av Annika Lillemets (MP)
till Utrikesminister Carl Bildt (M)
I en debattartikel i Dagens Nyheter den 22 mars skriver statsminister Fredrik Reinfeldt och utrikesminister Carl Bildt att alliansregeringen mot bakgrund av den svåra ekonomiska situationen i Ukraina ”förklarat sig beredd att undersöka förutsättningarna för ett bilateralt lån som komplement till lån från IMF. De lån som Sverige skulle ställa upp med förutsätter riksdagens godkännande och skulle vara av samma typ som vi tidigare har beviljat till Irland, Lettland och Island.”
Dessa lån har haft som villkor att länderna ska uppfylla de stabiliseringsprogram som förhandlats fram mellan deras regeringar och långivarna. Stabiliseringsprogrammet för exempelvis Irland har haft tyngdpunkten på nedskärningar i de offentliga utgifterna, inklusive sänkta minimilöner och kraftiga besparingar i olika välfärdsprogram. Även krav på privatiseringar har ingått.
Ukraina har redan tidigare fått IMF-lån med krav på åtstramning av ekonomin och privatiseringar av statliga tillgångar.
En stor del av befolkningen i Ukraina lever i fattigdom. Därtill kommer social otrygghet.
”Den trygghet på låg nivå som fanns under den sovjetiska tiden vittrade bort efter självständigheten. Levnadsstandarden är fortfarande lägre än före 1991 och hälsoläget är allvarligt. Allehanda sociala bidrag och subventioner avskaffades eller urholkades under den ekonomiska krisen på 1990-talet, då hushållens besparingar gick upp i rök. Stora grupper fick det sämre. Tillväxten i början av 2000-talet ledde till en tydlig förbättring för flertalet, men nya ekonomiska svårigheter har därefter gjort läget kärvt igen.” (Ur Utrikesdepartementets landguide.)
”Enligt Världsbanken står Ukraina inför en hälsokris. Dödligheten är hög inte bara för ett land i Europa, utan även globalt sett. Fattigdomen och den sociala otryggheten har kraftigt försämrat folkhälsan. Sjukdomar som difteri och kolera har ökat. Tuberkulos (tbc) är också ett stort problem. Det finns omkring en halv miljon kända tbc-fall, men antalet smittade kan vara dubbelt så många. Ukraina är också det land i Europa som har flest fall av hiv. Enligt FN-organet Unaids bär uppemot en kvarts miljon ukrainare på hiv, och över 20 000 om året dör i aids.” (Ur Utrikesdepartementets landguide.)
Ukraina har också stora problem med alkoholmissbruk, människohandel och prostitution.
Det finns därför all anledning att noga överväga hur eventuella ytterligare lån till Ukraina utformas. Ekonomiska åtstramningar som försämrar levnadsvillkoren för befolkningen måste undvikas för att inte ytterligare förvärra den redan svåra situationen. Om lån i stället ges med villkor som uttryckligen syftar till ökad social trygghet och minskad fattigdom kan den humanitära krisen lindras, vilket i sin tur kan bidra till ökad politisk stabilitet.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga: Vad avser utrikesministern att göra för att utforma villkoren för ett eventuellt svenskt lån till Ukraina så att det bidrar till att befolkningen i Ukraina, särskilt utsatta grupper, får bättre ekonomiska och sociala villkor?