Svenska för invandrare

– valfrihet, flexibilitet och individanpassning

Betänkande av Sfi-utredningen

Stockholm 2013

SOU 2013:76

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm

Orderfax: 08-598 191 91 Ordertel: 08-598 191 90 E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss – hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad 2009-05-02)

– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss

Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice.

Omslag: Elanders Sverige AB.

Tryckt av Elanders Sverige AB.

Stockholm 2013

ISBN 978-91-38-24030-4

ISSN 0375-250X

Till statsrådet Maria Arnholm

Regeringen beslutade den 15 september 2011 (dir. 2011:81) att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå hur valfrihet och individuell anpassning kan ökas inom utbildning i svenska för invandrare (sfi).

Statsrådet Nyamko Sabuni förordnade den 23 september 2011 f.d. statssekreteraren Christer Hallerby som särskild utredare. Som sekreterare i utredningen anställdes den 1 november 2011 kansli- rådet Gunnar Sallstedt på halvtid, och från den 1 januari 2012 på heltid. Den 9 januari 2012 anställdes utredaren Kristina Swiech som sekreterare i utredningen.

Den 14 november 2011 förordnades som sakkunniga i utred- ningen departementssekreteraren Jan Schierbeck och kanslirådet Annika Århammar. Samma datum förordnades som experter i utredningen utredaren Nina Andersson-Brynja, kanslirådet Ellen Hausel Heldahl, undervisningsrådet Jan Rehnstam, ämnesrådet Anna Santesson, kanslirådet Anna Skeppstedt och ämnessakkunnig Hanna Zeland.

Den 10 januari 2012 ersattes Nina Andersson Brynja av utredaren Björn Andersson. Den 17 januari 2012 ersattes Anna Santesson av departementssekreteraren Jenny Lindblad. Den 31 januari 2012 entledigades Ellen Hausel Heldahl samt förordnades som expert i utredningen sakområdesspecialisten Hans-Göran Johansson. Den 21 mars 2012 förordnades som experter i utredningen avdelnings- chefen Ellen Hausel Heldahl och utredaren Robert Holmblad. Den 8 maj 2012 förordnades som expert i utredningen departements- sekreteraren Anita Carlstedt. Den 2 oktober 2012 ersattes Jenny Lindblad av Maria Nordin Skult. Den 17 september 2012 anställdes undervisningsrådet Jan Rehnstam som sekreterare i utredningen. Samtidigt entledigades han som expert i utredningen och ersattes den 2 oktober 2012 av undervisningsrådet Eva Nordlund. Den 18 september 2012 ersattes Robert Holmblad av avdelningschefen Peter Ekborg. Den 18 december 2012 entledigades Jan Schierbeck

som sakkunnig. Den 31 december 2012 slutade Kristina Swiech som sekreterare. Under tiden 1 januari till 31 mars 2013 har hon varit stabsbiträde till utredningen från Statskontoret. Den 19 mars 2013 ersattes Björn Andersson av utredaren Roy Melchert som i sin tur ersattes den 23 april 2013 av utredaren Karin Perols. Den 2 april 2013 anställdes undervisningsrådet Elisabeth Fogelberg som sekreterare i utredningen. Hon entledigades från den 1 juli 2013. Den 23 april 2013 förordnades departementssekreteraren Anders Borgström som expert i utredningen. Den 8 juli 2013 anställdes på halvtid verksjuristen Johan Hultgren som sekreterare i utred- ningen. I arbetet med utredningen har Mikael Andersson deltagit.

Utredningen, som tagit namnet Sfi-utredningen (U 2011:05), överlämnar härmed sitt betänkande Svenska för invandrare – valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) varmed uppdraget är slutfört.

Stockholm i oktober 2013

Christer Hallerby

/Gunnar Sallstedt

Jan Rehnstam

Johan Hultgren

Innehåll

Ord och begrepp ................................................................

15

Sammanfattning ................................................................

19

Summary ..........................................................................

35

1

Författningsförslag......................................................

53

2

Utredningens uppdrag och arbete ..............................

125

2.1

Utredningens uppdrag...........................................................

125

2.2

Utredningens arbete ..............................................................

126

 

2.2.1 Insamling av data och andra uppgifter ......................

126

2.3

Betänkandets disposition.......................................................

129

3

Sfi – kort historik .....................................................

131

3.1

Bakgrund och utveckling.......................................................

131

3.2

Några årtal ..............................................................................

133

4

Sfi i dag ..................................................................

135

4.1

Sfi-utbildningen – ansvar och organisering ..........................

135

 

4.1.1 Kommunernas ansvar och skyldighet........................

136

 

4.1.2 Hur sfi organiseras och bedrivs .................................

136

 

4.1.3 Andra anordnare av sfi än kommun ..........................

140

4.2

Studievägar, kurser och betyg ...............................................

144

 

4.2.1 Studievägar och kurser ...............................................

144

 

 

5

Innehåll

SOU 2013:76

 

4.2.2 Betyg och nationella prov...........................................

145

4.3

Sfi-elever .................................................................................

146

 

4.3.1

Antal elever..................................................................

146

 

4.3.2

Utbildningsbakgrund..................................................

149

 

4.3.3

Åldersfördelning .........................................................

151

 

4.3.4

Nationalitet och modersmål.......................................

152

 

4.3.5

Studieresultat...............................................................

153

 

4.3.6

Försörjning..................................................................

156

 

4.3.7 Arbete och andra studier ............................................

159

4.4

Sfi-lärare..................................................................................

161

4.5

Statliga myndigheters ansvar .................................................

165

 

4.5.1

Skolverket....................................................................

165

 

4.5.2

Skolinspektionen.........................................................

166

 

4.5.3

Arbetsförmedlingen....................................................

166

 

4.5.4

Länsstyrelserna............................................................

167

4.6

Finansiering och kostnader för sfi ........................................

168

5

Utredarens utgångspunkter........................................

171

5.1Målet är en större reform men delarna ska också kunna

stå för sig själva.......................................................................

171

5.2Debatten om vinster i välfärden – hur den påverkar

 

utredningsuppdraget ..............................................................

173

5.3

Sfi är en språkutbildning och bör förbli en sådan ................

174

5.4

Utbildningssituationen – pedagogik och metodik...............

177

5.5Sfi ska kunna buntas med andra integrations- och

 

etableringsinsatser ..................................................................

178

5.6

Om rättspraxis och lagenlighet .............................................

181

6

En sammanhållen utbildning i svenska språket för

 

 

invandrare ...............................................................

183

6.1

Kursplaner för sfi och SvA grund .........................................

183

 

6.1.1

Målsättningar i kursplanerna......................................

184

 

6.1.2

Läs- och skrivinlärning ...............................................

186

6

 

 

 

SOU 2013:76 Innehåll

 

6.1.3 Nuvarande kursplan för sfi ........................................

186

 

6.1.4 Sfi och den gemensamma europeiska

 

 

 

referensramen för språk .............................................

188

 

6.1.5 Nuvarande kursplan för SvA grund...........................

190

 

6.1.6 SvA grund och den gemensamma europeiska

 

 

 

referensramen för språk .............................................

191

 

6.1.7 Ytterligare innehåll i SvA grund ................................

192

6.2

En sammanhängande språkutbildning..................................

194

 

6.2.1 Kursplanen för sfi som utgångspunkt .......................

194

 

6.2.2 Den nya kursen SvA grund ........................................

196

6.3

Individualisering och renodling av studievägarna................

199

 

6.3.1 Utbildningens indelning i kurser...............................

199

 

6.3.2

Entré ............................................................................

201

 

6.3.3

Exit ..............................................................................

202

 

6.3.4

Målgruppsanpassade studievägar ...............................

205

6.4

Sfi-bonus.................................................................................

208

7

Sfi blir en del av komvux...........................................

211

7.1

Möjlighet till kombinerade studier .......................................

211

 

7.1.1

Speglingen av ungdomsskolan ...................................

211

 

7.1.2 Vuxnas behov av individualiserade studiegångar ......

213

 

7.1.3

Vad säger styrdokumenten.........................................

213

 

7.1.4

Praxis i dag ..................................................................

214

 

7.1.5

Vad behöver förändras ...............................................

216

7.2

Sfi samordnas med komvux...................................................

217

 

7.2.1 Sfi som en tredje enhet inom komvux.......................

218

 

7.2.2

Att beakta ytterligare..................................................

230

7.3

Sfi och särvux .........................................................................

232

 

7.3.1

Särvux i dag .................................................................

232

 

7.3.2

Samverkan ...................................................................

234

 

7.3.3 Ingen förändring av kursplanen för SvA grund........

235

8

Flexibilitet och individanpassning ..............................

239

8.1

Utgångspunkter och definitioner .........................................

239

8.2

Dagens reglering av flexibilitet och individanpassning........

241

7

Innehåll

SOU 2013:76

8.3 Tillämpningen brister.............................................................

243

8.4Behov av samordning och hänsyn till varje elevs

förutsättningar........................................................................

244

8.5 En utveckling på gång som behöver förstärkas....................

247

8.6Behov av förtydligad författningsreglering avseende

 

flexibilitet................................................................................

250

 

8.6.1 Lagstiftarens intention och behov av ytterligare

 

 

reglering.......................................................................

250

8.7

Fokus på individualisering .....................................................

252

9

Sfi-peng ..................................................................

257

9.1Lagar som styr upphandling och tillhandahållandet av

offentliga tjänster ...................................................................

258

9.1.1 EU:s direktiv inom upphandlingsområdet................

259

9.1.2

EU:s regler om statligt stöd .......................................

259

9.1.3

Lagen om offentlig upphandling − LOU.................

261

9.2Upphandlingsmodeller och andra modeller för att

tillhandahålla offentliga tjänster med ett pengsystem..........

263

9.2.1

Upphandling med LOU .............................................

264

9.2.2

Tjänstekoncession.......................................................

265

9.2.3

Kundvalssystem med check/auktorisation................

267

9.2.4 Lagen om valfrihetssystem – LOV ............................

268

9.2.5 Arbetsförmedlingens tillämpning av LOV................

269

9.2.6

Valfrihet i skolan.........................................................

270

9.2.7 Kommuners godkännande av fristående förskola,

 

 

fritidshem och pedagogisk omsorg............................

271

9.3Överväganden när det gäller val av modell för system

med sfi-peng ...........................................................................

272

9.3.1 Betydande nackdelar med vissa modeller ..................

273

9.3.2 Valfrihetssystem för sfi reglerat i skollagen ..............

277

9.3.3

Statlig tillståndsprövning............................................

279

9.3.4 Krav för godkännande att bedriva sfi.........................

280

9.3.5

Tillståndets omfattning ..............................................

295

9.3.6 Krav på antagning och öppenhet................................

299

9.3.7 Information och överlämnande av kursbetyg till

 

 

kommunen...................................................................

301

8

SOU 2013:76 Innehåll

9.4 Utbildning med kommunen som huvudman.......................

303

9.5 Sfi-pengens utformning och utbetalning..............................

305

 

9.5.1 Dagens ersättningssystem till fristående skolor

 

 

 

och folkhögskolor.......................................................

305

 

9.5.2 Sfi-pengens utformning och storlek..........................

307

 

9.5.3

Riksprislista för sfi-peng ............................................

309

 

9.5.4

Sfi-pengens utbetalning..............................................

310

10 Kommunernas ansvar för information, mottagande,

 

 

studievägledning m.m...............................................

317

10.1

Mottagande.............................................................................

317

 

10.1.1 Information om rätt att delta i sfi..............................

318

 

10.1.2 Hemkommunens mottagningsprocess......................

322

 

10.1.3 Tidpunkt för när sfi ska kunna påbörjas ...................

324

 

10.1.4 Kartläggning och studie- och yrkesvägledning.........

327

 

10.1.5 Den individuella studieplanen....................................

334

11

Avbrott och tidsgränser i utbildningen ........................

345

11.1

Omval till annan utbildningsanordnare................................

345

11.2

Utbildningens upphörande på grund av otillräcklig

 

 

progression .............................................................................

347

11.3

Avbrott i studierna.................................................................

351

11.4

Behövs en tidsgräns för sfi?...................................................

354

 

11.4.1 Utredningen om tidsbegränsad sfi ............................

354

 

11.4.2 Sfi-utredningen och tidsbegränsad sfi .......................

357

 

11.4.3 Reglering om 525 timmar...........................................

359

12

Tillsyn, kvalitetsgranskning, uppföljning och

 

 

utvärdering ..............................................................

365

12.1

Statliga myndigheters tillsyn och uppföljning enligt

 

 

gällande regelverk...................................................................

365

 

12.1.1 Tillsyn över enskilda utbildningsanordnare som

 

 

 

godkänts som huvudmän för sfi ................................

369

 

12.1.2 Tillsyn över utbildningsföretag..................................

370

 

12.1.3 Skolinspektionens kvalitetsgranskning .....................

372

 

12.1.4 Skolverkets uppföljning och utvärdering..................

373

 

 

 

9

Innehåll

SOU 2013:76

12.2

Kommuners tillsyn och granskning ......................................

374

 

12.2.1 Kommunal insyn.........................................................

375

12.3

Systematiskt kvalitetsarbete m.m..........................................

376

 

12.3.1 Systematiskt kvalitetsarbete .......................................

376

 

12.3.2 Statistik och uppgiftsskyldighet.................................

377

12.4

Uppföljning och utvärdering av individanpassning på

 

 

lokal nivå .................................................................................

379

13

Valfrihet i komvux.....................................................

381

13.1

Dagens organisering av komvux............................................

382

13.2

Statlig tillståndsprövning av enskilda

 

 

utbildningsanordnare .............................................................

384

 

13.2.1 Valfrihetssystem för komvux reglerat i skollagen.....

384

 

13.2.2 Statlig tillståndsprövning............................................

385

 

13.2.3 Krav för godkännande att bedriva komvux ...............

386

 

13.2.4 Tillståndets omfattning ..............................................

389

13.3

Beslut om utbildningsutbud, mottagande, och

 

 

antagning, m.m. ......................................................................

391

 

13.3.1 Beslut om utbildningsutbud.......................................

392

 

13.3.2 Studie- och yrkesvägledning.......................................

394

 

13.3.3 Den individuella studieplanen ....................................

395

 

13.3.4 Den kommunala beslutsprocessen.............................

396

 

13.3.5 Utbildning med kommunen som huvudman ............

399

 

13.3.6 Antagning till utbildning ............................................

400

13.4

Omval och utbildningens upphörande .................................

401

 

13.4.1 Omval till annan utbildningsanordnare.....................

402

 

13.4.2 Utbildningens upphörande på grund av

 

 

otillräcklig progression ...............................................

402

13.5

Tillsyn, kvalitetsgranskning, uppföljning och

 

 

utvärdering..............................................................................

404

 

13.5.1 Tillsyn över enskilda utbildningsanordnare som

 

 

godkänts som huvudmän för komvux .......................

404

 

13.5.2 Tillsyn över utbildningsföretag..................................

405

 

13.5.3 Skolinspektionens kvalitetsgranskning......................

405

 

13.5.4 Skolverkets uppföljning och utvärdering ..................

406

 

13.5.5 Kommunal insyn.........................................................

406

10

 

 

SOU 2013:76

Innehåll

 

13.5.6 Systematiskt kvalitetsarbete.......................................

406

 

13.5.7 Statistik och uppgiftsskyldighet ................................

407

13.6 Valfrihetssystemets utformning och ersättningsbelopp......

407

 

13.6.1 Valfrihetssystemets utformning ................................

408

 

13.6.2 Beslut om ersättningsbelopp......................................

410

 

13.6.3 Incitamentsstruktur för bidragets utbetalning .........

417

13.7

Konsekvenser på individnivå.................................................

420

13.8

Konsekvenser på anordnarnivå .............................................

422

14 Sfi för dem som omfattas av etableringslagen..............

425

14.1 Reformen om nyanländas etablering ....................................

426

 

14.1.1 Arbetsförmedlingen har ansvar för samordning

 

 

av insatser i etableringsplanen....................................

426

 

14.1.2 Mer om etableringslagens målgrupp..........................

427

 

14.1.3 Samordningen av insatserna fungerar inte

 

 

effektivt .......................................................................

428

14.2

Upphandling av språkutbildning för etableringsgruppen ...

430

 

14.2.1 Arbetsförmedlingen ges möjlighet att upphandla

 

 

sfi för etableringsgruppen ..........................................

432

 

14.2.2 Upphandling ska ske hos enskild

 

 

utbildningsanordnare som är godkänd att bedriva

 

 

sfi .................................................................................

437

 

14.2.3 Bestämmelser i skollagen undantas ...........................

440

 

14.2.4 Tillsyn och granskning av upphandlad sfi i

 

 

kombination med arbetsmarknadspolitiska

 

 

åtgärder för etableringsgruppen.................................

442

 

14.2.5 Ett alternativ ...............................................................

443

 

14.2.6 Arbetsförmedlingen tar hela ansvaret för

 

 

etableringsgruppens sfi – nackdelarna överväger......

443

15

Samverkan ..............................................................

447

15.1 Samverkansarbete för nyanlända invandrares integration ...

447

 

15.1.1 Samverkan i författning och styrdokument..............

448

 

15.1.2 Överenskommelser på central, regional och lokal

 

 

nivå...............................................................................

451

 

15.1.3 Tre exempel på samverkansarbete i praktiken ..........

452

11

Innehåll

SOU 2013:76

15.2

Kommuners samverkan .........................................................

456

 

15.2.1 Kommuners samverkan om sfi och kommunal

 

 

vuxenutbildning ..........................................................

456

 

15.2.2 Interkommunal ersättning inom kommunal

 

 

vuxenutbildning upphör .............................................

457

15.3

Entreprenad ............................................................................

460

16

Andra frågeställningar utredningen valt att

 

 

uppmärksamma........................................................

465

16.1

Basutbildning som komplement till sfi.................................

465

16.2

Ändamålsenlig sfi för personer med behov av

 

 

individuellt stöd......................................................................

466

16.3

Lärarbehörighet ......................................................................

467

16.4

Betygsskalans utformning .....................................................

471

16.5

Höjd ambitionsnivå i forskning om svenska som

 

 

andraspråk och sfi...................................................................

472

16.6

Statistik ...................................................................................

475

17

Konsekvenser av utredningens förslag.........................

477

17.1

Konsekvenser för kommunernas självstyre..........................

478

 

17.1.1 Sfi som del av komvux ................................................

478

 

17.1.2 Sfi-peng........................................................................

479

 

17.1.3 Valfrihet inom komvux...............................................

479

 

17.1.4 Sfi för etableringsgruppen ..........................................

479

17.2

Konsekvenser för kommunernas organisering och

 

 

planering av utbildningsverksamheten..................................

480

 

17.2.1 Sfi som del av komvux ................................................

480

 

17.2.2 Sfi-peng........................................................................

480

 

17.2.3 Valfrihet inom komvux...............................................

484

 

17.2.4 Sfi för etableringsgruppen ..........................................

486

17.3

Konsekvenser för enskilda utbildningsanordnare................

486

 

17.3.1 Ansvarsfördelning m.m. .............................................

486

 

17.3.2 Sfi som del av komvux ................................................

487

 

17.3.3 Sfi-peng........................................................................

487

12

 

 

SOU 2013:76

Innehåll

 

17.3.4 Valfrihet inom komvux ..............................................

489

 

17.3.5 Sfi för etableringsgruppen..........................................

490

17.4

Konsekvenser för eleverna ....................................................

490

 

17.4.1 Sfi som del av komvux................................................

490

 

17.4.2 Sfi-peng .......................................................................

491

 

17.4.3 Valfrihet inom komvux ..............................................

492

 

17.4.4 Sfi för etableringsgruppen..........................................

492

17.5

Konsekvenser för försörjning och studiefinansiering om

 

 

sfi ges inom komvux..............................................................

492

 

17.5.1 GRUV-utredningens förslag......................................

492

 

17.5.2 Försörjning för de som omfattas av

 

 

etableringslagen...........................................................

493

 

17.5.3 Försörjning för övriga sfi-studerande .......................

494

 

17.5.4 Förändringen av SvA grund .......................................

495

17.6

Ekonomiska och administrativa konsekvenser på kort

 

 

och lång sikt ...........................................................................

497

 

17.6.1 Kommunalekonomiska konsekvenser.......................

497

 

17.6.2 Skolverket....................................................................

498

 

17.6.3 Skolinspektionen ........................................................

499

 

17.6.4 Arbetsförmedlingen ...................................................

501

17.7

Kvalitet och förutsättningar för övergång mellan olika

 

 

utbildningssystem ..................................................................

505

17.8

Ekonomiska och finansiella konsekvenser av förslagen

 

 

för kommunsektorn och staten ............................................

506

17.9

Konsekvenser ur ett jämställdhets- och

 

 

integrationsperspektiv ...........................................................

507

17.10

Övriga konsekvenser .............................................................

508

18

Författningskommentarer ..........................................

509

18.1

Förslaget till lag om kommunal vuxenutbildning i

 

 

svenska för invandrare kombinerad med

 

 

arbetsmarknadspolitiska åtgärder .........................................

509

18.2

Förslaget till lag om ändring i semesterlagen (1977:480)....

511

13

Innehåll

SOU 2013:76

18.3

Förslaget till lag om ändring i lagen (1986:163) om rätt

 

 

till ledighet för utbildning i svenska för invandrare.............

511

18.4

Förslaget till lag om ändring i arbetsrättslig

 

 

beredskapslag (1987:1262).....................................................

512

18.5

Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen

 

 

(1999:1229).............................................................................

513

18.6

Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:197) om

 

 

etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare...............

513

18.7Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:538) om prestationsbaserad stimulansersättning inom utbildning

i svenska för invandrare .........................................................

514

18.8 Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800)............

515

18.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:801) om

 

införande av skollagen (2010:800) ........................................

534

Särskilt yttrande...............................................................

535

Bilagor

 

 

Bilaga 1 Kommittédirektiv 2011:81................................................

537

Bilaga 2 Kommittédirektiv 2012:82................................................

547

Bilaga 3 Kommittédirektiv 2012:130..............................................

549

Bilaga 4

Kommittédirektiv 2013:10................................................

551

Bilaga 5

Kommittédirektiv 2013:93................................................

559

Bilaga 6

Enkät om sfi.......................................................................

561

14

Ord och begrepp

I betänkandet återkommer vissa ord och begrepp som förklaras och beskrivs nedan.

Barn- och ungdomsskolan – samlad benämning på förskola, grund- skola och gymnasieskolan.

Betygsrätt – enskild utbildningsanordnare eller folkhögskola som har fått tillstånd från Skolinspektionen att sätta betyg, anordna prövning samt utfärda betyg och intyg.

Buntad utbildning – utredningen använder begreppet för utbildning som upphandlas av Arbetsförmedlingen där sfi ska kunna genomföras parallellt med arbetsmarknadspolitiska åtgärder och aktiviteter.

Egen regi (egenregin) – utbildningsverksamhet som kommunen bedriver med egen anställd personal.

Elev - den som deltar i utbildning enligt skollagen (2010:800).

Enskild huvudman – samlingsnamn för de enskilda utbildnings- anordnare och organisationer som med tillstånd från Skolinspektionen bedriver utbildning enligt skollagen.

Enskild utbildningsanordnare – enskild fysisk eller juridisk person som anordnar utbildning, exempelvis bolag, förening, stiftelse registrerat trossamfund eller en enskild individ som bedriver utbildning. Begreppet inkluderar även folkhögskola som bedrivs av en kommun eller ett landsting.

Entreprenad – se Upphandlad utbildning.

15

Ord och begrepp

SOU 2013:76

Etableringsgruppen – består av personer som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, dvs. i huvudsak personer som har beviljats uppehållstillstånd som flyktingar eller skyddsbehövande och deras anhöriga.

Etableringslagen – lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare som syftar till att underlätta och påskynda deras etablering i arbets- och samhällslivet.

Etableringsplan – Arbetsförmedlingen ska tillsammans med den nyanlände och i samverkan med bl.a. berörd kommun upprätta en individuell etableringsplan med insatser. Rätten till en etablerings- plan omfattar endast etableringslagens målgrupp.

Etableringsuppdraget – Arbetsförmedlingen har ett särskilt ansvar för att alla nyanlända invandrare som omfattas av etableringslagen erbjuds insatser som främjar en snabb och effektiv etablering på arbetsmarknaden. Myndigheten ska vara samordnande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter.

Flexibilitet – utredningen använder begreppet för möjligheten att välja och variera studietakt samt tid och plats för studierna.

Försörjningsstöd - avser den del av det ekonomiska biståndet enligt socialtjänstlagen (2001:453) som ges till försörjning, dvs. de regel- bundet återkommande levnadsomkostnaderna.

Hemkommun - den kommun där en person är folkbokförd.

Individanpassning - utredningen använder begreppet för möjlig- heten att anpassa utbildningen efter bl.a. elevens förkunskaper och studievana.

Individuell studieplan – för varje elev inom vuxenutbildningen ska det finnas en individuell studieplan. Av studieplanen ska bl.a. framgå vilka utbildningsmål eleven har och vilka kurser hen ska läsa.

Kommunal huvudman – en primär- eller landstingskommun som bedriver utbildning enligt skollagen.

16

SOU 2013:76

Ord och begrepp

Kommunal vuxenutbildning – utbildning för vuxna där kommunen, eller i vissa fall landstinget, är huvudman. Utbildningen finns på grundläggande nivå som syftar till att ge vuxna sådana kunskaper som de behöver för att delta i samhälls- och arbetslivet samt till att möjliggöra fortsatta studier och på gymnasial nivå som syftar till att ge vuxna kunskaper på en nivå som motsvarar den som utbild- ningen i gymnasieskolan ska ge.

Komvux – se Kommunal vuxenutbildning.

Leverantör – den som på marknaden tillhandahåller varor eller tjänster eller utför byggentreprenader.

Pengsystem – ett valfrihetssystem inom utbildningsområdet där ersättning utgår till den enskilda utbildningsanordnare som en elev valt att studera hos.

Progression – utredningen använder begreppet i meningen sfi- elevens succesiva, framåtskridande språkutveckling.

Regelverk – uppsättning regler som styr viss verksamhet. I betänkandet syftar detta på bl.a. lagar, författningar och föreskrifter som gäller för ett visst område – t.ex. sfi eller upphandling.

Sfi – se Utbildning i svenska för invandrare

Skolform - inom vuxenutbildningen finns skolformerna komvux, särvux och sfi.

Skolenhet - av huvudman för annan skolform än förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad.

Studiestöd - en sammanfattande benämning på olika ekonomiska ersättningar som lämnas vid studier. Studiestöd finns bl.a. i form av studiemedel och studiehjälp.

SvA grund – kursen svenska som andraspråk inom komvux på grundläggande nivå.

17

Ord och begrepp

SOU 2013:76

Särskild utbildning för vuxna - utbildning på grundläggande och gymnasial nivå som syftar till att ge kunskaper motsvarande grundsärskolan respektive gymnasiesärskolan. Målgruppen är vuxna med utvecklingsstörning eller bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning p.g.a. förvärvad hjärnskada.

Särvux -se Särskild utbildning för vuxna.

Upphandlad utbildning – utbildning som kommunerna via lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) köper av enskilda utbildningsanordnare. I betänkandet syftar detta på komvux, sär- vux och sfi och regleras i 23 kap. skollagen.

Utbildning i svenska för invandrare - språkutbildning som syftar till att ge vuxna personer med annat modersmål än svenska grund- läggande kunskaper i svenska språket.

Valfrihetssystem – se Pengsystem.

Validering - en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering och dokumentation samt ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats. En elev i komvux, särvux och sfi kan få sina kunskaper och sin kompetens validerade.

Verksamhetspoäng – Ett mått på studieomfattning eller validering inom komvux. 20 verksamhetspoäng motsvarar en veckas heltids- studier.

Vuxenutbildning - i betänkandet avses skolformerna komvux, särvux och sfi.

Vägledning – en process som syftar till att individen ska kunna göra väl underbyggda studie- och yrkesval.

18

Sammanfattning

Utredningens uppdrag

Utredningens uppdrag (dir. 2011:81 och 2013:10) är främst att föreslå hur valfrihet och individuell anpassning kan ökas inom utbildning i svenska för invandrare (sfi) och att överväga om all utbildning i svenska språket för vuxna invandrare i framtiden bör ges inom kommunal vuxenutbildning (komvux) och särskild utbildning för vuxna (särvux). Utredningen ska föreslå hur ett system med sfi- peng kan utformas och föreslå ytterligare åtgärder för hur sfi i ett tidigare skede kan bli mer flexibel och individanpassad. I uppdraget ingår även att föreslå åtgärder för hur samverkan mellan och inom kommuner samt mellan huvudmän och andra instanser som t.ex. Arbetsförmedlingen och länsstyrelser kan förbättras när det gäller sfi.

En annan del av uppdraget innebär att föreslå hur utbildningen i svenska språket bättre kan anpassas till de mål som den enskilde har med sina studier samt överväga om Arbetsförmedlingen bör ges möjlighet att upphandla den utbildning i svenska som ingår i en etableringsplan enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

Om utredningen föreslår att all utbildning i svenska språket för vuxna invandrare i framtiden ska ges inom komvux och särvux ska uppdraget att föreslå hur valfrihet kan ökas inom sfi även omfatta hur valfrihet kan ökas inom komvux som helhet.

Inledning

Utredningen lämnar förslag till reformer i alla de frågor som upp- draget omfattar. Ambitionen har varit att lägga ett förslag som kan genomföras i en enda samlad reform men också varje område fri- stående för sig. Den ambitionen har nåtts utom vad gäller

19

Sammanfattning

SOU 2013:76

Arbetsförmedlingens möjlighet att upphandla sfi. För att den delen av reformen ska kunna genomföras fristående krävs vissa modifieringar av utredningens förslag.

Utredningen föreslår att sfi och ämnet svenska som andraspråk på grundläggande nivå (SvA grund) inom komvux sammanförs till en utbildning. Utredningen föreslår att sfi ska vara den enda grund- utbildningen i svenska språket för vuxna invandrare.

I och med detta ändras grundförutsättningarna för att bevara sfi i en egen skolform. Det finns mycket att vinna genom att sam- ordna större delen av vuxenutbildningen inom skolväsendet i en gemensam skolform. Det bör kunna underlätta för elever att få en individanpassad utbildning genom att parallellt läsa sfi med ämnen både inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning beroende på förutsättningar och förkunskaper.

Utredningen föreslår ett nationellt valfrihetssystem för komvux reglerat i skollagen. Ett valfrihetssystem syftar till att åstadkomma ökad kvalitet och ett breddat utbud av utbildningar och därmed fler alternativ för eleverna genom att flera konkurrerande utbildnings- anordnare etablerar sig. Valfrihetssystemet kommer för sfi anpassas helt efter elevens förutsättningar och progression. Detta öppnar för en starkt incitamentsbaserad utbetalningsstruktur där sfi-pengen kan betalas ut efterhand som eleven når godkända betyg på de olika kurserna. De andra delarna av komvux är fortfarande mer strikt styrda av kursernas verksamhetspoäng kopplat till tid vilket gör det nödvändigt med en mer löpande utbetalningsstruktur men även här innebär utredningens förslag att en viss del av ersättningen utgår när godkänt resultat uppnåtts.

Även om uppläggen av valfrihets- och ersättningssystemen blir något olika för sfi respektive grundläggande och gymnasial komvux bör samordningen i en skolform innebära att möjligheten att kombinera sfi med andra kurser inom komvux ökar betydligt. Genomförs det valfrihetssystem utredningen föreslår kommer det innebära att de flesta av de utbildningsanordnare som etablerar sig i en kommun kommer att ha ett bredare komvuxutbud att erbjuda, vilket öppnar möjligheten att hos en och samma huvudman sam- tidigt läsa sfi och andra kurser i komvux. Utbildningsanordnare kommer också kunna specialisera sig på sfi för de elever som endast efterfrågar den utbildningen. Det blir också möjligt att genomföra förslaget om sfi-peng och avvakta med beslut om övriga komvux.

Kommunerna kommer att ha ett fortsatt ansvar för mottagning av eleverna, beslut om behörighet samt ett utökat ansvar för väg-

20

SOU 2013:76

Sammanfattning

ledning bland annat inför valet av utbildningsanordnare. Kom- munerna kommer också ha kvar möjligheten att erbjuda utbildning i egen regi. Detta blir en skyldighet i det fall inga enskilda utbild- ningsanordnare etablerar sig på rimligt avstånd när det gäller sådana kurser som de sökande har rätt till.

Genomförs inte utredningens förslag till valfrihetssystem för sfi och för övriga komvux kommer allt fler kommuner lägga ut sfi och komvux på entreprenad eller upprätta egna valfrihets-, peng- eller kundvalssystem. Det blir ett väldigt spretigt system för vuxen- utbildningen. En del kommuner kommer att använda sig av lagen om offentlig upphandling. Ett förfarande som har flera nackdelar när det gäller kvalitet och uppföljning för den här typen av tjänster. Det kommer byggas upp ett antal olika kommunala valfrihets- system med olika upplägg och regelverk. Förutom att lagstift- ningen som reglerar den typen av upphandlingsförfarande är oklar, så försvåras en nationell uppföljning och kontroll. Med utred- ningens förslag skapas nationella valfrihetssystem som är reglerade i skollagen där det är Statens skolinspektion som ska godkänna utbildningsanordnarna som huvudmän för att dessa ska få bedriva undervisning. Det gör att kvaliteten och regelefterlevnaden kan följas upp i nationella system med kontroller och inspektioner.

Utredningen föreslår också att Arbetsförmedlingen ska få möj- lighet att upphandla sfi för personer med etableringsplan under förutsättning att detta sker buntat med arbetsmarknadspolitiska åtgärder som praktik, yrkessvenska och/ eller yrkesutbildning samt att det är godkända huvudmän som upphandlas. Detta förutsätter att valfrihetssystemet genomförs först eller samtidigt, eftersom det annars inte finns godkända huvudmän på marknaden. Ett alternativ till detta är att ge Arbetsförmedlingen möjlighet att upphandla utbildning ”motsvarande sfi” som finns att tillgå i dag. Utredningen anser dock att detta är ett sämre alternativ. Arbetsförmedlingen ansvarar för etableringsreformen men det har ibland varit svårigheter att samordna de insatser myndigheten själv har ansvar för med aktiviteter som ligger under kommunernas ansvar som sfi och samhällsorientering. Genom att ge Arbetsförmedlingen möjlighet att upphandla och samordna olika insatser hos en och samma utbildningsanordnare bör etablerings- processen kunna effektiviseras för den enskilde. Utredningens bedömning är att denna ordning endast blir aktuell för en mindre del av etableringsgruppen, åtminstone till en början. För de flesta kommer det fortfarande att vara effektivast och det bästa alternativet att Arbetsförmedlingen hänvisar till hemkommunen för sfi. Efterhand

21

Sammanfattning

SOU 2013:76

som Arbetsförmedlingen bygger ut sina rutiner och kontrakterar fler utbildningsanordnare kan en större andel av etableringsgruppen bli aktuell. Utredningens förslag innebär att Arbetsförmedlingen successivt kan pröva rutiner och utvidga den här möjligheten.

En sammanhållen utbildning

Kursplanerna för sfi och SvA grund har stora likheter. Dessa visar sig främst genom snarlika målbeskrivningar, betoning av språk- utbildning med fokus på kommunikation samt inkludering av läs- och skrivinlärning för individer med sådana behov.

För att tydliggöra vilken utbildning som kommer möta vuxna invandrare med behov av utbildning i svenska språket föreslår utred- ningen en sammanhållen utbildning i stället för dagens två utbild- ningar.

Utgångspunkten för utbildningen ska vara kursplanen för sfi. Skälet är att kursplanen för sfi har ett starkt fokus på individualisering, att språkutbildningen uttryckligen relaterar till det omgivande samhället samt fokuserar på språket i arbetslivet.

Eftersom den nya språkutbildningen ska bygga på kursplanen för sfi försvinner i stort behovet av den kurs i svenska som andraspråk som i dag erbjuds inom komvux på grundläggande nivå. Dock finns det innehåll i kursen som inte inkluderas i sfi-kurserna. Delar av detta innehåll, kan tillsammans med en fördjupning av det innehåll som berör läsning och analys av skönlitteratur och andra texter, bilda en ny kurs i svenska som andraspråk inom komvux på grundläggande nivå. Kursen ska förbereda för studier i kursen svenska som andra- språk 1 inom komvux på gymnasial nivå och den språkliga nivån ska inte tangera eller överlappa sfi-kursernas. Statens skolverk ges i uppdrag att ta fram en ny kursplan för denna kurs.

Utredningen föreslår också ett förändrat system för studie- vägarna i sfi. Startpunkten i de tre studievägarna ska vara olika och utgå ifrån elevernas olika behov och förutsättningar. Studieväg 1 ska innehålla kurserna A, B, C och D, studieväg 2 ska innehålla kurserna B, C och D och studieväg 3 ska innehålla kurserna C och D. Studievägarna byggs på detta sätt upp för att, på ett bättre sätt än i dag, säkerställa att utgångspunkten för utbildningen är den enskildes behov och förutsättningar. Eleverna behöver inte byta studieväg beroende av vilken kurs de studerar utan följer sin studie- väg hela vägen fram till slutmålet.

