den
7 mars
Interpellation
2013/14:332
Styrningen av demokratiinstitutet Idea
av Bodil Ceballos
(MP)
till statsrådet Hillevi Engström (M)
Gång efter annan nås vi av larm att biståndspengar går till fel saker –
ibland felaktigt men ibland också helt faktiskt så. Att biståndsmedel går till
att betala skyhöga löner och ersättningar till den egna personalen och chefer
när utgångspunkten för biståndet ska vara fattigdomsbekämpning kan vi säkert
alla vara överens om att det är fel. De som arbetar med bistånd i dess olika
former (bilateralt, multilateralt, CSO) ska självklart ha skäliga löner –
dock inte oskäliga.
Veckans larm
om oegentligheter på det av Sverige biståndsfinansierade demokratiinstitutet
Idea reser därför återigen frågetecken om hur det står till med alliansregeringens
ledning av biståndet – inte minst eftersom anställda redan 2012 gjorde
oss uppmärksamma på oskäliga arvoden till en krets tidigare chefer och
konsulter med oklara uppdrag. Detta skedde samtidigt som organisationen drog
ned på en rad demokratiprojekt. Verksamheten beskrevs som toppstyrd utan
möjlighet till insyn med ”mer privilegier och immunitet än FN”.
Detta rimmar illa med regeringens löften om ett bistånd med fokus på resultat
för de fattigaste och öppenhet.
I samband med
uppmärksamheten kring Idea valde UD att avvakta med att betala ut det så
kallade basbudgetstödet till organisationen. Vad som hände sedan är oklart.
Veckans nyhet om oskäliga ersättningar till höga chefer ger oss anledning att
ifrågasätta vilka åtgärder som den dåvarande biståndsministern vidtog och hur
dessa följdes upp. Vi ser åter hur flera höga chefer fått mycket generösa
löneförmåner samtidigt som Idea nyligen stängde sitt kontor i Västafrika för
att spara pengar. Min uppfattning av att ha haft kontakt med Ideas verksamhet i
flera mottagarländer är att den är efterfrågad men alltför begränsad. Mer
direkt fältverksamhet torde alltså kunna behövas.
Jag vill
därför fråga statsrådet:
På vilket sätt
kommer statsrådet att följa upp de eventuella åtgärder som vidtogs från och med
2012, och vad avser statsrådet att göra med anledning av den information som i
veckan framkommit i tidningen Omvärlden och i Ekot?