den 3 april

Interpellation

2013/14:409 Övergång mellan system inom vuxenutbildning

av Gunilla Svantorp (S)

till statsrådet Maria Arnholm (FP)

Om man ser att något som redan är beslutat håller på att försämra läget för enskilda medborgare så är det vår skyldighet att försöka undvika detta.

Riksdagen har beslutat om förordningen Vux 12 där en konsekvens blir att många som studerar eller som i en framtid vill studera kommer att få problem med att tillgodoräkna sig tidigare utbildning och därför riskerar att få läsa om delar av eller rent av hela ens tidigare utbildning. Det är inte försvarbart vare sig ur ett individ- eller ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Fram till den 1 juli 2015 råder övergångsregler och man kan utfärda slutbetyg grundade på tidigare regler. Men efter det datumet blir det problem för dem som inte hunnit läsa klart och få en gymnasieexamen.

Det kan inte vara meningen att tidigare misslyckanden i gymnasieskolan ska straffa sig när man i vuxen ålder vill bygga på det man redan har och detta då inte räknas.

Vid en tidigare ställd skriftlig fråga i samma ämne så svarar Maria Arnholm att ”betyg enligt de gamla kursplanerna är användbara även efter den 1 juli 2015 då de kan ingå i en gymnasieexamen enligt en omvandlingstabell som Statens Skolverk beslutat”. Problemet är bara att de signaler som kommer från många av landets studie- och yrkesvägledare är att den omvandlingstabellen riskerar att leda till godtyckliga tolkningar och att människor då riskerar att bedömas olika.

En annan signal är att det ställer till problem när man försöker stöpa vuxenutbildningen i samma form som gymnasieskolan och att det går på tvärs mot tanken om det livslånga lärandet samt att det kan leda till att människor avstår från vuxenutbildning om man riskerar att behöva läsa om det man redan har läst.

Jag vill därför fråga statsrådet Maria Arnholm:

Vilka initiativ avser statsrådet att ta för att inte människor ska behöva läsa om det de en gång redan läst?

Hur arbetar statsrådet för att den nya reformen ska harmoniera med tanken om det livslånga lärandet där man bygger på sin kompetens utifrån det man redan har med sig i bagaget?