den 27 november

Interpellation

2013/14:172 Regeringens åtgärder för bättre mobiltäckning

av Sven-Erik Bucht (S)

till statsrådet Anna-Karin Hatt (C)

Regeringen och it-ministern har systematiskt de senaste tre till fem åren tagit bort yttäckningskrav för mobiltelefonitäckning när telebolagens frekvenstillstånd har delats ut. Därefter har problemen med dålig mobiltäckning vuxit och blivit ett allt större problem för människor som bor och verkar i glesbygden. Trots protester runt om i landet så vägrade it-ministern under lång tid att medge att Sverige hade fått dålig yttäckning för mobiltelefoni i glesbygden vilket i sig är ett allvarligt hot mot Sveriges landsbygd. Det var först efter klagomål runt om i landet, mediernas rapportering och ett flertal riksdagsdebatter som it-ministern till slut och helt plötsligt i april 2013 medgav att det faktiskt var ett problem med dålig mobiltelefonitäckning för människor som bor och verkar i glesbygden.

Jag och många människor runt om i Sverige välkomnade naturligtvis att it-ministern till slut förstod problemet då detta är grunden till att regeringen kan försöka korrigera sina tidigare misstag och besluta om korrekta, nödvändiga och specifika åtgärder som förbättrar mobiltelefonitäckningen i glesbygden.

Därför fanns det förväntningar på it-ministern då hon den 17 maj 2013 kallade till presskonferens för att presentera sitt och regeringens åtgärdsprogram för att få bättre mobiltelefonitäckning i landet. Tyvärr måste jag konstatera att it-ministerns tre åtgärder för bättre mobiltelefonitäckning i landet helt missar målet, och det är högst oklart vad som egentligen är syftet med åtgärderna. Dessutom är det extra allvarligt att it-ministern inte har tagit med helt uppenbara åtgärder som behövs och som är mycket viktiga om man tar frågan om mobiltelefonitäckningen i glesbygd på allvar. Mer om detta längre ned men först en kort analys av regeringens åtgärder som presenterades den 17 maj 2013:

Åtgärd 1: Stickprovsmätningar av telebolagens täckningskartor. PTS presenterade i juni 2013 sin mätrapport som visade att telebolagens täckningskartor inte stämmer med verkligheten. Det här visste redan de flesta människor ute i landet. Det är dock oroväckande att det krävs regeringsbeslut för att en myndighet ska utföra vad som måste anses vara vardagliga sysslor som att undersöka telebolagens täckningskartor.

Åtgärd 2: Regionala dialogmöten om mobiltelefonitäckning. Dialogmöten är bra och naturligtvis aldrig fel men de säkerställer inte heller nödvändigtvis någon bättre mobiltelefonitäckning. PTS representant som ansvarar för de regionala dialogmötena medger även i en intervju med Sveriges Radio att man inte kan förvänta sig specifika förbättringar utan det handlar mer om att diskutera eventuella goda idéer.

Åtgärd 3: Kartläggning av mobilnätsutbyggnaden. Det är naturligtvis en viktig fråga men även detta måste anses vara en vardaglig syssla för regeringens telemyndighet. Krävs det regeringsbeslut för detta? Borde inte PTS redan känna till vilka nätbyggnadsplaner som telebolagen har som del av deras vardagliga arbete?

Regeringens åtgärdsprogram för bättre mobiltelefonitäckning i Sveriges landsbygd missar målet fullständigt då det inte inkluderar några konkreta och specifika åtgärder och man får en känsla av att it-ministern inte förstår eller i vart fall inte tar frågan om den dåliga mobiltelefonitäckningen i Sveriges landsbygd på allvar.

Dessutom saknas de mest uppenbara, specifika och viktigaste åtgärderna för att kunna få bättre mobiltelefonitäckning i regeringens åtgärdsprogram då man av oförklarliga skäl valt att inte ta med dessa, detta trots att jag redan i april 2013 i riksdagsdebatterna framförde dessa åtgärder som en konstruktiv hjälp till it-ministern. Dessa åtgärder är:

1. Förläng kraven på yttäckning för mobiltelefoni för 900-megahertztillstånden så att dessa gäller efter år 2015. Nu gällande tillstånd för 900-bandet tillåter att regeringen gör en förlängning av yttäckningskraven som dessutom måste förtydligas så att kraven blir definierade och mätbara så att man kan kontrollera efterlevnaden. Dagens skrivning om att telebolagen ska ”bibehålla den procentuella yttäckning per län för mobil telefonitjänst som för närvarande upprätthålls till och med den 31 december 2015” fungerar inte då ingen vet vad som avses med yttäckning och täckningskartorna stämmer inte som vi alla vet nu. Notera även att det efter år 2015 inte finns några krav alls på yttäckning för mobiltelefoni i 900-tillstånden. Dock står det i tillståndet att yttäckningskraven kan förlängas! Hur är det möjligt att it-ministerns arbetsgrupp, som enligt ministern lär ha arbetat under vår och sommar med frågan om den dåliga mobiltelefonitäckningen, inte förstår eller väljer att inte ta med den här åtgärden? Det finns ingen ursäkt för detta om man tar frågan om dålig mobiltelefoni på allvar.

