Moderniserad studiehjÀlp

BetÀnkande av 2012 Ärs studiehjÀlpsutredning

Stockholm 2013

SOU 2013:52

SOU och Ds kan köpas frÄn Fritzes kundtjÀnst. För remissutsÀndningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer pÄ uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

BestÀllningsadress: Fritzes kundtjÀnst 106 47 Stockholm

Orderfax: 08-598 191 91 Ordertel: 08-598 191 90 E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se

Svara pĂ„ remiss – hur och varför. StatsrĂ„dsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad 2009-05-02)

– En liten broschyr som underlĂ€ttar arbetet för den som ska svara pĂ„ remiss. Broschyren Ă€r gratis och kan laddas ner eller bestĂ€llas pĂ„ http://www.regeringen.se/remiss

Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice.

Omslag: Elanders Sverige AB.

Tryckt av Elanders Sverige AB.

Stockholm 2013

ISBN 978-91-38-23981-0

ISSN 0375-250X

Till statsrÄdet Maria Arnholm

Regeringen beslutade den 22 december 2011 att tillkalla en sÀrskild utredare med uppdrag att föreslÄ hur studiehjÀlpen kan effektiviseras, moderniseras och renodlas och hur den grupp som idag studerar med aktivitetsersÀttning eller förlÀngt barnbidrag ska kunna fÄ ersÀttning frÄn studiestödssystemet (dir. 2011:122). StatsrÄdet Nyamko Sabuni förordnade den 4 januari 2012 f.d. departementsrÄdet Anders Franzén att vara sÀrskild utredare. Utredningen har antagit namnet 2012 Ärs studiehjÀlpsutredning (U 2012:02).

Som sakkunniga i utredningen förordnades den 21 februari 2012 departementssekreteraren Cecilia Blomberg, kanslirĂ„det Jessica Löfvenholm, kanslirĂ„det Eva-Stina Lönngren, departementsrĂ„det Linda Norman Torvang, kanslirĂ„det Annika StĂ„lnacke och departementssekreteraren Carolina Östgren. Som experter förordnades samma dag ekonomichefen Jan Andersson, utredaren Nils Andersson, verksjuristen Vendela Enmarker, utredaren Lena Jutdal och familjepolitiske talespersonen Niklas Löfgren.

Lena Jutdal entledigades den 1 oktober 2012 och ersattes av utredaren Eva-Lena ArefĂ€ll. Carolina Östgren och Cecilia Blomberg entledigades den 22 oktober 2012 och ersattes av departementssekreteraren Johanna Fryksmark respektive departementssekreteraren Susanna Larsson (senare Norberg). Johanna Fryksmark entledigades den 26 februari 2013 och ersattes av kanslirĂ„det Carina Cronsioe.

Som sekreterare i utredningen anstÀlldes den 10 januari 2012 departementssekreteraren MÄrten Svensson Risdal, den 25 januari 2012 hovrÀttsassessorn Anja Nordfeldt och den 15 oktober 2012 fil. dr. Daniel Bjerstedt.

Utredaren har haft sammanlagt sju protokollförda samman- trÀden med de sakkunniga och experterna.

Utredaren har haft överlÀggningar med företrÀdare för Lika unika (Riksförbundet rörelsehindrade barn och ungdomar), Handikappförbunden, Synskadades riksförbund (SRF), den parlamentariska socialförsÀkringsutredningen (S2010:04) samt utredaren med uppdrag om arbetsplatsförlagt lÀrande i gymnasie- och gymnasiesÀrskolan (U2013:A). Vidare har utredaren överlagt med företrÀdare för Naturbrukets yrkesnÀmnd och Stadsmissionen.

Utredaren har lÄtit genomföra undersökningar i samarbete med Centrala studiestödsnÀmnden (CSN) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Statistiska centralbyrÄn (SCB) har tillhandahÄllit statistiskt underlag för arbetet.

Utredaren överlÀmnar hÀrmed sitt betÀnkande Moderniserad studiehjÀlp. Uppdraget Àr dÀrmed slutfört.

Stockholm i juni 2013

Anders Franzén

/MĂ„rten Svensson Risdal

Anja Nordfeldt

Daniel Bjerstedt

InnehÄll

Förkortningar.....................................................................

17

Sammanfattning ................................................................

19

LÀttlÀst sammanfattning .....................................................

31

1 Författningsförslag......................................................

45

1.1Förslag till lag (xxxx) om sÀrskilt stöd vid gymnasiala

studier .......................................................................................

45

1.2 Förslag till lag om Àndring i socialförsÀkringsbalken ............

52

1.3Förslag till lag om Àndring i lagen (1991:1110) om

kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor...........

54

1.4Förslag till lag om Àndring i studiestödslagen

(1999:1395)...............................................................................

55

1.5Förslag till lag om Àndring av lagen (2009:1053) om

förmögenhet vid berÀkning av vissa förmÄner .......................

63

1.6 Förslag till lag om Àndring i skollagen (2010:800).................

64

1.7Förslag till förordning (xxxx) om inackorderingsstöd

för lÀsÄr 2013/14.......................................................................

67

1.8Förslag till förordning om upphÀvande av förordningen (CSNFS 1983:17) om bidrag till utlandsstuderande för

dagliga resor..............................................................................

68

5

InnehÄll

SOU 2013:52

1.9Förslag till förordning om Àndring i förordningen (1995:667) om bidrag till vissa funktionshindrade elever

 

i gymnasieskolan.......................................................................

69

1.10

Förslag till förordning om Àndring i

 

 

studiestödsförordningen (2000:655).......................................

70

1.11

Förslag till förordning om Àndring i

 

 

gymnasieförordningen (2010:2039) ........................................

86

2

Modernisering av studiehjÀlpen ....................................

87

2.1

Inledning ...................................................................................

87

2.2

Översikt ....................................................................................

88

2.3

Reglering av studiebidraget......................................................

89

2.4

Bakgrunden...............................................................................

91

2.5

ÖvervĂ€ganden och förslag .......................................................

93

 

2.5.1

Nya förutsÀttningar ......................................................

93

 

2.5.2

Behov av modernisering ...............................................

94

 

2.5.3

En tyngdpunktsförskjutning........................................

95

 

2.5.4 Bidrag för faktisk studietid...........................................

97

 

2.5.5

Ett förÀndrat syfte.........................................................

99

3

StudiehjÀlpen och EU-rÀtten......................................

101

3.1

Inledning .................................................................................

101

3.2Principen om fri rörlighet för personer och

 

unionsmedborgarskapet.........................................................

101

3.3

Rörlighetsdirektivet ...............................................................

102

3.4

Social trygghet och EU-rÀtten...............................................

103

3.5

Förordningarna om samordning av social trygghet .............

104

 

3.5.1 Förordningarna 1408/71 och 883/2004 .....................

104

 

3.5.2

FamiljeförmÄner..........................................................

105

 

3.5.3

Likabehandling ............................................................

106

 

3.5.4 TillÀmplig lagstiftning och prioritetsregler ...............

107

 

3.5.5

Exportabilitet ..............................................................

107

 

3.5.6

SammanlÀggning .........................................................

108

6

 

 

 

SOU 2013:52

 

InnehÄll

3.6 Förordningarna om arbetskraftens fria rörlighet.................

109

3.6.1 Förordningarna 1612/68 och 492/2011.....................

109

3.6.2

Begreppet sociala förmÄner........................................

110

3.6.3

Likabehandlingsprincipen och bosÀttningsvillkor....

111

3.6.4 Det svenska bosÀttningskravet för rÀtt till

 

 

studiemedel utomlands...............................................

113

3.6.5 EU-domstolens mÄl Kommissionen mot

 

 

NederlÀnderna.............................................................

114

3.6.6 Konsekvenser för Sverige av EU-domstolens

 

 

praxis ...........................................................................

117

3.6.7 Är sociala förmĂ„ner exportabla? ................................

119

3.7 Sveriges klassificering av studiestöd .....................................

119

3.7.1 Klassificering av studiebidraget och extra tillÀgget ..

119

3.7.2 Klassificering av inackorderingstillÀgget och

 

 

studiemedlet ................................................................

122

3.8 Konsekvenser av klassificeringen..........................................

122

3.8.1

Exportabilitet av studiestöd .......................................

122

3.8.2 UtlÀndska medborgares rÀtt till studiehjÀlp enligt

 

 

den svenska lagstiftningen .........................................

123

3.8.3 RÀtt till svensk studiehjÀlp för studier utomlands....

124

3.8.4 RÀtten till studiebidrag och extra tillÀgg om

 

 

förmÄnerna inte Àr familjeförmÄner...........................

125

3.8.5 Stora kostnader för Sverige? ......................................

127

3.9Föreligger det en konflikt mellan de svenska reglerna

om studiehjÀlp vid utlandsstudier och EU-rÀtten?..............

130

3.9.1

De svenska reglerna om studiehjÀlp för studier

 

 

utomlands....................................................................

130

3.9.2

Tidigare synpunkter pÄ de svenska reglernas

 

 

förenlighet med EU-rÀtten ........................................

131

3.9.3

CSN:s nuvarande tillÀmpning av reglerna om

 

 

studiehjÀlp vid utlandsstudier ....................................

135

3.10 ÖvervĂ€gande och förslag ......................................................

137

3.10.1 Samma villkor för rÀtt till svensk studiehjÀlp för

 

 

studier inom EES och i Schweiz ................................

137

3.10.2 Medborgarskapskravet ...............................................

139

3.10.3 Kravet pÄ att studierna inte med lika stor fördel

 

 

kan bedrivas i Sverige..................................................

139

3.10.4 Folkbokföringskravet.................................................

140

 

 

7

InnehÄll

 

SOU 2013:52

 

3.10.5 Kravet pÄ minst tre mÄnaders heltidsundervisning...140

 

3.10.6 Migrerande arbetstagare och deras

 

 

familjemedlemmar.......................................................

141

 

3.10.7 Godtagbar standard för utlandsstudier......................

143

3.11

StudiehjÀlp i andra lÀnder.......................................................

145

3.12

EU-domstolens bedömning av vad som utgör

 

 

familjeförmÄner ......................................................................

145

3.13

Hur bör den svenska studiehjÀlpen klassificeras? ................

147

 

3.13.1 Studiebidraget..............................................................

147

 

3.13.2 Det extra tillÀgget och gymnasiebidraget ..................

151

 

3.13.3 En jÀmförelse med klassificeringen av det

 

 

kommunala vÄrdnadsbidraget.....................................

155

 

3.13.4 Vinsten av en omklassificering ...................................

156

4

Stöd för inackordering...............................................

157

4.1

Inledning .................................................................................

157

4.2

Kommunalt inackorderingsstöd............................................

158

 

4.2.1 Samverkansavtal ..........................................................

159

 

4.2.2 Statistik över det kommunala stödet .........................

160

4.3

Statligt inackorderingstillÀgg .................................................

161

 

4.3.1 Statistik över det statliga stödet .................................

163

4.4Den nya gymnasieskolans inverkan pÄ

inackorderingsstöd .................................................................

164

4.4.1

SĂ€rskilda varianter .......................................................

164

4.4.2

Riksrekryterande utbildningar ...................................

164

4.4.3

Idrottsutbildningar .....................................................

165

4.4.4

Naturbruks- och hantverksprogrammen...................

166

4.5En jÀmförelse mellan det kommunala och det statliga

stödet för inackordering ........................................................

167

4.6 ÖvervĂ€ganden och förslag .....................................................

169

4.6.1

Inackorderingsstödets syfte .......................................

169

4.6.2 Kommunalt eller statligt ansvar?................................

170

4.6.3 Reglering av det nya inackorderingsstödet................

173

4.6.4

Inackorderingsstödets storlek....................................

174

4.6.5

AvstÄndskrav eller restidkrav? ...................................

176

8

 

 

SOU 2013:52 InnehÄll

 

4.6.6

Behov av inackordering ..............................................

177

 

4.6.7

Begreppen motsvarande utbildning och

 

 

 

förÀldrahem .................................................................

179

 

4.6.8

Undantagsregler..........................................................

181

 

4.6.9

Generösare regler för yrkeselever i vissa fall.............

183

 

4.6.10

Reglernas utformning.................................................

186

 

4.6.11 Konsekvenser av ett sammanslaget

 

 

 

inackorderingsstöd och av det nya regelverket.........

190

 

4.6.12 ÖvergĂ„ngsbestĂ€mmelser ............................................

193

5

Stöd för dagliga resor................................................

195

5.1

Inledning.................................................................................

195

5.2

Kommunernas ansvar för stöd för dagliga resor ..................

195

5.3Statens ansvar för stöd för dagliga resor till

 

utlandsstuderande ..................................................................

197

5.4

Överprövning .........................................................................

199

5.5

ÖvervĂ€ganden och förslag .....................................................

200

 

5.5.1 Kan bidrag för dagliga resor lÀmnas samtidigt

 

 

som stöd för inackordering? ......................................

200

 

5.5.2 Bidrag till utlandsstuderande för dagliga resor .........

201

6

Stöd för inackordering och dagliga resor för personer

 

 

med funktionsnedsÀttning .........................................

203

6.1

Inledning.................................................................................

203

6.2

Dagens stöd till elever med funktionsnedsÀttning ..............

204

 

6.2.1 Vem har rÀtt till stöd enligt lagen om stöd och

 

 

service till vissa funktionshindrade? ..........................

204

 

6.2.2 Vem har rÀtt till stöd enligt socialtjÀnstlagen?..........

208

 

6.2.3 Vem har rÀtt till stöd enligt förordningen om

 

 

bidrag till vissa funktionshindrade elever i

 

 

gymnasieskolan? .........................................................

210

6.3

ÖvervĂ€ganden och förslag .....................................................

211

 

6.3.1 Möjligheten att utvidga Rg-bidraget .........................

211

9

InnehÄll SOU 2013:52

 

6.3.2 Extra inackorderingsstöd för studerande med

 

 

 

funktionsnedsÀttning ..................................................

214

 

6.3.3

Merkostnader för resor...............................................

218

7

Gymnasiebidrag ersÀtter det extra tillÀgget ..................

225

7.1

Inledning .................................................................................

225

7.2

Extra tillÀgget..........................................................................

225

7.3

Vem fÄr extra tillÀgg? .............................................................

226

7.4

Regleringar..............................................................................

227

7.5

ÖvervĂ€ganden och förslag .....................................................

229

 

7.5.1

Behovet av förÀndringar .............................................

229

 

7.5.2 Gymnasiebidraget – ett nytt stöd ..............................

231

 

7.5.3

RĂ€tten till gymnasiebidrag..........................................

233

 

7.5.4

Ansökan om gymnasiebidrag .....................................

240

 

7.5.5

Utbetalning av gymnasiebidrag..................................

240

 

7.5.6 TalerÀtt och övriga bestÀmmelser ..............................

242

 

7.5.7 Omfattas omyndigas förfogande över

 

 

 

gymnasiebidraget av förÀldrabalkens regler?.............

242

8

Stöd till unga studerande förÀldrar .............................

245

8.1

Inledning .................................................................................

245

8.2

KartlÀggning av unga förÀldrars livssituation .......................

245

8.3

Möjligheter till fortsatta studier ............................................

247

8.4

ÖvervĂ€ganden och förslag .....................................................

249

 

8.4.1 FörÀldratillÀgg till unga förÀldrar ...............................

250

 

8.4.2

FörÀldratillÀggets utformning ....................................

250

 

8.4.3 Regleringen av gymnasiebidraget och

 

 

 

förÀldratillÀgget ...........................................................

252

 

8.4.4

Utbetalning av förÀldratillÀgg.....................................

253

 

8.4.5 TalerÀtt och övriga bestÀmmelser ..............................

254

 

8.4.6 Omfattas omyndigas förfogande över

 

 

 

förÀldratillÀgget av förÀldrabalkens regler?................

255

10

SOU 2013:52 InnehÄll

9

Nya studerandegrupper i studiestödssystemet .............

257

9.1

Inledning.................................................................................

257

9.2

Bakgrund ................................................................................

258

9.3

Nuvarande regelverk..............................................................

259

9.4

Förslagen i betÀnkandet Brist pÄ brÄdska.............................

259

9.5

Remissyttranden pÄ betÀnkandet Brist pÄ brÄdska ..............

261

 

9.5.1 Principen om att undvika sÀrlösningar för elever

 

 

 

med funktionsnedsÀttning .........................................

261

 

9.5.2 Principen om att grundlÀggande utbildning inte

 

 

 

ska innebÀra skuldsÀttning. ........................................

262

 

9.5.3

Försörjningsproblem under sommarmÄnaderna. .....

262

 

9.5.4 Prövning av förlÀngd skolgÄng ..................................

263

 

9.5.5 Antalet studiemedelsterminer Àr tolv ........................

263

9.6

KartlÀggning och konsekvensanalys .....................................

263

 

9.6.1

Elevgruppens sammansÀttning ..................................

263

 

9.6.2

Elevernas ekonomiska situation ................................

265

 

9.6.3 Elevernas ekonomiska situation om förslagen i

 

 

 

Brist pÄ brÄdska genomförs........................................

267

 

9.6.4 Familjeekonomiska konsekvenser om förslagen i

 

 

 

Brist pÄ brÄdska genomförs........................................

271

9.7

ÖvervĂ€ganden och förslag .....................................................

274

 

9.7.1 Nya studerandegrupper i studiestödssystemet .........

274

 

9.7.2 BegrÀnsning av tid som studiemedel kan lÀmnas......

277

 

9.7.3 FrÄnvaro pÄ grund av sjukdom ..................................

278

 

9.7.4 Studietakt/studieomfattning för att fÄ studiehjÀlp

 

 

 

eller studiemedel .........................................................

279

 

9.7.5 Minska risken för avhopp frÄn studier av

 

 

 

ekonomiska skÀl..........................................................

282

 

9.7.6 Sommarjobb till unga studerande med

 

 

 

funktionsnedsÀttning .................................................

284

 

9.7.7 Administration av studiemedlets högre bidrag för

 

 

 

personer med förlÀngd skolgÄng................................

286

11

InnehÄll SOU 2013:52

10

Ogiltig frÄnvaro.........................................................

289

10.1

Inledning .................................................................................

289

10.2

Regleringar och praxis............................................................

289

 

10.2.1 NÀrvaro och frÄnvaro..................................................

289

 

10.2.2 Heltidsstudier..............................................................

290

 

10.2.3 Praxis angÄende ogiltig frÄnvaro ................................

291

10.3

Promemorior, rapporter, myndighetsuppdrag m.m. om

 

 

ogiltig frÄnvaro .......................................................................

292

 

10.3.1 Statskontorets rapport (2009)....................................

292

 

10.3.2 Remisspromemorian Olovlig frÄnvaro i skolan ........

293

 

10.3.3 Överenskommelse mellan Skolinspektionen och

 

 

CSN .............................................................................

293

 

10.3.4 CSN:s rapport Beslutsorsak skolk.............................

294

10.4

Andra utredningar om indragning av studiestöd för

 

 

studerande med funktionsnedsÀttning..................................

295

 

10.4.1 Den framtida gymnasiesÀrskolan (SOU 2011:8) ......

295

 

10.4.2 Brist pÄ brÄdska (SOU 2008:102) ..............................

296

10.5

Gymnasieskolornas rapportering av ogiltig frÄnvaro ................

296

 

10.5.1 Rutiner till och med 2011 ...........................................

297

 

10.5.2 Rutiner frÄn och med 2012 .........................................

297

 

10.5.3 CSN:s analys och slutsatser .......................................

298

 

10.5.4 CSN:s enkÀtundersökning (2012) .............................

300

10.6

Kopplingen mellan studiehjÀlpen och vissa

 

 

familjeekonomiska stöd .........................................................

301

 

10.6.1 FlerbarnstillÀgg............................................................

301

 

10.6.2 FörlÀngt underhÄllsstöd..............................................

301

 

10.6.3 Barnpension och efterlevandestöd .............................

302

 

10.6.4 Bostadsbidrag ..............................................................

302

 

10.6.5 Gymnasiebidrag och förÀldratillÀgg ...........................

303

 

10.6.6 Konsekvenser vid indragning av studiehjÀlp .............

303

10.7

ÖvervĂ€ganden och förslag .....................................................

304

 

10.7.1 Ogiltig frÄnvaro ska medföra indragen

 

 

studiehjÀlp....................................................................

304

 

10.7.2 Kopplingen mellan studiehjÀlpen och de

 

 

familjeekonomiska bidragen.......................................

305

 

10.7.3 Skolans arbete med att förebygga skolk ....................

306

12

 

 

SOU 2013:52

InnehÄll

 

10.7.4 Hur bör ogiltig frÄnvaro pÄverka de olika

 

 

bidragen? .....................................................................

307

 

10.7.5 Utformningen av reglerna angÄende ogiltig

 

 

frÄnvaro .......................................................................

309

 

10.7.6 Personliga omstÀndigheter.........................................

311

 

10.7.7 Skolornas rapportering av ogiltig frÄnvaro ...............

312

 

10.7.8 Indragning av studiehjÀlp för elever med

 

 

funktions- nedsÀttning ...............................................

313

11

Utbetalning av studiehjÀlp ........................................

315

11.1

Inledning.................................................................................

315

11.2

Nuvarande bestÀmmelser ......................................................

315

11.3

Skillnader mellan utbetalning av barnbidrag och

 

 

utbetalning av studiehjÀlp......................................................

316

11.4

ÖKS:s tolkning av sĂ€rskilda skĂ€l ...........................................

317

11.5

CSN:s tillÀmpning av utbetalningsreglerna..........................

318

11.6

Utbetalning till omyndiga studerande? ................................

319

 

11.6.1 2003 Ärs studiehjÀlpsutredning ..................................

319

 

11.6.2 En nationell ungdomspolitik .....................................

320

 

11.6.3 UnderÄriga har en viss rÀtt att disponera över sin

 

 

egen ekonomi..............................................................

320

 

11.6.4 UnderÄriga har en viss rÀtt att föra sin egen talan ....

321

 

11.6.5 FörÀldrarnas underhÄllsskyldighet ............................

321

11.7

ÖvervĂ€ganden och förslag .....................................................

322

 

11.7.1 Utbetalning av studiebidrag till omyndiga

 

 

studerande ...................................................................

322

 

11.7.2 Utbetalning av studiebidrag för omyndiga

 

 

studerande till annan...................................................

325

 

11.7.3 Utbetalning av inackorderingsstöd till omyndiga

 

 

studerande? .................................................................

327

 

11.7.4 TalerÀtt för omyndiga studerande .............................

329

 

11.7.5 Återkrav för omyndiga studerande ...........................

329

 

11.7.6 Omfattas omyndigas förfogande över

 

 

studiebidraget av förÀldrabalkens regler? ..................

330

 

11.7.7 Utbetalning av inackorderingsstöd för omyndiga

 

 

studerande till socialnÀmnd eller annan ....................

331

 

 

13

InnehÄll

SOU 2013:52

 

11.7.8 Utbetalning av inackorderingsstöd för omyndiga

 

 

studerande till familjehem ..........................................

336

11.8

Återkrav av studiehjĂ€lp ..........................................................

339

 

11.8.1 Nuvarande bestÀmmelser ...........................................

339

 

11.8.2 Statistik angÄende antalet Äterkrav och

 

 

Ă„terkravens storlek ......................................................

340

 

11.8.3 ÅtgĂ€rder som kan minska antalet Ă„terkrav och

 

 

Ă„terkravens storlek ......................................................

341

12

Konsekvenser av förslagen .........................................

345

12.1

Förslagens ekonomiska konsekvenser ..................................

345

 

12.1.1 En översikt per utgiftsomrÄde....................................

345

 

12.1.2 Studiebidrag.................................................................

349

 

12.1.3 Inackorderingsstöd .....................................................

351

 

12.1.4 Gymnasiebidrag istÀllet för extra tillÀgg....................

355

 

12.1.5 Studiemedel .................................................................

359

 

12.1.6 Rg-bidraget ..................................................................

361

 

12.1.7 AktivitetsersÀttning ....................................................

362

 

12.1.8 BostadstillÀgg och bostadsbidrag ...............................

365

 

12.1.9 FörlÀngt barnbidrag ....................................................

366

 

12.1.10 Sommarjobbssatsning ...............................................

367

 

12.1.11 Genomförandekostnader ..........................................

368

12.2

Förslagens konsekvenser för jÀmstÀlldheten mellan

 

 

kvinnor och mÀn.....................................................................

369

12.3

Förslagens konsekvenser för möjligheterna att nÄ de

 

 

integrationspolitiska mÄlen....................................................

370

12.4

Förslagens barnrÀttsliga konsekvenser .................................

371

12.5

Förslagens konsekvenser för risken för felaktiga

 

 

utbetalningar...........................................................................

372

13

Författningskommentarer...........................................

375

13.1

Förslaget till lag (xxxx) om sÀrskilt stöd vid gymnasiala

 

 

studier .....................................................................................

375

13.2

Förslaget till lag om Àndring i socialförsÀkringsbalken........

386

14

SOU 2013:52 InnehÄll

13.3

Förslaget till lag om Àndring i lagen (1991:1110) om

 

 

kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor.........

388

13.4

Förslaget till lag om Àndring i studiestödslagen

 

 

(1999:1395).............................................................................

389

13.5

Förslaget till lag om Àndring av lagen (2009:1053) om

 

 

förmögenhet vid berÀkning av vissa förmÄner .....................

395

13.6

Förslaget till lag om Àndring i skollagen (2010:800)............

396

Litteraturförteckning ........................................................

397

Bilagor

 

 

Bilaga 1 Kommittédirektiv 2011:122.............................................

401

Bilaga 2

Historik ............................................................................

417

Bilaga 3

CSN:s enkÀtundersökning om studiehjÀlp.....................

425

Bilaga 4

SKL:s enkÀtundersökning om inackorderingsstöd ........

449

15

Förkortningar

AF – Arbetsförmedlingen

APL – arbetsplatsförlagt lĂ€rande

BO – Barnombudsmannen

CSN – Centrala studiestödsnĂ€mnden

CSNFS – CSNs författningssamling

DHR – De handikappades riksförbund

Ds – Departementsserien

EES – Europeiska ekonomiska samarbetsomrĂ„det EFTA – European Free Trade Association

FB – FörĂ€ldrabalken

FEUF – Fördraget om europeiska unionens funktionssĂ€tt FK – FörsĂ€kringskassan

HFD – Högsta förvaltningsdomstolen

IB – International Baccalaureate

JK – Justitiekanslern

JO – Justitieombudsmannen

17

Förkortningar

SOU 2013:52

Komvux – kommunal vuxenutbildning

LO – Landsorganisationen

LSS – lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LVU – Lag med sĂ€rskilda bestĂ€mmelser om vĂ„rd av unga NJA – Nytt Juridiskt Arkiv

Rg-bidrag – Bidrag enligt förordningen (1995:667) om bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan

RGD – Riksgymnasiet för döva

RGH – Riksgymnasiet för hörselskadade

RgRh – Riksrekryterande Rh-anpassad utbildning RÅ – RegeringsrĂ€ttens Ă„rsbok

SCB – Statistiska centralbyrĂ„n

SFB – SocialförsĂ€kringsbalken

SFS – Svensk författningssamling

SGI – Sjukpenningsgrundande inkomst

SKL – Sveriges Kommuner och Landsting

SOU – Statens offentliga utredningar

SsF – studiestödsförordningen

SsL – studiestödslagen

SĂ€rvux – sĂ€rskild utbildning för vuxna

ÖKS – ÖverklagandenĂ€mnden för studiestöd

18

Sammanfattning

Modernisering av studiehjÀlpen

StudiehjÀlpen formades vid mitten av 1960-talet. DÀrefter har den endast genomgÄtt smÀrre förÀndringar. Skola, arbetsmarknad och samhÀllslivet i övrigt har dÀremot genomgÄtt stora förÀndringar under denna 50-Ärsperiod. Behovet av en modernisering av studie- hjÀlpen Àr dÀrför stort.

UtgÄngspunkten i betÀnkandet Àr att en modern studiehjÀlp ska vara renodlad, ÀndamÄlsenlig, enhetlig och inkluderande. DÀrför behöver studiehjÀlpens karaktÀr av studiestöd stÀrkas. Uttalat familjeekonomiskt motiverade inslag ska utmönstras i syfte att uppnÄ ett mer renodlat studiestöd. För att nÄ rÀtt mÄlgrupp och för att fÄ avsedd effekt bör de belopp och inkomstgrÀnser som faststÀlldes i mitten av 1990-talet anpassas till dagens inkomst- och kostnadsnivÄ. För att göra stödet mer förutsÀgbart och för att höja rÀttssÀkerheten bör administrationen av bidragen till inackordering förenhetligas. Slutligen bör studiehjÀlpen, i den mÄn det Àr möjligt, Àven inkludera studerande med funktionsnedsÀttning.

Sammantagna innebÀr förslagen i detta betÀnkande att mÄlen för den moderniserade studiehjÀlpen bör kunna sammanfattas i följande punkter;

StudiehjĂ€lpen ska frĂ€mja samhĂ€llets kompetensförsörjning genom att markera att samhĂ€llet sĂ€tter vĂ€rde pĂ„ att ungdomar fortsĂ€tter att studera efter grundskolan.

StudiehjĂ€lpen ska begrĂ€nsa incitamenten att av ekonomiska skĂ€l avstĂ„ frĂ„n gymnasiestudier.

StudiehjĂ€lpen ska frĂ€mja aktiva studier pĂ„ heltid.

StudiehjĂ€lpen ska bidra till att undanröja geografiska hinder för att genomföra gymnasieutbildning.

19

Sammanfattning

SOU 2013:52

Studiebidraget ska stimulera den studerande att pĂ„börja och fullfölja en gymnasial utbildning.

Studiebidraget ska stödja ungdomars utveckling till sjĂ€lvstĂ€ndiga och ansvarstagande medborgare genom att ge dem ansvar för en egen ekonomi.

Studiebidrag för faktisk studietid

I en moderniserad studiehjÀlp föreslÄs studiebidraget kvarstÄ som ett generellt studiestöd till studerande pÄ gymnasienivÄ i Äldern 16- 20 Är. Totalt omfattar studiehjÀlpen cirka 3 600 miljoner kronor per Är. UngefÀr 90 procent anvÀnds till det generella studiebidraget, 260 miljoner kronor gÄr till inackorderingsstöd och 100 miljoner kronor, i form av extra tillÀgg, till ekonomiskt svaga hushÄll. I samband med moderniseringen föreslÄs resurser föras frÄn det generella till de riktade stöden.

I syfte att stÀrka studiehjÀlpens karaktÀr av studiestöd föreslÄs att bidrag ska utgÄ för faktisk studietid. Studiebidraget ska berÀknas per vecka och utgÄ under normalt 40 veckor. Det sammanlagda bidraget under ett lÀsÄr blir dÄ 9 760 kronor, eller 740 kronor lÀgre Àn för nÀrvarande. Besparingen, 240 miljoner kronor, anvÀnds bl.a. för att finansiera ett förbÀttrat stöd till ekonomiskt svaga hushÄll med barn i gymnasieskolan och ett stöd till gymnasieelever som har barn.

StudiehjÀlp och EU-rÀtten

Inför Sveriges anslutning till Europeiska ekonomiska samarbets- omrÄdet (EES) har den svenska regeringen förklarat att studie- bidraget och det extra tillÀgget inom studiehjÀlpen ska vara sÄdana familjeförmÄner som avses i förordning (EEG) nr 1408/71 om tillÀmpningen av systemen för social trygghet m.m., som nu Àr ersatt av förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen. InackorderingstillÀgget faller dock utanför tillÀmpningsomrÄdet för dessa förordningar och betraktas som en social förmÄn enligt förordning 492/2011(EU) om arbets- kraftens fria rörlighet inom unionen.

Enligt uppdraget ska utredaren bedöma om studiehjÀlpen kan undantas frÄn reglerna i förordning 883/2004.

20

SOU 2013:52

Sammanfattning

EU-domstolen har i ett flertal fall bedömt vilka nationella förmÄner som utgör familjeförmÄner och dÀrmed omfattas av förordning 1408/71. Domstolen har i dessa avgöranden satt upp tvÄ förutsÀttningar för att en nationell förmÄn ska anses vara en social trygghetsförmÄn. Vid bedömningen av studiebidraget Àr den första förutsÀttningen, att nÄgon individuell skönsmÀssig behovsprövning inte ska ske vid beviljandet av förmÄnen, uppfylld. NÀr det gÀller den andra förutsÀttningen, att förmÄnen ska hÀnföra sig till ett av de sakomrÄden som anges i förordning 1408/71, ska denna bedömning grundas pÄ förmÄnens grundlÀggande kÀnnetecken, i synnerhet dess syfte och villkoren för att den beviljas.

I detta betÀnkande föreslÄs att studiebidraget moderniseras och att syftet med stödet i enlighet med reformen omformuleras till att enbart vara ett stöd för studier, inte ett stöd till barnfamiljer. Om studiebidraget renodlas till ett utbildningspolitiskt stöd pÄ sÀtt som föreslÄs fÄr möjligheten att undanta studiebidraget frÄn reglerna i förordning 883/2004 anses öka.

EU-domstolen kan emellertid, trots studiebidragets förÀndring, anse att studiebidraget Àven syftar till att utgöra en del av samhÀllets stöd till familjerna och bidra till att utjÀmna kostnaderna för barnens uppfostran och utbildning. Det som kan tala för detta Àr det förhÄllandet att studiebidraget lÀmnas under tid som den studerande omfattas av sina förÀldrars underhÄllsskyldighet.

Det extra tillÀggets syfte Àr uttalat familjepolitiskt, vilket innebÀr att bidraget rimligtvis skulle betraktas som en familje- förmÄn av EU-domstolen. I betÀnkandet föreslÄs att det extra tillÀgget avskaffas inom studiehjÀlpen och att det i stÀllet inrÀttas ett nytt bidrag kallat gymnasiebidrag inom den ekonomiska familjepolitiken. Om förslaget genomförs kommer med stor sannolikhet Àven gymnasiebidraget att klassificeras som en familje- förmÄn.

Uppdraget innefattar Àven att klargöra om nuvarande regler om studiehjÀlp Àr förenliga med EU-rÀtten.

BestÀmmelserna om studiehjÀlp för utlandsstudier skiljer sig Ät beroende pÄ om studierna bedrivs inom eller utanför Norden. Detta Àr inte förenligt med EU-rÀtten, vilket har medfört att Centrala studiestödsnÀmnden (CSN) frÄn och med hösten 2011 utvidgat möjligheten till studiehjÀlp för studier inom Europeiska ekonomiska samarbetsomrÄdet (EES) och i Schweiz.

RÀtten till svensk studiehjÀlp för utlandsstudier bör dÀrför vara densamma inom EES och i Schweiz. Kraven pÄ att studierna inte

21

Sammanfattning

SOU 2013:52

med lika stor fördel kan bedrivas vid en svensk lÀroanstalt, att den studerande har varit folkbokförd i Sverige under de senaste tvÄ Ären och att studierna omfattar minst tre mÄnaders heltidsundervisning, bör dÀrför tas bort för studier inom EES och i Schweiz. Dessa krav ska dock kvarstÄ för studier utanför EES och Schweiz.

Kravet pÄ svenskt medborgarskap, eller utlÀndskt medborgar- skap som ska jÀmstÀllas med ett svenskt medborgarskap, för att studiehjÀlp ska lÀmnas för utlandsstudier, ska gÀlla Àven för studier i Norden.

Stöd för inackordering

I dag Àr ansvaret för inackorderingsstöd delat mellan kommunerna och staten, vilket innebÀr att elevernas hemkommuner svarar för stödet till elever i skolor med offentlig huvudman och att CSN svarar för stödet till elever i skolor med enskilda huvudmÀn. Det delade ansvaret innebÀr att förutsÀttningarna för rÀtt till inackorderingsstöd samt storleken pÄ stödet skiljer sig Ät. Det Àr angelÀget att villkoren för elever i kommunala respektive fristÄende skolor Àr lika. För att fÄ till stÄnd en likabehandling föreslÄs att endast en huvudman ska ha ansvaret för inackorderingsstödet.

Det finns i dag stora skillnader mellan de olika kommunerna nÀr det gÀller rÀtten till inackorderingsstöd samt storleken pÄ stödet. Ett statligt ansvar skulle innebÀra ett enhetligt regelverk och en enda beslutande myndighet. Detta innebÀr, förutom ett mer likvÀrdigt stöd, Àven en enklare, tydligare och mer rÀttssÀker ordning. Staten genom CSN föreslÄs dÀrför ges det samlade ansvaret för inackorderingsstöd inom ramen för studiehjÀlpen. Stödet ska benÀmnas inackorderingsstöd.

Eftersom det statliga inackorderingstillÀggets storlek inte har höjts sedan 1995 och cirka 40 procent av kommunerna inte lÀmnar inackorderingsstöd med annat belopp Àn minimibeloppet, Àr det rimligt att höja inackorderingsstödet. I betÀnkandet föreslÄs att stödet höjs med cirka 25 procent.

RÀtten till inackorderingsstöd föreslÄs Àven fortsatt ansluta till gymnasieskolans och gymnasiesÀrskolans programstruktur. En förutsÀttning för att fÄ inackorderingsstöd för att gÄ en vald utbildning Àr att en utbildning inom samma program eller inriktning inte finns vid en skola pÄ hemorten.

22

SOU 2013:52

Sammanfattning

Vissa nationella program, sÄsom naturbruks- och hantverks- programmen har dock lÄngt fler separata yrkesutgÄngar, Àn nationella inriktningar. RÀtten till inackorderingsstöd föreslÄs dÀrför vidgas för elever pÄ dessa program.

Stöd för dagliga resor

Kommunerna svarar för kostnaderna för gymnasieelevers dagliga resor mellan bostaden och skolan, oavsett om studierna bedrivs i Sverige eller utomlands. CSN lÀmnar bidrag för dagliga resor till de elever som har rÀtt till studiehjÀlp för studier utomlands. Elever som studerar utomlands har sÄledes rÀtt till bidrag för dagliga resor enligt tvÄ olika regelverk. Det statliga stödet lÀmnas emellertid endast under förutsÀttning att stöd inte har lÀmnats frÄn elevens hemkommun. Bidraget kommer dÀrför endast i frÄga för ett tiotal elever som inte Àr folkbokförda i en svensk kommun. Eftersom stödet berör ytterst fÄ personer samt medför betydande administrativa kostnader finns inte skÀl att ha kvar stödet, utan förordningen om bidrag till dagliga resor i utlandet bör upphÀvas.

I betÀnkandet lÀmnas Àven förslag om att ersÀttning för dagliga resor och inackorderingsstöd inte ska utgÄ samtidigt.

Stöd för inackordering och dagliga resor för personer med funktionsnedsÀttning

FrÄn och med höstterminen 2013 fÄr elever i gymnasiesÀrskolan rÀtt till inackorderingsstöd och inackorderingstillÀgg. Vissa elever med funktionsnedsÀttning kan ocksÄ ha rÀtt till stöd enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, socialtjÀnstlagen (2001:453) eller via det sÄ kallade Rg-bidraget för att möjliggöra studier pÄ annan ort Àn i hemkommunen.

Utredningens analys av befintliga stödsystem visar att dessa inte alltid Àr anpassade till den nivÄ av stöd som det finns behov av och att mÄnga elever med funktionsnedsÀttning har pÄtagliga mer- kostnader för mÄltider och anpassat boende vid en inackorderings- situation. För att elever med funktionsnedsÀttningar ska kunna vÀlja utbildning pÄ likvÀrdiga grunder som andra gymnasieelever Àr det utredarens bedömning att det finns behov av ett

23

Sammanfattning

SOU 2013:52

kompletterande bidrag till elever som studerar pÄ annan ort och som har merkostnader till följd av sina funktionsnedsÀttningar.

I betÀnkandet föreslÄs att om en elev, till följd av funktionsnedsÀttning, Àr i behov av hjÀlp med sina mÄltider eller av en anpassad bostad pÄ studieorten ska han eller hon ha rÀtt till ett extra inackorderingsstöd för studerande med funktionsned- sÀttning. Stödet ska som mest kunna uppgÄ till 1 800 kronor per fyraveckorsperiod. NÄgra merkostnader för resor bedöms bidraget inte behöva tÀcka. DÀremot föreslÄs en viss utvidgning av rÀtten till skolskjuts sÄ att reglerna för elever pÄ fristÄende gymnasiesÀrskolor blir mer jÀmförbara med dem för elever pÄ kommunala gymnasie- sÀrskolor.

Gymnasiebidrag ersÀtter det extra tillÀgget

Ett viktigt led i förÀndringen och moderniseringen av studiehjÀlpen Àr att renodla den utbildningspolitiska dimensionen. Utredaren förslÄr dÀrför att det familjepolitiskt prÀglade extra tillÀgget inom studiehjÀlpen avvecklas. Behovet av ett ekonomiskt stöd kvarstÄr emellertid för mÄlgruppen.

I betÀnkandet föreslÄs att de resurser som anvÀnds till det extra tillÀgget förs över till det ekonomiska familjepolitiska omrÄdet. I stÀllet för tillÀgget införs ett nytt, sökbart och behovsprövat stöd, kallat gymnasiebidrag som Àr riktat till gymnasiestuderande ungdomar frÄn resurssvaga hushÄll. FörsÀkringskassan föreslÄs svara för administrationen av det nya bidraget.

Det nuvarande extra tillÀgget syftar till att ungdomar frÄn inkomstsvaga hushÄll ska kunna bedriva gymnasiestudier. Ungdomar i den aktuella Äldersgruppen bedöms generellt ha ett större behov, och dÀrför kosta mer, Àn barn i yngre Äldersgrupper. Resurserna gÄr efter prövning till de mest behövande. Inkomst- grÀnser och bidragsbelopp har emellertid lÀmnats oförÀndrade sedan mitten av 1990-talet, vilket gjort att mÄlgruppen successivt har förÀndrats.

I betÀnkandet föreslÄs en betydande höjning av bidragsbeloppet och inkomstgrÀnsen jÀmfört med det extra tillÀgget. Gymnasie- bidrag föreslÄs lÀmnas med 1 100 kronor per mÄnad till de elever som tillsammans med sina förÀldrar har en bidragsgrundande inkomst pÄ mindre Àn 210 000 kronor per Är och i övrigt uppfyller kraven för rÀtt till bidraget. Reformen finansieras med medel som

24

SOU 2013:52

Sammanfattning

frigörs genom övergÄngen till faktisk studietid i studiebidraget. Omfördelningen innebÀr en satsning för att stödja ungdomar som kommer frÄn inkomstsvaga hushÄll.

Vissa förÀndringar föreslÄs vad gÀller berÀkningen av den bidragsgrundande inkomsten för gymnasiebidraget. Den ska utgöras av hushÄllets inkomst enligt i huvudsak samma regler som för berÀkning av bostadsbidrag.

Stöd till unga studerande förÀldrar

Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning, t.ex. studerande som avbrutit sina studier dÄ de fÄtt barn, har svÄrt att etablera sig pÄ arbetsmarknaden. Det Àr av stor vikt att dessa ungdomar pÄbörjar eller Äterupptar sin gymnasieutbildning efter förÀldraledigheten.

Enligt nu gÀllande regelverk kommer en förÀlder som Ànnu inte fyllt 21 Är och som efter förÀldraledigheten mottar försörjningsstöd för sig sjÀlv och barnet att förlora detta stöd om studierna Äterupptas. I samband med att studierna Äterupptas övergÄr försörjningsansvaret till den unge förÀlderns egna förÀldrar, eftersom dessa bÀr det ekonomiska ansvaret för sitt barn sÄ lÀnge det gÄr i gymnasieskolan och inte har fyllt 21 Är. Regelverket motverkar sÄledes mÄlet att alla ungdomar ska slutföra en gymnasial utbildning.

I syfte att göra det möjligt för unga förÀldrar att pÄbörja eller Äteruppta gymnasiestudier föreslÄs i betÀnkandet att ett sÀrskilt bidrag skapas. Det tÀnkta bidraget utformas som en förstÀrkning av gymnasiebidraget och avser i huvudsak att tÀcka den egna och barnets försörjning. Det ska ge den unga förÀldern en ekonomisk standard, som i huvudsak Àr likvÀrdig den som ekonomiskt bistÄnd skulle ha gett.

En studerande som har barn som Àr folkbokfört hos den studerande och stadigvarande sammanbor med honom eller henne, samt uppfyller kraven för det föreslagna gymnasiebidraget, ska ha rÀtt till ett bidrag om 3 500 kronor per mÄnad. För varje barn kan endast ett bidrag lÀmnas. För varje ytterligare barn utöver det första lÀmnas 500 kronor per mÄnad. Stödet bör utbetalas till den studerande sjÀlv, Àven om han eller hon Àr omyndig.

Stödet ska kallas förÀldratillÀgg och administreras av FörsÀkringskassan.

25

Sammanfattning

SOU 2013:52

Nya studerandegrupper i studiestödssystemet

Ungdomar som pÄ grund av en funktionsnedsÀttning har fÄtt sin skolgÄng förlÀngd fÄr i dag ekonomisk ersÀttning frÄn sjuk- försÀkringen i form av aktivitetsersÀttning. Ungdomar som gÄr i gymnasiesÀrskolan fÄr förlÀngt barnbidrag i stÀllet för studiebidrag. Olika utredningar och rapporter har pÄpekat att detta Àr en opÄkallad sÀrbehandling och att aktivitetsersÀttning vid förlÀngd skolgÄng fungerar som en inkörsport till ett lÄngvarigt beroende av socialförsÀkringssystemet.

Min bedömning Àr att vid en modernisering av studiehjÀlpen Àr det naturligt att, i den mÄn det Àr möjligt, Àven inkludera dessa studerandegrupper i studiestödssystemet.

Alla ungdomar med funktionsnedsÀttning som studerar pÄ gymnasienivÄ föreslÄs fÄ studiehjÀlp istÀllet för förlÀngt barnbidrag och aktivitetsersÀttning till och med första kalenderhalvÄret det Är han eller hon fyller 20 Är. Har studierna inte avslutats senast under första kalenderhalvÄret det Är de fyller 20 Är ska eleven fÄ rÀtt till studiemedel med det högre bidragsbeloppet under den tid som de avslutar sina studier. CSN föreslÄs administrera Àven dessa delar av studiestödssystemet.

Reformen medför den ekonomiskt största förĂ€ndringen för studerande i Ă„ldern 19–20 som hittills kunnat fĂ„ aktivitets- ersĂ€ttning, men som nu föreslĂ„s fĂ„ studiehjĂ€lp. För de yngre och Ă€ldre eleverna och deras familjer blir förĂ€ndringen pĂ„tagligt mindre.

Möjligheten att införa ett sommartillÀgg speciellt för de nya studerandegrupperna har övervÀgts, men min bedömning Àr att de ramar direktiven uppstÀller inte tillÄter införandet av ett bidrag av den omfattning som skulle krÀvas för att göra skillnad för mÄlgruppen. För att begrÀnsa de ekonomiska konsekvenserna för studerandegruppen föreslÄs en statlig sommarjobbssatsning för studerande som fÄtt sin skolgÄng förlÀngd till följd av en funktionsnedsÀttning.

Till följd av förslaget om att avskaffa aktivitetsersÀttning vid förlÀngd skolgÄng föreslÄs vissa förÀndringar av rÀtten till aktivitetsersÀttning vid nedsatt arbetsförmÄga. Ekonomiskt Àr det stor skillnad mellan att fÄ aktivitetsersÀttning och studiehjÀlp. För att undvika att elever i gymnasieskolan eller gymnasiesÀrskolan hoppar av sina studier av ekonomiska skÀl införs en huvudregel om att den som hoppar av sina studier och som av FörsÀkringskassan bedöms ha rÀtt till förmÄnen fÄr aktivitetsersÀttning tidigast tvÄ

26

SOU 2013:52

Sammanfattning

mÄnader efter avhoppet. Endast i undantagsfall ska avsteg göras frÄn en sÄdan karenstid.

Förslag lÀmnas om övergÄngsregler som innebÀr, att den som pÄbörjat en utbildning med nuvarande förmÄner fÄr behÄlla dem tills utbildningen avslutats.

Ogiltig frÄnvaro

För att studiehjÀlp ska lÀmnas krÀvs att eleven Àr nÀrvarande i skolan. FrÄnvaro vid enstaka lektioner bör dock kunna tolereras i studiestödshÀnseende. DÀremot ska det upprepade skolket beivras.

Dagens regelverk innebÀr att en studerande som har mer Àn nÄgra enstaka timmars ogiltig frÄnvaro under en mÄnad inte anses bedriva heltidsstudier och att han eller hon dÀrmed förlorar sin rÀtt till studiehjÀlp. Utöver studiebidrag, extra tillÀgg och inackord- eringstillÀgg riskerar eleven och dennes vÄrdnadshavare ocksÄ att gÄ miste om en rad familjeekonomiska bidrag, som Àr kopplade till rÀtten till studiehjÀlp. Effekterna av en kortvarig olovlig frÄnvaro blir dÄ oproportionerliga.

I betÀnkandet föreslÄs en ordning som innebÀr att nÀr en studerande har ogiltig frÄnvaro, som Àr

upprepad och uppgĂ„r till minst fyra lektioner under en vecka ska studiebidrag för en vecka inte lĂ€mnas,

upprepad och uppgĂ„r till minst sexton lektioner under fyra pĂ„ varandra följande veckor, ska studiehjĂ€lp för fyra veckor inte lĂ€mnas,

sammanhĂ€ngande och uppgĂ„r till minst en vecka ska studiehjĂ€lp för fyra veckor inte lĂ€mnas

Personliga omstÀndigheter bör kunna beaktas genom att förslag förs fram om en regel som stadgar att vid synnerliga skÀl kan studiehjÀlp lÀmnas trots att den studerande har ogiltig frÄnvaro i sÄdan omfattning att studiehjÀlpen skulle ha dragits in.

Förslaget innebÀr att elevens skolk beivras pÄ ett tidigt stadium, och att beloppet som dras in blir skÀligt i förhÄllande till omfattningen av den ogiltiga frÄnvaron. Skolan hinner pÄbörja arbetet med att uppmÀrksamma, utreda och ÄtgÀrda den ogiltiga frÄnvaron innan rÀtten till studiehjÀlp upphör och de bidrag som Àr kopplade till denna ocksÄ dras in.

27

Sammanfattning

SOU 2013:52

En lÀroanstalt ska varje mÄnad till CSN lÀmna ett frÄnvaro- underlag med uppgifter om en studerande har varit ogiltigt frÄnvarande i sÄdan omfattning att studiehjÀlp inte ska lÀmnas.

Alla elever med studiehjÀlp ska omfattas av de regler om ogiltig frÄnvaro som föreslÄs. En lÀroanstalt ska emellertid inte rapportera en studerandes ogiltiga frÄnvaro om rektor bedömer att den studerande till följd av en funktionsnedsÀttning inte förstÄr konsekvenserna av sitt handlande.

Utbetalning av studiehjÀlp

StudiehjÀlp för omyndiga studerande utbetalas i dag till den studerandes förÀldrar. Denna ordning kan ge upphov till problem för de unga studerande som av olika skÀl inte bor tillsammans med sina förÀldrar. En utbetalning till förÀldrarna kan i en del fall innebÀra att bidraget inte kommer den studerande till godo.

I betÀnkandet förs förslag fram om en modernisering av studiehjÀlpen. Vidare bör syftet med stödet omformuleras till att enbart vara ett stöd för studier och inte lÀngre ett stöd till barnfamiljer. MÄl för stödet ska bland annat vara att stödja ungdomars utveckling till sjÀlvstÀndiga och ansvarstagande medborgare genom att ge dem ansvar för en egen ekonomi. En utbetalning av studiebidraget till den studerande skulle ytterligare betona att studiebidraget Àr ett bidrag, som Àr riktat till den studerande och inte till hans eller hennes familj. En ordning som innebÀr, att man förlorar ersÀttningen om man skolkar blir sannolikt lÀttare att ta till sig om den studerande sjÀlv fÄr disponera studiebidraget. En utbetalning till de studerande skulle sÄlunda vara en tydlig renodling av stödet som utbildningspolitiskt till sin karaktÀr.

Studiebidrag föreslÄs dÀrför som huvudregel utbetalas Àven till omyndiga studerande. Den studerande bör som en följd av förslaget Àven ha talerÀtt i Àrenden som rör bidraget. Under vissa förhÄllanden bör emellertid studiebidraget för omyndiga studerande utbetalas till vÄrdnadshavare, en socialnÀmnd eller annan person.

Inackorderingsstöd för en omyndig studerande föreslÄs emellertid Àven fortsÀttningsvis betalas ut till den studerandes vÄrdnadshavare. Reglerna om utbetalning av inackorderingsstöd för omyndiga studerande till socialnÀmnd, familjehem eller andra

28

SOU 2013:52

Sammanfattning

personer föreslÄs bli anpassade sÄ att de bÀttre stÀmmer överens med reglerna om utbetalning av barnbidrag.

För att minska risken för att förslaget om utbetalning av studiebidrag till omyndiga studerande medför att ungdomar skuldsÀtts vid unga Är, lÀggs förslag avseende olika ÄtgÀrder för att begrÀnsa antalet Äterkrav av studiehjÀlp samt Äterkravens storlek.

Ekonomiska konsekvenser av förslagen

Förslagen innebÀr en renodling av det finansiella ansvaret för studiestödet. Kostnaderna för inackordering och studiebidrag blir kvar inom dagens utgiftsomrÄde medan stöd till ekonomiskt svaga hushÄll förs över till den ekonomiska familjepolitiken. Samtidigt förs nya studerandegrupper in i studiestödssystemet.

Utgifterna för inackorderingsstödet ökar pÄ grund av de föreslagna reformerna. Denna utgiftsökning tÀcks genom att statsbidraget till kommunerna minskas nÀr det kommunala inackorderingsstödet avskaffas.

ÖvergĂ„ngen till att lĂ€mna studiehjĂ€lp underfaktisk studietid leder till en besparing pĂ„ 240 miljoner kronor.

Utgifterna för det extra tillÀgget försvinner nÀr det avvecklas. Dessa resurser överförs till det familjeekonomiska omrÄdet dÀr de tillsammans med reformutrymmet frÄn övergÄngen till faktisk studietid i studiebidraget finansierar det nya gymnasiebidraget och förÀldratillÀgget. Reformen innebÀr en omfördelning frÄn det generella till de riktade stöden.

Att föra in nya studerandegrupper i studiestödssystemet innebÀr att utgifterna för studiestödet ökar. Denna utgiftsökning tÀcks emellertid helt genom att medel frigörs dÄ aktivitetsersÀttning vid förlÀngd skolgÄng avvecklas. Kostnaderna för den föreslagna sommarjobbssatsningen finansieras ocksÄ med dessa medel.

De föreslagna reformerna berÀknas sammantaget inte medföra ökade utgifter för staten. Förslagen innebÀr tvÀrtom en större utgiftsminskning inom socialförsÀkringens omrÄde.

29

LÀttlÀst sammanfattning

StudiehjÀlpen ska bli mer modern

StudiehjÀlpen formades vid mitten av 1960-talet. Efter det har studiehjÀlpen bara förÀndrats litet grann. Men skola, arbetsmarknad och samhÀllslivet

har förÀndrats mycket under denna 50-Ärsperiod.

DÀrför mÄste studiehjÀlpen ocksÄ förÀndras.

NÀr betÀnkandet föreslÄr förÀndringar har vi tÀnkt pÄ att en modern studiehjÀlp ska vara enkel, tydlig och för alla.

Stödet ska inte fungera som stöd till familjer utan ska bara vara stöd för studier.

För att nÄ de personer som ska ha stödet och se till sÄ att stödet verkligen hjÀlper dem ska de belopp och inkomstgrÀnser

som man bestÀmde i mitten av 1990-talet förÀndras sÄ att de passar

dagens inkomster och kostnader.

Administrationen av bidragen till inackordering ska bli lika för alla elever,

antingen de gÄr pÄ statliga, kommunala eller privata skolor. Slutligen ska studiehjÀlpen

Àven gÀlla för studerande med funktionsnedsÀttning.

MÄlen för studiehjÀlpen kan sammanfattas i följande punkter:

StudiehjĂ€lpen ska se till att fler mĂ€nniskor i samhĂ€llet har mer kunskaper.

Vi ska visa att samhÀllet sÀtter vÀrde pÄ

31

LÀttlÀst sammanfattning

SOU 2013:52

att ungdomar fortsÀtter att studera efter grundskolan.

StudiehjĂ€lpen ska vara sĂ„dan

att personer inte lÄter bli att studera pÄ gymnasiet eftersom de inte har rÄd.

StudiehjĂ€lpen ska vara sĂ„dan att fler vill studera pĂ„ heltid.

StudiehjĂ€lpen ska hjĂ€lpa studenten att genomföra gymnasieutbildningen

Àven om han eller hon behöver flytta till en annan ort.

Studiebidraget ska fĂ„ den studerande

att vilja börja och gÄ klart en gymnasieutbildning.

Studiebidraget ska stödja ungdomars utveckling till sjĂ€lvstĂ€ndiga och ansvarstagande medborgare genom att ge dem ansvar för sin egen ekonomi.

Studiebidrag för faktisk studietid

BetÀnkandet föreslÄr

att studiebidraget ska finnas kvar till de studerande pÄ gymnasienivÄ som Àr mellan 16 och 20 Är.

Sammanlagt Àr studiehjÀlpen ungefÀr 3 600 miljoner kronor. UngefÀr 90 procent anvÀnds till det generella studiebidraget.

260 miljoner kronor gÄr till inackorderingsstöd.

100 miljoner kronor gÄr till ekonomiskt svaga hushÄll i form av extra tillÀgg.

