den 25 november

Interpellation

2013/14:168 Staten och kommunernas ekonomi

av Peter Persson (S)

till finansminister Anders Borg (M)

Statsrådet och regeringen låter kommunsektorn betala de skattesänkningar på 130 miljarder som genomförts sedan 2006. Den genomsnittliga kommunalskatten i riket har ökat från 31,60 2006 till 31,73 år 2013. År 2013 fick 44 procent av befolkningen höjd kommunalskatt, inte minst eftersom många landsting tvingades höja skatten.

Genomsnittet över åren i riket ser kanske inte så drastiskt ut men bakom denna siffra döljer sig att många enskilda kommuner och landsting tvingats till större skattehöjningar av regeringens njugghet mot kommunsektorn.

Även år 2014 blir det skattehöjningar. Inte mindre än fem kommuner i mitt eget län planerar att höja skatten nästa år, enligt radio P4 Jönköping. Samtidigt höjer landstinget skatten med 40 öre och det är ovanligt många skattehöjningar på ett och samma år.

Sveriges Kommuner och Landsting har i sin Ekonomirapport i oktober 2013 också pekat på att kommunernas långfristiga skulder ökat kraftigt under de senaste åren. Kommunernas skulder (skilda från kommunägda företags skulder) har ökat med nära 40 procent de senaste tre åren.

Att regeringen styr över mer av finansieringen av vård, skola och omsorg till kommunerna är en utveckling mot så kallad ”platt skatt”. Kommunalskatten är som bekant proportionell medan den statliga skatten är progressiv. Omfördelningen och rättvisan i samhället minskar med regeringens nyliberalt inriktade skattepolitik.

Vad ligger då bakom skattehöjningarna? Det handlar om flera faktorer: regeringens katastrofala landsbygds- och glesbygdspolitik som utarmar mindre orter. Regeringens bristande intresse för industri- och näringspolitik vilken innebär att man mest tittar på medan olika industiorter, företag och hela branscher utraderas. Regeringens misslyckande med arbetslösheten där kommunerna tvingas ta ansvar genom ökade kostnader för försörjningsstödet. De verkningslösa jobbskatteavdragen med flera skattesänkningar gör att budgetutrymmet för statsbidrag till kommunerna minskar. I fråga om den eftersatta infrastrukturen tvingas kommuner och landsting till medfinansiering eftersom regeringen hellre vill sänka skatter än investera i framtidens kommunikationer.

Mina frågor till finansministern är:

Vilket ansvar avser ministern att ta för kommuners och landstings långsiktiga ekonomi och en progressiv beskattning?

Avser ministern att fortsätta urholka kommunsektorns ekonomi genom statliga skattesänkningar, om olyckan är framme 2014?