sou 2013 31

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm

Orderfax: 08-598 191 91 Ordertel: 08-598 191 90 E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss – hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad 2009-05-02)

– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss

Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice.

Omslagsbild: It-Guiden Dung Nguyen demonstrerar en pekplatta på Knutens dagcentral i Hallsberg. It-guide är ett samverkansprojekt med bas i Örebro, där ungdomar med mångkulturell bakgrund lär seniorer hur man använder internet. Läs mer på it-guide.se Foto: Sten Lundberg, IT-Guide/Transfer Mälardalen.

Omslag: Elanders Sverige AB.

Tryckt av Elanders Sverige AB.

Stockholm 2013

ISBN 978-91-38-23935-3

ISSN 0375-250X

Till statsrådet Anna-Karin Hatt

Den 7 juni 2012 beslutade regeringen att tillsätta en kommitté, Digitaliseringskommissionen, med uppgiften att verka för att målet i den it-politiska strategin It i människans tjänst – en digital agenda för Sverige uppnås och att regeringens ambitioner inom området fullföljs. Samma dag förordnades Jan Gulliksen, professor vid KTH, som ordförande.

Till experter förordnades från och med den 30 januari 2013 chefen Kristina Alexandersson, projektledaren Johanna Berg, chefen Jenny Birkestad, verkställande direktören Niklas Derouche, säker- hetschefen Anne-Marie Eklund-Löwinder, chefsstrategen Daniel Forslund, kommunikatören Mikael Hansson, konsulten Jan Hylén, civilekonomen Cecilia Marlow, chefen Per Mosseby, verkställande direktören Sofia Svanteson och doktoranden Daniel Westman.

Den 20 juni 2012 förordnades Erik Borälv till sekreterare fr.o.m. den 2 juli 2012. Den 12 september förordnades Loth Hammar till huvudsekreterare och kanslichef fr.o.m. den 1 oktober. Den 2 okto- ber förordnades Nicklas Liss-Larsson som sekreterare fr.o.m. den 3 oktober. Samma dag förordnades Janne Elvelid som sekreterare fr.o.m. den 1 december. Den 16 oktober förordnades Isobel Hadley-Kamptz som sekreterare fr.o.m. den 19 november. Samma dag förordnades Jeanette Krusell till sekreterare fr.o.m. den 3 decem- ber.

Enligt direktiven (dir. 2012:61) ska Digitaliseringskommissionen slutredovisa arbetet senast den 31 december 2015. Delbetänkanden, där analys av utvecklingen, eventuella förslag till åtgärder samt övrigt arbete enligt uppdraget redovisas, ska årligen lämnas senast den 1 mars. Det första delbetänkandet ska enligt tilläggsdirektiv (dir. 2012:122) lämnas senast den 1 maj 2013.

Digitaliseringskommissionen överlämnar härmed sitt delbetänk- ande En digital agenda i människans tjänst – Sveriges digitala ekosystem, dess aktörer och drivkrafter (SOU 2013:31).

Stockholm i maj 2013

Jan Gulliksen

/Loth Hammar

Erik Borälv

Janne Elvelid

Isobel Hadley-Kamptz

Jeanette Krusell

Nicklas Liss-Larsson

Ordförandens förord

”Sverige ska bli bäst i världen på att utnyttja digitaliseringens möj- ligheter”. Så lyder den ambitiösa målsättningen som regeringen har satt upp i It i människans tjänst – en digital agenda för Sverige. Att vara bäst i världen är dock en målsättning som förpliktigar och som inte är helt lätt att leva upp till.

Sverige ligger i topp i flera av de stora internationella rank- ningarna; vi har den största andelen av vår befolkning som är aktiva på internet, vi har en av de bäst utbyggda infrastrukturerna och vi bedöms ge goda förutsättningar för entreprenörer inom it-området.

Dock finns det flera områden där Sverige inte alls ligger lika bra till eller där vår tätposition är hotad. I dagsläget pågår en intensiv debatt om skolans utveckling på alla nivåer, och it har till exempel en viktig roll att spela i denna utveckling. Den nya tekniken ger stora möjligheter som inte exploateras i proportion till den poten- tial som tekniken innebär. Det faktum att en alldeles för liten andel av våra barn och ungdomar väljer att studera it och teknik, sam- tidigt som arbetsmarknaden skriker efter teknikkunnig personal är också bekymmersamt.

I denna första rapport från Digitaliseringskommissionen har vår målsättning varit att börja visa på Sveriges position i relation till de it-politiska målen och den vägen visa på viktiga prioriterings- områden. Det har inte i denna första rapport varit vårt mål att föreslå konkreta åtgärder för regeringen att besluta om utan snarare att påbörja att mäta och bedöma Sveriges position i världen inom it och digitalisering och att engagera alla intressenter i debatten om vart Sverige är på väg och hur vi ska ge oss i kast med detta arbete.

Sammanfattning

Hur står det till med digitaliseringen av Sverige och hur kan vi mäta det? Det första delbetänkandet från Digitaliseringskommissionen syftar till att visa en startpunkt för mätningen av det digitala Sverige. Kommande mätningar kommer att utgå från den ansats som pre- senteras och som bland annat kan utgöra en grund för att formu- lera insatser och förslag för att nå it-politikens mål. Härifrån kommer fortsatt arbete att ske, härifrån kan vi se och analysera utvecklingen.

För att komma till denna startpunkt och där få en bild av status och aktivitet inom den digitala agendans olika sakområden utgår vi från tre aspekter: arbetet med indikatorer, uppföljning av insatser och åtgärder i agendan samt kartläggning av sakområdenas eko- system, det vill säga en kartläggning av aktörer verksamma inom de olika sakområdena.

Utöver detta har vi också kartlagt tidigare initiativ på it-området och de förslag som dessa initiativ tagit fram. I vissa avseenden berör vi samtliga 22 sakområden i den digitala agendan, men vi fokuserar särskilt på fem av dessa områden:

•Digitalt innanförskap

•Jämställdhet

•Skola och undervisning

•Digital kompetens

•Entreprenörskap och företagsutveckling

Indikatorerna

Som del av Digitaliseringskommissionens uppdrag att följa upp och analysera utvecklingen arbetar vi med att ta fram indikatorer på alla 22 sakområden i den digitala agendan. Indikatorerna, eller mät-

punkterna, syftar till att mäta graden av digitalisering, jämföra oss med övriga världen och kartlägga utvecklingen över tid.

Det handlar inte om att utreda hur vi ska kunna digitalisera Sverige bättre, utan snarare om att kartlägga hur och i vilken utsträckning Sverige redan har digitaliserats.

Målet är att:

•identifiera vilka indikatorer som är viktiga för digitaliseringen

•hitta metoder för att samla in data för dessa indikatorer

•hitta mått att relatera indikatorerna till.

I dag finns etablerade specifika mål bara för några av de 22 sak- områdena. För de andra områdena är det ett arbete i sig att avgöra vad som definierar framgång. På vissa områden finns många kvan- tifierbara mätpunkter som mäts med tillräcklig regelbundenhet för att kunna följa utvecklingen, på andra områden är det sämre ställt.

Indikatorer är svåra att förhålla sig till som absoluta mått. Det är som relativa mått de säger mest. Därför ger inte de siffror som finns i dag för de olika indikatorerna särskilt mycket i sig, de är snarare utgångspunkten som vi kan jämföra framtida mätdata med. Det är riktningen som är det intressanta, men nu lägger vi grunden för att kunna följa utvecklingen, och därmed se hur Sverige egentligen ligger till.

En viktig insikt att ha med sig i arbetet med indikatorerna är att de mätpunkter som väljs ut också riskerar att påverka utvecklingen. Om Digitaliseringskommissionen säger att just dessa punkter bäst visar utvecklingen finns en risk att det ute i verksamheterna kommer läggas mest energi på de områden som mäts, vilket i sin tur ger en snedvriden bild av hur helheten egentligen ser ut. Detta är en problematik som alltid finns kring att mäta verkligheten, mätandet i sig påverkar det man mäter.

För att ändå nå fram till rätt mätpunkter har Digitaliserings- kommissionen försökt arbeta så transparent och inkluderande som möjligt, och i arbetet med de fem särskilt fokuserade sakområdena har vi aktivt tagit hjälp av experter och andra intresserade som bidragit i arbetet och påverkat vilka indikatorer vi till sist valt.

De indikatorer vi avser att använda i analyser av de fem sak- områdena redovisas i kapitel 4. Tillvägagångsätt för arbetet redo- visas i kapitel 3. I kapitlet kommenteras också arbetet med inter- nationella jämförelser. De indikatorer som vi kommer att utgå från

i arbetet med att fastställa lämpliga indikatorer för övriga sak- områden framgår av bilaga 3.

Insatser och åtgärder i agendan

Som en del av uppdraget att analysera utvecklingen inom den digi- tala agendans sakområden ingår att följa upp de insatser och åt- gärder som redan finns inom respektive sakområde. Efter att ha gjort en sådan genomgång kan vi konstatera att insatserna och åtgärderna varierar kraftigt i omfattning och ambition. Det är svårt att på ett entydigt sätt redovisa vilken status olika insatser och åt- gärder har. Vissa är smala och enkla till sin karaktär medan andra snarare har karaktären av breda åtgärdsområden. Det förekommer även åtgärder som snarast kan läsas som ambitioner och målsätt- ningar. Det här innebär en rad utmaningar i uppföljningsarbetet.

Insatserna och åtgärderna inom de fem aktuella sakområdena är överlag antingen under genomförande eller klara. Karaktären på flera insatser och åtgärder är sådan att de ständigt kommer att vara pågående. Genomgången redovisas i kapitel 4. I kapitel 3 redovisas tillvägagångsättet för arbetet.

Sakområdenas ekosystem

Digitaliseringskommissionen vill för varje sakområde i agendan identifiera nyckelorganisationerna inom respektive område, för att skapa en bild av vilka de är och vilken roll respektive organisation har inom sakområdet.

Kartläggningen syftar till att vara ett stöd för Digitaliserings- kommissionens fortsatta arbete. Materialet är ett diskussionsunder- lag att ha som stöd för att bland annat avgöra vilka aktörer kom- missionen bör samverka med för att synliggöra framgångar och kunna driva digitaliseringen i den riktning som regeringen önskar.

Aktörerna har värderats ur två aspekter: dels hur stort mandat aktörerna upplevs ha i sakfrågan, dels hur pådrivande de upplevs vara för att ambitionen för sakområdet på sikt ska kunna uppnås.

Kartläggningen kan behöva revideras under det fortsatta arbetet. En aktör kan till exempel anse sig saknas i vår genomgång, alter- nativt anse sig ha fått en orättfärdig bedömning. Sådana förbi- seenden kan givetvis rättas till i kommissionens framtida arbete.

Resultatet av kartläggningarna för de fem särskilt fokuserade sak- områdena redovisas i kapitel 4. I kapitel 5 redovisas resultatet för övriga sakområden. Tillvägagångsätt och avgränsningar för arbetet redovisas i kapitel 3.

Tidigare initiativ och förslag

Vi har en lång tradition i Sverige av att arbeta med it-frågor och Digitaliseringskommissionen är den senaste i en lång rad grup- peringar, råd, kommissioner som haft till uppgift att följa och för- bättra situationen för digitaliseringen. Här finns skäl till ödmjuk- het, till att blicka tillbaka och se om vi kanske kan fånga upp kloka idéer som redan framkommit, förslag som redan utretts, men som kanske inte genomförts. Vi har därför gjort en historisk kartlägg- ning av tidigare initiativ på digitaliseringsområdet och de förslag som dessa kommit med. Kartläggningen är tidsmässigt avgränsad till att omfatta den senaste tioårsperioden. Följande insatser ingick i inventeringen:

•It-politisk strategigrupp

•Råd för it-politiska frågor

•IT&Telekomföretagens rapport om digitala tjänster

•Globaliseringsrådet

I kapitel 2 redogörs översiktligt för initiativen, förslagen och rekom- mendationerna. Samtliga identifierade förslag och rekommen- dationer framgår av bilaga 2.

Signatärer

Signatärerna till den digitala agendan är företag, myndigheter och organisationer som frivilligt kliver fram och säger att de delar ambi- tionen att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitali- seringens möjligheter, och att de utifrån sin verksamhet vill bidra till att detta blir verklighet.

I vårt arbete med signatärerna ingår att regelbundet samla dem och den 30 januari arrangerade vi ihop med Näringsdepartementet ett möte, Signatärsforum, dit representanter för signatärerna till

den digitala agendan bjöds in. Vid mötet diskuterades och debatterades de fokusområden som framgår av vårt förslag till handlingsplan. De diskuterades som de återges i handlingsplanen, det vill säga grupperade i nedan tre områden:

•digitalt innanförskap och jämställdhet

•skola, undervisning och digital kompetens

•entreprenörskap och företagsutveckling.

Dessa tre områden omfattar de fem sakområden delbetänkandet särskilt fokuserar på.

I kapitel 6 återges vad som diskuterades under Signatärsforum. För området Entreprenörskap och företagsutveckling redogörs även för vissa relevanta åtgärder eller initiativ kopplade till dis- kussionsämnena.

Reflektioner

Viktigast så här i början, när Digitaliseringskommissionen varit operativa i ungefär ett halvår, har varit att lägga en bra grund för det fortsatta arbetet. Arbetet har därför i hög utsträckning foku- serat på indikatorsarbetet, kartläggning av ekosystem och upp- följning av insatser och åtgärder i den digitala agendan. Arbetet föranleder vissa allmänna reflektioner och iakttagelser.

En central uppgift i vårt uppdrag är att analysera utvecklingen inom den digitala agendans sakområden. I detta ingår bland annat att följa upp de insatser och åtgärder som ingår i agendan. Baserat på i första hand de fem sakområden som detta delbetänkande foku- serar på noterar vi att insatserna och åtgärderna många gånger är breda och övergripande. I flera fall är de av karaktären åtgärds- områden där flera mer konkreta åtgärder kan inrymmas. I andra fall är det fråga om åtgärder som snarare kan ses som målsättningar. En konsekvens är att flera insatser och åtgärder är pågående där någon egentlig slutpunkt inte går att fastställa eftersom nya konkreta insatser ständigt kan tillkomma. Ur uppföljningshänseende blir allt detta problematiskt. En annan notering vi gör är att insatser och åtgärder kan vara avslutade i strikt mening men där utkomsten är att till exempel en utredning tillsätts. Om utredningens förslag genomförs eller inte är då av kanske större intresse för genom- förandet av den digitala agendan. Att löpande följa ett stort antal

insatser och åtgärder för att komma åt ovanstående aspekter har vi inte möjlighet att göra. Vi utgår därför från vad som står i den digitala agendan och förhåller oss till det.

Utifrån arbetet fram hit ser vi behov av att på olika sätt avgränsa och fokusera vårt arbete. Det är en utmaning att sätta sig in i samt- liga sakområden som omfattas av den digitala agendan. Det kan därför vara viktigt att identifiera aktörer av strategisk betydelse för ett sakområdes utveckling. Att kartlägga den digitala agendans ekosystem är ett första steg. Om detta är en väg att gå eller inte bör vara föremål för vidare diskussioner. Vi anser att ett långsiktigt och kontinuerligt perspektiv är viktigt att eftersträva som också sträcker sig bortom Digitaliseringskommissionens mandat.

Eftersom de olika sakområdena i den digitala agendan har kopp- lingar till varandra går det inte alltid att se på ett område isolerat. Vi behöver på olika sätt förhålla oss till detta.

För de fem sakområdena gör vi nedanstående övergripande noteringar.

Digitalt innanförskap

Det finns flera pådrivande aktörer inom sakområdet. Sett till både vilka aktörer som har identifierats på området, och i flera av insats- erna och åtgärderna i den digitala agendan tycks man främst foku- sera på innanförskap ur ett funktionshinderperspektiv. Insatserna är mycket viktiga och angelägna. I takt med att allt fler samhälls- funktioner digitaliseras är det viktigt att adressera och följa del- aktigheten för alla användargrupper. Vi tänker särskilt på grupper som av olika skäl i dag inte är en så tydlig del av den digitala sam- hällsutvecklingen.

Sammantaget kan man se att vi ligger väldigt bra till när det gäller digital delaktighet i relation till övriga omvärlden. Vi har lyckats nå ut till den breda befolkningen på ett sätt som många andra länder misslyckats med. Det beror till stor del på att vi har en hög andel användare i de äldre åldersgrupperna i förhållande till övriga världen.

få tillgång till bredband och oro över krånglig teknik vanligare att icke-användarna uppgav som skäl till att de inte började använda sig av internet.

Jämställdhet

It och jämställdhet är ett område som skulle behöva uppmärk- sammas i högre utsträckning. Om vi ser till insatser och åtgärder som ingår i den digitala agendan är alla utom en avslutade. Den enda pågående åtgärden innebär snarast en ambition varför inga direkta aktiviteter går att identifiera. Aktörskartläggningen ger så här långt en bild av att det saknas starka och pådrivande aktörer inom området. Det finns inslag av branschinitiativ vilket är viktigt. Den handlingsplan som KTH presenterade 2006 innehöll åtgärder som var riktade mot företagen. Uppföljningen som Tillväxtanalys gjorde 2012 visar emellertid att många företag inte har känt till handlingsplanens existens. En ökad mobilisering tycks vara ange- lägen, frågan är hur detta kan uppnås på bästa sätt?

