av Lars Mejern Larsson (S)
till Miljöminister Lena Ek (C)
Nyligen förändrade regler angående förbränning av spillolja medför väsentligt ökade kostnader för fyra anläggningar inom svensk kalkindustri.
Fram till den 24 november 2010 reglerades förbränning av spillolja enligt svenska regler som var anpassade till separat EU-direktiv angående avfallsförbränning. I dessa regler undantogs spillolja (som uppfyllde särskilda specifikationer om sammansättning, till exempel maximalt tillåten halt av klorerade kolväten) från de hårdaste reglerna avseende utsläpp vid förbränning av avfall. I det nya industriemissionsdirektivet integrerades reglerna om avfallsförbränning tillsammans med övriga regler angående till exempel tillståndsärenden för verksamheter, tillsyn och speciella regler för stora förbränningsanläggningar etcetera. ”Spilloljeregeln” undantogs av oklar anledning från de nya reglerna.
Näringen uppmärksammade för sent att detta skulle komma att innebära kraftiga fördyringar. Den omedelbara ekonomiska konsekvensen av att ersätta 60 procent spillolja med jungfrulig eldningsolja uppgår till mellan 10 och 20 miljoner kronor per år och anläggning.
Det är fyra anläggningar som är drabbade och de ligger i Rättvik, Söderhamn, Köping och på Gotland. Dessa orter kan komma att drabbas hårt av fördyringen.
Regeringens möjligheter att agera är begränsade, men man kan tänka sig till exempel beviljande av dispens eller övergångsregler under en begränsad tid.
Vad avser miljöministern att göra för att de nya reglerna om spilloljeförbränning inte ska drabba arbetstillfällen på de berörda orterna?