sou 2013 31

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm

Orderfax: 08-598 191 91 Ordertel: 08-598 191 90 E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss – hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad 2009-05-02)

– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss

Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice.

Omslagsbild: It-Guiden Dung Nguyen demonstrerar en pekplatta på Knutens dagcentral i Hallsberg. It-guide är ett samverkansprojekt med bas i Örebro, där ungdomar med mångkulturell bakgrund lär seniorer hur man använder internet. Läs mer på it-guide.se Foto: Sten Lundberg, IT-Guide/Transfer Mälardalen.

Omslag: Elanders Sverige AB.

Tryckt av Elanders Sverige AB.

Stockholm 2013

ISBN 978-91-38-23935-3

ISSN 0375-250X

Till statsrådet Anna-Karin Hatt

Den 7 juni 2012 beslutade regeringen att tillsätta en kommitté, Digitaliseringskommissionen, med uppgiften att verka för att målet i den it-politiska strategin It i människans tjänst – en digital agenda för Sverige uppnås och att regeringens ambitioner inom området fullföljs. Samma dag förordnades Jan Gulliksen, professor vid KTH, som ordförande.

Till experter förordnades från och med den 30 januari 2013 chefen Kristina Alexandersson, projektledaren Johanna Berg, chefen Jenny Birkestad, verkställande direktören Niklas Derouche, säker- hetschefen Anne-Marie Eklund-Löwinder, chefsstrategen Daniel Forslund, kommunikatören Mikael Hansson, konsulten Jan Hylén, civilekonomen Cecilia Marlow, chefen Per Mosseby, verkställande direktören Sofia Svanteson och doktoranden Daniel Westman.

Den 20 juni 2012 förordnades Erik Borälv till sekreterare fr.o.m. den 2 juli 2012. Den 12 september förordnades Loth Hammar till huvudsekreterare och kanslichef fr.o.m. den 1 oktober. Den 2 okto- ber förordnades Nicklas Liss-Larsson som sekreterare fr.o.m. den 3 oktober. Samma dag förordnades Janne Elvelid som sekreterare fr.o.m. den 1 december. Den 16 oktober förordnades Isobel Hadley-Kamptz som sekreterare fr.o.m. den 19 november. Samma dag förordnades Jeanette Krusell till sekreterare fr.o.m. den 3 decem- ber.

Enligt direktiven (dir. 2012:61) ska Digitaliseringskommissionen slutredovisa arbetet senast den 31 december 2015. Delbetänkanden, där analys av utvecklingen, eventuella förslag till åtgärder samt övrigt arbete enligt uppdraget redovisas, ska årligen lämnas senast den 1 mars. Det första delbetänkandet ska enligt tilläggsdirektiv (dir. 2012:122) lämnas senast den 1 maj 2013.

Ordförandens förord

”Sverige ska bli bäst i världen på att utnyttja digitaliseringens möj- ligheter”. Så lyder den ambitiösa målsättningen som regeringen har satt upp i It i människans tjänst – en digital agenda för Sverige. Att vara bäst i världen är dock en målsättning som förpliktigar och som inte är helt lätt att leva upp till.

Sverige ligger i topp i flera av de stora internationella rank- ningarna; vi har den största andelen av vår befolkning som är aktiva på internet, vi har en av de bäst utbyggda infrastrukturerna och vi bedöms ge goda förutsättningar för entreprenörer inom it-området.

Dock finns det flera områden där Sverige inte alls ligger lika bra till eller där vår tätposition är hotad. I dagsläget pågår en intensiv debatt om skolans utveckling på alla nivåer, och it har till exempel en viktig roll att spela i denna utveckling. Den nya tekniken ger stora möjligheter som inte exploateras i proportion till den poten- tial som tekniken innebär. Det faktum att en alldeles för liten andel av våra barn och ungdomar väljer att studera it och teknik, sam- tidigt som arbetsmarknaden skriker efter teknikkunnig personal är också bekymmersamt.

I denna första rapport från Digitaliseringskommissionen har vår målsättning varit att börja visa på Sveriges position i relation till de it-politiska målen och den vägen visa på viktiga prioriterings- områden. Det har inte i denna första rapport varit vårt mål att föreslå konkreta åtgärder för regeringen att besluta om utan snarare att påbörja att mäta och bedöma Sveriges position i världen inom it och digitalisering och att engagera alla intressenter i debatten om vart Sverige är på väg och hur vi ska ge oss i kast med detta arbete.

Sammanfattning

Hur står det till med digitaliseringen av Sverige och hur kan vi mäta det? Det första delbetänkandet från Digitaliseringskommissionen syftar till att visa en startpunkt för mätningen av det digitala Sverige. Kommande mätningar kommer att utgå från den ansats som pre- senteras och som bland annat kan utgöra en grund för att formu- lera insatser och förslag för att nå it-politikens mål. Härifrån kommer fortsatt arbete att ske, härifrån kan vi se och analysera utvecklingen.

För att komma till denna startpunkt och där få en bild av status och aktivitet inom den digitala agendans olika sakområden utgår vi från tre aspekter: arbetet med indikatorer, uppföljning av insatser och åtgärder i agendan samt kartläggning av sakområdenas eko- system, det vill säga en kartläggning av aktörer verksamma inom de olika sakområdena.

Utöver detta har vi också kartlagt tidigare initiativ på it-området och de förslag som dessa initiativ tagit fram. I vissa avseenden berör vi samtliga 22 sakområden i den digitala agendan, men vi fokuserar särskilt på fem av dessa områden:

•Digitalt innanförskap

•Jämställdhet

•Skola och undervisning

•Digital kompetens

•Entreprenörskap och företagsutveckling

Indikatorerna

Som del av Digitaliseringskommissionens uppdrag att följa upp och analysera utvecklingen arbetar vi med att ta fram indikatorer på alla 22 sakområden i den digitala agendan. Indikatorerna, eller mät-

punkterna, syftar till att mäta graden av digitalisering, jämföra oss med övriga världen och kartlägga utvecklingen över tid.

Det handlar inte om att utreda hur vi ska kunna digitalisera Sverige bättre, utan snarare om att kartlägga hur och i vilken utsträckning Sverige redan har digitaliserats.

Målet är att:

•identifiera vilka indikatorer som är viktiga för digitaliseringen

•hitta metoder för att samla in data för dessa indikatorer

•hitta mått att relatera indikatorerna till.

I dag finns etablerade specifika mål bara för några av de 22 sak- områdena. För de andra områdena är det ett arbete i sig att avgöra vad som definierar framgång. På vissa områden finns många kvan- tifierbara mätpunkter som mäts med tillräcklig regelbundenhet för att kunna följa utvecklingen, på andra områden är det sämre ställt.

Indikatorer är svåra att förhålla sig till som absoluta mått. Det är som relativa mått de säger mest. Därför ger inte de siffror som finns i dag för de olika indikatorerna särskilt mycket i sig, de är snarare utgångspunkten som vi kan jämföra framtida mätdata med. Det är riktningen som är det intressanta, men nu lägger vi grunden för att kunna följa utvecklingen, och därmed se hur Sverige egentligen ligger till.

En viktig insikt att ha med sig i arbetet med indikatorerna är att de mätpunkter som väljs ut också riskerar att påverka utvecklingen. Om Digitaliseringskommissionen säger att just dessa punkter bäst visar utvecklingen finns en risk att det ute i verksamheterna kommer läggas mest energi på de områden som mäts, vilket i sin tur ger en snedvriden bild av hur helheten egentligen ser ut. Detta är en problematik som alltid finns kring att mäta verkligheten, mätandet i sig påverkar det man mäter.

För att ändå nå fram till rätt mätpunkter har Digitaliserings- kommissionen försökt arbeta så transparent och inkluderande som möjligt, och i arbetet med de fem särskilt fokuserade sakområdena har vi aktivt tagit hjälp av experter och andra intresserade som bidragit i arbetet och påverkat vilka indikatorer vi till sist valt.

De indikatorer vi avser att använda i analyser av de fem sak- områdena redovisas i kapitel 4. Tillvägagångsätt för arbetet redo- visas i kapitel 3. I kapitlet kommenteras också arbetet med inter- nationella jämförelser. De indikatorer som vi kommer att utgå från

i arbetet med att fastställa lämpliga indikatorer för övriga sak- områden framgår av bilaga 3.

Insatser och åtgärder i agendan

Som en del av uppdraget att analysera utvecklingen inom den digi- tala agendans sakområden ingår att följa upp de insatser och åt- gärder som redan finns inom respektive sakområde. Efter att ha gjort en sådan genomgång kan vi konstatera att insatserna och åtgärderna varierar kraftigt i omfattning och ambition. Det är svårt att på ett entydigt sätt redovisa vilken status olika insatser och åt- gärder har. Vissa är smala och enkla till sin karaktär medan andra snarare har karaktären av breda åtgärdsområden. Det förekommer även åtgärder som snarast kan läsas som ambitioner och målsätt- ningar. Det här innebär en rad utmaningar i uppföljningsarbetet.

Insatserna och åtgärderna inom de fem aktuella sakområdena är överlag antingen under genomförande eller klara. Karaktären på flera insatser och åtgärder är sådan att de ständigt kommer att vara pågående. Genomgången redovisas i kapitel 4. I kapitel 3 redovisas tillvägagångsättet för arbetet.

Sakområdenas ekosystem

Digitaliseringskommissionen vill för varje sakområde i agendan identifiera nyckelorganisationerna inom respektive område, för att skapa en bild av vilka de är och vilken roll respektive organisation har inom sakområdet.

Kartläggningen syftar till att vara ett stöd för Digitaliserings- kommissionens fortsatta arbete. Materialet är ett diskussionsunder- lag att ha som stöd för att bland annat avgöra vilka aktörer kom- missionen bör samverka med för att synliggöra framgångar och kunna driva digitaliseringen i den riktning som regeringen önskar.

Aktörerna har värderats ur två aspekter: dels hur stort mandat aktörerna upplevs ha i sakfrågan, dels hur pådrivande de upplevs vara för att ambitionen för sakområdet på sikt ska kunna uppnås.

Kartläggningen kan behöva revideras under det fortsatta arbetet. En aktör kan till exempel anse sig saknas i vår genomgång, alter- nativt anse sig ha fått en orättfärdig bedömning. Sådana förbi- seenden kan givetvis rättas till i kommissionens framtida arbete.

Resultatet av kartläggningarna för de fem särskilt fokuserade sak- områdena redovisas i kapitel 4. I kapitel 5 redovisas resultatet för övriga sakområden. Tillvägagångsätt och avgränsningar för arbetet redovisas i kapitel 3.

Tidigare initiativ och förslag

Vi har en lång tradition i Sverige av att arbeta med it-frågor och Digitaliseringskommissionen är den senaste i en lång rad grup- peringar, råd, kommissioner som haft till uppgift att följa och för- bättra situationen för digitaliseringen. Här finns skäl till ödmjuk- het, till att blicka tillbaka och se om vi kanske kan fånga upp kloka idéer som redan framkommit, förslag som redan utretts, men som kanske inte genomförts. Vi har därför gjort en historisk kartlägg- ning av tidigare initiativ på digitaliseringsområdet och de förslag som dessa kommit med. Kartläggningen är tidsmässigt avgränsad till att omfatta den senaste tioårsperioden. Följande insatser ingick i inventeringen:

•It-politisk strategigrupp

•Råd för it-politiska frågor

•IT&Telekomföretagens rapport om digitala tjänster

•Globaliseringsrådet

I kapitel 2 redogörs översiktligt för initiativen, förslagen och rekom- mendationerna. Samtliga identifierade förslag och rekommen- dationer framgår av bilaga 2.

Signatärer

Signatärerna till den digitala agendan är företag, myndigheter och organisationer som frivilligt kliver fram och säger att de delar ambi- tionen att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitali- seringens möjligheter, och att de utifrån sin verksamhet vill bidra till att detta blir verklighet.

I vårt arbete med signatärerna ingår att regelbundet samla dem och den 30 januari arrangerade vi ihop med Näringsdepartementet ett möte, Signatärsforum, dit representanter för signatärerna till

den digitala agendan bjöds in. Vid mötet diskuterades och debatterades de fokusområden som framgår av vårt förslag till handlingsplan. De diskuterades som de återges i handlingsplanen, det vill säga grupperade i nedan tre områden:

•digitalt innanförskap och jämställdhet

•skola, undervisning och digital kompetens

•entreprenörskap och företagsutveckling.

Dessa tre områden omfattar de fem sakområden delbetänkandet särskilt fokuserar på.

I kapitel 6 återges vad som diskuterades under Signatärsforum. För området Entreprenörskap och företagsutveckling redogörs även för vissa relevanta åtgärder eller initiativ kopplade till dis- kussionsämnena.

Reflektioner

Viktigast så här i början, när Digitaliseringskommissionen varit operativa i ungefär ett halvår, har varit att lägga en bra grund för det fortsatta arbetet. Arbetet har därför i hög utsträckning foku- serat på indikatorsarbetet, kartläggning av ekosystem och upp- följning av insatser och åtgärder i den digitala agendan. Arbetet föranleder vissa allmänna reflektioner och iakttagelser.

En central uppgift i vårt uppdrag är att analysera utvecklingen inom den digitala agendans sakområden. I detta ingår bland annat att följa upp de insatser och åtgärder som ingår i agendan. Baserat på i första hand de fem sakområden som detta delbetänkande foku- serar på noterar vi att insatserna och åtgärderna många gånger är breda och övergripande. I flera fall är de av karaktären åtgärds- områden där flera mer konkreta åtgärder kan inrymmas. I andra fall är det fråga om åtgärder som snarare kan ses som målsättningar. En konsekvens är att flera insatser och åtgärder är pågående där någon egentlig slutpunkt inte går att fastställa eftersom nya konkreta insatser ständigt kan tillkomma. Ur uppföljningshänseende blir allt detta problematiskt. En annan notering vi gör är att insatser och åtgärder kan vara avslutade i strikt mening men där utkomsten är att till exempel en utredning tillsätts. Om utredningens förslag genomförs eller inte är då av kanske större intresse för genom- förandet av den digitala agendan. Att löpande följa ett stort antal

insatser och åtgärder för att komma åt ovanstående aspekter har vi inte möjlighet att göra. Vi utgår därför från vad som står i den digitala agendan och förhåller oss till det.

Utifrån arbetet fram hit ser vi behov av att på olika sätt avgränsa och fokusera vårt arbete. Det är en utmaning att sätta sig in i samt- liga sakområden som omfattas av den digitala agendan. Det kan därför vara viktigt att identifiera aktörer av strategisk betydelse för ett sakområdes utveckling. Att kartlägga den digitala agendans ekosystem är ett första steg. Om detta är en väg att gå eller inte bör vara föremål för vidare diskussioner. Vi anser att ett långsiktigt och kontinuerligt perspektiv är viktigt att eftersträva som också sträcker sig bortom Digitaliseringskommissionens mandat.

Eftersom de olika sakområdena i den digitala agendan har kopp- lingar till varandra går det inte alltid att se på ett område isolerat. Vi behöver på olika sätt förhålla oss till detta.

För de fem sakområdena gör vi nedanstående övergripande noteringar.

Digitalt innanförskap

Det finns flera pådrivande aktörer inom sakområdet. Sett till både vilka aktörer som har identifierats på området, och i flera av insats- erna och åtgärderna i den digitala agendan tycks man främst foku- sera på innanförskap ur ett funktionshinderperspektiv. Insatserna är mycket viktiga och angelägna. I takt med att allt fler samhälls- funktioner digitaliseras är det viktigt att adressera och följa del- aktigheten för alla användargrupper. Vi tänker särskilt på grupper som av olika skäl i dag inte är en så tydlig del av den digitala sam- hällsutvecklingen.

Sammantaget kan man se att vi ligger väldigt bra till när det gäller digital delaktighet i relation till övriga omvärlden. Vi har lyckats nå ut till den breda befolkningen på ett sätt som många andra länder misslyckats med. Det beror till stor del på att vi har en hög andel användare i de äldre åldersgrupperna i förhållande till övriga världen.

få tillgång till bredband och oro över krånglig teknik vanligare att icke-användarna uppgav som skäl till att de inte började använda sig av internet.

Jämställdhet

It och jämställdhet är ett område som skulle behöva uppmärk- sammas i högre utsträckning. Om vi ser till insatser och åtgärder som ingår i den digitala agendan är alla utom en avslutade. Den enda pågående åtgärden innebär snarast en ambition varför inga direkta aktiviteter går att identifiera. Aktörskartläggningen ger så här långt en bild av att det saknas starka och pådrivande aktörer inom området. Det finns inslag av branschinitiativ vilket är viktigt. Den handlingsplan som KTH presenterade 2006 innehöll åtgärder som var riktade mot företagen. Uppföljningen som Tillväxtanalys gjorde 2012 visar emellertid att många företag inte har känt till handlingsplanens existens. En ökad mobilisering tycks vara ange- lägen, frågan är hur detta kan uppnås på bästa sätt?

Det råder brist på indikatorer som ger internationell jämför- barhet när det gäller jämställdheten inom it-sektorn. I en OECD- studie från 2007 placerar sig Sverige som femte land i Europa över andelen kvinnor som arbetar i it-sektorn. En svårighet i samman- hanget är emellertid att klassificera vad som är ett yrke inom it- sektorn.

Den etablerade bilden av att det är få kvinnor i it-branschen i Sverige är tydlig. Andelen kvinnor i it-yrken har ökat något 2006– 2010 men endast från 18,2 till 19,5 %. Inom utbildningsväsendet är bilden likartad.

Skola och undervisning

Vi noterar att sakområdet Skola och undervisning är flitigt debatterat och föremål för stor uppmärksamhet från flera håll i dag. Det finns emellertid en diskrepans mellan detta och insatserna och åtgärderna i den digitala agendan och aktörskartläggningen. Insatserna och åtgärderna hanterar till exempel inte det som många lyfter fram som ett problem, att det finns stora olikheter mellan skolorna. Or- saken är det faktum att det är skolans huvudmän, kommuner och fristående aktörer, som ansvarar för stora delar av det faktiska

genomförandearbetet. Läroplanerna är däremot ett centralt styr- dokument. En av åtgärderna i agendan är konstaterandet att det är skolans huvudmän som ansvarar för att dessa följs och att det är positivt om de samverkar med andra berörda aktörer så att målet nås med god kvalitet i hela landet. Vi anser att frågan på intet sätt kan ses som avgjord utan att styrsignalerna måste bli tydligare. Utvecklingen på området bör också undersökas på årlig basis och inte endast vart tredje år vilket är fallet i dag.

Skola och undervisning är ett sakområde med betydelse för flera samhällsområden utifrån ett långsiktigt perspektiv. Detta är ingen unik iakttagelse, men viktig att notera. Många aktörer är dessutom inblandade. Det behövs en samordning och gemensam utveckling mot högt ställda nationella mål för att den behövliga utvecklingen ska kunna ske. I dag är situationen otillfredsställande, med stora skillnader mellan hur skolans huvudmän integrerar it som en del av verksamheten och pedagogiken.

Den bild vi målar upp tycks bekräftas vid en europeisk utblick. Sverige ligger i topp av de europeiska länderna när det gäller till- gången till teknik, men hamnar ändå efter i användningen av den. Norge och Danmark är länder som liksom Sverige ligger topplacerade avseende tillgång till teknik. Länderna placerar sig däremot högre avseende användningen av it. Indikationen är också att det finns en utvecklingspotential avseende andelen lärare i Sverige som kompe- tensutvecklar sig inom it.

Digital kompetens

Sakområdet Digital kompetens innehåller relativt få insatser och åtgärder. En orsak kan vara att insatser och åtgärder även inom andra områden har betydelse för området såsom exempelvis Skola och undervisning och Digitalt innanförskap. De insatser och åt- gärder som finns inom sakområdet framstår däremot i sig själva som otillräckliga. Även sett till verksamma aktörer verkar det finnas utrymme för någon mer pådrivande och samlande aktör eller sammanslutning av aktörer inom området som gemensamt kan sätta upp mål och ambitionsnivåer samt organisera sig för att uppnå dessa.

Baserat på de indikatorer vi har där internationella jämförelsetal finns, framträder en bild av att befolkningen i Sverige som helhet

har en relativt hög digital kompetens. Däremot ligger vi något efter andra länder avseende it-specialister.

Entreprenörskap och företagsutveckling

Inom sakområdet Entreprenörskap och företagsutveckling finns många aktörer representerade. Agendan innehåller också ett flertal insatser och åtgärder även om det finns inslag av sådana som inte specifikt är inriktade på just it-dimensionen i enlighet med sak- områdets ambition. Överlag är området med andra ord väl om- händertaget. Utredningen om ökad it-användning i småföretag som också är en av insatserna på området lämnade sitt slutbetänkande i oktober 2012. Utredningen konstaterar att det finns behov av att på ett mer systematiskt sätt lyfta fram it:s betydelse för småföre- tagens utvecklingsmöjligheter. Tillväxtverket föreslås bland annat få i uppdrag att ansvara för kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och metodstöd kring it-relaterade insatser i åtgärder och program som myndigheten initierar eller har en uppgift inom. Det är bra att någon aktör får ett tydligt och långsiktigt uppdrag att särskilt upp- märksamma it:s betydelse för företagsutveckling. Förslaget skulle kunna bidra till att tydliggöra it-dimensionen inom sakområdet.

En fråga som inte tydligt uppmärksammas inom sakområdet är de digitala tjänsteföretagens förutsättningar och behov.

Bilden av hur de svenska företagen digitaliserats är väldigt bred. Tillämpningarna av it i verksamheten blir ofta verksamhetsspecifika och vi har i dagsläget en lite för fragmenterad bild för att den på ett enkelt sätt ska kunna relateras till andra länder och tydligt visa Sveriges utveckling i förhållande till omvärlden. Vi noterar emeller- tid trenden som liknar den vi kan se för andra sakområden, näm- ligen att Sverige är ledande avseende tillgång till teknik men att vår position är sämre avseende användning av densamma. De flesta indikatorerna vi i dagsläget tittar på för det här området är använd- ningsmått och där placerar vi oss inte särskilt högt i ett europeiskt perspektiv.

1Kommissionens uppdrag och arbete

1.1Kommissionens uppdrag

Den 29 september 2011 beslutade regeringen om en bred och sammanhållen strategi för it-politiken, It i människans tjänst – en digital agenda för Sverige1. I agendan presenteras regeringens ambi- tioner inom området samt förslag på insatser och åtgärder för att uppnå det it-politiska målet. Den digitala agendan är indelad i fyra strategiska områden som utgår från it-användarens perspektiv:

•Lätt och säkert att använda

•Tjänster som skapar nytta

•Det behövs infrastruktur

•It:s roll för samhällsutvecklingen

Under de strategiska områdena har regeringen identifierat totalt 22 sakområden.

Digitaliseringskommissionens uppdrag, med utgångspunkt i den digitala agendan, är enligt kommittédirektiven2 huvudsakligen följ- ande:

•analysera utvecklingen i förhållande till det it-politiska målet

•visa på digitaliseringens möjligheter

•kommunicera den digitala agendan och dess innehåll

•vara administrativt ansvarig för de så kallade signatärerna till den digitala agendan

•samverka med olika aktörer i samhället för en ökad digitalisering.

1Dnr. N2011/342/ITP.

2Digitaliseringskommissionen – en kommission för den digitala agendan (dir. 2012:61).

Digitaliseringskommissionen har en viktig roll i arbetet med att genomföra den digitala agendan. Regeringen konstaterar i agendan att det inte finns någon statlig myndighet som ensam ansvarar för de it-politiska frågorna och konstaterar att det är viktigt att på en över- gripande strategisk nivå kunna arbeta med dessa. Det är en viktig anledning till att Digitaliseringskommissionen inrättats.

1.2Kommissionens arbete

Digitaliseringskommissionen har i enlighet med kommittédirektiven redovisat en handlingsplan3 i december 2012. Av den framgår över- gripande inriktning och ambitioner för kommissionens arbete.

Digitaliseringskommissionen ska uppfattas som nyfiken och lätt att komma i kontakt med. Ett inkluderande synsätt ska prägla arbetet. Vi ska sträva efter att nå ut och väcka engagemang bland äldre, yngre, kvinnor och män, pojkar och flickor, olika etniciteter, och grupper av användare som i dag av olika skäl inte tar del av digitali- seringens utveckling.

Vi kommer aktivt att söka hjälp av aktörer som representerar olika perspektiv, till exempel näringsliv, offentlig sektor, intresseorganisa- tioner, akademi och slutanvändare. En sådan inriktning är viktig för att få kunskaper om attityder och beteenden och för att kunna delta i debatten på ett relevant sätt. Vi behöver även förhålla oss till det internationella perspektivet i en globalt uppkopplad värld.

Vår ambition är att ge insyn i det pågående arbetet och möjlig- göra dialog. En närvaro i digitala forum är inte enbart till för av- sändarens kommunikation utan kan även främja interaktivitet och göra det möjligt för intresserade att lämna synpunkter. En utveck- lad dialog tar vara på de många aktörernas erfarenheter och kunskap.

Regeringen har i vårt uppdrag pekat ut initiativ eller aktörer som ansvarar för frågor som faller inom ramen för den digitala agendan. Bland annat nämns Center för e-samhället inom Sveriges kommuner och landsting, geodatasamverkan och samordning av samhällets in- formationssäkerhet som Myndigheten för samhälls- och krisbered- skap ansvarar för. I några fall avgränsas också vårt uppdrag i för- hållande till vissa aktörers verksamheter.

I vårt uppdrag nämns en rad statliga myndigheter och bolag med vilka samverkan ska ske: Lantmäteriet, Myndigheten för samhälls-

3 Handlingsplan för Digitaliseringskommissionen – inriktning och ambitioner (dnr. N 2012:04/2012/3).

skydd och beredskap, Post- och telestyrelsen, Statens jordbruks- verk, Statens skolverk, Socialstyrelsen, Tillväxtverket, Verket för innovationssystem, Apotekens Service AB, Bredbandsforum och E-delegationen. Kontakter bör även upprättas med andra aktörer på nationell, regional och lokal nivå som har ansvar inom de områden som den digitala agendan omfattar.

När det bedöms som lämpligt kommer relevanta aktörer att samlas för att mer fokuserat diskutera angelägna frågor. Formerna för detta kommer vi att anpassa efter frågornas karaktär och våra behov. Det kan exempelvis handla om arbets- och referensgrupper av olika slag. Dessa kan exempelvis tillsättas utifrån tematiska frågeställningar, eller utifrån andra kriterier som på något sätt kan bidra till Digitali- seringskommissionens arbete och tillföra kunskap, perspektiv och för- djupning.

1.3Avgränsning

Den digitala agendan är bred och spänner över många sakområden. Av praktiska skäl kommer vi därför att behöva fokusera på några områden åt gången i vårt arbete. Detta framgick också i vårt förslag till handlingsplan som vi tidigare refererat till. Av handlingsplanen framgår att vi initialt har valt att uppmärksamma digitalt innan- förskap och jämställdhet, skola, undervisning och digital kompe- tens samt entreprenörskap och företagsutveckling. I handlingsplanen är områdena grupperade i tre områden som framgår ovan. Om- rådena har valts med utgångspunkt i att de dels omfattar områden som vi uppfattar är aktuella inom it-politiken, dels att flera signa- tärer till den digitala agendan visat intresse för dem. De valda om- rådena motsvarar fem av 22 sakområden i den digitala agendan. I delbetänkandet behandlar vi huvudsakligen områdena separat och inte grupperade.

Det innebär att det är för dessa fem sakområden, med utgångs- punkt i vårt uppdrag att följa och analysera utvecklingen, som vi redovisar vilka indikatorer vi anser är lämpliga för ändamålet samt redovisar status för agendans insatser och åtgärder.

Övriga avgränsningar som gjorts i anslutning till arbetet med indikatorer och kartläggning av aktörer framgår i anslutning till redo- visningarna av dessa.

1.4Genomförda aktiviteter

I vårt uppdrag finns angivet att vi i samband med våra delbetänk- anden ska redovisa det arbete som vi har bedrivit utöver att ana- lysera utvecklingen i förhållande till det it-politiska målet. I följande avsnitt görs en sådan översiktlig redovisning av arbetet som har be- drivits fram till nu sedan senhösten 2012 då kommissionens kansli var på plats.

1.4.1Visa på digitaliseringens möjligheter och kommunicera den digitala agendan

Vår kommunikation har hittills primärt skett i tre former, personlig kommunikation öga mot öga, kommunikation via medier, genom exempelvis debattartiklar eller intervjuer, och direkt kommunikation via digitala redskap och plattformar som exempelvis vår egen webb och sociala medier. De olika formerna för kommunikation fyller olika funktioner och når ut till olika målgrupper. Det direkta mötet är ofta överlägset för att få en djupare förståelse och effektiv fler- vägskommunikation, och vi har därför lagt mycket tid på att fysiskt medverka vid konferenser, seminarier och möten, för att både kunna sprida våra idéer och ta in tankar från andra om hur vi bättre kan arbeta för digitaliseringen av Sverige. Problemet med sådan kom- munikation är att den når ganska få, och är väldigt arbetsintensiv. Därför har vi också arbetat via massmedier, med exempelvis egna debattartiklar i angelägna frågor eller genom att medverka i inter- vjuer samt tipsa journalister om våra frågor. Ytterligare en kanal är vår egen webbplats, där vi primärt har ren information om kom- missionens verksamhet men också egna inlägg av mer debatt- och- bloggkaraktär, liksom diskussioner i kommentarsfälten. Twitter är ett annat verktyg vi använt för att nå ut med eget material, tipsa om nyheter och om spännande saker andra gör, samt för direkta samtal med andra. Några exempel där vi har medverkat är debatten om nätmobbning bland barn, där Jan Gulliksen skrev i Svenska Dag- bladet om etik på nätet och barns it-kompetens, debatten om näthat, där Isobel Hadley-Kamptz skrev ett väl spritt inlägg på digitaliseringskommissionen.se och en debattartikel av Jan Gulliksen om sexism i it-världen som publicerades i Dagens Nyheter (DN Debatt).

1.4.2Administrera signatärskapet

I vårt uppdrag ingår att administrera de så kallade signatärerna till den digitala agendan. Signatärerna utgörs av företag, myndigheter och ideella organisationer som frivilligt ställt sig bakom den digitala agendans övergripande inriktning, bland annat genom att själva aktivt bidra till agendans genomförande. Det senare gör de i första hand inom ramen för sina egna verksamheter. Signatärerna är viktiga för den digitala agendan genom sina kunskaper och genom kärnverk- samheter som bidrar till att konkret förverkliga den digitala agen- dan och arbetet mot det it-politiska målet. En viktig del av kom- missionens arbete framöver är att synliggöra de aktiviteter som signatärerna redovisar att de genomför i syfte att bidra till den digi- tala agendans genomförande. På så sätt kan vi också bidra till att öka möjligheterna för spridning av framgångsrika exempel på att till- varata digitaliseringens möjligheter.

I januari arrangerade Digitaliseringskommissionen i samarbete med Näringsdepartementet sitt första stora möte för signatärerna, Signatärsforum. För att maximera signatärernas eget deltagande valde vi ett så kallat okonferensformat, där vi utifrån några utvalda huvud- områden bjöd in samtliga signatärer att föreslå debattämnen som de anser är angelägna och kring vilka de själva aktivt ville delta i dis- kussionerna. Samtalen delades upp i tre spår i enlighet med de tre fokusområden som Digitaliseringskommissionen beslutat arbeta sär- skilt med inledningsvis (fem sakområden i den digitala agendan) – Skola, undervisning och digital kompetens, digitalt innanförskap och jämställdhet samt entreprenörskap och företagsutveckling.

