Redogörelse till riksdagen:

2013/14:OSSE1

Från Sveriges delegation vid OSSE:s parlamentariska församling

Sammanfattning

Riksdagens delegation i OSSE:s parlamentariska församling överlämnar sin redogörelse för verksamheten inom den parlamentariska församlingen under 2013.

Stockholm den 7 februari 2014

På delegationens vägnar

Walburga Habsburg Douglas

Ingrid Tollin

20 13/14 :OSSE1

Innehållsförteckning

Sammanfattning...............................................................................................			1
Innehållsförteckning........................................................................................			2
Verksamheten inom OSSE:s parlamentariska församling 2013 ......................			3
1	Framväxten av Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa
(OSSE) ............................................................................................................			3
2	Den parlamentariska dimensionen inom OSSE............................................		4
	2.1	Församlingens verksamhet och organisation .......................................	4
		2.1.1 Plenarsessioner och vintermöten.................................................	4
		2.1.2 Presidiet (byrån) .........................................................................	4
		2.1.3 Det ständiga utskottet .................................................................	5
		2.1.4 Sekretariatet ................................................................................	5
	2.2	Partigrupper .........................................................................................	5
3	Den svenska delegationen ............................................................................		6
4	Verksamheten under 2013............................................................................		7
	4.1	Möten under året..................................................................................	7
	4.2	Utskottsarbetet.....................................................................................	9
		4.2.1 Utskott I Politiska frågor och säkerhetsärenden..........................	9
		4.2.2 Resolutioner antagna av utskott I..............................................	10
	4.3	Utskott II Ekonomi och miljö ............................................................	10
		4.3.1 Resolutioner antagna av utskott II ............................................	10
	4.4	Utskott III Demokrati och mänskliga rättigheter ...............................	11
		4.4.1 Resolutioner antagna av utskott III ...........................................	12
5	Församlingens budget.................................................................................		13
6	Församlingens bidrag till demokratisk utveckling......................................		14
	6.1	Församlingens ad hoc-arbetsgrupper .................................................	14
7	Särskilda representanter..............................................................................		15
8	Genus och jämställdhet...............................................................................		16
9	Valövervakning ..........................................................................................		17
10 Samarbete inom och utom församligen ....................................................			19
	10.1 Samarbetet i Medelhavsregionen.....................................................		19
	10.2 Samarbete med andra parlamentariska församlingar .......................		20

2013 /14 :OSSE1

Verksamheten inom OSSE:s parlamentariska församling 2013

1 Framväxten av Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) har sitt ursprung i den europeiska säkerhetskonferensen (ESK). ESK etablerades 1975 som ett forum för politiska förhandlingar mellan öst och väst. 1993 fick ESK ställning som regional organisation i FN enligt FN-stadgans kapitel VIII. 1995 bytte konferensen namn till Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE).

OSSE omfattar i dag 57 stater och är en effektiv organisation i det internationella säkerhetspolitiska samarbetet. Organisationen har en vid medlemskrets – från Vladivostok till Vancouver – en flexibel struktur och en bred syn på säkerhet. Dess verksamhet omfattar tre dimensioner: den säkerhetspolitiska, den mänskliga (demokrati och mänskliga rättigheter) samt dimensionen för ekonomi och miljö.

Tyngdpunkten inom OSSE:s verksamhet försköts under 1990-talet från långsiktiga förhandlingar om normbyggande och militära förtroendeskapande åtgärder till konfliktförebyggande och återuppbyggnad. OSSE är en i hög grad operativ organisation, och dess flexibla uppbyggnad gör snabba förebyggande insatser möjliga, ofta i nära samarbete med andra internationella organ. Den har för närvarande fältkontor i 15 länder och fältaktiviteter i ytterligare 2 länder. En betydande del av budgeten går till konkreta fältinsatser. Fältmissionernas arbete är inriktat på att stärka respekten för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer, bygga upp demokratiska institutioner och stödja förtroendeskapande åtgärder mellan olika befolkningsgrupper.

Organisationen har kapacitet att verka i olika skeden av en konflikt: förvarning, förebyggande, konflikthantering samt återuppbyggnad respektive utveckling av demokrati och rättsstatens principer. Organisationen har också i allt större utsträckning tagit sig an frågor som sträcker sig över samtliga tre dimensioner, såsom frågorna om människohandel, terrorism och gränsövervakning.

Samarbetet med länder utanför det egna geografiska området regleras genom partnerskapsavtal.

20 13/14 :OSSE1

2 Den parlamentariska dimensionen inom OSSE

2.1 Församlingens verksamhet och organisation

OSSE:s parlamentariska församling (OSSE PF) etablerades 1990 i samband med att OSSE fick en fastare institutionell struktur.

OSSE:s parlamentariska församling ska genom dialog bidra till att utveckla och främja konfliktlösningar, bidra till en demokratisk samhällsutveckling, värna rättsstatens principer och stödja demokratiska institutioner i medlemsländerna. Församlingen ska också granska huruvida medlemsländernas regeringar genomför de resolutioner och rekommendationer som församlingen ålägger dem. Målen för församlingens verksamhet anges i dess stadga.

