Moderniserad studiehjÀlp
BetÀnkande av 2012 Ärs studiehjÀlpsutredning
Stockholm 2013
SOU 2013:52
SOU och Ds kan köpas frÄn Fritzes kundtjÀnst. För remissutsÀndningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer pÄ uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.
BestÀllningsadress: Fritzes kundtjÀnst 106 47 Stockholm
Orderfax:
Svara pĂ„ remiss â hur och varför. StatsrĂ„dsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad
â En liten broschyr som underlĂ€ttar arbetet för den som ska svara pĂ„ remiss. Broschyren Ă€r gratis och kan laddas ner eller bestĂ€llas pĂ„ http://www.regeringen.se/remiss
Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice.
Omslag: Elanders Sverige AB.
Tryckt av Elanders Sverige AB.
Stockholm 2013
ISBN
ISSN
Till statsrÄdet Maria Arnholm
Regeringen beslutade den 22 december 2011 att tillkalla en sÀrskild utredare med uppdrag att föreslÄ hur studiehjÀlpen kan effektiviseras, moderniseras och renodlas och hur den grupp som idag studerar med aktivitetsersÀttning eller förlÀngt barnbidrag ska kunna fÄ ersÀttning frÄn studiestödssystemet (dir. 2011:122). StatsrÄdet Nyamko Sabuni förordnade den 4 januari 2012 f.d. departementsrÄdet Anders Franzén att vara sÀrskild utredare. Utredningen har antagit namnet 2012 Ärs studiehjÀlpsutredning (U 2012:02).
Som sakkunniga i utredningen förordnades den 21 februari 2012 departementssekreteraren Cecilia Blomberg, kanslirÄdet Jessica Löfvenholm, kanslirÄdet
Lena Jutdal entledigades den 1 oktober 2012 och ersattes av utredaren
Som sekreterare i utredningen anstÀlldes den 10 januari 2012 departementssekreteraren MÄrten Svensson Risdal, den 25 januari 2012 hovrÀttsassessorn Anja Nordfeldt och den 15 oktober 2012 fil. dr. Daniel Bjerstedt.
Utredaren har haft sammanlagt sju protokollförda samman- trÀden med de sakkunniga och experterna.
Utredaren har haft överlÀggningar med företrÀdare för Lika unika (Riksförbundet rörelsehindrade barn och ungdomar), Handikappförbunden, Synskadades riksförbund (SRF), den parlamentariska socialförsÀkringsutredningen (S2010:04) samt utredaren med uppdrag om arbetsplatsförlagt lÀrande i gymnasie- och gymnasiesÀrskolan (U2013:A). Vidare har utredaren överlagt med företrÀdare för Naturbrukets yrkesnÀmnd och Stadsmissionen.
Utredaren har lÄtit genomföra undersökningar i samarbete med Centrala studiestödsnÀmnden (CSN) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Statistiska centralbyrÄn (SCB) har tillhandahÄllit statistiskt underlag för arbetet.
Utredaren överlÀmnar hÀrmed sitt betÀnkande Moderniserad studiehjÀlp. Uppdraget Àr dÀrmed slutfört.
Stockholm i juni 2013
Anders Franzén
/MĂ„rten Svensson Risdal
Anja Nordfeldt
Daniel Bjerstedt
InnehÄll
Förkortningar..................................................................... |
17 |
Sammanfattning ................................................................ |
19 |
LÀttlÀst sammanfattning ..................................................... |
31 |
1 Författningsförslag...................................................... |
45 |
1.1Förslag till lag (xxxx) om sÀrskilt stöd vid gymnasiala
studier ....................................................................................... |
45 |
1.2 Förslag till lag om Àndring i socialförsÀkringsbalken ............ |
52 |
1.3Förslag till lag om Àndring i lagen (1991:1110) om
kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor........... |
54 |
1.4Förslag till lag om Àndring i studiestödslagen
(1999:1395)............................................................................... |
55 |
1.5Förslag till lag om Àndring av lagen (2009:1053) om
förmögenhet vid berÀkning av vissa förmÄner ....................... |
63 |
1.6 Förslag till lag om Àndring i skollagen (2010:800)................. |
64 |
1.7Förslag till förordning (xxxx) om inackorderingsstöd
för lÀsÄr 2013/14....................................................................... |
67 |
1.8Förslag till förordning om upphÀvande av förordningen (CSNFS 1983:17) om bidrag till utlandsstuderande för
dagliga resor.............................................................................. |
68 |
5
InnehÄll |
SOU 2013:52 |
1.9Förslag till förordning om Àndring i förordningen (1995:667) om bidrag till vissa funktionshindrade elever
 |
i gymnasieskolan....................................................................... |
69 |
|
1.10 |
Förslag till förordning om Àndring i |
 |
|
 |
studiestödsförordningen (2000:655)....................................... |
70 |
|
1.11 |
Förslag till förordning om Àndring i |
 |
|
 |
gymnasieförordningen (2010:2039) ........................................ |
86 |
|
2 |
Modernisering av studiehjÀlpen .................................... |
87 |
|
2.1 |
Inledning ................................................................................... |
87 |
|
2.2 |
Ăversikt .................................................................................... |
88 |
|
2.3 |
Reglering av studiebidraget...................................................... |
89 |
|
2.4 |
Bakgrunden............................................................................... |
91 |
|
2.5 |
ĂvervĂ€ganden och förslag ....................................................... |
93 |
|
 |
2.5.1 |
Nya förutsÀttningar ...................................................... |
93 |
 |
2.5.2 |
Behov av modernisering ............................................... |
94 |
 |
2.5.3 |
En tyngdpunktsförskjutning........................................ |
95 |
 |
2.5.4 Bidrag för faktisk studietid........................................... |
97 |
|
 |
2.5.5 |
Ett förÀndrat syfte......................................................... |
99 |
3 |
StudiehjÀlpen och |
101 |
|
3.1 |
Inledning ................................................................................. |
101 |
3.2Principen om fri rörlighet för personer och
 |
unionsmedborgarskapet......................................................... |
101 |
|
3.3 |
Rörlighetsdirektivet ............................................................... |
102 |
|
3.4 |
Social trygghet och |
103 |
|
3.5 |
Förordningarna om samordning av social trygghet ............. |
104 |
|
 |
3.5.1 Förordningarna 1408/71 och 883/2004 ..................... |
104 |
|
 |
3.5.2 |
FamiljeförmÄner.......................................................... |
105 |
 |
3.5.3 |
Likabehandling ............................................................ |
106 |
 |
3.5.4 TillÀmplig lagstiftning och prioritetsregler ............... |
107 |
|
 |
3.5.5 |
Exportabilitet .............................................................. |
107 |
 |
3.5.6 |
SammanlÀggning ......................................................... |
108 |
6 |
 |
 |
 |
SOU 2013:52 |
 |
InnehÄll |
3.6 Förordningarna om arbetskraftens fria rörlighet................. |
109 |
|
3.6.1 Förordningarna 1612/68 och 492/2011..................... |
109 |
|
3.6.2 |
Begreppet sociala förmÄner........................................ |
110 |
3.6.3 |
Likabehandlingsprincipen och bosÀttningsvillkor.... |
111 |
3.6.4 Det svenska bosÀttningskravet för rÀtt till |
 |
|
 |
studiemedel utomlands............................................... |
113 |
3.6.5 |
 |
|
 |
NederlÀnderna............................................................. |
114 |
3.6.6 Konsekvenser för Sverige av |
 |
|
 |
praxis ........................................................................... |
117 |
3.6.7 Ăr sociala förmĂ„ner exportabla? ................................ |
119 |
|
3.7 Sveriges klassificering av studiestöd ..................................... |
119 |
|
3.7.1 Klassificering av studiebidraget och extra tillÀgget .. |
119 |
|
3.7.2 Klassificering av inackorderingstillÀgget och |
 |
|
 |
studiemedlet ................................................................ |
122 |
3.8 Konsekvenser av klassificeringen.......................................... |
122 |
|
3.8.1 |
Exportabilitet av studiestöd ....................................... |
122 |
3.8.2 UtlÀndska medborgares rÀtt till studiehjÀlp enligt |
 |
|
 |
den svenska lagstiftningen ......................................... |
123 |
3.8.3 RÀtt till svensk studiehjÀlp för studier utomlands.... |
124 |
|
3.8.4 RÀtten till studiebidrag och extra tillÀgg om |
 |
|
 |
förmÄnerna inte Àr familjeförmÄner........................... |
125 |
3.8.5 Stora kostnader för Sverige? ...................................... |
127 |
3.9Föreligger det en konflikt mellan de svenska reglerna
om studiehjÀlp vid utlandsstudier och |
130 |
|
3.9.1 |
De svenska reglerna om studiehjÀlp för studier |
 |
 |
utomlands.................................................................... |
130 |
3.9.2 |
Tidigare synpunkter pÄ de svenska reglernas |
 |
 |
förenlighet med |
131 |
3.9.3 |
CSN:s nuvarande tillÀmpning av reglerna om |
 |
 |
studiehjÀlp vid utlandsstudier .................................... |
135 |
3.10 ĂvervĂ€gande och förslag ...................................................... |
137 |
|
3.10.1 Samma villkor för rÀtt till svensk studiehjÀlp för |
 |
|
 |
studier inom EES och i Schweiz ................................ |
137 |
3.10.2 Medborgarskapskravet ............................................... |
139 |
|
3.10.3 Kravet pÄ att studierna inte med lika stor fördel |
 |
|
 |
kan bedrivas i Sverige.................................................. |
139 |
3.10.4 Folkbokföringskravet................................................. |
140 |
|
 |
 |
7 |
InnehÄll |
 |
SOU 2013:52 |
 |
3.10.5 Kravet pÄ minst tre mÄnaders heltidsundervisning...140 |
|
 |
3.10.6 Migrerande arbetstagare och deras |
 |
 |
familjemedlemmar....................................................... |
141 |
 |
3.10.7 Godtagbar standard för utlandsstudier...................... |
143 |
3.11 |
StudiehjÀlp i andra lÀnder....................................................... |
145 |
3.12 |
 |
|
 |
familjeförmÄner ...................................................................... |
145 |
3.13 |
Hur bör den svenska studiehjÀlpen klassificeras? ................ |
147 |
 |
3.13.1 Studiebidraget.............................................................. |
147 |
 |
3.13.2 Det extra tillÀgget och gymnasiebidraget .................. |
151 |
 |
3.13.3 En jÀmförelse med klassificeringen av det |
 |
 |
kommunala vÄrdnadsbidraget..................................... |
155 |
 |
3.13.4 Vinsten av en omklassificering ................................... |
156 |
4 |
Stöd för inackordering............................................... |
157 |
4.1 |
Inledning ................................................................................. |
157 |
4.2 |
Kommunalt inackorderingsstöd............................................ |
158 |
 |
4.2.1 Samverkansavtal .......................................................... |
159 |
 |
4.2.2 Statistik över det kommunala stödet ......................... |
160 |
4.3 |
Statligt inackorderingstillÀgg ................................................. |
161 |
 |
4.3.1 Statistik över det statliga stödet ................................. |
163 |
4.4Den nya gymnasieskolans inverkan pÄ
inackorderingsstöd ................................................................. |
164 |
|
4.4.1 |
SĂ€rskilda varianter ....................................................... |
164 |
4.4.2 |
Riksrekryterande utbildningar ................................... |
164 |
4.4.3 |
Idrottsutbildningar ..................................................... |
165 |
4.4.4 |
Naturbruks- och hantverksprogrammen................... |
166 |
4.5En jÀmförelse mellan det kommunala och det statliga
stödet för inackordering ........................................................ |
167 |
|
4.6 ĂvervĂ€ganden och förslag ..................................................... |
169 |
|
4.6.1 |
Inackorderingsstödets syfte ....................................... |
169 |
4.6.2 Kommunalt eller statligt ansvar?................................ |
170 |
|
4.6.3 Reglering av det nya inackorderingsstödet................ |
173 |
|
4.6.4 |
Inackorderingsstödets storlek.................................... |
174 |
4.6.5 |
AvstÄndskrav eller restidkrav? ................................... |
176 |
8 |
 |
 |
SOU 2013:52 InnehÄll
 |
4.6.6 |
Behov av inackordering .............................................. |
177 |
 |
4.6.7 |
Begreppen motsvarande utbildning och |
 |
 |
 |
förÀldrahem ................................................................. |
179 |
 |
4.6.8 |
Undantagsregler.......................................................... |
181 |
 |
4.6.9 |
Generösare regler för yrkeselever i vissa fall............. |
183 |
 |
4.6.10 |
Reglernas utformning................................................. |
186 |
 |
4.6.11 Konsekvenser av ett sammanslaget |
 |
|
 |
 |
inackorderingsstöd och av det nya regelverket......... |
190 |
 |
4.6.12 ĂvergĂ„ngsbestĂ€mmelser ............................................ |
193 |
|
5 |
Stöd för dagliga resor................................................ |
195 |
|
5.1 |
Inledning................................................................................. |
195 |
|
5.2 |
Kommunernas ansvar för stöd för dagliga resor .................. |
195 |
5.3Statens ansvar för stöd för dagliga resor till
 |
utlandsstuderande .................................................................. |
197 |
5.4 |
Ăverprövning ......................................................................... |
199 |
5.5 |
ĂvervĂ€ganden och förslag ..................................................... |
200 |
 |
5.5.1 Kan bidrag för dagliga resor lÀmnas samtidigt |
 |
 |
som stöd för inackordering? ...................................... |
200 |
 |
5.5.2 Bidrag till utlandsstuderande för dagliga resor ......... |
201 |
6 |
Stöd för inackordering och dagliga resor för personer |
 |
 |
med funktionsnedsÀttning ......................................... |
203 |
6.1 |
Inledning................................................................................. |
203 |
6.2 |
Dagens stöd till elever med funktionsnedsÀttning .............. |
204 |
 |
6.2.1 Vem har rÀtt till stöd enligt lagen om stöd och |
 |
 |
service till vissa funktionshindrade? .......................... |
204 |
 |
6.2.2 Vem har rÀtt till stöd enligt socialtjÀnstlagen?.......... |
208 |
 |
6.2.3 Vem har rÀtt till stöd enligt förordningen om |
 |
 |
bidrag till vissa funktionshindrade elever i |
 |
 |
gymnasieskolan? ......................................................... |
210 |
6.3 |
ĂvervĂ€ganden och förslag ..................................................... |
211 |
 |
6.3.1 Möjligheten att utvidga |
211 |
9
InnehÄll SOU 2013:52
 |
6.3.2 Extra inackorderingsstöd för studerande med |
 |
|
 |
 |
funktionsnedsÀttning .................................................. |
214 |
 |
6.3.3 |
Merkostnader för resor............................................... |
218 |
7 |
Gymnasiebidrag ersÀtter det extra tillÀgget .................. |
225 |
|
7.1 |
Inledning ................................................................................. |
225 |
|
7.2 |
Extra tillÀgget.......................................................................... |
225 |
|
7.3 |
Vem fÄr extra tillÀgg? ............................................................. |
226 |
|
7.4 |
Regleringar.............................................................................. |
227 |
|
7.5 |
ĂvervĂ€ganden och förslag ..................................................... |
229 |
|
 |
7.5.1 |
Behovet av förÀndringar ............................................. |
229 |
 |
7.5.2 Gymnasiebidraget â ett nytt stöd .............................. |
231 |
|
 |
7.5.3 |
RĂ€tten till gymnasiebidrag.......................................... |
233 |
 |
7.5.4 |
Ansökan om gymnasiebidrag ..................................... |
240 |
 |
7.5.5 |
Utbetalning av gymnasiebidrag.................................. |
240 |
 |
7.5.6 TalerÀtt och övriga bestÀmmelser .............................. |
242 |
|
 |
7.5.7 Omfattas omyndigas förfogande över |
 |
|
 |
 |
gymnasiebidraget av förÀldrabalkens regler?............. |
242 |
8 |
Stöd till unga studerande förÀldrar ............................. |
245 |
|
8.1 |
Inledning ................................................................................. |
245 |
|
8.2 |
KartlÀggning av unga förÀldrars livssituation ....................... |
245 |
|
8.3 |
Möjligheter till fortsatta studier ............................................ |
247 |
|
8.4 |
ĂvervĂ€ganden och förslag ..................................................... |
249 |
|
 |
8.4.1 FörÀldratillÀgg till unga förÀldrar ............................... |
250 |
|
 |
8.4.2 |
FörÀldratillÀggets utformning .................................... |
250 |
 |
8.4.3 Regleringen av gymnasiebidraget och |
 |
|
 |
 |
förÀldratillÀgget ........................................................... |
252 |
 |
8.4.4 |
Utbetalning av förÀldratillÀgg..................................... |
253 |
 |
8.4.5 TalerÀtt och övriga bestÀmmelser .............................. |
254 |
|
 |
8.4.6 Omfattas omyndigas förfogande över |
 |
|
 |
 |
förÀldratillÀgget av förÀldrabalkens regler?................ |
255 |
10
SOU 2013:52 InnehÄll
9 |
Nya studerandegrupper i studiestödssystemet ............. |
257 |
|
9.1 |
Inledning................................................................................. |
257 |
|
9.2 |
Bakgrund ................................................................................ |
258 |
|
9.3 |
Nuvarande regelverk.............................................................. |
259 |
|
9.4 |
Förslagen i betÀnkandet Brist pÄ brÄdska............................. |
259 |
|
9.5 |
Remissyttranden pÄ betÀnkandet Brist pÄ brÄdska .............. |
261 |
|
 |
9.5.1 Principen om att undvika sÀrlösningar för elever |
 |
|
 |
 |
med funktionsnedsÀttning ......................................... |
261 |
 |
9.5.2 Principen om att grundlÀggande utbildning inte |
 |
|
 |
 |
ska innebÀra skuldsÀttning. ........................................ |
262 |
 |
9.5.3 |
Försörjningsproblem under sommarmÄnaderna. ..... |
262 |
 |
9.5.4 Prövning av förlÀngd skolgÄng .................................. |
263 |
|
 |
9.5.5 Antalet studiemedelsterminer Àr tolv ........................ |
263 |
|
9.6 |
KartlÀggning och konsekvensanalys ..................................... |
263 |
|
 |
9.6.1 |
Elevgruppens sammansÀttning .................................. |
263 |
 |
9.6.2 |
Elevernas ekonomiska situation ................................ |
265 |
 |
9.6.3 Elevernas ekonomiska situation om förslagen i |
 |
|
 |
 |
Brist pÄ brÄdska genomförs........................................ |
267 |
 |
9.6.4 Familjeekonomiska konsekvenser om förslagen i |
 |
|
 |
 |
Brist pÄ brÄdska genomförs........................................ |
271 |
9.7 |
ĂvervĂ€ganden och förslag ..................................................... |
274 |
|
 |
9.7.1 Nya studerandegrupper i studiestödssystemet ......... |
274 |
|
 |
9.7.2 BegrÀnsning av tid som studiemedel kan lÀmnas...... |
277 |
|
 |
9.7.3 FrÄnvaro pÄ grund av sjukdom .................................. |
278 |
|
 |
9.7.4 Studietakt/studieomfattning för att fÄ studiehjÀlp |
 |
|
 |
 |
eller studiemedel ......................................................... |
279 |
 |
9.7.5 Minska risken för avhopp frÄn studier av |
 |
|
 |
 |
ekonomiska skÀl.......................................................... |
282 |
 |
9.7.6 Sommarjobb till unga studerande med |
 |
|
 |
 |
funktionsnedsÀttning ................................................. |
284 |
 |
9.7.7 Administration av studiemedlets högre bidrag för |
 |
|
 |
 |
personer med förlÀngd skolgÄng................................ |
286 |
11
InnehÄll SOU 2013:52
10 |
Ogiltig frÄnvaro......................................................... |
289 |
10.1 |
Inledning ................................................................................. |
289 |
10.2 |
Regleringar och praxis............................................................ |
289 |
 |
10.2.1 NÀrvaro och frÄnvaro.................................................. |
289 |
 |
10.2.2 Heltidsstudier.............................................................. |
290 |
 |
10.2.3 Praxis angÄende ogiltig frÄnvaro ................................ |
291 |
10.3 |
Promemorior, rapporter, myndighetsuppdrag m.m. om |
 |
 |
ogiltig frÄnvaro ....................................................................... |
292 |
 |
10.3.1 Statskontorets rapport (2009).................................... |
292 |
 |
10.3.2 Remisspromemorian Olovlig frÄnvaro i skolan ........ |
293 |
 |
10.3.3 Ăverenskommelse mellan Skolinspektionen och |
 |
 |
CSN ............................................................................. |
293 |
 |
10.3.4 CSN:s rapport Beslutsorsak skolk............................. |
294 |
10.4 |
Andra utredningar om indragning av studiestöd för |
 |
 |
studerande med funktionsnedsÀttning.................................. |
295 |
 |
10.4.1 Den framtida gymnasiesÀrskolan (SOU 2011:8) ...... |
295 |
 |
10.4.2 Brist pÄ brÄdska (SOU 2008:102) .............................. |
296 |
10.5 |
Gymnasieskolornas rapportering av ogiltig frÄnvaro ................ |
296 |
 |
10.5.1 Rutiner till och med 2011 ........................................... |
297 |
 |
10.5.2 Rutiner frÄn och med 2012 ......................................... |
297 |
 |
10.5.3 CSN:s analys och slutsatser ....................................... |
298 |
 |
10.5.4 CSN:s enkÀtundersökning (2012) ............................. |
300 |
10.6 |
Kopplingen mellan studiehjÀlpen och vissa |
 |
 |
familjeekonomiska stöd ......................................................... |
301 |
 |
10.6.1 FlerbarnstillÀgg............................................................ |
301 |
 |
10.6.2 FörlÀngt underhÄllsstöd.............................................. |
301 |
 |
10.6.3 Barnpension och efterlevandestöd ............................. |
302 |
 |
10.6.4 Bostadsbidrag .............................................................. |
302 |
 |
10.6.5 Gymnasiebidrag och förÀldratillÀgg ........................... |
303 |
 |
10.6.6 Konsekvenser vid indragning av studiehjÀlp ............. |
303 |
10.7 |
ĂvervĂ€ganden och förslag ..................................................... |
304 |
 |
10.7.1 Ogiltig frÄnvaro ska medföra indragen |
 |
 |
studiehjÀlp.................................................................... |
304 |
 |
10.7.2 Kopplingen mellan studiehjÀlpen och de |
 |
 |
familjeekonomiska bidragen....................................... |
305 |
 |
10.7.3 Skolans arbete med att förebygga skolk .................... |
306 |
12 |
 |
 |
SOU 2013:52 |
InnehÄll |
|
 |
10.7.4 Hur bör ogiltig frÄnvaro pÄverka de olika |
 |
 |
bidragen? ..................................................................... |
307 |
 |
10.7.5 Utformningen av reglerna angÄende ogiltig |
 |
 |
frÄnvaro ....................................................................... |
309 |
 |
10.7.6 Personliga omstÀndigheter......................................... |
311 |
 |
10.7.7 Skolornas rapportering av ogiltig frÄnvaro ............... |
312 |
 |
10.7.8 Indragning av studiehjÀlp för elever med |
 |
 |
funktions- nedsÀttning ............................................... |
313 |
11 |
Utbetalning av studiehjÀlp ........................................ |
315 |
11.1 |
Inledning................................................................................. |
315 |
11.2 |
Nuvarande bestÀmmelser ...................................................... |
315 |
11.3 |
Skillnader mellan utbetalning av barnbidrag och |
 |
 |
utbetalning av studiehjÀlp...................................................... |
316 |
11.4 |
ĂKS:s tolkning av sĂ€rskilda skĂ€l ........................................... |
317 |
11.5 |
CSN:s tillÀmpning av utbetalningsreglerna.......................... |
318 |
11.6 |
Utbetalning till omyndiga studerande? ................................ |
319 |
 |
11.6.1 2003 Ärs studiehjÀlpsutredning .................................. |
319 |
 |
11.6.2 En nationell ungdomspolitik ..................................... |
320 |
 |
11.6.3 UnderÄriga har en viss rÀtt att disponera över sin |
 |
 |
egen ekonomi.............................................................. |
320 |
 |
11.6.4 UnderÄriga har en viss rÀtt att föra sin egen talan .... |
321 |
 |
11.6.5 FörÀldrarnas underhÄllsskyldighet ............................ |
321 |
11.7 |
ĂvervĂ€ganden och förslag ..................................................... |
322 |
 |
11.7.1 Utbetalning av studiebidrag till omyndiga |
 |
 |
studerande ................................................................... |
322 |
 |
11.7.2 Utbetalning av studiebidrag för omyndiga |
 |
 |
studerande till annan................................................... |
325 |
 |
11.7.3 Utbetalning av inackorderingsstöd till omyndiga |
 |
 |
studerande? ................................................................. |
327 |
 |
11.7.4 TalerÀtt för omyndiga studerande ............................. |
329 |
 |
11.7.5 à terkrav för omyndiga studerande ........................... |
329 |
 |
11.7.6 Omfattas omyndigas förfogande över |
 |
 |
studiebidraget av förÀldrabalkens regler? .................. |
330 |
 |
11.7.7 Utbetalning av inackorderingsstöd för omyndiga |
 |
 |
studerande till socialnÀmnd eller annan .................... |
331 |
 |
 |
13 |
InnehÄll |
SOU 2013:52 |
|
 |
11.7.8 Utbetalning av inackorderingsstöd för omyndiga |
 |
 |
studerande till familjehem .......................................... |
336 |
11.8 |
à terkrav av studiehjÀlp .......................................................... |
339 |
 |
11.8.1 Nuvarande bestÀmmelser ........................................... |
339 |
 |
11.8.2 Statistik angÄende antalet Äterkrav och |
 |
 |
Ă„terkravens storlek ...................................................... |
340 |
 |
11.8.3 à tgÀrder som kan minska antalet Äterkrav och |
 |
 |
Ă„terkravens storlek ...................................................... |
341 |
12 |
Konsekvenser av förslagen ......................................... |
345 |
12.1 |
Förslagens ekonomiska konsekvenser .................................. |
345 |
 |
12.1.1 En översikt per utgiftsomrÄde.................................... |
345 |
 |
12.1.2 Studiebidrag................................................................. |
349 |
 |
12.1.3 Inackorderingsstöd ..................................................... |
351 |
 |
12.1.4 Gymnasiebidrag istÀllet för extra tillÀgg.................... |
355 |
 |
12.1.5 Studiemedel ................................................................. |
359 |
 |
12.1.6 |
361 |
 |
12.1.7 AktivitetsersÀttning .................................................... |
362 |
 |
12.1.8 BostadstillÀgg och bostadsbidrag ............................... |
365 |
 |
12.1.9 FörlÀngt barnbidrag .................................................... |
366 |
 |
12.1.10 Sommarjobbssatsning ............................................... |
367 |
 |
12.1.11 Genomförandekostnader .......................................... |
368 |
12.2 |
Förslagens konsekvenser för jÀmstÀlldheten mellan |
 |
 |
kvinnor och mÀn..................................................................... |
369 |
12.3 |
Förslagens konsekvenser för möjligheterna att nÄ de |
 |
 |
integrationspolitiska mÄlen.................................................... |
370 |
12.4 |
Förslagens barnrÀttsliga konsekvenser ................................. |
371 |
12.5 |
Förslagens konsekvenser för risken för felaktiga |
 |
 |
utbetalningar........................................................................... |
372 |
13 |
Författningskommentarer........................................... |
375 |
13.1 |
Förslaget till lag (xxxx) om sÀrskilt stöd vid gymnasiala |
 |
 |
studier ..................................................................................... |
375 |
13.2 |
Förslaget till lag om Àndring i socialförsÀkringsbalken........ |
386 |
14
SOU 2013:52 InnehÄll
13.3 |
Förslaget till lag om Àndring i lagen (1991:1110) om |
 |
|
 |
kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor......... |
388 |
|
13.4 |
Förslaget till lag om Àndring i studiestödslagen |
 |
|
 |
(1999:1395)............................................................................. |
389 |
|
13.5 |
Förslaget till lag om Àndring av lagen (2009:1053) om |
 |
|
 |
förmögenhet vid berÀkning av vissa förmÄner ..................... |
395 |
|
13.6 |
Förslaget till lag om Àndring i skollagen (2010:800)............ |
396 |
|
Litteraturförteckning ........................................................ |
397 |
||
Bilagor |
 |
 |
|
Bilaga 1 Kommittédirektiv 2011:122............................................. |
401 |
||
Bilaga 2 |
Historik ............................................................................ |
417 |
|
Bilaga 3 |
CSN:s enkÀtundersökning om studiehjÀlp..................... |
425 |
|
Bilaga 4 |
SKL:s enkÀtundersökning om inackorderingsstöd ........ |
449 |
15
Förkortningar
AF â Arbetsförmedlingen
APL â arbetsplatsförlagt lĂ€rande
BO â Barnombudsmannen
CSN â Centrala studiestödsnĂ€mnden
CSNFS â CSNs författningssamling
DHR â De handikappades riksförbund
Ds â Departementsserien
EES â Europeiska ekonomiska samarbetsomrĂ„det EFTA â European Free Trade Association
FB â FörĂ€ldrabalken
FEUF â Fördraget om europeiska unionens funktionssĂ€tt FK â FörsĂ€kringskassan
HFD â Högsta förvaltningsdomstolen
IB â International Baccalaureate
JK â Justitiekanslern
JO â Justitieombudsmannen
17
Förkortningar |
SOU 2013:52 |
Komvux â kommunal vuxenutbildning
LO â Landsorganisationen
LSS â lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LVU â Lag med sĂ€rskilda bestĂ€mmelser om vĂ„rd av unga NJA â Nytt Juridiskt Arkiv
RGD â Riksgymnasiet för döva
RGH â Riksgymnasiet för hörselskadade
RgRh â Riksrekryterande
SCB â Statistiska centralbyrĂ„n
SFB â SocialförsĂ€kringsbalken
SFS â Svensk författningssamling
SGI â Sjukpenningsgrundande inkomst
SKL â Sveriges Kommuner och Landsting
SOU â Statens offentliga utredningar
SsF â studiestödsförordningen
SsL â studiestödslagen
SĂ€rvux â sĂ€rskild utbildning för vuxna
ĂKS â ĂverklagandenĂ€mnden för studiestöd
18
Sammanfattning
Modernisering av studiehjÀlpen
StudiehjÀlpen formades vid mitten av
UtgÄngspunkten i betÀnkandet Àr att en modern studiehjÀlp ska vara renodlad, ÀndamÄlsenlig, enhetlig och inkluderande. DÀrför behöver studiehjÀlpens karaktÀr av studiestöd stÀrkas. Uttalat familjeekonomiskt motiverade inslag ska utmönstras i syfte att uppnÄ ett mer renodlat studiestöd. För att nÄ rÀtt mÄlgrupp och för att fÄ avsedd effekt bör de belopp och inkomstgrÀnser som faststÀlldes i mitten av
Sammantagna innebÀr förslagen i detta betÀnkande att mÄlen för den moderniserade studiehjÀlpen bör kunna sammanfattas i följande punkter;
ï·StudiehjĂ€lpen ska frĂ€mja samhĂ€llets kompetensförsörjning genom att markera att samhĂ€llet sĂ€tter vĂ€rde pĂ„ att ungdomar fortsĂ€tter att studera efter grundskolan.
ï·StudiehjĂ€lpen ska begrĂ€nsa incitamenten att av ekonomiska skĂ€l avstĂ„ frĂ„n gymnasiestudier.
ï·StudiehjĂ€lpen ska frĂ€mja aktiva studier pĂ„ heltid.
ï·StudiehjĂ€lpen ska bidra till att undanröja geografiska hinder för att genomföra gymnasieutbildning.
19
Sammanfattning |
SOU 2013:52 |
ï·Studiebidraget ska stimulera den studerande att pĂ„börja och fullfölja en gymnasial utbildning.
ï·Studiebidraget ska stödja ungdomars utveckling till sjĂ€lvstĂ€ndiga och ansvarstagande medborgare genom att ge dem ansvar för en egen ekonomi.
Studiebidrag för faktisk studietid
I en moderniserad studiehjÀlp föreslÄs studiebidraget kvarstÄ som ett generellt studiestöd till studerande pÄ gymnasienivÄ i Äldern 16- 20 Är. Totalt omfattar studiehjÀlpen cirka 3 600 miljoner kronor per Är. UngefÀr 90 procent anvÀnds till det generella studiebidraget, 260 miljoner kronor gÄr till inackorderingsstöd och 100 miljoner kronor, i form av extra tillÀgg, till ekonomiskt svaga hushÄll. I samband med moderniseringen föreslÄs resurser föras frÄn det generella till de riktade stöden.
I syfte att stÀrka studiehjÀlpens karaktÀr av studiestöd föreslÄs att bidrag ska utgÄ för faktisk studietid. Studiebidraget ska berÀknas per vecka och utgÄ under normalt 40 veckor. Det sammanlagda bidraget under ett lÀsÄr blir dÄ 9 760 kronor, eller 740 kronor lÀgre Àn för nÀrvarande. Besparingen, 240 miljoner kronor, anvÀnds bl.a. för att finansiera ett förbÀttrat stöd till ekonomiskt svaga hushÄll med barn i gymnasieskolan och ett stöd till gymnasieelever som har barn.
StudiehjÀlp och
Inför Sveriges anslutning till Europeiska ekonomiska samarbets- omrÄdet (EES) har den svenska regeringen förklarat att studie- bidraget och det extra tillÀgget inom studiehjÀlpen ska vara sÄdana familjeförmÄner som avses i förordning (EEG) nr 1408/71 om tillÀmpningen av systemen för social trygghet m.m., som nu Àr ersatt av förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen. InackorderingstillÀgget faller dock utanför tillÀmpningsomrÄdet för dessa förordningar och betraktas som en social förmÄn enligt förordning 492/2011(EU) om arbets- kraftens fria rörlighet inom unionen.
Enligt uppdraget ska utredaren bedöma om studiehjÀlpen kan undantas frÄn reglerna i förordning 883/2004.
20
SOU 2013:52 |
Sammanfattning |
I detta betÀnkande föreslÄs att studiebidraget moderniseras och att syftet med stödet i enlighet med reformen omformuleras till att enbart vara ett stöd för studier, inte ett stöd till barnfamiljer. Om studiebidraget renodlas till ett utbildningspolitiskt stöd pÄ sÀtt som föreslÄs fÄr möjligheten att undanta studiebidraget frÄn reglerna i förordning 883/2004 anses öka.
Det extra tillÀggets syfte Àr uttalat familjepolitiskt, vilket innebÀr att bidraget rimligtvis skulle betraktas som en familje- förmÄn av
Uppdraget innefattar Àven att klargöra om nuvarande regler om studiehjÀlp Àr förenliga med
BestÀmmelserna om studiehjÀlp för utlandsstudier skiljer sig Ät beroende pÄ om studierna bedrivs inom eller utanför Norden. Detta Àr inte förenligt med
RÀtten till svensk studiehjÀlp för utlandsstudier bör dÀrför vara densamma inom EES och i Schweiz. Kraven pÄ att studierna inte
21
Sammanfattning |
SOU 2013:52 |
med lika stor fördel kan bedrivas vid en svensk lÀroanstalt, att den studerande har varit folkbokförd i Sverige under de senaste tvÄ Ären och att studierna omfattar minst tre mÄnaders heltidsundervisning, bör dÀrför tas bort för studier inom EES och i Schweiz. Dessa krav ska dock kvarstÄ för studier utanför EES och Schweiz.
Kravet pÄ svenskt medborgarskap, eller utlÀndskt medborgar- skap som ska jÀmstÀllas med ett svenskt medborgarskap, för att studiehjÀlp ska lÀmnas för utlandsstudier, ska gÀlla Àven för studier i Norden.
Stöd för inackordering
I dag Àr ansvaret för inackorderingsstöd delat mellan kommunerna och staten, vilket innebÀr att elevernas hemkommuner svarar för stödet till elever i skolor med offentlig huvudman och att CSN svarar för stödet till elever i skolor med enskilda huvudmÀn. Det delade ansvaret innebÀr att förutsÀttningarna för rÀtt till inackorderingsstöd samt storleken pÄ stödet skiljer sig Ät. Det Àr angelÀget att villkoren för elever i kommunala respektive fristÄende skolor Àr lika. För att fÄ till stÄnd en likabehandling föreslÄs att endast en huvudman ska ha ansvaret för inackorderingsstödet.
Det finns i dag stora skillnader mellan de olika kommunerna nÀr det gÀller rÀtten till inackorderingsstöd samt storleken pÄ stödet. Ett statligt ansvar skulle innebÀra ett enhetligt regelverk och en enda beslutande myndighet. Detta innebÀr, förutom ett mer likvÀrdigt stöd, Àven en enklare, tydligare och mer rÀttssÀker ordning. Staten genom CSN föreslÄs dÀrför ges det samlade ansvaret för inackorderingsstöd inom ramen för studiehjÀlpen. Stödet ska benÀmnas inackorderingsstöd.
Eftersom det statliga inackorderingstillÀggets storlek inte har höjts sedan 1995 och cirka 40 procent av kommunerna inte lÀmnar inackorderingsstöd med annat belopp Àn minimibeloppet, Àr det rimligt att höja inackorderingsstödet. I betÀnkandet föreslÄs att stödet höjs med cirka 25 procent.
RÀtten till inackorderingsstöd föreslÄs Àven fortsatt ansluta till gymnasieskolans och gymnasiesÀrskolans programstruktur. En förutsÀttning för att fÄ inackorderingsstöd för att gÄ en vald utbildning Àr att en utbildning inom samma program eller inriktning inte finns vid en skola pÄ hemorten.
22
SOU 2013:52 |
Sammanfattning |
Vissa nationella program, sÄsom naturbruks- och hantverks- programmen har dock lÄngt fler separata yrkesutgÄngar, Àn nationella inriktningar. RÀtten till inackorderingsstöd föreslÄs dÀrför vidgas för elever pÄ dessa program.
Stöd för dagliga resor
Kommunerna svarar för kostnaderna för gymnasieelevers dagliga resor mellan bostaden och skolan, oavsett om studierna bedrivs i Sverige eller utomlands. CSN lÀmnar bidrag för dagliga resor till de elever som har rÀtt till studiehjÀlp för studier utomlands. Elever som studerar utomlands har sÄledes rÀtt till bidrag för dagliga resor enligt tvÄ olika regelverk. Det statliga stödet lÀmnas emellertid endast under förutsÀttning att stöd inte har lÀmnats frÄn elevens hemkommun. Bidraget kommer dÀrför endast i frÄga för ett tiotal elever som inte Àr folkbokförda i en svensk kommun. Eftersom stödet berör ytterst fÄ personer samt medför betydande administrativa kostnader finns inte skÀl att ha kvar stödet, utan förordningen om bidrag till dagliga resor i utlandet bör upphÀvas.
I betÀnkandet lÀmnas Àven förslag om att ersÀttning för dagliga resor och inackorderingsstöd inte ska utgÄ samtidigt.
Stöd för inackordering och dagliga resor för personer med funktionsnedsÀttning
FrÄn och med höstterminen 2013 fÄr elever i gymnasiesÀrskolan rÀtt till inackorderingsstöd och inackorderingstillÀgg. Vissa elever med funktionsnedsÀttning kan ocksÄ ha rÀtt till stöd enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, socialtjÀnstlagen (2001:453) eller via det sÄ kallade
Utredningens analys av befintliga stödsystem visar att dessa inte alltid Àr anpassade till den nivÄ av stöd som det finns behov av och att mÄnga elever med funktionsnedsÀttning har pÄtagliga mer- kostnader för mÄltider och anpassat boende vid en inackorderings- situation. För att elever med funktionsnedsÀttningar ska kunna vÀlja utbildning pÄ likvÀrdiga grunder som andra gymnasieelever Àr det utredarens bedömning att det finns behov av ett
23
Sammanfattning |
SOU 2013:52 |
kompletterande bidrag till elever som studerar pÄ annan ort och som har merkostnader till följd av sina funktionsnedsÀttningar.
I betÀnkandet föreslÄs att om en elev, till följd av funktionsnedsÀttning, Àr i behov av hjÀlp med sina mÄltider eller av en anpassad bostad pÄ studieorten ska han eller hon ha rÀtt till ett extra inackorderingsstöd för studerande med funktionsned- sÀttning. Stödet ska som mest kunna uppgÄ till 1 800 kronor per fyraveckorsperiod. NÄgra merkostnader för resor bedöms bidraget inte behöva tÀcka. DÀremot föreslÄs en viss utvidgning av rÀtten till skolskjuts sÄ att reglerna för elever pÄ fristÄende gymnasiesÀrskolor blir mer jÀmförbara med dem för elever pÄ kommunala gymnasie- sÀrskolor.
Gymnasiebidrag ersÀtter det extra tillÀgget
Ett viktigt led i förÀndringen och moderniseringen av studiehjÀlpen Àr att renodla den utbildningspolitiska dimensionen. Utredaren förslÄr dÀrför att det familjepolitiskt prÀglade extra tillÀgget inom studiehjÀlpen avvecklas. Behovet av ett ekonomiskt stöd kvarstÄr emellertid för mÄlgruppen.
I betÀnkandet föreslÄs att de resurser som anvÀnds till det extra tillÀgget förs över till det ekonomiska familjepolitiska omrÄdet. I stÀllet för tillÀgget införs ett nytt, sökbart och behovsprövat stöd, kallat gymnasiebidrag som Àr riktat till gymnasiestuderande ungdomar frÄn resurssvaga hushÄll. FörsÀkringskassan föreslÄs svara för administrationen av det nya bidraget.
Det nuvarande extra tillÀgget syftar till att ungdomar frÄn inkomstsvaga hushÄll ska kunna bedriva gymnasiestudier. Ungdomar i den aktuella Äldersgruppen bedöms generellt ha ett större behov, och dÀrför kosta mer, Àn barn i yngre Äldersgrupper. Resurserna gÄr efter prövning till de mest behövande. Inkomst- grÀnser och bidragsbelopp har emellertid lÀmnats oförÀndrade sedan mitten av
I betÀnkandet föreslÄs en betydande höjning av bidragsbeloppet och inkomstgrÀnsen jÀmfört med det extra tillÀgget. Gymnasie- bidrag föreslÄs lÀmnas med 1 100 kronor per mÄnad till de elever som tillsammans med sina förÀldrar har en bidragsgrundande inkomst pÄ mindre Àn 210 000 kronor per Är och i övrigt uppfyller kraven för rÀtt till bidraget. Reformen finansieras med medel som
24
SOU 2013:52 |
Sammanfattning |
frigörs genom övergÄngen till faktisk studietid i studiebidraget. Omfördelningen innebÀr en satsning för att stödja ungdomar som kommer frÄn inkomstsvaga hushÄll.
Vissa förÀndringar föreslÄs vad gÀller berÀkningen av den bidragsgrundande inkomsten för gymnasiebidraget. Den ska utgöras av hushÄllets inkomst enligt i huvudsak samma regler som för berÀkning av bostadsbidrag.
Stöd till unga studerande förÀldrar
Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning, t.ex. studerande som avbrutit sina studier dÄ de fÄtt barn, har svÄrt att etablera sig pÄ arbetsmarknaden. Det Àr av stor vikt att dessa ungdomar pÄbörjar eller Äterupptar sin gymnasieutbildning efter förÀldraledigheten.
Enligt nu gÀllande regelverk kommer en förÀlder som Ànnu inte fyllt 21 Är och som efter förÀldraledigheten mottar försörjningsstöd för sig sjÀlv och barnet att förlora detta stöd om studierna Äterupptas. I samband med att studierna Äterupptas övergÄr försörjningsansvaret till den unge förÀlderns egna förÀldrar, eftersom dessa bÀr det ekonomiska ansvaret för sitt barn sÄ lÀnge det gÄr i gymnasieskolan och inte har fyllt 21 Är. Regelverket motverkar sÄledes mÄlet att alla ungdomar ska slutföra en gymnasial utbildning.
I syfte att göra det möjligt för unga förÀldrar att pÄbörja eller Äteruppta gymnasiestudier föreslÄs i betÀnkandet att ett sÀrskilt bidrag skapas. Det tÀnkta bidraget utformas som en förstÀrkning av gymnasiebidraget och avser i huvudsak att tÀcka den egna och barnets försörjning. Det ska ge den unga förÀldern en ekonomisk standard, som i huvudsak Àr likvÀrdig den som ekonomiskt bistÄnd skulle ha gett.
En studerande som har barn som Àr folkbokfört hos den studerande och stadigvarande sammanbor med honom eller henne, samt uppfyller kraven för det föreslagna gymnasiebidraget, ska ha rÀtt till ett bidrag om 3 500 kronor per mÄnad. För varje barn kan endast ett bidrag lÀmnas. För varje ytterligare barn utöver det första lÀmnas 500 kronor per mÄnad. Stödet bör utbetalas till den studerande sjÀlv, Àven om han eller hon Àr omyndig.
Stödet ska kallas förÀldratillÀgg och administreras av FörsÀkringskassan.
25
Sammanfattning |
SOU 2013:52 |
Nya studerandegrupper i studiestödssystemet
Ungdomar som pÄ grund av en funktionsnedsÀttning har fÄtt sin skolgÄng förlÀngd fÄr i dag ekonomisk ersÀttning frÄn sjuk- försÀkringen i form av aktivitetsersÀttning. Ungdomar som gÄr i gymnasiesÀrskolan fÄr förlÀngt barnbidrag i stÀllet för studiebidrag. Olika utredningar och rapporter har pÄpekat att detta Àr en opÄkallad sÀrbehandling och att aktivitetsersÀttning vid förlÀngd skolgÄng fungerar som en inkörsport till ett lÄngvarigt beroende av socialförsÀkringssystemet.
Min bedömning Àr att vid en modernisering av studiehjÀlpen Àr det naturligt att, i den mÄn det Àr möjligt, Àven inkludera dessa studerandegrupper i studiestödssystemet.
Alla ungdomar med funktionsnedsÀttning som studerar pÄ gymnasienivÄ föreslÄs fÄ studiehjÀlp istÀllet för förlÀngt barnbidrag och aktivitetsersÀttning till och med första kalenderhalvÄret det Är han eller hon fyller 20 Är. Har studierna inte avslutats senast under första kalenderhalvÄret det Är de fyller 20 Är ska eleven fÄ rÀtt till studiemedel med det högre bidragsbeloppet under den tid som de avslutar sina studier. CSN föreslÄs administrera Àven dessa delar av studiestödssystemet.
Reformen medför den ekonomiskt största förÀndringen för studerande i Äldern
Möjligheten att införa ett sommartillÀgg speciellt för de nya studerandegrupperna har övervÀgts, men min bedömning Àr att de ramar direktiven uppstÀller inte tillÄter införandet av ett bidrag av den omfattning som skulle krÀvas för att göra skillnad för mÄlgruppen. För att begrÀnsa de ekonomiska konsekvenserna för studerandegruppen föreslÄs en statlig sommarjobbssatsning för studerande som fÄtt sin skolgÄng förlÀngd till följd av en funktionsnedsÀttning.
Till följd av förslaget om att avskaffa aktivitetsersÀttning vid förlÀngd skolgÄng föreslÄs vissa förÀndringar av rÀtten till aktivitetsersÀttning vid nedsatt arbetsförmÄga. Ekonomiskt Àr det stor skillnad mellan att fÄ aktivitetsersÀttning och studiehjÀlp. För att undvika att elever i gymnasieskolan eller gymnasiesÀrskolan hoppar av sina studier av ekonomiska skÀl införs en huvudregel om att den som hoppar av sina studier och som av FörsÀkringskassan bedöms ha rÀtt till förmÄnen fÄr aktivitetsersÀttning tidigast tvÄ
26
SOU 2013:52 |
Sammanfattning |
mÄnader efter avhoppet. Endast i undantagsfall ska avsteg göras frÄn en sÄdan karenstid.
Förslag lÀmnas om övergÄngsregler som innebÀr, att den som pÄbörjat en utbildning med nuvarande förmÄner fÄr behÄlla dem tills utbildningen avslutats.
Ogiltig frÄnvaro
För att studiehjÀlp ska lÀmnas krÀvs att eleven Àr nÀrvarande i skolan. FrÄnvaro vid enstaka lektioner bör dock kunna tolereras i studiestödshÀnseende. DÀremot ska det upprepade skolket beivras.
Dagens regelverk innebÀr att en studerande som har mer Àn nÄgra enstaka timmars ogiltig frÄnvaro under en mÄnad inte anses bedriva heltidsstudier och att han eller hon dÀrmed förlorar sin rÀtt till studiehjÀlp. Utöver studiebidrag, extra tillÀgg och inackord- eringstillÀgg riskerar eleven och dennes vÄrdnadshavare ocksÄ att gÄ miste om en rad familjeekonomiska bidrag, som Àr kopplade till rÀtten till studiehjÀlp. Effekterna av en kortvarig olovlig frÄnvaro blir dÄ oproportionerliga.
I betÀnkandet föreslÄs en ordning som innebÀr att nÀr en studerande har ogiltig frÄnvaro, som Àr
ï·upprepad och uppgĂ„r till minst fyra lektioner under en vecka ska studiebidrag för en vecka inte lĂ€mnas,
ï·upprepad och uppgĂ„r till minst sexton lektioner under fyra pĂ„ varandra följande veckor, ska studiehjĂ€lp för fyra veckor inte lĂ€mnas,
ï·sammanhĂ€ngande och uppgĂ„r till minst en vecka ska studiehjĂ€lp för fyra veckor inte lĂ€mnas
Personliga omstÀndigheter bör kunna beaktas genom att förslag förs fram om en regel som stadgar att vid synnerliga skÀl kan studiehjÀlp lÀmnas trots att den studerande har ogiltig frÄnvaro i sÄdan omfattning att studiehjÀlpen skulle ha dragits in.
Förslaget innebÀr att elevens skolk beivras pÄ ett tidigt stadium, och att beloppet som dras in blir skÀligt i förhÄllande till omfattningen av den ogiltiga frÄnvaron. Skolan hinner pÄbörja arbetet med att uppmÀrksamma, utreda och ÄtgÀrda den ogiltiga frÄnvaron innan rÀtten till studiehjÀlp upphör och de bidrag som Àr kopplade till denna ocksÄ dras in.
27
Sammanfattning |
SOU 2013:52 |
En lÀroanstalt ska varje mÄnad till CSN lÀmna ett frÄnvaro- underlag med uppgifter om en studerande har varit ogiltigt frÄnvarande i sÄdan omfattning att studiehjÀlp inte ska lÀmnas.
Alla elever med studiehjÀlp ska omfattas av de regler om ogiltig frÄnvaro som föreslÄs. En lÀroanstalt ska emellertid inte rapportera en studerandes ogiltiga frÄnvaro om rektor bedömer att den studerande till följd av en funktionsnedsÀttning inte förstÄr konsekvenserna av sitt handlande.
Utbetalning av studiehjÀlp
StudiehjÀlp för omyndiga studerande utbetalas i dag till den studerandes förÀldrar. Denna ordning kan ge upphov till problem för de unga studerande som av olika skÀl inte bor tillsammans med sina förÀldrar. En utbetalning till förÀldrarna kan i en del fall innebÀra att bidraget inte kommer den studerande till godo.