I kapitel 6 redogör vi närmare för de ämnen som diskuterades under Signatärsforum.

Återkopplingen vi fått från deltagarna vid Signatärsforum visar att de överlag är positiva till upplägg och format. Vi kommer även i fortsättningen att utforma möten och andra aktiviteter på ett öppet och involverande sätt.

1.4.3Samverkan

För Digitaliseringskommissionen är samarbete med andra aktörer av avgörande betydelse. För att Sverige ska bli bäst i världen på att ta tillvara digitaliseringens möjligheter måste många aktörer samarbeta och känna till varandra. Det är bland annat därför vi genomfört en

kartläggning av vad vi valt att kalla Sveriges digitala ekosystem, det vill säga ett antal relevanta aktörer som bidrar till digitalisering i någon form inom de 22 sakområdena. Kartläggningen är avsedd som en nulägesbild och gör inte anspråk på att vara komplett, utan ska snarast ses som en utgångspunkt för vidare kartläggning och kom- pletteringar. Arbetet och dess resultat redovisas i detta delbetänk- ande.

Utöver kartläggningen har vi samverkat med en rad aktörer, både formellt och informellt. Digitaliseringskommissionen har exempel- vis gått med som partners i kampanjen Digidel2013, ett stort nät- verk om knappt fyrahundra aktörer sprunget ur bland annat den svenska biblioteks- och folkrörelsesfären som arbetar för att främja digital delaktighet och minska utanförskapet i grupper i behov av sär- skilt stöd. Vi medverkar i styrgruppen för konferensen Offentliga rummet, ihop med bland annat Vinnova, E-delegationen, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Jönköpings kommun. Digi- taliseringskommissionen är även engagerad i styrgruppen för det arbete som bedrivs inom SKL för självskattning av svenska kom- muners digitalisering, de så kallade eBlomlådorna. Några andra aktörer som vi har ett nära och kontinuerligt samarbete med är IT&Telekomföretagen, Bredbandsforum, Centrum för e-samhället (CeSam) inom ramen för SKL, Stiftelsen för internetinfrastruktur (.SE), Vinnova, Statens medieråd samt Digisam. Vi arbetar också nära ett antal andra utredningar eller forskningsprojekt, bland annat det regeringsuppdrag som uppdragits åt Statens Kulturråd kring digitalisering av scenkonsten samt det regeringsuppdrag som Linné- universitetet i Jönköping fått att kartlägga aktörer som verkar för digital delaktighet. På den internationella arenan kan nämnas att kommissionens ordförande Jan Gulliksen ingår i EU-kommisionär Neelie Kroes europeiska nätverk av så kallade Digital Champions. Digitaliseringskommissionens analytiker Janne Elvelid ingår även i Neelie Kroes Young Advisors Group. I båda fallen ger deltagandet oss värdefulla kontakter på EU-nivå.

1.4.4Lilla Kommissionen

Digitaliseringskommissionen bestämde tidigt att vi ville få in många perspektiv, och även få ta del av andra röster än de enklast tillgäng- liga och vanligast förekommande i samband med frågor kopplade till samhällets digitalisering. Mot denna bakgrund har vi beslutat att

tillsätta Lilla kommissionen, Digitaliseringskommissionens expert- grupp med barn och ungdomar. Lilla kommissionen kommer att bestå av fyra pojkar och fyra flickor från hela Sverige, mellan 7 och 19 år som kommer att vara våra särskilda framtidsexperter, och ge oss råd och inspel från sina ännu relativt paradigmbefriade perspek- tiv. I arbetet med att tillsätta Lilla Kommissionen har vi samarbetat med Webbstjärnan, ett initiativ inom .SE, som arbetar för att öka internetkunskapen hos svenska skolelever. Eleverna i Lilla Kom- missionen kommer att fungera som diskussionspartners och råd- givare till Digitaliseringskommissionen, och var och en av de unga kommissionärerna har som stöd en lärare vid den egna skolan, som assistent och bollplank. Intresset att medverka i Lilla Kommissionen har varit mycket stort, och responsen hittills har varit överväldig- ande positiv. Ett första möte med Lilla kommissionen är planerat till maj.

1.4.5Expertgruppen

I januari tillsatte regeringen en tolv personer stor yrkesverksam expertgrupp för Digitaliseringskommissionen. Expertgruppen har en stor bredd både avseende kompetens och intressen. Gruppens bredd stämmer väl med Digitaliseringskommissionens breda uppdrag med 22 sakområden inom nästan hela politiska fältet. Ett möte har hit- tills genomförts med gruppen. Därutöver har enskilda medlemmar i expertgruppen bidragit i arbetet för att ta fram rätt mätpunkter för den digitala agendan.

2 Tidigare initiativ och förslag

Analysföretaget Gartner har på uppdrag av Digitaliseringskommis- sionen genomfört en inventering av ett urval tidigare genomförda digitaliseringsinsatser1.

Inventeringen begränsades till att omfatta tio år tillbaka i tiden för att säkerställa relevans av efterlämnade rekommendationer. Endast de rekommendationer som uppfattas vara av direkt relevans för Digitaliseringskommissionen och de sakområden som kommis- sionens uppdrag omfattar har inkluderats.

Syftet med inventeringen är primärt att få en bild av förslag och idéer från tidigare initiativ. Betydelsen av en sådan har påtalats av olika aktörer och personer i Digitaliseringskommissionens omgiv- ning. Vi kommer att förhålla oss till resultatet av inventeringen i det fortsatta arbetet för att säkerställa att goda idéer som redan har vaskats fram inte glöms bort.

Samtliga identifierade förslag eller rekommendationer redovisas i bilaga 2. Gartner har så långt som möjligt nedtecknat rekom- mendationerna utan att ändra de texter som ligger till grund för dessa. Rekommendationerna har listats, men inte sorterats eller vär- derats.

Följande initiativ ingick i inventeringen:

•It-politisk strategigrupp

•Råd för it-politiska frågor

•Globaliseringsrådet

•IT&Telekomföretagens rapport om digitala tjänster

I detta kapitel redogörs övergripande för förslag och rekommenda- tioner som ovan aktörer lämnat.

1 Kartläggning av digitaliseringens aktörer och sammanfattning av lärdomar, dnr. N2012:04/2013/18.

2.1It-politisk strategigrupp

Regeringens it-politiska strategigrupp bildades i juni 2003 genom ett regeringsbeslut. Gruppens mandat och verksamhet upphörde hösten 2006. Uppgiften var att arbeta rådgivande, pådrivande och samordnande med it-politiska frågor, såväl internt inom Regerings- kansliet som externt mot övrig offentlig sektor och näringsliv.

Strategigruppens arbete utgick ifrån två övergripande områden: En framtidsbild för it-samhället samt samordning och implemen- tering av it-politiken. Slutsatser för dessa områden hittas under punkten: Visionsarbete, samordning och rådgivning.

Under gruppens mandatperiod behandlades dessa fokusområden: Tillgänglighet och tillit, Tillväxt, Miljö och ett ekologiskt hållbart samhälle, Vård och omsorg, Skola och lärande, Kultur samt Demo- krati, digitala klyftor och juridiken i informationssamhället.

I slutrapporten Politik för IT-samhället – Rekommendationer från Regeringens IT-politiska strategigrupp2 föreslås bland annat framtagandet av en gemensam vision om ett framtida önskvärt läge, med uppföljningsbara mål, en strategisk ansats för omvärldsanalys, uppföljning av it-Sveriges internationella konkurrenskraft samt ökad internationell närvaro. Den ansatsen finns i dag, bland annat i form av den digitala agendan samt uppdraget till Digitaliserings- kommissionen. Gruppen föreslog också ett initiativ för att skapa samordning mellan offentliga aktörer, bland annat kring offentliga e-tjänster, med nationella kravspecifikationer. För arbetet med dessa frågor ansvarar i dag E-delegationen som har till uppgift att stärka utvecklingen av e-förvaltningen och skapa goda möjligheter för myn- dighetsövergripande samordning.

Strategigruppen lämnar också en rad rekommendationer kring tillgänglighet och it-infrastruktur, bland annat kring samverkan mellan fortsatt bredbandsuppbyggnad, spelregler för kommunikations- operatörer, samverkan mellan nätägare och planer för ökad yttäck- ning. Flertalet av dessa frågor ingår i dag i Bredbandsforums uppdrag.

På området Ett miljöanpassat informationssamhälle lämnas en rad förslag som kan anses vara relevanta även i dag. En central punkt i rekommendationerna var att uppmuntra flexibla arbetsformer och virtuella möten, och att staten skulle ge sina bolag och myndigheter ett särskilt uppdrag att implementera en policy för virtuella möten, årligen mäta resultat och erfarenheter av detta samt också redovisa antalet anställda som arbetar flexibelt. Här noterar vi att det finns

2 Dnr. N2006/8574/ITP.

en agenda, IT för en grönare förvaltning3, som också är en beslutad insats i den digitala agendan. Den innehåller mål och rekommen- dationer inom områdena anskaffning, drift och användning samt möten och resor. Målgruppen är främst statliga myndigheter som lyder under den så kallade miljöledningsförordningen4. Strategi- gruppen föreslog också att en lämplig part skulle få till uppdrag att utveckla benchmarking inom området miljöteknik, med fokus på teknik som nyttjar it-lösningar, för att kunna rikta insatser inom området.

På området vård och omsorg föreslås en samordnad nationell it- strategi för vård och omsorg, samt struktur och modeller för analys och uppföljning av effekterna.

I avsnittet It i skola och lärande föreslår strategigruppen en tydlig vision och uppföljningsbara mål för informationssamhällets skola och lärande, samt en definition av moderna kunskapskrav och individuella mål som tydligt utvecklas i framtida läro- och kurs- planer. Vidare föreslogs att lärarutbildningarna skulle omformas och utvecklas för att motsvara informationssamhällets krav på utveck- ling och förnyelse, en nationell modell för kompetensutveckling av verksamma lärare samt gemensamma standarder för en nationell mjuk infrastruktur på skolområdet. Man rekommenderar också ökad samverkan mellan privata och publika aktörer, och mer stöd till spjut- spetsprojekt kring användning av ny teknik i den pedagogiska pro- cessen.

Flera av de förslag som strategigruppen lämnar har i dag för- verkligats genom privata initiativ eller i samverkan mellan privata och offentliga aktörer. På området It och kultur lämnar strategi- gruppen bland annat förslaget att minska den digitala klyftan med hjälp av unga som hjälper äldre förvärva praktiska it-kunskaper. Ett exempel på det är It-guide i Örebro, där unga flickor och pojkar med invandrarbakgrund sedan 2010 undervisar äldre i internet- kunskap. Verksamheten drivs av organisationen Transfer Mälardalen, med ekonomiskt stöd från Internetfonden, Örebro kommun, All- männa Arvsfonden, Tillväxtverket, och Swedbank. Inom området Demokrati, digitala klyftor och juridiken i informationssamhället rekommenderas utbildningsinsatser för ökad användning och ökad tillgång till datorer, i syfte att minska den digitala klyftan. Kam- panjen Digidel 2013 som drivs av Stiftelsen för Internetinfra-

3IT för en grönare förvaltning – agenda för IT för miljön 2010-2015, N2010.25 (dnr. N2009/3482/ITP).

4Förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.

struktur (.SE) har lyckats mobilisera ett stort antal partners, före- tag och enskilda eldsjälar, som på olika sätt arbetat för att öka det digitala innanförskapet och mäta resultaten därav.

2.2Råd för it-politiska frågor

Regeringen tillsatte den 20 juni 2007 en arbetsgrupp i syfte att ge råd till regeringen i it-politiska frågor. Rådets förordnande gick ut 31 december 2010.

Arbetsgruppen var rådgivande till regeringen och ett forum för strategiska diskussioner mellan regeringen och företrädare för olika samhällsområden. Utifrån ett näringspolitiskt angreppssätt gav rådet perspektiv på lokal, regional och nationell nivå.

It-rådet har inte samlat sina rekommendationer i en slutrapport. De rekommendationer som sammanställts i Gartners material har därför hämtats ur tillgängliga mötesanteckningar. Det går därför inte i alla fall att fastslå om hela rådet står bakom förslagen.

Ett stort antal av it-rådets rekommendationer och förslag handlar om högre utbildning, ur ett långsiktigt perspektiv. Bland det som diskuterats är bland annat hur fler ungdomar ska lockas till it- utbildningar och hur bilden av Sverige som it-nation ska stärkas. It- rådet föreslår också att it-support ska ses som en hushållsnära tjänst och att man bör verka för gemensamma funktioner och standarder inom exempelvis offentliga e-tjänster. Ett uppseendeväckande för- slag är att slå samman Stockholms Universitet, KTH, Karolinska Institutet och Handelshögskolan till ett nytt universitet som under nya namnet Nobeluniversitetet ska få konkurrenskraft nog att hamna högt på internationella rankinglistor.

It-rådet har också velat se åtgärder för att öka antalet utländska studenter till svenska lärosäten samt incitament för att få dem att stanna och arbeta i Sverige efter avslutad examen. De föreslår också att lärosäten ska ersättas efter kvalitet istället för kvantitet för att uppmuntra utbildningar som efterfrågas av näringslivet, snarare än utbildningar som lockar många studenter. Företag och lärosäten bör också arbeta närmare varandra, anser rådet, som också vill se större rörlighet mellan näringsliv och forskning genom praktikplatser på företag. Dataslöjd och mediekritik bör införas inom grundskolan, och lärarutbildningarna ska innehålla mer it. It-rådet vill också att varje grundskoleelev får en skattesubventionerad dator som byts ut

vart tredje år. En tv-sänd ”datasåpa” ska locka fler unga att välja it- utbildningar och it-jobb ska marknadsföras särskilt mot kvinnor.

It-rådet anser vidare att data av hög kvalitet inom offentlig sektor utnyttjas för dåligt, ”sitter fast i systemet” och inte möter en öppen marknad med vad det innebär av konkurrens, förädling och innovation. De efterfrågar politisk handling, och flera konkreta steg har under åren sen förslaget lades tagits på området, bland annat genom PSI-direktivet, samt initiativ som Vinnovas portal för öppna data.

Även åtgärder för att minska det digitala utanförskapet har dis- kuterats. It-rådet förefaller enigt i slutsatsen att man inte kan tvinga alla att ta del av kunskapssamhället, men att staten har ett ansvar för att erbjuda tillräcklig infrastruktur, tillräckligt bra marknads- förutsättningar och offentliga tjänster för att alla ska vilja använda dem. Ett användningsråd föreslås för att bättre fånga in behov och synpunkter från användare. Det förslaget har förverkligats i form av Användningsforum som bildades 2012 med 19 ledamöter från såväl privat som offentlig sektor5. Forumet ska peka ut utvecklings- och förbättringsprocesser som har ett användarperspektiv och där användartester finns med i processen. Deras arbete ska komplettera det övriga it-politiska arbetet som pågår, inom e-förvaltning, natio- nell e-hälsa och funktionshinderspolitiken.

2.3Globaliseringsrådet

Globaliseringsrådet verkade under perioden 2007–2009. Rådet till- sattes för att fördjupa kunskaperna och bredda det offentliga sam- talet om vad som krävs för att Sverige ska hävda sig väl i en värld präglad av fortsatt snabb globalisering. Den idémässiga grunden är att globalisering är något önskvärt och hoppingivande. Men skärpt global konkurrens kan också öka risken för jobb- och företagsutflyttning och därmed vidgade klyftor i vårt land. Rådet bestod av 22 före- trädare för näringslivet, arbetsmarknadens parter, akademin, kulturen och politiken. Ett kansli gav stöd till rådet. Rådet producerade

36underlagsrapporter samt två slutrapporter6.

Globaliseringsrådets arbete skiljer sig från övriga tre aktörer som

ingår i kartläggningen i det att fokus inte huvudsakligen inriktades mot it-frågor och it-politik. Vi har ändå valt att ta med Globali-

5http://www.regeringen.se/sb/d/16159/a/194110

6http://www.regeringen.se/sb/d/8616

seringsrådets arbete eftersom här finns en rad rekommendationer och förslag som är relevanta ur Digitaliseringskommissionens per- spektiv.

Bland rådets förslag finns fler och bättre digitala läromedel i skolan och en ökad användning av nätpedagogik – e-learning. Ett förslag är en uppbyggnad av stora datasystem med digitalt lagrade lärresurser i skolans samtliga ämnen för samtliga skolår, anpassade till gällande kursplaner och mål för undervisningen. För att säkra anställningsbarheten genom hela yrkeslivet föreslås individuella kompetenskonton för vuxna som staten medfinansierar genom avdragsrätt eller direkta bidrag. Den digitala infrastrukturen om- nämns som en avgörande förutsättning för tillväxt, och för att ut- öka kapaciteten anser de att statliga satsningar vid sidan av de pri- vata är motiverade.

I Globaliseringsrådets slutrapport föreslås bland annat en enklare hantering av näringslivsärenden och att det bör inrättas en särskild digital företagsportal på lokal, regional och nationell nivå, med alla resurser som kan knytas till exempelvis tillståndsgivning vid före- tagsstart.

2.4IT&Telekomföretagen

Digitaliseringskommissionen valde att lyfta fram rapporten Digi- tala tjänster som lyfter Sverige7 som ett underlag att beakta för fortsatt arbete kring digitaliseringen även om rapporten inte härrör från en offentlig verksamhet, utan tagits fram inom ramen för en branschorganisation. Rapporten som IT&Telekomföretagen tagit fram bygger på marknadsanalyser, forskningsrapporter och inter- vjuer med 22 representanter från tjänsteföretag och organisationer.

I rapporten föreslås ett särskilt internationaliseringsprogram riktat mot små, digitala tjänsteföretag, och att program, handels- delegationer och exportsatsningar bör anpassas till dessa företag. Digitala tjänsteföretag är ofta små och rörliga, så kallade micro multi- national, och har annorlunda export- och marknadsvillkor än stora företag, vilket bör spegla utformningen av exportinsatser.

I frågor där offentlig sektor har särskild betydelse föreslås till exempel främjandet av mötesplatser där små, digitala tjänsteföretag kan presentera sina idéer för offentliga upphandlare. Vidare anser

7 http://www.itotelekomforetagen.se/fakta-och-debatt/rapporter_1/digitala-tjanster-som- lyfter-sverige

man att samtliga statliga myndigheter ska ha ansvariga kontakt- personer med uppgift att främja vidareutnyttjande av öppna data i enlighet med Lag om vidareutnyttjande av handlingar i den offent- liga förvaltningen (20110:566).

Flera av förslagen handlar om kapitalförsörjning för startup- företag. De förespråkar mer samverkan mellan startup-företag och stora företag med omfattande strukturkapital, en modell som är vanlig i exempelvis Silicon Valley, USA. Modellen sägs gynna större företags innovationsprocess samt göra start-ups mer attraktiva för investerare. Regeringen bör också uppmuntra investeringar genom riktade riskkapitalavdrag för affärsänglar, samt uppmuntra aktiva investerare som utöver kapitaltillskott också tillför stöd för bolags- byggande, kontaktnät samt stöd vid internationalisering och export.

Ett annat område där flera förslag lämnas är innehåll och upp- hovsrätt. Rapportförfattarna vill gärna se en statlig myndighet med uppdrag att granska att svenska myndigheter följer PSI-lagen, och att tillsynen har sanktionsverktyg. Regeringen bör också verka för att goda exempel sammanställs som påvisar den breda samhälls- nyttan med att tillgängliggöra. Författarna hävdar att tillgång till öppna data driver innovation och tillväxt, leder till ökad transparens och effektivitet samt är ett viktigt förvaltningsutvecklingsverktyg.

Vidare föreslås att exempelvis Sveriges kommuner och landsting (SKL) ska ta fram standardavtal för dataägande myndigheter som dessa kan använda i relation till egna leverantörer av datahan- teringssystem samt att regeringen ska verka för implementering av EU:s kommande dataskyddsförordning, för att skapa incitament för utveckling av nya, molnbaserade tjänster. Flera myndighets- uppdrag föreslås, bland annat föreslås Tillväxtanalys eller annan lämplig myndighet få till uppdrag att driva eller utlysa ett forsk- ningsprogram som tydliggör sambandet mellan öppenhet (t.ex. öppna nät, öppna data och öppna innovationssystem) och tillväxt. Rege- ringen föreslås också uppdra åt Post- och telestyrelsen (PTS) att följa upp hur telekommarknaden och internet utvecklas med avseende på öppenhet, så att innovations- och tillväxtkraft inte motverkas.

Frågor som knyter an till rapporten diskuterades i samband med ett så kallat Signatärsforum som genomfördes i januari 2013. Se vidare i kapitel 6.

3Tillvägagångssätt för arbetet med indikatorer, uppföljning och ekosystem

Ett av våra huvuduppdrag är att analysera utvecklingen inom agen- dans sakområden i förhållande till det it-politiska målet.

Som framgår av tidigare avsnitt fokuserar vi särskilt delbetänk- andet på fem av den digitala agendans 22 sakområden.

För att ge en bild av status och aktivitet inom agendans sak- områden utgår vi från tre aspekter: arbetet med indikatorer, uppföljning av insatser och åtgärder i den digitala agendan samt sakområdenas ekosystem, det vill säga en kartläggning av aktörer verksamma inom de olika sakområdena.

I detta kapitel redovisas det tillvägagångssätt vi använt i arbetet med dessa aspekter. Här framgår också förklaringar av kategori- seringar och begrepp som används i följande två kapitel.

I kapitel 4 görs en genomgång av de fem sakområden som sär- skilt fokuseras i delbetänkandet.

Kapitel 5, avslutningsvis, ägnas åt ekosystemen för de övriga sjutton sakområden som ingår i den digitala agendan. Denna genom- gång syftar till att ge en ögonblicksbild. I det fortsatta arbetet kommer vi att göra revideringar vid behov.

3.1Indikatorer

Som del av Digitaliseringskommissionens uppdrag att följa upp och analysera utvecklingen arbetar vi med att ta fram indikatorer, mäte- tal, på samtliga 22 sakområden i den digitala agendan. Dessa syftar till att mäta graden av digitalisering, jämföra oss med övriga världen och kartlägga utvecklingen över tid.

Indikatorer syftar i första hand till att kartlägga sådana fenomen vi mer eller mindre redan känner till. De syftar inte direkt till att utforska hur vi ska digitalisera Sverige, utan ska snarare kartlägga hur Sverige digitaliseras. Vi tar fenomen som vi känner till och för- söker mäta graden av digitalisering genom dessa, studerar utveck- lingen över tid och sätter dessa mått i relation till andra saker.

Man kan så klart använda sig av kvantitativa mätningar för att undersöka sanningen i en formulerad hypotes, men det är inte det huvudsakliga ändamålet med Digitaliseringskommissionens mät- och uppföljningsarbete. Vi kommer självklart att fördjupa oss i områden där det väcks frågetecken men indikatorerna har som sagt ett deskrip- tivt syfte, inte ett explorativt.

Vi måste definiera en önskvärd framtid, mäta vår nutid och identi- fiera gapen mellan nutid och önskad framtid. Utifrån detta kan vi sedan vidta åtgärder för att minska dessa gap. I arbetet med att fast- ställa vilka indikatorer vi ska använda, ingår inslag av mera kvali- tativ metodik för att fastställa vad som mäter den digitalisering vi önskar att se.

Det är alltså viktigt att:

•identifiera vilka indikatorer som är viktiga för digitaliseringen

•hitta metoder för att samla in data

•hitta mått att relatera indikatorerna till.

Lyckas vi med detta på alla 22 sakområden i den digitala agendan så kommer vi att kunna mäta och styra utvecklingen på ett långt mera effektivt sätt än om vi står utan kvantifierbara framgångsfaktorer. I detta får vi i olika grad kompromissa. De största svårigheterna upp- står när vi inte vet exakt vilka framgångsfaktorerna är för ett om- råde. Detta är inte helt ovanligt då digitaliseringen är ett relativt nytt och snabbföränderligt fenomen.

Indikatorer är svåra att förhålla sig till som absoluta mått. Det är som relativa mått de säger mest. Att 18,6 % av de svenska företagen sålde produkter via internet säger visserligen något men siffran är svår att värdera i sig. Om vi däremot anser att det är viktigt att företag säljer produkter via internet, och vi under de senaste två åren haft en tillväxt på 14 % jämfört med 64 % för övriga EU, och att Sverige med våra resultat rankar nummer 10, får vi en bättre känsla för utvecklingen. Skulle vi till detta ha en målsättning som säger att vi till exempel ska nå till en viss andel vid en viss given tidpunkt, då

kan vi klart säga hur vi ligger till, vart vi är på väg och se var det eventuellt behöver vidtas åtgärder för att säkerställa att digitaliseringen utvecklas i önskvärd riktning.

Indikatorer är något som i huvudsak mäter och övervakar ut- vecklingen. Men de kan också komma att styra utvecklingen. Så snart vi kvantifierar ett område genom att sätta indikatorer på det kan det uppfattas som att vi säger att de saker vi mäter är de saker som är viktigast. Det är givetvis på många sätt en positiv effekt då vi avser att mäta det vi anser vara viktigast. Samtidigt får vi som tidigare nämnts kompromissa när vi identifierar lämpliga indika- torer. Det kan vara så att vissa parametrar är mycket viktiga men vi saknar sätt att mäta dem på. Då kan vi riskera att utvecklingen styrs mot den kanske mindre viktiga delmängd av ett sakområde som vi klarar av att mäta. För att undvika detta i största möjliga mån är det viktigt att klargöra när det finns aspekter som borde mätas men som vi av olika anledningar inte gör.

Den digitala agendan är utgångspunkten för arbetet. Dess grund- ansats är att digitaliseringen av samhället är något positivt som med- för en mängd möjligheter. Det medför att vi har ett fokus på att mäta de positiva effekterna av digitaliseringen, snarare än att leta efter eventuellt negativa effekter. Däremot är vi medvetna om att digitaliseringen också kan medföra nya problem eller en förstärk- ning av redan kända sådana. Indikatorerna syftar inte till att identi- fiera problem, men de ska övervaka kända problem där det är önsk- värt att följa utvecklingen av dem över tid.

3.1.1Metod

Arbetet med att ta fram indikatorer kopplade till den digitala agen- dan ska på samma sätt som Digitaliseringskommissionens övriga arbete kantas av öppenhet och inkludering. Vi måste vara ödmjuka inför insikten att vi inte klarar av en så bred uppgift helt på egen hand. Därmed behöver vi konsultera många andra med sakkunskap inom de olika områden vi arbetar med.

Som grund för arbetet fick analysföretaget Gartner i uppdrag att skapa ett underlag för Digitaliseringskommissionen. Arbetet ini- tierades av Regeringskansliet (Näringsdepartementet)1 innan Digi- taliseringskommissionen påbörjat sitt arbete. I första hand skulle indikatorerna baseras på tillgängliga data och befintliga uppfölj-

1 Dnr. N2012/3133/ITP.

ningar. När sådana inte fanns skulle nya indikatorer och datakällor föreslås. Indikatorer som kan användas för internationella jäm- förelser skulle också identifieras. Uppdraget har under hösten 2012 genomförts i linje med ovanstående inriktning och slutredovisades i januari 20122. Uppdraget genererade en omfattande rapport med förslag på indikatorer inom alla de 22 sakområdena och utgör en bra grund för fortsatt arbete och diskussion.

Digitaliseringskommissionen har publicerat Gartners nuläges- inventering och rapport på internet för att hämta in synpunkter och kommentarer på innehållet. Vi har också genomfört en serie workshops med särskilt inbjudna sakkunniga inom de fem utvalda sakområdena, och presenterar därför dessa fem sakområden mer ingående här i vårt första delbetänkande. Övriga sjutton återges i den form de presenterades av Gartner i deras grundläggande kart- läggning. Vi betonar dock att inget av områdena är att betrakta som fullständigt färdigkartlagt.

Många av den digitala agendans 22 sakområden påverkar var- andra och gränserna mellan dem är inte alltid helt tydliga. Det finns mer eller mindre överlappande sakområden och därmed också mer eller mindre överlappande indikatorer. I den struktur som presen- teras här används en enskild indikator endast en gång inom ett sakområde. Det innebär att vi dragit tydliga gränser mellan de olika sakområdena trots att vissa indikatorer passar väl in på fler än ett. Det är tänkbart att använda en och samma indikator för mer än ett sakområde.

I många år har ett av de allra viktigaste måtten i användarstudier varit tillgång till internet i hemmet. I dag är det nästan irrelevant att använda måttet då i stort sett alla har tillgång till internet i hemmet. Ett sådant mått kan därför behöva ersättas med något annat. Om en indikator är relevant eller inte utifrån ett sådant perspektiv är med andra ord viktigt att ta hänsyn till i valen av indikatorer.

Det finns ett antal indikatorer som benämns ”ny”. Dessa är för- slag på nya indikatorer där vi identifierat ett starkt behov av en mätpunkt men inte lyckats hitta någon befintlig studie eller mät- ning som presenterar detta.

I Gartners arbete togs det fram ett antal kriterier som skulle vara uppfyllda för de indikatorer som skulle väljas. En indikator måste inte uppfylla alla kriterier för att inkluderas men en strävan är att så

2 Kartläggning av indikatorer för den svenska digitala agendan, Gartner, 23 januari 2013, https://digitaliseringskommissionen.se/sa-mater-vi-digitaliseringen

många indikatorer som möjligt uppfyller så många kriterier som möjligt.

Arbetet med att identifiera indikatorer har utgått från nedan- stående kriterier:

•Eftersom Digitaliseringskommissionen ska verka fram till slutet av 2015 är mätningar som redan är etablerade att föredra, annars kommer det att bli svårt att hinna etablera och följa utveck- lingen på ett meningsfullt sätt. Antalet ”tidstypiska” indikatorer får samtidigt inte bli för många.

•Indikatorerna kan både adressera den övergripande situationen och kända specifika gap inom ett sakområde.

•Indikatorer bör grunda sig på existerande data, strategier, hand- lingsplaner, återkommande uppföljningar och liknande.

•Indikatorer från etablerade källor är att föredra.

•Det är en fördel om källan till en indikator har uppvisat relativ stabilitet över tid vad gäller de frågor som ställs och hur de ställs.

•Både internationella, europeiska och svenska källor är av in- tresse. När en indikator kan jämföras internationellt eller mot andra EU-länder är det en fördel, med tanke på det övergrip- ande it-politiska målet.

•Det är nödvändigt och acceptabelt att inkludera källor som har olika uppdateringsfrekvens, till exempel källor som uppdateras kontinuerligt, kvartalsvis, årligen eller, i undantagsfall, mer sällan än så.

•Objektiva mätningar är att föredra framför subjektiva mätningar. Det är acceptabelt att inkludera källor som innehåller indika- torer som bygger på enkätmätningar och självskattningar där det inte finns mer objektiva fakta att tillgå. Däremot bör det undvikas att Digitaliseringskommissionen gör subjektiva bedömningar för att bestämma värdet på en indikator.

•När möjligheten finns att göra en nedbrytning utifrån geografi är detta av intresse.

•Datakällor med hög transparens vad gäller metodik och defini- tioner ska i första hand användas. I vissa fall är det därför olämp- ligt att använda enskilda indikatorer från internationella index där metoden inte bygger på transparens.

