Svenska för invandrare
– valfrihet, flexibilitet och individanpassning
Betänkande av
Stockholm 2013
SOU 2013:76
SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.
Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm
Orderfax:
Svara på remiss – hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad
– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss
Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice.
Omslag: Elanders Sverige AB.
Tryckt av Elanders Sverige AB.
Stockholm 2013
ISBN
ISSN
Till statsrådet Maria Arnholm
Regeringen beslutade den 15 september 2011 (dir. 2011:81) att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå hur valfrihet och individuell anpassning kan ökas inom utbildning i svenska för invandrare (sfi).
Statsrådet Nyamko Sabuni förordnade den 23 september 2011 f.d. statssekreteraren Christer Hallerby som särskild utredare. Som sekreterare i utredningen anställdes den 1 november 2011 kansli- rådet Gunnar Sallstedt på halvtid, och från den 1 januari 2012 på heltid. Den 9 januari 2012 anställdes utredaren Kristina Swiech som sekreterare i utredningen.
Den 14 november 2011 förordnades som sakkunniga i utred- ningen departementssekreteraren Jan Schierbeck och kanslirådet Annika Århammar. Samma datum förordnades som experter i utredningen utredaren Nina
Den 10 januari 2012 ersattes Nina Andersson Brynja av utredaren Björn Andersson. Den 17 januari 2012 ersattes Anna Santesson av departementssekreteraren Jenny Lindblad. Den 31 januari 2012 entledigades Ellen Hausel Heldahl samt förordnades som expert i utredningen sakområdesspecialisten
som sakkunnig. Den 31 december 2012 slutade Kristina Swiech som sekreterare. Under tiden 1 januari till 31 mars 2013 har hon varit stabsbiträde till utredningen från Statskontoret. Den 19 mars 2013 ersattes Björn Andersson av utredaren Roy Melchert som i sin tur ersattes den 23 april 2013 av utredaren Karin Perols. Den 2 april 2013 anställdes undervisningsrådet Elisabeth Fogelberg som sekreterare i utredningen. Hon entledigades från den 1 juli 2013. Den 23 april 2013 förordnades departementssekreteraren Anders Borgström som expert i utredningen. Den 8 juli 2013 anställdes på halvtid verksjuristen Johan Hultgren som sekreterare i utred- ningen. I arbetet med utredningen har Mikael Andersson deltagit.
Utredningen, som tagit namnet
Stockholm i oktober 2013
Christer Hallerby
/Gunnar Sallstedt
Jan Rehnstam
Johan Hultgren
Innehåll
Ord och begrepp ................................................................ |
15 |
|
Sammanfattning ................................................................ |
19 |
|
Summary .......................................................................... |
35 |
|
1 |
Författningsförslag...................................................... |
53 |
2 |
Utredningens uppdrag och arbete .............................. |
125 |
2.1 |
Utredningens uppdrag........................................................... |
125 |
2.2 |
Utredningens arbete .............................................................. |
126 |
|
2.2.1 Insamling av data och andra uppgifter ...................... |
126 |
2.3 |
Betänkandets disposition....................................................... |
129 |
3 |
Sfi – kort historik ..................................................... |
131 |
3.1 |
Bakgrund och utveckling....................................................... |
131 |
3.2 |
Några årtal .............................................................................. |
133 |
4 |
Sfi i dag .................................................................. |
135 |
4.1 |
135 |
|
|
4.1.1 Kommunernas ansvar och skyldighet........................ |
136 |
|
4.1.2 Hur sfi organiseras och bedrivs ................................. |
136 |
|
4.1.3 Andra anordnare av sfi än kommun .......................... |
140 |
4.2 |
Studievägar, kurser och betyg ............................................... |
144 |
|
4.2.1 Studievägar och kurser ............................................... |
144 |
|
|
5 |
Innehåll |
SOU 2013:76 |
|
4.2.2 Betyg och nationella prov........................................... |
145 |
|
4.3 |
146 |
||
|
4.3.1 |
Antal elever.................................................................. |
146 |
|
4.3.2 |
Utbildningsbakgrund.................................................. |
149 |
|
4.3.3 |
Åldersfördelning ......................................................... |
151 |
|
4.3.4 |
Nationalitet och modersmål....................................... |
152 |
|
4.3.5 |
Studieresultat............................................................... |
153 |
|
4.3.6 |
Försörjning.................................................................. |
156 |
|
4.3.7 Arbete och andra studier ............................................ |
159 |
|
4.4 |
161 |
||
4.5 |
Statliga myndigheters ansvar ................................................. |
165 |
|
|
4.5.1 |
Skolverket.................................................................... |
165 |
|
4.5.2 |
Skolinspektionen......................................................... |
166 |
|
4.5.3 |
Arbetsförmedlingen.................................................... |
166 |
|
4.5.4 |
Länsstyrelserna............................................................ |
167 |
4.6 |
Finansiering och kostnader för sfi ........................................ |
168 |
|
5 |
Utredarens utgångspunkter........................................ |
171 |
5.1Målet är en större reform men delarna ska också kunna
stå för sig själva....................................................................... |
171 |
5.2Debatten om vinster i välfärden – hur den påverkar
|
utredningsuppdraget .............................................................. |
173 |
5.3 |
Sfi är en språkutbildning och bör förbli en sådan ................ |
174 |
5.4 |
Utbildningssituationen – pedagogik och metodik............... |
177 |
5.5Sfi ska kunna buntas med andra integrations- och
|
etableringsinsatser .................................................................. |
178 |
|
5.6 |
Om rättspraxis och lagenlighet ............................................. |
181 |
|
6 |
En sammanhållen utbildning i svenska språket för |
|
|
|
invandrare ............................................................... |
183 |
|
6.1 |
Kursplaner för sfi och SvA grund ......................................... |
183 |
|
|
6.1.1 |
Målsättningar i kursplanerna...................................... |
184 |
|
6.1.2 |
Läs- och skrivinlärning ............................................... |
186 |
6 |
|
|
|
SOU 2013:76 Innehåll
|
6.1.3 Nuvarande kursplan för sfi ........................................ |
186 |
|
|
6.1.4 Sfi och den gemensamma europeiska |
|
|
|
|
referensramen för språk ............................................. |
188 |
|
6.1.5 Nuvarande kursplan för SvA grund........................... |
190 |
|
|
6.1.6 SvA grund och den gemensamma europeiska |
|
|
|
|
referensramen för språk ............................................. |
191 |
|
6.1.7 Ytterligare innehåll i SvA grund ................................ |
192 |
|
6.2 |
En sammanhängande språkutbildning.................................. |
194 |
|
|
6.2.1 Kursplanen för sfi som utgångspunkt ....................... |
194 |
|
|
6.2.2 Den nya kursen SvA grund ........................................ |
196 |
|
6.3 |
Individualisering och renodling av studievägarna................ |
199 |
|
|
6.3.1 Utbildningens indelning i kurser............................... |
199 |
|
|
6.3.2 |
Entré ............................................................................ |
201 |
|
6.3.3 |
Exit .............................................................................. |
202 |
|
6.3.4 |
Målgruppsanpassade studievägar ............................... |
205 |
6.4 |
208 |
||
7 |
Sfi blir en del av komvux........................................... |
211 |
|
7.1 |
Möjlighet till kombinerade studier ....................................... |
211 |
|
|
7.1.1 |
Speglingen av ungdomsskolan ................................... |
211 |
|
7.1.2 Vuxnas behov av individualiserade studiegångar ...... |
213 |
|
|
7.1.3 |
Vad säger styrdokumenten......................................... |
213 |
|
7.1.4 |
Praxis i dag .................................................................. |
214 |
|
7.1.5 |
Vad behöver förändras ............................................... |
216 |
7.2 |
Sfi samordnas med komvux................................................... |
217 |
|
|
7.2.1 Sfi som en tredje enhet inom komvux....................... |
218 |
|
|
7.2.2 |
Att beakta ytterligare.................................................. |
230 |
7.3 |
Sfi och särvux ......................................................................... |
232 |
|
|
7.3.1 |
Särvux i dag ................................................................. |
232 |
|
7.3.2 |
Samverkan ................................................................... |
234 |
|
7.3.3 Ingen förändring av kursplanen för SvA grund........ |
235 |
|
8 |
Flexibilitet och individanpassning .............................. |
239 |
|
8.1 |
Utgångspunkter och definitioner ......................................... |
239 |
|
8.2 |
Dagens reglering av flexibilitet och individanpassning........ |
241 |
7
Innehåll |
SOU 2013:76 |
8.3 Tillämpningen brister............................................................. |
243 |
8.4Behov av samordning och hänsyn till varje elevs
förutsättningar........................................................................ |
244 |
8.5 En utveckling på gång som behöver förstärkas.................... |
247 |
8.6Behov av förtydligad författningsreglering avseende
|
flexibilitet................................................................................ |
250 |
|
8.6.1 Lagstiftarens intention och behov av ytterligare |
|
|
reglering....................................................................... |
250 |
8.7 |
Fokus på individualisering ..................................................... |
252 |
9 |
257 |
9.1Lagar som styr upphandling och tillhandahållandet av
offentliga tjänster ................................................................... |
258 |
|
9.1.1 EU:s direktiv inom upphandlingsområdet................ |
259 |
|
9.1.2 |
EU:s regler om statligt stöd ....................................... |
259 |
9.1.3 |
Lagen om offentlig upphandling − LOU................. |
261 |
9.2Upphandlingsmodeller och andra modeller för att
tillhandahålla offentliga tjänster med ett pengsystem.......... |
263 |
|
9.2.1 |
Upphandling med LOU ............................................. |
264 |
9.2.2 |
Tjänstekoncession....................................................... |
265 |
9.2.3 |
Kundvalssystem med check/auktorisation................ |
267 |
9.2.4 Lagen om valfrihetssystem – LOV ............................ |
268 |
|
9.2.5 Arbetsförmedlingens tillämpning av LOV................ |
269 |
|
9.2.6 |
Valfrihet i skolan......................................................... |
270 |
9.2.7 Kommuners godkännande av fristående förskola, |
|
|
|
fritidshem och pedagogisk omsorg............................ |
271 |
9.3Överväganden när det gäller val av modell för system
med |
272 |
|
9.3.1 Betydande nackdelar med vissa modeller .................. |
273 |
|
9.3.2 Valfrihetssystem för sfi reglerat i skollagen .............. |
277 |
|
9.3.3 |
Statlig tillståndsprövning............................................ |
279 |
9.3.4 Krav för godkännande att bedriva sfi......................... |
280 |
|
9.3.5 |
Tillståndets omfattning .............................................. |
295 |
9.3.6 Krav på antagning och öppenhet................................ |
299 |
|
9.3.7 Information och överlämnande av kursbetyg till |
|
|
|
kommunen................................................................... |
301 |
8
SOU 2013:76 Innehåll
9.4 Utbildning med kommunen som huvudman....................... |
303 |
||
9.5 |
305 |
||
|
9.5.1 Dagens ersättningssystem till fristående skolor |
|
|
|
|
och folkhögskolor....................................................... |
305 |
|
9.5.2 |
307 |
|
|
9.5.3 |
Riksprislista för |
309 |
|
9.5.4 |
310 |
|
10 Kommunernas ansvar för information, mottagande, |
|
||
|
studievägledning m.m............................................... |
317 |
|
10.1 |
Mottagande............................................................................. |
317 |
|
|
10.1.1 Information om rätt att delta i sfi.............................. |
318 |
|
|
10.1.2 Hemkommunens mottagningsprocess...................... |
322 |
|
|
10.1.3 Tidpunkt för när sfi ska kunna påbörjas ................... |
324 |
|
|
10.1.4 Kartläggning och studie- och yrkesvägledning......... |
327 |
|
|
10.1.5 Den individuella studieplanen.................................... |
334 |
|
11 |
Avbrott och tidsgränser i utbildningen ........................ |
345 |
|
11.1 |
Omval till annan utbildningsanordnare................................ |
345 |
|
11.2 |
Utbildningens upphörande på grund av otillräcklig |
|
|
|
progression ............................................................................. |
347 |
|
11.3 |
Avbrott i studierna................................................................. |
351 |
|
11.4 |
Behövs en tidsgräns för sfi?................................................... |
354 |
|
|
11.4.1 Utredningen om tidsbegränsad sfi ............................ |
354 |
|
|
11.4.2 |
357 |
|
|
11.4.3 Reglering om 525 timmar........................................... |
359 |
|
12 |
Tillsyn, kvalitetsgranskning, uppföljning och |
|
|
|
utvärdering .............................................................. |
365 |
|
12.1 |
Statliga myndigheters tillsyn och uppföljning enligt |
|
|
|
gällande regelverk................................................................... |
365 |
|
|
12.1.1 Tillsyn över enskilda utbildningsanordnare som |
|
|
|
|
godkänts som huvudmän för sfi ................................ |
369 |
|
12.1.2 Tillsyn över utbildningsföretag.................................. |
370 |
|
|
12.1.3 Skolinspektionens kvalitetsgranskning ..................... |
372 |
|
|
12.1.4 Skolverkets uppföljning och utvärdering.................. |
373 |
|
|
|
|
9 |
Innehåll |
SOU 2013:76 |
12.2 |
Kommuners tillsyn och granskning ...................................... |
374 |
|
12.2.1 Kommunal insyn......................................................... |
375 |
12.3 |
Systematiskt kvalitetsarbete m.m.......................................... |
376 |
|
12.3.1 Systematiskt kvalitetsarbete ....................................... |
376 |
|
12.3.2 Statistik och uppgiftsskyldighet................................. |
377 |
12.4 |
Uppföljning och utvärdering av individanpassning på |
|
|
lokal nivå ................................................................................. |
379 |
13 |
Valfrihet i komvux..................................................... |
381 |
13.1 |
Dagens organisering av komvux............................................ |
382 |
13.2 |
Statlig tillståndsprövning av enskilda |
|
|
utbildningsanordnare ............................................................. |
384 |
|
13.2.1 Valfrihetssystem för komvux reglerat i skollagen..... |
384 |
|
13.2.2 Statlig tillståndsprövning............................................ |
385 |
|
13.2.3 Krav för godkännande att bedriva komvux ............... |
386 |
|
13.2.4 Tillståndets omfattning .............................................. |
389 |
13.3 |
Beslut om utbildningsutbud, mottagande, och |
|
|
antagning, m.m. ...................................................................... |
391 |
|
13.3.1 Beslut om utbildningsutbud....................................... |
392 |
|
13.3.2 Studie- och yrkesvägledning....................................... |
394 |
|
13.3.3 Den individuella studieplanen .................................... |
395 |
|
13.3.4 Den kommunala beslutsprocessen............................. |
396 |
|
13.3.5 Utbildning med kommunen som huvudman ............ |
399 |
|
13.3.6 Antagning till utbildning ............................................ |
400 |
13.4 |
Omval och utbildningens upphörande ................................. |
401 |
|
13.4.1 Omval till annan utbildningsanordnare..................... |
402 |
|
13.4.2 Utbildningens upphörande på grund av |
|
|
otillräcklig progression ............................................... |
402 |
13.5 |
Tillsyn, kvalitetsgranskning, uppföljning och |
|
|
utvärdering.............................................................................. |
404 |
|
13.5.1 Tillsyn över enskilda utbildningsanordnare som |
|
|
godkänts som huvudmän för komvux ....................... |
404 |
|
13.5.2 Tillsyn över utbildningsföretag.................................. |
405 |
|
13.5.3 Skolinspektionens kvalitetsgranskning...................... |
405 |
|
13.5.4 Skolverkets uppföljning och utvärdering .................. |
406 |
|
13.5.5 Kommunal insyn......................................................... |
406 |
10 |
|
|
SOU 2013:76 |
Innehåll |
|
|
13.5.6 Systematiskt kvalitetsarbete....................................... |
406 |
|
13.5.7 Statistik och uppgiftsskyldighet ................................ |
407 |
13.6 Valfrihetssystemets utformning och ersättningsbelopp...... |
407 |
|
|
13.6.1 Valfrihetssystemets utformning ................................ |
408 |
|
13.6.2 Beslut om ersättningsbelopp...................................... |
410 |
|
13.6.3 Incitamentsstruktur för bidragets utbetalning ......... |
417 |
13.7 |
Konsekvenser på individnivå................................................. |
420 |
13.8 |
Konsekvenser på anordnarnivå ............................................. |
422 |
14 Sfi för dem som omfattas av etableringslagen.............. |
425 |
|
14.1 Reformen om nyanländas etablering .................................... |
426 |
|
|
14.1.1 Arbetsförmedlingen har ansvar för samordning |
|
|
av insatser i etableringsplanen.................................... |
426 |
|
14.1.2 Mer om etableringslagens målgrupp.......................... |
427 |
|
14.1.3 Samordningen av insatserna fungerar inte |
|
|
effektivt ....................................................................... |
428 |
14.2 |
Upphandling av språkutbildning för etableringsgruppen ... |
430 |
|
14.2.1 Arbetsförmedlingen ges möjlighet att upphandla |
|
|
sfi för etableringsgruppen .......................................... |
432 |
|
14.2.2 Upphandling ska ske hos enskild |
|
|
utbildningsanordnare som är godkänd att bedriva |
|
|
sfi ................................................................................. |
437 |
|
14.2.3 Bestämmelser i skollagen undantas ........................... |
440 |
|
14.2.4 Tillsyn och granskning av upphandlad sfi i |
|
|
kombination med arbetsmarknadspolitiska |
|
|
åtgärder för etableringsgruppen................................. |
442 |
|
14.2.5 Ett alternativ ............................................................... |
443 |
|
14.2.6 Arbetsförmedlingen tar hela ansvaret för |
|
|
etableringsgruppens sfi – nackdelarna överväger...... |
443 |
15 |
Samverkan .............................................................. |
447 |
15.1 Samverkansarbete för nyanlända invandrares integration ... |
447 |
|
|
15.1.1 Samverkan i författning och styrdokument.............. |
448 |
|
15.1.2 Överenskommelser på central, regional och lokal |
|
|
nivå............................................................................... |
451 |
|
15.1.3 Tre exempel på samverkansarbete i praktiken .......... |
452 |
11
Innehåll |
SOU 2013:76 |
15.2 |
Kommuners samverkan ......................................................... |
456 |
|
15.2.1 Kommuners samverkan om sfi och kommunal |
|
|
vuxenutbildning .......................................................... |
456 |
|
15.2.2 Interkommunal ersättning inom kommunal |
|
|
vuxenutbildning upphör ............................................. |
457 |
15.3 |
Entreprenad ............................................................................ |
460 |
16 |
Andra frågeställningar utredningen valt att |
|
|
uppmärksamma........................................................ |
465 |
16.1 |
Basutbildning som komplement till sfi................................. |
465 |
16.2 |
Ändamålsenlig sfi för personer med behov av |
|
|
individuellt stöd...................................................................... |
466 |
16.3 |
Lärarbehörighet ...................................................................... |
467 |
16.4 |
Betygsskalans utformning ..................................................... |
471 |
16.5 |
Höjd ambitionsnivå i forskning om svenska som |
|
|
andraspråk och sfi................................................................... |
472 |
16.6 |
Statistik ................................................................................... |
475 |
17 |
Konsekvenser av utredningens förslag......................... |
477 |
17.1 |
Konsekvenser för kommunernas självstyre.......................... |
478 |
|
17.1.1 Sfi som del av komvux ................................................ |
478 |
|
17.1.2 |
479 |
|
17.1.3 Valfrihet inom komvux............................................... |
479 |
|
17.1.4 Sfi för etableringsgruppen .......................................... |
479 |
17.2 |
Konsekvenser för kommunernas organisering och |
|
|
planering av utbildningsverksamheten.................................. |
480 |
|
17.2.1 Sfi som del av komvux ................................................ |
480 |
|
17.2.2 |
480 |
|
17.2.3 Valfrihet inom komvux............................................... |
484 |
|
17.2.4 Sfi för etableringsgruppen .......................................... |
486 |
17.3 |
Konsekvenser för enskilda utbildningsanordnare................ |
486 |
|
17.3.1 Ansvarsfördelning m.m. ............................................. |
486 |
|
17.3.2 Sfi som del av komvux ................................................ |
487 |
|
17.3.3 |
487 |
12 |
|
|
SOU 2013:76 |
Innehåll |
|
|
17.3.4 Valfrihet inom komvux .............................................. |
489 |
|
17.3.5 Sfi för etableringsgruppen.......................................... |
490 |
17.4 |
Konsekvenser för eleverna .................................................... |
490 |
|
17.4.1 Sfi som del av komvux................................................ |
490 |
|
17.4.2 |
491 |
|
17.4.3 Valfrihet inom komvux .............................................. |
492 |
|
17.4.4 Sfi för etableringsgruppen.......................................... |
492 |
17.5 |
Konsekvenser för försörjning och studiefinansiering om |
|
|
sfi ges inom komvux.............................................................. |
492 |
|
17.5.1 |
492 |
|
17.5.2 Försörjning för de som omfattas av |
|
|
etableringslagen........................................................... |
493 |
|
17.5.3 Försörjning för övriga |
494 |
|
17.5.4 Förändringen av SvA grund ....................................... |
495 |
17.6 |
Ekonomiska och administrativa konsekvenser på kort |
|
|
och lång sikt ........................................................................... |
497 |
|
17.6.1 Kommunalekonomiska konsekvenser....................... |
497 |
|
17.6.2 Skolverket.................................................................... |
498 |
|
17.6.3 Skolinspektionen ........................................................ |
499 |
|
17.6.4 Arbetsförmedlingen ................................................... |
501 |
17.7 |
Kvalitet och förutsättningar för övergång mellan olika |
|
|
utbildningssystem .................................................................. |
505 |
17.8 |
Ekonomiska och finansiella konsekvenser av förslagen |
|
|
för kommunsektorn och staten ............................................ |
506 |
17.9 |
Konsekvenser ur ett jämställdhets- och |
|
|
integrationsperspektiv ........................................................... |
507 |
17.10 |
Övriga konsekvenser ............................................................. |
508 |
18 |
Författningskommentarer .......................................... |
509 |
18.1 |
Förslaget till lag om kommunal vuxenutbildning i |
|
|
svenska för invandrare kombinerad med |
|
|
arbetsmarknadspolitiska åtgärder ......................................... |
509 |
18.2 |
Förslaget till lag om ändring i semesterlagen (1977:480).... |
511 |
13
Innehåll |
SOU 2013:76 |
18.3 |
Förslaget till lag om ändring i lagen (1986:163) om rätt |
|
|
till ledighet för utbildning i svenska för invandrare............. |
511 |
18.4 |
Förslaget till lag om ändring i arbetsrättslig |
|
|
beredskapslag (1987:1262)..................................................... |
512 |
18.5 |
Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen |
|
|
(1999:1229)............................................................................. |
513 |
18.6 |
Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:197) om |
|
|
etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare............... |
513 |
18.7Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:538) om prestationsbaserad stimulansersättning inom utbildning
i svenska för invandrare ......................................................... |
514 |
|
18.8 Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800)............ |
515 |
|
18.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:801) om |
|
|
införande av skollagen (2010:800) ........................................ |
534 |
|
Särskilt yttrande............................................................... |
535 |
|
Bilagor |
|
|
Bilaga 1 Kommittédirektiv 2011:81................................................ |
537 |
|
Bilaga 2 Kommittédirektiv 2012:82................................................ |
547 |
|
Bilaga 3 Kommittédirektiv 2012:130.............................................. |
549 |
|
Bilaga 4 |
Kommittédirektiv 2013:10................................................ |
551 |
Bilaga 5 |
Kommittédirektiv 2013:93................................................ |
559 |
Bilaga 6 |
Enkät om sfi....................................................................... |
561 |
14
Ord och begrepp
I betänkandet återkommer vissa ord och begrepp som förklaras och beskrivs nedan.
Barn- och ungdomsskolan – samlad benämning på förskola, grund- skola och gymnasieskolan.
Betygsrätt – enskild utbildningsanordnare eller folkhögskola som har fått tillstånd från Skolinspektionen att sätta betyg, anordna prövning samt utfärda betyg och intyg.
Buntad utbildning – utredningen använder begreppet för utbildning som upphandlas av Arbetsförmedlingen där sfi ska kunna genomföras parallellt med arbetsmarknadspolitiska åtgärder och aktiviteter.
Egen regi (egenregin) – utbildningsverksamhet som kommunen bedriver med egen anställd personal.
Elev - den som deltar i utbildning enligt skollagen (2010:800).
Enskild huvudman – samlingsnamn för de enskilda utbildnings- anordnare och organisationer som med tillstånd från Skolinspektionen bedriver utbildning enligt skollagen.
Enskild utbildningsanordnare – enskild fysisk eller juridisk person som anordnar utbildning, exempelvis bolag, förening, stiftelse registrerat trossamfund eller en enskild individ som bedriver utbildning. Begreppet inkluderar även folkhögskola som bedrivs av en kommun eller ett landsting.
Entreprenad – se Upphandlad utbildning.
15
Ord och begrepp |
SOU 2013:76 |
Etableringsgruppen – består av personer som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, dvs. i huvudsak personer som har beviljats uppehållstillstånd som flyktingar eller skyddsbehövande och deras anhöriga.
Etableringslagen – lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare som syftar till att underlätta och påskynda deras etablering i arbets- och samhällslivet.
Etableringsplan – Arbetsförmedlingen ska tillsammans med den nyanlände och i samverkan med bl.a. berörd kommun upprätta en individuell etableringsplan med insatser. Rätten till en etablerings- plan omfattar endast etableringslagens målgrupp.
Etableringsuppdraget – Arbetsförmedlingen har ett särskilt ansvar för att alla nyanlända invandrare som omfattas av etableringslagen erbjuds insatser som främjar en snabb och effektiv etablering på arbetsmarknaden. Myndigheten ska vara samordnande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter.
Flexibilitet – utredningen använder begreppet för möjligheten att välja och variera studietakt samt tid och plats för studierna.
Försörjningsstöd - avser den del av det ekonomiska biståndet enligt socialtjänstlagen (2001:453) som ges till försörjning, dvs. de regel- bundet återkommande levnadsomkostnaderna.
Hemkommun - den kommun där en person är folkbokförd.
Individanpassning - utredningen använder begreppet för möjlig- heten att anpassa utbildningen efter bl.a. elevens förkunskaper och studievana.
Individuell studieplan – för varje elev inom vuxenutbildningen ska det finnas en individuell studieplan. Av studieplanen ska bl.a. framgå vilka utbildningsmål eleven har och vilka kurser hen ska läsa.
Kommunal huvudman – en primär- eller landstingskommun som bedriver utbildning enligt skollagen.
16
SOU 2013:76 |
Ord och begrepp |
Kommunal vuxenutbildning – utbildning för vuxna där kommunen, eller i vissa fall landstinget, är huvudman. Utbildningen finns på grundläggande nivå som syftar till att ge vuxna sådana kunskaper som de behöver för att delta i samhälls- och arbetslivet samt till att möjliggöra fortsatta studier och på gymnasial nivå som syftar till att ge vuxna kunskaper på en nivå som motsvarar den som utbild- ningen i gymnasieskolan ska ge.
Komvux – se Kommunal vuxenutbildning.
Leverantör – den som på marknaden tillhandahåller varor eller tjänster eller utför byggentreprenader.
Pengsystem – ett valfrihetssystem inom utbildningsområdet där ersättning utgår till den enskilda utbildningsanordnare som en elev valt att studera hos.
Progression – utredningen använder begreppet i meningen sfi- elevens succesiva, framåtskridande språkutveckling.
Regelverk – uppsättning regler som styr viss verksamhet. I betänkandet syftar detta på bl.a. lagar, författningar och föreskrifter som gäller för ett visst område – t.ex. sfi eller upphandling.
Sfi – se Utbildning i svenska för invandrare
Skolform - inom vuxenutbildningen finns skolformerna komvux, särvux och sfi.
Skolenhet - av huvudman för annan skolform än förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad.
Studiestöd - en sammanfattande benämning på olika ekonomiska ersättningar som lämnas vid studier. Studiestöd finns bl.a. i form av studiemedel och studiehjälp.
SvA grund – kursen svenska som andraspråk inom komvux på grundläggande nivå.
17
Ord och begrepp |
SOU 2013:76 |
Särskild utbildning för vuxna - utbildning på grundläggande och gymnasial nivå som syftar till att ge kunskaper motsvarande grundsärskolan respektive gymnasiesärskolan. Målgruppen är vuxna med utvecklingsstörning eller bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning p.g.a. förvärvad hjärnskada.
Särvux
Upphandlad utbildning – utbildning som kommunerna via lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) köper av enskilda utbildningsanordnare. I betänkandet syftar detta på komvux, sär- vux och sfi och regleras i 23 kap. skollagen.
Utbildning i svenska för invandrare - språkutbildning som syftar till att ge vuxna personer med annat modersmål än svenska grund- läggande kunskaper i svenska språket.
Valfrihetssystem – se Pengsystem.
Validering - en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering och dokumentation samt ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats. En elev i komvux, särvux och sfi kan få sina kunskaper och sin kompetens validerade.
Verksamhetspoäng – Ett mått på studieomfattning eller validering inom komvux. 20 verksamhetspoäng motsvarar en veckas heltids- studier.
Vuxenutbildning - i betänkandet avses skolformerna komvux, särvux och sfi.
Vägledning – en process som syftar till att individen ska kunna göra väl underbyggda studie- och yrkesval.
18
Sammanfattning
Utredningens uppdrag
Utredningens uppdrag (dir. 2011:81 och 2013:10) är främst att föreslå hur valfrihet och individuell anpassning kan ökas inom utbildning i svenska för invandrare (sfi) och att överväga om all utbildning i svenska språket för vuxna invandrare i framtiden bör ges inom kommunal vuxenutbildning (komvux) och särskild utbildning för vuxna (särvux). Utredningen ska föreslå hur ett system med sfi- peng kan utformas och föreslå ytterligare åtgärder för hur sfi i ett tidigare skede kan bli mer flexibel och individanpassad. I uppdraget ingår även att föreslå åtgärder för hur samverkan mellan och inom kommuner samt mellan huvudmän och andra instanser som t.ex. Arbetsförmedlingen och länsstyrelser kan förbättras när det gäller sfi.
En annan del av uppdraget innebär att föreslå hur utbildningen i svenska språket bättre kan anpassas till de mål som den enskilde har med sina studier samt överväga om Arbetsförmedlingen bör ges möjlighet att upphandla den utbildning i svenska som ingår i en etableringsplan enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.
Om utredningen föreslår att all utbildning i svenska språket för vuxna invandrare i framtiden ska ges inom komvux och särvux ska uppdraget att föreslå hur valfrihet kan ökas inom sfi även omfatta hur valfrihet kan ökas inom komvux som helhet.
Inledning
Utredningen lämnar förslag till reformer i alla de frågor som upp- draget omfattar. Ambitionen har varit att lägga ett förslag som kan genomföras i en enda samlad reform men också varje område fri- stående för sig. Den ambitionen har nåtts utom vad gäller
19
Sammanfattning |
SOU 2013:76 |
Arbetsförmedlingens möjlighet att upphandla sfi. För att den delen av reformen ska kunna genomföras fristående krävs vissa modifieringar av utredningens förslag.
Utredningen föreslår att sfi och ämnet svenska som andraspråk på grundläggande nivå (SvA grund) inom komvux sammanförs till en utbildning. Utredningen föreslår att sfi ska vara den enda grund- utbildningen i svenska språket för vuxna invandrare.
I och med detta ändras grundförutsättningarna för att bevara sfi i en egen skolform. Det finns mycket att vinna genom att sam- ordna större delen av vuxenutbildningen inom skolväsendet i en gemensam skolform. Det bör kunna underlätta för elever att få en individanpassad utbildning genom att parallellt läsa sfi med ämnen både inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning beroende på förutsättningar och förkunskaper.
Utredningen föreslår ett nationellt valfrihetssystem för komvux reglerat i skollagen. Ett valfrihetssystem syftar till att åstadkomma ökad kvalitet och ett breddat utbud av utbildningar och därmed fler alternativ för eleverna genom att flera konkurrerande utbildnings- anordnare etablerar sig. Valfrihetssystemet kommer för sfi anpassas helt efter elevens förutsättningar och progression. Detta öppnar för en starkt incitamentsbaserad utbetalningsstruktur där
Även om uppläggen av valfrihets- och ersättningssystemen blir något olika för sfi respektive grundläggande och gymnasial komvux bör samordningen i en skolform innebära att möjligheten att kombinera sfi med andra kurser inom komvux ökar betydligt. Genomförs det valfrihetssystem utredningen föreslår kommer det innebära att de flesta av de utbildningsanordnare som etablerar sig i en kommun kommer att ha ett bredare komvuxutbud att erbjuda, vilket öppnar möjligheten att hos en och samma huvudman sam- tidigt läsa sfi och andra kurser i komvux. Utbildningsanordnare kommer också kunna specialisera sig på sfi för de elever som endast efterfrågar den utbildningen. Det blir också möjligt att genomföra förslaget om
Kommunerna kommer att ha ett fortsatt ansvar för mottagning av eleverna, beslut om behörighet samt ett utökat ansvar för väg-
20
SOU 2013:76 |
Sammanfattning |
ledning bland annat inför valet av utbildningsanordnare. Kom- munerna kommer också ha kvar möjligheten att erbjuda utbildning i egen regi. Detta blir en skyldighet i det fall inga enskilda utbild- ningsanordnare etablerar sig på rimligt avstånd när det gäller sådana kurser som de sökande har rätt till.
