prop 2013/14 89

Innehållsförteckning
1	Förslag till riksdagsbeslut ................................................................		4
2	Förslag till lag om ändring i patentlagen (1967:837) .......................		5
3	Ärendet och dess beredning ...........................................................		28
4	Det enhetliga patentsystemet..........................................................		30
5	Det enhetliga patentskyddet ...........................................................		32
6	Översättningen av europeiska patent och patentansökningar.........		36
7	Den enhetliga patentdomstolen ......................................................		41
8	En nordisk-baltisk regional avdelning............................................		50
9	Frist för att ge in prioritetshandlingar ............................................		54
10	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser..................................		55
11	Konsekvenser .................................................................................		57
12	Författningskommentar ..................................................................		58
Bilaga 1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr
		1257/2012 av den 17 december 2012 om genomförande
		av ett fördjupat samarbete för att skapa ett enhetligt
		patentskydd ..........................................................................	76
Bilaga 2 Rådets förordning (EU) nr 1260/2012 av den 17
		december 2012 om genomförande av ett fördjupat
		samarbete för att skapa ett enhetligt patentskydd när det
		gäller tillämpliga översättningsarrangemang .......................	84
Bilaga 3 Avtalet om en enhetlig patentdomstol..................................			88
Bilaga 4 Sammanfattning av betänkandet Patentlagen och det
		enhetliga europeiska patentsystemet (SOU 2013:48) ........	298
Bilaga 5 Lagförslagen i betänkandet ................................................			302
Bilaga 6 Förteckning över remissinstanserna...................................			311
Bilaga 7		Lagrådsremissens lagförslag ..............................................	312
Bilaga 8		Lagrådets yttrande..............................................................	335
Bilaga 9 Avtalet om inrättande av en nordisk-baltisk regional
		avdelning i den enhetliga patentdomstolen ........................	337
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 2014 ........			343
Rättsdatablad........................................................................................			344

Prop. 2013/14:89

2Förslag till lag om ändring i patentlagen (1967:837)

Härigenom föreskrivs i fråga om patentlagen (1967:837)1 dels att 91 § ska upphöra att gälla,

dels att 6 b, 40 a, 54, 57 e, 59 b, 64, 65, 71, 80–82, 86, 90, 94 och 105 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas sju nya paragrafer, 5 a, 65 a, 70 a, 82 a, 93 a, 93 b och 94 a §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	5 a §
	När den domstol som avses i
	93 a § prövar mål om europeiska
	patent som avses i 80 § tredje
	stycket,	gäller	artiklarna 25–30 i
	avtalet om en enhetlig patent-
	domstol2 som lag här i landet i
	fråga om vilka handlingar som
	omfattas av ensamrätten och en-
	samrättens begränsningar. Artik-
	larna	gäller i	originaltexternas
	lydelse.	Originaltexterna		har
	samma giltighet.
	Artiklarna 25–30 i originaltext
	finns tillsammans med en svensk
	översättning som en bilaga till
	denna lag.
6 b §3
En sökande som har begärt prio-	En sökande som har begärt prio-
ritet skall inom 16 månader från	ritet ska inom 16 månader från den
den dag från vilken prioritet be-	dag från vilken prioritet begärs ge
gärs ge in följande handlingar till	in följande handlingar till patent-
patentmyndigheten i fråga om den	myndigheten i fråga om den tidi-
tidigare ansökan.	gare ansökan.

1.Ett bevis om sökandens namn och om ingivningsdagen utfärdat av den myndighet som har mottagit ansökan.

2.En av samma myndighet bestyrkt kopia av ansökan.

Om beviset eller kopian inte har kommit in inom den tid som anges i första stycket, ska patentmyndig-

1Lagen omtryckt 1983:433. Senaste lydelse av 91 § 2007:518.

2EUT C 175, 20.6.2013, s. 1 (Celex 42013A0620[01]).

3Senaste lydelse 2007:516.

Prop. 2013/14:89

Ett bevis eller en kopia som av- ses i första stycket behöver inte ges in, om den tidigare ansökan getts in till patentmyndigheten.

Lydelse enligt prop. 2013/14:53

heten underrätta sökanden och ge denne möjlighet att ge in hand- lingarna inom två månader från dagen för underrättelsen.

Beviset eller kopian behöver inte ges in, om den tidigare ansökan har getts in till patentmyndig- heten.

Föreslagen lydelse

40 a §4

En patenthavare får hos patentmyndigheten begära

1.att ett eller flera patentkrav och, om det behövs, beskrivningen änd- ras så att patentskyddets omfattning begränsas (patentbegränsning), eller

2.att patentet upphävs.

Om patentkraven är skrivna på engelska, ska patenthavaren vid en be- gäran enligt första stycket 1 ge in en översättning till svenska av patent- kraven i den lydelse som begärs.

En begäran enligt första stycket ska avslås om det vid tidpunkten för begäran pågår ett invändningsförfarande enligt 24 § eller enligt artikel 99 i den i München den 5 oktober 1973 avslutade konventionen om med- delande av europeiska patent (den europeiska patentkonventionen) eller ett mål om ogiltighet enligt 52 § som avser patentet. Om patenthavaren har begärt eller begär att patentet ska begränsas eller upphävas enligt artikel 105 a i den europeiska patentkonventionen, ska en begäran enligt första stycket förklaras vilande tills det europeiska patentverket meddelat slutligt beslut i frågan.

En begäran enligt första stycket får inte utan berörda rättighetshavares samtycke bifallas så länge patentet är utmätt, belagt med kvarstad, taget i anspråk genom betalningssäkring eller en tvist om överföring av patentet pågår vid en domstol.

För en begäran enligt första stycket ska patenthavaren betala en sär- skild avgift.

Paragrafen gäller inte i fråga om europeiska patent som avses i 80 § tredje stycket. Den tillämpas dock i fråga om tilläggsskydd som avses i 105 §, även om grund- patentet är ett europeiskt patent med enhetlig verkan.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
54 §5
Avstår patenthavaren skriftligen	Om patenthavaren hos patent-

4Senaste lydelse 2007:516.

5Senaste lydelse 2007:516.

hos patentmyndigheten från paten- tet, skall myndigheten förklara att patentet har upphört i sin helhet.

Är patentet utmätt, belagt med kvarstad eller taget i anspråk ge- nom betalningssäkring eller pågår en tvist om överföring av patentet vid domstol, får patentet inte för- klaras ha upphört, så länge utmät- ningen, kvarstaden eller betalnings- säkringen består eller tvisten inte blivit slutligt avgjord.

myndigheten skriftligen avstår från patentet, ska myndigheten förklara att patentet har upphört i sin helhet.

Om patentet är utmätt, belagt med kvarstad eller taget i anspråk genom betalningssäkring eller om en tvist pågår vid domstol om överföring av patentet, får patentet inte förklaras ha upphört, så länge utmätningen, kvarstaden eller be- talningssäkringen består eller tvis- ten inte har blivit slutligt avgjord.

57 e §6

Ett beslut om informationsföre-	Ett beslut om informationsföre-
läggande får meddelas av domstol	läggande får meddelas av den
som avses i 65 §.	domstol som avses i 65 §, om inte
	något annat följer av 65 a §.
Om yrkandet om informations-	Om yrkandet om informations-
föreläggande riktar sig mot den	föreläggande riktar sig mot den
som är sökandens motpart i ett mål	som är sökandens motpart i ett mål
om intrång, ska bestämmelserna	om intrång, ska bestämmelserna
om rättegång som gäller för det	om rättegång som gäller för det
målet tillämpas. Beslut om infor-	målet tillämpas. Ett beslut om in-
mationsföreläggande får över-	formationsföreläggande får över-
klagas särskilt.	klagas särskilt.

Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mot någon annan än den som anges i andra stycket, ska lagen (1996:242) om domstolsärenden tillämpas. För prövning av frågan får det även hållas förhör enligt 37 kap. rättegångsbalken. Domstolen får bestämma att vardera parten ska svara för sina rättegångskostnader.

Talan om utdömande av vite får föras av den som har ansökt om föreläggandet och ska handläggas enligt reglerna i rättegångsbalken om åtal för brott för vilket svårare straff än böter inte är föreskrivet. I samband med en sådan talan får talan föras om nytt informations- föreläggande.

6 Senaste lydelse 2009:111.

Prop. 2013/14:89

59 b §7

Ett beslut om intrångsundersök-	Ett beslut om intrångsundersök-
ning meddelas av domstol som av-	ning meddelas av den domstol
ses i 65 §.	som avses i 65 §, om inte något
	annat följer av 65 a §.
En fråga om intrångsundersök-	En fråga om intrångsundersök-
ning får tas upp endast på yrkande	ning får tas upp endast på yrkande
av patenthavaren eller den som på	av patenthavaren eller den som på
grund av licens har rätt att utnyttja	grund av licens har rätt att utnyttja
uppfinningen. Om rättegång inte	uppfinningen. Om en rättegång
är inledd, ska yrkandet framställas	inte är inledd, ska yrkandet fram-
skriftligen.	ställas skriftligen.

Innan ett beslut om undersökning meddelas ska motparten ha fått till- fälle att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart meddela ett beslut som gäller till dess annat har beslutats, om ett dröjsmål skulle medföra risk för att föremål eller handlingar som har betydelse för utredning om intrånget skaffas undan, förstörs eller förvanskas.

I övrigt ska en fråga om in- trångsundersökning som uppkom- mer då rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt som om frågan uppkommit under rättegång.

I övrigt ska en fråga om in- trångsundersökning som uppkom- mer då en rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt som om frågan har uppkommit under en rättegång.

64 §8

Den som vill väcka talan om patents ogiltighet, överföring av patent eller meddelande av tvångslicens skall anmäla detta till patentmyndigheten samt underrätta envar som enligt patentregistret innehar licens till eller panträtt i patentet. Vill en licenstagare väcka talan om intrång i patent eller om fastställelse enligt 63 § första stycket, skall han underrätta patenthavaren härom. Detsamma gäller, om en panthavare vill väcka talan med anledning av intrång i patent.

Underrättelseskyldighet enligt första stycket anses fullgjord, när underrättelse i betald rekom- menderad försändelse sänts under den adress som antecknats i

7Senaste lydelse 2009:111.

8Senaste lydelse 1987:1330.

Den som vill väcka talan om ett patents ogiltighet, överföring av ett patent eller meddelande av tvångslicens ska anmäla detta till patentmyndigheten samt under- rätta var och en som enligt patent- registret innehar licens till eller panträtt i patentet. Om en licens- tagare vill väcka talan om intrång i ett patent eller om fastställelse enligt 63 § första stycket, ska licenstagaren underrätta patent- havaren om detta. Detsamma gäller om en panthavare vill väcka talan med anledning av intrång i patentet.

Underrättelseskyldigheten enligt första stycket anses fullgjord, när underrättelsen i betald rekommen- derad försändelse sänts till den ad- ress som har antecknats i patent-

patentregistret.			registret.
Visas ej, när talan väckes, att			Om det när talan väcks inte visas
anmälan eller	underrättelse	skett	att anmälan eller underrättelse har
enligt föreskrifterna i första styc-			skett enligt första stycket, ska
ket, skall käranden givas tid där-			käranden	föreläggas att	avhjälpa
till. Försitter han denna tid, må			bristen inom viss tid. Följer käran-
hans talan icke upptagas till pröv-			den inte föreläggandet, ska talan
ning.			avvisas.
			Paragrafen gäller inte den som
			vill väcka talan vid den domstol
			som avses i 93 a § eller talan vid
			en svensk domstol i fråga om ett
			europeiskt	patent som	avses i
			80 § tredje stycket.
			65 §
Stockholms	tingsrätt är	rätt	Stockholms tingsrätt är, om inte
domstol i mål som gäller			något annat följer av 65 a §, rätt
			domstol i mål som gäller

1.bättre rätt till patentsökt uppfinning,

2.patents ogiltighet eller överföring av patent,

3.meddelande av tvångslicens, fastställande av nya villkor för eller upphävande av sådan licens eller rätt som avses i 53 § andra stycket,

4.patentintrång,

5. fastställelse enligt 63 § eller	5. fastställelse enligt 63 §,
6. bestämmande av ersättning	6. bestämmande av ersättning
enligt 78 §.	enligt 78 §, eller
	7. skadestånd enligt 93 b §.
	65 a §
	Om den domstol som avses i
	93 a § är ensam behörig enligt det
	avtal som anges i den paragrafen,
	får talan inte tas upp till prövning
	av en svensk domstol.
	70 a §
	Ett avgörande som har med-
	delats av den domstol som avses i
	93 a § verkställs här i landet som
	ett motsvarande svenskt avgör-
	ande.

71 §

Patenthavare, som ej har hemvist här i riket, skall ha ett här bosatt ombud, som äger för honom mot- taga delgivning av stämning, kal- lelser och andra handlingar i mål och ärenden rörande patentet med undantag av stämning i brottmål

En patenthavare som inte har hemvist i Sverige ska ha ett ombud som är bosatt här. Ombudet ska ha rätt att för patenthavaren ta emot delgivning av stämning, kallelser och andra handlingar i mål och ärenden i fråga om patentet med

Prop. 2013/14:89

och föreläggande för part att infin- na sig personligen inför domstol. Ombud skall anmälas till patent- registret och antecknas däri.

Har patenthavaren ej anmält ombud som avses i första stycket, må delgivning i stället ske genom att den handling som skall delges sändes till honom med posten i be- talt brev under hans i patentregist- ret antecknade adress. Är fullstän- dig adress ej antecknad i registret, må delgivning ske genom att handlingen hålles tillgänglig hos patentmyndigheten och genom att meddelande härom och om hand- lingens huvudsakliga innehåll kun- göres i publikation som regeringen bestämmer. Delgivningen anses ha skett när vad nu sagts blivit full- gjort.

Regeringen äger under förut- sättning av ömsesidighet förordna, att bestämmelserna i första och andra styckena icke skola äga tillämpning i fråga om patenthavare som har hemvist i viss främmande stat eller har ett i den staten bosatt ombud, vilket är anmält till patent- registret här i riket och äger behö- righet som anges i första stycket.

undantag av stämning i brottmål och föreläggande för part att in- finna sig personligen inför dom- stol. Ombudet ska anmälas till pa- tentregistret och antecknas i detta.

Om patenthavaren inte har an- mält ett ombud, får delgivning i stället ske genom att den handling som ska delges sänds till patent- havaren med posten i betalt brev till den adress som har antecknats för patenthavaren i patentregistret. Om en fullständig adress inte finns antecknad i registret, får delgiv- ning ske genom att handlingen hålls tillgänglig hos patentmyndig- heten och genom att ett meddel- ande om detta och om handlingens huvudsakliga innehåll kungörs i den publikation som regeringen meddelar föreskrifter om. Delgiv- ningen anses ha skett när det som nu angetts har fullgjorts.

Regeringen får, under förutsätt- ning av ömsesidighet, meddela föreskrifter om att bestämmelserna i första och andra styckena inte ska tillämpas i fråga om patenthavare som har hemvist i viss främmande stat eller har ett i den staten bosatt ombud, vilket är anmält till det svenska patentregistret och har be- hörighet som anges i första styc- ket.

Paragrafen gäller inte i fråga om innehavare av europeiska patent som avses i 80 § tredje stycket.

80 §

Med europeiskt patent avses pa- tent som meddelas av det euro- peiska patentverket enligt den i München den 5 oktober 1973 av- slutade europeiska patentkonven- tionen. Med europeisk patentan- sökan avses patentansökan som göres enligt nämnda konvention.

Ansökan om europeiskt patent göres hos det europeiska patent- verket. Sådan ansökan må inges

Med europeiskt patent avses ett patent som meddelas av det euro- peiska patentverket enligt den i München den 5 oktober 1973 av- slutade europeiska patentkonven- tionen. Med europeisk patentan- sökan avses en patentansökan som görs enligt konventionen.

En ansökan om ett europeiskt patent görs hos det europeiska patentverket. En sådan ansökan får

även till patentmyndigheten för att av denna vidarebefordras till det europeiska patentverket. Ansökan som avses i artikel 76 i nämnda konvention (europeisk avdelad an- sökan) skall dock alltid inges till det europeiska patentverket.

Bestämmelserna i 81–93 §§ gälla europeiskt patent för Sverige och europeisk patentansökan som om- fattar Sverige.

Europeiskt patent är meddelat, när det europeiska patentverket kungjort sitt beslut att bifalla pa- tentansökningen. Det europeiska patentet har samma rättsverkan som patent meddelat här i riket och följer även i övrigt samma be- stämmelser som sådant patent, om ej annat sägs i detta kapitel.

ges in även till patentmyndigheten Prop. 2013/14:89 för att av denna vidarebefordras

till det europeiska patentverket. En ansökan som avses i artikel 76 i konventionen (europeisk avdelad ansökan) ska dock alltid ges in till det europeiska patentverket.

Europeiska patent kan ha enhet- lig verkan i enlighet med Europa- parlamentets och rådets förord- ning (EU) nr 1257/2012 av den 17 december 2012 om genomförande av ett fördjupat samarbete för att skapa ett enhetligt patentskydd9.

81 §

Ett europeiskt patent är med- delat, när det europeiska patent- verket har kungjort sitt beslut att bifalla patentansökan. Ett euro- peiskt patent har samma rätts- verkan som ett patent som har meddelats i Sverige och följer även i övrigt samma bestämmelser som ett sådant patent, om inte något annat föreskrivs i denna lag.

82 §10

Ett europeiskt patent har verkan i Sverige endast om sökanden inom tre månader efter den dag då det europeiska patentverket kungjort sitt beslut att meddela patentet till patentmyndigheten har

–gett in en översättning, på det sätt som föreskrivs i tredje stycket, av den text med vilken patentet meddelats av det europeiska patentverket, och

–betalat en avgift för offentliggörandet.

Beslutar det europeiska patent- verket att ett europeiskt patent skall upprätthållas i ändrad lydelse eller begränsas, gäller motsvar- ande även i fråga om den ändrade texten.

Patentkraven skall alltid ges in i

översättning till svenska. Har pa- tentet meddelats på tyska eller franska, skall beskrivningen ges in i översättning till svenska eller engelska.

Om det europeiska patentverket beslutar att ett europeiskt patent ska upprätthållas i ändrad lydelse eller begränsas, gäller motsvar- ande även i fråga om den ändrade texten.

Patentkraven ska alltid ges in i

översättning till svenska. Om pa- tentet har meddelats på tyska eller franska, ska beskrivningen ges in i översättning till svenska eller eng- elska.

9EUT L 361, 31.12.2012, s. 1 (Celex 32012R1257).

10Senaste lydelse 2007:518.

Prop. 2013/14:89

Översättningen skall hållas till- gänglig för var och en. Den skall dock inte hållas tillgänglig förrän det europeiska patentverket har publicerat den europeiska patent- ansökan.

Har översättningen getts in och avgiften betalats inom föreskriven tid och har det europeiska patent- verket kungjort sitt beslut att med- dela patentet eller beslutat att det europeiska patentet skall upprätt- hållas i ändrad lydelse eller be- gränsas, skall det kungöras av pa- tentmyndigheten.

För europeiskt patent skall års- avgift erläggas till patentmyndig- heten för varje avgiftsår som bör- jar efter det under vilket det euro- peiska patentverket kungjort sitt beslut att bifalla patentansökning- en.

Erläggs inte årsavgift för euro- peiskt patent enligt vad som sägs i första stycket och i 41 och 42 §§, har 51 § motsvarande tillämpning. Den första årsavgiften för europe- iskt patent förfaller dock inte till betalning förrän två månader har förflutit från den dag då patentet meddelades.

Översättningen ska hållas till- gänglig för var och en. Den ska dock inte hållas tillgänglig förrän det europeiska patentverket har publicerat den europeiska patent- ansökan.

Om översättningen har getts in och avgiften har betalats inom fö- reskriven tid och det europeiska patentverket har kungjort sitt beslut att meddela patentet eller beslutat att det europeiska patentet ska upprätthållas i ändrad lydelse eller begränsas, ska det kungöras av patentmyndigheten.

Paragrafen gäller inte i fråga om europeiska patent som avses i 80 § tredje stycket.

82 a §

Om ett europeiskt patent får en- hetlig verkan som avses i 80 § tredje stycket, är sökandens åtgär- der enligt 82 § utan verkan.

86 §

För ett europeiskt patent ska

årsavgift betalas till patentmyn- digheten för varje avgiftsår som börjar efter det avgiftsår under vilket det europeiska patentverket har kungjort sitt beslut att bifalla patentansökan.

Om årsavgift inte betalas för ett europeiskt patent enligt vad som sägs i första stycket och i 41 och 42 §§, tillämpas 51 §. Den första årsavgiften för ett europeiskt patent förfaller dock inte till betalning förrän två månader har gått från den dag då patentet meddelades.

Paragrafen gäller inte i fråga om europeiska patent som avses i 80 § tredje stycket.

	90 §
Överensstämmer icke översätt-	Om en text har översatts och
ning av handling som avses i 82	getts in till patentmyndigheten en-
eller 88 § med handlingens lydelse	ligt 82 eller 88 §, gäller textens
på det språk som varit handlägg-	lydelse på handläggningsspråket

ningsspråk vid det europeiska vid det europeiska patentverket.	Prop. 2013/14:89
patentverket, omfattar patentskyd-
det endast vad som framgår av
båda lydelserna.

I mål om ogiltighet äger lydel- sen på handläggningsspråket en- sam vitsord.

När en översättning som avses i första stycket hålls tillgänglig av patentmyndigheten, ska det framgå att det är textens lydelse på hand- läggningsspråket vid det euro- peiska patentverket som gäller.

93 a §

I avtalet om en enhetlig patent- domstol11 finns bestämmelser om en domstol som har till uppgift att handlägga tvister om europeiska patent.

93 b §

Staten ska ersätta skada i enlig- het med artikel 22.1 och 22.2 i det avtal som anges i 93 a §.

94 §12

Patent som har meddelats eller har verkan här i riket kan pantsättas enligt bestämmelserna i detta kapi- tel.

Ett patent som har meddelats eller har verkan i Sverige kan pant- sättas enligt bestämmelserna i det- ta kapitel. I fråga om europeiska patent som avses i 80 § tredje stycket gäller dock inte 95 § första och andra styckena, 96 § första och tredje styckena, 97 § första och tredje styckena samt 99, 100 och 104 §§.

Pantsättning kan också avse

1.svensk patentansökan,

2.internationell patentansökan som har fullföljts enligt 31 § eller som har tagits upp till handläggning enligt 33 § tredje stycket eller 38 §, eller

3.europeisk patentansökan för vilken översättning enligt 88 § har kommit in till patentmyndigheten eller som har omvandlats enligt 93 §.

Panträtt i en patentansökan om-

En pantsättning kan också avse

1.en svensk patentansökan,

2.en internationell patentansök- an som har fullföljts enligt 31 § eller som har tagits upp till hand- läggning enligt 33 § tredje stycket eller 38 §, eller

3.en europeisk patentansökan för vilken översättning enligt 88 § har kommit in till patentmyndigheten eller som har omvandlats enligt 93 §.

Panträtt i en patentansökan om-

11EUT C 175, 20.6.2013, s. 1 (Celex 42013A0620[01]).

12Senaste lydelse 1987:1330.

Prop. 2013/14:89

Bilaga

AGREEMENT

on a Unified Patent Court

---------------------

Article 25

Right to prevent the direct use of the invention

ACCORD

relatif à une juridiction unifiée du brevet

----------------------

Article 25

Droit d’empêcher l’exploitation directe de l’invention

A patent shall confer on its propri- etor the right to prevent any third party not having the proprietor’s consent from the following:

a)making, offering, placing on the market or using a product which is the subject-matter of the patent, or importing or storing the product for those purposes;

b)using a process which is the sub- ject-matter of the patent or, where the third party knows, or should have known, that the use of the pro- cess is prohibited without the con- sent of the patent proprietor, offer- ing the process for use within the territory of the Contracting Member States in which that patent has ef- fect;

c)offering, placing on the market, using, or importing or storing for those purposes a product obtained directly by a process which is the subject-matter of the patent.

Article 26

Right to prevent the indirect use of the invention

1. A patent shall confer on its pro- prietor the right to prevent any third party not having the proprietor’s consent from supplying or offering to supply, within the territory of the Contracting Member States in which that patent has effect, any person other than a party entitled to exploit the patented invention, with means,

Un brevet confère à son titulaire le droit d’empêcher, en l’absence de son consentement, tout tiers:

a)de fabriquer, d’offrir, de mettre sur le marché ou d’utiliser un pro- duit qui fait l’objet du brevet, ou bien d’importer ou de détenir ce produit à ces fins;

b)d’utiliser le procédé qui fait l’ob- jet du brevet ou, lorsque le tiers sait ou aurait dû savoir que l’utilisation du procédé est interdite sans le con- sentement du titulaire du brevet, d’en offrir l’utilisation sur le territoi- re des États membres contractants dans lesquels le brevet produit ses effets;

c)d’offrir, de mettre sur le marché, d’utiliser ou bien d’importer ou de détenir à ces fins un produit obtenu directement par un procédé qui fait l’objet du brevet.

Article 26

Droit d’empêcher l’exploitation indirecte de l’invention

1. Un brevet confère à son titulaire le droit d’empêcher, en l’absence de son consentement, tout tiers, de fournir ou d’offrir de fournir, sur le territoire des États membres con- tractants dans lesquels le brevet produit ses effets, à une personne autre que celle habilitée à exploiter l’invention brevetée, des moyens de

relating to an essential element of that invention, for putting it into effect therein, when the third party knows, or should have known, that those means are suitable and in- tended for putting that invention into effect.

2.Paragraph 1 shall not apply when the means are staple commercial products, except where the third party induces the person supplied to perform any of the acts prohibited by Article 25.

3.Persons performing the acts referred to in Article 27(a) to (e) shall not be considered to be parties entitled to exploit the invention within the meaning of paragraph 1.

Article 27

Limitations of the effects of a patent

The rights conferred by a patent shall not extend to any of the following:

a)acts done privately and for non- commercial purposes;

b)acts done for experimental pur- poses relating to the subject- matter of the patented invention;

c)the use of biological material for the purpose of breeding, or disco- vering and developing other plant varieties;

d)the acts allowed pursuant to Ar- ticle 13(6) of Directive 2001/82/EC1

or Article 10(6) of Directive 2001/83/EC2 in respect of any

mise en œuvre, sur ce territoire, de Prop. 2013/14:89 cette invention se rapportant à un

élément essentiel de celle-ci, lorsque le tiers sait, ou aurait dû savoir, que ces moyens sont aptes et destinés à cette mise en œuvre.

2.Le paragraphe 1 ne s’applique pas lorsque les moyens sont des produits de consommation courants, sauf si le tiers incite la personne à qui ils sont fournis à commettre tout acte interdit par l’article 25.

3.Ne sont pas considérées comme des personnes habilitées à exploiter l’invention au sens du paragraphe 1 celles qui accomplissent les actes visés à l’article 27, points a) à e).

Article 27

Limitations des effets d’un brevet

Les droits conférés par un brevet ne s’étendent à aucun des actes sui- vants:

a)les actes accomplis dans un cadre rivé et à des fins non commerciales;

b)les actes accomplis à titre expéri- mental qui portent sur l’objet de l’invention brevetée;

c)l’utilisation de matériel biologi- que en vue de créer ou de découvrir et de développer d’autres variétés végétales;

d)les actes autorisés en vertu de

l’article 13, paragraphe 6, de la dir- ective 2001/82/CE1 ou de l’article 10, paragraphe 6, de la directive

1 Directive 2001/82/EC of the European Parliament and of the Council of 6 November 2001 on the Community code relating to veterinary medicinal products (OJ L 311, 28.11.2001, p. 1) including any subsequent amendments.

2 Directive 2001/83/EC of the European Parliament and of the Council of 6 November 2001 on the Community code relating to medicinal products for human use (OJ L 311, 28.11.2001, p. 67) including any subsequent amendments.

Prop. 2013/14:89 patent covering the product within the meaning of either of those Directives;

e)the extemporaneous preparation by a pharmacy, for individual cases, of a medicine in accordance with a medical prescription or acts concer- ning the medicine so prepared;

f)the use of the patented invention on board vessels of countries of the International Union for the Protec- tion of Industrial Property (Paris Union) or members of the World Trade Organisation, other than those Contracting Member States in which that patent has effect, in the body of such vessel, in the machinery, tack- le, gear and other accessories, when such vessels temporarily or acci- dentally enter the waters of a Con- tracting Member State in which that patent has effect, provided that the invention is used there exclusively for the needs of the vessel;

2001/83/CE2 en ce qui concerne tout brevet portant sur le produit au sens de l’une ou l’autre de ces directives;

e)la préparation de médicaments faite extemporanée et par unité dans les officines de pharmacie, sur ord- onnance médicale, ou les actes con- cernant les médicaments ainsi pré- parés;

f)l’utilisation de l’invention breve- tée à bord de navires de pays mem- bres de l’Union internationale pour la protection de la propriété indus- trielle (Union de Paris) ou membres de l’Organisation mondiale du com- merce autres que les États membres contractants dans lesquels le brevet concerné produit ses effets, dans le corps dudit navire, dans les machi- nes, agrès, apparaux et autres acces- soires, lorsque ces navires pénètrent temporairement ou accidentellement dans les eaux d’un État membre contractant dans lequel le brevet concerné produit ses effets, sous ré- serve que ladite invention soit utili- sée exclusivement pour les besoins du navire;

g) the use of the patented invention in the construction or operation of aircraft or land vehicles or other me- ans of transport of countries of the International Union for the Protec- tion of Industrial Property (Paris Union) or members of the World Trade Organisation, other than those Contracting Member States in which that patent has effect, or of acces- sories to such aircraft or land vehic- les, when these temporarily or acci- dentally enter the territory of a Con- tracting Member State in which that

g) l’utilisation de l’invention breve- tée dans la construction ou le fonc- tionnement des engins de locomo- tion aérienne ou terrestre ou d’autres moyens de transport de pays mem- bres de l’Union internationale pour la protection de la propriété indus- trielle (Union de Paris) ou membres de l’Organisation mondiale du com- merce autres que les États membres contractants dans lesquels le brevet concerné produit ses effets, ou des accessoires de ces engins, lorsque ceux-ci pénètrent temporairement ou

1 Directive 2001/82/CE du Parlement européen et du Conseil du 6 novembre 2001 instituant un code communautaire relatif aux médicaments vétérinaires (JO L 311 du 28.11.2001, p. 1), y compris toute modification ultérieure.

2 Directive 2001/83/CE du Parlement européen et du Conseil du 6 novembre 2001 instituant un code communautaire relatif aux médicaments à usage humain (JO L 311 du 28.11.2001, p. 67), y compris toute modification ultérieure.

patent has effect;	accidentellement sur le territoire Prop. 2013/14:89
	d’un État membre contractant dans
	lequel le brevet concerné produit ses
	effets;

h)the acts specified in Article 27 of

the Convention on International Ci- vil Aviation of 7 December 19443, where these acts concern the aircraft of a country party to that Conven- tion other than a Contracting Mem- ber State in which that patent has effect;

i)the use by a farmer of the product of his harvest for propagation or multiplication by him on his own holding, provided that the plant pro- pagating material was sold or other- wise commercialised to the farmer by or with the consent of the patent proprietor for agricultural use. The extent and the conditions for this use

correspond to those under Article 14 of Regulation (EC) No 2100/944;

h)les actes prévus par l’article 27 de la Convention relative à l’aviation

civile internationale du 7 décembre 19443, lorsque ces actes concernent des aéronefs d’un pays partie à ladite Convention autre qu’un État membre contractant dans lequel ce brevet produit ses effets;

i)l’utilisation par un agriculteur du produit de sa récolte pour reproduc- tion ou multiplication sur sa propre exploitation, pour autant que le matériel de reproduction végétale ait été vendu ou commercialisé sous une autre forme à l’agriculteur par le titulaire du brevet ou avec son con- sentement à des fins d’exploitation agricole. L’étendue et les conditions d’une telle utilisation correspondent

à celles fixées à l’article 14 du règle- ment (CE) no 2100/944;

j) the use by a farmer of protected livestock for an agricultural purpose, provided that the breeding stock or other animal reproductive material were sold or otherwise commerci- alised to the farmer by or with the consent of the patent proprietor. Such use includes making the ani- mal or other animal reproductive material available for the purposes of pursuing the farmer’s agricultural activity, but not the sale thereof within the framework of, or for the purpose of, a commercial reproduc- tive activity;

j) l’utilisation par un agriculteur de bétail protégé pour un usage agri- cole, pour autant que les animaux d’élevage ou autre matériel de re- production animal aient été vendus ou commercialisés sous une autre forme à l’agriculteur par le titulaire du brevet ou avec son consentement. Une telle utilisation comprend la mise à disposition de l’animal ou autre matériel de reproduction ani- mal pour la poursuite de l’activité agricole de l’agriculteur, mais non la vente de ceux- ci dans le cadre ou dans le but d’une activité de repro- duction commerciale;

3 International Civil Aviation Organization (ICAO), ‘Chicago Convention’, Document 7300/9 (9th edition, 2006).

3Organisation de l'aviation civile internationale (OACI), «Convention de Chicago», document 7300/9 (9ème édition, 2006).

4Council Regulation (EC) No 2100/94 of 27 July 1994 on Community plant variety rights

(OJ L 227, 1.9.1994, p. 1) including any subsequent amendments.

4 Règlement (CE) no 2100/94 du Conseil du 27 juillet 1994 instituant un régime de protection communautaire des obtentions végétales (JO L 227 du 1.9.1994, p. 1), y compris toute modification ultérieure.

Prop. 2013/14:89

k)the acts and the use of the obtain- ned information as allowed under

Articles 5 and 6 of Directive 2009/24/EC5, in particular, by its provisions on decompilation and interoperability; and

l)the acts allowed pursuant to Ar- ticle 10 of Directive 98/44/EC6.

Article 28

Right based on prior use of the invention

Any person, who, if a national pa- tent had been granted in respect of an invention, would have had, in a Contracting Member State, a right based on prior use of that invention or a right of personal possession of that invention, shall enjoy, in that Contracting Member State, the same rights in respect of a patent for the same invention.

Article 29

Exhaustion of the rights conferred by a European patent

The rights conferred by a European patent shall not extend to acts con- cerning a product covered by that patent after that product has been placed on the market in the Euro- pean Union by, or with the consent of, the patent proprietor, unless there are legitimate grounds for the patent proprietor to oppose further com- mercialisation of the product.

k)les actes et l’utilisation des in- formations obtenues tels qu’autoris-

és en vertu des articles 5 et 6 de la directive 2009/24/CE5, en particulier par ses dispositions relatives à la décompilation et à l’interopérabilité; et

l)les actes autorisés en vertu de l’ar- ticle 10 de la directive 98/44/CE6.

Article 28

Droit fondé sur une utilisation antérieure de l’invention

Quiconque, dans le cas où un brevet national a été délivré pour une in- vention, aurait acquis, dans un État membre contractant, un droit fondé sur une utilisation antérieure de cette invention ou un droit de possession personnelle sur cette invention jouit, dans cet État membre contractant, des mêmes droits à l’égard du brevet ayant cette invention pour objet.

Article 29

Épuisement des droits conférés par un brevet européen

Les droits conférés par un brevet européen ne s’étendent pas aux actes qui concernent un produit couvert par ce brevet après que ce produit a été mis sur le marché dans l’Union européenne par le titulaire du brevet ou avec son consentement, à moins qu’il n’existe des motifs légitimes justifiant que le titulaire s’oppose à la poursuite de la commercialisation

5 Directive 2009/24/EC of the European Parliament and of the Council of 23 April 2009 on the legal protection of computer programs (OJ L 111, 5.5.2009, p. 16) including any subsequent amendments.

5 Directive 2009/24/CE du Parlement européen et du Conseil du 23 avril 2009 concernant la protection juridique des programmes d'ordinateur (JO L 111 du 5.5.2009, p. 16), y compris toute modification ultérieure.

6 Directive 98/44/EC of the European Parliament and of the Council of 6 July 1998 on the legal protection of biotechnological inventions (OJ L 213, 30.7.1998, p. 13) including any subsequent amendments.

6 Directive 98/44/CE du Parlement européen et du Conseil du 6 juillet 1998 relative à la protection juridique des inventions biotechnologiques (JO L 213 du 30.7.1998, p. 13), y compris toute modification ultérieure.

Prop. 2013/14:89

ÜBEREINKOMMEN

über ein Einheitliches Patentgericht

------------------------

Artikel 25

Recht auf Verbot der unmittel- baren Benutzung der Erfindung

Ein Patent gewährt seinem Inhaber das Recht, Dritten zu verbieten, oh- ne seine Zustimmung

a) ein Erzeugnis, das Gegenstand des Patents ist, herzustellen, anzu- bieten, in Verkehr zu bringen, zu gebrauchen oder zu den genannten Zwecken einzuführen oder zu besit- zen;

AVTAL

om en enhetlig patentdomstol

----------------------

Artikel 25

Rätt att förbjuda direkt utnyttjande av uppfinningen

Ett patent ger patenthavaren rätt att hindra tredje man från att göra föl- jande utan patenthavarens samtycke.

a) Tillverka, bjuda ut, föra ut på marknaden eller använda det patent- skyddade alstret eller föra in eller inneha alstret för dessa ändamål.

b) ein Verfahren, das Gegenstand des Patents ist, anzuwenden, oder, falls der Dritte weiß oder hätte wis- sen müssen, dass die Anwendung des Verfahrens ohne Zustimmung des Patentinhabers verboten ist, zur Anwendung im Hoheitsgebiet der Vertragsmitgliedstaaten, in denen dieses Patent Wirkung hat, anzubie- ten;

b) Använda ett patentskyddat för- farande eller, om den tredje mannen känner till eller borde ha känt till att förfarandet inte får användas utan patenthavarens samtycke, bjuda ut det för användning inom territorier som tillhör de avtalsslutande med- lemsstater där patentet har verkan.

c) ein durch ein Verfahren, das Ge- genstand des Patents ist, unmittelbar hergestelltes Erzeugnis anzubieten, in Verkehr zu bringen, zu gebrauch- en oder zu den genannten Zwecken einzuführen oder zu besitzen.

Artikel 26

Recht auf Verbot der mittelbaren Benutzung der Erfindung

1. Ein Patent gewährt seinem Inha- ber das Recht, Dritten zu verbieten, ohne seine Zustimmung im Hoheits- gebiet der Vertragsmitgliedstaaten, in denen dieses Patent Wirkung hat, anderen als zur Benutzung der pa- tentierten Erfindung berechtigten Personen Mittel, die sich auf ein we- sentliches Element der Erfindung

c) Bjuda ut, föra ut på marknaden, använda eller föra in, eller för dessa ändamål inneha, ett alster som till- verkats enligt ett patentskyddat för- farande.

Artikel 26

Rätt att förbjuda indirekt utnyttjande av uppfinningen

1. Ett patent ger patenthavaren rätt att hindra tredje man från att, utan patenthavarens samtycke och inom de avtalsslutande medlemsstaters territorier där patentet har verkan, erbjuda eller tillhandahålla andra än den som har rätt att utnyttja den pa- tentskyddade uppfinningen medel som hänför sig till något väsentligt i

beziehen, zur Benutzung der Erfin- dung in diesem Gebiet anzubieten oder zu liefern, wenn der Dritte weiß oder hätte wissen müssen, dass diese Mittel dazu geeignet und be- stimmt sind, für die Benutzung der Erfindung verwendet zu werden.

uppfinningen för att utöva den, om Prop. 2013/14:89 tredje man känner till eller borde ha

känt till att medlen är lämpade och avsedda att användas vid utövande av uppfinningen.

2. Absatz 1 gilt nicht, wenn es sich	2. Punkt 1 tillämpas inte när medlen
bei den Mitteln um allgemein im	är varor som allmänt förekommer i
Handel erhältliche Erzeugnisse han-	handeln, om inte tredje man verkar
delt, es sei denn, dass der Dritte den	för att den som tillhandahållits med-
Belieferten bewusst veranlasst, in ei-	len ska utföra en handling som är
ner nach Artikel 25 verbotenen Wei-	förbjuden enligt artikel 25.
se zu handeln.
3. Personen, die die in Artikel 27	3. Personer som utför de handlingar
Buchstaben a bis e genannten Hand-	som avses i artikel 27 a–e ska inte
lungen vornehmen, gelten nicht als	anses ha rätt att utnyttja uppfinning-
zur Benutzung der Erfindung be-	en i den mening som avses i punkt
rechtigte Personen im Sinne des Ab-	1.
satzes 1.

Artikel 27

Beschränkungen der Wirkungen des Patents

Die Rechte aus einem Patent er- strecken sich nicht auf

a)Handlungen, die im privaten Be- reich zu nichtgewerblichen Zwecken vorgenommen werden;

b)Handlungen zu Versuchszwec- ken, die sich auf den Gegenstand der patentierten Erfindung beziehen;

c)die Verwendung biologischen

Materials zum Zwecke der Züch- tung, Entdeckung oder Entwicklung anderer Pflanzensorten;

d)erlaubte Handlungen nach Artikel

13 Absatz 6 der Richtlinie 2001/82/EG1 oder Artikel 10 Absatz

Artikel 27

Ensamrättens begränsningar

De rättigheter som ett patent ger ska inte omfatta något av följande:

a)Handlingar som utförs privat och utan kommersiellt syfte.

b)Handlingar som utförs i experi- mentellt syfte och avser själva upp- finningen.

c)Användning av biologiskt mate- rial i syfte att odla fram, upptäcka eller utveckla nya växtsorter.

d)Handlingar som är tillåtna enligt artikel 13.6 i direktiv 2001/82 EG1

eller artikel 10.6 i direktiv

1 Richtlinie 2001/82/EG des Europäischen Parlaments und des Rates vom 6. November 2001 zur Schaffung eines Gemeinschaftskodexes für Tierarzneimittel (ABl. L 311 vom 28.11.2001, S. 1) mit allen nachfolgenden Änderungen.

Prop. 2013/14:89 6 der Richtlinie 2001/83/EG2, im

Hinblick auf alle Patente, die das Er- zeugnis im Sinne einer dieser Richt- linien erfassen;

e) die unmittelbare Einzelzubereit- ung von Arzneimitteln in Apotheken aufgrund ärztlicher Verordnung und auf Handlungen, welche die auf die- se Weise zubereiteten Arzneimittel betreffen;

2001/83/EG2 i fråga om varje patent som omfattar produkten i enlighet med någondera av dessa direktiv.

e) Extemporeberedning på apotek av ett läkemedel enligt läkares förskriv- ning i enskilt fall eller åtgärder med läkemedel som beretts på detta sätt.

f) den Gebrauch des Gegenstands der patentierten Erfindung an Bord von Schiffen derjenigen Länder des Internationalen Verbands zum Schutz des gewerblichen Eigentums (Pariser Verband) oder Mitglieder der Welthandelsorganisation, die nicht zu den Vertragsmitgliedstaaten gehören, in denen das Patent Wir- kung hat, im Schiffskörper, in den Maschinen, im Takelwerk, an den Geräten und sonstigem Zubehör, wenn die Schiffe vorübergehend oder zufällig in die Gewässer eines Vertragsmitgliedstaats gelangen, in dem das Patent Wirkung hat, vor- ausgesetzt, dieser Gegenstand wird dort ausschließlich für die Bedürf- nisse des Schiffs verwendet;

f) Användning av den patentskyd- dade uppfinningen ombord på fartyg från länder som är parter i Parisuni- onen för skydd av den industriella äganderätten eller medlemmar i Världshandelsorganisationen men inte är avtalsslutande medlemsstater där patentet har verkan – på själva fartyget eller i maskineriet, riggen, utrustningen eller andra tillbehör, när sådana fartyg tillfälligt eller oav- siktligt kommer in på vatten som tillhör en avtalsslutande medlems- stat där patentet har verkan, förutsatt att uppfinningen bara används för fartygets egna behov.

g) den Gebrauch des Gegenstands der patentierten Erfindung in der Bauausführung oder für den Betrieb von Luft- oder Landfahrzeugen oder sonstigen Transportmitteln derjeni- gen Länder des Internationalen Ver- bands zum Schutz des gewerblichen Eigentums (Pariser Verband) oder Mitglieder der Welthandelsorganisa- tion, die nicht zu den Vertragsmit- gliedstaaten gehören, in denen das Patent Wirkung hat, oder des Zube-

g) Användning av den patentskyd- dade uppfinningen vid konstruktion eller drift av luftfartyg eller mark- fordon eller andra transportmedel från länder som är parter i Parisuni- onen för skydd av den industriella äganderätten eller medlemmar i Världshandelsorganisationen men inte är avtalsslutande medlemsstater där patentet har verkan – eller av tillbehör till sådana luftfartyg eller markfordon, när dessa tillfälligt eller

1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/82/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för veterinärmedicinska läkemedel (EGT L 311, 28.11.2001, s. 1), med senare ändringar.

2 Richtlinie 2001/83/EG des Europäischen Parlaments und des Rates vom 6. November 2001 zur Schaffung eines Gemeinschaftskodexes für Humanarzneimittel (ABl. L 311 vom 28.11.2001, S. 67) mit allen nachfolgenden Änderungen.

2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel (EGT L 311, 28.11.2001, s. 67), med senare ändringar.

hörs solcher Luft- oder Landfahr- zeuge, wenn diese vorübergehend oder zufällig in das Hoheitsgebiet eines Vertragsmitgliedstaats gelang- en, in dem das Patent Wirkung hat;

oavsiktligt kommer in på territorium Prop. 2013/14:89 som tillhör en avtalsslutande med-

lemsstat där patentet har verkan.

h)die in Artikel 27 des Abkommens vom 7. Dezember 19443 über die Internationale Zivilluftfahrt genann- ten Handlungen, wenn diese Hand- lungen ein Luftfahrzeug eines Ver- tragsstaats jenes Abkommens betref- fen, der nicht zu den Vertragsmit- gliedstaaten gehört, in denen das Pa- tent Wirkung hat;

i)die Verwendung seines Ernteguts durch einen Landwirt zur generativ- en oder vegetativen Vermehrung durch ihn selbst im eigenen Betrieb, sofern das pflanzliche Vermeh- rungsmaterial vom Patentinhaber oder mit dessen Zustimmung zum landwirtschaftlichen Anbau an den Landwirt verkauft oder auf andere Weise in Verkehr gebracht wurde. Das Ausmaß und die Modalitäten dieser Verwendung entsprechen

denjenigen des Artikels 14 der Verordnung (EG) Nr. 2100/944;

h)Handlingar som avses i artikel 27

i konventionen om internationell ci- vil luftfart av den 7 december 19443, när handlingarna avser ett luftfartyg från ett land som är part i den konventionen men inte en av- talsslutande medlemsstat där patent- et har verkan.

i)En jordbrukares egen användning av sin skörd för reproduktion eller mångfaldigande i det egna jordbruk- et, förutsatt att det vegetabiliska re- produktionsmaterialet sålts eller på annat sätt saluförts av patenthavaren eller med dennes samtycke till jord- brukaren, för användning i jordbruk- et. Omfattningen av och villkoren för en sådan användning motsvarar

det som anges i artikel 14 i förord- ning (EG) nr 2100/944.

j) die Verwendung von geschützten landwirtschaftlichen Nutztieren dur- ch einen Landwirt zu landwirt- schaftlichen Zwecken, sofern die Zuchttiere oder anderes tierisches Vermehrungsmaterial vom Patent- inhaber oder mit dessen Zustim- mung an den Landwirt verkauft oder auf andere Weise in Verkehr ge- bracht wurden. Diese Verwendung erstreckt sich auch auf die Über- lassung der landwirtschaftlichen Nutztiere oder des anderen tierisch- en Vermehrungsmaterials zur Ausü-

j) En jordbrukares användning av skyddade djurbesättningar för jord- bruksändamål, förutsatt att avelsdjur eller annat animaliskt reproduktions- material sålts eller på annat sätt saluförts till jordbrukaren av patent- havaren eller med dennes samtycke. Sådan användning omfattar att göra djuret eller annat animaliskt repro- duktionsmaterial tillgängligt inom den egna jordbruksverksamheten, dock inte försäljning av detta inom ramen för eller i syfte att bedriva yrkesmässig reproduktionsverksam-

3 Internationale Zivilluftfahrt-Organisation (ICAO), „Abkommen von Chicago“, Dokument 7300/9 (9. Ausgabe, 2006).

3Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao), Chicagokonventionen, dokument 7300/9 (9:e upplagan 2006).

4Verordnung (EG) Nr. 2100/94 des Rates vom 27. Juli 1994 über den gemeinschaftlichen Sortenschutz (ABl. L 227 vom 1.9.1994, S. 1) mit allen nachfolgenden Änderungen.

4Rådets förordning (EG) nr 2100/94 av den 27 juli 1994 om gemenskapens växtförädlarrätt

(EGT L 227, 1.9.1994, s. 1), med eventuella senare ändringar.

Prop. 2013/14:89	bung der landwirtschaftlichen Tätig- het.
	keit des Landwirts, jedoch nicht auf
	seinen Verkauf mit dem Ziel oder
	im Rahmen einer Vermehrung zu
	Erwerbszwecken;

k)Handlungen und die Verwendung von Informationen, die gemäß den

Artikeln 5 und 6 der Richtlinie 2009/24/EG5, insbesondere den Be- stimmungen betreffend Dekompi- lierung und Interoperabilität, erlaubt sind und

l)Handlungen, die gemäß Artikel 10 der Richtlinie 98/44/EG6 erlaubt sind.

Artikel 28

Recht des Vorbenutzers der Erfindung

k)Handlingar och användning av insamlad information som tillåts

enligt artiklarna 5 och 6 i direktiv 2009/24/EG5, särskilt genom dess bestämmelser om dekompilering och samverkansförmåga.

l)Handlingar som är tillåtna enligt artikel 10 i direktiv 98/44/EG6.

Artikel 28

Föranvändarrätt

Wer in einem Vertragsmitgliedstaat	Varje person som, om ett nationellt
ein Vorbenutzungsrecht oder ein	patent meddelats på en uppfinning, i
persönliches Besitzrecht an einer Er-	en avtalsslutande medlemsstat skulle
findung erworben hätte, wenn ein	ha haft en rätt grundad på tidigare
nationales Patent für diese Erfin-	utnyttjande av uppfinningen eller en
dung erteilt worden wäre, hat in die-	rätt att personligen inneha den, ska i
sem Vertragsmitgliedstaat die glei-	den staten ha samma rättigheter i
chen Rechte auch in Bezug auf ein	förhållande till ett patent på samma
Patent, das diese Erfindung zum Ge-	uppfinning.
genstand hat.

Artikel 29

Erschöpfung der Rechte aus einem europäischen Patent

Die durch das europäische Patent verliehenen Rechte erstrecken sich nicht auf Handlungen, die ein durch das Patent geschütztes Erzeugnis betreffen, nachdem das Erzeugnis vom Patentinhaber oder mit seiner

Artikel 29

Konsumtion av de rättigheter ett europeiskt patent ger

De rättigheter som ett europeiskt pa- tent ger ska inte omfatta handlingar som avser ett alster som skyddas av patentet efter det att alstret har förts ut på unionsmarknaden av patent- havaren eller med dennes samtycke,

5 Richtlinie 2009/24/EG des Europäischen Parlaments und des Rates vom 23. April 2009 über den Rechtsschutz von Computerprogrammen (ABl. L 111 vom 5.5.2009, S. 16) mit allen nachfolgenden Änderungen.

5Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/24/EG av den 23 april 2009 om rättsligt skydd för datorprogram (EUT L 111, 5.5.2009, s. 16), med senare ändringar.

6Richtlinie 98/44/EG des Europäischen Parlaments und des Rates vom 6. Juli 1998 über

den rechtlichen Schutz biotechnologischer Erfindungen (ABl. L 213 vom 30.7.1998, S. 13) mit allen nachfolgenden Änderungen.

6 Europaparlamentets och rådets direktiv 98/44/EG av den 6 juli 1998 om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar (EGT L 213, 30.7.1998, s. 13), med senare ändringar.

Prop. 2013/14:89

3 Ärendet och dess beredning

Ett enhetligt patentskydd i EU

Som resultat av ett fördjupat samarbete mellan 25 EU-medlemsstater kommer ett enhetligt patentskydd i EU att införas. Det sker genom två EU-förordningar. Den ena är Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1257/2012 av den 17 december 2012 om genomförande av ett fördjupat samarbete för att skapa ett enhetligt patentskydd (EUT L 361, 31.12.2012, s. 1, Celex 32012R1257), patentförordningen. Den andra är Rådets förordning (EU) nr 1260/2012 av den 17 december 2012 om ge- nomförande av ett fördjupat samarbete för att skapa ett enhetligt patent- skydd när det gäller tillämpliga översättningsarrangemang (EUT L 361, 31.12.2012, s. 89, Celex 32012R1260), översättningsförordningen. För- ordningarna i deras lydelse på svenska finns i bilagorna 1 och 2.

Parallellt med det enhetliga patentskyddet inrättas en enhetlig patent- domstol. Det sker genom det mellanstatliga avtalet om en enhetlig pa- tentdomstol (domstolsavtalet). Det är upprättat i original på engelska, franska och tyska. De tre språkversionerna har samma giltighet. Domstols- avtalet, som inte är en EU-rättsakt men som är kopplat till förordningarna, undertecknades den 19 februari 2013 och är publicerat i Europeiska unionens tidning (EUT C 175, 20.6.2013, s. 1, Celex 42013A0620[01]). Domstolsavtalet i dess lydelse på originalspråken och i svensk översättning finns i bilaga 3.

I oktober 2012 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att föreslå de författningsändringar som behövs till följd av införandet av det enhet- liga patentskyddet i EU och inrättandet av den enhetliga patentdomstolen (dir. 2012:99). Utredningen antog namnet Patentlagsutredningen (Ju 2012:12). I uppdraget ingick att analysera och ta ställning till vilka åtaganden som följer av patentförordningen och översättningsförord- ningen. Utredaren skulle även analysera och ta ställning till vilka författ- ningsändringar som behövs för en svensk ratifikation av domstolsavtalet. Vidare skulle utredaren analysera vilka rättsliga och praktiska åtgärder, inklusive organisatoriska, som behöver vidtas för att Sverige ska kunna delta i en regional domstolsavdelning alternativt upprätta en egen lokal avdelning. Uppdraget omfattade ytterligare några frågor med anknytning till införandet av det enhetliga patentskyddet.

Uppdraget i de delarna redovisades i juni 2013 i delbetänkandet Patent- lagen och det enhetliga europeiska patentsystemet (SOU 2013:48).

En sammanfattning av delbetänkandet finns i bilaga 4. Utredarens lag- förslag finns i bilaga 5. Delbetänkandet har remissbehandlats. En för- teckning över remissinstanserna finns i bilaga 6. Remissyttrandena finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (Ju2013/4951/L3). Synpunkter på ett kompletterande förslag i propositionen har inhämtats från Stockholms tingsrätt. Även dessa finns tillgängliga i lagstiftningsärendet. Under be- redningen har vidare kontakt hållits med företrädare för Patent- och regi- streringsverket (PRV).

Utredaren ska dessutom göra en redaktionell och språklig översyn av patentlagen (1967:837) och patentkungörelsen (1967:838).

Sedan förordningarna antagits och domstolsavtalet undertecknats har det pågått förberedelser för att det enhetliga patentsystemet ska komma

Prop. 2013/14:89

4 Det enhetliga patentsystemet

Det nuvarande europeiska patentsystemet

Den europeiska patenträtten består i huvudsak av nationell patenträtt och den europeiska patentkonventionen (European Patent Convention, EPC). Alla EU:s medlemsstater och ett tiotal andra europeiska stater är anslutna till konventionen. Genom konventionen har den europeiska patentorganisa- tionen inrättats. Organisationen har två organ, det förvaltande europeiska patentverket (European Patent Office, EPO) och det normgivande förvalt- ningsrådet. Patentverkets uppgift är att pröva ansökningar om europeiska patent. Förvaltningsrådet följer den verksamheten och kan besluta om vissa ändringar av regelverken.

Ett europeiskt patent kan beskrivas som en rad nationella patent. Paten- tets omfattning beror på i vilka stater anslutna till den europeiska patent- konventionen som sökanden har valt att göra patentet giltigt. Ett europe- iskt patent beviljas på något av det europeiska patentverkets officiella språk (engelska, franska eller tyska). Varje konventionsstat som har ett annat officiellt språk än det språk som ett europeiskt patent är beviljat på får – för att patentet ska bli giltigt i den staten – kräva dels en översätt- ning av patentet till det egna språket, dels en avgift för publicering av översättningen. Sådana åtgärder kallas validering. Det krävs validering för att ett europeiskt patent ska få verkan i Sverige.

För närvarande finns det ingen gemensam europeisk patentdomstol. En tvist om ett europeiskt patent får i stället prövas i var och en av de stater där patentet är giltigt.

Dagens europeiska patentsystem är relativt dyrt och komplicerat för den som vill få, försvara eller ifrågasätta ett patent i flera stater. En annan följd av att det saknas en gemensam domstol är att ett och samma patent kan bedömas olika av domstolar i olika stater. Detta kan också innebära att praxisbildningen skiljer sig åt från en stat till en annan. Att förbättra det europeiska patentsystemet har därför inom EU ansetts vara av central betydelse för att innovationsklimatet ska främjas och konkurrenskraften stärkas.

Försöken att skapa ett EU-patent

År 2000 presenterade kommissionen ett förslag till förordning om ett ge- menskapspatent. Förslagets grund i EG-fördraget innebar att enhällighet krävdes i rådet. En politisk överenskommelse träffades 2003, men den fullföljdes aldrig då oenighet rådde kring dess innebörd i fråga om krav- en på och den rättsliga betydelsen av patentskriftsöversättningar.

Genom Lissabonfördragets ikraftträdande 2009 öppnades en möjlighet att besluta med kvalificerad majoritet i rådet om att införa ett EU-patent. Fördraget innebar dock att frågor om språkanvändning fick en egen rätts- lig grund, med fortsatt krav på enhällighet i rådet.

I december 2009, under det svenska ordförandeskapet, kom rådet över- ens om en s.k. allmän inriktning om en förordning om inrättande av ett EU-patent. Då kom man i form av rådslutsatser också överens i flera väs- entliga delar av det som i dag utgör domstolsavtalet. Patentets språkar-

rangemang hade genom Lissabonfördraget krav på separat rättslig grund Prop. 2013/14:89 brutits ut ur förordningen och omfattades inte av överenskommelsen.

Kommissionen presenterade 2010 ett förslag till förordning om dessa språkarrangemang. Senare samma år stod det klart att enhällighet i frågan inte kunde uppnås inom rimlig tid. Flera EU-medlemsstater inklusive Sverige begärde då att få upprätta ett fördjupat samarbete för att skapa ett enhetligt patentskydd. På förslag från kommissionen bemyndigade rådet därefter 25 av EU:s medlemsstater (samtliga dåvarande utom Italien och Spanien) att inleda ett sådant samarbete.

Enhetligt patentskydd genom fördjupat samarbete

Sedan kommissionen lagt ett förslag till genomförande av det fördjupade samarbetet kunde förhandlingarna slutföras och i december 2012 antogs patentförordningen och översättningsförordningen.

Patentförordningen ger innehavaren av ett europeiskt patent möjlighet att begära enhetlig verkan. Om det europeiska patentverket registrerar en- hetlig verkan för patentet, gäller patentskyddet i alla medlemsstater som deltar i det fördjupade samarbetet och har ratificerat domstolsavtalet. Det fördjupade samarbetet påverkar inte villkoren för patentskydd i de med- lemsstater som står utanför. Dessa stater kan också när som helst ansluta sig till samarbetet.

Att stater anslutna till den europeiska patentkonventionen kan samar- beta om enhetlig verkan som administreras av det europeiska patentver- ket är förutsett i konventionen. Reglerna i konventionen om europeiska patentansökningar och beviljande av europeiska patent påverkas inte av förordningarna.

Förordningarna är bindande och direkt tillämpliga i de medlemsstater som deltar i samarbetet. De varken behöver eller får genomföras i natio- nell rätt men kan kräva vissa anpassningar av den. Regeringen återkom- mer nedan till de anpassningar av svensk rätt som behövs.

Enhetlig patentdomstol genom mellanstatligt samarbete

Parallellt med det fördjupade samarbetet om ett enhetligt patentskydd har, som nämns i avsnitt 3, ett mellanstatligt avtal om en enhetlig patent- domstol förhandlats fram. Domstolsavtalet är alltså varken ett resultat av det fördjupade samarbetet eller på någon annan grund ett EU-rättsligt instrument. Tillsammans med förordningarna som antagits till följd av det fördjupade samarbetet utgör domstolsavtalet dock en grundsten i det enhetliga patentsystemet.

Genom domstolsavtalet inrättas en gemensam specialdomstol med be- hörighet att handlägga tvister om europeiska patent med enhetlig verkan och europeiska patent som inte har enhetlig verkan. Avtalet har ingåtts av alla EU-medlemsstater utom Kroatien och Spanien.

Den enhetliga patentdomstolen inrättas enbart mellan EU-medlems- stater, varken EU eller tredje länder är parter i avtalet. Det finns särskilda bestämmelser i domstolsavtalet om förhållandet till EU-rätten och om avtalsstaternas skadeståndsskyldighet. Därigenom säkerställs bl.a. att EU- rättens företräde respekteras.

Prop. 2013/14:89	5	Det enhetliga patentskyddet

	Regeringens förslag: Patentlagens bestämmelser om begränsning, av-
	stående, validering och pantsättning av patent ska inte gälla i fråga om
	europeiska patent med enhetlig verkan. I fråga om sådana patent ska
	inte heller lagens bestämmelser om patentmyndighetens upphävande
	av patent, ombudskrav för patenthavare eller årsavgifter gälla. De un-
	dantag som avser begränsning, avstående och upphävande av patent
	ska dock inte tillämpas i fråga om tilläggsskydd.
		Om ett europeiskt patent får enhetlig verkan, ska sökandens åtgärder
	för validering vara utan verkan.
		Ett avtal om pantsättning av ett europeiskt patent med enhetlig
	verkan ska inte kunna registreras i det svenska patentregistret. Om det
	europeiska patentverket registrerar ett sådant avtal, ska det däremot ha
	verkan som en pantsättning enligt patentlagens bestämmelser.
		Utredningens förslag överensstämmer i sak med regeringens förslag
	(se betänkandet s. 46 f., 53 f. och 60 f.).
		Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker utredning-
	ens förslag eller har ingen invändning mot dem.
		PRV pekar på att de föreslagna undantagen för europeiska patent med
	enhetlig verkan innebär att tilläggsskydd vars grundpatent är europeiska
	patent med enhetlig verkan lämnas oreglerade när det gäller begränsning,
	upphävande och avstående av patent.
		PRV liksom Kronofogdemyndigheten framhåller betydelsen av ett krav
	på registrering för att en pantsättning av ett europeiskt patent med enhet-
	lig verkan ska vara sakrättsligt giltig. PRV understryker samtidigt vikten
	av att det klargörs om det europeiska patentverket registrerar avtal om
	pantsättning av europeiska patent med enhetlig verkan. Sveriges advokat-
	samfund anser däremot att det bör övervägas att i Sverige avstå från ett
	registreringskrav. Skälet är att det mellan medlemsstaterna skiljer sig åt
	i frågan om huruvida man kräver registrering eller inte för sakrättsligt
	skydd och att det därmed finns risk för att kreditgivare utgår från att
	sakrättsligt skydd uppkommer redan genom avtalet.
		Kommerskollegium anser att kravet på att patenthavare som har hem-
	vist utanför Sverige ska ha ett i Sverige bosatt ombud bör tas bort eller, i
	vart fall, att innehavare av europeiska patent generellt ska undantas från
	det.
	Skälen för regeringens förslag
	Europeiskt patent
	Ett europeiskt patent har i dag verkan i Sverige endast om sökanden gett
	in en översättning och betalat en avgift för PRV:s offentliggörande av
	patentet (validering). Innebörden av att ett europeiskt patent får verkan i
	Sverige är att patenthavaren under viss tid får ensamrätt att kommersiali-
	sera sin uppfinning här. Rättsverkan är densamma som för ett svenskt
	patent. Ett europeiskt patent följer som utgångspunkt även i övrigt patent-
	lagens bestämmelser för svenska patent, t.ex. i fråga om åtgärder och sank-
32	tioner för att förhindra patentintrång, ogiltighet av patent, domstols behörig-

het samt årsavgifter. Även den europeiska patentkonventionen innehåller vissa bestämmelser som gäller meddelade europeiska patent. Ett europe- iskt patent som har validerats i Sverige kan t.ex. begränsas eller upphävas i ett förfarande enligt antingen konventionen eller patentlagen.

Det kommer även i fortsättningen vara möjligt att validera europeiska patent. Det som förändras med patentförordningen är att patenthavaren er- bjuds en möjlighet att i stället begära enhetlig verkan; patentet kan därmed genom ett enda förfarande bli giltigt i alla de stater som deltar i samarbetet.

Vissa bestämmelser bör inte gälla europeiska patent med enhetlig verkan

Tillämpningen av patentförordningen är i sig inte beroende av patent- lagens bestämmelser, men lagen bör ändå anpassas i några avseenden, så att den är förenlig med patentförordningen.

I enlighet med utredningens förslag bör det till att börja med framgå av lagen att ett europeiskt patent kan ha enhetlig verkan och att bestämmel- serna om validering (82 §) inte ska tillämpas i de fallen.

I övrigt bör utgångspunkten vara att ett europeiskt patent med enhetlig verkan följer patentlagens bestämmelser i samma utsträckning som ett i Sverige validerat europeiskt patent (se 81 §). Den praktiska innebörden av det är att även ett europeiskt patent med enhetlig verkan kommer att följa relevanta bestämmelser i patentlagen.

Som utredningen föreslår bör undantag göras uttryckligen i några av- seenden där patentförordningen innebär att det är nödvändigt att skilja på europeiska patent med och utan enhetlig verkan. Ett europeiskt patent med enhetlig verkan får begränsas, överlåtas, upphävas eller upphöra en- dast avseende alla de deltagande medlemsstaterna (artikel 3 i patentför- ordningen). Det innebär, som utredningen anger, att patentlagens bestäm- melser om avstående av patent (54 §) och om patentmyndighetens be- gränsning och upphävande av patent (40 a §) bör ändras så att europeiska patent med enhetlig verkan inte omfattas av regleringen. Likaså bör be- stämmelsen om årsavgifter för europeiska patent (86 §) ändras, eftersom årsavgifter för europeiska patent med enhetlig verkan ska betalas till det europeiska patentverket och inte till PRV.

Lagrådet ställer frågan om en innehavare av ett europeiskt patent med enhetlig verkan kan avstå från patentet trots att det är utmätt, med följden att patentet upphör med verkan i alla deltagande medlemsstater. Lagrådet resonerar kring vilken betydelse artikel 7 i patentförordningen kan antas ha i detta sammanhang. Diskussioner om avstående av europeiska patent med enhetlig verkan pågår inom ramen för genomförandet av det enhet- liga patentskyddet (se avsnitt 3). En utgångspunkt i de förhandlingarna är att sådana avståenden ska vara skriftliga och riktas till det europeiska pa- tentverket, samtidigt som patenten som förmögenhetsobjekt ska regleras av nationell rätt. Det är inte klart i vilken utsträckning nationell rätt och nationella myndigheter kommer att beröras. Därför bör det ingå i de tilläggsdirektiv som nämns i avsnitt 3 att följa förhandlingarna och över- väga om det finns behov av ytterligare lagändringar.

Enligt EU:s tilläggsskyddsförordningar (se 105 §) ska de föreskrifter om förfarande som enligt nationell lag gäller för grundpatentet tillämpas på tilläggsskydd, om det inte i nationell lag finns särskilda föreskrifter om förfarande för tilläggsskydd. Som PRV påpekar innebär de föreslagna

Prop. 2013/14:89

Prop. 2013/14:89 undantagen att tilläggsskydd vars grundpatent är europeiska patent med enhetlig verkan lämnas oreglerade när det gäller begränsning, upphävan- de och avstående av patent. Därför föreslår regeringen att bestämmel- serna också framöver ska tillämpas i fråga om tilläggsskydd, även om grundpatentet är ett sådant patent.

Ytterligare en bestämmelse som, i enlighet med utredningens förslag, bör anpassas till patentförordningen är den som gäller ombudskrav för patenthavare som inte har hemvist i Sverige (71 §). Ett sådant ombud ska vara bosatt i Sverige och vara behörigt att ta emot delgivning i ärenden om patentet (med några undantag). Ombudet ska antecknas i patentregist- ret. Ett skäl till kravet är att det ska vara lätt att delge en patenthavare, t.ex. i samband med att patentet valideras. Som utredningen anger kom- mer europeiska patent med enhetlig verkan (till skillnad från europeiska patent som inte har sådan verkan) inte att handläggas av PRV och inte heller antecknas i det svenska patentregistret. Det är enligt utredningen då inte motiverat att kräva att patenthavare i dessa fall anmäler ett ombud som är bosatt i Sverige.

Ingen remissinstans har någon invändning mot utredningens förslag. Däremot anser några av remissinstanserna att ombudskravet bör avskaf- fas även för andra fall. Kommerskollegium ifrågasätter t.ex. om ombuds- kravet i 71 § alls är förenligt med EU-rätten. Som utredningen anger har frågan behandlats i tidigare lagstiftningsärenden (prop. 2000/01:13 s. 29 och Ds 2008:75 s. 512 f.). Slutsatsen var då att behovet av att säkerställa delgivning utgjorde ett sådant tvingande skäl av allmänt intresse som gör det objektivt försvarbart med ett avsteg från EG-fördraget. I den utred- ning som ligger till grund för denna proposition har det dock framkom- mit att det inte längre har någon praktisk betydelse om patenthavaren har en adress i Sverige eller utomlands och att domstolarna i regel tillämpar den s.k. delgivningsförordningen (Europaparlamentets och rådets förord- ning (EG) nr 1393/2007 om delgivning av handlingar i civila eller kom- mersiella ärenden). Därför bör det ingå i de tilläggsdirektiv som nämns i avsnitt 3 att överväga att helt avskaffa ombudskravet.

Dubbelt patentskydd bör undvikas

Ett europeiskt patent är meddelat när det europeiska patentverket i den europeiska patenttidningen har offentliggjort sitt beslut att bifalla patent- ansökan. Patentet har verkan i Sverige, om sökanden inom tre månader från det offentliggörandet har gett in en översättning till PRV och betalat en avgift. När det har skett håller PRV översättningen tillgänglig för var och en samt utfärdar en kungörelse.

En begäran om enhetlig verkan ska göras inom en månad efter att det europeiska patentverket har offentliggjort sitt beslut att bifalla patent- ansökan. Vid bifall till begäran gäller enhetlig verkan retroaktivt från och med dagen för offentliggörandet (artikel 4.1 i patentförordningen).

Varje deltagande medlemsstat ska se till att, när enhetlig verkan har registrerats för ett europeiskt patent och omfattar dess territorium, det europeiska patentet inte ska anses ha fått verkan som ett nationellt patent från och med dagen för samma offentliggörande (artikel 4.2 i patent- förordningen). Medlemsstaterna måste alltså förhindra att ensamrätt enligt

ett europeiskt patent uppstår på två olika grunder (genom validering och beslut om enhetlig verkan).

En patenthavare som har begärt enhetlig verkan skulle kunna tänkas validera i väntan på beslut om enhetlig verkan. På motsvarande sätt kan det inte uteslutas att en patenthavare som redan har validerat också begär enhetlig verkan.

Det följer av patentförordningen att enhetlig verkan ska ha företräde framför validering. Sökandens valideringsåtgärder bör alltså vara utan verkan, om ett europeiskt patent får enhetlig verkan. Som utredningen föreslår bör det införas en bestämmelse om detta.

Registreringskravet vid pantsättning bör anpassas

Patentlagens bestämmelser om pantsättning gäller alla patent som har meddelats eller har verkan i Sverige, inklusive europeiska patent som har validerats här. De gäller också de europeiska patentansökningar för vilka den översättning som krävs för provisoriskt skydd har getts in till PRV. En sakrättsligt giltig panträtt i ett patent eller i en patentansökan upp- kommer genom att ett skriftligt avtal om pantsättning registreras hos PRV.

Förvärvande av rättigheter, t.ex. panträtt, i ett europeiskt patent med enhetlig verkan får inte vara beroende av registrering i ett nationellt pa- tentregister (artikel 7.4 i patentförordningen). Det är bara meddelade patent som kan få enhetlig verkan; i patentförordningen finns det ingen reglering som avser rättigheter i patentansökningar. Patentförordningen varken förutsätter eller förbjuder registrering av pantavtal för att en sak- rättsligt giltig panträtt ska uppkomma; det lämnas i stället åt nationell rätt att reglera förutsättningarna. En möjlighet att registrera avtal om pantsätt- ning av europeiska patentansökningar hos det europeiska patentverket finns redan. Det europeiska patentverket kommer även att registrera avtal om pantsättning av europeiska patent med enhetlig verkan.

Även europeiska patent med enhetlig verkan bör förstås kunna ha ett värde som kreditobjekt. Som utredningen anför bör det alltså vara möjligt att få till stånd en sakrättsligt giltig panträtt även i europeiska patent med enhetlig verkan.

Sveriges advokatsamfund påpekar att det inom Europa inte råder någon enhetlighet om huruvida registrering är nödvändig. Advokatsamfundet menar att det därmed finns en risk att en kreditgivare som önskar panträtt i ett patent utgår från att en sakrättsligt giltig panträtt i ett europeiskt pa- tent uppkommer redan genom pantavtalet. Enligt Advokatsamfundet bör det därför övervägas att i svensk rätt helt avstå från krav på registrering.

Tanken med regleringen i patentförordningen är att den som vill ta reda på om det finns något pantsättningsavtal registrerat avseende ett europe- iskt patent med enhetlig verkan ska slippa kontrollera nationella patent- register. Avsikten är inte att harmonisera förutsättningarna för sakrättslig verkan. Regeringen instämmer i det som flera remissinstanser, bl.a. Kronofogdemyndigheten, anför om vikten av att kräva registrering för att en pantsättning ska vara sakrättsligt giltig och anser att det inte finns skäl att för svensk del ändra den ordningen.

Som framgår ovan står emellertid det befintliga kravet på registrering i nationellt register i strid med patentförordningen och det bör därmed

Prop. 2013/14:89

Prop. 2013/14:89 göras undantag från de bestämmelserna i patentlagen som reglerar hur en sakrättsligt giltig pantsättning sker. Regeringen delar utredningens och de flesta remissinstansernas uppfattning att den möjlighet som kommer att finnas att registrera pantsättningsavtal hos det europeiska patentverket är det lämpligaste sättet att ge sakrättsligt skydd åt europeiska patent med enhetlig verkan. Det är inte möjligt att i svensk rätt med verkan meddela föreskrifter om själva registreringen eller förutsättningarna för att ett pantsättningsavtal ska få registreras där. I linje med utredningens förslag bör det dock i patentlagen införas en bestämmelse om rättsverkan av att det europeiska patentverket i det europeiska patentregistret registrerar ett skriftligt avtal om pantsättning av ett europeiskt patent med enhetlig verkan. Att den rättsverkan bör vara densamma som verkan av en pant- sättning genom registrering hos patentmyndigheten är en följd av patent- förordningens krav på att ett europeiskt patent med enhetlig verkan ska betraktas som ett nationellt förmögenhetsobjekt (artikel 7.1).

Den nyss nämnda bestämmelsen om rättsverkan bör kompletteras med en bestämmelse i patentkungörelsen av innebörd att patentmyndigheten – i samband med att den registrerar ett skriftligt avtal om pantsättning av en europeisk patentansökan eller ett europeiskt patent – ska informera panthavaren om att en sakrättsligt giltig panträtt i ett europeiskt patent som har enhetlig verkan fordrar att pantsättningsavtalet registreras i det europeiska patentregistret. Därigenom kan panthavaren bevaka sin rätt.

6Översättningen av europeiska patent och patentansökningar

Regeringens bedömning: Översättningsförordningen föranleder inte några kompletterande författningsändringar.

Kraven på översättning för provisoriskt skydd bör behållas. Regeringens förslag: Om en text har översatts och getts in till patent- myndigheten för att ett europeiskt patent ska ha verkan i Sverige eller en europeisk patentansökan ska ge provisoriskt skydd här, ska textens lydelse på handläggningsspråket vid det europeiska patentverket gälla. Detta ska framgå när översättningen hålls tillgänglig av patentmyndig- heten. Bestämmelserna om rättelse av översättningar ska upphävas.

Utredningens förslag och bedömning överensstämmer i allt väsent- ligt med regeringens, utom när det gäller kraven på översättning för pro- visoriskt skydd. Utredningen föreslår att en europeisk patentansökan ska kunna få provisoriskt skydd utan att någon översättning ges in till patent- myndigheten, om ansökan har publicerats enligt den europeiska patent- konventionen och patentkraven i den lydelsen finns tillgängliga på engel- ska hos det europeiska patentverket. (Se betänkandet s. 68 f.)

Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker utredning- ens förslag och delar bedömningen eller har inga invändningar mot dem.

Översättningars rättsliga betydelse: PRV, Patentbesvärsrätten, Försva-

rets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut, Kommerskollegium,

Läkemedelsindustriföreningen och Sveriges Patentbyråers förening anser Prop. 2013/14:89 att det vore en fördel, om översättningar saknar rättslig verkan. Svenskt

Näringsliv, Svenska Föreningen för immaterialrätt och Teknikföretagen går längre och menar att översättningar helt kan undvaras. Sveriges advo- katsamfund, Företagarna, Svenska Patentombudsföreningen, Språk- försvaret, Svenska Akademien och Svenska Uppfinnareföreningen anser däremot att en översättning även fortsättningsvis ska gälla jämte lydelsen på handläggningsspråket.

Översättningskrav för provisoriskt skydd: Svenska Akademien, Svenska Patentombudsföreningen och FICPI Sweden avstyrker förslaget om att det för provisoriskt skydd ska vara tillräckligt att patentkraven finns i engelsk översättning. Regelrådet avstyrker också förslaget med hänvis- ning till att det saknas underlag för att bedöma de administrativa kostnad- erna. PRV, Sveriges advokatsamfund och Företagarna anser att det kan vara förenat med rättssäkerhetsproblem att förlita sig på att patentkrav på engelska under ansökningsförfarandet vid en viss tidpunkt finns tillgäng- liga hos det europeiska patentverket och därmed kan grunda skadestånds- ansvar. Företagarna ser uppenbara problem med förslaget för innovativa småföretag, som får ökade kostnader för att kontrollera den stora mängd ansökningar som kan få skydd. PRV anser att provisoriskt skydd ska uppstå först om PRV kungjort att ansökans skyddsverkan åberopas och översättningen verkligen är tillgänglig hos det europeiska patentverket.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Översättningskrav för europeiskt patent och europeisk patentansökan

Ett europeiskt patent beviljas på något av det europeiska patentverkets tre handläggningsspråk, engelska, franska eller tyska. När det offentliggörs att ett europeiskt patent är beviljat ska patentskriften publiceras på det aktuella handläggningsspråket och innehålla en översättning av patent- kraven till de två andra språken.

Vid validering i Sverige är det bara patentkraven som alltid måste översättas till svenska. Om patentet har meddelats på franska eller tyska, ska dessutom patentbeskrivningen ges in på svenska eller engelska.

En europeisk patentansökan som har publicerats enligt den europeiska patentkonventionen kan få ett provisoriskt skydd i Sverige, dvs. ett skydd i skadeståndsrättsligt hänseende, från den dag då PRV utfärdade kun- görelse om publiceringen förutsatt att ansökan leder till patent. Ett villkor för detta är att patentkraven – i den lydelse de har publicerats – översätts till svenska och ges in till PRV.

Om den översättning som görs antingen vid validering eller för att få provisoriskt skydd inte överensstämmer med handlingens lydelse på hand- läggningsspråket vid det europeiska patentverket, omfattar patentskyddet bara det skydd som framgår av båda lydelserna. Effekten av en avvikelse kan alltså bli att patentets skyddsomfång begränsas. Vid bedömningen av det provisoriska skyddet kan det finnas fyra olika lydelser av patentkrav- en. Det kan nämligen finnas skillnader i patentkravens lydelse när ansök- an publicerades och när patentet meddelades, och båda dessa lydelser ska vara översatta. Patentskyddet för tiden innan patentet meddelades omfattar då bara det skydd som framgår av samtliga lydelser.

Prop. 2013/14:89

I fråga om patentets giltighet gäller enbart lydelsen på det europeiska patentverkets handläggningsspråk.

Översättningskrav för europeiskt patent med enhetlig verkan

Som nämns i avsnitt 4 regleras frågan om vilka språk som ska användas för europeiska patent med enhetlig verkan i översättningsförordningen. När ett europeiskt patent med enhetlig verkan offentliggjorts i enlighet med artikel 14.6 i den europeiska patentkonventionen ska det normalt inte krävas några ytterligare översättningar (artikel 3.1).

I händelse av tvist om ett påstått intrång ska emellertid patenthavaren på den påstådda intrångsgörarens begäran tillhandahålla en fullständig översättning av det europeiska patentet med enhetlig verkan till ett officiellt språk i den stat där det påstådda intrånget skedde eller där den påstådda intrångsgöraren är bosatt (artikel 4.1). I en tvist om ett europeiskt patent med enhetlig verkan får domstolen vidare begära att patenthavaren till- handahåller en fullständig översättning av patentet till domstolens hand- läggningsspråk (artikel 4.2).

Översättningen kan få viss rättslig betydelse. I tvister som gäller skade- stånd ska domstolen beakta att den påstådda intrångsgöraren har agerat utan att ha känt till eller rimligen bort känna till att det begicks intrång i pa- tentet innan personen i fråga fått tillgång till översättningen (i enlighet med artikel 4.1). Det gäller särskilt om den påstådda intrångsgöraren är ett litet eller medelstort företag, en fysisk person, en ideell organisation, ett universitet eller en offentlig forskningsorganisation (artikel 4.4).

Strängare översättningskrav under en övergångsperiod

Under en övergångstid från och med att översättningsförordningen börjar tillämpas krävs ytterligare översättningar (artikel 6). Då ska en begäran om enhetlig verkan, vilken ju enligt huvudregeln ska göras på handlägg- ningsspråket, åtföljas av en översättning. Om handläggningsspråket är franska eller tyska, ska patentskriften översättas till engelska. Om hand- läggningsspråket är engelska, ska den översättas till något annat av EU:s officiella språk. Översättningar som det europeiska patentverket offent- liggör enligt den bestämmelsen tillhandahålls endast i informationssyfte.

Hur lång övergångstiden kommer att bli är inte ännu inte klart. När för- ordningen börjar tillämpas ska kvaliteten på de maskinöversättningar till alla EU:s officiella språk som utvecklas av det europeiska patentverket löpande utvärderas. Övergångsperioden avslutas när kvaliteten bedöms vara tillräckligt hög. Den upphör under alla förhållanden senast tolv år efter det att förordningen börjar tillämpas (artikel 6.3–5 och skäl 13).

Översättningskraven vid validering bör behållas

Som utredningen konstaterar påverkar översättningsförordningen i sig inte översättningskraven för europeiska patent som inte har enhetlig ver- kan. Det finns inga hinder mot att behålla översättningskraven vid vali- dering. Några lagändringar är inte heller i övrigt nödvändiga för att upp- fylla de förpliktelser som följer av översättningsförordningen.

Europeiska patent med enhetlig verkan kommer på sikt att ha verkan i Sverige utan att de till någon del är översatta till svenska. Genomförandet av det enhetliga patentskyddet innebär alltså att användarna kommer att

få hantera patentskydd utan att ha tillgång till översättningar till svenska. Som utredningen anger kan det därför ifrågasättas om det är rimligt att upprätthålla strängare översättningskrav vid validering än vad som kom- mer att gälla för de europeiska patenten med enhetlig verkan.

Även om det i och för sig kan vara rimligt att ha samma översättnings- krav för alla europeiska patent som har verkan i Sverige, finns det enligt utredningen också skäl som talar mot att för närvarande ändra översätt- ningskraven vid validering till det som ska gälla enligt översättningsför- ordningen när den fullt ut träder i kraft. Ett skäl som anges är att det kan dröja uppemot femton år innan bestämmelserna börjar tillämpas.

Eftersom övergångsbestämmelserna i översättningsförordningen kom- mer att vara den gällande ordningen under de närmaste åren, anser utred- ningen det vara mest rimligt att det i stället är dessa som är utgångspunkt för en eventuell svensk harmonisering av översättningskraven vid valide- ring. En svensk reglering som anpassas till övergångsbestämmelserna i översättningsförordningen skulle innebära att önskemålet om att patent- skriften ska finnas i vart fall på engelska kan tillgodoses.

Utredningen ifrågasätter emellertid om en sådan lösning skulle inne- bära en tillräcklig nivå av tillgänglighet för användarna. Utredningen an- ser att det inte kan bortses från att tolkningen av ett patents skyddsom- fång väsentligen underlättas för många användare, om patentkraven finns på svenska. Det gäller särskilt möjligheten att snabbt bilda sig en upp- fattning om ett patents skyddsomfång. Utredningen bedömer att det i vart fall i nuläget inte finns tillräckliga skäl att slopa kravet på översättning av patentkraven till svenska. Företagarna anger uttryckligen att det är vär- defullt att det inte föreslås någon ändring i detta avseende. Organisation- en menar att det är viktigt att kunna ta del av patentkraven på svenska, inte minst för små svenska företag. Regeringen delar den bedömningen.