2.1.1 Plenarsessioner och vintermöten

Församlingen möts i en årlig session och i ett vintermöte då de nationella delegationerna från OSSE:s 57 medlemsländer samlas. Församlingen har 323 ledamöter och lika många ersättare. Antalet medlemmar i de nationella delegationerna är fastlagt i församlingens stadga. Under sessionerna följer församlingen upp hur OSSE:s mål efterlevs, diskuterar aktuella politiska frågor och för en dialog med OSSE:s medlemsländers organ på regeringsnivå, vilket är en viktig del av sessionerna. Beslut i församlingens plenum fattas med majoritet.

OSSE:s parlamentariska församling har tre fackutskott som motsvarar regeringssidans dimensioner. Fackutskotten sammanträder under vintermötet och sommarsessionen.

Vid sessionerna förekommer även regionala möten. De baltiska och nordiska delegationerna håller då gemensamma lunchmöten.

2.1.2 Presidiet (byrån)

Församlingen leds av en president som väljs för ett verksamhetsår med möjlighet till omval en gång.

Församlingens presidium (byrå) består av presidenten och nio vicepresidenter som väljs för ett respektive tre år med möjlighet till omval. En vicepresident kan ingå i presidiet i högst sex år. I byrån ingår också församlingens skattmästare och de tre utskottens presidier samt president emeritus.

Byrån möts normalt två gånger om året; under 2013 möttes den dock tre gånger med anledning av att den nye presidenten ville presentera nya idéer.

2 DE N P AR L AM E N T AR I SK A D IM E N S IO N E N IN O M OSSE 2013 /14 :OSSE1

2.1.3 Det ständiga utskottet

Församlingens ständiga utskott utgörs av de nationella delegationernas ordförande och församlingens presidium. Det ständiga utskottet förbereder och beslutar om dagordning för den årliga sessionen och för ett vinter- och ett höstmöte. Det beslutar även vilka föreslagna tilläggsämnen som ska tas upp under sessionen och vilka fackutskott som ska bereda dem. Beslut fattas enligt principen konsensus minus en.

2.1.4 Sekretariatet

OSSE PF:s sekretariat finns i Köpenhamn (15 tjänstemän) och har en filial i Wien (3 tjänstemän). Församlingens högste tjänsteman är generalsekreterare Spencer Oliver (USA). Han har lett sekretariatet sedan starten.

OSSE PF har sex officiella språk: engelska, franska, italienska, ryska, spanska och tyska.

2.2 Partigrupper

Inom församlingen verkar främst tre partigrupper: socialistgruppen, den konservativa gruppen (Europeiska folkpartiet, PPE, och likasinnade partiers grupp) och den liberala gruppen. Övriga partier såsom kommunistpartier, gröna partier och högerradikala partier möts sporadiskt utan organiserade grupper. De tre partigrupperna har inga egna sekretariat och får inte några finansiella bidrag från församlingen. Partigrupperna sammanträder endast under de stadgeenliga mötena.

20 13/14 :OSSE1

3 Den svenska delegationen

I riksdagens OSSE-delegation ingår åtta ledamöter och lika många ersättare. Dessa väljs av kammaren för en hel valperiod. Sedan november 2010 då delegationen utsågs har vissa förändringar skett. Den 1 januari till den 31 december 2013 hade delegationen följande sammansättning:

Ordinarie ledamöter:	Ersättare:
Walburga Habsburg Douglas (M)	Margareta Cederfelt (M)
Kent Härstedt (S)	Peter Jeppsson (S)
Christian Holm (M)	Johan Forssell (M)
Åsa Lindestam (S)	Carin Runeson (S)
Maria Lundqvist-Brömster (FP)	Gustav Blix (M)
Monica Green (S)	Jasenko Omanovic (S)
Rickard Nordin (C)	Annelie Enochson (KD)
Marie Nordén (S)	Kerstin Engle (S)

Delegationens ordförande under 2013 var Walburga Habsburg Douglas och vice ordförande var Kent Härstedt.

Under ordförandens sjukledighet från riksdagen januari–juni 2013 inträdde Kent Härstedt som tf. ordförande och Christian Holm som tf. vice ordförande för delegationen.

Fördelningen i församlingens utskott under 2013:

Utskott I Politiska frågor och säkerhetsärenden: Åsa Lindestam, Kent Härstedt, Christian Holm

Utskott II Ekonomi och miljö: Rickard Nordin, Monica Green

Utskott III Demokrati och mänskliga rättigheter: Walburga Habsburg Douglas (ersattes under vintermöte och sommarsession av Margareta Ce- derfelt), Marie Nordén, Maria Lundqvist-Brömster.

Svenska delegater hade under året följande uppdrag inom församlingen:

Walburga Habsburg Douglas valdes till en post som vice president för församlingen 2011 och ingår sålunda i församlingens byrå. Hon är dessutom sedan 2009 ordförande i arbetsgruppen för Moldavien.

Åsa Lindestam var ordförande i första utskottet fram till efter sommarsessionen.

Christian Holm är sedan 2011 ledamot av arbetsgruppen för Vitryssland och utsågs vid höstmötet 2013 av presidenten till ordförande i arbetsgruppen.

