den 22 januari

Interpellation

2013/14:238 Arbetsvillkor inom flygtrafiken

av Ali Esbati (V)

till arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M)

Strax före jul fick kabinpersonalen i flygbolaget Norwegian veta att de var tvungna att gå över till bemanningsföretaget Proffice Aviation – om de vill ha kvar samma jobb som de gör i dag. Det här är ett flagrant exempel på en allvarlig utveckling på den svenska arbetsmarknaden i allmänhet och inom flygbranschen i synnerhet. När ett stort företag agerar på det här sättet berör det inte bara deras personal, utan påverkar också konkurrensvillkoren generellt inom persontrafiken.

De som lyfter fram bemanningsföretags roll på arbetsmarknaden motiverar det normalt med att arbetsgivare dels kan få in specialkompetens och dels att det är ett (för arbetsgivaren) flexibelt sätt att täcka över tillfälliga toppar. Exemplet Norwegian tydliggör än en gång att dessa argument inte är hållbara. Här är det ju frågan om arbete som utgör företagets kärnverksamhet och som ska pågå varaktigt.

Problemet är större än just det här fallet med kabinpersonalen. Också piloter kan till exempel engageras genom intrikata arrangemang med F-skattsedlar och bemanningsföretag i en mängd olika länder. Detta undergräver möjligheten att slå vakt om stabila och översiktliga arbetsvillkor på flygområdet.

I partiledardebatten i januari avfärdade statsministern problemställningen genom att tala om det som ett ofrånkomligt resultat av att människor vill flyga billigt. Men man kan inte gömma sig bakom att priskonkurrens finns. Det gör det alltid på marknader. Men det är också så att myndigheterna sätter ramarna för hur den konkurrensen kan se ut. Självklart öppnas det för en problematisk utveckling, om inte regeringen har någon vilja att motverka resultaten av sådan priskonkurrens som tydligt går ut över arbetsvillkor. Frågan är alltså om regeringen ser detta som ett problem samt om den i så fall önskar att göra något för att åtgärda problemen.

Om regeringen ser dumpning av villkor som ett problem kan man också initiera specifika åtgärder som rör flygbranschen.

Eftersom det behövs åtgärder på både kort och lång sikt skulle till exempel en utredning kunna klarlägga rättsläget vid användning av utlandsregistrerade bemanningsföretag och föreslå möjliga vägar för att stävja social dumpning och garantera rättvisa konkurrensvillkor – givet att det finns en politisk vilja.

Jag vill fråga arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson följande:

Avser ministern att mot bakgrund av bland annat situationen inom flygbranschen vidta åtgärder för att begränsa den tid som bemanningsanställda kan vara inne på ett företag?

Avser ministern att driva på för krav på operatörer att en hög andel av deras flygpersonal ska vara anställda i samma bolag som har driftstillståndet?

Avser ministern att ta initiativ till en utredning om social dumpning inom luftfarten?