BetÀnkandet vill

att studiehjÀlpen ska vara mer som studiestöd. DÀrför föreslÄr betÀnkandet att man ska fÄ bidrag

bara för den tid man verkligen studerar.

32

SOU 2013:52

LÀttlÀst sammanfattning

Man ska fÄ studiebidrag under 40 veckor. Det sammanlagda bidraget under ett lÀsÄr blir dÄ 9 760 kronor,

eller 740 kronor lÀgre Àn idag.

Staten sparar dÄ in 220 miljoner kronor. De pengarna ska anvÀndas bland annat för att betala ett förbÀttrat stöd

till ekonomiskt svaga hushÄll med barn i gymnasieskolan samt ett stöd till gymnasiestuderande som har barn.

StudiehjÀlp och EU-rÀtten

BetÀnkandet föreslÄr

att studiebidraget ska bli mer modernt och att meningen med stödet

endast ska vara ett stöd för studier, inte ett stöd till barnfamiljer.

EU har regler för

hur medlemslÀnderna samordnar sina bidrag. Om Sverige Àndrar pÄ studiebidraget

kan EU-domstolen tycka att bidraget Àr en social förmÄn.

Men EU-domstolen kan ocksÄ tycka att bidraget fortfarande Àr ett stöd till familjerna.

Det kan EU-domstolen tycka

eftersom studiebidraget lÀmnas under den tid

som den studerandes förÀldrar har underhÄllsskyldighet. UnderhÄllsskyldighet betyder

att förÀldrarna ska betala

för de behov som barnen har.

Det extra tillÀgget Àr familjepolitiskt. Det betyder att EU-domstolen

skulle kunna se det som en familjeförmÄn. BetÀnkandet föreslÄr

att det extra tillÀgget avskaffas inom studiehjÀlpen och att det istÀllet inrÀttas ett nytt bidrag

inom familjepolitiken.

Bidraget ska kallas gymnasiebidrag.

33

LÀttlÀst sammanfattning

SOU 2013:52

Om förslaget genomförs

kommer troligen Àven gymnasiebidraget att ses som ett stöd till familjer.

I betÀnkandets uppdrag ingÄr

ocksÄ att se om nuvarande regler om studiehjÀlp följer EU-rÀtten.

BestÀmmelserna om studiehjÀlp för utlandsstudier skiljer sig Ät.

Det beror pÄ om man studerar inom eller utanför Norden. Detta följer inte EU-rÀtten.

DÀrför har CSN frÄn och med hösten 2011 sagt ja i utökad utstrÀckning till studiehjÀlp för studier inom EES och i Schweiz.

RÀtten till svensk studiehjÀlp för utlandsstudier ska dÀrför vara samma inom EES och i Schweiz. För studier inom EES och i Schweiz

kan vi ta bort de hÀr kraven:

‱ Den studerande mĂ„ste studera utomlands för att fĂ„ just den hĂ€r utbildningen,

eftersom den utbildningen inte finns i Sverige.

Den studerande ska ha varit folkbokförd i Sverige under de senaste tvĂ„ Ă„ren.

Studierna omfattar

minst tre mÄnaders heltidsundervisning.

Men dessa krav som vi har beskrivit ovan

ska finnas kvar för studier utanför EES och Schweiz.

Kravet pÄ svenskt medborgarskap för att fÄ studiehjÀlp för utlandsstudier

ska gÀlla Àven för studier i Norden.

Stöd för inackordering

I dag delar kommunerna och staten pÄ ansvaret för inackorderingsstöd.

Det betyder att elevernas hemkommuner

34

SOU 2013:52

LÀttlÀst sammanfattning

ansvarar för stödet

till elever i kommunala skolor och att CSN ansvarar för stödet till elever i fristÄende skolor.

NÀr kommunerna och staten delar pÄ ansvaret blir inackorderingsstödet olika.

Det finns i dag ocksÄ stora skillnader mellan de olika kommunerna

nÀr det gÀller rÀtten till inackorderingsstöd och storleken pÄ stödet.

Det Àr viktigt

att villkoren för elever

i kommunala och fristÄende skolor Àr lika. För att villkoren ska bli lika

föreslÄr betÀnkandet att endast en huvudman ska ha ansvaret för inackorderingsstödet. Ett statligt ansvar skulle innebÀra

ett enhetligt regelverk

och en enda beslutande myndighet.

Detta skulle ge ett mer likvÀrdigt stöd,

och Àven en enklare, tydligare och mer rÀttssÀker ordning. BetÀnkandet föreslÄr att staten genom CSN

ska ha det samlade ansvaret för inackorderingsstöd som man kan fÄ som en del av studiehjÀlpen. Stödet ska heta inackorderingsstöd.

Det statliga inackorderingstillÀggets storlek har inte höjts sedan Är 1995.

UngefÀr 40 procent av kommunerna lÀmnar inte mer

Àn minsta beloppet för inackorderingsstöd. DÀrför Àr det klokt att höja inackorderingsstödet.

BetÀnkandet föreslÄr att stödet höjs med ungefÀr 25 procent.

Man ska bara fÄ inackorderingsstöd nÀr den valda utbildningen

inte finns vid en skola pÄ hemorten. BetÀnkandet föreslÄr

att rÀtten till inackorderingsstöd vidgas

35

LÀttlÀst sammanfattning

SOU 2013:52

för elever som lÀser vissa utbildningar

pÄ naturbruksprogrammet och hantverksprogrammet..

Stöd för dagliga resor

Kommunerna betalar gymnasieelevers dagliga resor mellan bostaden och skolan.

Det gör kommunerna Àven om studierna Àr utomlands. CSN lÀmnar bidrag för dagliga resor

till de elever

som har rÀtt till studiehjÀlp för studier utomlands. Elever som studerar utomlands

har alltsÄ rÀtt till bidrag för dagliga resor enligt tvÄ olika system av regler.

Men det statliga stödet lÀmnas

endast nÀr stöd inte har lÀmnats frÄn elevens hemkommun. Bidraget kommer dÀrför endast att gÀlla för ett tiotal elever som inte Àr folkbokförda i en svensk kommun.

Eftersom stödet bara gÄr till fÄ personer men samtidigt kostar mycket att ordna finns inga skÀl till att ha kvar stödet.

BetÀnkandet tycker

att förordningen om bidrag till dagliga resor i utlandet ska sluta gÀlla.

BetÀnkandet lÀmnar ocksÄ förslag om att man inte ska kunna fÄ

ersÀttning för dagliga resor

och inackorderingsstöd samtidigt.

Stöd för inackordering

och dagliga resor för personer med funktionsnedsÀttning

FrÄn och med höstterminen Är 2013

fÄr elever i gymnasiesÀrskolan rÀtt till inackorderingsstöd och inackorderingstillÀgg.

Vissa elever med funktionsnedsÀttning kan ocksÄ ha rÀtt till stöd

enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS socialtjÀnstlagen, SoL

eller genom det sÄ kallade Rg-bidraget.

36

SOU 2013:52

LÀttlÀst sammanfattning

Rg-bidraget Àr ett bidrag för att personer som Àr döva, svÄrt hörselskadade eller svÄrt rörelsehindrade

ska kunna studera pÄ ett Riksgymnasium.

Utredningens undersökning visar

att dessa bidrag inte alltid Àr anpassade till den nivÄ av stöd som de hÀr eleverna behöver.

MÄnga elever med funktionsnedsÀttning har stora merkostnader

för mÄltider och anpassat boende nÀr de Àr inackorderade.

För att elever med funktionsnedsÀttningar ska kunna vÀlja utbildning

som andra gymnasieelever

tycker utredaren att det behövs ett extra bidrag till elever som studerar pÄ annan ort

och som har merkostnader

till följd av sina funktionsnedsÀttningar.

BetÀnkandet föreslÄr att

om en elev med funktionsnedsÀttning, inte kan ordna sina egna mÄltider

eller Àr i behov av en anpassad bostad pÄ studieorten ska han eller hon ha rÀtt till

ett extra inackorderingsstöd

för studerande med funktionsnedsÀttning.

Stödet ska som mest kunna vara 1 800 kronor för en fyraveckorsperiod.

NÄgra merkostnader för resor kommer bidraget inte att tÀcka. DÀremot föreslÄs

att rÀtten till skolskjuts förÀndras

sÄ att reglerna för elever pÄ fristÄende gymnasiesÀrskolor bli mer lika dem som finns

för elever pÄ kommunala gymnasiesÀrskolor.

37

LÀttlÀst sammanfattning

SOU 2013:52

Gymnasiebidrag ersÀtter extra tillÀgg

En viktig del i en modern studiehjÀlp Àr att visa att studiehjÀlpen

handlar mer om utbildningspolitik Àn om familjepolitik. Utredaren förslÄr dÀrför

att det familjepolitiska extra tillÀgget inom studiehjÀlpen ska försvinna.

Men behovet av ett ekonomiskt stöd till vissa familjer finns fortfarande kvar.

DÀrför föreslÄr betÀnkandet

att de pengar som idag gÄr till det extra tillÀgget förs över till det familjepolitiska omrÄdet.

IstÀllet för det extra tillÀgget ska det införas ett nytt, sökbart och behovsprövat stöd, kallat gymnasiebidrag

riktat till familjer med lÄga inkomster

och som har barn som studerar pÄ gymnasiet. BetÀnkandet föreslÄr att FörsÀkringskassan ska sköta det nya bidraget.

Ända sedan det extra tillĂ€gget infördes har det extra tillĂ€gget varit till för

att ungdomar frÄn familjer med lÀgre inkomster ska kunna gÄ pÄ gymnasiet.

Men inkomstgrÀnser och bidragsbelopp har inte Àndrats sedan mitten av 1990-talet. BetÀnkandet föreslÄr dÀrför

en stor höjning av bidragsbeloppet och inkomstgrÀnsen. BetÀnkandet föreslÄr

att gymnasiebidraget blir 1 100 kronor per mÄnad till de elever som tillsammans med sina förÀldrar

har en bidragsgrundande inkomst pÄ mindre Àn 210 000 kronor.

Detta ska betalas med de pengar som bli över

genom övergÄngen till den verkliga studietiden i studiebidraget.

38

SOU 2013:52

LÀttlÀst sammanfattning

Stöd till unga studerande förÀldrar

Ungdomar som inte gÄtt klart gymnasiet har svÄrt att fÄ ett arbete.

SÄ kan det tillexempel vara för ungdomar

som slutar gymnasiet eftersom de blir förÀldrar. Det Àr mycket viktigt att dessa ungdomar

fortsÀtter sin gymnasieutbildning efter förÀldraledigheten.

Enligt dagens regler

kommer en förÀlder som inte fyllt 21 Är

och som efter förÀldraledigheten fÄr försörjningsstöd för sig sjÀlv och barnet

att förlora detta stöd om förÀldern gÄr tillbaka till gymnasiet.

Skulle förÀldern gÄ tillbaka till skolan

övergÄr försörjningsansvaret till den unge förÀlderns egna förÀldrar, eftersom dessa har det ekonomiska ansvaret

för sitt barn sÄ lÀnge barnet gÄr i gymnasieskolan och inte har fyllt 21 Är.

Reglerna gör det alltsÄ svÄrare

för ungdomar att gÄ klart gymnasiet.

För att unga förÀldrar ska kunna gÄ tillbaka till gymnasiet föreslÄr betÀnkandet ett nytt sÀrskilt bidrag.

Det nya bidraget ska vara som en förstÀrkning av gymnasiebidraget och ska betala för förÀlderns och barnets försörjning.

Bidraget ska ge den unga förÀldern ungefÀr lika mycket pengar

som ekonomiskt bistÄnd skulle ha gett.

En studerande som har barn

ska ha rÀtt till ett bidrag pÄ 3 500 kronor per mÄnad. För varje barn kan endast ett bidrag lÀmnas.

För varje ytterligare barn lÀmnas 500 kronor varje mÄnad. Den studerande sjÀlv ska fÄ bidraget,

Àven om han eller hon Àr omyndig. Stödet ska kallas förÀldratillÀgg

och ska skötas av FörsÀkringskassan.

39

LÀttlÀst sammanfattning

SOU 2013:52

Nya studerandegrupper i studiestödssystemet

Ungdomar som pÄ grund av funktionsnedsÀttning har fÄtt sin skolgÄng förlÀngd

fÄr idag ekonomisk ersÀttning frÄn sjukförsÀkringen i form av aktivitetsersÀttning.

Ungdomar som gÄr i gymnasiesÀrskolan

fÄr förlÀngt barnbidrag istÀllet för studiebidrag.

Olika utredningar och rapporter har visat att detta Àr sÀrbehandling

och att aktivitetsersÀttning vid förlÀngd skolgÄng riskerar att bli till ett lÄngvarigt beroende av socialförsÀkringssystemet.

Utredaren tycker att

nu nÀr studiehjÀlpen ska bli modern Àr det naturligt att

Àven fÄ med studerande med funktionsnedsÀttning i det nya studiestödssystemet.

BetÀnkandet föreslÄr

att alla ungdomar med funktionsnedsÀttning som studerar pÄ gymnasienivÄ

ska fÄ studiehjÀlp.

Har studierna inte avslutats

senast under första kalenderhalvÄret det Är som de fyller 20 Är

ska eleven fÄ rÀtt till studiemedel med det högre bidragsbeloppet

under den tid som de avslutar sina studier. BetÀnkandet föreslÄr att CSN sköter detta.

Utredningen föreslÄr en satsning

sÄ att de elever som behöver studera lÀngre tid eftersom de har funktionsnedsÀttning

ska fÄ samma chanser som andra att fÄ ett sommarjobb.

PÄ sÄ vis har de möjlighet att tjÀna extra pengar sÄ att de klarar sig ekonomiskt nÀr de studerar.

40

SOU 2013:52

LÀttlÀst sammanfattning

Ekonomiskt Àr det en stor skillnad

mellan att fÄ aktivitetsersÀttning och studiehjÀlp. För att undvika att elever i gymnasieskolan

eller gymnasiesÀrskolan slutar sina studier av ekonomiska skÀl

införs en regel om

att den som avbryter sina studier

inte kan fÄ aktivitetsersÀttning förrÀn efter tvÄ mÄnader. Det ska finnas sÄ kallade övergÄngsregler

som sÀger att den som pÄbörjat utbildningen med nuvarande förmÄner

fÄr behÄlla förmÄnerna

tills han eller hon avslutat sin utbildning.

Ogiltig frÄnvaro

För att fÄ studiehjÀlp

ska eleven vara nÀrvarande i skolan.

Vid frÄnvaro vid bara nÄgra lektioner fÄr man ÀndÄ studiehjÀlp, men upprepat skolk ska bestraffas.

Dagens regler sÀger

att en studerande som har mer

Àn nÄgra enstaka timmars ogiltig frÄnvaro under en mÄnad förlorar sin rÀtt till studiehjÀlp.

Eleven och dennes vÄrdnadshavare riskerar ocksÄ att förlora familjeekonomiska bidrag,

som Àr kopplade till rÀtten till studiehjÀlp. Straffet för kortvarig ogiltig frÄnvaro

blir dÄ alldeles för högt.

BetÀnkandet föreslÄr istÀllet att dessa regler ska gÀlla:

Vid ogiltig frĂ„nvaro som Ă€r upprepad

och Àr minst fyra lektioner under en vecka ska studiebidrag för en vecka inte lÀmnas.

Vid upprepad ogiltig frĂ„nvaro som Ă€r minst sexton lektioner

under sammanlagt fyra pÄ varandra följande veckor,

41

LÀttlÀst sammanfattning

SOU 2013:52

ska studiehjÀlp för fyra veckor inte lÀmnas.

Vid sammanhĂ€ngande ogiltig frĂ„nvaro som Ă€r minst en vecka

ska studiehjÀlp för fyra veckor inte lÀmnas.

Utredningens förslag betyder

att elevens skolk blir bestraffat tidigt och att pengarna eleven förlorar

mer stÀmmer mot hur lÀnge eleven varit borta.

Skolan hinner börja med att uppmÀrksamma, utreda och ÄtgÀrda den ogiltiga frÄnvaron innan rÀtten till studiehjÀlp upphör

och de bidrag som Àr kopplade till denna ocksÄ dras in.

Varje mÄnad ska skolan

lÀmna ett frÄnvarounderlag till CSN med uppgifter om en studerande har varit ogiltigt frÄnvarande

sÄ mycket att studiebidraget ska dras in eller rÀtten till studiehjÀlp ska upphöra.

Reglerna om frÄnvaro gÀller alla elever. Men en skola ska inte rapportera

en studerandes ogiltiga frÄnvaro

om rektor tycker att den studerande till följd av en funktionsnedsÀttning

inte förstÄr vad han eller hon har gjort.

Utbetalning av studiehjÀlp

Idag betalas studiehjÀlp för omyndiga studerande till den studerandes förÀldrar.

Det kan ge problem för de unga studerande

som inte bor tillsammans med sina förÀldrar.

Stödet ska bland annat stödja ungdomars utveckling till sjÀlvstÀndiga och ansvarstagande medborgare genom att ge ungdomarna ansvar för en egen ekonomi.

42

SOU 2013:52

LÀttlÀst sammanfattning

En utbetalning av studiebidraget till den studerande skulle ytterligare betona att studiebidraget Àr ett bidrag, som Àr riktat till den studerande

och inte till hans eller hennes familj.

BetÀnkandet föreslÄr dÀrför

att studiebidrag ska betalas till omyndiga studerande.

Utredningen föreslÄr

att inackorderingsstöd för en omyndig studerande Àven i fortsÀttningen

betalas ut till den studerandes vÄrdnadshavare.

Det finns en risk att förslaget

om utbetalning av studiebidrag till omyndiga studerande gör att ungdomar fÄr skulder vid unga Är.

För att minska den risken

ger betÀnkandet förslag pÄ olika ÄtgÀrder

för att begrÀnsa antalet Äterkrav av studiehjÀlp samt Äterkravens storlek.

Ekonomiska konsekvenser av förslagen

Kostnaderna för inackordering

och studiebidrag blir kvar inom samma utgiftsomrÄde men stöd till ekonomiskt svaga hushÄll

förs över till den ekonomiska familjepolitiken.

Samtidigt kommer nya studerandegrupper in i studiestödssystemet.

Utgifterna för inackorderingsstödet ökar pÄ grund av betÀnkandets förslag.

Denna utgiftsökning ska tÀckas

genom att statsbidraget till kommunerna bli mindre nÀr inackorderingsstödet försvinner.

Införandet av verklig studietid inom studiebidraget leder till en besparing pÄ 220 miljoner kronor.

43

LÀttlÀst sammanfattning

SOU 2013:52

Utgifterna för det extra tillÀgget försvinner. Dessa pengar gÄr istÀllet

till det familjeekonomiska omrÄdet

dÀr de tillsammans med reformutrymmet

frÄn övergÄngen till faktisk studietid i studiebidraget betalar för det nya gymnasiebidraget

och förÀldratillÀgget.

Att föra in nya studerandegrupper i studiestödssystemet betyder att utgifterna för studiestödet ökar.

Men denna ökning av utgifterna tÀcks helt genom att pengar blir kvar

dÄ aktivitetsersÀttning vid förlÀngd skolgÄng försvinner.

Kostnaderna för den föreslagna satsningen pÄ sommarjobb för personer som behöver extra tid för sina studier eftersom de har en funktionsnedsÀttning

betalas ocksÄ med dessa pengar.

De förÀndringar som betÀnkandet föreslÄr blir inte dyrare för staten.

44

1Författningsförslag

1.1Förslag till

lag (xxxx) om sÀrskilt stöd vid gymnasiala studier

HÀrigenom föreskrivs följande.

Inledande bestÀmmelser

1 §

Denna lag innehĂ„ller bestĂ€mmelser om gymnasiebidrag i 4–17 §§ och förĂ€ldratillĂ€gg i 18–25 §§.

2 §

FörsÀkringskassan beslutar i Àrenden om gymnasiebidrag och förÀldratillÀgg.

3 §

En omyndig studerande fÄr sjÀlv ansöka, ta emot och rÄda över

1.gymnasiebidraget i den omfattning som följer av 13 §, 15 § första stycket och 17 §, och

2.förÀldratillÀgget i den omfattning som följer av 22, 23 och 25 §§.

45

Författningsförslag

SOU 2013:52

Gymnasiebidrag

RĂ€tt till gymnasiebidrag

4 §

En studerande som bedriver studier som ger rÀtt till studiehjÀlp enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395) har rÀtt till gymnasie- bidrag om den bidragsgrundande inkomsten inte överstiger 210 000 kronor per Är.

BerÀkning av den bidragsgrundande inkomsten

5 §

Den bidragsgrundande inkomsten utgörs av den studerandes och hans eller hennes förÀldrars sammanlagda Ärsinkomster. Vad som avses med förÀldrar framgÄr av 7 §.

6 §

För en studerande som Àr gift utgörs den bidragsgrundande inkomsten, i stÀllet för vad som anges i 5 §, av den studerandes och hans eller hennes makes sammanlagda Ärsinkomster.

BestÀmmelsen i första stycket tillÀmpas Àven för en studerande som utan att vara gift lever tillsammans med en person, med vilken den studerande tidigare har varit gift eller med vilken den studerande gemensamt har eller har haft barn.

7 §

Vid berÀkningen av den bidragsgrundande inkomsten avses med förÀldrar

1.en förÀlder som den studerande varaktigt bor hos,

2.en person som Àr gift och varaktigt bor med en sÄdan förÀlder som avses under punkten 1, och

3.en person som Àr sambo med en sÄdan förÀlder som avses under punkten 1.

8 §

Om det finns synnerliga skÀl fÄr den bidragsgrundande inkomsten berÀknas utan hÀnsyn till en förÀlders eller makens inkomst.

46

SOU 2013:52

Författningsförslag

Med make i första stycket likstÀlls en sÄdan person som avses i 6 § andra stycket.

9 §

Vid berĂ€kningen av summan av den bidragsgrundande inkomsten tillĂ€mpas bestĂ€mmelserna i 97 kap. 2 § 1–3 och 6 samt 4, 5 och 13 §§ socialförsĂ€kringsbalken.

Den bidragsgrundande inkomsten ska avse inkomst för det kalenderÄr dÄ lÀsÄret eller kursen inleds.

Storleken pÄ gymnasiebidraget

10 §

Gymnasiebidrag lÀmnas med 1 100 kronor i mÄnaden.

FörmÄnstiden

11 §

Gymnasiebidrag lÀmnas för de delar av ett lÀsÄr dÄ den studerande bedriver studier.

Ansökan om gymnasiebidrag

12 § Gymnasiebidrag lÀmnas efter skriftlig ansökan.

En ansökan ska vara undertecknad av den studerandes vÄrdnadshavare, eller om den studerande Àr myndig, av den studerande sjÀlv.

13 §

Om det finns sÀrskilda skÀl kan en ansökan om gymnasiebidrag för en omyndig studerande vara undertecknad av den studerande sjÀlv.

47

Författningsförslag

SOU 2013:52

Utbetalning av gymnasiebidrag

14 §

Gymnasiebidraget betalas ut till en förÀlder som den studerande varaktigt bor hos.

Om den studerande Àr myndig ska gymnasiebidraget betalas ut till den studerande sjÀlv.

15 §

Om det finns sÀrskilda skÀl fÄr gymnasiebidraget för en omyndig studerande, pÄ begÀran av den studerande, betalas ut till den studerande sjÀlv.

Om det finns synnerliga skÀl fÄr gymnasiebidraget för en omyndig studerande, pÄ begÀran av socialnÀmnden, betalas ut till en förÀlder som inte omfattas av 14 § första stycket, nÄgon annan lÀmplig person eller nÀmnden att anvÀndas för den studerandes bÀsta.

16 §

Om en omyndig studerande varaktigt bor hos bÄda förÀldrarna, kan förÀldrarna gemensamt anmÀla till FörsÀkringskassan vem av dem som ska vara betalningsmottagare för gymnasiebidraget.

Om nÄgon anmÀlan enligt första stycket inte görs betalas bidraget ut till den av förÀldrarna som senast fick barnbidraget för den studerande.

TalerÀtt

17 §

En omyndig studerande som Àr betalningsmottagare för gymnasiebidraget har rÀtt att sjÀlv föra sin talan i Àrenden som rör bidraget.

48

SOU 2013:52

Författningsförslag

FörÀldratillÀgg

RÀtt till förÀldratillÀgg

18 §

En studerande som har barn har rÀtt till förÀldratillÀgg under förutsÀttning

1.att barnet varaktigt bor hos den studerande, och

2.att den studerande har rÀtt till gymnasiebidrag enligt 4 §.

Storleken pÄ förÀldratillÀgget

19 §

FörÀldratillÀgg lÀmnas med 3 500 kronor i mÄnaden för det första barnet och med 500 kronor i mÄnaden för ytterligare barn.

FörmÄnstiden

20 §

FörÀldratillÀgg lÀmnas för de delar av ett lÀsÄr dÄ den studerande bedriver studier.

Bidragsmottagare

21 §

För varje barn kan högst ett förÀldratillÀgg lÀmnas.

Om bÄda barnets förÀldrar uppfyller villkoren för rÀtt till förÀldratillÀgg i 18 § kan förÀldrarna gemensamt anmÀla till FörsÀkringskassan vem av dem som ska vara bidragsmottagare för förÀldratillÀgget.

Om nÄgon anmÀlan enligt andra stycket inte görs, lÀmnas förÀldratillÀgget till den av förÀldrarna som senast fick barnbidrag för barnet.

49

Författningsförslag

SOU 2013:52

Ansökan om förÀldratillÀgg

22 §

FörÀldratillÀgg lÀmnas efter skriftlig ansökan. En ansökan ska vara undertecknad av den studerande sjÀlv.

Utbetalning av förÀldratillÀgg

23 §

FörÀldratillÀgg ska betalas ut till den studerande sjÀlv.

24 §

Om det finns synnerliga skÀl fÄr förÀldratillÀgg för en omyndig studerande, pÄ begÀran av socialnÀmnden, betalas ut till den studerandes förÀlder, nÄgon annan lÀmplig person eller nÀmnden att anvÀndas för den studerandes bÀsta.

TalerÀtt

25 §

En omyndig studerande har rÀtt att sjÀlv föra sin talan i Àrenden som rör förÀldratillÀgget.

Övriga bestĂ€mmelser

FörsÀkringskassans handlÀggning

26 §

I frÄga om FörsÀkringskassans handlÀggning tillÀmpas följande bestÀmmelser i socialförsÀkringsbalken:

–107 kap. 12 § om preskription,

–108 kap. 2, 11 och 22 §§ om Ă„terbetalningsskyldighet,

–108 kap. 15, 16, 19 och 21 §§ om rĂ€nta,

–110 kap. 13 § och 31 § första stycket samt 115 kap. 4 § om skyldighet att lĂ€mna uppgifter,

–110 kap. 46 § och 47 § första stycket om skyldighet att anmĂ€la Ă€ndrade förhĂ„llanden,

50

SOU 2013:52

Författningsförslag

–110 kap. 39 och 42 §§ om undantag frĂ„n sekretess,

–110 kap. 52 § om indragning och nedsĂ€ttning av ersĂ€ttning,

–112 kap. 2 och 3 §§ samt 108 kap. 10 § första stycket om interimistiska beslut,

–113 kap. 2–17, 19, 20 och 21 §§ om Ă€ndring och omprövning samt om överklagande.

Övrigt

27 §

En fordran pÄ gymnasiebidrag eller förÀldratillÀgg fÄr inte överlÄtas och inte heller tas i ansprÄk genom utmÀtning.

Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2015 och tillÀmpas för studier som bedrivs efter den 30 juni 2015.

51

Författningsförslag

SOU 2013:52

1.2Förslag till

lag om Àndring i socialförsÀkringsbalken

HÀrigenom föreskrivs i frÄga om socialförsÀkringsbalken dels att 33 kap. 13 och 20 §§ ska upphöra att gÀlla,

dels att rubrikerna nÀrmast före 33 kap, 8, 13 och 20 §§ ska utgÄ, dels att 15 kap. 5 § och 33 kap. 1 och 8 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

15 kap.

5 §1

FörlÀngt barnbidrag lÀmnas med 1 050 kronor i mÄnaden frÄn och med kvartalet efter den tid som anges i 4 § för ett barn som gÄr i

1. grundskolan,

sameskolan,

eller internationell skola

pÄ

grundskolenivÄ, eller

 

 

 

2. grundsÀrskolan,

2. grundsÀrskolan

eller

gymnasiesÀrskolan

eller

specialskolan

 

specialskolan

 

 

 

 

33 kap.

 

 

 

1 §

 

I detta kapitel finns inledande bestĂ€mmelser i 2–4 §§.

 

Vidare finns bestÀmmelser om

 

 

– rĂ€tten till sjukersĂ€ttning eller aktivitetsersĂ€ttning i 5–8 §§

 

– förmĂ„nsnivĂ„er i 9–13 §§,

– förmĂ„nsnivĂ„er i 9–12 §§,

– förmĂ„nstiden i 14–20 §§,

– förmĂ„nstiden i 14–19 §§,

–aktiviteter under tid med aktivitetsersĂ€ttning i 21–25 §§, och

–sĂ€rskilda insatser för försĂ€krade med tre fjĂ€rdedels ersĂ€ttning i 26–28 §§.

1 Senaste lydelse 2011:1091.

52

SOU 2013:52

Författningsförslag

En försÀkrad som pÄ grund av funktionshinder Ànnu inte har avslutat sin skolgÄng pÄ grundskolenivÄ och gymnasial nivÄ vid ingÄngen av juli det Är dÄ han eller hon fyller 19 Är har rÀtt till aktivitetsersÀttning.

8 §

AktivitetsersÀttning lÀmnas inte till en försÀkrad som har rÀtt till studiestöd enligt studiestöds- lagen (1999:1395).

Om den försÀkrade avbryter sina studier har han eller hon rÀtt till aktivitetsersÀttning efter tvÄ mÄnader, om bestÀmmelserna i 5- 7 §§ Àr uppfyllda.

BestÀmmelsen i andra stycket tillÀmpas inte om den försÀkrade hade giltiga skÀl för att avbryta sina studier.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2015.

2.Till en försÀkrad som före den 1 juli 2015 har pÄbörjat studier och för dessa beviljats aktivitetsersÀttning enligt 33 kap. 8 § i sin lydelse före den 1 juli 2015 fÄr sÄdan ersÀttning lÀmnas under den tid som skolgÄngen varar. BestÀmmelsen i 33 kap. 13 § ska fortfarande tillÀmpas under denna tid.

53

Författningsförslag

SOU 2013:52

1.3Förslag till

lag om Àndring i lagen (1991:1110) om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor

HÀrigenom föreskrivs att det ska införas tvÄ nya paragrafer, 2 a och 2 b §§, av följande lydelse i lagen (1991:1110) om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 a §

En elev som inte uppnÄtt

Äldern för rÀtt till studiehjÀlp i form av studiebidrag men i övrigt uppfyller villkoren för bidraget, ska nÀr det gÀller rÀtt till stöd enligt denna lag, jÀmstÀllas med en elev som har rÀtt till studiehjÀlp.

2 b §

Stöd enligt denna lag ska inte ges om eleven har rÀtt till inackorderingsstöd enligt studie- stödslagen (1999:1395) eller kostnadsfri skolskjuts enligt skol- lagen (2010:800).

Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2015.

54

SOU 2013:52

Författningsförslag

1.4Förslag till

lag om Àndring i studiestödslagen (1999:1395)

HÀrigenom föreskrivs i frÄga om studiestödslagen (1999:1395) dels att 2 kap. 8 § ska upphöra att gÀlla,

dels att nuvarande 2 kap. 14 § ska betecknas 2 kap. 16 §,

dels att 1 kap. 7 §, 2 kap. 1–3, 5–7, 9 och 14 §§, 3 kap. 13 § och 5 kap. 3 § samt rubrikerna nĂ€rmast före 2 kap. 2 och 9 §§ ska ha följande lydelse,

dels att rubriken nÀrmast före 2 kap. 14 § ska sÀttas nÀrmast före 2 kap. 16 §,

dels att den nya 2 kap. 16 § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas tre nya paragrafer, 2 kap. 1 a, 2 a, och 15 §§ samt nÀrmast före 2 kap. 14 och 15 §§ nya rubriker av följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2012/13:148 Föreslagen lydelse

1 kap.

UtlÀndska medborgare som kan hÀrleda rÀttigheter i frÄga om familjeförmÄner frÄn EU-rÀtten ska, nÀr det gÀller rÀtt till studiehjÀlp i form av studiebidrag och extra tillÀgg enligt denna lag, jÀmstÀllas med svenska med- borgare, om de Àr

7 §

UtlÀndska medborgare som kan hÀrleda rÀttigheter i frÄga om familjeförmÄner frÄn EU-rÀtten ska, nÀr det gÀller rÀtt till studie- hjÀlp i form av studiebidrag enligt denna lag, jÀmstÀllas med svenska medborgare, om de Àr

1.gÀstforskare som avses i lagen (2008:290) om godkÀnnande för forskningshuvudmÀn att ta emot gÀstforskare med uppehÄllstillstÄnd i Sverige för forskning,

2.familjemedlemmar till en gÀstforskare som avses i 1 och har uppehÄllstillstÄnd i Sverige, eller

3.familjemedlemmar till en utlÀndsk medborgare som har ett EU-blÄkort enligt 6 a kap. 1 § utlÀnningslagen (2005:716) och sjÀlva har uppehÄllstillstÄnd och ska studera i Sverige.

55

Författningsförslag

SOU 2013:52

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

1 §

StudiehjÀlp bestÄr av studie-

StudiehjÀlp bestÄr av studie-

bidrag, inackorderingstillÀgg och

bidrag och inackorderingsstöd.

extra tillÀgg.

 

1 a §

En omyndig studerande fÄr sjÀlv ta emot och rÄda över studiehjÀlp i form av studiebidrag i den omfattning som följer av 14 och 15 §§.

 

Utbildning

 

Utbildning och behov

 

 

 

 

 

2 §

 

 

 

 

StudiehjÀlp

fÄr

lÀmnas

till

StudiehjÀlp

fÄr

lÀmnas

till

studerande

vid

de

lÀroanstalter

studerande vid de

lÀroanstalter

och utbildningar som bestÀms

och utbildningar som bestÀms

av regeringen eller av den

av regeringen eller av den

myndighet

som

regeringen

myndighet

som

regeringen

bestÀmmer. InackorderingstillÀgg

bestÀmmer.

 

 

 

fÄr dock lÀmnas bara till den som

 

 

 

 

 

behöver inackordering och

som

 

 

 

 

 

studerar vid de lÀroanstalter och

 

 

 

 

 

utbildningar

 

som

regeringen

 

 

 

 

 

bestÀmmer sÀrskilt.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 a §

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Inackorderingsstöd fÄr lÀmnas

 

 

 

 

 

bara till den som behöver

 

 

 

 

 

inackordering.

 

 

 

 

 

 

 

 

Till

en

studerande

med

 

 

 

 

 

funktionsnedsÀttning som har rÀtt

 

 

 

 

 

till inackorderingsstöd fÄr

Ă€ven

 

 

 

 

 

extra inackorderingsstöd lÀmnas

 

 

 

 

 

för den

studerandes

kostnad för

56

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SOU 2013:52 Författningsförslag

 

mÄltider och bostad.

 

Regeringen eller den myndighet

 

som

regeringen

bestÀmmer

 

meddelar nÀrmare

föreskrifter om

 

rÀtten till inackorderingsstöd.

3 §

 

 

Studiebidrag fÄr lÀmnas frÄn

Studiebidrag fÄr lÀmnas frÄn

och med kvartalet nÀrmast efter

och med kvartalet nÀrmast efter

det kvartal dÄ den studerande

det kvartal dÄ den studerande

fyller 16 Är. InackorderingstillÀgg

fyller

16 Är. Inackorderingsstöd

och extra tillÀgg kan lÀmnas Àven

kan lÀmnas Àven till studerande

till studerande som Àr yngre.

som Àr yngre.

 

StudiehjÀlp lÀmnas lÀngst till och med det första kalender- halvÄret det Är dÄ den studerande fyller 20 Är.

5 §

StudiehjÀlp fÄr lÀmnas bara för heltidsstudier, om inte regeringen eller den myndighet som regeringen bestÀmmer föreskriver nÄgot annat.

Om den studerande utan giltigt skÀl Àr frÄnvarande frÄn den verksamhet som ingÄr i utbildningen ska studiehjÀlp inte lÀmnas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestÀmmer meddelar nÀrmare föreskrifter om nÀr studiehjÀlp inte ska lÀmnas enligt andra stycket.

 

 

 

 

 

6 §2

StudiehjÀlp fÄr lÀmnas för de

StudiehjÀlp fÄr lÀmnas för

delar

av

ett

lÀsÄr

dÄ

den

varje vecka av ett lÀsÄr dÄ den

studerande

bedriver

studier.

studerande bedriver studier.

Regeringen

eller den

myndighet

 

som

regeringen

bestÀmmer

fÄr

 

föreskriva

att

studiebidrag

och

 

extra tillÀgg fÄr lÀmnas Àven för

2 Senaste lydelse 2002:1108.

57

Författningsförslag

SOU 2013:52

annan tid. BestÀmmelser om studiehjÀlp under sjukdom och ledighet finns i 10 §.

StudiehjÀlp berÀknas bara för hela, sammanhÀngande tids- perioder under ett kalenderhalvÄr om 15 dagar för heltidsstuderande och 30 dagar för deltids- studerande, om inte regeringen eller den myndighet som regeringen bestÀmmer föreskriver nÄgot annat.

Det fÄr bestÀmmas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestÀmmer hur mÄnga dagar ett lÀsÄr skall anses omfatta vid tillÀmpningen av detta kapitel och hur dessa dagar skall fördelas pÄ kalender- halvÄren.

BestÀmmelser om studiehjÀlp under sjukdom och ledighet finns i 10 §.

Studiebidrag lÀmnas

med

1 050 kronor i mÄnaden.

 

InackorderingstillÀgg

lÀmnas

med lÀgst 1 190 och högst 2 350 kronor i mÄnaden.

Extra tillÀgg lÀmnas med 855, 570 eller 285 kronor i mÄnaden.

7 §3

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestÀmmer meddelar föreskrifter om storleken av studiebidraget och inackorderingsstödet.

StudiehjÀlp för studier utomlands StudiehjÀlp för utlandsstudier

StudiehjÀlp fÄr lÀmnas för studier utanför Sverige, om

1.den studerande Àr svensk medborgare,

2.studierna inte med lika stor

9 §

StudiehjÀlp fÄr lÀmnas för studier utanför Sverige (utlands- studier), om den studerande Àr svensk medborgare.

3 Senaste lydelse 2006:955.

58

SOU 2013:52 Författningsförslag

fördel kan bedrivas vid en svensk

 

 

 

lÀroanstalt, och

 

 

 

 

 

 

 

3. studierna svarar

mot

eller

 

 

 

Àr jÀmförbara med studier vid en

 

 

 

svensk

lÀroanstalt

eller

 

en

 

 

 

utbildning som omfattas av ett

 

 

 

förordnande enligt 2 §.

 

 

 

 

 

 

Regeringen fÄr

föreskriva

att

För

studier

utanför

studiehjÀlp fÄr lÀmnas för studier

Europeiska

ekonomiska

utanför

Sverige

Ă€ven

 

om

samarbetsomrÄdet

(EES) och

förutsÀttningarna

enligt

första

Schweiz,

fÄr studiehjÀlp endast

stycket 1 eller 2 inte Àr uppfyllda.

lÀmnas om studierna inte med

 

 

 

 

 

 

lika stor fördel kan bedrivas vid

 

 

 

 

 

 

en svensk lÀroanstalt.

 

 

 

 

 

 

Regeringen eller den myndighet

 

 

 

 

 

 

som

regeringen

bestÀmmer

 

 

 

 

 

 

meddelar ytterligare föreskrifter om

 

 

 

 

 

 

nÀr studiehjÀlp fÄr lÀmnas för

 

 

 

 

 

 

utlandsstudier.

 

NÀrmare föreskrifter

 

 

Utbetalning

 

 

 

 

 

 

14 §

 

 

Regeringen eller den myndighet

StudiehjÀlp i form av studie-

som regeringen

bestÀmmer

fÄr

bidrag ska betalas ut till den

meddela

nÀrmare

föreskrifter

om

studerande.

 

tillÀmpningen av detta kapitel.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

StudiehjÀlp i form av inac-

 

 

 

 

 

 

korderingsstöd ska betalas ut till

 

 

 

 

 

 

den studerandes vÄrdnadshavare.

 

 

 

 

 

 

Om den studerande Àr myndig

 

 

 

 

 

 

ska inackorderingsstöd betalas ut

 

 

 

 

 

 

till honom eller henne.

 

 

 

 

 

 

Regeringen eller den myndighet

 

 

 

 

 

 

som

regeringen

bestÀmmer

 

 

 

 

 

 

meddelar föreskrifter om undantag

 

 

 

 

 

 

frÄn första och andra styckena.

59

Författningsförslag SOU 2013:52

TalerÀtt

15 §

En omyndig studerande har rÀtt att sjÀlv föra sin talan i Àrenden som rör studiebidrag.

NÀrmare föreskrifter

16 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestÀmmer meddelar föreskrifter om tillÀmpningen av detta kapitel.

3 kap.

6 §

Studiemedel fÄr lÀmnas utan föregÄende prövning av den studerandes tidigare studieresultat. Detta gÀller bara

1. i frÄga om studerande som avses i 2 § första stycket, om han eller hon tidigare inte har varit inskriven vid nÄgon lÀroanstalt eller

utbildning som avses dÀr,

 

 

 

 

 

2. i frÄga om studerande som

2. i frÄga om studerande som

avses i 2 § andra stycket, om han

avses i 2 § andra stycket, om han

eller hon tidigare inte har varit

eller hon tidigare inte har varit

inskriven vid

nÄgon lÀroanstalt

inskriven

vid

nÄgon lÀroanstalt

eller utbildning som avses i 2 §

eller utbildning som avses i 2 §

första stycket

eller 2 kap. 2 §;

första stycket

eller 2 kap. 2 §;

studiemedel

fÄr dock alltid

studiemedel

fÄr

dock

alltid

lÀmnas utan föregÄende pröv-

lÀmnas utan föregÄende pröv-

ning inom ramen för sÄdan

ning inom ramen för sÄdan

utbildning vid gymnasieskolan

utbildning

vid gymnasieskolan,

som omfattas av ett förordn-

gymnasiesÀrskolan

eller

sÀrskild

ande enligt 2 kap. 2 §.

utbildning

för

vuxna

som

 

 

omfattas

av

ett

förordnande

 

 

enligt 2 kap. 2 §.

 

 

60

SOU 2013:52 Författningsförslag

13 §4

Till studerande i sÄdan utbildning som avses i 2 § andra stycket fÄr studiebidrag lÀmnas med ett högre belopp per vecka, nÀmligen med

1.

3,70 procent av prisbasbeloppet vid studier pÄ heltid,

 

2.

2,77

procent

av

prisbasbeloppet

vid

studier

pÄ

minst

75 procent men mindre Àn 100 procent av heltid, och

 

 

3.

1,85

procent

av

prisbasbeloppet

vid

studier

pÄ

minst

50 procent men mindre Àn 75 procent av heltid.

 

 

 

Det högre bidragsbeloppet fÄr lÀmnas frÄn och med det kalenderÄr dÄ den studerande fyller 25 Är. En studerande som tidigare har fÄtt det högre bidragsbeloppet för en viss utbildning och som fortsÀtter denna utbildning har förtur till det högre beloppet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestÀmmer meddelar föreskrifter om de förutsÀttningar som i övrigt ska gÀlla för att en studerande ska ha rÀtt till det högre bidragsbeloppet.

Regeringen meddelar föreskrifter om att det högre bidrags- beloppet fÄr lÀmnas Àven för studier i sÄdan utbildning som avses i 2 § första stycket, om det finns sÀrskilda skÀl. Regeringen meddelar ocksÄ föreskrifter om att det högre bidragsbeloppet fÄr lÀmnas Àven till studerande som Àr yngre Àn 25 Är och som har sÀrskilt behov av ett sÄdant stöd.

En studerande som pÄ grund av funktionsnedsÀttning Ànnu inte har avslutat sin skolgÄng vid ingÄngen av andra kalender- halvÄret det Är dÄ han eller hon fyller 20 Är och som studerar vid en lÀroanstalt eller utbildning som avses i 2 § andra stycket har, med den begrÀnsning i tiden som följer av 8 §, rÀtt till det högre bidragsbeloppet under den tid skolgÄngen varar.

Om en studerande som avses i fjÀrde stycket pÄ grund av funktionsnedsÀttning inte förmÄr att bedriva studier pÄ heltid, men

4 Senaste lydelse 2010:2018.

61

Om ett Äterkrav avser studie- hjÀlp till en studerande som vid utbetalningstillfÀllet var omyndig, Àr den studerande betalnings- skyldig om han eller hon var betalningsmottagare för bidraget. Om den studerandes förmyndare var betalningsmottagare Àr han eller hon betalningsskyldig.

Författningsförslag SOU 2013:52

 

bedriver studier pÄ minst

 

50 procent av heltid, ska studie-

 

bidrag ÀndÄ lÀmnas med belopp

 

enligt första stycket 1.

 

En studerande som avses i

 

fjÀrde stycket har inte rÀtt till

 

studielÄn.

 

5 kap.

NÀr studiestöd

skall krÀvas NÀr studiestöd ska krÀvas

tillbaka

tillbaka

 

3 §

Om ett Äterkrav avser studie- hjÀlp till en studerande som vid utbetalningstillfÀllet var omyndig, Àr den som dÄ var den omyndiges förmyndare betalningsskyldig.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2015 och tillÀmpas för studier som bedrivs efter den 30 juni 2015.

2.En studerande som har beviljats aktivitetsersÀttning med stöd av punkten 2 i övergÄngsbestÀmmelserna till lagen om Àndring i socialförsÀkringsbalken, har inte rÀtt till studiemedel enligt 3 kap. 13 § fjÀrde stycket under den tid som aktivitetsersÀttning lÀmnas.

3.En studerande som före den 1 juli 2015 har beviljats inackorderingstillÀgg enligt 2 kap. 2 § i sin lydelse före den 1 juli 2015, eller som har beviljats stöd till inackordering enligt 15 kap. 32 §, 18 kap. 32 § eller 20 kap. 19 § skollagen (2010:800) i sin lydelse före den 1 juli 2015 för studier pÄ viss utbildning, har rÀtt till inackorderingsstöd enligt 2 kap. 2 a § för att slutföra utbildningen.

62

SOU 2013:52

Författningsförslag

1.5Förslag till

lag om Àndring av lagen (2009:1053) om förmögenhet vid berÀkning av vissa förmÄner

HÀrigenom föreskrivs att 1 och 6 §§ lagen (2009:1053) om förmögenhet vid berÀkning av vissa förmÄner ska ha följande

lydelse.

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

1 §5

I denna lag finns bestÀmmelser om hur förmögenhet ska

berÀknas vid prövning av rÀtt till

 

 

1. bilstöd,

Àldreförsörjningsstöd,

bostadsbidrag och

bostads-

tillÀgg enligt socialförÀkringsbalken, och

 

2. studiehjÀlp i form av extra

2. nedsÀttning

av Ă„rs-

tillÀgg och nedsÀttning av Ärs-

belopp vid Ă„terbetalning

belopp

vid

Ă„terbetalning av

av studielÄn enligt studie-

studielÄn

enligt studiestödslagen

stödslagen (1999:1395).

(1999:1395).

I lagen (1999:332) om ersÀttning till steriliserade i vissa fall, lagen (2005:466) om berÀkning av inkomstprövade social- försÀkringsförmÄner för neurosedynskadade och lagen (2012:663) om ersÀttning pÄ grund av övergrepp eller försummelser i samhÀllsvÄrden av barn och unga i vissa fall finns ytterligare bestÀmmelser om berÀkning av förmögenhet för den som har fÄtt

ersÀttning enligt dessa respektive lagar.

 

 

 

 

 

6 §

 

 

 

Vid berÀkning av förmögenhet

Vid berÀkning av förmögenhet

för prövning av rÀtt till studiehjÀlp i

för prövning av rÀtt till ned-

form av extra tillÀgg och rÀtt till

sÀttning av Ärsbelopp vid Äter-

nedsÀttning av

Ă„rsbelopp vid

betalning

av

studielÄn

enligt

Ă„terbetalning av

studielÄn enligt

studiestödslagen (1999:1395) ska

studiestödslagen

(1999:1395) ska

det bortses frÄn tillgÄng som avses

det bortses frÄn tillgÄng som avses

i 4 § 1

och

frÄn skulder

med

i 4 § 1 och frÄn skulder med

sÀkerhet i sÄdan tillgÄng.

 

sÀkerhet i sÄdan tillgÄng.

 

 

 

 

Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2015.

5 Senaste lydelse 2012:665.

63

Författningsförslag

SOU 2013:52

1.6Förslag till

lag om Àndring i skollagen (2010:800)

HÀrigenom föreskrivs i frÄga om skollagen (2010:800) dels att 15 kap. 32 § och 18 kap. 32 § ska upphöra att gÀlla,

dels att rubrikerna nÀrmast före 15 kap. 32 § och 18 kap. 32 § ska utgÄ,

dels att 18 kap. 35 § och 20 kap. 19 § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 18 kap. 35 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

18 kap.

 

 

 

 

 

 

35 §6

 

Elever

i

gymnasiesÀrskola

Elever i

gymnasiesÀrskola

med enskild huvudman har rÀtt

med enskild huvudman har rÀtt

till

kostnadsfri

skolskjuts inom

till kostnadsfri skolskjuts frÄn

hemkommunen frÄn en plats i

en plats i anslutning till elevens

anslutning till elevens hem till

hem till den plats dÀr utbild-

den

plats

dÀr

utbildningen

ningen bedrivs och tillbaka, om

bedrivs och tillbaka, om sÄdan

sÄdan skjuts behövs med hÀnsyn

skjuts behövs med hÀnsyn till

till fÀrdvÀgens lÀngd, trafik-

fÀrdvÀgens

lÀngd,

trafikför-

förhÄllanden, elevens funktions-

hÄllanden,

elevens

funktions-

nedsÀttning

eller nÄgon annan

nedsÀttning

eller

nÄgon annan

sÀrskild omstÀndighet.

sÀrskild omstÀndighet.

Elevens hemkommun ska ombesörja att skolskjuts anordnas enligt första stycket. Kommunen Àr dock inte skyldig att anordna skolskjuts om organisatoriska eller ekonomiska svÄrigheter uppstÄr för kommunen.

35 a §

En elev som gÄr i en gymnasiesÀrskola med enskild huvudman i en annan kommun Àn sin hemkommun och som pÄ grund av skolgÄngen mÄste över-

6 Senaste lydelse 2012:109.

64

SOU 2013:52

Författningsförslag

natta i den kommunen, har rÀtt till skolskjuts mellan den till- fÀlliga bostaden och den plats dÀr utbildningen bedrivs under samma förutsÀttningar som gÀller för elever som Àr hemmahörande i kommunen.

Den kommun dÀr skolan Àr belÀgen ska ombesörja att skol- skjuts anordnas enligt första stycket. Kommunens kostnader för detta ska ersÀttas av elevens hemkommun. Den kommun dÀr skolan Àr belÀgen Àr dock inte skyldig att anordna skolskjuts om organisatoriska svÄrigheter uppstÄr för kommunen eller ekonomiska svÄrigheter uppstÄr för elevens hemkommun.

20 kap.

19 §

En vuxen som Àr behörig att delta i utbildning pÄ gymnasial nivÄ enligt 20 § och som har en examen frÄn ett yrkesprogram i gymnasieskolan enligt 16 kap. 27 § men inte uppnÄtt grund- lÀggande behörighet till högskolestudier har rÀtt att delta i utbildning pÄ gymnasial nivÄ i syfte att uppnÄ en sÄdan behörighet.

Den som har rÀtt att delta i

Den som har rÀtt att delta i

utbildning pÄ gymnasial nivÄ

utbildning pÄ gymnasial nivÄ

enligt första stycket har rÀtt att

enligt första stycket har rÀtt att

delta i sÄdan utbildning i en

delta i sÄdan utbildning i en

annan kommun Àn sin hem-

annan kommun Àn sin hem-

kommun eller ett landsting om

kommun eller ett landsting om

utbildningen finns dÀr och inte

utbildningen finns dÀr och inte

erbjuds av hemkommunen. I ett

erbjuds av hemkommunen. I ett

sÄdant fall Àr hemkommunen

sÄdant fall Àr hemkommunen

skyldig att ersÀtta den mot-

skyldig att ersÀtta den mot-

tagande kommunens kostnader.

tagande kommunens kostnader.

BestÀmmelserna i 15 kap. 32 §

 

 

65

Författningsförslag

SOU 2013:52

ska tillÀmpas nÀr det gÀller ungdomar till och med första kalenderhalvÄret det Är de fyller 20 Är.

Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2015 och tillÀmpas för studier som bedrivs efter den 30 juni 2015.

66

SOU 2013:52

Författningsförslag

1.7Förslag till

förordning (xxxx) om inackorderingsstöd för lÀsÄr 2013/14

HÀrigenom föreskrivs följande.

1 §

BestĂ€mmelser om inackorderingsstöd finns i 2 kap. 2, 3 och 7 §§ studiestödslagen (1999:1395) och 2 kap. 2 och 8–14 §§ studiestödsförordningen (2000:655).

2 §

Regeringen faststÀller avstÄndsklasser och belopp för inackorderingsstödet för lÀsÄr 2013/14 till följande.

 

AvstÄnd i kilometer

 

Kronor per vecka

 

 

0–84

383

 

 

85–174

473

 

 

175–599

563

 

 

600–1299

653

 

 

1 300–

698

 

 

 

 

 

 

3 §

Regeringen faststÀller beloppen för det extra inackorderings- stödet för studerande med funktionsnedsÀttning för lÀsÄr 2013/14 till 225 kronor per vecka för den studerandes kostnad för mÄltider respektive 225 kronor per vecka för den studerandes kostnad för bostad.

Denna förordning trÀder ikraft den 1 juli 0000 och tillÀmpas för studier som bedrivs efter den 30 juni 0000.

67

Författningsförslag

SOU 2013:52

1.8Förslag till

förordning om upphÀvande av förordningen (CSNFS 1983:17) om bidrag till utlandsstuderande för dagliga resor

HÀrigenom föreskrivs att förordningen (CSNFS 1983:17) om bidrag till utlandsstuderande för dagliga resor ska upphöra att gÀlla vid utgÄngen av juni 2015.

68

Bidrag som avses i 4–6 §§ lĂ€mnas endast för den del av kostnaderna som överstiger skillnaden mellan det studie- bidrag eleven fĂ„r enligt 3 kap. 13 § fjĂ€rde stycket studiestöds- lagen (1999:1395) för fyra veckor och ett belopp motsvarande det som lĂ€mnas i studiebidrag enligt 2 kap. 7 § studiestödsförord- ningen (2000:655) för fyra veckor.

SOU 2013:52

Författningsförslag

1.9Förslag till

förordning om Àndring i förordningen (1995:667) om bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan

HÀrigenom föreskrivs i frÄga om förordningen (1995:667) om bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan

dels att 7 a § ska upphöra att gÀlla,

dels att rubriken nÀrmast före 7 a § ska utgÄ, dels att 7 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7 §7

Bidrag som avses i 4–6 §§ lĂ€mnas endast för den del av kostnaderna som överstiger den ersĂ€ttning eleven fĂ„r i form av sjukersĂ€ttning eller aktivitets- ersĂ€ttning enligt social- försĂ€kringsbalken.

1.Denna förordning trÀder i kraft den 1 juli 2015 och tillÀmpas för studier som bedrivs efter den 30 juni 2015.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller fortfarande för studerande som före den 1 juli 2015 har pĂ„börjat studier och för dessa beviljats aktivitetsersĂ€ttning för den tid som skolgĂ„ngen varar enligt 33 kap. 8 § socialförsĂ€kringsbalken i sin lydelse före den 1 juli 2015. I stĂ€llet för det som anges i 7 a § tredje stycket ska tillĂ€ggsbidrag lĂ€mnas med 1 050 kronor per mĂ„nad.

7 Senaste lydelse 2010:1689.

69

Författningsförslag

SOU 2013:52

1.10Förslag till

förordning om Àndring i studiestödsförordningen (2000:655)

HÀrigenom föreskrivs i frÄga om studiestödsförordningen (2000:655)

dels att 2 kap. 6 a § ska upphöra att gÀlla,

dels att rubrikerna nÀrmast före 2 kap. 8, 9, 15 och 16 §§ ska utgÄ,

dels att nuvarande 2 kap. 34 § ska betecknas 2 kap. 36 §,

dels att 2 kap. 2, 4, 6, 7–16, 19, 23, 27, 28, 32 och 33 §§, 5 kap. 1 § och 6 kap. 9 § samt rubriken nĂ€rmast före rubriken till 2 kap. 15 § och rubriken nĂ€rmast före 5 kap. 1 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken nÀrmast före 2 kap. 5 § ska sÀttas nÀrmast före 2 kap. 6 §,

dels att det i förordningen ska införas fyra nya paragrafer, 2 kap. 5, 34 och 35 §§ och 6 kap. 9 a § samt nÀrmast före 2 kap. 5 och 8 §§ nya rubriker av följande lydelse,

dels att bilagan till förordningen ska ha följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

2 kap.

 

 

 

 

 

 

 

2 §8

 

 

 

 

InackorderingstillÀgg

fÄr

Inackorderingsstöd

fÄr utöver

lÀmnas till studerande vid andra

vad som anges i 1 § lÀmnas till en

lÀroanstalter och utbildningar Àn

studerande

i

grundskole-

sÄdana som ingÄr i skolvÀsendet

utbildning

 

 

 

 

och har offentlig huvudman enligt

1. i nĂ„gon av Ă„rskurserna 7–9

skollagen (2010:800). Det fÄr

vid en riksinternatskola, eller

 

ocksÄ lÀmnas för studier vid

2. i nĂ„gon av Ă„rskurserna 7–9

utbildningar

med

offentlig

inom skolvÀsendet,

 

om

den

huvudman

inom

skolvÀsendet,

studerande Àr utlandssvensk.

 

om den studerande Àr utlands-

 

 

 

 

 

svensk eller deltar i förberedande

 

 

 

 

 

dansarutbildning i grundskolan.

 

 

 

 

 

InackorderingstillÀgg

fÄr

Inackorderingsstöd

fÄr

inte

utöver vad

som

anges i 1 §

lÀmnas till en studerande i

 

8 Senaste lydelse 2013:148.

70

SOU 2013:52 Författningsförslag

lÀmnas till en studerande

 

 

 

 

 

 

 

 

1. i

grundskoleutbildning

i

1. utbildning

 

för

svÄrt

nĂ„gon av Ă„rskurserna 7–9 vid en

rörelsehindrade

ungdomar

(Rh-

riksinternatskola,

 

 

 

anpassad utbildning,

 

 

2. i

grundskoleutbildning

i

2. utbildning

för

döva

och

nĂ„gon av Ă„rskurserna 7–9 inom

hörselskadade, eller

 

 

skolvÀsendet,

om

den

3. kommunal vuxenutbildning

studerande Àr utlandssvensk,

 

 

pÄ gymnasial nivÄ med undantag

3. vid

en

fristÄende

av de som har rÀtt att delta i

gymnasiesÀrskola, eller

 

 

sÄdan

utbildning enligt 20 kap.

4.

vid

en gymnasiesÀrskola

19 § skollagen.

 

 

 

med offentlig huvudman, om den

 

 

 

 

 

 

studerande Àr utlandssvensk.

 

 

 

 

 

 

 

 

Centrala

studiestödsnÀmnden

Centrala

studiestödsnÀmnden

fÄr meddela

nÀrmare föreskrifter

fÄr meddela

nÀrmare föreskrifter

om vem som kan fÄ inackord-

om vem som kan fÄ inackord-

eringstillÀgg.

 

 

 

 

eringsstöd.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4 §9

 

 

 

 

 

Centrala

studiestödsnÀmnden

Med heltidsstudier avses att

fÄr meddela nÀrmare föreskrifter

den studerande studerar pÄ heltid

om vad som skall anses vara

enligt

författning eller kursplan

studier pÄ heltid. Centrala studie-

eller motsvarande som gÀller för

stödsnÀmnden fÄr Àven meddela

utbildningen, och deltar i den

föreskrifter

om

undantag

frÄn

verksamhet som ingÄr i utbild-

bestÀmmelsen i 2 kap. 5 § studie-

ningen, om han eller hon inte har

stödslagen (1999:1395) om

 

att

giltigt skÀl att utebli.

 

 

studiehjÀlp fÄr lÀmnas bara för

 

 

 

 

 

 

heltidsstudier.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Trots att en studerande inte

 

 

 

 

 

 

bedriver studier pÄ heltid enligt

 

 

 

 

 

 

första

stycket

fÄr

studiehjÀlp

 

 

 

 

 

 

lÀmnas, om den studerande deltar

 

 

 

 

 

 

i undervisningen i enlighet med

 

 

 

 

 

 

hans

eller

hennes

individuella

 

 

 

 

 

 

studieplan.

 

 

 

 

9 Senaste lydelse 2006:862.

71

Författningsförslag

SOU 2013:52

Tid som studiehjÀlp fÄr lÀmnas för

Ogiltig frÄnvaro

5 §10

Om den studerande har ogiltig frÄnvaro som Àr

1.upprepad och uppgÄr till minst fyra lektioner under en vecka, ska studiebidrag för en vecka inte lÀmnas,

2.upprepad och uppgÄr till sammanlagt minst sexton lektioner under fyra pÄ varandra följande veckor, ska studiehjÀlp för fyra veckor inte lÀmnas,

3.sammanhÀngande och uppgÄr till minst en vecka, ska studiehjÀlp för fyra

veckor inte lÀmnas.

Om det finns synnerliga skÀl, kan studiehjÀlp lÀmnas trots att den studerande har ogiltig frÄnvaro enligt första stycket.

 

 

Tid

som

studiehjÀlp

fÄr

 

 

lÀmnas för

 

 

 

 

6 §

 

 

 

 

Ett lÀsÄr om 40 veckor skall

Med

vecka

enligt

2 kap.

6 §

anses omfatta nio mÄnader. En

studiestödslagen (1999:1395) avses

hösttermin

skall dÀrvid anses

en hel kalendervecka.

 

 

omfatta fyra mÄnader och en

 

 

 

 

 

vÄrtermin fem mÄnader, om inte

 

 

 

 

 

Centrala

studiestödsnÀmnden

 

 

 

 

 

bestÀmmer nÄgot annat för en viss

 

 

 

 

 

utbildning.

 

 

 

 

 

 

Ett lÀsÄr som Àr kortare eller

Om

utbildningen

inte pÄgÄr

10 Tidigare upphÀvd genom 2006:862.

72

SOU 2013:52

Författningsförslag

lÀngre Àn 40 veckor skall anses omfatta det antal hela tids- perioder om 15 dagar som Centrala studiestödsnÀmnden bestÀmmer. NÀmnden fÄr ocksÄ bestÀmma om ett sÄdant lÀsÄrs lÀngd och fördelning pÄ höst- och vÄrterminer.

hela den första och den sista kalenderveckan, ska studietiden anses omfatta ytterligare en hel kalendervecka om studietiden under den första och den sista veckan sammanlagt uppgÄr till minst sju dagar.

Centrala studiestödsnÀmnden fÄr meddela nÀrmare föreskrifter om tillÀmpningen av andra stycket.

 

 

 

 

7 §

 

 

 

GrundlÀggande

bestÀmmelser

Studiebidrag

lÀmnas

med

om

storleken

av

studiebidraget,

244 kronor per vecka.

 

inackorderingstillÀgget och det extra

 

 

 

tillÀgget finns

i 2 kap. 7 och 8 §§

 

 

 

studiestödslagen (1999:1395).

 

 

 

 

 

 

 

Inackorderingsstöd

 

 

 

 

 

8 §

 

 

 

Centrala

studiestödsnÀmnden

En studerande som Àr inac-

fÄr meddela nÀrmare föreskrifter

korderad kan fÄ inackorderings-

om

inackorderingstillÀggets

stöd för att gÄ en utbildning om

storlek.

 

 

en motsvarande

utbildning

inte

 

 

 

 

finns vid en skola pÄ hemorten.

 

 

 

 

En skola anses ligga pÄ

 

 

 

 

hemorten om fÀrdvÀgsavstÄndet

mellan hemmet och skolan Àr mindre Àn 40 kilometer enkel vÀg under minst tre dagar per vecka, eller restiden mellan hemmet och skolan Àr mindre Àn tre timmar per dag under minst tre dagar per vecka.

73

Författningsförslag SOU 2013:52

 

 

 

 

9 §

 

 

 

 

 

 

 

Extra

tillÀgg

lÀmnas enligt

 

Även

om

en

motsvarande

följande tabell.

 

 

 

 

utbildning finns vid en skola pÄ

 

 

 

 

 

 

hemorten, kan inackorderingsstöd

 

 

 

 

 

 

lÀmnas om

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1. den studerande vid ordinarie

 

 

 

 

 

 

ansökningstillfÀlle

i första hand

 

 

 

 

 

 

har sökt, men inte blivit antagen,

 

 

 

 

 

 

till den motsvarande utbild-

 

 

 

 

 

 

ningen vid skolan pÄ hemorten,

 

 

 

 

 

 

2. den studerandes förÀldrar, efter

 

 

 

 

 

 

det att den studerande har

 

 

 

 

 

 

pÄbörjat

de

aktuella

studierna,

 

 

 

 

 

 

BestÀmmelser

om

hur

det

 

har flyttat till en annan ort inom

 

Sverige

eller

har

ÄtervÀnt

till

ekonomiska underlaget

skall

 

 

Sverige

efter

en

utlandsvistelse,

berĂ€knas finns i 10–14 §§.

 

 

 

 

och ett skolbyte inte kan ske utan

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

vÀsentlig

 

olÀgenhet

för

den

 

 

 

 

 

 

studerande,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3. utbildningen

i

huvudsak

Ă€r

 

 

 

 

 

 

skolförlagd

medan

motsvarande

 

 

 

 

 

 

utbildning vid en skola pÄ

 

 

 

 

 

 

hemorten Àr gymnasial lÀrlings-

 

 

 

 

 

 

utbildning,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4 utbildningen

Ă€r

riksrekryterande

 

 

 

 

 

 

enligt 5 kap. gymnasieförordningen

 

 

 

 

 

 

(2010:2039), eller

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5. utbildningen Àr

faststÀlld

av

 

 

 

 

 

 

Statens skolverk enligt 4 kap. 2 §

 

 

 

 

 

 

gymnasieförordningen.

 

 

 

 

 

 

 

10 §11

 

 

 

 

 

 

 

Det

ekonomiska

underlaget

 

Även om villkoren i 8 eller 9 §

utgörs av summan av

 

 

 

inte Àr uppfyllda, fÄr inackord-

1. den studerandes

och

hans

 

eringsstöd lÀmnas om

 

 

eller hennes förÀldrars berÀknade

 

1. den

studerandes

förÀldrar

inkomster, och

 

 

 

 

stadigvarande

vistas

utomlands

2. en femtedel av den del av

 

och den studerande gÄr i skola i

den studerandes och förÀldrarnas

 

Sverige,

 

 

 

 

 

 

 

11 Senaste lydelse 2006:862.

74

SOU 2013:52 Författningsförslag

sammanlagda

förmögenhet

som

2. den studerande lÀser pÄ en

överstiger 75 000 kronor.

 

folkhögskola och bor pÄ internat

 

 

 

 

 

pÄ skolan, eller

 

 

 

 

 

 

 

3. den studerande lÀser pÄ en

 

 

 

 

 

riksinternatskola och har tagits in

 

 

 

 

 

pÄ grund av sociala skÀl.

 

För en studerande som Àr gift

Inackorderingsstöd

fÄr

Ă€ven

berÀknas det ekonomiska under-

lÀmnas om det finns sÀrskilda

laget utan hÀnsyn till förÀldrarnas

skÀl.

 

 

 

inkomst och förmögenhet.

 

 

 

 

 

Om det i annat fall finns

 

 

 

 

synnerliga

skÀl,

fÄr

det

 

 

 

 

ekonomiska underlaget berÀknas

 

 

 

 

utan hÀnsyn

till

förÀldrarnas

 

 

 

 

inkomst och förmögenhet.

 

 

 

 

 

Det

ekonomiska

underlaget

 

 

 

 

avrundas nedÄt till nÀrmaste hela

 

 

 

 

hundratal kronor.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

11 §12

 

 

 

Med förmögenhet avses i 10 §

Inackorderingsstödets

storlek

förmögenhet

berÀknad

enligt

beror pÄ fÀrdvÀgsavstÄndet, enkel

lagen

(2009:1053)

om

vÀg, mellan hemmet och skolan.

förmögenhet

vid berÀkning av

 

 

 

 

vissa förmÄner

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Regeringen föreskriver Ärligen

 

 

 

 

 

om avstÄndsklasser och belopp för

 

 

 

 

 

inackorderingsstödet.

 

 

 

 

 

 

 

12 §13

 

 

 

Vid

berÀkning

av

det

Med hemmet i 8 och 11 §§

ekonomiska underlaget avses med

avses bostad för den studerande

förÀldrar

 

 

 

 

och hans eller hennes förÀldrar.

1. en

förÀlder

som

har

Om den studerande Àr gift eller

vÄrdnaden eller, i frÄga om en

sambo med nÄgon som han eller

studerande som har fyllt 18 Ă„r,

hon har eller har haft barn

senast har haft vÄrdnaden om den

tillsammans

med, anses

deras

studerande, och

 

 

bostad vara

hemmet.

Om det

12Senaste lydelse 2009:1223.

13Senaste lydelse 2006:862.

75

Författningsförslag

SOU 2013:52

2. en förÀlder som Àr sambo

finns sÀrskilda skÀl kan en annan

med en sÄdan vÄrdnadshavare.

bostad

dÀr

den

studerande

 

 

 

 

 

varaktigt bor jÀmstÀllas med hans

 

 

 

 

 

eller hennes hem.

 

 

 

Med

förÀldrar

jÀmstÀlls

den

Med motsvarande utbildning i

som Àr gift med sÄdan förÀlder till

8 och 9 §§ avses en utbildning

den studerande som ensam har

inom samma nationella program

eller, i frÄga om studerande som

eller

nationella

inriktning

i

fyllt 18 Ă„r, senast ensam har haft

gymnasieskolan

 

eller

gymnasie-

vÄrdnaden om den studerande.

sÀrskolan som den valda utbild-

 

 

 

 

 

ningen.

Vid

annan

typ

av

 

 

 

 

 

utbildning

avses

en

utbildning

 

 

 

 

 

med samma kursinnehÄll.

 

 

 

 

 

 

Med skola i 8, 9 och 11 §§

 

 

 

 

 

avses skolenhet enligt 1 kap. 3 §

 

 

 

 

 

skollagen

 

(2010:800)

dÀr den

 

 

 

 

 

studerande

fÄr

sin undervisning.

 

 

 

 

 

Om

den

studerande

genomför

 

 

 

 

 

arbetsplatsförlagt

lÀrande under

 

 

 

 

 

en viss del av lÀsÄret ska

 

 

 

 

 

arbetsplatsen under den perioden

 

 

 

 

 

anses vara hans eller hennes

 

 

 

 

 

skola.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

13 §

 

 

 

 

 

 

 

Vid

berÀkning

av

det

Extra

inackorderingsstöd

för

ekonomiska underlaget skall vad

studerande

med

funktionsned-

som sÀgs om en studerande som

sÀttning fÄr lÀmnas om den

Àr gift tillÀmpas bara om

studerande kan visa att han eller

Ă€ktenskapet har

ingÄtts senast

hon pÄ grund av funktions-

under kalenderhalvÄret

nÀrmast

nedsÀttning Àr i behov av

 

före det för vilket det extra

1. hjÀlp

med

sina

mÄltider,

tillÀgget skall lÀmnas.

 

 

eller

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2. en sÀrskilt

 

anpassad bostad

 

 

 

 

 

pÄ studieorten.

 

 

 

 

BestÀmmelserna om gifta studerande tillÀmpas Àven pÄ en studerande som utan att vara gift lever tillsammans med en annan person, med vilken den studerande tidigare har varit gift

76

SOU 2013:52

Författningsförslag

eller med vilken den studerande gemensamt har eller har haft barn.

 

 

 

14 §

 

Centrala

studiestödsnÀmnden

Centrala

studiestödsnÀmnden

fÄr meddela

nÀrmare

föreskrifter

fÄr meddela

nÀrmare föreskrifter

om det ekonomiska underlaget.

om inackorderingsstödet.

StudiehjÀlp

för

studier

StudiehjÀlp för utlandsstudier

utomlands

 

 

 

 

Trots

föreskrifterna i

2 kap.

9 § första stycket 1 och 2

studie-

stödslagen

(1999:1395)

fÄr

studiehjÀlp lÀmnas för studier vid en lÀroanstalt eller utbildning i Danmark, Finland, Island eller Norge, om

1.utbildningen Àr stÀlld under statlig tillsyn i det land dÀr studierna bedrivs, och

2.studierna omfattar minst tre mÄnaders heltidsundervisning.

Om det finns sÀrskilda skÀl fÄr studiehjÀlp lÀmnas Àven om utbildningen Àr kortare Àn tre mÄnader.

15 §

StudiehjÀlp för utlandsstudier fÄr lÀmnas om utbildningen kan anses ha en godtagbar standard.

Centrala studiestödsnÀmnden beslutar om en utbildning kan anses ha en godtagbar standard.

Centrala studiestödsnÀmnden fÄr meddela föreskrifter om vad som kan anses vara en godtagbar standard.

 

16 §

StudiehjÀlp fÄr lÀmnas för

StudiehjÀlp fÄr lÀmnas för

studier i ett land utanför Norden,

studier i ett land utanför

om

Europeiska ekonomiska samarbets-

 

omrÄdet (EES) och Schweiz, om

1.den studerande har varit folkbokförd i Sverige under de senaste tvÄ Ären, och

2.studierna omfattar minst tre mÄnaders heltidsundervisning.

77

Författningsförslag SOU 2013:52

Trots villkoren i första stycket

Trots

villkoren i

första

fÄr studiehjÀlp

lÀmnas

till

stycket

fÄr studiehjÀlp

lÀmnas

studerande

vid

de

svenska

till studerande vid den svenska

utlandsskolorna

i

Bryssel,

utlandsskolan i Nairobi, om den

Fuengirola,

London,

Madrid,

studerande pÄ heltid tar del i

Nairobi och Paris, om de

undervisning som motsvarar ett

studerande pÄ heltid tar del i

nationellt program i den svenska

undervisning

som

motsvarar

ett

gymnasieskolan.

 

nationellt program i den svenska gymnasieskolan.

Om det finns sÀrskilda skÀl, fÄr studiehjÀlp lÀmnas Àven om villkoren i första stycket inte Àr uppfyllda.

19 §14

StudiehjÀlp fÄr lÀmnas för en sjukperiod som infaller under tid

för vilken den studerande har beviljats studiehjÀlp.

 

 

 

För

sjukperiod

som infaller

För

sjukperiod

som

infaller

efter

studietidens

början fÄr

efter

studietidens

början

fÄr

studiehjÀlp lÀmnas i form av

studiehjÀlp lÀmnas i form av

extra tillÀgg och inackorderings-

inackorderingsstöd

bara

om

en

tillÀgg

bara om en ansökan om

ansökan har kommit in till

denna studiehjÀlp har kommit in

Centrala studiestödsnÀmnden

till

Centrala

studiestöds-

dessförinnan. Om det

finns

nÀmnden dessförinnan. Om det

synnerliga skÀl, fÄr inackord-

finns synnerliga skÀl, fÄr studie-

eringsstöd lÀmnas Àven om en

hjÀlp lÀmnas Àven om en

ansökan inte har kommit in före

ansökan inte har kommit in före

sjukperiodens början.

 

 

sjukperiodens början.

För det första kalenderhalvÄr dÄ en studerande bedriver studier som ger rÀtt till studiehjÀlp fÄr studiehjÀlp lÀmnas bara för en sÄdan sjukperiod som infaller efter det att den studerande har pÄbörjat studierna.

23 §15

Om en studerandes uppe-

Om en studerandes uppe-

hÀlle i annat fall Àn som anges i

hÀlle i annat fall Àn som anges i

22 § helt eller till vÀsentlig del

22 § helt eller till vÀsentlig del

bekostas av staten, en kommun

bekostas av staten, en kommun

eller ett landsting, fÄr studie-

eller ett landsting, fÄr studie-

14Senaste lydelse 2003:500.

15Senaste lydelse 2002:1109.

78

SOU 2013:52

Författningsförslag

hjÀlp lÀmnas bara i form av studiebidrag och extra tillÀgg.

Om en studerande i fall som avses i första stycket ocksÄ fÄr hel sjukersÀttning eller hel aktivitets- ersÀttning, fÄr inte nÄgon form av studiehjÀlp lÀmnas. Till en studerande som fÄr bidrag enligt förordningen (1995:667) om bidrag till vissa funktions- hindrade elever i gymnasieskolan fÄr dock studiehjÀlp lÀmnas i form av studiebidrag och extra tillÀgg.

hjÀlp lÀmnas bara i form av studiebidrag.

 

 

 

27 §

 

 

 

Den

studerandes

rÀtt

till

Den

studerandes

rÀtt

till

studiehjÀlp skall omprövas,

nÀr

studiehjÀlp ska omprövas,

nÀr

Ă€ndrade

förhÄllanden

föranleder

Ă€ndrade

förhÄllanden

föranleder

det. FörhÄllanden som avses i 13 §

det.

 

 

 

skall beaktas bara om förÀndringen

 

 

 

 

har intrÀffat senast före utgÄngen av

 

 

 

 

nÀrmast föregÄende kalenderhalvÄr.

 

 

 

 

I frÄga om tid för vilken den studerande har fÄtt studiehjÀlp, finns vissa bestÀmmelser om Àndring till den studerandes nackdel i 5 kap. studiestödslagen (1999:1395). I övrigt fÄr i sÄdant fall Àndring till den studerandes nackdel endast ske om

1. beslutet om Àndring meddelas före utgÄngen av den tidsperiod med studiehjÀlp som infaller i direkt anslutning till den tidsperiod som den utbetalda studiehjÀlpen hÀnför sig till, och

2. Àndringen kan verkstÀllas genom avdrag pÄ studiehjÀlp som ska betalas ut senare under denna tidsperiod.

79

Författningsförslag SOU 2013:52

28 §

StudiehjÀlp i form av studiebidrag för studier i Sverige fÄr

lÀmnas utan ansökan.

 

 

 

 

StudiehjÀlp i form av studie-

StudiehjÀlp i form av studie-

bidrag för studier

utomlands,

bidrag

för studier utomlands

inackorderingstillÀgg

eller extra

eller

inackorderingsstöd

fÄr

tillÀgg fÄr lÀmnas bara efter

lÀmnas bara efter ansökan.

 

ansökan.

 

 

 

 

32 § StudiehjÀlp betalas ut mÄnadsvis i efterskott.

En utbetalning omfattar studiehjÀlp för fyra veckor, med undantag för i början och i slutet av en studiestödsperiod, dÄ en utbetalning kan omfatta ett annat antal veckor.

Om det finns sÀrskilda skÀl, fÄr studiehjÀlpen betalas ut pÄ nÄgot annat sÀtt för viss studerande eller för de studerande vid en viss utbildning. Utbetalning fÄr dock ske för högst ett kalenderhalvÄr i sÀnder.

StudiehjÀlp skall betalas ut till den studerandes förÀldrar eller nÄgon annan vÄrdnadshavare enligt samma grunder som tillÀmpas vid utbetalning av allmÀnt barnbidrag. Om den studerande Àr myndig, skall dock studiehjÀlpen betalas ut till honom eller henne sjÀlv. Om en förvaltare enligt förÀldrabalken har förordnats för den studerande, skall studiehjÀlpen betalas ut till förvaltaren, om det ingÄr i uppdraget.

Om det finns sÀrskilda skÀl, kan studiehjÀlp för en omyndig studerande betalas ut till en socialnÀmnd eller nÄgon annan för att anvÀndas till den

33 §

Om en förvaltare enligt förÀldrabalken har förordnats för den studerande, ska studiehjÀlpen betalas ut till förvaltaren, om det ingÄr i uppdraget.

80

SOU 2013:52 Författningsförslag

omyndiges

utbildning

och

 

 

 

 

 

 

uppehÀlle.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

34 §

 

 

 

 

 

Centrala

studiestödsnÀmnden

Om

det

finns

sÀrskilda

skÀl,

fÄr meddela nÀrmare föreskrifter

kan studiebidrag för en omyndig

om utbetalning av studiehjÀlp.

 

studerande

betalas ut

till

den

 

 

 

studerandes

vÄrdnadshavare, för

 

 

 

att anvÀndas till den omyndiges

 

 

 

utbildning och uppehÀlle.

 

 

 

 

 

Om det finns synnerliga skÀl,

 

 

 

kan studiebidrag för en omyndig

 

 

 

studerande betalas ut till social-

 

 

 

nÀmnden

eller

nÄgon

annan

 

 

 

lÀmplig person, för att anvÀndas

 

 

 

till den omyndiges utbildning och

 

 

 

uppehÀlle.

 

 

 

 

 

 

 

Utbetalningar enligt första och

 

 

 

andra styckena fÄr ske pÄ begÀran

 

 

 

av

vÄrdnadshavare

 

eller

 

 

 

socialnÀmnden.

 

 

 

35§

Om det finns synnerliga skÀl

kan inackorderingsstöd för en omyndig studerande, pÄ begÀran av en socialnÀmnd, betalas ut till den andra förÀldern Àn den som senast var betalningsmottagare, socialnÀmnden eller nÄgon annan lÀmplig person för att anvÀndas till den omyndiges utbildning och uppehÀlle.

Inackorderingsstöd för en omyndig studerande som har placerats av en socialnÀmnd i familjehem kan, pÄ begÀran av socialnÀmnden, betalas ut till familjehemsförÀlder för att anvÀndas till den omyndiges utbildning och uppehÀlle.

81

Författningsförslag SOU 2013:52

 

 

 

 

Inackorderingsstöd

för

en

 

 

 

 

omyndig

studerande som

har

 

 

 

 

placerats i enskilt hem av nÄgon

 

 

 

 

annan Àn socialnÀmnden kan, pÄ

 

 

 

 

begÀran

av

 

vÄrdnadshavaren,

 

 

 

 

betalas

ut

till

familjehemsförÀlder

 

 

 

 

för att anvÀndas till den omyndiges

 

 

 

 

utbildning och uppehÀlle.

 

 

 

 

 

 

36 §

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Centrala

studiestödsnÀmnden

 

 

 

 

fÄr meddela

nÀrmare föreskrifter

 

 

 

 

om utbetalning av studiehjÀlp.

 

 

 

 

5 kap.

 

 

 

 

 

 

 

NĂ€r

studiestöd

skall

krÀvas

NĂ€r

studiestöd

ska

krÀvas

tillbaka

 

 

tillbaka

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 §

 

 

 

 

 

 

 

Vid Ă„terkrav

av studiemedel

Vid Ă„terkrav

av

studiemedel

enligt

5 kap. 1 §

första

stycket

enligt

5 kap.

 

1 § första

stycket

studiestödslagen

(1999:1395)

eller studiehjÀlp enligt 5 kap. 1 §

skall belopp under 300 kronor

andra

stycket

och

3 §

studie-

inte krÀvas tillbaka.

 

stödslagen

 

 

(1999:1395)

ska

 

 

 

 

belopp under 300 kronor inte

 

 

 

 

krÀvas tillbaka.

 

 

 

82

SOU 2013:52 Författningsförslag

6 kap.

 

 

 

 

9 §

 

 

 

 

 

En

lÀroanstalt

skall

lÀmna

En

lÀroanstalt

ska

lÀmna

uppgift till Centrala studie-

uppgift till Centrala studie-

stödsnÀmnden,

om

en

stödsnÀmnden,

 

om

en

studerande som har studiehjÀlp

studerande som har studiehjÀlp

har övergÄtt till en annan

har övergÄtt till en annan

lÀroanstalt

eller avbrutit

sina

lÀroanstalt

eller

avbrutit

sina

studier.

 

 

 

studier.

 

 

 

 

Om

Centrala

studiestöds-

En

lÀroanstalt

ska

varje

nÀmnden begÀr det, skall en

mÄnad

lÀmna

uppgift

till

lÀroanstalt ocksÄ i övrigt till

Centrala studiestödsnÀmnden om

nÀmnden lÀmna uppgifter om en

en studerande som har studiehjÀlp

studerande som har tagits in i

har varit

ogiltigt

frÄnvarande

utbildning som ger rÀtt till

enligt 2 kap. 5 §.

 

 

 

studiehjÀlp.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Centrala

studiestödsnÀmnden

Om lÀroanstalten bedömer att

fÄr meddela nÀrmare föreskrifter

den studerande som en följd av

om

lÀroanstalters

uppgifts-

funktionsnedsÀttning

inte förstÄr

skyldighet enligt första och andra

konsekvenserna

 

av

sitt

styckena.

 

 

 

handlande,

ska

uppgifter

enligt

 

 

 

 

 

andra stycket inte lÀmnas.

 

 

 

 

 

 

Om

Centrala

studiestöds-

 

 

 

 

 

nÀmnden begÀr det, ska en

 

 

 

 

 

lÀroanstalt ocksÄ i övrigt till

 

 

 

 

 

nÀmnden lÀmna uppgifter om en

 

 

 

 

 

studerande som har tagits in i

 

 

 

 

 

utbildning som ger rÀtt till

 

 

 

 

 

studiehjÀlp.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9 a §

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Centrala

studiestödsnÀmnden

 

 

 

 

 

fÄr meddela

nÀrmare föreskrifter

 

 

 

 

 

om

lÀroanstalters

uppgifts-

 

 

 

 

 

skyldighet.

 

 

 

 

83

Författningsförslag SOU 2013:52

Bilaga16

Förteckning över de lÀroanstalter och utbildningar vid vilka studiestöd kan lÀmnas

----------------------------------------------------------------------

A 1

Folkhögskola, utbildning pÄ grundskolenivÄ och utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning pÄ gymnasial nivÄ

Gymnasieskola inom skolvÀsendet

GymnasiesÀrskola inom skolvÀsendet

Internationell gymnasieutbildning för International Baccalaureate (IB)

Kommunal vuxenutbildning, utom uppdragsutbildning

Liber Hermods skola, utbildning pÄ gymnasial nivÄ och utbildning för vuxna pÄ grundskolenivÄ

Lycée Francais Saint-Louis, utbildning pÄ gymnasial nivÄ

SÀrskild utbildning för vuxna

Tyska skolan, utbildning pÄ gymnasial nivÄ

------------------------------------------------------------------------

1.Denna förordning trÀder i kraft den 1 juli 2015 och tillÀmpas för studier som bedrivs efter den 30 juni 2015.

2.Den Àldre lydelsen av 2 kap. 23 § tillÀmpas fortfarande efter ikrafttrÀdandet för studerande som före den 1 juli

2015 har pÄbörjat studier och för dessa beviljats aktivitetsersÀttning för den tid som skolgÄngen varar

16 Senaste lydelse 2012:967.

84

SOU 2013:52

Författningsförslag

enligt 33 kap. 8 § socialförsÀkringsbalken i sin lydelse före den 1 juli 2015.

3.En studerande som före den 1 juli 2015 har beviljats inackorderingstillĂ€gg enligt 2 kap. 2 § studiestödslagen (1999:1395) i sin lydelse före den 1 juli 2015, eller som har beviljats stöd till inackordering enligt 15 kap. 32 §, 18 kap. 32 § eller 20 kap. 19 § skollagen (2010:800) i sin lydelse före den 1 juli 2015 för studier pĂ„ viss utbildning, har rĂ€tt till inackorderingsstöd enligt 2 kap. 2 a § studiestödslagen för att slutföra utbildningen, Ă€ven om villkoren i 2 kap. 8– 12 §§ i sin nya lydelse inte Ă€r uppfyllda.

85

Författningsförslag

SOU 2013:52

1.11Förslag till

förordning om Àndring i gymnasieförordningen (2010:2039)

HÀrigenom föreskrivs att 4 kap. 2 § gymnasieförordningen (2010:2039) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

4 kap.

 

2 §17

De nationella inriktningarna i gymnasieskolan framgÄr av bilaga 1.

De nationella inriktningarna inom estetiska programmet, hantverksprogrammet, industritekniska programmet och naturbruksprogrammet fĂ„r börja det första lĂ€sĂ„ret. Övriga inriktningar fĂ„r börja det andra eller tredje lĂ€sĂ„ret.

Statens

skolverk

fÄr besluta

Statens

skolverk

fÄr besluta

om en utbildning ska fÄ finnas

om en utbildning ska fÄ finnas

inom

den

nationella

inom

den

nationella

inriktningen övriga hantverk.

inriktningen övriga

hantverk

 

 

 

inom hantverksprogrammet eller

 

 

 

de nationella inriktningarna djur

 

 

 

respektive

skog

inom

 

 

 

naturbruksprogrammet.

Denna förordning trÀder i kraft den 1 juli 2015 och tillÀmpas för studier som bedrivs efter den 30 juni 2015.

17 Senaste lydelse 2012:402.

86

2 Modernisering av studiehjÀlpen

2.1Inledning

I detta betÀnkande redovisas övervÀganden och förslag frÄn 2012 Ärs studiehjÀlpsutredning. I direktiven till utredningen berörs ett stort antal frÄgor, som ytterst handlar om hur studiehjÀlpen kan anpassas till dagens och morgondagens behov. DÀrutöver omfattar uppdraget att pröva hur man kan föra in studerande med funktionsnedsÀttning, som i dag fÄr bidrag frÄn socialförsÀkrings- systemet under studietiden, i studiestöds- systemen.

StudiehjÀlpen regleras genom författningar pÄ tre nivÄer som beslutas av respektive riksdagen, regeringen och Centrala studiestödsnÀmnden (CSN). Eftersom studiehjÀlpen handlar om ekonomiska bidrag till enskild, och kraven pÄ rÀttssÀker och lika behandling av alla bidragstagare Àr stora, Àr regleringen omfattande och detaljrik. SÀrskilda regler gÀller ocksÄ för studiehjÀlpens olika delar.

Mot denna bakgrund har betÀnkandet disponerats sÄ att kapitel- indelningen ansluter till de delfrÄgor som behandlas. I varje kapitel redovisas bakgrund, i förekommande fall relevanta data samt berörda delar av regelverket i ett sammanhang, före övervÀganden och förslag. Avsikten Àr att pÄ sÄ sÀtt underlÀtta lÀsningen och förstÄelsen av de förslag som förs fram. Resultaten av de under- sökningar som utredningen lÄtit genomföra redovisas i bilagor.

I detta första, inledande kapitel behandlas dels synen pÄ studiehjÀlpen som helhet, dess funktion och mÄl, dels förslag om förÀndringar av studiebidraget.

87

Modernisering av studiehjÀlpen

SOU 2013:52

2.2Översikt

StudiehjÀlpen har som mÄl att undanröja ekonomiska, geografiska och sociala hinder för studerande pÄ gymnasial nivÄ. Den utgÄr till elever som Àr under 20 Är och studerar pÄ heltid i gymnasieskolan, pÄ folkhögskola, kommunal vuxenutbildning (komvux) och vissa andra utbildningar. StudiehjÀlpen har tre komponenter: studie- bidrag, extra tillÀgg och inackorderingstillÀgg.

Studiebidraget utgör den största delen av studiehjÀlpen, bÄde sett till antalet elever som fÄr stödet och till statens totala kostnad. Det uppgÄr för nÀrvarande till 1 050 kronor per mÄnad och utbetalas mÄnadsvis under tio av Ärets tolv mÄnader. Under lÀsÄret 2011/2012 lÀmnades studiebidrag till totalt 367 422 elever. Av dessa var drygt 178 000 kvinnor och drygt 189 000 mÀn. Under samma lÀsÄr utbetalades 3 547 miljoner kronor i studiebidrag.

Det extra tillÀgget lÀmnas, efter ansökan, till elever som kommer frÄn hushÄll med lÄga inkomster. Eleven och dennes familj fÄr ha en sammanlagd inkomst under 125 000 kronor. Extra tillÀgg utgÄr med tre olika belopp beroende pÄ familjens inkomst och förmögenhet, nÀmligen 855, 570 och 285 kronor per mÄnad. Flertalet studerande fÄr det högsta beloppet. Under 2012 betalade CSN ut 98,4 miljoner kronor i extra tillÀgg till sammanlagt cirka 13 000 elever.

InackorderingstillĂ€gget syftar till att undanröja geografiska hinder för gymnasieutbildning samt till att minska de mer- kostnader som uppstĂ„r för familjer, dĂ€r barnen mĂ„ste inackorderas pĂ„ skolorten för att genomgĂ„ sin utbildning. Ansvaret för inackorderingstillĂ€gget delas sedan 1992 mellan staten och kommunerna. Kommunen ansvarar för stöd till elever i skolor med offentlig huvudman. Staten, genom CSN, ansvarar för inackord- eringstillĂ€gg till elever i skolor med enskilda huvudmĂ€n. Stödet till inackordering Ă€r beroende av avstĂ„ndet – i resvĂ€g eller restid – mellan hemmet och studieorten. Regelverken skiljer sig Ă„t mellan staten och kommunerna och tillĂ€mpningen av reglerna varierar mellan enskilda kommuner. Under 2011 utbetalades sammanlagt ca 260 miljoner kronor till cirka 28 000 elever.

En utförligare redovisning av studiebidrag, extra tillÀgg och inackorderingsstödet Äterfinns i det följande samt i kapitel 4, 5 och 7.

En översikt av förÀndringarna sedan 1960-talet av studiestödet för studier pÄ gymnasial nivÄ lÀmnas i bilaga 2.

88

SOU 2013:52

Modernisering av studiehjÀlpen

2.3Reglering av studiebidraget

StudiehjÀlpen och dÀrmed studiebidraget regleras i studiestödslagen (1999:1395, SsL) och i studiestödsförordningen (2000:655, SsF) och i CSN:s författningssamling (CSNFS 2001:6).

Av studiestödslagens 2 kap. 2 och 3 §§ framgÄr att studiehjÀlp fÄr lÀmnas till studerande vid de lÀroanstalter och utbildningar som bestÀms av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestÀmmer. StudiehjÀlp i form av studiebidrag fÄr lÀmnas frÄn och med kvartalet nÀrmast efter det kvartal dÄ den studerande fyller 16 Är. (StudiehjÀlp i form av inackorderingstillÀgg eller extra tillÀgg fÄr, i vissa fall, lÀmnas Àven till den som Àr yngre.) StudiehjÀlp lÀmnas lÀngst till och med det första kalenderhalvÄret det Är dÄ den studerande fyller 20 Är.

Av 2 kap. 5 § SsL framgÄr att studiehjÀlp bara fÄr lÀmnas för heltidsstudier, om inte regeringen eller den myndighet som regeringen bestÀmmer föreskriver nÄgot annat.

Den tid som studiehjÀlp fÄr lÀmnas för regleras i 2 kap. 6 § SsL. DÀr framgÄr att studiehjÀlp fÄr lÀmnas för de delar av ett lÀsÄr dÄ den studerande bedriver studier. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestÀmmer fÄr föreskriva att studiebidrag (och extra tillÀgg) fÄr lÀmnas Àven för annan tid.

StudiehjÀlp berÀknas för hela, sammanhÀngande tidsperioder under ett kalenderhalvÄr om 15 dagar om inte regeringen eller den myndighet som regeringen bestÀmmer föreskriver nÄgot annat.

I 2 kap. 6 § studiestödsförordningen anges att ett lÀsÄr om 40 veckor ska anses omfatta nio mÄnader. En hösttermin ska dÄ anses omfatta fyra mÄnader och en vÄrtermin fem mÄnader, om inte CSN bestÀmmer nÄgot annat för en viss utbildning. Ett lÀsÄr som Àr kortare eller lÀngre Àn 40 veckor ska anses omfatta det antal hela tidsperioder om 15 dagar som CSN bestÀmmer. NÀmnden fÄr ocksÄ bestÀmma om ett sÄdant lÀsÄrs lÀngd och fördelning pÄ höst- och vÄrterminer.

I 2 kap. 7 § SsL anges att det belopp som ska utbetalas varje mÄnad i studiebidrag Àr 1050 kronor.

I studiestödsförordningen regleras bl.a. vad som menas med heltidsstudier. Av 2 kap. 4 § framgÄr att CSN fÄr meddela nÀrmare föreskrifter om vad som Àr att betrakta som heltidsstudier. CSN fÄr Àven meddela föreskrifter om undantag frÄn bestÀmmelsen i 2 kap. 5 § SsL om att studiehjÀlp fÄr lÀmnas bara för heltidsstudier.

89

Modernisering av studiehjÀlpen

SOU 2013:52

Vidare framgÄr av 23 § SsF att om en studerandes uppehÀlle i annat fall Àn som anges i 22 § helt eller till vÀsentlig del bekostas av staten, en kommun eller ett landsting, fÄr studiehjÀlp lÀmnas bara i form av studiebidrag och extra tillÀgg. En studerande som fÄr hel sjukersÀttning eller hel aktivitetsersÀttning kan inte samtidigt fÄ studiehjÀlp.

En studerande Ă€r skyldig att lĂ€mna uppgifter om t.ex. Ă€ndrade förhĂ„llanden som pĂ„verkar rĂ€tten till studiehjĂ€lp eller studie- hjĂ€lpens storlek (25–26 §§). CSN fĂ„r meddela nĂ€rmare föreskrifter om uppgiftsskyldighet.

Utbetalning av studiehjĂ€lp regleras i 31–33 §§ SsF. StudiehjĂ€lp fĂ„r betalas ut bara om det Ă€r styrkt att den studerande bedriver de studier för vilka studiehjĂ€lpen har beviljats. StudiehjĂ€lp betalas ut mĂ„nadsvis i efterskott. StudiehjĂ€lp ska betalas ut till den studerandes förĂ€ldrar eller nĂ„gon annan vĂ„rdnadshavare enligt samma grunder som tillĂ€mpas vid utbetalning av allmĂ€nt barn- bidrag. Om den studerande Ă€r myndig, ska dock studiehjĂ€lpen betalas ut till honom eller henne sjĂ€lv.

I Centrala studiestödsnÀmndens föreskrifter och allmÀnna rÄd (CSNFS 2001:6) om studiehjÀlp finns nÀrmare föreskrifter om studiehjÀlp, bl.a. vad avser studietakt, ansökan och utbetalning. I andra kapitlet regleras studietakt och studiernas omfattning. Bl.a. framgÄr vad som menas med heltidsstudier.

Den tid som studiehjÀlp fÄr lÀmnas för regleras i 3 kap. SsF. Vad gÀller lÀsÄrets lÀngd anges att om lÀsÄret, eller den kurs den studerande lÀser, Àr kortare eller lÀngre Àn 40 veckor, rÀknas studietiden frÄn och med den första och till och med den sista undervisningsdagen under lÀsÄret eller kursen (2 §).

Studietiden rÀknas för varje kalenderhalvÄr för sig. Antalet hela tidsperioder om 15 dagar som ger rÀtt till studiehjÀlp enligt 2 kap. 6 § andra stycket SsF berÀknas genom att antalet dagar under kalenderhalvÄret delas med 15 (3 §). I 4 § anges hur lÀsÄret ska fördelas pÄ kalenderhalvÄren. I paragrafen stadgas att vid berÀkningen av antalet hela 15-dagarsperioder för ett lÀsÄr eller en kurs som strÀcker sig över tvÄ kalenderhalvÄr rÀknas de över- skjutande dagar som bildas pÄ kalenderhalvÄren ihop.

90

SOU 2013:52

Modernisering av studiehjÀlpen

2.4Bakgrunden

StudiehjÀlpen har, sedan den infördes i mitten av 1960-talet i nuvarande form, varit i stort sett oförÀndrad. Dess syfte var att utgöra ett samhÀlleligt stöd till barnfamiljer genom att, som ett alternativ till arbetslivet, erbjuda en möjlighet till försörjning för ungdomar, som avslutat grundskolan och som fortsatte sina studier efter den obligatoriska skolan. Vid tiden för 1964 Ärs studiestöds- reform gick endast cirka 40 procent av en Ärskull direkt vidare till utbildning pÄ gymnasial nivÄ. Utbildningspolitiken inriktades bl.a. mot att möjliggöra gymnasiestudier för fler. Gymnasieskolan byggdes ut kraftigt. Med studiehjÀlpen förstÀrktes de ekonomiska incitamenten för ungdomar och deras familjer att vÀlja vidare studier i stÀllet för arbete efter den dÄ nya grundskolan.

Ett studiebidrag har sedan Är 1957 lÀmnats med samma mÄnadsbelopp som barnbidraget, men villkorats med att den unge bedriver studier pÄ gymnasial nivÄ. Det utbetalades endast under tio mÄnader; nÄgra Är kring 1990 under tolv mÄnader men under tiotalet Är efter krisen pÄ 1990-talet under nio mÄnader. Under resterande del av Äret förutsattes den studerande, i likhet med de jÀmnÄriga som inte studerade, finna sin försörjning pÄ arbets- marknaden.

StudiehjĂ€lpen skapades som ett led i det studiesociala reform- arbetet i mitten av 1960-talet och kom att innefatta det existerande studiebidraget. Syftet var att göra gymnasial utbildning möjlig för alla ungdomar oberoende av sociala, ekonomiska och geografiska hinder. Studiebidraget utgjorde tyngdpunkten i det nya systemet. MĂ„nga familjer upplevde det sannolikt som en förlĂ€ngning av barnbidraget till 18 Ă„rs Ă„lder. Det utbetalades – liksom barn- bidraget, men efter ansökan – med samma belopp till alla dem som var berĂ€ttigade.

StudiehjÀlpen kompletterades pÄ 1980-talet med ett behovs- prövat extra tillÀgg, riktat till familjer med lÄg inkomst. Upp- delningen i en generell del, lika för alla, och en behovsprövad del anslöt till den modell som tillÀmpats för stödet till barnfamiljerna. StudiehjÀlpens karaktÀr av en utbildningspolitisk satsning markerades dock genom att den reglerades i studiestödslagen och administrerades av CSN och dess föregÄngare.

Det extra tillÀgget, som lÀmnas först efter ansökan, kan upp- fattas som mer tydligt familjepolitiskt motiverad Àn sjÀlva studie- bidraget. Det Àr uppenbart att familjeekonomin sÄvÀl i mitten av

91

Modernisering av studiehjÀlpen

SOU 2013:52

1960-talet som vid mitten av 1980-talet bedömdes ha en avgörande betydelse för de ungas möjlighet att vÀlja mellan fortsatta studier och arbete.

RÀtten till studiehjÀlp villkoras med att eleven bedriver studier pÄ heltid. Detta villkor gÀller sÄvÀl studiebidrag som extra tillÀgg och inackorderingstillÀgg. Möjligheten att fÄ studiehjÀlp för deltidsstudier Àr ytterst begrÀnsade. Man har lÀnge accepterat en frÄnvaro pÄ cirka 20 procent och ÀndÄ ansett att kravet pÄ heltids- studier Àr uppfyllt. Bland annat i syfte att motverka ett alltmer utbrett skolk i gymnasieskolan har tillÀmpningen av reglerna om ogiltig frÄnvaro skÀrpts fr.o.m. Är 2012. DÀrmed markerades ocksÄ studiehjÀlpens karaktÀr av studiestöd.

Vid en internationell jĂ€mförelse skiljer sig den svenska ordningen frĂ„n den i jĂ€mförbara lĂ€nder. I t.ex. flertalet nordiska lĂ€nder och i Tyskland och NederlĂ€nderna m.fl. EU-lĂ€nder tĂ€cks Ă„ldersintervallet 16–18 Ă„r av barnbidrag. NĂ„got sĂ€rskilt studiestöd för ungdomars gymnasiala studier finns dĂ€rför inte.

I direktiven framhÄlls att studiehjÀlpens oklara stÀllning mellan utbildnings- och familjepolitik utgör en försvÄrande faktor nÀr det gÀller utvÀrdering av systemet. Det saknas tydliga mÄl för studiehjÀlpen.

KaraktÀriseringen av studiehjÀlpen har, som framgÄr av kapitel 3, betydelse i ett EU-rÀttsligt sammanhang. Genom att studiebidraget och det extra tillÀgget vid Sveriges intrÀde i EU klassades som familjeförmÄner omfattas de enligt EU-rÀtten av mer generösa regler vad gÀller exportabilitet Àn inackorderingstillÀgget och studiemedlet, som enbart ses som sociala förmÄner.

StudiehjĂ€lpens stĂ€llning har tidigare prövats vid flera tillfĂ€llen, senast av StudiehjĂ€lpsutredningen Ă„r 2003 och – i anslutning hĂ€rtill – i en inom Utbildningsdepartementet upprĂ€ttad remisspromemoria. Medan utredningen föresprĂ„kade förĂ€ndringar som förstĂ€rkte dess familje- politiska karaktĂ€r, förordade remisspromemorian snarast en renodling av studiehjĂ€lpen som studiestöd.

92

SOU 2013:52

Modernisering av studiehjÀlpen

2.5ÖvervĂ€ganden och förslag

2.5.1Nya förutsÀttningar

StudiehjÀlpen infördes för nÀra 50 Är sedan för att stimulera över- gÄngen till gymnasiestudier direkt efter grundskolan. De senaste Ären har över 95 procent av 16-Äringarna pÄbörjat gymnasial utbildning. De enkÀtundersökningar som CSN har genomfört, den senaste pÄ utredningens uppdrag, ger emellertid svagt stöd för tesen att studiehjÀlpen numera skulle spela nÄgon avgörande roll för rekryteringen till gymnasieskolan. En övervÀldigande andel av de svarande anger att de skulle sökt sig till gymnasieskolan oberoende av om studiehjÀlpen fanns. NÀra hÀlften av de svarande angav att studiebidraget hade liten eller ingen betydelse för familjens ekonomi. DÀremot framkom av enkÀtsvaren att studie- bidraget, extra tillÀgget och inackorderingstillÀgget har stor eller ganska stor betydelse för den unges egen ekonomi.

Även om enkĂ€tsvaren antyder att studiebidragets betydelse Ă€r begrĂ€nsat, finns anledning att misstĂ€nka att svaren inte ger en fullstĂ€ndig bild av stödets betydelse. Studiebidraget förser gymnasieungdomar med pengar som de i stor utstrĂ€ckning disponerar sjĂ€lva. Indirekt har bidraget dĂ€rmed med all sannolikhet betydelse för familjernas ekonomi

FrÄnvaron av arbetsmarknad för 16-Äringar utan yrkesutbildning har i dag sannolikt en avgörande betydelse för att ungdomar söker till gymnasieskolan. De ungdomar som slutar grundskolan Àr förmodligen vÀl medvetna om utbildningens betydelse för arbete och inkomst pÄ lÀngre sikt och att för den som saknar yrkes- eller högskoleutbildning möter stora problem att fÄ ett jobb senare i livet. StudiehjÀlpens direkta betydelse i valsituationen kan dÀrför vara begrÀnsad. LikvÀl kan den ha betydelse under studietiden.

EnkĂ€tsvaren tyder ocksĂ„ pĂ„ att studiehjĂ€lpen – och de av denna beroende familjeekonomiska stöden – i alla fall pĂ„ marginalen, medverkar till att begrĂ€nsa studieavbrotten. Ogiltig frĂ„nvaro och en hög andel studieavbrott utgör Ă€ndĂ„ ett par av gymnasieskolans stora problem.

StudiehjÀlpens ursprungliga syfte, att stimulera ungdomar att pÄbörja gymnasiala studier, Àr sÄlunda att döma av enkÀtsvaren inte lÀngre helt relevant. EnkÀten belyser dock inte vilken faktisk roll det ekonomiska tillskottet pÄ 10 500 kronor per Är spelar för att göra studierna möjliga för elever som lever i ekonomiskt svaga

93

Modernisering av studiehjÀlpen

SOU 2013:52

hushÄll. Av de cirka 13 000 elever som Är 2011 fick extra tillÀgg angav pÄfallande mÄnga att stödet har stor eller ganska stor betydelse för familjens ekonomi.

2.5.2Behov av modernisering

NÀr det börjar bli tveksamt om ett bidragssystem, som en följd av samhÀllsutvecklingen, inte lÀngre fyller sitt uttalade syfte finns det anledning att pröva om mÄlen och stödets utformning ska modifieras eller om det bör avvecklas. Enligt min bedömning finns ingen grund för att avveckla studiehjÀlpen. Mina direktiv ger inte heller utrymme för förslag med den innebörden.

För att motivera sin plats i 2010-talets utbildningssamhÀlle behöver studiehjÀlpen emellertid modifieras. De syften som ursprungligen angavs var i hög grad prÀglade av 1960-talets samhÀlle. Villkoren för ungdomars val efter den obligatoriska skolan Àr i dag helt andra Àn för 50 Är sedan. NÄgon arbetsmarknad i egentlig mening för 16-Äringar finns, som nÀmnts, inte. Gymnasieskolan har blivit en, om Àn inte obligatorisk, sÄ i realiteten nödvÀndig skolform.

Med sina ursprungliga syften och konstruktion utgör studie- hjÀlpen en blandning av studiestöd och ekonomiskt stöd till familjer. Ett skÀl till denna otydlighet Àr att den unges aktiva studier Àr en förutsÀttning för bidrag, samtidigt som förÀldrarna har försörjningsansvaret och flertalet bidragstagare Àr underÄriga. En del av studiehjÀlpen Àr dÀrutöver behovsprövad mot hushÄllets inkomst. En ökad tydlighet och bÀttre förutsÀttningar för att utvÀrdera stödet skulle uppnÄs, om de tvÄ funktionerna renodlades i separata bidragssystem, vart och ett med tydliga mÄl.

Jag har identifierat fyra omrÄden dÀr en modernisering av studiehjÀlpen framstÄr som angelÀgen.

1.StudiehjÀlpens karaktÀr av studiestöd bör stÀrkas. Det bör ske genom att de delar som Àr villkorade med familjeekonomin avvecklas och att regelverket pÄ ett antal punkter anpassas till vad som gÀller för studiemedlen. Sambandet mellan faktisk studietid och bidrag behöver bli tydlig.

2.Studiebidraget Ă€r till sitt belopp knutet till barnbidraget, som successivt anpassas till kostnadsutvecklingen. Övriga delar av studiehjĂ€lpen har dock inte – med undantag för det kommunala

94

SOU 2013:52

Modernisering av studiehjÀlpen

inackorderingsbidraget – rĂ€knats upp pĂ„ cirka 20 Ă„r. Deras köpkraft behöver Ă„terstĂ€llas.

3.Det extra tillÀgget tillkom för att stödja ungdomar frÄn ekonomiskt utsatta hushÄll. Regelverket utestÀnger numera huvuddelen av den ursprungligen tÀnkta mÄlgruppen. Ekonomiskt svaga hushÄll med barn i gymnasial utbildning bör ges ett sÀrskilt stöd inom den familjeekonomiska politiken.

4.Stödet till inackordering lÀmnas i dag enligt tvÄ olika regelverk beroende av vilken huvudman skolan har. Kommunerna tillÀmpar sin del av regelverket med stora variationer. Stödet Àr dÀrför orÀttvist, oförutsÀgbart och delvis rÀttsosÀkert och behöver förÀndras.

OcksÄ uppdraget att föra in nya studerandegrupper i studiestöds- systemen kan ses som ett led i moderniseringen av studiehjÀlpen.

I en moderniserad studiehjĂ€lp bör studiebidraget kvarstĂ„ som ett generellt studiestöd till elever i Ă„ldern 16–20 Ă„r i gymnasieskolan och vid gymnasiala studier inom komvux och folkhögskola. I kapitel 9 redovisas hur stödet kan utvidgas till att omfatta studerande med funktionsnedsĂ€ttning.

Mitt förslag: Studiebidraget ska kvarstÄ som ett generellt studie- stöd till studerande mellan 16 och 20 Är vid gymnasiala studier.

2.5.3En tyngdpunktsförskjutning

Studiebidraget Àr, i likhet med barnbidraget, ett generellt stöd som lÀmnas till alla gymnasieelever utan behovsprövning. Inom ramen för studiehjÀlpen finns ocksÄ det extra tillÀgget som riktar sig till ungdomar frÄn ekonomiskt svaga hushÄll. Av den totala kostnaden för studiehjÀlpen pÄ ca 3,3 miljarder kronor utgör det extra tillÀgget knappt 100 miljoner kronor. Som en följd av att inkomstgrÀnserna inte justerats pÄ ca 20 Är Àr det numera i stort sett bara ungdomar i hushÄll som saknar inkomst av tjÀnst som kan komma ifrÄga för det extra tillÀgget.

Den i det föregÄende refererade enkÀtundersökningen tyder pÄ att studiehjÀlpen, ekonomiskt sett, fortfarande har en inte ovÀsentlig betydelse för att ungdomar i de ekonomiskt svagaste hushÄllen ska söka sig till och i synnerhet fullfölja gymnasiestudier.

95

Modernisering av studiehjÀlpen

SOU 2013:52

I mÄnga andra hushÄll tycks studiebidraget i praktiken vÀsentligen bidra med att förse tonÄringar med pengar, som de förfogar över sjÀlva. Detta har naturligtvis betydelse för familjernas ekonomi, men kan ocksÄ ses som ett led i fostran av ungdomar till sjÀlvstÀndiga och ekonomiskt ansvarstagande medborgare.

Mot denna bakgrund finns det enligt min mening anledning att i samband med en modernisering av studiehjÀlpen starkare betona de fördelningspolitiskt tydligaste dragen i systemet. I kapitel 7 redovisas dÀrför förslag om att avveckla det extra tillÀgget i nuvarande form. I dess stÀlle bör ett nytt behovsprövat bidrag, kallat gymnasiebidrag, införas inom ramen för samhÀllets insatser för ekonomisk trygghet för familjer och barn. Ett sÀrskilt stöd till unga förÀldrar föreslÄs ocksÄ tillkomma, för att ge dem faktiska möjligheter att fÄ en gymnasial utbildning.

OcksÄ inackorderingsstödet, som syftar till att kompensera för de merkostnader som följer av att eleven inte kan genomgÄ utbildningen pÄ hemorten, bör göras enhetligt och i samband dÀrmed rÀknas upp. I kapitel 4 redovisas förslag om ett nytt sammanhÄllet stöd till inackordering.

Kostnadsutvecklingen under de senaste 20 Ären har urholkat de behovsprövade momenten i studiehjÀlpen. I samband med en modernisering av stödet för studier pÄ gymnasial nivÄ, bör tyngd- punkten mellan generellt stöd och selektiva ÄtgÀrder förskjutas, sÄ att resurser förs frÄn de generella till de behovsprövade insatserna. För att skapa ekonomiskt utrymme för en sÄdan förskjutning, men ocksÄ för att tydliggöra sambandet mellan studiebidraget och den enskildes insatser, föreslÄs i det följande en övergÄng till att lÀmna studiebidrag för faktisk studietid.

Det Ă€r viktigt att betona sambandet mellan dessa tvĂ„ delar av mina förslag. För att fĂ„ acceptans bland de berörda ungdomarna och deras förĂ€ldrar Ă€r det avgörande, att – den relativt blygsamma – försĂ€mringen av studiestödet för flertalet, anvĂ€nds för att förbĂ€ttra villkoren för dem som Ă€r ekonomiskt mest utsatta. En regelrĂ€tt besparing pĂ„ studiehjĂ€lpen endast i syfte att uppnĂ„ en ökad tydlighet som studiestöd vore svĂ„r att försvara.

96

SOU 2013:52

Modernisering av studiehjÀlpen

2.5.4Bidrag för faktisk studietid

Dagens studiebidrag utbetalas, som nÀmnts, utan ansökan med 1 050 kronor per mÄnad under tio kalendermÄnader, dvs. 10 500 kronor per Är. MÄnadsbeloppet Àr detsamma som barnbidraget. Studiebidraget betalas ut under september t.o.m. juni till synes oberoende av om undervisning pÄgÄr eller inte. KaraktÀren av ett generellt stöd Àr uppenbar, sÀrskilt som medlen utbetalas till vÄrdnadshavaren, sÄ lÀnge eleven inte Àr myndig. MÄnga ser sannolikt studiebidraget som en förlÀngning av barnbidraget sÄ lÀnge den unge gÄr i gymnasieskolan. Den upplevda karaktÀren av studiestöd Àr troligen svag.

Enligt 3 kap. 1 § gymnasieförordningen (2010:2039) omfattar lÀsÄret 40 veckor och minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Detta motsvarar ungefÀr nio mÄnader och en vecka. Studiebidraget lÀmnas sÄlunda under cirka tre veckor nÀr eleven har ferier.

Ett viktigt inslag i en modernisering av studiehjÀlpen Àr att nÄ överensstÀmmelse mellan faktisk studietid, dvs. elevens prestation, och den tid för vilken studiehjÀlp lÀmnas. StudiehjÀlpens karaktÀr av studiestöd skulle pÄ sÄ sÀtt markeras och sambandet mellan bidrag och prestation bli tydligare.

Studiemedlen berÀknas per vecka. En sÄdan ordning bör tillÀmpas ocksÄ för studiehjÀlpen. Direktiven anger att studie- hjÀlpen ocksÄ i fortsÀttningen ska vara lika stor som barnbidraget. OmrÀknat till ett veckobelopp blir studiebidraget dÄ cirka 244 kronor.

I ett förĂ€ndrat system skulle studiehjĂ€lp lĂ€mnas under normalt 40 veckor, vilket Ă€r ca tre veckor kortare tid Ă€n de tio mĂ„nader som nu gĂ€ller. Det sammanlagda bidraget under ett lĂ€sĂ„r skulle – vid nuvarande nivĂ„ pĂ„ barnbidraget – uppgĂ„ till 9 760 kronor, eller 740 kronor lĂ€gre Ă€n dagens 10 500 kronor. I praktiken handlar det om en kraftigt minskad eller utebliven utbetalning i juni mĂ„nad.

Genom en övergÄng till ett studiebidrag rÀknat per faktisk studievecka minskar statens kostnader för studiebidraget med cirka 240 miljoner kronor. Om hela denna minskning anvÀnds för att förstÀrka de behovsprövade bidragen i enlighet med vad som nyss antytts, innebÀr förÀndringen att det generella inslaget i transfereringen minskas med cirka 7,5 procent. Samtidigt ökar resurserna för det selektiva stöd som ersÀtter extra tillÀgget med ca 224 procent.

97

Modernisering av studiehjÀlpen

SOU 2013:52

Beroende pÄ hur en skola vÀljer att lÀgga ut lÀsÄret kan antalet veckor komma att variera mellan 39 och 41. I enlighet med principen att studiebidraget ska lÀmnas under faktisk studietid bör detta fÄ slÄ igenom i studiehjÀlpen. En konsekvens blir att gymnasiestuderande vid olika skolor kan komma att fÄ olika stöd rÀknat pÄ helÄr.

Studiebidraget bör utbetalas mĂ„nadsvis i efterskott och varje utbetalning ska omfatta fyra veckor. I början och slutet av en studiestödsperiod kan den komma att omfatta ett annat antal veckor. MĂ„nadsbeloppen blir dĂ„ desamma utom i första och sista utbetalningen. Över lĂ€sĂ„ret kommer bidragen att vara detsamma som barnbidraget rĂ€knat pĂ„ det aktuella antalet veckor.

Den psykologiska effekten hos elever och deras förÀldrar av att mÄnadsutbetalningen inte lÀngre Àr 1 050 kronor kan bli politiskt besvÀrande. Den negativa effekten bör dock komma att begrÀnsas av det faktum att lÀsÄrets första utbetalning omfattar studietiden under bÄde augusti och september och sÄledes blir större Àn 1 050 kronor.

En övergÄng till veckoberÀkning av studiebidraget gör det ocksÄ möjligt att förverkliga den modifiering av sanktionerna vid ogiltig frÄnvaro som beskrivs i kapitel 10 och som syftar till att markera, att studiebidraget primÀrt Àr avsett att vara en stimulans riktad till eleven, inte en del av familjens försörjning. Vid en reform bör Àven inackorderingstillÀgget berÀknas veckovis.

I det följande förs ytterligare förslag fram som syftar till att stÀrka kopplingen mellan den studerande och studiebidraget. Bl.a. föreslÄs i kapitel 11 att bidraget ska utbetalas direkt till den studerande Àven om han eller hon Àr omyndig.

Mitt förslag: StudiehjÀlp fÄr lÀmnas för varje vecka av ett lÀsÄr dÄ den studerande bedriver studier.

StudiehjÀlp betalas ut mÄnadsvis i efterskott och en utbetalning omfattar studiehjÀlp för fyra veckor, med undantag för i början och slutet av en studiestödsperiod, dÄ en utbetalning Àven kan omfatta ett annat antal veckor.

98

SOU 2013:52

Modernisering av studiehjÀlpen

2.5.5Ett förÀndrat syfte

Av det föregÄende framgÄr att det syfte som angavs för studie- hjÀlpen för cirka 50 Är sedan inte lÀngre Àr helt relevant. FörÀndringar i samhÀllet, av arbetsmarknaden och av skolan behöver leda till att studiehjÀlpens syfte omdefinieras. Genom en renodling av studiehjÀlpen som studiestöd och omformulering av studiehjÀlpens syften skapas bÀttre förutsÀttningar för utvÀrdering av systemet.

Med de förslag som lÀggs i detta betÀnkande bör mÄlen för studiehjÀlpen kunna sammanfattas i följande punkter:

StudiehjĂ€lpen ska frĂ€mja samhĂ€llets kompetensförsörjning genom att markera att samhĂ€llet sĂ€tter vĂ€rde pĂ„ att ungdomar fortsĂ€tter att studera efter grundskolan.

StudiehjĂ€lpen ska begrĂ€nsa incitamenten att av ekonomiska skĂ€l avstĂ„ frĂ„n gymnasiestudier.

Studiebidraget ska stimulera den studerande att pĂ„börja och fullfölja en gymnasial utbildning.

StudiehjĂ€lpen ska frĂ€mja aktiva studier pĂ„ heltid.

Studiebidraget ska stödja ungdomars utveckling till sjĂ€lvstĂ€ndiga och ansvarstagande medborgare genom att ge dem ansvar för en egen ekonomi.

StudiehjĂ€lpen ska bidra till att undanröja geografiska hinder för att genomföra gymnasieutbildning.

99

3 StudiehjÀlpen och EU-rÀtten

3.1Inledning

Utredningens uppdrag innefattar att kartlÀgga och analysera hur andra lÀnders stöd motsvarande den svenska studiehjÀlpen klassificeras EU-rÀttligt, samt att utreda om ett motsvarande stöd som studiehjÀlpen kan undantas frÄn reglerna i förordning 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen1 eller andra EU-regler som kan vara berörda och som innebÀr att förmÄnen kan tas med till andra EES-lÀnder eller Schweiz. Uppdraget omfattar Àven att föreslÄ hur den svenska studiehjÀlpen bör klassificeras, samt att utreda konsekvenser av klassificeringen.

Vidare ska utredaren klargöra om nuvarande regler om studiehjÀlp vid utlandsstudier Àr förenliga med EU-rÀtten och vid behov föreslÄ hur dessa regler kan anpassas till EU-rÀtten.

3.2Principen om fri rörlighet för personer och unionsmedborgarskapet

Ett av EU:s huvudmÄl Àr att avskaffa hindren för personers fria rörlighet. FrÄgan om personers fria rörlighet inom EU gÀllde ursprungligen bara arbetstagare, men har de senaste Ären utvidgats och gÀller numera samtliga unionsmedborgare. Principen om fri rörlighet för personer och unionsmedborgarskapet regleras i artiklarna 20 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssÀtt (FEUF)2. En unionsmedborgare Àr varje person som Àr medborgare i en medlemsstat. Unionsmedborgaren ska ha de rÀttigheter och de skyldigheter som föreskrivs i fördragen. De ska

1Europaparlamentets och rÄdets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen.

2Fördraget om Europeiska unionens funktionssÀtt, som trÀdde i kraft den 1 december 2009.

101

StudiehjÀlpen och EU-rÀtten

SOU 2013:52

bland annat ha rÀtt att fritt röra sig och uppehÄlla sig inom medlemsstaternas territorier.

Genom medlemskapet i EU har Sverige Ätagit sig att behandla medborgare frÄn andra medlemslÀnder pÄ samma sÀtt som svenska medborgare. RÀtten till likabehandling gÀller i frÄga om bestÀmmelser om fri rörlighet Àven medborgare frÄn Island, Norge och Liechtenstein, eftersom dessa genom EES-avtalet omfattas av den inre marknadens lagstiftning om fri rörlighet för varor, tjÀnster, personer och kapital. Med EES avses sÄledes medlems- staterna i EU samt Island, Norge och Liechtenstein. EFTA bestÄr i dag av de tre omnÀmnda lÀnderna samt Schweiz. Schweiz har emellertid valt att stÄ utanför EES-avtalet och ingÄr dÀrmed inte i EES. Schweiz har dock ingÄtt flera bilaterala avtal med EU pÄ mÄnga av de omrÄden som EES-avtalet omfattar. Det avtal mellan EU och Schweiz som gÀller fri rörlighet för personer innehÄller ett förbud mot diskriminering.3

3.3Rörlighetsdirektivet

RÀtten att fÄ resa in och uppehÄlla sig i ett annat medlemsland Àr en grundlÀggande förutsÀttning för fri rörlighet. Dessa rÀttigheter har tidigare reglerats i en mÀngd direktiv samt förordningar och har utvidgats frÄn att gÀlla arbetstagare och deras familjemedlemmar till att Àven omfatta grupper som inte Àr ekonomiskt aktiva, sÄsom studerande och pensionÀrer. Rörlighetsdirektivet4, som antogs den 29 april 2004 och implementerades den 30 april 2006, har konsoliderat stora delar av lagstiftningen pÄ omrÄdet. Direktivet reglerar unionsmedborgarnas och deras familjemedlemmars rÀtt att fritt röra sig och uppehÄlla sig inom medlemsstaternas territorium. MedlemslÀndernas möjligheter att begrÀnsa den fria rörligheten pÄ grund av allmÀn ordning, sÀkerhet och hÀlsa regleras ocksÄ i direktivet. Rörlighetsdirektivet har förutom av EU:s medlemsstater Àven implementerats av Norge, Island och Liechtenstein.

Vid införandet av rörlighetsdirektivet i svensk rÀtt infördes ett nytt begrepp, uppehÄllsrÀtt, som innebÀr en sjÀlvstÀndig rÀtt att

3Prop. 2009/10:141 s. 41f.

4Europaparlamentets och rÄdets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unions- medborgares och deras familjemedlemmars rÀtt att fritt röra sig och uppehÄlla sig inom medlemsstaternas territorier och om Àndring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphÀvande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG.

102

SOU 2013:52

StudiehjÀlpen och EU-rÀtten

uppehÄlla sig i Sverige. NÀr en EES-medborgare eller anhörig till sÄdan medborgare har vistats legalt i Sverige i fem Är intrÀder permanent uppehÄllsrÀtt.

Rörlighetsdirektivet innehÄller bestÀmmelser om likabehandling. I artikel 24 stadgas att alla unionsmedborgare och deras familjemedlemmar som uppehÄller sig i den mottagande medlemsstaten med stöd av rörlighetsdirektivet ska Ätnjuta samma behandling som medlemsstatens egna medborgare inom de omrÄden som omfattas av fördraget, med förbehÄll för sÄdana sÀrskilda bestÀmmelser som uttryckligen anges i fördraget eller i sekundÀrlagstiftningen. RÀtten till likabehandling begrÀnsas emellertid av artikel 24.2. Den mottagande medlemsstaten Àr bland annat inte skyldig att bevilja bistÄnd till uppehÀlle för studier inklusive yrkesutbildning i form av studiebidrag eller studielÄn till andra personer Àn anstÀllda, egenföretagare eller deras familje- medlemmar, innan permanent uppehÄllsrÀtt beviljats.

Rörlighetsdirektivet har medfört att den svenska studiestöds- lagstiftningen har anpassats sÄ att det i lag preciseras vilka utlÀndska medborgare som ska ha rÀtt till svenskt studiestöd.5

3.4Social trygghet och EU-rÀtten

Utformningen av socialförsÀkringssystemen inom EU Àr nationella angelÀgenheter, men för att frÀmja den fria rörligheten för personer finns gemensamma regler om samordning av lÀndernas social- försÀkringssystem. Dessa samordningsbestÀmmelser ska bidra till att höja levnadsstandarden och förbÀttra arbetsvillkoren för unionsmedborgare som flyttar inom EU. En förutsÀttning för att fri rörlighet för personer ska bli möjlig Àr att personerna inte förlorar sina sociala trygghetsförmÄner nÀr de utnyttjar denna rÀttighet. Ett annat syfte med samordningsbestÀmmelserna Àr att förhindra att enskilda fÄr förmÄner med samma syfte frÄn tvÄ medlemsstater samtidigt i grÀnsöverskridande situationer.

Den fria rörligheten för arbetstagare regleras i artiklarna 45–48 i FEUF. Av artiklarna framgĂ„r att samordningen av de sociala trygghetsförmĂ„nerna Ă€r en grundförutsĂ€ttning för att uppnĂ„ den fria rörligheten. Vid utövandet av medlemsstaternas rĂ€tt att fritt utforma sina socialförsĂ€kringssystem ska EU:s principer om likabehandling beaktas.

5 Prop. 2005/2006:134 s. 20 ff.

103

StudiehjÀlpen och EU-rÀtten

SOU 2013:52

EU-rÀtten Àr i stÀndig utveckling och förÀndring, vilket har inneburit bland annat att rÀtten till sociala trygghetsförmÄner har utvidgats till nya grupper, sÄsom icke förvÀrvsarbetande personer, samt personer som inte Àr unionsmedborgare (s.k. tredjelands- medborgare).

3.5Förordningarna om samordning av social trygghet

3.5.1Förordningarna 1408/71 och 883/2004

EU:s samordningsbestÀmmelser inom socialförsÀkringsomrÄdet regleras sedan den 1 maj 2010 i förordning 883/2004och dess tillÀmpningsförordning 987/20096, dÄ dessa förordningar trÀdde i kraft. Den pÄ omrÄdet tidigare förordningen 1408/717 har sÄlunda upphört att gÀlla enligt artikel 90 i förordning 883/2004. Förordning 1408/71 fortsÀtter dock att gÀlla och har kvar sin rÀttsverkan i förhÄllande till vissa i artikel 90 angivna förordningar och avtal. Förordning 1408/71 gÀller Àven fortfarande för förhÄllanden som intrÀffade före den 1 maj 2010.

SkÀlet till att en ny förordning antogs var att förordning 1408/71 vid flera tillfÀllen hade Àndrats och uppdaterats med beaktande av sÄvÀl utvecklingen pÄ gemenskapsnivÄ, som förÀndringar i lagstiftningen pÄ nationell nivÄ. Reglerna i 1408/71 var dÀrför i behov av att ersÀttas, moderniseras och förenklas.

Den personkrets som omfattades av förordning 1408/71 var anstĂ€llda, egenföretagare samt deras familjemedlemmar och efter- levande. Denna personkrets har i förordning 883/2004 utökats till att gĂ€lla ”alla som Ă€r medborgare i en medlemsstat”, det vill sĂ€ga

Àven icke förvÀrvsaktiva personer, samt deras familjemedlemmar och efterlevande.8 Genom förordning 1231/20109 omfattas Àven tredjelandsmedborgare och deras familjemedlemmar av förordning

6Europaparlamentets och rÄdets förordning (EG) nr 987/2009 av den 16 september 2009 om tillÀmpningsbestÀmmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen.

7Förordning (EEG) nr 1408/71 om tillÀmpningen av systemen för social trygghet nÀr anstÀllda, egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen.

8Artikel 2 (motsvarar artikel 2 i förordning 1408/71).

9Europaparlamentets och rÄdets förordning (EU) nr 1231/2010 av den 24 november 2010 om utvidgning av förordning (EG) nr 883/2004 och förordning (EG) nr 987/2009 till att gÀlla de tredjelandsmedborgare som enbart pÄ grund av sitt medborgarskap inte omfattas av dessa förordningar.

104

SOU 2013:52

StudiehjÀlpen och EU-rÀtten

883/2004, förutsatt att de lagligen vistas inom EU.10 Syftet Àr att bÀttre integrera personer som inte Àr unionsmedborgare, men som Àr bosatta inom EU, genom att ge dem rÀttigheter som ligger sÄ nÀra unionsmedborgarens rÀttigheter som möjligt.

Förordningarna om samordning av de sociala trygghetssystemen gÀller ocksÄ i förhÄllande till Norge, Island och Liechtenstein genom EES-avtalet och till Schweiz genom avtalet om fri rörlighet för personer. Schweiz har den 1 april 2012 antagit förordning 883/2004 och efter att EFTA beslutat att inkorporera förordning 883/2004 i EES-avtalet gÀller sedan den 1 juni 2012 förordning 883/2004 Àven i förhÄllande till Norge, Island och Liechtenstein.

Förordning 883/2004 bygger pÄ samma grundprinciper som förordning 1408/71, med den skillnaden att den tidigare förord- ningen enbart omfattade arbetstagare medan den nya förordningen omfattar samtliga unionsmedborgare. EU-domstolens rÀttspraxis pÄ omrÄdet behandlar fortfarande enbart förordning 1408/71, eftersom förordning 883/2004 inte har tillÀmpats under sÄ lÄng tid att den har hunnit bli föremÄl för domstolens prövning. Med hÀnsyn hÀrtill kommer det vid genomgÄngen av vissa bestÀmmelser i förordning 883/2004 Àven finnas hÀnvisningar till motsvarande artiklar i förordning 1408/71.

3.5.2FamiljeförmÄner

Förordning 883/2004 gÀller all lagstiftning om vissa sÀrskilt angivna grenar av social trygghet.11 Av sÀrskilt intresse för utredningen Àr förmÄnsslaget familjeförmÄner. Uttrycket familjeförmÄn innefattar enligt förordningen alla förmÄner och kontantförmÄner som Àr avsedda att kompensera för en familjs utgifter, exklusive förskott avseende underhÄllsstöd till barns vÄrdnadshavare samt sÀrskilda bidrag vid barns födelse och vid adoption.12

Vad som faller inom de olika förmÄnsslagens tillÀmpnings- omrÄde definieras inte nÀrmare i förordningen. Enligt förordningen Àr emellertid medlemsstaterna skyldiga att i förklaringar ange den lagstiftning och de system som förordningen ska tillÀmpas pÄ. Dessa anmÀlningar ska överlÀmnas Ärligen till kommissionen och offentliggöras pÄ erforderligt sÀtt.13 En sÄdan förklaring avgav

10Förordningen gÀller inte Storbritannien och Danmark.

11Artikel 3 (motsvarar artikel 4 i förordning 1408/71).

12Artikel 1.z (motsvarar artikel 1.u i förordning 1408/71).

13Artikel 9 (motsvarar artiklarna 5 och 96 i förordning 1408/71).

105

StudiehjÀlpen och EU-rÀtten

SOU 2013:52

regeringen för första gÄngen den 30 mars 1994, i vilken studie- bidraget klassificerades som en familjeförmÄn.

3.5.3Likabehandling

Förordningens likabehandlingsprincip innebÀr att de personer som omfattas av förordningen ska ha samma rÀttigheter och skyldig- heter enligt en medlemsstats lagstiftning som denna medlemsstats egna medborgare.14 Syftet med likabehandlingsprincipen Àr att frÀmja arbetskraftens fria rörlighet inom EU. EU-domstolen har gett begreppet likabehandling en vid tolkning som innefattar inte endast direkt diskriminering pÄ grund av medborgarskap, utan Àven indirekt diskriminering. Vid indirekt diskriminering Àr det frÄga om regler som missgynnar medborgare frÄn andra medlemsstater pÄ samma sÀtt som regler med uttalade krav pÄ medborgarskap, utan att tydligt uttrycka ett sÄdant krav. Ett bosÀttningskrav Àr ett exempel pÄ villkor som kan vara indirekt diskriminerande. SÄdana villkor kan dock tillÄtas under förutsÀttning att regeln Àr proportionerlig i förhÄllande till sitt ÀndamÄl och mindre inskrÀnkande alternativ saknas. Likabehandlingsprincipen anses ocksÄ innebÀra ett förbud mot omvÀnd diskriminering, det vill sÀga diskriminering av ett lands egna medborgare i förhÄllande till medborgare i andra medlemslÀnder.

Det kan vara svĂ„rt att dra grĂ€nsen mellan nationella villkor som Ă€r berĂ€ttigade och nationella villkor som indirekt diskriminerar migrerande arbetstagare. MedlemslĂ€ndernas sjĂ€lvbestĂ€mmanderĂ€tt medför naturligtvis att systemen Ă€r olika utformade och det Ă€r inte meningen att EU-rĂ€tten ska inkrĂ€kta pĂ„ de nationella systemens uppbyggnad. Tendensen förefaller dock vara att medlemsstaternas utrymme att upprĂ€tthĂ„lla sĂ€rbehandlande villkor minskar, inte minst pĂ„ grund av EU-domstolens praxis kring unionsmedborgar- skapet och likabehandlingsprincipen i FEUF. Principen om likabehandling i förordning 883/2004 uppstĂ€ller inte heller lĂ€ngre nĂ„got krav pĂ„ bosĂ€ttning inom EU. Även personer bosatta i lĂ€nder utanför EU kan stödja sig pĂ„ bestĂ€mmelsen, om de omfattas av förordningen och det finns nĂ„got grĂ€nsöverskridande inom EU.15

14Artikel 4 (motsvarar artikel 3 i förordning 1408/71).

15Holm, 2010, s. 114 f.

106

SOU 2013:52

StudiehjÀlpen och EU-rÀtten

3.5.4TillÀmplig lagstiftning och prioritetsregler

För att undvika att en person, som berörs av flera social- försĂ€kringssystem, blir försĂ€krad i mer Ă€n ett land eller att han eller hon stĂ„r helt utan socialförsĂ€kringsskydd innehĂ„ller förordningen lagvalsregler. Enligt huvudregeln ska en person omfattas av endast ett lands lagstiftning. Även om man i princip skulle kunna fĂ„ en förmĂ„n frĂ„n bĂ„de arbetslandet och bosĂ€ttningslandet, pekas ett lands lag ut som tillĂ€mplig. Som huvudregel gĂ€ller att personer omfattas av lagstiftningen för social trygghet i arbetslandet, oavsett om man Ă€r bosatt i ett annat land. FrĂ„n denna princip finns emellertid flera undantag, sĂ€rskilt vad gĂ€ller familjeförmĂ„nerna, dĂ€r förmĂ„ner i vissa fall kan utges enligt flera lĂ€nders lagstiftningar. Vid sammanfallande förmĂ„ner finns prioritetsregler som innebĂ€r att ett land blir primĂ€rt ansvarig för att utbetala förmĂ„nen, medan det andra landet blir sekundĂ€rt ansvarig och ska utbetala ett tillĂ€gg om förmĂ„nen dĂ€rifrĂ„n Ă€r högre. TillĂ€ggsbelopp behöver dock inte utges för barn som Ă€r bosatta i en annan medlemsstat, om rĂ€tten till förmĂ„nen endast grundar sig pĂ„ bosĂ€ttning16. Denna bestĂ€mmelse har sĂ„ledes en begrĂ€nsande verkan vad avser export av familje- förmĂ„ner.

3.5.5Exportabilitet

Exportabilitetsprincipen innebÀr att förmÄner som en person har förvÀrvat i en medlemsstat ska kunna betalas ut oavsett om personen bor i en annan medlemsstat. Exportabilitet av förmÄner mellan staterna Àr sÄledes en grundlÀggande förutsÀttning för att undvika diskriminering pÄ grund av bosÀttning. I förordning 883/2004 finns en generell princip om exportabilitet av kontant- förmÄner i artikel 7.17 FamiljeförmÄner omfattas dÀremot inte av denna generella exportabilitetsprincip. I förordningen finns dÀremot speciella bestÀmmelser om familjeförmÄner för familje- medlemmar som Àr bosatta i en annan medlemsstat. Artikel 67 stadgar att personer ska ha rÀtt till familjeförmÄner i enlighet med lagstiftningen i den behöriga medlemsstaten Àven för sina familje- medlemmar som Àr bosatta i en annan medlemsstat som om de vore

16Artikel 68. I förordning 1408/71 fanns prioritetsreglerna i artikel 76 samt i artikel 10 i tillÀmpningsförordningen 574/72.

17Motsvarar artikel 10 i förordning 1408/71.

107

StudiehjÀlpen och EU-rÀtten

SOU 2013:52

bosatta i den förra medlemsstaten. Den behöriga medlemsstaten Àr vanligtvis arbetslandet.

Det kan diskuteras om denna nya bestÀmmelse om rÀtt att exportera familjeförmÄner medför nÄgra förÀndringar jÀmfört med motsvarande artikel i förordning 1408/71. I artikel 73 i förordning 1408/71 stadgas att arbetstagaren ska ha rÀtt till familjeförmÄner frÄn arbetslandet för familjemedlemmar bosatta i en annan medlemsstat. Artikel 67 i förordning 883/2004 talar emellertid om personers rÀtt till familjeförmÄner. Denna Àndring Àr en anpassning till att personkretsen i förordningen 883/2004 utvidgats till att omfatta Àven migrerande EU-medborgare som inte Àr förvÀrvs- arbetande. I förordningen begrÀnsas dock möjligheten till export av familjeförmÄner vad avser icke yrkesverksamma personer av prioritetsregeln i artikel 68.2 om att tillÀggsbelopp inte behöver utges för barn som Àr bosatta i en annan medlemsstat om rÀtten till förmÄnen endast grundas pÄ bosÀttning.

EU-domstolen har vid flera tillfÀllen uttalat att syftet med artikel 73 i förordning 1408/71 Àr att förhindra att en medlemsstat ges möjlighet att göra beviljandet av en familjeförmÄn beroende av att en arbetstagares familjemedlemmar Àr bosatta i den medlemsstat som gör utbetalningen. Arbetstagare inom gemenskapen ska inte avhÄllas frÄn att utöva sin rÀtt till fri rörlighet och ett villkor om faktisk bosÀttning strider dÀrmed mot bestÀmmelsens syfte, enligt domstolen.18

3.5.6SammanlÀggning

Förordning 883/2004 syftar, som tidigare nÀmnts, till att samordna de olika medlemsstaternas lagstiftning om social trygghet sÄ att personer som utnyttjar den fria rörligheten genom att bo och arbeta i olika lÀnder inte ska gÄ miste om förmÄner. Samman- lÀggning innebÀr att försÀkrings-, anstÀllnings- eller bosÀttnings- perioder som har fullgjorts i andra medlemsstater ska beaktas i den mÄn sÄdana krÀvs för erhÄllande, bibehÄllande eller ÄterfÄende av rÀtt till förmÄner.19

18Se bland annat mÄl C-333/00, Maaheimo.

19Artikel 6. I förordning 1408/71 fanns sammanlÀggningsprincipen för familjeförmÄnerna i artikel 72.

108

SOU 2013:52

StudiehjÀlpen och EU-rÀtten

3.6Förordningarna om arbetskraftens fria rörlighet

3.6.1Förordningarna 1612/68 och 492/2011

Fri rörlighet utgör en grundlÀggande rÀttighet för arbetstagare och deras familjer. För att uppnÄ fri rörlighet krÀvs att all diskriminering pÄ grund av nationalitet mellan arbetstagare i medlemsstaterna avskaffas. RÀtten till fri rörlighet krÀver bland annat att hinder för arbetstagarens rörlighet avlÀgsnas, sÀrskilt nÀr det gÀller förutsÀttningarna för att arbetstagarens familj ska kunna integreras i vÀrdlandet.

Den fria rörligheten för arbetstagare som uttrycks i artikel 45 FEUF implementerades genom förordning 1612/68, om arbets- kraftens fria rörlighet inom gemenskapen. Förordningen innehÄller bestÀmmelser om arbetstagarnas rÀtt till likabehandling i frÄga om anstÀllning, arbetsvillkor och sociala förmÄner. Reglerna om arbets- kraftens fria rörlighet finns sedan juni 2011 i förordning 492/2011 om arbetskraftens fria rörlighet inom unionen. Denna förordning Àr en kodifiering av de omfattande Àndringar som genomförts i förordning 1612/68 under Ären.

Eftersom förordning 492/2011 inte varit i kraft under sÄ lÄng tid behandlar EU-domstolens praxis pÄ omrÄdet enbart förordning 1612/68. Domstolens uttalanden avseende tillÀmpningen av för- ordning 1612/68 gÀller emellertid Àven i förhÄllande till förordning 492/2011.

Förordning 492/2011 innehÄller i artikel 7 bestÀmmelser om likabehandling i frÄga om sociala förmÄner. I artikel 7.1 stadgas att en arbetstagare som Àr medborgare i en medlemsstat fÄr inom en annan medlemsstats territorium inte pÄ grund av sin nationalitet behandlas annorlunda Àn landets egna arbetstagare i frÄga om anstÀllnings- och arbetsvillkor, speciellt vad avser lön, avskedande och, om arbetstagaren skulle bli arbetslös, ÄterinsÀttande i arbete eller ÄteranstÀllning. I artikel 7.2 föreskrivs att en arbetstagare som Àr medborgare i en medlemsstat ska inom en annan medlemsstats territorium Ätnjuta samma sociala och skattemÀssiga förmÄner som vÀrdlandets egna medborgare.

Enligt EU-domstolen ska reglerna om fri rörlighet för arbetstagare, och följaktligen förordning 1612/68, tillÀmpas pÄ varje arbetstagare som utövar en faktisk och verklig verksamhet i vÀrdlandet, med undantag för de som utövar en verksamhet i sÄ

109

StudiehjÀlpen och EU-rÀtten SOU 2013:52

liten omfattning att den förefaller vara av rent marginell och underordnad betydelse.20

I det nyligen avgjorda mÄlet frÄn den 21 februari 2013 mot Danmarks studiestödsmyndighet slog EU-domstolen fast att en unionsmedborgare som studerar i en mottagande medlemsstat och dÀr parallellt utför ett faktiskt och verkligt avlönat arbete av sÄdant slag att den berörda personen har stÀllning som arbetstagare i den mening som avses i artikel 45 FEUF inte fÄr nekas bistÄnd till uppehÀlle för studier som beviljas medborgare i denna medlems- stat. Den omstÀndigheten att den berörda personen har rest in i den mottagande medlemsstaten med huvudsyftet att studera saknar betydelse för att faststÀlla om han har stÀllning som arbetstagare i den mening som avses i artikel 45 FEUF och dÀrmed för frÄgan om han har rÀtt till nÀmnda bistÄnd pÄ samma villkor som en medborgare i den mottagande medlemsstaten enligt artikel 7.2 i rÄdets förordning nr 1612/68. 21

ÖverklagandenĂ€mnden för studiestöd (ÖKS) har i ett beslut frĂ„n den 22 april 201322 hĂ€nvisat till ovannĂ€mnda EU-dom och anfört följande. Arbete med i genomsnitt 4,48 timmar per vecka Ă€r av sĂ„ ringa omfattning att det framstĂ„r som marginellt och underordnat. En reguljĂ€r provanstĂ€llning dĂ€r arbetstiden uppgĂ„r till i genomsnitt tolv timmar per vecka, Ă€r dock ett arbete av sĂ„dan varaktighet och omfattning att det inte kan anses vara marginellt och underordnat. Den omstĂ€ndligheten att den studerande fram till provanstĂ€llningens början var studerande med ett marginellt och sidoordnat arbete saknar betydelse nĂ€r det ska faststĂ€llas om hon frĂ„n den dagen ska rĂ€knas som migrerande arbetstagare. Den studerande ska dĂ€rmed jĂ€mstĂ€llas med svensk medborgare under den period nĂ€r hon Ă€r migrerande arbetstagare och har dĂ„ grundlĂ€ggande rĂ€tt till svenskt studiestöd.

3.6.2Begreppet sociala förmÄner

Vad som inryms under begreppet sociala förmÄner i artikel 7.2 har tolkats extensivt av EU-domstolen. Enligt fast rÀttspraxis tÀcker uttrycket alla förmÄner, oberoende av om de har nÄgon anknytning till ett anstÀllningsavtal eller inte, som tillerkÀnns inhemska

20Se bland annat mÄl C-53/81 Levin.

21MÄl C-46/12 L.N. mot Styrelsen for VideregÄende Uddannelser og UddannelsesstÞtte.

22Dnr: 2013-00747.

110

SOU 2013:52

StudiehjÀlpen och EU-rÀtten

arbetstagare pÄ grund av deras objektivt konstaterbara stÀllning som arbetstagare eller enbart för att de Àr bosatta inom det nationella territoriet och vars utstrÀckning till att Àven gÀlla arbets- tagare som Àr medborgare i andra medlemsstater sÄledes kan antas underlÀtta deras rörlighet inom gemenskapen.23 Bland de sociala förmÄnerna ingÄr inte bara socialförsÀkringsförmÄnerna - som Àven omfattas av förordning 883/2004 om förmÄnen kan hÀnföras till nÄgot av de sakomrÄden som anges i förordningen, t.ex. familje- förmÄner - utan ocksÄ andra förmÄner som t.ex. socialt bistÄnd. Uttrycket sociala förmÄner Àr sÄledes vidare Àn begreppet social trygghet. I den mÄn sociala förmÄner inte faller inom tillÀmpnings- omrÄdet för förordning 883/2004 gÀller i princip att de i stÀllet omfattas av förordning 492/2011.

Enligt fast rÀttspraxis utgör bistÄnd till uppehÀlle och utbildning som beviljas för genomförande av universitetsstudier, vilka leder till en yrkesbehörighet, en social förmÄn i den mening som avses i artikel 7.2. i förordning 1612/68.24 EU-domstolen har Àven slagit fast att studiemedel som en medlemsstat beviljar barn till arbetstagare utgör en social förmÄn för en migrerande arbetstagare i den mening som avses i artikel 7.2 i förordning 1612/68, om arbetstagaren fortfarande svarar för barnets underhÄll.25

3.6.3Likabehandlingsprincipen och bosÀttningsvillkor

Likabehandlingsprincipen i artikel 7.2 hindrar, liksom artikel 48 i FEUF, inte endast öppen diskriminering pÄ grund av nationalitet, utan Àven alla former av dold diskriminering som genom tillÀmpning av andra kriterier faktiskt leder till samma resultat. Om det inte finns sakliga skÀl för en bestÀmmelse i nationell rÀtt eller om den inte stÄr i proportion till det efterstrÀvade syftet, ska den anses som indirekt diskriminerande, dÄ den till sin natur innebÀr en risk för att migrerande arbetstagare drabbas i högre grad Àn arbetstagare som Àr medborgare i landet och följaktligen riskerar att missgynna de förstnÀmnda. SÄ Àr fallet med ett villkor avseende bosÀttning, vilket Àr lÀttare för inhemska arbetstagare att uppfylla Àn för arbetstagare frÄn andra medlemsstater. Enligt domstolen kan dÀrför en medlemsstat inte göra beviljandet av en social förmÄn i

23Se bland annat mÄlen C- 65/81 Reina, C-57/96 Meints samt C-213/05 Geven.

24MĂ„len C-39/86 Lair och C-3/90, Bernini.

25MĂ„l C-3/90, Bernini och C-337/97 Meeusen.

111

StudiehjÀlpen och EU-rÀtten

SOU 2013:52

den mening som avses i artikel 7.2, beroende av villkoret att förmĂ„nstagarna ska vara bosatta inom denna medlemsstats nationella territorium.26 Även grĂ€nsarbetare omfattas av förord- ningarna 1612/68 och 492/2011 och ska sĂ„ledes likabehandlas vad gĂ€ller rĂ€tten till sociala förmĂ„ner.27 Enligt gemenskapens bestĂ€mmelser innebĂ€r termen "grĂ€nsarbetare" en person som har sysselsĂ€ttning i en medlemsstat och som bor i en annan medlems- stat, och som Ă„ker hem varje dag eller minst en gĂ„ng i veckan.

Principen om likabehandling i artikel 7 har Àven till syfte att förhindra diskriminering av barn som arbetstagaren Àr underhÄlls- skyldig mot. Dessa barn kan sÄledes Äberopa artikel 7.2 för att beviljas studiemedel pÄ samma villkor som gÀller för barn till arbetstagare som Àr medborgare i landet.28 Av detta följer att ett bosÀttningsvillkor för barn till arbetstagare som Àr medborgare i andra medlemsstater anses diskriminerande om det inte finns ett sÄdant villkor för barn till arbetstagare i landet. Ett sÄdant villkor Àr nÀmligen sÀrskilt ogynnsamt för grÀnsarbetare som per definition Àr bosatta i en annan medlemsstat, dÀr Àven deras familje- medlemmar som regel Àr bosatta.29

EU-domstolen har dÀrför ansett att underhÄllsberÀttigade barn till grÀnsarbetare har rÀtt till studiemedel frÄn förÀlderns arbets- land, trots att familjen inte var bosatt dÀr. EU-domstolen menade att det bosÀttningsvillkor som arbetslandet uppstÀllde enbart för de som inte var medborgare i landet ansÄgs diskriminerande och kunde inte upprÀtthÄllas.30

Det kan dock vara tillÄtet enligt artikel 7.2 för arbetslandet att uppstÀlla krav pÄ anknytning till landet, om kravet Àven gör det möjligt för grÀnsarbetare att erhÄlla den sociala förmÄnen. Ett villkor om att en arbetstagare som inte Àr bosatt i arbetslandet ska arbeta i landet i mer Àn ringa omfattning, anses vara en lÀmplig och proportionerlig ÄtgÀrd för att visa pÄ en tillrÀcklig anknytning till landet.31

Det i juni avgjorda mÄlet Kommissionen mot NederlÀnderna32 gÀllde exportabilitet av studiemedel. EU-domstolen prövade i mÄlet om ett bosÀttningsvillkor - som riktade sig till sÄvÀl nederlÀndska

26MĂ„l C-57/96, Meints.

27Se femte skÀlet i förordning 492/2011 och det fjÀrde övervÀgandet i förordning 1612/68.

28MĂ„l C-3/90, Bernini.

29MĂ„l C-337/97 Meeusen.

30MĂ„l C-337/97 Meeusen; Holm, 2010, s. 81.

31MĂ„l C-213/05 Geven.

32MĂ„l C- 542/09.

112

SOU 2013:52

StudiehjÀlpen och EU-rÀtten

medborgare som utlĂ€ndska medborgare – var förenligt med de unionsrĂ€ttsliga reglerna om fri rörlighet för arbetstagare. EU- domstolen kom fram till att det nederlĂ€ndska bosĂ€ttningsvillkoret för att ha rĂ€tt till studiemedel för studier utomlands, var indirekt diskriminerande gentemot migrerande arbetstagare och familje- medlemmar för vilka arbetstagarna Ă€r underhĂ„llsskyldiga. Domstolen har i mĂ„let Ă€ven tagit stĂ€llning till om det förelĂ„g nĂ„got sakligt skĂ€l för bosĂ€ttningsvillkoret som kan motivera sĂ€rbehandlingen, och om ett sĂ„dant skĂ€l var lĂ€mpligt samt stod i proportion till det efterstrĂ€vade mĂ„let, se en utförligare redogörelse för mĂ„let i avsnitt 3.6.5. Domstolen kom slutligen fram till att migrerande arbetstagare sĂ€rbehandlades i förhĂ„llande till nederlĂ€ndska arbetstagare och att NederlĂ€nderna dĂ€rför hade brutit mot de unionsrĂ€ttsliga reglerna om fri rörlighet för arbetstagare.

3.6.4Det svenska bosÀttningskravet för rÀtt till studiemedel utomlands

I prop. 2004/05:111 FörstÀrkning av studiestödet konstaterade regeringen att Sverige har ett vÀl utvecklat studiestödssystem som ger möjlighet att studera i Sverige, men ocksÄ i hela övriga vÀrlden med svenskt studiestöd, samt att motsvarande möjlighet saknas i de flesta europeiska lÀnder. Enligt regeringen kunde EU-domstolens tolkning av förordning 1612/68 verka kostnadsdrivande pÄ det svenska studiemedelssystemet, sÀrskilt nÀr det gÀller möjligheten att studera utomlands med svenskt studiestöd. Regeringens bedömning var dÀrför att det var rimligt att uppstÀlla ett anknytningskrav i den svenska lagstiftningen för att kunna fÄ studiemedel vid studier utomlands. Regeringen menade att annars skulle den enskilda individen kunna vÀlja att uppbÀra studiemedel i den medlemsstat som har förmÄnligast studiemedelssystem, vilket skulle leda till ett systematiskt överutnyttjande av det svenska studiemedelssystemet. Regeringen kunde inte se att EU- domstolens praxis pÄ omrÄdet förhindrade ett anknytningskrav i form av ett krav pÄ att den sökanden i en sammanhÀngande period om minst tvÄ Är under de senaste fem Ären har varit bosatt i Sverige för att vara berÀttigad till studiemedel för studier utomlands.33 Detta bosÀttningskrav, som finns i 3 kap. 23 § studiestödslagen (1999:1395), gÀller sÄvÀl för svenska som utlÀndska medborgare.

33 Prop. 2004/05:111 s. 44 ff.

113

StudiehjÀlpen och EU-rÀtten

SOU 2013:52

Liknande bosÀttningskrav finns i bl.a. de andra nordiska lÀnderna samt i NederlÀnderna.

ÖKS kom i beslut den 17 mars 200834 fram till att det svenska kravet pĂ„ bosĂ€ttning för rĂ€tt till studiemedel för studier utomlands i 3 kap. 23 § studiestödslagen inte stĂ„r i strid med unionsrĂ€tten. ÖKS slog inledningsvis fast att bestĂ€mmelsen inte var direkt diskriminerande, eftersom bestĂ€mmelsen tillĂ€mpas oavsett den sökandes nationalitet. FrĂ„gan var emellertid om bestĂ€mmelsen var indirekt diskriminerande. Efter att ÖKS redogjort för regeringens uttalande i prop. 2004/05:111, anförde nĂ€mnden att EU-domstolen hade fastslagit i mĂ„len Bidar35 samt Morgan och Bucher36 att det kan vara legitimt att en medlemsstat, för att förvissa sig om att bistĂ„ndet till uppehĂ€lle för studerande frĂ„n andra medlemsstater inte blir en orimlig börda som kan fĂ„ betydelse för nivĂ„n pĂ„ det bistĂ„nd som staten totalt kan ge, endast beviljar sĂ„dant bistĂ„nd till studerande som kan pĂ„visa en viss grad av samhĂ€llsintegration. ÖKS sade dĂ€refter att mĂ„lsĂ€ttningen med att bevilja studiemedel för studier utomlands var att stĂ€rka kvaliteten i utbildningen, frĂ€mja studier pĂ„ olika platser i vĂ€rlden samt bibehĂ„lla studerande- mobiliteten utan att systemet verkar kostnadsdrivande. ÖKS fann att dessa mĂ„l var berĂ€ttigade och att medlet, i detta fall kravet pĂ„ bosĂ€ttning, var bĂ„de lĂ€mpligt och nödvĂ€ndigt.

3.6.5EU-domstolens mÄl Kommissionen mot NederlÀnderna

FrÄgan om en medlemsstat i sin nationella studiestödslagstiftning kan ha ett bosÀttningskrav för att en studerande ska vara berÀttigad till studiemedel för studier utanför medlemsstaten, har nyligen prövats av EU-domstolen i mÄlet Kommissionen mot NederlÀnderna37. Sverige har intervenerat till stöd för NederlÀnderna i mÄlet.38

I nederlĂ€ndsk lag finns, liksom i svensk lag, ett bosĂ€ttningskrav nĂ€r det gĂ€ller rĂ€tt till studiemedel för studier utomlands. För att fĂ„ rĂ€tt till studiemedel för utlandsstudier krĂ€vs att den studerande ska ha varit lagligen bosatt i NederlĂ€nderna under minst tre av de sex Ă„r som föregĂ„tt inskrivningen till studierna, den sĂ„ kallade ”tre Ă„r av

34Dnr: 2007-05072.

35MĂ„l C-209/03.

36Förenade mÄlen C-11/06 och C-12/06.

37MĂ„l C-542/09.

38Interventionsinlaga i mÄl C-542/09 frÄn Utrikesdepartementet, den 21 december 2010.

114

SOU 2013:52

StudiehjÀlpen och EU-rÀtten

sex-regeln”. Enligt kommissionen strider denna bestĂ€mmelse mot likabehandlingsprincipen i artikel 45 FEUF och artikel 7.2 i förordning 1612/68 dĂ„ den utgör en indirekt diskriminering av migrerande arbetstagare och de familjemedlemmar för vilka arbetstagarna Ă€r underhĂ„llsskyldiga.

NederlĂ€nderna har bestritt kommissionens talan och anfört tre grunder för sitt bestridande. Den första grunden Ă€r att ”tre Ă„r av sex-regeln” inte utgör indirekt diskriminering, eftersom de personer som har varit bosatta i NederlĂ€nderna under mer Ă€n tre Ă„r inte befinner sig i en jĂ€mförbar situation med de som inte har varit bosatta i NederlĂ€nderna under en sĂ„dan period i förhĂ„llande till syftet med bestĂ€mmelsen. Syftet med bestĂ€mmelsen Ă€r att frĂ€mja studier utanför NederlĂ€nderna. Den andra grunden Ă€r att artikel 7 i förordning 1612/68 i princip endast avser den migrerande arbetstagaren sjĂ€lv. UtbildningsförmĂ„nerna till arbetstagarens barn regleras i artikel 12 i förordningen i vilken det uppstĂ€lls ett bosĂ€ttningsvillkor för barnen. NederlĂ€ndernas tredje grund för bestridandet Ă€r att det finns sakliga skĂ€l för ”tre Ă„r av sex-regeln” och att bestĂ€mmelsen stĂ„r i proportion till det efterstrĂ€vade mĂ„let. SkĂ€len Ă€r dels att undvika en orimlig ekonomisk börda, dels att gynna studenters rörlighet.

EU-domstolen inleder domskÀlen med att redogöra för domstolens tidigare praxis pÄ omrÄdet. Domstolen erinrar bland annat om att studiemedel som en medlemsstat beviljar till en arbetstagare utgör en social förmÄn i den mening som avses i artikel 7.2 i förordning 1612/68 för en migrerande arbetstagare, om denne fortfarande svarar för barnets underhÄll, samt att principen om lika behandling, vilken följer av sÄvÀl artikel 45 FEUF som artikel 7 i förordning 1612/68, inte bara förbjuder öppen diskriminering pÄ grund av nationalitet, utan all dold diskriminering som, genom tillÀmpning av andra sÀrskiljningskriterier, i praktiken leder till samma resultat. Enligt domstolen Àr detta fallet med ett krav pÄ bosÀttning i medlemsstaten under en viss tid, eftersom ett sÄdant krav riskerar att i första hand missgynna migrerande arbetstagare och grÀnsarbetare som Àr medborgare i andra lÀnder. I detta sammanhang, menar domstolen, saknar det betydelse att bosÀtt- ningskravet kan pÄverka sÄvÀl nationella medborgare, vilka inte uppfyller ett sÄdant krav, som medborgare i andra lÀnder.

EU-domstolen slÄr sedan fast att en migrerande arbetstagare som arbetar i NederlÀnderna men Àr bosatt i en annan medlemsstat eller en migrerande arbetstagare som bor och arbetar i

115

StudiehjÀlpen och EU-rÀtten

SOU 2013:52

NederlÀnderna, men vars bosÀttningsperiod inte uppgÄr till minst tre Är, befinner sig i en situation som, med hÀnsyn till det medtag- bara studiestödet, kan jÀmföras med en nederlÀndsk arbetstagare som bÄde bor och arbetar i NederlÀnderna.

Vad avser NederlÀndernas andra bestridandegrund erinrar domstolen om att enligt praxis har de migrerande arbetstagarnas familjemedlemmar indirekt rÀtt till den likabehandling som arbets- tagaren tillerkÀnns genom artikel 7.2 i förordning 1612/68. Om arbetstagaren Àr underhÄllsskyldig för barnet och studiemedel dÀrmed Àr en social förmÄn, kan barnet sjÀlvt Äberopa denna bestÀmmelse för att erhÄlla studiemedel. Domstolen konstaterar vidare att det aktuella bosÀttningsvillkoret medför att migrerande arbetstagare som antingen Àr bosatta i NederlÀnderna eller som arbetar i denna medlemsstat sÄsom grÀnsarbetare sÀrbehandlas i förhÄllande till nederlÀndska arbetstagare, samt att en sÄdan sÀrbehandling utgör indirekt diskriminering som Àr förbjuden enligt artikel 7.2 i förordning 1612/68, om det inte finns sakliga skÀl för den.

NĂ€r det gĂ€ller NederlĂ€ndernas första Ă„beropade skĂ€l som kan motivera det omtvistade bosĂ€ttningsvillkoret – att ett sĂ„dant villkor skulle vara nödvĂ€ndigt för att hindra det medtagbara studiestödet frĂ„n att bli en ekonomisk börda – konstaterar domstolen att i de av NederlĂ€nderna Ă„beropade mĂ„len Bidar39 och Förster40 har domstolen i och för sig godtagit bosĂ€ttningsvillkor för att begrĂ€nsa bistĂ„ndet till uppehĂ€lle för studenter frĂ„n andra medlemsstater för att det inte ska bli en orimlig ekonomisk börda för den mottagande medlemsstaten. Domstolen erinrar dock om att bosĂ€ttnings- villkoren i de nĂ€mnda mĂ„len inte riktade sig till studenter som var migrerande arbetstagare eller familjemedlemmar till sĂ„dana arbets- tagare. Domstolen anför vidare att medlemsstaterna har rĂ€tt att – pĂ„ vissa villkor – krĂ€va en viss grad av samhĂ€llsintegration av medborgare frĂ„n andra medlemsstater för att dessa ska kunna fĂ„ sociala förmĂ„ner, sĂ„som studiemedel, men att stĂ€lla upp ett sĂ„dant bosĂ€ttningsvillkor som NederlĂ€nderna har gjort för att pĂ„visa den erforderliga integrationen Ă€r dock i princip inte lĂ€mpligt vad avser migrerande arbetstagare och grĂ€nsarbetare. Domstolen fastslĂ„r sĂ„ledes att det Ă„beropade skĂ€let – att undvika en orimlig ekonomisk börda – inte kan anses vara ett tvingande skĂ€l av allmĂ€nintresse som

39MĂ„l C-209/03.

40MÄl C- 158/07 Förster.

116

SOU 2013:52

StudiehjÀlpen och EU-rÀtten

kan motivera att arbetstagare frÄn andra medlemsstater sÀrbehandlas i förhÄllande till nederlÀndska arbetstagare.

BetrĂ€ffande NederlĂ€ndernas andra Ă„beropade skĂ€l för bosĂ€ttningsvillkoret – att öka studenters rörlighet – finner domstolen att detta utgör ett tvingande skĂ€l av allmĂ€nintresse som kan motivera en inskrĂ€nkning av principen om förbud mot diskriminering pĂ„ grund av nationalitet, samt att det aktuella bosĂ€ttningsvillkoret Ă€r lĂ€mpligt för att uppnĂ„ mĂ„let. Domstolen anser emellertid att regeln Ă€r alltför kategorisk och att krĂ€va bosĂ€ttning i medlemsstaten under vissa perioder innebĂ€r att alltför stor vikt lĂ€ggs vid en omstĂ€ndighet som inte nödvĂ€ndigtvis Ă€r representativ för studentens verkliga grad av anknytning till medlemsstaten. NederlĂ€nderna har sĂ„ledes enligt domstolen inte styrkt att bosĂ€ttningsvillkoret inte gĂ„r utöver vad som Ă€r nöd- vĂ€ndigt för att uppnĂ„ det mĂ„l som efterstrĂ€vas med lagstiftningen. Domstolen kommer dĂ€rför fram till att NederlĂ€nderna har underlĂ„tit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 45 i FEUF och artikel 7.2 i förordning 1612/68.

Sammanfattningsvis ansÄg sÄledes EU-domstolen att bosÀtt- ningsvillkoret utgjorde en sÀrbehandling av migrerande arbets- tagare och deras familjemedlemmar som visserligen var motiverat av ett tvingande skÀl av allmÀnintresse för att öka studenters rörlighet, men inte proportionerligt. BosÀttningsvillkoret var dÀrför indirekt diskriminerande.

3.6.6Konsekvenser för Sverige av EU-domstolens praxis

EU-domstolens avgörande Kommissionen mot NederlÀnderna Àr helt i linje med den senare tidens tendens att minska medlems- staternas utrymme att upprÀtthÄlla sÀrbehandlande villkor. Domen innebÀr med vÀldigt stor sannolikhet att Àven Sveriges bosÀttnings- krav i 3 kap. 23 § studiestödslagen, som har en liknande utformning som det nederlÀndska bosÀttningsvillkoret, skulle underkÀnnas av EU-domstolen sÄsom stridande mot bestÀmmelserna om fri rörlighet för arbetstagare, om den studerande Àr en migrerande arbetstagare eller en familjemedlem som arbetstagaren Àr under- hÄllsskyldig mot. Avgörande för om det svenska bosÀttningskravet skulle tillÄtas av EU-domstolen Àr om Sverige kan visa att bosÀttningskravet i den svenska lagstiftningen inte gÄr utöver vad som Àr nödvÀndigt för att uppnÄ det mÄl som efterstrÀvas med

117

StudiehjÀlpen och EU-rÀtten

SOU 2013:52

lagstiftningen, det vill sÀga om det Àr proportionerligt. Det var denna frÄga som NederlÀnderna inte lyckades styrka enligt EU- domstolen. Domen hindrar emellertid inte Sverige frÄn att stÀlla upp ett bosÀttningsvillkor gentemot personer som inte omfattas av bestÀmmelserna om fri rörlighet för arbetstagare.

CSN har med anledning av EU-domstolens avgörande beslutat att bosÀttningsvillkoret i 3 kap. 23 § studiestödslagen inte ska tillÀmpas pÄ EES-medborgare samt medborgare i Schweiz som Àr migrerande arbetstagare eller egenföretagare i Sverige och deras familjemedlemmar. BosÀttningsvillkoret ska dessutom inte tillÀmpas pÄ utlÀndska medborgare som uppfyller villkoren för permanent uppehÄllsrÀtt enligt EU-rÀtten, barn till turkiska arbets- tagare i Sverige, samt svenska medborgare som Àr migrerande arbetstagare eller egenföretagare i Sverige och deras familje- medlemmar. SkÀlet för beslutet Àr att CSN bedömer att det svenska bosÀttningsvillkoret i sin nuvarande utformning inte Àr proportionerligt, eftersom det Àr möjligt att utforma ett annat villkor som Àr mer ÀndamÄlsenligt och mindre ingripande, för att uppnÄ syftet att uppmuntra studerandes rörlighet. CSN kommer emellertid att fortsÀtta tillÀmpa bosÀttningsvillkoret för svenska medborgare som inte Àr migrerande arbetstagare eller familje- medlem till en sÄdan.41

I propositionen Studiemedel i en globaliserad vÀrld (prop. 2012/13:152), som regeringen beslutade om i maj 2013, framför regeringen mot bakgrund av EU-domstolens avgörande mot NederlÀnderna att det dock Àr rimligt att fortfarande stÀlla krav pÄ en viss anknytning till Sverige för att en studerande ska kunna fÄ studiemedel frÄn Sverige vid studier utomlands. BestÀmmelserna pÄ omrÄdet mÄste emellertid samtidigt harmoniera med den EU- rÀttsliga praxis som finns och utvecklas pÄ omrÄdet. Det svenska kravet pÄ bosÀttning behöver mot denna bakgrund ses över och regeringen avser att Äterkomma till riksdagen med förslag pÄ hur ett sÄdant krav pÄ anknytning kan utformas. Regeringen avser dock att avvakta till dess att EU-domstolen har avgjort övriga pÄgÄende mÄl42 om bosÀttningskrav som Sverige har intervenerat i.43

Avgörandet mot NederlÀnderna Àr ocksÄ av betydelse nÀr det gÀller diskussionen om nyttan av att klassificera om studiehjÀlpen sÄ att den undantas frÄn reglerna i förordning 883/2004 som

41Beslut om tillÀmpning av bosÀttningsvillkoret, CSN, 29 juni 2012, dnr: 2012-240-4453.

42Se mÄlen; C-523/11 Prinz, C-585/11 Seeberger och C-20/12 Giersch m.fl.)

43Prop. 2012/13:152 s. 35.

118

SOU 2013:52

StudiehjÀlpen och EU-rÀtten

innebÀr att studiebidrag kan tas med till andra EES-lÀnder eller Schweiz.

Om studiebidraget inte lÀngre skulle anses vara en familje- förmÄn, utan enbart en social förmÄn, strider det ÀndÄ mot EU- rÀtten att, gentemot migrerande arbetstagare och familje- medlemmar som arbetstagaren Àr underhÄllsskyldig mot, uppstÀlla ett anknytningskrav genom tidigare bosÀttning för att minska exporten av studiehjÀlp.

3.6.7Är sociala förmĂ„ner exportabla?

I enlighet med den rÀttspraxis som redogjorts för i avsnitten 3.6.3 och 3.6.5 kan sÄledes sociala förmÄner enligt förordningarna 1612/68 och 492/2011 i vissa situationer bli exportabla, det vill sÀga utbetalningsbara över grÀnserna. Av betydelse för om ett bosÀttningsvillkor anses som diskriminerande, Àr bland annat om det rör sig om migrerande arbetstagare och deras familje- medlemmar eller om det rör sig om ekonomiskt inaktiva unions- medborgare. Andra faktorer som har betydelse för om ett bosÀttningsvillkor strider mot unionsrÀtten Àr om det föreligger nÄgot sakligt skÀl av allmÀnintresse som kan motivera en sÀrbehandling samt om ÄtgÀrden Àr lÀmplig och proportionerlig.

Förordningarna 1612/68 och 492/2011 innehÄller inga samordningsregler för att undvika kumulering av förmÄner. Detta innebÀr att en grÀnsarbetare, som har sitt hemvist och arbetsplats i olika medlemsstater, kan Ätnjuta samma sociala förmÄner i bÄda medlemsstaterna och kombinera dem om det inte finns nationella regler som förhindrar detta44.

3.7Sveriges klassificering av studiestöd

3.7.1Klassificering av studiebidraget och extra tillÀgget

Den svenska regeringen har i beslut frÄn den 30 mars 1994 förklarat att studiebidraget och det extra tillÀgget inom studiehjÀlpen ska vara sÄdana familjeförmÄner som avses i förordning 1408/71. Regeringen har inte angett nÄgra skÀl för sitt beslut angÄende klassificeringen. FrÄgan om vilka svenska förmÄner som faller inom

44 Se 3 kap. 25 § fjÀrde stycket studiestödslagen.

119

StudiehjÀlpen och EU-rÀtten

SOU 2013:52

tillÀmpningsomrÄdet för förordning 1408/71 har emellertid pÄ uppdrag av regeringen prövats av Utredningen om social- försÀkringen och EG inför Sveriges EES-intrÀde 1994. I december 1993 lÀmnade utredningen betÀnkandet Social trygghet och EES (SOU 1993:115) dÀr de redovisar sin bedömning av vilka svenska förmÄner som faller inom tillÀmpningsomrÄdet för förordning 1408/71.

NÀr det gÀller frÄgan om de olika förmÄnerna inom studie- hjÀlpen Àr att hÀnföra till förmÄnsslaget familjeförmÄner och sÄledes omfattas av förordning 1408/7, ansÄg utredningen att det ligger nÀra till hands att anse studiebidraget vara en familjeförmÄn. Detta motiverade utredningen enligt följande.

Studiebidraget Àr ett generellt bidrag som Àr avsett att tÀcka kostnader för ungdomar som genomgÄr grundutbildning efter fyllda 16 Är och dÄ rÀtten till allmÀnt barnbidrag och förlÀngt barnbidrag upphört. Bidraget utgÄr under tid dÄ den studerande omfattas av förÀldrarnas underhÄllsskyldighet. DÀrtill kommer att i mÄnga EG-lÀnder utges barnbidrag högt upp i Äldrarna om barnet studerar.45

Utredningen menade att den nationella systematiken inte Àr avgörande nÀr det gÀller att innesluta eller utesluta en viss förmÄn i respektive frÄn den sociala trygghetens omrÄde enligt förordning 1408/71. Att förmÄnen i svensk rÀtt behandlas inom ramen för det studiesociala regelverket hindrar inte, enligt utredningen, att den kan hÀnföras till trygghetslagstiftningen i förordningens mening. Vidare ansÄg utredningen att det i ovissa fall finns en presumtion för att en förmÄn ryms inom tillÀmpningsomrÄdet för förordning 1408/71. Utredningen framhöll Àven att grÀnsdragningsfrÄgor bör ses i ljuset av artikel 51 i Romfördraget (motsvarar artikel 48 i FEUF) som syftar till att underlÀtta fri rörlighet genom att förhindra att personer som flyttar mellan lÀnderna inom gemenskapen pÄ grund av flyttningen gÄr miste om förmÄner som de annars skulle haft.46

Utredningen fann slutligen att övervÀgande skÀl talade för att studiebidraget skulle anses vara en familjeförmÄn enligt förordning 1408/71.

BetrÀffande det extra tillÀgget anförde utredningen att denna förmÄn aktualiserar frÄgan om man kan anse att vissa förmÄner inom studiehjÀlpen Àr familjeförmÄner medan andra förmÄner inom

45SOU 1993:115 s. 525.

46SOU 1993:115 s. 201.

120

SOU 2013:52

StudiehjÀlpen och EU-rÀtten

denna stödform skulle falla utanför detta förmÄnsslag och dÀrmed utanför tillÀmpningsomrÄdet för förordning 1408/71. Utredningen framhöll följande.

Det extra tillÀgget inom studiehjÀlpens ram Àr ett selektivt stöd vars syfte Àr dels utbildningspolitiskt, dels familjepolitiskt. Inom familje- politiken Àr det extra tillÀgget avsett som ett bidrag till familjer med svag ekonomi. TillÀgget Àr inkomstprövat mot förÀldrarnas och den studerandes inkomst och förmögenhet. Det avtrappas vid stigande inkomster och upphör helt vid en berÀknad inkomst om 120 000 kr. Med hÀnsyn till att det extra tillÀgget Àr inkomstprövat och till de relativt sett lÄga inkomstgrÀnserna för förmÄnens beviljande skulle det kunna hÀvdas att tillÀgget Àr en förmÄn som omfattas uteslutande av förordning (EEG) nr 1612/68 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen. Det förhÄllandet att inkomstprövningen sker mot familjens ekonomi talar dock för att det Àr en familjeförmÄn enligt förordning 1408/71. Det extra tillÀgget förutsÀtter ocksÄ att den studerande Àr berÀttigad till studiebidrag, vilken förmÄn enligt vÄr uppfattning Àr en familjeförmÄn.47

Utredningen ansÄg det dÀrför rimligt att Àven det extra tillÀgget betraktas som en familjeförmÄn enligt förordning 1408/71.

Vad avser inackorderingstillÀgget och resekostnadsersÀttningen anförde utredningen följande.

Dessa sistnÀmnda förmÄner Àr avsedda att tÀcka eller bidra till kostnader som den studerande har med anledning av de studier som berÀttigar till studiebidrag. Under senare Är har utvecklingen gÄtt dÀrhÀn att kommunerna i ökad utstrÀckning skall ansvara för nu nÀmnda kostnader nÀr det gÀller studerande som Àr bosatta i kommunen. Med hÀnsyn till att inackorderingstillÀgget och rese- kostnadsersÀttningen Àr avsedda att tÀcka vissa speciella kostnader som Àr direkt föranledda av studierna skiljer de sig frÄn studiebidraget och det extra tillÀgget som bÄda kan ses som ett allmÀnt stöd till barn- familjer. Vi anser dÀrför att det förhÄllandet att studiebidraget enligt vÄr uppfattning Àr att anse som en familjeförmÄn inte nödvÀndigtvis innebÀr att ocksÄ inackorderingstillÀgget och resekostnadsersÀttningen skall hÀnföras till detta förmÄnsslag. Just det speciella syftet med inackorderingstillÀgget och resekostnadsersÀttningen och den omstÀndligheten att motsvarande utgifter för de allra flesta elever direkt tÀcks av kommunerna, gör att vi i stÀllet anser att dessa förmÄner faller utanför förmÄnsslaget familjeförmÄner i EG-rÀttslig mening. De synes inte heller falla inom nÄgon av de andra grenarna för social trygghet som anges i art.4.1.48

47SOU 1993:115 s. 525 f.

48SOU 1993:115 s. 526.

121

StudiehjÀlpen och EU-rÀtten

SOU 2013:52

Utredningens slutsats blev sĂ„ledes att inackorderingstillĂ€gg och resekostnadsersĂ€ttning dĂ€rför inte omfattas av förordning 1408/71, men att dessa förmĂ„ner dĂ€remot faller under förordning 1612/68. Även andra förmĂ„ner som regleras i studiestödslagen, t.ex. studiemedel, torde omfattas av förordning 1612/68, enligt utredningen.49

3.7.2Klassificering av inackorderingstillÀgget och studiemedlet

InackorderingstillĂ€gget inom studiehjĂ€lpen anses vara en social förmĂ„n som omfattas av förordning 492/2011. Denna förordning Ă€r, som tidigare nĂ€mnts, en kodifiering av förordning 1612/68. Även studiemedlet, som riktar sig till studerande pĂ„ eftergymnasial nivĂ„ och studerande som lĂ€ser pĂ„ grundlĂ€ggande eller gymnasial nivĂ„ frĂ„n och med det andra kalenderhalvĂ„ret det Ă„r de fyller 20 Ă„r, betraktas enligt unionsrĂ€tten som en social förmĂ„n och omfattas sĂ„ledes av förordning 492/2011.50

Av EU-domstolens rÀttspraxis framgÄr att enligt ovan nÀmnda förordningar föreligger en skyldighet för en medlemsstat som ger egna medborgare möjlighet att fÄ bidrag för utbildning, att ge samma förmÄner till migrerande arbetstagare samt deras familje- medlemmar som kan hÀrleda rÀttigheter frÄn unionsrÀtten.51 Detta innebÀr att det finns en möjlighet för dessa personer att fÄ svenskt studiemedel bÄde för studier i Sverige och utomlands pÄ samma villkor som för svenska medborgare.52

3.8Konsekvenser av klassificeringen

3.8.1Exportabilitet av studiestöd

Som tidigare redogjorts för kan familjeförmÄner som omfattas av förordningarna 1408/71 och 883/2004 exporteras, vilket innebÀr att arbetstagare som arbetar i Sverige har rÀtt till studiebidrag och extra tillÀgg för sina barn oberoende av var inom EES eller i Schweiz som barnen Àr bosatta. NÀr det gÀller icke förvÀrvsaktiva personer finns

49SOU 1993:115 s. 544.

50Se EU-domstolens mÄl C-293/83 Gravier, C-39/86 Lair och C-209/03 Bidar.

51Se EU-domstolens mÄl C-235/87 Matteucci, C-308/89 Di Leo och C-3/90 Bernini.

52Prop. 2009/10:141 s. 42.

122

SOU 2013:52

StudiehjÀlpen och EU-rÀtten

inte samma möjlighet att exportera en familjeförmÄn med stöd av förordningen.

NÀr det gÀller de sociala förmÄnerna som omfattas av förordningarna 1612/68 och 492/2011 Àr dessa i vissa situationer exportabla. Enligt EU-domstolens nya rÀttspraxis har ett barn till en migrerande arbetstagare som arbetar i Sverige och Àr underhÄllsskyldig för barnet, rÀtt till inackorderingstillÀgg och studiemedel frÄn Sverige för studier utomlands, Àven om barnet inte har nÄgon anknytning till Sverige genom tidigare bosÀttning hÀr. Det finns dock möjlighet för Sverige att stÀlla upp ett annat krav pÄ anknytning, sÄ lÀnge det kan motiveras av ett tvingande skÀl av allmÀnintresse och ÄtgÀrden anses vara lÀmplig och proportionerlig.53

3.8.2UtlÀndska medborgares rÀtt till studiehjÀlp enligt den svenska lagstiftningen

NÀr det gÀller att bedöma konsekvenserna av klassificeringen av studiehjÀlpen Àr det av betydelse att avgöra vilken rÀtt utlÀndska medborgare kan ha till studiehjÀlp redan enligt den inhemska svenska lagstiftningen.

Efter Sveriges intrÀde i EU har reglerna för utlÀndska med- borgares rÀtt till svenskt studiestöd anpassats till EU-rÀtten. Av 1 kap. 4 och 5 §§ studiestödslagen framgÄr att utlÀndska medborgare, nÀr det gÀller rÀtt till studiestöd, ska jÀmstÀllas med svenska medborgare om de antingen pÄ grund av anstÀllning eller etablering som egenföretagare hÀr i landet eller pÄ grund av att de har fÄtt permanent uppehÄllsrÀtt, kan hÀrleda rÀttigheter i frÄga om sociala förmÄner frÄn EU-rÀtten, EES-avtalet eller avtalet mellan EU och Schweiz gÀllande fri rörlighet för personer. Det gÀller Àven familjemedlemmar till sÄdana utlÀndska medborgare.54 NÀr det gÀller prövningen av om de aktuella personerna har rÀtt till sociala förmÄner enligt EU-rÀtten, görs denna prövning utifrÄn FEUF, förordning 492/2011, rörlighetsdirektivet samt praxis frÄn EU- domstolen.

UtlÀndska medborgare som kan jÀmstÀllas med svenska medborgare enligt ovan nÀmnda bestÀmmelser har sÄledes rÀtt till

53MÄl C- 542/09, Kommissionen mot NederlÀnderna.

54Familjemedlemmar sÄsom begreppet definieras i 3 a kap. 2 § utlÀnningslagen.

123

StudiehjÀlpen och EU-rÀtten

SOU 2013:52

studiehjÀlp redan enligt den svenska lagstiftningen, oavsett om förordningarna 1408/71 och 883/2004 Àr tillÀmpliga.

3.8.3RÀtt till svensk studiehjÀlp för studier utomlands

Enligt 2 kap. 9 § studiestödslagen fÄr studiehjÀlp lÀmnas för studier utanför Sverige om den studerande Àr svensk medborgare, om studierna inte med lika stor fördel kan bedrivas vid en svensk lÀroanstalt samt om studierna svarar mot eller Àr jÀmförbara med studier vid en svensk lÀroanstalt eller en utbildning som bestÀms av regeringen eller den myndighet som regeringen bestÀmmer. Kravet pÄ svenskt medborgarskap gÀller inte för de utlÀndska medborgare som jÀmstÀlls med svenska medborgare enligt studiestödslagen.

Utredningen om socialförsÀkringen och EG har emellertid den uppfattningen att förordningen 1408/71 ger en utökad rÀtt till studiehjÀlp för studier utomlands, jÀmfört med de svenska nationella reglerna.

Förordningarna 1408/71 och 883/2004 ger sÄledes rÀtt till studiebidrag och extra tillÀgg, trots vissa inskrÀnkningar som finns i de svenska nationella författningarna om studiehjÀlp. EU- förordningarna kommer i dessa fall att ta över de svenska nationella bestÀmmelserna och gÀlla i stÀllet för dessa. Det innebÀr att vissa inskrÀnkningar i rÀtten till studiehjÀlp inte kan upprÀtthÄllas i förhÄllande till personer som enligt förordningarna ska vara omfattade av svensk lagstiftning.

CSN har upplyst att, eftersom den svenska lagstiftningen enligt myndighetens uppfattning i vissa avseenden strider mot EU-rÀtten, lÀmnas studiehjÀlp till svenska och vissa utlÀndska medborgare trots att alla förutsÀttningar inte Àr uppfyllda enligt den svenska lagstiftningen. Detta gÀller bestÀmmelserna i 2 kap. 9 § studiestöds- lagen och 2 kap. 15 och 16 §§ studiestödsförordningen (2000:655), se vidare avsnitt 3.9.

Utredningen om socialförsÀkringen och EG menar att det Àven föreligger rÀtt till studiebidrag och extra tillÀgg för studier i ett annat EES-land i den situationen att bÄda förÀldrarna och barnet Àr svenska medborgare och förÀldrarna Àr bosatta och arbetar i Sverige, men barnet bor i ett annat EES-land och bedriver studier dÀr. Utredningen konstaterar att om denna tolkning Àr riktig sÄ innebÀr det att förordning 1408/71 ger en Àven för i övrigt interna svenska förhÄllanden ökad rÀtt till studiehjÀlp för studier

124

SOU 2013:52

StudiehjÀlpen och EU-rÀtten

utomlands.55 Även Justitiekanslern stödjer denna uppfattning, och menar att de svenska bestĂ€mmelserna om studiehjĂ€lp stĂ„r i strid med EU-rĂ€tten, se vidare avsnitt 3.9. Denna tolkning av rĂ€ttslĂ€get Ă€r emellertid omstridd och FörsĂ€kringskassan tillĂ€mpar inte regelverket pĂ„ detta sĂ€tt.

3.8.4RÀtten till studiebidrag och extra tillÀgg om förmÄnerna inte Àr familjeförmÄner

Om Sverige skulle klassificera om studiebidraget och det extra tillÀgget sÄ att dessa förmÄner inte lÀngre omfattas av förordning 883/2004, hur skulle dÄ rÀtten till dessa förmÄner vid studier dels inom Sverige, dels inom EES och i Schweiz förÀndras? CSN har till utredningen uppgett följande angÄende denna frÄga.

Marginella förÀndringar av utflödet av studiehjÀlp

NÀr det gÀller svenska medborgare skulle rÀtten till studiebidrag och extra tillÀgg för studier inom EES och i Schweiz troligen inte förÀndras alls.

NÀr det gÀller utlÀndska medborgare skulle troligen ingen förÀndring av rÀtten till studiebidrag och extra tillÀgg ske, vare sig för studier i Sverige som för studier inom EES och i Schweiz, för studerande som ska jÀmstÀllas med svenska medborgare enligt 1 kap. 4 § studiestödslagen. JÀmstÀllandet sker efter prövning om de har rÀtt till sociala förmÄner enligt förordning 492/2011 och rörlighetsdirektivet, samt omfattar arbetstagare, egenföretagare och deras familjemedlemmar. Möjligtvis skulle en viss förÀndring kunna ske av antalet utbetalningar, eftersom bedömningen av vem som ska anses vara arbetstagare respektive familjemedlem i viss mÄn skiljer sig Ät beroende pÄ vilken av förordningarna 883/2004 och 492/2011 som tillÀmpas. Exempelvis anses styvbarn inte vara en familjemedlem vid tillÀmpningen av förordning 883/2004, medan styvbarn omfattas vid tillÀmpningen av förordning 492/201156.

55SOU 1993:115 s. 543.

56Vem som ska anses vara en familjemedlem bestÀms enligt lagstiftningen i det medlemsland inom EES som ska utge förmÄnen enligt artikel 1.i förordning 883/2004. Eftersom det saknas en generell bestÀmmelse i svensk lagstiftning som anger vem som Àr att anse som familjemedlem, har försÀkringskassan avgett ett RÀttsligt stÀllningstagande, 2010-05-07, dnr 029328-2010 avseende tillÀmpningen av artikel 1.i och artikel 67 i förordning 883/2004. Familjebegreppet för tillÀmpning av förordning 492/2011 definieras i artikel 2 i rörelse- direktivet.

125

StudiehjÀlpen och EU-rÀtten

SOU 2013:52

Denna skillnad av antalet utbetalningar torde dock vara ytterst marginell.

För studerande som Àr tredjelandsmedborgare eller barn till en sÄdan medborgare skulle det troligen inte bli nÄgon förÀndring, vare sig för studiebidrag för studier i Sverige som för studier inom EES och i Schweiz.

GÀstforskare och deras familjemedlemmar som omfattas av 1 kap. 7 § studiestödslagen och som har rÀtt till familjeförmÄner enligt förordning 883/2004, kommer att förlora rÀtten till studie- bidrag och extra tillÀgg för studier i Sverige och utomlands om dessa förmÄner inte lÀngre skulle klassificeras som familjeförmÄner. Sedan gÀstforskardirektivet57 införlivades den 1 juli 2008 har 13 utlÀndska medborgare beviljats studiehjÀlp pÄ denna grund.

Om förslag till genomförande av blÄkortsdirektivet58 i regeringens proposition Genomförande av blÄkortsdirektivet (prop. 2012/13:148) genomförs kommer familjemedlemmar till utlÀndska medborgare med EU-blÄkort i Sverige ocksÄ att pÄverkas av en omklassificering eftersom de föreslÄs ha rÀtt till studiebidrag och extra tillÀgg vid studier i Sverige.

Familjer som enligt förordning 883/2004 hÀrleder sin rÀtt till studiebidrag och extra tillÀgg enbart genom bosÀttning i Sverige skulle i vissa fall inte kunna fÄ studiebidrag och extra tillÀgg om förmÄnerna inte var familjeförmÄner. För att fÄ rÀtt till studiehjÀlp enligt förordning 492/2011 krÀvs att EU-medborgaren har varit arbetstagare eller bedrivit verksamhet i Sverige som egenföretagare.

CSN framhÄller emellertid att i de fall nÀr rÀtten till förmÄnen endast grundar sig pÄ bosÀttning utges ÀndÄ inget tillÀggsbelopp59 för barn som Àr bosatta i ett annat medlemsland. I artikel 68 punkten 2 i förordning 883/2004 stadgas att inget tillÀggsbelopp behöver utges för barn som Àr bosatta i en annan medlemsstat, om rÀtten till förmÄnen i frÄga endast grundar sig pÄ bosÀttning. FörsÀkringskassan tillÀmpar bestÀmmelsen pÄ sÄ sÀtt att inget tillÀggsbelopp utges i sÄdana fall.

Sammanfattningsvis kommer sÄledes de utlÀndska medborgare som arbetar i Sverige och skulle haft rÀtt till studiebidrag och extra

57RÄdets direktiv 2005/71/EG av den 12 oktober 2005 om ett sÀrskilt förfarande för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse i forskningssyfte.

58RÄdets direktiv 2009/50/EG av den 25 maj 2009 om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalificerad anstÀllning.

59TillÀggsbelopp Àr det belopp som det sekundÀra landet utger om summan av förmÄnerna i detta land överstiger summan av dessa förmÄner i det primÀra landet, dvs. barnets bosÀttningsland.

126

SOU 2013:52

StudiehjÀlpen och EU-rÀtten

tillÀgg frÄn Sverige pÄ grund av att de omfattas av förordning 883/2004, i stÀllet sannolikt omfattas av förordning 492/2011, undantaget gÀstforskare och deras familjemedlemmar samt eventuellt familjemedlemmar till personer med EU-blÄkort. Med anledning av detta kommer inte EES-medborgare eller deras familjemedlemmar som nyttjar den fria rörligheten inom unionen att beröras av en omklassificering, och dÀrmed kommer inte utflödet av studiehjÀlp att pÄverkas nÀmnvÀrt.

Administrationsvinst

CSN framhÄller att den största förÀndringen för myndigheten vid en omklassificering av studiebidraget och extra tillÀgget, Àr en förkortning av handlÀggningstiderna och en enklare administration för sÄvÀl CSN som FörsÀkringskassan. I dag delas handlÀggningen för Àrenden som rör studiebidrag eller extra tillÀgg som betalas ut som EU-familjeförmÄner mellan de tvÄ myndigheterna. HandlÀggningstiden för Àrendena kan enligt CSN uppgÄ till flera mÄnader, i sÀmsta fall nÀrmare ett Är.

3.8.5Stora kostnader för Sverige?

Eftersom Sverige i jÀmförelse med mÄnga andra EES-lÀnder har ett generöst studiestödssystem Àr det befogat att stÀlla sig frÄgan om det förhÄllandet att studiehjÀlpen kan exporteras medför eller kommer att medföra betydande kostnader för svenska staten. Studiestödssystemet utgör en icke ringa del av statens utgifter och det Àr viktigt för staten att ha kontroll över systemet.

Utredningen om EU:s utvidgning och arbetskraftens rörlighet

Regeringen tillsatte en sÀrskild utredare 2002 med uppgift att analysera vilka konsekvenser den förestÄende utvidgningen av den europeiska unionen kunde fÄ för svenskt vidkommande. I uppdraget ingick att bedöma sannolikheten för att arbetskrafts- invandring frÄn nya medlemsstater i EU skulle medföra ansenliga kostnader för de sociala trygghetssystemen. Utredarens bedöm- ning presenterades i betÀnkandet EU:s utvidgning och arbets- kraftens rörlighet (SOU 2002:116). Utredarens bedömning var att

127

StudiehjÀlpen och EU-rÀtten

SOU 2013:52

de EU-rÀttsliga reglerna i kombination med den svenska lag- stiftningen om sociala förmÄner kan inbjuda till missbruk av det svenska vÀlfÀrdssystemet. Utredaren spekulerade i att mindre nogrÀknade personer mot betalning skulle kunna sÀlja arbets- erbjudanden, som kanske Àr fiktiva, av liten omfattning och med dÄlig lön, och dÀrmed skulle arbetstagaren och dennes familj fÄ uppehÄllstillstÄnd och tillgÄng till hela det svenska vÀlfÀrds- systemet. Ett annat scenario Àr, enligt utredaren, att enskilda individer - utan brottslig inblandning - skulle ta chansen att via ett dÄligt betalt arbete av liten omfattning ÀndÄ fÄ försörjning för sig och sin familj. Slutsatsen frÄn utredaren blev att faran för missbruk inte ska överdrivas, men att det med hÀnsyn till bland annat att vissa delar av de nya EU-medlemslÀndernas befolkning lever under mycket pressade ekonomiska omstÀndigheter, kan finnas en uppenbar risk för att vissa individer sÀtter i system att utnyttja svensk vÀlfÀrd.60

NÀr det gÀller de sociala förmÄner som kan exporteras, sÄsom studiehjÀlp, Àr farhÄgan för ökade kostnader eller missbruk Àn större, eftersom det dÄ inte ens krÀvs att familjemedlemmen Àr bosatt i Sverige, utan det Àr tillrÀckligt att familjemedlemmen bor i ett annat EES-land eller i Schweiz.

FörsÀkringskassans rapporter

FörsÀkringskassan (dÄ RiksförsÀkringsverket) fick Är 2003 i uppdrag av regeringen att redovisa Àrenden som rör bestÀmmelserna om familjeförmÄner enligt förordning 1408/71. Regeringen ansÄg att det var angelÀget att fÄ en tydlig bild av i vilken omfattning Sverige betalade ut familjeförmÄner dÄ familje- medlemmarna inte bodde i Sverige. FörsÀkringskassan samman- stÀllde i rapporten Utbetalning av familjeförmÄner med stöd av EG-lagstiftningen under 200461 de ersÀttningar som under 2004 betalats ut till barnfamiljer med stöd av EG-lagstiftningen. Slut- satsen var att de farhÄgor som fanns om massutbetalningar till de nya medlemslÀnderna som tillkom 1 maj 2004 Àn sÄ lÀnge inte hade besannats.62 Rapporten visade att totalt hade ca 82 miljoner kronor betalats ut i form av familjeförmÄner under mars till december

60SOU 2002:116 s. 152 ff.

61FörsÀkringskassan, 2005.

62Den 1 maj 2004 tillkom följande lÀnder i EU: Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern.

128

SOU 2013:52

StudiehjÀlpen och EU-rÀtten

2004. Barnbidrag och förÀldrapenning var de familjeförmÄner som utgavs i de flesta Àrenden. Av de ca 82 miljoner kronor som hade betalats ut i familjeförmÄner avsÄg 15 miljoner export, det vill sÀga utbetalningar till familjemedlemmar bosatta i ett annat medlems- land Àn Sverige. Den större delen av de utbetalade beloppen hade sÄledes gjorts i Àrenden dÀr en av förÀldrarna och barnet bodde i Sverige. FörsÀkringskassan konstaterade att om inte förordning 1408/71 hade varit tillÀmplig i dessa Àrenden skulle familjen troligtvis ha haft rÀtt till socialförsÀkringsförmÄner frÄn Sverige pÄ grund av sin bosÀttning i Sverige. FörsÀkringskassans uppfattning var att utbetalningarna troligtvis skulle komma att öka med tiden, men att inget talade för att de kommer att uppgÄ till sÄdana belopp att de svenska vÀlfÀrdssystemen hotas.

Eftersom rapporten endast omfattade de första Ätta mÄnaderna sedan de nya medlemslÀnderna blev medlemmar i EU, ansÄg FörsÀkringskassan att det kunde vara lite vÀl tidigt att uttala sig om effekten av EU:s utvidgning nÀr det gÀllde utbetalning av familje- förmÄner. Uppföljningsrapporten Utbetalning av familjeförmÄner Är 2006 med stöd av EG-lagstiftningen63 visade att exporten av familjeförmÄner hade ökat frÄn 15 miljoner kronor under perioden mars till december 2004, till 30 miljoner kronor under Är 2006. FamiljeförmÄner som exporterades till barnfamiljer bosatta i andra lÀnder utgjorde fortfarande endast en liten del av de familje- förmÄner som betalades ut enligt förordning 1408/71, drygt 12 procent. Huvuddelen av ersÀttningarna hade gÄtt till barnfamiljer som bodde i Sverige, men dÀr en av förÀldrarna arbetade i nÄgot av grannlÀnderna.

NÀr det gÀller utbetalning av studiebidrag hade 843 609 kronor betalats ut per mÄnad nÀr Sverige hade varit primÀrt land. Det Àr endast fyra procent av totalt utbetalt belopp. Statistiken bygger pÄ ett medelvÀrde av januari och december mÄnad Är 2006. De totala kostnaderna för utbetalda familjeförmÄner enligt förordning 1408/71 var drygt 240 miljoner kronor. Denna kostnad Àr emellertid liten i jÀmförelse med de totala försÀkringskostnaderna. Kostnaderna för barnbidraget respektive förÀldrapenningen var under 2006 23,6 miljarder kronor respektive 20,9 miljarder kronor.

Det Àr dÀremot högst sannolikt att Sveriges export av familje- förmÄner kommer att öka i takt med att kunskapen om EU-rÀtten sprids.

63 FörsÀkringskassan, 2007a.

129

StudiehjÀlpen och EU-rÀtten

SOU 2013:52

3.9Föreligger det en konflikt mellan de svenska reglerna om studiehjÀlp vid utlandsstudier och EU-rÀtten?

Utredaren ska enligt direktiven klargöra om nuvarande regler om studiehjÀlp vid utlandsstudier Àr förenliga med EU-rÀtten och vid behov föreslÄ hur dessa regler kan anpassas till EU-rÀtten.

3.9.1De svenska reglerna om studiehjÀlp för studier utomlands

I 2 kap. 9 § studiestödslagen anges som förutsÀttning för att studie- hjÀlp ska beviljas för studier utanför Sverige att den studerande Àr svensk medborgare, att studierna inte med lika stor fördel kan bedrivas vid en svensk lÀroanstalt, samt att studierna motsvarar eller Àr jÀmförbara med studier vid en svensk lÀroanstalt eller en utbildning vid vilka de studerande kan fÄ studiehjÀlp. StudiehjÀlp kan emellertid beviljas för studier inom Norden, Àven om de tvÄ första förutsÀttningarna i 2 kap. 9 § studiestödslagen inte Àr uppfyllda, om utbildningen Àr stÀlld under statlig tillsyn i det land dÀr studierna bedrivs och studierna omfattar minst tre mÄnaders heltidsundervisning (2 kap. 15 § studiestödslagen). NÀr det gÀller förutsÀttningar för att studiehjÀlp ska beviljas för studier utanför Norden uppstÀlls, förutom de krav som följer av 2 kap. 9 § studie- stödslagen, Àven kraven att den studerande har varit folkbokförd i Sverige under de senaste tvÄ Ären och att studierna omfattar minst tre mÄnaders heltidsundervisning (2 kap. 16 § studiestödslagen).

Av 1 kap. 4, 5 och 7 §§ studiestödslagen framgÄr emellertid att under vissa förutsÀttningar ska utlÀndska medborgare jÀmstÀllas med svenska medborgare nÀr det gÀller rÀtt till studiestöd. Det gÀller utlÀndska medborgare som pÄ grund av vissa omstÀndigheter kan hÀrleda rÀttigheter i frÄga om sociala förmÄner frÄn EU-rÀtten, EES-avtalet eller avtalet mellan EU och Schweiz gÀllande fri rörlighet för personer.

Dessutom kan utlÀndska medborgare som inte med stöd av EU- rÀtten ska jÀmstÀllas med svenska medborgare ÀndÄ ha rÀtt till studiehjÀlp i Sverige enligt bestÀmmelsen i 2 kap. 4 § studiestöds- lagen. Av paragrafen framgÄr att studiehjÀlp kan lÀmnas till utlÀndska medborgare som Àr bosatta i Sverige och har permanent uppehÄllstillstÄnd hÀr, samt har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i

130

SOU 2013:52

StudiehjÀlpen och EU-rÀtten

annat syfte Àn att genomgÄ utbildning. Vidare framgÄr att kravet pÄ permanent uppehÄllstillstÄnd inte gÀller för medborgare med uppehÄllsrÀtt enligt 3 a kap. 3 eller 4 §§ utlÀnningslagen (2005:716) som fÄtt en varaktig anknytning till Sverige.

3.9.2Tidigare synpunkter pÄ de svenska reglernas förenlighet med EU-rÀtten

Beslut frÄn Justitiekanslern

Beslut frÄn Justitiekanslern med anledning av övertrÀdelse av förordning 1408/71

Justitiekanslern (JK) har i ett beslut64 frĂ„n 2000 angĂ„ende ett skadestĂ„ndsansprĂ„k i anledning av övertrĂ€delse av gemenskaps- rĂ€tten vid CSN:s handlĂ€ggning av en ansökan om studiehjĂ€lp, behandlat de svenska reglerna om studiehjĂ€lp och reglernas förenlighet med EU-rĂ€tten. Ärendet rörde en studerande som var svensk medborgare och som ansökte om studiehjĂ€lp för studier under ett Ă„r i ett franskt gymnasium.

JK uttalade i beslutet att det föreligger en konflikt mellan den svenska inhemska rÀtten och förordning 1408/71. JK ansÄg att de krav som den svenska studiestödslagstiftningen stÀller för studiehjÀlp innebÀr att det inte finns nÄgon större valfrihet nÀr det gÀller frÄgan i vilket land som studier kan bedrivas. Om studierna med lika stor fördel kan bedrivas i Sverige fÄr nÀmligen den studerande inte studiehjÀlp för de studier denne bedriver utanför Norden, vilket, menade JK, mÄste anses försvÄra möjligheten för t.ex. svenska medborgare att bedriva studier utomlands. JK:s uppfattning var dÀrmed att de svenska bestÀmmelserna om studiehjÀlp mÄste anses stÄ i strid med den likabehandlingsprincip som kommer till uttryck i förordning 1408/71 och som Àven Àr en av de grundlÀggande principerna i Romfördraget.

JK ansÄg dÀrför att sökanden var berÀttigad till studiehjÀlp för sina studier i Frankrike och att CSN hade Äsidosatt sina för- pliktelser enligt gemenskapsrÀtten genom att inte med tillÀmpning av förordning 1408/71 tillerkÀnna den sökande studiehjÀlp. Staten hade dÀrmed Ädragit sig skadestÄndsskyldighet gentemot sökanden.

64 Justitiekanslerns beslut frÄn den 21 februari 2000, diarienummer 895-98-44.

131

StudiehjÀlpen och EU-rÀtten

SOU 2013:52

Beslut frÄn Justitiekanslern med anledning av övertrÀdelse av EU- rÀttens regler om fri rörlighet för unionsmedborgare

JK har Ă€ven i ett Ă€rende frĂ„n 200965 angĂ„ende ett skadestĂ„nds- ansprĂ„k i anledning av övertrĂ€delse av artiklarna 17 och 18 EG- fördraget66 vid CSN:s handlĂ€ggning av en ansökan om inackord- eringstillĂ€gg, prövat de svenska reglerna om studiehjĂ€lp och dess förenlighet med EU-rĂ€tten. Ärendet gĂ€llde de dĂ„varande svenska reglerna om inackorderingstillĂ€gg67 som stadgade att för studier i ett annat nordiskt land lĂ€mnas inackorderingstillĂ€gg med det högsta beloppet om 2 350 kr, medan för studier utanför Norden lĂ€mnas inackorderingstillĂ€gg med det lĂ€gsta beloppet om 1 190 kr. Sökanden i mĂ„let var en svensk medborgare som hade sitt förĂ€ldrahem i Stockholm medan skolan lĂ„g i Frankrike. CSN beviljande henne dĂ€rmed inackorderingstillĂ€gg med 1 190 kr per mĂ„nad. Sökanden, som ansĂ„g att inackorderingstillĂ€gg skulle lĂ€mnas med 2 350 kr per mĂ„nad, överklagade beslutet och menade att hon som unionsmedborgare, nĂ€r hon utnyttjar sin rĂ€tt till fri rörlighet inom EU och studerar i Frankrike, inte fĂ„r behandlas sĂ€mre nĂ€r det gĂ€ller möjligheten att fĂ„ inackorderingstillĂ€gg Ă€n en elev i motsvarande situation i Sverige.

JK redogjorde inledningsvis i sin bedömning för EU- domstolens praxis, bland annat de förenade mÄlen C-11/06 och C- 12/06 Morgan och Bucher, och anförde dÀrvid följande. EU- domstolen har i ett antal liknande fall klargjort att de rÀttigheter som sammanhÀnger med unionsmedborgarskapet kan Äberopas Àven mot den egna medlemsstaten, liksom att nationell lagstiftning som missgynnar vissa nationella medborgare endast pÄ grund av att de utnyttjar rÀtten att fritt röra sig i en annan medlemsstat utgör en begrÀnsning av de friheter som tillkommer unionsmedborgare enligt artikel 18 EG-fördraget. EU-domstolen har vidare under- strukit att det inom utbildningsomrÄdet Àr sÀrskilt viktigt att fördragets möjligheter till fri rörlighet för unionsmedborgare fÄr full verkan för att frÀmja rörligheten för studerande. EU- domstolen har i frÄga om de rÀttigheter som följer enligt artikel 18 för bland annat studerande uttryckligen hÀnvisat till motsvarande principer som gÀller för arbetstagare i artikel 39 EG-fördraget68. Ett

65Justitiekanslerns beslut frÄn den 4 februari 2009, diarienummer 92-08-44.

66Artiklarna 20 och 21 i FEUF.

671 kap. 8–9 §§ CSNFS 2001:6. Dessa bestĂ€mmelser Ă€r upphĂ€vda sedan den 1 juli 2009 genom CSNFS 2009:2.

68Artikel 45 i FEUF,

132

SOU 2013:52

StudiehjÀlpen och EU-rÀtten

hinder i den fria rörligheten anses i dessa fall föreligga Àven om de nationella bestÀmmelserna tillÀmpas oberoende av de berördas nationalitet.

Av EU-domstolens fasta praxis följer dÀrmed, enligt JK, att en medlemsstat som har infört ett studiebidragssystem enligt vilket studerande kan erhÄlla bidrag nÀr de studerar i en annan medlems- stat mÄste sÀkerstÀlla att de nÀrmare bestÀmmelserna för att erhÄlla detta bidrag inte ger upphov till en omotiverad inskrÀnkning i rÀtten att fritt röra sig och uppehÄlla sig inom medlemsstaternas territorier.

JK:s slutsats blev att bestÀmmelserna om inackorderingstillÀgg Àr utformade pÄ ett sÄdant sÀtt att det i praktiken avhÄller studerande frÄn att utnyttja sin rÀtt att fritt röra sig inom unionen i syfte att bedriva studier i en annan medlemsstat (dock med undantag för Danmark och Finland). JK fann att denna inskrÀnkning inte Àr en följd av annat Àn budgetmÀssiga över- vÀganden och att skÀl av rent ekonomisk karaktÀr inte kan utgöra tvingande hÀnsyn av allmÀnintresse av den arten att de rÀttfÀrdigar en begrÀnsning av en grundlÀggande frihet som garanteras i EG- fördraget. Det svenska regelverket utgjorde dÀrmed, enligt JK, en otillÄten inskrÀnkning i unionsmedborgarnas rÀtt att fritt röra sig och vistas inom unionen.

JK fann att staten hade gjort sig skyldig till en klar övertrÀdelse av gemenskapsrÀtten och att den sökande hade rÀtt till skadestÄnd.

Konsekvenser av Justitiekanslerns beslut

JK:s bĂ„da beslut som redogjorts för ovan har pĂ„verkat den svenska studiestödslagstiftningen vad avser reglerna om studiehjĂ€lp. Beslutet med anledning av övertrĂ€delse av EU-rĂ€ttens regler om fri rörlighet för unionsmedborgare, har lett till att bestĂ€mmelserna om inackorderingstillĂ€gg i 1 kap. 7–9 §§ CSNFS 2006:1 upphĂ€vts. BestĂ€mmelserna innebar att inackorderingstillĂ€gg i regel utgick med ett lĂ€gre belopp för studier som bedrevs i en annan medlems- stat -förutom sĂ„vitt avser de nordiska lĂ€nderna- Ă€n vad som var fallet om studierna hade bedrivits i Sverige.

NÀr det gÀller JK:s beslut om övertrÀdelse av förordning 1408/71 har beslutet Ànnu inte föranlett nÄgon författningsÀndring vad gÀller bestÀmmelserna som reglerar förutsÀttningar för att fÄ studiehjÀlp för studier utomlands i 2 kap. 15 och 16 §§ studiestöds-

133

StudiehjÀlpen och EU-rÀtten

SOU 2013:52

förordningen. CSN har dÀremot beslutat att i vissa situationer bortse frÄn villkoren i ovan nÀmnda bestÀmmelser med stöd av JK:s beslut, se avsnitt 3.9.3.

Utbildningsdepartementets promemoria

Utbildningsdepartementet har i remisspromemorian Anpassningar av studiehjÀlpen till EU-rÀtten69 frÄn den 25 januari 2010, föreslagit Àndringar i studiestödsförordningen som syftar till att anpassa förordningens bestÀmmelser om studiehjÀlp vid studier utomlands till EU-rÀtten. StudiehjÀlp föreslogs kunna lÀmnas för studier pÄ gymnasienivÄ i ett EES-land eller i Schweiz pÄ i huvudsak samma villkor som gÀller för studier i de nordiska lÀnderna.

Avgörande frĂ„n ÖKS

ÖKS har i ett beslut frĂ„n den 14 mars 201170 prövat de svenska reglernas förenlighet med EU-rĂ€tten nĂ€r det gĂ€ller kravet pĂ„ minst tre mĂ„naders heltidsundervisning vid studier i ett land utanför Norden. Ärendet gĂ€llde gymnasiestudier i Spanien som hade pĂ„gĂ„tt under kortare tid Ă€n tre mĂ„nader. CSN avslog den studerandes begĂ€ran om studiebidrag, eftersom hennes studier utanför Sverige pĂ„gĂ„tt under kortare tid Ă€n tre mĂ„nader.

ÖKS tog i sin bedömning utgĂ„ngspunkt i sitt vĂ€gledande avgörande frĂ„n den 21 februari 200871 dĂ€r nĂ€mnden konstaterat att olika regler för studieomfattning beroende pĂ„ om studier bedrivs i Sverige eller utomlands, kan avskrĂ€cka unionsmedborgare frĂ„n att lĂ€mna Sverige för att studera i en annan medlemsstat och pĂ„ sĂ€tt utnyttja rĂ€tten att röra sig fritt och uppehĂ„lla sig i denna medlemsstat enligt artikel 21 FEUF.

ÖKS konstaterade dĂ€refter att Ă€ven regler om olika minsta studietid kan ha samma avskrĂ€ckande funktion. DĂ„ begreppet sĂ€rskilda skĂ€l inte har definierats i studiestödsförordningen, kan enligt nĂ€mndens mening, bestĂ€mmelsen tolkas som att den som Ă€r unionsmedborgare och utnyttjar sin rĂ€tt till fri rörlighet inom unionen har sĂ€rskilda skĂ€l att fĂ„ studiehjĂ€lp för studier om kortare tid Ă€n tre mĂ„nader. En sĂ„dan fördragskonform tolkning av

69U2010/359/SV

70Dnr: 2011-01112.

71Dnr: 2007-04492.

134

SOU 2013:52

StudiehjÀlpen och EU-rÀtten

bestÀmmelsen i 2 kap. 16 § studiestödsförordningen leder till att bestÀmmelsen inte stÄr i strid med artikel 20 och 21 FEUF.

NÀmnden ansÄg dÀrmed att det förelÄg sÀrskilda skÀl att bevilja den studerande studiehjÀlp.

Utredningen om studiemedel för utlandsstudier

BestÀmmelserna i studiemedelssystemet om utlandsstudier har setts över bland annat mot en EU-rÀttslig bakgrund av utredningen om ett rÀttvisare och enklare studiemedelssystem för utlands- studier i en globaliserad vÀrld. Denna utredning har i betÀnkandet

Studiemedel för grÀnslös kunskap (SOU 2011:26), lÀmnat förslag om att rÀtten till studiemedel för studier pÄ gymnasial nivÄ ska vara densamma inom EES och i Schweiz. Förslaget innebÀr att kravet pÄ att en utbildning inte med lika stor fördel kan bedrivas i Sverige (3 kap. 23 § studiestödsförordningen) ska tas bort för utbildningar inom EES och i Schweiz, men kvarstÄ för utbildningar utanför EES och Schweiz. Reglerna för studiemedel för studier pÄ gymnasial nivÄ blir dÀrmed, enligt utredningen, förenliga med EU-rÀtten.72

Utredningen om utlandsstudier la ocksÄ förslag om en ny bestÀmmelse i studiestödsförordningen som reglerar kvalitets- kraven för en utbildning pÄ sÄvÀl gymnasial som eftergymnasial nivÄ. Utredningen anser att kravet pÄ godtagbar standard ska vara detsamma för alla utbildningar utomlands, sÄvÀl pÄ gymnasial nivÄ som pÄ eftergymnasial nivÄ, och för att skapa ett enhetligt regelverk ska den nordiska sÀrregleringen tas bort. 73

3.9.3CSN:s nuvarande tillÀmpning av reglerna om studiehjÀlp vid utlandsstudier

CSN har i ett beslut frÄn den 28 september 2011 Beslut om EU- rÀtten och studiestöd för utlandsstudier74 slagit fast att vid prövning av rÀtt till studiehjÀlp för studier inom EES och i Schweiz, ska myndigheten bortse frÄn vissa bestÀmmelser i studiestödslag- stiftningen som anses stÄ i strid med EU-rÀtten.

Sedan beslutet lÀmnar CSN studiehjÀlp för studier inom EES och i Schweiz Àven om kravet pÄ minst tre mÄnaders heltids-

72SOU 2011:26 s. 293 ff.

73SOU 2011:26 s. 302 ff.

742011-240-8351.

135

StudiehjÀlpen och EU-rÀtten

SOU 2013:52

undervisning inte Àr uppfyllt. I stÀllet tillÀmpas samma tidsgrÀns som för studier i Sverige, det vill sÀga 15 dagars studier för heltidsstuderande och 30 dagars studier för deltidsstuderande.75 TillÀmpningen grundar sig enligt CSN pÄ en fördragskonform tolkning av bestÀmmelserna i 2 kap. 15 § andra stycket studiestöds- förordningen, dÀr det stadgas att studiehjÀlp fÄr lÀmnas Àven om utbildningen Àr kortare Àn tre mÄnader om det finns sÀrskilda skÀl, samt 2 kap. 16 § tredje stycket studiestödsförordningen, dÀr det framgÄr att studiehjÀlp fÄr lÀmnas Àven om kravet pÄ tre mÄnaders heltidsundervisning inte Àr uppfyllt om det finns sÀrskilda skÀl.

I Àrenden som avser studiehjÀlp för studier inom EES och i Schweiz ska CSN enligt beslutet frÄn den 28 september 2011 i vissa fall bortse frÄn kravet att motsvarande studier inte med lika stor fördel kan bedrivas i Sverige.76 SkÀlet Àr enligt CSN att bestÀmmelsen kan hindra studerande att utnyttja sin rÀtt att fritt röra sig inom EES och i Schweiz enligt artiklarna 20 och 21 i FEUF, rörlighetsdirektivet respektive avtalet mellan EU och Schweiz om fri rörlighet för personer.

Enligt beslutet ska CSN Àven bortse frÄn kravet att den studerande ska ha varit folkbokförd i Sverige under de senaste tvÄ Ären77 vid studier inom EES och i Schweiz, eftersom detta krav strider mot artikel 45 i FEUF78 som reglerar den fria rörligheten för arbetstagare. Denna tillÀmpning gÀller svenska medborgare och de utlÀndska medborgare som ska jÀmstÀllas med svenska medborgare enligt bestÀmmelserna i 1 kap. 4, 5 och 7 §§ studiestödslagen.

Tidigare har CSN endast bortsett frÄn villkoren om att studierna inte med lika stor fördel kan bedrivas i Sverige, tvÄ Ärs folkbokföring i Sverige, samt minst tre mÄnaders heltidsunder- visning, nÀr det gÀllde prövningen av rÀtt till studiebidrag och extra tillÀgg för utlÀndska medborgare som omfattades av nÄgon av förord- ningarna 1408/71 eller 883/2004.

I och med CSN:s beslut frÄn den 28 september 2011 tillÀmpar CSN inte lÀngre dessa villkor för utlÀndska medborgare trots att de inte omfattas av förordningarna 1408/71 eller 883/2004. En förut- sÀttning Àr dock att CSN har bedömt att de utlÀndska medborgarna ska jÀmstÀllas med en svensk medborgare enligt bestÀmmelserna i

752 kap. 6 § andra stycket studiestödslagen samt 2 kap. 15 första stycket 2 punkten och 16 första stycket 2 punkten §§ studiestödsförordningen.

762 kap. 9 § första stycket 2 studiestödslagen.

772 kap. 16 § första stycket 1 studiestödsförordningen.

78Motsvarar artikel 39 i Romfördraget.

136

SOU 2013:52

StudiehjÀlpen och EU-rÀtten

1 kap. 4, 5 eller 7 §§ studiestödslagen.79 De omdiskuterade villkoren tillÀmpas inte heller, sedan ovan nÀmnda beslut, vid prövningen av rÀtt till inackorderingstillÀgg för studier inom EES och i Schweiz.

Det innebÀr att enligt CSN har utlÀndska medborgare som ska jÀmstÀllas med svenska medborgare rÀtt till studiebidrag, extra tillÀgg och inackorderingstillÀgg för studier inom EES och i Schweiz, utan tillÀmpning av kraven pÄ att studierna inte med lika stor fördel kan bedrivas i Sverige, folkbokföring i Sverige under de senaste tvÄ Ären, samt minst tre mÄnaders heltidsundervisning.

Propositionen om studiemedel för utlandsstudier

I propositionen Studiemedel i en globaliserad vÀrld (prop. 2012/13:152), som beslutades i maj 2013, lÀmnar regeringen förslag och gör bedömningar som syftar till att skapa ett mer enhetligt och effektivt studiemedelssystem för studier utomlands.

I propositionen föreslÄs vissa anpassningar till EU-rÀtten av bestÀmmelserna om rÀtt till studiemedel för utlandsstudier. Detta gÀller bland annat för rÀtten till studiemedel för gymnasiala studier.

Regeringen gör Àven bedömningen att kvalitetskravet för studier inom och utanför Norden bör vara enhetligt och att studiemedel endast fÄr lÀmnas för en utbildning som har en godtagbar standard.

3.10ÖvervĂ€ganden och förslag

3.10.1Samma villkor för rÀtt till svensk studiehjÀlp för studier inom EES och i Schweiz

Regelverket för studiehjÀlp för utlandsstudier gör skillnad mellan studier inom och utanför Norden och innebÀr att rÀtten till studiehjÀlp för studier utanför Norden Àr begrÀnsad. SkÀlet till detta Àr att de nordiska lÀnderna haft ett samarbete som strÀcker sig mer Àn ett halvt sekel tillbaka80, dÀr lÀnderna har arbetat för gemensamma nordiska lösningar inom bland annat utbildnings- omrÄdet. I det gÀllande regelverket prioriteras detta nordiska

79Det förekommer ett antal Àrenden hos CSN som gÀller studiehjÀlp för studier utomlands, dÀr FörsÀkringskassan har bedömt att förordningarna 1408/71 eller 883/2004 inte Àr tillÀmpliga, men dÀr CSN har bedömt att den studerande ska jÀmstÀllas med en svensk medborgare enligt 1 kap. 4, 5 och 7 §§ studiestödslagen.

80Nordiska ministerrÄdet bildades 1971.

137

StudiehjÀlpen och EU-rÀtten

SOU 2013:52

samarbete, vilket har medfört att det till viss del finns sÀrskilda regler för rÀtt till studiehjÀlp för studier i de andra nordiska lÀnderna.

En studerande som utnyttjar sin rÀtt till fri rörlighet inom EES och studerar i Schweiz eller i ett EES-land utanför Norden, missgynnas sÄledes jÀmfört med en studerande som studerar i Sverige eller i ett land inom Norden. Att ha olika villkor för rÀtt till studiehjÀlp för studier i lÀnder inom EES Àr ett hinder mot den fria rörligheten och de svenska reglerna Àr dÀrför diskriminerande och strider mot EU-rÀtten, om det inte finns sakliga skÀl för dem.

FrÄgan Àr dÄ om det finns nÄgot tvingande skÀl av allmÀnintresse som kan motivera denna sÀrreglering. Ekonomiska motiv godtas i princip inte av EU-domstolen. Undantag som har godkÀnts av EU- domstolen Àr frÀmst olika skyddsvÀrda intressen, sÄsom skydd för konsumenter och arbetstagare, skydd för ÀganderÀtten och bevarande av det nationella, historiska och konstnÀrliga arvet etc. I fallet Kommissionen mot NederlÀnderna godkÀnde EU-domstolen det av NederlÀnderna Äberopade skÀlet att öka studenters rörlighet som ett tvingande skÀl av allmÀnintresse, men fann att det inte var proportionerligt för att motivera det aktuella bosÀttningsvillkoret. EU-domstolen har en restriktiv syn pÄ vad som kan utgöra ett godtagbart allmÀnintresse. Det synes dÀrför vara svÄrt att hÀvda att det finns ett undantag av allmÀnintresse, som dessutom Àr sÄvÀl lÀmpligt som proportionerligt, som motiverar de svenska bestÀmmelserna. Reglerna för rÀtt till studiehjÀlp för utlandsstudier bör dÀrför med hÀnsyn till EU-rÀtten vara desamma inom EES och i Schweiz.

En sÄdan ordning ligger dessutom i linje med regeringens strÀvan att utlandsstudier och studerandes rörlighet bör frÀmjas, och dÄ sÀrskilt inom EU. Sverige och andra medlemslÀnder inom EU bedriver ett omfattande arbete inom bland annat yrkes- utbildningsomrÄdet i syfte att stÀrka kvaliteten och underlÀtta rörligheten för studerande inom Europa. Regeringen har i den nyligen beslutade propositionen Studiemedel i en globaliserad vÀrld uttalat att rÀtten till studiemedel för studier pÄ gymnasial nivÄ bör vara densamma inom EES och i Schweiz som i Sverige, men att utvidga denna rÀtt till hela vÀrlden skulle kunna leda till sÄ höga kostnader att dagens generösa studiemedelssystem inte kan behÄllas i sin helhet. Regeringen anför vidare att det samarbete som finns inom EU för att underlÀtta rörligheten i Europa för studerande inom bland annat yrkesutbildning och teoretisk

138

SOU 2013:52 StudiehjÀlpen och EU-rÀtten

utbildning i stor utstrÀckning saknas för gymnasiala utbildningar utanför EES och Schweiz. 81

Samma resonemang kan föras för rÀtten till studiehjÀlp. Min bedömning Àr dÀrför att rÀtten till studiehjÀlp för utlandsstudier bör vara densamma inom EES och i Schweiz.

Mitt förslag: RÀtten till svensk studiehjÀlp för utlandsstudier ska vara densamma inom EES och i Schweiz.

3.10.2Medborgarskapskravet

Enligt nu gÀllande bestÀmmelser fÄr studiehjÀlp för studier i de nordiska lÀnderna lÀmnas till personer som inte Àr och inte heller ska jÀmstÀllas med svenska medborgare. Det Àr sÄledes lÀttare att fÄ studiehjÀlp för studier i ett land i Norden, Àn för studier i ett land i övriga vÀrlden.

DÄ samma villkor bör gÀlla för rÀtt till studiehjÀlp vid studier i samtliga EES-lÀnder och i Schweiz, föreslÄs att det Àven vid studier i de nordiska lÀnderna ska krÀvas att den studerande Àr svensk medborgare eller en utlÀndsk medborgare som enligt 1 kap. 4, 5 och 7 §§ studiestödslagen ska jÀmstÀllas med en svensk medborgare.

3.10.3Kravet pÄ att studierna inte med lika stor fördel kan bedrivas i Sverige

Kravet pÄ att studierna inte med lika stor fördel kan bedrivas vid en svensk lÀroanstalt gÀller i dag inte för rÀtt till studiehjÀlp för studier inom Norden. Regeringen har i frÄga om rÀtten till studiemedel för studier pÄ gymnasial nivÄ i propositionen Studiemedel i en globaliserad vÀrld uttalat att kravet pÄ att utbildningen inte med lika stor fördel kan bedrivas i Sverige bör tas bort för studier inom EES och i Schweiz82.