Det råder brist på indikatorer som ger internationell jämför- barhet när det gäller jämställdheten inom it-sektorn. I en OECD- studie från 2007 placerar sig Sverige som femte land i Europa över andelen kvinnor som arbetar i it-sektorn. En svårighet i samman- hanget är emellertid att klassificera vad som är ett yrke inom it- sektorn.

Den etablerade bilden av att det är få kvinnor i it-branschen i Sverige är tydlig. Andelen kvinnor i it-yrken har ökat något 2006– 2010 men endast från 18,2 till 19,5 %. Inom utbildningsväsendet är bilden likartad.

Skola och undervisning

Vi noterar att sakområdet Skola och undervisning är flitigt debatterat och föremål för stor uppmärksamhet från flera håll i dag. Det finns emellertid en diskrepans mellan detta och insatserna och åtgärderna i den digitala agendan och aktörskartläggningen. Insatserna och åtgärderna hanterar till exempel inte det som många lyfter fram som ett problem, att det finns stora olikheter mellan skolorna. Or- saken är det faktum att det är skolans huvudmän, kommuner och fristående aktörer, som ansvarar för stora delar av det faktiska

genomförandearbetet. Läroplanerna är däremot ett centralt styr- dokument. En av åtgärderna i agendan är konstaterandet att det är skolans huvudmän som ansvarar för att dessa följs och att det är positivt om de samverkar med andra berörda aktörer så att målet nås med god kvalitet i hela landet. Vi anser att frågan på intet sätt kan ses som avgjord utan att styrsignalerna måste bli tydligare. Utvecklingen på området bör också undersökas på årlig basis och inte endast vart tredje år vilket är fallet i dag.

Skola och undervisning är ett sakområde med betydelse för flera samhällsområden utifrån ett långsiktigt perspektiv. Detta är ingen unik iakttagelse, men viktig att notera. Många aktörer är dessutom inblandade. Det behövs en samordning och gemensam utveckling mot högt ställda nationella mål för att den behövliga utvecklingen ska kunna ske. I dag är situationen otillfredsställande, med stora skillnader mellan hur skolans huvudmän integrerar it som en del av verksamheten och pedagogiken.

Den bild vi målar upp tycks bekräftas vid en europeisk utblick. Sverige ligger i topp av de europeiska länderna när det gäller till- gången till teknik, men hamnar ändå efter i användningen av den. Norge och Danmark är länder som liksom Sverige ligger topplacerade avseende tillgång till teknik. Länderna placerar sig däremot högre avseende användningen av it. Indikationen är också att det finns en utvecklingspotential avseende andelen lärare i Sverige som kompe- tensutvecklar sig inom it.

Digital kompetens

Sakområdet Digital kompetens innehåller relativt få insatser och åtgärder. En orsak kan vara att insatser och åtgärder även inom andra områden har betydelse för området såsom exempelvis Skola och undervisning och Digitalt innanförskap. De insatser och åt- gärder som finns inom sakområdet framstår däremot i sig själva som otillräckliga. Även sett till verksamma aktörer verkar det finnas utrymme för någon mer pådrivande och samlande aktör eller sammanslutning av aktörer inom området som gemensamt kan sätta upp mål och ambitionsnivåer samt organisera sig för att uppnå dessa.

Baserat på de indikatorer vi har där internationella jämförelsetal finns, framträder en bild av att befolkningen i Sverige som helhet

har en relativt hög digital kompetens. Däremot ligger vi något efter andra länder avseende it-specialister.

Entreprenörskap och företagsutveckling

Inom sakområdet Entreprenörskap och företagsutveckling finns många aktörer representerade. Agendan innehåller också ett flertal insatser och åtgärder även om det finns inslag av sådana som inte specifikt är inriktade på just it-dimensionen i enlighet med sak- områdets ambition. Överlag är området med andra ord väl om- händertaget. Utredningen om ökad it-användning i småföretag som också är en av insatserna på området lämnade sitt slutbetänkande i oktober 2012. Utredningen konstaterar att det finns behov av att på ett mer systematiskt sätt lyfta fram it:s betydelse för småföre- tagens utvecklingsmöjligheter. Tillväxtverket föreslås bland annat få i uppdrag att ansvara för kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och metodstöd kring it-relaterade insatser i åtgärder och program som myndigheten initierar eller har en uppgift inom. Det är bra att någon aktör får ett tydligt och långsiktigt uppdrag att särskilt upp- märksamma it:s betydelse för företagsutveckling. Förslaget skulle kunna bidra till att tydliggöra it-dimensionen inom sakområdet.

En fråga som inte tydligt uppmärksammas inom sakområdet är de digitala tjänsteföretagens förutsättningar och behov.

Bilden av hur de svenska företagen digitaliserats är väldigt bred. Tillämpningarna av it i verksamheten blir ofta verksamhetsspecifika och vi har i dagsläget en lite för fragmenterad bild för att den på ett enkelt sätt ska kunna relateras till andra länder och tydligt visa Sveriges utveckling i förhållande till omvärlden. Vi noterar emeller- tid trenden som liknar den vi kan se för andra sakområden, näm- ligen att Sverige är ledande avseende tillgång till teknik men att vår position är sämre avseende användning av densamma. De flesta indikatorerna vi i dagsläget tittar på för det här området är använd- ningsmått och där placerar vi oss inte särskilt högt i ett europeiskt perspektiv.

1Kommissionens uppdrag och arbete

1.1Kommissionens uppdrag

Den 29 september 2011 beslutade regeringen om en bred och sammanhållen strategi för it-politiken, It i människans tjänst – en digital agenda för Sverige1. I agendan presenteras regeringens ambi- tioner inom området samt förslag på insatser och åtgärder för att uppnå det it-politiska målet. Den digitala agendan är indelad i fyra strategiska områden som utgår från it-användarens perspektiv:

•Lätt och säkert att använda

•Tjänster som skapar nytta

•Det behövs infrastruktur

•It:s roll för samhällsutvecklingen

Under de strategiska områdena har regeringen identifierat totalt 22 sakområden.

Digitaliseringskommissionens uppdrag, med utgångspunkt i den digitala agendan, är enligt kommittédirektiven2 huvudsakligen följ- ande:

•analysera utvecklingen i förhållande till det it-politiska målet

•visa på digitaliseringens möjligheter

•kommunicera den digitala agendan och dess innehåll

•vara administrativt ansvarig för de så kallade signatärerna till den digitala agendan

•samverka med olika aktörer i samhället för en ökad digitalisering.

1Dnr. N2011/342/ITP.

2Digitaliseringskommissionen – en kommission för den digitala agendan (dir. 2012:61).

Digitaliseringskommissionen har en viktig roll i arbetet med att genomföra den digitala agendan. Regeringen konstaterar i agendan att det inte finns någon statlig myndighet som ensam ansvarar för de it-politiska frågorna och konstaterar att det är viktigt att på en över- gripande strategisk nivå kunna arbeta med dessa. Det är en viktig anledning till att Digitaliseringskommissionen inrättats.

1.2Kommissionens arbete

Digitaliseringskommissionen har i enlighet med kommittédirektiven redovisat en handlingsplan3 i december 2012. Av den framgår över- gripande inriktning och ambitioner för kommissionens arbete.

Digitaliseringskommissionen ska uppfattas som nyfiken och lätt att komma i kontakt med. Ett inkluderande synsätt ska prägla arbetet. Vi ska sträva efter att nå ut och väcka engagemang bland äldre, yngre, kvinnor och män, pojkar och flickor, olika etniciteter, och grupper av användare som i dag av olika skäl inte tar del av digitali- seringens utveckling.

Vi kommer aktivt att söka hjälp av aktörer som representerar olika perspektiv, till exempel näringsliv, offentlig sektor, intresseorganisa- tioner, akademi och slutanvändare. En sådan inriktning är viktig för att få kunskaper om attityder och beteenden och för att kunna delta i debatten på ett relevant sätt. Vi behöver även förhålla oss till det internationella perspektivet i en globalt uppkopplad värld.

Vår ambition är att ge insyn i det pågående arbetet och möjlig- göra dialog. En närvaro i digitala forum är inte enbart till för av- sändarens kommunikation utan kan även främja interaktivitet och göra det möjligt för intresserade att lämna synpunkter. En utveck- lad dialog tar vara på de många aktörernas erfarenheter och kunskap.

Regeringen har i vårt uppdrag pekat ut initiativ eller aktörer som ansvarar för frågor som faller inom ramen för den digitala agendan. Bland annat nämns Center för e-samhället inom Sveriges kommuner och landsting, geodatasamverkan och samordning av samhällets in- formationssäkerhet som Myndigheten för samhälls- och krisbered- skap ansvarar för. I några fall avgränsas också vårt uppdrag i för- hållande till vissa aktörers verksamheter.

I vårt uppdrag nämns en rad statliga myndigheter och bolag med vilka samverkan ska ske: Lantmäteriet, Myndigheten för samhälls-

3 Handlingsplan för Digitaliseringskommissionen – inriktning och ambitioner (dnr. N 2012:04/2012/3).

skydd och beredskap, Post- och telestyrelsen, Statens jordbruks- verk, Statens skolverk, Socialstyrelsen, Tillväxtverket, Verket för innovationssystem, Apotekens Service AB, Bredbandsforum och E-delegationen. Kontakter bör även upprättas med andra aktörer på nationell, regional och lokal nivå som har ansvar inom de områden som den digitala agendan omfattar.

När det bedöms som lämpligt kommer relevanta aktörer att samlas för att mer fokuserat diskutera angelägna frågor. Formerna för detta kommer vi att anpassa efter frågornas karaktär och våra behov. Det kan exempelvis handla om arbets- och referensgrupper av olika slag. Dessa kan exempelvis tillsättas utifrån tematiska frågeställningar, eller utifrån andra kriterier som på något sätt kan bidra till Digitali- seringskommissionens arbete och tillföra kunskap, perspektiv och för- djupning.

1.3Avgränsning

Den digitala agendan är bred och spänner över många sakområden. Av praktiska skäl kommer vi därför att behöva fokusera på några områden åt gången i vårt arbete. Detta framgick också i vårt förslag till handlingsplan som vi tidigare refererat till. Av handlingsplanen framgår att vi initialt har valt att uppmärksamma digitalt innan- förskap och jämställdhet, skola, undervisning och digital kompe- tens samt entreprenörskap och företagsutveckling. I handlingsplanen är områdena grupperade i tre områden som framgår ovan. Om- rådena har valts med utgångspunkt i att de dels omfattar områden som vi uppfattar är aktuella inom it-politiken, dels att flera signa- tärer till den digitala agendan visat intresse för dem. De valda om- rådena motsvarar fem av 22 sakområden i den digitala agendan. I delbetänkandet behandlar vi huvudsakligen områdena separat och inte grupperade.

Det innebär att det är för dessa fem sakområden, med utgångs- punkt i vårt uppdrag att följa och analysera utvecklingen, som vi redovisar vilka indikatorer vi anser är lämpliga för ändamålet samt redovisar status för agendans insatser och åtgärder.

Övriga avgränsningar som gjorts i anslutning till arbetet med indikatorer och kartläggning av aktörer framgår i anslutning till redo- visningarna av dessa.

1.4Genomförda aktiviteter

I vårt uppdrag finns angivet att vi i samband med våra delbetänk- anden ska redovisa det arbete som vi har bedrivit utöver att ana- lysera utvecklingen i förhållande till det it-politiska målet. I följande avsnitt görs en sådan översiktlig redovisning av arbetet som har be- drivits fram till nu sedan senhösten 2012 då kommissionens kansli var på plats.

1.4.1Visa på digitaliseringens möjligheter och kommunicera den digitala agendan

Vår kommunikation har hittills primärt skett i tre former, personlig kommunikation öga mot öga, kommunikation via medier, genom exempelvis debattartiklar eller intervjuer, och direkt kommunikation via digitala redskap och plattformar som exempelvis vår egen webb och sociala medier. De olika formerna för kommunikation fyller olika funktioner och når ut till olika målgrupper. Det direkta mötet är ofta överlägset för att få en djupare förståelse och effektiv fler- vägskommunikation, och vi har därför lagt mycket tid på att fysiskt medverka vid konferenser, seminarier och möten, för att både kunna sprida våra idéer och ta in tankar från andra om hur vi bättre kan arbeta för digitaliseringen av Sverige. Problemet med sådan kom- munikation är att den når ganska få, och är väldigt arbetsintensiv. Därför har vi också arbetat via massmedier, med exempelvis egna debattartiklar i angelägna frågor eller genom att medverka i inter- vjuer samt tipsa journalister om våra frågor. Ytterligare en kanal är vår egen webbplats, där vi primärt har ren information om kom- missionens verksamhet men också egna inlägg av mer debatt- och- bloggkaraktär, liksom diskussioner i kommentarsfälten. Twitter är ett annat verktyg vi använt för att nå ut med eget material, tipsa om nyheter och om spännande saker andra gör, samt för direkta samtal med andra. Några exempel där vi har medverkat är debatten om nätmobbning bland barn, där Jan Gulliksen skrev i Svenska Dag- bladet om etik på nätet och barns it-kompetens, debatten om näthat, där Isobel Hadley-Kamptz skrev ett väl spritt inlägg på digitaliseringskommissionen.se och en debattartikel av Jan Gulliksen om sexism i it-världen som publicerades i Dagens Nyheter (DN Debatt).

1.4.2Administrera signatärskapet

I vårt uppdrag ingår att administrera de så kallade signatärerna till den digitala agendan. Signatärerna utgörs av företag, myndigheter och ideella organisationer som frivilligt ställt sig bakom den digitala agendans övergripande inriktning, bland annat genom att själva aktivt bidra till agendans genomförande. Det senare gör de i första hand inom ramen för sina egna verksamheter. Signatärerna är viktiga för den digitala agendan genom sina kunskaper och genom kärnverk- samheter som bidrar till att konkret förverkliga den digitala agen- dan och arbetet mot det it-politiska målet. En viktig del av kom- missionens arbete framöver är att synliggöra de aktiviteter som signatärerna redovisar att de genomför i syfte att bidra till den digi- tala agendans genomförande. På så sätt kan vi också bidra till att öka möjligheterna för spridning av framgångsrika exempel på att till- varata digitaliseringens möjligheter.

I januari arrangerade Digitaliseringskommissionen i samarbete med Näringsdepartementet sitt första stora möte för signatärerna, Signatärsforum. För att maximera signatärernas eget deltagande valde vi ett så kallat okonferensformat, där vi utifrån några utvalda huvud- områden bjöd in samtliga signatärer att föreslå debattämnen som de anser är angelägna och kring vilka de själva aktivt ville delta i dis- kussionerna. Samtalen delades upp i tre spår i enlighet med de tre fokusområden som Digitaliseringskommissionen beslutat arbeta sär- skilt med inledningsvis (fem sakområden i den digitala agendan) – Skola, undervisning och digital kompetens, digitalt innanförskap och jämställdhet samt entreprenörskap och företagsutveckling.

I kapitel 6 redogör vi närmare för de ämnen som diskuterades under Signatärsforum.

Återkopplingen vi fått från deltagarna vid Signatärsforum visar att de överlag är positiva till upplägg och format. Vi kommer även i fortsättningen att utforma möten och andra aktiviteter på ett öppet och involverande sätt.

1.4.3Samverkan

För Digitaliseringskommissionen är samarbete med andra aktörer av avgörande betydelse. För att Sverige ska bli bäst i världen på att ta tillvara digitaliseringens möjligheter måste många aktörer samarbeta och känna till varandra. Det är bland annat därför vi genomfört en

kartläggning av vad vi valt att kalla Sveriges digitala ekosystem, det vill säga ett antal relevanta aktörer som bidrar till digitalisering i någon form inom de 22 sakområdena. Kartläggningen är avsedd som en nulägesbild och gör inte anspråk på att vara komplett, utan ska snarast ses som en utgångspunkt för vidare kartläggning och kom- pletteringar. Arbetet och dess resultat redovisas i detta delbetänk- ande.

Utöver kartläggningen har vi samverkat med en rad aktörer, både formellt och informellt. Digitaliseringskommissionen har exempel- vis gått med som partners i kampanjen Digidel2013, ett stort nät- verk om knappt fyrahundra aktörer sprunget ur bland annat den svenska biblioteks- och folkrörelsesfären som arbetar för att främja digital delaktighet och minska utanförskapet i grupper i behov av sär- skilt stöd. Vi medverkar i styrgruppen för konferensen Offentliga rummet, ihop med bland annat Vinnova, E-delegationen, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Jönköpings kommun. Digi- taliseringskommissionen är även engagerad i styrgruppen för det arbete som bedrivs inom SKL för självskattning av svenska kom- muners digitalisering, de så kallade eBlomlådorna. Några andra aktörer som vi har ett nära och kontinuerligt samarbete med är IT&Telekomföretagen, Bredbandsforum, Centrum för e-samhället (CeSam) inom ramen för SKL, Stiftelsen för internetinfrastruktur (.SE), Vinnova, Statens medieråd samt Digisam. Vi arbetar också nära ett antal andra utredningar eller forskningsprojekt, bland annat det regeringsuppdrag som uppdragits åt Statens Kulturråd kring digitalisering av scenkonsten samt det regeringsuppdrag som Linné- universitetet i Jönköping fått att kartlägga aktörer som verkar för digital delaktighet. På den internationella arenan kan nämnas att kommissionens ordförande Jan Gulliksen ingår i EU-kommisionär Neelie Kroes europeiska nätverk av så kallade Digital Champions. Digitaliseringskommissionens analytiker Janne Elvelid ingår även i Neelie Kroes Young Advisors Group. I båda fallen ger deltagandet oss värdefulla kontakter på EU-nivå.