3.1.2Internationella jämförelser

Det it-politiska målet är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. För att följa upp målet krävs någon form av jämförelse med andra länders digitalisering då det är formulerat relativt andra länders utveckling. Av den digitala agen- dan framgår inte exakt vad som avses, varför graden av målupp- fyllelse kan tolkas lite olika. Man kan till exempel tänka sig något av dessa synsätt:

•andel utvalda internationella rankningar där Sverige befinner sig topp tre

•Sveriges genomsnittliga position i utvalda internationella rank- ningar

•Sveriges position i ett nytt index där utvalda internationella rankningar vägs samman.

Oavsett vilket som väljs behöver man som sagt basera utvär- deringen på de internationella jämförelser som finns tillgängliga. Det finns en rad sådana som helt eller delvis tar digitalisering eller förutsättningar för digitalisering i beaktande. Av tabellen nedan fram- går vilka index som är utvalda utifrån de kriterier som ställs på indi- katorer.

SOU 2013:31 Tillvägagångssätt för arbetet med indikatorer, uppföljning och ekosystem

Kommentar: För fullständig beskrivning av källa till respektive indikator se bilaga 4. Placering avser Sveriges placering gentemot de andra länder som redovisas i den aktuella rapporten eller jämförelsen.

Utöver ovanstående har Gartner identifierat följande nya eller kom- mande rankningar som kommissionen bör bevaka och överväga att inkludera framöver:

•World Wide Web Foundations The Web Index [TWI]

•OECD:s/PIAAC:s kommande rankning av vuxnas färdigheter i problemlösning i teknik-intensiva miljöer [PIAAC].

Det finns flera tillgängliga rankningar men de nedan har inte be- dömts uppfylla tillräckligt många kriterier för att inkluderas i hel- het eller delar:

•FN/ITU:s Measuring the Information Society 2012, som inne- håller indexet ICT Development Index,

•Världsbankens Knowledge Economy Index och Knowledge Index

•EU-kommissionens Innovation Union Scoreboard

•World Economic Forums The Global Gender Gap Report

• Waseda University Internationals e-Government Ranking.

Dessa rapporter bedömdes inte ha ett tillräckligt inslag av strikt digitaliseringsrelaterade indikatorer. E-Government Ranking ute- lämnades eftersom den inte är lika etablerad som de utvalda och i viss mån saknar transparens.

Utöver dessa internationella rankningar och index är EU:s Digi- tal Agenda Scoreboard intressant att beakta och följa3. Här kan vi konstatera att Sverige redan nått sju av de nio mål som finns an- givna i den digitala agendan för Europa till 2015. De två mål vi ännu inte har uppnått är andelen små och medelstora företag som säljer varor och tjänster via internet, samt andelen av befolkningen som handlar varor på internet från andra länder. Det återstår ännu två år innan målen ska vara uppnådda och värdena i dag ligger inte långt ifrån de uppsatta målen. På många områden uppvisar Sverige en lång- sam tillväxt då vi redan nått höga nivåer.

Vår internationella position är viktig. Däremot har en topposition inte något egenvärde utan det är den höga ambitionsnivån och möj- ligheten att sätta vår utveckling i relation till omvärlden som är värde- full. Med hjälp av internationella jämförelser kan vi identifiera om- råden där andra presterar bättre och se var vi kan förbättra oss. Vi kan hitta goda exempel på framgångsrika tillvägagångssätt genom att se hur andra ledande länder arbetat.

3.2Insatser och åtgärder i den digitala agendan

Som en del av uppdraget att analysera utvecklingen inom den digi- tala agendans sakområden ingår att följa upp de insatser och åt- gärder som finns redovisade under respektive sakområde. Digitali- seringskommissionen har anlitat analysföretaget Ramböll Manage- ment AB i arbetet. Uppdraget har huvudsakligen redovisats i rappor- ten Insatser och åtgärder inom den digitala agendan – uppföljnings- rapport4. Arbetet har inriktats på insatser och åtgärder inom de fem utvalda sakområdena.

Vi kan konstatera att insatserna och åtgärderna som presenteras varierar kraftigt i omfattning och ambition. Det är svårt att på ett entydigt sätt redovisa vilken status olika insatser och åtgärder har. Vissa är smala och enkla till sin karaktär medan andra snarare har

3http://ec.europa.eu/digital-agenda/en/scoreboard

4Dnr. N2012:04/2013/17.

karaktären av breda åtgärdsområden. Det förekommer även åtgär- der som snarast kan läsas som ambitioner. Att följa upp insatserna och åtgärderna är därför många gånger svårt.

Vid bedömning av status för insatserna och åtgärderna har tre aspekter bedömts:

•genomförandestatus

•målgruppsrelevans

•sakområdesrelevans.

Först och främst bedöms åtgärdens genomförandestatus. Åtgärd- erna delas in i tre kategorier; uppstartsfas, pågående eller klar. Statusen har bedömts i samråd med personer med ansvar för eller god in- blick i insatserna och åtgärderna.

Bedömning av åtgärdernas målgruppsrelevans görs utifrån vad som framgår av den digitala agendan samt information som framkommit i samband med uppföljningsarbetet. Tre grova kategorier av mål- grupper används:

•Första kategorin av åtgärder ska påverka på strategisk nivå. En insats på strategisk nivå kan exempelvis vara att förbättra förut- sättningarna för uppföljning inom ett område genom exempel- vis bättre statistik eller genom att kartlägga befintliga aktiviteter inom ett område. Flera av dessa insatser och åtgärder är på olika sätt inriktade på att skapa beslutsunderlag för framtida insatser och åtgärder.

•Den andra kategorin omfattar åtgärder som sker mot myndig- heter eller andra organisationer som sedan i sin tur måste agera för att en påverkan på den slutliga målgruppen ska uppnås. Ett exempel kan vara regler som införs för att myndigheter ska an- passa sina webbplatser utifrån olika kriterier för att till exempel öka funktionalitet och användbarhet. Genom detta kan till exem- pel personer med olika funktionshinder i ökad utsträckning använda dessa kanaler. Kategorin benämns indirekt i kortform.

•Den sista kategorin är åtgärder som sker direkt mot användarna av en tänkt lösning. Exempel på detta kan vara ekonomiska incita- ment som direkt påverkar en tänkt målgrupp.

Insatsernas och åtgärdernas relevans i förhållande till sakområdenas inriktning bedöms på en övergripande nivå för de fem fokuserade sakområdena. Bedömningarna utgår från uppgifter som samlats in per insats och åtgärd av konsulten i samband med uppföljningen. I bedömningarna tas också hänsyn till i vilken utsträckning insatser och åtgärder syftar till att särskilt påverka it-aspekter av relevans för ett sakområde. De bedömningar som görs ska tolkas utifrån det faktum att många insatser och åtgärder är breda och övergripande till sin karaktär.

3.3Kartläggning av ekosystem

Digitaliseringskommissionen vill för varje sakområde i agendan identifiera nyckelorganisationerna inom respektive område för att skapa en bild av vilka de är och vilken roll respektive organisation har inom sakområdet. Analysföretaget Gartner gavs våren 2013 upp- draget att påbörja kartläggningen av digitaliseringens nyckelaktörer. Arbetet redovisades i rapporten Kartläggning av digitaliseringens aktörer och sammanfattning av lärdomar5.

Kartläggningen syftar till att vara ett stöd för Digitaliserings- kommissionens fortsatta arbete. Materialet i dag är ett diskussions- underlag att utgå ifrån, bland annat för att avgöra vilka aktörer kommissionen bör samverka med för att synliggöra framgångar och kunna driva digitaliseringen i den riktning som regeringen önskar.

Kartläggningen ska på sikt göra det möjligt att se:

•Vilka organisationer har en stor påverkan inom respektive sak- område?

•Hur samverkar organisationerna inom sakområdet i dag och hur blir saker och ting gjorda?

•Finns det luckor att fylla eller andra sorters problem inom sak- områden?

5 Dnr. N 2012:04/2013/18.

3.3.1Metod

För varje område i den digitala agendan listas de organisationer som nu ingår i kartläggningen.

Kartläggningen av nyckelaktörer baseras på analyser av källor inom myndighetssfären samt på en inventering av de aktörer som kom- missionen själv identifierat.

Aktörerna har vidare värderats ur två aspekter: dels hur stort mandat aktörerna upplevs ha i sakfrågan, dels hur pådrivande de upp- levs vara för att ambitionen för sakområdet på sikt ska kunna upp- nås. I värderingen har det tagits hänsyn till om aktörerna är en branschorganisation, intresseförening, eller annan form av orga- nisation samt om aktören agerar reaktivt eller proaktivt. Ett reak- tivt agerande avser exempelvis då en myndighet agerar enligt ett uppdrag från regeringen. Aktiviteter som sker på eget initiativ definieras som proaktiva.

Mandat i sakfrågan uttrycker ett reellt inflytande som aktören upp- levs ha att utveckla och påverka sakområdet (oavsett om aktören faktiskt valt att använda sig eller inte av detta inflytande).

Pådrivande i sakfrågan avser hur stor aktivitet och synlighet orga- nisationen upplevs ha för att främja förändring inom det specifika sakområdet.

Vid värdering av varje sakområde har Digitaliseringskommissionen utgått ifrån ambitionerna och beskrivningarna i den digitala agendan samt det parallella arbetet kring indikatorer.

3.3.2Avgränsningar

Kartläggningen har uteslutande inriktats mot nationella aktörer som arbetar på ett övergripande nationellt plan. Lokala initiativ eller regionala aktörer har inte inkluderats, och inte heller EU- initiativ. Enskilda individer och privata företag har exkluderats i kartläggningen såvida de inte har en märkbar närvaro inom sak- området.

Universiteten och högskolorna kan i många fall vara relevanta aktörer inom flera av den digitala agendans sakområden. Det gäller både som kunskapsförsörjare och som utförare av projekt och andra konkreta insatser av direkt betydelse för utvecklingen inom en sakfråga. Lärosätenas roll för samhället uppmärksammas i många

sammanhang. Deras uppgift att samverka med det omgivande sam- hället, ofta kallad den tredje uppgiften tillkom den 1 januari 1997 och framgår av högskolelagen (1992:1434). En viktig del av upp- draget för lärosätena är att aktivt verka för att forskningsresultat kommer till nytta, bland annat genom att överföra kunskap till näringslivet och samhället i övrigt. I kartläggningen ingår lärosäten i vissa specifika fall. Det ska inte tolkas som att vi anser att det endast är dessa lärosäten som är betydelsefulla för den digitala agendans olika sakområden. De lärosäten som tas upp gör det mot bakgrund av att de har bedrivit verksamhet som haft en tydlig natio- nell profil och där it:s betydelse för verksamhetsområdet varit en kritisk faktor.

Kartläggningen är att betrakta som en ögonblicksbild som in- kluderat de aktörer som tydligt påvisat sin närvaro inom den digi- tala agendans sakområden, vid tidpunkten för kartläggningen. Kart- läggningen kan därför behöva revideras under det fortsatta arbetet. En aktör kan till exempel anse sig saknas i vår genomgång, alter- nativt anse sig ha fått en orättfärdig bedömning. Sådana förbiseenden kan vid behov givetvis rättas till.

4Indikatorer, uppföljning och ekosystem för fem fokuserade sakområden

I detta kapitel går vi igenom de fem sakområden i den digitala agen- dan som delbetänkandet fokuserar på (se avsnitt 1.3).

De fem sakområdena är:

•Digitalt innanförskap

•Jämställdhet

•Skola och undervisning

•Digital kompetens

•Entreprenörskap och företagsutveckling

För varje sakområde presenteras en genomgång av vilka indikatorer som vi föreslår för att följa utvecklingen, samt status, karaktär och relevans för de insatser och åtgärder som ingår i den digitala agendan. Vi visar också en utgångsbild över vad vi har valt att kalla sakområdenas digitala ekosystem, det vill säga de nyckelaktörer som har identifierats som verksamma inom respektive sakområde.

4.1Digitalt innanförskap

Regeringens ambition på området är att fler ska kunna använda internet och andra digitala tjänster i vardagen som medborgare, före- tagare eller anställd. I agendan sägs också att det är viktigt att alla som vill har möjlighet att använda de möjligheter som digitaliseringen erbjuder oavsett personliga förutsättningar som ålder, funktions- nedsättning och kunskapsnivå eller andra förutsättningar som exem- pelvis socioekonomiska eller språkmässiga möjliga hinder. En viktig

principfråga är att produkter och tjänster som exempelvis webb- platser är tillgängliga och användbara så att alla faktiskt kan använda dem.

4.1.1Indikatorer

I arbetet med att föreslå indikatorer på sakområdet har dessa relevanta nyckelformuleringar i den digitala agendan identifierats:

•alla som vill kan använda digitaliseringens möjligheter

•minskat utanförskap inom specifika grupper

•faktisk tillgång till dator och fasta eller mobila uppkopplingar med tillräcklig kapacitet

•tillgänglighet och användbarhet av offentliga tjänster.

Med en ökad digitalisering av samhället öppnas nya möjligheter till delaktighet för grupper som tidigare delvis ställts utanför. De tek- niska hjälpmedlen ger till exempel grupper med olika former av funk- tionsnedsättningar nya möjligheter att kommunicera och ta del av information. Det som tidigare ibland har krävt dyra hjälpmedel, blir nu billigare och enklare för både individen och det omgivande sam- hället. Samtidigt så finns det en risk för att vissa grupper hamnar i ett nytt eller förstärkt utanförskap till följd av digitaliseringen. De indikatorer som valts ut för detta sakområde avser att följa hur olika grupper ges nya möjligheter att inkluderas i samhället samt att säker- ställa att inte grupper exkluderas från digitaliseringens möjligheter.

Indikatorerna avser att mäta:

•tillgång till teknik och uppkoppling i befolkningen och specifika grupper

•grundläggande användning i hela befolkningen och specifika grupper

•användbarhet på internet.

Ambitionen för sakområdet är att alla som vill ska kunna använda digitaliseringens möjligheter. Det skulle innebära att vi bör foku- sera på att mäta innanförskap i den grupp i befolkningen som säger sig vara intresserade av att använda internet. I gruppen icke-användare i dag säger majoriteten att de inte använder internet för att de helt

enkelt inte är intresserade. Enligt undersökningen Svenskarna och Internet 20121 uppger 87 % av befolkningen 12 år och uppåt att de använt internet minst någon gång. Av de som uppger att de aldrig gör det är det 58 % som anger att de är ointresserade av att använda internet. Baserat på det kan vi konstatera att vi har cirka 95 % användning i målgruppen.

I valet av indikatorer fokuseras den totala användningen, oavsett om personer vill använda internet eller inte. Ointresset kan också handla om att vissa ännu inte ser nyttan med internet för just dem. Om icke-användaren kände till de möjligheter som digitaliseringen ger kanske hon eller han trots allt skulle vara intresserad. Det är också tänkbart att ointresse är en omskrivning av andra skäl som till exempel att personen i fråga helt enkelt inte vågar eller kan.

För att förstå hur samhället digitaliseras är det viktigt att göra undersökningar där hela den svenska befolkningen ingår. Genom riksrepresentativa undersökningar skapas en generell bild av det svenska samhället. Risken är emellertid att vissa grupper inte syn- liggörs i tillräcklig omfattning i dessa undersökningar. Orsakerna till detta är flera och kan delvis relateras till designen av undersökningar men även till individers ovilja eller oförmåga att delta i undersök- ningar.

Ett generellt problem med större undersökningar är ofta att ur- valet av respondenter begränsas i ålderssammansättning alternativt att undersökningar designas för specifika målgrupper som exempel- vis internetanvändare. Det kan också vara svårt att få en helt repre- sentativ bild för de allra äldsta i befolkningen, bland annat på grund av hörselproblem eller andra funktionsnedsättningar som i vissa fall kan försvåra en intervju. En annan grupp som kan vara underrepre- senterad är de som har begränsade kunskaper i det svenska språket, eftersom frågorna sällan översätts till andra språk.

Att alla får möjlighet att använda digitaliseringens möjligheter är en demokratisk och solidarisk fråga. Detta sakområde har därmed en stark påverkan på området demokrati. Det påverkas i sin tur av flera andra sakområden där delaktighet för alla byggs upp. Det är viktigt att säkerställa att alla har möjlighet att få uppkoppling till bredband. Genom att skapa en tryggare och säkrare digital miljö så förbättras förutsättningarna för att få flera människor att använda fler av digitaliseringens möjligheter. Det är också av betydelse att

1 Svenskarna och Internet 2012, Findahl, O. http://www.internetstatistik.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2012

SOU 2013:31 Indikatorer, uppföljning och ekosystem för fem fokuserade sakområden

Den digitala agendan för Europa innehåller fyra mål som vi har sor- terat till sakområdet Digitalt innanförskap (indikatorer 1–4). I EU- statistiken finns även en hel del andra indikatorer kopplade till van- liga användandeområden som vi har lyft in (indikatorer 5–8) då vi anser dessa tillhöra grundläggande användning som vi kan förväntas att alla gagnas av att vara del i.

I den digitala agendan för Europa används en kombination av faktorer (ålder, utbildningsnivå och arbetsmarknadsstatus) för att identifiera en missgynnad grupp där risken för utanförskap är högre (indikator 3).

Tyvärr är redovisningen av statistik från EU begränsad till ålders- spannet 16–74 år. Eftersom vi vet att användningen av internet bland äldre är lägre jämfört med andra ålderskategorier vill vi även följa utvecklingen i Sverige via frågor som finns i .SE:s undersök- ning Svenskarna och Internet (indikatorer 9 och 11) då denna studie inte har någon övre åldersgräns.

Det kan övervägas att även inkludera i vilken utsträckning E- delegationens webbriktlinjer, eller delmängden riktlinjer för tillgäng- ligt webbinnehåll (WCAG)2, tillämpas. Det skulle kunna åstad- kommas genom att kontrollera de mest använda svenska webb- platserna och inkludera även privat sektor. Många av de viktigaste webbplatserna för en internetanvändare är sådana som tillhandahålls av privata aktörer, till exempel banker, nyhetssidor och sociala nät- verk. Då E-delegationen inte presenterat resultaten av sin under- sökning i tid för vårt delbetänkande saknas värden på indikator 10.

2 http://www.w3.org/Translations/WCAG20-sv/

För att ta del av tjänster via internet finns förenklat sett två vägar. Antingen använder sig en person själv av en tjänst eller så tar personen del av en tjänst genom att be någon annan använda den för sin egen räkning, så kallad proxy-användning. Andelen icke- användarna som tvingas att be någon annan om hjälp skulle möjligen kunna öka över tid om andra kanaler för att ta del av olika tjänster stängs ned. Det är tänkbart att sannolikheten är högre att en proxy- användare själv börjar använda tjänster över internet jämfört med renodlade icke-användare, som aldrig tar hjälp av någon för att an- vända internet. Proxy-användare är uppenbarligen medvetna om vissa av de tjänster som finns på internet. Indikator 12 visar detta fenomen. Mellan åren 2011 och 2012 var andelen proxy-användare relativt konstant.

Vi har valt att inkludera internetanvändning via mobiltelefon som indikator 13. Det kan förefalla vara relativt avancerad användning men om nuvarande tillväxttakt håller i sig kommer vi att nå större delen av internetanvändarna i befolkningen via denna kanal inom några få år.

Kommentar

Sammantaget kan man se att Sverige ligger väldigt bra till när det gäller digital delaktighet i relation till övriga omvärlden. Här har vi lyckats nå ut till den breda befolkningen på ett sätt som många andra länder misslyckats med. Det beror till stor del på att vi har en hög andel användare i de äldre åldersgrupperna i förhållande till övriga världen.

Tillgången på indikatorer är relativt god så när som på att vi sak- nar information om vissa mindre grupper i samhället som riskerar att hamna utanför de statistiska intervjuundersökningar som ligger till grund för de flesta av indikatorerna på området.

När det gäller utvecklingen över tid kan vi däremot konstatera att vi når få nya användare med digitaliseringen. Utvecklingen har planat ut på relativt höga nivåer. De som kvarstår som icke-användare finns framför allt i de äldsta grupperna i samhället samt de som uppger sig vara ointresserade. Tidigare var det vanligare att icke-användare uppgav ekonomi, problem med att få tillgång till bredband och oro över krånglig teknik som skäl till att de inte började använda sig av internet.

4.1.2Insatser och åtgärder i agendan

Tabell 4.2 Status insatser och åtgärder inom sakområde Digitalt innanförskap

Kommentar: Insatserna och åtgärderna återges i kortform. Fullständig beskrivning framgår av

bilagan över insatser och åtgärder i den digitala agendan. I avsnitt 3.2 förklaras begrepp som används.

Status och karaktär

Merparten av insatserna och åtgärderna för digitalt innanförskap är under genomförande. För några av de insatser vars status är klar är det viktigt att aktiviteter fortsätter för att få fortsatt genomslag. Som exempel kan nämnas E-delegationens vägledning för webb- utveckling. Även om vägledningen är klar är det viktigt att den sprids så att en bred kännedom uppnås.

Den övervägande delen av insatserna och åtgärderna är av strate- gisk karaktär och fokuserar på behovsanalyser av olika slag. Själva insatsen i sig träffar inte en specifik målgrupp. Insatserna är till stor del riktade mot att skapa information om vilka problem som finns inom tillgänglighet för personer med funktionshinder. Exempel på

detta är det arbete som Handisam utför tillsammans med Statistiska centralbyrån (SCB) med syftet ta fram statistik om tillgänglighet och funktionshinder för att bättre kunna följa upp framsteg inom området.

Kampanjen Digidel 2013 är emellertid ett exempel på en insats som mer direkt vänder sig till icke-användarna av it av olika slag. Kampanjen är inte initierad av regeringen men finns omnämnd i en relativt bred insats där regeringen konstaterar att det sker många frivilliginsatser på området digitalt innanförskap. Regeringen har i januari 2013 gett Linnéuniversitetet i uppdrag att undersöka hur frivilliga initiativ arbetar för en ökad digital delaktighet3. Vi tolkar uppdraget som ett första steg inom ramen för åtgärden som handlar om att utreda behov och möjligheter att stödja insatser för digitalt innanförskap.

Relevans

I arbetet med att följa upp insatser och åtgärder har personer med inblick i sakområdet framhållit att digitalt innanförskap i viss mån är svårt att definiera och avgränsa.

Av genomgången framgår att den främsta målgruppen för insatser i dag tycks vara grupper med funktionshinder som av olika skäl i dag inte har samma möjligheter att använda it:s potential. Det kan till exempel vara orsakat av bristande funktionalitet på webb- platser och it-utrustning. De insatser och åtgärder som syftat till att minska det digitala utanförskapet inom dessa grupper är främst inriktade på att öka webbplatsers och webbverktygs användbarhet och på så vis minska det digitala utanförskapet.

Att e-handel nämns i sammanhanget kan tyckas vara överraskande. Området verkar inte passa in helt i sakområdet. Fokus är emellertid lagt på att bygga tillit till företeelsen för att få fler att våga handla på internet. På så vis kan risken för digitalt utanförskap på området minska. Frågan är möjligen en aning marginell sett till sakområdet i stort.

Överlag är insatserna och åtgärderna relevanta. Det finns emeller- tid en tyngdpunkt mot insatser och åtgärder på en strategisk nivå som inte syftar till att direkt påverka de som i dag står utanför det digitala samhället. Vidare omfattar sakområdet i första hand insatser

3 Dnr. N2013/249/ITP.

och åtgärder utifrån ett funktionshindersperspektiv. Kampanjen Digidel 2013 har ett vidare perspektiv. Den beräknas emellertid att avslutas i sin nuvarande form vid utgången av 2013.

4.1.3Ekosystem

Sakområdets ambition är att alla som vill ska kunna använda de möj- ligheter som digitaliseringen erbjuder. Detta innebär att vi söker efter aktörer vars verksamhet, enligt sakområdets nyckelfraser i agen- dan, kan leda till att:

•fler kan använda digitaliseringens möjligheter

•utanförskapet minskar inom specifika grupper

•den faktiska tillgången ökar till dator och fasta eller mobila upp- kopplingar med tillräcklig kapacitet

•tillgänglighet och användbarhet av offentliga tjänster ökar.

Det finns ett antal nyckelaktörer identifierade för sakområdet. Det finns intresseorganisationer för olika grupper i samhället, forskning inom området och ett antal myndigheter som har fokus på frågan.

Tabell 4.3 Identifierade aktörer inom sakområde Digitalt innanförskap

Aktörer som utöver dem som framgår av tabellen bör övervägas är bland andra Linnéuniversitetet och Kungliga biblioteket (KB). Linné- universitetet genomför på uppdrag av regeringen en utredning kring hur frivilliga initiativ bidrar till att öka den digitala delaktigheten. KB arbetar på nationell nivå för ökad digital inkludering inom ramen för sitt samordnings- och utvecklingsansvar för hela den svenska bibliotekssektorn. Det handlar till exempel om biblioteks- statistik och att tillsammans med länsbiblioteken följa upp hur planer för biblioteksverksamheten har utformats och hur de används.

Figur 4.1 Översikt aktörer inom sakområdet Digitalt innanförskap

Stor

Mandat i sakfrågan

Litet

7 3

Lite

Nr Namn

1Digidel

2Handikappförbundens samorganisation

3Handisam

4Hjälpmedelsinstitutet

5Kammarkollegiet

6Pensionärernas Riksorganisation (PRO)

7Post- och telestyrelsen (PTS)

8SeniorNet

9Svensk Biblioteksförening

Den mest pådrivande aktören är kampanjen Digidel 2013 som sam- ordnas av Stiftelsen för Internetinfrastruktur (.SE). Kampanjen har skapat en kontaktyta för att samla insatser för att främja ökat digitalt innanförskap. Denna kontaktyta är en plattform för att engagera myndigheter, intresseorganisationer, företag och privatpersoner i att genomföra utbildningsinsatser som stödjer de som vill ta del av internet men som saknar den digitala kompetens eller den utrustning som behövs. Kampanjen är tidsbestämd och kommer att upphöra under året.

De starkast pådrivande myndigheterna är Post- och telestyrelsen (PTS) och Handisam som båda har fokus på digitalt innanförskap i hänseendet tillgänglighet för de grupper som hindras av olika funk- tionshinder. Inom detta område finns även en starkt pådrivande in- tresseorganisation i Handikappförbundens samorganisation.

Pensionärernas intresse inom sakfrågan representeras av Pensio- närernas riksorganisation (PRO) och SeniorNet. PRO har frågan som en del av den övergripande agendan medan SeniorNet har digi- talt innanförskap som sin huvudfråga.

Kommentar

I aktörsbilden återfinns ingen grupp som klart representerar dem som av kulturella eller andra skäl inte deltar i det digitala samhället. Samlingsorganisationer och lokala företrädare finns för dessa grupper, men inom ramen av denna kartläggning har ingen nationell aktör identifierats.

Svenska biblioteksföreningen ses som en representant för den grupp i samhället som har behov av tillgång till datorer via biblio- teken. Men inte heller för denna grupp finns ett utpekat språkrör.

4.2Jämställdhet

Ambitionen för sakområdet är att jämställdheten inom it-området ska öka kraftigt. Området kan utifrån skrivningar i den digitala agen- dan grovt delas in i två dimensioner. Den ena dimensionen handlar om att jämna ut könsfördelningen, dels bland yrkesverksamma inom it-området, dels inom it-relaterade utbildningar inom uni- versitet och högskola. Den andra handlar om att öka intresset bland kvinnor för it och it-relaterade yrken samt att redan i grundskolan

öka intresset bland unga kvinnor för teknik, matematik och natur- vetenskapliga ämnen.

4.2.1Indikatorer

Området avser framförallt att mäta jämställdhet på it-relaterade utbildningar och bland anställda i it-sektorn, samt insatser som görs för att åstadkomma större jämställdhet.

Jämställdhet kopplat till it gäller i första hand könsbalansen för yrkesverksamma samt kvinnors karriärvägar i it-relaterade samman- hang. När det gäller den generella användningen av it i Sverige är skillnaden mellan män och kvinnor liten. I den tidiga digitaliseringen anammade dock män it och internet något tidigare än kvinnor. Skillnaden, mätt i total andel som använder sig av internet, har i dag i stort försvunnit. Trots det finns vissa skillnader mellan mäns och kvinnors användning som framträder vid en närmare analys på aktivitetsnivå och inom olika åldersgrupper. Det är i vissa fall kvinnor som använder internet mer och i vissa fall män.

En skillnad mellan män och kvinnor är att män som grupp är något tidigare med att testa ny teknik. Det gör att det initialt upp- står skillnader men dessa jämnas ofta ut över tiden. En förklaring kan kanske ses i undersökningen Svenskarna och internet, som konstaterar en tydlig skillnad mellan män och kvinnor gällande intresse för tekniska prylar. Män säger sig i klart större utsträck- ning än kvinnor vara intresserade av sådana. Detta kan handla om att kvinnor inte ser den omedelbara nyttan, eller om att teknik- prylar traditionellt varit maskulint kodade och exempelvis mark- nadsförts mer till pojkar och män.

Vi har valt indikatorer som mäter könsfördelningen i olika yrkes- kategorier oavsett branschtillhörighet. Det är viktigt för att inte könsskillnader inom en hel bransch döljs genom att olika yrkeskate- gorier har olika könsfördelning. Ett genomsnitt kan dölja viktiga skillnader mellan grupper när de slås ihop.

Rapporten Uppföljning av handlingsplanen Jämställd IT-utveckling för ökad tillväxt från Tillväxtanalys4 innehåller en bra sammanfatt- ning av vilken statistik som finns tillgänglig inom området. Ovan- stående förslag bygger i stort på denna sammanställning.

På gymnasial nivå är det utbildningar med teknisk inriktning som innefattar fördjupningar närmast relaterade till it- och medie- teknik. Om man senare på högskola/universitet vill studera med inriktning mot it är det inte avgörande att man valt teknisk utbild- ning på gymnasiet. Däremot kan det vara så att valet av gymnasie- utbildning säger något om intresset för ett framtida it-yrke. Tittar man på andelen flickor av de sökande till teknisk utbildning är det 16 % år 2012. I tredje året på gymnasiet var det 7 % flickor av dem som gick informations- och medieteknisk inriktning på teknikpro- grammet.

Kommentar

Vi har i dag bristfällig tillgång till indikatorer när det gäller vilka som startar, äger och driver nya it-företag. Hur stor andel av dessa som är kvinnor kan vara en viktig faktor att titta på när det gäller jämställdheten i it-branschen. Digitaliseringskommissionen avser att fortsätta titta på utvecklingen inom området.

Indikatorn avseende löneskillnad i it-branschen visar att kvinnorna har lägre lön än männen. Skillnaden är 6 procentenheter vilket är samma som för samhället i stort.

Det råder brist på indikatorer som ger internationell jämförbar- het när det gäller jämställdheten i it-sektorn. Digitaliseringskom- missionen har framfört till EU-kommissionen att de bör verka för att få fram indikatorer då detta är ett prioriterat område inom arbetet för den europeiska digitala agendan. 2007 publicerade OECD en rapport5 där de sammanställt resultat om andelen kvinnor som arbetar i it-sektorn. Här placerade sig Sverige som femte land i Europa. En av svårigheterna med detta är att klassificera vad som är ett yrke inom it-sektorn. Mer eller mindre alla yrken involverar något slag av it-användning, om det så bara är att anmäla sjukdom eller rapportera arbetstid via en dator.

