Regeringens proposition 2013/14:221

Konkurrensbegränsande avtal om Prop. tekniköverföring – anpassning till nya EU-regler 2013/14:221

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 24 april 2014

Fredrik Reinfeldt  
Annie Lööf
(Näringsdepartementet)  

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att de regler som tillämpas för bedömning av konkurrensbegränsningar i avtal mellan företag som avser tekniköverföring anpassas till nya EU-regler. Förslaget innebär att lagen (2008:586) om gruppundantag för konkurrensbegränsande avtal om tekniköverföring

anpassas till kommissionens förordning (EU) nr 316/2014 av den
21 mars 2014 om tillämpningen av artikel 101.3 i fördraget om
Europeiska unionens funktionssätt på grupper av avtal om teknik-

överföring. Anpassningens syfte är att samma materiella regler ska gälla för bedömningen av konkurrensbegränsande avtal om tekniköverföring, oavsett om svensk eller EU:s konkurrensrätt är tillämplig i det enskilda fallet.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2014.

1

Prop. 2013/14:221 Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut .................................................................3

2Förslag till lag om ändring i lagen (2008:586) om gruppundantag för konkurrensbegränsande avtal om

  tekniköverföring................................................................................ 4
3 Ärendet och dess beredning .............................................................. 6
4 Konkurrensreglerna........................................................................... 6
  4.1 Allmänt om konkurrenslagen ............................................. 6
  4.2 Förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete .............. 7
  4.3 Undantag från förbudet ...................................................... 9

4.4Förhållandet mellan den svenska konkurrensrätten

  och EU-rätten ................................................................... 11
5 Ett ändrat gruppundantag för avtal om tekniköverföring................ 12
5.1 Gällande ordning.............................................................. 12

5.22014 års kommissionsförordning om gruppundantag

för avtal om tekniköverföring........................................... 14

5.3Gruppundantaget för konkurrensbegränsande avtal

    om tekniköverföring anpassas till nya EU-regler ............. 16
6 Konsekvenser.................................................................................. 17
7 Författningskommentar................................................................... 19
Bilaga 1 Promemorians lagförslag ...................................................... 21
Bilaga 2 Förteckning över remissinstanserna...................................... 22
Bilaga 3 Kommissionens förordning (EU) nr 316/2014 av den  
    21 mars 2014......................................................................... 23
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 april 2014. ........ 30

2

1 Förslag till riksdagsbeslut Prop. 2013/14:221
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (2008:586) om gruppundantag för konkurrens-
begränsande avtal om tekniköverföring.  

3

Prop. 2013/14:221 2 Förslag till lag om ändring i lagen
  (2008:586) om gruppundantag för
  konkurrensbegränsande avtal om
  tekniköverföring

Härigenom föreskrivs att 1–3 §§ lagen (2008:586) om gruppundantag för konkurrensbegränsande avtal om tekniköverföring ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse     Föreslagen lydelse
Denna lag tillämpas påsådana 1 §
Denna lag tillämpas på avtal om
avtal om tekniköverföringsom tekniköverföring.
ingåtts av två företag och   som
tillåter produktion av avtals-

produkterna.

Bestämmelsen i 1 kap. 6 § konkurrenslagen (2008:579) ska även

tillämpas på avtal enligt denna lag. Lagen tillämpas inte på licens-
               
                avtal   som omfattas av lagen
                (2008:582) om gruppundantag för
                konkurrensbegränsande speciali-
                seringsavtal eller   lagen
                (2008:583) om gruppundantag för
                konkurrensbegränsande avtal om
                forskning och utveckling.      
              2 §            
Under de villkor som följer av Under de villkor som följer av
3 § gäller för sådana avtal 3om§ gäller för sådana avtal om
tekniköverföring   vilka innehåller tekniköverföring vilka innehåller
konkurrensbegränsningar och som konkurrensbegränsningar och som
omfattas av 2 kap. 1 § omfattaskon- av 2 kap. 1 § kon-
kurrenslagen (2008:579) undantag kurrenslagen (2008:579) undantag
från förbudet i samma paragrafrån förbudet i samma paragraf
mot sådana avtal.Undantaget ska mot sådana avtal. Undantag gäller
gälla till dess att de immateriella dock endast för sådana grupper av
rättigheterna till den licensierade avtal   som uppfyller förutsätt-
tekniken har upphört att gälla,ningarna för undantag i 2 kap. 2 §
förfallit eller förklarats ogiltigakonkurrenslagen.        
eller, i fråga   om know-how, så            
länge som denna förblir hemlig,              
utom då denna know-how blir            
allmänt tillgänglig till följd av en              
åtgärd   som   vidtas     av        
licenstagaren, varvid undantaget              
ska gälla lika länge som avtalet.              

4

Undantag gäller dock endast för             Prop. 2013/14:221
sådana grupper av avtal som                
uppfyller förutsättningarna för                
undantag i 2 kap. 2 § kon-                
kurrenslagen.                      
Av 2 kap. 3 § konkurrenslagen följer att Konkurrensverket kan besluta  
att ett enskilt avtal, som till följd av ett gruppundantag enligt denna lag är  
undantaget från förbudet i 2 kap. 1 § samma lag, inte ska omfattas av  
undantaget om avtalet har följder som är oförenliga med 2 kap. 2 §
konkurrenslagen.                      
        3 §                
I fråga om avtalen tillämpasI fråga om avtalen tillämpas  
bestämmelserna i kommissionens bestämmelserna i kommissionens  
förordning (EG) nr 772/2004 av förordning (EU)   nr 316/2014 av  
den 7 april 2004 om tillämpningen den 21 mars 2014 om tillämp-  
av artikel 81.3 i fördraget påningen av artikel 101.3 i fördraget  
grupper av avtal om tekniköver-om Europeiska unionens funk-  
föring på motsvarande sätt, medtionssätt på grupper av avtal om  
undantag av artiklarna 2, 6, 7 och tekniköverföring1 på motsvarande  
9–11. Vidare ska hänvisningar till sätt, med undantag av artiklarna  
undantaget i artikel 2 avse 2 § 2i .1, 6, 7 och 9–11. Vidare ska  
förening med 1 §.     hänvisningar till undantaget i
          artikel 2 avse 2 §första stycket i  
          förening med 1 § första och andra  
          stycket.              

1.Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2014.

2.Äldre föreskrifter gäller till utgången av april 2015 för avtal som var

i kraft den 1 augusti 2014. Äldre föreskrifter gäller dock inte för avtal som vid ikraftträdandet uppfyller villkoren för gruppundantag enligt de nya föreskrifterna.

1 EUT L 93, 28.3.2014, s. 17 (Celex 32014R0316).

5

Prop. 2013/14:221 3 Ärendet och dess beredning

Den 20 februari 2013 presenterade EU-kommissionen för s.k. offentlig konsultation ett utkast till en ny förordning om tillämpningen av artikel 101.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på grupper av avtal om tekniköverföring. Med anledning av utkastet utarbetades inom Näringsdepartementet en promemoria med förslag till anpassningar av

motsvarande svenska regler. Promemorians lagförslag bifogas som
bilaga 1. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över

remissinstanserna finns sombilaga 2. Remissvaren finns tillgängliga i Näringsdepartementet (N2013/2196/MK). Den 21 mars 2014 antog kommissionen förordning (EU) nr 316/2014 av den 21 mars 2014 om tillämpningen av artikel 101.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på grupper av avtal om tekniköverföring (EUT L 93, 28.3.2014, s. 17, Celex 32014R0316). Förordningen bifogas som bilaga 3.

Lagrådet

De föreslagna ändringarna är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Lagrådets yttrande har därför inte inhämtats.

4Konkurrensreglerna

4.1Allmänt om konkurrenslagen

Bakgrund

Konkurrenslagen (2008:579) har till ändamål att undanröja och motverka hinder för en effektiv konkurrens i fråga om produktion av och handel med varor, tjänster och andra nyttigheter. Konkurrenslagen avser att generellt skydda samhällsekonomin och konsumenterna. Lagen är tillämplig på alla företag i hela näringslivet och i fråga om all produktion

av och handel med varor, tjänster och andra nyttigheter. Själva företagsbegreppet utgör emellertid en viss begränsning av tillämpningsområdet.

Konkurrenslagen bygger i huvudsak på den konkurrensrättsliga förbudsprincipen. Principen innebär att vissa konkurrensbegränsningar i sig är skadliga och därför ska vara förbjudna. Lagens materiella bestämmel-

ser är utformade med EU-rättensom förebild. Avsikten är att konkurrenslagen i materiellt hänseende ska likna EU-rättens konkurrensregler så mycket som möjligt (jfr prop. 1992/93:56 s. 19 och prop. 2007/08:135 s. 182).