1.4.4Lilla Kommissionen

Digitaliseringskommissionen bestämde tidigt att vi ville få in många perspektiv, och även få ta del av andra röster än de enklast tillgäng- liga och vanligast förekommande i samband med frågor kopplade till samhällets digitalisering. Mot denna bakgrund har vi beslutat att

tillsätta Lilla kommissionen, Digitaliseringskommissionens expert- grupp med barn och ungdomar. Lilla kommissionen kommer att bestå av fyra pojkar och fyra flickor från hela Sverige, mellan 7 och 19 år som kommer att vara våra särskilda framtidsexperter, och ge oss råd och inspel från sina ännu relativt paradigmbefriade perspek- tiv. I arbetet med att tillsätta Lilla Kommissionen har vi samarbetat med Webbstjärnan, ett initiativ inom .SE, som arbetar för att öka internetkunskapen hos svenska skolelever. Eleverna i Lilla Kom- missionen kommer att fungera som diskussionspartners och råd- givare till Digitaliseringskommissionen, och var och en av de unga kommissionärerna har som stöd en lärare vid den egna skolan, som assistent och bollplank. Intresset att medverka i Lilla Kommissionen har varit mycket stort, och responsen hittills har varit överväldig- ande positiv. Ett första möte med Lilla kommissionen är planerat till maj.

1.4.5Expertgruppen

I januari tillsatte regeringen en tolv personer stor yrkesverksam expertgrupp för Digitaliseringskommissionen. Expertgruppen har en stor bredd både avseende kompetens och intressen. Gruppens bredd stämmer väl med Digitaliseringskommissionens breda uppdrag med 22 sakområden inom nästan hela politiska fältet. Ett möte har hit- tills genomförts med gruppen. Därutöver har enskilda medlemmar i expertgruppen bidragit i arbetet för att ta fram rätt mätpunkter för den digitala agendan.

2 Tidigare initiativ och förslag

Analysföretaget Gartner har på uppdrag av Digitaliseringskommis- sionen genomfört en inventering av ett urval tidigare genomförda digitaliseringsinsatser1.

Inventeringen begränsades till att omfatta tio år tillbaka i tiden för att säkerställa relevans av efterlämnade rekommendationer. Endast de rekommendationer som uppfattas vara av direkt relevans för Digitaliseringskommissionen och de sakområden som kommis- sionens uppdrag omfattar har inkluderats.

Syftet med inventeringen är primärt att få en bild av förslag och idéer från tidigare initiativ. Betydelsen av en sådan har påtalats av olika aktörer och personer i Digitaliseringskommissionens omgiv- ning. Vi kommer att förhålla oss till resultatet av inventeringen i det fortsatta arbetet för att säkerställa att goda idéer som redan har vaskats fram inte glöms bort.

Samtliga identifierade förslag eller rekommendationer redovisas i bilaga 2. Gartner har så långt som möjligt nedtecknat rekom- mendationerna utan att ändra de texter som ligger till grund för dessa. Rekommendationerna har listats, men inte sorterats eller vär- derats.

Följande initiativ ingick i inventeringen:

•It-politisk strategigrupp

•Råd för it-politiska frågor

•Globaliseringsrådet

•IT&Telekomföretagens rapport om digitala tjänster

I detta kapitel redogörs övergripande för förslag och rekommenda- tioner som ovan aktörer lämnat.

1 Kartläggning av digitaliseringens aktörer och sammanfattning av lärdomar, dnr. N2012:04/2013/18.

2.1It-politisk strategigrupp

Regeringens it-politiska strategigrupp bildades i juni 2003 genom ett regeringsbeslut. Gruppens mandat och verksamhet upphörde hösten 2006. Uppgiften var att arbeta rådgivande, pådrivande och samordnande med it-politiska frågor, såväl internt inom Regerings- kansliet som externt mot övrig offentlig sektor och näringsliv.

Strategigruppens arbete utgick ifrån två övergripande områden: En framtidsbild för it-samhället samt samordning och implemen- tering av it-politiken. Slutsatser för dessa områden hittas under punkten: Visionsarbete, samordning och rådgivning.

Under gruppens mandatperiod behandlades dessa fokusområden: Tillgänglighet och tillit, Tillväxt, Miljö och ett ekologiskt hållbart samhälle, Vård och omsorg, Skola och lärande, Kultur samt Demo- krati, digitala klyftor och juridiken i informationssamhället.

I slutrapporten Politik för IT-samhället – Rekommendationer från Regeringens IT-politiska strategigrupp2 föreslås bland annat framtagandet av en gemensam vision om ett framtida önskvärt läge, med uppföljningsbara mål, en strategisk ansats för omvärldsanalys, uppföljning av it-Sveriges internationella konkurrenskraft samt ökad internationell närvaro. Den ansatsen finns i dag, bland annat i form av den digitala agendan samt uppdraget till Digitaliserings- kommissionen. Gruppen föreslog också ett initiativ för att skapa samordning mellan offentliga aktörer, bland annat kring offentliga e-tjänster, med nationella kravspecifikationer. För arbetet med dessa frågor ansvarar i dag E-delegationen som har till uppgift att stärka utvecklingen av e-förvaltningen och skapa goda möjligheter för myn- dighetsövergripande samordning.

Strategigruppen lämnar också en rad rekommendationer kring tillgänglighet och it-infrastruktur, bland annat kring samverkan mellan fortsatt bredbandsuppbyggnad, spelregler för kommunikations- operatörer, samverkan mellan nätägare och planer för ökad yttäck- ning. Flertalet av dessa frågor ingår i dag i Bredbandsforums uppdrag.

På området Ett miljöanpassat informationssamhälle lämnas en rad förslag som kan anses vara relevanta även i dag. En central punkt i rekommendationerna var att uppmuntra flexibla arbetsformer och virtuella möten, och att staten skulle ge sina bolag och myndigheter ett särskilt uppdrag att implementera en policy för virtuella möten, årligen mäta resultat och erfarenheter av detta samt också redovisa antalet anställda som arbetar flexibelt. Här noterar vi att det finns

2 Dnr. N2006/8574/ITP.

en agenda, IT för en grönare förvaltning3, som också är en beslutad insats i den digitala agendan. Den innehåller mål och rekommen- dationer inom områdena anskaffning, drift och användning samt möten och resor. Målgruppen är främst statliga myndigheter som lyder under den så kallade miljöledningsförordningen4. Strategi- gruppen föreslog också att en lämplig part skulle få till uppdrag att utveckla benchmarking inom området miljöteknik, med fokus på teknik som nyttjar it-lösningar, för att kunna rikta insatser inom området.

På området vård och omsorg föreslås en samordnad nationell it- strategi för vård och omsorg, samt struktur och modeller för analys och uppföljning av effekterna.

I avsnittet It i skola och lärande föreslår strategigruppen en tydlig vision och uppföljningsbara mål för informationssamhällets skola och lärande, samt en definition av moderna kunskapskrav och individuella mål som tydligt utvecklas i framtida läro- och kurs- planer. Vidare föreslogs att lärarutbildningarna skulle omformas och utvecklas för att motsvara informationssamhällets krav på utveck- ling och förnyelse, en nationell modell för kompetensutveckling av verksamma lärare samt gemensamma standarder för en nationell mjuk infrastruktur på skolområdet. Man rekommenderar också ökad samverkan mellan privata och publika aktörer, och mer stöd till spjut- spetsprojekt kring användning av ny teknik i den pedagogiska pro- cessen.

Flera av de förslag som strategigruppen lämnar har i dag för- verkligats genom privata initiativ eller i samverkan mellan privata och offentliga aktörer. På området It och kultur lämnar strategi- gruppen bland annat förslaget att minska den digitala klyftan med hjälp av unga som hjälper äldre förvärva praktiska it-kunskaper. Ett exempel på det är It-guide i Örebro, där unga flickor och pojkar med invandrarbakgrund sedan 2010 undervisar äldre i internet- kunskap. Verksamheten drivs av organisationen Transfer Mälardalen, med ekonomiskt stöd från Internetfonden, Örebro kommun, All- männa Arvsfonden, Tillväxtverket, och Swedbank. Inom området Demokrati, digitala klyftor och juridiken i informationssamhället rekommenderas utbildningsinsatser för ökad användning och ökad tillgång till datorer, i syfte att minska den digitala klyftan. Kam- panjen Digidel 2013 som drivs av Stiftelsen för Internetinfra-

3IT för en grönare förvaltning – agenda för IT för miljön 2010-2015, N2010.25 (dnr. N2009/3482/ITP).

4Förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.

struktur (.SE) har lyckats mobilisera ett stort antal partners, före- tag och enskilda eldsjälar, som på olika sätt arbetat för att öka det digitala innanförskapet och mäta resultaten därav.

2.2Råd för it-politiska frågor

Regeringen tillsatte den 20 juni 2007 en arbetsgrupp i syfte att ge råd till regeringen i it-politiska frågor. Rådets förordnande gick ut 31 december 2010.

Arbetsgruppen var rådgivande till regeringen och ett forum för strategiska diskussioner mellan regeringen och företrädare för olika samhällsområden. Utifrån ett näringspolitiskt angreppssätt gav rådet perspektiv på lokal, regional och nationell nivå.

It-rådet har inte samlat sina rekommendationer i en slutrapport. De rekommendationer som sammanställts i Gartners material har därför hämtats ur tillgängliga mötesanteckningar. Det går därför inte i alla fall att fastslå om hela rådet står bakom förslagen.

Ett stort antal av it-rådets rekommendationer och förslag handlar om högre utbildning, ur ett långsiktigt perspektiv. Bland det som diskuterats är bland annat hur fler ungdomar ska lockas till it- utbildningar och hur bilden av Sverige som it-nation ska stärkas. It- rådet föreslår också att it-support ska ses som en hushållsnära tjänst och att man bör verka för gemensamma funktioner och standarder inom exempelvis offentliga e-tjänster. Ett uppseendeväckande för- slag är att slå samman Stockholms Universitet, KTH, Karolinska Institutet och Handelshögskolan till ett nytt universitet som under nya namnet Nobeluniversitetet ska få konkurrenskraft nog att hamna högt på internationella rankinglistor.

It-rådet har också velat se åtgärder för att öka antalet utländska studenter till svenska lärosäten samt incitament för att få dem att stanna och arbeta i Sverige efter avslutad examen. De föreslår också att lärosäten ska ersättas efter kvalitet istället för kvantitet för att uppmuntra utbildningar som efterfrågas av näringslivet, snarare än utbildningar som lockar många studenter. Företag och lärosäten bör också arbeta närmare varandra, anser rådet, som också vill se större rörlighet mellan näringsliv och forskning genom praktikplatser på företag. Dataslöjd och mediekritik bör införas inom grundskolan, och lärarutbildningarna ska innehålla mer it. It-rådet vill också att varje grundskoleelev får en skattesubventionerad dator som byts ut

vart tredje år. En tv-sänd ”datasåpa” ska locka fler unga att välja it- utbildningar och it-jobb ska marknadsföras särskilt mot kvinnor.

It-rådet anser vidare att data av hög kvalitet inom offentlig sektor utnyttjas för dåligt, ”sitter fast i systemet” och inte möter en öppen marknad med vad det innebär av konkurrens, förädling och innovation. De efterfrågar politisk handling, och flera konkreta steg har under åren sen förslaget lades tagits på området, bland annat genom PSI-direktivet, samt initiativ som Vinnovas portal för öppna data.

Även åtgärder för att minska det digitala utanförskapet har dis- kuterats. It-rådet förefaller enigt i slutsatsen att man inte kan tvinga alla att ta del av kunskapssamhället, men att staten har ett ansvar för att erbjuda tillräcklig infrastruktur, tillräckligt bra marknads- förutsättningar och offentliga tjänster för att alla ska vilja använda dem. Ett användningsråd föreslås för att bättre fånga in behov och synpunkter från användare. Det förslaget har förverkligats i form av Användningsforum som bildades 2012 med 19 ledamöter från såväl privat som offentlig sektor5. Forumet ska peka ut utvecklings- och förbättringsprocesser som har ett användarperspektiv och där användartester finns med i processen. Deras arbete ska komplettera det övriga it-politiska arbetet som pågår, inom e-förvaltning, natio- nell e-hälsa och funktionshinderspolitiken.

2.3Globaliseringsrådet

Globaliseringsrådet verkade under perioden 2007–2009. Rådet till- sattes för att fördjupa kunskaperna och bredda det offentliga sam- talet om vad som krävs för att Sverige ska hävda sig väl i en värld präglad av fortsatt snabb globalisering. Den idémässiga grunden är att globalisering är något önskvärt och hoppingivande. Men skärpt global konkurrens kan också öka risken för jobb- och företagsutflyttning och därmed vidgade klyftor i vårt land. Rådet bestod av 22 före- trädare för näringslivet, arbetsmarknadens parter, akademin, kulturen och politiken. Ett kansli gav stöd till rådet. Rådet producerade

36underlagsrapporter samt två slutrapporter6.

Globaliseringsrådets arbete skiljer sig från övriga tre aktörer som

ingår i kartläggningen i det att fokus inte huvudsakligen inriktades mot it-frågor och it-politik. Vi har ändå valt att ta med Globali-

5http://www.regeringen.se/sb/d/16159/a/194110

6http://www.regeringen.se/sb/d/8616

seringsrådets arbete eftersom här finns en rad rekommendationer och förslag som är relevanta ur Digitaliseringskommissionens per- spektiv.

Bland rådets förslag finns fler och bättre digitala läromedel i skolan och en ökad användning av nätpedagogik – e-learning. Ett förslag är en uppbyggnad av stora datasystem med digitalt lagrade lärresurser i skolans samtliga ämnen för samtliga skolår, anpassade till gällande kursplaner och mål för undervisningen. För att säkra anställningsbarheten genom hela yrkeslivet föreslås individuella kompetenskonton för vuxna som staten medfinansierar genom avdragsrätt eller direkta bidrag. Den digitala infrastrukturen om- nämns som en avgörande förutsättning för tillväxt, och för att ut- öka kapaciteten anser de att statliga satsningar vid sidan av de pri- vata är motiverade.

I Globaliseringsrådets slutrapport föreslås bland annat en enklare hantering av näringslivsärenden och att det bör inrättas en särskild digital företagsportal på lokal, regional och nationell nivå, med alla resurser som kan knytas till exempelvis tillståndsgivning vid före- tagsstart.

2.4IT&Telekomföretagen

Digitaliseringskommissionen valde att lyfta fram rapporten Digi- tala tjänster som lyfter Sverige7 som ett underlag att beakta för fortsatt arbete kring digitaliseringen även om rapporten inte härrör från en offentlig verksamhet, utan tagits fram inom ramen för en branschorganisation. Rapporten som IT&Telekomföretagen tagit fram bygger på marknadsanalyser, forskningsrapporter och inter- vjuer med 22 representanter från tjänsteföretag och organisationer.

I rapporten föreslås ett särskilt internationaliseringsprogram riktat mot små, digitala tjänsteföretag, och att program, handels- delegationer och exportsatsningar bör anpassas till dessa företag. Digitala tjänsteföretag är ofta små och rörliga, så kallade micro multi- national, och har annorlunda export- och marknadsvillkor än stora företag, vilket bör spegla utformningen av exportinsatser.

I frågor där offentlig sektor har särskild betydelse föreslås till exempel främjandet av mötesplatser där små, digitala tjänsteföretag kan presentera sina idéer för offentliga upphandlare. Vidare anser

7 http://www.itotelekomforetagen.se/fakta-och-debatt/rapporter_1/digitala-tjanster-som- lyfter-sverige

man att samtliga statliga myndigheter ska ha ansvariga kontakt- personer med uppgift att främja vidareutnyttjande av öppna data i enlighet med Lag om vidareutnyttjande av handlingar i den offent- liga förvaltningen (20110:566).

Flera av förslagen handlar om kapitalförsörjning för startup- företag. De förespråkar mer samverkan mellan startup-företag och stora företag med omfattande strukturkapital, en modell som är vanlig i exempelvis Silicon Valley, USA. Modellen sägs gynna större företags innovationsprocess samt göra start-ups mer attraktiva för investerare. Regeringen bör också uppmuntra investeringar genom riktade riskkapitalavdrag för affärsänglar, samt uppmuntra aktiva investerare som utöver kapitaltillskott också tillför stöd för bolags- byggande, kontaktnät samt stöd vid internationalisering och export.

Ett annat område där flera förslag lämnas är innehåll och upp- hovsrätt. Rapportförfattarna vill gärna se en statlig myndighet med uppdrag att granska att svenska myndigheter följer PSI-lagen, och att tillsynen har sanktionsverktyg. Regeringen bör också verka för att goda exempel sammanställs som påvisar den breda samhälls- nyttan med att tillgängliggöra. Författarna hävdar att tillgång till öppna data driver innovation och tillväxt, leder till ökad transparens och effektivitet samt är ett viktigt förvaltningsutvecklingsverktyg.

Vidare föreslås att exempelvis Sveriges kommuner och landsting (SKL) ska ta fram standardavtal för dataägande myndigheter som dessa kan använda i relation till egna leverantörer av datahan- teringssystem samt att regeringen ska verka för implementering av EU:s kommande dataskyddsförordning, för att skapa incitament för utveckling av nya, molnbaserade tjänster. Flera myndighets- uppdrag föreslås, bland annat föreslås Tillväxtanalys eller annan lämplig myndighet få till uppdrag att driva eller utlysa ett forsk- ningsprogram som tydliggör sambandet mellan öppenhet (t.ex. öppna nät, öppna data och öppna innovationssystem) och tillväxt. Rege- ringen föreslås också uppdra åt Post- och telestyrelsen (PTS) att följa upp hur telekommarknaden och internet utvecklas med avseende på öppenhet, så att innovations- och tillväxtkraft inte motverkas.