2013 /14 :OSSE1

4 Verksamheten under 2013

4.1 Möten under året

Vintermötet hölls i Wien den 21–22 februari. Förutom ett inledande och ett avslutande plenum träffas de tre kommittéerna och det ständiga utskottet i separata möten. I det ständiga utskottet beslöt man sig efter en lång och bitvis hätsk debatt för att ge François-Xavier de Donnea, Belgien, ordförande i utskottet för transparens som presidenten nyligen tillsatt, mandat att förhandla med generalsekreteraren i ODIHR, Janez Lenarčič, om ett återupptagande av samarbetet vid valobservationer. Samarbetet med ODIHR bröts av församlingens president Riccardo Migliori, Italien, i december 2012. Beslutet om återupptagande av samarbetet skedde efter starka påtryckningar från i första hand den svenska delegationen.

I de tre kommittéerna presenterade respektive rapportör sitt första utkast till rapport att läggas fram till sommarsessionen på årets tema Helsinki +40. En särskild debatt om Syrien avslutade mötet.

Församlingens tjugoandra session hölls den 29 juni–3 juli i Istanbul. Tema för sessionen var Helsinki +40. Huvudresolutionen och övriga resolutioner, föreslagna av medlemmarna, bearbetades i respektive utskott och antogs sedan i plenum. Sessionens deklarationer och rekommendationer finns samlade i Istanbuldeklarationen. Församlingen leddes sedan slutet av februari av en tf. president, Wolfgang Grossrück, Österrike, beroende på att den valde presidenten Riccardo Migliori, Italien, inte blivit återvald till parlamentet. Grossrück ledde därför diskussionerna i plenum.

I det ständiga utskottet röstades fyra resolutioner uppseendeväckande nog bort från agendan för sessionen. Resolutionerna var Situationen i Kazakstan, Kurder i Turkiet, Mänskliga rättigheter i Ryssland samt Erkännande av Yo- gyakartaprinciperna om tillämpning av internationella lagar om mänskliga rättigheter i relation till hbt.

Totalt 23 resolutioner antogs i plenum tillsammans med slutdeklarationen den sista dagen.

I plenum diskuterades och antogs följande fyra resolutioner: Förbättrat förtroende, transparens och redovisningsansvar inom OSSE:s institutioner, Bevakande av flyg, tåg, bussar och hotell för att upptäcka offer för människohandel, Internationell adoption samt Mediefrihet.

Resolutionen Förbättrat förtroende, transparens och redovisningsansvar inom OSSE:s institutioner var slutprodukten av arbetet i en arbetsgrupp i församlingen som diskuterat samarbetet mellan församlingen och utrikesministrarnas organisation OSSE/ODIHR där bakgrunden var ett missnöje i församlingen med dess låga grad av inflytande. Förslaget innehöll därför en rad långtgående krav till regeringssidan om att församlingen ska delta i beslut om regeringssidans budget, inklusive institutionernas budget, liksom i beslut om tillsättande av deras generalsekreterare, att få inflytande över fältmissionernas

20 13/14 :OSSE1 4 VE R K SAM H E T E N U N D E R 2 013

arbete och att öka sitt samarbete med Europarådets och Natos parlamentariska församlingar. Det fanns ett stort stöd för detta förslag bland medlemmarna.

Resolutionen Bevakande av flyg, tåg, bussar och hotell för att upptäcka offer för människohandel var framlagd av församlingens särskilda representant för bekämpning av människohandel, Christopher H Smith, USA, som i förslaget framhävde vikten av vaksamhet och samarbete på ett praktiskt plan.

Internationell adoption var ämnet för en resolution av Roger F. Wicker,

USA, som syftade på det aktuella fallet med de av Ryssland avbrutna adoptionerna av ryska barn till amerikanska föräldrar som en straffåtgärd för den s.k. Magnitskijlagen.

Resolutionen Mediefrihet hade lagts fram av Marie Arena, Belgien. Bristen på mediefrihet är ett ständigt och tyvärr ökande problem i OSSE-området, vilket bevakas och motarbetas av OSSE:s särskilda representant. Förslaget innehöll också en uppmaning att släppa fängslade journalister.

Kent Härstedt gjorde ett engagerat inlägg när resolutionen Den humanitära krisen i Syrien diskuterades. Han menade att krisen innebar en stor börda för grannländerna till Syrien; speciellt Libanon var drabbat, och han varnade för att den affärsverksamhet som gjorde vinster på flyktingar nu var en växande bransch, även i Europa. Härstedt uppmanade alla länder att dela på bördan att ta emot flyktingar på samma sätt som Sverige.

Förvånansvärt få tog upp den aktuella situationen i Turkiet, där säkerheten måste garanteras för parlamentarikerna innan sessionen öppnades. I avslutande plenum framförde Margareta Cederfelt dock att Turkiet hade gjort framsteg när det gällde det grundläggande mänskliga rättigheterna men att det nu fanns anledning att reagera på de händelser som utspelats i samband med den senaste tidens stora och fredliga demonstrationer.

Presidenten som avgått i mars, Riccardo Migliori, Italien, hade bjudits in till sessionen. Han höll ett kort anförande om den allvarliga situationen vid de syrianska gränserna och flyktingarnas lidanden. Han menade också att parlamentarikerna nu behövde reflektera och hitta nya idéer för sitt arbete eftersom församlingen nu står inför en vändpunkt. Han ansåg att församlingen ännu hade en roll att spela om självförtroendet höjs och inte för mycket krafter läggs på att tävla med OSSE-institutionen i Wien.

