|
Arbetsmarknadsutskottets betänkande
2014/15:AU1
|
Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet
I betänkandet behandlar arbetsmarknadsutskottet regeringens förslag i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1) inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet och alternativa förslag till anslagsanvisning inom utgiftsområdet från allianspartierna, dvs. Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna respektive Sverigedemokraterna.
Utskottet tillstyrker allianspartiernas förslag om anslagsfördelning. Det innebär att regeringens förslag om anslag tillstyrks i de delar det överensstämmer med allianspartiernas förslag och avstyrks i övrigt. Sverigedemokraternas förslag om anslag avstyrks. Utgifterna för utgiftsområde 13 uppgår därmed till totalt 16 747 043 000 kronor för 2015. Vidare tillstyrker utskottet budgetpropositionen i de delar som avser bemyndiganden om ekonomiska åtaganden.
Utskottet har följt upp regeringens resultatredovisning för utgiftsområdet och gör bl.a. bedömningen att det är viktigt att kunna följa kopplingen mellan mål, gjorda insatser, uppnådda resultat och regeringens anslagsförslag.
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har inte deltagit i beslutet. Dessa partier redovisar ett gemensamt ställningstagande i ett särskilt yttrande. Sverigedemokraterna följer upp sina motioner med en reservation och redovisar också sitt ställningstagande i ett särskilt yttrande.
Sammanfattning
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Budgetprocessen i riksdagen
Rambeslutsprocessen
Uppföljning av regeringens resultatredovisning
Betänkandets disposition
Utskottets överväganden
Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 13
Propositionen
Utskottets bedömning
Anslag inom utgiftsområde 13
Propositionen
Motionerna
Utskottets ställningstagande
Reservation
Anslag inom utgiftsområde 13 (SD)
Särskilda yttranden
1. Anslag inom utgiftsområde 13 (S, MP, V)
2. Anslag inom utgiftsområde 13 (SD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Motioner från allmänna motionstiden 2014/15
Bilaga 2
Regeringens och oppositionens anslagsförslag
Bilaga 3
Utskottets anslagsförslag
Bilaga 4
Reservanternas anslagsförslag
Tabeller
Tabell 1 Regeringens budgetförslag för 2015 jämfört med 2014
|
Anslag inom utgiftsområde 13
|
a) Anslagen för 2015
Riksdagen anvisar, med de anslagsvillkor som utskottet har angett, anslagen för 2015 inom utgiftsområde 13 enligt utskottets förslag i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2014/15:2574 av Ulf Kristersson m.fl. (M, C, FP, KD) yrkandena 1, 2, 14 och 17–19 samt
2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 1,
bifaller delvis proposition 2014/15:1 utgiftsområde 13 punkt 3 och avslår motionerna
2014/15:1044 av Richard Jomshof (SD),
2014/15:1458 av Carina Ohlsson (S),
2014/15:2607 av Paula Bieler (SD),
2014/15:2871 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) yrkandena 14, 15 och 18,
2014/15:2925 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 4 och 5 samt
2014/15:2956 av Paula Bieler m.fl. (SD).
b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden
Riksdagen bemyndigar regeringen att
1. under 2015 för anslaget 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 500 000 000 kronor 2016–2018,
2. under 2015 för anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 27 239 000 kronor 2016.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2014/15:1 utgiftsområde 13 punkterna 1 och 2.
Reservation (SD)
Stockholm den 9 december 2014
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Raimo Pärssinen
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Raimo Pärssinen (S)*, Ulf Kristersson (M), Annelie Karlsson (S)*, Katarina Brännström (M), Ann-Christin Ahlberg (S)*, Sven-Olof Sällström (SD), Hanif Bali (M), Patrik Björck (S)*, Annika Qarlsson (C), Marco Venegas (MP)*, Christian Holm (M), Paula Bieler (SD), Roger Haddad (FP), Ali Esbati (V)*, Désirée Pethrus (KD), Helén Pettersson i Umeå (S)* och Magnus Manhammar (S)*.
* Avstår från ställningstagande, se särskilt yttrande.
I detta ärende behandlas regeringens budgetproposition 2014/15:1 för 2015 i de delar som gäller utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet och ett antal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2014 som påverkar anslagen för 2015. Budgetpropositionen för 2015 bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet. Regeringens förslag till riksdagsbeslut och förslagen i motionerna finns i bilaga 1.
I bilaga 2 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslagsfördelning inom utgiftsområdet för 2015 och de avvikelser från dessa som allianspartierna föreslår i sin anslagsmotion och Sverigedemokraterna föreslår i sin anslagsmotion. I bilaga 3 återfinns utskottets förslag till anslagsfördelning.
Under beredningen av ärendet har information lämnats till utskottet av
• regeringen genom arbetsmarknadsminister Ylva Johansson
• regeringen genom barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér
• regeringen genom kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke
• Arbetsförmedlingen genom generaldirektören Mikael Sjöberg
• Statistiska centralbyrån genom avdelningschefen Inger Eklund och enhetschefen Hassan Mirza
• Konjunkturinstitutet genom prognoschefen Jesper Hansson och enhetschefen Åsa Olli Segendorf.
Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i första steget i budgetprocessen fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § riksdagsordningen).
Arbetsmarknadsutskottet tillstyrkte den 20 november 2014 i ett yttrande till finansutskottet regeringens förslag till ramar för utgiftsområdena 13 och 14 m.m. (yttr. 2014/15:AU1y). Finansutskottet beslutade den 27 november 2014 att tillstyrka regeringens förslag till utgiftsramar för 2015 (bet. 2014/15:FiU1). Riksdagen beslutade den 3 december 2014 att fastställa utgiftstak, utgiftsramar och inkomster på statens budget enligt ett förslag som lagts fram i en reservation från allianspartierna (bet. 2014/15:FiU1 res. 3, rskr. 2014/15:29). Utgiftsramen för 2015 för utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet uppgår därmed till sammanlagt 16 747 043 000 kronor. Det är inom denna ram som utskottet i detta ärende ska lägga fram förslag om anslagen för 2015. Riksdagens ställningstagande till anslag för utgiftsområdet ska göras genom ett beslut (11 kap. 18 § riksdagsordningen).
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv behandlas i arbetsmarknadsutskottets betänkande 2014/15:AU2.
Enligt budgetlagen (2011:203) ska regeringen i budgetpropositionen lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat.
I utskottens beredning av ärenden ingår uppgiften att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21). Av riktlinjerna framgår att riksdagen beställer och tar emot information om resultatet av statens verksamhet.
Utskottet har mot den bakgrunden analyserat regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 13 i budgetpropositionen. Analysen har syftat till att vara ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen.
Betänkandet har disponerats så att regeringens resultatredovisning behandlas först. Därefter behandlas förslag i budgetpropositionen och i de motioner som gäller anslag inom utgiftsområde 13. Det avsnittet inleds med huvudsakliga prioriteringar och mål i propositionen uppdelat på områdena integration, diskriminering och jämställdhet. Inom respektive område redovisas även regeringens förslag till anslag för 2015, främst med inriktning på det som förklarar förändringarna jämfört med 2014, samt förslag till bemyndigande. Därefter presenteras motsvarande delar ur motionerna. Avslutningsvis redogör utskottet för sitt ställningstagande.
Utskottets bedömning i korthet
Det är viktigt att kunna följa kopplingen mellan mål, gjorda insatser, uppnådda resultat och regeringens anslagsförslag. En tydlig struktur på regeringens resultatredovisning och längre tidsserier underlättar utskottets möjlighet att bedöma de resultat av statliga insatser som regeringen redovisar. Det är viktigt att resultatredovisningen koncentreras till att redovisa resultat.
Riksdagen har beslutat om målen för utgiftsområde 13. Integrationspolitikens mål är lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. För politik mot diskriminering är målet ett samhälle fritt från diskriminering och jämställdhetspolitikens mål är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.
Av regeringens resultatredovisning framgår bl.a. att integrationspolitikens mål främst uppnås genom insatser som når ut till hela befolkningen. Dessa generella åtgärder kompletteras vid behov med riktade åtgärder för att stödja och underlätta nyanlända invandrares etablering. Enligt regeringens bedömning är en av de stora integrationsutmaningarna i Sverige att höja sysselsättningen för nyanlända invandrare och korta tiden från invandring till etablering på arbetsmarknaden.
I resultatredovisningen anges vidare att det formella skyddet mot diskriminering har stärkts, men att det inte automatiskt leder till lika rättigheter i praktiken. Därför behöver arbetet fortsätta med att skapa bättre förutsättningar för dem som utsätts för diskriminering att ta till vara sina rättigheter.
Regeringens resultatredovisning slår fast att jämställdhetsintegrering, dvs. att all verksamhet ska bedrivas med utgångspunkt från kunskap om kvinnors och mäns villkor och behov, är den huvudsakliga strategin för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Det bedrivs ett utvecklingsprogram för jämställdhetsintegrering i statliga myndigheter sedan 2013. Enligt regeringens bedömning är utmaningen framöver att myndigheter och organisationer på lokal, regional och nationell nivå införlivar de kunskaper och metoder som har utvecklats i särskilda projekt, till att bli en del av den ordinarie verksamheten.
Som en del i utskottens löpande uppföljning har utskottet analyserat regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för utgiftsområde 13. Analysen har syftat till att vara ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen.
Det pågår sedan flera år en dialog mellan riksdagen och regeringen om hur regeringens resultatredovisning kan förbättras. En utgångspunkt för utskottets genomgång av regeringens resultatredovisning har varit att det ska vara möjligt att följa kopplingen mellan mål, gjorda insatser, uppnådda resultat och regeringens anslagsförslag.
Mot den bakgrunden vill utskottet betona att det är viktigt att strukturen på regeringens resultatredovisning är logisk och tydlig, då detta bidrar till en ökad förståelse för hur statliga anslagsmedel används och vilka resultat de får. Det är därför önskvärt att regeringens resultatredovisning koncentreras till att redovisa och bedöma faktiskt uppnådda resultat av genomförda statliga insatser i förhållande till målen och att sambandet mellan mål, resultat och regeringens budgetförslag tydligt framgår. Det är betydelsefullt att regeringen gör en sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen för de riksdagsbundna målen. Det är vidare angeläget att resultatindikatorerna speglar utvecklingen av resultat, inte omvärldsförändringar eller insatser, och att de redovisas med längre tidsserier där det är relevant. Redovisningar av resultatens långsiktiga utveckling över tid underlättar utskottets möjlighet att bedöma redovisade resultat. Slutligen vill utskottet peka på vikten av att resultatredovisningen innehåller sammanfattningar, hänvisningar, tidsserier, diagram och tabeller för att öka överskådligheten och utskottets möjlighet att följa resultatutvecklingen över tid.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen anvisar anslagen för 2015 inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet enligt utskottets förslag och lämnar de bemyndiganden som regeringen har begärt. Det innebär avvikelser i förhållande till regeringens förslag i budgetpropositionen för två anslag. Sverigedemokraternas förslag till anslag avslås.
Jämför reservation (SD) samt särskilda yttranden 1 (S, MP, V) och 2 (SD).
Regeringen föreslår i budgetpropositionen att riksdagen för budgetåret 2015 anvisar ramanslagen under utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet enligt tabell 1 nedan. Sammanlagt föreslås anslagen inom utgiftsområde 13 uppgå till 16 807 043 000 kronor för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 13 p. 3). Av tabell 1 framgår även skillnaden jämfört med den budgeterade nivån för 2014.
Tabell 1 Regeringens budgetförslag för 2015 jämfört med 2014
Tusental kronor
|
Ramanslag
|
Budget 20141
|
Förslag 2015
|
Förändring
|
|
1:1
|
Integrationsåtgärder
|
277 000
|
34 000
|
–243 000
|
|
1:2
|
Kommunersättningar vid flyktingmottagande
|
7 452 000
|
9 451 000
|
+1 999 000
|
|
1:3
|
Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare
|
2 792 000
|
4 029 000
|
+1 237 000
|
|
1:4
|
Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare
|
1 891 000
|
2 710 000
|
+819 000
|
|
1:5
|
Hemutrustningslån
|
145 000
|
217 000
|
+72 000
|
|
1:6
|
Från EU-budgeten finansierade insatser för integration av tredjelandsmedborgare
|
32 000
|
22 000
|
–10 000
|
|
2:1
|
Diskrimineringsombudsmannen
|
97 000
|
98 000
|
+1 000
|
|
2:2
|
Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.
|
42 000
|
39 000
|
–3 000
|
|
3:1
|
Särskilda jämställdhetsåtgärder
|
253 000
|
208 000
|
–45 000
|
1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2014 och förslag till ändringar i samband med höständringsbudgeten för 2014.