22

SOU 2013:76

Sammanfattning

Sfi i komvux

Inom vuxenutbildningen finns i dag ett förhållningsätt som speglar grund- och gymnasieskolans struktur. På många håll innebär detta att eleverna först ska bli klara med sfi innan de kan ta sig an komvux på grundläggande nivå för att först därefter få påbörja kurser inom komvux på gymnasial nivå. Ett sekventiellt synsätt som bygger på att studierna alltid ska genomföras på en nivå eller i en skolform i taget.

För att klara av att möta de behov dagens elever uppvisar behövs ett större mått av helhetssyn, flexibilitet och individanpassning inom vuxenutbildningen. Ett sådant förhållningssätt bör utgå från skollagens1 reglering av att utgångspunkten ska vara den enskildes behov och förutsättningar, vilket innebär att eleverna ska kunna välja de kurser de har behov av, helt oberoende av skolform eller nivå. Dessutom ska kurserna kunna studeras samtidigt om det bedöms bäst gynna den enskilde. Det saknas skäl till en fortsatt uppdelning av vuxenutbildningen i olika skolformer.

Mot den bakgrunden föreslår utredningen att sfi upphör som egen skolform och i stället placeras inom komvux som kommer bestå av tre separata delar: komvux på grundläggande nivå, på gymnasial nivå och i svenska för invandrare. Möjligheten till parall- ellitet i studierna kommer öka vid en samordning av sfi in i kom- vux. En gemensam lagstiftning tydliggör en starkare styrning mot en gemensam struktur.

Beträffande särvux menar utredningen att kursplanen i svenska som andraspråk på grundläggande nivå inte uppvisar samma lik- heter med kursplanen för sfi som kursplanen för svenska som andraspråk på grundläggande nivå inom komvux gör. Särvux- kursen har inte samma betoning på kommunikation som framför allt kursplanen i sfi men även kursplanen för svenska som andra- språk i komvux har. Kursplanen i särvux är inte heller kopplad till Gemensam europeisk referensram för språk: lärande, undervisning och bedömning (GERS) på samma sätt som de andra två kurs- planerna är. Detta förhållande motiverar, tillsammans med det mycket låga sfi-deltagandet bland särvux-elever, utredningen att inte föreslå sådana förändringar i kursplanen för svenska som andraspråk inom särvux på grundläggande nivå som föreslås för motsvarande kurs inom komvux.

120 kap. 2 § och 22 kap. 2 § skollagen.

23

Sammanfattning

SOU 2013:76

Flexibilitet och individanpassning

Utredningen har valt att använda begreppet flexibilitet för elevens möjligheter att välja och variera studietakt, tid och plats för studierna. Begreppet individanpassning har reserverats för möjlig- heterna att anpassa utbildningen efter elevens förkunskaper och studievana. Möjligheterna till flexibilitet och individanpassning blir allt viktigare.

Sfi ska vara maximalt flexibelt, det är inte varje individ som ska anpassa sig till en utbildning stöpt i en form. Det är utbildningen som ska anpassa sig till varje individ och dennes särskilda behov.

Eleverna måste ges möjlighet att anpassa studierna efter sin livs- situation i övrigt samt kunna förändra och anpassa studierna när förutsättningarna förändras.

Sfi-elevernas utbildningsbakgrund, övriga behov och förutsätt- ningar varierar kraftigt. Det är ett stort spann som ska täckas in. Utbildningen behöver därför anpassas till varje individ så att den enskilde kan genomföra utbildningen med bästa möjliga progres- sionstakt.

En tydlig författningsreglering är viktig för att kommuner och utbildningsanordnare ska förstå vilka krav som ställs på utbild- ningen och för att stärka Skolinspektionens möjligheter till tillsyn. Därför föreslår utredningen att en ny bestämmelse införs i skol- lagen med krav på att huvudmannen för utbildningen ska verka för att sfi erbjuds på tider som passar eleven.

Sfi-peng

Utredningen har övervägt ett antal olika alternativ för att öka möjligheten för individen att välja sfi-anordnare. Utredningen har funnit att lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) inte lämpar sig för ett system med valfrihet. De valfrihetsmodeller som vissa kommuner i dag tillämpar för sfi är inte reglerade genom lag eller annan författning och har inte blivit rättsligt prövade av domstol. I samband med införandet av lagen (2008:962) om val- frihetssystem framförde regeringen att rättsläget var oklart om hur valfrihetsmodeller förhåller sig till upphandlingslagstiftningen.

Mot denna bakgrund föreslår utredningen att ett system med sfi-peng ska regleras i författning, finansieras av kommunen och att prövningen av om enskilda utbildningsanordnare ska få bedriva sfi

24

SOU 2013:76

Sammanfattning

ska ligga på en statlig myndighet. Såväl finansieringen som pröv- ningen av enskilda utbildningsanordnare bör regleras i skolförfatt- ningarna. Ett sådant system gynnar bäst kvalitet, likvärdighet, individanpassning och flexibilitet i utbildningen.

Sfi-pengen ska följa eleven till den anordnare hen väljer. Beräk- ningen av sfi-pengen ska, liksom skolpengen i ungdomsskolan, utgå från kostnaderna i kommunens egen verksamhet. För att en enskild utbildningsanordnare ska få bedriva utbildning i sfi krävs att denna ska vara godkänd som huvudman för sfi enligt reglering i skollagen.

Utredningen föreslår att Skolinspektionen ska ansvara för att pröva och godkänna enskilda utbildningsanordnare som huvudmän för sfi. Ett godkännande ska ges om anordnaren bedöms ha förut- sättningar att följa skollagen och andra föreskrifter som gäller för sfi. Utredningen har övervägt om det skulle räcka med att anordnaren har betygsrätt, men har funnit att de krav som då skulle ställas på anordnarna inte skulle vara tillräckliga för att skapa förutsättningar för en likvärdig sfi av hög kvalitet. Utredningen föreslår därför att godkända enskilda utbildningsanordnare blir huvudmän för sfi. För att enskilda utbildningsanordnare fortfarande ska kunna tillhanda- hålla utbildning motsvarande sfi utanför skolväsendet för enskilda uppdragsgivares räkning föreslår utredningen att det i ett god- kännande som huvudman för sfi ska inkluderas den betygsrätt som i dag ger enskilda utbildningsanordnare rätt att bedriva utbildning och utfärda betyg i utbildning motsvarande sfi.

En viktig utgångspunkt för utbetalningens utformning har varit att modellen ska understödja elevernas progression och premiera betyg. Utredningen föreslår därför en peng med basfinansiering i början och som sedan utbetalas succesivt efter hand som eleven får godkänt betyg på de olika kurserna.

Skolverket ska meddela föreskrifter om vilket grundbelopp en kommun ska betala till en enskild utbildningsanordnare i de fall kommunen inte erbjuder sfi i egen regi.

En enskild utbildningsanordnare som är godkänd som huvud- man för sfi, ska ta emot och vara öppen för samtliga behöriga elever som har valt att studera hos utbildningsanordnaren. En utbild- ningsanordnare ska således inte kunna neka en elev plats med hän- visning till att det är fullt.

Det är viktigt att eleven ges möjlighet att påbörja utbildningen så snart som möjligt. Utredningen föreslår att huvudmannen för utbildningen ska vara skyldig att se till att utbildningen kan

25

Sammanfattning

SOU 2013:76

påbörjas så snart som möjligt från det att denne har fått information om valet och senast inom en månad från denna tidpunkt. Genom förslaget sker en harmonisering av de olika tidsgränser som tidigare har gällt beroende på om en elev tillhör etableringsgruppen eller inte.

Kommunernas ansvar

Enligt direktiven till utredningen ska kommunen även i fortsätt- ningen ha ansvaret för mottagandet av de sökande till sfi. Utred- ningen föreslår dock vissa förändringar som innebär att kom- munernas ansvar utökas och förtydligas.

De moment som ingår i kommunens mottagande är främst behörighetsbedömning, kartläggning av den sökandes studie- och yrkesbakgrund, bedömning av språkkunskaper, upprättande av den individuella studieplanen samt vägledning inför valet av utbild- ningsanordnare. Det är viktigt att dessa moment inte fördröjs. Utredningen föreslår därför att hemkommunen ska se till att en sökande kan välja en utbildningsanordnare så snart som möjligt efter det att en ansökan om att delta i sfi har getts in.

Kommunerna ska fortsatt vara skyldiga att erbjuda sfi till de personer som har rätt att delta i utbildningen. Ett införande av ett valfrihetssystem med fler än kommunerna som huvudmän förändrar kommunernas skyldighet att tillhandhålla utbildningen. I och med inträdet av nya aktörer som huvudmän saknas skäl att fortsatt ställa krav på kommunal huvudman för vuxenutbildningen motsvarande dagens reglering i skollagen. Förändringen innebär att det fortsatt ska vara möjligt för kommunerna att bedriva verksamhet som kom- munal huvudman som alternativ till enskilda huvudmän i valfri- hetssystemet i den egna kommunen. Det är kommunen som själv fattar beslut om i vilka situationer den ska bedriva utbildning som kommunal huvudman. Om det i kommunen eller på rimligt avstånd i annan kommun inte finns någon enskild utbildningsanordnare som godkänts som huvudman för utbildningen ska kommunen fortsatt tillhandahålla utbildningen.

Enligt utredningens förslag ska den som är behörig att delta i sfi kunna välja att studera hos en enskild utbildningsanordnare som godkänts som huvudman för sfi, oavsett var i landet denne är eta- blerad. För att individen ska kunna göra ett adekvat val av utbildnings- anordnare föreslås att hemkommunens vägledning är aktiv och utgår från individens behov och förutsättningar. Vissa utbildnings-

26

SOU 2013:76

Sammanfattning

anordnare ska kunna diskuteras fram som särskilt lämpliga. Kom- munen måste dock alltid vara konkurrensneutral och valet måste alltid vara individens.

I samband med vägledningen ska en individuell studieplan upp- rättas. Det är viktigt att studieplanen är ett levande dokument som sedan följer med eleven till den utbildningsanordnare denne valt. Studieplanen ska stödja elevens kunskapsutveckling och möjlighet att kombinera utbildningen med andra aktiviteter. Utredningen föreslår därför att innehållet i studieplanen utvidgas i förhållande till vad som gäller i dag, bl.a. med information om den kartläggning som gjorts av individens utbildnings- och yrkesbakgrund, elevens kunskapsutveckling, behov av individanpassning och flexibilitet samt skälen för eventuella studieavbrott eller utbildningens upphörande på grund av otillräcklig progression och byte av utbildnings- anordnare. Utredningen föreslår vidare att den individuella studie- planen kontinuerligt ska följas upp och inte endast revideras vid behov och att hemkommunen ska ansvara för att erbjuda studie- och yrkesvägledning inför studiernas början. Detta gör att utred- ningen också anser att det ska vara hemkommunen som ansvarar för upprättandet av studieplanen och inte som i dag rektorn. Det är viktigt att tydligt särskilja de olika ansvar som ligger på kommunen respektive utbildningsanordnaren. Utredningen vill poängtera att det alltid är kommunen som ansvarar för de aktiviteter som är kopplade till olika vägledningsinsatser. Det vill säga ansvara för säkerställandet av en helhetssyn i elevens utbildningssituation. Ansvaret för det kontinuerliga studieplansarbetet bör ligga på rektor hos utbildningsanordnaren vilket innebär att utbildnings- anordnaren ansvarar för allt arbete med studieplanen som har med det dagliga genomförandet av studierna att göra.

Avbrott och tidsgränser

I ett valfrihetssystem ska det vara möjligt att välja en annan utbild- ningsanordnare om eleven inte är nöjd med kvalitet, upplägg, individanpassning eller annat hos den utbildningsanordnare i vars utbildning eleven deltar. I princip ska eleven inte behöva motivera varför ett omval görs, utan det bör beviljas utan särskild prövning.

Utredningen anser att det inte ska införas en tidsgräns för möjligheten att delta i sfi. Rätten att delta i studierna ska i stället avgöras utifrån elevens möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen

27

Sammanfattning

SOU 2013:76

och utifrån dennes progression i utbildningen. Möjligheten att ute- sluta en elev från sfi på dessa grunder finns redan enligt dagens regelverk. Enligt utredningens erfarenhet tillämpas dock bestäm- melsen inte på det sätt som är avsett. Orsaken till detta anses till stor del vara att det ofta saknas tillräcklig dokumentation för att visa att progressionen inte har varit tillfredsställande. Genom utredningens förslag att den individuella studieplanen ska innehålla information om elevens kunskapsutveckling och de stödåtgärder den enskilde har behov av finns det förutsättningar att använda bestämmelsen om utbildningens upphörande på det sätt som är avsett. Dessutom föreslår utredningen att Skolverket ska utfärda stödmaterial för hur bedömningen bör göras av om en elev ska avstängas från utbildningen på grund av otillräcklig progression.

Det är inte ovanligt att sfi-elever gör avbrott i utbildningen. Enligt dagens bestämmelser krävs det särskilda skäl för att den som har gjort ett avbrott ska ha rätt att återuppta studierna. Utred- ningen föreslår i stället att en elev som har kommit överens om ett studieavbrott med utbildningsanordnaren automatiskt ska ha rätt att återuppta studierna. Särskilda skäl ska endast krävas om en överenskommelse inte har nåtts. En sådan ordning anses skapa incitament till en dialog som kan leda till andra lösningar än ett avbrott.

Tillsyn, kvalitetsgranskning m.m.

Syftet med tillsyn är att kontrollera om den granskade verksam- heten uppfyller de krav som följer av gällande författningar. En statlig tillsyn ökar förutsättningarna för en utbildning av hög kvalitet och bidrar till en likvärdig sfi oavsett vem som är huvudman för utbildningen. Utredningen föreslår därför att Skolinspektionen ska ha tillsynsansvar över enskilda utbildningsanordnare som har godkänts som huvudmän för sfi. Tillsynen föreslås vara utformad i enlighet med det tillsynsansvar Skolinspektionen har för övrig utbildning inom skolväsendet. Det innebär att Skolinspektionen har vissa befogenheter och kan tillämpa vissa ingripanden vid tillsynen, såsom sanktioner och återkallande av ett tillstånd.

Utredningen föreslår vidare att enskilda utbildningsanordnare som bedriver sfi ska kvalitetsgranskas av Skolinspektion. En sådan granskning görs av några slumpvis utvalda skolor inom avgränsade områden för att visa på styrkor och svagheter. Det kan exempelvis

28

SOU 2013:76

Sammanfattning

avse rektorns roll eller hur skolan arbetar med elevers kunskaps- utveckling.

Utbildningsanordnarna ska också ingå i den nationella upp- följning och utvärdering av utbildning och annan verksamhet som Skolverket ansvarar för. Därmed följer också en uppgiftsskyldighet för utbildningsanordnarna.

Enskilda utbildningsanordnare ska vara skyldiga att ha ett systematiskt kvalitetsarbete och rutiner för klagomålshantering. Syftet med kvalitetsarbetet är att det ska leda till förbättringar av utbildningen.

Den kommun där verksamheten är belägen ska ha insynsrätt i den verksamhet som bedrivs av en enskild utbildningsanordnare som har godkänts som huvudman för sfi.

Valfrihet i komvux

Förslagen som rör valfrihetssystem för komvux tar sin utgångs- punkt i de förslag som lämnas till ett valfrihetssystem för sfi. Ibland är valfrihetssystemet för grundläggande och gymnasial nivå inte helt sammanfallande med vad som föreslås gälla för sfi. Det är de förslag som skiljer sig från sfi som sammanfattas i detta avsnitt.

I skollagen anges att hemkommunen ansvarar för att de som har rätt att delta i en utbildning och önskar delta i den, också får det. Kommunerna ska sträva efter att därutöver erbjuda utbildning på gymnasial nivå som svarar mot efterfrågan och behov. Detta gör att kommunen behöver tydliggöra inriktningen och omfattningen av komvux. Kommunen ska årligen fastställa och offentliggöra inrikt- ningen och omfattningen av sitt utbud av komvuxkurser. Utbild- ningsanordnarna behöver känna till detta eftersom det utgör en grund för deras etablering och verksamhet i kommunen. Även den enskilde behöver veta vilka resurser hen har rätt och möjlighet till.

Ansvaret för mottagning och antagning är uppbyggt på samma sätt för grundläggande nivå som för sfi. Systemet för gymnasial nivå är delvis annorlunda uppbyggt med anledning av att det i de flesta sammanhang saknas rätt till utbildning liknande den för grundläggande nivå och sfi. Vid ansökan stäms det av om de sökta kurserna ingår i kommunens utbildningsutbud och utifrån det avgör kommunen sitt åtagande att svara för kostnaderna för de sökta kurserna. Kommunens beslut om mottagande bygger således inte enbart på en bedömning av den sökandes behörighet utan ett

29

Sammanfattning

SOU 2013:76

beslut om åtagande att svara för utbildningskostnaderna inkluderas också.

Utredningen föreslår att kommunerna fastställer ersättnings- belopp för samtliga kurser man avser erbjuda, men för kurser som omfattas av rättighetslagstiftning ska staten fastställa nationella minimibelopp. För dessa kurser kan kommunen fastställa en högre ersättning än den staten föreslagit men aldrig en lägre. Kom- munerna har full frihet att organisera prissättningen per enskild kurs eller genom indelning i olika kursgrupper. Kommunen måste kunna redovisa utgångspunkterna för ersättningsbeloppens storlek som så långt som möjligt ska utgå från de faktiska kostnaderna i kommunens egen verksamhet.

Utredningen föreslår en incitamentsstruktur där delar av ersätt- ningen till den enskilda utbildningsanordnare utfaller först när eleven uppnår ett godkänt betyg. Sker inte detta betalas inte den delen av ersättningen ut. 70 procent av kursens totala ersättning ska betalas till den enskilda utbildningsanordnaren löpande under utbildningen gång. Övriga 30 procent betalas ut när eleven erhållit ett godkänt betyg i kursen.

Utredningen menar att den möjlighet till interkommunal ersätt- ning som kommunerna har i dag inte går att kombinera med ett valfrihetssystem. I ett sådant system är det eleven som själv ska välja en enskild utbildningsanordnare. Hemkommunen kan ha komvux i egenregi och blir då valbar. Men andra kommuner än hemkommunen ska inte konkurrera i valfrihetssystemet vid sidan av de enskilda utbildningsanordnarna. Då uppstår konkurrenshinder som försvårar för enskilda huvudmän att etablera sig och det finns risk för att kommunerna börjar agera kommersiellt. Utredningen anser att detta inte förändrar kommunernas möjlighet till individuella lös- ningar. I de fall valfrihetssystemet inte klarar att lösa individernas utbildningsbehov blir det fullt möjligt för kommunerna, även med det system som föreslås, att samverka vad avser komvux genom kommunalförbund, gemensam nämnd eller samverkansavtal.

Sfi för etableringsgruppen

Det finns fördelar med att Arbetsförmedlingen ges möjlighet att upphandla sfi för nyanlända som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (etablerings- lagen). Myndigheten får då möjlighet att på ett helt annat sätt än

30

SOU 2013:76

Sammanfattning

i dag samordna och anpassa sfi med andra arbetsmarknadsinriktade insatser. Utredningen föreslår att det ska vara möjligt för Arbetsförmedlingen att upphandla sfi i kombination med arbets- marknadspolitiska åtgärder som kan planeras i samband med upp- rättandet av etableringsplanen och bedöms lämpliga för den nyanlände. Upphandlad sfi blir aktuell om det bedöms effektivt och lämpligt för den enskilde att genomgå flera olika etablerings- insatser från en och samma leverantör. Det kan även finnas andra insatser som är lämpliga att kombinera i detta sammanhang, t.ex. arbetspraktik. Det blir då också möjligt att rikta in språkutbild- ningen mot ett visst yrkesområde eller samla personer med samma yrkes- eller utbildningsbakgrund.

De enskilda utbildningsanordnare som kan upphandlas av Arbetsförmedlingen ska vara godkända huvudmän enligt vad som gäller för förslaget om valfrihetssystem. Utredningen föreslår att Arbetsförmedlingens möjlighet att upphandla sfi regleras i en egen lag.

Samverkan

Det blir inte möjligt för kommunerna att bedriva vuxenutbildning på entreprenad med bibehållet huvudmannaskap när det införs ett valfrihetssystem. Det är inte möjligt att blanda olika upphandlings- former för samma tjänst på samma marknad. Priskonkurrensen skulle då kunna sättas ur spel. Det kan dock uppstå situationer då ingen enskild utbildningsanordnare etablerar sig i valfrihetssystemet för att driva vissa av de kurser som en kommun eller en samverkande region tagit med i sitt utbildningsutbud. Detta förväntas främst gälla gymnasiala yrkeskurser med hög specialisering där få eller inga enskilda utbildningsanordnare har tillräcklig kompetens för att genomföra utbildningen. I sådana fall skulle en kommun stå helt utan utförare av de efterfrågade kurserna. Utredningen föreslår att rätten för kommuner, landsting och enskilda huvudmän att med bibehållet huvudmannaskap sluta avtal med en enskild fysisk eller juridisk person om att utföra uppgifter inom komvux (entreprenad) begränsas till uppgifter som avser undervisning i ämnen på gymnasial nivå som har en yrkesinriktad profil. För sfi ser utredningen inget behov av en entreprenadmöjlighet eftersom flera enskilda utbildnings- anordnare bedöms etablera sig inom ramen för valfrihetssystemet.

31

Sammanfattning

SOU 2013:76

Konsekvenser av förslagen

Utredningens förslag får konsekvenser för elever i kommunal vuxenutbildning, kommuner, enskilda utbildningsanordnare och statliga myndigheter.

Förslagen om ett valfrihetssystem inom komvux innebär att eleverna själva kommer att kunna välja mellan fler utbildnings- anordnare jämfört med i dag. Eleverna kommer att få ökade möjlig- heter att hitta mer individualiserade lösningar inom ramen för ett bredare och mer varierat utbildningsutbud. Utredningens bedömning är att den incitamentsbaserade ersättningen till enskilda utbildnings- anordnare kommer att påverka elevernas progressionstakt i positiv riktning inom sfi. På grundläggande och gymnasial nivå förväntas fler elever nå kursernas kunskapskrav.

För kommunerna innebär ett valfrihetssystem inom komvux att enskilda utbildningsanordnare kan bli godkända som huvudmän för utbildningen och etablera sig i kommunen. Detta kan påverka hur kommunerna kommer att organisera sin egen verksamhet. Skyldig- heten att tillhandahålla rättighetsstyrd utbildning inom komvux kvarstår dock för kommunerna om inte utbildningen på ett rimligt vis finns tillgänglig hos en enskild huvudman.

Det föreslagna valfrihetssystemet med statligt godkännande av enskilda utbildningsanordnare som huvudmän innebär att upp- handling av utbildning enligt LOU inte blir aktuell. De föreslagna ersättningsmodellerna för sfi respektive grundläggande och gym- nasial nivå innebär minskad administration för kommuner som i dag upphandlar utbildningen. Kommuner som inte upphandlar utbildning i dag kan behöva utveckla administrativa system för utbetalning av ersättning till enskilda utbildningsanordnare. Erfaren- het av detta finns i de flesta kommunerna bl.a. från utbetalning av ersättning till fristående skolor.

Kommunerna har i dag kostnadsansvaret för komvux oavsett om utbildningen bedrivs i egen regi eller upphandlas. Ersättningsnivåer i valfrihetssystemet ska fastställas av kommunerna med kommunens kostnad för den egna verksamheten som utgångspunkt. Förslagen om valfrihetssystem bedöms bli kostnadsneutrala för kommunerna eftersom det inte medför någon förändring av antalet genomförda utbildningar eller förändrade kostnadsnivåer för de enskilda utbild- ningarna.

Integration och egenförsörjning är viktiga mål för utbildnings- insatserna. Sammantaget bör förslagen leda till positiva samhälls-

32

SOU 2013:76

Sammanfattning

ekonomiska konsekvenser i form av t.ex. minskat försörjningsstöd och ökade skatteintäkter för kommunerna.

För enskilda utbildningsanordnare innebär förslagen främst att de kan etablera sig i samtliga kommuner i landet med verksamhet. För anordnarna blir det mer långsiktighet och stabilitet i verksam- heten genom att ett godkännande som huvudman gäller tills vidare i stället för de tidsbegränsade verksamhetsperioder som i dag upp- handlas enligt LOU. Enskilda utbildningsanordnare kan i betydligt högre utsträckning än tidigare utforma sin verksamhet enligt egna idéer, vilket också ökar möjligheten att nischa verksamheten och konkurrera med en egen profil. Detta bör också leda till att verksamhetsutvecklingen och innovationsgraden hos de enskilda utbildningsanordnarna kommer att öka. Enskilda utbildnings- anordnare kan nu i högre utsträckning konkurrera med bra kvalitet i stället för med låga anbud.

Förslaget att Arbetsförmedlingen ges möjlighet att upphandla sfi för etableringsgruppen i kombination med arbetsmarknads- politiska åtgärder innebär att myndigheten ges större möjlighet att samordna de aktiviteter som ska ingå i en etableringsplan. Möjligheten att upphandla sfi medför ökade kostnader för Arbetsförmedlingen.

Ett valfrihetssystem inom komvux innebär ett utökat uppdrag för Skolinspektionen när det gäller tillståndsgivning, tillsyn och kunskapsspridning. Kostnadseffekterna av detta bedöms dock bli begränsade.

Förslaget om ämnet SvA grund innebär behov av en ny kursplan som Skolverket ska ta fram. Skolverket ska också ta fram riks- prislistor för sfi och för rättighetsstyrda kurser på grundläggande och gymnasial nivå. Kostnader för detta bedöms rymmas inom befintliga ramar.

33

Summary

The Inquiry’s remit

The Inquiry’s remit is primarily to propose how free choice and individualisation can be increased in Swedish for immigrants (Sfi) education and to consider whether all education in the Swedish language for adult immigrants should in future be provided within the municipal adult education (komvux) and the education for adults with learning disabilities (särvux) systems. The Inquiry shall propose how a system in which a fixed sum of money (education voucher) is allocated to each student might be designed. Furthermore, it shall put forward additional measures for how Sfi can be made more flexible and more individualised at an earlier stage. The remit also includes proposing measures for how cooperation between and within municipalities as well as between school governors and other bodies, such as the Swedish Public Employment Service and the county administrative boards, can be improved regarding Sfi.

Another part of the Inquiry’s remit is to propose how education in the Swedish language can be better adapted to each student’s individual goals and to consider whether the Public Employment Service should be allowed to procure the education in Swedish that is included in an introduction plan in accordance with the Act (2010:197) on establishment activities for certain new arrivals.

If the Inquiry proposes that all education in the Swedish language for adult immigrants is in future to be provided within komvux and särvux, the task of proposing how free choice can be increased in Sfi shall also include how free choice can be increased within the komvux system as a whole.

35

Summary

SOU 2013:76

Introduction

The Inquiry hereby submits proposals for reforms in all the issues covered by the remit. Our ambition has been to put forward a proposal that can be implemented both as part of a single integrated reform as well as in each area independently. This ambition has been reached apart from when it comes to the scope for the Public Employment Service to procure Sfi. Certain modifications to the Inquiry's proposals are needed in order to implement that part of the reform independently.

The Inquiry proposes that Sfi and Swedish as a second language on the basic level (SvA grund) within komvux be merged into a single programme. The Inquiry proposes that Sfi be the only basic education in the Swedish language for adult immigrants.

This changes the basic conditions for maintaining Sfi as a separate form of education. There is a lot to be gained from integrating most of the adult education into the school system as an integrated form of education. It could make things easier for students to receive an individualised education by studying Sfi in parallel with subjects at both basic secondary and upper secondary level adult education depending on their prerequisites and prior knowledge.

The Inquiry proposes a national freedom-of-choice system for komvux regulated in the Swedish Education Act. A free-choice system is aimed at achieving better quality and a wider range of educational programmes, and hence more options for the students, as a result of more education providers establishing themselves in competition. The free-choice system for Sfi will be adapted entirely to the prerequisites and progress of the students. This opens the door for a strongly incentive-based disbursement structure in which the Sfi education voucher can be disbursed retroactively once the student has achieved a pass grade in the various courses. The other parts of komvux are still more strictly controlled by the credits awarded on the courses linked to time, which makes a more continuous disbursement structure necessary, although the Inquiry’s proposal means that a certain proportion of the remuneration is pay- able once pass grades have been achieved for these parts of komvux as well.

Even though the free-choice and remuneration systems will be designed slightly differently for Sfi and for basic secondary and upper secondary komvux respectively, the integration into a single form of education should significantly increase the scope for combining Sfi with other komvux courses. If the free-choice system

36

SOU 2013:76

Summary

proposed by the Inquiry is implemented, it will lead to most of the education providers who establish themselves in a municipality offering a wider range of komvux courses, which will in turn make it possible for students to study Sfi and other komvux courses under the auspices of the same governing body. Education providers will also be able to specialise in Sfi for students who only request a Sfi programme. It will also be possible to implement the Sfi education voucher proposal and hold back on decisions on other komvux matters.

The municipalities will continue to have a responsibility for receiving the students and for decisions on eligibility, and will have an extended responsibility for guidance, for example prior to students choosing their preferred education provider. The municipalities will also retain the option of offering education under their own management. This will be an obligation in cases where no private education providers establish themselves within a reasonable distance as regards the courses to which applicants are entitled.

If the Inquiry’s proposal for a free-choice system for Sfi and for other komvux education is implemented, an increasing number of municipalities will contract out Sfi and komvux or will establish their own free-choice, voucher systems or customer-choice systems. This will give rise to a very disorganised adult education system. Some municipalities will utilise the Public Procurement Act - a procedure that has several drawbacks as regards quality and monitoring of this type of service. A plethora of municipal free-choice systems with different designs and regulatory frameworks will be built up. In addition to the legislation that regulates this type of procurement procedure being unclear, this also makes national monitoring and control more difficult. The Inquiry’s proposal will create a national free-choice system regulated in the Swedish Education Act, pursuant to which the National School Inspectorate will approve the education providers as governors so that they can run programmes. This means that both quality and regulatory compliance can be monitored in national control and inspection systems.

The Inquiry also proposes that the Swedish Public Employment Service be given the option of procuring Sfi for new arrivals with introduction plans provided that this is tied to other employment policy measures such as work experience, vocational Swedish and/or vocational training and provided that approved governors are procured. This presupposes that the free-choice system is implemented first or at the same time; otherwise there will be no

37

Summary

SOU 2013:76

approved governors on the market. An alternative to this is to give the Public Employment Service the option of procuring “Sfi- equivalent” programmes, which are already currently available. The Inquiry considers this to be a poorer alternative, however. The Public Employment Service is responsible for the introduction reform but difficulties have sometimes occurred when trying to coordinate the measures for which the Service itself is responsible with the activities that come under the municipalities’ responsibility such as Sfi and civic orientation. Giving the Public Employment Service the option of procuring and coordinating different measures at the same education provider should lead to a more effective introduction process for the individual. It is the Inquiry’s assess- ment that this arrangement will only be relevant for a small proportion of the introduction group, at least in the beginning. For most municipalities, the most effective and best alternative will still be for the Public Employment Service to refer students to their home municipality for Sfi. As the Public Employment Service extends its routines and contracts more education providers, a greater proportion of the introduction group may become relevant. Under the Inquiry’s proposal, the Public Employment Service will be able to test routines and expand this option gradually.

An integrated programme

The syllabuses for Sfi and Swedish as a second language within komvux at the basic level (SvA grund) have a great deal in common. For example, they have similar set goals, the same emphasis on language education focusing on communication and they both include literacy skills for individuals who need them.

In order to clarify what kind of education will be available to adult immigrants who need tuition in the Swedish language, the Inquiry proposes an integrated Swedish language programme for adult immigrants instead of the two programmes available today.

The current Sfi syllabus shall be the starting-point for this new programme. The reasons for this are that the Sfi syllabus has a strong focus on individualisation, that the language tuition explicitly relates to the surrounding society and that it focuses on language use in working life.

The fact that the new language programme is to be based on the Sfi syllabus will eradicate most of the need for Swedish as a second language course which is currently offered within komvux at the

38

SOU 2013:76

Summary

basic level. There is, however, content in the latter programme that is not included in Sfi courses. Some of this content can, in com- bination with a specialisation of the content that concerns reading and analysis of literature and other texts, form a new course in Swedish as a second language within komvux at the basic level. The course shall prepare students for Swedish as a second language 1 within komvux at the upper secondary level and the language level shall not coincide with or overlap that of the Sfi courses. The National Agency for Education shall be tasked with developing a new syllabus for this course.

The Inquiry also proposes a modified system for study paths in Sfi. The starting-point for the three study paths shall be different and be based on the varying needs and prerequisites of the students. Study Path 1 shall include Courses A, B, C and D, Study Path 2 shall include courses B, C and D and Study Path 3 shall include courses C and D. The study paths are built up in this way so as to ensure that the education is based first and foremost on needs and prerequisites of the individual, in a better way than is currently the case. The students don’t have to change study paths depending on which course they are studying but can instead follow their study path all the way to the final objective.

Swedish for immigrants (Sfi) in komvux

The current approach in adult education reflects the structure of the Swedish compulsory school and upper secondary school system. In many respects, this means that students have to finish their Sfi studies before they can tackle komvux at the basic level and only after that start courses in komvux at upper secondary level. A sequential approach based on studies being completed one level or in one form of education at a time.

To successfully meet the requirements of today’s students, a more holistic view needs to be taken within the adult education system, along with a greater degree of flexibility and individualisation. Such an approach should be based on the regulation laid down in the Swedish Education Act1 stating that the starting-point shall be the needs and prerequisites of the individual, which means that students must be able to choose the courses they need, entirely independent of form of education or level. Furthermore, it shall be

1 Education Act, 2010:800, Chapter 20, Section 2, Chapter 22, Section 2.

39

Summary

SOU 2013:76

possible to study courses simultaneously if this is deemed to be in the best interest of the individual. There is no reason why adult education should continue to be divided up into different forms of education.

In light of this, the Inquiry proposed that Sfi be discontinued as a separate form of education and is instead integrated into komvux, which will in future consist of three distinct components: komvux at the basic level, komvux at the upper secondary level and Swedish for immigrants (Sfi). Integrating Sfi into komvux in this way will provide greater scope for parallel studies. Integrated legislation clarifies more robust governance towards a common structure.

As regards särvux, the Inquiry deems that the syllabus for Swedish as a second language at the basic level does not have the same similarities with the syllabus for Sfi as the syllabus for Swedish as a second language at the basic level within komvux has. The särvux course does not have the same emphasis on communication as in particular the syllabus for Sfi but also the syllabus for Swedish as a second language in komvux has. Neither is the särvux syllabus linked to the Common European Framework of Reference for Languages: Learning, Teaching, Assessment (CEFR) in the same way as the other two syllabuses are. Together with the very low rate of participation in Sfi among särvux students, these circumstances provide motivation for the Inquiry not to propose such changes to the syllabus for Swedish as a second language within särvux at the basic level as are proposed for the corresponding course within komvux.

Flexibility and individualisation

The Inquiry has chosen to use the concept of flexibility to describe the student’s scope for choosing and varying the pace, time and place of his or her studies. The concept of individualisation has been set aside to describe the scope for adapting the education to the student’s prior knowledge and experience of studies. The scope for flexibility and individualisation is becoming increasingly important.

Sfi shall have maximum flexibility; it should not be up to each individual to adapt to an educational programme moulded into one single form. It is instead the educational programme that shall adapt to each individual and his or her special needs.

40

SOU 2013:76

Summary

The students must be given the possibility to adapt their studies to their lives otherwise and to be able to change and adapt their studies when their circumstances change.

The educational background, other needs and prerequisites of Sfi students vary considerably. A wide array of students needs to be covered. The education must therefore be adapted to each individual so that he or she can complete it at the best possible rate of progress.

Clear statutory regulations are important so that municipalities and education providers understand what demands are placed on the education and in order to strengthen the School Inspectorate’s supervision capabilities. The Inquiry therefore proposes a new provision be introduced into the Education Act stipulating a requirement for the governing body of an educational programme to offer Sfi at times that suit the student.

The Sfi education voucher

The Inquiry has considered a number of different alternatives to increase the scope for the individual to choose his or her preferred Sfi provider. The Inquiry has found that the Public Procurement Act (2007:1091) is not compatible with a free-choice system. The free-choice models currently applied by certain municipalities for Sfi are not regulated by law or any other statute and have not been tested in court. In connection with the introduction of the Swedish Act (2008:962) on free-choice systems, the Government stated that the legal position was unclear as to whether free-choice models relate to the procurement legislation.

In light of this, the Inquiry proposes that a Sfi education voucher system shall be statutorily regulated and funded by the municipality, and that a central agency should be tasked with assessing whether private education providers should be allowed to run Sfi courses. Both the funding and the assessment of private education providers should be regulated in the educational legislation. Such a system would be the best way of ensuring quality, equity, individualisation and flexibility in the education.

The Sfi education voucher shall accompany the student to his or her preferred provider. The Sfi education voucher shall be calculated in the same way as the existing mainstream school sum, i.e. based on the costs of the municipality’s own activities. Before a private education provider is allowed to run an educational programme, he

41

Summary

SOU 2013:76

or she must first be approved as a governor for Sfi in accordance with the provisions in the Education Act.