Island bjöd in de nordiska och baltiska delegationerna till ett lunchmöte under sommarsessionen i Istanbul. Samarbetet hade på svenskt initiativ fördjupats vid ett första reguljärt möte med presidierna i de nordiska och baltiska delegationerna i Stockholm i maj. Syftet var att samarbeta om resolutionsförslag och kandidater till olika poster inför sommarsessionen.

Höstmötet hölls i Budva i Montenegro den 13–15 oktober, där ämnet var

OSSE: Stödjande av gott styrelsesätt och integration som en grund för stabilitet och säkerhet. De tre paneldebatterna inom de tre utskottens områden rörde multietniska och multikulturella samhällen, den ekonomiska krisen samt mediernas roll. En resolution om utvecklingen vid den turkisk-syriska gränsen antogs vid mötet, i vilken OSSE:s medlemsländer uppmanas att starkt för-

4 VE R K SAM H E T E N U N D E R 2013 201 3/14 :OSSE1

döma de syriska regeringstruppernas bombning av den turkiska staden Akça- kale.

Ständiga utskottet möttes den 22 februari, den 29 juni och den 13 oktober. Byrån träffades i Köpenhamn den 15 april och den 4 december i Kiev i an-

slutning till OSSE:s ministermöte i staden samt vid ytterligare ett möte den 12 oktober i samband med höstmötet i Budva i Montenegro den 13–15 oktober.

Riksdagens OSSE-delegation hade sju sammanträden under året.

4.2 Utskottsarbetet

Under vintermötet presenterade de tre rapportörerna utkast till sina respektive rapporter som skulle läggas fram vid sommarsessionen. I de slutliga rapporterna hade vissa synpunkter som kom fram vid presentationerna förts in.

Vid sommarsessionen lade varje utskotts rapportör fram en resolution baserad på sin rapport om det övergripande temat Helsinki +40. Gemensamt för utskottens diskussioner på detta tema var ett framåtsyftande tänkesätt. Helsinki +40, syftade på att det 2015 är 40 år sedan organisationens bildande. Diskussionen skulle därför handla om hur organisationen ska gå vidare i sitt arbete för säkerhet och demokratisk utveckling och där arbetet för en säkerhetsgemenskap för OSSE-regionen är i fokus.

Vice ordföranden i varje utskott rapporterade om uppföljningen av Mo- nacodeklarationen i OSSE.

4.2.1 Utskott I Politiska frågor och säkerhetsärenden

Mötet i den politiska kommittén, som leddes av ordföranden Åsa Lindestam, krävde ett extra möte utöver programmet för att hinna behandla alla ändringsförslag på kommittéresolutionen.

Rapportören Vilija Aleknait Abramikien , Litauen, presenterade sitt resolutionsförslag där hon lagt vikt vid vapenkontroll, lösande av frusna konflikter och den utmaning som tillbakadragandet av säkerhetsstyrkorna i Afghanistan 2014 innebär. I debatten framfördes att situationen i Afghanistan noga måste följas. Kommittéresolutionen antogs efter behandling av de 74 ändringsförslagen.

Till kommittén hade fördelats åtta resolutioner som berörde säkerhetspolitiska frågor. Ett av dessa förslag var Turkar i Turkiet (av Akhtar Chaudhry, Norge) och hade röstats bort från dagordningen i den ständiga kommittén.

En resolution om situationen i Arktis av Kent Härstedt behandlade den konfliktsituation som kan tänkas uppstå när många länder har ekonomiska intressen i området. Kent Härstedt menade att de pågående klimatförändringarna hade skapat såväl nya möjligheter som nya säkerhetsrisker i Arktis. Han uppmanade speciellt de tre intressenterna i området, Norge, Ryssland och Kanada, att vara medvetna om riskerna när de exploaterar Arktis. Förslaget röstades igenom med några mindre ändringar som föreslagits från norsk sida.

20 13/14 :OSSE1 4 VE R K SAM H E T E N U N D E R 2 013

Till stor förvåning, inte minst med tanke på motståndet vid 2012 års session, fick förslaget Utökat partnerskap med icke-medlemmar i Medelhavsstaterna för att inkludera den palestinska nationella församlingen tillräckligt stöd vid omröstningen för att godkännas såväl i kommittén som senare i plenum. Därmed hade församlingen fått ytterligare en partner.

4.2.2 Resolutioner antagna av utskott I

Huvudresolutionen: Helsinki +40

Resolution om lokala och regionala myndigheters roll vid rehabilitering efter konflikter

Resolution om Arktis

Resolution om utökat partnerskap med icke-medlemmar i Medelhavsstaterna för att inkludera den palestinska nationella församlingen

Resolution om förlikningsprocessen för Transnistrien Resolution om cybersäkerhet

Resolution om Guantánamo

Resolution om situationen i Mellanöstern och dess effekter på OSSE-området.

4.3 Utskott II Ekonomi och miljö

Andra kommitténs möte leddes av vice ordförande Roza Aknazarova,

Doris Barnett, Tyskland, presenterade kommitténs resolutionsförslag som andades en viss upprördhet över bristen på politiskt samarbete när det gäller de stora pågående klimatförändringarna och de ännu olösta ekonomiska kriserna. I resolutionen fanns en rad realistiska förslag på hur man praktiskt ska komma något närmare lösningar på problemen förutsatt att det finns en politisk vilja. Resolutionsförslaget antogs efter en debatt om ändringsförslag.

De sju resolutioner som fördelats till kommittén antogs efter diskussion.

4.3.1 Resolutioner antagna av utskott II

Huvudresolutionen Helsinki +40

Resolution om stöd till energibesparing och energieffektivitet i OSSE- regionen

Resolution om den miljömässiga dimensionen av energisäkerhet

Resolution om hantering av vatten som en prioriterad fråga i OSSE-regionen Resolution om stärkande av säkerheten i gränsområdena i OSSE-området Resolution om genusaspekten vid arbetsmigration

Resolution om försäkring om att barn har rätt till skydd mot ekonomisk exploatering

4 VE R K SAM H E T E N U N D E R 2013 201 3/14 :OSSE1

Resolution om samarbete vid övergång till grön ekonomi inom ramen för hållbar utveckling

4.4 Utskott III Demokrati och mänskliga rättigheter

Mötet leddes av vice ordförande Isabel Santos, Portugal.

Rapportören Ann Phelan, Irland, presenterade sitt förslag till kommittéresolution som fick god respons i en livlig debatt, men ett stort antal ändringsförslag hade också framförts. Fem av dessa kom från den svenska delegationen, fyra av dem antogs.

Maria Lundqvist-Brömster hävdade att det i Ungern fanns en risk för att nya lagändringar skulle underminera grundläggande rättigheter, vilket var i strid med medlemskapet i EU. Hon föreslog, liksom vid förra årets session, att kritik skulle riktas mot Ungern, vilket dock även denna gång avslogs med en knapp majoritet.

Hon föreslog även att alla medlemsstater skulle implementera FN:s barnkonvention, speciellt den del som gäller våld mot barn, och förespråkade speciellt en lag om förbud mot barnaga.

Margareta Cederfelt föreslog ett tillägg om yttrandefrihet och frihet på internet som speciellt uppmärksammade både det positiva med att kunna yttra sig fritt på internet och att vara uppmärksam på alla försök att begränsa denna yttrandefrihet.

Christian Holm bidrog med två förslag. I ett av dem uppmanades Ukraina att respektera internationella standarder för juridisk rättvisa som skulle inkludera rättvisa även för förra premiärministern Julia Tymosjenko som fängslats av såväl politiska som olagliga skäl, vilket påvisats av Europadomstolen. I det andra förslaget som hänvisades till 2012 års resolution om Georgien välkomnades det allra första fredliga regeringsskiftet men uttrycktes också bekymmer över fängslandet av den förre premiärministern i Georgien.

Ett ändringsförslag av João Soares, Portugal, som vållade debatt, innehöll en uppmaning till ODIHR att stödja församlingens ledarskap vid valobservationer och påminna om parlamentarikernas viktiga roll. Detta förslag ställdes vid omröstningen mot två andra förslag som båda framhöll vikten av att församlingen samarbetar med ODIHR. Det portugisiska förslaget fick dock majoriteten av rösterna och antogs.

Tredje kommitténs resolution med antagna ändringar godkändes vid en samlad votering.

Tre av de resolutioner som var fördelade till kommittén hade röstats bort i den ständiga kommittén, nämligen Situationen i Kazakstan, Mänskliga rättigheter i Ryssland samt Erkännande av Yogyakartaprinciper på användning av internationella lagar om mänskliga rättigheter i relation till sexuell orientering och könsidentitet. Den nederländska parlamentariker som lagt fram det senare förslaget om Yogyakartaprinciper protesterade högljutt över att förslag

20 13/14 :OSSE1 4 VE R K SAM H E T E N U N D E R 2 013

om mänskliga rättigheter inte ens tilläts diskuteras på kommitténs möten, något som starkt stöddes av många delegationer.

På en resolution om medborgarfrågor från den ryska delegationen hade den lettiska delegationen föreslagit en lång rad ändringsförslag eftersom förslaget innehöll önskemål om stärkta rättigheter för den rysktalande minoriteten. Förslaget i sin helhet fick inte stöd, och förslaget avvisades efter en upprörd debatt.

Christian Holm hade lagt fram en resolution om Vitryssland som innehöll kritik mot den vitryska regimen och förslag till ändringar på en rad områden, såsom släppande av politiska fångar, respekt för medborgarnas rörelsefrihet, kritik mot ett antal repressiva lagar, samarbete med OSSE:s representant för mediefrihet, internationell undersökning om de politiska fångarnas situation och arbete för ett avskaffande av dödsstraffet. Förslaget stöddes av majoriteten av kommittén trots starkt motstånd från framför allt Vitryssland och Ryssland.

