av Lennart Axelsson (S)
till Statsrådet Maria Larsson (KD)
Sveriges arbete med rättigheter för personer med funktionsnedsättning kritiseras hårt på ett 30-tal punkter i en ny FN-rapport. För att ta några exempel: Sverige får kritik för undantagen i lagförslaget om bristande tillgänglighet som diskrimineringsgrund. Sverige kritiseras också för att skolor kan ange ekonomiska skäl för att inte ta emot elever med funktionsnedsättning, och Sverige får dessutom anmärkning på att funktionshindersfrågorna ligger på Socialdepartementet i stället för på det departement som har ansvar för mänskliga rättigheter och diskriminering, nämligen Arbetsmarknadsdepartementet. FN uttrycker också oro över att statligt finansierad personlig assistans har dragits tillbaka för ett antal människor sedan 2010 på grund av ändrad tolkning av begreppen ”grundläggande behov” och ”andra personliga behov” samt över att personer som fortfarande får hjälp har upplevt kraftiga neddragningar utan kända eller till synes motiverade skäl. FN är vidare bekymrat över det rapporterade antalet positiva beslut enligt den svenska lagen om stöd och service som inte verkställs.
Sammantaget är det ganska kraftig kritik mot den nu förda politiken. Min fråga till det ansvariga statsrådet är därför hur hon ser på kritiken och vad hon tänker göra för att komma till rätta med de påtalade bristerna?