den 21 januari

Interpellation

2013/14:234 Behovet av en kraftfull strategi för Life Science i Sverige

av Ingela Nylund Watz (S)

till näringsminister Annie Lööf (C)

Sverige har stolta traditioner på Life Science-området. Banbrytande mediciner och medicinsk teknisk utrustning, som gett enskilda patienter och vårdtagare ökad livskvalitet och Sverige fantastiska exportframgångar, har utvecklats i vårt land.

En stor del av förklaringen till den framskjutna position som Sverige haft inom Life Science-området går att finna i det täta samarbete som sjukvården, industrin och akademin haft genom årtiondena.

Men orosmolnen har dess värre hopat sig under senare år bland annat till följd av nedläggning av forskningsverksamhet i och utflyttning av produktion från Sverige – men också på grund av att svårigheterna att utföra kliniska prövningar inom svensk sjukvård har ökat dramatiskt. Till en del kan detta förklaras av de globala strukturförändringar som sker såväl inom läkemedelsindustrin som inom den medicinskt tekniska industrin. Men en stor del av förklaringen måste dess värre hänföras till bristen på politisk handlingskraft under de senaste åren.

Vetenskapsrådet, som granskat forskningskvaliteten inom biomedicin bland de 25 främsta länderna i mitten av 80-talet och i mitten av 2000-talet, har konstaterat att Sverige halkat ned från fjärde till åttonde plats. Vetenskapsrådet har också konstaterat att Sverige halkat ned från tredje till sjätte plats när det gäller klinisk forskning. Läkemedelsföretagens ansökningar till Läkemedelsverket i Sverige har minskat med 45 procent mellan 2004 och 2010.

Sverige har mycket goda förutsättningar att fortsatt vara en nation i framkant av utvecklingen på Life Science-området. För att detta ska bli verklighet krävs dock kraftfulla åtgärder. Företrädare för branschen har enträget efterlyst en nationell samling kring sektorn på liknande sätt som skett i andra länder, men regeringen har inte svarat upp mot detta önskemål.

Regeringsföreträdare har visserligen flaggat för att en strategi för Life Science ska bli verklighet. Men dess värre har ingenting hänt, utan regeringen hävdar nu i stället att de olika initiativ som tagits och uppdrag som lämnats är fullt tillräckliga för att Sverige ska återta en ledande position inom Life Science. Detta är mycket allvarligt.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga näringsministern:

Om, och i så fall när, anser regeringen det lämpligt att starta arbetet med en nationell strategi för Life Science?