The Inquiry proposes that the National Schools Inspectorate be responsible for assessing and approving private education providers as governors for Sfi. Approval shall be granted if the provider is deemed to have the capacity to comply with the Education Act and other regulations governing Sfi. The Inquiry has considered whether it would be sufficient if the provider had the right to award grades, but has found that the demands that would then be placed on providers would not be sufficient to create the conditions for equitable Sfi programmes of high quality. The Inquiry therefore proposes that approved private education providers be governors for Sfi. So that private education providers will still be able to provide privately commissioned education programmes equivalent to Sfi outside the education system, the Inquiry proposes that the right to award grades that currently entitles private education providers to run courses and award grades in educational programmes equivalent to Sfi shall be included in an approval as a governor for Sfi.

An important starting-point for the design of the disbursement system has been that the model must support the students’ progress and put a premium on grades. The Inquiry therefore proposes a voucher system with basic funding to start with and which is then disbursed gradually as the student gains pass grades in the various courses.

The National Agency for Education shall issue regulations governing the basic amount a municipality is to pay to a private education provider in those cases when the municipality does not offer Sfi under its own management.

A private education provider approved as a governor for Sfi shall receive and be open for all eligible students who have chosen it as their preferred provider. In other words, an education provider shall not be able to refuse a student a place on a course using the excuse that it is full.

It is important that the student is giving the option of starting the programme as soon as possible. The Inquiry proposes that the governor of the programme shall be obliged to ensure that students can start the programme as soon as possible after they have received information on their choice and no later than one month after this date. This proposal will harmonise the different time limits that have previously applied depending on whether a student belongs to the introduction group or not.

42

SOU 2013:76

Summary

The municipalities’ responsibility

According to the Inquiry’s terms of reference, the municipality shall continue to have the responsibility for receiving Sfi applicants. However, the Inquiry proposes certain changes that will expand and clarify this responsibility.

The elements that are included in the municipality’s reception process are primarily an eligibility assessment, analysis of the applicant’s educational and vocational background, assessment of his or her language skills, establishment of an individual study plan and guidance prior to the student’s choice of education provider. It is important that these elements are not delayed. The Inquiry therefore proposes that the home municipality be obliged to ensure that an applicant can choose an education provider as soon as possible after an application to participate in Sfi has been submitted.

Municipalities shall continue to be obliged to offer Sfi to those who are entitled to participate in it. The introduction of a free- choice system with a greater number of governors in addition to the municipalities changes the municipalities’ obligation to provide the education. With the arrival of new actors as governors, there is no longer any reason to maintain the requirement for a municipal governor for adult education equivalent to the current regulation laid down in the Education Act. This change implies that it shall still be possible for the municipalities to conduct activities as a municipal governor as an alternative to private governors in the free-choice system in their own municipality. It is the municipality itself that decides in which situations it shall run educational programmes as a municipal governor. If there is no private education provider in the municipality or in another municipality within a reasonable distance who is an approved governor, the municipality shall continue to provide the education.

According to the Inquiry’s proposal, a person who is eligible to participate in Sfi shall be able to choose to study at a private education provider who has been approved as a governor for Sfi, regardless of where this provider is located in the country. To enable the individual to make an informed choice of education provider, it is proposed that the home municipality be obliged to provide active guidance based on the individuals needs and circumstances. It shall be possible to identify certain education providers as particularly suitable. The municipality must however never affect competition and the choice must always be the individual’s.

43

Summary

SOU 2013:76

An individual study plan shall be established in connection with the guidance. It is important that the study plan is an evolving document that then accompanies the student to the education provider of his or her choice. The study plan shall support the student’s skills development and help her or him to combine the education with other activities. The Inquiry therefore proposes that the content of the study plan be expanded in relation to what is currently applicable, e.g. adding information on the analysis of the student’s educational and vocational background as well as their skills development, need for individualisation and flexibility and the reasons for any interruption in their studies or discontinuation of them as a result of insufficient progress or change of education provider. The Inquiry also proposes that the individual study plan be continuously monitored and not just revised when necessary and that the home municipality be responsible for offering study and vocational guidance prior to the start of the studies. This means that the Inquiry is also of the opinion that the home municipality shall be responsible for establishing the study plan and not, as is currently the case, the school principal. It is important to clearly separate the different responsibilities that lie with the municipality and the education provider respectively. The Inquiry wishes to point out that it is always the municipality that is responsible for the activities linked to various guidance activities. In other words, the municipality is responsible for ensuring a holistic view of the student’s educational situation is taken. The responsibility for the continuous development of the study plan should lie with the principal of the education provider, which means that the education provider is responsible for all the work done on the study plan that has to do with its day- to-day implementation.

Study discontinuation and time limits

In a free-choice system, it shall be possible to choose a different education provider if the student is not satisfied with the quality, design, individualisation or other aspect of the programme he or she is attending at a particular provider. In principle, the student should not have to motivate his or her decision to change provider; instead it should be granted without special consideration.

The Inquiry finds that a time limit for the option of participating in Sfi should not be introduced. The right to participate in the studies shall instead be determined based on the student’s capacity to

44

SOU 2013:76

Summary

benefit from the education and on the progress she or he makes. The scope for excluding a student from Sfi on these grounds already exists in the current regulatory framework. In the Inquiry’s experience, the provision is not being applied as intended. The cause of this seems to be that there is often insufficient documentation proving that the student has made unsatisfactory progress. As a result of the Inquiry’s proposal to ensure that the individual study plan contains information on the student’s skills development and the support measures the individual needs, the conditions will be in place to use the provision on exclusion/cessation of studies in the way it was originally intended. Furthermore, the Inquiry proposes that the National Agency for Education issue support material for how to assess whether a student is to be suspended from a programme due to unsatisfactory progress.

It is not uncommon for Sfi students to interrupt their studies. According to the current provisions, special grounds are required before a student who has interrupted their studies is entitled to start studying again. The Inquiry proposes instead that a student who has agreed on a study interruption with the education provider shall automatically be entitled to restart their studies. Special grounds shall only be required if agreement has not been reached. It is considered that such an arrangement will create the incentive for a dialogue that can lead to solutions other than a study interruption.

Supervision, quality control, etc.

The objective of supervision is to check whether the activity under review fulfils the requirements laid down in the applicable statutes. Central government supervision provides the prerequisites for high quality education programmes and helps to make Sfi equitable regardless of who the programme governor is. The Inquiry therefore proposes that the National Schools Inspectorate be responsible for the supervision of private education providers who have been approved as Sfi governors. It is proposed that the supervision be designed in accordance with the supervisory responsibility which the Schools Inspectorate already has for other types of education within the school system. This means that the Schools Inspectorate will have certain powers and have various courses of action at its disposal, including imposing sanctions and revoking permits.

45

Summary

SOU 2013:76

The Inquiry also proposes that private education providers who run Sfi programmes be inspected for quality by the Schools Inspectorate. Such an inspection shall be made of a few randomly selected schools within a certain limited area to demonstrate strengths and weaknesses. This may refer to the principal’s role or how the school develops the students’ skills.

The education providers shall also be included in the national monitoring and evaluation system for education and other activities for which the National Agency for Education is responsible. This will also impart on the education providers an obligation to provide information.

Private education providers shall be obliged to do systematic quality work and have routines for dealing with complaints. The aim of the quality work is for it to lead to improvements in the education.

The municipality in which the activities take place shall have the right to scrutinise the activities of a private education provider who have been approved as an Sfi governor.

Free choice in komvux

The proposals concerning the free-choice system for komvux are based on the proposals submitted for a free-choice system for Sfi. The free-choice system for basic and upper secondary level is sometimes not entirely commensurate with what is proposed to apply to Sfi. It is the proposals that differ from the Sfi proposals that are summarised in this section.

The Education Act states that the home municipality is responsible for ensuring that a person who is entitled to participate in an educational programme and wishes to participate can actually do so. The municipalities shall also strive to offer education at upper secondary level that corresponds to the demand and need. The municipality therefore needs to clarify the focus and scope of komvux. Every year, the municipality shall establish and publicise the focus and scope of the range of komvux courses it offers. Education providers need to be aware of this as it constitutes a basis from their establishment and activities in the municipality. The individual also needs to know which resources he or she is entitled to and can utilise.

The responsibility for reception and admission is built up in the same way for the basic level komvux as it is for Sfi. The system for upper secondary komvux is designed slightly differently since in most cases there is no mandatory right to education similar to the

46

SOU 2013:76

Summary

one for basic level komvux and Sfi. Upon application, it is to be determined whether the courses applied for are included in the municipality’s range of programmes and, based on this, the municipality shall then decide to what extent it shall undertake to meet the costs of the courses applied for. The municipality’s decision on reception is not therefore based purely on an assessment of the applicant’s eligibility but a decision on the municipality’s undertaking to meet the costs of the education is also included.

The Inquiry proposes that the municipalities establish remuneration amounts for all the courses they intend to offer, but central government shall set minimum amounts for courses that are covered by rights legislation. For these courses, the municipality may set a higher but never a lower remuneration amount than that proposed by central government. The municipalities have complete freedom to price courses individually or by dividing them up into different course groups. The municipality must be able to justify the size of the remuneration amounts, which, as far as possible, shall be based on the actual costs incurred by the municipality for its own activities.

The Inquiry proposes an incentive structure in which parts of the remuneration to the private education provider are payable only once the student has achieved a pass grade. If this does not occur, that part of the remuneration will not be disbursed. 70 percent of the total remuneration for the course is to be paid to the private education provider at regular intervals during the course of the programme. The remaining 30 percent is disbursed once the student has been awarded a pass grade on the course.

It is the Inquiry’s opinion that the option of inter-municipal remuneration which is currently open to the municipalities cannot be combined with a free-choice system. In such a system, it is the student her/himself who chooses a private education provider. The home municipality can organise its own komvux programmes and hence becomes one of the options the student can choose. But municipalities other than the home municipality are not to compete in the free-choice system beside private education providers. This impedes competition and makes it more difficult for private governors to establish themselves and there is a risk of the municipalities starting to act in a commercial capacity. The Inquiry is of the opinion that this does not alter the scope of the municipalities for individual solutions. In cases where the free-choice system does not manage to meet the educational needs of the individuals, it will be entirely possible for

47

Summary

SOU 2013:76

the municipalities, even under the proposed system, to cooperate on komvux through local authority associations, joint committees or collaborative agreements.

Sfi for the introduction group

It is advantageous to give the Swedish Public Employment Service the possibility to procure Sfi for new arrivals who are covered by the Act (2010:197) on establishment activities for certain new arrivals. The Service will then have the opportunity to coordinate Sfi with and adapt it to other employment measures in a completely different way to what is currently possible. The Inquiry proposes that it shall be possible for the Public Employment Service to procure Sfi in com- bination with employment measures that can be planned in connection with the establishment of introduction plans and deemed to be appropriate for the new arrival. Procured Sfi will be relevant if it is deemed effective and appropriate for the individual to undergo several different introduction measures from one and the same supplier. There may also be other measures that are appropriate to combine in this context, e.g. work experience. It will then also be possible to customise language training to a specific vocational area or group people together with the same vocational or educational background.

The private education provider that can be procured by the Public Employment Service shall be an approved governor in accordance with what is applicable to the proposal for a free-choice system. The Inquiry proposes that the option of the Public Employment Service to procure Sfi be regulated in a separate piece of legislation.

Cooperation

It will not be possible for the municipalities to run adult education programmes on contract whilst retaining governorship once a free- choice system is introduced. It is not possible to mix different forms of procurement for the same service on the same market. This could eliminate price competition. Situations may arise however when no private education providers establish themselves in the free-choice system to run some of the courses that a municipality or collaborating region has included in the range of programmes it offers. This kind of situation is mainly expected to arise for upper secondary

48

SOU 2013:76

Summary

vocational courses with a high degree of specialisation, where few if any private education providers have the competence required to carry out the programmes. In such cases, a municipality could be left without anyone to run the sought-after courses. The Inquiry proposes that the right of municipalities, county councils and private governors to, with retained governorship, conclude agreements with a natural person or legal entity to carry out tasks within komvux (on contract) be limited to tasks that concern tuition in subjects at upper secondary level that have a vocationally oriented profile. Regarding Sfi, the Inquiry sees no need for a contract option since several private education providers are expected to establish themselves within the framework of the free-choice system.

The consequences of the proposals

The Inquiry’s proposals will have consequences for students on municipal adult education programmes, private education providers and central agencies.

The proposals for a free-choice system in komvux mean that the students themselves will have a greater number of providers to choose from than they do today. It will be easier for students to find more individualised solutions within the framework of a wider and more varied range of educational programmes. The Inquiry’s assessment is that the incentive-based remuneration to private education providers will have a positive effect on the students’ rate of progress in Sfi. At the basic and upper secondary level, more students will be expected to achieve the knowledge requirements.

For the municipalities, a free-choice system in komvux will mean that private education providers can be approved as governors for the education and establish themselves in the municipality. This may affect how the municipalities organise their own activities. The municipalities will still have the obligation to supply komvux education governed by rights legislation if this type of education is not reasonably accessible at a private governor.

The proposed free-choice system with central approval of private education providers as governors means that the procurement of education in accordance with the Public Procurement Act will not be relevant. The proposed remuneration models for Sfi and basic/upper secondary level respectively will reduce the burden of administration on municipalities that currently procure the education. Municipalities

49

Summary

SOU 2013:76

that do not currently procure education may need to develop administrative systems for the disbursement of remunerations to private education providers. Experience of this can be found in most municipalities, for example relating to the disbursement of remunerations to independent schools.

The municipalities currently bear the responsibility for the costs of komvux regardless of whether the education is run under their own management or is procured. The municipalities shall establish the levels of remuneration in the free-choice system using the costs for their own activities as a basis. The proposals on a free-choice system are expected to be cost-neutral for the municipalities, as they will not lead to any change in the number of programmes implemented or a change in cost levels for each individual programme.

Integration and self-sufficiency are important goals for the education measures. All in all, the proposals shall lead to positive socioeconomic consequences in the form of e.g. reduced maintenance support and increased tax revenue for the municipalities.

For private education providers, the proposals will primarily lead to them being able to establish themselves in all municipalities in the country that have activities. Providers will be able to take a longer-term approach and there will be greater stability in their activities as a result of their approval as governors being valid indefinitely rather than for limited periods as is currently the case under the Public Procurement Act. Private education providers can design their activities using their own ideas to a much greater extent than previously, which also increases their scope for niching their activities and competing on the basis of a particular profile. This should also lead to business development and will increase the level of innovation at the private education providers. Private education providers can now compete to a greater extent on good quality instead of on low price.

The proposal to give the Public Employment Service the option of procuring Sfi for the introduction group in combination with employment measures will increase the scope of the Service to coordinate the activities that are to be included in an introduction plan. The option of procuring Sfi will increase the costs for the Public Employment Service.

A free-choice system in komvux will increase the workload of the School Inspectorate in terms of their permitting, supervision and knowledge dissemination activities. The cost effects of this are however deemed to be limited.

50

SOU 2013:76

Summary

The proposal relating to basic Swedish as a second language as a subject will require a new syllabus to be developed by the National Agency for Education. The Agency shall also develop national price lists for Sfi and for rights-controlled course at the basic and upper secondary level. The costs for this are expected to be met within the existing framework.

51

1 Författningsförslag

1.1Förslag till

lag om kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare kombinerad

med arbetsmarknadspolitiska åtgärder;

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § En enskild huvudman för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare enligt skollagen (2010:800) får på uppdrag av Arbetsförmedlingen och mot särskild ersättning anordna sådan utbild- ning för personer som Arbetsförmedlingen utser. Arbetsförmedlingen får bara lämna ett sådant uppdrag i kombination med åtgärder som ingår i ett arbetsmarknadspolitiskt program enligt lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program.

Utbildningen

2 § Utbildning enligt denna lag får endast tillhandahållas för per- soner som har en etableringsplan enligt lagen (2010:197) om eta- bleringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

3 § Huvudmannen ansvarar för att eleven har tillgång till sådan väg- ledning som anges i 2 kap. 29 § skollagen (2010:800). För utbild- ningen tillämpas i övrigt bestämmelserna i skollagen om kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare med de undantag som framgår av denna lag.

53

Författningsförslag

SOU 2013:76

4 § Bestämmelserna i 20 kap. 25–27 §§ skollagen (2010:800) om samverkan med arbetslivet gäller inte för utbildning enligt denna lag.

5 § Bestämmelserna i 20 kap. 9, 9 b och 30-34 §§ skollagen (2010:800) om rätt att delta, mottagande, antagning, rätt att fullfölja utbildningen och möjligheten att på nytt beredas plats gäller inte för utbildning enligt denna lag.

6 § Bestämmelsen i 27 kap. 13 § skollagen (2010:800) om att beslut av en enskild huvudman får överklagas hos Skolväsendets över- klagandenämnd gäller inte utbildning enligt denna lag.

Övriga bestämmelser

7 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om utbildning enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

54

SOU 2013:76

Författningsförslag

1.2Förslag till

lag om ändring i semesterlagen (1977:480)

Härigenom föreskrivs i fråga om semesterlagen (1977:480) att 17 b § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

17 b §1

Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande när det gäller

1.ledighet med anledning av risk för överförande av smitta, a) om arbetstagaren är berättigad till smittbärarersättning

b) om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 180 dagar,

2.ledighet enligt lagen (1988:1465) om ledighet för närstående- vård, om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 45 dagar,

3.ledighet för utbildning som till väsentlig del avser fackliga eller med facklig verksamhet sammanhängande frågor eller för ersätt- ningsberättigande teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF), om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 180 dagar och ledigheten inte ger rätt till semesterlön enligt någon annan lag,

4.ledighet på grund av grundutbildning om högst 60 dagar eller repetitionsutbildning enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 60 dagar, eller

5. ledighet

enligt

lagen

5. ledighet

enligt

lagen

(1986:163) om rätt till ledighet för

(1986:163) om rätt till ledighet

utbildning i svenska för invand-

för kommunal vuxenutbildning i

rare.

 

 

svenska för invandrare.

 

I en frånvaroperiod enligt första stycket räknas in även dagar när arbetstagaren inte skulle ha utfört arbete.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

1 Senaste lydelse 2010:1224.

55

Författningsförslag

SOU 2013:76

1.3Förslag till

lag om ändring i lagen (1986:163) om rätt till ledighet för utbildning i svenska för invandrare

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1986:163) om rätt till ledighet för utbildning i svenska för invandrare att rubriken till lagen samt 1 och 3 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Lag om ändring i lag

(1986:163) om rätt till ledighet för utbildning i svenska för invandrare

Lag (1986:163) om rätt till ledighet för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare

 

 

 

 

 

 

 

1 §1

 

 

 

 

 

 

 

En

arbetstagare

som

har

En arbetstagare

som

har

antagits till utbildning i svenska

antagits till kommunal vuxen-

för

invandrare

eller

motsvarande

utbildning i svenska för invand-

utbildning

vid

folkhögskola

enligt

rare 20 kap. skollagen (2010:800)

22

eller

24 kap.

skollagen

har rätt att vara ledig från sin

(2010:800) har rätt att vara ledig

anställning för att delta i under-

från sin anställning för att delta i

visningen enligt bestämmelserna

undervisningen enligt bestäm-

i denna lag.

 

 

 

 

 

melserna i denna lag.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tid under vilken en arbetstagare är ledig enligt denna lag räknas

som arbetad tid vid tillämpning av andra författningar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3 §2

 

 

 

 

 

 

 

Om en överenskommelse har

Om en överenskommelse har

träffats om utbildning i svenska

träffats om kommunal vuxen-

för

invandrare

eller

motsvarande

utbildning

i

svenska

 

för

utbildning

vid

folkhögskola

enligt

invandrare

enligt

20 kap.

skol-

22

eller

24 kap.

skollagen

lagen (2010:800) på arbetstid vid

(2010:800) på arbetstid vid ett

ett

samråd

som

avses i

20 kap.

samråd

som avses i

22 kap. 9 §

27 §

skollagen, har

en

arbets-

skollagen, har en arbetstagare som

tagare som vill delta i utbild-

vill delta i utbildningen rätt till

ningen rätt till den ledighet som

den ledighet som behövs för att

behövs för att göra detta.

 

 

1Senaste lydelse 2013:616.

2Senaste lydelse 2010:863.

56

Om det inte träffas en över- enskommelse enligt första stycket, har en arbetstagare rätt till ledighet för att delta i kommunal vuxen- utbildning i svenska för invand- rare enligt 20 kap. skollagen dels i form av hel ledighet i samband med heltidsstudier, dels i form av förkortning av arbetstiden till hälften av den för arbetsplatsen normala arbetstiden i samband med deltidsstudier. En arbets- tagare vars arbetstid är mindre än hälften av den för arbets- platsen normala arbetstiden har dock rätt till hel ledighet i samband med deltidsstudier.

SOU 2013:76

Författningsförslag

göra detta.

Om det inte träffas en överens- kommelse enligt första stycket, har en arbetstagare rätt till ledighet för att delta i utbildning i svenska för invandrare eller motsvarande utbildning vid folkhögskola enligt 22 eller 24 kap. skollagen dels i form av hel ledighet i samband med heltidsstudier, dels i form av förkortning av arbetstiden till hälften av den för arbetsplatsen normala arbetstiden i samband med deltidsstudier. En arbets- tagare vars arbetstid är mindre än hälften av den för arbets- platsen normala arbetstiden har dock rätt till hel ledighet i samband med deltidsstudier.

Rätt till ledighet i den omfattning som följer av andra stycket har även en arbetstagare som deltar i utbildningen på tid som inte är arbetstagarens arbetstid. I ett sådant fall ska vid förkortning av arbetstiden hela ledigheten förläggas antingen till arbetsdagens början eller slut i enlighet med arbetstagarens önskemål.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

57

Författningsförslag

SOU 2013:76

1.4Förslag till

lag om ändring i arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262)

Härigenom föreskrivs i fråga om arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262) att 6 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

När denna lag ska tillämpas, gäller inte lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning, lagen (1979:1184) om rätt till ledighet för vissa för- eningsuppdrag i skolan och lagen (1986:163) om rätt till ledighet för utbildning i svenska för invandrare.

6 §1

När denna lag ska tillämpas, gäller inte lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning, lagen (1979:1184) om rätt till ledighet för vissa för- eningsuppdrag i skolan och lagen (1986:163) om rätt till ledighet för kommunal vuxen- utbildning i svenska för invand- rare.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

1 Senaste lydelse 2010:857.

58

SOU 2013:76

Författningsförslag

1.5Förslag till

lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) att 11 kap. 34 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11 kap.

34 §1

Följande ersättningar i samband med studier ska tas upp:

1.utbildningsbidrag för doktorander, och

2.ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF).

Studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395) ska inte tas upp. Detta gäller också

1.statsbidrag som administreras av Specialpedagogiska skol- myndigheten för

– kortare studier om funktionshinder,

– kortare studier på grundskole- eller gymnasienivå som är särskilt anpassade för personer med funktionshinder, och

– studier inom särskild utbildning för vuxna, eller

2.statsbidrag som administreras av Sametinget för kortare studier i alfabetisering i samiska.

Ersättning enligt lagen

(2010:538) om prestationsbaserad stimulansersättning inom utbild- ning i svenska för invandrare ska inte tas upp.

Ersättning enligt lagen

(2010:538) om prestationsbaserad stimulansersättning inom kom- munal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska inte tas upp.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

1 Senaste lydelse 2012:415.

59

Författningsförslag

SOU 2013:76

1.6Förslag till

lag om ändring i lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2010:197) om eta- bleringsinsatser för vissa nyanlända invandrare att 7 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

7 §1

Etableringsplanen ska utformas tillsammans med den nyanlände och i samverkan med berörda kommuner, myndigheter, företag och organisationer.

Planen ska omfatta högst 24 månader och minst innehålla

1. utbildning

i svenska för

1. kommunal vuxenutbildning

invandrare eller

motsvarande

i svenska för invandrare eller

utbildning för den som har rätt

motsvarande

utbildning för den

att delta i sådan utbildning

som har rätt att delta i sådan

enligt skollagen (2010:800),

utbildning

enligt

skollagen

 

 

(2010:800),

 

 

2.samhällsorientering, och

3.aktiviteter för att underlätta och påskynda den nyanländes etablering i arbetslivet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

1 Senaste lydelse 2010:858.

60

SOU 2013:76

Författningsförslag

1.7Förslag till

lag om ändring i lagen (2010:538)

om prestationsbaserad stimulansersättning inom utbildning i svenska för invandrare

Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (2010:538) om prestationsbaserad stimulansersättning inom utbildning i svenska för invandrare samt 1, 2 och 4 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

Lag

(2010:538)

om

Lag

(2010:538)

om

prestationsbaserad

stimulans-

prestationsbaserad

stimulans-

ersättning

inom

utbildning i

ersättning

inom

kommunal

svenska för invandrare

 

vuxenutbildning i

svenska

för

 

 

 

 

invandrare

 

 

 

Prestationsbaserad stimulans- ersättning inom utbildning i svenska för invandrare (sfi- bonus) lämnas till en nyanländ invandrare som

1 §1

Prestationsbaserad stimulans- ersättning inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi-bonus) lämnas till en nyanländ invandrare som

1.har fyllt 18 men inte 65 år,

2.har beviljats uppehållstillstånd enligt 5 kap. 1, 2, 3, 3 a, 4 eller 6 §, 12 kap. 18 §, 21 kap. eller 22 kap. utlänningslagen (2005:716), och

3.uppfyller villkoren enligt 2 och 3 §§.

Med utbildning i svenska för invandrare avses i denna lag även en motsvarande utbildning vid folkhögskola enligt 24 kap. skollagen (2010:800).

Sfi-bonus lämnas till en nyanländ som inom den tids- period som anges i 3 § har deltagit

2 §2

Sfi-bonus lämnas till en nyanländ som inom den tids- period som anges i 3 § har

1Senaste lydelse 2010:878.

2Senaste lydelse 2013:155.

61

Författningsförslag

SOU 2013:76

i utbildning i svenska för invand- rare och uppnått betyg för god- känt resultat enligt något av följande alternativ:

kurs B på studieväg 1,

kurs C på studieväg 2, eller

kurs D på studieväg 3.

Sfi-bonus lämnas med

1.en halv bonus för den som har uppnått betyg för godkänt resultat i utbildning i svenska för invandrare på kurs B på studie- väg 1,

2.två tredjedels bonus för den som har uppnått betyg för godkänt resultat i utbildning i svenska för invandrare på kurs C på studieväg 2, och

3.en hel bonus för den som har uppnått betyg för godkänt resultat i utbildning i svenska för invandrare på kurs D på studie- väg 3.

deltagit i kommunal vuxen- utbildning i svenska för invand- rare och uppnått betyg för god- känt resultat enligt något av följande alternativ:

kurs B, C eller D på studieväg 1,

kurs B eller C på studieväg 2, eller

4 §3

Sfi-bonus lämnas på studie- väg 1 med

1.en halv bonus för den som har uppnått betyg för godkänt resultat i kommunal vuxenutbild- ning i svenska för invandrare på kurs B,

2.två tredjedels bonus för den som har uppnått betyg för god- känt resultat i kommunal vuxen- utbildning i svenska för invandrare på kurs C, och

3.en hel bonus för den som har uppnått betyg för godkänt resultat i kommunal vuxenutbild- ning i svenska för invandrare på kurs D.

Sfi-bonus lämnas på studieväg 2 med

1.två tredjedels bonus för den som har uppnått betyg för godkänt resultat i kommunal vuxenutbild- ning i svenska för invandrare på kurs C, och

3.en hel bonus för den som har uppnått betyg för godkänt resultat i kommunal vuxenutbildning i

3 Senaste lydelse 2013:155.

62

SOU 2013:76

Författningsförslag

svenska för invandrare på kurs C.

Sfi-bonus lämnas på studieväg 3 med en hel bonus för den som har uppnått betyg för godkänt resultat i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare på kurs D.

Sfi-bonus lämnas med högst en hel bonus. För en nyanländ som får sfi-bonus enligt första, andra eller tredje stycket ska redan utbetald sfi-bonus räknas av.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

63

Författningsförslag

SOU 2013:76

1.8Förslag till

lag om ändring i skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)1

dels att 20 kap. 15 §, 22 kap. och 24 kap. 1115 §§ ska upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 24 kap. 11 § ska utgå,

dels att nuvarande 20 kap. 24–35 §§ ska betecknas 20 kap. 35–46 §§ och att nuvarande 23–29 kap. ska betecknas 22–28 kap.,

dels att 1 kap. 1, 3 och 12 §§, 2 kap. 2, 5, 7, 23, 26, 29 och 31 §§, 3 kap. 5, 6 och 13 §§, 4 kap. 2 och 16 §§, 5 kap. 5, 17, 19 och 22 §§, 6 kap 10 §, 7 kap. 2 §, 14 kap. 7 och 11 §§, 18 kap. 2 §, 20 kap. 1–4, 6, 7–9, 11, 13, 14 och 19–22 §§, 21 kap. 2, 11 och 16 §§, 22 kap. 2, 4, 6 och 8 §§, 23 kap. 1 och 10 §§, 25 kap. 3 och 24 §§, 26 kap. 7 §, 27 kap. 2, 3, 5, 7 och 12–15 §§ och 28 kap. 11, 18, 19, 26 och 27 §§ samt rubrikerna närmast före 20 kap. 22 § ska ha följande lydelse,

dels att rubrikerna närmast före 20 kap. 24, 25, 30, 32 och 34 §§ ska sättas närmast före 20 kap. 37, 38, 43, 45 respektive 47 §,

dels att det i lagen ska införas nitton nya paragrafer i 20 kap. 8 a, 9 a, 9 b, 15, 22 a, 24–34 och 47–51 §§, samt närmast före 20 kap. 15, 22 a, 24, 25, 28, 30, 32, 47 och 51 §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1kap.

1 §

Denna lag innehåller bestämmelser om skolväsendet. Utbildning inom skolväsendet anordnas av det allmänna och av enskilda enligt 2 kap. 2−6 §§.

Skolväsendet omfattar skolformerna

förskola,

förskoleklass,

grundskola,

grundsärskola,

specialskola,

1 Senaste lydelse av

22 kap. 7 § 2010:1311

22 kap. 11 § 2010:877

22 kap. 21 2012:877

22 kap. 21 2012:109

22 kap. 22 2012:109

22 kap. 24 § 2012:109.

64

SOU 2013:76 Författningsförslag

– sameskola,

 

– gymnasieskola,

 

– gymnasiesärskola,

 

– kommunal vuxenutbildning,

– kommunal vuxenutbildning,

– särskild utbildning för vuxna,

och

och

– särskild utbildning för vuxna.

– utbildning i svenska för

 

invandrare.

 

I skolväsendet ingår också fritidshem som kompletterar utbild- ningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, special- skolan, sameskolan och vissa särskilda utbildningsformer.

3 §

I denna lag avses med

elev: den som deltar i utbildning enligt denna lag med undantag för barn i förskolan,

fristående fritidshem: sådant fritidshem som bedrivs av en enskild och som avses i 2 kap. 7 § andra stycket,

fristående förskola: förskoleenhet vid vilken en enskild bedriver utbildning i form av förskola,

fristående skola: skolenhet

fristående skola:

skolenhet

vid vilken en enskild bedriver

vid vilken en enskild bedriver

utbildning inom

skolväsendet i

utbildning inom skolväsendet i

form av förskoleklass, grundskola,

form av förskoleklass, grund-

grundsärskola,

gymnasieskola,

skola,

grundsärskola,

gymnasie-

gymnasiesärskola

eller sådant

skola,

gymnasiesärskola,

kom-

fritidshem som avses i 2 kap. 7 §

munal

vuxenutbildning

eller

första stycket,

 

sådant

fritidshem som

avses i

 

 

2 kap. 7 § första stycket,

 

förskoleenhet: av huvudman för förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera förskolebyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs

inågon förskolebyggnad,

skolenhet: av huvudman för annan skolform än förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad,

65

Författningsförslag

SOU 2013:76

undervisning: sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden, och

utbildning: den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål.

 

12 §2

Lagen är uppdelad i 29 kapitel.

Lagen är uppdelad i 28 kapitel.

Dessa är

Dessa är

inledande bestämmelser (1 kap.),

huvudmän och ansvarsfördelning (2 kap.),

barns och elevers utveckling mot målen (3 kap.),

kvalitet och inflytande (4 kap.),

trygghet och studiero (5 kap.),

åtgärder mot kränkande behandling (6 kap.),

skolplikt och rätt till utbildning (7 kap.),

förskolan (8 kap.),

förskoleklassen (9 kap.),

grundskolan (10 kap.),

grundsärskolan (11 kap.),

specialskolan (12 kap.),

sameskolan (13 kap.),

fritidshemmet (14 kap.),

gymnasieskolan (15–17 kap.),

gymnasiesärskolan (18 och 19 kap.),

kommunal vuxenutbildning (20 kap.),

särskild utbildning för vuxna (21 kap.),

utbildning i svenska för

invandrare (22 kap.),

 

 

– entreprenad och samverkan

– entreprenad och samverkan

(23 kap.),

 

 

(22 kap.),

– särskilda utbildningsformer

– särskilda utbildningsformer

(24 kap.),

 

 

(23 kap.),

– annan pedagogisk verksam-

– annan pedagogisk verksam-

het (25 kap.),

 

 

het (24 kap.),

– tillsyn,

statlig

kvalitets-

– tillsyn, statlig kvalitets-

granskning och nationell uppfölj-

granskning och nationell upp-

ning och utvärdering (26 kap.),

följning och utvärdering (25 kap.),

– Skolväsendets överklagande-

– Skolväsendets överklagande-

2 Senaste lydelse 2011:189.

66

SOU 2013:76 Författningsförslag

nämnd och Lärarnas ansvars-

nämnd och Lärarnas ansvars-

nämnd (27 kap.),

 

nämnd (26 kap.),

 

– överklagande (28 kap.), och

– överklagande (27 kap.), och

– övriga

bestämmelser

– övriga

bestämmelser

(29 kap.).

 

(28 kap.).

 

2kap.

2 §

Kommuner är huvudmän för

Kommuner är huvudmän för

förskola,

förskoleklass, grund-

förskola, förskoleklass, grund-

skola, grundsärskola, gymnasie-

skola, grundsärskola, gymnasie-

skola, gymnasiesärskola, kom-

skola,

gymnasiesärskola, kom-

munal vuxenutbildning, särskild

munal vuxenutbildning, särskild

utbildning för vuxna, utbildning

utbildning för vuxna och fritids-

i svenska för invandrare och

hem, om inte annat följer av 4 §.

fritidshem, om inte annat följer

 

 

av 4 §.

 

 

 

I varje kommun ska det finnas

I varje kommun ska det finnas

en eller flera nämnder som ska

en eller flera nämnder som ska

fullgöra

kommunens uppgifter

fullgöra

kommunens uppgifter

enligt denna lag. Om kom-

enligt denna lag. Om kom-

munens uppgifter fullgörs av flera

munens uppgifter fullgörs av flera

nämnder ska varje sådan nämnd,

nämnder ska varje sådan nämnd,

i den utsträckning det begärs,

i den utsträckning det begärs,

lämna de uppgifter som behövs

lämna de uppgifter som behövs

för att administrera fördel-

för att administrera fördel-

ningen av platser i förskola och i

ningen av platser i förskola och i

sådan verksamhet som avses i

sådan verksamhet som avses i

25 kap. till de övriga nämnderna.

24 kap. till de övriga nämnderna.

För en sådan nämnd som avses i andra stycket gäller det som är

föreskrivet om nämnder i kommunallagen (1991:900).

 

 

5 §

 

 

Enskilda får efter ansökan

Enskilda får efter ansökan

godkännas som huvudmän för

godkännas som huvudmän för

förskola, förskoleklass, grund-

förskola,

förskoleklass,

grund-

skola, grundsärskola, gymnasie-

skola, grundsärskola, gymnasie-

skola, gymnasiesärskola och

skola, gymnasiesärskola, kom-

fritidshem.

munal

vuxenutbildning

och

 

fritidshem.

 

67

Författningsförslag SOU 2013:76

Godkännande

ska

lämnas

Godkännande

ska

lämnas

om den enskilde har förutsätt-

om den enskilde har förutsätt-

ningar att följa de föreskrifter

ningar att följa de föreskrifter

som gäller för utbildningen och

som gäller för utbildningen och

utbildningen inte innebär påtag-

utbildningen inte innebär påtag-

liga negativa följder på lång sikt

liga negativa följder på lång sikt

för eleverna eller för den del av

för eleverna eller för den del av

skolväsendet som

anordnas av

skolväsendet som anordnas

av

det allmänna i den kommun där

det allmänna i den kommun där

utbildningen ska bedrivas. Om

utbildningen ska bedrivas. Om

godkännandet avser gymnasie-

godkännandet

avser gymnasie-

skola eller gymnasiesärskola ska

skola eller gymnasiesärskola ska

följderna i närliggande kom-

följderna i närliggande kom-

muner för den del av skol-

muner för den del av skol-

väsendet som anordnas av det all-

väsendet som anordnas av det

männa också beaktas. Avser god-

allmänna

också beaktas. Avser

kännandet

förskoleklass,

grund-

godkännandet

 

förskoleklass,

skola eller

grundsärskola krävs

grundskola eller

grundsärskola

därutöver att elevunderlaget är

krävs därutöver att elevunder-

tillräckligt för att verksamheten

laget är tillräckligt för att verk-

ska kunna bedrivas långsiktigt.

samheten

ska

kunna

bedrivas

 

 

 

 

långsiktigt.

