den 15 januari

Fråga

2013/14:320 Demokratiska och mänskliga rättigheter i Iran

av Amineh Kakabaveh (V)

till utrikesminister Carl Bildt (M)

Hassan Rohani blev vald till president i Iran och anses stå de så kallade reformanhängarna inom den islamiska regimen nära. USA och den iranska regimen har genom förhandlingar kommit överens om att Iran ska tillåta inspektioner av sina kärnkraftsanläggningar mot att USA och västländerna upphäver en del av sina sanktioner mot Iran. Det är bra eftersom regimen använde sanktionerna mot sitt folk och folket drabbades hårt, särskilt de fattiga. USA och västvärlden kan känna sig en aning tryggare, och den iranska regimen kan utvidga sitt handelsutbyte. Överenskommelserna har alltså handlat om kärnkraft/kärnvapen och handel – ingenting annat. Nu står de europeiska utrikesministrarna praktiskt taget i kö för att få sammanträffa med den iranska ledningen. Men kritiken av den iranska regimen under de 35 år den suttit vid makten handlade inte under dessa år i första hand om regimens kärnkraftsprogram. Den riktade sig mot de grova och omfattande brotten mot de mänskliga rättigheterna. Några av oss kanske kommer ihåg den så kallade kritiska dialogen som pågick år efter år och som inte ledde till någonting alls. I dag står vi alltså fortfarande och stampar på ruta ett när det gäller mänskliga rättigheter. Förbrytelserna fortsätter ohejdat. Det handlar nu framför allt om att inte nöja sig med att andas ut efter överenskommelsen med USA eller utvidga handelsförbindelserna med Iran. Det handlar nu – just nu – om att öka trycket på den iranska regimen för att förmå den att respektera demokratiska och mänskliga rättigheter.

Jag vill fråga utrikesminister Carl Bildt:

Vad avser utrikesministern att göra när det gäller mänskliga rättigheter i Iran vid sammanträffanden med framträdande representanter för den iranska regimen?