Genomförs inte utredningens förslag till valfrihetssystem för sfi och för övriga komvux kommer allt fler kommuner lägga ut sfi och komvux på entreprenad eller upprätta egna
Utredningen föreslår också att Arbetsförmedlingen ska få möj- lighet att upphandla sfi för personer med etableringsplan under förutsättning att detta sker buntat med arbetsmarknadspolitiska åtgärder som praktik, yrkessvenska och/ eller yrkesutbildning samt att det är godkända huvudmän som upphandlas. Detta förutsätter att valfrihetssystemet genomförs först eller samtidigt, eftersom det annars inte finns godkända huvudmän på marknaden. Ett alternativ till detta är att ge Arbetsförmedlingen möjlighet att upphandla utbildning ”motsvarande sfi” som finns att tillgå i dag. Utredningen anser dock att detta är ett sämre alternativ. Arbetsförmedlingen ansvarar för etableringsreformen men det har ibland varit svårigheter att samordna de insatser myndigheten själv har ansvar för med aktiviteter som ligger under kommunernas ansvar som sfi och samhällsorientering. Genom att ge Arbetsförmedlingen möjlighet att upphandla och samordna olika insatser hos en och samma utbildningsanordnare bör etablerings- processen kunna effektiviseras för den enskilde. Utredningens bedömning är att denna ordning endast blir aktuell för en mindre del av etableringsgruppen, åtminstone till en början. För de flesta kommer det fortfarande att vara effektivast och det bästa alternativet att Arbetsförmedlingen hänvisar till hemkommunen för sfi. Efterhand
21
Sammanfattning |
SOU 2013:76 |
som Arbetsförmedlingen bygger ut sina rutiner och kontrakterar fler utbildningsanordnare kan en större andel av etableringsgruppen bli aktuell. Utredningens förslag innebär att Arbetsförmedlingen successivt kan pröva rutiner och utvidga den här möjligheten.
En sammanhållen utbildning
Kursplanerna för sfi och SvA grund har stora likheter. Dessa visar sig främst genom snarlika målbeskrivningar, betoning av språk- utbildning med fokus på kommunikation samt inkludering av läs- och skrivinlärning för individer med sådana behov.
För att tydliggöra vilken utbildning som kommer möta vuxna invandrare med behov av utbildning i svenska språket föreslår utred- ningen en sammanhållen utbildning i stället för dagens två utbild- ningar.
Utgångspunkten för utbildningen ska vara kursplanen för sfi. Skälet är att kursplanen för sfi har ett starkt fokus på individualisering, att språkutbildningen uttryckligen relaterar till det omgivande samhället samt fokuserar på språket i arbetslivet.
Eftersom den nya språkutbildningen ska bygga på kursplanen för sfi försvinner i stort behovet av den kurs i svenska som andraspråk som i dag erbjuds inom komvux på grundläggande nivå. Dock finns det innehåll i kursen som inte inkluderas i
Utredningen föreslår också ett förändrat system för studie- vägarna i sfi. Startpunkten i de tre studievägarna ska vara olika och utgå ifrån elevernas olika behov och förutsättningar. Studieväg 1 ska innehålla kurserna A, B, C och D, studieväg 2 ska innehålla kurserna B, C och D och studieväg 3 ska innehålla kurserna C och D. Studievägarna byggs på detta sätt upp för att, på ett bättre sätt än i dag, säkerställa att utgångspunkten för utbildningen är den enskildes behov och förutsättningar. Eleverna behöver inte byta studieväg beroende av vilken kurs de studerar utan följer sin studie- väg hela vägen fram till slutmålet.
22
SOU 2013:76 |
Sammanfattning |
Sfi i komvux
Inom vuxenutbildningen finns i dag ett förhållningsätt som speglar grund- och gymnasieskolans struktur. På många håll innebär detta att eleverna först ska bli klara med sfi innan de kan ta sig an komvux på grundläggande nivå för att först därefter få påbörja kurser inom komvux på gymnasial nivå. Ett sekventiellt synsätt som bygger på att studierna alltid ska genomföras på en nivå eller i en skolform i taget.
För att klara av att möta de behov dagens elever uppvisar behövs ett större mått av helhetssyn, flexibilitet och individanpassning inom vuxenutbildningen. Ett sådant förhållningssätt bör utgå från skollagens1 reglering av att utgångspunkten ska vara den enskildes behov och förutsättningar, vilket innebär att eleverna ska kunna välja de kurser de har behov av, helt oberoende av skolform eller nivå. Dessutom ska kurserna kunna studeras samtidigt om det bedöms bäst gynna den enskilde. Det saknas skäl till en fortsatt uppdelning av vuxenutbildningen i olika skolformer.
Mot den bakgrunden föreslår utredningen att sfi upphör som egen skolform och i stället placeras inom komvux som kommer bestå av tre separata delar: komvux på grundläggande nivå, på gymnasial nivå och i svenska för invandrare. Möjligheten till parall- ellitet i studierna kommer öka vid en samordning av sfi in i kom- vux. En gemensam lagstiftning tydliggör en starkare styrning mot en gemensam struktur.
Beträffande särvux menar utredningen att kursplanen i svenska som andraspråk på grundläggande nivå inte uppvisar samma lik- heter med kursplanen för sfi som kursplanen för svenska som andraspråk på grundläggande nivå inom komvux gör. Särvux- kursen har inte samma betoning på kommunikation som framför allt kursplanen i sfi men även kursplanen för svenska som andra- språk i komvux har. Kursplanen i särvux är inte heller kopplad till Gemensam europeisk referensram för språk: lärande, undervisning och bedömning (GERS) på samma sätt som de andra två kurs- planerna är. Detta förhållande motiverar, tillsammans med det mycket låga
120 kap. 2 § och 22 kap. 2 § skollagen.
23
Sammanfattning |
SOU 2013:76 |
Flexibilitet och individanpassning
Utredningen har valt att använda begreppet flexibilitet för elevens möjligheter att välja och variera studietakt, tid och plats för studierna. Begreppet individanpassning har reserverats för möjlig- heterna att anpassa utbildningen efter elevens förkunskaper och studievana. Möjligheterna till flexibilitet och individanpassning blir allt viktigare.
Sfi ska vara maximalt flexibelt, det är inte varje individ som ska anpassa sig till en utbildning stöpt i en form. Det är utbildningen som ska anpassa sig till varje individ och dennes särskilda behov.
Eleverna måste ges möjlighet att anpassa studierna efter sin livs- situation i övrigt samt kunna förändra och anpassa studierna när förutsättningarna förändras.
En tydlig författningsreglering är viktig för att kommuner och utbildningsanordnare ska förstå vilka krav som ställs på utbild- ningen och för att stärka Skolinspektionens möjligheter till tillsyn. Därför föreslår utredningen att en ny bestämmelse införs i skol- lagen med krav på att huvudmannen för utbildningen ska verka för att sfi erbjuds på tider som passar eleven.
Utredningen har övervägt ett antal olika alternativ för att öka möjligheten för individen att välja
Mot denna bakgrund föreslår utredningen att ett system med
24
SOU 2013:76 |
Sammanfattning |
ska ligga på en statlig myndighet. Såväl finansieringen som pröv- ningen av enskilda utbildningsanordnare bör regleras i skolförfatt- ningarna. Ett sådant system gynnar bäst kvalitet, likvärdighet, individanpassning och flexibilitet i utbildningen.
Utredningen föreslår att Skolinspektionen ska ansvara för att pröva och godkänna enskilda utbildningsanordnare som huvudmän för sfi. Ett godkännande ska ges om anordnaren bedöms ha förut- sättningar att följa skollagen och andra föreskrifter som gäller för sfi. Utredningen har övervägt om det skulle räcka med att anordnaren har betygsrätt, men har funnit att de krav som då skulle ställas på anordnarna inte skulle vara tillräckliga för att skapa förutsättningar för en likvärdig sfi av hög kvalitet. Utredningen föreslår därför att godkända enskilda utbildningsanordnare blir huvudmän för sfi. För att enskilda utbildningsanordnare fortfarande ska kunna tillhanda- hålla utbildning motsvarande sfi utanför skolväsendet för enskilda uppdragsgivares räkning föreslår utredningen att det i ett god- kännande som huvudman för sfi ska inkluderas den betygsrätt som i dag ger enskilda utbildningsanordnare rätt att bedriva utbildning och utfärda betyg i utbildning motsvarande sfi.
En viktig utgångspunkt för utbetalningens utformning har varit att modellen ska understödja elevernas progression och premiera betyg. Utredningen föreslår därför en peng med basfinansiering i början och som sedan utbetalas succesivt efter hand som eleven får godkänt betyg på de olika kurserna.
Skolverket ska meddela föreskrifter om vilket grundbelopp en kommun ska betala till en enskild utbildningsanordnare i de fall kommunen inte erbjuder sfi i egen regi.
En enskild utbildningsanordnare som är godkänd som huvud- man för sfi, ska ta emot och vara öppen för samtliga behöriga elever som har valt att studera hos utbildningsanordnaren. En utbild- ningsanordnare ska således inte kunna neka en elev plats med hän- visning till att det är fullt.
Det är viktigt att eleven ges möjlighet att påbörja utbildningen så snart som möjligt. Utredningen föreslår att huvudmannen för utbildningen ska vara skyldig att se till att utbildningen kan
25
Sammanfattning |
SOU 2013:76 |
påbörjas så snart som möjligt från det att denne har fått information om valet och senast inom en månad från denna tidpunkt. Genom förslaget sker en harmonisering av de olika tidsgränser som tidigare har gällt beroende på om en elev tillhör etableringsgruppen eller inte.
Kommunernas ansvar
Enligt direktiven till utredningen ska kommunen även i fortsätt- ningen ha ansvaret för mottagandet av de sökande till sfi. Utred- ningen föreslår dock vissa förändringar som innebär att kom- munernas ansvar utökas och förtydligas.
De moment som ingår i kommunens mottagande är främst behörighetsbedömning, kartläggning av den sökandes studie- och yrkesbakgrund, bedömning av språkkunskaper, upprättande av den individuella studieplanen samt vägledning inför valet av utbild- ningsanordnare. Det är viktigt att dessa moment inte fördröjs. Utredningen föreslår därför att hemkommunen ska se till att en sökande kan välja en utbildningsanordnare så snart som möjligt efter det att en ansökan om att delta i sfi har getts in.
Kommunerna ska fortsatt vara skyldiga att erbjuda sfi till de personer som har rätt att delta i utbildningen. Ett införande av ett valfrihetssystem med fler än kommunerna som huvudmän förändrar kommunernas skyldighet att tillhandhålla utbildningen. I och med inträdet av nya aktörer som huvudmän saknas skäl att fortsatt ställa krav på kommunal huvudman för vuxenutbildningen motsvarande dagens reglering i skollagen. Förändringen innebär att det fortsatt ska vara möjligt för kommunerna att bedriva verksamhet som kom- munal huvudman som alternativ till enskilda huvudmän i valfri- hetssystemet i den egna kommunen. Det är kommunen som själv fattar beslut om i vilka situationer den ska bedriva utbildning som kommunal huvudman. Om det i kommunen eller på rimligt avstånd i annan kommun inte finns någon enskild utbildningsanordnare som godkänts som huvudman för utbildningen ska kommunen fortsatt tillhandahålla utbildningen.
Enligt utredningens förslag ska den som är behörig att delta i sfi kunna välja att studera hos en enskild utbildningsanordnare som godkänts som huvudman för sfi, oavsett var i landet denne är eta- blerad. För att individen ska kunna göra ett adekvat val av utbildnings- anordnare föreslås att hemkommunens vägledning är aktiv och utgår från individens behov och förutsättningar. Vissa utbildnings-
26
SOU 2013:76 |
Sammanfattning |
anordnare ska kunna diskuteras fram som särskilt lämpliga. Kom- munen måste dock alltid vara konkurrensneutral och valet måste alltid vara individens.
I samband med vägledningen ska en individuell studieplan upp- rättas. Det är viktigt att studieplanen är ett levande dokument som sedan följer med eleven till den utbildningsanordnare denne valt. Studieplanen ska stödja elevens kunskapsutveckling och möjlighet att kombinera utbildningen med andra aktiviteter. Utredningen föreslår därför att innehållet i studieplanen utvidgas i förhållande till vad som gäller i dag, bl.a. med information om den kartläggning som gjorts av individens utbildnings- och yrkesbakgrund, elevens kunskapsutveckling, behov av individanpassning och flexibilitet samt skälen för eventuella studieavbrott eller utbildningens upphörande på grund av otillräcklig progression och byte av utbildnings- anordnare. Utredningen föreslår vidare att den individuella studie- planen kontinuerligt ska följas upp och inte endast revideras vid behov och att hemkommunen ska ansvara för att erbjuda studie- och yrkesvägledning inför studiernas början. Detta gör att utred- ningen också anser att det ska vara hemkommunen som ansvarar för upprättandet av studieplanen och inte som i dag rektorn. Det är viktigt att tydligt särskilja de olika ansvar som ligger på kommunen respektive utbildningsanordnaren. Utredningen vill poängtera att det alltid är kommunen som ansvarar för de aktiviteter som är kopplade till olika vägledningsinsatser. Det vill säga ansvara för säkerställandet av en helhetssyn i elevens utbildningssituation. Ansvaret för det kontinuerliga studieplansarbetet bör ligga på rektor hos utbildningsanordnaren vilket innebär att utbildnings- anordnaren ansvarar för allt arbete med studieplanen som har med det dagliga genomförandet av studierna att göra.
Avbrott och tidsgränser
I ett valfrihetssystem ska det vara möjligt att välja en annan utbild- ningsanordnare om eleven inte är nöjd med kvalitet, upplägg, individanpassning eller annat hos den utbildningsanordnare i vars utbildning eleven deltar. I princip ska eleven inte behöva motivera varför ett omval görs, utan det bör beviljas utan särskild prövning.
Utredningen anser att det inte ska införas en tidsgräns för möjligheten att delta i sfi. Rätten att delta i studierna ska i stället avgöras utifrån elevens möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen
27
Sammanfattning |
SOU 2013:76 |
och utifrån dennes progression i utbildningen. Möjligheten att ute- sluta en elev från sfi på dessa grunder finns redan enligt dagens regelverk. Enligt utredningens erfarenhet tillämpas dock bestäm- melsen inte på det sätt som är avsett. Orsaken till detta anses till stor del vara att det ofta saknas tillräcklig dokumentation för att visa att progressionen inte har varit tillfredsställande. Genom utredningens förslag att den individuella studieplanen ska innehålla information om elevens kunskapsutveckling och de stödåtgärder den enskilde har behov av finns det förutsättningar att använda bestämmelsen om utbildningens upphörande på det sätt som är avsett. Dessutom föreslår utredningen att Skolverket ska utfärda stödmaterial för hur bedömningen bör göras av om en elev ska avstängas från utbildningen på grund av otillräcklig progression.
Det är inte ovanligt att
Tillsyn, kvalitetsgranskning m.m.
Syftet med tillsyn är att kontrollera om den granskade verksam- heten uppfyller de krav som följer av gällande författningar. En statlig tillsyn ökar förutsättningarna för en utbildning av hög kvalitet och bidrar till en likvärdig sfi oavsett vem som är huvudman för utbildningen. Utredningen föreslår därför att Skolinspektionen ska ha tillsynsansvar över enskilda utbildningsanordnare som har godkänts som huvudmän för sfi. Tillsynen föreslås vara utformad i enlighet med det tillsynsansvar Skolinspektionen har för övrig utbildning inom skolväsendet. Det innebär att Skolinspektionen har vissa befogenheter och kan tillämpa vissa ingripanden vid tillsynen, såsom sanktioner och återkallande av ett tillstånd.
Utredningen föreslår vidare att enskilda utbildningsanordnare som bedriver sfi ska kvalitetsgranskas av Skolinspektion. En sådan granskning görs av några slumpvis utvalda skolor inom avgränsade områden för att visa på styrkor och svagheter. Det kan exempelvis
28
SOU 2013:76 |
Sammanfattning |
avse rektorns roll eller hur skolan arbetar med elevers kunskaps- utveckling.
Utbildningsanordnarna ska också ingå i den nationella upp- följning och utvärdering av utbildning och annan verksamhet som Skolverket ansvarar för. Därmed följer också en uppgiftsskyldighet för utbildningsanordnarna.
Enskilda utbildningsanordnare ska vara skyldiga att ha ett systematiskt kvalitetsarbete och rutiner för klagomålshantering. Syftet med kvalitetsarbetet är att det ska leda till förbättringar av utbildningen.
Den kommun där verksamheten är belägen ska ha insynsrätt i den verksamhet som bedrivs av en enskild utbildningsanordnare som har godkänts som huvudman för sfi.
Valfrihet i komvux
Förslagen som rör valfrihetssystem för komvux tar sin utgångs- punkt i de förslag som lämnas till ett valfrihetssystem för sfi. Ibland är valfrihetssystemet för grundläggande och gymnasial nivå inte helt sammanfallande med vad som föreslås gälla för sfi. Det är de förslag som skiljer sig från sfi som sammanfattas i detta avsnitt.
I skollagen anges att hemkommunen ansvarar för att de som har rätt att delta i en utbildning och önskar delta i den, också får det. Kommunerna ska sträva efter att därutöver erbjuda utbildning på gymnasial nivå som svarar mot efterfrågan och behov. Detta gör att kommunen behöver tydliggöra inriktningen och omfattningen av komvux. Kommunen ska årligen fastställa och offentliggöra inrikt- ningen och omfattningen av sitt utbud av komvuxkurser. Utbild- ningsanordnarna behöver känna till detta eftersom det utgör en grund för deras etablering och verksamhet i kommunen. Även den enskilde behöver veta vilka resurser hen har rätt och möjlighet till.
Ansvaret för mottagning och antagning är uppbyggt på samma sätt för grundläggande nivå som för sfi. Systemet för gymnasial nivå är delvis annorlunda uppbyggt med anledning av att det i de flesta sammanhang saknas rätt till utbildning liknande den för grundläggande nivå och sfi. Vid ansökan stäms det av om de sökta kurserna ingår i kommunens utbildningsutbud och utifrån det avgör kommunen sitt åtagande att svara för kostnaderna för de sökta kurserna. Kommunens beslut om mottagande bygger således inte enbart på en bedömning av den sökandes behörighet utan ett
29
Sammanfattning |
SOU 2013:76 |
beslut om åtagande att svara för utbildningskostnaderna inkluderas också.
Utredningen föreslår att kommunerna fastställer ersättnings- belopp för samtliga kurser man avser erbjuda, men för kurser som omfattas av rättighetslagstiftning ska staten fastställa nationella minimibelopp. För dessa kurser kan kommunen fastställa en högre ersättning än den staten föreslagit men aldrig en lägre. Kom- munerna har full frihet att organisera prissättningen per enskild kurs eller genom indelning i olika kursgrupper. Kommunen måste kunna redovisa utgångspunkterna för ersättningsbeloppens storlek som så långt som möjligt ska utgå från de faktiska kostnaderna i kommunens egen verksamhet.
Utredningen föreslår en incitamentsstruktur där delar av ersätt- ningen till den enskilda utbildningsanordnare utfaller först när eleven uppnår ett godkänt betyg. Sker inte detta betalas inte den delen av ersättningen ut. 70 procent av kursens totala ersättning ska betalas till den enskilda utbildningsanordnaren löpande under utbildningen gång. Övriga 30 procent betalas ut när eleven erhållit ett godkänt betyg i kursen.
Utredningen menar att den möjlighet till interkommunal ersätt- ning som kommunerna har i dag inte går att kombinera med ett valfrihetssystem. I ett sådant system är det eleven som själv ska välja en enskild utbildningsanordnare. Hemkommunen kan ha komvux i egenregi och blir då valbar. Men andra kommuner än hemkommunen ska inte konkurrera i valfrihetssystemet vid sidan av de enskilda utbildningsanordnarna. Då uppstår konkurrenshinder som försvårar för enskilda huvudmän att etablera sig och det finns risk för att kommunerna börjar agera kommersiellt. Utredningen anser att detta inte förändrar kommunernas möjlighet till individuella lös- ningar. I de fall valfrihetssystemet inte klarar att lösa individernas utbildningsbehov blir det fullt möjligt för kommunerna, även med det system som föreslås, att samverka vad avser komvux genom kommunalförbund, gemensam nämnd eller samverkansavtal.
Sfi för etableringsgruppen
Det finns fördelar med att Arbetsförmedlingen ges möjlighet att upphandla sfi för nyanlända som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (etablerings- lagen). Myndigheten får då möjlighet att på ett helt annat sätt än
30
SOU 2013:76 |
Sammanfattning |
i dag samordna och anpassa sfi med andra arbetsmarknadsinriktade insatser. Utredningen föreslår att det ska vara möjligt för Arbetsförmedlingen att upphandla sfi i kombination med arbets- marknadspolitiska åtgärder som kan planeras i samband med upp- rättandet av etableringsplanen och bedöms lämpliga för den nyanlände. Upphandlad sfi blir aktuell om det bedöms effektivt och lämpligt för den enskilde att genomgå flera olika etablerings- insatser från en och samma leverantör. Det kan även finnas andra insatser som är lämpliga att kombinera i detta sammanhang, t.ex. arbetspraktik. Det blir då också möjligt att rikta in språkutbild- ningen mot ett visst yrkesområde eller samla personer med samma yrkes- eller utbildningsbakgrund.
De enskilda utbildningsanordnare som kan upphandlas av Arbetsförmedlingen ska vara godkända huvudmän enligt vad som gäller för förslaget om valfrihetssystem. Utredningen föreslår att Arbetsförmedlingens möjlighet att upphandla sfi regleras i en egen lag.
Samverkan
Det blir inte möjligt för kommunerna att bedriva vuxenutbildning på entreprenad med bibehållet huvudmannaskap när det införs ett valfrihetssystem. Det är inte möjligt att blanda olika upphandlings- former för samma tjänst på samma marknad. Priskonkurrensen skulle då kunna sättas ur spel. Det kan dock uppstå situationer då ingen enskild utbildningsanordnare etablerar sig i valfrihetssystemet för att driva vissa av de kurser som en kommun eller en samverkande region tagit med i sitt utbildningsutbud. Detta förväntas främst gälla gymnasiala yrkeskurser med hög specialisering där få eller inga enskilda utbildningsanordnare har tillräcklig kompetens för att genomföra utbildningen. I sådana fall skulle en kommun stå helt utan utförare av de efterfrågade kurserna. Utredningen föreslår att rätten för kommuner, landsting och enskilda huvudmän att med bibehållet huvudmannaskap sluta avtal med en enskild fysisk eller juridisk person om att utföra uppgifter inom komvux (entreprenad) begränsas till uppgifter som avser undervisning i ämnen på gymnasial nivå som har en yrkesinriktad profil. För sfi ser utredningen inget behov av en entreprenadmöjlighet eftersom flera enskilda utbildnings- anordnare bedöms etablera sig inom ramen för valfrihetssystemet.
31
Sammanfattning |
SOU 2013:76 |
Konsekvenser av förslagen
Utredningens förslag får konsekvenser för elever i kommunal vuxenutbildning, kommuner, enskilda utbildningsanordnare och statliga myndigheter.
Förslagen om ett valfrihetssystem inom komvux innebär att eleverna själva kommer att kunna välja mellan fler utbildnings- anordnare jämfört med i dag. Eleverna kommer att få ökade möjlig- heter att hitta mer individualiserade lösningar inom ramen för ett bredare och mer varierat utbildningsutbud. Utredningens bedömning är att den incitamentsbaserade ersättningen till enskilda utbildnings- anordnare kommer att påverka elevernas progressionstakt i positiv riktning inom sfi. På grundläggande och gymnasial nivå förväntas fler elever nå kursernas kunskapskrav.
För kommunerna innebär ett valfrihetssystem inom komvux att enskilda utbildningsanordnare kan bli godkända som huvudmän för utbildningen och etablera sig i kommunen. Detta kan påverka hur kommunerna kommer att organisera sin egen verksamhet. Skyldig- heten att tillhandahålla rättighetsstyrd utbildning inom komvux kvarstår dock för kommunerna om inte utbildningen på ett rimligt vis finns tillgänglig hos en enskild huvudman.
Det föreslagna valfrihetssystemet med statligt godkännande av enskilda utbildningsanordnare som huvudmän innebär att upp- handling av utbildning enligt LOU inte blir aktuell. De föreslagna ersättningsmodellerna för sfi respektive grundläggande och gym- nasial nivå innebär minskad administration för kommuner som i dag upphandlar utbildningen. Kommuner som inte upphandlar utbildning i dag kan behöva utveckla administrativa system för utbetalning av ersättning till enskilda utbildningsanordnare. Erfaren- het av detta finns i de flesta kommunerna bl.a. från utbetalning av ersättning till fristående skolor.
Kommunerna har i dag kostnadsansvaret för komvux oavsett om utbildningen bedrivs i egen regi eller upphandlas. Ersättningsnivåer i valfrihetssystemet ska fastställas av kommunerna med kommunens kostnad för den egna verksamheten som utgångspunkt. Förslagen om valfrihetssystem bedöms bli kostnadsneutrala för kommunerna eftersom det inte medför någon förändring av antalet genomförda utbildningar eller förändrade kostnadsnivåer för de enskilda utbild- ningarna.
Integration och egenförsörjning är viktiga mål för utbildnings- insatserna. Sammantaget bör förslagen leda till positiva samhälls-
32
SOU 2013:76 |
Sammanfattning |
ekonomiska konsekvenser i form av t.ex. minskat försörjningsstöd och ökade skatteintäkter för kommunerna.
För enskilda utbildningsanordnare innebär förslagen främst att de kan etablera sig i samtliga kommuner i landet med verksamhet. För anordnarna blir det mer långsiktighet och stabilitet i verksam- heten genom att ett godkännande som huvudman gäller tills vidare i stället för de tidsbegränsade verksamhetsperioder som i dag upp- handlas enligt LOU. Enskilda utbildningsanordnare kan i betydligt högre utsträckning än tidigare utforma sin verksamhet enligt egna idéer, vilket också ökar möjligheten att nischa verksamheten och konkurrera med en egen profil. Detta bör också leda till att verksamhetsutvecklingen och innovationsgraden hos de enskilda utbildningsanordnarna kommer att öka. Enskilda utbildnings- anordnare kan nu i högre utsträckning konkurrera med bra kvalitet i stället för med låga anbud.
Förslaget att Arbetsförmedlingen ges möjlighet att upphandla sfi för etableringsgruppen i kombination med arbetsmarknads- politiska åtgärder innebär att myndigheten ges större möjlighet att samordna de aktiviteter som ska ingå i en etableringsplan. Möjligheten att upphandla sfi medför ökade kostnader för Arbetsförmedlingen.
Ett valfrihetssystem inom komvux innebär ett utökat uppdrag för Skolinspektionen när det gäller tillståndsgivning, tillsyn och kunskapsspridning. Kostnadseffekterna av detta bedöms dock bli begränsade.
Förslaget om ämnet SvA grund innebär behov av en ny kursplan som Skolverket ska ta fram. Skolverket ska också ta fram riks- prislistor för sfi och för rättighetsstyrda kurser på grundläggande och gymnasial nivå. Kostnader för detta bedöms rymmas inom befintliga ramar.
33
Summary
The Inquiry’s remit
The Inquiry’s remit is primarily to propose how free choice and individualisation can be increased in Swedish for immigrants (Sfi) education and to consider whether all education in the Swedish language for adult immigrants should in future be provided within the municipal adult education (komvux) and the education for adults with learning disabilities (särvux) systems. The Inquiry shall propose how a system in which a fixed sum of money (education voucher) is allocated to each student might be designed. Furthermore, it shall put forward additional measures for how Sfi can be made more flexible and more individualised at an earlier stage. The remit also includes proposing measures for how cooperation between and within municipalities as well as between school governors and other bodies, such as the Swedish Public Employment Service and the county administrative boards, can be improved regarding Sfi.
Another part of the Inquiry’s remit is to propose how education in the Swedish language can be better adapted to each student’s individual goals and to consider whether the Public Employment Service should be allowed to procure the education in Swedish that is included in an introduction plan in accordance with the Act (2010:197) on establishment activities for certain new arrivals.
If the Inquiry proposes that all education in the Swedish language for adult immigrants is in future to be provided within komvux and särvux, the task of proposing how free choice can be increased in Sfi shall also include how free choice can be increased within the komvux system as a whole.
35
Summary |
SOU 2013:76 |
Introduction
The Inquiry hereby submits proposals for reforms in all the issues covered by the remit. Our ambition has been to put forward a proposal that can be implemented both as part of a single integrated reform as well as in each area independently. This ambition has been reached apart from when it comes to the scope for the Public Employment Service to procure Sfi. Certain modifications to the Inquiry's proposals are needed in order to implement that part of the reform independently.
The Inquiry proposes that Sfi and Swedish as a second language on the basic level (SvA grund) within komvux be merged into a single programme. The Inquiry proposes that Sfi be the only basic education in the Swedish language for adult immigrants.
This changes the basic conditions for maintaining Sfi as a separate form of education. There is a lot to be gained from integrating most of the adult education into the school system as an integrated form of education. It could make things easier for students to receive an individualised education by studying Sfi in parallel with subjects at both basic secondary and upper secondary level adult education depending on their prerequisites and prior knowledge.
The Inquiry proposes a national
Even though the
36
SOU 2013:76 |
Summary |
proposed by the Inquiry is implemented, it will lead to most of the education providers who establish themselves in a municipality offering a wider range of komvux courses, which will in turn make it possible for students to study Sfi and other komvux courses under the auspices of the same governing body. Education providers will also be able to specialise in Sfi for students who only request a Sfi programme. It will also be possible to implement the Sfi education voucher proposal and hold back on decisions on other komvux matters.
The municipalities will continue to have a responsibility for receiving the students and for decisions on eligibility, and will have an extended responsibility for guidance, for example prior to students choosing their preferred education provider. The municipalities will also retain the option of offering education under their own management. This will be an obligation in cases where no private education providers establish themselves within a reasonable distance as regards the courses to which applicants are entitled.
If the Inquiry’s proposal for a
The Inquiry also proposes that the Swedish Public Employment Service be given the option of procuring Sfi for new arrivals with introduction plans provided that this is tied to other employment policy measures such as work experience, vocational Swedish and/or vocational training and provided that approved governors are procured. This presupposes that the
37
Summary |
SOU 2013:76 |
approved governors on the market. An alternative to this is to give the Public Employment Service the option of procuring “Sfi- equivalent” programmes, which are already currently available. The Inquiry considers this to be a poorer alternative, however. The Public Employment Service is responsible for the introduction reform but difficulties have sometimes occurred when trying to coordinate the measures for which the Service itself is responsible with the activities that come under the municipalities’ responsibility such as Sfi and civic orientation. Giving the Public Employment Service the option of procuring and coordinating different measures at the same education provider should lead to a more effective introduction process for the individual. It is the Inquiry’s assess- ment that this arrangement will only be relevant for a small proportion of the introduction group, at least in the beginning. For most municipalities, the most effective and best alternative will still be for the Public Employment Service to refer students to their home municipality for Sfi. As the Public Employment Service extends its routines and contracts more education providers, a greater proportion of the introduction group may become relevant. Under the Inquiry’s proposal, the Public Employment Service will be able to test routines and expand this option gradually.
An integrated programme
The syllabuses for Sfi and Swedish as a second language within komvux at the basic level (SvA grund) have a great deal in common. For example, they have similar set goals, the same emphasis on language education focusing on communication and they both include literacy skills for individuals who need them.
In order to clarify what kind of education will be available to adult immigrants who need tuition in the Swedish language, the Inquiry proposes an integrated Swedish language programme for adult immigrants instead of the two programmes available today.
The current Sfi syllabus shall be the
The fact that the new language programme is to be based on the Sfi syllabus will eradicate most of the need for Swedish as a second language course which is currently offered within komvux at the
38
SOU 2013:76 |
Summary |
basic level. There is, however, content in the latter programme that is not included in Sfi courses. Some of this content can, in com- bination with a specialisation of the content that concerns reading and analysis of literature and other texts, form a new course in Swedish as a second language within komvux at the basic level. The course shall prepare students for Swedish as a second language 1 within komvux at the upper secondary level and the language level shall not coincide with or overlap that of the Sfi courses. The National Agency for Education shall be tasked with developing a new syllabus for this course.
The Inquiry also proposes a modified system for study paths in Sfi. The
Swedish for immigrants (Sfi) in komvux
The current approach in adult education reflects the structure of the Swedish compulsory school and upper secondary school system. In many respects, this means that students have to finish their Sfi studies before they can tackle komvux at the basic level and only after that start courses in komvux at upper secondary level. A sequential approach based on studies being completed one level or in one form of education at a time.
To successfully meet the requirements of today’s students, a more holistic view needs to be taken within the adult education system, along with a greater degree of flexibility and individualisation. Such an approach should be based on the regulation laid down in the Swedish Education Act1 stating that the
1 Education Act, 2010:800, Chapter 20, Section 2, Chapter 22, Section 2.
39
Summary |
SOU 2013:76 |
possible to study courses simultaneously if this is deemed to be in the best interest of the individual. There is no reason why adult education should continue to be divided up into different forms of education.
In light of this, the Inquiry proposed that Sfi be discontinued as a separate form of education and is instead integrated into komvux, which will in future consist of three distinct components: komvux at the basic level, komvux at the upper secondary level and Swedish for immigrants (Sfi). Integrating Sfi into komvux in this way will provide greater scope for parallel studies. Integrated legislation clarifies more robust governance towards a common structure.
As regards särvux, the Inquiry deems that the syllabus for Swedish as a second language at the basic level does not have the same similarities with the syllabus for Sfi as the syllabus for Swedish as a second language at the basic level within komvux has. The särvux course does not have the same emphasis on communication as in particular the syllabus for Sfi but also the syllabus for Swedish as a second language in komvux has. Neither is the särvux syllabus linked to the Common European Framework of Reference for Languages: Learning, Teaching, Assessment (CEFR) in the same way as the other two syllabuses are. Together with the very low rate of participation in Sfi among särvux students, these circumstances provide motivation for the Inquiry not to propose such changes to the syllabus for Swedish as a second language within särvux at the basic level as are proposed for the corresponding course within komvux.
Flexibility and individualisation
The Inquiry has chosen to use the concept of flexibility to describe the student’s scope for choosing and varying the pace, time and place of his or her studies. The concept of individualisation has been set aside to describe the scope for adapting the education to the student’s prior knowledge and experience of studies. The scope for flexibility and individualisation is becoming increasingly important.
Sfi shall have maximum flexibility; it should not be up to each individual to adapt to an educational programme moulded into one single form. It is instead the educational programme that shall adapt to each individual and his or her special needs.
40
SOU 2013:76 |
Summary |
The students must be given the possibility to adapt their studies to their lives otherwise and to be able to change and adapt their studies when their circumstances change.
The educational background, other needs and prerequisites of Sfi students vary considerably. A wide array of students needs to be covered. The education must therefore be adapted to each individual so that he or she can complete it at the best possible rate of progress.
Clear statutory regulations are important so that municipalities and education providers understand what demands are placed on the education and in order to strengthen the School Inspectorate’s supervision capabilities. The Inquiry therefore proposes a new provision be introduced into the Education Act stipulating a requirement for the governing body of an educational programme to offer Sfi at times that suit the student.
The Sfi education voucher
The Inquiry has considered a number of different alternatives to increase the scope for the individual to choose his or her preferred Sfi provider. The Inquiry has found that the Public Procurement Act (2007:1091) is not compatible with a
In light of this, the Inquiry proposes that a Sfi education voucher system shall be statutorily regulated and funded by the municipality, and that a central agency should be tasked with assessing whether private education providers should be allowed to run Sfi courses. Both the funding and the assessment of private education providers should be regulated in the educational legislation. Such a system would be the best way of ensuring quality, equity, individualisation and flexibility in the education.
The Sfi education voucher shall accompany the student to his or her preferred provider. The Sfi education voucher shall be calculated in the same way as the existing mainstream school sum, i.e. based on the costs of the municipality’s own activities. Before a private education provider is allowed to run an educational programme, he
41
Summary |
SOU 2013:76 |
or she must first be approved as a governor for Sfi in accordance with the provisions in the Education Act.
The Inquiry proposes that the National Schools Inspectorate be responsible for assessing and approving private education providers as governors for Sfi. Approval shall be granted if the provider is deemed to have the capacity to comply with the Education Act and other regulations governing Sfi. The Inquiry has considered whether it would be sufficient if the provider had the right to award grades, but has found that the demands that would then be placed on providers would not be sufficient to create the conditions for equitable Sfi programmes of high quality. The Inquiry therefore proposes that approved private education providers be governors for Sfi. So that private education providers will still be able to provide privately commissioned education programmes equivalent to Sfi outside the education system, the Inquiry proposes that the right to award grades that currently entitles private education providers to run courses and award grades in educational programmes equivalent to Sfi shall be included in an approval as a governor for Sfi.
An important
The National Agency for Education shall issue regulations governing the basic amount a municipality is to pay to a private education provider in those cases when the municipality does not offer Sfi under its own management.
A private education provider approved as a governor for Sfi shall receive and be open for all eligible students who have chosen it as their preferred provider. In other words, an education provider shall not be able to refuse a student a place on a course using the excuse that it is full.
It is important that the student is giving the option of starting the programme as soon as possible. The Inquiry proposes that the governor of the programme shall be obliged to ensure that students can start the programme as soon as possible after they have received information on their choice and no later than one month after this date. This proposal will harmonise the different time limits that have previously applied depending on whether a student belongs to the introduction group or not.
42
SOU 2013:76 |
Summary |
The municipalities’ responsibility
According to the Inquiry’s terms of reference, the municipality shall continue to have the responsibility for receiving Sfi applicants. However, the Inquiry proposes certain changes that will expand and clarify this responsibility.
The elements that are included in the municipality’s reception process are primarily an eligibility assessment, analysis of the applicant’s educational and vocational background, assessment of his or her language skills, establishment of an individual study plan and guidance prior to the student’s choice of education provider. It is important that these elements are not delayed. The Inquiry therefore proposes that the home municipality be obliged to ensure that an applicant can choose an education provider as soon as possible after an application to participate in Sfi has been submitted.
Municipalities shall continue to be obliged to offer Sfi to those who are entitled to participate in it. The introduction of a free- choice system with a greater number of governors in addition to the municipalities changes the municipalities’ obligation to provide the education. With the arrival of new actors as governors, there is no longer any reason to maintain the requirement for a municipal governor for adult education equivalent to the current regulation laid down in the Education Act. This change implies that it shall still be possible for the municipalities to conduct activities as a municipal governor as an alternative to private governors in the
According to the Inquiry’s proposal, a person who is eligible to participate in Sfi shall be able to choose to study at a private education provider who has been approved as a governor for Sfi, regardless of where this provider is located in the country. To enable the individual to make an informed choice of education provider, it is proposed that the home municipality be obliged to provide active guidance based on the individuals needs and circumstances. It shall be possible to identify certain education providers as particularly suitable. The municipality must however never affect competition and the choice must always be the individual’s.
43
Summary |
SOU 2013:76 |
An individual study plan shall be established in connection with the guidance. It is important that the study plan is an evolving document that then accompanies the student to the education provider of his or her choice. The study plan shall support the student’s skills development and help her or him to combine the education with other activities. The Inquiry therefore proposes that the content of the study plan be expanded in relation to what is currently applicable, e.g. adding information on the analysis of the student’s educational and vocational background as well as their skills development, need for individualisation and flexibility and the reasons for any interruption in their studies or discontinuation of them as a result of insufficient progress or change of education provider. The Inquiry also proposes that the individual study plan be continuously monitored and not just revised when necessary and that the home municipality be responsible for offering study and vocational guidance prior to the start of the studies. This means that the Inquiry is also of the opinion that the home municipality shall be responsible for establishing the study plan and not, as is currently the case, the school principal. It is important to clearly separate the different responsibilities that lie with the municipality and the education provider respectively. The Inquiry wishes to point out that it is always the municipality that is responsible for the activities linked to various guidance activities. In other words, the municipality is responsible for ensuring a holistic view of the student’s educational situation is taken. The responsibility for the continuous development of the study plan should lie with the principal of the education provider, which means that the education provider is responsible for all the work done on the study plan that has to do with its day-
Study discontinuation and time limits
In a
The Inquiry finds that a time limit for the option of participating in Sfi should not be introduced. The right to participate in the studies shall instead be determined based on the student’s capacity to
44
SOU 2013:76 |
Summary |
benefit from the education and on the progress she or he makes. The scope for excluding a student from Sfi on these grounds already exists in the current regulatory framework. In the Inquiry’s experience, the provision is not being applied as intended. The cause of this seems to be that there is often insufficient documentation proving that the student has made unsatisfactory progress. As a result of the Inquiry’s proposal to ensure that the individual study plan contains information on the student’s skills development and the support measures the individual needs, the conditions will be in place to use the provision on exclusion/cessation of studies in the way it was originally intended. Furthermore, the Inquiry proposes that the National Agency for Education issue support material for how to assess whether a student is to be suspended from a programme due to unsatisfactory progress.
It is not uncommon for Sfi students to interrupt their studies. According to the current provisions, special grounds are required before a student who has interrupted their studies is entitled to start studying again. The Inquiry proposes instead that a student who has agreed on a study interruption with the education provider shall automatically be entitled to restart their studies. Special grounds shall only be required if agreement has not been reached. It is considered that such an arrangement will create the incentive for a dialogue that can lead to solutions other than a study interruption.
Supervision, quality control, etc.
The objective of supervision is to check whether the activity under review fulfils the requirements laid down in the applicable statutes. Central government supervision provides the prerequisites for high quality education programmes and helps to make Sfi equitable regardless of who the programme governor is. The Inquiry therefore proposes that the National Schools Inspectorate be responsible for the supervision of private education providers who have been approved as Sfi governors. It is proposed that the supervision be designed in accordance with the supervisory responsibility which the Schools Inspectorate already has for other types of education within the school system. This means that the Schools Inspectorate will have certain powers and have various courses of action at its disposal, including imposing sanctions and revoking permits.
45
Summary |
SOU 2013:76 |
The Inquiry also proposes that private education providers who run Sfi programmes be inspected for quality by the Schools Inspectorate. Such an inspection shall be made of a few randomly selected schools within a certain limited area to demonstrate strengths and weaknesses. This may refer to the principal’s role or how the school develops the students’ skills.
The education providers shall also be included in the national monitoring and evaluation system for education and other activities for which the National Agency for Education is responsible. This will also impart on the education providers an obligation to provide information.
Private education providers shall be obliged to do systematic quality work and have routines for dealing with complaints. The aim of the quality work is for it to lead to improvements in the education.
The municipality in which the activities take place shall have the right to scrutinise the activities of a private education provider who have been approved as an Sfi governor.
Free choice in komvux
The proposals concerning the
The Education Act states that the home municipality is responsible for ensuring that a person who is entitled to participate in an educational programme and wishes to participate can actually do so. The municipalities shall also strive to offer education at upper secondary level that corresponds to the demand and need. The municipality therefore needs to clarify the focus and scope of komvux. Every year, the municipality shall establish and publicise the focus and scope of the range of komvux courses it offers. Education providers need to be aware of this as it constitutes a basis from their establishment and activities in the municipality. The individual also needs to know which resources he or she is entitled to and can utilise.
The responsibility for reception and admission is built up in the same way for the basic level komvux as it is for Sfi. The system for upper secondary komvux is designed slightly differently since in most cases there is no mandatory right to education similar to the
46
SOU 2013:76 |
Summary |
one for basic level komvux and Sfi. Upon application, it is to be determined whether the courses applied for are included in the municipality’s range of programmes and, based on this, the municipality shall then decide to what extent it shall undertake to meet the costs of the courses applied for. The municipality’s decision on reception is not therefore based purely on an assessment of the applicant’s eligibility but a decision on the municipality’s undertaking to meet the costs of the education is also included.
The Inquiry proposes that the municipalities establish remuneration amounts for all the courses they intend to offer, but central government shall set minimum amounts for courses that are covered by rights legislation. For these courses, the municipality may set a higher but never a lower remuneration amount than that proposed by central government. The municipalities have complete freedom to price courses individually or by dividing them up into different course groups. The municipality must be able to justify the size of the remuneration amounts, which, as far as possible, shall be based on the actual costs incurred by the municipality for its own activities.
The Inquiry proposes an incentive structure in which parts of the remuneration to the private education provider are payable only once the student has achieved a pass grade. If this does not occur, that part of the remuneration will not be disbursed. 70 percent of the total remuneration for the course is to be paid to the private education provider at regular intervals during the course of the programme. The remaining 30 percent is disbursed once the student has been awarded a pass grade on the course.
It is the Inquiry’s opinion that the option of
47
Summary |
SOU 2013:76 |
the municipalities, even under the proposed system, to cooperate on komvux through local authority associations, joint committees or collaborative agreements.
Sfi for the introduction group
It is advantageous to give the Swedish Public Employment Service the possibility to procure Sfi for new arrivals who are covered by the Act (2010:197) on establishment activities for certain new arrivals. The Service will then have the opportunity to coordinate Sfi with and adapt it to other employment measures in a completely different way to what is currently possible. The Inquiry proposes that it shall be possible for the Public Employment Service to procure Sfi in com- bination with employment measures that can be planned in connection with the establishment of introduction plans and deemed to be appropriate for the new arrival. Procured Sfi will be relevant if it is deemed effective and appropriate for the individual to undergo several different introduction measures from one and the same supplier. There may also be other measures that are appropriate to combine in this context, e.g. work experience. It will then also be possible to customise language training to a specific vocational area or group people together with the same vocational or educational background.
The private education provider that can be procured by the Public Employment Service shall be an approved governor in accordance with what is applicable to the proposal for a
Cooperation
It will not be possible for the municipalities to run adult education programmes on contract whilst retaining governorship once a free- choice system is introduced. It is not possible to mix different forms of procurement for the same service on the same market. This could eliminate price competition. Situations may arise however when no private education providers establish themselves in the
48
SOU 2013:76 |
Summary |
vocational courses with a high degree of specialisation, where few if any private education providers have the competence required to carry out the programmes. In such cases, a municipality could be left without anyone to run the
The consequences of the proposals
The Inquiry’s proposals will have consequences for students on municipal adult education programmes, private education providers and central agencies.
The proposals for a
For the municipalities, a
The proposed
49
Summary |
SOU 2013:76 |
that do not currently procure education may need to develop administrative systems for the disbursement of remunerations to private education providers. Experience of this can be found in most municipalities, for example relating to the disbursement of remunerations to independent schools.
The municipalities currently bear the responsibility for the costs of komvux regardless of whether the education is run under their own management or is procured. The municipalities shall establish the levels of remuneration in the
Integration and
For private education providers, the proposals will primarily lead to them being able to establish themselves in all municipalities in the country that have activities. Providers will be able to take a
The proposal to give the Public Employment Service the option of procuring Sfi for the introduction group in combination with employment measures will increase the scope of the Service to coordinate the activities that are to be included in an introduction plan. The option of procuring Sfi will increase the costs for the Public Employment Service.
A
50
SOU 2013:76 |
Summary |
The proposal relating to basic Swedish as a second language as a subject will require a new syllabus to be developed by the National Agency for Education. The Agency shall also develop national price lists for Sfi and for
51
1 Författningsförslag
1.1Förslag till
lag om kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare kombinerad
med arbetsmarknadspolitiska åtgärder;
Härigenom föreskrivs följande.
Inledande bestämmelser
1 § En enskild huvudman för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare enligt skollagen (2010:800) får på uppdrag av Arbetsförmedlingen och mot särskild ersättning anordna sådan utbild- ning för personer som Arbetsförmedlingen utser. Arbetsförmedlingen får bara lämna ett sådant uppdrag i kombination med åtgärder som ingår i ett arbetsmarknadspolitiskt program enligt lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program.
Utbildningen
2 § Utbildning enligt denna lag får endast tillhandahållas för per- soner som har en etableringsplan enligt lagen (2010:197) om eta- bleringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.
3 § Huvudmannen ansvarar för att eleven har tillgång till sådan väg- ledning som anges i 2 kap. 29 § skollagen (2010:800). För utbild- ningen tillämpas i övrigt bestämmelserna i skollagen om kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare med de undantag som framgår av denna lag.
53
Författningsförslag |
SOU 2013:76 |
4 § Bestämmelserna i 20 kap.
5 § Bestämmelserna i 20 kap. 9, 9 b och
6 § Bestämmelsen i 27 kap. 13 § skollagen (2010:800) om att beslut av en enskild huvudman får överklagas hos Skolväsendets över- klagandenämnd gäller inte utbildning enligt denna lag.
Övriga bestämmelser
7 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om utbildning enligt denna lag.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.
54
SOU 2013:76 |
Författningsförslag |
1.2Förslag till
lag om ändring i semesterlagen (1977:480)
Härigenom föreskrivs i fråga om semesterlagen (1977:480) att 17 b § ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
17 b §1
Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande när det gäller
1.ledighet med anledning av risk för överförande av smitta, a) om arbetstagaren är berättigad till smittbärarersättning
b) om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 180 dagar,
2.ledighet enligt lagen (1988:1465) om ledighet för närstående- vård, om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 45 dagar,
3.ledighet för utbildning som till väsentlig del avser fackliga eller med facklig verksamhet sammanhängande frågor eller för ersätt- ningsberättigande teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF), om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 180 dagar och ledigheten inte ger rätt till semesterlön enligt någon annan lag,
4.ledighet på grund av grundutbildning om högst 60 dagar eller repetitionsutbildning enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 60 dagar, eller
5. ledighet |
enligt |
lagen |
5. ledighet |
enligt |
lagen |
(1986:163) om rätt till ledighet för |
(1986:163) om rätt till ledighet |
||||
utbildning i svenska för invand- |
för kommunal vuxenutbildning i |
||||
rare. |
|
|
svenska för invandrare. |
|
I en frånvaroperiod enligt första stycket räknas in även dagar när arbetstagaren inte skulle ha utfört arbete.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.
1 Senaste lydelse 2010:1224.
55
Författningsförslag |
SOU 2013:76 |
1.3Förslag till
lag om ändring i lagen (1986:163) om rätt till ledighet för utbildning i svenska för invandrare
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1986:163) om rätt till ledighet för utbildning i svenska för invandrare att rubriken till lagen samt 1 och 3 §§ ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
Lag om ändring i lag
(1986:163) om rätt till ledighet för utbildning i svenska för invandrare
Lag (1986:163) om rätt till ledighet för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare
|
|
|
|
|
|
|
1 §1 |
|
|
|
|
|
|
|
En |
arbetstagare |
som |
har |
En arbetstagare |
som |
har |
||||||
antagits till utbildning i svenska |
antagits till kommunal vuxen- |
||||||||||||
för |
invandrare |
eller |
motsvarande |
utbildning i svenska för invand- |
|||||||||
utbildning |
vid |
folkhögskola |
enligt |
rare 20 kap. skollagen (2010:800) |
|||||||||
22 |
eller |
24 kap. |
skollagen |
har rätt att vara ledig från sin |
|||||||||
(2010:800) har rätt att vara ledig |
anställning för att delta i under- |
||||||||||||
från sin anställning för att delta i |
visningen enligt bestämmelserna |
||||||||||||
undervisningen enligt bestäm- |
i denna lag. |
|
|
|
|
|
|||||||
melserna i denna lag. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
Tid under vilken en arbetstagare är ledig enligt denna lag räknas |
||||||||||||
som arbetad tid vid tillämpning av andra författningar. |
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
3 §2 |
|
|
|
|
|
|
|
Om en överenskommelse har |
Om en överenskommelse har |
|||||||||||
träffats om utbildning i svenska |
träffats om kommunal vuxen- |
||||||||||||
för |
invandrare |
eller |
motsvarande |
utbildning |
i |
svenska |
|
för |
|||||
utbildning |
vid |
folkhögskola |
enligt |
invandrare |
enligt |
20 kap. |
skol- |
||||||
22 |
eller |
24 kap. |
skollagen |
lagen (2010:800) på arbetstid vid |
|||||||||
(2010:800) på arbetstid vid ett |
ett |
samråd |
som |
avses i |
20 kap. |
||||||||
samråd |
som avses i |
22 kap. 9 § |
27 § |
skollagen, har |
en |
arbets- |
|||||||
skollagen, har en arbetstagare som |
tagare som vill delta i utbild- |
||||||||||||
vill delta i utbildningen rätt till |
ningen rätt till den ledighet som |
||||||||||||
den ledighet som behövs för att |
behövs för att göra detta. |
|
|
1Senaste lydelse 2013:616.
2Senaste lydelse 2010:863.
56
SOU 2013:76 |
Författningsförslag |
göra detta.
Om det inte träffas en överens- kommelse enligt första stycket, har en arbetstagare rätt till ledighet för att delta i utbildning i svenska för invandrare eller motsvarande utbildning vid folkhögskola enligt 22 eller 24 kap. skollagen dels i form av hel ledighet i samband med heltidsstudier, dels i form av förkortning av arbetstiden till hälften av den för arbetsplatsen normala arbetstiden i samband med deltidsstudier. En arbets- tagare vars arbetstid är mindre än hälften av den för arbets- platsen normala arbetstiden har dock rätt till hel ledighet i samband med deltidsstudier.
Rätt till ledighet i den omfattning som följer av andra stycket har även en arbetstagare som deltar i utbildningen på tid som inte är arbetstagarens arbetstid. I ett sådant fall ska vid förkortning av arbetstiden hela ledigheten förläggas antingen till arbetsdagens början eller slut i enlighet med arbetstagarens önskemål.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.
57
Författningsförslag |
SOU 2013:76 |
1.4Förslag till
lag om ändring i arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262)
Härigenom föreskrivs i fråga om arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262) att 6 § ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
När denna lag ska tillämpas, gäller inte lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning, lagen (1979:1184) om rätt till ledighet för vissa för- eningsuppdrag i skolan och lagen (1986:163) om rätt till ledighet för utbildning i svenska för invandrare.
6 §1
När denna lag ska tillämpas, gäller inte lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning, lagen (1979:1184) om rätt till ledighet för vissa för- eningsuppdrag i skolan och lagen (1986:163) om rätt till ledighet för kommunal vuxen- utbildning i svenska för invand- rare.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.
1 Senaste lydelse 2010:857.
58
SOU 2013:76 |
Författningsförslag |
1.5Förslag till
lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) att 11 kap. 34 § ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
11 kap.
34 §1
Följande ersättningar i samband med studier ska tas upp:
1.utbildningsbidrag för doktorander, och
2.ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF).
Studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395) ska inte tas upp. Detta gäller också
1.statsbidrag som administreras av Specialpedagogiska skol- myndigheten för
– kortare studier om funktionshinder,
– kortare studier på grundskole- eller gymnasienivå som är särskilt anpassade för personer med funktionshinder, och
– studier inom särskild utbildning för vuxna, eller
2.statsbidrag som administreras av Sametinget för kortare studier i alfabetisering i samiska.
Ersättning enligt lagen
(2010:538) om prestationsbaserad stimulansersättning inom utbild- ning i svenska för invandrare ska inte tas upp.
Ersättning enligt lagen
(2010:538) om prestationsbaserad stimulansersättning inom kom- munal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska inte tas upp.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.
1 Senaste lydelse 2012:415.
59
Författningsförslag |
SOU 2013:76 |
1.6Förslag till
lag om ändring i lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2010:197) om eta- bleringsinsatser för vissa nyanlända invandrare att 7 § ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
|
7 §1 |
Etableringsplanen ska utformas tillsammans med den nyanlände och i samverkan med berörda kommuner, myndigheter, företag och organisationer.
Planen ska omfatta högst 24 månader och minst innehålla
1. utbildning |
i svenska för |
1. kommunal vuxenutbildning |
||
invandrare eller |
motsvarande |
i svenska för invandrare eller |
||
utbildning för den som har rätt |
motsvarande |
utbildning för den |
||
att delta i sådan utbildning |
som har rätt att delta i sådan |
|||
enligt skollagen (2010:800), |
utbildning |
enligt |
skollagen |
|
|
|
(2010:800), |
|
|
2.samhällsorientering, och
3.aktiviteter för att underlätta och påskynda den nyanländes etablering i arbetslivet.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.
1 Senaste lydelse 2010:858.
60
SOU 2013:76 |
Författningsförslag |
1.7Förslag till
lag om ändring i lagen (2010:538)
om prestationsbaserad stimulansersättning inom utbildning i svenska för invandrare
Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (2010:538) om prestationsbaserad stimulansersättning inom utbildning i svenska för invandrare samt 1, 2 och 4 §§ ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
|
|
Föreslagen lydelse |
|
|
||
Lag |
(2010:538) |
om |
Lag |
(2010:538) |
om |
||
prestationsbaserad |
stimulans- |
prestationsbaserad |
stimulans- |
||||
ersättning |
inom |
utbildning i |
ersättning |
inom |
kommunal |
||
svenska för invandrare |
|
vuxenutbildning i |
svenska |
för |
|||
|
|
|
|
invandrare |
|
|
|
Prestationsbaserad stimulans- ersättning inom utbildning i svenska för invandrare (sfi- bonus) lämnas till en nyanländ invandrare som
1 §1
Prestationsbaserad stimulans- ersättning inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare
1.har fyllt 18 men inte 65 år,
2.har beviljats uppehållstillstånd enligt 5 kap. 1, 2, 3, 3 a, 4 eller 6 §, 12 kap. 18 §, 21 kap. eller 22 kap. utlänningslagen (2005:716), och
3.uppfyller villkoren enligt 2 och 3 §§.
Med utbildning i svenska för invandrare avses i denna lag även en motsvarande utbildning vid folkhögskola enligt 24 kap. skollagen (2010:800).
2 §2
1Senaste lydelse 2010:878.
2Senaste lydelse 2013:155.
61
Författningsförslag |
SOU 2013:76 |
i utbildning i svenska för invand- rare och uppnått betyg för god- känt resultat enligt något av följande alternativ:
–kurs B på studieväg 1,
–kurs C på studieväg 2, eller
–kurs D på studieväg 3.
1.en halv bonus för den som har uppnått betyg för godkänt resultat i utbildning i svenska för invandrare på kurs B på studie- väg 1,
2.två tredjedels bonus för den som har uppnått betyg för godkänt resultat i utbildning i svenska för invandrare på kurs C på studieväg 2, och
3.en hel bonus för den som har uppnått betyg för godkänt resultat i utbildning i svenska för invandrare på kurs D på studie- väg 3.
deltagit i kommunal vuxen- utbildning i svenska för invand- rare och uppnått betyg för god- känt resultat enligt något av följande alternativ:
–kurs B, C eller D på studieväg 1,
–kurs B eller C på studieväg 2, eller
4 §3
1.en halv bonus för den som har uppnått betyg för godkänt resultat i kommunal vuxenutbild- ning i svenska för invandrare på kurs B,
2.två tredjedels bonus för den som har uppnått betyg för god- känt resultat i kommunal vuxen- utbildning i svenska för invandrare på kurs C, och
3.en hel bonus för den som har uppnått betyg för godkänt resultat i kommunal vuxenutbild- ning i svenska för invandrare på kurs D.
1.två tredjedels bonus för den som har uppnått betyg för godkänt resultat i kommunal vuxenutbild- ning i svenska för invandrare på kurs C, och
3.en hel bonus för den som har uppnått betyg för godkänt resultat i kommunal vuxenutbildning i
3 Senaste lydelse 2013:155.
62
SOU 2013:76 |
Författningsförslag |
svenska för invandrare på kurs C.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.
63
Författningsförslag |
SOU 2013:76 |
1.8Förslag till
lag om ändring i skollagen (2010:800)
Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)1
dels att 20 kap. 15 §, 22 kap. och 24 kap. 11−15 §§ ska upphöra att gälla,
dels att rubriken närmast före 24 kap. 11 § ska utgå,
dels att nuvarande 20 kap.
dels att 1 kap. 1, 3 och 12 §§, 2 kap. 2, 5, 7, 23, 26, 29 och 31 §§, 3 kap. 5, 6 och 13 §§, 4 kap. 2 och 16 §§, 5 kap. 5, 17, 19 och 22 §§, 6 kap 10 §, 7 kap. 2 §, 14 kap. 7 och 11 §§, 18 kap. 2 §, 20 kap.
dels att rubrikerna närmast före 20 kap. 24, 25, 30, 32 och 34 §§ ska sättas närmast före 20 kap. 37, 38, 43, 45 respektive 47 §,
dels att det i lagen ska införas nitton nya paragrafer i 20 kap. 8 a, 9 a, 9 b, 15, 22 a,
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
1kap.
1 §
Denna lag innehåller bestämmelser om skolväsendet. Utbildning inom skolväsendet anordnas av det allmänna och av enskilda enligt 2 kap. 2−6 §§.
Skolväsendet omfattar skolformerna
–förskola,
–förskoleklass,
–grundskola,
–grundsärskola,
–specialskola,
1 Senaste lydelse av
22 kap. 7 § 2010:1311
22 kap. 11 § 2010:877
22 kap. 21 2012:877
22 kap. 21 2012:109
22 kap. 22 2012:109
22 kap. 24 § 2012:109.
64
SOU 2013:76 Författningsförslag
– sameskola, |
|
– gymnasieskola, |
|
– gymnasiesärskola, |
|
– kommunal vuxenutbildning, |
– kommunal vuxenutbildning, |
– särskild utbildning för vuxna, |
och |
och |
– särskild utbildning för vuxna. |
– utbildning i svenska för |
|
invandrare. |
|
I skolväsendet ingår också fritidshem som kompletterar utbild- ningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, special- skolan, sameskolan och vissa särskilda utbildningsformer.
3 §
I denna lag avses med
–elev: den som deltar i utbildning enligt denna lag med undantag för barn i förskolan,
–fristående fritidshem: sådant fritidshem som bedrivs av en enskild och som avses i 2 kap. 7 § andra stycket,
–fristående förskola: förskoleenhet vid vilken en enskild bedriver utbildning i form av förskola,
– fristående skola: skolenhet |
– fristående skola: |
skolenhet |
|||
vid vilken en enskild bedriver |
vid vilken en enskild bedriver |
||||
utbildning inom |
skolväsendet i |
utbildning inom skolväsendet i |
|||
form av förskoleklass, grundskola, |
form av förskoleklass, grund- |
||||
grundsärskola, |
gymnasieskola, |
skola, |
grundsärskola, |
gymnasie- |
|
gymnasiesärskola |
eller sådant |
skola, |
gymnasiesärskola, |
kom- |
|
fritidshem som avses i 2 kap. 7 § |
munal |
vuxenutbildning |
eller |
||
första stycket, |
|
sådant |
fritidshem som |
avses i |
|
|
|
2 kap. 7 § första stycket, |
|
–förskoleenhet: av huvudman för förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera förskolebyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs
inågon förskolebyggnad,
–skolenhet: av huvudman för annan skolform än förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad,
65
Författningsförslag |
SOU 2013:76 |
–undervisning: sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden, och
–utbildning: den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål.
|
12 §2 |
Lagen är uppdelad i 29 kapitel. |
Lagen är uppdelad i 28 kapitel. |
Dessa är |
Dessa är |
–inledande bestämmelser (1 kap.),
–huvudmän och ansvarsfördelning (2 kap.),
–barns och elevers utveckling mot målen (3 kap.),
–kvalitet och inflytande (4 kap.),
–trygghet och studiero (5 kap.),
–åtgärder mot kränkande behandling (6 kap.),
–skolplikt och rätt till utbildning (7 kap.),
–förskolan (8 kap.),
–förskoleklassen (9 kap.),
–grundskolan (10 kap.),
–grundsärskolan (11 kap.),
–specialskolan (12 kap.),
–sameskolan (13 kap.),
–fritidshemmet (14 kap.),
–gymnasieskolan
–gymnasiesärskolan (18 och 19 kap.),
–kommunal vuxenutbildning (20 kap.),
–särskild utbildning för vuxna (21 kap.),
–utbildning i svenska för
invandrare (22 kap.), |
|
|
|
– entreprenad och samverkan |
– entreprenad och samverkan |
||
(23 kap.), |
|
|
(22 kap.), |
– särskilda utbildningsformer |
– särskilda utbildningsformer |
||
(24 kap.), |
|
|
(23 kap.), |
– annan pedagogisk verksam- |
– annan pedagogisk verksam- |
||
het (25 kap.), |
|
|
het (24 kap.), |
– tillsyn, |
statlig |
kvalitets- |
– tillsyn, statlig kvalitets- |
granskning och nationell uppfölj- |
granskning och nationell upp- |
||
ning och utvärdering (26 kap.), |
följning och utvärdering (25 kap.), |
||
– Skolväsendets överklagande- |
– Skolväsendets överklagande- |
2 Senaste lydelse 2011:189.
66
SOU 2013:76 Författningsförslag
nämnd och Lärarnas ansvars- |
nämnd och Lärarnas ansvars- |
||
nämnd (27 kap.), |
|
nämnd (26 kap.), |
|
– överklagande (28 kap.), och |
– överklagande (27 kap.), och |
||
– övriga |
bestämmelser |
– övriga |
bestämmelser |
(29 kap.). |
|
(28 kap.). |
|
2kap.
2 §
Kommuner är huvudmän för |
Kommuner är huvudmän för |
||
förskola, |
förskoleklass, grund- |
förskola, förskoleklass, grund- |
|
skola, grundsärskola, gymnasie- |
skola, grundsärskola, gymnasie- |
||
skola, gymnasiesärskola, kom- |
skola, |
gymnasiesärskola, kom- |
|
munal vuxenutbildning, särskild |
munal vuxenutbildning, särskild |
||
utbildning för vuxna, utbildning |
utbildning för vuxna och fritids- |
||
i svenska för invandrare och |
hem, om inte annat följer av 4 §. |
||
fritidshem, om inte annat följer |
|
|
|
av 4 §. |
|
|
|
I varje kommun ska det finnas |
I varje kommun ska det finnas |
||
en eller flera nämnder som ska |
en eller flera nämnder som ska |
||
fullgöra |
kommunens uppgifter |
fullgöra |
kommunens uppgifter |
enligt denna lag. Om kom- |
enligt denna lag. Om kom- |
||
munens uppgifter fullgörs av flera |
munens uppgifter fullgörs av flera |
||
nämnder ska varje sådan nämnd, |
nämnder ska varje sådan nämnd, |
||
i den utsträckning det begärs, |
i den utsträckning det begärs, |
||
lämna de uppgifter som behövs |
lämna de uppgifter som behövs |
||
för att administrera fördel- |
för att administrera fördel- |
||
ningen av platser i förskola och i |
ningen av platser i förskola och i |
||
sådan verksamhet som avses i |
sådan verksamhet som avses i |
||
25 kap. till de övriga nämnderna. |
24 kap. till de övriga nämnderna. |
För en sådan nämnd som avses i andra stycket gäller det som är
föreskrivet om nämnder i kommunallagen (1991:900). |
|
||
|
5 § |
|
|
Enskilda får efter ansökan |
Enskilda får efter ansökan |
||
godkännas som huvudmän för |
godkännas som huvudmän för |
||
förskola, förskoleklass, grund- |
förskola, |
förskoleklass, |
grund- |
skola, grundsärskola, gymnasie- |
skola, grundsärskola, gymnasie- |
||
skola, gymnasiesärskola och |
skola, gymnasiesärskola, kom- |
||
fritidshem. |
munal |
vuxenutbildning |
och |
|
fritidshem. |
|
67
Författningsförslag SOU 2013:76
Godkännande |
ska |
lämnas |
Godkännande |
ska |
lämnas |
||||
om den enskilde har förutsätt- |
om den enskilde har förutsätt- |
||||||||
ningar att följa de föreskrifter |
ningar att följa de föreskrifter |
||||||||
som gäller för utbildningen och |
som gäller för utbildningen och |
||||||||
utbildningen inte innebär påtag- |
utbildningen inte innebär påtag- |
||||||||
liga negativa följder på lång sikt |
liga negativa följder på lång sikt |
||||||||
för eleverna eller för den del av |
för eleverna eller för den del av |
||||||||
skolväsendet som |
anordnas av |
skolväsendet som anordnas |
av |
||||||
det allmänna i den kommun där |
det allmänna i den kommun där |
||||||||
utbildningen ska bedrivas. Om |
utbildningen ska bedrivas. Om |
||||||||
godkännandet avser gymnasie- |
godkännandet |
avser gymnasie- |
|||||||
skola eller gymnasiesärskola ska |
skola eller gymnasiesärskola ska |
||||||||
följderna i närliggande kom- |
följderna i närliggande kom- |
||||||||
muner för den del av skol- |
muner för den del av skol- |
||||||||
väsendet som anordnas av det all- |
väsendet som anordnas av det |
||||||||
männa också beaktas. Avser god- |
allmänna |
också beaktas. Avser |
|||||||
kännandet |
förskoleklass, |
grund- |
godkännandet |
|
förskoleklass, |
||||
skola eller |
grundsärskola krävs |
grundskola eller |
grundsärskola |
||||||
därutöver att elevunderlaget är |
krävs därutöver att elevunder- |
||||||||
tillräckligt för att verksamheten |
laget är tillräckligt för att verk- |
||||||||
ska kunna bedrivas långsiktigt. |
samheten |
ska |
kunna |
bedrivas |
|||||
|
|
|
|
långsiktigt. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Om godkännandet avser kom- |
|||||
|
|
|
|
munal vuxenutbildning ska däre- |
|||||
|
|
|
|
mot hänsyn inte tas till följderna |
|||||
|
|
|
|
för den del av skolväsendet som |
|||||
|
|
|
|
anordnas av det allmänna i den |
|||||
|
|
|
|
kommun |
där |
utbildningen |
ska |
||
|
|
|
|
bedrivas. |
|
|
|
|
|
Ett godkännande ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet eller förskoleenhet.
