den 21 november

Interpellation

2013/14:153 Lex Laval och Europarådets kritik

av Ali Esbati (V)

till arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M)

Europarådet har genom sin kommitté för sociala rättigheter riktat skarp kritik mot lex Laval, vilken förhindrar fackföreningar att agera för upprättande av kollektivavtal som förhindrar dumpning av löner och arbetsvillkor i utländska företag som opererar i Sverige. Det handlar om en kritik som Vänsterpartiet har framfört länge och ofta.

Kommittén har grundligt behandlat frågan och ger LO och TCO rätt på i princip alla viktiga punkter. Fackliga rättigheter är grundläggande och går före de EU-regler som har anförts som skäl till lex Laval. Kommittén slår fast att fyra artiklar i den europeiska socialstadgan har brutits. Beslutet är fattat enhälligt i två fall och med röstsiffrorna 13–1 i de övriga två.

Europarådet ansluter sig därmed också till bland annat FN:s arbetsmarknadsorgan ILO, som tidigare i år menade att lex Laval inskränker internationella konventioner om föreningsrätt och förhandlingsrätt.

Regeringen har i praktiken ignorerat viktiga invändningar mot lex Laval eller förhalat nödvändiga ändringar, och de första kommentarerna till Europarådets kritik går i samma tonart. Sverige har som land varit känt för att hedra internationella överenskommelser och förhålla sig seriöst till dem. I det här fallet har regeringen utmärkt sig med en motsatt inställning.

Det är hög tid att få klarhet i om detta är något som regeringen vill ändra på efter den tunga kritik som har upprepats.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson:

Avser arbetsmarknadsministern att ta initiativ för att lex Laval i nuvarande form rivs upp?

Avser arbetsmarknadsministern att precisera direktiven i utredningen om utstationering på svensk arbetsmarknad, så att det tydligt framgår att Sverige måste leva upp till sina internationella åtaganden, såsom ILO:s konventioner och den europeiska socialstadgan?

Avser arbetsmarknadsministern att agera inom EU för ett juridiskt bindande socialt protokoll, som tydliggör att grundläggande fackliga rättigheter, såsom den fria förhandlings- och konflikträtten samt rätten att fritt teckna kollektivavtal, gäller inom unionen och inte får underordnas ekonomiska intressen?