Arbetsmarknadsutskottets betänkande

2014/15:AU1

 

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

 

 

Sammanfattning

I betänkandet behandlar arbetsmarknadsutskottet regeringens förslag i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1) inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet och alternativa förslag till anslagsanvisning inom utgiftsområdet från allianspartierna, dvs. Moderaterna, Centerpartiet, Folk­partiet och Kristdemokraterna respektive Sverigedemokraterna.

Utskottet tillstyrker allianspartiernas förslag om anslagsfördelning. Det innebär att regeringens förslag om anslag tillstyrks i de delar det överens­stämmer med allianspartiernas förslag och avstyrks i övrigt. Sverige­demokraternas förslag om anslag avstyrks. Utgifterna för utgifts­område 13 uppgår därmed till totalt 16 747 043 000 kronor för 2015. Vidare tillstyrker utskottet budget­pro­po­sitionen i de delar som avser bemyndiganden om ekonomiska åtaganden.

Utskottet har följt upp regeringens resultatredovisning för utgiftsområdet och gör bl.a. bedömningen att det är viktigt att kunna följa kopplingen mellan mål, gjorda insatser, uppnådda resultat och regeringens anslagsförslag.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har inte deltagit i beslutet. Dessa partier redovisar ett gemensamt ställningstagande i ett särskilt yttrande. Sverige­demokraterna följer upp sina motioner med en reservation och redovisar också sitt ställningstagande i ett särskilt yttrande.

 

Innehållsförteckning

Sammanfattning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Budgetprocessen i riksdagen

Rambeslutsprocessen

Uppföljning av regeringens resultatredovisning

Betänkandets disposition

Utskottets överväganden

Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 13

Propositionen

Utskottets bedömning

Anslag inom utgiftsområde 13

Propositionen

Motionerna

Utskottets ställningstagande

Reservation

Anslag inom utgiftsområde 13 (SD)

Särskilda yttranden

1.              Anslag inom utgiftsområde 13 (S, MP, V)

2.              Anslag inom utgiftsområde 13 (SD)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Motioner från allmänna motionstiden 2014/15

Bilaga 2
Regeringens och oppositionens anslagsförslag

Bilaga 3
Utskottets anslagsförslag

Bilaga 4
Reservanternas anslagsförslag

Tabeller

Tabell 1 Regeringens budgetförslag för 2015 jämfört med 2014

 

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Anslag inom utgiftsområde 13

a) Anslagen för 2015

Riksdagen anvisar, med de anslagsvillkor som utskottet har angett, anslagen för 2015 inom utgiftsområde 13 enligt utskottets förslag i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2014/15:2574 av Ulf Kristersson m.fl.  (M, C, FP, KD) yrkandena 1, 2, 14 och 17–19 samt

2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl.  (M, C, FP, KD) yrkande 1,

bifaller delvis proposition 2014/15:1 utgiftsområde 13 punkt 3 och avslår motionerna

2014/15:1044 av Richard Jomshof (SD),

2014/15:1458 av Carina Ohlsson (S),

2014/15:2607 av Paula Bieler (SD),

2014/15:2871 av Mattias Karlsson m.fl.  (SD) yrkandena 14, 15 och 18,

2014/15:2925 av Paula Bieler m.fl.  (SD) yrkandena 4 och 5 samt

2014/15:2956 av Paula Bieler m.fl.  (SD).

b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

Riksdagen bemyndigar regeringen att

1. under 2015 för anslaget 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 500 000 000 kronor 2016–2018,

2. under 2015 för anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 27 239 000 kronor 2016.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2014/15:1 utgiftsområde 13 punkterna 1 och 2.

Reservation (SD)

Stockholm den 9 december 2014

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Raimo Pärssinen

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Raimo Pärssinen (S)*, Ulf Kristersson (M), Annelie Karlsson (S)*, Katarina Brännström (M), Ann-Christin Ahlberg (S)*, Sven-Olof Sällström (SD), Hanif Bali (M), Patrik Björck (S)*, Annika Qarlsson (C), Marco Venegas (MP)*, Christian Holm (M), Paula Bieler (SD), Roger Haddad (FP), Ali Esbati (V)*, Désirée Pethrus (KD), Helén Pettersson i Umeå (S)* och Magnus Manhammar (S)*.

* Avstår från ställningstagande, se särskilt yttrande.

 

 

 

 

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta ärende behandlas regeringens budgetproposition 2014/15:1 för 2015 i de delar som gäller utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet och ett antal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2014 som påverkar anslagen­­­ för 2015.­ Budgetpropositionen för 2015 bygger på en överens­kommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet. Regeringens förslag till riksdagsbeslut och förslagen i motionerna finns i bilaga 1.

I bilaga 2 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslagsfördelning inom utgiftsområdet för 2015­ och de avvikelser från dessa som allianspartierna föreslår i sin anslagsmotion och Sverige­demokraterna föreslår i sin anslagsmotion. I bilaga 3 återfinns utskottets förslag till anslagsfördelning.

Under beredningen av ärendet har information lämnats till utskottet av

       regeringen genom arbetsmarknadsminister Ylva Johansson

       regeringen genom barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér

       regeringen genom kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke

       Arbetsförmedlingen genom generaldirektören Mikael Sjöberg

       Statistiska centralbyrån genom avdelningschefen Inger Eklund och enhets­chefen Hassan Mirza

       Konjunkturinstitutet genom prognoschefen Jesper Hansson och enhets­chefen Åsa Olli Segendorf.

Budgetprocessen i riksdagen

Rambeslutsprocessen

Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i första steget i budgetprocessen fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § riksdags­ordningen).

Arbetsmarknadsutskottet tillstyrkte den 20 november 2014 i ett yttrande till finansutskottet regeringens förslag till ramar för utgiftsområdena 13 och 14 m.m. (yttr. 2014/15:AU1y). Finansutskottet beslutade den 27 november 2014 att tillstyrka regeringens förslag till utgiftsramar för 2015 (bet. 2014/15:FiU1). Riksdagen beslutade den 3 december 2014 att fastställa utgiftstak, utgiftsramar och inkomster på statens budget enligt ett förslag som lagts fram i en reservation från allianspartierna (bet. 2014/15:FiU1 res. 3, rskr. 2014/15:29). Utgiftsramen för 2015 för utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet uppgår därmed till sammanlagt 16 747 043 000 kronor. Det är inom denna ram som utskottet i detta ärende ska lägga fram förslag om anslagen för 2015. Riksdagens ställningstagande till anslag för utgiftsområdet ska göras genom ett beslut (11 kap. 18 § riksdagsordningen).

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv behandlas i arbets­marknads­­utskottets betänkande 2014/15:AU2.

Uppföljning av regeringens resultatredovisning

Enligt budgetlagen (2011:203) ska regeringen i budgetpropositionen lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat.

I utskottens beredning av ärenden ingår uppgiften att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21). Av riktlinjerna framgår att riksdagen beställer och tar emot information om resultatet av statens verksamhet.

Utskottet har mot den bakgrunden analyserat regeringens resultat­redovisning för utgiftsområde 13 i budgetpropositionen. Analysen har syftat till att vara ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen.

Betänkandets disposition

Betänkandet har disponerats så att regeringens resultatredovisning behandlas först. Därefter behandlas förslag i budgetpropositionen och i de motioner som gäller anslag inom utgiftsområde 13. Det avsnittet inleds med huvudsakliga prioriteringar och mål i propositionen uppdelat på områdena integration, diskriminering och jämställdhet. Inom respektive område redovisas även regeringens förslag till anslag för 2015, främst med inriktning på det som förklarar förändringarna jämfört med 2014, samt förslag till bemyndigande. Därefter presenteras motsvarande delar ur motionerna. Avslutningsvis redogör utskottet för sitt ställningstagande.

 

 

 

 

 

Utskottets överväganden

Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 13

Utskottets bedömning i korthet

Det är viktigt att kunna följa kopplingen mellan mål, gjorda insatser, uppnådda resultat och regeringens anslagsförslag. En tydlig struktur på regeringens resultatredovisning och längre tidsserier underlättar utskottets möjlighet att bedöma de resultat av statliga insatser som regeringen redovisar. Det är viktigt att resultatredovisningen koncentreras till att redovisa resultat.

 

Propositionen

Riksdagen har beslutat om målen för utgiftsområde 13. Integrationspolitikens mål är lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. För politik mot diskriminering är målet ett samhälle fritt från diskriminering och jämställdhetspolitikens mål är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.

Av regeringens resultatredovisning framgår bl.a. att integrationspolitikens mål främst uppnås genom insatser som når ut till hela befolkningen. Dessa generella åtgärder kompletteras vid behov med riktade åtgärder för att stödja och underlätta nyanlända invandrares etablering. Enligt regeringens bedömning är en av de stora integrationsutmaningarna i Sverige att höja sysselsättningen för nyanlända invandrare och korta tiden från invandring till etablering på arbetsmarknaden.

I resultatredovisningen anges vidare att det formella skyddet mot diskriminering har stärkts, men att det inte automatiskt leder till lika rättigheter i praktiken. Därför behöver arbetet fortsätta med att skapa bättre för­utsättningar för dem som utsätts för diskriminering att ta till vara sina rättigheter.

Regeringens resultatredovisning slår fast att jämställdhetsintegrering, dvs. att all verksamhet ska bedrivas med utgångspunkt från kunskap om kvinnors och mäns villkor och behov, är den huvudsakliga strategin för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Det bedrivs ett utvecklingsprogram för jämställdhetsintegrering i statliga myndigheter sedan 2013. Enligt regeringens bedömning är utmaningen framöver att myndigheter och organisationer på lokal, regional och nationell nivå införlivar de kunskaper och metoder som har utvecklats i särskilda projekt, till att bli en del av den ordinarie verksamheten.

Utskottets bedömning

Som en del i utskottens löpande uppföljning har utskottet analyserat regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för utgiftsområde 13. Analysen har syftat till att vara ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen.

Det pågår sedan flera år en dialog mellan riksdagen och regeringen om hur regeringens resultatredovisning kan förbättras. En utgångspunkt för utskottets genomgång av regeringens resultatredovisning har varit att det ska vara möjligt att följa kopplingen mellan mål, gjorda insatser, uppnådda resultat och regeringens anslagsförslag.

Mot den bakgrunden vill utskottet betona att det är viktigt att strukturen på regeringens resultatredovisning är logisk och tydlig, då detta bidrar till en ökad förståelse för hur statliga anslagsmedel används och vilka resultat de får. Det är därför önskvärt att regeringens resultatredovisning koncentreras till att redovisa och bedöma faktiskt uppnådda resultat av genomförda statliga insatser i förhållande till målen och att sambandet mellan mål, resultat och regeringens budgetförslag tydligt framgår. Det är betydelsefullt att regeringen gör en sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen för de riksdagsbundna målen. Det är vidare angeläget att resultatindikatorerna speglar utvecklingen av resultat, inte omvärldsförändringar eller insatser, och att de redovisas med längre tidsserier där det är relevant. Redovisningar av resultatens långsiktiga utveckling över tid underlättar utskottets möjlighet att bedöma redovisade resultat. Slutligen vill utskottet peka på vikten av att resultatredovisningen innehåller sammanfattningar, hänvisningar, tidsserier, diagram och tabeller för att öka överskådligheten och utskottets möjlighet att följa resultatutvecklingen över tid.

 

Anslag inom utgiftsområde 13

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar anslagen för 2015 inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet enligt utskottets förslag och lämnar de bemyndiganden som regeringen har begärt. Det innebär avvikelser i förhållande till regeringens förslag i budgetpropositionen för två anslag. Sverigedemokraternas förslag till anslag avslås.

   Jämför reservation (SD) samt särskilda yttranden 1 (S, MP, V) och 2 (SD).

 

Propositionen

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att riksdagen för budgetåret 2015 anvisar ramanslagen under utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet enligt tabell 1 nedan. Sammanlagt föreslås anslagen inom utgiftsområde 13 uppgå till 16 807 043 000 kronor för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 13 p. 3). Av tabell 1 framgår även skillnaden jämfört med den budgeterade nivån för 2014.

Tabell 1 Regeringens budgetförslag för 2015 jämfört med 2014

Tusental kronor

Ramanslag

Budget 20141

Förslag 2015

Förändring

1:1

Integrationsåtgärder

277 000

34 000

243 000

1:2

Kommunersättningar vid flyktingmottagande

7 452 000

9 451 000

+1 999 000

1:3

Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare

2 792 000

4 029 000

+1 237 000

1:4

Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare

1 891 000

2 710 000

+819 000

1:5

Hemutrustningslån

145 000

217 000

+72 000

1:6

Från EU-budgeten finansierade insatser för integration av tredjelandsmedborgare

32 000

22 000

10 000

2:1

Diskrimineringsombudsmannen

97 000

98 000

+1 000

2:2

Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.

42 000

39 000

3 000

3:1

Särskilda jämställdhetsåtgärder

253 000

208 000

45 000

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med höständringsbudgeten för 2014.

Integration

Regeringen anför att dess huvudsakliga prioritet på integrationsområdet är full sysselsättning eftersom arbete är den främsta vägen in i det svenska samhället. Alla steg i mottagandet av nyanlända invandrare ska därmed syfta till att hitta ett jobb.

Regeringen konstaterar att grunden i etableringsuppdraget ligger fast, men att uppdraget ständigt behöver anpassas efter nya förutsättningar. Det kraftigt ökade antalet deltagare i etableringsuppdraget innebär en stor utmaning för Arbetsförmedlingens verksamhet. Regeringen avser därför att förstärka Arbets­­förmedlingens förvaltningsanslag för etableringsuppdraget under 2015–2018. Regeringen föreslår också att medel inom verksamheten för nyanlända invandrares etablering omfördelas för att kunna utnyttjas effektivare.

Regeringen avser att göra en översyn av rätten till etableringslots dels med syfte att tjänsten fr.o.m. den 1 januari 2016 görs till en behovsprövad insats, dels med syfte att etableringslotsarna på sikt avskaffas.

Enligt regeringen behöver etableringsinsatserna också i fortsättningen anpassas efter målgruppens behov och förutsättningar. Även kommunernas möjligheter att erbjuda insatser behöver utvecklas. Det är viktigt att sfi kan påbörjas så snart som möjligt för att skapa förutsättningar för en snabb etablering på arbetsmarknaden och i det svenska samhället. Regeringen föreslår därför under 2015–2017 en fortsatt satsning på sfi under tiden i anläggningsboende.

Regeringen avser att se över hur boendeplaneringen inom asylmottagandet kan förbättras och särskilt möjligheten för Migrationsverket att anordna boende i egen regi i syfte att säkerställa tillräcklig kapacitet. Myndighets­organisationen vid mottagande av nyanlända invandrare behöver också ses över.

Ett ändamålsenligt mottagande av ensamkommande barn betonas också av regeringen. Regeringen bedömer att det finns behov av att göra en översyn av den statliga ersättningen för kommunernas boendekostnader vid mottagandet av ensamkommande barn.

För att förbättra möjligheterna att hitta jobb för nyanlända invandrare avser regeringen vidare att införa ett sammanhållet, nationellt och permanent system för validering.

För 2015 anvisas totalt ca 16,4 miljarder kronor inom området integration.

Anslaget 1:1 Integrationsåtgärder

Anslaget används för åtgärder som stimulerar integrationsprocesserna i samhället och för uppföljning och utvärdering av integrationen. Sammantaget minskas anslaget med ca 243 miljoner kronor 2015.

En del av minskningen (102,5 miljoner kronor) beror på att insatser med stöd av det tillfälliga stimulansbidraget till kommuner med stadsdelar med utbrett utanförskap upphör efter 2014. Detta gäller även Boverkets särskilda medel för kunskapsstöd för urban utveckling. Enligt uppgift från Regeringskansliet beror anslagsminskningen vidare bl.a. på att sfi-bonusen avvecklades fr.o.m. den 1 augusti 2014 varför anslaget minskas med 50 miljoner kronor fr.o.m. 2015. Ytterligare en förklaring till minskningen är att regeringen under 2014 har disponerat 5 miljoner kronor för utveckling av metoder för att möjliggöra tidig validering. Detta upphör fr.o.m. 2015. Anslaget minskas också med 5 miljoner kronor som under 2014 avsett utveckling av portalen www.informationssverige.se.

Anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande

Anslaget används för statsbidrag till kommuner och landsting för utgifter i samband med mottagandet av nyanlända invandrare. Sammantaget ökas anslaget med ca 2 miljarder kronor 2015.

Anslagsökningen beror på förändringen i prognoserna för antalet kommunmottagna nyanlända invandrare, bl.a. med anledning av utvecklingen i Syrien, och mottagandet av ensamkommande barn.

Anslaget tillförs också 50 miljoner kronor årligen under 2015–2017 för fortsatt ersättning till kommuner för sfi för nyanlända invandrare som fått uppehållstillstånd men fortfarande är registrerade och vistas vid ett anläggnings­boende i väntan på kommunplacering.

Anslaget 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare

Anslaget används för utgifter för etableringsersättning enligt lagen (2010:197) om etablerings­insatser för vissa nyanlända invandrare (nedan etablerings­lagen). Sammantaget ökas anslaget med ca 1,2 miljarder kronor 2015.