Frågor som knyter an till rapporten diskuterades i samband med ett så kallat Signatärsforum som genomfördes i januari 2013. Se vidare i kapitel 6.

3Tillvägagångssätt för arbetet med indikatorer, uppföljning och ekosystem

Ett av våra huvuduppdrag är att analysera utvecklingen inom agen- dans sakområden i förhållande till det it-politiska målet.

Som framgår av tidigare avsnitt fokuserar vi särskilt delbetänk- andet på fem av den digitala agendans 22 sakområden.

För att ge en bild av status och aktivitet inom agendans sak- områden utgår vi från tre aspekter: arbetet med indikatorer, uppföljning av insatser och åtgärder i den digitala agendan samt sakområdenas ekosystem, det vill säga en kartläggning av aktörer verksamma inom de olika sakområdena.

I detta kapitel redovisas det tillvägagångssätt vi använt i arbetet med dessa aspekter. Här framgår också förklaringar av kategori- seringar och begrepp som används i följande två kapitel.

I kapitel 4 görs en genomgång av de fem sakområden som sär- skilt fokuseras i delbetänkandet.

Kapitel 5, avslutningsvis, ägnas åt ekosystemen för de övriga sjutton sakområden som ingår i den digitala agendan. Denna genom- gång syftar till att ge en ögonblicksbild. I det fortsatta arbetet kommer vi att göra revideringar vid behov.

3.1Indikatorer

Som del av Digitaliseringskommissionens uppdrag att följa upp och analysera utvecklingen arbetar vi med att ta fram indikatorer, mäte- tal, på samtliga 22 sakområden i den digitala agendan. Dessa syftar till att mäta graden av digitalisering, jämföra oss med övriga världen och kartlägga utvecklingen över tid.

Indikatorer syftar i första hand till att kartlägga sådana fenomen vi mer eller mindre redan känner till. De syftar inte direkt till att utforska hur vi ska digitalisera Sverige, utan ska snarare kartlägga hur Sverige digitaliseras. Vi tar fenomen som vi känner till och för- söker mäta graden av digitalisering genom dessa, studerar utveck- lingen över tid och sätter dessa mått i relation till andra saker.

Man kan så klart använda sig av kvantitativa mätningar för att undersöka sanningen i en formulerad hypotes, men det är inte det huvudsakliga ändamålet med Digitaliseringskommissionens mät- och uppföljningsarbete. Vi kommer självklart att fördjupa oss i områden där det väcks frågetecken men indikatorerna har som sagt ett deskrip- tivt syfte, inte ett explorativt.

Vi måste definiera en önskvärd framtid, mäta vår nutid och identi- fiera gapen mellan nutid och önskad framtid. Utifrån detta kan vi sedan vidta åtgärder för att minska dessa gap. I arbetet med att fast- ställa vilka indikatorer vi ska använda, ingår inslag av mera kvali- tativ metodik för att fastställa vad som mäter den digitalisering vi önskar att se.

Det är alltså viktigt att:

•identifiera vilka indikatorer som är viktiga för digitaliseringen

•hitta metoder för att samla in data

•hitta mått att relatera indikatorerna till.

Lyckas vi med detta på alla 22 sakområden i den digitala agendan så kommer vi att kunna mäta och styra utvecklingen på ett långt mera effektivt sätt än om vi står utan kvantifierbara framgångsfaktorer. I detta får vi i olika grad kompromissa. De största svårigheterna upp- står när vi inte vet exakt vilka framgångsfaktorerna är för ett om- råde. Detta är inte helt ovanligt då digitaliseringen är ett relativt nytt och snabbföränderligt fenomen.

Indikatorer är svåra att förhålla sig till som absoluta mått. Det är som relativa mått de säger mest. Att 18,6 % av de svenska företagen sålde produkter via internet säger visserligen något men siffran är svår att värdera i sig. Om vi däremot anser att det är viktigt att företag säljer produkter via internet, och vi under de senaste två åren haft en tillväxt på 14 % jämfört med 64 % för övriga EU, och att Sverige med våra resultat rankar nummer 10, får vi en bättre känsla för utvecklingen. Skulle vi till detta ha en målsättning som säger att vi till exempel ska nå till en viss andel vid en viss given tidpunkt, då

kan vi klart säga hur vi ligger till, vart vi är på väg och se var det eventuellt behöver vidtas åtgärder för att säkerställa att digitaliseringen utvecklas i önskvärd riktning.

Indikatorer är något som i huvudsak mäter och övervakar ut- vecklingen. Men de kan också komma att styra utvecklingen. Så snart vi kvantifierar ett område genom att sätta indikatorer på det kan det uppfattas som att vi säger att de saker vi mäter är de saker som är viktigast. Det är givetvis på många sätt en positiv effekt då vi avser att mäta det vi anser vara viktigast. Samtidigt får vi som tidigare nämnts kompromissa när vi identifierar lämpliga indika- torer. Det kan vara så att vissa parametrar är mycket viktiga men vi saknar sätt att mäta dem på. Då kan vi riskera att utvecklingen styrs mot den kanske mindre viktiga delmängd av ett sakområde som vi klarar av att mäta. För att undvika detta i största möjliga mån är det viktigt att klargöra när det finns aspekter som borde mätas men som vi av olika anledningar inte gör.

Den digitala agendan är utgångspunkten för arbetet. Dess grund- ansats är att digitaliseringen av samhället är något positivt som med- för en mängd möjligheter. Det medför att vi har ett fokus på att mäta de positiva effekterna av digitaliseringen, snarare än att leta efter eventuellt negativa effekter. Däremot är vi medvetna om att digitaliseringen också kan medföra nya problem eller en förstärk- ning av redan kända sådana. Indikatorerna syftar inte till att identi- fiera problem, men de ska övervaka kända problem där det är önsk- värt att följa utvecklingen av dem över tid.

3.1.1Metod

Arbetet med att ta fram indikatorer kopplade till den digitala agen- dan ska på samma sätt som Digitaliseringskommissionens övriga arbete kantas av öppenhet och inkludering. Vi måste vara ödmjuka inför insikten att vi inte klarar av en så bred uppgift helt på egen hand. Därmed behöver vi konsultera många andra med sakkunskap inom de olika områden vi arbetar med.

Som grund för arbetet fick analysföretaget Gartner i uppdrag att skapa ett underlag för Digitaliseringskommissionen. Arbetet ini- tierades av Regeringskansliet (Näringsdepartementet)1 innan Digi- taliseringskommissionen påbörjat sitt arbete. I första hand skulle indikatorerna baseras på tillgängliga data och befintliga uppfölj-

1 Dnr. N2012/3133/ITP.

ningar. När sådana inte fanns skulle nya indikatorer och datakällor föreslås. Indikatorer som kan användas för internationella jäm- förelser skulle också identifieras. Uppdraget har under hösten 2012 genomförts i linje med ovanstående inriktning och slutredovisades i januari 20122. Uppdraget genererade en omfattande rapport med förslag på indikatorer inom alla de 22 sakområdena och utgör en bra grund för fortsatt arbete och diskussion.

Digitaliseringskommissionen har publicerat Gartners nuläges- inventering och rapport på internet för att hämta in synpunkter och kommentarer på innehållet. Vi har också genomfört en serie workshops med särskilt inbjudna sakkunniga inom de fem utvalda sakområdena, och presenterar därför dessa fem sakområden mer ingående här i vårt första delbetänkande. Övriga sjutton återges i den form de presenterades av Gartner i deras grundläggande kart- läggning. Vi betonar dock att inget av områdena är att betrakta som fullständigt färdigkartlagt.

Många av den digitala agendans 22 sakområden påverkar var- andra och gränserna mellan dem är inte alltid helt tydliga. Det finns mer eller mindre överlappande sakområden och därmed också mer eller mindre överlappande indikatorer. I den struktur som presen- teras här används en enskild indikator endast en gång inom ett sakområde. Det innebär att vi dragit tydliga gränser mellan de olika sakområdena trots att vissa indikatorer passar väl in på fler än ett. Det är tänkbart att använda en och samma indikator för mer än ett sakområde.

I många år har ett av de allra viktigaste måtten i användarstudier varit tillgång till internet i hemmet. I dag är det nästan irrelevant att använda måttet då i stort sett alla har tillgång till internet i hemmet. Ett sådant mått kan därför behöva ersättas med något annat. Om en indikator är relevant eller inte utifrån ett sådant perspektiv är med andra ord viktigt att ta hänsyn till i valen av indikatorer.

Det finns ett antal indikatorer som benämns ”ny”. Dessa är för- slag på nya indikatorer där vi identifierat ett starkt behov av en mätpunkt men inte lyckats hitta någon befintlig studie eller mät- ning som presenterar detta.

I Gartners arbete togs det fram ett antal kriterier som skulle vara uppfyllda för de indikatorer som skulle väljas. En indikator måste inte uppfylla alla kriterier för att inkluderas men en strävan är att så

2 Kartläggning av indikatorer för den svenska digitala agendan, Gartner, 23 januari 2013, https://digitaliseringskommissionen.se/sa-mater-vi-digitaliseringen

många indikatorer som möjligt uppfyller så många kriterier som möjligt.

Arbetet med att identifiera indikatorer har utgått från nedan- stående kriterier:

•Eftersom Digitaliseringskommissionen ska verka fram till slutet av 2015 är mätningar som redan är etablerade att föredra, annars kommer det att bli svårt att hinna etablera och följa utveck- lingen på ett meningsfullt sätt. Antalet ”tidstypiska” indikatorer får samtidigt inte bli för många.

•Indikatorerna kan både adressera den övergripande situationen och kända specifika gap inom ett sakområde.

•Indikatorer bör grunda sig på existerande data, strategier, hand- lingsplaner, återkommande uppföljningar och liknande.

•Indikatorer från etablerade källor är att föredra.

•Det är en fördel om källan till en indikator har uppvisat relativ stabilitet över tid vad gäller de frågor som ställs och hur de ställs.

•Både internationella, europeiska och svenska källor är av in- tresse. När en indikator kan jämföras internationellt eller mot andra EU-länder är det en fördel, med tanke på det övergrip- ande it-politiska målet.

•Det är nödvändigt och acceptabelt att inkludera källor som har olika uppdateringsfrekvens, till exempel källor som uppdateras kontinuerligt, kvartalsvis, årligen eller, i undantagsfall, mer sällan än så.

•Objektiva mätningar är att föredra framför subjektiva mätningar. Det är acceptabelt att inkludera källor som innehåller indika- torer som bygger på enkätmätningar och självskattningar där det inte finns mer objektiva fakta att tillgå. Däremot bör det undvikas att Digitaliseringskommissionen gör subjektiva bedömningar för att bestämma värdet på en indikator.

•När möjligheten finns att göra en nedbrytning utifrån geografi är detta av intresse.

•Datakällor med hög transparens vad gäller metodik och defini- tioner ska i första hand användas. I vissa fall är det därför olämp- ligt att använda enskilda indikatorer från internationella index där metoden inte bygger på transparens.

3.1.2Internationella jämförelser

Det it-politiska målet är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. För att följa upp målet krävs någon form av jämförelse med andra länders digitalisering då det är formulerat relativt andra länders utveckling. Av den digitala agen- dan framgår inte exakt vad som avses, varför graden av målupp- fyllelse kan tolkas lite olika. Man kan till exempel tänka sig något av dessa synsätt:

•andel utvalda internationella rankningar där Sverige befinner sig topp tre

•Sveriges genomsnittliga position i utvalda internationella rank- ningar

•Sveriges position i ett nytt index där utvalda internationella rankningar vägs samman.

Oavsett vilket som väljs behöver man som sagt basera utvär- deringen på de internationella jämförelser som finns tillgängliga. Det finns en rad sådana som helt eller delvis tar digitalisering eller förutsättningar för digitalisering i beaktande. Av tabellen nedan fram- går vilka index som är utvalda utifrån de kriterier som ställs på indi- katorer.

SOU 2013:31 Tillvägagångssätt för arbetet med indikatorer, uppföljning och ekosystem

Kommentar: För fullständig beskrivning av källa till respektive indikator se bilaga 4. Placering avser Sveriges placering gentemot de andra länder som redovisas i den aktuella rapporten eller jämförelsen.

Utöver ovanstående har Gartner identifierat följande nya eller kom- mande rankningar som kommissionen bör bevaka och överväga att inkludera framöver:

•World Wide Web Foundations The Web Index [TWI]

•OECD:s/PIAAC:s kommande rankning av vuxnas färdigheter i problemlösning i teknik-intensiva miljöer [PIAAC].

Det finns flera tillgängliga rankningar men de nedan har inte be- dömts uppfylla tillräckligt många kriterier för att inkluderas i hel- het eller delar:

•FN/ITU:s Measuring the Information Society 2012, som inne- håller indexet ICT Development Index,

•Världsbankens Knowledge Economy Index och Knowledge Index

•EU-kommissionens Innovation Union Scoreboard

•World Economic Forums The Global Gender Gap Report

• Waseda University Internationals e-Government Ranking.

Dessa rapporter bedömdes inte ha ett tillräckligt inslag av strikt digitaliseringsrelaterade indikatorer. E-Government Ranking ute- lämnades eftersom den inte är lika etablerad som de utvalda och i viss mån saknar transparens.

Utöver dessa internationella rankningar och index är EU:s Digi- tal Agenda Scoreboard intressant att beakta och följa3. Här kan vi konstatera att Sverige redan nått sju av de nio mål som finns an- givna i den digitala agendan för Europa till 2015. De två mål vi ännu inte har uppnått är andelen små och medelstora företag som säljer varor och tjänster via internet, samt andelen av befolkningen som handlar varor på internet från andra länder. Det återstår ännu två år innan målen ska vara uppnådda och värdena i dag ligger inte långt ifrån de uppsatta målen. På många områden uppvisar Sverige en lång- sam tillväxt då vi redan nått höga nivåer.

Vår internationella position är viktig. Däremot har en topposition inte något egenvärde utan det är den höga ambitionsnivån och möj- ligheten att sätta vår utveckling i relation till omvärlden som är värde- full. Med hjälp av internationella jämförelser kan vi identifiera om- råden där andra presterar bättre och se var vi kan förbättra oss. Vi kan hitta goda exempel på framgångsrika tillvägagångssätt genom att se hur andra ledande länder arbetat.

3.2Insatser och åtgärder i den digitala agendan

Som en del av uppdraget att analysera utvecklingen inom den digi- tala agendans sakområden ingår att följa upp de insatser och åt- gärder som finns redovisade under respektive sakområde. Digitali- seringskommissionen har anlitat analysföretaget Ramböll Manage- ment AB i arbetet. Uppdraget har huvudsakligen redovisats i rappor- ten Insatser och åtgärder inom den digitala agendan – uppföljnings- rapport4. Arbetet har inriktats på insatser och åtgärder inom de fem utvalda sakområdena.

Vi kan konstatera att insatserna och åtgärderna som presenteras varierar kraftigt i omfattning och ambition. Det är svårt att på ett entydigt sätt redovisa vilken status olika insatser och åtgärder har. Vissa är smala och enkla till sin karaktär medan andra snarare har

3http://ec.europa.eu/digital-agenda/en/scoreboard

4Dnr. N2012:04/2013/17.

karaktären av breda åtgärdsområden. Det förekommer även åtgär- der som snarast kan läsas som ambitioner. Att följa upp insatserna och åtgärderna är därför många gånger svårt.

Vid bedömning av status för insatserna och åtgärderna har tre aspekter bedömts:

•genomförandestatus

•målgruppsrelevans

•sakområdesrelevans.

Först och främst bedöms åtgärdens genomförandestatus. Åtgärd- erna delas in i tre kategorier; uppstartsfas, pågående eller klar. Statusen har bedömts i samråd med personer med ansvar för eller god in- blick i insatserna och åtgärderna.

Bedömning av åtgärdernas målgruppsrelevans görs utifrån vad som framgår av den digitala agendan samt information som framkommit i samband med uppföljningsarbetet. Tre grova kategorier av mål- grupper används:

•Första kategorin av åtgärder ska påverka på strategisk nivå. En insats på strategisk nivå kan exempelvis vara att förbättra förut- sättningarna för uppföljning inom ett område genom exempel- vis bättre statistik eller genom att kartlägga befintliga aktiviteter inom ett område. Flera av dessa insatser och åtgärder är på olika sätt inriktade på att skapa beslutsunderlag för framtida insatser och åtgärder.

•Den andra kategorin omfattar åtgärder som sker mot myndig- heter eller andra organisationer som sedan i sin tur måste agera för att en påverkan på den slutliga målgruppen ska uppnås. Ett exempel kan vara regler som införs för att myndigheter ska an- passa sina webbplatser utifrån olika kriterier för att till exempel öka funktionalitet och användbarhet. Genom detta kan till exem- pel personer med olika funktionshinder i ökad utsträckning använda dessa kanaler. Kategorin benämns indirekt i kortform.

•Den sista kategorin är åtgärder som sker direkt mot användarna av en tänkt lösning. Exempel på detta kan vara ekonomiska incita- ment som direkt påverkar en tänkt målgrupp.