Integration
Regeringen anför att dess huvudsakliga prioritet på integrationsområdet är full sysselsättning eftersom arbete är den främsta vägen in i det svenska samhället. Alla steg i mottagandet av nyanlända invandrare ska därmed syfta till att hitta ett jobb.
Regeringen konstaterar att grunden i etableringsuppdraget ligger fast, men att uppdraget ständigt behöver anpassas efter nya förutsättningar. Det kraftigt ökade antalet deltagare i etableringsuppdraget innebär en stor utmaning för Arbetsförmedlingens verksamhet. Regeringen avser därför att förstärka Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag för etableringsuppdraget under 2015–2018. Regeringen föreslår också att medel inom verksamheten för nyanlända invandrares etablering omfördelas för att kunna utnyttjas effektivare.
Regeringen avser att göra en översyn av rätten till etableringslots dels med syfte att tjänsten fr.o.m. den 1 januari 2016 görs till en behovsprövad insats, dels med syfte att etableringslotsarna på sikt avskaffas.
Enligt regeringen behöver etableringsinsatserna också i fortsättningen anpassas efter målgruppens behov och förutsättningar. Även kommunernas möjligheter att erbjuda insatser behöver utvecklas. Det är viktigt att sfi kan påbörjas så snart som möjligt för att skapa förutsättningar för en snabb etablering på arbetsmarknaden och i det svenska samhället. Regeringen föreslår därför under 2015–2017 en fortsatt satsning på sfi under tiden i anläggningsboende.
Regeringen avser att se över hur boendeplaneringen inom asylmottagandet kan förbättras och särskilt möjligheten för Migrationsverket att anordna boende i egen regi i syfte att säkerställa tillräcklig kapacitet. Myndighetsorganisationen vid mottagande av nyanlända invandrare behöver också ses över.
Ett ändamålsenligt mottagande av ensamkommande barn betonas också av regeringen. Regeringen bedömer att det finns behov av att göra en översyn av den statliga ersättningen för kommunernas boendekostnader vid mottagandet av ensamkommande barn.
För att förbättra möjligheterna att hitta jobb för nyanlända invandrare avser regeringen vidare att införa ett sammanhållet, nationellt och permanent system för validering.
För 2015 anvisas totalt ca 16,4 miljarder kronor inom området integration.
Anslaget 1:1 Integrationsåtgärder
Anslaget används för åtgärder som stimulerar integrationsprocesserna i samhället och för uppföljning och utvärdering av integrationen. Sammantaget minskas anslaget med ca 243 miljoner kronor 2015.
En del av minskningen (102,5 miljoner kronor) beror på att insatser med stöd av det tillfälliga stimulansbidraget till kommuner med stadsdelar med utbrett utanförskap upphör efter 2014. Detta gäller även Boverkets särskilda medel för kunskapsstöd för urban utveckling. Enligt uppgift från Regeringskansliet beror anslagsminskningen vidare bl.a. på att sfi-bonusen avvecklades fr.o.m. den 1 augusti 2014 varför anslaget minskas med 50 miljoner kronor fr.o.m. 2015. Ytterligare en förklaring till minskningen är att regeringen under 2014 har disponerat 5 miljoner kronor för utveckling av metoder för att möjliggöra tidig validering. Detta upphör fr.o.m. 2015. Anslaget minskas också med 5 miljoner kronor som under 2014 avsett utveckling av portalen www.informationssverige.se.
Anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande
Anslaget används för statsbidrag till kommuner och landsting för utgifter i samband med mottagandet av nyanlända invandrare. Sammantaget ökas anslaget med ca 2 miljarder kronor 2015.
Anslagsökningen beror på förändringen i prognoserna för antalet kommunmottagna nyanlända invandrare, bl.a. med anledning av utvecklingen i Syrien, och mottagandet av ensamkommande barn.
Anslaget tillförs också 50 miljoner kronor årligen under 2015–2017 för fortsatt ersättning till kommuner för sfi för nyanlända invandrare som fått uppehållstillstånd men fortfarande är registrerade och vistas vid ett anläggningsboende i väntan på kommunplacering.
Anslaget 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare
Anslaget används för utgifter för etableringsersättning enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (nedan etableringslagen). Sammantaget ökas anslaget med ca 1,2 miljarder kronor 2015.
Anslagsökningen beror på att antalet kommunmottagna och därmed antalet kvarstående personer i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag förväntas öka. Under 2015 beräknas det genomsnittliga antalet kvarstående öka med ca 15 300 personer, 2016 beräknas ökningen bli ca 32 500 personer och 2017 ca 42 900 personer.
Anslaget 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare
Anslaget används för utgifter för etableringslotsar, program och insatser för personer som omfattas av etableringslagen. Sammantaget ökas anslaget med ca 819 miljoner kronor 2015. Förändringen av anslaget beror på att antalet personer som omfattas av etableringsuppdraget förväntas öka under kommande år.
För att finansiera sfi för nyanlända invandrare med uppehållstillstånd som vistas i Migrationsverkets anläggningsboenden omfördelas 50 miljoner kronor årligen 2015–2017 från anslaget till anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande.
Medel förs också över till anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader inom utgiftsområde 14 för att finansiera ett ökat resursbehov för etableringsuppdraget: 100 miljoner kronor 2015, 400 miljoner kronor 2016, 685 miljoner kronor 2017 och 586 miljoner kronor 2018.
Anslaget 1:5 Hemutrustningslån
Anslaget används för utgifter för lån till nyanlända invandrare för inköp av hemutrustning. Omfattningen av låneverksamheten bestäms främst av antalet kommunmottagna nyanlända invandrare och i vilken utsträckning de väljer att ta lån. Det ökade antalet kommunmottagna medför att fler personer kan ansöka om hemutrustningslån. Sammantaget ökas anslaget med ca 72 miljoner kronor 2015.
Anslaget 1:6 Från EU-budgeten finansierade insatser för integration av tredjelandsmedborgare
Anslaget används till utgifter för bidrag till projekt som beviljats medel inom ramen för Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare (Integrationsfonden). Anslagsbehovet motsvarar vad som faktiskt enligt beräkningarna betalas ut under respektive år. Anslaget minskas sammantaget med ca 10 miljoner kronor 2015.