Anslagsökningen beror på att antalet kommunmottagna och därmed antalet kvarstående personer i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag förväntas öka. Under 2015 beräknas det genomsnittliga antalet kvarstående öka med ca 15 300 personer, 2016 beräknas ökningen bli ca 32 500 personer och 2017 ca 42 900 personer.

Anslaget 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare

Anslaget används för utgifter för etableringslotsar, program och insatser för personer som omfattas av etableringslagen. Sammantaget ökas anslaget med ca 819 miljoner kronor 2015. Förändringen av anslaget beror på att antalet personer som omfattas av etableringsuppdraget förväntas öka under kommande år.

För att finansiera sfi för nyanlända invandrare med uppehållstillstånd som vistas i Migrationsverkets anläggningsboenden omfördelas 50 miljoner kronor årligen 2015–2017 från anslaget till anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande.

Medel förs också över till anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltnings­kostnader inom utgiftsområde 14 för att finansiera ett ökat resursbehov för etableringsuppdraget: 100 miljoner kronor 2015, 400 miljoner kronor 2016, 685 miljoner kronor 2017 och 586 miljoner kronor 2018.

Anslaget 1:5 Hemutrustningslån

Anslaget används för utgifter för lån till nyanlända invandrare för inköp av hemutrustning. Omfattningen av låneverksamheten bestäms främst av antalet kommunmottagna nyanlända invandrare och i vilken utsträckning de väljer att ta lån. Det ökade antalet kommunmottagna medför att fler personer kan ansöka om hemutrustningslån. Sammantaget ökas anslaget med ca 72 miljoner kronor 2015.

Anslaget 1:6 Från EU-budgeten finansierade insatser för integration av tredjelandsmedborgare

Anslaget används till utgifter för bidrag till projekt som beviljats medel inom ramen för Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare (Integrationsfonden). Anslagsbehovet motsvarar vad som faktiskt enligt beräkningarna betalas ut under respektive år. Anslaget minskas sammantaget med ca 10 miljoner kronor 2015.

Utbetalning av beviljade projektmedel för programperioden 2007–2013 sker sista gången under 2015. Eftersom programmet har upphört sker inga utlysningar inom Europeiska integrationsfonden (fr.o.m. programperioden 2014–2020 har Integrationsfonen övergått i den nya Europeiska asyl-, migrations- och integrationsfonden).

Bemyndigande

Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2015 att den bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3,5 miljarder kronor 2016–2018.

Diskriminering

Regeringen anför att den ser behov av att ytterligare stärka den lagstiftning som rör diskriminering för att den ska bli så effektiv och heltäckande som möjligt.

Regeringens ambition är att reglerna om aktiva åtgärder i diskrimineringslagen (2008:567) ska utökas till att gälla samtliga diskrimineringsgrunder. Vidare bör enligt regeringen reglerna om lönekartläggning och handlingsplan för jämställda löner ändras för att i denna del uppfylla riksdagens tillkännagivande från 2013. Regeringen avser att återkomma med en proposition till riksdagen i dessa frågor. Regeringen avser också att se över hur diskrimineringslagens skydd mot bristande tillgänglighet kan stärkas ytterligare genom att frågan utreds.

Regeringen anser att arbetet för att förebygga och motverka främlingsfientlighet och rasism ytterligare behöver intensifieras, bl.a. genom uppdrag innebärande kunskapshöjande insatser om olika former av rasism. Regeringen avser också att se över behovet av och formerna för ett nationellt kunskaps- och resurscentrum om rasism. Det krävs enligt regeringen särskilda insatser mot afrofobi, antisemitism, antiziganism och islamofobi. Regeringen har även för avsikt att stärka arbetet för att främja homo- och bisexuellas, transpersoners och queerpersoners (hbtq) rättigheter och att säkerställa långsiktigheten i arbetet inom de fokusområden som finns i hbt-strategin.

För 2015 anvisas totalt ca 136 miljoner kronor för arbetet mot diskriminering.

Anslaget 2:1 Diskrimineringsombudsmannen

Anslaget används för Diskrimineringsombudsmannens förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för förvaltningsutgifter för Nämnden mot diskriminering. Sammantaget ökas anslaget med ca 1 miljon kronor 2015.

Anslaget 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.

Anslaget används bl.a. för insatser mot diskriminering, främlingsfientlighet, homofobi och liknande former av intolerans samt för att främja lika rättigheter och möjligheter för hbtq-personer. Sammantaget minskas anslaget med ca 3 miljoner kronor 2015.

Anslaget minskas med 2 miljoner kronor fr.o.m. 2015 i samband med att Folkhälsomyndigheten, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Socialstyrelsen samt Statens kulturråd ges ett samlat ansvar för att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Dessa medel tillförs respektive myndighets förvaltningsanslag.

Jämställdhet

Regeringen betonar i budgetpropositionen att målet med jämställdhets­politiken är att kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhetspolitiken syftar till att flickor och pojkar, kvinnor och män ska ges förutsättningar att utvecklas utan att hindras av strukturer, fördomar och stereotypa föreställningar. Under mandatperioden avser regeringen att utveckla långsiktiga, strukturella förutsättningar för genom­förandet av jämställdhetspolitiken samt att fortsätta stödja särskilda jämställdhetsinsatser.

Insatser för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck, kommer fortsatt att ha hög prioritet. Som ett led i detta avser regeringen att 2015–2018 avsätta ytterligare 100 miljoner kronor för att stärka de ideella kvinnojourernas arbete. Stödet ska bidra till ökad långsiktighet och bättre planeringsförutsättningar för de aktuella kvinnojourerna.

Jämställdhet i arbetslivet och näringslivet samt kvinnors och mäns, flickors och pojkars rätt till utbildning på lika villkor är andra viktiga områden. Under mandatperioden kommer utveckling av jämställdhetsintegrering som strategi att vara en av de viktigaste prioriteringarna för jämställdhetspolitiken. Vidare avser regeringen att skynda på utvecklingen mot att börsbolagens styrelser består av minst 40 procent kvinnor. För det fall detta mål inte är uppnått till 2016 avser regeringen att föreslå lagstiftning om kvotering i börsnoterade företag. Ett angeläget steg för målet om ekonomisk jämställdhet är enligt regeringen att återinföra kravet på årliga lönekartläggningar.

För 2015 anvisas totalt ca 208 miljoner kronor för åtgärder inom jämställd­hetsområdet.

Anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder

Anslaget använda för utgifter för särskilda jämställdhetsåtgärder och för utgifter för statsbidrag för att stödja projekt och insatser som främjar jämställdhet mellan kvinnor och män. Anslaget är sammantaget ca 45 miljoner kronor lägre 2015 än i budgeten 2014.

För perioden 2015–2018 avsätts årligen 100 miljoner kronor för att stärka de ideella kvinnojourernas arbete. I syfte att förbättra samordning och samverkan avsätts under samma tidsperiod 50 miljoner kronor per år till länsstyrelserna för insatser som syftar till att motverka mäns våld mot kvinnor, att barn bevittnar våld, hedersrelaterat våld och förtryck, samt prostitution och människohandel.

Bemyndigande

Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2015 att den bemyndigas att för anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 27 239 000 kronor 2016.

Motionerna

I detta avsnitt redovisas allianspartiernas, dvs. Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna respektive Sverigedemokraternas förslag till anslagsfördelning inom utgiftsområdet i de avseenden där anslags­fördelningarna skiljer sig åt från regeringens förslag. En jämförelse mellan regeringens förslag och de alternativa förslagen till medelsanvisning finns i bilaga 2.

Allianspartiernas förslag till anslag[1]

Allianspartierna anser enligt motion 2014/15:2574 av Ulf Kristersson m.fl. att vägen in i det svenska samhället går genom arbete, egen försörjning och språkkunskaper. Alliansregeringen lade om integrationspolitiken, med fokus på jobb och språk, för en snabbare etablering i samhället. Med tidiga individuella insatser kan de som invandrar till Sverige så fort som möjligt komma i arbete och skapa sig en ny framtid här. Det kvarstår dock utmaningar, och fortsatta reformer behövs på integrationsområdet. Jobb och språk är enligt allianspartierna även i fortsättningen nyckeln till integration.

Allianspartiernas politik syftar till att bygga ett samhälle som tar till vara varje människas förmåga, oavsett varifrån man kommer, kön, sexuell läggning eller trostillhörighet. I ett sådant samhälle får alla förutsättningar att växa och skapa utifrån sina egna förutsättningar.

Allianspartierna menar att jämställdhet mellan kvinnor och män ska vara en självklarhet. Målet är att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar och makt att forma samhället och sina egna liv. Allianspartierna anser att kvinnor i högre utsträckning än i dag ska ha inflytande i samhället och välkomnar det arbete som näringslivet har gjort för att nå en jämnare könsfördelning i styrelser och ledningar, men anser att mer behöver göras. Allianspartierna framför vidare att samhället kraftfullt ska markera mot våld i nära relationer och att rättsväsendet ska ha verktyg för att skydda brottsoffren.

Allianspartiernas förslag till anslagsanvisning i förhållande till regeringens förslag framgår av bilaga 2 (yrkande 1). I det följande redovisas allians­partiernas förslag för de anslag där partiernas förslag till anslagsfördelning skiljer sig från regeringens.

Allianspartierna vill tillföra anslaget 1:1 Integrationsåtgärder 10 miljoner kronor mer än i regeringens förslag. Allianspartierna anser att betydande insatser har gjorts för att förbättra nyanlända invandrares etablering, men att mer behöver göras för att ytterligare effektivisera processen och förkorta den tid det tar för den enskilde att etablera sig på arbetsmarknaden. För att tiden i anläggningsboende ska kunna användas meningsfullt och underlätta en snabbare etablering föreslår allianspartierna att flyktingar med uppe­hållstillstånd ska ges möjlighet att läsa svenska redan under tiden i anläggningsboende (yrkande 2). Allianspartierna vill vidare stärka arbetet med flyktingguider för att på ett mer framgångsrikt sätt involvera det civila samhället i integrationsprocessen (yrkande 14) och avsätter 10 miljoner kronor för detta. Allianspartierna tycker också att det är motiverat att göra etableringslotsarna till en behovsprövad insats (yrkande 19).

Vad gäller anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder är allianspartiernas förslag 70 miljoner kronor mindre än i regeringens förslag. Allianspartierna avsätter totalt ca 137,5 miljoner kronor, varav 15 miljoner kronor för att Arbetsmiljöverket ska kunna fortsätta arbetet med förebyggande insatser för kvinnors arbetsmiljö (yrkande 17). Allianspartierna vill att kvinno- och tjejjourer ska få sin långsiktiga finansiering säkerställd (yrkande 18). Ett likalydande yrkande har framförts av allianspartierna i motion 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (yrkande 1). För att förbättra samordning och samverkan föreslås att länsstyrelserna tillförs 60 miljoner kronor för insatser som syftar till att motverka mäns våld mot kvinnor, att barn bevittnar våld, hedersrelaterat våld och förtryck, samt prostitution och människohandel. Därutöver satsas 5 miljoner kronor för ytterligare insatser för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck samt barn- och tvångsäktenskap.

Därmed avvisar allianspartierna regeringens öronmärkta satsningar om 150 miljoner kronor inom anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder.

Sverigedemokraternas förslag till anslag

Sverigedemokraterna anför i motion 2014/15:2956 av Paula Bieler m.fl. att partiet under lång tid har påtalat brister inom områdena integration, diskriminering och jämställdhet. Sverigedemokraterna gör omfattande nedskärningar inom området integration eftersom partiet inte står bakom den integrationspolitik som förts hittills. Sverigedemokraterna bygger i stället sin politik på att skapa ett samhälle för samtliga invånare, där den som kommer till Sverige också förväntas bli, och därigenom ges möjlighet att bli, en del av samhället.

Sverigedemokraterna gör även nedskärningar under området diskriminering genom att partiet lägger ned myndigheten Diskriminerings­ombudsmannen. Myndigheten har enligt Sverigedemokraterna fungerat brist­fälligt och bidragit till rättsosäkerhet.

Av motion 2014/15:2925 av Paula Bieler m.fl. framgår att Sverigedemokraterna förespråkar en formell jämställdhet där varken kvinnor eller män särbehandlas på grund av sin könstillhörighet.

Sverigedemokraternas förslag till anslagsanvisning i förhållande till regeringens förslag som framförs i motion 2014/15:2956 av Paula Bieler m.fl. framgår av bilaga 2 (yrkande 1). I det följande redovisas Sverige­demokraternas förslag för de anslag där partiets förslag till anslagsfördelning skiljer sig från regeringens.

Sverigedemokraterna förespråkar nedskärningar på huvuddelen av anslagen i paritet med de minskade mottagningsnivåer som följer av partiets migrationspolitik. Reduceringar görs av anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande med 825 548 000 kronor och anslaget 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare med 221 595 000 kronor. Anslagen 1:1 Integrationsåtgärder, 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare, 1:5 Hemutrustningslån och 2:1 Diskrimineringsombudsmannen avskaffas i sin helhet. Sverigedemokraterna vill tillföra anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 150 miljoner kronor. Av dessa medel är 50 miljoner kronor avsedda att öka stödet till kvinnojourer och 100 miljoner kronor är avsedda för särskilda satsningar kvinnofrid.

Även i motion 2014/15:2871 av Mattias Karlsson m.fl. föreslår Sverige­demokraterna ökat stöd till kvinnojourer (yrkande 14). Ytterligare förslag i denna motion är inrättande av fler kvinnojourer med hedersrelaterat våld som särskilt kompetensområde (yrkande 15) samt utökat stöd till verksamheten vid Nationellt centrum för kvinnofrid (yrkande 18).

Sverigedemokraterna föreslår i motion 2014/15:2925 bl.a. att satsningen på länsstyrelsernas uppdrag att främja och lämna stöd till insatser för att motverka hedersrelaterat våld ska ökas och förlängas (yrkande 4). Vidare föreslås att resurser ska ges till inrättande av särskilda hedersjourer dit utsatta kan vända sig för skydd och stöd speciellt anpassat för deras situation (yrkande 5).

I motion 2014/15:2607 av Paula Bieler föreslår motionären att statsbidraget till organisationer som bildats på etnisk grund ska avskaffas.

Richard Jomshof föreslår i motion 2014/15:1044 att det s.k. hem­ut­rustnings­lånet avskaffas.

Övrig motion

I likhet med regeringens förslag i budgetpropositionen (prop. 2014/15:1) uppmärksammar Carina Ohlsson (S) i motion 2014/15:1458 behovet av ett långsiktigt stöd till kvinnojourer för att kvinnor och barn som utsätts för våld ska garanteras stöd och hjälp av god kvalitet oavsett var de bor.

Utskottets ställningstagande

Integration

Utskottet vill inledningsvis framhålla vikten av att Sverige fortsätter att vara en fristad för dem som flyr undan förföljelse och förtryck, att sätta medmänskligheten i första hand och att öppna dörren för dem som behöver skydd. Utskottet vill betona att det svenska flyktingmottagandet och i förlängningen integrationspolitiken är en investering i framtiden. Utskottet menar att den förra alliansregeringen gjorde betydande insatser för att förbättra och snabba på asylprövningsprocessen. Utskottet ser också positivt på att alliansregeringen lade om integrations­politiken, med fokus på jobb och språk, för att åstadkomma en effektivare etablering i samhället. Den ökade flyktinginvandringen har inneburit ett betydligt större antal deltagare i etableringsuppdraget, och prognoserna tyder på en fortsatt ökning de kommande åren. Detta innebär stora utmaningar för etableringen av nyanlända invandrare.

Enligt utskottet går vägen in i det svenska samhället genom arbete, egen försörjning och språkkunskaper. Från den 1 juli 2014 erbjuds sfi till nyanlända invandrare i anläggningsboenden. Utskottet ställer sig bakom en fortsatt satsning på sfi redan under tiden i anläggningsboende. På så sätt kan denna tid användas meningsfullt och underlätta en snabbare etablering. Utskottet är också positivt till att allianspartierna satsar på att stärka arbetet med flyktingguider för att involvera det civila samhället i integrationsprocessen på ett mer framgångsrikt sätt.

Alliansregeringen genomförde 2010 den s.k. etableringsreformen. Den innebär att staten har tagit över det samordnande ansvaret för såväl introduktionen av flyktingar och andra skyddsbehövande och deras anhöriga som för nyanlända invandrares försörjning under introduktionstiden.

