den 19 november

Interpellation

2013/14:135 Nödvändig upprustning av skollokaler

av Gustav Fridolin (MP)

till utbildningsminister Jan Björklund (FP)

Arbetsmiljöverket genomför just nu ett särskilt arbete med att intensifiera granskningen av luften och inomhusmiljön i Sveriges skolor. Anledningen är att luftens kvalitet är dålig, och att underhåll av skolor ofta dröjer länge av ekonomiska skäl. I anmälningar till Arbetsmiljöverket som rapporterats om i medier framkommer att skyddsombud uppger att man i en femtedel av de anmälda fallen rörande fukt- och mögelskador eller dålig ventilation känt till problemen i mer än två år. Det uppges också att problemen i vissa fall varit kända i många fler år än så, utan att de åtgärdats. TV4 Nyheterna har rapporterat om att varannan kommun avstår från att göra kontroll av inomhusventilationen.

En analys av Energimyndigheten och Boverket från 2007 visar att inomhusklimatet i Sveriges skolor innebär allvarliga problem för hälsan och pedagogiken. Tre av fyra skolor hade då så dålig luft att den skapar hälsoproblem bland elever och skolpersonal.

Energimyndighetens och Boverkets ingående analys om inneklimat och energianvändning var genomförd vid 130 förskolor, grundskolor och gymnasieskolor från Malmö i söder till Arjeplog i norr. Urvalet inkluderade skolor i storstäder som Stockholm och Göteborg såväl som landsbygdskommuner som Mörbylånga och Kramfors. 1 965 skolanställda deltog i studien.

Skolmiljön konstaterades vara bristfällig och rent av hälsofarlig:

· Nästan tre av fyra undersökta skolor har så pass allvarliga problem med luftklimatet att det kan kopplas till besvär för elever och skolpersonal.

· Tre av fyra skolor har påtalade eller identifierade problem med det termiska klimatet, det vill säga för hög värme i klassrummen på sommarhalvåret eller för kallt under vinterhalvåret.

· Över hälften av skolorna har bristfällig ljudisolering eller andra akustikproblem.

· 72 procent av skolorna saknar helt eller delvis flimmerfri belysning.

· 80 procent av skolorna har drabbats av fuktproblem och 40 procent har fuktskador.

· Fuktproblem gör att risken för hälsoproblem kopplade till detta bedöms som påtaglig.

· I stort sett ingen skola har bra städbarhet vilket medför att skolorna är svåra att hålla rena.

Studien släpptes 2007 men fortfarande över fem år senare har inget hänt, vilket Arbetsmiljöverkets inledda studier ger belägg för. Inomhusklimatet på Sveriges skolor är fortfarande bristfälligt och snarare mer problematiskt är tidigare. Problem med bristande miljöfaktorer i inomhusmiljö kan leda till hudproblem, trötthet och huvudvärk.

Studier utförda i skolmiljö visar att högre halter koldioxid, som ett mått på dålig ventilation, ökar sjukfrånvaron. Svenska studier visar också att förbättrad ventilation kan minska frekvensen av astmasymtom som är relaterade till skolan.

Ansvaret för det löpande underhållet av skolbyggnaderna vilar på skolans huvudmän. Men ansvaret för att se till att alla barn får bra förutsättningar till studier är delat mellan stat och kommun. Det är därför rimligt att staten deltar i medfinansiering i de omfattande renoveringar som det nu finns behov av. Alternativet är uppenbarligen att nödvändiga renoveringar fördröjs och elever och skolpersonal får fortsätta arbeta i en arbetsmiljö som försämrar hälsan och möjligheten till goda skolresultat. I Miljöpartiets budgetförslag finns 1,5 miljarder avsatta i statliga medel för att understödja renoveringar av skollokaler i en utvidgad ROT till skolans område.

I dag kan en ägare av en privatbostad få skatteavdrag för att göra renoveringar, medan huvudmän för skolor och förskolor inte kan få del av statliga medel och därför alltför länge dras med stora inomhusmiljöproblem vilket barnen och skolpersonalen får betala för.

Det finns andra vinster att göra med att finna en modell för att utvidga ROT-avdraget också till skollokaler. Svenska skolor kan spara mycket energi och samtidigt förbättra innemiljön i lokalerna. Energibesparingspotentialen för skolor och förskolor är i genomsnitt 20 procent enligt Boverket och Energimyndigheten. Sedan 1990 har elanvändningen på skolorna ökat med ca 15 procent. En direkt effekt av energieffektivisering är också att skolornas huvudmän, kommunerna och de fristående huvudmännen, långsiktigt sparar pengar som i stället kan komma utbildningen till del.

I många skolor i Sverige ser lektionssalarna och övriga utrymmen ut på samma sätt som de gjordes när de planerades och byggdes för 40 eller fler år sedan. I en del skolor tycks gardinerna ha hängt kvar sedan dess. Under tiden har vi lärt oss mycket om hur inlärning sker, och pedagogiken har utvecklats i skolan. När renoveringar genomförs har man möjlighet att bygga om lokalerna så att de är ändamålsenliga för modernt pedagogiskt arbete. Det finns också möjlighet att involvera elever i arbetet och på så sätt skapa ett större ägarskap för den egna skolan, och därigenom minska risken för klotter och skadegörelse.

År 2005 sjösatte Storbritannien en brittisk variant av ett sådant klassrumslyft: ”Building Schools for the Future”. Tiotals miljarder pund avsattes för att förvandla Storbritanniens nedslitna och hälsovådliga skolor till utbildningslokaler med en innovativ och högteknologisk miljö i världsklass. Syftet var även att inspirera elever, lärare och skolans omgivande näringsliv samt utöka möjligheterna för föreningsliv och närsamhället att nyttja skollokalerna.

Reformen blev mycket populär och över 40 procent av landets skolor hann inkluderas i programmet innan det lades ned av Toryregeringen 2010. Vid den tidpunkten hade omfattande investeringar gjorts i flera tusen skolor som låg i områden med högre arbetslöshet och större sociala problem än genomsnittet.

Mot bakgrund av Arbetsmiljöverkets inledda studier om brister i elevers och skolpersonals arbetsmiljö vill jag fråga utbildningsministern om han avser att vidta åtgärder för att säkerställa att nödvändig upprustning av landets skollokaler kommer till stånd.