Insatsernas och åtgärdernas relevans i förhållande till sakområdenas inriktning bedöms på en övergripande nivå för de fem fokuserade sakområdena. Bedömningarna utgår från uppgifter som samlats in per insats och åtgärd av konsulten i samband med uppföljningen. I bedömningarna tas också hänsyn till i vilken utsträckning insatser och åtgärder syftar till att särskilt påverka it-aspekter av relevans för ett sakområde. De bedömningar som görs ska tolkas utifrån det faktum att många insatser och åtgärder är breda och övergripande till sin karaktär.

3.3Kartläggning av ekosystem

Digitaliseringskommissionen vill för varje sakområde i agendan identifiera nyckelorganisationerna inom respektive område för att skapa en bild av vilka de är och vilken roll respektive organisation har inom sakområdet. Analysföretaget Gartner gavs våren 2013 upp- draget att påbörja kartläggningen av digitaliseringens nyckelaktörer. Arbetet redovisades i rapporten Kartläggning av digitaliseringens aktörer och sammanfattning av lärdomar5.

Kartläggningen syftar till att vara ett stöd för Digitaliserings- kommissionens fortsatta arbete. Materialet i dag är ett diskussions- underlag att utgå ifrån, bland annat för att avgöra vilka aktörer kommissionen bör samverka med för att synliggöra framgångar och kunna driva digitaliseringen i den riktning som regeringen önskar.

Kartläggningen ska på sikt göra det möjligt att se:

•Vilka organisationer har en stor påverkan inom respektive sak- område?

•Hur samverkar organisationerna inom sakområdet i dag och hur blir saker och ting gjorda?

•Finns det luckor att fylla eller andra sorters problem inom sak- områden?

5 Dnr. N 2012:04/2013/18.

3.3.1Metod

För varje område i den digitala agendan listas de organisationer som nu ingår i kartläggningen.

Kartläggningen av nyckelaktörer baseras på analyser av källor inom myndighetssfären samt på en inventering av de aktörer som kom- missionen själv identifierat.

Aktörerna har vidare värderats ur två aspekter: dels hur stort mandat aktörerna upplevs ha i sakfrågan, dels hur pådrivande de upp- levs vara för att ambitionen för sakområdet på sikt ska kunna upp- nås. I värderingen har det tagits hänsyn till om aktörerna är en branschorganisation, intresseförening, eller annan form av orga- nisation samt om aktören agerar reaktivt eller proaktivt. Ett reak- tivt agerande avser exempelvis då en myndighet agerar enligt ett uppdrag från regeringen. Aktiviteter som sker på eget initiativ definieras som proaktiva.

Mandat i sakfrågan uttrycker ett reellt inflytande som aktören upp- levs ha att utveckla och påverka sakområdet (oavsett om aktören faktiskt valt att använda sig eller inte av detta inflytande).

Pådrivande i sakfrågan avser hur stor aktivitet och synlighet orga- nisationen upplevs ha för att främja förändring inom det specifika sakområdet.

Vid värdering av varje sakområde har Digitaliseringskommissionen utgått ifrån ambitionerna och beskrivningarna i den digitala agendan samt det parallella arbetet kring indikatorer.

3.3.2Avgränsningar

Kartläggningen har uteslutande inriktats mot nationella aktörer som arbetar på ett övergripande nationellt plan. Lokala initiativ eller regionala aktörer har inte inkluderats, och inte heller EU- initiativ. Enskilda individer och privata företag har exkluderats i kartläggningen såvida de inte har en märkbar närvaro inom sak- området.

Universiteten och högskolorna kan i många fall vara relevanta aktörer inom flera av den digitala agendans sakområden. Det gäller både som kunskapsförsörjare och som utförare av projekt och andra konkreta insatser av direkt betydelse för utvecklingen inom en sakfråga. Lärosätenas roll för samhället uppmärksammas i många

sammanhang. Deras uppgift att samverka med det omgivande sam- hället, ofta kallad den tredje uppgiften tillkom den 1 januari 1997 och framgår av högskolelagen (1992:1434). En viktig del av upp- draget för lärosätena är att aktivt verka för att forskningsresultat kommer till nytta, bland annat genom att överföra kunskap till näringslivet och samhället i övrigt. I kartläggningen ingår lärosäten i vissa specifika fall. Det ska inte tolkas som att vi anser att det endast är dessa lärosäten som är betydelsefulla för den digitala agendans olika sakområden. De lärosäten som tas upp gör det mot bakgrund av att de har bedrivit verksamhet som haft en tydlig natio- nell profil och där it:s betydelse för verksamhetsområdet varit en kritisk faktor.

Kartläggningen är att betrakta som en ögonblicksbild som in- kluderat de aktörer som tydligt påvisat sin närvaro inom den digi- tala agendans sakområden, vid tidpunkten för kartläggningen. Kart- läggningen kan därför behöva revideras under det fortsatta arbetet. En aktör kan till exempel anse sig saknas i vår genomgång, alter- nativt anse sig ha fått en orättfärdig bedömning. Sådana förbiseenden kan vid behov givetvis rättas till.

4Indikatorer, uppföljning och ekosystem för fem fokuserade sakområden

I detta kapitel går vi igenom de fem sakområden i den digitala agen- dan som delbetänkandet fokuserar på (se avsnitt 1.3).

De fem sakområdena är:

•Digitalt innanförskap

•Jämställdhet

•Skola och undervisning

•Digital kompetens

•Entreprenörskap och företagsutveckling

För varje sakområde presenteras en genomgång av vilka indikatorer som vi föreslår för att följa utvecklingen, samt status, karaktär och relevans för de insatser och åtgärder som ingår i den digitala agendan. Vi visar också en utgångsbild över vad vi har valt att kalla sakområdenas digitala ekosystem, det vill säga de nyckelaktörer som har identifierats som verksamma inom respektive sakområde.

4.1Digitalt innanförskap

Regeringens ambition på området är att fler ska kunna använda internet och andra digitala tjänster i vardagen som medborgare, före- tagare eller anställd. I agendan sägs också att det är viktigt att alla som vill har möjlighet att använda de möjligheter som digitaliseringen erbjuder oavsett personliga förutsättningar som ålder, funktions- nedsättning och kunskapsnivå eller andra förutsättningar som exem- pelvis socioekonomiska eller språkmässiga möjliga hinder. En viktig

principfråga är att produkter och tjänster som exempelvis webb- platser är tillgängliga och användbara så att alla faktiskt kan använda dem.

4.1.1Indikatorer

I arbetet med att föreslå indikatorer på sakområdet har dessa relevanta nyckelformuleringar i den digitala agendan identifierats:

•alla som vill kan använda digitaliseringens möjligheter

•minskat utanförskap inom specifika grupper

•faktisk tillgång till dator och fasta eller mobila uppkopplingar med tillräcklig kapacitet

•tillgänglighet och användbarhet av offentliga tjänster.

Med en ökad digitalisering av samhället öppnas nya möjligheter till delaktighet för grupper som tidigare delvis ställts utanför. De tek- niska hjälpmedlen ger till exempel grupper med olika former av funk- tionsnedsättningar nya möjligheter att kommunicera och ta del av information. Det som tidigare ibland har krävt dyra hjälpmedel, blir nu billigare och enklare för både individen och det omgivande sam- hället. Samtidigt så finns det en risk för att vissa grupper hamnar i ett nytt eller förstärkt utanförskap till följd av digitaliseringen. De indikatorer som valts ut för detta sakområde avser att följa hur olika grupper ges nya möjligheter att inkluderas i samhället samt att säker- ställa att inte grupper exkluderas från digitaliseringens möjligheter.

Indikatorerna avser att mäta:

•tillgång till teknik och uppkoppling i befolkningen och specifika grupper

•grundläggande användning i hela befolkningen och specifika grupper

•användbarhet på internet.

Ambitionen för sakområdet är att alla som vill ska kunna använda digitaliseringens möjligheter. Det skulle innebära att vi bör foku- sera på att mäta innanförskap i den grupp i befolkningen som säger sig vara intresserade av att använda internet. I gruppen icke-användare i dag säger majoriteten att de inte använder internet för att de helt

enkelt inte är intresserade. Enligt undersökningen Svenskarna och Internet 20121 uppger 87 % av befolkningen 12 år och uppåt att de använt internet minst någon gång. Av de som uppger att de aldrig gör det är det 58 % som anger att de är ointresserade av att använda internet. Baserat på det kan vi konstatera att vi har cirka 95 % användning i målgruppen.

I valet av indikatorer fokuseras den totala användningen, oavsett om personer vill använda internet eller inte. Ointresset kan också handla om att vissa ännu inte ser nyttan med internet för just dem. Om icke-användaren kände till de möjligheter som digitaliseringen ger kanske hon eller han trots allt skulle vara intresserad. Det är också tänkbart att ointresse är en omskrivning av andra skäl som till exempel att personen i fråga helt enkelt inte vågar eller kan.

För att förstå hur samhället digitaliseras är det viktigt att göra undersökningar där hela den svenska befolkningen ingår. Genom riksrepresentativa undersökningar skapas en generell bild av det svenska samhället. Risken är emellertid att vissa grupper inte syn- liggörs i tillräcklig omfattning i dessa undersökningar. Orsakerna till detta är flera och kan delvis relateras till designen av undersökningar men även till individers ovilja eller oförmåga att delta i undersök- ningar.

Ett generellt problem med större undersökningar är ofta att ur- valet av respondenter begränsas i ålderssammansättning alternativt att undersökningar designas för specifika målgrupper som exempel- vis internetanvändare. Det kan också vara svårt att få en helt repre- sentativ bild för de allra äldsta i befolkningen, bland annat på grund av hörselproblem eller andra funktionsnedsättningar som i vissa fall kan försvåra en intervju. En annan grupp som kan vara underrepre- senterad är de som har begränsade kunskaper i det svenska språket, eftersom frågorna sällan översätts till andra språk.

Att alla får möjlighet att använda digitaliseringens möjligheter är en demokratisk och solidarisk fråga. Detta sakområde har därmed en stark påverkan på området demokrati. Det påverkas i sin tur av flera andra sakområden där delaktighet för alla byggs upp. Det är viktigt att säkerställa att alla har möjlighet att få uppkoppling till bredband. Genom att skapa en tryggare och säkrare digital miljö så förbättras förutsättningarna för att få flera människor att använda fler av digitaliseringens möjligheter. Det är också av betydelse att

1 Svenskarna och Internet 2012, Findahl, O. http://www.internetstatistik.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2012

SOU 2013:31 Indikatorer, uppföljning och ekosystem för fem fokuserade sakområden

Den digitala agendan för Europa innehåller fyra mål som vi har sor- terat till sakområdet Digitalt innanförskap (indikatorer 1–4). I EU- statistiken finns även en hel del andra indikatorer kopplade till van- liga användandeområden som vi har lyft in (indikatorer 5–8) då vi anser dessa tillhöra grundläggande användning som vi kan förväntas att alla gagnas av att vara del i.

I den digitala agendan för Europa används en kombination av faktorer (ålder, utbildningsnivå och arbetsmarknadsstatus) för att identifiera en missgynnad grupp där risken för utanförskap är högre (indikator 3).

Tyvärr är redovisningen av statistik från EU begränsad till ålders- spannet 16–74 år. Eftersom vi vet att användningen av internet bland äldre är lägre jämfört med andra ålderskategorier vill vi även följa utvecklingen i Sverige via frågor som finns i .SE:s undersök- ning Svenskarna och Internet (indikatorer 9 och 11) då denna studie inte har någon övre åldersgräns.

Det kan övervägas att även inkludera i vilken utsträckning E- delegationens webbriktlinjer, eller delmängden riktlinjer för tillgäng- ligt webbinnehåll (WCAG)2, tillämpas. Det skulle kunna åstad- kommas genom att kontrollera de mest använda svenska webb- platserna och inkludera även privat sektor. Många av de viktigaste webbplatserna för en internetanvändare är sådana som tillhandahålls av privata aktörer, till exempel banker, nyhetssidor och sociala nät- verk. Då E-delegationen inte presenterat resultaten av sin under- sökning i tid för vårt delbetänkande saknas värden på indikator 10.

2 http://www.w3.org/Translations/WCAG20-sv/

För att ta del av tjänster via internet finns förenklat sett två vägar. Antingen använder sig en person själv av en tjänst eller så tar personen del av en tjänst genom att be någon annan använda den för sin egen räkning, så kallad proxy-användning. Andelen icke- användarna som tvingas att be någon annan om hjälp skulle möjligen kunna öka över tid om andra kanaler för att ta del av olika tjänster stängs ned. Det är tänkbart att sannolikheten är högre att en proxy- användare själv börjar använda tjänster över internet jämfört med renodlade icke-användare, som aldrig tar hjälp av någon för att an- vända internet. Proxy-användare är uppenbarligen medvetna om vissa av de tjänster som finns på internet. Indikator 12 visar detta fenomen. Mellan åren 2011 och 2012 var andelen proxy-användare relativt konstant.

Vi har valt att inkludera internetanvändning via mobiltelefon som indikator 13. Det kan förefalla vara relativt avancerad användning men om nuvarande tillväxttakt håller i sig kommer vi att nå större delen av internetanvändarna i befolkningen via denna kanal inom några få år.

Kommentar

Sammantaget kan man se att Sverige ligger väldigt bra till när det gäller digital delaktighet i relation till övriga omvärlden. Här har vi lyckats nå ut till den breda befolkningen på ett sätt som många andra länder misslyckats med. Det beror till stor del på att vi har en hög andel användare i de äldre åldersgrupperna i förhållande till övriga världen.

Tillgången på indikatorer är relativt god så när som på att vi sak- nar information om vissa mindre grupper i samhället som riskerar att hamna utanför de statistiska intervjuundersökningar som ligger till grund för de flesta av indikatorerna på området.

När det gäller utvecklingen över tid kan vi däremot konstatera att vi når få nya användare med digitaliseringen. Utvecklingen har planat ut på relativt höga nivåer. De som kvarstår som icke-användare finns framför allt i de äldsta grupperna i samhället samt de som uppger sig vara ointresserade. Tidigare var det vanligare att icke-användare uppgav ekonomi, problem med att få tillgång till bredband och oro över krånglig teknik som skäl till att de inte började använda sig av internet.

4.1.2Insatser och åtgärder i agendan

Tabell 4.2 Status insatser och åtgärder inom sakområde Digitalt innanförskap

Kommentar: Insatserna och åtgärderna återges i kortform. Fullständig beskrivning framgår av

bilagan över insatser och åtgärder i den digitala agendan. I avsnitt 3.2 förklaras begrepp som används.

Status och karaktär

Merparten av insatserna och åtgärderna för digitalt innanförskap är under genomförande. För några av de insatser vars status är klar är det viktigt att aktiviteter fortsätter för att få fortsatt genomslag. Som exempel kan nämnas E-delegationens vägledning för webb- utveckling. Även om vägledningen är klar är det viktigt att den sprids så att en bred kännedom uppnås.

Den övervägande delen av insatserna och åtgärderna är av strate- gisk karaktär och fokuserar på behovsanalyser av olika slag. Själva insatsen i sig träffar inte en specifik målgrupp. Insatserna är till stor del riktade mot att skapa information om vilka problem som finns inom tillgänglighet för personer med funktionshinder. Exempel på

detta är det arbete som Handisam utför tillsammans med Statistiska centralbyrån (SCB) med syftet ta fram statistik om tillgänglighet och funktionshinder för att bättre kunna följa upp framsteg inom området.

Kampanjen Digidel 2013 är emellertid ett exempel på en insats som mer direkt vänder sig till icke-användarna av it av olika slag. Kampanjen är inte initierad av regeringen men finns omnämnd i en relativt bred insats där regeringen konstaterar att det sker många frivilliginsatser på området digitalt innanförskap. Regeringen har i januari 2013 gett Linnéuniversitetet i uppdrag att undersöka hur frivilliga initiativ arbetar för en ökad digital delaktighet3. Vi tolkar uppdraget som ett första steg inom ramen för åtgärden som handlar om att utreda behov och möjligheter att stödja insatser för digitalt innanförskap.

Relevans

I arbetet med att följa upp insatser och åtgärder har personer med inblick i sakområdet framhållit att digitalt innanförskap i viss mån är svårt att definiera och avgränsa.

Av genomgången framgår att den främsta målgruppen för insatser i dag tycks vara grupper med funktionshinder som av olika skäl i dag inte har samma möjligheter att använda it:s potential. Det kan till exempel vara orsakat av bristande funktionalitet på webb- platser och it-utrustning. De insatser och åtgärder som syftat till att minska det digitala utanförskapet inom dessa grupper är främst inriktade på att öka webbplatsers och webbverktygs användbarhet och på så vis minska det digitala utanförskapet.

Att e-handel nämns i sammanhanget kan tyckas vara överraskande. Området verkar inte passa in helt i sakområdet. Fokus är emellertid lagt på att bygga tillit till företeelsen för att få fler att våga handla på internet. På så vis kan risken för digitalt utanförskap på området minska. Frågan är möjligen en aning marginell sett till sakområdet i stort.

Överlag är insatserna och åtgärderna relevanta. Det finns emeller- tid en tyngdpunkt mot insatser och åtgärder på en strategisk nivå som inte syftar till att direkt påverka de som i dag står utanför det digitala samhället. Vidare omfattar sakområdet i första hand insatser

3 Dnr. N2013/249/ITP.

och åtgärder utifrån ett funktionshindersperspektiv. Kampanjen Digidel 2013 har ett vidare perspektiv. Den beräknas emellertid att avslutas i sin nuvarande form vid utgången av 2013.

