den 30 september

Interpellation

2013/14:21 Krisen inom skogsindustrin

av Peter Persson (S)

till näringsminister Annie Lööf (C)

Skogen och järnet har historiskt varit Sveriges främsta råvaror och utgjorde basen för industrialiseringen. Svensk skogsindustri befinner sig i dag i en djup kris sedan minst ett år tillbaka. Konkursvågen bland sågverken som började 2011 fortsatte och flera pappersbruk har lagt ned maskiner för tidningspapperstillverkning. Till det kommer en omfattande varselvåg som innebär att ytterligare jobb kommer att försvinna från branschen. Lågkonjunkturen, omstruktureringar och tvärniten i bostadsbyggandet slår hårt mot skogsindustrin. För sågverken är krisen den värsta på 40 år. Samtidigt har pappersindustrin också problem, främst den del som tillverkar tidningspapper och andra tryckpapper. Detta är en strukturell kris som är ett uttryck för förändrade läsvanor och som förvärrats av lågkonjunkturen. Sedan början av 2011 har långt över 2 000 personer varslats och fler varsel kommer oavbrutet, senast från Stora Enso.

Bakom problemen ligger givetvis främst krisen i Europa som slår hårt mot den exportberoende skogsindustrin. Konsumtionen av både sågade trävaror och tryckta papper har minskat. Sågverken uppges till Europa exportera 75 procent av sina produkter, massa- och pappersbruk 90 procent. Den starka kronan ställer också till med problem i ett läge där företagen slåss om varje order.

För sågverken är det här en av de största kriserna på 40 år. De är starkt beroende av byggande och i såväl Sverige som Europa står bostadsproduktionen stilla. Nordafrika har varit en viktig marknad som i dag är mer eller mindre utraderad.

Läget förvärras av de strukturella problemen för pappersindustrin. Ändrade läsvanor minskar efterfrågan både på tidningspapper och på finpapper, till exempel kopieringspapper. Det är också mycket ovanligt att det går dåligt för både pappersindustrin och sågverken samtidigt.

Regeringens misslyckande med bostadsproduktionen har jag diskuterat med annat statsråd. Näringsministerns passivitet i fråga om situationen inom hela skogsindustrin – från sågverk till hustillverkare samt från pappersmassa till tidnings- och emballageproduktion – måste nu diskuteras. Ny och en mer innovativ energi förefaller behövas inom näringspolitiken från politiskt håll. Den svaga näringspolitiken är huvudorsaken till den höga arbetslösheten.

Konkurrenskraften för skogsindustrin måste stärkas. Åtgärder som vidtas får inte ensidigt försämra konkurrenskraften för svensk skogsindustri. Inte minst på det transportpolitiska området är det viktigt att regeringen vidtar åtgärder som stärker branschen, bland annat när det gäller genomförandet av beslutet om sänkt svavelhalt i fartygsbränsle. För att ta till vara en nationell resurs måste forskning och utvecklingsarbete intensifieras.

Mina frågor till näringsministern är:

1. Vilka initiativ och åtgärder avser ministern att vidta för att möta krisen inom skogsindustrin?

2. Vilka framtida produkter och marknader ser ministern för den svenska skogsråvaran?