7 §
Statens skolinspektion handlägger ärenden om godkännande av enskild som huvudman för
–förskoleklass,
–grundskola,
–grundsärskola,
–gymnasieskola,
68
SOU 2013:76 Författningsförslag
– gymnasiesärskola, eller |
– gymnasiesärskola, |
|
– kommunal vuxenutbildning, |
|
eller |
– fritidshem som anordnas vid en skolenhet med förskoleklass, grundskola eller grundsärskola.
Övriga ärenden om godkännande av enskild som huvudman enligt 5 § handläggs av den kommun där utbildningen ska bedrivas.
23 §3
Lärarnas ansvarsnämnd ska meddela en legitimerad lärare eller förskollärare en varning, om han eller hon
1.varit oskicklig i sin yrkesutövning,
2.i eller i samband med yrkesutövningen gjort sig skyldig till brott som gör att hans eller hennes lämplighet att verka som lärare eller förskollärare kan sättas i fråga, eller
3.på annat sätt visat sig mindre lämplig att bedriva under- visning.
Lärarnas ansvarsnämnd ska återkalla en legitimation, om den legitimerade
1.har varit grovt oskicklig i sin yrkesutövning,
2.i eller utanför yrkesutövningen har gjort sig skyldig till ett allvarligt brott som gör att hans eller hennes lämplighet att verka som lärare eller förskollärare kan sättas i fråga,
3.på grund av sjukdom eller någon liknande omständighet inte kan utöva yrket tillfredsställande,
4.på annat sätt är särskilt olämplig att bedriva undervisning,
5. inte följt ett föreläggande |
5. inte följt ett föreläggande |
||
om läkarundersökning enligt |
om |
läkarundersökning |
enligt |
27 kap. 13 §, eller |
26 kap. 13 §, eller |
|
|
6. begär att legitimationen ska återkallas. |
|
||
Om det finns särskilda skäl |
i fall |
som avses i första |
stycket |
2 eller andra stycket 2, får Lärarnas ansvarsnämnd avstå från att meddela en varning eller återkallelse av legitimationen.
Om Lärarnas ansvarsnämnd meddelar en varning eller beslutar att återkalla en legitimation, ska nämnden underrätta Statens skolverk och den legitimerades arbetsgivare om detta. Detsamma gäller om en allmän förvaltningsdomstol efter överklagande beslutar att meddela en varning, återkalla legitimationen eller undanröja nämndens beslut om varning eller återkallelse.
3 Senaste lydelse 2011:189.
69
Författningsförslag |
SOU 2013:76 |
En huvudman för kommunal vuxenutbildning, särskild utbild- ning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare får för sina elever anordna sådan elevhälsa som avses i 25 §.
26 §
En huvudman för kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna får för sina elever anordna sådan elevhälsa som avses i 25 §.
29 §
Elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till vägledning.
|
|
|
|
|
|
När |
det gäller |
kommunal |
||
|
|
|
|
|
|
vuxenutbildning ansvarar en elevs |
||||
|
|
|
|
|
|
hemkommun för att eleven har |
||||
|
|
|
|
|
|
tillgång till vägledning enligt första |
||||
|
|
|
|
|
|
stycket. Hemkommunen ska även |
||||
|
|
|
|
|
|
ge vägledning vid valet av |
||||
|
|
|
|
|
|
utbildningsanordnare. |
|
|
||
|
|
|
|
|
31 § |
|
|
|
|
|
Den som erbjuds en anställ- |
Den som erbjuds en anställ- |
|||||||||
ning inom förskolan, förskole- |
ning inom förskolan, förskole- |
|||||||||
klassen, |
fritidshemmet, |
grund- |
klassen, |
fritidshemmet, |
grund- |
|||||
skolan, |
grundsärskolan, |
special- |
skolan, |
grundsärskolan, |
special- |
|||||
skolan och |
sameskolan |
samt |
skolan och sameskolan samt inom |
|||||||
inom annan pedagogisk verk- |
annan |
pedagogisk |
verksamhet |
|||||||
samhet som avses i 25 kap. ska |
som avses i 24 kap. ska till den |
|||||||||
till den som erbjuder anställ- |
som |
erbjuder |
anställningen |
|||||||
ningen lämna ett utdrag ur det |
lämna ett utdrag ur det register |
|||||||||
register som förs enligt lagen |
som förs enligt lagen (1998:620) |
|||||||||
(1998:620) |
om |
belastnings- |
om belastningsregister. Utdraget |
|||||||
register. Utdraget ska vara högst |
ska vara högst ett år gammalt. |
|||||||||
ett år gammalt. Den som inte har |
Den som inte har lämnat register- |
|||||||||
lämnat |
registerutdrag |
får |
inte |
utdrag får inte anställas. Reger- |
||||||
anställas. |
Regeringen |
meddelar |
ingen meddelar |
föreskrifter om |
||||||
föreskrifter |
om |
innehållet i |
innehållet i registerutdraget. |
|||||||
registerutdraget. |
|
|
|
|
|
|
|
|
70
SOU 2013:76 |
Författningsförslag |
Registerutdrag som avses i första stycket ska lämnas även av den som
1.erbjuds eller tilldelas arbete inom sådan verksamhet som avses
iförsta stycket under omständigheter liknande dem som före- kommer i ett anställningsförhållande inom verksamheten, om det sker genom uppdrag, anställning hos någon som ingått avtal med den som bedriver verksamheten eller anställning inom annan kom- munal verksamhet,
2.under utbildning till en lärar- eller förskollärarexamen enligt högskolelagen (1992:1434) eller yrkesutbildning inom kommunal vuxenutbildning tilldelas plats för verksamhetsförlagd del av utbild- ningen inom sådan verksamhet som avses i första stycket, eller
3.genom deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program till- delas plats för arbetspraktik eller annan programinsats inom sådan verksamhet som avses i första stycket.
Registerutdraget ska i de fall som avses i andra stycket lämnas till den inom verksamheten som beslutar om att anlita eller ta emot någon på ett sådant sätt som avses där. Den som inte har lämnat ett sådant registerutdrag får inte anlitas eller tas emot i verksamheten.
3 kap. |
|
|
5 § |
|
|
Bestämmelsen i 4 § om infor- |
Bestämmelsen i 4 § om infor- |
|
mation gäller inte i kommunal |
mation gäller inte i kommunal |
|
vuxenutbildning, särskild utbild- |
vuxenutbildning och |
särskild |
ning för vuxna och utbildning i |
utbildning för vuxna. |
|
svenska för invandrare. |
|
|
6 § |
|
|
Bestämmelserna om särskilt |
Bestämmelserna om |
särskilt |
stöd i |
stöd i |
|
skolan, kommunal vuxenutbild- |
skolan, kommunal vuxenutbild- |
|
ning, särskild utbildning för |
ning och särskild utbildning för |
|
vuxna och utbildning i svenska |
vuxna. |
|
för invandrare. |
|
|
71
Författningsförslag SOU 2013:76
|
13 §4 |
|
|
I grundskolan, grundsärskolan, |
I grundskolan, grundsärskolan, |
||
specialskolan, |
sameskolan, gym- |
specialskolan, |
sameskolan, gym- |
nasieskolan, |
gymnasiesärskolan, |
nasieskolan, |
gymnasiesärskolan, |
kommunal vuxenutbildning, sär- |
kommunal vuxenutbildning och |
||
skild utbildning för vuxna och |
särskild utbildning för vuxna ska |
||
utbildning i svenska för invandrare |
betyg sättas i den utsträckning |
||
ska betyg sättas i den utsträck- |
och form som följer av denna lag |
||
ning och form som följer av |
eller annan författning. |
||
denna lag eller annan författ- |
|
|
|
ning. |
|
|
|
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från första stycket för fristående
skolor med särskild pedagogisk inriktning. |
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
4 kap. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 § |
|
|
|
|
|
|
I |
26 kap. finns |
bestämmelser |
I 25 kap. finns |
bestämmelser |
||||||
om tillsyn, statlig kvalitetsgransk- |
om tillsyn, statlig kvalitetsgransk- |
|||||||||
ning och nationell uppföljning av |
ning och nationell uppföljning av |
|||||||||
skolväsendet och andra utbild- |
skolväsendet och andra utbild- |
|||||||||
ningar. |
|
|
|
ningar. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
16 § |
|
|
|
|
|
|
I en lokal styrelse för en för- |
I en lokal styrelse för en för- |
|||||||||
skoleenhet eller |
en |
skolenhet |
skoleenhet eller |
en |
skolenhet |
|||||
med grundskola eller grundsär- |
med grundskola eller grundsär- |
|||||||||
skola ska företrädare för barnens |
skola ska företrädare för barnens |
|||||||||
eller |
elevernas |
vårdnadshavare |
eller |
elevernas |
vårdnadshavare |
|||||
och företrädare för de anställda |
och företrädare för de anställda |
|||||||||
ingå som ledamöter. I en lokal |
ingå som ledamöter. I en lokal |
|||||||||
styrelse för en skolenhet med |
styrelse för en skolenhet med |
|||||||||
gymnasieskola, |
|
gymnasiesär- |
gymnasieskola, |
|
gymnasiesär- |
|||||
skola, kommunal |
vuxenutbild- |
skola, |
kommunal |
vuxenutbild- |
||||||
ning, särskild utbildning för |
ning eller särskild utbildning för |
|||||||||
vuxna eller utbildning i svenska |
vuxna |
ska |
företrädare |
för |
||||||
för |
invandrare |
ska |
företrädare |
eleverna och företrädare för de |
||||||
för eleverna och företrädare för |
anställda ingå |
som |
ledamöter. |
|||||||
de anställda ingå som ledamöter. |
Företrädarna för |
eleverna |
eller |
4 Senaste lydelse 2010:2022.
72
SOU 2013:76 Författningsförslag
Företrädarna för |
eleverna |
eller |
vårdnadshavarna får inte vara |
vårdnadshavarna |
får inte |
vara |
fler än övriga ledamöter. |
fler än övriga ledamöter. |
|
|
5 kap.
5 §
Ordningsregler ska finnas för varje skolenhet. De ska utarbetas under medverkan av eleverna och följas upp på varje skolenhet.
Rektorn beslutar om ordningsregler.
Denna paragraf gäller inte för Denna paragraf gäller inte för kommunal vuxenutbildning, sär- kommunal vuxenutbildning och skild utbildning för vuxna och särskild utbildning för vuxna. utbildning i svenska för invand-
rare.
I gymnasieskolan, gymnasie- särskolan, kommunal vuxen- utbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare får huvudmannen besluta att helt eller delvis stänga av en elev om
17 §
I gymnasieskolan, gymnasie- särskolan, kommunal vuxen- utbildning och särskild utbildning för vuxna får huvudmannen besluta att helt eller delvis stänga av en elev om
1.eleven med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid bedömningen av elevens måluppfyllelse och kun- skaper,
2.eleven stör eller hindrar utbildningens bedrivande,
3.eleven utsätter någon annan elev eller av utbildningen berörd person för kränkande behandling, eller
4.elevens uppförande på annat sätt inverkar negativt på övriga elevers trygghet och studiero.
Huvudmannen får besluta att ett beslut om avstängning ska gälla omedelbart.
Om det kan antas att någon av förutsättningarna för avstäng- ning enligt första stycket
Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt tredje stycket.
73
Författningsförslag |
SOU 2013:76 |
Huvudmannen får besluta att helt eller delvis stänga av en elev från en viss utbildning i gym- nasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare, om
19 §
Huvudmannen får besluta att helt eller delvis stänga av en elev från en viss utbildning i gym- nasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna, om
1.det i utbildningen ingår praktik eller delar av utbildningen är arbetsplatsförlagd, och
2.det är uppenbart olämpligt att eleven deltar i den praktiska tjänstgöringen.
Huvudmannen får besluta att ett beslut om avstängning ska gälla omedelbart.
Om det kan antas att förutsättningarna för avstängning enligt första stycket är uppfyllda och det är nödvändigt på grund av brådskande omständigheter, får rektorn besluta om omedelbar avstängning.
Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt tredje stycket.
22 §
Rektorn eller en lärare får från en elev omhänderta föremål som används på ett sätt som är störande för utbildningen eller som kan utgöra en fara för säkerheten i denna.
Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt
första stycket. |
|
Denna paragraf gäller inte för |
Denna paragraf gäller inte för |
kommunal vuxenutbildning, sär- |
kommunal vuxenutbildning och |
skild utbildning för vuxna och |
särskild utbildning för vuxna. |
utbildning i svenska för invand- |
|
rare. |
|
6 kap.
10 §
En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit
74
SOU 2013:76 |
Författningsförslag |
utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.
Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567).
För verksamhet som avses i
25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skol- enhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser.
7kap.
2 §
Barn som är bosatta i Sverige har skolplikt enligt föreskrifterna i detta kapitel.
Skolplikt gäller dock inte barn som varaktigt vistas utomlands eller vars förhållanden är sådana att det uppenbarligen inte kan
begäras att barnet ska gå i skola. |
|
|
|
Skolplikt gäller |
inte heller |
Skolplikt gäller |
inte heller |
barn som avses i |
29 kap. 2 § |
barn som avses i |
28 kap. 2 § |
andra stycket. Dessa barn har |
andra stycket. Dessa barn har |
||
dock samma rätt till utbildning |
dock samma rätt till utbildning |
||
som skolpliktiga barn. |
som skolpliktiga barn. |
14 kap.
7 §
Fritidshem ska erbjudas till och med vårterminen det år då eleven fyller 13 år. Från och med höstterminen det år då eleven fyller 10 år får öppen fritidsverksamhet erbjudas i stället för fritidshem, om eleven inte på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl är i behov av sådant särskilt stöd i sin utveckling som endast kan erbjudas i fritidshem.
Bestämmelser om öppen Bestämmelser om öppen fritidsverksamhet finns i 25 kap. fritidsverksamhet finns i 24 kap.
75
Författningsförslag |
SOU 2013:76 |
Hemkommunen svarar för att en elev som ska erbjudas fritids- hem enligt bestämmelserna i detta kapitel och går i en sådan särskild utbildningsform som avses i 24 kap. erbjuds fritidshem. I dessa fall ska bestämmelserna i
11 §
Hemkommunen svarar för att en elev som ska erbjudas fritidshem enligt bestämmelserna i detta kapitel och går i en sådan särskild utbildningsform som avses i 23 kap. erbjuds fritidshem. I dessa fall ska bestämmelserna i
18 kap.
2 §5
Gymnasiesärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ska ge en god grund för yrkes- verksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet.
Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper.
Utbildningen i gymnasiesärskolan ska i huvudsak bygga på de kunskaper som eleverna har fått i grundsärskolan eller i mot- svarande utbildning.
Av 29 kap. 8 § följer att det som sägs i denna lag om ung- domar med utvecklingsstörning ska gälla också för vissa andra ungdomar.
20 kap.
1 §
I detta kapitel finns
–allmänna bestämmelser
–bestämmelser om kommunal vuxenutbildning på grund- läggande nivå
–bestämmelser om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå
–bestämmelser om kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare
5 Senaste lydelse 2012:109.
76
SOU 2013:76 Författningsförslag
– bestämmelser om betyg (24– |
– bestämmelser om betyg |
31 §§), |
|
– bestämmelser om validering |
– bestämmelser om validering |
(32 och 33 §§), och |
(43 och 44 §§), och |
– bestämmelser om intyg |
– bestämmelser om intyg |
(34 och 35 §§). |
(45 och 46 §§), och |
|
– bestämmelser om kommunal |
|
vuxenutbildning med enskild |
|
huvudman |
2 §
Målet för den kommunala vuxenutbildningen är att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling.
Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar.
De som fått minst utbildning ska prioriteras.
3 §
Kommunerna ska tillhanda- hålla kommunal vuxenutbildning.
Utbildningen ska tillhanda- hållas på grundläggande nivå och gymnasial nivå.
Författningsförslag |
SOU 2013:76 |
4 §
Utbildning på grundläggande nivå syftar till att ge vuxna sådana kunskaper som de behöver för att delta i samhälls- och arbetslivet. Den syftar också till att möjliggöra fortsatta studier.
Utbildning på gymnasial nivå syftar till att ge vuxna kunskaper på en nivå som motsvarar den som utbildningen i gymnasieskolan ska ge.
Utbildning i svenska för invandrare syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kun- skaper i svenska språket. Utbild- ningen syftar också till att ge vuxna invandrare som saknar grundläggande läs- och skriv- färdigheter möjlighet att förvärva sådana färdigheter. Läs- och skrivinlärningen får ske på elevens modersmål eller något annat språk som eleven behärskar.
|
6 §6 |
För varje kurs ska det finnas |
För varje kurs ska det finnas |
en kursplan när det gäller utbild- |
en kursplan när det gäller utbild- |
ning på grundläggande nivå. För |
ning på grundläggande nivå och i |
varje ämne ska det finnas en |
svenska för invandrare. För varje |
ämnesplan när det gäller utbild- |
ämne ska det finnas en ämnes- |
ning på gymnasial nivå. |
plan när det gäller utbildning på |
|
gymnasial nivå. |
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om kursplaner, ämnesplaner och gymnasie- poäng. Sådana föreskrifter får innebära att kursplaner eller ämnes- planer inte ska finnas eller att gymnasiepoäng inte ska beräknas för vissa kurser.
7 §
Utbildningen ska vara avgiftsfri, om inte något annat följer av denna lag eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av 3 kap. 21 §. Det får dock förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.
6 Senaste lydelse 2012:109.
78
SOU 2013:76 Författningsförslag
Huvudmannen får bestämma |
Huvudmannen får bestämma |
|
att böcker och andra lärverktyg, |
att böcker och andra lärverktyg, |
|
som varje elev har för eget bruk |
som varje elev inom utbildning |
|
och får behålla som sin egen- |
på grundläggande eller gymnasial |
|
dom, ska anskaffas av eleverna |
nivå har för eget bruk och får |
|
själva eller erbjudas mot avgifter |
behålla som sin egendom, ska |
|
som högst motsvarar huvud- |
anskaffas av eleverna själva eller |
|
mannens |
anskaffningskostna- |
erbjudas mot avgifter som högst |
der. Lärverktyg som används i |
motsvarar huvudmannens anskaff- |
|
utbildningen ska i övrigt till- |
ningskostnader. Lärverktyg som |
|
handahållas |
utan kostnad för |
används i utbildningen ska i |
eleverna. |
|
övrigt tillhandahållas utan kost- |
|
|
nad för eleverna. |
|
|
Eleverna inom utbildning i |
svenska för invandrare ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Huvud- mannen får dock besluta att eleverna ska hålla sig med enstaka egna lärverktyg.
Avgifter får inte tas ut i samband med ansökan om plats.
För varje elev ska det finnas en individuell studieplan. Planen ska innehålla uppgifter om den enskildes utbildningsmål och omfattning av studierna.
8 §
För varje elev ska det finnas en individuell studieplan. Planen ska innehålla uppgifter om
1.den enskildes utbildnings- mål och planerad omfattning av studierna,
2.annat som är av betydelse för planeringen av studierna,
3.elevens kunskapsutveckling
iförhållande till kunskapskraven för den eller de kurser eleven deltar i,
4.hur utbildningen anpassas efter elevens behov och förutsätt- ningar,
79
Författningsförslag |
SOU 2013:76 |
5. skälen för avbrott, utbild- ningens upphörande enligt 9 § andra stycket och byte av utbild- ningsanordnare, och
6. huruvida avbrott skett med samtycke av huvudmannen.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om den individuella studieplanen.
8 a §
Om elevens utbildning upphör enligt 9 § andra stycket eller avbryts, ska en enskild huvudman förvara den individuella studie- planen i minst tre år från den dag då utbildningen upphörde eller avbröts.
Huvudmannen ska på begäran av en elev vars utbild- ning har upphört eller avbrutits enligt första stycket under den tid som anges där tillhandahålla en kopia av den individuella studie- planen.
9 §
Den som har antagits till en kurs har rätt att fullfölja kursen. Huvudmannen får dock besluta att utbildningen på kursen ska
upphöra, om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller annars inte gör tillfredsställande framsteg.
Den vars utbildning på grundläggande nivå har upphört enligt andra stycket ska på nytt beredas sådan utbildning, om det finns särskilda skäl för det. Den vars utbildning på gymnasial nivå har upphört enligt andra stycket får på nytt beredas sådan utbildning, om det finns särskilda skäl för det.
Utbildningen får avbrytas även enligt bestämmelserna i 5 kap.
80
SOU 2013:76 |
Författningsförslag |
9 a §
Den vars utbildning på grund- läggande nivå har upphört enligt 9 § andra stycket ska på nytt beredas sådan utbildning, om det finns särskilda skäl för det. Den vars utbildning på gymnasial nivå har upphört enligt 9 § andra stycket får på nytt beredas sådan utbildning, om det finns särskilda skäl för det.
Beslut om att på nytt bereda utbildning ska fattas av den huvudman som beslutade att utbildningen skulle upphöra. Om den huvudmannen inte längre bedriver kommunal vuxenutbild- ning, ska beslut om att på nytt bereda utbildning i stället fattas av hemkommunen. Om huvud- mannen inte är elevens hem- kommun, ska huvudmannen sända en kopia av sitt beslut att på nytt bereda eleven utbildning till hemkommunen.
9 b §
Den vars utbildning i svenska för invandrare har upphört enligt 9 § andra stycket ska på nytt beredas sådan utbildning om det finns särskilda skäl för det.
Den som frivilligt avbrutit utbildningen i svenska för invandrare ska på nytt beredas sådan utbildning om huvud- mannen har samtyckt till avbrottet. Beslutet ska fattas av huvudmannen för den utbildning som avbrutits. Om huvud- mannen inte har samtyckt till
81
Författningsförslag |
SOU 2013:76 |
avbrottet, ska personen på nytt beredas utbildning om det finns särskilda skäl för det.
Beslut enligt första eller andra stycket ska fattas av huvudmannen för den utbildning som upphört eller avbrutits. Om den huvud- mannen inte längre bedriver utbildning i svenska för invand- rare, ska beslut om att på nytt bereda utbildning i stället fattas av hemkommunen. Om huvud- mannen inte är elevens hem- kommun, ska huvudmannen sända en kopia av sitt beslut om att på nytt bereda eleven utbildning till hemkommunen.
11 §
En vuxen har rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå från och med andra kalenderhalvåret det år då han eller hon fyller 20 år, om han eller hon
1.är bosatt i landet,
2.saknar sådana kunskaper som normalt uppnås i grundskolan,
och
3.har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Den som har rätt att delta i |
Den som har rätt att delta i |
utbildning enligt första stycket |
utbildning enligt första stycket |
har rätt att delta i sådan utbild- |
har rätt att delta i sådan utbild- |
ning även i en annan kommun |
ning såväl hos hemkommunen |
än hemkommunen, om utbild- |
som hos en enskild huvudman |
ningen tillhandahålls där. |
som tillhandahåller utbildningen. |
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att rätt enligt första stycket ska inträda
tidigare än vad som anges där. |
|
|
|
||
Första |
och andra styckena |
Första |
och andra styckena |
||
gäller inte intagna i kriminal- |
gäller inte intagna i kriminal- |
||||
vårdsanstalt. |
Av 24 kap. 10 § |
vårdsanstalt. |
Av 23 kap. 10 § |
||
framgår |
att |
Kriminalvården |
framgår |
att |
Kriminalvården |
ansvarar för deras utbildning. |
ansvarar för deras utbildning. |
82
SOU 2013:76 Författningsförslag
|
13 § |
|
|
|
|
En ansökan om att delta i |
En ansökan om att delta i |
||||
utbildning |
på grundläggande |
utbildning |
på |
grundläggande |
|
nivå ska ges in till den sökandes |
nivå ska ges in till den sökandes |
||||
hemkommun. En sökande ska |
hemkommun. |
|
|
||
tas emot till utbildningen, om de |
|
|
|
|
|
villkor som anges i 11 § är upp- |
|
|
|
|
|
fyllda. |
|
|
|
|
|
|
14 § |
|
|
|
|
Om en ansökan avser en |
Hemkommunen beslutar |
om |
|||
utbildning som anordnas av en |
den sökande ska tas emot till |
||||
annan huvudman, ska hem- |
utbildning |
på |
grundläggande |
||
kommunen |
skyndsamt sända |
nivå. En sökande ska tas emot till |
|||
ansökan vidare till den huvud- |
utbildningen, om de villkor som |
||||
mannen. Till ansökan ska ett |
anges i 11 § är uppfyllda. |
|
|||
yttrande fogas där hemkommunen |
Hemkommunen ska se till att |
||||
redovisar sin bedömning av om den |
en sökande som tagits emot till |
||||
sökande uppfyller de villkor som |
utbildning |
kan |
välja huvudman |
||
anges i 11 §. |
|
så snart som möjligt efter det att |
|||
Den huvudman som anordnar |
ansökan har kommit in till |
||||
en utbildning beslutar om den |
kommunen. |
|
|
||
sökande ska tas emot till utbild- |
Om ansökan |
avser utbildning |
|||
ningen. Den andra huvudmannen |
som anordnas av en annan huvud- |
||||
får ta emot den sökande, även om |
man än |
hemkommunen, |
ska |
||
hemkommunen har bedömt att den |
hemkommunen |
skyndsamt sända |
|||
sökande inte har rätt att delta i |
ansökan och sitt beslut vidare till |
||||
utbildningen. |
|
den huvudmannen. |
|
Antagning
15§
Den huvudman som anordnar
utbildning på grundläggande nivå ska anta den sökande till utbild- ningen.
83
Författningsförslag SOU 2013:76
19 §
En vuxen som är behörig att delta i utbildning på gymnasial nivå enligt 20 § och som har en examen från ett yrkesprogram i gymnasieskolan enligt 16 kap. 27 § men inte uppnått grund- läggande behörighet till högskolestudier har rätt att delta i utbild-
ning på gymnasial nivå i syfte att uppnå en sådan behörighet. |
|
||
Den som har rätt att delta i |
Den som har rätt att delta i |
||
utbildning på gymnasial nivå |
utbildning på |
gymnasial |
nivå |
enligt första stycket har rätt att |
enligt första stycket har rätt att |
||
delta i sådan utbildning i en |
delta i sådan utbildning hos |
||
annan kommun än sin hem- |
hemkommunen, en enskild huvud- |
||
kommun eller ett landsting om |
man som tillhandahåller utbild- |
||
utbildningen finns där och inte |
ningen eller ett landsting. Om |
||
erbjuds av hemkommunen. I ett |
utbildningen i ett sådant fall |
||
sådant fall är hemkommunen |
anordnas av ett landsting, är |
||
skyldig att ersätta den mot- |
hemkommunen |
skyldig |
att |
tagande kommunens kostnader. |
ersätta landstingets kostnader. |
||
Bestämmelserna i 15 kap. 32 § |
Bestämmelserna |
i 15 kap. |
32 § |
ska tillämpas när det gäller |
ska tillämpas när det gäller |
||
ungdomar till och med första |
ungdomar till och med första |
||
kalenderhalvåret det år de fyller |
kalenderhalvåret det år de fyller |
||
20 år. |
20 år. |
|
|
20 §
En vuxen är behörig att delta i utbildning på gymnasial nivå från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han eller hon
1.är bosatt i landet,
2.saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge,
3.har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, och
4.i övrigt uppfyller föreskrivna villkor.
Behörig är också den som är yngre än vad som anges i första stycket, men har slutfört utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan eller likvärdig utbildning och uppfyller övriga behörighetsvillkor.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om behörighetsvillkor. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också meddela föreskrifter om att behörighet enligt första stycket ska inträda tidigare än vad som anges där.
84
SOU 2013:76 Författningsförslag
Första |
och andra styckena |
Första |
och andra styckena |
||
gäller inte intagna i kriminal- |
gäller inte intagna i kriminal- |
||||
vårdsanstalt. |
Av 24 kap. 10 § |
vårdsanstalt. |
Av 23 kap. 10 § |
||
framgår |
att |
Kriminalvården |
framgår |
att |
Kriminalvården |
ansvarar för deras utbildning. |
ansvarar för deras utbildning |
21 §
En ansökan om att delta i utbildning på gymnasial nivå ska ges
in till den sökandes hemkommun. |
|
|
|
Om ansökan avser en utbild- |
Om ansökan avser en utbild- |
||
ning som anordnas av en annan |
ning som anordnas av ett landsting |
||
huvudman ska hemkommunen |
ska hemkommunen skyndsamt |
||
skyndsamt sända ansökan vidare |
sända ansökan vidare till det |
||
till den huvudmannen. Till an- |
landstinget. Till ansökan ska fogas |
||
sökan ska fogas ett yttrande av |
ett yttrande av vilket det framgår |
||
vilket det framgår om hem- |
om hemkommunen åtar sig att |
||
kommunen åtar sig att svara för |
svara för kostnaderna för den |
||
kostnaderna för den sökandes |
sökandes |
utbildning. |
Ett |
utbildning. Ett yttrande behövs |
yttrande behövs inte om det är |
||
inte om det är onödigt med |
onödigt med hänsyn till en |
||
hänsyn till en tidigare överens- |
tidigare överenskommelse. |
|
|
kommelse. |
|
|
|
Åtagande att svara för kost- |
Åtagande att svara för kost- |
||
naderna ska alltid lämnas om |
naderna ska alltid lämnas om |
||
den sökande med hänsyn till |
den sökande med hänsyn till |
||
sina personliga förhållanden har |
sina personliga förhållanden har |
||
särskilda skäl att få delta i |
särskilda skäl att få delta i |
||
utbildning hos en annan huvud- |
utbildning hos landstinget. Ett |
||
man. Ett åtagande gäller även |
åtagande gäller även om den |
||
om den sökande därefter byter |
sökande därefter byter hem- |
||
hemkommun. |
kommun. |
|
|
|
Mottagande hos hemkommunen |
||
|
eller en enskild huvudman |
|
|
22 § |
|
|
|
Den huvudman som anordnar |
Hemkommunen beslutar |
om |
|
utbildning på gymnasial nivå |
den sökande ska tas emot till |
||
beslutar om den sökande ska tas |
utbildning på gymnasial nivå. |
|
|
emot till utbildningen. |
Hemkommunen ska ta emot en |
||
|
|
|
85 |
Författningsförslag |
SOU 2013:76 |
Hemkommunen ska ta emot en sökande om de behörig- hetsvillkor som anges i 20 § är uppfyllda.
En kommun ska ta emot en behörig sökande från en annan kommun och ett landsting ska ta emot en behörig sökande, om hemkommunen har åtagit sig eller, efter överklagande enligt 28 kap. 12 §, ska åta sig att svara för kostnaderna för den sökandes utbildning.
sökande om de behörighetsvillkor som anges i 20 § är uppfyllda och om utbildningen ingår i kom- munens utbildningsutbud enligt 3 § tredje stycket. Om antalet platser är färre än antalet sökande får ett urval göras.
En sökande ska tas emot till utbildningen trots att utbild- ningen inte ingår i utbildnings- utbudet, om den sökande med hänsyn till sina personliga för- hållanden har särskilda skäl att få delta i utbildningen.
Hemkommunen ska se till att en sökande som har tagits emot till utbildning kan välja huvud- man för utbildningen så snart som möjligt efter det att ansökan har kommit in till kommunen.
Om ansökan avser utbildning som anordnas av en enskild huvudman, ska hemkommunen skyndsamt sända ansökan samt sitt beslut vidare till den huvud- mannen.
Regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om urval bland sökande.
Mottagande hos ett landsting
22 a §
Det landsting som anordnar utbildning på gymnasial nivå beslutar om den sökande ska tas emot till utbildning på gymnasial nivå.
86
SOU 2013:76 |
Författningsförslag |
Landstinget ska ta emot en sökande om
1.de behörighetsvillkor som anges i 20 § är uppfyllda, och
2.hemkommunen har åtagit sig eller, efter överklagande enligt 27 kap. 12 §, ska åta sig att svara för kostnaderna för den sökandes utbildning.
Kommunal vuxentbildning i svenska för invandrare
Utbildningens omfattning
24 §
Utbildning i svenska för invandrare ska i genomsnitt under en fyraveckorsperiod omfatta minst 15 timmars undervisning i veckan. Undervisningens omfattning får dock minskas om eleven begär det och huvudmannen finner att det är förenligt med utbildningens syfte.
Huvudmannen ska med beak- tande av 25 och 26 §§ se till att undervisningen erbjuds på tider som är anpassade efter elevens behov.
Samverkan med arbetslivet
25§
Huvudmannen ska i samarbete
med Arbetsförmedlingen verka för att eleven ges möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet och att utbildning i svenska för invand- rare kan kombineras med andra aktiviteter som
87
Författningsförslag |
SOU 2013:76 |
– arbetslivsorientering,
– validering,
– praktik, eller
– annan utbildning. Huvudmannen ska också
verka för att utbildning i svenska för invandrare kan bedrivas under tid för vilken eleven får ersättning enligt socialförsäk- ringsbalken på grund av sjukdom eller skada och för att utbildningen kan kombineras med aktiviteter som erbjuds inom hälso- och sjukvården.
