sou 2013 76

Innehåll

Ord och begrepp ................................................................		15
Sammanfattning ................................................................		19
Summary ..........................................................................		35
1	Författningsförslag......................................................	53
2	Utredningens uppdrag och arbete ..............................	125
2.1	Utredningens uppdrag...........................................................	125
2.2	Utredningens arbete ..............................................................	126
	2.2.1 Insamling av data och andra uppgifter ......................	126
2.3	Betänkandets disposition.......................................................	129
3	Sfi – kort historik .....................................................	131
3.1	Bakgrund och utveckling.......................................................	131
3.2	Några årtal ..............................................................................	133
4	Sfi i dag ..................................................................	135
4.1	Sfi-utbildningen – ansvar och organisering ..........................	135
	4.1.1 Kommunernas ansvar och skyldighet........................	136
	4.1.2 Hur sfi organiseras och bedrivs .................................	136
	4.1.3 Andra anordnare av sfi än kommun ..........................	140
4.2	Studievägar, kurser och betyg ...............................................	144
	4.2.1 Studievägar och kurser ...............................................	144
		5

Innehåll

SOU 2013:76

	4.2.2 Betyg och nationella prov...........................................		145
4.3	Sfi-elever .................................................................................		146
	4.3.1	Antal elever..................................................................	146
	4.3.2	Utbildningsbakgrund..................................................	149
	4.3.3	Åldersfördelning .........................................................	151
	4.3.4	Nationalitet och modersmål.......................................	152
	4.3.5	Studieresultat...............................................................	153
	4.3.6	Försörjning..................................................................	156
	4.3.7 Arbete och andra studier ............................................		159
4.4	Sfi-lärare..................................................................................		161
4.5	Statliga myndigheters ansvar .................................................		165
	4.5.1	Skolverket....................................................................	165
	4.5.2	Skolinspektionen.........................................................	166
	4.5.3	Arbetsförmedlingen....................................................	166
	4.5.4	Länsstyrelserna............................................................	167
4.6	Finansiering och kostnader för sfi ........................................		168
5	Utredarens utgångspunkter........................................		171

5.1Målet är en större reform men delarna ska också kunna

stå för sig själva.......................................................................

171

5.2Debatten om vinster i välfärden – hur den påverkar

	utredningsuppdraget ..............................................................	173
5.3	Sfi är en språkutbildning och bör förbli en sådan ................	174
5.4	Utbildningssituationen – pedagogik och metodik...............	177

5.5Sfi ska kunna buntas med andra integrations- och

	etableringsinsatser ..................................................................		178
5.6	Om rättspraxis och lagenlighet .............................................		181
6	En sammanhållen utbildning i svenska språket för
	invandrare ...............................................................		183
6.1	Kursplaner för sfi och SvA grund .........................................		183
	6.1.1	Målsättningar i kursplanerna......................................	184
	6.1.2	Läs- och skrivinlärning ...............................................	186
6

SOU 2013:76 Innehåll

	6.1.3 Nuvarande kursplan för sfi ........................................		186
	6.1.4 Sfi och den gemensamma europeiska
		referensramen för språk .............................................	188
	6.1.5 Nuvarande kursplan för SvA grund...........................		190
	6.1.6 SvA grund och den gemensamma europeiska
		referensramen för språk .............................................	191
	6.1.7 Ytterligare innehåll i SvA grund ................................		192
6.2	En sammanhängande språkutbildning..................................		194
	6.2.1 Kursplanen för sfi som utgångspunkt .......................		194
	6.2.2 Den nya kursen SvA grund ........................................		196
6.3	Individualisering och renodling av studievägarna................		199
	6.3.1 Utbildningens indelning i kurser...............................		199
	6.3.2	Entré ............................................................................	201
	6.3.3	Exit ..............................................................................	202
	6.3.4	Målgruppsanpassade studievägar ...............................	205
6.4	Sfi-bonus.................................................................................		208
7	Sfi blir en del av komvux...........................................		211
7.1	Möjlighet till kombinerade studier .......................................		211
	7.1.1	Speglingen av ungdomsskolan ...................................	211
	7.1.2 Vuxnas behov av individualiserade studiegångar ......		213
	7.1.3	Vad säger styrdokumenten.........................................	213
	7.1.4	Praxis i dag ..................................................................	214
	7.1.5	Vad behöver förändras ...............................................	216
7.2	Sfi samordnas med komvux...................................................		217
	7.2.1 Sfi som en tredje enhet inom komvux.......................		218
	7.2.2	Att beakta ytterligare..................................................	230
7.3	Sfi och särvux .........................................................................		232
	7.3.1	Särvux i dag .................................................................	232
	7.3.2	Samverkan ...................................................................	234
	7.3.3 Ingen förändring av kursplanen för SvA grund........		235
8	Flexibilitet och individanpassning ..............................		239
8.1	Utgångspunkter och definitioner .........................................		239
8.2	Dagens reglering av flexibilitet och individanpassning........		241

Innehåll

SOU 2013:76

8.3 Tillämpningen brister.............................................................

243

8.4Behov av samordning och hänsyn till varje elevs

förutsättningar........................................................................	244
8.5 En utveckling på gång som behöver förstärkas....................	247

8.6Behov av förtydligad författningsreglering avseende

	flexibilitet................................................................................	250
	8.6.1 Lagstiftarens intention och behov av ytterligare
	reglering.......................................................................	250
8.7	Fokus på individualisering .....................................................	252
9	Sfi-peng ..................................................................	257

9.1Lagar som styr upphandling och tillhandahållandet av

offentliga tjänster ...................................................................		258
9.1.1 EU:s direktiv inom upphandlingsområdet................		259
9.1.2	EU:s regler om statligt stöd .......................................	259
9.1.3	Lagen om offentlig upphandling − LOU.................	261

9.2Upphandlingsmodeller och andra modeller för att

tillhandahålla offentliga tjänster med ett pengsystem..........		263
9.2.1	Upphandling med LOU .............................................	264
9.2.2	Tjänstekoncession.......................................................	265
9.2.3	Kundvalssystem med check/auktorisation................	267
9.2.4 Lagen om valfrihetssystem – LOV ............................		268
9.2.5 Arbetsförmedlingens tillämpning av LOV................		269
9.2.6	Valfrihet i skolan.........................................................	270
9.2.7 Kommuners godkännande av fristående förskola,
	fritidshem och pedagogisk omsorg............................	271

9.3Överväganden när det gäller val av modell för system

med sfi-peng ...........................................................................		272
9.3.1 Betydande nackdelar med vissa modeller ..................		273
9.3.2 Valfrihetssystem för sfi reglerat i skollagen ..............		277
9.3.3	Statlig tillståndsprövning............................................	279
9.3.4 Krav för godkännande att bedriva sfi.........................		280
9.3.5	Tillståndets omfattning ..............................................	295
9.3.6 Krav på antagning och öppenhet................................		299
9.3.7 Information och överlämnande av kursbetyg till
	kommunen...................................................................	301

SOU 2013:76 Innehåll

9.4 Utbildning med kommunen som huvudman.......................			303
9.5 Sfi-pengens utformning och utbetalning..............................			305
	9.5.1 Dagens ersättningssystem till fristående skolor
		och folkhögskolor.......................................................	305
	9.5.2 Sfi-pengens utformning och storlek..........................		307
	9.5.3	Riksprislista för sfi-peng ............................................	309
	9.5.4	Sfi-pengens utbetalning..............................................	310
10 Kommunernas ansvar för information, mottagande,
	studievägledning m.m...............................................		317
10.1	Mottagande.............................................................................		317
	10.1.1 Information om rätt att delta i sfi..............................		318
	10.1.2 Hemkommunens mottagningsprocess......................		322
	10.1.3 Tidpunkt för när sfi ska kunna påbörjas ...................		324
	10.1.4 Kartläggning och studie- och yrkesvägledning.........		327
	10.1.5 Den individuella studieplanen....................................		334
11	Avbrott och tidsgränser i utbildningen ........................		345
11.1	Omval till annan utbildningsanordnare................................		345
11.2	Utbildningens upphörande på grund av otillräcklig
	progression .............................................................................		347
11.3	Avbrott i studierna.................................................................		351
11.4	Behövs en tidsgräns för sfi?...................................................		354
	11.4.1 Utredningen om tidsbegränsad sfi ............................		354
	11.4.2 Sfi-utredningen och tidsbegränsad sfi .......................		357
	11.4.3 Reglering om 525 timmar...........................................		359
12	Tillsyn, kvalitetsgranskning, uppföljning och
	utvärdering ..............................................................		365
12.1	Statliga myndigheters tillsyn och uppföljning enligt
	gällande regelverk...................................................................		365
	12.1.1 Tillsyn över enskilda utbildningsanordnare som
		godkänts som huvudmän för sfi ................................	369
	12.1.2 Tillsyn över utbildningsföretag..................................		370
	12.1.3 Skolinspektionens kvalitetsgranskning .....................		372
	12.1.4 Skolverkets uppföljning och utvärdering..................		373
			9

Innehåll

SOU 2013:76

12.2	Kommuners tillsyn och granskning ......................................	374
	12.2.1 Kommunal insyn.........................................................	375
12.3	Systematiskt kvalitetsarbete m.m..........................................	376
	12.3.1 Systematiskt kvalitetsarbete .......................................	376
	12.3.2 Statistik och uppgiftsskyldighet.................................	377
12.4	Uppföljning och utvärdering av individanpassning på
	lokal nivå .................................................................................	379
13	Valfrihet i komvux.....................................................	381
13.1	Dagens organisering av komvux............................................	382
13.2	Statlig tillståndsprövning av enskilda
	utbildningsanordnare .............................................................	384
	13.2.1 Valfrihetssystem för komvux reglerat i skollagen.....	384
	13.2.2 Statlig tillståndsprövning............................................	385
	13.2.3 Krav för godkännande att bedriva komvux ...............	386
	13.2.4 Tillståndets omfattning ..............................................	389
13.3	Beslut om utbildningsutbud, mottagande, och
	antagning, m.m. ......................................................................	391
	13.3.1 Beslut om utbildningsutbud.......................................	392
	13.3.2 Studie- och yrkesvägledning.......................................	394
	13.3.3 Den individuella studieplanen ....................................	395
	13.3.4 Den kommunala beslutsprocessen.............................	396
	13.3.5 Utbildning med kommunen som huvudman ............	399
	13.3.6 Antagning till utbildning ............................................	400
13.4	Omval och utbildningens upphörande .................................	401
	13.4.1 Omval till annan utbildningsanordnare.....................	402
	13.4.2 Utbildningens upphörande på grund av
	otillräcklig progression ...............................................	402
13.5	Tillsyn, kvalitetsgranskning, uppföljning och
	utvärdering..............................................................................	404
	13.5.1 Tillsyn över enskilda utbildningsanordnare som
	godkänts som huvudmän för komvux .......................	404
	13.5.2 Tillsyn över utbildningsföretag..................................	405
	13.5.3 Skolinspektionens kvalitetsgranskning......................	405
	13.5.4 Skolverkets uppföljning och utvärdering ..................	406
	13.5.5 Kommunal insyn.........................................................	406
10

SOU 2013:76		Innehåll
	13.5.6 Systematiskt kvalitetsarbete.......................................	406
	13.5.7 Statistik och uppgiftsskyldighet ................................	407
13.6 Valfrihetssystemets utformning och ersättningsbelopp......		407
	13.6.1 Valfrihetssystemets utformning ................................	408
	13.6.2 Beslut om ersättningsbelopp......................................	410
	13.6.3 Incitamentsstruktur för bidragets utbetalning .........	417
13.7	Konsekvenser på individnivå.................................................	420
13.8	Konsekvenser på anordnarnivå .............................................	422
14 Sfi för dem som omfattas av etableringslagen..............		425
14.1 Reformen om nyanländas etablering ....................................		426
	14.1.1 Arbetsförmedlingen har ansvar för samordning
	av insatser i etableringsplanen....................................	426
	14.1.2 Mer om etableringslagens målgrupp..........................	427
	14.1.3 Samordningen av insatserna fungerar inte
	effektivt .......................................................................	428
14.2	Upphandling av språkutbildning för etableringsgruppen ...	430
	14.2.1 Arbetsförmedlingen ges möjlighet att upphandla
	sfi för etableringsgruppen ..........................................	432
	14.2.2 Upphandling ska ske hos enskild
	utbildningsanordnare som är godkänd att bedriva
	sfi .................................................................................	437
	14.2.3 Bestämmelser i skollagen undantas ...........................	440
	14.2.4 Tillsyn och granskning av upphandlad sfi i
	kombination med arbetsmarknadspolitiska
	åtgärder för etableringsgruppen.................................	442
	14.2.5 Ett alternativ ...............................................................	443
	14.2.6 Arbetsförmedlingen tar hela ansvaret för
	etableringsgruppens sfi – nackdelarna överväger......	443
15	Samverkan ..............................................................	447
15.1 Samverkansarbete för nyanlända invandrares integration ...		447
	15.1.1 Samverkan i författning och styrdokument..............	448
	15.1.2 Överenskommelser på central, regional och lokal
	nivå...............................................................................	451
	15.1.3 Tre exempel på samverkansarbete i praktiken ..........	452

Innehåll

SOU 2013:76

15.2	Kommuners samverkan .........................................................	456
	15.2.1 Kommuners samverkan om sfi och kommunal
	vuxenutbildning ..........................................................	456
	15.2.2 Interkommunal ersättning inom kommunal
	vuxenutbildning upphör .............................................	457
15.3	Entreprenad ............................................................................	460
16	Andra frågeställningar utredningen valt att
	uppmärksamma........................................................	465
16.1	Basutbildning som komplement till sfi.................................	465
16.2	Ändamålsenlig sfi för personer med behov av
	individuellt stöd......................................................................	466
16.3	Lärarbehörighet ......................................................................	467
16.4	Betygsskalans utformning .....................................................	471
16.5	Höjd ambitionsnivå i forskning om svenska som
	andraspråk och sfi...................................................................	472
16.6	Statistik ...................................................................................	475
17	Konsekvenser av utredningens förslag.........................	477
17.1	Konsekvenser för kommunernas självstyre..........................	478
	17.1.1 Sfi som del av komvux ................................................	478
	17.1.2 Sfi-peng........................................................................	479
	17.1.3 Valfrihet inom komvux...............................................	479
	17.1.4 Sfi för etableringsgruppen ..........................................	479
17.2	Konsekvenser för kommunernas organisering och
	planering av utbildningsverksamheten..................................	480
	17.2.1 Sfi som del av komvux ................................................	480
	17.2.2 Sfi-peng........................................................................	480
	17.2.3 Valfrihet inom komvux...............................................	484
	17.2.4 Sfi för etableringsgruppen ..........................................	486
17.3	Konsekvenser för enskilda utbildningsanordnare................	486
	17.3.1 Ansvarsfördelning m.m. .............................................	486
	17.3.2 Sfi som del av komvux ................................................	487
	17.3.3 Sfi-peng........................................................................	487
12

SOU 2013:76		Innehåll
	17.3.4 Valfrihet inom komvux ..............................................	489
	17.3.5 Sfi för etableringsgruppen..........................................	490
17.4	Konsekvenser för eleverna ....................................................	490
	17.4.1 Sfi som del av komvux................................................	490
	17.4.2 Sfi-peng .......................................................................	491
	17.4.3 Valfrihet inom komvux ..............................................	492
	17.4.4 Sfi för etableringsgruppen..........................................	492
17.5	Konsekvenser för försörjning och studiefinansiering om
	sfi ges inom komvux..............................................................	492
	17.5.1 GRUV-utredningens förslag......................................	492
	17.5.2 Försörjning för de som omfattas av
	etableringslagen...........................................................	493
	17.5.3 Försörjning för övriga sfi-studerande .......................	494
	17.5.4 Förändringen av SvA grund .......................................	495
17.6	Ekonomiska och administrativa konsekvenser på kort
	och lång sikt ...........................................................................	497
	17.6.1 Kommunalekonomiska konsekvenser.......................	497
	17.6.2 Skolverket....................................................................	498
	17.6.3 Skolinspektionen ........................................................	499
	17.6.4 Arbetsförmedlingen ...................................................	501
17.7	Kvalitet och förutsättningar för övergång mellan olika
	utbildningssystem ..................................................................	505
17.8	Ekonomiska och finansiella konsekvenser av förslagen
	för kommunsektorn och staten ............................................	506
17.9	Konsekvenser ur ett jämställdhets- och
	integrationsperspektiv ...........................................................	507
17.10	Övriga konsekvenser .............................................................	508
18	Författningskommentarer ..........................................	509
18.1	Förslaget till lag om kommunal vuxenutbildning i
	svenska för invandrare kombinerad med
	arbetsmarknadspolitiska åtgärder .........................................	509
18.2	Förslaget till lag om ändring i semesterlagen (1977:480)....	511

Innehåll

SOU 2013:76

18.3	Förslaget till lag om ändring i lagen (1986:163) om rätt
	till ledighet för utbildning i svenska för invandrare.............	511
18.4	Förslaget till lag om ändring i arbetsrättslig
	beredskapslag (1987:1262).....................................................	512
18.5	Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen
	(1999:1229).............................................................................	513
18.6	Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:197) om
	etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare...............	513

18.7Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:538) om prestationsbaserad stimulansersättning inom utbildning

i svenska för invandrare .........................................................		514
18.8 Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800)............		515
18.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:801) om
införande av skollagen (2010:800) ........................................		534
Särskilt yttrande...............................................................		535
Bilagor
Bilaga 1 Kommittédirektiv 2011:81................................................		537
Bilaga 2 Kommittédirektiv 2012:82................................................		547
Bilaga 3 Kommittédirektiv 2012:130..............................................		549
Bilaga 4	Kommittédirektiv 2013:10................................................	551
Bilaga 5	Kommittédirektiv 2013:93................................................	559
Bilaga 6	Enkät om sfi.......................................................................	561

Ord och begrepp

SOU 2013:76

Etableringsgruppen – består av personer som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, dvs. i huvudsak personer som har beviljats uppehållstillstånd som flyktingar eller skyddsbehövande och deras anhöriga.

Etableringslagen – lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare som syftar till att underlätta och påskynda deras etablering i arbets- och samhällslivet.

Etableringsplan – Arbetsförmedlingen ska tillsammans med den nyanlände och i samverkan med bl.a. berörd kommun upprätta en individuell etableringsplan med insatser. Rätten till en etablerings- plan omfattar endast etableringslagens målgrupp.

Etableringsuppdraget – Arbetsförmedlingen har ett särskilt ansvar för att alla nyanlända invandrare som omfattas av etableringslagen erbjuds insatser som främjar en snabb och effektiv etablering på arbetsmarknaden. Myndigheten ska vara samordnande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter.

Flexibilitet – utredningen använder begreppet för möjligheten att välja och variera studietakt samt tid och plats för studierna.

Försörjningsstöd - avser den del av det ekonomiska biståndet enligt socialtjänstlagen (2001:453) som ges till försörjning, dvs. de regel- bundet återkommande levnadsomkostnaderna.

Hemkommun - den kommun där en person är folkbokförd.

Individanpassning - utredningen använder begreppet för möjlig- heten att anpassa utbildningen efter bl.a. elevens förkunskaper och studievana.

Individuell studieplan – för varje elev inom vuxenutbildningen ska det finnas en individuell studieplan. Av studieplanen ska bl.a. framgå vilka utbildningsmål eleven har och vilka kurser hen ska läsa.

Kommunal huvudman – en primär- eller landstingskommun som bedriver utbildning enligt skollagen.

SOU 2013:76

Ord och begrepp

Kommunal vuxenutbildning – utbildning för vuxna där kommunen, eller i vissa fall landstinget, är huvudman. Utbildningen finns på grundläggande nivå som syftar till att ge vuxna sådana kunskaper som de behöver för att delta i samhälls- och arbetslivet samt till att möjliggöra fortsatta studier och på gymnasial nivå som syftar till att ge vuxna kunskaper på en nivå som motsvarar den som utbild- ningen i gymnasieskolan ska ge.

Komvux – se Kommunal vuxenutbildning.

Leverantör – den som på marknaden tillhandahåller varor eller tjänster eller utför byggentreprenader.

Pengsystem – ett valfrihetssystem inom utbildningsområdet där ersättning utgår till den enskilda utbildningsanordnare som en elev valt att studera hos.

Progression – utredningen använder begreppet i meningen sfi- elevens succesiva, framåtskridande språkutveckling.

Regelverk – uppsättning regler som styr viss verksamhet. I betänkandet syftar detta på bl.a. lagar, författningar och föreskrifter som gäller för ett visst område – t.ex. sfi eller upphandling.

Sfi – se Utbildning i svenska för invandrare

Skolform - inom vuxenutbildningen finns skolformerna komvux, särvux och sfi.

Skolenhet - av huvudman för annan skolform än förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad.

Studiestöd - en sammanfattande benämning på olika ekonomiska ersättningar som lämnas vid studier. Studiestöd finns bl.a. i form av studiemedel och studiehjälp.

SvA grund – kursen svenska som andraspråk inom komvux på grundläggande nivå.

Sammanfattning

SOU 2013:76

Arbetsförmedlingens möjlighet att upphandla sfi. För att den delen av reformen ska kunna genomföras fristående krävs vissa modifieringar av utredningens förslag.

Utredningen föreslår att sfi och ämnet svenska som andraspråk på grundläggande nivå (SvA grund) inom komvux sammanförs till en utbildning. Utredningen föreslår att sfi ska vara den enda grund- utbildningen i svenska språket för vuxna invandrare.

I och med detta ändras grundförutsättningarna för att bevara sfi i en egen skolform. Det finns mycket att vinna genom att sam- ordna större delen av vuxenutbildningen inom skolväsendet i en gemensam skolform. Det bör kunna underlätta för elever att få en individanpassad utbildning genom att parallellt läsa sfi med ämnen både inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning beroende på förutsättningar och förkunskaper.

Utredningen föreslår ett nationellt valfrihetssystem för komvux reglerat i skollagen. Ett valfrihetssystem syftar till att åstadkomma ökad kvalitet och ett breddat utbud av utbildningar och därmed fler alternativ för eleverna genom att flera konkurrerande utbildnings- anordnare etablerar sig. Valfrihetssystemet kommer för sfi anpassas helt efter elevens förutsättningar och progression. Detta öppnar för en starkt incitamentsbaserad utbetalningsstruktur där sfi-pengen kan betalas ut efterhand som eleven når godkända betyg på de olika kurserna. De andra delarna av komvux är fortfarande mer strikt styrda av kursernas verksamhetspoäng kopplat till tid vilket gör det nödvändigt med en mer löpande utbetalningsstruktur men även här innebär utredningens förslag att en viss del av ersättningen utgår när godkänt resultat uppnåtts.

Även om uppläggen av valfrihets- och ersättningssystemen blir något olika för sfi respektive grundläggande och gymnasial komvux bör samordningen i en skolform innebära att möjligheten att kombinera sfi med andra kurser inom komvux ökar betydligt. Genomförs det valfrihetssystem utredningen föreslår kommer det innebära att de flesta av de utbildningsanordnare som etablerar sig i en kommun kommer att ha ett bredare komvuxutbud att erbjuda, vilket öppnar möjligheten att hos en och samma huvudman sam- tidigt läsa sfi och andra kurser i komvux. Utbildningsanordnare kommer också kunna specialisera sig på sfi för de elever som endast efterfrågar den utbildningen. Det blir också möjligt att genomföra förslaget om sfi-peng och avvakta med beslut om övriga komvux.

Kommunerna kommer att ha ett fortsatt ansvar för mottagning av eleverna, beslut om behörighet samt ett utökat ansvar för väg-

SOU 2013:76

Sammanfattning

ledning bland annat inför valet av utbildningsanordnare. Kom- munerna kommer också ha kvar möjligheten att erbjuda utbildning i egen regi. Detta blir en skyldighet i det fall inga enskilda utbild- ningsanordnare etablerar sig på rimligt avstånd när det gäller sådana kurser som de sökande har rätt till.

Genomförs inte utredningens förslag till valfrihetssystem för sfi och för övriga komvux kommer allt fler kommuner lägga ut sfi och komvux på entreprenad eller upprätta egna valfrihets-, peng- eller kundvalssystem. Det blir ett väldigt spretigt system för vuxen- utbildningen. En del kommuner kommer att använda sig av lagen om offentlig upphandling. Ett förfarande som har flera nackdelar när det gäller kvalitet och uppföljning för den här typen av tjänster. Det kommer byggas upp ett antal olika kommunala valfrihets- system med olika upplägg och regelverk. Förutom att lagstift- ningen som reglerar den typen av upphandlingsförfarande är oklar, så försvåras en nationell uppföljning och kontroll. Med utred- ningens förslag skapas nationella valfrihetssystem som är reglerade i skollagen där det är Statens skolinspektion som ska godkänna utbildningsanordnarna som huvudmän för att dessa ska få bedriva undervisning. Det gör att kvaliteten och regelefterlevnaden kan följas upp i nationella system med kontroller och inspektioner.

Utredningen föreslår också att Arbetsförmedlingen ska få möj- lighet att upphandla sfi för personer med etableringsplan under förutsättning att detta sker buntat med arbetsmarknadspolitiska åtgärder som praktik, yrkessvenska och/ eller yrkesutbildning samt att det är godkända huvudmän som upphandlas. Detta förutsätter att valfrihetssystemet genomförs först eller samtidigt, eftersom det annars inte finns godkända huvudmän på marknaden. Ett alternativ till detta är att ge Arbetsförmedlingen möjlighet att upphandla utbildning ”motsvarande sfi” som finns att tillgå i dag. Utredningen anser dock att detta är ett sämre alternativ. Arbetsförmedlingen ansvarar för etableringsreformen men det har ibland varit svårigheter att samordna de insatser myndigheten själv har ansvar för med aktiviteter som ligger under kommunernas ansvar som sfi och samhällsorientering. Genom att ge Arbetsförmedlingen möjlighet att upphandla och samordna olika insatser hos en och samma utbildningsanordnare bör etablerings- processen kunna effektiviseras för den enskilde. Utredningens bedömning är att denna ordning endast blir aktuell för en mindre del av etableringsgruppen, åtminstone till en början. För de flesta kommer det fortfarande att vara effektivast och det bästa alternativet att Arbetsförmedlingen hänvisar till hemkommunen för sfi. Efterhand

Sammanfattning

SOU 2013:76

som Arbetsförmedlingen bygger ut sina rutiner och kontrakterar fler utbildningsanordnare kan en större andel av etableringsgruppen bli aktuell. Utredningens förslag innebär att Arbetsförmedlingen successivt kan pröva rutiner och utvidga den här möjligheten.

En sammanhållen utbildning

Kursplanerna för sfi och SvA grund har stora likheter. Dessa visar sig främst genom snarlika målbeskrivningar, betoning av språk- utbildning med fokus på kommunikation samt inkludering av läs- och skrivinlärning för individer med sådana behov.

För att tydliggöra vilken utbildning som kommer möta vuxna invandrare med behov av utbildning i svenska språket föreslår utred- ningen en sammanhållen utbildning i stället för dagens två utbild- ningar.

Utgångspunkten för utbildningen ska vara kursplanen för sfi. Skälet är att kursplanen för sfi har ett starkt fokus på individualisering, att språkutbildningen uttryckligen relaterar till det omgivande samhället samt fokuserar på språket i arbetslivet.

Eftersom den nya språkutbildningen ska bygga på kursplanen för sfi försvinner i stort behovet av den kurs i svenska som andraspråk som i dag erbjuds inom komvux på grundläggande nivå. Dock finns det innehåll i kursen som inte inkluderas i sfi-kurserna. Delar av detta innehåll, kan tillsammans med en fördjupning av det innehåll som berör läsning och analys av skönlitteratur och andra texter, bilda en ny kurs i svenska som andraspråk inom komvux på grundläggande nivå. Kursen ska förbereda för studier i kursen svenska som andra- språk 1 inom komvux på gymnasial nivå och den språkliga nivån ska inte tangera eller överlappa sfi-kursernas. Statens skolverk ges i uppdrag att ta fram en ny kursplan för denna kurs.

Utredningen föreslår också ett förändrat system för studie- vägarna i sfi. Startpunkten i de tre studievägarna ska vara olika och utgå ifrån elevernas olika behov och förutsättningar. Studieväg 1 ska innehålla kurserna A, B, C och D, studieväg 2 ska innehålla kurserna B, C och D och studieväg 3 ska innehålla kurserna C och D. Studievägarna byggs på detta sätt upp för att, på ett bättre sätt än i dag, säkerställa att utgångspunkten för utbildningen är den enskildes behov och förutsättningar. Eleverna behöver inte byta studieväg beroende av vilken kurs de studerar utan följer sin studie- väg hela vägen fram till slutmålet.

SOU 2013:76

Sammanfattning

Sfi i komvux

Inom vuxenutbildningen finns i dag ett förhållningsätt som speglar grund- och gymnasieskolans struktur. På många håll innebär detta att eleverna först ska bli klara med sfi innan de kan ta sig an komvux på grundläggande nivå för att först därefter få påbörja kurser inom komvux på gymnasial nivå. Ett sekventiellt synsätt som bygger på att studierna alltid ska genomföras på en nivå eller i en skolform i taget.

För att klara av att möta de behov dagens elever uppvisar behövs ett större mått av helhetssyn, flexibilitet och individanpassning inom vuxenutbildningen. Ett sådant förhållningssätt bör utgå från skollagens1 reglering av att utgångspunkten ska vara den enskildes behov och förutsättningar, vilket innebär att eleverna ska kunna välja de kurser de har behov av, helt oberoende av skolform eller nivå. Dessutom ska kurserna kunna studeras samtidigt om det bedöms bäst gynna den enskilde. Det saknas skäl till en fortsatt uppdelning av vuxenutbildningen i olika skolformer.