I betÀnkandet förs förslag fram om en modernisering av studiehjÀlpen. Vidare bör syftet med stödet omformuleras till att enbart vara ett stöd för studier och inte lÀngre ett stöd till barnfamiljer. MÄl för stödet ska bland annat vara att stödja ungdomars utveckling till sjÀlvstÀndiga och ansvarstagande medborgare genom att ge dem ansvar för en egen ekonomi. En utbetalning av studiebidraget till den studerande skulle ytterligare betona att studiebidraget Àr ett bidrag, som Àr riktat till den studerande och inte till hans eller hennes familj. En ordning som innebÀr, att man förlorar ersÀttningen om man skolkar blir sannolikt lÀttare att ta till sig om den studerande sjÀlv fÄr disponera studiebidraget. En utbetalning till de studerande skulle sÄlunda vara en tydlig renodling av stödet som utbildningspolitiskt till sin karaktÀr.
Studiebidrag föreslÄs dÀrför som huvudregel utbetalas Àven till omyndiga studerande. Den studerande bör som en följd av förslaget Àven ha talerÀtt i Àrenden som rör bidraget. Under vissa förhÄllanden bör emellertid studiebidraget för omyndiga studerande utbetalas till vÄrdnadshavare, en socialnÀmnd eller annan person.
Inackorderingsstöd för en omyndig studerande föreslÄs emellertid Àven fortsÀttningsvis betalas ut till den studerandes vÄrdnadshavare. Reglerna om utbetalning av inackorderingsstöd för omyndiga studerande till socialnÀmnd, familjehem eller andra
28
SOU 2013:52 |
Sammanfattning |
personer föreslÄs bli anpassade sÄ att de bÀttre stÀmmer överens med reglerna om utbetalning av barnbidrag.
För att minska risken för att förslaget om utbetalning av studiebidrag till omyndiga studerande medför att ungdomar skuldsÀtts vid unga Är, lÀggs förslag avseende olika ÄtgÀrder för att begrÀnsa antalet Äterkrav av studiehjÀlp samt Äterkravens storlek.
Ekonomiska konsekvenser av förslagen
Förslagen innebÀr en renodling av det finansiella ansvaret för studiestödet. Kostnaderna för inackordering och studiebidrag blir kvar inom dagens utgiftsomrÄde medan stöd till ekonomiskt svaga hushÄll förs över till den ekonomiska familjepolitiken. Samtidigt förs nya studerandegrupper in i studiestödssystemet.
Utgifterna för inackorderingsstödet ökar pÄ grund av de föreslagna reformerna. Denna utgiftsökning tÀcks genom att statsbidraget till kommunerna minskas nÀr det kommunala inackorderingsstödet avskaffas.
ĂvergĂ„ngen till att lĂ€mna studiehjĂ€lp underfaktisk studietid leder till en besparing pĂ„ 240 miljoner kronor.
Utgifterna för det extra tillÀgget försvinner nÀr det avvecklas. Dessa resurser överförs till det familjeekonomiska omrÄdet dÀr de tillsammans med reformutrymmet frÄn övergÄngen till faktisk studietid i studiebidraget finansierar det nya gymnasiebidraget och förÀldratillÀgget. Reformen innebÀr en omfördelning frÄn det generella till de riktade stöden.
Att föra in nya studerandegrupper i studiestödssystemet innebÀr att utgifterna för studiestödet ökar. Denna utgiftsökning tÀcks emellertid helt genom att medel frigörs dÄ aktivitetsersÀttning vid förlÀngd skolgÄng avvecklas. Kostnaderna för den föreslagna sommarjobbssatsningen finansieras ocksÄ med dessa medel.
De föreslagna reformerna berÀknas sammantaget inte medföra ökade utgifter för staten. Förslagen innebÀr tvÀrtom en större utgiftsminskning inom socialförsÀkringens omrÄde.
29
LÀttlÀst sammanfattning
StudiehjÀlpen ska bli mer modern
StudiehjÀlpen formades vid mitten av
har förÀndrats mycket under denna
DÀrför mÄste studiehjÀlpen ocksÄ förÀndras.
NÀr betÀnkandet föreslÄr förÀndringar har vi tÀnkt pÄ att en modern studiehjÀlp ska vara enkel, tydlig och för alla.
Stödet ska inte fungera som stöd till familjer utan ska bara vara stöd för studier.
För att nÄ de personer som ska ha stödet och se till sÄ att stödet verkligen hjÀlper dem ska de belopp och inkomstgrÀnser
som man bestÀmde i mitten av
dagens inkomster och kostnader.
Administrationen av bidragen till inackordering ska bli lika för alla elever,
antingen de gÄr pÄ statliga, kommunala eller privata skolor. Slutligen ska studiehjÀlpen
Àven gÀlla för studerande med funktionsnedsÀttning.
MÄlen för studiehjÀlpen kan sammanfattas i följande punkter:
ï·StudiehjĂ€lpen ska se till att fler mĂ€nniskor i samhĂ€llet har mer kunskaper.
Vi ska visa att samhÀllet sÀtter vÀrde pÄ
31
LÀttlÀst sammanfattning |
SOU 2013:52 |
att ungdomar fortsÀtter att studera efter grundskolan.
ï·StudiehjĂ€lpen ska vara sĂ„dan
att personer inte lÄter bli att studera pÄ gymnasiet eftersom de inte har rÄd.
ï·StudiehjĂ€lpen ska vara sĂ„dan att fler vill studera pĂ„ heltid.
ï·StudiehjĂ€lpen ska hjĂ€lpa studenten att genomföra gymnasieutbildningen
Àven om han eller hon behöver flytta till en annan ort.
ï·Studiebidraget ska fĂ„ den studerande
att vilja börja och gÄ klart en gymnasieutbildning.
ï·Studiebidraget ska stödja ungdomars utveckling till sjĂ€lvstĂ€ndiga och ansvarstagande medborgare genom att ge dem ansvar för sin egen ekonomi.
Studiebidrag för faktisk studietid
BetÀnkandet föreslÄr
att studiebidraget ska finnas kvar till de studerande pÄ gymnasienivÄ som Àr mellan 16 och 20 Är.
Sammanlagt Àr studiehjÀlpen ungefÀr 3 600 miljoner kronor. UngefÀr 90 procent anvÀnds till det generella studiebidraget.
260 miljoner kronor gÄr till inackorderingsstöd.
100 miljoner kronor gÄr till ekonomiskt svaga hushÄll i form av extra tillÀgg.
BetÀnkandet vill
att studiehjÀlpen ska vara mer som studiestöd. DÀrför föreslÄr betÀnkandet att man ska fÄ bidrag
bara för den tid man verkligen studerar.
32
SOU 2013:52 |
LÀttlÀst sammanfattning |
Man ska fÄ studiebidrag under 40 veckor. Det sammanlagda bidraget under ett lÀsÄr blir dÄ 9 760 kronor,
eller 740 kronor lÀgre Àn idag.
Staten sparar dÄ in 220 miljoner kronor. De pengarna ska anvÀndas bland annat för att betala ett förbÀttrat stöd
till ekonomiskt svaga hushÄll med barn i gymnasieskolan samt ett stöd till gymnasiestuderande som har barn.
StudiehjÀlp och
BetÀnkandet föreslÄr
att studiebidraget ska bli mer modernt och att meningen med stödet
endast ska vara ett stöd för studier, inte ett stöd till barnfamiljer.
EU har regler för
hur medlemslÀnderna samordnar sina bidrag. Om Sverige Àndrar pÄ studiebidraget
kan
Men
Det kan
eftersom studiebidraget lÀmnas under den tid
som den studerandes förÀldrar har underhÄllsskyldighet. UnderhÄllsskyldighet betyder
att förÀldrarna ska betala
för de behov som barnen har.
Det extra tillÀgget Àr familjepolitiskt. Det betyder att
skulle kunna se det som en familjeförmÄn. BetÀnkandet föreslÄr
att det extra tillÀgget avskaffas inom studiehjÀlpen och att det istÀllet inrÀttas ett nytt bidrag
inom familjepolitiken.
Bidraget ska kallas gymnasiebidrag.
33
LÀttlÀst sammanfattning |
SOU 2013:52 |
Om förslaget genomförs
kommer troligen Àven gymnasiebidraget att ses som ett stöd till familjer.
I betÀnkandets uppdrag ingÄr
ocksÄ att se om nuvarande regler om studiehjÀlp följer
BestÀmmelserna om studiehjÀlp för utlandsstudier skiljer sig Ät.
Det beror pÄ om man studerar inom eller utanför Norden. Detta följer inte
DÀrför har CSN frÄn och med hösten 2011 sagt ja i utökad utstrÀckning till studiehjÀlp för studier inom EES och i Schweiz.
RÀtten till svensk studiehjÀlp för utlandsstudier ska dÀrför vara samma inom EES och i Schweiz. För studier inom EES och i Schweiz
kan vi ta bort de hÀr kraven:
⹠Den studerande mÄste studera utomlands för att fÄ just den hÀr utbildningen,
eftersom den utbildningen inte finns i Sverige.
ï·Den studerande ska ha varit folkbokförd i Sverige under de senaste tvĂ„ Ă„ren.
ï·Studierna omfattar
minst tre mÄnaders heltidsundervisning.
Men dessa krav som vi har beskrivit ovan
ska finnas kvar för studier utanför EES och Schweiz.
Kravet pÄ svenskt medborgarskap för att fÄ studiehjÀlp för utlandsstudier
ska gÀlla Àven för studier i Norden.
Stöd för inackordering
I dag delar kommunerna och staten pÄ ansvaret för inackorderingsstöd.
Det betyder att elevernas hemkommuner
34
SOU 2013:52 |
LÀttlÀst sammanfattning |
ansvarar för stödet
till elever i kommunala skolor och att CSN ansvarar för stödet till elever i fristÄende skolor.
NÀr kommunerna och staten delar pÄ ansvaret blir inackorderingsstödet olika.
Det finns i dag ocksÄ stora skillnader mellan de olika kommunerna
nÀr det gÀller rÀtten till inackorderingsstöd och storleken pÄ stödet.
Det Àr viktigt
att villkoren för elever
i kommunala och fristÄende skolor Àr lika. För att villkoren ska bli lika
föreslÄr betÀnkandet att endast en huvudman ska ha ansvaret för inackorderingsstödet. Ett statligt ansvar skulle innebÀra
ett enhetligt regelverk
och en enda beslutande myndighet.
Detta skulle ge ett mer likvÀrdigt stöd,
och Àven en enklare, tydligare och mer rÀttssÀker ordning. BetÀnkandet föreslÄr att staten genom CSN
ska ha det samlade ansvaret för inackorderingsstöd som man kan fÄ som en del av studiehjÀlpen. Stödet ska heta inackorderingsstöd.
Det statliga inackorderingstillÀggets storlek har inte höjts sedan Är 1995.
UngefÀr 40 procent av kommunerna lÀmnar inte mer
Àn minsta beloppet för inackorderingsstöd. DÀrför Àr det klokt att höja inackorderingsstödet.
BetÀnkandet föreslÄr att stödet höjs med ungefÀr 25 procent.
Man ska bara fÄ inackorderingsstöd nÀr den valda utbildningen
inte finns vid en skola pÄ hemorten. BetÀnkandet föreslÄr
att rÀtten till inackorderingsstöd vidgas
35
LÀttlÀst sammanfattning |
SOU 2013:52 |
för elever som lÀser vissa utbildningar
pÄ naturbruksprogrammet och hantverksprogrammet..
Stöd för dagliga resor
Kommunerna betalar gymnasieelevers dagliga resor mellan bostaden och skolan.
Det gör kommunerna Àven om studierna Àr utomlands. CSN lÀmnar bidrag för dagliga resor
till de elever
som har rÀtt till studiehjÀlp för studier utomlands. Elever som studerar utomlands
har alltsÄ rÀtt till bidrag för dagliga resor enligt tvÄ olika system av regler.
Men det statliga stödet lÀmnas
endast nÀr stöd inte har lÀmnats frÄn elevens hemkommun. Bidraget kommer dÀrför endast att gÀlla för ett tiotal elever som inte Àr folkbokförda i en svensk kommun.
Eftersom stödet bara gÄr till fÄ personer men samtidigt kostar mycket att ordna finns inga skÀl till att ha kvar stödet.
BetÀnkandet tycker
att förordningen om bidrag till dagliga resor i utlandet ska sluta gÀlla.
BetÀnkandet lÀmnar ocksÄ förslag om att man inte ska kunna fÄ
ersÀttning för dagliga resor
och inackorderingsstöd samtidigt.
Stöd för inackordering
och dagliga resor för personer med funktionsnedsÀttning
FrÄn och med höstterminen Är 2013
fÄr elever i gymnasiesÀrskolan rÀtt till inackorderingsstöd och inackorderingstillÀgg.
Vissa elever med funktionsnedsÀttning kan ocksÄ ha rÀtt till stöd
enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS socialtjÀnstlagen, SoL
eller genom det sÄ kallade
36
SOU 2013:52 |
LÀttlÀst sammanfattning |
ska kunna studera pÄ ett Riksgymnasium.
Utredningens undersökning visar
att dessa bidrag inte alltid Àr anpassade till den nivÄ av stöd som de hÀr eleverna behöver.
MÄnga elever med funktionsnedsÀttning har stora merkostnader
för mÄltider och anpassat boende nÀr de Àr inackorderade.
För att elever med funktionsnedsÀttningar ska kunna vÀlja utbildning
som andra gymnasieelever
tycker utredaren att det behövs ett extra bidrag till elever som studerar pÄ annan ort
och som har merkostnader
till följd av sina funktionsnedsÀttningar.
BetÀnkandet föreslÄr att
om en elev med funktionsnedsÀttning, inte kan ordna sina egna mÄltider
eller Àr i behov av en anpassad bostad pÄ studieorten ska han eller hon ha rÀtt till
ett extra inackorderingsstöd
för studerande med funktionsnedsÀttning.
Stödet ska som mest kunna vara 1 800 kronor för en fyraveckorsperiod.
NÄgra merkostnader för resor kommer bidraget inte att tÀcka. DÀremot föreslÄs
att rÀtten till skolskjuts förÀndras
sÄ att reglerna för elever pÄ fristÄende gymnasiesÀrskolor bli mer lika dem som finns
för elever pÄ kommunala gymnasiesÀrskolor.
37
LÀttlÀst sammanfattning |
SOU 2013:52 |
Gymnasiebidrag ersÀtter extra tillÀgg
En viktig del i en modern studiehjÀlp Àr att visa att studiehjÀlpen
handlar mer om utbildningspolitik Àn om familjepolitik. Utredaren förslÄr dÀrför
att det familjepolitiska extra tillÀgget inom studiehjÀlpen ska försvinna.
Men behovet av ett ekonomiskt stöd till vissa familjer finns fortfarande kvar.
DÀrför föreslÄr betÀnkandet
att de pengar som idag gÄr till det extra tillÀgget förs över till det familjepolitiska omrÄdet.
IstÀllet för det extra tillÀgget ska det införas ett nytt, sökbart och behovsprövat stöd, kallat gymnasiebidrag
riktat till familjer med lÄga inkomster
och som har barn som studerar pÄ gymnasiet. BetÀnkandet föreslÄr att FörsÀkringskassan ska sköta det nya bidraget.
Ănda sedan det extra tillĂ€gget infördes har det extra tillĂ€gget varit till för
att ungdomar frÄn familjer med lÀgre inkomster ska kunna gÄ pÄ gymnasiet.
Men inkomstgrÀnser och bidragsbelopp har inte Àndrats sedan mitten av
en stor höjning av bidragsbeloppet och inkomstgrÀnsen. BetÀnkandet föreslÄr
att gymnasiebidraget blir 1 100 kronor per mÄnad till de elever som tillsammans med sina förÀldrar
har en bidragsgrundande inkomst pÄ mindre Àn 210 000 kronor.
Detta ska betalas med de pengar som bli över
genom övergÄngen till den verkliga studietiden i studiebidraget.
38
SOU 2013:52 |
LÀttlÀst sammanfattning |
Stöd till unga studerande förÀldrar
Ungdomar som inte gÄtt klart gymnasiet har svÄrt att fÄ ett arbete.
SÄ kan det tillexempel vara för ungdomar
som slutar gymnasiet eftersom de blir förÀldrar. Det Àr mycket viktigt att dessa ungdomar
fortsÀtter sin gymnasieutbildning efter förÀldraledigheten.
Enligt dagens regler
kommer en förÀlder som inte fyllt 21 Är
och som efter förÀldraledigheten fÄr försörjningsstöd för sig sjÀlv och barnet
att förlora detta stöd om förÀldern gÄr tillbaka till gymnasiet.
Skulle förÀldern gÄ tillbaka till skolan
övergÄr försörjningsansvaret till den unge förÀlderns egna förÀldrar, eftersom dessa har det ekonomiska ansvaret
för sitt barn sÄ lÀnge barnet gÄr i gymnasieskolan och inte har fyllt 21 Är.
Reglerna gör det alltsÄ svÄrare
för ungdomar att gÄ klart gymnasiet.
För att unga förÀldrar ska kunna gÄ tillbaka till gymnasiet föreslÄr betÀnkandet ett nytt sÀrskilt bidrag.
Det nya bidraget ska vara som en förstÀrkning av gymnasiebidraget och ska betala för förÀlderns och barnets försörjning.
Bidraget ska ge den unga förÀldern ungefÀr lika mycket pengar
som ekonomiskt bistÄnd skulle ha gett.
En studerande som har barn
ska ha rÀtt till ett bidrag pÄ 3 500 kronor per mÄnad. För varje barn kan endast ett bidrag lÀmnas.
För varje ytterligare barn lÀmnas 500 kronor varje mÄnad. Den studerande sjÀlv ska fÄ bidraget,
Àven om han eller hon Àr omyndig. Stödet ska kallas förÀldratillÀgg
och ska skötas av FörsÀkringskassan.
39
LÀttlÀst sammanfattning |
SOU 2013:52 |
Nya studerandegrupper i studiestödssystemet
Ungdomar som pÄ grund av funktionsnedsÀttning har fÄtt sin skolgÄng förlÀngd
fÄr idag ekonomisk ersÀttning frÄn sjukförsÀkringen i form av aktivitetsersÀttning.
Ungdomar som gÄr i gymnasiesÀrskolan
fÄr förlÀngt barnbidrag istÀllet för studiebidrag.
Olika utredningar och rapporter har visat att detta Àr sÀrbehandling
och att aktivitetsersÀttning vid förlÀngd skolgÄng riskerar att bli till ett lÄngvarigt beroende av socialförsÀkringssystemet.
Utredaren tycker att
nu nÀr studiehjÀlpen ska bli modern Àr det naturligt att
Àven fÄ med studerande med funktionsnedsÀttning i det nya studiestödssystemet.
BetÀnkandet föreslÄr
att alla ungdomar med funktionsnedsÀttning som studerar pÄ gymnasienivÄ
ska fÄ studiehjÀlp.
Har studierna inte avslutats
senast under första kalenderhalvÄret det Är som de fyller 20 Är
ska eleven fÄ rÀtt till studiemedel med det högre bidragsbeloppet
under den tid som de avslutar sina studier. BetÀnkandet föreslÄr att CSN sköter detta.
Utredningen föreslÄr en satsning
sÄ att de elever som behöver studera lÀngre tid eftersom de har funktionsnedsÀttning
ska fÄ samma chanser som andra att fÄ ett sommarjobb.
PÄ sÄ vis har de möjlighet att tjÀna extra pengar sÄ att de klarar sig ekonomiskt nÀr de studerar.
40
SOU 2013:52 |
LÀttlÀst sammanfattning |
Ekonomiskt Àr det en stor skillnad
mellan att fÄ aktivitetsersÀttning och studiehjÀlp. För att undvika att elever i gymnasieskolan
eller gymnasiesÀrskolan slutar sina studier av ekonomiska skÀl
införs en regel om
att den som avbryter sina studier
inte kan fÄ aktivitetsersÀttning förrÀn efter tvÄ mÄnader. Det ska finnas sÄ kallade övergÄngsregler
som sÀger att den som pÄbörjat utbildningen med nuvarande förmÄner
fÄr behÄlla förmÄnerna
tills han eller hon avslutat sin utbildning.
Ogiltig frÄnvaro
För att fÄ studiehjÀlp
ska eleven vara nÀrvarande i skolan.
Vid frÄnvaro vid bara nÄgra lektioner fÄr man ÀndÄ studiehjÀlp, men upprepat skolk ska bestraffas.
Dagens regler sÀger
att en studerande som har mer
Àn nÄgra enstaka timmars ogiltig frÄnvaro under en mÄnad förlorar sin rÀtt till studiehjÀlp.
Eleven och dennes vÄrdnadshavare riskerar ocksÄ att förlora familjeekonomiska bidrag,
som Àr kopplade till rÀtten till studiehjÀlp. Straffet för kortvarig ogiltig frÄnvaro
blir dÄ alldeles för högt.
BetÀnkandet föreslÄr istÀllet att dessa regler ska gÀlla:
ï·Vid ogiltig frĂ„nvaro som Ă€r upprepad
och Àr minst fyra lektioner under en vecka ska studiebidrag för en vecka inte lÀmnas.
ï·Vid upprepad ogiltig frĂ„nvaro som Ă€r minst sexton lektioner
under sammanlagt fyra pÄ varandra följande veckor,
41
LÀttlÀst sammanfattning |
SOU 2013:52 |
ska studiehjÀlp för fyra veckor inte lÀmnas.
ï·Vid sammanhĂ€ngande ogiltig frĂ„nvaro som Ă€r minst en vecka
ska studiehjÀlp för fyra veckor inte lÀmnas.
Utredningens förslag betyder
att elevens skolk blir bestraffat tidigt och att pengarna eleven förlorar
mer stÀmmer mot hur lÀnge eleven varit borta.
Skolan hinner börja med att uppmÀrksamma, utreda och ÄtgÀrda den ogiltiga frÄnvaron innan rÀtten till studiehjÀlp upphör
och de bidrag som Àr kopplade till denna ocksÄ dras in.
Varje mÄnad ska skolan
lÀmna ett frÄnvarounderlag till CSN med uppgifter om en studerande har varit ogiltigt frÄnvarande
sÄ mycket att studiebidraget ska dras in eller rÀtten till studiehjÀlp ska upphöra.
Reglerna om frÄnvaro gÀller alla elever. Men en skola ska inte rapportera
en studerandes ogiltiga frÄnvaro
om rektor tycker att den studerande till följd av en funktionsnedsÀttning
inte förstÄr vad han eller hon har gjort.
Utbetalning av studiehjÀlp
Idag betalas studiehjÀlp för omyndiga studerande till den studerandes förÀldrar.
Det kan ge problem för de unga studerande
som inte bor tillsammans med sina förÀldrar.
Stödet ska bland annat stödja ungdomars utveckling till sjÀlvstÀndiga och ansvarstagande medborgare genom att ge ungdomarna ansvar för en egen ekonomi.
42
SOU 2013:52 |
LÀttlÀst sammanfattning |
En utbetalning av studiebidraget till den studerande skulle ytterligare betona att studiebidraget Àr ett bidrag, som Àr riktat till den studerande
och inte till hans eller hennes familj.
BetÀnkandet föreslÄr dÀrför
att studiebidrag ska betalas till omyndiga studerande.
Utredningen föreslÄr
att inackorderingsstöd för en omyndig studerande Àven i fortsÀttningen
betalas ut till den studerandes vÄrdnadshavare.
Det finns en risk att förslaget
om utbetalning av studiebidrag till omyndiga studerande gör att ungdomar fÄr skulder vid unga Är.
För att minska den risken
ger betÀnkandet förslag pÄ olika ÄtgÀrder
för att begrÀnsa antalet Äterkrav av studiehjÀlp samt Äterkravens storlek.
Ekonomiska konsekvenser av förslagen
Kostnaderna för inackordering
och studiebidrag blir kvar inom samma utgiftsomrÄde men stöd till ekonomiskt svaga hushÄll
förs över till den ekonomiska familjepolitiken.
Samtidigt kommer nya studerandegrupper in i studiestödssystemet.
Utgifterna för inackorderingsstödet ökar pÄ grund av betÀnkandets förslag.
Denna utgiftsökning ska tÀckas
genom att statsbidraget till kommunerna bli mindre nÀr inackorderingsstödet försvinner.
Införandet av verklig studietid inom studiebidraget leder till en besparing pÄ 220 miljoner kronor.
43
LÀttlÀst sammanfattning |
SOU 2013:52 |
Utgifterna för det extra tillÀgget försvinner. Dessa pengar gÄr istÀllet
till det familjeekonomiska omrÄdet
dÀr de tillsammans med reformutrymmet
frÄn övergÄngen till faktisk studietid i studiebidraget betalar för det nya gymnasiebidraget
och förÀldratillÀgget.
Att föra in nya studerandegrupper i studiestödssystemet betyder att utgifterna för studiestödet ökar.
Men denna ökning av utgifterna tÀcks helt genom att pengar blir kvar
dÄ aktivitetsersÀttning vid förlÀngd skolgÄng försvinner.
Kostnaderna för den föreslagna satsningen pÄ sommarjobb för personer som behöver extra tid för sina studier eftersom de har en funktionsnedsÀttning
betalas ocksÄ med dessa pengar.
De förÀndringar som betÀnkandet föreslÄr blir inte dyrare för staten.
44
1Författningsförslag
1.1Förslag till
lag (xxxx) om sÀrskilt stöd vid gymnasiala studier
HÀrigenom föreskrivs följande.
Inledande bestÀmmelser
1 §
Denna lag innehÄller bestÀmmelser om gymnasiebidrag i
2 §
FörsÀkringskassan beslutar i Àrenden om gymnasiebidrag och förÀldratillÀgg.
3 §
En omyndig studerande fÄr sjÀlv ansöka, ta emot och rÄda över
1.gymnasiebidraget i den omfattning som följer av 13 §, 15 § första stycket och 17 §, och
2.förÀldratillÀgget i den omfattning som följer av 22, 23 och 25 §§.
45
Författningsförslag |
SOU 2013:52 |
Gymnasiebidrag
RĂ€tt till gymnasiebidrag
4 §
En studerande som bedriver studier som ger rÀtt till studiehjÀlp enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395) har rÀtt till gymnasie- bidrag om den bidragsgrundande inkomsten inte överstiger 210 000 kronor per Är.
BerÀkning av den bidragsgrundande inkomsten
5 §
Den bidragsgrundande inkomsten utgörs av den studerandes och hans eller hennes förÀldrars sammanlagda Ärsinkomster. Vad som avses med förÀldrar framgÄr av 7 §.
6 §
För en studerande som Àr gift utgörs den bidragsgrundande inkomsten, i stÀllet för vad som anges i 5 §, av den studerandes och hans eller hennes makes sammanlagda Ärsinkomster.
BestÀmmelsen i första stycket tillÀmpas Àven för en studerande som utan att vara gift lever tillsammans med en person, med vilken den studerande tidigare har varit gift eller med vilken den studerande gemensamt har eller har haft barn.
7 §
Vid berÀkningen av den bidragsgrundande inkomsten avses med förÀldrar
1.en förÀlder som den studerande varaktigt bor hos,
2.en person som Àr gift och varaktigt bor med en sÄdan förÀlder som avses under punkten 1, och
3.en person som Àr sambo med en sÄdan förÀlder som avses under punkten 1.
8 §
Om det finns synnerliga skÀl fÄr den bidragsgrundande inkomsten berÀknas utan hÀnsyn till en förÀlders eller makens inkomst.
46
SOU 2013:52 |
Författningsförslag |
Med make i första stycket likstÀlls en sÄdan person som avses i 6 § andra stycket.
9 §
Vid berÀkningen av summan av den bidragsgrundande inkomsten tillÀmpas bestÀmmelserna i 97 kap. 2 §
Den bidragsgrundande inkomsten ska avse inkomst för det kalenderÄr dÄ lÀsÄret eller kursen inleds.
Storleken pÄ gymnasiebidraget
10 §
Gymnasiebidrag lÀmnas med 1 100 kronor i mÄnaden.
FörmÄnstiden
11 §
Gymnasiebidrag lÀmnas för de delar av ett lÀsÄr dÄ den studerande bedriver studier.
Ansökan om gymnasiebidrag
12 § Gymnasiebidrag lÀmnas efter skriftlig ansökan.
En ansökan ska vara undertecknad av den studerandes vÄrdnadshavare, eller om den studerande Àr myndig, av den studerande sjÀlv.
13 §
Om det finns sÀrskilda skÀl kan en ansökan om gymnasiebidrag för en omyndig studerande vara undertecknad av den studerande sjÀlv.
47
Författningsförslag |
SOU 2013:52 |
Utbetalning av gymnasiebidrag
14 §
Gymnasiebidraget betalas ut till en förÀlder som den studerande varaktigt bor hos.
Om den studerande Àr myndig ska gymnasiebidraget betalas ut till den studerande sjÀlv.
15 §
Om det finns sÀrskilda skÀl fÄr gymnasiebidraget för en omyndig studerande, pÄ begÀran av den studerande, betalas ut till den studerande sjÀlv.
Om det finns synnerliga skÀl fÄr gymnasiebidraget för en omyndig studerande, pÄ begÀran av socialnÀmnden, betalas ut till en förÀlder som inte omfattas av 14 § första stycket, nÄgon annan lÀmplig person eller nÀmnden att anvÀndas för den studerandes bÀsta.
16 §
Om en omyndig studerande varaktigt bor hos bÄda förÀldrarna, kan förÀldrarna gemensamt anmÀla till FörsÀkringskassan vem av dem som ska vara betalningsmottagare för gymnasiebidraget.
Om nÄgon anmÀlan enligt första stycket inte görs betalas bidraget ut till den av förÀldrarna som senast fick barnbidraget för den studerande.
TalerÀtt
17 §
En omyndig studerande som Àr betalningsmottagare för gymnasiebidraget har rÀtt att sjÀlv föra sin talan i Àrenden som rör bidraget.
48
SOU 2013:52 |
Författningsförslag |
FörÀldratillÀgg
RÀtt till förÀldratillÀgg
18 §
En studerande som har barn har rÀtt till förÀldratillÀgg under förutsÀttning
1.att barnet varaktigt bor hos den studerande, och
2.att den studerande har rÀtt till gymnasiebidrag enligt 4 §.
Storleken pÄ förÀldratillÀgget
19 §
FörÀldratillÀgg lÀmnas med 3 500 kronor i mÄnaden för det första barnet och med 500 kronor i mÄnaden för ytterligare barn.
FörmÄnstiden
20 §
FörÀldratillÀgg lÀmnas för de delar av ett lÀsÄr dÄ den studerande bedriver studier.
Bidragsmottagare
21 §
För varje barn kan högst ett förÀldratillÀgg lÀmnas.
Om bÄda barnets förÀldrar uppfyller villkoren för rÀtt till förÀldratillÀgg i 18 § kan förÀldrarna gemensamt anmÀla till FörsÀkringskassan vem av dem som ska vara bidragsmottagare för förÀldratillÀgget.
Om nÄgon anmÀlan enligt andra stycket inte görs, lÀmnas förÀldratillÀgget till den av förÀldrarna som senast fick barnbidrag för barnet.
49
Författningsförslag |
SOU 2013:52 |
Ansökan om förÀldratillÀgg
22 §
FörÀldratillÀgg lÀmnas efter skriftlig ansökan. En ansökan ska vara undertecknad av den studerande sjÀlv.
Utbetalning av förÀldratillÀgg
23 §
FörÀldratillÀgg ska betalas ut till den studerande sjÀlv.
24 §
Om det finns synnerliga skÀl fÄr förÀldratillÀgg för en omyndig studerande, pÄ begÀran av socialnÀmnden, betalas ut till den studerandes förÀlder, nÄgon annan lÀmplig person eller nÀmnden att anvÀndas för den studerandes bÀsta.
TalerÀtt
25 §
En omyndig studerande har rÀtt att sjÀlv föra sin talan i Àrenden som rör förÀldratillÀgget.
Ăvriga bestĂ€mmelser
FörsÀkringskassans handlÀggning
26 §
I frÄga om FörsÀkringskassans handlÀggning tillÀmpas följande bestÀmmelser i socialförsÀkringsbalken:
â107 kap. 12 § om preskription,
â108 kap. 2, 11 och 22 §§ om Ă„terbetalningsskyldighet,
â108 kap. 15, 16, 19 och 21 §§ om rĂ€nta,
â110 kap. 13 § och 31 § första stycket samt 115 kap. 4 § om skyldighet att lĂ€mna uppgifter,
â110 kap. 46 § och 47 § första stycket om skyldighet att anmĂ€la Ă€ndrade förhĂ„llanden,
50
SOU 2013:52 |
Författningsförslag |
â110 kap. 39 och 42 §§ om undantag frĂ„n sekretess,
â110 kap. 52 § om indragning och nedsĂ€ttning av ersĂ€ttning,
â112 kap. 2 och 3 §§ samt 108 kap. 10 § första stycket om interimistiska beslut,
â113 kap.
Ăvrigt
27 §
En fordran pÄ gymnasiebidrag eller förÀldratillÀgg fÄr inte överlÄtas och inte heller tas i ansprÄk genom utmÀtning.
Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2015 och tillÀmpas för studier som bedrivs efter den 30 juni 2015.
51
Författningsförslag |
SOU 2013:52 |
1.2Förslag till
lag om Àndring i socialförsÀkringsbalken
HÀrigenom föreskrivs i frÄga om socialförsÀkringsbalken dels att 33 kap. 13 och 20 §§ ska upphöra att gÀlla,
dels att rubrikerna nÀrmast före 33 kap, 8, 13 och 20 §§ ska utgÄ, dels att 15 kap. 5 § och 33 kap. 1 och 8 §§ ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
15 kap.
5 §1
FörlÀngt barnbidrag lÀmnas med 1 050 kronor i mÄnaden frÄn och med kvartalet efter den tid som anges i 4 § för ett barn som gÄr i
1. grundskolan, |
sameskolan, |
eller internationell skola |
pÄ |
grundskolenivÄ, eller |
 |
 |
 |
2. grundsÀrskolan, |
2. grundsÀrskolan |
eller |
|
gymnasiesÀrskolan |
eller |
specialskolan |
 |
specialskolan |
 |
 |
 |
 |
33 kap. |
 |
|
 |
 |
1 § |
 |
I detta kapitel finns inledande bestÀmmelser i |
 |
||
Vidare finns bestÀmmelser om |
 |
 |
|
â rĂ€tten till sjukersĂ€ttning eller aktivitetsersĂ€ttning i |
 |
||
â förmĂ„nsnivĂ„er i |
â förmĂ„nsnivĂ„er i |
||
â förmĂ„nstiden i |
â förmĂ„nstiden i |
âaktiviteter under tid med aktivitetsersĂ€ttning i
âsĂ€rskilda insatser för försĂ€krade med tre fjĂ€rdedels ersĂ€ttning i
1 Senaste lydelse 2011:1091.
52
SOU 2013:52 |
Författningsförslag |
En försÀkrad som pÄ grund av funktionshinder Ànnu inte har avslutat sin skolgÄng pÄ grundskolenivÄ och gymnasial nivÄ vid ingÄngen av juli det Är dÄ han eller hon fyller 19 Är har rÀtt till aktivitetsersÀttning.
8 §
AktivitetsersÀttning lÀmnas inte till en försÀkrad som har rÀtt till studiestöd enligt studiestöds- lagen (1999:1395).
Om den försÀkrade avbryter sina studier har han eller hon rÀtt till aktivitetsersÀttning efter tvÄ mÄnader, om bestÀmmelserna i 5- 7 §§ Àr uppfyllda.
BestÀmmelsen i andra stycket tillÀmpas inte om den försÀkrade hade giltiga skÀl för att avbryta sina studier.
1.Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2015.
2.Till en försÀkrad som före den 1 juli 2015 har pÄbörjat studier och för dessa beviljats aktivitetsersÀttning enligt 33 kap. 8 § i sin lydelse före den 1 juli 2015 fÄr sÄdan ersÀttning lÀmnas under den tid som skolgÄngen varar. BestÀmmelsen i 33 kap. 13 § ska fortfarande tillÀmpas under denna tid.
53
Författningsförslag |
SOU 2013:52 |
1.3Förslag till
lag om Àndring i lagen (1991:1110) om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor
HÀrigenom föreskrivs att det ska införas tvÄ nya paragrafer, 2 a och 2 b §§, av följande lydelse i lagen (1991:1110) om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
2 a §
En elev som inte uppnÄtt
Äldern för rÀtt till studiehjÀlp i form av studiebidrag men i övrigt uppfyller villkoren för bidraget, ska nÀr det gÀller rÀtt till stöd enligt denna lag, jÀmstÀllas med en elev som har rÀtt till studiehjÀlp.
2 b §
Stöd enligt denna lag ska inte ges om eleven har rÀtt till inackorderingsstöd enligt studie- stödslagen (1999:1395) eller kostnadsfri skolskjuts enligt skol- lagen (2010:800).
Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2015.
54
SOU 2013:52 |
Författningsförslag |
1.4Förslag till
lag om Àndring i studiestödslagen (1999:1395)
HÀrigenom föreskrivs i frÄga om studiestödslagen (1999:1395) dels att 2 kap. 8 § ska upphöra att gÀlla,
dels att nuvarande 2 kap. 14 § ska betecknas 2 kap. 16 §,
dels att 1 kap. 7 §, 2 kap.
dels att rubriken nÀrmast före 2 kap. 14 § ska sÀttas nÀrmast före 2 kap. 16 §,
dels att den nya 2 kap. 16 § ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas tre nya paragrafer, 2 kap. 1 a, 2 a, och 15 §§ samt nÀrmast före 2 kap. 14 och 15 §§ nya rubriker av följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 2012/13:148 Föreslagen lydelse
1 kap.
UtlÀndska medborgare som kan hÀrleda rÀttigheter i frÄga om familjeförmÄner frÄn
7 §
UtlÀndska medborgare som kan hÀrleda rÀttigheter i frÄga om familjeförmÄner frÄn
1.gÀstforskare som avses i lagen (2008:290) om godkÀnnande för forskningshuvudmÀn att ta emot gÀstforskare med uppehÄllstillstÄnd i Sverige för forskning,
2.familjemedlemmar till en gÀstforskare som avses i 1 och har uppehÄllstillstÄnd i Sverige, eller
3.familjemedlemmar till en utlÀndsk medborgare som har ett
55
Författningsförslag |
SOU 2013:52 |
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
2 kap. |
|
1 § |
|
StudiehjÀlp bestÄr av studie- |
StudiehjÀlp bestÄr av studie- |
bidrag, inackorderingstillÀgg och |
bidrag och inackorderingsstöd. |
extra tillÀgg. |
 |
1 a §
En omyndig studerande fÄr sjÀlv ta emot och rÄda över studiehjÀlp i form av studiebidrag i den omfattning som följer av 14 och 15 §§.
 |
Utbildning |
 |
Utbildning och behov |
 |
|||||
 |
 |
 |
 |
2 § |
 |
 |
 |
 |
|
StudiehjÀlp |
fÄr |
lÀmnas |
till |
StudiehjÀlp |
fÄr |
lÀmnas |
till |
||
studerande |
vid |
de |
lÀroanstalter |
studerande vid de |
lÀroanstalter |
||||
och utbildningar som bestÀms |
och utbildningar som bestÀms |
||||||||
av regeringen eller av den |
av regeringen eller av den |
||||||||
myndighet |
som |
regeringen |
myndighet |
som |
regeringen |
||||
bestÀmmer. InackorderingstillÀgg |
bestÀmmer. |
 |
 |
 |
|||||
fÄr dock lÀmnas bara till den som |
 |
 |
 |
 |
 |
||||
behöver inackordering och |
som |
 |
 |
 |
 |
 |
|||
studerar vid de lÀroanstalter och |
 |
 |
 |
 |
 |
||||
utbildningar |
 |
som |
regeringen |
 |
 |
 |
 |
 |
|
bestÀmmer sÀrskilt. |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
||
 |
 |
 |
 |
2 a § |
 |
 |
 |
 |
|
 |
 |
 |
 |
 |
Inackorderingsstöd fÄr lÀmnas |
||||
 |
 |
 |
 |
 |
bara till den som behöver |
||||
 |
 |
 |
 |
 |
inackordering. |
 |
 |
 |
|
 |
 |
 |
 |
 |
Till |
en |
studerande |
med |
|
 |
 |
 |
 |
 |
funktionsnedsÀttning som har rÀtt |
||||
 |
 |
 |
 |
 |
till inackorderingsstöd fÄr |
Ă€ven |
|||
 |
 |
 |
 |
 |
extra inackorderingsstöd lÀmnas |
||||
 |
 |
 |
 |
 |
för den |
studerandes |
kostnad för |
||
56 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
SOU 2013:52 Författningsförslag
 |
mÄltider och bostad. |
||
 |
Regeringen eller den myndighet |
||
 |
som |
regeringen |
bestÀmmer |
 |
meddelar nÀrmare |
föreskrifter om |
|
 |
rÀtten till inackorderingsstöd. |
||
3 § |
 |
 |
|
Studiebidrag fÄr lÀmnas frÄn |
Studiebidrag fÄr lÀmnas frÄn |
||
och med kvartalet nÀrmast efter |
och med kvartalet nÀrmast efter |
||
det kvartal dÄ den studerande |
det kvartal dÄ den studerande |
||
fyller 16 Är. InackorderingstillÀgg |
fyller |
16 Är. Inackorderingsstöd |
|
och extra tillÀgg kan lÀmnas Àven |
kan lÀmnas Àven till studerande |
||
till studerande som Àr yngre. |
som Àr yngre. |
 |
StudiehjÀlp lÀmnas lÀngst till och med det första kalender- halvÄret det Är dÄ den studerande fyller 20 Är.
5 §
StudiehjÀlp fÄr lÀmnas bara för heltidsstudier, om inte regeringen eller den myndighet som regeringen bestÀmmer föreskriver nÄgot annat.
Om den studerande utan giltigt skÀl Àr frÄnvarande frÄn den verksamhet som ingÄr i utbildningen ska studiehjÀlp inte lÀmnas.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestÀmmer meddelar nÀrmare föreskrifter om nÀr studiehjÀlp inte ska lÀmnas enligt andra stycket.
 |
 |
 |
 |
 |
6 §2 |
|
StudiehjÀlp fÄr lÀmnas för de |
StudiehjÀlp fÄr lÀmnas för |
|||||
delar |
av |
ett |
lÀsÄr |
dÄ |
den |
varje vecka av ett lÀsÄr dÄ den |
studerande |
bedriver |
studier. |
studerande bedriver studier. |
|||
Regeringen |
eller den |
myndighet |
 |
|||
som |
regeringen |
bestÀmmer |
fÄr |
 |
||
föreskriva |
att |
studiebidrag |
och |
 |
extra tillÀgg fÄr lÀmnas Àven för
2 Senaste lydelse 2002:1108.
57
Författningsförslag |
SOU 2013:52 |
annan tid. BestÀmmelser om studiehjÀlp under sjukdom och ledighet finns i 10 §.
StudiehjÀlp berÀknas bara för hela, sammanhÀngande tids- perioder under ett kalenderhalvÄr om 15 dagar för heltidsstuderande och 30 dagar för deltids- studerande, om inte regeringen eller den myndighet som regeringen bestÀmmer föreskriver nÄgot annat.
Det fÄr bestÀmmas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestÀmmer hur mÄnga dagar ett lÀsÄr skall anses omfatta vid tillÀmpningen av detta kapitel och hur dessa dagar skall fördelas pÄ kalender- halvÄren.
BestÀmmelser om studiehjÀlp under sjukdom och ledighet finns i 10 §.
Studiebidrag lÀmnas |
med |
1 050 kronor i mÄnaden. |
 |
InackorderingstillÀgg |
lÀmnas |
med lÀgst 1 190 och högst 2 350 kronor i mÄnaden.
Extra tillÀgg lÀmnas med 855, 570 eller 285 kronor i mÄnaden.
7 §3
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestÀmmer meddelar föreskrifter om storleken av studiebidraget och inackorderingsstödet.
StudiehjÀlp för studier utomlands StudiehjÀlp för utlandsstudier
StudiehjÀlp fÄr lÀmnas för studier utanför Sverige, om
1.den studerande Àr svensk medborgare,
2.studierna inte med lika stor
9 §
StudiehjÀlp fÄr lÀmnas för studier utanför Sverige (utlands- studier), om den studerande Àr svensk medborgare.
3 Senaste lydelse 2006:955.
58
SOU 2013:52 Författningsförslag
fördel kan bedrivas vid en svensk |
 |
 |
 |
|||||
lÀroanstalt, och |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
|
3. studierna svarar |
mot |
eller |
 |
 |
 |
|||
Àr jÀmförbara med studier vid en |
 |
 |
 |
|||||
svensk |
lÀroanstalt |
eller |
 |
en |
 |
 |
 |
|
utbildning som omfattas av ett |
 |
 |
 |
|||||
förordnande enligt 2 §. |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
||
Regeringen fÄr |
föreskriva |
att |
För |
studier |
utanför |
|||
studiehjÀlp fÄr lÀmnas för studier |
Europeiska |
ekonomiska |
||||||
utanför |
Sverige |
Ă€ven |
 |
om |
samarbetsomrÄdet |
(EES) och |
||
förutsÀttningarna |
enligt |
första |
Schweiz, |
fÄr studiehjÀlp endast |
||||
stycket 1 eller 2 inte Àr uppfyllda. |
lÀmnas om studierna inte med |
|||||||
 |
 |
 |
 |
 |
 |
lika stor fördel kan bedrivas vid |
||
 |
 |
 |
 |
 |
 |
en svensk lÀroanstalt. |
||
 |
 |
 |
 |
 |
 |
Regeringen eller den myndighet |
||
 |
 |
 |
 |
 |
 |
som |
regeringen |
bestÀmmer |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
meddelar ytterligare föreskrifter om |
||
 |
 |
 |
 |
 |
 |
nÀr studiehjÀlp fÄr lÀmnas för |
||
 |
 |
 |
 |
 |
 |
utlandsstudier. |
 |
|
NÀrmare föreskrifter |
 |
 |
Utbetalning |
 |
||||
 |
 |
 |
 |
 |
14 § |
 |
 |
|
Regeringen eller den myndighet |
StudiehjÀlp i form av studie- |
|||||||
som regeringen |
bestÀmmer |
fÄr |
bidrag ska betalas ut till den |
|||||
meddela |
nÀrmare |
föreskrifter |
om |
studerande. |
 |
|||
tillÀmpningen av detta kapitel. |
 |
 |
 |
 |
||||
 |
 |
 |
 |
 |
 |
StudiehjÀlp i form av inac- |
||
 |
 |
 |
 |
 |
 |
korderingsstöd ska betalas ut till |
||
 |
 |
 |
 |
 |
 |
den studerandes vÄrdnadshavare. |
||
 |
 |
 |
 |
 |
 |
Om den studerande Àr myndig |
||
 |
 |
 |
 |
 |
 |
ska inackorderingsstöd betalas ut |
||
 |
 |
 |
 |
 |
 |
till honom eller henne. |
||
 |
 |
 |
 |
 |
 |
Regeringen eller den myndighet |
||
 |
 |
 |
 |
 |
 |
som |
regeringen |
bestÀmmer |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
meddelar föreskrifter om undantag |
||
 |
 |
 |
 |
 |
 |
frÄn första och andra styckena. |
59
Författningsförslag SOU 2013:52
TalerÀtt
15 §
En omyndig studerande har rÀtt att sjÀlv föra sin talan i Àrenden som rör studiebidrag.
NÀrmare föreskrifter
16 §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestÀmmer meddelar föreskrifter om tillÀmpningen av detta kapitel.
3 kap.
6 §
Studiemedel fÄr lÀmnas utan föregÄende prövning av den studerandes tidigare studieresultat. Detta gÀller bara
1. i frÄga om studerande som avses i 2 § första stycket, om han eller hon tidigare inte har varit inskriven vid nÄgon lÀroanstalt eller
utbildning som avses dÀr, |
 |
 |
 |
 |
 |
|
2. i frÄga om studerande som |
2. i frÄga om studerande som |
|||||
avses i 2 § andra stycket, om han |
avses i 2 § andra stycket, om han |
|||||
eller hon tidigare inte har varit |
eller hon tidigare inte har varit |
|||||
inskriven vid |
nÄgon lÀroanstalt |
inskriven |
vid |
nÄgon lÀroanstalt |
||
eller utbildning som avses i 2 § |
eller utbildning som avses i 2 § |
|||||
första stycket |
eller 2 kap. 2 §; |
första stycket |
eller 2 kap. 2 §; |
|||
studiemedel |
fÄr dock alltid |
studiemedel |
fÄr |
dock |
alltid |
|
lÀmnas utan föregÄende pröv- |
lÀmnas utan föregÄende pröv- |
|||||
ning inom ramen för sÄdan |
ning inom ramen för sÄdan |
|||||
utbildning vid gymnasieskolan |
utbildning |
vid gymnasieskolan, |
||||
som omfattas av ett förordn- |
gymnasiesÀrskolan |
eller |
sÀrskild |
|||
ande enligt 2 kap. 2 §. |
utbildning |
för |
vuxna |
som |
||
 |
 |
omfattas |
av |
ett |
förordnande |
|
 |
 |
enligt 2 kap. 2 §. |
 |
 |
60
SOU 2013:52 Författningsförslag
13 §4
Till studerande i sÄdan utbildning som avses i 2 § andra stycket fÄr studiebidrag lÀmnas med ett högre belopp per vecka, nÀmligen med
1. |
3,70 procent av prisbasbeloppet vid studier pÄ heltid, |
 |
||||||
2. |
2,77 |
procent |
av |
prisbasbeloppet |
vid |
studier |
pÄ |
minst |
75 procent men mindre Àn 100 procent av heltid, och |
 |
 |
||||||
3. |
1,85 |
procent |
av |
prisbasbeloppet |
vid |
studier |
pÄ |
minst |
50 procent men mindre Àn 75 procent av heltid. |
 |
 |
 |
Det högre bidragsbeloppet fÄr lÀmnas frÄn och med det kalenderÄr dÄ den studerande fyller 25 Är. En studerande som tidigare har fÄtt det högre bidragsbeloppet för en viss utbildning och som fortsÀtter denna utbildning har förtur till det högre beloppet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestÀmmer meddelar föreskrifter om de förutsÀttningar som i övrigt ska gÀlla för att en studerande ska ha rÀtt till det högre bidragsbeloppet.
Regeringen meddelar föreskrifter om att det högre bidrags- beloppet fÄr lÀmnas Àven för studier i sÄdan utbildning som avses i 2 § första stycket, om det finns sÀrskilda skÀl. Regeringen meddelar ocksÄ föreskrifter om att det högre bidragsbeloppet fÄr lÀmnas Àven till studerande som Àr yngre Àn 25 Är och som har sÀrskilt behov av ett sÄdant stöd.
En studerande som pÄ grund av funktionsnedsÀttning Ànnu inte har avslutat sin skolgÄng vid ingÄngen av andra kalender- halvÄret det Är dÄ han eller hon fyller 20 Är och som studerar vid en lÀroanstalt eller utbildning som avses i 2 § andra stycket har, med den begrÀnsning i tiden som följer av 8 §, rÀtt till det högre bidragsbeloppet under den tid skolgÄngen varar.