Utbetalning av beviljade projektmedel för programperioden 2007–2013 sker sista gången under 2015. Eftersom programmet har upphört sker inga utlysningar inom Europeiska integrationsfonden (fr.o.m. programperioden 2014–2020 har Integrationsfonen övergått i den nya Europeiska asyl-, migrations- och integrationsfonden).
Bemyndigande
Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2015 att den bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3,5 miljarder kronor 2016–2018.
Diskriminering
Regeringen anför att den ser behov av att ytterligare stärka den lagstiftning som rör diskriminering för att den ska bli så effektiv och heltäckande som möjligt.
Regeringens ambition är att reglerna om aktiva åtgärder i diskrimineringslagen (2008:567) ska utökas till att gälla samtliga diskrimineringsgrunder. Vidare bör enligt regeringen reglerna om lönekartläggning och handlingsplan för jämställda löner ändras för att i denna del uppfylla riksdagens tillkännagivande från 2013. Regeringen avser att återkomma med en proposition till riksdagen i dessa frågor. Regeringen avser också att se över hur diskrimineringslagens skydd mot bristande tillgänglighet kan stärkas ytterligare genom att frågan utreds.
Regeringen anser att arbetet för att förebygga och motverka främlingsfientlighet och rasism ytterligare behöver intensifieras, bl.a. genom uppdrag innebärande kunskapshöjande insatser om olika former av rasism. Regeringen avser också att se över behovet av och formerna för ett nationellt kunskaps- och resurscentrum om rasism. Det krävs enligt regeringen särskilda insatser mot afrofobi, antisemitism, antiziganism och islamofobi. Regeringen har även för avsikt att stärka arbetet för att främja homo- och bisexuellas, transpersoners och queerpersoners (hbtq) rättigheter och att säkerställa långsiktigheten i arbetet inom de fokusområden som finns i hbt-strategin.
För 2015 anvisas totalt ca 136 miljoner kronor för arbetet mot diskriminering.
Anslaget 2:1 Diskrimineringsombudsmannen
Anslaget används för Diskrimineringsombudsmannens förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för förvaltningsutgifter för Nämnden mot diskriminering. Sammantaget ökas anslaget med ca 1 miljon kronor 2015.
Anslaget 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.
Anslaget används bl.a. för insatser mot diskriminering, främlingsfientlighet, homofobi och liknande former av intolerans samt för att främja lika rättigheter och möjligheter för hbtq-personer. Sammantaget minskas anslaget med ca 3 miljoner kronor 2015.
Anslaget minskas med 2 miljoner kronor fr.o.m. 2015 i samband med att Folkhälsomyndigheten, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Socialstyrelsen samt Statens kulturråd ges ett samlat ansvar för att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Dessa medel tillförs respektive myndighets förvaltningsanslag.
Jämställdhet
Regeringen betonar i budgetpropositionen att målet med jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhetspolitiken syftar till att flickor och pojkar, kvinnor och män ska ges förutsättningar att utvecklas utan att hindras av strukturer, fördomar och stereotypa föreställningar. Under mandatperioden avser regeringen att utveckla långsiktiga, strukturella förutsättningar för genomförandet av jämställdhetspolitiken samt att fortsätta stödja särskilda jämställdhetsinsatser.
Insatser för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck, kommer fortsatt att ha hög prioritet. Som ett led i detta avser regeringen att 2015–2018 avsätta ytterligare 100 miljoner kronor för att stärka de ideella kvinnojourernas arbete. Stödet ska bidra till ökad långsiktighet och bättre planeringsförutsättningar för de aktuella kvinnojourerna.
Jämställdhet i arbetslivet och näringslivet samt kvinnors och mäns, flickors och pojkars rätt till utbildning på lika villkor är andra viktiga områden. Under mandatperioden kommer utveckling av jämställdhetsintegrering som strategi att vara en av de viktigaste prioriteringarna för jämställdhetspolitiken. Vidare avser regeringen att skynda på utvecklingen mot att börsbolagens styrelser består av minst 40 procent kvinnor. För det fall detta mål inte är uppnått till 2016 avser regeringen att föreslå lagstiftning om kvotering i börsnoterade företag. Ett angeläget steg för målet om ekonomisk jämställdhet är enligt regeringen att återinföra kravet på årliga lönekartläggningar.
För 2015 anvisas totalt ca 208 miljoner kronor för åtgärder inom jämställdhetsområdet.
Anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder
Anslaget använda för utgifter för särskilda jämställdhetsåtgärder och för utgifter för statsbidrag för att stödja projekt och insatser som främjar jämställdhet mellan kvinnor och män. Anslaget är sammantaget ca 45 miljoner kronor lägre 2015 än i budgeten 2014.
För perioden 2015–2018 avsätts årligen 100 miljoner kronor för att stärka de ideella kvinnojourernas arbete. I syfte att förbättra samordning och samverkan avsätts under samma tidsperiod 50 miljoner kronor per år till länsstyrelserna för insatser som syftar till att motverka mäns våld mot kvinnor, att barn bevittnar våld, hedersrelaterat våld och förtryck, samt prostitution och människohandel.
Bemyndigande
Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2015 att den bemyndigas att för anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 27 239 000 kronor 2016.
I detta avsnitt redovisas allianspartiernas, dvs. Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna respektive Sverigedemokraternas förslag till anslagsfördelning inom utgiftsområdet i de avseenden där anslagsfördelningarna skiljer sig åt från regeringens förslag. En jämförelse mellan regeringens förslag och de alternativa förslagen till medelsanvisning finns i bilaga 2.
Allianspartiernas förslag till anslag[1]
Allianspartierna anser enligt motion 2014/15:2574 av Ulf Kristersson m.fl. att vägen in i det svenska samhället går genom arbete, egen försörjning och språkkunskaper. Alliansregeringen lade om integrationspolitiken, med fokus på jobb och språk, för en snabbare etablering i samhället. Med tidiga individuella insatser kan de som invandrar till Sverige så fort som möjligt komma i arbete och skapa sig en ny framtid här. Det kvarstår dock utmaningar, och fortsatta reformer behövs på integrationsområdet. Jobb och språk är enligt allianspartierna även i fortsättningen nyckeln till integration.