4http://www.tillvaxtanalys.se/sv/publikationer/working-paper-pm/working-paper-pm/4-2- 2012-uppfoljning-av-handlingsplanen-jamstalld-it-utveckling-for-okad-tillvaxt.html

5ICTs and Gender, OECD Digital Economy Papers, http://www.oecd-ilibrary.org/science- and-technology/icts-and-gender_231011217663

Bilden av att det är få kvinnor i it-branschen är tydlig. Andelen kvinnor i it-yrken har ökat något under åren 2006–2010 men endast från 18,2 till 19,5 %. Inom utbildning ser bilden ungefär lika ut. Andelen kvinnliga nybörjarstudenter inom it hade en nedgång fram till 2004 vilket sedan speglar sig i andelen utexaminerade runt 2009. Då andelen nybörjarstudenter sedan svackan 2004 kontinuerligt ökat ser vi nu också en ökning i examinerade vilket sedan påverkar an- talet yrkesverksamma. Ökningen är relativt liten.

4.2.2Insatser och åtgärder i agendan

Tabell 4.5 Status insatser och åtgärder inom sakområde Jämställdhet

Kommentar: Insatserna och åtgärderna återges i kortform. Fullständig beskrivning framgår av

bilagan över insatser och åtgärder i den digitala agendan. I avsnitt 3.2 förklaras begrepp som används.

Status och karaktär

I stort sett samtliga insatser och åtgärder som ingår i sakområdet är avslutade. Området består huvudsakligen av beslutade insatser som redan var genomförda när den digitala agendan presenterades. Sam- tidigt är en av åtgärderna som regeringen listar i det närmaste en upprepning av sakområdets övergripande ambition. Det handlar om åtgärden att andelen kvinnor i it-yrken och it-relaterade utbild-

ningar ska öka kraftigt fram till år 2020. Det framgår inte alls vilken typ av mer konkreta insatser som regeringen anser vara nödvändiga för att åtgärden ska genomföras i egentlig mening varför status för åtgärden bedöms vara i sin uppstartsfas. Av detta skäl uppges ingen målgruppsrelevans för åtgärden.

Insatserna och åtgärderna har huvudsakligen karaktären av behovs- analyser av olika slag. Det handlar om uppföljning av redan beslutade strategier eller genomförande av en konferens på temat. I en insats hänvisas till tidigare utredningar, till exempel Delegationen för jäm- ställdhet i högskolan. Det framkommer egentligen inte vilka av deras förslag som främst är tänkta att bidra till att ambitionen för sakområdet uppnås.

En av insatserna som tas upp är att KTH uppdragits att ta fram en handlingsplan för jämställdhet i it-sektorn. Handlingsplanen presenterades 2006 i rapporten Jämställd it-utveckling för ökad tillväxt6. I rapporten presenteras en rad åtgärder som regering, it- företag samt lärosäten kan genomföra för att främja kvinnors in- tresse för att arbeta i it-sektorn. Tillväxtanalys fick 2012 i uppdrag av regeringen att följa upp KTH:s handlingsplan för att se i vilken utsträckning förslagen genomförts hos de tre målgrupperna. Många insatser är riktade mot företag och kräver ett stort deltagande från deras sida. Av uppföljningen framgår emellertid att många företag inte har känt till att en handlingsplan funnits. Flera av de företag som Tillväxtanalys intervjuade arbetade däremot redan med frågorna i olika utsträckning och även många av de saker som KTH före- slagit i sin rapport.

Relevans

Förutom handlingsplanen som utformats av KTH anges i den digi- tala agendan få konkreta insatser för att påverka jämställdheten i it- sektorn. Ett exempel på en åtgärd med ett mer tydligt syfte är att regeringen ska återkomma med mål om rekrytering av kvinnliga professorer. Däremot är insatsen inte knuten direkt till it-området utan gäller utbildningsområdet generellt. Reflektionen är att få in- satser som redovisas är riktade mot en målgrupp som påverkar del- tagandet av kvinnor inom it-branschen. Istället ligger fokus på be-

6 Jämställd IT-utveckling för ökad tillväxt – Handlingsplan för att främja jämställdheten inom IT-området med fokus på näringslivet, KTH, dnr. V-2006-0972, doss. 29.

hovsanalyser av olika slag. Dessa kan vara av stor betydelse, men det är svårt att se på vilket sätt och i vilket sammanhang kunskapen är tänkt att omsättas i framtida insatser och åtgärder.

4.2.3Ekosystem

Sakområdets ambition är att jämställdheten inom it-området ska öka kraftigt. Detta innebär att vi söker efter aktörer vars verksamhet, enligt sakområdets nyckelfraser i agendan, kan leda till att:

•jämställdheten inom it-området ökar.

•andelen kvinnliga sökande till naturvetenskapliga/tekniska ämnen blir högre.

•andelen kvinnor i it-relaterade yrken och utbildningar ökar.

•fler kvinnor kan delta i utvecklingen av digitaliseringen och dess möjligheter.

Tabell 4.6 Identifierade aktörer inom sakområde Jämställdhet

Kommentar

Det finns ingen myndighet som tydligt har agerat i denna specifika sakfråga och som har identifierats under denna analys. Den av rege- ringen utpekade ansvariga myndigheten är Universitetskanslers- ämbetet som sedan årsskiftet 2012/2013 ansvarar för tillsyn av Sveriges universitet och högskolor. Frågan om jämställdhet inom it-branschen har, utöver branschdrivna initiativ, främst uppmärk- sammats genom olika uppdrag från Näringsdepartementet. Till- växtverket har genomfört en konferens kopplad till frågan och Till- växtanalys har haft i uppdrag att följa upp den handlingsplan som KTH tidigare tagit fram på uppdrag av regeringen.

4.3Skola och undervisning

Ambitionen för sakområdet är dels att elever ska och lärare bör ha tillgång till moderna lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbild- ning, dels att varje elev efter genomgången grundskola ska kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.

Strategiska frågor som tas upp i den digitala agendan handlar om tillgången till och användningen av datorer och it i undervisningen, it-kompetens hos eleverna, lärarnas kompetens att använda it samt att lärare har förståelse för de möjligheter som it skapar för elev- erna. Dessutom nämns att användning av it kan bidra till en effek- tiv administration av skolan.

4.3.1Indikatorer

Indikatorerna för sakområdet Skola och undervisning baseras huvudsakligen på Skolverkets kartläggning It-användning och it- kompetens i skolan samt European Schoolnets Survey of Scools: ICT in Education7. Skolverkets studie har gjorts vart tredje år och resultaten för 2012 års studie presenterades i april 20138. European Schoolnets studie genomfördes under 2011 och presenteras även den i april 2013. Tyvärr har vi inte tillgång till mera frekvent

7https://ec.europa.eu/digital-agenda/node/51275

8http://www.skolverket.se/publikationer?id=3005

SOU 2013:31 Indikatorer, uppföljning och ekosystem för fem fokuserade sakområden

Kommentar: För fullständig beskrivning av källa till respektive indikator se bilaga 4. Ranking avser Sveriges placering gentemot de andra länder som redovisas i den aktuella rapporten eller jämförelsen. Rankningen för indikatorerna är ibland beräknad som ett genomsnitt baserat på rankningar för flera delmått.

Måttet på om lärare tycker att dator och it ska användas mer i skolan kan vara en bra indikation på deras inställning till möjlig- heterna med it i skolan och därmed en viktig förutsättning för ut- vecklingen. Däremot är det ett komplicerat mått att använda för attityd då ett högt värde skulle indikera en positiv attityd medan ett sjunkande mått skulle kunna förklaras av en ökad användning. Vi väljer att inkludera det i nuläget då vi ser att användningsnivåerna generellt är låga och vi tror att den enskilda lärarens inställning är en faktor som skulle kunna driva på utvecklingen. När tillgångs- och användningsnivåerna är högre kan det övervägas om måttet ska ersättas med andra mått.

Vi har tittat på tillgången till trådlösa nätverk för uppkoppling till internet på skolan som en möjlig indikator, men då 80–90 % har det enligt Skolverkets undersökning, valde vi att exkludera det.

Vi har valt att exkludera användning av dator i förskola när vi tittar på användning bland barnen. Frågan i Skolverkets undersök- ning är något oklart formulerat då den mäter användningsfrekvens på ”ett eller flera barn”. Det gör att en hög siffra skulle kunna inne- bära att ett enskilt barn använder dator mycket.

Vi saknar i dagsläget indikatorer på i vilken utsträckning digitala lärresurser finns tillgängliga och används. Inom området börjar så kallade öppna lärresurser på internet bli tillgängliga. Det skapas och publiceras eget utbildningsmaterial i olika former på internet. Utbudet och användningen av öppna lärresurser är ett intressant område som Digitaliseringskommissionen avser att arbeta vidare med att försöka ta fram mått på, liksom för kommersiella resurser.

När det gäller tillgången till teknik går det att mäta detta bredare än enbart i termer av tillgång till datorer och surfplattor. Skolverket mäter till exempel tillgång till projektorer, digitalkameror och

interaktiva tavlor i sin undersökning. Då det blir något för specifikt att mäta dem enskilt är det tänkbart att överväga någon form av del- index avseende tillgången till utrustning. Vi begränsar oss emellertid till enbart tillgång till datorer eller surfplattor.

Kommentar

Sammanfattningsvis kan vi se att vi ligger i toppen av de europeiska länderna när det gäller tillgång till teknik men att vi hamnar efter i användningen av den. Norge och Danmark är länder som också återfinns i toppen avseende tekniktillgång. Däremot ligger dessa båda länder högre än Sverige avseende användningen av tekniken. I ett europeiskt perspektiv placerar sig Sverige i mellanskiktet avseende andelen lärare som har kompetensutvecklat sig inom it. Lite drygt hälften av grund- och gymnasieskolorna har en it-plan upp- rättad.

När vi följer utvecklingen på nationell nivå ser vi inte eventuella skillnader mellan kommuner, olika skolhuvudmän eller andra del- mängder. Skolverket konstaterar dock i sin rapport att det finns stora skillnader i digitaliseringen av för- och grundskola mellan olika huvud- män. På gymnasienivå är skillnaderna mindre. Här kan det finnas anledning att identifiera vilka indelningar som ger de största skill- naderna och följa dessa med indikatorer.

En förutsättning för användning och i förlängningen effekter av den, är tillgång till tekniken. Trots att tillgång i sig inte skapar önskade effekter konstaterar Skolverket att det finns ett samband mellan grundläggande it-kompetens och tillgången till dator. Sam- tidigt pekar Skolverket på ett stort behov av kompetensutveckling för att kunna använda it som pedagogiskt verktyg. Vi har fokuserat vårt arbete på grund- och gymnasienivå då detta är den huvudsakliga inriktningen i den digitala agendan. I det här arbetet saknas digi- taliseringen av de svenska högskolorna och universitetens utbild- ningsverksamhet, samt Komvux och sfi. Det är något vi avser att fortsätta arbetet med och utöka antalet indikatorer för, i den mån det är möjligt.

4.3.2Insatser och åtgärder i agendan

Tabell 4.8 Status insatser och åtgärder inom sakområde Skola och undervisning

Kommentar: Insatserna och åtgärderna återges i kortform. Fullständig beskrivning framgår av bilagan över insatser och åtgärder i den digitala agendan. I avsnitt 3.2 förklaras begrepp som används.

Status och karaktär

Flera av insatserna och åtgärderna inom området är breda strategiska åtgärder för att främja användandet av it i skolan på bred front. Ett exempel på en insats är Skolverkets uppdrag att kontinuerligt följa upp utvecklingen av it-kompetens i skolan på alla nivåer samt att it förts in som läromål i läroplaner på alla nivåer av skolan. På flera punkter är åtgärderna som redovisas i agendan konstateranden av olika slag. Som exempel kan nämnas skrivningen ”it är ett av skolans lärverktyg, som behövs för att nå skolans mål”. Skrivningen återfinns som en beslutad insats i den digitala agendan. Vi har valt att inte definiera skrivningen som en insats.

Ovanstående ger vid handen att några insatser och åtgärder mer eller mindre ständigt är pågående. Utifrån förutsättningarna för arbetet har det inte varit möjligt att närmare bedöma intensiteten eller undersöka vilka konkreta aktiviteter som faktiskt genomförs. Åtgärden att it ska fungera som en plattform i kompetensutveck- lingsinsatser är pågående då flera underliggande aktiviteter kan rymmas inom åtgärden.

Åtgärden om it-baserade prov inom svenskundervisning för in- vandrare (sfi) definieras som klar då åtgärden avbrutits. Skolverket har konstaterat att det finns en stor utvecklingspotential för it- baserade slutprov inom sfi, men att bland annat tekniska förutsätt-

ningar i skolorna har inneburit utmaningar som behöver ses över9. Regeringen beslöt under 2012 i samband med ändring av Skolverkets regleringsbrev att inget fortsatt utvecklingsarbete ska bedrivas.

Nya ämnesplaner för gymnasieskolan infördes 2011 och genom- förandestatus är därför klar. Samtidigt är det viktigt att följa utveck- lingen och se vilket genomslag de nya ämnesplanerna fått i praktiken.

Relevans

Det finns två tydliga ambitioner inom sakområdet. Dels ska elever och lärare ha tillgång till modern it-utrustning, dels ska eleverna få kunskap att använda it som ett verktyg för kunskapsinhämtning, kommunikation, skapande och lärande.

Övergripande styrdokument för grund- och gymnasieskola som nämns kan sägas ta fasta på det senare.

Ambitionen som handlar om tillgången till moderna it-baserade lärverktyg täcks inte av insatserna och åtgärderna. Samtidigt är bilden att tillgången till it-utrustning varierar i hög utsträckning mellan olika platser i landet. Det skiljer sig också åt hur mycket fokus skol- huvudmännen i landet lägger på att förse skolorna med rätt utrust- ning.

Ett annat område som har lyfts fram som viktigt i samband med uppföljningen, men som inte omnämns i den digitala agendan, är behovet av kompetensutvecklingsinsatser som inriktas på hur it kan användas som pedagogiskt verktyg.

En åtgärd är att it ska användas som plattform i kompetens- utvecklingsinsatser riktade till lärare. Det handlar om att använda it som distributionskanal för fortbildningsmaterial av olika slag. Frågan är om inte en sådan användning kan anses vara självklar i dag.

Personer med inblick i de insatser som genomförs ger bilden av att det är viktigt att blicka framåt och formulera nya insatser inom området. Även om flera insatser i strikt mening är genomförda återstår mycket. Även om it har förts in som en del av ämnes- och kursplaner bör detta snarast betraktas som en löpande prioritering där mycket utvecklingsarbete återstår i praktiken.

En central fråga i sammanhanget är att ansvaret för praktiskt utvecklingsarbete ligger på skolans huvudmän, det vill säga hos

9 Delredovisning av uppdrag om mål och prov på varje studieväg i svenskundervisning för invandrare (sfi), 2011-03-30, Skolverket (dnr. 73-2010:381).

kommuner och fristående aktörer. I en av åtgärderna som tas upp i den digitala agendan konstaterar regeringen att skolans huvudmän har ansvar för att läroplaner med kurs- respektive ämnesplaner följs och att det är positivt om dessa samverkar med andra berörda aktörer så att målet nås med god kvalitet i hela landet. Ansvaret för mycket av det faktiska genomförandearbetet ligger med andra ord på skolans huvudmän.

4.3.3Ekosystem

Sakområdets ambition är dels att elever ska och lärare bör ha till- gång till moderna lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbild- ning, dels att varje elev efter genomgången grundskola ska kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kom- munikation, skapande och lärande. Detta innebär att vi söker efter aktörer vars verksamhet, enligt sakområdets nyckelfraser i agendan, kan leda till att:

•varje elev efter genomgången grundskola ska kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommu- nikation, skapande och lärande

•den digitala kompetensen hos eleverna förbättras efter grundskolan

•det finns bra digitala läroverktyg och användning av dessa

•den digitala kompetensen hos personalen höjs.

Tabell 4.9 Identifierade aktörer inom sakområdet Skola och undervisning

Frågan om digitala verktyg och teknik präglas av den decentrali- serade beslutsmodellen. Ansvarig myndighet är Skolverket med stöd av Skolinspektionen. Dessa båda myndigheter bedöms vara pådriv- ande, dock inte alltid i sakfrågan.

Kommentar

Området präglas av en decentraliserad modell. Det är de enskilda skolorna i kombination med kommunerna som sannolikt har den största möjligheten att påverka digitaliseringen av processer och val av it-stöd.

Rörande elevers och lärares digitala kompetens finns flera aktörer, men det finns inget nätverk eller organisation som har detta som sin huvudfråga. Det finns utrymme för en nätverksorganisation som samlar de frågeställningar som rör elever och digitalisering.

4.4Digital kompetens

Den övergripande ambitionen inom sakområdet digital kompetens är att alla i arbetsför ålder ska ha en god digital kompetens för att bli anställningsbara eller kunna starta och driva företag.

Ambitionen fokuserar på betydelsen av bred it-kompetens hos arbetstagare och företagare. Samtidigt lyfter den digitala agendan fram företagens kompetensförsörjningsbehov inom it-området. Det perspektivet avspeglas däremot inte fullt ut i sakområdets övergrip- ande ambition.

4.4.1Indikatorer

I arbetet med att föreslå indikatorer på sakområdet har relevanta nyckelformuleringar i den digitala agendan identifierats. Dessa är:

•god digital kompetens bland alla i arbetsför ålder

•säkra en nationell kompetensförsörjning.

Området handlar om att säkerställa att hela den vuxna befolkningen har nödvändig digital kompetens, framför allt för att klara sig i yrkes- livet, men också att samhället får tillgång till de olika former av it-

kompetens, eller avancerad digital kompetens, som krävs för att Sverige ska nå det it-politiska målet.

De insatser som görs på grundskolenivå i dag kommer att få effek- ter på den vuxna befolkningen på sikt. Fram till att sådana effekter får genomslag behövs eventuellt insatser för att lyfta den generella kompetensen i befolkningen. När det gäller den mest grundlägg- ande nivån av digital kompetens, till exempel att för första gången använda internettjänster, så ligger detta inom området Digitalt innan- förskap.

Inom EU har man gjort bedömningen att det kommer att vara stor brist på avancerad digital kompetens i framtiden. Våren 2013 lanserades Grand Coalition for Digital Jobs10, en kraftsamling för att säkerställa tillgången på digital kompetens i Europa för att bidra till ett gynnsamt startup-klimat och konkurrenskraftiga företag. Sverige har konstaterat att risken för överskott på olika former av avancerad digital kompetens är mycket liten och vi behöver verka för ökat intresse och utbildning på området.

Flera av den digitala agendans sakområden är beroende av att hela befolkningen har god digital kompetens. I takt med att allt fler tradi- tionellt sett analoga yrken i större utsträckning blir digitala, krävs en bredare digital kompetens i befolkningen.

Området är nära sammankopplat med digitalt innanförskap när det gäller kompetens i befolkningen som helhet. För att öka den generella it-kompetensen är en förutsättning att individer använder it.

Området påverkar sedan flera andra områden, speciellt när det gäller den professionella it-kompetensen. Skola och undervisning är ett område som påverkar den digitala kompetensen på längre sikt. Det finns indikatorer som vi kommer att överväga för sakområdet Forskning och innovation som skulle kunna vara relevanta även på det här området. Som exempel kan nämnas mått på andel exami- nerade inom vetenskap och teknologi och andel som skrivit ett eget datorprogram.

10 http://ec.europa.eu/digital-agenda/en/grand-coalition-digital-jobs-0

OECD kommer 2013 eller 2014 att publicera resultatet från en ny intressant mätning av färdigheter som vuxna behöver för att fung- era på arbetsmarknaden – läsförståelse, matematik och förmåga att lösa problem i teknik-intensiva miljöer (indikator 1). Mätningen sker inte genom självskattning utan genom att respondenterna får upp- gifter som de ska lösa framför en dator.

Till detta sakområde har vi även sorterat ett antal ytterligare an- vändningsrelaterade indikatorer från EU-statistiken (indikatorer 2, 3, 5, 6). Dessa bedöms vara något mer krävande än de användnings- relaterade indikatorer som vi sorterade till sakområde Digitalt innan- förskap.

Indikator 4 är en självskattning, men frågan är intressant formu- lerad och väl i linje med sakområdets fokus. Indikator 7 och eBlom- lådan kan användas om en hög andel av kommunerna aktivt börjar använda verktyget, om så inte är fallet finns en påtaglig risk för ett snett urval och därmed ett missvisande resultat.

En exakt definition av vad digital kompetens är för något i den generella befolkningen finns inte. Här behövs fortsatt arbete för att definiera och fastställa begreppet ytterligare. När det gäller den professionella it-kompetensen förändras den kontinuerligt. Lite be- roende på vilken definition som väljs finns ganska gott om indi- katorer som kan användas.

Kommentar

Baserat på de indikatorer vi har där internationella jämförelsetal finns, framträder en bild av att befolkningen i Sverige som helhet har en relativt hög digital kompetens. Däremot ligger vi något efter andra länder avseende it-specialister.

4.4.2Insatser och åtgärder i agendan

Tabell 4.11 Status insatser och åtgärder inom sakområde Digital kompetens

Kommentar: Insatserna och åtgärderna återges i kortform. Fullständig beskrivning framgår av

bilagan över insatser och åtgärder i den digitala agendan. I avsnitt 3.2 förklaras begrepp som används.

Status och karaktär

Sakområdet innehåller relativt få insatser och åtgärder. Av uppfölj- ningen framgår att merparten av dessa uppges vara klara.

Insatserna och åtgärderna är av karaktären behovsanalys där problematiseringar av situationen görs. Däremot finns ingen egent- lig insats eller åtgärd som mer inriktas mot att påverka situationen i någon egentlig mening. Undantaget är den så kallade expertskatten som syftar till att underlätta för företag att kunna rekrytera utländska experter och nyckelpersoner. Åtgärden är generell och har inget särskilt fokus på personer med särskild it-kompetens.

Relevans

Det är svårt att förhålla sig till sakområdet isolerat. Detta är också tydligt i samband med uppföljningen och kontakterna med personer med inblick i de insatser och åtgärder som ingår i sakområdet. Av dessa framgår tydligt att satsningar på digital kompetens på många områden direkt, eller indirekt, hakar i eller i vissa fall överlappar in- satser inom skola och undervisning, digitalt innanförskap samt entre- prenörskap och företagsutveckling.

Detta gör sammantaget att insatserna och åtgärderna som speci- fikt tas upp under sakområdet inte är tillräckliga eller att de är av begränsad direkt relevans i relation till hur området beskrivs i den digitala agendan.

Som exempel kan nämnas att regeringen tar upp betydelsen av att insatser görs inom utbildningsväsendet för att stärka den digi- tala kompetensen, såväl avseende grundläggande it-färdigheter som spetskompetens. Insatserna som anges under sakområdet är däremot i begränsad utsträckning riktade mot dessa åtgärdsområden. Sanno- likt är avsikten att den typen av åtgärder istället bör hanteras som en del av sakområdena Skola och undervisning och möjligen även Forskning och innovation. Kopplingen mellan behov och åtgärd inom just detta område blir därför svag.

Ett annat åtgärdsområde som tas upp är företagens möjligheter att attrahera utländsk kompetens, i synnerhet spetskompetens, på it-området. En åtgärd är direkt inriktad på detta. Det är regeringens avsikt att genomföra förenkling av den så kallade expertskatten, en åtgärd som genomfördes i samband med 2012 års budgetproposi- tion. IT&Telekomföretagen, som regeringen nämner i beskrivningen av sakområdet, menar emellertid att just frågan om expertskatt inte är den viktigaste i sammanhanget. De anser att det är viktigare att i ökad utsträckning underlätta för utländska studenter i Sverige att efter studierna kunna stanna i landet och arbeta.

En insats som nämns är arbetet på området som bedrivs inom EU. Digital kompetens återfinns i den digitala agendan för Europa, men också i EU:s flaggskeppsinitiativ Agenda för ny kompetens och arbetstillfällen. EU-kommissionens initiativ Grand Coalition for Digital Jobs11 är en form av brett partnerskap som bland annat syftar till att täcka näringslivets behov av anställda med relevant it- kompetens. Enligt EU-kommissionens beräkningar kommer Europa 2015 att ha ett underskott om cirka 900 000 personer med relevant it- kompetens. Om och hur detta kommer att påverka insatser och åtgärder i Sverige återstår att se.

11 http://ec.europa.eu/digital-agenda/en/grand-coalition-digital-jobs-0

Kommentar

Inom utbildningsområdet är antalet privata aktörer stort, vilket med- fört att fokus för detta sakområde har varit de nyckelaktörer som samlar de organisationer som erbjuder kurser för allmänheten eller erbjuder vidareutbildning inom it på grundläggande nivå.

Flera av aktörerna som identifierats inom området bedöms inte vara starkt pådrivande eller ha starkt mandat. En av de mer pådriv- ande aktörerna är kampanjen Digidel 2013 som kommer att avslutas i sin nuvarande form vid årets slut. Preliminärt ser området ut att vara svagt representerat ur ett aktörsperspektiv.

4.5Entreprenörskap och företagsutveckling

Den övergripande ambitionen för sakområdet Entreprenörskap och företagsutveckling är att it:s potential ska tillvaratas för att öka före- tagens tillväxt, konkurrenskraft och handel.

Den inriktning som beskrivs i den digitala agendan kan delas in i två huvudsakliga spår. Det första handlar om it-lösningar som leder till effektivare administration för företagen i kontakterna med myn- digheter. Även myndigheternas användning av e-upphandling kan delvis ingå här. Det andra spåret handlar om hur en ökad it-använd- ning bland företag kan öka deras konkurrenskraft eller ge tillgång till nya marknader. Vikten av att främja den gränsöverskridande handeln inom EU tas också upp.

Under sakområdet betonas även vikten av att förbättra förut- sättningarna för vidareutnyttjande av offentlig information från myn- digheter.

4.5.1Indikatorer

Området företagsutveckling har relativt god tillgång på indikatorer, speciellt nar det gäller just graden av digitaliserade affärsprocesser. Eurostat samlar in och sammanställer detta från medlemsländerna vilket gör att det även finns god tillgång på internationellt jämför- bara resultat. Den digitala agendan har en tyngdpunkt på befintlig företagsutveckling snarare än entreprenörskap. Det speglar sig i de nuvarande indikatorerna.

Indikatorer, uppföljning och ekosystem för fem fokuserade sakområden SOU 2013:31

Indikatorerna 1–2 är mål som finns i den europeiska digitala agendan. Indikatorerna 3–12 mäter samtliga på ett eller annat sätt i vilken grad företagen i Sverige använder digitala verktyg i sin verksamhet. Indikatorerna 3–6 har bedömts vara mindre intressanta som mät- redskap för företag med färre än 10 anställda. Indikatorerna 7–13 har tvärtom bedömts vara relevanta att även mäta avseende företag med 1–9 anställda.

Den svenska digitala agendan har ett fokus på företagsutveck- ling i större utsträckning än entreprenörskap. Vi avser att fortsätta arbetet med att studera delområdet entreprenörskap för att ta fram flera indikatorer på det området. Även entreprenörskap kan tänkas delas upp i den del av digitaliseringen som underlättar start av före- tag generellt och frågor som rör start och utveckling av it-baserade företag. Många insatser görs på europeisk nivå för att stimulera nyföretagande inom it. Det är delvis en fråga som även kommer in i sakområdet Forskning och innovation.

Kommentar

Sammantaget kan man ändå känna igen trenden som återkommer något från andra sakområden där Sverige är ledande avseende till- gång till teknik men inte i lika stor utsträckning användare. De flesta indikatorerna vi i dagsläget tittar på för det här området är använd- ningsmått och där rankar vi inte direkt högt gentemot övriga Europa som alla rankingar här relaterar till. Den europeiska statistiken mäter endast företag med 10 anställda eller fler vilket gör att vi har brist- fälligt med jämförelseunderlag för de mindre företagen. Den utök- ning av urval som Statistiska centralbyrån (SCB) gör i sin undersök- ning mot företag avseende deras it-användning omfattar också ett ganska begränsat antal frågor varför bilden inte blir riktigt fullständigt på den gruppen av företag.

4.5.2Insatser och åtgärder i agendan

Tabell 4.14 Status insatser och åtgärder inom sakområde Entreprenörskap och företagsutveckling

Indikatorer, uppföljning och ekosystem för fem fokuserade sakområden SOU 2013:31

Kommentar: Insatserna och åtgärderna återges i kortform. Fullständig beskrivning framgår av

bilagan över insatser och åtgärder i den digitala agendan. I avsnitt 3.2 förklaras begrepp som används.

Status och karaktär

Sakområdet innehåller en rad insatser och åtgärder. Flera av åtgärd- erna som återfinns under sakområdet är pågående. En orsak är att flera av dessa är av karaktären löpande utvecklingsarbete. Ett tydligt exempel är till exempel det åtgärdspaket som är kopplat till den digitala inre marknaden. Här sker en rad insatser löpande för att påverka utvecklingen i önskvärd inriktning inom ramen för EU- arbetet.

I agendan tas flera olika hinder upp mot att öka likformigheten av marknadsförutsättningarna inom EU. Det handlar om regelverk kring e-handel, beskattningsregler i de olika länderna, men också om kulturella skillnader som ger olika förutsättningar för e-handel. I vissa medlemsländer finns såväl bristande kunskaper som viss skepsis till it och internet. Detta kräver flera insatser som redan är initierade och som involverar en rad olika myndigheter. EU har också fattat beslut om en strategi för en digital inre marknad vars mål och medel stämmer väl överens med den svenska ambitionen. I detta sammanhang är Sveriges roll att fortsätta vara drivande i ut- vecklingen även om processerna redan finns på plats inom EU.

Enligt den digitala agendan är insatserna på området indelade i fyra delar. Dessa är enhetligt regelverk för företagsbeskattning, lättillgänglig information för företagen om vilka bestämmelser som gäller för handel med olika EU-länder, ökad användning av e- upphandling samt ökad förekomst av e-handel. Alla dessa spår är levande och pågår fortlöpande även om det också redan tycks ha hänt saker inom områdena.

Det är inte helt enkelt att förhålla sig till de insatser och åt- gärder som ingår i sakområdet. De representerar en stor bredd där det inte alltid framgår exakt hur de är tänkta att bidra till områdets ambition så som den utrycks i den digitala agendan. Perspektivet växlar mellan åtgärder som utgår från ett mer direkt företagsperspek- tiv och åtgärder av mer generell näringspolitisk eller till och med handelspolitisk karaktär där kopplingen till it:s potential i samman- hanget inte är självklar.

Merparten av insatserna och åtgärderna handlar om att jobba med frågorna på strategisk nivå, det vill säga att utforma strategier, för- bättra kunskapsunderlag eller att ta fram förslag på framtida åtgär- der. Dessa insatser och åtgärder kan på sikt direkt påverka mål- gruppen för sakområdet som i det här fallet i första hand är företag. Ett mycket tydligt exempel är Utredningen om ökad it-användning i småföretag som lämnade sitt slutbetänkande i oktober 201212. Åt- gärden är därmed avslutad. Det är emellertid viktigt att regeringen tar ställning till om och hur utredningens förslag och bedömningar ska omsättas till konkret verksamhet på längre sikt.

Relevans

Med hänsyn till vad som beskrivs ovan är det svårt att bedöma in- satsernas och åtgärdernas relevans i förhållande till områdets ambi- tion. Flera åtgärder är i allra högsta grad relevanta. Samtidigt finns inslag av åtgärder där det är svårt att se deras direkta påverkan av utvecklingen i förhållande till ambitionen. Nedan nämns några sådana exempel.

En insats som ingår är handlingsplanen för kulturella och krea- tiva näringar som regeringen fattat beslut om. En annan är rådet för samma näringar. Insatserna handlar om att främja utvecklingen inom dessa näringar generellt. I uppföljningen har framkommit att it-relaterade inslag inte är framträdande. Det finns ett särskilt fokus- område som handlar om it-användning inom kulturella näringar, men enligt uppgift handlar det främst om att tillgängliggöra kultur i sig.

En annan åtgärd handlar om en lösning som Tillväxtverket ut- arbetat och som möjliggör äkthetskontroll av elektroniska under- skrifter av olika utländska e-signaturer. Frågan regleras genom ett

12 Små företag – stora möjligheter med it, SOU 2012:63.

EU-direktiv. Den specifika åtgärden bidrar till att underlätta för ut- ländska företag att lämna elektroniska anbud till svenska myndig- heter i samband med offentlig e-upphandling.

En åtgärd handlar om att avdragsrätten för forskning och ut- veckling utökas så att det ska räcka med att forskningen är av rim- ligt intresse för verksamheten för att avdrag ska vara möjligt. Rele- vansen sett till sakområdets ambition och inriktning får anses vara relativt svag givet åtgärdens generella inriktning på FoU.

Entreprenörskap är inte tydligt framträdande i sakområdet. Det finns exempelvis ingen konkret inriktning på digitala tjänsteföretag och möjligheten att i Sverige skapa förutsättningar för framväxten av nya sådana företag som baserar sina affärsidéer på digitala lös- ningar. Handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar kan ha viss betydelse i sammanhanget, men om någon sådan avsikt finns framgår inte. Även möjligheterna att vidareutnyttja offentlig infor- mation kan vara av betydelse.

I första hand tycks det vara befintliga företag som omfattas av sakområdet. Kopplingen till entreprenörskap består huvudsakligen av generella åtgärder som syftar till att göra det enklare rent admi- nistrativt att starta och driva företag.

4.5.3Ekosystem

Sakområdets ambition är att it:s potential ska tillvaratas för att öka företagens tillväxt, konkurrenskraft och handel. Detta innebär att vi söker efter aktörer vars verksamhet, enligt sakområdets nyckelfraser i agendan, kan leda till att:

•företagens tillväxt, konkurrens och handel ökar

•användningen av it bland småföretag ökar

•vidareutnyttjandet av offentlig information ökar.

5Ekosystem för övriga sakområden

I föregående kapitel behandlas de fem sakområden i den digitala agen- dan som delbetänkandet särskilt fokuserar på.

Det här kapitlet syftar främst till att ge en översiktlig bild av eko- systemen – identifierade aktörer av betydelse – för de övriga 17 sakområdena.

Aktörskartläggningen ska ses som en utgångspunkt för fortsatt arbete. I kapitel 3 redovisas metod och tillvägagångssätt för arbetet.

Genomgången syftar till att få en överblick över vilka aktörerna är som vi på olika sätt behöver förhålla oss till i arbetet och hur starka och pådrivande de är. Eftersom kartläggningen är preliminär ska bilderna som redovisas tolkas med viss försiktighet. Kartlägg- ningen kan behöva revideras under det fortsatta arbetet. En aktör kan till exempel anse sig saknas i vår genomgång, alternativt anse sig ha fått en orättfärdig bedömning. Sådana förbiseenden kan givetvis rättas till.

5.1E-tjänster och information som grund för innovativa tjänster

Ambitionen för sakområdet i den digitala agendan är en öppnare och smartare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet.

Utifrån sakområdets ambition och nyckelfraser i agendan har kartläggningen inriktats mot att identifiera aktörer vars verksamhet kan leda till:

•en öppnare och smartare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet

•ökat tillgängliggörande av offentliga register.

Figur 5.1 Översikt aktörer inom sakområdet E-tjänster som grund för innovativa tjänster

Stort

Mandat i sakfrågan

Litet

Lite

6 3

21 5

9 11

Nr Namn

1Bolagsverket

2Centrala Studiestödsnämnden (CSN)

3E-delegationen

4Försäkringskassan

5Lantmäteriet

6Regeringskansliet

7Riksarkivet

8SIS Swedish Standards Institute

9Skatteverket

10Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

11Trafikverket

12Transportstyrelsen

13Vinnova

101

5.2Vardagssäkerhet

Ambitionen för sakområdet i den digitala agendan är att använd- ning av it och internet ska präglas av säkerhetsmedvetande och tillit.

Utifrån sakområdets ambition och nyckelfraser i agendan har kartläggningen inriktats mot att identifiera aktörer vars verksamhet kan leda till:

•användning av it och internet som präglas av säkerhetsmedvet- ande och tillit.

Tabell 5.2 Identifierade aktörer inom sakområdet Vardagssäkerhet

De aktörer som identifierats är i huvudsak myndigheter. Det är ingen aktör som tydligt profilerar sig kring praktiska frågor. Hand- gripliga råd upplevs oftare komma från frivilliga initiativ, exempel- vis Surfalugnt.se eller forskarinitiativ som Cybernormer.se, och Netnanny.wordpress.com och Kulturer.net där man kan ställa frågor och få svar från kvalificerade forskare. Även sociala media används,

102

Initiativen på området rör främst informell standardisering och gemensamma lösningar riktade till privatpersoner och företag. Ak- törer ansvariga för nationella portaler dominerar starkt.

Figur 5.3 Översikt aktörer inom sakområdet Offentlig förvaltning

Stort

Mandat i sakfrågan

Litet

12 3

Nr Namn

1Bolagsverket

2E-delegationen

3Forskarnätverket eGovernment

4Försäkringskassan

5Innovationsrådet

6Lantmäteriet

7Skatteverket

8Statens servicecenter

9Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

10Tillväxtverket

11Transportstyrelsen

12Örebro universitet

105

5.4Vård och omsorg

Ambitionen för sakområdet i den digitala agendan är att det natio- nella arbetet inom e-hälsa inriktas på att skapa synliga och konkreta förbättringar för tre huvudsakliga målgrupper: individen, vård- och omsorgspersonal samt beslutsfattare inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

Utifrån sakområdets ambition och nyckelfraser i agendan har kartläggningen inriktats mot att identifiera aktörer vars verksamhet kan leda till:

•väl fungerande, samverkande och säkra beslutsstöd

•ändamålsenligt stöd för att följa upp verksamheten

•individuellt anpassad service; interaktiva, informativa, säkra tjänster.

Tabell 5.4 Identifierade aktörer inom sakområdet Vård och omsorg

5.5Demokrati

Ambitionen för sakområdet i den digitala agendan är att it ska vara ett stöd för medborgardialog samt bidra till att öka medborgarnas kunskap, samhällsengagemang, insyn och inflytande.

Utifrån sakområdets ambition och nyckelfraser i agendan har kartläggningen inriktats mot att identifiera aktörer vars verksamhet kan leda till att:

•it fungerar som ett stöd för medborgardialog samt bidrar till att öka medborgarnas kunskap, samhällsengagemang, insyn och in- flytande

•göra politiska beslutsprocesser mer transparenta och tillgängliga samt ökar medborgarnas inflytande

•etablera dialogverktyg (och driva användandet av dessa).

Tabell 5.5 Identifierade aktörer inom sakområdet Demokrati

Följande organisationer kan även vara möjliga aktörer: Örebro universitet och Högskolan Dalarna med forskarskolan ”Teknikburna kunskapsprocesser i akademi och yrkesliv” samt Göteborgs uni-

109

Figur 5.5 Översikt aktörer inom sakområdet Demokrati

Stort

Litet

Nr Namn

1Domstolsverket

2Föreningen för direktdemokrati

3Nätverket för hälsa och demokrati

4Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

5Sveriges regering

6Sveriges riksdag

111

5.6Tillgång till kultur

Ambitionen för sakområdet i den digitala agendan är att kulturella verksamheter, samlingar och arkiv i ökad utsträckning ska bevaras digitalt och tillgängliggöras elektroniskt för allmänheten. Alla stat- liga institutioner som samlar, bevarar och tillgängliggör kulturarvs- material och kulturarvsinformation ska ha en plan för digitalisering och tillgänglighet.

Utifrån sakområdets ambition och nyckelfraser i agendan har kartläggningen inriktats mot att identifiera aktörer vars verksamhet kan leda till:

•digitalt bevarande och tillgängliggörande av kulturella verksam- heter, samlingar och arkiv.

Tabell 5.6 Identifierade aktörer inom sakområdet Tillgång till kultur

5.7Internet i Sverige och globalt

Ambitionen för sakområdet i den digitala agendan är att Sverige ska verka för ett tillgängligt, öppet och robust internet i Sverige och globalt.

Utifrån sakområdets ambition och nyckelfraser i agendan har kartläggningen inriktats mot att identifiera aktörer vars verksamhet kan leda till:

•att alla myndigheter senast 2013 bör använda DNSSEC och vara nåbara med IPv6

•ett tillgängligt, öppet och robust internet och globalt

•välfungerande marknad; transparens och rörlighet på marknaden.

Tabell 5.7 Identifierade aktörer inom sakområdet Internet i Sverige och globalt

115

5.8Samhällets informationssäkerhet

Ambitionen för sakområdet i den digitala agendan är att privata och offentliga informationssystem ska säkras i syfte att värna olika värden i samhället som demokrati, personlig integritet, tillväxt samt eko- nomisk och politisk stabilitet.

Utifrån sakområdets ambition och nyckelfraser i agendan har kartläggningen inriktats mot att identifiera aktörer vars verksamhet kan leda till:

•säkra privata och offentliga informationssystem i syfte att värna olika värden i samhället såsom demokrati, personlig integritet, tillväxt samt ekonomisk och politisk stabilitet.

Tabell 5.8 Identifierade aktörer inom sakområdet Samhällets informationssäkerhet

Översikten visar på ett väl försörjt område, med ett flertal aktörer med högt mandat och som är pådrivande på området.

118

Figur 5.8 Översikt aktörer inom sakområdet Samhällets informationssäkerhet

Litet

Nr Namn

1CERT-SE

2E-delegationen

3FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut)

4FRA (Försvarets radioanstalt)

5Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)

6Post- och telestyrelsen (PTS)

7Samverkansgruppen för informationssäkerhet (SAMFI)

8Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

119

5.9Mjuk infrastruktur

Ambitionen för sakområdet i den digitala agendan är följande: För att digitaliseringens möjligheter ska kunna användas fullt ut behövs en fungerande mjuk infrastruktur.

Utifrån sakområdets ambition och nyckelfraser i agendan har kartläggningen inriktats mot att identifiera aktörer vars verksamhet kan leda till:

•en fungerande mjuk infrastruktur

•interoperabilitet och standarder

•staten påverkar genom rollen som stor it-upphandlare

•myndighetsövergripande tjänster, svensk e-legitimation.

Tabell 5.9 Identifierade aktörer inom sakområdet Mjuk infrastruktur

Sakområdet är brett och kan omfatta många olika verksamheter. Aktörsbilden är ännu inte utvecklad, och som begrepp är mjuk infra- struktur förhållandevis nytt.

120

Figur 5.9 Översikt aktörer inom sakområdet Mjuk infrastruktur

Stort

72 1

Litet

Nr Namn

1E-delegationen

2E-legitimationsnämnden

3Nationella Biobanksrådet

4Samverkansgruppen för informationssäkerhet (SAMFI)

5SIE- föreningen

6SIS Swedish Standards Institute

7Sveriges certifieringsorgan för IT-säkerhet (CSEC)

8Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

121

Figur 5.10 Översikt aktörer inom sakområdet Geografisk information

Stort

Mandat i sakfrågan

Litet

10 2

124

Nr Namn

11Sveriges geologiska undersökning (SGU)

12Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

13Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)

14Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI)

15ULI Geoforum

5.11Robust elektronisk kommunikation

Den ambition som utrycks för sakområdet i den digitala agendan är att robust elektronisk kommunikation innebär att kommunika- tionerna ska vara uppbyggda på ett driftssäkert sätt.

Utifrån sakområdets ambition och nyckelfraser i agendan har kartläggningen inriktats mot att identifiera aktörer vars verksamhet kan leda till:

•elektroniska kommunikationer uppbyggda på ett driftsäkert sätt

•färre lokala/lindriga driftstörningar

•färre stora/allvarliga driftstörningar

•kortare nedtid för driftstörningar.

Tabell 5.11 Identifierade aktörer inom sakområdet Robust elektronisk kommunikation

Kartbilden visar ett väl utvecklad område med nästan uteslutande myndigheter som aktörer.

125

5.12Bredband

Målet för bredbandspolitiken är att Sverige ska ha bredband i världsklass. Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bred- band. Detta innebär att 90 procent av alla hushåll och fasta verk- samhetsställen bör ha tillgång till 100 Mbit/s senast 2020. År 2015 bör 40 procent av hushållen och de fasta verksamhetsställena ha tillgång till 100 Mbit/s.

Med utgångspunkt i målet har kartläggningen inriktats mot att identifiera aktörer vars verksamhet kan leda till att det uppfylls.

Tabell 5.12 Identifierade aktörer inom sakområdet Bredband

De stora operatörerna är inkluderade i detta sakområde på grund av deras betydelse främst för de praktiska aspekterna.

Detta sakområde är ett av dem som fått betydande uppmärk- samhet och insatser, vilket syns tydligt på aktörskartan.

127

Utifrån sakområdets ambition och nyckelfraser i agendan har kartläggningen inriktats mot att identifiera aktörer vars verksamhet kan leda till:

•bibehållen konkurrenskraft inom it-branschen och en ledande position inom forskning

•förbättrade förutsättningar för forskning och innovation

•bibehållen eller ökad forskningstakt och kvalitet

•ökad användning av information och digitala verktyg.

Tabell 5.13 Identifierade aktörer inom sakområdet Forskning och innovation

Digitala Vetenskapsarkivet (DiVA), en gemensam söktjänst för forskningspublikationer och studentuppsatser från 30 lärosäten, skulle kunna vara en aktör i listan ovan.

Det finns flera resursstarka aktörer som inte har listats ovan och som en utvecklad kartläggning bör överväga. Tillväxtverket, ALMI Företagspartner AB, Swedish Incubators & Science Parks (SISP) och olika innovationsarenor är möjliga aktörer förutsatt ett natio- nellt fokus och en inriktning på digitala verktyg.

129

Figur 5.13 Översikt aktörer inom sakområdet Forskning och innovation

Stort

Mandat i sakfrågan

Litet

Lite

1 2

Nr Namn

1Formas

2Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS)

3Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA)

4Research Institutes of Sweden (RISE)

5Verket för innovationssystem (Vinnova)

6Vetenskapsrådet

5.14It för miljön

Ambitionen för sakområdet i den digitala agendan är att it ska bidra till ett miljöanpassat samhälle.

Utifrån sakområdets ambition och nyckelfraser i agendan har kartläggningen inriktats mot att identifiera aktörer vars verksamhet kan leda till:

130

Figur 5.14 Översikt aktörer inom sakområdet It för miljön

Stort

Mandat i sakfrågan

Litet

Lite

10 4 11112

6 7 3

Nr Namn

1Delegationen för hållbara städer

2IT&Telekomföretagen

3Mistra (Stiftelsen för miljöstrategisk forskning)

4Naturvårdsverket

5Research Institutes of Sweden (RISE)

6Samordningsråd – Smarta elnät

7SIS Swedish Standards Institute

8Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

9TCO Development

10Tillväxtverket

11Trafikverket

12Vinnova

133

5.15Frihet på nätet

Ambitionen för sakområdet i den digitala agendan är: För att stärka friheten på nätet ska Sverige verka för att de mänskliga rättig- heterna respekteras på internet.

Utifrån sakområdets ambition och nyckelfraser i agendan har kart- läggningen inriktats mot att identifiera aktörer vars verksamhet kan leda till:

•respekt för de mänskliga rättigheterna på internet

•yttrandefrihet

•frihet från integritetskränkningar och mobbning.

Tabell 5.15 Identifierade aktörer inom sakområdet Frihet på nätet

134

Gränsdragningen till sakområdet Vardagssäkerhet är svår och många av aktörerna skulle kunna listas dubbelt. Listan här är inriktad i huvudsak på rättigheter och yttrandefrihet.

Listan över identifierade aktörer skulle kunna kompletteras med frivilliga initiativ som Juliagruppen och forskningsinstitutioner som Cybernormer.se.

Figur 5.15 Översikt aktörer inom sakområdet Frihet på nätet

Stort

Mandat i sakfrågan

Litet

2 5

Nr Namn

1Civil rights defenders

2Datainspektionen

3Föreningen för Digitala Fri- och Rättigheter (DFRI)

4Internet Society Swedish Chapter

5Regeringskansliet

6Reportrar utan gränser

7Sida

8.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur)

135

5.16Upphovsrätt

Ambitionen för sakområdet i den digitala agendan är att i syfte att främja kreativitet och innovation ska det vara enkelt att sluta avtal om upphovsrätt i den digitala miljön. Förutsättningarna för dem som vill få tillgång till kreativt innehåll bör därför förbättras sam- tidigt som upphovsrätten värnas.

Utifrån sakområdets ambition och nyckelfraser i agendan har kartläggningen inriktats mot att identifiera aktörer vars verksamhet kan leda till:

•enkelhet att sluta avtal om upphovsrätt i den digitala miljön

•ökad andel digital försäljning

•främjad kreativitet och innovation.

Tabell 5.16 Identifierade aktörer inom sakområdet Upphovsrätt

136

Figur 5.16 Översikt aktörer inom sakområdet Upphovsrätt

Stort

Mandat i sakfrågan

Litet

Lite

Nr Namn

11SKAP – Svenska Kompositörer av Populärmusik

12Stockholms universitet

13Svenska Föreningen för Upphovsrätt (SFU)

14Svenska Förläggareföreningen

15Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå (STIM)

16Sveriges författarförbund

17Sveriges Radio (SR)

18Sveriges television (SVT)

19Utbildningsradion (UR)

5.17It för global utveckling

Ambitionen för sakområdet i den digitala agendan är: Användning av it i biståndet ska bidra till fattigdomsminskning, demokrati- sering och respekt för de mänskliga rättigheterna. En effektiv fattig-

138

domsbekämpning främjas av en öppenhet i biståndets genomför- ande.

Utifrån sakområdets ambition och nyckelfraser i agendan har kartläggningen inriktats mot att identifiera aktörer vars verksamhet kan leda till:

•tillgängliggörande av biståndsinformation i ett digitalt, jämför- bart och öppet format för människor i Sverige och samarbets- länder

•användning av it som en del i biståndet.

Tabell 5.17 Identifierade aktörer inom sakområdet It för global utveckling

Sakområdet är mycket specifikt vilket påverkar identifieringen av möjliga aktörer. Att det är ett begränsat antal aktörer förklaras av områdets tydliga avgränsning.

139

6 Ett signatärsperspektiv

När regeringen presenterade den digitala agendan lanserades sam- tidigt ett så kallat signatärskap. Det innebär att företag, myndig- heter och organisationer signerar en frivillig avsiktsförklaring om att de delar ambitionen att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Med utgångspunkt i den digitala agendan åtar sig de sig att bidra till genomförandet av densamma. Digitaliseringskommissionen ska i samarbete med Rege- ringskansliet (Näringsdepartementet) stödja och utveckla signatär- skapet, samt ha det administrativa ansvaret för signatärerna. Det innebär bland annat att engagera nya signatärer, ha en löpande dia- log med befintliga signatärer och att sammanställa och organisera signatärernas bidrag. Kommissionen ska också identifiera områden där initiativ saknas, och arbeta för att engagera nya signatärer. I april 2013 finns cirka 150 signatärer.

Signatärerna är viktiga för vårt arbete att förstå vilka möjlig- heter, utmaningar och behov som finns inom den digitala agendans sakområden.

Digitaliseringskommissionen och Näringsdepartementet arrange- rade i januari 2013 ett möte, Signatärsforum, dit representanter för signatärerna till den digitala agendan bjöds in. Vid mötet diskute- rades och debatterades följande tre fokusområden som framgår av vårt förslag till handlingsplan:

•digitalt innanförskap och jämställdhet

•skola, undervisning och digital kompetens

•entreprenörskap och företagsutveckling.

Fokusområdena omfattar de fem sakområden som särskilt fokuseras i detta delbetänkande.

Signatärsforum arrangerades som en så kallad okonferens, ibland även kallad knytkonferens. Vid en okonferens bjuds deltagarna in

141

att aktivt medverka till att utforma programmet, utifrån givna ämnes- områden, och istället för förutbestämda paneler förutsätts det att samtliga deltagare deltar aktivt i diskussionerna. Arbetsmodellen är vald för att uppnå mesta möjliga delaktighet, och speglar kommis- sionens ansats att arbeta transparent och inkluderande. Signa- tärerna föreslog 40-talet diskussionstrådar. Ur dessa valdes tre ut inom vart och ett av de ovan nämnda ämnesområdena.

I detta kapitel redogörs för vilka frågor som lyftes fram och dis- kuterades under signatärsforumet. I vissa fall belyser vi också frågorna utifrån ett vidare perspektiv där vi redogör för eventuella insatser som kan vara av särskild betydelse i sammanhanget.

6.1Digitalt innanförskap och jämställdhet

Inom området digitalt innanförskap och jämställdhet fördes dis- kussionerna under följande rubriker:

•Digitaliseringen skapar utanförskap på jobbet – vilket ansvar har arbetsgivarna?

•Cybernormer och genus – hur påverkar it och nätet ungas köns- roller?

•Nyanländas digitala delaktighet.

I den digitala agendan framgår att regeringens ambition är att fler ska kunna använda internet och andra digitala tjänster i vardagen, som medborgare, företagare eller anställd. I agendan sägs också att det är viktigt att alla som vill har möjlighet att använda de möjlig- heter som digitaliseringen erbjuder oavsett personliga förutsätt- ningar som ålder, funktionsnedsättning och kunskapsnivå eller andra förutsättningar som kan beskrivas som ekonomiska, kulturella och etniska. En viktig principfråga är att produkter och tjänster som till exempel webbplatser är tillgängliga och användbara så att alla som vill faktiskt kan använda dem, och grundläggande digital kompe- tens är en förutsättning för digitalt innanförskap. Inom området jämställdhet konstateras i den digitala agendan att det råder mycket sned könsfördelning inom it-relaterade yrken, och en rad insatser föreslås för att bland annat synliggöra goda förebilder och förstärka kvinnors karriärmöjligheter.

142

6.1.1Digitaliseringen skapar utanförskap på jobbet – vilket ansvar har arbetsgivarna?

På arbetsmarknaden i dag efterfrågas ”superkommunikatörer” – en ung generation som måste kunna blogga och facebooka, men arbets- givarens ansvar och ambitionsnivå måste sträcka sig längre än så och omfatta alla grupper av medarbetare. Varje företag har ett stort an- svar för digitaliseringen och den egna personalens kompetens. Att säkerställa digital kompetens på jobbet kan jämföras med tidigare kampanjer för läskunnighet. Det är viktigt att digitaliseringen som krävs på arbetsplatsen och i yrkesrollen är integrerad och avdrama- tiserad. Hur säkerställer vi att arbetsgivaren tar det ansvaret?

En viktig framgångsfaktor är att alla företag tar ansvar för digi- taliseringen i de egna processerna och hos den egna personalen. Här finns också stora möjligheter. Det ligger en enorm innova- tions- och affärsutvecklingspotential i digitalisering. Bloggar, twitter med mera bör användas i all typ av verksamhet och man bör öppna upp för det eftersom det leder till utveckling.

Digitalisering av våra arbetsplatser kräver ett brett synsätt, och insikten att det inte enbart är en teknikfråga. Det senare perspek- tivet kan annars leda till fragmenterade organisationer där digitali- seringsfrågorna anses handla om endast teknik och hänskjuts till en isolerad it-avdelning. Det är inte ovanligt att organisationer delas upp i tre processer: 1) kund/sakprocess, 2) marknadsföring/kommu- nikation och 3) it-avdelning. Företagsledningar har ett ansvar för att försöka bryta upp fragmenteringen, och att integrera digitali- sering i hela företaget.

Vi stångas med tekniksnobbism, genom uttryck som till exempel ”blogga”, ”twittra” och ”facebooka”. Begrepp behöver avdramatiseras och förenklas så att inte uttrycken i sig exkluderar.

Användarvänlighet är bra för alla, och sänker trösklarna.

6.1.2Cybernormer och genus – hur påverkar it och nätet ungas könsroller?

Digital delaktighet handlar inte bara om hur många som har till- gång till vissa tekniker och plattformar, utan vad vi fyller tekniken med och vilka beteendekoder som utvecklas och tillämpas i digitala miljöer. Det är viktigt att fylla nätet med något värdefullt och komma ihåg att det är vi som fyller det som växer fram, och som vi

143

lämnar över till nästa generation. Internet är relativt sett nytt som mötesplats, och det finns ännu inte etablerade normer och regler för hur man bemöter varandra.

Diskussionen inleddes med att Lundaforskaren Marcin de Kaminski problematiserade hur traditionella könsroller synes förstärkas hos unga internetanvändare. Han beskriver hur det redan i unga år märks tydlig skillnad i internetanvändning. Pojkar är mer bundna till teknisk utveckling och ägnar mer tid åt spel, flickor ägnar mer tid åt sociala nätverk och är bundna till konsumtions- mönster. En stor del av internetutbudet är starkt könskodat, och innehåll som är riktat mot flickor (t.ex. Monster High) går ut på att tjejer är mest intresserade av shopping och att vara snygg och populär. Innehåll riktat mot pojkar är också ofta starkt könskodat, där flickor och kvinnor presenteras på ett stereotypt och ofta starkt sexualiserat sätt. Tendensen förstärks genom att dataspelsbranschen är mycket mansdominerad, och att de flesta spel utvecklas av män, för män.

De unga använder redan internet så gott som dagligen, både i hemmet och mobilt visar studien Svenskarna och Internet 2012. 100 % av de i åldersgruppen 12–15 år och 98 % i gruppen 16–24 år uppger att de använder internet varje dag1. Användandet sjunker ju högre i åldrarna vi går visar samma studie, och 1,2 miljoner vuxna i Sverige står helt utanför det digitala. Diskussionen kom därför att handla om hur föräldrar och andra vuxna ska kunna följa de ungas tillvaro på nätet, när vuxna många gånger upplever sig själv ha för lite egen kunskap av nätet och hur det fungerar. ”Som vuxen har jag en känsla av att alltid ligga ett eller flera steg efter. Ungdomarna springer vidare till nästa kanal”, sa en deltagare. Hur ska man hänga med som vuxen? Det viktiga är att försöka, blev slutsatsen. En aspekt kan vara att försöka tänka bredare, att förstå det bakomliggande och inte fastna i att försöka förstå en enskild plattform som till exempel Facebook. Skolan har ett ansvar, men inte hela ansvaret.

Frågan om mobbning och trakasserier på nätet blev också livligt debatterad. Ämnet näthat har den senaste tiden varit mycket dis- kuterat, och en vanligt förekommande uppfattning är att internet som sådant är en olämplig plats för unga. Det är att lägga fokus på fel anledning, ansåg de diskuterande, som drog slutsatsen att ”mobbning har alltid funnits”. Vad internet har tillfört är en kanal för mycket snabb spridning och risk för duplicering, och det kan ge

1 http://www.internetstatistik.se/artiklar/svenskarna-och-internet-2012/

144

otroligt stora effekter. Antimobbningorganisationer som till exem- pel Friends behöver därför gå in och agera i de nya medierna.

Vuxenvärldens reaktion på näthat blir ofta att döma ut internet som sådant istället för att problematisera kultur och beteenden. Vuxna försöker förbjuda kanalerna istället för att prata om bakgrunden till problemen. Men näthat och uthängningar är inte bara en ungdoms- fråga, vare sig på internet eller i andra miljöer.

Många barn i dag har vant sig vid internets baksidor och har i bästa fall lärt sig att förhålla sig till det. De diskuterande var över- ens om att det finns utmaningar i det digitala samhället, och ett stort behov av att vuxna finns närvarande.

I en allmän debatt om näthat blir de vuxnas roll viktig. Studier om nätkränkningar har inletts, men mer kunskap och forskning be- hövs. Internet är i dag i stor utsträckning en värld som strukturerar sig utan vuxna. Media framställer det som om alla unga tycker att näthat är acceptabelt, en bild som inte stämmer enligt Marcin de Kaminski. Enligt honom tar de flesta unga kraftfullt avstånd från näthat och trakasserier, samtidigt som de anser att ”det finns mycket skit på nätet” men att det inte går att påverka.

Sociala normer på nätet är ett intressant forskningsområde, lik- som rättsuppfattning när det gäller exempelvis upphovsrätt och till- gång till digitala resurser av olika slag. Sociala normer kring fildel- ning existerar till exempel inte, samtidigt som fildelning faktiskt är ett lagbrott. Föräldrar, skola och andra vuxna måste arbeta tillsam- mans och prata om nätnormer. De diskuterande var överens om att det är viktigt med en vuxennärvaro på nätet. Om vi ska ta frågan om mobbning på nätet till en högre nivå måste vi involvera de vuxna i diskussionen.

Diskussionen kom avslutningsvis att handla om vilka resurser som redan finns, bland annat i form av handledningsmaterial. Bland tidigare bra kommunikationsinsatser nämndes bland annat initia- tivet Surfa lugnt och boken Säker på nätet – en handbok för för- äldrar och andra vuxna av Ewa Thorslund, Statens Medieråd. Skol- verket erbjuder också artiklar, tips och idéer på webbplatsen Säker på nätet2. Enigheten var dock stor att handledningar inte räcker. ”Det är ett mänskligt problem, det är människor som möts. Då räcker inte handledningar”. Vi måste lära oss hur vi bemöter varandra, och vuxna måste vägleda de unga. Ett tankesätt är att jämföra internet med den vanliga fysiska trafiken, som också har en rad uppenbara

2 www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan/kollakallan/saker

145

faror, framför allt för den som är ung och oerfaren. Men istället för att försöka stänga inne våra barn så lär vi dem istället hantera trafik och agera så säkert som möjligt i en miljö med risker. Låt oss göra lika med internet, blev slutsatsen.

6.1.3Nyanländas digitala delaktighet

Vem tar ansvar för introduktion det digitala Sverige till nyanlända flyktingar och asylsökande? Det är en samhällsekonomisk fråga – vad har staten för roll?

Det finns inga riktade insatser från staten, och inga särskilt av- satta statliga medel. Insatser i dag görs mest från privata aktörer, till exempel kampanjen Digidel 2013. Diskussionen under Signa- tärsforum kom att handla om huruvida det är rimligt att staten inte är med, och varför staten inte intar en mer aktiv roll. ”Staten ska inte ösa in pengar, men vara aktiv”.

I dag ingår generellt inte internetkunskap i introduktion för ny- anlända. Ett exempel på motsatsen finns emellertid i Östergötland där man lägger till tio timmar dator-/internetkunskap till introduk- tionen.

Att öka anställningsbarheten genom ökad it-kunskap borde vara samhällsekonomiskt lönsamt. Enligt en brittisk undersökning3 som nämndes under diskussionerna vinner samhället cirka 20 000 kronor per person (och år) som använder digitala e-tjänster. ”Det skulle bli 24 miljarder kronor för Sveriges del”, om förutsättningarna är jäm- förbara. Digital delaktighet ger vinster för samhället, vem gör vad för att vi ska tjäna in dessa pengar?

Bibliotekens betydelse och roll för att främja nyanländas digitala delaktighet togs upp i diskussionen. Samtidigt som röster från biblio- tekshåll lyfte fram att det är svårt att matcha förväntningar och efterfrågan på utbildning och stöd med bibliotekens befintliga resurser. Det är av grundläggande betydelse att sätta medborgaren i centrum och utgå från deras behov.

Staten har ett ansvar, men ett begränsat ansvar. Nyckeln ligger i att staten kan stötta civilsamhället. Detta görs delvis men mera kan göras, kanske genom invandrarorganisationerna, biblioteken med flera. Nyckeln torde ligga i att jobba via andra, lyfta fram de goda exemplen och skapa plattformar för kunskapsöverföring.

3 Champion for Digital Inclusion - The Economic Case for Digital Inclusion, PriceWaterhousCoopers LLP, October 2009.

146

Det sker redan många initiativ. Kampanjen Digidel 2013 har under sina verksamma år mobiliserat och kraftsamlat många aktörer av olika slag för att öka den digitala delaktigheten hos olika svaga grupper4. Kampanjen avslutas i slutet av 2013. Hur ska man ta till- vara det engagemang och de synergier som har skapats under pro- jektet?

Vi behöver bli bättre på att utnyttja de resurser som redan finns. Ett gott exempel som lyftes fram bland annat med budskapet att det borde kunna växlas upp och testas på andra orter är Transfer i Örebro där ungdomar med invandrarbakgrund hjälper äldre att använda datorer. På så sätt skapas positiva kontakter mellan två grupper som annars inte har många naturliga mötesplatser. De unga it-guiderna hjälper de äldre att bli digitalt delaktiga och blir också förebilder för andra ungdomar. Så kallade e-verkstäder lyftes också fram som bra exempel på samverkan mellan kommuner och andra aktörer.

En synpunkt som framfördes var att nyanlända utan tvekan måste få kunskap att förstå hur det digitala Sverige fungerar, men att det också finns andra svaga grupper som behöver stöd. Långtidsarbets- lösa liksom hemlösa har mycket låg digital kompetens, och det borde göras insatser även för dessa grupper. ”Digital integrering handlar om demokrati.”

6.2Skola, undervisning och digital kompetens

It i skolan är en fråga som engagerar många. Hur vi ska kunna ge barn lika tillgång till digitaliseringens möjligheter inom skola och utbildning är en viktig fråga som i förlängningen också har betyd- else för flera andra samhällsområden.

Vid Signatärsforum diskuterades it i skolan utifrån tre perspektiv:

•Hur får vi kommunerna att ta taktpinnen?

•Lärarna och it.

•Hur undviker vi att it i skolan blir exkluderande?

4 Mer om Digidel 2013 och kampanjens partners på www.digidel.se

147

Genomgående fanns bland signatärerna en önskan om en samman- hållen strategi för it i skolan. Detta för att komma bort från dagens situation där olika barn kan få helt olika förutsättningar beroende på vilken kommun de bor i eller skola de går på.

6.2.1Hur får vi kommunerna att ta taktpinnen?

Den första diskussionen tog sitt avstamp i Ale kommun, där ett försök med en till en-datorer för alla barn och utbildning i digital pedagogik för lärarna fått mycket goda resultat. Poängen på de nationella proven har ökat med 17 procentenheter i matematik och mer än 20 procentenheter i läsning.5

Det man framförallt kan se är att barnen knäcker läskoden tidi- gare. Existerande forskning om läsinlärning visar att det är lättare för hjärnan att lära sig skriva först och läsa sedan. Då knäcker man koden snabbare och enklare. Däremot är det ofta motoriskt rätt svårt att skriva för sjuåringar, om man skriver för hand. Om man börjar med att skriva på datorn tar man helt bort det motståndet, bokstäverna ser bra ut på en gång och ansträngningen kan läggas på själva skrivkunnigheten snarare än motoriken. Här kan finnas en nyckel till könsskillnader i skolan också, då pojkar ofta utvecklar motoriken senare än flickor. Inom ramen för Ale-projektet verkar pojkarna hänga med flickorna mycket bättre när man använder datorer och it-pedagogik. Pojkarna ökade exempelvis sin använda vokabu- lär med 123 % när de skrev på datorn. Allra mest ser man det här för de sämst presterande pojkarna, som tydligt höjer sina resultat.

I Danmark finns liknande resultat i satsningar liknande den i Ale. Varför introduceras inte metoden i fler svenska skolor?

Diskussionen mynnade ut i frågeställningen ”Hur många goda exempel behövs, hur många generationer ska förloras innan alla skolor satsar?” Frågan restes också varför skolorna inte i högre utsträckning utnyttjar elevernas privata it-utrustning, det som van- ligen benämns med förkortningen BYOD6. De flesta barn har redan mobiltelefoner som är kraftfulla datorer i fickan, det behövs flexibili- tet för att kunna utnyttja de datorerna i undervisningen snarare än att tvinga barnen att lägga sina mobiler i en låda under lektionstid.

5Resultat från nationella prov i Svenska och Matematik Nödingeskolan , Ale Kommun 2010, 2011 samt från SFI 2011 jämfört med riket.

6BYOD = Bring Your Own Device, ”ta med din egen apparat”.

148

Det rådde olika uppfattningar bland signatärerna om det var en ekonomisk fråga eller inte. Ale är en stor kommun, jämfört med exempelvis de 14 kommunerna i Norrbotten. Ändå har 11 av Norrbottenskommunerna börjat digitalisera skolan, men vissa kom- muner har bara inte råd. Hur ska man lösa det? Samtidigt kan Ale- exemplet visa hur mycket man kan spara också ekonomiskt på en lyckad satsning på it i skolan. Varje pojke som klarar skolan, som annars inte hade gjort det, innebär en besparing både för social- tjänsten och för andra offentliga insatsställen. Vad kostar det om man inte gör detta?

Största problemet, menade flera signatärer, är inte brist på datorer, utan bristen på pedagogik och på styrning. Det behövs en tydlig nationell vision för it i skolan, men själva utvecklingsarbetet ska drivas på lokal nivå.

I diskussionerna fanns röster som menade att det behövs en attitydförändring bland lärare. De måste inse att de inte kommer att vara experterna på it. Elever kommer i många fall att kunna mer om både hårdvara och olika program. Läraren måste förhålla sig till detta på ett sätt som innebär att de inte ser det som ett hot mot den egna auktoriteten och lärarrollen. Betydelsen av att läromedels- förlag tar fram bra digitala läromedel bör också uppmärksammas i ökad utsträckning.

6.2.2Lärarna och it

Den andra diskussionen inleddes av forskaren Elza Dunkels från Umeå universitet, som talade på temat hur lärarna kan engageras i större utsträckning. Hon menar att vi dras med fyra allvarliga tanke- fel:

•Vi övervärderar Sveriges tätposition som vi haft sedan 1990- talet. Vi kan inte luta oss tillbaka och tro att vi är ledande längre.

•Vi är kvar i en metafor om it som ett verktyg, detta är mer än undervisningsmetoder och undervisningsverktyg, det ändrar hela sättet att tänka och lära.

•Vi tittar för mycket på PISA-resultat. Kanske mäter de inte längre det vi tror att de mäter.

•Vi ser inte längre skolan som en av samhällets grundpelare.

149

Det finns en akut brist på långsiktigt tänkande, menade flera signa- tärer. Digitaliseringen genomsyrar allt och är inte bara ett verktyg, vi måste omdefiniera vad it står för. Det är inte samma sak som en dator, en burk. Det går inte att lära sig allt digitalt i förväg, det handlar istället om att lärare ska vara välkomnande inför föränd- ringar. Man tror kanske att det främst är yngre lärare som är bra på it, men tvärtom är det äldre kvinnliga lärare som ligger i framkant, menade Dunkels. Den gruppen lärare har självförtroende nog i lärarrollen att våga ställa till lite kaos i klassrummet, våga prova nya saker och kanske misslyckas. Det pekar mot behovet av att stärka det yrkesmässiga självförtroendet hos lärarna generellt. När skolan och lärandet inte ses som centralt i samhället hamnar skolan också ofta utanför samhällsförändringar.

Under diskussionerna menade flera att det är märkligt att vi har en så tillåtande attityd till dem som inte anammat det digitala inom skolan. Varför är det här något man kan välja eller välja bort? Varför inte använda ekonomiska styrmedel i större utsträckning för att påverka situationen?

Ett perspektiv som också lyftes fram var vikten av att lärare och elever ges grundläggande förutsättningar, som datorer. Även om det inte enbart handlar om att köpa datorer för att öka skolans digitalisering är det en viktig faktor. Lärare får inte självklart datorer av arbetsgivaren, till skillnad från nästan alla andra tjänstemanna- grupper, hur länge kommer de acceptera det?

Mattecoacher på nätet lyftes fram som ett bra exempel för hur digitalisering kan hjälpa skolan, men som borde vara tillgängligt för alla.

6.2.3Hur gör vi för att it i skolan inte blir exkluderande?

Den tredje diskussionen utgick från ståndpunkten att den digitala klyftan för barn inte går mellan om man är digitalt aktiv eller inte. Nästan alla barn är digitalt aktiva, klyftan går i stället mellan dem som är analfabetiskt digitala och dem som tar steget och blir litte- rärt digitala. Det analfabetiskt digitala är att kolla på filmklipp, bilder, ren underhållning medan ett djupare förhållningssätt och använd- ning innehåller kritiskt tänkande, läsning av längre texter, att skapa själv7.

7 http://www.internetstatistik.se/artiklar/svenskarna-och-internet-2012/ skriver mer om analfabetiskt och litterärt digital delaktighet

150

Skolorna har en roll att få in eleverna i den digitala världen och lära eleverna att handskas med internetvärldens svårare problem- ställningar. Många får detta med sig hemifrån, men vilken roll ska skolan ha att hjälpa dem som inte får det? Här riskerar vi djupa klyftor. Många barn får internet från unga år hemifrån. Låt dem hjälpa lärarna in i detta. Det får inte finnas prestige som hindrar där. Skolan har däremot en viktig roll för dem som inte får hjälp och guidning hemma.

6.3Entreprenörskap och företagsutveckling

Den digitala agendans sakområde som handlar om entreprenörskap och företagsutveckling diskuterades vid Signatärsforum utifrån följ- ande ämnen:

•it-användning i småföretag

•möjligheter och utmaningar med molntjänster

•villkoren för nya digitala tjänsteföretag.

I detta avsnitt redovisas de viktigaste perspektiven som framkom under diskussionerna. Även aktuella initiativ och åtgärder av rele- vans för de perspektiv som diskuterades redogörs för.

6.3.1It-användning i småföretag

Småföretagens användning av it är lägre än i större företag. Sam- tidigt är småföretagen viktiga för svensk ekonomi. Orsakerna till den lägre it-användningen är flera. En central faktor tycks vara att många småföretag inte tydligt ser nyttan av en utvecklad it-använd- ning. Det finns ännu i dag en föreställning om att it är dyrt och krångligt. It-leverantörerna är i stor utsträckning teknikfokuserade och har därför svårt att förklara för ett litet företag hur it-tillämp- ningar av olika slag kan skapa nytta och påverka lönsamheten.

Regeringen tillsatte under 2011 en utredning om åtgärder för att öka småföretagens it-användning (dir. 2011:54). Utredningen pre- senterade ett delbetänkande i mars 2012 och överlämnade sitt slut- betänkande i oktober 20128.

8 Här finns mer att hämta – it-användningen i småföretag (SOU 2012:21), delbetänkande, samt Små företag – stora möjligheter med it (SOU 2012:63), slutbetänkande.

151

I korthet konstaterar utredningen att it-användningen i småföre- tag behöver synliggöras i ökad utsträckning i relevanta verksam- heter. Det handlar om att integrera it i relevanta företagsutveck- lingsåtgärder, säkra kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och metod- stöd, dialog och samverkan med marknadsaktörer samt utveckling av befintlig statistik. Utifrån företagsperspektivet är det främst kun- skapsaspekter som är viktiga att hantera. I första hand handlar det om att tydliggöra affärsnyttan med it i termer av ökad lönsamhet. Slutbetänkandet har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Av diskussionerna att döma under Signatärsforum finns det sanno- likt viss samsyn kring de övergripande slutsatser som Utredningen om ökad it-användning i småföretag har presenterat.

Det är viktigt att den lokala och regionala nivån har ett fortsatt aktivt förhållningssätt till it-användningen i takt med att it-infra- strukturen blir allt mer utbredd. Kommunernas näringslivsfunktion lyfts fram som en central aktör. Här finns en mycket god bild av det lokala näringslivets sammansättning och behov. Vidare är den kommunala näringslivsutvecklaren eller motsvarande en naturlig kontaktpunkt för företagarna. Detta bör utnyttjas i arbetet med att lyfta fram vilka möjligheterna är med it. I mindre och mer perifert belägna kommuner är det inte säkert att det finns relevanta it- konsulter verksamma. Det ökar betydelsen av någon form av aktiv samordningsfunktion som kommunerna har goda förutsättningar att ta. På lokal nivå finns också goda förutsättningar att företagare kan lära och inspirera varandra. För att underlätta arbetet på lokal nivå bör det tas fram övergripande mallar eller guider för hur in- satserna kan läggas upp med avseende på innehåll och upplägg. För att åstadkomma detta lyftes ett förslag fram om att anslå medel som kommuner kan söka för att finansiera företagsnära insatser i syfte att arbeta med konkreta utbildningsinsatser.

I dag finns några exempel på lokala eller regionala initiativ på om- rådet. Dataföreningen Sverige har initierat en process i Östergötland på temat som kan vara intressant att följa. Vidare görs vissa insatser inom ramen för Företagarnas lokala föreningar. Viktiga erfaren- heter finns också inom ramen för forskningsinstitutet Swedish ICT. I dag jobbar de med cirka 500 företag. En fråga är hur detta arbete kan växlas upp och synliggöras för att nå en bredare målgrupp.

Inom ramen för arbetet med de regionala digitala agendorna finns möjlighet att uppmärksamma frågan om småföretagens it- användning, något som också nämndes.

152

Det framkom under signatärsforumet synpunkter på att tona ned problem av olika slag och istället lyfta fram de möjligheter som en ökad it-användning kan medföra för små och medelstora företag. Goda exempel lyftes här fram som ett viktigt inslag för att sprida möjligheterna med it. Den ovan nämnda utredningen om ökad it- användning i småföretag har i sitt delbetänkande presenterat ett antal konkreta fallstudier som bland annat visar på vilket sätt it har bidragit till utvecklingen av småföretag.

Ett perspektiv som också lyftes fram vid Signatärsforum var att många småföretagare får upp ögonen för hur it kan bidra till före- tagets verksamhet genom den privata användningen. I hemmen är it-miljön många gånger relativt väl utvecklad. Den privata använd- ningen kan antagligen påverka den professionella it-användningen positivt i många fall. Vissa menar därför att införandet av ett så kallat RIT-avdrag, som kan stimulera och underlätta hushållens it-använd- ning, kan ha positiv betydelse för småföretagens it-användning.

Utredningen om ökad it-användning i småföretag har i sitt slut- betänkande presenterat förslag på området. Dessa har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

6.3.2Möjligheter och utmaningar med molntjänster

Det talas i dag en hel del om molntjänsters betydelse för samhällets digitalisering. Bilden kan variera en del beroende på vilken verk- samhet som avses. Cloud Sweden, en intresseorganisation som drivs inom ramen för Dataföreningen Sverige, har tagit fram övergrip- ande material som redogör för ett stort antal affärsnyttor som de anser att molntjänster ger i jämförelse med traditionella it-tjänster. Några av dessa berördes även under signatärsforumet. Nedan redo- görs för några av dessa.

Kortare ledtider. Affärsvärdet ligger i att molntjänster kan leve- rera värde tillbaka till verksamheten genom att på ett snabbare och effektivare sätt skapa, driftsätta och administrera tjänster än mot- svarande traditionell it. Att implementera en molntjänst handlar om veckor jämfört med månader med traditionell it.

Ökad förändringstakt i verksamheten. Flexibla molntjänster som kontinuerligt utvecklas kommer att kunna ta hand om stora delar av behoven av mer komplexa, specifika och lokala lösningar. Orsaken är att de flesta kunder till molntjänsteleverantörer ofta har likartade behov.

153

Ökad innovation. Genom att snabbt kunna utvärdera, testa och skala upp olika initiativ, skapas nya möjligheter till innovation. Molnet erbjuder dessutom nya innovativa tjänster som tidigare inte varit möjliga inom traditionella it-tjänster.

Minskade kostnader för it-produktion. En molntjänstleverantör kan erbjuda betydligt lägre kostnader för it-produktion än de flesta företags interna it-enheter och även vad de flesta hosting- eller out- sourcingspartners kan erbjuda. Anledningen är de skalfördelar som en molntjänstleverantör får genom att samma resurser i form av hårdvara, mjukvara och personal kan användas för många kunder.

Större andel rörliga it-kostnader. Ett företag ska snabbt kunna anpassa kostnader och produktionsvolym efter konjunkturen. En grundläggande egenskap hos molntjänster är att man enbart betalar för de tjänster som används och att dessa kan anpassas efter kundens behov. Traditionella it-lösningar binder kapital medan finansiering av molntjänster görs via rörliga driftskostnader.

Enklare prismodell och minskad licensadministration. Molntjänster bygger på enkla prismodeller, ofta baserade på ett fast pris per användare och månad, vilket leder till enkel beräkning av kostnaden för tjänsten och minskade kostnader för att administrera licenser.

Nya användarkrav. Många yrkesverksamma har vant sig vid att lösa problem med hjälp av snabb och enkel information och effek- tivt stöd via molntjänster såsom wikis, sökmotorer, sociala medier och andra applikationer tillgängliga på nätet.

Högre kvalitet. En lokal it-avdelning har bara en kundinstallation att skaffa erfarenhet utifrån. En molnleverantör har kanske hundra- tals eller tusentals installationer att lära sig ifrån och sprida kost- naderna över. Detta leder till att kvalitén höjs för kunden i jäm- förelse med en klassisk driftleverans.

Ökad säkerhet. Många mindre och medelstora företag har inte tillgängliga resurser för att kunna uppnå it-säkerhet på högsta nivå. Kostnaderna för många säkerhetsåtgärder är fasta. När många kunder delar på dessa kostnader genom molnleverans så har man råd att applicera även mer avancerade säkerhetsåtgärder.

Ökad mobilitet. Molntjänster är byggda för att kunna nyttjas från en godtycklig webbläsare. Det gör att man kan använda tjänst- erna från i stort sett vilken klient som helst, bara man har tillgång till internet.

Det finns enligt Cloud Sweden även ett antal affärsrisker med molntjänster som framgår nedan.

154

Operativ kontroll. Det kan finnas lagar och andra regler som ställer krav på att företaget självt ska köra sina program på dedi- kerade servrar i egna datacentraler. Det kan även finnas krav på att data lagras inom landets gränser, gällande till exempel personupp- gifter och ekonomiska transaktioner.

Immateriella rättigheter. Vissa molnleverantörer gör särskilda an- språk på det som produceras inom ramen för tjänsten. Detta gäller särskilt de tjänster som tillhandahålls gratis. Det är därför viktigt att säkerställa det egna företagets immateriella rättigheter till allt material som produceras inom ramen för tjänsten.

Inlåsningseffekter. Det företag som avser använda molntjänster bör vara medveten om att det är lika lätt att fastna i ett leveran- törsberoende om man gör specifika anpassningar i molnbaserade system som när man gör anpassningar i traditionella system. Affärs- modellen för molntjänster bygger på skalfördelar och likformighet.

Leverantörsberoende. Det finns risk för att företag som levererar molntjänster upphör med detta. Det är därför viktigt att säkerställa äganderätten till, och rätten att använda, sin egen information samt att utarbeta en strategi för leverantörsbyte.

Under Signatärsforum diskuterades främst frågor med koppling till leverantörsberoende. Det finns en risk att den stora tillgången på molntjänster som är lågt prissatta, eller till och med gratis, inne- bär att företag börjar använda sådana utan att helt förstå konse- kvenserna. Eftersom inget egentligt avtal upprättas som reglerar förhållandet mellan leverantör och användare (exempelvis SLA, Service Level Agreement) riskerar företag att förlora viktig infor- mation om leverantören upphör med en viss tjänst. Detta riskerar inte enbart att drabba det enskilda företaget. Även dess kunder och leverantörer kan drabbas vid störningar i företagets verksamhet som orsakas av att företagets it-miljö inte fungerar.

Det finns olika åsikter om var ansvaret ligger för att undvika de utmaningar eller risker som molntjänster kan medföra. Vid Signatärs- forumet lyftes både leverantörernas ansvar fram och det faktum att även användarna måste vara medvetna om riskerna. Cloud Sweden har tagit fram en guide till molntjänster för att öka medvetenheten kring vad som är viktigt att tänka på när molntjänster används9.

9 Rapporten finns att köpa på http://cloudsweden.se/

155

6.3.3Villkoren för nya digitala tjänsteföretag

Företag som levererar tjänsteerbjudanden via någon form av digital plattform är vad som här avses med digitala tjänsteföretag10. Dessa företag har möjlighet att skapa stora förädlingsvärden. Samtidigt är det en relativt ny företeelse och företagens behov och marknads- logik skiljer sig från mer traditionella företag. Trösklarna att starta ett digitalt tjänsteföretag är förhållandevis låga. Det behövs ofta inte dyra kapitalinvesteringar. Detta kan emellertid också innebära svårig- heter att få externt kapital då det inte finns fysiska tillgångar som säkerhet.

Att följa utvecklingen för de här företagen är också svårt då stati- stiken inte är uppbyggd på ett sätt som gör att det är svårt att mäta företagens betydelse för ekonomin över tid.

Inom många offentliga stödstrukturer behöver kunskapen om dessa företags verklighet och villkor sannolikt höjas ytterligare.

Sverige har en stark tradition på området och har bland annat upp- märksammats i internationella medier. Företag som Skype, Spotify och MySQL är några stora välkända framgångsexempel.

Det finns emellertid många länder och städer som nu aktivt satsar på att skapa intressanta miljöer för den här typen av företag. Exem- pel som lyfts fram är Berlin, London, Singapore och Chile. Då före- tagen inte har stora fysiska tillgångar innebär det att de är snabb- flyttade. Sveriges position kan därför snabbt förändras till det sämre om vi inte aktivt förhåller oss till utvecklingen i vår omvärld.

Under Signatärsforum utmärkte sig fyra frågor i diskussionerna: kapitalförsörjning, kompetensförsörjning, tillgång till information och exportstöd.

Kapitalförsörjning

Tillgången till riskvilligt kapital i tidigt skede lyftes fram som sär- skilt betydelsefullt för digitala tjänsteföretag. Dessa företag är små och har många gånger svårt att få lån då säkerhet saknas och idéerna värderas återhållsamt.

Ett exempel på åtgärd som har lyfts fram från omvärlden, också under Signatärsforum, är det så kallade Seed Enterprise Invest- ments Scheme (SEIS) som Storbritannien har infört11.

10Hämtat från IT&Telekomföretagens rapport Digitala tjänster som lyfter Sverige – En rapport om digitala tjänsteföretags marknadsvillkor, 2012.

11http://www.seis.co.uk/

156

Regeringen tillsatte i januari 2011 en utredning om översyn av företagsbeskattningen (dir. 2011:1), Företagsskattekommittén. Upp- draget är att se över beskattningen av bolag i syfte att den utformas så att företagande, investeringar och sysselsättning gynnas. Utred- ningen fick i uppgift att lämna förslag på skatteincitament för risk- kapital. Ett förslag om investeraravdrag lämnades av Företags- skattekommittén i ett delbetänkande i januari 201212. I budget- propositionen för 201313 aviserade regeringen att ett investerar- avdrag bör införas för att stimulera investeringar i mindre företag och därigenom ökad deras tillgång till kapital. Finansdepartementet har tagit fram promemorian Investeraravdrag som remitterades under hösten 2012. Den 21 februari överlämnade regeringen lagrådsremissen Investeraravdrag till Lagrådet.

I korthet innebär förslaget att fysiska personer som förvärvar andelar i ett företag med i snitt färre än 50 anställda får göra avdrag för halva beloppet i inkomstslaget kapital. Högst 650 000 kronor per person och år får dras av. Det motsvarar med andra ord förvärv av andelar för 1,3 miljoner kronor. Företaget i fråga måste vara svenskt eller ha ett fast driftställe i Sverige. Vidare ska företaget huvudsakligen bedriva rörelse samt ha ett löneunderlag om minst 300 000 kronor. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 september 2013.

Regeringens förslag avviker från det förslag som Företagsskatte- kommittén lämnade i sitt delbetänkande. Den stora skillnaden är att regeringens förslag innebär en definitiv skattelättnad och inte endast en kredit.

Kompetensförsörjning

Digitala tjänsteföretag i uppstartsfasen behöver många gånger knyta kvalificerade medarbetare till företaget för att fullt ut kunna ut- veckla affärsidén. Samtidigt är möjligheterna begränsade att i de tidiga skedena kunna erbjuda konkurrenskraftiga löner. Det kan därför vara svårt att rekrytera potentiella medarbetare med nyckel- kompetens. För att lyckas med detta krävs att dessa personer kan erbjudas andra alternativa incitament som gör att de ser det som tillräckligt attraktivt att bidra med sin kompetens till ett företag i tidigt skede.

12Skatteincitament för riskkapital (SOU 2012:3).

13Prop. 2012/13:1, volym 1, avsnitt 6.12.

157

Ett sätt att skapa sådant incitament är genom personaloptioner. Svensk skattelagstiftning försvårar emellertid användningen av personaloptioner som ett effektivt incitamentskapande instrument. Inom ramen för den ovan nämnda Företagsskattekommittén har frågan belysts närmare genom en expertrapport14. I rapporten redo- görs även kort för hur optioner används i USA. Författarna till rapporten lämnar förslag på hur personaloptioner bör hanteras i svensk skattelagstiftning för att kunna fungera som ett effektivt instrument för entreprenörsdrivna innovationsföretag. Det handlar framför allt om att vinster på aktieoptioner och konvertibler kopp- lade till en anställning bör beskattas som kapitalinkomst och heller inte beläggas med sociala avgifter.

Tillgång till information

En viktig resurs för företag och entreprenörer är tillgången till in- formation som kan användas för att utveckla nya tjänster som bygger på information som redan finns framtagen. I sammanhanget är två begrepp centrala: öppna data och vidareutnyttjande av offentlig information. Vid diskussionerna under Signatärsforum lyftes i vissa fall fram att Sverige bör påskynda arbetet inom området.

Öppna data kan förenklat beskrivas som information som är till- gänglig utan inskränkningar i form av prislapp eller immaterialrätts- liga hinder15.

Vidareutnyttjande av offentlig information avser möjligheten för till exempel privata aktörer att ta del av och använda den informa- tion som myndigheter har samlat in, reproducerat eller framställt. Information som samlas in eller framställs av myndigheter har ofta användningsområden utanför den offentliga förvaltningen. Det finns flera exempel på information hos myndigheter som kan användas kommersiellt. Väderinformation kan till exempel användas för kom- mersiella vädertjänster och kartinformation och annan geografisk information kan användas för till exempel GPS-tjänster. Ytterligare ett exempel är den officiella statistiken. Offentlig information från svenska myndigheter vidareutnyttjas sedan länge i betydande om- fattning för såväl kommersiella som ideella ändamål. Eftersom svenska

14Beskattning av personaloptioner och innovativt entreprenörskap: Expertrapport till Före- tagsskattekommittén, Magnus Henreksson och Tino Sanandaji, Institutet för Näringslivs- forskning (IFN), 2012.

15Kort beskrivning av begreppet och grundläggande minimikrav finns på Vinnovas webb- plats, http://www.vinnova.se/opendata

158

myndigheter har betydande informationstillgångar av hög kvalitet i elektronisk form är potentialen för vidareutnyttjande stor. Frågan regleras i det så kallade PSI-direktivet16 och infördes i svensk rätt genom lagen om vidareutnyttjande av handlingar från den offent- liga förvaltningen (PSI-lagen) som trädde i kraft den 1 juli 2010.

Under senare år har frågan varit föremål för relativt stor upp- märksamhet och flera olika initiativ har tagits.

E-delegationen fick 2010 genom tilläggsdirektiv17 i uppdrag att att främja och samordna myndigheternas arbete med att förbättra förutsättningarna för vidareutnyttjande av handlingar. Arbetet ska ta sin utgångspunkt i den lag om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen som föreslås i propositionen Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt (prop. 2009/10:175). I december 2012 presenterade E-delegationen en väg- ledning för myndigheter för vidareutnyttjande av offentlig infor- mation18.

Regeringen har tillsatt en särskild utredare för att bland annat se över förutsättningarna för vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltingen (dir. 2013:2). I uppdraget ingår att utifrån förändringar i det så kallade PSI-direktivet som förhandlas inom EU lämna förslag hur dessa ska införas i svensk rätt. Bland övriga uppgifter är det i sammanhanget värt att notera att utredningen ska utreda om myndigheter behöver något stöd i frågan och om någon myndighet bör få uppgifter på området.

Regeringen har också gett Vinnova i uppdrag att under 2012 ut- veckla en teknisk plattform för förmedling av data som tillgänglig- gjorts för vidareutnyttjande samt under 2013 och 2014 vidare- utveckla denna. Plattformen kallas öppnadata.se – en portal för innovation. Uppdraget ska utföras i samverkan med för uppdraget relevanta aktörer. Vinnovas arbete med portalen kommer att göras i samverkan med tekniska experter och relevanta aktörer. Målet är att portalen ska vara enkel att använda, ha tydliga licenser och villkor, ge stöd för att data kan nyttjas till innovationer samt möjliggöra delning av resurser och lösningar. En del kunskap och förslag på lösningar finns redan, medan andra måste utvecklas. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juli 2015.

16Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn som antogs den 17 november 2003.

17Tilläggsdirektivet finns på http://www.regeringen.se/sb/d/12564/a/189404

18Rapporten kan nedladdas från http://feedback.edelegationen.se/vlpsi/

159

Bilaga 1

Kommittédirektiv 2012:61

Digitaliseringskommissionen – en kommission för den digitala agendan

Beslut vid regeringssammanträde den 7 juni 2012

Sammanfattning

Regeringen har beslutat om en bred och sammanhållen strategi för it-politiken, It i människans tjänst – en digital agenda för Sverige (dnr N2011/342/ITP). Målet för it-politiken är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. I agen- dan presenteras regeringens ambitioner inom området samt förslag på insatser och åtgärder som ska bidra till att nå det it-politiska målet. Detta ställer krav på att utvecklingen inom alla områden kontinuer- ligt följs upp och analyseras.

Digitaliseringskommissionens uppdrag är att verka för att det it- politiska målet i den digitala agendan uppnås och att regeringens ambitioner inom området fullföljs. Detta ska ske med hänsyn till det huvudsakliga ansvar som respektive myndighet och departement inom Regeringskansliet har för att vidta och följa upp åtgärder kopplade till målet för it-politiken. Kommissionen ska ha i huvud- uppdrag att:

•utforma ett förslag till handlingsplan för genomförande av upp- draget att verka för det it-politiska målet,

•analysera utvecklingen i förhållande till det it-politiska målet,

•visa på digitaliseringens möjligheter,

•kommunicera den digitala agendan och dess innehåll,

161

•vara administrativt ansvarig för de s.k. signatärerna till den digi- tala agendan, och

•samverka med olika aktörer i samhället för en ökad digitalisering.

Kommissionen ska redovisa förslaget till handlingsplan senast den 1 december 2012. Kommissionen ska därefter årligen senast den 1 mars lämna delrapporter med analyser av utvecklingen samt för- slag till åtgärder. I samband med detta ska en redovisning lämnas av kommissionens arbete med övriga uppdrag. Uppdraget ska slutredo- visas senast den 31 december 2015.

Bakgrund

Den 29 september 2011 beslutade regeringen om en ny strategi för it-politiken, It i människans tjänst – en digital agenda för Sverige (dnr N2011/342/ITP).

Den digitala agendan är en bred och sammanhållen strategi för it-politiken där regeringen presenterar ambitioner och insatser som tillvaratar de möjligheter som digitaliseringen ger. Målet är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. I december 2011 beslutade riksdagen i enlighet med förslaget i budget- propositionen för 2012 (prop. 2011/12:01, 2011/12:TU1, rskr. 2011/12:87) att tidigare it-politiska mål och delmål om tillväxt och kvalitet (prop. 2004/05:175) ska upphävas och ersättas med det nya it-politiska målet.

I fråga om målen för tillgänglighet gäller fortsatt de mål som anges i propositionen Tillgängliga elektroniska kommunikationer (prop. 2009/10:193). Målet för tillgänglighet är att Sverige ska ha bredband i världsklass. Alla hushåll och företag bör ha goda möjlig- heter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband.

Sverige har i dag en stark position inom it-området, vilket också visar sig i internationella jämförelser. Enligt t.ex. Network Readiness Index (World Economic Forum) har Sverige de bästa förutsätt- ningarna och den bästa användningen av it. Även i Digital economy rankings 2010, som jämför olika länders nivå i informationssamhället, ligger Sverige i täten. Vid jämförelser av olika länders konkurrens- kraft hamnar Sverige också i toppen, t.ex. rankas Sverige på andra plats efter Schweiz i Global Competitiveness Report för 2010–2011. Även om Sverige ligger i topp i flertalet internationella jämförelser,

162

finns det områden där Sverige har en svagare ställning. Bland annat handlar det om företagens förutsättningar och användning av it. Det är viktigt att Sverige fortsätter arbetet med att stärka sin posi- tion inom samtliga områden.

Målet i den digitala agendan för Sverige kan relateras till ovan nämnda rankningar, nämligen att Sverige enligt dessa, eller andra likartade mätningar, ska vara bland de bästa nationerna i världen. Men det är också viktigt att Sverige ligger i topp i andra mätningar om t.ex. jämställdheten inom it-sektorn, användningen av it för miljön, demokrati och mänskliga rättigheter. Dessa områden finns inte med i ovanstående studier.

För att nå det it-politiska målet i agendan och möta de utmaningar som finns både på global och på nationell nivå finns det behov av insatser inom flera områden. Med utgångspunkt i it-användarens perspektiv har fyra strategiska områden identifierats:

•lätt och säkert att använda,

•tjänster som skapar nytta,

•det behövs infrastruktur, och

•it:s roll för samhällsutvecklingen.

Varje strategiskt område i den digitala agendan är indelat i under- områden som representerar de sakfrågor som regeringen arbetar med. Sammanlagt presenteras 22 sakområden. Dessa är digitalt innan- förskap, e-tjänster och information som grund, digital kompetens, vardagssäkerhet, offentlig förvaltning, entreprenörskap och före- tagande, vård och omsorg, skola och undervisning, demokrati, till- gång till kultur, internet i Sverige och globalt, samhällets informa- tionssäkerhet, mjuk infrastruktur, geografisk information, robust elektronisk kommunikation, bredband, forskning och innovation, it för miljön, jämställdhet, frihet på nätet, upphovsrätt och it för global utveckling.

För varje sakområde presenteras regeringens ambition, beslutade insatser och förslag till nya åtgärder. Av agendan framgår också att en kommission för den digitala agendan ska inrättas som ska arbeta för att det it-politiska målet i agendan uppnås.

163

Tillsättandet av en kommission

De insatser och åtgärder som redovisas i den digitala agendan ska medverka till att nå det nya it-politiska målet. Detta ställer krav på att utvecklingen inom alla områden kontinuerligt följs upp och ana- lyseras. Huvudansvaret för att vidta och följa upp åtgärder kopp- lade till målet för it-politiken ligger på respektive myndighet och departement inom Regeringskansliet. Det är därutöver angeläget att ha en samlad nationell bild och att följa upp den övergripande utvecklingen mot det it-politiska målet, eftersom det på många om- råden redan finns handlingsplaner, strategier etc. medan sådana saknas inom andra områden. Inte minst är det viktigt att arbeta strategiskt med långsiktiga it-politiska frågor i anslutning till agen- dan. Det bör därför tillsättas en kommission för den digitala agen- dan med uppgift att verka för att det it-politiska målet uppnås och att regeringens ambitioner inom området fullföljs.

Utgångspunkter för kommissionens arbete

Såväl Sverige som andra länder står inför flera stora samhälls- utmaningar de kommande åren både på global och nationell nivå. Globalt handlar det bl.a. om klimatfrågan och behovet av att minska samhällets påverkan på miljön, den ekonomiska kris som påverkar stora delar av världen, globaliseringens effekter samt vikten av att skapa förbättrade levnadsvillkor i utvecklingsländer. Det handlar också om att öka respekten för mänskliga rättigheter inklusive yttrandefrihet, demokratifrågor, jämställdhet mellan kvinnor och män samt individens möjligheter till inflytande.

Sverige står också inför utmaningar såsom en åldrande befolk- ning då var femte svensk kommer att vara över 65 år 2020. Allt fler och allt friskare äldre kvinnor och män kommer att behöva stöd allt längre i livet. Samtidigt ökar möjligheterna att behandla olika sorters sjukdomar och tillstånd, vilket kommer att ställa stora krav på väl- färdssystemet och samhället i stort. Detta gäller inte minst hur resurserna inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst används på bästa sätt så att varje krona räcker längre. Det handlar också om att förbereda barn samt unga kvinnor och män såväl i som utanför skolan för morgondagens samhälle och se till att de har tillgång till moderna lärverktyg och en tidsenlig utbildning.

164

Ytterligare en utmaning är hur svenska företag ska kunna be- hålla och stärka sin konkurrenskraft samt bidra till en ökad syssel- sättning och tillväxt i ekonomin. Viktiga faktorer för Sverige är då ett gott innovations- och investeringsklimat samt tillgång till väl- utbildad arbetskraft. Men det handlar också om en förmåga att sti- mulera och skapa förutsättningar för entreprenörskap och inter- nationell handel samt att ta till vara förmågan att utveckla inno- vationer baserade på digitaliseringens möjligheter.

It kan bidra till att möta dessa utmaningar. Det kan vara fråga om nya sätt att göra saker på, t.ex. att med hjälp av standardisering utforma lösningar för ett åldrande samhälle, en bättre hälso- och sjukvård samt socialtjänst (e-hälsa, digitala hjälpmedel), it för skap- ande och lärande (it i skolan), digitala lösningar för miljön (smarta elnät, intelligenta transportsystem, distansarbete) samt för jordbruket och landsbygden (möjligheter att söka stöd och få information genom it), främjande av kulturell mångfald (digital distribution av kulturellt innehåll), demokrati (öppenhet och insyn i förvaltningen, system för dialog med beslutsfattare), möjlighet att ta del av offent- liga och privata varor och tjänster (identifikation, betalningar), ökad konkurrenskraft och nya marknader för företag (digital kompetens, nya produkter, tjänster och affärsmodeller samt effektivare verk- samhet med hjälp av it, bl.a. elektronisk handel), it-lösningar för en effektivare offentlig upphandling, tillgängliggörande och använd- ning av offentliga data med mera.

Kommissionens uppdrag

Digitaliseringskommissionens uppdrag är att verka för att det it- politiska målet i agendan uppnås och att regeringens ambitioner inom området fullföljs. Då andra aktörer har ansvar för vissa frågor på området avgränsas kommissionens uppdrag enligt följande:

•E-delegationen ansvarar för strategiska frågor för myndigheter- nas arbete med e-förvaltning: koordinering av de statliga myndig- heternas it-baserade utvecklingsprojekt, uppföljning av deras effekter för medborgare, företagare och medarbetare, koordi- nering av vissait-standardiseringsfrågor samt att främja samord- ning av myndigheternas arbete med att förbättra förutsättning- arna för vidareutnyttjande av handlingar (dir. 2009:19 och 2010:32).

165

•Inom vård och omsorg arbetar regeringen tillsammans med en bred grupp av nationella aktörer med utgångspunkt i Nationell eHälsa – strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. Detta arbete koordineras av högnivågruppen för Nationell eHälsa.

•För att främja utbyggnad av bredband i alla delar av landet har regeringen tillsatt ett Bredbandsforum. Bredbandsforum är en mötesplats för dialog och samverkan mellan olika aktörer på bred- bandsmarknaden (dnr N2011/6957/ITP).

•Inom upphovsrättsområdet arbetar regeringen för ett väl avvägt och ändamålsenligt regelverk såväl nationellt som på EU-nivå. Lagstiftningsarbetet på området hanteras av Regeringskansliet.

Kommissionen ska ha följande huvuduppdrag.

Utforma ett förslag till handlingsplan för genomförande av uppdraget att verka för att det it-politiska målet

Kommissionen ska utforma ett förslag till handlingsplan för hur kommissionen kan genomföra uppdraget med att verka för det it- politiska målet i den digitala agendan. Utgångspunkten är att detta ska ske med befintliga medel. Kommissionen ska, efter att ha in- hämtat synpunkter från relevanta statliga myndigheter, aktörer på regional och lokal nivå samt företag och organisationer, utforma ett förslag på hur utvecklingen mot det it-politiska målet i agendan kan följas upp. Utgångspunkten är de strategiska områdena och de ambitioner som regeringen har beslutat om för de 22 sakområdena.

Kommissionen ska även definiera och föreslå nyckelindikatorer, som löpande ska följas upp och som är av betydelse för uppfyllelsen av det it-politiska målet, se vidare under rubriken Analysera ut- vecklingen i förhållande till det it-politiska målet. I förslaget till handlingsplan ska kommissionen vidare redovisa hur en uppföljning av beslutade insatser och föreslagna åtgärder i agendan bör göras. Om kommissionen finner att det finns områden utöver agendan där insatser behövs för att nå målet, ska sådana områden redovisas.

Kommissionen ska redovisa förslaget till handlingsplan senast den 1 december 2012.

166

Analysera utvecklingen i förhållande till det it-politiska målet

Kommissionen ska beskriva och analysera utvecklingen inom agen- dans strategiska områden i förhållande till det it-politiska målet och rapportera detta till regeringen. Kommissionen ska även fullfölja de ambitioner som regeringen har beslutat om samt följa upp de in- satser och åtgärder som presenteras i den digitala agendan.

För att genomföra analysen ska kommissionen arbeta med nyckel- indikatorer som speglar utvecklingen inom agendans 22 sakområden. Dessa ska formuleras utifrån regeringens mål och ambitioner inom it-politiken samt de mål som anges i strategin En digital agenda för Europa (KOM(2010)245). Nyckelindikatorerna ska tas fram i sam- verkan med berörda aktörer i samhället. De ska i första hand baseras på tillgängliga data och, i förekommande fall, befintliga indikatorer från Lantmäteriet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Naturvårdsverket, Post- och telestyrelsen, Socialstyrelsen, Statens jordbruksverk, Statens skolverk, Statistiska centralbyrån, Sveriges Kommuner och Landsting, Tillväxtverket, Verket för innovations- system, E-delegationen, Bredbandsforum och andra berörda statliga myndigheter, samt aktörer på regional och lokal nivå. Kommis- sionen ska i arbetet beakta den uppföljning som görs inom ramen för En digital agenda för Europa.

Med utgångspunkt i nyckelindikatorerna ska kommissionen:

1.analysera utvecklingen inom agendans strategiska områden i för- hållande till det it-politiska målet,

2.beskriva hur de insatser och åtgärder som anges i agendan bidrar till att nå det it-politiska målet,

3.identifiera möjligheter som stödjer utvecklingen mot det it-poli- tiska målet,

4.uppmärksamma eventuella problem som hindrar utvecklingen mot det it-politiska målet,

5.lämna förslag på effektiva åtgärder som bidrar till att förverkliga det it-politiska målet inom områden där handlingsplan, strategi eller motsvarande saknas, samt

6.analysera konsekvenserna av lämnade förslag.

167

I uppdraget ingår också att löpande jämföra utvecklingen i Sverige utifrån de identifierade nyckelindikatorerna med ett urval länder i Europa och andra delar av världen. Det är i detta sammanhang viktigt att omvärldsfaktorer som lagstiftningsarbete och samarbete på EU-nivå beaktas. Även delar av OECD:s och WTO:s arbete som är relevanta i sammanhanget bör beaktas.

Uppdraget i denna del ska redovisas årligen den 1 mars.

Visa på digitaliseringens möjligheter och utmaningar

Möjligheterna med en ökad digitalisering är stora. I takt med att ny teknik, nya applikationer, nya digitaliserade arbetssätt, standarder och användningsmönster utvecklas och får spridning ökar it:s bi- drag till ekonomisk tillväxt, en bättre miljö, företagens konkurrens- kraft och social välfärd. It är dessutom en global möjliggörare för en alltmer gränslös kommunikation, innovation och handel över världen. It-baserade tjänster kan bidra till att öka tillgängligheten och effektiviteten både i företag och i offentlig förvaltning.

Det finns i dag en ökad medvetenhet om digitaliseringens möj- ligheter både hos företag och organisationer, i offentlig sektor och bland medborgare. Många gör mycket och har kommit långt. Andra har ännu inte upptäckt möjligheterna med en ökad digitalisering.

I den digitala agendan uppmärksammas också digitaliseringens utmaningar. Det handlar t.ex. om risken för otillåtna kontroller och otillåten övervakning av individer, om vikten av att slå vakt om den personliga integriteten och att det skydd som finns i gällande lag- stiftning upprätthålls. Samtidigt innebär internets anonymitet att förutsättningarna ökat för kränkningar liksom för spridning av anti- demokratiska, våldsbejakande och förråande budskap och material samt att internet blivit ytterligare en arena för vissa kriminella hand- lingar.

Kommissionen ska, med beaktande av de utmaningar som redo- görs för i den digitala agendan, arbeta med att synliggöra nyttan av digitaliseringen och användningen av it. Det handlar om att skapa förståelse för den samhällsekonomiska nyttan med it och för vad som kan hindra eller försvåra för olika grupper i samhället att an- vända sig av it. Kommissionen ska därför sammanställa och sprida goda exempel där digitaliseringen bidragit till utvecklingen och för- enklat vardagen för företag, offentlig sektor och medborgare i Sverige eller i andra länder.

168

Kommunikationen av den digitala agendan

I den digitala agendan visar regeringen en tydlig riktning för it- politiken. Målet är att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. För att nå målet har alla en roll att spela såväl företag, organisationer och offentlig sektor som medborgare där var och en bidrar utifrån sin roll och sitt ansvarsområde.

Kommissionen ska på olika sätt presentera och diskutera den digitala agendan med olika aktörer i Sverige och utomlands, inspi- rera och engagera olika aktörer att bidra till måluppfyllelsen av agendan samt informera om sitt eget uppdrag och arbete. Vägled- ande i detta arbete ska vara dialog och öppenhet.

Administrativt ansvar för signatärer till den digitala agendan

När regeringen presenterade den digitala agendan lanserades sam- tidigt ett s.k. signatärskap. Det innebär att företag och organisa- tioner m.fl. signerar en frivillig avsiktsförklaring om att de delar ambitionen att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitali- seringens möjligheter, och att de med utgångspunkt i den digitala agendan åtar sig att presentera hur de kan bidra till genomförandet av den. I april 2012 var ett nittiotal företag och organisationer från olika samhällssektorer signatärer inom agendans 22 sakområden. Som signatär erbjuder företaget eller organisationen sig att till Regerings- kansliet (Näringsdepartementet) skriftligen redovisa vad signatären kan bidra med för att genomföra agendan.

Kommissionen ska i samarbete med Regeringskansliet (Närings- departementet) stödja och utveckla signatärskapet. Kommissionen ska dessutom ha det administrativa ansvaret för signatärskapet. Det innebär att kommissionen ska:

1.engagera nya signatärer,

2.ha löpande dialog med befintliga signatärer,

3.sammanställa och organisera signatärernas åtaganden,

4.följa och analysera signatärernas åtaganden och hur de bidrar till att genomföra den digitala agendan, samt

5.identifiera områden där initiativ saknas och arbeta för att enga- gera nya signatärer som motsvarar behovet av insatser.

169

Det frivilliga regionala signatärskapet som vänder sig till samverk- ansorgan, länsstyrelser och landsting omfattas inte av kommissions uppdrag.

Samverka med olika aktörer i samhället för en ökad digitalisering

Inom flera av de sakområden som presenteras i den digitala agendan finns det samverkansorganisationer som har i uppdrag att driva för- ändringsarbete.

När det gäller e-förvaltning har regeringen tillsatt E-delegationen som har i uppdrag att genomföra regeringens handlingsplan på e- förvaltningsområdet. Inom vård och omsorg arbetar regeringen tillsammans med en bred grupp av nationella aktörer med utgångs- punkt i Nationell eHälsa – strategin för tillgänglig och säker in- formation inom vård och omsorg. För att bidra till bredbands- utbyggnaden har regeringen tillsatt Bredbandsforum som verkar för att nå målen i bredbandsstrategin. Ett annat exempel är Sveriges Kommuner och Landsting som nyligen inrättat ett center för e- samhället (CeSam) för att koordinera landstingens och kommunernas arbete med it-relaterade frågor. Ytterligare ett exempel är Geodata- samverkan som syftar till att ge bättre tillgång till offentliga geo- data för tillämpning på t.ex. miljöfrågor. Myndigheten för sam- hällsskydd och beredskap har vidare ett sammanhållande ansvar för samhällets informationssäkerhet och arbetar med frågan ur ett tvär- sektoriellt perspektiv. På andra områden har myndigheter ett sam- verkande ansvar eller så finns pågående statliga utredningar och projekt. Inom ramen för sitt uppdrag ska kommissionen samverka med dessa.

Inom andra områden saknas det samverkansforum som arbetar strategiskt med it-frågorna. För att bidra till att nå det it-politiska målet kan kommissionen ge förslag på arbetsgrupper som arbetar med en specifik frågeställning och där olika aktörer i samhället som är intresserade av frågan kan medverka. Kommissionen kan då vara en mötesplats för dialog och samverkan mellan myndigheter, orga- nisationer och företag som verkar på det specifika området. Syftet är att hitta konstruktiva lösningar som bidrar till att ta till vara digi- taliseringens möjligheter, med beaktande av den ansvarsfördelning som råder mellan stat, kommuner och andra huvudmän för berörda verksamheter samt övriga aktörer. Kommissionen ska i förslaget till handlingsplan redovisa förslag på områden som kan vara lämpliga

170

att behandla inom ramen för olika arbetsgrupper. Arbetsgrupper tillsätts efter beslut av Regeringskansliet (Näringsdepartementet).

Uppdragets genomförande

I frågor som rör uppföljning och analys av utvecklingen mot det it- politiska målet ska kommissionen löpande informera den inom Regeringskansliet tillsatta interdepartementala arbetsgruppen för en digital agenda för Sverige och vid behov även statssekreterar- gruppen för en digital agenda för Sverige.

Vid behov ska kommissionen tillkalla en referensgrupp bestå- ende av företrädare för näringsliv, offentlig sektor, intresseorga- nisationer, forskare och användare i alla åldrar för att ta del av deras kunskaper och perspektiv på kommissionens arbete. Det är ange- läget att kommissionens arbete sker i samverkan med såväl referens- gruppen som med signatärer, övriga företag och organisationer.

Kommissionen bör söka samverkan med Regeringskansliet i dess arbete med den nationella innovationsstrategin. Kommissionen ska också samverka med Sveriges Kommuner och Landsting och bör i övrigt stödja initiativ som syftar till att etablera forum för inflyt- ande, dialog och samverkan.

Kommissionen ska löpande under sitt arbete inhämta synpunkter från relevanta statliga myndigheter och bolag, bl.a. Lantmäteriet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Post- och tele- styrelsen, Statens jordbruksverk, Statens skolverk, Socialstyrelsen, Tillväxtverket, Verket för innovationssystem, Apotekens Service AB, Bredbandsforum och E-delegationen, samt andra aktörer på natio- nell, regional och lokal nivå som har ansvar inom de områden som den digitala agendan omfattar.

Kommissionen ska analysera konsekvenserna av de förslag på åtgärder som lämnas, och som ska bidra till att förverkliga det it- politiska målet, samt föreslå finansiering om förslagen innebär kost- nadsökning eller intäktsminskning för staten, kommuner eller lands- ting. Konsekvensanalysen ska göras med utgångspunkt i 14–15 a §§ kommittéförordningen (1998:1474). Kommissionen ska i analysen även beakta förslagens effekter på t.ex. resursanvändning, avfall och klimat.

Kommissionen ska redovisa sitt förslag till handlingsplan senast den 1 december 2012. Kommissionen ska årligen senast den 1 mars lämna delrapporter med analyser av utvecklingen mot det it-politiska

171

Bilaga 2

Förslag från tidigare initiativ

Nedan återges förslag som huvudsakligen lämnats av tidigare initi- ativ på det it-politiska området och som har identifierats inom ramen för det arbete Gartner genomfört på uppdrag av Digitaliserings- kommissionen1. En redogörelse för arbetet görs i kapitel 2. I denna bilaga listas samtliga förslag som har identifierats inom ramen för arbetet.

Genomgående används begreppet förslag även om de i källmate- rialet i vissa fall har benämnts som rekommendationer.

Korta beskrivningar av initiativen och eventuella kommentarer lämnas i inledningarna till respektive avsnitt.

1.1It-politisk strategigrupp

Regeringens it-politiska strategigrupp bildades i juni 2003. Gruppens mandat och verksamhet upphörde hösten 2006. Uppgiften var att arbeta rådgivande, pådrivande och samordnande med it-politiska frågor, såväl internt inom Regeringskansliet som externt mot övrig offentlig sektor och näringsliv2.

Nedan listas de rekommendationer som den it-politiska strategi- gruppen listat i sin slutrapport Politik för IT-samhället – Rekom- mendationer från Regeringens IT-politiska strategigrupp3. Rekom- mendationerna är sorterade efter fokusområde.

1Arbetet redovisas i rapporten Kartläggning av digitaliseringens aktörer och sammanfattning av lärdomar, Gartner, mars 2013, dnr. N 2012:04/2013/18.

2http://www.regeringen.se/sb/d/14678/a/73105

3Rapporten finns tillgänglig via länk i föregående fotnot.

173

Bilaga 2 SOU 2013:31

Ge myndigheter i uppdrag att redovisa hur de arbetar med energieffektivisering

Utred förutsättningarna för användning av intelligenta husfunktioner

Staten bör uppdra till alla myndigheter att som en del i miljöledningsarbetet redovisa hur de arbetar för en ökad energieffektivisering i sin verksamhet där även nyttjandet av intelligenta styrsystem ingår.

Förutsättningarna för en ökad användning av intelligenta husfunktioner, som kan användas för att realisera miljövinster och ekonomiska besparingar under driftfasen, bör utredas. De kommande energideklarationerna bör utnyttjas till att även omfatta sådana.

Utbilda för att stödja framtagandet av miljöanpassade it-produkter

Sprid kunskap kring grön it

Utnyttja möjligheten att leda utvecklingen

It-branschen bör driva debatt kring återvinning

Staten bör nyttja möjligheterna inom den statliga offentliga upphandlingen för att ytterligare stödja framtagandet av energisnåla och miljöanpassade it-produkter genom att utbilda upphandlare.

Kunskap ska spridas inom den offentliga sektorn om hur it-system kan göras mer energi- och kostnadseffektiva.

Den offentliga sektorns möjligheter att gå i spetsen för utvecklingen ska nyttjas för området energi- och kostnadseffektiva it-system.

It-branschen bör inom ramen för sina samverkansråd driva debatt om de företag som inte följer ställda krav för återvinning och även arbetar aktivt för att få hela branschen att följa lagstiftning och branschöverenskommelser.

Inför mer flexibla modeller för vidareutbildning

Regeringen bör arbeta för införandet av mer flexibla modeller för värdering av vidareutbildning genom nya certifierade utbildningsnivåer.

178

SOU 2013:31 Bilaga 2

1.1.5It i vård och omsorg

Analysera och följ upp effekterna av en nationell it-strategi

Funktionella krav- specifikationer i samverkan

Samordna en nationell it-strategi för vård och omsorg

Det är viktigt att fortsatt att analysera omfattningen, kostnadsfördelning, struktur för utförande/förvaltande organisationer och modeller för uppföljning av effekterna.

Det är viktigt att behoven av dessa funktionella kravspecifikationer tas fram i en dialog mellan Sveriges Kommuner och Landsting, Socialdepartementet, Socialstyrelsen, leverantörerna och övriga berörda aktörer.

Arbetet med den nationella it-strategin för vård och omsorg bör samordnas med den nationella strategin för e-förvaltning. Det är viktigt att frågor kring utvecklingen av nya e-tjänster tar hänsyn till människors behov av tjänster oberoende av tid eller plats, dock med bibehållen säkerhet och integritet för medborgaren.

1.1.6It i skola och lärande

Skapa en nationell modell för kompetensutveckling av lärare

Skapa en nationell modell för kompetensutveckling av verksamma lärare så att de kan utveckla sitt arbetssätt för att möta dagens och framtidens krav.

179

SOU 2013:31 Bilaga 2

Lyft fram goda exempel kring unga människors it-användning

Minska den digitala klyftan med hjälp av unga

Starta nationella projekt över generationsgränser

Stötta ungas användning av it i lärandet

Integrera it som ett kreativt hjälpmedel

Undersök möjligheten till fri tillgång till programvaror för elever

Initiera tvärvetenskaplig forskning kring ungdomskulturer

Ta fram en nationell plan för forskning kring fortsatt dataspelsutveckling

Genomför en nationell informationskampanj för att lyfta fram goda exempel på hur ungas it-användning och nätkulturer kan bidra till en förnyelse av samhället och stärka bilden av Sverige som föregångsland inom it.

Skapa förutsättningar för att unga ska kunna hjälpa äldre med praktiska it- kunskaper för att minska den digitala klyftan.

Minska it-glappet generationer emellan genom att initiera ett nationellt projekt där elever lär vuxenvärlden om datorer och datoranvändningens möjligheter, och lärare och skolledare lär de unga etik, moral, källkritik.

Överväg att främja skolans arbete med att stötta ungas användning av it i lärandet.

Överväg att främja skolans arbete med att integrera it som ett kreativt hjälpmedel i all utbildning.

Undersök olika möjligheter att erbjuda landets alla elever fri tillgång till programvaror för kreativt skapande i skolan och på offentliga inrättningar såsom ex bibliotek och museer.

Initiera en tvärvetenskaplig forskningsöversikt kring ungdomskulturer och it i syfte att skapa ökad kunskap inom området.

Ta fram en nationell plan för hur Sverige kan stimulera till fortsatt svensk forskning kopplat till behoven inom svensk dataspelsutveckling, och hur samarbetet kan utvecklas mellan forskning och näringsliv.

181

1.1.8Demokrati, digitala klyftor och juridiken i informationssamhället

1.2Råd för it-politiska frågor

Regeringen tillsatte den 20 juni 2007 en arbetsgrupp i syfte att ge råd till regeringen i it-politiska frågor. Rådets förordnande gick ut 31 december 20104.

Arbetsgruppen var rådgivande till regeringen och ett forum för strategiska diskussioner mellan regeringen och företrädare för olika samhällsområden.

Rådet har inte samlat rekommendationer i en slutrapport. Upp- räkningen är baserad på rådets mötesanteckningar som finns till- gängliga för allmänheten för perioden 2007–20105. Huruvida hela rådet står bakom förslagen framgår enbart i vissa fall vid genom- gång av anteckningarna. Rekommendationerna har listats nedan utan att ändras eller värderas utifrån relevans för Digitaliseringskommis- sionens uppdrag.

4http://www.regeringen.se/sb/d/9304

5Mötesanteckningar finns tillgängliga via länk i föregående fotnot.

182

1.3Globaliseringsrådet

Rådet bestod av 22 företrädare för näringslivet, arbetsmarknadens parter, akademin, kulturen och politiken. Ett kansli gav stöd till rådet.

Två slutrapporter finns från arbetet, dels Globaliseringsrådets slut- rapport Bortom krisen – Om ett framgångsrikt Sverige (Ds 2009:21), dels Globaliseringsrådets kanslis slutrapport Utvecklingskraft och omställningsförmåga – En globaliserad svensk ekonomi7. Relevanta förslag från slutrapporterna framgår nedan.

1.3.1Globaliseringsrådets slutrapport

6http://www.regeringen.se/sb/d/8616

7Rapporterna finns tillgängliga via länk i föregående fotnot.

186

SOU 2013:31 Bilaga 2

1.4IT&Telekomföretagen

Inventeringen har även inkluderat förslag som IT&Telekomföre- tagen lyft fram i rapporten Digitala tjänster som lyfter Sverige. Rapporten bygger på marknadsanalyser, forskningsrapporter och intervjuer med 22 representanter för tjänsteföretag och organisationer. Förslagen som listas nedan är hämtade direkt från rapporten.

IT&Telekomföretagen företräder en bransch vilket bör beaktas vid en värdering av förslagen. Övriga förslag som redovisas härrör från initiativ vilka varit verksamma på uppdrag av regeringen. Ett motiv för att trots detta inkludera förslagen är att de berör digitala tjänsteföretag och ett perspektiv som vi bedömer är relevant för sak- området Entreprenörskap och företagsutveckling i den digitala agen- dan.

189

Bilaga 3

Indikatorer för övriga sakområden

Indikatorerna som presenteras i bilagan utgör det förslag som analys- företaget Gartner på uppdrag av Regeringskansliet (Näringsdeparte- mentet) tagit fram. De ska betraktas som ett underlag för fortsatt analys och diskussion och inte ett färdigt förslag från Digitali- seringskommissionen. Då vi i detta delbetänkande fördjupat oss i fem av den digitala agendans 22 sakområden är indikatorerna på följande 17 sakområden inte grundligt genomgångna och de kommer att revideras.

Kommentarerna är hämtade från Gartners redovisning av arbetet.

E-tjänster och information som grund för innovativa tjänster

Ambitionen för sakområdet i den digitala agendan är en öppnare och smartare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet.

Tabell 1.1 Indikatorer E-tjänster och information som grund för innovativa tjänster

193

Bilaga 3 SOU 2013:31

E-delegationens uppföljning av svensk e-förvaltning är en naturlig källa att hämta indikatorer från för detta sakområde (indikatorer 2–5).