4.1.3Ekosystem

Sakområdets ambition är att alla som vill ska kunna använda de möj- ligheter som digitaliseringen erbjuder. Detta innebär att vi söker efter aktörer vars verksamhet, enligt sakområdets nyckelfraser i agen- dan, kan leda till att:

•fler kan använda digitaliseringens möjligheter

•utanförskapet minskar inom specifika grupper

•den faktiska tillgången ökar till dator och fasta eller mobila upp- kopplingar med tillräcklig kapacitet

•tillgänglighet och användbarhet av offentliga tjänster ökar.

Det finns ett antal nyckelaktörer identifierade för sakområdet. Det finns intresseorganisationer för olika grupper i samhället, forskning inom området och ett antal myndigheter som har fokus på frågan.

Tabell 4.3 Identifierade aktörer inom sakområde Digitalt innanförskap

Aktörer som utöver dem som framgår av tabellen bör övervägas är bland andra Linnéuniversitetet och Kungliga biblioteket (KB). Linné- universitetet genomför på uppdrag av regeringen en utredning kring hur frivilliga initiativ bidrar till att öka den digitala delaktigheten. KB arbetar på nationell nivå för ökad digital inkludering inom ramen för sitt samordnings- och utvecklingsansvar för hela den svenska bibliotekssektorn. Det handlar till exempel om biblioteks- statistik och att tillsammans med länsbiblioteken följa upp hur planer för biblioteksverksamheten har utformats och hur de används.

Figur 4.1 Översikt aktörer inom sakområdet Digitalt innanförskap

Stor

Mandat i sakfrågan

Litet

7 3

Lite

Nr Namn

1Digidel

2Handikappförbundens samorganisation

3Handisam

4Hjälpmedelsinstitutet

5Kammarkollegiet

6Pensionärernas Riksorganisation (PRO)

7Post- och telestyrelsen (PTS)

8SeniorNet

9Svensk Biblioteksförening

Den mest pådrivande aktören är kampanjen Digidel 2013 som sam- ordnas av Stiftelsen för Internetinfrastruktur (.SE). Kampanjen har skapat en kontaktyta för att samla insatser för att främja ökat digitalt innanförskap. Denna kontaktyta är en plattform för att engagera myndigheter, intresseorganisationer, företag och privatpersoner i att genomföra utbildningsinsatser som stödjer de som vill ta del av internet men som saknar den digitala kompetens eller den utrustning som behövs. Kampanjen är tidsbestämd och kommer att upphöra under året.

De starkast pådrivande myndigheterna är Post- och telestyrelsen (PTS) och Handisam som båda har fokus på digitalt innanförskap i hänseendet tillgänglighet för de grupper som hindras av olika funk- tionshinder. Inom detta område finns även en starkt pådrivande in- tresseorganisation i Handikappförbundens samorganisation.

Pensionärernas intresse inom sakfrågan representeras av Pensio- närernas riksorganisation (PRO) och SeniorNet. PRO har frågan som en del av den övergripande agendan medan SeniorNet har digi- talt innanförskap som sin huvudfråga.

Kommentar

I aktörsbilden återfinns ingen grupp som klart representerar dem som av kulturella eller andra skäl inte deltar i det digitala samhället. Samlingsorganisationer och lokala företrädare finns för dessa grupper, men inom ramen av denna kartläggning har ingen nationell aktör identifierats.

Svenska biblioteksföreningen ses som en representant för den grupp i samhället som har behov av tillgång till datorer via biblio- teken. Men inte heller för denna grupp finns ett utpekat språkrör.

4.2Jämställdhet

Ambitionen för sakområdet är att jämställdheten inom it-området ska öka kraftigt. Området kan utifrån skrivningar i den digitala agen- dan grovt delas in i två dimensioner. Den ena dimensionen handlar om att jämna ut könsfördelningen, dels bland yrkesverksamma inom it-området, dels inom it-relaterade utbildningar inom uni- versitet och högskola. Den andra handlar om att öka intresset bland kvinnor för it och it-relaterade yrken samt att redan i grundskolan

öka intresset bland unga kvinnor för teknik, matematik och natur- vetenskapliga ämnen.

4.2.1Indikatorer

Området avser framförallt att mäta jämställdhet på it-relaterade utbildningar och bland anställda i it-sektorn, samt insatser som görs för att åstadkomma större jämställdhet.

Jämställdhet kopplat till it gäller i första hand könsbalansen för yrkesverksamma samt kvinnors karriärvägar i it-relaterade samman- hang. När det gäller den generella användningen av it i Sverige är skillnaden mellan män och kvinnor liten. I den tidiga digitaliseringen anammade dock män it och internet något tidigare än kvinnor. Skillnaden, mätt i total andel som använder sig av internet, har i dag i stort försvunnit. Trots det finns vissa skillnader mellan mäns och kvinnors användning som framträder vid en närmare analys på aktivitetsnivå och inom olika åldersgrupper. Det är i vissa fall kvinnor som använder internet mer och i vissa fall män.

En skillnad mellan män och kvinnor är att män som grupp är något tidigare med att testa ny teknik. Det gör att det initialt upp- står skillnader men dessa jämnas ofta ut över tiden. En förklaring kan kanske ses i undersökningen Svenskarna och internet, som konstaterar en tydlig skillnad mellan män och kvinnor gällande intresse för tekniska prylar. Män säger sig i klart större utsträck- ning än kvinnor vara intresserade av sådana. Detta kan handla om att kvinnor inte ser den omedelbara nyttan, eller om att teknik- prylar traditionellt varit maskulint kodade och exempelvis mark- nadsförts mer till pojkar och män.

Vi har valt indikatorer som mäter könsfördelningen i olika yrkes- kategorier oavsett branschtillhörighet. Det är viktigt för att inte könsskillnader inom en hel bransch döljs genom att olika yrkeskate- gorier har olika könsfördelning. Ett genomsnitt kan dölja viktiga skillnader mellan grupper när de slås ihop.

Rapporten Uppföljning av handlingsplanen Jämställd IT-utveckling för ökad tillväxt från Tillväxtanalys4 innehåller en bra sammanfatt- ning av vilken statistik som finns tillgänglig inom området. Ovan- stående förslag bygger i stort på denna sammanställning.

På gymnasial nivå är det utbildningar med teknisk inriktning som innefattar fördjupningar närmast relaterade till it- och medie- teknik. Om man senare på högskola/universitet vill studera med inriktning mot it är det inte avgörande att man valt teknisk utbild- ning på gymnasiet. Däremot kan det vara så att valet av gymnasie- utbildning säger något om intresset för ett framtida it-yrke. Tittar man på andelen flickor av de sökande till teknisk utbildning är det 16 % år 2012. I tredje året på gymnasiet var det 7 % flickor av dem som gick informations- och medieteknisk inriktning på teknikpro- grammet.

Kommentar

Vi har i dag bristfällig tillgång till indikatorer när det gäller vilka som startar, äger och driver nya it-företag. Hur stor andel av dessa som är kvinnor kan vara en viktig faktor att titta på när det gäller jämställdheten i it-branschen. Digitaliseringskommissionen avser att fortsätta titta på utvecklingen inom området.

Indikatorn avseende löneskillnad i it-branschen visar att kvinnorna har lägre lön än männen. Skillnaden är 6 procentenheter vilket är samma som för samhället i stort.

Det råder brist på indikatorer som ger internationell jämförbar- het när det gäller jämställdheten i it-sektorn. Digitaliseringskom- missionen har framfört till EU-kommissionen att de bör verka för att få fram indikatorer då detta är ett prioriterat område inom arbetet för den europeiska digitala agendan. 2007 publicerade OECD en rapport5 där de sammanställt resultat om andelen kvinnor som arbetar i it-sektorn. Här placerade sig Sverige som femte land i Europa. En av svårigheterna med detta är att klassificera vad som är ett yrke inom it-sektorn. Mer eller mindre alla yrken involverar något slag av it-användning, om det så bara är att anmäla sjukdom eller rapportera arbetstid via en dator.

4http://www.tillvaxtanalys.se/sv/publikationer/working-paper-pm/working-paper-pm/4-2- 2012-uppfoljning-av-handlingsplanen-jamstalld-it-utveckling-for-okad-tillvaxt.html

5ICTs and Gender, OECD Digital Economy Papers, http://www.oecd-ilibrary.org/science- and-technology/icts-and-gender_231011217663

Bilden av att det är få kvinnor i it-branschen är tydlig. Andelen kvinnor i it-yrken har ökat något under åren 2006–2010 men endast från 18,2 till 19,5 %. Inom utbildning ser bilden ungefär lika ut. Andelen kvinnliga nybörjarstudenter inom it hade en nedgång fram till 2004 vilket sedan speglar sig i andelen utexaminerade runt 2009. Då andelen nybörjarstudenter sedan svackan 2004 kontinuerligt ökat ser vi nu också en ökning i examinerade vilket sedan påverkar an- talet yrkesverksamma. Ökningen är relativt liten.

4.2.2Insatser och åtgärder i agendan

Tabell 4.5 Status insatser och åtgärder inom sakområde Jämställdhet

Kommentar: Insatserna och åtgärderna återges i kortform. Fullständig beskrivning framgår av

bilagan över insatser och åtgärder i den digitala agendan. I avsnitt 3.2 förklaras begrepp som används.

Status och karaktär

I stort sett samtliga insatser och åtgärder som ingår i sakområdet är avslutade. Området består huvudsakligen av beslutade insatser som redan var genomförda när den digitala agendan presenterades. Sam- tidigt är en av åtgärderna som regeringen listar i det närmaste en upprepning av sakområdets övergripande ambition. Det handlar om åtgärden att andelen kvinnor i it-yrken och it-relaterade utbild-

ningar ska öka kraftigt fram till år 2020. Det framgår inte alls vilken typ av mer konkreta insatser som regeringen anser vara nödvändiga för att åtgärden ska genomföras i egentlig mening varför status för åtgärden bedöms vara i sin uppstartsfas. Av detta skäl uppges ingen målgruppsrelevans för åtgärden.

Insatserna och åtgärderna har huvudsakligen karaktären av behovs- analyser av olika slag. Det handlar om uppföljning av redan beslutade strategier eller genomförande av en konferens på temat. I en insats hänvisas till tidigare utredningar, till exempel Delegationen för jäm- ställdhet i högskolan. Det framkommer egentligen inte vilka av deras förslag som främst är tänkta att bidra till att ambitionen för sakområdet uppnås.

En av insatserna som tas upp är att KTH uppdragits att ta fram en handlingsplan för jämställdhet i it-sektorn. Handlingsplanen presenterades 2006 i rapporten Jämställd it-utveckling för ökad tillväxt6. I rapporten presenteras en rad åtgärder som regering, it- företag samt lärosäten kan genomföra för att främja kvinnors in- tresse för att arbeta i it-sektorn. Tillväxtanalys fick 2012 i uppdrag av regeringen att följa upp KTH:s handlingsplan för att se i vilken utsträckning förslagen genomförts hos de tre målgrupperna. Många insatser är riktade mot företag och kräver ett stort deltagande från deras sida. Av uppföljningen framgår emellertid att många företag inte har känt till att en handlingsplan funnits. Flera av de företag som Tillväxtanalys intervjuade arbetade däremot redan med frågorna i olika utsträckning och även många av de saker som KTH före- slagit i sin rapport.

Relevans

Förutom handlingsplanen som utformats av KTH anges i den digi- tala agendan få konkreta insatser för att påverka jämställdheten i it- sektorn. Ett exempel på en åtgärd med ett mer tydligt syfte är att regeringen ska återkomma med mål om rekrytering av kvinnliga professorer. Däremot är insatsen inte knuten direkt till it-området utan gäller utbildningsområdet generellt. Reflektionen är att få in- satser som redovisas är riktade mot en målgrupp som påverkar del- tagandet av kvinnor inom it-branschen. Istället ligger fokus på be-

6 Jämställd IT-utveckling för ökad tillväxt – Handlingsplan för att främja jämställdheten inom IT-området med fokus på näringslivet, KTH, dnr. V-2006-0972, doss. 29.

hovsanalyser av olika slag. Dessa kan vara av stor betydelse, men det är svårt att se på vilket sätt och i vilket sammanhang kunskapen är tänkt att omsättas i framtida insatser och åtgärder.

4.2.3Ekosystem

Sakområdets ambition är att jämställdheten inom it-området ska öka kraftigt. Detta innebär att vi söker efter aktörer vars verksamhet, enligt sakområdets nyckelfraser i agendan, kan leda till att:

•jämställdheten inom it-området ökar.

•andelen kvinnliga sökande till naturvetenskapliga/tekniska ämnen blir högre.

•andelen kvinnor i it-relaterade yrken och utbildningar ökar.

•fler kvinnor kan delta i utvecklingen av digitaliseringen och dess möjligheter.

Tabell 4.6 Identifierade aktörer inom sakområde Jämställdhet

SOU 2013:31 Indikatorer, uppföljning och ekosystem för fem fokuserade sakområden

Gränsdragningen inom detta sakområde är svår då vi söker natio- nella insatser och aktörer. Ytterligare överväganden kommer att behöva göras speciellt kring forskningsaktörerna och när de kan an- ses arbeta nationellt. Som exempel kan nämnas Blekinge Tekniska Högskola som har en professur i ämnet ICT and Gender Research.

De lärosäten som bedriver it-utbildningar har sällan nationella initiativ att uppvisa och har därför här inte ansetts vara nyckel- aktörer. Några av högskolorna har specifika rekryteringsinitiativ som exempelvis studieveckor och introduktionsdagar riktade till flickor, men saknar nationell samverkan inom området.

Kommentar

Det finns ingen myndighet som tydligt har agerat i denna specifika sakfråga och som har identifierats under denna analys. Den av rege- ringen utpekade ansvariga myndigheten är Universitetskanslers- ämbetet som sedan årsskiftet 2012/2013 ansvarar för tillsyn av Sveriges universitet och högskolor. Frågan om jämställdhet inom it-branschen har, utöver branschdrivna initiativ, främst uppmärk- sammats genom olika uppdrag från Näringsdepartementet. Till- växtverket har genomfört en konferens kopplad till frågan och Till- växtanalys har haft i uppdrag att följa upp den handlingsplan som KTH tidigare tagit fram på uppdrag av regeringen.

4.3Skola och undervisning

Ambitionen för sakområdet är dels att elever ska och lärare bör ha tillgång till moderna lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbild- ning, dels att varje elev efter genomgången grundskola ska kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.

Strategiska frågor som tas upp i den digitala agendan handlar om tillgången till och användningen av datorer och it i undervisningen, it-kompetens hos eleverna, lärarnas kompetens att använda it samt att lärare har förståelse för de möjligheter som it skapar för elev- erna. Dessutom nämns att användning av it kan bidra till en effek- tiv administration av skolan.

4.3.1Indikatorer

Indikatorerna för sakområdet Skola och undervisning baseras huvudsakligen på Skolverkets kartläggning It-användning och it- kompetens i skolan samt European Schoolnets Survey of Scools: ICT in Education7. Skolverkets studie har gjorts vart tredje år och resultaten för 2012 års studie presenterades i april 20138. European Schoolnets studie genomfördes under 2011 och presenteras även den i april 2013. Tyvärr har vi inte tillgång till mera frekvent

7https://ec.europa.eu/digital-agenda/node/51275

8http://www.skolverket.se/publikationer?id=3005

genomförda studier för området vilket är en brist utifrån de kriterier vi ställt upp för val av indikatorer.

På lång sikt påverkar området den digitala kompetensen både i samhället i stort och när det gäller professionell it-kompetens. Det gör att det i förlängningen också påverkar jämställhet och företags- utveckling och entreprenörskap samt forskning och innovation.

Föreslagna indikatorer

Tabell 4.7 Föreslagna indikatorer för sakområde Skola och undervisning

SOU 2013:31 Indikatorer, uppföljning och ekosystem för fem fokuserade sakområden

Kommentar: För fullständig beskrivning av källa till respektive indikator se bilaga 4. Ranking avser Sveriges placering gentemot de andra länder som redovisas i den aktuella rapporten eller jämförelsen. Rankningen för indikatorerna är ibland beräknad som ett genomsnitt baserat på rankningar för flera delmått.

Måttet på om lärare tycker att dator och it ska användas mer i skolan kan vara en bra indikation på deras inställning till möjlig- heterna med it i skolan och därmed en viktig förutsättning för ut- vecklingen. Däremot är det ett komplicerat mått att använda för attityd då ett högt värde skulle indikera en positiv attityd medan ett sjunkande mått skulle kunna förklaras av en ökad användning. Vi väljer att inkludera det i nuläget då vi ser att användningsnivåerna generellt är låga och vi tror att den enskilda lärarens inställning är en faktor som skulle kunna driva på utvecklingen. När tillgångs- och användningsnivåerna är högre kan det övervägas om måttet ska ersättas med andra mått.

Vi har tittat på tillgången till trådlösa nätverk för uppkoppling till internet på skolan som en möjlig indikator, men då 80–90 % har det enligt Skolverkets undersökning, valde vi att exkludera det.

Vi har valt att exkludera användning av dator i förskola när vi tittar på användning bland barnen. Frågan i Skolverkets undersök- ning är något oklart formulerat då den mäter användningsfrekvens på ”ett eller flera barn”. Det gör att en hög siffra skulle kunna inne- bära att ett enskilt barn använder dator mycket.

Vi saknar i dagsläget indikatorer på i vilken utsträckning digitala lärresurser finns tillgängliga och används. Inom området börjar så kallade öppna lärresurser på internet bli tillgängliga. Det skapas och publiceras eget utbildningsmaterial i olika former på internet. Utbudet och användningen av öppna lärresurser är ett intressant område som Digitaliseringskommissionen avser att arbeta vidare med att försöka ta fram mått på, liksom för kommersiella resurser.