Eftersom det inte kan anses vara förenligt med EU-rÀtten att ha olika regler för rÀtt till studiehjÀlp inom EES beroende pÄ vilket land som studierna bedrivs i , bör nÀmnda krav inte omfatta studier inom EES och i Schweiz. NÀr det gÀller studier utanför EES och

81Prop. 2012/13:152 s. 18.

82Prop. 2012/13:152 s. 18.

139

StudiehjÀlpen och EU-rÀtten

SOU 2013:52

Schweiz ska det dÀremot fortsatt krÀvas, för att studiehjÀlp ska lÀmnas, att studierna inte med lika stor fördel kan bedrivas vid en svensk lÀroanstalt.

3.10.4Folkbokföringskravet

Kravet pĂ„ att den studerande har varit folkbokförd i Sverige under de senaste tvĂ„ Ă„ren uppstĂ€lls i dag för rĂ€tt till studiehjĂ€lp för studier utanför Norden. Även detta krav bör Ă€ndras sĂ„ att kravet tas bort för rĂ€tt till studiehjĂ€lp för studier inom EES och i Schweiz, men Ă€r kvar för studier utanför EES och Schweiz.

3.10.5Kravet pÄ minst tre mÄnaders heltidsundervisning

Enligt gÀllande bestÀmmelser finns ett krav om att studiehjÀlp endast fÄr lÀmnas för utlandsstudier om studierna omfattar minst tre mÄnaders heltidsundervisning. Detta krav strider mot principen om den fria rörligheten för personer inom EU och unions- medborgarskapet och stÄr dÀrför i strid med artiklarna 20 och 21 i FEUF.

ÖKS fastslog i ett avgörande frĂ„n den 14 mars 2011 att kravet pĂ„ minst tre mĂ„naders heltidsundervisning kunde avskrĂ€cka unions- medborgare frĂ„n att lĂ€mna Sverige för att studera i en annan medlemsstat och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt utnyttja rĂ€tten att röra sig fritt och uppehĂ„lla sig i denna medlemsstat. Detta krav tillĂ€mpas numera inte av CSN för studier inom EES och i Schweiz, utan i stĂ€llet tillĂ€mpas samma krav pĂ„ minsta studietid som finns för studier i Sverige. CSN och ÖKS menar att stöd för att bortse frĂ„n det nĂ€mnda kravet finns i en fördragskonform tolkning av undantags- bestĂ€mmelsen om sĂ€rskilda skĂ€l i 2 kap. 16 § tredje stycket studie- stödsförordningen. CSN anser att denna tolkning Ă€ven kan göras analogivis för undantagsbestĂ€mmelsen i 2 kap. 15 § andra stycket studiestödsförordningen. Att notera Ă€r emellertid att undantagen i de tvĂ„ bestĂ€mmelserna inte Ă€r utformade pĂ„ samma sĂ€tt. Undantaget i 2 kap. 15 § andra stycket avser situationer, enligt bestĂ€mmelsens ordalydelse, dĂ€r utbildningen Ă€r kortare Ă€n tre mĂ„nader.

Det framstÄr inte som lÀmpligt att konstruera fram en fördrags- konform tillÀmpning genom att anvÀnda sig av dessa undantags-

140

SOU 2013:52

StudiehjÀlpen och EU-rÀtten

bestĂ€mmelser. Det förefaller onaturligt att anvĂ€nda sig av undantagsbestĂ€mmelser, som uppenbarligen inte Ă€r avsedda för detta Ă€ndamĂ„l, för att undkomma diskriminerande bestĂ€mmelser. ”SĂ€rskilda skĂ€l” Ă€r frĂ€mst avsett att vara individuella skĂ€l och bör inte anvĂ€ndas för att införliva EU-rĂ€tt i den nationella rĂ€tten. Att man ska bortse frĂ„n de diskriminerande bestĂ€mmelserna följer redan av att bestĂ€mmelserna strider mot principen om den fria rörligheten i EU-fördragen. Dock bör man för att det ska vara förutsebart för den enskilde reglera detta sĂ€rskilt.

Kravet pÄ minst tre mÄnaders heltidsundervisning för rÀtt till studiehjÀlp ska dÀrför inte tillÀmpas pÄ studier inom EES och i Schweiz, men ska kvarstÄ för studier utanför EES och Schweiz.

3.10.6Migrerande arbetstagare och deras familjemedlemmar

Enligt förslagen i avsnitten 3.10.3 till 3.10.5 ska det stÀllas upp olika villkor för att studiehjÀlp ska lÀmnas beroende pÄ om studierna sker inom eller utanför EES och i Schweiz.

Enligt EU-domstolens praxis Àr det inte tillÄtet för en medlems- stat att ha krav som missgynnar migrerande arbetstagare och deras familjemedlemmar. En unionsmedborgare som har utnyttjat arbets- kraftens fria rörlighet enligt artikel 45 FEUF har enligt artikel 7.2 i förordning 492/2011 rÀtt till samma sociala förmÄner som den mottagande medlemsstatens medborgare. BistÄnd till uppehÀlle och utbildning avseende studier pÄ högstadie-, gymnasie- eller universitetsnivÄ utgör enligt domstolens praxis en social förmÄn i den mening som avses i artikel 7.2 i förordning 492/2011. Barn till migrerande arbetstagare kan Äberopa nÀmnda artikel för att fÄ studiestöd pÄ samma villkor som barn till arbetstagare som Àr medborgare i landet, utan att det Àr möjligt att uppstÀlla ytterligare villkor i frÄga om barnets bosÀttningsort.

Att stÀlla upp vissa villkor för rÀtt till studiehjÀlp för studier utanför EES och Schweiz, kan dÀrför anses diskriminerande nÀr det gÀller migrerande arbetstagare och deras familjemedlemmar. Med hÀnsyn till EU-domstolens praxis, bland annat fallet Kommissionen mot NederlÀnderna, se avsnitt 3.6.5, finns det mycket som talar för att kravet i studiestödsförordningen om att den studerande har varit folkbokförd i Sverige under de senaste tvÄ Ären, Àr missgynnande vad avser migrerande arbetstagare och deras familjemedlemmar. En sÄdan regel Àr svÄrare att uppfylla för en

141

StudiehjÀlpen och EU-rÀtten

SOU 2013:52

migrerande arbetstagare och sÀrbehandlar dÀrmed de migrerande arbetstagarna i förhÄllande till svenska arbetstagare.

En ÄtgÀrd som begrÀnsar den fria rörligheten för arbetstagare inom unionen strider emellertid inte mot artikel 45 FEUF och artikel 7.2 i förordning 492/2011 om ÄtgÀrden Àr motiverad av ett tvingande skÀl av allmÀnintresse som Àr sÄvÀl lÀmpligt som proportionerligt.

DĂ„ fallet Kommissionen mot NederlĂ€nderna handlade om rĂ€tt till studiestöd för studier inom EU, finns anledning till försiktighet med att göra analogier med nĂ€mnda fall. Det Ă€r inte osannolikt att EU-domstolen skulle komma fram till ett annat domslut nĂ€r det gĂ€ller studiestöd för studier utanför EU. Exempelvis anför EU- domstolen att ”artikel 7.2 i förordning 1612/68 innebĂ€r en förpliktelse för den medlemsstat som ger sina egna arbetstagare möjlighet att genomgĂ„ en utbildning som ges i en annan medlems- stat (min kursivering) att erbjuda denna möjlighet Ă€ven till arbets- tagare frĂ„n unionen som Ă€r bosatta pĂ„ dess territorium” 83.

RÀttslÀget Àr dÀrför oklart fram till dess att saken prövas av EU- domstolen. Det finns dÀrför enligt min bedömning ingen anledning till att i nulÀget föreslÄ en författningsÀndring om att migrerande arbetstagare och deras familjemedlemmar ska ha rÀtt till studiehjÀlp för studier utanför EES och Schweiz, trots att folkbokförings- kravet inte Àr uppfyllt.

83 Dom C-542/09 p 36.

142

SOU 2013:52

StudiehjÀlpen och EU-rÀtten

Mitt förslag: Kravet pÄ svenskt medborgarskap, eller utlÀndskt medborgarskap som ska jÀmstÀllas med ett svenskt medborgar- skap, för att studiehjÀlp ska lÀmnas för utlandsstudier, ska gÀlla Àven för studier i Norden.

Följande krav för rÀtt till studiehjÀlp ska tas bort för studier inom EES och i Schweiz, men ska kvarstÄ för studier utanför EES och Schweiz.

1.att studierna inte med lika stor fördel kan bedrivas vid en svensk lÀroanstalt,

2.att den studerande har varit folkbokförd i Sverige under de senaste tvÄ Ären,

3.att studierna omfattar minst tre mÄnaders heltidsundervisning. BestÀmmelsen om att studiehjÀlp fÄr lÀmnas till studerande vid de svenska utlandsskolorna i Bryssel, Fuengirola, London, Madrid, och Paris, om de studerande pÄ heltid tar del i undervisning som motsvarar ett nationellt program i den svenska gymnasieskolan, ska tas bort.

3.10.7Godtagbar standard för utlandsstudier

Utredningen om ett rÀttvisare och enklare studiemedelssystem för utlandsstudier i en globaliserad vÀrld har föreslagit att samma kvalitetskrav ska stÀllas pÄ utbildningar sÄvÀl inom som utanför Norden. Enligt utredningens bedömning Àr det inte nÄgon större skillnad mellan de kvalitetskrav som stÀlls pÄ utbildningar inom som utanför Norden, fast att kraven uttrycks pÄ olika sÀtt i regelverket. Kvalitetskravet som innebÀr att en utbildning ska ha en godtagbar standard, som i dag stÀlls för studier utanför Norden, bör dÀrför enligt utredningen tillÀmpas för alla utbildningar utomlands, sÄvÀl pÄ gymnasial som eftergymnasial nivÄ.

NÀmnda utredning föreslÄr att studiestödsförordningen reglerar vad som krÀvs för att en utbildning utanför Sverige ska anses ha en godtagbar standard.84

Regeringen har i propositionen Studiemedel i en globaliserad vÀrld gjort bedömningen att det bör vara ett enhetligt kvalitetskrav för alla utbildningar utomlands och att kravet pÄ godtagbar

84 SOU 2011:26 s. 302 ff.

143

StudiehjÀlpen och EU-rÀtten

SOU 2013:52

standard innebÀr att en utlÀndsk utbildning hÄller en kvalitet som Àr i linje med kvaliteten pÄ motsvarande svenska utbildningar. Regeringen anser dock att studier utomlands Àr ett varierat och dynamiskt omrÄde, vilket talar mot en detaljreglering pÄ för- ordningsnivÄ. Det bör i stÀllet enligt regeringen vara de tillÀmpande myndigheterna, CSN och Universitets- och högskolerÄdet, som meddelar nÀrmare föreskrifter om prövningen av godtagbar standard.85

Det finns mot bakgrund av regeringens bedömning i nÀmnda proposition skÀl att ha samma kvalitetskrav och inarbetade begrepp om godtagbar standard för gymnasiala utbildningar för att studiehjÀlp ska lÀmnas. I dag fÄr studiehjÀlp lÀmnas för studier utanför Sverige om studierna svarar mot eller Àr jÀmförbara med studier vid en svensk lÀroanstalt eller en utbildning som berÀttigar till studiehjÀlp (2 kap. 9 § första stycket 3 studiestödslagen). För studier inom Norden finns Àven ett krav pÄ att utbildningen Àr stÀlld under statlig tillsyn i det land dÀr studierna bedrivs (2 kap. 15 § första stycket 1 studiestödsförordningen). Dessa krav bör ersÀttas med ett kvalitetskrav om godtagbar standard. Den nordiska sÀrlösningen tas dÄ bort och ett enhetligt regelverk skapas som Àr i bÀttre överensstÀmmelse med EU-rÀtten. Kvalitetskravet godtagbar standard skulle dÄ tillÀmpas pÄ alla utbildningar utomlands, oavsett studieland och studienivÄ. Detta bidrar till ett enklare och mer enhetligt studiestödssystem.

I likhet med vad regeringen anför i nÀmnda proposition bör det vara CSN som beslutar om en utbildning utomlands hÄller godtagbar standard och som meddelar föreskrifter om denna prövning.

Mitt förslag: StudiehjÀlp fÄr lÀmnas för utlandsstudier om utbildningen kan anses ha en godtagbar standard. Centrala studiestödsnÀmnden ska besluta om en utbildning kan anses ha en godtagbar standard. Centrala studiestödsnÀmnden ska fÄ meddela föreskrifter om vad som kan anses vara en godtagbar standard.

85 Prop. 2012/13:152 s. 15 f.

144

SOU 2013:52

StudiehjÀlpen och EU-rÀtten

3.11StudiehjÀlp i andra lÀnder

Enligt direktiven ska utredaren kartlÀgga och analysera hur andra lÀnders stöd motsvarande den svenska studiehjÀlpen klassificeras EU-rÀttsligt.

Ett sÀrskilt stöd för studier pÄ gymnasial nivÄ, som motsvarar den svenska studiehjÀlpen, finns inte i de andra lÀnderna i Norden. I Danmark, Norge och Finland kan studiestöd lÀmnas sÄvÀl för utbildning pÄ gymnasial nivÄ som för eftergymnasiala utbildningar. PÄ motsvarande sÀtt Àr systemet uppbyggt i Tyskland. I mÄnga andra EES-lÀnder, t.ex. Estland och NederlÀnderna ges studiestöd pÄ gymnasial nivÄ i huvudsak endast för yrkesutbildning. I exempelvis Storbritannien lÀmnas inget studiestöd för gymnasiala studier, utan endast för eftergymnasiala studier.86

Sverige skiljer sig frÄn övriga nordiska lÀnder nÀr det gÀller att betrakta studiestöd för unga studerande i gymnasieskolan som en familjeförmÄn87. De andra nordiska lÀnderna har i stÀllet valt att klassificera ett sÄdant stöd som enbart en social förmÄn. Detta beror antagligen pÄ att det i dessa lÀnder inte finns ett sÀrskilt bidrag för gymnasiala studier, utan ett enda bidrag som ges sÄvÀl för gymnasiala som eftergymnasiala studier. En annan avgörande faktor Àr sannolikt att barnbidrag lÀmnas högre upp i Äldrarna i de andra nordiska lÀnderna; till 18 Ärs Älder i Danmark, Norge och Island samt till 17 Ärs Älder i Finland.

Av detta följer att av de nordiska lÀnderna Àr det sÄledes endast Sverige som tillÀmpar förordningarna 1408/71 och 883/2004 pÄ studiestödet vid gymnasiala studier.

3.12EU-domstolens bedömning av vad som utgör familjeförmÄner

EU-domstolens praxis avseende familjeförmÄner och exportabilitet av sÄdana förmÄner avser Àn sÄ lÀnge tolkning av förordning 1408/71. Redogörelsen för praxis pÄ omrÄdet kommer dÀrför att handla om tillÀmpning av denna förordning. De principer som har fastslagits av domstolen torde emellertid Àven gÀlla i förhÄllande till den nya förordningen 883/2004.

86Centrala studiestödsnÀmnden, 2011a.

87Arbetsgruppen för studiestöd i Norden, 2011.

145

StudiehjÀlpen och EU-rÀtten

SOU 2013:52

EU-domstolen har i ett flertal fall bedömt vilka nationella förmĂ„ner som utgör familjeförmĂ„ner och dĂ€rmed omfattas av förordning 1408/71.88 Domstolen har uttalat att avgörande för att en nationell förmĂ„n ska anses vara en social trygghetsförmĂ„n Ă€r för det första att mottagaren beviljas förmĂ„nen – utan att nĂ„gon skönsmĂ€ssig bedömning i enskilda fall av personliga behov görs – pĂ„ grundval av förhĂ„llanden som definieras i lag. FörmĂ„nen ska, enligt domstolen, för det andra hĂ€nföra sig till en av de situationer som uttryckligen anges i artikel 4.1 i förordning 1408/71. Vid den bedömningen ska man se pĂ„ varje förmĂ„ns grundlĂ€ggande kĂ€nnetecken, i synnerhet dess syfte och förutsĂ€ttningar för att förmĂ„nen ska beviljas, och inte pĂ„ den omstĂ€ndigheten att förmĂ„nen i nationell lagstiftning betecknas som en social trygghetsförmĂ„n.

NÀr det gÀller det första kriteriet har EU-domstolen slagit fast att Àven om en förmÄn beviljas eller nekas beroende pÄ sökandens inkomster, tillgÄngar och antal barn, innebÀr detta inte att beviljandet av förmÄnen Àr avhÀngig en individuell prövning av sökandens personliga behov, vilket exempelvis Àr karakteristiskt för socialhjÀlp. Om ett objektivt och lagstadgat kriterium uppfylls och rÀtt till förmÄnen dÀrmed föreligger, har myndigheten inte möjlighet att ta hÀnsyn till andra personliga omstÀndigheter.89

EU-domstolen har vid flera tillfÀllen understrukit att nÀr det gÀller den rÀttsliga karaktÀren av en förmÄn Àr dess beteckning enligt nationell rÀtt inte avgörande för bedömningen av om den omfattas av tillÀmpningsomrÄdet för förordning 1408/71.

För bedömningen av förmĂ„nens grundlĂ€ggande kĂ€nnetecken kan vĂ€gledning hittas i förordningens definition av beteckningen familjeförmĂ„n. En familjeförmĂ„n definieras i artikel 1.u i förordningen som ”alla vĂ„rd- eller kontantförmĂ„ner som Ă€r avsedda att tĂ€cka en familjs utgifter”.90 Domstolen har i detta avseende faststĂ€llt att syftet med familjeförmĂ„ner Ă€r att i socialt hĂ€nseende hjĂ€lpa arbetstagare som har försörjningsbörda för en familj genom att det allmĂ€nna hjĂ€lper arbetstagaren med dennes utgifter.91

Domstolen har dÀrför faststÀllt att mÄlet med förÀldrabidrag, som syftar till att ge en av förÀldrarna möjlighet att Àgna sig Ät ett

88Se bland annat mÄlen C-245/94, C-312/94 Hoever och Zachow, C-275/96 KuusijÀrvi samt C-78/91 Hughes.

89Se mÄl C-78/91 Hughes, punkten 17.

90I artikel 1 z i förordning 883/2004 definieras uttrycket familjeförmĂ„n som ”alla förmĂ„ner och kontantförmĂ„ner som Ă€r avsedda att kompensera för en familjs utgifter”.

91Se mÄl C-104/84 Kromhout, punkten 14.

146

SOU 2013:52

StudiehjÀlpen och EU-rÀtten

litet barns uppfostran och nÀrmare bestÀmt till att utgöra ersÀttning vid uppfostran av barnet, tÀcka andra kostnader för vÄrd och uppfostran och i förekommande fall mildra de ekonomiska nackdelar som följer av att en förÀlder avstÄr frÄn inkomst av förvÀrvsverksamhet, Àr att tÀcka en familjs utgifter pÄ det sÀtt som avses i artikel 1.u i förordning 1408/71.92

Av detta följer, enligt domstolen, att uttrycket ”tĂ€cka en familjs utgifter” i artikel 1.u ska tolkas sĂ„, att det bland annat avser ett bidrag frĂ„n det allmĂ€nna till en familjs budget med syftet att lindra den börda som utgifter för barns underhĂ„ll medför.93

3.13Hur bör den svenska studiehjÀlpen klassificeras?

Enligt direktiven ska utredaren utreda om den svenska studie- hjÀlpen kan undantas frÄn reglerna i förordning 883/2004 eller andra berörda EU-regler som innebÀr att förmÄnen kan tas med till andra EES-lÀnder eller Schweiz. Uppdraget innebÀr Àven att föreslÄ hur stödet bör klassificeras samt utreda konsekvenser av klassificeringen.

Som tidigare nÀmnts Àr det endast Sverige av de nordiska lÀnderna som anser att studiestöd till ungdomar som lÀser pÄ gymnasienivÄ ska betraktas som en familjeförmÄn och sÄledes omfattas av förordningarna 1408/71 och 883/2004.

3.13.1Studiebidraget

NÀr Utredningen om socialförsÀkringen och EG föreslog vilka förmÄner som skulle betraktas som familjeförmÄner enligt förordning 1408/71, framhölls att klassificeringen av förmÄnerna skulle ses i ljuset av den fria rörligheten för personer som flyttar mellan medlemsstaterna, samt att det i ovissa fall finns en presumtion för att en förmÄn ryms inom tillÀmpningsomrÄdet för 1408/71.

Utredningen fann att studiebidrag till personer under 20 Är, sett mot bakgrund av reglerna om familjerÀttslig försörjnings- skyldighet, hade karaktÀr av familjeförmÄn. Utredningen konstaterade att eftersom studiebidrag ges under tid som den

92Se mÄl C-312/94 Hoever och Zachow, punkterna 23 och 25.

93Se mÄl C-85/99 Offermanns, punkten 41.

147

StudiehjÀlpen och EU-rÀtten

SOU 2013:52

studerande omfattas av sina förÀldrars underhÄllsskyldighet, liknar studiebidraget det förlÀngda barnbidraget pÄ sÄ sÀtt att det avser att tÀcka kostnader för ungdomar som genomgÄr grundutbildning efter det att de fyllt 16 Är. StudiehjÀlpen bör dÀrför, enligt utredningen, ses som en förmÄn inte bara för den studerande utan ocksÄ för dennes familj. Det förhÄllandet att studiebidraget lÀmnas relativt högt upp i Äldrarna kunde inte heller, enligt utredningen, anses utgöra hinder mot att förmÄnen hÀnförs till familje- förmÄnerna i förordningens mening, eftersom barnbidrag i flera EU-lÀnder lÀmnas till ungdomar fram till 25 Ärs Älder.

FrÄgan Àr om det Àr möjligt, pÄ grund av den senaste utvecklingen sÄvÀl nationellt som unionsrÀttsligt, och dÄ sÀrskilt med beaktande av de förÀndringar av studiebidraget som föreslÄs i detta betÀnkande, att klassificera om studiebidraget till att inte vara en familjeförmÄn enligt förordning 883/2004. EU-domstolen har, som tidigare redogjorts för, stÀllt upp vissa förutsÀttningar för att en nationell förmÄn ska anses vara en familjeförmÄn som faller inom tillÀmpningsomrÄdet för förordning 1408/71. Trots att förordning 1408/71 numera Àr ersatt av förordning 883/2004 Àr EU-domstolens praxis pÄ omrÄdet fortfarande relevant, eftersom de bestÀmmelser som Àr föremÄl för tolkning i stort sett Àr oförÀndrade i sak.

Vad betrĂ€ffar den första förutsĂ€ttningen, att nĂ„gon individuell skönsmĂ€ssig behovsprövning inte ska ske vid beviljandet av förmĂ„nen, kan det konstateras att bestĂ€mmelserna om studiebidrag ger förmĂ„nstagaren en lagligt definierad rĂ€tt och att studiebidrag lĂ€mnas automatiskt till personer som uppfyller vissa objektiva villkor – studier vid vissa angivna lĂ€roanstalter och utbildningar -– utan att det sker nĂ„gon individuell skönsmĂ€ssig bedömning av deras personliga behov. Den första förutsĂ€ttningen för att studie- bidraget ska anses vara en social trygghetsförmĂ„n Ă€r sĂ„ledes uppfylld.

NÀr det gÀller den andra förutsÀttningen, att förmÄnen ska hÀnföra sig till ett av de sakomrÄden som uttryckligen anges i artikel 4.1 i förordning 1408/71, ska denna bedömning grundas pÄ varje förmÄns grundlÀggande kÀnnetecken, i synnerhet dess syfte och villkoren för att den beviljas.

Vid införandet av studiehjĂ€lpssystemet 1964 angavs det i förarbetena att syftet med studiehjĂ€lpen framför allt var att utgöra ett stöd i strĂ€vandena att bereda alla ungdomar – oavsett social och ekonomisk bakgrund och oavsett bostadsort – möjlighet till

148

SOU 2013:52

StudiehjÀlpen och EU-rÀtten

utbildning. Det betonades emellertid att studiehjÀlpen samtidigt var en del av samhÀllets stöd till familjerna, som skulle bidra till att utjÀmna kostnaderna för barnens uppfostran och utbildning.94 StudiehjÀlpens syfte var sÄledes dels att vara rekryterande till studier, dels att vara ett familjestöd.

StudiehjÀlpen föreslÄs emellertid i detta betÀnkande att moderniseras och syftet med stödet har i enlighet med reformen omformulerats till att enbart vara ett stöd för studier och inte lÀngre ett stöd till barnfamiljer. MÄl för stödet Àr bland annat att frÀmja samhÀllets kompetensförsörjning och stimulera ungdomar att pÄbörja och fullfölja en gymnasial utbildning. Ett annat mÄl Àr att studiebidraget ska stödja ungdomars utveckling till sjÀlvstÀndiga och ansvarstagande medborgare genom att ge dem ansvar för en egen ekonomi.

Som ett led i denna modernisering och renodling av studie- hjÀlpen till att vara utbildningspolitisk till sin karaktÀr, föreslÄs att den delen av studiehjÀlpen som Àr villkorad av familjeekonomin, det extra tillÀgget, avvecklas frÄn studiehjÀlpen och förs över till den familjeekonomiska politiken. Ett annat förslag för att stÀrka studiebidragets karaktÀr av studiestöd Àr att utbetala bidraget till den studerande sjÀlv, Àven om han eller hon Àr omyndig. Detta tydliggör att studiebidraget Àr en stimulans riktad till den studerande sjÀlv och inte en del av familjeekonomin. LikasÄ förslaget om att studiehjÀlpen, pÄ samma sÀtt som studiemedlet, ska utbetalas för faktisk studietid och berÀknas per vecka, samt de föreslagna reglerna om hur ogiltig frÄnvaro ska pÄverka studie- hjÀlpen, syftar till att stÀrka kopplingen mellan den studerande och studiebidraget.

Om förslagen i detta betÀnkande antas kommer studiebidragets syfte enbart vara utbildningspolitiskt och studiebidraget kommer att betraktas som ett stöd för studier. Att notera Àr dock att EU- domstolen vid ett flertal tillfÀllen slagit fast att hur förmÄnen betraktas i medlemsstaten inte har nÄgon betydelse.

EU-domstolen har vid ett par tillfÀllen uttalat sig om det förhÄllandet att en förmÄn kan ha flera syften. I ett av de berörda fallen var ett av syftena med den nationella förmÄnen, stöd för hemvÄrd av barn, att organisera hur barn skulle tas om hand under dagen. EU-domstolen menade emellertid att stödet ocksÄ syftade till att tÀcka kostnader för vÄrd och uppfostran, och sÄledes till att

94 SOU 1963:48 s. 72.

149

StudiehjÀlpen och EU-rÀtten

SOU 2013:52

lindra denna utgiftsbörda. Det fanns sĂ„ledes, enligt domstolen, ett nĂ€ra samband mellan familjens utgifter och det aktuella stödet, vilket innebar att den nationella förmĂ„nen skulle anses vara en familjeförmĂ„n i den mening som avses i artikel 4.1 h i förordning 1408/71.95 I ett annat fall konstaterade EU-domstolen att den nationella förmĂ„nen ”Family Credit” hade dubbla syften, för det första att uppmuntra lĂ„gavlönade arbetare att fortsĂ€tta arbeta, och för det andra, att tĂ€cka familjeutgifter. Detta framgick, enligt domstolen, av det faktum att förmĂ„nen endast betalades ut om sökandens familj bestod av ett eller flera barn, och att beloppet varierade med barnens Ă„lder. FörmĂ„nen föll dĂ€rför inom tillĂ€mpningsomrĂ„det för förordning 1408/71.96

Enligt EU-domstolens praxis ska en förmÄn som har till syfte att tÀcka kostnader för vÄrd och uppfostran, och sÄledes lindra denna utgiftsbörda, likstÀllas med en familjeförmÄn.97

FrÄgan Àr dÀrför om EU-domstolen, trots studiebidragets förÀndring, skulle anse att studiebidraget Àven syftar till att utgöra en del av samhÀllets stöd till familjerna och bidra till att utjÀmna kostnaderna för barnens uppfostran och utbildning. Det som kan tala för detta Àr det förhÄllandet att studiebidraget lÀmnas under tid som den studerande omfattas av sina förÀldrars underhÄlls- skyldighet. I de flesta andra EES-lÀnder lÀmnas barnbidrag högre upp i Äldrarna Àn i Sverige, sÀrskilt om ungdomarna studerar vid en yrkesutbildning eller en gymnasieutbildning. EU-domstolen har dessutom en familjeorienterad instÀllning98 och kan dÀrför anse att studiebidraget Àven har funktionen att kompensera för en familjs utgifter och dÀrmed Àr en familjeförmÄn i EU-rÀttslig mening.

Det som talar för att Sverige skulle kunna ha framgÄng med en omklassificering Àr att det föreslagna moderniserade studiebidraget Àr en stimulans för studier, som endast lÀmnas under faktisk studie- tid med villkoret att ogiltig frÄnvaro i nÄgon större omfattning inte fÄr ske, samt att bidraget utbetalas till den studerande sjÀlv. Sambandet mellan den studerandes prestation och studiebidraget har stÀrkts. Bidraget hÀnförs dessutom till det studiesociala regel- verket och administreras av en studiestödsmyndighet.

95MĂ„l C-333/00 Maaheimo, punkten 26.

96MĂ„l C-78/91 Hughes, punkterna 19 och 20.

97Förordning 883/2004 har en nĂ„got annorlunda definition av beteckningen familjeförmĂ„n och uttrycket ”tĂ€cka en familjs utgifter” Ă€r ersatt med ”kompensera för en familjs utgifter”.

VÄr bedömning Àr emellertid att denna förÀndring inte har nÄgon större betydelse för tolkningen i vÄrt fall.

98Se bl.a. Holm s 310 f.

150

SOU 2013:52

StudiehjÀlpen och EU-rÀtten

Min slutsats Àr att det, mot bakgrund av den renodling av studiebidraget till ett utbildningspolitiskt stöd pÄ sÀtt som föreslÄs i betÀnkandet, kan finnas förutsÀttningar för att klassificera om studiebidraget till att enbart vara en social förmÄn som inte omfattas av tillÀmpningsomrÄdet för förordning 883/2004, men att rÀttslÀget fÄr betraktas som osÀkert.

Min bedömning: Möjligheten att undanta studiebidraget frÄn reglerna i förordning 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen fÄr anses öka om studiebidraget renodlas till ett utbildningspolitiskt stöd pÄ sÀtt som föreslÄs i betÀnkandet.

3.13.2Det extra tillÀgget och gymnasiebidraget

Utredningen om socialförsÀkringen och EG fann inför EES- intrÀdet att det extra tillÀgget var en sÄdan familjeförmÄn som skulle omfattas av förordning 1408/71.

PÄ motsvarande sÀtt som för studiebidraget, Àr dÄ frÄgan om det Àr möjligt att med hÀnsyn till den senaste utvecklingen sÄvÀl nationellt som unionsrÀttsligt, att klassificera om extra tillÀgget alternativt gymnasiebidraget till att inte vara en familjeförmÄn enligt förordning 883/2004.

Det extra tillĂ€gget infördes Ă„r 1984 och ersatte dĂ„ en annan liknande stödform; det behovsprövade tillĂ€gget. För att en studerande skulle fĂ„ rĂ€tt till behovsprövat tillĂ€gg skulle dels en inkomstprövning göras av den studerandes och dennes förĂ€ldrars inkomster, dels skulle ett ”synnerligen stort behov” av studiehjĂ€lp utöver studiebidrag och andra tillĂ€gg föreligga. DĂ„ systemet ansĂ„gs som svĂ„röverskĂ„dligt och svĂ„radministrerat, avskaffades behovs- prövningen och det behovsprövade tillĂ€gget ersattes med ett mer schabloniserat tillĂ€gg som benĂ€mndes extra tillĂ€gg.99

Det extra tillÀgget lÀmnas till studerande frÄn inkomstsvaga hushÄll. Storleken pÄ tillÀgget Àr beroende av det ekonomiska underlag som berÀknas för familjen. Det ekonomiska underlaget utgörs av den studerandes och dennes förÀldrars dels berÀknade inkomster, dels del av förmögenhet, och fÄr uppgÄ till högst 124 999 kronor per Är. Om det dÀremot föreligger synnerliga skÀl fÄr det ekonomiska underlaget berÀknas utan hÀnsyn till

99 Prop. 1983/84: 127 s. 14 ff.

151

StudiehjÀlpen och EU-rÀtten

SOU 2013:52

förÀldrarnas inkomst och förmögenhet.100 BestÀmmelser för hur det ekonomiska underlaget ska berÀknas finns i CSN:s föreskrifter.101 DÀr föreskrivs att inkomsterna som ska berÀknas ska hÀnföra sig till de tvÄ kalenderhalvÄr inom vilka lÀsÄret eller kursen infaller. En studerande som ansöker om extra tillÀgg för lÀsÄret 2011/12 ska sÄledes uppge familjens berÀknade inkomster mellan den 1 juli 2011 och den 30 juni 2012. Detta innebÀr att den studerande och dennes förÀldrar i mÄnga fall fÄr uppskatta den inkomst de berÀknar att fÄ under det nÀrmaste Äret.

Förmögenhet ska tas upp per den 31 december Äret före aktuellt lÀsÄr. Om det emellertid finns sÀrskilda skÀl fÄr förmögenheten vid ansökningstillfÀllet prövas i stÀllet. Enligt allmÀnna rÄd till CSN:s föreskrifter kan det finnas skÀl att bortse frÄn viss förmögenhet om det framstÄr som uppenbart orimligt att förmögenheten skulle ingÄ i det ekonomiska underlaget. Detta kan, enligt de allmÀnna rÄden, exempelvis vara fallet om den studerandes förÀldrars förmögenhet har bestÄtt av bankmedel och dessa har anvÀnts till inköp av familjebostad. I studiestödsförordningen finns Àven regler betrÀffande vilka som ska anses vara förÀldrar eller jÀmstÀllas med förÀldrar vid berÀkning av det ekonomiska underlaget.102

För att extra tillÀgget ska anses vara en social trygghetsförmÄn enligt förordning 883/2004 krÀvs enligt praxis att det lÀmnas automatiskt till personer som uppfyller vissa objektiva kriterier som definieras i lag103. Det fÄr sÄledes inte vara en skönsmÀssig bedömning i enskilda fall av personliga behov. Att förmÄnen beviljas eller nekas beroende pÄ sökandes inkomster, tillgÄngar eller antal barn anses enligt EU-domstolen inte vara nÄgot hinder sÄ lÀnge kriterierna Àr objektiva och lagstadgade. Uppfylls kriterierna har den sökande rÀtt till förmÄnen utan att hÀnsyn kan tas till andra personliga omstÀndigheter.

FrÄgan Àr dÄ om extra tillÀgget lÀmnas automatiskt enligt vissa objektiva lagangivna kriterier, utan att det sker nÄgon skönsmÀssig individuell behovsprövning. För att kunna ta stÀllning till om en studerande Àr berÀttigad till extra tillÀgget krÀvs enligt CSN i mÄnga fall en tÀmligen komplicerad och omfattande individuell prövning. Det tas vid bedömningen hÀnsyn till objektiva kriterier som Àr angivna i lag, förordning eller föreskrifter, sÄsom vilka

1002 kap. 9 och 10 §§ studiestödsförordningen.

1014 kap. 2–4 §§ CSNFS 2001:6.

1022 kap. 12 och 13 §§ studiestödsförordningen.

103Vi har i detta fall utgÄtt frÄn att förordning eller föreskrift jÀmstÀlls med lag.

152

SOU 2013:52

StudiehjÀlpen och EU-rÀtten

inkomstgrĂ€nser som krĂ€vs för att extra tillĂ€gget ska beviljas, hur det ekonomiska underlaget ska berĂ€knas och vems inkomster som ska tas med i berĂ€kningen. Det finns emellertid, som redogjorts för ovan, undantag för hur det ekonomiska underlaget ska berĂ€knas. Detta medför att vid prövningen av om nĂ„got av undantagen Ă€r tillĂ€mpliga mĂ„ste CSN i en del fall ta hĂ€nsyn till andra omstĂ€ndlig- heter Ă€n vad som Ă€r angivna i regelverket för att pröva om det föreligger ”synnerliga skĂ€l” respektive ”sĂ€rskilda skĂ€l”. Dessa omstĂ€ndigheter Ă€r i högsta grad av personlig karaktĂ€r.

NĂ€r det gĂ€ller prövningen av om det föreligger synnerliga skĂ€l för att berĂ€kna det ekonomiska underlaget utan hĂ€nsyn till förĂ€ldrarnas inkomst och förmögenhet, kan vĂ€gledning sökas i praxis frĂ„n ÖKS. Exempelvis har ÖKS uttalat att det i samband med att flyktingar kommer till Sverige kan uppstĂ„ oklarheter vad avser frĂ„gan om vem som Ă€r barnets rĂ€ttsliga vĂ„rdnadshavare. SĂ„dana oklarheter har medfört att ÖKS i en del fall har ansett att det föreligger synnerliga skĂ€l för att berĂ€kna det ekonomiska underlaget utan hĂ€nsyn till den ena förĂ€lderns inkomst.104 En annan omstĂ€ndighet som enligt ÖKS kan utgöra synnerliga skĂ€l att bortse frĂ„n en förĂ€lders inkomst Ă€r att förĂ€ldern utövat vĂ„ld mot den studerande eller nĂ„gon annan familjemedlem.105

Dessutom mĂ„ste, som redogjorts för ovan, den studerande och dennes förĂ€ldrar i mĂ„nga fall uppskatta en framtida inkomst, vilket innebĂ€r att CSN i dessa fall gör en prövning av om inkomsterna framstĂ„r som rimliga. I ett yttrande till ÖKS i ett mĂ„l som avsĂ„g rĂ€tten till extra tillĂ€gg, har CSN anfört att det kan vara svĂ„rt för företagare att lĂ€mna uppgift om sina kommande nettointĂ€kter, men att den berĂ€knade inkomstuppgiften kan göras trolig genom inlĂ€mnande av olika handlingar.106 CSN fĂ„r sĂ„ledes i dessa fall göra en bedömning i det enskilda fallet av den inkomstuppgift som anges.

Det extra tillÀgget lÀmnas sÄledes i en del fall inte automatiskt till personer som uppfyller vissa objektiva kriterier angivna i lag, förordning eller föreskrift. I dessa fall krÀvs att det sker en individuell prövning dÀr hÀnsyn tas till personliga omstÀndigheter. DÀremot görs inte nÄgon skönsmÀssig prövning av den studerandes personliga behov vid de ovan nÀmnda individuella prövningarna.

104Se t.ex. ÖKS beslut frĂ„n den 4 december 2006, Dnr: 2006-04237 samt beslut frĂ„n den 11 mars 2009, Dnr: 2009-00376.

105Se t.ex. ÖKS beslut frĂ„n den 2 november 2009, Dnr: 2009-03471 samt beslut frĂ„n den 15 juni 2010, Dnr: 2010-02229.

106ÖKS beslut frĂ„n den 13 oktober 2008, Dnr: 2008-02688.

153

StudiehjÀlpen och EU-rÀtten

SOU 2013:52

Den prövning som görs av behovet av ett extra tillÀgg i studie- hjÀlpen sker helt utifrÄn inkomstgrÀnser som Àr fastslagna i ett regelverk. Prövningen som sker vid rÀtten till det extra tillÀgget skiljer sig sÄledes frÄn den som sker vid rÀtten till socialhjÀlp, t.ex. ekonomiskt bistÄnd, dÀr en individuell skönsmÀssig behovs- prövning görs.107

Eftersom nÄgon skönsmÀssig behovsprövning sÄlunda inte sker Àr EU-domstolens villkor för att en förmÄn ska anses vara en social trygghetsförmÄn, att det inte fÄr vara en individuell och sköns- mÀssig behovsprövning, uppfyllt.

För att förordning 883/2004 ska vara tillÀmplig krÀvs emellertid Àven att det extra tillÀgget hÀnför sig till nÄgot av de sakomrÄden som anges i förordningarna. Syftet med extra tillÀgget Àr att öka möjligheterna för ungdomar i inkomstsvaga hushÄll att bedriva studier. Lagstiftaren framhöll vid införandet av det extra tillÀgget att det skulle vara ett kraftigt förstÀrkt stöd till de mest inkomst- svaga hushÄllen.108 Det extra tillÀgget har sÄledes dubbla syften, dels att rekrytera till studier, dels att tÀcka familjeutgifter. I enlighet med EU-domstolens praxis bör dÀrmed Àven det extra tillÀgget hÀnföras till gruppen familjeförmÄner i förordning 883/2004.

Detta innebÀr, sÀrskilt dÄ EU-domstolen har en familje- orienterad syn och dÀrför i rÀttspraxis har tolkat begreppet familje- förmÄner vidstrÀckt, att Àven det extra tillÀgget sannolikt skulle anses falla under förordning 883/2004 tillÀmpningsomrÄde.

I kapitel 7 föreslÄs att det extra tillÀgget avskaffas inom studie- hjÀlpen och att det i stÀllet inrÀttas ett nytt bidrag kallat gymnasie- bidrag inom den ekonomiska familjepolitiken. Om förslaget genomförs kommer med stor sannolikhet Àven gymnasiebidraget att klassificeras som en familjeförmÄn. Gymnasiebidraget kommer att ha samma syfte samt i huvudsak vara uppbyggt pÄ samma sÀtt som extra tillÀgget. Bidraget kommer dock liksom de andra familjeförmÄnerna, falla under socialdepartementets ansvarsomrÄde och administreras av FörsÀkringskassan, vilket Àn mer talar för att bidraget rimligtvis skulle klassificeras som en familjeförmÄn av EU- domstolen.

107SocialhjÀlp faller utanför förordningarnas tillÀmpningsomrÄde, se artikel 3.5 i förordning 883/2004, vilket motsvarar artikel 4.4 i förordning 1408/71.

108Prop. 1983/84:127 s. 16 ff.

154

SOU 2013:52

StudiehjÀlpen och EU-rÀtten

Min bedömning: Det extra tillÀgget/gymnasiebidraget bör betraktas som en familjeförmÄn enligt förordning 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen.

3.13.3En jÀmförelse med klassificeringen av det kommunala vÄrdnadsbidraget

Inför införandet av det kommunala vÄrdnadsbidraget Är 2007, har en arbetsgrupp inom Regeringskansliet bedömt frÄgan om hur vÄrdnadsbidraget ska betraktas EU-rÀttsligt.109 Arbetsgruppens bedömning blev att vÄrdnadsbidraget Àr att bedöma bÄde som en familjeförmÄn i den mening som avses i förordning 1408/71 och som en social förmÄn i den mening som avses i förordning 1612/68. Att notera Àr dock att EU-domstolen redan i ett flertal fall hade prövat vÄrdnadsbidragsliknande förmÄner riktade till barnfamiljer och funnit dem utgöra familjeförmÄner.110 Arbetsgruppen konstaterar i sina övervÀganden följande.

Om vĂ„rdnadsbidraget endast skulle omfattas av förordning 1612/68 innebĂ€r det, i enlighet med den rĂ€ttspraxis111 som framgĂ„r ovan, att bidraget ska betalas ut till den arbetstagare som stadigvarande arbetar i en kommun som utger vĂ„rdnadsbidrag, Ă€ven om hans familj Ă€r bosatta och folkbokförda i ett annat medlemsland. NĂ„got annat skulle innebĂ€ra en indirekt diskriminering. En sĂ„dan situation – och avsaknaden av samordningsregler i förordning 1612/68- skulle ocksĂ„ medföra en risk att vĂ„rdnadsbidrag kunde utbetalas frĂ„n tvĂ„ lĂ€nder för samma barn. En annan konsekvens av att enbart betrakta vĂ„rdnads- bidraget som en social förmĂ„n enligt 1612/68, Ă€r att Sverige dĂ„ i alla situationer skulle fĂ„ betala hela vĂ„rdnadsbidraget eftersom det inte Ă€r möjligt att samordna förmĂ„ner enligt förordning 1612/68.112

Arbetsgruppen gör sÄledes sammanfattningsvis den bedömningen att vÄrdnadsbidrag dÀrmed i enlighet med gemenskapsrÀtten ska kunna utges i situationer dÀr familjer visserligen inte Àr folk- bokförda i en kommun, men dÀr anknytningen till kommunen Àr tillrÀckligt stark, t.ex. genom att den ena vÄrdnadshavaren stadig- varande arbetar i kommunen.113

109Ds 2007:52 s. 113 ff.

110Se bland annat C-85/96 MartĂ­nez Sala.

111MĂ„len C-213/05 Geven och C-212/05 Hartmann.

112Ds 2007:52 s. 122.

113Ds 2007:52 s. 12 och 123.

155

StudiehjÀlpen och EU-rÀtten

SOU 2013:52

3.13.4Vinsten av en omklassificering

För det fall att Sverige skulle undanta studiebidraget frÄn förklaringen över vilka svenska förmÄner som ska vara sÄdana familjeförmÄner som avses i förordning 883/2004, skulle förmÄnen ÀndÄ kunna tas med till andra EES-lÀnder eller Schweiz nÀr det gÀller migrerande arbetstagare och deras familjemedlemmar samt personer med permanent uppehÄllsrÀtt i Sverige. Detta eftersom förmÄnen betraktas som en social förmÄn enligt förordning 492/2011.

Om Sverige kan ha framgÄng med att undanta studiebidraget frÄn reglerna i förordning 883/2004 Àr osÀkert. Enligt CSN skulle det endast ske marginella förÀndringar vad gÀller antalet utbetal- ningar av studiehjÀlp om studiebidraget och det extra tillÀgget inte lÀngre betraktas som familjeförmÄner. Den stora vinsten av en omklassificering torde snarare vara en förenkling av hand- lÀggningen hos myndigheter och regeringen. En administrativ vinst och en förenklad handlÀggning Àr dÀremot inte hÄllbara skÀl för en omklassificering.

Dessutom skulle en omklassificering av studiebidraget och det extra tillÀgget innebÀra att det saknades regler för att förhindra att stöd utbetalas frÄn tvÄ lÀnder samtidigt. Förordning 492/2011 innehÄller, till skillnad frÄn förordning 883/2004, inte nÄgra samordningsregler.

156

4 Stöd för inackordering

4.1Inledning

InackorderingstillÀgget syftar till att undanröja geografiska hinder för gymnasieutbildning samt att minska de merkostnader som uppstÄr för familjer dÀr barnen mÄste inackorderas pÄ skolorten för att genomgÄ sin utbildning. InackorderingstillÀgget var till en början avsett att tÀcka hela den merkostnad som uppstÄr pÄ grund av inackorderingen. Denna ambition har dock inte uppfyllts. CSN har i sina anslagsframstÀllningar ofta föreslagit en kraftigare höjning av inackorderingstillÀgget Àn vad regeringen och riksdagen har accepterat. Beloppen för det statliga inackorderingstillÀgget har varit oförÀndrade sedan 1995. En studie som CSN genomförde 2003, visade att det endast var tre procent av dem som hade inackorderingsbidrag, som fick sina kostnader fullt tÀckta genom bidraget1.

Stödet Ă€r en efterföljare till de landsbygdsstipendier som infördes pĂ„ 1940-talet, dĂ„ det var fyra gĂ„nger sĂ„ vanligt att ungdomar frĂ„n tĂ€torter fortsatte att studera efter den obligatoriska skolan jĂ€mfört med ungdomar frĂ„n landsbygden. För inackord- erade elever bestod stödet av ett grundstipendium samt ett bidrag för hemresor. InackorderingstillĂ€gget tillkom i den reform av den statliga studiehjĂ€lpen som infördes 1964. År 1985 slogs hemrese- ersĂ€ttningen samman med grundbeloppet till ett differentierat inackorderingstillĂ€gg dĂ€r beloppet varierar beroende pĂ„ avstĂ„ndet mellan förĂ€ldrahemmet och skolan.2

I slutet av 1960-talet fick 50 000 studerande inackorderings- tillÀgg. Antalet minskade till 30 000 vid mitten av 1970-talet, vilket frÀmst berodde pÄ den kraftiga utbyggnaden av gymnasieskolan,

1CSN:s yttrande över StudiehjÀlpsutredningens betÀnkande Ekonomiskt stöd vid ungdoms- studier (SOU 2003:28) s. 28.

2Centrala studiestödsnÀmnden, 1991.

157

Stöd för inackordering

SOU 2013:52

som innebar att en större andel av de studerande kunde bo kvar i förÀldrahemmet under skoltiden. 3

Fram till 1992 var det enbart CSN som administrerade inackorderingstillÀgget, men i samband med kommunaliseringen av gymnasieskolan delades ansvaret för inackorderingstillÀgget mellan staten och kommunerna. Departementschefen framhöll i propositionen Om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18 s. 77) att det var naturligt att kommunerna gavs ansvaret för sÄdana studie- ekonomiska konsekvenser som hÀnger nÀra ihop med kommunala beslut nÀr det gÀller t.ex. lokalisering av skolor, utbyggnad av kollektivtrafik etc. I och med att kommunerna gavs ett klart och tydligt ansvar för gymnasieelevernas resor och inackordering, vidgades ocksÄ deras möjligheter att pÄverka de totala kostnaderna för skolan, enligt departementschefen.

Kommunen ansvarar numera för stöd till elever i en gymnasie- skola med offentlig huvudman. Staten, genom CSN, ansvarar för inackorderingstillÀgg till elever i skolor med enskilda huvudmÀn.

Av direktiven framgÄr att det delade ansvaret för stöd till inackordering mellan elevernas hemkommuner och staten bland annat innebÀr att de belopp som lÀmnas till elever i kommunala respektive fristÄende skolor skiljer sig Ät. I direktiven framhÄlls att det Àr viktigt att villkoren blir lika för elever i kommunala respektive fristÄende skolor. Det framgÄr ocksÄ av direktiven att enligt dagens regelverk har elever som studerar utomlands rÀtt till bidrag för dagliga resor frÄn sÄvÀl CSN som hemkommunerna.

FrÄgan om ansvaret för inackorderingstillÀgget var föremÄl för 2003 Ärs studiehjÀlpsutrednings granskning och bedömning. Denna utredning föreslog i betÀnkandet Ekonomiskt stöd vid ungdoms- studier (SOU 2003:28), att inackorderingstillÀgget skulle utmönstras ur studiehjÀlpen och att kommunerna skulle ha hela ansvaret för stöd till inackordering.

4.2Kommunalt inackorderingsstöd

Det kommunala stödet för inackordering regleras i 15 kap. 32 § skollagen (2010:800). Elevens hemkommun ska lÀmna ekonomiskt stöd till elever i en gymnasieskola med offentlig huvudman som behöver inackordering pÄ grund av skolgÄngen. Denna skyldighet gÀller dock inte elever som har tagits emot i andra hand till ett

3 Centrala studiestödsnÀmnden, 2011b.

158

SOU 2013:52

Stöd för inackordering

nationellt program, programinriktat individuellt val eller yrkes- introduktion anordnad för en grupp elever, elever pÄ Rh-anpassad utbildning eller utlandssvenska elever som fÄr studiehjÀlp i form av inackorderingstillÀgg enligt studiestödslagen. Det kommunala stödet för inackordering kan ges till elever som studerar pÄ en kommunal eller landstingskommunal gymnasieskola, eller en gymnasial vuxenutbildning4.

Genom att inackorderingsstöd endast ges till elever som tas emot i första hand till en utbildning, blir reglerna om mottagande i första hand ocksÄ av intresse. Av 16 kap. 43 § skollagen framgÄr att av sökande till ett nationellt program eller till en sÄdan nationell inriktning, sÀrskild variant eller gymnasial lÀrlingsutbildning som börjar första lÀsÄret ska huvudmannen i första hand ta emot de som Àr hemmahörande i kommunen eller inom samverkansomrÄdet för utbildningen. Enligt 16 kap. 44 § skollagen kan sökande som inte har rÀtt till förstahandsmottagning ÀndÄ tas emot i första hand i vissa fall, t.ex. om det föreligger sÀrskilda skÀl med hÀnsyn till personliga förhÄllanden eller om utbildningen Àr riksrekryterande.

Stödet ska lĂ€mnas med lĂ€gst 1/30 av prisbasbeloppet5 för varje hel kalendermĂ„nad som eleven bor inackorderad. År 2013 mot- svarar det 1 483 kronor per mĂ„nad. Det lĂ€gsta beloppet som fĂ„r lĂ€mnas 2013 Ă€r sĂ„ledes 1 480 kronor, eftersom beloppet fĂ„r avrundas till nĂ€rmast lĂ€gre hela tiotal kronor.

4.2.1Samverkansavtal

För att ha rÀtt till inackorderingsstöd frÄn kommunen ska eleven vara mottagen till en gymnasieutbildning i första hand. Inom de flesta regioner finns samverkansavtal som reglerar att alla elever fÄr söka fritt och blir mottagna till gymnasieskolor i första hand inom regionen. Det innebÀr att eleverna har rÀtt till inackorderingsstöd om de studerar pÄ en skola inom samverkansomrÄdet, under förutsÀttning att övriga villkor för stödet ocksÄ Àr uppfyllda.

420 kap. 19 § skollagen.

5Prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsĂ€kringsbalken. År 2013 Ă€r prisbas- beloppet 44 500 kronor.

159

Stöd för inackordering

SOU 2013:52

4.2.2Statistik över det kommunala stödet

Det kommunala inackorderingsstödet har tidigare inte undersökts och utvÀrderats. Utredningen har dÀrför tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) genomfört en enkÀtundersökning avseende det kommunala inackorderingsstödet. EnkÀten gick ut till samtliga kommuner under hösten 2012 och resultatet har samman- stÀllts av SKL under december 2012 och januari 2013. Av de 290 kommunerna lÀmnade 234 kommuner ett fullstÀndigt svar. 22 kommuner avgav ett ofullstÀndigt svar, det vill sÀga de svarade inte pÄ enkÀtens samtliga frÄgor. Svarsfrekvensen uppgick sÄledes till 81+8 procent.

Av undersökningen kan bland annat följande utlÀsas. Under 2011 fick ca 13 500 elever inackorderingsstöd frÄn de kommuner som deltagit i undersökningen gÀllande denna frÄga (83 procent). För de kommuner som inte angav antalet elever i enkÀtunder- sökningen har antalsuppgiften uppskattats genom s.k. imputering, en statistisk metod för att ersÀtta saknade vÀrden. Antalet elever som fick kommunalt inackorderingsstöd under 2011 berÀknas pÄ detta sÀtt till ungefÀr 17 000.

En mindre andel av kommunerna (14 procent) kunde inte lÀmna könsuppdelad statistik, men resultatet för majoriteten av kommunerna var att stödtagarna bestod av marginellt fler kvinnor Àn mÀn (52 procent respektive 48 procent).

Det Àr 39 procent av kommunerna som endast lÀmnade det i skollagen faststÀllda minimibeloppet (1 460 kronor6). Knappt 10 000 av eleverna fick ett mÄnadsbelopp mellan 1 400 kronor och 1 499 kronor (70 procent), medan 72 elever fick ett mÄnadsbelopp som översteg 2 500 kronor (0,5 procent). Ett vÀgt medelvÀrde av det utbetalade inackorderingsstödet Àr 1575 kronor per mÄnad.

Trots att kommunerna inte har skyldighet att lÀmna inackord- eringsstöd till elever som tagits emot i andra hand sÄ gör en tredje del av kommunerna detta. NÄgra kommuner har i enkÀten kommenterat att inackorderingstillÀgg lÀmnas till elever pÄ de nationellt godkÀnda idrottsutbildningarna, Àven om de Àr mottagna i andra hand.

UngefÀr tre fjÀrdedelar av kommunerna beviljar inackorderings- stöd om det föreligger sÀrskilda skÀl, Àven om grundkraven inte Àr uppfyllda. MÄnga kommuner har angett att omstÀndigheter som kan utgöra sÀrskilda skÀl Àr sociala skÀl samt dÄliga allmÀnna

6 BerÀknat med 2012 Ärs prisbasbelopp.

160

SOU 2013:52

Stöd för inackordering

kommunikationer. Flera kommuner tillÀmpar Àven undantaget om sÀrskilda skÀl för elever pÄ idrottsutbildningarna och ett par kommuner för elever pÄ naturbruksprogrammen. Ett annat exempel pÄ nÀr undantagsregeln anvÀnds Àr för elever med funktionsnedsÀttning.

TyvÀrr har frÄgan i enkÀten om att ange den totala summa som kommunen betalat ut i inackorderingsstöd med stor sannolikhet besvarats felaktigt av mÄnga kommuner och svaret kan dÀrför inte anvÀndas. En berÀkning av hur mycket inackorderingsstöd som kommunerna tillsammans har betalat ut under 2011 Àr ca 155 miljoner kronor, se avsnitt 12.1.2. BerÀkningen bygger pÄ antagandet att kommunerna har nyttjandegraden7 65 procent. Det inackorderingstillÀgg som CSN svarar för har en nyttjandegrad om 60 procent. Eftersom det kommunala bidraget inte dras in vid skolk bör nyttjandegraden vara nÄgot högre i kommunerna.

4.3Statligt inackorderingstillÀgg

Elever i skolor med enskild huvudman har under vissa förutsÀtt- ningar rÀtt till det statliga inackorderingstillÀgget enligt 2 kap. 2 § studiestödslagen och 2 kap. 2 § studiestödsförordningen. Utlands- svenska studerande har rÀtt till inackorderingstillÀgg enligt 2 kap. 2 § studiestödsförordningen Àven om de studerar vid en gymnasie- skola som har offentlig huvudman.