Om en studerande som avses i fjÀrde stycket pÄ grund av funktionsnedsÀttning inte förmÄr att bedriva studier pÄ heltid, men
4 Senaste lydelse 2010:2018.
61
Författningsförslag SOU 2013:52
 |
bedriver studier pÄ minst |
 |
50 procent av heltid, ska studie- |
 |
bidrag ÀndÄ lÀmnas med belopp |
 |
enligt första stycket 1. |
 |
En studerande som avses i |
 |
fjÀrde stycket har inte rÀtt till |
 |
studielÄn. |
 |
5 kap. |
NÀr studiestöd |
skall krÀvas NÀr studiestöd ska krÀvas |
tillbaka |
tillbaka |
 |
3 § |
Om ett Äterkrav avser studie- hjÀlp till en studerande som vid utbetalningstillfÀllet var omyndig, Àr den som dÄ var den omyndiges förmyndare betalningsskyldig.
1.Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2015 och tillÀmpas för studier som bedrivs efter den 30 juni 2015.
2.En studerande som har beviljats aktivitetsersÀttning med stöd av punkten 2 i övergÄngsbestÀmmelserna till lagen om Àndring i socialförsÀkringsbalken, har inte rÀtt till studiemedel enligt 3 kap. 13 § fjÀrde stycket under den tid som aktivitetsersÀttning lÀmnas.
3.En studerande som före den 1 juli 2015 har beviljats inackorderingstillÀgg enligt 2 kap. 2 § i sin lydelse före den 1 juli 2015, eller som har beviljats stöd till inackordering enligt 15 kap. 32 §, 18 kap. 32 § eller 20 kap. 19 § skollagen (2010:800) i sin lydelse före den 1 juli 2015 för studier pÄ viss utbildning, har rÀtt till inackorderingsstöd enligt 2 kap. 2 a § för att slutföra utbildningen.
62
SOU 2013:52 |
Författningsförslag |
1.5Förslag till
lag om Àndring av lagen (2009:1053) om förmögenhet vid berÀkning av vissa förmÄner
HÀrigenom föreskrivs att 1 och 6 §§ lagen (2009:1053) om förmögenhet vid berÀkning av vissa förmÄner ska ha följande
lydelse. |
 |
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
 |
1 §5 |
I denna lag finns bestÀmmelser om hur förmögenhet ska
berÀknas vid prövning av rÀtt till |
 |
 |
||
1. bilstöd, |
Àldreförsörjningsstöd, |
bostadsbidrag och |
bostads- |
|
tillÀgg enligt socialförÀkringsbalken, och |
 |
|||
2. studiehjÀlp i form av extra |
2. nedsÀttning |
av Ă„rs- |
||
tillÀgg och nedsÀttning av Ärs- |
belopp vid Ă„terbetalning |
|||
belopp |
vid |
Ă„terbetalning av |
av studielÄn enligt studie- |
|
studielÄn |
enligt studiestödslagen |
stödslagen (1999:1395). |
(1999:1395).
I lagen (1999:332) om ersÀttning till steriliserade i vissa fall, lagen (2005:466) om berÀkning av inkomstprövade social- försÀkringsförmÄner för neurosedynskadade och lagen (2012:663) om ersÀttning pÄ grund av övergrepp eller försummelser i samhÀllsvÄrden av barn och unga i vissa fall finns ytterligare bestÀmmelser om berÀkning av förmögenhet för den som har fÄtt
ersÀttning enligt dessa respektive lagar. |
 |
 |
 |
||
 |
 |
6 § |
 |
 |
 |
Vid berÀkning av förmögenhet |
Vid berÀkning av förmögenhet |
||||
för prövning av rÀtt till studiehjÀlp i |
för prövning av rÀtt till ned- |
||||
form av extra tillÀgg och rÀtt till |
sÀttning av Ärsbelopp vid Äter- |
||||
nedsÀttning av |
Ă„rsbelopp vid |
betalning |
av |
studielÄn |
enligt |
Ă„terbetalning av |
studielÄn enligt |
studiestödslagen (1999:1395) ska |
|||
studiestödslagen |
(1999:1395) ska |
det bortses frÄn tillgÄng som avses |
|||
det bortses frÄn tillgÄng som avses |
i 4 § 1 |
och |
frÄn skulder |
med |
|
i 4 § 1 och frÄn skulder med |
sÀkerhet i sÄdan tillgÄng. |
 |
|||
sÀkerhet i sÄdan tillgÄng. |
 |
 |
 |
 |
Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2015.
5 Senaste lydelse 2012:665.
63
Författningsförslag |
SOU 2013:52 |
1.6Förslag till
lag om Àndring i skollagen (2010:800)
HÀrigenom föreskrivs i frÄga om skollagen (2010:800) dels att 15 kap. 32 § och 18 kap. 32 § ska upphöra att gÀlla,
dels att rubrikerna nÀrmast före 15 kap. 32 § och 18 kap. 32 § ska utgÄ,
dels att 18 kap. 35 § och 20 kap. 19 § ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 18 kap. 35 a §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
 |
 |
Föreslagen lydelse |
||||
 |
 |
 |
 |
 |
18 kap. |
 |
|
 |
 |
 |
 |
 |
35 §6 |
 |
|
Elever |
i |
gymnasiesÀrskola |
Elever i |
gymnasiesÀrskola |
|||
med enskild huvudman har rÀtt |
med enskild huvudman har rÀtt |
||||||
till |
kostnadsfri |
skolskjuts inom |
till kostnadsfri skolskjuts frÄn |
||||
hemkommunen frÄn en plats i |
en plats i anslutning till elevens |
||||||
anslutning till elevens hem till |
hem till den plats dÀr utbild- |
||||||
den |
plats |
dÀr |
utbildningen |
ningen bedrivs och tillbaka, om |
|||
bedrivs och tillbaka, om sÄdan |
sÄdan skjuts behövs med hÀnsyn |
||||||
skjuts behövs med hÀnsyn till |
till fÀrdvÀgens lÀngd, trafik- |
||||||
fÀrdvÀgens |
lÀngd, |
trafikför- |
förhÄllanden, elevens funktions- |
||||
hÄllanden, |
elevens |
funktions- |
nedsÀttning |
eller nÄgon annan |
|||
nedsÀttning |
eller |
nÄgon annan |
sÀrskild omstÀndighet. |
sÀrskild omstÀndighet.
Elevens hemkommun ska ombesörja att skolskjuts anordnas enligt första stycket. Kommunen Àr dock inte skyldig att anordna skolskjuts om organisatoriska eller ekonomiska svÄrigheter uppstÄr för kommunen.
35 a §
En elev som gÄr i en gymnasiesÀrskola med enskild huvudman i en annan kommun Àn sin hemkommun och som pÄ grund av skolgÄngen mÄste över-
6 Senaste lydelse 2012:109.
64
SOU 2013:52 |
Författningsförslag |
natta i den kommunen, har rÀtt till skolskjuts mellan den till- fÀlliga bostaden och den plats dÀr utbildningen bedrivs under samma förutsÀttningar som gÀller för elever som Àr hemmahörande i kommunen.
Den kommun dÀr skolan Àr belÀgen ska ombesörja att skol- skjuts anordnas enligt första stycket. Kommunens kostnader för detta ska ersÀttas av elevens hemkommun. Den kommun dÀr skolan Àr belÀgen Àr dock inte skyldig att anordna skolskjuts om organisatoriska svÄrigheter uppstÄr för kommunen eller ekonomiska svÄrigheter uppstÄr för elevens hemkommun.
20 kap.
19 §
En vuxen som Àr behörig att delta i utbildning pÄ gymnasial nivÄ enligt 20 § och som har en examen frÄn ett yrkesprogram i gymnasieskolan enligt 16 kap. 27 § men inte uppnÄtt grund- lÀggande behörighet till högskolestudier har rÀtt att delta i utbildning pÄ gymnasial nivÄ i syfte att uppnÄ en sÄdan behörighet.
Den som har rÀtt att delta i |
Den som har rÀtt att delta i |
utbildning pÄ gymnasial nivÄ |
utbildning pÄ gymnasial nivÄ |
enligt första stycket har rÀtt att |
enligt första stycket har rÀtt att |
delta i sÄdan utbildning i en |
delta i sÄdan utbildning i en |
annan kommun Àn sin hem- |
annan kommun Àn sin hem- |
kommun eller ett landsting om |
kommun eller ett landsting om |
utbildningen finns dÀr och inte |
utbildningen finns dÀr och inte |
erbjuds av hemkommunen. I ett |
erbjuds av hemkommunen. I ett |
sÄdant fall Àr hemkommunen |
sÄdant fall Àr hemkommunen |
skyldig att ersÀtta den mot- |
skyldig att ersÀtta den mot- |
tagande kommunens kostnader. |
tagande kommunens kostnader. |
BestÀmmelserna i 15 kap. 32 § |
 |
 |
65 |
Författningsförslag |
SOU 2013:52 |
ska tillÀmpas nÀr det gÀller ungdomar till och med första kalenderhalvÄret det Är de fyller 20 Är.
Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2015 och tillÀmpas för studier som bedrivs efter den 30 juni 2015.
66
SOU 2013:52 |
Författningsförslag |
1.7Förslag till
förordning (xxxx) om inackorderingsstöd för lÀsÄr 2013/14
HÀrigenom föreskrivs följande.
1 §
BestÀmmelser om inackorderingsstöd finns i 2 kap. 2, 3 och 7 §§ studiestödslagen (1999:1395) och 2 kap. 2 och
2 §
Regeringen faststÀller avstÄndsklasser och belopp för inackorderingsstödet för lÀsÄr 2013/14 till följande.
 |
AvstÄnd i kilometer |
 |
Kronor per vecka |
 |
 |
383 |
 |
||
 |
473 |
 |
||
 |
563 |
 |
||
 |
653 |
 |
||
 |
1 300â |
698 |
 |
|
 |
 |
 |
 |
 |
3 §
Regeringen faststÀller beloppen för det extra inackorderings- stödet för studerande med funktionsnedsÀttning för lÀsÄr 2013/14 till 225 kronor per vecka för den studerandes kostnad för mÄltider respektive 225 kronor per vecka för den studerandes kostnad för bostad.
Denna förordning trÀder ikraft den 1 juli 0000 och tillÀmpas för studier som bedrivs efter den 30 juni 0000.
67
Författningsförslag |
SOU 2013:52 |
1.8Förslag till
förordning om upphÀvande av förordningen (CSNFS 1983:17) om bidrag till utlandsstuderande för dagliga resor
HÀrigenom föreskrivs att förordningen (CSNFS 1983:17) om bidrag till utlandsstuderande för dagliga resor ska upphöra att gÀlla vid utgÄngen av juni 2015.
68
SOU 2013:52 |
Författningsförslag |
1.9Förslag till
förordning om Àndring i förordningen (1995:667) om bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan
HÀrigenom föreskrivs i frÄga om förordningen (1995:667) om bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan
dels att 7 a § ska upphöra att gÀlla,
dels att rubriken nÀrmast före 7 a § ska utgÄ, dels att 7 § ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
7 §7
Bidrag som avses i
1.Denna förordning trÀder i kraft den 1 juli 2015 och tillÀmpas för studier som bedrivs efter den 30 juni 2015.
2.Ăldre bestĂ€mmelser gĂ€ller fortfarande för studerande som före den 1 juli 2015 har pĂ„börjat studier och för dessa beviljats aktivitetsersĂ€ttning för den tid som skolgĂ„ngen varar enligt 33 kap. 8 § socialförsĂ€kringsbalken i sin lydelse före den 1 juli 2015. I stĂ€llet för det som anges i 7 a § tredje stycket ska tillĂ€ggsbidrag lĂ€mnas med 1 050 kronor per mĂ„nad.
7 Senaste lydelse 2010:1689.
69
Författningsförslag |
SOU 2013:52 |
1.10Förslag till
förordning om Àndring i studiestödsförordningen (2000:655)
HÀrigenom föreskrivs i frÄga om studiestödsförordningen (2000:655)
dels att 2 kap. 6 a § ska upphöra att gÀlla,
dels att rubrikerna nÀrmast före 2 kap. 8, 9, 15 och 16 §§ ska utgÄ,
dels att nuvarande 2 kap. 34 § ska betecknas 2 kap. 36 §,
dels att 2 kap. 2, 4, 6,
dels att rubriken nÀrmast före 2 kap. 5 § ska sÀttas nÀrmast före 2 kap. 6 §,
dels att det i förordningen ska införas fyra nya paragrafer, 2 kap. 5, 34 och 35 §§ och 6 kap. 9 a § samt nÀrmast före 2 kap. 5 och 8 §§ nya rubriker av följande lydelse,
dels att bilagan till förordningen ska ha följande lydelse. |
 |
|||||||
Nuvarande lydelse |
 |
 |
Föreslagen lydelse |
 |
 |
 |
||
 |
 |
 |
2 kap. |
 |
 |
 |
 |
|
 |
 |
 |
2 §8 |
 |
 |
 |
 |
|
InackorderingstillÀgg |
fÄr |
Inackorderingsstöd |
fÄr utöver |
|||||
lÀmnas till studerande vid andra |
vad som anges i 1 § lÀmnas till en |
|||||||
lÀroanstalter och utbildningar Àn |
studerande |
i |
grundskole- |
|||||
sÄdana som ingÄr i skolvÀsendet |
utbildning |
 |
 |
 |
 |
|||
och har offentlig huvudman enligt |
1. i nÄgon av Ärskurserna |
|||||||
skollagen (2010:800). Det fÄr |
vid en riksinternatskola, eller |
 |
||||||
ocksÄ lÀmnas för studier vid |
2. i nÄgon av Ärskurserna |
|||||||
utbildningar |
med |
offentlig |
inom skolvÀsendet, |
 |
om |
den |
||
huvudman |
inom |
skolvÀsendet, |
studerande Àr utlandssvensk. |
 |
||||
om den studerande Àr utlands- |
 |
 |
 |
 |
 |
|||
svensk eller deltar i förberedande |
 |
 |
 |
 |
 |
|||
dansarutbildning i grundskolan. |
 |
 |
 |
 |
 |
|||
InackorderingstillÀgg |
fÄr |
Inackorderingsstöd |
fÄr |
inte |
||||
utöver vad |
som |
anges i 1 § |
lÀmnas till en studerande i |
 |
8 Senaste lydelse 2013:148.
70
SOU 2013:52 Författningsförslag
lÀmnas till en studerande |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
|||
1. i |
grundskoleutbildning |
i |
1. utbildning |
 |
för |
svÄrt |
|||||
nÄgon av Ärskurserna |
rörelsehindrade |
ungdomar |
(Rh- |
||||||||
riksinternatskola, |
 |
 |
 |
anpassad utbildning, |
 |
 |
|||||
2. i |
grundskoleutbildning |
i |
2. utbildning |
för |
döva |
och |
|||||
nÄgon av Ärskurserna |
hörselskadade, eller |
 |
 |
||||||||
skolvÀsendet, |
om |
den |
3. kommunal vuxenutbildning |
||||||||
studerande Àr utlandssvensk, |
 |
 |
pÄ gymnasial nivÄ med undantag |
||||||||
3. vid |
en |
fristÄende |
av de som har rÀtt att delta i |
||||||||
gymnasiesÀrskola, eller |
 |
 |
sÄdan |
utbildning enligt 20 kap. |
|||||||
4. |
vid |
en gymnasiesÀrskola |
19 § skollagen. |
 |
 |
 |
|||||
med offentlig huvudman, om den |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
|||||
studerande Àr utlandssvensk. |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
|||
Centrala |
studiestödsnÀmnden |
Centrala |
studiestödsnÀmnden |
||||||||
fÄr meddela |
nÀrmare föreskrifter |
fÄr meddela |
nÀrmare föreskrifter |
||||||||
om vem som kan fÄ inackord- |
om vem som kan fÄ inackord- |
||||||||||
eringstillÀgg. |
 |
 |
 |
 |
eringsstöd. |
 |
 |
 |
 |
||
 |
 |
 |
 |
 |
 |
4 §9 |
 |
 |
 |
 |
 |
Centrala |
studiestödsnÀmnden |
Med heltidsstudier avses att |
|||||||||
fÄr meddela nÀrmare föreskrifter |
den studerande studerar pÄ heltid |
||||||||||
om vad som skall anses vara |
enligt |
författning eller kursplan |
|||||||||
studier pÄ heltid. Centrala studie- |
eller motsvarande som gÀller för |
||||||||||
stödsnÀmnden fÄr Àven meddela |
utbildningen, och deltar i den |
||||||||||
föreskrifter |
om |
undantag |
frÄn |
verksamhet som ingÄr i utbild- |
|||||||
bestÀmmelsen i 2 kap. 5 § studie- |
ningen, om han eller hon inte har |
||||||||||
stödslagen (1999:1395) om |
 |
att |
giltigt skÀl att utebli. |
 |
 |
||||||
studiehjÀlp fÄr lÀmnas bara för |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
|||||
heltidsstudier. |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
||
 |
 |
 |
 |
 |
 |
Trots att en studerande inte |
|||||
 |
 |
 |
 |
 |
 |
bedriver studier pÄ heltid enligt |
|||||
 |
 |
 |
 |
 |
 |
första |
stycket |
fÄr |
studiehjÀlp |
||
 |
 |
 |
 |
 |
 |
lÀmnas, om den studerande deltar |
|||||
 |
 |
 |
 |
 |
 |
i undervisningen i enlighet med |
|||||
 |
 |
 |
 |
 |
 |
hans |
eller |
hennes |
individuella |
||
 |
 |
 |
 |
 |
 |
studieplan. |
 |
 |
 |
 |
9 Senaste lydelse 2006:862.
71
Författningsförslag |
SOU 2013:52 |
Tid som studiehjÀlp fÄr lÀmnas för
Ogiltig frÄnvaro
5 §10
Om den studerande har ogiltig frÄnvaro som Àr
1.upprepad och uppgÄr till minst fyra lektioner under en vecka, ska studiebidrag för en vecka inte lÀmnas,
2.upprepad och uppgÄr till sammanlagt minst sexton lektioner under fyra pÄ varandra följande veckor, ska studiehjÀlp för fyra veckor inte lÀmnas,
3.sammanhÀngande och uppgÄr till minst en vecka, ska studiehjÀlp för fyra
veckor inte lÀmnas.
Om det finns synnerliga skÀl, kan studiehjÀlp lÀmnas trots att den studerande har ogiltig frÄnvaro enligt första stycket.
 |
 |
Tid |
som |
studiehjÀlp |
fÄr |
|
 |
 |
lÀmnas för |
 |
 |
 |
|
 |
6 § |
 |
 |
 |
 |
|
Ett lÀsÄr om 40 veckor skall |
Med |
vecka |
enligt |
2 kap. |
6 § |
|
anses omfatta nio mÄnader. En |
studiestödslagen (1999:1395) avses |
|||||
hösttermin |
skall dÀrvid anses |
en hel kalendervecka. |
 |
 |
||
omfatta fyra mÄnader och en |
 |
 |
 |
 |
 |
|
vÄrtermin fem mÄnader, om inte |
 |
 |
 |
 |
 |
|
Centrala |
studiestödsnÀmnden |
 |
 |
 |
 |
 |
bestÀmmer nÄgot annat för en viss |
 |
 |
 |
 |
 |
|
utbildning. |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
Ett lÀsÄr som Àr kortare eller |
Om |
utbildningen |
inte pÄgÄr |
10 Tidigare upphÀvd genom 2006:862.
72
SOU 2013:52 |
Författningsförslag |
lÀngre Àn 40 veckor skall anses omfatta det antal hela tids- perioder om 15 dagar som Centrala studiestödsnÀmnden bestÀmmer. NÀmnden fÄr ocksÄ bestÀmma om ett sÄdant lÀsÄrs lÀngd och fördelning pÄ höst- och vÄrterminer.
hela den första och den sista kalenderveckan, ska studietiden anses omfatta ytterligare en hel kalendervecka om studietiden under den första och den sista veckan sammanlagt uppgÄr till minst sju dagar.
Centrala studiestödsnÀmnden fÄr meddela nÀrmare föreskrifter om tillÀmpningen av andra stycket.
 |
 |
 |
 |
7 § |
 |
 |
 |
GrundlÀggande |
bestÀmmelser |
Studiebidrag |
lÀmnas |
med |
|
om |
storleken |
av |
studiebidraget, |
244 kronor per vecka. |
 |
|
inackorderingstillÀgget och det extra |
 |
 |
 |
|||
tillÀgget finns |
i 2 kap. 7 och 8 §§ |
 |
 |
 |
||
studiestödslagen (1999:1395). |
 |
 |
 |
|||
 |
 |
 |
 |
Inackorderingsstöd |
 |
|
 |
 |
 |
 |
8 § |
 |
 |
 |
Centrala |
studiestödsnÀmnden |
En studerande som Àr inac- |
|||
fÄr meddela nÀrmare föreskrifter |
korderad kan fÄ inackorderings- |
|||||
om |
inackorderingstillÀggets |
stöd för att gÄ en utbildning om |
||||
storlek. |
 |
 |
en motsvarande |
utbildning |
inte |
|
 |
 |
 |
 |
finns vid en skola pÄ hemorten. |
||
 |
 |
 |
 |
En skola anses ligga pÄ |
||
 |
 |
 |
 |
hemorten om fÀrdvÀgsavstÄndet |
mellan hemmet och skolan Àr mindre Àn 40 kilometer enkel vÀg under minst tre dagar per vecka, eller restiden mellan hemmet och skolan Àr mindre Àn tre timmar per dag under minst tre dagar per vecka.
73
Författningsförslag SOU 2013:52
 |
 |
 |
 |
9 § |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
||
Extra |
tillÀgg |
lÀmnas enligt |
 |
Ăven |
om |
en |
motsvarande |
||||||
följande tabell. |
 |
 |
 |
 |
utbildning finns vid en skola pÄ |
||||||||
 |
 |
 |
 |
 |
 |
hemorten, kan inackorderingsstöd |
|||||||
 |
 |
 |
 |
 |
 |
lÀmnas om |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
|
 |
 |
 |
 |
 |
 |
1. den studerande vid ordinarie |
|||||||
 |
 |
 |
 |
 |
 |
ansökningstillfÀlle |
i första hand |
||||||
 |
 |
 |
 |
 |
 |
har sökt, men inte blivit antagen, |
|||||||
 |
 |
 |
 |
 |
 |
till den motsvarande utbild- |
|||||||
 |
 |
 |
 |
 |
 |
ningen vid skolan pÄ hemorten, |
|||||||
 |
 |
 |
 |
 |
 |
2. den studerandes förÀldrar, efter |
|||||||
 |
 |
 |
 |
 |
 |
det att den studerande har |
|||||||
 |
 |
 |
 |
 |
 |
pÄbörjat |
de |
aktuella |
studierna, |
||||
 |
 |
 |
 |
 |
 |
||||||||
BestÀmmelser |
om |
hur |
det |
 |
har flyttat till en annan ort inom |
||||||||
 |
Sverige |
eller |
har |
ÄtervÀnt |
till |
||||||||
ekonomiska underlaget |
skall |
 |
|||||||||||
 |
Sverige |
efter |
en |
utlandsvistelse, |
|||||||||
berÀknas finns i |
 |
 |
|||||||||||
 |
 |
och ett skolbyte inte kan ske utan |
|||||||||||
 |
 |
 |
 |
 |
 |
||||||||
 |
 |
 |
 |
 |
 |
vÀsentlig |
 |
olÀgenhet |
för |
den |
|||
 |
 |
 |
 |
 |
 |
studerande, |
 |
 |
 |
 |
 |
||
 |
 |
 |
 |
 |
 |
3. utbildningen |
i |
huvudsak |
Ă€r |
||||
 |
 |
 |
 |
 |
 |
skolförlagd |
medan |
motsvarande |
|||||
 |
 |
 |
 |
 |
 |
utbildning vid en skola pÄ |
|||||||
 |
 |
 |
 |
 |
 |
hemorten Àr gymnasial lÀrlings- |
|||||||
 |
 |
 |
 |
 |
 |
utbildning, |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
|
 |
 |
 |
 |
 |
 |
4 utbildningen |
Ă€r |
riksrekryterande |
|||||
 |
 |
 |
 |
 |
 |
enligt 5 kap. gymnasieförordningen |
|||||||
 |
 |
 |
 |
 |
 |
(2010:2039), eller |
 |
 |
 |
 |
|||
 |
 |
 |
 |
 |
 |
5. utbildningen Àr |
faststÀlld |
av |
|||||
 |
 |
 |
 |
 |
 |
Statens skolverk enligt 4 kap. 2 § |
|||||||
 |
 |
 |
 |
 |
 |
gymnasieförordningen. |
 |
 |
|||||
 |
 |
 |
 |
 |
10 §11 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
|
Det |
ekonomiska |
underlaget |
 |
Ăven om villkoren i 8 eller 9 § |
|||||||||
utgörs av summan av |
 |
 |
 |
inte Àr uppfyllda, fÄr inackord- |
|||||||||
1. den studerandes |
och |
hans |
 |
eringsstöd lÀmnas om |
 |
 |
|||||||
eller hennes förÀldrars berÀknade |
 |
1. den |
studerandes |
förÀldrar |
|||||||||
inkomster, och |
 |
 |
 |
 |
stadigvarande |
vistas |
utomlands |
||||||
2. en femtedel av den del av |
 |
och den studerande gÄr i skola i |
|||||||||||
den studerandes och förÀldrarnas |
 |
Sverige, |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
11 Senaste lydelse 2006:862.
74
SOU 2013:52 Författningsförslag
sammanlagda |
förmögenhet |
som |
2. den studerande lÀser pÄ en |
|||||
överstiger 75 000 kronor. |
 |
folkhögskola och bor pÄ internat |
||||||
 |
 |
 |
 |
 |
pÄ skolan, eller |
 |
 |
|
 |
 |
 |
 |
 |
3. den studerande lÀser pÄ en |
|||
 |
 |
 |
 |
 |
riksinternatskola och har tagits in |
|||
 |
 |
 |
 |
 |
pÄ grund av sociala skÀl. |
 |
||
För en studerande som Àr gift |
Inackorderingsstöd |
fÄr |
Ă€ven |
|||||
berÀknas det ekonomiska under- |
lÀmnas om det finns sÀrskilda |
|||||||
laget utan hÀnsyn till förÀldrarnas |
skÀl. |
 |
 |
 |
||||
inkomst och förmögenhet. |
 |
 |
 |
 |
 |
|||
Om det i annat fall finns |
 |
 |
 |
 |
||||
synnerliga |
skÀl, |
fÄr |
det |
 |
 |
 |
 |
|
ekonomiska underlaget berÀknas |
 |
 |
 |
 |
||||
utan hÀnsyn |
till |
förÀldrarnas |
 |
 |
 |
 |
||
inkomst och förmögenhet. |
 |
 |
 |
 |
 |
|||
Det |
ekonomiska |
underlaget |
 |
 |
 |
 |
||
avrundas nedÄt till nÀrmaste hela |
 |
 |
 |
 |
||||
hundratal kronor. |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
||
 |
 |
 |
 |
 |
11 §12 |
 |
 |
 |
Med förmögenhet avses i 10 § |
Inackorderingsstödets |
storlek |
||||||
förmögenhet |
berÀknad |
enligt |
beror pÄ fÀrdvÀgsavstÄndet, enkel |
|||||
lagen |
(2009:1053) |
om |
vÀg, mellan hemmet och skolan. |
|||||
förmögenhet |
vid berÀkning av |
 |
 |
 |
 |
|||
vissa förmÄner |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
||
 |
 |
 |
 |
 |
Regeringen föreskriver Ärligen |
|||
 |
 |
 |
 |
 |
om avstÄndsklasser och belopp för |
|||
 |
 |
 |
 |
 |
inackorderingsstödet. |
 |
 |
|
 |
 |
 |
 |
 |
12 §13 |
 |
 |
 |
Vid |
berÀkning |
av |
det |
Med hemmet i 8 och 11 §§ |
||||
ekonomiska underlaget avses med |
avses bostad för den studerande |
|||||||
förÀldrar |
 |
 |
 |
 |
och hans eller hennes förÀldrar. |
|||
1. en |
förÀlder |
som |
har |
Om den studerande Àr gift eller |
||||
vÄrdnaden eller, i frÄga om en |
sambo med nÄgon som han eller |
|||||||
studerande som har fyllt 18 Ă„r, |
hon har eller har haft barn |
|||||||
senast har haft vÄrdnaden om den |
tillsammans |
med, anses |
deras |
|||||
studerande, och |
 |
 |
bostad vara |
hemmet. |
Om det |
12Senaste lydelse 2009:1223.
13Senaste lydelse 2006:862.
75
Författningsförslag |
SOU 2013:52 |
2. en förÀlder som Àr sambo |
finns sÀrskilda skÀl kan en annan |
|||||||||||
med en sÄdan vÄrdnadshavare. |
bostad |
dÀr |
den |
studerande |
||||||||
 |
 |
 |
 |
 |
varaktigt bor jÀmstÀllas med hans |
|||||||
 |
 |
 |
 |
 |
eller hennes hem. |
 |
 |
 |
||||
Med |
förÀldrar |
jÀmstÀlls |
den |
Med motsvarande utbildning i |
||||||||
som Àr gift med sÄdan förÀlder till |
8 och 9 §§ avses en utbildning |
|||||||||||
den studerande som ensam har |
inom samma nationella program |
|||||||||||
eller, i frÄga om studerande som |
eller |
nationella |
inriktning |
i |
||||||||
fyllt 18 Ă„r, senast ensam har haft |
gymnasieskolan |
 |
eller |
gymnasie- |
||||||||
vÄrdnaden om den studerande. |
sÀrskolan som den valda utbild- |
|||||||||||
 |
 |
 |
 |
 |
ningen. |
Vid |
annan |
typ |
av |
|||
 |
 |
 |
 |
 |
utbildning |
avses |
en |
utbildning |
||||
 |
 |
 |
 |
 |
med samma kursinnehÄll. |
 |
||||||
 |
 |
 |
 |
 |
Med skola i 8, 9 och 11 §§ |
|||||||
 |
 |
 |
 |
 |
avses skolenhet enligt 1 kap. 3 § |
|||||||
 |
 |
 |
 |
 |
skollagen |
 |
(2010:800) |
dÀr den |
||||
 |
 |
 |
 |
 |
studerande |
fÄr |
sin undervisning. |
|||||
 |
 |
 |
 |
 |
Om |
den |
studerande |
genomför |
||||
 |
 |
 |
 |
 |
arbetsplatsförlagt |
lÀrande under |
||||||
 |
 |
 |
 |
 |
en viss del av lÀsÄret ska |
|||||||
 |
 |
 |
 |
 |
arbetsplatsen under den perioden |
|||||||
 |
 |
 |
 |
 |
anses vara hans eller hennes |
|||||||
 |
 |
 |
 |
 |
skola. |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
13 § |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
Vid |
berÀkning |
av |
det |
Extra |
inackorderingsstöd |
för |
||||||
ekonomiska underlaget skall vad |
studerande |
med |
funktionsned- |
|||||||||
som sÀgs om en studerande som |
sÀttning fÄr lÀmnas om den |
|||||||||||
Àr gift tillÀmpas bara om |
studerande kan visa att han eller |
|||||||||||
Ă€ktenskapet har |
ingÄtts senast |
hon pÄ grund av funktions- |
||||||||||
under kalenderhalvÄret |
nÀrmast |
nedsÀttning Àr i behov av |
 |
|||||||||
före det för vilket det extra |
1. hjÀlp |
med |
sina |
mÄltider, |
||||||||
tillÀgget skall lÀmnas. |
 |
 |
eller |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
||
 |
 |
 |
 |
 |
2. en sÀrskilt |
 |
anpassad bostad |
|||||
 |
 |
 |
 |
 |
pÄ studieorten. |
 |
 |
 |
 |
BestÀmmelserna om gifta studerande tillÀmpas Àven pÄ en studerande som utan att vara gift lever tillsammans med en annan person, med vilken den studerande tidigare har varit gift
76
SOU 2013:52 |
Författningsförslag |
eller med vilken den studerande gemensamt har eller har haft barn.
 |
 |
 |
14 § |
 |
Centrala |
studiestödsnÀmnden |
Centrala |
studiestödsnÀmnden |
|
fÄr meddela |
nÀrmare |
föreskrifter |
fÄr meddela |
nÀrmare föreskrifter |
om det ekonomiska underlaget. |
om inackorderingsstödet. |
|||
StudiehjÀlp |
för |
studier |
StudiehjÀlp för utlandsstudier |
|
utomlands |
 |
 |
 |
 |
Trots |
föreskrifterna i |
2 kap. |
9 § första stycket 1 och 2 |
studie- |
|
stödslagen |
(1999:1395) |
fÄr |
studiehjÀlp lÀmnas för studier vid en lÀroanstalt eller utbildning i Danmark, Finland, Island eller Norge, om
1.utbildningen Àr stÀlld under statlig tillsyn i det land dÀr studierna bedrivs, och
2.studierna omfattar minst tre mÄnaders heltidsundervisning.
Om det finns sÀrskilda skÀl fÄr studiehjÀlp lÀmnas Àven om utbildningen Àr kortare Àn tre mÄnader.
15 §
StudiehjÀlp för utlandsstudier fÄr lÀmnas om utbildningen kan anses ha en godtagbar standard.
Centrala studiestödsnÀmnden beslutar om en utbildning kan anses ha en godtagbar standard.
Centrala studiestödsnÀmnden fÄr meddela föreskrifter om vad som kan anses vara en godtagbar standard.
 |
16 § |
StudiehjÀlp fÄr lÀmnas för |
StudiehjÀlp fÄr lÀmnas för |
studier i ett land utanför Norden, |
studier i ett land utanför |
om |
Europeiska ekonomiska samarbets- |
 |
omrÄdet (EES) och Schweiz, om |
1.den studerande har varit folkbokförd i Sverige under de senaste tvÄ Ären, och
2.studierna omfattar minst tre mÄnaders heltidsundervisning.
77
Författningsförslag SOU 2013:52
Trots villkoren i första stycket |
Trots |
villkoren i |
första |
||||
fÄr studiehjÀlp |
lÀmnas |
till |
stycket |
fÄr studiehjÀlp |
lÀmnas |
||
studerande |
vid |
de |
svenska |
till studerande vid den svenska |
|||
utlandsskolorna |
i |
Bryssel, |
utlandsskolan i Nairobi, om den |
||||
Fuengirola, |
London, |
Madrid, |
studerande pÄ heltid tar del i |
||||
Nairobi och Paris, om de |
undervisning som motsvarar ett |
||||||
studerande pÄ heltid tar del i |
nationellt program i den svenska |
||||||
undervisning |
som |
motsvarar |
ett |
gymnasieskolan. |
 |
nationellt program i den svenska gymnasieskolan.
Om det finns sÀrskilda skÀl, fÄr studiehjÀlp lÀmnas Àven om villkoren i första stycket inte Àr uppfyllda.
19 §14
StudiehjÀlp fÄr lÀmnas för en sjukperiod som infaller under tid
för vilken den studerande har beviljats studiehjÀlp. |
 |
 |
 |
||||
För |
sjukperiod |
som infaller |
För |
sjukperiod |
som |
infaller |
|
efter |
studietidens |
början fÄr |
efter |
studietidens |
början |
fÄr |
|
studiehjÀlp lÀmnas i form av |
studiehjÀlp lÀmnas i form av |
||||||
extra tillÀgg och inackorderings- |
inackorderingsstöd |
bara |
om |
en |
|||
tillÀgg |
bara om en ansökan om |
ansökan har kommit in till |
|||||
denna studiehjÀlp har kommit in |
Centrala studiestödsnÀmnden |
||||||
till |
Centrala |
studiestöds- |
dessförinnan. Om det |
finns |
|||
nÀmnden dessförinnan. Om det |
synnerliga skÀl, fÄr inackord- |
||||||
finns synnerliga skÀl, fÄr studie- |
eringsstöd lÀmnas Àven om en |
||||||
hjÀlp lÀmnas Àven om en |
ansökan inte har kommit in före |
||||||
ansökan inte har kommit in före |
sjukperiodens början. |
 |
 |
sjukperiodens början.
För det första kalenderhalvÄr dÄ en studerande bedriver studier som ger rÀtt till studiehjÀlp fÄr studiehjÀlp lÀmnas bara för en sÄdan sjukperiod som infaller efter det att den studerande har pÄbörjat studierna.
23 §15
Om en studerandes uppe- |
Om en studerandes uppe- |
hÀlle i annat fall Àn som anges i |
hÀlle i annat fall Àn som anges i |
22 § helt eller till vÀsentlig del |
22 § helt eller till vÀsentlig del |
bekostas av staten, en kommun |
bekostas av staten, en kommun |
eller ett landsting, fÄr studie- |
eller ett landsting, fÄr studie- |
14Senaste lydelse 2003:500.
15Senaste lydelse 2002:1109.
78
SOU 2013:52 |
Författningsförslag |
hjÀlp lÀmnas bara i form av studiebidrag och extra tillÀgg.
Om en studerande i fall som avses i första stycket ocksÄ fÄr hel sjukersÀttning eller hel aktivitets- ersÀttning, fÄr inte nÄgon form av studiehjÀlp lÀmnas. Till en studerande som fÄr bidrag enligt förordningen (1995:667) om bidrag till vissa funktions- hindrade elever i gymnasieskolan fÄr dock studiehjÀlp lÀmnas i form av studiebidrag och extra tillÀgg.
hjÀlp lÀmnas bara i form av studiebidrag.
 |
 |
 |
27 § |
 |
 |
 |
|
Den |
studerandes |
rÀtt |
till |
Den |
studerandes |
rÀtt |
till |
studiehjÀlp skall omprövas, |
nÀr |
studiehjÀlp ska omprövas, |
nÀr |
||||
Ă€ndrade |
förhÄllanden |
föranleder |
Ă€ndrade |
förhÄllanden |
föranleder |
||
det. FörhÄllanden som avses i 13 § |
det. |
 |
 |
 |
|||
skall beaktas bara om förÀndringen |
 |
 |
 |
 |
|||
har intrÀffat senast före utgÄngen av |
 |
 |
 |
 |
|||
nÀrmast föregÄende kalenderhalvÄr. |
 |
 |
 |
 |
I frÄga om tid för vilken den studerande har fÄtt studiehjÀlp, finns vissa bestÀmmelser om Àndring till den studerandes nackdel i 5 kap. studiestödslagen (1999:1395). I övrigt fÄr i sÄdant fall Àndring till den studerandes nackdel endast ske om
1. beslutet om Àndring meddelas före utgÄngen av den tidsperiod med studiehjÀlp som infaller i direkt anslutning till den tidsperiod som den utbetalda studiehjÀlpen hÀnför sig till, och
2. Àndringen kan verkstÀllas genom avdrag pÄ studiehjÀlp som ska betalas ut senare under denna tidsperiod.
79
Författningsförslag SOU 2013:52
28 §
StudiehjÀlp i form av studiebidrag för studier i Sverige fÄr
lÀmnas utan ansökan. |
 |
 |
 |
 |
StudiehjÀlp i form av studie- |
StudiehjÀlp i form av studie- |
|||
bidrag för studier |
utomlands, |
bidrag |
för studier utomlands |
|
inackorderingstillÀgg |
eller extra |
eller |
inackorderingsstöd |
fÄr |
tillÀgg fÄr lÀmnas bara efter |
lÀmnas bara efter ansökan. |
 |
||
ansökan. |
 |
 |
 |
 |
32 § StudiehjÀlp betalas ut mÄnadsvis i efterskott.
En utbetalning omfattar studiehjÀlp för fyra veckor, med undantag för i början och i slutet av en studiestödsperiod, dÄ en utbetalning kan omfatta ett annat antal veckor.
Om det finns sÀrskilda skÀl, fÄr studiehjÀlpen betalas ut pÄ nÄgot annat sÀtt för viss studerande eller för de studerande vid en viss utbildning. Utbetalning fÄr dock ske för högst ett kalenderhalvÄr i sÀnder.
StudiehjÀlp skall betalas ut till den studerandes förÀldrar eller nÄgon annan vÄrdnadshavare enligt samma grunder som tillÀmpas vid utbetalning av allmÀnt barnbidrag. Om den studerande Àr myndig, skall dock studiehjÀlpen betalas ut till honom eller henne sjÀlv. Om en förvaltare enligt förÀldrabalken har förordnats för den studerande, skall studiehjÀlpen betalas ut till förvaltaren, om det ingÄr i uppdraget.
Om det finns sÀrskilda skÀl, kan studiehjÀlp för en omyndig studerande betalas ut till en socialnÀmnd eller nÄgon annan för att anvÀndas till den
33 §
Om en förvaltare enligt förÀldrabalken har förordnats för den studerande, ska studiehjÀlpen betalas ut till förvaltaren, om det ingÄr i uppdraget.
80
SOU 2013:52 Författningsförslag
omyndiges |
utbildning |
och |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
uppehÀlle. |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
34 § |
 |
 |
 |
 |
 |
|
Centrala |
studiestödsnÀmnden |
Om |
det |
finns |
sÀrskilda |
skÀl, |
||
fÄr meddela nÀrmare föreskrifter |
kan studiebidrag för en omyndig |
|||||||
om utbetalning av studiehjÀlp. |
 |
studerande |
betalas ut |
till |
den |
|||
 |
 |
 |
studerandes |
vÄrdnadshavare, för |
||||
 |
 |
 |
att anvÀndas till den omyndiges |
|||||
 |
 |
 |
utbildning och uppehÀlle. |
 |
 |
|||
 |
 |
 |
Om det finns synnerliga skÀl, |
|||||
 |
 |
 |
kan studiebidrag för en omyndig |
|||||
 |
 |
 |
studerande betalas ut till social- |
|||||
 |
 |
 |
nÀmnden |
eller |
nÄgon |
annan |
||
 |
 |
 |
lÀmplig person, för att anvÀndas |
|||||
 |
 |
 |
till den omyndiges utbildning och |
|||||
 |
 |
 |
uppehÀlle. |
 |
 |
 |
 |
|
 |
 |
 |
Utbetalningar enligt första och |
|||||
 |
 |
 |
andra styckena fÄr ske pÄ begÀran |
|||||
 |
 |
 |
av |
vÄrdnadshavare |
 |
eller |
||
 |
 |
 |
socialnÀmnden. |
 |
 |
 |
35§
Om det finns synnerliga skÀl
kan inackorderingsstöd för en omyndig studerande, pÄ begÀran av en socialnÀmnd, betalas ut till den andra förÀldern Àn den som senast var betalningsmottagare, socialnÀmnden eller nÄgon annan lÀmplig person för att anvÀndas till den omyndiges utbildning och uppehÀlle.
Inackorderingsstöd för en omyndig studerande som har placerats av en socialnÀmnd i familjehem kan, pÄ begÀran av socialnÀmnden, betalas ut till familjehemsförÀlder för att anvÀndas till den omyndiges utbildning och uppehÀlle.
81
Författningsförslag SOU 2013:52
 |
 |
 |
 |
Inackorderingsstöd |
för |
en |
|||||
 |
 |
 |
 |
omyndig |
studerande som |
har |
|||||
 |
 |
 |
 |
placerats i enskilt hem av nÄgon |
|||||||
 |
 |
 |
 |
annan Àn socialnÀmnden kan, pÄ |
|||||||
 |
 |
 |
 |
begÀran |
av |
 |
vÄrdnadshavaren, |
||||
 |
 |
 |
 |
betalas |
ut |
till |
familjehemsförÀlder |
||||
 |
 |
 |
 |
för att anvÀndas till den omyndiges |
|||||||
 |
 |
 |
 |
utbildning och uppehÀlle. |
 |
 |
|||||
 |
 |
 |
 |
36 § |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
Centrala |
studiestödsnÀmnden |
||||||
 |
 |
 |
 |
fÄr meddela |
nÀrmare föreskrifter |
||||||
 |
 |
 |
 |
om utbetalning av studiehjÀlp. |
 |
||||||
 |
 |
 |
5 kap. |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
|
NĂ€r |
studiestöd |
skall |
krÀvas |
NĂ€r |
studiestöd |
ska |
krÀvas |
||||
tillbaka |
 |
 |
tillbaka |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
||
 |
 |
 |
1 § |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
|
Vid Ă„terkrav |
av studiemedel |
Vid Ă„terkrav |
av |
studiemedel |
|||||||
enligt |
5 kap. 1 § |
första |
stycket |
enligt |
5 kap. |
 |
1 § första |
stycket |
|||
studiestödslagen |
(1999:1395) |
eller studiehjÀlp enligt 5 kap. 1 § |
|||||||||
skall belopp under 300 kronor |
andra |
stycket |
och |
3 § |
studie- |
||||||
inte krÀvas tillbaka. |
 |
stödslagen |
 |
 |
(1999:1395) |
ska |
|||||
 |
 |
 |
 |
belopp under 300 kronor inte |
|||||||
 |
 |
 |
 |
krÀvas tillbaka. |
 |
 |
 |
82
SOU 2013:52 Författningsförslag
6 kap.
 |
 |
 |
 |
9 § |
 |
 |
 |
 |
 |
|
En |
lÀroanstalt |
skall |
lÀmna |
En |
lÀroanstalt |
ska |
lÀmna |
|||
uppgift till Centrala studie- |
uppgift till Centrala studie- |
|||||||||
stödsnÀmnden, |
om |
en |
stödsnÀmnden, |
 |
om |
en |
||||
studerande som har studiehjÀlp |
studerande som har studiehjÀlp |
|||||||||
har övergÄtt till en annan |
har övergÄtt till en annan |
|||||||||
lÀroanstalt |
eller avbrutit |
sina |
lÀroanstalt |
eller |
avbrutit |
sina |
||||
studier. |
 |
 |
 |
studier. |
 |
 |
 |
 |
||
Om |
Centrala |
studiestöds- |
En |
lÀroanstalt |
ska |
varje |
||||
nÀmnden begÀr det, skall en |
mÄnad |
lÀmna |
uppgift |
till |
||||||
lÀroanstalt ocksÄ i övrigt till |
Centrala studiestödsnÀmnden om |
|||||||||
nÀmnden lÀmna uppgifter om en |
en studerande som har studiehjÀlp |
|||||||||
studerande som har tagits in i |
har varit |
ogiltigt |
frÄnvarande |
|||||||
utbildning som ger rÀtt till |
enligt 2 kap. 5 §. |
 |
 |
 |
||||||
studiehjÀlp. |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
|
Centrala |
studiestödsnÀmnden |
Om lÀroanstalten bedömer att |
||||||||
fÄr meddela nÀrmare föreskrifter |
den studerande som en följd av |
|||||||||
om |
lÀroanstalters |
uppgifts- |
funktionsnedsÀttning |
inte förstÄr |
||||||
skyldighet enligt första och andra |
konsekvenserna |
 |
av |
sitt |
||||||
styckena. |
 |
 |
 |
handlande, |
ska |
uppgifter |
enligt |
|||
 |
 |
 |
 |
 |
andra stycket inte lÀmnas. |
 |
||||
 |
 |
 |
 |
 |
Om |
Centrala |
studiestöds- |
|||
 |
 |
 |
 |
 |
nÀmnden begÀr det, ska en |
|||||
 |
 |
 |
 |
 |
lÀroanstalt ocksÄ i övrigt till |
|||||
 |
 |
 |
 |
 |
nÀmnden lÀmna uppgifter om en |
|||||
 |
 |
 |
 |
 |
studerande som har tagits in i |
|||||
 |
 |
 |
 |
 |
utbildning som ger rÀtt till |
|||||
 |
 |
 |
 |
 |
studiehjÀlp. |
 |
 |
 |
 |
|
 |
 |
 |
 |
 |
9 a § |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
Centrala |
studiestödsnÀmnden |
||||
 |
 |
 |
 |
 |
fÄr meddela |
nÀrmare föreskrifter |
||||
 |
 |
 |
 |
 |
om |
lÀroanstalters |
uppgifts- |
|||
 |
 |
 |
 |
 |
skyldighet. |
 |
 |
 |
 |
83
Författningsförslag SOU 2013:52
Bilaga16
Förteckning över de lÀroanstalter och utbildningar vid vilka studiestöd kan lÀmnas
A 1
Folkhögskola, utbildning pÄ grundskolenivÄ och utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning pÄ gymnasial nivÄ
Gymnasieskola inom skolvÀsendet
GymnasiesÀrskola inom skolvÀsendet
Internationell gymnasieutbildning för International Baccalaureate (IB)
Kommunal vuxenutbildning, utom uppdragsutbildning
Liber Hermods skola, utbildning pÄ gymnasial nivÄ och utbildning för vuxna pÄ grundskolenivÄ
Lycée Francais
SÀrskild utbildning för vuxna
Tyska skolan, utbildning pÄ gymnasial nivÄ
1.Denna förordning trÀder i kraft den 1 juli 2015 och tillÀmpas för studier som bedrivs efter den 30 juni 2015.
2.Den Àldre lydelsen av 2 kap. 23 § tillÀmpas fortfarande efter ikrafttrÀdandet för studerande som före den 1 juli
2015 har pÄbörjat studier och för dessa beviljats aktivitetsersÀttning för den tid som skolgÄngen varar
16 Senaste lydelse 2012:967.
84
SOU 2013:52 |
Författningsförslag |
enligt 33 kap. 8 § socialförsÀkringsbalken i sin lydelse före den 1 juli 2015.
3.En studerande som före den 1 juli 2015 har beviljats inackorderingstillĂ€gg enligt 2 kap. 2 § studiestödslagen (1999:1395) i sin lydelse före den 1 juli 2015, eller som har beviljats stöd till inackordering enligt 15 kap. 32 §, 18 kap. 32 § eller 20 kap. 19 § skollagen (2010:800) i sin lydelse före den 1 juli 2015 för studier pĂ„ viss utbildning, har rĂ€tt till inackorderingsstöd enligt 2 kap. 2 a § studiestödslagen för att slutföra utbildningen, Ă€ven om villkoren i 2 kap. 8â 12 §§ i sin nya lydelse inte Ă€r uppfyllda.
85
Författningsförslag |
SOU 2013:52 |
1.11Förslag till
förordning om Àndring i gymnasieförordningen (2010:2039)
HÀrigenom föreskrivs att 4 kap. 2 § gymnasieförordningen (2010:2039) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
 |
4 kap. |
 |
2 §17 |
De nationella inriktningarna i gymnasieskolan framgÄr av bilaga 1.
De nationella inriktningarna inom estetiska programmet, hantverksprogrammet, industritekniska programmet och naturbruksprogrammet fĂ„r börja det första lĂ€sĂ„ret. Ăvriga inriktningar fĂ„r börja det andra eller tredje lĂ€sĂ„ret.
Statens |
skolverk |
fÄr besluta |
Statens |
skolverk |
fÄr besluta |
om en utbildning ska fÄ finnas |
om en utbildning ska fÄ finnas |
||||
inom |
den |
nationella |
inom |
den |
nationella |
inriktningen övriga hantverk. |
inriktningen övriga |
hantverk |
|||
 |
 |
 |
inom hantverksprogrammet eller |
||
 |
 |
 |
de nationella inriktningarna djur |
||
 |
 |
 |
respektive |
skog |
inom |
 |
 |
 |
naturbruksprogrammet. |
Denna förordning trÀder i kraft den 1 juli 2015 och tillÀmpas för studier som bedrivs efter den 30 juni 2015.