Mot den bakgrunden föreslår utredningen att sfi upphör som egen skolform och i stället placeras inom komvux som kommer bestå av tre separata delar: komvux på grundläggande nivå, på gymnasial nivå och i svenska för invandrare. Möjligheten till parall- ellitet i studierna kommer öka vid en samordning av sfi in i kom- vux. En gemensam lagstiftning tydliggör en starkare styrning mot en gemensam struktur.

Beträffande särvux menar utredningen att kursplanen i svenska som andraspråk på grundläggande nivå inte uppvisar samma lik- heter med kursplanen för sfi som kursplanen för svenska som andraspråk på grundläggande nivå inom komvux gör. Särvux- kursen har inte samma betoning på kommunikation som framför allt kursplanen i sfi men även kursplanen för svenska som andra- språk i komvux har. Kursplanen i särvux är inte heller kopplad till Gemensam europeisk referensram för språk: lärande, undervisning och bedömning (GERS) på samma sätt som de andra två kurs- planerna är. Detta förhållande motiverar, tillsammans med det mycket låga sfi-deltagandet bland särvux-elever, utredningen att inte föreslå sådana förändringar i kursplanen för svenska som andraspråk inom särvux på grundläggande nivå som föreslås för motsvarande kurs inom komvux.

120 kap. 2 § och 22 kap. 2 § skollagen.

Sammanfattning

SOU 2013:76

Flexibilitet och individanpassning

Utredningen har valt att använda begreppet flexibilitet för elevens möjligheter att välja och variera studietakt, tid och plats för studierna. Begreppet individanpassning har reserverats för möjlig- heterna att anpassa utbildningen efter elevens förkunskaper och studievana. Möjligheterna till flexibilitet och individanpassning blir allt viktigare.

Sfi ska vara maximalt flexibelt, det är inte varje individ som ska anpassa sig till en utbildning stöpt i en form. Det är utbildningen som ska anpassa sig till varje individ och dennes särskilda behov.

Eleverna måste ges möjlighet att anpassa studierna efter sin livs- situation i övrigt samt kunna förändra och anpassa studierna när förutsättningarna förändras.

Sfi-elevernas utbildningsbakgrund, övriga behov och förutsätt- ningar varierar kraftigt. Det är ett stort spann som ska täckas in. Utbildningen behöver därför anpassas till varje individ så att den enskilde kan genomföra utbildningen med bästa möjliga progres- sionstakt.

En tydlig författningsreglering är viktig för att kommuner och utbildningsanordnare ska förstå vilka krav som ställs på utbild- ningen och för att stärka Skolinspektionens möjligheter till tillsyn. Därför föreslår utredningen att en ny bestämmelse införs i skol- lagen med krav på att huvudmannen för utbildningen ska verka för att sfi erbjuds på tider som passar eleven.

Sfi-peng

Utredningen har övervägt ett antal olika alternativ för att öka möjligheten för individen att välja sfi-anordnare. Utredningen har funnit att lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) inte lämpar sig för ett system med valfrihet. De valfrihetsmodeller som vissa kommuner i dag tillämpar för sfi är inte reglerade genom lag eller annan författning och har inte blivit rättsligt prövade av domstol. I samband med införandet av lagen (2008:962) om val- frihetssystem framförde regeringen att rättsläget var oklart om hur valfrihetsmodeller förhåller sig till upphandlingslagstiftningen.

Mot denna bakgrund föreslår utredningen att ett system med sfi-peng ska regleras i författning, finansieras av kommunen och att prövningen av om enskilda utbildningsanordnare ska få bedriva sfi

SOU 2013:76

Sammanfattning

ska ligga på en statlig myndighet. Såväl finansieringen som pröv- ningen av enskilda utbildningsanordnare bör regleras i skolförfatt- ningarna. Ett sådant system gynnar bäst kvalitet, likvärdighet, individanpassning och flexibilitet i utbildningen.

Sfi-pengen ska följa eleven till den anordnare hen väljer. Beräk- ningen av sfi-pengen ska, liksom skolpengen i ungdomsskolan, utgå från kostnaderna i kommunens egen verksamhet. För att en enskild utbildningsanordnare ska få bedriva utbildning i sfi krävs att denna ska vara godkänd som huvudman för sfi enligt reglering i skollagen.

Utredningen föreslår att Skolinspektionen ska ansvara för att pröva och godkänna enskilda utbildningsanordnare som huvudmän för sfi. Ett godkännande ska ges om anordnaren bedöms ha förut- sättningar att följa skollagen och andra föreskrifter som gäller för sfi. Utredningen har övervägt om det skulle räcka med att anordnaren har betygsrätt, men har funnit att de krav som då skulle ställas på anordnarna inte skulle vara tillräckliga för att skapa förutsättningar för en likvärdig sfi av hög kvalitet. Utredningen föreslår därför att godkända enskilda utbildningsanordnare blir huvudmän för sfi. För att enskilda utbildningsanordnare fortfarande ska kunna tillhanda- hålla utbildning motsvarande sfi utanför skolväsendet för enskilda uppdragsgivares räkning föreslår utredningen att det i ett god- kännande som huvudman för sfi ska inkluderas den betygsrätt som i dag ger enskilda utbildningsanordnare rätt att bedriva utbildning och utfärda betyg i utbildning motsvarande sfi.

En viktig utgångspunkt för utbetalningens utformning har varit att modellen ska understödja elevernas progression och premiera betyg. Utredningen föreslår därför en peng med basfinansiering i början och som sedan utbetalas succesivt efter hand som eleven får godkänt betyg på de olika kurserna.

Skolverket ska meddela föreskrifter om vilket grundbelopp en kommun ska betala till en enskild utbildningsanordnare i de fall kommunen inte erbjuder sfi i egen regi.

En enskild utbildningsanordnare som är godkänd som huvud- man för sfi, ska ta emot och vara öppen för samtliga behöriga elever som har valt att studera hos utbildningsanordnaren. En utbild- ningsanordnare ska således inte kunna neka en elev plats med hän- visning till att det är fullt.

Det är viktigt att eleven ges möjlighet att påbörja utbildningen så snart som möjligt. Utredningen föreslår att huvudmannen för utbildningen ska vara skyldig att se till att utbildningen kan

Sammanfattning

SOU 2013:76

påbörjas så snart som möjligt från det att denne har fått information om valet och senast inom en månad från denna tidpunkt. Genom förslaget sker en harmonisering av de olika tidsgränser som tidigare har gällt beroende på om en elev tillhör etableringsgruppen eller inte.

Kommunernas ansvar

Enligt direktiven till utredningen ska kommunen även i fortsätt- ningen ha ansvaret för mottagandet av de sökande till sfi. Utred- ningen föreslår dock vissa förändringar som innebär att kom- munernas ansvar utökas och förtydligas.

De moment som ingår i kommunens mottagande är främst behörighetsbedömning, kartläggning av den sökandes studie- och yrkesbakgrund, bedömning av språkkunskaper, upprättande av den individuella studieplanen samt vägledning inför valet av utbild- ningsanordnare. Det är viktigt att dessa moment inte fördröjs. Utredningen föreslår därför att hemkommunen ska se till att en sökande kan välja en utbildningsanordnare så snart som möjligt efter det att en ansökan om att delta i sfi har getts in.

Kommunerna ska fortsatt vara skyldiga att erbjuda sfi till de personer som har rätt att delta i utbildningen. Ett införande av ett valfrihetssystem med fler än kommunerna som huvudmän förändrar kommunernas skyldighet att tillhandhålla utbildningen. I och med inträdet av nya aktörer som huvudmän saknas skäl att fortsatt ställa krav på kommunal huvudman för vuxenutbildningen motsvarande dagens reglering i skollagen. Förändringen innebär att det fortsatt ska vara möjligt för kommunerna att bedriva verksamhet som kom- munal huvudman som alternativ till enskilda huvudmän i valfri- hetssystemet i den egna kommunen. Det är kommunen som själv fattar beslut om i vilka situationer den ska bedriva utbildning som kommunal huvudman. Om det i kommunen eller på rimligt avstånd i annan kommun inte finns någon enskild utbildningsanordnare som godkänts som huvudman för utbildningen ska kommunen fortsatt tillhandahålla utbildningen.

Enligt utredningens förslag ska den som är behörig att delta i sfi kunna välja att studera hos en enskild utbildningsanordnare som godkänts som huvudman för sfi, oavsett var i landet denne är eta- blerad. För att individen ska kunna göra ett adekvat val av utbildnings- anordnare föreslås att hemkommunens vägledning är aktiv och utgår från individens behov och förutsättningar. Vissa utbildnings-

SOU 2013:76

Sammanfattning

anordnare ska kunna diskuteras fram som särskilt lämpliga. Kom- munen måste dock alltid vara konkurrensneutral och valet måste alltid vara individens.

I samband med vägledningen ska en individuell studieplan upp- rättas. Det är viktigt att studieplanen är ett levande dokument som sedan följer med eleven till den utbildningsanordnare denne valt. Studieplanen ska stödja elevens kunskapsutveckling och möjlighet att kombinera utbildningen med andra aktiviteter. Utredningen föreslår därför att innehållet i studieplanen utvidgas i förhållande till vad som gäller i dag, bl.a. med information om den kartläggning som gjorts av individens utbildnings- och yrkesbakgrund, elevens kunskapsutveckling, behov av individanpassning och flexibilitet samt skälen för eventuella studieavbrott eller utbildningens upphörande på grund av otillräcklig progression och byte av utbildnings- anordnare. Utredningen föreslår vidare att den individuella studie- planen kontinuerligt ska följas upp och inte endast revideras vid behov och att hemkommunen ska ansvara för att erbjuda studie- och yrkesvägledning inför studiernas början. Detta gör att utred- ningen också anser att det ska vara hemkommunen som ansvarar för upprättandet av studieplanen och inte som i dag rektorn. Det är viktigt att tydligt särskilja de olika ansvar som ligger på kommunen respektive utbildningsanordnaren. Utredningen vill poängtera att det alltid är kommunen som ansvarar för de aktiviteter som är kopplade till olika vägledningsinsatser. Det vill säga ansvara för säkerställandet av en helhetssyn i elevens utbildningssituation. Ansvaret för det kontinuerliga studieplansarbetet bör ligga på rektor hos utbildningsanordnaren vilket innebär att utbildnings- anordnaren ansvarar för allt arbete med studieplanen som har med det dagliga genomförandet av studierna att göra.

Avbrott och tidsgränser

I ett valfrihetssystem ska det vara möjligt att välja en annan utbild- ningsanordnare om eleven inte är nöjd med kvalitet, upplägg, individanpassning eller annat hos den utbildningsanordnare i vars utbildning eleven deltar. I princip ska eleven inte behöva motivera varför ett omval görs, utan det bör beviljas utan särskild prövning.

Utredningen anser att det inte ska införas en tidsgräns för möjligheten att delta i sfi. Rätten att delta i studierna ska i stället avgöras utifrån elevens möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen

Sammanfattning

SOU 2013:76

och utifrån dennes progression i utbildningen. Möjligheten att ute- sluta en elev från sfi på dessa grunder finns redan enligt dagens regelverk. Enligt utredningens erfarenhet tillämpas dock bestäm- melsen inte på det sätt som är avsett. Orsaken till detta anses till stor del vara att det ofta saknas tillräcklig dokumentation för att visa att progressionen inte har varit tillfredsställande. Genom utredningens förslag att den individuella studieplanen ska innehålla information om elevens kunskapsutveckling och de stödåtgärder den enskilde har behov av finns det förutsättningar att använda bestämmelsen om utbildningens upphörande på det sätt som är avsett. Dessutom föreslår utredningen att Skolverket ska utfärda stödmaterial för hur bedömningen bör göras av om en elev ska avstängas från utbildningen på grund av otillräcklig progression.

Det är inte ovanligt att sfi-elever gör avbrott i utbildningen. Enligt dagens bestämmelser krävs det särskilda skäl för att den som har gjort ett avbrott ska ha rätt att återuppta studierna. Utred- ningen föreslår i stället att en elev som har kommit överens om ett studieavbrott med utbildningsanordnaren automatiskt ska ha rätt att återuppta studierna. Särskilda skäl ska endast krävas om en överenskommelse inte har nåtts. En sådan ordning anses skapa incitament till en dialog som kan leda till andra lösningar än ett avbrott.

Tillsyn, kvalitetsgranskning m.m.

Syftet med tillsyn är att kontrollera om den granskade verksam- heten uppfyller de krav som följer av gällande författningar. En statlig tillsyn ökar förutsättningarna för en utbildning av hög kvalitet och bidrar till en likvärdig sfi oavsett vem som är huvudman för utbildningen. Utredningen föreslår därför att Skolinspektionen ska ha tillsynsansvar över enskilda utbildningsanordnare som har godkänts som huvudmän för sfi. Tillsynen föreslås vara utformad i enlighet med det tillsynsansvar Skolinspektionen har för övrig utbildning inom skolväsendet. Det innebär att Skolinspektionen har vissa befogenheter och kan tillämpa vissa ingripanden vid tillsynen, såsom sanktioner och återkallande av ett tillstånd.

Utredningen föreslår vidare att enskilda utbildningsanordnare som bedriver sfi ska kvalitetsgranskas av Skolinspektion. En sådan granskning görs av några slumpvis utvalda skolor inom avgränsade områden för att visa på styrkor och svagheter. Det kan exempelvis

SOU 2013:76

Sammanfattning

avse rektorns roll eller hur skolan arbetar med elevers kunskaps- utveckling.

Utbildningsanordnarna ska också ingå i den nationella upp- följning och utvärdering av utbildning och annan verksamhet som Skolverket ansvarar för. Därmed följer också en uppgiftsskyldighet för utbildningsanordnarna.

Enskilda utbildningsanordnare ska vara skyldiga att ha ett systematiskt kvalitetsarbete och rutiner för klagomålshantering. Syftet med kvalitetsarbetet är att det ska leda till förbättringar av utbildningen.

Den kommun där verksamheten är belägen ska ha insynsrätt i den verksamhet som bedrivs av en enskild utbildningsanordnare som har godkänts som huvudman för sfi.

Valfrihet i komvux

Förslagen som rör valfrihetssystem för komvux tar sin utgångs- punkt i de förslag som lämnas till ett valfrihetssystem för sfi. Ibland är valfrihetssystemet för grundläggande och gymnasial nivå inte helt sammanfallande med vad som föreslås gälla för sfi. Det är de förslag som skiljer sig från sfi som sammanfattas i detta avsnitt.

I skollagen anges att hemkommunen ansvarar för att de som har rätt att delta i en utbildning och önskar delta i den, också får det. Kommunerna ska sträva efter att därutöver erbjuda utbildning på gymnasial nivå som svarar mot efterfrågan och behov. Detta gör att kommunen behöver tydliggöra inriktningen och omfattningen av komvux. Kommunen ska årligen fastställa och offentliggöra inrikt- ningen och omfattningen av sitt utbud av komvuxkurser. Utbild- ningsanordnarna behöver känna till detta eftersom det utgör en grund för deras etablering och verksamhet i kommunen. Även den enskilde behöver veta vilka resurser hen har rätt och möjlighet till.

Ansvaret för mottagning och antagning är uppbyggt på samma sätt för grundläggande nivå som för sfi. Systemet för gymnasial nivå är delvis annorlunda uppbyggt med anledning av att det i de flesta sammanhang saknas rätt till utbildning liknande den för grundläggande nivå och sfi. Vid ansökan stäms det av om de sökta kurserna ingår i kommunens utbildningsutbud och utifrån det avgör kommunen sitt åtagande att svara för kostnaderna för de sökta kurserna. Kommunens beslut om mottagande bygger således inte enbart på en bedömning av den sökandes behörighet utan ett

Sammanfattning

SOU 2013:76

beslut om åtagande att svara för utbildningskostnaderna inkluderas också.

Utredningen föreslår att kommunerna fastställer ersättnings- belopp för samtliga kurser man avser erbjuda, men för kurser som omfattas av rättighetslagstiftning ska staten fastställa nationella minimibelopp. För dessa kurser kan kommunen fastställa en högre ersättning än den staten föreslagit men aldrig en lägre. Kom- munerna har full frihet att organisera prissättningen per enskild kurs eller genom indelning i olika kursgrupper. Kommunen måste kunna redovisa utgångspunkterna för ersättningsbeloppens storlek som så långt som möjligt ska utgå från de faktiska kostnaderna i kommunens egen verksamhet.

Utredningen föreslår en incitamentsstruktur där delar av ersätt- ningen till den enskilda utbildningsanordnare utfaller först när eleven uppnår ett godkänt betyg. Sker inte detta betalas inte den delen av ersättningen ut. 70 procent av kursens totala ersättning ska betalas till den enskilda utbildningsanordnaren löpande under utbildningen gång. Övriga 30 procent betalas ut när eleven erhållit ett godkänt betyg i kursen.

Utredningen menar att den möjlighet till interkommunal ersätt- ning som kommunerna har i dag inte går att kombinera med ett valfrihetssystem. I ett sådant system är det eleven som själv ska välja en enskild utbildningsanordnare. Hemkommunen kan ha komvux i egenregi och blir då valbar. Men andra kommuner än hemkommunen ska inte konkurrera i valfrihetssystemet vid sidan av de enskilda utbildningsanordnarna. Då uppstår konkurrenshinder som försvårar för enskilda huvudmän att etablera sig och det finns risk för att kommunerna börjar agera kommersiellt. Utredningen anser att detta inte förändrar kommunernas möjlighet till individuella lös- ningar. I de fall valfrihetssystemet inte klarar att lösa individernas utbildningsbehov blir det fullt möjligt för kommunerna, även med det system som föreslås, att samverka vad avser komvux genom kommunalförbund, gemensam nämnd eller samverkansavtal.

Sfi för etableringsgruppen

Det finns fördelar med att Arbetsförmedlingen ges möjlighet att upphandla sfi för nyanlända som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (etablerings- lagen). Myndigheten får då möjlighet att på ett helt annat sätt än

SOU 2013:76

Sammanfattning

i dag samordna och anpassa sfi med andra arbetsmarknadsinriktade insatser. Utredningen föreslår att det ska vara möjligt för Arbetsförmedlingen att upphandla sfi i kombination med arbets- marknadspolitiska åtgärder som kan planeras i samband med upp- rättandet av etableringsplanen och bedöms lämpliga för den nyanlände. Upphandlad sfi blir aktuell om det bedöms effektivt och lämpligt för den enskilde att genomgå flera olika etablerings- insatser från en och samma leverantör. Det kan även finnas andra insatser som är lämpliga att kombinera i detta sammanhang, t.ex. arbetspraktik. Det blir då också möjligt att rikta in språkutbild- ningen mot ett visst yrkesområde eller samla personer med samma yrkes- eller utbildningsbakgrund.

De enskilda utbildningsanordnare som kan upphandlas av Arbetsförmedlingen ska vara godkända huvudmän enligt vad som gäller för förslaget om valfrihetssystem. Utredningen föreslår att Arbetsförmedlingens möjlighet att upphandla sfi regleras i en egen lag.

Samverkan

Det blir inte möjligt för kommunerna att bedriva vuxenutbildning på entreprenad med bibehållet huvudmannaskap när det införs ett valfrihetssystem. Det är inte möjligt att blanda olika upphandlings- former för samma tjänst på samma marknad. Priskonkurrensen skulle då kunna sättas ur spel. Det kan dock uppstå situationer då ingen enskild utbildningsanordnare etablerar sig i valfrihetssystemet för att driva vissa av de kurser som en kommun eller en samverkande region tagit med i sitt utbildningsutbud. Detta förväntas främst gälla gymnasiala yrkeskurser med hög specialisering där få eller inga enskilda utbildningsanordnare har tillräcklig kompetens för att genomföra utbildningen. I sådana fall skulle en kommun stå helt utan utförare av de efterfrågade kurserna. Utredningen föreslår att rätten för kommuner, landsting och enskilda huvudmän att med bibehållet huvudmannaskap sluta avtal med en enskild fysisk eller juridisk person om att utföra uppgifter inom komvux (entreprenad) begränsas till uppgifter som avser undervisning i ämnen på gymnasial nivå som har en yrkesinriktad profil. För sfi ser utredningen inget behov av en entreprenadmöjlighet eftersom flera enskilda utbildnings- anordnare bedöms etablera sig inom ramen för valfrihetssystemet.

Sammanfattning

SOU 2013:76

Konsekvenser av förslagen

Utredningens förslag får konsekvenser för elever i kommunal vuxenutbildning, kommuner, enskilda utbildningsanordnare och statliga myndigheter.

Förslagen om ett valfrihetssystem inom komvux innebär att eleverna själva kommer att kunna välja mellan fler utbildnings- anordnare jämfört med i dag. Eleverna kommer att få ökade möjlig- heter att hitta mer individualiserade lösningar inom ramen för ett bredare och mer varierat utbildningsutbud. Utredningens bedömning är att den incitamentsbaserade ersättningen till enskilda utbildnings- anordnare kommer att påverka elevernas progressionstakt i positiv riktning inom sfi. På grundläggande och gymnasial nivå förväntas fler elever nå kursernas kunskapskrav.

För kommunerna innebär ett valfrihetssystem inom komvux att enskilda utbildningsanordnare kan bli godkända som huvudmän för utbildningen och etablera sig i kommunen. Detta kan påverka hur kommunerna kommer att organisera sin egen verksamhet. Skyldig- heten att tillhandahålla rättighetsstyrd utbildning inom komvux kvarstår dock för kommunerna om inte utbildningen på ett rimligt vis finns tillgänglig hos en enskild huvudman.

Det föreslagna valfrihetssystemet med statligt godkännande av enskilda utbildningsanordnare som huvudmän innebär att upp- handling av utbildning enligt LOU inte blir aktuell. De föreslagna ersättningsmodellerna för sfi respektive grundläggande och gym- nasial nivå innebär minskad administration för kommuner som i dag upphandlar utbildningen. Kommuner som inte upphandlar utbildning i dag kan behöva utveckla administrativa system för utbetalning av ersättning till enskilda utbildningsanordnare. Erfaren- het av detta finns i de flesta kommunerna bl.a. från utbetalning av ersättning till fristående skolor.

Kommunerna har i dag kostnadsansvaret för komvux oavsett om utbildningen bedrivs i egen regi eller upphandlas. Ersättningsnivåer i valfrihetssystemet ska fastställas av kommunerna med kommunens kostnad för den egna verksamheten som utgångspunkt. Förslagen om valfrihetssystem bedöms bli kostnadsneutrala för kommunerna eftersom det inte medför någon förändring av antalet genomförda utbildningar eller förändrade kostnadsnivåer för de enskilda utbild- ningarna.

Integration och egenförsörjning är viktiga mål för utbildnings- insatserna. Sammantaget bör förslagen leda till positiva samhälls-

Summary

SOU 2013:76

Introduction

The Inquiry hereby submits proposals for reforms in all the issues covered by the remit. Our ambition has been to put forward a proposal that can be implemented both as part of a single integrated reform as well as in each area independently. This ambition has been reached apart from when it comes to the scope for the Public Employment Service to procure Sfi. Certain modifications to the Inquiry's proposals are needed in order to implement that part of the reform independently.

The Inquiry proposes that Sfi and Swedish as a second language on the basic level (SvA grund) within komvux be merged into a single programme. The Inquiry proposes that Sfi be the only basic education in the Swedish language for adult immigrants.

This changes the basic conditions for maintaining Sfi as a separate form of education. There is a lot to be gained from integrating most of the adult education into the school system as an integrated form of education. It could make things easier for students to receive an individualised education by studying Sfi in parallel with subjects at both basic secondary and upper secondary level adult education depending on their prerequisites and prior knowledge.

The Inquiry proposes a national freedom-of-choice system for komvux regulated in the Swedish Education Act. A free-choice system is aimed at achieving better quality and a wider range of educational programmes, and hence more options for the students, as a result of more education providers establishing themselves in competition. The free-choice system for Sfi will be adapted entirely to the prerequisites and progress of the students. This opens the door for a strongly incentive-based disbursement structure in which the Sfi education voucher can be disbursed retroactively once the student has achieved a pass grade in the various courses. The other parts of komvux are still more strictly controlled by the credits awarded on the courses linked to time, which makes a more continuous disbursement structure necessary, although the Inquiry’s proposal means that a certain proportion of the remuneration is pay- able once pass grades have been achieved for these parts of komvux as well.

Even though the free-choice and remuneration systems will be designed slightly differently for Sfi and for basic secondary and upper secondary komvux respectively, the integration into a single form of education should significantly increase the scope for combining Sfi with other komvux courses. If the free-choice system

SOU 2013:76

Summary

proposed by the Inquiry is implemented, it will lead to most of the education providers who establish themselves in a municipality offering a wider range of komvux courses, which will in turn make it possible for students to study Sfi and other komvux courses under the auspices of the same governing body. Education providers will also be able to specialise in Sfi for students who only request a Sfi programme. It will also be possible to implement the Sfi education voucher proposal and hold back on decisions on other komvux matters.

The municipalities will continue to have a responsibility for receiving the students and for decisions on eligibility, and will have an extended responsibility for guidance, for example prior to students choosing their preferred education provider. The municipalities will also retain the option of offering education under their own management. This will be an obligation in cases where no private education providers establish themselves within a reasonable distance as regards the courses to which applicants are entitled.

If the Inquiry’s proposal for a free-choice system for Sfi and for other komvux education is implemented, an increasing number of municipalities will contract out Sfi and komvux or will establish their own free-choice, voucher systems or customer-choice systems. This will give rise to a very disorganised adult education system. Some municipalities will utilise the Public Procurement Act - a procedure that has several drawbacks as regards quality and monitoring of this type of service. A plethora of municipal free-choice systems with different designs and regulatory frameworks will be built up. In addition to the legislation that regulates this type of procurement procedure being unclear, this also makes national monitoring and control more difficult. The Inquiry’s proposal will create a national free-choice system regulated in the Swedish Education Act, pursuant to which the National School Inspectorate will approve the education providers as governors so that they can run programmes. This means that both quality and regulatory compliance can be monitored in national control and inspection systems.

The Inquiry also proposes that the Swedish Public Employment Service be given the option of procuring Sfi for new arrivals with introduction plans provided that this is tied to other employment policy measures such as work experience, vocational Swedish and/or vocational training and provided that approved governors are procured. This presupposes that the free-choice system is implemented first or at the same time; otherwise there will be no

Summary

SOU 2013:76

approved governors on the market. An alternative to this is to give the Public Employment Service the option of procuring “Sfi- equivalent” programmes, which are already currently available. The Inquiry considers this to be a poorer alternative, however. The Public Employment Service is responsible for the introduction reform but difficulties have sometimes occurred when trying to coordinate the measures for which the Service itself is responsible with the activities that come under the municipalities’ responsibility such as Sfi and civic orientation. Giving the Public Employment Service the option of procuring and coordinating different measures at the same education provider should lead to a more effective introduction process for the individual. It is the Inquiry’s assess- ment that this arrangement will only be relevant for a small proportion of the introduction group, at least in the beginning. For most municipalities, the most effective and best alternative will still be for the Public Employment Service to refer students to their home municipality for Sfi. As the Public Employment Service extends its routines and contracts more education providers, a greater proportion of the introduction group may become relevant. Under the Inquiry’s proposal, the Public Employment Service will be able to test routines and expand this option gradually.

An integrated programme

The syllabuses for Sfi and Swedish as a second language within komvux at the basic level (SvA grund) have a great deal in common. For example, they have similar set goals, the same emphasis on language education focusing on communication and they both include literacy skills for individuals who need them.

In order to clarify what kind of education will be available to adult immigrants who need tuition in the Swedish language, the Inquiry proposes an integrated Swedish language programme for adult immigrants instead of the two programmes available today.

The current Sfi syllabus shall be the starting-point for this new programme. The reasons for this are that the Sfi syllabus has a strong focus on individualisation, that the language tuition explicitly relates to the surrounding society and that it focuses on language use in working life.

The fact that the new language programme is to be based on the Sfi syllabus will eradicate most of the need for Swedish as a second language course which is currently offered within komvux at the

SOU 2013:76

Summary

basic level. There is, however, content in the latter programme that is not included in Sfi courses. Some of this content can, in com- bination with a specialisation of the content that concerns reading and analysis of literature and other texts, form a new course in Swedish as a second language within komvux at the basic level. The course shall prepare students for Swedish as a second language 1 within komvux at the upper secondary level and the language level shall not coincide with or overlap that of the Sfi courses. The National Agency for Education shall be tasked with developing a new syllabus for this course.

The Inquiry also proposes a modified system for study paths in Sfi. The starting-point for the three study paths shall be different and be based on the varying needs and prerequisites of the students. Study Path 1 shall include Courses A, B, C and D, Study Path 2 shall include courses B, C and D and Study Path 3 shall include courses C and D. The study paths are built up in this way so as to ensure that the education is based first and foremost on needs and prerequisites of the individual, in a better way than is currently the case. The students don’t have to change study paths depending on which course they are studying but can instead follow their study path all the way to the final objective.

Swedish for immigrants (Sfi) in komvux

The current approach in adult education reflects the structure of the Swedish compulsory school and upper secondary school system. In many respects, this means that students have to finish their Sfi studies before they can tackle komvux at the basic level and only after that start courses in komvux at upper secondary level. A sequential approach based on studies being completed one level or in one form of education at a time.

To successfully meet the requirements of today’s students, a more holistic view needs to be taken within the adult education system, along with a greater degree of flexibility and individualisation. Such an approach should be based on the regulation laid down in the Swedish Education Act1 stating that the starting-point shall be the needs and prerequisites of the individual, which means that students must be able to choose the courses they need, entirely independent of form of education or level. Furthermore, it shall be

1 Education Act, 2010:800, Chapter 20, Section 2, Chapter 22, Section 2.

Summary

SOU 2013:76

possible to study courses simultaneously if this is deemed to be in the best interest of the individual. There is no reason why adult education should continue to be divided up into different forms of education.

In light of this, the Inquiry proposed that Sfi be discontinued as a separate form of education and is instead integrated into komvux, which will in future consist of three distinct components: komvux at the basic level, komvux at the upper secondary level and Swedish for immigrants (Sfi). Integrating Sfi into komvux in this way will provide greater scope for parallel studies. Integrated legislation clarifies more robust governance towards a common structure.

As regards särvux, the Inquiry deems that the syllabus for Swedish as a second language at the basic level does not have the same similarities with the syllabus for Sfi as the syllabus for Swedish as a second language at the basic level within komvux has. The särvux course does not have the same emphasis on communication as in particular the syllabus for Sfi but also the syllabus for Swedish as a second language in komvux has. Neither is the särvux syllabus linked to the Common European Framework of Reference for Languages: Learning, Teaching, Assessment (CEFR) in the same way as the other two syllabuses are. Together with the very low rate of participation in Sfi among särvux students, these circumstances provide motivation for the Inquiry not to propose such changes to the syllabus for Swedish as a second language within särvux at the basic level as are proposed for the corresponding course within komvux.

Flexibility and individualisation

The Inquiry has chosen to use the concept of flexibility to describe the student’s scope for choosing and varying the pace, time and place of his or her studies. The concept of individualisation has been set aside to describe the scope for adapting the education to the student’s prior knowledge and experience of studies. The scope for flexibility and individualisation is becoming increasingly important.

Sfi shall have maximum flexibility; it should not be up to each individual to adapt to an educational programme moulded into one single form. It is instead the educational programme that shall adapt to each individual and his or her special needs.

SOU 2013:76

Summary

The students must be given the possibility to adapt their studies to their lives otherwise and to be able to change and adapt their studies when their circumstances change.

The educational background, other needs and prerequisites of Sfi students vary considerably. A wide array of students needs to be covered. The education must therefore be adapted to each individual so that he or she can complete it at the best possible rate of progress.

Clear statutory regulations are important so that municipalities and education providers understand what demands are placed on the education and in order to strengthen the School Inspectorate’s supervision capabilities. The Inquiry therefore proposes a new provision be introduced into the Education Act stipulating a requirement for the governing body of an educational programme to offer Sfi at times that suit the student.

The Sfi education voucher

The Inquiry has considered a number of different alternatives to increase the scope for the individual to choose his or her preferred Sfi provider. The Inquiry has found that the Public Procurement Act (2007:1091) is not compatible with a free-choice system. The free-choice models currently applied by certain municipalities for Sfi are not regulated by law or any other statute and have not been tested in court. In connection with the introduction of the Swedish Act (2008:962) on free-choice systems, the Government stated that the legal position was unclear as to whether free-choice models relate to the procurement legislation.

In light of this, the Inquiry proposes that a Sfi education voucher system shall be statutorily regulated and funded by the municipality, and that a central agency should be tasked with assessing whether private education providers should be allowed to run Sfi courses. Both the funding and the assessment of private education providers should be regulated in the educational legislation. Such a system would be the best way of ensuring quality, equity, individualisation and flexibility in the education.

The Sfi education voucher shall accompany the student to his or her preferred provider. The Sfi education voucher shall be calculated in the same way as the existing mainstream school sum, i.e. based on the costs of the municipality’s own activities. Before a private education provider is allowed to run an educational programme, he

Summary

SOU 2013:76

or she must first be approved as a governor for Sfi in accordance with the provisions in the Education Act.

The Inquiry proposes that the National Schools Inspectorate be responsible for assessing and approving private education providers as governors for Sfi. Approval shall be granted if the provider is deemed to have the capacity to comply with the Education Act and other regulations governing Sfi. The Inquiry has considered whether it would be sufficient if the provider had the right to award grades, but has found that the demands that would then be placed on providers would not be sufficient to create the conditions for equitable Sfi programmes of high quality. The Inquiry therefore proposes that approved private education providers be governors for Sfi. So that private education providers will still be able to provide privately commissioned education programmes equivalent to Sfi outside the education system, the Inquiry proposes that the right to award grades that currently entitles private education providers to run courses and award grades in educational programmes equivalent to Sfi shall be included in an approval as a governor for Sfi.

An important starting-point for the design of the disbursement system has been that the model must support the students’ progress and put a premium on grades. The Inquiry therefore proposes a voucher system with basic funding to start with and which is then disbursed gradually as the student gains pass grades in the various courses.

The National Agency for Education shall issue regulations governing the basic amount a municipality is to pay to a private education provider in those cases when the municipality does not offer Sfi under its own management.

A private education provider approved as a governor for Sfi shall receive and be open for all eligible students who have chosen it as their preferred provider. In other words, an education provider shall not be able to refuse a student a place on a course using the excuse that it is full.

It is important that the student is giving the option of starting the programme as soon as possible. The Inquiry proposes that the governor of the programme shall be obliged to ensure that students can start the programme as soon as possible after they have received information on their choice and no later than one month after this date. This proposal will harmonise the different time limits that have previously applied depending on whether a student belongs to the introduction group or not.

SOU 2013:76

Summary

The municipalities’ responsibility

According to the Inquiry’s terms of reference, the municipality shall continue to have the responsibility for receiving Sfi applicants. However, the Inquiry proposes certain changes that will expand and clarify this responsibility.

The elements that are included in the municipality’s reception process are primarily an eligibility assessment, analysis of the applicant’s educational and vocational background, assessment of his or her language skills, establishment of an individual study plan and guidance prior to the student’s choice of education provider. It is important that these elements are not delayed. The Inquiry therefore proposes that the home municipality be obliged to ensure that an applicant can choose an education provider as soon as possible after an application to participate in Sfi has been submitted.

Municipalities shall continue to be obliged to offer Sfi to those who are entitled to participate in it. The introduction of a free- choice system with a greater number of governors in addition to the municipalities changes the municipalities’ obligation to provide the education. With the arrival of new actors as governors, there is no longer any reason to maintain the requirement for a municipal governor for adult education equivalent to the current regulation laid down in the Education Act. This change implies that it shall still be possible for the municipalities to conduct activities as a municipal governor as an alternative to private governors in the free-choice system in their own municipality. It is the municipality itself that decides in which situations it shall run educational programmes as a municipal governor. If there is no private education provider in the municipality or in another municipality within a reasonable distance who is an approved governor, the municipality shall continue to provide the education.

According to the Inquiry’s proposal, a person who is eligible to participate in Sfi shall be able to choose to study at a private education provider who has been approved as a governor for Sfi, regardless of where this provider is located in the country. To enable the individual to make an informed choice of education provider, it is proposed that the home municipality be obliged to provide active guidance based on the individuals needs and circumstances. It shall be possible to identify certain education providers as particularly suitable. The municipality must however never affect competition and the choice must always be the individual’s.

Summary

SOU 2013:76

An individual study plan shall be established in connection with the guidance. It is important that the study plan is an evolving document that then accompanies the student to the education provider of his or her choice. The study plan shall support the student’s skills development and help her or him to combine the education with other activities. The Inquiry therefore proposes that the content of the study plan be expanded in relation to what is currently applicable, e.g. adding information on the analysis of the student’s educational and vocational background as well as their skills development, need for individualisation and flexibility and the reasons for any interruption in their studies or discontinuation of them as a result of insufficient progress or change of education provider. The Inquiry also proposes that the individual study plan be continuously monitored and not just revised when necessary and that the home municipality be responsible for offering study and vocational guidance prior to the start of the studies. This means that the Inquiry is also of the opinion that the home municipality shall be responsible for establishing the study plan and not, as is currently the case, the school principal. It is important to clearly separate the different responsibilities that lie with the municipality and the education provider respectively. The Inquiry wishes to point out that it is always the municipality that is responsible for the activities linked to various guidance activities. In other words, the municipality is responsible for ensuring a holistic view of the student’s educational situation is taken. The responsibility for the continuous development of the study plan should lie with the principal of the education provider, which means that the education provider is responsible for all the work done on the study plan that has to do with its day- to-day implementation.

Study discontinuation and time limits

In a free-choice system, it shall be possible to choose a different education provider if the student is not satisfied with the quality, design, individualisation or other aspect of the programme he or she is attending at a particular provider. In principle, the student should not have to motivate his or her decision to change provider; instead it should be granted without special consideration.

The Inquiry finds that a time limit for the option of participating in Sfi should not be introduced. The right to participate in the studies shall instead be determined based on the student’s capacity to

SOU 2013:76

Summary

benefit from the education and on the progress she or he makes. The scope for excluding a student from Sfi on these grounds already exists in the current regulatory framework. In the Inquiry’s experience, the provision is not being applied as intended. The cause of this seems to be that there is often insufficient documentation proving that the student has made unsatisfactory progress. As a result of the Inquiry’s proposal to ensure that the individual study plan contains information on the student’s skills development and the support measures the individual needs, the conditions will be in place to use the provision on exclusion/cessation of studies in the way it was originally intended. Furthermore, the Inquiry proposes that the National Agency for Education issue support material for how to assess whether a student is to be suspended from a programme due to unsatisfactory progress.

It is not uncommon for Sfi students to interrupt their studies. According to the current provisions, special grounds are required before a student who has interrupted their studies is entitled to start studying again. The Inquiry proposes instead that a student who has agreed on a study interruption with the education provider shall automatically be entitled to restart their studies. Special grounds shall only be required if agreement has not been reached. It is considered that such an arrangement will create the incentive for a dialogue that can lead to solutions other than a study interruption.

Supervision, quality control, etc.

The objective of supervision is to check whether the activity under review fulfils the requirements laid down in the applicable statutes. Central government supervision provides the prerequisites for high quality education programmes and helps to make Sfi equitable regardless of who the programme governor is. The Inquiry therefore proposes that the National Schools Inspectorate be responsible for the supervision of private education providers who have been approved as Sfi governors. It is proposed that the supervision be designed in accordance with the supervisory responsibility which the Schools Inspectorate already has for other types of education within the school system. This means that the Schools Inspectorate will have certain powers and have various courses of action at its disposal, including imposing sanctions and revoking permits.

Summary

SOU 2013:76

The Inquiry also proposes that private education providers who run Sfi programmes be inspected for quality by the Schools Inspectorate. Such an inspection shall be made of a few randomly selected schools within a certain limited area to demonstrate strengths and weaknesses. This may refer to the principal’s role or how the school develops the students’ skills.

The education providers shall also be included in the national monitoring and evaluation system for education and other activities for which the National Agency for Education is responsible. This will also impart on the education providers an obligation to provide information.

Private education providers shall be obliged to do systematic quality work and have routines for dealing with complaints. The aim of the quality work is for it to lead to improvements in the education.

The municipality in which the activities take place shall have the right to scrutinise the activities of a private education provider who have been approved as an Sfi governor.

Free choice in komvux

The proposals concerning the free-choice system for komvux are based on the proposals submitted for a free-choice system for Sfi. The free-choice system for basic and upper secondary level is sometimes not entirely commensurate with what is proposed to apply to Sfi. It is the proposals that differ from the Sfi proposals that are summarised in this section.

The Education Act states that the home municipality is responsible for ensuring that a person who is entitled to participate in an educational programme and wishes to participate can actually do so. The municipalities shall also strive to offer education at upper secondary level that corresponds to the demand and need. The municipality therefore needs to clarify the focus and scope of komvux. Every year, the municipality shall establish and publicise the focus and scope of the range of komvux courses it offers. Education providers need to be aware of this as it constitutes a basis from their establishment and activities in the municipality. The individual also needs to know which resources he or she is entitled to and can utilise.

The responsibility for reception and admission is built up in the same way for the basic level komvux as it is for Sfi. The system for upper secondary komvux is designed slightly differently since in most cases there is no mandatory right to education similar to the

SOU 2013:76

Summary

one for basic level komvux and Sfi. Upon application, it is to be determined whether the courses applied for are included in the municipality’s range of programmes and, based on this, the municipality shall then decide to what extent it shall undertake to meet the costs of the courses applied for. The municipality’s decision on reception is not therefore based purely on an assessment of the applicant’s eligibility but a decision on the municipality’s undertaking to meet the costs of the education is also included.

The Inquiry proposes that the municipalities establish remuneration amounts for all the courses they intend to offer, but central government shall set minimum amounts for courses that are covered by rights legislation. For these courses, the municipality may set a higher but never a lower remuneration amount than that proposed by central government. The municipalities have complete freedom to price courses individually or by dividing them up into different course groups. The municipality must be able to justify the size of the remuneration amounts, which, as far as possible, shall be based on the actual costs incurred by the municipality for its own activities.

The Inquiry proposes an incentive structure in which parts of the remuneration to the private education provider are payable only once the student has achieved a pass grade. If this does not occur, that part of the remuneration will not be disbursed. 70 percent of the total remuneration for the course is to be paid to the private education provider at regular intervals during the course of the programme. The remaining 30 percent is disbursed once the student has been awarded a pass grade on the course.

It is the Inquiry’s opinion that the option of inter-municipal remuneration which is currently open to the municipalities cannot be combined with a free-choice system. In such a system, it is the student her/himself who chooses a private education provider. The home municipality can organise its own komvux programmes and hence becomes one of the options the student can choose. But municipalities other than the home municipality are not to compete in the free-choice system beside private education providers. This impedes competition and makes it more difficult for private governors to establish themselves and there is a risk of the municipalities starting to act in a commercial capacity. The Inquiry is of the opinion that this does not alter the scope of the municipalities for individual solutions. In cases where the free-choice system does not manage to meet the educational needs of the individuals, it will be entirely possible for

Summary

SOU 2013:76

the municipalities, even under the proposed system, to cooperate on komvux through local authority associations, joint committees or collaborative agreements.

Sfi for the introduction group

It is advantageous to give the Swedish Public Employment Service the possibility to procure Sfi for new arrivals who are covered by the Act (2010:197) on establishment activities for certain new arrivals. The Service will then have the opportunity to coordinate Sfi with and adapt it to other employment measures in a completely different way to what is currently possible. The Inquiry proposes that it shall be possible for the Public Employment Service to procure Sfi in com- bination with employment measures that can be planned in connection with the establishment of introduction plans and deemed to be appropriate for the new arrival. Procured Sfi will be relevant if it is deemed effective and appropriate for the individual to undergo several different introduction measures from one and the same supplier. There may also be other measures that are appropriate to combine in this context, e.g. work experience. It will then also be possible to customise language training to a specific vocational area or group people together with the same vocational or educational background.

The private education provider that can be procured by the Public Employment Service shall be an approved governor in accordance with what is applicable to the proposal for a free-choice system. The Inquiry proposes that the option of the Public Employment Service to procure Sfi be regulated in a separate piece of legislation.

Cooperation

It will not be possible for the municipalities to run adult education programmes on contract whilst retaining governorship once a free- choice system is introduced. It is not possible to mix different forms of procurement for the same service on the same market. This could eliminate price competition. Situations may arise however when no private education providers establish themselves in the free-choice system to run some of the courses that a municipality or collaborating region has included in the range of programmes it offers. This kind of situation is mainly expected to arise for upper secondary

SOU 2013:76

Summary

vocational courses with a high degree of specialisation, where few if any private education providers have the competence required to carry out the programmes. In such cases, a municipality could be left without anyone to run the sought-after courses. The Inquiry proposes that the right of municipalities, county councils and private governors to, with retained governorship, conclude agreements with a natural person or legal entity to carry out tasks within komvux (on contract) be limited to tasks that concern tuition in subjects at upper secondary level that have a vocationally oriented profile. Regarding Sfi, the Inquiry sees no need for a contract option since several private education providers are expected to establish themselves within the framework of the free-choice system.

The consequences of the proposals

The Inquiry’s proposals will have consequences for students on municipal adult education programmes, private education providers and central agencies.

The proposals for a free-choice system in komvux mean that the students themselves will have a greater number of providers to choose from than they do today. It will be easier for students to find more individualised solutions within the framework of a wider and more varied range of educational programmes. The Inquiry’s assessment is that the incentive-based remuneration to private education providers will have a positive effect on the students’ rate of progress in Sfi. At the basic and upper secondary level, more students will be expected to achieve the knowledge requirements.

For the municipalities, a free-choice system in komvux will mean that private education providers can be approved as governors for the education and establish themselves in the municipality. This may affect how the municipalities organise their own activities. The municipalities will still have the obligation to supply komvux education governed by rights legislation if this type of education is not reasonably accessible at a private governor.

The proposed free-choice system with central approval of private education providers as governors means that the procurement of education in accordance with the Public Procurement Act will not be relevant. The proposed remuneration models for Sfi and basic/upper secondary level respectively will reduce the burden of administration on municipalities that currently procure the education. Municipalities

Summary

SOU 2013:76

that do not currently procure education may need to develop administrative systems for the disbursement of remunerations to private education providers. Experience of this can be found in most municipalities, for example relating to the disbursement of remunerations to independent schools.

The municipalities currently bear the responsibility for the costs of komvux regardless of whether the education is run under their own management or is procured. The municipalities shall establish the levels of remuneration in the free-choice system using the costs for their own activities as a basis. The proposals on a free-choice system are expected to be cost-neutral for the municipalities, as they will not lead to any change in the number of programmes implemented or a change in cost levels for each individual programme.

Integration and self-sufficiency are important goals for the education measures. All in all, the proposals shall lead to positive socioeconomic consequences in the form of e.g. reduced maintenance support and increased tax revenue for the municipalities.

For private education providers, the proposals will primarily lead to them being able to establish themselves in all municipalities in the country that have activities. Providers will be able to take a longer-term approach and there will be greater stability in their activities as a result of their approval as governors being valid indefinitely rather than for limited periods as is currently the case under the Public Procurement Act. Private education providers can design their activities using their own ideas to a much greater extent than previously, which also increases their scope for niching their activities and competing on the basis of a particular profile. This should also lead to business development and will increase the level of innovation at the private education providers. Private education providers can now compete to a greater extent on good quality instead of on low price.

The proposal to give the Public Employment Service the option of procuring Sfi for the introduction group in combination with employment measures will increase the scope of the Service to coordinate the activities that are to be included in an introduction plan. The option of procuring Sfi will increase the costs for the Public Employment Service.

A free-choice system in komvux will increase the workload of the School Inspectorate in terms of their permitting, supervision and knowledge dissemination activities. The cost effects of this are however deemed to be limited.

SOU 2013:76

Författningsförslag

1.2Förslag till

lag om ändring i semesterlagen (1977:480)

Härigenom föreskrivs i fråga om semesterlagen (1977:480) att 17 b § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

17 b §1

Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande när det gäller

1.ledighet med anledning av risk för överförande av smitta, a) om arbetstagaren är berättigad till smittbärarersättning

b) om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 180 dagar,

2.ledighet enligt lagen (1988:1465) om ledighet för närstående- vård, om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 45 dagar,

3.ledighet för utbildning som till väsentlig del avser fackliga eller med facklig verksamhet sammanhängande frågor eller för ersätt- ningsberättigande teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF), om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 180 dagar och ledigheten inte ger rätt till semesterlön enligt någon annan lag,

4.ledighet på grund av grundutbildning om högst 60 dagar eller repetitionsutbildning enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 60 dagar, eller

5. ledighet	enligt	lagen	5. ledighet	enligt	lagen
(1986:163) om rätt till ledighet för			(1986:163) om rätt till ledighet
utbildning i svenska för invand-			för kommunal vuxenutbildning i
rare.			svenska för invandrare.

I en frånvaroperiod enligt första stycket räknas in även dagar när arbetstagaren inte skulle ha utfört arbete.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

1 Senaste lydelse 2010:1224.

Författningsförslag

SOU 2013:76

1.3Förslag till

lag om ändring i lagen (1986:163) om rätt till ledighet för utbildning i svenska för invandrare

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1986:163) om rätt till ledighet för utbildning i svenska för invandrare att rubriken till lagen samt 1 och 3 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Lag om ändring i lag

(1986:163) om rätt till ledighet för utbildning i svenska för invandrare

Lag (1986:163) om rätt till ledighet för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare

1 §1

arbetstagare

som

har

En arbetstagare

som

har

antagits till utbildning i svenska

antagits till kommunal vuxen-

för

invandrare

eller

motsvarande

utbildning i svenska för invand-

utbildning

vid

folkhögskola

enligt

rare 20 kap. skollagen (2010:800)

eller

24 kap.

skollagen

har rätt att vara ledig från sin

(2010:800) har rätt att vara ledig

anställning för att delta i under-

från sin anställning för att delta i

visningen enligt bestämmelserna

undervisningen enligt bestäm-

i denna lag.

melserna i denna lag.

Tid under vilken en arbetstagare är ledig enligt denna lag räknas

som arbetad tid vid tillämpning av andra författningar.

3 §2

Om en överenskommelse har

träffats om utbildning i svenska

träffats om kommunal vuxen-

för

invandrare

eller

motsvarande

utbildning

svenska

för

utbildning

vid

folkhögskola

enligt

invandrare

enligt

20 kap.

skol-

eller

24 kap.

skollagen

lagen (2010:800) på arbetstid vid

(2010:800) på arbetstid vid ett

ett

samråd

som

avses i

20 kap.

samråd

som avses i

22 kap. 9 §

27 §

skollagen, har

arbets-

skollagen, har en arbetstagare som

tagare som vill delta i utbild-

vill delta i utbildningen rätt till

ningen rätt till den ledighet som

den ledighet som behövs för att

behövs för att göra detta.

1Senaste lydelse 2013:616.

2Senaste lydelse 2010:863.

SOU 2013:76

Författningsförslag

1.5Förslag till

lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) att 11 kap. 34 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11 kap.

34 §1

Följande ersättningar i samband med studier ska tas upp:

1.utbildningsbidrag för doktorander, och

2.ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF).

Studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395) ska inte tas upp. Detta gäller också

1.statsbidrag som administreras av Specialpedagogiska skol- myndigheten för

– kortare studier om funktionshinder,

– kortare studier på grundskole- eller gymnasienivå som är särskilt anpassade för personer med funktionshinder, och

– studier inom särskild utbildning för vuxna, eller

2.statsbidrag som administreras av Sametinget för kortare studier i alfabetisering i samiska.

Ersättning enligt lagen

(2010:538) om prestationsbaserad stimulansersättning inom utbild- ning i svenska för invandrare ska inte tas upp.

Ersättning enligt lagen

(2010:538) om prestationsbaserad stimulansersättning inom kom- munal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska inte tas upp.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

1 Senaste lydelse 2012:415.

Författningsförslag

SOU 2013:76

1.6Förslag till

lag om ändring i lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2010:197) om eta- bleringsinsatser för vissa nyanlända invandrare att 7 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	7 §1

Etableringsplanen ska utformas tillsammans med den nyanlände och i samverkan med berörda kommuner, myndigheter, företag och organisationer.

Planen ska omfatta högst 24 månader och minst innehålla

1. utbildning	i svenska för	1. kommunal vuxenutbildning
invandrare eller	motsvarande	i svenska för invandrare eller
utbildning för den som har rätt		motsvarande	utbildning för den
att delta i sådan utbildning		som har rätt att delta i sådan
enligt skollagen (2010:800),		utbildning	enligt	skollagen
		(2010:800),

2.samhällsorientering, och

3.aktiviteter för att underlätta och påskynda den nyanländes etablering i arbetslivet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

1 Senaste lydelse 2010:858.

SOU 2013:76

Författningsförslag

1.7Förslag till

lag om ändring i lagen (2010:538)

om prestationsbaserad stimulansersättning inom utbildning i svenska för invandrare

Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (2010:538) om prestationsbaserad stimulansersättning inom utbildning i svenska för invandrare samt 1, 2 och 4 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse				Föreslagen lydelse
Lag	(2010:538)		om	Lag	(2010:538)		om
prestationsbaserad		stimulans-		prestationsbaserad		stimulans-
ersättning	inom	utbildning i		ersättning	inom	kommunal
svenska för invandrare				vuxenutbildning i		svenska	för
				invandrare

Prestationsbaserad stimulans- ersättning inom utbildning i svenska för invandrare (sfi- bonus) lämnas till en nyanländ invandrare som

1 §1

Prestationsbaserad stimulans- ersättning inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi-bonus) lämnas till en nyanländ invandrare som

1.har fyllt 18 men inte 65 år,

2.har beviljats uppehållstillstånd enligt 5 kap. 1, 2, 3, 3 a, 4 eller 6 §, 12 kap. 18 §, 21 kap. eller 22 kap. utlänningslagen (2005:716), och

3.uppfyller villkoren enligt 2 och 3 §§.

Med utbildning i svenska för invandrare avses i denna lag även en motsvarande utbildning vid folkhögskola enligt 24 kap. skollagen (2010:800).

Sfi-bonus lämnas till en nyanländ som inom den tids- period som anges i 3 § har deltagit

2 §2

Sfi-bonus lämnas till en nyanländ som inom den tids- period som anges i 3 § har

1Senaste lydelse 2010:878.

2Senaste lydelse 2013:155.

Författningsförslag

SOU 2013:76

i utbildning i svenska för invand- rare och uppnått betyg för god- känt resultat enligt något av följande alternativ:

–kurs B på studieväg 1,

–kurs C på studieväg 2, eller

–kurs D på studieväg 3.

Sfi-bonus lämnas med

1.en halv bonus för den som har uppnått betyg för godkänt resultat i utbildning i svenska för invandrare på kurs B på studie- väg 1,

2.två tredjedels bonus för den som har uppnått betyg för godkänt resultat i utbildning i svenska för invandrare på kurs C på studieväg 2, och

3.en hel bonus för den som har uppnått betyg för godkänt resultat i utbildning i svenska för invandrare på kurs D på studie- väg 3.

deltagit i kommunal vuxen- utbildning i svenska för invand- rare och uppnått betyg för god- känt resultat enligt något av följande alternativ:

–kurs B, C eller D på studieväg 1,

–kurs B eller C på studieväg 2, eller

4 §3

Sfi-bonus lämnas på studie- väg 1 med

1.en halv bonus för den som har uppnått betyg för godkänt resultat i kommunal vuxenutbild- ning i svenska för invandrare på kurs B,

2.två tredjedels bonus för den som har uppnått betyg för god- känt resultat i kommunal vuxen- utbildning i svenska för invandrare på kurs C, och

3.en hel bonus för den som har uppnått betyg för godkänt resultat i kommunal vuxenutbild- ning i svenska för invandrare på kurs D.

Sfi-bonus lämnas på studieväg 2 med

1.två tredjedels bonus för den som har uppnått betyg för godkänt resultat i kommunal vuxenutbild- ning i svenska för invandrare på kurs C, och

3.en hel bonus för den som har uppnått betyg för godkänt resultat i kommunal vuxenutbildning i

3 Senaste lydelse 2013:155.

Författningsförslag

SOU 2013:76

1.8Förslag till

lag om ändring i skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)1

dels att 20 kap. 15 §, 22 kap. och 24 kap. 11−15 §§ ska upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 24 kap. 11 § ska utgå,

dels att nuvarande 20 kap. 24–35 §§ ska betecknas 20 kap. 35–46 §§ och att nuvarande 23–29 kap. ska betecknas 22–28 kap.,

dels att 1 kap. 1, 3 och 12 §§, 2 kap. 2, 5, 7, 23, 26, 29 och 31 §§, 3 kap. 5, 6 och 13 §§, 4 kap. 2 och 16 §§, 5 kap. 5, 17, 19 och 22 §§, 6 kap 10 §, 7 kap. 2 §, 14 kap. 7 och 11 §§, 18 kap. 2 §, 20 kap. 1–4, 6, 7–9, 11, 13, 14 och 19–22 §§, 21 kap. 2, 11 och 16 §§, 22 kap. 2, 4, 6 och 8 §§, 23 kap. 1 och 10 §§, 25 kap. 3 och 24 §§, 26 kap. 7 §, 27 kap. 2, 3, 5, 7 och 12–15 §§ och 28 kap. 11, 18, 19, 26 och 27 §§ samt rubrikerna närmast före 20 kap. 22 § ska ha följande lydelse,

dels att rubrikerna närmast före 20 kap. 24, 25, 30, 32 och 34 §§ ska sättas närmast före 20 kap. 37, 38, 43, 45 respektive 47 §,

dels att det i lagen ska införas nitton nya paragrafer i 20 kap. 8 a, 9 a, 9 b, 15, 22 a, 24–34 och 47–51 §§, samt närmast före 20 kap. 15, 22 a, 24, 25, 28, 30, 32, 47 och 51 §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1kap.

1 §

Denna lag innehåller bestämmelser om skolväsendet. Utbildning inom skolväsendet anordnas av det allmänna och av enskilda enligt 2 kap. 2−6 §§.

Skolväsendet omfattar skolformerna

–förskola,

–förskoleklass,

–grundskola,

–grundsärskola,

–specialskola,

1 Senaste lydelse av

22 kap. 7 § 2010:1311

22 kap. 11 § 2010:877

22 kap. 21 2012:877

22 kap. 21 2012:109

22 kap. 22 2012:109

22 kap. 24 § 2012:109.

SOU 2013:76 Författningsförslag

– sameskola,
– gymnasieskola,
– gymnasiesärskola,
– kommunal vuxenutbildning,	– kommunal vuxenutbildning,
– särskild utbildning för vuxna,	och
och	– särskild utbildning för vuxna.
– utbildning i svenska för
invandrare.

I skolväsendet ingår också fritidshem som kompletterar utbild- ningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, special- skolan, sameskolan och vissa särskilda utbildningsformer.

3 §

I denna lag avses med

–elev: den som deltar i utbildning enligt denna lag med undantag för barn i förskolan,

–fristående fritidshem: sådant fritidshem som bedrivs av en enskild och som avses i 2 kap. 7 § andra stycket,

–fristående förskola: förskoleenhet vid vilken en enskild bedriver utbildning i form av förskola,


– fristående skola: skolenhet		– fristående skola:		skolenhet
vid vilken en enskild bedriver		vid vilken en enskild bedriver
utbildning inom	skolväsendet i	utbildning inom skolväsendet i
form av förskoleklass, grundskola,		form av förskoleklass, grund-
grundsärskola,	gymnasieskola,	skola,	grundsärskola,	gymnasie-
gymnasiesärskola	eller sådant	skola,	gymnasiesärskola,		kom-
fritidshem som avses i 2 kap. 7 §		munal	vuxenutbildning		eller
första stycket,		sådant	fritidshem som		avses i
		2 kap. 7 § första stycket,

–förskoleenhet: av huvudman för förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera förskolebyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs

inågon förskolebyggnad,

–skolenhet: av huvudman för annan skolform än förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad,

Författningsförslag

SOU 2013:76

–undervisning: sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden, och

–utbildning: den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål.

	12 §2
Lagen är uppdelad i 29 kapitel.	Lagen är uppdelad i 28 kapitel.
Dessa är	Dessa är

–inledande bestämmelser (1 kap.),

–huvudmän och ansvarsfördelning (2 kap.),

–barns och elevers utveckling mot målen (3 kap.),

–kvalitet och inflytande (4 kap.),

–trygghet och studiero (5 kap.),

–åtgärder mot kränkande behandling (6 kap.),

–skolplikt och rätt till utbildning (7 kap.),

–förskolan (8 kap.),

–förskoleklassen (9 kap.),

–grundskolan (10 kap.),

–grundsärskolan (11 kap.),

–specialskolan (12 kap.),

–sameskolan (13 kap.),

–fritidshemmet (14 kap.),

–gymnasieskolan (15–17 kap.),

–gymnasiesärskolan (18 och 19 kap.),

–kommunal vuxenutbildning (20 kap.),

–särskild utbildning för vuxna (21 kap.),

–utbildning i svenska för

invandrare (22 kap.),
– entreprenad och samverkan			– entreprenad och samverkan
(23 kap.),			(22 kap.),
– särskilda utbildningsformer			– särskilda utbildningsformer
(24 kap.),			(23 kap.),
– annan pedagogisk verksam-			– annan pedagogisk verksam-
het (25 kap.),			het (24 kap.),
– tillsyn,	statlig	kvalitets-	– tillsyn, statlig kvalitets-
granskning och nationell uppfölj-			granskning och nationell upp-
ning och utvärdering (26 kap.),			följning och utvärdering (25 kap.),
– Skolväsendets överklagande-			– Skolväsendets överklagande-

2 Senaste lydelse 2011:189.

SOU 2013:76 Författningsförslag

nämnd och Lärarnas ansvars-		nämnd och Lärarnas ansvars-
nämnd (27 kap.),		nämnd (26 kap.),
– överklagande (28 kap.), och		– överklagande (27 kap.), och
– övriga	bestämmelser	– övriga	bestämmelser
(29 kap.).		(28 kap.).

2kap.

2 §

Kommuner är huvudmän för		Kommuner är huvudmän för
förskola,	förskoleklass, grund-	förskola, förskoleklass, grund-
skola, grundsärskola, gymnasie-		skola, grundsärskola, gymnasie-
skola, gymnasiesärskola, kom-		skola,	gymnasiesärskola, kom-
munal vuxenutbildning, särskild		munal vuxenutbildning, särskild
utbildning för vuxna, utbildning		utbildning för vuxna och fritids-
i svenska för invandrare och		hem, om inte annat följer av 4 §.
fritidshem, om inte annat följer
av 4 §.
I varje kommun ska det finnas		I varje kommun ska det finnas
en eller flera nämnder som ska		en eller flera nämnder som ska
fullgöra	kommunens uppgifter	fullgöra	kommunens uppgifter
enligt denna lag. Om kom-		enligt denna lag. Om kom-
munens uppgifter fullgörs av flera		munens uppgifter fullgörs av flera
nämnder ska varje sådan nämnd,		nämnder ska varje sådan nämnd,
i den utsträckning det begärs,		i den utsträckning det begärs,
lämna de uppgifter som behövs		lämna de uppgifter som behövs
för att administrera fördel-		för att administrera fördel-
ningen av platser i förskola och i		ningen av platser i förskola och i
sådan verksamhet som avses i		sådan verksamhet som avses i
25 kap. till de övriga nämnderna.		24 kap. till de övriga nämnderna.

För en sådan nämnd som avses i andra stycket gäller det som är

föreskrivet om nämnder i kommunallagen (1991:900).
	5 §
Enskilda får efter ansökan	Enskilda får efter ansökan
godkännas som huvudmän för	godkännas som huvudmän för
förskola, förskoleklass, grund-	förskola,	förskoleklass,	grund-
skola, grundsärskola, gymnasie-	skola, grundsärskola, gymnasie-
skola, gymnasiesärskola och	skola, gymnasiesärskola, kom-
fritidshem.	munal	vuxenutbildning	och
	fritidshem.

Författningsförslag SOU 2013:76

Godkännande		ska	lämnas	Godkännande			ska	lämnas
om den enskilde har förutsätt-				om den enskilde har förutsätt-
ningar att följa de föreskrifter				ningar att följa de föreskrifter
som gäller för utbildningen och				som gäller för utbildningen och
utbildningen inte innebär påtag-				utbildningen inte innebär påtag-
liga negativa följder på lång sikt				liga negativa följder på lång sikt
för eleverna eller för den del av				för eleverna eller för den del av
skolväsendet som		anordnas av		skolväsendet som anordnas					av
det allmänna i den kommun där				det allmänna i den kommun där
utbildningen ska bedrivas. Om				utbildningen ska bedrivas. Om
godkännandet avser gymnasie-				godkännandet		avser gymnasie-
skola eller gymnasiesärskola ska				skola eller gymnasiesärskola ska
följderna i närliggande kom-				följderna i närliggande kom-
muner för den del av skol-				muner för den del av skol-
väsendet som anordnas av det all-				väsendet som anordnas av det
männa också beaktas. Avser god-				allmänna	också beaktas. Avser
kännandet	förskoleklass,		grund-	godkännandet			förskoleklass,
skola eller	grundsärskola krävs			grundskola eller			grundsärskola
därutöver att elevunderlaget är				krävs därutöver att elevunder-
tillräckligt för att verksamheten				laget är tillräckligt för att verk-
ska kunna bedrivas långsiktigt.				samheten	ska	kunna		bedrivas
				långsiktigt.
				Om godkännandet avser kom-
				munal vuxenutbildning ska däre-
				mot hänsyn inte tas till följderna
				för den del av skolväsendet som
				anordnas av det allmänna i den
				kommun	där	utbildningen			ska
				bedrivas.

Ett godkännande ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet eller förskoleenhet.

7 §

Statens skolinspektion handlägger ärenden om godkännande av enskild som huvudman för

–förskoleklass,

–grundskola,

–grundsärskola,

–gymnasieskola,

SOU 2013:76 Författningsförslag

– gymnasiesärskola, eller	– gymnasiesärskola,
	– kommunal vuxenutbildning,
	eller

– fritidshem som anordnas vid en skolenhet med förskoleklass, grundskola eller grundsärskola.

Övriga ärenden om godkännande av enskild som huvudman enligt 5 § handläggs av den kommun där utbildningen ska bedrivas.

23 §3

Lärarnas ansvarsnämnd ska meddela en legitimerad lärare eller förskollärare en varning, om han eller hon

1.varit oskicklig i sin yrkesutövning,

2.i eller i samband med yrkesutövningen gjort sig skyldig till brott som gör att hans eller hennes lämplighet att verka som lärare eller förskollärare kan sättas i fråga, eller

3.på annat sätt visat sig mindre lämplig att bedriva under- visning.

Lärarnas ansvarsnämnd ska återkalla en legitimation, om den legitimerade

1.har varit grovt oskicklig i sin yrkesutövning,

2.i eller utanför yrkesutövningen har gjort sig skyldig till ett allvarligt brott som gör att hans eller hennes lämplighet att verka som lärare eller förskollärare kan sättas i fråga,

3.på grund av sjukdom eller någon liknande omständighet inte kan utöva yrket tillfredsställande,

4.på annat sätt är särskilt olämplig att bedriva undervisning,

5. inte följt ett föreläggande	5. inte följt ett föreläggande
om läkarundersökning enligt	om	läkarundersökning	enligt
27 kap. 13 §, eller	26 kap. 13 §, eller
6. begär att legitimationen ska återkallas.
Om det finns särskilda skäl	i fall	som avses i första	stycket

2 eller andra stycket 2, får Lärarnas ansvarsnämnd avstå från att meddela en varning eller återkallelse av legitimationen.

Om Lärarnas ansvarsnämnd meddelar en varning eller beslutar att återkalla en legitimation, ska nämnden underrätta Statens skolverk och den legitimerades arbetsgivare om detta. Detsamma gäller om en allmän förvaltningsdomstol efter överklagande beslutar att meddela en varning, återkalla legitimationen eller undanröja nämndens beslut om varning eller återkallelse.

3 Senaste lydelse 2011:189.

Författningsförslag

SOU 2013:76

En huvudman för kommunal vuxenutbildning, särskild utbild- ning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare får för sina elever anordna sådan elevhälsa som avses i 25 §.

26 §

En huvudman för kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna får för sina elever anordna sådan elevhälsa som avses i 25 §.

29 §

Elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till vägledning.

						När	det gäller		kommunal
						vuxenutbildning ansvarar en elevs
						hemkommun för att eleven har
						tillgång till vägledning enligt första
						stycket. Hemkommunen ska även
						ge vägledning vid valet av
						utbildningsanordnare.
					31 §
Den som erbjuds en anställ-						Den som erbjuds en anställ-
ning inom förskolan, förskole-						ning inom förskolan, förskole-
klassen,	fritidshemmet,			grund-		klassen,	fritidshemmet,			grund-
skolan,	grundsärskolan,			special-		skolan,	grundsärskolan,			special-
skolan och		sameskolan			samt	skolan och sameskolan samt inom
inom annan pedagogisk verk-						annan	pedagogisk		verksamhet
samhet som avses i 25 kap. ska						som avses i 24 kap. ska till den
till den som erbjuder anställ-						som	erbjuder	anställningen
ningen lämna ett utdrag ur det						lämna ett utdrag ur det register
register som förs enligt lagen						som förs enligt lagen (1998:620)
(1998:620)		om	belastnings-			om belastningsregister. Utdraget
register. Utdraget ska vara högst						ska vara högst ett år gammalt.
ett år gammalt. Den som inte har						Den som inte har lämnat register-
lämnat	registerutdrag			får	inte	utdrag får inte anställas. Reger-
anställas.	Regeringen			meddelar		ingen meddelar		föreskrifter om
föreskrifter		om	innehållet i			innehållet i registerutdraget.
registerutdraget.

SOU 2013:76

Författningsförslag

Registerutdrag som avses i första stycket ska lämnas även av den som

1.erbjuds eller tilldelas arbete inom sådan verksamhet som avses

iförsta stycket under omständigheter liknande dem som före- kommer i ett anställningsförhållande inom verksamheten, om det sker genom uppdrag, anställning hos någon som ingått avtal med den som bedriver verksamheten eller anställning inom annan kom- munal verksamhet,

2.under utbildning till en lärar- eller förskollärarexamen enligt högskolelagen (1992:1434) eller yrkesutbildning inom kommunal vuxenutbildning tilldelas plats för verksamhetsförlagd del av utbild- ningen inom sådan verksamhet som avses i första stycket, eller

3.genom deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program till- delas plats för arbetspraktik eller annan programinsats inom sådan verksamhet som avses i första stycket.

Registerutdraget ska i de fall som avses i andra stycket lämnas till den inom verksamheten som beslutar om att anlita eller ta emot någon på ett sådant sätt som avses där. Den som inte har lämnat ett sådant registerutdrag får inte anlitas eller tas emot i verksamheten.

3 kap.
5 §
Bestämmelsen i 4 § om infor-	Bestämmelsen i 4 § om infor-
mation gäller inte i kommunal	mation gäller inte i kommunal
vuxenutbildning, särskild utbild-	vuxenutbildning och	särskild
ning för vuxna och utbildning i	utbildning för vuxna.
svenska för invandrare.
6 §
Bestämmelserna om särskilt	Bestämmelserna om	särskilt
stöd i 7–12 §§ gäller inte i för-	stöd i 7–12 §§ gäller inte i för-
skolan, kommunal vuxenutbild-	skolan, kommunal vuxenutbild-
ning, särskild utbildning för	ning och särskild utbildning för
vuxna och utbildning i svenska	vuxna.
för invandrare.

Författningsförslag SOU 2013:76

	13 §4
I grundskolan, grundsärskolan,		I grundskolan, grundsärskolan,
specialskolan,	sameskolan, gym-	specialskolan,	sameskolan, gym-
nasieskolan,	gymnasiesärskolan,	nasieskolan,	gymnasiesärskolan,
kommunal vuxenutbildning, sär-		kommunal vuxenutbildning och
skild utbildning för vuxna och		särskild utbildning för vuxna ska
utbildning i svenska för invandrare		betyg sättas i den utsträckning
ska betyg sättas i den utsträck-		och form som följer av denna lag
ning och form som följer av		eller annan författning.
denna lag eller annan författ-
ning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från första stycket för fristående

skolor med särskild pedagogisk inriktning.
				4 kap.
				2 §
I	26 kap. finns		bestämmelser		I 25 kap. finns			bestämmelser
om tillsyn, statlig kvalitetsgransk-					om tillsyn, statlig kvalitetsgransk-
ning och nationell uppföljning av					ning och nationell uppföljning av
skolväsendet och andra utbild-					skolväsendet och andra utbild-
ningar.					ningar.
				16 §
I en lokal styrelse för en för-					I en lokal styrelse för en för-
skoleenhet eller			en	skolenhet	skoleenhet eller			en	skolenhet
med grundskola eller grundsär-					med grundskola eller grundsär-
skola ska företrädare för barnens					skola ska företrädare för barnens
eller	elevernas	vårdnadshavare			eller	elevernas	vårdnadshavare
och företrädare för de anställda					och företrädare för de anställda
ingå som ledamöter. I en lokal					ingå som ledamöter. I en lokal
styrelse för en skolenhet med					styrelse för en skolenhet med
gymnasieskola,			gymnasiesär-		gymnasieskola,			gymnasiesär-
skola, kommunal			vuxenutbild-		skola,	kommunal		vuxenutbild-
ning, särskild utbildning för					ning eller särskild utbildning för
vuxna eller utbildning i svenska					vuxna	ska	företrädare			för
för	invandrare	ska		företrädare	eleverna och företrädare för de
för eleverna och företrädare för					anställda ingå		som		ledamöter.
de anställda ingå som ledamöter.					Företrädarna för			eleverna		eller

4 Senaste lydelse 2010:2022.

SOU 2013:76 Författningsförslag

Företrädarna för	eleverna	eller	vårdnadshavarna får inte vara
vårdnadshavarna	får inte	vara	fler än övriga ledamöter.
fler än övriga ledamöter.

5 kap.

5 §

Ordningsregler ska finnas för varje skolenhet. De ska utarbetas under medverkan av eleverna och följas upp på varje skolenhet.

Rektorn beslutar om ordningsregler.

Denna paragraf gäller inte för Denna paragraf gäller inte för kommunal vuxenutbildning, sär- kommunal vuxenutbildning och skild utbildning för vuxna och särskild utbildning för vuxna. utbildning i svenska för invand-

rare.

I gymnasieskolan, gymnasie- särskolan, kommunal vuxen- utbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare får huvudmannen besluta att helt eller delvis stänga av en elev om

17 §

I gymnasieskolan, gymnasie- särskolan, kommunal vuxen- utbildning och särskild utbildning för vuxna får huvudmannen besluta att helt eller delvis stänga av en elev om

1.eleven med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid bedömningen av elevens måluppfyllelse och kun- skaper,

2.eleven stör eller hindrar utbildningens bedrivande,

3.eleven utsätter någon annan elev eller av utbildningen berörd person för kränkande behandling, eller

4.elevens uppförande på annat sätt inverkar negativt på övriga elevers trygghet och studiero.

Huvudmannen får besluta att ett beslut om avstängning ska gälla omedelbart.

Om det kan antas att någon av förutsättningarna för avstäng- ning enligt första stycket 2–4 är uppfyllda och beslutet är nöd- vändigt med hänsyn till elevernas trygghet och studiero, får rektorn besluta om omedelbar avstängning.

Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt tredje stycket.

Författningsförslag

SOU 2013:76

Huvudmannen får besluta att helt eller delvis stänga av en elev från en viss utbildning i gym- nasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare, om

19 §

Huvudmannen får besluta att helt eller delvis stänga av en elev från en viss utbildning i gym- nasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna, om

1.det i utbildningen ingår praktik eller delar av utbildningen är arbetsplatsförlagd, och

2.det är uppenbart olämpligt att eleven deltar i den praktiska tjänstgöringen.

Huvudmannen får besluta att ett beslut om avstängning ska gälla omedelbart.

Om det kan antas att förutsättningarna för avstängning enligt första stycket är uppfyllda och det är nödvändigt på grund av brådskande omständigheter, får rektorn besluta om omedelbar avstängning.

Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt tredje stycket.

22 §

Rektorn eller en lärare får från en elev omhänderta föremål som används på ett sätt som är störande för utbildningen eller som kan utgöra en fara för säkerheten i denna.

Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt

första stycket.
Denna paragraf gäller inte för	Denna paragraf gäller inte för
kommunal vuxenutbildning, sär-	kommunal vuxenutbildning och
skild utbildning för vuxna och	särskild utbildning för vuxna.
utbildning i svenska för invand-
rare.

6 kap.

10 §

En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit

För verksamhet som avses i

24 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skol- enhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser.

SOU 2013:76

Författningsförslag

utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567).

För verksamhet som avses i

25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skol- enhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser.

7kap.

2 §

Barn som är bosatta i Sverige har skolplikt enligt föreskrifterna i detta kapitel.

Skolplikt gäller dock inte barn som varaktigt vistas utomlands eller vars förhållanden är sådana att det uppenbarligen inte kan

begäras att barnet ska gå i skola.
Skolplikt gäller	inte heller	Skolplikt gäller	inte heller
barn som avses i	29 kap. 2 §	barn som avses i	28 kap. 2 §
andra stycket. Dessa barn har		andra stycket. Dessa barn har
dock samma rätt till utbildning		dock samma rätt till utbildning
som skolpliktiga barn.		som skolpliktiga barn.

14 kap.

7 §

Fritidshem ska erbjudas till och med vårterminen det år då eleven fyller 13 år. Från och med höstterminen det år då eleven fyller 10 år får öppen fritidsverksamhet erbjudas i stället för fritidshem, om eleven inte på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl är i behov av sådant särskilt stöd i sin utveckling som endast kan erbjudas i fritidshem.

Bestämmelser om öppen Bestämmelser om öppen fritidsverksamhet finns i 25 kap. fritidsverksamhet finns i 24 kap.

Av 28 kap. 8 § följer att det som sägs i denna lag om ung- domar med utvecklingsstörning ska gälla också för vissa andra ungdomar.

Författningsförslag

SOU 2013:76

Hemkommunen svarar för att en elev som ska erbjudas fritids- hem enligt bestämmelserna i detta kapitel och går i en sådan särskild utbildningsform som avses i 24 kap. erbjuds fritidshem. I dessa fall ska bestämmelserna i 4–10 §§ tillämpas.

11 §

Hemkommunen svarar för att en elev som ska erbjudas fritidshem enligt bestämmelserna i detta kapitel och går i en sådan särskild utbildningsform som avses i 23 kap. erbjuds fritidshem. I dessa fall ska bestämmelserna i 4–10 §§ tillämpas.

18 kap.

2 §5

Gymnasiesärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ska ge en god grund för yrkes- verksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet.

Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper.

Utbildningen i gymnasiesärskolan ska i huvudsak bygga på de kunskaper som eleverna har fått i grundsärskolan eller i mot- svarande utbildning.

Av 29 kap. 8 § följer att det som sägs i denna lag om ung- domar med utvecklingsstörning ska gälla också för vissa andra ungdomar.

20 kap.

1 §

I detta kapitel finns

–allmänna bestämmelser (2–9 §§),

–bestämmelser om kommunal vuxenutbildning på grund- läggande nivå (10–15 §§),

–bestämmelser om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå (16–23 §§),

–bestämmelser om kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (24–34 §§),

5 Senaste lydelse 2012:109.

När det gäller kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå ska de som fått minst utbildning prioriteras.

Kommunerna får tillhanda- hålla kommunal vuxenutbildning.

Utbildningen får tillhanda- hållas på grundläggande nivå, gymnasial nivå och i svenska för invandrare.

Varje kommun fastställer årligen i form av ett utbildnings- utbud omfattning och inriktning för den kommunala vuxenutbild- ning på gymnasial nivå som får tillhandahållas i kommunen. Kommunen får under året öka den fastställda omfattningen.

SOU 2013:76 Författningsförslag

– bestämmelser om betyg (24–	– bestämmelser om betyg
31 §§),	(35–42 §§),
– bestämmelser om validering	– bestämmelser om validering
(32 och 33 §§), och	(43 och 44 §§), och
– bestämmelser om intyg	– bestämmelser om intyg
(34 och 35 §§).	(45 och 46 §§), och
	– bestämmelser om kommunal
	vuxenutbildning med enskild
	huvudman (47–51 §§).

2 §

Målet för den kommunala vuxenutbildningen är att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling.

Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar.

De som fått minst utbildning ska prioriteras.

3 §

Kommunerna ska tillhanda- hålla kommunal vuxenutbildning.

Utbildningen ska tillhanda- hållas på grundläggande nivå och gymnasial nivå.

Författningsförslag

SOU 2013:76

4 §

Utbildning på grundläggande nivå syftar till att ge vuxna sådana kunskaper som de behöver för att delta i samhälls- och arbetslivet. Den syftar också till att möjliggöra fortsatta studier.

Utbildning på gymnasial nivå syftar till att ge vuxna kunskaper på en nivå som motsvarar den som utbildningen i gymnasieskolan ska ge.

Utbildning i svenska för invandrare syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kun- skaper i svenska språket. Utbild- ningen syftar också till att ge vuxna invandrare som saknar grundläggande läs- och skriv- färdigheter möjlighet att förvärva sådana färdigheter. Läs- och skrivinlärningen får ske på elevens modersmål eller något annat språk som eleven behärskar.

	6 §6
För varje kurs ska det finnas	För varje kurs ska det finnas
en kursplan när det gäller utbild-	en kursplan när det gäller utbild-
ning på grundläggande nivå. För	ning på grundläggande nivå och i
varje ämne ska det finnas en	svenska för invandrare. För varje
ämnesplan när det gäller utbild-	ämne ska det finnas en ämnes-
ning på gymnasial nivå.	plan när det gäller utbildning på
	gymnasial nivå.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om kursplaner, ämnesplaner och gymnasie- poäng. Sådana föreskrifter får innebära att kursplaner eller ämnes- planer inte ska finnas eller att gymnasiepoäng inte ska beräknas för vissa kurser.

7 §

Utbildningen ska vara avgiftsfri, om inte något annat följer av denna lag eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av 3 kap. 21 §. Det får dock förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.

6 Senaste lydelse 2012:109.

SOU 2013:76 Författningsförslag

Huvudmannen får bestämma		Huvudmannen får bestämma
att böcker och andra lärverktyg,		att böcker och andra lärverktyg,
som varje elev har för eget bruk		som varje elev inom utbildning
och får behålla som sin egen-		på grundläggande eller gymnasial
dom, ska anskaffas av eleverna		nivå har för eget bruk och får
själva eller erbjudas mot avgifter		behålla som sin egendom, ska
som högst motsvarar huvud-		anskaffas av eleverna själva eller
mannens	anskaffningskostna-	erbjudas mot avgifter som högst
der. Lärverktyg som används i		motsvarar huvudmannens anskaff-
utbildningen ska i övrigt till-		ningskostnader. Lärverktyg som
handahållas	utan kostnad för	används i utbildningen ska i
eleverna.		övrigt tillhandahållas utan kost-
		nad för eleverna.
		Eleverna inom utbildning i

svenska för invandrare ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Huvud- mannen får dock besluta att eleverna ska hålla sig med enstaka egna lärverktyg.

Avgifter får inte tas ut i samband med ansökan om plats.

För varje elev ska det finnas en individuell studieplan. Planen ska innehålla uppgifter om den enskildes utbildningsmål och omfattning av studierna.

8 §

För varje elev ska det finnas en individuell studieplan. Planen ska innehålla uppgifter om

1.den enskildes utbildnings- mål och planerad omfattning av studierna,

2.annat som är av betydelse för planeringen av studierna,

3.elevens kunskapsutveckling

iförhållande till kunskapskraven för den eller de kurser eleven deltar i,

4.hur utbildningen anpassas efter elevens behov och förutsätt- ningar,

Författningsförslag

SOU 2013:76

avbrottet, ska personen på nytt beredas utbildning om det finns särskilda skäl för det.

Beslut enligt första eller andra stycket ska fattas av huvudmannen för den utbildning som upphört eller avbrutits. Om den huvud- mannen inte längre bedriver utbildning i svenska för invand- rare, ska beslut om att på nytt bereda utbildning i stället fattas av hemkommunen. Om huvud- mannen inte är elevens hem- kommun, ska huvudmannen sända en kopia av sitt beslut om att på nytt bereda eleven utbildning till hemkommunen.

11 §

En vuxen har rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå från och med andra kalenderhalvåret det år då han eller hon fyller 20 år, om han eller hon

1.är bosatt i landet,

2.saknar sådana kunskaper som normalt uppnås i grundskolan,

och

3.har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Den som har rätt att delta i	Den som har rätt att delta i
utbildning enligt första stycket	utbildning enligt första stycket
har rätt att delta i sådan utbild-	har rätt att delta i sådan utbild-
ning även i en annan kommun	ning såväl hos hemkommunen
än hemkommunen, om utbild-	som hos en enskild huvudman
ningen tillhandahålls där.	som tillhandahåller utbildningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att rätt enligt första stycket ska inträda

tidigare än vad som anges där.
Första	och andra styckena		Första	och andra styckena
gäller inte intagna i kriminal-			gäller inte intagna i kriminal-
vårdsanstalt.		Av 24 kap. 10 §	vårdsanstalt.		Av 23 kap. 10 §
framgår	att	Kriminalvården	framgår	att	Kriminalvården
ansvarar för deras utbildning.			ansvarar för deras utbildning.

SOU 2013:76 Författningsförslag

	13 §
En ansökan om att delta i		En ansökan om att delta i
utbildning	på grundläggande	utbildning	på	grundläggande
nivå ska ges in till den sökandes		nivå ska ges in till den sökandes
hemkommun. En sökande ska		hemkommun.
tas emot till utbildningen, om de
villkor som anges i 11 § är upp-
fyllda.
	14 §
Om en ansökan avser en		Hemkommunen beslutar			om
utbildning som anordnas av en		den sökande ska tas emot till
annan huvudman, ska hem-		utbildning	på	grundläggande
kommunen	skyndsamt sända	nivå. En sökande ska tas emot till
ansökan vidare till den huvud-		utbildningen, om de villkor som
mannen. Till ansökan ska ett		anges i 11 § är uppfyllda.
yttrande fogas där hemkommunen		Hemkommunen ska se till att
redovisar sin bedömning av om den		en sökande som tagits emot till
sökande uppfyller de villkor som		utbildning	kan	välja huvudman
anges i 11 §.		så snart som möjligt efter det att
Den huvudman som anordnar		ansökan har kommit in till
en utbildning beslutar om den		kommunen.
sökande ska tas emot till utbild-		Om ansökan		avser utbildning
ningen. Den andra huvudmannen		som anordnas av en annan huvud-
får ta emot den sökande, även om		man än	hemkommunen,		ska
hemkommunen har bedömt att den		hemkommunen		skyndsamt sända
sökande inte har rätt att delta i		ansökan och sitt beslut vidare till
utbildningen.		den huvudmannen.

Antagning

15§

Den huvudman som anordnar

utbildning på grundläggande nivå ska anta den sökande till utbild- ningen.

Författningsförslag SOU 2013:76

19 §

En vuxen som är behörig att delta i utbildning på gymnasial nivå enligt 20 § och som har en examen från ett yrkesprogram i gymnasieskolan enligt 16 kap. 27 § men inte uppnått grund- läggande behörighet till högskolestudier har rätt att delta i utbild-

ning på gymnasial nivå i syfte att uppnå en sådan behörighet.
Den som har rätt att delta i	Den som har rätt att delta i
utbildning på gymnasial nivå	utbildning på	gymnasial	nivå
enligt första stycket har rätt att	enligt första stycket har rätt att
delta i sådan utbildning i en	delta i sådan utbildning hos
annan kommun än sin hem-	hemkommunen, en enskild huvud-
kommun eller ett landsting om	man som tillhandahåller utbild-
utbildningen finns där och inte	ningen eller ett landsting. Om
erbjuds av hemkommunen. I ett	utbildningen i ett sådant fall
sådant fall är hemkommunen	anordnas av ett landsting, är
skyldig att ersätta den mot-	hemkommunen	skyldig	att
tagande kommunens kostnader.	ersätta landstingets kostnader.
Bestämmelserna i 15 kap. 32 §	Bestämmelserna	i 15 kap.	32 §
ska tillämpas när det gäller	ska tillämpas när det gäller
ungdomar till och med första	ungdomar till och med första
kalenderhalvåret det år de fyller	kalenderhalvåret det år de fyller
20 år.	20 år.