RĂ€tten till det statliga stödet grundas inte, sĂ„som rĂ€tten till det kommunala stödet, pĂ„ antagande i förstahand till gymnasieskolan. Vem som har rĂ€tt till det statliga inackorderingstillĂ€gget framgĂ„r av 1 kap. 3–5 §§ i CSN:s föreskrifter och allmĂ€nna rĂ„d (CSNFS 2001:6) om studiehjĂ€lp. Av 3 § framgĂ„r att den studerande ska vara inackorderad samt de ytterligare villkor som krĂ€vs för att fĂ„ inackorderingstillĂ€gg. Grundkraven Ă€r dels att restiden mellan förĂ€ldrahemmet och den valda skolan Ă€r minst tvĂ„ timmar per dag under minst fyra dagar per tvĂ„veckorsperiod, dels att den studerande inte kan bo kvar i förĂ€ldrahemmet och gĂ„ en motsvarande utbildning utan att fĂ„ en sĂ„ lĂ„ng restid som den nĂ€mnda. Begreppet ”motsvarande utbildning” definieras i 2 §. Med begreppet avses program och nationell inriktning i gymnasieskolan. HĂ€nsyn tas inte till skillnader inom ramen för programfördjupning

7 Skillnad mellan teoretiskt maximalt nyttjande av stödet och faktiskt nyttjande av stödet. Differensen beror pÄ studieavbrott och kortare utnyttjandetid Àn nio mÄnader.

161

Stöd för inackordering

SOU 2013:52

eller individuellt val. HÀnsyn tas inte heller till om utbildningen Àr godkÀnd som sÀrskild variant eller nationellt godkÀnd idrotts- utbildning. BestÀmmelserna i 4 och 5 §§ reglerar olika undantag till 3 §.

Storleken pÄ inackorderingstillÀgget bestÀms utifrÄn hur lÄng fÀrdvÀg, enkel vÀg, det Àr mellan förÀldrarnas bostad och skolan enligt följande avstÄnds- och beloppsklasser i 6 §.

Beloppen för inackorderingstillĂ€gget Ă€r inte, sĂ„som det kommunala inackorderingsstödet, knutna till prisbasbeloppet. Beloppen har varit oförĂ€ndrade sedan 1995, dĂ„ det lĂ€gsta beloppet var detsamma för det statliga och det kommunala stödet. År 2012 lĂ€mnades kommunalt stöd med lĂ€gst 1 460 kronor per mĂ„nad, medan statligt stöd utgick med lĂ€gst 1 190 kronor per mĂ„nad. Detta innebĂ€r inte nödvĂ€ndigtvis att det kommunala stödet Ă€r mer förmĂ„nligt Ă€n det statliga, eftersom skollagen enbart anger en miniminivĂ„ för det kommunala stödet.

Till skillnad frÄn studiebidraget lÀmnas inackorderingstillÀgg under faktisk studietid, det vill sÀga nio mÄnader per Är.

CSN har tidigare lÀmnat inackorderingstillÀgg till elever pÄ de specialutformade programmen. NÀr den nya gymnasieskolan inrÀttades hösten 2011 togs de specialutformade programmen bort och ersattes av utbildningar pÄ nationella program eller av sÀrskilda varianter, se vidare avsnitt 4.4.1. En elev som antas till en fristÄende gymnasieskola som anordnar en sÀrskild variant fÄr inte tillgÄng till det statliga inackorderingstillÀgget om programmet (och, i före- kommande fall, inriktningen) som den sÀrskilda varianten ingÄr i, finns pÄ elevens hemort.

162

SOU 2013:52

Stöd för inackordering

CSN har uttryckt att myndighetens strÀvan Àr att föreskrifterna om vem som har rÀtt till inackorderingstillÀgg bör överensstÀmma med reglerna om antagning i första hand i gymnasieskola med offentlig huvudman och möjligheterna att fÄ kommunalt stöd till inackordering8.

4.3.1Statistik över det statliga stödet

För att fÄ rÀtt till inackorderingstillÀgg ska studierna ske vid en fristÄende gymnasieskola, en riksinternatskola, en gymnasial utbildning pÄ en folkhögskola eller en kompletterande utbildning pÄ gymnasienivÄ. Statligt inackorderingstillÀgg kan Àven lÀmnas till studerande vid vissa andra utbildningar som regeringen bestÀmmer. Under 2011 fick ca 11 000 och 2012 fick ca 10 000 studerande statligt inackorderingstillÀgg, vilket Àr en minskning med sju respektive nio procent jÀmfört med 2010 och 2011. Detta innebÀr att en trend av en lÄngvarig ökning av studerande med inackorderingstillÀgg bryts. Orsaken till trendbrottet Àr den gymnasiereform som trÀdde i kraft den 1 juli 2011 och som bland annat innebÀr att de specialutformade programmen som tidigare berÀttigade till inackorderingstillÀgg har försvunnit. Denna ned- gÄng av antal studerande som fÄr inackorderingstillÀgg frÄn CSN förvÀntas fortsÀtta nÀr gymnasiereformen slÄr igenom fullt ut lÀsÄret 2013/2014.9 CSN:s bedömning i en rapport frÄn april 2011 Àr att antalet studerande pÄ fristÄende gymnasieskolor som beviljas inackorderingstillÀgg de kommande tre Ären kommer att minska med minst hÀlften, det vill sÀga med minst 1 500 personer per lÀsÄr, vilket motsvarar minskade utbetalningar med cirka 14 miljoner kronor per Är.10

Den avstĂ„ndsklass som flest stödtagare hĂ€nfördes till 2011 var 45–84 kilometer (23 procent), följt av avstĂ„ndsklasserna 225–599 kilometer (21 procent) och 85-124 kilometer (15 procent). Nyttjandegraden för inackorderingstillĂ€gget var ungefĂ€r 60 procent under 2011. Denna skillnad mellan teoretiskt maximalt nyttjande och faktiskt nyttjande beror pĂ„ studieavbrott, skolk och kortare studietid Ă€n nio mĂ„nader. CSN betalade under 2011 ut drygt 104 miljoner kronor i inackorderingstillĂ€gg. Av stödtagarna Ă€r sex av

8Se bl.a. Konsekvensutredning med anledning av Àndrade föreskrifter om studiehjÀlp, 2011-02-16, CSN.

9Studiestödsstatistik, dnr 2012-522-2510, CSN, s. 9 f.

10Centrala studiestödsnÀmnden, 2011 b.

163

Stöd för inackordering

SOU 2013:52

tio kvinnor. Ett vÀgt medelvÀrde av det utbetalade inackorderings- tillÀgget Àr 1 584 kronor per mÄnad.

4.4Den nya gymnasieskolans inverkan pÄ inackorderingsstöd

4.4.1SĂ€rskilda varianter

Gymnasiereformen 2011 innebar en kraftig förÀndring av utformningen av gymnasieutbildningen. I dag finns det 18 nationella program med sammanlagt 60 nationella inriktningar som kan ge rÀtt till inackorderingsstöd. Specialutformade program före- kommer inte i den nya gymnasieskolan. I stÀllet finns det en möjlighet för skolorna att profilera sig genom att ansöka till Statens skolverk om godkÀnnande av en s.k. sÀrskild variant. En sÀrskild variant Àr en utbildning inom ett nationellt program dÀr hela eller delar av det sammantagna utrymmet för en nationell inriktning och för programfördjupning pÄ ett nationellt program avviker frÄn vad som annars gÀller. En sÀrskild variant utgör inte grund för vare sig kommunalt eller statligt inackorderingsstöd.

4.4.2Riksrekryterande utbildningar

En del av yrkesutbildningarna har godkÀnts av Skolverket som riksrekryterande utbildningar, vilket innebÀr att eleverna har rÀtt till inackorderingsstöd. Regeringens bedömning under fram- tagandet av den nya gymnasieskolan var emellertid att den nya programstrukturen med fler nationella program och nationella inriktningar sannolikt skulle minska behovet av riksrekryterande utbildningar, sÀrskilt eftersom programmens utformning bÀttre skulle följa och motsvara de krav som stÀlls för att bland annat förbereda ungdomar för ett framtida yrkesliv. Dock finns det enligt regeringen Àven fortsÀttningsvis ett behov av att kunna inrÀtta riksrekryterande utbildningar inom ramen för den nationella programstrukturen. Regeringen bedömde att det dÀrför bör finnas riksrekryterande utbildningar frÀmst i form av utbildningar motiverade av behov pÄ arbetsmarknaden, spetsutbildningar inom idrottsomrÄdet och inom det estetiska omrÄdet samt inom matematik, naturvetenskap, samhÀllsvetenskap och humaniora.

164

SOU 2013:52

Stöd för inackordering

Riksrekrytering, pÄ grund av att det finns ett tydligt och vÀl dokumenterat arbetsmarknadsbehov samt ett nationellt intresse, bör enligt regeringen frÀmst aktualiseras för ett mindre antal yrkesutbildningar, som smÄ hantverksyrken med litet elevunderlag, t.ex. glasblÄsning.11

Elever som behöver inackordering till följd av skolgĂ„ng vid en riksrekryterande skola har rĂ€tt till kommunalt inackorderingsstöd. FristĂ„ende gymnasieskolor Ă€r alltid riksrekryterande eftersom de har hela landet som upptagningsomrĂ„de. Statligt inackorderings- tillĂ€gg ges emellertid endast nĂ€r Skolverket beslutat att utbild- ningen ska vara en ”sĂ„ kallad riksrekryterande utbildning”. Ett sĂ„dant beslut fattats enligt 16 kap. 13 § skollagen efter en prövning som motsvarar prövningen av riksrekryterande utbildningar. NĂ€rmare bestĂ€mmelser finns i 5 kap. gymnasieförordningen (2010:2039).

4.4.3Idrottsutbildningar

Utöver riksrekryterande idrottsutbildningar, sĂ„ kallade riksidrotts- gymnasier, finns det Ă€ven nationellt godkĂ€nda idrottsutbildningar. SĂ„dana idrottsutbildningar kan anordna Ă€mnet specialidrott inom programfördjupningen och det individuella valet. Specialidrott fĂ„r Ă€ven lĂ€sas som utökat program. Även om dessa utbildningar ska ha en tydlig elitidrottskaraktĂ€r och sĂ„ledes inte bara Ă€r ett nationellt program med mer idrott Ă€n vanligt, Ă€r det inte utbildningar som i frĂ„ga om struktur, innehĂ„ll och examensmĂ„l avviker frĂ„n vad som annars gĂ€ller för nationella program. Statligt inackorderingsstöd lĂ€mnas sĂ„ledes inte för en nationellt godkĂ€nd idrottsutbildning. De flesta kommunerna lĂ€mnar inte heller inackorderingsstöd för studier vid de nationellt godkĂ€nda idrottsutbildningarna. Detta har föranlett att en del elever, som har valt att söka till utbildningar som har en sĂ€rskild idrottsinriktning som inte finns pĂ„ hemorten, har nekats inackorderingsstöd, eftersom de har mottagits i andra hand respektive att en motsvarande utbildning finns i nĂ€rheten av förĂ€ldrahemmet. Den nya möjligheten att överklaga beslut angĂ„ende kommunalt inackorderingsbidrag har inneburit att förvaltningsrĂ€tten har prövat en del sĂ„dana fall om idrotts- utbildningar. FörvaltningsrĂ€tten har dock avslagit överklagandena i samtliga av de fall som utredningen tagit del av, med motiveringen

11 Prop. 2008/09:199 s. 92 ff.

165

Stöd för inackordering

SOU 2013:52

att kommunerna inte har nÄgon skyldighet att lÀmna inackord- eringsbidrag till elever som Àr mottagna i andra hand12.

4.4.4Naturbruks- och hantverksprogrammen

Flera nationella program, exempelvis hantverksprogrammet, natur- bruksprogrammet, omvÄrdnadsprogrammet och teknik- programmet, saknade före gymnasiereformen nationella inrikt- ningar. Valbara kurser kunde ge utbildningen en sÀrskild profil mot olika yrken. Inom naturbruksprogrammet kunde det exempelvis vara jordbruk, trÀdgÄrdsskötsel, skogsbruk, hÀstskötsel, vÄrd av smÄdjur etc. och pÄ hantverksprogrammet kunde det exempelvis vara florist, guld och silversmed, lÄssmed, hovslagare, skomakare, skrÀddare etc. SÄdana lokala inriktningar berÀttigade inte till inackorderingstillÀgg. Om utbildningen pÄ ett program som saknade nationella inriktningar ledde mot ett helt annat yrke jÀmfört med utbildningen pÄ hemorten, kunde dÀremot inackorderings- tillÀgg lÀmnas enligt CSN:s dÄvarande föreskrifter. Denna bestÀmmelse har nu tagits bort ur föreskrifterna dÄ samtliga program, utom vÄrd- och omsorgsprogrammet13, i gymnasie- reformen har fÄtt nationella inriktningar. Exempelvis har hantverksprogrammet inriktningarna finsnickeri, florist, frisör textil design samt övriga hantverk och naturbruksprogrammet har inriktningarna djur, lantbruk, skog och trÀdgÄrd. Ett eventuellt behov av att göra undantag i enskilda fall bör enligt CSN kunna rymmas inom möjligheten att ge inackorderingstillÀgg pÄ grund av sÀrskilda skÀl enligt 1 kap 4 § 4 CSNFS 2001:6.14

Reformen har lett till att elever fĂ„tt avslag pĂ„ sin ansökan om inackorderingsstöd av skĂ€let att ett naturbruksprogram med samma inriktning finns pĂ„ hemorten. Om en elev t.ex. vill gĂ„ en utbildning med inriktning mot smĂ„djur, som inte finns pĂ„ hemorten, kan CSN eller kommunen avslĂ„ ansökan om det finns en utbildning med inriktning mot hĂ€st pĂ„ hemorten. BĂ„da utbildningarna inryms nĂ€mligen under naturbruksprogrammets inriktning djur. Före reformen har ÖKS funnit att en studerande hade rĂ€tt till

12 Se bland annat FörvaltningsrÀttens i Stockholm domar i mÄl nr 18697-11 frÄn den 5 december 2011 samt mÄl nr 20846-11 och mÄl nr 20564-11 frÄn den 19 januari 2012.

13Regeringen har dock uppdragit Ät Skolverket att föreslÄ nationella inriktningar Àven för vÄrd-och omsorgsprogrammet. Uppdraget ska redovisas senast den 15 oktober 2013. Se beslut 2013-02-28, dnr U2013/1377/GV.

14Konsekvensutredning med anledning av Àndrade föreskrifter, CSN, 2011-02-16 s. 5.

166

SOU 2013:52

Stöd för inackordering

inackorderingstillÀgg för studier pÄ ett naturbruksprogram med inriktning mot smÄdjur, trots att ett naturbruksprogram med inriktning mot hÀst fanns pÄ hemorten. SkÀlet var att det inte fanns nÄgon utbildning pÄ hemorten som kunde sÀgas motsvara den sökta djurvÄrdsutbildningen.15

ÖKS har efter reformen prövat ett stort antal fall nĂ€r det gĂ€ller naturbruksprogrammets inriktningar och stĂ€llt sig bakom principen att det finns en motsvarande utbildning pĂ„ hemorten nĂ€r samma program och nationella inriktning finns att tillgĂ„. Detta har enligt ÖKS gĂ€llt Ă€ven i sĂ„dana situationer nĂ€r den valda utbildningen har fĂ„tt en sĂ€rprĂ€glad utformning och utĂ„t uppfattas vara en helt annan utbildning Ă€n den mer traditionellt utformade utbildningen pĂ„ hemorten. DĂ€remot har ÖKS funnit sĂ€rskilda skĂ€l att bortse frĂ„n en utbildning pĂ„ hemorten, nĂ€r det Ă€r denna, inte den valda utbildningen som getts en sĂ€rprĂ€glad utformning.16

4.5En jÀmförelse mellan det kommunala och det statliga stödet för inackordering

I förarbetena till den nya skollagen anges att kommunala och fristÄende skolor i sÄ stor utstrÀckning som möjligt ska ha en gemensam reglering.17 Regeringens strÀvan att skapa likvÀrdiga villkor oavsett vem som Àr huvudman för skolan medför, att det Àr angelÀget att de olika stöden för inackordering Àr utformade pÄ likartade sÀtt. Som regelverken för de olika stöden för inac- kordering ser ut i dag, finns det emellertid stora skillnader mellan dem.

En skillnad Àr storleken pÄ beloppen som lÀmnas till de inac- korderade studenterna. Det kommunala stödet för inackordering Àr knutet till prisbasbeloppet, medan det statliga inackorderings- tillÀgget inte Àr indexerat. Det statliga stödet berÀknas efter fÀrd- vÀgsavstÄndet mellan förÀldrahemmet och skolan. ErsÀttningens nivÄ varierar i nio olika avstÄnds- och beloppsklasser, frÄn 1 190 kronor till 2 350 kronor. Skollagen anger dÀremot endast en miniminivÄ för det kommunala inackorderingsstödet. Cirka 40 procent av kommunerna utger endast stöd med minimibeloppet,

15ÖKS:s beslut frĂ„n den 7 september 2006, dnr:2006-02988.

16Se bland annat ÖKS:s beslut frĂ„n den 12 mars 2012, dnr:2011-06108 och beslut frĂ„n den 12 december 2011, dnr:2011-04917.

17Prop. 2009/10: 165 s. 203.

167

Stöd för inackordering

SOU 2013:52

medan cirka 60 procent utger Àven ett eller flera tillÀggsbelopp till de elever som har en lÄng resa frÄn förÀldrahemmet till skolan. De genomsnittliga, utbetalade beloppen i de bÄda systemen Àr dock anmÀrkningsvÀrt lika, 1 575 respektive 1 584 kronor per mÄnad.

En annan skillnad Àr under vilka förutsÀttningar stöd för inackordering lÀmnas till eleverna. Enligt CSN:s föreskrifter utges som huvudregel inackorderingstillÀgg endast om restiden mellan förÀldrahemmet och skolan Àr minst tvÄ timmar per dag samt den studerande inte kan gÄ en motsvarande utbildning inom tvÄ timmars restid frÄn förÀldrahemmet. Skollagens bestÀmmelser om stöd till inackordering uppstÀller dÀremot inte nÄgot restidskrav, utan enbart kravet att eleven har blivit mottagen i första hand. Utredningens och SKL:s undersökning av det kommunala inackorderingsstödet visar emellertid att ca tre fjÀrdedelar av kommunerna har ett krav pÄ minsta restid mellan förÀldrahem och skola. Det vanligaste restidskravet Àr tvÄ timmar per dag (35 procent), men Àven tre timmar Àr ett vanligt krav (29 procent). Andra restidskrav varierar frÄn en timme till fyra timmar per dag. En del kommuner tillÀmpar i stÀllet ett krav pÄ att eleven ska vara borta frÄn förÀldrahemmet mer Àn tio eller elva timmar per dag.

Undersökningen visar vidare att ca tre fjÀrdedelar av kommunerna har ett krav pÄ ett minsta avstÄnd mellan förÀldrahem och skola. Det vanligaste avstÄndskravet Àr 40 kilometer (32 procent), men kraven varierar frÄn 6 kilometer till 100 kilometer. Av undersökningen kan utlÀsas att ungefÀr hÀlften av kommunerna har sÄvÀl ett avstÄndskrav som ett restidskrav.

De uttalanden som gjordes inför att kommunerna fick det huvudsakliga ansvaret för inackorderingsstödet, att rÀtten till inackorderingsstöd frÀmst borde bedömas med hÀnsyn till restid och att en utgÄngspunkt borde vara ett krav om tvÄ timmar, följs sÄledes inte av mÄnga kommuner 18.

En tredje skillnad Àr att de flesta kommuner har ingÄtt samverkansavtal med andra nÀrliggande kommuner. SÄdana samverkansavtal kan i mÄnga fall innebÀra att bestÀmmelserna om inackorderingsstöd Àr mer generösa för elever pÄ gymnasieskolor med offentlig huvudman Àn för elever pÄ gymnasieskolor med enskild huvudman.

En tredjedel av kommunerna lÀmnar inackorderingsstöd till elever som tagits emot pÄ en utbildning i andra hand, vilket Àven

18 Centrala studiestödsnÀmnden, 1991, s. 14; Prop. 1991/92:100, bil. 9, s. 198.

168

SOU 2013:52

Stöd för inackordering

det fÄr till följd att det kommunala inackorderingsstödet lÀmnas i större utstrÀckning Àn det statliga stödet.

Slutligen framgĂ„r av ovan nĂ€mnda undersökning att mĂ„nga kommuner lĂ€mnar inackorderingsstöd enligt undantaget om sĂ€rskilda skĂ€l i 16 kap. 44 § skollagen, om eleven kan visa att det föreligger sociala skĂ€l för att fĂ„ gĂ„ i en viss gymnasieskola, sĂ„som svĂ„ra hemförhĂ„llanden, familjeproblem, psykiska besvĂ€r etc. Av ÖKS:s praxis19 framgĂ„r att behov av inackordering av skĂ€l som hĂ€nför sig till den studerandes hemförhĂ„llanden och andra personliga förhĂ„llanden bör vara socialtjĂ€nstens ansvarsomrĂ„de. Sociala skĂ€l anses sĂ„ledes inte vara ett sĂ„dant sĂ€rskilt skĂ€l som avses i 1 kap. 4 § CSNSFS 2001:6.

Det finns alltsÄ stora skillnader mellan kommunerna sÄvÀl nÀr det gÀller förutsÀttningar för att fÄ inackorderingsstöd som storleken pÄ detta. Skollagens bestÀmmelser om det kommunala inackorderingsstödet Àr inte sÄ detaljreglerade som CSN:s föreskrifter angÄende inackorderingstillÀgget. Anledningen till detta Àr att regeringen ansÄg att varje enskild kommun i princip skulle fÄ frihet att vÀlja den vÀg som bÀst ledde mot mÄlet att frÀmja tillgÀngligheten till utbildning för kommunens ungdomar 20.

4.6ÖvervĂ€ganden och förslag

4.6.1Inackorderingsstödets syfte

NÀr nuvarande regelverk utformades var syftet uppenbarligen att i allt vÀsentligt kompensera för de merkostnader som inackordering pÄ studieorten medför. Det kommunala stödet knöts till prisbas- beloppet, medan det statliga stödet förutsattes justeras genom Äterkommande beslut. NÄgon upprÀkning av det statliga stödet har dock inte skett sedan 1995. Inte heller det kommunala stödet, som det tillÀmpas, torde i dag ge tÀckning för de faktiska mer- kostnaderna för inackordering.

Sedan mitten av 1980-talet har gymnasieskolan genomgÄtt omfattande förÀndringar. Av sÀrskild betydelse i detta sammanhang Àr den omfattande geografiska spridningen av gymnasial utbildning till mindre och smÄ kommuner, som inleddes redan före kommunaliseringen Är 1992, liksom tillkomsten av fristÄende

19Se bl.a. ÖKS:s beslut frĂ„n den 12 november 2007, dnr:2007-04370.

20Prop. 1991/92:100, bil.9 s. 47.

169

Stöd för inackordering

SOU 2013:52

gymnasieskolor i stort antal. De stora skillnaderna i tillgÄng till gymnasial utbildning mellan olika kommuner har - om inte upphÀvts - i vart fall begrÀnsats. DÀremot finns fortfarande pÄtagliga skillnader mellan kommuner nÀr det gÀller möjligheterna att tillgodose elevernas val av inriktning. Elevunderlaget Àr i mÄnga fall för litet för att ett differentierat utbud av teoretiska program och yrkesprogram ska kunna erbjudas.

Motiven för att helt kompensera för de merkostnader som följer med studier pÄ annan ort Àn hemorten kan dÀrmed anses ha försvagats jÀmfört med den tid dÄ gymnasial utbildning endast erbjöds i större och medelstora stÀder. DÀremot finns det fortfarande skÀl för att det allmÀnna stödjer de elever som har ett verkligt behov av inackordering. Undersökningen som utredningen genomfört tillsammans med CSN visar att inackorderingstillÀgget har en stor eller en ganska stor betydelse för sÄvÀl den studerandes ekonomi som för hans eller hennes familjs ekonomi21. Det ligger ocksÄ i det allmÀnnas intresse att underlÀtta rekryteringen av elever till de specifika, oftast yrkesinriktade utbildningar som anordnas pÄ endast en eller ett fÄtal orter i landet. Mot denna bakgrund Àr det rimligt att studiehjÀlpen Àven fortsÀttningsvis innefattar ett inackorderingsstöd.

UtgÄngspunkten för regleringen av inackorderingsstödet Àr att det lÀmnas endast nÀr eleven har behov av inackordering. Det allmÀnnas stöd bör stÄ i proportion till den faktiska merkostnaden, men ses som en stimulans eller subvention och inte syfta till full kostnadstÀckning. Syftet med inackorderingsstödet bör dÀrför vara att minska merkostnaderna för de inackorderade eleverna.

Mitt förslag: Det ska finnas ett ekonomiskt stöd till elever som behöver vara inackorderade under gymnasiestudierna.

4.6.2Kommunalt eller statligt ansvar?

Enligt 1 kap. 8 § skollagen ska alla ha lika tillgÄng till utbildning i skolvÀsendet, oberoende av geografisk hemvist. Det Àr emellertid tydligt att dagens system, dÀr ansvaret för inackorderingsstöd Àr delat mellan kommunerna och staten, medför att de gymnasie-

21 76 procent ansÄg att inackorderingstillÀgget hade en stor eller ganska stor betydelse för sÄvÀl familjens ekonomi som den egna ekonomin.

170

SOU 2013:52

Stöd för inackordering

studerande inte behandlas likvÀrdigt i frÄga om rÀtt till inackorderingsstöd. De olika förutsÀttningarna för att fÄ stöd till inackordering medför att det inte heller Àr förutsebart för den enskilde om han eller hon har rÀtt till sÄdant stöd. För att fÄ till stÄnd en likabehandling mellan elever i kommunala respektive fristÄende skolor bör dÀrför antingen kommunerna eller CSN ha ansvaret för stöd till inackordering i sin helhet. För det fallet att kommunerna ska vara ansvariga för stödet bör det övervÀgas om Àven storleken pÄ stödet samt förutsÀttningarna för att fÄ stödet, ytterligare bör regleras i lag eller annan författning, sÄ att reglerna om inackorderingsstöd blir mer enhetliga i kommunerna.

I olika delar av landet finns det olika förutsÀttningar för att nÄ mÄlet om en sÄ lÄngt som möjligt lika tillgÄng till utbildning oberoende av geografisk hemvist. Det framhölls inför införandet av det kommunala ansvaret för inackorderingsstöd 1992, att om kommunerna fick ökat ansvar för inackorderingsstöd fanns det möjligheter att anpassa stödet till de skiftande behoven inom de olika kommunerna jÀmfört med om en enda aktör skulle ansvara för stödet. Varje kommun kunde dÄ sjÀlv vÀlja om kommunen skulle betala för att lÄta kommunens elever studera i en annan kommun eller om kommunen sjÀlv skulle anordna den aktuella utbildningen. I dag finns inte lÀngre samma valmöjlighet för kommunerna, sÀrskilt inte för de minsta.

FrÄn mitten av 1980-talet expanderade gymnasieskolan kraftigt och i mÄnga mindre kommuner som tidigare hade saknat gymnasial utbildning etablerades sÄdan. Gymnasieskolan befinner sig emellertid inte lÀngre i en expansionsfas. MÄnga kommuner söker i stÀllet tillgodose behovet av gymnasial utbildning genom sam- verkansavtal med nÀrliggande kommuner eller i en region.

NÀr kommunerna tog över ansvaret för en del av inackord- eringsstödet fanns det fÄ fristÄende gymnasieskolor. Under senare delen av 1990-talet samt 2000-talet ökade antalet fristÄende gymnasieskolor kraftigt. Den senaste tidens utveckling med fallande elevantal pÄ grund av att ungdomskullarna har minskat samt en ökning av fristÄende gymnasieskolor, har lett till att elevantalet i de kommunala skolorna har sjunkit. Det utrymme för lokala bedömningar och prioriteringar som utgjorde grunden för 1992 Ärs stÀllningstagande har dÀrmed begrÀnsats.

De förhoppningar som fanns i anslutning till det decentr- aliserade ansvaret, att kommunerna inte enbart skulle utbetala ett schabloniserat ekonomiskt stöd till de elever som behövde

171

Stöd för inackordering

SOU 2013:52

inackorderas, utan skulle anpassa stödet till de skiftande behoven, har inte infriats.

Det starkaste skÀlet i dag för ett kommunalt ansvar för inackorderingsstödet Àr att kommunerna Àven ansvarar för kostnaderna för elevernas resor mellan bostaden och skolan, och att dessa bidrag pÄverkar varandra. Om kommunerna kan pÄverka att kommunikationerna förbÀttras för att möjliggöra för ungdomar att resa dagligen mellan bostaden och skolan, behöver inte eleverna inackorderas pÄ skolorten. Detta skÀl har emellertid inte lÀngre samma tyngd eftersom kommunernas möjlighet att pÄverka kollektivtrafiken har begrÀnsats dÄ ansvaret för regional kollektiv- trafik numera Àr gemensamt för landstinget och kommunerna i respektive lÀn.

De övriga skÀl för ett kommunalt ansvar som anfördes Är 1992 synes ha förlorat relevans.

Avgörande för bedömningen om ansvaret för inackorderings- stödet ska vara kommunalt eller statligt, Àr dock att stödet ska vara enhetligt och likvÀrdigt, oavsett elevens geografiska hemvist och oavsett om eleven vÀljer en skola som drivs i offentlig eller enskild regi. Ett statligt ansvar för inackorderingsstödet skulle bÀst medverka till en sÄdan enhetlighet och likvÀrdighet. Ett regelverk och en beslutande myndighet skapar förutsÀttningar för att rÀtten till inackorderingsstöd och storleken pÄ bidraget blir desamma för alla elever. Det skulle Àven bli mer förutsebart för den enskilde om han eller hon har rÀtt till stöd.

I dag finns det stora skillnader mellan de olika kommunerna betrÀffande förutsÀttningarna för att fÄ kommunalt inackorderings- stöd samt storleken pÄ bidraget. Det Àr dÀrför svÄrt att uppfylla önskan om att gymnasieelever bör behandlas enhetligt och likvÀrdigt i frÄga om rÀtt till inackorderingsstöd, för det fall att kommunerna ska ha hela ansvaret för inackorderingsstödet.

En ytterligare fördel med ett enhetligt huvudmannaskap Ă€r att tillĂ€mpningen av regelverket skulle överprövas av en enda över- instans, ÖKS, vilket frĂ€mjar en enhetlig praxis.

Att enbart en aktör handlÀgger stödet underlÀttar ocksÄ administrationen och krÀver inte lika stor utbildningsinsats, jÀmfört med alternativet att utbilda tjÀnstemÀn i 290 kommuner.

Av nÀmnda skÀl bör staten, genom CSN, ha det samlade ansvaret för inackorderingsstöd inom ramen för studiehjÀlpen.

Förslaget kan utformas sÄ att det blir kostnadsneutralt för staten. Vid reformen 1992 tillfördes kommunsektorn knappt 250

172

SOU 2013:52

Stöd för inackordering

miljoner kronor som ersÀttning för de förvÀntade kostnaderna.22 Om förslaget om ett samlat statligt stöd förverkligas bör statens bidrag till kommunerna minskas i motsvarande grad.

Mitt förslag: Staten ska genom CSN ha det samlade ansvaret för inackorderingsstöd inom ramen för studiehjÀlpen. Stödet ska benÀmnas inackorderingsstöd.

4.6.3Reglering av det nya inackorderingsstödet

Det statliga inackorderingstillÀgget regleras i dag i studiestöds- lagen, i studiestödsförordningen och i CSN:s föreskrifter. Det kommunala inackorderingsstödet regleras i skollagen. Flera skÀl talar mot att reglera det nya inackorderingsstödet i skollagen. Inackorderingsstödet Àr en del av studiehjÀlpen som ska hanteras av CSN och det bör dÀrför regleras i studiestödsförfattningarna. Det Àr vidare en för detaljerad reglering för att enbart finnas i lag. En reglering av det nya inackorderingsstödet i studiestödsförfatt- ningarna Àr dÀrför det mest ÀndamÄlsenliga alternativet.

Enligt 2 kap. 2 § tredje stycket och 8 § studiestödsförordningen fĂ„r CSN meddela nĂ€rmare föreskrifter om vem som kan fĂ„ inackorderingstillĂ€gg samt om inackorderingstillĂ€ggets storlek. Denna reglering finns i dag i 1 kap. 3–6 §§ CSNFS 2001:6.

CSN har i nuvarande reglering lÄngtgÄende befogenheter nÀr det gÀller utformningen av inackorderingstillÀgget. Det Àr rimligt att de bestÀmmelser om inackorderingsstöd som Àr kostnadsdrivande, sÄsom vem som ska ha rÀtt till inackorderingsstöd samt storleken för stödet, inte ska avgöras av CSN. Eftersom det rör sig om bestÀmmelser som Àr relativt detaljerade bör de anges i studiestöds- förordningen.

Av 2 kap 2 § studiestödslagen och 2 kap. 2 § studiestöds- förordningen framgÄr att inackorderingstillÀgg lÀmnas till elever i skolor med enskild huvudman som har ett behov av inackordering. Dessa bestÀmmelser bör Àndras sÄ att de Àven omfattar studerande pÄ skolor med offentlig huvudman.

22 I bilaga 9 till budgetpropositionen för 1992 (prop. 1991/92:100 s 48) framgÄr att 249,1 miljoner kronor föreslÄs föras över till vad som dÄ kallades sektorsbidraget.

173

Stöd för inackordering

SOU 2013:52

Mitt förslag: Inackorderingsstödet ska regleras i studiestöds- författningarna.

BestÀmmelser om vem som har rÀtt till inackorderingsstöd samt storleken pÄ stödet ska faststÀllas av regeringen.

4.6.4Inackorderingsstödets storlek

Det statliga inackorderingstillÀgget har inte höjts sedan 1995, medan minimibeloppet för det kommunala inackorderingsstödet har knutits till prisbasbeloppet och dÀrmed - i princip - har följt den faktiska kostnadsutvecklingen. Det förhÄllandet att ca 40 procent av kommunerna inte har fler beloppsnivÄer Àn minimi- beloppet, innebÀr dock att den genomsnittliga summa som CSN och kommunerna lÀmnar i inackorderingsstöd Àr ungefÀr densamma; knappt 1 600 kronor. Det Àr dÀrför rimligt att höja inackorderingsstödets storlek sÄ att det i nÄgon mÄn ÄterstÀlls till 1995 Ärs reella nivÄ. Det skulle innebÀra en upprÀkning av bidragets storlek med ca 25 procent om man utgÄr frÄn 1995 Ärs prisbas- belopp.

Med hÀnsyn till att de just nu minskade ungdomskullarna leder till fallande elevantal i gymnasieskolorna, kommer antalet orter som kan erbjuda ett brett utbud av yrkesutbildningar med största sannolikhet att minska de nÀrmaste Ären. NÀr den geografiska spridningen av olika yrkesutbildningar avtar mÄste eleverna flytta i en allt större utstrÀckning om de ska ha möjlighet att skaffa sig önskad yrkesutbildning. För att kunna upprÀtthÄlla reella val- möjligheter för elever nÀr det gÀller yrkesutbildning samt tillgodose samhÀllets behov av den kompetens som de olika yrkesutbild- ningarna ger, krÀvs att det finns ett bidrag till inackordering av sÄdan storlek som gör det ekonomiskt möjligt för eleverna att studera pÄ annan ort Àn i nÀrheten av hemmet.

Mot denna bakgrund Àr det betydelsefullt att anpassa inackorderingsstödets storlek till den faktiska kostnads- utvecklingen. Inackorderingsstödet bör dÀrför höjas kraftigt och lÀmnas med minst ca 1 700 kronor och högst ca 3 100 kronor per mÄnad i 2013 Ärs prisnivÄ. Eftersom Àven inackorderingsstödet föreslÄs berÀknas per vecka innebÀr det att stödet lÀmnas med lÀgst 383 (1 700 x 9/40) kronor och högst 698 (3 100 x 9/40) kronor per vecka. För att inackorderingsstödet ska behÄlla sitt reella vÀrde över

174

SOU 2013:52

Stöd för inackordering

tid Àr det av stor vikt att bidragsbeloppen sedan regelbundet anpassas till kostnadsutvecklingen. Beloppen bör dÀrför faststÀllas för ett Är i sÀnder.

Det nuvarande statliga inackorderingstillÀgget har nio olika beloppsklasser. För att förenkla administrationen av stödet och göra regelverket mer lÀttillgÀngligt bör antalet beloppsklasser reduceras till fem. Förslaget leder Àven till att fÀrre bidragstagare skulle beröras av tröskeleffekter.

Inackorderingsstödets högsta och lĂ€gsta belopp anges för nĂ€rvarande i studiestödslagen. Detta har sannolikt bidragit till att beloppen varit oförĂ€ndrade under lĂ„ng tid. Genom lagregleringen har riksdagen tagit stĂ€llning till beloppen sĂ„vĂ€l vid beslutet om lagen som – indirekt – vid regleringen av anslaget till studiehjĂ€lpen. Enligt min bedömning bör det vara tillfyllest att riksdagen fĂ„r ta stĂ€llning till anslagets storlek. Regeringen kan dĂ„ förslagsvis i en sĂ€rskild förordning Ă„rligen faststĂ€lla avstĂ„nds- och beloppsklasser för det kommande Ă„ret.

I följande tabell redovisas mitt förslag avseende avstÄnds- och beloppsklasser. De angivna beloppen Àr berÀknade i 2013 Ärs prisnivÄ.

I avsnitten 4.3.1 respektive 4.2.2 anges de vÀgda medelvÀrdena för utbetalat inackorderingsstöd inom de statliga och kommunala systemen. Under antagandet att de elever som fÄtt kommunalt stöd fördelas pÄ avstÄndsklasser pÄ i huvudsak samma sÀtt som de elever som fÄtt bidrag frÄn CSN, Àr ett vÀgt medelvÀrde vid de föreslagna avstÄndsklasserna och beloppen ca 2 000 kronor per mÄnad, dvs. en ökning med ca 25 procent.

175

Stöd för inackordering

SOU 2013:52

Mitt förslag: Regeringen ska Ärligen meddela bestÀmmelser om avstÄnds- och beloppsklasser. Detta ska ske i en sÀrskild förordning om inackorderingsstöd för kommande Är.

4.6.5AvstÄndskrav eller restidkrav?

För att ha rÀtt till det statliga inackorderingstillÀgget uppstÀlls i dag krav pÄ att restiden23 mellan förÀldrahemmet och den valda skolan Àr minst tvÄ timmar per dag under minst fyra dagar per tvÄveckors- period. Utredningen har övervÀgt om man i stÀllet för ett krav om minsta restid ska ha ett krav om minsta avstÄnd. Flera kommuner tillÀmpar i dag avstÄndskrav, antingen ensamt eller tillsammans med ett restidskrav. En förÀndring till avstÄndskrav skulle förenkla CSN:s handlÀggning avsevÀrt, eftersom ett restidskrav förutsÀtter att CSN efterforskar dels hur lÄng tid det tar för den studerande att resa med allmÀnna fÀrdmedel mellan hemmet och skolan, dels nÀr den ordinarie skoldagen börjar och slutar. Ett system som bygger pÄ avstÄndskrav skulle antagligen vara mer lÀttförstÄeligt, vilket skulle öka förutsebarheten för rÀtten till stödet. Dessutom finns det i regelverket angÄende ersÀttning för dagliga resor mellan bostaden och skolan ett avstÄndskrav. En förÀndring till ett avstÄndskrav för rÀtten till inackorderingsstöd medför att regel- verken kring resor och inackordering bygger pÄ likformade system. Detta talar för att restidskravet bör Àndras till ett avstÄndskrav.

NÀr det gÀller vilket avstÄnd som bör krÀvas för att det ska anses finnas ett behov av inackordering Àr 40 kilometer enkel vÀg det tveklöst vanligaste avstÄndet som kommunerna tillÀmpar. Detta avstÄnd förefaller vara vÀl avvÀgt.

För att inte de elever som inte har tillgÄng till goda allmÀnna kommunikationer ska drabbas av alltför lÄnga restider, bör ett alternativ införas som medger att elever som har en restid som överstiger ett visst antal timmar ska ha rÀtt till inackorderingsstöd. I denna frÄga kan följande beaktas. Kravet för det statliga stödet Àr att restiden ska vara minst tvÄ timmar per dag. Det vanligaste restidkravet som förekommer i kommunerna Àr tvÄ timmar, men Àven tre timmar Àr ett vanligt krav. Restidskravet i den nya

23 Med restid menas, enligt 1 kap. 2 § CSNFS 2001:6, dels tiden pÄ morgonen frÄn det att den studerande lÀmnar hemmet till det att den ordinarie skoldagen börjar, dels tiden pÄ eftermiddagen frÄn det att den ordinarie skoldagen slutar till det att den studerande kommer hem. Restiden rÀknas utifrÄn resor med allmÀnna fÀrdmedel.

176

SOU 2013:52

Stöd för inackordering

ordningen ska emellertid utformas som en alternativregel, vilket talar för att restiden bör vara lÀngre Àn det krav som huvudsakligen tillÀmpas i dag, dvs. tvÄ timmar. En restid om minst tre timmar per dag Àr ett rimligt krav för en alternativregel.

Enligt uppgifter frÄn CSN fÄr nÀstan nio av tio elever i fristÄende skolor inackorderingstillÀgg frÄn CSN enligt reseavstÄnd om 45 km eller lÀngre mellan förÀldrahemmet och skolan. Enligt CSN:s prognos för 2013 handlar det om ca 7 500 elever av 8 600. För resterande ca 1 100 elever kan kraven om minst 40 km resvÀg eller minst tre timmars restid innebÀra att de inte lÀngre har rÀtt till inackorderingsstöd. En förÀndring av systemet som innebÀr en försÀmring för fÀrre Àn tio procent av eleverna bör dock kunna godtas för att genomföra ett system som Àr mer förutsÀgbart och effektivt. Det Àr dessutom högst troligt att en del elever som i dag inte har rÀtt till inackorderingstillÀgg för att de har en restid pÄ mindre Àn tvÄ timmar har rÀtt till inackorderingsstöd i enlighet med de nya reglerna dÀrför att avstÄndet mellan förÀldrahemmet och skolan Àr minst 40 km.

Mitt förslag: För att en studerande ska ha rÀtt till inackorderingsstöd ska fÀrdvÀgsavstÄndet mellan förÀldra- hemmet och skolan vara minst 40 kilometer enkel vÀg.

Trots att avstÄndskravet ovan inte Àr uppfyllt, kan en studerande ha rÀtt till inackorderingsstöd om restiden mellan förÀldrahemmet och skolan Àr minst tre timmar per dag.

4.6.6Behov av inackordering

I dag tillĂ€mpas restidskravet mellan förĂ€ldrahemmet och den valda skolan. Med skola avses enligt 1 kap. 2 § CSNFS 2001:6 den skolenhet enligt 1 kap. 3 § skollagen dĂ€r den studerande fĂ„r sin undervisning. Om den studerande genomför arbetsplatsförlagt lĂ€rande (APL) eller praktik under en viss del av lĂ€sĂ„ret eller kursen, ska, enligt nĂ€mnda föreskrift, arbetsplatsen eller praktikplatsen under den perioden anses vara hans eller hennes skola. Kravet pĂ„ restid ska enligt dagens reglering vara uppfyllt minst fyra dagar per tvĂ„veckorsperiod. Enligt praxis frĂ„n ÖKS24 kan inte dubbla inackorderingstillĂ€gg lĂ€mnas nĂ€r eleven genomför APL pĂ„ annan

24 ÖKS:s beslut frĂ„n den 4 juni 2012, dnr:2012-0207.

177

Stöd för inackordering

SOU 2013:52

ort Àn skolorten. DÀremot kan under en period med APL som uppgÄr till minst 15 dagar, storleken pÄ inackorderingstillÀgget höjas om avstÄndet frÄn förÀldrahemmet till arbetsplatsen Àr lÀngre. Enligt undersökningen om det kommunala inackorderingsstödet ger knappt tvÄ tredjedelar av kommunerna inackorderingsstöd under tid som eleven deltar i APL pÄ annan ort Àn dÀr den skolförlagda delen av utbildningen Àger rum.

För att ett behov av inackordering ska anses föreligga bör avstÄndet inte endast tillfÀlligt uppgÄ till ett visst antal kilometer. Villkoren bör dÀrför skÀrpas sÄ att behov av inackorderingsstöd anses föreligga om avstÄndet Àr minst 40 kilometer enkel vÀg, alternativt tre timmar per dag, mellan förÀldrahemmet och skolan minst tre dagar per vecka.

En omdiskuterad frÄga Àr om inackorderingsstöd Àven fortsÀttningsvis ska lÀmnas om den studerande genomför APL under en del av lÀsÄret. APL ska förekomma pÄ alla yrkesprogram med minst 15 veckor och inom den gymnasiala lÀrlingsutbildningen ska minst hÀlften av utbildningen vara arbetsplatsförlagd. DÄ APL sÄledes Àr en viktig del av utbildningen Àr det rimligt att en elev fÄr inackorderingsstöd om arbetsplatsen ligger lÄngt ifrÄn förÀldra- hemmet. Regeln bör dÀrför utformas pÄ sÄ sÀtt att det Àr den plats dÀr den studerande befinner sig minst tre dagar per vecka, skola eller APL-plats, som kraven pÄ avstÄnd eller restid ska prövas mot. SkÀrpningen av villkoret Àr rimlig eftersom de elever som inte har lÄng pendling flertalet av skoldagarna inte kan anses ha behov av inackordering.

Enligt 2 kap. 27 § studiestödsförordningen ska den studerandes rÀtt till studiehjÀlp omprövas nÀr Àndrade förhÄllanden föranleder det. Denna omprövningsrÀtt, sammantaget med att en elev kan ha flera olika arbetsplatser per lÀsÄr, kan medföra att CSN har att pröva flera ansökningar om inackorderingstillÀgg frÄn en och samma elev under ett lÀsÄr. Förslaget om att studiehjÀlpen ska berÀknas per vecka i stÀllet för per 15 dagars period, kan komma att innebÀra Ànnu fler omprövningar för CSN. Dock sker inte byte av arbetsplats mer Àn högst nÄgra gÄnger per lÀsÄr. Enligt uppgift frÄn CSN Àr det ocksÄ relativt okÀnt bland de studerande och deras förÀldrar att de har rÀtt att ansöka om inackorderingstillÀgg för kortare APL-perioder. Myndigheten har dÀrför endast omprövat ett fÄtal sÄdana beslut. Mot bakgrund av att dagens omprövnings- rÀtt inte föranleder nÄgon stor administrativ börda för CSN, finns det inte skÀl att begrÀnsa omprövningsrÀtten.

178

SOU 2013:52

Stöd för inackordering

Mitt förslag: För att behov av inackordering ska anses föreligga ska fÀrdvÀgsavstÄndet vara minst 40 kilometer enkel vÀg, alternativt tre timmar per dag, mellan förÀldrahemmet och skolan respektive APL-platsen under minst tre dagar per vecka.

4.6.7Begreppen motsvarande utbildning och förÀldrahem

Ett annat villkor för att ha rĂ€tt till dagens statliga inackorderings- tillĂ€gg Ă€r att den studerande inte kan bo kvar i förĂ€ldrahemmet och gĂ„ en motsvarande utbildning utan att fĂ„ en restid om minst tvĂ„ timmar per dag. I 1 kap. 2 § CSNFS 2001:6 regleras vad som avses med begreppet ”motsvarande utbildning”. Definitionen Ă€r utformad utifrĂ„n gymnasieskolans och gymnasiesĂ€rskolans programstruktur. Det fĂ„r sĂ„ledes inte finnas ett motsvarande program eller en inriktning pĂ„ hemorten som den valda utbild- ningen, om en studerande ska ha rĂ€tt till inackorderingstillĂ€gg. Skillnader inom ramen för programfördjupning eller individuellt val beaktas inte vid denna prövning. HĂ€nsyn tas inte heller till om utbildningen Ă€r godkĂ€nd av Skolverket som sĂ€rskild variant eller nationellt godkĂ€nd idrottsutbildning.

Inackorderingsstöd kan Àven lÀmnas vid studier pÄ folk- högskola, kompletterande utbildning och kommunal vuxen- utbildning. Definitionen av motsvarande utbildning bör dÀrför Àven omfatta dessa utbildningsformer.

Med begreppet ”förĂ€ldrahem” avses i de nĂ€mnda bestĂ€mmelserna en permanent bostad för den studerandes förĂ€ldrar. Om den studerande Ă€r gift eller sambo med nĂ„gon som han eller hon har eller har haft barn tillsammans med, jĂ€mstĂ€lls dock deras permanenta bostad med förĂ€ldrahem. Om den studerandes förĂ€ldrar inte bor tillsammans menas med förĂ€ldrahem den bostad dĂ€r den studerande bor under större delen av den tid som ansökan gĂ€ller. Om den studerande Ă€r placerad i ett familjehem eller ett annat enskilt hem som inte tillhör nĂ„gon av förĂ€ldrarna betraktas detta hem som förĂ€ldrahem. Om det finns sĂ€rskilda skĂ€l kan en annan bostad dĂ€r den studerande varaktigt bor jĂ€mstĂ€llas med hans eller hennes förĂ€ldrahem.

Enligt gÀllande praxis ska en studerande som bor lika mycket hos sina bÄda förÀldrar (vÀxelvis boende) anses ha tvÄ förÀldra-

179

Stöd för inackordering

SOU 2013:52

hem25. CSN föreslÄr att detta ska framgÄ av myndighetens före- skrifter26.

För att ha rÀtt till det nya inackorderingsstödet ska det föreligga ett behov av stöd. UtgÄngspunkten ska dÀrför fortsatt vara att det inte kan anses föreligga ett behov av inackordering om den studerande kan bo kvar i förÀldrahemmet. Behovet bör faststÀllas genom en prövning av om motsvarande utbildning finns pÄ hemorten.

Vid prövningen av om en vald utbildning motsvarar en utbildning pÄ hemorten, bör man Àven fortsÀttningsvis utgÄ frÄn gymnasieskolans och gymnasiesÀrskolans programstruktur. I vart fall som huvudregel. Vid annan typ av utbildning, som utbildning pÄ folkhögskola, kompletterande utbildning eller kommunal vuxenutbildning, bör man vid prövningen utgÄ frÄn kursinnehÄllet.

Vid denna prövning bör begreppet förÀldrahem i huvudsak ha den betydelse som det i dag har i CSN:s föreskrifter.

”FörĂ€ldrahem” bör dock bytas ut till ”hem”, som Ă€r det begrepp som anvĂ€nds i skollagen. Begreppet ”permanent bostad” bör Ă€ndras till ”bostad”. Vid tolkningen av begreppet bostad bör man utgĂ„ frĂ„n folkbokföringslagen (1991:481). Ett tillĂ€gg till definitionen bör göras i form av att Ă€ven den studerande ska ha sin bostad i hemmet, vilket innebĂ€r att den studerande ska anses vara bosatt dĂ€r enligt 11 § folkbokföringslagen27. Ett av syftena med tillĂ€gget Ă€r att hindra att gymnasiebidrag inte enbart lĂ€mnas för att en studerande felaktigt folkbokför sig pĂ„ inackorderingsadressen sĂ„ att förĂ€ldrarnas inkomst inte medrĂ€knas i det ekonomiska underlaget, se vidare avsnitt 7.6.3. Ett annat syfte med tillĂ€gget Ă€r att förhindra att inackorderingsstöd lĂ€mnas till en studerande som folkbokför sig pĂ„ skolorten. I sistnĂ€mnda fall föreligger inte lĂ€ngre behov av inackorderingsstöd, eftersom han eller hon inte lĂ€ngre har ett lĂ„ngt avstĂ„nd eller en lĂ„ng restid till skolan.

Om den studerande Àr gift eller sambo med nÄgon som han eller hon har eller har haft barn tillsammans med, ska deras bostad anses vara hemmet vid prövningen av rÀtt till inackorderingsstöd. Om det finns sÀrskilda skÀl kan en annan bostad dÀr den studerande varaktigt bor jÀmstÀllas med hans eller hennes hem. I dessa

25ÖKS:s beslut frĂ„n den 30 januari 2012, dnr:2011-06381.

26CSN, Konsekvensutredning med anledning av förslag till Àndrade föreskrifter om studiehjÀlp, 2013-03-19, dnr:2013-119-2876.

27Se 11 § folkbokföringslagen om att en elev som genomgÄr gymnasieskola eller motsvarande utbildning ska vara folkbokförd hos sina förÀldrar Àven om han till följd av skolgÄngen regelmÀssigt tillbringar sin dygnsvila pÄ en annan fastighet.

180

SOU 2013:52

Stöd för inackordering

situationer har den studerande tvÄ hem som prövningen om behov av inackordering sker emot. Exempel pÄ nÀr sÀrskilda skÀl föreligger kan vara nÀr den studerande Àr placerad i ett familjehem eller ett annat enskilt hem, eller nÀr en studerande bor ungefÀr i lika stor omfattning hos sina förÀldrar (vÀxelvist boende).

Vad som avses med ovan redogjorda begrepp bör regleras i studiestödsförordningen i stÀllet för i CSN:s föreskrifter, eftersom bestÀmmelserna har inverkan pÄ vem som har rÀtt till inackorderingsstöd och dÀrmed Àr kostnadsdrivande.

Mitt förslag: Vid prövningen av om en vald utbildning motsvarar en utbildning pÄ hemorten ska man som huvudregel utgÄ frÄn program och inriktningar i gymnasieskolan eller gymnasiesÀrskolan. Vid annan typ av utbildning ska man utgÄ frÄn kursinnehÄllet.

I prövningen av om behov av inackordering föreligger, ska med hemmet avses bostad för den studerande och hans eller hennes förÀldrar. Om den studerande Àr gift eller sambo med nÄgon som han eller hon har eller har haft barn tillsammans med, ska deras bostad anses vara hemmet. Om det finns sÀrskilda skÀl kan en annan bostad dÀr den studerande varaktigt bor jÀmstÀllas med hans eller hennes hem.

Begreppen motsvarande utbildning och hemmet ska regleras i studiestödsförordningen.

4.6.8Undantagsregler

I CSN:s föreskrifter finns bestÀmmelser om att inackorderings- tillÀgg kan lÀmnas i vissa fall trots att kraven om restid eller att motsvarande utbildning inte fÄr finnas i nÀrheten av förÀldra- hemmet inte Àr uppfyllda, se vidare avsnitt 1.3.128. PÄ liknande sÀtt finns det i skollagen regler om att en elev i vissa fall ska tas emot i första hand trots att han eller hon inte Àr hemmahörande i kommunen eller inom samverkansomrÄdet29.

Undantagsregeln i 1 kap. 4 § i CSNFS 2001:6, som möjliggör att villkoren om restid och motsvarande utbildning inte tillÀmpas, avser situationerna att den studerandes förÀldrar vistas utomlands

281 kap. 4 och 5 §§ CSNFS 2001:6.

2916 kap. 44 § skollagen.

181

Stöd för inackordering

SOU 2013:52

och att den studerande gÄr i skola i Sverige, att den studerande lÀser pÄ en folkhögskola och bor pÄ internat pÄ skolan, att den studerande lÀser pÄ en riksinternatskola och har tagits in pÄ grund av behov av miljöombyte eller att det finns andra sÀrskilda skÀl för inackordering.

Vidare finns en undantagsregel i 1 kap. 5 § i CSNFS 2001:6 som möjliggör att villkoret om motsvarande utbildning inte tillÀmpas, och som avser situationerna att den studerande vid ordinarie ansökningstillfÀlle i första hand har sökt, men inte blivit antagen, till ett program eller nationell inriktning som finns i nÀrheten av förÀldrahemmet, att den studerandes förÀldrar har flyttat till en annan ort i Sverige efter det att de aktuella studierna har pÄbörjats och ett skolbyte inte kan ske utan vÀsentlig olÀgenhet för den studerande, att den studerandes förÀldrar efter en utlandsvistelse har ÄtervÀnt till Sverige efter det att de aktuella studierna har pÄbörjats och ett skolbyte inte kan ske utan vÀsentlig olÀgenhet för den studerande, att den valda utbildningen i huvudsak Àr skol- förlagd medan den motsvarade utbildningen som finns i nÀrheten till förÀldrahemmet Àr gymnasial lÀrlingsutbildning, eller att den valda utbildningen Àr riksrekryterande.

Undantagsregeln i CSN:s föreskrifter om sĂ€rskilda skĂ€l Ă€r generellt utformad och för att förstĂ„ dess tillĂ€mpningsomrĂ„de mĂ„ste man studera ÖKS praxis pĂ„ omrĂ„det. SĂ€rskilda skĂ€l Ă€r enligt ÖKS bland annat nĂ€r det föreligger skĂ€l som Ă€r relaterade till personliga förhĂ„llanden sĂ„som trakasserier eller medicinska skĂ€l. SĂ€rskilda skĂ€l kan exempelvis ocksĂ„ vara att CSN felaktigt har beviljat den studerande inackorderingstillĂ€gg och den studerande har pĂ„börjat utbildningen. ÖKS har i en del avgöranden Ă€ven Ă„beropat bestĂ€mmelsen om sĂ€rskilda skĂ€l nĂ€r man bortsett frĂ„n en utbildning pĂ„ hemorten för att denna har haft en sĂ€rprĂ€glad utformning, se vidare avsnitt 4.4.4.

I skollagen finns ocksÄ en undantagsregel som handlar om sÀrskilda skÀl för att fÄ gÄ vald utbildning. Den har emellertid utformats mer restriktivt Àn den i CSN:s föreskrifter, eftersom den anger att de sÀrskilda skÀlen ska hÀnföra sig till personliga förhÄllanden.

Undantagsreglerna i CSN:s föreskrifter har tillkommit, justerats och tagits bort efterhand som praxis frĂ„n ÖKS samt Ă€ndringar i skollagen och gymnasieförordningen har föranlett det. Regelverket har sĂ„ledes stĂ€ndigt utvecklats av CSN för att det ska kodifiera praxis pĂ„ omrĂ„det samt Ă€ven stĂ€mma överens med reglerna för det

182

SOU 2013:52

Stöd för inackordering

kommunala stödet. Undantagsreglerna bör dÀrför Àven fortsÀtt- ningsvis finnas kvar, men flyttas till studiestödsförordningen. Det Àr viktigt att regelverket för inackorderingsstöd Àr klart och tydligt samt förutsebart för de studerande.

Min bedömning: Undantagsreglerna i CSN:s föreskrifter ska gÀlla Àven för det nya inackorderingsstödet, men regleras i studiestödsförordningen.

4.6.9Generösare regler för yrkeselever i vissa fall

Yrkesutbildningar

Det finns skĂ€l att vara restriktiv med inackorderingsstöd, eftersom det skulle fördyra skolvĂ€sendet avsevĂ€rt om ett stort antal elever skulle studera pĂ„ annan ort och staten skulle betala dessa elevers inackordering. Huvudregeln - att det inte föreligger rĂ€tt till inackorderingsstöd för det fall en motsvarande utbildning finns i nĂ€rheten av hemorten – bör dĂ€rför kvarstĂ„. För yrkesutbild- ningarna finns det dĂ€remot anledning att se över regelverket om inackorderingsstöd, och pröva om det i vissa fall behövs mer generösa regler.

En vÀl fungerande grundlÀggande yrkesutbildning Àr viktig för bÄde samhÀllet och individen. Inom flera branscher rÄder det i dag brist pÄ yrkesutbildad arbetskraft. Det Àr dock, som tidigare nÀmnts, inte möjligt för varje kommun eller region att ha ett brett utbud av alla specifika yrkesutbildningar. Det finns yrken som Àr viktiga för kompetensförsörjningen till arbetsmarknaden, men som Àr sÄ pass smala att det endast Àr motiverat att anordna utbildningen pÄ ett fÄtal orter. Det kan dÄ vara befogat att staten bidrar till att bekosta inackordering, sÄ att de ungdomar som vill utbilda sig till dessa yrken har ekonomisk möjlighet att göra det. Detta sker i dag till viss del genom Skolverkets beslut om riks- rekryterande utbildningar.30

30 Jfr med Jan Björklunds anförande i svar pÄ interpellation 2011/12:171 om riksintag till gymnasieskolor utifrÄn exemplet Forsmarks skola.

183

Stöd för inackordering

SOU 2013:52

Naturbruks- och hantverksprogrammen

För naturbrukseleverna ledde förÀndringarna i gymnasieskolans organisation till att rÀtten till det statliga inackorderingstillÀgget begrÀnsades, eftersom den regel som tidigare funnits om att inackorderingstillÀgg kunde lÀmnas om den valda utbildningen ledde mot ett helt annat yrke jÀmfört med utbildningen pÄ hem- orten, togs bort, se avsnitt 4.4.4.

Riksrekryterande yrkesprogram inom naturbruk inriktning djur finns pÄ tvÄ skolor; hÀstskötare med inriktning mot ridning och hÀstskötare med inriktning mot trav. För naturbruk inriktning skog finns det endast en riksrekryterande utbildning; sportfiske. Riksrekryterande yrkesprogram inom övriga hantverk finns för urmakare, tapetserare, guldsmed och glasblÄsare. Elever som blir antagna till dessa riksrekryterande utbildningar har rÀtt till inackorderingsstöd.

ÖKS har stĂ€llt sig bakom principen att det finns en motsvarande utbildning pĂ„ hemorten nĂ€r samma program och inriktning finns att tillgĂ„. ÖKS har dock i nĂ„gra avgöranden Ă„beropat bestĂ€mmelsen om sĂ€rskilda skĂ€l nĂ€r man bortsett frĂ„n en utbildning pĂ„ hemorten, nĂ€r denna har getts en sĂ€rprĂ€glad utformning. Det har gĂ€llt djurvĂ„rdsutbildningar dĂ€r skolan pĂ„ hemorten har ersatt skolunder- visning med praktik, dĂ€r utbildningen pĂ„ hemorten i realiteten varit en lĂ€rlingsutbildning eller den pĂ„ annat sĂ€tt kraftigt har avvikit frĂ„n vad som ansetts vara det normala31. Ett annat fall har gĂ€llt skogs- utbildningar dĂ€r utbildningen pĂ„ hemorten har fĂ„tt en sĂ€rprĂ€glad utformning, ”naturguide/Ă€ventyr”, medan den valda utbildningen varit en traditionell naturbruksutbildning med inriktning skog32.

Inriktningarna för naturbrukseleverna Àr, som beskrivs i avsnitt 4.4; djur, lantbruk, skog och trÀdgÄrd. Inom naturbruksomrÄdet finns det emellertid lÄngt fler yrkesutgÄngar, d.v.s. det yrke som en viss utbildning avses leda till, vilket medför att inom varje enskild inriktning finns det flera yrkesutgÄngar. Inom inriktningarna

”djur” och ”skog” Ă€r dessutom yrkesutgĂ„ngarna vitt skilda frĂ„n varandra. Detta skapar problem för en del elever som dĂ€rmed inte Ă€r berĂ€ttigade till inackorderingsstöd om samma inriktning som den valda finns i nĂ€rheten av förĂ€ldrahemmet. Detta trots att utbildningarna leder till helt olika yrken, Exempelvis kan inrikt-

31ÖKS:s beslut frĂ„n den 12 december 2011,Dnr: 2011-04917, beslut frĂ„n den 12 mars 2012, dnr: 2011-06108, beslut frĂ„n den 16 mars 2012, dnr: 2012-00261, beslut frĂ„n den 9 november 2012, dnr: 2012-04871 och beslut frĂ„n den 4 oktober 2012, dnr: 2012-04270.

32ÖKS:s beslut frĂ„n 9 november 2012, dnr: 2012-05004.

184

SOU 2013:52

Stöd för inackordering

ningen ”skog” leda till yrkena skogsmaskinförare, naturguide eller jakt och viltvĂ„rd. Av utredningens och SKL:s enkĂ€tundersökning framgĂ„r det dock att en del kommuner har lĂ€mnat inackorderings- stöd till naturbrukselever med hĂ€nvisning till bestĂ€mmelsen om sĂ€rskilda skĂ€l.

PĂ„ motsvarande sĂ€tt Ă€r det för hantverkseleverna. Hantverksprogrammet har fem inriktningar; finsnickeri, florist, frisör, textil design och övriga hantverk. Inriktningen â€Ă¶vriga hantverk” rymmer dock vitt skilda utbildningar som leder till exempelvis yrkena glasblĂ„sare, smed och urmakare. Naturbruks- och hantverksprogrammen gĂ„r pĂ„ det sĂ€ttet lĂ€ngre i yrkes- specialisering Ă€n övriga yrkesprogram.

Enligt regeringen bör naturbruksprogrammet i den nya gymnasieskolan leda till ett antal tydliga yrkesutgÄngar, t.ex. inom mjölkproduktion, vÀxtodling samt jakt- och viltvÄrd33. Hantverksprogrammet ska, enligt regeringen, ge en grundlÀggande yrkesutbildning för arbete inom olika hantverksomrÄden för produktion, reparation och service34. Ett av syftena med yrkes- programmen Àr sÄledes att förbereda direkt för arbetslivet.

Det framstÄr mot denna bakgrund inte som rimligt att i de fall dÀr det inom den nationella inriktningen finns de mest skiftande utbildningarna med inriktning mot olika yrken, att pÄstÄ att en studerande inte behöver inackorderingsstöd, dÀrför att han eller hon i stÀllet kan gÄ en helt annan utbildning inom samma inriktning. PÄ grund av detta, samt med hÀnvisning till vad som ovan anförts om yrkesutbildningens betydelse, finns det enligt min mening behov av nÄgot mer generösa regler för rÀtt till inackorderingsstöd för naturbruks- och hantverkseleverna.

Det förefaller inte finnas ett behov av mer generösa regler angÄende inackorderingsstöd för de andra yrkesutbildningarna, utan de nationella inriktningar som finns inom varje yrkesprogram tycks för nÀrvarande vara tillrÀckliga för att tillgodose behovet av inackorderingsstöd. Inte heller i övrigt, t.ex. för de nationellt godkÀnda idrottsutbildningarna, finns skÀl att justera det nu gÀllande regelverket.

33Prop. 2008/09:199 s. 60.

34Prop. 2008/09:199 s. 59.

185

Stöd för inackordering

SOU 2013:52

Min bedömning: Elever som studerar pÄ naturbruks- och hantverksprogrammen och har behov av inackordering bör i vissa fall ha rÀtt till inackorderingsstöd i ökad utstrÀckning.

4.6.10Reglernas utformning

Utbildningen leder mot ett helt annat yrke

Ett alternativ för att Ästadkomma en mer generös tillÀmpning, Àr att Äterinföra regeln om att inackorderingstillÀgg kan lÀmnas om en vald utbildning leder mot ett helt annat yrke jÀmfört med en utbildning med samma inriktning i nÀrheten av förÀldrahemmet. En betydande skillnad Àr emellertid att denna regel tillkom nÀr naturbruks- och hantverksprogrammen saknade nationella inriktningar. Efter att dessa program fÄtt inriktningar i gymnasiereformen ansÄg CSN att denna undantagsregel i CSN:s föreskrifter kunde upphÀvas. Detta motiverades utifrÄn att CSN:s föreskrifter om vem som kan fÄ inackorderingstillÀgg bör överensstÀmma med reglerna om antagning i första hand i gymnasieskola med offentlig huvudman och möjlig- heterna att fÄ kommunalt stöd till inackordering. Ett eventuellt behov av att göra undantag i enskilda fall borde enligt CSN:s mening kunna rymmas inom möjligheten att ge inackorderingstillÀgg pÄ grund av sÀrskilda skÀl i 1 kap. 4 § 4 CSNFS 2001:6.35

I remissyttrandet pĂ„pekade dock Skolverket att i inriktningen övriga hantverk kommer mĂ„nga helt olika hantverksyrken att inrymmas och Skolverket ansĂ„g dĂ€rför att möjligheten för elever att fĂ„ inackorderingstillĂ€gg för utbildning pĂ„ denna inriktning borde finnas kvar. Även Friskolornas riksförbund ansĂ„g att regeln borde finnas kvar.36 Regeln upphĂ€vdes Ă€ndĂ„ av CSN 2011.

En regel om att inackorderingsstöd kan lÀmnas om en vald utbildning leder mot ett helt annat yrke kan emellertid leda till tillÀmpningsproblem. En svÄrighet Àr att undantagsregeln tidigare avgrÀnsades naturligt genom att endast gÀlla för de program som saknade nationella inriktningar, dvs. hantverksprogrammet, naturbruksprogrammet, teknikprogrammet och omvÄrdnads- programmet. En annan svÄrighet Àr att definiera vad som avses med

35Konsekvensutredning med anledning av Àndrade föreskrifter om studiehjÀlp, CSN, den 16 februari 2011, dnr:2011-119-2594.

36SammanstÀllning över remissvar om förslag till Àndrade föreskrifter om studiehjÀlp, CSN den 10 maj 2011.

186

SOU 2013:52

Stöd för inackordering

uttrycket ”ett helt annat yrke”. En sĂ„dan vagt utformad undantags- regel kan leda till omfattande grĂ€nsdragningsproblematik och risken Ă€r att undantagsregeln inte trĂ€ffar den tĂ€nkta mĂ„lgruppen, naturbruks- och hantverkseleverna, utan antingen en större eller en mindre grupp. Uttrycket lĂ€mnar Ă€ven ett stort utrymme för CSN och ÖKS att tolka den nĂ€rmare innebörden av begreppet. I och för sig skulle rĂ€ttstillĂ€mpningen medföra att praxis pĂ„ omrĂ„det sĂ„ smĂ„ningom utformades. En sĂ„dan ordning Ă€r emellertid inte sĂ€rskilt förutsĂ€gbar för den enskilde samt skulle medföra en del arbete för CSN och ÖKS.

Beslut om yrkesutgÄngar

Enligt 4 kap. 2 § gymnasieförordningen (2010:2039) har regeringen bemyndigat Skolverket att besluta om vilka utbildningar som ska fĂ„ förekomma inom den nationella inriktningen â€Ă¶vriga hantverk” pĂ„ hantverksprogrammet.

Skolverket har i anledning av regeringens bemyndigande beslutat att följande utbildningar fÄr förekomma.

Bössmakare

GlasblÄsare

Guldsmed

Hovslagare

HudvÄrd

HĂ„r- och makeupstylist

Juvelfattare

Kakelugnsmakare

Keramiker

LĂ„ssmed

Sadelmakare

Silversmed

Skomakare

Smed

Sotare

Tapetserare

Timmerman

Urmakare

187

Stöd för inackordering

SOU 2013:52

Det innebĂ€r att en huvudman inom inriktningen â€Ă¶vriga hantverk” endast kan erbjuda de utbildningar som Skolverket har beslutat.

Skolverket har förklarat nĂ„gra av utbildningarna inom övriga hantverk pĂ„ vissa skolor som riksrekryterande (glasblĂ„sare, guldsmed, tapetserare och urmakare), vilket medför att inackord- eringsstöd lĂ€mnas om eleven antas till den utbildningen och har behov av inackordering. De flesta utbildningarna som finns inom övriga hantverk Ă€r dock inte riksrekryterande. Man bör dĂ€rför övervĂ€ga att lĂ„ta Skolverkets beslut angĂ„ende vilka utbildningar som fĂ„r förekomma inom inriktningen â€Ă¶vriga hantverk”, ligga till grund för en utökning av rĂ€tten till inackorderingsstöd. Detta framstĂ„r som rimligt eftersom det inom den nationella inriktningen finns i högsta grad skiftande utbildningar med inriktning mot helt olika yrken och som inte Ă€r riksrekryterande. Om en elev vill gĂ„ pĂ„ en av de förtecknade hantverksutbildningarna skulle i sĂ„ fall inte bestĂ€mmelsen om att en utbildning inom samma inriktning inte fĂ„r förekomma vid en skola pĂ„ hemorten tillĂ€mpas. Eleven fĂ„r dĂ„ en ekonomisk möjlighet att utbilda sig till önskat hantverksyrke, trots att en sĂ„dan utbildning som leder till detta yrke inte finns pĂ„ hemorten.

Det finns Àven behov av mer generösa regler för rÀtt till inackorderingsstöd för naturbrukselever som gÄr inriktningarna

”djur” eller ”skog”. Ett liknande bemyndigande skulle kunna ges till Skolverket att besluta om vilka utbildningar/yrkesutgĂ„ngar som fĂ„r förekomma inom inriktningarna ”djur” respektive ”skog” pĂ„ naturbruksprogrammet. Det skulle ligga i linje med regeringens uttalande i gymnasiereformen om att naturbruksprogrammet i den nya gymnasieskolan bör leda till ett antal tydliga yrkesutgĂ„ngar37.

Det bör emellertid inte vara alltför smala yrkesutgÄngar, utan förteckningen bör begrÀnsas till nÄgra yrkestutgÄngar per inriktning. En sÄdan förteckning skulle exempelvis kunna omfatta utbildningarna/yrkesutgÄngarna: arbete med hundar, hÀstskötare, djurvÄrdare, skogsmaskinförare, skogsmaskinservice, skogsvÄrdare, natur- och Àventyrsguide samt jakt och viltvÄrd.

En rĂ€tt till inackorderingsstöd utifrĂ„n Skolverkets förteckning av utbildningar/yrkesutgĂ„ngar inom inriktningarna ”djur”, ”skog” och â€Ă¶vriga hantverk”, skulle dels innebĂ€ra en ytterligare satsning pĂ„ vissa smala yrkesutbildningar inom hantverk, dels sĂ€kerstĂ€lls en kompetensförsörjning inom djurhĂ„llnings- och skogsbruksyrkena.

37 Prop. 2008/09:199 s. 60.

188

SOU 2013:52

Stöd för inackordering

En utökad rÀtt till inackorderingsstöd för utbildningar som leder till de nÀmnda yrkena borde Àven fÄ betydelse för de ungas etablering pÄ arbetsmarknaden och i samhÀllet. Skoltrötta elevers benÀgenhet att utbilda sig pÄ gymnasienivÄ skulle sannolikt öka, eftersom mÄnga av dem som inte kan studera pÄ hemorten fÄr en ekonomisk möjlighet att utbilda sig inom ett omrÄde de Àr intresserade av. Utan ett bidrag till inackordering bedöms mÄnga elever inte ha möjlighet att studera pÄ önskad utbildning.

En ordning som bygger pÄ Skolverkets förteckningar över utbildningar inom övriga hantverk, djur respektive skog skulle innebÀra att CSN slipper arbetet med att tolka generellt utformade undantagsregler, och prövningen av rÀtt till inackorderingsstöd skulle dÀrmed bli mer klar, tydlig och förutsÀgbar, vilket gynnar sÄvÀl den handlÀggande myndigheten som den enskilde.

Skolverket ger, efter att ha hört det nationella programrĂ„det för naturbruksprogrammet som representerar aktuella avnĂ€mare och branscher, förslag pĂ„ sammansĂ€ttning av kurser i program- fördjupningen som leder till skilda yrkesutgĂ„ngar. Det Ă€r emellertid inte tvingande för huvudmĂ€nnen att följa dessa kurssamman- sĂ€ttningar. Om Skolverket skulle bemyndigas att besluta om vilka yrkesutgĂ„ngar/utbildningar som fĂ„r förekomma inom inriktningarna ”djur” respektive ”skog”, mĂ„ste huvudmĂ€nnen följa de sammansĂ€ttningar av kurser i programfördjupningen som Skolverket anser lĂ€mpliga. En sĂ„dan ordning kan komma att innebĂ€ra att antalet förekommande utbildningar inom de nĂ€mnda inriktningarna minskar.

Av nĂ€mnda skĂ€l bör regeringen i gymnasieförordningen bemyndiga Skolverket att faststĂ€lla utbildningar inom naturbruks- programmets nationella inriktningar ”djur” respektive ”skog”. RĂ€tten till inackorderingsstöd bör knytas till de faststĂ€llda utbildningarna.

Inom frÀmst naturbruksprogrammet finns yrkesutgÄngar dÀr elevernas efterfrÄgan pÄ utbildning vida överstiger arbets- marknadens behov, samtidigt som kostnaderna per utbildningsplats Àr sÀrskilt höga. Man bör dÀrför övervÀga om Skolverket ska kunna begrÀnsa antalet utbildningsplatser eller antalet skolor som fÄr anordna utbildning till en viss yrkesutgÄng.

Ett undantag frÄn huvudregeln om att rÀtten till inackorderings- stöd ska utgÄ frÄn gymnasieskolans och gymnasiesÀrskolans programstruktur, bör dÀrmed införas i studiestödsförordningen nÀr det gÀller utbildningar som faststÀllts av Skolverket enligt 4 kap. 2 §

189

Stöd för inackordering

SOU 2013:52

gymnasieförordningen. Undantaget bör utformas generellt eftersom det i framtiden kan uppkomma ett behov av mer generösa inackorderingsregler Àven för andra yrkesprogram Àn hantverk och naturbruk.

Mitt förslag: Inackorderingsstöd kan lÀmnas Àven om en motsvarande utbildning finns vid en skola pÄ hemorten, om den valda utbildningen har faststÀllts av Statens skolverk enligt 4 kap. 2 § gymnasieförordningen.

Statens skolverk ska besluta om vilka utbildningar som fÄr finnas inom naturbruksprogrammets nationella inriktningar djur och skog.

4.6.11Konsekvenser av ett sammanslaget inackorderingsstöd och av det nya regelverket

Förslaget att det kommunala och det statliga inackorderingsstödet bör slÄs samman till ett enda statligt stöd som administreras av CSN, innebÀr förÀndringar för sÄvÀl samhÀllet som den enskilde studerande. Hur stora förÀndringarna blir Àr dock svÄrt att förutse, eftersom den undersökning som genomförts om det kommunala inackorderingsstödet inte har gett data pÄ detaljnivÄ. En sÄdan kunskap krÀver att varje kommun och dess regelverk studeras enskilt, vilket inte har varit möjligt inom ramen för denna utredning.

Som beskrivs i avsnitt 4.5 Àr det stora skillnader mellan det kommunala och det statliga stödet för inackordering, vilket fÄr till följd att förÀndringar kommer att ske för vissa elevgrupper om en sammanlÀggning av stöden genomförs.

Det förhÄllandet att en tredjedel av kommunerna lÀmnar inackorderingsstöd till elever som antagits i andra hand kommer efter en sammanslagning av stöden att innebÀra en förÀndring, eftersom det föreslagna nya systemet inte kommer att berÀttiga till inackorderingsstöd för denna elevgrupp. Vissa kommuner har sÀrskilt angett att inackorderingsstöd lÀmnas till elever pÄ de nationellt godkÀnda idrottsutbildningarna om de Àr antagna i andra hand.

Kommunernas generösa tolkning av vad som kan utgöra sÀrskilda skÀl innebÀr i dag att en del elever fÄr inackorderingsstöd

190

SOU 2013:52

Stöd för inackordering

med hÀnvisning till denna undantagsregel. I undersökningen som utredningen och SKL genomfört har kommunerna som exempel pÄ sÀrskilda skÀl angett bland annat trÀning pÄ kvÀllen, idrottssatsning pÄ elitnivÄ, funktionshinder, medicinska skÀl, svÄr hemsituation, dÄliga allmÀnna kommunikationer etc. Dessa skÀl anses inte vara sÄdana sÀrskilda skÀl som i dag ger rÀtt till det statliga inackorderingstillÀgget, vilket kommer att innebÀra en försÀmring för en del elever i det nya systemet. HÀr kan sÀrskilt anmÀrkas att eleverna pÄ nationellt godkÀnda idrottsutbildningar kommer att fÄ inackorderingsstöd i mindre utstrÀckning vid en sammanslagning av stöden.

Det förhÄllandet att ca 40 procent av kommunerna inte tillÀmpar fler beloppsnivÄer Àn minimibeloppet leder till att det nya systemet med fem olika beloppsnivÄer innebÀr en klar förbÀttring för studerande i kommunala skolor i dessa kommuner. Det gÀller sÀrskilt dÄ beloppens storlek dessutom föreslÄs upprÀknas med ca

25procent.

Eftersom det kommunala inackorderingsstödet lÀmnas oavsett

elevens nÀrvaro i skolan, kommer det nya systemet att innebÀra en stor förÀndring för elever som Àr ogiltigt frÄnvarande frÄn kommunala skolor. Dagens system, att elever i kommunala skolor respektive fristÄende skolor inte behandlas likvÀrdigt vid skolk, Àr emellertid inte godtagbart. Den föreslagna förÀndringen kommer sannolikt att innebÀra att nyttjandegraden av inackorderingsstödet kommer att minska för eleverna vid de kommunala skolorna.

Kommunernas samverkansavtal med andra kommuner har ocksÄ bidragit till en mer generös utdelning av det kommunala inackorderingsstödet dÄ det ökat andelen elever som Àr förstahandsmottagna i en annan kommuns skolor. En del elever som har fÄtt kommunalt inackorderingsstöd för att studera pÄ en viss utbildning inom samverkansomrÄdet, kommer i framtiden inte att fÄ det nya inackorderingsstödet om det finns en motsvarande utbildning pÄ hemorten. Att kopplingen mellan förstahands- mottagande och rÀtten till inackorderingsstöd försvinner kommer att medföra en förÀndring för Ätskilliga elever.

Även om det nya inackorderingsstödet i stor utstrĂ€ckning bygger pĂ„ utformningen av dagens statliga inackorderingstillĂ€gg, medför de förĂ€ndringar som föreslĂ„s i studiestödsförfattningarna att förutsĂ€ttningarna för rĂ€tt till stöd för de studerande vid fristĂ„ende skolor ocksĂ„ kommer att förĂ€ndras.

191

Stöd för inackordering

SOU 2013:52

Förslaget att införa ett avstÄndskrav kommer att innebÀra en förbÀttring för vissa elever och en försÀmring för andra elever. Eftersom restidskravet ÀndÄ föreslÄs vara kvar i form av en alternativregel, om Àn Àndrad till tre timmar per dag, kommer de flesta elever att beröras positivt av förÀndringen. Enligt CSN:s berÀkningar kommer den beskrivna regelförÀndringen innebÀra en negativ förÀndring för fÀrre Àn tio procent av de studerande pÄ friskolorna. Vid en jÀmförelse med de avstÄndskrav och restidskrav som i dag tillÀmpas i kommunerna, kommer förslaget om avstÄnds- krav om minst 40 kilometer, enkel resa, sannolikt att medföra en nettoeffekt som innebÀr att fler studerande vid de kommunala skolorna kommer att ha rÀtt till inackorderingsstöd i det nya systemet.

Förslaget om att skÀrpa villkoren sÄ att kraven pÄ avstÄnd respektive restid mellan hemmet och skolan ska föreligga minst tre dagar per vecka, kommer att innebÀra att en del elever vid de fristÄende skolorna inte lÀngre kvalificerar sig för inackorderings- stöd.

De mer generösa reglerna för att fÄ inackorderingsstöd vid studier pÄ naturbruks- och hantverksprogrammen som föreslÄs, Àr en förÀndring som fÄr till följd att fler elever kommer att fÄ stödet.

Vad nettoeffekten blir av sammanslagningen av stöden och det nya regelverket Àr dÀremot ytterst svÄrt att berÀkna.

En konsekvens av att inackorderingsstödet enbart blir statligt Àr att regelverket stramas upp, sÄ att endast de elever som har ett behov av stödet fÄr det. FörÀndringen Àr dock nödvÀndig, eftersom dagens system dÀr en del kommuner Àr mer generösa Àn vad regel- verket föreskriver, innebÀr att eleverna inte har samma förut- sÀttningar för att erhÄlla stöd. En sammanslagning av det statliga och det kommunala inackorderingsstödet Àr sÄledes nödvÀndigt för att skapa ett enhetligt system som ger alla studerande, oavsett var de bor i landet och oavsett vilken skola de studerar vid, likvÀrdiga förutsÀttningar för inackorderingsstöd.

Ett system med ett regelverk och en huvudman innebÀr ocksÄ att systemet blir mer förutsÀgbart, lÀttförstÄeligt och effektivt. Det nya systemet föreslÄs Àven innehÄlla fÀrre beloppsklasser, vilket Àr enklare för CSN att administrera och mer begripligt för de studerande. Förslaget att ÄterstÀlla det statliga bidragets storlek till 1995 Ärs reella nivÄ innebÀr att det genomsnittligt utbetalda inackorderingsstödet kommer att höjas frÄn dagens ca 1 600 kronor till ca 2 000 kronor, vilket Àr en höjning med 25 procent. Det nya

192

SOU 2013:52

Stöd för inackordering

inackorderingsstödet blir dÀrför sammantaget ett mer generöst bidrag.

4.6.12ÖvergĂ„ngsbestĂ€mmelser

De elever som före ikrafttrÀdandet av de nya reglerna har beviljats inackorderingsstöd för att studera pÄ viss utbildning, men som inte skulle ha rÀtt till stödet med de nya reglerna, bör emellertid genom övergÄngsbestÀmmelser kunna fÄ slutföra sina studier pÄ den utbildningen med fortsatt rÀtt till stöd. Det bör vara CSN som lÀmnar inackorderingsstöd till samtliga elever efter att förslaget genomförts, Àven till de elever som har rÀtt till stöd endast enligt övergÄngsbestÀmmelserna. Stödets storlek bör dÄ berÀknas med utgÄngspunkt i de nya statliga reglerna.

Kommunerna bör inför förslagets genomförande anmodas att överlÀmna information till CSN om vilka elever i Ärskurs ett och tvÄ som nÀrmast föregÄende lÀsÄr fÄtt kommunalt inackorderings- stöd. En överföring av uppgifterna frÄn kommunen Àr den lÀmpligaste metoden för att sÀkerstÀlla att elever som tidigare haft kommunalt inackorderingsstöd ska kunna slutföra sina studier med fortsatt rÀtt till stöd.

Mitt förslag: De elever som före ikrafttrÀdandet av de nya reglerna har beviljats inackorderingsstöd för att studera pÄ viss utbildning, men som efter förslagens genomförande förlorar denna rÀtt, ska genom övergÄngsbestÀmmelser kunna slutföra sina studier pÄ den utbildningen med fortsatt rÀtt till stöd.

193

5 Stöd för dagliga resor

5.1Inledning

I direktiven anges att elever som studerar utomlands har rÀtt till bidrag för dagliga resor enligt tvÄ olika regelverk, dels enligt lagen (1991:1110) om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor, dels enligt förordningen om bidrag till utlandsstuderande för dagliga resor. Utredaren har dÀrför fÄtt i uppdrag att analysera och ta stÀllning till om det Àr CSN eller kommunerna som ska ha ansvaret för stöd för dagliga resor till elever som studerar utomlands.

5.2Kommunernas ansvar för stöd för dagliga resor

Kommunerna svarar för kostnader för elevernas dagliga resor mellan bostaden och skolan enligt 2 § lagen om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor. För de elever som Àr berÀttigade till studiehjÀlp Àr elevernas hemkommuner skyldiga att bekosta dagliga resor mellan bostaden och skolan om fÀrdvÀgen Àr minst sex kilometer. Stödet ska ges kontant eller pÄ annat lÀmpligt sÀtt enligt kommunens bestÀmmande. Om stödet ges kontant Àr kommunen inte skyldig att ge högre ersÀttning Àn vad som motsvarar 1/30 av prisbasbeloppet1 för varje hel kalendermÄnad som eleven har kostnader för resor mellan bostaden och skolan. Enligt förordningen (1991:1120) om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor ska kommunen, om resorna inte rimligen kan ske med annat kollektivt fÀrdmedel Àn flyg, ersÀtta eleven för resekostnader med skÀligt belopp.

BestÀmmelsen i 2 § lagen om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor Àr utformad pÄ det sÀttet att kommunens ansvar

1 Prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsĂ€kringsbalken. År 2013 motsvarar det 1 483 kronor.

195

Stöd för inackordering

SOU 2013:52

för stödet gÀller för en elev som har rÀtt till studiehjÀlp enligt studiestödslagen. Studiebidrag fÄr lÀmnas frÄn och med kvartalet nÀrmast efter det kvartal dÄ den studerande fyller 16 Är. Innan dess utbetalas barnbidrag. Vid en strikt tolkning av bestÀmmelsen skulle de elever som gÄr i gymnasieskolan, men som pÄ grund av Äldern Ànnu inte Àr berÀttigade till studiebidraget inom studiehjÀlpen och inte heller har studiehjÀlp i form av inackorderingsstöd, inte ha rÀtt till ersÀttning för dagliga resor. Detta kan enligt utredningens mening inte ha varit lagstiftarens avsikt. Detta bör dÀrför regleras.

RĂ€tten till ersĂ€ttning för dagliga resor avser sĂ„vĂ€l elever som studerar pĂ„ skolor med offentlig huvudman, som elever som studerar pĂ„ skolor med enskild huvudman. Även elever som studerar utomlands har rĂ€tt till denna ersĂ€ttning under förut- sĂ€ttning att de har rĂ€tt till svensk studiehjĂ€lp.

En hemkommun har dĂ€remot ingen skyldighet att ansvara för en gymnasieelevs dagliga resor mellan en inackorderingsbostad och en skola som bĂ„da Ă€r belĂ€gna i en annan kommun. Detta fastslogs av Högsta förvaltningsdomstolen (tidigare RegeringsrĂ€tten) i RÅ 2010 ref. 26 i en laglighetsprövning enligt kommunallagen (1991:900). FrĂ„gan Ă€r om rĂ€ttsfallet kan tolkas pĂ„ det sĂ€ttet att inackorderingsstöd och reseersĂ€ttning inte kan lĂ€mnas samtidigt. Detta framgĂ„r inte uttryckligen av domstolens mycket kortfattade domskĂ€l, men enligt min tolkning blir detta slutsatsen. Domstolen kom nĂ€mligen fram till att nĂ„gon skyldighet för kommunen ifrĂ„ga att ansvara för elevens dagliga resor mellan inackorderingsbostaden och gymnasieskolan inte gick att utlĂ€sa av vare sig skollagen (2010:800) eller lagen om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor. DĂ€rmed stred inte kommunens beslut att avslĂ„ elevens begĂ€ran om reseersĂ€ttning mot lag.

KammarrĂ€tten hade dĂ€remot kommit fram till att med begreppet ”bostad” i 2 § lagen om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor, kan inte annan boplats Ă€n den dĂ€r eleven har sitt faktiska boende under studietiden avses och dĂ€rmed stred kommunens beslut mot denna bestĂ€mmelse. Högsta förvaltnings- domstolen tar emellertid inte uttryckligen stĂ€llning till vilken innebörd ”bostad” har i nyss nĂ€mnda bestĂ€mmelse, men eftersom domstolen inte ansĂ„g att kommunens beslut stred mot lag, kan domstolen inte ha tolkat ”bostad” pĂ„ samma sĂ€tt som kammar- rĂ€tten.

Eftersom Högsta förvaltningsdomstolen hÀnvisar till att en allmÀnt vedertagen grundsats nÀr det gÀller den kommunala

196

SOU 2013:52

Stöd för inackordering

kompetensen Àr att en kommun inte utan stöd i lag eller författning fÄr lÀmna understöd eller annan vederlagsfri ersÀttning till enskilda personer, bör innebörden av domen vara att en kommun inte fÄr utge reseersÀttning i ett sÄdant fall.

Följden av rÀttsfallet blir sÄledes enligt min tolkning att inackorderingsstöd och reseersÀttning inte kan lÀmnas samtidigt.

5.3Statens ansvar för stöd för dagliga resor till utlandsstuderande

De elever som Àr svenska medborgare och har rÀtt till studiehjÀlp för studier utomlands har ocksÄ rÀtt till bidrag för dagliga resor mellan bostaden och skolan enligt förordningen om bidrag till utlandsstuderande för dagliga resor. Förordningen Àr kungjord i CSN:s författningssamling, CSNFS 1983:17. Förordningen hÀnvisar emellertid till den Àldre studiestödslagen (1973:349), som Àr upphÀvd. FrÄgan Àr dÀrför om förordningen Àr obsolet, eftersom en förutsÀttning för att fÄ bidrag för dagliga resor Àr att den studerande har rÀtt till studiehjÀlp enligt 1973 Ärs studiestödslag vilket ingen lÀngre har. CSN har emellertid valt att fortsÀtta att ge ut bidrag enligt förordningen.

Hur begreppet ”bostad” i förordningen ska tolkas har blivit föremĂ„l för prövning. I 5 kap. 10 och11 §§ CSNFS 2001:6 finns föreskrifter om hur förordningen ska tillĂ€mpas. Enligt 5 kap. 10 § andra stycket menas med bostad den bostad dĂ€r den studerande varaktigt bor under studietiden. Enligt CSN avses förĂ€ldrahemmet i denna definition. KammarrĂ€tten har för en kort tid sedan slagit fast att begreppet ”bostad” i förordningen avser förĂ€ldrahemmet. KammarrĂ€tten hĂ€nför sig i sitt avgörande till bestĂ€mmelsen i 11 § folkbokföringslagen (1991:481) dĂ€r det stadgas att en elev under 18 Ă„r som har sitt egentliga hemvist tillsammans med förĂ€ldrar eller andra anhöriga anses bosatt dĂ€r, Ă€ven om han eller hon till följd av skolgĂ„ngen regelmĂ€ssigt tillbringar sin dygnsvila pĂ„ en annan fastighet, samt att detta tillĂ€mpas Ă€ven efter det att eleven fyllt 18 Ă„r sĂ„ lĂ€nge han eller hon genomgĂ„r grund- eller gymnasieskola eller motsvarande utbildning.2

För att en elev ska ha rÀtt till ersÀttning för dagliga resor enligt förordningen ska sÄledes resorna enligt praxis ske mellan förÀldra-

2 KammarrÀtten i Sundsvalls dom frÄn den 12 mars 2013, mÄl nr 1366-12.

197

Stöd för inackordering

SOU 2013:52

hemmet och skolan. För att klargöra detta föreslÄr CSN en omformulering av föreskrifterna sÄ att det tydligt framgÄr att med bostad menas den studerandes förÀldrahem3.

Enligt 5 kap. 11 § CSNFS 2001:6 lÀmnas bidrag för dagliga resor med ett belopp som motsvarar den berÀknade kostnaden för resor med allmÀnna fÀrdmedel. Det högsta bidragsbeloppet Àr 1 190 kronor per mÄnad. Om den studerande fÄr inackorderings- tillÀgg kan han eller hon inte fÄ ersÀttning för dagliga resor.

Vid en ansökan om bidrag för dagliga resor frÄn en utlands- studerande har CSN uppgett att myndigheten först utreder om eleverna fÄr bidrag frÄn sina hemkommuner innan statligt bidrag betalas ut. Att CSN endast har det sekundÀra ansvaret för detta stöd Àr inte uttryckligen reglerat, men CSN anser att sÄ Àr fallet eftersom det efter förordningen kommit en lag som ÄlÀgger kommunerna detta ansvar. CSN:s tillÀmpning kan Àven anses ha stöd i uttalanden i förarbetena till lagen om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor. Föredragande statsrÄdet ansÄg att eftersom det sÀrskilda statsbidraget som betalades ut för gymnasieelevernas resor skulle komma att ingÄ i det statsbidrag som skulle utgÄ till hemkommunen, borde i linje med detta Àven ansvaret för elevernas resor mellan bostaden och skolan föras över pÄ hemkommunen.4

Bidraget frĂ„n CSN kommer dĂ€rför endast i frĂ„ga för ett tiotal elever som inte Ă€r folkbokförda i en svensk kommun utan anses vara utvandrade. År 2010 var det tio elever och Ă„r 2011 var det elva elever som fick bidrag för dagliga resor frĂ„n CSN.

I utredningens direktiv anges, som tidigare nÀmnts, att elever som studerar utomlands sÄledes har rÀtt till bidrag för dagliga resor enligt tvÄ olika regelverk. Detta gÀller emellertid inte i praktiken. De elever som Àr folkbokförda i Sverige fÄr bidrag för dagliga resor frÄn sin hemkommun, medan de elever som studerar i utlandet med svensk studiehjÀlp och som inte Àr folkbokförda i Sverige, fÄr bidrag för dagliga resor frÄn CSN. Det Àr sÄledes kommunerna, som med nÄgra fÄ undantag, ansvarar för ersÀttning för elevernas resor mellan bostad och skola.

CSN har vid ett flertal tillfÀllen pÄtalat att det stöd för dagliga resor som hanteras av CSN bör upphöra eftersom det berör ytterst fÄ personer och medför betydande administrativa kostnader. Enligt

3CSN, Konsekvensutredning med anledning av förslag till Àndrade föreskrifter om studie- hjÀlp, 2013-03-19, dnr 2013-119-2876.

4 Prop. 1990/91:85 s. 176.

198

SOU 2013:52

Stöd för inackordering

CSN:s mening Àr det inte rimligt att ha ett bidrag dÀr administrationskostnaden Àr nÀstan lika stor som transfereringen. Om det inte Àr möjligt att lÄta stödet helt upphöra, anser CSN att stödet i stÀllet bör kunna hanteras pÄ kommunal nivÄ.5

5.4Överprövning

Ett beslut enligt förordningen om bidrag till utlandsstuderande för dagliga resor fÄr inte överklagas enligt femte punkten i förordningen. FörvaltningsrÀtten i HÀrnösand har emellertid i en dom6 nyligen Äsidosatt överklagandeförbudet pÄ grund av artikel 6 i Europakonventionen och dÀrmed ansett att beslut enligt nÀmnda förordning kan överklagas. FörvaltningsrÀtten konstaterade i sina domskÀl att enligt artikel 6 i Europakonventionen ska alla ha rÀtt till domstolsprövning i tvister som rör hans eller hennes civila rÀttigheter och skyldigheter, samt att rÀtten till studiemedel anses enligt praxis vara en sÄdan rÀttighet som avses i nÀmnda artikel. Mot bakgrund av att det saknas andra möjligheter att fÄ sin rÀtt till studiemedel7 enligt förordningen prövad, ansÄg förvaltningsrÀtten att överklagandeförbudet skulle ÄsidosÀttas. KammarrÀtten har instÀmt i denna bedömning8.

Ett beslut enligt lagen om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor, kan endast bli föremÄl för laglighetsprövning enligt 10 kap. kommunallagen.

5Se bl.a. CSN:s yttrande över StudiehjÀlpsutredningens betÀnkande Ekonomiskt stöd vid ungdomsstudier (SOU 2003:28) s. 24.

6FörvaltningsrÀtten i HÀrnösands dom frÄn den 31 maj 2012, mÄl nr 708-12.

7FrÄgan Àr om inte förvaltningsrÀtten avser studiehjÀlp Àven om bidrag för dagliga resor till utlandsstuderande inte rÀknas upp i 2 kap. 1 § studiestödslagen dÀr studiehjÀlp definieras.

8KammarrÀtten i Sundsvalls dom frÄn den 12 mars 2013, mÄl nr 1366-12.

199

Stöd för inackordering

SOU 2013:52

5.5ÖvervĂ€ganden och förslag

5.5.1Kan bidrag för dagliga resor lÀmnas samtidigt som stöd för inackordering?

Bidrag till utlandsstuderande för dagliga resor och det statliga inackorderingstillĂ€gget kan enligt 5 kap. 11 § 4 stycket CSNFS 2001:6 inte lĂ€mnas samtidigt. FrĂ„gan om det kommunala bidraget för dagliga resor kan lĂ€mnas samtidigt som inackorderingsstöd Ă€r inte uttryckligen reglerat i nĂ„gon författning. DĂ€remot har frĂ„gan aktualiserats i RÅ 2010 ref. 26. Den rimliga tolkningen av rĂ€ttsfallet Ă€r att inackorderingsstöd och ersĂ€ttning för dagliga resor inte kan lĂ€mnas samtidigt, se avsnitt 5. Detta trots att inackorderingstillĂ€gg inte Ă€r avsett att tĂ€cka kostnaderna för elevens resor till och frĂ„n skolan. Högsta förvaltningsdomstolens dom medför att de elever som Ă€r inackorderade pĂ„ skolorten utestĂ€ngs frĂ„n stöd för elevresor och de drabbas dĂ€rmed av extra kostnader, jĂ€mfört med de elever som studerar pĂ„ hemorten.

Den undersökning som utredningen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) genomfört angÄende det kommunala inackorderingsstödet visar att 17 procent av kommunerna ger bidrag för dagliga resor till elever som Àven erhÄller inackorderings- stöd.

I de flesta fall föreligger sannolikt inte behov av bÄde ersÀttning för dagliga resor och inackorderingsstöd. Undantag kan dock förekomma, sÀrskilt i storstadsregionerna och inte minst i storstockholmsomrÄdet. ErsÀttning för dagliga resor och inackorderingsstöd bör dock inte utgÄ samtidigt, frÀmst av kostnadsskÀl. Ett annat skÀl för stÀllningstagandet Àr att eleverna bör uppmuntras att söka inackorderingsbostad i nÀrheten av skolan. Det förhÄllandet att inackorderingsstöd och reseersÀttning inte kan utgÄ samtidigt bör dock regleras i lagen om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor, sÄ att det blir tydligt och förutsebart för den enskilde.

I avsnitt 5.2 redogörs det för att bestÀmmelsen i 2 § lagen om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor Àr utformad pÄ ett sÀtt som vid en strikt tolkning av bestÀmmelsen skulle innebÀra att de elever som gÄr i gymnasieskolan, men som pÄ grund av Äldern Ànnu inte Àr berÀttigade till studiebidraget inom studie- hjÀlpen och inte heller har studiehjÀlp i form av inackorderingsstöd, inte har rÀtt till ersÀttning för dagliga resor. Det Àr uppenbart att

200

SOU 2013:52

Stöd för inackordering

detta inte har varit lagstiftarens mening och bestÀmmelsen bör dÀrför förtydligas.

Mitt förslag: ErsÀttning för dagliga resor och inackorderings- stöd ska inte utgÄ samtidigt.

Lagen om kommunernas skyldighet att svara för vissa elev- resor ska Àndras sÄ att det framgÄr att denna lag Àven gÀller för elever som gÄr i gymnasieskolan, men som pÄ grund av Äldern Ànnu inte Àr berÀttigade till studiebidrag.

5.5.2Bidrag till utlandsstuderande för dagliga resor

I avsnitt 5.3 beskrivs att svenska medborgare som studerar i utlandet med svensk studiehjÀlp under vissa förutsÀttningar har rÀtt till bidrag för dagliga resor mellan bostaden och skolan. CSN har uppgett att myndigheten utbetalar sÄdant bidrag endast om eleven inte Àr folkbokförd i nÄgon svensk kommun, utan anses utvandrad. För att förordningen inte ska strida mot EU-rÀtten, lÀmnas bidraget Àven enligt CSN till utlÀndska medborgare som uppfyller nÄgot av de EU-rÀttsliga villkoren av arbetstagare, anhörig till arbetstagare eller permanent uppehÄllsrÀtt.

CSN har uppgett att stödet berör ytterst fÄ personer samt medför betydande administrativa kostnader. Det Àr en orimlig administrativ börda för CSN att upprÀtthÄlla ett system för ett stöd vars administrationskostnad har uppgetts vara nÀstan lika stor som transfereringen. SkÀlen för att stödet överhuvudtaget ska utgÄ kan Àven ifrÄgasÀttas, eftersom det rör bidrag för dagliga resor i utlandet för ett tiotal elever per Är som antingen Àr svenska medborgare som har utvandrat frÄn Sverige eller som Àr utlÀndska medborgare.

Jag föreslÄr dÀrför att förordningen om bidrag till utlandsstudier för dagliga resor ska upphÀvas. Om detta förslag inte genomförs bör överklagandeförbudet i förordningen tas bort och ersÀttas med en besvÀrshÀnvisning till allmÀn förvaltningsdomstol.

Mitt förslag: Förordningen om bidrag till utlandsstuderande för dagliga resor ska upphÀvas.

201

6Stöd för inackordering och dagliga resor för personer med funktionsnedsÀttning

6.1Inledning

Utredningen har i uppdrag att analysera de stöd som elever med funktionsnedsÀttning fÄr till resor och inackordering och klargöra om det finns behov av ett kompletterande bidrag inom studie- hjÀlpen som innebÀr att elever med funktionsnedsÀttning kan fÄ ytterligare stöd till resor och inackordering efter behov. Inriktningen ska vara att det Àr den grupp som i dag omfattas av rÀtten till förlÀngt barnbidrag och/eller aktivitetsersÀttning som ska omfattas.

I betÀnkandet Den framtida gymnasiesÀrskolan (SOU 2011:8) behandlas frÄgan om hur villkoren för elever i gymnasiesÀrskolan som studerar pÄ annan ort Àn hemkommunen bör se ut. I betÀnkandet föreslÄs att elever i gymnasiesÀrskolan ska ha rÀtt till inackorderingsstöd och inackorderingstillÀgg pÄ samma villkor som en elev i gymnasieskolan. FrÄn och med höstterminen 2013 trÀder förslaget i kraft. DÄ fÄr elever i gymnasiesÀrskolan ocksÄ rÀtt till inackorderingsstöd frÄn sin hemkommun eller inackorderings- tillÀgg frÄn CSN. I utredningen pÄpekas emellertid att mÄnga elever i gymnasiesÀrskolan som studerar pÄ annan ort har kostnader för boende och resor till följd av sina funktionsnedsÀttningar som vida överstiger det generella stöd som kan lÀmnas i form av inackorderingsstöd/-tillÀgg.

Enligt betÀnkandet tÀcks dessa merkostnader för vissa elever genom att han eller hon har rÀtt till stöd enligt lagen (1993:387)om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) eller stöd enligt socialtjÀnstlagen. Men, menar utredaren:

203

Stöd för inackordering

SOU 2013:52

Att vissa elever i gymnasiesÀrskolan har rÀtt till stöd enligt LSS eller fÄr stöd enligt socialtjÀnstlagen rÀcker inte för att tÀppa till de hÄl som finns i systemet.

I betÀnkandet föreslÄs dÀrför att en ny utredning tillsÀtts med uppgift att utreda förutsÀttningarna för att införa ett kompletterande bidrag som kan möjliggöra att elever i gymnasie- sÀrskolan ska kunna göra val av utbildning pÄ likvÀrdiga grunder som andra gymnasieelever. Systemet föreslÄs bli utformat sÄ att det omfattar elever med funktionsnedsÀttning generellt.

6.2Dagens stöd till elever med funktionsnedsÀttning

6.2.1Vem har rÀtt till stöd enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade?

GymnasiesÀrskolan vÀnder sig till ungdomar vars skolplikt har upphört och som har gÄtt i grundsÀrskolan eller som inte kan gÄ i gymnasieskolan dÀrför att de har en utvecklingsstörning1.

Den som omfattas av LSS tillhör lagens personkrets och kan söka de rÀttigheter som lagen ger, om han eller hon har behov av stöd och inte fÄr stödet pÄ nÄgot annat sÀtt.

LSS personkrets delas in i tre grupper i 1 §:

personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstĂ„nd

personer med betydande begĂ„vningsmĂ€ssigt funktionshinder efter hjĂ€rnskada i vuxen Ă„lder, föranlett av yttre vĂ„ld eller kroppslig sjukdom, och

personer med andra stora och varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som ger betydande svĂ„righeter i den dagliga livsföringen och som har ett omfattande behov av stöd.

1 Enligt 1985-Ärs skollag ska det som sÀgs om utvecklingsstörda Àven gÀlla för personer med autism eller autismliknande tillstÄnd. I den nya skollagen (2010:800) ska elever med autism eller autismliknande tillstÄnd bara att tillhöra mÄlgruppen om de ocksÄ har en utvecklingsstörning eller en betydande och bestÄende begÄvningsmÀssig funktionsnedsÀttning pÄ grund av hjÀrnskada, föranledd av yttre vÄld eller kroppslig sjukdom. Det innebÀr att skolformerna grundsÀrskolan, gymnasiesÀrskolan och sÀrskild utbildning för vuxna i den nya skollagen endast Àr förbehÄllna elever med utvecklingsstörning eller betydande och bestÄende begÄvningsmÀssig funktionsnedsÀttning.

204

SOU 2013:52

Stöd för inackordering

Följaktligen tillhör elever i gymnasiesÀrskolan definitionsmÀssigt personkretsen enligt 1 § LSS och har efter bedömning dÀrmed rÀtt till insatser enligt lagen. NÀsta frÄga Àr om andra elever med funktionsnedsÀttningar som i dag omfattas av rÀtten till förlÀngt barnbidrag och aktivitetsersÀttning Àven omfattas av LSS.

Tillhör alla elever med funktionsnedsÀttningar LSS personkrets?

Bedömning av personkrets enligt punkt 1 och 2 görs utifrÄn ett diagnostiskt perspektiv, vilket gör att utrymmet för olika tolkningar Àr högst begrÀnsat. Den intressanta frÄgan Àr dÀrför vem, utöver dem som omfattas av punkt 1 och 2, som tillhör personkretsen.

Personkretsen som avses omfattar personer med varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsÀttningar som uppenbart inte beror pÄ normalt Äldrande, om de Àr stora och förorsakar betydande svÄrigheter i den dagliga livsföringen och dÀrmed ett omfattande behov av stöd eller service.

För att nÄgon ska anses tillhöra personkretsen i 1 § 3 LSS krÀvs att alla rekvisiten i lagrummet Àr uppfyllda. Följaktligen rÀcker det inte med att funktionsnedsÀttningen bedöms varaktig utan den mÄste Àven medföra betydande svÄrigheter i den dagliga livs- föringen och dÀrmed ge upphov till omfattande behov av stöd och service. Vad som avses hÀrmed Àr, enligt förarbetena till LSS2, att den enskilde inte pÄ egen hand kan klara vardagsrutiner som toalettbestyr och hygien, pÄklÀdning, mathÄllning, kommunikation, förflyttning inomhus eller utomhus, sysselsÀttning och nödvÀndig trÀning och/eller behandling.

I begreppet omfattande behov av stöd och service kan ligga bÄde kvantitativa och kvalitativa aspekter. Det innebÀr att den enskilde i allmÀnhet har ett dagligt behov av lÄngvarigt eller upprepat stöd.

Av det nÀmnda Àr det möjligt att komma till slutsatsen att elever med funktionsnedsÀttningar inte i nÄgon generell mening tillhör personkretsen i 1 § 3 LSS. Personer med mindre omfattande funktionsnedsÀttningar eller personer som klarar av sin dagliga livsföring omfattas inte. Alla som idag omfattas av rÀtten till förlÀngt barnbidrag och aktivitetsersÀttning ingÄr per definition inte i personkretsen i 1 § 3 LSS.

2 Prop. 1992/93:159 s. 169.

205

Stöd för inackordering

SOU 2013:52

Har alla i personkretsen rÀtt till bostad med sÀrskild service via LSS?

Det stöd som ungdomar kan fÄ via LSS för att möjliggöra studier pÄ annan ort Àr bostad med sÀrskild service för ungdomar som behöver bo utanför förÀldrahemmet. FrÄgan Àr dÄ om personer som tillhör personkretsen i 1 § 3 LSS har rÀtt till bostad med sÀrskild service i de fall behovet Àr föranlett av att den gymnasieskola han eller hon önskar studera vid inte Àr belÀgen inom eller pÄ pendlingsavstÄnd frÄn hemkommunen.

Högsta förvaltningsrĂ€tten (tidigare RegeringsrĂ€tten) har prövat ett sĂ„dant Ă€rende (RÅ 2003 ref. 79) och resonerade dĂ„ pĂ„ följande sĂ€tt. Enligt dĂ„ gĂ€llande skollag hade en kommun rĂ€tt att i sin sĂ€rskola ta emot en elev frĂ„n annan kommun utan att kommunerna trĂ€ffat nĂ„gon överenskommelse hĂ€rom. För det fall det pĂ„ grund av skolsituationen eller av annan anledning för en elev uppkom behov av boende utanför förĂ€ldrahemmet fanns i skollagen inte nĂ„gra regler om inackordering av sĂ€rskoleelever3. I stĂ€llet hĂ€nvisas i lagen till LSS.

Enligt LSS har enskilda som omfattas av lagen rÀtt till insatser bl.a. i form av bostad med sÀrskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför förÀldrahemmet, om det föreligger ett behov som inte tillgodoses pÄ annat sÀtt (7 § och 9 § 8 LSS). I förarbetena till lagstiftningen uttalades bl.a. att sÄdant boende kunde vara orsakat av den unges skolsituation och av omfattande omvÄrdnadsbehov.4 NÀr en elev efter eget val och önskemÄl frÄn sina vÄrdnadshavare tagits emot i en sÀrskola utanför sin hemkommun Àr det sÄledes hans eller hennes behov av stöd och service för att kunna fullfölja denna skolgÄng som bestÀmmer om han eller hon Àr berÀttigad till den begÀrda insatsen.

UtifrÄn domstolens resonemang Àr det möjligt att dra slutsatsen att elever i gymnasiesÀrskolan med dagens system har möjlighet att fÄ det stöd som behövs för att kunna göra val av utbildning pÄ likvÀrdiga grunder som andra gymnasieelever. Detta förhÄllande förÀndras inte av det faktum att elever i gymnasiesÀrskolan numera omfattas av reglerna om rÀtten till inackorderingsstöd. LSS ska alltjÀmt sÀkerstÀlla rÀtten till insatser nÀr stödet enligt andra lagar Àr otillrÀckligt.

3Sedan 1 april 2012 finns regler om inackorderingsstöd Àven till elever i gymnasiesÀrskolan, se 18 kap. 32 § skollagen. De tillÀmpas pÄ utbildning som bedrivs efter den 30 juni 2013.

4Prop. 1992/93:159 s. 81.

206

SOU 2013:52

Stöd för inackordering

Detta betyder emellertid inte att dagens system omfattar alla elever med funktionsnedsÀttningar. Personer med funktions- nedsÀttningar som inte bedöms tillhöra personkretsen i LSS faller utanför. Det betyder inte heller att alla elever i gymnasiesÀrskolan har rÀtt till boende med sÀrskilt stöd enligt LSS. Att tillhöra personkretsen betyder inte att man per automatik har rÀtt till bostad med sÀrskild service. För att kunna faststÀlla detta krÀvs ytterligare en individuell bedömning av den enskildes behov.

InvÀndningar mot att lÄta LSS tÀcka behovet

NÀsta frÄga Àr om bostad med sÀrskild service enligt 9 § 8 LSS Àr en lÀmplig insats för alla elever som ingÄr i personkretsen för LSS och studerar pÄ annan ort? Socialstyrelsen har t.ex. riktat kritik mot den hÀnvisning till LSS som tidigare fanns i skollagen. Man skriver:

Bostad med sÀrskild service Àr en insats som beskrevs i prop. 1992/93:159 ska vara ett varaktigt boende med hemlika förhÄllanden med ett mycket begrÀnsat antal boende. Socialstyrelsens tillsyn har uppmÀrksammat att kommuner byggt upp boendeenheter intill skolor och betraktat dessa som bostad med sÀ