17 Senaste lydelse 2012:402.
86
2 Modernisering av studiehjÀlpen
2.1Inledning
I detta betÀnkande redovisas övervÀganden och förslag frÄn 2012 Ärs studiehjÀlpsutredning. I direktiven till utredningen berörs ett stort antal frÄgor, som ytterst handlar om hur studiehjÀlpen kan anpassas till dagens och morgondagens behov. DÀrutöver omfattar uppdraget att pröva hur man kan föra in studerande med funktionsnedsÀttning, som i dag fÄr bidrag frÄn socialförsÀkrings- systemet under studietiden, i studiestöds- systemen.
StudiehjÀlpen regleras genom författningar pÄ tre nivÄer som beslutas av respektive riksdagen, regeringen och Centrala studiestödsnÀmnden (CSN). Eftersom studiehjÀlpen handlar om ekonomiska bidrag till enskild, och kraven pÄ rÀttssÀker och lika behandling av alla bidragstagare Àr stora, Àr regleringen omfattande och detaljrik. SÀrskilda regler gÀller ocksÄ för studiehjÀlpens olika delar.
Mot denna bakgrund har betÀnkandet disponerats sÄ att kapitel- indelningen ansluter till de delfrÄgor som behandlas. I varje kapitel redovisas bakgrund, i förekommande fall relevanta data samt berörda delar av regelverket i ett sammanhang, före övervÀganden och förslag. Avsikten Àr att pÄ sÄ sÀtt underlÀtta lÀsningen och förstÄelsen av de förslag som förs fram. Resultaten av de under- sökningar som utredningen lÄtit genomföra redovisas i bilagor.
I detta första, inledande kapitel behandlas dels synen pÄ studiehjÀlpen som helhet, dess funktion och mÄl, dels förslag om förÀndringar av studiebidraget.
87
Modernisering av studiehjÀlpen |
SOU 2013:52 |
2.2Ăversikt
StudiehjÀlpen har som mÄl att undanröja ekonomiska, geografiska och sociala hinder för studerande pÄ gymnasial nivÄ. Den utgÄr till elever som Àr under 20 Är och studerar pÄ heltid i gymnasieskolan, pÄ folkhögskola, kommunal vuxenutbildning (komvux) och vissa andra utbildningar. StudiehjÀlpen har tre komponenter: studie- bidrag, extra tillÀgg och inackorderingstillÀgg.
Studiebidraget utgör den största delen av studiehjÀlpen, bÄde sett till antalet elever som fÄr stödet och till statens totala kostnad. Det uppgÄr för nÀrvarande till 1 050 kronor per mÄnad och utbetalas mÄnadsvis under tio av Ärets tolv mÄnader. Under lÀsÄret 2011/2012 lÀmnades studiebidrag till totalt 367 422 elever. Av dessa var drygt 178 000 kvinnor och drygt 189 000 mÀn. Under samma lÀsÄr utbetalades 3 547 miljoner kronor i studiebidrag.
Det extra tillÀgget lÀmnas, efter ansökan, till elever som kommer frÄn hushÄll med lÄga inkomster. Eleven och dennes familj fÄr ha en sammanlagd inkomst under 125 000 kronor. Extra tillÀgg utgÄr med tre olika belopp beroende pÄ familjens inkomst och förmögenhet, nÀmligen 855, 570 och 285 kronor per mÄnad. Flertalet studerande fÄr det högsta beloppet. Under 2012 betalade CSN ut 98,4 miljoner kronor i extra tillÀgg till sammanlagt cirka 13 000 elever.
InackorderingstillĂ€gget syftar till att undanröja geografiska hinder för gymnasieutbildning samt till att minska de mer- kostnader som uppstĂ„r för familjer, dĂ€r barnen mĂ„ste inackorderas pĂ„ skolorten för att genomgĂ„ sin utbildning. Ansvaret för inackorderingstillĂ€gget delas sedan 1992 mellan staten och kommunerna. Kommunen ansvarar för stöd till elever i skolor med offentlig huvudman. Staten, genom CSN, ansvarar för inackord- eringstillĂ€gg till elever i skolor med enskilda huvudmĂ€n. Stödet till inackordering Ă€r beroende av avstĂ„ndet â i resvĂ€g eller restid â mellan hemmet och studieorten. Regelverken skiljer sig Ă„t mellan staten och kommunerna och tillĂ€mpningen av reglerna varierar mellan enskilda kommuner. Under 2011 utbetalades sammanlagt ca 260 miljoner kronor till cirka 28 000 elever.
En utförligare redovisning av studiebidrag, extra tillÀgg och inackorderingsstödet Äterfinns i det följande samt i kapitel 4, 5 och 7.
En översikt av förÀndringarna sedan
88
SOU 2013:52 |
Modernisering av studiehjÀlpen |
2.3Reglering av studiebidraget
StudiehjÀlpen och dÀrmed studiebidraget regleras i studiestödslagen (1999:1395, SsL) och i studiestödsförordningen (2000:655, SsF) och i CSN:s författningssamling (CSNFS 2001:6).
Av studiestödslagens 2 kap. 2 och 3 §§ framgÄr att studiehjÀlp fÄr lÀmnas till studerande vid de lÀroanstalter och utbildningar som bestÀms av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestÀmmer. StudiehjÀlp i form av studiebidrag fÄr lÀmnas frÄn och med kvartalet nÀrmast efter det kvartal dÄ den studerande fyller 16 Är. (StudiehjÀlp i form av inackorderingstillÀgg eller extra tillÀgg fÄr, i vissa fall, lÀmnas Àven till den som Àr yngre.) StudiehjÀlp lÀmnas lÀngst till och med det första kalenderhalvÄret det Är dÄ den studerande fyller 20 Är.
Av 2 kap. 5 § SsL framgÄr att studiehjÀlp bara fÄr lÀmnas för heltidsstudier, om inte regeringen eller den myndighet som regeringen bestÀmmer föreskriver nÄgot annat.
Den tid som studiehjÀlp fÄr lÀmnas för regleras i 2 kap. 6 § SsL. DÀr framgÄr att studiehjÀlp fÄr lÀmnas för de delar av ett lÀsÄr dÄ den studerande bedriver studier. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestÀmmer fÄr föreskriva att studiebidrag (och extra tillÀgg) fÄr lÀmnas Àven för annan tid.
StudiehjÀlp berÀknas för hela, sammanhÀngande tidsperioder under ett kalenderhalvÄr om 15 dagar om inte regeringen eller den myndighet som regeringen bestÀmmer föreskriver nÄgot annat.
I 2 kap. 6 § studiestödsförordningen anges att ett lÀsÄr om 40 veckor ska anses omfatta nio mÄnader. En hösttermin ska dÄ anses omfatta fyra mÄnader och en vÄrtermin fem mÄnader, om inte CSN bestÀmmer nÄgot annat för en viss utbildning. Ett lÀsÄr som Àr kortare eller lÀngre Àn 40 veckor ska anses omfatta det antal hela tidsperioder om 15 dagar som CSN bestÀmmer. NÀmnden fÄr ocksÄ bestÀmma om ett sÄdant lÀsÄrs lÀngd och fördelning pÄ höst- och vÄrterminer.
I 2 kap. 7 § SsL anges att det belopp som ska utbetalas varje mÄnad i studiebidrag Àr 1050 kronor.
I studiestödsförordningen regleras bl.a. vad som menas med heltidsstudier. Av 2 kap. 4 § framgÄr att CSN fÄr meddela nÀrmare föreskrifter om vad som Àr att betrakta som heltidsstudier. CSN fÄr Àven meddela föreskrifter om undantag frÄn bestÀmmelsen i 2 kap. 5 § SsL om att studiehjÀlp fÄr lÀmnas bara för heltidsstudier.
89
Modernisering av studiehjÀlpen |
SOU 2013:52 |
Vidare framgÄr av 23 § SsF att om en studerandes uppehÀlle i annat fall Àn som anges i 22 § helt eller till vÀsentlig del bekostas av staten, en kommun eller ett landsting, fÄr studiehjÀlp lÀmnas bara i form av studiebidrag och extra tillÀgg. En studerande som fÄr hel sjukersÀttning eller hel aktivitetsersÀttning kan inte samtidigt fÄ studiehjÀlp.
En studerande Àr skyldig att lÀmna uppgifter om t.ex. Àndrade förhÄllanden som pÄverkar rÀtten till studiehjÀlp eller studie- hjÀlpens storlek
Utbetalning av studiehjÀlp regleras i
I Centrala studiestödsnÀmndens föreskrifter och allmÀnna rÄd (CSNFS 2001:6) om studiehjÀlp finns nÀrmare föreskrifter om studiehjÀlp, bl.a. vad avser studietakt, ansökan och utbetalning. I andra kapitlet regleras studietakt och studiernas omfattning. Bl.a. framgÄr vad som menas med heltidsstudier.
Den tid som studiehjÀlp fÄr lÀmnas för regleras i 3 kap. SsF. Vad gÀller lÀsÄrets lÀngd anges att om lÀsÄret, eller den kurs den studerande lÀser, Àr kortare eller lÀngre Àn 40 veckor, rÀknas studietiden frÄn och med den första och till och med den sista undervisningsdagen under lÀsÄret eller kursen (2 §).
Studietiden rÀknas för varje kalenderhalvÄr för sig. Antalet hela tidsperioder om 15 dagar som ger rÀtt till studiehjÀlp enligt 2 kap. 6 § andra stycket SsF berÀknas genom att antalet dagar under kalenderhalvÄret delas med 15 (3 §). I 4 § anges hur lÀsÄret ska fördelas pÄ kalenderhalvÄren. I paragrafen stadgas att vid berÀkningen av antalet hela
90
SOU 2013:52 |
Modernisering av studiehjÀlpen |
2.4Bakgrunden
StudiehjÀlpen har, sedan den infördes i mitten av
Ett studiebidrag har sedan Är 1957 lÀmnats med samma mÄnadsbelopp som barnbidraget, men villkorats med att den unge bedriver studier pÄ gymnasial nivÄ. Det utbetalades endast under tio mÄnader; nÄgra Är kring 1990 under tolv mÄnader men under tiotalet Är efter krisen pÄ
StudiehjÀlpen skapades som ett led i det studiesociala reform- arbetet i mitten av
StudiehjÀlpen kompletterades pÄ
Det extra tillÀgget, som lÀmnas först efter ansökan, kan upp- fattas som mer tydligt familjepolitiskt motiverad Àn sjÀlva studie- bidraget. Det Àr uppenbart att familjeekonomin sÄvÀl i mitten av
91
Modernisering av studiehjÀlpen |
SOU 2013:52 |
RÀtten till studiehjÀlp villkoras med att eleven bedriver studier pÄ heltid. Detta villkor gÀller sÄvÀl studiebidrag som extra tillÀgg och inackorderingstillÀgg. Möjligheten att fÄ studiehjÀlp för deltidsstudier Àr ytterst begrÀnsade. Man har lÀnge accepterat en frÄnvaro pÄ cirka 20 procent och ÀndÄ ansett att kravet pÄ heltids- studier Àr uppfyllt. Bland annat i syfte att motverka ett alltmer utbrett skolk i gymnasieskolan har tillÀmpningen av reglerna om ogiltig frÄnvaro skÀrpts fr.o.m. Är 2012. DÀrmed markerades ocksÄ studiehjÀlpens karaktÀr av studiestöd.
Vid en internationell jÀmförelse skiljer sig den svenska ordningen frÄn den i jÀmförbara lÀnder. I t.ex. flertalet nordiska lÀnder och i Tyskland och NederlÀnderna m.fl.
I direktiven framhÄlls att studiehjÀlpens oklara stÀllning mellan utbildnings- och familjepolitik utgör en försvÄrande faktor nÀr det gÀller utvÀrdering av systemet. Det saknas tydliga mÄl för studiehjÀlpen.
KaraktÀriseringen av studiehjÀlpen har, som framgÄr av kapitel 3, betydelse i ett
StudiehjĂ€lpens stĂ€llning har tidigare prövats vid flera tillfĂ€llen, senast av StudiehjĂ€lpsutredningen Ă„r 2003 och â i anslutning hĂ€rtill â i en inom Utbildningsdepartementet upprĂ€ttad remisspromemoria. Medan utredningen föresprĂ„kade förĂ€ndringar som förstĂ€rkte dess familje- politiska karaktĂ€r, förordade remisspromemorian snarast en renodling av studiehjĂ€lpen som studiestöd.
92
SOU 2013:52 |
Modernisering av studiehjÀlpen |
2.5ĂvervĂ€ganden och förslag
2.5.1Nya förutsÀttningar
StudiehjÀlpen infördes för nÀra 50 Är sedan för att stimulera över- gÄngen till gymnasiestudier direkt efter grundskolan. De senaste Ären har över 95 procent av
Ăven om enkĂ€tsvaren antyder att studiebidragets betydelse Ă€r begrĂ€nsat, finns anledning att misstĂ€nka att svaren inte ger en fullstĂ€ndig bild av stödets betydelse. Studiebidraget förser gymnasieungdomar med pengar som de i stor utstrĂ€ckning disponerar sjĂ€lva. Indirekt har bidraget dĂ€rmed med all sannolikhet betydelse för familjernas ekonomi
FrÄnvaron av arbetsmarknad för
EnkĂ€tsvaren tyder ocksĂ„ pĂ„ att studiehjĂ€lpen â och de av denna beroende familjeekonomiska stöden â i alla fall pĂ„ marginalen, medverkar till att begrĂ€nsa studieavbrotten. Ogiltig frĂ„nvaro och en hög andel studieavbrott utgör Ă€ndĂ„ ett par av gymnasieskolans stora problem.
StudiehjÀlpens ursprungliga syfte, att stimulera ungdomar att pÄbörja gymnasiala studier, Àr sÄlunda att döma av enkÀtsvaren inte lÀngre helt relevant. EnkÀten belyser dock inte vilken faktisk roll det ekonomiska tillskottet pÄ 10 500 kronor per Är spelar för att göra studierna möjliga för elever som lever i ekonomiskt svaga
93
Modernisering av studiehjÀlpen |
SOU 2013:52 |
hushÄll. Av de cirka 13 000 elever som Är 2011 fick extra tillÀgg angav pÄfallande mÄnga att stödet har stor eller ganska stor betydelse för familjens ekonomi.
2.5.2Behov av modernisering
NÀr det börjar bli tveksamt om ett bidragssystem, som en följd av samhÀllsutvecklingen, inte lÀngre fyller sitt uttalade syfte finns det anledning att pröva om mÄlen och stödets utformning ska modifieras eller om det bör avvecklas. Enligt min bedömning finns ingen grund för att avveckla studiehjÀlpen. Mina direktiv ger inte heller utrymme för förslag med den innebörden.
För att motivera sin plats i
Med sina ursprungliga syften och konstruktion utgör studie- hjÀlpen en blandning av studiestöd och ekonomiskt stöd till familjer. Ett skÀl till denna otydlighet Àr att den unges aktiva studier Àr en förutsÀttning för bidrag, samtidigt som förÀldrarna har försörjningsansvaret och flertalet bidragstagare Àr underÄriga. En del av studiehjÀlpen Àr dÀrutöver behovsprövad mot hushÄllets inkomst. En ökad tydlighet och bÀttre förutsÀttningar för att utvÀrdera stödet skulle uppnÄs, om de tvÄ funktionerna renodlades i separata bidragssystem, vart och ett med tydliga mÄl.
Jag har identifierat fyra omrÄden dÀr en modernisering av studiehjÀlpen framstÄr som angelÀgen.
1.StudiehjÀlpens karaktÀr av studiestöd bör stÀrkas. Det bör ske genom att de delar som Àr villkorade med familjeekonomin avvecklas och att regelverket pÄ ett antal punkter anpassas till vad som gÀller för studiemedlen. Sambandet mellan faktisk studietid och bidrag behöver bli tydlig.
2.Studiebidraget Ă€r till sitt belopp knutet till barnbidraget, som successivt anpassas till kostnadsutvecklingen. Ăvriga delar av studiehjĂ€lpen har dock inte â med undantag för det kommunala
94
SOU 2013:52 |
Modernisering av studiehjÀlpen |
inackorderingsbidraget â rĂ€knats upp pĂ„ cirka 20 Ă„r. Deras köpkraft behöver Ă„terstĂ€llas.
3.Det extra tillÀgget tillkom för att stödja ungdomar frÄn ekonomiskt utsatta hushÄll. Regelverket utestÀnger numera huvuddelen av den ursprungligen tÀnkta mÄlgruppen. Ekonomiskt svaga hushÄll med barn i gymnasial utbildning bör ges ett sÀrskilt stöd inom den familjeekonomiska politiken.
4.Stödet till inackordering lÀmnas i dag enligt tvÄ olika regelverk beroende av vilken huvudman skolan har. Kommunerna tillÀmpar sin del av regelverket med stora variationer. Stödet Àr dÀrför orÀttvist, oförutsÀgbart och delvis rÀttsosÀkert och behöver förÀndras.
OcksÄ uppdraget att föra in nya studerandegrupper i studiestöds- systemen kan ses som ett led i moderniseringen av studiehjÀlpen.
I en moderniserad studiehjÀlp bör studiebidraget kvarstÄ som ett generellt studiestöd till elever i Äldern
Mitt förslag: Studiebidraget ska kvarstÄ som ett generellt studie- stöd till studerande mellan 16 och 20 Är vid gymnasiala studier.
2.5.3En tyngdpunktsförskjutning
Studiebidraget Àr, i likhet med barnbidraget, ett generellt stöd som lÀmnas till alla gymnasieelever utan behovsprövning. Inom ramen för studiehjÀlpen finns ocksÄ det extra tillÀgget som riktar sig till ungdomar frÄn ekonomiskt svaga hushÄll. Av den totala kostnaden för studiehjÀlpen pÄ ca 3,3 miljarder kronor utgör det extra tillÀgget knappt 100 miljoner kronor. Som en följd av att inkomstgrÀnserna inte justerats pÄ ca 20 Är Àr det numera i stort sett bara ungdomar i hushÄll som saknar inkomst av tjÀnst som kan komma ifrÄga för det extra tillÀgget.
Den i det föregÄende refererade enkÀtundersökningen tyder pÄ att studiehjÀlpen, ekonomiskt sett, fortfarande har en inte ovÀsentlig betydelse för att ungdomar i de ekonomiskt svagaste hushÄllen ska söka sig till och i synnerhet fullfölja gymnasiestudier.
95
Modernisering av studiehjÀlpen |
SOU 2013:52 |
I mÄnga andra hushÄll tycks studiebidraget i praktiken vÀsentligen bidra med att förse tonÄringar med pengar, som de förfogar över sjÀlva. Detta har naturligtvis betydelse för familjernas ekonomi, men kan ocksÄ ses som ett led i fostran av ungdomar till sjÀlvstÀndiga och ekonomiskt ansvarstagande medborgare.
Mot denna bakgrund finns det enligt min mening anledning att i samband med en modernisering av studiehjÀlpen starkare betona de fördelningspolitiskt tydligaste dragen i systemet. I kapitel 7 redovisas dÀrför förslag om att avveckla det extra tillÀgget i nuvarande form. I dess stÀlle bör ett nytt behovsprövat bidrag, kallat gymnasiebidrag, införas inom ramen för samhÀllets insatser för ekonomisk trygghet för familjer och barn. Ett sÀrskilt stöd till unga förÀldrar föreslÄs ocksÄ tillkomma, för att ge dem faktiska möjligheter att fÄ en gymnasial utbildning.
OcksÄ inackorderingsstödet, som syftar till att kompensera för de merkostnader som följer av att eleven inte kan genomgÄ utbildningen pÄ hemorten, bör göras enhetligt och i samband dÀrmed rÀknas upp. I kapitel 4 redovisas förslag om ett nytt sammanhÄllet stöd till inackordering.
Kostnadsutvecklingen under de senaste 20 Ären har urholkat de behovsprövade momenten i studiehjÀlpen. I samband med en modernisering av stödet för studier pÄ gymnasial nivÄ, bör tyngd- punkten mellan generellt stöd och selektiva ÄtgÀrder förskjutas, sÄ att resurser förs frÄn de generella till de behovsprövade insatserna. För att skapa ekonomiskt utrymme för en sÄdan förskjutning, men ocksÄ för att tydliggöra sambandet mellan studiebidraget och den enskildes insatser, föreslÄs i det följande en övergÄng till att lÀmna studiebidrag för faktisk studietid.
Det Ă€r viktigt att betona sambandet mellan dessa tvĂ„ delar av mina förslag. För att fĂ„ acceptans bland de berörda ungdomarna och deras förĂ€ldrar Ă€r det avgörande, att â den relativt blygsamma â försĂ€mringen av studiestödet för flertalet, anvĂ€nds för att förbĂ€ttra villkoren för dem som Ă€r ekonomiskt mest utsatta. En regelrĂ€tt besparing pĂ„ studiehjĂ€lpen endast i syfte att uppnĂ„ en ökad tydlighet som studiestöd vore svĂ„r att försvara.
96
SOU 2013:52 |
Modernisering av studiehjÀlpen |
2.5.4Bidrag för faktisk studietid
Dagens studiebidrag utbetalas, som nÀmnts, utan ansökan med 1 050 kronor per mÄnad under tio kalendermÄnader, dvs. 10 500 kronor per Är. MÄnadsbeloppet Àr detsamma som barnbidraget. Studiebidraget betalas ut under september t.o.m. juni till synes oberoende av om undervisning pÄgÄr eller inte. KaraktÀren av ett generellt stöd Àr uppenbar, sÀrskilt som medlen utbetalas till vÄrdnadshavaren, sÄ lÀnge eleven inte Àr myndig. MÄnga ser sannolikt studiebidraget som en förlÀngning av barnbidraget sÄ lÀnge den unge gÄr i gymnasieskolan. Den upplevda karaktÀren av studiestöd Àr troligen svag.
Enligt 3 kap. 1 § gymnasieförordningen (2010:2039) omfattar lÀsÄret 40 veckor och minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Detta motsvarar ungefÀr nio mÄnader och en vecka. Studiebidraget lÀmnas sÄlunda under cirka tre veckor nÀr eleven har ferier.
Ett viktigt inslag i en modernisering av studiehjÀlpen Àr att nÄ överensstÀmmelse mellan faktisk studietid, dvs. elevens prestation, och den tid för vilken studiehjÀlp lÀmnas. StudiehjÀlpens karaktÀr av studiestöd skulle pÄ sÄ sÀtt markeras och sambandet mellan bidrag och prestation bli tydligare.
Studiemedlen berÀknas per vecka. En sÄdan ordning bör tillÀmpas ocksÄ för studiehjÀlpen. Direktiven anger att studie- hjÀlpen ocksÄ i fortsÀttningen ska vara lika stor som barnbidraget. OmrÀknat till ett veckobelopp blir studiebidraget dÄ cirka 244 kronor.
I ett förĂ€ndrat system skulle studiehjĂ€lp lĂ€mnas under normalt 40 veckor, vilket Ă€r ca tre veckor kortare tid Ă€n de tio mĂ„nader som nu gĂ€ller. Det sammanlagda bidraget under ett lĂ€sĂ„r skulle â vid nuvarande nivĂ„ pĂ„ barnbidraget â uppgĂ„ till 9 760 kronor, eller 740 kronor lĂ€gre Ă€n dagens 10 500 kronor. I praktiken handlar det om en kraftigt minskad eller utebliven utbetalning i juni mĂ„nad.
Genom en övergÄng till ett studiebidrag rÀknat per faktisk studievecka minskar statens kostnader för studiebidraget med cirka 240 miljoner kronor. Om hela denna minskning anvÀnds för att förstÀrka de behovsprövade bidragen i enlighet med vad som nyss antytts, innebÀr förÀndringen att det generella inslaget i transfereringen minskas med cirka 7,5 procent. Samtidigt ökar resurserna för det selektiva stöd som ersÀtter extra tillÀgget med ca 224 procent.
97
Modernisering av studiehjÀlpen |
SOU 2013:52 |
Beroende pÄ hur en skola vÀljer att lÀgga ut lÀsÄret kan antalet veckor komma att variera mellan 39 och 41. I enlighet med principen att studiebidraget ska lÀmnas under faktisk studietid bör detta fÄ slÄ igenom i studiehjÀlpen. En konsekvens blir att gymnasiestuderande vid olika skolor kan komma att fÄ olika stöd rÀknat pÄ helÄr.
Studiebidraget bör utbetalas mĂ„nadsvis i efterskott och varje utbetalning ska omfatta fyra veckor. I början och slutet av en studiestödsperiod kan den komma att omfatta ett annat antal veckor. MĂ„nadsbeloppen blir dĂ„ desamma utom i första och sista utbetalningen. Ăver lĂ€sĂ„ret kommer bidragen att vara detsamma som barnbidraget rĂ€knat pĂ„ det aktuella antalet veckor.
Den psykologiska effekten hos elever och deras förÀldrar av att mÄnadsutbetalningen inte lÀngre Àr 1 050 kronor kan bli politiskt besvÀrande. Den negativa effekten bör dock komma att begrÀnsas av det faktum att lÀsÄrets första utbetalning omfattar studietiden under bÄde augusti och september och sÄledes blir större Àn 1 050 kronor.
En övergÄng till veckoberÀkning av studiebidraget gör det ocksÄ möjligt att förverkliga den modifiering av sanktionerna vid ogiltig frÄnvaro som beskrivs i kapitel 10 och som syftar till att markera, att studiebidraget primÀrt Àr avsett att vara en stimulans riktad till eleven, inte en del av familjens försörjning. Vid en reform bör Àven inackorderingstillÀgget berÀknas veckovis.
I det följande förs ytterligare förslag fram som syftar till att stÀrka kopplingen mellan den studerande och studiebidraget. Bl.a. föreslÄs i kapitel 11 att bidraget ska utbetalas direkt till den studerande Àven om han eller hon Àr omyndig.
Mitt förslag: StudiehjÀlp fÄr lÀmnas för varje vecka av ett lÀsÄr dÄ den studerande bedriver studier.
StudiehjÀlp betalas ut mÄnadsvis i efterskott och en utbetalning omfattar studiehjÀlp för fyra veckor, med undantag för i början och slutet av en studiestödsperiod, dÄ en utbetalning Àven kan omfatta ett annat antal veckor.
98
SOU 2013:52 |
Modernisering av studiehjÀlpen |
2.5.5Ett förÀndrat syfte
Av det föregÄende framgÄr att det syfte som angavs för studie- hjÀlpen för cirka 50 Är sedan inte lÀngre Àr helt relevant. FörÀndringar i samhÀllet, av arbetsmarknaden och av skolan behöver leda till att studiehjÀlpens syfte omdefinieras. Genom en renodling av studiehjÀlpen som studiestöd och omformulering av studiehjÀlpens syften skapas bÀttre förutsÀttningar för utvÀrdering av systemet.
Med de förslag som lÀggs i detta betÀnkande bör mÄlen för studiehjÀlpen kunna sammanfattas i följande punkter:
ï·StudiehjĂ€lpen ska frĂ€mja samhĂ€llets kompetensförsörjning genom att markera att samhĂ€llet sĂ€tter vĂ€rde pĂ„ att ungdomar fortsĂ€tter att studera efter grundskolan.
ï·StudiehjĂ€lpen ska begrĂ€nsa incitamenten att av ekonomiska skĂ€l avstĂ„ frĂ„n gymnasiestudier.
ï·Studiebidraget ska stimulera den studerande att pĂ„börja och fullfölja en gymnasial utbildning.
ï·StudiehjĂ€lpen ska frĂ€mja aktiva studier pĂ„ heltid.
ï·Studiebidraget ska stödja ungdomars utveckling till sjĂ€lvstĂ€ndiga och ansvarstagande medborgare genom att ge dem ansvar för en egen ekonomi.
ï·StudiehjĂ€lpen ska bidra till att undanröja geografiska hinder för att genomföra gymnasieutbildning.
99
3 StudiehjÀlpen och
3.1Inledning
Utredningens uppdrag innefattar att kartlÀgga och analysera hur andra lÀnders stöd motsvarande den svenska studiehjÀlpen klassificeras
Vidare ska utredaren klargöra om nuvarande regler om studiehjÀlp vid utlandsstudier Àr förenliga med
3.2Principen om fri rörlighet för personer och unionsmedborgarskapet
Ett av EU:s huvudmÄl Àr att avskaffa hindren för personers fria rörlighet. FrÄgan om personers fria rörlighet inom EU gÀllde ursprungligen bara arbetstagare, men har de senaste Ären utvidgats och gÀller numera samtliga unionsmedborgare. Principen om fri rörlighet för personer och unionsmedborgarskapet regleras i artiklarna 20 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssÀtt (FEUF)2. En unionsmedborgare Àr varje person som Àr medborgare i en medlemsstat. Unionsmedborgaren ska ha de rÀttigheter och de skyldigheter som föreskrivs i fördragen. De ska
1Europaparlamentets och rÄdets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen.
2Fördraget om Europeiska unionens funktionssÀtt, som trÀdde i kraft den 1 december 2009.
101
StudiehjÀlpen och |
SOU 2013:52 |
bland annat ha rÀtt att fritt röra sig och uppehÄlla sig inom medlemsstaternas territorier.
Genom medlemskapet i EU har Sverige Ätagit sig att behandla medborgare frÄn andra medlemslÀnder pÄ samma sÀtt som svenska medborgare. RÀtten till likabehandling gÀller i frÄga om bestÀmmelser om fri rörlighet Àven medborgare frÄn Island, Norge och Liechtenstein, eftersom dessa genom
3.3Rörlighetsdirektivet
RÀtten att fÄ resa in och uppehÄlla sig i ett annat medlemsland Àr en grundlÀggande förutsÀttning för fri rörlighet. Dessa rÀttigheter har tidigare reglerats i en mÀngd direktiv samt förordningar och har utvidgats frÄn att gÀlla arbetstagare och deras familjemedlemmar till att Àven omfatta grupper som inte Àr ekonomiskt aktiva, sÄsom studerande och pensionÀrer. Rörlighetsdirektivet4, som antogs den 29 april 2004 och implementerades den 30 april 2006, har konsoliderat stora delar av lagstiftningen pÄ omrÄdet. Direktivet reglerar unionsmedborgarnas och deras familjemedlemmars rÀtt att fritt röra sig och uppehÄlla sig inom medlemsstaternas territorium. MedlemslÀndernas möjligheter att begrÀnsa den fria rörligheten pÄ grund av allmÀn ordning, sÀkerhet och hÀlsa regleras ocksÄ i direktivet. Rörlighetsdirektivet har förutom av EU:s medlemsstater Àven implementerats av Norge, Island och Liechtenstein.
Vid införandet av rörlighetsdirektivet i svensk rÀtt infördes ett nytt begrepp, uppehÄllsrÀtt, som innebÀr en sjÀlvstÀndig rÀtt att
3Prop. 2009/10:141 s. 41f.
4Europaparlamentets och rÄdets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unions- medborgares och deras familjemedlemmars rÀtt att fritt röra sig och uppehÄlla sig inom medlemsstaternas territorier och om Àndring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphÀvande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG.
102
SOU 2013:52 |
StudiehjÀlpen och |
uppehÄlla sig i Sverige. NÀr en
Rörlighetsdirektivet innehÄller bestÀmmelser om likabehandling. I artikel 24 stadgas att alla unionsmedborgare och deras familjemedlemmar som uppehÄller sig i den mottagande medlemsstaten med stöd av rörlighetsdirektivet ska Ätnjuta samma behandling som medlemsstatens egna medborgare inom de omrÄden som omfattas av fördraget, med förbehÄll för sÄdana sÀrskilda bestÀmmelser som uttryckligen anges i fördraget eller i sekundÀrlagstiftningen. RÀtten till likabehandling begrÀnsas emellertid av artikel 24.2. Den mottagande medlemsstaten Àr bland annat inte skyldig att bevilja bistÄnd till uppehÀlle för studier inklusive yrkesutbildning i form av studiebidrag eller studielÄn till andra personer Àn anstÀllda, egenföretagare eller deras familje- medlemmar, innan permanent uppehÄllsrÀtt beviljats.
Rörlighetsdirektivet har medfört att den svenska studiestöds- lagstiftningen har anpassats sÄ att det i lag preciseras vilka utlÀndska medborgare som ska ha rÀtt till svenskt studiestöd.5
3.4Social trygghet och
Utformningen av socialförsÀkringssystemen inom EU Àr nationella angelÀgenheter, men för att frÀmja den fria rörligheten för personer finns gemensamma regler om samordning av lÀndernas social- försÀkringssystem. Dessa samordningsbestÀmmelser ska bidra till att höja levnadsstandarden och förbÀttra arbetsvillkoren för unionsmedborgare som flyttar inom EU. En förutsÀttning för att fri rörlighet för personer ska bli möjlig Àr att personerna inte förlorar sina sociala trygghetsförmÄner nÀr de utnyttjar denna rÀttighet. Ett annat syfte med samordningsbestÀmmelserna Àr att förhindra att enskilda fÄr förmÄner med samma syfte frÄn tvÄ medlemsstater samtidigt i grÀnsöverskridande situationer.
Den fria rörligheten för arbetstagare regleras i artiklarna
5 Prop. 2005/2006:134 s. 20 ff.
103
StudiehjÀlpen och |
SOU 2013:52 |
3.5Förordningarna om samordning av social trygghet
3.5.1Förordningarna 1408/71 och 883/2004
EU:s samordningsbestÀmmelser inom socialförsÀkringsomrÄdet regleras sedan den 1 maj 2010 i förordning 883/2004och dess tillÀmpningsförordning 987/20096, dÄ dessa förordningar trÀdde i kraft. Den pÄ omrÄdet tidigare förordningen 1408/717 har sÄlunda upphört att gÀlla enligt artikel 90 i förordning 883/2004. Förordning 1408/71 fortsÀtter dock att gÀlla och har kvar sin rÀttsverkan i förhÄllande till vissa i artikel 90 angivna förordningar och avtal. Förordning 1408/71 gÀller Àven fortfarande för förhÄllanden som intrÀffade före den 1 maj 2010.
SkÀlet till att en ny förordning antogs var att förordning 1408/71 vid flera tillfÀllen hade Àndrats och uppdaterats med beaktande av sÄvÀl utvecklingen pÄ gemenskapsnivÄ, som förÀndringar i lagstiftningen pÄ nationell nivÄ. Reglerna i 1408/71 var dÀrför i behov av att ersÀttas, moderniseras och förenklas.
Den personkrets som omfattades av förordning 1408/71 var anstĂ€llda, egenföretagare samt deras familjemedlemmar och efter- levande. Denna personkrets har i förordning 883/2004 utökats till att gĂ€lla âalla som Ă€r medborgare i en medlemsstatâ, det vill sĂ€ga
Àven icke förvÀrvsaktiva personer, samt deras familjemedlemmar och efterlevande.8 Genom förordning 1231/20109 omfattas Àven tredjelandsmedborgare och deras familjemedlemmar av förordning
6Europaparlamentets och rÄdets förordning (EG) nr 987/2009 av den 16 september 2009 om tillÀmpningsbestÀmmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen.
7Förordning (EEG) nr 1408/71 om tillÀmpningen av systemen för social trygghet nÀr anstÀllda, egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen.
8Artikel 2 (motsvarar artikel 2 i förordning 1408/71).
9Europaparlamentets och rÄdets förordning (EU) nr 1231/2010 av den 24 november 2010 om utvidgning av förordning (EG) nr 883/2004 och förordning (EG) nr 987/2009 till att gÀlla de tredjelandsmedborgare som enbart pÄ grund av sitt medborgarskap inte omfattas av dessa förordningar.
104
SOU 2013:52 |
StudiehjÀlpen och |
883/2004, förutsatt att de lagligen vistas inom EU.10 Syftet Àr att bÀttre integrera personer som inte Àr unionsmedborgare, men som Àr bosatta inom EU, genom att ge dem rÀttigheter som ligger sÄ nÀra unionsmedborgarens rÀttigheter som möjligt.
Förordningarna om samordning av de sociala trygghetssystemen gÀller ocksÄ i förhÄllande till Norge, Island och Liechtenstein genom
Förordning 883/2004 bygger pÄ samma grundprinciper som förordning 1408/71, med den skillnaden att den tidigare förord- ningen enbart omfattade arbetstagare medan den nya förordningen omfattar samtliga unionsmedborgare.
3.5.2FamiljeförmÄner
Förordning 883/2004 gÀller all lagstiftning om vissa sÀrskilt angivna grenar av social trygghet.11 Av sÀrskilt intresse för utredningen Àr förmÄnsslaget familjeförmÄner. Uttrycket familjeförmÄn innefattar enligt förordningen alla förmÄner och kontantförmÄner som Àr avsedda att kompensera för en familjs utgifter, exklusive förskott avseende underhÄllsstöd till barns vÄrdnadshavare samt sÀrskilda bidrag vid barns födelse och vid adoption.12
Vad som faller inom de olika förmÄnsslagens tillÀmpnings- omrÄde definieras inte nÀrmare i förordningen. Enligt förordningen Àr emellertid medlemsstaterna skyldiga att i förklaringar ange den lagstiftning och de system som förordningen ska tillÀmpas pÄ. Dessa anmÀlningar ska överlÀmnas Ärligen till kommissionen och offentliggöras pÄ erforderligt sÀtt.13 En sÄdan förklaring avgav
10Förordningen gÀller inte Storbritannien och Danmark.
11Artikel 3 (motsvarar artikel 4 i förordning 1408/71).
12Artikel 1.z (motsvarar artikel 1.u i förordning 1408/71).
13Artikel 9 (motsvarar artiklarna 5 och 96 i förordning 1408/71).
105
StudiehjÀlpen och |
SOU 2013:52 |
regeringen för första gÄngen den 30 mars 1994, i vilken studie- bidraget klassificerades som en familjeförmÄn.
3.5.3Likabehandling
Förordningens likabehandlingsprincip innebÀr att de personer som omfattas av förordningen ska ha samma rÀttigheter och skyldig- heter enligt en medlemsstats lagstiftning som denna medlemsstats egna medborgare.14 Syftet med likabehandlingsprincipen Àr att frÀmja arbetskraftens fria rörlighet inom EU.
Det kan vara svÄrt att dra grÀnsen mellan nationella villkor som Àr berÀttigade och nationella villkor som indirekt diskriminerar migrerande arbetstagare. MedlemslÀndernas sjÀlvbestÀmmanderÀtt medför naturligtvis att systemen Àr olika utformade och det Àr inte meningen att
14Artikel 4 (motsvarar artikel 3 i förordning 1408/71).
15Holm, 2010, s. 114 f.
106
SOU 2013:52 |
StudiehjÀlpen och |
3.5.4TillÀmplig lagstiftning och prioritetsregler
För att undvika att en person, som berörs av flera social- försĂ€kringssystem, blir försĂ€krad i mer Ă€n ett land eller att han eller hon stĂ„r helt utan socialförsĂ€kringsskydd innehĂ„ller förordningen lagvalsregler. Enligt huvudregeln ska en person omfattas av endast ett lands lagstiftning. Ăven om man i princip skulle kunna fĂ„ en förmĂ„n frĂ„n bĂ„de arbetslandet och bosĂ€ttningslandet, pekas ett lands lag ut som tillĂ€mplig. Som huvudregel gĂ€ller att personer omfattas av lagstiftningen för social trygghet i arbetslandet, oavsett om man Ă€r bosatt i ett annat land. FrĂ„n denna princip finns emellertid flera undantag, sĂ€rskilt vad gĂ€ller familjeförmĂ„nerna, dĂ€r förmĂ„ner i vissa fall kan utges enligt flera lĂ€nders lagstiftningar. Vid sammanfallande förmĂ„ner finns prioritetsregler som innebĂ€r att ett land blir primĂ€rt ansvarig för att utbetala förmĂ„nen, medan det andra landet blir sekundĂ€rt ansvarig och ska utbetala ett tillĂ€gg om förmĂ„nen dĂ€rifrĂ„n Ă€r högre. TillĂ€ggsbelopp behöver dock inte utges för barn som Ă€r bosatta i en annan medlemsstat, om rĂ€tten till förmĂ„nen endast grundar sig pĂ„ bosĂ€ttning16. Denna bestĂ€mmelse har sĂ„ledes en begrĂ€nsande verkan vad avser export av familje- förmĂ„ner.
3.5.5Exportabilitet
Exportabilitetsprincipen innebÀr att förmÄner som en person har förvÀrvat i en medlemsstat ska kunna betalas ut oavsett om personen bor i en annan medlemsstat. Exportabilitet av förmÄner mellan staterna Àr sÄledes en grundlÀggande förutsÀttning för att undvika diskriminering pÄ grund av bosÀttning. I förordning 883/2004 finns en generell princip om exportabilitet av kontant- förmÄner i artikel 7.17 FamiljeförmÄner omfattas dÀremot inte av denna generella exportabilitetsprincip. I förordningen finns dÀremot speciella bestÀmmelser om familjeförmÄner för familje- medlemmar som Àr bosatta i en annan medlemsstat. Artikel 67 stadgar att personer ska ha rÀtt till familjeförmÄner i enlighet med lagstiftningen i den behöriga medlemsstaten Àven för sina familje- medlemmar som Àr bosatta i en annan medlemsstat som om de vore
16Artikel 68. I förordning 1408/71 fanns prioritetsreglerna i artikel 76 samt i artikel 10 i tillÀmpningsförordningen 574/72.
17Motsvarar artikel 10 i förordning 1408/71.
107
StudiehjÀlpen och |
SOU 2013:52 |
bosatta i den förra medlemsstaten. Den behöriga medlemsstaten Àr vanligtvis arbetslandet.
Det kan diskuteras om denna nya bestÀmmelse om rÀtt att exportera familjeförmÄner medför nÄgra förÀndringar jÀmfört med motsvarande artikel i förordning 1408/71. I artikel 73 i förordning 1408/71 stadgas att arbetstagaren ska ha rÀtt till familjeförmÄner frÄn arbetslandet för familjemedlemmar bosatta i en annan medlemsstat. Artikel 67 i förordning 883/2004 talar emellertid om personers rÀtt till familjeförmÄner. Denna Àndring Àr en anpassning till att personkretsen i förordningen 883/2004 utvidgats till att omfatta Àven migrerande
3.5.6SammanlÀggning
Förordning 883/2004 syftar, som tidigare nÀmnts, till att samordna de olika medlemsstaternas lagstiftning om social trygghet sÄ att personer som utnyttjar den fria rörligheten genom att bo och arbeta i olika lÀnder inte ska gÄ miste om förmÄner. Samman- lÀggning innebÀr att
18Se bland annat mÄl
19Artikel 6. I förordning 1408/71 fanns sammanlÀggningsprincipen för familjeförmÄnerna i artikel 72.
108
SOU 2013:52 |
StudiehjÀlpen och |
3.6Förordningarna om arbetskraftens fria rörlighet
3.6.1Förordningarna 1612/68 och 492/2011
Fri rörlighet utgör en grundlÀggande rÀttighet för arbetstagare och deras familjer. För att uppnÄ fri rörlighet krÀvs att all diskriminering pÄ grund av nationalitet mellan arbetstagare i medlemsstaterna avskaffas. RÀtten till fri rörlighet krÀver bland annat att hinder för arbetstagarens rörlighet avlÀgsnas, sÀrskilt nÀr det gÀller förutsÀttningarna för att arbetstagarens familj ska kunna integreras i vÀrdlandet.
Den fria rörligheten för arbetstagare som uttrycks i artikel 45 FEUF implementerades genom förordning 1612/68, om arbets- kraftens fria rörlighet inom gemenskapen. Förordningen innehÄller bestÀmmelser om arbetstagarnas rÀtt till likabehandling i frÄga om anstÀllning, arbetsvillkor och sociala förmÄner. Reglerna om arbets- kraftens fria rörlighet finns sedan juni 2011 i förordning 492/2011 om arbetskraftens fria rörlighet inom unionen. Denna förordning Àr en kodifiering av de omfattande Àndringar som genomförts i förordning 1612/68 under Ären.
Eftersom förordning 492/2011 inte varit i kraft under sÄ lÄng tid behandlar
Förordning 492/2011 innehÄller i artikel 7 bestÀmmelser om likabehandling i frÄga om sociala förmÄner. I artikel 7.1 stadgas att en arbetstagare som Àr medborgare i en medlemsstat fÄr inom en annan medlemsstats territorium inte pÄ grund av sin nationalitet behandlas annorlunda Àn landets egna arbetstagare i frÄga om anstÀllnings- och arbetsvillkor, speciellt vad avser lön, avskedande och, om arbetstagaren skulle bli arbetslös, ÄterinsÀttande i arbete eller ÄteranstÀllning. I artikel 7.2 föreskrivs att en arbetstagare som Àr medborgare i en medlemsstat ska inom en annan medlemsstats territorium Ätnjuta samma sociala och skattemÀssiga förmÄner som vÀrdlandets egna medborgare.
Enligt
109
StudiehjÀlpen och
liten omfattning att den förefaller vara av rent marginell och underordnad betydelse.20
I det nyligen avgjorda mÄlet frÄn den 21 februari 2013 mot Danmarks studiestödsmyndighet slog
ĂverklagandenĂ€mnden för studiestöd (ĂKS) har i ett beslut frĂ„n den 22 april 201322 hĂ€nvisat till ovannĂ€mnda
3.6.2Begreppet sociala förmÄner
Vad som inryms under begreppet sociala förmÄner i artikel 7.2 har tolkats extensivt av
20Se bland annat mÄl
21MĂ„l
22Dnr:
110
SOU 2013:52 |
StudiehjÀlpen och |
arbetstagare pÄ grund av deras objektivt konstaterbara stÀllning som arbetstagare eller enbart för att de Àr bosatta inom det nationella territoriet och vars utstrÀckning till att Àven gÀlla arbets- tagare som Àr medborgare i andra medlemsstater sÄledes kan antas underlÀtta deras rörlighet inom gemenskapen.23 Bland de sociala förmÄnerna ingÄr inte bara socialförsÀkringsförmÄnerna - som Àven omfattas av förordning 883/2004 om förmÄnen kan hÀnföras till nÄgot av de sakomrÄden som anges i förordningen, t.ex. familje- förmÄner - utan ocksÄ andra förmÄner som t.ex. socialt bistÄnd. Uttrycket sociala förmÄner Àr sÄledes vidare Àn begreppet social trygghet. I den mÄn sociala förmÄner inte faller inom tillÀmpnings- omrÄdet för förordning 883/2004 gÀller i princip att de i stÀllet omfattas av förordning 492/2011.
Enligt fast rÀttspraxis utgör bistÄnd till uppehÀlle och utbildning som beviljas för genomförande av universitetsstudier, vilka leder till en yrkesbehörighet, en social förmÄn i den mening som avses i artikel 7.2. i förordning 1612/68.24
3.6.3Likabehandlingsprincipen och bosÀttningsvillkor
Likabehandlingsprincipen i artikel 7.2 hindrar, liksom artikel 48 i FEUF, inte endast öppen diskriminering pÄ grund av nationalitet, utan Àven alla former av dold diskriminering som genom tillÀmpning av andra kriterier faktiskt leder till samma resultat. Om det inte finns sakliga skÀl för en bestÀmmelse i nationell rÀtt eller om den inte stÄr i proportion till det efterstrÀvade syftet, ska den anses som indirekt diskriminerande, dÄ den till sin natur innebÀr en risk för att migrerande arbetstagare drabbas i högre grad Àn arbetstagare som Àr medborgare i landet och följaktligen riskerar att missgynna de förstnÀmnda. SÄ Àr fallet med ett villkor avseende bosÀttning, vilket Àr lÀttare för inhemska arbetstagare att uppfylla Àn för arbetstagare frÄn andra medlemsstater. Enligt domstolen kan dÀrför en medlemsstat inte göra beviljandet av en social förmÄn i
23Se bland annat mÄlen C- 65/81 Reina,
24MĂ„len
25MĂ„l
111
StudiehjÀlpen och |
SOU 2013:52 |
den mening som avses i artikel 7.2, beroende av villkoret att förmĂ„nstagarna ska vara bosatta inom denna medlemsstats nationella territorium.26 Ăven grĂ€nsarbetare omfattas av förord- ningarna 1612/68 och 492/2011 och ska sĂ„ledes likabehandlas vad gĂ€ller rĂ€tten till sociala förmĂ„ner.27 Enligt gemenskapens bestĂ€mmelser innebĂ€r termen "grĂ€nsarbetare" en person som har sysselsĂ€ttning i en medlemsstat och som bor i en annan medlems- stat, och som Ă„ker hem varje dag eller minst en gĂ„ng i veckan.
Principen om likabehandling i artikel 7 har Àven till syfte att förhindra diskriminering av barn som arbetstagaren Àr underhÄlls- skyldig mot. Dessa barn kan sÄledes Äberopa artikel 7.2 för att beviljas studiemedel pÄ samma villkor som gÀller för barn till arbetstagare som Àr medborgare i landet.28 Av detta följer att ett bosÀttningsvillkor för barn till arbetstagare som Àr medborgare i andra medlemsstater anses diskriminerande om det inte finns ett sÄdant villkor för barn till arbetstagare i landet. Ett sÄdant villkor Àr nÀmligen sÀrskilt ogynnsamt för grÀnsarbetare som per definition Àr bosatta i en annan medlemsstat, dÀr Àven deras familje- medlemmar som regel Àr bosatta.29
Det kan dock vara tillÄtet enligt artikel 7.2 för arbetslandet att uppstÀlla krav pÄ anknytning till landet, om kravet Àven gör det möjligt för grÀnsarbetare att erhÄlla den sociala förmÄnen. Ett villkor om att en arbetstagare som inte Àr bosatt i arbetslandet ska arbeta i landet i mer Àn ringa omfattning, anses vara en lÀmplig och proportionerlig ÄtgÀrd för att visa pÄ en tillrÀcklig anknytning till landet.31
Det i juni avgjorda mÄlet Kommissionen mot NederlÀnderna32 gÀllde exportabilitet av studiemedel.
26MĂ„l
27Se femte skÀlet i förordning 492/2011 och det fjÀrde övervÀgandet i förordning 1612/68.
28MĂ„l
29MĂ„l
30MĂ„l
31MĂ„l
32MĂ„l C- 542/09.
112
SOU 2013:52 |
StudiehjÀlpen och |
medborgare som utlĂ€ndska medborgare â var förenligt med de unionsrĂ€ttsliga reglerna om fri rörlighet för arbetstagare. EU- domstolen kom fram till att det nederlĂ€ndska bosĂ€ttningsvillkoret för att ha rĂ€tt till studiemedel för studier utomlands, var indirekt diskriminerande gentemot migrerande arbetstagare och familje- medlemmar för vilka arbetstagarna Ă€r underhĂ„llsskyldiga. Domstolen har i mĂ„let Ă€ven tagit stĂ€llning till om det förelĂ„g nĂ„got sakligt skĂ€l för bosĂ€ttningsvillkoret som kan motivera sĂ€rbehandlingen, och om ett sĂ„dant skĂ€l var lĂ€mpligt samt stod i proportion till det efterstrĂ€vade mĂ„let, se en utförligare redogörelse för mĂ„let i avsnitt 3.6.5. Domstolen kom slutligen fram till att migrerande arbetstagare sĂ€rbehandlades i förhĂ„llande till nederlĂ€ndska arbetstagare och att NederlĂ€nderna dĂ€rför hade brutit mot de unionsrĂ€ttsliga reglerna om fri rörlighet för arbetstagare.
