Fråga
2013/14:102
Tandvårdsstödet
av Lennart Axelsson
(S)
till socialminister Göran Hägglund (KD)
Patienter med störst behov ska få mest hjälp. Svag
ekonomi ska inte hindra någon att söka tandvård. Så är tanken med det
högkostnadsskydd som infördes med 2008 års tandvårdsreform.
När Tandläkartidningen granskar utfallet visar sig
ett annat resultat. Ju högre inkomst, desto mer utnyttjas högkostnadsskyddet.
Nästan var femte höginkomsttagare har utnyttjat högkostnadsskyddet, mot var
tionde låginkomsttagare.
Var fjärde
stödkrona går till Stockholms län – det län som generellt sett har den
yngsta, friskaste och mest välbärgade befolkningen. Räknat per invånare får
Stockholm län i snitt ut närmare 630 kronor från högkostnadsskyddet. Det är 70
procent mer än i Östergötland, Värmland och Södermanland, där snittet ligger på
drygt 370 kronor per invånare.
De fyra nordligaste länen, med många äldre och den
sämsta hälsan, ligger alla under rikssnittet i användning av
högkostnadsskyddet.
52 procent av alla vuxna känner inte till att det
finns ett skydd mot höga kostnader i tandvården.
Regeringen har fått i uppdrag av riksdagen att, som
också Riksrevisionen har föreslagit, följa upp om det allmänna
tandvårdsbidraget och högkostnadsskyddet är rätt utformade.
Jag har följande fråga:
Vad har socialministern gjort för att fullfölja
riksdagens uppdrag?