Utskottet uppmärksammar Riksrevisionens rapporter Att tillvarata och utveckla nyanlända invandrares kompetens – Rätt insats i rätt tid? (RiR 2014:11), Etableringslotsar – fungerar länken mellan individen och arbetsmarknaden? (RiR 2014:14) och Nyanländ i Sverige – Effektiva insatser för ett snabbt mottagande? (RiR 2014:15). Riksrevisionen redovisade resultatet av granskningarna vid ett besök i utskottet den 16 oktober 2014. Riksrevisionen konstaterar bl.a. i granskningen av etableringslotsar att lotsarnas uppdrag är alltför brett formulerat i förhållande till det övergripande målet om en snabbare etablering på arbetsmarknaden. Utskottet menar att även om etableringsreformen har underlättat nyanlända invandrares etablering på arbets­marknaden, kan den effektiviseras och välkomnar därför att allianspartierna vill göra etableringslotsarna till en behovsprövad insats. Etableringslotsarna ger vissa nyanlända invandrare en ovärderlig vägledning för att snabbt komma in i samhället, få jobb och lära sig språket. Det är viktigt att seriösa aktörer, som uppfyller Arbetsförmedlingens kvalitetskrav, ska kunna fortsätta verka som etableringslotsar medan tillstånd att bedriva verksamhet på Arbetsförmedlingens uppdrag snabbare ska kunna dras in för oseriösa aktörer. Utskottet kommer framöver att bereda regeringens skrivelser med anledning av ovannämnda rapporter. Utskottet ser vidare fram emot att ta del av Stockholms universitets första delrapport om en effekt­utvärdering av etableringsreformen, som ska presenteras våren 2015.

Utskottet konstaterar att det aldrig har varit så många utrikes födda som har gått till jobbet som i dagsläget. Av dem som fått jobb sedan 2006 är 200 000 utrikes födda. Gemensamt för dem alla är att de är med och bidrar till Sveriges gemensamma välfärd, inte minst genom att tre av tio läkare, var fjärde tandläkare och var fjärde universitetslärare är utrikes född. Utskottet anser dock att mer måste göras för att på olika sätt ytterligare effektivisera etableringsprocessen för nyanlända invandrare. Av statistik från Statistiska centralbyrån (SCB), som myndigheten redovisade vid sitt besök i utskottet den 13 november 2014, framgår att arbetslösheten bland utrikes födda generellt är högre än bland personer som är födda i Sverige. Tiden det tar för den enskilde att etablera sig på arbetsmarknaden måste enligt utskottet förkortas. Utskottet delar därför allianspartiernas bedömning gör att det behövs en rad satsningar, särskilt kopplade till utbildningsområdet, för att åstadkomma en framgångsrik integration som förhindrar utslagning. Utskottet välkomnar också att allianspartierna ger Arbetsförmedlingen extra resurser för arbetet med nyanlända invandrares etablering på arbetsmarknaden inom utgiftsområde 14. På så sätt ökar möjligheten för att all den kompetens som människor har med sig till Sverige kan tas till vara.

Diskriminering och jämställdhet

Utskottet vill betona att skydd mot diskriminering är en mänsklig rättighet och inte en förhandlingsbar förmån. Förbudet mot diskriminering finns inskrivet i ett stort antal konventioner om mänskliga rättigheter. Enligt FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna är alla människor fria och lika i värde och rättigheter. Främlingsfientlighet och andra former av intolerans står i strid med principen om alla människors lika värde och är ytterst en utmaning mot hela den värdegrund som bär upp en demokrati. Det är beklämmande att diskriminering, icke jämställda villkor och intolerans fortfarande förekommer inom olika samhällsområden. Utskottet vill framhålla att alla människors lika värde är fundamentalt för ett öppet och fritt samhälle och att Sverige ska fortsätta att bekämpa all form av diskriminering. Utskottet menar också att jämställdhet och kvinnors lika rättigheter samt hbtq-personers rättigheter är en av våra viktigaste demokratiska utmaningar. Det är eftersträvansvärt att bygga ett samhälle som tar till vara varje människas förmåga oavsett varifrån man kommer, kön, sexuell läggning eller trostillhörighet.

Utskottet vill i detta sammanhang betona vikten av att Sverige inom ramen för EU-arbetet fortsätter att verka för antagandet av ett EU-direktiv som genomför principen om likabehandling, oavsett religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.

Utskottet konstaterar att i det jämställdhetsindex som utarbetats av Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) har Sverige det bästa resultatet följt av Danmark och Finland. I indexet bedöms kvinnors och mäns villkor i EU:s medlemsländer utifrån kategorier som arbete, pengar, kunskap, tid, makt och hälsa. Siffran 100 innebär att ett land är jämställt. Sverige har 74,3 och genomsnittet i EU ligger på 54. Utskottet anser att jämställdhet mellan kvinnor och män ska vara en självklarhet, och att målet är att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar och makt att forma samhället och sina egna liv. Liksom allianspartierna anser utskottet att arbete är en hörnsten i ett jämställt samhälle och att jämställdheten gynnas av en politik som värnar jobben och som stärker drivkrafterna för att arbeta. Utskottet konstaterar att det under förra alliansregeringens tid uppnåddes konkreta resultat för ökad jämställdhet genom jobbskatteavdraget som gynnar kvinnor mer än män, genom RUT-avdraget och genom omfattande jämställdhetssatsningar på nästan 2,6 miljarder kronor sedan 2006. Den förra alliansregeringen har även ökat andelen kvinnor i styrelserna för statligt helägda bolag så att andelen i dag uppgår till 50 procent.

Utskottet anser att många insatser som påbörjats och genomförts under föregående mandatperioder har bidragit till att utveckla arbetet inom jämställdhetspolitiken, men att mer behöver göras för att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män. Utskottet välkomnar att allianspartierna fortsätter att satsa på förebyggande insatser för kvinnors arbetsmiljö. Utskottet noterar att utredningen Uppföljning av utvecklingen mot jämställdhet samt jämställd­hets­politikens genomförande och effektivitet (dir. 2014:55) ska lämna sitt betänkande i augusti 2015. Utskottet ser vidare fram emot att ta del av de resultat som kommer att presenteras av Delegationen för jämställdhet i arbetslivet (dir. 2011:80 och dir. 2014:71). Delegationen ska redovisa sitt resultat den 31 maj 2015. Utskottet noterar också att betänkandet Nya regler om aktiva åtgärder mot diskrimineringen (SOU 2014:41) för närvarande bereds inom Regeringskansliet och avvaktar vad som framkommer vid denna beredning.

Utskottet betonar kraftfullt att våld i nära relationer liksom brott grundat på hederskultur är oacceptabelt och att samhället ska markera med kraft mot dessa brott. Varje år misshandlas tiotusentals kvinnor, och enligt BRÅ:s statistik mördas i snitt 17 kvinnor per år i Sverige av sin nuvarande eller före detta partner. Alltför många barn lever i hem där det förekommer våld. Individuella fri- och rättigheter är universella, och ingen inskränkning ska kunna rättfärdigas med kultur eller tradition. Utskottet vill i detta sammanhang uppmärksamma att en utredare har fått i uppdrag att föreslå en samlad nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra (dir. 2014:25). Strategin ska bidra till att öka effektiviteten, kvaliteten och långsiktigheten i insatserna på området. Utredarens förslag ska redovisas den 29 maj 2015. Utskottets uppfattning är att de ideella kvinnojourerna utför ett betydelsefullt arbete med stöd och skydd för kvinnor som har utsatts för våld, och ställer sig därför bakom att kvinno- och tjejjourer ska få sin långsiktiga finansiering säkerställd. Utskottet välkomnar också att allianspartierna tillför länsstyrelserna medel för förbättrad samordning och samverkan för insatser på området.

Sverigedemokraternas förslag till anslag

Sverigedemokraterna föreslår i sin motion 2014/15:2956 att flera anslag skärs ned och att anslagen för integrationsåtgärder, ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare, hemutrustningslån samt Diskrimineringsombudsmannen tas bort i sin helhet. I motionerna 2014/15:1044 och 2014/15:2607 framförs krav på bl.a. avveckling av statsbidrag för organisationer som bildats på etnisk grund och att hemutrustningslån avskaffas. Som utskottet tidigare framhållit (senast i yttr. 2014/15:AU1y) delar utskottet inte den negativa syn på människor som kommit till Sverige på flykt undan krig och förtryck eller för att förverkliga sina drömmar som präglar Sverigedemokraternas motioner. Enligt utskottets mening bör alla erfarenheter och kunskaper som bidrar såväl kulturellt som ekonomiskt till vår gemensamma framtid välkomnas.

Utskottet vill anföra att Sverigedemokraternas kraftiga besparingar inom utgiftsområdet är anmärkningsvärda. Att partiet helt vill avskaffa den nuvarande integrationspolitiken och avveckla anslag redan 2015 framstår som orealistiskt. Enligt utskottets mening kan hela det sverigedemokratiska budgetalternativet ifrågasättas, eftersom det i stor utsträckning baseras på dessa orealistiska indragningar och besparingar. De integrationsproblem som finns i samhället generellt och på arbetsmarknaden specifikt ska enligt utskottet varken förringas eller förenklas. Utskottets uppfattning, som även anförts ovan, är att dessa problem främst löses genom att man möjliggör för nyanlända invandrare att bidra till egen försörjning och eget arbete genom både undervisning i svenska och validering av redan förvärvad kunskap och utbildning.