När det gäller tillgången till teknik går det att mäta detta bredare än enbart i termer av tillgång till datorer och surfplattor. Skolverket mäter till exempel tillgång till projektorer, digitalkameror och

interaktiva tavlor i sin undersökning. Då det blir något för specifikt att mäta dem enskilt är det tänkbart att överväga någon form av del- index avseende tillgången till utrustning. Vi begränsar oss emellertid till enbart tillgång till datorer eller surfplattor.

Kommentar

Sammanfattningsvis kan vi se att vi ligger i toppen av de europeiska länderna när det gäller tillgång till teknik men att vi hamnar efter i användningen av den. Norge och Danmark är länder som också återfinns i toppen avseende tekniktillgång. Däremot ligger dessa båda länder högre än Sverige avseende användningen av tekniken. I ett europeiskt perspektiv placerar sig Sverige i mellanskiktet avseende andelen lärare som har kompetensutvecklat sig inom it. Lite drygt hälften av grund- och gymnasieskolorna har en it-plan upp- rättad.

När vi följer utvecklingen på nationell nivå ser vi inte eventuella skillnader mellan kommuner, olika skolhuvudmän eller andra del- mängder. Skolverket konstaterar dock i sin rapport att det finns stora skillnader i digitaliseringen av för- och grundskola mellan olika huvud- män. På gymnasienivå är skillnaderna mindre. Här kan det finnas anledning att identifiera vilka indelningar som ger de största skill- naderna och följa dessa med indikatorer.

En förutsättning för användning och i förlängningen effekter av den, är tillgång till tekniken. Trots att tillgång i sig inte skapar önskade effekter konstaterar Skolverket att det finns ett samband mellan grundläggande it-kompetens och tillgången till dator. Sam- tidigt pekar Skolverket på ett stort behov av kompetensutveckling för att kunna använda it som pedagogiskt verktyg. Vi har fokuserat vårt arbete på grund- och gymnasienivå då detta är den huvudsakliga inriktningen i den digitala agendan. I det här arbetet saknas digi- taliseringen av de svenska högskolorna och universitetens utbild- ningsverksamhet, samt Komvux och sfi. Det är något vi avser att fortsätta arbetet med och utöka antalet indikatorer för, i den mån det är möjligt.

4.3.2Insatser och åtgärder i agendan

Tabell 4.8 Status insatser och åtgärder inom sakområde Skola och undervisning

Kommentar: Insatserna och åtgärderna återges i kortform. Fullständig beskrivning framgår av bilagan över insatser och åtgärder i den digitala agendan. I avsnitt 3.2 förklaras begrepp som används.

Status och karaktär

Flera av insatserna och åtgärderna inom området är breda strategiska åtgärder för att främja användandet av it i skolan på bred front. Ett exempel på en insats är Skolverkets uppdrag att kontinuerligt följa upp utvecklingen av it-kompetens i skolan på alla nivåer samt att it förts in som läromål i läroplaner på alla nivåer av skolan. På flera punkter är åtgärderna som redovisas i agendan konstateranden av olika slag. Som exempel kan nämnas skrivningen ”it är ett av skolans lärverktyg, som behövs för att nå skolans mål”. Skrivningen återfinns som en beslutad insats i den digitala agendan. Vi har valt att inte definiera skrivningen som en insats.

Ovanstående ger vid handen att några insatser och åtgärder mer eller mindre ständigt är pågående. Utifrån förutsättningarna för arbetet har det inte varit möjligt att närmare bedöma intensiteten eller undersöka vilka konkreta aktiviteter som faktiskt genomförs. Åtgärden att it ska fungera som en plattform i kompetensutveck- lingsinsatser är pågående då flera underliggande aktiviteter kan rymmas inom åtgärden.

Åtgärden om it-baserade prov inom svenskundervisning för in- vandrare (sfi) definieras som klar då åtgärden avbrutits. Skolverket har konstaterat att det finns en stor utvecklingspotential för it- baserade slutprov inom sfi, men att bland annat tekniska förutsätt-

ningar i skolorna har inneburit utmaningar som behöver ses över9. Regeringen beslöt under 2012 i samband med ändring av Skolverkets regleringsbrev att inget fortsatt utvecklingsarbete ska bedrivas.

Nya ämnesplaner för gymnasieskolan infördes 2011 och genom- förandestatus är därför klar. Samtidigt är det viktigt att följa utveck- lingen och se vilket genomslag de nya ämnesplanerna fått i praktiken.

Relevans

Det finns två tydliga ambitioner inom sakområdet. Dels ska elever och lärare ha tillgång till modern it-utrustning, dels ska eleverna få kunskap att använda it som ett verktyg för kunskapsinhämtning, kommunikation, skapande och lärande.

Övergripande styrdokument för grund- och gymnasieskola som nämns kan sägas ta fasta på det senare.

Ambitionen som handlar om tillgången till moderna it-baserade lärverktyg täcks inte av insatserna och åtgärderna. Samtidigt är bilden att tillgången till it-utrustning varierar i hög utsträckning mellan olika platser i landet. Det skiljer sig också åt hur mycket fokus skol- huvudmännen i landet lägger på att förse skolorna med rätt utrust- ning.

Ett annat område som har lyfts fram som viktigt i samband med uppföljningen, men som inte omnämns i den digitala agendan, är behovet av kompetensutvecklingsinsatser som inriktas på hur it kan användas som pedagogiskt verktyg.

En åtgärd är att it ska användas som plattform i kompetens- utvecklingsinsatser riktade till lärare. Det handlar om att använda it som distributionskanal för fortbildningsmaterial av olika slag. Frågan är om inte en sådan användning kan anses vara självklar i dag.

Personer med inblick i de insatser som genomförs ger bilden av att det är viktigt att blicka framåt och formulera nya insatser inom området. Även om flera insatser i strikt mening är genomförda återstår mycket. Även om it har förts in som en del av ämnes- och kursplaner bör detta snarast betraktas som en löpande prioritering där mycket utvecklingsarbete återstår i praktiken.

En central fråga i sammanhanget är att ansvaret för praktiskt utvecklingsarbete ligger på skolans huvudmän, det vill säga hos

9 Delredovisning av uppdrag om mål och prov på varje studieväg i svenskundervisning för invandrare (sfi), 2011-03-30, Skolverket (dnr. 73-2010:381).

kommuner och fristående aktörer. I en av åtgärderna som tas upp i den digitala agendan konstaterar regeringen att skolans huvudmän har ansvar för att läroplaner med kurs- respektive ämnesplaner följs och att det är positivt om dessa samverkar med andra berörda aktörer så att målet nås med god kvalitet i hela landet. Ansvaret för mycket av det faktiska genomförandearbetet ligger med andra ord på skolans huvudmän.

4.3.3Ekosystem

Sakområdets ambition är dels att elever ska och lärare bör ha till- gång till moderna lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbild- ning, dels att varje elev efter genomgången grundskola ska kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kom- munikation, skapande och lärande. Detta innebär att vi söker efter aktörer vars verksamhet, enligt sakområdets nyckelfraser i agendan, kan leda till att:

•varje elev efter genomgången grundskola ska kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommu- nikation, skapande och lärande

•den digitala kompetensen hos eleverna förbättras efter grundskolan

•det finns bra digitala läroverktyg och användning av dessa

•den digitala kompetensen hos personalen höjs.

Tabell 4.9 Identifierade aktörer inom sakområdet Skola och undervisning

Frågan om digitala verktyg och teknik präglas av den decentrali- serade beslutsmodellen. Ansvarig myndighet är Skolverket med stöd av Skolinspektionen. Dessa båda myndigheter bedöms vara pådriv- ande, dock inte alltid i sakfrågan.

Kommentar

Området präglas av en decentraliserad modell. Det är de enskilda skolorna i kombination med kommunerna som sannolikt har den största möjligheten att påverka digitaliseringen av processer och val av it-stöd.

Rörande elevers och lärares digitala kompetens finns flera aktörer, men det finns inget nätverk eller organisation som har detta som sin huvudfråga. Det finns utrymme för en nätverksorganisation som samlar de frågeställningar som rör elever och digitalisering.

4.4Digital kompetens

Den övergripande ambitionen inom sakområdet digital kompetens är att alla i arbetsför ålder ska ha en god digital kompetens för att bli anställningsbara eller kunna starta och driva företag.

Ambitionen fokuserar på betydelsen av bred it-kompetens hos arbetstagare och företagare. Samtidigt lyfter den digitala agendan fram företagens kompetensförsörjningsbehov inom it-området. Det perspektivet avspeglas däremot inte fullt ut i sakområdets övergrip- ande ambition.

4.4.1Indikatorer

I arbetet med att föreslå indikatorer på sakområdet har relevanta nyckelformuleringar i den digitala agendan identifierats. Dessa är:

•god digital kompetens bland alla i arbetsför ålder

•säkra en nationell kompetensförsörjning.

Området handlar om att säkerställa att hela den vuxna befolkningen har nödvändig digital kompetens, framför allt för att klara sig i yrkes- livet, men också att samhället får tillgång till de olika former av it-

kompetens, eller avancerad digital kompetens, som krävs för att Sverige ska nå det it-politiska målet.

De insatser som görs på grundskolenivå i dag kommer att få effek- ter på den vuxna befolkningen på sikt. Fram till att sådana effekter får genomslag behövs eventuellt insatser för att lyfta den generella kompetensen i befolkningen. När det gäller den mest grundlägg- ande nivån av digital kompetens, till exempel att för första gången använda internettjänster, så ligger detta inom området Digitalt innan- förskap.

Inom EU har man gjort bedömningen att det kommer att vara stor brist på avancerad digital kompetens i framtiden. Våren 2013 lanserades Grand Coalition for Digital Jobs10, en kraftsamling för att säkerställa tillgången på digital kompetens i Europa för att bidra till ett gynnsamt startup-klimat och konkurrenskraftiga företag. Sverige har konstaterat att risken för överskott på olika former av avancerad digital kompetens är mycket liten och vi behöver verka för ökat intresse och utbildning på området.

Flera av den digitala agendans sakområden är beroende av att hela befolkningen har god digital kompetens. I takt med att allt fler tradi- tionellt sett analoga yrken i större utsträckning blir digitala, krävs en bredare digital kompetens i befolkningen.

Området är nära sammankopplat med digitalt innanförskap när det gäller kompetens i befolkningen som helhet. För att öka den generella it-kompetensen är en förutsättning att individer använder it.

Området påverkar sedan flera andra områden, speciellt när det gäller den professionella it-kompetensen. Skola och undervisning är ett område som påverkar den digitala kompetensen på längre sikt. Det finns indikatorer som vi kommer att överväga för sakområdet Forskning och innovation som skulle kunna vara relevanta även på det här området. Som exempel kan nämnas mått på andel exami- nerade inom vetenskap och teknologi och andel som skrivit ett eget datorprogram.

10 http://ec.europa.eu/digital-agenda/en/grand-coalition-digital-jobs-0

OECD kommer 2013 eller 2014 att publicera resultatet från en ny intressant mätning av färdigheter som vuxna behöver för att fung- era på arbetsmarknaden – läsförståelse, matematik och förmåga att lösa problem i teknik-intensiva miljöer (indikator 1). Mätningen sker inte genom självskattning utan genom att respondenterna får upp- gifter som de ska lösa framför en dator.

Till detta sakområde har vi även sorterat ett antal ytterligare an- vändningsrelaterade indikatorer från EU-statistiken (indikatorer 2, 3, 5, 6). Dessa bedöms vara något mer krävande än de användnings- relaterade indikatorer som vi sorterade till sakområde Digitalt innan- förskap.

Indikator 4 är en självskattning, men frågan är intressant formu- lerad och väl i linje med sakområdets fokus. Indikator 7 och eBlom- lådan kan användas om en hög andel av kommunerna aktivt börjar använda verktyget, om så inte är fallet finns en påtaglig risk för ett snett urval och därmed ett missvisande resultat.

En exakt definition av vad digital kompetens är för något i den generella befolkningen finns inte. Här behövs fortsatt arbete för att definiera och fastställa begreppet ytterligare. När det gäller den professionella it-kompetensen förändras den kontinuerligt. Lite be- roende på vilken definition som väljs finns ganska gott om indi- katorer som kan användas.

Kommentar

Baserat på de indikatorer vi har där internationella jämförelsetal finns, framträder en bild av att befolkningen i Sverige som helhet har en relativt hög digital kompetens. Däremot ligger vi något efter andra länder avseende it-specialister.

4.4.2Insatser och åtgärder i agendan

Tabell 4.11 Status insatser och åtgärder inom sakområde Digital kompetens

Kommentar: Insatserna och åtgärderna återges i kortform. Fullständig beskrivning framgår av

bilagan över insatser och åtgärder i den digitala agendan. I avsnitt 3.2 förklaras begrepp som används.

Status och karaktär

Sakområdet innehåller relativt få insatser och åtgärder. Av uppfölj- ningen framgår att merparten av dessa uppges vara klara.

Insatserna och åtgärderna är av karaktären behovsanalys där problematiseringar av situationen görs. Däremot finns ingen egent- lig insats eller åtgärd som mer inriktas mot att påverka situationen i någon egentlig mening. Undantaget är den så kallade expertskatten som syftar till att underlätta för företag att kunna rekrytera utländska experter och nyckelpersoner. Åtgärden är generell och har inget särskilt fokus på personer med särskild it-kompetens.

Relevans

Det är svårt att förhålla sig till sakområdet isolerat. Detta är också tydligt i samband med uppföljningen och kontakterna med personer med inblick i de insatser och åtgärder som ingår i sakområdet. Av dessa framgår tydligt att satsningar på digital kompetens på många områden direkt, eller indirekt, hakar i eller i vissa fall överlappar in- satser inom skola och undervisning, digitalt innanförskap samt entre- prenörskap och företagsutveckling.

Detta gör sammantaget att insatserna och åtgärderna som speci- fikt tas upp under sakområdet inte är tillräckliga eller att de är av begränsad direkt relevans i relation till hur området beskrivs i den digitala agendan.

Som exempel kan nämnas att regeringen tar upp betydelsen av att insatser görs inom utbildningsväsendet för att stärka den digi- tala kompetensen, såväl avseende grundläggande it-färdigheter som spetskompetens. Insatserna som anges under sakområdet är däremot i begränsad utsträckning riktade mot dessa åtgärdsområden. Sanno- likt är avsikten att den typen av åtgärder istället bör hanteras som en del av sakområdena Skola och undervisning och möjligen även Forskning och innovation. Kopplingen mellan behov och åtgärd inom just detta område blir därför svag.

Ett annat åtgärdsområde som tas upp är företagens möjligheter att attrahera utländsk kompetens, i synnerhet spetskompetens, på it-området. En åtgärd är direkt inriktad på detta. Det är regeringens avsikt att genomföra förenkling av den så kallade expertskatten, en åtgärd som genomfördes i samband med 2012 års budgetproposi- tion. IT&Telekomföretagen, som regeringen nämner i beskrivningen av sakområdet, menar emellertid att just frågan om expertskatt inte är den viktigaste i sammanhanget. De anser att det är viktigare att i ökad utsträckning underlätta för utländska studenter i Sverige att efter studierna kunna stanna i landet och arbeta.

En insats som nämns är arbetet på området som bedrivs inom EU. Digital kompetens återfinns i den digitala agendan för Europa, men också i EU:s flaggskeppsinitiativ Agenda för ny kompetens och arbetstillfällen. EU-kommissionens initiativ Grand Coalition for Digital Jobs11 är en form av brett partnerskap som bland annat syftar till att täcka näringslivets behov av anställda med relevant it- kompetens. Enligt EU-kommissionens beräkningar kommer Europa 2015 att ha ett underskott om cirka 900 000 personer med relevant it- kompetens. Om och hur detta kommer att påverka insatser och åtgärder i Sverige återstår att se.

11 http://ec.europa.eu/digital-agenda/en/grand-coalition-digital-jobs-0

4.4.3Ekosystem

Sakområdets ambition är att alla i arbetsför ålder ska ha en god digital kompetens för att bli anställningsbara eller kunna starta och driva företag. Detta innebär att vi söker efter aktörer vars verksamhet, enligt sakområdets nyckelfraser i agendan, kan leda till att:

•den digitala kompetensen bland alla i arbetsförålder bibehålls och stärks

•den nationella kompetensförsörjningen säkras.

Tabell 4.12 Identifierade aktörer inom sakområde Digital kompetens

Kommentar

Inom utbildningsområdet är antalet privata aktörer stort, vilket med- fört att fokus för detta sakområde har varit de nyckelaktörer som samlar de organisationer som erbjuder kurser för allmänheten eller erbjuder vidareutbildning inom it på grundläggande nivå.

Flera av aktörerna som identifierats inom området bedöms inte vara starkt pådrivande eller ha starkt mandat. En av de mer pådriv- ande aktörerna är kampanjen Digidel 2013 som kommer att avslutas i sin nuvarande form vid årets slut. Preliminärt ser området ut att vara svagt representerat ur ett aktörsperspektiv.

4.5Entreprenörskap och företagsutveckling

Den övergripande ambitionen för sakområdet Entreprenörskap och företagsutveckling är att it:s potential ska tillvaratas för att öka före- tagens tillväxt, konkurrenskraft och handel.