2. Slå på mobiltelefonin igen på 450-nätet. 450-nätets syfte är att erbjuda just mobiltelefoni längst ut i Sveriges glesbygd och dessutom finns det synnerligen tydliga krav just på mobiltelefoni för 450-tillståndet. Därför är det fel och obegripligt att regeringen stöder telebolaget Net 1 då dess nya ägare stängde av mobiltelefonin år 2009 och fråntog de människor som bor och verkar längst ut i Sveriges glesbygd deras sista och enda möjlighet till mobiltelefoni. Enligt en uppskattning av Sveriges Radio i Västerbotten har ca 20 procent av den geografiska ytan i respektive Norrbottens och Västerbottens län tappat mobiltelefonitäckning med nuvarande regering. Detta motsvarar bara i Norrbotten en yta större än hela Värmlands län! Det är helt oacceptabelt att detta får fortgå och det finns ingen ursäkt för att på det här sättet stänga av mobiltelefonin för människor i Sveriges glesbygd.

It-ministern kan upplevas ha kopplingar till telebolagen om hon ber Telia om stöd för en Teliakampanj som ska ge sken av att Telia nu ska ordna fram bättre täckning i landet. Noterbart är att exakt samma dag som regeringen och it-ministern presenterade sitt åtgärdspaket för bättre mobiltelefonitäckning den 17 maj 2013 så kom Telia att initiera sin reklamkampanj om att man nu ska satsa och bygga ut mobilnäten med 15 miljarder över tre år och ge bättre täckning i landet. Enligt Telias representant (bland annat i en artikel i Expressen) var det ingen tillfällighet att Telia och it-ministern presenterade sina planer exakt samma dag utan det var något som Näringsdepartementet hade koordinerat med Telia. It-ministern har sedan ett flertal gånger valt att hänvisa till Telias nätinvesteringsprogram som ett tecken på att ”framtiden” snart ska ge oss bättre mobiltelefonitäckning i landet och ge sken av att hennes politik fungerar.

Tyvärr är det så att den information som Telia tillhandahåller inte ger någon klarhet i att det kommer att bli bättre mobiltelefonitäckning i Sveriges glesbygd och i områden som i dag har problem! Telia säger i sin reklamkampanj att man ska kunna ”surfa med 4G där man kan ringa idag”. Ja, det är ju i och för sig bra men vad hände med frågan om att förbättra yttäckningen i Sveriges glesbygd i områden där man i dag inte kan ringa med mobiltelefon, det vill säga mobiltelefonitäckning? Det är ju ändå det som frågan gäller! Vid olika kommunbesök och regionala dialogmöten som Telia har gjort har man inte kunnat ge några klara och tydliga besked för specifika områden som i dag har problem med mobiltelefonin trots att man pratar om investeringar om hela 15 miljarder över tre år. Detta måste anses vara uppseendeväckande. Det synes som att Telias kampanj är ett teknik- och moderniseringsprogram där man inom ramen för befintliga master och nuvarande täckning skapar mobilt bredband med 4G, det vill säga inte någon utökning av den befintliga mobiltelefonitäckningen. Det är olämpligt att använda och samordna sig med ett telebolag och deras PR-kampanj. I just det här fallet så förefaller det dessutom som att Telias löften om bättre täckning inte inkluderar bättre och utökad mobiltelefonitäckning i glesbygden. Jag hoppas att it-ministern förstår att hon kan uppfattas framstå som en företrädare för telebolagen och som därmed sviker människor i glesbygden.

It-ministerns politik med att systematiskt ta bort yttäckningskraven för mobiltelefoni i frekvenstillstånd kombinerat med ett svagt och ospecifikt åtgärdsprogram som missar målet är förödande för mobiltelefonin i Sveriges landsbygd och för de människor som bor och verkar där. It-ministern, Centerpartiet och regeringen har helt tydligt övergivit landsbygden!

Därför önskar jag ställa följande frågor till it-ministern:

1. Avser it-ministern att initiera åtgärder så att yttäckningskraven för 900-megahertztillstånden förlängs efter år 2015 samt att kraven definieras så att de kan kontrolleras?

2. Avser it-ministern att initiera åtgärder så att 450-nätet återigen erbjuder mobiltelefoni så som både syfte och krav föreskriver?

3. Avser it-ministern att initiera åtgärder så att 700-megahertzbandet kan nyttjas för mobiltelefoni?