3.6.4Det svenska bosÀttningskravet för rÀtt till studiemedel utomlands
I prop. 2004/05:111 FörstÀrkning av studiestödet konstaterade regeringen att Sverige har ett vÀl utvecklat studiestödssystem som ger möjlighet att studera i Sverige, men ocksÄ i hela övriga vÀrlden med svenskt studiestöd, samt att motsvarande möjlighet saknas i de flesta europeiska lÀnder. Enligt regeringen kunde
33 Prop. 2004/05:111 s. 44 ff.
113
StudiehjÀlpen och |
SOU 2013:52 |
Liknande bosÀttningskrav finns i bl.a. de andra nordiska lÀnderna samt i NederlÀnderna.
ĂKS kom i beslut den 17 mars 200834 fram till att det svenska kravet pĂ„ bosĂ€ttning för rĂ€tt till studiemedel för studier utomlands i 3 kap. 23 § studiestödslagen inte stĂ„r i strid med unionsrĂ€tten. ĂKS slog inledningsvis fast att bestĂ€mmelsen inte var direkt diskriminerande, eftersom bestĂ€mmelsen tillĂ€mpas oavsett den sökandes nationalitet. FrĂ„gan var emellertid om bestĂ€mmelsen var indirekt diskriminerande. Efter att ĂKS redogjort för regeringens uttalande i prop. 2004/05:111, anförde nĂ€mnden att
3.6.5
FrÄgan om en medlemsstat i sin nationella studiestödslagstiftning kan ha ett bosÀttningskrav för att en studerande ska vara berÀttigad till studiemedel för studier utanför medlemsstaten, har nyligen prövats av
I nederlĂ€ndsk lag finns, liksom i svensk lag, ett bosĂ€ttningskrav nĂ€r det gĂ€ller rĂ€tt till studiemedel för studier utomlands. För att fĂ„ rĂ€tt till studiemedel för utlandsstudier krĂ€vs att den studerande ska ha varit lagligen bosatt i NederlĂ€nderna under minst tre av de sex Ă„r som föregĂ„tt inskrivningen till studierna, den sĂ„ kallade âtre Ă„r av
34Dnr:
35MĂ„l
36Förenade mÄlen
37MĂ„l
38Interventionsinlaga i mÄl
114
SOU 2013:52 |
StudiehjÀlpen och |
NederlĂ€nderna har bestritt kommissionens talan och anfört tre grunder för sitt bestridande. Den första grunden Ă€r att âtre Ă„r av
115
StudiehjÀlpen och |
SOU 2013:52 |
NederlÀnderna, men vars bosÀttningsperiod inte uppgÄr till minst tre Är, befinner sig i en situation som, med hÀnsyn till det medtag- bara studiestödet, kan jÀmföras med en nederlÀndsk arbetstagare som bÄde bor och arbetar i NederlÀnderna.
Vad avser NederlÀndernas andra bestridandegrund erinrar domstolen om att enligt praxis har de migrerande arbetstagarnas familjemedlemmar indirekt rÀtt till den likabehandling som arbets- tagaren tillerkÀnns genom artikel 7.2 i förordning 1612/68. Om arbetstagaren Àr underhÄllsskyldig för barnet och studiemedel dÀrmed Àr en social förmÄn, kan barnet sjÀlvt Äberopa denna bestÀmmelse för att erhÄlla studiemedel. Domstolen konstaterar vidare att det aktuella bosÀttningsvillkoret medför att migrerande arbetstagare som antingen Àr bosatta i NederlÀnderna eller som arbetar i denna medlemsstat sÄsom grÀnsarbetare sÀrbehandlas i förhÄllande till nederlÀndska arbetstagare, samt att en sÄdan sÀrbehandling utgör indirekt diskriminering som Àr förbjuden enligt artikel 7.2 i förordning 1612/68, om det inte finns sakliga skÀl för den.
NĂ€r det gĂ€ller NederlĂ€ndernas första Ă„beropade skĂ€l som kan motivera det omtvistade bosĂ€ttningsvillkoret â att ett sĂ„dant villkor skulle vara nödvĂ€ndigt för att hindra det medtagbara studiestödet frĂ„n att bli en ekonomisk börda â konstaterar domstolen att i de av NederlĂ€nderna Ă„beropade mĂ„len Bidar39 och Förster40 har domstolen i och för sig godtagit bosĂ€ttningsvillkor för att begrĂ€nsa bistĂ„ndet till uppehĂ€lle för studenter frĂ„n andra medlemsstater för att det inte ska bli en orimlig ekonomisk börda för den mottagande medlemsstaten. Domstolen erinrar dock om att bosĂ€ttnings- villkoren i de nĂ€mnda mĂ„len inte riktade sig till studenter som var migrerande arbetstagare eller familjemedlemmar till sĂ„dana arbets- tagare. Domstolen anför vidare att medlemsstaterna har rĂ€tt att â pĂ„ vissa villkor â krĂ€va en viss grad av samhĂ€llsintegration av medborgare frĂ„n andra medlemsstater för att dessa ska kunna fĂ„ sociala förmĂ„ner, sĂ„som studiemedel, men att stĂ€lla upp ett sĂ„dant bosĂ€ttningsvillkor som NederlĂ€nderna har gjort för att pĂ„visa den erforderliga integrationen Ă€r dock i princip inte lĂ€mpligt vad avser migrerande arbetstagare och grĂ€nsarbetare. Domstolen fastslĂ„r sĂ„ledes att det Ă„beropade skĂ€let â att undvika en orimlig ekonomisk börda â inte kan anses vara ett tvingande skĂ€l av allmĂ€nintresse som
39MĂ„l
40MÄl C- 158/07 Förster.
116
SOU 2013:52 |
StudiehjÀlpen och |
kan motivera att arbetstagare frÄn andra medlemsstater sÀrbehandlas i förhÄllande till nederlÀndska arbetstagare.
BetrĂ€ffande NederlĂ€ndernas andra Ă„beropade skĂ€l för bosĂ€ttningsvillkoret â att öka studenters rörlighet â finner domstolen att detta utgör ett tvingande skĂ€l av allmĂ€nintresse som kan motivera en inskrĂ€nkning av principen om förbud mot diskriminering pĂ„ grund av nationalitet, samt att det aktuella bosĂ€ttningsvillkoret Ă€r lĂ€mpligt för att uppnĂ„ mĂ„let. Domstolen anser emellertid att regeln Ă€r alltför kategorisk och att krĂ€va bosĂ€ttning i medlemsstaten under vissa perioder innebĂ€r att alltför stor vikt lĂ€ggs vid en omstĂ€ndighet som inte nödvĂ€ndigtvis Ă€r representativ för studentens verkliga grad av anknytning till medlemsstaten. NederlĂ€nderna har sĂ„ledes enligt domstolen inte styrkt att bosĂ€ttningsvillkoret inte gĂ„r utöver vad som Ă€r nöd- vĂ€ndigt för att uppnĂ„ det mĂ„l som efterstrĂ€vas med lagstiftningen. Domstolen kommer dĂ€rför fram till att NederlĂ€nderna har underlĂ„tit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 45 i FEUF och artikel 7.2 i förordning 1612/68.
Sammanfattningsvis ansÄg sÄledes
3.6.6Konsekvenser för Sverige av
117
StudiehjÀlpen och |
SOU 2013:52 |
lagstiftningen, det vill sÀga om det Àr proportionerligt. Det var denna frÄga som NederlÀnderna inte lyckades styrka enligt EU- domstolen. Domen hindrar emellertid inte Sverige frÄn att stÀlla upp ett bosÀttningsvillkor gentemot personer som inte omfattas av bestÀmmelserna om fri rörlighet för arbetstagare.
CSN har med anledning av
I propositionen Studiemedel i en globaliserad vÀrld (prop. 2012/13:152), som regeringen beslutade om i maj 2013, framför regeringen mot bakgrund av
Avgörandet mot NederlÀnderna Àr ocksÄ av betydelse nÀr det gÀller diskussionen om nyttan av att klassificera om studiehjÀlpen sÄ att den undantas frÄn reglerna i förordning 883/2004 som
41Beslut om tillÀmpning av bosÀttningsvillkoret, CSN, 29 juni 2012, dnr:
42Se mÄlen;
43Prop. 2012/13:152 s. 35.
118
SOU 2013:52 |
StudiehjÀlpen och |
innebÀr att studiebidrag kan tas med till andra
Om studiebidraget inte lÀngre skulle anses vara en familje- förmÄn, utan enbart en social förmÄn, strider det ÀndÄ mot EU- rÀtten att, gentemot migrerande arbetstagare och familje- medlemmar som arbetstagaren Àr underhÄllsskyldig mot, uppstÀlla ett anknytningskrav genom tidigare bosÀttning för att minska exporten av studiehjÀlp.
3.6.7Ăr sociala förmĂ„ner exportabla?
I enlighet med den rÀttspraxis som redogjorts för i avsnitten 3.6.3 och 3.6.5 kan sÄledes sociala förmÄner enligt förordningarna 1612/68 och 492/2011 i vissa situationer bli exportabla, det vill sÀga utbetalningsbara över grÀnserna. Av betydelse för om ett bosÀttningsvillkor anses som diskriminerande, Àr bland annat om det rör sig om migrerande arbetstagare och deras familje- medlemmar eller om det rör sig om ekonomiskt inaktiva unions- medborgare. Andra faktorer som har betydelse för om ett bosÀttningsvillkor strider mot unionsrÀtten Àr om det föreligger nÄgot sakligt skÀl av allmÀnintresse som kan motivera en sÀrbehandling samt om ÄtgÀrden Àr lÀmplig och proportionerlig.
Förordningarna 1612/68 och 492/2011 innehÄller inga samordningsregler för att undvika kumulering av förmÄner. Detta innebÀr att en grÀnsarbetare, som har sitt hemvist och arbetsplats i olika medlemsstater, kan Ätnjuta samma sociala förmÄner i bÄda medlemsstaterna och kombinera dem om det inte finns nationella regler som förhindrar detta44.
3.7Sveriges klassificering av studiestöd
3.7.1Klassificering av studiebidraget och extra tillÀgget
Den svenska regeringen har i beslut frÄn den 30 mars 1994 förklarat att studiebidraget och det extra tillÀgget inom studiehjÀlpen ska vara sÄdana familjeförmÄner som avses i förordning 1408/71. Regeringen har inte angett nÄgra skÀl för sitt beslut angÄende klassificeringen. FrÄgan om vilka svenska förmÄner som faller inom
44 Se 3 kap. 25 § fjÀrde stycket studiestödslagen.
119
StudiehjÀlpen och |
SOU 2013:52 |
tillÀmpningsomrÄdet för förordning 1408/71 har emellertid pÄ uppdrag av regeringen prövats av Utredningen om social- försÀkringen och EG inför Sveriges
NÀr det gÀller frÄgan om de olika förmÄnerna inom studie- hjÀlpen Àr att hÀnföra till förmÄnsslaget familjeförmÄner och sÄledes omfattas av förordning 1408/7, ansÄg utredningen att det ligger nÀra till hands att anse studiebidraget vara en familjeförmÄn. Detta motiverade utredningen enligt följande.
Studiebidraget Àr ett generellt bidrag som Àr avsett att tÀcka kostnader för ungdomar som genomgÄr grundutbildning efter fyllda 16 Är och dÄ rÀtten till allmÀnt barnbidrag och förlÀngt barnbidrag upphört. Bidraget utgÄr under tid dÄ den studerande omfattas av förÀldrarnas underhÄllsskyldighet. DÀrtill kommer att i mÄnga
Utredningen menade att den nationella systematiken inte Àr avgörande nÀr det gÀller att innesluta eller utesluta en viss förmÄn i respektive frÄn den sociala trygghetens omrÄde enligt förordning 1408/71. Att förmÄnen i svensk rÀtt behandlas inom ramen för det studiesociala regelverket hindrar inte, enligt utredningen, att den kan hÀnföras till trygghetslagstiftningen i förordningens mening. Vidare ansÄg utredningen att det i ovissa fall finns en presumtion för att en förmÄn ryms inom tillÀmpningsomrÄdet för förordning 1408/71. Utredningen framhöll Àven att grÀnsdragningsfrÄgor bör ses i ljuset av artikel 51 i Romfördraget (motsvarar artikel 48 i FEUF) som syftar till att underlÀtta fri rörlighet genom att förhindra att personer som flyttar mellan lÀnderna inom gemenskapen pÄ grund av flyttningen gÄr miste om förmÄner som de annars skulle haft.46
Utredningen fann slutligen att övervÀgande skÀl talade för att studiebidraget skulle anses vara en familjeförmÄn enligt förordning 1408/71.
BetrÀffande det extra tillÀgget anförde utredningen att denna förmÄn aktualiserar frÄgan om man kan anse att vissa förmÄner inom studiehjÀlpen Àr familjeförmÄner medan andra förmÄner inom
45SOU 1993:115 s. 525.
46SOU 1993:115 s. 201.
120
SOU 2013:52 |
StudiehjÀlpen och |
denna stödform skulle falla utanför detta förmÄnsslag och dÀrmed utanför tillÀmpningsomrÄdet för förordning 1408/71. Utredningen framhöll följande.
Det extra tillÀgget inom studiehjÀlpens ram Àr ett selektivt stöd vars syfte Àr dels utbildningspolitiskt, dels familjepolitiskt. Inom familje- politiken Àr det extra tillÀgget avsett som ett bidrag till familjer med svag ekonomi. TillÀgget Àr inkomstprövat mot förÀldrarnas och den studerandes inkomst och förmögenhet. Det avtrappas vid stigande inkomster och upphör helt vid en berÀknad inkomst om 120 000 kr. Med hÀnsyn till att det extra tillÀgget Àr inkomstprövat och till de relativt sett lÄga inkomstgrÀnserna för förmÄnens beviljande skulle det kunna hÀvdas att tillÀgget Àr en förmÄn som omfattas uteslutande av förordning (EEG) nr 1612/68 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen. Det förhÄllandet att inkomstprövningen sker mot familjens ekonomi talar dock för att det Àr en familjeförmÄn enligt förordning 1408/71. Det extra tillÀgget förutsÀtter ocksÄ att den studerande Àr berÀttigad till studiebidrag, vilken förmÄn enligt vÄr uppfattning Àr en familjeförmÄn.47
Utredningen ansÄg det dÀrför rimligt att Àven det extra tillÀgget betraktas som en familjeförmÄn enligt förordning 1408/71.
Vad avser inackorderingstillÀgget och resekostnadsersÀttningen anförde utredningen följande.
Dessa sistnÀmnda förmÄner Àr avsedda att tÀcka eller bidra till kostnader som den studerande har med anledning av de studier som berÀttigar till studiebidrag. Under senare Är har utvecklingen gÄtt dÀrhÀn att kommunerna i ökad utstrÀckning skall ansvara för nu nÀmnda kostnader nÀr det gÀller studerande som Àr bosatta i kommunen. Med hÀnsyn till att inackorderingstillÀgget och rese- kostnadsersÀttningen Àr avsedda att tÀcka vissa speciella kostnader som Àr direkt föranledda av studierna skiljer de sig frÄn studiebidraget och det extra tillÀgget som bÄda kan ses som ett allmÀnt stöd till barn- familjer. Vi anser dÀrför att det förhÄllandet att studiebidraget enligt vÄr uppfattning Àr att anse som en familjeförmÄn inte nödvÀndigtvis innebÀr att ocksÄ inackorderingstillÀgget och resekostnadsersÀttningen skall hÀnföras till detta förmÄnsslag. Just det speciella syftet med inackorderingstillÀgget och resekostnadsersÀttningen och den omstÀndligheten att motsvarande utgifter för de allra flesta elever direkt tÀcks av kommunerna, gör att vi i stÀllet anser att dessa förmÄner faller utanför förmÄnsslaget familjeförmÄner i
47SOU 1993:115 s. 525 f.
48SOU 1993:115 s. 526.
121
StudiehjÀlpen och |
SOU 2013:52 |
Utredningens slutsats blev sĂ„ledes att inackorderingstillĂ€gg och resekostnadsersĂ€ttning dĂ€rför inte omfattas av förordning 1408/71, men att dessa förmĂ„ner dĂ€remot faller under förordning 1612/68. Ăven andra förmĂ„ner som regleras i studiestödslagen, t.ex. studiemedel, torde omfattas av förordning 1612/68, enligt utredningen.49
3.7.2Klassificering av inackorderingstillÀgget och studiemedlet
InackorderingstillĂ€gget inom studiehjĂ€lpen anses vara en social förmĂ„n som omfattas av förordning 492/2011. Denna förordning Ă€r, som tidigare nĂ€mnts, en kodifiering av förordning 1612/68. Ăven studiemedlet, som riktar sig till studerande pĂ„ eftergymnasial nivĂ„ och studerande som lĂ€ser pĂ„ grundlĂ€ggande eller gymnasial nivĂ„ frĂ„n och med det andra kalenderhalvĂ„ret det Ă„r de fyller 20 Ă„r, betraktas enligt unionsrĂ€tten som en social förmĂ„n och omfattas sĂ„ledes av förordning 492/2011.50
Av
3.8Konsekvenser av klassificeringen
3.8.1Exportabilitet av studiestöd
Som tidigare redogjorts för kan familjeförmÄner som omfattas av förordningarna 1408/71 och 883/2004 exporteras, vilket innebÀr att arbetstagare som arbetar i Sverige har rÀtt till studiebidrag och extra tillÀgg för sina barn oberoende av var inom EES eller i Schweiz som barnen Àr bosatta. NÀr det gÀller icke förvÀrvsaktiva personer finns
49SOU 1993:115 s. 544.
50Se
51Se
52Prop. 2009/10:141 s. 42.
122
SOU 2013:52 |
StudiehjÀlpen och |
inte samma möjlighet att exportera en familjeförmÄn med stöd av förordningen.
NÀr det gÀller de sociala förmÄnerna som omfattas av förordningarna 1612/68 och 492/2011 Àr dessa i vissa situationer exportabla. Enligt
3.8.2UtlÀndska medborgares rÀtt till studiehjÀlp enligt den svenska lagstiftningen
NÀr det gÀller att bedöma konsekvenserna av klassificeringen av studiehjÀlpen Àr det av betydelse att avgöra vilken rÀtt utlÀndska medborgare kan ha till studiehjÀlp redan enligt den inhemska svenska lagstiftningen.
Efter Sveriges intrÀde i EU har reglerna för utlÀndska med- borgares rÀtt till svenskt studiestöd anpassats till
UtlÀndska medborgare som kan jÀmstÀllas med svenska medborgare enligt ovan nÀmnda bestÀmmelser har sÄledes rÀtt till
53MÄl C- 542/09, Kommissionen mot NederlÀnderna.
54Familjemedlemmar sÄsom begreppet definieras i 3 a kap. 2 § utlÀnningslagen.
123
StudiehjÀlpen och |
SOU 2013:52 |
studiehjÀlp redan enligt den svenska lagstiftningen, oavsett om förordningarna 1408/71 och 883/2004 Àr tillÀmpliga.
3.8.3RÀtt till svensk studiehjÀlp för studier utomlands
Enligt 2 kap. 9 § studiestödslagen fÄr studiehjÀlp lÀmnas för studier utanför Sverige om den studerande Àr svensk medborgare, om studierna inte med lika stor fördel kan bedrivas vid en svensk lÀroanstalt samt om studierna svarar mot eller Àr jÀmförbara med studier vid en svensk lÀroanstalt eller en utbildning som bestÀms av regeringen eller den myndighet som regeringen bestÀmmer. Kravet pÄ svenskt medborgarskap gÀller inte för de utlÀndska medborgare som jÀmstÀlls med svenska medborgare enligt studiestödslagen.
Utredningen om socialförsÀkringen och EG har emellertid den uppfattningen att förordningen 1408/71 ger en utökad rÀtt till studiehjÀlp för studier utomlands, jÀmfört med de svenska nationella reglerna.
Förordningarna 1408/71 och 883/2004 ger sÄledes rÀtt till studiebidrag och extra tillÀgg, trots vissa inskrÀnkningar som finns i de svenska nationella författningarna om studiehjÀlp. EU- förordningarna kommer i dessa fall att ta över de svenska nationella bestÀmmelserna och gÀlla i stÀllet för dessa. Det innebÀr att vissa inskrÀnkningar i rÀtten till studiehjÀlp inte kan upprÀtthÄllas i förhÄllande till personer som enligt förordningarna ska vara omfattade av svensk lagstiftning.
CSN har upplyst att, eftersom den svenska lagstiftningen enligt myndighetens uppfattning i vissa avseenden strider mot
Utredningen om socialförsÀkringen och EG menar att det Àven föreligger rÀtt till studiebidrag och extra tillÀgg för studier i ett annat
124
SOU 2013:52 |
StudiehjÀlpen och |
utomlands.55 Ăven Justitiekanslern stödjer denna uppfattning, och menar att de svenska bestĂ€mmelserna om studiehjĂ€lp stĂ„r i strid med
3.8.4RÀtten till studiebidrag och extra tillÀgg om förmÄnerna inte Àr familjeförmÄner
Om Sverige skulle klassificera om studiebidraget och det extra tillÀgget sÄ att dessa förmÄner inte lÀngre omfattas av förordning 883/2004, hur skulle dÄ rÀtten till dessa förmÄner vid studier dels inom Sverige, dels inom EES och i Schweiz förÀndras? CSN har till utredningen uppgett följande angÄende denna frÄga.
Marginella förÀndringar av utflödet av studiehjÀlp
NÀr det gÀller svenska medborgare skulle rÀtten till studiebidrag och extra tillÀgg för studier inom EES och i Schweiz troligen inte förÀndras alls.
NÀr det gÀller utlÀndska medborgare skulle troligen ingen förÀndring av rÀtten till studiebidrag och extra tillÀgg ske, vare sig för studier i Sverige som för studier inom EES och i Schweiz, för studerande som ska jÀmstÀllas med svenska medborgare enligt 1 kap. 4 § studiestödslagen. JÀmstÀllandet sker efter prövning om de har rÀtt till sociala förmÄner enligt förordning 492/2011 och rörlighetsdirektivet, samt omfattar arbetstagare, egenföretagare och deras familjemedlemmar. Möjligtvis skulle en viss förÀndring kunna ske av antalet utbetalningar, eftersom bedömningen av vem som ska anses vara arbetstagare respektive familjemedlem i viss mÄn skiljer sig Ät beroende pÄ vilken av förordningarna 883/2004 och 492/2011 som tillÀmpas. Exempelvis anses styvbarn inte vara en familjemedlem vid tillÀmpningen av förordning 883/2004, medan styvbarn omfattas vid tillÀmpningen av förordning 492/201156.
55SOU 1993:115 s. 543.
56Vem som ska anses vara en familjemedlem bestÀms enligt lagstiftningen i det medlemsland inom EES som ska utge förmÄnen enligt artikel 1.i förordning 883/2004. Eftersom det saknas en generell bestÀmmelse i svensk lagstiftning som anger vem som Àr att anse som familjemedlem, har försÀkringskassan avgett ett RÀttsligt stÀllningstagande,
125
StudiehjÀlpen och |
SOU 2013:52 |
Denna skillnad av antalet utbetalningar torde dock vara ytterst marginell.
För studerande som Àr tredjelandsmedborgare eller barn till en sÄdan medborgare skulle det troligen inte bli nÄgon förÀndring, vare sig för studiebidrag för studier i Sverige som för studier inom EES och i Schweiz.
GÀstforskare och deras familjemedlemmar som omfattas av 1 kap. 7 § studiestödslagen och som har rÀtt till familjeförmÄner enligt förordning 883/2004, kommer att förlora rÀtten till studie- bidrag och extra tillÀgg för studier i Sverige och utomlands om dessa förmÄner inte lÀngre skulle klassificeras som familjeförmÄner. Sedan gÀstforskardirektivet57 införlivades den 1 juli 2008 har 13 utlÀndska medborgare beviljats studiehjÀlp pÄ denna grund.
Om förslag till genomförande av blÄkortsdirektivet58 i regeringens proposition Genomförande av blÄkortsdirektivet (prop. 2012/13:148) genomförs kommer familjemedlemmar till utlÀndska medborgare med
Familjer som enligt förordning 883/2004 hÀrleder sin rÀtt till studiebidrag och extra tillÀgg enbart genom bosÀttning i Sverige skulle i vissa fall inte kunna fÄ studiebidrag och extra tillÀgg om förmÄnerna inte var familjeförmÄner. För att fÄ rÀtt till studiehjÀlp enligt förordning 492/2011 krÀvs att
CSN framhÄller emellertid att i de fall nÀr rÀtten till förmÄnen endast grundar sig pÄ bosÀttning utges ÀndÄ inget tillÀggsbelopp59 för barn som Àr bosatta i ett annat medlemsland. I artikel 68 punkten 2 i förordning 883/2004 stadgas att inget tillÀggsbelopp behöver utges för barn som Àr bosatta i en annan medlemsstat, om rÀtten till förmÄnen i frÄga endast grundar sig pÄ bosÀttning. FörsÀkringskassan tillÀmpar bestÀmmelsen pÄ sÄ sÀtt att inget tillÀggsbelopp utges i sÄdana fall.
Sammanfattningsvis kommer sÄledes de utlÀndska medborgare som arbetar i Sverige och skulle haft rÀtt till studiebidrag och extra
57RÄdets direktiv 2005/71/EG av den 12 oktober 2005 om ett sÀrskilt förfarande för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse i forskningssyfte.
58RÄdets direktiv 2009/50/EG av den 25 maj 2009 om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalificerad anstÀllning.
59TillÀggsbelopp Àr det belopp som det sekundÀra landet utger om summan av förmÄnerna i detta land överstiger summan av dessa förmÄner i det primÀra landet, dvs. barnets bosÀttningsland.
126
SOU 2013:52 |
StudiehjÀlpen och |
tillÀgg frÄn Sverige pÄ grund av att de omfattas av förordning 883/2004, i stÀllet sannolikt omfattas av förordning 492/2011, undantaget gÀstforskare och deras familjemedlemmar samt eventuellt familjemedlemmar till personer med
Administrationsvinst
CSN framhÄller att den största förÀndringen för myndigheten vid en omklassificering av studiebidraget och extra tillÀgget, Àr en förkortning av handlÀggningstiderna och en enklare administration för sÄvÀl CSN som FörsÀkringskassan. I dag delas handlÀggningen för Àrenden som rör studiebidrag eller extra tillÀgg som betalas ut som
3.8.5Stora kostnader för Sverige?
Eftersom Sverige i jÀmförelse med mÄnga andra
Utredningen om EU:s utvidgning och arbetskraftens rörlighet
Regeringen tillsatte en sÀrskild utredare 2002 med uppgift att analysera vilka konsekvenser den förestÄende utvidgningen av den europeiska unionen kunde fÄ för svenskt vidkommande. I uppdraget ingick att bedöma sannolikheten för att arbetskrafts- invandring frÄn nya medlemsstater i EU skulle medföra ansenliga kostnader för de sociala trygghetssystemen. Utredarens bedöm- ning presenterades i betÀnkandet EU:s utvidgning och arbets- kraftens rörlighet (SOU 2002:116). Utredarens bedömning var att
127
StudiehjÀlpen och |
SOU 2013:52 |
de
NÀr det gÀller de sociala förmÄner som kan exporteras, sÄsom studiehjÀlp, Àr farhÄgan för ökade kostnader eller missbruk Àn större, eftersom det dÄ inte ens krÀvs att familjemedlemmen Àr bosatt i Sverige, utan det Àr tillrÀckligt att familjemedlemmen bor i ett annat
FörsÀkringskassans rapporter
FörsÀkringskassan (dÄ RiksförsÀkringsverket) fick Är 2003 i uppdrag av regeringen att redovisa Àrenden som rör bestÀmmelserna om familjeförmÄner enligt förordning 1408/71. Regeringen ansÄg att det var angelÀget att fÄ en tydlig bild av i vilken omfattning Sverige betalade ut familjeförmÄner dÄ familje- medlemmarna inte bodde i Sverige. FörsÀkringskassan samman- stÀllde i rapporten Utbetalning av familjeförmÄner med stöd av
60SOU 2002:116 s. 152 ff.
61FörsÀkringskassan, 2005.
62Den 1 maj 2004 tillkom följande lÀnder i EU: Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern.
128
SOU 2013:52 |
StudiehjÀlpen och |
2004. Barnbidrag och förÀldrapenning var de familjeförmÄner som utgavs i de flesta Àrenden. Av de ca 82 miljoner kronor som hade betalats ut i familjeförmÄner avsÄg 15 miljoner export, det vill sÀga utbetalningar till familjemedlemmar bosatta i ett annat medlems- land Àn Sverige. Den större delen av de utbetalade beloppen hade sÄledes gjorts i Àrenden dÀr en av förÀldrarna och barnet bodde i Sverige. FörsÀkringskassan konstaterade att om inte förordning 1408/71 hade varit tillÀmplig i dessa Àrenden skulle familjen troligtvis ha haft rÀtt till socialförsÀkringsförmÄner frÄn Sverige pÄ grund av sin bosÀttning i Sverige. FörsÀkringskassans uppfattning var att utbetalningarna troligtvis skulle komma att öka med tiden, men att inget talade för att de kommer att uppgÄ till sÄdana belopp att de svenska vÀlfÀrdssystemen hotas.
Eftersom rapporten endast omfattade de första Ätta mÄnaderna sedan de nya medlemslÀnderna blev medlemmar i EU, ansÄg FörsÀkringskassan att det kunde vara lite vÀl tidigt att uttala sig om effekten av EU:s utvidgning nÀr det gÀllde utbetalning av familje- förmÄner. Uppföljningsrapporten Utbetalning av familjeförmÄner Är 2006 med stöd av
NÀr det gÀller utbetalning av studiebidrag hade 843 609 kronor betalats ut per mÄnad nÀr Sverige hade varit primÀrt land. Det Àr endast fyra procent av totalt utbetalt belopp. Statistiken bygger pÄ ett medelvÀrde av januari och december mÄnad Är 2006. De totala kostnaderna för utbetalda familjeförmÄner enligt förordning 1408/71 var drygt 240 miljoner kronor. Denna kostnad Àr emellertid liten i jÀmförelse med de totala försÀkringskostnaderna. Kostnaderna för barnbidraget respektive förÀldrapenningen var under 2006 23,6 miljarder kronor respektive 20,9 miljarder kronor.
Det Àr dÀremot högst sannolikt att Sveriges export av familje- förmÄner kommer att öka i takt med att kunskapen om
63 FörsÀkringskassan, 2007a.
129
StudiehjÀlpen och |
SOU 2013:52 |
3.9Föreligger det en konflikt mellan de svenska reglerna om studiehjÀlp vid utlandsstudier och
Utredaren ska enligt direktiven klargöra om nuvarande regler om studiehjÀlp vid utlandsstudier Àr förenliga med
3.9.1De svenska reglerna om studiehjÀlp för studier utomlands
I 2 kap. 9 § studiestödslagen anges som förutsÀttning för att studie- hjÀlp ska beviljas för studier utanför Sverige att den studerande Àr svensk medborgare, att studierna inte med lika stor fördel kan bedrivas vid en svensk lÀroanstalt, samt att studierna motsvarar eller Àr jÀmförbara med studier vid en svensk lÀroanstalt eller en utbildning vid vilka de studerande kan fÄ studiehjÀlp. StudiehjÀlp kan emellertid beviljas för studier inom Norden, Àven om de tvÄ första förutsÀttningarna i 2 kap. 9 § studiestödslagen inte Àr uppfyllda, om utbildningen Àr stÀlld under statlig tillsyn i det land dÀr studierna bedrivs och studierna omfattar minst tre mÄnaders heltidsundervisning (2 kap. 15 § studiestödslagen). NÀr det gÀller förutsÀttningar för att studiehjÀlp ska beviljas för studier utanför Norden uppstÀlls, förutom de krav som följer av 2 kap. 9 § studie- stödslagen, Àven kraven att den studerande har varit folkbokförd i Sverige under de senaste tvÄ Ären och att studierna omfattar minst tre mÄnaders heltidsundervisning (2 kap. 16 § studiestödslagen).
Av 1 kap. 4, 5 och 7 §§ studiestödslagen framgÄr emellertid att under vissa förutsÀttningar ska utlÀndska medborgare jÀmstÀllas med svenska medborgare nÀr det gÀller rÀtt till studiestöd. Det gÀller utlÀndska medborgare som pÄ grund av vissa omstÀndigheter kan hÀrleda rÀttigheter i frÄga om sociala förmÄner frÄn
Dessutom kan utlÀndska medborgare som inte med stöd av EU- rÀtten ska jÀmstÀllas med svenska medborgare ÀndÄ ha rÀtt till studiehjÀlp i Sverige enligt bestÀmmelsen i 2 kap. 4 § studiestöds- lagen. Av paragrafen framgÄr att studiehjÀlp kan lÀmnas till utlÀndska medborgare som Àr bosatta i Sverige och har permanent uppehÄllstillstÄnd hÀr, samt har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i
130
SOU 2013:52 |
StudiehjÀlpen och |
annat syfte Àn att genomgÄ utbildning. Vidare framgÄr att kravet pÄ permanent uppehÄllstillstÄnd inte gÀller för medborgare med uppehÄllsrÀtt enligt 3 a kap. 3 eller 4 §§ utlÀnningslagen (2005:716) som fÄtt en varaktig anknytning till Sverige.
3.9.2Tidigare synpunkter pÄ de svenska reglernas förenlighet med
Beslut frÄn Justitiekanslern
Beslut frÄn Justitiekanslern med anledning av övertrÀdelse av förordning 1408/71
Justitiekanslern (JK) har i ett beslut64 frÄn 2000 angÄende ett skadestÄndsansprÄk i anledning av övertrÀdelse av gemenskaps- rÀtten vid CSN:s handlÀggning av en ansökan om studiehjÀlp, behandlat de svenska reglerna om studiehjÀlp och reglernas förenlighet med
JK uttalade i beslutet att det föreligger en konflikt mellan den svenska inhemska rÀtten och förordning 1408/71. JK ansÄg att de krav som den svenska studiestödslagstiftningen stÀller för studiehjÀlp innebÀr att det inte finns nÄgon större valfrihet nÀr det gÀller frÄgan i vilket land som studier kan bedrivas. Om studierna med lika stor fördel kan bedrivas i Sverige fÄr nÀmligen den studerande inte studiehjÀlp för de studier denne bedriver utanför Norden, vilket, menade JK, mÄste anses försvÄra möjligheten för t.ex. svenska medborgare att bedriva studier utomlands. JK:s uppfattning var dÀrmed att de svenska bestÀmmelserna om studiehjÀlp mÄste anses stÄ i strid med den likabehandlingsprincip som kommer till uttryck i förordning 1408/71 och som Àven Àr en av de grundlÀggande principerna i Romfördraget.
JK ansÄg dÀrför att sökanden var berÀttigad till studiehjÀlp för sina studier i Frankrike och att CSN hade Äsidosatt sina för- pliktelser enligt gemenskapsrÀtten genom att inte med tillÀmpning av förordning 1408/71 tillerkÀnna den sökande studiehjÀlp. Staten hade dÀrmed Ädragit sig skadestÄndsskyldighet gentemot sökanden.
64 Justitiekanslerns beslut frÄn den 21 februari 2000, diarienummer
131
StudiehjÀlpen och |
SOU 2013:52 |
Beslut frÄn Justitiekanslern med anledning av övertrÀdelse av EU- rÀttens regler om fri rörlighet för unionsmedborgare
JK har Àven i ett Àrende frÄn 200965 angÄende ett skadestÄnds- ansprÄk i anledning av övertrÀdelse av artiklarna 17 och 18 EG- fördraget66 vid CSN:s handlÀggning av en ansökan om inackord- eringstillÀgg, prövat de svenska reglerna om studiehjÀlp och dess förenlighet med
JK redogjorde inledningsvis i sin bedömning för EU- domstolens praxis, bland annat de förenade mÄlen
65Justitiekanslerns beslut frÄn den 4 februari 2009, diarienummer
66Artiklarna 20 och 21 i FEUF.
671 kap.
68Artikel 45 i FEUF,
132
SOU 2013:52 |
StudiehjÀlpen och |
hinder i den fria rörligheten anses i dessa fall föreligga Àven om de nationella bestÀmmelserna tillÀmpas oberoende av de berördas nationalitet.
Av
JK:s slutsats blev att bestÀmmelserna om inackorderingstillÀgg Àr utformade pÄ ett sÄdant sÀtt att det i praktiken avhÄller studerande frÄn att utnyttja sin rÀtt att fritt röra sig inom unionen i syfte att bedriva studier i en annan medlemsstat (dock med undantag för Danmark och Finland). JK fann att denna inskrÀnkning inte Àr en följd av annat Àn budgetmÀssiga över- vÀganden och att skÀl av rent ekonomisk karaktÀr inte kan utgöra tvingande hÀnsyn av allmÀnintresse av den arten att de rÀttfÀrdigar en begrÀnsning av en grundlÀggande frihet som garanteras i EG- fördraget. Det svenska regelverket utgjorde dÀrmed, enligt JK, en otillÄten inskrÀnkning i unionsmedborgarnas rÀtt att fritt röra sig och vistas inom unionen.
JK fann att staten hade gjort sig skyldig till en klar övertrÀdelse av gemenskapsrÀtten och att den sökande hade rÀtt till skadestÄnd.
Konsekvenser av Justitiekanslerns beslut
JK:s bÄda beslut som redogjorts för ovan har pÄverkat den svenska studiestödslagstiftningen vad avser reglerna om studiehjÀlp. Beslutet med anledning av övertrÀdelse av
NÀr det gÀller JK:s beslut om övertrÀdelse av förordning 1408/71 har beslutet Ànnu inte föranlett nÄgon författningsÀndring vad gÀller bestÀmmelserna som reglerar förutsÀttningar för att fÄ studiehjÀlp för studier utomlands i 2 kap. 15 och 16 §§ studiestöds-
133
StudiehjÀlpen och |
SOU 2013:52 |
förordningen. CSN har dÀremot beslutat att i vissa situationer bortse frÄn villkoren i ovan nÀmnda bestÀmmelser med stöd av JK:s beslut, se avsnitt 3.9.3.
Utbildningsdepartementets promemoria
Utbildningsdepartementet har i remisspromemorian Anpassningar av studiehjÀlpen till
Avgörande frĂ„n ĂKS
ĂKS har i ett beslut frĂ„n den 14 mars 201170 prövat de svenska reglernas förenlighet med
ĂKS tog i sin bedömning utgĂ„ngspunkt i sitt vĂ€gledande avgörande frĂ„n den 21 februari 200871 dĂ€r nĂ€mnden konstaterat att olika regler för studieomfattning beroende pĂ„ om studier bedrivs i Sverige eller utomlands, kan avskrĂ€cka unionsmedborgare frĂ„n att lĂ€mna Sverige för att studera i en annan medlemsstat och pĂ„ sĂ€tt utnyttja rĂ€tten att röra sig fritt och uppehĂ„lla sig i denna medlemsstat enligt artikel 21 FEUF.
ĂKS konstaterade dĂ€refter att Ă€ven regler om olika minsta studietid kan ha samma avskrĂ€ckande funktion. DĂ„ begreppet sĂ€rskilda skĂ€l inte har definierats i studiestödsförordningen, kan enligt nĂ€mndens mening, bestĂ€mmelsen tolkas som att den som Ă€r unionsmedborgare och utnyttjar sin rĂ€tt till fri rörlighet inom unionen har sĂ€rskilda skĂ€l att fĂ„ studiehjĂ€lp för studier om kortare tid Ă€n tre mĂ„nader. En sĂ„dan fördragskonform tolkning av
69U2010/359/SV
70Dnr:
71Dnr:
134
SOU 2013:52 |
StudiehjÀlpen och |
bestÀmmelsen i 2 kap. 16 § studiestödsförordningen leder till att bestÀmmelsen inte stÄr i strid med artikel 20 och 21 FEUF.
NÀmnden ansÄg dÀrmed att det förelÄg sÀrskilda skÀl att bevilja den studerande studiehjÀlp.
Utredningen om studiemedel för utlandsstudier
BestÀmmelserna i studiemedelssystemet om utlandsstudier har setts över bland annat mot en
Studiemedel för grÀnslös kunskap (SOU 2011:26), lÀmnat förslag om att rÀtten till studiemedel för studier pÄ gymnasial nivÄ ska vara densamma inom EES och i Schweiz. Förslaget innebÀr att kravet pÄ att en utbildning inte med lika stor fördel kan bedrivas i Sverige (3 kap. 23 § studiestödsförordningen) ska tas bort för utbildningar inom EES och i Schweiz, men kvarstÄ för utbildningar utanför EES och Schweiz. Reglerna för studiemedel för studier pÄ gymnasial nivÄ blir dÀrmed, enligt utredningen, förenliga med
Utredningen om utlandsstudier la ocksÄ förslag om en ny bestÀmmelse i studiestödsförordningen som reglerar kvalitets- kraven för en utbildning pÄ sÄvÀl gymnasial som eftergymnasial nivÄ. Utredningen anser att kravet pÄ godtagbar standard ska vara detsamma för alla utbildningar utomlands, sÄvÀl pÄ gymnasial nivÄ som pÄ eftergymnasial nivÄ, och för att skapa ett enhetligt regelverk ska den nordiska sÀrregleringen tas bort. 73
3.9.3CSN:s nuvarande tillÀmpning av reglerna om studiehjÀlp vid utlandsstudier
CSN har i ett beslut frÄn den 28 september 2011 Beslut om EU- rÀtten och studiestöd för utlandsstudier74 slagit fast att vid prövning av rÀtt till studiehjÀlp för studier inom EES och i Schweiz, ska myndigheten bortse frÄn vissa bestÀmmelser i studiestödslag- stiftningen som anses stÄ i strid med
Sedan beslutet lÀmnar CSN studiehjÀlp för studier inom EES och i Schweiz Àven om kravet pÄ minst tre mÄnaders heltids-
72SOU 2011:26 s. 293 ff.
73SOU 2011:26 s. 302 ff.
74
135
StudiehjÀlpen och |
SOU 2013:52 |
undervisning inte Àr uppfyllt. I stÀllet tillÀmpas samma tidsgrÀns som för studier i Sverige, det vill sÀga 15 dagars studier för heltidsstuderande och 30 dagars studier för deltidsstuderande.75 TillÀmpningen grundar sig enligt CSN pÄ en fördragskonform tolkning av bestÀmmelserna i 2 kap. 15 § andra stycket studiestöds- förordningen, dÀr det stadgas att studiehjÀlp fÄr lÀmnas Àven om utbildningen Àr kortare Àn tre mÄnader om det finns sÀrskilda skÀl, samt 2 kap. 16 § tredje stycket studiestödsförordningen, dÀr det framgÄr att studiehjÀlp fÄr lÀmnas Àven om kravet pÄ tre mÄnaders heltidsundervisning inte Àr uppfyllt om det finns sÀrskilda skÀl.
I Àrenden som avser studiehjÀlp för studier inom EES och i Schweiz ska CSN enligt beslutet frÄn den 28 september 2011 i vissa fall bortse frÄn kravet att motsvarande studier inte med lika stor fördel kan bedrivas i Sverige.76 SkÀlet Àr enligt CSN att bestÀmmelsen kan hindra studerande att utnyttja sin rÀtt att fritt röra sig inom EES och i Schweiz enligt artiklarna 20 och 21 i FEUF, rörlighetsdirektivet respektive avtalet mellan EU och Schweiz om fri rörlighet för personer.
Enligt beslutet ska CSN Àven bortse frÄn kravet att den studerande ska ha varit folkbokförd i Sverige under de senaste tvÄ Ären77 vid studier inom EES och i Schweiz, eftersom detta krav strider mot artikel 45 i FEUF78 som reglerar den fria rörligheten för arbetstagare. Denna tillÀmpning gÀller svenska medborgare och de utlÀndska medborgare som ska jÀmstÀllas med svenska medborgare enligt bestÀmmelserna i 1 kap. 4, 5 och 7 §§ studiestödslagen.
Tidigare har CSN endast bortsett frÄn villkoren om att studierna inte med lika stor fördel kan bedrivas i Sverige, tvÄ Ärs folkbokföring i Sverige, samt minst tre mÄnaders heltidsunder- visning, nÀr det gÀllde prövningen av rÀtt till studiebidrag och extra tillÀgg för utlÀndska medborgare som omfattades av nÄgon av förord- ningarna 1408/71 eller 883/2004.
I och med CSN:s beslut frÄn den 28 september 2011 tillÀmpar CSN inte lÀngre dessa villkor för utlÀndska medborgare trots att de inte omfattas av förordningarna 1408/71 eller 883/2004. En förut- sÀttning Àr dock att CSN har bedömt att de utlÀndska medborgarna ska jÀmstÀllas med en svensk medborgare enligt bestÀmmelserna i
752 kap. 6 § andra stycket studiestödslagen samt 2 kap. 15 första stycket 2 punkten och 16 första stycket 2 punkten §§ studiestödsförordningen.
762 kap. 9 § första stycket 2 studiestödslagen.
772 kap. 16 § första stycket 1 studiestödsförordningen.
78Motsvarar artikel 39 i Romfördraget.
136
SOU 2013:52 |
StudiehjÀlpen och |
1 kap. 4, 5 eller 7 §§ studiestödslagen.79 De omdiskuterade villkoren tillÀmpas inte heller, sedan ovan nÀmnda beslut, vid prövningen av rÀtt till inackorderingstillÀgg för studier inom EES och i Schweiz.
Det innebÀr att enligt CSN har utlÀndska medborgare som ska jÀmstÀllas med svenska medborgare rÀtt till studiebidrag, extra tillÀgg och inackorderingstillÀgg för studier inom EES och i Schweiz, utan tillÀmpning av kraven pÄ att studierna inte med lika stor fördel kan bedrivas i Sverige, folkbokföring i Sverige under de senaste tvÄ Ären, samt minst tre mÄnaders heltidsundervisning.
Propositionen om studiemedel för utlandsstudier
I propositionen Studiemedel i en globaliserad vÀrld (prop. 2012/13:152), som beslutades i maj 2013, lÀmnar regeringen förslag och gör bedömningar som syftar till att skapa ett mer enhetligt och effektivt studiemedelssystem för studier utomlands.
I propositionen föreslÄs vissa anpassningar till
Regeringen gör Àven bedömningen att kvalitetskravet för studier inom och utanför Norden bör vara enhetligt och att studiemedel endast fÄr lÀmnas för en utbildning som har en godtagbar standard.
3.10ĂvervĂ€ganden och förslag
3.10.1Samma villkor för rÀtt till svensk studiehjÀlp för studier inom EES och i Schweiz
Regelverket för studiehjÀlp för utlandsstudier gör skillnad mellan studier inom och utanför Norden och innebÀr att rÀtten till studiehjÀlp för studier utanför Norden Àr begrÀnsad. SkÀlet till detta Àr att de nordiska lÀnderna haft ett samarbete som strÀcker sig mer Àn ett halvt sekel tillbaka80, dÀr lÀnderna har arbetat för gemensamma nordiska lösningar inom bland annat utbildnings- omrÄdet. I det gÀllande regelverket prioriteras detta nordiska
79Det förekommer ett antal Àrenden hos CSN som gÀller studiehjÀlp för studier utomlands, dÀr FörsÀkringskassan har bedömt att förordningarna 1408/71 eller 883/2004 inte Àr tillÀmpliga, men dÀr CSN har bedömt att den studerande ska jÀmstÀllas med en svensk medborgare enligt 1 kap. 4, 5 och 7 §§ studiestödslagen.
80Nordiska ministerrÄdet bildades 1971.
137
StudiehjÀlpen och |
SOU 2013:52 |
samarbete, vilket har medfört att det till viss del finns sÀrskilda regler för rÀtt till studiehjÀlp för studier i de andra nordiska lÀnderna.
En studerande som utnyttjar sin rÀtt till fri rörlighet inom EES och studerar i Schweiz eller i ett
FrÄgan Àr dÄ om det finns nÄgot tvingande skÀl av allmÀnintresse som kan motivera denna sÀrreglering. Ekonomiska motiv godtas i princip inte av
En sÄdan ordning ligger dessutom i linje med regeringens strÀvan att utlandsstudier och studerandes rörlighet bör frÀmjas, och dÄ sÀrskilt inom EU. Sverige och andra medlemslÀnder inom EU bedriver ett omfattande arbete inom bland annat yrkes- utbildningsomrÄdet i syfte att stÀrka kvaliteten och underlÀtta rörligheten för studerande inom Europa. Regeringen har i den nyligen beslutade propositionen Studiemedel i en globaliserad vÀrld uttalat att rÀtten till studiemedel för studier pÄ gymnasial nivÄ bör vara densamma inom EES och i Schweiz som i Sverige, men att utvidga denna rÀtt till hela vÀrlden skulle kunna leda till sÄ höga kostnader att dagens generösa studiemedelssystem inte kan behÄllas i sin helhet. Regeringen anför vidare att det samarbete som finns inom EU för att underlÀtta rörligheten i Europa för studerande inom bland annat yrkesutbildning och teoretisk
138
SOU 2013:52 StudiehjÀlpen och
utbildning i stor utstrÀckning saknas för gymnasiala utbildningar utanför EES och Schweiz. 81
Samma resonemang kan föras för rÀtten till studiehjÀlp. Min bedömning Àr dÀrför att rÀtten till studiehjÀlp för utlandsstudier bör vara densamma inom EES och i Schweiz.
Mitt förslag: RÀtten till svensk studiehjÀlp för utlandsstudier ska vara densamma inom EES och i Schweiz.
3.10.2Medborgarskapskravet
Enligt nu gÀllande bestÀmmelser fÄr studiehjÀlp för studier i de nordiska lÀnderna lÀmnas till personer som inte Àr och inte heller ska jÀmstÀllas med svenska medborgare. Det Àr sÄledes lÀttare att fÄ studiehjÀlp för studier i ett land i Norden, Àn för studier i ett land i övriga vÀrlden.
DÄ samma villkor bör gÀlla för rÀtt till studiehjÀlp vid studier i samtliga
3.10.3Kravet pÄ att studierna inte med lika stor fördel kan bedrivas i Sverige
Kravet pÄ att studierna inte med lika stor fördel kan bedrivas vid en svensk lÀroanstalt gÀller i dag inte för rÀtt till studiehjÀlp för studier inom Norden. Regeringen har i frÄga om rÀtten till studiemedel för studier pÄ gymnasial nivÄ i propositionen Studiemedel i en globaliserad vÀrld uttalat att kravet pÄ att utbildningen inte med lika stor fördel kan bedrivas i Sverige bör tas bort för studier inom EES och i Schweiz82.
Eftersom det inte kan anses vara förenligt med
81Prop. 2012/13:152 s. 18.
82Prop. 2012/13:152 s. 18.
139
StudiehjÀlpen och |
SOU 2013:52 |
Schweiz ska det dÀremot fortsatt krÀvas, för att studiehjÀlp ska lÀmnas, att studierna inte med lika stor fördel kan bedrivas vid en svensk lÀroanstalt.
3.10.4Folkbokföringskravet
Kravet pĂ„ att den studerande har varit folkbokförd i Sverige under de senaste tvĂ„ Ă„ren uppstĂ€lls i dag för rĂ€tt till studiehjĂ€lp för studier utanför Norden. Ăven detta krav bör Ă€ndras sĂ„ att kravet tas bort för rĂ€tt till studiehjĂ€lp för studier inom EES och i Schweiz, men Ă€r kvar för studier utanför EES och Schweiz.