Den inriktning som beskrivs i den digitala agendan kan delas in i två huvudsakliga spår. Det första handlar om it-lösningar som leder till effektivare administration för företagen i kontakterna med myn- digheter. Även myndigheternas användning av e-upphandling kan delvis ingå här. Det andra spåret handlar om hur en ökad it-använd- ning bland företag kan öka deras konkurrenskraft eller ge tillgång till nya marknader. Vikten av att främja den gränsöverskridande handeln inom EU tas också upp.

Under sakområdet betonas även vikten av att förbättra förut- sättningarna för vidareutnyttjande av offentlig information från myn- digheter.

4.5.1Indikatorer

Området företagsutveckling har relativt god tillgång på indikatorer, speciellt nar det gäller just graden av digitaliserade affärsprocesser. Eurostat samlar in och sammanställer detta från medlemsländerna vilket gör att det även finns god tillgång på internationellt jämför- bara resultat. Den digitala agendan har en tyngdpunkt på befintlig företagsutveckling snarare än entreprenörskap. Det speglar sig i de nuvarande indikatorerna.

Indikatorer, uppföljning och ekosystem för fem fokuserade sakområden SOU 2013:31

Indikatorerna 1–2 är mål som finns i den europeiska digitala agendan. Indikatorerna 3–12 mäter samtliga på ett eller annat sätt i vilken grad företagen i Sverige använder digitala verktyg i sin verksamhet. Indikatorerna 3–6 har bedömts vara mindre intressanta som mät- redskap för företag med färre än 10 anställda. Indikatorerna 7–13 har tvärtom bedömts vara relevanta att även mäta avseende företag med 1–9 anställda.

Den svenska digitala agendan har ett fokus på företagsutveck- ling i större utsträckning än entreprenörskap. Vi avser att fortsätta arbetet med att studera delområdet entreprenörskap för att ta fram flera indikatorer på det området. Även entreprenörskap kan tänkas delas upp i den del av digitaliseringen som underlättar start av före- tag generellt och frågor som rör start och utveckling av it-baserade företag. Många insatser görs på europeisk nivå för att stimulera nyföretagande inom it. Det är delvis en fråga som även kommer in i sakområdet Forskning och innovation.

Kommentar

Sammantaget kan man ändå känna igen trenden som återkommer något från andra sakområden där Sverige är ledande avseende till- gång till teknik men inte i lika stor utsträckning användare. De flesta indikatorerna vi i dagsläget tittar på för det här området är använd- ningsmått och där rankar vi inte direkt högt gentemot övriga Europa som alla rankingar här relaterar till. Den europeiska statistiken mäter endast företag med 10 anställda eller fler vilket gör att vi har brist- fälligt med jämförelseunderlag för de mindre företagen. Den utök- ning av urval som Statistiska centralbyrån (SCB) gör i sin undersök- ning mot företag avseende deras it-användning omfattar också ett ganska begränsat antal frågor varför bilden inte blir riktigt fullständigt på den gruppen av företag.

4.5.2Insatser och åtgärder i agendan

Tabell 4.14 Status insatser och åtgärder inom sakområde Entreprenörskap och företagsutveckling

Indikatorer, uppföljning och ekosystem för fem fokuserade sakområden SOU 2013:31

Kommentar: Insatserna och åtgärderna återges i kortform. Fullständig beskrivning framgår av

bilagan över insatser och åtgärder i den digitala agendan. I avsnitt 3.2 förklaras begrepp som används.

Status och karaktär

Sakområdet innehåller en rad insatser och åtgärder. Flera av åtgärd- erna som återfinns under sakområdet är pågående. En orsak är att flera av dessa är av karaktären löpande utvecklingsarbete. Ett tydligt exempel är till exempel det åtgärdspaket som är kopplat till den digitala inre marknaden. Här sker en rad insatser löpande för att påverka utvecklingen i önskvärd inriktning inom ramen för EU- arbetet.

I agendan tas flera olika hinder upp mot att öka likformigheten av marknadsförutsättningarna inom EU. Det handlar om regelverk kring e-handel, beskattningsregler i de olika länderna, men också om kulturella skillnader som ger olika förutsättningar för e-handel. I vissa medlemsländer finns såväl bristande kunskaper som viss skepsis till it och internet. Detta kräver flera insatser som redan är initierade och som involverar en rad olika myndigheter. EU har också fattat beslut om en strategi för en digital inre marknad vars mål och medel stämmer väl överens med den svenska ambitionen. I detta sammanhang är Sveriges roll att fortsätta vara drivande i ut- vecklingen även om processerna redan finns på plats inom EU.

Enligt den digitala agendan är insatserna på området indelade i fyra delar. Dessa är enhetligt regelverk för företagsbeskattning, lättillgänglig information för företagen om vilka bestämmelser som gäller för handel med olika EU-länder, ökad användning av e- upphandling samt ökad förekomst av e-handel. Alla dessa spår är levande och pågår fortlöpande även om det också redan tycks ha hänt saker inom områdena.

Det är inte helt enkelt att förhålla sig till de insatser och åt- gärder som ingår i sakområdet. De representerar en stor bredd där det inte alltid framgår exakt hur de är tänkta att bidra till områdets ambition så som den utrycks i den digitala agendan. Perspektivet växlar mellan åtgärder som utgår från ett mer direkt företagsperspek- tiv och åtgärder av mer generell näringspolitisk eller till och med handelspolitisk karaktär där kopplingen till it:s potential i samman- hanget inte är självklar.

Merparten av insatserna och åtgärderna handlar om att jobba med frågorna på strategisk nivå, det vill säga att utforma strategier, för- bättra kunskapsunderlag eller att ta fram förslag på framtida åtgär- der. Dessa insatser och åtgärder kan på sikt direkt påverka mål- gruppen för sakområdet som i det här fallet i första hand är företag. Ett mycket tydligt exempel är Utredningen om ökad it-användning i småföretag som lämnade sitt slutbetänkande i oktober 201212. Åt- gärden är därmed avslutad. Det är emellertid viktigt att regeringen tar ställning till om och hur utredningens förslag och bedömningar ska omsättas till konkret verksamhet på längre sikt.

Relevans

Med hänsyn till vad som beskrivs ovan är det svårt att bedöma in- satsernas och åtgärdernas relevans i förhållande till områdets ambi- tion. Flera åtgärder är i allra högsta grad relevanta. Samtidigt finns inslag av åtgärder där det är svårt att se deras direkta påverkan av utvecklingen i förhållande till ambitionen. Nedan nämns några sådana exempel.

En insats som ingår är handlingsplanen för kulturella och krea- tiva näringar som regeringen fattat beslut om. En annan är rådet för samma näringar. Insatserna handlar om att främja utvecklingen inom dessa näringar generellt. I uppföljningen har framkommit att it-relaterade inslag inte är framträdande. Det finns ett särskilt fokus- område som handlar om it-användning inom kulturella näringar, men enligt uppgift handlar det främst om att tillgängliggöra kultur i sig.

En annan åtgärd handlar om en lösning som Tillväxtverket ut- arbetat och som möjliggör äkthetskontroll av elektroniska under- skrifter av olika utländska e-signaturer. Frågan regleras genom ett

12 Små företag – stora möjligheter med it, SOU 2012:63.

EU-direktiv. Den specifika åtgärden bidrar till att underlätta för ut- ländska företag att lämna elektroniska anbud till svenska myndig- heter i samband med offentlig e-upphandling.

En åtgärd handlar om att avdragsrätten för forskning och ut- veckling utökas så att det ska räcka med att forskningen är av rim- ligt intresse för verksamheten för att avdrag ska vara möjligt. Rele- vansen sett till sakområdets ambition och inriktning får anses vara relativt svag givet åtgärdens generella inriktning på FoU.

Entreprenörskap är inte tydligt framträdande i sakområdet. Det finns exempelvis ingen konkret inriktning på digitala tjänsteföretag och möjligheten att i Sverige skapa förutsättningar för framväxten av nya sådana företag som baserar sina affärsidéer på digitala lös- ningar. Handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar kan ha viss betydelse i sammanhanget, men om någon sådan avsikt finns framgår inte. Även möjligheterna att vidareutnyttja offentlig infor- mation kan vara av betydelse.

I första hand tycks det vara befintliga företag som omfattas av sakområdet. Kopplingen till entreprenörskap består huvudsakligen av generella åtgärder som syftar till att göra det enklare rent admi- nistrativt att starta och driva företag.

4.5.3Ekosystem

Sakområdets ambition är att it:s potential ska tillvaratas för att öka företagens tillväxt, konkurrenskraft och handel. Detta innebär att vi söker efter aktörer vars verksamhet, enligt sakområdets nyckelfraser i agendan, kan leda till att:

•företagens tillväxt, konkurrens och handel ökar

•användningen av it bland småföretag ökar

•vidareutnyttjandet av offentlig information ökar.

Inom entreprenörskap och företagsutveckling finns ett antal regionala och lokala initiativ, som Drivhuset, inkubatorer och föreningar för entreprenörer, men i denna inventering presenteras enbart nationella aktörer av relevans för sakområdet.

Figur 4.5

Stort

Mandat i sakfrågan

Litet

Lite

Översikt aktörer inom sakområdet Entreprenörskap och företagsutveckling

Enskilda företag har inte identifierats för detta område. Bransch- organisationerna som samlar företag och entreprenörer är företräd- are för dessa.

Kommentar

Området entreprenörskap och företagsutveckling präglas av en hög närvaro av aktörer. Det finns olika typer av organisationer represen- terade samt ett flertal som både har starkt mandat och är mycket pådrivande. Majoriteten av de myndigheter som identifierats är på- drivande i sakfrågan.

5Ekosystem för övriga sakområden

I föregående kapitel behandlas de fem sakområden i den digitala agen- dan som delbetänkandet särskilt fokuserar på.

Det här kapitlet syftar främst till att ge en översiktlig bild av eko- systemen – identifierade aktörer av betydelse – för de övriga 17 sakområdena.

Aktörskartläggningen ska ses som en utgångspunkt för fortsatt arbete. I kapitel 3 redovisas metod och tillvägagångssätt för arbetet.

Genomgången syftar till att få en överblick över vilka aktörerna är som vi på olika sätt behöver förhålla oss till i arbetet och hur starka och pådrivande de är. Eftersom kartläggningen är preliminär ska bilderna som redovisas tolkas med viss försiktighet. Kartlägg- ningen kan behöva revideras under det fortsatta arbetet. En aktör kan till exempel anse sig saknas i vår genomgång, alternativt anse sig ha fått en orättfärdig bedömning. Sådana förbiseenden kan givetvis rättas till.

5.1E-tjänster och information som grund för innovativa tjänster

Ambitionen för sakområdet i den digitala agendan är en öppnare och smartare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet.

Utifrån sakområdets ambition och nyckelfraser i agendan har kartläggningen inriktats mot att identifiera aktörer vars verksamhet kan leda till:

•en öppnare och smartare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet

•ökat tillgängliggörande av offentliga register.

Figur 5.1 Översikt aktörer inom sakområdet E-tjänster som grund för innovativa tjänster

Stort

Mandat i sakfrågan

Litet

Lite

6 3

21 5

9 11

Nr Namn

1Bolagsverket

2Centrala Studiestödsnämnden (CSN)

3E-delegationen

4Försäkringskassan

5Lantmäteriet

6Regeringskansliet

7Riksarkivet

8SIS Swedish Standards Institute

9Skatteverket

10Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

11Trafikverket

12Transportstyrelsen

13Vinnova

101

5.2Vardagssäkerhet

Ambitionen för sakområdet i den digitala agendan är att använd- ning av it och internet ska präglas av säkerhetsmedvetande och tillit.

Utifrån sakområdets ambition och nyckelfraser i agendan har kartläggningen inriktats mot att identifiera aktörer vars verksamhet kan leda till:

•användning av it och internet som präglas av säkerhetsmedvet- ande och tillit.

Tabell 5.2 Identifierade aktörer inom sakområdet Vardagssäkerhet

De aktörer som identifierats är i huvudsak myndigheter. Det är ingen aktör som tydligt profilerar sig kring praktiska frågor. Hand- gripliga råd upplevs oftare komma från frivilliga initiativ, exempel- vis Surfalugnt.se eller forskarinitiativ som Cybernormer.se, och Netnanny.wordpress.com och Kulturer.net där man kan ställa frågor och få svar från kvalificerade forskare. Även sociala media används,

102

5.3Offentlig förvaltning

Ambitionen för sakområdet i den digitala agendan är en enklare vardag för privatpersoner och företag samt en effektivare offentlig förvaltning.

Utifrån sakområdets ambition och nyckelfraser i agendan har kartläggningen inriktats mot att identifiera aktörer vars verksamhet kan leda till:

•fler och bättre e-tjänster

•en enklare vardag för företag och privatpersoner.

Tabell 5.3 Identifierade aktörer inom sakområdet Offentlig förvaltning

104

Initiativen på området rör främst informell standardisering och gemensamma lösningar riktade till privatpersoner och företag. Ak- törer ansvariga för nationella portaler dominerar starkt.

Figur 5.3 Översikt aktörer inom sakområdet Offentlig förvaltning

Stort

Mandat i sakfrågan

Litet

12 3

Nr Namn

1Bolagsverket

2E-delegationen

3Forskarnätverket eGovernment

4Försäkringskassan

5Innovationsrådet

6Lantmäteriet

7Skatteverket

8Statens servicecenter

9Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

10Tillväxtverket

11Transportstyrelsen

12Örebro universitet

105

5.4Vård och omsorg

Ambitionen för sakområdet i den digitala agendan är att det natio- nella arbetet inom e-hälsa inriktas på att skapa synliga och konkreta förbättringar för tre huvudsakliga målgrupper: individen, vård- och omsorgspersonal samt beslutsfattare inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

Utifrån sakområdets ambition och nyckelfraser i agendan har kartläggningen inriktats mot att identifiera aktörer vars verksamhet kan leda till:

•väl fungerande, samverkande och säkra beslutsstöd

•ändamålsenligt stöd för att följa upp verksamheten

•individuellt anpassad service; interaktiva, informativa, säkra tjänster.

Tabell 5.4 Identifierade aktörer inom sakområdet Vård och omsorg

5.5Demokrati

Ambitionen för sakområdet i den digitala agendan är att it ska vara ett stöd för medborgardialog samt bidra till att öka medborgarnas kunskap, samhällsengagemang, insyn och inflytande.

Utifrån sakområdets ambition och nyckelfraser i agendan har kartläggningen inriktats mot att identifiera aktörer vars verksamhet kan leda till att:

•it fungerar som ett stöd för medborgardialog samt bidrar till att öka medborgarnas kunskap, samhällsengagemang, insyn och in- flytande

•göra politiska beslutsprocesser mer transparenta och tillgängliga samt ökar medborgarnas inflytande

•etablera dialogverktyg (och driva användandet av dessa).

Tabell 5.5 Identifierade aktörer inom sakområdet Demokrati

Följande organisationer kan även vara möjliga aktörer: Örebro universitet och Högskolan Dalarna med forskarskolan ”Teknikburna kunskapsprocesser i akademi och yrkesliv” samt Göteborgs uni-

109

versitet med forskning inom demokrati och institutioner, medier och opinion.

En medborgardialog är sannolikt mest relevant på en lokal (kom- munal) nivå. Här finns aktuella förslag1 på att öka insynen i offent- liga upphandlingar och att stärka förtroendet för viktiga samhälls- institutioner, genom att använda informations- och kommunika- tionsteknik så att medborgarna, exempelvis, enklare kan se vad deras skattepengar används till. För att aktiviteter enklare ska komma till stånd behöver centrala insatser göras för att underlätta för till exempel små kommuner. Sveriges kommuner och landsting (SKL) är den enda sådana aktören som identifierats.

1 http://www.ifn.se/om_ifn/aktuellt/allman-nytta-eller-egen-vinning

110

Figur 5.5 Översikt aktörer inom sakområdet Demokrati

Stort

Litet

Nr Namn

1Domstolsverket

2Föreningen för direktdemokrati

3Nätverket för hälsa och demokrati

4Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

5Sveriges regering

6Sveriges riksdag

111

5.6Tillgång till kultur

Ambitionen för sakområdet i den digitala agendan är att kulturella verksamheter, samlingar och arkiv i ökad utsträckning ska bevaras digitalt och tillgängliggöras elektroniskt för allmänheten. Alla stat- liga institutioner som samlar, bevarar och tillgängliggör kulturarvs- material och kulturarvsinformation ska ha en plan för digitalisering och tillgänglighet.

Utifrån sakområdets ambition och nyckelfraser i agendan har kartläggningen inriktats mot att identifiera aktörer vars verksamhet kan leda till:

•digitalt bevarande och tillgängliggörande av kulturella verksam- heter, samlingar och arkiv.

Tabell 5.6 Identifierade aktörer inom sakområdet Tillgång till kultur

5.7Internet i Sverige och globalt

Ambitionen för sakområdet i den digitala agendan är att Sverige ska verka för ett tillgängligt, öppet och robust internet i Sverige och globalt.

Utifrån sakområdets ambition och nyckelfraser i agendan har kartläggningen inriktats mot att identifiera aktörer vars verksamhet kan leda till:

•att alla myndigheter senast 2013 bör använda DNSSEC och vara nåbara med IPv6

•ett tillgängligt, öppet och robust internet och globalt

•välfungerande marknad; transparens och rörlighet på marknaden.

Tabell 5.7 Identifierade aktörer inom sakområdet Internet i Sverige och globalt

115

Figur 5.7 Översikt aktörer inom sakområdet Internet i Sverige och globalt – den globala dimensionen

Litet

Nr Namn

1Interlan

2Regeringskansliet

3Post- och telestyrelsen

4.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur)