EU och USA förhandlar just nu om frihandelsavtalet TTIP (Transatlantic Trade and Investment Partnership). Målsättningen är att så mycket tullar och andra så kallade handelshinder som möjligt ska tas bort för att främja handeln. Men lagar och regler som har till syfte att skydda miljö, djur och folkhälsa kan ofta hamna i konflikt med önskemålen om en friare handel.
I USA ges djur rutinmässigt antibiotika, både som ett sätt att förebygga sjukdomar och i tillväxtsyfte. I Sverige och EU är det förbjudet. I USA doppas kyckling i en klorlösning för att den ska få en finare färg. I Sverige och EU är det förbjudet. I USA används genmodifierade produkter som livsmedel i relativt stor utsträckning. Det förekommer inte i Sverige och EU. I USA finns en mängd kemikalier, bekämpningsmedel och tillsatser i livsmedel som inte är tillåtna i Sverige och EU.
USA kommer förstås att vilja exportera mer livsmedel än i dag med stöd av TTIP. Vad händer när dessa olika principer krockar? Vänsterpartiets uppfattning är att varken Sverige eller EU ska tvingas sänka sina nivåer för skydd av miljö, djur och folkhälsa. Som TTIP är utformat i dag finns en risk för att den fria handeln överordnas dessa andra viktiga intressen. Om parterna inte kan komma överens kan storföretag stämma länder i specialdomstolar skapade för TTIP.
I förslaget till handelsavtal finns investerarskyddet inskrivet genom så kallad Investor State Dispute Settlement (ISDS). Med investerarskyddet i ryggen kan företag stämma stater om de anser att deras investeringar är hotade. Det kan exempelvis handla om för hårda lagar och bestämmelser på miljö- och folkhälsoområdet. Dispyterna kommer inte att avgöras inom det allmänna domstolsväsendet, utan genom ett speciellt skiljedomsförfarande med skiljedomstolar som står utanför det allmänna domstolsväsendet. Processerna kring detta kan bli mycket kostsamma och kan verka avskräckande på progressiv politik. Det finns redan exempel på detta. Tobaksbolaget Philip Morris har stämt staterna Australien och Uruguay för att de infört krav på så kallade plain packages, paket utan tobaksreklam. Vattenfall och Eon har dragit den tyska staten inför skiljedomstol för uteblivna vinster på sina kärnkraftsanläggningar när Tyskland beslutat att avveckla kärnkraften.
Med anledning av vad som anförts ovan vill jag ställa följande frågor till statsrådet Ewa Björling: