den 20 mars

Interpellation

2013/14:372 Förlossningsskador

av Hillevi Larsson (S)

till socialminister Göran Hägglund (KD)

Varannan kvinna som föder vaginalt drabbas av någon form av förlossningsskada. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin i Göteborg. Studien har följt 5 000 kvinnor tjugo år efter förlossningen. Bland de kvinnor som fött vaginalt hade hälften drabbats av någon form av bäckenbottenskada: urininkontinens, avföringsläckage eller framfall.

Dessa är vanliga men tabubelagda skador. På grund av skamkänslor vågar många kvinnor inte berätta om sina skador, ibland inte ens för sin närmaste familj.

Skadorna innebär stort lidande för de drabbade kvinnorna. Många upplever kronisk smärta, problem vid toalettbesök, svårigheter att arbeta, problem i det sociala livet och störningar i sexlivet.

Redan tidigare har det framkommit att bara hälften av dem som drabbas av allvarliga bristningar i samband med förlossningen opereras direkt. Det finns ett mörkertal av kvinnor som skickas hem med obehandlade skador. I bästa fall söker de i ett senare skede hjälp. Men prognosen är då sämre. Dessutom vittnar åtskilliga kvinnor om bristfällig behandling även i det skedet.

I studien från Sahlgrenska akademin i Göteborg framkommer att bäckenbottenskadorna är mindre bland kvinnor som förlösts med kejsarsnitt. Men då kejsarsnitt innebär andra risker för mor och barn är studiens slutsats inte att ersätta vaginala förlossningar med kejsarsnitt. Däremot resoneras kring åtgärder för att förebygga omfattande bristningar vid vaginala förlossningar. Studien visar att klipp har en skyddseffekt mot framför allt tarmläckage senare. Men mellan 1985–2005 har andelen klipp minskat från 16 procent till 7 procent.

Det är även känt att aktivt perinealskydd, en teknik där barnmorskan håller emot när barnet är på väg ut, förebygger allvarliga bristningar. Trots det används inte den tekniken rutinmässigt inom förlossningsvården.

Vad gäller svåra bristningar så är de som regel uppenbara efter förlossningen. Dessutom finns ett enkelt handgrepp som barnmorskan kan utföra för att upptäcka omfattande skador, men inte heller den tekniken används rutinmässigt i förlossningsvården.

Med tanke på problemens omfattning både vad gäller uppkomsten av skador och i behandlingen av skador så krävs nu nationella riktlinjer både för att förebygga och behandla förlossningsskador.

Mina frågor till ministern:

Vad gör ministern mot bakgrund av den senaste studien som visar att varannan kvinna som föder vaginalt drabbas av förlossningsskador?

När kommer nationella riktlinjer för att förebygga och behandla förlossningsskador?