4.4.1 Resolutioner antagna av utskott III

Utskottets huvudresolution Helsinki +40

Resolution om stärkande av det civila samhällets institutioner i OSSE- området

Resolution om Vitryssland

Resolution om stärkande av utbildning för att motverka rasism, främlingsfientlighet och andra former av intolerans och diskriminering

Resolution om främjande av religionsfrihet eller tro i OSSE-området

2013 /14 :OSSE1

5 Församlingens budget

Församlingen beslutar om sin egen verksamhet och budget. Verksamheten finansieras genom bidrag från medlemsländernas parlament och baseras på OSSE:s beräkningar för medlemsländerna. Sverige bidrar med 3,240 procent. Församlingens budget, som är oförändrad sedan 2008, uppgår till 2 856 125 euro för 2012–2013 (budgetåret börjar den 1 oktober). Den svenska delegationens bidrag utgjorde 92 534 euro, i svenska kronor 771 659,53.

För budgetåret 2013/2014 höjdes budgeten med 4,9 procent till 2 996 000 euro. För Sveriges del innebar det ett bidrag på 97 070 euro, i svenska kronor 844 204.

20 13/14 :OSSE1

6 Församlingens bidrag till demokratisk utveckling

En viktig uppgift för OSSE PF är att bidra till en fredlig lösning av kriser och att förebygga konflikter. Olösta konflikter hotar stabiliteten, säkerheten och den ekonomiska utvecklingen i OSSE:s medlemskrets och närområden och är ett hot mot välståndet i hela regionen. Församlingens uppdrag är att bidra till breda diskussioner om säkerhetshot och att genom delaktighet och samarbete bistå i att lösa konflikter.

6.1 Församlingens ad hoc-arbetsgrupper

Inom församlingen finns tre ad hoc-arbetsgrupper för frågor om respektive Vitryssland, Moldavien och samarbetet med OSSE:s institutioner.

Arbetsgruppen om Moldavien, under ledning av Walburga Habsburg Douglas, genomförde inte någon aktivitet under 2013 på grund av gruppens ordförandes sjukdom.

När det gäller Vitryssland var det inte heller 2013 möjligt för gruppen att besöka landet. Ett möte hölls liksom vid tidigare tillfällen under sessionen med inbjudna anhöriga till vitryska politiska fångar. Gruppens ordförande, Uta Zapf, Tyskland, avgick från sin post under sommarsessionen eftersom hon lämnat sin plats i parlamentet, och Christian Holm utsågs vid höstmötet av presidenten till hennes efterträdare som ordförande.

Ett förslag av Christian Holm till en resolution om Vitryssland mötte även detta år starkt motstånd från den vitryska liksom den ryska delegationen i debatten på sessionen. Resolutionen röstades dock liksom året innan igenom.

Vid byråmötet i Kiev informerade president Krivokapić om ett projekt kallat Helsinki +40 Colloquium, bestående av tre seminarier med framåtsyftande teman som ska hållas 2014–2015 med ett avslutande seminarium vid jubileumssessionen i Helsingfors 2015. Tre tankesmedjor är anlitade: en amerikansk, en rysk och en europeisk. En styrgrupp för projektet upprättas i församlingen, och i den ingår arbetsgruppen med OSSE:s institutioner.

2013 /14 :OSSE1

7 Särskilda representanter

Församlingens president har rätt att utse församlingens medlemmar till särskild representant för en specifik fråga. De utvalda ska avrapportera sin verksamhet vid den årliga sessionen. Vid utgången av 2013 hade församlingen tolv särskilda representanter, nämligen:

Michel Voisin (Frankrike), representant för Afghanistan

Hedy Fry (Kanada), representant för genusfrågor

Alcee L. Hastings (USA), representant för Medelhavsfrågor

Christopher Smith (USA), representant för bekämpning av människohandel

Pétur Blöndal (Island), representant för budgetfrågor inom OSSE

Roberto Battelli (Slovenien), representant för Öst- och Centraleuropa

Jaos Soarés (Portugal), representant för södra Kaukasus

Jose Sanchez Amor (Spanien), representant för gränssamarbete. Utnämnd i december 2012

Gordana Čomić (Serbien), representant för nationella minoriteter i Central- och Sydösteuropa. Utnämnd i december 2012

Thierry Mariani (Frankrike), representant för Centralasien. Utnämnd i mars 2013

Makis Voridis, (Grekland) representant för migration. Utnämnd i mars 2013

Nikolaj Kovalev (Ryssland) representant för antiterrorism. Utnämnd i november 2013

20 13/14 :OSSE1

8 Genus och jämställdhet

Församlingens särskilda representant för genusfrågor, dr Hedy Fry, Kanada, redogjorde för sin årliga rapport med titeln ”Effektiv implementering av FN:s säkerhetsråds resolution 1325 i OSSE och i dess medlemsstater”. Dr Fry argumenterade för att det finns ett starkt behov av systematisk integration av resolution 1325 i allt arbete i OSSE:s strukturer och av att utveckla nationella handlingsplaner i medlemsländerna. Rapporten gav också en överblick över genusbalansen i OSSE:s sekretariat, institutioner och fältmissioner. Dr Fry pläderade I likhet med tidigare år för att den kvinnliga representationen i OSSE och i församlingen måste öka på alla nivåer, inte minst mot bakgrund av att den kvinnliga representationen under 2012 minskade i alla personalkategorier i OSSE.

