av Rossana Dinamarca (V)
till Justitieminister Beatrice Ask (M)
I en ny bok – Grip till varje pris – av journalisten och författaren Kolbjörn Guwalius framkommer hur politiker och myndigheter som polisen och Banverket låtit bevakningsföretag överträda lagen och gå långt över sina befogenheter och bevakningsområden i jakten på graffitimålare. Bland annat skriver han hur civilklädda och gömda väktare spanar efter klottrare och hur de har upprättat ett fotoregister över människor som misstänks för klotter i bland annat Stockholms tunnelbana. Det är metoder som strider mot reglerna för bevakningsföretag och mot personuppgiftslagen.
Att detta förekommit har avslöjats tidigare (2002), och i samband med det dömdes SL:s trygghetsansvarige och tidigare dömde polismannen Kjell Hultman till fängelse för mutbrott. Efter detta verkar det som att den olagliga civila väktarspaningen upphörde, men bara för en kortare tid. År 2011 avslöjar Svenska Dagbladet (av journalisterna Kolbjörn Guwalius och Tobias Brandel) återigen hur väktare fortsatt ägnat sig åt olaglig verksamhet mot personer som kan misstänkas vara graffitimålare. Detta har dessutom skett med polisens vetskap och goda minne. Även uppdragsgivare SL, Citypendeln och Banverket bör ha haft och har haft vetskap om väktarbolagens olagliga metoder. Det framkommer inte minst om man läser polisanmälningarna, där både graffitimålare och väktare bekräftar de olagliga metoderna.
I boken framkommer att denna verksamhet fortsatt även efter avslöjandet och så sent som förra året.
Det finns några saker som gör allt detta särskilt allvarligt. Bland annat är det att flera myndigheter är inblandade där ingen har reagerat och att det i fotoregistret finns så unga personer som 14 år, men också att det är inom ett område där lagöverträdelser har skett tidigare av personer i myndigheter och att det trots det ändå kan upprepas så kort tid efter att de lagförts. Det är alltså av flera myndigheter ett systematiskt och återkommande åsidosättande av lagar och förordningar för att gripa så många graffitimålare som möjligt, med konsekvenserna att vi har en högst rättsosäker och mycket kränkande behandling av i många gånger mycket unga personer.
Därför vill jag fråga justitieminister Beatrice Ask:
Vad gör justitieministern för att försäkra sig om att denna olagliga verksamhet inte fortgår?
Vad avser justitieministern att göra för att ge upprättelse till dem som behandlats rättsvidrigt av våra myndigheter?
Vad avser justitieministern att göra för att försäkra sig om att detta inte ska upprepas?