 

 

 

 

 

 

 

 

Om godkännandet avser kom-

 

 

 

 

munal vuxenutbildning ska däre-

 

 

 

 

mot hänsyn inte tas till följderna

 

 

 

 

för den del av skolväsendet som

 

 

 

 

anordnas av det allmänna i den

 

 

 

 

kommun

där

utbildningen

ska

 

 

 

 

bedrivas.

 

 

 

 

 

Ett godkännande ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet eller förskoleenhet.

7 §

Statens skolinspektion handlägger ärenden om godkännande av enskild som huvudman för

förskoleklass,

grundskola,

grundsärskola,

gymnasieskola,

68

SOU 2013:76 Författningsförslag

– gymnasiesärskola, eller

– gymnasiesärskola,

 

kommunal vuxenutbildning,

 

eller

– fritidshem som anordnas vid en skolenhet med förskoleklass, grundskola eller grundsärskola.

Övriga ärenden om godkännande av enskild som huvudman enligt 5 § handläggs av den kommun där utbildningen ska bedrivas.

23 §3

Lärarnas ansvarsnämnd ska meddela en legitimerad lärare eller förskollärare en varning, om han eller hon

1.varit oskicklig i sin yrkesutövning,

2.i eller i samband med yrkesutövningen gjort sig skyldig till brott som gör att hans eller hennes lämplighet att verka som lärare eller förskollärare kan sättas i fråga, eller

3.på annat sätt visat sig mindre lämplig att bedriva under- visning.

Lärarnas ansvarsnämnd ska återkalla en legitimation, om den legitimerade

1.har varit grovt oskicklig i sin yrkesutövning,

2.i eller utanför yrkesutövningen har gjort sig skyldig till ett allvarligt brott som gör att hans eller hennes lämplighet att verka som lärare eller förskollärare kan sättas i fråga,

3.på grund av sjukdom eller någon liknande omständighet inte kan utöva yrket tillfredsställande,

4.på annat sätt är särskilt olämplig att bedriva undervisning,

5. inte följt ett föreläggande

5. inte följt ett föreläggande

om läkarundersökning enligt

om

läkarundersökning

enligt

27 kap. 13 §, eller

26 kap. 13 §, eller

 

6. begär att legitimationen ska återkallas.

 

Om det finns särskilda skäl

i fall

som avses i första

stycket

2 eller andra stycket 2, får Lärarnas ansvarsnämnd avstå från att meddela en varning eller återkallelse av legitimationen.

Om Lärarnas ansvarsnämnd meddelar en varning eller beslutar att återkalla en legitimation, ska nämnden underrätta Statens skolverk och den legitimerades arbetsgivare om detta. Detsamma gäller om en allmän förvaltningsdomstol efter överklagande beslutar att meddela en varning, återkalla legitimationen eller undanröja nämndens beslut om varning eller återkallelse.

3 Senaste lydelse 2011:189.

69

Författningsförslag

SOU 2013:76

En huvudman för kommunal vuxenutbildning, särskild utbild- ning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare får för sina elever anordna sådan elevhälsa som avses i 25 §.

26 §

En huvudman för kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna får för sina elever anordna sådan elevhälsa som avses i 25 §.

29 §

Elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till vägledning.

 

 

 

 

 

 

När

det gäller

kommunal

 

 

 

 

 

 

vuxenutbildning ansvarar en elevs

 

 

 

 

 

 

hemkommun för att eleven har

 

 

 

 

 

 

tillgång till vägledning enligt första

 

 

 

 

 

 

stycket. Hemkommunen ska även

 

 

 

 

 

 

ge vägledning vid valet av

 

 

 

 

 

 

utbildningsanordnare.

 

 

 

 

 

 

 

31 §

 

 

 

 

Den som erbjuds en anställ-

Den som erbjuds en anställ-

ning inom förskolan, förskole-

ning inom förskolan, förskole-

klassen,

fritidshemmet,

grund-

klassen,

fritidshemmet,

grund-

skolan,

grundsärskolan,

special-

skolan,

grundsärskolan,

special-

skolan och

sameskolan

samt

skolan och sameskolan samt inom

inom annan pedagogisk verk-

annan

pedagogisk

verksamhet

samhet som avses i 25 kap. ska

som avses i 24 kap. ska till den

till den som erbjuder anställ-

som

erbjuder

anställningen

ningen lämna ett utdrag ur det

lämna ett utdrag ur det register

register som förs enligt lagen

som förs enligt lagen (1998:620)

(1998:620)

om

belastnings-

om belastningsregister. Utdraget

register. Utdraget ska vara högst

ska vara högst ett år gammalt.

ett år gammalt. Den som inte har

Den som inte har lämnat register-

lämnat

registerutdrag

får

inte

utdrag får inte anställas. Reger-

anställas.

Regeringen

meddelar

ingen meddelar

föreskrifter om

föreskrifter

om

innehållet i

innehållet i registerutdraget.

registerutdraget.

 

 

 

 

 

 

 

 

70

SOU 2013:76

Författningsförslag

Registerutdrag som avses i första stycket ska lämnas även av den som

1.erbjuds eller tilldelas arbete inom sådan verksamhet som avses

iförsta stycket under omständigheter liknande dem som före- kommer i ett anställningsförhållande inom verksamheten, om det sker genom uppdrag, anställning hos någon som ingått avtal med den som bedriver verksamheten eller anställning inom annan kom- munal verksamhet,

2.under utbildning till en lärar- eller förskollärarexamen enligt högskolelagen (1992:1434) eller yrkesutbildning inom kommunal vuxenutbildning tilldelas plats för verksamhetsförlagd del av utbild- ningen inom sådan verksamhet som avses i första stycket, eller

3.genom deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program till- delas plats för arbetspraktik eller annan programinsats inom sådan verksamhet som avses i första stycket.

Registerutdraget ska i de fall som avses i andra stycket lämnas till den inom verksamheten som beslutar om att anlita eller ta emot någon på ett sådant sätt som avses där. Den som inte har lämnat ett sådant registerutdrag får inte anlitas eller tas emot i verksamheten.

3 kap.

 

5 §

 

 

Bestämmelsen i 4 § om infor-

Bestämmelsen i 4 § om infor-

mation gäller inte i kommunal

mation gäller inte i kommunal

vuxenutbildning, särskild utbild-

vuxenutbildning och

särskild

ning för vuxna och utbildning i

utbildning för vuxna.

 

svenska för invandrare.

 

 

6 §

 

 

Bestämmelserna om särskilt

Bestämmelserna om

särskilt

stöd i 7–12 §§ gäller inte i för-

stöd i 7–12 §§ gäller inte i för-

skolan, kommunal vuxenutbild-

skolan, kommunal vuxenutbild-

ning, särskild utbildning för

ning och särskild utbildning för

vuxna och utbildning i svenska

vuxna.

 

för invandrare.

 

 

71

Författningsförslag SOU 2013:76

 

13 §4

 

I grundskolan, grundsärskolan,

I grundskolan, grundsärskolan,

specialskolan,

sameskolan, gym-

specialskolan,

sameskolan, gym-

nasieskolan,

gymnasiesärskolan,

nasieskolan,

gymnasiesärskolan,

kommunal vuxenutbildning, sär-

kommunal vuxenutbildning och

skild utbildning för vuxna och

särskild utbildning för vuxna ska

utbildning i svenska för invandrare

betyg sättas i den utsträckning

ska betyg sättas i den utsträck-

och form som följer av denna lag

ning och form som följer av

eller annan författning.

denna lag eller annan författ-

 

 

ning.

 

 

 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från första stycket för fristående

skolor med särskild pedagogisk inriktning.

 

 

 

 

 

 

 

 

4 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 §

 

 

 

 

 

 

I

26 kap. finns

bestämmelser

I 25 kap. finns

bestämmelser

om tillsyn, statlig kvalitetsgransk-

om tillsyn, statlig kvalitetsgransk-

ning och nationell uppföljning av

ning och nationell uppföljning av

skolväsendet och andra utbild-

skolväsendet och andra utbild-

ningar.

 

 

 

ningar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

16 §

 

 

 

 

 

I en lokal styrelse för en för-

I en lokal styrelse för en för-

skoleenhet eller

en

skolenhet

skoleenhet eller

en

skolenhet

med grundskola eller grundsär-

med grundskola eller grundsär-

skola ska företrädare för barnens

skola ska företrädare för barnens

eller

elevernas

vårdnadshavare

eller

elevernas

vårdnadshavare

och företrädare för de anställda

och företrädare för de anställda

ingå som ledamöter. I en lokal

ingå som ledamöter. I en lokal

styrelse för en skolenhet med

styrelse för en skolenhet med

gymnasieskola,

 

gymnasiesär-

gymnasieskola,

 

gymnasiesär-

skola, kommunal

vuxenutbild-

skola,

kommunal

vuxenutbild-

ning, särskild utbildning för

ning eller särskild utbildning för

vuxna eller utbildning i svenska

vuxna

ska

företrädare

för

för

invandrare

ska

företrädare

eleverna och företrädare för de

för eleverna och företrädare för

anställda ingå

som

ledamöter.

de anställda ingå som ledamöter.

Företrädarna för

eleverna

eller

4 Senaste lydelse 2010:2022.

72

SOU 2013:76 Författningsförslag

Företrädarna för

eleverna

eller

vårdnadshavarna får inte vara

vårdnadshavarna

får inte

vara

fler än övriga ledamöter.

fler än övriga ledamöter.

 

 

5 kap.

5 §

Ordningsregler ska finnas för varje skolenhet. De ska utarbetas under medverkan av eleverna och följas upp på varje skolenhet.

Rektorn beslutar om ordningsregler.

Denna paragraf gäller inte för Denna paragraf gäller inte för kommunal vuxenutbildning, sär- kommunal vuxenutbildning och skild utbildning för vuxna och särskild utbildning för vuxna. utbildning i svenska för invand-

rare.

I gymnasieskolan, gymnasie- särskolan, kommunal vuxen- utbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare får huvudmannen besluta att helt eller delvis stänga av en elev om

17 §

I gymnasieskolan, gymnasie- särskolan, kommunal vuxen- utbildning och särskild utbildning för vuxna får huvudmannen besluta att helt eller delvis stänga av en elev om

1.eleven med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid bedömningen av elevens måluppfyllelse och kun- skaper,

2.eleven stör eller hindrar utbildningens bedrivande,

3.eleven utsätter någon annan elev eller av utbildningen berörd person för kränkande behandling, eller

4.elevens uppförande på annat sätt inverkar negativt på övriga elevers trygghet och studiero.

Huvudmannen får besluta att ett beslut om avstängning ska gälla omedelbart.

Om det kan antas att någon av förutsättningarna för avstäng- ning enligt första stycket 2–4 är uppfyllda och beslutet är nöd- vändigt med hänsyn till elevernas trygghet och studiero, får rektorn besluta om omedelbar avstängning.

Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt tredje stycket.

73

Författningsförslag

SOU 2013:76

Huvudmannen får besluta att helt eller delvis stänga av en elev från en viss utbildning i gym- nasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare, om

19 §

Huvudmannen får besluta att helt eller delvis stänga av en elev från en viss utbildning i gym- nasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna, om

1.det i utbildningen ingår praktik eller delar av utbildningen är arbetsplatsförlagd, och

2.det är uppenbart olämpligt att eleven deltar i den praktiska tjänstgöringen.

Huvudmannen får besluta att ett beslut om avstängning ska gälla omedelbart.

Om det kan antas att förutsättningarna för avstängning enligt första stycket är uppfyllda och det är nödvändigt på grund av brådskande omständigheter, får rektorn besluta om omedelbar avstängning.

Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt tredje stycket.

22 §

Rektorn eller en lärare får från en elev omhänderta föremål som används på ett sätt som är störande för utbildningen eller som kan utgöra en fara för säkerheten i denna.

Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt

första stycket.

 

Denna paragraf gäller inte för

Denna paragraf gäller inte för

kommunal vuxenutbildning, sär-

kommunal vuxenutbildning och

skild utbildning för vuxna och

särskild utbildning för vuxna.

utbildning i svenska för invand-

 

rare.

 

6 kap.

10 §

En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit

74

För verksamhet som avses i
24 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skol- enhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser.

SOU 2013:76

Författningsförslag

utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567).

För verksamhet som avses i

25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skol- enhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser.

7kap.

2 §

Barn som är bosatta i Sverige har skolplikt enligt föreskrifterna i detta kapitel.

Skolplikt gäller dock inte barn som varaktigt vistas utomlands eller vars förhållanden är sådana att det uppenbarligen inte kan

begäras att barnet ska gå i skola.

 

 

Skolplikt gäller

inte heller

Skolplikt gäller

inte heller

barn som avses i

29 kap. 2 §

barn som avses i

28 kap. 2 §

andra stycket. Dessa barn har

andra stycket. Dessa barn har

dock samma rätt till utbildning

dock samma rätt till utbildning

som skolpliktiga barn.

som skolpliktiga barn.

14 kap.

7 §

Fritidshem ska erbjudas till och med vårterminen det år då eleven fyller 13 år. Från och med höstterminen det år då eleven fyller 10 år får öppen fritidsverksamhet erbjudas i stället för fritidshem, om eleven inte på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl är i behov av sådant särskilt stöd i sin utveckling som endast kan erbjudas i fritidshem.

Bestämmelser om öppen Bestämmelser om öppen fritidsverksamhet finns i 25 kap. fritidsverksamhet finns i 24 kap.

75

Av 28 kap. 8 § följer att det som sägs i denna lag om ung- domar med utvecklingsstörning ska gälla också för vissa andra ungdomar.

Författningsförslag

SOU 2013:76

Hemkommunen svarar för att en elev som ska erbjudas fritids- hem enligt bestämmelserna i detta kapitel och går i en sådan särskild utbildningsform som avses i 24 kap. erbjuds fritidshem. I dessa fall ska bestämmelserna i 4–10 §§ tillämpas.

11 §

Hemkommunen svarar för att en elev som ska erbjudas fritidshem enligt bestämmelserna i detta kapitel och går i en sådan särskild utbildningsform som avses i 23 kap. erbjuds fritidshem. I dessa fall ska bestämmelserna i 4–10 §§ tillämpas.

18 kap.

2 §5

Gymnasiesärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ska ge en god grund för yrkes- verksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet.

Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper.

Utbildningen i gymnasiesärskolan ska i huvudsak bygga på de kunskaper som eleverna har fått i grundsärskolan eller i mot- svarande utbildning.

Av 29 kap. 8 § följer att det som sägs i denna lag om ung- domar med utvecklingsstörning ska gälla också för vissa andra ungdomar.

20 kap.

1 §

I detta kapitel finns

allmänna bestämmelser (2–9 §§),

bestämmelser om kommunal vuxenutbildning på grund- läggande nivå (10–15 §§),

bestämmelser om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå (16–23 §§),

bestämmelser om kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (24–34 §§),

5 Senaste lydelse 2012:109.

76

När det gäller kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå ska de som fått minst utbildning prioriteras.
Kommunerna får tillhanda- hålla kommunal vuxenutbildning.
Utbildningen får tillhanda- hållas på grundläggande nivå, gymnasial nivå och i svenska för invandrare.
Varje kommun fastställer årligen i form av ett utbildnings- utbud omfattning och inriktning för den kommunala vuxenutbild- ning på gymnasial nivå som får tillhandahållas i kommunen. Kommunen får under året öka den fastställda omfattningen.
77

SOU 2013:76 Författningsförslag

– bestämmelser om betyg (24–

– bestämmelser om betyg

31 §§),

(35–42 §§),

– bestämmelser om validering

– bestämmelser om validering

(32 och 33 §§), och

(43 och 44 §§), och

– bestämmelser om intyg

– bestämmelser om intyg

(34 och 35 §§).

(45 och 46 §§), och

 

bestämmelser om kommunal

 

vuxenutbildning med enskild

 

huvudman (47–51 §§).

2 §

Målet för den kommunala vuxenutbildningen är att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling.

Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar.

De som fått minst utbildning ska prioriteras.

3 §

Kommunerna ska tillhanda- hålla kommunal vuxenutbildning.

Utbildningen ska tillhanda- hållas på grundläggande nivå och gymnasial nivå.

Författningsförslag

SOU 2013:76

4 §

Utbildning på grundläggande nivå syftar till att ge vuxna sådana kunskaper som de behöver för att delta i samhälls- och arbetslivet. Den syftar också till att möjliggöra fortsatta studier.

Utbildning på gymnasial nivå syftar till att ge vuxna kunskaper på en nivå som motsvarar den som utbildningen i gymnasieskolan ska ge.

Utbildning i svenska för invandrare syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kun- skaper i svenska språket. Utbild- ningen syftar också till att ge vuxna invandrare som saknar grundläggande läs- och skriv- färdigheter möjlighet att förvärva sådana färdigheter. Läs- och skrivinlärningen får ske på elevens modersmål eller något annat språk som eleven behärskar.

 

6 §6

För varje kurs ska det finnas

För varje kurs ska det finnas

en kursplan när det gäller utbild-

en kursplan när det gäller utbild-

ning på grundläggande nivå. För

ning på grundläggande nivå och i

varje ämne ska det finnas en

svenska för invandrare. För varje

ämnesplan när det gäller utbild-

ämne ska det finnas en ämnes-

ning på gymnasial nivå.

plan när det gäller utbildning på

 

gymnasial nivå.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om kursplaner, ämnesplaner och gymnasie- poäng. Sådana föreskrifter får innebära att kursplaner eller ämnes- planer inte ska finnas eller att gymnasiepoäng inte ska beräknas för vissa kurser.

7 §

Utbildningen ska vara avgiftsfri, om inte något annat följer av denna lag eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av 3 kap. 21 §. Det får dock förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.

6 Senaste lydelse 2012:109.

78

SOU 2013:76 Författningsförslag

Huvudmannen får bestämma

Huvudmannen får bestämma

att böcker och andra lärverktyg,

att böcker och andra lärverktyg,

som varje elev har för eget bruk

som varje elev inom utbildning

och får behålla som sin egen-

på grundläggande eller gymnasial

dom, ska anskaffas av eleverna

nivå har för eget bruk och får

själva eller erbjudas mot avgifter

behålla som sin egendom, ska

som högst motsvarar huvud-

anskaffas av eleverna själva eller

mannens

anskaffningskostna-

erbjudas mot avgifter som högst

der. Lärverktyg som används i

motsvarar huvudmannens anskaff-

utbildningen ska i övrigt till-

ningskostnader. Lärverktyg som

handahållas

utan kostnad för

används i utbildningen ska i

eleverna.

 

övrigt tillhandahållas utan kost-

 

 

nad för eleverna.

 

 

Eleverna inom utbildning i

svenska för invandrare ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Huvud- mannen får dock besluta att eleverna ska hålla sig med enstaka egna lärverktyg.

Avgifter får inte tas ut i samband med ansökan om plats.

För varje elev ska det finnas en individuell studieplan. Planen ska innehålla uppgifter om den enskildes utbildningsmål och omfattning av studierna.

8 §

För varje elev ska det finnas en individuell studieplan. Planen ska innehålla uppgifter om

1.den enskildes utbildnings- mål och planerad omfattning av studierna,

2.annat som är av betydelse för planeringen av studierna,

3.elevens kunskapsutveckling

iförhållande till kunskapskraven för den eller de kurser eleven deltar i,

4.hur utbildningen anpassas efter elevens behov och förutsätt- ningar,

79

Författningsförslag

SOU 2013:76

5. skälen för avbrott, utbild- ningens upphörande enligt 9 § andra stycket och byte av utbild- ningsanordnare, och

6. huruvida avbrott skett med samtycke av huvudmannen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om den individuella studieplanen.

8 a §

Om elevens utbildning upphör enligt 9 § andra stycket eller avbryts, ska en enskild huvudman förvara den individuella studie- planen i minst tre år från den dag då utbildningen upphörde eller avbröts.

Huvudmannen ska på begäran av en elev vars utbild- ning har upphört eller avbrutits enligt första stycket under den tid som anges där tillhandahålla en kopia av den individuella studie- planen.

9 §

Den som har antagits till en kurs har rätt att fullfölja kursen. Huvudmannen får dock besluta att utbildningen på kursen ska

upphöra, om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller annars inte gör tillfredsställande framsteg.

Den vars utbildning på grundläggande nivå har upphört enligt andra stycket ska på nytt beredas sådan utbildning, om det finns särskilda skäl för det. Den vars utbildning på gymnasial nivå har upphört enligt andra stycket får på nytt beredas sådan utbildning, om det finns särskilda skäl för det.

Utbildningen får avbrytas även enligt bestämmelserna i 5 kap. 17–20 §§.

80

SOU 2013:76

Författningsförslag

9 a §

Den vars utbildning på grund- läggande nivå har upphört enligt 9 § andra stycket ska på nytt beredas sådan utbildning, om det finns särskilda skäl för det. Den vars utbildning på gymnasial nivå har upphört enligt 9 § andra stycket får på nytt beredas sådan utbildning, om det finns särskilda skäl för det.

Beslut om att på nytt bereda utbildning ska fattas av den huvudman som beslutade att utbildningen skulle upphöra. Om den huvudmannen inte längre bedriver kommunal vuxenutbild- ning, ska beslut om att på nytt bereda utbildning i stället fattas av hemkommunen. Om huvud- mannen inte är elevens hem- kommun, ska huvudmannen sända en kopia av sitt beslut att på nytt bereda eleven utbildning till hemkommunen.

9 b §

Den vars utbildning i svenska för invandrare har upphört enligt 9 § andra stycket ska på nytt beredas sådan utbildning om det finns särskilda skäl för det.

Den som frivilligt avbrutit utbildningen i svenska för invandrare ska på nytt beredas sådan utbildning om huvud- mannen har samtyckt till avbrottet. Beslutet ska fattas av huvudmannen för den utbildning som avbrutits. Om huvud- mannen inte har samtyckt till

81

Författningsförslag

SOU 2013:76

avbrottet, ska personen på nytt beredas utbildning om det finns särskilda skäl för det.

Beslut enligt första eller andra stycket ska fattas av huvudmannen för den utbildning som upphört eller avbrutits. Om den huvud- mannen inte längre bedriver utbildning i svenska för invand- rare, ska beslut om att på nytt bereda utbildning i stället fattas av hemkommunen. Om huvud- mannen inte är elevens hem- kommun, ska huvudmannen sända en kopia av sitt beslut om att på nytt bereda eleven utbildning till hemkommunen.

11 §

En vuxen har rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå från och med andra kalenderhalvåret det år då han eller hon fyller 20 år, om han eller hon

1.är bosatt i landet,

2.saknar sådana kunskaper som normalt uppnås i grundskolan,

och

3.har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Den som har rätt att delta i

Den som har rätt att delta i

utbildning enligt första stycket

utbildning enligt första stycket

har rätt att delta i sådan utbild-

har rätt att delta i sådan utbild-

ning även i en annan kommun

ning såväl hos hemkommunen

än hemkommunen, om utbild-

som hos en enskild huvudman

ningen tillhandahålls där.

som tillhandahåller utbildningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att rätt enligt första stycket ska inträda

tidigare än vad som anges där.

 

 

 

Första

och andra styckena

Första

och andra styckena

gäller inte intagna i kriminal-

gäller inte intagna i kriminal-

vårdsanstalt.

Av 24 kap. 10 §

vårdsanstalt.

Av 23 kap. 10 §

framgår

att

Kriminalvården

framgår

att

Kriminalvården

ansvarar för deras utbildning.

ansvarar för deras utbildning.

82

SOU 2013:76 Författningsförslag

 

13 §

 

 

 

En ansökan om att delta i

En ansökan om att delta i

utbildning

på grundläggande

utbildning

grundläggande

nivå ska ges in till den sökandes

nivå ska ges in till den sökandes

hemkommun. En sökande ska

hemkommun.

 

 

tas emot till utbildningen, om de

 

 

 

 

villkor som anges i 11 § är upp-

 

 

 

 

fyllda.

 

 

 

 

 

 

14 §

 

 

 

Om en ansökan avser en

Hemkommunen beslutar

om

utbildning som anordnas av en

den sökande ska tas emot till

annan huvudman, ska hem-

utbildning

grundläggande

kommunen

skyndsamt sända

nivå. En sökande ska tas emot till

ansökan vidare till den huvud-

utbildningen, om de villkor som

mannen. Till ansökan ska ett

anges i 11 § är uppfyllda.

 

yttrande fogas där hemkommunen

Hemkommunen ska se till att

redovisar sin bedömning av om den

en sökande som tagits emot till

sökande uppfyller de villkor som

utbildning

kan

välja huvudman

anges i 11 §.

 

så snart som möjligt efter det att

Den huvudman som anordnar

ansökan har kommit in till

en utbildning beslutar om den

kommunen.

 

 

sökande ska tas emot till utbild-

Om ansökan

avser utbildning

ningen. Den andra huvudmannen

som anordnas av en annan huvud-

får ta emot den sökande, även om

man än

hemkommunen,

ska

hemkommunen har bedömt att den

hemkommunen

skyndsamt sända

sökande inte har rätt att delta i

ansökan och sitt beslut vidare till

utbildningen.

 

den huvudmannen.

 

Antagning

15§

Den huvudman som anordnar

utbildning på grundläggande nivå ska anta den sökande till utbild- ningen.

83

Författningsförslag SOU 2013:76

19 §

En vuxen som är behörig att delta i utbildning på gymnasial nivå enligt 20 § och som har en examen från ett yrkesprogram i gymnasieskolan enligt 16 kap. 27 § men inte uppnått grund- läggande behörighet till högskolestudier har rätt att delta i utbild-

ning på gymnasial nivå i syfte att uppnå en sådan behörighet.

 

Den som har rätt att delta i

Den som har rätt att delta i

utbildning på gymnasial nivå

utbildning på

gymnasial

nivå

enligt första stycket har rätt att

enligt första stycket har rätt att

delta i sådan utbildning i en

delta i sådan utbildning hos

annan kommun än sin hem-

hemkommunen, en enskild huvud-

kommun eller ett landsting om

man som tillhandahåller utbild-

utbildningen finns där och inte

ningen eller ett landsting. Om

erbjuds av hemkommunen. I ett

utbildningen i ett sådant fall

sådant fall är hemkommunen

anordnas av ett landsting, är

skyldig att ersätta den mot-

hemkommunen

skyldig

att

tagande kommunens kostnader.

ersätta landstingets kostnader.

Bestämmelserna i 15 kap. 32 §

Bestämmelserna

i 15 kap.

32 §

ska tillämpas när det gäller

ska tillämpas när det gäller

ungdomar till och med första

ungdomar till och med första

kalenderhalvåret det år de fyller

kalenderhalvåret det år de fyller

20 år.

20 år.

 

 

20 §

En vuxen är behörig att delta i utbildning på gymnasial nivå från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han eller hon

1.är bosatt i landet,

2.saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge,

3.har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, och

4.i övrigt uppfyller föreskrivna villkor.

Behörig är också den som är yngre än vad som anges i första stycket, men har slutfört utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan eller likvärdig utbildning och uppfyller övriga behörighetsvillkor.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om behörighetsvillkor. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också meddela föreskrifter om att behörighet enligt första stycket ska inträda tidigare än vad som anges där.

84

SOU 2013:76 Författningsförslag

Första

och andra styckena

Första

och andra styckena

gäller inte intagna i kriminal-

gäller inte intagna i kriminal-

vårdsanstalt.

Av 24 kap. 10 §

vårdsanstalt.

Av 23 kap. 10 §

framgår

att

Kriminalvården

framgår

att

Kriminalvården

ansvarar för deras utbildning.

ansvarar för deras utbildning

21 §

En ansökan om att delta i utbildning på gymnasial nivå ska ges

in till den sökandes hemkommun.

 

 

 

Om ansökan avser en utbild-

Om ansökan avser en utbild-

ning som anordnas av en annan

ning som anordnas av ett landsting

huvudman ska hemkommunen

ska hemkommunen skyndsamt

skyndsamt sända ansökan vidare

sända ansökan vidare till det

till den huvudmannen. Till an-

landstinget. Till ansökan ska fogas

sökan ska fogas ett yttrande av

ett yttrande av vilket det framgår

vilket det framgår om hem-

om hemkommunen åtar sig att

kommunen åtar sig att svara för

svara för kostnaderna för den

kostnaderna för den sökandes

sökandes

utbildning.

Ett

utbildning. Ett yttrande behövs

yttrande behövs inte om det är

inte om det är onödigt med

onödigt med hänsyn till en

hänsyn till en tidigare överens-

tidigare överenskommelse.

 

kommelse.

 

 

 

Åtagande att svara för kost-

Åtagande att svara för kost-

naderna ska alltid lämnas om

naderna ska alltid lämnas om

den sökande med hänsyn till

den sökande med hänsyn till

sina personliga förhållanden har

sina personliga förhållanden har

särskilda skäl att få delta i

särskilda skäl att få delta i

utbildning hos en annan huvud-

utbildning hos landstinget. Ett

man. Ett åtagande gäller även

åtagande gäller även om den

om den sökande därefter byter

sökande därefter byter hem-

hemkommun.

kommun.

 

 

 

Mottagande hos hemkommunen

 

eller en enskild huvudman

 

22 §

 

 

Den huvudman som anordnar

Hemkommunen beslutar

om

utbildning på gymnasial nivå

den sökande ska tas emot till

beslutar om den sökande ska tas

utbildning på gymnasial nivå.

 

emot till utbildningen.

Hemkommunen ska ta emot en

 

 

 

85

Författningsförslag

SOU 2013:76

Hemkommunen ska ta emot en sökande om de behörig- hetsvillkor som anges i 20 § är uppfyllda.

En kommun ska ta emot en behörig sökande från en annan kommun och ett landsting ska ta emot en behörig sökande, om hemkommunen har åtagit sig eller, efter överklagande enligt 28 kap. 12 §, ska åta sig att svara för kostnaderna för den sökandes utbildning.

sökande om de behörighetsvillkor som anges i 20 § är uppfyllda och om utbildningen ingår i kom- munens utbildningsutbud enligt 3 § tredje stycket. Om antalet platser är färre än antalet sökande får ett urval göras.

En sökande ska tas emot till utbildningen trots att utbild- ningen inte ingår i utbildnings- utbudet, om den sökande med hänsyn till sina personliga för- hållanden har särskilda skäl att få delta i utbildningen.

Hemkommunen ska se till att en sökande som har tagits emot till utbildning kan välja huvud- man för utbildningen så snart som möjligt efter det att ansökan har kommit in till kommunen.

Om ansökan avser utbildning som anordnas av en enskild huvudman, ska hemkommunen skyndsamt sända ansökan samt sitt beslut vidare till den huvud- mannen.

Regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om urval bland sökande.

Mottagande hos ett landsting

22 a §

Det landsting som anordnar utbildning på gymnasial nivå beslutar om den sökande ska tas emot till utbildning på gymnasial nivå.

86

SOU 2013:76

Författningsförslag

Landstinget ska ta emot en sökande om

1.de behörighetsvillkor som anges i 20 § är uppfyllda, och

2.hemkommunen har åtagit sig eller, efter överklagande enligt 27 kap. 12 §, ska åta sig att svara för kostnaderna för den sökandes utbildning.

Kommunal vuxentbildning i svenska för invandrare

Utbildningens omfattning

24 §

Utbildning i svenska för invandrare ska i genomsnitt under en fyraveckorsperiod omfatta minst 15 timmars undervisning i veckan. Undervisningens omfattning får dock minskas om eleven begär det och huvudmannen finner att det är förenligt med utbildningens syfte.

Huvudmannen ska med beak- tande av 25 och 26 §§ se till att undervisningen erbjuds på tider som är anpassade efter elevens behov.

Samverkan med arbetslivet

25§

Huvudmannen ska i samarbete

med Arbetsförmedlingen verka för att eleven ges möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet och att utbildning i svenska för invand- rare kan kombineras med andra aktiviteter som

87

Författningsförslag

SOU 2013:76

– arbetslivsorientering,

– validering,

– praktik, eller

– annan utbildning. Huvudmannen ska också

verka för att utbildning i svenska för invandrare kan bedrivas under tid för vilken eleven får ersättning enligt socialförsäk- ringsbalken på grund av sjukdom eller skada och för att utbildningen kan kombineras med aktiviteter som erbjuds inom hälso- och sjukvården.

26 §

Utbildningen ska kunna kom- bineras med förvärvsarbete.

27 §

Huvudmannen ska samråda med den berörda arbetsgivaren och den lokala arbetstagarorgani- sationen som arbetsgivaren är bunden till genom kollektivavtal om en arbetstagares deltagande i utbildningen och utbildningens förläggning.

Kommunens ansvar

28 §

Hemkommunen är skyldig att se till att utbildning i svenska för invandrare erbjuds dem som enligt 30 § har rätt att delta i utbildningen.

Utbildning som anordnas av hemkommunen ska kunna påbörjas inom en månad från det att kommunen beslutat att personen

88

SOU 2013:76

Författningsförslag

ska tas emot till utbildningen.

Utbildning som anordnas av en enskild huvudman ska kunna påbörjas inom en månad från det att huvudmannen fick del av hemkommunens beslut att per- sonen ska tas emot till utbild- ningen.

29§

Varje kommun ska aktivt

verka för att nå dem i kommunen som har rätt till utbildningen och för att motivera dem att delta i utbildningen.

Rätt att delta

30§

En person har rätt att delta i

utbildning i svenska för invand- rare från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 16 år, om han eller hon

1.är bosatt i landet, och

2.saknar sådana grundlägg- ande kunskaper i svenska språket som utbildningen syftar till att ge.

Den som har rätt att delta i utbildning enligt första stycket har rätt att delta i sådan utbildning såväl hos hemkommunen som hos en enskild huvudman som till- handahåller utbildningen.

En finländsk medborgare som stadigvarande arbetar i en kom- mun, men är bosatt i Finland nära gränsen till Sverige och saknar sådana grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen syftar till att ge, har

89

Författningsförslag

SOU 2013:76

från och med andra kalender- halvåret det år han eller hon fyller 16 år också rätt att delta i utbild- ning i svenska för invandrare.

31 §

Den som har sådana kun- skaper i det danska eller norska språket att grundläggande svensk- undervisning inte kan anses nödvändig har inte rätt att delta i utbildningen.

Ansökan och mottagande

32 §

En ansökan om att delta i utbildning i svenska för invandrare ska ges in till den sökandes hem- kommun.

33 §

Hemkommunen beslutar om den sökande ska tas emot till utbildning i svenska för invand- rare. En sökande ska tas emot till utbildningen, om de villkor som anges i 30 § är uppfyllda.

Hemkommunens ska se till att en sökande kan välja huvudman så snart som möjligt efter det att ansökan har kommit in till kommunen.

Om den sökande tagits emot till utbildning som anordnas av en enskild huvudman, ska hem- kommunen skyndsamt sända ansökan och sitt beslut vidare till den huvudmannen.

90

SOU 2013:76

Författningsförslag

Den sökande ska kunna påbörja utbildningen snarast och senast inom en månad från det att huvudmannen fått ansökan.

34 §

Den huvudman som anordnar utbildning i svenska för invandrare ska anta den sökande till utbild- ningen.

Kommunal vuxenutbildning med enskild huvudman

47§

Varje enskild huvudman för

kommunal vuxenutbildning ska i sin verksamhet vara öppen för alla som har tagits emot till utbildningen.

48§

Hemkommunen ska lämna

bidrag till en enskild huvudman för varje elev som hemkommunen har tagit emot till huvudmannens utbildning.

Bidraget består av ett grund- belopp enligt 49 § och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 50 §.

49 §

Grundbeloppet ska avse ersätt- ning för

1.undervisning,

2.lärverktyg,

3.administration,

4.mervärdesskatt, och

5.lokalkostnader.

91

Författningsförslag

SOU 2013:76

Grundbeloppet ska bestämmas på samma grunder som hem- kommunen tillämpar vid fördel- ning av resurser till sin egen kommunala vuxenutbildning.

50 §

Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har särskilt kostnads- krävande behov.

Insyn

51 §

Den kommun där den enskilda huvudmannen bedriver sin utbild- ning har rätt till insyn i verk- samheten.

21 kap.

2 §

Målet för den särskilda utbildningen för vuxna är att vuxna med utvecklingsstörning ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling.

Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar.

De som fått minst utbildning ska prioriteras.

Av 29 kap. 8 § följer att det

Av 28 kap. 8 § följer att det

som i denna lag sägs om personer

som i denna lag sägs om personer

med utvecklingsstörning ska gälla

med utvecklingsstörning ska gälla

också för vissa andra vuxna.

också för vissa andra vuxna.

92

Första stycket gäller inte intagna i kriminalvårdsanstalt. Av 23 kap. 10 § framgår att Kriminal- vården ansvarar för deras utbild- ning.

SOU 2013:76

Författningsförslag

11 §7

En vuxen med utvecklingsstörning har rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han eller hon

1.är bosatt i landet,

2.saknar sådana kunskaper som utbildningen i grundsärskolan syftar till att ge, och

3.har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om att rätt enligt första stycket ska inträda tidigare än vad som anges där.

Första stycket gäller inte intagna i kriminalvårdsanstalt. Av 24 kap. 10 § framgår att Kriminal- vården ansvarar för deras utbild- ning.

16 §8

En vuxen med utvecklingsstörning är behörig att delta i utbildning på gymnasial nivå från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han eller hon

1.är bosatt i landet,

2.saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge,

3.har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, och

4.i övrigt uppfyller föreskrivna villkor.

Behörig är också den som är yngre än vad som anges i första stycket, men har slutfört utbildning i gymnasiesärskolan eller likvärdig utbildning och uppfyller övriga behörighetsvillkor.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att behörighet enligt första stycket ska inträda tidigare än vad som anges där.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om behörighetsvillkor.

Första

och andra styckena

Första

och andra styckena

gäller inte intagna i kriminal-

gäller inte intagna i kriminal-

vårdsanstalt.

Av 24 kap. 10 §

vårdsanstalt.

Av 23 kap. 10 §

framgår

att

Kriminalvården

framgår

att

Kriminalvården

ansvarar för deras utbildning.

ansvarar för deras utbildning.

7Senaste lydelse 2012:109.

8Senaste lydelse 2012:109.

93

Författningsförslag

SOU 2013:76

22 kap.

Inom förskolan, förskole- klassen, fritidshemmet, kom- munal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. får uppgifter överlämnas på entreprenad.

2 §

Inom förskolan, förskole- klassen, fritidshemmet, särskild utbildning för vuxna eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 24 kap. får uppgifter överlämnas på entreprenad.

4 §

Inom gymnasieskolan får uppgifter som avser undervisning i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad eller estetisk profil över- lämnas på entreprenad.

Inom grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gym- nasiesärskolan får en enskild huvudman överlämna uppgifter som avser modersmålsundervisning på entreprenad.

Inom kommunal vuxen- utbildning på gymnasial nivå får uppgifter som avser undervisning i yrkesinriktade ämnen över- lämnas på entreprenad.

6 §

Om en kommun, ett landsting eller en enskild huvudman överlämnar uppgiften att bedriva undervisning på entreprenad, får kommunen, landstinget eller den enskilde huvudmannen överlämna den myndighetsutövning som hör till en lärares undervisnings-

uppgift.

 

 

 

 

 

Kommunen

eller

landstinget

Kommunen

eller landstinget

får när det gäller kommunal

får när det särskild utbildning för

vuxenutbildning

och

särskild

vuxna överlämna även den myn-

utbildning

för

vuxna

överlämna

dighetsutövning

som hör till

även

den

myndighetsutövning

rektorns uppgifter.

som hör till rektorns uppgifter.

 

 

Kommunen får också överlämna

 

 

sådan

myndighetsutövning när

 

 

det gäller utbildning i svenska för invandrare.

94

SOU 2013:76 Författningsförslag

Regeringen eller den myndig-

Regeringen eller den myndig-

het

som

regeringen bestämmer

het

som

regeringen bestämmer

får

meddela

föreskrifter om

får

meddela

föreskrifter om

begränsningar när det gäller över-

begränsningar när det gäller över-

lämnande

av

rektorsuppgifter

lämnande

av

rektorsuppgifter

som

innefattar

myndighets-

som

innefattar

myndighets-

utövning.

 

 

 

utövning.

 

 

 

 

 

 

 

8 §

 

 

 

 

 

En kommun får sluta avtal

En kommun får sluta avtal

med en annan kommun om att

med en annan kommun om att

denna ska ta över ansvaret för

denna ska ta över ansvaret för

kommunens uppgifter inom för-

kommunens uppgifter inom för-

skolan, fritidshemmet, kommunal

skolan, fritidshemmet, kommunal

vuxenutbildning,

särskild utbild-

vuxenutbildning,

särskild utbild-

ning för vuxna, utbildning i

ning för vuxna eller sådan peda-

svenska för invandrare eller sådan

gogisk verksamhet som avses i

pedagogisk verksamhet som avses

24 kap.

 

 

 

i 25 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

En kommun får också sluta avtal med ett landsting om att detta ska ta över ansvaret för kommunens uppgifter inom kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna.

23 kap.

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

internationella skolor (2–7 §§),

utbildning vid särskilda ungdomshem (8 och 9 §§),

utbildning för intagna i kriminalvårdsanstalt (10 §),

utbildning vid folkhögskola

som motsvarar utbildning i svenska

 

 

för invandrare (11–15 §§),

 

 

– utbildning för

barn och

– utbildning för

barn och

elever som vårdas på sjukhus eller

elever som vårdas på sjukhus eller

annan motsvarande

institution

annan motsvarande

institution

(16–19 §§),

 

(11–14 §§),

 

– utbildning i hemmet eller på

– utbildning i hemmet eller på

annan lämplig plats (20–22 §§),

annan lämplig plats (15–17 §§),

– annat sätt att fullgöra skol-

– annat sätt att fullgöra skol-

plikten (23–25 §§), och

plikten (17–19 §§), och

 

– bemyndiganden (26 §).

– bemyndiganden (20 §).

 

 

 

95

Författningsförslag

SOU 2013:76

 

 

 

10 §

 

 

För intagna i kriminalvårds-

För intagna i kriminalvårds-

anstalt får det anordnas utbild-

anstalt får det anordnas utbild-

ning som

motsvarar

kommunal

ning som

motsvarar

kommunal

vuxenutbildning, särskild utbild-

vuxenutbildning och

särskild

ning för vuxna samt utbildning i

utbildning för vuxna. För sådan

svenska för invandrare. För sådan

utbildning

ansvarar

Kriminal-

utbildning

ansvarar

Kriminal-

vården.

 

 

vården.

 

 

 

 

 

25 kap.

3 § Statens skolinspektion har tillsyn över

1. skolväsendet, särskilda utbildningsformer och annan pedago-

gisk verksamhet enligt denna lag,

 

 

 

2. utbildning

som

avses i

2. utbildning

som

avses i

29 kap. 17 §,

 

 

28 kap. 17 §,

 

 

3. hur en kommun uppfyller

3. hur en kommun uppfyller

sina skyldigheter enligt 7 kap.

sina skyldigheter enligt 7 kap.

21 och 22 §§,

24 kap.

23 och

21 och 22 §§,

23 kap.

23 och

24 §§ samt 29 kap. 9 §, och

24 §§ samt 28 kap. 9 §, och

4. hur en kommun uppfyller sitt tillsynsansvar enligt 4 §.

Första stycket gäller inte om tillsynen är en särskild uppgift för en annan tillsynsmyndighet.

24 §

Statens skolverk ska på nationell nivå följa upp och utvärdera

1.skolväsendet,

2.övriga utbildningar och verksamheter som står under Statens skolinspektions tillsyn enligt denna lag, och

3. annan pedagogisk verksam- het som avses i 25 kap. som anordnas av en enskild.

3. annan pedagogisk verksam- het som avses i 24 kap. som anordnas av en enskild.

96

SOU 2013:76 Författningsförslag

 

 

26 kap.

 

 

 

 

7 §9

 

Ordföranden får ensam fatta beslut

 

1. som inte innefattar slutligt

1. som inte innefattar slutligt

avgörande i sak, dock inte beslut

avgörande i sak, dock inte beslut

om föreläggande

att

genomgå

om föreläggande att

genomgå

läkarundersökning

enligt 27 kap.

läkarundersökning enligt 26 kap.

13 §,

 

 

13 §,

 

2. om återkallelse

på egen

2. om återkallelse

på egen

begäran av legitimation, eller

begäran av legitimation, eller

3. om återkallelse av legitima-

3. om återkallelse av legitima-

tion när den legitimerade inte

tion när den legitimerade inte

följt föreläggande om läkarunder-

följt föreläggande om läkarunder-

sökning.

 

 

sökning.

 

Ärenden som har avgjorts enligt första stycket ska anmälas vid nästa sammanträde med nämnden.

27 kap.

2 §

Beslut av Statens skolinspektion får överklagas hos allmän

förvaltningsdomstol i fråga om

 

 

 

1. godkännande enligt

2 kap.

1. godkännande enligt

2 kap.

5 § eller

24 kap. 2 § eller

åter-

5 § eller

23 kap. 2 § eller

åter-

kallelse

av sådant godkännande

kallelse

av sådant godkännande

enligt 26 kap. 13 eller 14 §,

 

enligt 25 kap. 13 eller 14 §,

 

2. rätt till bidrag enligt 24 kap.

2. rätt till bidrag enligt 23 kap.

3 eller 5 § eller återkallelse av

3 eller 5 § eller återkallelse av

sådan rätt enligt 26 kap. 13–15 §§,

sådan rätt enligt 25 kap. 13–15 §§,

3. statliga åtgärder för rättelse

3. statliga åtgärder för rättelse

enligt 26 kap. 17 §,

 

enligt 25 kap. 17 §,

 

4. tillfälligt verksamhetsförbud

4. tillfälligt verksamhetsförbud

enligt 26 kap. 18 §, eller

 

enligt 25 kap. 18 §, eller

 

5. vitesföreläggande

enligt

5. vitesföreläggande

enligt

26 kap. 27 §.

 

25 kap. 27 §.

 

9 Senaste lydelse 2011:189.

97

Författningsförslag SOU 2013:76

3 §10

Beslut av Statens skolverk får överklagas hos allmän förvalt-

ningsdomstol om beslutet gäller

 

 

1. vitesföreläggande

enligt

1. vitesföreläggande

enligt

26 kap. 27 §,

 

25 kap. 27 §,

 

2.avslag på en ansökan om lärar- eller förskollärarlegitimation enligt 2 kap. 16 §, eller

3.avslag på en ansökan om komplettering av legitimation enligt 2 kap. 16 §.

5 §11

Beslut av en kommun eller ett landsting får överklagas hos

allmän förvaltningsdomstol i fråga om

 

1. godkännande enligt 2 kap.

1. godkännande enligt 2 kap.

5 § eller återkallelse

av sådant

5 § eller återkallelse

av sådant

godkännande enligt

26 kap. 13

godkännande enligt

25 kap. 13

eller 14 §,

 

eller 14 §,

 

2. bidrag enligt 8 kap. 21 §,

2. bidrag enligt 8 kap. 21 §,

9 kap. 19 §, 10 kap. 37 §, 11 kap.

9 kap. 19 §, 10 kap. 37 §, 11 kap.

36 §, 14 kap. 15 §, 16 kap. 52 §,

36 §, 14 kap. 15 §, 16 kap. 52 §,

17 kap. 31 eller 35 § eller 19 kap.

17 kap. 31 eller 35 §, 19 kap.

45 §,

 

45 § eller 20 kap. 50 §,

 

3.avstängning enligt 5 kap. 17 eller 19 §,

4.föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter enligt 7 kap. 23 §,

5.skolskjuts enligt 10 kap. 32 § första stycket, 10 kap. 33 § första stycket, 11 kap. 31 § första stycket, 11 kap. 32 § första stycket, 18 kap. 30 § första stycket eller 18 kap. 31 § första stycket,

6. ekonomiskt stöd till

inackordering enligt 15 kap. 32 § eller

18 kap. 32 § första stycket,

 

10Senaste lydelse 2013:530.

11Senaste lydelse 2012:109.

98

SOU 2013:76 Författningsförslag

7. medgivande

att

fullgöra

7. medgivande att

fullgöra

skolplikten på annat sätt eller

skolplikten på annat sätt eller

återkallelse av sådant medgivande

återkallelse av sådant medgivande

enligt 24 kap. 23 eller 24 §,

enligt 23 kap. 23 eller 24 §,

8. rätt till bidrag enligt 25 kap.

8. rätt till bidrag enligt 24 kap.

10 eller 15 § eller

återkallelse av

10 eller 15 § eller återkallelse av

sådan rätt enligt 26 kap. 13 §,

sådan rätt enligt 25 kap. 13 §,

9. bidrag enligt 25 kap. 11 §,

9. bidrag enligt 24 kap. 11 §,

10. tillfälligt

 

 

10. tillfälligt

 

verksamhetsförbud

enligt

26 kap.

verksamhetsförbud enligt 25 kap.

18 §, eller

 

 

18 §, eller

 

11. vitesföreläggande

enligt

11. vitesföreläggande

enligt

26 kap. 27 §.

 

 

25 kap. 27 §.

 

7 §

Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol i fråga om

1.föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter enligt 7 kap. 23 §,

2.kostnadsfria resor enligt 12 kap. 25 § första stycket, eller

3. medgivande att fullgöra

3. medgivande att fullgöra

skolplikten på annat sätt eller

skolplikten på annat sätt eller

återkallelse av sådant medgivande

återkallelse av sådant medgivande

enligt 24 kap. 23 eller 24 §.

enligt 23 kap. 23 eller 24 §.

12 §12

Beslut av en kommun eller ett landsting får överklagas hos Skol- väsendets överklagandenämnd i fråga om

1.barns mottagande i grundsärskolan enligt 7 kap. 5 § eller tillhörighet till grundsärskolans målgrupp enligt 7 kap. 5 b §,

2.uppskjuten skolplikt enligt 7 kap. 10 § andra stycket,

3.skolpliktens förlängning enligt 7 kap. 13 § eller skolpliktens upphörande enligt 7 kap. 14 §,

4.mottagande av en elev från en annan kommun enligt 9 kap. 13 §, 10 kap. 25 § eller 11 kap. 25 §,

5.åtgärder enligt 10 kap. 29 § tredje stycket för en elev som inte bor hemma,

12 Senaste lydelse 2012:109.

99

Författningsförslag

SOU 2013:76

6.placering vid en annan skolenhet än den vårdnadshavare önskar enligt 9 kap. 15 § andra stycket, 10 kap. 30 § andra stycket eller 11 kap. 29 § andra stycket,

7.behörighet eller mottagande i första hand enligt 16 kap. 36 § eller mottagande enligt 17 kap. 14 § när det gäller en utbildning i gymnasieskolan som utformats för en grupp elever eller mot- tagande i första hand enligt 19 kap. 29 § första stycket,

8. tillhörighet

till

målgruppen

för gymnasiesärskolan

enligt

18 kap. 5 eller 7 §,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9. mottagande

till

kommunal

9. mottagande till kommunal

vuxenutbildning

enligt

20 kap.

vuxenutbildning

enligt

20 kap.

13 §, 14 § andra stycket eller 22 §,

14, 22, 22 a eller 33 § eller till

till särskild utbildning för vuxna

särskild utbildning

för

vuxna

enligt 21 kap. 7 §

 

tredje

stycket

enligt 21 kap. 7 § tredje stycket,

eller till utbildning i svenska för

 

 

 

 

 

 

invandrare enligt 22 kap. 15 §,

 

 

 

 

 

 

10. upphörande

av

utbild-

10. upphörande

av

utbild-

ningen för en elev i kommunal

ningen för en elev i kommunal

vuxenutbildning

enligt

20 kap.

vuxenutbildning

enligt

20 kap.

9 § andra

stycket,

i

särskild

9 § andra stycket eller i särskild

utbildning

för

vuxna

enligt

utbildning

för

vuxna

enligt

21 kap.

9 §

andra

stycket eller i

21 kap. 9 § andra stycket,

 

 

utbildning i svenska för invandrare

 

 

 

 

 

 

enligt 22 kap. 16 § andra stycket,

 

 

 

 

 

 

11. att på nytt bereda kom-

11. att på nytt bereda kom-

munal

vuxenutbildning

enligt

munal vuxenutbildning på grund-

20 kap.

9 §

tredje

stycket, sär-

läggande

eller

gymnasial

nivå

skild utbildning för vuxna enligt

enligt 20 kap. 9 a §,

kommunal

21 kap.

9 §

tredje

stycket eller

vuxenutbildning

i

svenska

för

utbildning i svenska för invand-

invandrare

enligt 20 kap.

9

b §

rare enligt 22 kap. 17 §,

 

eller särskild utbildning för vuxna

 

 

 

 

 

 

 

enligt 21 kap. 9 § tredje stycket,

12. åtagande om interkommunal ersättning enligt 20 kap. 21 §

tredje stycket, eller

 

13. rätt till utbildning eller

13. rätt till utbildning eller

annan verksamhet för någon som

annan verksamhet för någon som

avses i 29 kap. 2 § andra stycket 3.

avses i 28 kap. 2 § andra stycket 3.

Beslut som avses i första stycket 1, 4 och 7–12 får överklagas endast av barnet, eleven eller den sökande.

100

SOU 2013:76 Författningsförslag

13 §13

Beslut av en enskild huvudman får överklagas hos Skolväsendets

överklagandenämnd i fråga om

 

 

 

 

 

1. behörighet och mottagande

1. behörighet och mottag-

enligt 16 kap.

36 §, mottagande

ande

enligt 16 kap.

36 §,

mot-

enligt 17 kap. 14 § när det gäller en

tagande enligt 17 kap. 14 § när det

utbildning i gymnasieskolan som

gäller en utbildning i gymnasie-

utformats för en grupp elever eller

skolan som utformats för en

mottagande enligt 19 kap.

29 §

grupp

elever

eller

mottagande

första stycket, eller

 

enligt 19 kap. 29 § första stycket,

2. rätt till

utbildning

eller

2. rätt till

utbildning

eller

annan verksamhet för någon som

annan verksamhet för någon som

avses i 29 kap. 2 § andra stycket 3.

avses i 28 kap. 2 § andra stycket 3,

3.upphörande av utbildningen för en elev i kommunal vuxen- utbildning enligt 20 kap. 9 § andra stycket, eller

4.att på nytt bereda kommunal vuxenutbildning på grundläggande eller gymnasial nivå enligt 20 kap. 9 a § eller kommunal vuxen- utbildning i svenska för invandrare enligt 20 kap. 9 b §.

Beslut som avses i första stycket 1 får överklagas endast av den sökande.

14 §

Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om

1.barns mottagande i specialskolan enligt 7 kap. 6 §,

2.skolpliktens förlängning enligt 7 kap. 13 § eller skolpliktens upphörande enligt 7 kap. 14 §,

3.åtgärder enligt 12 kap. 25 § andra stycket för en elev som inte bor hemma, eller

4. rätt till utbildning för någon

4. rätt till utbildning för någon

som avses i 29 kap. 2 § andra

som avses i 28 kap. 2 § andra

stycket 3.

stycket 3.

Beslut som avses i första stycket 1 får överklagas endast av barnet.

13 Senaste lydelse 2012:109.

101

Författningsförslag

SOU 2013:76

15 §14

Beslut av Sameskolstyrelsen får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om

1.barns mottagande i sameskolan enligt 7 kap. 7 §,

2.åtgärder enligt 13 kap. 23 § andra stycket för en elev som inte bor hemma, eller

3. rätt till utbildning för någon

3. rätt till utbildning för någon

som avses i 29 kap. 2 § andra

som avses i 28 kap. 2 § andra

stycket 3.

stycket 3.

Beslut som avses i första stycket 1 får överklagas endast av barnet.

28 kap.

I ärenden där beslut får över- klagas enligt 28 kap. ska utöver vad som följer av 10 § också 23– 25 och 30 §§ förvaltningslagen (1986:223) tillämpas.

11 §

I ärenden där beslut får över- klagas enligt 27 kap. ska utöver vad som följer av 10 § också 23– 25 och 30 §§ förvaltningslagen (1986:223) tillämpas.

18 §

Huvudmannen för en fristående skola där betyg sätts ska lämna över elevernas slutbetyg eller de betygsdokument som eleven får efter fullföljd gymnasieutbildning till den kommun där skolan är belägen.

En enskild huvudman för kommunal vuxenutbildning ska lämna över elevernas betygshand- lingar och intyg när det gäller avslutade kurser i utbildningen till elevernas respektive hemkommuner.

Kommunen ska informera vårdnadshavarna om förskola, fritidshem och sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. som kommunen anordnar eller vars huvudman kommunen har

19 §

Kommunen ska informera vårdnadshavarna om förskola, fritidshem och sådan pedagogisk verksamhet som avses i 24 kap. som kommunen anordnar eller vars huvudman kommunen har

14 Senaste lydelse 2013:298.

102

Regeringen får meddela ytter- ligare föreskrifter om bestäm- mandet av det bidrag som kom- munerna enligt 8 kap. 21 §, 9 kap. 19 §, 10 kap. 37 §, 11 kap. 36 §, 14 kap. 15 §, 16 kap. 52 §, 17 kap. 31 §, 19 kap. 45 §, 20 kap. 50 § och 24 kap. 11 § är skyldiga att lämna till fristående förskolor, fristående skolor och enskilt bedriven peda- gogisk omsorg.

SOU 2013:76

Författningsförslag

godkänt eller förklarat berättigad till bidrag. Informationen ska även avse möjligheten för enskilda att bedriva förskola, fritidshem eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. med bidrag från hemkommunen enligt 8 kap. 21 §, 14 kap. 15 § samt 25 kap. 11 och 15 §§.

godkänt eller förklarat berättigad till bidrag. Informationen ska även avse möjligheten för enskilda att bedriva förskola, fritidshem eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 24 kap. med bidrag från hemkommunen enligt 8 kap. 21 §, 14 kap. 15 § samt 24 kap. 11 och 15 §§.

26 §15

Regeringen får meddela ytter- ligare föreskrifter om bestäm- mandet av det bidrag som kom- munerna enligt 8 kap. 21 §, 9 kap. 19 §, 10 kap. 37 §, 11 kap. 36 §, 14 kap. 15 §, 16 kap. 52 §, 17 kap. 31 §, 19 kap. 45 § och 25 kap. 11 § är skyldiga att lämna till fristående förskolor, fristående skolor och enskilt bedriven pedagogisk omsorg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för en kommun eller ett landsting att lämna uppgifter om verksamheten som behövs för beslut om bidrag till fristående förskolor och fristående skolor samt hur bidrag till en fristående förskola eller fristående skola eller annan enskild verksamhet har beräknats.

27 §16

 

 

Regeringen eller den myndig-

Regeringen eller den myndig-

het som regeringen bestämmer

het som regeringen bestämmer

får meddela föreskrifter om det

får meddela föreskrifter om det

belopp som kommunen ska

belopp

som kommunen

ska

betala i stället för vad som anges i

betala i stället för vad som anges i

8 kap. 21–23 §§, 9 kap. 19–21 §§,

8 kap. 21–23 §§, 9 kap. 19–21 §§,

10 kap. 37–39 §§, 11 kap. 36–

10 kap.

37–39 §§, 11 kap.

36–

38 §§, 16 kap. 52–55 §§, 17 kap.

38 §§, 16 kap. 52–55 §§, 17 kap.

15Senaste lydelse 2012:109.

16Senaste lydelse 2012:109.

103

Författningsförslag

SOU 2013:76

31–34 §§ och 19 kap. 45–47 §§, när bidraget avser en elev som ges utbildning till följd av 2 och 3 §§ eller med stöd av före- skrifter som har meddelats med stöd av 5 §.

31–34 §§, 19 kap. 45–47 §§ och

20 kap. 50–52 §§, när bidraget avser en elev som ges utbildning till följd av 2 och 3 §§ eller med stöd av föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 §.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. Lagen ska tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter utgången av 2015.

2.För utbildning som har påbörjats före ikraftträdandet gäller fortfarande äldre bestämmelser.

3.För avtal som en kommun eller ett landsting före ikraft- trädandet slutit med en enskild fysisk eller juridisk person om att utföra uppgifter inom kommunal vuxenutbildning eller utbildning i svenska för invandrare (entreprenad) eller som en kommun slutit med en annan kommun om att denna ska ta över ansvaret för uppgifter inom utbildning i svenska för invandrare (samverkan) gäller fortfarande äldre bestämmelser, dock längst till och med den 1 januari 2020.

104

SOU 2013:76

Författningsförslag

1.9Förslag till

lag om ändring i lagen (2010:801) om införande av skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs i fråga om lag (2010:801) om införande av skollagen (2010:800) att 22 § och rubriken närmast före 22 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

Kommunal

vuxenutbildning,

Kommunal

 

 

särskild

utbildning

för

vuxna

vuxenutbildning

och

särskild

och utbildning i svenska för

utbildning för vuxna

 

invandrare

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

22 §1

 

 

Den nya skollagen och denna

Den nya skollagen och denna

lag ska tillämpas på kommunal

lag ska tillämpas på kommunal

vuxenutbildning,

särskild

utbild-

vuxenutbildning

och

särskild

ning för vuxna och utbildning i

utbildning för vuxna från och

svenska för invandrare från och

med den 1 juli

2012. De i 2 §

med den

1 juli

2012. De i 2 §

första stycket 1–4 angivna lagarna

första stycket 1–4 angivna lagarna

ska fortsätta att gälla för utbild-

ska fortsätta att gälla för utbild-

ning inom kommunal vuxen-

ning inom kommunal vuxen-

utbildning, vuxenutbildning för

utbildning, vuxenutbildning för

utvecklingsstörda

och

svensk-

utvecklingsstörda

och

svensk-

undervisning för invandrare till

undervisning för invandrare till

utgången av juni 2012.

 

utgången av juni 2012.

 

 

 

 

För kurser och projektarbete i kommunal vuxenutbildning, vuxenutbildning för utvecklingsstörda och svenskundervisning för invandrare som påbörjats före den 1 juli 2012 ska bestämmelserna i 1985 års skollag fortsätta att gälla.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att 21 kap. 19 § i den nya skollagen ska tillämpas för elever i särskild utbildning för vuxna från och med en senare tidpunkt än den 1 juli 2012.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

1 Senaste lydelse 2012:494.

105

Författningsförslag

SOU 2013:76

1.10Förslag till

förordning om ändring i förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning

dels att 6 kap. 14 och 18-23 §§ ska upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före 6 kap. 14 och 21 §§ ska utgå, dels att nuvarande 7 kap. ska betecknas 8 kap. och att nuvarande

7 kap. 9 § ska betecknas 8 kap. 13 §,

dels att 1 kap. 1–4 §§, 2 kap. 1–4, 12, 14, 16 och 24 §§, 3 kap. 1 och 7 §§, 4 kap. 10–12 och 24 §§, 5 kap. 1, 7, 8, 13 och 15 §§, 6 kap. 1, 2, 8, 16, 24 och 25 §§ samt rubrikerna närmast före 2 kap. 24 §, 5 kap. 13 § och 7 kap. ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före nuvarande 7 kap. 9 § ska sättas närmast före 8 kap. 12 §,

dels att det i förordningen ska införas ett nytt kapitel, 7 kap., fyra nya paragrafer, 6 kap. 11 a § och 8 kap. 9–11 §§, samt närmast före 6 kap. 13 § och 8 kap. 9 § nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §

I denna förordning finns följande kapitel:

inledande bestämmelser (1 kap.),

utbildningen (2 kap.),

behörighet och urval (3 kap.),

betyg, gymnasieexamen och prövning (4 kap.),

utbildning för intagna i kriminalvårdsanstalt (5 kap.),

– betygsrätt för vuxenutbild-

– betygsrätt för vuxenutbild-

ning (6 kap.), och

ning (6 kap.),

 

 

– bidrag till enskilda huvud-

 

män för kommunal vuxen-

 

utbildning (7 kap.), och

 

övriga bestämmelser (7 kap.).

övriga bestämmelser (8 kap.).

 

2 §

 

 

Med utbildning avses i för-

Med utbildning avses i för-

ordningen kommunal vuxen-

ordningen

kommunal

vuxen-

utbildning, särskild utbildning

utbildning

och särskild

utbild-

106

 

 

 

SOU 2013:76 Författningsförslag

för vuxna och utbildning i svenska

ning för vuxna, om inte något

för invandrare, om inte något

annat framgår.

 

 

 

annat framgår.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3 §

 

 

 

 

 

Kommunal

vuxenutbildning

Kommunal

vuxenutbildning

och

särskild

utbildning

för

och

särskild

utbildning

för

vuxna ska utformas så att den

vuxna ska utformas så att den

enskildes studier inom någon av

enskildes studier inom någon av

dessa skolformer kan kombine-

dessa skolformer kan kombine-

ras med studier inom vuxen-

ras med studier inom den andra

utbildningens andra skolformer.

skolformen.

 

 

 

 

Utbildning

i

svenska

för

 

 

 

 

 

 

invandrare ska utformas så att

 

 

 

 

 

 

den enskildes studier kan kombi-

 

 

 

 

 

 

neras med studier inom andra

 

 

 

 

 

 

skolformer inom skolväsendet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4 §

 

 

 

 

 

I de fall kommunal vuxen-

I de fall kommunal vuxen-

utbildning, särskild utbildning

utbildning eller särskild utbild-

för vuxna eller utbildning i

ning för vuxna anordnas på

svenska för invandrare anordnas

entreprenad enligt 22 kap. 2 eller

på entreprenad enligt 23 kap. 2 §

4 § skollagen (2010:800) får den

skollagen

(2010:800)

får

den

myndighetsutövning

som

hör

myndighetsutövning

som

hör

till

rektorns

uppgifter endast

till

rektorns

uppgifter endast

överlämnas till en enskild entre-

överlämnas till en enskild entre-

prenör om

entreprenören

har

prenör om entreprenören

har

fått ett tillstånd enligt 6 kap. 1 §

fått ett tillstånd enligt 6 kap. 1 §

denna förordning för mot-

denna förordning för mot-

svarande utbildning.

Rektorns

svarande

utbildning.

Rektorns

uppgifter

enligt 2 kap.

10 §

uppgifter

enligt

2 kap.

10 §

denna förordning får dock inte

denna förordning får dock inte

överlämnas till entreprenören.

överlämnas till entreprenören.

 

 

 

 

 

 

Även om myndighetsutövning överlämnats enligt första stycket när det gäller kommunal vuxenutbildning har en kommun eller ett landsting sådan uppgiftsskyldighet som avses i 6 kap. 9–11 §§ studiestödsförordningen (2000:655).

107

Författningsförslag SOU 2013:76

 

2 kap.

 

 

 

 

 

 

1 §1

 

 

 

 

Med verksamhetspoäng avses

Med verksamhetspoäng avses

i denna förordning ett mått på

i denna förordning ett mått på

studieomfattningen eller

valider-

studieomfattningen eller

vali-

ingen inom kommunal vuxen-

deringen inom kommunal vuxen-

utbildning och särskild utbildning

utbildning

grundläggande

och

för vuxna.

 

gymnasial

nivå

och

särskild

 

 

utbildning för vuxna.

 

 

 

 

2 §2

 

 

 

 

Inom kommunal

vuxen-

Inom

kommunal

vuxen-

utbildning och särskild utbild-

utbildning på grundläggande och

ning för vuxna beräknas 20

gymnasial

nivå

och

särskild

verksamhetspoäng för en veckas

utbildning

för vuxna

beräknas

heltidsstudier eller för validering

20 verksamhetspoäng

för

en

av kunskaper av motsvarande

veckas heltidsstudier

eller

för

omfattning.

 

validering av kunskaper av mot-

 

 

svarande omfattning.

 

 

Inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå beräknas en verksamhetspoäng för varje gymnasiepoäng. Inom särskild utbild- ning för vuxna på gymnasial nivå beräknas en verksamhetspoäng för varje gymnasiesärskolepoäng.

En årsstudieplats inom kommunal vuxenutbildning eller särskild utbildning för vuxna motsvarar 800 verksamhetspoäng.

3 §3

Inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå finns det nationella kurser och orienteringskurser.

Inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå finns det nationella kurser, orienteringskurser, individuella kurser och gym- nasiearbete. Med gymnasiearbete avses en uppgift om 100 gymnasie- poäng som eleverna genomför inom ramen för examensmålen för det program inom gymnasieskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar.

Inom kommunal vuxen- utbildning i svenska för invand- rare finns det nationella kurser.

1Senaste lydelse 2012:746.

2Senaste lydelse 2012:746.

3Senaste lydelse 2013:360.

108

SOU 2013:76

Författningsförslag

Inom särskild utbildning för vuxna finns det nationella kurser och orienteringskurser. Inom särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå finns det även gymnasiesärskolearbete. Med gymnasiesärskole- arbete avses en uppgift om 100 gymnasiesärskolepoäng som eleverna genomför inom ramen för programmålen för det program inom gymnasiesärskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar.

Inom utbildning i svenska för invandrare finns det nationella kurser.

 

 

 

4 §

 

 

 

 

Nationella kurser inom kom-

Nationella kurser inom kom-

munal vuxenutbildning och sär-

munal vuxenutbildning på grund-

skild utbildning för vuxna får

läggande och gymnasial nivå och

delas upp i delkurser.

 

särskild utbildning för vuxna får

 

 

 

 

delas upp i delkurser.

 

 

 

 

12 §4

 

 

 

 

För utbildning i svenska för

För

kommunal

vuxenutbild-

invandrare ska det finnas en

ning i svenska för invandrare ska

kursplan. Den ska ge utrymme

det finnas en kursplan. Den ska ge

för läraren och eleverna att

utrymme för läraren och eleverna

själva planera

undervisningen.

att själva planera undervisningen.

Av kursplanen ska kunskaps-

Av kursplanen ska kunskaps-

kraven för varje kurs framgå.

 

kraven för varje kurs framgå.

 

 

 

 

 

Ytterligare

föreskrifter

om

Ytterligare

föreskrifter

om

kursplanen för kommunal vuxen-

kursplanen

för

utbildning

i

utbildning i svenska för invand-

svenska för invandrare finns i

rare

finns

i

förordningen

förordningen

(SKOLFS 2009:2)

(SKOLFS 2009:2) om kursplan

om kursplan för utbildning i

för utbildning i svenska för

svenska för invandrare.

 

invandrare.

 

 

 

 

 

 

 

14 §

 

 

 

 

För elever med utvecklings-

För elever med utvecklings-

störning får nödvändiga avvikel-

störning får nödvändiga avvikel-

ser göras från kursplanen för

ser göras från kursplanen för

utbildning i svenska för invand-

kommunal vuxenutbildning

i

rare.

 

 

 

svenska för invandrare.

 

4 Senaste lydelse 2012:107.

109

Författningsförslag SOU 2013:76

 

 

 

 

 

 

16 §5

 

 

 

 

 

 

Rektorn ansvarar för att en

Hemkommunen ansvarar

för

individuell

studieplan

upprättas

att

en individuell studieplan

för varje elev.

 

 

 

upprättas för varje elev.

 

 

 

 

 

 

 

Huvudmannens rektor ansvarar

 

 

 

 

 

 

för att den individuella studie-

 

 

 

 

 

 

planen kontinuerligt följs upp och

 

 

 

 

 

 

vid behov revideras i de delar som

 

 

 

 

 

 

avser utbildningens genomförande.

 

 

 

 

 

 

I 20 kap. 8 § och 21 kap. 8 §

I 20 kap. 8 §,

21 kap. 8 § och

skollagen

(2010:800)

anges

att

22 kap. 10 § skollagen (2010:800)

den individuella studieplanen ska

anges att den individuella studie-

innehålla

uppgifter

om

den

planen ska innehålla uppgifter om

enskildes utbildningsmål och pla-

den enskildes utbildningsmål och

nerad omfattning

av

studierna.

planerad omfattning av studierna.

Omfattningen

av

studierna ska

Omfattningen av

studierna

ska

när det gäller kommunal vuxen-

anges

i verksamhetspoäng

när

utbildning på grundläggande och

det gäller kommunal vuxen-

gymnasial

nivå

och

särskild

utbildning och särskild utbild-

utbildning för vuxna. anges i

ning för vuxna. Om utbildnings-

verksamhetspoäng.

Om utbild-

målet för en elev i kommunal

ningsmålet för en elev i kom-

vuxenutbildning

gymnasial

munal vuxenutbildning på gym-

nivå är en gymnasieexamen, ska

nasial nivå är en gymnasieexamen,

det i planen anges vilket program

ska det i planen anges vilket

inom gymnasieskolan som utbild-

program

inom

gymnasieskolan

ningen huvudsakligen motsvarar.

som

utbildningen

huvudsakligen

Vidare ska i förekommande fall

motsvarar. Vidare ska i före-

målen

för

individuella kurser

kommande fall målen för indivi-

framgå av planen.

 

 

 

duella kurser framgå av planen.

Den individuella studieplanen ska utarbetas i samverkan med eleven. Eleven ska i samband med utarbetandet erbjudas studie- och yrkesvägledning. I vägledningen ska det ingå information om möjlig- heter till fortsatta studier, arbetslivets kompetens- och rekryterings- behov samt studieekonomiska förutsättningar. Planen ska upprättas i nära anslutning till antagningen och ska vid behov revideras.

Utbildning i svenska för

Kommunal vuxenutbildning i

invandrare

svenska för invandrare

5 Senaste lydelse 2012:746.

110

SOU 2013:76 Författningsförslag

 

 

 

24 §6

 

 

Riktvärdet för undervisning-

Riktvärdet för undervisning-

ens omfattning i tid inom

ens omfattning i tid inom kom-

utbildning i svenska för invand-

munal vuxenutbildning i svenska

rare är 525 timmar. Riktvärdet

för invandrare är 525 timmar.

får överskridas eller under-

Riktvärdet får överskridas

eller

skridas beroende på hur mycket

underskridas beroende

hur

undervisning

eleverna behöver

mycket undervisning

eleverna

för att uppnå de kunskapskrav

behöver för att uppnå de kun-

som

anges

i kursplanen. I

skapskrav som anges i kurs-

22 kap. 6 § skollagen (2010:800)

planen. I 20 kap. 24 § skollagen

finns

bestämmelser om minsta

(2010:800) finns bestämmelser

antal timmar undervisningstid i

om minsta antal timmar under-

veckan.

 

visningstid i veckan.