3.10.5Kravet pÄ minst tre mÄnaders heltidsundervisning
Enligt gÀllande bestÀmmelser finns ett krav om att studiehjÀlp endast fÄr lÀmnas för utlandsstudier om studierna omfattar minst tre mÄnaders heltidsundervisning. Detta krav strider mot principen om den fria rörligheten för personer inom EU och unions- medborgarskapet och stÄr dÀrför i strid med artiklarna 20 och 21 i FEUF.
ĂKS fastslog i ett avgörande frĂ„n den 14 mars 2011 att kravet pĂ„ minst tre mĂ„naders heltidsundervisning kunde avskrĂ€cka unions- medborgare frĂ„n att lĂ€mna Sverige för att studera i en annan medlemsstat och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt utnyttja rĂ€tten att röra sig fritt och uppehĂ„lla sig i denna medlemsstat. Detta krav tillĂ€mpas numera inte av CSN för studier inom EES och i Schweiz, utan i stĂ€llet tillĂ€mpas samma krav pĂ„ minsta studietid som finns för studier i Sverige. CSN och ĂKS menar att stöd för att bortse frĂ„n det nĂ€mnda kravet finns i en fördragskonform tolkning av undantags- bestĂ€mmelsen om sĂ€rskilda skĂ€l i 2 kap. 16 § tredje stycket studie- stödsförordningen. CSN anser att denna tolkning Ă€ven kan göras analogivis för undantagsbestĂ€mmelsen i 2 kap. 15 § andra stycket studiestödsförordningen. Att notera Ă€r emellertid att undantagen i de tvĂ„ bestĂ€mmelserna inte Ă€r utformade pĂ„ samma sĂ€tt. Undantaget i 2 kap. 15 § andra stycket avser situationer, enligt bestĂ€mmelsens ordalydelse, dĂ€r utbildningen Ă€r kortare Ă€n tre mĂ„nader.
Det framstÄr inte som lÀmpligt att konstruera fram en fördrags- konform tillÀmpning genom att anvÀnda sig av dessa undantags-
140
SOU 2013:52 |
StudiehjÀlpen och |
bestĂ€mmelser. Det förefaller onaturligt att anvĂ€nda sig av undantagsbestĂ€mmelser, som uppenbarligen inte Ă€r avsedda för detta Ă€ndamĂ„l, för att undkomma diskriminerande bestĂ€mmelser. âSĂ€rskilda skĂ€lâ Ă€r frĂ€mst avsett att vara individuella skĂ€l och bör inte anvĂ€ndas för att införliva
Kravet pÄ minst tre mÄnaders heltidsundervisning för rÀtt till studiehjÀlp ska dÀrför inte tillÀmpas pÄ studier inom EES och i Schweiz, men ska kvarstÄ för studier utanför EES och Schweiz.
3.10.6Migrerande arbetstagare och deras familjemedlemmar
Enligt förslagen i avsnitten 3.10.3 till 3.10.5 ska det stÀllas upp olika villkor för att studiehjÀlp ska lÀmnas beroende pÄ om studierna sker inom eller utanför EES och i Schweiz.
Enligt
Att stÀlla upp vissa villkor för rÀtt till studiehjÀlp för studier utanför EES och Schweiz, kan dÀrför anses diskriminerande nÀr det gÀller migrerande arbetstagare och deras familjemedlemmar. Med hÀnsyn till
141
StudiehjÀlpen och |
SOU 2013:52 |
migrerande arbetstagare och sÀrbehandlar dÀrmed de migrerande arbetstagarna i förhÄllande till svenska arbetstagare.
En ÄtgÀrd som begrÀnsar den fria rörligheten för arbetstagare inom unionen strider emellertid inte mot artikel 45 FEUF och artikel 7.2 i förordning 492/2011 om ÄtgÀrden Àr motiverad av ett tvingande skÀl av allmÀnintresse som Àr sÄvÀl lÀmpligt som proportionerligt.
DÄ fallet Kommissionen mot NederlÀnderna handlade om rÀtt till studiestöd för studier inom EU, finns anledning till försiktighet med att göra analogier med nÀmnda fall. Det Àr inte osannolikt att
RÀttslÀget Àr dÀrför oklart fram till dess att saken prövas av EU- domstolen. Det finns dÀrför enligt min bedömning ingen anledning till att i nulÀget föreslÄ en författningsÀndring om att migrerande arbetstagare och deras familjemedlemmar ska ha rÀtt till studiehjÀlp för studier utanför EES och Schweiz, trots att folkbokförings- kravet inte Àr uppfyllt.
83 Dom
142
SOU 2013:52 |
StudiehjÀlpen och |
Mitt förslag: Kravet pÄ svenskt medborgarskap, eller utlÀndskt medborgarskap som ska jÀmstÀllas med ett svenskt medborgar- skap, för att studiehjÀlp ska lÀmnas för utlandsstudier, ska gÀlla Àven för studier i Norden.
Följande krav för rÀtt till studiehjÀlp ska tas bort för studier inom EES och i Schweiz, men ska kvarstÄ för studier utanför EES och Schweiz.
1.att studierna inte med lika stor fördel kan bedrivas vid en svensk lÀroanstalt,
2.att den studerande har varit folkbokförd i Sverige under de senaste tvÄ Ären,
3.att studierna omfattar minst tre mÄnaders heltidsundervisning. BestÀmmelsen om att studiehjÀlp fÄr lÀmnas till studerande vid de svenska utlandsskolorna i Bryssel, Fuengirola, London, Madrid, och Paris, om de studerande pÄ heltid tar del i undervisning som motsvarar ett nationellt program i den svenska gymnasieskolan, ska tas bort.
3.10.7Godtagbar standard för utlandsstudier
Utredningen om ett rÀttvisare och enklare studiemedelssystem för utlandsstudier i en globaliserad vÀrld har föreslagit att samma kvalitetskrav ska stÀllas pÄ utbildningar sÄvÀl inom som utanför Norden. Enligt utredningens bedömning Àr det inte nÄgon större skillnad mellan de kvalitetskrav som stÀlls pÄ utbildningar inom som utanför Norden, fast att kraven uttrycks pÄ olika sÀtt i regelverket. Kvalitetskravet som innebÀr att en utbildning ska ha en godtagbar standard, som i dag stÀlls för studier utanför Norden, bör dÀrför enligt utredningen tillÀmpas för alla utbildningar utomlands, sÄvÀl pÄ gymnasial som eftergymnasial nivÄ.
NÀmnda utredning föreslÄr att studiestödsförordningen reglerar vad som krÀvs för att en utbildning utanför Sverige ska anses ha en godtagbar standard.84
Regeringen har i propositionen Studiemedel i en globaliserad vÀrld gjort bedömningen att det bör vara ett enhetligt kvalitetskrav för alla utbildningar utomlands och att kravet pÄ godtagbar
84 SOU 2011:26 s. 302 ff.
143
StudiehjÀlpen och |
SOU 2013:52 |
standard innebÀr att en utlÀndsk utbildning hÄller en kvalitet som Àr i linje med kvaliteten pÄ motsvarande svenska utbildningar. Regeringen anser dock att studier utomlands Àr ett varierat och dynamiskt omrÄde, vilket talar mot en detaljreglering pÄ för- ordningsnivÄ. Det bör i stÀllet enligt regeringen vara de tillÀmpande myndigheterna, CSN och Universitets- och högskolerÄdet, som meddelar nÀrmare föreskrifter om prövningen av godtagbar standard.85
Det finns mot bakgrund av regeringens bedömning i nÀmnda proposition skÀl att ha samma kvalitetskrav och inarbetade begrepp om godtagbar standard för gymnasiala utbildningar för att studiehjÀlp ska lÀmnas. I dag fÄr studiehjÀlp lÀmnas för studier utanför Sverige om studierna svarar mot eller Àr jÀmförbara med studier vid en svensk lÀroanstalt eller en utbildning som berÀttigar till studiehjÀlp (2 kap. 9 § första stycket 3 studiestödslagen). För studier inom Norden finns Àven ett krav pÄ att utbildningen Àr stÀlld under statlig tillsyn i det land dÀr studierna bedrivs (2 kap. 15 § första stycket 1 studiestödsförordningen). Dessa krav bör ersÀttas med ett kvalitetskrav om godtagbar standard. Den nordiska sÀrlösningen tas dÄ bort och ett enhetligt regelverk skapas som Àr i bÀttre överensstÀmmelse med
I likhet med vad regeringen anför i nÀmnda proposition bör det vara CSN som beslutar om en utbildning utomlands hÄller godtagbar standard och som meddelar föreskrifter om denna prövning.
Mitt förslag: StudiehjÀlp fÄr lÀmnas för utlandsstudier om utbildningen kan anses ha en godtagbar standard. Centrala studiestödsnÀmnden ska besluta om en utbildning kan anses ha en godtagbar standard. Centrala studiestödsnÀmnden ska fÄ meddela föreskrifter om vad som kan anses vara en godtagbar standard.
85 Prop. 2012/13:152 s. 15 f.
144
SOU 2013:52 |
StudiehjÀlpen och |
3.11StudiehjÀlp i andra lÀnder
Enligt direktiven ska utredaren kartlÀgga och analysera hur andra lÀnders stöd motsvarande den svenska studiehjÀlpen klassificeras
Ett sÀrskilt stöd för studier pÄ gymnasial nivÄ, som motsvarar den svenska studiehjÀlpen, finns inte i de andra lÀnderna i Norden. I Danmark, Norge och Finland kan studiestöd lÀmnas sÄvÀl för utbildning pÄ gymnasial nivÄ som för eftergymnasiala utbildningar. PÄ motsvarande sÀtt Àr systemet uppbyggt i Tyskland. I mÄnga andra
Sverige skiljer sig frÄn övriga nordiska lÀnder nÀr det gÀller att betrakta studiestöd för unga studerande i gymnasieskolan som en familjeförmÄn87. De andra nordiska lÀnderna har i stÀllet valt att klassificera ett sÄdant stöd som enbart en social förmÄn. Detta beror antagligen pÄ att det i dessa lÀnder inte finns ett sÀrskilt bidrag för gymnasiala studier, utan ett enda bidrag som ges sÄvÀl för gymnasiala som eftergymnasiala studier. En annan avgörande faktor Àr sannolikt att barnbidrag lÀmnas högre upp i Äldrarna i de andra nordiska lÀnderna; till 18 Ärs Älder i Danmark, Norge och Island samt till 17 Ärs Älder i Finland.
Av detta följer att av de nordiska lÀnderna Àr det sÄledes endast Sverige som tillÀmpar förordningarna 1408/71 och 883/2004 pÄ studiestödet vid gymnasiala studier.
3.12
86Centrala studiestödsnÀmnden, 2011a.
87Arbetsgruppen för studiestöd i Norden, 2011.
145
StudiehjÀlpen och |
SOU 2013:52 |
NÀr det gÀller det första kriteriet har
För bedömningen av förmĂ„nens grundlĂ€ggande kĂ€nnetecken kan vĂ€gledning hittas i förordningens definition av beteckningen familjeförmĂ„n. En familjeförmĂ„n definieras i artikel 1.u i förordningen som âalla vĂ„rd- eller kontantförmĂ„ner som Ă€r avsedda att tĂ€cka en familjs utgifterâ.90 Domstolen har i detta avseende faststĂ€llt att syftet med familjeförmĂ„ner Ă€r att i socialt hĂ€nseende hjĂ€lpa arbetstagare som har försörjningsbörda för en familj genom att det allmĂ€nna hjĂ€lper arbetstagaren med dennes utgifter.91
Domstolen har dÀrför faststÀllt att mÄlet med förÀldrabidrag, som syftar till att ge en av förÀldrarna möjlighet att Àgna sig Ät ett
88Se bland annat mÄlen
89Se mÄl
90I artikel 1 z i förordning 883/2004 definieras uttrycket familjeförmĂ„n som âalla förmĂ„ner och kontantförmĂ„ner som Ă€r avsedda att kompensera för en familjs utgifterâ.
91Se mÄl
146
SOU 2013:52 |
StudiehjÀlpen och |
litet barns uppfostran och nÀrmare bestÀmt till att utgöra ersÀttning vid uppfostran av barnet, tÀcka andra kostnader för vÄrd och uppfostran och i förekommande fall mildra de ekonomiska nackdelar som följer av att en förÀlder avstÄr frÄn inkomst av förvÀrvsverksamhet, Àr att tÀcka en familjs utgifter pÄ det sÀtt som avses i artikel 1.u i förordning 1408/71.92
Av detta följer, enligt domstolen, att uttrycket âtĂ€cka en familjs utgifterâ i artikel 1.u ska tolkas sĂ„, att det bland annat avser ett bidrag frĂ„n det allmĂ€nna till en familjs budget med syftet att lindra den börda som utgifter för barns underhĂ„ll medför.93
3.13Hur bör den svenska studiehjÀlpen klassificeras?
Enligt direktiven ska utredaren utreda om den svenska studie- hjÀlpen kan undantas frÄn reglerna i förordning 883/2004 eller andra berörda
Som tidigare nÀmnts Àr det endast Sverige av de nordiska lÀnderna som anser att studiestöd till ungdomar som lÀser pÄ gymnasienivÄ ska betraktas som en familjeförmÄn och sÄledes omfattas av förordningarna 1408/71 och 883/2004.
3.13.1Studiebidraget
NÀr Utredningen om socialförsÀkringen och EG föreslog vilka förmÄner som skulle betraktas som familjeförmÄner enligt förordning 1408/71, framhölls att klassificeringen av förmÄnerna skulle ses i ljuset av den fria rörligheten för personer som flyttar mellan medlemsstaterna, samt att det i ovissa fall finns en presumtion för att en förmÄn ryms inom tillÀmpningsomrÄdet för 1408/71.
Utredningen fann att studiebidrag till personer under 20 Är, sett mot bakgrund av reglerna om familjerÀttslig försörjnings- skyldighet, hade karaktÀr av familjeförmÄn. Utredningen konstaterade att eftersom studiebidrag ges under tid som den
92Se mÄl
93Se mÄl
147
StudiehjÀlpen och |
SOU 2013:52 |
studerande omfattas av sina förÀldrars underhÄllsskyldighet, liknar studiebidraget det förlÀngda barnbidraget pÄ sÄ sÀtt att det avser att tÀcka kostnader för ungdomar som genomgÄr grundutbildning efter det att de fyllt 16 Är. StudiehjÀlpen bör dÀrför, enligt utredningen, ses som en förmÄn inte bara för den studerande utan ocksÄ för dennes familj. Det förhÄllandet att studiebidraget lÀmnas relativt högt upp i Äldrarna kunde inte heller, enligt utredningen, anses utgöra hinder mot att förmÄnen hÀnförs till familje- förmÄnerna i förordningens mening, eftersom barnbidrag i flera
FrÄgan Àr om det Àr möjligt, pÄ grund av den senaste utvecklingen sÄvÀl nationellt som unionsrÀttsligt, och dÄ sÀrskilt med beaktande av de förÀndringar av studiebidraget som föreslÄs i detta betÀnkande, att klassificera om studiebidraget till att inte vara en familjeförmÄn enligt förordning 883/2004.
Vad betrĂ€ffar den första förutsĂ€ttningen, att nĂ„gon individuell skönsmĂ€ssig behovsprövning inte ska ske vid beviljandet av förmĂ„nen, kan det konstateras att bestĂ€mmelserna om studiebidrag ger förmĂ„nstagaren en lagligt definierad rĂ€tt och att studiebidrag lĂ€mnas automatiskt till personer som uppfyller vissa objektiva villkor â studier vid vissa angivna lĂ€roanstalter och utbildningar
NÀr det gÀller den andra förutsÀttningen, att förmÄnen ska hÀnföra sig till ett av de sakomrÄden som uttryckligen anges i artikel 4.1 i förordning 1408/71, ska denna bedömning grundas pÄ varje förmÄns grundlÀggande kÀnnetecken, i synnerhet dess syfte och villkoren för att den beviljas.
Vid införandet av studiehjĂ€lpssystemet 1964 angavs det i förarbetena att syftet med studiehjĂ€lpen framför allt var att utgöra ett stöd i strĂ€vandena att bereda alla ungdomar â oavsett social och ekonomisk bakgrund och oavsett bostadsort â möjlighet till
148
SOU 2013:52 |
StudiehjÀlpen och |
utbildning. Det betonades emellertid att studiehjÀlpen samtidigt var en del av samhÀllets stöd till familjerna, som skulle bidra till att utjÀmna kostnaderna för barnens uppfostran och utbildning.94 StudiehjÀlpens syfte var sÄledes dels att vara rekryterande till studier, dels att vara ett familjestöd.
StudiehjÀlpen föreslÄs emellertid i detta betÀnkande att moderniseras och syftet med stödet har i enlighet med reformen omformulerats till att enbart vara ett stöd för studier och inte lÀngre ett stöd till barnfamiljer. MÄl för stödet Àr bland annat att frÀmja samhÀllets kompetensförsörjning och stimulera ungdomar att pÄbörja och fullfölja en gymnasial utbildning. Ett annat mÄl Àr att studiebidraget ska stödja ungdomars utveckling till sjÀlvstÀndiga och ansvarstagande medborgare genom att ge dem ansvar för en egen ekonomi.
Som ett led i denna modernisering och renodling av studie- hjÀlpen till att vara utbildningspolitisk till sin karaktÀr, föreslÄs att den delen av studiehjÀlpen som Àr villkorad av familjeekonomin, det extra tillÀgget, avvecklas frÄn studiehjÀlpen och förs över till den familjeekonomiska politiken. Ett annat förslag för att stÀrka studiebidragets karaktÀr av studiestöd Àr att utbetala bidraget till den studerande sjÀlv, Àven om han eller hon Àr omyndig. Detta tydliggör att studiebidraget Àr en stimulans riktad till den studerande sjÀlv och inte en del av familjeekonomin. LikasÄ förslaget om att studiehjÀlpen, pÄ samma sÀtt som studiemedlet, ska utbetalas för faktisk studietid och berÀknas per vecka, samt de föreslagna reglerna om hur ogiltig frÄnvaro ska pÄverka studie- hjÀlpen, syftar till att stÀrka kopplingen mellan den studerande och studiebidraget.
Om förslagen i detta betÀnkande antas kommer studiebidragets syfte enbart vara utbildningspolitiskt och studiebidraget kommer att betraktas som ett stöd för studier. Att notera Àr dock att EU- domstolen vid ett flertal tillfÀllen slagit fast att hur förmÄnen betraktas i medlemsstaten inte har nÄgon betydelse.
94 SOU 1963:48 s. 72.
149
StudiehjÀlpen och |
SOU 2013:52 |
lindra denna utgiftsbörda. Det fanns sÄledes, enligt domstolen, ett nÀra samband mellan familjens utgifter och det aktuella stödet, vilket innebar att den nationella förmÄnen skulle anses vara en familjeförmÄn i den mening som avses i artikel 4.1 h i förordning 1408/71.95 I ett annat fall konstaterade
Enligt
FrÄgan Àr dÀrför om
Det som talar för att Sverige skulle kunna ha framgÄng med en omklassificering Àr att det föreslagna moderniserade studiebidraget Àr en stimulans för studier, som endast lÀmnas under faktisk studie- tid med villkoret att ogiltig frÄnvaro i nÄgon större omfattning inte fÄr ske, samt att bidraget utbetalas till den studerande sjÀlv. Sambandet mellan den studerandes prestation och studiebidraget har stÀrkts. Bidraget hÀnförs dessutom till det studiesociala regel- verket och administreras av en studiestödsmyndighet.
95MĂ„l
96MĂ„l
97Förordning 883/2004 har en nĂ„got annorlunda definition av beteckningen familjeförmĂ„n och uttrycket âtĂ€cka en familjs utgifterâ Ă€r ersatt med âkompensera för en familjs utgifterâ.
VÄr bedömning Àr emellertid att denna förÀndring inte har nÄgon större betydelse för tolkningen i vÄrt fall.
98Se bl.a. Holm s 310 f.
150
SOU 2013:52 |
StudiehjÀlpen och |
Min slutsats Àr att det, mot bakgrund av den renodling av studiebidraget till ett utbildningspolitiskt stöd pÄ sÀtt som föreslÄs i betÀnkandet, kan finnas förutsÀttningar för att klassificera om studiebidraget till att enbart vara en social förmÄn som inte omfattas av tillÀmpningsomrÄdet för förordning 883/2004, men att rÀttslÀget fÄr betraktas som osÀkert.
Min bedömning: Möjligheten att undanta studiebidraget frÄn reglerna i förordning 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen fÄr anses öka om studiebidraget renodlas till ett utbildningspolitiskt stöd pÄ sÀtt som föreslÄs i betÀnkandet.
3.13.2Det extra tillÀgget och gymnasiebidraget
Utredningen om socialförsÀkringen och EG fann inför EES- intrÀdet att det extra tillÀgget var en sÄdan familjeförmÄn som skulle omfattas av förordning 1408/71.
PÄ motsvarande sÀtt som för studiebidraget, Àr dÄ frÄgan om det Àr möjligt att med hÀnsyn till den senaste utvecklingen sÄvÀl nationellt som unionsrÀttsligt, att klassificera om extra tillÀgget alternativt gymnasiebidraget till att inte vara en familjeförmÄn enligt förordning 883/2004.
Det extra tillĂ€gget infördes Ă„r 1984 och ersatte dĂ„ en annan liknande stödform; det behovsprövade tillĂ€gget. För att en studerande skulle fĂ„ rĂ€tt till behovsprövat tillĂ€gg skulle dels en inkomstprövning göras av den studerandes och dennes förĂ€ldrars inkomster, dels skulle ett âsynnerligen stort behovâ av studiehjĂ€lp utöver studiebidrag och andra tillĂ€gg föreligga. DĂ„ systemet ansĂ„gs som svĂ„röverskĂ„dligt och svĂ„radministrerat, avskaffades behovs- prövningen och det behovsprövade tillĂ€gget ersattes med ett mer schabloniserat tillĂ€gg som benĂ€mndes extra tillĂ€gg.99
Det extra tillÀgget lÀmnas till studerande frÄn inkomstsvaga hushÄll. Storleken pÄ tillÀgget Àr beroende av det ekonomiska underlag som berÀknas för familjen. Det ekonomiska underlaget utgörs av den studerandes och dennes förÀldrars dels berÀknade inkomster, dels del av förmögenhet, och fÄr uppgÄ till högst 124 999 kronor per Är. Om det dÀremot föreligger synnerliga skÀl fÄr det ekonomiska underlaget berÀknas utan hÀnsyn till
99 Prop. 1983/84: 127 s. 14 ff.
151
StudiehjÀlpen och |
SOU 2013:52 |
förÀldrarnas inkomst och förmögenhet.100 BestÀmmelser för hur det ekonomiska underlaget ska berÀknas finns i CSN:s föreskrifter.101 DÀr föreskrivs att inkomsterna som ska berÀknas ska hÀnföra sig till de tvÄ kalenderhalvÄr inom vilka lÀsÄret eller kursen infaller. En studerande som ansöker om extra tillÀgg för lÀsÄret 2011/12 ska sÄledes uppge familjens berÀknade inkomster mellan den 1 juli 2011 och den 30 juni 2012. Detta innebÀr att den studerande och dennes förÀldrar i mÄnga fall fÄr uppskatta den inkomst de berÀknar att fÄ under det nÀrmaste Äret.
Förmögenhet ska tas upp per den 31 december Äret före aktuellt lÀsÄr. Om det emellertid finns sÀrskilda skÀl fÄr förmögenheten vid ansökningstillfÀllet prövas i stÀllet. Enligt allmÀnna rÄd till CSN:s föreskrifter kan det finnas skÀl att bortse frÄn viss förmögenhet om det framstÄr som uppenbart orimligt att förmögenheten skulle ingÄ i det ekonomiska underlaget. Detta kan, enligt de allmÀnna rÄden, exempelvis vara fallet om den studerandes förÀldrars förmögenhet har bestÄtt av bankmedel och dessa har anvÀnts till inköp av familjebostad. I studiestödsförordningen finns Àven regler betrÀffande vilka som ska anses vara förÀldrar eller jÀmstÀllas med förÀldrar vid berÀkning av det ekonomiska underlaget.102
För att extra tillÀgget ska anses vara en social trygghetsförmÄn enligt förordning 883/2004 krÀvs enligt praxis att det lÀmnas automatiskt till personer som uppfyller vissa objektiva kriterier som definieras i lag103. Det fÄr sÄledes inte vara en skönsmÀssig bedömning i enskilda fall av personliga behov. Att förmÄnen beviljas eller nekas beroende pÄ sökandes inkomster, tillgÄngar eller antal barn anses enligt
FrÄgan Àr dÄ om extra tillÀgget lÀmnas automatiskt enligt vissa objektiva lagangivna kriterier, utan att det sker nÄgon skönsmÀssig individuell behovsprövning. För att kunna ta stÀllning till om en studerande Àr berÀttigad till extra tillÀgget krÀvs enligt CSN i mÄnga fall en tÀmligen komplicerad och omfattande individuell prövning. Det tas vid bedömningen hÀnsyn till objektiva kriterier som Àr angivna i lag, förordning eller föreskrifter, sÄsom vilka
1002 kap. 9 och 10 §§ studiestödsförordningen.
1014 kap.
1022 kap. 12 och 13 §§ studiestödsförordningen.
103Vi har i detta fall utgÄtt frÄn att förordning eller föreskrift jÀmstÀlls med lag.
152
SOU 2013:52 |
StudiehjÀlpen och |
inkomstgrĂ€nser som krĂ€vs för att extra tillĂ€gget ska beviljas, hur det ekonomiska underlaget ska berĂ€knas och vems inkomster som ska tas med i berĂ€kningen. Det finns emellertid, som redogjorts för ovan, undantag för hur det ekonomiska underlaget ska berĂ€knas. Detta medför att vid prövningen av om nĂ„got av undantagen Ă€r tillĂ€mpliga mĂ„ste CSN i en del fall ta hĂ€nsyn till andra omstĂ€ndlig- heter Ă€n vad som Ă€r angivna i regelverket för att pröva om det föreligger âsynnerliga skĂ€lâ respektive âsĂ€rskilda skĂ€lâ. Dessa omstĂ€ndigheter Ă€r i högsta grad av personlig karaktĂ€r.
NĂ€r det gĂ€ller prövningen av om det föreligger synnerliga skĂ€l för att berĂ€kna det ekonomiska underlaget utan hĂ€nsyn till förĂ€ldrarnas inkomst och förmögenhet, kan vĂ€gledning sökas i praxis frĂ„n ĂKS. Exempelvis har ĂKS uttalat att det i samband med att flyktingar kommer till Sverige kan uppstĂ„ oklarheter vad avser frĂ„gan om vem som Ă€r barnets rĂ€ttsliga vĂ„rdnadshavare. SĂ„dana oklarheter har medfört att ĂKS i en del fall har ansett att det föreligger synnerliga skĂ€l för att berĂ€kna det ekonomiska underlaget utan hĂ€nsyn till den ena förĂ€lderns inkomst.104 En annan omstĂ€ndighet som enligt ĂKS kan utgöra synnerliga skĂ€l att bortse frĂ„n en förĂ€lders inkomst Ă€r att förĂ€ldern utövat vĂ„ld mot den studerande eller nĂ„gon annan familjemedlem.105
Dessutom mĂ„ste, som redogjorts för ovan, den studerande och dennes förĂ€ldrar i mĂ„nga fall uppskatta en framtida inkomst, vilket innebĂ€r att CSN i dessa fall gör en prövning av om inkomsterna framstĂ„r som rimliga. I ett yttrande till ĂKS i ett mĂ„l som avsĂ„g rĂ€tten till extra tillĂ€gg, har CSN anfört att det kan vara svĂ„rt för företagare att lĂ€mna uppgift om sina kommande nettointĂ€kter, men att den berĂ€knade inkomstuppgiften kan göras trolig genom inlĂ€mnande av olika handlingar.106 CSN fĂ„r sĂ„ledes i dessa fall göra en bedömning i det enskilda fallet av den inkomstuppgift som anges.
Det extra tillÀgget lÀmnas sÄledes i en del fall inte automatiskt till personer som uppfyller vissa objektiva kriterier angivna i lag, förordning eller föreskrift. I dessa fall krÀvs att det sker en individuell prövning dÀr hÀnsyn tas till personliga omstÀndigheter. DÀremot görs inte nÄgon skönsmÀssig prövning av den studerandes personliga behov vid de ovan nÀmnda individuella prövningarna.
104Se t.ex. ĂKS beslut frĂ„n den 4 december 2006, Dnr:
105Se t.ex. ĂKS beslut frĂ„n den 2 november 2009, Dnr:
106ĂKS beslut frĂ„n den 13 oktober 2008, Dnr:
153
StudiehjÀlpen och |
SOU 2013:52 |
Den prövning som görs av behovet av ett extra tillÀgg i studie- hjÀlpen sker helt utifrÄn inkomstgrÀnser som Àr fastslagna i ett regelverk. Prövningen som sker vid rÀtten till det extra tillÀgget skiljer sig sÄledes frÄn den som sker vid rÀtten till socialhjÀlp, t.ex. ekonomiskt bistÄnd, dÀr en individuell skönsmÀssig behovs- prövning görs.107
Eftersom nÄgon skönsmÀssig behovsprövning sÄlunda inte sker Àr
För att förordning 883/2004 ska vara tillÀmplig krÀvs emellertid Àven att det extra tillÀgget hÀnför sig till nÄgot av de sakomrÄden som anges i förordningarna. Syftet med extra tillÀgget Àr att öka möjligheterna för ungdomar i inkomstsvaga hushÄll att bedriva studier. Lagstiftaren framhöll vid införandet av det extra tillÀgget att det skulle vara ett kraftigt förstÀrkt stöd till de mest inkomst- svaga hushÄllen.108 Det extra tillÀgget har sÄledes dubbla syften, dels att rekrytera till studier, dels att tÀcka familjeutgifter. I enlighet med
Detta innebÀr, sÀrskilt dÄ
I kapitel 7 föreslÄs att det extra tillÀgget avskaffas inom studie- hjÀlpen och att det i stÀllet inrÀttas ett nytt bidrag kallat gymnasie- bidrag inom den ekonomiska familjepolitiken. Om förslaget genomförs kommer med stor sannolikhet Àven gymnasiebidraget att klassificeras som en familjeförmÄn. Gymnasiebidraget kommer att ha samma syfte samt i huvudsak vara uppbyggt pÄ samma sÀtt som extra tillÀgget. Bidraget kommer dock liksom de andra familjeförmÄnerna, falla under socialdepartementets ansvarsomrÄde och administreras av FörsÀkringskassan, vilket Àn mer talar för att bidraget rimligtvis skulle klassificeras som en familjeförmÄn av EU- domstolen.
107SocialhjÀlp faller utanför förordningarnas tillÀmpningsomrÄde, se artikel 3.5 i förordning 883/2004, vilket motsvarar artikel 4.4 i förordning 1408/71.
108Prop. 1983/84:127 s. 16 ff.
154
SOU 2013:52 |
StudiehjÀlpen och |
Min bedömning: Det extra tillÀgget/gymnasiebidraget bör betraktas som en familjeförmÄn enligt förordning 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen.
3.13.3En jÀmförelse med klassificeringen av det kommunala vÄrdnadsbidraget
Inför införandet av det kommunala vÄrdnadsbidraget Är 2007, har en arbetsgrupp inom Regeringskansliet bedömt frÄgan om hur vÄrdnadsbidraget ska betraktas
Om vĂ„rdnadsbidraget endast skulle omfattas av förordning 1612/68 innebĂ€r det, i enlighet med den rĂ€ttspraxis111 som framgĂ„r ovan, att bidraget ska betalas ut till den arbetstagare som stadigvarande arbetar i en kommun som utger vĂ„rdnadsbidrag, Ă€ven om hans familj Ă€r bosatta och folkbokförda i ett annat medlemsland. NĂ„got annat skulle innebĂ€ra en indirekt diskriminering. En sĂ„dan situation â och avsaknaden av samordningsregler i förordning 1612/68- skulle ocksĂ„ medföra en risk att vĂ„rdnadsbidrag kunde utbetalas frĂ„n tvĂ„ lĂ€nder för samma barn. En annan konsekvens av att enbart betrakta vĂ„rdnads- bidraget som en social förmĂ„n enligt 1612/68, Ă€r att Sverige dĂ„ i alla situationer skulle fĂ„ betala hela vĂ„rdnadsbidraget eftersom det inte Ă€r möjligt att samordna förmĂ„ner enligt förordning 1612/68.112
Arbetsgruppen gör sÄledes sammanfattningsvis den bedömningen att vÄrdnadsbidrag dÀrmed i enlighet med gemenskapsrÀtten ska kunna utges i situationer dÀr familjer visserligen inte Àr folk- bokförda i en kommun, men dÀr anknytningen till kommunen Àr tillrÀckligt stark, t.ex. genom att den ena vÄrdnadshavaren stadig- varande arbetar i kommunen.113
109Ds 2007:52 s. 113 ff.
110Se bland annat
111MĂ„len
112Ds 2007:52 s. 122.
113Ds 2007:52 s. 12 och 123.
155
StudiehjÀlpen och |
SOU 2013:52 |
3.13.4Vinsten av en omklassificering
För det fall att Sverige skulle undanta studiebidraget frÄn förklaringen över vilka svenska förmÄner som ska vara sÄdana familjeförmÄner som avses i förordning 883/2004, skulle förmÄnen ÀndÄ kunna tas med till andra
Om Sverige kan ha framgÄng med att undanta studiebidraget frÄn reglerna i förordning 883/2004 Àr osÀkert. Enligt CSN skulle det endast ske marginella förÀndringar vad gÀller antalet utbetal- ningar av studiehjÀlp om studiebidraget och det extra tillÀgget inte lÀngre betraktas som familjeförmÄner. Den stora vinsten av en omklassificering torde snarare vara en förenkling av hand- lÀggningen hos myndigheter och regeringen. En administrativ vinst och en förenklad handlÀggning Àr dÀremot inte hÄllbara skÀl för en omklassificering.
Dessutom skulle en omklassificering av studiebidraget och det extra tillÀgget innebÀra att det saknades regler för att förhindra att stöd utbetalas frÄn tvÄ lÀnder samtidigt. Förordning 492/2011 innehÄller, till skillnad frÄn förordning 883/2004, inte nÄgra samordningsregler.
156
4 Stöd för inackordering
4.1Inledning
InackorderingstillÀgget syftar till att undanröja geografiska hinder för gymnasieutbildning samt att minska de merkostnader som uppstÄr för familjer dÀr barnen mÄste inackorderas pÄ skolorten för att genomgÄ sin utbildning. InackorderingstillÀgget var till en början avsett att tÀcka hela den merkostnad som uppstÄr pÄ grund av inackorderingen. Denna ambition har dock inte uppfyllts. CSN har i sina anslagsframstÀllningar ofta föreslagit en kraftigare höjning av inackorderingstillÀgget Àn vad regeringen och riksdagen har accepterat. Beloppen för det statliga inackorderingstillÀgget har varit oförÀndrade sedan 1995. En studie som CSN genomförde 2003, visade att det endast var tre procent av dem som hade inackorderingsbidrag, som fick sina kostnader fullt tÀckta genom bidraget1.
Stödet Àr en efterföljare till de landsbygdsstipendier som infördes pÄ
I slutet av
1CSN:s yttrande över StudiehjÀlpsutredningens betÀnkande Ekonomiskt stöd vid ungdoms- studier (SOU 2003:28) s. 28.
2Centrala studiestödsnÀmnden, 1991.
157
Stöd för inackordering |
SOU 2013:52 |
som innebar att en större andel av de studerande kunde bo kvar i förÀldrahemmet under skoltiden. 3
Fram till 1992 var det enbart CSN som administrerade inackorderingstillÀgget, men i samband med kommunaliseringen av gymnasieskolan delades ansvaret för inackorderingstillÀgget mellan staten och kommunerna. Departementschefen framhöll i propositionen Om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18 s. 77) att det var naturligt att kommunerna gavs ansvaret för sÄdana studie- ekonomiska konsekvenser som hÀnger nÀra ihop med kommunala beslut nÀr det gÀller t.ex. lokalisering av skolor, utbyggnad av kollektivtrafik etc. I och med att kommunerna gavs ett klart och tydligt ansvar för gymnasieelevernas resor och inackordering, vidgades ocksÄ deras möjligheter att pÄverka de totala kostnaderna för skolan, enligt departementschefen.
Kommunen ansvarar numera för stöd till elever i en gymnasie- skola med offentlig huvudman. Staten, genom CSN, ansvarar för inackorderingstillÀgg till elever i skolor med enskilda huvudmÀn.
Av direktiven framgÄr att det delade ansvaret för stöd till inackordering mellan elevernas hemkommuner och staten bland annat innebÀr att de belopp som lÀmnas till elever i kommunala respektive fristÄende skolor skiljer sig Ät. I direktiven framhÄlls att det Àr viktigt att villkoren blir lika för elever i kommunala respektive fristÄende skolor. Det framgÄr ocksÄ av direktiven att enligt dagens regelverk har elever som studerar utomlands rÀtt till bidrag för dagliga resor frÄn sÄvÀl CSN som hemkommunerna.
FrÄgan om ansvaret för inackorderingstillÀgget var föremÄl för 2003 Ärs studiehjÀlpsutrednings granskning och bedömning. Denna utredning föreslog i betÀnkandet Ekonomiskt stöd vid ungdoms- studier (SOU 2003:28), att inackorderingstillÀgget skulle utmönstras ur studiehjÀlpen och att kommunerna skulle ha hela ansvaret för stöd till inackordering.
4.2Kommunalt inackorderingsstöd
Det kommunala stödet för inackordering regleras i 15 kap. 32 § skollagen (2010:800). Elevens hemkommun ska lÀmna ekonomiskt stöd till elever i en gymnasieskola med offentlig huvudman som behöver inackordering pÄ grund av skolgÄngen. Denna skyldighet gÀller dock inte elever som har tagits emot i andra hand till ett
3 Centrala studiestödsnÀmnden, 2011b.
158
SOU 2013:52 |
Stöd för inackordering |
nationellt program, programinriktat individuellt val eller yrkes- introduktion anordnad för en grupp elever, elever pÄ
Genom att inackorderingsstöd endast ges till elever som tas emot i första hand till en utbildning, blir reglerna om mottagande i första hand ocksÄ av intresse. Av 16 kap. 43 § skollagen framgÄr att av sökande till ett nationellt program eller till en sÄdan nationell inriktning, sÀrskild variant eller gymnasial lÀrlingsutbildning som börjar första lÀsÄret ska huvudmannen i första hand ta emot de som Àr hemmahörande i kommunen eller inom samverkansomrÄdet för utbildningen. Enligt 16 kap. 44 § skollagen kan sökande som inte har rÀtt till förstahandsmottagning ÀndÄ tas emot i första hand i vissa fall, t.ex. om det föreligger sÀrskilda skÀl med hÀnsyn till personliga förhÄllanden eller om utbildningen Àr riksrekryterande.
Stödet ska lÀmnas med lÀgst 1/30 av prisbasbeloppet5 för varje hel kalendermÄnad som eleven bor inackorderad. à r 2013 mot- svarar det 1 483 kronor per mÄnad. Det lÀgsta beloppet som fÄr lÀmnas 2013 Àr sÄledes 1 480 kronor, eftersom beloppet fÄr avrundas till nÀrmast lÀgre hela tiotal kronor.
4.2.1Samverkansavtal
För att ha rÀtt till inackorderingsstöd frÄn kommunen ska eleven vara mottagen till en gymnasieutbildning i första hand. Inom de flesta regioner finns samverkansavtal som reglerar att alla elever fÄr söka fritt och blir mottagna till gymnasieskolor i första hand inom regionen. Det innebÀr att eleverna har rÀtt till inackorderingsstöd om de studerar pÄ en skola inom samverkansomrÄdet, under förutsÀttning att övriga villkor för stödet ocksÄ Àr uppfyllda.
420 kap. 19 § skollagen.
5Prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsÀkringsbalken. à r 2013 Àr prisbas- beloppet 44 500 kronor.
159
Stöd för inackordering |
SOU 2013:52 |
4.2.2Statistik över det kommunala stödet
Det kommunala inackorderingsstödet har tidigare inte undersökts och utvÀrderats. Utredningen har dÀrför tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) genomfört en enkÀtundersökning avseende det kommunala inackorderingsstödet. EnkÀten gick ut till samtliga kommuner under hösten 2012 och resultatet har samman- stÀllts av SKL under december 2012 och januari 2013. Av de 290 kommunerna lÀmnade 234 kommuner ett fullstÀndigt svar. 22 kommuner avgav ett ofullstÀndigt svar, det vill sÀga de svarade inte pÄ enkÀtens samtliga frÄgor. Svarsfrekvensen uppgick sÄledes till 81+8 procent.
Av undersökningen kan bland annat följande utlÀsas. Under 2011 fick ca 13 500 elever inackorderingsstöd frÄn de kommuner som deltagit i undersökningen gÀllande denna frÄga (83 procent). För de kommuner som inte angav antalet elever i enkÀtunder- sökningen har antalsuppgiften uppskattats genom s.k. imputering, en statistisk metod för att ersÀtta saknade vÀrden. Antalet elever som fick kommunalt inackorderingsstöd under 2011 berÀknas pÄ detta sÀtt till ungefÀr 17 000.
En mindre andel av kommunerna (14 procent) kunde inte lÀmna könsuppdelad statistik, men resultatet för majoriteten av kommunerna var att stödtagarna bestod av marginellt fler kvinnor Àn mÀn (52 procent respektive 48 procent).
Det Àr 39 procent av kommunerna som endast lÀmnade det i skollagen faststÀllda minimibeloppet (1 460 kronor6). Knappt 10 000 av eleverna fick ett mÄnadsbelopp mellan 1 400 kronor och 1 499 kronor (70 procent), medan 72 elever fick ett mÄnadsbelopp som översteg 2 500 kronor (0,5 procent). Ett vÀgt medelvÀrde av det utbetalade inackorderingsstödet Àr 1575 kronor per mÄnad.
Trots att kommunerna inte har skyldighet att lÀmna inackord- eringsstöd till elever som tagits emot i andra hand sÄ gör en tredje del av kommunerna detta. NÄgra kommuner har i enkÀten kommenterat att inackorderingstillÀgg lÀmnas till elever pÄ de nationellt godkÀnda idrottsutbildningarna, Àven om de Àr mottagna i andra hand.
UngefÀr tre fjÀrdedelar av kommunerna beviljar inackorderings- stöd om det föreligger sÀrskilda skÀl, Àven om grundkraven inte Àr uppfyllda. MÄnga kommuner har angett att omstÀndigheter som kan utgöra sÀrskilda skÀl Àr sociala skÀl samt dÄliga allmÀnna
6 BerÀknat med 2012 Ärs prisbasbelopp.
160
SOU 2013:52 |
Stöd för inackordering |
kommunikationer. Flera kommuner tillÀmpar Àven undantaget om sÀrskilda skÀl för elever pÄ idrottsutbildningarna och ett par kommuner för elever pÄ naturbruksprogrammen. Ett annat exempel pÄ nÀr undantagsregeln anvÀnds Àr för elever med funktionsnedsÀttning.
TyvÀrr har frÄgan i enkÀten om att ange den totala summa som kommunen betalat ut i inackorderingsstöd med stor sannolikhet besvarats felaktigt av mÄnga kommuner och svaret kan dÀrför inte anvÀndas. En berÀkning av hur mycket inackorderingsstöd som kommunerna tillsammans har betalat ut under 2011 Àr ca 155 miljoner kronor, se avsnitt 12.1.2. BerÀkningen bygger pÄ antagandet att kommunerna har nyttjandegraden7 65 procent. Det inackorderingstillÀgg som CSN svarar för har en nyttjandegrad om 60 procent. Eftersom det kommunala bidraget inte dras in vid skolk bör nyttjandegraden vara nÄgot högre i kommunerna.
4.3Statligt inackorderingstillÀgg
Elever i skolor med enskild huvudman har under vissa förutsÀtt- ningar rÀtt till det statliga inackorderingstillÀgget enligt 2 kap. 2 § studiestödslagen och 2 kap. 2 § studiestödsförordningen. Utlands- svenska studerande har rÀtt till inackorderingstillÀgg enligt 2 kap. 2 § studiestödsförordningen Àven om de studerar vid en gymnasie- skola som har offentlig huvudman.
RÀtten till det statliga stödet grundas inte, sÄsom rÀtten till det kommunala stödet, pÄ antagande i förstahand till gymnasieskolan. Vem som har rÀtt till det statliga inackorderingstillÀgget framgÄr av 1 kap.
7 Skillnad mellan teoretiskt maximalt nyttjande av stödet och faktiskt nyttjande av stödet. Differensen beror pÄ studieavbrott och kortare utnyttjandetid Àn nio mÄnader.
161
Stöd för inackordering |
SOU 2013:52 |
eller individuellt val. HÀnsyn tas inte heller till om utbildningen Àr godkÀnd som sÀrskild variant eller nationellt godkÀnd idrotts- utbildning. BestÀmmelserna i 4 och 5 §§ reglerar olika undantag till 3 §.
Storleken pÄ inackorderingstillÀgget bestÀms utifrÄn hur lÄng fÀrdvÀg, enkel vÀg, det Àr mellan förÀldrarnas bostad och skolan enligt följande avstÄnds- och beloppsklasser i 6 §.
Beloppen för inackorderingstillÀgget Àr inte, sÄsom det kommunala inackorderingsstödet, knutna till prisbasbeloppet. Beloppen har varit oförÀndrade sedan 1995, dÄ det lÀgsta beloppet var detsamma för det statliga och det kommunala stödet. à r 2012 lÀmnades kommunalt stöd med lÀgst 1 460 kronor per mÄnad, medan statligt stöd utgick med lÀgst 1 190 kronor per mÄnad. Detta innebÀr inte nödvÀndigtvis att det kommunala stödet Àr mer förmÄnligt Àn det statliga, eftersom skollagen enbart anger en miniminivÄ för det kommunala stödet.
Till skillnad frÄn studiebidraget lÀmnas inackorderingstillÀgg under faktisk studietid, det vill sÀga nio mÄnader per Är.
CSN har tidigare lÀmnat inackorderingstillÀgg till elever pÄ de specialutformade programmen. NÀr den nya gymnasieskolan inrÀttades hösten 2011 togs de specialutformade programmen bort och ersattes av utbildningar pÄ nationella program eller av sÀrskilda varianter, se vidare avsnitt 4.4.1. En elev som antas till en fristÄende gymnasieskola som anordnar en sÀrskild variant fÄr inte tillgÄng till det statliga inackorderingstillÀgget om programmet (och, i före- kommande fall, inriktningen) som den sÀrskilda varianten ingÄr i, finns pÄ elevens hemort.
162
SOU 2013:52 |
Stöd för inackordering |
CSN har uttryckt att myndighetens strÀvan Àr att föreskrifterna om vem som har rÀtt till inackorderingstillÀgg bör överensstÀmma med reglerna om antagning i första hand i gymnasieskola med offentlig huvudman och möjligheterna att fÄ kommunalt stöd till inackordering8.
4.3.1Statistik över det statliga stödet
För att fÄ rÀtt till inackorderingstillÀgg ska studierna ske vid en fristÄende gymnasieskola, en riksinternatskola, en gymnasial utbildning pÄ en folkhögskola eller en kompletterande utbildning pÄ gymnasienivÄ. Statligt inackorderingstillÀgg kan Àven lÀmnas till studerande vid vissa andra utbildningar som regeringen bestÀmmer. Under 2011 fick ca 11 000 och 2012 fick ca 10 000 studerande statligt inackorderingstillÀgg, vilket Àr en minskning med sju respektive nio procent jÀmfört med 2010 och 2011. Detta innebÀr att en trend av en lÄngvarig ökning av studerande med inackorderingstillÀgg bryts. Orsaken till trendbrottet Àr den gymnasiereform som trÀdde i kraft den 1 juli 2011 och som bland annat innebÀr att de specialutformade programmen som tidigare berÀttigade till inackorderingstillÀgg har försvunnit. Denna ned- gÄng av antal studerande som fÄr inackorderingstillÀgg frÄn CSN förvÀntas fortsÀtta nÀr gymnasiereformen slÄr igenom fullt ut lÀsÄret 2013/2014.9 CSN:s bedömning i en rapport frÄn april 2011 Àr att antalet studerande pÄ fristÄende gymnasieskolor som beviljas inackorderingstillÀgg de kommande tre Ären kommer att minska med minst hÀlften, det vill sÀga med minst 1 500 personer per lÀsÄr, vilket motsvarar minskade utbetalningar med cirka 14 miljoner kronor per Är.10
Den avstÄndsklass som flest stödtagare hÀnfördes till 2011 var
8Se bl.a. Konsekvensutredning med anledning av Àndrade föreskrifter om studiehjÀlp,
9Studiestödsstatistik, dnr
10Centrala studiestödsnÀmnden, 2011 b.
163
Stöd för inackordering |
SOU 2013:52 |
tio kvinnor. Ett vÀgt medelvÀrde av det utbetalade inackorderings- tillÀgget Àr 1 584 kronor per mÄnad.
4.4Den nya gymnasieskolans inverkan pÄ inackorderingsstöd
4.4.1SĂ€rskilda varianter
Gymnasiereformen 2011 innebar en kraftig förÀndring av utformningen av gymnasieutbildningen. I dag finns det 18 nationella program med sammanlagt 60 nationella inriktningar som kan ge rÀtt till inackorderingsstöd. Specialutformade program före- kommer inte i den nya gymnasieskolan. I stÀllet finns det en möjlighet för skolorna att profilera sig genom att ansöka till Statens skolverk om godkÀnnande av en s.k. sÀrskild variant. En sÀrskild variant Àr en utbildning inom ett nationellt program dÀr hela eller delar av det sammantagna utrymmet för en nationell inriktning och för programfördjupning pÄ ett nationellt program avviker frÄn vad som annars gÀller. En sÀrskild variant utgör inte grund för vare sig kommunalt eller statligt inackorderingsstöd.
4.4.2Riksrekryterande utbildningar
En del av yrkesutbildningarna har godkÀnts av Skolverket som riksrekryterande utbildningar, vilket innebÀr att eleverna har rÀtt till inackorderingsstöd. Regeringens bedömning under fram- tagandet av den nya gymnasieskolan var emellertid att den nya programstrukturen med fler nationella program och nationella inriktningar sannolikt skulle minska behovet av riksrekryterande utbildningar, sÀrskilt eftersom programmens utformning bÀttre skulle följa och motsvara de krav som stÀlls för att bland annat förbereda ungdomar för ett framtida yrkesliv. Dock finns det enligt regeringen Àven fortsÀttningsvis ett behov av att kunna inrÀtta riksrekryterande utbildningar inom ramen för den nationella programstrukturen. Regeringen bedömde att det dÀrför bör finnas riksrekryterande utbildningar frÀmst i form av utbildningar motiverade av behov pÄ arbetsmarknaden, spetsutbildningar inom idrottsomrÄdet och inom det estetiska omrÄdet samt inom matematik, naturvetenskap, samhÀllsvetenskap och humaniora.