26 §
Utbildningen ska kunna kom- bineras med förvärvsarbete.
27 §
Huvudmannen ska samråda med den berörda arbetsgivaren och den lokala arbetstagarorgani- sationen som arbetsgivaren är bunden till genom kollektivavtal om en arbetstagares deltagande i utbildningen och utbildningens förläggning.
Kommunens ansvar
28 §
Hemkommunen är skyldig att se till att utbildning i svenska för invandrare erbjuds dem som enligt 30 § har rätt att delta i utbildningen.
Utbildning som anordnas av hemkommunen ska kunna påbörjas inom en månad från det att kommunen beslutat att personen
88
SOU 2013:76 |
Författningsförslag |
ska tas emot till utbildningen.
Utbildning som anordnas av en enskild huvudman ska kunna påbörjas inom en månad från det att huvudmannen fick del av hemkommunens beslut att per- sonen ska tas emot till utbild- ningen.
29§
Varje kommun ska aktivt
verka för att nå dem i kommunen som har rätt till utbildningen och för att motivera dem att delta i utbildningen.
Rätt att delta
30§
En person har rätt att delta i
utbildning i svenska för invand- rare från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 16 år, om han eller hon
1.är bosatt i landet, och
2.saknar sådana grundlägg- ande kunskaper i svenska språket som utbildningen syftar till att ge.
Den som har rätt att delta i utbildning enligt första stycket har rätt att delta i sådan utbildning såväl hos hemkommunen som hos en enskild huvudman som till- handahåller utbildningen.
En finländsk medborgare som stadigvarande arbetar i en kom- mun, men är bosatt i Finland nära gränsen till Sverige och saknar sådana grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen syftar till att ge, har
89
Författningsförslag |
SOU 2013:76 |
från och med andra kalender- halvåret det år han eller hon fyller 16 år också rätt att delta i utbild- ning i svenska för invandrare.
31 §
Den som har sådana kun- skaper i det danska eller norska språket att grundläggande svensk- undervisning inte kan anses nödvändig har inte rätt att delta i utbildningen.
Ansökan och mottagande
32 §
En ansökan om att delta i utbildning i svenska för invandrare ska ges in till den sökandes hem- kommun.
33 §
Hemkommunen beslutar om den sökande ska tas emot till utbildning i svenska för invand- rare. En sökande ska tas emot till utbildningen, om de villkor som anges i 30 § är uppfyllda.
Hemkommunens ska se till att en sökande kan välja huvudman så snart som möjligt efter det att ansökan har kommit in till kommunen.
Om den sökande tagits emot till utbildning som anordnas av en enskild huvudman, ska hem- kommunen skyndsamt sända ansökan och sitt beslut vidare till den huvudmannen.
90
SOU 2013:76 |
Författningsförslag |
Den sökande ska kunna påbörja utbildningen snarast och senast inom en månad från det att huvudmannen fått ansökan.
34 §
Den huvudman som anordnar utbildning i svenska för invandrare ska anta den sökande till utbild- ningen.
Kommunal vuxenutbildning med enskild huvudman
47§
Varje enskild huvudman för
kommunal vuxenutbildning ska i sin verksamhet vara öppen för alla som har tagits emot till utbildningen.
48§
Hemkommunen ska lämna
bidrag till en enskild huvudman för varje elev som hemkommunen har tagit emot till huvudmannens utbildning.
Bidraget består av ett grund- belopp enligt 49 § och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 50 §.
49 §
Grundbeloppet ska avse ersätt- ning för
1.undervisning,
2.lärverktyg,
3.administration,
4.mervärdesskatt, och
5.lokalkostnader.
91
Författningsförslag |
SOU 2013:76 |
Grundbeloppet ska bestämmas på samma grunder som hem- kommunen tillämpar vid fördel- ning av resurser till sin egen kommunala vuxenutbildning.
50 §
Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har särskilt kostnads- krävande behov.
Insyn
51 §
Den kommun där den enskilda huvudmannen bedriver sin utbild- ning har rätt till insyn i verk- samheten.
21 kap.
2 §
Målet för den särskilda utbildningen för vuxna är att vuxna med utvecklingsstörning ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling.
Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar.
De som fått minst utbildning ska prioriteras.
Av 29 kap. 8 § följer att det |
Av 28 kap. 8 § följer att det |
som i denna lag sägs om personer |
som i denna lag sägs om personer |
med utvecklingsstörning ska gälla |
med utvecklingsstörning ska gälla |
också för vissa andra vuxna. |
också för vissa andra vuxna. |
92
SOU 2013:76 |
Författningsförslag |
11 §7
En vuxen med utvecklingsstörning har rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han eller hon
1.är bosatt i landet,
2.saknar sådana kunskaper som utbildningen i grundsärskolan syftar till att ge, och
3.har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om att rätt enligt första stycket ska inträda tidigare än vad som anges där.
Första stycket gäller inte intagna i kriminalvårdsanstalt. Av 24 kap. 10 § framgår att Kriminal- vården ansvarar för deras utbild- ning.
16 §8
En vuxen med utvecklingsstörning är behörig att delta i utbildning på gymnasial nivå från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han eller hon
1.är bosatt i landet,
2.saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge,
3.har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, och
4.i övrigt uppfyller föreskrivna villkor.
Behörig är också den som är yngre än vad som anges i första stycket, men har slutfört utbildning i gymnasiesärskolan eller likvärdig utbildning och uppfyller övriga behörighetsvillkor.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att behörighet enligt första stycket ska inträda tidigare än vad som anges där.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om behörighetsvillkor.
Första |
och andra styckena |
Första |
och andra styckena |
||
gäller inte intagna i kriminal- |
gäller inte intagna i kriminal- |
||||
vårdsanstalt. |
Av 24 kap. 10 § |
vårdsanstalt. |
Av 23 kap. 10 § |
||
framgår |
att |
Kriminalvården |
framgår |
att |
Kriminalvården |
ansvarar för deras utbildning. |
ansvarar för deras utbildning. |
7Senaste lydelse 2012:109.
8Senaste lydelse 2012:109.
93
Författningsförslag |
SOU 2013:76 |
22 kap.
Inom förskolan, förskole- klassen, fritidshemmet, kom- munal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. får uppgifter överlämnas på entreprenad.
2 §
Inom förskolan, förskole- klassen, fritidshemmet, särskild utbildning för vuxna eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 24 kap. får uppgifter överlämnas på entreprenad.
4 §
Inom gymnasieskolan får uppgifter som avser undervisning i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad eller estetisk profil över- lämnas på entreprenad.
Inom grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gym- nasiesärskolan får en enskild huvudman överlämna uppgifter som avser modersmålsundervisning på entreprenad.
Inom kommunal vuxen- utbildning på gymnasial nivå får uppgifter som avser undervisning i yrkesinriktade ämnen över- lämnas på entreprenad.
6 §
Om en kommun, ett landsting eller en enskild huvudman överlämnar uppgiften att bedriva undervisning på entreprenad, får kommunen, landstinget eller den enskilde huvudmannen överlämna den myndighetsutövning som hör till en lärares undervisnings-
uppgift. |
|
|
|
|
|
|
Kommunen |
eller |
landstinget |
Kommunen |
eller landstinget |
||
får när det gäller kommunal |
får när det särskild utbildning för |
|||||
vuxenutbildning |
och |
särskild |
vuxna överlämna även den myn- |
|||
utbildning |
för |
vuxna |
överlämna |
dighetsutövning |
som hör till |
|
även |
den |
myndighetsutövning |
rektorns uppgifter. |
|||
som hör till rektorns uppgifter. |
|
|
||||
Kommunen får också överlämna |
|
|
||||
sådan |
myndighetsutövning när |
|
|
det gäller utbildning i svenska för invandrare.
94
SOU 2013:76 Författningsförslag
Regeringen eller den myndig- |
Regeringen eller den myndig- |
||||||||
het |
som |
regeringen bestämmer |
het |
som |
regeringen bestämmer |
||||
får |
meddela |
föreskrifter om |
får |
meddela |
föreskrifter om |
||||
begränsningar när det gäller över- |
begränsningar när det gäller över- |
||||||||
lämnande |
av |
rektorsuppgifter |
lämnande |
av |
rektorsuppgifter |
||||
som |
innefattar |
myndighets- |
som |
innefattar |
myndighets- |
||||
utövning. |
|
|
|
utövning. |
|
|
|
||
|
|
|
|
8 § |
|
|
|
|
|
En kommun får sluta avtal |
En kommun får sluta avtal |
||||||||
med en annan kommun om att |
med en annan kommun om att |
||||||||
denna ska ta över ansvaret för |
denna ska ta över ansvaret för |
||||||||
kommunens uppgifter inom för- |
kommunens uppgifter inom för- |
||||||||
skolan, fritidshemmet, kommunal |
skolan, fritidshemmet, kommunal |
||||||||
vuxenutbildning, |
särskild utbild- |
vuxenutbildning, |
särskild utbild- |
||||||
ning för vuxna, utbildning i |
ning för vuxna eller sådan peda- |
||||||||
svenska för invandrare eller sådan |
gogisk verksamhet som avses i |
||||||||
pedagogisk verksamhet som avses |
24 kap. |
|
|
|
|||||
i 25 kap. |
|
|
|
|
|
|
|
|
En kommun får också sluta avtal med ett landsting om att detta ska ta över ansvaret för kommunens uppgifter inom kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna.
23 kap.
1 §
I detta kapitel finns bestämmelser om
–internationella skolor
–utbildning vid särskilda ungdomshem (8 och 9 §§),
–utbildning för intagna i kriminalvårdsanstalt (10 §),
–utbildning vid folkhögskola
som motsvarar utbildning i svenska |
|
|
|
för invandrare |
|
|
|
– utbildning för |
barn och |
– utbildning för |
barn och |
elever som vårdas på sjukhus eller |
elever som vårdas på sjukhus eller |
||
annan motsvarande |
institution |
annan motsvarande |
institution |
|
|
||
– utbildning i hemmet eller på |
– utbildning i hemmet eller på |
||
annan lämplig plats |
annan lämplig plats |
||
– annat sätt att fullgöra skol- |
– annat sätt att fullgöra skol- |
||
plikten |
plikten |
|
|
– bemyndiganden (26 §). |
– bemyndiganden (20 §). |
||
|
|
|
95 |
Författningsförslag |
SOU 2013:76 |
|
|
|
10 § |
|
|
För intagna i kriminalvårds- |
För intagna i kriminalvårds- |
||||
anstalt får det anordnas utbild- |
anstalt får det anordnas utbild- |
||||
ning som |
motsvarar |
kommunal |
ning som |
motsvarar |
kommunal |
vuxenutbildning, särskild utbild- |
vuxenutbildning och |
särskild |
|||
ning för vuxna samt utbildning i |
utbildning för vuxna. För sådan |
||||
svenska för invandrare. För sådan |
utbildning |
ansvarar |
Kriminal- |
||
utbildning |
ansvarar |
Kriminal- |
vården. |
|
|
vården. |
|
|
|
|
|
25 kap.
3 § Statens skolinspektion har tillsyn över
1. skolväsendet, särskilda utbildningsformer och annan pedago-
gisk verksamhet enligt denna lag, |
|
|
|
||
2. utbildning |
som |
avses i |
2. utbildning |
som |
avses i |
29 kap. 17 §, |
|
|
28 kap. 17 §, |
|
|
3. hur en kommun uppfyller |
3. hur en kommun uppfyller |
||||
sina skyldigheter enligt 7 kap. |
sina skyldigheter enligt 7 kap. |
||||
21 och 22 §§, |
24 kap. |
23 och |
21 och 22 §§, |
23 kap. |
23 och |
24 §§ samt 29 kap. 9 §, och |
24 §§ samt 28 kap. 9 §, och |
4. hur en kommun uppfyller sitt tillsynsansvar enligt 4 §.
Första stycket gäller inte om tillsynen är en särskild uppgift för en annan tillsynsmyndighet.
24 §
Statens skolverk ska på nationell nivå följa upp och utvärdera
1.skolväsendet,
2.övriga utbildningar och verksamheter som står under Statens skolinspektions tillsyn enligt denna lag, och
3. annan pedagogisk verksam- het som avses i 25 kap. som anordnas av en enskild.
3. annan pedagogisk verksam- het som avses i 24 kap. som anordnas av en enskild.
96
SOU 2013:76 Författningsförslag
|
|
26 kap. |
|
|
|
|
|
7 §9 |
|
Ordföranden får ensam fatta beslut |
|
|||
1. som inte innefattar slutligt |
1. som inte innefattar slutligt |
|||
avgörande i sak, dock inte beslut |
avgörande i sak, dock inte beslut |
|||
om föreläggande |
att |
genomgå |
om föreläggande att |
genomgå |
läkarundersökning |
enligt 27 kap. |
läkarundersökning enligt 26 kap. |
||
13 §, |
|
|
13 §, |
|
2. om återkallelse |
på egen |
2. om återkallelse |
på egen |
|
begäran av legitimation, eller |
begäran av legitimation, eller |
|||
3. om återkallelse av legitima- |
3. om återkallelse av legitima- |
|||
tion när den legitimerade inte |
tion när den legitimerade inte |
|||
följt föreläggande om läkarunder- |
följt föreläggande om läkarunder- |
|||
sökning. |
|
|
sökning. |
|
Ärenden som har avgjorts enligt första stycket ska anmälas vid nästa sammanträde med nämnden.
27 kap.
2 §
Beslut av Statens skolinspektion får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol i fråga om |
|
|
|
||
1. godkännande enligt |
2 kap. |
1. godkännande enligt |
2 kap. |
||
5 § eller |
24 kap. 2 § eller |
åter- |
5 § eller |
23 kap. 2 § eller |
åter- |
kallelse |
av sådant godkännande |
kallelse |
av sådant godkännande |
||
enligt 26 kap. 13 eller 14 §, |
|
enligt 25 kap. 13 eller 14 §, |
|
||
2. rätt till bidrag enligt 24 kap. |
2. rätt till bidrag enligt 23 kap. |
||||
3 eller 5 § eller återkallelse av |
3 eller 5 § eller återkallelse av |
||||
sådan rätt enligt 26 kap. |
sådan rätt enligt 25 kap. |
||||
3. statliga åtgärder för rättelse |
3. statliga åtgärder för rättelse |
||||
enligt 26 kap. 17 §, |
|
enligt 25 kap. 17 §, |
|
||
4. tillfälligt verksamhetsförbud |
4. tillfälligt verksamhetsförbud |
||||
enligt 26 kap. 18 §, eller |
|
enligt 25 kap. 18 §, eller |
|
||
5. vitesföreläggande |
enligt |
5. vitesföreläggande |
enligt |
||
26 kap. 27 §. |
|
25 kap. 27 §. |
|
9 Senaste lydelse 2011:189.
97
Författningsförslag SOU 2013:76
3 §10
Beslut av Statens skolverk får överklagas hos allmän förvalt-
ningsdomstol om beslutet gäller |
|
|
|
1. vitesföreläggande |
enligt |
1. vitesföreläggande |
enligt |
26 kap. 27 §, |
|
25 kap. 27 §, |
|
2.avslag på en ansökan om lärar- eller förskollärarlegitimation enligt 2 kap. 16 §, eller
3.avslag på en ansökan om komplettering av legitimation enligt 2 kap. 16 §.
5 §11
Beslut av en kommun eller ett landsting får överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol i fråga om |
|
||
1. godkännande enligt 2 kap. |
1. godkännande enligt 2 kap. |
||
5 § eller återkallelse |
av sådant |
5 § eller återkallelse |
av sådant |
godkännande enligt |
26 kap. 13 |
godkännande enligt |
25 kap. 13 |
eller 14 §, |
|
eller 14 §, |
|
2. bidrag enligt 8 kap. 21 §, |
2. bidrag enligt 8 kap. 21 §, |
||
9 kap. 19 §, 10 kap. 37 §, 11 kap. |
9 kap. 19 §, 10 kap. 37 §, 11 kap. |
||
36 §, 14 kap. 15 §, 16 kap. 52 §, |
36 §, 14 kap. 15 §, 16 kap. 52 §, |
||
17 kap. 31 eller 35 § eller 19 kap. |
17 kap. 31 eller 35 §, 19 kap. |
||
45 §, |
|
45 § eller 20 kap. 50 §, |
|
3.avstängning enligt 5 kap. 17 eller 19 §,
4.föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter enligt 7 kap. 23 §,
5.skolskjuts enligt 10 kap. 32 § första stycket, 10 kap. 33 § första stycket, 11 kap. 31 § första stycket, 11 kap. 32 § första stycket, 18 kap. 30 § första stycket eller 18 kap. 31 § första stycket,
6. ekonomiskt stöd till |
inackordering enligt 15 kap. 32 § eller |
18 kap. 32 § första stycket, |
|
10Senaste lydelse 2013:530.
11Senaste lydelse 2012:109.
98
SOU 2013:76 Författningsförslag
7. medgivande |
att |
fullgöra |
7. medgivande att |
fullgöra |
skolplikten på annat sätt eller |
skolplikten på annat sätt eller |
|||
återkallelse av sådant medgivande |
återkallelse av sådant medgivande |
|||
enligt 24 kap. 23 eller 24 §, |
enligt 23 kap. 23 eller 24 §, |
|||
8. rätt till bidrag enligt 25 kap. |
8. rätt till bidrag enligt 24 kap. |
|||
10 eller 15 § eller |
återkallelse av |
10 eller 15 § eller återkallelse av |
||
sådan rätt enligt 26 kap. 13 §, |
sådan rätt enligt 25 kap. 13 §, |
|||
9. bidrag enligt 25 kap. 11 §, |
9. bidrag enligt 24 kap. 11 §, |
|||
10. tillfälligt |
|
|
10. tillfälligt |
|
verksamhetsförbud |
enligt |
26 kap. |
verksamhetsförbud enligt 25 kap. |
|
18 §, eller |
|
|
18 §, eller |
|
11. vitesföreläggande |
enligt |
11. vitesföreläggande |
enligt |
|
26 kap. 27 §. |
|
|
25 kap. 27 §. |
|
7 §
Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol i fråga om
1.föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter enligt 7 kap. 23 §,
2.kostnadsfria resor enligt 12 kap. 25 § första stycket, eller
3. medgivande att fullgöra |
3. medgivande att fullgöra |
skolplikten på annat sätt eller |
skolplikten på annat sätt eller |
återkallelse av sådant medgivande |
återkallelse av sådant medgivande |
enligt 24 kap. 23 eller 24 §. |
enligt 23 kap. 23 eller 24 §. |
12 §12
Beslut av en kommun eller ett landsting får överklagas hos Skol- väsendets överklagandenämnd i fråga om
1.barns mottagande i grundsärskolan enligt 7 kap. 5 § eller tillhörighet till grundsärskolans målgrupp enligt 7 kap. 5 b §,
2.uppskjuten skolplikt enligt 7 kap. 10 § andra stycket,
3.skolpliktens förlängning enligt 7 kap. 13 § eller skolpliktens upphörande enligt 7 kap. 14 §,
4.mottagande av en elev från en annan kommun enligt 9 kap. 13 §, 10 kap. 25 § eller 11 kap. 25 §,
5.åtgärder enligt 10 kap. 29 § tredje stycket för en elev som inte bor hemma,
12 Senaste lydelse 2012:109.
99
Författningsförslag |
SOU 2013:76 |
6.placering vid en annan skolenhet än den vårdnadshavare önskar enligt 9 kap. 15 § andra stycket, 10 kap. 30 § andra stycket eller 11 kap. 29 § andra stycket,
7.behörighet eller mottagande i första hand enligt 16 kap. 36 § eller mottagande enligt 17 kap. 14 § när det gäller en utbildning i gymnasieskolan som utformats för en grupp elever eller mot- tagande i första hand enligt 19 kap. 29 § första stycket,
8. tillhörighet |
till |
målgruppen |
för gymnasiesärskolan |
enligt |
||||||||
18 kap. 5 eller 7 §, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
9. mottagande |
till |
kommunal |
9. mottagande till kommunal |
|||||||||
vuxenutbildning |
enligt |
20 kap. |
vuxenutbildning |
enligt |
20 kap. |
|||||||
13 §, 14 § andra stycket eller 22 §, |
14, 22, 22 a eller 33 § eller till |
|||||||||||
till särskild utbildning för vuxna |
särskild utbildning |
för |
vuxna |
|||||||||
enligt 21 kap. 7 § |
|
tredje |
stycket |
enligt 21 kap. 7 § tredje stycket, |
||||||||
eller till utbildning i svenska för |
|
|
|
|
|
|
||||||
invandrare enligt 22 kap. 15 §, |
|
|
|
|
|
|
||||||
10. upphörande |
av |
utbild- |
10. upphörande |
av |
utbild- |
|||||||
ningen för en elev i kommunal |
ningen för en elev i kommunal |
|||||||||||
vuxenutbildning |
enligt |
20 kap. |
vuxenutbildning |
enligt |
20 kap. |
|||||||
9 § andra |
stycket, |
i |
särskild |
9 § andra stycket eller i särskild |
||||||||
utbildning |
för |
vuxna |
enligt |
utbildning |
för |
vuxna |
enligt |
|||||
21 kap. |
9 § |
andra |
stycket eller i |
21 kap. 9 § andra stycket, |
|
|
||||||
utbildning i svenska för invandrare |
|
|
|
|
|
|
||||||
enligt 22 kap. 16 § andra stycket, |
|
|
|
|
|
|
||||||
11. att på nytt bereda kom- |
11. att på nytt bereda kom- |
|||||||||||
munal |
vuxenutbildning |
enligt |
munal vuxenutbildning på grund- |
|||||||||
20 kap. |
9 § |
tredje |
stycket, sär- |
läggande |
eller |
gymnasial |
nivå |
|||||
skild utbildning för vuxna enligt |
enligt 20 kap. 9 a §, |
kommunal |
||||||||||
21 kap. |
9 § |
tredje |
stycket eller |
vuxenutbildning |
i |
svenska |
för |
|||||
utbildning i svenska för invand- |
invandrare |
enligt 20 kap. |
9 |
b § |
||||||||
rare enligt 22 kap. 17 §, |
|
eller särskild utbildning för vuxna |
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
enligt 21 kap. 9 § tredje stycket, |
12. åtagande om interkommunal ersättning enligt 20 kap. 21 §
tredje stycket, eller |
|
13. rätt till utbildning eller |
13. rätt till utbildning eller |
annan verksamhet för någon som |
annan verksamhet för någon som |
avses i 29 kap. 2 § andra stycket 3. |
avses i 28 kap. 2 § andra stycket 3. |
Beslut som avses i första stycket 1, 4 och
100
SOU 2013:76 Författningsförslag
13 §13
Beslut av en enskild huvudman får överklagas hos Skolväsendets
överklagandenämnd i fråga om |
|
|
|
|
|
||
1. behörighet och mottagande |
1. behörighet och mottag- |
||||||
enligt 16 kap. |
36 §, mottagande |
ande |
enligt 16 kap. |
36 §, |
mot- |
||
enligt 17 kap. 14 § när det gäller en |
tagande enligt 17 kap. 14 § när det |
||||||
utbildning i gymnasieskolan som |
gäller en utbildning i gymnasie- |
||||||
utformats för en grupp elever eller |
skolan som utformats för en |
||||||
mottagande enligt 19 kap. |
29 § |
grupp |
elever |
eller |
mottagande |
||
första stycket, eller |
|
enligt 19 kap. 29 § första stycket, |
|||||
2. rätt till |
utbildning |
eller |
2. rätt till |
utbildning |
eller |
||
annan verksamhet för någon som |
annan verksamhet för någon som |
||||||
avses i 29 kap. 2 § andra stycket 3. |
avses i 28 kap. 2 § andra stycket 3, |
3.upphörande av utbildningen för en elev i kommunal vuxen- utbildning enligt 20 kap. 9 § andra stycket, eller
4.att på nytt bereda kommunal vuxenutbildning på grundläggande eller gymnasial nivå enligt 20 kap. 9 a § eller kommunal vuxen- utbildning i svenska för invandrare enligt 20 kap. 9 b §.
Beslut som avses i första stycket 1 får överklagas endast av den sökande.
14 §
Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om
1.barns mottagande i specialskolan enligt 7 kap. 6 §,
2.skolpliktens förlängning enligt 7 kap. 13 § eller skolpliktens upphörande enligt 7 kap. 14 §,
3.åtgärder enligt 12 kap. 25 § andra stycket för en elev som inte bor hemma, eller
4. rätt till utbildning för någon |
4. rätt till utbildning för någon |
som avses i 29 kap. 2 § andra |
som avses i 28 kap. 2 § andra |
stycket 3. |
stycket 3. |
Beslut som avses i första stycket 1 får överklagas endast av barnet.
13 Senaste lydelse 2012:109.
101
Författningsförslag |
SOU 2013:76 |
15 §14
Beslut av Sameskolstyrelsen får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om
1.barns mottagande i sameskolan enligt 7 kap. 7 §,
2.åtgärder enligt 13 kap. 23 § andra stycket för en elev som inte bor hemma, eller
3. rätt till utbildning för någon |
3. rätt till utbildning för någon |
som avses i 29 kap. 2 § andra |
som avses i 28 kap. 2 § andra |
stycket 3. |
stycket 3. |
Beslut som avses i första stycket 1 får överklagas endast av barnet.
28 kap.
I ärenden där beslut får över- klagas enligt 28 kap. ska utöver vad som följer av 10 § också 23– 25 och 30 §§ förvaltningslagen (1986:223) tillämpas.
11 §
I ärenden där beslut får över- klagas enligt 27 kap. ska utöver vad som följer av 10 § också 23– 25 och 30 §§ förvaltningslagen (1986:223) tillämpas.
18 §
Huvudmannen för en fristående skola där betyg sätts ska lämna över elevernas slutbetyg eller de betygsdokument som eleven får efter fullföljd gymnasieutbildning till den kommun där skolan är belägen.
En enskild huvudman för kommunal vuxenutbildning ska lämna över elevernas betygshand- lingar och intyg när det gäller avslutade kurser i utbildningen till elevernas respektive hemkommuner.
Kommunen ska informera vårdnadshavarna om förskola, fritidshem och sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. som kommunen anordnar eller vars huvudman kommunen har
19 §
Kommunen ska informera vårdnadshavarna om förskola, fritidshem och sådan pedagogisk verksamhet som avses i 24 kap. som kommunen anordnar eller vars huvudman kommunen har
14 Senaste lydelse 2013:298.
102
SOU 2013:76 |
Författningsförslag |
godkänt eller förklarat berättigad till bidrag. Informationen ska även avse möjligheten för enskilda att bedriva förskola, fritidshem eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. med bidrag från hemkommunen enligt 8 kap. 21 §, 14 kap. 15 § samt 25 kap. 11 och 15 §§.
godkänt eller förklarat berättigad till bidrag. Informationen ska även avse möjligheten för enskilda att bedriva förskola, fritidshem eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 24 kap. med bidrag från hemkommunen enligt 8 kap. 21 §, 14 kap. 15 § samt 24 kap. 11 och 15 §§.
26 §15
Regeringen får meddela ytter- ligare föreskrifter om bestäm- mandet av det bidrag som kom- munerna enligt 8 kap. 21 §, 9 kap. 19 §, 10 kap. 37 §, 11 kap. 36 §, 14 kap. 15 §, 16 kap. 52 §, 17 kap. 31 §, 19 kap. 45 § och 25 kap. 11 § är skyldiga att lämna till fristående förskolor, fristående skolor och enskilt bedriven pedagogisk omsorg.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för en kommun eller ett landsting att lämna uppgifter om verksamheten som behövs för beslut om bidrag till fristående förskolor och fristående skolor samt hur bidrag till en fristående förskola eller fristående skola eller annan enskild verksamhet har beräknats.
27 §16 |
|
|
|
Regeringen eller den myndig- |
Regeringen eller den myndig- |
||
het som regeringen bestämmer |
het som regeringen bestämmer |
||
får meddela föreskrifter om det |
får meddela föreskrifter om det |
||
belopp som kommunen ska |
belopp |
som kommunen |
ska |
betala i stället för vad som anges i |
betala i stället för vad som anges i |
||
8 kap. |
8 kap. |
||
10 kap. |
10 kap. |
36– |
|
38 §§, 16 kap. |
38 §§, 16 kap. |
15Senaste lydelse 2012:109.
16Senaste lydelse 2012:109.
103
Författningsförslag |
SOU 2013:76 |
20 kap.
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. Lagen ska tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter utgången av 2015.
2.För utbildning som har påbörjats före ikraftträdandet gäller fortfarande äldre bestämmelser.
3.För avtal som en kommun eller ett landsting före ikraft- trädandet slutit med en enskild fysisk eller juridisk person om att utföra uppgifter inom kommunal vuxenutbildning eller utbildning i svenska för invandrare (entreprenad) eller som en kommun slutit med en annan kommun om att denna ska ta över ansvaret för uppgifter inom utbildning i svenska för invandrare (samverkan) gäller fortfarande äldre bestämmelser, dock längst till och med den 1 januari 2020.
104
SOU 2013:76 |
Författningsförslag |
1.9Förslag till
lag om ändring i lagen (2010:801) om införande av skollagen (2010:800)
Härigenom föreskrivs i fråga om lag (2010:801) om införande av skollagen (2010:800) att 22 § och rubriken närmast före 22 § ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
|
|
Föreslagen lydelse |
|
|
||
Kommunal |
vuxenutbildning, |
Kommunal |
|
|
|||
särskild |
utbildning |
för |
vuxna |
vuxenutbildning |
och |
särskild |
|
och utbildning i svenska för |
utbildning för vuxna |
|
|||||
invandrare |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
22 §1 |
|
|
Den nya skollagen och denna |
Den nya skollagen och denna |
||||||
lag ska tillämpas på kommunal |
lag ska tillämpas på kommunal |
||||||
vuxenutbildning, |
särskild |
utbild- |
vuxenutbildning |
och |
särskild |
||
ning för vuxna och utbildning i |
utbildning för vuxna från och |
||||||
svenska för invandrare från och |
med den 1 juli |
2012. De i 2 § |
|||||
med den |
1 juli |
2012. De i 2 § |
första stycket |
||||
första stycket |
ska fortsätta att gälla för utbild- |
||||||
ska fortsätta att gälla för utbild- |
ning inom kommunal vuxen- |
||||||
ning inom kommunal vuxen- |
utbildning, vuxenutbildning för |
||||||
utbildning, vuxenutbildning för |
utvecklingsstörda |
och |
svensk- |
||||
utvecklingsstörda |
och |
svensk- |
undervisning för invandrare till |
||||
undervisning för invandrare till |
utgången av juni 2012. |
|
|||||
utgången av juni 2012. |
|
|
|
|
För kurser och projektarbete i kommunal vuxenutbildning, vuxenutbildning för utvecklingsstörda och svenskundervisning för invandrare som påbörjats före den 1 juli 2012 ska bestämmelserna i 1985 års skollag fortsätta att gälla.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att 21 kap. 19 § i den nya skollagen ska tillämpas för elever i särskild utbildning för vuxna från och med en senare tidpunkt än den 1 juli 2012.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.
1 Senaste lydelse 2012:494.
105
Författningsförslag |
SOU 2013:76 |
1.10Förslag till
förordning om ändring i förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning
Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning
dels att 6 kap. 14 och
dels att rubrikerna närmast före 6 kap. 14 och 21 §§ ska utgå, dels att nuvarande 7 kap. ska betecknas 8 kap. och att nuvarande
7 kap. 9 § ska betecknas 8 kap. 13 §,
dels att 1 kap.
dels att rubriken närmast före nuvarande 7 kap. 9 § ska sättas närmast före 8 kap. 12 §,
dels att det i förordningen ska införas ett nytt kapitel, 7 kap., fyra nya paragrafer, 6 kap. 11 a § och 8 kap.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
1 kap.
1 §
I denna förordning finns följande kapitel:
–inledande bestämmelser (1 kap.),
–utbildningen (2 kap.),
–behörighet och urval (3 kap.),
–betyg, gymnasieexamen och prövning (4 kap.),
–utbildning för intagna i kriminalvårdsanstalt (5 kap.),
– betygsrätt för vuxenutbild- |
– betygsrätt för vuxenutbild- |
||
ning (6 kap.), och |
ning (6 kap.), |
|
|
|
– bidrag till enskilda huvud- |
||
|
män för kommunal vuxen- |
||
|
utbildning (7 kap.), och |
|
|
– övriga bestämmelser (7 kap.). |
– övriga bestämmelser (8 kap.). |
||
|
2 § |
|
|
Med utbildning avses i för- |
Med utbildning avses i för- |
||
ordningen kommunal vuxen- |
ordningen |
kommunal |
vuxen- |
utbildning, särskild utbildning |
utbildning |
och särskild |
utbild- |
106 |
|
|
|
SOU 2013:76 Författningsförslag
för vuxna och utbildning i svenska |
ning för vuxna, om inte något |
|||||||||||
för invandrare, om inte något |
annat framgår. |
|
|
|
||||||||
annat framgår. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
3 § |
|
|
|
|
|
|
Kommunal |
vuxenutbildning |
Kommunal |
vuxenutbildning |
|||||||||
och |
särskild |
utbildning |
för |
och |
särskild |
utbildning |
för |
|||||
vuxna ska utformas så att den |
vuxna ska utformas så att den |
|||||||||||
enskildes studier inom någon av |
enskildes studier inom någon av |
|||||||||||
dessa skolformer kan kombine- |
dessa skolformer kan kombine- |
|||||||||||
ras med studier inom vuxen- |
ras med studier inom den andra |
|||||||||||
utbildningens andra skolformer. |
skolformen. |
|
|
|
|
|||||||
Utbildning |
i |
svenska |
för |
|
|
|
|
|
|
|||
invandrare ska utformas så att |
|
|
|
|
|
|
||||||
den enskildes studier kan kombi- |
|
|
|
|
|
|
||||||
neras med studier inom andra |
|
|
|
|
|
|
||||||
skolformer inom skolväsendet. |
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
4 § |
|
|
|
|
|
|
I de fall kommunal vuxen- |
I de fall kommunal vuxen- |
|||||||||||
utbildning, särskild utbildning |
utbildning eller särskild utbild- |
|||||||||||
för vuxna eller utbildning i |
ning för vuxna anordnas på |
|||||||||||
svenska för invandrare anordnas |
entreprenad enligt 22 kap. 2 eller |
|||||||||||
på entreprenad enligt 23 kap. 2 § |
4 § skollagen (2010:800) får den |
|||||||||||
skollagen |
(2010:800) |
får |
den |
myndighetsutövning |
som |
hör |
||||||
myndighetsutövning |
som |
hör |
till |
rektorns |
uppgifter endast |
|||||||
till |
rektorns |
uppgifter endast |
överlämnas till en enskild entre- |
|||||||||
överlämnas till en enskild entre- |
prenör om |
entreprenören |
har |
|||||||||
prenör om entreprenören |
har |
fått ett tillstånd enligt 6 kap. 1 § |
||||||||||
fått ett tillstånd enligt 6 kap. 1 § |
denna förordning för mot- |
|||||||||||
denna förordning för mot- |
svarande utbildning. |
Rektorns |
||||||||||
svarande |
utbildning. |
Rektorns |
uppgifter |
enligt 2 kap. |
10 § |
|||||||
uppgifter |
enligt |
2 kap. |
10 § |
denna förordning får dock inte |
||||||||
denna förordning får dock inte |
överlämnas till entreprenören. |
|||||||||||
överlämnas till entreprenören. |
|
|
|
|
|
|
Även om myndighetsutövning överlämnats enligt första stycket när det gäller kommunal vuxenutbildning har en kommun eller ett landsting sådan uppgiftsskyldighet som avses i 6 kap.
107
Författningsförslag SOU 2013:76
|
2 kap. |
|
|
|
|
|
|
|
1 §1 |
|
|
|
|
Med verksamhetspoäng avses |
Med verksamhetspoäng avses |
|||||
i denna förordning ett mått på |
i denna förordning ett mått på |
|||||
studieomfattningen eller |
valider- |
studieomfattningen eller |
vali- |
|||
ingen inom kommunal vuxen- |
deringen inom kommunal vuxen- |
|||||
utbildning och särskild utbildning |
utbildning |
på grundläggande |
och |
|||
för vuxna. |
|
gymnasial |
nivå |
och |
särskild |
|
|
|
utbildning för vuxna. |
|
|
||
|
|
2 §2 |
|
|
|
|
Inom kommunal |
vuxen- |
Inom |
kommunal |
vuxen- |
||
utbildning och särskild utbild- |
utbildning på grundläggande och |
|||||
ning för vuxna beräknas 20 |
gymnasial |
nivå |
och |
särskild |
||
verksamhetspoäng för en veckas |
utbildning |
för vuxna |
beräknas |
|||
heltidsstudier eller för validering |
20 verksamhetspoäng |
för |
en |
|||
av kunskaper av motsvarande |
veckas heltidsstudier |
eller |
för |
|||
omfattning. |
|
validering av kunskaper av mot- |
||||
|
|
svarande omfattning. |
|
|
Inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå beräknas en verksamhetspoäng för varje gymnasiepoäng. Inom särskild utbild- ning för vuxna på gymnasial nivå beräknas en verksamhetspoäng för varje gymnasiesärskolepoäng.
En årsstudieplats inom kommunal vuxenutbildning eller särskild utbildning för vuxna motsvarar 800 verksamhetspoäng.
3 §3
Inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå finns det nationella kurser och orienteringskurser.
Inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå finns det nationella kurser, orienteringskurser, individuella kurser och gym- nasiearbete. Med gymnasiearbete avses en uppgift om 100 gymnasie- poäng som eleverna genomför inom ramen för examensmålen för det program inom gymnasieskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar.
Inom kommunal vuxen- utbildning i svenska för invand- rare finns det nationella kurser.
1Senaste lydelse 2012:746.
2Senaste lydelse 2012:746.
3Senaste lydelse 2013:360.
108
SOU 2013:76 |
Författningsförslag |
Inom särskild utbildning för vuxna finns det nationella kurser och orienteringskurser. Inom särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå finns det även gymnasiesärskolearbete. Med gymnasiesärskole- arbete avses en uppgift om 100 gymnasiesärskolepoäng som eleverna genomför inom ramen för programmålen för det program inom gymnasiesärskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar.
Inom utbildning i svenska för invandrare finns det nationella kurser.
|
|
|
4 § |
|
|
|
|
|
Nationella kurser inom kom- |
Nationella kurser inom kom- |
|||||||
munal vuxenutbildning och sär- |
munal vuxenutbildning på grund- |
|||||||
skild utbildning för vuxna får |
läggande och gymnasial nivå och |
|||||||
delas upp i delkurser. |
|
särskild utbildning för vuxna får |
||||||
|
|
|
|
delas upp i delkurser. |
|
|||
|
|
|
12 §4 |
|
|
|
|
|
För utbildning i svenska för |
För |
kommunal |
vuxenutbild- |
|||||
invandrare ska det finnas en |
ning i svenska för invandrare ska |
|||||||
kursplan. Den ska ge utrymme |
det finnas en kursplan. Den ska ge |
|||||||
för läraren och eleverna att |
utrymme för läraren och eleverna |
|||||||
själva planera |
undervisningen. |
att själva planera undervisningen. |
||||||
Av kursplanen ska kunskaps- |
Av kursplanen ska kunskaps- |
|||||||
kraven för varje kurs framgå. |
|
kraven för varje kurs framgå. |
|
|||||
|
|
|
|
Ytterligare |
föreskrifter |
om |
||
Ytterligare |
föreskrifter |
om |
kursplanen för kommunal vuxen- |
|||||
kursplanen |
för |
utbildning |
i |
utbildning i svenska för invand- |
||||
svenska för invandrare finns i |
rare |
finns |
i |
förordningen |
||||
förordningen |
(SKOLFS 2009:2) |
(SKOLFS 2009:2) om kursplan |
||||||
om kursplan för utbildning i |
för utbildning i svenska för |
|||||||
svenska för invandrare. |
|
invandrare. |
|
|
|
|||
|
|
|
|
14 § |
|
|
|
|
För elever med utvecklings- |
För elever med utvecklings- |
|||||||
störning får nödvändiga avvikel- |
störning får nödvändiga avvikel- |
|||||||
ser göras från kursplanen för |
ser göras från kursplanen för |
|||||||
utbildning i svenska för invand- |
kommunal vuxenutbildning |
i |
||||||
rare. |
|
|
|
svenska för invandrare. |
|
4 Senaste lydelse 2012:107.
109
Författningsförslag SOU 2013:76
|
|
|
|
|
|
16 §5 |
|
|
|
|
|
|
Rektorn ansvarar för att en |
Hemkommunen ansvarar |
för |
||||||||||
individuell |
studieplan |
upprättas |
att |
en individuell studieplan |
||||||||
för varje elev. |
|
|
|
upprättas för varje elev. |
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
Huvudmannens rektor ansvarar |
||||||
|
|
|
|
|
|
för att den individuella studie- |
||||||
|
|
|
|
|
|
planen kontinuerligt följs upp och |
||||||
|
|
|
|
|
|
vid behov revideras i de delar som |
||||||
|
|
|
|
|
|
avser utbildningens genomförande. |
||||||
|
|
|
|
|
|
I 20 kap. 8 § och 21 kap. 8 § |
||||||
I 20 kap. 8 §, |
21 kap. 8 § och |
skollagen |
(2010:800) |
anges |
att |
|||||||
22 kap. 10 § skollagen (2010:800) |
den individuella studieplanen ska |
|||||||||||
anges att den individuella studie- |
innehålla |
uppgifter |
om |
den |
||||||||
planen ska innehålla uppgifter om |
enskildes utbildningsmål och pla- |
|||||||||||
den enskildes utbildningsmål och |
nerad omfattning |
av |
studierna. |
|||||||||
planerad omfattning av studierna. |
Omfattningen |
av |
studierna ska |
|||||||||
Omfattningen av |
studierna |
ska |
när det gäller kommunal vuxen- |
|||||||||
anges |
i verksamhetspoäng |
när |
utbildning på grundläggande och |
|||||||||
det gäller kommunal vuxen- |
gymnasial |
nivå |
och |
särskild |
||||||||
utbildning och särskild utbild- |
utbildning för vuxna. anges i |
|||||||||||
ning för vuxna. Om utbildnings- |
verksamhetspoäng. |
Om utbild- |
||||||||||
målet för en elev i kommunal |
ningsmålet för en elev i kom- |
|||||||||||
vuxenutbildning |
på |
gymnasial |
munal vuxenutbildning på gym- |
|||||||||
nivå är en gymnasieexamen, ska |
nasial nivå är en gymnasieexamen, |
|||||||||||
det i planen anges vilket program |
ska det i planen anges vilket |
|||||||||||
inom gymnasieskolan som utbild- |
program |
inom |
gymnasieskolan |
|||||||||
ningen huvudsakligen motsvarar. |
som |
utbildningen |
huvudsakligen |
|||||||||
Vidare ska i förekommande fall |
motsvarar. Vidare ska i före- |
|||||||||||
målen |
för |
individuella kurser |
kommande fall målen för indivi- |
|||||||||
framgå av planen. |
|
|
|
duella kurser framgå av planen. |
Den individuella studieplanen ska utarbetas i samverkan med eleven. Eleven ska i samband med utarbetandet erbjudas studie- och yrkesvägledning. I vägledningen ska det ingå information om möjlig- heter till fortsatta studier, arbetslivets kompetens- och rekryterings- behov samt studieekonomiska förutsättningar. Planen ska upprättas i nära anslutning till antagningen och ska vid behov revideras.
Utbildning i svenska för |
Kommunal vuxenutbildning i |
invandrare |
svenska för invandrare |
5 Senaste lydelse 2012:746.
110
SOU 2013:76 Författningsförslag
|
|
|
24 §6 |
|
|
Riktvärdet för undervisning- |
Riktvärdet för undervisning- |
||||
ens omfattning i tid inom |
ens omfattning i tid inom kom- |
||||
utbildning i svenska för invand- |
munal vuxenutbildning i svenska |
||||
rare är 525 timmar. Riktvärdet |
för invandrare är 525 timmar. |
||||
får överskridas eller under- |
Riktvärdet får överskridas |
eller |
|||
skridas beroende på hur mycket |
underskridas beroende |
på |
hur |
||
undervisning |
eleverna behöver |
mycket undervisning |
eleverna |
||
för att uppnå de kunskapskrav |
behöver för att uppnå de kun- |
||||
som |
anges |
i kursplanen. I |
skapskrav som anges i kurs- |
||
22 kap. 6 § skollagen (2010:800) |
planen. I 20 kap. 24 § skollagen |
||||
finns |
bestämmelser om minsta |
(2010:800) finns bestämmelser |
|||
antal timmar undervisningstid i |
om minsta antal timmar under- |
||||
veckan. |
|
visningstid i veckan. |
|
|
3kap.
1 §
I |
20 kap. 11, 19 |
och |
20 §§, |
I 20 kap. 11, 19, 20 och 30 §§, |
|||||
21 kap. 11 och 16 §§ samt 22 kap. |
21 kap. |
11 |
och 16 §§ skollagen |
||||||
13 § |
skollagen |
(2010:800) |
finns |
(2010:800) |
finns |
bestämmelser |
|||
bestämmelser |
om |
rätt |
och |
om rätt och behörighet att delta i |
|||||
behörighet att delta i kommunal |
kommunal |
vuxenutbildning |
res- |
||||||
vuxenutbildning, särskild utbild- |
pektive |
särskild |
utbildning |
för |
|||||
ning för vuxna respektive utbild- |
vuxna. I detta kapitel finns ytter- |
||||||||
ning i svenska för invandrare. I |
ligare bestämmelser om behörig- |
||||||||
detta |
kapitel |
finns |
ytterligare |
het och bestämmelser om urval. |
|||||
bestämmelser |
om |
behörighet |
|
|
|
|
|
||
och bestämmelser om urval. |
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
7 § |
|
|
|
|
Om samtliga behöriga sök- |
Om samtliga behöriga sök- |
||||||||
ande till kommunal vuxen- |
ande till kommunal vuxen- |
||||||||
utbildning på gymnasial nivå inte |
utbildning på gymnasial nivå inte |
||||||||
kan antas till sådan utbildning, |
kan tas emot eller antas till sådan |
||||||||
ska ett urval göras. Vid detta |
utbildning, ska ett urval göras. |
||||||||
urval ska företräde, i den ordning |
Vid detta urval ska företräde, i |
||||||||
som anges nedan, ges till en |
den ordning som anges nedan, |
||||||||
sökande som har kort tidigare |
ges till en sökande som har kort |
||||||||
utbildning och som |
|
|
tidigare utbildning och som |
|
6 Senaste lydelse 2012:746.
111
Författningsförslag |
SOU 2013:76 |
1.önskar fullfölja studier som den sökande har påbörjat enligt en upprättad individuell studieplan,
2.behöver utbildningen för att komplettera ett reducerat program eller för annan behörighetskomplettering, eller
3.behöver utbildningen för pågående yrkesverksamhet eller planerat yrkesval.
Utöver den ordning som anges ovan och som gäller vid mot- tagning och antagning får vid antagningen därutöver ges före- träde till en sökande som oavsett tidigare utbildning har en svag ställning på arbetsmarknaden.
Något urval ska inte göras i fråga om sådan kommunal vuxen- utbildning på gymnasial nivå som en sökande har rätt att delta i enligt 20 kap. 19 § skollagen (2010:800).
4 kap.
10 §7
Lärarna ska inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå använda nationella prov inför betygssättningen i
1.svenska kurserna 1 och 3 eller svenska som andraspråk kurserna 1 och 3,
2.engelska kurserna 5 och 6, och
3.matematik kurserna
Utöver de nationella prov som ska användas inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå bör lärarna även i övrigt använda nationella prov för att bedömningsgrunderna ska bli så enhetliga
som möjligt över landet. |
|
Lärarna ska inom utbildning i |
Lärarna ska inom kommunal |
svenska för invandrare använda |
vuxenutbildning i svenska för in- |
nationella slutprov. |
vandrare använda nationella |
|
slutprov. |
Statens skolverk får meddela föreskrifter om nationella prov och slutprov. Skolverket beslutar också om utformningen av proven.
7 Senaste lydelse 2013:700.
112
SOU 2013:76 Författningsförslag
|
|
|
11 §8 |
|
|
|
|
Beslut om betyg ska doku- |
Beslut om betyg ska doku- |
||||||
menteras |
i |
en |
betygskatalog. |
menteras |
i |
en |
betygskatalog. |
Detsamma |
gäller |
uppgifterna i |
Detsamma |
gäller |
uppgifterna i |
||
sådana intyg som avses i 20– |
sådana intyg som avses i 20 och |
||||||
22 kap. |
skollagen (2010:800) |
21 kap. |
skollagen (2010:800) |
||||
samt i denna förordning. Med |
samt i denna förordning. Med |
||||||
beslut om betyg avses beslut att |
beslut om betyg avses beslut att |
1. sätta betyg efter varje avslutad kurs och delkurs, på gymnasiearbetet eller gymnasiesärskolearbetet eller efter prövning,
och |
|
2. inte sätta betyg enligt |
2. inte sätta betyg enligt |
20 kap. 29 §, 21 kap. 20 b § eller |
20 kap. 40 § eller 21 kap. 20 b § |
22 kap. 23 § skollagen. |
skollagen. |
Beslut enligt första stycket 2 markeras i betygskatalogen med ett horisontellt streck.
Beslut om betyg och intyg ska genast kunna sammanställas för varje enskild elev. Rektorn ansvarar för att betygskatalogen förs.
|
12 §9 |
|
Den som har slutfört kurser |
Den som har slutfört kurser |
|
inom |
kommunal vuxenutbild- |
inom kommunal vuxenutbild- |
ning, |
särskild utbildning för |
ning eller särskild utbildning för |
vuxna eller utbildning i svenska |
vuxna ska kunna få ett utdrag ur |
|
för invandrare ska kunna få ett |
betygskatalogen som visar vilka |
|
utdrag ur betygskatalogen som |
kurser eller delkurser som per- |
|
visar vilka kurser eller delkurser |
sonen har slutfört inom utbild- |
|
som personen har slutfört inom |
ningen och vilka betyg som |
|
utbildningen och vilka betyg |
personen har fått på de olika |
|
som personen har fått på de |
kurserna. Den som vill ha ett |
|
olika kurserna. Den som vill ha |
utdrag får själv bestämma vilka |
|
ett utdrag får själv bestämma |
kurser eller delkurser som ska |
|
vilka kurser eller delkurser som |
ingå i utdraget. |
ska ingå i utdraget.
Det som sägs i första stycket om kurser gäller också för gymnasiearbete inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och för gymnasiesärskolearbete inom särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå.
8Senaste lydelse 2013:360.
9Senaste lydelse 2013:360.
113
Författningsförslag |
SOU 2013:76 |
24 §
Betygssättning efter en vali- Betygssättning efter en vali- dering sker inom kommunal dering sker inom kommunal vuxenutbildning och utbildning i vuxenutbildning genom pröv- svenska för invandrare genom ning.
prövning.
Bestämmelserna om betygssättning samt utfärdande av betyg och examensbevis i detta kapitel gäller i tillämpliga delar även vid prövning.
Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om pröv- ning.
5 kap.
I 24 kap. 10 § skollagen
(2010:800) finns bestämmelser om att Kriminalvården ansvarar för utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning, sär- skild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare för intagna i kriminalvårdsanstalt.
1 §
I 23 kap. 10 § skollagen
(2010:800) finns bestämmelser om att Kriminalvården ansvarar för utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna för intagna i kriminalvårdsanstalt.
7 §10 |
|
|
|
|
|
Inom utbildning enligt detta |
Inom utbildning enligt detta |
||||
kapitel ska det finnas nationella |
kapitel ska det finnas nationella |
||||
kurser och, utom i utbildning |
kurser och, utom i utbildning |
||||
som motsvarar utbildning i |
som motsvarar kommunal vuxen- |
||||
svenska för invandrare, oriente- |
utbildning i svenska för invand- |
||||
ringskurser. Inom utbildning som |
rare, orienteringskurser. |
Inom |
|||
motsvarar kommunal vuxen- |
utbildning som motsvarar kom- |
||||
utbildning på gymnasial nivå ska |
munal vuxenutbildning på gym- |
||||
det även finnas individuella kurser |
nasial nivå ska det även finnas |
||||
och sådant gymnasiearbete som |
individuella |
kurser och |
sådant |
||
avses i 2 kap. 3 § andra stycket. |
gymnasiearbete |
som |
avses i |
||
Inom utbildning som motsvarar |
2 kap. 3 § andra stycket. Inom |
||||
särskild utbildning för vuxna på |
utbildning som motsvarar sär- |
||||
gymnasial nivå ska det även |
skild utbildning för vuxna på |
||||
finnas sådant gymnasiesärskole- |
gymnasial |
nivå |
ska |
det |
även |
10 Senaste lydelse 2013:700.
114
SOU 2013:76 |
Författningsförslag |
arbete som avses i 2 kap. 3 § tredje stycket. Föreskrifterna i 2 kap. 1, 2, 4,
finnas sådant gymnasiesärskole- arbete som avses i 2 kap. 3 § fjärde stycket. Föreskrifterna i 2 kap. 1, 2, 4,
8 §
För utbildningen ska de kursplaner eller ämnesplaner tillämpas som är meddelade av regeringen eller av Statens skolverk för motsvarande utbildning inom skolväsendet.
För elever med utvecklings- |
För elever med utvecklings- |
|||
störning får nödvändiga avvikel- |
störning får nödvändiga avvikel- |
|||
ser göras från kursplanen för |
ser göras från kursplanen för |
|||
utbildning i svenska för invand- |
kommunal |
vuxenutbildning |
i |
|
rare. |
svenska för invandrare. |
|
||
Behörighet till utbildning |
Behörighet till utbildning som |
|||
som motsvarar utbildning i |
motsvarar |
kommunal vuxen- |
||
svenska för invandrare |
utbildning |
i |
svenska |
för |
|
invandrare |
|
|
|
13 §
En sökande är behörig att |
En sökande är behörig att |
delta i utbildning som motsvarar |
delta i utbildning som motsvarar |
utbildning i svenska för invand- |
kommunal vuxenutbildning i |
rare från och med det år han eller |
svenska för invandrare från och |
hon fyller 16 år, om han eller hon |
med det år han eller hon fyller |
saknar sådana grundläggande |
16 år, om han eller hon saknar |
kunskaper i svenska språket som |
sådana grundläggande kunskaper |
utbildningen syftar till att ge. |
i svenska språket som utbild- |
|
ningen syftar till att ge. |
Den som har sådana kunskaper i det danska eller norska språket att grundläggande svenskundervisning inte kan anses nödvändig, är dock inte behörig att delta i utbildningen.
115
Författningsförslag SOU 2013:76
|
|
|
|
|
|
15 §11 |
|
|
|
|
|
|
|
Föreskrifterna i 3 kap. 14, 15 |
Föreskrifterna i 3 kap. 14, 15 |
||||||||||||
och |
20 kap. |
och |
|||||||||||
21 kap. |
och |
21 kap. |
skollagen |
||||||||||
29 §§ skollagen (2010:800) samt i |
(2010:800) samt i 4 kap. |
||||||||||||
4 kap. |
denna förordning |
denna förordning när det gäller |
|||||||||||
när det gäller kommunal vuxen- |
kommunal |
vuxenutbildning och |
|||||||||||
utbildning, särskild utbildning för |
särskild utbildning för vuxna och |
||||||||||||
vuxna och utbildning i svenska för |
utbildning i svenska för invand- |
||||||||||||
invandrare |
ska |
tillämpas |
för |
rare ska tillämpas för mot- |
|||||||||
motsvarande |
utbildning |
|
enligt |
svarande utbildning enligt detta |
|||||||||
detta kapitel. Detta gäller även |
kapitel. Detta gäller även sådana |
||||||||||||
sådana föreskrifter |
som |
Statens |
föreskrifter som Statens skol- |
||||||||||
skolverk har meddelat med stöd av |
verk har meddelat med stöd av |
||||||||||||
4 kap. 10, |
13, |
21 |
och |
4 kap. 10, 13, 21 och |
|||||||||
denna förordning. |
|
|
|
denna förordning. |
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
6 kap. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 § |
|
|
|
|
|
|
|
Tillstånd |
att |
sätta |
betyg, |
Tillstånd |
att |
sätta |
betyg, |
||||||
anordna prövning |
samt |
utfärda |
anordna |
prövning |
samt |
utfärda |
|||||||
betyg och intyg enligt bestäm- |
betyg och intyg enligt bestäm- |
||||||||||||
melser som gäller för skol- |
melser som gäller för skol- |
||||||||||||
väsendet får enligt föreskrifterna i |
väsendet får enligt föreskrifterna |
||||||||||||
detta kapitel ges till |
|
|
|
i detta kapitel ges till en enskild |
|||||||||
1. en |
enskild |
utbildnings- |
utbildningsanordnare för |
utbild- |
|||||||||
anordnare för utbildning mot- |
ning |
motsvarande |
kommunal |
||||||||||
svarande kommunal vuxenutbild- |
vuxenutbildning |
och |
|
särskild |
|||||||||
ning, |
särskild utbildning |
för |
utbildning för vuxna som på |
||||||||||
vuxna och utbildning i svenska |
uppdrag |
av |
juridiska personer |
||||||||||
för invandrare som på uppdrag |
anordnas |
för uppdragsgivarnas |
|||||||||||
av juridiska personer anordnas |
räkning och för de personer |
||||||||||||
för |
uppdragsgivarnas |
räkning |
som uppdragsgivarna utser. |
||||||||||
och för de personer som upp- |
|
|
|
|
|
|
|
||||||
dragsgivarna utser, och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
2. en folkhögskola för |
utbild- |
|
|
|
|
|
|
|
|||||
ning |
motsvarande |
utbildning i |
|
|
|
|
|
|
|
svenska för invandrare.
Tillstånd enligt första stycket får inte avse slutbetyg.
11 Senaste lydelse 2013:700.
116
SOU 2013:76 Författningsförslag
|
|
|
|
2 § |
|
|
|
|
|
|
Med |
enskild |
utbildnings- |
Med |
enskild |
utbildnings- |
|||||
anordnare avses i detta kapitel |
anordnare avses i detta kapitel |
|||||||||
en enskild fysisk eller juridisk |
en enskild fysisk eller juridisk |
|||||||||
person som anordnar utbild- |
person som anordnar utbild- |
|||||||||
ning. |
|
|
|
|
ning. |
|
|
|
|
|
Det som sägs om en enskild |
|
|
|
|
|
|
||||
utbildningsanordnare gäller även |
|
|
|
|
|
|
||||
en folkhögskola som bedrivs av en |
|
|
|
|
|
|
||||
kommun eller ett landsting. |
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
8 §12 |
|
|
|
|
|
|
Inom utbildning enligt detta |
Inom utbildning enligt detta |
|||||||||
kapitel ska det finnas nationella |
kapitel ska det finnas nationella |
|||||||||
kurser. Föreskrifterna i 2 kap. 1, |
kurser. Föreskrifterna i 2 kap. 1, |
|||||||||
2, 8, |
2, 8, |
|||||||||
kommunal vuxenutbildning, sär- |
kommunal vuxenutbildning och |
|||||||||
skild utbildning för vuxna och |
särskild |
utbildning |
för |
vuxna |
||||||
utbildning i svenska för invandrare |
ska tillämpas för respektive mot- |
|||||||||
ska tillämpas för respektive mot- |
svarande |
utbildning |
enligt |
detta |
||||||
svarande |
utbildning enligt |
detta |
kapitel, med undantag av bestäm- |
|||||||
kapitel, med undantag av bestäm- |
melserna om gymnasiearbete och |
|||||||||
melserna om gymnasiearbete och |
gymnasiesärskolearbete. |
Detta |
||||||||
gymnasiesärskolearbete. |
Detta |
gäller |
även |
sådana |
föreskrifter |
|||||
gäller |
även sådana föreskrifter |
som Statens skolverk har med- |
||||||||
som |
Statens |
skolverk |
har |
delat med stöd av 2 kap. |
17 §. |
|||||
meddelat |
med stöd av |
2 kap. |
Kurserna får delas upp i del- |
|||||||
17 §. Kurserna får delas upp i |
kurser om det är fråga om kom- |
|||||||||
delkurser om det är fråga om |
munal |
|
vuxenutbildning |
eller |
||||||
kommunal vuxenutbildning eller |
särskild utbildning för vuxna som |
|||||||||
särskild utbildning för vuxna som |
anordnas |
på entreprenad |
enligt |
|||||||
anordnas |
på entreprenad |
enligt |
22 kap. |
2 |
eller 4 § skollagen |
|||||
23 kap. 2 § skollagen (2010:800). |
(2010:800). |
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
11 a § |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
En sökande är behörig att |
|||||
|
|
|
|
|
delta i utbildning som motsvarar |
|||||
|
|
|
|
|
kommunal |
vuxenutbildning i |
||||
|
|
|
|
|
svenska för |
invandrare från och |
12 Senaste lydelse 2013:700.
117
Författningsförslag SOU 2013:76
|
|
|
|
|
med |
andra |
kalenderhalvåret det |
||||
|
|
|
|
|
år han eller hon fyller 16 år, om |
||||||
|
|
|
|
|
han eller hon saknar sådana grund- |
||||||
|
|
|
|
|
läggande |
kunskaper |
i |
svenska |
|||
|
|
|
|
|
språket som utbildningen syftar till |
||||||
|
|
|
|
|
att ge. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Den som har sådana kunskaper |
||||||
|
|
|
|
|
i det danska eller norska språket att |
||||||
|
|
|
|
|
grundläggande svenskundervisning |
||||||
|
|
|
|
|
inte kan anses nödvändig, är dock |
||||||
|
|
|
|
|
inte behörig att delta i utbild- |
||||||
|
|
|
|
|
ningen. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
16 §13 |
|
|
|
|
|
|
|
Föreskrifterna i 3 kap. 14, 15 |
Föreskrifterna i 3 kap. 14, 15 |
||||||||||
och |
och |
||||||||||
21 kap. |
och |
21 kap. |
|||||||||
29 §§ skollagen (2010:800) samt |
(2010:800) samt i 4 kap. |
||||||||||
i 4 kap. |
och |
och |
denna |
förordning |
|||||||
denna förordning när det gäller |
när det gäller kommunal vuxen- |
||||||||||
kommunal vuxenutbildning, sär- |
utbildning och särskild utbildning |
||||||||||
skild utbildning för vuxna och |
för vuxna ska tillämpas för mot- |
||||||||||
utbildning i svenska för invandrare |
svarande |
utbildning |
enligt detta |
||||||||
ska |
tillämpas för |
motsvarande |
kapitel, med undantag av bestäm- |
||||||||
utbildning |
enligt |
detta kapitel, |
melserna |
om |
gymnasiearbete, |
||||||
med undantag av bestämmel- |
gymnasiesärskolearbete, |
del- |
|||||||||
serna om gymnasiearbete, gym- |
kurser, examensbevis, gymnasie- |
||||||||||
nasiesärskolearbete, |
delkurser, |
särskolebevis, |
orienteringskurser |
||||||||
examensbevis, |
gymnasiesär- |
och |
individuella kurser. |
Detta |
|||||||
skolebevis, |
orienteringskurser |
gäller även |
sådana |
föreskrifter |
|||||||
och |
individuella |
kurser. Detta |
som Statens skolverk har med- |
||||||||
gäller även sådana |
föreskrifter |
delat med stöd av 4 kap. 10 och |
|||||||||
som Statens skolverk har med- |
|||||||||||
delat med stöd av 4 kap. 10 och |
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
13 Senaste lydelse 2013:700.
118
SOU 2013:76 Författningsförslag
|
|
|
|
24 § |
|
|
|
|
|
|
Statens skolverk ska på natio- |
Statens |
skolverk |
ska |
på |
||||||
nell nivå följa upp och utvärdera |
nationell nivå följa upp och |
|||||||||
utbildning som tillstånd har läm- |
utvärdera utbildning som tillstånd |
|||||||||
nats för enligt detta kapitel. |
har lämnats för enligt detta |
|||||||||
Föreskrifterna i 26 kap. 25 och |
kapitel. Föreskrifterna |
i |
25 kap. |
|||||||
26 §§ skollagen (2010:800) ska |
25 och 26 §§ skollagen (2010:800) |
|||||||||
gälla för sådan uppföljning och |
ska gälla för sådan uppföljning |
|||||||||
utvärdering. |
|
|
och utvärdering. |
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
25 § |
|
|
|
|
|
Statens |
skolinspektion |
har |
Statens |
skolinspektion |
har |
|||||
tillsyn |
över |
utbildning |
som |
tillsyn över |
utbildning |
enligt |
||||
tillstånd har lämnats för enligt |
detta kapitel. Föreskrifterna i |
|||||||||
detta |
kapitel. |
Föreskrifterna i |
25 kap. |
15, 16 |
och |
18– |
||||
26 kap. |
15, 16 och |
18– |
23 §§ skollagen (2010:800) ska |
|||||||
23 §§ skollagen (2010:800) ska |
tillämpas |
för |
sådan utbildning. |
|||||||
tillämpas |
för |
sådan utbildning. |
Föreskrifterna |
i 25 kap. |
||||||
Föreskrifterna |
i 26 kap. |
15, 16 och 18 §§ skollagen ska |
||||||||
15, 16 och 18 §§ skollagen ska |
även tillämpas i fråga om en |
|||||||||
även tillämpas i fråga om en |
entreprenör med tillstånd enligt |
|||||||||
entreprenör med tillstånd enligt |
detta kapitel. Det som i de |
|||||||||
detta kapitel. Det som i de |
bestämmelserna sägs om enskild |
|||||||||
bestämmelserna sägs om enskild |
huvudman ska även gälla entre- |
|||||||||
huvudman ska även gälla entre- |
prenören och det som sägs om |
|||||||||
prenören och det som sägs om |
godkännande och beslut om rätt |
|||||||||
godkännande och beslut om rätt |
till bidrag ska gälla tillstånd |
|||||||||
till bidrag ska gälla tillstånd |
enligt detta kapitel. |
|
|
|
||||||
enligt detta kapitel. |
|
|
|
|
|
|
|
Även om Skolinspektionen har återkallat ett tillstånd för en sådan utbildning som avses i detta kapitel får betyg sättas samt betyg och intyg utfärdas när det gäller en kurs för de elever som har påbörjat kursen före beslutet om återkallelse.
119
Författningsförslag SOU 2013:76
7 kap. Bidrag |
till enskilda |
|
huvudmän |
för |
kommunal |
vuxenutbildning |
|
Grundbelopp
1 §
Ett bidrag till enskilda huvud- män för kommunal vuxenutbild- ning ska beslutas per kurs. Hem- kommunen fastställer nivån på ersättningen.
Bidraget ska när det gäller kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå fastställas i kronor per verk- samhetspoäng.
Utbetalning av bidrag för kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå
2 §
Hemkommunen ska löpande betala ut bidrag för kommunal vuxenutbildning på grundläggande respektive gymnasial nivå upp till 70 procent av det totala bidraget. Resterande del av bidraget ska betalas ut när eleven har uppnått betyg för godkänt resultat på kursen.
Utbetalning av bidrag för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare
3 §
Hemkommunen ska betala ut bidrag för kommunal vuxenutbild- ning i svenska för invandrare med tio procent av bidraget när eleven
120
SOU 2013:76 |
Författningsförslag |
påbörjar utbildning på en studie- väg och med ytterligare tio procent en månad därefter. Resterande del av bidraget ska betalas i lika stora delar när eleven har uppnått betyg för godkänt resultat på varje kurs inom studievägen.
Redovisning av hur bidraget har beräknats
4 §
En kommun som lämnar bidrag för en elev hos en enskild huvudman ska för huvudmannen kunna redovisa hur bidraget har beräknats.
Bemyndiganden
5 §
Statens skolverk får meddela föreskrifter om det lägsta beloppet som en kommun ska betala till en enskild huvudman för en elev när det gäller det grundbelopp som avses i 20 kap. 50 § skollagen (2010:800). Föreskrifterna får endast avse kommunal vuxen- utbildning på grundläggande nivå eller sådan utbildning som avses i 20 kap. 19 § skollagen.
Skolverket får även meddela ytterligare föreskrifter om utbetal- ningen av bidrag enligt detta kapitel.
121
Författningsförslag |
SOU 2013:76 |
8 kap.
Godkännande som enskild huvudman
9 §
Ett godkännande som enskild huvudman för kommunal vuxen- utbildning ska gälla tills vidare. Godkännandet ska dock upphöra att gälla om huvudmannen inte inom ett år från godkännandet har börjat bedriva utbildning.
10 §
En ansökan om godkännande som enskild huvudman för kom- munal vuxenutbildning får ges in till Statens skolinspektion löpande under året.
Ansökan får överföras elektro- niskt till Skolinspektionen.
11 §
Statens skolinspektion får med- dela föreskrifter om elektronisk överföring av en ansökan om god- kännande och om elektronisk signatur samt de ytterligare före- skrifter som behövs för ansök- ningsförfarandet.
1.Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2016. För- ordningen ska tillämpas första gången på kurser, delkurser eller gymnasiearbeten som påbörjas efter utgången av 2015.
2.För kurser, delkurser eller projektarbeten eller gymnasie- arbeten som har påbörjats före ikraftträdandet gäller fortfarande äldre bestämmelser.
122
SOU 2013:76 |
Författningsförslag |
1.11Förslag till
förordning om ändring av förordningen (2010:1030) om prestationsbaserad stimulansersättning inom utbildning
i svenska för invandrare
Härigenom föreskrivs att rubriken till förordningen (2010:1030) om prestationsbaserad stimulansersättning inom utbildning i svenska för invandrare samt 1, 2, 3 och 8 §§ ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
|
Föreslagen lydelse |
|
Förordning (2010:1030) om |
Förordning (2010:1030) om |
||
prestationsbaserad |
|
prestationsbaserad |
|
stimulansersättning |
inom |
stimulansersättning |
inom |
utbildning i svenska |
för |
kommunal vuxenutbildning i |
|
invandrare |
|
svenska för invandrare |
|
Denna förordning innehåller föreskrifter som ansluter till lagen (2010:538) om prestationsbaserad stimulansersättning inom utbild- ning i svenska för invandrare.
Med utbildning i svenska för invandrare avses i denna för- ordning även en motsvarande utbildning vid folkhögskola enligt 24 kap. skollagen (2010:800).
1 §1
Denna förordning innehåller föreskrifter som ansluter till lagen (2010:538) om prestationsbaserad stimulansersättning inom kom- munal vuxenutbildning i svenska för invandrare.
Prestationsbaserad stimu- lansersättning inom utbildning i svenska för invandrare (sfi- bonus) ska för en hel bonus vara 12 000 kronor.
2 §2
Prestationsbaserad stimu- lansersättning inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare
1Senaste lydelse 2012:105.
2Senaste lydelse 2012:105.
123
Författningsförslag |
SOU 2013:76 |
En kommun har rätt till ersättning för kostnader för utbetald
3 §3
En kommun har rätt till ersättning för kostnader för utbetald
Om ett belopp som har åter- krävts med stöd av 10 § lagen (2010:538) om prestationsbaserad stimulansersättning inom utbild- ning i svenska för invandrare återbetalas till kommunen, ska kommunen betala motsvarande belopp till Statens skolverk. Kommunen får dock räkna av 1 000 kronor som ersättning för administrativa kostnader på grund av återkravet. Om det belopp som har återbetalats till kommunen understiger 1 000 kronor, får kommunen räkna av hela det återbetalade beloppet.
8 §4
Om ett belopp som har
återkrävts med stöd av 10 § lagen (2010:538) om prestationsbaserad stimulansersättning inom kom- munal vuxenutbildning i svenska för invandrare återbetalas till kommunen, ska kommunen betala motsvarande belopp till Statens skolverk. Kommunen får dock räkna av 1 000 kronor som ersättning för administra- tiva kostnader på grund av återkravet. Om det belopp som har återbetalats till kommunen understiger 1 000 kronor, får kommunen räkna av hela det återbetalade beloppet.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2016.
3Senaste lydelse 2012:105.
4Senaste lydelse 2012:105.
124
2Utredningens uppdrag och arbete
2.1Utredningens uppdrag
Den 15 september 2011 beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att föreslå hur valfrihet och individuell anpassning kan ökas inom utbildning i svenska för invandrare (sfi), bl.a. genom ett system med
Ett huvuduppdrag för utredningen är att föreslå hur ett system där individen själv kan välja en utbildningsanordnare, offentlig eller fristående, kan utformas och där utbildningsanordnaren får en ersättning som följer individen
En annan del i uppdraget är att föreslå ytterligare åtgärder för hur sfi i ett tidigare skede kan bli mer flexibel och individanpassad för att i högre grad kunna kombineras med bl.a. arbete, praktik och yrkesutbildning samt annan vuxenutbildning och högre utbildning, I anslutning till detta ska utredningen bl.a. föreslå åtgärder för hur utbildningen kan påbörjas i ett tidigare skede, redovisa hur den enskildes behov och önskemål kan tillgodoses och hur flexibla utbildningsformer kan säkerställas inom sfi, samt bedöma om det finns bestämmelser som hindrar flexibilitet inom sfi. Utredningen ska även föreslå åtgärder för hur samverkan mellan och inom kommuner samt mellan huvudmän och andra instanser som t.ex. Arbetsförmedlingen och länsstyrelser kan förbättras när det gäller sfi.
Utredningens uppdrag utvidgades, och blev mer omfattande, genom att regeringen beslutade om tilläggsdirektiv den 21 januari 2013 (dir. 2013:10). Enligt tilläggsdirektivet ska utredningen, utöver
125
Utredningens uppdrag och arbete |
SOU 2013:76 |
vad som framgår av det ursprungliga direktivet, överväga om all utbildning i svenska språket för vuxna invandrare i framtiden bör ges inom kommunal vuxenutbildning (komvux) och särskild utbildning för vuxna (särvux). I det utvidgade uppdraget ingår också att föreslå hur utbildningen i svenska språket bättre kan anpassas till de mål den enskilde har med sina studier.
Om utredningen föreslår att sfi i framtiden ska ges inom komvux ska utredningen också föreslå hur en sådan språkutbild- ning ska utformas. Ytterligare ett följduppdrag av ett förslag om att sfi ska ges inom komvux är att utredningen ska utreda hur en ökad valfrihet inom hela komvux kan åstadkommas och analysera konsekvenserna för individ och utbildningsanordnare.
Tilläggsdirektivet anger vidare att utredningen ska överväga om Arbetsförmedlingen bör ges möjlighet att upphandla den utbild- ning i svenska som ingår i en etableringsplan enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. I det utvidgade uppdraget ingår också att analysera vilka konsekvenser det får för den studerandes ekonomiska situation, för statens budget och kommunsektorns kostnader om den språkutbildning som i dag ges inom sfi i stället skulle ges inom komvux respektive särvux.
Direktiv och tilläggsdirektiv finns i sin helhet som bilaga 1 till 5.
2.2Utredningens arbete
Utredningen har i arbetet inhämtat underlag och uppgifter för upp- dragets genomförande på flera sätt. Förutom statistiskt underlag som beställts särskilt, har utredningen tagit del av rapporter, studier och utredningar som varit relevanta för uppdraget. Vidare har ett stort antal besök, kontakter och sammanträffanden med företrädare för
2.2.1Insamling av data och andra uppgifter
Studiebesök
Utredningen har genomfört besök i eller sammanträffat med ett
126
SOU 2013:76 |
Utredningens uppdrag och arbete |
har vid några tillfällen också skett med elever. I besöken har ingått ett kommunalförbund för tre kommuner i Västmanland, ett sam- ordningskansli för sfi för fyra kommuner i Stockholms län samt tre kommuner i Skåne som genom samverkansavtal bedriver gemen- sam sfi. Utredningen har vidare sammanträffat med tre läns- styrelser och deltagit i dialogmöte med länsstyrelsernas fokusgrupp för
Kommunenkät och statistiskt material
För att inhämta kunskap om
Statistiskt underlag om
Samråd med myndigheter och organisationer
Utredningen har haft en grupp med sakkunniga och experter med representanter från utbildningsdepartementet, finansdepartementet, arbetsmarknadsdepartementet, Statens Skolverk, Statens skol- inspektion, Arbetsförmedlingen, Konkurrensverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
127
Utredningens uppdrag och arbete |
SOU 2013:76 |
Utredningen har vidare haft en referensgrupp med representanter från kommunerna Malmö, Bjuv, Alvesta, Falköping, Örebro, Botkyrka, Stockholm, Nacka, Umeå och Storuman samt från läns- styrelserna i Gävleborg, Värmland och Västmanland. Tre möten har genomförts med referensgruppen.
Utredningen har också genomfört ett flertal olika dialogmöten. Vid tre tillfällen har enskilda utbildningsanordnare inbjudits till dialog där ett tiotal olika utbildningsföretag deltagit. Vid två till- fällen har utredningen träffat representanter för fackliga organisa- tioner. Möte med Folkbildningsrådet och ett tiotal folkhögskolor som bedriver sfi har genomförts. Utredningen har även träffat en samverkansgrupp för sfi och personer med funktionsnedsättning där representanter för Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige (SIOS), Synskadades riksförbund (SRF), Hörselskadades riksförbund (HRF) och Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet (DHR) deltagit.
Löpande kontakter under arbetes gång har skett med Arbets- förmedlingen, Skolverket, Skolinspektionen och Konkurrens- verket. Utredningen har vidare haft kontakter med Nationellt centrum för svenska som andra språk vid Stockholms universitet.
Ett antal utredningar med delvis överlappande uppdrag har arbetat parallellt med utredningen. Återkommande kontakter har förekommit med
1SOU 2013:20, Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå.
2SOU 2012:69, Utredningen om ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare.
3Kommittéberättelse 2012:UB, Förslag för att förbättra utbildningen för nyanlända elever.
4SOU 2013:52, Utredningen om modernisering av studiehjälpen och anpassning av studiestödet till nya studerandegrupper.
128
SOU 2013:76 |
Utredningens uppdrag och arbete |
2.3Betänkandets disposition
Betänkandet är upplagt på följande sätt.
I kapitel 1 Författningsförslag lämnas utredningens förslag till nya författningar och ändringar i befintliga författningar.
I kapitel 3 Kort historik redovisas kortfattat den historiska utvecklingen för sfi.
I kapitel 4 Sfi i dag beskrivs, utifrån statistiska underlag och utredningens kommunenkät, fakta om sfi som bedrivs i dag (avser
I kapitel 5 Utredarens utgångspunkter redovisar utredaren utgångspunkter och ställningstaganden som ligger till grund för utredningens förslag.
I kapitel 6 En sammanhållen utbildning i svenska språket för invandare beskrivs skillnader och likheter mellan sfi och svenska som andra språk i komvux på grundläggande nivå. Vidare presen- teras utredningens förslag på förändring av sfi till att kurserna ges inom sammanhållna studievägar.
I kapitel 7 Sfi blir en del av komvux presenteras utredningens förslag om att sfi ska upphöra som egen skolform och i stället utgöra en del av komvux.
I kapitel 8 Flexibilitet och individanpassning redogör utred- ningen för begreppen flexibilitet och individanpassning. Vidare presenteras utredningens förslag till förtydligande i skollagen att huvudmannen för sfi ska verka för att undervisningen erbjuds på tider som passar eleven.
I kapitel 9
I kapitel 10 Kommunernas ansvar för mottagande, information, vägledning m.m. presenteras utredningen förslag som hänger samman med kommunernas ansvar och skyldighet att tillhandahålla sfi för den som har rätt att delta i utbildningen. Det rör bl.a. tid för att påbörja sfi, mottagande, studievägledning och den individuella studieplanen.
I kapitel 11 Avbrott och tidsgränser i utbildningen presenteras utredningens förslag om hur avbrott i studierna kan ske och hur
129
Utredningens uppdrag och arbete |
SOU 2013:76 |
studierna kan återupptas. Utredningen resonerar även om tids- begränsning av sfi med utgångspunkt från betänkandet Tid för snabb flexibel sfi som lämnades av utredningen om tidsbegränsad sfi (SOU 2011:19).
I kapitel 12 Tillsyn, kvalitetsgranskning, uppföljning och utvärdering presenteras utredningens förslag och bedömningar för statlig tillsyn m.m. av enskilda utbildningsanordnare som godkänns som huvudmän att bedriva sfi. Förslag lämnas även om kommunal insyn.
I kapitel 13 Valfrihet i komvux redovisar utredningen förslag om hur ett valfrihetssystem inom hela den kommunala vuxenutbild- ningen kan utformas. Förslagen tar sin utgångspunkt i de förslag som lämnats i kapitel 9 om valfrihetssystem för sfi med
I kapitel 14 Sfi för dem som omfattas av etableringslagen pre- senterar utredningen förslag om att Arbetsförmedlingen ges möjlighet att upphandla sfi i kombination med arbetsmarknads- politiska åtgärder. Möjligheten att upphandla sfi avser de personer som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.
I kapitel 15 Samverkan redovisar utredningen hur samverkan mellan olika aktörer med anknytning till sfi är reglerad samt ger ett antal exempel på samverkansarbete. I kapitlet behandlas också frågor om interkommunal ersättning och entreprenad inom kom- munal vuxenutbildning.
I kapitel 16 Andra frågeställningar utredningen valt att uppmärk- samma tar utredningen upp ett antal frågeställningar som utred- ningen vill fästa regeringens uppmärksamhet på. Några förslag eller bedömningar i dessa frågor lämnas inte.
I kapitel 17 Konsekvenser av utredningens förslag redovisas en analys av vilka konsekvenser utredningens förslag får vilket även inkluderar kostnads- och finansiella konsekvenser.
I kapitel 18 Författningskommentarer lämnas kommentarer till förslag i kapitel 1 om ny lag eller ändring av lag.
130
3 Sfi – kort historik
3.1Bakgrund och utveckling
Utbildning i svenska för invandrare (sfi) har bedrivits i snart 50 år. Nedan redovisas kortfattat hur utvecklingen sett ut och de föränd- ringar som skett.
För en mer utförlig beskrivning av utvecklingen av sfi hänvisas till rapporterna Vem älskar sfi? (Skolverket 1997), Svenskunder- visning för invandrare – egen skolform eller del av Komvux? (Statskontoret 2000) samt betänkandet Vägen vidare – vidare vägar (SOU 2003:77). Utvecklingen sedan
Vid starten av sfi i mitten av
131
Sfi – kort historik |
SOU 2013:76 |
I början av
I mitten av
I början på
1 Arbetsmarknadsutbildningscenter som etablerades på
132
SOU 2013:76 |
Sfi – kort historik |
En ny kursplan för sfi med fyra kurser på tre olika studievägar infördes 2002. Med den nya kursplanen anpassades sfi bättre till individernas skiftande bakgrund och förutsättningar och betyg skulle ges efter varje avslutad kurs. Kursplanen gäller fortfarande med vissa justeringar.
Sfi renodlades till att vara en språkutbildning och samhälls- information, som tidigare ingick, togs bort ur kursplanen. Läs- och skrivinlärning (alfabetisering) överfördes från grundläggande vuxen- utbildning till sfi som en egen del att läsas fristående eller kombinerat med någon av kurserna.
Kommunerna fick möjlighet att i samarbete med Arbetsförmedlingen ge
Etableringsreformen trädde i kraft den 1 december 2010. I samband med detta infördes bestämmelser i skollagen (2010:800) om när sfi ska kunna påbörjas för de som omfattas av reformen. Kommunerna ska verka för att de som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare ska kunna påbörja sfi inom en månad från det att den nyanlände anmält sig till en
3.2Några årtal
1965 En avgiftsfri försöksundervisning med studieförbunden som anordnare införs.
1971 En första läroplan (rekommendationer) för sfi utarbetas.
1973 Anställda invandrare får rätt att på arbetstid delta i sfi under 160 eller 240 timmar.
1978 Läroplanen från 1971 ersätts av Allmänna mål och riktlinjer för undervisningen i svenska för invandrare (SÖ 1978). Sfi- kommittén tillsätts med uppdrag att se över verksamheten samt föreslå förbättringar och hur verksamheten kunde permanentas och lämnar sitt betänkande 1981.
133
Sfi – kort historik |
SOU 2013:76 |
1986 Lagen om grundläggande svenskundervisning för invandrare träder i kraft. En särskild läroplan för undervisningen utformas.
1991 En ny
1994 Läroplanen från 1991 upphör. Sfi ska vila på de värden som anges i läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf94). Alla som har behov ges rätt till undervisningen i sfi. Betyg och centrala prov införs. Kommunerna blir skyldiga att se till att sfi kan påbörjas inom tre månader från det att rätten till sfi inträtt.
2003 En ny kursplan införs med fyra kurser på tre olika studie- vägar; studieväg 1 med kurs A och B, studieväg 2 med kurs B och C och studieväg 3 med kurs C och D.
2007 Sfi renodlas till en språkutbildning. Läs- och skrivinlärning (alfabetisering) överförs till sfi som en egen del som kan läsas fristående eller kombinerat med någon av kurserna.
Vidare införs vissa nya bestämmelser i skollagen om bl. a. kommunernas samarbete med Arbetsförmedlingen. Ett mini- mikrav på att utbildningen, i genomsnitt under en fyra- veckorsperiod, ska omfatta minst 15 timmars undervisning i veckan införs.
2012 En ny betygsskala med fem betygssteg
134
4 Sfi i dag
I detta kapitel redovisar utredningen vissa fakta och uppgifter om den utbildning i svenska för invandrare (sfi) som genomförs med kommunerna som huvudman. Underlag för redovisningen är dels vad utredningen fått fram genom besök och kontakter, utredningens kommunenkät, rapporter och styrdokument, dels genom statistik som inhämtats från Statens Skolverks eller Statistiska centralbyråns (SCB:s) hemsidor samt särskilt beställd från SCB. I avsnittet görs också vissa jämförelser med de resultat Statskontoret redovisade i en rapport 2009.1 I detta kapitel avses med Statskontoret denna rapport om inget annat anges.
4.1
Sedan 1991 är kommunen huvudman för sfi. Utbildningen utgör en del av vuxenutbildningen och regleras i 22 kap. skollagen (2010:800), förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning, förordningen (SKOLFS 2009:2) om kursplan för utbildning i svenska för invandrare och förordning (SKOLFS 2012:101) om läroplan för vuxenutbildningen.
Rätt att delta i sfi har en person från och med andra kalender- halvåret det år personen fyller 16 år, om personen är bosatt i landet och saknar sådana grundläggande kunskaper i svenska språket som sfi syftar till att ge. Finländska medborgare som arbetar i Sverige men är bosatta i Finland nära den svenska gränsen har rätt att delta om personen saknar de grundläggande kunskaperna i svenska. Den som har sådana kunskaper i det danska eller norska språket att grundläggande svenskundervisning inte kan anses nödvändig, har inte rätt att delta i sfi.
1 Statskontoret (2009). Sfi – resultat, genomförande och lärarkompetens. En utvärdering av svenska för invandrare. Rapport 2009:2.
135
Sfi i dag |
SOU 2013:76 |
4.1.1Kommunernas ansvar och skyldighet
En kommun är enligt skollagen skyldig att se till att den som har rätt att delta i sfi kan påbörja utbildningen så snart som möjligt och senast inom tre månader från det att rätten inträtt. Rätten att delta i utbildningen uppstår i princip det datum personen folkbokförs i en kommun, förutsatt att övriga villkor för deltagande är uppfyllda. När det gäller nyanlända invandrare som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (etablerings- lagen) ska kommunen aktivt verka för att utbildningen kan påbörjas inom en månad från det att den nyanlände anmält sig till sfi hos kommunen. Kommunerna har i detta avseende därmed två tidsgränser för
Varje kommun ska vidare aktivt verka för att nå dem i kom- munen som har rätt till utbildningen och motivera dem att delta i utbildningen. Kommunerna har alltså en lagstadgad skyldighet att ge information om utbildningen till de som har rätt till sfi och motivera dem att också delta i utbildningen.
Vid den första kontakten, dvs. i regel när en person kommer till kommunens mottagning för sfi för att anmäla sig till utbildningen, gör kommunen en bedömning om personen är berättigad att delta och beslutar om personen ska tas emot till utbildningen. Om den sökande bedöms vara behörig att delta i utbildningen, gör kom- munen en kartläggning av personens bakgrund och kunskaper, och placerar personen på en kurs och studieväg. Personen bör normalt också få information om utbildningsutbudet och ges möjlighet att träffa en studie- och yrkesvägledare. Mer om vägledning inför val av utbildningsanordnare finns i avsnitt 10.1.4.
4.1.2Hur sfi organiseras och bedrivs
Hur sfi organiseras
Som huvudman för sfi väljer kommunen själv hur utbildningen ska organiseras. Hur den kommunala verksamheten organiseras ser väldigt olika ut runt om i landet. Den traditionella organisationen i nämnder och tillhörande förvaltningar har förändrats. Det finns exempel på allt från en enda kommunförvaltning till att det inte finns några förvaltningar alls eller att det finns en
136
SOU 2013:76 |
Sfi i dag |
det är svårt att få en entydig bild. Statskontoret konstaterar samma sak i sin utvärdering av sfi.
Utredningen har i kommunenkäten frågat om detta för att få en uppfattning om var ansvaret finns. Av kommunerna som svarade angav 56 procent att en
Hur sfi bedrivs
Utbildningen kan genomföras på olika sätt. Kommunerna kan bedriva sfi helt i egen regi, helt upphandla utbildningen av enskilda utbildningsanordnare eller kombinera egen regi och upphandling. Samverkan mellan ett antal kommuner när det gäller genom- förandet av sfi kan ske inom ramen för ett kommunalförbund. Utbildningsförbund kan vara en annan benämning på en sådan organisation och samverkansformen gemensam nämnd används också. I kommunenkäten har utredningen sett en variation på mellan två till fem kommuner i sådana förbundslösningar. Folk- högskolor kan också bedriva sfi med egen betygsrätt utan att vara upphandlade.
137
Sfi i dag |
SOU 2013:76 |
Samverkan kan också ske genom avtal och överenskommelser mellan kommuner där varje enskild kommun har kvar ansvaret för sin sfi. I något sådant fall har utredningen sett att ett antal kom- muner inrättat ett samordningskansli för sfi. I ett kommunal- förbund ligger ansvaret på förbundet med en egen politisk nämnd.
Eleven blir i regel anvisad till en
Figur 4.1 nedan visar schematiskt hur driftsformerna ser ut beroende på om eleven anvisas en plats i sfi eller har möjlighet att välja utbildningsanordnare, och om sfi upphandlas eller inte.
Figur 4.1 Kommunen har ansvar – driftsformerna varierar
I kommunenkäten frågade utredningen hur sfi bedrivs. Totalt 76 procent av kommunerna svarade att utbildningen bedrivs i egen regi. Av de 24 procent som svarade att utbildningsanordnare upp- handlas angav 11 procent att sfi bedrivs både i egen och upphandlad regi och 13 procent endast i upphandlad regi. Statskontoret hade motsvarande fråga i sin utvärdering med i stort sett samma resultat.
138
SOU 2013:76 |
Sfi i dag |
Andelen som svarat endast i upphandlad regi har dock ökat från 9 till 13 procent medan de två andra svarsalternativen minskat med två procentenheter vardera vid en jämförelse mellan kommunenkäten och Statskontoret.
Figur 4.2 visar hur sfi bedrivs i respektive kommungrupp2. Av diagrammet framgår att alla tre storstäderna bedriver sfi både i egen och upphandlad regi. Upphandling sker i minst utsträckning i kom- muner i tätbefolkad region.
Figur 4.2 Hur sfi bedrivs i respektive kommungrupp
|
Endast kommunal egen regi |
|
100% |
Både kommunal egen och upphandlad regi |
|
Endast upphandlad regi |
||
90% |
||
|
||
80% |
|
|
70% |
|
|
60% |
|
|
50% |
|
|
40% |
|
|
30% |
|
|
20% |
|
|
10% |
|
|
0% |
|
|
Källa: Utredningens kommunenkät. |
|
I kommunenkäten svarade 52 kommuner3 att de upphandlar utbild- ningsanordnare. Av dessa svarade 65 procent att det sker enligt lagen om offentlig upphandling. Av de som svarade ”annat sätt” uppgav 15 av de 18 kommunerna fyra olika alternativ:
2Kommungrupper enligt indelning av Sveriges Kommuner och Landsting
3
139
Sfi i dag |
SOU 2013:76 |
samverkan/avtal/interkommunal ersättning (7), tjänstekoncession (4), auktorisation (3) och folkhögskola (1).
Antalet kommuner som bedriver sfi i egen regi är alltså betydligt fler än de som upphandlar. Eleverna finns samtidigt i de tre kom- mungrupper där upphandling är vanligare. Tre fjärdedelar av eleverna 2011 finns i kommungrupperna storstäder, förorter till storstäder och större städer (figur 4.3).
Figur 4.3 Andel
35% |
30% |
25% |
20% |
15% |
10% |
5% |
0% |
Källa: Egen bearbetning av beställd statistik från SCB.
4.1.3Andra anordnare av sfi än kommun
Skolverket delar i sin statistik in
140
SOU 2013:76 |
Sfi i dag |
och studieförbund. I detta kapitel används
När det gäller antalet elever är det flest inom kommunal sfi i egen regi. Andelen elever i den kommunala egenregin har dock minskat medan andelen hos annan anordnare har ökat i lika hög grad. Studieförbunden har tappat något i andel elever medan folkhög- skolornas andel är mycket låg trots att fler folkhögskolor bedrivit sfi under 2011 jämfört med tidigare år.4 Utvecklingen sedan läsåret 1999/2000 fram till kalenderåret5 2011 visar att kommunerna i större utsträckning än tidigare upphandlar andra utbildnings- anordnare att bedriva sfi (tabell 4.1). För studieresultat för olika
Tabell 4.1 |
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Läsår/ |
Kommun |
% |
Folkhög- |
% |
Studie- |
% |
Annan |
% |
Kalenderår |
|
|
skola |
|
förbund |
|
anordnare |
|
1999/2000 |
29 876 |
87,6 |
52 |
0,2 |
1 466 |
4,3 |
2 721 |
7,9 |
2006 |
43 193 |
69,6 |
230 |
0,4 |
3 045 |
4,9 |
15 595 |
25,1 |
2011 |
67 124 |
65,5 |
868 |
0,8 |
3 332 |
3,3 |
31 110 |
30,4 |
Källa: Skolverket.
Enligt kommunenkäten varierade antalet upphandlade
4Detta avser den sfi folkhögskolor med betygsrätt. Upphandlade folkhögskolor ingår i annan anordnare.
5Från och med 2009 redovisar Skolverket statistik för sfi på kalenderår i stället för på läsår med kalenderåret 2000 som tidigaste år.
6I två kommuner: Iris Hadar, Merit och Omsorgslyftet. I en kommun: ABL Konsult, Cuben, Göteborgs tekniska college, Humanus Syd, INtegra, Niketo, NKdata, Stockholms universitets kursverksamhet, Studium och Sveas.
141
Sfi i dag |
SOU 2013:76 |
Figur 4.4 Upphandlade utbildningsanordnare för sfi i antal kommuner (april 2011)
Folkhögskola
Vuxenskolan ABF Folkuniversitetet Övriga anordnare Didaktus Competens Miroi
Utbildningsborgen InfoKomp Jensen Hermods Eductus Lernia
0 |
5 |
10 |
15 |
20 |
25 |
Källa: Utredningens kommunenkät.
Annan anordnare
En annan anordnare är i regel ett privat utbildningsföretag som kan bedriva verksamhet över hela landet inom flera utbildningsområden och inte enbart sfi. Ett antal av dessa anordnare kan leverera arbets- marknadsutbildningar och kurser inom ramen för vuxenutbild- ningen och kan därför också kombinera sfi och arbetsmarknads- utbildning. Verksamhet med etableringslots för de som omfattas av etableringslagen förekommer också hos dessa anordnare. Exempel på rikstäckande annan anordnare är Lernia, Eductus, och Hermods. Det finns också annan anordnare som arbetar mer lokalt eller geografiskt avgränsat. Exempel på det är Merit i Malmö och Sveas i Göteborg.
Av kommunenkäten framgår att det fanns ett tjugofemtal sfi- anordnare som kan räknas till annan anordnare. Totalt 33 kommuner uppgav en eller två upphandlade annan anordnare. Dessa kommuner återfinns i alla kommungrupper utom storstäder. Fem kommuner
142
SOU 2013:76 |
Sfi i dag |
och Kunskapscentrum Nordost7 hade upphandlat mer än tio annan anordnare. Samtliga dessa kommuner tillhör kommungrupperna storstäder (Stockholm och Göteborg) eller förorter till storstäder (till Stockholm). I Malmö fanns sju upphandlade anordnare, i Helsingborg sex och i Västerås och Växjö fyra stycken.
Folkhögskolor
Folkhögskolornas traditionella utbildningsutbud inordnas inte under skollagen eftersom folkbildningen är skild från skolväsendet. Folkhögskolan är en studieform för vuxna med en lägsta åldersgräns på 18 år för de allmänna kurserna. Det finns 150 folkhögskolor runt om i landet och cirka 70 procent av skolorna är folkrörelsedrivna. Övriga drivs av regioner/landsting och en folkhögskola drivs av en kommun. Folkhögskolorna finansieras genom statsbidrag och lands- tingsbidrag.
En person som har rätt att delta i sfi kan göra detta vid en folkhögskola. En förutsättning för att delta är att folkhögskolan har meddelats betygsrätt med stöd av 29 kap. 24 § skollagen samt har förklarat sig villig att ta emot den sökande till utbildningen.
En
Sfi vid en folkhögskola kan också vara upphandlad av en kom- mun. Av kommunenkäten framgår att Härnösands folkhögskola bedrivit sfi på uppdrag av kommunen genom upphandling. I Göteborg och Malmö var några folkhögskolor upphandlade. Totalt har åtta kommuner och ett kommunalförbund8 uppgett att folk- högskolor upphandlats för sfi.
Folkhögskolor som bedriver sfi med betygsrätt har en mycket liten andel av
7Kunskapscentrum Nordost (KCNO) är ett gemensamt samordningskansli för vuxen- utbildning och sfi för kommunerna Täby, Danderyd, Vallentuna och Vaxholm. Formellt är det dock respektive kommun som har ansvaret för sin sfi.
8Lapplands kommunalförbund med kommunerna Kiruna, Gällivare, Jokkmokk och Pajala.
143
Sfi i dag |
SOU 2013:76 |
bygger på att eleven genomgått sfi och har betyg från i regel minst kurs C i sfi. Sådana kurser kan då ha en viss yrkesinriktad profil.
Studieförbund
Studieförbunden är en mötesplats för bildning och kultur och finns över hela landet. Alla medborgare är välkomna att delta i verk- samheten. Studiecirkeln är den mest kännetecknande verksamhets- formen för studieförbunden. När utbildningen i svenska för invandrare startade för cirka 50 år sedan var det studieförbunden som fick uppdraget att bedriva verksamheten. I dag är studie- förbundens andel av
Enligt Folkbildningsrådet finns det tio studieförbund. Tre av studieförbunden bedrev enligt kommunenkäten sfi på uppdrag av en kommun. Folkuniversitetet9 fanns i 12 kommuner, ABF i sex och Vuxenskolan i två kommuner.
4.2Studievägar, kurser och betyg
4.2.1Studievägar och kurser
Utbildning i sfi består i dag av tre olika studievägar; 1, 2 och 3. Studievägarna riktar sig till personer med olika bakgrund, förutsätt- ningar och mål. Studieväg 1 vänder sig i första hand till personer med mycket kort studiebakgrund och studieväg 3 till de som är vana att studera och har längre utbildningsbakgrund.
Utbildningen bedrivs i form av fyra olika kurser, A, B, C och D. De olika studievägarna består av följande kurser.
Studieväg 1 – kurs A och B Studieväg 2 – kurs B och C Studieväg 3 – kurs C och D
Kurserna B och C finns i två studievägar och kan därmed vara antingen nybörjarkurs eller fortsättningskurs. Oavsett om det är en nybörjarkurs eller fortsättningskurs är kurskraven desamma, men kurserna får olika utformning beroende på elevens studievana,
9 Enligt Folkbildningsrådets Fakta om folkbildning 2012 är Folkuniversitetet ett studie- förbund.
144
SOU 2013:76 |
Sfi i dag |
utbildningsbakgrund och kunskaper i svenska vid kursstarten samt vald studieväg.
Bedömningen av på vilken nivå en person ska börja sina studier utgår från en kartläggning av bl. a. hans eller hennes kunskaper, förutsättningar och vad som i övrigt kan ha betydelse för möjlig- heten att uppfylla kraven. En elev kan avsluta sfi efter respektive kurs, men intentionen är att alla deltagare ska ges möjlighet att studera till och med kurs D oavsett på vilken kurs och studieväg utbildningen påbörjas.
Sfi kan även bestå av läs- och skrivinlärning. Denna del av utbild- ningen vänder sig till personer utan tidigare utbildning och till personer som har kort utbildning och som inte är funktionellt litterata. Läs- och skrivinlärning knyts inte till någon av kurserna
4.2.2Betyg och nationella prov
Betyg ska sättas på varje avslutad kurs. Utgångspunkten för bedöm- ningen ska vara elevens förmåga att använda det svenska språket på ett begripligt sätt i olika syften i
Bedömningen ska omfatta elevens kunskaper i enlighet med kun- skapskrav för betygen A, B, C, D och E. Kunskapskraven är formul- erade utifrån fem aspekter: hörförståelse, läsförståelse, muntlig interaktion, muntlig produktion och skriftlig färdighet. Kraven ska inte bedömas fristående från varandra utan läraren måste göra en helhetsbedömning av elevens språkliga förmåga och utgå från vad eleven faktiskt klarar av språkligt. Den språkliga korrektheten ska relateras till den innehållsliga och språkliga komplexiteten.