Datapunkten från SKLs eBlomlåda (indikator 1) har inkluderats för att få med kommunperspektivet och för att det är ett relativt objektivt kriterium. Detta bör dock ske med viss försiktighet. eBlomlådan kan användas om en hög andel av kommunerna aktivt börjar använda verktyget, om så inte är fallet finns en påtaglig risk för ett snett urval och därmed ett missvisande resultat.

Vardagssäkerhet

Ambitionen för sakområdet i den digitala agendan är att använd- ning av it och internet ska präglas av säkerhetsmedvetande och tillit.

SOU 2013:31 Bilaga 3

Indikatorerna 1–2 är subjektiva men ger en möjlighet att jämföra med övriga EU-länder.

Indikator 3 är viktig i den bemärkelsen att en bristande känsla av trygghet för vissa invånare kan vara ett hinder för att använda inter- net (påverkar med andra ord sakområdet Digitalt innanförskap).

Indikatorerna 4–7 ger en uppfattning om hur många problem som faktiskt uppstår relaterat till vardagssäkerhet. Identitetsstöld har inte enbart med digitalisering att göra, men i takt med att samhället blir mer och mer digitaliserat får denna typ av brott allt större påverkan.

Post- och telestyrelsen (PTS) har 2009 och 2011 genomfört under- sökningar om konsumenters kunskap, beteende och förtroende för internet. Denna innehåller frågor om huruvida konsumenterna till exempel använder samma lösenord överallt eller ej, om de krypterar sina nätverk i hemmet, om de kopplar upp sig mot andra okryp- terade nätverk, om de öppnar e-post från okända sändare, och så vidare) Tanken med indikator 8 är att väga ihop några utvalda så- dana beteendefrågor för att få fram ett jämförelsetal för konsumen- ternas säkerhetsmedvetenhet.

Offentlig förvaltning

Ambitionen för sakområdet i den digitala agendan är en enklare vardag för privatpersoner och företag samt en effektivare offentlig förvaltning.

195

Bilaga 3 SOU 2013:31

Indikatorerna 1–3 är mål som finns i den europeiska digitala agendan. Indikator 3 relaterar till en lista över områden som finns överens- kommen på EU-nivå. Sverige har redan implementerat samtliga av dessa tjänster.

Indikator 4 är i samma anda som indikator 3 fast skulle ge möj- lighet till en nedbrytning per kommun. eBlomlådan kan användas om en hög andel av kommunerna aktivt börjar använda verktyget, om så inte är fallet finns en påtaglig risk för ett snett urval och därmed ett missvisande resultat.

Indikator 5 mäts i nuläget och har via finansiering från .SE inklu- derat storleksklassen 1–9 anställda. Denna finansiering kommer dock

196

att upphöra. För att fånga upp småföretagsdimensionen vore det önskvärt att kunna hitta ny finansiering för att mäta storleksklassen 0–9.

Indikator 6 relaterar till frågor som finns i E-delegationens upp- följning av svensk e-förvaltning. Respektive myndighet svarar på ett antal frågor om vilka effekter de har sett av e-förvaltningsarbetet. Frågorna är sorterade under de tre definierade effektområdena: (1) Enklare vardag för privatpersoner och företag, (2) Smartare och öpp- nare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet, samt (3) Högre kvalitet och effektivitet inom det offentliga. Tanken med indi- katorn är att väga ihop frågor och svarsalternativ (från ”stor försäm- ring” till ”stor förbättring”) till ett jämförelsetal som är lätt att följa över tiden.

Vård och omsorg

197

Bilaga 3 SOU 2013:31

Indikator 1 är inkluderad för möjligheten att kunna göra en jämför- else med EU-länder, detta eftersom det är svårt att identifiera andra återkommande mätningar som möjliggör jämförelser med andra länder.

Indikator 2 är inkluderad för att införandet av e-hälsotjänster inom vård och omsorg noga måste balanseras mot säkerhet och inte- gritetskrav, vilket är en utmaning.

Bakgrunden till indikatorerna 3–9 är att Center för eHälsa i sam- verkan (CeHis) nyligen har antagit en handlingsplan för 2013–2018 som har många konkreta mål listade. Indikatorerna är ett urval från, eller i vissa fall en sammanslagning av, sådana mål.

Indikator 10 är inkluderad för att fånga upp privatpersoners eget intresse och initiativ för att mäta sin egen hälsa.

Demokrati

Ambitionen för sakområdet i den digitala agendan är att it ska vara ett stöd för medborgardialog samt bidra till att öka medborgarnas kunskap, samhällsengagemang, insyn och inflytande.

198

SOU 2013:31 Bilaga 3

Området är delvis täckt genom att Sveriges position i FN:s e-Partici- pation index är inkluderat i mätningen av det övergripande it-poli- tiska målet.

Inom Center för eSamhället (CeSam), finns en grupp anställda som jobbar med demokratifrågor och som har god kontakt med kommunerna. CeSam har även modeller för att mäta mognaden vad gäller demokrati och medborgardialog generellt. Det finns också en undersökning som genomförs årligen och som fokuserar på att mäta i vilken mån kommunerna publicerar information till medborgarna. Detta är en god grund att bygga vidare på för att kunna komma fram till en indikator av den typ som är listad som nummer 3 ovan.

Tanken med indikator 5 är att om möjligt använda moderna text- mining-metoder för att få en bild över nivån av politiskt engagemang på internet.

Tillgång till kultur

199

material och kulturarvsinformation ska ha en plan för digitalisering och tillgänglighet.

Indikator 1 mäter ett av sätten på vilket kultur redan tillhandahålls på ett digitalt sätt, här via folkbiblioteken.

Den 21 december 2011 publicerades Digit@lt kulturarv – Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012– 2015. I denna anges att alla statliga institutioner som samlar, bevarar och tillgängliggör kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation

200

senast 2015 ska ha riktlinjer och mål för den egna verksamhetens arbete med att digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra verksam- het, samlingar, arkiv och audiovisuella arkiv; samt även principer för prioritering utifrån bevarandeaspekter och efterfrågan. Ett samord- ningssekretariat vid Riksarkivet skall bidra till att samordna arbetet med att nå målet. Detta är bakgrunden till indikatorerna 2–8.

Internet i Sverige och globalt

Ambitionen för sakområdet i den digitala agendan är att Sverige ska verka för ett tillgängligt, öppet och robust internet i Sverige och globalt.

201

Indikatorerna 2–6, samt 10 berör IPv6 och DNSSEC. Post- och telestyrelsen (PTS) har statistik för IPv6 och DNS, både för myn- digheter och kommuner, men all data är inte publicerad ännu.

Indikatorerna 1, 7–9 berör marknaden. PTS individundersökning har tidigare genomförts årligen, men har inte genomförts under 2012. Digitaliseringskommissionen bör ha en dialog med PTS för att tyd- liggöra med vilken frekvens undersökningen kommer att göras i fram- tiden.

Mätningar av graden av nätneutralitet (indikator 11) är plane- rade från .SEs sida, men detaljerna för exakt hur denna mätning ska genomföras är inte beslutade ännu. Nätneutralitet har här setts som en fråga om öppenhet samt en konsumentfråga och därför sorterats in i detta sakområde.

Samhällets informationssäkerhet

Ambitionen för sakområdet i den digitala agendan är att privata och offentliga informationssystem ska säkras i syfte att värna olika värden i samhället såsom demokrati, personlig integritet, tillväxt samt eko- nomisk och politisk stabilitet.

Tabell 1.8 Indikatorer Samhällets informationssäkerhet

202

SOU 2013:31 Bilaga 3

Indikator 1 är intressant eftersom den ger en möjlighet att göra inter- nationella jämförelser inom området.

Indikator 2 ger en möjlighet att göra jämförelser mellan kom- muner. eBlomlådan kan användas om en hög andel av kommunerna aktivt börjar använda verktyget, om så inte är fallet finns en påtag- lig risk för ett snett urval och därmed ett missvisande resultat.

Indikatorerna 3–5 ger en indikation på hur många faktiska attacker som sker och hur många datorer som är infekterade.

Indikatorerna 6–8 ger en möjlighet att förstå i vilken mån inter- nettrafiken i Sverige är krypterad.

Indikator 9 kräver en sammanvägning av ett antal frågor i E-dele- gationens uppföljning av svensk e-förvaltning (avsnitt 15 – Informa- tionssäkerhet).

I Handlingsplan för att stärka samhällets informationssäkerhet från 2012 framgår att ett verktyg för självmätning av informations- säkerhet ska implementeras och göras tillgängliga under 2013. Detta verktyg ska kunna användas av både myndigheter, landsting och kommuner. Detta möjliggör indikator 10.

I den ovan angivna handlingsplanen finns också ett mål om att antalet myndigheter som är anslutna till SGSI (Swedish Govern- ment Secure Intranet) ska öka. Detta kan följas via indikator 11.

203

SOU 2013:31 Bilaga 3

Frågor kopplade till elektronisk legitimation behandlas av indika- torerna 2, samt 8–10.

Frågor kopplade till effektiv upphandling behandlas av indika- torerna 3–4.

Myndighetsövergripande tjänster behandlas av indikatorerna 11–

12.

Frågor kopplade till övrig samverkan och gemensamma standards behandlas av indikatorerna 1, 5–7.

eBlomlådan kan användas om en hög andel av kommunerna aktivt börjar använda verktyget, om så inte är fallet finns en påtaglig risk för ett snett urval och därmed ett missvisande resultat.

Geografisk information

Ambitionen för sakområdet i den digitala agendan är att det offent- liga Sverige ska använda geografisk information som är beskriven i nationellt bestämda referenssystem och som bygger på internatio- nella överenskommelser.

Tabell 1.10 Indikatorer Geografisk information

205

Bilaga 3 SOU 2013:31

Indikatorerna 1–3 är utvalda ur ett material från Lantmäteriet inne- hållande en sammanställning av indikatorer som redan mäts inom området geodata.

Indikator 6 är ett förslag på en ny indikator för att följa upp i vilken grad nya tjänster som använder den publicerade informa- tionen skapas.

Indikatorerna 4–5 mäter hur individer nyttjar tjänster som använ- der geografisk information generellt.

Robust elektronisk kommunikation

Den ambition som utrycks för sakområdet i den digitala agendan är att robust elektronisk kommunikation innebär att kommunikation- erna ska vara uppbyggda på ett driftssäkert sätt.

Tabell 1.11 Indikatorer Robust elektronisk kommunikation

206

SOU 2013:31 Bilaga 3

Post- och telestyrelsens (PTS) Strategi för robust elektronisk kom- munikation från 2012 innehåller bl.a. följande mål: (1) Antalet drifts- störningar inom elektronisk kommunikation ska minska; (2) An- talet svaga punkter minimeras, genom analys och åtgärder vid ut- byggnad och utveckling; (3) Viktig kommunikationsutrustning för- läggs i skyddade anläggningar. Det första målet är bakgrunden till indikatorerna 4–5. Det andra målet är bakgrunden till indikator 6. Det tredje målet är bakgrunden till indikator 7.

PTS publicerar även rapporten Risk och sårbarhetsanalys för sek- torn elektronisk kommunikation (senast publicerad 2011). Denna publikation möjliggör en indikator i stil med nummer 3 ovan.

Bredband

Målet för bredbandspolitiken är att Sverige ska ha bredband i världs- klass. Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. Detta innebär att 90 procent av alla hushåll och fasta verksamhetsställen bör ha tillgång till 100 Mbit/s senast 2020. År 2015 bör 40 procent av hushållen och de fasta verksamhetsställena ha tillgång till 100 Mbit/s.

207

Inom området bredband finns en stor mängd statistik att tillgå, både från internationella, europeiska och svenska källor.

Indikatorerna från olika källor ovan har ett visst mån av över- lapp, men har ändå inkluderats för att säkra möjligheten att kunna göra jämförelser på internationell (1–2) och europeisk nivå (3–8), samt följa viktiga nationella mål och kompletterande indikatorer (9–17).

Formuleringen i indikator 11 är den tolkning som Post- och tele- styrelsen (PTS) gör i uppföljningen av regeringens bredbandsmål.

Forskning och innovation

Ambitionen för sakområdet i den digitala agendan är att i forsk- ningsverksamhet och innovationsprocesser ska digital information och digitala verktyg användas i ökad utsträckning.

Tabell 1.13 Indikatorer Forskning och innovation

209

Bilaga 3 SOU 2013:31

Området är delvis behandlat via några av de internationella rank- ningar som inkluderats i mätningen av det övergripande it-politiska målet.

Flertalet av de utvalda indikatorerna inom detta område är av makrokaraktär (1–6).

Indikatorerna 8–10 relaterar till vetenskapliga publikationer och användande av tillgångar i former av medicinsk data.

Indikator 7 har ansetts vara intressant eftersom barriärerna till innovation är så låga för privatpersoner med programmerings- kunskap.

It för miljön

Ambitionen för sakområdet i den digitala agendan är att it ska bidra till ett miljöanpassat samhälle.

Tabell 1.14 Indikatorer It för miljö

210

SOU 2013:31 Bilaga 3

Indikatorerna mäter kommunernas (1–2), myndigheternas (3–7) och företagens (11–13) arbete med grön it.

eBlomlådan kan användas om en hög andel av kommunerna aktivt börjar använda verktyget, om så inte är fallet finns en påtaglig risk för ett snett urval och därmed ett missvisande resultat.

Frihet på nätet

Ambitionen för sakområdet i den digitala agendan är: För att stärka friheten på nätet ska Sverige verka för att de mänskliga rättigheterna respekteras på internet.

211

Bilaga 3 SOU 2013:31

Tabell 1.15 Indikatorer Frihet på nätet

I rapporterna refererade till i indikator 1–2 klassificeras respektive land (“Free” – “Partly free” – “Not free” – “No data”; samt ”Internet enemies” – ”Countries under surveillance” – inte på listan). Målet borde vara att Sverige är klassade som “Free” i den första rapporten (i nuläget har Sverige status “No data”), samt att Sverige inte finns med på listan över “Internet enemies” eller “Countries under sur- veillance”).

En variant av indikatorerna 4–5 har tidigare funnits med i .SE:s undersökning Svenskarna och Internet.

En variant av indikator 5 har tidigare funnits med i EU-statistiken. Tanken med indikator 6 är att om möjligt använda moderna text- mining-metoder för att få en temperaturmätning vad gäller tonen på

internet.

Upphovsrätt

212

vill få tillgång till kreativt innehåll bör därför förbättras samtidigt som upphovsrätten värnas.

Tabell 1.16 Indikatorer Upphovsrätt

Indikatorerna 1–2 ger en möjlighet att göra internationella jämför- elser.

Indikatorerna 3–5 mäter nivån av piratkopiering.

Indikatorerna 7–12 mäter i vilken takt digital försäljning och distri- bution ersätter fysiska och traditionella alternativ. Vad gäller film, datorspel och böcker är det lämpligt att mäta detta i termer av an-

213

del digital försäljning. Vad gäller tidningar, tv och radio är det lämp- ligare att mäta via enkäter till individer om deras vanor.

It för global utveckling

Ambitionen för sakområdet i den digitala agendan är: Användning av it i biståndet ska bidra till fattigdomsminskning, demokratisering och respekt för de mänskliga rättigheterna. En effektiv fattigdoms- bekämpning främjas av en öppenhet i biståndets genomförande.

Tabell 1.17 Indikatorer It för global utveckling

I kartläggningen har inriktningen varit att inom sakområdet foku- sera på Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (SIDA) och inte försöka mäta tvärs alla olika biståndsorganisationer som verkar från Sverige.

SIDA har ett dokument med titeln Strategy for capacity deve- lopment and collaboration 2011–2013, som delvis behandlar om- rådena ICT4D (ICT for development) samt B4D (Business for development). Detta är bakgrunden till indikatorerna 1–3.

SIDA publicerar biståndsinformation på sidan openaid.se. Funk- tionalitet finns för att bryta ned hur mycket biståndet som går till olika kategorier och underkategorier av insatser. Det är dock inte självklart om dessa kategorier kan relateras till digitalisering eller ej. Det kan vara nödvändigt att istället titta på varje enskilt projekt och göra en bedömning om det har en stark ICT4D-anknytning istället.

214

Bilaga 4

Källor och benämningar av indikatorer och index

Följande bilaga innehåller en förteckning över de benämningar som används som förkortningar till olika index och källor för indikatorer.

1.1Internationella

Refererade till med kortkoder i dokumentet (ingår i någon lista över rekommenderade indikatorer):

[DER] = The Economist och IBMs “Digital Economy Rankings”, http://www-935.ibm.com/services/us/gbs/bus/pdf/eiu_digital- economy-rankings-2010_final_web.pdf

[EIR] = Reporters Without Borders ”Internet Enemies Report”, http://march12.rsf.org/i/Report_EnemiesoftheInternet_2012.pdf

[FotN] = Freedom Houses “Freedom on the Net Report”, http://www.freedomhouse.org/report/freedom-net/freedom-net- 2012

[GCR] = World Economic Forums “Global Competitiveness Report”, http://www.weforum.org/issues/global-competitiveness

[GEGS] = FNs “Global E-Government Survey”, innehåller indexen E-Government Development Index och E-Participation Index, http://www.unpan.org/egovkb/global_reports/08report.htm

[GII] = INSEAD och WIPOs “Global Innovation Index”, http://www.globalinnovationindex.org/gii/

[IFPI-DMR] = IFPIs “Digital Music Report”, http://www.ifpi.org/content/library/DMR2012.pdf

217

[NRI] = World Economic Forums ”Networked Readiness Index”, del av The Global Information Technology Report, http://www.weforum.org/issues/global-information-technology

[OECD-FB] = OECDs ”Factbook”, http://www.oecd.org/publications/factbook/

[PIAAC] = OECDs “Programme for the International Assess- ment of Adult Competencies”, http://www.oecd.org/education/highereducationandadultlearning/ piaacprogrammefortheinternationalassessmentofadultcompetencies

.htm,

http://www.oecd.org/education/literacynumeracyandproblemsolvi ngintechnology-richenvironments- frameworkfortheoecdsurveyofadultskills.htm

Övriga analyserade eller refererade källor:

FN/ITU, Measuring the Information Society 2012, http://www.itu.int/ITU-D/ict/publications/idi/index.html, contains ICT Development Index

McKinsey, ”Assessing innovation metrics: McKinsey Global Sur- vey Results”, https://www.mckinseyquarterly.com/Strategy/Innovation/ McKinsey_Global_Survey_Results_Assessing_innovation_metrics_ 2243

OECD, Internet Economy Outlook (2012), http://www.oecd.org/sti/interneteconomy/ieoutlook.htm

The Web Index, http://thewebindex.org/2012/10/2012-Web-Index- Key-Findings.pdf

Världsbanken, Knowledge Economy Index and Knowledge Index, http://siteresources.worldbank.org/INTUNIKAM/Resources/ 2012.pdf

Waseda University International e-Government Ranking, 2012, http://www.e-gov.waseda.ac.jp/images/Press%20Released%20on% 20e-Gov%20ranking%202012.pdf

World Economic Forum, The Global Gender Gap Report, http://www.weforum.org/issues/global-gender-gap

218

1.2Europeiska

Refererade till med kortkoder i dokumentet (ingår i någon lista över rekommenderade indikatorer):

[DAE] = ”En digital agenda för Europa”, http://eur-lex.europa.eu/ LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2010:0245:FIN:SV:PDF, http://ec.europa.eu/digital-agenda/en/scoreboard

[EGB] = Europeiska kommissionens “eGovernment benchmark”, http://www.epractice.eu/en/library/5283331

[EUS] = Eurostat

[EUS-HH] = Eurostats statistik om hushålls och individers använd- ande av informations- och kommunikationsteknik, http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/information_ society/data/comprehensive_databases

[LOD2] = Linked Open Data projects visualiseringsverktyg, http://ec.europa.eu/digital-agenda/en/graphs

Övriga analyserade eller refererade källor:

Europeiska Kommissionens “Assessment of the Web Index”, http://ipsc.jrc.ec.europa.eu/fileadmin/repository/eas/composite- indicators/Documents/WebIndex_JRCreport.pdf

Europeiska Kommissionens ”Innovation Union Scoreboard”, http://ec.europa.eu/enterprise/policies/innovation/facts-figures- analysis/innovation-scoreboard/index_en.htm

1.3Svenska

Refererade till med kortkoder i dokumentet (ingår i någon lista över rekommenderade indikatorer):

[AP2/NIS] = Andra AP-fonden/Nordic Investor Services

[BRÅ] = Brottsförebyggande rådets statistik, http://www.bra.se/statistik#&panel1-1

[BV/SV/TV] = Bolagsverket, Skatteverket eller Tillväxtverket

219

[CeHis] = Center för eHälsa i samverkan [CeSam] = Center för eSamhället

[CSE] = CERT-SE

[DS] = Digisam, http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=25098 [eB] = SKLs verktyg ”eBlomlådan”, http://eblomladan.skl.se/

[DK] = Digitaliseringskommissionen, http://www.regeringen.se/sb/d/4902/a/194573

[ED] = E-delegationen, http://www.edelegationen.se/ [ED-USE] = E-delegationens ”Uppföljning av svensk e-förvaltning”

[KB] = Kungliga biblioteket, http://www.kb.se/Dokument/Bibliotek/statistik/2011/ Bibliotek2011_rapport_20120823.pdf

[LM] = Lantmäteriet, http://www.lantmateriet.se/

[LOD2/SCB-FIT] = Linked Open Data project visualization tool, https://ec.europa.eu/digital-agenda/en/graphs, i kombination med SCBs ”Företagens användning av IT”, http://www.scb.se/Pages/Product____15308.aspx

[MS] = Musiksverige, http://www.musiksverige.org/fakta/,

[MSB/PTS/SKL/SE] = Myndigheten för samhällsskydd och bered- skap, https://msb.se/, eller Post och telestyrelsen, http://www.pts.se/, eller Sveriges kommuner och landsting, http://www.skl.se/, eller

.SE, https://www.iis.se/

[MSB-TR] = MSBs ”Tryggare kan ingen...? Svenskarnas uppfatt- ning om trygghet och säkerhet”, https://msb.se/sv/Produkter-- tjanster/Publikationer/Publikationer-fran-MSB/, https://msb.se/sv/Produkter--tjanster/Publikationer/Publikationer- fran-MSB/Tryggare-kan-ingen/

[PIAAC] = OECDs/PIAACs kommande rankning av vuxnas fär- digheter i problemlösning i teknik-intensiva miljöer, http://nces.ed.gov/surveys/piaac/problem-solving.asp

[PTS-IPv6] = Post och telestyrelsens uppföljning av IPv6, http://www.pts.se/ipv6

220

SOU 2013:31 Bilaga 4

[PTS-IU] = PTS ”Svenskarnas användning av telefoni och internet

– individundersökning”, http://www.pts.se/sv/Dokument/Rapporter/Telefoni/2011/ Svenskarnas-anvandning-av-telefoni-och-internet-2011---

individundersokning---PTS-ER-201123/

[PTS-KIS] = Post- och Telestyrelsens ”Konsumentundersökning om Internetsäkerhet”, http://www.pts.se/sv/Dokument/Rapporter/Internet/2012/ Konsumentundersokning-om-internetsakerhet---PTS-ER-20123/

[PTS-RSA] = PTS ”Risk och sårbarhetsanalys för sektorn elek- tronisk kommunikation, http://www.pts.se/sv/Dokument/Rapporter/Telefoni/2012/Risk-- och-sarbarhetsanalys-for-sektorn-elektronisk-kommunikation/

[PTS-URB] = PTS ”Uppföljning av regeringens bredbandsstatistik”, http://www.pts.se/sv/Dokument/Rapporter/Internet/20122/ Uppfoljning-av-regeringens-bredbandsstrategi---PTS-ER-201218/

[SAMFI] = Samverkansgruppen för informationssäkerhet, https://www.msb.se/sv/Forebyggande/Informationssakerhet/ Samhallets-informationssakerhet-/SAMFI/

[SCB] = SCBs lönestrukturstatistik, http://www.scb.se/Pages/List____259873.aspx

[SCB-AB] = SCBs “Arbetskraftsbarometern”, http://www.scb.se/Pages/Product____26132.aspx

[SCB-FIT] = SCBs ”Företagens användning av IT”, http://www.scb.se/Pages/Product____15308.aspx

[SCB-T&P] = SCBs “Trender och Prognoser”, http://www.scb.se/Pages/Product____9938.aspx

[SCB-ULF] = SCBs ”Undersökningarna om levnadsförhållanden”, http://www.scb.se/Statistik/LE/LE0101/2011A01B/Fritid0811_K LAR_Korrigerad20130301.xls

[SE-HL] = .SEs ”Hälsoläget på Internet”, https://www.iis.se/lar-dig- mer/rapporter/, https://www.iis.se/docs/Rapport-halsolaget2012.pdf, https://www.iis.se/docs/Rapport-halsolaget2012.pdf

[SE-SOI] = .SEs ”Svenskarna och Internet”, https://www.iis.se/lar- dig-mer/rapporter/, https://www.iis.se/docs/SOI2012.pdf

221

[SIDA] = Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, http://www.sida.se/Svenska/

[SLIT-eHL] = SLIT-gruppens rapport ”eHälsa i landstingen”, http://www.cehis.se/dokumentarkiv/, http://www.cehis.se/images/uploads/dokumentarkiv/eHalsa_i_ landstingen_SLIT_2012_rapport_utan_bilaga_120920.pdf

[SRSB] = Fristedt et al, ”Styrelser och Revisorer i Sveriges Börs- bolag”

[SV] = Skolverket, http://www.skolverket.se/

[SV-UIS] = Skolverkets uppföljning av it i skolan, http://www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan/rapporter/it_ uppfoljningar

[TA] = Tillväxtanalys, http://www.tillvaxtanalys.se/

[TA-SNF] = Tillväxtanalys statistik om nystartade företag, http://www.tillvaxtanalys.se/sv/statistik/nystartade-foretag.html

[TV] = Tillväxtverket, http://www.tillvaxtverket.se/

[TWI] = World Wide Web Foundations, ”The Web Index”, http://thewebindex.org/

[UC] = UC AB; http://www.uc.se, https://www.uc.se/download/18.2cea5c26134802a26fa7ffd554/ Kraftig+%C3%B6kning+av+kreditbedr%C3%A4gerier +120104.pdf

[VR] = Vetenskapsrådet, http://www.vr.se/

Övriga analyserade eller refererade källor:

SCBs ”Privatpersoners användning av datorer och Internet”, http://www.scb.se/Pages/PublishingCalendarViewInfo____

259923.aspx?publobjid=16843

Anders Avdic och Shaji Joseph, Örebro universitet, ”Digitaliseringens problem och möjligheter - Erfarenheter och omvärldsanalys”, 2012, http://www.oru.se/PageFiles/62597/Rapport%20FIDA.pdf

Riks-SOM, http://www.som.gu.se/undersokningar/riks-som/

222

Statens offentliga utredningar 2013

Kronologisk förteckning

1.Förändrad hantering av importmoms. Fi.

2.Patientlag. S.

3.Trängselskatt – delegation, sanktioner och utländska fordon. Fi.

4.Tillstånd och medling. Ju.

5.Djurhållning och miljön

– hantering av risker och möjligheter med stallgödsel. L.

6.Att förebygga och hantera finansiella kriser. Fi.

7.Skärpningar i vapenlagstiftningen. Ju.

8.Den svenska veteranpolitiken

Statligt bidrag till frivilliga organisationer som stödjer veteransoldater och anhöriga. Fö.

9.Riksbankens

finansiella oberoende och balansräkning. Fi.

10.Rätta byggfelen snabbt!

–med effektivare förelägganden och försäkringar. S.

11.Kunskapsläget på Kärnavfallsområdet 2013. Slutförvarsansökan under prövning: kompletteringskrav

och framtidsalternativ. M.

12.Goda affärer – en strategi för hållbar, offentlig upphandling. Fi.

13.Ungdomar utanför gymnasieskolan

–ett förtydligat ansvar för stat och kommun. U.

14.En översyn inom Sevesoområdet

–förslag till en förstärkt organisation för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Fö.

15.För framtidens hälsa – en ny läkarutbildning. U.

16.Effektivare konkurrenstillsyn. N.

17.Brottmålsprocessen. Del 1 och 2. Ju.

18.Regeringsbeslut av ett statsråd – SRÄ. Fö.

19.Mera glädje för pengarna. Ku.

20.Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå – en översyn för ökad individanpassning och effektivitet. U.

21.Internationell straffverkställighet. Ju.

22.Så enkelt som möjligt för så många som möjligt

–samordning och digital samverkan. N.

23.Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna. S.

24.E-röstning och andra valfrågor. Ju.

25.Åtgärder för ett längre arbetsliv. +Lättläst + Daisy. S.

26.Fri att leka och lära

–ett målinriktat arbete för barns ökade säkerhet i förskolan. U.

27.Vissa frågor om gode män och förvaltare. Ju.

28.Försäkring på transportområdet i krig och kris. Fi.

29.Det svenska medborgarskapet. A.

30.Det tar tid

–om effekter av skolpolitiska reformer. U.

31.En digital agenda i människans tjänst

–Sveriges digitala ekosystem, dess aktörer och drivkrafter. N.

Statens offentliga utredningar 2013

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet

Tillstånd och medling. [4] Skärpningar i vapenlagstiftningen. [7] Brottmålsprocessen. Del 1 och 2. [17] Internationell straffverkställighet. [21] E-röstning och andra valfrågor. [24]

Vissa frågor om gode män och förvaltare. [27]

Försvarsdepartementet

Den svenska veteranpolitiken

Statligt bidrag till frivilliga organisationer som stödjer veteransoldater och anhöriga. [8]

En översyn inom Sevesoområdet

– förslag till en förstärkt organisation för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. [14]

Regeringsbeslut av ett statsråd – SRÄ. [18]

Socialdepartementet

Patientlag. [2]

Rätta byggfelen snabbt!

– med effektivare förelägganden och försäkringar. [10]

Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna. [23]

Åtgärder för ett längre arbetsliv. + Lättläst + Daisy. [25]

Finansdepartementet

Förändrad hantering av importmoms. [1]

Trängselskatt – delegation, sanktioner och utländska fordon. [3]

Att förebygga och hantera finansiella kriser. [6]

Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning. [9]

Goda affärer – en strategi för hållbar, offentlig upphandling. [12]

Försäkring på transportområdet i krig och kris. [28]

Utbildningsdepartementet

Ungdomar utanför gymnasieskolan

– ett förtydligat ansvar för stat och kommun. [13]

För framtidens hälsa – en ny läkarutbildning. [15]

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå – en översyn för ökad individanpassning och effektivitet. [20]

Fri att leka och lära

– ett målinriktat arbete för barns ökade säkerhet i förskolan. [26]

Det tar tid

– om effekter av skolpolitiska reformer. [30]

Landsbygdsdepartementet

Djurhållning och miljön

– hantering av risker och möjligheter med stallgödsel. [5]

Miljödepartementet

Kunskapsläget på Kärnavfallsområdet 2013. Slutförvarsansökan under prövning: kompletteringskrav och framtidsalternativ. [11]

Näringsdepartementet

Effektivare konkurrenstillsyn. [16]

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt

–samordning och digital samverkan. [22] En digital agenda i människans tjänst

–Sveriges digitala ekosystem, dess aktörer och drivkrafter. [31]

Kulturdepartementet

Mera glädje för pengarna. [19]

Arbetsmarknadsdepartementet

Det svenska medborgarskapet. [29]