den 17 mars

Interpellation

2013/14:364 Finansdepartementets beredning av budgeten

av Fredrik Olovsson (S)

till finansminister Anders Borg (M)

Det är mindre än en månad sedan som finansministern vid en presskonferens presenterade Finansdepartementets nya bedömningar av det ekonomiska läget. Vid presskonferensen slog finansministern fast att vi nu går mot en period då finanspolitiken behöver stramas åt och att reformutrymmet nu är så begränsat att varje reform måste finansieras ”krona för krona”. Han presenterade också besparingar och skattehöjningar på omkring 9 miljarder kronor. Bland de föreslagna åtgärderna fanns höjd skatt på alkohol och tobak samt en sänkt bidragsdel i studiestödet.

I torsdags gick statsministern ut i SVT och drog tillbaka förslaget om att sänka bidragsdelen i studiestödet. Förslaget har kritiserats hårt, inte minst av landets studentorganisationer, och väckt berättigad oro hos många studenter.

Därför kommer det inte att genomföras. Normalt föregås ett förslag av en beredning på Finansdepartementet och på berört fackdepartement innan det presenteras. I den beredningen belyses förslagets konsekvenser på alla upptänkliga områden, och fördelar och nackdelar vägs mot varandra. När beslutet väl presenteras förväntas det vara väl genomlyst och även politiskt förankrat med alla medlemmar i regeringen som ju fattar beslut som ett kollektiv. I det här fallet har det uppenbart brustit.

Även övriga förslag i finansministerns presentation innebär avvägningar. Hur stora skatteintäkter en höjning av alkoholskatten ger beror till exempel på vilken bedömning som görs av hur mycket konsumtionen minskar. Dessa bedömningar ligger sedan till grund för de politiska avvägningar som normalt görs före beslut. Svenska folket måste kunna lita på att samtliga effekter av besparingsförslag och skattehöjningar som finansministern presenterar har blivit ordentligt beredda på Finansdepartementet och förankrats politiskt i hela regeringen.

Jag har följande fråga:

Vilket ansvar har finansministern för den uppkomna oklarheten kring finansieringen av regeringens planerade reformer?