Allianspartiernas politik syftar till att bygga ett samhälle som tar till vara varje människas förmåga, oavsett varifrån man kommer, kön, sexuell läggning eller trostillhörighet. I ett sådant samhälle får alla förutsättningar att växa och skapa utifrån sina egna förutsättningar.
Allianspartierna menar att jämställdhet mellan kvinnor och män ska vara en självklarhet. Målet är att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar och makt att forma samhället och sina egna liv. Allianspartierna anser att kvinnor i högre utsträckning än i dag ska ha inflytande i samhället och välkomnar det arbete som näringslivet har gjort för att nå en jämnare könsfördelning i styrelser och ledningar, men anser att mer behöver göras. Allianspartierna framför vidare att samhället kraftfullt ska markera mot våld i nära relationer och att rättsväsendet ska ha verktyg för att skydda brottsoffren.
Allianspartiernas förslag till anslagsanvisning i förhållande till regeringens förslag framgår av bilaga 2 (yrkande 1). I det följande redovisas allianspartiernas förslag för de anslag där partiernas förslag till anslagsfördelning skiljer sig från regeringens.
Allianspartierna vill tillföra anslaget 1:1 Integrationsåtgärder 10 miljoner kronor mer än i regeringens förslag. Allianspartierna anser att betydande insatser har gjorts för att förbättra nyanlända invandrares etablering, men att mer behöver göras för att ytterligare effektivisera processen och förkorta den tid det tar för den enskilde att etablera sig på arbetsmarknaden. För att tiden i anläggningsboende ska kunna användas meningsfullt och underlätta en snabbare etablering föreslår allianspartierna att flyktingar med uppehållstillstånd ska ges möjlighet att läsa svenska redan under tiden i anläggningsboende (yrkande 2). Allianspartierna vill vidare stärka arbetet med flyktingguider för att på ett mer framgångsrikt sätt involvera det civila samhället i integrationsprocessen (yrkande 14) och avsätter 10 miljoner kronor för detta. Allianspartierna tycker också att det är motiverat att göra etableringslotsarna till en behovsprövad insats (yrkande 19).
Vad gäller anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder är allianspartiernas förslag 70 miljoner kronor mindre än i regeringens förslag. Allianspartierna avsätter totalt ca 137,5 miljoner kronor, varav 15 miljoner kronor för att Arbetsmiljöverket ska kunna fortsätta arbetet med förebyggande insatser för kvinnors arbetsmiljö (yrkande 17). Allianspartierna vill att kvinno- och tjejjourer ska få sin långsiktiga finansiering säkerställd (yrkande 18). Ett likalydande yrkande har framförts av allianspartierna i motion 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (yrkande 1). För att förbättra samordning och samverkan föreslås att länsstyrelserna tillförs 60 miljoner kronor för insatser som syftar till att motverka mäns våld mot kvinnor, att barn bevittnar våld, hedersrelaterat våld och förtryck, samt prostitution och människohandel. Därutöver satsas 5 miljoner kronor för ytterligare insatser för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck samt barn- och tvångsäktenskap.
Därmed avvisar allianspartierna regeringens öronmärkta satsningar om 150 miljoner kronor inom anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder.
Sverigedemokraternas förslag till anslag
Sverigedemokraterna anför i motion 2014/15:2956 av Paula Bieler m.fl. att partiet under lång tid har påtalat brister inom områdena integration, diskriminering och jämställdhet. Sverigedemokraterna gör omfattande nedskärningar inom området integration eftersom partiet inte står bakom den integrationspolitik som förts hittills. Sverigedemokraterna bygger i stället sin politik på att skapa ett samhälle för samtliga invånare, där den som kommer till Sverige också förväntas bli, och därigenom ges möjlighet att bli, en del av samhället.
Sverigedemokraterna gör även nedskärningar under området diskriminering genom att partiet lägger ned myndigheten Diskrimineringsombudsmannen. Myndigheten har enligt Sverigedemokraterna fungerat bristfälligt och bidragit till rättsosäkerhet.
Av motion 2014/15:2925 av Paula Bieler m.fl. framgår att Sverigedemokraterna förespråkar en formell jämställdhet där varken kvinnor eller män särbehandlas på grund av sin könstillhörighet.
Sverigedemokraternas förslag till anslagsanvisning i förhållande till regeringens förslag som framförs i motion 2014/15:2956 av Paula Bieler m.fl. framgår av bilaga 2 (yrkande 1). I det följande redovisas Sverigedemokraternas förslag för de anslag där partiets förslag till anslagsfördelning skiljer sig från regeringens.
Sverigedemokraterna förespråkar nedskärningar på huvuddelen av anslagen i paritet med de minskade mottagningsnivåer som följer av partiets migrationspolitik. Reduceringar görs av anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande med 825 548 000 kronor och anslaget 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare med 221 595 000 kronor. Anslagen 1:1 Integrationsåtgärder, 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare, 1:5 Hemutrustningslån och 2:1 Diskrimineringsombudsmannen avskaffas i sin helhet. Sverigedemokraterna vill tillföra anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 150 miljoner kronor. Av dessa medel är 50 miljoner kronor avsedda att öka stödet till kvinnojourer och 100 miljoner kronor är avsedda för särskilda satsningar på kvinnofrid.
Även i motion 2014/15:2871 av Mattias Karlsson m.fl. föreslår Sverigedemokraterna ökat stöd till kvinnojourer (yrkande 14). Ytterligare förslag i denna motion är inrättande av fler kvinnojourer med hedersrelaterat våld som särskilt kompetensområde (yrkande 15) samt utökat stöd till verksamheten vid Nationellt centrum för kvinnofrid (yrkande 18).
Sverigedemokraterna föreslår i motion 2014/15:2925 bl.a. att satsningen på länsstyrelsernas uppdrag att främja och lämna stöd till insatser för att motverka hedersrelaterat våld ska ökas och förlängas (yrkande 4). Vidare föreslås att resurser ska ges till inrättande av särskilda hedersjourer dit utsatta kan vända sig för skydd och stöd speciellt anpassat för deras situation (yrkande 5).
I motion 2014/15:2607 av Paula Bieler föreslår motionären att statsbidraget till organisationer som bildats på etnisk grund ska avskaffas.
Richard Jomshof föreslår i motion 2014/15:1044 att det s.k. hemutrustningslånet avskaffas.