Värd för den årliga arbetslunchen om genusfrågor var den turkiska nationalförsamlingen, och ämnet för diskussion var: ”Vilka nya strategier kan vi använda för att förbättra jämställdheten i OSSE:s medlemsländer?” Monica Green och Kent Härstedt gjorde inlägg om kvotering respektive behovet av ändrade attityder och av socialförsäkringssystem. Mötet modererades av dr Hedy Fry.

2013 /14 :OSSE1

9 Valövervakning

Fria och rättvisa val är ett viktigt instrument för att uppnå demokrati och ett mycket viktigt inslag i församlingens arbete. Sedan församlingens tillkomst har man genomfört valövervakning i samarbete med kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR), ofta i samarbete också med Europarådets parlamentariska församling (PACE), Europaparlamentet och under senare år ibland även med Natos parlamentariska församling. Vid några tillfällen har valövervakning genomförts i samarbete med enbart PACE. Den svenska delegationens inställning till valövervakning utan samarbete mellan församlingen och ODIHR är negativ. OSSE:s parlamentariska församling bidrar med en ledare för korttidsövervakarna, och han eller hon lämnar det gemensamma uttalandet vid en presskonferens efter valet. Sedan 2013 utser församlingen även en ledare för sin egen delegation.

Under 2013 har OSSE PF övervakat totalt sju val, varav tre parlamentsval och fyra presidentval. Den svenska OSSE-delegationen har deltagit i samtliga valövervakningar.

På inbjudan av talmannen har dessutom åtta riksdagsledamöter ingått i församlingens delegation vid övervakningen av två av dessa val (Albanien och Georgien). Arhe Hamednaca (S), Maria Plass (M), Maria Stenberg (S), Krister Örnfjäder (S), Helena Bouveng (M), Boriana Åberg (M), Amineh Kakabaveh (V) samt Ola Johansson (C).

Den 18 februari hölls det presidentval i Armenien. Från församlingens sida leddes korttidsövervakarna under valet av Tonino Picula, Kroatien. Från den svenska delegationen deltog Åsa Lindestam.

I övervakningen av parlamentsvalet i Bulgarien den 12 maj, där korttidsövervakarna leddes av Eoghan Murphy, Irland, och delegationen av Roberto Battelli, Slovenien, deltog Jasenko Omanovic.

I parlamentsvalet i Albanien den 23 juni, som leddes av João Soares, Portugal, respektive Roberto Battelli, Slovenien, deltog Christian Holm och

Margareta Cederfelt.

Vid övervakningen av presidentvalet i Azerbajdzjan den 9 oktober leddes korttidsövervakarna av Michel Voisin, Frankrike, medan delegationen leddes av Doris Barnett, Tyskland. Från den svenska delegationen deltog Kerstin Engle.

Den 27 oktober hölls det presidentval i Georgien. Ledare för korttidsövervakarna var João Soares, Portugal, och för delegationen Ilkka Kanerva, Finland. Den svenska delegationen var representerad av Kerstin Engle, Marie Nordén och Åsa Lindestam.

Presidentvalet i Tadzjikistan den 6 november övervakades med Gordana Comic, Serbien, som ledare för korttidsövervakarna och Margareta Cederfelt som ledare för församlingens delegation. Från den svenska delegationen deltog även Marie Nordén och Carin Runeson.

20 13/14 :OSSE1 9 VALÖ V E R V AK N IN G

Den 15 december hölls parlamentsval i Turkmenistan. Församlingens president sände en mycket liten delegation att för första gången övervaka ett val i detta land, under ledning av James Walsh, Irland. I delegationen ingick även

Kent Härstedt.

Bakom de uttalanden som gjordes efter valen stod gemensamt ODIHR, OSSE PF, PACE och i förekommande fall även Natos parlamentariska församling och Europaparlamentet.

Under presidentvalet i Armenien genomfördes övervakningen utan samarbete med ODIHR på grund av den då ännu pågående konflikten, men i samarbete med PACE och Europaparlamentet.

I de gemensamma uttalanden som gjordes framgick oftast att tekniska framsteg visserligen hade noterats, men på många områden respekterades inte landets åtaganden för att genomföra fria och rättvisa val, och man stod redo att bistå med hjälp till förbättringar.

Efter valet i Azerbajdzjan valde dock PACE och Europaparlamentet att inte ställa sig bakom ODIHR:s och OSSE PF:s uttalande utan offentliggjorde ett eget uttalande där man hävdade att valet varit fritt och rättvist. OSSE PF:s båda ledare valde båda personligen att efter valet ta avstånd från den egna organisationens uttalande som de presenterat på en presskonferens tillsammans med ODIHR. OSSE:s ukrainske ordförande tog även han offentligt avstånd från organisationens uttalande och ställde sig bakom PACE:s och Europaparlamentets mjukare uttalande.

2013 /14 :OSSE1

10 Samarbete inom och utom församligen

10.1 Samarbetet i Medelhavsregionen

Den parlamentariska församlingen har under åren antagit ett stort antal resolutioner om samarbetet i Medelhavsområdet. Den särskilda relation som OSSE har till grannländerna vid Medelhavet har då noterats, och det ömsesidiga beroendet av säkerhet har betonats. Församlingen vill bidra till ett närmare samarbete inom Medelhavsområdet för att där främja OSSE:s normer och principer. Detta ska ske genom ökad politisk dialog, ekonomiskt samarbete och kulturutbyte samt genom starkare demokratiska institutioner och respekt för de mänskliga rättigheterna.

Årets forum hölls i samband med församlingens höstmöte i Budva i Montenegro den 13 oktober.

President Krivokapić öppnade forumet med att måla upp en bild av Montenegro som en brobyggare för OSSE PF:s hela område från nord till syd och från väst till öst med att visa på sitt lands erfarenheter som ett lyckat exempel på dialogskapande mellan olika etniska grupper. Han nämnde också att Helsinki +40-processen inbegriper även Medelhavsområdet och uppmanade representanterna för detta område att bidra med sina erfarenheter. Jean- Claude Mignon, Europarådets parlamentariska församlings president, som var inbjuden till mötet, underströk behovet av samarbete för att lösa flyktingfrågan med gränsöverskridande arbete.

Den speciella debatten om Syrien inleddes av Montenegros utrikesminister Igor Lukšić och av en representant för Afghanistans parlament. Under debatten underströk vice ordföranden i den svenska delegationen Kent Härstedt allvaret i situationen och uppmanade länderna att dela på bördan med flyktingarna eftersom en alltför stor press läggs på grannländerna. Han hade själv besökt flyktingläger och upplevt att en allt högre risk för destabilisering har uppstått. Han nämnde att Sverige är det mest generösa landet i EU med att ta emot flyktingar från Syrien, eftersom alla får ett permanent uppehållstillstånd. Tyskland och Sverige tar ensamma emot två tredjedelar av alla flyktingar som kommer till Europa. Flyktingarna måste hjälpas till självhjälp. Storbritannien, Tyskland, Sverige och Frankrike står nu för den största delen av finansieringen i området. Vi måste hjälpa varandra, framhöll Härstedt. Den politiska processen måste lösas med fredliga medel och det finns ett helhjärtat stöd av FN.

Från den ryska delegationens sida pekades på risken för att extremister kan dra nytta av situationen. Delegationen från Italien, som är förstalandsmottagare av flyktingar, föreslog att ett europeiskt flyktingcentrum med kontroll- och övervakningsmöjligheter skulle upprättas i Afrika. Detta centrum skulle bara vara ett transitcenter. Hedy Fry, Kanada, framhöll kvinnornas och barnens mycket svåra situation.

20 13/14 :OSSE1 10 SAM AR B E T E IN O M O C H UT O M F Ö R SAM L I G E N

I detta forum deltog också representanter för partnerländerna Afghanistan, Algeriet, Israel och Jordanien.

10.2 Samarbete med andra parlamentariska församlingar

Vid valövervakningar sker ett nära samarbete inte bara mellan OSSE PF och ODIHR utan också med PACE och vid några tillfällen även med Natos parlamentariska församling och Europaparlamentet. Församlingens president deltar under sin ordförandeperiod med ett anförande i en session med Natos parlamentariska församling och besöker Europaparlamentets president i Bryssel.

2013 /14 :OSSE1

Den parlamentariska församlingens och utskottens ledning i december 2013

President

Ranko Krivokapić (Montenegro)

Vice presidenter

Isabel Pozuelo (Spanien)

Alain Neri (Frankrike)

Walburga Habsburg Douglas (Sverige)

George Tsereteli (Georgien)

Robert Aderholt (USA)

Vilija Aleknait Abramikien (Litauen)

Doris Barnett (Tyskland)

Emin Onen (Turkiet)

Ilkka Kanerva (Finland)

Skattmästare

Roberto Battelli (Slovenien)

Första utskottet

Makis Voridis (Grekland), ordförande

Azay Guliyev (Azerbajdzjan), vice ordförande

Pia Kauma (Finland), rapportör

Andra utskottet

Roza Aknazarova (Kirgizistan), ordförande

Nilza Sena (Portugal), vice ordförande

Roger Williams (Storbritannien), rapportör

Tredje utskottet

Isabel Santos (Portugal), ordförande

Mehmet ẞevki Kulkulo lu (Turkiet), vice ordförande

Gordana Čomić (Serbien), rapportör

President emeritus

Wolfgang Grossrück (Österrike)

20 13/14 :OSSE1

OSSE:s medlemsstater

Albanien	Monaco
Andorra	Mongoliet
Armenien	Montenegro
Azerbajdzjan	Nederländerna
Belgien	Norge
Bosnien och Hercegovina	Polen
Bulgarien	Portugal
Cypern	Rumänien
Danmark	Ryssland
Estland	San Marino
Finland	Schweiz
f.d. jugoslaviska republiken Makedonien	Serbien
Frankrike	Slovakien
Förenta staterna	Slovenien
Georgien	Spanien
Grekland	Storbritannien
Irland	Sverige
Island	Tadzjikistan
Italien	Tjeckien
Kanada	Turkiet
Kazakstan	Turkmenistan
Kirgizistan	Tyskland
Kroatien	Ukraina
Lettland	Ungern
Liechtenstein	Uzbekistan
Litauen	Vatikanstaten
Luxemburg	Vitryssland
Malta	Österrike
Moldavien