den 21 februari

Fråga

2013/14:441 ISDS i TTIP-avtalet mellan EU och USA

av Leif Jakobsson (S)

till statsrådet Ewa Björling (M)

Sverige bör i de förhandlingar kring ett investerings- och handelsavtal som pågår mellan EU och USA fundera över om avtalet bör inrymma så kallade investor-state dispute settlements, ISDS-mekanismer. I varje fall får de inte vara så utformade att riksdagsbeslut och Sveriges nationella suveränitet sätts ur spel. ISDS är en tvistlösningsmekanism i internationella handels- och investeringsavtal, som ger en investerare rätt att stämma en stat (där man investerat) för exempelvis nyinförda bestämmelser (på olika nivåer) som direkt eller indirekt påverkar nämnda investerares vinst. En fällande dom kan till exempel innebära att investeraren kompenseras ekonomiskt eller att reformen/regleringen dras tillbaka. Om TTIP innehåller ISDS-mekanismer är det inte bara amerikanska företag som kan komma att stämma europeiska regeringar. Europeiska företag baserade i EU får precis samma möjlighet att utanför europeiska domstolar stämma europeiska stater (medlemmar i EU). Redan i dag finns ISDS i en stor mängd bilaterala handels- och investeringsavtal, med tveksamma konsekvenser.

Just nu har Australien stämts av Philip Morris för att man infört så kallad plain packaging (enbart varningar samt neutral text) på sina cigarettpaket. Fallet pågår fortfarande. Nya Zeeland, som planerat en liknande reform, avvaktar med sin förändring i väntan på domslutet. Amerikanska Lone Pine har stämt den kanadensiska staten på 1,6 miljarder kronor i kompensation för att delstaten Quebec infört ett tillfälligt förbud mot frackningsmetoden. Fallet pågår.

Hur avser statsrådet att ställa sig till eventuella ISDS-mekanismer i TTIP-avtalet och de konsekvenser sådana kan innebära?