 

 

3kap.

1 §

I

20 kap. 11, 19

och

20 §§,

I 20 kap. 11, 19, 20 och 30 §§,

21 kap. 11 och 16 §§ samt 22 kap.

21 kap.

11

och 16 §§ skollagen

13 §

skollagen

(2010:800)

finns

(2010:800)

finns

bestämmelser

bestämmelser

om

rätt

och

om rätt och behörighet att delta i

behörighet att delta i kommunal

kommunal

vuxenutbildning

res-

vuxenutbildning, särskild utbild-

pektive

särskild

utbildning

för

ning för vuxna respektive utbild-

vuxna. I detta kapitel finns ytter-

ning i svenska för invandrare. I

ligare bestämmelser om behörig-

detta

kapitel

finns

ytterligare

het och bestämmelser om urval.

bestämmelser

om

behörighet

 

 

 

 

 

och bestämmelser om urval.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7 §

 

 

 

 

Om samtliga behöriga sök-

Om samtliga behöriga sök-

ande till kommunal vuxen-

ande till kommunal vuxen-

utbildning på gymnasial nivå inte

utbildning på gymnasial nivå inte

kan antas till sådan utbildning,

kan tas emot eller antas till sådan

ska ett urval göras. Vid detta

utbildning, ska ett urval göras.

urval ska företräde, i den ordning

Vid detta urval ska företräde, i

som anges nedan, ges till en

den ordning som anges nedan,

sökande som har kort tidigare

ges till en sökande som har kort

utbildning och som

 

 

tidigare utbildning och som

 

6 Senaste lydelse 2012:746.

111

Författningsförslag

SOU 2013:76

1.önskar fullfölja studier som den sökande har påbörjat enligt en upprättad individuell studieplan,

2.behöver utbildningen för att komplettera ett reducerat program eller för annan behörighetskomplettering, eller

3.behöver utbildningen för pågående yrkesverksamhet eller planerat yrkesval.

Utöver den ordning som anges ovan och som gäller vid mot- tagning och antagning får vid antagningen därutöver ges före- träde till en sökande som oavsett tidigare utbildning har en svag ställning på arbetsmarknaden.

Något urval ska inte göras i fråga om sådan kommunal vuxen- utbildning på gymnasial nivå som en sökande har rätt att delta i enligt 20 kap. 19 § skollagen (2010:800).

4 kap.

10 §7

Lärarna ska inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå använda nationella prov inför betygssättningen i

1.svenska kurserna 1 och 3 eller svenska som andraspråk kurserna 1 och 3,

2.engelska kurserna 5 och 6, och

3.matematik kurserna 1–4.

Utöver de nationella prov som ska användas inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå bör lärarna även i övrigt använda nationella prov för att bedömningsgrunderna ska bli så enhetliga

som möjligt över landet.

 

Lärarna ska inom utbildning i

Lärarna ska inom kommunal

svenska för invandrare använda

vuxenutbildning i svenska för in-

nationella slutprov.

vandrare använda nationella

 

slutprov.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om nationella prov och slutprov. Skolverket beslutar också om utformningen av proven.

7 Senaste lydelse 2013:700.

112

SOU 2013:76 Författningsförslag

 

 

 

11 §8

 

 

 

Beslut om betyg ska doku-

Beslut om betyg ska doku-

menteras

i

en

betygskatalog.

menteras

i

en

betygskatalog.

Detsamma

gäller

uppgifterna i

Detsamma

gäller

uppgifterna i

sådana intyg som avses i 20–

sådana intyg som avses i 20 och

22 kap.

skollagen (2010:800)

21 kap.

skollagen (2010:800)

samt i denna förordning. Med

samt i denna förordning. Med

beslut om betyg avses beslut att

beslut om betyg avses beslut att

1. sätta betyg efter varje avslutad kurs och delkurs, på gymnasiearbetet eller gymnasiesärskolearbetet eller efter prövning,

och

 

2. inte sätta betyg enligt

2. inte sätta betyg enligt

20 kap. 29 §, 21 kap. 20 b § eller

20 kap. 40 § eller 21 kap. 20 b §

22 kap. 23 § skollagen.

skollagen.

Beslut enligt första stycket 2 markeras i betygskatalogen med ett horisontellt streck.

Beslut om betyg och intyg ska genast kunna sammanställas för varje enskild elev. Rektorn ansvarar för att betygskatalogen förs.

 

12 §9

Den som har slutfört kurser

Den som har slutfört kurser

inom

kommunal vuxenutbild-

inom kommunal vuxenutbild-

ning,

särskild utbildning för

ning eller särskild utbildning för

vuxna eller utbildning i svenska

vuxna ska kunna få ett utdrag ur

för invandrare ska kunna få ett

betygskatalogen som visar vilka

utdrag ur betygskatalogen som

kurser eller delkurser som per-

visar vilka kurser eller delkurser

sonen har slutfört inom utbild-

som personen har slutfört inom

ningen och vilka betyg som

utbildningen och vilka betyg

personen har fått på de olika

som personen har fått på de

kurserna. Den som vill ha ett

olika kurserna. Den som vill ha

utdrag får själv bestämma vilka

ett utdrag får själv bestämma

kurser eller delkurser som ska

vilka kurser eller delkurser som

ingå i utdraget.

ska ingå i utdraget.

Det som sägs i första stycket om kurser gäller också för gymnasiearbete inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och för gymnasiesärskolearbete inom särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå.

8Senaste lydelse 2013:360.

9Senaste lydelse 2013:360.

113

Författningsförslag

SOU 2013:76

24 §

Betygssättning efter en vali- Betygssättning efter en vali- dering sker inom kommunal dering sker inom kommunal vuxenutbildning och utbildning i vuxenutbildning genom pröv- svenska för invandrare genom ning.

prövning.

Bestämmelserna om betygssättning samt utfärdande av betyg och examensbevis i detta kapitel gäller i tillämpliga delar även vid prövning.

Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om pröv- ning.

5 kap.

I 24 kap. 10 § skollagen

(2010:800) finns bestämmelser om att Kriminalvården ansvarar för utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning, sär- skild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare för intagna i kriminalvårdsanstalt.

1 §

I 23 kap. 10 § skollagen

(2010:800) finns bestämmelser om att Kriminalvården ansvarar för utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna för intagna i kriminalvårdsanstalt.

7 §10

 

 

 

 

Inom utbildning enligt detta

Inom utbildning enligt detta

kapitel ska det finnas nationella

kapitel ska det finnas nationella

kurser och, utom i utbildning

kurser och, utom i utbildning

som motsvarar utbildning i

som motsvarar kommunal vuxen-

svenska för invandrare, oriente-

utbildning i svenska för invand-

ringskurser. Inom utbildning som

rare, orienteringskurser.

Inom

motsvarar kommunal vuxen-

utbildning som motsvarar kom-

utbildning på gymnasial nivå ska

munal vuxenutbildning på gym-

det även finnas individuella kurser

nasial nivå ska det även finnas

och sådant gymnasiearbete som

individuella

kurser och

sådant

avses i 2 kap. 3 § andra stycket.

gymnasiearbete

som

avses i

Inom utbildning som motsvarar

2 kap. 3 § andra stycket. Inom

särskild utbildning för vuxna på

utbildning som motsvarar sär-

gymnasial nivå ska det även

skild utbildning för vuxna på

finnas sådant gymnasiesärskole-

gymnasial

nivå

ska

det

även

10 Senaste lydelse 2013:700.

114

SOU 2013:76

Författningsförslag

arbete som avses i 2 kap. 3 § tredje stycket. Föreskrifterna i 2 kap. 1, 2, 4, 6–10 och 16–23 §§ om kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare ska tillämpas för respektive mot- svarande utbildning enligt detta kapitel. Detta gäller även sådana föreskrifter som Statens skol- verk har meddelat med stöd av 2 kap. 17 §.

finnas sådant gymnasiesärskole- arbete som avses i 2 kap. 3 § fjärde stycket. Föreskrifterna i 2 kap. 1, 2, 4, 6–10 och 16–23 §§ om kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna ska tillämpas för respektive mot- svarande utbildning enligt detta kapitel. Detta gäller även sådana föreskrifter som Statens skol- verk har meddelat med stöd av 2 kap. 17 §.

8 §

För utbildningen ska de kursplaner eller ämnesplaner tillämpas som är meddelade av regeringen eller av Statens skolverk för motsvarande utbildning inom skolväsendet.

För elever med utvecklings-

För elever med utvecklings-

störning får nödvändiga avvikel-

störning får nödvändiga avvikel-

ser göras från kursplanen för

ser göras från kursplanen för

utbildning i svenska för invand-

kommunal

vuxenutbildning

i

rare.

svenska för invandrare.

 

Behörighet till utbildning

Behörighet till utbildning som

som motsvarar utbildning i

motsvarar

kommunal vuxen-

svenska för invandrare

utbildning

i

svenska

för

 

invandrare

 

 

 

13 §

En sökande är behörig att

En sökande är behörig att

delta i utbildning som motsvarar

delta i utbildning som motsvarar

utbildning i svenska för invand-

kommunal vuxenutbildning i

rare från och med det år han eller

svenska för invandrare från och

hon fyller 16 år, om han eller hon

med det år han eller hon fyller

saknar sådana grundläggande

16 år, om han eller hon saknar

kunskaper i svenska språket som

sådana grundläggande kunskaper

utbildningen syftar till att ge.

i svenska språket som utbild-

 

ningen syftar till att ge.

Den som har sådana kunskaper i det danska eller norska språket att grundläggande svenskundervisning inte kan anses nödvändig, är dock inte behörig att delta i utbildningen.

115

Författningsförslag SOU 2013:76

 

 

 

 

 

 

15 §11

 

 

 

 

 

 

Föreskrifterna i 3 kap. 14, 15

Föreskrifterna i 3 kap. 14, 15

och

17–21 §§,

20 kap. 25–35 §§,

och 17–21 §§, 20 kap. 38–48 §§

21 kap. 18–24 §§ och 22 kap. 19–

och

21 kap. 18–24 §§

skollagen

29 §§ skollagen (2010:800) samt i

(2010:800) samt i 4 kap. 6–26 §§

4 kap. 6–26 §§

denna förordning

denna förordning när det gäller

när det gäller kommunal vuxen-

kommunal

vuxenutbildning och

utbildning, särskild utbildning för

särskild utbildning för vuxna och

vuxna och utbildning i svenska för

utbildning i svenska för invand-

invandrare

ska

tillämpas

för

rare ska tillämpas för mot-

motsvarande

utbildning

 

enligt

svarande utbildning enligt detta

detta kapitel. Detta gäller även

kapitel. Detta gäller även sådana

sådana föreskrifter

som

Statens

föreskrifter som Statens skol-

skolverk har meddelat med stöd av

verk har meddelat med stöd av

4 kap. 10,

13,

21

och 24–26 §§

4 kap. 10, 13, 21 och 24–26 §§

denna förordning.

 

 

 

denna förordning.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 §

 

 

 

 

 

 

Tillstånd

att

sätta

betyg,

Tillstånd

att

sätta

betyg,

anordna prövning

samt

utfärda

anordna

prövning

samt

utfärda

betyg och intyg enligt bestäm-

betyg och intyg enligt bestäm-

melser som gäller för skol-

melser som gäller för skol-

väsendet får enligt föreskrifterna i

väsendet får enligt föreskrifterna

detta kapitel ges till

 

 

 

i detta kapitel ges till en enskild

1. en

enskild

utbildnings-

utbildningsanordnare för

utbild-

anordnare för utbildning mot-

ning

motsvarande

kommunal

svarande kommunal vuxenutbild-

vuxenutbildning

och

 

särskild

ning,

särskild utbildning

för

utbildning för vuxna som på

vuxna och utbildning i svenska

uppdrag

av

juridiska personer

för invandrare som på uppdrag

anordnas

för uppdragsgivarnas

av juridiska personer anordnas

räkning och för de personer

för

uppdragsgivarnas

räkning

som uppdragsgivarna utser.

och för de personer som upp-

 

 

 

 

 

 

 

dragsgivarna utser, och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2. en folkhögskola för

utbild-

 

 

 

 

 

 

 

ning

motsvarande

utbildning i

 

 

 

 

 

 

 

svenska för invandrare.

Tillstånd enligt första stycket får inte avse slutbetyg.

11 Senaste lydelse 2013:700.

116

SOU 2013:76 Författningsförslag

 

 

 

 

2 §

 

 

 

 

 

Med

enskild

utbildnings-

Med

enskild

utbildnings-

anordnare avses i detta kapitel

anordnare avses i detta kapitel

en enskild fysisk eller juridisk

en enskild fysisk eller juridisk

person som anordnar utbild-

person som anordnar utbild-

ning.

 

 

 

 

ning.

 

 

 

 

 

Det som sägs om en enskild

 

 

 

 

 

 

utbildningsanordnare gäller även

 

 

 

 

 

 

en folkhögskola som bedrivs av en

 

 

 

 

 

 

kommun eller ett landsting.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8 §12

 

 

 

 

 

Inom utbildning enligt detta

Inom utbildning enligt detta

kapitel ska det finnas nationella

kapitel ska det finnas nationella

kurser. Föreskrifterna i 2 kap. 1,

kurser. Föreskrifterna i 2 kap. 1,

2, 8,

16–19 och

21–23 §§ om

2, 8, 16–19 och 21–23 §§ om

kommunal vuxenutbildning, sär-

kommunal vuxenutbildning och

skild utbildning för vuxna och

särskild

utbildning

för

vuxna

utbildning i svenska för invandrare

ska tillämpas för respektive mot-

ska tillämpas för respektive mot-

svarande

utbildning

enligt

detta

svarande

utbildning enligt

detta

kapitel, med undantag av bestäm-

kapitel, med undantag av bestäm-

melserna om gymnasiearbete och

melserna om gymnasiearbete och

gymnasiesärskolearbete.

Detta

gymnasiesärskolearbete.

Detta

gäller

även

sådana

föreskrifter

gäller

även sådana föreskrifter

som Statens skolverk har med-

som

Statens

skolverk

har

delat med stöd av 2 kap.

17 §.

meddelat

med stöd av

2 kap.

Kurserna får delas upp i del-

17 §. Kurserna får delas upp i

kurser om det är fråga om kom-

delkurser om det är fråga om

munal

 

vuxenutbildning

eller

kommunal vuxenutbildning eller

särskild utbildning för vuxna som

särskild utbildning för vuxna som

anordnas

på entreprenad

enligt

anordnas

på entreprenad

enligt

22 kap.

2

eller 4 § skollagen

23 kap. 2 § skollagen (2010:800).

(2010:800).

 

 

 

 

 

 

 

 

11 a §

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

En sökande är behörig att

 

 

 

 

 

delta i utbildning som motsvarar

 

 

 

 

 

kommunal

vuxenutbildning i

 

 

 

 

 

svenska för

invandrare från och

12 Senaste lydelse 2013:700.

117

Författningsförslag SOU 2013:76

 

 

 

 

 

med

andra

kalenderhalvåret det

 

 

 

 

 

år han eller hon fyller 16 år, om

 

 

 

 

 

han eller hon saknar sådana grund-

 

 

 

 

 

läggande

kunskaper

i

svenska

 

 

 

 

 

språket som utbildningen syftar till

 

 

 

 

 

att ge.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Den som har sådana kunskaper

 

 

 

 

 

i det danska eller norska språket att

 

 

 

 

 

grundläggande svenskundervisning

 

 

 

 

 

inte kan anses nödvändig, är dock

 

 

 

 

 

inte behörig att delta i utbild-

 

 

 

 

 

ningen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

16 §13

 

 

 

 

 

 

Föreskrifterna i 3 kap. 14, 15

Föreskrifterna i 3 kap. 14, 15

och 17–21 §§, 20 kap. 25–35 §§,

och 17–21 §§, 20 kap. 38–48 §§

21 kap. 18–24 §§ och 22 kap. 19–

och

21 kap. 18–24 §§ skollagen

29 §§ skollagen (2010:800) samt

(2010:800) samt i 4 kap. 9–12

i 4 kap.

9–12

och 22–26 §§

och

22–26 §§

denna

förordning

denna förordning när det gäller

när det gäller kommunal vuxen-

kommunal vuxenutbildning, sär-

utbildning och särskild utbildning

skild utbildning för vuxna och

för vuxna ska tillämpas för mot-

utbildning i svenska för invandrare

svarande

utbildning

enligt detta

ska

tillämpas för

motsvarande

kapitel, med undantag av bestäm-

utbildning

enligt

detta kapitel,

melserna

om

gymnasiearbete,

med undantag av bestämmel-

gymnasiesärskolearbete,

del-

serna om gymnasiearbete, gym-

kurser, examensbevis, gymnasie-

nasiesärskolearbete,

delkurser,

särskolebevis,

orienteringskurser

examensbevis,

gymnasiesär-

och

individuella kurser.

Detta

skolebevis,

orienteringskurser

gäller även

sådana

föreskrifter

och

individuella

kurser. Detta

som Statens skolverk har med-

gäller även sådana

föreskrifter

delat med stöd av 4 kap. 10 och

som Statens skolverk har med-

24–26 §§ denna förordning.

delat med stöd av 4 kap. 10 och

 

 

 

 

 

 

 

24–26 §§ denna förordning.

 

 

 

 

 

 

 

13 Senaste lydelse 2013:700.

118

SOU 2013:76 Författningsförslag

 

 

 

 

24 §

 

 

 

 

 

Statens skolverk ska på natio-

Statens

skolverk

ska

nell nivå följa upp och utvärdera

nationell nivå följa upp och

utbildning som tillstånd har läm-

utvärdera utbildning som tillstånd

nats för enligt detta kapitel.

har lämnats för enligt detta

Föreskrifterna i 26 kap. 25 och

kapitel. Föreskrifterna

i

25 kap.

26 §§ skollagen (2010:800) ska

25 och 26 §§ skollagen (2010:800)

gälla för sådan uppföljning och

ska gälla för sådan uppföljning

utvärdering.

 

 

och utvärdering.

 

 

 

 

 

 

 

 

25 §

 

 

 

 

 

Statens

skolinspektion

har

Statens

skolinspektion

har

tillsyn

över

utbildning

som

tillsyn över

utbildning

enligt

tillstånd har lämnats för enligt

detta kapitel. Föreskrifterna i

detta

kapitel.

Föreskrifterna i

25 kap. 6–13,

15, 16

och

18–

26 kap. 6–13,

15, 16 och

18–

23 §§ skollagen (2010:800) ska

23 §§ skollagen (2010:800) ska

tillämpas

för

sådan utbildning.

tillämpas

för

sådan utbildning.

Föreskrifterna

i 25 kap.

10-13,

Föreskrifterna

i 26 kap. 10-13,

15, 16 och 18 §§ skollagen ska

15, 16 och 18 §§ skollagen ska

även tillämpas i fråga om en

även tillämpas i fråga om en

entreprenör med tillstånd enligt

entreprenör med tillstånd enligt

detta kapitel. Det som i de

detta kapitel. Det som i de

bestämmelserna sägs om enskild

bestämmelserna sägs om enskild

huvudman ska även gälla entre-

huvudman ska även gälla entre-

prenören och det som sägs om

prenören och det som sägs om

godkännande och beslut om rätt

godkännande och beslut om rätt

till bidrag ska gälla tillstånd

till bidrag ska gälla tillstånd

enligt detta kapitel.

 

 

 

enligt detta kapitel.

 

 

 

 

 

 

 

Även om Skolinspektionen har återkallat ett tillstånd för en sådan utbildning som avses i detta kapitel får betyg sättas samt betyg och intyg utfärdas när det gäller en kurs för de elever som har påbörjat kursen före beslutet om återkallelse.

119

Författningsförslag SOU 2013:76

7 kap. Bidrag

till enskilda

huvudmän

för

kommunal

vuxenutbildning

 

Grundbelopp

1 §

Ett bidrag till enskilda huvud- män för kommunal vuxenutbild- ning ska beslutas per kurs. Hem- kommunen fastställer nivån på ersättningen.

Bidraget ska när det gäller kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå fastställas i kronor per verk- samhetspoäng.

Utbetalning av bidrag för kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå

2 §

Hemkommunen ska löpande betala ut bidrag för kommunal vuxenutbildning på grundläggande respektive gymnasial nivå upp till 70 procent av det totala bidraget. Resterande del av bidraget ska betalas ut när eleven har uppnått betyg för godkänt resultat på kursen.

Utbetalning av bidrag för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare

3 §

Hemkommunen ska betala ut bidrag för kommunal vuxenutbild- ning i svenska för invandrare med tio procent av bidraget när eleven

120

SOU 2013:76

Författningsförslag

påbörjar utbildning på en studie- väg och med ytterligare tio procent en månad därefter. Resterande del av bidraget ska betalas i lika stora delar när eleven har uppnått betyg för godkänt resultat på varje kurs inom studievägen.

Redovisning av hur bidraget har beräknats

4 §

En kommun som lämnar bidrag för en elev hos en enskild huvudman ska för huvudmannen kunna redovisa hur bidraget har beräknats.

Bemyndiganden

5 §

Statens skolverk får meddela föreskrifter om det lägsta beloppet som en kommun ska betala till en enskild huvudman för en elev när det gäller det grundbelopp som avses i 20 kap. 50 § skollagen (2010:800). Föreskrifterna får endast avse kommunal vuxen- utbildning på grundläggande nivå eller sådan utbildning som avses i 20 kap. 19 § skollagen.

Skolverket får även meddela ytterligare föreskrifter om utbetal- ningen av bidrag enligt detta kapitel.

121

Författningsförslag

SOU 2013:76

8 kap.

Godkännande som enskild huvudman

9 §

Ett godkännande som enskild huvudman för kommunal vuxen- utbildning ska gälla tills vidare. Godkännandet ska dock upphöra att gälla om huvudmannen inte inom ett år från godkännandet har börjat bedriva utbildning.

10 §

En ansökan om godkännande som enskild huvudman för kom- munal vuxenutbildning får ges in till Statens skolinspektion löpande under året.

Ansökan får överföras elektro- niskt till Skolinspektionen.

11 §

Statens skolinspektion får med- dela föreskrifter om elektronisk överföring av en ansökan om god- kännande och om elektronisk signatur samt de ytterligare före- skrifter som behövs för ansök- ningsförfarandet.

1.Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2016. För- ordningen ska tillämpas första gången på kurser, delkurser eller gymnasiearbeten som påbörjas efter utgången av 2015.

2.För kurser, delkurser eller projektarbeten eller gymnasie- arbeten som har påbörjats före ikraftträdandet gäller fortfarande äldre bestämmelser.

122

SOU 2013:76

Författningsförslag

1.11Förslag till

förordning om ändring av förordningen (2010:1030) om prestationsbaserad stimulansersättning inom utbildning

i svenska för invandrare

Härigenom föreskrivs att rubriken till förordningen (2010:1030) om prestationsbaserad stimulansersättning inom utbildning i svenska för invandrare samt 1, 2, 3 och 8 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

Föreslagen lydelse

 

Förordning (2010:1030) om

Förordning (2010:1030) om

prestationsbaserad

 

prestationsbaserad

 

stimulansersättning

inom

stimulansersättning

inom

utbildning i svenska

för

kommunal vuxenutbildning i

invandrare

 

svenska för invandrare

 

Denna förordning innehåller föreskrifter som ansluter till lagen (2010:538) om prestationsbaserad stimulansersättning inom utbild- ning i svenska för invandrare.

Med utbildning i svenska för invandrare avses i denna för- ordning även en motsvarande utbildning vid folkhögskola enligt 24 kap. skollagen (2010:800).

1 §1

Denna förordning innehåller föreskrifter som ansluter till lagen (2010:538) om prestationsbaserad stimulansersättning inom kom- munal vuxenutbildning i svenska för invandrare.

Prestationsbaserad stimu- lansersättning inom utbildning i svenska för invandrare (sfi- bonus) ska för en hel bonus vara 12 000 kronor.

2 §2

Prestationsbaserad stimu- lansersättning inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi-bonus) ska för en hel bonus vara 12 000 kronor.

1Senaste lydelse 2012:105.

2Senaste lydelse 2012:105.

123

Författningsförslag

SOU 2013:76

En kommun har rätt till ersättning för kostnader för utbetald sfi-bonus som lämnats med stöd av lagen (2010:538) om prestationsbaserad stimulans- ersättning inom utbildning i svenska för invandrare och för administrativa kostnader enligt 7 och 8 §§.

3 §3

En kommun har rätt till ersättning för kostnader för utbetald sfi-bonus som lämnats med stöd av lagen (2010:538) om prestationsbaserad stimulans- ersättning inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare och för administrativa kostnader enligt 7 och 8 §§.

Om ett belopp som har åter- krävts med stöd av 10 § lagen (2010:538) om prestationsbaserad stimulansersättning inom utbild- ning i svenska för invandrare återbetalas till kommunen, ska kommunen betala motsvarande belopp till Statens skolverk. Kommunen får dock räkna av 1 000 kronor som ersättning för administrativa kostnader på grund av återkravet. Om det belopp som har återbetalats till kommunen understiger 1 000 kronor, får kommunen räkna av hela det återbetalade beloppet.

8 §4

Om ett belopp som har

återkrävts med stöd av 10 § lagen (2010:538) om prestationsbaserad stimulansersättning inom kom- munal vuxenutbildning i svenska för invandrare återbetalas till kommunen, ska kommunen betala motsvarande belopp till Statens skolverk. Kommunen får dock räkna av 1 000 kronor som ersättning för administra- tiva kostnader på grund av återkravet. Om det belopp som har återbetalats till kommunen understiger 1 000 kronor, får kommunen räkna av hela det återbetalade beloppet.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2016.

3Senaste lydelse 2012:105.

4Senaste lydelse 2012:105.

124

2Utredningens uppdrag och arbete

2.1Utredningens uppdrag

Den 15 september 2011 beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att föreslå hur valfrihet och individuell anpassning kan ökas inom utbildning i svenska för invandrare (sfi), bl.a. genom ett system med sfi-peng (dir. 2011:81).

Ett huvuduppdrag för utredningen är att föreslå hur ett system där individen själv kan välja en utbildningsanordnare, offentlig eller fristående, kan utformas och där utbildningsanordnaren får en ersättning som följer individen (sfi-peng). Utredningen ska redo- visa konsekvenserna av ett sådant system för såväl kommunernas organisering av sfi, för deltagaren som för utbildningsanordnare. Utredningen ska också föreslå hur information om valmöjligheten når den som har rätt till utbildningen.

En annan del i uppdraget är att föreslå ytterligare åtgärder för hur sfi i ett tidigare skede kan bli mer flexibel och individanpassad för att i högre grad kunna kombineras med bl.a. arbete, praktik och yrkesutbildning samt annan vuxenutbildning och högre utbildning, I anslutning till detta ska utredningen bl.a. föreslå åtgärder för hur utbildningen kan påbörjas i ett tidigare skede, redovisa hur den enskildes behov och önskemål kan tillgodoses och hur flexibla utbildningsformer kan säkerställas inom sfi, samt bedöma om det finns bestämmelser som hindrar flexibilitet inom sfi. Utredningen ska även föreslå åtgärder för hur samverkan mellan och inom kommuner samt mellan huvudmän och andra instanser som t.ex. Arbetsförmedlingen och länsstyrelser kan förbättras när det gäller sfi.

Utredningens uppdrag utvidgades, och blev mer omfattande, genom att regeringen beslutade om tilläggsdirektiv den 21 januari 2013 (dir. 2013:10). Enligt tilläggsdirektivet ska utredningen, utöver

125

Utredningens uppdrag och arbete

SOU 2013:76

vad som framgår av det ursprungliga direktivet, överväga om all utbildning i svenska språket för vuxna invandrare i framtiden bör ges inom kommunal vuxenutbildning (komvux) och särskild utbildning för vuxna (särvux). I det utvidgade uppdraget ingår också att föreslå hur utbildningen i svenska språket bättre kan anpassas till de mål den enskilde har med sina studier.

Om utredningen föreslår att sfi i framtiden ska ges inom komvux ska utredningen också föreslå hur en sådan språkutbild- ning ska utformas. Ytterligare ett följduppdrag av ett förslag om att sfi ska ges inom komvux är att utredningen ska utreda hur en ökad valfrihet inom hela komvux kan åstadkommas och analysera konsekvenserna för individ och utbildningsanordnare.

Tilläggsdirektivet anger vidare att utredningen ska överväga om Arbetsförmedlingen bör ges möjlighet att upphandla den utbild- ning i svenska som ingår i en etableringsplan enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. I det utvidgade uppdraget ingår också att analysera vilka konsekvenser det får för den studerandes ekonomiska situation, för statens budget och kommunsektorns kostnader om den språkutbildning som i dag ges inom sfi i stället skulle ges inom komvux respektive särvux.

Direktiv och tilläggsdirektiv finns i sin helhet som bilaga 1 till 5.

2.2Utredningens arbete

Utredningen har i arbetet inhämtat underlag och uppgifter för upp- dragets genomförande på flera sätt. Förutom statistiskt underlag som beställts särskilt, har utredningen tagit del av rapporter, studier och utredningar som varit relevanta för uppdraget. Vidare har ett stort antal besök, kontakter och sammanträffanden med företrädare för sfi-verksamhet eller med anknytning till det genom- förts.

2.2.1Insamling av data och andra uppgifter

Studiebesök

Utredningen har genomfört besök i eller sammanträffat med ett 30-tal olika kommuner som bedriver sfi på olika sätt och med skilda förutsättningar. Vid besöken har utredningen träffat förvalt- ningschefer, rektorer eller motsvarande funktion och lärare. Samtal

126

SOU 2013:76

Utredningens uppdrag och arbete

har vid några tillfällen också skett med elever. I besöken har ingått ett kommunalförbund för tre kommuner i Västmanland, ett sam- ordningskansli för sfi för fyra kommuner i Stockholms län samt tre kommuner i Skåne som genom samverkansavtal bedriver gemen- sam sfi. Utredningen har vidare sammanträffat med tre läns- styrelser och deltagit i dialogmöte med länsstyrelsernas fokusgrupp för sfi-frågor där åtta kommuner ingår. Besök har genomförts hos sex enskilda utbildningsanordnare i Malmö och Göteborg. Utredningen har också medverkat i ett flertal konferenser där sfi stått på programmet. Utredningen har därutöver gjort en studieresa till Köpenhamn och sammanträffat med ministerier och myndig- heter samt språkcenter som bedriver danskuddannelse til voksne udlændinge som är motsvarighet till sfi i Danmark.

Kommunenkät och statistiskt material

För att inhämta kunskap om sfi-verksamheten i kommunerna har utredningen genomfört en webbenkät riktad till ansvarig för sfi i landets kommuner. Kommunenkäten omfattade frågor om kom- munens organisation och arbete med sfi och avsåg situationen i april 2012. Svarsfrekvensen var 78 procent. Sammanställning av kommunenkäten finns i bilaga 6.

Statistiskt underlag om sfi-elever har beställts från Statistiska centralbyrån (SCB) som sedan bearbetats av utredningen. Upp- gifterna avser bl.a. antal elever, försörjning, sfi-start och deltagande i annan utbildning. Statistiken avser elever under kalenderåren 2010 och 2011. Det är uppgifterna för 2011 som använts om annat inte anges. Utredningen har också hämtat och bearbetat statistiska under- lag från Statens skolverks och SCBs hemsidor. Arbetsförmedlingen har lämnat underlag för etableringsuppdraget som avser situationen den 31 mars 2013.

Samråd med myndigheter och organisationer

Utredningen har haft en grupp med sakkunniga och experter med representanter från utbildningsdepartementet, finansdepartementet, arbetsmarknadsdepartementet, Statens Skolverk, Statens skol- inspektion, Arbetsförmedlingen, Konkurrensverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

127

Utredningens uppdrag och arbete

SOU 2013:76

Utredningen har vidare haft en referensgrupp med representanter från kommunerna Malmö, Bjuv, Alvesta, Falköping, Örebro, Botkyrka, Stockholm, Nacka, Umeå och Storuman samt från läns- styrelserna i Gävleborg, Värmland och Västmanland. Tre möten har genomförts med referensgruppen.

Utredningen har också genomfört ett flertal olika dialogmöten. Vid tre tillfällen har enskilda utbildningsanordnare inbjudits till dialog där ett tiotal olika utbildningsföretag deltagit. Vid två till- fällen har utredningen träffat representanter för fackliga organisa- tioner. Möte med Folkbildningsrådet och ett tiotal folkhögskolor som bedriver sfi har genomförts. Utredningen har även träffat en samverkansgrupp för sfi och personer med funktionsnedsättning där representanter för Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige (SIOS), Synskadades riksförbund (SRF), Hörselskadades riksförbund (HRF) och Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet (DHR) deltagit.

Löpande kontakter under arbetes gång har skett med Arbets- förmedlingen, Skolverket, Skolinspektionen och Konkurrens- verket. Utredningen har vidare haft kontakter med Nationellt centrum för svenska som andra språk vid Stockholms universitet.

Ett antal utredningar med delvis överlappande uppdrag har arbetat parallellt med utredningen. Återkommande kontakter har förekommit med GRUV-utredningen1 och AKKA-utredningen2 i syfte att utbyta kunskaper och undvika motverkande förslag. Utredningen har även haft kontakt med den arbetsgrupp som haft i uppdrag att lämna förslag för att förbättra utbildningen för nyanlända elever.3 Avstämning har också skett med 2012 års studie- hjälpsutredning.4

1SOU 2013:20, Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå.

2SOU 2012:69, Utredningen om ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare.

3Kommittéberättelse 2012:UB, Förslag för att förbättra utbildningen för nyanlända elever.

4SOU 2013:52, Utredningen om modernisering av studiehjälpen och anpassning av studiestödet till nya studerandegrupper.

128

SOU 2013:76

Utredningens uppdrag och arbete

2.3Betänkandets disposition

Betänkandet är upplagt på följande sätt.

I kapitel 1 Författningsförslag lämnas utredningens förslag till nya författningar och ändringar i befintliga författningar.

I kapitel 3 Kort historik redovisas kortfattat den historiska utvecklingen för sfi.

I kapitel 4 Sfi i dag beskrivs, utifrån statistiska underlag och utredningens kommunenkät, fakta om sfi som bedrivs i dag (avser 2010–2011).

I kapitel 5 Utredarens utgångspunkter redovisar utredaren utgångspunkter och ställningstaganden som ligger till grund för utredningens förslag.

I kapitel 6 En sammanhållen utbildning i svenska språket för invandare beskrivs skillnader och likheter mellan sfi och svenska som andra språk i komvux på grundläggande nivå. Vidare presen- teras utredningens förslag på förändring av sfi till att kurserna ges inom sammanhållna studievägar.

I kapitel 7 Sfi blir en del av komvux presenteras utredningens förslag om att sfi ska upphöra som egen skolform och i stället utgöra en del av komvux.

I kapitel 8 Flexibilitet och individanpassning redogör utred- ningen för begreppen flexibilitet och individanpassning. Vidare presenteras utredningens förslag till förtydligande i skollagen att huvudmannen för sfi ska verka för att undervisningen erbjuds på tider som passar eleven.

I kapitel 9 Sfi-peng redogör utredningen för olika modeller för hur ett valfrihetssystem kan utformas i relation till bestämmelser om upphandling. Vidare presenteras förslag om hur ett valfrihets- system i sfi kan utformas och i övrigt förslag som är relaterade till valfrihetssystemet. Det rör bl.a. hur enskilda utbildningsanordnare kan godkännas som huvudmän för sfi och hur ersättning (sfi-peng) kan utformas och utbetalas.

I kapitel 10 Kommunernas ansvar för mottagande, information, vägledning m.m. presenteras utredningen förslag som hänger samman med kommunernas ansvar och skyldighet att tillhandahålla sfi för den som har rätt att delta i utbildningen. Det rör bl.a. tid för att påbörja sfi, mottagande, studievägledning och den individuella studieplanen.

I kapitel 11 Avbrott och tidsgränser i utbildningen presenteras utredningens förslag om hur avbrott i studierna kan ske och hur

129

Utredningens uppdrag och arbete

SOU 2013:76

studierna kan återupptas. Utredningen resonerar även om tids- begränsning av sfi med utgångspunkt från betänkandet Tid för snabb flexibel sfi som lämnades av utredningen om tidsbegränsad sfi (SOU 2011:19).

I kapitel 12 Tillsyn, kvalitetsgranskning, uppföljning och utvärdering presenteras utredningens förslag och bedömningar för statlig tillsyn m.m. av enskilda utbildningsanordnare som godkänns som huvudmän att bedriva sfi. Förslag lämnas även om kommunal insyn.

I kapitel 13 Valfrihet i komvux redovisar utredningen förslag om hur ett valfrihetssystem inom hela den kommunala vuxenutbild- ningen kan utformas. Förslagen tar sin utgångspunkt i de förslag som lämnats i kapitel 9 om valfrihetssystem för sfi med sfi-peng.

I kapitel 14 Sfi för dem som omfattas av etableringslagen pre- senterar utredningen förslag om att Arbetsförmedlingen ges möjlighet att upphandla sfi i kombination med arbetsmarknads- politiska åtgärder. Möjligheten att upphandla sfi avser de personer som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

I kapitel 15 Samverkan redovisar utredningen hur samverkan mellan olika aktörer med anknytning till sfi är reglerad samt ger ett antal exempel på samverkansarbete. I kapitlet behandlas också frågor om interkommunal ersättning och entreprenad inom kom- munal vuxenutbildning.

