den 12 december

Fråga

2013/14:194 Resultatstyrningen av svenskt bistånd och rapporteringsbördan för biståndets aktörer

av Bodil Ceballos (MP)

till statsrådet Hillevi Engström (M)

I en nylig rapport från forskare verksamma vid Göteborgs universitet – Who is responsible? Donor-civil society partnerships and the case of HIV/AIDS work – beskrivs hur för mycket och missriktad kontroll undergräver biståndets syfte. Forskarna menar att det finns goda grunder att hävda att biståndets resultat hotas av nya former av byråkrati som följt med givarländernas införande av den styrningsform som kallas new public management. De menar att den så kallade resultatagenda som inletts under alliansregeringen resulterar i strängt formaliserade kvasivetenskapliga metoder som slukar medel som kunde ha använts för fattigdomsbekämpning.

Regeringens vägledande dokument för bistånd framhåller civilsamhällets unika potentialer för att minska fattigdom och stärka demokratisk utveckling. Forskningsrapportens slutsats är att biståndet utformas på ett sätt som gör att det underminerar snarare än understöder sådana potentialer. Studien ger vetenskapligt stöd till den omfattande kritik som många svenska biståndsorganisationer fört fram under en längre tid. I en debattartikel på Brännpunkt den 29 november aviserar biståndsministern med hänvisning till budgeten för 2014 att rapporteringsbördan för det svenska civilsamhällets organisationer ska minska.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga följande:

På vilket sätt avser biståndsministern att utveckla resultatstyrningen av svenskt bistånd, i dess helhet, så att det gynnar biståndets resultat, och på vilket sätt avser biståndsministern att minska rapporteringsbördan för biståndets aktörer?