Texterna bör gälla i lydelsen på handläggningsspråket

De översättningar av europeiska patent med enhetlig verkan som krävs enligt översättningsförordningen (artiklarna 4 och 6) har bara informativ verkan. De saknar alltså rättslig betydelse vid bedömningar av patentens skyddsomfång och giltighet. I tvister om skadestånd kan emellertid till- gången till översättning beaktas vid bedömningen av en påstådd intrångs- görares eventuellt goda tro.

Utredningens slutsats att det, när det gäller europeiska patent utan en- hetlig verkan, finns skäl att tills vidare behålla skyldigheten att översätta patentkraven till svenska grundar sig främst på att det underlättar för an- vändarna att göra en förhandsbedömning av patentkraven. Om tvist upp- kommer, är det dock en fördel om bara en uppsättning patentkrav gäller. Det är också en fördel om patentkraven, som ska tolkas i ljuset av patent- beskrivningen, är på samma språk som patentbeskrivningen. Att en över- sättning har rättslig betydelse försvårar tolkningen av skyddsomfånget och kan leda till ett snävare patentskydd. Om den rättsliga betydelsen av översättningar i stället begränsas i svensk rätt i samma utsträckning som enligt översättningsförordningen, skulle det innebära en önskvärd harmo- nisering. Utredningen stannar därför vid förslaget att det bara är lydelsen på handläggningsspråket som ska gälla.

Prop. 2013/14:89

Prop. 2013/14:89 Några remissinstanser, bl.a. Sveriges advokatsamfund och Företagar- na, anser att översättningen fortsatt ska gälla jämte handlingen i lydelse på handläggningsspråket. De anför att patentkravens innehåll är av cen- tral betydelse vid bedömningen av skyddsomfånget av ett europeiskt pa- tent och att företagen måste ges rimliga förutsättningar att bedöma vilka möjligheter de har att utveckla tekniker utan att begå intrång.

Regeringen delar emellertid utredningens uppfattning att en ordning där patentskyddet bestäms endast av handlingarna i lydelsen på hand- läggningsspråket är den bästa lösningen. Som regeringen konstaterade i propositionen Nationella patent på engelska (prop. 2013/14:53 s. 31) riskerar nuvarande ordning, där skyddsomfånget bestäms av två språk- versioner, att leda till onödiga svårigheter. Med utredningens förslag skulle det inte längre finnas risk för att ett patents skyddsomfång be- gränsas till följd av en bristfällig översättning. Därigenom undviks också att patentskyddets omfång, på grund av den översättning som gjorts, blir ett annat i Sverige än i andra länder. För att undvika missförstånd om den svenska översättningens betydelse bör det, när handlingarna hålls till- gängliga hos PRV, framgå att det är texternas lydelse på handläggnings- språket som gäller. I enlighet med utredningens förslag bör också, som en följd av att rättsverkan nu ändras, bestämmelserna om rättelse av en översättning upphävas.

Förutsättningarna för provisoriskt patentskydd bör inte ändras

Provisoriskt patentskydd för en europeisk patentansökan förutsätter att patentkraven har översatts till svenska.

Utredningen föreslår att översättningskraven för att få provisoriskt skydd för europeiska patentansökningar harmoniseras med vad som kommer att gälla för det enhetliga patentskyddet enligt övergångsbestäm- melserna i översättningsförordningen. Som förutsättning för provisoriskt skydd – förutom att ansökningen har publicerats enligt den europeiska patentkonventionen och att den leder till ett europeiskt patent för Sverige

– ska enligt förslaget alltså bara gälla att patentkraven ska vara tillgäng- liga på engelska. I konsekvens med det föreslås också att de nuvarande kraven på PRV att utfärda kungörelser och hålla översättningar av euro- peiska patentansökningar tillgängliga som förutsättningar för provisoriskt skydd tas bort, när ansökan finns tillgänglig på engelska hos det euro- peiska patentverket.

Som skäl för förslaget anför utredningen att det inte alltid, vare sig på ansökningsstadiet eller när ett europeiskt patent beviljas, kommer att gå att avgöra vilken typ av patent det kommer att sluta i – ett europeiskt patent som valideras eller ett europeiskt patent med enhetlig verkan.

Regeringen instämmer i och för sig med utredningen i att det inte är helt motiverat att översättningskraven är strängare på ansökningsstadiet än för det meddelade patentet, vilket skulle kunna bli fallet med nuvarande reglering av provisoriskt skydd om ansökan resulterar i ett europeiskt patent med enhetlig verkan. Det är dock oundvikligt att kraven är olika vid ansökningstillfället och när patent har meddelats, så länge ansökan är densamma oavsett om patentet sedan får enhetlig verkan eller inte sam- tidigt som översättningskraven är olika för europeiska patent med och

utan enhetlig verkan. Utredningens förslag skulle leda till att lägre krav

ställs vid ansökningstillfället än när det europeiska patentet meddelas i de Prop. 2013/14:89 fallen då sökanden inte ansöker om eller beviljas enhetlig verkan. Det är

inte heller önskvärt. Som flera remissinstanser framhåller aktualiserar den föreslagna regleringen även en rad frågor som inbegriper handlägg- ningen vid det europeiska patentverket och det råder osäkerhet om hur det skulle fungera praktiskt. Med hänvisning till det anförda bedömer re- geringen att kravet på översättning för provisoriskt skydd inte bör ändras.

7 Den enhetliga patentdomstolen

Regeringens förslag: Riksdagen ska godkänna avtalet om en enhetlig patentdomstol (domstolsavtalet).

Svensk domstol ska inte vara behörig att ta upp ett mål till prövning, om den enhetliga patentdomstolen är ensam behörig enligt domstols- avtalet.

Det ska inte krävas någon anmälan till patentmyndigheten av den som vill väcka talan vid den enhetliga patentdomstolen eller talan vid en svensk domstol som avser ett europeiskt patent med enhetlig ver- kan. Det ska inte heller krävas någon underrättelse i dessa fall.

När den enhetliga patentdomstolen prövar mål om europeiska patent med enhetlig verkan ska domstolsavtalets bestämmelser gälla som svensk lag i fråga om vilka handlingar som omfattas av ensamrätten och ensamrättens begränsningar.

Ett avgörande av den enhetliga patentdomstolen ska verkställas i Sverige som ett motsvarande svenskt avgörande.

Staten ska vara skadeståndsskyldig för skada som orsakats av att den enhetliga patentdomstolens överinstansrätt har överträtt EU-rätten. Stockholms tingsrätt ska vara ensam behörig i sådana skadeståndsmål.

Utredningens förslag överensstämmer i sak med regeringens (se be- tänkandet s. 39 f. och 84 f.), utom när det gäller regeringens förslag att Stockholms tingsrätt ska ha exklusiv behörighet i vissa skadeståndsmål.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invändning mot dem.

Uppsala universitet anser att den negativt formulerade behörighets- regeln inte ger tillräcklig ledning om när svenska domstolar är behöriga. Sveriges advokatsamfund anser däremot att den föreslagna bestämmelsen innebär en bra och smidig ordning.

Patentbesvärsrätten, Svenskt Näringsliv, Svenska Föreningen för im- materialrätt, Linköpings universitet och Teknikföretagen ser ett behov av lika regler för alla slags patent i fråga om vilka handlingar som omfattas av ensamrätten och ensamrättens begränsningar.

Justitiekanslern anför i fråga om skadeståndsanspråk att myndigheten för att kunna företräda staten måste få tillgång till underlag från den en- hetliga patentdomstolen och att Stockholms tingsrätt bör vara ensam be- hörig domstol att ta upp en sådan talan till prövning.

Prop. 2013/14:89

Skälen för regeringens förslag

Sverige bör tillträda domstolsavtalet

Domstolsavtalet är ett mellanstatligt avtal. Det blir alltså bindande för Sverige om Sverige tillträder det.

Som nämns i avsnitt 4 utgör domstolsavtalet tillsammans med patent- förordningen och översättningsförordningen grundstenarna i det enhet- liga patentsystemet. Genom domstolsavtalet inrättas den enhetliga pa- tentdomstolen, och den får exklusiv behörighet att handlägga tvister om europeiska patent med enhetlig verkan och utan enhetlig verkan. Att domstolsavtalet träder i kraft är en förutsättning för att patentförordning- en och översättningsförordningen ska bli tillämpliga. Vid undertecknan- det av domstolsavtalet åtog sig de avtalsslutande medlemsstaterna att ra- tificera avtalet så snart som möjligt och att skyndsamt etablera den nya domstolen. Genom att tillträda avtalet uppfyller Sverige det åtagandet. Sverige är också ledande i det pågående arbetet med att bygga upp den nya domstolen. Arbetet omfattar bl.a. att rekrytera domare, upprätta ett it- system, utforma finansieringen (inklusive domstolsavgifterna) samt ta fram ett sekundärt regelverk (inklusive rättegångsreglerna) som ska väg- leda domstolen och dess beslutande och rådgivande organ. Vidare kan ett europeiskt patent få enhetlig verkan bara i de deltagande medlemsstater där den enhetliga patentdomstolen har exklusiv behörighet genom att staterna tillträtt domstolsavtalet. Genom att tillträda avtalet bidrar Sve- rige alltså även till det enhetliga patentsystemets utbredning. Den förenk- ling samt den ökade rättssäkerhet och konkurrenskraft som det innebär främjar innovation och tillväxt. Regeringen anser därför att det finns skäl för Sverige att tillträda domstolsavtalet.

Det är angeläget att Sverige tillhör de medlemsstater som tidigt kan ratificera domstolsavtalet, inte minst för att ha möjlighet att förbereda in- rättandet av en regional avdelning i domstolens första instans. För att det ska kunna ske fordras, som framgår nedan, riksdagens godkännande. Re- geringen är samtidigt medveten om att ytterligare författningsändringar kan bli nödvändiga till följd av de förberedelser som pågår (se avsnitt 3).

Regeringen får inte ingå en för Sverige bindande överenskommelse utan riksdagens godkännande, om överenskommelsen förutsätter att en lag ändras eller upphävs eller att en ny lag stiftas eller om den i övrigt gäller ett ämne i vilket riksdagen ska besluta. Av den följande genom- gången framgår att ett tillträde till domstolsavtalet förutsätter lagstiftning. Regeringen föreslår därför att riksdagen ska godkänna domstolsavtalet.

Domstolsavtalet innehåller huvudsakligen bestämmelser som inte ska tillämpas nationellt och som inte heller i övrigt påverkar bestämmelserna i nationell rätt; avtalets bestämmelser rör framför allt förfarandet i den enhetliga patentdomstolen och den domstolens sammansättning. I det följande behandlar regeringen i princip bara de frågor med anknytning till domstolsavtalet som föranleder ändringar i svensk rätt.

Beslut med kvalificerad majoritet

Regeringens förslag innebär att rättsskipningsuppgifter överlåts till en internationell inrättning. Därmed aktualiseras frågan om tillämpning av 10 kap. 8 § regeringsformen.

Svensk domstols behörighet bör begränsas

Domstolsavtalet innehåller bestämmelser om den enhetliga patentdom- stolens behörighet (artiklarna 2, 3, 31, 32 och 83). Domstolen grundar sin behörighet direkt på domstolsavtalet och det förutsätts inte några natio- nella bestämmelser för detta. Däremot måste, som utredningen anger, de nationella forumreglerna anpassas för att den enhetliga patentdomstolens behörighet ska bli exklusiv i den utsträckning som följer av domstolsav- talet. Det måste alltså tydliggöras att svensk domstol inte får ta upp en talan till prövning, om den enhetliga patentdomstolen är ensam behörig enligt domstolsavtalet.

Den enhetliga patentdomstolens exklusiva behörighet

Den enhetliga patentdomstolen är ensam behörig när det gäller talan om faktiskt intrång eller försök eller förberedelse till intrång i europeiska patent eller tilläggsskydd (vars grundpatent är sådana patent) samt sva- romål i samband med sådan talan (inklusive invändningar och genkäro- mål avseende licenser). Omvänt är den också ensam behörig i fråga om fastställelsetalan om att det inte har begåtts intrång i sådana patent eller tilläggsskydd. Den exklusiva behörigheten omfattar även talan om interi- mistiska åtgärder, skyddsåtgärder och förelägganden samt talan om (och genkäromål avseende) ogiltigförklaring av sådana patent och tilläggs- skydd. Domstolen är dessutom ensam behörig när det gäller talan om skadestånd eller ersättning på grundval av ett provisoriskt skydd knutet till en offentliggjord europeisk patentansökan. Domstolen har också ex- klusiv behörighet i fråga om talan om nyttjande av en uppfinning innan ett sådant patent har meddelats, föranvändarrätt, licensersättning som grundar sig på artikel 8 i patentförordningen och beslut som det euro- peiska patentverket fattar när verket utför de arbetsuppgifter som avses i artikel 9 i patentförordningen. Detta följer av artikel 32.1 i domstols- avtalet.

De avtalsslutande medlemsstaternas nationella domstolar är fortsatt be- höriga när det gäller talan om patent och tilläggsskydd som inte omfattas av domstolens exklusiva behörighet (artikel 32.2).

Undantag från den enhetliga patentdomstolens exklusiva behörighet

Under en övergångstid om sju år från domstolsavtalets ikraftträdande är det fortfarande möjligt att väcka viss talan vid nationella domstolar eller behöriga myndigheter (artikel 83.1 i domstolsavtalet). Det gäller talan om intrång i eller ogiltigförklaring av ett europeiskt patent utan enhetlig verkan eller ett tilläggsskydd vars grundpatent är ett sådant patent; om talan har väckts nationellt före men målet inte avgjorts vid övergångs- periodens utgång, består den nationella behörigheten (artikel 83.2).

Fem år efter domstolavtalets ikraftträdande ska en utvärdering göras av möjligheten att väcka talan i nationell domstol i de angivna frågorna. Utvärderingen kan leda till att övergångstiden förlängs med högst sju år (artikel 83.5).

Om talan inte redan har väckts vid den enhetliga patentdomstolen, kan innehavaren av ett europeiskt patent utan enhetlig verkan som meddelats före övergångstidens utgång eller ett tilläggsskydd vars grundpatent är ett sådant patent välja att inte omfattas av domstolens exklusiva behörighet

Prop. 2013/14:89

Prop. 2013/14:89 (s.k. opt out). Detsamma gäller den som före övergångstidens utgång har ansökt om ett europeiskt patent. Den som vill utnyttja undantaget ska underrätta domstolen senast en månad före övergångstidens utgång. Undantaget får verkan när det antecknas i registret (artikel 83.3).

Om talan inte redan har väckts vid en nationell domstol, kan den som har utnyttjat undantaget när som helst välja att inte längre omfattas av det (och alltså låta den enhetliga patentdomstolen vara ensam behörig). Det sker genom en underrättelse till domstolen och får verkan när det antecknas i registret (artikel 83.4).

Möjligheten att välja bort domstolens exklusiva behörighet innebär att mål om europeiska patent kan förekomma i nationella domstolar under en rela- tivt lång tid efter domstolsavtalets ikraftträdande.

Behörig domstol enligt patentlagen

Vissa administrativa beslut av PRV överklagas till Patentbesvärsrätten, vars beslut i sin tur överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen (se t.ex. 26 och 75 §§ patentlagen). Patentmål i övrigt handläggs i allmän dom- stol. Stockholms tingsrätt är ensam behörig domstol i sex kategorier av mål. Andra mål handläggs i första instans i den tingsrätt som är behörig enligt allmänna forumregler i rättegångsbalken. Ett exempel är mål om bättre rätt till ett redan meddelat patent. Europeiska patent behandlas i detta avseende på samma sätt som svenska patent (se bl.a. 81 §).

Att den enhetliga patentdomstolen är ensam behörig i flertalet tvister som rör europeiska patent innebär, som utredningen anger, att forumreg- lerna i patentlagen måste ändras. Det finns dock inget enkelt eller natur- ligt sätt att i lagen ange de måltyper som inte ska handläggas av svensk domstol. De måltyper som faller utanför den enhetliga patentdomstolens exklusiva behörighet enligt domstolsavtalet ska fortsätta att handläggas av svensk domstol, även när det handlar om europeiska patent. Det är alltså inte möjligt att generellt undanta europeiska patent från de svenska dom- stolarnas behörighet. Enligt utredningen är det lämpligast att i patentlagen ange i vilka fall en svensk domstol inte är behörig genom att hänvisa till den enhetliga patentdomstolens exklusiva behörighet enligt domstols- avtalet.

Uppsala universitet anser att den negativt formulerade behörighets- regeln inte tillräckligt tydligt anger när svenska domstolar är behöriga och att den bör förtydligas.

Enligt regeringens mening är det emellertid knappast möjligt att skapa en heltäckande reglering av svenska domstolars behörighet i särskilda fall utan att den förlorar i tydlighet i andra avseenden. Det är inte heller möjligt att enbart hänvisa till behörighetsreglerna i artikel 32 i domstols- avtalet, eftersom den enhetliga patentdomstolens exklusiva behörighet även beror på andra bestämmelser i domstolsavtalet (inklusive artikel 83 om undantag under en övergångsperiod). Övergångsperiodens längd kom- mer dessutom vara beroende av slutsatserna vid utvärderingen och går för närvarande inte att förutse. För att de författningsändringar som nu föreslås ska omfatta förhållandena både under övergångstiden och efter dess utgång måste hänvisningen till domstolsavtalet göras tillräckligt vid. Regeringen konstaterar också att de som i första hand är berörda av den

föreslagna regleringen bedömer att den är tillräckligt förutsebar. Sveriges

advokatsamfund anför uttryckligen att förslaget i detta avseende innebär en bra och smidig ordning. Inte heller domstolarna har någon invändning mot konstruktionen. Sammanfattningsvis anser regeringen att utredningens förslag bör genomföras. För att innehållet i den nuvarande bestämmelsen i patentlagen om Stockholms tingsrätt som exklusivt forum i vissa typer av mål (65 §) inte ska bli missvisande bör, som utredningen föreslår, ett förtydligande göras där; bestämmelsen bör bara gälla när den enhetliga patentdomstolen inte är behörig. Motsvarande förtydliganden bör göras i bestämmelserna om forum i vissa fall i samband med informationsföre- lägganden (57 e §) och intrångsundersökningar (59 b §), eftersom de hänvisar till den domstol som avses i 65 §.

Anmälan av talan och underrättelse i patentmål

Den som vill väcka talan om patents ogiltighet, överföring av patent eller meddelande av tvångslicens ska anmäla detta till PRV och underrätta dem som enligt patentregistret har licens till eller panträtt i patentet. An- mälan och underrättelserna är processförutsättningar i de angivna fallen.

Bakgrunden till bestämmelsen var en strävan efter att patentregistret ska redovisa sådana rättsliga åtgärder som kan påverka panthavarens eller licenstagarens rätt till patentet (prop. 1966:40 s. 231 f. och prop. 1987/88:4 s. 25 f.).

De angivna skälen saknar relevans för europeiska patent med enhetlig verkan, eftersom dessa inte registreras i det svenska patentregistret. För de fall där talan gäller europeiska patent som har validerats och registre- rats i Sverige men talan ska väckas vid den enhetliga patentdomstolen kan kravet inte heller behållas; det är inte möjligt att i den svenska lag- stiftningen ha processförutsättningar i förhållande till den enhetliga pa- tentdomstolen. Bestämmelsen bör alltså i enlighet med utredningens förslag ändras så att dessa fall inte omfattas av kravet på anmälan av talan och underrättelse. En konsekvens av ändringen är att det inte heller under övergångsperioden kommer att ställas sådana krav även om de nationella domstolarna då fortfarande har kvar viss behörighet. Rege- ringen anser dock att det inte finns tillräckliga skäl att komplicera reg- leringen genom att behålla kraven under den tiden.

PRV och Sveriges advokatsamfund ifrågasätter om det är rimligt att uppställa anmälningskrav i förhållande bara till vissa patent och anser att det finns anledning att överväga att helt slopa anmälningskravet. Regler- ingen tillgodoser dock önskemålet att det av patentregistret så långt som möjligt ska framgå sådana rättsliga åtgärder som kan påverka rättigheter till patentet. Regeringen ser därmed för närvarande inte skäl till att gene- rellt ta bort anmälningskravet.

Vissa frågor faller utanför den enhetliga patentdomstolens behörighet

Straffrättsligt ansvar kan komma i fråga för den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet gör sig skyldig till ett patentintrång. Även försök och förberedelse till brottet är straffbelagt. Egendom med avseende på vilken brott begåtts ska normalt förklaras förverkad.

Genom domstolsavtalet inrättas en enhetlig patentdomstol med i prin- cip ensam behörighet att handlägga tvister om europeiska patent. Behö- righeten omfattar dock inte straff och förverkande. Den enhetliga patent-

Prop. 2013/14:89

Prop. 2013/14:89 domstolens prövning av en intrångstalan kan bara resultera i skydds- och säkerhetsåtgärder samt sanktioner av civilrättsliga slag. Avsikten är att domstolsavtalet inte ska påverka medlemsstaternas straffrätt.

Liksom utredningen drar regeringen slutsatsen att det är förenligt med domstolsavtalet att behålla den svenska straffrättsliga regleringen och att en svensk domstol inom ramen för ett brottmål får pröva frågor om in- trång och förverkande. Det gäller även i fråga om ett europeiskt patent med enhetlig verkan.

Sveriges advokatsamfund, som delar bedömningen att domstolsavtalet inte omfattar den straffrättsliga frågan om patentintrång, efterlyser sam- tidigt klarlägganden av hur det är tänkt att ett brottmål om ett europeiskt patent med enhetlig verkan ska hanteras. Advokatsamfundet ställer frå- gan om en i Sverige tilltalad person som vill försvara sig genom att väcka en ogiltighetstalan är hänvisad till att göra det vid den enhetliga patent- domstolen.

Regeringen bedömer att den enhetliga patentdomstolens exklusiva be- hörighet innebär att en svensk domstol är förhindrad att även i samband med ett åtal om patentintrång ta upp till prövning ett genkäromål om ogiltighet av ett europeiskt patent eller ett tilläggsskydd vars grundpatent är ett sådant patent. En här åtalad person som vill väcka en ogiltighets- talan får i den frågan vända sig till den enhetliga patentdomstolen. Det kan samtidigt konstateras att frågan har en begränsad praktisk betydelse, då åtal för patentintrång är ovanliga; allmänt åtal kräver att målsäganden anmäler brottet till åtal och att åtal av särskilda skäl är påkallat från allmän synpunkt.

I linje med vad utredningen kommer fram till bedömer regeringen att ett enskilt anspråk om skadestånd som framställs i samband med ett åtal om intrång i ett europeiskt patent (eller ett tilläggsskydd vars grundpatent är ett sådant patent) inte kan tas upp till prövning av en svensk domstol. Regeringen instämmer också i Svea hovrätts slutsats att det även gäller i fråga om ett enskilt anspråk om vitesförbud (jfr prop. 2008/09:67 s. 187).

Som utgångspunkt är det svensk rätt som reglerar frågor om en tvångs- licens att här utöva en patentskyddad uppfinning; Stockholms tingsrätt är även efter det att domstolsavtalet trätt i kraft ensam behörig att pröva frågor om meddelande och upphävande av samt villkor för en tvångs- licens med verkan i Sverige. Det gäller också i förhållande till ett euro- peiskt patent med enhetlig verkan. En invändning eller ett genkäromål om en licens att utöva en uppfinning som skyddas av ett europeiskt patent (eller ett tilläggsskydd vars grundpatent är ett sådant patent) om- fattas dock av den enhetliga patentdomstolens exklusiva behörighet. Det torde gälla även i fråga om en tvångslicens.

Om ett patent har meddelats någon annan än uppfinnaren eller den till vilken uppfinnarens rätt har gått över, ska en svensk domstol på talan av den berättigade överföra patentet på honom eller henne (53 § första styc- ket patentlagen). Rättsföljden är alltså inte ogiltigförklaring. (Den berät- tigade skulle inte vara hjälpt av en sådan då ett ogiltigförklarat patent utgör nyhetshinder för en ny patentansökan samma uppfinning.) Därför omfattas en sådan talan inte av den enhetliga patentdomstolens exklusiva behörighet. Överföringsmål ska fortsatt handläggas nationellt även när det gäller europeiska patent. Några författningsändringar behövs inte.

Vissa bestämmelser i domstolsavtalet bör gälla som svensk lag

Enligt patentförordningen ger ett europeiskt patent med enhetlig verkan innehavaren rätt att hindra andra från att på de medlemsstaters territorier där patentet har enhetlig verkan begå handlingar som omfattas av ensam- rätten, med förbehåll för ensamrättens begränsningar. Dessa handlingar och begränsningar ska vara enhetliga i alla deltagande medlemsstater där patentet har enhetlig verkan och i det enskilda fallet bestämmas av den nationella rätten i den deltagande medlemsstat som pekas ut av vissa an- knytningsfaktorer (artiklarna 5 och 7). Att nationell rätt är en rättskälla för den enhetliga patentdomstolen framgår av domstolsavtalet (artikel 24.1 a). Kraven på enhetlighet och nationell reglering är förenliga bara om domstolsavtalets bestämmelser i fråga om vilka handlingar som omfattas av ensamrätten och ensamrättens begränsningar (artiklarna 25– 30) gäller i alla deltagande medlemsstater. Det var också en förutsättning under de förhandlingar som ledde fram till rättsakterna. För Sverige, som har en dualistisk tradition, innebär det att artiklarna måste införlivas i svensk rätt genom nationella bestämmelser.

Regeringen bedömer i likhet med utredningen att införlivandet bör ske genom att det i patentlagen anges att artiklarna gäller i Sverige (inkorpo- rering), inte genom att de omarbetas till svensk författningstext (transfor- mering). Utredningen föreslår att artiklarna inkorporeras i sin ursprung- liga form. Även i det avseendet delar regeringen utredningens uppfatt- ning. Artiklarna ska nämligen inte tillämpas av nationella domstolar eller myndigheter. Det är också bara de engelska, franska och tyska språkver- sionerna av avtalet som är giltiga. Dessutom överensstämmer artiklarna inte i alla avseenden med gällande svensk rätt. Därför är det lämpligast att inte upprepa snarlika bestämmelser i patentlagen.

Svenskt Näringsliv, Linköpings universitet, Svenska Föreningen för Immaterialrätt och Teknikföretagen ställer sig frågande till att de hand- lingar som omfattas av ensamrätten och ensamrättens begränsningar är olika reglerade för sådana patent med verkan i Sverige som, å ena sidan, omfattas av den enhetliga patentdomstolens exklusiva behörighet och, å den andra, inte omfattas av den. Patentbesvärsrätten instämmer och an- ser att frågan bör analyseras i den kommande lagstiftningsprocessen.

Utgångspunkten för regeringen har varit att patentförordningen bara kräver av nationell rätt att artiklarna ska tillämpas i fråga om europeiska patent med enhetlig verkan; någon materiell harmonisering var inte heller avsedd under förhandlingarna. Europeisk patenträtt är till stor del redan harmoniserad i frågorna genom bl.a. den europeiska patentkonventionen. Även regeringen kan dock se nyttan av att bestämmelserna för olika patentkategorier är så likartade som möjligt. Innan det kan bli aktuellt att i patentlagen generellt införa domstolsavtalets materiella bestämmelser behöver effekterna analyseras ytterligare. Det är inte möjligt inom ramen för detta lagstiftningsärende. En sådan uppgift bör i stället ingå i de tilläggsdirektiv som nämns i avsnitt 3.

Verkställighet som ett motsvarande svenskt avgörande

Enligt domstolsavtalet ska den enhetliga patentdomstolens avgöranden vara verkställbara i varje avtalsslutande medlemsstat. Verkställighetsför- farandet ska styras av nationell rätt i den avtalsslutande medlemsstat där

Prop. 2013/14:89

Prop. 2013/14:89 verkställigheten sker. Ett avgörande från domstolen ska verkställas på samma villkor som ett avgörande i den avtalsslutande medlemsstat där verkställigheten äger rum (artikel 22).

För att sådan verkställighet ska kunna ske i Sverige krävs det, som ut- redningen konstaterar, att det införs en bestämmelse i svensk rätt. Inne- börden ska vara att domstolens avgöranden ska verkställas på samma villkor som om de meddelas av en svensk domstol eller myndighet. Det utesluter krav på både verkställbarhetsförklaring (s.k. exekvaturförfar- ande) och översättning till svenska av avgörandet.

Medlemsstaternas skadeståndsansvar

I likhet med andra domstolar inom EU ska den enhetliga patentdom- stolen tillämpa unionsrätten i dess helhet och ge den företräde framför eventuell avvikande nationell rätt. Domstolen består av en förstainstans- rätt, en överinstansrätt och ett kansli. De avtalsslutande medlemsstaterna är solidariskt ansvariga för skada som uppstår genom att överinstansrät- ten begår en överträdelse av unionsrätten. Ersättning ska ske enligt de principer som gäller för skador som orsakas genom nationella domstolars överträdelser av unionsrätten (artikel 22.1 i domstolsavtalet).

Huvudregeln är att talan ska väckas mot den avtalsslutande medlems- stat där käranden har hemvist eller huvudsakligt säte. Om ett sådant hem- vist eller säte inte finns i någon av de avtalsslutande medlemsstaterna, kan talan i stället väckas mot den avtalsslutande medlemsstat där käran- den har ett driftsställe. Om det inte heller finns ett driftsställe i någon av dessa stater, får talan väckas mot den stat där överinstansrätten har sitt säte, dvs. Luxemburg. Talan ska i samtliga fall väckas inför den utpekade statens behöriga myndighet (artikel 22.2).

En medlemsstat som betalat skadestånd har rätt att få ett proportioner- ligt bidrag från de andra avtalsslutande medlemsstaterna (artikel 22.3).

Det krävs inte något vållande från statens sida för skadeståndsskyldig- het enligt domstolsavtalet. På så sätt skiljer sig regleringen från regler- ingen av de fall där staten kan bli skadeståndsskyldig enligt 3 kap. skade- ståndslagen (1972:207). Regleringen skiljer sig också från den skade- ståndsskyldighet som även utan direkt lagstöd skulle kunna åläggas staten till följd av svenska domstolars överträdelser av EU-rätten genom att den avser ansvar för överträdelser som begåtts av ett internationellt organ och som staten alltså inte direkt svarar för.

Medlemsstaterna skulle i och för sig indirekt kunna anses vara skade- vållare genom att de avhänt sig domsmakt till den enhetliga patentdom- stolen. Utredningen anser det dock vara tveksamt om sambandet är så starkt att staten enligt svensk rätt skulle anses ha ett sådant skadestånds- ansvar utan lagstöd. Utredningens bedömning är därför att bestämmelser- na i artikel 22 om statens skadeståndsansvar och om i vilka fall talan får väckas mot staten bör införlivas i svensk rätt. Utredningen anser att det ska ske genom att hela artikeln inkorporeras i patentlagen och föreslår därför en bestämmelse som hänvisar till artikel 22.

Regeringen delar i huvudsak den bedömningen. Som utredningen anför är det dock inte nödvändigt att införliva den del av artikeln som behand- lar skyldigheten att ersätta en annan medlemsstat som betalat ut skade-

stånd (artikel 22.3) då det är en fråga som regleras på mellanstatlig nivå.

Regeringen föreslår därför till skillnad från utredningen ingen hänvisning till artikel 22.3.

Justitiekanslern handlägger skadeståndsanspråk mot staten. Det sker med stöd av förordningen (1995:1301) om handläggning av skadeståndsanspråk mot staten. Den omfattar anspråk på ersättning som grundas på ett på- stående om överträdelse av gemenskapsrätten. Justitiekanslerns handlägg- ning är enligt förordningen inte begränsad till skada som vållats av svenska inrättningar. Som Justitiekanslern anger kan det finnas skäl att göra ändring- ar i förordningen. Regeringen avser att återkomma i den frågan.

Justitiekanslern framhåller att det kan bli svårt att få tillgång till under- lag från den enhetliga patentdomstolen för att kunna bevaka statens rätt. Justitiekanslern jämför med myndighetens rätt enligt lag att få tillgång till handlingar från nationella domstolar och myndigheter samt att dessa ska bistå med de upplysningar eller yttranden som Justitiekanslern begär. Justitiekanslerns erfarenhet är att det kan uppstå problem med att få in- formation i gränsöverskridande situationer, om myndigheten inte kan garantera sekretess.

Domstolsavtalet innehåller inga uttryckliga regler om att nationella domstolar eller myndigheter ska kunna få ut handlingar i samband med ett skadeståndsmål utan detta har varit underförstått under förhand- lingarna; regleringen bygger på att staterna ska kunna få tillgång till de handlingar som är nödvändiga för en skadeståndsprocess och detta är ingenting som någon annan deltagande medlemsstat har ifrågasatt. Rege- ringen verkar dock för att detta förtydligas i samband med de förbered- elser av det enhetliga patentskyddet som pågår (se avsnitt 3). Med anled- ning av Justitiekanslerns yttrande finns det också skäl att överväga beho- vet av en sekretessreglering för de handlingar som Justitiekanslern får tillgång till i samband med en sådan process. Även den frågan bör omfat- tas av de tilläggsdirektiv som nämns i avsnitt 3.

Justitiekanslern väcker frågan om inte Stockholms tingsrätt bör vara exklusivt behörigt forum för aktuella skadeståndsmål. Regeringen anser att så bör vara fallet eftersom ett sådant mål kan avse frågor där det är en fördel med specialkompetens på patenträttsområdet, t.ex. kunskaper om patenträttsliga EU-rättsakter såsom tilläggsskyddsförordningarna eller det s.k. bioteknikdirektivet. Det bör uttryckligen framgå att Stockholms tingsrätt är ensam behörig att handlägga dessa skadeståndsmål.

Förhållandet till Bryssel I-förordningen och Luganokonventionen

Den enhetliga patentdomstolens internationella behörighet, s.k. domsrätt, ska (enligt artikel 31 i domstolsavtalet) bestämmas med tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1215/2012 av den 12 december 2012 om domstols behörighet och om erkännande och verk- ställighet av domar på privaträttens område (den reviderade Bryssel I- förordningen) eller, i tillämpliga fall, konventionen den 30 oktober 2007 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (Luganokonventionen). Den reviderade Bryssel I-förordningen ersätter rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verk- ställighet av domar på privaträttens område (den ursprungliga Bryssel I- förordningen) och tillämpas fullt ut med början den 10 januari 2015. Den

Prop. 2013/14:89

Prop. 2013/14:89 blir direkt tillämplig och bindande för samtliga EU-medlemsstater utom Danmark, som dock har möjlighet att förklara att den reviderade Bryssel I-förordningen ska tillämpas i förhållande till Danmark. Detta följer av ett särskilt avtal mellan EU och Danmark som avser den ursprungliga Bryssel I-förordningen. Danmark har gjort en sådan förklaring. Den revi- derade förordningen kommer alltså att tillämpas även i förhållande till Danmark. Luganokonventionen är ett med den ursprungliga Bryssel I- förordningen parallellt instrument som har i stort sett samma innehåll. Den gäller mellan EU, Danmark, Island, Norge och Schweiz.

Med anledning av att några remissinstanser tar upp frågan om förhål- landet till Bryssel I-förordningen konstaterar regeringen här att ett arbete med att anpassa den till domstolsavtalet har inletts. Syftet med arbetet är att tydliggöra hur förordningens behörighetsregler ska fungera i förhål- lande till den enhetliga patentdomstolen och hur förordningens bestäm- melser bör tillämpas mellan EU-medlemsstater som är parter i domstols- avtalet och EU-medlemsstater som inte är det. Domstolsavtalets förenlig- het med Bryssel-förordningen säkerställs genom att domstolsavtalet inte kan träda i kraft utan att förordningsändringarna har trätt i kraft (artikel 89.1 i domstolsavtalet). Det är troligt att förordningsändringarna antas under år 2014.

	8	En nordisk-baltisk regional avdelning

	Regeringens förslag: Riksdagen ska godkänna avtalet om inrättande av
	en nordisk-baltisk regional avdelning i den enhetliga patentdomstolen
	(avtalet om en nordisk-baltisk regional avdelning).
		Regeringens bedömning: Ett tillträde till avtalet förutsätter inte några
	lagändringar.
		Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens (se be-
	tänkandet s. 94 f.). Det har inte ingått i utredningens uppdrag att över-
	väga eller ta ställning till om Sverige bör delta i en regional avdelning
	eller inrätta en lokal avdelning.
		Remissinstanserna: Remissinstanserna delar bedömningen eller läm-
	nar den utan invändning.
		Regeringen har inom ramen för Justitiedepartementets referensgrupp
	för patenträtt fortlöpande informerat svenska användare om förhandling-
	arna om en nordisk-baltisk regional avdelning.
	Skälen för regeringens förslag och bedömning
	Bakgrunden till avtalet om en nordisk-baltisk regional avdelning
	Den enhetliga patentdomstolen ska enligt artikel 6 i domstolsavtalet bestå
	av en första instans, en andra instans och ett kansli. Första instansen ska
	ha en central avdelning samt lokala och regionala avdelningar. En regio-
	nal avdelning ska i enlighet med artikel 18.1 i stadgan för den enhetliga
	patentdomstolen inrättas för två eller fler avtalsslutande medlemsstater på
50	deras begäran. Stadgan, som innehåller institutionella och ekonomiska

bestämmelser för den enhetliga patentdomstolen, finns bifogad som bilaga I till domstolsavtalet. En begäran om att inrätta en regional avdel- ning ska ställas till ordföranden i domstolens administrativa kommitté. I begäran ska även sätet för den regionala avdelningen anges.

Domstolsavtalet ger alltså de avtalsslutande medlemsstaterna en möj- lighet att välja att inrätta en lokal avdelning eller tillsammans med en eller flera medlemsstater ingå i en regional avdelning. Om en medlems- stat varken inrättar en lokal avdelning eller deltar i en regional avdelning, blir den centrala avdelningen behörig att pröva de mål som annars skulle ha prövats av den lokala eller regionala avdelningen.

Enligt domstolsavtalet ska rättegångsspråket vara det officiella språket eller ett av de officiella språken i den medlemsstat som är värd för en lokal avdelning eller det eller de officiella språk som angetts av de med- lemsstater som deltar i en regional avdelning. Medlemsstater som inrättar en lokal avdelning eller deltar i en regional avdelning har också en möj- lighet att fastställa ett eller flera av europeiska patentverkets officiella språk (engelska, franska och tyska) som rättegångsspråk för sin lokala eller regionala avdelning.

Efter att domstolsavtalet undertecknades i februari 2013 har Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen och Sverige fört förhandlingar om att inrätta en nordisk-baltisk regional avdelning. Finland beslutade i dec- ember 2013 att lämna samarbetet och i stället inrätta en lokal finsk avdel- ning. I februari 2014 beslutade även Danmark att inrätta en lokal avdel- ning. Förhandlingarna mellan de kvarvarande medlemsstaterna har resul- terat i ett avtal som innebär att parterna ska begära att domstolen upprät- tar en regional avdelning för dem, att sätet ska placeras i Stockholm och att rättegångsspråket i avdelningen ska vara engelska. Regeringen beslu- tade att underteckna avtalet den 20 februari 2014. Själva undertecknandet ägde rum i Bryssel den 4 mars 2014 med förbehåll för riksdagens god- kännande. Även Estland, Lettland och Litauen undertecknade avtalet vid detta tillfälle.

Avtalet om en nordisk-baltisk regional avdelning

Avtalet om en nordisk-baltisk regional avdelning är öppet för anslutning av varje nordisk och baltisk stat som också är en avtalsslutande med- lemsstat till domstolsavtalet. Avtalets formulering är alltså sådan att Fin- land och Danmark skulle kunna ansluta sig senare om de skulle ompröva sina beslut.

Avtalet innebär att parterna gemensamt ska begära att den enhetliga patentdomstolen inrättar en nordisk-baltisk regional avdelning i enlighet med artikel 18.1 i domstolsavtalets stadga (artikel 1).

En regional avdelning får hålla förhandlingar på olika platser enligt artikel 7.5 i domstolsavtalet. Med stöd av denna bestämmelse har parter- na kommit överens om att parterna ska möjliggöra detta och att faciliteter för dessa ändamål ska tillhandahållas i respektive stat (artikel 2). Kost- naderna för sådana faciliteter, vilket även inkluderar kostnader för nöd- vändigt administrativt stöd, ska bäras av respektive stat (artikel 3).

Parterna har vidare kommit överens om att ange engelska som enda rättegångsspråk vid den regionala avdelningen. Tolkning och översätt-

Prop. 2013/14:89

Prop. 2013/14:89 ning kommer att tillhandahållas i enlighet med domstolsavtalet och rätte- gångsreglerna för den enhetliga patentdomstolen (artikel 4).

Sätet för avdelningen, som också ska fungera som underavdelning till domstolens huvudsakliga kansli, ska placeras i Stockholm. Samtliga kostnader för sätet och kansliverksamheten som inte täcks av budgeten för den enhetliga patentdomstolen ska täckas av Sverige (artikel 5). De kostnader som Sverige ska bära är främst hänförliga till lokaler, drift och förvaltning. Under en inledande övergångsperiod på sju år ska Sverige även täcka lönekostnaderna för sätets administrativa stödpersonal.

Tvister om tolkningen eller tillämpningen av avtalet ska avgöras ge- nom förhandling mellan parterna (artikel 6). Avtalet gäller på obegränsad tid. Varje part kan frånträda avtalet genom ett närmare angivet förfar- ande. Den omständigheten att en part frånträder avtalet leder inte till att den regionala avdelningen upphör att existera (artikel 7). Som nämns ovan kan varje nordisk och baltisk stat, som också är en avtalsslutande medlemsstat till domstolsavtalet, närsomhelst ansluta sig genom att ge in en begäran om det till övriga parter (artikel 8).

Avtalet ska godkännas av parterna i enlighet med deras respektive nationella procedurer och det träder i kraft när två parter, varav Sverige är en, har godkänt avtalet och ratificerat domstolsavtalet. Parterna ska meddela varandra när nödvändiga nationella procedurer för godkännande har fullgjorts. Avtalets ikraftträdande är beroende av att domstolsavtalet har trätt i kraft (artikel 9).

Sverige bör tillträda avtalet om en nordisk-baltisk regional avdelning

Regeringens målsättning är att skapa så bra förutsättningar som möjligt för en god tillgänglighet till domstolen för användare och en bibehållen hög patentkompetens.

Att Sverige varken skulle inrätta en lokal avdelning eller ingå i en re- gional avdelning och i stället låta domstolens centrala avdelning hantera målen har aldrig varit ett alternativ för regeringen. Ett sådant alternativ skulle innebära att närheten till domstolen för svenska parter går förlorad. Vidare skulle det försvåra svenska domares, advokaters, patentombuds och andra experters möjligheter att arbeta i eller vid domstolen. Den fråga som har övervägts är i stället valet mellan en regional och en lokal avdelning. Regeringen ser klara fördelar med en regional avdelning.

