den 31 januari

Interpellation

2013/14:263 Det sålda familjesilvret

av Peter Persson (S)

till statsrådet Peter Norman (M)

Det är dags att ställa regeringen och ansvarigt statsråd till ansvar för det sålda familjesilvret. Allt i enlighet med nyliberala doktriner anser statsrådet att det är fult när staten äger olika verksamheter. Statens roll ska reduceras, inte minst inom ekonomin. Det är bättre att utländskt riskkapital får slå klorna i svenska statliga tillgångar och sedan sälja dem vidare till stora vinster, än att staten behåller ägandet. De vinster det statliga ägandet levererar till statskassan försmås.

Statsegendom har sålts för 160 miljarder. Statsskulden i september 2006 uppgick till 1 216 589 miljoner kronor. Statsskulden i november 2013 uppgick till 1 217 456 miljoner kronor. Vart har pengarna tagit vägen?

Socialministern har styckat Apoteket vars försålda delar övertas av nya ägarkonstellationer. År 2009 såldes Vårdapoteket av statliga Apoteket AB till Investor growth capital/Priveq för 225 miljoner kronor med krav på att de nya ägarna skulle behålla apoteken i minst tre år. År 2013 såldes apoteksgruppen vidare av IGC/Priveq till Apotek Hjärtat för 600 miljoner kronor vilket innebär en årlig avkastning på nästan 40 procent.

Infrastrukturministern har sålt och vill sälja två tredjedelar av Svensk Bilprovning. Den första tredjedelen såldes till besiktningsföretaget Opus år 2009. Intresset för försäljningen var lågt på marknaden. Opus fick låna halva köpeskillingen av Bilprovningen i form av en femårig säljarrevers på 170 miljoner kronor. Enligt tidningen Affärsvärlden var det totala priset för stationerna 309 miljoner kronor. Enligt Affärsvärlden värderas Opus av värderingsföretaget Factset till tre gånger så mycket som priset Opus betalade till staten. Den andra tredjedelen togs över av åtta motor- och transportorganisationer och fick namnet Besikta. Verksamheten drivs av företaget Volati som har en option på att köpa Besiktas stationer 2015. Volatis nuvarande huvudägare och ordförande har varit inblandade i skattetvister där skatteparadiset Jersey figurerar.

Regeringen och statsrådet har successivt sålt av statens 19,9 procent i Nordea. I Nordea är Sampo kontrollerande ägare. Sampos största ägare, med 14,1 procent av aktierna, är Solidium – ett investmentbolag som till 100 procent ägs av finska staten. Formellt sett är styrelseledamöterna i Solidium oberoende från huvudägaren staten, men det är Finlands finansministerium som tillsätter styrelsen. Svenska staten säljer alltså ut sitt direkta ägande i Nordea medan finska staten ökar sitt indirekta ägande. Statsrådet tycker uppenbarligen att det är bättre att finska staten äger Nordea än den svenska.

Mina frågor till statsrådet är:

Varför är det fult att staten äger företag och aktier samt att staten på detta sätt får statsinkomster via vinstutdelning?

Mot bakgrund av vilka fakta och omständigheter används utförsäljningar av statsegendom för att finansiera skattesänkningar och för att maskera försvagningen av statsbudgeten?