164
SOU 2013:52 |
Stöd för inackordering |
Riksrekrytering, pÄ grund av att det finns ett tydligt och vÀl dokumenterat arbetsmarknadsbehov samt ett nationellt intresse, bör enligt regeringen frÀmst aktualiseras för ett mindre antal yrkesutbildningar, som smÄ hantverksyrken med litet elevunderlag, t.ex. glasblÄsning.11
Elever som behöver inackordering till följd av skolgĂ„ng vid en riksrekryterande skola har rĂ€tt till kommunalt inackorderingsstöd. FristĂ„ende gymnasieskolor Ă€r alltid riksrekryterande eftersom de har hela landet som upptagningsomrĂ„de. Statligt inackorderings- tillĂ€gg ges emellertid endast nĂ€r Skolverket beslutat att utbild- ningen ska vara en âsĂ„ kallad riksrekryterande utbildningâ. Ett sĂ„dant beslut fattats enligt 16 kap. 13 § skollagen efter en prövning som motsvarar prövningen av riksrekryterande utbildningar. NĂ€rmare bestĂ€mmelser finns i 5 kap. gymnasieförordningen (2010:2039).
4.4.3Idrottsutbildningar
Utöver riksrekryterande idrottsutbildningar, sĂ„ kallade riksidrotts- gymnasier, finns det Ă€ven nationellt godkĂ€nda idrottsutbildningar. SĂ„dana idrottsutbildningar kan anordna Ă€mnet specialidrott inom programfördjupningen och det individuella valet. Specialidrott fĂ„r Ă€ven lĂ€sas som utökat program. Ăven om dessa utbildningar ska ha en tydlig elitidrottskaraktĂ€r och sĂ„ledes inte bara Ă€r ett nationellt program med mer idrott Ă€n vanligt, Ă€r det inte utbildningar som i frĂ„ga om struktur, innehĂ„ll och examensmĂ„l avviker frĂ„n vad som annars gĂ€ller för nationella program. Statligt inackorderingsstöd lĂ€mnas sĂ„ledes inte för en nationellt godkĂ€nd idrottsutbildning. De flesta kommunerna lĂ€mnar inte heller inackorderingsstöd för studier vid de nationellt godkĂ€nda idrottsutbildningarna. Detta har föranlett att en del elever, som har valt att söka till utbildningar som har en sĂ€rskild idrottsinriktning som inte finns pĂ„ hemorten, har nekats inackorderingsstöd, eftersom de har mottagits i andra hand respektive att en motsvarande utbildning finns i nĂ€rheten av förĂ€ldrahemmet. Den nya möjligheten att överklaga beslut angĂ„ende kommunalt inackorderingsbidrag har inneburit att förvaltningsrĂ€tten har prövat en del sĂ„dana fall om idrotts- utbildningar. FörvaltningsrĂ€tten har dock avslagit överklagandena i samtliga av de fall som utredningen tagit del av, med motiveringen
11 Prop. 2008/09:199 s. 92 ff.
165
Stöd för inackordering |
SOU 2013:52 |
att kommunerna inte har nÄgon skyldighet att lÀmna inackord- eringsbidrag till elever som Àr mottagna i andra hand12.
4.4.4Naturbruks- och hantverksprogrammen
Flera nationella program, exempelvis hantverksprogrammet, natur- bruksprogrammet, omvÄrdnadsprogrammet och teknik- programmet, saknade före gymnasiereformen nationella inrikt- ningar. Valbara kurser kunde ge utbildningen en sÀrskild profil mot olika yrken. Inom naturbruksprogrammet kunde det exempelvis vara jordbruk, trÀdgÄrdsskötsel, skogsbruk, hÀstskötsel, vÄrd av smÄdjur etc. och pÄ hantverksprogrammet kunde det exempelvis vara florist, guld och silversmed, lÄssmed, hovslagare, skomakare, skrÀddare etc. SÄdana lokala inriktningar berÀttigade inte till inackorderingstillÀgg. Om utbildningen pÄ ett program som saknade nationella inriktningar ledde mot ett helt annat yrke jÀmfört med utbildningen pÄ hemorten, kunde dÀremot inackorderings- tillÀgg lÀmnas enligt CSN:s dÄvarande föreskrifter. Denna bestÀmmelse har nu tagits bort ur föreskrifterna dÄ samtliga program, utom vÄrd- och omsorgsprogrammet13, i gymnasie- reformen har fÄtt nationella inriktningar. Exempelvis har hantverksprogrammet inriktningarna finsnickeri, florist, frisör textil design samt övriga hantverk och naturbruksprogrammet har inriktningarna djur, lantbruk, skog och trÀdgÄrd. Ett eventuellt behov av att göra undantag i enskilda fall bör enligt CSN kunna rymmas inom möjligheten att ge inackorderingstillÀgg pÄ grund av sÀrskilda skÀl enligt 1 kap 4 § 4 CSNFS 2001:6.14
Reformen har lett till att elever fĂ„tt avslag pĂ„ sin ansökan om inackorderingsstöd av skĂ€let att ett naturbruksprogram med samma inriktning finns pĂ„ hemorten. Om en elev t.ex. vill gĂ„ en utbildning med inriktning mot smĂ„djur, som inte finns pĂ„ hemorten, kan CSN eller kommunen avslĂ„ ansökan om det finns en utbildning med inriktning mot hĂ€st pĂ„ hemorten. BĂ„da utbildningarna inryms nĂ€mligen under naturbruksprogrammets inriktning djur. Före reformen har ĂKS funnit att en studerande hade rĂ€tt till
12 Se bland annat FörvaltningsrÀttens i Stockholm domar i mÄl nr
13Regeringen har dock uppdragit Ät Skolverket att föreslÄ nationella inriktningar Àven för
14Konsekvensutredning med anledning av Àndrade föreskrifter, CSN,
166
SOU 2013:52 |
Stöd för inackordering |
inackorderingstillÀgg för studier pÄ ett naturbruksprogram med inriktning mot smÄdjur, trots att ett naturbruksprogram med inriktning mot hÀst fanns pÄ hemorten. SkÀlet var att det inte fanns nÄgon utbildning pÄ hemorten som kunde sÀgas motsvara den sökta djurvÄrdsutbildningen.15
ĂKS har efter reformen prövat ett stort antal fall nĂ€r det gĂ€ller naturbruksprogrammets inriktningar och stĂ€llt sig bakom principen att det finns en motsvarande utbildning pĂ„ hemorten nĂ€r samma program och nationella inriktning finns att tillgĂ„. Detta har enligt ĂKS gĂ€llt Ă€ven i sĂ„dana situationer nĂ€r den valda utbildningen har fĂ„tt en sĂ€rprĂ€glad utformning och utĂ„t uppfattas vara en helt annan utbildning Ă€n den mer traditionellt utformade utbildningen pĂ„ hemorten. DĂ€remot har ĂKS funnit sĂ€rskilda skĂ€l att bortse frĂ„n en utbildning pĂ„ hemorten, nĂ€r det Ă€r denna, inte den valda utbildningen som getts en sĂ€rprĂ€glad utformning.16
4.5En jÀmförelse mellan det kommunala och det statliga stödet för inackordering
I förarbetena till den nya skollagen anges att kommunala och fristÄende skolor i sÄ stor utstrÀckning som möjligt ska ha en gemensam reglering.17 Regeringens strÀvan att skapa likvÀrdiga villkor oavsett vem som Àr huvudman för skolan medför, att det Àr angelÀget att de olika stöden för inackordering Àr utformade pÄ likartade sÀtt. Som regelverken för de olika stöden för inac- kordering ser ut i dag, finns det emellertid stora skillnader mellan dem.
En skillnad Àr storleken pÄ beloppen som lÀmnas till de inac- korderade studenterna. Det kommunala stödet för inackordering Àr knutet till prisbasbeloppet, medan det statliga inackorderings- tillÀgget inte Àr indexerat. Det statliga stödet berÀknas efter fÀrd- vÀgsavstÄndet mellan förÀldrahemmet och skolan. ErsÀttningens nivÄ varierar i nio olika avstÄnds- och beloppsklasser, frÄn 1 190 kronor till 2 350 kronor. Skollagen anger dÀremot endast en miniminivÄ för det kommunala inackorderingsstödet. Cirka 40 procent av kommunerna utger endast stöd med minimibeloppet,
15ĂKS:s beslut frĂ„n den 7 september 2006,
16Se bland annat ĂKS:s beslut frĂ„n den 12 mars 2012,
17Prop. 2009/10: 165 s. 203.
167
Stöd för inackordering |
SOU 2013:52 |
medan cirka 60 procent utger Àven ett eller flera tillÀggsbelopp till de elever som har en lÄng resa frÄn förÀldrahemmet till skolan. De genomsnittliga, utbetalade beloppen i de bÄda systemen Àr dock anmÀrkningsvÀrt lika, 1 575 respektive 1 584 kronor per mÄnad.
En annan skillnad Àr under vilka förutsÀttningar stöd för inackordering lÀmnas till eleverna. Enligt CSN:s föreskrifter utges som huvudregel inackorderingstillÀgg endast om restiden mellan förÀldrahemmet och skolan Àr minst tvÄ timmar per dag samt den studerande inte kan gÄ en motsvarande utbildning inom tvÄ timmars restid frÄn förÀldrahemmet. Skollagens bestÀmmelser om stöd till inackordering uppstÀller dÀremot inte nÄgot restidskrav, utan enbart kravet att eleven har blivit mottagen i första hand. Utredningens och SKL:s undersökning av det kommunala inackorderingsstödet visar emellertid att ca tre fjÀrdedelar av kommunerna har ett krav pÄ minsta restid mellan förÀldrahem och skola. Det vanligaste restidskravet Àr tvÄ timmar per dag (35 procent), men Àven tre timmar Àr ett vanligt krav (29 procent). Andra restidskrav varierar frÄn en timme till fyra timmar per dag. En del kommuner tillÀmpar i stÀllet ett krav pÄ att eleven ska vara borta frÄn förÀldrahemmet mer Àn tio eller elva timmar per dag.
Undersökningen visar vidare att ca tre fjÀrdedelar av kommunerna har ett krav pÄ ett minsta avstÄnd mellan förÀldrahem och skola. Det vanligaste avstÄndskravet Àr 40 kilometer (32 procent), men kraven varierar frÄn 6 kilometer till 100 kilometer. Av undersökningen kan utlÀsas att ungefÀr hÀlften av kommunerna har sÄvÀl ett avstÄndskrav som ett restidskrav.
De uttalanden som gjordes inför att kommunerna fick det huvudsakliga ansvaret för inackorderingsstödet, att rÀtten till inackorderingsstöd frÀmst borde bedömas med hÀnsyn till restid och att en utgÄngspunkt borde vara ett krav om tvÄ timmar, följs sÄledes inte av mÄnga kommuner 18.
En tredje skillnad Àr att de flesta kommuner har ingÄtt samverkansavtal med andra nÀrliggande kommuner. SÄdana samverkansavtal kan i mÄnga fall innebÀra att bestÀmmelserna om inackorderingsstöd Àr mer generösa för elever pÄ gymnasieskolor med offentlig huvudman Àn för elever pÄ gymnasieskolor med enskild huvudman.
En tredjedel av kommunerna lÀmnar inackorderingsstöd till elever som tagits emot pÄ en utbildning i andra hand, vilket Àven
18 Centrala studiestödsnÀmnden, 1991, s. 14; Prop. 1991/92:100, bil. 9, s. 198.
168
SOU 2013:52 |
Stöd för inackordering |
det fÄr till följd att det kommunala inackorderingsstödet lÀmnas i större utstrÀckning Àn det statliga stödet.
Slutligen framgĂ„r av ovan nĂ€mnda undersökning att mĂ„nga kommuner lĂ€mnar inackorderingsstöd enligt undantaget om sĂ€rskilda skĂ€l i 16 kap. 44 § skollagen, om eleven kan visa att det föreligger sociala skĂ€l för att fĂ„ gĂ„ i en viss gymnasieskola, sĂ„som svĂ„ra hemförhĂ„llanden, familjeproblem, psykiska besvĂ€r etc. Av ĂKS:s praxis19 framgĂ„r att behov av inackordering av skĂ€l som hĂ€nför sig till den studerandes hemförhĂ„llanden och andra personliga förhĂ„llanden bör vara socialtjĂ€nstens ansvarsomrĂ„de. Sociala skĂ€l anses sĂ„ledes inte vara ett sĂ„dant sĂ€rskilt skĂ€l som avses i 1 kap. 4 § CSNSFS 2001:6.
Det finns alltsÄ stora skillnader mellan kommunerna sÄvÀl nÀr det gÀller förutsÀttningar för att fÄ inackorderingsstöd som storleken pÄ detta. Skollagens bestÀmmelser om det kommunala inackorderingsstödet Àr inte sÄ detaljreglerade som CSN:s föreskrifter angÄende inackorderingstillÀgget. Anledningen till detta Àr att regeringen ansÄg att varje enskild kommun i princip skulle fÄ frihet att vÀlja den vÀg som bÀst ledde mot mÄlet att frÀmja tillgÀngligheten till utbildning för kommunens ungdomar 20.
4.6ĂvervĂ€ganden och förslag
4.6.1Inackorderingsstödets syfte
NÀr nuvarande regelverk utformades var syftet uppenbarligen att i allt vÀsentligt kompensera för de merkostnader som inackordering pÄ studieorten medför. Det kommunala stödet knöts till prisbas- beloppet, medan det statliga stödet förutsattes justeras genom Äterkommande beslut. NÄgon upprÀkning av det statliga stödet har dock inte skett sedan 1995. Inte heller det kommunala stödet, som det tillÀmpas, torde i dag ge tÀckning för de faktiska mer- kostnaderna för inackordering.
Sedan mitten av
19Se bl.a. ĂKS:s beslut frĂ„n den 12 november 2007,
20Prop. 1991/92:100, bil.9 s. 47.
169
Stöd för inackordering |
SOU 2013:52 |
gymnasieskolor i stort antal. De stora skillnaderna i tillgÄng till gymnasial utbildning mellan olika kommuner har - om inte upphÀvts - i vart fall begrÀnsats. DÀremot finns fortfarande pÄtagliga skillnader mellan kommuner nÀr det gÀller möjligheterna att tillgodose elevernas val av inriktning. Elevunderlaget Àr i mÄnga fall för litet för att ett differentierat utbud av teoretiska program och yrkesprogram ska kunna erbjudas.
Motiven för att helt kompensera för de merkostnader som följer med studier pÄ annan ort Àn hemorten kan dÀrmed anses ha försvagats jÀmfört med den tid dÄ gymnasial utbildning endast erbjöds i större och medelstora stÀder. DÀremot finns det fortfarande skÀl för att det allmÀnna stödjer de elever som har ett verkligt behov av inackordering. Undersökningen som utredningen genomfört tillsammans med CSN visar att inackorderingstillÀgget har en stor eller en ganska stor betydelse för sÄvÀl den studerandes ekonomi som för hans eller hennes familjs ekonomi21. Det ligger ocksÄ i det allmÀnnas intresse att underlÀtta rekryteringen av elever till de specifika, oftast yrkesinriktade utbildningar som anordnas pÄ endast en eller ett fÄtal orter i landet. Mot denna bakgrund Àr det rimligt att studiehjÀlpen Àven fortsÀttningsvis innefattar ett inackorderingsstöd.
UtgÄngspunkten för regleringen av inackorderingsstödet Àr att det lÀmnas endast nÀr eleven har behov av inackordering. Det allmÀnnas stöd bör stÄ i proportion till den faktiska merkostnaden, men ses som en stimulans eller subvention och inte syfta till full kostnadstÀckning. Syftet med inackorderingsstödet bör dÀrför vara att minska merkostnaderna för de inackorderade eleverna.
Mitt förslag: Det ska finnas ett ekonomiskt stöd till elever som behöver vara inackorderade under gymnasiestudierna.
4.6.2Kommunalt eller statligt ansvar?
Enligt 1 kap. 8 § skollagen ska alla ha lika tillgÄng till utbildning i skolvÀsendet, oberoende av geografisk hemvist. Det Àr emellertid tydligt att dagens system, dÀr ansvaret för inackorderingsstöd Àr delat mellan kommunerna och staten, medför att de gymnasie-
21 76 procent ansÄg att inackorderingstillÀgget hade en stor eller ganska stor betydelse för sÄvÀl familjens ekonomi som den egna ekonomin.
170
SOU 2013:52 |
Stöd för inackordering |
studerande inte behandlas likvÀrdigt i frÄga om rÀtt till inackorderingsstöd. De olika förutsÀttningarna för att fÄ stöd till inackordering medför att det inte heller Àr förutsebart för den enskilde om han eller hon har rÀtt till sÄdant stöd. För att fÄ till stÄnd en likabehandling mellan elever i kommunala respektive fristÄende skolor bör dÀrför antingen kommunerna eller CSN ha ansvaret för stöd till inackordering i sin helhet. För det fallet att kommunerna ska vara ansvariga för stödet bör det övervÀgas om Àven storleken pÄ stödet samt förutsÀttningarna för att fÄ stödet, ytterligare bör regleras i lag eller annan författning, sÄ att reglerna om inackorderingsstöd blir mer enhetliga i kommunerna.
I olika delar av landet finns det olika förutsÀttningar för att nÄ mÄlet om en sÄ lÄngt som möjligt lika tillgÄng till utbildning oberoende av geografisk hemvist. Det framhölls inför införandet av det kommunala ansvaret för inackorderingsstöd 1992, att om kommunerna fick ökat ansvar för inackorderingsstöd fanns det möjligheter att anpassa stödet till de skiftande behoven inom de olika kommunerna jÀmfört med om en enda aktör skulle ansvara för stödet. Varje kommun kunde dÄ sjÀlv vÀlja om kommunen skulle betala för att lÄta kommunens elever studera i en annan kommun eller om kommunen sjÀlv skulle anordna den aktuella utbildningen. I dag finns inte lÀngre samma valmöjlighet för kommunerna, sÀrskilt inte för de minsta.
FrÄn mitten av
NÀr kommunerna tog över ansvaret för en del av inackord- eringsstödet fanns det fÄ fristÄende gymnasieskolor. Under senare delen av
De förhoppningar som fanns i anslutning till det decentr- aliserade ansvaret, att kommunerna inte enbart skulle utbetala ett schabloniserat ekonomiskt stöd till de elever som behövde
171
Stöd för inackordering |
SOU 2013:52 |
inackorderas, utan skulle anpassa stödet till de skiftande behoven, har inte infriats.
Det starkaste skÀlet i dag för ett kommunalt ansvar för inackorderingsstödet Àr att kommunerna Àven ansvarar för kostnaderna för elevernas resor mellan bostaden och skolan, och att dessa bidrag pÄverkar varandra. Om kommunerna kan pÄverka att kommunikationerna förbÀttras för att möjliggöra för ungdomar att resa dagligen mellan bostaden och skolan, behöver inte eleverna inackorderas pÄ skolorten. Detta skÀl har emellertid inte lÀngre samma tyngd eftersom kommunernas möjlighet att pÄverka kollektivtrafiken har begrÀnsats dÄ ansvaret för regional kollektiv- trafik numera Àr gemensamt för landstinget och kommunerna i respektive lÀn.
De övriga skÀl för ett kommunalt ansvar som anfördes Är 1992 synes ha förlorat relevans.
Avgörande för bedömningen om ansvaret för inackorderings- stödet ska vara kommunalt eller statligt, Àr dock att stödet ska vara enhetligt och likvÀrdigt, oavsett elevens geografiska hemvist och oavsett om eleven vÀljer en skola som drivs i offentlig eller enskild regi. Ett statligt ansvar för inackorderingsstödet skulle bÀst medverka till en sÄdan enhetlighet och likvÀrdighet. Ett regelverk och en beslutande myndighet skapar förutsÀttningar för att rÀtten till inackorderingsstöd och storleken pÄ bidraget blir desamma för alla elever. Det skulle Àven bli mer förutsebart för den enskilde om han eller hon har rÀtt till stöd.
I dag finns det stora skillnader mellan de olika kommunerna betrÀffande förutsÀttningarna för att fÄ kommunalt inackorderings- stöd samt storleken pÄ bidraget. Det Àr dÀrför svÄrt att uppfylla önskan om att gymnasieelever bör behandlas enhetligt och likvÀrdigt i frÄga om rÀtt till inackorderingsstöd, för det fall att kommunerna ska ha hela ansvaret för inackorderingsstödet.
En ytterligare fördel med ett enhetligt huvudmannaskap Ă€r att tillĂ€mpningen av regelverket skulle överprövas av en enda över- instans, ĂKS, vilket frĂ€mjar en enhetlig praxis.
Att enbart en aktör handlÀgger stödet underlÀttar ocksÄ administrationen och krÀver inte lika stor utbildningsinsats, jÀmfört med alternativet att utbilda tjÀnstemÀn i 290 kommuner.
Av nÀmnda skÀl bör staten, genom CSN, ha det samlade ansvaret för inackorderingsstöd inom ramen för studiehjÀlpen.
Förslaget kan utformas sÄ att det blir kostnadsneutralt för staten. Vid reformen 1992 tillfördes kommunsektorn knappt 250
172
SOU 2013:52 |
Stöd för inackordering |
miljoner kronor som ersÀttning för de förvÀntade kostnaderna.22 Om förslaget om ett samlat statligt stöd förverkligas bör statens bidrag till kommunerna minskas i motsvarande grad.
Mitt förslag: Staten ska genom CSN ha det samlade ansvaret för inackorderingsstöd inom ramen för studiehjÀlpen. Stödet ska benÀmnas inackorderingsstöd.
4.6.3Reglering av det nya inackorderingsstödet
Det statliga inackorderingstillÀgget regleras i dag i studiestöds- lagen, i studiestödsförordningen och i CSN:s föreskrifter. Det kommunala inackorderingsstödet regleras i skollagen. Flera skÀl talar mot att reglera det nya inackorderingsstödet i skollagen. Inackorderingsstödet Àr en del av studiehjÀlpen som ska hanteras av CSN och det bör dÀrför regleras i studiestödsförfattningarna. Det Àr vidare en för detaljerad reglering för att enbart finnas i lag. En reglering av det nya inackorderingsstödet i studiestödsförfatt- ningarna Àr dÀrför det mest ÀndamÄlsenliga alternativet.
Enligt 2 kap. 2 § tredje stycket och 8 § studiestödsförordningen fÄr CSN meddela nÀrmare föreskrifter om vem som kan fÄ inackorderingstillÀgg samt om inackorderingstillÀggets storlek. Denna reglering finns i dag i 1 kap.
CSN har i nuvarande reglering lÄngtgÄende befogenheter nÀr det gÀller utformningen av inackorderingstillÀgget. Det Àr rimligt att de bestÀmmelser om inackorderingsstöd som Àr kostnadsdrivande, sÄsom vem som ska ha rÀtt till inackorderingsstöd samt storleken för stödet, inte ska avgöras av CSN. Eftersom det rör sig om bestÀmmelser som Àr relativt detaljerade bör de anges i studiestöds- förordningen.
Av 2 kap 2 § studiestödslagen och 2 kap. 2 § studiestöds- förordningen framgÄr att inackorderingstillÀgg lÀmnas till elever i skolor med enskild huvudman som har ett behov av inackordering. Dessa bestÀmmelser bör Àndras sÄ att de Àven omfattar studerande pÄ skolor med offentlig huvudman.
22 I bilaga 9 till budgetpropositionen för 1992 (prop. 1991/92:100 s 48) framgÄr att 249,1 miljoner kronor föreslÄs föras över till vad som dÄ kallades sektorsbidraget.
173
Stöd för inackordering |
SOU 2013:52 |
Mitt förslag: Inackorderingsstödet ska regleras i studiestöds- författningarna.
BestÀmmelser om vem som har rÀtt till inackorderingsstöd samt storleken pÄ stödet ska faststÀllas av regeringen.
4.6.4Inackorderingsstödets storlek
Det statliga inackorderingstillÀgget har inte höjts sedan 1995, medan minimibeloppet för det kommunala inackorderingsstödet har knutits till prisbasbeloppet och dÀrmed - i princip - har följt den faktiska kostnadsutvecklingen. Det förhÄllandet att ca 40 procent av kommunerna inte har fler beloppsnivÄer Àn minimi- beloppet, innebÀr dock att den genomsnittliga summa som CSN och kommunerna lÀmnar i inackorderingsstöd Àr ungefÀr densamma; knappt 1 600 kronor. Det Àr dÀrför rimligt att höja inackorderingsstödets storlek sÄ att det i nÄgon mÄn ÄterstÀlls till 1995 Ärs reella nivÄ. Det skulle innebÀra en upprÀkning av bidragets storlek med ca 25 procent om man utgÄr frÄn 1995 Ärs prisbas- belopp.
Med hÀnsyn till att de just nu minskade ungdomskullarna leder till fallande elevantal i gymnasieskolorna, kommer antalet orter som kan erbjuda ett brett utbud av yrkesutbildningar med största sannolikhet att minska de nÀrmaste Ären. NÀr den geografiska spridningen av olika yrkesutbildningar avtar mÄste eleverna flytta i en allt större utstrÀckning om de ska ha möjlighet att skaffa sig önskad yrkesutbildning. För att kunna upprÀtthÄlla reella val- möjligheter för elever nÀr det gÀller yrkesutbildning samt tillgodose samhÀllets behov av den kompetens som de olika yrkesutbild- ningarna ger, krÀvs att det finns ett bidrag till inackordering av sÄdan storlek som gör det ekonomiskt möjligt för eleverna att studera pÄ annan ort Àn i nÀrheten av hemmet.
Mot denna bakgrund Àr det betydelsefullt att anpassa inackorderingsstödets storlek till den faktiska kostnads- utvecklingen. Inackorderingsstödet bör dÀrför höjas kraftigt och lÀmnas med minst ca 1 700 kronor och högst ca 3 100 kronor per mÄnad i 2013 Ärs prisnivÄ. Eftersom Àven inackorderingsstödet föreslÄs berÀknas per vecka innebÀr det att stödet lÀmnas med lÀgst 383 (1 700 x 9/40) kronor och högst 698 (3 100 x 9/40) kronor per vecka. För att inackorderingsstödet ska behÄlla sitt reella vÀrde över
174
SOU 2013:52 |
Stöd för inackordering |
tid Àr det av stor vikt att bidragsbeloppen sedan regelbundet anpassas till kostnadsutvecklingen. Beloppen bör dÀrför faststÀllas för ett Är i sÀnder.
Det nuvarande statliga inackorderingstillÀgget har nio olika beloppsklasser. För att förenkla administrationen av stödet och göra regelverket mer lÀttillgÀngligt bör antalet beloppsklasser reduceras till fem. Förslaget leder Àven till att fÀrre bidragstagare skulle beröras av tröskeleffekter.
Inackorderingsstödets högsta och lĂ€gsta belopp anges för nĂ€rvarande i studiestödslagen. Detta har sannolikt bidragit till att beloppen varit oförĂ€ndrade under lĂ„ng tid. Genom lagregleringen har riksdagen tagit stĂ€llning till beloppen sĂ„vĂ€l vid beslutet om lagen som â indirekt â vid regleringen av anslaget till studiehjĂ€lpen. Enligt min bedömning bör det vara tillfyllest att riksdagen fĂ„r ta stĂ€llning till anslagets storlek. Regeringen kan dĂ„ förslagsvis i en sĂ€rskild förordning Ă„rligen faststĂ€lla avstĂ„nds- och beloppsklasser för det kommande Ă„ret.
I följande tabell redovisas mitt förslag avseende avstÄnds- och beloppsklasser. De angivna beloppen Àr berÀknade i 2013 Ärs prisnivÄ.
I avsnitten 4.3.1 respektive 4.2.2 anges de vÀgda medelvÀrdena för utbetalat inackorderingsstöd inom de statliga och kommunala systemen. Under antagandet att de elever som fÄtt kommunalt stöd fördelas pÄ avstÄndsklasser pÄ i huvudsak samma sÀtt som de elever som fÄtt bidrag frÄn CSN, Àr ett vÀgt medelvÀrde vid de föreslagna avstÄndsklasserna och beloppen ca 2 000 kronor per mÄnad, dvs. en ökning med ca 25 procent.
175
Stöd för inackordering |
SOU 2013:52 |
Mitt förslag: Regeringen ska Ärligen meddela bestÀmmelser om avstÄnds- och beloppsklasser. Detta ska ske i en sÀrskild förordning om inackorderingsstöd för kommande Är.
4.6.5AvstÄndskrav eller restidkrav?
För att ha rÀtt till det statliga inackorderingstillÀgget uppstÀlls i dag krav pÄ att restiden23 mellan förÀldrahemmet och den valda skolan Àr minst tvÄ timmar per dag under minst fyra dagar per tvÄveckors- period. Utredningen har övervÀgt om man i stÀllet för ett krav om minsta restid ska ha ett krav om minsta avstÄnd. Flera kommuner tillÀmpar i dag avstÄndskrav, antingen ensamt eller tillsammans med ett restidskrav. En förÀndring till avstÄndskrav skulle förenkla CSN:s handlÀggning avsevÀrt, eftersom ett restidskrav förutsÀtter att CSN efterforskar dels hur lÄng tid det tar för den studerande att resa med allmÀnna fÀrdmedel mellan hemmet och skolan, dels nÀr den ordinarie skoldagen börjar och slutar. Ett system som bygger pÄ avstÄndskrav skulle antagligen vara mer lÀttförstÄeligt, vilket skulle öka förutsebarheten för rÀtten till stödet. Dessutom finns det i regelverket angÄende ersÀttning för dagliga resor mellan bostaden och skolan ett avstÄndskrav. En förÀndring till ett avstÄndskrav för rÀtten till inackorderingsstöd medför att regel- verken kring resor och inackordering bygger pÄ likformade system. Detta talar för att restidskravet bör Àndras till ett avstÄndskrav.
NÀr det gÀller vilket avstÄnd som bör krÀvas för att det ska anses finnas ett behov av inackordering Àr 40 kilometer enkel vÀg det tveklöst vanligaste avstÄndet som kommunerna tillÀmpar. Detta avstÄnd förefaller vara vÀl avvÀgt.
För att inte de elever som inte har tillgÄng till goda allmÀnna kommunikationer ska drabbas av alltför lÄnga restider, bör ett alternativ införas som medger att elever som har en restid som överstiger ett visst antal timmar ska ha rÀtt till inackorderingsstöd. I denna frÄga kan följande beaktas. Kravet för det statliga stödet Àr att restiden ska vara minst tvÄ timmar per dag. Det vanligaste restidkravet som förekommer i kommunerna Àr tvÄ timmar, men Àven tre timmar Àr ett vanligt krav. Restidskravet i den nya
23 Med restid menas, enligt 1 kap. 2 § CSNFS 2001:6, dels tiden pÄ morgonen frÄn det att den studerande lÀmnar hemmet till det att den ordinarie skoldagen börjar, dels tiden pÄ eftermiddagen frÄn det att den ordinarie skoldagen slutar till det att den studerande kommer hem. Restiden rÀknas utifrÄn resor med allmÀnna fÀrdmedel.
176
SOU 2013:52 |
Stöd för inackordering |
ordningen ska emellertid utformas som en alternativregel, vilket talar för att restiden bör vara lÀngre Àn det krav som huvudsakligen tillÀmpas i dag, dvs. tvÄ timmar. En restid om minst tre timmar per dag Àr ett rimligt krav för en alternativregel.
Enligt uppgifter frÄn CSN fÄr nÀstan nio av tio elever i fristÄende skolor inackorderingstillÀgg frÄn CSN enligt reseavstÄnd om 45 km eller lÀngre mellan förÀldrahemmet och skolan. Enligt CSN:s prognos för 2013 handlar det om ca 7 500 elever av 8 600. För resterande ca 1 100 elever kan kraven om minst 40 km resvÀg eller minst tre timmars restid innebÀra att de inte lÀngre har rÀtt till inackorderingsstöd. En förÀndring av systemet som innebÀr en försÀmring för fÀrre Àn tio procent av eleverna bör dock kunna godtas för att genomföra ett system som Àr mer förutsÀgbart och effektivt. Det Àr dessutom högst troligt att en del elever som i dag inte har rÀtt till inackorderingstillÀgg för att de har en restid pÄ mindre Àn tvÄ timmar har rÀtt till inackorderingsstöd i enlighet med de nya reglerna dÀrför att avstÄndet mellan förÀldrahemmet och skolan Àr minst 40 km.
Mitt förslag: För att en studerande ska ha rÀtt till inackorderingsstöd ska fÀrdvÀgsavstÄndet mellan förÀldra- hemmet och skolan vara minst 40 kilometer enkel vÀg.
Trots att avstÄndskravet ovan inte Àr uppfyllt, kan en studerande ha rÀtt till inackorderingsstöd om restiden mellan förÀldrahemmet och skolan Àr minst tre timmar per dag.
4.6.6Behov av inackordering
I dag tillĂ€mpas restidskravet mellan förĂ€ldrahemmet och den valda skolan. Med skola avses enligt 1 kap. 2 § CSNFS 2001:6 den skolenhet enligt 1 kap. 3 § skollagen dĂ€r den studerande fĂ„r sin undervisning. Om den studerande genomför arbetsplatsförlagt lĂ€rande (APL) eller praktik under en viss del av lĂ€sĂ„ret eller kursen, ska, enligt nĂ€mnda föreskrift, arbetsplatsen eller praktikplatsen under den perioden anses vara hans eller hennes skola. Kravet pĂ„ restid ska enligt dagens reglering vara uppfyllt minst fyra dagar per tvĂ„veckorsperiod. Enligt praxis frĂ„n ĂKS24 kan inte dubbla inackorderingstillĂ€gg lĂ€mnas nĂ€r eleven genomför APL pĂ„ annan
24 ĂKS:s beslut frĂ„n den 4 juni 2012,
177
Stöd för inackordering |
SOU 2013:52 |
ort Àn skolorten. DÀremot kan under en period med APL som uppgÄr till minst 15 dagar, storleken pÄ inackorderingstillÀgget höjas om avstÄndet frÄn förÀldrahemmet till arbetsplatsen Àr lÀngre. Enligt undersökningen om det kommunala inackorderingsstödet ger knappt tvÄ tredjedelar av kommunerna inackorderingsstöd under tid som eleven deltar i APL pÄ annan ort Àn dÀr den skolförlagda delen av utbildningen Àger rum.
För att ett behov av inackordering ska anses föreligga bör avstÄndet inte endast tillfÀlligt uppgÄ till ett visst antal kilometer. Villkoren bör dÀrför skÀrpas sÄ att behov av inackorderingsstöd anses föreligga om avstÄndet Àr minst 40 kilometer enkel vÀg, alternativt tre timmar per dag, mellan förÀldrahemmet och skolan minst tre dagar per vecka.
En omdiskuterad frÄga Àr om inackorderingsstöd Àven fortsÀttningsvis ska lÀmnas om den studerande genomför APL under en del av lÀsÄret. APL ska förekomma pÄ alla yrkesprogram med minst 15 veckor och inom den gymnasiala lÀrlingsutbildningen ska minst hÀlften av utbildningen vara arbetsplatsförlagd. DÄ APL sÄledes Àr en viktig del av utbildningen Àr det rimligt att en elev fÄr inackorderingsstöd om arbetsplatsen ligger lÄngt ifrÄn förÀldra- hemmet. Regeln bör dÀrför utformas pÄ sÄ sÀtt att det Àr den plats dÀr den studerande befinner sig minst tre dagar per vecka, skola eller
Enligt 2 kap. 27 § studiestödsförordningen ska den studerandes rÀtt till studiehjÀlp omprövas nÀr Àndrade förhÄllanden föranleder det. Denna omprövningsrÀtt, sammantaget med att en elev kan ha flera olika arbetsplatser per lÀsÄr, kan medföra att CSN har att pröva flera ansökningar om inackorderingstillÀgg frÄn en och samma elev under ett lÀsÄr. Förslaget om att studiehjÀlpen ska berÀknas per vecka i stÀllet för per 15 dagars period, kan komma att innebÀra Ànnu fler omprövningar för CSN. Dock sker inte byte av arbetsplats mer Àn högst nÄgra gÄnger per lÀsÄr. Enligt uppgift frÄn CSN Àr det ocksÄ relativt okÀnt bland de studerande och deras förÀldrar att de har rÀtt att ansöka om inackorderingstillÀgg för kortare
178
SOU 2013:52 |
Stöd för inackordering |
Mitt förslag: För att behov av inackordering ska anses föreligga ska fÀrdvÀgsavstÄndet vara minst 40 kilometer enkel vÀg, alternativt tre timmar per dag, mellan förÀldrahemmet och skolan respektive
4.6.7Begreppen motsvarande utbildning och förÀldrahem
Ett annat villkor för att ha rĂ€tt till dagens statliga inackorderings- tillĂ€gg Ă€r att den studerande inte kan bo kvar i förĂ€ldrahemmet och gĂ„ en motsvarande utbildning utan att fĂ„ en restid om minst tvĂ„ timmar per dag. I 1 kap. 2 § CSNFS 2001:6 regleras vad som avses med begreppet âmotsvarande utbildningâ. Definitionen Ă€r utformad utifrĂ„n gymnasieskolans och gymnasiesĂ€rskolans programstruktur. Det fĂ„r sĂ„ledes inte finnas ett motsvarande program eller en inriktning pĂ„ hemorten som den valda utbild- ningen, om en studerande ska ha rĂ€tt till inackorderingstillĂ€gg. Skillnader inom ramen för programfördjupning eller individuellt val beaktas inte vid denna prövning. HĂ€nsyn tas inte heller till om utbildningen Ă€r godkĂ€nd av Skolverket som sĂ€rskild variant eller nationellt godkĂ€nd idrottsutbildning.
Inackorderingsstöd kan Àven lÀmnas vid studier pÄ folk- högskola, kompletterande utbildning och kommunal vuxen- utbildning. Definitionen av motsvarande utbildning bör dÀrför Àven omfatta dessa utbildningsformer.
Med begreppet âförĂ€ldrahemâ avses i de nĂ€mnda bestĂ€mmelserna en permanent bostad för den studerandes förĂ€ldrar. Om den studerande Ă€r gift eller sambo med nĂ„gon som han eller hon har eller har haft barn tillsammans med, jĂ€mstĂ€lls dock deras permanenta bostad med förĂ€ldrahem. Om den studerandes förĂ€ldrar inte bor tillsammans menas med förĂ€ldrahem den bostad dĂ€r den studerande bor under större delen av den tid som ansökan gĂ€ller. Om den studerande Ă€r placerad i ett familjehem eller ett annat enskilt hem som inte tillhör nĂ„gon av förĂ€ldrarna betraktas detta hem som förĂ€ldrahem. Om det finns sĂ€rskilda skĂ€l kan en annan bostad dĂ€r den studerande varaktigt bor jĂ€mstĂ€llas med hans eller hennes förĂ€ldrahem.
Enligt gÀllande praxis ska en studerande som bor lika mycket hos sina bÄda förÀldrar (vÀxelvis boende) anses ha tvÄ förÀldra-
179
Stöd för inackordering |
SOU 2013:52 |
hem25. CSN föreslÄr att detta ska framgÄ av myndighetens före- skrifter26.
För att ha rÀtt till det nya inackorderingsstödet ska det föreligga ett behov av stöd. UtgÄngspunkten ska dÀrför fortsatt vara att det inte kan anses föreligga ett behov av inackordering om den studerande kan bo kvar i förÀldrahemmet. Behovet bör faststÀllas genom en prövning av om motsvarande utbildning finns pÄ hemorten.
Vid prövningen av om en vald utbildning motsvarar en utbildning pÄ hemorten, bör man Àven fortsÀttningsvis utgÄ frÄn gymnasieskolans och gymnasiesÀrskolans programstruktur. I vart fall som huvudregel. Vid annan typ av utbildning, som utbildning pÄ folkhögskola, kompletterande utbildning eller kommunal vuxenutbildning, bör man vid prövningen utgÄ frÄn kursinnehÄllet.
Vid denna prövning bör begreppet förÀldrahem i huvudsak ha den betydelse som det i dag har i CSN:s föreskrifter.
âFörĂ€ldrahemâ bör dock bytas ut till âhemâ, som Ă€r det begrepp som anvĂ€nds i skollagen. Begreppet âpermanent bostadâ bör Ă€ndras till âbostadâ. Vid tolkningen av begreppet bostad bör man utgĂ„ frĂ„n folkbokföringslagen (1991:481). Ett tillĂ€gg till definitionen bör göras i form av att Ă€ven den studerande ska ha sin bostad i hemmet, vilket innebĂ€r att den studerande ska anses vara bosatt dĂ€r enligt 11 § folkbokföringslagen27. Ett av syftena med tillĂ€gget Ă€r att hindra att gymnasiebidrag inte enbart lĂ€mnas för att en studerande felaktigt folkbokför sig pĂ„ inackorderingsadressen sĂ„ att förĂ€ldrarnas inkomst inte medrĂ€knas i det ekonomiska underlaget, se vidare avsnitt 7.6.3. Ett annat syfte med tillĂ€gget Ă€r att förhindra att inackorderingsstöd lĂ€mnas till en studerande som folkbokför sig pĂ„ skolorten. I sistnĂ€mnda fall föreligger inte lĂ€ngre behov av inackorderingsstöd, eftersom han eller hon inte lĂ€ngre har ett lĂ„ngt avstĂ„nd eller en lĂ„ng restid till skolan.
Om den studerande Àr gift eller sambo med nÄgon som han eller hon har eller har haft barn tillsammans med, ska deras bostad anses vara hemmet vid prövningen av rÀtt till inackorderingsstöd. Om det finns sÀrskilda skÀl kan en annan bostad dÀr den studerande varaktigt bor jÀmstÀllas med hans eller hennes hem. I dessa
25ĂKS:s beslut frĂ„n den 30 januari 2012,
26CSN, Konsekvensutredning med anledning av förslag till Àndrade föreskrifter om studiehjÀlp,
27Se 11 § folkbokföringslagen om att en elev som genomgÄr gymnasieskola eller motsvarande utbildning ska vara folkbokförd hos sina förÀldrar Àven om han till följd av skolgÄngen regelmÀssigt tillbringar sin dygnsvila pÄ en annan fastighet.
180
SOU 2013:52 |
Stöd för inackordering |
situationer har den studerande tvÄ hem som prövningen om behov av inackordering sker emot. Exempel pÄ nÀr sÀrskilda skÀl föreligger kan vara nÀr den studerande Àr placerad i ett familjehem eller ett annat enskilt hem, eller nÀr en studerande bor ungefÀr i lika stor omfattning hos sina förÀldrar (vÀxelvist boende).
Vad som avses med ovan redogjorda begrepp bör regleras i studiestödsförordningen i stÀllet för i CSN:s föreskrifter, eftersom bestÀmmelserna har inverkan pÄ vem som har rÀtt till inackorderingsstöd och dÀrmed Àr kostnadsdrivande.
Mitt förslag: Vid prövningen av om en vald utbildning motsvarar en utbildning pÄ hemorten ska man som huvudregel utgÄ frÄn program och inriktningar i gymnasieskolan eller gymnasiesÀrskolan. Vid annan typ av utbildning ska man utgÄ frÄn kursinnehÄllet.
I prövningen av om behov av inackordering föreligger, ska med hemmet avses bostad för den studerande och hans eller hennes förÀldrar. Om den studerande Àr gift eller sambo med nÄgon som han eller hon har eller har haft barn tillsammans med, ska deras bostad anses vara hemmet. Om det finns sÀrskilda skÀl kan en annan bostad dÀr den studerande varaktigt bor jÀmstÀllas med hans eller hennes hem.
Begreppen motsvarande utbildning och hemmet ska regleras i studiestödsförordningen.
4.6.8Undantagsregler
I CSN:s föreskrifter finns bestÀmmelser om att inackorderings- tillÀgg kan lÀmnas i vissa fall trots att kraven om restid eller att motsvarande utbildning inte fÄr finnas i nÀrheten av förÀldra- hemmet inte Àr uppfyllda, se vidare avsnitt 1.3.128. PÄ liknande sÀtt finns det i skollagen regler om att en elev i vissa fall ska tas emot i första hand trots att han eller hon inte Àr hemmahörande i kommunen eller inom samverkansomrÄdet29.
Undantagsregeln i 1 kap. 4 § i CSNFS 2001:6, som möjliggör att villkoren om restid och motsvarande utbildning inte tillÀmpas, avser situationerna att den studerandes förÀldrar vistas utomlands
281 kap. 4 och 5 §§ CSNFS 2001:6.
2916 kap. 44 § skollagen.
181
Stöd för inackordering |
SOU 2013:52 |
och att den studerande gÄr i skola i Sverige, att den studerande lÀser pÄ en folkhögskola och bor pÄ internat pÄ skolan, att den studerande lÀser pÄ en riksinternatskola och har tagits in pÄ grund av behov av miljöombyte eller att det finns andra sÀrskilda skÀl för inackordering.
Vidare finns en undantagsregel i 1 kap. 5 § i CSNFS 2001:6 som möjliggör att villkoret om motsvarande utbildning inte tillÀmpas, och som avser situationerna att den studerande vid ordinarie ansökningstillfÀlle i första hand har sökt, men inte blivit antagen, till ett program eller nationell inriktning som finns i nÀrheten av förÀldrahemmet, att den studerandes förÀldrar har flyttat till en annan ort i Sverige efter det att de aktuella studierna har pÄbörjats och ett skolbyte inte kan ske utan vÀsentlig olÀgenhet för den studerande, att den studerandes förÀldrar efter en utlandsvistelse har ÄtervÀnt till Sverige efter det att de aktuella studierna har pÄbörjats och ett skolbyte inte kan ske utan vÀsentlig olÀgenhet för den studerande, att den valda utbildningen i huvudsak Àr skol- förlagd medan den motsvarade utbildningen som finns i nÀrheten till förÀldrahemmet Àr gymnasial lÀrlingsutbildning, eller att den valda utbildningen Àr riksrekryterande.
Undantagsregeln i CSN:s föreskrifter om sĂ€rskilda skĂ€l Ă€r generellt utformad och för att förstĂ„ dess tillĂ€mpningsomrĂ„de mĂ„ste man studera ĂKS praxis pĂ„ omrĂ„det. SĂ€rskilda skĂ€l Ă€r enligt ĂKS bland annat nĂ€r det föreligger skĂ€l som Ă€r relaterade till personliga förhĂ„llanden sĂ„som trakasserier eller medicinska skĂ€l. SĂ€rskilda skĂ€l kan exempelvis ocksĂ„ vara att CSN felaktigt har beviljat den studerande inackorderingstillĂ€gg och den studerande har pĂ„börjat utbildningen. ĂKS har i en del avgöranden Ă€ven Ă„beropat bestĂ€mmelsen om sĂ€rskilda skĂ€l nĂ€r man bortsett frĂ„n en utbildning pĂ„ hemorten för att denna har haft en sĂ€rprĂ€glad utformning, se vidare avsnitt 4.4.4.
I skollagen finns ocksÄ en undantagsregel som handlar om sÀrskilda skÀl för att fÄ gÄ vald utbildning. Den har emellertid utformats mer restriktivt Àn den i CSN:s föreskrifter, eftersom den anger att de sÀrskilda skÀlen ska hÀnföra sig till personliga förhÄllanden.
Undantagsreglerna i CSN:s föreskrifter har tillkommit, justerats och tagits bort efterhand som praxis frĂ„n ĂKS samt Ă€ndringar i skollagen och gymnasieförordningen har föranlett det. Regelverket har sĂ„ledes stĂ€ndigt utvecklats av CSN för att det ska kodifiera praxis pĂ„ omrĂ„det samt Ă€ven stĂ€mma överens med reglerna för det
182
SOU 2013:52 |
Stöd för inackordering |
kommunala stödet. Undantagsreglerna bör dÀrför Àven fortsÀtt- ningsvis finnas kvar, men flyttas till studiestödsförordningen. Det Àr viktigt att regelverket för inackorderingsstöd Àr klart och tydligt samt förutsebart för de studerande.
Min bedömning: Undantagsreglerna i CSN:s föreskrifter ska gÀlla Àven för det nya inackorderingsstödet, men regleras i studiestödsförordningen.
4.6.9Generösare regler för yrkeselever i vissa fall
Yrkesutbildningar
Det finns skĂ€l att vara restriktiv med inackorderingsstöd, eftersom det skulle fördyra skolvĂ€sendet avsevĂ€rt om ett stort antal elever skulle studera pĂ„ annan ort och staten skulle betala dessa elevers inackordering. Huvudregeln - att det inte föreligger rĂ€tt till inackorderingsstöd för det fall en motsvarande utbildning finns i nĂ€rheten av hemorten â bör dĂ€rför kvarstĂ„. För yrkesutbild- ningarna finns det dĂ€remot anledning att se över regelverket om inackorderingsstöd, och pröva om det i vissa fall behövs mer generösa regler.
En vÀl fungerande grundlÀggande yrkesutbildning Àr viktig för bÄde samhÀllet och individen. Inom flera branscher rÄder det i dag brist pÄ yrkesutbildad arbetskraft. Det Àr dock, som tidigare nÀmnts, inte möjligt för varje kommun eller region att ha ett brett utbud av alla specifika yrkesutbildningar. Det finns yrken som Àr viktiga för kompetensförsörjningen till arbetsmarknaden, men som Àr sÄ pass smala att det endast Àr motiverat att anordna utbildningen pÄ ett fÄtal orter. Det kan dÄ vara befogat att staten bidrar till att bekosta inackordering, sÄ att de ungdomar som vill utbilda sig till dessa yrken har ekonomisk möjlighet att göra det. Detta sker i dag till viss del genom Skolverkets beslut om riks- rekryterande utbildningar.30
30 Jfr med Jan Björklunds anförande i svar pÄ interpellation 2011/12:171 om riksintag till gymnasieskolor utifrÄn exemplet Forsmarks skola.
183
Stöd för inackordering |
SOU 2013:52 |
Naturbruks- och hantverksprogrammen
För naturbrukseleverna ledde förÀndringarna i gymnasieskolans organisation till att rÀtten till det statliga inackorderingstillÀgget begrÀnsades, eftersom den regel som tidigare funnits om att inackorderingstillÀgg kunde lÀmnas om den valda utbildningen ledde mot ett helt annat yrke jÀmfört med utbildningen pÄ hem- orten, togs bort, se avsnitt 4.4.4.
Riksrekryterande yrkesprogram inom naturbruk inriktning djur finns pÄ tvÄ skolor; hÀstskötare med inriktning mot ridning och hÀstskötare med inriktning mot trav. För naturbruk inriktning skog finns det endast en riksrekryterande utbildning; sportfiske. Riksrekryterande yrkesprogram inom övriga hantverk finns för urmakare, tapetserare, guldsmed och glasblÄsare. Elever som blir antagna till dessa riksrekryterande utbildningar har rÀtt till inackorderingsstöd.
ĂKS har stĂ€llt sig bakom principen att det finns en motsvarande utbildning pĂ„ hemorten nĂ€r samma program och inriktning finns att tillgĂ„. ĂKS har dock i nĂ„gra avgöranden Ă„beropat bestĂ€mmelsen om sĂ€rskilda skĂ€l nĂ€r man bortsett frĂ„n en utbildning pĂ„ hemorten, nĂ€r denna har getts en sĂ€rprĂ€glad utformning. Det har gĂ€llt djurvĂ„rdsutbildningar dĂ€r skolan pĂ„ hemorten har ersatt skolunder- visning med praktik, dĂ€r utbildningen pĂ„ hemorten i realiteten varit en lĂ€rlingsutbildning eller den pĂ„ annat sĂ€tt kraftigt har avvikit frĂ„n vad som ansetts vara det normala31. Ett annat fall har gĂ€llt skogs- utbildningar dĂ€r utbildningen pĂ„ hemorten har fĂ„tt en sĂ€rprĂ€glad utformning, ânaturguide/Ă€ventyrâ, medan den valda utbildningen varit en traditionell naturbruksutbildning med inriktning skog32.
Inriktningarna för naturbrukseleverna Àr, som beskrivs i avsnitt 4.4; djur, lantbruk, skog och trÀdgÄrd. Inom naturbruksomrÄdet finns det emellertid lÄngt fler yrkesutgÄngar, d.v.s. det yrke som en viss utbildning avses leda till, vilket medför att inom varje enskild inriktning finns det flera yrkesutgÄngar. Inom inriktningarna
âdjurâ och âskogâ Ă€r dessutom yrkesutgĂ„ngarna vitt skilda frĂ„n varandra. Detta skapar problem för en del elever som dĂ€rmed inte Ă€r berĂ€ttigade till inackorderingsstöd om samma inriktning som den valda finns i nĂ€rheten av förĂ€ldrahemmet. Detta trots att utbildningarna leder till helt olika yrken, Exempelvis kan inrikt-
31ĂKS:s beslut frĂ„n den 12 december 2011,Dnr:
32ĂKS:s beslut frĂ„n 9 november 2012, dnr:
184
SOU 2013:52 |
Stöd för inackordering |
ningen âskogâ leda till yrkena skogsmaskinförare, naturguide eller jakt och viltvĂ„rd. Av utredningens och SKL:s enkĂ€tundersökning framgĂ„r det dock att en del kommuner har lĂ€mnat inackorderings- stöd till naturbrukselever med hĂ€nvisning till bestĂ€mmelsen om sĂ€rskilda skĂ€l.
PĂ„ motsvarande sĂ€tt Ă€r det för hantverkseleverna. Hantverksprogrammet har fem inriktningar; finsnickeri, florist, frisör, textil design och övriga hantverk. Inriktningen âövriga hantverkâ rymmer dock vitt skilda utbildningar som leder till exempelvis yrkena glasblĂ„sare, smed och urmakare. Naturbruks- och hantverksprogrammen gĂ„r pĂ„ det sĂ€ttet lĂ€ngre i yrkes- specialisering Ă€n övriga yrkesprogram.
Enligt regeringen bör naturbruksprogrammet i den nya gymnasieskolan leda till ett antal tydliga yrkesutgÄngar, t.ex. inom mjölkproduktion, vÀxtodling samt jakt- och viltvÄrd33. Hantverksprogrammet ska, enligt regeringen, ge en grundlÀggande yrkesutbildning för arbete inom olika hantverksomrÄden för produktion, reparation och service34. Ett av syftena med yrkes- programmen Àr sÄledes att förbereda direkt för arbetslivet.
Det framstÄr mot denna bakgrund inte som rimligt att i de fall dÀr det inom den nationella inriktningen finns de mest skiftande utbildningarna med inriktning mot olika yrken, att pÄstÄ att en studerande inte behöver inackorderingsstöd, dÀrför att han eller hon i stÀllet kan gÄ en helt annan utbildning inom samma inriktning. PÄ grund av detta, samt med hÀnvisning till vad som ovan anförts om yrkesutbildningens betydelse, finns det enligt min mening behov av nÄgot mer generösa regler för rÀtt till inackorderingsstöd för naturbruks- och hantverkseleverna.
Det förefaller inte finnas ett behov av mer generösa regler angÄende inackorderingsstöd för de andra yrkesutbildningarna, utan de nationella inriktningar som finns inom varje yrkesprogram tycks för nÀrvarande vara tillrÀckliga för att tillgodose behovet av inackorderingsstöd. Inte heller i övrigt, t.ex. för de nationellt godkÀnda idrottsutbildningarna, finns skÀl att justera det nu gÀllande regelverket.
33Prop. 2008/09:199 s. 60.
34Prop. 2008/09:199 s. 59.
185
Stöd för inackordering |
SOU 2013:52 |
Min bedömning: Elever som studerar pÄ naturbruks- och hantverksprogrammen och har behov av inackordering bör i vissa fall ha rÀtt till inackorderingsstöd i ökad utstrÀckning.
4.6.10Reglernas utformning
Utbildningen leder mot ett helt annat yrke
Ett alternativ för att Ästadkomma en mer generös tillÀmpning, Àr att Äterinföra regeln om att inackorderingstillÀgg kan lÀmnas om en vald utbildning leder mot ett helt annat yrke jÀmfört med en utbildning med samma inriktning i nÀrheten av förÀldrahemmet. En betydande skillnad Àr emellertid att denna regel tillkom nÀr naturbruks- och hantverksprogrammen saknade nationella inriktningar. Efter att dessa program fÄtt inriktningar i gymnasiereformen ansÄg CSN att denna undantagsregel i CSN:s föreskrifter kunde upphÀvas. Detta motiverades utifrÄn att CSN:s föreskrifter om vem som kan fÄ inackorderingstillÀgg bör överensstÀmma med reglerna om antagning i första hand i gymnasieskola med offentlig huvudman och möjlig- heterna att fÄ kommunalt stöd till inackordering. Ett eventuellt behov av att göra undantag i enskilda fall borde enligt CSN:s mening kunna rymmas inom möjligheten att ge inackorderingstillÀgg pÄ grund av sÀrskilda skÀl i 1 kap. 4 § 4 CSNFS 2001:6.35
I remissyttrandet pĂ„pekade dock Skolverket att i inriktningen övriga hantverk kommer mĂ„nga helt olika hantverksyrken att inrymmas och Skolverket ansĂ„g dĂ€rför att möjligheten för elever att fĂ„ inackorderingstillĂ€gg för utbildning pĂ„ denna inriktning borde finnas kvar. Ăven Friskolornas riksförbund ansĂ„g att regeln borde finnas kvar.36 Regeln upphĂ€vdes Ă€ndĂ„ av CSN 2011.
En regel om att inackorderingsstöd kan lÀmnas om en vald utbildning leder mot ett helt annat yrke kan emellertid leda till tillÀmpningsproblem. En svÄrighet Àr att undantagsregeln tidigare avgrÀnsades naturligt genom att endast gÀlla för de program som saknade nationella inriktningar, dvs. hantverksprogrammet, naturbruksprogrammet, teknikprogrammet och omvÄrdnads- programmet. En annan svÄrighet Àr att definiera vad som avses med
35Konsekvensutredning med anledning av Àndrade föreskrifter om studiehjÀlp, CSN, den 16 februari 2011,
36SammanstÀllning över remissvar om förslag till Àndrade föreskrifter om studiehjÀlp, CSN den 10 maj 2011.
186
SOU 2013:52 |
Stöd för inackordering |
uttrycket âett helt annat yrkeâ. En sĂ„dan vagt utformad undantags- regel kan leda till omfattande grĂ€nsdragningsproblematik och risken Ă€r att undantagsregeln inte trĂ€ffar den tĂ€nkta mĂ„lgruppen, naturbruks- och hantverkseleverna, utan antingen en större eller en mindre grupp. Uttrycket lĂ€mnar Ă€ven ett stort utrymme för CSN och ĂKS att tolka den nĂ€rmare innebörden av begreppet. I och för sig skulle rĂ€ttstillĂ€mpningen medföra att praxis pĂ„ omrĂ„det sĂ„ smĂ„ningom utformades. En sĂ„dan ordning Ă€r emellertid inte sĂ€rskilt förutsĂ€gbar för den enskilde samt skulle medföra en del arbete för CSN och ĂKS.
Beslut om yrkesutgÄngar
Enligt 4 kap. 2 § gymnasieförordningen (2010:2039) har regeringen bemyndigat Skolverket att besluta om vilka utbildningar som ska fĂ„ förekomma inom den nationella inriktningen âövriga hantverkâ pĂ„ hantverksprogrammet.
Skolverket har i anledning av regeringens bemyndigande beslutat att följande utbildningar fÄr förekomma.
Bössmakare
GlasblÄsare
Guldsmed
Hovslagare
HudvÄrd
HĂ„r- och makeupstylist
Juvelfattare
Kakelugnsmakare
Keramiker
LĂ„ssmed
Sadelmakare
Silversmed
Skomakare
Smed
Sotare
Tapetserare
Timmerman
Urmakare
187
Stöd för inackordering |
SOU 2013:52 |
Det innebĂ€r att en huvudman inom inriktningen âövriga hantverkâ endast kan erbjuda de utbildningar som Skolverket har beslutat.
Skolverket har förklarat nĂ„gra av utbildningarna inom övriga hantverk pĂ„ vissa skolor som riksrekryterande (glasblĂ„sare, guldsmed, tapetserare och urmakare), vilket medför att inackord- eringsstöd lĂ€mnas om eleven antas till den utbildningen och har behov av inackordering. De flesta utbildningarna som finns inom övriga hantverk Ă€r dock inte riksrekryterande. Man bör dĂ€rför övervĂ€ga att lĂ„ta Skolverkets beslut angĂ„ende vilka utbildningar som fĂ„r förekomma inom inriktningen âövriga hantverkâ, ligga till grund för en utökning av rĂ€tten till inackorderingsstöd. Detta framstĂ„r som rimligt eftersom det inom den nationella inriktningen finns i högsta grad skiftande utbildningar med inriktning mot helt olika yrken och som inte Ă€r riksrekryterande. Om en elev vill gĂ„ pĂ„ en av de förtecknade hantverksutbildningarna skulle i sĂ„ fall inte bestĂ€mmelsen om att en utbildning inom samma inriktning inte fĂ„r förekomma vid en skola pĂ„ hemorten tillĂ€mpas. Eleven fĂ„r dĂ„ en ekonomisk möjlighet att utbilda sig till önskat hantverksyrke, trots att en sĂ„dan utbildning som leder till detta yrke inte finns pĂ„ hemorten.
Det finns Àven behov av mer generösa regler för rÀtt till inackorderingsstöd för naturbrukselever som gÄr inriktningarna
âdjurâ eller âskogâ. Ett liknande bemyndigande skulle kunna ges till Skolverket att besluta om vilka utbildningar/yrkesutgĂ„ngar som fĂ„r förekomma inom inriktningarna âdjurâ respektive âskogâ pĂ„ naturbruksprogrammet. Det skulle ligga i linje med regeringens uttalande i gymnasiereformen om att naturbruksprogrammet i den nya gymnasieskolan bör leda till ett antal tydliga yrkesutgĂ„ngar37.
Det bör emellertid inte vara alltför smala yrkesutgÄngar, utan förteckningen bör begrÀnsas till nÄgra yrkestutgÄngar per inriktning. En sÄdan förteckning skulle exempelvis kunna omfatta utbildningarna/yrkesutgÄngarna: arbete med hundar, hÀstskötare, djurvÄrdare, skogsmaskinförare, skogsmaskinservice, skogsvÄrdare, natur- och Àventyrsguide samt jakt och viltvÄrd.
En rĂ€tt till inackorderingsstöd utifrĂ„n Skolverkets förteckning av utbildningar/yrkesutgĂ„ngar inom inriktningarna âdjurâ, âskogâ och âövriga hantverkâ, skulle dels innebĂ€ra en ytterligare satsning pĂ„ vissa smala yrkesutbildningar inom hantverk, dels sĂ€kerstĂ€lls en kompetensförsörjning inom djurhĂ„llnings- och skogsbruksyrkena.
37 Prop. 2008/09:199 s. 60.
188
SOU 2013:52 |
Stöd för inackordering |
En utökad rÀtt till inackorderingsstöd för utbildningar som leder till de nÀmnda yrkena borde Àven fÄ betydelse för de ungas etablering pÄ arbetsmarknaden och i samhÀllet. Skoltrötta elevers benÀgenhet att utbilda sig pÄ gymnasienivÄ skulle sannolikt öka, eftersom mÄnga av dem som inte kan studera pÄ hemorten fÄr en ekonomisk möjlighet att utbilda sig inom ett omrÄde de Àr intresserade av. Utan ett bidrag till inackordering bedöms mÄnga elever inte ha möjlighet att studera pÄ önskad utbildning.
En ordning som bygger pÄ Skolverkets förteckningar över utbildningar inom övriga hantverk, djur respektive skog skulle innebÀra att CSN slipper arbetet med att tolka generellt utformade undantagsregler, och prövningen av rÀtt till inackorderingsstöd skulle dÀrmed bli mer klar, tydlig och förutsÀgbar, vilket gynnar sÄvÀl den handlÀggande myndigheten som den enskilde.
Skolverket ger, efter att ha hört det nationella programrĂ„det för naturbruksprogrammet som representerar aktuella avnĂ€mare och branscher, förslag pĂ„ sammansĂ€ttning av kurser i program- fördjupningen som leder till skilda yrkesutgĂ„ngar. Det Ă€r emellertid inte tvingande för huvudmĂ€nnen att följa dessa kurssamman- sĂ€ttningar. Om Skolverket skulle bemyndigas att besluta om vilka yrkesutgĂ„ngar/utbildningar som fĂ„r förekomma inom inriktningarna âdjurâ respektive âskogâ, mĂ„ste huvudmĂ€nnen följa de sammansĂ€ttningar av kurser i programfördjupningen som Skolverket anser lĂ€mpliga. En sĂ„dan ordning kan komma att innebĂ€ra att antalet förekommande utbildningar inom de nĂ€mnda inriktningarna minskar.
Av nĂ€mnda skĂ€l bör regeringen i gymnasieförordningen bemyndiga Skolverket att faststĂ€lla utbildningar inom naturbruks- programmets nationella inriktningar âdjurâ respektive âskogâ. RĂ€tten till inackorderingsstöd bör knytas till de faststĂ€llda utbildningarna.
Inom frÀmst naturbruksprogrammet finns yrkesutgÄngar dÀr elevernas efterfrÄgan pÄ utbildning vida överstiger arbets- marknadens behov, samtidigt som kostnaderna per utbildningsplats Àr sÀrskilt höga. Man bör dÀrför övervÀga om Skolverket ska kunna begrÀnsa antalet utbildningsplatser eller antalet skolor som fÄr anordna utbildning till en viss yrkesutgÄng.
Ett undantag frÄn huvudregeln om att rÀtten till inackorderings- stöd ska utgÄ frÄn gymnasieskolans och gymnasiesÀrskolans programstruktur, bör dÀrmed införas i studiestödsförordningen nÀr det gÀller utbildningar som faststÀllts av Skolverket enligt 4 kap. 2 §
189
Stöd för inackordering |
SOU 2013:52 |
gymnasieförordningen. Undantaget bör utformas generellt eftersom det i framtiden kan uppkomma ett behov av mer generösa inackorderingsregler Àven för andra yrkesprogram Àn hantverk och naturbruk.
Mitt förslag: Inackorderingsstöd kan lÀmnas Àven om en motsvarande utbildning finns vid en skola pÄ hemorten, om den valda utbildningen har faststÀllts av Statens skolverk enligt 4 kap. 2 § gymnasieförordningen.
Statens skolverk ska besluta om vilka utbildningar som fÄr finnas inom naturbruksprogrammets nationella inriktningar djur och skog.
4.6.11Konsekvenser av ett sammanslaget inackorderingsstöd och av det nya regelverket
Förslaget att det kommunala och det statliga inackorderingsstödet bör slÄs samman till ett enda statligt stöd som administreras av CSN, innebÀr förÀndringar för sÄvÀl samhÀllet som den enskilde studerande. Hur stora förÀndringarna blir Àr dock svÄrt att förutse, eftersom den undersökning som genomförts om det kommunala inackorderingsstödet inte har gett data pÄ detaljnivÄ. En sÄdan kunskap krÀver att varje kommun och dess regelverk studeras enskilt, vilket inte har varit möjligt inom ramen för denna utredning.
Som beskrivs i avsnitt 4.5 Àr det stora skillnader mellan det kommunala och det statliga stödet för inackordering, vilket fÄr till följd att förÀndringar kommer att ske för vissa elevgrupper om en sammanlÀggning av stöden genomförs.
Det förhÄllandet att en tredjedel av kommunerna lÀmnar inackorderingsstöd till elever som antagits i andra hand kommer efter en sammanslagning av stöden att innebÀra en förÀndring, eftersom det föreslagna nya systemet inte kommer att berÀttiga till inackorderingsstöd för denna elevgrupp. Vissa kommuner har sÀrskilt angett att inackorderingsstöd lÀmnas till elever pÄ de nationellt godkÀnda idrottsutbildningarna om de Àr antagna i andra hand.
Kommunernas generösa tolkning av vad som kan utgöra sÀrskilda skÀl innebÀr i dag att en del elever fÄr inackorderingsstöd
190
SOU 2013:52 |
Stöd för inackordering |
med hÀnvisning till denna undantagsregel. I undersökningen som utredningen och SKL genomfört har kommunerna som exempel pÄ sÀrskilda skÀl angett bland annat trÀning pÄ kvÀllen, idrottssatsning pÄ elitnivÄ, funktionshinder, medicinska skÀl, svÄr hemsituation, dÄliga allmÀnna kommunikationer etc. Dessa skÀl anses inte vara sÄdana sÀrskilda skÀl som i dag ger rÀtt till det statliga inackorderingstillÀgget, vilket kommer att innebÀra en försÀmring för en del elever i det nya systemet. HÀr kan sÀrskilt anmÀrkas att eleverna pÄ nationellt godkÀnda idrottsutbildningar kommer att fÄ inackorderingsstöd i mindre utstrÀckning vid en sammanslagning av stöden.
Det förhÄllandet att ca 40 procent av kommunerna inte tillÀmpar fler beloppsnivÄer Àn minimibeloppet leder till att det nya systemet med fem olika beloppsnivÄer innebÀr en klar förbÀttring för studerande i kommunala skolor i dessa kommuner. Det gÀller sÀrskilt dÄ beloppens storlek dessutom föreslÄs upprÀknas med ca
25procent.
Eftersom det kommunala inackorderingsstödet lÀmnas oavsett
elevens nÀrvaro i skolan, kommer det nya systemet att innebÀra en stor förÀndring för elever som Àr ogiltigt frÄnvarande frÄn kommunala skolor. Dagens system, att elever i kommunala skolor respektive fristÄende skolor inte behandlas likvÀrdigt vid skolk, Àr emellertid inte godtagbart. Den föreslagna förÀndringen kommer sannolikt att innebÀra att nyttjandegraden av inackorderingsstödet kommer att minska för eleverna vid de kommunala skolorna.
Kommunernas samverkansavtal med andra kommuner har ocksÄ bidragit till en mer generös utdelning av det kommunala inackorderingsstödet dÄ det ökat andelen elever som Àr förstahandsmottagna i en annan kommuns skolor. En del elever som har fÄtt kommunalt inackorderingsstöd för att studera pÄ en viss utbildning inom samverkansomrÄdet, kommer i framtiden inte att fÄ det nya inackorderingsstödet om det finns en motsvarande utbildning pÄ hemorten. Att kopplingen mellan förstahands- mottagande och rÀtten till inackorderingsstöd försvinner kommer att medföra en förÀndring för Ätskilliga elever.
Ăven om det nya inackorderingsstödet i stor utstrĂ€ckning bygger pĂ„ utformningen av dagens statliga inackorderingstillĂ€gg, medför de förĂ€ndringar som föreslĂ„s i studiestödsförfattningarna att förutsĂ€ttningarna för rĂ€tt till stöd för de studerande vid fristĂ„ende skolor ocksĂ„ kommer att förĂ€ndras.
191
Stöd för inackordering |
SOU 2013:52 |
Förslaget att införa ett avstÄndskrav kommer att innebÀra en förbÀttring för vissa elever och en försÀmring för andra elever. Eftersom restidskravet ÀndÄ föreslÄs vara kvar i form av en alternativregel, om Àn Àndrad till tre timmar per dag, kommer de flesta elever att beröras positivt av förÀndringen. Enligt CSN:s berÀkningar kommer den beskrivna regelförÀndringen innebÀra en negativ förÀndring för fÀrre Àn tio procent av de studerande pÄ friskolorna. Vid en jÀmförelse med de avstÄndskrav och restidskrav som i dag tillÀmpas i kommunerna, kommer förslaget om avstÄnds- krav om minst 40 kilometer, enkel resa, sannolikt att medföra en nettoeffekt som innebÀr att fler studerande vid de kommunala skolorna kommer att ha rÀtt till inackorderingsstöd i det nya systemet.
Förslaget om att skÀrpa villkoren sÄ att kraven pÄ avstÄnd respektive restid mellan hemmet och skolan ska föreligga minst tre dagar per vecka, kommer att innebÀra att en del elever vid de fristÄende skolorna inte lÀngre kvalificerar sig för inackorderings- stöd.
De mer generösa reglerna för att fÄ inackorderingsstöd vid studier pÄ naturbruks- och hantverksprogrammen som föreslÄs, Àr en förÀndring som fÄr till följd att fler elever kommer att fÄ stödet.
Vad nettoeffekten blir av sammanslagningen av stöden och det nya regelverket Àr dÀremot ytterst svÄrt att berÀkna.
En konsekvens av att inackorderingsstödet enbart blir statligt Àr att regelverket stramas upp, sÄ att endast de elever som har ett behov av stödet fÄr det. FörÀndringen Àr dock nödvÀndig, eftersom dagens system dÀr en del kommuner Àr mer generösa Àn vad regel- verket föreskriver, innebÀr att eleverna inte har samma förut- sÀttningar för att erhÄlla stöd. En sammanslagning av det statliga och det kommunala inackorderingsstödet Àr sÄledes nödvÀndigt för att skapa ett enhetligt system som ger alla studerande, oavsett var de bor i landet och oavsett vilken skola de studerar vid, likvÀrdiga förutsÀttningar för inackorderingsstöd.
Ett system med ett regelverk och en huvudman innebÀr ocksÄ att systemet blir mer förutsÀgbart, lÀttförstÄeligt och effektivt. Det nya systemet föreslÄs Àven innehÄlla fÀrre beloppsklasser, vilket Àr enklare för CSN att administrera och mer begripligt för de studerande. Förslaget att ÄterstÀlla det statliga bidragets storlek till 1995 Ärs reella nivÄ innebÀr att det genomsnittligt utbetalda inackorderingsstödet kommer att höjas frÄn dagens ca 1 600 kronor till ca 2 000 kronor, vilket Àr en höjning med 25 procent. Det nya
192
SOU 2013:52 |
Stöd för inackordering |
inackorderingsstödet blir dÀrför sammantaget ett mer generöst bidrag.
4.6.12ĂvergĂ„ngsbestĂ€mmelser
De elever som före ikrafttrÀdandet av de nya reglerna har beviljats inackorderingsstöd för att studera pÄ viss utbildning, men som inte skulle ha rÀtt till stödet med de nya reglerna, bör emellertid genom övergÄngsbestÀmmelser kunna fÄ slutföra sina studier pÄ den utbildningen med fortsatt rÀtt till stöd. Det bör vara CSN som lÀmnar inackorderingsstöd till samtliga elever efter att förslaget genomförts, Àven till de elever som har rÀtt till stöd endast enligt övergÄngsbestÀmmelserna. Stödets storlek bör dÄ berÀknas med utgÄngspunkt i de nya statliga reglerna.
Kommunerna bör inför förslagets genomförande anmodas att överlÀmna information till CSN om vilka elever i Ärskurs ett och tvÄ som nÀrmast föregÄende lÀsÄr fÄtt kommunalt inackorderings- stöd. En överföring av uppgifterna frÄn kommunen Àr den lÀmpligaste metoden för att sÀkerstÀlla att elever som tidigare haft kommunalt inackorderingsstöd ska kunna slutföra sina studier med fortsatt rÀtt till stöd.
Mitt förslag: De elever som före ikrafttrÀdandet av de nya reglerna har beviljats inackorderingsstöd för att studera pÄ viss utbildning, men som efter förslagens genomförande förlorar denna rÀtt, ska genom övergÄngsbestÀmmelser kunna slutföra sina studier pÄ den utbildningen med fortsatt rÀtt till stöd.
193
5 Stöd för dagliga resor
5.1Inledning
I direktiven anges att elever som studerar utomlands har rÀtt till bidrag för dagliga resor enligt tvÄ olika regelverk, dels enligt lagen (1991:1110) om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor, dels enligt förordningen om bidrag till utlandsstuderande för dagliga resor. Utredaren har dÀrför fÄtt i uppdrag att analysera och ta stÀllning till om det Àr CSN eller kommunerna som ska ha ansvaret för stöd för dagliga resor till elever som studerar utomlands.
5.2Kommunernas ansvar för stöd för dagliga resor
Kommunerna svarar för kostnader för elevernas dagliga resor mellan bostaden och skolan enligt 2 § lagen om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor. För de elever som Àr berÀttigade till studiehjÀlp Àr elevernas hemkommuner skyldiga att bekosta dagliga resor mellan bostaden och skolan om fÀrdvÀgen Àr minst sex kilometer. Stödet ska ges kontant eller pÄ annat lÀmpligt sÀtt enligt kommunens bestÀmmande. Om stödet ges kontant Àr kommunen inte skyldig att ge högre ersÀttning Àn vad som motsvarar 1/30 av prisbasbeloppet1 för varje hel kalendermÄnad som eleven har kostnader för resor mellan bostaden och skolan. Enligt förordningen (1991:1120) om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor ska kommunen, om resorna inte rimligen kan ske med annat kollektivt fÀrdmedel Àn flyg, ersÀtta eleven för resekostnader med skÀligt belopp.
BestÀmmelsen i 2 § lagen om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor Àr utformad pÄ det sÀttet att kommunens ansvar
1 Prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsÀkringsbalken. à r 2013 motsvarar det 1 483 kronor.
195
Stöd för inackordering |
SOU 2013:52 |
för stödet gÀller för en elev som har rÀtt till studiehjÀlp enligt studiestödslagen. Studiebidrag fÄr lÀmnas frÄn och med kvartalet nÀrmast efter det kvartal dÄ den studerande fyller 16 Är. Innan dess utbetalas barnbidrag. Vid en strikt tolkning av bestÀmmelsen skulle de elever som gÄr i gymnasieskolan, men som pÄ grund av Äldern Ànnu inte Àr berÀttigade till studiebidraget inom studiehjÀlpen och inte heller har studiehjÀlp i form av inackorderingsstöd, inte ha rÀtt till ersÀttning för dagliga resor. Detta kan enligt utredningens mening inte ha varit lagstiftarens avsikt. Detta bör dÀrför regleras.
RĂ€tten till ersĂ€ttning för dagliga resor avser sĂ„vĂ€l elever som studerar pĂ„ skolor med offentlig huvudman, som elever som studerar pĂ„ skolor med enskild huvudman. Ăven elever som studerar utomlands har rĂ€tt till denna ersĂ€ttning under förut- sĂ€ttning att de har rĂ€tt till svensk studiehjĂ€lp.
En hemkommun har dÀremot ingen skyldighet att ansvara för en gymnasieelevs dagliga resor mellan en inackorderingsbostad och en skola som bÄda Àr belÀgna i en annan kommun. Detta fastslogs av Högsta förvaltningsdomstolen (tidigare RegeringsrÀtten) i Rà 2010 ref. 26 i en laglighetsprövning enligt kommunallagen (1991:900). FrÄgan Àr om rÀttsfallet kan tolkas pÄ det sÀttet att inackorderingsstöd och reseersÀttning inte kan lÀmnas samtidigt. Detta framgÄr inte uttryckligen av domstolens mycket kortfattade domskÀl, men enligt min tolkning blir detta slutsatsen. Domstolen kom nÀmligen fram till att nÄgon skyldighet för kommunen ifrÄga att ansvara för elevens dagliga resor mellan inackorderingsbostaden och gymnasieskolan inte gick att utlÀsa av vare sig skollagen (2010:800) eller lagen om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor. DÀrmed stred inte kommunens beslut att avslÄ elevens begÀran om reseersÀttning mot lag.
KammarrĂ€tten hade dĂ€remot kommit fram till att med begreppet âbostadâ i 2 § lagen om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor, kan inte annan boplats Ă€n den dĂ€r eleven har sitt faktiska boende under studietiden avses och dĂ€rmed stred kommunens beslut mot denna bestĂ€mmelse. Högsta förvaltnings- domstolen tar emellertid inte uttryckligen stĂ€llning till vilken innebörd âbostadâ har i nyss nĂ€mnda bestĂ€mmelse, men eftersom domstolen inte ansĂ„g att kommunens beslut stred mot lag, kan domstolen inte ha tolkat âbostadâ pĂ„ samma sĂ€tt som kammar- rĂ€tten.
Eftersom Högsta förvaltningsdomstolen hÀnvisar till att en allmÀnt vedertagen grundsats nÀr det gÀller den kommunala
196
SOU 2013:52 |
Stöd för inackordering |
kompetensen Àr att en kommun inte utan stöd i lag eller författning fÄr lÀmna understöd eller annan vederlagsfri ersÀttning till enskilda personer, bör innebörden av domen vara att en kommun inte fÄr utge reseersÀttning i ett sÄdant fall.
Följden av rÀttsfallet blir sÄledes enligt min tolkning att inackorderingsstöd och reseersÀttning inte kan lÀmnas samtidigt.
5.3Statens ansvar för stöd för dagliga resor till utlandsstuderande
De elever som Àr svenska medborgare och har rÀtt till studiehjÀlp för studier utomlands har ocksÄ rÀtt till bidrag för dagliga resor mellan bostaden och skolan enligt förordningen om bidrag till utlandsstuderande för dagliga resor. Förordningen Àr kungjord i CSN:s författningssamling, CSNFS 1983:17. Förordningen hÀnvisar emellertid till den Àldre studiestödslagen (1973:349), som Àr upphÀvd. FrÄgan Àr dÀrför om förordningen Àr obsolet, eftersom en förutsÀttning för att fÄ bidrag för dagliga resor Àr att den studerande har rÀtt till studiehjÀlp enligt 1973 Ärs studiestödslag vilket ingen lÀngre har. CSN har emellertid valt att fortsÀtta att ge ut bidrag enligt förordningen.
Hur begreppet âbostadâ i förordningen ska tolkas har blivit föremĂ„l för prövning. I 5 kap. 10 och11 §§ CSNFS 2001:6 finns föreskrifter om hur förordningen ska tillĂ€mpas. Enligt 5 kap. 10 § andra stycket menas med bostad den bostad dĂ€r den studerande varaktigt bor under studietiden. Enligt CSN avses förĂ€ldrahemmet i denna definition. KammarrĂ€tten har för en kort tid sedan slagit fast att begreppet âbostadâ i förordningen avser förĂ€ldrahemmet. KammarrĂ€tten hĂ€nför sig i sitt avgörande till bestĂ€mmelsen i 11 § folkbokföringslagen (1991:481) dĂ€r det stadgas att en elev under 18 Ă„r som har sitt egentliga hemvist tillsammans med förĂ€ldrar eller andra anhöriga anses bosatt dĂ€r, Ă€ven om han eller hon till följd av skolgĂ„ngen regelmĂ€ssigt tillbringar sin dygnsvila pĂ„ en annan fastighet, samt att detta tillĂ€mpas Ă€ven efter det att eleven fyllt 18 Ă„r sĂ„ lĂ€nge han eller hon genomgĂ„r grund- eller gymnasieskola eller motsvarande utbildning.2
För att en elev ska ha rÀtt till ersÀttning för dagliga resor enligt förordningen ska sÄledes resorna enligt praxis ske mellan förÀldra-
2 KammarrÀtten i Sundsvalls dom frÄn den 12 mars 2013, mÄl nr
197
Stöd för inackordering |
SOU 2013:52 |
hemmet och skolan. För att klargöra detta föreslÄr CSN en omformulering av föreskrifterna sÄ att det tydligt framgÄr att med bostad menas den studerandes förÀldrahem3.
Enligt 5 kap. 11 § CSNFS 2001:6 lÀmnas bidrag för dagliga resor med ett belopp som motsvarar den berÀknade kostnaden för resor med allmÀnna fÀrdmedel. Det högsta bidragsbeloppet Àr 1 190 kronor per mÄnad. Om den studerande fÄr inackorderings- tillÀgg kan han eller hon inte fÄ ersÀttning för dagliga resor.
Vid en ansökan om bidrag för dagliga resor frÄn en utlands- studerande har CSN uppgett att myndigheten först utreder om eleverna fÄr bidrag frÄn sina hemkommuner innan statligt bidrag betalas ut. Att CSN endast har det sekundÀra ansvaret för detta stöd Àr inte uttryckligen reglerat, men CSN anser att sÄ Àr fallet eftersom det efter förordningen kommit en lag som ÄlÀgger kommunerna detta ansvar. CSN:s tillÀmpning kan Àven anses ha stöd i uttalanden i förarbetena till lagen om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor. Föredragande statsrÄdet ansÄg att eftersom det sÀrskilda statsbidraget som betalades ut för gymnasieelevernas resor skulle komma att ingÄ i det statsbidrag som skulle utgÄ till hemkommunen, borde i linje med detta Àven ansvaret för elevernas resor mellan bostaden och skolan föras över pÄ hemkommunen.4
Bidraget frÄn CSN kommer dÀrför endast i frÄga för ett tiotal elever som inte Àr folkbokförda i en svensk kommun utan anses vara utvandrade. à r 2010 var det tio elever och Är 2011 var det elva elever som fick bidrag för dagliga resor frÄn CSN.
I utredningens direktiv anges, som tidigare nÀmnts, att elever som studerar utomlands sÄledes har rÀtt till bidrag för dagliga resor enligt tvÄ olika regelverk. Detta gÀller emellertid inte i praktiken. De elever som Àr folkbokförda i Sverige fÄr bidrag för dagliga resor frÄn sin hemkommun, medan de elever som studerar i utlandet med svensk studiehjÀlp och som inte Àr folkbokförda i Sverige, fÄr bidrag för dagliga resor frÄn CSN. Det Àr sÄledes kommunerna, som med nÄgra fÄ undantag, ansvarar för ersÀttning för elevernas resor mellan bostad och skola.
CSN har vid ett flertal tillfÀllen pÄtalat att det stöd för dagliga resor som hanteras av CSN bör upphöra eftersom det berör ytterst fÄ personer och medför betydande administrativa kostnader. Enligt
3CSN, Konsekvensutredning med anledning av förslag till Àndrade föreskrifter om studie- hjÀlp,
4 Prop. 1990/91:85 s. 176.
198
SOU 2013:52 |
Stöd för inackordering |
CSN:s mening Àr det inte rimligt att ha ett bidrag dÀr administrationskostnaden Àr nÀstan lika stor som transfereringen. Om det inte Àr möjligt att lÄta stödet helt upphöra, anser CSN att stödet i stÀllet bör kunna hanteras pÄ kommunal nivÄ.5
5.4Ăverprövning
Ett beslut enligt förordningen om bidrag till utlandsstuderande för dagliga resor fÄr inte överklagas enligt femte punkten i förordningen. FörvaltningsrÀtten i HÀrnösand har emellertid i en dom6 nyligen Äsidosatt överklagandeförbudet pÄ grund av artikel 6 i Europakonventionen och dÀrmed ansett att beslut enligt nÀmnda förordning kan överklagas. FörvaltningsrÀtten konstaterade i sina domskÀl att enligt artikel 6 i Europakonventionen ska alla ha rÀtt till domstolsprövning i tvister som rör hans eller hennes civila rÀttigheter och skyldigheter, samt att rÀtten till studiemedel anses enligt praxis vara en sÄdan rÀttighet som avses i nÀmnda artikel. Mot bakgrund av att det saknas andra möjligheter att fÄ sin rÀtt till studiemedel7 enligt förordningen prövad, ansÄg förvaltningsrÀtten att överklagandeförbudet skulle ÄsidosÀttas. KammarrÀtten har instÀmt i denna bedömning8.
Ett beslut enligt lagen om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor, kan endast bli föremÄl för laglighetsprövning enligt 10 kap. kommunallagen.
5Se bl.a. CSN:s yttrande över StudiehjÀlpsutredningens betÀnkande Ekonomiskt stöd vid ungdomsstudier (SOU 2003:28) s. 24.
6FörvaltningsrÀtten i HÀrnösands dom frÄn den 31 maj 2012, mÄl nr
7FrÄgan Àr om inte förvaltningsrÀtten avser studiehjÀlp Àven om bidrag för dagliga resor till utlandsstuderande inte rÀknas upp i 2 kap. 1 § studiestödslagen dÀr studiehjÀlp definieras.
8KammarrÀtten i Sundsvalls dom frÄn den 12 mars 2013, mÄl nr
199
Stöd för inackordering |
SOU 2013:52 |
5.5ĂvervĂ€ganden och förslag
5.5.1Kan bidrag för dagliga resor lÀmnas samtidigt som stöd för inackordering?
Bidrag till utlandsstuderande för dagliga resor och det statliga inackorderingstillÀgget kan enligt 5 kap. 11 § 4 stycket CSNFS 2001:6 inte lÀmnas samtidigt. FrÄgan om det kommunala bidraget för dagliga resor kan lÀmnas samtidigt som inackorderingsstöd Àr inte uttryckligen reglerat i nÄgon författning. DÀremot har frÄgan aktualiserats i Rà 2010 ref. 26. Den rimliga tolkningen av rÀttsfallet Àr att inackorderingsstöd och ersÀttning för dagliga resor inte kan lÀmnas samtidigt, se avsnitt 5. Detta trots att inackorderingstillÀgg inte Àr avsett att tÀcka kostnaderna för elevens resor till och frÄn skolan. Högsta förvaltningsdomstolens dom medför att de elever som Àr inackorderade pÄ skolorten utestÀngs frÄn stöd för elevresor och de drabbas dÀrmed av extra kostnader, jÀmfört med de elever som studerar pÄ hemorten.
Den undersökning som utredningen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) genomfört angÄende det kommunala inackorderingsstödet visar att 17 procent av kommunerna ger bidrag för dagliga resor till elever som Àven erhÄller inackorderings- stöd.
I de flesta fall föreligger sannolikt inte behov av bÄde ersÀttning för dagliga resor och inackorderingsstöd. Undantag kan dock förekomma, sÀrskilt i storstadsregionerna och inte minst i storstockholmsomrÄdet. ErsÀttning för dagliga resor och inackorderingsstöd bör dock inte utgÄ samtidigt, frÀmst av kostnadsskÀl. Ett annat skÀl för stÀllningstagandet Àr att eleverna bör uppmuntras att söka inackorderingsbostad i nÀrheten av skolan. Det förhÄllandet att inackorderingsstöd och reseersÀttning inte kan utgÄ samtidigt bör dock regleras i lagen om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor, sÄ att det blir tydligt och förutsebart för den enskilde.
I avsnitt 5.2 redogörs det för att bestÀmmelsen i 2 § lagen om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor Àr utformad pÄ ett sÀtt som vid en strikt tolkning av bestÀmmelsen skulle innebÀra att de elever som gÄr i gymnasieskolan, men som pÄ grund av Äldern Ànnu inte Àr berÀttigade till studiebidraget inom studie- hjÀlpen och inte heller har studiehjÀlp i form av inackorderingsstöd, inte har rÀtt till ersÀttning för dagliga resor. Det Àr uppenbart att
200
SOU 2013:52 |
Stöd för inackordering |
detta inte har varit lagstiftarens mening och bestÀmmelsen bör dÀrför förtydligas.
Mitt förslag: ErsÀttning för dagliga resor och inackorderings- stöd ska inte utgÄ samtidigt.
Lagen om kommunernas skyldighet att svara för vissa elev- resor ska Àndras sÄ att det framgÄr att denna lag Àven gÀller för elever som gÄr i gymnasieskolan, men som pÄ grund av Äldern Ànnu inte Àr berÀttigade till studiebidrag.
5.5.2Bidrag till utlandsstuderande för dagliga resor
I avsnitt 5.3 beskrivs att svenska medborgare som studerar i utlandet med svensk studiehjÀlp under vissa förutsÀttningar har rÀtt till bidrag för dagliga resor mellan bostaden och skolan. CSN har uppgett att myndigheten utbetalar sÄdant bidrag endast om eleven inte Àr folkbokförd i nÄgon svensk kommun, utan anses utvandrad. För att förordningen inte ska strida mot
CSN har uppgett att stödet berör ytterst fÄ personer samt medför betydande administrativa kostnader. Det Àr en orimlig administrativ börda för CSN att upprÀtthÄlla ett system för ett stöd vars administrationskostnad har uppgetts vara nÀstan lika stor som transfereringen. SkÀlen för att stödet överhuvudtaget ska utgÄ kan Àven ifrÄgasÀttas, eftersom det rör bidrag för dagliga resor i utlandet för ett tiotal elever per Är som antingen Àr svenska medborgare som har utvandrat frÄn Sverige eller som Àr utlÀndska medborgare.
Jag föreslÄr dÀrför att förordningen om bidrag till utlandsstudier för dagliga resor ska upphÀvas. Om detta förslag inte genomförs bör överklagandeförbudet i förordningen tas bort och ersÀttas med en besvÀrshÀnvisning till allmÀn förvaltningsdomstol.
Mitt förslag: Förordningen om bidrag till utlandsstuderande för dagliga resor ska upphÀvas.
201
6Stöd för inackordering och dagliga resor för personer med funktionsnedsÀttning
6.1Inledning
Utredningen har i uppdrag att analysera de stöd som elever med funktionsnedsÀttning fÄr till resor och inackordering och klargöra om det finns behov av ett kompletterande bidrag inom studie- hjÀlpen som innebÀr att elever med funktionsnedsÀttning kan fÄ ytterligare stöd till resor och inackordering efter behov. Inriktningen ska vara att det Àr den grupp som i dag omfattas av rÀtten till förlÀngt barnbidrag och/eller aktivitetsersÀttning som ska omfattas.
I betÀnkandet Den framtida gymnasiesÀrskolan (SOU 2011:8) behandlas frÄgan om hur villkoren för elever i gymnasiesÀrskolan som studerar pÄ annan ort Àn hemkommunen bör se ut. I betÀnkandet föreslÄs att elever i gymnasiesÀrskolan ska ha rÀtt till inackorderingsstöd och inackorderingstillÀgg pÄ samma villkor som en elev i gymnasieskolan. FrÄn och med höstterminen 2013 trÀder förslaget i kraft. DÄ fÄr elever i gymnasiesÀrskolan ocksÄ rÀtt till inackorderingsstöd frÄn sin hemkommun eller inackorderings- tillÀgg frÄn CSN. I utredningen pÄpekas emellertid att mÄnga elever i gymnasiesÀrskolan som studerar pÄ annan ort har kostnader för boende och resor till följd av sina funktionsnedsÀttningar som vida överstiger det generella stöd som kan lÀmnas i form av
Enligt betÀnkandet tÀcks dessa merkostnader för vissa elever genom att han eller hon har rÀtt till stöd enligt lagen (1993:387)om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) eller stöd enligt socialtjÀnstlagen. Men, menar utredaren:
203
Stöd för inackordering |
SOU 2013:52 |
Att vissa elever i gymnasiesÀrskolan har rÀtt till stöd enligt LSS eller fÄr stöd enligt socialtjÀnstlagen rÀcker inte för att tÀppa till de hÄl som finns i systemet.
I betÀnkandet föreslÄs dÀrför att en ny utredning tillsÀtts med uppgift att utreda förutsÀttningarna för att införa ett kompletterande bidrag som kan möjliggöra att elever i gymnasie- sÀrskolan ska kunna göra val av utbildning pÄ likvÀrdiga grunder som andra gymnasieelever. Systemet föreslÄs bli utformat sÄ att det omfattar elever med funktionsnedsÀttning generellt.
6.2Dagens stöd till elever med funktionsnedsÀttning
6.2.1Vem har rÀtt till stöd enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade?
GymnasiesÀrskolan vÀnder sig till ungdomar vars skolplikt har upphört och som har gÄtt i grundsÀrskolan eller som inte kan gÄ i gymnasieskolan dÀrför att de har en utvecklingsstörning1.
Den som omfattas av LSS tillhör lagens personkrets och kan söka de rÀttigheter som lagen ger, om han eller hon har behov av stöd och inte fÄr stödet pÄ nÄgot annat sÀtt.
LSS personkrets delas in i tre grupper i 1 §:
ï·personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstĂ„nd
ï·personer med betydande begĂ„vningsmĂ€ssigt funktionshinder efter hjĂ€rnskada i vuxen Ă„lder, föranlett av yttre vĂ„ld eller kroppslig sjukdom, och
ï·personer med andra stora och varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som ger betydande svĂ„righeter i den dagliga livsföringen och som har ett omfattande behov av stöd.
1 Enligt
204
SOU 2013:52 |
Stöd för inackordering |
Följaktligen tillhör elever i gymnasiesÀrskolan definitionsmÀssigt personkretsen enligt 1 § LSS och har efter bedömning dÀrmed rÀtt till insatser enligt lagen. NÀsta frÄga Àr om andra elever med funktionsnedsÀttningar som i dag omfattas av rÀtten till förlÀngt barnbidrag och aktivitetsersÀttning Àven omfattas av LSS.
Tillhör alla elever med funktionsnedsÀttningar LSS personkrets?
Bedömning av personkrets enligt punkt 1 och 2 görs utifrÄn ett diagnostiskt perspektiv, vilket gör att utrymmet för olika tolkningar Àr högst begrÀnsat. Den intressanta frÄgan Àr dÀrför vem, utöver dem som omfattas av punkt 1 och 2, som tillhör personkretsen.
Personkretsen som avses omfattar personer med varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsÀttningar som uppenbart inte beror pÄ normalt Äldrande, om de Àr stora och förorsakar betydande svÄrigheter i den dagliga livsföringen och dÀrmed ett omfattande behov av stöd eller service.
För att nÄgon ska anses tillhöra personkretsen i 1 § 3 LSS krÀvs att alla rekvisiten i lagrummet Àr uppfyllda. Följaktligen rÀcker det inte med att funktionsnedsÀttningen bedöms varaktig utan den mÄste Àven medföra betydande svÄrigheter i den dagliga livs- föringen och dÀrmed ge upphov till omfattande behov av stöd och service. Vad som avses hÀrmed Àr, enligt förarbetena till LSS2, att den enskilde inte pÄ egen hand kan klara vardagsrutiner som toalettbestyr och hygien, pÄklÀdning, mathÄllning, kommunikation, förflyttning inomhus eller utomhus, sysselsÀttning och nödvÀndig trÀning och/eller behandling.
I begreppet omfattande behov av stöd och service kan ligga bÄde kvantitativa och kvalitativa aspekter. Det innebÀr att den enskilde i allmÀnhet har ett dagligt behov av lÄngvarigt eller upprepat stöd.
Av det nÀmnda Àr det möjligt att komma till slutsatsen att elever med funktionsnedsÀttningar inte i nÄgon generell mening tillhör personkretsen i 1 § 3 LSS. Personer med mindre omfattande funktionsnedsÀttningar eller personer som klarar av sin dagliga livsföring omfattas inte. Alla som idag omfattas av rÀtten till förlÀngt barnbidrag och aktivitetsersÀttning ingÄr per definition inte i personkretsen i 1 § 3 LSS.
2 Prop. 1992/93:159 s. 169.
205
Stöd för inackordering |
SOU 2013:52 |
Har alla i personkretsen rÀtt till bostad med sÀrskild service via LSS?
Det stöd som ungdomar kan fÄ via LSS för att möjliggöra studier pÄ annan ort Àr bostad med sÀrskild service för ungdomar som behöver bo utanför förÀldrahemmet. FrÄgan Àr dÄ om personer som tillhör personkretsen i 1 § 3 LSS har rÀtt till bostad med sÀrskild service i de fall behovet Àr föranlett av att den gymnasieskola han eller hon önskar studera vid inte Àr belÀgen inom eller pÄ pendlingsavstÄnd frÄn hemkommunen.
Högsta förvaltningsrÀtten (tidigare RegeringsrÀtten) har prövat ett sÄdant Àrende (Rà 2003 ref. 79) och resonerade dÄ pÄ följande sÀtt. Enligt dÄ gÀllande skollag hade en kommun rÀtt att i sin sÀrskola ta emot en elev frÄn annan kommun utan att kommunerna trÀffat nÄgon överenskommelse hÀrom. För det fall det pÄ grund av skolsituationen eller av annan anledning för en elev uppkom behov av boende utanför förÀldrahemmet fanns i skollagen inte nÄgra regler om inackordering av sÀrskoleelever3. I stÀllet hÀnvisas i lagen till LSS.
Enligt LSS har enskilda som omfattas av lagen rÀtt till insatser bl.a. i form av bostad med sÀrskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför förÀldrahemmet, om det föreligger ett behov som inte tillgodoses pÄ annat sÀtt (7 § och 9 § 8 LSS). I förarbetena till lagstiftningen uttalades bl.a. att sÄdant boende kunde vara orsakat av den unges skolsituation och av omfattande omvÄrdnadsbehov.4 NÀr en elev efter eget val och önskemÄl frÄn sina vÄrdnadshavare tagits emot i en sÀrskola utanför sin hemkommun Àr det sÄledes hans eller hennes behov av stöd och service för att kunna fullfölja denna skolgÄng som bestÀmmer om han eller hon Àr berÀttigad till den begÀrda insatsen.
UtifrÄn domstolens resonemang Àr det möjligt att dra slutsatsen att elever i gymnasiesÀrskolan med dagens system har möjlighet att fÄ det stöd som behövs för att kunna göra val av utbildning pÄ likvÀrdiga grunder som andra gymnasieelever. Detta förhÄllande förÀndras inte av det faktum att elever i gymnasiesÀrskolan numera omfattas av reglerna om rÀtten till inackorderingsstöd. LSS ska alltjÀmt sÀkerstÀlla rÀtten till insatser nÀr stödet enligt andra lagar Àr otillrÀckligt.
3Sedan 1 april 2012 finns regler om inackorderingsstöd Àven till elever i gymnasiesÀrskolan, se 18 kap. 32 § skollagen. De tillÀmpas pÄ utbildning som bedrivs efter den 30 juni 2013.
4Prop. 1992/93:159 s. 81.
206
SOU 2013:52 |
Stöd för inackordering |
Detta betyder emellertid inte att dagens system omfattar alla elever med funktionsnedsÀttningar. Personer med funktions- nedsÀttningar som inte bedöms tillhöra personkretsen i LSS faller utanför. Det betyder inte heller att alla elever i gymnasiesÀrskolan har rÀtt till boende med sÀrskilt stöd enligt LSS. Att tillhöra personkretsen betyder inte att man per automatik har rÀtt till bostad med sÀrskild service. För att kunna faststÀlla detta krÀvs ytterligare en individuell bedömning av den enskildes behov.
InvÀndningar mot att lÄta LSS tÀcka behovet
NÀsta frÄga Àr om bostad med sÀrskild service enligt 9 § 8 LSS Àr en lÀmplig insats för alla elever som ingÄr i personkretsen för LSS och studerar pÄ annan ort? Socialstyrelsen har t.ex. riktat kritik mot den hÀnvisning till LSS som tidigare fanns i skollagen. Man skriver:
Bostad med sÀrskild service Àr en insats som beskrevs i prop. 1992/93:159 ska vara ett varaktigt boende med hemlika förhÄllanden med ett mycket begrÀnsat antal boende. Socialstyrelsens tillsyn har uppmÀrksammat att kommuner byggt upp boendeenheter intill skolor och betraktat dessa som bostad med sÀ