Övrig motion
I likhet med regeringens förslag i budgetpropositionen (prop. 2014/15:1) uppmärksammar Carina Ohlsson (S) i motion 2014/15:1458 behovet av ett långsiktigt stöd till kvinnojourer för att kvinnor och barn som utsätts för våld ska garanteras stöd och hjälp av god kvalitet oavsett var de bor.
Integration
Utskottet vill inledningsvis framhålla vikten av att Sverige fortsätter att vara en fristad för dem som flyr undan förföljelse och förtryck, att sätta medmänskligheten i första hand och att öppna dörren för dem som behöver skydd. Utskottet vill betona att det svenska flyktingmottagandet och i förlängningen integrationspolitiken är en investering i framtiden. Utskottet menar att den förra alliansregeringen gjorde betydande insatser för att förbättra och snabba på asylprövningsprocessen. Utskottet ser också positivt på att alliansregeringen lade om integrationspolitiken, med fokus på jobb och språk, för att åstadkomma en effektivare etablering i samhället. Den ökade flyktinginvandringen har inneburit ett betydligt större antal deltagare i etableringsuppdraget, och prognoserna tyder på en fortsatt ökning de kommande åren. Detta innebär stora utmaningar för etableringen av nyanlända invandrare.
Enligt utskottet går vägen in i det svenska samhället genom arbete, egen försörjning och språkkunskaper. Från den 1 juli 2014 erbjuds sfi till nyanlända invandrare i anläggningsboenden. Utskottet ställer sig bakom en fortsatt satsning på sfi redan under tiden i anläggningsboende. På så sätt kan denna tid användas meningsfullt och underlätta en snabbare etablering. Utskottet är också positivt till att allianspartierna satsar på att stärka arbetet med flyktingguider för att involvera det civila samhället i integrationsprocessen på ett mer framgångsrikt sätt.
Alliansregeringen genomförde 2010 den s.k. etableringsreformen. Den innebär att staten har tagit över det samordnande ansvaret för såväl introduktionen av flyktingar och andra skyddsbehövande och deras anhöriga som för nyanlända invandrares försörjning under introduktionstiden.
Utskottet uppmärksammar Riksrevisionens rapporter Att tillvarata och utveckla nyanlända invandrares kompetens – Rätt insats i rätt tid? (RiR 2014:11), Etableringslotsar – fungerar länken mellan individen och arbetsmarknaden? (RiR 2014:14) och Nyanländ i Sverige – Effektiva insatser för ett snabbt mottagande? (RiR 2014:15). Riksrevisionen redovisade resultatet av granskningarna vid ett besök i utskottet den 16 oktober 2014. Riksrevisionen konstaterar bl.a. i granskningen av etableringslotsar att lotsarnas uppdrag är alltför brett formulerat i förhållande till det övergripande målet om en snabbare etablering på arbetsmarknaden. Utskottet menar att även om etableringsreformen har underlättat nyanlända invandrares etablering på arbetsmarknaden, kan den effektiviseras och välkomnar därför att allianspartierna vill göra etableringslotsarna till en behovsprövad insats. Etableringslotsarna ger vissa nyanlända invandrare en ovärderlig vägledning för att snabbt komma in i samhället, få jobb och lära sig språket. Det är viktigt att seriösa aktörer, som uppfyller Arbetsförmedlingens kvalitetskrav, ska kunna fortsätta verka som etableringslotsar medan tillstånd att bedriva verksamhet på Arbetsförmedlingens uppdrag snabbare ska kunna dras in för oseriösa aktörer. Utskottet kommer framöver att bereda regeringens skrivelser med anledning av ovannämnda rapporter. Utskottet ser vidare fram emot att ta del av Stockholms universitets första delrapport om en effektutvärdering av etableringsreformen, som ska presenteras våren 2015.
Utskottet konstaterar att det aldrig har varit så många utrikes födda som har gått till jobbet som i dagsläget. Av dem som fått jobb sedan 2006 är 200 000 utrikes födda. Gemensamt för dem alla är att de är med och bidrar till Sveriges gemensamma välfärd, inte minst genom att tre av tio läkare, var fjärde tandläkare och var fjärde universitetslärare är utrikes född. Utskottet anser dock att mer måste göras för att på olika sätt ytterligare effektivisera etableringsprocessen för nyanlända invandrare. Av statistik från Statistiska centralbyrån (SCB), som myndigheten redovisade vid sitt besök i utskottet den 13 november 2014, framgår att arbetslösheten bland utrikes födda generellt är högre än bland personer som är födda i Sverige. Tiden det tar för den enskilde att etablera sig på arbetsmarknaden måste enligt utskottet förkortas. Utskottet delar därför allianspartiernas bedömning gör att det behövs en rad satsningar, särskilt kopplade till utbildningsområdet, för att åstadkomma en framgångsrik integration som förhindrar utslagning. Utskottet välkomnar också att allianspartierna ger Arbetsförmedlingen extra resurser för arbetet med nyanlända invandrares etablering på arbetsmarknaden inom utgiftsområde 14. På så sätt ökar möjligheten för att all den kompetens som människor har med sig till Sverige kan tas till vara.
Diskriminering och jämställdhet
Utskottet vill betona att skydd mot diskriminering är en mänsklig rättighet och inte en förhandlingsbar förmån. Förbudet mot diskriminering finns inskrivet i ett stort antal konventioner om mänskliga rättigheter. Enligt FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna är alla människor fria och lika i värde och rättigheter. Främlingsfientlighet och andra former av intolerans står i strid med principen om alla människors lika värde och är ytterst en utmaning mot hela den värdegrund som bär upp en demokrati. Det är beklämmande att diskriminering, icke jämställda villkor och intolerans fortfarande förekommer inom olika samhällsområden. Utskottet vill framhålla att alla människors lika värde är fundamentalt för ett öppet och fritt samhälle och att Sverige ska fortsätta att bekämpa all form av diskriminering. Utskottet menar också att jämställdhet och kvinnors lika rättigheter samt hbtq-personers rättigheter är en av våra viktigaste demokratiska utmaningar. Det är eftersträvansvärt att bygga ett samhälle som tar till vara varje människas förmåga oavsett varifrån man kommer, kön, sexuell läggning eller trostillhörighet.
Utskottet vill i detta sammanhang betona vikten av att Sverige inom ramen för EU-arbetet fortsätter att verka för antagandet av ett EU-direktiv som genomför principen om likabehandling, oavsett religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.