Regeringen har inom ramen för Justitiedepartementets referensgrupp för patenträtt fortlöpande informerat svenska användare om förhandling- arna med de nordiska och baltiska medlemsstaterna. Flera organisationer har gett in skriftliga synpunkter till Justitiedepartementet. Bland annat har Sveriges advokatsamfund och Stockholms handelskammare gemen- samt gett in en skrift i vilken organisationerna uttrycker ett tydligt stöd för en nordisk-baltisk regional avdelning. Svenskt Näringsliv stöder i huvudsak det avtal som nu undertecknats, medan Svenska Föreningen för Immaterialrätt och Företagarna inte har tagit ställning till vilket alter- nativ Sverige bör välja med hänsyn bl.a. till att det är för oklart vilket alternativ som ger bäst förutsättningar för att bevara svensk domarkom- petens.

Regeringen konstaterar att genom att flera medlemsstater går samman

och inrättar en regional avdelning uppnås ett större målunderlag än om

var och en inrättar en lokal avdelning. Ett större målunderlag ger en bät- tre möjlighet att bibehålla en hög kompetens på avdelningen, vilket i sin tur bidrar till större effektivitet och högre kvalitet. En regional avdelning kan också förväntas ge en större kostnadseffektivitet för den enhetliga patentdomstolen. Exempelvis behöver sannolikt ett totalt sett mindre antal domare och administrativ personal anställas än om varje land upp- rättar en egen lokal avdelning. Det ligger i svenskt intresse att hålla kost- naderna för domstolen så låga som möjligt, eftersom domstolens kost- nader kommer att påverka domstolsavgifternas storlek. Vidare ger en regional avdelning större möjligheter för svenska domare att arbeta i den nya patentdomstolen. Till detta bidrar domstolsavtalets regler om sitsar- nas sammansättning. Enligt domstolsavtalet ska två av tre domare i en sits vid en regional avdelning komma från regionen medan det för en svensk lokal avdelning endast skulle medges en svensk domare per sits.

Enligt det avtal som nu undertecknats ska den regionala avdelningens säte placeras i Stockholm. Härigenom uppnås en närhet till en så stor del av svenska användare som möjligt samtidigt som den kompetens på pa- tentområdet som finns i Stockholmsregionen kan utnyttjas. Avdelningen ska vara operativ direkt när domstolsavtalet träder i kraft och det kommer alltså inte finnas någon startsträcka där kompetens kan tillförsäkras ge- nom utbildning eller träning. Regeringen bedömer därför att det är viktigt att i så stor utsträckning som möjligt utnyttja befintlig kompetens, t.ex. genom en samlokalisering med Stockholms tingsrätt, som i dag hand- lägger i princip samtliga patentmål i Sverige.

Det engelska språket kommer enligt avtalet att vara det enda rätte- gångsspråket vid den nordisk-baltiska regionala avdelningen. Det är vik- tigt att kunna erbjuda en effektiv och rättssäker domstolsprocess. Dom- arna i avdelningen kommer att ha olika nationaliteter och det är nödvän- digt att rättegångsspråket är ett språk som dessa kan förstå och arbeta på. Den valda lösningen kommer visserligen att innebära att parter kan komma att behöva processa på ett annat språk än sitt eget. Parterna kom- mer dock att företrädas av en advokat eller ett patentombud som förvän- tas kunna förstå och arbeta på engelska. Vidare kommer tolkning och översättning att tillhandahållas i enlighet med domstolsavtalet och rätte- gångsreglerna för den enhetliga patentdomstolen.

Regeringen gör bedömningen att de bästa förutsättningarna för använd- arna och för att bibehålla hög patentkompetens skapas genom att Sverige tillträder avtalet om en nordisk-baltisk regional avdelning med säte i Stockholm och med engelska som rättegångsspråk.

Som nämns i avsnitt 3 har det endast ingått i Patentlagsutredningens uppdrag att analysera vilka rättsliga och praktiska åtgärder, inklusive organisatoriska, som behöver vidtas för att Sverige ska kunna delta i en regional avdelning alternativt upprätta en egen lokal avdelning. Utred- ningens bedömning, som regeringen instämmer i, är att det inte krävs någon nationell reglering.

Riksdagens godkännande

Enligt 9 kap. 8 § andra stycket regeringsformen får regeringen inte, utan att riksdagen har medgett det, ta upp lån eller göra andra ekonomiska åtaganden för staten. Avtalet om inrättande av en nordisk-baltisk regional

Prop. 2013/14:89

Prop. 2013/14:89 avdelning innehåller förpliktelser för Sverige att täcka kostnaderna för avdelningens säte och dess kansliverksamhet som inte ryms inom ramen för den enhetliga domstolens budget. Avtalet behöver således godkännas av riksdagen.

9 Frist för att ge in prioritetshandlingar

Regeringens förslag: Om åberopade prioritetshandlingar inte kommit in i tid, ska patentmyndigheten underrätta sökanden och ge denne möj- lighet att ge in handlingarna inom två månader från underrättelsen.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens (se betänkan- det s. 103).

Remissinstanserna: Med ett undantag tillstyrker remissinstanserna förslaget eller har ingen invändning mot det. PRV och Kungl. tekniska högskolan framhåller särskilt förslagets fördelar. Regelrådet avstyrker det, då underlag för att bedöma de administrativa kostnaderna saknas.

Skälen för regeringens förslag: Den som har lämnat in en patentan- sökan i en stat som är ansluten till Pariskonventionen den 20 mars 1883 för skydd av den industriella äganderätten (Pariskonventionen) får inom 12 månader lämna in en patentansökan avseende samma uppfinning i en annan stat och begära prioritet från den tidigare ansökan. Den första an- sökan kallas prioritetsgrundande ansökan. Den senare ansökan anses vara gjord samtidigt med den första. Den dag den första ansökan lämnades in kallas prioritetsdag. Att en ansökan har prioritet innebär att sökanden kan få företräde framför andra som ansöker om patent på samma eller en lik- nande uppfinning. Förutsatt att den senare patentansökan lämnas in inom tolvmånadersfristen har sökanden som huvudregel 16 månader från prio- ritetsdagen på sig att begära prioritet för den senare ansökan.

Om den tidigare ansökan har getts in till en patentmyndighet i en annan till Pariskonventionen ansluten stat, ska sökanden för att få prioritet en- ligt svensk rätt ge in bevis om sökandens namn och om ingivningsdagen för den prioritetsgrundande ansökan. Sökanden ska även ge in en kopia av den tidigare ansökan till PRV. Detta ska ske utan föreläggande från PRV. Följden av att det inte sker är att rätten till prioritet går förlorad.

Enligt Patenträttskonventionen (Patent Law Treaty, PLT) med tillämp- ningsföreskrifter får en fördragsslutande stat kräva att ett prioritetsdoku- ment ges in inom en tidsfrist på minst 16 månader från prioritetsdagen; om sökanden inte uppfyller kravet ska patentmyndigheten underrätta sö- kanden samt ge denne möjlighet att uppfylla kraven och yttra sig inom en tidsfrist som ska vara minst två månader från dagen för underrättelsen.

Den nuvarande regleringen i patentlagen ger inte utrymme att under- rätta en sökande om en åberopad men inte ingiven prioritetshandling och ge denne möjlighet att skicka in en sådan inom viss tid.

Som utredningen anger finns det fördelar med att patentlagen bättre an- passas till Patenträttskonventionen. Det skulle öka rättssäkerheten för sö-

kanden. Dessutom skulle det ge PRV rätt att fullt ut ansluta sig till den

internationella databas för prioritetshandlingar som utvecklats mellan Prop. 2013/14:89 World Intellectual Property Organization (WIPO) och samarbetande pa-

tentmyndigheter. Det skulle i sin tur ge praktiska fördelar för sökanden. Som det är i dag kan PRV i databasen nämligen bara ladda upp en priori- tetsgrundande ansökan som gjorts hos PRV; verket får inte ladda ned (hämta) prioritetsdokument som laddas upp av utländska patentmyndig- heter. Med ändringen blir även nedladdning möjlig. Det innebär att både sökande och PRV har möjlighet att i ökad utsträckning arbeta digitalt i stället för att hantera pappersdokument. Om den nedladdande patentmyn- digheten i detta samarbete av någon anledning inte lyckas hämta ett åbe- ropat prioritetsdokument, ska myndigheten enligt riktlinjerna för samar- betet underrätta sökanden om detta och ge denne två månader från under- rättelsen att se till att myndigheten får tillgång till dokumentet. En patent- myndighet som vill ansluta sig fullt ut till samarbetet måste uppfylla rikt- linjerna. För PRV blir det möjligt genom den föreslagna ändringen.

Med anledning av synpunkten från Regelrådet om att det saknas under- lag för att bedöma de administrativa kostnaderna konstaterar regeringen att PRV:s fulla anslutning till det digitala samarbetet ger sökanden en möjlighet att slippa de kostnader som är förenade med att ge in prioritetsdokument i pappersversion till patentverk i olika länder. En sådan underrättelse från PRV som föreslås innebär inte att en sökande behöver vidta några åtgärder. Om en sökande väljer att ge in handlingar som en följd av PRV:s underrättelse – och har en begränsad kostnad för det – så är det för att uppnå fördelen av att kunna åberopa prioritet (se även avsnitt 11).

Med undantag för Regelrådet har ingen remissinstans någon invänd- ning mot utredningens förslag. Som utredningen föreslår bör patentlagen ändras så att PRV ska underrätta en sökande som inte ger in prioritets- handlingar i tid och ge denne möjlighet att inom två månader göra detta.

10Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Lagändringarna, förutom ändringarna om prio- ritetshandlingar och översättning, ska träda i kraft den dag regeringen bestämmer. Ändringarna om prioritetshandlingar och översättning ska träda i kraft den 1 juli 2014.

Äldre bestämmelser om en översättnings rättsliga betydelse ska gälla i fråga om europeiska patentansökningar som getts in och euro- peiska patent som meddelats före ikraftträdandet. I fråga om sådana patentansökningar och patent ska även de upphävda bestämmelserna om rättelse av översättningar gälla.

Utredningens förslag: Den lagändring som avser prioritetshandlingar ska träda i kraft den 1 april 2014. I övrigt ska lagändringarna träda i kraft den dag regeringen bestämmer. Det föreslås ingen övergångsbestämmel-

se.

Prop. 2013/14:89 Remissinstanserna: Få remissinstanser uttalar sig i frågorna. Svenskt Näringsliv anser att även den ändring som gäller översättningars rättsliga betydelse ska träda i kraft tidigare än de ändringar som föreslås med an- ledning av patentförordningen och domstolsavtalet.

Skälen för regeringens förslag: Tillämpningen av patentförordningen, översättningsförordningen och domstolsavtalet är sammankopplad. Patent- förordningen och översättningsförordningen har trätt i kraft. De ska dock tillämpas först den dag då domstolsavtalet träder i kraft. Domstolsavtalet träder i kraft den första dagen i den fjärde månaden efter deponeringen av det trettonde ratifikationsinstrumentet, förutsatt att Tyskland, Frankrike och Förenade kungariket finns bland de stater som då har ratificerat av- talet (se artikel 89.1 i domstolsavtalet och överväganden om Bryssel I- förordningen i avsnitt 7). Det kommer inte att ske före år 2015. Det en- hetliga patentsystemet kommer att tillämpas i ökad utsträckning i takt med att de avtalsslutande medlemsstaterna ratificerar domstolsavtalet; ett europeiskt patent med enhetlig verkan gäller bara i förhållande till de stater där den enhetliga patentdomstolen har fått exklusiv behörighet.

Avsikten är att de lagändringar som föreslås med anledning av patent- förordningen och domstolsavtalet ska träda i kraft samtidigt som det en- hetliga patentsystemet blir tillämpligt i Sverige. Eftersom det inte nu går att avgöra tidpunkten för detta, föreslår regeringen att dessa lagändringar ska träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

När det gäller lagändringarna om prioritetshandlingar och översättning saknas det skäl att vänta med ikraftträdandet. Eftersom de inte kräver något särskilt förberedelsearbete hos PRV eller någon annan, bör de kunna träda i kraft den 1 juli 2014.

Det är lämpligt att de nya bestämmelserna om översättning knyts till en tydlig tidpunkt i fråga om både europeiska patentansökningar och euro- peiska patent. Därför föreslår regeringen övergångsbestämmelser som kopplar tillämpligheten till händelser som är enkla att konstatera. Det före- slås att hittillsvarande bestämmelser om översättningars rättsliga betydelse ska gälla i fråga om ansökningar för vilka det europeiska patentverket har fastställt en ingivningsdag som ligger före ikraftträdandet och i fråga om europeiska patent för vilka det europeiska patentverket före ikraftträdandet har kungjort sitt beslut att bifalla ansökan. I fråga om sådana patent- ansökningar och patent bör dessutom de upphävda bestämmelserna om rättelse av översättningar fortsatt gälla.

Domstolsavtalet innehåller övergångsbestämmelser (artikel 83) som påverkar innehållet i de föreslagna lagändringarna, t.ex. om svenska domstolars behörighet (57 e, 59 b, 65 och 65 a §§). Den skadestånds- bestämmelse som föreslås ska enligt allmänna skadeståndsrättsliga prin- ciper tillämpas på skadefall som inträffar efter dess ikraftträdande (se prop. 1972:5 s. 593). Den kräver ingen särskild övergångsbestämmelse. Inte heller lagändringarna i övrigt med anledning av det enhetliga patent- systemet kräver några övergångsbestämmelser i denna lag.

11	Konsekvenser	Prop. 2013/14:89

Regeringens bedömning: De föreslagna ändringarna angående priori-
tetsdokument och den rättsliga betydelsen av en översättning bedöms
innebära besparingar och öka rättssäkerheten för den som ansöker om
respektive innehar ett patent.
De föreslagna lagändringarna bedöms inte medföra några kostnader
för det allmänna.
Ett tillträde till avtalet om en nordisk-baltisk regional avdelning be-
döms inte få några direkta offentligfinansierade effekter.
Utredningens bedömning överensstämmer i allt väsentligt med rege-
ringens (se betänkandet s. 110 f.).
Remissinstanserna: Få remissinstanser har några synpunkter. Regel-
rådet, som endast bedömt de begränsade förslag som inte föranleds av
EU-förordningarna, avstyrker förslaget med anledning av att det saknas
underlag för att bedöma de administrativa kostnaderna. Justitiekanslern
anser att den nya skadeståndsordning som föreslås inte kan antas rymmas
inom myndighetens nuvarande anslag.
Skälen för regeringens bedömning: De frågor som behandlas i pro-
positionen omfattar i huvudsak två EU-förordningar och ett mellanstat-
ligt avtal.
Förordningarnas och domstolsavtalets ikraftträdande och tillämpning är
i sig inte beroende av de föreslagna ändringarna. I den delen är regering-
ens förslag begränsade till nödvändiga lagändringar till följd av rätts-
akterna.
De som berörs av de föreslagna ändringarna är främst enskilda som
söker patent.
Förslaget om att PRV ska underrätta en sökande som inte har gett in
prioritetshandlingar i tid och ge denne tillfälle att ge in handlingarna är
avsett att förbättra handläggningen och främja samarbetet med utländska
patentmyndigheter. Ändringen innebär att Sverige fullt ut kan ansluta sig
till ett system där patentmyndigheten kan ta fram prioritetsdokument ur en
databas. Sökanden kan då slippa att ge in prioritetsdokument i pappersform
till alla aktuella patentmyndigheter, vilket kan innebära besparingar för
både sökande och patentmyndigheten samt ökad rättssäkerhet för sökande
(se avsnitt 9).
Förslaget att handlingar om europeiskt patent ska gälla i lydelsen på
handläggningsspråket syftar till att öka rättssäkerheten. När bara en lydelse
av patentkraven bestämmer patentets skyddsomfång minskar tolknings-
utrymmet och osäkerheten om patentet. Patenthavaren kan också utgå från
att samma patentskydd gäller i olika länder och att det alltså inte finns
någon risk för att det här begränsas av en bristfällig översättning. Samtidigt
kommer allmänheten även i fortsättningen att kunna skapa sig en generell
uppfattning om vad patentet omfattar utan att behöva läsa några handlingar
på engelska, franska eller tyska, eftersom den centrala delen av patentet –
patentkraven – fortfarande kommer att finnas i svensk översättning (se
avsnitt 6).
De föreslagna ändringarna bedöms inte påverka vare sig domstolarnas
eller PRV:s arbete i någon nämnvärd omfattning. Justitiekanslern kommer		57

Prop. 2013/14:89 att företräda staten inom ramen för s.k. frivillig skadeståndsreglering eller i domstol, om skadeståndskrav riktas mot Sverige med påstående om att den enhetliga patentdomstolens överinstansrätt har överträtt unionsrätten och därmed orsakat skada. Sådana arbetsinsatser bedöms dock bli sällsynta och kostnaderna bedöms kunna rymmas inom ramen för Justitiekanslerns an- slag. Sammanfattningsvis bedöms ändringarna inte innebära några beak- tansvärda kostnader för det allmänna.

Regeringen överväger frågan om vilken myndighet som bör ansvara för att betala ut skadestånd och proportionerliga bidrag för statens räkning samt begära bidrag av andra stater inom ramen för det solidariska skade- ståndsansvaret.

Ett tillträde till avtalet om en nordisk-baltisk regional avdelning be- döms inte få några direkta offentligfinansierade effekter.

12 Författningskommentar

Förslaget till lag om ändring i patentlagen (1967:837)

1 kap. Allmänna bestämmelser

5 a § När den domstol som avses i 93 a § prövar mål om europeiska patent som avses i 80 § tredje stycket, gäller artiklarna 25–30 i avtalet om en enhetlig patentdomstol som lag här i landet i fråga om vilka handlingar som omfattas av ensamrätten och ensamrättens begränsningar. Artiklarna gäller i originaltexter- nas lydelse. Originaltexterna har samma giltighet.

Artiklarna 25–30 i originaltext finns tillsammans med en svensk översättning som en bilaga till denna lag.

Paragrafen är ny och innebär att artiklarna 25–30 i domstolsavtalet in- korporeras. Övervägandena finns i avsnitt 7.

I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1257/2012 av den 17 december 2012 om genomförande av ett fördjupat samarbete för att skapa ett enhetligt patentskydd (patentförordningen) finns ett krav på att de handlingar som omfattas av ensamrätten och ensamrättens begräns- ningar ska regleras av nationell rätt och samtidigt vara enhetliga i alla de medlemsstater som deltar i det fördjupade samarbetet om ett enhetligt patentskydd (artikel 5.2 och 5.3).

Paragrafen är tillämplig när den enhetliga patentdomstolen prövar mål. Den tillämpas endast i mål om europeiska patent med enhetlig verkan.

Artiklarna 25–30 i avtalet om en enhetlig patentdomstol (domstols- avtalet) ger besked om vilka handlingar beträffande den patentskyddade uppfinningen som omfattas av ensamrätten, dvs. vilka handlingar som är förbehållna patenthavaren. Om andra vidtar sådana handlingar (utan pa- tenthavarens samtycke), är det fråga om patentintrång. Artiklarna ger även besked om ensamrättens begränsningar.

Med anledning av Lagrådets fråga förtydligas att en tillämpning av dessa bestämmelser innebär att artiklarna 25–30 i domstolsavtalet ersät- ter övriga bestämmelser i denna lag i fråga om vilka handlingar som om-

fattas av ensamrätten och ensamrättens begränsningar.

Domstolsavtalet finns i originaltext på engelska, franska och tyska. Prop. 2013/14:89 Originaltexterna är lika giltiga (artikel 88.1). Tolkningar av domstols-

avtalet sker alltså utifrån dessa tre språkversioner. Genom inkorporer- ingen gäller de engelska, franska och tyska språkversionerna av artiklar- na 25–30 som svensk lag.

I kommentaren till 93 a § finns ytterligare upplysningar om domstols- avtalet.

6 b § En sökande som har begärt prioritet ska inom 16 månader från den dag från vilken prioritet begärs ge in följande handlingar till patentmyndigheten i fråga om den tidigare ansökan.

1.Ett bevis om sökandens namn och om ingivningsdagen utfärdat av den myn- dighet som har mottagit ansökan.

2.En av samma myndighet bestyrkt kopia av ansökan.

Om beviset eller kopian inte har kommit in inom den tid som anges i första stycket, ska patentmyndigheten underrätta sökanden och ge denne möjlighet att ge in handlingarna inom två månader från dagen för underrättelsen.

Beviset eller kopian behöver inte ges in, om den tidigare ansökan har getts in till patentmyndigheten.

Paragrafen innehåller villkor för att en sökande ska få prioritet. Över- vägandena finns i avsnitt 9.

Ett nytt andra stycke införs. Bestämmelsen innebär att patentmyndig- heten ska underrätta den sökande som har begärt prioritet men vars prio- ritetshandlingar inte kommit in inom 16-månadersfristen (enligt första stycket) och ge denne möjlighet att ge in handlingarna inom två månader. Om prioritetshandlingarna inte kommit in ens efter tvåmånadersfristen, gäller inte rätten till prioritet (6 g §). Bestämmelsen är tillämplig på de förfaranden för att ge in prioritetshandlingar som patentmyndigheten erbjuder, inklusive ingivning digitalt.

4 a kap. Patentbegränsning m.m.

40 a § En patenthavare får hos patentmyndigheten begära

1.att ett eller flera patentkrav och, om det behövs, beskrivningen ändras så att patentskyddets omfattning begränsas (patentbegränsning), eller

2.att patentet upphävs.

Om patentkraven är skrivna på engelska, ska patenthavaren vid en begäran enligt första stycket 1 ge in en översättning till svenska av patentkraven i den lydelse som begärs.

En begäran enligt första stycket ska avslås om det vid tidpunkten för begäran pågår ett invändningsförfarande enligt 24 § eller enligt artikel 99 i den i München den 5 oktober 1973 avslutade konventionen om meddelande av europeiska patent (den europeiska patentkonventionen) eller ett mål om ogiltighet enligt 52 § som avser patentet. Om patenthavaren har begärt eller begär att patentet ska begränsas eller upphävas enligt artikel 105 a i den europeiska patentkonventionen, ska en begäran enligt första stycket förklaras vilande tills det europeiska patentverket meddelat slutligt beslut i frågan.

En begäran enligt första stycket får inte utan berörda rättighetshavares sam- tycke bifallas så länge patentet är utmätt, belagt med kvarstad, taget i anspråk genom betalningssäkring eller en tvist om överföring av patentet pågår vid en domstol.

För en begäran enligt första stycket ska patenthavaren betala en särskild avgift.

Prop. 2013/14:89

Paragrafen gäller inte i fråga om europeiska patent som avses i 80 § tredje stycket. Den tillämpas dock i fråga om tilläggsskydd som avses i 105 §, även om grundpatentet är ett europeiskt patent med enhetlig verkan.

Paragrafen innehåller bestämmelser om begränsning och upphävande av patent i administrativ ordning på patenthavarens begäran. Övervägandena finns i avsnitt 5.

Ett sjätte stycke införs. Första meningen innebär att europeiska patent med enhetlig verkan undantas från paragrafens tillämpning. En innehav- are av ett sådant patent får alltså inte hos patentmyndigheten begära att patentet begränsas eller upphävs. Undantaget är en följd av patentförord- ningens krav på att ett europeiskt patent med enhetlig verkan ska ha en- hetlig karaktär och därför får begränsas, överlåtas, upphävas eller upp- höra endast avseende alla de medlemsstater som deltar i det fördjupade samarbetet om ett enhetligt patentskydd (artikel 3.2). Det är alltså bara det europeiska patentverket som kan besluta om begränsning eller upp- hävande av ett sådant patent (se artikel 105 a–105 c i den europeiska patentkonventionen). Av undantaget följer att inte heller 40 b–40 d §§ gäller i fråga om europeiska patent med enhetlig verkan.

En nationell patentmyndighet får i enlighet med EU:s tilläggsskydds- förordningar, utan att dessa ändras, meddela nationella tilläggsskydd även när grundpatentet är ett europeiskt patent med enhetlig verkan. Det är den enstämmiga tolkning av förordningarna som görs av kommis- sionen och de deltagande medlemsstaterna. PRV får alltså meddela så- dana tilläggsskydd med verkan i Sverige.

Andra meningen innebär att en innehavare av ett tilläggsskydd vars grundpatent är ett europeiskt patent med enhetlig verkan får begära begränsning eller upphävande av skyddet hos patentmyndigheten, utan hinder av undantaget i första meningen. Det är en särskild föreskrift som i fråga om begränsning och upphävande avviker från utgångspunkten en- ligt förordningarna, att de nationella föreskrifter om förfarande som gäl- ler för grundpatentet ska tillämpas också på tilläggsskyddet (artikel 19.1 i förordningen som avser läkemedel och artikel 18.1 i förordningen som avser växtskyddsmedel).

7 kap. Patents upphörande m.m.

54 § Om patenthavaren hos patentmyndigheten skriftligen avstår från patentet, ska myndigheten förklara att patentet har upphört i sin helhet.

Om patentet är utmätt, belagt med kvarstad eller taget i anspråk genom betal- ningssäkring eller om en tvist pågår vid domstol om överföring av patentet, får patentet inte förklaras ha upphört, så länge utmätningen, kvarstaden eller betal- ningssäkringen består eller tvisten inte har blivit slutligt avgjord.

Paragrafen innehåller bestämmelser om följden av att patenthavaren av- står från patentet. Övervägandena finns i avsnitt 5.

Ett tredje stycke införs. Första meningen innebär att europeiska patent med enhetlig verkan undantas från paragrafens tillämpning. Patentmyn- digheten får alltså inte förklara att ett sådant patent har upphört. Därför

omfattar undantaget även andra stycket. Undantaget är en följd av patent- Prop. 2013/14:89 förordningens krav på att ett europeiskt patent med enhetlig verkan ska

ha enhetlig karaktär och därför får begränsas, överlåtas, upphävas eller upphöra endast avseende alla de medlemsstater som deltar i det fördjup- ade samarbetet om ett enhetligt patentskydd (artikel 3.2).

Andra meningen innebär att patentmyndigheten, utan hinder av undan- taget i första meningen, ska förklara att tilläggsskyddet har upphört i sin helhet, om innehavaren skriftligen avstår från tilläggsskyddet. Det är en särskild föreskrift som i fråga om avstående avviker från utgångspunkten enligt förordningarna, att de nationella föreskrifter om förfarande som gäller för grundpatentet ska tillämpas också på tilläggsskyddet (artikel 19.1 i förordningen som avser läkemedel och artikel 18.1 i för- ordningen som avser växtskyddsmedel).

9 kap. Ansvar och ersättningsskyldighet m.m.

57 e § Ett beslut om informationsföreläggande får meddelas av den domstol som avses i 65 §, om inte något annat följer av 65 a §.

Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mot den som är sökan- dens motpart i ett mål om intrång, ska bestämmelserna om rättegång som gäller för det målet tillämpas. Ett beslut om informationsföreläggande får överklagas särskilt.

Paragrafen innehåller processuella bestämmelser om informationsföre- läggande, dvs. föreläggande gentemot någon att lämna viss information i samband med misstanke om intrång. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Enligt första stycket får ett beslut om informationsföreläggande medde- las av den domstol som avses i 65 §, dvs. Stockholms tingsrätt.

Genom ändringen görs ett undantag för de fall där den enhetliga patentdomstolen är ensam behörig enligt 65 a §. Innebörden av det är att Stockholms tingsrätt inte är behörig att besluta om informationsföre- läggande, om den enhetliga patentdomstolen är ensam behörig enligt domstolsavtalet. Bestämmelser av relevans för frågan om den enhetliga patentdomstolens exklusiva behörighet finns i artiklarna 2, 3, 31, 32 och 83 i domstolsavtalet.

Ändringen i denna paragraf kompletterar ändringen i 65 §. Den uttöm- mande listan över måltyper i 65 § innefattar nämligen inte ett yrkande

Prop. 2013/14:89 om informationsföreläggande som riktar sig mot någon annan än den som är sökandens motpart i ett intrångsmål.

59 b § Ett beslut om intrångsundersökning meddelas av den domstol som avses i 65 §, om inte något annat följer av 65 a §.

En fråga om intrångsundersökning får tas upp endast på yrkande av patent- havaren eller den som på grund av licens har rätt att utnyttja uppfinningen. Om en rättegång inte är inledd, ska yrkandet framställas skriftligen.

Innan ett beslut om undersökning meddelas ska motparten ha fått tillfälle att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart meddela ett beslut som gäller till dess annat har beslutats, om ett dröjsmål skulle medföra risk för att föremål eller handlingar som har betydelse för utredning om intrånget skaffas undan, förstörs eller förvanskas.

I övrigt ska en fråga om intrångsundersökning som uppkommer då en rätte- gång inte är inledd handläggas på samma sätt som om frågan har uppkommit under en rättegång.

Paragrafen innehåller processuella bestämmelser om intrångsundersök- ning, dvs. undersökning hos den som skäligen kan antas ha gjort eller medverkat till ett intrång. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Enligt första stycket meddelas beslut om intrångsundersökning av den domstol som avses i 65 §, dvs. Stockholms tingsrätt.

Genom ändringen görs ett undantag för de fall där den enhetliga patentdomstolen är ensam behörig enligt 65 a §. Innebörden av det är att Stockholms tingsrätt inte är behörig att besluta om intrångsundersökning, om den enhetliga patentdomstolen är ensam behörig enligt domstolsav- talet. Bestämmelser av relevans för frågan om den enhetliga patentdom- stolens exklusiva behörighet finns i artiklarna 2, 3, 31, 32 och 83 i domstolsavtalet.

Ändringen i denna paragraf kompletterar ändringen i 65 §. Den uttöm- mande listan över måltyper i 65 § innefattar nämligen inte ett yrkande om intrångsundersökning som framställs då en rättegång inte är inledd.

64 § Den som vill väcka talan om ett patents ogiltighet, överföring av ett patent eller meddelande av tvångslicens ska anmäla detta till patentmyndigheten samt underrätta var och en som enligt patentregistret innehar licens till eller panträtt i patentet. Om en licenstagare vill väcka talan om intrång i ett patent eller om fastställelse enligt 63 § första stycket, ska licenstagaren underrätta patenthavaren om detta. Detsamma gäller om en panthavare vill väcka talan med anledning av intrång i patentet.

Underrättelseskyldigheten enligt första stycket anses fullgjord, när underrättelsen i betald rekommenderad försändelse sänts till den adress som har antecknats i patentregistret.

Om det när talan väcks inte visas att anmälan eller underrättelse har skett enligt första stycket, ska käranden föreläggas att avhjälpa bristen inom viss tid. Följer käranden inte föreläggandet, ska talan avvisas.

Paragrafen gäller inte den som vill väcka talan vid den domstol som avses i 93 a § eller talan vid en svensk domstol i fråga om ett europeiskt patent som avses i 80 § tredje stycket.

Paragrafen innehåller bestämmelser om anmälan till patentmyndigheten och underrättelse till licenshavare, panthavare eller patenthavare om en

avsikt att väcka talan som processförutsättningar i vissa patenttvister. Prop. 2013/14:89 Övervägandena finns i avsnitt 7.

Ett fjärde stycke införs som innebär att den som vill väcka talan vid den enhetliga patentdomstolen inte omfattas av kraven på anmälan och underrättelse (oavsett om talan avser ett europeiskt patent med enhetlig verkan eller ett europeiskt patent utan enhetlig verkan). Inte heller den som vid en svensk domstol vill väcka en talan i fråga om ett europeiskt patent med enhetlig verkan har någon sådan skyldighet. Undantaget inne- bär alltså att det i dessa fall inte är en processförutsättning att anmälan och underrättelse skett. Undantaget är en följd av dels att enhetlig verkan registreras av det europeiska patentverket i det europeiska patentregistret, inte av patentmyndigheten i patentregistret (artiklarna 2 d, 2 e och 9.1 i patentförordningen), dels att förutsättningarna för en process i den enhet- liga patentdomstolen inte kan regleras i denna lag.

Det är bara i begränsad omfattning som den enhetliga patentdomstolen inte är ensam behörig i fråga om europeiska patent med enhetlig verkan (artiklarna 2 g, 3 och 32.1 i domstolsavtalet). Antalet fall då någon kan väcka talan i Sverige om ett sådant patent kan därför antas vara begränsat. Ett exempel på när undantagets andra led är tillämpligt är då någon vid en svensk domstol vill väcka talan om meddelande av en tvångslicens för att här utöva en uppfinning som skyddas av ett europeiskt patent med enhetlig verkan. Som utgångspunkt är det nämligen svensk rätt som reglerar frågor om sådana tvångslicenser (skäl 10 i patentförordningen).

65 § Stockholms tingsrätt är, om inte något annat följer av 65 a §, rätt domstol i mål som gäller

1.bättre rätt till patentsökt uppfinning,

2.patents ogiltighet eller överföring av patent,

3.meddelande av tvångslicens, fastställande av nya villkor för eller upphäv- ande av sådan licens eller rätt som avses i 53 § andra stycket,

4.patentintrång,

5.fastställelse enligt 63 §,

6.bestämmande av ersättning enligt 78 §, eller

7.skadestånd enligt 93 b §.

Paragrafen innehåller en bestämmelse som anger i vilka mål Stockholms tingsrätt är ensam behörig i förhållande till andra domstolar. Överväg- andena finns i avsnitt 7.

Genom ett tillägg i inledningen av meningen upplyses om att Stock- holms tingsrätts behörighet enligt 65 § begränsas av bestämmelsen i 65 a §; där framgår att svensk domsrätt saknas, om den enhetliga patent- domstolen är ensam behörig enligt domstolsavtalet. Bestämmelser av relevans för frågan om den enhetliga patentdomstolens exklusiva behö- righet finns i artiklarna 2, 3, 31, 32 och 83 i domstolsavtalet.

Tillägget i punkten 7 innebär att Stockholms tingsrätt är ensam behörig även i mål som gäller skadestånd enligt 93 b §, dvs. där talan riktas mot Sverige om ersättning för skada som uppstått genom att den enhetliga patentdomstolens överinstansrätt begått en överträdelse av unionsrätten.

Prop. 2013/14:89

65 a § Om den domstol som avses i 93 a § är ensam behörig enligt det avtal som anges i den paragrafen, får talan inte tas upp till prövning av en svensk domstol.

Paragrafen är ny och innebär att svensk domsrätt saknas om den enhet- liga patentdomstolen är ensam behörig enligt domstolsavtalet. Över- vägandena finns i avsnitt 7.

Bestämmelser i domstolsavtalet som reglerar om den enhetliga pa- tentdomstolen är ensam behörig finns i artiklarna 2, 3, 31, 32 och 83. Artikel 2 innehåller definitioner. I artikel 3 anges tillämpningsområdet. I artikel 31 behandlas den enhetliga patentdomstolens internationella be- hörighet. I artikel 32.1 anges de måltyper som omfattas av den enhetliga patentdomstolens exklusiva behörighet.

Domstolsavtalet ger den enhetliga patentdomstolen exklusiv behörig- het i fråga om t.ex. intrångsmål (inklusive invändningar och genkäromål om licens), skydds- och säkerhetsåtgärder, ogiltighetsmål samt genkäro- mål om ogiltighet som avser europeiska patent (artiklarna 2 g, 3, 32.1 a, 32.1 c, 31 d och 32.1 e). Den enhetliga patentdomstolen saknar dock behörighet när det gäller straff och förverkande. Detsamma gäller i fråga om överföring av patent.

Den enhetliga patentdomstolens exklusiva behörighet i intrångsmål in- klusive invändningar och genkäromål om licens torde gälla även tvångs- licens; det utgör ett undantag från utgångspunkten att det är nationell rätt som reglerar frågor om tvångslicens (jfr skäl 10 i patentförordningen). En annan följd av bestämmelserna är att en svensk domstol inte får pröva ett enskilt anspråk om skadestånd eller vitesförbud i samband med ett åtal om intrång i ett europeiskt patent (som inte undantas från den enhetliga patentdomstolens exklusiva behörighet enligt artikel 83 i domstols- avtalet). En svensk domstol är även förhindrad att pröva ett genkäromål om ogiltighet som följer på ett åtal om intrång i ett sådant patent. En här åtalad person som vill väcka talan om att patentet är ogiltigt får vända sig till den enhetliga patentdomstolen (jfr 61 § andra stycket).

I artikel 83 finns bestämmelser som innebär att europeiska patent som inte har enhetlig verkan under en övergångstid kan undantas från den en- hetliga patentdomstolens exklusiva behörighet.

De avtalsslutande medlemsstaternas nationella domstolar är fortsatt be- höriga i fråga om talan som inte omfattas av den enhetliga patentdom- stolens exklusiva behörighet (artikel 32.2).

Domstolsavtalet finns i originaltext på engelska, franska och tyska. Originaltexterna är lika giltiga (artikel 88.1). Tolkningar av domstols- avtalet sker alltså utifrån dessa tre språkversioner.

I 57 e, 59 b och 65 §§ finns bestämmelser om Stockholms tingsrätts behörighet. Ändringarna i de paragraferna innehåller en upplysning om att behörigheten begränsas genom bestämmelsen i förevarande paragraf. Bestämmelsen begränsar i förekommande fall även övriga svenska domstolars behörighet.

Av bestämmelsen följer att reglerna i t.ex. 52 § inte är tillämpliga i fråga om europeiska patent med enhetlig verkan.

70 a § Ett avgörande som har meddelats av den domstol som avses i 93 a § verkställs här i landet som ett motsvarande svenskt avgörande.

Prop. 2013/14:89

Paragrafen är ny och reglerar vad som gäller för verkställighet i Sverige av den enhetliga patentdomstolens avgöranden. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Med avgöranden menas de domar, beslut och förelägganden som avses i artikel 82 i domstolsavtalet. Dessa innefattar interimistiska beslut. Den enhetliga patentdomstolen får förena sina förelägganden med vite och den dömer själv ut vitena (artiklarna 62.1, 63.2 och 82.4). Utdömda viten omfattas av bestämmelsen.

Den enhetliga patentdomstolens avgöranden ska vara verkställbara i alla avtalsslutande medlemsstater. Ett beslut om verkställbarhet ska bifo- gas domstolens avgörande (artikel 82.1). Alla domstolens avgöranden ska verkställas på samma villkor som ett avgörande som meddelas i den avtalsslutande medlemsstat där verkställigheten sker (artikel 82.3). Det innebär att ett avgörande av den enhetliga patentdomstolen är verkställ- bart utan någon nationell verkställbarhetsförklaring (exekvatur). Någon ny prövning i sak ska förstås inte heller ske.

En ansökan om verkställighet i Sverige ska, precis som för ett mot- svarande svenskt avgörande, riktas direkt till den verkställande myndig- heten. Vilka bestämmelser som är tillämpliga vid verkställigheten beror på vilket slags avgörande det är fråga om. I denna lag finns särskilda bestämmelser om verkställighet. Vid en intrångsundersökning som beslut- as av Stockholms tingsrätt gäller exempelvis att beslutet verkställs enligt de villkor som domstolen har föreskrivit och med tillämpning av 1–3 kap., 17 kap. 1–5 §§ samt 18 kap. utsökningsbalken (59 f §). Bestämmelserna blir tillämpliga även vid verkställighet av en intrångsundersökning som beslutas av den enhetliga patentdomstolen.

10 kap. Särskilda bestämmelser

71 § En patenthavare som inte har hemvist i Sverige ska ha ett ombud som är bosatt här. Ombudet ska ha rätt att för patenthavaren ta emot delgivning av stämning, kallelser och andra handlingar i mål och ärenden i fråga om patentet med undantag av stämning i brottmål och föreläggande för part att infinna sig personligen inför domstol. Ombudet ska anmälas till patentregistret och an- tecknas i detta.

Om patenthavaren inte har anmält ett ombud, får delgivning i stället ske genom att den handling som ska delges sänds till patenthavaren med posten i betalt brev till den adress som har antecknats för patenthavaren i patentregistret. Om en full- ständig adress inte finns antecknad i registret, får delgivning ske genom att hand- lingen hålls tillgänglig hos patentmyndigheten och genom att ett meddelande om detta och om handlingens huvudsakliga innehåll kungörs i den publikation som regeringen meddelar föreskrifter om. Delgivningen anses ha skett när det som nu angetts har fullgjorts.

Regeringen får, under förutsättning av ömsesidighet, meddela föreskrifter om att bestämmelserna i första och andra styckena inte ska tillämpas i fråga om pa- tenthavare som har hemvist i viss främmande stat eller har ett i den staten bosatt ombud, vilket är anmält till det svenska patentregistret och har behörighet som anges i första stycket.

Paragrafen gäller inte i fråga om innehavare av europeiska patent som avses i 80 § tredje stycket.

Prop. 2013/14:89 Paragrafen innehåller ett ombudskrav för patenthavare som saknar hem- vist i Sverige och bestämmelser om hur sådana patenthavare delges stäm- ning, kallelser och andra handlingar i vissa mål och ärenden. Övervägan- dena finns i avsnitt 5.

Genom införandet av ett fjärde stycke undantas innehavare av euro- peiska patent med enhetlig verkan från bestämmelsernas tillämpning. Det innebär att en innehavare av ett sådant patent inte behöver ha ett ombud som är bosatt här. Därmed har patentmyndigheten inte heller någon skyl- dighet att anteckna det i patentregistret.

Det nya stycket innebär också att paragrafens särskilda bestämmelser om delgivning inte är tillämpliga i fråga om innehavare av europeiska patent med enhetlig verkan. Innehavare av sådana patent får i stället delges på annat sätt. Det kan t.ex. ske med tillämpning av Europaparla- mentets och rådets förordning (EG) nr 1393/2007 av den 13 november 2007 om delgivning i medlemsstaterna av rättegångshandlingar och and- ra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (del- givning av handlingar) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1348/2000, delgivningsförordningen. I förhållande till Danmark och Finland kan den nordiska överenskommelsen den 26 april 1974 om inbördes rättshjälp genom delgivning och bevisupptagning (SÖ 1975:42) vara tillämplig. Delgivning kan i vissa fall också ske med stöd av 3 § delgivningslagen (2010:1932).

Undantaget är en följd av att enhetlig verkan registreras av det euro- peiska patentverket i det europeiska patentregistret, inte av patentmyn- digheten i det svenska patentregistret (artiklarna 2 d, 2 e och 9.1 i patentförordningen).

Det europeiska patentverkets register innehåller uppgifter som kan an- vändas vid delgivning av innehavare av europeiska patent med enhetlig verkan. Där finns uppgifter om t.ex. patenthavarens namn, adress och nationalitet. Om patenthavaren har ett ombud, innehåller registret också uppgifter om ombudets namn och adress.

Svenska domstolar och myndigheter kommer behöva delge innehavare av europeiska patent med enhetlig verkan bara i ett begränsat antal fall. Det behovet kan finnas t.ex. i ett mål i svensk domstol om meddelande eller upphävande av en tvångslicens för att här utöva en uppfinning som skyddas av ett sådant patent eller om ändring av villkoren för en sådan. Som utgångspunkt är det nämligen svensk rätt som reglerar frågor om sådana tvångslicenser (skäl 10 i patentförordningen).

11 kap. Europeiskt patent

80 § Med europeiskt patent avses ett patent som meddelas av det europeiska patentverket enligt den i München den 5 oktober 1973 avslutade europeiska patent- konventionen. Med europeisk patentansökan avses en patentansökan som görs enligt konventionen.