Som framgått ovan står utskottet bakom de satsningar på integrationsområdet som allianspartierna föreslår. Enligt utskottet är dessa satsningar exempel på åtgärder för att förbättra integrationen. Ett Sverige som håller samman och ett samhälle fritt från diskriminering och förtryck är viktiga nycklar för att uppnå en effektiv integration av nyanlända invandrare. Av denna anledning instämmer utskottet inte heller i Sverigedemokraternas kritik av Diskrimineringsombudsmannen (DO). Utskottets uppfattning är att DO har ett viktigt uppdrag i arbetet med att förebygga och bekämpa diskriminering. Myndigheten ska bidra till att skapa ett samhälle där människors rättigheter och individers möjligheter inte begränsas eller hindras på någon av de diskrimineringsgrunder som diskrimineringslagen omfattar. Myndigheten ska också fungera både som en pådrivande kraft och som en kunskapsbas för andras arbete med dessa frågor. Enligt utskottets mening skulle en nedläggning av en myndighet som ansvarar för diskrimineringsfrågor i samhället vara både olämplig och oansvarig. Det är vidare inte förenligt med målet om ett samhälle fritt från diskriminering.

Sammanfattande ställningstagande

Utskottet tillstyrker allianspartiernas förslag om anslagsfördelning och delar de bedömningar som görs i motionerna 2014/15:2574 yrkandena 1, 2, 14, 17–19 och 2014/15:2973 yrkande 1. Det innebär att förslaget om anslag i budgetpropositionen (prop. 2014/15:1 punkt 3) tillstyrks i de delar det överensstämmer med motionsförslagen och avstyrks i övrigt. Utskottet avstyrker Sverigedemokraternas anslagsförslag (motionerna 2014/15:1044 av Richard Jomshof, 2014/15:2607 av Paula Bieler, 2014/15:2871 av Mattias Karlsson m.fl. yrkandena 14, 15 och 18, 2014/15:2925 av Paula Bieler m.fl. yrkandena 4 och 5 och 2014/15:2956 av Paula Bieler m.fl.) samt motion 2014/15:1458 av Carina Ohlsson (S). Utskottet tillstyrker slutligen budgetpropositionen i de delar som avser bemyndiganden om ekonomiska åtaganden (prop. 2014/15:1 punkt 1 och 2).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut i fråga om anslagen inom utgiftsområdet framgår av bilaga 3.

 

 

Reservation

Anslag inom utgiftsområde 13 (SD)

av Sven-Olof Sällström (SD) och Paula Bieler (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:

a) Anslagen för 2015

Riksdagen anvisar anslagen för 2015 inom utgiftsområde 13 enligt anslagsförslag i bilaga 4. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2014/15:1044 av Richard Jomshof (SD),

2014/15:2607 av Paula Bieler (SD),

2014/15:2871 av Mattias Karlsson m.fl.  (SD) yrkandena 14, 15 och 18,

2014/15:2925 av Paula Bieler m.fl.  (SD) yrkandena 4 och 5 samt

2014/15:2956 av Paula Bieler m.fl.  (SD),

bifaller delvis proposition 2014/15:1 utgiftsområde 13 punkt 3 och avslår motionerna

2014/15:1458 av Carina Ohlsson (S),

2014/15:2574 av Ulf Kristersson m.fl.  (M, C, FP, KD) yrkandena 1, 2, 14 och 17–19 samt

2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl.  (M, C, FP, KD) yrkande 1.

b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

1. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2015 för anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 27 239 000 kronor 2016.

2. Riksdagen avslår förslaget om ett bemyndigande för regeringen att under 2015 för anslaget 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 500 000 000 kronor 2016–2018.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2014/15:1 utgiftsområde 13 punkt 2 och avslår proposition 2014/15:1 utgiftsområde 13 punkt 1.

Ställningstagande

Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn som betraktar värdekonservatism och upprätthållandet av en solidarisk välfärdsmodell som de viktigaste verktygen i byggandet av det goda samhället. Partiets övergripande mål är att formera en demokratisk, politisk rörelse som slår vakt om den gemensamma nationella identitet som har utgjort grunden för framväxten av välfärdsstaten och vårt lands fredliga och demokratiska utveckling.

Sverigedemokraterna eftersträvar ett försiktigt framåtskridande som baseras på varsamhet, eftertanke och långsiktigt ansvarstagande. Vi eftersträvar ett demokratiskt, jämställt och miljövänligt samhälle där alla medborgare skyddas av, och är lika inför, lagen. Genom att kombinera frihet och trygghet, individualism och gemenskap hoppas vi kunna skapa ett folkhem som i så hög grad som möjligt är präglat av trygghet, välstånd, demokrati och en stark inre solidaritet.

I vår höstbudget stakar vi ut våra viktigaste visioner för de kommande åren. Vi visar att det inte måste finnas någon motsättning mellan ekonomisk tillväxt och sysselsättning å den ena sidan och allmän välfärd, trygghet och socialt ansvarstagande å den andra.

Rent statsfinansiellt är Sveriges ekonomiska utgångsläge relativt gott. Däremot biter sig arbetslösheten fortfarande fast vid oroväckande höga nivåer. Vår avsikt är att skapa förutsättningar för Sveriges befintliga arbetskraft att möta den efterfrågan som finns på arbetsmarknaden. Vi ser till skillnad från allianspartierna och regeringen inte något egenvärde i att bedriva en överdriven utbudspolitik när det gäller lågutbildad eller okvalificerad arbetskraft.

Vi står inte bakom den integrationspolitik som har förts hittills och gör därför omfattande nedskärningar på det integrationspolitiska området. De satsningar som såväl allianspartierna som regeringen vill göra vad gäller anslagen 1:1 Integrationsåtgärder, 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare samt 1:5 Hemutrustningslån anser vi inte vara försvarbara och drar därför helt in dessa anslag. Anslagen Kommunersättningar vid flyktingmottagande respektive Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare minskar i paritet med de minskade mottagningsnivåer som följer av vår politik på det migrationspolitiska  området. Med en mer realistisk inriktning på invandringspolitiken kommer det att skapas förutsättningar för ett väl arrangerat och direkt mottagande av nyanlända invandrare utan behov av integrationsåtgärder långt efter ankomsten. I princip innebär det att integrationspolitiken i sin nuvarande form avskaffas helt. Därmed vill vi inte heller lämna ett bemyndigande när det gäller anslaget 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare.

Vi vill också att Diskrimineringsombudsmannen läggs ned varför anslaget till myndigheten dras in i sin helhet. Myndigheten har fungerat bristfälligt och bidragit till rättsosäkerhet eftersom flertalet fall har lösts genom förlikning i stället för att prövas rättsligt. Myndigheten har också upprepade gånger kritiserats för att verka opinionsbildande snarare än som en stödinsats för dem som behöver hjälp vid rättsliga tvister.

I vårt budgetförslag gör vi störst satsningar för jämställdhet mellan kvinnor och män. Enligt vår mening bör jämställdhetspolitik handla om att ingen individ ska behöva utsättas för diskriminering eller kränkande särbehandling på grund av sin könstillhörighet. För att säkerställa en grundläggande trygghet och en långsiktighet i kvinnojourernas arbete, så att våldsutsatta kvinnor alltid får den hjälp de behöver, väljer vi att öka stödet till landets kvinnojourer. Vi har en betydligt lägre ram än regeringen och allianspartierna och tack vare våra nedskärningar på integrationsområdet möjliggörs redan nu ytterligare satsningar på jämställdhetsområdet. Till anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder anslår vi 150 miljoner kronor utöver regeringens förslag till satsningar på kvinnofrid och ökat stöd till kvinnojourer.

Mot bakgrund av det anförda bör riksdagen anvisa anslagen för 2015 inom utgiftsområde 13 enligt vårt anslagsförslag som framgår av bilaga 4.


 

Särskilda yttranden

1.

Anslag inom utgiftsområde 13 (S, MP, V)

 

Raimo Pärssinen (S), Annelie Karlsson (S), Ann-Christin Ahlberg (S), Patrik Björck (S), Marco Venegas (MP), Ali Esbati (V), Helén Pettersson i Umeå (S) och Magnus Manhammar (S) anför:

Sverige ska vara en global förebild, i vår utveckling, vår jämlikhet, vår jämställdhet och vårt ledarskap i klimatomställningen. Ett land som kännetecknas av alla människors lika värde, självförtroende, solidaritet och tron på att framtiden går att förändra. Sverige ska vara en ledande och inspirerande kraft i världen. Där vi investerar gemensamt i människor och miljö, i kunskap och konkurrenskraft, i trygghet i nuet och hopp inför framtiden. Där vi bryggar över klyftor och där alla barn har möjligheter att förverkliga sin fulla potential. Vi kommer alltid att stå upp för ett öppet och humant samhälle!

Sverige befinner sig på flera viktiga områden i ett allvarligt läge. Arbetslösheten har bitit sig fast på höga nivåer. Överskott har vänts till underskott. Skolresultaten rasar och välfärden uppvisar stora brister. Klyftorna växer och ojämställdheten mellan kvinnor och män består. De sänkta klimatambitionerna och oviljan att med kraft ställa om till miljövänlig produktion riskerar vår natur, människors hälsa och Sveriges ekonomiska utveckling.

För tredje gången av tre möjliga efterlämnar en borgerlig regering stora hål i statens finanser. Ofinansierade skattesänkningar har bidragit till att underskotten i de offentliga finanserna har vuxit år efter år, även när konjunkturen stärkts. Överskottsmålet nås inte. Nu ska underskotten steg för steg pressas tillbaka, så att Sverige inte längre bryter mot det finanspolitiska ramverket. Därför finansieras nya reformer fullt ut i den rödgröna budgeten.

En politik för fler jobb, präglad av både social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet, ger ökad sammanhållning och är avgörande för Sveriges utveckling. Sverige ska ha en välfärd att lita på. Inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män ska minska. Sverige ska vara ett land som håller ihop.

Det är olyckligt och allvarligt att en riksdagsmajoritet bestående av de tidigare regeringspartierna och Sverigedemokraterna har avvisat ett budgetförslag med denna inriktning, till förmån för ett alternativ som fortsätter på en väg som väljarna sade nej till vid valet den 14 september. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet ser fördelningen inom utgiftsområde 13 som en del av budgetpropositionens förslag som en helhet.

Vårt förslag om budgetpolitikens inriktning har inte fått stöd under den inledande budgetbehandlingen i riksdagen, eftersom riksdagen i första steget av budgetprocessen har beslutat om andra ramar än de vi önskar. Därför avstår vi från att delta i utskottets beslut och från att redovisa något formellt motförslag när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 13. Vårt budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och behandlas isolerat. Vi vidhåller vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde 13 borde ha tillförts ytterligare 60 miljoner kronor på det sätt som framgår av proposition 2014/15:1. Vårt budgetalternativ innebär att anslaget Integrationsåtgärder är 10 miljoner kronor lägre än i allianspartiernas förslag medan anslaget Särskilda jämställdhetsåtgärder tillförs ytterligare 70 miljoner kronor.

Vi välkomnar att integrationspolitiken är en del av regeringens samlade politik för jobb, utbildning och välfärd. En politik som skapar rättvisa och trygghet för alla är också en politik för bättre integration. Alla människor har olika förutsättningar oavsett om man är född i Sverige eller inte, och det offentliga har ett ansvar att sträva efter att alla ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter.

Vi välkomnar regeringens övergripande politiska prioritering om full sysselsättning. Arbete är den främsta vägen in i det svenska samhället. Arbete betyder gemenskap och tillhörighet; makt att forma sitt liv och sin framtid. Dessvärre stängs alltför många ute från denna möjlighet. Det gäller inte minst nyanlända flyktingar samt utrikes födda kvinnor och unga. Fler utrikes födda kvinnor och män måste ges förutsättningar att snabbt komma in i arbete. Alla steg i mottagandet av nyanlända invandrare ska syfta till att hitta ett jobb.

En av de stora integrationsutmaningarna i Sverige är att korta tiden från invandring till etablering på arbetsmarknaden. Därför anser vi att det är viktigt att etableringen av nyanlända invandrare framför allt möjliggörs genom att invandrare kan bidra till egen försörjning och arbete. Detta kan uppnås både genom undervisning i svenska och validering av redan förvärvad kunskap och utbildning, samtidigt som ett systematiskt arbete mot diskriminering fortgår i alla delar av samhället. Vi vill därför förstärka Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag för etableringsuppdraget. Därigenom kan myndigheten upprätthålla kvaliteten i arbetet och få bättre förutsättningar att uppnå målet om en mer ändamålsenlig etablering för nyanlända på arbetsmarknaden. 

Vi anser inte att etableringsuppdraget och etableringslotsarna har fungerat tillfredsställande och vill därför göra en översyn av rätten till etableringslots i syfte att på sikt avskaffa denna tjänst.

Från den 1 juli 2014 erbjuds sfi till nyanlända invandrare i anläggningsboenden. Vi vill göra en fortsatt satsning på detta under 2015–2017 och menar att satsningen främjar integrationen.

Vi betonar vidare vikten av ett långsiktigt, hållbart och flexibelt system för mottagande av asylsökande och nyanlända, främst för att undvika situationen att många som beviljats uppehållstillstånd tvingas vänta alldeles för länge på en kommunplats. Därför vill vi se över myndighetsorganisationen vid mottagande av nyanlända och den statliga ersättningen för kommunernas boendekostnader vid mottagandet av ensamkommande barn.

Vad gäller diskriminering menar vi att det finns behov av att ytterligare stärka lagstiftningen på området så att denna blir så effektiv och heltäckande som möjligt. En effektiv och heltäckande lagstiftning är en nödvändig förutsättning för att uppnå målet om ett samhälle fritt från diskriminering. Vi vill därför se konkreta lagförslag i frågor om aktiva åtgärder, lönekartläggning och handlingsplan för jämställda löner. Aktiva åtgärder bör enligt vår uppfattning utökas till att gälla samtliga diskrimineringsgrunder. Vidare vill vi se över hur diskrimineringslagens skydd mot bristande tillgänglighet kan stärkas ytterligare. Arbetet för tolerans, humanitet och öppenhet måste prioriteras också i fortsättningen. Som en följd av detta anser vi att arbetet med att förebygga och motverka främlingsfientlighet och rasism behöver intensifieras samt att det krävs särskilda insatser mot afrofobi, antisemitism, antiziganism och islamofobi. Samtidigt vill vi stärka arbetet för att främja homo- och bisexuellas, transpersoners och queerpersoners (hbtq) rättigheter i syfte att säkerställa långsiktigheten i arbetet inom de fokusområden som finns i hbt-strategin.

Vår uppfattning är att jämställdhetsarbetet har utvecklats för långsamt och vi vill påskynda utvecklingen för att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Världsekonomiskt forum genomförde för första gången 2006 sin studie Global Gender Gap. Då rankades Sverige som det mest jämställda landet. Sedan 2009 har dock Sverige hamnat på en fjärde plats och de övriga nordiska länderna har rankats högre än Sverige. För att komma till rätta med bristerna i jämställdheten mellan kvinnor och män krävs långsiktiga åtgärder. Trots ett mångårigt arbete för att stärka förutsättningarna för jämställdhet har kvinnor och män olika möjligheter att komma in på arbetsmarknaden och i näringslivet, att stanna kvar och utvecklas i arbetslivet och att kunna kombinera arbete och familjeliv. Löneskillnader, ojämlika karriärmöjligheter, skillnader i sjukskrivningar och uttaget av föräldrapenningen samt underrepresentationen av kvinnor i ledande befattningar är till stor del ett uttryck för att kvinnors och mäns verkligheter i arbetslivet fortfarande skiljer sig åt. Som exempel kan nämnas att kvinnors löner och inkomster är betydligt lägre än mäns. Inkomstskillnaden mellan kvinnor och män kan till stor del förklaras av skillnader på arbetsmarknaden och att kvinnor tar en större del av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Vi vill utveckla långsiktiga och strukturella förutsättningar för genomförandet av jämställdhetspolitiken samt fortsätta stödja särskilda jämställdhetsinsatser. I detta sammanhang vill vi särskilt framhålla utvecklingen av jämställdhetsintegreringen som strategi och att den bör vara en av de viktigaste prioriteringarna för jämställdhetspolitiken. Vi vill även se insatser för en jämnare könsfördelning i börsbolagens styrelser.

Vikten av att förebygga och motverka våld och andra former av övergrepp mot kvinnor kan inte betonas tillräckligt. Vi avser därmed att fr.o.m. 2015 årligen avsätta ytterligare 100 miljoner kronor för att stärka de ideella kvinnojourernas arbete. Denna satsning bidrar till ökad långsiktighet och bättre planeringsförutsättningar för de aktuella kvinnojourerna.

 

 

 

 

2.

Anslag inom utgiftsområde 13 (SD)

 

Sven-Olof Sällström (SD) och Paula Bieler (SD) anför:

Sverigedemokraterna ställer sig otvetydigt bakom de finanspolitiska hörnstenarna om överskottsmål för den offentliga sektorn, utgiftstak samt krav på kommuner och landsting om god ekonomisk hushållning.

Mot bakgrund av riksdagens beslut den 3 december 2014 vill vi tydliggöra vår ställning och vårt agerande. Vid voteringen i kammaren gav Sverigedemokraterna i första hand stöd till sitt eget budgetförslag som hade inneburit betydande förbättringar för välfärden, ökad trygghet och stärkt ekonomi för bl.a. sjuka, funktionsnedsatta, pensionärer, förvärvsarbetare och barnfamiljer. De övriga partierna röstade ned vårt budgetförslag och stoppade de stora och fullt finansierade satsningarna på trygghet och välfärd med hänvisning till att de inte ansåg att finansieringen av dessa reformer borde ske genom minskad invandring. Enligt vår mening tydliggjorde de därmed att fortsatt massinvandring är viktigare än alla välfärdsreformer tillsammans.

Efter att Sverigedemokraternas förslag fallit i voteringen kring statsbudgeten återstod endast de rödgrönas och allianspartiernas förslag. Sverigedemokraternas bedömning var att nettoeffekten för samhället av de bägge förslagen var likvärdig. Denna analys delas av bland andra John Hassler, professor i nationalekonomi och ordförande i finanspolitiska rådet, som slagit fast att: "Det finns egentligen inte några fundamentala skillnader mellan alliansens och regeringens ekonomiska politik".

Med utgångspunkt i vårt ansvar för det svenska samhällets långsiktiga stabilitet och välstånd och det principbeslut som fattats av den sverigedemokratiska riksdagsgruppen om att hädanefter försöka stoppa varje budgetproposition som innebär att invandringen ökar ytterligare från nuvarande nivåer, valde vi att stödja allianspartiernas budgetmotion.

Detta innebär inte att Sverigedemokraterna ställer sig bakom allianspartiernas budgetmotion i sak, utan detta var ett resultat av regeringens ovilja att inte ytterligare förvärra en politik som i grunden skadar hela det svenska samhället. Hade vi lagt ner våra röster hade vi med säkerhet låst fast landet vid en destruktiv politik i fyra år. Vårt val och vårt agerande innebär också att om allianspartierna skulle hålla fast vid sin politik utan att förändra den kommer vi framöver att hamna i ett liknande läge där vi också är beredda att fälla en eventuell alliansregering som lägger fram en lika samhällsskadlig invandringspolitik.

Med hänvisning till att vi i budgetvoteringen valde att ta ställning för två olika budgetalternativ har vi i frågan om behandlingen av anslagsnivåerna inom de olika utgiftsområdena valt att huvudsakligen begränsa oss till särskilda yttranden där vi slår fast att vi fortfarande står bakom vår egen politik i princip. Vårt ansvar för en harmonisk samhällsutveckling står över eventuell formalia och praxis i riksdagen. Därför väljer vi samtidigt att reservera oss till förmån för vårt eget budgetförslag när det gäller det migrationspolitiska området och det därtill kopplade integrationspolitiska området. På det integrationspolitiska området är vår ram närmare fyra miljarder kronor lägre än regeringens och allianspartiernas respektive ram. Vi förespråkar därmed en förstärkning av statens finanser.

 


 

Bilaga 1

 

____

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2014/15:1 Budgetproposition för 2015 utgiftsområde 13:

1.              Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2015 för anslaget 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 500 000 000 kronor 2016–2018 (avsnitt 3.7.4).

2.              Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2015 för anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 27 239 000 kronor 2016 (avsnitt 5.5.1).

3.              Riksdagen anvisar för budgetåret 2015 ramanslagen under utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet enligt följande uppställning.

Motioner från allmänna motionstiden 2014/15

2014/15:1044 av Richard Jomshof (SD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att avskaffa det s.k. hemutrustningslånet.

2014/15:1458 av Carina Ohlsson (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av ett långsiktigt stöd till kvinnojourerna för att kvinnor och barn som utsätts för våld ska garanteras stöd och hjälp av god kvalitet oavsett var de bor.

2014/15:2574 av Ulf Kristersson m.fl.  (M, C, FP, KD):

1.              Riksdagen anvisar anslagen för 2015 inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2.              Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge flyktingar med uppehållstillstånd möjlighet att läsa svenska redan under tiden i anläggningsboende.

14.              Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stärka arbetet med flyktingguider för att på ett mer framgångsrikt sätt involvera det civila samhället i integrationsprocessen.

17.              Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Arbetsmiljöverket bör fortsätta arbetet med att förebygga att kvinnor tvingas lämna arbetslivet i förtid på grund av arbetsmiljörelaterade problem.

18.              Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att kvinno- och tjejjourer, som gör omistliga insatser för att erbjuda hotade och våldsutsatta kvinnor skydd och hjälp, ska få sin långsiktiga finansiering säkerställd.

19.              Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att göra etableringslotsarna till en behovsprövad insats.

2014/15:2607 av Paula Bieler (SD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att senast i statsbudgeten för 2015 avveckla statsbidraget till organisationer bildade på etnisk grund.

2014/15:2871 av Mattias Karlsson m.fl.  (SD):

14.              Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ökat stöd till kvinnojourer.

15.              Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inrätta fler kvinnojourer med hedersrelaterat våld som särskilt kompetensområde.

18.              Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utökat stöd till NCK (Nationellt centrum för kvinnofrid).

2014/15:2925 av Paula Bieler m.fl.  (SD):

4.              Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om särskilda jämställdhetsåtgärder.

5.              Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en intensifierad kamp mot hedersrelaterat våld.

2014/15:2956 av Paula Bieler m.fl.  (SD):

Riksdagen anvisar anslagen för 2015 inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl.  (M, C, FP, KD):

1.              Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att kvinno- och tjejjourer ska få sin långsiktiga finansiering säkerställd.

 

 

 

 

Bilaga 2

____

Regeringens och oppositionens anslagsförslag

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Tusental kronor

Ramanslag

 

Avvikelse från regeringen

 

 

Regeringens

förslag

     M, C, FP, KD

     SD

1:1  

Integrationsåtgärder

33 930

+10 000

−33 930

1:2  

Kommunersättningar vid flykting-

mottagande

9 450 532

 

−825 548

1:3  

Etableringsersättning till vissa nyanlända

invandrare

4 029 000

 

−221 595

1:4  

Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare

2 710 000

 

−2 710 000

1:5  

Hemutrustningslån

217 469

 

−217 469

1:6  

Från EU-budgeten finansierade insatser för integration av tredjelandsmedborgare

22 300

 

 

2:1  

Diskrimineringsombudsmannen

97 665

 

−97 665

2:2  

Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.

38 608

 

 

3:1  

Särskilda jämställdhetsåtgärder

207 539

−70 000

+150 000

Summa för utgiftsområdet

16 807 043

−60 000

−3 956 207

 

 

 

 


 

 

Bilaga 3

____

Utskottets anslagsförslag

Förslag till beslut om anslag för 2015 inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Tusental kronor

Ramanslag

Avvikelse från

regeringen

Utskottets

förslag

1:1

Integrationsåtgärder

+10 000

43 930

1:2

Kommunersättningar vid flyktingmottagande

±0

9 450 532

1:3

Etableringsersättning till vissa nyanlända

invandrare

±0

4 029 000

1:4

Ersättning till etableringslotsar och insatser

för vissa nyanlända invandrare

±0

2 710 000

1:5

Hemutrustningslån

±0

217 469

1:6

Från EU-budgeten finansierade insatser för

integration av tredjelandsmedborgare

±0

22 300

2:1

Diskrimineringsombudsmannen

±0

97 665

2:2

Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.

±0

38 608

3:1

Särskilda jämställdhetsåtgärder

–70 000

137 539

Summa för utgiftsområdet

–60 000

16 747 043

 

 


 

 

Bilaga 4

____

Reservanternas anslagsförslag

Reservation (SD)

Förslag till beslut om anslag för 2015 inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Tusental kronor

Ramanslag

Avvikelse från

regeringen

Reservanternas förslag

1:1

Integrationsåtgärder

33 930

0

1:2

Kommunersättningar vid flyktingmottagande

–825 548

8 624 984

1:3

Etableringsersättning till vissa nyanlända

invandrare

–221 595

3 807 405

1:4

Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare

–2 710 000

0

1:5

Hemutrustningslån

–217 469

0

1:6

Från EU-budgeten finansierade insatser för

integration av tredjelandsmedborgare

±0

22 300

2:1

Diskrimineringsombudsmannen

–97 665

0

2:2

Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.

±0

38 608

3:1

Särskilda jämställdhetsåtgärder

+150 000

357 539

Summa för utgiftsområdet

–3 956 207

12 850 836

 

 

 

 

 


[1] Ledamöterna från allianspartierna har under utskottets beredning av ärendet lämnat viss kompletterande information till förslagen i motion 2014/15:2574.