Utskottet konstaterar att i det jämställdhetsindex som utarbetats av Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) har Sverige det bästa resultatet följt av Danmark och Finland. I indexet bedöms kvinnors och mäns villkor i EU:s medlemsländer utifrån kategorier som arbete, pengar, kunskap, tid, makt och hälsa. Siffran 100 innebär att ett land är jämställt. Sverige har 74,3 och genomsnittet i EU ligger på 54. Utskottet anser att jämställdhet mellan kvinnor och män ska vara en självklarhet, och att målet är att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar och makt att forma samhället och sina egna liv. Liksom allianspartierna anser utskottet att arbete är en hörnsten i ett jämställt samhälle och att jämställdheten gynnas av en politik som värnar jobben och som stärker drivkrafterna för att arbeta. Utskottet konstaterar att det under förra alliansregeringens tid uppnåddes konkreta resultat för ökad jämställdhet genom jobbskatteavdraget som gynnar kvinnor mer än män, genom RUT-avdraget och genom omfattande jämställdhetssatsningar på nästan 2,6 miljarder kronor sedan 2006. Den förra alliansregeringen har även ökat andelen kvinnor i styrelserna för statligt helägda bolag så att andelen i dag uppgår till 50 procent.
Utskottet anser att många insatser som påbörjats och genomförts under föregående mandatperioder har bidragit till att utveckla arbetet inom jämställdhetspolitiken, men att mer behöver göras för att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män. Utskottet välkomnar att allianspartierna fortsätter att satsa på förebyggande insatser för kvinnors arbetsmiljö. Utskottet noterar att utredningen Uppföljning av utvecklingen mot jämställdhet samt jämställdhetspolitikens genomförande och effektivitet (dir. 2014:55) ska lämna sitt betänkande i augusti 2015. Utskottet ser vidare fram emot att ta del av de resultat som kommer att presenteras av Delegationen för jämställdhet i arbetslivet (dir. 2011:80 och dir. 2014:71). Delegationen ska redovisa sitt resultat den 31 maj 2015. Utskottet noterar också att betänkandet Nya regler om aktiva åtgärder mot diskrimineringen (SOU 2014:41) för närvarande bereds inom Regeringskansliet och avvaktar vad som framkommer vid denna beredning.
Utskottet betonar kraftfullt att våld i nära relationer liksom brott grundat på hederskultur är oacceptabelt och att samhället ska markera med kraft mot dessa brott. Varje år misshandlas tiotusentals kvinnor, och enligt BRÅ:s statistik mördas i snitt 17 kvinnor per år i Sverige av sin nuvarande eller före detta partner. Alltför många barn lever i hem där det förekommer våld. Individuella fri- och rättigheter är universella, och ingen inskränkning ska kunna rättfärdigas med kultur eller tradition. Utskottet vill i detta sammanhang uppmärksamma att en utredare har fått i uppdrag att föreslå en samlad nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra (dir. 2014:25). Strategin ska bidra till att öka effektiviteten, kvaliteten och långsiktigheten i insatserna på området. Utredarens förslag ska redovisas den 29 maj 2015. Utskottets uppfattning är att de ideella kvinnojourerna utför ett betydelsefullt arbete med stöd och skydd för kvinnor som har utsatts för våld, och ställer sig därför bakom att kvinno- och tjejjourer ska få sin långsiktiga finansiering säkerställd. Utskottet välkomnar också att allianspartierna tillför länsstyrelserna medel för förbättrad samordning och samverkan för insatser på området.
Sverigedemokraternas förslag till anslag
Sverigedemokraterna föreslår i sin motion 2014/15:2956 att flera anslag skärs ned och att anslagen för integrationsåtgärder, ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare, hemutrustningslån samt Diskrimineringsombudsmannen tas bort i sin helhet. I motionerna 2014/15:1044 och 2014/15:2607 framförs krav på bl.a. avveckling av statsbidrag för organisationer som bildats på etnisk grund och att hemutrustningslån avskaffas. Som utskottet tidigare framhållit (senast i yttr. 2014/15:AU1y) delar utskottet inte den negativa syn på människor som kommit till Sverige på flykt undan krig och förtryck eller för att förverkliga sina drömmar som präglar Sverigedemokraternas motioner. Enligt utskottets mening bör alla erfarenheter och kunskaper som bidrar såväl kulturellt som ekonomiskt till vår gemensamma framtid välkomnas.
Utskottet vill anföra att Sverigedemokraternas kraftiga besparingar inom utgiftsområdet är anmärkningsvärda. Att partiet helt vill avskaffa den nuvarande integrationspolitiken och avveckla anslag redan 2015 framstår som orealistiskt. Enligt utskottets mening kan hela det sverigedemokratiska budgetalternativet ifrågasättas, eftersom det i stor utsträckning baseras på dessa orealistiska indragningar och besparingar. De integrationsproblem som finns i samhället generellt och på arbetsmarknaden specifikt ska enligt utskottet varken förringas eller förenklas. Utskottets uppfattning, som även anförts ovan, är att dessa problem främst löses genom att man möjliggör för nyanlända invandrare att bidra till egen försörjning och eget arbete genom både undervisning i svenska och validering av redan förvärvad kunskap och utbildning.
Som framgått ovan står utskottet bakom de satsningar på integrationsområdet som allianspartierna föreslår. Enligt utskottet är dessa satsningar exempel på åtgärder för att förbättra integrationen. Ett Sverige som håller samman och ett samhälle fritt från diskriminering och förtryck är viktiga nycklar för att uppnå en effektiv integration av nyanlända invandrare. Av denna anledning instämmer utskottet inte heller i Sverigedemokraternas kritik av Diskrimineringsombudsmannen (DO). Utskottets uppfattning är att DO har ett viktigt uppdrag i arbetet med att förebygga och bekämpa diskriminering. Myndigheten ska bidra till att skapa ett samhälle där människors rättigheter och individers möjligheter inte begränsas eller hindras på någon av de diskrimineringsgrunder som diskrimineringslagen omfattar. Myndigheten ska också fungera både som en pådrivande kraft och som en kunskapsbas för andras arbete med dessa frågor. Enligt utskottets mening skulle en nedläggning av en myndighet som ansvarar för diskrimineringsfrågor i samhället vara både olämplig och oansvarig. Det är vidare inte förenligt med målet om ett samhälle fritt från diskriminering.
Sammanfattande ställningstagande
Utskottet tillstyrker allianspartiernas förslag om anslagsfördelning och delar de bedömningar som görs i motionerna 2014/15:2574 yrkandena 1, 2, 14, 17–19 och 2014/15:2973 yrkande 1. Det innebär att förslaget om anslag i budgetpropositionen (prop. 2014/15:1 punkt 3) tillstyrks i de delar det överensstämmer med motionsförslagen och avstyrks i övrigt. Utskottet avstyrker Sverigedemokraternas anslagsförslag (motionerna 2014/15:1044 av Richard Jomshof, 2014/15:2607 av Paula Bieler, 2014/15:2871 av Mattias Karlsson m.fl. yrkandena 14, 15 och 18, 2014/15:2925 av Paula Bieler m.fl. yrkandena 4 och 5 och 2014/15:2956 av Paula Bieler m.fl.) samt motion 2014/15:1458 av Carina Ohlsson (S). Utskottet tillstyrker slutligen budgetpropositionen i de delar som avser bemyndiganden om ekonomiska åtaganden (prop. 2014/15:1 punkt 1 och 2).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut i fråga om anslagen inom utgiftsområdet framgår av bilaga 3.
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:
a) Anslagen för 2015
Riksdagen anvisar anslagen för 2015 inom utgiftsområde 13 enligt anslagsförslag i bilaga 4. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2014/15:1044 av Richard Jomshof (SD),
2014/15:2607 av Paula Bieler (SD),
2014/15:2871 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) yrkandena 14, 15 och 18,
2014/15:2925 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 4 och 5 samt
2014/15:2956 av Paula Bieler m.fl. (SD),
bifaller delvis proposition 2014/15:1 utgiftsområde 13 punkt 3 och avslår motionerna
2014/15:1458 av Carina Ohlsson (S),
2014/15:2574 av Ulf Kristersson m.fl. (M, C, FP, KD) yrkandena 1, 2, 14 och 17–19 samt
2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 1.
b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden
1. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2015 för anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 27 239 000 kronor 2016.
2. Riksdagen avslår förslaget om ett bemyndigande för regeringen att under 2015 för anslaget 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 500 000 000 kronor 2016–2018.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2014/15:1 utgiftsområde 13 punkt 2 och avslår proposition 2014/15:1 utgiftsområde 13 punkt 1.
Ställningstagande
Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn som betraktar värdekonservatism och upprätthållandet av en solidarisk välfärdsmodell som de viktigaste verktygen i byggandet av det goda samhället. Partiets övergripande mål är att formera en demokratisk, politisk rörelse som slår vakt om den gemensamma nationella identitet som har utgjort grunden för framväxten av välfärdsstaten och vårt lands fredliga och demokratiska utveckling.
Sverigedemokraterna eftersträvar ett försiktigt framåtskridande som baseras på varsamhet, eftertanke och långsiktigt ansvarstagande. Vi eftersträvar ett demokratiskt, jämställt och miljövänligt samhälle där alla medborgare skyddas av, och är lika inför, lagen. Genom att kombinera frihet och trygghet, individualism och gemenskap hoppas vi kunna skapa ett folkhem som i så hög grad som möjligt är präglat av trygghet, välstånd, demokrati och en stark inre solidaritet.
I vår höstbudget stakar vi ut våra viktigaste visioner för de kommande åren. Vi visar att det inte måste finnas någon motsättning mellan ekonomisk tillväxt och sysselsättning å den ena sidan och allmän välfärd, trygghet och socialt ansvarstagande å den andra.
Rent statsfinansiellt är Sveriges ekonomiska utgångsläge relativt gott. Däremot biter sig arbetslösheten fortfarande fast vid oroväckande höga nivåer. Vår avsikt är att skapa förutsättningar för Sveriges befintliga arbetskraft att möta den efterfrågan som finns på arbetsmarknaden. Vi ser till skillnad från allianspartierna och regeringen inte något egenvärde i att bedriva en överdriven utbudspolitik när det gäller lågutbildad eller okvalificerad arbetskraft.
Vi står inte bakom den integrationspolitik som har förts hittills och gör därför omfattande nedskärningar på det integrationspolitiska området. De satsningar som såväl allianspartierna som regeringen vill göra vad gäller anslagen 1:1 Integrationsåtgärder, 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare samt 1:5 Hemutrustningslån anser vi inte vara försvarbara och drar därför helt in dessa anslag. Anslagen Kommunersättningar vid flyktingmottagande respektive Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare minskar i paritet med de minskade mottagningsnivåer som följer av vår politik på det migrationspolitiska området. Med en mer realistisk inriktning på invandringspolitiken kommer det att skapas förutsättningar för ett väl arrangerat och direkt mottagande av nyanlända invandrare utan behov av integrationsåtgärder långt efter ankomsten. I princip innebär det att integrationspolitiken i sin nuvarande form avskaffas helt. Därmed vill vi inte heller lämna ett bemyndigande när det gäller anslaget 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare.
Vi vill också att Diskrimineringsombudsmannen läggs ned varför anslaget till myndigheten dras in i sin helhet. Myndigheten har fungerat bristfälligt och bidragit till rättsosäkerhet eftersom flertalet fall har lösts genom förlikning i stället för att prövas rättsligt. Myndigheten har också upprepade gånger kritiserats för att verka opinionsbildande snarare än som en stödinsats för dem som behöver hjälp vid rättsliga tvister.
I vårt budgetförslag gör vi störst satsningar för jämställdhet mellan kvinnor och män. Enligt vår mening bör jämställdhetspolitik handla om att ingen individ ska behöva utsättas för diskriminering eller kränkande särbehandling på grund av sin könstillhörighet. För att säkerställa en grundläggande trygghet och en långsiktighet i kvinnojourernas arbete, så att våldsutsatta kvinnor alltid får den hjälp de behöver, väljer vi att öka stödet till landets kvinnojourer. Vi har en betydligt lägre ram än regeringen och allianspartierna och tack vare våra nedskärningar på integrationsområdet möjliggörs redan nu ytterligare satsningar på jämställdhetsområdet. Till anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder anslår vi 150 miljoner kronor utöver regeringens förslag till satsningar på kvinnofrid och ökat stöd till kvinnojourer.
Mot bakgrund av det anförda bör riksdagen anvisa anslagen för 2015 inom utgiftsområde 13 enligt vårt anslagsförslag som framgår av bilaga 4.
