av Ulla Andersson (V)
till Statsrådet Stefan Attefall (KD)
För Vänsterpartiet är frågan om ett förbud mot vinster i välfärden central. Vi menar att vinstintresset leder till en kommersialisering av hela välfärden och att den i stället för behovsstyrd blir efterfrågestyrd och att demokratin urgröps. Dessutom leder det till fördyringar. Vinster ska plockas ut och reklam ska saluföra bolagen. Detta leder till att personalen pressas, och de otrygga anställningarna ökar.
Vårt förslag innebär att vinstdrivande bolag inte tillåts verka i välfärden, men det blir möjligt med en mångfald av andra utförare. Det kan vara kooperativ, ideella organisationer såsom Röda Korset eller stiftelser såsom Ersta diakoni. Det kan Sverige självt fatta beslut om. Vår linje stärks nu ytterligare eftersom EU också lägger fram nya direktiv till grund för en ny lagstiftning kring lagen om offentlig upphandling (LOU). Även i vår modell där alternativa icke vinstdrivande utförare tillåts kommer det att behövas lagstiftning kring upphandling av dessa aktörer.
Många kommuner har länge velat reservera upphandlingar för icke vinstdrivande bolag, så kallat non-profit, men har förhindrats av nuvarande lagstiftning om LOU. Nu visar det sig att det kan komma bli möjligt om Sverige tar den chans som ges.
I en ännu preliminär rapport som Malmö stad beställt hävdar förbundsjuristen Mathias Sylwan på Sveriges Kommuner och Landsting att skattefinansierade välfärdstjänster inte omfattas av EU:s nya direktiv om offentlig upphandling. Rapporten visar att Sverige kan ändra så att välfärdstjänster som i huvudsak är skattefinansierade kan läggas utanför LOU så att det blir tillåtet för en kommun att till exempel kräva att leverantörer av skattefinansierad välfärd saknar vinstsyfte eller att de har kollektivavtal.
Sylwan utgår från en bestämmelse i EU:s nya direktiv om offentlig upphandling enligt vilken direktivet inte omfattar det EU kallar ”icke-ekonomiska tjänster av allmänt intresse”. Han argumenterar för att skattefinansierade välfärdstjänster är ”icke-ekonomiska tjänster av allmänt intresse” samt att de därför helt faller utanför EU-rätten. Till stöd för detta åberopar han flera avgöranden från EU-domstolen och också ett från Eftadomstolen om norsk barnomsorg (EU:s upphandlingsregler gäller också för Norge).
Enligt en bestämmelse i det nya direktivet blir det tillåtet att reservera upphandlingar av välfärdstjänster till non-profit-organisationer. Men regeln har begränsningar. Ett kontrakt får löpa över högst tre år, och i nästa upphandling får leverantören inte delta. Men om Sverige väljer att anta egna regler för upphandling av skattefinansierade välfärdstjänster kan vi välja bort dessa begränsningar.
Om rapportens tolkning av direktiven är korrekt så förändras förutsättningarna radikalt för upphandling av skattefinansierade välfärdstjänster.
Mina frågor till statsrådet Stefan Attefall blir därför följande:
Avser statsrådet att låta utreda möjligheterna att lägga de skattefinansierade välfärdstjänsterna helt utanför LOU så som SKL:s förbundsjurist menar är möjligt att göra?
Anser statsrådet att LOU inte bör omfatta de skattefinansierade välfärdstjänsterna?