den 21 januari

Fråga

2013/14:337 En strategi för kultur- och musikskolorna i Sverige

av Gustav Fridolin (MP)

till kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)

Kultur- och musikskolorna i Sverige spelar en avgörande roll när alla barn och unga ska få tillgång till kultur och estetisk stimulans. Det är tack vare denna frivilliga kommunala verksamhet som garageband blir miljonsäljande exportsuccéer och som elever finner vägar att uttrycka sig och lust att lära även i andra ämnen. De blir mer innovativa, skapande och kreativa. Vissa blir musiker, andra blir innovatörer och alla går mot ett arbetsliv där skapande och kreativt tänkande värdesätts.

Kultur- och musikskolorna står inför många tuffa utmaningar. Det handlar om brist på utbildad personal och resurser för kompetensutveckling, om att avgifter i vissa kommuner är så höga att endast barn till välbeställda har råd. Det kan också handla om långa avstånd och bristande tillgänglighet. I vissa kommuner skapas konstgjorda marknader genom pengsystem, som därigenom slår undan benen för ensembleverksamhet och tillgången till utbildade lärare. I andra kommuner är kön så lång att barnen hinner tröttna innan intresset väckts. Nu uppmärksammas också att verksamheten utmanats av privata aktörer på flera håll i landet. Det är uppenbart att det finns ett behov av en nationell strategi för kultur- och musikskolorna i Sverige. En strategi fastställd av riksdagen som pekar på hur tillgången till estetik säkras på ett likvärdigt sätt för alla barn i hela vårt land. En strategi som slår fast alla barns rätt till estetik i sin utbildning och under fritiden.

Min fråga till kulturministern blir därför:

Är ministern beredd att vidta åtgärder för att vi i Sverige ska få en nationell strategi för alla barns tillgång till musik- och kulturskola?