Regeringens proposition 2013/14:238

Godkännande av rådets beslut om systemet för Prop.
EU-budgetens finansiering 2013/14:238

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 5 juni 2014

Fredrik Reinfeldt

Anders Borg

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Vid Europeiska rådets möte i februari 2013 träffades en överenskommelse om EU-budgetens utveckling och finansiering för 2014–2020. De delar av överenskommelsen som rör ändringar i EU-budgetens finansieringssystem har därefter formaliserats i ett beslut fattat av Europeiska unionens råd den 26 maj 2014. För att beslutet ska bli giltigt krävs enligt artikel 311 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ett nationellt godkännande i enlighet med respektive medlemsstats konstitutionella krav. I propositionen föreslås att riksdagen ska godkänna rådets beslut.

1

Prop. 2013/14:238 Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut ................................................................. 3
2 Ärendet och dess beredning .............................................................. 4
3 Finansieringssystemets uppbyggnad och överenskomna  
  ändringar i systemet .......................................................................... 5
  3.1 Finansieringssystemets uppbyggnad .................................. 5
  3.2 Europeiska kommissionens ursprungliga förslag ............... 5
  3.3 Sveriges ståndpunkt i förhandlingarna ............................... 6
  3.4 Överenskomna ändringar i finansieringssystemet.............. 7
4 Redogörelse för innehållet i rådets beslut ....................................... 10
5 Godkännande av rådets beslut......................................................... 13
Bilaga Rådets beslut av den 26 maj 2014 om systemet för  
    Europeiska unionens egna medel.......................................... 15
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 juni 2014............. 33

2

1 Förslag till riksdagsbeslut Prop. 2013/14:238

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner Europeiska unionens råds beslut av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel.

3

Prop. 2013/14:238 2 Ärendet och dess beredning

Europeiska kommissionen antog den 29 juni 2011 ett förslag till beslut om EU:s s.k. egna medel (KOM (2011) 510), dvs. de inkomstkällor som huvudsakligen finansierar EU:s utgifter. Förslaget skulle träda i kraft den 1 januari 2014 och ersätta rådets beslut om systemet för Europeiska Gemenskapens egna medel (2007/436/EG, Euratom) av den 7 juni 2007.

Kommissionens förslag till beslut behandlades i rådet under hösten och våren 2011/2012, men vann inte något brett stöd. Förhandlingar om den fleråriga budgetramen, inklusive systemet för egna medel, fördes därefter huvudsakligen i allmänna rådet och Europeiska rådet. I februari 2013 enades Europeiska rådet, inom ramen för uppgörelsen om den fleråriga budgetramen för 2014–2020, om att systemet för egna medel i allt väsentligt skulle kvarstå i oförändrad form under perioden. Vissa kvantitativa förändringar av uttagsatser och rabattbelopp gjordes dock.

Hösten 2013 återupptogs arbetet i Europeiska unionens råd med målsättningen att kodifiera den ovan nämnda överenskommelsen i ett rådsbeslut och ändringar i övriga berörda rättsakter. Efter fortsatt behandling under hösten och våren 2013/2014, och efter att Europaparlamentet yttrat sig över utkastet till beslut, beslutade rådet vid sitt möte den 26 maj 2014 om ändringar i systemet för egna medel, se bilaga. Samtliga medlemsstater måste godkänna beslutet för att det ska bli giltigt. Beslutet beräknas kunna träda i kraft under 2016, men ska dock i alla delar få verkan fr.o.m. den 1 januari 2014.

Tullverket, Skatteverket, Jordbruksverket, Kammarkollegiet och Riksgäldskontoret ansvarar för tillämpningen av rådets beslut om systemet för egna medel i Sverige. Myndigheternas arbete påverkas dock inte direkt av detta beslut. De regler som har betydelse för myndigheterna finns i stället i rådets förordning nr 1150/2000 av den 22 maj 2000 om genomförande av beslut (2007/436/EG, Euratom) om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel. De ansvariga myndigheterna och Ekonomistyrningsverket har dock beretts tillfälle att lämna synpunkter på kommissionens ovan nämnda förslag till beslut. Två av myndigheterna, Skatteverket och Ekonomistyrningsverket, lämnade synpunkter på förslaget. De anförde bl.a. att det nuvarande systemet för egna medel är administrativt krävande och att de välkomnade åtgärder som leder till ett mer transparent system, baserat på likvärdiga statistiska förutsättningar.

Regeringskansliet har i faktapromemorian Den fleråriga budgetramen 2014–2010 och systemet för egna medel (2010/11:FPM143) redogjort för innehållet i kommissionens förslag till rådets beslut om systemet för egna medel och till ändringar i berörda rättsakter. Regeringen har även i de årliga skrivelserna till riksdagen om verksamheten i Europeiska unionen 2011–2013 redogjort för förhandlingarna om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (skr. 2011/12 s. 37 och 38, skr. 2012/13:80 s. 32–34 samt skr. 2013/14:115 s. 27–29). Företrädare för regeringen har vidare vid flera tillfällen lämnat muntliga redogörelser till finansutskottet och skatteutskottet för såväl de föreslagna ändringarna av systemet för egna medel som förhandlingsarbetet.

4

3 Finansieringssystemets uppbyggnad och Prop. 2013/14:238
  överenskomna ändringar i systemet

3.1Finansieringssystemets uppbyggnad

Utformningen av systemet för EU:s egna medel är avgörande för hur finansieringen av EU-budgetens utgifter fördelas mellan medlemsstaterna. Den exakta storleken på medlemsstaternas avgifter beror emellertid på de faktiska utbetalningarna från EU-budgeten och den relativa utvecklingen av medlemsstaternas ekonomier.

Finansieringssystemets utformning regleras i rådets beslut om systemet för egna medel. Det finns tre typer av egna medel: s.k. traditionella egna medel (tullar och liknande avgifter samt särskilda sockeravgifter), medel som baseras på medlemsstaternas mervärdesskattebas och medel som baseras på medlemsstaternas bruttonationalinkomst (BNI). Såväl mervärdesskattebasen som BNI omfattas av gemensamma definitioner. EU- budgeten finansieras till en mindre del även av skatter på löner och pensioner för anställda vid EU-institutionerna, bidrag från medlemsstaterna i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, böter samt en del andra mindre intäktsposter.

Systemet för egna medel innehåller särskilda bestämmelser som reducerar vissa medlemsstaters avgifter. Den såväl i absoluta som relativa tal mest betydelsefulla av dessa reduktioner är Förenade kungarikets särskilda reduktion, även kallad den brittiska rabatten. Reduktionerna har i sin nuvarande form utvecklats från 1984 och framåt och omfattar för närvarande Förenade kungariket, Nederländerna, Sverige, Tyskland och Österrike.

Sverige har enligt rådets beslut om systemet för egna medel av den 7 juni 2007 tre slags reduktioner: en begränsning av Sveriges finansieringsandel av det Förenade kungarikets reduktion till 25 procent av den normala finansieringsandelen, en nedsättning av uttagsatsen för den del av avgiften som baseras på mervärdeskattebasen från 0,30 till 0,10 procent och en begränsning av den del av avgiften som baseras på BNI med 150 miljoner euro per år (i 2004 års prisnivå).

3.2 Europeiska kommissionens ursprungliga förslag

Det förslag till modifierat system för egna medel som Europeiska  
kommissionen antog i juni 2011 innehöll tre huvuddelar: införande av  
nya kategorier av egna medel, i form av dels en modifierad mervärdes-  
skattebaserad inkomstkälla, dels en andel av medlemsstaternas intäkter  
från en skatt på finansiella transaktioner, samt förändringar av de  
bestämmelser som minskar vissa medlemsstaters avgifter och av den  
rättsliga strukturen.  
Kommissionen motiverade sitt förslag bl.a. med att dagens system  
fungerade otillfredsställande och att tiden var inne för att utveckla ett nytt  
finansieringssätt för EU-budgeten. Framför allt ansåg kommissionen att 5
 

Prop. 2013/14:238 EU-budgetens inkomster i för stor utsträckning bestod av bidrag från medlemsstaterna och eftersträvade därför att minska budgetens beroende av den betydande del av medlemsstaternas bidrag som baseras på ländernas BNI.

Den intäktskälla som grundas på mervärdeskattebasen föreslogs mot denna bakgrund modifieras på så sätt att en andel av de faktiska mervärdesskatteintäkterna från omsättningen av de varor och tjänster som omfattas av normal skattesats i alla medlemsstater som uppkommer i en medlemsstat skulle utgöra grunden för uttaget av egna medel. Uttagsandelen skulle inte överstiga 2 procentenheter av nettointäkterna. Detta skiljer sig från dagens system, där avgiften grundas på den statistiskt beräknade mervärdesskattebasen i respektive medlemsstat.

Kommissionen ansåg vidare att de särskilda bestämmelserna om reduktioner hade spelat ut sin roll och borde ersättas med ett enklare system. De reduktioner som tillämpats 2007–2013, och som omfattade Förenade kungariket, Nederländerna, Sverige, Tyskland, och Österrike, föreslogs avskaffas och fr.o.m. 2014 ersättas av en annan slags reduktioner för samtliga av de nämnda länderna utom Österrike. De nya reduktionerna skulle utgöras av fasta belopp i löpande priser (dvs. inte inflationsjusterade belopp) i form av bruttominskningar av de BNI- baserade bidragen från de nämnda medlemsstaterna.

Beslutet om egna medel föreslogs vidare ange den högsta tillåtna uttagssatsen för nya egna medel, medan de specifika uttagssatserna som skulle tillämpas föreslogs fastställas i rådets förordning om genomförandebestämmelser till systemet för egna medel (KOM (2011) 511) i enlighet med artikel 311 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Detta skulle innebära att beslut om uttagsatser inte längre skulle kräva enhällighet i rådet och godkännande av medlemsstaterna. I stället skulle detta beslut överlåtas till rådet, som skulle anta bestämmelserna med kvalificerad majoritet och i medbeslutande med Europaparlamentet.

3.3Sveriges ståndpunkt i förhandlingarna

Riksdagen har beslutat om att Sverige ska verka för effektivitet och återhållsamhet i EU-budgeten samt en kostnadseffektiv användning av EU:s budgetmedel (prop. 1994/95:40 bet. 1994/95: FiU5, rskr. 1994/95:67). Regeringen har mot denna bakgrund, och i syfte att begränsa Sveriges EU-avgift, verkat för en reformering och modernisering av EU-budgetens utgiftssida, med en minskning av den totala utgiftsvolymen och omprioriteringar mellan utgiftsrubrikerna. I den mån tillräckliga reformer inte uppnås på EU-budgetens utgiftssida anser regeringen att det även fortsättningsvis bör krävas korrigeringar i form av t.ex. reduktioner på inkomstsidan. I annat fall riskerar vissa medlemsstater, däribland Sverige, få betala oproportionerligt höga brutto- och nettoavgifter till EU:s budget. Nettoavgiften avspeglar skillnaden mellan vad en medlemsstat betalar till EU-budgeten och vad staten får tillbaka i form av stöd och bidrag för olika ändamål.

Regeringen delade inte kommissionens bedömning att det förelåg behov av långtgående förändringar av systemet för egna medel, särskilt

6

då reformambitionerna på utgiftssidan i förslaget till flerårig budgetram Prop. 2013/14:238 för 2014–2020 var begränsade. Inte heller i övrigt ansågs några sådana

ändringar vara i Sveriges intresse. De föreslagna förändringarna i systemet för egna medel bedömdes vidare inte resultera i den förenkling och robusthet som kommissionen hade eftersträvat. Framför allt bedömdes förslaget till minskade reduktioner för vissa av medlemsstaterna leda till nya obalanser mellan staterna. Regeringen motsatte sig mot denna bakgrund de betydande strukturella förändringarna av systemet, t.ex. införandet av de nya intäktskällorna, och i synnerhet förslaget att göra en andel av inkomsterna från en skatt på finansiella transaktioner till en ny kategori av egna medel. Regeringen motsatte sig även att de faktiska uttagsatserna för egna medel skulle regleras utanför beslutet om systemet för egna medel, då övergången från beslut i enhällighet i rådet, och godkännande av medlemsstaterna, till beslut med kvalificerad majoritet och medbeslutande med Europaparlamentet skulle innebära en överföring av kompetens från medlemstaterna till EU, utan att detta uttryckligen hade reglerats i fördragstext.

Enligt regeringen är vidare en rättvis bördefördelning en central fråga för EU-budgetens legitimitet. Även med de reduktioner som tillämpades 2007–2013 var Sverige en stor nettobetalare till EU-budgeten. Systemet för egna medel, inklusive reduktionerna, utgör en noggrant utformad balans mellan budgetens inkomst- och utgiftssida. Två av Sveriges reduktioner (den nedsatta uttagsatsen för den mervärdeskattebaserade avgiften och begränsningen av den BNI-baserade avgiften) var tidsbegränsade och löpte enligt rådets gällande beslut om systemet för egna medel ut den 31 december 2013. I förhandlingarna om den fleråriga budgetramen verkade regeringen för att värdet på de svenska reduktionerna skulle bibehållas.

3.4Överenskomna ändringar i finansieringssystemet

Vid ett möte den 7 och 8 februari 2013 enades Europeiska rådet inom ramen för uppgörelsen om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 om att systemet för egna medel i allt väsentligt skulle kvarstå i oförändrad form under den aktuella perioden.

I överenskommelsen uppmanas de medlemsstater som deltar i det fördjupade samarbetet om skatt på finansiella transaktioner att undersöka om samarbetet kan utgöra basen för ett nytt eget medel för EU-budgeten. Detta ska dock inte påverka de medlemsstater som inte deltar i samarbetet eller beräkningen av Förenade kungarikets reduktion. Europeiska rådet uppmanar vidare rådet att fortsätta arbetet med den modifierade mervärdesskattebaserade inkomstkällan på grundval av kommissionens förslag. Dessa två element har bäring på en eventuell framtida utveckling och avspeglades därför inte i det senare beslutet om egna medel eller de tillhörande rättsakterna.

Överenskommelsen omfattar vissa ändringar i EU-budgetens finansieringssystem. De ändringar som förs in i rådets nya beslut om

7

Prop. 2013/14:238 systemet för egna medel är huvudsakligen av kvantitativ art och redovisas nedan.

Taken för de egna medlen justeras

Överenskommelsen innebär att taken för egna medel justeras ned från 1,31 till 1,29 procent av medlemsstaternas BNI för att täcka åtagandebemyndiganden i EU-budgeten och från 1,24 till 1,23 procent av ländernas BNI för att täcka betalningsbemyndiganden i EU-budgeten. Taket för betalningsbemyndiganden innebär i praktiken att det totala belopp som tas ut som avgifter från medlemsstaterna årligen inte får överskrida 1,23 procent av ländernas samlade BNI. Nedjusteringen av taken har en begränsad praktisk betydelse då utgiftstaken i den fleråriga budgetramen är betydligt lägre.

Genom antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (ESA 2010) har det national- och regionalräkenskapssystem som används för beräkning av medlemsstaternas BNI reviderats. Överenskommelsen om egna medel omfattar regler för hur de ovan nämnda taken ska justeras med anledning av detta.

Intäktskällorna kvarstår

De traditionella egna medlen kvarstår oförändrade, men den andel som medlemsstaterna får behålla för att täcka kostnader för uppbörd av traditionella egna medel sänks från 25 till 20 procent. Eftersom denna intäktsökning för EU-budgeten leder till en lägre BNI-avgift för medlemsstaterna har förändringen framför allt betydelse för de medlemsstater som har en mycket stor utrikeshandel i förhållande till sin BNI (framför allt Belgien och Nederländerna).

Mervärdesskattebasen kvarstår som grund för beräkningen av den mervärdeskattebaserade avgiften och uttagssatsen kommer även fortsättningsvis uppgå till 0,3 procent. BNI-avgiftens konstruktion behålls oförändrad, men BNI ska i enlighet med vad som ovan anförts beräknas enligt ESA 2010.

Reduktionerna justeras

Förenade kungarikets reduktion, samt begränsningen av Nederländernas, Sveriges, Tysklands och Österrikes finansiering av denna, är oförändrad. Detta innebär att Nederländerna, Sverige, Tyskland och Österrike liksom under föregående period finansierar 25 procent av sin normala andel av det inkomstbortfall som Förenade kungarikets reduktion föranleder.

Nederländernas och Sveriges reduktioner på den avgift som grundas på mervärdesskattebasen minskar då uttagsatsen för dessa två medlemsstater ökar från 0,1 procent till 0,15 procent och därmed likställs med Tysklands nedsatta uttagssats. Österrike får inte längre någon nedsatt

uttagssats på den avgift som grundas på mervärdesskattebasen.

8

Sveriges nedsättning av den BNI-baserade avgiften uppgår till 185 Prop. 2013/14:238 miljoner euro (i 2011 års prisnivå) per år, jämfört med 150 miljoner euro

(i 2004 års prisnivå) per år under föregående period. Nederländernas reduktion på den BNI-baserade avgiften uppgår till 695 miljoner euro (i 2011 års prisnivå) per år, jämfört med 605 miljoner euro (i 2004 års prisnivå) under föregående period. Beloppen justeras vid den årliga tillämpningen för inflation.

Danmark erhåller enligt överenskommelsen en nedsättning av den BNI-baserade avgiften om 130 miljoner euro per år (i 2011 års prisnivå), vilket landet inte hade tidigare. Österrikes nedsättning av avgiften fasas ut 2014–2020 och uppgår till 30 miljoner euro 2014, 20 miljoner euro 2015 och 10 miljoner euro 2016 (i 2011 års prisnivå). Från och med 2017 får landet ingen nedsättning.

Ikraftträdande

Samtliga medlemsstater ska godkänna rådets beslut om egna medel. Beslutet beräknas kunna träda i kraft under 2016. Det nya beslutet ska dock i alla delar få verkan fr.o.m. den 1 januari 2014. Detta innebär att det gällande beslutet om systemet för egna medels uttagssatser och reduktioner tillämpas fram till dess att det nya beslutet träder ikraft och att de justerade uttagssatserna och reduktionerna därefter tillämpas retroaktivt fr.o.m. den 1 januari 2014.

Inverkan på Sveriges medlemsavgift

En viktig aspekt för regeringen i förhandlingen om den fleråriga budget-  
ramen var utvecklingen av Sveriges EU-avgift för 2014–2020, med  
hänsyn tagen till den ekonomiska utvecklingen.  
Nettovärdet av de svenska reduktionerna, dvs. värdet med hänsyn  
tagen till finansieringen av andra medlemstaters reduktioner och de egna  
reduktionerna, beräknas 2007–2013 ha uppgått till ca 3,4 miljarder  
kronor per år (i 2011 års prisnivå). Den nedsatta uttagssatsen för den  
mervärdesskattebaserade avgiften och reduktionen av den BNI-baserade  
avgiften löpte dock, som ovan anförts, ut den 31 december 2013.  
Nettovärdet av de reduktioner som bestämdes för 2014–2020 beräknas  
uppgå till ca 2,9 miljarder kronor per år (i 2011 års prisnivå).  
Reduktionernas storlek ska ses i ljuset av att omslutningen på budget-  
ramen minskar med ca 4 procent mellan budgetramperioderna 2007–  
2013 och 2014–2020, att EU sedan föregående förhandling avseende  
budgetramperioden 2007–2013 utvidgats med tre medlemsstater, med ett  
välstånd långt under EU-genomsnittet, samt Sveriges ekonomiska ut-  
veckling i förhållande till andra medlemsstater. Sammantaget beräknas  
effekterna på den svenska avgiften av den överenskomna utgiftsvolymen  
och systemet för egna medel, inklusive reduktionerna för perioden 2014–  
2020, innebära en för Sverige betydligt lägre avgiftsnivå än vad  
kommissionens förslag hade medfört. Den svenska EU-avgiften beräknas  
till följd av rådets gällande beslut om systemet för egna medel, och de  
ovan beskrivna ändringarna, öka 2014 och 2015, för att sedan minska  
kraftigt 2016. Det beror på att Sveriges nya BNI- och mervärdesskatte- 9

Prop. 2013/14:238 baserade reduktioner förväntas träda i kraft 2016, med retroaktiv verkan för de två föregående åren.

I budgetpropositionen för 2014 (prop. 2013/14:1 utg.omr. 27) och 2014 års ekonomiska vårproposition (prop. 2013/14:100) har regeringen i sitt förslag till anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska unionen under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen för 2014, och i sina beräkningar av samma anslag för 2015–2018, beaktat effekterna av rådets beslut om egna medel. Det bör noteras att beloppen i budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen redovisas i löpande priser och därför avviker från de belopp som finns i beslutet om systemet för EU:s egna medel, där de redovisas i 2011 års priser.

4 Redogörelse för innehållet i rådets beslut

Med utgångspunkt i överenskommelsen om ändringar i EU-budgetens finansieringssystem som redovisats i avsnitt 3 har rådet den 26 maj 2014 antagit ett nytt beslut om egna medel. Nedan ges en kort beskrivning av beslutets innehåll.

Artikel 1

I artikel 1 anges att unionen ska tilldelas egna medel enligt bestämmelserna i de följande artiklarna i syfte att säkerställa finansieringen av unionens årliga budget.

Artikel 2

I artikel 2.1 redogörs för vilka inkomster som ska utgöra egna medel och redovisas på EU:s budget:

a)Tullar, avgifter etc. som fastställts och kommer att fastställas avseende handel med tredje land, tullar på produkter som omfattades av det tidigare fördraget om Europeiska kol- och stålgemenskapen samt bidrag och avgifter som föreskrivs inom ramen för den gemensamma organisationen av marknaden för socker.

b)En andel av de harmoniserade beräkningsunderlagen för mervärdesskatt. Det beräkningsunderlag som används i detta syfte får dock inte överstiga 50 procent av bruttonationalinkomsten (BNI) för varje medlemsstat.

c)En andel, som fastställs enligt budgetförfarandet med hänsyn till summan av alla andra inkomster, av summan av alla medlemsstaters BNI. Denna inkomst tas ut för att finansiera budgetens utgifter efter det att övriga inkomster beräknats.

I artikel 2.2 anges att även inkomster från nya avgifter som införs inom ramen för en gemensam politik ska utgöra egna medel.

10

I artikel 2.3 anges att medlemsstaterna får behålla 20 procent av Prop. 2013/14:238 inkomsterna under punkten 1 a för att täcka kostnaderna för uppbörd av

tullar, avgifter m.m.

I artikel 2.4 anges att den enhetliga procentsats som avses i punkt 1 b, den s.k. enhetliga uttagssatsen för mervärdesskattebasen, ska fastställas till 0,30 procent. Tidsbegränsade undantag ges dock till ett antal medlemsstater. År 2014−2020 ska uttagssatsen för Nederländerna, Sverige och Tyskland uppgå till 0,15 procent.

I artikel 2.5–7 anges hur den BNI-baserade delen av de egna medlen ska tas ut. I punkt 5 anges att denna del av Danmarks, Nederländernas, Sveriges och Österrikes egna medel ska minskas. Danmarks del minskas med 130 miljoner euro per år, Nederländernas med 695 miljoner euro per år och Sveriges del med 185 miljoner euro per år. För Österrike minskas delen med 30 miljoner euro 2014, 20 miljoner euro 2015 och 10 miljoner euro 2016. Beloppen är uttryckta i 2011 års prisnivå och justeras för prisutvecklingen genom användande av den BNP-deflator som kommissionen anger i sitt preliminära budgetförslag varje år. Danmark, Nederländerna, Sverige och Österrike deltar dock i finansieringen av nedsättningarna. Nettoeffekten blir därför en något mindre minskning än de angivna beloppen.

I artikel 2.5 anges vidare att bruttominskningarna för Danmark, Nederländerna, Sverige och Österrike ska beviljas efter det att Förenade kungarikets särskilda reduktion har beräknats. Innebörden av detta är att Förenade kungarikets reduktion inte appliceras på Danmarks, Nederländernas, Sveriges och Österrikes bruttominskningar av den BNI- baserade avgiftsdelen. Förenade kungariket finansierar alltså hela sin ordinarie andel av minskningarna.

I artikel 2.6 anges att existerande uttagssatser för de egna medel som grundas på mervärdesskattebasen och BNI, för den händelse budgeten inte antagits vid början av ett budgetår, ska tillämpas tills dess nya uttagssatser trätt ikraft.

I artikel 2.7 anges att BNI avser årlig BNI till marknadspris, beräknad enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (ESA 2010).

Artikel 3

I artikel 3.1 och 3.2 regleras de totala taken för uttag av egna medel. Taket för egna medel för att täcka EU-budgetens betalningsbemyndiganden bestäms till 1,23 procent av EU:s BNI, och taket för egna medel för att täcka EU-budgetens åtagandebemyndiganden slås fast till 1,29 procent av EU:s BNI.

I artikel 3.3 och 3.4 regleras metoder för justering av de ovan nämnda taken i samband med övergången till ESA 2010 som beräkningsmetod för BNI.

11

Prop. 2013/14:238 Artikel 4

I artikel 4 regleras beräkningen av Förenade kungarikets särskilda reduktion. Huvudprincipen är att denna ska uppgå till 66 procent av skillnaden mellan Förenade kungarikets andel av det s.k. obegränsade beräkningsunderlaget för mervärdesskattebaserad avgift (dvs. före tillämpningen av begränsningen till 50 procent av BNI) och landets andel av de totala fördelade utgifterna. Resultatet justeras för de fördelar som Förenade kungariket har fått av att den mervärdesskattebaserade avgiften och traditionella egna medel minskat i betydelse för finansieringen av EU-budgeten. Justering görs också för de fördelar Förenade kungariket vid en utvidgning får av att landets andel av de totala fördelade utgifterna minskar.

Metoden för beräkningen av Förenade kungarikets reduktion regleras som tidigare närmare i ett arbetsdokument från kommissionen som biläggs rådets beslut om systemet för egna medel.

Artikel 5

I artikel 5 regleras finansieringen av Förenade kungarikets särskilda reduktion. Som fördelningsnyckel för finansieringen av reduktionen används respektive medlemsstats andel av de BNI-baserade betalningarna sedan Förenade kungarikets betalning undantagits. I beräkningen av medlemsstaternas andelar av de BNI-baserade betalningarna undantas de nedsättningar som Danmark, Nederländerna, Sverige och Österrike erhåller på den BNI-baserade delen av avgiften i och med rådets nya beslut om egna medel. Det innebär att Förenade kungariket fullt ut deltar i finansieringen av dessa nedsättningar. Däremot kommer Förenade kungarikets reduktion indirekt att appliceras på finansieringen av Nederländernas, Sveriges och Tysklands nedsättningar av den mervärdesskattebaserade delen av avgiften.

Fördelningen av finansieringen av Förenade kungarikets reduktion justeras sedan på samma sätt som tidigare. Den andel som finansieras av Nederländerna, Sverige, Tyskland och Österrike begränsas därmed till en fjärdedel av den andel som följer av det första steget i beräkningen.

Artikel 6

I artikel 6 anges att de inkomster som avses i artikel 2 utan åtskillnad ska användas för att finansiera alla utgifter som införts i budgeten.

Artikel 7

I artikel 7 anges att för det fall ett överskott skulle uppkomma i budgeten ska detta föras över till närmast följande budgetår.

12

Artikel 8 Prop. 2013/14:238

I artikel 8.1 anges att medlemsstaterna ska ansvara för uppbörden av egna medel enligt artikel 2.1 a, dvs. traditionella egna medel, i enlighet med sina nationella lagar och författningar, vilka vid behov ska anpassas för att uppfylla gemenskapsbestämmelsernas krav.

I artikel 8.2 anges att medlemsstaterna ska ställa medel enligt artikel 2.1 a–c till kommissionens förfogande i enlighet med förordningar antagna enligt artikel 322.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

Artikel 9

I artikel 9 anges att rådet i enlighet med artikel 311 EUF-fördraget ska anta genomförandebestämmelser rörande beräkningen av den årliga balans som regleras i artikel 7 samt nödvändiga regler och arrangemang för att kontrollera och övervaka intäkterna i artikel 2.

Artikel 10

I artikel 10 anges att rådets tidigare beslut om egna medel upphör att gälla. Vidare anges att referenser till tidigare rättsakter på området ska tolkas som att de rör det nya beslutet. Artikeln anger också att vissa element av tidigare rättsakter ska tillämpas i specifika fall av justeringar och korrigeringar av betalningar som avser tidigare år.

Artikel 11

I artikel 11 regleras formerna för anmälan av medlemsstaternas godkännande. I artikeln anges vidare att beslutet träder i kraft den första dagen i den första månaden efter mottagande av den sista anmälan, men att det i alla delar ska få verkan fr.o.m. den 1 januari 2014.

5 Godkännande av rådets beslut

Regeringens förslag: Riksdagen godkänner Europeiska unionens råds beslut av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel.

Skälen för regeringens förslag: Europeiska unionens råds beslut av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel ersätter rådets beslut (2007/436/EG, Euratom) av den 7 juni 2007 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel. Beslutet, som har

fattats med åberopande av artikel 311 i fördraget om Europeiska

13

Prop. 2013/14:238 unionens funktionsätt, innehåller bestämmelser om finansieringen av EU:s budget och har beskrivits i avsnitt 4. Enligt nämnda artikel ska rådet enhälligt, på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet, fastställa bestämmelser om unionens system för egna medel samt rekommendera medlemsstaterna att anta dessa bestämmelser i enlighet med deras konstitutionella bestämmelser.

Beslutet om systemet för egna medel är att anse som en internationell överenskommelse som avser statens medel. För svenskt vidkommande ska därför beslutet i enlighet med 10 kap. 3 § regeringsformen underställas riksdagen för godkännande.

Mot bakgrund av vad som ovan anförts föreslås riksdagen godkänna Europeiska unionens råds beslut av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel.

14

Prop. 2013/14:238

Bilaga

RÅDETS BESLUT

av den

om systemet för Europeiska unionens egna medel

(2014/…EU, Euratom)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 311 tredje stycket,

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 106a,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande1,

i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, och

1Yttrande av den … (ännu ej offentliggjort i EUT).

5602/14 KSM/jas/cc 1
DGG 2A   SV

15

Prop. 2013/14:238

Bilaga

av följande skäl:

(1)Systemet för unionens egna medel måste säkerställa att det finns tillräckliga medel för att unionens politik ska kunna utvecklas i god ordning och med hänsyn till behovet av strikt budgetdisciplin. Utvecklingen av systemet för egna medel kan och bör också bidra till medlemsstaternas omfattande ansträngningar för att konsolidera de offentliga finanserna samt, i möjligaste mån, till utvecklingen av unionens politik och åtgärder.

(2)Detta beslut bör inte träda i kraft förrän det godkänts av alla medlemsstater i enlighet med deras respektive konstitutionella bestämmelser. På så sätt respekteras varje medlemsstats nationella suveränitet fullt ut.

(3)Europeiska rådet konstaterade vid sitt möte den 7–8 februari 2013 bland annat att bestämmelserna om egna medel bör vägledas av det övergripande målen om enkelhet, öppenhet och rättvisa. Dessa bestämmelser bör därför, i enlighet med relevanta slutsatser från Europeiska rådets möte i Fontainebleau 1984, säkerställa att ingen medlemsstat har en budgetbörda som är orimlig i förhållande till dess relativa välstånd. Det är därför lämpligt att införa bestämmelser som gäller enskilda medlemsstater.

(4)Europeiska rådet kom vid mötet den 7–8 februari 2013 fram till att Tyskland, Nederländerna och Sverige ska åtnjuta minskade procentsatser för momsbaserade egna medel endast för perioden 2014–2020. Europeiska rådet kom också fram till att Danmark, Nederländerna och Sverige ska åtnjuta bruttominskningar baserade på bruttonationalinkomst (nedan kallat BNI) av sina årliga BNI-baserade bidrag endast för perioden 2014–2020 och att Österrike ska åtnjuta bruttominskningar av sitt årliga BNI-baserade bidrag endast för perioden 2014–2016. Europeiska rådet kom vid mötet den 7–8 februari 2013 fram till att den befintliga korrigeringsmekanismen för Förenade kungariket ska fortsätta att tillämpas.

5602/14 KSM/jas/cc 2
DGG 2A   SV

16

Prop. 2013/14:238

Bilaga

(5)Europeiska rådet kom vid sitt möte den 7–8 februari 2013 fram till att systemet för uppbörd av traditionella egna medel ska förbli oförändrat. Från och med

den 1 januari 2014 ska medlemsstaterna dock behålla 20 % av de belopp som de uppbär för att täcka uppbördskostnaderna.

(6)För att säkerställa en strikt budgetdisciplin och för att ta hänsyn till kommissionens meddelande av den 16 april 2010 om anpassning av taket för egna medel och av taket avseende anslag för åtaganden efter beslutet att tillämpa Fisim i fråga om egna medel, bör taket för egna medel fastställas till 1,23 % av summan av medlemsstaternas BNI till marknadspriser för anslag för betalningar och taket för anslag för åtaganden fastställas till 1,29 % av medlemsstaternas BNI. Dessa tak grundar sig på ENS 95 inbegripet indirekt mätta finansiella förmedlingstjänster (Fisim) då de uppgifter som grundar sig på det reviderade europeiska nationalräkenskapssystem som inrättas genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU)1 (nedan kallat ENS 2010) inte var tillgängliga vid tidpunkten

för detta besluts antagande. För att beloppet på de finansiella medel som ställs till unionens förfogande ska förbli oförändrat, är det lämpligt att anpassa dessa tak uttryckta i procent av BNI. Dessa tak bör anpassas så snart medlemsstaterna har översänt sina uppgifter i enlighet med ENS 2010. Om det görs några ändringar i ENS 2010 vilka innebär en betydande ändring av BNI-nivån bör taken för egna medel och för åtagandebemyndiganden anpassas på nytt.

1Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen

(EUT L 174, 26.6.2013, s. 1).

5602/14 KSM/jas/cc 3
DGG 2A   SV

17

Prop. 2013/14:238

Bilaga

(7)Europeiska rådet uppmanade vid mötet den 7–8 februari 2013 rådet att fortsätta att arbeta på kommissionens förslag om en ny kategori momsbaserade egna medel för att göra det så enkelt och överblickbart som möjligt, stärka kopplingen till EU:s momspolitik och de faktiska momsintäkterna, och säkerställa lika behandling av skattebetalarna i alla medlemsstater. Europeiska rådet konstaterade att den nya kategorin momsbaserade egna medel kan komma att ersätta den befintliga kategorin momsbaserade egna medel. Europeiska rådet noterade också att rådet den 22 januari 2013 antog rådets beslut om bemyndigande att inleda ett fördjupat samarbete på området för skatt på finansiella transaktioner1. Det uppmanade de deltagande medlemsstaterna att undersöka om den kan bli grunden för en ny kategori egna medel i EU-budgeten. Det konstaterade att detta inte skulle påverka medlemsstater som inte deltar och inte skulle påverka beräkningen av korrigeringen till förmån för Förenade kungariket.

(8)Europeiska rådet kom vid mötet den 7–8 februari 2013 fram till att det ska upprättas en rådsförordning med genomförandebestämmelser för systemet för unionens egna medel enligt artikel 311 fjärde stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Följaktligen bör bestämmelser av allmän art, tillämpliga på alla typer av egna medel och för vilka det krävs lämplig parlamentarisk kontroll, i enlighet med vad som fastställs i fördragen, ingå i den förordningen. Detta gäller särskilt förfarandet för att beräkna och budgetera det årliga budgetsaldot, samt aspekter på kontroll och övervakning av inkomsterna.

1 EUT L 22, 25.1.2013, s. 11.    
     
     
5602/14 KSM/jas/cc 4
  DGG 2A   SV

18

Prop. 2013/14:238

Bilaga

(9)För att garantera samstämmighet, kontinuitet och rättslig förutsebarhet bör det också fastställas bestämmelser för övergången från det system som infördes genom rådets beslut 2007/436/EG, Euratom1 till det system som införs genom det här beslutet.

(10)Beslut 2007/436/EG bör upphöra att gälla.

(11)Vid tillämpningen av detta beslut bör alla belopp anges i euro.

(12)Europeiska revisionsrätten och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén har hörts och har antagit yttranden2.

(13)För att säkerställa en smidig övergång till det reviderade systemet för egna medel och för att det ska sammanfalla med budgetåret bör detta beslut tillämpas från och med

den 1 januari 2014.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

1Rådets beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel (EUT L 163, 23.6.2007, s. 17).

2Europeiska revisionsrättens yttrande nr 2/2012 av den 20 mars 2012

(EUT C 112, 18.4.2012, s. 1) och Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 29 mars 2012 (EUT C 181, 21.6.2012, s. 45.

5602/14 KSM/jas/cc 5
DGG 2A   SV

19

Prop. 2013/14:238

Bilaga

Artikel 1

Syfte

Detta beslut innehåller bestämmelser om fördelningen av unionens egna medel i syfte att, i enlighet med artikel 311 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), säkerställa finansieringen av unionens årliga budget.

Artikel 2

Kategorier av egna medel och specifika metoder för att beräkna dessa

1.Följande inkomster ska utgöra egna medel som redovisas i unionens budget:

a)Traditionella egna medel, vilka utgörs av avgifter, bidrag, tilläggs- eller utjämningsbelopp, fyllnadsbelopp, tullar enligt gemensamma tulltaxan och andra avgifter som fastställts eller kommer att fastställas av unionens institutioner för handel med tredjeländer, tullar på produkter som omfattades av det tidigare fördraget om Europeiska kol- och stålgemenskapen samt bidrag och avgifter som föreskrivs inom ramen för den gemensamma organisationen av marknaden för socker.

5602/14 KSM/jas/cc 6
DGG 2A   SV

20

Prop. 2013/14:238

Bilaga

b)En för alla medlemsstater enhetlig procentsats som tillämpas på de harmoniserade beräkningsunderlagen för mervärdesskatt, fastställda i enlighet med unionens bestämmelser, utan att detta påverkar tillämpningen av punkt 4 andra stycket. Det beräkningsunderlag som ska användas i detta syfte får inte överstiga 50 % av bruttonationalinkomsten (BNI) för varje medlemsstat, enligt definitionen i punkt 7.

c)En enhetlig procentsats, som ska fastställas enligt budgetförfarandet med hänsyn till summan av alla andra inkomster, som tillämpas på summan av alla medlemsstaters BNI, utan att detta påverkar tillämpningen av punkt 5 andra stycket.

2.Inkomster från nya avgifter som införs inom ramen för en gemensam politik enligt EUF-fördraget, under förutsättning att förfarandet i artikel 311 i EUF-fördraget har följts, ska också utgöra egna medel som redovisas i unionens budget.

3.Medlemsstaterna ska behålla 20 % av de belopp som avses i punkt 1 a för att täcka kostnaderna för uppbörden.

4.Den enhetliga procentsats som avses i punkt 1 b ska fastställas till 0,30 %.

Den fasta uttagssatsen för momsbaserade egna medel ska vara 0,15 % för Tyskland, Nederländerna och Sverige endast för perioden 2014-2020.

5602/14 KSM/jas/cc 7
DGG 2A   SV

21

Prop. 2013/14:238

Bilaga

5.Den enhetliga procentsats som avses i punkt 1 c ska tillämpas på varje medlemsstats BNI.

Endast under perioden 2014-2010 ska Danmark, Nederländerna och Sverige åtnjuta bruttominskningar av respektive lands årliga BNI-baserade bidrag på 130 miljoner EUR, 695 miljoner EUR respektive 185 miljoner EUR. Österrike ska åtnjuta en bruttominskning av sitt årliga BNI-baserade bidrag på 30 miljoner EUR 2014, 20 miljoner EUR 2015 och 10 miljoner EUR 2016. Alla dessa belopp ska beräknas i 2011 års priser och anpassas till löpande priser genom tillämpning av den mest aktuella BNP-deflator för EU, uttryckt

i euro, som kommissionen tillhandahåller och som finns tillgänglig när budgetförslaget upprättas. Dessa bruttominskningarna ska beviljas efter det att korrigeringen för Förenade kungariket och finansieringen av denna har beräknats enligt artiklarna 4 och 5 i detta beslut, och ska inte påverka korrigeringen eller finansieringen av denna. Dessa bruttominskningar ska finansieras av samtliga medlemsstater.

6.Om budgeten ännu inte har antagits när det berörda budgetåret börjar ska de gällande procentsatserna för uttag av momsbaserade och BNI-baserade bidrag fortsätta att tillämpas till dess att nya satser trätt i kraft.

5602/14 KSM/jas/cc 8
DGG 2A   SV

22

Prop. 2013/14:238

Bilaga

7.Med BNI enligt punkt 1 c, avses årlig BNI till marknadspriser, beräknad av kommissionen i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 (nedan kallat

ENS 2010).

Om ändringar av ENS 2010 medför betydande skillnader i BNI enligt punkt 1 c, ska rådet på kommissionens förslag och efter att ha hört Europaparlamentet med enhällighet besluta om huruvida dessa ändringar ska tillämpas i fråga om detta beslut.

Artikel 3

Tak för egna medel

1.Det totala belopp i egna medel som tilldelas unionen för att täcka anslag för betalningar får inte överskrida 1,23 % av samtliga medlemsstaters sammanlagda BNI.

2.De totala anslag för åtaganden som tas upp i unionens budget får inte överskrida 1,29 % av samtliga medlemsstaters sammanlagda BNI.

Ett balanserat förhållande mellan anslag för åtaganden och anslag för betalningar ska upprätthållas för att säkerställa att de är inbördes förenliga och för att möjliggöra att det tak som avses i punkt 1 iakttas under de följande åren.

5602/14 KSM/jas/cc 9
DGG 2A   SV

23

Prop. 2013/14:238

Bilaga

3.Vid tillämpning av detta direktiv ska kommissionen så snart samtliga medlemsstater har meddelat sina uppgifter enligt ENS 2010 på nytt beräkna taken i punkterna 1 och 2 enligt följande formel:

1,23 % (1,29 %) × BNIt–2 + BNIt–1 + BNIt ESA 95

BNIt–2 + BNIt–1 + BNIt ENS 2010

I denna formel står "t" för det senaste året för vilket fullständiga uppgifter för beräkning av BNI finns tillgängliga.

4.Om ändringar av ENS 2010 medför betydande skillnader i BNI ska kommissionen på nytt beräkna taken i punkterna 1 och 2 i enlighet med den omräkning som anges i punkt 3 enligt följande formel:

x% (y %) × BNIt–2 + BNIt–1 + BNIt ESA nuvarande

BNIt–2 + BNIt–1 + BNIt ESA ändrad

I denna formel står "t" för det senaste året för vilket fullständiga data för beräkning av BNI finns tillgängliga.

I denna formel står "x" och "y" för de enligt artikel 3 omräknade taken.

5602/14 KSM/jas/cc 10
DGG 2A   SV

24

Prop. 2013/14:238

Bilaga

Artikel 4

Korrigeringsmekanism till förmån för Förenade kungariket

Förenade kungariket ska beviljas en korrigering när det gäller obalanser i budgeten.

Denna korrigering ska fastställas genom att

a)beräkna skillnaden under det föregående budgetåret mellan

–Förenade kungarikets procentandel av summan av de icke-begränsade beräkningsunderlagen för mervärdesskatt, och

–Förenade kungarikets procentandel av de totala fördelade utgifterna,

b)multiplicera skillnaden med de totala fördelade utgifterna,

c)multiplicera resultatet enligt led b med 0,66,

d)minska resultatet enligt led c med verkningarna för Förenade kungariket av övergången till begränsad mervärdesskatt och de betalningar som avses i artikel 2.1 c, dvs. skillnaden mellan

–vad Förenade kungariket skulle ha betalat av de belopp som finansieras genom de medel som avses i artikel 2.1 b och c om den enhetliga procentsatsen hade tillämpats på icke-begränsade beräkningsunderlag för mervärdesskatt, och

–Förenade kungarikets betalningar till följd av tillämpningen av artikel 2.1 b och c,

5602/14 KSM/jas/cc 11
DGG 2A   SV

25

Prop. 2013/14:238

Bilaga

e)minska resultatet enligt led d med Förenade kungarikets nettoinkomster till följd av ökningen av den procentandel av medlen som avses i artikel 2.1 a som medlemsstaterna behåller för att täcka kostnaderna för uppbörd och därmed sammanhängande kostnader,

f)justera beräkningen genom att från de totala fördelade utgifterna subtrahera de total fördelade utgifterna för de medlemsstater som anslutit sig till unionen efter den 30 april 2004, utom utgifter för direktstöd och marknadsutgifter inom jordbruksområdet samt utgifter för landsbygdsutveckling som härrör från EUGFJ:s garantisektion.

Artikel 5

Finansiering av korrigeringsmekanismen till förmån för Förenade kungariket

1.Kostnaden för korrigeringen enligt artikel 4 ska bäras av övriga medlemsstater än Förenade kungariket enligt följande system:

a)Fördelningen av kostnaden ska först beräknas på grundval av varje medlemsstats andel av de betalningar som avses i artikel 2.1 c, med undantag för Förenade kungariket och utan att ta hänsyn till de bruttominskningar av Danmarks, Nederländernas, Österrikes och Sveriges BNI-baserade bidrag som avses

i artikel 2.5.

b)Fördelningen ska sedan justeras så att den andel som ska finansieras av Tyskland, Nederländerna, Österrike och Sverige begränsas till en fjärdedel av deras normala andelar enligt denna beräkning.

5602/14 KSM/jas/cc 12
DGG 2A   SV

26

Prop. 2013/14:238

Bilaga

2.Korrigeringen ska beviljas Förenade kungariket genom en minskning av dess betalningar enligt artikel 2.1 c. De kostnader som ska bäras av de övriga medlemsstaterna ska läggas till de av deras betalningar som följer av tillämpningen i varje medlemsstat av artikel 2.1 c.

3.Kommissionen ska göra de beräkningar som krävs för att tillämpa artiklarna 2.5 och 4 samt den här artikeln.

4.Om budgeten ännu inte har antagits vid början av budgetåret, ska den korrigering som beviljats Förenade kungariket och de kostnader som burits av de övriga medlemsstaterna enligt den senaste slutgiltigt antagna budgeten fortsätta att gälla.

Artikel 6

Universalitetsprincipen

De inkomster som avses i artikel 2 ska användas utan åtskillnad för finansiering av alla utgifter som införts i unionens årliga budget.

Artikel 7

Överföring av överskott till påföljande budgetår

Om unionens inkomster överskrider de totala faktiska utgifterna under ett budgetår ska överskottet överföras till närmast följande budgetår.

5602/14 KSM/jas/cc 13
DGG 2A   SV

27

Prop. 2013/14:238

Bilaga

Artikel 8

Uppbörd av egna medel samt tillhandahållande av dem till kommissionen

1.Unionens egna medel enligt artikel 2.1 a ska uppbäras av medlemsstaterna enligt deras respektive nationella lagar och andra författningar, vilka vid behov ska anpassas för att uppfylla unionsbestämmelsernas krav.

Kommissionen ska granska de berörda nationella bestämmelser som den underrättats om av medlemsstaterna, meddela medlemsstaterna de justeringar som den anser nödvändiga för att de nationella bestämmelserna ska följa unionens bestämmelser samt där så krävs rapportera till budgetmyndigheten.

2.Medlemsstaterna ska ställa de medel som anges i artikel 2.1 a, b och c till kommissionens förfogande enligt de förordningar som antas enligt artikel 322.2 i EUF-fördraget.

5602/14 KSM/jas/cc 14
DGG 2A   SV

28

Prop. 2013/14:238

Bilaga

Artikel 9

Genomförandebestämmelser

Rådet ska anta genomförandebestämmelser för följande delar av systemet för egna medel i enlighet med förfarandet i artikel 311 fjärde stycket i EUF-fördraget:

a)Förfarande för beräkning och budgetering av budgetsaldo enligt artikel 7.

b)Bestämmelser och arrangemang som behövs för att kontrollera och övervaka de inkomster som avses i artikel 2, inklusive alla relevanta rapporteringskrav.

5602/14 KSM/jas/cc 15
DGG 2A   SV

29

Prop. 2013/14:238

Bilaga

Artikel 10 Övergångsbestämmelser och slutbestämmelser

1.Om inte annat följer av punkt 2 ska beslut 2007/436/EG, Euratom upphöra att gälla. Hänvisningar till rådets beslut 70/243/ EKSG, EEG, Euratom 1, rådets beslut 85/257/EEG, Euratom2, rådets beslut 88/376/EEG, Euratom3, rådets beslut 94/728/EG, Euratom4, rådets beslut 2000/597/EG, Euratom5 och rådets beslut 2007/436/EG, Euratom ska anses som hänvisningar till det här beslutet och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilagan till det här beslutet.

2.Artiklarna 2, 4 och 5 i besluten 94/728/EG, Euratom och 2000/597/EG, Euratom ska även

ifortsättningen tillämpas på beräkningen och justeringen av inkomster från tillämpningen av en för alla medlemsstater enhetlig procentsats på beräkningsunderlaget för mervärdesskatt, som begränsats mellan 50 % och 55 % av varje medlemsstats BNP eller BNI, beroende på året i fråga, samt på beräkningen av den korrigering av obalanser

ibudgeten som beviljats Förenade kungariket för åren 1995–2013.

1Rådets beslut 70/243/EKSG, EEG, Euratom av den 21 april 1970 om att ersätta medlemsstaternas finansiella bidrag med gemenskapernas egna medel

(EGT L 94, 28.4.1970, s. 19).

2Rådets beslut 85/257/EEG, Euratom av den 7 maj 1985 om systemet för gemenskapernas

egna medel (EGT L 128, 14.5.1985, s. 15).

3Rådets beslut 88/376/EEG, Euratom av den 24 juni 1988 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel (EGT L 185, 15.7.1988, s. 24).

4Rådets beslut 94/728/EG, Euratom av den 31 oktober 1994 om systemet för

gemenskapernas egna medel (EGT L 293, 12.11.1994, s. 9).

5Rådets beslut 2000/597/EG, Euratom av den 29 september 2000 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel (EGT L 253, 7.10.2000, s. 42).

5602/14 KSM/jas/cc 16
DGG 2A   SV

30

Prop. 2013/14:238

Bilaga

3.Medlemsstaterna ska även fortsättningsvis behålla 10 % av de belopp som avses

iartikel 2.1 a, som medlemsstaterna skulle ha gjort tillgängliga före den 28 februari 2001

ienlighet med tillämpliga unionsbestämmelser.

Medlemsstaterna ska även fortsättningsvis behålla 25 % av de belopp som avses

i artikel 2.1 a, som medlemsstaterna skulle ha gjort tillgängliga mellan den 1 mars 2001 och den 28 februari 2014 i enlighet med tillämpliga unionsbestämmelser.

4.Vid tillämpningen av detta beslut ska alla belopp anges i euro.

Artikel 11

Ikraftträdande

Rådets generalsekreterare ska meddela medlemsstaterna detta beslut.

Medlemsstaterna ska utan dröjsmål anmäla till rådets generalsekreterare när de fullföljt förfarandena för antagandet av detta beslut enligt sina konstitutionella bestämmelser.

Detta beslut träder i kraft den första dagen i den månad som följer efter mottagandet av den sista av de anmälningar som avses i andra stycket.

Det ska tillämpas från och med den 1 januari 2014.

5602/14 KSM/jas/cc 17
DGG 2A   SV

31

Prop. 2013/14:238

Bilaga

Artikel 12

Offentliggörande

Detta beslut ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i

På rådets vägnar

Ordförande

5602/14 KSM/jas/cc 18
DGG 2A   SV

32

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 juni 2014

Närvarande: statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Björklund, Ask, Larsson, Erlandsson, Hägglund, Borg, Adelsohn Liljeroth, Norman, Attefall, Engström, Kristersson, Ullenhag, Hatt, Ek, Lööf, Enström, Arnholm, Svantesson

Föredragande: statsrådet Borg

Regeringen beslutar proposition 2013/14:238 Godkännande av rådets beslut om systemet för EU-budgetens finansiering.

Prop. 2013/14:238

33