den
24 september
Interpellation
2013/14:14
Behovet av långsiktig tågplanering
av Ingela
Nylund Watz (S)
till statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
I juni 2012 interpellerade jag statsrådet med
anledning av oron för Gnestapendelns framtid. Bakgrunden var den fullständiga
kalldusch som drabbade regionen när uppgifter kom ut om att Trafikverket i den
så kallade Tågplan 2014 övervägde att pendeltågen mellan Södertälje och Gnesta
skulle vända i Järna i stället för i Gnesta. Det skulle betyda att pendeltåg inte
längre skulle trafikera sträckan Järna–Mölnbo–Gnesta. Detta skapade
en stor oro och ledde till massiva folkliga protester. Politiker och tjänstemän
från Stockholms- och Sörmlandsregionen agerade gemensamt för att trycka på för
en förändring. De omfattande protesterna gav effekt och vi kan nu konstatera
att pendeltågen kunde räddas för 2014.
När nu det omedelbara hotet har lagt sig behöver en
diskussion föras kring hur tågplaneringen ska gå till i framtiden. Vi behöver
komma bort från den här situationen där vi år från år har drastiska
förändringar som direkt kopplar till människors vardag och lämnar enskilda
personer, företag och kommuner skärrade inför hur framtiden ska te sig.
Det är varken ansvarsfullt, långsiktigt eller
samhällsekonomiskt rationellt att ha ett regelverk som enbart medger ettåriga
trafikplaner. Processen behöver också präglas av en större öppenhet och en
bättre dialog med alla berörda samhällsaktörer. Resenärerna planerar sitt liv
och sitt boende efter pendeln. De måste kunna få en större trygghet än att
förändringar sker oplanerat och med kort varsel.
Det är slående att även de privata aktörerna
kritiserar Trafikverket för att lägga tidtabeller manuellt och ett år i sänder,
och beskriver det som en hantering hämtat från ”1800-talet”.
Kriterierna för tolkning av samhällsekonomisk
effektivitet behöver också utvecklas och inkludera effekter också för andra
trafiksystem och för samhällsutveckling med väl fungerande bostads- och
arbetsmarknader. Det kan inte vara rimligt att olika tåglinjer ställs mot
varandra utan att en bedömning görs av den samlade samhällseffekten av olika
förändringar.
Mina frågor till statsrådet är därför:
1. Vilka
åtgärder avser statsrådet vidta för att regelverket framöver ska kunna bli
transparent och långsiktigt?
2. Avser statsrådet att se till att kriterierna för tolkning
av samhällsekonomisk effektivitet utvecklas och inkluderar effekter också för
andra trafiksystem och för samhällsutveckling med väl fungerande bostads- och
arbetsmarknader?