Lärarna ska inom sfi använda nationella slutprov på kurserna B, C och D. De nationella slutproven i sfi är obligatoriska och ett stöd för lärare vid betygssättningen. Proven utarbetas vid Institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet på uppdrag av Skolverket.
145
Sfi i dag |
SOU 2013:76 |
4.3
4.3.1Antal elever
Kalenderåret 2011 deltog drygt 102 000 elever i sfi. Av dessa var cirka 38 600 nybörjare. Antalet
Tabell 4.2
År |
Antal |
Andel |
Andel |
Antal |
Andel av |
|
totalt |
kvinnor % |
män % |
Nybörjare |
elever % |
||
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
1999 |
36 176 |
60,3 |
39,7 |
15 319 |
42,3 |
|
2002 |
44 723 |
59,0 |
41,0 |
20 255 |
45,3 |
|
2006 |
62 063 |
58,3 |
41,7 |
31 109 |
50,1 |
|
2009 |
91 237 |
57,4 |
42,6 |
36 090 |
39,6 |
|
2010 |
96 136 |
57,3 |
42,7 |
37 681 |
39,1 |
|
2011 |
102 434 |
57,6 |
42,4 |
38 612 |
37,7 |
|
|
|
|
|
|
|
Källa: Skolverket.
Nyanlända kommer till Sverige av olika skäl. I statistik som utred- ningen beställt från SCB har de eleverna delats upp i sex kategorier; flyktingar, anhöriga, arbetskraftsinvandrare,
Anhöriga utgör den största gruppen och flyktingar inklusive anhöriga till dessa den näst största. Två tredjedelar (65 procent) av de anhöriga är kvinnor. Bland flyktingar utgör kvinnorna 54 pro- cent och bland arbetskraftsinvandrare utgör männen nästan tre fjärdedelar (73 procent).
146
SOU 2013:76 |
Sfi i dag |
Figur 4.5 Antal
Källa: Egen bearbetning av beställd statistik från SCB.
Kategorin anhöriga kan delas upp i tre grupper efter grunden för uppehållstillstånd; anknytningar till i Sverige bosatta personer, anhöriga till
147
Sfi i dag |
SOU 2013:76 |
Figur 4.6 Antal
Källa: Egen bearbetning av beställd statistik från SCB.
Utredningen kan också visa hur eleverna 2011 fördelar sig efter kategori och kommungrupp. Av figur 4.7 framgår att det finns en tydlig skillnad mellan kommuner i storstadsregioner och kom- muner utanför dessa regioner. Anhöriga utgör mer än hälften av
148
SOU 2013:76 |
Sfi i dag |
Figur 4.7 Andel
Källa: Egen bearbetning av beställd statistik från SCB.
4.3.2Utbildningsbakgrund
Utbildningsbakgrunden redovisas av Skolverket i antal utbild- ningsår och bygger på vad deltagarna själva uppgett vid intervjuer med huvudman eller anordnare10. Av antalet elever 2011 hade 39 procent högst nio år i skola (högst grundskolenivå), 27 procent 10– 12 år (högst gymnasienivå)och 33 procent 13 år eller mer (hög- skolenivå). I tabell 4.3 nedan är grundskolenivån uppdelad i tre intervall eftersom den uppgivna tiden i grundskola kan variera. Andelen kvinnor är högre i den lägsta utbildningsnivån medan andelen män är högre bland de med gymnasie- eller högskolenivå.
Andelen som deltagit i läs- och skrivinlärning utgjorde 2011 en knapp fjärdedel. En stor del av dessa är analfabeter eller korttids-
10 Utbildningsstatistik, PM
149
Sfi i dag |
SOU 2013:76 |
utbildade men det är inte givet att den som deltar i läs- och skriv- inlärning behöver vara analfabet eller ha kort skolbakgrund. En grund för att delta i alfabetisering är även att eleven inte har ett latinskt alfabet. Andelen som deltar i detta har minskat något mellan 2007 och 2011 och andelen kvinnor är högre. Andelen i alfabetisering varierar givetvis beroende på studieväg. På studieväg 1 har mer än hälften av eleverna deltagit i alfabetisering, på studie- väg 2 knappt 30 procent och på studieväg 3 mindre än en tiondel.
Tabell 4.3 Andel i procent efter utbildningsbakgrund och kön 2011, 2009 och 2007
|
|
2011 |
|
|
2009 |
|
|
2007 |
|
Utbildningsår |
Tot |
Kv |
Män |
Tot |
Kv |
Män |
Tot |
Kv |
Män |
Högst 3 år |
14 |
16 |
12 |
13 |
15 |
11 |
12 |
14 |
11 |
10 |
12 |
9 |
11 |
12 |
9 |
12 |
13 |
11 |
|
15 |
15 |
15 |
15 |
15 |
15 |
16 |
16 |
16 |
|
27 |
26 |
29 |
28 |
27 |
30 |
29 |
28 |
30 |
|
13 år eller mer |
33 |
31 |
36 |
33 |
31 |
36 |
31 |
39 |
33 |
Delt i läs- o |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
skrivinlärning |
23 |
25 |
20 |
25 |
27 |
23 |
28 |
29 |
28 |
Källa: Skolverket.
I den statistik utredningen beställt från SCB finns utbildnings- bakgrund fördelad på de olika kategorierna för elever i sfi 2011. Elever med okänd bakgrund eller som uppgett att de inte gått i skolan redovisas här i en egen grupp och
Flyktingar avviker från de andra kategorierna med en majoritet med högst 9 års utbildning. Med kategorin anhöriga uppdelad på motsvarande sätt som i figur 4.6. finns det en lite större andel med högst
150
SOU 2013:76 |
Sfi i dag |
Figur 4.8 Utbildningsbakgrund hos
Okänd/0 års utb |
13 års utb eller mer |
||
90% |
|
|
|
80% |
|
|
|
70% |
|
|
|
60% |
|
|
|
50% |
|
|
|
40% |
|
|
|
30% |
|
|
|
20% |
|
|
|
10% |
|
|
|
0% |
|
|
|
Källa: Egen bearbetning av beställd statistik från SCB.
4.3.3Åldersfördelning
Åldersfördelningen är konstant över åren enligt Skolverkets statistik. Nästan tre fjärdedelar av eleverna 2011 var i åldern
151
Sfi i dag |
SOU 2013:76 |
4.3.4Nationalitet och modersmål
Lite mer än en tredjedel (36 procent) av
Figur 4.9 Antal
Källa: Egen bearbetning av beställd statistik från SCB.
Grunden för uppehållstillstånd för eleverna varierar givetvis kraftigt mellan de tio största födelseländerna. Från Somalia var 90 procent flyktingar medan 94 procent av födda i Thailand var anknytningar till personer bosatta i Sverige.
De vanligaste modersmålen bland
152
SOU 2013:76 |
Sfi i dag |
4.3.5Studieresultat
Skolverket följer de som påbörjar sin utbildning ett visst år och redovisar studieresultat för dessa t.o.m. utgången av det andra året efter startåret bl.a. efter kön, ålder, utbildningsbakgrund, och anordnare. Redovisningen nedan avser de som påbörjat sfi 2009 och deras resultat till och med 2011 om inget annat anges11.
Totalt slutförde 60 procent någon kurs med godkänt betyg. En högre andel kvinnor än män slutförde någon kurs, 65 respektive 54 procent. Avbrott i utbildningen gjorde 29 procent och en högre andel män avbröt. 11 procent har inte avslutat någon kurs och antagits fortsatt utbildningen under 2012 (figur 4.10).
Figur 4.10 Slutförd högsta kurs tom 2011 för elever som påbörjat sfi 2009
Källa: Skolverket.
Andelen med godkänt betyg på kurs 3D varierar beroende på i vilken kurs eleven påbörjade utbildningen. Vid start på kurs 1A slutförde nio procent kurs 3D. Motsvarande resultat vid start på kurs 2B var 21 procent och 39 procent vid start på kurs 3C. Högst andel med godkänt betyg på kurs 3D, 72 procent, hade de som också startade på kurs 3D.
11 Studierna har påbörjats någon gång under 2009 och slutförandet av en kurs kan ha skett någon gång under 2011 varför det inte går att ange om det rör sig om resultatet efter två år.
153
Sfi i dag |
SOU 2013:76 |
Andelen som startade på kurs 3D utgjorde samtidigt knappt fem procent av eleverna som påbörjade utbildningen 2009. På kurs- erna 2B och 3C började tre fjärdedelar jämnt fördelat mellan kurserna och knappt 15 procent startade på kurs 1A. På den kurs som räknas som nybörjarkurs på respektive studieväg började alltså totalt cirka 90 procent av eleverna. En lite högre andel av kvinnorna började på studieväg 1 jämfört med männen (figur 4.11).
Figur 4.11 Startkurs för de som påbörjat sfi 2009
Källa: Skolverket.
Studieresultaten för de olika åldersgrupperna är relativt lika med undantag för de som var 55 år eller äldre där mindre än hälften, 46 procent, slutförde en kurs. Andelen som avbröt utbildningen är också högre i denna åldersgrupp. Störst andel med slutförd kurs finns bland de mellan
Även för utbildningsbakgrund är det totala utfallet väldigt lika med en variation mellan 60 och 62 procent. De med den kortaste utbildningstiden,
154
SOU 2013:76 |
Sfi i dag |
på kurs 3D. Av de med gymnasienivå slutförde drygt en tredjedel på studieväg 3 varav 27 procent på kurs 3D medan bara en procent slutförde på studieväg 1. Nästan hälften av de med högskolenivå slutförde utbildningen på studieväg 3 varav 37 procent på kurs 3D.
Utredningen har från Skolverket tagit in uppgifter för de som påbörjade sfi under 2008 men med resultat till och med utgången av det tredje året efter startåret. Detta för att kunna jämföra om ytterligare ett studieår har betydelse för resultatet. Till och med 2010 hade 60 procent slutfört någon kurs. En högre andel kvinnor slutförde en kurs, 66 procent mot 55 procent av männen. Vid utgången av 2011 hade 65 procent slutfört någon kurs. Andelen kvinnor ökade med 4 procentenheter och männen med 3. Ett års ytterligare studietid för de som startade sfi 2008 genererade alltså totalt fem procent fler som slutförde någon kurs (figur 4.12).
Figur 4.12 Slutförd kurs t.o.m. 2010 och 2011 för de som påbörjade sfi 2008
2010 2011
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Totalt |
Kvinnor |
Män |
Källa: Egen bearbetning av statistik från Skolverket.
Vad gäller studieresultat för olika anordnare 2011 hade folk- högskolor den högsta andelen som slutfört någon kurs, 75 procent. I kommunal sfi var andelen 64 procent. Motsvarande för studie- förbund och annan anordnare var 53 procent. De två sistnämnda
155
Sfi i dag |
SOU 2013:76 |
hade också en högre andel avbrott på mer än en tredjedel mot kom- munernas 25 procent.
Folkhögskolornas resultat måste ses i relation till den mycket låga andel av antalet elever som gått på folkhögskolorna. Av nybörjarna 2009 var det 95 personer som deltog i sfi vid folk- högskola med betygsrätt vilket motsvarar en andel på 0,3 procent av eleverna. Folkhögskolorna hade även lägsta andel avbrott och deltagare som fortsatt utbildningen under 2012.
4.3.6Försörjning
Utredningen har tagit in uppgifter om försörjningen i statistiken från SCB. Dessa uppgifter avser
Totalt var det 66 procent som inte hade någon offentlig försörj- ning och 33 procent som hade ekonomiskt bistånd. Andelen med aktivitetsstöd eller aktivitetsstöd och ekonomiskt bistånd var marginell och utgjorde tillsammans 1 procent av eleverna 2011. I figur 4.14 redovisas de två sistnämnda försörjningsformerna tillsammans. Av flyktingar hade 73 procent ekonomiskt bistånd som 2011 kunde vara antingen etableringsersättning eller försörjningsstöd/intro- duktionsersättning. Cirka en fjärdedel av flyktingarna hade samtidigt
156
SOU 2013:76 |
Sfi i dag |
inte någon offentlig försörjning. Bland anknytningar till bosatta i landet hade 86 procent ingen offentlig försörjning och 14 procent ekonomiskt bistånd. I övriga grupper var andelen utan offentlig försörjning mellan 90 och 100 procent (figur 4.13).
Figur 4.13 Försörjningsformer bland
Ekonomiskt bistånd |
Ekonomiskt bistånd och/eller aktivitetsstöd |
Ingen offentlig försörjning |
100% |
90% |
80% |
70% |
60% |
50% |
40% |
30% |
20% |
10% |
0% |
Källa: Egen bearbetning av beställd statistik från SCB.
I kommunenkäten fick kommunerna12 ange hur stor andel av eleverna som hade etableringsersättning eller introduktionsersätt- ning, försörjningsstöd respektive aktivitetsstöd. Frågan visade sig inte helt enkel att besvara och uppgifter om aktivitetsstöd hade många kommuner inte tillgång till. Även för de övriga försörjnings-
12 I kommunenkäten var det
157
Sfi i dag |
SOU 2013:76 |
formerna kan uppskattningar ha gjorts i svaren. Utredningen redo- visar ändå genomsnittet av respektive försörjningsform men betonar att det måste betraktas som uppskattningar. Svaren avsåg april 2011.
Enligt kommunenkäten hade i genomsnitt 30 procent av sfi- eleverna i april 2011 etableringsersättning eller introduktions- ersättning. Detta stämmer ganska bra överens med andelen flyktingar bland eleverna 2011 som var 31 procent. Denna försörjningsform bör kommunerna rimligen kunna ha en uppfattning om. För- sörjningsstöd hade i genomsnitt 22 procent och aktivitetsstöd i genomsnitt 10 procent av eleverna 2011 enligt svaren i kommun- enkäten. Genomsnittet för de två sistnämnda försörjningsformerna avviker därmed ganska mycket från SCB:s uppgifter.
SCB:s uppgifter får antas vara korrekta eftersom det bygger på registerbaserad statistik från STATIV.13 Kommunernas
För att få en samlad bild antar utredningen att SCB:s uppgifter och att kommunernas uppfattning om flyktinggruppen är korrekt. Vidare antar utredningen att SCB:s uppgift om flyktinggruppen avser etableringsersättning. En viss andel av dessa kan ha fått för- sörjningsstöd eller introduktionsersättning men den andelen är väldigt svår att uppskatta. Med detta som utgångspunkt uppskattar utredningen att av samtliga
13 Databasen STATIV har utvecklats av SCB tillsammans med Integrationsverket för att utgöra ett underlag för belysning av tillståndet och utvecklingen inom olika samhälls- områden ur ett integrationspolitiskt perspektiv. När Integrationsverket lades ner den 1 juli 2007 överfördes ansvaret för databasen till SCB.
158
SOU 2013:76 |
Sfi i dag |
Figur 4.14 Antagande om försörjningsformer för
70% |
60% |
50% |
40% |
30% |
20% |
10% |
0% |
Källa: Egen bearbetning av beställd statistik från SCB och från utredningens kommunenkät.
4.3.7Arbete och andra studier
Vid de besök och i de kontakter utredningen haft med kommuner och andra aktörer har framkommit att
Uppgifterna blir därför mer en indikation på förekomsten av arbete bland
159
Sfi i dag |
SOU 2013:76 |
den aktuella tidsperioden (figur 4.15). Kategorin övriga består till största delen av anknytningar till bosatta i Sverige som fått för- längning på sina uppehållstillstånd.
Figur 4.15 Förekomst av arbete bland
Ej arbete |
Arbete |
100% |
|
80% |
|
60% |
|
40% |
|
20% |
|
0% |
|
Källa: Egen bearbetning av beställd statistik från SCB.
Utredningen har också fått uppgifter från SCB på
160
SOU 2013:76 |
Sfi i dag |
Figur 4.16 Förekomst av andra studier för
Komvux på grundläggande nivå, svenska som andra språk (SvA) |
Komvux på grundläggande nivå, andra kurser än SvA |
Komvux på gymnasial nivå eller påbyggnadsutbildning |
Utiversitets- eller högskoleutbildning |
Ej förekomst i någon av ovanstående studier |
100% |
90% |
80% |
70% |
60% |
50% |
40% |
30% |
20% |
10% |
0% |
Källa: Egen bearbetning av beställd statistik från SCB.
4.4
Studieförbunden var de som först fick uppdraget att anordna sfi i mitten av
Vid reformeringen av sfi 1986 utarbetades kompetenskrav för
161
Sfi i dag |
SOU 2013:76 |
enbart arbeta med vuxenstuderande inom sfi fanns dock inte men en viss anpassning till detta kunde förekomma. Vid Linköpings universitet fanns 2007 ett lärarprogram med vuxeninriktning som omfattade 60 poäng och var påbyggnadsprogram för sökande med 180 poäng inom bland annat området språk. Först 2010 startades en särskild utbildning till
Under
I förordningen (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare regleras vissa kompetenskrav för att en lärare ska vara behörig att undervisa i sfi, bland annat krav på lärarexamen och minst 30 poäng i ämnet svenska som andraspråk. Nedan återges 33 § förordningen som reglerar behörighetskravet.
Utbildning i svenska för invandrare
33 § Behörig att undervisa i utbildning i svenska för invandrare är den som har avlagt
1.ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs
2.en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för under- visning i ämnet svenska som andraspråk, eller
3.en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin behörighet att undervisa som lärare med ytterligare utbildning har full- gjort ämnesstudier om minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet svenska som andraspråk
På Skolverkets hemsida redovisas statistik som insamlas av SCB. Läs- året 2011/2012 fanns det cirka 2 800
162
SOU 2013:76 |
Sfi i dag |
Statskontoret har redovisat
Tabell 4.4
Examen och högskolepoäng i svenska |
Andel med utbildning i svenska |
som andra språk |
som andra språk (%) |
Pedagogisk examen – minst 60 hp |
44 |
Pedagogisk examen – |
20 |
Pedagogisk examen – |
10 |
Pedagogisk examen – 0 hp |
10 |
Ej pedagogisk examen – minst 60 hp |
3 |
Ej pedagogisk examen – |
3 |
Ej pedagogisk examen – |
4 |
Ej pedagogisk examen – 0 hp |
6 |
|
|
Källa: Statskontoret.
I kommunenkäten fick kommunerna svara på en fråga om lärarnas kompetens inom såväl den kommunala som den upphandlade sfi- verksamheten. Utredningen betonar att detta är uppskattningar från kommunerna. Av kommentarer till svaren framgår att i ett antal kommuner som upphandlar sfi hade dessa inte tillräcklig information om lärarkompetensen hos de upphandlade anordnarna. Statskontoret redovisade också att kommuner med upphandlad sfi inte kunde svara på hur stor andel av lärarna som har pedagogisk examen och utbildning i svenska som andra språk. Detta ska enligt utredningen inte uppfattas som att kommunerna inte har intresse av information om lärarnas kompetens. Vid de besök utredningen gjort har det varit tydligt att kommunerna ofta vill ha högre krav på kompetensen hos lärarna än vad lagstiftningen anger som lägsta behörighetskrav. Statskontoret redovisar samma sak i sin rapport.
Svaren på frågan i kommunenkäten indikerar att andelen behöriga lärare är något högre i den kommunala regin (figur 4.17). Jämfört med Statskontoret är andelen obehöriga lärare högre i kommunenkäten, dvs. lärare som inte har en pedagogisk examen. I kommunal sfi finns enligt svaren 25 procent obehöriga lärare och i upphandlad sfi är andelen 32 procent. Även om detta ska tolkas med försiktighet på grund av uppskattningarna i svaren, pekar det på att upp emot en
163
Sfi i dag |
SOU 2013:76 |
fjärdedel av lärarna inom sfi i dag kan sakna behörighet för att undervisa i sfi. En förklaring till att andelen obehöriga är högre hos enskilda utbildningsanordnare kan givetvis vara att dessa inte kunnat delta i lärarlyften som genomförts 2008 och 2011.
Figur 4.17 Andel behöriga och obehöriga lärare i sfi i kommunal respektive upphandlad regi
Källa: Utredningens kommunenkät.
I kommunenkäten har kommunerna uppskattat antalet
164
SOU 2013:76 |
Sfi i dag |
4.5Statliga myndigheters ansvar
4.5.1Skolverket
Skolverket är förvaltningsmyndighet för skolväsendet. Myndig- heten ska genom sin verksamhet främja att alla barn och elever får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet i en trygg miljö. Myndigheten ska bidra till goda förut- sättningar för barns utveckling och lärande samt förbättrade kun- skapsresultat för elever i hela skolväsendet.
I skollagen finns bestämmelser om myndighetens ansvar för upp- följning och utvärdering. Skolverket ska på nationell nivå följa upp och utvärdera skolväsendet och rapportera till regeringen i dessa frågor. Sfi är en del av skolväsendet. Uppföljningen och utvärderingen ska öka kunskapen om hur utbildningarna och verksamheterna har utvecklats i förhållande till de nationella målen. Skolverket ska sammanfatta och publicera resultaten av sitt arbete med uppfölj- ning och utvärdering.
Ett uppdrag är också att se över kursplaner, ämnesplaner, betygskriterier och kunskapskrav samt ansvara för nationella prov och slutprov, vilket inkluderar sfi. Rapportering ska ske till regeringen i dessa frågor. Skolverket ska vidare utforma styrdokument som är tydliga och kan förstås av berörda målgrupper för att bidra till en likvärdig bedömning och ökad måluppfyllelse.
Myndigheten ska stödja kommuner och andra huvudmän i deras utbildningsverksamhet och andra pedagogiska verksamheter samt bidra till att förbättra deras förutsättningar att arbeta med utveck- ling av verksamheten för ökad måluppfyllelse genom att
1.stödja och svara för nationellt prioriterad fortbildning och annan kompetensutveckling för personal,
2.sammanställa och sprida kunskap om resultat av forskning, och
3.svara för andra nationella utvecklingsinsatser inom prioriterade områden.
Skolverket ansvarar för officiell statistik enligt förordningen14 om den officiella statistiken och publicerar statistik om bland annat sfi på myndighetens webbsida.
14 Förordningen (2001:100) om den officiella statistiken.
165
Sfi i dag |
SOU 2013:76 |
4.5.2Skolinspektionen
Den 1 oktober 2008 startade den nya inspektionsmyndigheten Statens skolinspektion sin verksamhet och övertog därmed flera ansvarsområden från Skolverket. Skolinspektionen ansvarar för tillsyn och kvalitetsgranskning av bl.a. förskola, grundskola, gymnasieskola, och vuxenutbildning inklusive sfi (se avsnitt 12.1). Ansvaret gäller såväl offentliga skolor som fristående skolor.15 Genom granskningen ska Skolinspektionen verka för att alla barn och elever får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verk- samhet av god kvalitet i en trygg miljö. Myndigheten ska vidare bidra till goda förutsättningar för barnens utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för eleverna.
Skolinspektionen ansvarar också för tillståndsprövning av ansök- ningar om godkännande och rätt till bidrag för fristående barn- och ungdomsskolor. Skolinspektionen prövar även andra ärenden, bl.a. ansökningar om betygsrätt för vuxenutbildningen inklusive sfi och tillstånd att inom grundskolan bedriva delar av undervisningen på engelska eller att ha en utbildning utan att tillämpa timplanen.
Skolinspektionen tar emot anmälningar från personer som menar att en skola har brutit mot de lagar och regler som gäller för verksamheten. Det gäller bl.a. barn- och ungdomsskolan och vuxen- utbildningen, inklusive sfi. Anmälningar kan exempelvis avse brist på särskilt stöd och brister i undervisningen. Även Barn- och elevombudet (BEO) tar emot anmälningar. BEO är en del av Skolinspektionen och arbetar för att motverka kränkande behandling av barn och elever.
Skolinspektionen har även ansvar för vissa uppgifter när det gäller Skolväsendets överklagandenämnd. Det gäller huvudsakligen upplåtande av lokaler, kansligöromål, föredragning av ärenden och ekonomiadministration.
4.5.3Arbetsförmedlingen
Arbetsförmedlingen ansvarar för den offentliga arbetsförmedlingen och dess arbetsmarknadspolitiska verksamhet. Myndigheten har ett särskilt ansvar för att nyanlända invandrare erbjuds insatser som främjar en snabb och effektiv etablering på arbetsmarknaden och avser samtliga nyanlända. Inom ramen för detta ansvar ska
15 Kommunen har dock ansvar för viss fristående verksamhet. Det gäller fristående förskola, annan pedagogisk verksamhet samt vissa fritidshem. Skolinspektionen ska dock utöva tillsyn över kommunernas tillsyn och tillståndsgivning.
166
SOU 2013:76 |
Sfi i dag |
Arbetsförmedlingen vara samordnande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter. I och med att etablerings- lagen trädde i kraft den 1 december 2010 fick Arbetsförmedlingen ett utökat och samordnande ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända. Syftet med etableringslagen är att påskynda och under- lätta vägen mot egen försörjning för den nyanlände.
Arbetsförmedlingen ska genomföra etableringssamtal snarast efter det att en person som omfattas av lagen fått uppehållstillstånd. Etableringssamtalen ska leda till att Arbetsförmedlingen tillsammans med den enskilde individen upprättar en etableringsplan. Planen ska innehålla insatser som ska påskynda etableringen på arbets- marknaden för den nyanlände.
Enligt etableringslagen ska en etableringsplan innehålla sfi. Arbetsförmedlingen ska därmed medverka till att den nyanlände kommer till kommunens mottagning för sfi för att anmäla sig till utbildningen.
Myndigheten har inget operativt ansvar för sfi eller annan form av utbildning i svenska för invandrare. Däremot kan Arbetsförmedlingen anvisa en person till kommunal sfi som en förberedande insats och som ett arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitetsstöd. Myndigheten kan även upphandla yrkesinriktad språkutbildning i t.ex. kombination med arbetsmarknadsutbildning.
Det utökade ansvaret för målgruppen som omfattas av etablerings- lagen för med sig att Arbetsförmedlingen behöver samarbeta och ha en bra kommunikation med kommunernas
4.5.4Länsstyrelserna
Länsstyrelserna har enligt förordningen (2007:825) med läns- styrelseinstruktion uppgifter i fråga om bl.a. integration. Länsstyrelsen ska verka för att det finns beredskap och kapacitet hos kommunerna att ta emot personer som omfattas av förordningen (2010:408) om mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare samt i det sammanhanget verka för regional samverkan. Länsstyrelsen ska också verka för regional samverkan mellan kommuner, statliga myndigheter och andra relevanta aktörer i planering, organisering och genom- förande av insatser för personer som avses i första stycket. På
167
Sfi i dag |
SOU 2013:76 |
regional och kommunal nivå ska länsstyrelserna följa upp organi- sering och genomförande av insatser för personer som omfattas av förordningen (2010:408) om mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare.
Länsstyrelserna disponerar medel på statsbudgeten under utgifts- område 13 Integration och jämställdhet för att bland annat utveckla samverkan. Insatser som avser stöd till effektivare och mer flexibel sfi genom samverkan har varit särskilt prioriterat.
I likhet med Arbetsförmedlingen har länsstyrelserna inget operativt ansvar för sfi. Länsstyrelsernas uppdrag att verka för regional samordning har dock inneburit att länsstyrelserna tagit en aktiv roll i utveckling av projekt och verksamhet som involverat sfi.
4.6Finansiering och kostnader för sfi
Sfi är ett kommunalt ansvar. Kostnaderna för utbildningen belastar därför den kommunala budgeten. Det råder dock sedan lång tid tillbaka enighet i Sveriges riksdag om att flyktingmottagandet ska finansieras av staten. Detta förhållande medför att det finns ett system för statlig ersättning till kommunerna för flyktingmot- tagandet. När det gäller andra invandrare än de som omfattas av flyktingmottagandet, betraktas de som vilka kommuninnevånare som helst.
Kommunernas finansiering av sfi sker därmed på två olika sätt. När det gäller personer som omfattas av förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar får kom- munerna en schablonersättning för dessa personer. Ersättningen avser att bl.a. bidra till finansiering av kostnaderna för sfi för dessa personer. För övriga
Kostnader för sfi tas upp i kommunernas årliga räkenskaps- sammandrag och redovisas av SCB dels totalt, dels per heltids- studerande. Kostnaderna totalt har enligt SCB:s uppgifter under perioden 2005 till 2011 ökat med cirka 1,1 miljarder kronor eller från cirka 700 miljoner till 1 800 miljoner kronor. Trots ett årligen
168
SOU 2013:76 |
Sfi i dag |
ökande antal elever under perioden, ökar inte de totala kostnaderna mellan 2010 och 2011.
Snittkostnaden för en heltidsstuderande följer inte kostnads- utvecklingen helt och hållet enligt SCB:s uppgifter. Mellan 2006 och 2007 minskar snittkostnaden per heltidsstuderande med cirka 15 000 kronor för att sedan öka nästan lika mycket mellan 2007 och 2008. Mellan 2010 och 2011 ökar snittkostnaden något samtidigt som totalkostnaderna minskar något. Utredningen har inte kunnat hitta någon direkt förklaring till ovanstående förhållande men bristande kvalitet i kommunernas redovisning kan vara en möjlig förklaring (figur 4.18).
Figur 4.18 Kostnader totalt och per heltidsstuderande för sfi
Tkr |
Kostnad totalt, Tkr |
|
Kostnad/heltidstuderande, snitt Kr |
||
|
2 000 000 |
40 000 |
|
1 800 000 |
35 000 |
|
1 600 000 |
||
30 000 |
||
1 400 000 |
||
25 000 |
||
1 200 000 |
||
|
||
1 000 000 |
20 000 |
|
800 000 |
15 000 |
|
600 000 |
||
10 000 |
||
400 000 |
||
5 000 |
||
200 000 |
||
|
||
0 |
0 |
|
|
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 |
Källa: SCB, kommunernas räkenskapssammandrag.
169
5 Utredarens utgångspunkter
5.1Målet är en större reform men delarna ska också kunna stå för sig själva
Direktiven var i utgångsläget tydliga och lätta att förhålla sig till. I huvudsak kan de sammanfattas med att utredarens uppdrag var att föreslå ett system med
Sammantaget innebär detta ett uppdrag att överväga organisa- tionsförändringar i flera dimensioner:
1.En sammanslagning av sfi och komvux som innebär att sfi upp- hör som egen skolform samt att sfi och den undervisning i svenska som andraspråk som i dag ges inom komvux på grund- läggande nivå samordnas.
2.Ett valfrihetssystem som öppnar marknaden för enskilda utbild- ningsanordnare och följaktligen en mindre andel undervisning i kommunal egenregi. Ett system med
171
Utredarens utgångspunkter |
SOU 2013:76 |
3.En möjlighet för Arbetsförmedlingen att upphandla sfi för eta- bleringsgruppen, vilket skulle ge samordningsvinster med övriga etableringsaktiviteter men samtidigt dra bort en del av elevunder- laget från valfrihetssystemet och från den kommunala egenregin där sådan blir kvar.
Det finns goda argument för alla de här förändringarna. För var och en av dem är det lätt att se tydliga samordnings- och effektivitetsvinster, som i sin tur ger goda förutsättningar för höjd kvalitet och bättre resultat. Om alla förändringarna genomförs blir systemet dock mer komplicerat. Det kan uppvägas av den inre dynamik en större reform skulle innebära. En större komplexitet på systemnivå behöver inte nödvändigtvis innebära att det blir mer komplicerat för individen. Det som möter individen är ökade möjligheter till val, individanpassning och flexibilitet.
Min ambition är att försöka hitta den bästa möjliga systemlös- ningen där direktivens alla överväganden resulterar i förändringar. Min utgångspunkt är alltså att föreslå en sammanhållen reform. Först med ett sådant förslag på plats går det att fullt ut bedöma de olika förändringarnas för- och nackdelar. Men jag har också ambitionen att vart och ett av förslagen, utan större komplika- tioner, ska kunna ryckas ur det större sammanhanget och genom- föras enskilt. Helheten bli huvudförslaget men delarna ska vara tillräckligt solitära för att stå för sig själva.
I utredningsarbetet blir flexibilitet och individanpassning led- stjärnor. De är en tydlig utgångspunkt i direktiven och alla förslag ska prövas efter hur de utfaller för den enskilde. Förändringar som leder till en ökad komplexitet på systemnivå kan accepteras om det blir tydliga förbättringar på individnivå; flexibiliteten i tid och plats ökar och därmed tillgängligheten till utbildning på elevernas villkor; en ökad individanpassning både i linje med elevernas utbildningsmässiga förutsättningar och i linje med deras mål för etableringen i Sverige; en större valfrihet mellan olika utbildningsanordnare och ett större mer varierat utbud.
172
SOU 2013:76 |
Utredarens utgångspunkter |
5.2Debatten om vinster i välfärden – hur den påverkar utredningsuppdraget
Under våren och sommaren 2013, när det här utredningsarbetet är på väg in i sin slutfas, pågår en intensiv debatt om välfärdsföretagen och om vinster i välfärden. Det kan därför synas inopportunt att komma med ett förslag som innebär att ytterligare ett kommunalt ansvarsområde öppnas för privata och andra enskilda aktörer.
Här är dock direktiven tydliga. Utredaren ska föreslå hur ett system med
Min ambition är att göra bägge delarna. Dels att lämna ett förslag till
Det är dock inte endast direktivens utformning som gör att jag tycker att det är motiverat att lämna sådana förslag. När det gäller
Ytterligare ett skäl för nationell reglering är att det skulle leda till att systemet blir likformigt. Det kan tydliggöras hur myn- dighetsansvaret för bland annat kvalitetsuppföljning och tillsyn ska se ut. Det blir också möjligt att reda ut frågor om huvudmannaskap och hur betygssättningen ska ske. Med ett nationellt system kan flexibiliteten över kommungränserna öka och därmed binds inte eleven endast till den utbildning som erbjuds i den egna kom- munen.
Med ett
173
Utredarens utgångspunkter |
SOU 2013:76 |
tivens främsta målsättning att öka valfriheten och förbättra individ- anpassningen uppnås.
Många av argumenten för en