En ansökan om ett europeiskt patent görs hos det europeiska patentverket. En sådan ansökan får ges in även till patentmyndigheten för att av denna vidare- befordras till det europeiska patentverket. En ansökan som avses i artikel 76 i konventionen (europeisk avdelad ansökan) ska dock alltid ges in till det europeiska patentverket.

Europeiska patent kan ha enhetlig verkan i enlighet med Europaparlamentets Prop. 2013/14:89 och rådets förordning (EU) nr 1257/2012 av den 17 december 2012 om genom-

förande av ett fördjupat samarbete för att skapa ett enhetligt patentskydd.

Paragrafen innehåller inledande bestämmelser om europeiska patent för Sverige och europeiska patentansökningar som omfattar Sverige. Frågan behandlas i avsnitt 5.

I ett nytt tredje stycke införs en upplysning om att europeiska patent
genom patentförordningens tillämpning kan ha enhetlig verkan. Ett
europeiskt patent med enhetlig verkan har samma rättsverkan i alla
medlemsstater som deltar i det fördjupade samarbetet om ett enhetligt
patentskydd (artikel 3.2 i patentförordningen). För att uppnå enhetlig verkan
ska innehavaren av ett europeiskt patent begära detta hos det europeiska
patentverket inom en månad från den dag då beslutet att bevilja patentet
offentliggörs i Europeiska patenttidningen (artikel 9.1 a och 9.1 g samt skäl
18 i patentförordningen). Enhetlig verkan gäller retroaktivt från dagen för
det offentliggörandet, förutsatt att enhetlig verkan är registrerad i regist-
ret för enhetligt patentskydd (artiklarna 3.1 och 4.1 samt skäl 8 i patent-
förordningen). Registret för enhetligt patentskydd utgör en del av det
europeiska patentregistret (artikel 2 d och 2 e).
Ett europeiskt patent kan ha verkan i Sverige genom antingen enhetlig
verkan eller validering (jfr 82 a §). Bestämmelserna i detta kapitel gäller
även i fråga om europeiska patent med enhetlig verkan.
Genom ändringen sist i 81 § följer ett europeiskt patent (med eller utan
enhetlig verkan) samma bestämmelser som ett svenskt patent, om inte
något annat föreskrivs i denna lag. Som en följd av detta upphävs den
hittillsvarande bestämmelsen i tredje stycket i denna paragraf.
Två undantag som avser europeiska patent med enhetlig verkan införs i
detta kapitel (82 § sjätte stycket och 86 § tredje stycket). Här införs även
andra bestämmelser som avser sådana patent (82 a och 93 a §§).
I kommentaren till 81 § anges de undantag och andra bestämmelser
i fråga om europeiska patent med enhetlig verkan som införs i andra
kapitel i denna lag.
81 § Ett europeiskt patent är meddelat, när det europeiska patentverket har
kungjort sitt beslut att bifalla patentansökan. Ett europeiskt patent har samma
rättsverkan som ett patent som har meddelats i Sverige och följer även i övrigt
samma bestämmelser som ett sådant patent, om inte något annat föreskrivs i
denna lag.
Paragrafen innehåller bestämmelser om meddelande, rättsverkan och reg-
lering i övrigt av europeiska patent. Övervägandena finns i avsnitt 5.
Huvudregeln i andra meningen, att ett europeiskt patent (med eller utan
enhetlig verkan) följer samma bestämmelser som ett svenskt patent, är en
följd av kravet i den europeiska patentkonventionen om likabehandling
(artikel 2.2). Ändringen sist i paragrafen är en följd av att det införs sär-
skilda bestämmelser om europeiska patent även utanför detta kapitel.
Undantag som avser europeiska patent med enhetlig verkan införs i
andra kapitel i denna lag (40 a § sjätte stycket, 54 § tredje stycket, 64 §
fjärde stycket, 71 § fjärde stycket och 94 § första stycket). Där införs
även andra bestämmelser som avser sådana patent (5 a, 65 a, 70 a och	67
	67

Prop. 2013/14:89 94 a §§). I kommentaren till 80 § anges de undantag och andra bestäm- melser i fråga om europeiska patent med enhetlig verkan som införs i detta kapitel.

82 § Ett europeiskt patent har verkan i Sverige endast om sökanden inom tre månader efter den dag då det europeiska patentverket kungjort sitt beslut att meddela patentet till patentmyndigheten har

–gett in en översättning, på det sätt som föreskrivs i tredje stycket, av den text med vilken patentet meddelats av det europeiska patentverket, och

–betalat en avgift för offentliggörandet.

Om det europeiska patentverket beslutar att ett europeiskt patent ska upprätthållas i ändrad lydelse eller begränsas, gäller motsvarande även i fråga om den ändrade texten.

Patentkraven ska alltid ges in i översättning till svenska. Om patentet har meddelats på tyska eller franska, ska beskrivningen ges in i översättning till svenska eller engelska.

Översättningen ska hållas tillgänglig för var och en. Den ska dock inte hållas tillgänglig förrän det europeiska patentverket har publicerat den europeiska patentansökan.

Om översättningen har getts in och avgiften har betalats inom föreskriven tid och det europeiska patentverket har kungjort sitt beslut att meddela patentet eller beslutat att det europeiska patentet ska upprätthållas i ändrad lydelse eller be- gränsas, ska det kungöras av patentmyndigheten.

Paragrafen gäller inte i fråga om europeiska patent som avses i 80 § tredje stycket.

Paragrafen innehåller bestämmelser om validering av ett europeiskt pa- tent. Övervägandena finns i avsnitt 5.

Genom införandet av ett sjätte stycke undantas europeiska patent med enhetlig verkan från kravet på validering för att verkan ska uppkomma i Sverige.

Ett europeiskt patent med enhetlig verkan har verkan i Sverige och de andra medlemsstater som deltar i det fördjupade samarbetet om ett enhetligt patentskydd (artikel 3.2 i patentförordningen). För att uppnå enhetlig verkan ska innehavaren av ett europeiskt patent begära detta hos det europeiska patentverket inom en månad från den dag då beslutet att bevilja patentet offentliggörs i den europeiska patenttidningen (artikel 9.1 a och 9.1 g samt skäl 18 i patentförordningen). Enhetlig verkan gäller retroaktivt från dagen för det offentliggörandet, förutsatt att enhetlig verkan är regi- strerad i registret för enhetligt patentskydd (artiklarna 3.1 och 4.1 samt skäl 8 i patentförordningen). Registret för enhetligt patentskydd utgör en del av det europeiska patentregistret (artikel 2 d och 2 e).

Om valideringsåtgärder ändå vidtas i fråga om ett europeiskt patent som har eller får enhetlig verkan, är åtgärderna utan verkan (82 a §).

Av undantaget i förevarande paragraf följer att inte heller vare sig 83 eller, beträffande begränsningsbesut, 85 § är tillämplig i fråga om ett europeiskt patent med enhetlig verkan; när 85 § däremot tillämpas på ett beslut om upphävande av ett sådant patent får beslutets verkan inte strida mot kraven på enhetlig karaktär och samma rättsverkan i samtliga deltagande medlemsstater (se artikel 3.2 i patentförordningen, jfr artiklar-

na 105 a–105 c i den europeiska patentkonventionen).

82 a § Om ett europeiskt patent får enhetlig verkan som avses i 80 § tredje Prop. 2013/14:89 stycket, är sökandens åtgärder enligt 82 § utan verkan.

Paragrafen är ny och förhindrar att ett europeiskt patent har verkan i Sverige genom både validering enligt 82 § och enhetlig verkan beslutad av det europeiska patentverket. Övervägandena finns i avsnitt 5.

Utgångspunkten i detta kapitel är att ett europeiskt patent får verkan i Sverige genom validering; innehavaren av ett europeiskt patent kan upp- nå verkan här genom att till patentmyndigheten ge in en översättning och betala en avgift inom tre månader från dagen då det europeiska patent- verket kungjort sitt beslut att meddela patentet (82 §).

Parallellt med detta gäller enligt patentförordningen att ett europeiskt patent kan ha enhetlig verkan (se 80 § tredje stycket). Enhetlig verkan inne- bär att ett europeiskt patent ska ha samma rättsverkan i alla de medlemsstater som deltar i det fördjupade samarbetet om ett enhetligt patentskydd (artikel 3.2 i patentförordningen). För att uppnå enhetlig verkan ska innehavaren av ett europeiskt patent begära detta hos det europeiska patentverket inom en månad från den dag då beslutet att bevilja patentet offentliggörs i den europeiska patenttidningen (artikel 9.1 a och 9.1 g samt skäl 18 i patentförordningen). Enhetlig verkan gäller retroaktivt från dagen för det offentliggörandet, förutsatt att enhetlig verkan är registrerad i registret för enhetligt patentskydd (artiklarna 3.1 och 4.1 samt skäl 8 i patentförordningen). Registret för enhetligt patentskydd är en del av det europeiska patentregistret (artikel 2 d och 2 e).

Den innehavare av ett europeiskt patent som vill uppnå verkan i Sve- rige kommer normalt att antingen validera patentet eller begära att det ska få enhetlig verkan. Ingen bestämmelse hindrar dock patenthavaren från att göra båda, samtidigt eller i följd efter varandra. Bestämmelsen som införs innebär att en registrering av enhetlig verkan och dess rätts- verkan har företräde framför åtgärder för validering enligt 82 § och deras rättsverkan, oavsett om valideringsåtgärderna vidtas innan, efter eller samtidigt som enhetlig verkan uppkommer. Bestämmelsen är en följd av patentförordningens krav på att de deltagande medlemsstaterna ska för- hindra ett sådant dubbelt patentskydd (artiklarna 4.2 och 17.2 samt skäl 8 i patentförordningen).

86 § För ett europeiskt patent ska årsavgift betalas till patentmyndigheten för varje avgiftsår som börjar efter det avgiftsår under vilket det europeiska patent- verket har kungjort sitt beslut att bifalla patentansökan.

Om årsavgift inte betalas för ett europeiskt patent enligt vad som sägs i första stycket och i 41 och 42 §§, tillämpas 51 §. Den första årsavgiften för ett euro- peiskt patent förfaller dock inte till betalning förrän två månader har gått från den dag då patentet meddelades.

Paragrafen gäller inte i fråga om europeiska patent som avses i 80 § tredje stycket.

Paragrafen handlar om betalning av årsavgift för ett europeiskt patent. Övervägandena finns i avsnitt 5.

Genom införandet av ett tredje stycke undantas europeiska patent med enhetlig verkan från kravet enligt första stycket på betalning av årsavgift

till patentmyndigheten. Av undantaget följer att t.ex. 41, 42, 51 och 76 §§

Prop. 2013/14:89 inte heller är tillämpliga i fråga om sådana patent. Undantaget är en följd av patentförordningens bestämmelser om betalning till det europeiska patentverket av årsavgifter för sådana patent (artiklarna 11 och 12 samt skäl 15 och 19–21).

90 § Om en text har översatts och getts in till patentmyndigheten enligt 82 eller 88 §, gäller textens lydelse på handläggningsspråket vid det europeiska patent- verket.

När en översättning som avses i första stycket hålls tillgänglig av patentmyn- digheten, ska det framgå att det är textens lydelse på handläggningsspråket vid det europeiska patentverket som gäller.

Paragrafen handlar om översättningars rättsliga betydelse. Övervägande- na finns i avsnitt 6.

Genom ändringarna i första stycket utvidgas bestämmelsen i det hittillsvarande andra stycket, att handläggningsspråket vid det europeiska patentverket gäller ensamt i mål om ogiltighet, till att gälla överlag. Följden är alltså att frågor inte bara om patentets giltighet utan även om dess skyddsomfång avgörs uteslutande av textens lydelse på handlägg- ningsspråket. Den översättning dels av patentkraven till svenska, dels av beskrivningen till svenska eller engelska, om patentet har meddelats på tyska eller franska, som krävs för validering (82 §) har inte längre någon betydelse för dessa bedömningar. Inte heller den översättning av patent- kraven till svenska som krävs för provisoriskt skydd (88 §) har någon betydelse för sådana bedömningar.

Ett nytt andra stycke införs. Bestämmelsen syftar till att det, när patent- myndigheten håller en översättning tillgänglig enligt 82 eller 88 §, ska vara tydligt att det är textens lydelse på handläggningsspråket vid det europeiska patentverket som gäller, inte översättningen.

93 a § I avtalet om en enhetlig patentdomstol finns bestämmelser om en domstol som har till uppgift att handlägga tvister om europeiska patent.

Paragrafen är ny och upplyser om att det finns en enhetlig patentdomstol med behörighet att handlägga tvister om europeiska patent och att be- stämmelser om detta finns i ett internationellt avtal. Frågan behandlas i avsnitt 7.

Avtalet om en enhetlig patentdomstol är mellanstatligt. Det har för- handlats fram av EU:s medlemsstater med undantag för Kroatien och Spanien. Det s.k. domstolsavtalet undertecknades i februari 2012 av 25 av dessa stater. Polen avvaktade. Avtalet, som alltså inte är en EU-rätts- akt, publicerades som en informationsåtgärd i Europeiska unionens tid- ning i juni 2012 (EUT C 175, 20.6.2013, s. 1, Celex 42013A0620[01]).

Genom domstolsavtalet inrättas en enhetlig patentdomstol som är gemensam för de avtalsslutande medlemsstaterna. Domstolen omfattas av samma skyldigheter enligt unionsrätten som varje nationell domstol i de staterna, t.ex. skyldigheten för den högsta instansen att begära för- handsavgöranden av EU-domstolen (artiklarna 1 och 21 i domstolsavtalet samt artikel 267 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt). Domstolsavtalet innehåller bestämmelser om domstolens behörighet,

organisation och verksamhet. Det finns i originaltext på engelska, franska Prop. 2013/14:89 och tyska. Originaltexterna är lika giltiga (artikel 88.1). Tolkningar av

domstolsavtalet sker alltså utifrån dessa tre språkversioner.

Den enhetliga patentdomstolen är ensam behörig i fråga om flera mål- typer om europeiska patent med eller utan enhetlig verkan. Den är också ensam behörig i fråga om tilläggsskydd vars grundpatent är sådana patent samt europeiska patentansökningar (artiklarna 2, 3 och 32.1). I fråga om europeiska patent utan enhetlig verkan, europeiska patentansökningar och tilläggsskydd vars grundpatent är sådana patent görs vissa undantag från den behörigheten (artikel 83). De avtalsslutande medlemsstaterna är fortsatt behöriga i fråga om talan som inte omfattas av den enhetliga patentdomstolens exklusiva behörighet (artikel 32.2).

Se även kommentarerna till 5 a, 64, 65 a, 70 a och 93 b §§.

93 b § Staten ska ersätta skada i enlighet med artikel 22.1 och 22.2 i det avtal som anges i 93 a §.

Paragrafen är ny och innebär att en enskild under vissa förutsättningar har rätt att rikta ett ersättningsanspråk mot Sverige, om en skada uppstår genom att den enhetliga patentdomstolens överinstansrätt begår en över- trädelse av unionsrätten. Övervägandena finns i avsnitt 7.

De avtalsslutande medlemsstaterna inklusive Sverige är solidariskt ans- variga för en skada som uppstår genom att den enhetliga patentdom- stolens överinstansrätt begår en överträdelse av unionsrätten. Skade- ståndsansvaret motsvarar en medlemsstats utomobligatoriska ansvar en- ligt unionsrätten för en skada som orsakas när en domstol i den staten överträder unionsrätten (artikel 22.1 i domstolsavtalet).

Skadeståndstalan ska riktas mot Sverige, om käranden har hemvist el- ler huvudsakligt säte här. Talan kan också riktas mot Sverige, om käran- den inte har hemvist eller huvudsakligt säte i någon av de avtalsslutande medlemsstaterna men har ett driftsställe här (se artikel 22.2 första styc- ket). Vid prövningen av anspråket tillämpas svensk rätt på alla frågor som inte regleras av vare sig unionsrätten eller domstolsavtalet. Det gäl- ler även om svensk internationell privaträtt anger att en annan lag än svensk lag ska tillämpas (artikel 22.2 andra stycket).

Det är Justitiekanslern som ska bevaka statens rätt. Den som påstår sig ha lidit skada till följd av att överinstansrätten har överträtt unionsrätten och som enligt denna bestämmelse har rätt att rikta ett ersättningsanspråk mot Sverige kan vända sig direkt till Justitiekanslern (i artikel 22.2 talas det om ”behörig myndighet”). I så fall prövar Justitiekanslern anspråket inom ramen för s.k. frivillig skadereglering (se förordningen [1995:1301] om handläggning av skadeståndsanspråk mot staten). Om Justitiekans- lern anser att staten har ett ersättningsansvar, har parterna möjlighet att i samförstånd reglera saken. Justitiekanslern kan även i viss utsträckning besluta om ersättning av allmänna medel för biträde och utredning i ett ärende. Den som är missnöjd med Justitiekanslerns beslut i ersättnings- frågan kan väcka talan mot staten vid allmän domstol. Den enskilde har även rätt att väcka talan vid allmän domstol direkt, utan att först vända sig till Justitiekanslern. Det är i dessa fall Justitiekanslern som för eller

Prop. 2013/14:89

låter föra statens talan. Stockholms tingsrätt är ensam behörig i mål som gäller skadestånd enligt denna bestämmelse (65 §).

Den som efter prövning i Sverige har tillerkänts skadestånd har rätt att få hela skadeståndsbeloppet av staten (se artikel 22.2 andra stycket). Den rätten påverkas inte av det solidariska betalningsansvaret och den ut- betalande statens rätt att få proportionella bidrag av andra avtalsslutande medlemsstater (artikel 22.3).

12 kap. Pantsättning

94 § Ett patent som har meddelats eller har verkan i Sverige kan pantsättas enligt bestämmelserna i detta kapitel. I fråga om europeiska patent som avses i 80 § tredje stycket gäller dock inte 95 § första och andra styckena, 96 § första och tredje styckena, 97 § första och tredje styckena samt 99, 100 och 104 §§.

En pantsättning kan också avse

1.en svensk patentansökan,

2.en internationell patentansökan som har fullföljts enligt 31 § eller som har tagits upp till handläggning enligt 33 § tredje stycket eller 38 §, eller

3.en europeisk patentansökan för vilken översättning enligt 88 § har kommit in till patentmyndigheten eller som har omvandlats enligt 93 §.

Panträtt i en patentansökan omfattar också en del av ansökan som blir föremål

för delning eller utbrytning.

Paragrafen innehåller inledande bestämmelser om pantsättning av patent och patentansökningar. Övervägandena finns i avsnitt 5.

Ändringen i första stycket innebär att ett avtal om pantsättning av ett europeiskt patent med enhetlig verkan inte kan registreras enligt bestäm- melserna i detta kapitel, dvs. hos patentmyndigheten. Bestämmelsen är en följd av patentförordningens krav på att förvärvandet av en sakrättsligt giltig panträtt i ett europeiskt patent med enhetlig verkan inte får vara beroende av en registrering i ett nationellt patentregister (se artikel 7.4).

I detta kapitel införs även bestämmelser om verkan av registrering i det europeiska patentregistret av en pantsättning av europeiska patent med enhetlig verkan (94 a §).

94 a § Om det europeiska patentverket i det europeiska patentregistret registrerar ett skriftligt avtal om pantsättning av ett europeiskt patent som avses i 80 § tredje stycket, har pantsättningen verkan enligt bestämmelserna i detta kapitel.

I fråga om europeiska patent med enhetlig verkan gäller det som sägs i

–95 § tredje stycket och 102 § första stycket om patentmyndigheten i stället det europeiska patentverket,

–96 § andra stycket om patentregistret i stället det europeiska patentregistret, samt

–101 § första stycket om registrering enligt 95 § i stället registrering i det europeiska patentregistret.

Paragrafen är ny och reglerar verkan av att det europeiska patentverket registrerar ett skriftligt avtal om pantsättning av ett europeiskt patent med enhetlig verkan. Övervägandena finns i avsnitt 5.

Det europeiska patentverket gör i registret för enhetligt patentskydd, som är en del av det europeiska patentregistret, anteckningar om rät- tigheter med koppling till europeiska patent med enhetlig verkan (se artiklarna 2 d, 2 e och 9.1 samt skäl 17 i patentförordningen). Där regist-

reras t.ex. skriftliga avtal om pantsättning. Om en begäran om registre- ring av ett pantsättningsavtal avseende ett europeiskt patent med enhetlig verkan skulle göras före registreringen av enhetlig verkan, kommer be- gäran att behandlas direkt efter det att registrering skett av den enhetliga verkan.

Om en berörd part under ansökningsfasen ger in ett skriftligt avtal om pantsättning av en europeisk patentansökan och betalar en avgift, regist- rerar det europeiska patentverket pantsättningen i det europeiska patent- registret (reglerna 22 och 23 i tillämpningsföreskrifterna till den euro- peiska patentkonventionen). Sådana anteckningar finns kvar i registret även efter att patentet har meddelats.

Det följer av patentförordningen att första stycket tillämpas bara då pantsättningsavtalet avser ett europeiskt patent med enhetlig verkan som, på grund av en viss anknytningsfaktor (se artikel 7.1), ska betraktas som ett svenskt förmögenhetsobjekt. Med anledning av Lagrådets synpunkt förtydligas att det följer av den direkt tillämpliga patentförordningen att svensk rätt, inklusive bestämmelserna i första stycket, inte tillämpas om patentet inte är att betrakta som ett svenskt förmögenhetsobjekt.

Patentet ska betraktas som ett svenskt förmögenhetsobjekt om sökan- den, enligt det europeiska patentregistret, hade hemvist eller huvud- sakligt säte här den dag då den europeiska patentansökan gavs in. Om sökanden då saknade hemvist eller huvudsakligt säte i en deltagande medlemsstat, räcker det att sökanden hade ett driftsställe här (artikel 7.1 i patentförordningen). Särskilda bestämmelser finns för de fall då två eller flera personer är antecknade i det europeiska patentregistret som med- sökande och då ingen av dem hade hemvist, huvudsakligt säte eller driftsställe i en deltagande medlemsstat där patentet har enhetlig verkan (artikel 7.2 och 7.3).

Bestämmelsen i första stycket innebär att en pantsättning av ett europe- iskt patent med enhetlig verkan genom registrering hos det europeiska patentverket får samma verkan som en pantsättning av ett svenskt patent eller ett i Sverige validerat europeiskt patent genom registrering hos pa- tentmyndigheten. Bestämmelsen är en följd av patentförordningens krav på att ett europeiskt patent med enhetlig verkan ska betraktas som ett nationellt förmögenhetsobjekt samtidigt som en panträtt inte får vara be- roende av en registrering i ett nationellt register (artikel 7.1 och 7.4).

En registrering i det europeiska patentregistret av ett skriftligt avtal om pantsättning av en europeisk patentansökan ger inte upphov till en enligt svensk rätt sakrättsligt giltig pantsättning (jfr 94 § andra stycket 3). Det automatiska byte av pantobjekt som enligt svensk rätt sker när ett euro- peiskt patent meddelas – från en pantsatt europeisk patentansökan till det meddelade europeiska patentet (94 § andra stycket 3 och 97 § tredje stycket) – äger inte rum i fråga om ett europeiskt patent med enhetlig verkan (94 § första stycket).

Den part som vill ha en i tid sammanhängande sakrättsligt giltig pant- sättning – först i en europeisk patentansökan och sedan i det europeiska patent med enhetlig verkan som ansökan kan leda till – har två möjlighet- er (från utgångspunkten att sakrättslig verkan avseende ansökan uppnås endast genom registrering i det svenska patentregistret). Ett sätt är att innan registrering av enhetlig verkan sker begära registrering i registret för enhetligt patentskydd av ett skriftligt avtal om pantsättning av ett

Prop. 2013/14:89

europeiskt patent med enhetlig verkan. Ett annat sätt är att redan under ansökningsfasen i det europeiska patentregistret låta registrera ett avtal där både en europeisk patentansökan och det europeiska patent med en- hetlig verkan som ansökan kan leda till utgör pantobjekt.

13 kap. Tilläggsskydd

105 § Den som ansöker om tilläggsskydd eller förlängd giltighetstid för ett tilläggsskydd enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 469/2009 av den 6 maj 2009 om tilläggsskydd för läkemedel eller om tilläggs- skydd enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1610/96 av den 23 juli 1996 om införande av tilläggsskydd för växtskyddsmedel ska betala fast- ställd ansökningsavgift.

För tilläggsskyddet ska det betalas årsavgift. Avgiftsåret räknas från den dag då skyddet började gälla och därefter från motsvarande dag.

Paragrafen handlar om avgiftsbetalning i samband med tilläggsskydd.

I paragrafens hittillsvarande lydelse anges rådets förordning (EEG) nr 1768/92 av den 18 juni 1992 om tilläggsskydd för läkemedel som en av två tilläggsskyddsförordningar (EUT L 182, 02.07.1992, s. 1, Celex 31992R1768). Ändringen i första stycket är en följd av att den förord- ningen har ersatts av Europarlamentets och rådets förordning (EG) nr 469/2009 av den 6 maj 2009 om tilläggsskydd för läkemedel (artiklarna 22 och 23).

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014 i fråga om 6 b, 90 och 91 §§ samt i övrigt den dag regeringen bestämmer.

2.I fråga om en europeisk patentansökan för vilken det europeiska patent- verket har fastställt en ingivningsdag som ligger före ikraftträdandet gäller 90 § i sin äldre lydelse och den upphävda 91 §. Detsamma gäller i fråga om ett europeiskt patent för vilket det europeiska patentverket före ikraftträdandet har kungjort sitt beslut att bifalla patentansökan.

Enligt punkten 1 träder den nya bestämmelsen om prioritetshandlingar (6 b §) i kraft den 1 juli 2014. En följd av detta är att patentmyndigheten kan behöva underrätta sökande som inom 16 månader före ikraftträdan- det har begärt prioritet men vars bevis eller kopia inte kommer in i rätt tid. De nya bestämmelserna om översättningars rättsliga betydelse (90 §) träder också i kraft den 1 juli 2014. Den dagen upphävs också bestäm- melserna om rättelse av översättningar (91 §). I övrigt överlämnas det åt regeringen att bestämma när lagen ska träda i kraft. Avsikten är att detta ikraftträdande ska sammanfalla med tidpunkten då domstolsavtalet träder i kraft (artikel 89) samt patentförordningen (artikel 18.2) och översätt- ningsförordningen (artikel 7.2) blir tillämpliga i förhållande till Sverige.

Av punkten 2 framgår att den ingivningsdag som det europeiska pa- tentverket har fastställt (se artikel 80 i den europeiska patentkonven- tionen och regel 40 i tillämpningsföreskrifterna till den konventionen) är den avgörande tidpunkten för vilken lydelse av bestämmelserna om översättningars rättsliga betydelse (90 §) som gäller för en europeisk pa- tentansökan. Har patent meddelats, är det kungörelsen av det europeiska patentverkets beslut att bifalla patentansökan som är den avgörande tid-

Prop. 2013/14:89

Bilaga 1

31.12.2012		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 361/1

(Lagstiftningsakter)

FÖRORDNINGAR

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 1257/2012 av den 17 december 2012

om genomförande av ett fördjupat samarbete för att skapa ett enhetligt patentskydd

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktions sätt, särskilt artikel 118 första stycket,

med beaktande av rådets beslut 2011/167/EU av den 10 mars 2011 om bemyndigande av ett fördjupat samarbete på området skapande av ett enhetligt patentskydd (1),

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de natio nella parlamenten,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och

av följande skäl:

(1)Skapandet av de rättsliga förutsättningarna för företag att anpassa sin verksamhet i fråga om tillverkning och dis tribution av produkter över nationsgränserna och ge dem större valfrihet och fler möjligheter bidrar till att uppnå unionens mål som framgår av artikel 3.3 i fördraget om Europeiska unionen. Ett enhetligt patentskydd på den inre marknaden, eller åtminstone på en betydande del av den, bör vara ett av de rättsliga instrument som står till företagens förfogande.

(1) EUT L 76, 22.3.2011, s. 53.

(2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 11 december 2012 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 17 december 2012.

(2)Enligt artikel 118 första stycket i fördraget om Europe iska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) ska åtgärder vidtas inom ramen för den inre marknadens upprättande eller funktion för att skapa ett enhetligt pa tentskydd i hela unionen och upprätta centraliserade sy stem för beviljande av tillstånd, samordning och kontroll på unionsnivå.

(3)Den 10 mars 2011 antog rådet beslut 2011/167/EU om bemyndigande av ett fördjupat samarbete mellan Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Danmark, Tyskland, Estland, Irland, Grekland, Frankrike, Cypern, Lettland, Litauen, Lux emburg, Ungern, Malta, Nederländerna, Österrike, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Slovakien, Finland, Sve rige och Förenade kungariket (nedan kallade de deltagande medlemsstaterna) på området för skapande av ett enhetligt patentskydd.

(4)Ett enhetligt patentskydd kommer att främja vetenskap liga och tekniska framsteg och förbättra den inre mark nadens funktion genom att göra det lättare, billigare och mer rättssäkert att utnyttja patentsystemet. Det kommer även att förbättra patentskyddet, eftersom det blir möjligt att få ett enhetligt patentskydd i de deltagande medlems staterna och minska kostnaderna och underlätta för fö retagen i hela unionen. Det bör vara tillgängligt för in nehavare av europeiska patent från såväl deltagande med lemsstater som andra stater, oavsett deras nationalitet, hemvist eller säte.

(5)Europeiska patentorganisationen inrättades genom kon ventionen om meddelande av europeiska patent av den 5 oktober 1973, reviderad den 17 december 1991 och 29 november 2000, (nedan kallad EPC), och fick däri genom i uppgift att bevilja europeiska patent. Denna uppgift utförs av Europeiska patentverket (nedan kallat EPO). Ett europeiskt patent som beviljas av EPO bör på patenthavarens begäran genom denna förordning ha en hetlig verkan i de deltagande medlemsstaterna. Ett sådant patent kallas nedan ett europeiskt patent med enhetlig verkan.

Prop. 2013/14:89

Bilaga 1

L 361/2		SV	Europeiska unionens officiella tidning	31.12.2012

(6)I enlighet med avdelning IX av EPC kan en grupp avtals slutande stater i EPC föreskriva att europeiska patent som beviljas för dessa stater ska ha en enhetlig karaktär. Denna förordning utgör ett särskilt avtal i den mening som avses i artikel 142 i EPC, ett regionalt patentfördrag i den mening som avses i artikel 45.1 i konventionen om patentsamarbete av den 19 juni 1970, senast ändrad den 3 februari 2001, och ett särskilt avtal i den mening som avses i artikel 19 i Pariskonventionen för skydd av den industriella äganderätten av den 20 mars 1883 och se nast ändrad den 28 september 1979.

(7)Ett enhetligt patentskydd bör skapas genom att redan

beviljade europeiska patent genom denna förordning ges enhetlig verkan i alla de deltagande medlemsstaterna. Ett europeiskt patent med enhetlig verkan bör främst kännetecknas av en enhetlig karaktär, det vill säga att det ger ett enhetligt skydd och har samma rättsverkan i alla deltagande medlemsstater. Därför bör ett europeiskt patent med enhetlig verkan endast begränsas, överlåtas, upphävas eller upphöra med avseende på alla de delta gande medlemsstaterna. Det bör vara möjligt att licen siera ett europeiskt patent med enhetlig verkan för hela territoriet eller en del av de deltagande medlemsstaternas territorier. För att säkerställa att det enhetliga patentskyd det ger ett enhetligt materiellt skyddsomfång, bör endast europeiska patent som har beviljats med samma krav uppsättning för alla deltagande medlemsstater ha enhetlig verkan. Slutligen bör ett europeiskt patents enhetliga ver kan vara underordnad själva det europeiska patentet och inte anses ha uppkommit i den utsträckning det europe iska grundpatentet upphävs eller begränsas.

(8)I enlighet med allmänna patenträttsliga principer och artikel 64.1 i EPC bör det enhetliga patentskyddet få verkan retroaktivt i de deltagande medlemsstaterna från och med den dag som beslutet att bevilja det europeiska patentet offentliggörs i Europeiska patenttidningen (Eu ropean Patent Bulletin). Om ett enhetligt patentskydd får verkan bör de deltagande medlemsstaterna se till att det europeiska patentet inte anses ha fått verkan som ett nationellt patent på deras territorium, för att undvika dubbelt patenskydd.

(9)Det europeiska patentet med enhetlig verkan bör ge in nehavaren rätt att förbjuda tredje part att begå handlingar som patentet skyddar mot. Detta bör säkerställas genom inrättandet av en enhetlig patentdomstol. I frågor som inte omfattas av denna förordning eller rådets förordning (EU) nr 1260/2012 av den 17 december 2012 om ge nomförande av ett fördjupat samarbete för att skapa ett enhetligt patentskydd när det gäller tillämpliga översätt ningsarrangemang (1) bör bestämmelserna i EPC, avtalet

(1) Se sidan 89 i detta nummer av EUT.

om en enhetlig patentdomstol, inbegripet dess bestäm melser om rättighetens omfattning och begränsningar, samt nationell lagstiftning, inbegripet internationella pri vaträttsliga regler, gälla.

(10)Tvångslicenser för europeiska patent med enhetlig verkan bör regleras av de deltagande medlemsstaternas lagstift ning vad gäller deras respektive territorier.

(11)I sin rapport om tillämpningen av denna förordning bör kommissionen utvärdera hur de tillämpliga begränsning arna fungerar och, när så krävs, lägga fram lämpliga förslag med beaktande av patentsystemets bidrag till in novation och teknisk utveckling, tredje parters legitima intressen samt överskuggande samhällsintressen. Avtalet om en enhetlig patentdomstol hindrar inte Europeiska unionen från att utöva sina befogenheter på området.

(12)I enlighet med Europeiska unionens domstols rättspraxis bör principen om konsumtion av rättigheter tillämpas även på europeiska patent med enhetlig verkan. De rät tigheter som är knutna till ett europeiskt patent med enhetlig verkan bör därför inte omfatta handlingar som avser den patentskyddade produkten och som utförs i de deltagande medlemsstaterna efter det att patenthavaren har släppt ut produkten på unionsmarknaden.

(13)Skadeståndssystemet bör regleras av lagstiftningen i de deltagande medlemsstaterna, särskilt bestämmelserna som genomför artikel 13 i Europaparlamentets och rå dets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter (2).

(14)Som förmögenhetsobjekt bör ett europeiskt patent med enhetlig verkan, i sin helhet och i alla deltagande med lemsstater, anses som ett nationellt patent i den delta gande medlemsstaten som fastställs i enlighet med sär skilda kriterier, såsom sökandens hemvist, huvudsakliga säte eller driftsställe.

(15)För att främja och underlätta ekonomiskt utnyttjande av en uppfinning som skyddas av ett europeiskt patent med enhetlig verkan bör innehavaren av det patentet kunna erbjuda licens mot lämplig ersättning. Patenthavaren bör därför kunna inge en förklaring till EPO om att denne är beredd att bevilja licens mot lämplig ersättning. I så fall bör patenthavaren få en reducering av årsavgiften från det att EPO har mottagit en sådan förklaring.

(2) EUT L 157, 30.4.2004, s. 45.

Prop. 2013/14:89

Bilaga 1

31.12.2012		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 361/3

(16)Den grupp av medlemsstater som utnyttjar bestämmel serna i avdelning IX i EPC får ge EPO i uppdrag att utföra vissa arbetsuppgifter och får inrätta ett särskilt utskott inom Europeiska patentorganisationens förvaltningsråd (nedan kallat det särskilda utskottet).

(17)De deltagande medlemsstaterna bör ge EPO i uppdrag att utföra vissa administrativa uppgifter som rör europeiska patent med enhetlig verkan, särskilt administreringen av ansökningar om enhetlig verkan, registreringen av enhet lig verkan och eventuella begränsningar, licenser, över låtelser, upphävanden eller upphöranden av europeiska patent med enhetlig verkan, insamlandet och fördel ningen av årsavgifter, offentliggörandet av översättningar i informationssyfte under en övergångsperiod samt ad ministreringen av ett ersättningssystem för översättnings kostnader för sökande som lämnar in ansökningar om europeiska patent på ett annat språk än något av EPO:s officiella språk.

(18)Inom ramen för det särskilda utskottet bör de deltagande medlemsstaterna ansvara för förvaltning och övervakning av verksamheten med avseende på de arbetsuppgifter som EPO har anförtrotts av de deltagande medlemssta terna, se till att ansökningar om enhetlig verkan ges in till EPO inom en månad från den dag då beslutet att bevilja patentet offentliggörs i Europeiska patenttidning en, och säkerställa att sådana ansökningar lämnas på handläggningsspråket vid EPO tillsammans med den översättning som föreskrivs under en övergångsperiod i förordning (EU) nr 1260/2012. De deltagande medlems staterna bör också, i överensstämmelse med de omröst ningsbestämmelser som anges i artikel 35.2 i EPC, säker ställa att nivån på årsavgifterna och årsavgifternas fördel ning fastställs enligt kriterierna i den här förordningen.

(19)Patenthavaren bör betala en enda årlig avgift för ett eu ropeiskt patent med enhetlig verkan. Årsavgiften bör vara progressiv under hela patentskyddets livslängd och bör, tillsammans med de avgifter som ska betalas till Europe iska patentorganisationen under perioden innan patentet beviljas, täcka alla kostnader för att bevilja det europeiska

patentet och administrera det enhetliga patentskyddet. Årsavgifternas nivå bör fastställas med målsättningen att främja innovation och de europeiska företagens kon kurrenskraft med beaktande av den situation som råder för särskilda enheter som små och medelstora företag, t.ex. i form av lägre avgifter. De bör även återspegla storleken på den marknad som patentet omfattar och ungefär motsvara de nationella årsavgifterna för ett ge nomsnittligt europeiskt patent som får verkan i de del tagande medlemsstaterna vid den tidpunkt då årsavgifter nas storlek först fastställs.

(20)Den lämpliga nivån på och fördelningen av årsavgifter bör fastställas för att säkerställa att alla kostnader för de uppgifter som EPO fått i uppdrag att utföra med anled ning av det enhetliga patentskyddet helt och hållet täcks

av inkomsterna från europeiska patent med enhetlig ver kan, och att intäkterna från årsavgifterna, tillsammans med de avgifter som ska betalas till Europeiska patent organisationen innan patentet beviljas, säkerställer att Eu ropeiska patentorganisationens budget är balanserad.

(21)Årsavgifter bör betalas till den Europeiska patentorgani sationen. EPO bör behålla ett belopp för att täcka de kostnader som uppstår när EPO utför uppgifter som

rör det enhetliga patentskyddet i enlighet med artikel 146 i EPC. Det återstående beloppet bör fördelas mellan de deltagande medlemsstaterna och bör användas för pat entrelaterade ändamål. Fördelningen bör fastställas på grundval av rimliga, rättvisa och relevanta kriterier, näm ligen patentaktivitet och marknadens storlek, och bör garantera ett minimibelopp som ska fördelas mellan alla deltagande medlemsstater så att systemet kan fungera på ett välbalanserat och hållbart sätt. Fördelningen bör kompensera de deltagande medlemsstaterna om de har ett annat officiellt språk än något av EPO:s officiella språk, om de har oproportionerligt få patent enligt vad som kan fastställas utifrån den europeiska resultattavlan för innovation och/eller om de relativt nyligen har blivit medlemmar i Europeiska patentorganisationen.

(22)Ett fördjupat partnerskap mellan EPO och medlemssta ternas centrala patentmyndigheter bör göra det möjligt för EPO att när så är lämpligt regelbundet använda sök resultatet av centrala patentmyndigheters nyhetspröv ningar av nationella patentansökningar när dessa åbero pas som prioritetsgrundande vid senare ansökningar om europeiska patent. Alla centrala patentmyndigheter, in klusive de som inte genomför nyhetsprövningar under ett nationellt ansökningsförfarande, kan spela en viktig roll i det fördjupade partnerskapet, bland annat genom att ge råd och stöd till potentiella patentsökande, särskilt till små och medelstora företag, genom att ta emot an sökningar, vidarebefordra dem till EPO och genom att sprida information om patent.

(23)Denna förordning kompletteras av förordning (EU) nr 1260/2012 som antas av rådet i enlighet med artikel 118 andra stycket i EUF-fördraget.

(24)Jurisdiktionen med avseende på europeiska patent med enhetlig verkan bör fastställas och regleras av ett instru ment som upprättar ett enhetligt system för tvistlösning avseende europeiska patent och europeiska patent med enhetlig verkan.

(25)Att inrätta en enhetlig patentdomstol för att handlägga mål som rör europeiska patent med enhetlig verkan är mycket viktigt för att säkerställa att det patentet fungerar på rätt sätt, en enhetlig rättspraxis och därmed rättssäker het liksom kostnadseffektivitet för patenthavarna. Det är

Prop. 2013/14:89

Bilaga 1

L 361/4		SV	Europeiska unionens officiella tidning	31.12.2012

därför mycket viktigt att de deltagande medlemsstaterna ratificerar avtalet om en enhetlig patentdomstol i enlighet med sina nationella konstitutionella och parlamentariska förfaranden samt vidtar de åtgärder som krävs för att denna domstol ska kunna inleda sin verksamhet så snart som möjligt.

(26)Denna förordning bör inte påverka de deltagande med lemsstaternas rätt att bevilja nationella patent och bör inte ersätta de deltagande medlemsstaternas patentlags tiftning. Patentsökande bör fortfarande kunna välja att erhålla antingen ett nationellt patent, ett europeiskt pa tent med enhetlig verkan, ett europeiskt patent med ver kan i en eller flera av de avtalsslutande staterna i EPC eller ett europeiskt patent med enhetlig verkan som des sutom har validerats i en eller flera andra avtalsslutande stater i EPC som inte tillhör de deltagande medlemssta terna.

(27)Eftersom målet för denna förordning, nämligen att skapa ett enhetligt patentskydd, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och det därför, till följd av denna förordnings omfattning och verkan, bättre kan uppnås på unionsnivå kan unionen anta åtgärder, när så är lämpligt genom fördjupat samarbete, i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europe iska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

a)deltagande medlemsstat: en medlemsstat som deltar i ett fördjupat samarbete för att skapa ett enhetligt patentskydd enligt beslut 2011/167/EU eller enligt ett beslut som antas i enlighet med artikel 331.1 andra eller tredje stycket i EUF- fördraget vid tidpunkten för ansökan om enhetlig verkan som avses i artikel 9.

b)europeiskt patent: ett patent som beviljas av Europeiska patentverket (nedan kallat EPO) enligt de regler och förfaran den som fastställs i EPC.

c)europeiskt patent med enhetlig verkan: ett europeiskt patent som genom denna förordning har enhetlig verkan i de del tagande medlemsstaterna.

d)europeiska patentregistret: det register som EPO för enligt artikel 127 i EPC.

e)register för enhetligt patentskydd: det register som utgör en del av det europeiska patentregistret där den enhetliga ver kan och eventuella begränsningar, licenser, överlåtelser, upp hävanden eller upphöranden av europeiska patent med en hetlig verkan registreras.

f)Europeiska patenttidningen: den periodiska tidskrift som fö reskrivs i artikel 129 i EPC.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

1.Syftet med denna förordning är att genomföra ett fördju pat samarbete för att skapa ett enhetligt patentskydd som be myndigats genom beslut 2011/167/EU.

2.Denna förordning utgör ett särskilt avtal i den mening som avses i artikel 142 i konventionen om meddelande av europeiska patent av den 5 oktober 1973, reviderad den 17 de cember 1991 och den 29 november 2000 (nedan kallad EPC).

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

Artikel 3

Europeiskt patent med enhetlig verkan

1. Ett europeiskt patent som beviljas med samma kravupp sättning avseende alla deltagande medlemsstater ska ha enhetlig verkan i alla de deltagande medlemsstaterna, förutsatt att dess enhetliga verkan har registrerats i registret för enhetligt patent skydd.

Ett europeiskt patent som beviljats med olika kravuppsättningar för olika deltagande medlemsstater ska inte ha enhetlig verkan.

2. Ett europeiskt patent med enhetlig verkan ska vara av enhetlig karaktär. Det ska ge ett enhetligt skydd och ha samma rättsverkan i alla deltagande medlemsstater.

Det får endast begränsas, överlåtas eller upphävas eller upphöra med avseende på alla de deltagande medlemsstaterna.

Det får licensieras för hela eller en del av de deltagande med lemsstaternas territorier.

Prop. 2013/14:89

Bilaga 1

31.12.2012		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 361/5

3. Ett europeiskt patents enhetliga verkan ska inte anses ha uppstått i den utsträckning det europeiska patentet har upphävts eller begränsats.

Artikel 4

Verkan

1.Ett europeiskt patent med enhetlig verkan ska få verkan i de deltagande medlemsstaterna samma dag som EPO i Europe iska patenttidningen offentliggör beslutet att bevilja det europe iska patentet.

2.De deltagande medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som behövs för att se till att, när enhetlig verkan har registrerats för ett europeiskt patent och omfattar deras territorium, det euro peiska patentet inte ska anses ha fått verkan som ett nationellt patent på deras territorium den dag då beslutet att bevilja pa tentet offentliggörs i Europeiska patenttidningen.

KAPITEL II

EFFEKTER AV DET EUROPEISKA PATENTET MED ENHETLIG

VERKAN

Artikel 5

Enhetligt skydd

1.Ett europeiskt patent med enhetlig verkan ger patenthava ren rätt att förbjuda tredje part att begå handlingar som det patentet skyddar mot i hela territoriet tillhörande de deltagande medlemsstater där det har enhetlig verkan, med förbehåll för tillämpliga begränsningar.

2.Den rättighetens omfattning och begränsningar ska vara enhetliga i alla deltagande medlemsstater där patentet har en hetlig verkan.

3.De handlingar som patentet skyddar mot som avses i punkt 1 och de begränsningar som är tillämpliga är de som fastställts i den lagstiftning som tillämpas på europeiska patent med enhetlig verkan i den deltagande medlemsstat vars natio nella lagstiftning är tillämplig på det europeiska patentet med enhetlig verkan som förmögenhetsobjekt i enlighet med arti kel 7.

4.I den rapport som avses i artikel 16.1 ska kommissionen utvärdera hur de tillämpliga begränsningarna fungerar och ska när så krävs lägga fram lämpliga förslag.

Artikel 6

Konsumtion av de rättigheter som följer av det europeiska patentet med enhetlig verkan

De rättigheter	som	följer av ett europeiskt patent	med
enhetlig verkan	ska	inte omfatta handlingar som avser	den

patentskyddade produkten och som utförs i de deltagande med lemsstaterna där det patentet har enhetlig verkan efter det att produkten släppts ut på unionsmarknaden av patenthavaren eller med dennes samtycke, om inte patenthavaren har legitima skäl att motsätta sig ytterligare saluföring av produkten.

KAPITEL III

ETT EUROPEISKT PATENT MED ENHETLIG VERKAN SOM

FÖRMÖGENHETSOBJEKT

Artikel 7

Behandling av ett europeiskt patent med enhetlig verkan som ett nationellt patent

1. Ett europeiskt patent med enhetlig verkan ska, som för mögenhetsobjekt, i sin helhet och i alla deltagande medlems stater anses som ett nationellt patent i den deltagande medlems stat där det patentet har enhetlig verkan och där sökanden enligt det europeiska patentregistret

a)hade sin hemvist eller sitt huvudsakliga säte den dag då ansökan om europeiskt patent gavs in, eller

b)om led a inte är tillämpligt, sökanden hade ett driftsställe den dag då ansökan om europeiskt patent gavs in.

2.Om två eller flera personer är antecknade i det europeiska patentregistret som medsökande ska punkt 1 a tillämpas på den medsökande som anges först. Om detta inte är möjligt ska punkt 1 a tillämpas på nästa medsökande i turordningen. Kan punkt 1 a inte tillämpas på någon av medsökandena ska punkt

1b tillämpas.

3.Om ingen sökande hade sin hemvist, sitt huvudsakliga säte eller sitt driftställe i en deltagande medlemsstat där det patentet har enhetlig verkan enligt punkt 1 eller 2, ska det europeiska patentet med enhetlig verkan, som förmögenhets objekt, i sin helhet och i alla deltagande medlemsstater behand las som ett nationellt patent i den stat där Europeiska patent organisationen har sitt huvudkontor i enlighet med artikel 6.1 i EPC.

4.Förvärvandet av en rättighet får inte vara beroende av en eventuell registrering i ett nationellt patentregister.

Artikel 8

Licensberedskap

1. Innehavaren av ett europeiskt patent med enhetlig verkan kan inge en förklaring till EPO om att denne är beredd att tillåta alla intresserade att mot en lämplig ersättning utnyttja uppfin ningen som licenstagare.

Prop. 2013/14:89

Bilaga 1

L 361/6		SV	Europeiska unionens officiella tidning	31.12.2012

2. En licens som erhålls enligt denna förordning ska behand las som en avtalsenlig licens.

KAPITEL IV

INSTITUTIONELLA BESTÄMMELSER

Artikel 9

Administrativa uppgifter inom Europeiska patentorganisationen

1. De deltagande medlemsstaterna ska, i den mening som avses i artikel 143 i EPC, ge EPO i uppdrag att utföra följande arbetsuppgifter som ska utföras i enlighet med EPO:s interna regler:

a)Administrera ansökningar om enhetlig verkan från inneha vare av europeiska patent.

b)Införa registret för enhetligt patentskydd i det europeiska patentregistret och administrera registret för enhetligt patent skydd.

c)Ta emot och registrera sådana förklaringar om licensering som avses i artikel 8, återkallanden av dessa och åtaganden om licensering som innehavaren av ett europeiskt patent med enhetlig verkan har gjort vid internationella standardi seringsorgan.

d)Offentliggöra de översättningar som avses i artikel 6 i för ordning (EU) nr 1260/2012 under den övergångsperiod som avses i den artikeln.

e)Samla in och administrera årsavgifter för europeiska patent med enhetlig verkan för åren efter det år då uppgift om beviljandet offentliggörs i Europeiska patenttidningen. Samla in och administrera de tilläggsavgifter som ska betalas när årsavgifterna betalas för sent, när sådana inbetalningar sker inom sex månader från förfallodagen, samt fördela en del av de insamlade årsavgifterna till de deltagande medlemsstater na.

f)Administrera ersättningssystemet för ersättning för översätt ningskostnader som avses i artikel 5 i förordning (EU) nr 1260/2012.

g)Säkerställa att en ansökan om enhetlig verkan ges in av innehavaren av ett europeiskt patent på handläggningssprå ket enligt definitionen i artikel 14.3 i EPC, senast en månad från det att beslutet att bevilja patentet offentliggörs i Euro peiska patenttidningen.

h)Säkerställa att uppgift om enhetlig verkan anges i registret för enhetligt patentskydd, när en ansökan om enhetlig ver kan har getts in och, under den övergångsperiod som anges i artikel 6 i förordning (EU) nr 1260/2012, har getts in till sammans med de översättningar som avses i den artikeln, samt att EPO informeras om eventuella begränsningar, licen

ser, överlåtelser eller upphävanden av europeiska patent med enhetlig verkan.

2. De deltagande medlemsstaterna ska se till att denna för ordning följs när de fullgör de internationella skyldigheter som de åtagit sig i EPC, och ska för detta ändamål samarbeta med varandra. De deltagande medlemsstaterna ska som avtalsslu tande stater i EPC säkerställa styrningen och övervakningen av de aktiviteter som hänför sig till de uppgifter som avses i punkt 1 i denna artikel och ska se till att årsavgifterna fastställs på en nivå som är i enlighet med vad som anges i artikel 12 i denna förordning och att fördelningen av årsavgifterna bestäms i en lighet med vad som anges i artikel 13 i denna förordning.

De ska för detta ändamål inrätta ett särskilt utskott inom Eu ropeiska patentorganisationens förvaltningsråd (nedan kallat det särskilda utskottet) i den mening som avses i artikel 145 i EPC.

Det särskilda utskottet ska bestå av företrädarna för de delta gande medlemsstaterna och en företrädare för kommissionen såsom observatör, samt ställföreträdare som företräder dem i deras frånvaro. Medlemmarna i det särskilda utskottet får biträ das av rådgivare eller experter.

Det särskilda utskottet ska fatta sina beslut med vederbörlig hänsyn till kommissionens ståndpunkt och i enlighet med be stämmelserna i artikel 35.2 i EPC.

3. De deltagande medlemsstaterna ska säkerställa att ett ef fektivt rättsligt skydd finns att tillgå inför en domstol behörig i en eller flera av de deltagande medlemsstaterna avseende de beslut som EPO fattar när det utför de arbetsuppgifter som avses i punkt 1.

KAPITEL V

FINANSIELLA BESTÄMMELSER

Artikel 10

Principer om utgifter

De utgifter som EPO har för att utföra de extra arbetsuppgifter som de deltagande medlemsstaterna har gett patentverket i upp drag att utföra enligt artikel 143 i EPC ska finansieras med avgifterna från europeiska patent med enhetlig verkan.

Artikel 11

Årsavgifter

1. Patenthavaren ska betala årsavgifter för europeiska patent med enhetlig verkan och tilläggsavgifter vid försenade betal ningar till Europeiska patentorganisationen. Avgifterna ska be talas för åren efter det år då uppgift om beviljandet av det europeiska patentet med enhetlig verkan offentliggörs i Europe iska patenttidningen.

Prop. 2013/14:89

Bilaga 1

31.12.2012			SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 361/7

2.	Ett europeiskt patent med enhetlig verkan ska upphöra				Artikel 13
om	en	årsavgift	och i förekommande	fall tilläggsavgift inte	Fördelning
betalas		i tid.			Fördelning
betalas		i tid.

3. Årsavgifter för patentet som förfaller efter mottagandet av förklaringen som avses i artikel 8.1 ska minskas.

1. EPO ska behålla 50 % av de årsavgifter som avses i arti kel 11 och som betalas för europeiska patent med enhetlig verkan. Återstående belopp ska fördelas mellan de deltagande medlemsstaterna i enlighet med fördelningen av årsavgifterna i enlighet med artikel 9.2.

Artikel 12

Årsavgifternas storlek

1. Årsavgifter för europeiska patent med enhetlig verkan ska vara

a)progressiva under hela det enhetliga patentskyddets löptid,

b)tillräckliga för att täcka alla kostnader för att bevilja det europeiska patentet och administrera det enhetliga patent skyddet, och

c)tillräckliga för att, tillsammans med de avgifter som ska betalas till Europeiska patentorganisationen innan patentet beviljas, säkerställa att Europeiska patentorganisationens bud get är balanserad.

2. För att nå de mål som anges i detta kapitel ska fördel ningen av årsavgifterna mellan de deltagande medlemsstaterna baseras på följande rättvisa, rimliga och relevanta kriterier:

a)Antalet patentansökningar.

b)Marknadens storlek, samtidigt som det säkerställs att ett minimibelopp fördelas till varje deltagande medlemsstat.

c)Ersättning till de deltagande medlemsstater som har

2. Årsavgifterna ska fastställas, med beaktande av bland an nat situationen för särskilda enheter som små och medelstora företag, med målet att

a)främja innovation och de europeiska företagens konkurrens kraft,

b)återspegla storleken på den marknad som patentet omfattar, och

c)ungefär motsvara nivån på de nationella årsavgifterna för ett genomsnittligt europeiskt patent som får verkan i de delta gande medlemsstaterna vid den tidpunkt då årsavgifternas storlek först fastställs.

3. För att nå de mål som anges i detta kapitel ska årsavgif terna fastställas på en nivå som

a)motsvarar årsavgifterna som ska betalas för det genomsnitt liga geografiska område som de nuvarande europeiska pa tenten omfattar,

b)återspeglar förnyelsegraden för nuvarande europeiska patent,

c)återspeglar antalet ansökningar om enhetlig verkan.

i)ett annat officiellt språk än något av EPO:s officiella språk,

ii)oproportionerligt låg patentaktivitet, och/eller

iii)relativt nyligen har blivit medlemmar i Europeiska pa tentorganisationen.

KAPITEL VI

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 14

Samarbete mellan kommissionen och EPO

Kommissionen ska upprätta ett nära samarbete, genom ett sam arbetsavtal, med EPO inom förordningens tillämpningsområde. Samarbetet ska omfatta ett regelbundet utbyte av åsikter om hur samarbetsavtalet fungerar, särskilt i fråga om årsavgifterna och deras inverkan på Europeiska patentorganisationens budget.

Artikel 15

Tillämpning av konkurrenslagstiftningen och lagstiftningen om illojal konkurrens

Denna förordning påverkar inte tillämpningen av konkurren slagstiftningen och lagstiftningen om illojal konkurrens.

Prop. 2013/14:89

Bilaga 1

L 361/8		SV	Europeiska unionens officiella tidning	31.12.2012

Artikel 16

Rapport om tillämpningen av denna förordning

1.Kommissionen ska senast tre år från det att det första europeiska patentet med enhetlig verkan får verkan och därefter vart femte år för Europaparlamentet och rådet presentera en rapport om tillämpningen av denna förordning, och om nöd vändigt lägga fram förslag till ändringar.

2.Kommissionen ska regelbundet lämna rapporter till Euro paparlamentet och rådet om hur de årsavgifter som avses i artikel 11 fungerar, med särskilt fokus på efterlevnaden av ar tikel 12.

Artikel 17

Information från de deltagande medlemsstaterna

1.De deltagande medlemsstaterna ska underrätta kommissio nen om de åtgärder som antas i enlighet med artikel 9 senast på tillämpningsdagen för denna förordning.

2.Varje deltagande medlemsstat ska underrätta kommissio nen om de åtgärder som antagits i enlighet med artikel 4.2

senast på tillämpningsdagen för denna förordning eller, när det gäller en deltagande medlemsstat där den enhetliga patent domstolen inte har exklusiv behörighet i fråga om europeiska patent med enhetlig verkan på tillämpningsdagen för denna förordning, senast den dag då den enhetliga patentdomstolen har sådan exklusiv behörighet i den deltagande medlemsstaten.

Artikel 18

Ikraftträdande och tillämpning

1. Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tid ning.

2. Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2014 eller den dag då avtalet om en enhetlig patentdomstol (nedan kallat avtalet) träder i kraft, om den dagen infaller senare.

Med avvikelse från artiklarna 3.1, 3.2 och 4.1 ska ett europeiskt patent, för vilket uppgift om enhetlig verkan antecknas i regist ret för enhetligt patentskydd, ha enhetlig verkan endast i de deltagande medlemsstater där den enhetliga patentdomstolen har exklusiv behörighet i fråga om europeiska patent med en hetlig verkan samma dag som denna verkan registreras.

3.Varje deltagande medlemsstat ska underrätta kommissio nen om att den ratificerat avtalet när dess ratifikationsinstru ment deponeras. Kommissionen ska i Europeiska unionens offici ella tidning offentliggöra datumet för avtalets ikraftträdande och en förteckning över de medlemsstater som har ratificerat avtalet den dag då det träder i kraft. Kommissionen ska därefter regel bundet uppdatera förteckningen över de deltagande medlems stater som ratificerat avtalet och offentliggöra en sådan upp daterad förteckning i Europeiska unionens officiella tidning.

4.De deltagande medlemsstaterna ska se till att de åtgärder som avses i artikel 9 har införts senast på tillämpningsdagen för denna förordning.

5.Varje deltagande medlemsstat ska se till att de bestämmel ser som avses i artikel 4.2 har införts före eller senast på till lämpningsdagen för denna förordning eller, när det gäller en deltagande medlemsstat där den enhetliga patentdomstolen inte har exklusiv behörighet i fråga om europeiska patent med en hetlig verkan på tillämpningsdagen för denna förordning, senast den dag då den enhetliga patentdomstolen har sådan exklusiv behörighet i den deltagande medlemsstaten.

6.Ett enhetligt patentskydd kan sökas för alla europeiska patent som beviljas från och med tillämpningsdagen för denna förordning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i de deltagande medlems staterna i enlighet med fördragen.

Utfärdad i Bryssel den 17 december 2012.
På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
M. SCHULZ	A. D. MAVROYIANNIS
Ordförande		Ordförande

Prop. 2013/14:89

Bilaga 2

31.12.2012		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 361/89

RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 1260/2012 av den 17 december 2012

om genomförande av ett fördjupat samarbete för att skapa ett enhetligt patentskydd när det gäller tillämpliga översättningsarrangemang

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktions sätt, särskilt artikel 118 andra stycket,

med beaktande av rådets beslut 2011/167/EU av den 10 mars 2011 om bemyndigande av ett fördjupat samarbete på området skapande av ett enhetligt patentskydd (1),

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de natio nella parlamenten,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande,

i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, och

av följande skäl:

(1)Genom beslut 2011/167/EU har Belgien, Bulgarien, Cy pern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Förenade kungariket, Grekland, Irland, Lettland, Litauen, Lux emburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumäni en, Slovakien, Slovenien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike (nedan kallade de deltagande med lemsstaterna) bemyndigats att fördjupa sitt samarbete för att skapa ett enhetligt patentskydd.


(2)	Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
	nr 1257/2012 av den 17 december 2012 om genom
	förande av ett fördjupat samarbete för att skapa ett en
	hetligt patentskydd (2), bör vissa europeiska patent som
	beviljas av Europeiska patentverket (nedan kallat EPO)
	enligt de regler och förfaranden som anges i konventio
	nen om meddelande av europeiska patent av den 5 okto

(1) EUT L 76, 22.3.2011, s. 53.
(2)	Se sidan 1 i detta nummer av EUT.

ber 1973, reviderad den 17 december 1991 och den 29 november 2000 (nedan kallad EPC), på patenthava rens begäran ha enhetlig verkan i de deltagande med lemsstaterna.

(3)Översättningsarrangemang för europeiska patent som har enhetlig verkan i de deltagande medlemsstaterna (nedan kallade europeiska patent med enhetlig verkan) bör inrättas genom en separat förordning, i enlighet med artikel 118 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funk tionssätt (EUF-fördraget).

(4)I enlighet med beslut 2011/167/EU, bör översättnings arrangemangen för europeiska patent med enhetlig ver kan vara enkla och kostnadseffektiva. De bör motsvara dem som anges i förslaget till rådets förordning om över sättningsarrangemang för Europeiska unionens patent, som kommissionen presenterade den 30 juni 2010, i kombination med de kompromissförslag som ordföran deskapet lade fram i november 2010 och som fick stort stöd i rådet.

(5)Sådana översättningsarrangemang bör säkerställa rätts säkerheten och främja innovation och bör särskilt vara till nytta för små och medelstora företag. De bör göra tillgången till europeiska patent med enhetlig verkan och patentsystemet som helhet enklare, mindre kostsam och rättssäker.

(6)Eftersom EPO ansvarar för att bevilja europeiska patent, bör översättningsarrangemangen för europeiska patent med enhetlig verkan baseras på EPO:s nuvarande för farande. Arrangemangen bör syfta till att skapa den nöd vändiga jämvikten mellan ekonomiska aktörers och all mänhetens intressen i fråga om förfarandekostnader och tillgången till teknisk information.

(7)Utan att det påverkar vissa övergångsåtgärder, bör det inte krävas några ytterligare översättningar när en patent skrift för ett europeiskt patent med enhetlig verkan har offentliggjorts i enlighet med artikel 14.6 i EPC. I arti kel 14.6 i EPC fastställs att beskrivningar av europeiska patent ska offentliggöras på EPO:s handläggningsspråk och omfatta en översättning av patentkraven till EPO:s två andra officiella språk.

Prop. 2013/14:89

Bilaga 2

L 361/90		SV	Europeiska unionens officiella tidning	31.12.2012

(8)I händelse av tvist om ett europeiskt patent med enhetlig verkan, bör ett legitimt krav vara att patenthavaren på begäran av den påstådda intrångsgöraren tillhandahåller en fullständig översättning av patentet till ett officiellt språk i antingen den deltagande medlemsstat i vilken det påstådda intrånget skedde, eller i den medlemsstat där den påstådda intrångsgöraren är bosatt. Patenthava ren bör också vara skyldig att, på begäran av en domstol som är behörig att avgöra tvister om europeiska patent med enhetlig verkan i de deltagande medlemsstaterna, tillhandahålla en fullständig översättning av patentet till den domstolens handläggningsspråk. Sådana översätt ningar bör inte utföras genom maskinöversättning och bör tillhandahållas på patenthavarens bekostnad.

(9)I händelse av tvist som rör skadeståndskrav, bör den domstol som handlägger tvisten beakta att den påstådda intrångsgöraren, innan denne erhållit en översättning till sitt eget språk, kan ha handlat i god tro och kanske inte kände till eller rimligen borde ha känt till att denne gjorde intrång i patentet. Den behöriga domstolen bör utvärdera omständigheterna i det enskilda fallet, och bland annat ta hänsyn till om den påstådda intrångsgöra ren är ett litet eller medelstort företag som endast är verksamt på lokal nivå, EPO:s handläggningsspråk och, under en övergångsperiod, de översättningar som ges in tillsammans med en ansökan om enhetlig verkan.

(10)För att underlätta tillgången till europeiska patent med enhetlig verkan, särskilt för små och medelstora företag, bör sökande kunna ge in sin patentansökan till EPO på vilket som helst av unionens officiella språk. Som en kompletterande åtgärd bör vissa sökande som beviljats europeiska patent med enhetlig verkan och har gett in en ansökan om europeiskt patent på ett av unionens officiella språk, som inte är något av EPO:s officiella språk, och vilka har sin hemvist eller sitt huvudsakliga säte i en medlemsstat erhålla extra ersättning för kost nader för översättning från språket som använts i patent ansökan till EPO:s handläggningsspråk, utöver vad som redan tillämpas av EPO. Sådan ersättning bör administre ras av EPO, i enlighet med artikel 9 i förordning (EU) nr 1257/2012.

(11)För att göra patentinformation mer tillgänglig och främja spridningen av teknisk kunskap, bör maskinöversättning av patentansökningar och patentskrifter till alla unionens officiella språk finnas tillgängliga så snart som möjligt. Alla användare av det europeiska patentsystemet skulle gynnas av att snarast få tillgång till ett system för hög kvalitativa maskinöversättningar av patentansökningar och patentskrifter till alla unionens officiella språk. Ma skinöversättning är en viktig del av Europeiska unionens politik. Maskinöversättningar håller på att utarbetas av EPO och är ett mycket viktigt verktyg för att förbättra tillgången till patentinformation och sprida teknisk kun skap. Sådana maskinöversättningar bör endast användas i informationssyfte och bör inte ha någon rättsverkan.

(12)Under övergångsperioden, innan ett system för högkva litativ maskinöversättning till alla unionens officiella språk blir tillgängligt, bör en ansökan om enhetlig verkan som avses i artikel 9 i förordning (EU) nr 1257/2012 åtföljas av en fullständig översättning av patentskriften, till engelska om handläggningsspråket i EPO är franska eller tyska, eller till vilket som helst av medlemsstaternas officiella språk som är ett av unionens officiella språk om EPO:s handläggningsspråk är engelska. Syftet med dessa arrangemang är att se till att alla europeiska patent med enhetlig verkan under en övergångsperiod finns tillgäng liga på engelska, som är det språk som vanligtvis används inom internationell teknisk forskning och internationella tekniska publikationer. Sådana arrangemang skulle des sutom garantera att översättningar av europeiska patent med enhetlig verkan offentliggörs på andra officiella språk i de deltagande medlemsstaterna. Dessa översätt ningar bör inte utföras genom maskinöversättning och deras höga kvalitet bör bidra till att förbättra EPO:s över sättningsprogram. De skulle även öka spridningen av pa tentinformation.

(13)Övergångsperioden bör upphöra så snart som högkva litativa maskinöversättningar till alla unionens officiella språk är tillgängliga, vilket bör kontrolleras genom en regelbunden och objektiv kvalitetsutvärdering av en obe roende expertkommitté, inrättad av de deltagande med lemsstaterna inom ramen för Europeiska patentorganisa tionen bestående av företrädare för EPO och det europe iska patentsystemets användare. Med tanke på hur långt den tekniska utvecklingen har framskridit kan tiden för utvecklingen av systemet för högkvalitativ maskinöver sättning inte antas överskrida tolv år. Övergångsperioden bör därför upphöra tolv år efter tillämpningsdagen för denna förordning, såvida det inte har beslutats att den ska upphöra tidigare.

(14)Eftersom de materiella bestämmelserna om europeiska

patent med enhetlig	verkan regleras i förordning (EU)
nr 1257/2012 och	kompletteras av de översättnings

arrangemang som anges i den här förordningen, bör den här förordningen tillämpas från och med samma dag som förordning (EU) nr 1257/2012.

(15)Denna förordning påverkar inte reglerna i fråga om språk för unionens institutioner som inrättats enligt artikel 342 i EUF-fördraget och rådets förordning nr 1 av den 15 april 1958 om vilka språk som ska användas i Europeiska ekonomiska gemenskapen (1). Denna förordning baseras på EPO:s språkordning och bör inte anses ge upphov till

(1) EGT 17, 6.10.1958, s. 385/58.

Prop. 2013/14:89

Bilaga 2

31.12.2012		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 361/91

några specifika språkregler för unionen eller utgöra något prejudikat för begränsad språkanvändning i unionens framtida rättsliga instrument.

(16)Eftersom målet för denna förordning, nämligen att skapa enhetliga och förenklade översättningsarrangemang för europeiska patent med enhetlig verkan, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de där för, på grund av denna förordnings omfattning och verk ningar, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder, om lämpligt genom ett fördjupat samarbe te, i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med pro portionalitetsprincipen i samma artikel går denna förord ning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

Genom denna förordning genomförs ett fördjupat samarbete för att skapa ett enhetligt patentskydd som bemyndigats genom beslut 2011/167/EU när det gäller tillämpliga översättnings arrangemang.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

a)europeiskt patent med enhetlig verkan: ett europeiskt patent som genom förordning (EU) nr 1257/2012 har enhetlig ver kan i de deltagande medlemsstaterna.

b)handläggningsspråk: EPO:s handläggningsspråk enligt arti kel 14.3 i konventionen om meddelande av europeiska pa tent av den 5 oktober 1973, reviderad den 17 december 1991 och den 29 november 2000 (nedan kallad EPC).

Artikel 3

Översättningsarrangemang för europeiska patent med enhetlig verkan

1. Utan att det påverkar artiklarna 4 och 6 i denna förord ning ska det inte krävas några ytterligare översättningar när en patentskrift för ett europeiskt patent som har enhetlig verkan har offentliggjorts i enlighet med artikel 14.6 i EPC.

2. En ansökan om enhetlig verkan som avses i artikel 9 i förordning (EU) nr 1257/2012 ska lämnas in på handläggnings språket.

Artikel 4

Översättning i händelse av tvist

1.I händelse av tvist om ett påstått intrång i ett europeiskt patent med enhetlig verkan, ska patenthavaren på en påstådd intrångsgörares begäran och enligt dennes val tillhandahålla en fullständig översättning av det europeiska patentet med enhetlig verkan till ett av de officiella språken antingen i den deltagande medlemsstat i vilken det påstådda intrånget ägde rum eller den medlemsstat där den påstådda intrångsgöraren är bosatt.

2.I händelse av tvist om ett europeiskt patent med enhetlig verkan ska patenthavaren, i samband med det rättsliga förfaran det, på begäran av en domstol som är behörig att avgöra tvister om europeiska patent med enhetlig verkan i de deltagande med lemsstaterna, tillhandahålla en fullständig översättning av paten tet till den domstolens handläggningsspråk.

3.Patenthavaren ska stå för kostnaderna för de översätt ningar som avses i punkterna 1 och 2.

4.I händelse av tvist som rör skadeståndskrav ska den dom stol som handlägger tvisten, särskilt ifall den påstådda intrångs göraren är ett litet eller mellanstort företag, en fysisk person eller en ideell organisation, ett universitet eller en offentlig forskningsorganisation, bedöma huruvida och beakta att den påstådda intrångsgöraren har agerat utan att ha känt till eller rimligen borde ha känt till att denne gjorde intrång i ett patent med enhetlig verkan innan denne fått tillgång till den översätt ning som avses i punkt 1.

Artikel 5

Administration av ett ersättningssystem

1. Eftersom ansökningar om europeiska patent kan ges in på valfritt språk enligt artikel 14.2 i EPC ska de deltagande med

lemsstaterna i	enlighet	med artikel	9 i förordning	(EU)
nr 1257/2012,	och i den	mening som	avses i artikel	143 i

EPC, ge EPO i uppdrag att administrera ett ersättningssystem för återbetalning av alla översättningskostnader upp till ett visst tak, för sökande som lämnar patentansökningar till EPO på något av unionens officiella språk som inte är ett av EPO:s officiella språk.

2.Det ersättningssystem som avses i punkt 1 ska finansieras

genom de avgifter som avses i artikel 11 i förordning (EU) nr 1257/2012 och ska vara tillgängligt enbart för små och medelstora företag, fysiska personer, ideella organisationer, uni versitet och offentliga forskningsorganisationer som har sin hemvist eller sitt huvudsakliga säte i en av unionens medlems stater.

Prop. 2013/14:89

Bilaga 2

L 361/92		SV	Europeiska unionens officiella tidning	31.12.2012

Artikel 6

Övergångsåtgärder

1. Under en övergångsperiod från och med tillämpnings dagen för denna förordning, ska en ansökan om enhetlig verkan som avses i artikel 9 i förordning (EU) nr 1257/2012 lämnas tillsammans med följande:

a)Om handläggningsspråket är franska eller tyska, en fullstän dig översättning av det europeiska patentets patentskrift till engelska, eller

b)om handläggningsspråket är engelska, en fullständig översätt ning av det europeiska patentets patentskrift till vilket annat av unionens officiella språk som helst.

2. I enlighet med artikel 9 i förordning (EU) nr 1257/2012 ska de deltagande medlemsstaterna, i den mening som avses i artikel 143 i EPC, ge EPO i uppdrag att offentliggöra de över sättningar som avses i punkt 1 i denna artikel så snart som möjligt efter ansökningsdagen för en ansökan om enhetlig ver kan som avses i artikel 9 i förordning (EU) nr 1257/2012. Dessa översättningar ska inte ha någon rättsverkan och ska endast tillhandahållas i informationssyfte.

3. Sex år efter tillämpningsdagen för denna förordning och därefter vartannat år ska en oberoende expertkommitté göra en objektiv utvärdering av tillgången på högkvalitativa maskinöver sättningar av patentansökningar och patentskrifter till alla

unionens officiella språk som utvecklats av EPO. Denna expert kommitté ska inrättas av de deltagande medlemsstaterna inom ramen för Europeiska patentorganisationen och ska bestå av företrädare för EPO och för de ickestatliga organisationer som företräder det europeiska patentsystemets användare och som bjudits in av Europeiska patentorganisationens förvaltningsråd för att delta som observatörer, i enlighet med artikel 30.3 i EPC.

4.På grundval av den första av de utvärderingar som avses i punkt 3 i denna artikel och vartannat år därefter på grundval av de följande utvärderingarna ska kommissionen lägga fram en rapport för rådet och i förekommande fall föreslå att övergångs perioden avslutas.

5.Om övergångsperioden inte avslutas på förslag av kom missionen ska den automatiskt upphöra tolv år efter tillämp ningsdagen för denna förordning.

Artikel 7

Ikraftträdande

1.Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tid ning.

2.Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2014 eller från och med den dag då avtalet om en enhetlig patentdomstol träder i kraft, beroende på vilket som infaller senare.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla deltagande medlems stater i enlighet med fördragen.

Utfärdad i Bryssel den 17 december 2012.

På rådets vägnar

S. ALETRARIS

Ordförande

Prop. 2013/14:89

Bilaga 3

Avtalet om en enhetlig patentdomstol

AGREEMENT	ACCORD
on a Unified Patent Court	relatif à une juridiction unifiée
	du brevet

THE CONTRACTING MEMBER

STATES,

CONSIDERING that cooperation amongst the Member States of the European Union in the field of pa- tents contributes significantly to the integration process in Europe, in particular to the establishment of an internal market within the European Union characterised by the free mo- vement of goods and services and the creation of a system ensuring that competition in the internal mar- ket is not distorted;

CONSIDERING that the fragmen- ted market for patents and the signi- ficant variations between national court systems are detrimental for innovation, in particular for small and medium-sized enterprises which have difficulties to enforce their pat- ents and to defend themselves aga- inst unfounded claims and claims relating to patents which should be revoked;

CONSIDERING that the European

Patent Convention (‘EPC’) which has been ratified by all Member States of the European Union pro- vides for a single procedure for granting European patents by the European Patent Office;

LES ÉTATS MEMBRES

CONTRACTANTS,

CONSIDÉRANT que la coopération entre les États membres de l'Union européenne dans le domaine des brevets contribue de manière signifi- cative au processus d'intégration en Europe, notamment à l'établissement d'un marché intérieur au sein de l'Union européenne caractérisé par la libre circulation des marchandises et des services, ainsi qu'à la création d'un système garantissant que la concurrence n'est pas faussée dans le marché intérieur;

CONSIDÉRANT que la fragmenta- tion du marché des brevets et les variations importantes entre les sys- tèmes juridictionnels nationaux sont préjudiciables à l'innovation, en par- ticulier pour les petites et moyennes entreprises, qui ont des difficultés à faire respecter leurs brevets et à se défendre contre des actions non fon- dées et des actions relatives à des brevets qui devraient être annulés;

CONSIDÉRANT que la Convention sur le brevet européen (ci-après dénommée «CBE»), qui a été rati- fiée par tous les États membres de l'Union européenne, prévoit une procédure unique pour la délivrance de brevets européens par l'Office européen des brevets;

ÜBEREINKOMMEN	AVTAL
über ein Einheitliches	om en enhetlig patentdomstol
Patentgericht

DIE VERTRAGSMITGLIED-

STAATEN —

IN DER ERWÄGUNG, dass die

Zusammenarbeit zwischen den Mit- gliedstaaten der Europäischen Union auf dem Gebiet des Patentwesens einen wesentlichen Beitrag zum In- tegrationsprozess in Europa leistet, insbesondere zur Schaffung eines durch den freien Waren- und Dienst- leistungsverkehr gekennzeichneten Binnenmarkts innerhalb der Europä- ischen Union und zur Verwirklich- ung eines Systems, mit dem sicher- gestellt wird, dass der Wettbewerb im Binnenmarkt nicht verzerrt wird,

DE AVTALSSLUTANDE

MEDLEMSSTATERNA

SOM BEAKTAR att samarbetet mellan Europeiska unionens med- lemsstater på patentområdet på ett avgörande sätt bidrar till integra- tionsprocessen i Europa, särskilt när det gäller upprättandet av en inre marknad inom Europeiska unionen som kännetecknas av fri rörlighet för varor och tjänster samt inrättan- det av ett system som säkerställer att konkurrensen på den inre marknad- en inte snedvrids,

IN DER ERWÄGUNG, dass der fragmentierte Patentmarkt und die beträchtlichen Unterschiede zwisch- en den nationalen Gerichtssystemen sich nachteilig auf die Innovation auswirken, insbesondere im Falle kleiner und mittlerer Unternehmen, für die es schwierig ist, ihre Patente durchzusetzen und sich gegen unbe- rechtigte Klagen und Klagen im Zu- sammenhang mit Patenten, die für nichtig erklärt werden sollten, zu wehren,

SOM BEAKTAR att den fragmen- terade marknaden för patent och de avsevärda skillnaderna mellan de nationella domstolssystemen är till nackdel för innovation, särskilt för små och medelstora företag som har svårigheter att hävda sina patent och försvara sig mot ogrundade krav och krav som avser patent som bör ogil- tigförklaras,

IN DER ERWÄGUNG, dass das

Europäische Patentübereinkommen (EPÜ), das von allen Mitgliedsta- aten der Europäischen Union rati- fiziert worden ist, ein einheitliches Verfahren für die Erteilung euro- päischer Patente durch das Euro- päische Patentamt vorsieht,

SOM BEAKTAR att det i den euro- peiska patentkonventionen (EPC), som har ratificerats i alla Europeiska unionens medlemsstater, föreskrivs ett enda förfarande för meddelande av europeiska patent genom det eu- ropeiska patentverket,

Prop. 2013/14:89

Bilaga 3

Prop. 2013/14:89 CONSIDERING that by virtue of

Bilaga 3 Regulation (EU) No 1257/20121, patent proprietors can request uni-

tary effect of their European patents so as to obtain unitary patent pro- tecttion in the Member States of the European Union participating in the enhanced cooperation;

WISHING to improve the enforce- ment of patents and the defence against unfounded claims and pa- tents which should be revoked and to enhance legal certainty by setting up a Unified Patent Court for litiga- tion relating to the infringement and validity of patents;

CONSIDERING that the Unified

Patent Court should be devised to ensure expeditious and high quality decisions, striking a fair balance between the interests of right hol- ders and other parties and taking into account the need for propor- tionality and flexibility;

CONSIDERING that the Unified

Patent Court should be a court common to the Contracting Member States and thus part of their judicial system, with exclusive competence in respect of European patents with unitary effect and European patents granted under the provisions of the EPC;

CONSIDÉRANT que, en vertu du règlement (UE) no 1257/20121, les titulaires de brevets peuvent de- mander que leurs brevets européens aient un effet unitaire afin d'obtenir la protection unitaire conférée par un brevet dans les États membres de l'Union européenne qui participent à la coopération renforcée;

DÉSIREUX d'améliorer le respect des brevets, de renforcer les moyens permettant de se défendre contre des actions non fondées et des brevets qui devraient être annulés et d'ac- croître la sécurité juridique par la création d'une juridiction unifiée du brevet pour le contentieux lié à la contrefaçon et à la validité des bre- vets;

CONSIDÉRANT que la juridiction unifiée du brevet devrait être conçue pour rendre des décisions rapides et de qualité, recherchant un juste équilibre entre les intérêts des titulaires de droits et d'autres parties et tenant compte de la proportion- nalité et de la souplesse nécessaires;

CONSIDÉRANT que la juridiction unifiée du brevet devrait être une ju- ridiction commune aux États memb- res contractants et, par conséquent, faire partie de leur système judi- ciaire, et qu'elle devrait jouir d'une compétence exclusive en ce qui con- cerne les brevets européens à effet unitaire et les brevets européens dé- livrés en vertu des dispositions de la CBE;

1 Regulation (EU) No 1257/2012 of the European Parliament and of the Council of 17 December 2012 implementing enhanced cooperation in the area of the creation of unitary patent protection (OJ L 361, 31.12.2012, p. 1) including any subsequent amendments.

1 Règlement (UE) n o 1257/2012 du Parlement européen et du Conseil du 17 décembre 2012 mettant en œuvre la coopération renforcée dans le domaine de la création d'une protection unitaire conférée par un brevet (JO L 361 du 31.12.2012, p. 1), y compris toute modification ultérieure.

IN DER ERWÄGUNG, dass Patent- inhaber nach der Verordnung (EU) Nr. 1257/20121 eine einheitliche Wirkung ihrer europäischen Patente beantragen können, damit sie in den Mitgliedstaaten der Europäischen Union, die an der Verstärkten Zusammenarbeit teilnehmen, einen einheitlichen Patentschutz genießen,

IN DEM WUNSCH, durch die Er- richtung eines Einheitlichen Patent- gerichts für die Regelung von Rechtsstreitigkeiten über die Ver- letzung und Rechtsgültigkeit von Patenten die Durchsetzung von Patenten und die Verteidigung ge- gen unbegründete Klagen und Kla- gen im Zusammenhang mit Patent- en, die für nichtig erklärt werden sollten, zu verbessern und die Rechtssicherheit zu stärken,

SOM BEAKTAR att förordning	Prop. 2013/14:89
(EU) nr 1257/20121 innebär att pa-	Bilaga 3
tenthavare kan begära enhetlig ver-
kan för sina europeiska patent så att
de uppnår enhetligt patentskydd i de
medlemsstater i Europeiska unionen
som deltar i det fördjupade samar-
betet,
SOM ÖNSKAR främja upprätthåll-
andet av respekten för patent samt
skyddet mot ogrundade krav och pa-
tent som bör ogiltigförklaras, samt
öka rättssäkerheten genom att inrätta
en enhetlig patentdomstol för pröv-
ning av tvister om intrång i och gil-
tigheten av patent,

IN DER ERWÄGUNG, dass das

Einheitliche Patentgericht in der Lage sein sollte, rasche und hoch- qualifizierte Entscheidungen sicher- zustellen und dabei einen angemess- enen Interessenausgleich zwischen den Rechteinhabern und anderen Parteien unter Berücksichtigung der erforderlichen Verhältnismäßigkeit und Flexibilität zu gewährleisten,

SOM BEAKTAR att den enhetliga patentdomstolen bör inrättas för att säkerställa snabba och högkvalitati- va beslut, rätt avväga rättighetshava- res och andras intressen samt beakta behovet av proportionalitet och fle- xibilitet,

IN DER ERWÄGUNG, dass das

Einheitliche Patentgericht ein gem- einsames Gericht der Vertragsmit- gliedstaaten und somit Teil ihres Rechtswesens sein sollte und dass es mit einer ausschließlichen Zustän- digkeit für europäische Patente mit einheitlicher Wirkung und für die nach dem EPÜ erteilten Patente aus- gestattet sein sollte,

SOM BEAKTAR att den enhetliga patentdomstolen bör vara en för de avtalsslutande medlemsstaterna gemensam domstol och därigenom en del av deras system för dom- stolsprövning, med exklusiv behö- righet i fråga om europeiska patent med enhetlig verkan och europe- iska patent som meddelats enligt bestämmelserna i EPC,

1 Verordnung (EU) Nr. 1257/2012 des Europäischen Parlaments und des Rates vom 17. Dezember 2012 über die Umsetzung der Verstärkten Zusammenarbeit im Bereich der Schaffung eines einheitlichen Patentschutzes (ABl. L 361 vom 31.12.2012, S. 1) mit allen nachfolgenden Änderungen.

1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1257/2012 av den 17 december 2012 om genomförande av ett fördjupat samarbete för att skapa ett enhetligt patentskydd (EUT L 361, 31.12.2012, s. 1) med förekommande senare ändringar.

IN DER ERWÄGUNG, dass der	SOM BEAKTAR att	Europeiska
Gerichtshof der Europäischen Union	unionens domstol ska garantera en-
die Einheitlichkeit der Rechtsord-	hetligheten i unionens	rättsordning
nung der Union und den Vorrang	samt unionsrättens företräde,
des Rechts der Europäischen Union
sicherzustellen hat,

UNTER HINWEIS AUF die Ver- pflichtungen der Vertragsmitglied- staaten im Rahmen des Vertrags über die Europäische Union (EUV) und des Vertrags über die Arbeits- weise der Europäischen Union (AEUV), einschließlich der Ver- pflichtung zur loyalen Zusammen- arbeit nach Artikel 4 Absatz 3 EUV und der Verpflichtung, durch das Einheitliche Patentgericht die unein- geschränkte Anwendung und Ach- tung des Unionsrechts in ihrem je- weiligen Hoheitsgebiet und den ge- richtlichen Schutz der dem Einzel- nen aus diesem Recht erwachsenden Rechte zu gewährleisten,

SOM ERINRAR OM de avtalsslut- ande medlemsstaternas skyldigheter enligt fördraget om Europeiska uni- onen (EU-fördraget) och fördraget om Europeiska unionens funktions- sätt (EUF-fördraget), inklusive skyl- digheten till lojalt samarbete enligt artikel 4.3 i EU-fördraget och skyl- digheten att genom den enhetliga patentdomstolen säkerställa fullstän- dig tillämpning av och respekt för unionsrätten inom respektive terri- torier samt domstolsprövning till skydd för enskildas rättigheter enligt den rättsordningen,

IN DER ERWÄGUNG, dass das

Einheitliche Patentgericht, wie jedes nationale Gericht auch, das Unions- recht beachten und anwenden und in Zusammenarbeit mit dem Gerichts- hof der Europäischen Union — dem Hüter des Unionsrechts — seine korrekte Anwendung und einheit- liche Auslegung sicherstellen muss; insbesondere muss es bei der ord- nungsgemäßen Auslegung des Unionsrechts mit dem Gerichtshof der Europäischen Union zusammen- arbeiten, indem es sich auf dessen Rechtsprechung stützt und ihn gemäß Artikel 267 AEUV um Vora- bentscheidungen ersucht,

SOM BEAKTAR att den enhetliga patentdomstolen, liksom varje natio- nell domstol, måste respektera och tillämpa unionsrätten och, i sam- arbete med Europeiska unionens domstol i dess egenskap av unions- rättens väktare, säkerställa dess rätta tillämpning och enhetliga tolkning; den enhetliga patentdomstolen ska i synnerhet samarbeta med Europe- iska unionens domstol när den tolkar unionsrätten genom att förlita sig på den sistnämnda domstolens rätts- praxis och begära förhandsavgöran- den i enlighet med artikel 267 i EUF-fördraget,

Prop. 2013/14:89

Bilaga 3

IN DER ERWÄGUNG, dass nach der Rechtsprechung des Gerichts- hofs der Europäischen Union zur außervertraglichen Haftung die Ver- tragsmitgliedstaaten für Schäden, die durch Verstöße des Einheit- lichen Patentgerichts gegen das Unionsrecht einschließlich des Ver- säumnisses, den Gerichtshof der Europäischen Union um eine Vora- bentscheidung zu ersuchen, entstan- den sind, haften sollten,

SOM BEAKTAR att de avtalsslut-	Prop. 2013/14:89
ande medlemsstaterna i överens-	Bilaga 3
stämmelse med Europeiska union-
ens domstols rättspraxis i fråga om
utomobligatoriskt ansvar bör vara
skadeståndsskyldiga för skador som
orsakats av den enhetliga patent-
domstolens överträdelser av unions-
rätten, inklusive underlåtenheten att
begära förhandsavgöranden av Eu-
ropeiska unionens domstol,

IN DER ERWÄGUNG, dass Ver-		SOM BEAKTAR att överträdelser
stöße des Einheitlichen Patentge-		av unionsrätten begångna av den en-
richts gegen das Unionsrecht, ein-		hetliga patentdomstolen,	inklusive
schließlich des Versäumnisses, den		underlåtenhet att begära förhands-
Gerichtshof der Europäischen Union		avgöranden av Europeiska unionens
um eine Vorabentscheidung zu er-		domstol, direkt kan tillskrivas de av-
suchen, unmittelbar den Vertrags-		talsslutande medlemsstaterna och att
mitgliedstaaten anzulasten sind und		överträdelsetalan därför kan väckas
daher gemäß den Artikeln 258, 259		enligt artiklarna 258, 259 och 260 i
und 260 AEUV gegen jeden Ver-		EUF-fördraget mot varje avtalsslut-
tragsmitgliedstaat	ein Verletzungs-	ande medlemsstat för att säkerställa
verfahren angestrengt werden kann,		respekten för unionsrättens företräde
um die Achtung des Vorrangs des		och rätta tillämpning,
Unionsrechts und seine ordnungsge-
mäße Anwendung zu gewährleisten,
UNTER HINWEIS auf den Vorrang		SOM ERINRAR OM unionsrättens
des Unionsrechts, das den EUV, den		företräde, vilket inbegriper EU-för-
AEUV, die Charta der Grundrechte		draget, EUF-fördraget, Europeiska
der Europäischen Union, die vom		unionens stadga om de grundläggan-
Gerichtshof der Europäischen Union		de rättigheterna, unionsrättens all-
entwickelten allgemeinen Grund-		männa principer som de utvecklats
sätze des Unionsrechts, insbeson-		av Europeiska unionens	domstol,
dere das Recht auf einen wirksamen		särskilt rätten till ett effektivt rätts-
Rechtsbehelf vor einem Gericht und		medel inför en domstol och rätten
das Recht, von einem unabhängigen		att inom skälig tid få sin sak prövad
und unparteiischen Gericht in einem		i en rättvis och offentlig rättegång
fairen Verfahren	öffentlich und	inför en oavhängig och opartisk
innerhalb angemessener Frist gehört		domstol, Europeiska unionens dom-
zu werden, sowie die Rechtsprech-		stols rättspraxis samt unionens se-
ung des Gerichtshofs der Europä-		kundärrätt,
ischen Union und das Sekundärrecht
der Europäischen Union umfasst,

Prop. 2013/14:89 CONSIDERING that this Agree-

Bilaga 3 ment should be open to accession by any Member State of the European

Union; Member States which have decided not to participate in the en- hanced cooperation in the area of the creation of unitary patent pro- tection may participate in this Agreement in respect of European patents granted for their respective territory;

CONSIDERING that this Agree- ment should enter into force on 1 January 2014 or on the first day of the fourth month after the 13th deposit, provided that the Contrac- ting Member States that will have deposited their instruments of ratify- cation or accession include the three States in which the highest number of European patents was in force in the year preceding the year in which the signature of the Agreement takes place, or on the first day of the fourth month after the date of entry into force of the amendments to Regulation (EU) No 1215/20122 concerning its relationship with this Agreement, whichever is the latest,

HAVE AGREED AS FOLLOWS:

CONSIDÉRANT que le présent ac- cord devrait être ouvert à l'adhésion de tout État membre de l'Union eu- ropéenne; les États membres qui ont décidé de ne pas participer à la co- opération renforcée dans le domaine de la création d'une protection uni- taire conférée par un brevet peuvent participer au présent accord pour ce qui concerne les brevets européens délivrés pour leur territoire respec- tif;

CONSIDÉRANT que le présent ac- cord devrait entrer en vigueur le 1er janvier 2014 ou le premier jour du quatrième mois suivant celui du trei- zième dépôt, à condition que parmi les États membres contractants qui auront déposé leur instrument de ratification ou d'adhésion figurent les trois États dans lesquels le plus grand nombre de brevets européens étaient en vigueur au cours de l'an- née précédant celle au cours de la- quelle intervient la signature de l'ac- cord, ou le premier jour du quatri- ème mois après la date d'entrée en vigueur des modifications du règle- ment (UE) no 1215/20122 portant sur le lien entre ce dernier et le présent accord, la date la plus tardive étant retenue,

SONT CONVENUS DES

DISPOSITIONS QUI SUIVENT:

2 Regulation (EU) No 1215/2012 of the European Parliament and of the Council of 12 December 2012 on jurisdiction and the recognition and enforcement of judgments in civil and commercial matters (OJ L 351, 20.12.2012, p. 1) including any subsequent amendments.

2 Règlement (UE) n o 1215/2012 du Parlement européen et du Conseil du 12 décembre 2012 concernant la compétence judiciaire, la reconnaissance et l'exécution des décisions en matière civile et commerciale (JO L 351 du 20.12.2012, p. 1), y compris toute modification ultérieure.

IN DER ERWÄGUNG, dass dieses

Übereinkommen jedem Mitglied- staat der Europäischen Union zum Beitritt offenstehen sollte; Mitglied- staaten, die beschlossen haben, nicht an der Verstärkten Zusammenarbeit im Bereich der Schaffung eines ein- heitlichen Patentschutzes teilzuneh- men, können sich in Bezug auf euro- päische Patente, die für ihr jewei- liges Hoheitsgebiet erteilt wurden, an diesem Übereinkommen betei- ligen,

SOM BEAKTAR att detta avtal bör	Prop. 2013/14:89
vara öppet för anslutning för alla	Bilaga 3
medlemsstater i Europeiska unionen
och att medlemsstater som har be-
slutat att inte delta i det fördjupade
samarbetet för att skapa ett enhetligt
patentskydd kan delta i detta avtal
såvitt avser sådana europeiska pa-
tent som meddelas för deras respek-
tive territorier,

IN DER ERWÄGUNG, dass dieses

Übereinkommen am 1. Januar 2014 in Kraft treten sollte oder aber am ersten Tag des vierten Monats nach Hinterlegung der 13. Ratifikations- oder Beitrittsurkunde, sofern dem Kreis der Vertragsmitgliedstaaten, die ihre Ratifikations- oder Beitritts- urkunden hinterlegt haben, die drei Staaten angehören, in denen es im Jahr vor dem Jahr der Unterzeich- nung des Übereinkommens die mei- sten gültigen europäischen Patente gab, oder aber am ersten Tag des vi- erten Monats nach dem Inkrafttreten der Änderungen der Verordnung (EU) 1215/20122, die das Verhältnis zwischen jener Verordnung und die- sem Übereinkommen betreffen, je nachdem, welcher Zeitpunkt der späteste ist —

SOM BEAKTAR att detta avtal bör träda i kraft den 1 januari 2014 eller den första dagen i den fjärde månad- en efter att det trettonde ratifika- tions- eller anslutningsinstrumentet deponerats, förutsatt att de tre stater som hade det största antalet gällande europeiska patent under det år som föregick året för avtalets underteck- nande finns bland de avtalsslutande medlemsstater som då har deponerat sina ratificerings- eller anslutnings- instrument, eller den första dagen i den fjärde månaden efter dagen för ikraftträdandet av de ändringar av förordning (EU) nr 1215/20122 som avser förordningens förhållande till detta avtal, beroende på vilket som inträffar sist.

SIND WIE FOLGT	HAR ENATS OM FÖLJANDE.
ÜBER EINGEKOMMEN:

2 Verordnung (EU) Nr. 1215/2012 des Europäischen Parlaments und des Rates vom 12. Dezember 2012 über die gerichtliche Zuständigkeit und die Anerkennung und Vollstreckung von Entscheidungen in Zivil- und Handelssachen (ABl. L 351 vom 20.12.2012, S. 1) mit allen nachfolgenden Änderungen.

2 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1215/2012 av den 12 december 2012 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (EUT L 351, 20.12.2012) med eventuella senare ändringar.

Prop. 2013/14:89	PART I	PARTIE I
Bilaga 3	GENERAL AND	DISPOSITIONS GÉNÉRALES
	INSTITUTIONAL PROVISIONS	ET INSTITUTIONNELLES

CHAPTER I

General provisions

Article 1

Unified Patent Court

A Unified Patent Court for the settlement of disputes relating to European patents and European patents with unitary effect is hereby established.

The Unified Patent Court shall be a court common to the Contracting Member States and thus subject to the same obligations under Union law as any national court of the Contracting Member States.

CHAPITRE I

Dispositions générales

Article 1

Juridiction unifiée du brevet

Il est institué par le présent accord une juridiction unifiée du brevet pour le règlement des litiges liés aux brevets européens et aux brevets européens à effet unitaire.

La juridiction unifiée du brevet est une juridiction commune aux États membres contractants et est donc soumise aux mêmes obligations en vertu du droit de l'Union que celles qui incombent à toute juridiction nationale des États membres con- tractants.

Article 2

Definitions

For the purposes of this Agreement:

a) ‘Court’ means the Unified Patent Court created by this Agreement.

b) ‘Member State’ means a Member State of the European Union.

c) ‘Contracting Member State’ means a Member State party to this Agreement.

d) ‘EPC’ means the Convention on the Grant of European Patents of 5 October 1973, including any sub- sequent amendments.

e) ‘European patent’ means a patent granted under the provisions of the EPC, which does not benefit from unitary effect by virtue of Regu-

lation (EU) No 1257/2012.

Article 2

Définitions

Aux fins du présent accord, on en- tend par:

a)«Juridiction», la juridiction uni- fiée du brevet créée par le présent accord;

b)«État membre», un État membre de l'Union européenne;

c)«État membre contractant», un État membre partie au présent ac- cord;

d)«CBE», la Convention sur la délivrance de brevets européens du 5 octobre 1973, y compris toute mo- dification ultérieure;

e)«brevet européen», un brevet dé- livré conformément aux dispositions de la CBE auquel n'est pas conféré

d'effet unitaire en vertu du règle- ment (UE) no 1257/2012;

TEIL I

ALLGEMEINE UND

INSTITUTIONELLE

BESTIMMUNGEN

KAPITEL I

Allgemeine Bestimmungen

Artikel 1

Einheitliches Patentgericht

Es wird ein Einheitliches Patent- gericht für die Regelung von Strei- tigkeiten über europäische Patente und europäische Patente mit einheit- licher Wirkung errichtet.

Das Einheitliche Patentgericht ist ein gemeinsames Gericht der Ver- tragsmitgliedstaaten und unterliegt somit denselben Verpflichtungen nach dem Unionsrecht wie jedes nationale Gericht der Vertragsmit- gliedstaaten.

Artikel 2

Begriffsbestimmungen

Für die Zwecke dieses Übereinkom- mens bezeichnet der Ausdruck

a)„Gericht“ das Einheitliche Patent- gericht, das mit diesem Überein- kommen errichtet wird,

b)„Mitgliedstaat“ einen Mitglied- staat der Europäischen Union,

c)„Vertragsmitgliedstaat“ einen Mitgliedstaat, der Vertragspartei dieses Übereinkommens ist,

d)„EPÜ“ das Übereinkommen über die Erteilung europäischer Patente vom 5. Oktober 1973 mit allen nachfolgenden Änderungen,

e)„europäisches Patent“ ein nach dem EPÜ erteiltes Patent, das keine einheitliche Wirkung aufgrund der Verordnung (EU) Nr. 1257/2012 hat,

DEL I

ALLMÄNNA OCH

INSTITUTIONELLA

BESTÄMMELSER

KAPITEL I

Allmänna bestämmelser

Artikel 1

Enhetlig patentdomstol

Härmed inrättas en enhetlig patent- domstol för att handlägga tvister om europeiska patent utan enhetlig ver- kan och europeiska patent med en- hetlig verkan.

Den enhetliga patentdomstolen ska vara en för de avtalsslutande med- lemsstaterna gemensam domstol och därmed omfattas av samma skyldig- heter enligt unionsrätten som varje nationell domstol i de avtalsslutande medlemsstaterna.

Artikel 2

Definitioner

I detta avtal avses med

a)domstolen: den enhetliga patent- domstol som inrättats genom detta avtal,

b)medlemsstat: en medlemsstat i Europeiska unionen,

c)avtalsslutande medlemsstat: en medlemsstat som är part i detta avtal,

d)EPC: konventionen om meddel- ande av europeiska patent av den 5 oktober 1973, med senare ändringar,

e)europeiskt patent: ett patent som meddelats enligt bestämmelserna i EPC och som inte har enhetlig ver- kan som avses i förordning (EU) nr 1257/2012,

Prop. 2013/14:89

Bilaga 3

Prop. 2013/14:89 f) ‘European patent with unitary ef-

Bilaga 3 fect’ means a patent granted under the provisions of the EPC which be-

nefits from unitary effect by virtue of Regulation (EU) No 1257/2012.

g)‘Patent’ means a European patent and/or a European patent with uni- tary effect.

h)Supplementary protection certifi- cate’ means a supplementary pro-

tection certificate granted under Re- gulation (EC) No 469/20093 or under Regulation (EC) No 1610/964.

i)‘Statute’ means the Statute of the Court as set out in Annex I, which shall be an integral part of this Agreement.

j)‘Rules of Procedure’ means the Rules of Procedure of the Court, as established in accordance with Article 41.

f)«brevet européen à effet unitaire», un brevet européen délivré con- formément aux dispositions de la CBE auquel est conféré un effet

unitaire en vertu du règlement (UE) no 1257/2012;

g)«brevet», un brevet européen et/ou un brevet européen à effet uni- taire;

h)«certificat complémentaire de protection», un certificat com-

plémentaire de protection délivré en vertu du règlement (CE) no 469/20093 ou du règlement (CE) no 1610/964;

i)«statuts», les statuts de la Juridiction figurant à l'annexe I, qui font partie intégrante du présent accord;

j)«règlement de procédure», le règlement de procédure de la Juri- diction, établi conformément à l'article 41.

Article 3

Scope of application

This Agreement shall apply to any:

a)European patent with unitary ef- fect;

b)supplementary protection certifi- cate issued for a product protected by a patent;

Article 3

Champ d'application

Le présent accord s'applique à:

a)tout brevet européen à effet uni- taire;

b)tout certificat complémentaire de protection délivré pour un produit protégé par un brevet;

3Regulation (EC) No 469/2009 of the European Parliament and of the Council of 6 May 2009 concerning the supplementary protection certificate for medicinal products (OJ L 152, 16.6.2009, p. 1) including any subsequent amendments.

4Regulation (EC) No 1610/96 of the European Parliament and of the Council of 23 July 1996 concerning the creation of a supplementary certificate for plant protection products (OJ L 198, 8.8.1996, p. 30) including any subsequent amendments.

3Règlement (CE) n o 469/2009 du Parlement européen et du Conseil du 6 mai 2009 concernant le certificat complémentaire de protection pour les médicaments (JO L 152 du 16.6.2009, p. 1), y compris toute modification ultérieure.

4Règlement (CE) n o 1610/96 du Parlement européen et du Conseil du 23 juillet 1996 concernant la création d'un certificat complémentaire de protection pour les produits phytopharmaceutiques (JO L 198 du 8.8.1996, p. 30), y compris toute modification

ultérieure.

100

f) „europäisches Patent mit einheit-

f) europeiskt

patent

med

enhetlig

Prop. 2013/14:89

licher Wirkung“ ein nach dem EPÜ

verkan: ett patent som meddelats en-

Bilaga 3

erteiltes Patent, das aufgrund der

ligt bestämmelserna i EPC och som

Verordnung

(EU)

Nr.

1257/2012

har enhetlig verkan som avses i för-

einheitliche Wirkung hat,

ordning (EU) nr 1257/2012,

g) „Patent“ ein europäisches Patent

g) patent: ett

europeiskt

patent

und/oder

ein

europäisches

Patent

och/eller ett europeiskt patent med

mit einheitlicher Wirkung,

enhetlig verkan,

h) „ergänzendes

Schutzzertifikat“

h) tilläggsskydd:

ett

tilläggsskydd

ein nach der Verordnung (EG) Nr.

som meddelats

enligt

förordning

469/20093 oder der Verordnung

(EG) nr 469/20093 eller förordning

(EG) Nr. 1610/964 erteiltes ergän-

(EG) nr 1610/964,

zendes Schutzzertifikat,

i) Satzung“ die als Anhang I beige-

i) stadga: domstolens stadga enligt

fügte Satzung des Gerichts, die Be-

bilaga I, som ska utgöra en integre-

standteil

dieses

Übereinkommens

rad del av detta avtal,

ist,

j) Verfahrensordnung“

die

gemäß

j) rättegångsregler: domstolens rät-

Artikel 41 festgelegte Verfahrens-

tegångsregler,

fastställda

enlighet

ordnung des Gerichts.

med artikel 41.

Artikel 3

Geltungsbereich

Tillämpningsområde

Dieses Übereinkommen gilt

Detta avtal ska tillämpas på varje

a) für alle europäischen Patente mit

a) europeiskt

patent

med

enhetlig

einheitlicher Wirkung,

verkan,

b) für alle ergänzenden Schutzzerti-

b) tilläggsskydd som meddelats för

fikate, die zu einem durch ein Patent

en produkt som skyddas av ett pa-

geschützten Erzeugnis erteilt wor-

tent,

den sind,

3Verordnung (EG) Nr. 469/2009 des Europäischen Parlaments und des Rates vom 6. Mai 2009 über das ergänzende Schutzzertifikat für Arzneimittel (ABl. L 152 vom 16.6.2009, S. 1) mit allen nachfolgenden Änderungen.

4Verordnung (EG) Nr. 1610/96 des Europäischen Parlaments und des Rates vom 23. Juli

1996 über die Schaffung eines ergänzenden Schutzzertifikats für Pflanzenschutzmittel (ABl. L 198 vom 8.8.1996, S. 30) mit allen nachfolgenden Änderungen.

3Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 469/2009 av den 6 maj 2009 om tilläggsskydd för läkemedel (EUT L 152, 16.6.2009, s. 1), med senare ändringar.

4Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1610/96 av den 23 juli 1996 om införande av tilläggsskydd för växtskyddsmedel (EGT L 198, 8.8.1996, s. 30), med

senare ändringar.

101

Prop. 2013/14:89 c) European patent which has not

Bilaga 3 yet lapsed at the date of entry into force of this Agreement or was

granted after that date, without pre- judice to Article 83; and

d) European patent application which is pending at the date of entry into force of this Agreement or which is filed after that date, without prejudice to Article 83.

Article 4

Legal status

1.The Court shall have legal per- sonality in each Contracting Mem- ber State and shall enjoy the most extensive legal capacity accorded to legal persons under the national law of that State.

2.The Court shall be represented by the President of the Court of Appeal who shall be elected in accordance with the Statute.

Article 5

Liability

1. The contractual liability of the

Court shall be governed by the law applicable to the contract in question in accordance with Regulation (EC) No 593/20085 (Rome I), where ap- plicable, or failing that in accor- dance with the law of the Member State of the court seized.

c)tout brevet européen qui n'est pas encore éteint à la date d'entrée en vigueur du présent accord ou qui a été délivré après cette date, sans préjudice de l'article 83; et

d)toute demande de brevet euro- péen en instance à la date d'entrée en vigueur du présent accord ou qui a été introduite après cette date, sans préjudice de l'article 83.

Article 4

Statut juridique

1.La Juridiction a la personnalité juridique dans chaque État membre contractant et possède la capacité juridique la plus large reconnue aux personnes morales par le droit natio- nal de l'État concerné.

2.La Juridiction est représentée par le président de la cour d'appel, qui est élu conformément aux statuts.

Article 5

Responsabilité

1. La responsabilité contractuelle de la Juridiction est régie par la loi ap- plicable au contrat en cause con- formément au règlement (CE) no 593/20085 (Rome I), le cas échéant, ou à défaut conformément au droit de l'État membre de la juridiction saisie.

5 Regulation (EC) No 593/2008 of the European Parliament and of the Council of 17 June 2008 on the law applicable to contractual obligations (Rome I) (OJ L 177, 4.7.2008, p. 6) including any subsequent amendments.

5 Règlement (CE) n o 593/2008 du Parlement européen et du Conseil du 17 juin 2008 sur la loi applicable aux obligations contractuelles (Rome I) (JO L 177 du 4.7.2008, p. 6), y compris toute modification ultérieure.

102

c)unbeschadet des Artikels 83 für alle europäische Patente, die zum Zeitpunkt des Inkrafttretens dieses Übereinkommens noch nicht erlo- schen sind oder die nach diesem Zeitpunkt erteilt werden und

d)unbeschadet des Artikels 83 für alle europäischen Patentanmeldung- en, die zum Zeitpunkt des Inkraft- tretens dieses Übereinkommens an- hängig sind oder die nach diesem Zeitpunkt eingereicht werden.

Artikel 4

Rechtsstellung

1.Das Gericht besitzt in jedem

Vertragsmitgliedstaat Rechtspersön- lichkeit und die weitestgehende Rechts- und Geschäftsfähigkeit, die juristischen Personen nach dessen Rechtsvorschriften zuerkannt wird.

2.Das Gericht wird vom Präsiden- ten des Berufungsgerichts vertreten, der im Einklang mit der Satzung ge- wählt wird.

Artikel 5

Haftung

1. Die vertragliche Haftung des Ge- richts unterliegt dem für den betref- fenden Vertrag geltenden Recht gemäß der Verordnung (EG) Nr. 593/20085 (Rom I), sofern anwend- bar, oder andernfalls gemäß dem Recht des Mitgliedstaats des befas- sten Gerichts.

c) europeiskt patent som ännu inte		Prop. 2013/14:89
har upphört	att gälla den dag detta	Bilaga 3
avtal träder	i kraft eller har med-

delats efter den dagen, om inte något annat följer av artikel 83, och

d) europeisk patentansökan som är anhängig den dag detta avtal träder i kraft eller som har getts in efter den dagen, om inte något annat följer av artikel 83.

Artikel 4

Rättslig ställning

1.Domstolen ska ha ställning som juridisk person i varje avtalsslutande medlemsstat och ska ha den mest omfattande rättskapacitet som tiller- känns juridiska personer enligt den nationella rätten i den staten.

2.Domstolen ska företrädas av överinstansrättens ordförande, som ska väljas i enlighet med stadgan.

Artikel 5

Ansvar

Domstolens avtalsrättsliga ansvar ska regleras av den lag som enligt förordning (EG) nr 593/20085 (Rom I) är tillämplig på avtalet i fråga, i tillämpliga delar, eller i annat fall av lagen i den medlemsstat där talan har väckts.

5 Verordnung (EG) Nr. 593/2008 des Europäischen Parlaments und des Rates vom 17. Juni 2008 über das auf vertragliche Schuldverhältnisse anzuwendende Recht (Rom I) (ABl. L 177 vom 4.7.2008, S. 6) mit allen nachfolgenden Änderungen.

5 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (Rom I) (EUT L 177, 4.7.2008, s. 6) med eventuella senare ändringar.

103

Prop. 2013/14:89 2. The non-contractual liability of

Bilaga 3 the Court in respect of any damage caused by it or its staff in the perfor-

mance of their duties, to the extent that it is not a civil and commercial matter within the meaning of Regu- lation (EC) No 864/20076 (Rome II), shall be governed by the law of the Contracting Member State in which the damage occurred. This provision is without prejudice to the application of Article 22.

3. The court with jurisdiction to set- tle disputes under paragraph 2 shall be a court of the Contracting Mem- ber State in which the damage oc- curred.

2.La responsabilité non contractu- elle de la Juridiction pour tout dom- mage causé par elle et par les mem- bres de son personnel dans l'exer- cice de leurs fonctions, dans la me- sure où il ne s'agit pas d'une matière

civile ou commerciale au sens du règlement (CE) no 864/20076 (Rome II), est régie par la loi de l'État membre contractant dans lequel le dommage s'est produit. Cette dispo- sition s'entend sans préjudice de l'application de l'article 22.

3.La juridiction compétente pour régler les litiges relevant du paragra- phe 2 est une juridiction de l'État membre contractant dans lequel le dommage s'est produit.

CHAPTER II

Institutional provisions

Article 6

The Court

1.The Court shall comprise a Court of First Instance, a Court of Appeal and a Registry.

2.The Court shall perform the func- tions assigned to it by this Agree- ment.

Article 7

The Court of First Instance

1. The Court of First Instance shall comprise a central division as well as local and regional divisions.

CHAPITRE II

Dispositions institutionnelles

Article 6

La Juridiction

1.La Juridiction comprend un tribu- nal de première instance, une cour d'appel et un greffe.

2.La Juridiction exerce les fonc- tions qui lui sont attribuées en vertu du présent accord.

Article 7

Le tribunal de première instance

1. Le tribunal de première instance comprend une division centrale ainsi que des divisions locales et régiona- les.

6 Regulation (EC) No 864/2007 of the European Parliament and of the Council of 11 July 2007 on the law applicable to non-contractual obligations (Rome II) (OJ L 199, 31.7.2007, p. 40) including any subsequent amendments.

6 Règlement (CE) n o 864/2007 du Parlement européen et du Conseil du 11 juillet 2007 sur la loi applicable aux obligations contractuelles (Rome II) (JO L 199 du 31.7.2007, p. 40), y compris toute modification ultérieure.

104

2.Die außervertragliche Haftung des Gerichts für durch das Gericht oder sein Personal in Ausübung sei- ner Amtstätigkeit verursachte Schä- den — sofern es sich dabei nicht um eine Zivil- und Handelssache im

Sinne der Verordnung (EG) Nr. 864/20076 (Rom II) handelt — rich- tet sich nach dem Recht des Ver- tragsmitgliedstaats, in dem der Schaden eingetreten ist. Diese Be- stimmung lässt Artikel 22 unberührt.

3.Die Zuständigkeit für die Bei- legung von Rechtsstreitigkeiten nach Absatz 2 liegt bei einem Ge- richt des Vertragsmitgliedstaats, in dem der Schaden eingetreten ist.

2. Domstolens		utomobligatoriska	Prop. 2013/14:89
ansvar i fråga om skada som orsak-			Bilaga 3
ats av domstolen eller dess personal
vid tjänsteutövning ska, i den mån
saken inte faller inom privaträttens
område i den mening som avses i
förordning (EG) nr 864/20076 (Rom
II), regleras av lagen i den avtals-
slutande	medlemsstat där skadan
uppkom.	Denna	bestämmelse ska

inte påverka tillämpningen av arti- kel 22.

3. Den domstol som är behörig att handlägga tvister enligt punkt 2 ska vara en domstol i den avtalsslutande medlemsstat där skadan uppkom.

KAPITEL II

Institutionelle Bestimmungen

Artikel 6

Gericht

1.Das Gericht besteht aus einem

Gericht erster Instanz, einem Beru- fungsgericht und einer Kanzlei.

2.Das Gericht nimmt die ihm mit diesem Übereinkommen übertrage- nen Aufgaben wahr.

Artikel 7

Gericht erster Instanz

1. Das Gericht erster Instanz um- fasst eine Zentralkammer sowie Lo- kalkammern und Regionalkammern.

KAPITEL II

Institutionella bestämmelser

Artikel 6

Domstolen

1.Domstolen ska bestå av en första- instansrätt, en överinstansrätt och ett kansli.

2.Domstolen ska utföra de uppgifter den tilldelas enligt detta avtal.

Artikel 7

Förstainstansrätten

1. Förstainstansrätten ska ha en cen- tral avdelning samt lokala och regio- nala avdelningar.

6 Verordnung (EG) Nr. 864/2007 des Europäischen Parlaments und des Rates vom 11. Juli 2007 über das auf außervertragliche Schuldverhältnisse anzuwendende Recht (Rom II), (ABl. L 199 vom 31.7.2007, S. 40) mit allen nachfolgenden Änderungen.

6 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 864/2007 av den 11 juli 2007 om tillämplig lag för utomobligatoriska förpliktelser (Rom II) (EUT L 199, 31.7.2007, s. 40) med senare ändringar.

105

Prop. 2013/14:89 2. The central division shall have its

Bilaga 3 seat in Paris, with sections in Lon- don and Munich. The cases before

the central division shall be distribu- ted in accordance with Annex II, which shall form an integral part of this Agreement.

3.A local division shall be set up in a Contracting Member State upon its request in accordance with the Sta- tute. A Contracting Member State hosting a local division shall design- nate its seat.

4.An additional local division shall be set up in a Contracting Member State upon its request for every one hundred patent cases per calendar year that have been commenced in that Contracting Member State dur- ing three successive years prior to or subsequent to the date of entry into force of this Agreement. The num- ber of local divisions in one Con- tracting Member State shall not ex- ceed four.

5.A regional division shall be set up for two or more Contracting Mem- ber States, upon their request in ac- cordance with the Statute. Such Contracting Member States shall de- signate the seat of the division con- cerned. The regional division may hear cases in multiple locations.

Article 8

Composition of the panels of the Court of First Instance

1. Any panel of the Court of First

Instance shall have a multinational composition. Without prejudice to paragraph 5 of this Article and to Article 33(3)(a), it shall sit in a com- position of three judges.

106

2.La division centrale a son siège à

Paris, ainsi que des sections à Lond- res et à Munich. Les affaires portées devant la division centrale sont ré- parties conformément à l'annexe II, qui fait partie intégrante du présent accord.

3.Une division locale est créée dans un État membre contractant à la de- mande de ce dernier, conformément aux statuts. Un État membre con- tractant sur le territoire duquel est située une division locale désigne le siège de cette dernière.

4.Une division locale supplémen- taire est créée dans un État membre contractant à la demande de ce der- nier pour chaque centaine de procé- dures par année civile concernant des brevets ayant été, pendant trois années consécutives avant ou après la date d'entrée en vigueur du pré- sent accord, engagées dans cet État membre contractant. Un État mem- bre contractant ne compte pas plus de quatre divisions locales.

5.Une division régionale est créée pour deux États membres contract- ants ou plus à la demande de ceux- ci, conformément aux statuts. Ces États membres contractants désign- ent le siège de la division concernée. La division régionale peut tenir ses audiences dans plusieurs localités.

Article 8

Composition des chambres du tribunal de première instance

1. Les chambres du tribunal de pre- mière instance ont une composition multinationale. Sans préjudice du paragraphe 5 du présent article et de l'article 33, paragraphe 3, point a), elles siègent en formation de trois juges.

2.Die Zentralkammer hat ihren Sitz in Paris und verfügt über eine Ab- teilung in London und eine Abteil- ung in München. Die Verfahren vor der Zentralkammer werden gemäß Anhang II, der Bestandteil dieses Übereinkommens ist, verteilt.

3.Eine Lokalkammer wird in einem Vertragsmitgliedstaat auf dessen Antrag hin in Einklang mit der Satzung errichtet. Ein Vertragsmit- gliedstaat, in dessen Gebiet eine Lo- kalkammer errichtet wird, benennt deren Sitz.

4.In einem Vertragsmitgliedstaat wird auf seinen Antrag hin eine zusätzliche Lokalkammer für jewe- ils einhundert Patentverfahren er- richtet, die in diesem Vertragsmit- gliedstaat pro Kalenderjahr vor oder nach dem Inkrafttreten dieses Über- einkommens in drei aufeinanderfol- genden Jahren eingeleitet worden sind. Die Anzahl der Lokalkammern je Vertragsmitgliedstaat darf vier nicht überschreiten.

2. Den centrala avdelningen ska ha	Prop. 2013/14:89
sitt säte i Paris samt sektioner i Lon-	Bilaga 3
don och München. Den centrala av-
delningens mål ska fördelas enligt
bilaga II, som ska utgöra en integre-
rad del av detta avtal.

3.En lokal avdelning ska inrättas i en avtalsslutande medlemsstat på dess begäran i enlighet med stadgan. En avtalsslutande medlemsstat som har en lokal avdelning ska bestäm- ma dess säte.

4.Ytterligare en lokal avdelning ska inrättas i en avtalsslutande med- lemsstat på dess begäran för vart hundrade patentmål per kalenderår som har inletts i den avtalsslutande medlemsstaten under tre år i följd före eller efter detta avtals ikraft- trädande. Antalet lokala avdelningar i en avtalsslutande medlemsstat får inte överstiga fyra.

5. Für zwei oder mehr Vertragsmitgliedstaaten wird auf de- ren Antrag hin im Einklang mit der Satzung eine Regionalkammer er- richtet. Diese Vertragsmitgliedsta- aten benennen den Sitz der betref- fenden Kammer. Die Regionalkam- mer kann an unterschiedlichen Or- ten tagen.

Artikel 8

Zusammensetzung der Spruch- körper des Gerichts erster Instanz

1. Alle Spruchkörper des Gerichts erster Instanz sind multinational zu- sammengesetzt. Unbeschadet des Absatzes 5 und des Artikels 33 Ab- satz 3 Buchstabe a bestehen sie aus drei Richtern.

5. En regional avdelning ska inrättas för två eller flera avtalsslutande medlemsstater på deras begäran i enlighet med stadgan. Sådana av- talsslutande medlemsstater ska be- stämma sätet för avdelningen. Den regionala avdelningen får ha för- handlingar på olika platser.

Artikel 8

Sammansättning av förstainstansrättens sitsar

1. Varje sits i förstainstansrätten ska ha multinationell sammansättning. Om inte något annat följer av punkt 5 i denna artikel eller artikel 33.3 a, ska en sits i förstainstansrätten bestå av tre domare.

107

Prop. 2013/14:89 2. Any panel of a local division in a

Bilaga 3 Contracting Member State where, during a period of three successive years prior or subsequent to the en- try into force of this Agreement, less than fifty patent cases per calendar year on average have been commen- ced shall sit in a composition of one legally qualified judge who is a na- tional of the Contracting Member State hosting the local division con- cerned and two legally qualified jud- ges who are not nationals of the Contracting Member State concer- ned and are allocated from the Pool of Judges in accordance with Article 18(3) on a case by case basis.

2. Les chambres d'une division lo- cale située dans un État membre contractant dans lequel, sur une pé- riode de trois années consécutives avant ou après la date d'entrée en vi- gueur du présent accord, en moyen- ne moins de cinquante procédures concernant les brevets ont été enga- gées par année civile, siègent en for- mation d'un juge qualifié sur le plan juridique qui est un ressortissant de l'État membre contractant sur le ter- ritoire duquel est située la division locale concernée et de deux juges qualifiés sur le plan juridique qui ne sont pas des ressortissants de l'État membre contractant concerné, issus du pool de juges et affectés au cas par cas, conformément à l'article 18, paragraphe 3.

3. Notwithstanding paragraph 2, any panel of a local division in a Con- tracting Member State where, during a period of three successive years prior or subsequent to the entry into force of this Agreement, fifty or more patent cases per calendar year on average have been commenced, shall sit in a composition of two le- gally qualified judges who are na- tionals of the Contracting Member State hosting the local division con- cerned and one legally qualified jud- ge who is not a national of the Con- tracting Member State concerned and is allocated from the Pool of Judges in accordance with Article 18(3). Such third judge shall serve at the local division on a long term basis, where this is necessary for the efficient functioning of divisions with a high work load.

3. Nonobstant le paragraphe 2, les chambres d'une division locale situ- ée dans un État membre contractant dans lequel, sur une période de trois années consécutives avant ou après la date d'entrée en vigueur du pré- sent accord, en moyenne au moins cinquante procédures concernant les brevets ont été engagées par année civile, siègent en formation de deux juges qualifiés sur le plan juridique qui sont des ressortissants de l'État membre contractant sur le territoire duquel est située la division locale concernée et d'un juge qualifié sur le plan juridique, qui n'est pas un res- sortissant de l'État membre contrac- tant concerné, issu du pool de juges et affecté conformément à l'article 18, paragraphe 3. Ce troisième juge est affecté à la division locale à long terme lorsque cela est nécessaire au bon fonctionnement des divisions dont la charge de travail est impor- tante.

108

2. Jeder Spruchkörper einer Lokal-				2. Varje sits i en lokal avdelning i en	Prop. 2013/14:89
kammer in einem Vertragsmitglied-				avtalsslutande medlemsstat där det	Bilaga 3
staat, in dem vor oder nach dem In-				under en period av tre år i följd före
krafttreten	dieses	Übereinkommens		eller efter detta avtals ikraftträdande
in drei aufeinanderfolgenden Jahren				har inletts färre än i genomsnitt 50
durchschnittlich weniger als fünfzig				patentmål per kalenderår ska vara
Patentverfahren je Kalenderjahr ein-				sammansatt av en lagfaren domare
geleitet worden sind, besteht aus ei-				som är medborgare i den avtalsslut-
nem rechtlich qualifizierten Richter,				ande medlemsstat som har avdel-
der Staatsangehöriger des Vertrags-				ningen samt två lagfarna domare
mitgliedstaats ist, in dessen Gebiet				som inte är medborgare i den staten
die betreffende Lokalkammer er-				och som från fall till fall tilldelas
richtet worden ist, und zwei recht-				från domarpoolen i enlighet med
lich qualifizierten Richtern, die nicht				artikel 18.3.
Staatsangehörige		dieses	Vertrags-
mitgliedstaats sind und ihm gemäß
Artikel 18 Absatz 3 von Fall zu Fall
aus dem	Richterpool		zugewiesen
werden.

3. Ungeachtet des Absatzes 2 be- steht jeder Spruchkörper einer Lo- kalkammer in einem Vertragsmit- gliedstaat, in dem vor oder nach dem Inkrafttreten dieses Überein- kommens in drei aufeinanderfolgen- den Jahren durchschnittlich minde- stens fünfzig Patentverfahren je Ka- lenderjahr eingeleitet worden sind, aus zwei rechtlich qualifizierten Richtern, die Staatsangehörige des Vertragsmitgliedstaats sind, in des- sen Gebiet die betreffende Lokal- kammer errichtet worden ist, und ei- nem rechtlich qualifizierten Richter, der nicht Staatsangehöriger dieses Vertragsmitgliedstaats ist und der ihm gemäß Artikel 18 Absatz 3 aus dem Richterpool zugewiesen wird. Dieser dritte Richter ist langfristig in der Lokalkammer tätig, wo dies für eine effiziente Arbeit von Kammern mit hoher Arbeitsbelastung notwen- dig ist.

3. Varje sits i en lokal avdelning i en avtalsslutande medlemsstat där det under en period av tre år i följd före eller efter detta avtals ikraftträdande har inletts i genomsnitt 50 eller flera patentmål per kalenderår ska, trots det som sägs i punkt 2, vara sam- mansatt av två lagfarna domare som är medborgare i den avtalsslutande medlemsstat som har avdelningen samt en lagfaren domare som inte är medborgare i den staten och som tilldelas från domarpoolen i enlighet med artikel 18.3. En sådan tredje domare ska tjänstgöra vid den lokala avdelningen under en längre period, när detta är nödvändigt för att av- delningar med stor arbetsbörda ska kunna fungera effektivt.

109

4. Jeder Spruchkörper einer Regio- nalkammer besteht aus zwei recht- lich qualifizierten Richtern, die aus einer regionalen Liste mit Richtern ausgewählt werden und Staatsange- hörige eines der betreffenden Ver- tragsmitgliedstaaten sind, und einem rechtlich qualifizierten Richter, der nicht Staatsangehöriger eines der betreffenden Vertragsmitgliedstaat- en ist und ihm gemäß Artikel 18 Ab- satz 3 aus dem Richterpool zugewie- sen wird.

4. Varje sits i en regional avdelning	Prop. 2013/14:89
ska vara sammansatt av två lagfarna	Bilaga 3
domare som valts från en regional
domarförteckning och som är med-
borgare i de avtalsslutande med-
lemsstater som deltar i avdelningen,
samt en lagfaren domare som inte är
medborgare i dessa stater och som
ska tilldelas från domarpoolen i en-
lighet med artikel 18.3.

5. Auf Antrag einer der Parteien er- sucht jeder Spruchkörper einer Lokal- oder Regionalkammer den Präsidenten des Gerichts erster In- stanz, ihm gemäß Artikel 18 Absatz 3 aus dem Richterpool einen zusätz- lichen technisch qualifizierten Rich- ter zuzuweisen, der über eine ent- sprechende Qualifikation und Erfah- rung auf dem betreffenden Gebiet der Technik verfügt. Überdies kann jeder Spruchkörper einer Lokal- oder Regionalkammer nach Anhör- ung der Parteien auf eigene Initia- tive ein solches Ersuchen unterbrei- ten, wenn er dies für angezeigt hält.

5. På begäran av en av parterna ska en sits i en lokal eller regional av- delning begära att förstainstansrät- tens ordförande, i enlighet med arti- kel 18.3, från domarpoolen tilldelar en ytterligare, tekniskt kvalificerad, domare med kvalifikationer och er- farenheter på det aktuella teknikom- rådet. Dessutom kan varje sits i en lokal eller regional avdelning, efter att ha hört parterna, på eget initiativ lämna in en sådan begäran, om den finner det lämpligt.

Wird ihm ein solcher technisch qua- lifizierter Richter zugewiesen, so darf ihm kein weiterer technisch qualifizierter Richter nach Artikel 33 Absatz 3 Buchstabe a zugewie- sen werden.

I de fall en sådan tekniskt kvalifice- rad domare tilldelas får ingen ytter- ligare tekniskt kvalificerad domare tilldelas enligt artikel 33.3 a.

111

Prop. 2013/14:89 6. Any panel of the central division

Bilaga 3 shall sit in a composition of two le- gally qualified judges who are nati-

onals of different Contracting Mem- ber States and one technically quali- fied judge allocated from the Pool of Judges in accordance with Article 18(3) with qualifications and experi- ence in the field of technology con- cerned. However, any panel of the central division dealing with actions under Article 32(1)(i) shall sit in a composition of three legally quali- fied judges who are nationals of dif- ferent Contracting Member States.

6. Les chambres de la division cen- trale siègent en formation de deux juges qualifiés sur le plan juridique qui sont des ressortissants de diffé- rents États membres contractants et d'un juge qualifié sur le plan tech- nique, issu du pool de juges et af- fecté conformément à l'article 18, paragraphe 3, ayant des qualifica- tions ainsi qu'une expérience dans le domaine technique concerné. Ce- pendant, les chambres de la division centrale qui connaissent des actions visées à l'article 32, paragraphe 1, point i), siègent en formation de trois juges qualifiés sur le plan juri- dique qui sont des ressortissants de différents États membres contrac- tants.

7.Notwithstanding paragraphs 1 to

6and in accordance with the Rules of Procedure, parties may agree to have their case heard by a single legally qualified judge.

8.Any panel of the Court of First Instance shall be chaired by a legal- ly qualified judge.

Article 9

The Court of Appeal

1. Any panel of the Court of Appeal shall sit in a multinational compo- sition of five judges. It shall sit in a composition of three legally quali- fied judges who are nationals of dif- ferent Contracting Member States and two technically qualified judges with qualifications and experience in the field of technology concerned. Those technically qualified judges shall be assigned to the panel by the President of the Court of Appeal from the pool of judges in accor- dance with Article 18.

112

7.Nonobstant les paragraphes 1 à 6 et conformément au règlement de procédure, les parties peuvent con- venir que leur litige sera porté de- vant un juge unique qualifié sur le plan juridique.

8.Les chambres du tribunal de pre- mière instance sont présidées par un juge qualifié sur le plan juridique.

Article 9

La cour d'appel

1. Les chambres de la cour d'appel siègent en formation multinationale de cinq juges. Elles comprennent trois juges qualifiés sur le plan juri- dique qui sont des ressortissants de différents États membres contrac- tants et deux juges qualifiés sur le plan technique ayant des qualifica- tions ainsi qu'une expérience dans le domaine technique concerné. Les juges qualifiés sur le plan technique sont affectés à la chambre par le président de la cour d'appel qui les choisit parmi les juges qui compos- ent le pool de juges, visé à l'article 18.

6. Jeder

Spruchkörper

der

Zentral-

6. Varje

sits i

den

centrala avdel-

Prop. 2013/14:89

kammer besteht aus zwei rechtlich

ningen ska vara sammansatt av två

Bilaga 3

qualifizierten Richtern, die Staats-

lagfarna domare som är medborgare

angehörige

unterschiedlicher

Ver-

i olika avtalsslutande medlemsstater

tragsmitgliedstaaten sind, und einem

samt en tekniskt kvalificerad dom-

technisch qualifizierten Richter, der

are som har tilldelats från domar-

ihm gemäß Artikel 18 Absatz 3 aus

poolen i enlighet med artikel 18.3

dem

Richterpool zugewiesen

wird

och som har kvalifikationer och er-

und über eine entsprechende Quali-

farenheter på det aktuella teknik-

fikation und Erfahrung auf dem

området. Dock ska varje sits i den

betreffenden

Gebiet

der

Technik

centrala avdelningen som handläg-

verfügt.

Jeder

Spruchkörper

der

ger mål

enligt

artikel 32.1 i vara

Zentralkammer,

der

mit

Klagen

sammansatt av tre lagfarna domare

nach Artikel 32 Absatz 1 Buchstabe

som är medborgare i olika avtals-

i befasst ist, besteht jedoch aus drei

slutande medlemsstater.

rechtlich qualifizierten Richtern, die

Staatsangehörige

unterschiedlicher

Vertragsmitgliedstaaten sind.

7. Ungeachtet der Absätze 1 bis 6

7. Parterna får, trots det som sägs i

und im Einklang mit der Verfah-

punkterna 1–6 och i enlighet med

rensordnung

können

die

Parteien

rättegångsreglerna, enas om att låta

vereinbaren, dass ihre Rechtsstrei-

målet avgöras av en lagfaren dom-

tigkeit von einem rechtlich qualifi-

are.

zierten Richter als Einzelrichter ent-

schieden wird.

8. Den

Vorsitz

jedem

Spruch-

8. Varje sits i förstainstansrätten ska

körper des Gerichts erster Instanz

ha en lagfaren domare som ordför-

führt

ein

rechtlich

qualifizierter

ande.

Richter.

Artikel 9

Berufungsgericht

Överinstansrätten

1. Jeder

Spruchkörper

des Beru-

1. Varje sits i överinstansrätten ska

fungsgerichts tagt in einer multinati-

ha en multinationell sammansättning

onalen

Zusammensetzung aus fünf

med fem domare. Den ska vara sam-

Richtern. Er besteht aus drei recht-

mansatt av tre lagfarna domare som

lich qualifizierten Richtern, die Sta-

är medborgare i olika avtalsslutande

atsangehörige

unterschiedlicher

medlemsstater

samt

två

tekniskt

Vertragsmitgliedstaaten

sind,

und

kvalificerade domare som har kvali-

zwei technisch qualifizierten Rich-

fikationer och erfarenheter på det

tern, die über eine entsprechende

aktuella

teknikområdet.

Överin-

Qualifikation

und

Erfahrung

auf

stansrättens ordförande ska från do-

dem betreffenden Gebiet der Tech-

marpoolen i enlighet med artikel 18

nik verfügen. Die technisch qualifi-

tilldela sitsen dessa tekniskt kvalifi-

zierten Richter werden dem Spruch-

cerade domare.

körper vom Präsidenten des Beru-

fungsgerichts

aus

dem

Richterpool

gemäß Artikel 18 zugewiesen.

113

Prop. 2013/14:89 2. Notwithstanding paragraph 1, a

Bilaga 3 panel dealing with actions under Article 32(1)(i) shall sit in a compo-

sition of three legally qualified judges who are nationals of different Contracting Member States.

2. Nonobstant le paragraphe 1, les chambres qui connaissent des acti- ons visées à l'article 32, paragraphe 1, point i), siègent en formation de trois juges qualifiés sur le plan juri- dique qui sont des ressortissants de différents États membres contrac- tants.

3.Any panel of the Court of Appeal shall be chaired by a legally quali- fied judge.

4.The panels of the Court of Appeal shall be set up in accordance with the Statute.

5.The Court of Appeal shall have its seat in Luxembourg.

Article 10

The Registry

1.A Registry shall be set up at the seat of the Court of Appeal. It shall be managed by the Registrar and perform the functions assigned to it in accordance with the Statute. Sub- ject to conditions set out in this Ag- reement and the Rules of Procedure, the register kept by the Registry shall be public.

2.Sub-registries shall be set up at all divisions of the Court of First In- stance.

3.The Registry shall keep records of all cases before the Court. Upon fil- ing, the sub-registry concerned shall notify every case to the Registry.

4.The Court shall appoint the Regi- strar in accordance with Article 22 of the Statute and lay down the rules governing the Registrar's service.

3.Les chambres de la cour d'appel sont présidées par un juge qualifié sur le plan juridique.

4.Les chambres de la cour d'appel sont instituées conformément aux statuts.

5.La cour d'appel a son siège à Lux- embourg.

Article 10

Le greffe

1.Il est institué un greffe au siège de la cour d'appel. Celui-ci est dirigé par le greffier et exerce les fonctions qui lui sont attribuées conformément aux statuts. Sous réserve des condi- tions énoncées dans le présent ac- cord et dans le règlement de procé- dure, le registre tenu par le greffe est public.

2.Il est institué des sous-greffes au- près de toutes les divisions du tribu- nal de première instance.

3.Le greffe conserve les minutes de toutes les affaires portées devant la Juridiction. Au moment du dépôt, le sous-greffe concerné notifie chaque affaire au greffe.

4.La Juridiction nomme son greffier conformément à l'article 22 des sta- tuts et arrête les règles régissant l'ex- ercice de ses fonctions.

114

2.Ungeachtet des Absatzes 1 be- steht ein Spruchkörper, der mit Kla- gen nach Artikel 32 Absatz 1 Buch- stabe i befasst ist, aus drei rechtlich qualifizierten Richtern, die Staatsan- gehörige unterschiedlicher Vertrags- mitgliedstaaten sind.

3.Den Vorsitz in jedem Spruch- körper des Berufungsgerichts führt ein rechtlich qualifizierter Richter.

4.Die Spruchkörper des Berufungs- gerichts werden im Einklang mit der Satzung gebildet.

5.Das Berufungsgericht hat seinen Sitz in Luxemburg.

Artikel 10

Kanzlei

1. Am Sitz des Berufungsgerichts wird eine Kanzlei eingerichtet. Sie wird vom Kanzler geleitet und nimmt die ihr durch die Satzung zu- gewiesenen Aufgaben wahr. Vorbe- haltlich der in diesem Übereinkom- men festgelegten Bedingungen und der Verfahrensordnung ist das von der Kanzlei geführte Register öf- fentlich.

2. Varje sits som handlägger mål en-	Prop. 2013/14:89
ligt artikel 32.1 ska, trots det som	Bilaga 3
sägs i punkt 1, vara sammansatt av
tre lagfarna domare som är medbor-
gare i olika avtalsslutande medlems-
stater.
3. Varje sits i överinstansrätten ska
ha en lagfaren domare som ordför-
ande.
4. Överinstansrättens sitsar ska in-
rättas i enlighet med stadgan.
5. Överinstansrätten ska ha sitt säte i
Luxemburg.
Artikel 10
Kansliet
1. Ett kansli ska inrättas på orten där
överinstansrätten har sitt säte. Kan-
sliet ska ledas av kanslichefen och
utföra de uppgifter som det fått i en-
lighet med stadgan. Registret som
förs av kansliet ska, på de villkor
som följer av detta avtal och rätte-
gångsreglerna, vara offentligt.

2.An allen Kammern des Gerichts erster Instanz werden Nebenstellen der Kanzlei eingerichtet.

3.Die Kanzlei führt Aufzeichnung- en über alle vor dem Gericht ver- handelten Verfahren. Nach der Ein- reichung unterrichtet die betreffende Nebenstelle die Kanzlei über jedes Verfahren.

2.Underavdelningar till kansliet ska inrättas vid förstainstansrättens alla avdelningar.

3.Kansliet ska föra register över alla mål vid domstolen. Den berörda un- deravdelningen ska underrätta kans- liet om varje mål som kommer in.

4. Das Gericht ernennt im Einklang mit Artikel 22 der Satzung den Kanzler und legt die Bestimmungen zu dessen Amtsführung fest.

4. Domstolen ska utnämna kansli- chef i enlighet med artikel 22 i stad- gan och bestämma regler för kansli- chefens tjänstgöring.

115

Prop. 2013/14:89	Article 11
Bilaga 3	Committees
	An Administrative Committee, a
	Budget Committee and an Advisory
	Committee shall be set up in order
	to ensure the effective implement-
	tation and operation of this Agree-
	ment. They shall in particular exer-
	cise the duties foreseen by this Ag-
	reement and the Statute.

Article 12

The Administrative Committee

1.The Administrative Committee shall be composed of one represent- tative of each Contracting Member State. The European Commission shall be represented at the meetings of the Administrative Committee as observer.

2.Each Contracting Member State shall have one vote.

3.The Administrative Committee shall adopt its decisions by a majo- rity of three quarters of the Contrac- ting Member States represented and voting, except where this Agreement or the Statute provides otherwise.

4 The Administrative Committee shall adopt its rules of procedure.

5. The Administrative Committee shall elect a chairperson from am- ong its members for a term of three years. That term shall be renewable.

116

Article 11

Comités

Il est institué un comité administra- tif, un comité budgétaire et un comi- té consultatif en vue d'assurer la mi- se en œuvre et le fonctionnement effectifs du présent accord. Ces co- mités exercent notamment les fonc- tions prévues par le présent accord et par les statuts.

Article 12

Le comité administratif

1.Le comité administratif est com- posé d'un représentant de chaque État membre contractant. La Com- mission européenne est représentée aux réunions du comité administratif à titre d'observateur.

2.Chaque État membre contractant dispose d'une voix.

3.Le comité administratif adopte ses décisions à la majorité des trois quarts des États membres contrac- tants représentés et votants, sauf si le présent accord ou les statuts en disposent autrement.

4.Le comité administratif adopte son règlement intérieur.

5.Le comité administratif élit son président parmi ses membres pour un mandat de trois ans. Ce mandat est renouvelable.

Artikel 11			Artikel 11
Ausschüsse			Kommittéer
Zur Sicherstellung	einer	effektiven	En administrativ kommitté, en bud-
Durchführung und	Funktionsweise		getkommitté och en rådgivande
dieses Übereinkommens werden ein			kommitté ska inrättas för att säker-
Verwaltungsausschuss,		ein Haus-	ställa att detta avtal genomförs och
haltsausschuss und	ein	Beratender	tillämpas effektivt. De ska i synner-
Ausschuss eingesetzt. Diese nehmen			het utföra de uppgifter som före-
insbesondere die in diesem Überein-			skrivs i detta avtal och i stadgan.
kommen und in der Satzung vorge-
sehenen Aufgaben wahr.

Artikel 12

Verwaltungsausschuss

1.Der Verwaltungsausschuss setzt sich aus je einem Vertreter der Ver- tragsmitgliedstaaten zusammen. Die Europäische Kommission ist bei den Sitzungen des Verwaltungsaus- schusses als Beobachter vertreten.

2.Jeder Vertragsmitgliedstaat ver- fügt über eine Stimme.

3.Der Verwaltungsausschuss fasst seine Beschlüsse mit Dreiviertel- mehrheit der vertretenen Vertrags- mitgliedstaaten, die eine Stimme ab- geben, sofern in diesem Überein- kommen oder der Satzung nicht et- was anderes bestimmt ist.

4.Der Verwaltungsausschuss gibt sich eine Geschäftsordnung.

5.Der Verwaltungsausschuss wählt aus seiner Mitte einen Vorsitzenden für eine Amtszeit von drei Jahren. Die Wiederwahl ist zulässig.

Artikel 12

Administrativa kommittén

1.Den administrativa kommittén ska bestå av en företrädare för varje avtalsslutande medlemsstat. Europe- iska kommissionen ska delta som observatör vid mötena i den admini- strativa kommittén.

2.Varje avtalsslutande medlemsstat ska ha en röst.

3.Den administrativa kommittén ska fatta sina beslut med tre fjärde- dels majoritet av de avtalsslutande medlemsstater som finns företrädda och röstar, om inte något annat föreskrivs i detta avtal eller stadgan.

4.Den administrativa kommittén ska anta sin egen arbetsordning.

5.Den administrativa kommittén ska bland sina ledamöter välja en ordförande för en mandatperiod på tre år. Perioden ska kunna förnyas.

Prop. 2013/14:89

Bilaga 3

117

Prop. 2013/14:89	Article 13	Article 13
Bilaga 3	The Budget Committee	Le comité budgétaire

1.The Budget Committee shall be composed of one representative of each Contracting Member State.

2.Each Contracting Member State shall have one vote.

3.The Budget Committee shall take its decisions by a simple majority of the representatives of the Contrac- ting Member States. However, a ma- jority of three-quarters of the repre- sentatives of Contracting Member States shall be required for the adop- tion of the budget.

4.The Budget Committee shall adopt its rules of procedure.

5.The Budget Committee shall elect a chairperson from among its mem- bers for a term of three years. That term shall be renewable.

Article 14

The Advisory Committee

1. The Advisory Committee shall:

a)assist the Administrative Com- mittee in the preparation of the ap- pointment of judges of the Court;

b)make proposals to the Presidium referred to in Article 15 of the Sta- tute on the guidelines for the trai- ning framework for judges referred to in Article 19; and

c)deliver opinions to the Admini- strative Committee concerning the requirements for qualifications refe- rred to in Article 48(2).

1.Le comité budgétaire est composé d'un représentant de chaque État membre contractant.

2.Chaque État membre contractant dispose d'une voix.

3.Le comité budgétaire adopte ses décisions à la majorité simple des représentants des États membres contractants. Toutefois, la majorité des trois quarts des représentants des États membres contractants est requ- ise pour l'adoption du budget.

4.Le comité budgétaire adopte son règlement intérieur.

5.Le comité budgétaire élit son pré- sident parmi ses membres pour un mandat de trois ans. Ce mandat est renouvelable.

Article 14

Le comité consultatif

1. Le comité consultatif:

a)assiste le comité administratif pour préparer la nomination des ju- ges de la Juridiction;

b)formule des propositions à l'in- tention du présidium visé à l'article 15 des statuts en ce qui concerne les orientations relatives au cadre de formation des juges visé à l'article 19; et

c)rend des avis au comité admini- stratif concernant les exigences de qualifications visées à l'article 48, paragraphe 2.

118

Artikel 13

Haushaltsausschuss

1.Der Haushaltsausschuss setzt sich aus je einem Vertreter der Vertrags- mitgliedstaaten zusammen.

2.Jeder Vertragsmitgliedstaat verfügt über eine Stimme.

3.Der Haushaltsausschuss fasst seine Beschlüsse mit der einfachen Mehrheit der Vertreter der Vertrags- mitgliedstaaten. Zur Feststellung des Haushaltsplans ist jedoch eine Dreiviertelmehrheit der Vertreter der Vertragsmitgliedstaaten erfor- derlich.

Artikel 13	Prop. 2013/14:89
Budgetkommittén	Bilaga 3

1.Budgetkommittén ska bestå av en företrädare för varje avtalsslutande medlemsstat.

2.Varje avtalsslutande medlemsstat ska ha en röst.

3.Budgetkommittén ska fatta sina beslut med enkel majoritet bland företrädarna för de avtalsslutande medlemsstaterna. Dock ska tre fjär- dedelars majoritet bland dessa krä- vas för att anta budgeten.

4.Der Haushaltsausschuss gibt sich eine Geschäftsordnung.

5.Der Haushaltsausschuss wählt aus seiner Mitte einen Vorsitzenden für eine Amtszeit von drei Jahren. Die Wiederwahl ist zulässig.

Artikel 14

Beratender Ausschuss

1. Der Beratende Ausschuss

a)unterstützt den Verwaltungsaus- schuss bei der Vorbereitung der Ernennung der Richter des Gerichts,

b)unterbreitet dem in Artikel 15 der

Satzung genannten Präsidium Vor- schläge zu den Leitlinien für den in Artikel 19 genannten Schulungsrah- men für Richter und

c)übermittelt dem Verwaltungsaus- schuss Stellungnahmen zu den An- forderungen an die in Artikel 48 Absatz 2 genannte Qualifikation.

4.Budgetkommittén ska anta sin egen arbetsordning.

5.Budgetkommittén ska bland sina ledamöter välja en ordförande för en mandatperiod på tre år. Perioden ska kunna förnyas.

Artikel 14

Rådgivande kommittén

1. Den rådgivande kommittén ska

a)biträda den administrativa kom- mittén vid beredning av ärenden om tillsättning av domstolens domare,

b)lämna förslag till det presidium som anges i artikel 15 i stadgan i fråga om riktlinjer för den utbild- ningsorganisation för domare som avses i artikel 19, och

c)lämna yttranden till den admini- strativa kommittén om de krav på kvalifikationer som avses i artikel 48.2.

119

Prop. 2013/14:89 2. The Advisory Committee shall

Bilaga 3 comprise patent judges and practiti- oners in patent law and patent litiga- tion with the highest recognised competence. They shall be appoint- ted, in accordance with the proce- dure laid down in the Statute, for a term of six years. That term shall be renewable.

3.The composition of the Advisory

Committee shall ensure a broad range of relevant expertise and the representation of each of the Con- tracting Member States. The mem- bers of the Advisory Committee shall be completely independent in the performance of their duties and shall not be bound by any instruct- tions.

4.The Advisory Committee shall adopt its rules of procedure.

5.The Advisory Committee shall elect a chairperson from among its members for a term of three years. That term shall be renewable.

2.Le comité consultatif est composé de juges des brevets et de praticiens du droit des brevets et du conten- tieux en matière de brevets ayant le plus haut niveau de compétence reconnu. Ses membres sont nom- més, conformément à la procédure prévue dans les statuts, pour un mandat de six ans. Ce mandat est re- nouvelable.

3.La composition du comité consultatif garantit un large éventail de compétences dans le domaine concerné et la représentation de cha- cun des États membres contractants. Les membres du comité consultatif exercent leurs fonctions en toute in- dépendance et ne sont liés par au- cune instruction.

4.Le comité consultatif adopte son règlement intérieur.

5.Le comité consultatif élit son pré- sident parmi ses membres pour un mandat de trois ans. Ce mandat est renouvelable.

CHAPTER III

Judges of the Court

Article 15

Eligibility criteria for the appointment of judges

1.The Court shall comprise both le- gally qualified judges and techni- cally qualified judges. Judges shall ensure the highest standards of com- petence and shall have proven expe- rience in the field of patent litiga- tion.

2.Legally qualified judges shall possess the qualifications required for appointment to judicial offices in a Contracting Member State.

120

CHAPITRE III

Juges de la juridiction

Article 15

Conditions à remplir pour être nommé juge

1.La Juridiction comprend des juges qualifiés sur le plan juridique et des juges qualifiés sur le plan technique. Les juges font preuve du plus haut niveau de compétence et d'une expérience avérée dans le do- maine du contentieux des brevets.

2.Les juges qualifiés sur le plan juridique possèdent les qualifica- tions requises pour être nommés à des fonctions judiciaires dans un État membre contractant.

2.Dem Beratenden Ausschuss gehören Patentrichter und auf dem Gebiet des Patentrechts und der Patentstreitigkeiten tätige Angehö- rige der Rechtsberufe mit der höch- sten anerkannten Qualifikation an. Sie werden gemäß dem in der Satz- ung festgelegten Verfahren für eine Amtszeit von sechs Jahren ernannt. Die Wiederernennung ist zulässig.

3.Die Zusammensetzung des Bera- tenden Ausschusses muss ein breites Spektrum an einschlägigem Sach- verstand und die Vertretung eines jeden Vertragsmitgliedstaats ge- währleisten. Die Mitglieder des Be- ratenden Ausschusses üben ihre Tä- tigkeit in völliger Unabhängigkeit aus und sind an keine Weisungen gebunden.

4.Der Beratende Ausschuss gibt sich eine Geschäftsordnung.

5.Der Beratende Ausschuss wählt aus seiner Mitte einen Vorsitzenden für eine Amtszeit von drei Jahren. Die Wiederwahl ist zulässig.

KAPITEL III

Richter des Gerichts

Artikel 15

Auswahlkriterien für die

Ernennung der Richter

1. Das Gericht setzt sich sowohl aus rechtlich qualifizierten als auch aus technisch qualifizierten Richtern zu- sammen. Die Richter müssen die Gewähr für höchste fachliche Quali- fikation bieten und über nachgewie- sene Erfahrung auf dem Gebiet der Patentstreitigkeiten verfügen.

2.Den rådgivande kommittén ska bestå av patentdomare och praktiser- ande jurister på området för patent- rätt och patenttvister med de allra högsta erkända kvalifikationerna. De ska utses för en mandatperiod på sex år i enlighet med det förfarande som anges i stadgan. Perioden ska kunna förnyas.

3.Den rådgivande kommitténs sam- mansättning ska säkerställa att det finns bred sakkunskap inom berörda områden och att varje avtalsslutande medlemsstat är företrädd. Kommit- téns ledamöter ska vara fullständigt oberoende när de utför sina uppgif- ter och får inte vara bundna av några instruktioner.

4.Den rådgivande kommittén ska anta sin egen arbetsordning.

5.Den rådgivande kommittén ska bland sina ledamöter välja en ord- förande för en mandatperiod på sex år. Perioden ska kunna förnyas.

KAPITEL III

Domare vid domstolen

Artikel 15

Urvalskriterier för utnämning av domare

1. Domstolen ska bestå av både lag- farna domare och tekniskt kvalifice- rade domare. Domare ska ha högsta kompetens och dokumenterad erfa- renhet från området för patenttvister.

2. Die rechtlich qualifizierten Rich-		2. Lagfarna domare ska uppfylla de
ter müssen die für die Berufung in		villkor som krävs för utnämning till
ein richterliches Amt in einem Ver-		domarämbeten i en avtalsslutande
tragsmitgliedstaat	erforderliche	medlemsstat.
Qualifikation haben.

Prop. 2013/14:89

Bilaga 3

121

Prop. 2013/14:89 3. Technically qualified judges shall

Bilaga 3 have a university degree and proven expertise in a field of technology. They shall also have proven know- ledge of civil law and procedure relevant in patent litigation.

3. Les juges qualifiés sur le plan technique sont titulaires d'un dip- lôme universitaire dans un domaine technique et disposent d'une compé- tence avérée dans ce domaine. Ils ont aussi une connaissance avérée du droit civil et de la procédure civ- ile dans le domaine du contentieux des brevets.

Article 16

Appointment procedure

1.The Advisory Committee shall establish a list of the most suitable candidates to be appointed as judges of the Court, in accordance with the Statute.

2.On the basis of that list, the

Administrative Committee shall appoint the judges of the Court acting by common accord.

3.The implementing provisions for the appointment of judges are set out in the Statute.

Article 17

Judicial independence and impartiality

1.The Court, its judges and the Re- gistrar shall enjoy judicial independ- ence. In the performance of their duties, the judges shall not be bound by any instructions.

2.Legally qualified judges, as well as technically qualified judges who are full-time judges of the Court, may not engage in any other occu- pation, whether gainful or not, un- less an exception is granted by the Administrative Committee.

Article 16

Procédure de nomination

1.Le comité consultatif établit une liste des candidats les plus qualifiés pour être nommés juges à la Juri- diction, conformément aux statuts.

2.Sur la base de cette liste, le comi- té administratif nomme, d'un com- mun accord, les juges de la Juridic- tion.

3.Les dispositions d'exécution rela- tives à la nomination des juges sont prévues dans les statuts.

Article 17

Indépendance judiciaire et impartialité

1.La Juridiction, les juges qui y siègent et le greffier bénéficient de l'indépendance judiciaire. Dans l'ex- ercice de leurs fonctions, les juges ne sont liés par aucune instruction.

2.Les juges qualifiés sur le plan ju- ridique, ainsi que les juges qualifiés sur le plan technique siégeant de manière permanente à la Juridiction, ne peuvent exercer aucune autre activité professionnelle, rémunérée ou non, sauf dérogation accordée par le comité administratif.

122

3. Die technisch qualifizierten Rich-	3. Tekniskt	kvalificerade	domare	Prop. 2013/14:89
ter müssen über einen Hochschulab-	ska ha en	universitetsexamen och		Bilaga 3
schluss und nachgewiesenen Sach-	dokumenterad sakkunskap inom ett
verstand auf einem Gebiet der Tech-	teknikområde. De ska även ha doku-
nik verfügen. Sie müssen auch über	menterade	kunskaper om	civilrätt
nachgewiesene Kenntnisse des für	och förfaranden som är relevanta för
Patentstreitigkeiten relevanten Zivil-	patenttvister.
und Zivilverfahrensrechts verfügen.

Artikel 16

Ernennungsverfahren

1.Der Beratende Ausschuss erstellt im Einklang mit der Satzung eine Liste der Kandidaten, die am besten geeignet sind, um zu Richtern des Gerichts ernannt zu werden.

2.Der Verwaltungsausschuss ernen- nt auf Grundlage dieser Liste einver- nehmlich die Richter des Gerichts.

3.Die Durchführungsbestimmungen für die Ernennung der Richter wer- den in der Satzung festgelegt.

Artikel 17

Richterliche Unabhängigkeit und Unparteilichkeit

1.Das Gericht, seine Richter und der Kanzler genießen richterliche Unabhängigkeit. Bei der Ausübung ihrer Amtstätigkeit sind die Richter an keine Weisungen gebunden.

2.Rechtlich qualifizierte Richter und technisch qualifizierte Richter, die Vollzeitrichter des Gerichts sind, dürfen keine andere entgeltliche oder unentgeltliche Berufstätigkeit ausüben, es sei denn, der Verwal- tungsausschuss hat eine Ausnahme von dieser Vorschrift zugelassen.

Artikel 16

Utnämningsförfarande

1.Den rådgivande kommittén ska i enlighet med stadgan upprätta en förteckning över de lämpligaste kan- didaterna för utnämning till domare i domstolen.

2.På grundval av den förteckningen ska den administrativa kommittén i samförstånd utnämna domstolens domare.

3.Tillämpningsföreskrifterna för ut- nämning av domare finns i stadgan.

Artikel 17

Rättsligt oberoende och opartiskhet

1.Domstolen och dess domare samt kanslichefen ska åtnjuta rättsligt oberoende. Domarna får inte vara bundna av några instruktioner när de utför sina uppgifter.

2.Varken lagfarna domare eller tek- niskt kvalificerade domare med hel- tidstjänst vid domstolen får bedriva annan verksamhet, oavsett om den är avlönad eller inte, om inte den administrativa kommittén ger dis- pens.

123

3.Ungeachtet des Absatzes 2 sch- ließt die Ausübung des Richteramtes die Ausübung einer anderen rich- terlichen Tätigkeit auf nationaler Ebene nicht aus.

4.Die Ausübung des Amtes eines technisch qualifizierten Richters, bei dem es sich um einen Teilzeitrichter des Gerichts handelt, schließt die Ausübung anderer Aufgaben nicht aus, sofern kein Interessenkonflikt besteht.

5.Im Fall eines Interessenkonflikts nimmt der betreffende Richter nicht am Verfahren teil. Die Vorschriften für die Behandlung von Interessen- konflikten werden in der Satzung festgelegt.

3. Utövandet av domarämbetet ska,	Prop. 2013/14:89
trots det som sägs i punkt 2, inte ute-	Bilaga 3
sluta utövandet av andra dömande
funktioner på nationell nivå.
4. Utövandet av ämbetet som tek-
niskt kvalificerad domare med del-
tidstjänst vid domstolen ska inte ute-
sluta utövandet av andra funktioner
förutsatt att det inte finns någon in-
tressekonflikt.
5. Om det finns en intressekonflikt,
ska den berörda domaren inte delta i
handläggningen. Bestämmelser om
jäv finns i stadgan.

Artikel 18

Richterpool

1.Nach Maßgabe der Satzung wird ein Richterpool eingerichtet.

2.Dem Richterpool gehören alle rechtlich qualifizierten Richter und alle technisch qualifizierten Richter des Gerichts erster Instanz an, die Vollzeitrichter oder Teilzeitrichter des Gerichts sind. Dem Richterpool gehört für jedes Gebiet der Technik mindestens ein technisch qualifizier- ter Richter mit einschlägiger Quali- fikation und Erfahrung an. Die tech- nisch qualifizierten Richter des

Richterpools stehen auch dem Beru- fungsgericht.

Artikel 18

Domarpool

1.En domarpool ska inrättas i en- lighet med stadgan.

2.Domarpoolen ska bestå av alla lagfarna och tekniskt kvalificerade domare i förstainstansrätten som innehar hel- eller deltidstjänst vid domstolen. Domarpoolen ska om- fatta åtminstone en tekniskt kvali- ficerad domare per teknikområde med relevanta kvalifikationer och erfarenheter. De tekniskt kvalifi- cerade domarna från domarpoolen ska tillgängliga också för överin- stansrätten.

125

Prop. 2013/14:89 3. Where so provided by this Agree-

Bilaga 3 ment or the Statute, the judges from the Pool of Judges shall be allocated

to the division concerned by the Pre- sident of the Court of First Instance. The allocation of judges shall be ba- sed on their legal or technical exper- tise, linguistic skills and relevant ex- perience. The allocation of judges shall guarantee the same high qua- lity of work and the same high level of legal and technical expertise in all panels of the Court of First Instance.

Article 19

Training framework

3. Lorsque le présent accord ou les statuts le prévoient, les juges du po- ol sont affectés à la division concer- née par le président du tribunal de première instance. L'affectation des juges tient compte de leurs compé- tences juridiques ou techniques, de leurs aptitudes linguistiques et de l'expérience requise. Elle garantit le même niveau élevé de qualité des travaux et de compétences juridi- ques et techniques dans toutes les chambres du tribunal de première instance.

Article 19

Cadre de formation

1. A training framework for judges,	1. Il est institué un cadre de forma-
the details of which are set out in the	tion pour les juges, dont les modali-
Statute, shall be set up in order to	tés sont précisées dans les statuts, en
improve and increase available pa-	vue d'améliorer et d'accroître les
tent litigation expertise and to en-	compétences disponibles dans le do-
sure a broad geographic distribution	maine du contentieux des brevets et
of such specific knowledge and ex-	d'assurer une large diffusion géogra-
perience. The facilities for that	phique de ces connaissances et ex-
framework shall be situated in	périences spécifiques. Les infra-
Budapest.	structures nécessaires à ce cadre
	sont situées à Budapest.

2. The training framework shall in particular focus on:

a) internships in national patent courts or divisions of the Court of First Instance hearing a substantial number of patent litigation cases;

2. Le cadre de formation se con- centre en particulier sur:

a) l'organisation de stages dans les juridictions nationales compétentes en matière de brevets ou dans les divisions du tribunal de première instance connaissant un nombre im- portant d'affaires dans le domaine du contentieux des brevets;

b) improvement of linguistic skills;	b) l'amélioration des aptitudes lingu-
	istiques;

126

Prop. 2013/14:89	c) technical aspects of patent law;	c) les aspects techniques du droit
Bilaga 3		des brevets;

d) the dissemination of knowledge and experience in civil procedure for technically qualified judges;

d) la diffusion des connaissances et des expériences en matière de procé- dure civile, à l'intention des juges qualifiés sur le plan technique;

e) the preparation of candidate-jud-	e) la préparation des candidats aux
ges.	fonctions de juge.
3. The training framework shall pro-	3. Le cadre de formation prévoit une
vide for continuous training. Regu-	formation continue. Des réunions
lar meetings shall be organised bet-	sont organisées régulièrement entre
ween all judges of the Court in order	tous les juges de la Juridiction afin
to discuss developments in patent	de débattre des évolutions dans le
law and to ensure the consistency of	domaine du droit des brevets et d'as-
the Court's case law.	surer la cohérence de la jurispruden-
	ce de la Juridiction.

CHAPTER IV

The primacy of Union law, liability and responsibility of the Contrac- ting Member States

Article 20

Primacy of and respect for Union law

CHAPITRE IV

Primauté du droit de l'Union et responsabilité des États membres contractants

Article 20

Primauté et respect du droit de l'Union

The Court shall apply Union law in its entirety and shall respect its pri- macy.

Article 21

Requests for preliminary rulings

La Juridiction applique le droit de l'Union dans son intégralité et resp- ecte sa primauté.

Article 21

Demandes préjudicielles

As a court common to the Con-	En tant que juridiction commune
tracting Member States and as part	aux États membres contractants et
of their judicial system, the Court	dans la mesure où elle fait partie de
shall cooperate with the Court of	leur système judiciaire, la Juridic-
Justice of the European Union to	tion coopère avec la Cour de justice
ensure the correct application and	de l'Union européenne afin de gar-
uniform interpretation of Union law,	antir la bonne application et l'inter-
as any national court, in accordance	prétation uniforme du droit de l'Uni-
with Article 267 TFEU in particular.	on, comme toute juridiction natio-
Decisions of the Court of Justice of	nale, conformément, en particulier, à
the European Union shall be binding	l'article 267 du TFUE. Les décisions
on the Court.	de la Cour de justice de l'Union eu-
	ropéenne sont contraignantes pour la
	Juridiction.

128

c)technische Aspekte des Patent- rechts;

d)Weitergabe von Kenntnissen und

Erfahrungen in Bezug auf das Zivil- verfahrensrecht für technisch quali- fizierte Richter;

e)Vorbereitung von Bewerbern für

Richterstellen.

3. Der Schulungsrahmen leistet eine kontinuierliche Schulung. Es wer- den regelmäßige Sitzungen aller Richter des Gerichts veranstaltet, um die Entwicklungen im Patent- recht zu erörtern und die Einheit- lichkeit der Rechtsprechung des Ge- richts zu gewährleisten.

c) tekniska aspekter av patenträtten,	Prop. 2013/14:89
	Bilaga 3

d)spridning av kunskaper om och erfarenheter av civilrättsliga förfar- anden till tekniskt kvalificerade do- mare,

e)undervisning för domaraspiranter.

3. Utbildningsorganisationen ska er- bjuda fortbildning. Regelbundna möten ska hållas med samtliga dom- are vid domstolen för att diskutera utvecklingen inom patenträtten och säkerställa enhetlighet i domstolens praxis.

KAPITEL IV

Vorrang des Unionsrechts sowie Haftung und Verantwortlichkeit der Vertragsmitgliedstaaten

Artikel 20

Vorrang und Achtung des Unionsrechts

Das Gericht wendet das Unionsrecht in vollem Umfang an und achtet seinen Vorrang.

Artikel 21

Vorabentscheidungsersuchen

Als gemeinsames Gericht der Ver- tragsmitgliedstaaten und Teil ihres Gerichtssystems arbeitet das Gericht

— wie jedes nationale Gericht — mit dem Gerichtshof der Europä- ischen Union zur Gewährleistung der korrekten Anwendung und ein- heitlichen Auslegung des Unions- rechts insbesondere im Einklang mit Artikel 267 AEUV zusammen. Ent- scheidungen des Gerichtshofs der Europäischen Union sind für das Gericht bindend.

KAPITEL IV

Unionsrättens företräde, de avtals- slutande medlemsstaternas skade- ståndsskyldighet och ansvar

Artikel 20

Företräde och respekt för unionsrätten

Domstolen ska tillämpa unionsrätten i dess helhet och respektera dess fö- reträde.

Artikel 21

Begäran om förhandsavgörande

Domstolen ska, såsom en för de av- talsslutande medlemsstaterna gem- ensam domstol och en del av deras domstolssystem, samarbeta med Eu- ropeiska unionens domstol för att säkerställa rätt tillämpning och en- hetlig tolkning av unionsrätten, som varje nationell domstol, i enlighet med särskilt artikel 267 i EUF-för- draget. Avgöranden från Européiska unionens domstol ska vara bindande för domstolen.

129

Prop. 2013/14:89	Article 22
Bilaga 3	Liability for damage caused by
	infringements of Union law
	1. The Contracting Member States
	are jointly and severally liable for
	damage resulting from an infringe-
	ment of Union law by the Court of
	Appeal, in accordance with Union
	law concerning non-contractual lia-
	bility of Member States for damage
	caused by their national courts bre-
	aching Union law.

Article 22

Responsabilité pour les dommages résultant de violations du droit de l'Union

1. Les États membres contractants sont solidairement responsables des dommages résultant d'une violation du droit de l'Union par la cour d'ap- pel, conformément au droit de l'Uni- on en matière de responsabilité non contractuelle des États membres pour les dommages résultant d'une violation du droit de l'Union par leurs juridictions nationales.

2. An action for such damages shall	2. Une action	relative à de tels
be brought against the Contracting	dommages est formée contre l'État
Member State where the claimant	membre contractant dans lequel le
has its residence or principal place	requérant a son domicile ou son
of business or, in the absence of re-	principal établissement ou, en l'ab-
sidence or principal place of busi-	sence de domicile ou de principal
ness, place of business, before the	établissement,	son	établissement,
competent authority of that Con-	devant l'autorité compétente de cet
tracting Member State. Where the	État membre contractant. Si le requ-
claimant does not have its residence,	érant n'a pas son domicile ou son
or principal place of business or, in	principal établissement ou, en l'ab-
the absence of residence or principal	sence de domicile ou de principal
place of business, place of business	établissement,	son	établissement
in a Contracting Member State, the	dans un État membre contractant, il
claimant may bring such an action	peut former une telle action contre
against the Contracting Member	l'État membre contractant dans le-
State where the Court of Appeal has	quel la cour d'appel a son siège,
its seat, before the competent autho-	devant l'autorité compétente de cet
rity of that Contracting Member	État membre contractant.
State.
The competent authority shall apply	L'autorité compétente applique la loi
the lex fori, with the exception of its	du for, exception faite de son droit
private international law, to all que-	international privé, à toutes les que-
stions not regulated by Union law or	stions qui ne sont pas régies par le
by this Agreement. The claimant	droit de l'Union ou par le présent ac-
shall be entitled to obtain the entire	cord. Le requérant a le droit d'obte-
amount of damages awarded by the	nir l'intégralité du montant des dom-
competent authority from the Con-	mages-intérêts exigés par l'autorité
tracting Member State against which	compétente de la part de l'État mem-
the action was brought.	bre contractant contre lequel l'action
	a été formée.

130

	du produit.	Prop. 2013/14:89
Article 30	Article 30
Effects of supplementary	Effets des certificats
protection certificates	complémentaires de protection