20 §

En vuxen är behörig att delta i utbildning på gymnasial nivå från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han eller hon

1.är bosatt i landet,

2.saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge,

3.har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, och

4.i övrigt uppfyller föreskrivna villkor.

Behörig är också den som är yngre än vad som anges i första stycket, men har slutfört utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan eller likvärdig utbildning och uppfyller övriga behörighetsvillkor.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om behörighetsvillkor. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också meddela föreskrifter om att behörighet enligt första stycket ska inträda tidigare än vad som anges där.

SOU 2013:76 Författningsförslag

Första	och andra styckena		Första	och andra styckena
gäller inte intagna i kriminal-			gäller inte intagna i kriminal-
vårdsanstalt.		Av 24 kap. 10 §	vårdsanstalt.		Av 23 kap. 10 §
framgår	att	Kriminalvården	framgår	att	Kriminalvården
ansvarar för deras utbildning.			ansvarar för deras utbildning

21 §

En ansökan om att delta i utbildning på gymnasial nivå ska ges

in till den sökandes hemkommun.
Om ansökan avser en utbild-	Om ansökan avser en utbild-
ning som anordnas av en annan	ning som anordnas av ett landsting
huvudman ska hemkommunen	ska hemkommunen skyndsamt
skyndsamt sända ansökan vidare	sända ansökan vidare till det
till den huvudmannen. Till an-	landstinget. Till ansökan ska fogas
sökan ska fogas ett yttrande av	ett yttrande av vilket det framgår
vilket det framgår om hem-	om hemkommunen åtar sig att
kommunen åtar sig att svara för	svara för kostnaderna för den
kostnaderna för den sökandes	sökandes	utbildning.	Ett
utbildning. Ett yttrande behövs	yttrande behövs inte om det är
inte om det är onödigt med	onödigt med hänsyn till en
hänsyn till en tidigare överens-	tidigare överenskommelse.
kommelse.
Åtagande att svara för kost-	Åtagande att svara för kost-
naderna ska alltid lämnas om	naderna ska alltid lämnas om
den sökande med hänsyn till	den sökande med hänsyn till
sina personliga förhållanden har	sina personliga förhållanden har
särskilda skäl att få delta i	särskilda skäl att få delta i
utbildning hos en annan huvud-	utbildning hos landstinget. Ett
man. Ett åtagande gäller även	åtagande gäller även om den
om den sökande därefter byter	sökande därefter byter hem-
hemkommun.	kommun.
	Mottagande hos hemkommunen
	eller en enskild huvudman
22 §
Den huvudman som anordnar	Hemkommunen beslutar		om
utbildning på gymnasial nivå	den sökande ska tas emot till
beslutar om den sökande ska tas	utbildning på gymnasial nivå.
emot till utbildningen.	Hemkommunen ska ta emot en
			85

Första stycket gäller inte intagna i kriminalvårdsanstalt. Av 23 kap. 10 § framgår att Kriminal- vården ansvarar för deras utbild- ning.

SOU 2013:76

Författningsförslag

11 §7

En vuxen med utvecklingsstörning har rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han eller hon

1.är bosatt i landet,

2.saknar sådana kunskaper som utbildningen i grundsärskolan syftar till att ge, och

3.har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om att rätt enligt första stycket ska inträda tidigare än vad som anges där.

Första stycket gäller inte intagna i kriminalvårdsanstalt. Av 24 kap. 10 § framgår att Kriminal- vården ansvarar för deras utbild- ning.

16 §8

En vuxen med utvecklingsstörning är behörig att delta i utbildning på gymnasial nivå från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han eller hon

1.är bosatt i landet,

2.saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge,

3.har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, och

4.i övrigt uppfyller föreskrivna villkor.

Behörig är också den som är yngre än vad som anges i första stycket, men har slutfört utbildning i gymnasiesärskolan eller likvärdig utbildning och uppfyller övriga behörighetsvillkor.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att behörighet enligt första stycket ska inträda tidigare än vad som anges där.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om behörighetsvillkor.

Första	och andra styckena		Första	och andra styckena
gäller inte intagna i kriminal-			gäller inte intagna i kriminal-
vårdsanstalt.		Av 24 kap. 10 §	vårdsanstalt.		Av 23 kap. 10 §
framgår	att	Kriminalvården	framgår	att	Kriminalvården
ansvarar för deras utbildning.			ansvarar för deras utbildning.

7Senaste lydelse 2012:109.

8Senaste lydelse 2012:109.

Författningsförslag

SOU 2013:76

22 kap.

Inom förskolan, förskole- klassen, fritidshemmet, kom- munal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. får uppgifter överlämnas på entreprenad.

2 §

Inom förskolan, förskole- klassen, fritidshemmet, särskild utbildning för vuxna eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 24 kap. får uppgifter överlämnas på entreprenad.

4 §

Inom gymnasieskolan får uppgifter som avser undervisning i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad eller estetisk profil över- lämnas på entreprenad.

Inom grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gym- nasiesärskolan får en enskild huvudman överlämna uppgifter som avser modersmålsundervisning på entreprenad.

Inom kommunal vuxen- utbildning på gymnasial nivå får uppgifter som avser undervisning i yrkesinriktade ämnen över- lämnas på entreprenad.

6 §

Om en kommun, ett landsting eller en enskild huvudman överlämnar uppgiften att bedriva undervisning på entreprenad, får kommunen, landstinget eller den enskilde huvudmannen överlämna den myndighetsutövning som hör till en lärares undervisnings-

uppgift.
Kommunen			eller	landstinget	Kommunen	eller landstinget
får när det gäller kommunal					får när det särskild utbildning för
vuxenutbildning			och	särskild	vuxna överlämna även den myn-
utbildning		för	vuxna	överlämna	dighetsutövning	som hör till
även	den	myndighetsutövning			rektorns uppgifter.
som hör till rektorns uppgifter.
Kommunen får också överlämna
sådan	myndighetsutövning när

det gäller utbildning i svenska för invandrare.

SOU 2013:76 Författningsförslag

Regeringen eller den myndig-					Regeringen eller den myndig-
het	som	regeringen bestämmer			het	som	regeringen bestämmer
får	meddela		föreskrifter om		får	meddela		föreskrifter om
begränsningar när det gäller över-					begränsningar när det gäller över-
lämnande		av	rektorsuppgifter		lämnande		av	rektorsuppgifter
som	innefattar			myndighets-	som	innefattar			myndighets-
utövning.					utövning.
				8 §
En kommun får sluta avtal					En kommun får sluta avtal
med en annan kommun om att					med en annan kommun om att
denna ska ta över ansvaret för					denna ska ta över ansvaret för
kommunens uppgifter inom för-					kommunens uppgifter inom för-
skolan, fritidshemmet, kommunal					skolan, fritidshemmet, kommunal
vuxenutbildning,				särskild utbild-	vuxenutbildning,				särskild utbild-
ning för vuxna, utbildning i					ning för vuxna eller sådan peda-
svenska för invandrare eller sådan					gogisk verksamhet som avses i
pedagogisk verksamhet som avses					24 kap.
i 25 kap.

En kommun får också sluta avtal med ett landsting om att detta ska ta över ansvaret för kommunens uppgifter inom kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna.

23 kap.

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

–internationella skolor (2–7 §§),

–utbildning vid särskilda ungdomshem (8 och 9 §§),

–utbildning för intagna i kriminalvårdsanstalt (10 §),

–utbildning vid folkhögskola

som motsvarar utbildning i svenska
för invandrare (11–15 §§),
– utbildning för	barn och	– utbildning för	barn och
elever som vårdas på sjukhus eller		elever som vårdas på sjukhus eller
annan motsvarande	institution	annan motsvarande	institution
(16–19 §§),		(11–14 §§),
– utbildning i hemmet eller på		– utbildning i hemmet eller på
annan lämplig plats (20–22 §§),		annan lämplig plats (15–17 §§),
– annat sätt att fullgöra skol-		– annat sätt att fullgöra skol-
plikten (23–25 §§), och		plikten (17–19 §§), och
– bemyndiganden (26 §).		– bemyndiganden (20 §).
			95

Författningsförslag

SOU 2013:76

			10 §
För intagna i kriminalvårds-			För intagna i kriminalvårds-
anstalt får det anordnas utbild-			anstalt får det anordnas utbild-
ning som	motsvarar	kommunal	ning som	motsvarar	kommunal
vuxenutbildning, särskild utbild-			vuxenutbildning och		särskild
ning för vuxna samt utbildning i			utbildning för vuxna. För sådan
svenska för invandrare. För sådan			utbildning	ansvarar	Kriminal-
utbildning	ansvarar	Kriminal-	vården.
vården.

25 kap.

3 § Statens skolinspektion har tillsyn över

1. skolväsendet, särskilda utbildningsformer och annan pedago-

gisk verksamhet enligt denna lag,
2. utbildning	som	avses i	2. utbildning	som	avses i
29 kap. 17 §,			28 kap. 17 §,
3. hur en kommun uppfyller			3. hur en kommun uppfyller
sina skyldigheter enligt 7 kap.			sina skyldigheter enligt 7 kap.
21 och 22 §§,	24 kap.	23 och	21 och 22 §§,	23 kap.	23 och
24 §§ samt 29 kap. 9 §, och			24 §§ samt 28 kap. 9 §, och

4. hur en kommun uppfyller sitt tillsynsansvar enligt 4 §.

Första stycket gäller inte om tillsynen är en särskild uppgift för en annan tillsynsmyndighet.

24 §

Statens skolverk ska på nationell nivå följa upp och utvärdera

1.skolväsendet,

2.övriga utbildningar och verksamheter som står under Statens skolinspektions tillsyn enligt denna lag, och

3. annan pedagogisk verksam- het som avses i 25 kap. som anordnas av en enskild.

3. annan pedagogisk verksam- het som avses i 24 kap. som anordnas av en enskild.

SOU 2013:76 Författningsförslag

		26 kap.
			7 §9
Ordföranden får ensam fatta beslut
1. som inte innefattar slutligt			1. som inte innefattar slutligt
avgörande i sak, dock inte beslut			avgörande i sak, dock inte beslut
om föreläggande	att	genomgå	om föreläggande att	genomgå
läkarundersökning	enligt 27 kap.		läkarundersökning enligt 26 kap.
13 §,			13 §,
2. om återkallelse		på egen	2. om återkallelse	på egen
begäran av legitimation, eller			begäran av legitimation, eller
3. om återkallelse av legitima-			3. om återkallelse av legitima-
tion när den legitimerade inte			tion när den legitimerade inte
följt föreläggande om läkarunder-			följt föreläggande om läkarunder-
sökning.			sökning.

Ärenden som har avgjorts enligt första stycket ska anmälas vid nästa sammanträde med nämnden.

27 kap.

2 §

Beslut av Statens skolinspektion får överklagas hos allmän

förvaltningsdomstol i fråga om
1. godkännande enligt		2 kap.	1. godkännande enligt		2 kap.
5 § eller	24 kap. 2 § eller	åter-	5 § eller	23 kap. 2 § eller	åter-
kallelse	av sådant godkännande		kallelse	av sådant godkännande
enligt 26 kap. 13 eller 14 §,			enligt 25 kap. 13 eller 14 §,
2. rätt till bidrag enligt 24 kap.			2. rätt till bidrag enligt 23 kap.
3 eller 5 § eller återkallelse av			3 eller 5 § eller återkallelse av
sådan rätt enligt 26 kap. 13–15 §§,			sådan rätt enligt 25 kap. 13–15 §§,
3. statliga åtgärder för rättelse			3. statliga åtgärder för rättelse
enligt 26 kap. 17 §,			enligt 25 kap. 17 §,
4. tillfälligt verksamhetsförbud			4. tillfälligt verksamhetsförbud
enligt 26 kap. 18 §, eller			enligt 25 kap. 18 §, eller
5. vitesföreläggande		enligt	5. vitesföreläggande		enligt
26 kap. 27 §.			25 kap. 27 §.

9 Senaste lydelse 2011:189.

Författningsförslag SOU 2013:76

3 §10

Beslut av Statens skolverk får överklagas hos allmän förvalt-

ningsdomstol om beslutet gäller
1. vitesföreläggande	enligt	1. vitesföreläggande	enligt
26 kap. 27 §,		25 kap. 27 §,

2.avslag på en ansökan om lärar- eller förskollärarlegitimation enligt 2 kap. 16 §, eller

3.avslag på en ansökan om komplettering av legitimation enligt 2 kap. 16 §.

5 §11

Beslut av en kommun eller ett landsting får överklagas hos

allmän förvaltningsdomstol i fråga om
1. godkännande enligt 2 kap.		1. godkännande enligt 2 kap.
5 § eller återkallelse	av sådant	5 § eller återkallelse	av sådant
godkännande enligt	26 kap. 13	godkännande enligt	25 kap. 13
eller 14 §,		eller 14 §,
2. bidrag enligt 8 kap. 21 §,		2. bidrag enligt 8 kap. 21 §,
9 kap. 19 §, 10 kap. 37 §, 11 kap.		9 kap. 19 §, 10 kap. 37 §, 11 kap.
36 §, 14 kap. 15 §, 16 kap. 52 §,		36 §, 14 kap. 15 §, 16 kap. 52 §,
17 kap. 31 eller 35 § eller 19 kap.		17 kap. 31 eller 35 §, 19 kap.
45 §,		45 § eller 20 kap. 50 §,

3.avstängning enligt 5 kap. 17 eller 19 §,

4.föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter enligt 7 kap. 23 §,

5.skolskjuts enligt 10 kap. 32 § första stycket, 10 kap. 33 § första stycket, 11 kap. 31 § första stycket, 11 kap. 32 § första stycket, 18 kap. 30 § första stycket eller 18 kap. 31 § första stycket,

6. ekonomiskt stöd till	inackordering enligt 15 kap. 32 § eller
18 kap. 32 § första stycket,

10Senaste lydelse 2013:530.

11Senaste lydelse 2012:109.

SOU 2013:76 Författningsförslag

7. medgivande	att	fullgöra	7. medgivande att	fullgöra
skolplikten på annat sätt eller			skolplikten på annat sätt eller
återkallelse av sådant medgivande			återkallelse av sådant medgivande
enligt 24 kap. 23 eller 24 §,			enligt 23 kap. 23 eller 24 §,
8. rätt till bidrag enligt 25 kap.			8. rätt till bidrag enligt 24 kap.
10 eller 15 § eller	återkallelse av		10 eller 15 § eller återkallelse av
sådan rätt enligt 26 kap. 13 §,			sådan rätt enligt 25 kap. 13 §,
9. bidrag enligt 25 kap. 11 §,			9. bidrag enligt 24 kap. 11 §,
10. tillfälligt			10. tillfälligt
verksamhetsförbud	enligt	26 kap.	verksamhetsförbud enligt 25 kap.
18 §, eller			18 §, eller
11. vitesföreläggande		enligt	11. vitesföreläggande	enligt
26 kap. 27 §.			25 kap. 27 §.

7 §

Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol i fråga om

1.föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter enligt 7 kap. 23 §,

2.kostnadsfria resor enligt 12 kap. 25 § första stycket, eller

3. medgivande att fullgöra	3. medgivande att fullgöra
skolplikten på annat sätt eller	skolplikten på annat sätt eller
återkallelse av sådant medgivande	återkallelse av sådant medgivande
enligt 24 kap. 23 eller 24 §.	enligt 23 kap. 23 eller 24 §.

12 §12

Beslut av en kommun eller ett landsting får överklagas hos Skol- väsendets överklagandenämnd i fråga om

1.barns mottagande i grundsärskolan enligt 7 kap. 5 § eller tillhörighet till grundsärskolans målgrupp enligt 7 kap. 5 b §,

2.uppskjuten skolplikt enligt 7 kap. 10 § andra stycket,

3.skolpliktens förlängning enligt 7 kap. 13 § eller skolpliktens upphörande enligt 7 kap. 14 §,

4.mottagande av en elev från en annan kommun enligt 9 kap. 13 §, 10 kap. 25 § eller 11 kap. 25 §,

5.åtgärder enligt 10 kap. 29 § tredje stycket för en elev som inte bor hemma,

12 Senaste lydelse 2012:109.

Författningsförslag

SOU 2013:76

6.placering vid en annan skolenhet än den vårdnadshavare önskar enligt 9 kap. 15 § andra stycket, 10 kap. 30 § andra stycket eller 11 kap. 29 § andra stycket,

7.behörighet eller mottagande i första hand enligt 16 kap. 36 § eller mottagande enligt 17 kap. 14 § när det gäller en utbildning i gymnasieskolan som utformats för en grupp elever eller mot- tagande i första hand enligt 19 kap. 29 § första stycket,

8. tillhörighet

till

målgruppen

för gymnasiesärskolan

enligt

18 kap. 5 eller 7 §,

9. mottagande

till

kommunal

9. mottagande till kommunal

vuxenutbildning

enligt

20 kap.

vuxenutbildning

enligt

20 kap.

13 §, 14 § andra stycket eller 22 §,

14, 22, 22 a eller 33 § eller till

till särskild utbildning för vuxna

särskild utbildning

för

vuxna

enligt 21 kap. 7 §

tredje

stycket

enligt 21 kap. 7 § tredje stycket,

eller till utbildning i svenska för

invandrare enligt 22 kap. 15 §,

10. upphörande

utbild-

10. upphörande

utbild-

ningen för en elev i kommunal

vuxenutbildning

enligt

20 kap.

vuxenutbildning

enligt

20 kap.

9 § andra

stycket,

särskild

9 § andra stycket eller i särskild

utbildning

för

vuxna

enligt

utbildning

för

vuxna

enligt

21 kap.

9 §

andra

stycket eller i

21 kap. 9 § andra stycket,

utbildning i svenska för invandrare

enligt 22 kap. 16 § andra stycket,

11. att på nytt bereda kom-

munal

vuxenutbildning

enligt

munal vuxenutbildning på grund-

20 kap.

9 §

tredje

stycket, sär-

läggande

eller

gymnasial

nivå

skild utbildning för vuxna enligt

enligt 20 kap. 9 a §,

kommunal

21 kap.

9 §

tredje

stycket eller

vuxenutbildning

svenska

för

utbildning i svenska för invand-

invandrare

enligt 20 kap.

b §

rare enligt 22 kap. 17 §,

eller särskild utbildning för vuxna

enligt 21 kap. 9 § tredje stycket,

12. åtagande om interkommunal ersättning enligt 20 kap. 21 §

tredje stycket, eller
13. rätt till utbildning eller	13. rätt till utbildning eller
annan verksamhet för någon som	annan verksamhet för någon som
avses i 29 kap. 2 § andra stycket 3.	avses i 28 kap. 2 § andra stycket 3.

Beslut som avses i första stycket 1, 4 och 7–12 får överklagas endast av barnet, eleven eller den sökande.

100

SOU 2013:76 Författningsförslag

13 §13

Beslut av en enskild huvudman får överklagas hos Skolväsendets

överklagandenämnd i fråga om
1. behörighet och mottagande			1. behörighet och mottag-
enligt 16 kap.	36 §, mottagande		ande	enligt 16 kap.		36 §,	mot-
enligt 17 kap. 14 § när det gäller en			tagande enligt 17 kap. 14 § när det
utbildning i gymnasieskolan som			gäller en utbildning i gymnasie-
utformats för en grupp elever eller			skolan som utformats för en
mottagande enligt 19 kap.		29 §	grupp	elever	eller	mottagande
första stycket, eller			enligt 19 kap. 29 § första stycket,
2. rätt till	utbildning	eller	2. rätt till		utbildning		eller
annan verksamhet för någon som			annan verksamhet för någon som
avses i 29 kap. 2 § andra stycket 3.			avses i 28 kap. 2 § andra stycket 3,

3.upphörande av utbildningen för en elev i kommunal vuxen- utbildning enligt 20 kap. 9 § andra stycket, eller

4.att på nytt bereda kommunal vuxenutbildning på grundläggande eller gymnasial nivå enligt 20 kap. 9 a § eller kommunal vuxen- utbildning i svenska för invandrare enligt 20 kap. 9 b §.

Beslut som avses i första stycket 1 får överklagas endast av den sökande.

14 §

Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om

1.barns mottagande i specialskolan enligt 7 kap. 6 §,

2.skolpliktens förlängning enligt 7 kap. 13 § eller skolpliktens upphörande enligt 7 kap. 14 §,

3.åtgärder enligt 12 kap. 25 § andra stycket för en elev som inte bor hemma, eller

4. rätt till utbildning för någon	4. rätt till utbildning för någon
som avses i 29 kap. 2 § andra	som avses i 28 kap. 2 § andra
stycket 3.	stycket 3.

Beslut som avses i första stycket 1 får överklagas endast av barnet.

13 Senaste lydelse 2012:109.

101

Författningsförslag

SOU 2013:76

15 §14

Beslut av Sameskolstyrelsen får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om

1.barns mottagande i sameskolan enligt 7 kap. 7 §,

2.åtgärder enligt 13 kap. 23 § andra stycket för en elev som inte bor hemma, eller

3. rätt till utbildning för någon	3. rätt till utbildning för någon
som avses i 29 kap. 2 § andra	som avses i 28 kap. 2 § andra
stycket 3.	stycket 3.

Beslut som avses i första stycket 1 får överklagas endast av barnet.

28 kap.

I ärenden där beslut får över- klagas enligt 28 kap. ska utöver vad som följer av 10 § också 23– 25 och 30 §§ förvaltningslagen (1986:223) tillämpas.

11 §

I ärenden där beslut får över- klagas enligt 27 kap. ska utöver vad som följer av 10 § också 23– 25 och 30 §§ förvaltningslagen (1986:223) tillämpas.

18 §

Huvudmannen för en fristående skola där betyg sätts ska lämna över elevernas slutbetyg eller de betygsdokument som eleven får efter fullföljd gymnasieutbildning till den kommun där skolan är belägen.

En enskild huvudman för kommunal vuxenutbildning ska lämna över elevernas betygshand- lingar och intyg när det gäller avslutade kurser i utbildningen till elevernas respektive hemkommuner.

Kommunen ska informera vårdnadshavarna om förskola, fritidshem och sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. som kommunen anordnar eller vars huvudman kommunen har

19 §

Kommunen ska informera vårdnadshavarna om förskola, fritidshem och sådan pedagogisk verksamhet som avses i 24 kap. som kommunen anordnar eller vars huvudman kommunen har

14 Senaste lydelse 2013:298.

102

Regeringen får meddela ytter- ligare föreskrifter om bestäm- mandet av det bidrag som kom- munerna enligt 8 kap. 21 §, 9 kap. 19 §, 10 kap. 37 §, 11 kap. 36 §, 14 kap. 15 §, 16 kap. 52 §, 17 kap. 31 §, 19 kap. 45 §, 20 kap. 50 § och 24 kap. 11 § är skyldiga att lämna till fristående förskolor, fristående skolor och enskilt bedriven peda- gogisk omsorg.

SOU 2013:76

Författningsförslag

godkänt eller förklarat berättigad till bidrag. Informationen ska även avse möjligheten för enskilda att bedriva förskola, fritidshem eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. med bidrag från hemkommunen enligt 8 kap. 21 §, 14 kap. 15 § samt 25 kap. 11 och 15 §§.

godkänt eller förklarat berättigad till bidrag. Informationen ska även avse möjligheten för enskilda att bedriva förskola, fritidshem eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 24 kap. med bidrag från hemkommunen enligt 8 kap. 21 §, 14 kap. 15 § samt 24 kap. 11 och 15 §§.

26 §15

Regeringen får meddela ytter- ligare föreskrifter om bestäm- mandet av det bidrag som kom- munerna enligt 8 kap. 21 §, 9 kap. 19 §, 10 kap. 37 §, 11 kap. 36 §, 14 kap. 15 §, 16 kap. 52 §, 17 kap. 31 §, 19 kap. 45 § och 25 kap. 11 § är skyldiga att lämna till fristående förskolor, fristående skolor och enskilt bedriven pedagogisk omsorg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för en kommun eller ett landsting att lämna uppgifter om verksamheten som behövs för beslut om bidrag till fristående förskolor och fristående skolor samt hur bidrag till en fristående förskola eller fristående skola eller annan enskild verksamhet har beräknats.

27 §16
Regeringen eller den myndig-	Regeringen eller den myndig-
het som regeringen bestämmer	het som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om det	får meddela föreskrifter om det
belopp som kommunen ska	belopp	som kommunen	ska
betala i stället för vad som anges i	betala i stället för vad som anges i
8 kap. 21–23 §§, 9 kap. 19–21 §§,	8 kap. 21–23 §§, 9 kap. 19–21 §§,
10 kap. 37–39 §§, 11 kap. 36–	10 kap.	37–39 §§, 11 kap.	36–
38 §§, 16 kap. 52–55 §§, 17 kap.	38 §§, 16 kap. 52–55 §§, 17 kap.

15Senaste lydelse 2012:109.

16Senaste lydelse 2012:109.

103

SOU 2013:76

Författningsförslag

1.9Förslag till

lag om ändring i lagen (2010:801) om införande av skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs i fråga om lag (2010:801) om införande av skollagen (2010:800) att 22 § och rubriken närmast före 22 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse					Föreslagen lydelse
Kommunal		vuxenutbildning,			Kommunal
särskild	utbildning		för	vuxna	vuxenutbildning	och	särskild
och utbildning i svenska för					utbildning för vuxna
invandrare
					22 §1
Den nya skollagen och denna					Den nya skollagen och denna
lag ska tillämpas på kommunal					lag ska tillämpas på kommunal
vuxenutbildning,		särskild		utbild-	vuxenutbildning	och	särskild
ning för vuxna och utbildning i					utbildning för vuxna från och
svenska för invandrare från och					med den 1 juli	2012. De i 2 §
med den	1 juli	2012. De i 2 §			första stycket 1–4 angivna lagarna
första stycket 1–4 angivna lagarna					ska fortsätta att gälla för utbild-
ska fortsätta att gälla för utbild-					ning inom kommunal vuxen-
ning inom kommunal vuxen-					utbildning, vuxenutbildning för
utbildning, vuxenutbildning för					utvecklingsstörda	och	svensk-
utvecklingsstörda			och	svensk-	undervisning för invandrare till
undervisning för invandrare till					utgången av juni 2012.
utgången av juni 2012.

För kurser och projektarbete i kommunal vuxenutbildning, vuxenutbildning för utvecklingsstörda och svenskundervisning för invandrare som påbörjats före den 1 juli 2012 ska bestämmelserna i 1985 års skollag fortsätta att gälla.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att 21 kap. 19 § i den nya skollagen ska tillämpas för elever i särskild utbildning för vuxna från och med en senare tidpunkt än den 1 juli 2012.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

1 Senaste lydelse 2012:494.

105

Författningsförslag

SOU 2013:76

1.10Förslag till

förordning om ändring i förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning

dels att 6 kap. 14 och 18-23 §§ ska upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före 6 kap. 14 och 21 §§ ska utgå, dels att nuvarande 7 kap. ska betecknas 8 kap. och att nuvarande

7 kap. 9 § ska betecknas 8 kap. 13 §,

dels att 1 kap. 1–4 §§, 2 kap. 1–4, 12, 14, 16 och 24 §§, 3 kap. 1 och 7 §§, 4 kap. 10–12 och 24 §§, 5 kap. 1, 7, 8, 13 och 15 §§, 6 kap. 1, 2, 8, 16, 24 och 25 §§ samt rubrikerna närmast före 2 kap. 24 §, 5 kap. 13 § och 7 kap. ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före nuvarande 7 kap. 9 § ska sättas närmast före 8 kap. 12 §,

dels att det i förordningen ska införas ett nytt kapitel, 7 kap., fyra nya paragrafer, 6 kap. 11 a § och 8 kap. 9–11 §§, samt närmast före 6 kap. 13 § och 8 kap. 9 § nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §

I denna förordning finns följande kapitel:

–inledande bestämmelser (1 kap.),

–utbildningen (2 kap.),

–behörighet och urval (3 kap.),

–betyg, gymnasieexamen och prövning (4 kap.),

–utbildning för intagna i kriminalvårdsanstalt (5 kap.),

– betygsrätt för vuxenutbild-	– betygsrätt för vuxenutbild-
ning (6 kap.), och	ning (6 kap.),
	– bidrag till enskilda huvud-
	män för kommunal vuxen-
	utbildning (7 kap.), och
– övriga bestämmelser (7 kap.).	– övriga bestämmelser (8 kap.).
	2 §
Med utbildning avses i för-	Med utbildning avses i för-
ordningen kommunal vuxen-	ordningen	kommunal	vuxen-
utbildning, särskild utbildning	utbildning	och särskild	utbild-
106

SOU 2013:76 Författningsförslag

för vuxna och utbildning i svenska

ning för vuxna, om inte något

för invandrare, om inte något

annat framgår.

3 §

Kommunal

vuxenutbildning

Kommunal

vuxenutbildning

och

särskild

utbildning

för

och

särskild

utbildning

för

vuxna ska utformas så att den

enskildes studier inom någon av

dessa skolformer kan kombine-

ras med studier inom vuxen-

ras med studier inom den andra

utbildningens andra skolformer.

skolformen.

Utbildning

svenska

för

invandrare ska utformas så att

den enskildes studier kan kombi-

neras med studier inom andra

skolformer inom skolväsendet.

4 §

I de fall kommunal vuxen-

utbildning, särskild utbildning

utbildning eller särskild utbild-

för vuxna eller utbildning i

ning för vuxna anordnas på

svenska för invandrare anordnas

entreprenad enligt 22 kap. 2 eller

på entreprenad enligt 23 kap. 2 §

4 § skollagen (2010:800) får den

skollagen

(2010:800)

får

den

myndighetsutövning

som

hör

myndighetsutövning

som

hör

till

rektorns

uppgifter endast

till

rektorns

uppgifter endast

överlämnas till en enskild entre-

prenör om

entreprenören

har

prenör om entreprenören

har

fått ett tillstånd enligt 6 kap. 1 §

denna förordning för mot-

svarande utbildning.

Rektorns

svarande

utbildning.

Rektorns

uppgifter

enligt 2 kap.

10 §

uppgifter

enligt

2 kap.

10 §

denna förordning får dock inte

överlämnas till entreprenören.

Även om myndighetsutövning överlämnats enligt första stycket när det gäller kommunal vuxenutbildning har en kommun eller ett landsting sådan uppgiftsskyldighet som avses i 6 kap. 9–11 §§ studiestödsförordningen (2000:655).

107

Författningsförslag SOU 2013:76

	2 kap.
		1 §1
Med verksamhetspoäng avses		Med verksamhetspoäng avses
i denna förordning ett mått på		i denna förordning ett mått på
studieomfattningen eller	valider-	studieomfattningen eller				vali-
ingen inom kommunal vuxen-		deringen inom kommunal vuxen-
utbildning och särskild utbildning		utbildning	på grundläggande			och
för vuxna.		gymnasial	nivå	och	särskild
		utbildning för vuxna.
		2 §2
Inom kommunal	vuxen-	Inom	kommunal		vuxen-
utbildning och särskild utbild-		utbildning på grundläggande och
ning för vuxna beräknas 20		gymnasial	nivå	och	särskild
verksamhetspoäng för en veckas		utbildning	för vuxna		beräknas
heltidsstudier eller för validering		20 verksamhetspoäng			för	en
av kunskaper av motsvarande		veckas heltidsstudier			eller	för
omfattning.		validering av kunskaper av mot-
		svarande omfattning.

Inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå beräknas en verksamhetspoäng för varje gymnasiepoäng. Inom särskild utbild- ning för vuxna på gymnasial nivå beräknas en verksamhetspoäng för varje gymnasiesärskolepoäng.

En årsstudieplats inom kommunal vuxenutbildning eller särskild utbildning för vuxna motsvarar 800 verksamhetspoäng.

3 §3

Inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå finns det nationella kurser och orienteringskurser.

Inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå finns det nationella kurser, orienteringskurser, individuella kurser och gym- nasiearbete. Med gymnasiearbete avses en uppgift om 100 gymnasie- poäng som eleverna genomför inom ramen för examensmålen för det program inom gymnasieskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar.

Inom kommunal vuxen- utbildning i svenska för invand- rare finns det nationella kurser.

1Senaste lydelse 2012:746.

2Senaste lydelse 2012:746.

3Senaste lydelse 2013:360.

108

SOU 2013:76

Författningsförslag

Inom särskild utbildning för vuxna finns det nationella kurser och orienteringskurser. Inom särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå finns det även gymnasiesärskolearbete. Med gymnasiesärskole- arbete avses en uppgift om 100 gymnasiesärskolepoäng som eleverna genomför inom ramen för programmålen för det program inom gymnasiesärskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar.

Inom utbildning i svenska för invandrare finns det nationella kurser.

			4 §
Nationella kurser inom kom-				Nationella kurser inom kom-
munal vuxenutbildning och sär-				munal vuxenutbildning på grund-
skild utbildning för vuxna får				läggande och gymnasial nivå och
delas upp i delkurser.				särskild utbildning för vuxna får
				delas upp i delkurser.
			12 §4
För utbildning i svenska för				För	kommunal		vuxenutbild-
invandrare ska det finnas en				ning i svenska för invandrare ska
kursplan. Den ska ge utrymme				det finnas en kursplan. Den ska ge
för läraren och eleverna att				utrymme för läraren och eleverna
själva planera		undervisningen.		att själva planera undervisningen.
Av kursplanen ska kunskaps-				Av kursplanen ska kunskaps-
kraven för varje kurs framgå.				kraven för varje kurs framgå.
				Ytterligare		föreskrifter		om
Ytterligare	föreskrifter		om	kursplanen för kommunal vuxen-
kursplanen	för	utbildning	i	utbildning i svenska för invand-
svenska för invandrare finns i				rare	finns	i	förordningen
förordningen	(SKOLFS 2009:2)			(SKOLFS 2009:2) om kursplan
om kursplan för utbildning i				för utbildning i svenska för
svenska för invandrare.				invandrare.
				14 §
För elever med utvecklings-				För elever med utvecklings-
störning får nödvändiga avvikel-				störning får nödvändiga avvikel-
ser göras från kursplanen för				ser göras från kursplanen för
utbildning i svenska för invand-				kommunal vuxenutbildning				i
rare.				svenska för invandrare.

4 Senaste lydelse 2012:107.

109

Författningsförslag SOU 2013:76

16 §5

Rektorn ansvarar för att en

Hemkommunen ansvarar

för

individuell

studieplan

upprättas

att

en individuell studieplan

för varje elev.

upprättas för varje elev.

Huvudmannens rektor ansvarar

för att den individuella studie-

planen kontinuerligt följs upp och

vid behov revideras i de delar som

avser utbildningens genomförande.

I 20 kap. 8 § och 21 kap. 8 §

I 20 kap. 8 §,

21 kap. 8 § och

skollagen

(2010:800)

anges

att

22 kap. 10 § skollagen (2010:800)

den individuella studieplanen ska

anges att den individuella studie-

innehålla

uppgifter

den

planen ska innehålla uppgifter om

enskildes utbildningsmål och pla-

den enskildes utbildningsmål och

nerad omfattning

studierna.

planerad omfattning av studierna.

Omfattningen

studierna ska

Omfattningen av

studierna

ska

när det gäller kommunal vuxen-

anges

i verksamhetspoäng

när

utbildning på grundläggande och

det gäller kommunal vuxen-

gymnasial

nivå

och

särskild

utbildning och särskild utbild-

utbildning för vuxna. anges i

ning för vuxna. Om utbildnings-

verksamhetspoäng.

Om utbild-

målet för en elev i kommunal

ningsmålet för en elev i kom-

vuxenutbildning

på

gymnasial

munal vuxenutbildning på gym-

nivå är en gymnasieexamen, ska

nasial nivå är en gymnasieexamen,

det i planen anges vilket program

ska det i planen anges vilket

inom gymnasieskolan som utbild-

program

inom

gymnasieskolan

ningen huvudsakligen motsvarar.

som

utbildningen

huvudsakligen

Vidare ska i förekommande fall

motsvarar. Vidare ska i före-

målen

för

individuella kurser

kommande fall målen för indivi-

framgå av planen.

duella kurser framgå av planen.

Den individuella studieplanen ska utarbetas i samverkan med eleven. Eleven ska i samband med utarbetandet erbjudas studie- och yrkesvägledning. I vägledningen ska det ingå information om möjlig- heter till fortsatta studier, arbetslivets kompetens- och rekryterings- behov samt studieekonomiska förutsättningar. Planen ska upprättas i nära anslutning till antagningen och ska vid behov revideras.

Utbildning i svenska för	Kommunal vuxenutbildning i
invandrare	svenska för invandrare

5 Senaste lydelse 2012:746.

110

SOU 2013:76 Författningsförslag

			24 §6
Riktvärdet för undervisning-			Riktvärdet för undervisning-
ens omfattning i tid inom			ens omfattning i tid inom kom-
utbildning i svenska för invand-			munal vuxenutbildning i svenska
rare är 525 timmar. Riktvärdet			för invandrare är 525 timmar.
får överskridas eller under-			Riktvärdet får överskridas		eller
skridas beroende på hur mycket			underskridas beroende	på	hur
undervisning		eleverna behöver	mycket undervisning	eleverna
för att uppnå de kunskapskrav			behöver för att uppnå de kun-
som	anges	i kursplanen. I	skapskrav som anges i kurs-
22 kap. 6 § skollagen (2010:800)			planen. I 20 kap. 24 § skollagen
finns	bestämmelser om minsta		(2010:800) finns bestämmelser
antal timmar undervisningstid i			om minsta antal timmar under-
veckan.			visningstid i veckan.

3kap.

1 §

I	20 kap. 11, 19		och	20 §§,	I 20 kap. 11, 19, 20 och 30 §§,
21 kap. 11 och 16 §§ samt 22 kap.					21 kap.	11	och 16 §§ skollagen
13 §	skollagen	(2010:800)		finns	(2010:800)		finns	bestämmelser
bestämmelser		om	rätt	och	om rätt och behörighet att delta i
behörighet att delta i kommunal					kommunal		vuxenutbildning		res-
vuxenutbildning, särskild utbild-					pektive	särskild		utbildning	för
ning för vuxna respektive utbild-					vuxna. I detta kapitel finns ytter-
ning i svenska för invandrare. I					ligare bestämmelser om behörig-
detta	kapitel	finns	ytterligare		het och bestämmelser om urval.
bestämmelser		om	behörighet
och bestämmelser om urval.
					7 §
Om samtliga behöriga sök-					Om samtliga behöriga sök-
ande till kommunal vuxen-					ande till kommunal vuxen-
utbildning på gymnasial nivå inte					utbildning på gymnasial nivå inte
kan antas till sådan utbildning,					kan tas emot eller antas till sådan
ska ett urval göras. Vid detta					utbildning, ska ett urval göras.
urval ska företräde, i den ordning					Vid detta urval ska företräde, i
som anges nedan, ges till en					den ordning som anges nedan,
sökande som har kort tidigare					ges till en sökande som har kort
utbildning och som					tidigare utbildning och som

6 Senaste lydelse 2012:746.

111

Författningsförslag

SOU 2013:76

1.önskar fullfölja studier som den sökande har påbörjat enligt en upprättad individuell studieplan,

2.behöver utbildningen för att komplettera ett reducerat program eller för annan behörighetskomplettering, eller

3.behöver utbildningen för pågående yrkesverksamhet eller planerat yrkesval.

Utöver den ordning som anges ovan och som gäller vid mot- tagning och antagning får vid antagningen därutöver ges före- träde till en sökande som oavsett tidigare utbildning har en svag ställning på arbetsmarknaden.

Något urval ska inte göras i fråga om sådan kommunal vuxen- utbildning på gymnasial nivå som en sökande har rätt att delta i enligt 20 kap. 19 § skollagen (2010:800).

4 kap.

10 §7

Lärarna ska inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå använda nationella prov inför betygssättningen i

1.svenska kurserna 1 och 3 eller svenska som andraspråk kurserna 1 och 3,

2.engelska kurserna 5 och 6, och

3.matematik kurserna 1–4.

Utöver de nationella prov som ska användas inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå bör lärarna även i övrigt använda nationella prov för att bedömningsgrunderna ska bli så enhetliga

som möjligt över landet.
Lärarna ska inom utbildning i	Lärarna ska inom kommunal
svenska för invandrare använda	vuxenutbildning i svenska för in-
nationella slutprov.	vandrare använda nationella
	slutprov.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om nationella prov och slutprov. Skolverket beslutar också om utformningen av proven.

7 Senaste lydelse 2013:700.

112

SOU 2013:76 Författningsförslag

			11 §8
Beslut om betyg ska doku-				Beslut om betyg ska doku-
menteras	i	en	betygskatalog.	menteras	i	en	betygskatalog.
Detsamma		gäller	uppgifterna i	Detsamma		gäller	uppgifterna i
sådana intyg som avses i 20–				sådana intyg som avses i 20 och
22 kap.	skollagen (2010:800)			21 kap.	skollagen (2010:800)
samt i denna förordning. Med				samt i denna förordning. Med
beslut om betyg avses beslut att				beslut om betyg avses beslut att

1. sätta betyg efter varje avslutad kurs och delkurs, på gymnasiearbetet eller gymnasiesärskolearbetet eller efter prövning,

och
2. inte sätta betyg enligt	2. inte sätta betyg enligt
20 kap. 29 §, 21 kap. 20 b § eller	20 kap. 40 § eller 21 kap. 20 b §
22 kap. 23 § skollagen.	skollagen.

Beslut enligt första stycket 2 markeras i betygskatalogen med ett horisontellt streck.

Beslut om betyg och intyg ska genast kunna sammanställas för varje enskild elev. Rektorn ansvarar för att betygskatalogen förs.

	12 §9
Den som har slutfört kurser		Den som har slutfört kurser
inom	kommunal vuxenutbild-	inom kommunal vuxenutbild-
ning,	särskild utbildning för	ning eller särskild utbildning för
vuxna eller utbildning i svenska		vuxna ska kunna få ett utdrag ur
för invandrare ska kunna få ett		betygskatalogen som visar vilka
utdrag ur betygskatalogen som		kurser eller delkurser som per-
visar vilka kurser eller delkurser		sonen har slutfört inom utbild-
som personen har slutfört inom		ningen och vilka betyg som
utbildningen och vilka betyg		personen har fått på de olika
som personen har fått på de		kurserna. Den som vill ha ett
olika kurserna. Den som vill ha		utdrag får själv bestämma vilka
ett utdrag får själv bestämma		kurser eller delkurser som ska
vilka kurser eller delkurser som		ingå i utdraget.

ska ingå i utdraget.

Det som sägs i första stycket om kurser gäller också för gymnasiearbete inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och för gymnasiesärskolearbete inom särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå.

8Senaste lydelse 2013:360.

9Senaste lydelse 2013:360.

113

Författningsförslag

SOU 2013:76

24 §

Betygssättning efter en vali- Betygssättning efter en vali- dering sker inom kommunal dering sker inom kommunal vuxenutbildning och utbildning i vuxenutbildning genom pröv- svenska för invandrare genom ning.

prövning.

Bestämmelserna om betygssättning samt utfärdande av betyg och examensbevis i detta kapitel gäller i tillämpliga delar även vid prövning.

Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om pröv- ning.

5 kap.

I 24 kap. 10 § skollagen

(2010:800) finns bestämmelser om att Kriminalvården ansvarar för utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning, sär- skild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare för intagna i kriminalvårdsanstalt.

1 §

I 23 kap. 10 § skollagen

(2010:800) finns bestämmelser om att Kriminalvården ansvarar för utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna för intagna i kriminalvårdsanstalt.

7 §10
Inom utbildning enligt detta	Inom utbildning enligt detta
kapitel ska det finnas nationella	kapitel ska det finnas nationella
kurser och, utom i utbildning	kurser och, utom i utbildning
som motsvarar utbildning i	som motsvarar kommunal vuxen-
svenska för invandrare, oriente-	utbildning i svenska för invand-
ringskurser. Inom utbildning som	rare, orienteringskurser.				Inom
motsvarar kommunal vuxen-	utbildning som motsvarar kom-
utbildning på gymnasial nivå ska	munal vuxenutbildning på gym-
det även finnas individuella kurser	nasial nivå ska det även finnas
och sådant gymnasiearbete som	individuella	kurser och			sådant
avses i 2 kap. 3 § andra stycket.	gymnasiearbete		som	avses i
Inom utbildning som motsvarar	2 kap. 3 § andra stycket. Inom
särskild utbildning för vuxna på	utbildning som motsvarar sär-
gymnasial nivå ska det även	skild utbildning för vuxna på
finnas sådant gymnasiesärskole-	gymnasial	nivå	ska	det	även

10 Senaste lydelse 2013:700.

114

SOU 2013:76

Författningsförslag

arbete som avses i 2 kap. 3 § tredje stycket. Föreskrifterna i 2 kap. 1, 2, 4, 6–10 och 16–23 §§ om kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare ska tillämpas för respektive mot- svarande utbildning enligt detta kapitel. Detta gäller även sådana föreskrifter som Statens skol- verk har meddelat med stöd av 2 kap. 17 §.

finnas sådant gymnasiesärskole- arbete som avses i 2 kap. 3 § fjärde stycket. Föreskrifterna i 2 kap. 1, 2, 4, 6–10 och 16–23 §§ om kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna ska tillämpas för respektive mot- svarande utbildning enligt detta kapitel. Detta gäller även sådana föreskrifter som Statens skol- verk har meddelat med stöd av 2 kap. 17 §.

8 §

För utbildningen ska de kursplaner eller ämnesplaner tillämpas som är meddelade av regeringen eller av Statens skolverk för motsvarande utbildning inom skolväsendet.

För elever med utvecklings-	För elever med utvecklings-
störning får nödvändiga avvikel-	störning får nödvändiga avvikel-
ser göras från kursplanen för	ser göras från kursplanen för
utbildning i svenska för invand-	kommunal	vuxenutbildning		i
rare.	svenska för invandrare.
Behörighet till utbildning	Behörighet till utbildning som
som motsvarar utbildning i	motsvarar	kommunal vuxen-
svenska för invandrare	utbildning	i	svenska	för
	invandrare

13 §

En sökande är behörig att	En sökande är behörig att
delta i utbildning som motsvarar	delta i utbildning som motsvarar
utbildning i svenska för invand-	kommunal vuxenutbildning i
rare från och med det år han eller	svenska för invandrare från och
hon fyller 16 år, om han eller hon	med det år han eller hon fyller
saknar sådana grundläggande	16 år, om han eller hon saknar
kunskaper i svenska språket som	sådana grundläggande kunskaper
utbildningen syftar till att ge.	i svenska språket som utbild-
	ningen syftar till att ge.

Den som har sådana kunskaper i det danska eller norska språket att grundläggande svenskundervisning inte kan anses nödvändig, är dock inte behörig att delta i utbildningen.

115

Författningsförslag SOU 2013:76

15 §11

Föreskrifterna i 3 kap. 14, 15

och

17–21 §§,

20 kap. 25–35 §§,

och 17–21 §§, 20 kap. 38–48 §§

21 kap. 18–24 §§ och 22 kap. 19–

och

21 kap. 18–24 §§

skollagen

29 §§ skollagen (2010:800) samt i

(2010:800) samt i 4 kap. 6–26 §§

4 kap. 6–26 §§

denna förordning

denna förordning när det gäller

när det gäller kommunal vuxen-

kommunal

vuxenutbildning och

utbildning, särskild utbildning för

särskild utbildning för vuxna och

vuxna och utbildning i svenska för

utbildning i svenska för invand-

invandrare

ska

tillämpas

för

rare ska tillämpas för mot-

motsvarande

utbildning

enligt

svarande utbildning enligt detta

detta kapitel. Detta gäller även

kapitel. Detta gäller även sådana

sådana föreskrifter

som

Statens

föreskrifter som Statens skol-

skolverk har meddelat med stöd av

verk har meddelat med stöd av

4 kap. 10,

13,

och 24–26 §§

4 kap. 10, 13, 21 och 24–26 §§

denna förordning.

6 kap.

1 §

Tillstånd

att

sätta

betyg,

Tillstånd

att

sätta

betyg,

anordna prövning

samt

utfärda

anordna

prövning

samt

utfärda

betyg och intyg enligt bestäm-

melser som gäller för skol-

väsendet får enligt föreskrifterna i

väsendet får enligt föreskrifterna

detta kapitel ges till

i detta kapitel ges till en enskild

1. en

enskild

utbildnings-

utbildningsanordnare för

utbild-

anordnare för utbildning mot-

ning

motsvarande

kommunal

svarande kommunal vuxenutbild-

vuxenutbildning

och

särskild

ning,

särskild utbildning

för

utbildning för vuxna som på

vuxna och utbildning i svenska

uppdrag

juridiska personer

för invandrare som på uppdrag

anordnas

för uppdragsgivarnas

av juridiska personer anordnas

räkning och för de personer

för

uppdragsgivarnas

räkning

som uppdragsgivarna utser.

och för de personer som upp-

dragsgivarna utser, och

2. en folkhögskola för

utbild-

ning

motsvarande

utbildning i

svenska för invandrare.

Tillstånd enligt första stycket får inte avse slutbetyg.

11 Senaste lydelse 2013:700.

116

SOU 2013:76 Författningsförslag

				2 §
Med		enskild	utbildnings-		Med		enskild		utbildnings-
anordnare avses i detta kapitel					anordnare avses i detta kapitel
en enskild fysisk eller juridisk					en enskild fysisk eller juridisk
person som anordnar utbild-					person som anordnar utbild-
ning.					ning.
Det som sägs om en enskild
utbildningsanordnare gäller även
en folkhögskola som bedrivs av en
kommun eller ett landsting.
				8 §12
Inom utbildning enligt detta					Inom utbildning enligt detta
kapitel ska det finnas nationella					kapitel ska det finnas nationella
kurser. Föreskrifterna i 2 kap. 1,					kurser. Föreskrifterna i 2 kap. 1,
2, 8,	16–19 och		21–23 §§ om		2, 8, 16–19 och 21–23 §§ om
kommunal vuxenutbildning, sär-					kommunal vuxenutbildning och
skild utbildning för vuxna och					särskild		utbildning		för	vuxna
utbildning i svenska för invandrare					ska tillämpas för respektive mot-
ska tillämpas för respektive mot-					svarande		utbildning		enligt	detta
svarande		utbildning enligt		detta	kapitel, med undantag av bestäm-
kapitel, med undantag av bestäm-					melserna om gymnasiearbete och
melserna om gymnasiearbete och					gymnasiesärskolearbete.					Detta
gymnasiesärskolearbete.				Detta	gäller	även		sådana	föreskrifter
gäller	även sådana föreskrifter				som Statens skolverk har med-
som	Statens		skolverk	har	delat med stöd av 2 kap.					17 §.
meddelat		med stöd av		2 kap.	Kurserna får delas upp i del-
17 §. Kurserna får delas upp i					kurser om det är fråga om kom-
delkurser om det är fråga om					munal		vuxenutbildning			eller
kommunal vuxenutbildning eller					särskild utbildning för vuxna som
särskild utbildning för vuxna som					anordnas		på entreprenad			enligt
anordnas		på entreprenad		enligt	22 kap.	2		eller 4 § skollagen
23 kap. 2 § skollagen (2010:800).					(2010:800).
					11 a §
					En sökande är behörig att
					delta i utbildning som motsvarar
					kommunal			vuxenutbildning i
					svenska för			invandrare från och

12 Senaste lydelse 2013:700.

117

Författningsförslag SOU 2013:76

					med	andra		kalenderhalvåret det
					år han eller hon fyller 16 år, om
					han eller hon saknar sådana grund-
					läggande		kunskaper			i	svenska
					språket som utbildningen syftar till
					att ge.
					Den som har sådana kunskaper
					i det danska eller norska språket att
					grundläggande svenskundervisning
					inte kan anses nödvändig, är dock
					inte behörig att delta i utbild-
					ningen.
				16 §13
Föreskrifterna i 3 kap. 14, 15					Föreskrifterna i 3 kap. 14, 15
och 17–21 §§, 20 kap. 25–35 §§,					och 17–21 §§, 20 kap. 38–48 §§
21 kap. 18–24 §§ och 22 kap. 19–					och	21 kap. 18–24 §§ skollagen
29 §§ skollagen (2010:800) samt					(2010:800) samt i 4 kap. 9–12
i 4 kap.		9–12	och 22–26 §§		och	22–26 §§			denna	förordning
denna förordning när det gäller					när det gäller kommunal vuxen-
kommunal vuxenutbildning, sär-					utbildning och särskild utbildning
skild utbildning för vuxna och					för vuxna ska tillämpas för mot-
utbildning i svenska för invandrare					svarande		utbildning			enligt detta
ska	tillämpas för			motsvarande	kapitel, med undantag av bestäm-
utbildning		enligt	detta kapitel,		melserna		om		gymnasiearbete,
med undantag av bestämmel-					gymnasiesärskolearbete,						del-
serna om gymnasiearbete, gym-					kurser, examensbevis, gymnasie-
nasiesärskolearbete,				delkurser,	särskolebevis,				orienteringskurser
examensbevis,			gymnasiesär-		och	individuella kurser.					Detta
skolebevis,		orienteringskurser			gäller även			sådana		föreskrifter
och	individuella		kurser. Detta		som Statens skolverk har med-
gäller även sådana				föreskrifter	delat med stöd av 4 kap. 10 och
som Statens skolverk har med-					24–26 §§ denna förordning.
delat med stöd av 4 kap. 10 och
24–26 §§ denna förordning.

13 Senaste lydelse 2013:700.

118

SOU 2013:76 Författningsförslag

				24 §
Statens skolverk ska på natio-					Statens	skolverk		ska		på
nell nivå följa upp och utvärdera					nationell nivå följa upp och
utbildning som tillstånd har läm-					utvärdera utbildning som tillstånd
nats för enligt detta kapitel.					har lämnats för enligt detta
Föreskrifterna i 26 kap. 25 och					kapitel. Föreskrifterna			i	25 kap.
26 §§ skollagen (2010:800) ska					25 och 26 §§ skollagen (2010:800)
gälla för sådan uppföljning och					ska gälla för sådan uppföljning
utvärdering.					och utvärdering.
					25 §
Statens		skolinspektion		har	Statens	skolinspektion				har
tillsyn	över		utbildning	som	tillsyn över		utbildning		enligt
tillstånd har lämnats för enligt					detta kapitel. Föreskrifterna i
detta	kapitel.		Föreskrifterna i		25 kap. 6–13,		15, 16	och		18–
26 kap. 6–13,			15, 16 och	18–	23 §§ skollagen (2010:800) ska
23 §§ skollagen (2010:800) ska					tillämpas	för	sådan utbildning.
tillämpas		för	sådan utbildning.		Föreskrifterna		i 25 kap.		10-13,
Föreskrifterna			i 26 kap. 10-13,		15, 16 och 18 §§ skollagen ska
15, 16 och 18 §§ skollagen ska					även tillämpas i fråga om en
även tillämpas i fråga om en					entreprenör med tillstånd enligt
entreprenör med tillstånd enligt					detta kapitel. Det som i de
detta kapitel. Det som i de					bestämmelserna sägs om enskild
bestämmelserna sägs om enskild					huvudman ska även gälla entre-
huvudman ska även gälla entre-					prenören och det som sägs om
prenören och det som sägs om					godkännande och beslut om rätt
godkännande och beslut om rätt					till bidrag ska gälla tillstånd
till bidrag ska gälla tillstånd					enligt detta kapitel.
enligt detta kapitel.

Även om Skolinspektionen har återkallat ett tillstånd för en sådan utbildning som avses i detta kapitel får betyg sättas samt betyg och intyg utfärdas när det gäller en kurs för de elever som har påbörjat kursen före beslutet om återkallelse.

119

SOU 2013:76

Författningsförslag

1.11Förslag till

förordning om ändring av förordningen (2010:1030) om prestationsbaserad stimulansersättning inom utbildning

i svenska för invandrare

Härigenom föreskrivs att rubriken till förordningen (2010:1030) om prestationsbaserad stimulansersättning inom utbildning i svenska för invandrare samt 1, 2, 3 och 8 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
Förordning (2010:1030) om		Förordning (2010:1030) om
prestationsbaserad		prestationsbaserad
stimulansersättning	inom	stimulansersättning	inom
utbildning i svenska	för	kommunal vuxenutbildning i
invandrare		svenska för invandrare

Denna förordning innehåller föreskrifter som ansluter till lagen (2010:538) om prestationsbaserad stimulansersättning inom utbild- ning i svenska för invandrare.

Med utbildning i svenska för invandrare avses i denna för- ordning även en motsvarande utbildning vid folkhögskola enligt 24 kap. skollagen (2010:800).

1 §1

Denna förordning innehåller föreskrifter som ansluter till lagen (2010:538) om prestationsbaserad stimulansersättning inom kom- munal vuxenutbildning i svenska för invandrare.

Prestationsbaserad stimu- lansersättning inom utbildning i svenska för invandrare (sfi- bonus) ska för en hel bonus vara 12 000 kronor.

2 §2

Prestationsbaserad stimu- lansersättning inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi-bonus) ska för en hel bonus vara 12 000 kronor.

1Senaste lydelse 2012:105.

2Senaste lydelse 2012:105.

123

Utredningens uppdrag och arbete

SOU 2013:76

vad som framgår av det ursprungliga direktivet, överväga om all utbildning i svenska språket för vuxna invandrare i framtiden bör ges inom kommunal vuxenutbildning (komvux) och särskild utbildning för vuxna (särvux). I det utvidgade uppdraget ingår också att föreslå hur utbildningen i svenska språket bättre kan anpassas till de mål den enskilde har med sina studier.

Om utredningen föreslår att sfi i framtiden ska ges inom komvux ska utredningen också föreslå hur en sådan språkutbild- ning ska utformas. Ytterligare ett följduppdrag av ett förslag om att sfi ska ges inom komvux är att utredningen ska utreda hur en ökad valfrihet inom hela komvux kan åstadkommas och analysera konsekvenserna för individ och utbildningsanordnare.

Tilläggsdirektivet anger vidare att utredningen ska överväga om Arbetsförmedlingen bör ges möjlighet att upphandla den utbild- ning i svenska som ingår i en etableringsplan enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. I det utvidgade uppdraget ingår också att analysera vilka konsekvenser det får för den studerandes ekonomiska situation, för statens budget och kommunsektorns kostnader om den språkutbildning som i dag ges inom sfi i stället skulle ges inom komvux respektive särvux.

Direktiv och tilläggsdirektiv finns i sin helhet som bilaga 1 till 5.

2.2Utredningens arbete

Utredningen har i arbetet inhämtat underlag och uppgifter för upp- dragets genomförande på flera sätt. Förutom statistiskt underlag som beställts särskilt, har utredningen tagit del av rapporter, studier och utredningar som varit relevanta för uppdraget. Vidare har ett stort antal besök, kontakter och sammanträffanden med företrädare för sfi-verksamhet eller med anknytning till det genom- förts.

2.2.1Insamling av data och andra uppgifter

Studiebesök

Utredningen har genomfört besök i eller sammanträffat med ett 30-tal olika kommuner som bedriver sfi på olika sätt och med skilda förutsättningar. Vid besöken har utredningen träffat förvalt- ningschefer, rektorer eller motsvarande funktion och lärare. Samtal

126

SOU 2013:76

Utredningens uppdrag och arbete

har vid några tillfällen också skett med elever. I besöken har ingått ett kommunalförbund för tre kommuner i Västmanland, ett sam- ordningskansli för sfi för fyra kommuner i Stockholms län samt tre kommuner i Skåne som genom samverkansavtal bedriver gemen- sam sfi. Utredningen har vidare sammanträffat med tre läns- styrelser och deltagit i dialogmöte med länsstyrelsernas fokusgrupp för sfi-frågor där åtta kommuner ingår. Besök har genomförts hos sex enskilda utbildningsanordnare i Malmö och Göteborg. Utredningen har också medverkat i ett flertal konferenser där sfi stått på programmet. Utredningen har därutöver gjort en studieresa till Köpenhamn och sammanträffat med ministerier och myndig- heter samt språkcenter som bedriver danskuddannelse til voksne udlændinge som är motsvarighet till sfi i Danmark.

Kommunenkät och statistiskt material

För att inhämta kunskap om sfi-verksamheten i kommunerna har utredningen genomfört en webbenkät riktad till ansvarig för sfi i landets kommuner. Kommunenkäten omfattade frågor om kom- munens organisation och arbete med sfi och avsåg situationen i april 2012. Svarsfrekvensen var 78 procent. Sammanställning av kommunenkäten finns i bilaga 6.

Statistiskt underlag om sfi-elever har beställts från Statistiska centralbyrån (SCB) som sedan bearbetats av utredningen. Upp- gifterna avser bl.a. antal elever, försörjning, sfi-start och deltagande i annan utbildning. Statistiken avser elever under kalenderåren 2010 och 2011. Det är uppgifterna för 2011 som använts om annat inte anges. Utredningen har också hämtat och bearbetat statistiska under- lag från Statens skolverks och SCBs hemsidor. Arbetsförmedlingen har lämnat underlag för etableringsuppdraget som avser situationen den 31 mars 2013.

Samråd med myndigheter och organisationer

Utredningen har haft en grupp med sakkunniga och experter med representanter från utbildningsdepartementet, finansdepartementet, arbetsmarknadsdepartementet, Statens Skolverk, Statens skol- inspektion, Arbetsförmedlingen, Konkurrensverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

127

Utredningens uppdrag och arbete

SOU 2013:76

Utredningen har vidare haft en referensgrupp med representanter från kommunerna Malmö, Bjuv, Alvesta, Falköping, Örebro, Botkyrka, Stockholm, Nacka, Umeå och Storuman samt från läns- styrelserna i Gävleborg, Värmland och Västmanland. Tre möten har genomförts med referensgruppen.

Utredningen har också genomfört ett flertal olika dialogmöten. Vid tre tillfällen har enskilda utbildningsanordnare inbjudits till dialog där ett tiotal olika utbildningsföretag deltagit. Vid två till- fällen har utredningen träffat representanter för fackliga organisa- tioner. Möte med Folkbildningsrådet och ett tiotal folkhögskolor som bedriver sfi har genomförts. Utredningen har även träffat en samverkansgrupp för sfi och personer med funktionsnedsättning där representanter för Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige (SIOS), Synskadades riksförbund (SRF), Hörselskadades riksförbund (HRF) och Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet (DHR) deltagit.

Löpande kontakter under arbetes gång har skett med Arbets- förmedlingen, Skolverket, Skolinspektionen och Konkurrens- verket. Utredningen har vidare haft kontakter med Nationellt centrum för svenska som andra språk vid Stockholms universitet.

Ett antal utredningar med delvis överlappande uppdrag har arbetat parallellt med utredningen. Återkommande kontakter har förekommit med GRUV-utredningen1 och AKKA-utredningen2 i syfte att utbyta kunskaper och undvika motverkande förslag. Utredningen har även haft kontakt med den arbetsgrupp som haft i uppdrag att lämna förslag för att förbättra utbildningen för nyanlända elever.3 Avstämning har också skett med 2012 års studie- hjälpsutredning.4

1SOU 2013:20, Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå.

2SOU 2012:69, Utredningen om ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare.

3Kommittéberättelse 2012:UB, Förslag för att förbättra utbildningen för nyanlända elever.

4SOU 2013:52, Utredningen om modernisering av studiehjälpen och anpassning av studiestödet till nya studerandegrupper.

128

SOU 2013:76

Utredningens uppdrag och arbete

2.3Betänkandets disposition

Betänkandet är upplagt på följande sätt.

I kapitel 1 Författningsförslag lämnas utredningens förslag till nya författningar och ändringar i befintliga författningar.

I kapitel 3 Kort historik redovisas kortfattat den historiska utvecklingen för sfi.

I kapitel 4 Sfi i dag beskrivs, utifrån statistiska underlag och utredningens kommunenkät, fakta om sfi som bedrivs i dag (avser 2010–2011).

I kapitel 5 Utredarens utgångspunkter redovisar utredaren utgångspunkter och ställningstaganden som ligger till grund för utredningens förslag.

I kapitel 6 En sammanhållen utbildning i svenska språket för invandare beskrivs skillnader och likheter mellan sfi och svenska som andra språk i komvux på grundläggande nivå. Vidare presen- teras utredningens förslag på förändring av sfi till att kurserna ges inom sammanhållna studievägar.

I kapitel 7 Sfi blir en del av komvux presenteras utredningens förslag om att sfi ska upphöra som egen skolform och i stället utgöra en del av komvux.

I kapitel 8 Flexibilitet och individanpassning redogör utred- ningen för begreppen flexibilitet och individanpassning. Vidare presenteras utredningens förslag till förtydligande i skollagen att huvudmannen för sfi ska verka för att undervisningen erbjuds på tider som passar eleven.

I kapitel 9 Sfi-peng redogör utredningen för olika modeller för hur ett valfrihetssystem kan utformas i relation till bestämmelser om upphandling. Vidare presenteras förslag om hur ett valfrihets- system i sfi kan utformas och i övrigt förslag som är relaterade till valfrihetssystemet. Det rör bl.a. hur enskilda utbildningsanordnare kan godkännas som huvudmän för sfi och hur ersättning (sfi-peng) kan utformas och utbetalas.

I kapitel 10 Kommunernas ansvar för mottagande, information, vägledning m.m. presenteras utredningen förslag som hänger samman med kommunernas ansvar och skyldighet att tillhandahålla sfi för den som har rätt att delta i utbildningen. Det rör bl.a. tid för att påbörja sfi, mottagande, studievägledning och den individuella studieplanen.

I kapitel 11 Avbrott och tidsgränser i utbildningen presenteras utredningens förslag om hur avbrott i studierna kan ske och hur

129

Utredningens uppdrag och arbete

SOU 2013:76

studierna kan återupptas. Utredningen resonerar även om tids- begränsning av sfi med utgångspunkt från betänkandet Tid för snabb flexibel sfi som lämnades av utredningen om tidsbegränsad sfi (SOU 2011:19).

I kapitel 12 Tillsyn, kvalitetsgranskning, uppföljning och utvärdering presenteras utredningens förslag och bedömningar för statlig tillsyn m.m. av enskilda utbildningsanordnare som godkänns som huvudmän att bedriva sfi. Förslag lämnas även om kommunal insyn.

I kapitel 13 Valfrihet i komvux redovisar utredningen förslag om hur ett valfrihetssystem inom hela den kommunala vuxenutbild- ningen kan utformas. Förslagen tar sin utgångspunkt i de förslag som lämnats i kapitel 9 om valfrihetssystem för sfi med sfi-peng.

I kapitel 14 Sfi för dem som omfattas av etableringslagen pre- senterar utredningen förslag om att Arbetsförmedlingen ges möjlighet att upphandla sfi i kombination med arbetsmarknads- politiska åtgärder. Möjligheten att upphandla sfi avser de personer som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

I kapitel 15 Samverkan redovisar utredningen hur samverkan mellan olika aktörer med anknytning till sfi är reglerad samt ger ett antal exempel på samverkansarbete. I kapitlet behandlas också frågor om interkommunal ersättning och entreprenad inom kom- munal vuxenutbildning.

I kapitel 16 Andra frågeställningar utredningen valt att uppmärk- samma tar utredningen upp ett antal frågeställningar som utred- ningen vill fästa regeringens uppmärksamhet på. Några förslag eller bedömningar i dessa frågor lämnas inte.

I kapitel 17 Konsekvenser av utredningens förslag redovisas en analys av vilka konsekvenser utredningens förslag får vilket även inkluderar kostnads- och finansiella konsekvenser.

I kapitel 18 Författningskommentarer lämnas kommentarer till förslag i kapitel 1 om ny lag eller ändring av lag.

130

SOU 2013:76

Sfi – kort historik

2000-talet

En ny kursplan för sfi med fyra kurser på tre olika studievägar infördes 2002. Med den nya kursplanen anpassades sfi bättre till individernas skiftande bakgrund och förutsättningar och betyg skulle ges efter varje avslutad kurs. Kursplanen gäller fortfarande med vissa justeringar.

Sfi renodlades till att vara en språkutbildning och samhälls- information, som tidigare ingick, togs bort ur kursplanen. Läs- och skrivinlärning (alfabetisering) överfördes från grundläggande vuxen- utbildning till sfi som en egen del att läsas fristående eller kombinerat med någon av kurserna.

Kommunerna fick möjlighet att i samarbete med Arbetsförmedlingen ge sfi-studerande språkövning i arbetslivet genom att nya bestämmelser om detta infördes i skollagen. Ett minimikrav på i genomsnitt 15 timmars undervisningstid i veckan under en fyraveckorsperiod infördes. Undervisningen skulle kunna kompletteras med självstudier men även med andra insatser som praktik, arbete, andra studier eller rehabilitering.

Etableringsreformen trädde i kraft den 1 december 2010. I samband med detta infördes bestämmelser i skollagen (2010:800) om när sfi ska kunna påbörjas för de som omfattas av reformen. Kommunerna ska verka för att de som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare ska kunna påbörja sfi inom en månad från det att den nyanlände anmält sig till en sfi-kurs hos kommunen.

3.2Några årtal

1965 En avgiftsfri försöksundervisning med studieförbunden som anordnare införs.

1971 En första läroplan (rekommendationer) för sfi utarbetas.

1973 Anställda invandrare får rätt att på arbetstid delta i sfi under 160 eller 240 timmar.

1978 Läroplanen från 1971 ersätts av Allmänna mål och riktlinjer för undervisningen i svenska för invandrare (SÖ 1978). Sfi- kommittén tillsätts med uppdrag att se över verksamheten samt föreslå förbättringar och hur verksamheten kunde permanentas och lämnar sitt betänkande 1981.

133

Sfi i dag

SOU 2013:76

4.1.1Kommunernas ansvar och skyldighet

En kommun är enligt skollagen skyldig att se till att den som har rätt att delta i sfi kan påbörja utbildningen så snart som möjligt och senast inom tre månader från det att rätten inträtt. Rätten att delta i utbildningen uppstår i princip det datum personen folkbokförs i en kommun, förutsatt att övriga villkor för deltagande är uppfyllda. När det gäller nyanlända invandrare som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (etablerings- lagen) ska kommunen aktivt verka för att utbildningen kan påbörjas inom en månad från det att den nyanlände anmält sig till sfi hos kommunen. Kommunerna har i detta avseende därmed två tidsgränser för sfi-start att förhålla sig till.

Varje kommun ska vidare aktivt verka för att nå dem i kom- munen som har rätt till utbildningen och motivera dem att delta i utbildningen. Kommunerna har alltså en lagstadgad skyldighet att ge information om utbildningen till de som har rätt till sfi och motivera dem att också delta i utbildningen.

Vid den första kontakten, dvs. i regel när en person kommer till kommunens mottagning för sfi för att anmäla sig till utbildningen, gör kommunen en bedömning om personen är berättigad att delta och beslutar om personen ska tas emot till utbildningen. Om den sökande bedöms vara behörig att delta i utbildningen, gör kom- munen en kartläggning av personens bakgrund och kunskaper, och placerar personen på en kurs och studieväg. Personen bör normalt också få information om utbildningsutbudet och ges möjlighet att träffa en studie- och yrkesvägledare. Mer om vägledning inför val av utbildningsanordnare finns i avsnitt 10.1.4.

4.1.2Hur sfi organiseras och bedrivs

Hur sfi organiseras

Som huvudman för sfi väljer kommunen själv hur utbildningen ska organiseras. Hur den kommunala verksamheten organiseras ser väldigt olika ut runt om i landet. Den traditionella organisationen i nämnder och tillhörande förvaltningar har förändrats. Det finns exempel på allt från en enda kommunförvaltning till att det inte finns några förvaltningar alls eller att det finns en beställar-/utförar- organisation. Variationen gäller även var ansvaret för sfi ligger och

136

SOU 2013:76

Sfi i dag

det är svårt att få en entydig bild. Statskontoret konstaterar samma sak i sin utvärdering av sfi.

Utredningen har i kommunenkäten frågat om detta för att få en uppfattning om var ansvaret finns. Av kommunerna som svarade angav 56 procent att en skol-/utbildningsförvaltning ansvarar för genomförandet av sfi, sju procent angav att det är en vuxenutbild- ningsförvaltning och åtta procent svarade en vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsförvaltning. Totalt kan det i 71 procent av kommun- erna anses att sfi-ansvaret finns hos förvaltningar med ansvar för utbildnings- och skolfrågor. Detta överensstämmer med Statskontorets utvärdering där 71 procent angav skolförvaltning. Statskontoret hade dock inte med vuxenutbildningsförvaltning som svarsalternativ varför det är svårt att jämföra. I kommunenkäten svarade 22 procent med svarsalternativet ”annan” och skrev sam- tidigt vilken förvaltning det är. Av kommentarer till svaren går det att utläsa att det ofta handlar om verksamhet med ansvar för utbild- ning eller vuxenutbildning, ibland i kombination med arbetsmark- nads-/näringslivsfrågor. I Statskontorets utvärdering angav en fjärdedel svaret ”annat”. Statskontoret menade att detta pekar på svårigheten att besvara frågan, eftersom det finns en stor variation på tänkbara svar som det är svårt att täcka in i färdiga svarsalter- nativ. Av de 16 kommuner Statskontoret hade med i sin fallstudie uppgav två tredjedelar att sfi-ansvaret fanns hos en nämnd eller förvaltning som också hade ansvar för annan vuxenutbildning. Motsvarande gäller för flera av de kommuner utredningen besökt.

Hur sfi bedrivs

Utbildningen kan genomföras på olika sätt. Kommunerna kan bedriva sfi helt i egen regi, helt upphandla utbildningen av enskilda utbildningsanordnare eller kombinera egen regi och upphandling. Samverkan mellan ett antal kommuner när det gäller genom- förandet av sfi kan ske inom ramen för ett kommunalförbund. Utbildningsförbund kan vara en annan benämning på en sådan organisation och samverkansformen gemensam nämnd används också. I kommunenkäten har utredningen sett en variation på mellan två till fem kommuner i sådana förbundslösningar. Folk- högskolor kan också bedriva sfi med egen betygsrätt utan att vara upphandlade.

137

SOU 2013:76

Sfi i dag

Andelen som svarat endast i upphandlad regi har dock ökat från 9 till 13 procent medan de två andra svarsalternativen minskat med två procentenheter vardera vid en jämförelse mellan kommunenkäten och Statskontoret.

Figur 4.2 visar hur sfi bedrivs i respektive kommungrupp2. Av diagrammet framgår att alla tre storstäderna bedriver sfi både i egen och upphandlad regi. Upphandling sker i minst utsträckning i kom- muner i tätbefolkad region.

Figur 4.2 Hur sfi bedrivs i respektive kommungrupp

		Endast kommunal egen regi
	100%	Både kommunal egen och upphandlad regi
	100%	Endast upphandlad regi
	90%	Endast upphandlad regi
	90%
	80%
	70%
	60%
	50%
	40%
	30%
	20%
	10%
	0%
	Källa: Utredningens kommunenkät.

I kommunenkäten svarade 52 kommuner3 att de upphandlar utbild- ningsanordnare. Av dessa svarade 65 procent att det sker enligt lagen om offentlig upphandling. Av de som svarade ”annat sätt” uppgav 15 av de 18 kommunerna fyra olika alternativ:

2Kommungrupper enligt indelning av Sveriges Kommuner och Landsting

3Kommunal-/utbildningsförbund har besvarat enkäten som en kommun. Om varje enskild kommun räknas är det 58 kommuner som svarat att de upphandlar.

139

SOU 2013:76

Sfi i dag

och studieförbund. I detta kapitel används sfi-anordnare som begrepp för hela gruppen.

När det gäller antalet elever är det flest inom kommunal sfi i egen regi. Andelen elever i den kommunala egenregin har dock minskat medan andelen hos annan anordnare har ökat i lika hög grad. Studieförbunden har tappat något i andel elever medan folkhög- skolornas andel är mycket låg trots att fler folkhögskolor bedrivit sfi under 2011 jämfört med tidigare år.4 Utvecklingen sedan läsåret 1999/2000 fram till kalenderåret5 2011 visar att kommunerna i större utsträckning än tidigare upphandlar andra utbildnings- anordnare att bedriva sfi (tabell 4.1). För studieresultat för olika sfi-anordnare, se avsnitt 4.3.5.

Tabell 4.1	Sfi-elever hos olika anordnare

Läsår/	Kommun	%	Folkhög-	%	Studie-	%	Annan	%
Kalenderår			skola		förbund		anordnare
1999/2000	29 876	87,6	52	0,2	1 466	4,3	2 721	7,9
2006	43 193	69,6	230	0,4	3 045	4,9	15 595	25,1
2011	67 124	65,5	868	0,8	3 332	3,3	31 110	30,4

Källa: Skolverket.

Enligt kommunenkäten varierade antalet upphandlade sfi-anord- nare i kommunerna mellan 1 till 15 och i genomsnitt upphandlades tre anordnare per kommun. De mest förekommande utbildnings- anordnarna var Lernia (41 procent), Eductus (35 procent) samt Folkuniversitetet och Hermods (24 procent). I figur 4.4 redovisas i hur många kommuner respektive sfi-anordnare var upphandlad. I Övrig annan anordnare ingår 13 olika anordnare som var upphand- lade i en eller högst två kommuner6. Samma kommun kunde ha upphandlat flera av dessa. Göteborg hade t.ex. fem av anordnarna och totalt hade åtta olika kommuner upphandlat dessa 13 anordnare.

4Detta avser den sfi folkhögskolor med betygsrätt. Upphandlade folkhögskolor ingår i annan anordnare.

5Från och med 2009 redovisar Skolverket statistik för sfi på kalenderår i stället för på läsår med kalenderåret 2000 som tidigaste år.

6I två kommuner: Iris Hadar, Merit och Omsorgslyftet. I en kommun: ABL Konsult, Cuben, Göteborgs tekniska college, Humanus Syd, INtegra, Niketo, NKdata, Stockholms universitets kursverksamhet, Studium och Sveas.

141

SOU 2013:76

Sfi i dag

och Kunskapscentrum Nordost7 hade upphandlat mer än tio annan anordnare. Samtliga dessa kommuner tillhör kommungrupperna storstäder (Stockholm och Göteborg) eller förorter till storstäder (till Stockholm). I Malmö fanns sju upphandlade anordnare, i Helsingborg sex och i Västerås och Växjö fyra stycken.

Folkhögskolor

Folkhögskolornas traditionella utbildningsutbud inordnas inte under skollagen eftersom folkbildningen är skild från skolväsendet. Folkhögskolan är en studieform för vuxna med en lägsta åldersgräns på 18 år för de allmänna kurserna. Det finns 150 folkhögskolor runt om i landet och cirka 70 procent av skolorna är folkrörelsedrivna. Övriga drivs av regioner/landsting och en folkhögskola drivs av en kommun. Folkhögskolorna finansieras genom statsbidrag och lands- tingsbidrag.

En person som har rätt att delta i sfi kan göra detta vid en folkhögskola. En förutsättning för att delta är att folkhögskolan har meddelats betygsrätt med stöd av 29 kap. 24 § skollagen samt har förklarat sig villig att ta emot den sökande till utbildningen.

En ”skolpengs-modell” existerar för folkhögskolorna genom att kommunerna ska ersätta folkhögskolan för en sfi-elev med mot- svarande de kostnader kommunen har för sin egen sfi-verksamhet. Se avsnitt 9.5.1 där ersättningen beskrivs närmare.

Sfi vid en folkhögskola kan också vara upphandlad av en kom- mun. Av kommunenkäten framgår att Härnösands folkhögskola bedrivit sfi på uppdrag av kommunen genom upphandling. I Göteborg och Malmö var några folkhögskolor upphandlade. Totalt har åtta kommuner och ett kommunalförbund8 uppgett att folk- högskolor upphandlats för sfi.

Folkhögskolor som bedriver sfi med betygsrätt har en mycket liten andel av sfi-elever med mindre än en procent. Utredningen har bl. a. uppfattat att ersättningen för sfi-elever kan vara lägre än vad en folkhögskola får i bidrag för elever på de allmänna eller profilinriktade kurser som skolan bedriver. Detta kan vara ett bidragande skäl till att det är ganska få folkhögskolor med betygsrätt som erbjuder sfi. Det är mer vanligt att folkhögskolorna har kurser i svenska som

7Kunskapscentrum Nordost (KCNO) är ett gemensamt samordningskansli för vuxen- utbildning och sfi för kommunerna Täby, Danderyd, Vallentuna och Vaxholm. Formellt är det dock respektive kommun som har ansvaret för sin sfi.

8Lapplands kommunalförbund med kommunerna Kiruna, Gällivare, Jokkmokk och Pajala.

143

Sfi i dag

SOU 2013:76

bygger på att eleven genomgått sfi och har betyg från i regel minst kurs C i sfi. Sådana kurser kan då ha en viss yrkesinriktad profil.

Studieförbund

Studieförbunden är en mötesplats för bildning och kultur och finns över hela landet. Alla medborgare är välkomna att delta i verk- samheten. Studiecirkeln är den mest kännetecknande verksamhets- formen för studieförbunden. När utbildningen i svenska för invandrare startade för cirka 50 år sedan var det studieförbunden som fick uppdraget att bedriva verksamheten. I dag är studie- förbundens andel av sfi-elever liten med cirka 3 procent.

Enligt Folkbildningsrådet finns det tio studieförbund. Tre av studieförbunden bedrev enligt kommunenkäten sfi på uppdrag av en kommun. Folkuniversitetet9 fanns i 12 kommuner, ABF i sex och Vuxenskolan i två kommuner.

4.2Studievägar, kurser och betyg

4.2.1Studievägar och kurser

Utbildning i sfi består i dag av tre olika studievägar; 1, 2 och 3. Studievägarna riktar sig till personer med olika bakgrund, förutsätt- ningar och mål. Studieväg 1 vänder sig i första hand till personer med mycket kort studiebakgrund och studieväg 3 till de som är vana att studera och har längre utbildningsbakgrund.

Utbildningen bedrivs i form av fyra olika kurser, A, B, C och D. De olika studievägarna består av följande kurser.

Studieväg 1 – kurs A och B Studieväg 2 – kurs B och C Studieväg 3 – kurs C och D

Kurserna B och C finns i två studievägar och kan därmed vara antingen nybörjarkurs eller fortsättningskurs. Oavsett om det är en nybörjarkurs eller fortsättningskurs är kurskraven desamma, men kurserna får olika utformning beroende på elevens studievana,

9 Enligt Folkbildningsrådets Fakta om folkbildning 2012 är Folkuniversitetet ett studie- förbund.

144

SOU 2013:76

Sfi i dag

utbildningsbakgrund och kunskaper i svenska vid kursstarten samt vald studieväg.

Bedömningen av på vilken nivå en person ska börja sina studier utgår från en kartläggning av bl. a. hans eller hennes kunskaper, förutsättningar och vad som i övrigt kan ha betydelse för möjlig- heten att uppfylla kraven. En elev kan avsluta sfi efter respektive kurs, men intentionen är att alla deltagare ska ges möjlighet att studera till och med kurs D oavsett på vilken kurs och studieväg utbildningen påbörjas.

Sfi kan även bestå av läs- och skrivinlärning. Denna del av utbild- ningen vänder sig till personer utan tidigare utbildning och till personer som har kort utbildning och som inte är funktionellt litterata. Läs- och skrivinlärning knyts inte till någon av kurserna A-D, utan utgör en egen del. Denna del kan läsas fristående eller kombinerat med någon av kurserna.

4.2.2Betyg och nationella prov

Betyg ska sättas på varje avslutad kurs. Utgångspunkten för bedöm- ningen ska vara elevens förmåga att använda det svenska språket på ett begripligt sätt i olika syften i vardags-, samhälls- och arbetsliv. Som betyg används någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F. Högsta godkända betyg betecknas med A och lägsta med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F. För den del som avser läs- och skrivinlärning sätts inte betyg.

Bedömningen ska omfatta elevens kunskaper i enlighet med kun- skapskrav för betygen A, B, C, D och E. Kunskapskraven är formul- erade utifrån fem aspekter: hörförståelse, läsförståelse, muntlig interaktion, muntlig produktion och skriftlig färdighet. Kraven ska inte bedömas fristående från varandra utan läraren måste göra en helhetsbedömning av elevens språkliga förmåga och utgå från vad eleven faktiskt klarar av språkligt. Den språkliga korrektheten ska relateras till den innehållsliga och språkliga komplexiteten.

Lärarna ska inom sfi använda nationella slutprov på kurserna B, C och D. De nationella slutproven i sfi är obligatoriska och ett stöd för lärare vid betygssättningen. Proven utarbetas vid Institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet på uppdrag av Skolverket.

145

Sfi i dag

SOU 2013:76

4.3Sfi-elever

4.3.1Antal elever

Kalenderåret 2011 deltog drygt 102 000 elever i sfi. Av dessa var cirka 38 600 nybörjare. Antalet sfi-elever har sedan 1999 konstant ökat och antalet har till och med 2011 nästan tredubblats jämfört med 1999. Andelen kvinnor är högre än andelen män, cirka 58 respektive 42 procent. Skillnaden har minskat något mellan 1999 och 2011. Andelen nybörjare under ett år har varierat mellan cirka 42 och 50 procent av eleverna fram till 2006 men har därefter minskat till knappt 38 procent fram till 2011. Antalet nybörjare har inte ökat på mot- svarande sätt som antalet elever totalt. Jämfört med det nästan tre- dubbla totala antalet elever, har antalet nybörjare bara något mer än fördubblats under samma tidsperiod (tabell 4.2).

Tabell 4.2 Sfi-elever efter kön och nybörjare, antal och andel i procent, utveckling 1999–2011

År	Antal	Andel	Andel	Antal	Andel av
År	totalt	kvinnor %	män %	Nybörjare	elever %
	totalt	kvinnor %	män %	Nybörjare	elever %

1999	36 176	60,3	39,7	15 319	42,3
2002	44 723	59,0	41,0	20 255	45,3
2006	62 063	58,3	41,7	31 109	50,1
2009	91 237	57,4	42,6	36 090	39,6
2010	96 136	57,3	42,7	37 681	39,1
2011	102 434	57,6	42,4	38 612	37,7

Källa: Skolverket.

Nyanlända kommer till Sverige av olika skäl. I statistik som utred- ningen beställt från SCB har de eleverna delats upp i sex kategorier; flyktingar, anhöriga, arbetskraftsinvandrare, EU-/EES-medborgare, studerande och övriga. I kategorin flyktingar ingår anhöriga till flyktingar om inget annat anges och i anhöriga ingår anhöriga till arbetskraftsinvandrare, EU-/EES-medborgare och anknytningar till i Sverige bosatta personer. I figur 4.5 framgår fördelningen på de sex kategorierna för sfi-elever 2011 och uppdelat på kön.

Anhöriga utgör den största gruppen och flyktingar inklusive anhöriga till dessa den näst största. Två tredjedelar (65 procent) av de anhöriga är kvinnor. Bland flyktingar utgör kvinnorna 54 pro- cent och bland arbetskraftsinvandrare utgör männen nästan tre fjärdedelar (73 procent).

146

Sfi i dag

SOU 2013:76

utbildade men det är inte givet att den som deltar i läs- och skriv- inlärning behöver vara analfabet eller ha kort skolbakgrund. En grund för att delta i alfabetisering är även att eleven inte har ett latinskt alfabet. Andelen som deltar i detta har minskat något mellan 2007 och 2011 och andelen kvinnor är högre. Andelen i alfabetisering varierar givetvis beroende på studieväg. På studieväg 1 har mer än hälften av eleverna deltagit i alfabetisering, på studie- väg 2 knappt 30 procent och på studieväg 3 mindre än en tiondel.

Tabell 4.3 Andel i procent efter utbildningsbakgrund och kön 2011, 2009 och 2007

		2011			2009			2007
Utbildningsår	Tot	Kv	Män	Tot	Kv	Män	Tot	Kv	Män
Högst 3 år	14	16	12	13	15	11	12	14	11
4-6 år	10	12	9	11	12	9	12	13	11
7-9 år	15	15	15	15	15	15	16	16	16
10-12 år	27	26	29	28	27	30	29	28	30
13 år eller mer	33	31	36	33	31	36	31	39	33
Delt i läs- o
skrivinlärning	23	25	20	25	27	23	28	29	28

Källa: Skolverket.

I den statistik utredningen beställt från SCB finns utbildnings- bakgrund fördelad på de olika kategorierna för elever i sfi 2011. Elever med okänd bakgrund eller som uppgett att de inte gått i skolan redovisas här i en egen grupp och 9-årig skolgång är inte uppdelad i likhet med Skolverket.

Flyktingar avviker från de andra kategorierna med en majoritet med högst 9 års utbildning. Med kategorin anhöriga uppdelad på motsvarande sätt som i figur 4.6. finns det en lite större andel med högst 9-årig utbildning bland anknytningar till boende i Sverige. En majoritet av dessa har ändå minst motsvarande gymnasieutbildning. I de övriga grupperna utgör elever med motsvarande gymnasie- eller universitets-/högskoleutbildning en klar majoritet (figur 4.8). Tre fjärdedelar av eleverna 2011 fanns i de två kategorier som har störst andel med högst nio års utbildningsbakgrund.

150

SOU 2013:76

Sfi i dag

Figur 4.8 Utbildningsbakgrund hos sfi-elever 2011 efter kategori med anhöriga uppdelad efter tillståndsgrund

Okänd/0 års utb	1-9 års utb	10-12 års utb	13 års utb eller mer
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%

Källa: Egen bearbetning av beställd statistik från SCB.

4.3.3Åldersfördelning

Åldersfördelningen är konstant över åren enligt Skolverkets statistik. Nästan tre fjärdedelar av eleverna 2011 var i åldern 20–39 år och 22 procent i åldern 40–54 år. Ungdomar i åldern 16–19 år utgjorde en procent av antalet elever i sfi, dvs. cirka 1 000 personer under 2011 och andelen 55 år och äldre utgjorde fyra procent. Skillnaden mellan kvinnor och män är marginell i de olika ålders- grupperna.

151

SOU 2013:76

Sfi i dag

på kurs 3D. Av de med gymnasienivå slutförde drygt en tredjedel på studieväg 3 varav 27 procent på kurs 3D medan bara en procent slutförde på studieväg 1. Nästan hälften av de med högskolenivå slutförde utbildningen på studieväg 3 varav 37 procent på kurs 3D.

Utredningen har från Skolverket tagit in uppgifter för de som påbörjade sfi under 2008 men med resultat till och med utgången av det tredje året efter startåret. Detta för att kunna jämföra om ytterligare ett studieår har betydelse för resultatet. Till och med 2010 hade 60 procent slutfört någon kurs. En högre andel kvinnor slutförde en kurs, 66 procent mot 55 procent av männen. Vid utgången av 2011 hade 65 procent slutfört någon kurs. Andelen kvinnor ökade med 4 procentenheter och männen med 3. Ett års ytterligare studietid för de som startade sfi 2008 genererade alltså totalt fem procent fler som slutförde någon kurs (figur 4.12).

Figur 4.12 Slutförd kurs t.o.m. 2010 och 2011 för de som påbörjade sfi 2008

2010 2011

80%

70%

60%

50%

40%

30%

20%

10%

Totalt

Kvinnor

Män

Källa: Egen bearbetning av statistik från Skolverket.

Vad gäller studieresultat för olika anordnare 2011 hade folk- högskolor den högsta andelen som slutfört någon kurs, 75 procent. I kommunal sfi var andelen 64 procent. Motsvarande för studie- förbund och annan anordnare var 53 procent. De två sistnämnda

155

Sfi i dag

SOU 2013:76

hade också en högre andel avbrott på mer än en tredjedel mot kom- munernas 25 procent.

Folkhögskolornas resultat måste ses i relation till den mycket låga andel av antalet elever som gått på folkhögskolorna. Av nybörjarna 2009 var det 95 personer som deltog i sfi vid folk- högskola med betygsrätt vilket motsvarar en andel på 0,3 procent av eleverna. Folkhögskolorna hade även lägsta andel avbrott och deltagare som fortsatt utbildningen under 2012.

Sfi-elever vid studieförbunden slutförde utbildningen på studieväg 3 i lite högre utsträckning än hos de övriga anordnarna och den lägsta andelen slutförda på studieväg 3 genomgick utbild- ningen hos annan anordnare eller folkhögskola.

4.3.6Försörjning

Sfi-elever kan grovt ha fyra olika förutsättningar för sin försörjning under tiden studierna pågår. De kan vara 1) självförsörjande genom eget arbete eller genom make/maka, 2) erhålla ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (försörjningsstöd), 3) erhålla aktivitetsstöd när sfi-studierna utgör en förberedande insats enligt förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program och 4) erhålla etableringsersättning enligt förordningen (2010:407) om ersättning till vissa nyanlända invandrare om eleven omfattas av etableringslagen. Kompletterande försörjningsstöd kan förekomma i grupperna 1, 3 och 4 men utgör inte den huvudsakliga försörjningen i de grupperna. Sfi berättigar inte till studiestöd.

Utredningen har tagit in uppgifter om försörjningen i statistiken från SCB. Dessa uppgifter avser sfi-elever 2011. Försörjnings- formerna är uppdelade i ekonomiskt bistånd, aktivitetsstöd, aktivitets- stöd och försörjningsstöd samt ingen offentlig försörjning. I eko- nomiskt bistånd ingår försörjningsstöd, introduktionsersättning och etableringsersättning.

Totalt var det 66 procent som inte hade någon offentlig försörj- ning och 33 procent som hade ekonomiskt bistånd. Andelen med aktivitetsstöd eller aktivitetsstöd och ekonomiskt bistånd var marginell och utgjorde tillsammans 1 procent av eleverna 2011. I figur 4.14 redovisas de två sistnämnda försörjningsformerna tillsammans. Av flyktingar hade 73 procent ekonomiskt bistånd som 2011 kunde vara antingen etableringsersättning eller försörjningsstöd/intro- duktionsersättning. Cirka en fjärdedel av flyktingarna hade samtidigt

156

Sfi i dag

SOU 2013:76

formerna kan uppskattningar ha gjorts i svaren. Utredningen redo- visar ändå genomsnittet av respektive försörjningsform men betonar att det måste betraktas som uppskattningar. Svaren avsåg april 2011.

Enligt kommunenkäten hade i genomsnitt 30 procent av sfi- eleverna i april 2011 etableringsersättning eller introduktions- ersättning. Detta stämmer ganska bra överens med andelen flyktingar bland eleverna 2011 som var 31 procent. Denna försörjningsform bör kommunerna rimligen kunna ha en uppfattning om. För- sörjningsstöd hade i genomsnitt 22 procent och aktivitetsstöd i genomsnitt 10 procent av eleverna 2011 enligt svaren i kommun- enkäten. Genomsnittet för de två sistnämnda försörjningsformerna avviker därmed ganska mycket från SCB:s uppgifter.

SCB:s uppgifter får antas vara korrekta eftersom det bygger på registerbaserad statistik från STATIV.13 Kommunernas Sfi-verk- samhet kan inte antas ha fullständig kunskap om alla elevernas försörjningssituation och kan därför ha överskattat uppgifterna för försörjningsstöd och aktivitetsstöd. Många kommuner anger också i sina kommentarer att de inte hade tillgång till information om dessa försörjningsformer.

För att få en samlad bild antar utredningen att SCB:s uppgifter och att kommunernas uppfattning om flyktinggruppen är korrekt. Vidare antar utredningen att SCB:s uppgift om flyktinggruppen avser etableringsersättning. En viss andel av dessa kan ha fått för- sörjningsstöd eller introduktionsersättning men den andelen är väldigt svår att uppskatta. Med detta som utgångspunkt uppskattar utredningen att av samtliga sfi-elever 2011 hade 23 procent etableringsersättning, 10 procent ekonomiskt bistånd i form av försörjningsstöd eller introduktionsersättning, 1 procent försörj- ningsstöd och/eller aktivitetsstöd och 66 procent hade inte behov av offentlig försörjning (figur 4.14).

13 Databasen STATIV har utvecklats av SCB tillsammans med Integrationsverket för att utgöra ett underlag för belysning av tillståndet och utvecklingen inom olika samhälls- områden ur ett integrationspolitiskt perspektiv. När Integrationsverket lades ner den 1 juli 2007 överfördes ansvaret för databasen till SCB.

158

SOU 2013:76

Sfi i dag

Figur 4.16 Förekomst av andra studier för sfi-elever under andra halvåret 2011

Komvux på grundläggande nivå, svenska som andra språk (SvA)
Komvux på grundläggande nivå, andra kurser än SvA
Komvux på gymnasial nivå eller påbyggnadsutbildning
Utiversitets- eller högskoleutbildning
Ej förekomst i någon av ovanstående studier
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%

Källa: Egen bearbetning av beställd statistik från SCB.

4.4Sfi-lärare

Studieförbunden var de som först fick uppdraget att anordna sfi i mitten av 1960-talet. Den som stod för undervisningen var en ”cirkelledare i svenska” som mer kunde uppfattas som en i gruppen snarare än en professionell utövare av ett yrke som kräver särskild kompetens och utbildning. På 1970-talet anordnade flera univer- sitet lärarutbildning genom s.k. YRK-kurser som blev mycket eftersökta. Kurserna var i början på 20 poäng men utökades till att omfatta 80 poäng.

Vid reformeringen av sfi 1986 utarbetades kompetenskrav för sfi-lärare och sedan 1985 är det möjligt att läsa svenska som andra- språk på lärarutbildningen. Ämnet vänder sig till alla lärarstuder- ande på alla nivåer. Någon särskild utbildning eller kurser för att

161

Sfi i dag

SOU 2013:76

enbart arbeta med vuxenstuderande inom sfi fanns dock inte men en viss anpassning till detta kunde förekomma. Vid Linköpings universitet fanns 2007 ett lärarprogram med vuxeninriktning som omfattade 60 poäng och var påbyggnadsprogram för sökande med 180 poäng inom bland annat området språk. Först 2010 startades en särskild utbildning till sfi-lärare med inriktning på vuxen- pedagogik och att arbeta som sif-lärare vid Stockholms universitet. Denna utbildning finns inte längre kvar.

Under 2000-talet har flera satsningar på kompetensutveckling av sfi-lärare genomförts. Under 2008 till 2011 har sfi-lärare kunnat delta i lärarlyftet. Dock har detta inte omfattat lärare som är verk- samma hos enskilda utbildningsanordnare som på uppdrag av kom- muner bedriver sfi.

I förordningen (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare regleras vissa kompetenskrav för att en lärare ska vara behörig att undervisa i sfi, bland annat krav på lärarexamen och minst 30 poäng i ämnet svenska som andraspråk. Nedan återges 33 § förordningen som reglerar behörighetskravet.

Utbildning i svenska för invandrare

33 § Behörig att undervisa i utbildning i svenska för invandrare är den som har avlagt

1.ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 eller med inriktning mot arbete i gymnasieskolan om examen omfattar ämnet svenska som andraspråk,

2.en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för under- visning i ämnet svenska som andraspråk, eller

3.en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin behörighet att undervisa som lärare med ytterligare utbildning har full- gjort ämnesstudier om minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet svenska som andraspråk

På Skolverkets hemsida redovisas statistik som insamlas av SCB. Läs- året 2011/2012 fanns det cirka 2 800 sfi-lärare varav cirka 2 700 tjänst- görande. Andelen kvinnor var 83 procent och 19 procent av lärarna var födda utomlands. Medelåldern var 48 år. Andel med pedagogisk högskoleexamen var 71 procent. Jämfört med läsåret 2006/2007 är andelen kvinnor konstant. Andelen med utländsk bakgrund respek- tive med pedagogisk högskoleexamen har ökat något. Uppgift om hur stor andel av lärarna som var behöriga, dvs. har både pedagogisk examen och minst motsvarande 30 poäng i ämnet svenska som andra språk, framgår inte av statistiken.

162

SOU 2013:76

Sfi i dag

Statskontoret har redovisat sfi-lärarnas kompetens i förhållande till behörighetskraven. 44 procent hade en pedagogisk examen och minst 60 högskolepoäng i svenska som andra språk och 20 procent hade en examen och mellan 30–59 högskolepoäng (tabell 4.4).

Tabell 4.4 Sfi-lärares behörighet och ämneskompetens

Examen och högskolepoäng i svenska	Andel med utbildning i svenska
som andra språk	som andra språk (%)
Pedagogisk examen – minst 60 hp	44
Pedagogisk examen – 30-59 hp	20
Pedagogisk examen – 1-29 hp	10
Pedagogisk examen – 0 hp	10
Ej pedagogisk examen – minst 60 hp	3
Ej pedagogisk examen – 30-59 hp	3
Ej pedagogisk examen – 1-29 hp	4
Ej pedagogisk examen – 0 hp	6

Källa: Statskontoret.

I kommunenkäten fick kommunerna svara på en fråga om lärarnas kompetens inom såväl den kommunala som den upphandlade sfi- verksamheten. Utredningen betonar att detta är uppskattningar från kommunerna. Av kommentarer till svaren framgår att i ett antal kommuner som upphandlar sfi hade dessa inte tillräcklig information om lärarkompetensen hos de upphandlade anordnarna. Statskontoret redovisade också att kommuner med upphandlad sfi inte kunde svara på hur stor andel av lärarna som har pedagogisk examen och utbildning i svenska som andra språk. Detta ska enligt utredningen inte uppfattas som att kommunerna inte har intresse av information om lärarnas kompetens. Vid de besök utredningen gjort har det varit tydligt att kommunerna ofta vill ha högre krav på kompetensen hos lärarna än vad lagstiftningen anger som lägsta behörighetskrav. Statskontoret redovisar samma sak i sin rapport.

Svaren på frågan i kommunenkäten indikerar att andelen behöriga lärare är något högre i den kommunala regin (figur 4.17). Jämfört med Statskontoret är andelen obehöriga lärare högre i kommunenkäten, dvs. lärare som inte har en pedagogisk examen. I kommunal sfi finns enligt svaren 25 procent obehöriga lärare och i upphandlad sfi är andelen 32 procent. Även om detta ska tolkas med försiktighet på grund av uppskattningarna i svaren, pekar det på att upp emot en

163

SOU 2013:76

Sfi i dag

4.5Statliga myndigheters ansvar

4.5.1Skolverket

Skolverket är förvaltningsmyndighet för skolväsendet. Myndig- heten ska genom sin verksamhet främja att alla barn och elever får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet i en trygg miljö. Myndigheten ska bidra till goda förut- sättningar för barns utveckling och lärande samt förbättrade kun- skapsresultat för elever i hela skolväsendet.

I skollagen finns bestämmelser om myndighetens ansvar för upp- följning och utvärdering. Skolverket ska på nationell nivå följa upp och utvärdera skolväsendet och rapportera till regeringen i dessa frågor. Sfi är en del av skolväsendet. Uppföljningen och utvärderingen ska öka kunskapen om hur utbildningarna och verksamheterna har utvecklats i förhållande till de nationella målen. Skolverket ska sammanfatta och publicera resultaten av sitt arbete med uppfölj- ning och utvärdering.

Ett uppdrag är också att se över kursplaner, ämnesplaner, betygskriterier och kunskapskrav samt ansvara för nationella prov och slutprov, vilket inkluderar sfi. Rapportering ska ske till regeringen i dessa frågor. Skolverket ska vidare utforma styrdokument som är tydliga och kan förstås av berörda målgrupper för att bidra till en likvärdig bedömning och ökad måluppfyllelse.

Myndigheten ska stödja kommuner och andra huvudmän i deras utbildningsverksamhet och andra pedagogiska verksamheter samt bidra till att förbättra deras förutsättningar att arbeta med utveck- ling av verksamheten för ökad måluppfyllelse genom att

1.stödja och svara för nationellt prioriterad fortbildning och annan kompetensutveckling för personal,

2.sammanställa och sprida kunskap om resultat av forskning, och

3.svara för andra nationella utvecklingsinsatser inom prioriterade områden.

Skolverket ansvarar för officiell statistik enligt förordningen14 om den officiella statistiken och publicerar statistik om bland annat sfi på myndighetens webbsida.

14 Förordningen (2001:100) om den officiella statistiken.

165

Sfi i dag

SOU 2013:76

4.5.2Skolinspektionen

Den 1 oktober 2008 startade den nya inspektionsmyndigheten Statens skolinspektion sin verksamhet och övertog därmed flera ansvarsområden från Skolverket. Skolinspektionen ansvarar för tillsyn och kvalitetsgranskning av bl.a. förskola, grundskola, gymnasieskola, och vuxenutbildning inklusive sfi (se avsnitt 12.1). Ansvaret gäller såväl offentliga skolor som fristående skolor.15 Genom granskningen ska Skolinspektionen verka för att alla barn och elever får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verk- samhet av god kvalitet i en trygg miljö. Myndigheten ska vidare bidra till goda förutsättningar för barnens utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för eleverna.

Skolinspektionen ansvarar också för tillståndsprövning av ansök- ningar om godkännande och rätt till bidrag för fristående barn- och ungdomsskolor. Skolinspektionen prövar även andra ärenden, bl.a. ansökningar om betygsrätt för vuxenutbildningen inklusive sfi och tillstånd att inom grundskolan bedriva delar av undervisningen på engelska eller att ha en utbildning utan att tillämpa timplanen.

Skolinspektionen tar emot anmälningar från personer som menar att en skola har brutit mot de lagar och regler som gäller för verksamheten. Det gäller bl.a. barn- och ungdomsskolan och vuxen- utbildningen, inklusive sfi. Anmälningar kan exempelvis avse brist på särskilt stöd och brister i undervisningen. Även Barn- och elevombudet (BEO) tar emot anmälningar. BEO är en del av Skolinspektionen och arbetar för att motverka kränkande behandling av barn och elever.

Skolinspektionen har även ansvar för vissa uppgifter när det gäller Skolväsendets överklagandenämnd. Det gäller huvudsakligen upplåtande av lokaler, kansligöromål, föredragning av ärenden och ekonomiadministration.

4.5.3Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen ansvarar för den offentliga arbetsförmedlingen och dess arbetsmarknadspolitiska verksamhet. Myndigheten har ett särskilt ansvar för att nyanlända invandrare erbjuds insatser som främjar en snabb och effektiv etablering på arbetsmarknaden och avser samtliga nyanlända. Inom ramen för detta ansvar ska

15 Kommunen har dock ansvar för viss fristående verksamhet. Det gäller fristående förskola, annan pedagogisk verksamhet samt vissa fritidshem. Skolinspektionen ska dock utöva tillsyn över kommunernas tillsyn och tillståndsgivning.

166

SOU 2013:76

Sfi i dag

Arbetsförmedlingen vara samordnande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter. I och med att etablerings- lagen trädde i kraft den 1 december 2010 fick Arbetsförmedlingen ett utökat och samordnande ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända. Syftet med etableringslagen är att påskynda och under- lätta vägen mot egen försörjning för den nyanlände.

Arbetsförmedlingen ska genomföra etableringssamtal snarast efter det att en person som omfattas av lagen fått uppehållstillstånd. Etableringssamtalen ska leda till att Arbetsförmedlingen tillsammans med den enskilde individen upprättar en etableringsplan. Planen ska innehålla insatser som ska påskynda etableringen på arbets- marknaden för den nyanlände.

Enligt etableringslagen ska en etableringsplan innehålla sfi. Arbetsförmedlingen ska därmed medverka till att den nyanlände kommer till kommunens mottagning för sfi för att anmäla sig till utbildningen.

Myndigheten har inget operativt ansvar för sfi eller annan form av utbildning i svenska för invandrare. Däremot kan Arbetsförmedlingen anvisa en person till kommunal sfi som en förberedande insats och som ett arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitetsstöd. Myndigheten kan även upphandla yrkesinriktad språkutbildning i t.ex. kombination med arbetsmarknadsutbildning.

Det utökade ansvaret för målgruppen som omfattas av etablerings- lagen för med sig att Arbetsförmedlingen behöver samarbeta och ha en bra kommunikation med kommunernas sfi-verksamhet. Samverkan med statliga myndigheter som Migrationsverket, länsstyrelserna och Försäkringskassan är också nödvändigt för att så effektivt som möjligt lyckas med etableringsuppdraget.

4.5.4Länsstyrelserna

Länsstyrelserna har enligt förordningen (2007:825) med läns- styrelseinstruktion uppgifter i fråga om bl.a. integration. Länsstyrelsen ska verka för att det finns beredskap och kapacitet hos kommunerna att ta emot personer som omfattas av förordningen (2010:408) om mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare samt i det sammanhanget verka för regional samverkan. Länsstyrelsen ska också verka för regional samverkan mellan kommuner, statliga myndigheter och andra relevanta aktörer i planering, organisering och genom- förande av insatser för personer som avses i första stycket. På

167

Sfi i dag

SOU 2013:76

regional och kommunal nivå ska länsstyrelserna följa upp organi- sering och genomförande av insatser för personer som omfattas av förordningen (2010:408) om mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare.

Länsstyrelserna disponerar medel på statsbudgeten under utgifts- område 13 Integration och jämställdhet för att bland annat utveckla samverkan. Insatser som avser stöd till effektivare och mer flexibel sfi genom samverkan har varit särskilt prioriterat.

I likhet med Arbetsförmedlingen har länsstyrelserna inget operativt ansvar för sfi. Länsstyrelsernas uppdrag att verka för regional samordning har dock inneburit att länsstyrelserna tagit en aktiv roll i utveckling av projekt och verksamhet som involverat sfi.

4.6Finansiering och kostnader för sfi

Sfi är ett kommunalt ansvar. Kostnaderna för utbildningen belastar därför den kommunala budgeten. Det råder dock sedan lång tid tillbaka enighet i Sveriges riksdag om att flyktingmottagandet ska finansieras av staten. Detta förhållande medför att det finns ett system för statlig ersättning till kommunerna för flyktingmot- tagandet. När det gäller andra invandrare än de som omfattas av flyktingmottagandet, betraktas de som vilka kommuninnevånare som helst.

Kommunernas finansiering av sfi sker därmed på två olika sätt. När det gäller personer som omfattas av förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar får kom- munerna en schablonersättning för dessa personer. Ersättningen avser att bl.a. bidra till finansiering av kostnaderna för sfi för dessa personer. För övriga sfi-elever finansieras utbildningen genom kommunala skatteintäkter och genom det generella statsbidrags- systemet. Det generella statsbidragssystemet består mycket över- siktligt av ett generellt bidrag per invånare, en inkomstutjämning och en kostnadsutjämning. Hänsyn tas till invånarantal och befolk- ningens sammansättning vid beräkning av de olika delarna.

Kostnader för sfi tas upp i kommunernas årliga räkenskaps- sammandrag och redovisas av SCB dels totalt, dels per heltids- studerande. Kostnaderna totalt har enligt SCB:s uppgifter under perioden 2005 till 2011 ökat med cirka 1,1 miljarder kronor eller från cirka 700 miljoner till 1 800 miljoner kronor. Trots ett årligen

168

SOU 2013:76

Sfi i dag

ökande antal elever under perioden, ökar inte de totala kostnaderna mellan 2010 och 2011.

Snittkostnaden för en heltidsstuderande följer inte kostnads- utvecklingen helt och hållet enligt SCB:s uppgifter. Mellan 2006 och 2007 minskar snittkostnaden per heltidsstuderande med cirka 15 000 kronor för att sedan öka nästan lika mycket mellan 2007 och 2008. Mellan 2010 och 2011 ökar snittkostnaden något samtidigt som totalkostnaderna minskar något. Utredningen har inte kunnat hitta någon direkt förklaring till ovanstående förhållande men bristande kvalitet i kommunernas redovisning kan vara en möjlig förklaring (figur 4.18).

Figur 4.18 Kostnader totalt och per heltidsstuderande för sfi 2005-2011

	Tkr	Kostnad totalt, Tkr
	Tkr	Kostnad/heltidstuderande, snitt Kr
		Kostnad/heltidstuderande, snitt Kr

	2 000 000	40 000
	1 800 000	35 000
	1 600 000	35 000
	1 600 000	30 000
	1 400 000	30 000
	1 400 000	25 000
	1 200 000	25 000
	1 200 000
	1 000 000	20 000
	800 000	15 000
	600 000	15 000
	600 000	10 000
	400 000	10 000
	400 000	5 000
	200 000	5 000
	200 000
	0	0
		2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Källa: SCB, kommunernas räkenskapssammandrag.

169

Utredarens utgångspunkter

SOU 2013:76

3.En möjlighet för Arbetsförmedlingen att upphandla sfi för eta- bleringsgruppen, vilket skulle ge samordningsvinster med övriga etableringsaktiviteter men samtidigt dra bort en del av elevunder- laget från valfrihetssystemet och från den kommunala egenregin där sådan blir kvar.

Det finns goda argument för alla de här förändringarna. För var och en av dem är det lätt att se tydliga samordnings- och effektivitetsvinster, som i sin tur ger goda förutsättningar för höjd kvalitet och bättre resultat. Om alla förändringarna genomförs blir systemet dock mer komplicerat. Det kan uppvägas av den inre dynamik en större reform skulle innebära. En större komplexitet på systemnivå behöver inte nödvändigtvis innebära att det blir mer komplicerat för individen. Det som möter individen är ökade möjligheter till val, individanpassning och flexibilitet.

Min ambition är att försöka hitta den bästa möjliga systemlös- ningen där direktivens alla överväganden resulterar i förändringar. Min utgångspunkt är alltså att föreslå en sammanhållen reform. Först med ett sådant förslag på plats går det att fullt ut bedöma de olika förändringarnas för- och nackdelar. Men jag har också ambitionen att vart och ett av förslagen, utan större komplika- tioner, ska kunna ryckas ur det större sammanhanget och genom- föras enskilt. Helheten bli huvudförslaget men delarna ska vara tillräckligt solitära för att stå för sig själva.

I utredningsarbetet blir flexibilitet och individanpassning led- stjärnor. De är en tydlig utgångspunkt i direktiven och alla förslag ska prövas efter hur de utfaller för den enskilde. Förändringar som leder till en ökad komplexitet på systemnivå kan accepteras om det blir tydliga förbättringar på individnivå; flexibiliteten i tid och plats ökar och därmed tillgängligheten till utbildning på elevernas villkor; en ökad individanpassning både i linje med elevernas utbildningsmässiga förutsättningar och i linje med deras mål för etableringen i Sverige; en större valfrihet mellan olika utbildningsanordnare och ett större mer varierat utbud.

172

SOU 2013:76

Utredarens utgångspunkter

5.2Debatten om vinster i välfärden – hur den påverkar utredningsuppdraget

Under våren och sommaren 2013, när det här utredningsarbetet är på väg in i sin slutfas, pågår en intensiv debatt om välfärdsföretagen och om vinster i välfärden. Det kan därför synas inopportunt att komma med ett förslag som innebär att ytterligare ett kommunalt ansvarsområde öppnas för privata och andra enskilda aktörer.

Här är dock direktiven tydliga. Utredaren ska föreslå hur ett system med sfi-peng kan utformas. Här handlar det inte om vad som är lämpligt eller inte, utan att konstruera den bäst fungerande modellen. I tilläggsdirektiven står det vidare att utredaren ska över- väga ett valfrihetssystem för hela komvux, under förutsättning att utredaren dessförinnan kommit fram till att all undervisning i svenska språket ska ske inom skolformen komvux.

Min ambition är att göra bägge delarna. Dels att lämna ett förslag till sfi-peng som kan genomföras fristående, dels att föreslå ett valfrihetssystem för hela komvux där sfi-pengen blir en del av den större reformen.

Det är dock inte endast direktivens utformning som gör att jag tycker att det är motiverat att lämna sådana förslag. När det gäller sfi-pengen, anlitar redan i dag många kommuner privata utbild- ningsanordnare för att utföra sfi. Flera upphandlar utbildningen på entreprenad enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU). Några har infört peng- och valfrihetssystem även om en nationell reglering saknas. Utvecklingen går mot att de privata utbild- ningsanordnarna får en allt större roll. Men på många håll finns tveksamheter om vad man kan göra och inte göra. Regelverket när det gäller offentlig upphandling är komplicerat. Utan tvekan krävs någon form av nationell reglering som tydliggör var gränserna går.

Ytterligare ett skäl för nationell reglering är att det skulle leda till att systemet blir likformigt. Det kan tydliggöras hur myn- dighetsansvaret för bland annat kvalitetsuppföljning och tillsyn ska se ut. Det blir också möjligt att reda ut frågor om huvudmannaskap och hur betygssättningen ska ske. Med ett nationellt system kan flexibiliteten över kommungränserna öka och därmed binds inte eleven endast till den utbildning som erbjuds i den egna kom- munen.

Med ett peng-system ökar antalet utbildningsanordnare. Där- med ökar möjligheterna till ett mer varierat utbud. Då kan direk-

173

Av 29 kap. 8 § följer att det	Av 28 kap. 8 § följer att det
som i denna lag sägs om personer	som i denna lag sägs om personer
med utvecklingsstörning ska gälla	med utvecklingsstörning ska gälla
också för vissa andra vuxna.	också för vissa andra vuxna.

7 kap. Bidrag		till enskilda
huvudmän	för	kommunal
vuxenutbildning