I kapitel 16 Andra frågeställningar utredningen valt att uppmärk- samma tar utredningen upp ett antal frågeställningar som utred- ningen vill fästa regeringens uppmärksamhet på. Några förslag eller bedömningar i dessa frågor lämnas inte.

I kapitel 17 Konsekvenser av utredningens förslag redovisas en analys av vilka konsekvenser utredningens förslag får vilket även inkluderar kostnads- och finansiella konsekvenser.

I kapitel 18 Författningskommentarer lämnas kommentarer till förslag i kapitel 1 om ny lag eller ändring av lag.

130

3 Sfi – kort historik

3.1Bakgrund och utveckling

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) har bedrivits i snart 50 år. Nedan redovisas kortfattat hur utvecklingen sett ut och de föränd- ringar som skett.

För en mer utförlig beskrivning av utvecklingen av sfi hänvisas till rapporterna Vem älskar sfi? (Skolverket 1997), Svenskunder- visning för invandrare – egen skolform eller del av Komvux? (Statskontoret 2000) samt betänkandet Vägen vidare – vidare vägar (SOU 2003:77). Utvecklingen sedan 1990-talet beskrivs i rapporten Sfi – resultat, genomförande och lärarkompetens, en utvärdering av svenska för invandrare (Statskontoret 2009).

1960-talet

Vid starten av sfi i mitten av 1960-talet fick studieförbunden upp- draget att anordna verksamheten. Studieförbundens verksamhet har beskrivits som spretig och med skiftande kvalitet i olika delar av landet. Läro- och kursplaner för sfi saknades och undervisningen genomfördes av studiecirkelledare som inte alltid hade utbildning eller tillräcklig kompetens för att undervisa i en kvalificerad språk- utbildning.

131

Sfi – kort historik

SOU 2013:76

1970-talet

I början av 1970-talet öppnades möjligheten för arbetsmarknads- utbildningar att även innehålla sfi. Undervisningen överfördes successivt från studieförbunden till AMU-centren1 runt om i landet, vilket samtidigt markerade arbetslinjen och vikten av en tidig språkinlärning för att kunna få ett arbete. Den första läro- planen utformades och lärarutbildningar i form av s.k. YRK-kurser anordnades vid fler universitet. Mot slutet av 1970-talet hade AMU-centren tagit hand om större delen av sfi inom ramen för olika arbetsmarknadsutbildningar.

1980-talet

I mitten av 1980-talet fick kommunerna ansvar för grundläggande sfi enligt lagen (1986:159) om grundläggande svenskundervisning för invandrare. Ansvaret för sfi blev därmed delat mellan kom- munerna och AMU-center/studieförbunden. De sistnämnda hade ansvaret för påbyggnadsutbildning efter kommunernas grund- utbildning. En särskild läroplan för undervisningen och vissa kompetenskrav för lärarna utformades. Förändringarna var ett resultat av Sfi-kommitténs arbete som 1981 resulterade i betänkandet Svenskundervisning för vuxna invandrare (SOU 1981:86).

1990-talet

I början på 1990-talet överfördes ansvaret och huvudmannaskapet för sfi helt till kommunerna och bestämmelser om undervisningen skrevs in i skollagen (1985:1100). Kommunerna har därefter varit huvudmän för sfi. Betyg och centrala prov infördes. Kommunerna blev enligt skollagen skyldiga att hålla sfi tillgänglig så att en kurs kunde påbörjas inom tre månader från det att rätten till sfi inträtt.

1 Arbetsmarknadsutbildningscenter som etablerades på 1950-talet. Ombildades till AMU- Gruppen 1986 och är från 2000 Lernia AB.

132

SOU 2013:76

Sfi – kort historik

2000-talet

En ny kursplan för sfi med fyra kurser på tre olika studievägar infördes 2002. Med den nya kursplanen anpassades sfi bättre till individernas skiftande bakgrund och förutsättningar och betyg skulle ges efter varje avslutad kurs. Kursplanen gäller fortfarande med vissa justeringar.

Sfi renodlades till att vara en språkutbildning och samhälls- information, som tidigare ingick, togs bort ur kursplanen. Läs- och skrivinlärning (alfabetisering) överfördes från grundläggande vuxen- utbildning till sfi som en egen del att läsas fristående eller kombinerat med någon av kurserna.

Kommunerna fick möjlighet att i samarbete med Arbetsförmedlingen ge sfi-studerande språkövning i arbetslivet genom att nya bestämmelser om detta infördes i skollagen. Ett minimikrav på i genomsnitt 15 timmars undervisningstid i veckan under en fyraveckorsperiod infördes. Undervisningen skulle kunna kompletteras med självstudier men även med andra insatser som praktik, arbete, andra studier eller rehabilitering.

Etableringsreformen trädde i kraft den 1 december 2010. I samband med detta infördes bestämmelser i skollagen (2010:800) om när sfi ska kunna påbörjas för de som omfattas av reformen. Kommunerna ska verka för att de som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare ska kunna påbörja sfi inom en månad från det att den nyanlände anmält sig till en sfi-kurs hos kommunen.

3.2Några årtal

1965 En avgiftsfri försöksundervisning med studieförbunden som anordnare införs.

1971 En första läroplan (rekommendationer) för sfi utarbetas.

1973 Anställda invandrare får rätt att på arbetstid delta i sfi under 160 eller 240 timmar.

1978 Läroplanen från 1971 ersätts av Allmänna mål och riktlinjer för undervisningen i svenska för invandrare (SÖ 1978). Sfi- kommittén tillsätts med uppdrag att se över verksamheten samt föreslå förbättringar och hur verksamheten kunde permanentas och lämnar sitt betänkande 1981.

133

Sfi – kort historik

SOU 2013:76

1986 Lagen om grundläggande svenskundervisning för invandrare träder i kraft. En särskild läroplan för undervisningen utformas. Sfi-deltagarna fick 700 timmar fördelade på kom- munal grund-sfi och påbyggnads-sfi hos AMU-center och studieförbund.

1991 En ny sfi-reform genomförs med en ny läroplan (Lsfi91) och bestämmelserna om sfi överförs till skollagen (1985:1100). Grund- och påbyggnads-sfi ersätts av en sammanhållen utbild- ning, grund-sfi. Kommunerna blir huvudman för all sfi.

1994 Läroplanen från 1991 upphör. Sfi ska vila på de värden som anges i läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf94). Alla som har behov ges rätt till undervisningen i sfi. Betyg och centrala prov införs. Kommunerna blir skyldiga att se till att sfi kan påbörjas inom tre månader från det att rätten till sfi inträtt.

2003 En ny kursplan införs med fyra kurser på tre olika studie- vägar; studieväg 1 med kurs A och B, studieväg 2 med kurs B och C och studieväg 3 med kurs C och D.

2007 Sfi renodlas till en språkutbildning. Läs- och skrivinlärning (alfabetisering) överförs till sfi som en egen del som kan läsas fristående eller kombinerat med någon av kurserna.

Vidare införs vissa nya bestämmelser i skollagen om bl. a. kommunernas samarbete med Arbetsförmedlingen. Ett mini- mikrav på att utbildningen, i genomsnitt under en fyra- veckorsperiod, ska omfatta minst 15 timmars undervisning i veckan införs.

2012 En ny betygsskala med fem betygssteg A–E för godkänt resultat och F för icke godkänt resultat införs och ersätter de tidigare betygen Godkänt och Väl Godkänd. Det blir också obligatoriskt att varje studerande ska ha en individuell studie- plan.

134

4 Sfi i dag

I detta kapitel redovisar utredningen vissa fakta och uppgifter om den utbildning i svenska för invandrare (sfi) som genomförs med kommunerna som huvudman. Underlag för redovisningen är dels vad utredningen fått fram genom besök och kontakter, utredningens kommunenkät, rapporter och styrdokument, dels genom statistik som inhämtats från Statens Skolverks eller Statistiska centralbyråns (SCB:s) hemsidor samt särskilt beställd från SCB. I avsnittet görs också vissa jämförelser med de resultat Statskontoret redovisade i en rapport 2009.1 I detta kapitel avses med Statskontoret denna rapport om inget annat anges.

4.1Sfi-utbildningen – ansvar och organisering

Sedan 1991 är kommunen huvudman för sfi. Utbildningen utgör en del av vuxenutbildningen och regleras i 22 kap. skollagen (2010:800), förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning, förordningen (SKOLFS 2009:2) om kursplan för utbildning i svenska för invandrare och förordning (SKOLFS 2012:101) om läroplan för vuxenutbildningen.

Rätt att delta i sfi har en person från och med andra kalender- halvåret det år personen fyller 16 år, om personen är bosatt i landet och saknar sådana grundläggande kunskaper i svenska språket som sfi syftar till att ge. Finländska medborgare som arbetar i Sverige men är bosatta i Finland nära den svenska gränsen har rätt att delta om personen saknar de grundläggande kunskaperna i svenska. Den som har sådana kunskaper i det danska eller norska språket att grundläggande svenskundervisning inte kan anses nödvändig, har inte rätt att delta i sfi.

1 Statskontoret (2009). Sfi – resultat, genomförande och lärarkompetens. En utvärdering av svenska för invandrare. Rapport 2009:2.

135

Sfi i dag

SOU 2013:76

4.1.1Kommunernas ansvar och skyldighet

En kommun är enligt skollagen skyldig att se till att den som har rätt att delta i sfi kan påbörja utbildningen så snart som möjligt och senast inom tre månader från det att rätten inträtt. Rätten att delta i utbildningen uppstår i princip det datum personen folkbokförs i en kommun, förutsatt att övriga villkor för deltagande är uppfyllda. När det gäller nyanlända invandrare som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (etablerings- lagen) ska kommunen aktivt verka för att utbildningen kan påbörjas inom en månad från det att den nyanlände anmält sig till sfi hos kommunen. Kommunerna har i detta avseende därmed två tidsgränser för sfi-start att förhålla sig till.

Varje kommun ska vidare aktivt verka för att nå dem i kom- munen som har rätt till utbildningen och motivera dem att delta i utbildningen. Kommunerna har alltså en lagstadgad skyldighet att ge information om utbildningen till de som har rätt till sfi och motivera dem att också delta i utbildningen.

Vid den första kontakten, dvs. i regel när en person kommer till kommunens mottagning för sfi för att anmäla sig till utbildningen, gör kommunen en bedömning om personen är berättigad att delta och beslutar om personen ska tas emot till utbildningen. Om den sökande bedöms vara behörig att delta i utbildningen, gör kom- munen en kartläggning av personens bakgrund och kunskaper, och placerar personen på en kurs och studieväg. Personen bör normalt också få information om utbildningsutbudet och ges möjlighet att träffa en studie- och yrkesvägledare. Mer om vägledning inför val av utbildningsanordnare finns i avsnitt 10.1.4.

4.1.2Hur sfi organiseras och bedrivs

Hur sfi organiseras

Som huvudman för sfi väljer kommunen själv hur utbildningen ska organiseras. Hur den kommunala verksamheten organiseras ser väldigt olika ut runt om i landet. Den traditionella organisationen i nämnder och tillhörande förvaltningar har förändrats. Det finns exempel på allt från en enda kommunförvaltning till att det inte finns några förvaltningar alls eller att det finns en beställar-/utförar- organisation. Variationen gäller även var ansvaret för sfi ligger och

136

SOU 2013:76

Sfi i dag

det är svårt att få en entydig bild. Statskontoret konstaterar samma sak i sin utvärdering av sfi.

Utredningen har i kommunenkäten frågat om detta för att få en uppfattning om var ansvaret finns. Av kommunerna som svarade angav 56 procent att en skol-/utbildningsförvaltning ansvarar för genomförandet av sfi, sju procent angav att det är en vuxenutbild- ningsförvaltning och åtta procent svarade en vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsförvaltning. Totalt kan det i 71 procent av kommun- erna anses att sfi-ansvaret finns hos förvaltningar med ansvar för utbildnings- och skolfrågor. Detta överensstämmer med Statskontorets utvärdering där 71 procent angav skolförvaltning. Statskontoret hade dock inte med vuxenutbildningsförvaltning som svarsalternativ varför det är svårt att jämföra. I kommunenkäten svarade 22 procent med svarsalternativet ”annan” och skrev sam- tidigt vilken förvaltning det är. Av kommentarer till svaren går det att utläsa att det ofta handlar om verksamhet med ansvar för utbild- ning eller vuxenutbildning, ibland i kombination med arbetsmark- nads-/näringslivsfrågor. I Statskontorets utvärdering angav en fjärdedel svaret ”annat”. Statskontoret menade att detta pekar på svårigheten att besvara frågan, eftersom det finns en stor variation på tänkbara svar som det är svårt att täcka in i färdiga svarsalter- nativ. Av de 16 kommuner Statskontoret hade med i sin fallstudie uppgav två tredjedelar att sfi-ansvaret fanns hos en nämnd eller förvaltning som också hade ansvar för annan vuxenutbildning. Motsvarande gäller för flera av de kommuner utredningen besökt.

Hur sfi bedrivs

Utbildningen kan genomföras på olika sätt. Kommunerna kan bedriva sfi helt i egen regi, helt upphandla utbildningen av enskilda utbildningsanordnare eller kombinera egen regi och upphandling. Samverkan mellan ett antal kommuner när det gäller genom- förandet av sfi kan ske inom ramen för ett kommunalförbund. Utbildningsförbund kan vara en annan benämning på en sådan organisation och samverkansformen gemensam nämnd används också. I kommunenkäten har utredningen sett en variation på mellan två till fem kommuner i sådana förbundslösningar. Folk- högskolor kan också bedriva sfi med egen betygsrätt utan att vara upphandlade.

137

Sfi i dag

SOU 2013:76

Samverkan kan också ske genom avtal och överenskommelser mellan kommuner där varje enskild kommun har kvar ansvaret för sin sfi. I något sådant fall har utredningen sett att ett antal kom- muner inrättat ett samordningskansli för sfi. I ett kommunal- förbund ligger ansvaret på förbundet med en egen politisk nämnd.

Eleven blir i regel anvisad till en sfi-plats vilket normalt sker när kommunen bedriver sfi i egen regi. Är utbildningen upphandlad av flera enskilda utbildningsanordnare kan eleven ha viss möjlighet att välja utbildningsanordnare. Upphandlingen sker i regel enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) och kan ske i kombina- tion med att kommunen bedriver sfi i egen regi. I några kommuner tillämpas en modell med fritt val för eleven där anordnarna god- känns/auktoriseras av kommunen. Nacka kommun var först att införa denna modell. I bl.a. Stockholms kommun upphandlas utbildningsanordnare enligt tjänstekoncession som ger möjlighet för eleven att välja en utbildningsanordnare. I avsnitt 9.2 beskrivs upphandlingsformer och bestämmelser för detta närmare.

Figur 4.1 nedan visar schematiskt hur driftsformerna ser ut beroende på om eleven anvisas en plats i sfi eller har möjlighet att välja utbildningsanordnare, och om sfi upphandlas eller inte.

Figur 4.1 Kommunen har ansvar – driftsformerna varierar

I kommunenkäten frågade utredningen hur sfi bedrivs. Totalt 76 procent av kommunerna svarade att utbildningen bedrivs i egen regi. Av de 24 procent som svarade att utbildningsanordnare upp- handlas angav 11 procent att sfi bedrivs både i egen och upphandlad regi och 13 procent endast i upphandlad regi. Statskontoret hade motsvarande fråga i sin utvärdering med i stort sett samma resultat.

138

SOU 2013:76

Sfi i dag

Andelen som svarat endast i upphandlad regi har dock ökat från 9 till 13 procent medan de två andra svarsalternativen minskat med två procentenheter vardera vid en jämförelse mellan kommunenkäten och Statskontoret.

Figur 4.2 visar hur sfi bedrivs i respektive kommungrupp2. Av diagrammet framgår att alla tre storstäderna bedriver sfi både i egen och upphandlad regi. Upphandling sker i minst utsträckning i kom- muner i tätbefolkad region.

Figur 4.2 Hur sfi bedrivs i respektive kommungrupp

 

Endast kommunal egen regi

100%

Både kommunal egen och upphandlad regi

Endast upphandlad regi

90%

 

80%

 

70%

 

60%

 

50%

 

40%

 

30%

 

20%

 

10%

 

0%

 

Källa: Utredningens kommunenkät.

 

I kommunenkäten svarade 52 kommuner3 att de upphandlar utbild- ningsanordnare. Av dessa svarade 65 procent att det sker enligt lagen om offentlig upphandling. Av de som svarade ”annat sätt” uppgav 15 av de 18 kommunerna fyra olika alternativ:

2Kommungrupper enligt indelning av Sveriges Kommuner och Landsting

3Kommunal-/utbildningsförbund har besvarat enkäten som en kommun. Om varje enskild kommun räknas är det 58 kommuner som svarat att de upphandlar.

139

Sfi i dag

SOU 2013:76

samverkan/avtal/interkommunal ersättning (7), tjänstekoncession (4), auktorisation (3) och folkhögskola (1).

Antalet kommuner som bedriver sfi i egen regi är alltså betydligt fler än de som upphandlar. Eleverna finns samtidigt i de tre kom- mungrupper där upphandling är vanligare. Tre fjärdedelar av eleverna 2011 finns i kommungrupperna storstäder, förorter till storstäder och större städer (figur 4.3).

Figur 4.3 Andel sfi-elever 2011 i respektive kommungrupp

35%

30%

25%

20%

15%

10%

5%

0%

Källa: Egen bearbetning av beställd statistik från SCB.

4.1.3Andra anordnare av sfi än kommun

Skolverket delar i sin statistik in sfi-anordnare i kommunal, folk- högskola, studieförbund och annan anordnare. Med annan anord- nare avses här en annan enskild utbildningsanordnare än folk- högskola eller studieförbund som bedriver sfi på uppdrag av en kommun. I betänkandet används även begreppet enskild utbild- ningsanordnare i andra kapitel och då avses alla andra anordnare av sfi som inte är kommunal egen regi, dvs. inklusive folkhögskola

140

SOU 2013:76

Sfi i dag

och studieförbund. I detta kapitel används sfi-anordnare som begrepp för hela gruppen.

När det gäller antalet elever är det flest inom kommunal sfi i egen regi. Andelen elever i den kommunala egenregin har dock minskat medan andelen hos annan anordnare har ökat i lika hög grad. Studieförbunden har tappat något i andel elever medan folkhög- skolornas andel är mycket låg trots att fler folkhögskolor bedrivit sfi under 2011 jämfört med tidigare år.4 Utvecklingen sedan läsåret 1999/2000 fram till kalenderåret5 2011 visar att kommunerna i större utsträckning än tidigare upphandlar andra utbildnings- anordnare att bedriva sfi (tabell 4.1). För studieresultat för olika sfi-anordnare, se avsnitt 4.3.5.

Tabell 4.1

Sfi-elever hos olika anordnare

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Läsår/

Kommun

%

Folkhög-

%

Studie-

%

Annan

%

Kalenderår

 

 

skola

 

förbund

 

anordnare

 

1999/2000

29 876

87,6

52

0,2

1 466

4,3

2 721

7,9

2006

43 193

69,6

230

0,4

3 045

4,9

15 595

25,1

2011

67 124

65,5

868

0,8

3 332

3,3

31 110

30,4

Källa: Skolverket.

Enligt kommunenkäten varierade antalet upphandlade sfi-anord- nare i kommunerna mellan 1 till 15 och i genomsnitt upphandlades tre anordnare per kommun. De mest förekommande utbildnings- anordnarna var Lernia (41 procent), Eductus (35 procent) samt Folkuniversitetet och Hermods (24 procent). I figur 4.4 redovisas i hur många kommuner respektive sfi-anordnare var upphandlad. I Övrig annan anordnare ingår 13 olika anordnare som var upphand- lade i en eller högst två kommuner6. Samma kommun kunde ha upphandlat flera av dessa. Göteborg hade t.ex. fem av anordnarna och totalt hade åtta olika kommuner upphandlat dessa 13 anordnare.

4Detta avser den sfi folkhögskolor med betygsrätt. Upphandlade folkhögskolor ingår i annan anordnare.

5Från och med 2009 redovisar Skolverket statistik för sfi på kalenderår i stället för på läsår med kalenderåret 2000 som tidigaste år.

6I två kommuner: Iris Hadar, Merit och Omsorgslyftet. I en kommun: ABL Konsult, Cuben, Göteborgs tekniska college, Humanus Syd, INtegra, Niketo, NKdata, Stockholms universitets kursverksamhet, Studium och Sveas.

141

Sfi i dag

SOU 2013:76

Figur 4.4 Upphandlade utbildningsanordnare för sfi i antal kommuner (april 2011)

Folkhögskola

Vuxenskolan ABF Folkuniversitetet Övriga anordnare Didaktus Competens Miroi

Utbildningsborgen InfoKomp Jensen Hermods Eductus Lernia

0

5

10

15

20

25

Källa: Utredningens kommunenkät.

Annan anordnare

En annan anordnare är i regel ett privat utbildningsföretag som kan bedriva verksamhet över hela landet inom flera utbildningsområden och inte enbart sfi. Ett antal av dessa anordnare kan leverera arbets- marknadsutbildningar och kurser inom ramen för vuxenutbild- ningen och kan därför också kombinera sfi och arbetsmarknads- utbildning. Verksamhet med etableringslots för de som omfattas av etableringslagen förekommer också hos dessa anordnare. Exempel på rikstäckande annan anordnare är Lernia, Eductus, och Hermods. Det finns också annan anordnare som arbetar mer lokalt eller geografiskt avgränsat. Exempel på det är Merit i Malmö och Sveas i Göteborg.

Av kommunenkäten framgår att det fanns ett tjugofemtal sfi- anordnare som kan räknas till annan anordnare. Totalt 33 kommuner uppgav en eller två upphandlade annan anordnare. Dessa kommuner återfinns i alla kommungrupper utom storstäder. Fem kommuner

142

SOU 2013:76

Sfi i dag

och Kunskapscentrum Nordost7 hade upphandlat mer än tio annan anordnare. Samtliga dessa kommuner tillhör kommungrupperna storstäder (Stockholm och Göteborg) eller förorter till storstäder (till Stockholm). I Malmö fanns sju upphandlade anordnare, i Helsingborg sex och i Västerås och Växjö fyra stycken.

Folkhögskolor

Folkhögskolornas traditionella utbildningsutbud inordnas inte under skollagen eftersom folkbildningen är skild från skolväsendet. Folkhögskolan är en studieform för vuxna med en lägsta åldersgräns på 18 år för de allmänna kurserna. Det finns 150 folkhögskolor runt om i landet och cirka 70 procent av skolorna är folkrörelsedrivna. Övriga drivs av regioner/landsting och en folkhögskola drivs av en kommun. Folkhögskolorna finansieras genom statsbidrag och lands- tingsbidrag.

En person som har rätt att delta i sfi kan göra detta vid en folkhögskola. En förutsättning för att delta är att folkhögskolan har meddelats betygsrätt med stöd av 29 kap. 24 § skollagen samt har förklarat sig villig att ta emot den sökande till utbildningen.

En ”skolpengs-modell” existerar för folkhögskolorna genom att kommunerna ska ersätta folkhögskolan för en sfi-elev med mot- svarande de kostnader kommunen har för sin egen sfi-verksamhet. Se avsnitt 9.5.1 där ersättningen beskrivs närmare.

Sfi vid en folkhögskola kan också vara upphandlad av en kom- mun. Av kommunenkäten framgår att Härnösands folkhögskola bedrivit sfi på uppdrag av kommunen genom upphandling. I Göteborg och Malmö var några folkhögskolor upphandlade. Totalt har åtta kommuner och ett kommunalförbund8 uppgett att folk- högskolor upphandlats för sfi.

Folkhögskolor som bedriver sfi med betygsrätt har en mycket liten andel av sfi-elever med mindre än en procent. Utredningen har bl. a. uppfattat att ersättningen för sfi-elever kan vara lägre än vad en folkhögskola får i bidrag för elever på de allmänna eller profilinriktade kurser som skolan bedriver. Detta kan vara ett bidragande skäl till att det är ganska få folkhögskolor med betygsrätt som erbjuder sfi. Det är mer vanligt att folkhögskolorna har kurser i svenska som

7Kunskapscentrum Nordost (KCNO) är ett gemensamt samordningskansli för vuxen- utbildning och sfi för kommunerna Täby, Danderyd, Vallentuna och Vaxholm. Formellt är det dock respektive kommun som har ansvaret för sin sfi.

8Lapplands kommunalförbund med kommunerna Kiruna, Gällivare, Jokkmokk och Pajala.

143

Sfi i dag

SOU 2013:76

bygger på att eleven genomgått sfi och har betyg från i regel minst kurs C i sfi. Sådana kurser kan då ha en viss yrkesinriktad profil.

Studieförbund

Studieförbunden är en mötesplats för bildning och kultur och finns över hela landet. Alla medborgare är välkomna att delta i verk- samheten. Studiecirkeln är den mest kännetecknande verksamhets- formen för studieförbunden. När utbildningen i svenska för invandrare startade för cirka 50 år sedan var det studieförbunden som fick uppdraget att bedriva verksamheten. I dag är studie- förbundens andel av sfi-elever liten med cirka 3 procent.

Enligt Folkbildningsrådet finns det tio studieförbund. Tre av studieförbunden bedrev enligt kommunenkäten sfi på uppdrag av en kommun. Folkuniversitetet9 fanns i 12 kommuner, ABF i sex och Vuxenskolan i två kommuner.

4.2Studievägar, kurser och betyg

4.2.1Studievägar och kurser

Utbildning i sfi består i dag av tre olika studievägar; 1, 2 och 3. Studievägarna riktar sig till personer med olika bakgrund, förutsätt- ningar och mål. Studieväg 1 vänder sig i första hand till personer med mycket kort studiebakgrund och studieväg 3 till de som är vana att studera och har längre utbildningsbakgrund.

Utbildningen bedrivs i form av fyra olika kurser, A, B, C och D. De olika studievägarna består av följande kurser.

Studieväg 1 – kurs A och B Studieväg 2 – kurs B och C Studieväg 3 – kurs C och D

Kurserna B och C finns i två studievägar och kan därmed vara antingen nybörjarkurs eller fortsättningskurs. Oavsett om det är en nybörjarkurs eller fortsättningskurs är kurskraven desamma, men kurserna får olika utformning beroende på elevens studievana,

9 Enligt Folkbildningsrådets Fakta om folkbildning 2012 är Folkuniversitetet ett studie- förbund.

144

SOU 2013:76

Sfi i dag

utbildningsbakgrund och kunskaper i svenska vid kursstarten samt vald studieväg.

Bedömningen av på vilken nivå en person ska börja sina studier utgår från en kartläggning av bl. a. hans eller hennes kunskaper, förutsättningar och vad som i övrigt kan ha betydelse för möjlig- heten att uppfylla kraven. En elev kan avsluta sfi efter respektive kurs, men intentionen är att alla deltagare ska ges möjlighet att studera till och med kurs D oavsett på vilken kurs och studieväg utbildningen påbörjas.

Sfi kan även bestå av läs- och skrivinlärning. Denna del av utbild- ningen vänder sig till personer utan tidigare utbildning och till personer som har kort utbildning och som inte är funktionellt litterata. Läs- och skrivinlärning knyts inte till någon av kurserna A-D, utan utgör en egen del. Denna del kan läsas fristående eller kombinerat med någon av kurserna.

4.2.2Betyg och nationella prov

Betyg ska sättas på varje avslutad kurs. Utgångspunkten för bedöm- ningen ska vara elevens förmåga att använda det svenska språket på ett begripligt sätt i olika syften i vardags-, samhälls- och arbetsliv. Som betyg används någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F. Högsta godkända betyg betecknas med A och lägsta med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F. För den del som avser läs- och skrivinlärning sätts inte betyg.

Bedömningen ska omfatta elevens kunskaper i enlighet med kun- skapskrav för betygen A, B, C, D och E. Kunskapskraven är formul- erade utifrån fem aspekter: hörförståelse, läsförståelse, muntlig interaktion, muntlig produktion och skriftlig färdighet. Kraven ska inte bedömas fristående från varandra utan läraren måste göra en helhetsbedömning av elevens språkliga förmåga och utgå från vad eleven faktiskt klarar av språkligt. Den språkliga korrektheten ska relateras till den innehållsliga och språkliga komplexiteten.

Lärarna ska inom sfi använda nationella slutprov på kurserna B, C och D. De nationella slutproven i sfi är obligatoriska och ett stöd för lärare vid betygssättningen. Proven utarbetas vid Institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet på uppdrag av Skolverket.

145

Sfi i dag

SOU 2013:76

4.3Sfi-elever

4.3.1Antal elever

Kalenderåret 2011 deltog drygt 102 000 elever i sfi. Av dessa var cirka 38 600 nybörjare. Antalet sfi-elever har sedan 1999 konstant ökat och antalet har till och med 2011 nästan tredubblats jämfört med 1999. Andelen kvinnor är högre än andelen män, cirka 58 respektive 42 procent. Skillnaden har minskat något mellan 1999 och 2011. Andelen nybörjare under ett år har varierat mellan cirka 42 och 50 procent av eleverna fram till 2006 men har därefter minskat till knappt 38 procent fram till 2011. Antalet nybörjare har inte ökat på mot- svarande sätt som antalet elever totalt. Jämfört med det nästan tre- dubbla totala antalet elever, har antalet nybörjare bara något mer än fördubblats under samma tidsperiod (tabell 4.2).

Tabell 4.2 Sfi-elever efter kön och nybörjare, antal och andel i procent, utveckling 1999–2011

År

Antal

Andel

Andel

Antal

Andel av

totalt

kvinnor %

män %

Nybörjare

elever %

 

 

 

 

 

 

 

1999

36 176

60,3

39,7

15 319

42,3

2002

44 723

59,0

41,0

20 255

45,3

2006

62 063

58,3

41,7

31 109

50,1

2009

91 237

57,4

42,6

36 090

39,6

2010

96 136

57,3

42,7

37 681

39,1

2011

102 434

57,6

42,4

38 612

37,7

 

 

 

 

 

 

Källa: Skolverket.

Nyanlända kommer till Sverige av olika skäl. I statistik som utred- ningen beställt från SCB har de eleverna delats upp i sex kategorier; flyktingar, anhöriga, arbetskraftsinvandrare, EU-/EES-medborgare, studerande och övriga. I kategorin flyktingar ingår anhöriga till flyktingar om inget annat anges och i anhöriga ingår anhöriga till arbetskraftsinvandrare, EU-/EES-medborgare och anknytningar till i Sverige bosatta personer. I figur 4.5 framgår fördelningen på de sex kategorierna för sfi-elever 2011 och uppdelat på kön.

Anhöriga utgör den största gruppen och flyktingar inklusive anhöriga till dessa den näst största. Två tredjedelar (65 procent) av de anhöriga är kvinnor. Bland flyktingar utgör kvinnorna 54 pro- cent och bland arbetskraftsinvandrare utgör männen nästan tre fjärdedelar (73 procent).

146

SOU 2013:76

Sfi i dag

Figur 4.5 Antal sfi-elever 2011 efter kategori och kön

Källa: Egen bearbetning av beställd statistik från SCB.

Kategorin anhöriga kan delas upp i tre grupper efter grunden för uppehållstillstånd; anknytningar till i Sverige bosatta personer, anhöriga till EU-/EES-medborgare och anhöriga till arbetskrafts- invandrare. En sådan uppdelning visar att antalet anknytningar till i Sverige bosatta personer som deltog i sfi är betydligt högre än anhöriga till EU-/EES-medborgare och till arbetskraftsinvandrare. Av antalet anhöriga utgjorde anknytningar till i Sverige bosatta personer 89 procent av sfi-elever 2011 i kategorin anhöriga (figur 4.6).

147

Sfi i dag

SOU 2013:76

Figur 4.6 Antal sfi-elever 2011 i kategori anhöriga uppdelad på tillståndsgrund och efter kön

Källa: Egen bearbetning av beställd statistik från SCB.

Utredningen kan också visa hur eleverna 2011 fördelar sig efter kategori och kommungrupp. Av figur 4.7 framgår att det finns en tydlig skillnad mellan kommuner i storstadsregioner och kom- muner utanför dessa regioner. Anhöriga utgör mer än hälften av sfi-elever i storstadsregionerna, dvs. i de tre storstäderna och för- orter till dessa. I förorter till större städer och turism- och besöks- näringskommuner utgör anhöriga den största andelen av eleverna. I glesbygdskommuner och kommuner i tätbefolkad region utgör flyktingar mer än hälften av eleverna och i kommuner i glesbefolkad region nästan hälften.

148

SOU 2013:76

Sfi i dag

Figur 4.7 Andel sfi-elever 2011 i respektive kommungrupp

Källa: Egen bearbetning av beställd statistik från SCB.

4.3.2Utbildningsbakgrund

Utbildningsbakgrunden redovisas av Skolverket i antal utbild- ningsår och bygger på vad deltagarna själva uppgett vid intervjuer med huvudman eller anordnare10. Av antalet elever 2011 hade 39 procent högst nio år i skola (högst grundskolenivå), 27 procent 10– 12 år (högst gymnasienivå)och 33 procent 13 år eller mer (hög- skolenivå). I tabell 4.3 nedan är grundskolenivån uppdelad i tre intervall eftersom den uppgivna tiden i grundskola kan variera. Andelen kvinnor är högre i den lägsta utbildningsnivån medan andelen män är högre bland de med gymnasie- eller högskolenivå.

Andelen som deltagit i läs- och skrivinlärning utgjorde 2011 en knapp fjärdedel. En stor del av dessa är analfabeter eller korttids-

10 Utbildningsstatistik, PM 2012-06-28, Skolverket.

149

Sfi i dag

SOU 2013:76

utbildade men det är inte givet att den som deltar i läs- och skriv- inlärning behöver vara analfabet eller ha kort skolbakgrund. En grund för att delta i alfabetisering är även att eleven inte har ett latinskt alfabet. Andelen som deltar i detta har minskat något mellan 2007 och 2011 och andelen kvinnor är högre. Andelen i alfabetisering varierar givetvis beroende på studieväg. På studieväg 1 har mer än hälften av eleverna deltagit i alfabetisering, på studie- väg 2 knappt 30 procent och på studieväg 3 mindre än en tiondel.

Tabell 4.3 Andel i procent efter utbildningsbakgrund och kön 2011, 2009 och 2007

 

 

2011

 

 

2009

 

 

2007

 

Utbildningsår

Tot

Kv

Män

Tot

Kv

Män

Tot

Kv

Män

Högst 3 år

14

16

12

13

15

11

12

14

11

4-6 år

10

12

9

11

12

9

12

13

11

7-9 år

15

15

15

15

15

15

16

16

16

10-12 år

27

26

29

28

27

30

29

28

30

13 år eller mer

33

31

36

33

31

36

31

39

33

Delt i läs- o

 

 

 

 

 

 

 

 

 

skrivinlärning

23

25

20

25

27

23

28

29

28

Källa: Skolverket.

I den statistik utredningen beställt från SCB finns utbildnings- bakgrund fördelad på de olika kategorierna för elever i sfi 2011. Elever med okänd bakgrund eller som uppgett att de inte gått i skolan redovisas här i en egen grupp och 9-årig skolgång är inte uppdelad i likhet med Skolverket.

Flyktingar avviker från de andra kategorierna med en majoritet med högst 9 års utbildning. Med kategorin anhöriga uppdelad på motsvarande sätt som i figur 4.6. finns det en lite större andel med högst 9-årig utbildning bland anknytningar till boende i Sverige. En majoritet av dessa har ändå minst motsvarande gymnasieutbildning. I de övriga grupperna utgör elever med motsvarande gymnasie- eller universitets-/högskoleutbildning en klar majoritet (figur 4.8). Tre fjärdedelar av eleverna 2011 fanns i de två kategorier som har störst andel med högst nio års utbildningsbakgrund.

150

SOU 2013:76

Sfi i dag

Figur 4.8 Utbildningsbakgrund hos sfi-elever 2011 efter kategori med anhöriga uppdelad efter tillståndsgrund

Okänd/0 års utb

1-9 års utb

10-12 års utb

13 års utb eller mer

90%

 

 

 

80%

 

 

 

70%

 

 

 

60%

 

 

 

50%

 

 

 

40%

 

 

 

30%

 

 

 

20%

 

 

 

10%

 

 

 

0%

 

 

 

Källa: Egen bearbetning av beställd statistik från SCB.

4.3.3Åldersfördelning

Åldersfördelningen är konstant över åren enligt Skolverkets statistik. Nästan tre fjärdedelar av eleverna 2011 var i åldern 20–39 år och 22 procent i åldern 40–54 år. Ungdomar i åldern 16–19 år utgjorde en procent av antalet elever i sfi, dvs. cirka 1 000 personer under 2011 och andelen 55 år och äldre utgjorde fyra procent. Skillnaden mellan kvinnor och män är marginell i de olika ålders- grupperna.

151

Sfi i dag

SOU 2013:76

4.3.4Nationalitet och modersmål

Lite mer än en tredjedel (36 procent) av sfi-elever 2011 var födda i Irak, Somalia, Thailand och Polen. Skillnaden mellan kvinnor och män är liten när det gäller födelseland bortsett från Thailand där kvinnorna överväger stort (figur 4.9).

Figur 4.9 Antal sfi-elever 2011 efter kön och de tio mest förekommande födelseländerna

Källa: Egen bearbetning av beställd statistik från SCB.

Grunden för uppehållstillstånd för eleverna varierar givetvis kraftigt mellan de tio största födelseländerna. Från Somalia var 90 procent flyktingar medan 94 procent av födda i Thailand var anknytningar till personer bosatta i Sverige.

De vanligaste modersmålen bland sfi-elever 2011 var arabiska, somaliska, thailändska och polska.

152

SOU 2013:76

Sfi i dag

4.3.5Studieresultat

Skolverket följer de som påbörjar sin utbildning ett visst år och redovisar studieresultat för dessa t.o.m. utgången av det andra året efter startåret bl.a. efter kön, ålder, utbildningsbakgrund, och anordnare. Redovisningen nedan avser de som påbörjat sfi 2009 och deras resultat till och med 2011 om inget annat anges11.

Totalt slutförde 60 procent någon kurs med godkänt betyg. En högre andel kvinnor än män slutförde någon kurs, 65 respektive 54 procent. Avbrott i utbildningen gjorde 29 procent och en högre andel män avbröt. 11 procent har inte avslutat någon kurs och antagits fortsatt utbildningen under 2012 (figur 4.10).

Figur 4.10 Slutförd högsta kurs tom 2011 för elever som påbörjat sfi 2009

Källa: Skolverket.

Andelen med godkänt betyg på kurs 3D varierar beroende på i vilken kurs eleven påbörjade utbildningen. Vid start på kurs 1A slutförde nio procent kurs 3D. Motsvarande resultat vid start på kurs 2B var 21 procent och 39 procent vid start på kurs 3C. Högst andel med godkänt betyg på kurs 3D, 72 procent, hade de som också startade på kurs 3D.

11 Studierna har påbörjats någon gång under 2009 och slutförandet av en kurs kan ha skett någon gång under 2011 varför det inte går att ange om det rör sig om resultatet efter två år.

153

Sfi i dag

SOU 2013:76

Andelen som startade på kurs 3D utgjorde samtidigt knappt fem procent av eleverna som påbörjade utbildningen 2009. På kurs- erna 2B och 3C började tre fjärdedelar jämnt fördelat mellan kurserna och knappt 15 procent startade på kurs 1A. På den kurs som räknas som nybörjarkurs på respektive studieväg började alltså totalt cirka 90 procent av eleverna. En lite högre andel av kvinnorna började på studieväg 1 jämfört med männen (figur 4.11).

Figur 4.11 Startkurs för de som påbörjat sfi 2009

Källa: Skolverket.

Studieresultaten för de olika åldersgrupperna är relativt lika med undantag för de som var 55 år eller äldre där mindre än hälften, 46 procent, slutförde en kurs. Andelen som avbröt utbildningen är också högre i denna åldersgrupp. Störst andel med slutförd kurs finns bland de mellan 16–24 år där 63 procent slutförde en kurs.

Även för utbildningsbakgrund är det totala utfallet väldigt lika med en variation mellan 60 och 62 procent. De med den kortaste utbildningstiden, 0-3 år, hade högst andel som slutförde en kurs, 62 procent. Skillnaderna ligger i vilken kurs som slutfördes. Av de med kortare utbildningstid, 0–6 år, slutförde en fjärdedel studieväg 1, men 21 procent slutförde också på studieväg 3 varav 18 procent på kurs 3D. Av elever med längre grundskoletid slutförde 30 pro- cent på studieväg 2 och 22 procent på studieväg 3 varav 17 procent

154

SOU 2013:76

Sfi i dag

på kurs 3D. Av de med gymnasienivå slutförde drygt en tredjedel på studieväg 3 varav 27 procent på kurs 3D medan bara en procent slutförde på studieväg 1. Nästan hälften av de med högskolenivå slutförde utbildningen på studieväg 3 varav 37 procent på kurs 3D.

Utredningen har från Skolverket tagit in uppgifter för de som påbörjade sfi under 2008 men med resultat till och med utgången av det tredje året efter startåret. Detta för att kunna jämföra om ytterligare ett studieår har betydelse för resultatet. Till och med 2010 hade 60 procent slutfört någon kurs. En högre andel kvinnor slutförde en kurs, 66 procent mot 55 procent av männen. Vid utgången av 2011 hade 65 procent slutfört någon kurs. Andelen kvinnor ökade med 4 procentenheter och männen med 3. Ett års ytterligare studietid för de som startade sfi 2008 genererade alltså totalt fem procent fler som slutförde någon kurs (figur 4.12).

Figur 4.12 Slutförd kurs t.o.m. 2010 och 2011 för de som påbörjade sfi 2008

2010 2011

80%

70%

60%

50%

40%

30%

20%

10%

0%

Totalt

Kvinnor

Män

Källa: Egen bearbetning av statistik från Skolverket.

Vad gäller studieresultat för olika anordnare 2011 hade folk- högskolor den högsta andelen som slutfört någon kurs, 75 procent. I kommunal sfi var andelen 64 procent. Motsvarande för studie- förbund och annan anordnare var 53 procent. De två sistnämnda

155

Sfi i dag

SOU 2013:76

hade också en högre andel avbrott på mer än en tredjedel mot kom- munernas 25 procent.

Folkhögskolornas resultat måste ses i relation till den mycket låga andel av antalet elever som gått på folkhögskolorna. Av nybörjarna 2009 var det 95 personer som deltog i sfi vid folk- högskola med betygsrätt vilket motsvarar en andel på 0,3 procent av eleverna. Folkhögskolorna hade även lägsta andel avbrott och deltagare som fortsatt utbildningen under 2012.

Sfi-elever vid studieförbunden slutförde utbildningen på studieväg 3 i lite högre utsträckning än hos de övriga anordnarna och den lägsta andelen slutförda på studieväg 3 genomgick utbild- ningen hos annan anordnare eller folkhögskola.

4.3.6Försörjning

Sfi-elever kan grovt ha fyra olika förutsättningar för sin försörjning under tiden studierna pågår. De kan vara 1) självförsörjande genom eget arbete eller genom make/maka, 2) erhålla ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (försörjningsstöd), 3) erhålla aktivitetsstöd när sfi-studierna utgör en förberedande insats enligt förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program och 4) erhålla etableringsersättning enligt förordningen (2010:407) om ersättning till vissa nyanlända invandrare om eleven omfattas av etableringslagen. Kompletterande försörjningsstöd kan förekomma i grupperna 1, 3 och 4 men utgör inte den huvudsakliga försörjningen i de grupperna. Sfi berättigar inte till studiestöd.

Utredningen har tagit in uppgifter om försörjningen i statistiken från SCB. Dessa uppgifter avser sfi-elever 2011. Försörjnings- formerna är uppdelade i ekonomiskt bistånd, aktivitetsstöd, aktivitets- stöd och försörjningsstöd samt ingen offentlig försörjning. I eko- nomiskt bistånd ingår försörjningsstöd, introduktionsersättning och etableringsersättning.

Totalt var det 66 procent som inte hade någon offentlig försörj- ning och 33 procent som hade ekonomiskt bistånd. Andelen med aktivitetsstöd eller aktivitetsstöd och ekonomiskt bistånd var marginell och utgjorde tillsammans 1 procent av eleverna 2011. I figur 4.14 redovisas de två sistnämnda försörjningsformerna tillsammans. Av flyktingar hade 73 procent ekonomiskt bistånd som 2011 kunde vara antingen etableringsersättning eller försörjningsstöd/intro- duktionsersättning. Cirka en fjärdedel av flyktingarna hade samtidigt

156

SOU 2013:76

Sfi i dag

inte någon offentlig försörjning. Bland anknytningar till bosatta i landet hade 86 procent ingen offentlig försörjning och 14 procent ekonomiskt bistånd. I övriga grupper var andelen utan offentlig försörjning mellan 90 och 100 procent (figur 4.13).

Figur 4.13 Försörjningsformer bland sfi-elever 2011

Ekonomiskt bistånd

Ekonomiskt bistånd och/eller aktivitetsstöd

Ingen offentlig försörjning

100%

90%

80%

70%

60%

50%

40%

30%

20%

10%

0%

Källa: Egen bearbetning av beställd statistik från SCB.

I kommunenkäten fick kommunerna12 ange hur stor andel av eleverna som hade etableringsersättning eller introduktionsersätt- ning, försörjningsstöd respektive aktivitetsstöd. Frågan visade sig inte helt enkel att besvara och uppgifter om aktivitetsstöd hade många kommuner inte tillgång till. Även för de övriga försörjnings-

12 I kommunenkäten var det sfi-verksamheten som besvarade frågorna varför det är rimligt att den som besvarat enkäten inte har full kännedom om de studerandes försörjnings- situation.

157

Sfi i dag

SOU 2013:76

formerna kan uppskattningar ha gjorts i svaren. Utredningen redo- visar ändå genomsnittet av respektive försörjningsform men betonar att det måste betraktas som uppskattningar. Svaren avsåg april 2011.

Enligt kommunenkäten hade i genomsnitt 30 procent av sfi- eleverna i april 2011 etableringsersättning eller introduktions- ersättning. Detta stämmer ganska bra överens med andelen flyktingar bland eleverna 2011 som var 31 procent. Denna försörjningsform bör kommunerna rimligen kunna ha en uppfattning om. För- sörjningsstöd hade i genomsnitt 22 procent och aktivitetsstöd i genomsnitt 10 procent av eleverna 2011 enligt svaren i kommun- enkäten. Genomsnittet för de två sistnämnda försörjningsformerna avviker därmed ganska mycket från SCB:s uppgifter.

SCB:s uppgifter får antas vara korrekta eftersom det bygger på registerbaserad statistik från STATIV.13 Kommunernas Sfi-verk- samhet kan inte antas ha fullständig kunskap om alla elevernas försörjningssituation och kan därför ha överskattat uppgifterna för försörjningsstöd och aktivitetsstöd. Många kommuner anger också i sina kommentarer att de inte hade tillgång till information om dessa försörjningsformer.

För att få en samlad bild antar utredningen att SCB:s uppgifter och att kommunernas uppfattning om flyktinggruppen är korrekt. Vidare antar utredningen att SCB:s uppgift om flyktinggruppen avser etableringsersättning. En viss andel av dessa kan ha fått för- sörjningsstöd eller introduktionsersättning men den andelen är väldigt svår att uppskatta. Med detta som utgångspunkt uppskattar utredningen att av samtliga sfi-elever 2011 hade 23 procent etableringsersättning, 10 procent ekonomiskt bistånd i form av försörjningsstöd eller introduktionsersättning, 1 procent försörj- ningsstöd och/eller aktivitetsstöd och 66 procent hade inte behov av offentlig försörjning (figur 4.14).

13 Databasen STATIV har utvecklats av SCB tillsammans med Integrationsverket för att utgöra ett underlag för belysning av tillståndet och utvecklingen inom olika samhälls- områden ur ett integrationspolitiskt perspektiv. När Integrationsverket lades ner den 1 juli 2007 överfördes ansvaret för databasen till SCB.

158

SOU 2013:76

Sfi i dag

Figur 4.14 Antagande om försörjningsformer för sfi-elever 2011

70%

60%

50%

40%

30%

20%

10%

0%

Källa: Egen bearbetning av beställd statistik från SCB och från utredningens kommunenkät.

4.3.7Arbete och andra studier

Vid de besök och i de kontakter utredningen haft med kommuner och andra aktörer har framkommit att sfi-elever också arbetar. För att få en uppfattning om detta finns i den beställda SCB-statistiken uppgift om sfi och arbete under samma tidsperiod. Uppgiften avser om sfi-elever under andra halvåret 2011 eventuellt förekommer i arbete under samma tidsperiod. Detta kan inte tolkas som att eleverna under det här halvåret deltagit i sfi och samtidigt haft ett arbete. Det visar endast att de under det här halvåret har förekommit i sfi och haft ett arbete. Sfi kan t.ex. ha avbrutits på grund av arbetet under den aktuella tidsperioden.

Uppgifterna blir därför mer en indikation på förekomsten av arbete bland sfi-elever. Totalt hade 43 procent arbete och 57 pro- cent inget arbete under den aktuella tidsperioden. Flyktingar hade i minst utsträckning arbete och arbetskraftsinvandrare i störst utsträck- ning. Detta är inte särskilt förvånande men man kan notera att lite mer än en femtedel av flyktingarna förekom i arbete och att nästan en tiondel av arbetskraftsinvandrarna inte förekom i arbete under

159

Sfi i dag

SOU 2013:76

den aktuella tidsperioden (figur 4.15). Kategorin övriga består till största delen av anknytningar till bosatta i Sverige som fått för- längning på sina uppehållstillstånd.

Figur 4.15 Förekomst av arbete bland sfi-elever under andra halvåret 2011

Ej arbete

Arbete

100%

 

80%

 

60%

 

40%

 

20%

 

0%

 

Källa: Egen bearbetning av beställd statistik från SCB.

Utredningen har också fått uppgifter från SCB på sfi-elevers före- komst i andra studier än sfi under andra halvåret 2010. Uppgiften visar att 90 procent inte förekom i andra studier under samma tidsperiod som de förekom i sfi. Om kategorin studerande inte medräknas är det 92 procent i de övriga kategorierna som inte före- kommer i andra studier under samma tidsperiod som de varit registrerade i sfi. Personer i kategorin studerande förekommer naturligt nog i hög utsträckning i studier vid universitet och högskola då en stor del i denna kategori är gäststuderande. Ämnet svenska som andra språk på grundläggande nivå har totalt den lägsta andelen på endast 1 procent. Flyktingar har en något högre andel deltagare i andra kurser än svenska som andra språk inom komvux på grundläggande nivå (figur 4.16).

160

SOU 2013:76

Sfi i dag

Figur 4.16 Förekomst av andra studier för sfi-elever under andra halvåret 2011

Komvux på grundläggande nivå, svenska som andra språk (SvA)

Komvux på grundläggande nivå, andra kurser än SvA

Komvux på gymnasial nivå eller påbyggnadsutbildning

Utiversitets- eller högskoleutbildning

Ej förekomst i någon av ovanstående studier

100%

90%

80%

70%

60%

50%

40%

30%

20%

10%

0%

Källa: Egen bearbetning av beställd statistik från SCB.

4.4Sfi-lärare

Studieförbunden var de som först fick uppdraget att anordna sfi i mitten av 1960-talet. Den som stod för undervisningen var en ”cirkelledare i svenska” som mer kunde uppfattas som en i gruppen snarare än en professionell utövare av ett yrke som kräver särskild kompetens och utbildning. På 1970-talet anordnade flera univer- sitet lärarutbildning genom s.k. YRK-kurser som blev mycket eftersökta. Kurserna var i början på 20 poäng men utökades till att omfatta 80 poäng.

Vid reformeringen av sfi 1986 utarbetades kompetenskrav för sfi-lärare och sedan 1985 är det möjligt att läsa svenska som andra- språk på lärarutbildningen. Ämnet vänder sig till alla lärarstuder- ande på alla nivåer. Någon särskild utbildning eller kurser för att

161

Sfi i dag

SOU 2013:76

enbart arbeta med vuxenstuderande inom sfi fanns dock inte men en viss anpassning till detta kunde förekomma. Vid Linköpings universitet fanns 2007 ett lärarprogram med vuxeninriktning som omfattade 60 poäng och var påbyggnadsprogram för sökande med 180 poäng inom bland annat området språk. Först 2010 startades en särskild utbildning till sfi-lärare med inriktning på vuxen- pedagogik och att arbeta som sif-lärare vid Stockholms universitet. Denna utbildning finns inte längre kvar.

Under 2000-talet har flera satsningar på kompetensutveckling av sfi-lärare genomförts. Under 2008 till 2011 har sfi-lärare kunnat delta i lärarlyftet. Dock har detta inte omfattat lärare som är verk- samma hos enskilda utbildningsanordnare som på uppdrag av kom- muner bedriver sfi.

I förordningen (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare regleras vissa kompetenskrav för att en lärare ska vara behörig att undervisa i sfi, bland annat krav på lärarexamen och minst 30 poäng i ämnet svenska som andraspråk. Nedan återges 33 § förordningen som reglerar behörighetskravet.

Utbildning i svenska för invandrare

33 § Behörig att undervisa i utbildning i svenska för invandrare är den som har avlagt

1.ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 eller med inriktning mot arbete i gymnasieskolan om examen omfattar ämnet svenska som andraspråk,

2.en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för under- visning i ämnet svenska som andraspråk, eller

3.en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin behörighet att undervisa som lärare med ytterligare utbildning har full- gjort ämnesstudier om minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet svenska som andraspråk

På Skolverkets hemsida redovisas statistik som insamlas av SCB. Läs- året 2011/2012 fanns det cirka 2 800 sfi-lärare varav cirka 2 700 tjänst- görande. Andelen kvinnor var 83 procent och 19 procent av lärarna var födda utomlands. Medelåldern var 48 år. Andel med pedagogisk högskoleexamen var 71 procent. Jämfört med läsåret 2006/2007 är andelen kvinnor konstant. Andelen med utländsk bakgrund respek- tive med pedagogisk högskoleexamen har ökat något. Uppgift om hur stor andel av lärarna som var behöriga, dvs. har både pedagogisk examen och minst motsvarande 30 poäng i ämnet svenska som andra språk, framgår inte av statistiken.

162

SOU 2013:76

Sfi i dag

Statskontoret har redovisat sfi-lärarnas kompetens i förhållande till behörighetskraven. 44 procent hade en pedagogisk examen och minst 60 högskolepoäng i svenska som andra språk och 20 procent hade en examen och mellan 30–59 högskolepoäng (tabell 4.4).

Tabell 4.4 Sfi-lärares behörighet och ämneskompetens

Examen och högskolepoäng i svenska

Andel med utbildning i svenska

som andra språk

som andra språk (%)

Pedagogisk examen – minst 60 hp

44

Pedagogisk examen – 30-59 hp

20

Pedagogisk examen – 1-29 hp

10

Pedagogisk examen – 0 hp

10

Ej pedagogisk examen – minst 60 hp

3

Ej pedagogisk examen – 30-59 hp

3

Ej pedagogisk examen – 1-29 hp

4

Ej pedagogisk examen – 0 hp

6

 

 

Källa: Statskontoret.

I kommunenkäten fick kommunerna svara på en fråga om lärarnas kompetens inom såväl den kommunala som den upphandlade sfi- verksamheten. Utredningen betonar att detta är uppskattningar från kommunerna. Av kommentarer till svaren framgår att i ett antal kommuner som upphandlar sfi hade dessa inte tillräcklig information om lärarkompetensen hos de upphandlade anordnarna. Statskontoret redovisade också att kommuner med upphandlad sfi inte kunde svara på hur stor andel av lärarna som har pedagogisk examen och utbildning i svenska som andra språk. Detta ska enligt utredningen inte uppfattas som att kommunerna inte har intresse av information om lärarnas kompetens. Vid de besök utredningen gjort har det varit tydligt att kommunerna ofta vill ha högre krav på kompetensen hos lärarna än vad lagstiftningen anger som lägsta behörighetskrav. Statskontoret redovisar samma sak i sin rapport.

Svaren på frågan i kommunenkäten indikerar att andelen behöriga lärare är något högre i den kommunala regin (figur 4.17). Jämfört med Statskontoret är andelen obehöriga lärare högre i kommunenkäten, dvs. lärare som inte har en pedagogisk examen. I kommunal sfi finns enligt svaren 25 procent obehöriga lärare och i upphandlad sfi är andelen 32 procent. Även om detta ska tolkas med försiktighet på grund av uppskattningarna i svaren, pekar det på att upp emot en

163

Sfi i dag

SOU 2013:76

fjärdedel av lärarna inom sfi i dag kan sakna behörighet för att undervisa i sfi. En förklaring till att andelen obehöriga är högre hos enskilda utbildningsanordnare kan givetvis vara att dessa inte kunnat delta i lärarlyften som genomförts 2008 och 2011.

Figur 4.17 Andel behöriga och obehöriga lärare i sfi i kommunal respektive upphandlad regi

Källa: Utredningens kommunenkät.

I kommunenkäten har kommunerna uppskattat antalet sfi-lärare och då angett antal personer oavsett tjänstgöringsgrad. Av svaren framgår att andelen lärare i kommunal sfi är 63 procent och i upp- handlad sfi 37 procent. Detta kan jämföras med att 75 procent av kommunerna bedriver sfi i egen regi. En förklaring till den högre andelen lärare i upphandlad sfi är att upphandling är vanligare i storstäder, förorter till storstäder och större städer. Dessa kom- muner har samtidigt en stor volym av eleverna (se avsnitt 4.1.2, figur 4.3).

164

SOU 2013:76

Sfi i dag

4.5Statliga myndigheters ansvar

4.5.1Skolverket

Skolverket är förvaltningsmyndighet för skolväsendet. Myndig- heten ska genom sin verksamhet främja att alla barn och elever får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet i en trygg miljö. Myndigheten ska bidra till goda förut- sättningar för barns utveckling och lärande samt förbättrade kun- skapsresultat för elever i hela skolväsendet.

I skollagen finns bestämmelser om myndighetens ansvar för upp- följning och utvärdering. Skolverket ska på nationell nivå följa upp och utvärdera skolväsendet och rapportera till regeringen i dessa frågor. Sfi är en del av skolväsendet. Uppföljningen och utvärderingen ska öka kunskapen om hur utbildningarna och verksamheterna har utvecklats i förhållande till de nationella målen. Skolverket ska sammanfatta och publicera resultaten av sitt arbete med uppfölj- ning och utvärdering.

Ett uppdrag är också att se över kursplaner, ämnesplaner, betygskriterier och kunskapskrav samt ansvara för nationella prov och slutprov, vilket inkluderar sfi. Rapportering ska ske till regeringen i dessa frågor. Skolverket ska vidare utforma styrdokument som är tydliga och kan förstås av berörda målgrupper för att bidra till en likvärdig bedömning och ökad måluppfyllelse.

Myndigheten ska stödja kommuner och andra huvudmän i deras utbildningsverksamhet och andra pedagogiska verksamheter samt bidra till att förbättra deras förutsättningar att arbeta med utveck- ling av verksamheten för ökad måluppfyllelse genom att

1.stödja och svara för nationellt prioriterad fortbildning och annan kompetensutveckling för personal,

2.sammanställa och sprida kunskap om resultat av forskning, och

3.svara för andra nationella utvecklingsinsatser inom prioriterade områden.

Skolverket ansvarar för officiell statistik enligt förordningen14 om den officiella statistiken och publicerar statistik om bland annat sfi på myndighetens webbsida.

14 Förordningen (2001:100) om den officiella statistiken.

165

Sfi i dag

SOU 2013:76

4.5.2Skolinspektionen

Den 1 oktober 2008 startade den nya inspektionsmyndigheten Statens skolinspektion sin verksamhet och övertog därmed flera ansvarsområden från Skolverket. Skolinspektionen ansvarar för tillsyn och kvalitetsgranskning av bl.a. förskola, grundskola, gymnasieskola, och vuxenutbildning inklusive sfi (se avsnitt 12.1). Ansvaret gäller såväl offentliga skolor som fristående skolor.15 Genom granskningen ska Skolinspektionen verka för att alla barn och elever får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verk- samhet av god kvalitet i en trygg miljö. Myndigheten ska vidare bidra till goda förutsättningar för barnens utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för eleverna.

Skolinspektionen ansvarar också för tillståndsprövning av ansök- ningar om godkännande och rätt till bidrag för fristående barn- och ungdomsskolor. Skolinspektionen prövar även andra ärenden, bl.a. ansökningar om betygsrätt för vuxenutbildningen inklusive sfi och tillstånd att inom grundskolan bedriva delar av undervisningen på engelska eller att ha en utbildning utan att tillämpa timplanen.

Skolinspektionen tar emot anmälningar från personer som menar att en skola har brutit mot de lagar och regler som gäller för verksamheten. Det gäller bl.a. barn- och ungdomsskolan och vuxen- utbildningen, inklusive sfi. Anmälningar kan exempelvis avse brist på särskilt stöd och brister i undervisningen. Även Barn- och elevombudet (BEO) tar emot anmälningar. BEO är en del av Skolinspektionen och arbetar för att motverka kränkande behandling av barn och elever.

Skolinspektionen har även ansvar för vissa uppgifter när det gäller Skolväsendets överklagandenämnd. Det gäller huvudsakligen upplåtande av lokaler, kansligöromål, föredragning av ärenden och ekonomiadministration.

4.5.3Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen ansvarar för den offentliga arbetsförmedlingen och dess arbetsmarknadspolitiska verksamhet. Myndigheten har ett särskilt ansvar för att nyanlända invandrare erbjuds insatser som främjar en snabb och effektiv etablering på arbetsmarknaden och avser samtliga nyanlända. Inom ramen för detta ansvar ska

15 Kommunen har dock ansvar för viss fristående verksamhet. Det gäller fristående förskola, annan pedagogisk verksamhet samt vissa fritidshem. Skolinspektionen ska dock utöva tillsyn över kommunernas tillsyn och tillståndsgivning.

166

SOU 2013:76

Sfi i dag

Arbetsförmedlingen vara samordnande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter. I och med att etablerings- lagen trädde i kraft den 1 december 2010 fick Arbetsförmedlingen ett utökat och samordnande ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända. Syftet med etableringslagen är att påskynda och under- lätta vägen mot egen försörjning för den nyanlände.

Arbetsförmedlingen ska genomföra etableringssamtal snarast efter det att en person som omfattas av lagen fått uppehållstillstånd. Etableringssamtalen ska leda till att Arbetsförmedlingen tillsammans med den enskilde individen upprättar en etableringsplan. Planen ska innehålla insatser som ska påskynda etableringen på arbets- marknaden för den nyanlände.

Enligt etableringslagen ska en etableringsplan innehålla sfi. Arbetsförmedlingen ska därmed medverka till att den nyanlände kommer till kommunens mottagning för sfi för att anmäla sig till utbildningen.

Myndigheten har inget operativt ansvar för sfi eller annan form av utbildning i svenska för invandrare. Däremot kan Arbetsförmedlingen anvisa en person till kommunal sfi som en förberedande insats och som ett arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitetsstöd. Myndigheten kan även upphandla yrkesinriktad språkutbildning i t.ex. kombination med arbetsmarknadsutbildning.

Det utökade ansvaret för målgruppen som omfattas av etablerings- lagen för med sig att Arbetsförmedlingen behöver samarbeta och ha en bra kommunikation med kommunernas sfi-verksamhet. Samverkan med statliga myndigheter som Migrationsverket, länsstyrelserna och Försäkringskassan är också nödvändigt för att så effektivt som möjligt lyckas med etableringsuppdraget.

4.5.4Länsstyrelserna

Länsstyrelserna har enligt förordningen (2007:825) med läns- styrelseinstruktion uppgifter i fråga om bl.a. integration. Länsstyrelsen ska verka för att det finns beredskap och kapacitet hos kommunerna att ta emot personer som omfattas av förordningen (2010:408) om mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare samt i det sammanhanget verka för regional samverkan. Länsstyrelsen ska också verka för regional samverkan mellan kommuner, statliga myndigheter och andra relevanta aktörer i planering, organisering och genom- förande av insatser för personer som avses i första stycket. På

167

Sfi i dag

SOU 2013:76

regional och kommunal nivå ska länsstyrelserna följa upp organi- sering och genomförande av insatser för personer som omfattas av förordningen (2010:408) om mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare.

Länsstyrelserna disponerar medel på statsbudgeten under utgifts- område 13 Integration och jämställdhet för att bland annat utveckla samverkan. Insatser som avser stöd till effektivare och mer flexibel sfi genom samverkan har varit särskilt prioriterat.

I likhet med Arbetsförmedlingen har länsstyrelserna inget operativt ansvar för sfi. Länsstyrelsernas uppdrag att verka för regional samordning har dock inneburit att länsstyrelserna tagit en aktiv roll i utveckling av projekt och verksamhet som involverat sfi.

4.6Finansiering och kostnader för sfi

Sfi är ett kommunalt ansvar. Kostnaderna för utbildningen belastar därför den kommunala budgeten. Det råder dock sedan lång tid tillbaka enighet i Sveriges riksdag om att flyktingmottagandet ska finansieras av staten. Detta förhållande medför att det finns ett system för statlig ersättning till kommunerna för flyktingmot- tagandet. När det gäller andra invandrare än de som omfattas av flyktingmottagandet, betraktas de som vilka kommuninnevånare som helst.

Kommunernas finansiering av sfi sker därmed på två olika sätt. När det gäller personer som omfattas av förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar får kom- munerna en schablonersättning för dessa personer. Ersättningen avser att bl.a. bidra till finansiering av kostnaderna för sfi för dessa personer. För övriga sfi-elever finansieras utbildningen genom kommunala skatteintäkter och genom det generella statsbidrags- systemet. Det generella statsbidragssystemet består mycket över- siktligt av ett generellt bidrag per invånare, en inkomstutjämning och en kostnadsutjämning. Hänsyn tas till invånarantal och befolk- ningens sammansättning vid beräkning av de olika delarna.

Kostnader för sfi tas upp i kommunernas årliga räkenskaps- sammandrag och redovisas av SCB dels totalt, dels per heltids- studerande. Kostnaderna totalt har enligt SCB:s uppgifter under perioden 2005 till 2011 ökat med cirka 1,1 miljarder kronor eller från cirka 700 miljoner till 1 800 miljoner kronor. Trots ett årligen

168

SOU 2013:76

Sfi i dag

ökande antal elever under perioden, ökar inte de totala kostnaderna mellan 2010 och 2011.

Snittkostnaden för en heltidsstuderande följer inte kostnads- utvecklingen helt och hållet enligt SCB:s uppgifter. Mellan 2006 och 2007 minskar snittkostnaden per heltidsstuderande med cirka 15 000 kronor för att sedan öka nästan lika mycket mellan 2007 och 2008. Mellan 2010 och 2011 ökar snittkostnaden något samtidigt som totalkostnaderna minskar något. Utredningen har inte kunnat hitta någon direkt förklaring till ovanstående förhållande men bristande kvalitet i kommunernas redovisning kan vara en möjlig förklaring (figur 4.18).

Figur 4.18 Kostnader totalt och per heltidsstuderande för sfi 2005-2011

Tkr

Kostnad totalt, Tkr

Kostnad/heltidstuderande, snitt Kr

 

2 000 000

40 000

1 800 000

35 000

1 600 000

30 000

1 400 000

25 000

1 200 000

 

1 000 000

20 000

800 000

15 000

600 000

10 000

400 000

5 000

200 000

 

0

0

 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Källa: SCB, kommunernas räkenskapssammandrag.

169

5 Utredarens utgångspunkter

5.1Målet är en större reform men delarna ska också kunna stå för sig själva

Direktiven var i utgångsläget tydliga och lätta att förhålla sig till. I huvudsak kan de sammanfattas med att utredarens uppdrag var att föreslå ett system med sfi-peng samt pröva olika vägar att göra utbildningen i svenska för invandrare (sfi) mera flexibel och individ- anpassad. Med tilläggsdirektivet (januari 2013) har dock uppdraget blivit mer komplicerat. I och med detta ska utredaren också överväga om all utbildning i svenska språket för vuxna bör ges inom kom- munal vuxenutbildning (komvux), samt om Arbetsförmedlingen bör ges möjlighet att upphandla sfi inom etableringsuppdraget. I det fall förslaget blir att all utbildning i svenska språket för vuxna ska ske inom komvux, vidgas uppdraget till att utreda hur en ökad valfrihet kan åstadkommas inom hela komvux.

Sammantaget innebär detta ett uppdrag att överväga organisa- tionsförändringar i flera dimensioner:

1.En sammanslagning av sfi och komvux som innebär att sfi upp- hör som egen skolform samt att sfi och den undervisning i svenska som andraspråk som i dag ges inom komvux på grund- läggande nivå samordnas.

2.Ett valfrihetssystem som öppnar marknaden för enskilda utbild- ningsanordnare och följaktligen en mindre andel undervisning i kommunal egenregi. Ett system med sfi-peng ska föreslås och ett motsvarande system för hela komvux ska övervägas (om villkoret för detta i direktivet uppfylls).

171

Utredarens utgångspunkter

SOU 2013:76

3.En möjlighet för Arbetsförmedlingen att upphandla sfi för eta- bleringsgruppen, vilket skulle ge samordningsvinster med övriga etableringsaktiviteter men samtidigt dra bort en del av elevunder- laget från valfrihetssystemet och från den kommunala egenregin där sådan blir kvar.

Det finns goda argument för alla de här förändringarna. För var och en av dem är det lätt att se tydliga samordnings- och effektivitetsvinster, som i sin tur ger goda förutsättningar för höjd kvalitet och bättre resultat. Om alla förändringarna genomförs blir systemet dock mer komplicerat. Det kan uppvägas av den inre dynamik en större reform skulle innebära. En större komplexitet på systemnivå behöver inte nödvändigtvis innebära att det blir mer komplicerat för individen. Det som möter individen är ökade möjligheter till val, individanpassning och flexibilitet.

Min ambition är att försöka hitta den bästa möjliga systemlös- ningen där direktivens alla överväganden resulterar i förändringar. Min utgångspunkt är alltså att föreslå en sammanhållen reform. Först med ett sådant förslag på plats går det att fullt ut bedöma de olika förändringarnas för- och nackdelar. Men jag har också ambitionen att vart och ett av förslagen, utan större komplika- tioner, ska kunna ryckas ur det större sammanhanget och genom- föras enskilt. Helheten bli huvudförslaget men delarna ska vara tillräckligt solitära för att stå för sig själva.

I utredningsarbetet blir flexibilitet och individanpassning led- stjärnor. De är en tydlig utgångspunkt i direktiven och alla förslag ska prövas efter hur de utfaller för den enskilde. Förändringar som leder till en ökad komplexitet på systemnivå kan accepteras om det blir tydliga förbättringar på individnivå; flexibiliteten i tid och plats ökar och därmed tillgängligheten till utbildning på elevernas villkor; en ökad individanpassning både i linje med elevernas utbildningsmässiga förutsättningar och i linje med deras mål för etableringen i Sverige; en större valfrihet mellan olika utbildningsanordnare och ett större mer varierat utbud.

172

SOU 2013:76

Utredarens utgångspunkter

5.2Debatten om vinster i välfärden – hur den påverkar utredningsuppdraget

Under våren och sommaren 2013, när det här utredningsarbetet är på väg in i sin slutfas, pågår en intensiv debatt om välfärdsföretagen och om vinster i välfärden. Det kan därför synas inopportunt att komma med ett förslag som innebär att ytterligare ett kommunalt ansvarsområde öppnas för privata och andra enskilda aktörer.

Här är dock direktiven tydliga. Utredaren ska föreslå hur ett system med sfi-peng kan utformas. Här handlar det inte om vad som är lämpligt eller inte, utan att konstruera den bäst fungerande modellen. I tilläggsdirektiven står det vidare att utredaren ska över- väga ett valfrihetssystem för hela komvux, under förutsättning att utredaren dessförinnan kommit fram till att all undervisning i svenska språket ska ske inom skolformen komvux.

Min ambition är att göra bägge delarna. Dels att lämna ett förslag till sfi-peng som kan genomföras fristående, dels att föreslå ett valfrihetssystem för hela komvux där sfi-pengen blir en del av den större reformen.

Det är dock inte endast direktivens utformning som gör att jag tycker att det är motiverat att lämna sådana förslag. När det gäller sfi-pengen, anlitar redan i dag många kommuner privata utbild- ningsanordnare för att utföra sfi. Flera upphandlar utbildningen på entreprenad enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU). Några har infört peng- och valfrihetssystem även om en nationell reglering saknas. Utvecklingen går mot att de privata utbild- ningsanordnarna får en allt större roll. Men på många håll finns tveksamheter om vad man kan göra och inte göra. Regelverket när det gäller offentlig upphandling är komplicerat. Utan tvekan krävs någon form av nationell reglering som tydliggör var gränserna går.

Ytterligare ett skäl för nationell reglering är att det skulle leda till att systemet blir likformigt. Det kan tydliggöras hur myn- dighetsansvaret för bland annat kvalitetsuppföljning och tillsyn ska se ut. Det blir också möjligt att reda ut frågor om huvudmannaskap och hur betygssättningen ska ske. Med ett nationellt system kan flexibiliteten över kommungränserna öka och därmed binds inte eleven endast till den utbildning som erbjuds i den egna kom- munen.

Med ett peng-system ökar antalet utbildningsanordnare. Där- med ökar möjligheterna till ett mer varierat utbud. Då kan direk-

173

Utredarens utgångspunkter

SOU 2013:76

tivens främsta målsättning att öka valfriheten och förbättra individ- anpassningen uppnås.

Många av argumenten för en sfi-peng talar också för ett valfri- hetssystem inom hela komvux. Det är dessutom önskvärt att komma bort ifrån en del av skolsystemets begränsningar som lever kvar, dock mera beroende på tradition än på att det är författnings- reglerat. Flera utredningar har pekat på behovet av att göra även komvux mer varierad, mer flexibel och mer individanpassad. Utbild- ningen bör helt enkelt utvecklas i enlighet med de intentioner lagstiftaren haft under en längre tid. Ett nationellt valfrihetssystem skulle vara ett viktigt steg på vägen. Det kan också förefalla underligt att ungdomar ska ha rät