av Hannah Bergstedt (S)
till Miljöminister Lena Ek (C)
Antarktisfördraget skrevs på 1959 i Washington och trädde i kraft den 23 juni 1961. De ursprungliga signatärerna var sju stater med territoriella anspråk: Argentina, Australien, Chile, Frankrike, Nya Zeeland, Norge och Storbritannien. Dessutom var det de två supermakterna USA och Sovjetunionen samt Belgien, Japan och Sydafrika. I dag omfattas fördraget av ett femtiotal nationer, och Sverige anslöt sig 1984.
Fördraget, som ligger utanför FN:s ramverk, stadgar att Antarktis endast ska användas för fredliga ändamål. De undertecknande staterna avstår från att hävda territoriella anspråk på Antarktis. Vidare ska kontinenten ägnas vetenskaplig forskning. Fördraget var till en början giltigt till 1991 men innan perioden var avslutad förlängdes avtalet till 2041. Ett sekretariat finns i Buenos Aires sedan 2004.
Glaciärisen i västra Antarktis smälter snabbare än vad forskarna tidigare trott. Den globala uppvärmningen bidrar till det och den smälta isen kommer att höja havsnivån i hela världen, enligt två nya rapporter. Orsaken är givetvis den globala uppvärmningen som i sin tur orsakas av vår oförmåga att begränsa utsläppen av växthusgaser.
Vilka nya initiativ i fråga om att begränsa utsläppen av växthusgaser i Sverige och inom EU avser miljöministern att ta samt vilka initiativ tar Sverige som signatärmakt utifrån Antarktisfördraget?