6

Lagens materiella bestämmelser     Prop. 2013/14:221
De materiella bestämmelserna i konkurrenslagen är inriktade på att
motverka tre slag av åtgärder som kan skada konkurrensens effektivitet:
gemensamma förfaranden som omfattar flera aktörer på marknaden
(2 kap. 1 §, förbud mot konkurrensbegränsande samarbete), ensidiga
förfaranden (2 kap. 7 §, förbud mot missbruk av dominerande ställning)
och strukturella åtgärder (4 kap. 1 §, förbud mot företagskoncentra-

tioner). Konkurrenslagen innehåller också en regel som gör det möjligt att pröva konkurrenskonflikter som uppstår när staten, en kommun eller ett landsting säljer varor och tjänster på marknaden i konkurrens med privata aktörer (3 kap. 27 §, förbud mot konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet). Den regeln kompletterar förbuden mot konkurrensbegränsande samarbete respektive missbruk av dominerande ställning.

Övervakning och sanktioner

Det är i första hand Konkurrensverket som har att vaka över att konkurrenslagen följs. Konkurrensverket kan exempelvis ålägga företag

att upphöra med överträdelser av förbuden mot konkurrensbegränsande samarbete eller missbruk av dominerande ställning (3 kap. 1 §). Även

företag som berörs av sådana överträdelser har vissa möjligheter att
ansöka om förbud i domstol (3 kap. 2 §). Vid uppsåtliga eller oaktsamma
överträdelser av förbuden kan Konkurrensverket hos Stockholms
tingsrätt ansöka om utdömande av konkurrensskadeavgift (3 kap. 5 §).

Ett företag som uppsåtligen eller av oaktsamhet överträder något av dessa förbud kan förpliktas att ersätta den skada som därigenom uppkommer (3 kap. 25 §).

4.2Förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete

Förbudet i konkurrenslagen

Enligt 2 kap. 1 § konkurrenslagen är avtal mellan företag förbjudna om de har till syfte att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen på

marknaden på ett märkbart sätt eller om de ger ett sådant resultat. I paragrafens andra stycke ges exempel på avtal som typiskt sett är konkurrensbegränsande. Här nämns bl.a. avtal som innebär att försäljningspriser fastställs, produktion begränsas eller kontrolleras och marknader delas upp.

Förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete har sin motsvarighet i artikel 101.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, förkortat EUF-fördraget (tidigare artikel 81.1 i EG-fördraget).

Avtalskriteriet

För att samarbetsförbudet i konkurrenslagen ska vara tillämpligt krävs, i  
likhet med vad som gäller enligt EU-rätten, någon form av överens- 7
 

Prop. 2013/14:221 kommelse mellan två eller flera företag, det s.k. avtalskriteriet. Ettavtal

kan ha formen av såväl formellt bindande muntliga eller skriftliga

överenskommelser mellan två eller flera företag som arrangemang där ett  
företag gentemot ett annat frivilligt åtar sig att begränsa sin frihet att  
agera på marknaden (se t.ex. Marknadsdomstolens avgöranden, MD  
2012:13).          
I lagen föreskrivs att vad som sägs om avtal i lagen också ska tillämpas  
på beslut av en sammanslutning av företag och samordnade förfaranden  
av företag. Med ettbeslut av en sammanslutning av företagavses  
exempelvis beslut av en branschförening där föreningens stadgar ger  
möjlighet att styra företagens beteende på marknaden. Även beslut som  
innebär rekommendationer att agera på ett visst sätt hör hit liksom en  
företagssammanslutnings faktiska agerande (MD 2007:23). Ett

samordnat förfarande innebär att två eller flera företag utan direkt avtal tillämpar ett visst förfarande i samförstånd. Samförståndet behöver inte ha uppkommit genom uttryckliga muntliga eller skriftliga förklaringar. För att ett samordnat förfarande ska föreligga krävs det dock att direkta eller indirekta kontakter mellan företagen har förekommit (MD 2005:7).

Det är alltså fråga om ett förfarande mellan företag som medvetet ersätter den fria konkurrensens risker med ett inbördes samarbete (MD 2009:11).

Konkurrensbegränsningskriteriet

Förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete träffar endast samarbete mellan företag som har till syfte eller resultat att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen på marknaden. Ett samarbete vars syfte är konkurrensbegränsande är förbjudet i sig. Det krävs i ett sådant fall inte

att samarbetets effekter på marknaden påvisas. Om avtalet i sig inte har ett konkurrensbegränsande syfte, får det i stället bedömas om avtalet har ett sådant resultat. Vad som är resultatet av en konkurrensbegränsning avgörs i det enskilda fallet efter ett s.k. konkurrenstest, dvs. en närmare prövning av avtalets faktiska eller potentiella påverkan på konkurrensen på den relevanta marknaden.

Konkurrensbegränsande samarbeten delas vanligen upp i horisontella och vertikala avtal. Med horisontella avtal avses samarbeten mellan företag som är verksamma i samma handelsled, dvs. som konkurrerar med varandra. Med vertikala avtal menas avtal mellan företag i olika handelsled i en distributionskedja, t.ex. mellan tillverkare och detaljist.

Märkbarhetskriteriet

För att ett konkurrensbegränsande förfarande ska omfattas av förbudet krävs att det begränsar konkurrensen på ett märkbart sätt. Vid bedömningen har företagens marknadsandelar betydelse. Beräkningen av ett

företags marknadsandel förutsätter att den relevanta marknaden
avgränsas. Av praxis framgår att avtal mellan konkurrenter som har till
syfte att fastställa priser eller att begränsa produktion eller försäljning

eller att dela upp marknader eller inköpskällor i princip alltid är märkbart konkurrensbegränsande, oavsett företagens marknadsandelar.

8

Även andra omständigheter än företagens storlek och marknadsandelar Prop. 2013/14:221
har beaktats av Marknadsdomstolen vid bedömningen av om ett
samarbete begränsar konkurrensen på ett märkbart sätt.  

Civilrättslig ogiltighet

Av bestämmelsen i 2 kap. 6 § konkurrenslagen följer att avtal eller avtalsvillkor som är förbjudna enligt2 kap. 1 § är civilrättsligt ogiltiga.

Det innebär att avtalet eller villkoret inte kan göras gällande enligt sitt innehåll.

4.3 Undantag från förbudet

Undantag i enskilda fall

Det finns i 2 kap. 2 § konkurrenslagen en generell, alltid tillämplig, undantagsregel från förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete. Av bestämmelsen framgår att förbudet inte gäller för ett avtal som

1.bidrar till att förbättra produktionen eller distributionen eller till att främja tekniskt eller ekonomiskt framåtskridande,

2.tillförsäkrar konsumenterna en skälig andel av den vinst som därigenom uppnås,

3.bara ålägger de berörda företagen begränsningar som är nödvändiga för att uppnå målet i 1, och

4.inte ger de berörda företagen möjlighet att sätta konkurrensen ur spel för en väsentlig del av nyttigheterna i fråga.

Paragrafen motsvarar artikel 101.3i EUF-fördraget tidigare( artikel

81.3 i EG-fördraget). En förutsättning för att paragrafen ska vara tillämplig är att avtalet omfattas av förbudet i 2 kap. 1 §. I likhet med vad

som gäller inom EU-rätten måste samtliga de villkor som anges i paragrafen vara uppfyllda för att undantaget ska gälla.

Företagen har själva att bedöma om deras avtal eller de förfaranden som de deltar i är förenliga med konkurrensreglerna. Det anses ankomma

på den part som gör gällande att bestämmelserna om undantag är
tillämpliga att också visa detta (jfr artikel 2 i rådets förordning [EG] nr

1/2003 av den 16 december 2002 omtillämpningen av artiklarna 81 och 82 i EG-fördraget [EGT L 1, 4.1.2003, s. 1, Celex 32003R0001, numera artiklarna 101 och 102 i EUF-fördraget]).

EU-kommissionen har utfärdat ett tillkännagivande om riktlinjer för tillämpningen av artikel 81.3 i fördraget (EUT C 101, 27.4.2004, s. 97, numera artikel 101.3 i EUFget)-fördra. Riktlinjerna fastställer kommissionens tolkning av villkoren för undantag i artikel 101.3. De ger därmed vägledning om hur kommissionen kommer att tillämpa artikel 101 i enskilda ärenden. Riktlinjerna är inte bindande för domstolar och myndigheter i medlemsstaterna, men ett syfte är att ge dem vägledning när de tillämpar artikel 101.1 och 101.3 i EUF-fördraget (p. 4).

9

Prop. 2013/14:221

10

Gruppundantag

Innebörd

Innebörden av ett gruppundantag är att vissa typer av avtal generellt undantas från förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete. En stor andel av de avtal som faller under bestämmelsen om undantag från förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete torde omfattas av olika gruppundantag.

Genom gruppundantaget får parterna i avtalet ett skydd mot ingripanden så länge villkoren för undantag är uppfyllda. Regler av det slaget finns också inom EU-rätten där kommissionen bemyndigats att utfärda förordningar om gruppundantag från förbudet i artikel 101.1 i EUF-

fördraget.    
Ett gruppundantag påverkar inte tillämpningen av förbudet mot
missbruk av dominerande ställning i konkurrenslagen. Motsvarande

princip tillämpas även inom EU:s konkurrensrätt.

Särskilda gruppundantagslagar

Gruppundantagen regleras sedan den 1 november 2008 i särskilda lagar. Dessförinnan var gruppundantagen reglerade i förordningar (se prop. 2007/08:135 s. 234–236).

I 2 kap. 3 § konkurrenslagen listas de gruppundantag som nu är i kraft. Där föreskrivs att undantag från förbudet gäller för sådana grupper av avtal (gruppundantag) som avses i

1. lagen (2008:580) om gruppundantag för konkurrensbegränsande avtal om viss taxisamverkan,

2.lagen (2008:581) om gruppundantag för vertikala konkurrensbegränsande avtal,

3.lagen (2008:582) om gruppundantag för konkurrensbegränsande specialiseringsavtal,

4. lagen (2008:583) om gruppundantag för konkurrensbegränsande
avtal om forskning och utveckling,                
5. lagen (2008:584) om gruppundantag för vertikala konkurrens-
begränsande avtal inom motorfordonssektorn,            
6. lagen (2008:585) om gruppundantag för vissa konkurrens-
begränsande avtal inom försäkringssektorn, och            
7. lagen (2008:586) om gruppundantag för konkurrensbegränsande
avtal om tekniköverföring.                  
Samtliga svenska gruppundantag, förutom det   som avser taxi-
samverkan, har EU-rättslig motsvarighet.              
Återkallelse av gruppundantag                
I konkurrenslagen anges att om ett enskilt avtal är undantaget från
förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete, men avtalet har följder  
som är oförenliga med den generella undantagsregeln, får Konkurrens-  

verket besluta att avtalet inte ska omfattas av gruppundantaget (2 kap. 3 § andra stycket). Innebörden av ett sådant beslut är att parterna i avtalet

inte har det skydd mot ingripande, i form av t.ex. ett åläggande att upphöra med överträdelsen, som gruppundantaget ger. Motsvarande bestämmelser gäller även inom EU-rätten för avtal som omfattas av

någon förordning om gruppundantag som beslutats av kommissionen. Av Prop. 2013/14:221 artikel 29.2 i förordning (EG) nr 1/2003 följer att Konkurrensverket kan

återkalla ett undantag för ett avtal som omfattas av en förordning om gruppundantag som kommissionen meddelat.

Legalundantag inom jordbrukssektorn och taxinäringen

Konkurrenslagen innehåller särskilda bestämmelser för vissa former av samarbete mellan små företag, s.k. legalundantag (2 kap. 4–5 §§). Det gäller samarbeten inom primära lantbruksföreningar, t.ex. enskilda lantbrukare, och vissa samarbeten mellan taxiföretag. Legalundantagen innebär att förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete inte är tillämpligt

på ett samarbete om de förutsättningar som anges i de särskilda
bestämmelserna är uppfyllda. Bestämmelserna om legalundantag ger
parterna i avtalet ett skydd mot ingripanden på konkurrensrättslig grund.
Undantaget påverkar dock inte tillämpningen av konkurrenslagens
förbud mot missbruk av dominerande ställning.  

4.4Förhållandet mellan den svenska konkurrensrätten och EU-rätten

Konkurrenslagen är utformad med EU-rätten som förebild. Förbudet mot  
konkurrensbegränsande samarbete och den generella undantagsregeln har  
sin förebild i artikel 101.1 och 101.3 i EUF-fördraget.        
En förutsättning för att tillämpa artikel 101 i EUF-fördraget är att  
handeln mellan medlemsstaterna kan påverkas. Samhandelskriteriet har  
tolkats vidsträckt; det räcker att påverkan på samhandeln är potentiell.  
Till följd av detta begränsar kriteriet inte EU-rättens tillämpning särskilt  
påtagligt. I tillkännagivandet Riktlinjer om begreppet påverkan på
handeln i artikel 81 och 82 i fördraget (EUT C 101, 27.4.2004, s. 81,  
numera artikel 101 och 102 i EUF-fördraget) redovisar EU-
kommissionen de principer som har utarbetats av unionsdomstolarna  
beträffande tolkningen av begreppet påverkan på handeln.      
När det gäller tillämpningen av artikel 101 i EUF-fördraget är en av de  
viktigaste rättsakterna rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den
16 december 2002 om tillämpning avkonkurrensreglerna i artiklarna 81  
och 82 i fördraget (EGT L 1, 4.1.2003, s. 1, Celex 32003R0001, numera  
artikel 101 och 102 i EUF-fördraget). Av förordningen följer att det för  
Konkurrensverket och domstolarna finns en skyldighet att tillämpa  
artikel 101 och 102 i EUF-fördraget om nationell konkurrensrätt
tillämpas på avtal och förfaranden som kan påverka handeln mellan  
medlemsstaterna inom EU (artikel 3). Detta innebär att när en svensk  
domstol tillämpar t.ex. 2 kap. 1 § konkurrenslagen på ett avtal mellan två  
företag som kan påverka handeln mellan medlemsstater, är domstolen  
skyldig att också tillämpa artikel 101 i EUF-fördraget.        
Förordningen bygger på parallella kompetenser. Kommissionen och de  
nationella konkurrensmyndigheterna inom EU har behörighet att tillämpa  
artiklarna 101 och 102 i EUF-fördraget fullt ut beträffande avtal och  
förfaranden som kan påverka handeln mellan medlemsstaterna. I förord- 11

Prop. 2013/14:221 ningen finns bestämmelser som syftar till att garantera en enhetlig tillämpning av unionens konkurrensregler. Förordningen innehåller också

regler om samarbete och kompetensfördelning mellan de nationella konkurrensmyndigheterna, domstolarna och kommissionen. I förordningen finns vidare de grundläggande reglerna om förfarandet vid kommissionen. De nationella konkurrensmyndigheterna inom EU och kommissionen ingår och samarbetar i nätverket European Competition Network.

EU-förordningar är direkt tillämpliga i medlemsstaterna från den dag de träder i kraft och behöver därför inte genomföras nationellt för att kunna tillämpas av nationella myndigheter och få effekt för enskilda.

5Ett ändrat gruppundantag för avtal om tekniköverföring

5.1Gällande ordning

Lagen om gruppundantag för konkurrensbegränsande avtal om tekniköverföring

I 2 kap. 3 § konkurrenslagen föreskrivs att sådana grupper av avtal som avses i lagen (2008:586) om gruppundantag för konkurrensbegränsande avtal om tekniköverföring, benämnd gruppundantagslagen, är undan-

  tagna från förbudet mot konkurrensbegränsade samarbete i 2 kap. 1 §
  konkurrenslagen.              
  Gruppundantagslagen är tillämplig på tekniköverföringsavtal som
  ingås mellan två företag och som tillåter produktion av avtals-
  produkterna. I 1 kap. 6 § konkurrenslagen jämställs avtal med beslut av
  en sammanslutning av företag och samordnade förfaranden mellan före-
  tag. Även sådana beslut och förfaranden omfattas av gruppundantags-
  lagen.                
  I gruppundantagslagen finns bestämmelser som undantar tekniköver-
  föringsavtal från förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete.
  Gruppundantaget gäller endast för sådana avtal som uppfyller förutsätt-
  ningarna för undantag i den generella, alltid gällande, undantags-
  bestämmelsen i konkurrenslagen. Vidare finns en hänvisning till
  konkurrenslagen som innebär att Konkurrensverket i ett visst fall kan
  återkalla undantaget för ett enskilt avtal om avtalet har följder som är
  oförenliga med den generella undantagsbestämmelsen i konkurrenslagen.
  Trots att ett avtal omfattas av det skydd mot ingripanden som grupp-
  undantaget ger, kan undantaget alltså återkallas om avtalet exempelvis
  inte bidrar till att förbättra distributionen av varor eller tjänster eller att
  konsumenterna inte tillförsäkras en skälig andel av den vinst som uppstår
  genom avtalet.                
  När det gäller de närmare förutsättningarna för gruppundantag hänvisar  
12 lagen till kommissionens förordning (EG) nr 772/2004 av den 7 april
2004 om tillämpningen av artikel 81.3 i fördraget på grupper av avtal om Prop. 2013/14:221
tekniköverföring (EUT L 123, 27.4.2004, s. 11, Celex 32004R0772). I
lagen finns vissa lagtekniska anpassningar av förordningens bestämmel-  
ser till svenska förhållanden.            
För det fall ett avtal inte uppfyller förutsättningarna för att omfattas av  
gruppundantagslagen får en prövning av avtalet ske på sedvanligt sätt.
Först prövas om avtalet omfattas av förbudet mot konkurrens-
begränsande samarbete. Därefter prövas om villkoren för undantag i den  
generella, alltid gällande, undantagsbestämmelsen är uppfyllda. Att
avtalet inte omfattas av gruppundantaget innebär alltså inte att avtalet är  
eller presumeras vara förbjudet.            

2004 års kommissionsförordning om gruppundantag för avtal om tekniköverföring

Gruppundantagslagen bygger helt på motsvarande bestämmelser i kommissionens förordning (EG) nr 772/2004. Detta framgår genom en hänvisning i gruppundantagslagen. Förordningen är tidsbegränsad och upphör att gälla den 30 april 2014. Nedan görs en kortfattad genomgång

av de artiklar som är av betydelse för tillämpningen av lagen.

Artikel 1 innehåller definitioner av en rad begrepp. I artikel 3 finns bestämmelser om marknadsandelar. Innebörden av bestämmelserna är att om de tröskelvärden som anges i artikeln överskrids, omfattas inte avtalet

av gruppundantaget. Tröskelvärdet för avtal mellan konkurrerande företag är 20 procent. Mellan företag som inte konkurrerar med varandra är tröskelvärdet 30 procent. Bestämmelser om beräkning av marknadsandelar och följden av att tröskelvärdena överskrids under avtalstiden finns i artikel 8.

Artikel 4 innehåller en uppräkning av särskilt allvarliga konkurrensbegränsningar. Om avtalet innehåller en sådan begränsning, innebär det att avtalet inte omfattas av gruppundantaget. När det gäller avtal mellan konkurrerande företag gäller inte gruppundantaget om avtalet direkt eller indirekt innebär att priset fastställs vid försäljning av produkter till tredje man, att produktionen begränsas eller att marknader eller kundunderlag delas upp. I fråga om avtal mellan företag som inte konkurrerar med varandra gäller inte gruppundantaget om avtalet direkt eller indirekt, med vissa undantag, begränsar

-möjligheterna för en part att fastställa sina priser när denne säljer produkter till tredje man, eller

-det område inom vilket eller av de kunder till vilka licenstagaren får bedriva passiv försäljning av avtalsprodukterna.

I artikel 5 räknas ett antal konkurrensbegränsningar upp som inte anses så allvarliga att gruppundantaget inte gäller för avtalet, men som innebär

att undantaget inte gäller för den aktuella begränsningen. Här anges exempelvis att en skyldighet för en licenstagare att bevilja licensgivaren

en exklusiv licens för särskiljbara förbättringar eller nya tillämpningar

som licenstagaren själv har tillfört den licensierade tekniken inte omfattas av gruppundantaget.

13

Prop. 2013/14:221 5.2 2014 års kommissionsförordning om
  gruppundantag för avtal om tekniköverföring

Inledning

Den 21 mars 2014 antog kommissionen en ny förordning om gruppundantag, förordning (EU) nr 316/2014 av den 21 mars 2014 om tillämpningen av artikel 101.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på grupper av avtal om tekniköverföring. Den nya förordningen träder i kraft den 1 maj 2014 och upphör att gälla den 30 april 2026. Kommissionen antog också riktlinjer för tillämpningen av artikel

101 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på avtal om tekniköverföring.

Förordningen finns ibilaga 3. Nedan redogörs för huvuddragen i förordningen.

Förordningens innehåll

Definitioner

I artikel 1 definieras olika ord och uttryck som används i förordningen. Där slås bl.a. fast att med uttrycket avtal om tekniköverföring avses ett avtal om licensiering av teknikrättigheter mellan två företag enligt vilket

licenstagarens eller dennes underleverantörer ska tillverka avtalsprodukter. Uttrycket avtal om tekniköverföring avser också en överlåtelse av teknikrättigheter mellan två företag för tillverkning av avtalsprodukter där en del av de risker som är förenade med utnyttjandet av den tekniken ligger kvar hos överlåtaren.

Undantaget för konkurrensbegränsande avtal om tekniköverföring

Av artikel 2.1 framgår attbudetför mot konkurrensbegränsande samarbete i artikel 101.1 i EUF-fördraget inte ska tillämpas på avtal om tekniköverföring. Undantaget ska enligt artikel 2.2 gälla så länge som de licensierade teknikrättigheterna inte har förfallit, löpt ut eller förklarats ogiltiga eller, i fråga om know-how, så länge som denna know-how förblir hemlig. Om know-how blir allmänt känd till följd av licens-

tagarens åtgärder ska undantaget emellertid gälla under avtalets hela  
löptid. Undantaget ska också, enligt artikel 2.3, tillämpas på bestämmel-  
ser i avtal om tekniköverföring som avser licenstagarens köp av
produkter eller som avser licensieringeller överlåtelse av andra immate-    
riella rättigheter eller know-how till licenstagaren, om, och i den
utsträckning som, dessa bestämmelser är direkt knutna till tillverkningen    
eller försäljningen av avtalsprodukterna.      

Marknadsandelströsklar

Bestämmelser om marknadsandelströsklar finns i artikel 3. Av artikeln följer att tekniköverföringsavtal mellan konkurrerande företag omfattas av gruppundantaget om parternas sammanlagda marknadsandel inte överstiger 20 procent på någon relevant marknad. När det gäller teknik-

överföringsavtal mellan företag som inte konkurrerar med varandra anges

14

i artikeln att undantaget gäller om parternas respektive marknadsandelProp. 2013/14:221 inte överstiger 30 procent på någon relevant marknad.

I artikel 8 finns bestämmelser om hur företagens marknadsandelar ska beräknas. Där anges också hur gruppundantaget ska tillämpas i händelse av att marknadsandelströsklarna överskrids under avtalstiden.

Allvarliga konkurrensbegränsningar som medför att gruppundantaget inte gäller

Avtal om tekniköverföring som innehåller begränsningar som inte är absolut nödvändiga för att förbättra produktion eller distribution omfattas inte av gruppundantaget. Artikel 4 innehåller en uppräkning av sådana

konkurrensbegränsningar. Exempelvis anges i artikeln att avtal som
syftar till att begränsa en parts möjligheter att fastställa priset när denne
säljer produkter till tredje man inte omfattas av gruppundantaget.
Detsamma gäller som huvudregel för avtal som direkt eller indirekt

syftar till att produktionen begränsas eller att marknader eller kundunderlag delas upp.

Konkurrensbegränsningar som inte omfattas av gruppundantaget

Artikel 5 innehåller bestämmelser som syftar till att skydda incitamenten för att bedriva innovationsverksamhet och sörja för en korrekt tillämpning av immateriella rättigheter. ånFr gruppundantaget utesluts därför

skyldigheter för licenstagaren att bevilja en exklusiv licens eller att överlåta rättigheter avseende egna förbättringar eller nya tillämpningar av

den licensierade tekniken, s.k. grant-back-skyldigheter. Vidare utesluts klausuler som innebär att den ena parten inte får bestrida giltigheten av de immateriella rättigheter som den andra parten har.

Sambandet med övriga gruppundantagsförordningar

Av artikel 9 framgår att förordningen inte ska tillämpas på licensupplägg i forsknings- och utvecklingsavtal eller specialiseringsavtal som omfattas av kommissionens förordningar om gruppundantag för sådana avtal (se vidare prop. 2010/11:59).

Övriga bestämmelser

Bestämmelser om återkallelse av undantaget finns i artikel 6. Artikel 7 innehåller en upplysning om att kommissionen kan besluta att förordningen inte ska tillämpas i vissa fall. I artikel 10 finns övergångsbestämmelser som föreskriver en ettårig övergångsperiod för avtal som omfattas av gruppundantag enligt förordning (EG) nr 772/2004, men som

inte omfattas av den nya gruppundantagsförordningen. Enligt artikel 11 träder den nya förordningen i kraft den 1 maj 2014 och upphör att gälla den 30 april 2026.

15

Prop. 2013/14:221 5.3 Gruppundantaget för konkurrensbegränsande
  avtal om tekniköverföring anpassas till nya EU-
  regler

Regeringens förslag: Lagen om gruppundantag för konkurrensbegränsande avtal om tekniköverföring ska anpassas till den nya kommissionsförordningen. Lagen ska inte tillämpas på licensavtal som omfattas av lagen om gruppundantag för konkurrensbegränsande specialiseringsavtal eller lagen om gruppundantag för konkurrensbegränsande avtal om forskning och utveckling.

Lagändringarna ska träda i kraft den 1 augusti 2014. Äldre föreskrifter ska gälla till utgången av april 2015 för avtal som var i kraft den 1 augusti 2014. Äldre föreskrifter ska dock inte gälla för avtal som vid ikraftträdandet uppfyller villkoren för gruppundantag enligt de nya föreskrifterna.

  Promemorians förslag: I promemorian föreslogs att lagändringarna  
  skulle träda i kraft den 1 juli 2014. I övrigt överensstämmer prome-
  morians förslag med regeringens.            
  Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslaget.      
  Skälen för regeringens förslag:Ett system med gruppundantag för  
  konkurrensbegränsande avtal om tekniköverföring har funnits i svensk  
  rätt sedan 1993 och bedöms ha fungerat väl. Den nu gällande lagen om  
  gruppundantag för konkurrensbegränsande avtal om tekniköverföring
  bygger på kommissionens förordning (EG) nr 772/2004 om tillämp-
  ningen av artikel 81.3 i fördraget på grupper av avtal om tekniköver-
  föring. Denna förordning har genom en hänvisning i lagen gjorts
  tillämplig på avtal som omfattas av konkurrenslagen. När förordningen  
  nu upphör att gälla den 30 april 2014 och ersätts av kommissionens
  förordning (EU) 316/2014 bör svensk rätt anpassas till den nya förord-  
  ningen. Härigenom bibehålls den rättslikhet som eftersträvas på
  konkurrensrättens område, vilket är till gagn för företagen som då
  kommer att träffas av samma konkurrensregler oavsett om EUF-fördraget  
  eller konkurrenslagen är tillämplig i det enskilda fallet.          
  Av artikel 9 i förordningen följer att den nya förordningen inte
  tillämpas på sådana licensupplägg i forsknings- och utvecklingsavtal
  eller specialiseringsavtal som omfattas av kommissionens grupp-
  undantagsförordningar om sådana avtal. Motsvarande gruppundantag
  finns även i svensk rätt i lagen (2008:582) om gruppundantag för
  konkurrensbegränsande specialiseringsavtal och lagen (2008:583) om
  gruppundantag för konkurrensbegränsande avtal om forskning och
  utveckling. I rättslikhetens intresse bör ett undantag motsvarande artikel  
  9 införas i lagen om gruppundantag för konkurrensbegränsande avtal om  
  tekniköverföring för sådana licensavtal som omfattas av gruppundan-
  tagslagarna om specialiseringsavtal och avtal om forskning och utveck-  
  ling.            
  Kommissionens nya förordning träder i kraft den 1 maj 2014. Med
  hänsyn till detta bör anpassningen av de svenska reglerna ske så snart
  som möjligt därefter, vilket av praktiska skäl föreslås vara den 1 augusti  
16 2014.            
Den omständigheten att anpassningen till den nya förordningen inteProp. 2013/14:221
träder i kraft samtidigt som förordningen innebär att olika materiella
regler kommer att gälla under en kort period för bedömningen av

konkurrensbegränsande avtal om tekniköverföring. Vilka regler som ska tillämpas avgörs av det s.k. samhandelskriteriet (se avsnitt 4.4). Detta innebär att när samhandeln kan påverkas ska EU-rätten och därmed den nya förordningen tillämpas. Om samhandeln inte påverkas, tillämpas gruppundantagslagen i gällande lydelse. Till dess lagändringen träder i kraft kan således frågan om samhandel få betydelse för bedömningen av konkurrensbegränsande avtal om tekniköverföring.

Den nya förordningen innehåller övergångsbestämmelser. Bestämmelserna innebär att förordning (EG) nr 772/2004 tillämpas till utgången av april 2015 för avtal som var i kraft den 30 april 2014 och som uppfyller

villkoren för undantag i den förordningen, men som inte uppfyller villkoren för undantag enligt den nya förordningen. Bestämmelser med motsvarande innehåll bör införas i den svenska gruppundantagslagen för

tiden efter den 1 augusti 2014 och tillämpas till utgången av april 2015. Med hänsyn till intresset av rättslikhe på konkurrensrättens område bör några särskilda övergångsregler i övrigt inte införas för tiden därefter.

I förhållande till den nya förordningen kommer olika regler att vara tillämpliga på konkurrensbegränsande avtal om tekniköverföring under en kort tidsperiod. Enligt regeringens mening innebär de övergångsbestämmelser som föreslås ovan att skillnaden mellan de olika regelsystemen torde vara av liten praktisk betydelse. Eventuella nackdelar som kan uppkomma bedöms därför vara små.

6Konsekvenser

Innebörden av lagen (2008:586) om gruppundantag för konkurrensbegränsande avtal om tekniköverföring är att de bestämmelser som tillämpas inom EU-rätten på motsvarande avtal även gäller enligt svensk

rätt, när EU-reglerna inte är tillämpliga. Skiljelinjen mellan de båda regelverken utgörs av det s.k. samhandelskriteriet (se ovan avsnitt 4.4). Om en svensk domstol tillämpar t.ex. en gruppundantagslag på ett konkurrensbegränsande avtal som kan påverka handeln mellan medlems-

stater, är domstolen också skyldig att tillämpa motsvarande EU-rättsliga
gruppundantag.      
När kommissionens förordning (EG) nr 772/2004 nu löper ut och
ersätts av en ny förordning, kommer olika regler för bedömning av
konkurrensbegränsande avtal att gälla för företagen beroende på om
avtalet kan påverka handeln mellan medlemsstater eller inte. Detta leder
till bristande förutsägbarhet för företagen, med ökade kostnader för att
efterleva konkurrensreglerna som följd. Därför föreslås ändringar i lagen  
(2008:586) om gruppundantag för konkurrensbegränsande avtal om  
tekniköverföring. Ändringarna syftar till att anpassa de svenska reglerna  
till motsvarande EU-rättsliga bestämmelser. Det finns ingen skyldighet  
att anpassa lagen till den nya förordningen, men genom anpassningen  
upprätthålls förutsägbarheten i konkurrensreglerna liksom rättslikheten 17
 
Prop. 2013/14:221 med EU-rätten. Att inte genomföra föreslagna ändringar skulle följ-
aktligen leda till att samma fråga kan komma att bedömas olika beroende  
på om nationell konkurrensrätt eller EU:s konkurrensrätt är tillämplig i

det enskilda fallet. Gruppundantag på nationell nivå, som motsvarar det EU-rättsliga gruppundantaget, får därför anses vara positivt för företagen

som därigenom kan få lägre administrativa kostnader i förhållande till
vad som skulle ha gällt om de föreslagna ändringarna inte genomfördes
eller om några nationella gruppundantag på detta område inte fanns.  
Såsom nyss angetts innebär lagförslaget att samma materiella

konkurrensregler kommer att vara tillämpliga för företagens samarbete, oavsett om nationella eller EU:s konkurrensregler är tillämpliga i det enskilda fallet. Mot den bakgrunden bedöms inte lagförslaget få några negativa effekter av betydelse för företagens arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt.

Förslaget bedöms inte medföra några ökade kostnader för det allmänna. Inte heller bedöms förslaget föra med sig några sociala eller miljömässiga konsekvenser eller någon negativ påverkan på konsument-

priser.

18

7 Författningskommentar Prop. 2013/14:221

1 § Denna lag tillämpas på avtal om tekniköverföring. Bestämmelsen i 1 kap. 6 § konkurrenslagen (2008:579) ska även

tillämpas på avtal enligt denna lag.

Lagen tillämpas inte på licensavtal som omfattas av lagen (2008:582) om gruppundantag förkonkurrensbegränsande specialiseringsavtal eller lagen (2008:583) om gruppundantag för konkurrensbegränsande avtal om forskning och utveckling.

Ändringen i första stycket är en följd av hur uttrycket avtal om tekniköverföring har definierats i artikel 1.1 led c i förordning (EU) 316/2014 och hur undantagsbestämmelsen i artikel 2 har formulerats. Ändringen innebär inte att lagens tillämpningsområde utvidgats. Det är alltjämt tekniköverföringsavtal mellan två företag som tillåter produktion av avtalsprodukter som avses.

Andra stycket är oförändrat.

Tredje stycket är nytt. Där anges att lagen inte tillämpas på licensavtal som omfattas av lagen (2008:582) om gruppundantag för konkurrens-

begränsande specialiseringsavtal eller lagen (2008:583) om grupp-
undantag för konkurrensbegränsande avtal om forskning och utveckling.
Undantaget har sin motsvarighet i artikel 9 i förordning (EU) nr

316/2014 och uttrycket licensavtal har samma innebörd som uttrycket licensupplägg i den artikeln. Bestämmelserna bör tolkas mot bakgrund av den praxis som utvecklas inom EU-rätten.

2 § Under de villkor som följer av 3 § gäller för sådana avtal om tekniköverföring vilka innehåller konkurrensbegränsningar och som omfattas av 2 kap. 1 § konkurrenslagen (2008:579) undantag från förbudet i samma paragraf mot sådana avtal. Undantag gäller dock endast för sådana grupper av avtal som uppfyller förutsättningarna

för undantag i 2 kap. 2 § konkurrenslagen.

Av 2 kap. 3 § konkurrenslagenföljer att Konkurrensverket kan besluta att ett enskilt avtal, som till följd av ett gruppundantag enligt denna lag är undantaget från förbudet i 2 kap. 1 § samma lag, inte ska omfattas av undantaget om avtalet har följder som är oförenliga med 2 kap. 2 § konkurrenslagen.

I första stycket anges vilka förutsättningar som gäller för att ett konkurrensbegränsande avtal ska omfattas av lagen. Vad som tidigare föreskrevs om undantagets giltighet när de immateriella rättigheterna till

den licensierade tekniken upphört att gälla m.m. framgår numera av artikel 2.2 i förordning (EU) nr 316/2014. Andra stycket är oförändrat.

3 § I fråga om avtalen tillämpas bestämmelserna i kommissionens förordning (EU) nr 316/2014 av den 21 mars 2014 om tillämpningen av artikel 101.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på

grupper av avtal om tekniköverföring på motsvarande sätt, med undantag av artiklarna 2.1, 6, 7 och –911. Vidare ska hänvisningar

19

Prop. 2013/14:221 till undantaget i artikel 2 avse 2 §första stycket i förening med 1 § första och andra stycket.

I paragrafen görs bestämmelserna i förordning (EU) nr 316/2014 tillämpliga. Hänvisningen innebär att de materiella bestämmelserna i förordningen ger ramen för vilka avtal eller andra förfaranden som omfattas av det gruppundantag för konkurrensbegränsande tekniköverföringsavtal som föreskrivs i 2 § första stycket i förening med 1 § första

och andra stycket. Reglerna i förordningen bör tolkas mot bakgrund av den praxis som utvecklas inom EU-rätten.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

De nya reglerna träder i kraft den 1 augusti 2014. För avtal som vid den tidpunkten var i kraft föreskrivs att äldre föreskrifter ska tillämpas till utgången av april 2015. Om ett sådant avtal däremot uppfyller de villkor för undantag som ställs i de nya reglerna, tillämpas de nya reglerna i stället.

Bestämmelserna har sin motsvarighet i artikel 11 i kommissionens förordning (EU) nr 316/2014.

20

Promemorians lagförslag

Prop. 2013/14:221

Bilaga 1

Förslag till lag om ändring i lagen (2008:586) om gruppundantag för konkurrensbegränsande avtal om tekniköverföring

Härigenom föreskrivs att 1 och undantag för konkurrensbegränsande följande lydelse.

3 §§ lagen (2008:586) om gruppavtal om tekniköverföring ska ha

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Denna lag tillämpas på sådana avtal om tekniköverföring som ingåtts av två företag och som tillåter produktion av avtalsprodukterna.

Bestämmelsen i 1 kap. 6 § konkurrenslagen (2008:579) ska även tillämpas på avtal enligt denna lag.

        Denna lag tillämpas inte på
        licensavtal som omfattas av lagen  
        (2008:582) om gruppundantag för  
        konkurrensbegränsande   speciali-  
        seringsavtal   eller   lagen
        (2008:583) om gruppundantag för  
        konkurrensbegränsande avtal om  
        forskning och utveckling.        
      3 §                
I fråga om avtalen tillämpasI fråga om   avtalen tillämpas
bestämmelserna i kommissionens bestämmelserna i kommissionens  
förordning (EG) nr 772/2004 av förordning (EU) nr …/… av den  
den 7 april 2004 om tillämpningen XXX om tillämpningen av artikel  
av artikel 81.3 i fördraget på101.3 i fördragetom Europeiska  
grupper av avtal om tekniköver-unionens funktionssätt på grupper  
föring på motsvarande sätt, medav avtal om tekniköverföring på  
undantag av artiklarna 2, 6, 7 och motsvarande sätt, med   undantag  
9–11. Vidare ska hänvisningar till av artiklarna 2, 6, 7   och 9–11.
undantaget i artikel 2 avse 2 § Vidare ska   hänvisningar till
förening med 1 §.   undantaget i artikel 2 avse 2 § i  
        förening med 1 § första och andra  
        stycket.              

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014.

2.Äldre föreskrifter gäller till utgången av april 2015 för avtal som var

i kraft den 1 juli 2014. Äldre föreskrifter gäller dock inte för avtal som vid ikraftträdandet uppfyller villkoren för gruppundantag enligt de nya föreskrifterna.

21

Prop. 2013/14:221

Bilaga 2

22

Förteckning över remissinstanserna

Följande remissinstanser har yttrat sig över promemorian: Hovrätten för

Skåne och Blekinge, Stockholms tingsrätt, Marknadsdomstolen, Konsumentverket, Kommerskollegium, Konkurrensverket, Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, Sveriges advokatsamfund, Svenskt Näringsliv, Teknikföretagen och Advokatfirman Vinge KB.

Följande remissinstanser har avstått från att yttra sig över promemorian: Regelrådet, Företagarna, Stockholms Handelskammare, Landsorganisationen i Sverige LO, Sveriges Akademikers Centralorganisation SACO och Tjänstemännens Centralorganisation TCO.

Följande remissinstanser har inte yttrat sig över promemorian: Chalmers tekniska högskola, IT & Telekomföretagen, Svenska föreningen för industriellt rättsskydd SFIR, Svenska industrins IP förening SIPF, Bil

Sweden, Sveriges Bildelsgrossister Förening SBF, Sveriges konsu-
menter, Linklaters Advokatbyrå AB och Mannheimer Swartling
Advokatbyrå AB.        

Prop. 2013/14:221

Bilaga 3

28.3.2014   SV Europeiska unionens officiella tidning L 93/17
         

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 316/2014 av den 21 mars 2014

om tillämpningen av artikel 101.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på grupper av avtal om tekniköverföring

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktions­ sätt,

med beaktande av rådets förordning nr 19/65/EEG av den 2 mars 1965 om tillämpning av artikel 85.3 i fördraget på vissa kategorier av avtal och samordnade förfaranden (1), särskilt artikel 1,

efter att ha offentliggjort ett utkast till denna förordning,

efter samråd med rådgivande kommittén för kartell- och mo­ nopolfrågor, och

av följande skäl:

(1)Förordning nr 19/65/EEG ger kommissionen befogenhet att genom förordning tillämpa artikel 101.3 i fördraget på vissa grupper av avtal om tekniköverföring som en­ dast två företag är parter i samt motsvarande samordnade förfaranden som omfattas av artikel 101.1 i fördraget.

(2)Kommissionen har framför allt antagit kommissionens förordning (EG) nr 772/2004 (2) i enlighet med förord­ ning nr 19/65/EEG. I förordning (EG) nr 772/2004 de­ finieras grupper av avtal om tekniköverföring som kom­ missionen normalt sett har ansett uppfylla villkoren i artikel 101.3 i fördraget. Med tanke på att erfarenheterna av tillämpningen av den förordningen, som upphör att gälla den 30 april 2014, på det hela taget varit positiva och med hänsyn till de ytterligare erfarenheter som gjorts sedan den förordningen antogs, är det lämpligt att en ny gruppundantagsförordning antas.

(1) EGT 36, 6.3.1965, s. 533/65.

(2) Kommissionens förordning (EG) nr 772/2004 av den 7 april 2004 om tillämpningen av artikel 81.3 i fördraget på grupper av avtal om tekniköverföring (EUT L 123, 27.4.2004, s. 11).

(3)Denna förordning bör uppfylla de två kraven på att ef­ fektivt skydda konkurrensen och att ge företagen tillräck­ lig rättslig förutsebarhet. Samtidigt som dessa mål efter­ strävas bör så stor hänsyn som möjligt tas till behovet av att förenkla den administrativa tillsynen och de rättsliga ramarna.

(4)Avtal om tekniköverföring gäller licensiering av teknik­ rättigheter. Sådana avtal ökar i regel den ekonomiska

effektiviteten och gynnar konkurrensen, eftersom de kan minska överlappande forskning och utveckling, öka incitamenten att bedriva inledande forskning och utveck­ ling, främja en stegvis ökande innovation, underlätta spridning och skapa konkurrens på produktmarknaden.

(5)Sannolikheten för att sådana effektivitets- och konkur­ rensfrämjande effekter uppväger eventuella konkurrens­ begränsande effekter till följd av begränsningar i avtal om tekniköverföring beror på graden av marknadsmakt hos de berörda företagen och därför på i vilken utsträck­ ning dessa företag möter konkurrens från företag som äger substitutteknik eller företag som producerar ersätt­ ningsprodukter.

(6)Denna förordning bör endast omfatta avtal om teknik­ överföring mellan en licensgivare och en licenstagare. Den bör omfatta sådana avtal även om avtalet innehåller villkor som gäller för mer än ett handelsled, till exempel genom att kräva att licenstagaren upprättar ett särskilt distributionssystem och genom att precisera vilka skyl­ digheter licenstagaren får eller måste ålägga återförsäljare av de produkter som producerats under licensen. Sådana villkor och skyldigheter bör dock vara förenliga med de konkurrensregler gällande leverans- och distributionsavtal som anges i kommissionens förordning (EU) nr 330/2010 (3). Leverans- och distributionsavtal som in­ gåtts mellan en licenstagare och köpare av dennes avtals­ produkter bör inte omfattas av undantaget enligt denna förordning.

(3) Kommissionens förordning (EU) nr 330/2010 av den 20 april 2010 om tillämpningen av artikel 101.3 i fördraget om Europeiska unio­ nens funktionssätt på grupper av vertikala avtal och samordnade förfaranden (EUT L 102, 23.4.2010, s. 1).

23

Prop. 2013/14:221

Bilaga 3

L 93/18 SV Europeiska unionens officiella tidning 28.3.2014
         

(7)Denna förordning bör endast omfatta avtal där licens­

givaren tillåter att licenstagaren och/eller en eller flera av dennes underleverantör(er) utnyttjar de licensierade teknikrättigheterna, eventuellt efter att licenstagaren och/ eller dennes underleverantör(er) har bedrivit ytterligare forskning och utveckling i syfte att producera varor eller tjänster. Den bör inte tillämpas vid licensiering i samband med forsknings- och utvecklingsavtal som omfattas av kommissionens förordning (EU) nr 1217/2010 (1) eller vid licensiering i samband med specialiseringsavtal som omfattas av kommissionens förordning (EU) nr 1218/2010 (2). Den bör inte heller tillämpas på avtal som enbart syftar till mångfaldigande och spridning av upphovsrättsligt skyddade programvaruprodukter, efter­ som sådana avtal inte avser licensiering av en teknik för produktion utan mer liknar distributionsavtal. Den bör inte heller gälla avtal om inrättande av teknikpooler, det vill säga avtal om gemensamt utnyttjande av tekniker i syfte att licensiera dem till tredje parter, eller avtal genom vilka den teknik som ingår i poolen licensieras ut till dessa tredje parter.

(11)I fråga om avtal om tekniköverföring mellan icke-kon­ kurrenter kan det antas att om parternas respektive andel av de relevanta marknaderna inte överstiger 30 % och avtalen inte innehåller vissa allvarligt konkurrenshäm­ mande begränsningar, bidrar de i regel till att förbättra produktionen eller distributionen samtidigt som kon­ sumenterna tillförsäkras en skälig andel av den vinst som därigenom uppnås.

(12)Om det tillämpliga tröskelvärdet för marknadsandelar överskrids på en eller flera produkt- och teknikmarknader bör gruppundantaget inte tillämpas på avtalet vad gäller de berörda marknaderna.

(8)För tillämpningen av artikel 101.3 i fördraget genom förordning är det inte nödvändigt att fastställa vilka avtal om tekniköverföring som kan omfattas av artikel 101.1 i fördraget. Vid den enskilda bedömningen av avtal enligt artikel 101.1 måste flera faktorer beaktas, särskilt struk­ turen och dynamiken på de relevanta teknik- och pro­ duktmarknaderna.

(9)Förmånen av det gruppundantag som inrättas genom denna förordning bör begränsas till de avtal som med

tillräcklig säkerhet kan antas uppfylla villkoren i arti­ kel 101.3 i fördraget. För att uppnå fördelarna och målen för tekniköverföring bör denna förordning inte enbart omfatta överföring av teknik som sådan, utan även andra bestämmelser i avtal om tekniköverföring om, och i den utsträckning som, dessa bestämmelser är direkt knutna till tillverkningen eller försäljningen av avtalsprodukterna.

(10)I fråga om avtal om tekniköverföring mellan konkurren­ ter kan det antas att om parternas sammanlagda andel av de relevanta marknaderna inte överstiger 20 % och om avtalen inte innehåller vissa allvarligt konkurrenshäm­ mande begränsningar, bidrar de i regel till att förbättra produktionen eller distributionen samtidigt som kon­ sumenterna tillförsäkras en skälig andel av den vinst som därigenom uppnås.

(1) Kommissionens förordning (EU) nr 1217/2010 av den 14 december 2010 om tillämpningen av artikel 101.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på vissa grupper av forsknings- och utveck­ lingsavtal (EUT L 335, 18.12.2010, s. 36).

(2) Kommissionens förordning (EU) nr 1218/2010 av den 14 december 2010 om tillämpningen av artikel 101.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på vissa grupper av specialiseringsavtal (EUT L 335, 18.12.2010, s. 43).

(13)Det kan inte förutsättas att avtal om tekniköverföring omfattas av artikel 101.1 i fördraget över dessa tröskel­ värden för marknadsandelar. Till exempel exklusiva li­ censavtal mellan företag som inte är konkurrenter faller

ofta utanför artikel 101.1. Det kan inte heller förutsättas att avtal om tekniköverföring som omfattas av arti­ kel 101.1 inte uppfyller villkoren för ett undantag om tröskelvärdena för marknadsandelar överskrids. Det kan dock inte heller presumeras att de i regel kommer att ge upphov till objektiva fördelar av sådan art och omfatt­ ning att de uppväger de nackdelar de medför för kon­ kurrensen.

(14)Avtal om tekniköverföring som innehåller begränsningar som inte är absolut nödvändiga för att förbättra produk­ tionen eller distributionen bör inte beviljas undantag med stöd av denna förordning. Särskilt avtal om tekniköver­ föring som innehåller vissa allvarligt konkurrenshäm­ mande begränsningar, såsom överenskommelse om pri­ ser gentemot tredje man, bör inte omfattas av grupp­ undantaget enligt denna förordning, oberoende av de berörda företagens marknadsandelar. Om sådana särskilt allvarliga konkurrensbegränsningar föreligger bör avtalet i sin helhet uteslutas från gruppundantaget.

(15)För att skydda incitamenten att bedriva innovationsverk­ samhet och en korrekt tillämpning av immateriella rät­ tigheter, bör vissa begränsningar uteslutas från grupp­ undantaget. Framförallt bör vissa s.k. grant-back-skyldig­ heter och klausuler om att inte bestrida immateriella rättigheter uteslutas. Om en sådan begränsning ingår i ett licensavtal bör endast begränsningen i fråga uteslutas från gruppundantaget.

24

Prop. 2013/14:221

Bilaga 3

28.3.2014   SV Europeiska unionens officiella tidning L 93/19
         

(16)Tröskelvärdena för marknadsandelar och att avtal om tekniköverföring, som innehåller de allvarligt konkurrens­ hämmande begränsningarna samt de uteslutna begräns­ ningarna som föreskrivs i denna förordning, inte omfat­ tas av undantag garanterar normalt sett att de avtal som omfattas av gruppundantaget inte ger de deltagande fö­ retagen möjlighet att sätta konkurrensen ur spel beträf­ fande en väsentlig del av de berörda produkterna.

i)patent,

ii)bruksmönster,

iii)designskydd,

(17)Kommissionen får enligt artikel 29.1 i rådets förordning (EG) nr 1/2003 (1) återkalla förmånen enligt den här för­ ordningen, om den i ett visst fall finner att ett avtal som omfattas av undantaget i den här förordningen ändå har verkningar som är oförenliga med artikel 101.3 i fördra­ get. Det kan inträffa särskilt om incitamenten att bedriva innovationsverksamhet är försvagade eller om marknads­ tillträde hindras.

(18)Enligt artikel 29.2 i förordning (EG) nr 1/2003 får kon­ kurrensmyndigheten i en medlemsstat återkalla grupp­ undantaget enligt den här förordningen på den medlems­ statens territorium eller en del av detta, om ett avtal som

omfattas av undantaget i den här förordningen i ett visst fall ändå har verkningar som är oförenliga med arti­ kel 101.3 i fördraget på den medlemsstatens territorium, eller på en del av detta vilken uppvisar alla kännetecken på en avgränsad geografisk marknad.

(19)För att förstärka övervakningen av parallella nät av avtal om tekniköverföring som har liknande begränsande ef­ fekter och som täcker mer än 50 % av en viss marknad, kan kommissionen genom förordning förklara att denna förordning inte är tillämplig på avtal om tekniköverfö­ ring som innehåller särskilda begränsningar med avse­ ende på den berörda marknaden, varigenom artikel 101 i fördraget återigen blir fullt tillämplig på sådana avtal.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Definitioner

1.I denna förordning gäller följande definitioner:

a)avtal: ett avtal, ett beslut av en företagssammanslutning eller ett samordnat förfarande.

b)teknikrättigheter: know-how samt följande rättigheter, eller en kombination av dessa, inklusive ansökningar eller ansök­ ningar om registrering av dessa rättigheter,

(1) Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget (EGT L 1, 4.1.2003, s. 1).

iv)kretsmönster i halvledarprodukter,

v)tilläggsskydd för läkemedel eller andra produkter för vilka sådana tilläggsskydd kan erhållas,

vi)växtförädlarcertifikat, och

vii)upphovsrätt till programvara.

c)avtal om tekniköverföring::

i)ett avtal om licensiering av teknikrättigheter mellan två företag enligt vilket licenstagarens och/eller dennes un­ derleverantör(er) ska tillverka avtalsprodukter,

ii)en överlåtelse av teknikrättigheter mellan två företag för tillverkning av avtalsprodukter där en del av de risker som är förenade med utnyttjandet av den tekniken ligger kvar hos överlåtaren.

d)ömsesidigt avtal: ett avtal om tekniköverföring där två före­ tag, genom samma eller separata kontrakt, beviljar varandra en teknikrättighetslicens, och där dessa licenser gäller kon­ kurrerande tekniker eller kan användas för att tillverka kon­ kurrerande produkter.

eensidigt avtal: ett avtal om tekniköverföring där ett företag beviljar ett annat företag en teknikrättighetslicens, eller där två företag beviljar varandra en sådan licens men där dessa licenser inte avser konkurrerande tekniker och inte kan an­ vändas för tillverkning av konkurrerande produkter.

f)produkt: varor eller en tjänst, inbegripet såväl mellanproduk­ ter och tjänster i mellanledet som slutprodukter och tjänster i slutledet.

g)avtalsprodukt: en produkt som direkt eller indirekt tillverkas på grundval av de licensierade teknikrättigheterna.

h)immateriella rättigheter: omfattar industriell äganderätt, sär­ skilt patent och varumärken, upphovsrätt och närstående rättigheter.

25

Prop. 2013/14:221

Bilaga 3

L 93/20 SV Europeiska unionens officiella tidning 28.3.2014
         

i)know-how: ett paket bestående av praktisk information, som är ett resultat av erfarenheter och testning och som är

i)hemlig, det vill säga inte allmänt känd eller tillgänglig,

ii)väsentlig, det vill säga viktig och till nytta för produk­ tion av avtalsprodukterna, och

iii)identifierad, det vill säga att den är så ingående beskri­ ven att det är möjligt att kontrollera att den uppfyller kriterierna för att vara hemlig och väsentlig.

j)relevant produktmarknad: marknaden för avtalsprodukterna och deras substitut, det vill säga samtliga produkter som av köparen betraktas som likvärdiga eller utbytbara med hänsyn till produkternas egenskaper, pris och tilltänkta an­ vändning.

k)relevant teknikmarknad: marknaden för de licensierade teknik­ rättigheterna och deras substitut, dvs. alla de teknikrättighe­ ter som av licenstagaren betraktas som likvärdiga eller ut­ bytbara med hänsyn till teknikrättigheternas egenskaper, de licensavgifter som ska betalas för dessa rättigheter samt deras tilltänkta användning.

l)relevant geografisk marknad: det område inom vilket de be­ rörda företagen medverkar i utbudet av och efterfrågan på produkter eller licensieringen av teknikrättigheter, inom vil­ ket konkurrensvillkoren är tillräckligt likartade och vilket kan särskiljas från angränsande områden på grund av vä­ sentliga skillnader i konkurrensvillkoren.

m)relevant marknad: en kombination av den relevanta produkt­ marknaden eller teknikmarknaden med den relevanta geo­ grafiska marknaden.

n)konkurrerande företag: företag som konkurrerar på den rele­ vanta marknaden, det vill säga:

i)konkurrerande företag på den relevanta marknad där licens för teknikrättigheterna beviljas, det vill säga, före­ tag som beviljar licenser för konkurrerande teknikrättig­ heter (faktiska konkurrenter på den relevanta mark­ naden),

ii)konkurrerande företag på den relevanta marknad där avtalsprodukterna säljs, det vill säga, företag som i avsak­ nad av avtal om tekniköverföring skulle båda vara verk­ samma både på den eller de relevanta marknad(er) där avtalsprodukterna säljs (faktiska konkurrenter på den re­ levanta marknaden) eller som, i avsaknad av avtal om tekniköverföring, på realistiska grunder och inte bara

som en rent teoretisk möjlighet, vid en liten men bestå­ ende höjning av relativpriserna, inom en kort tidsperiod sannolikt skulle göra de nödvändiga ytterligare investe­ ringarna eller tar på sig andra nödvändiga omställnings­ kostnader för att komma in på den/de relevanta mark­ naden/marknaderna (potentiella konkurrenter på den re­ levanta marknaden).

o)selektivt distributionssystem: ett distributionssystem där licens­ givaren åtar sig att, direkt eller indirekt, bevilja licens för produktion av avtalsprodukterna endast till licenstagare som valts ut på grundval av särskilda kriterier och om dessa licenstagare åtar sig att inte sälja avtalsprodukterna till ic­ ke-auktoriserade återförsäljare inom det område som licens­ givaren förbehållit med avseende på detta system.

p)exklusiv licens: en licens enligt vilken licensgivaren själv inte får producera på grundval av de licensierade teknikrättighe­ terna och inte får bevilja tredje parter licens för de licensie­ rade teknikrättigheterna i allmänhet, för viss användning eller inom ett visst område.

q)exklusivt område: ett område inom vilket endast ett företag tillåts producera avtalsprodukterna, där det ändå är möjligt att tillåta en annan licenstagare att producera avtalsproduk­ terna inom detta område endast för en viss kund, om den andra licensen beviljades för att skapa en alternativ leveran­ skälla för den kunden.

r)exklusiv kundgrupp: en kundgrupp till vilken endast en av parterna i avtalet om tekniköverföring aktivt får sälja de avtalsprodukter som produceras med den licensierade tek­ niken.

2. I denna förordning ska begreppen företag, licensgivare och licenstagare även omfatta dessa företags respektive anknutna fö­ retag.

Med anknutna företag avses:

a)Företag i vilka en avtalspart i ett avtal om tekniköverföring direkt eller indirekt

i)har befogenhet att utöva mer än hälften av rösträttighe­ terna, eller

ii)har rätt att utse mer än hälften av ledamöterna i styrel­ sen, direktionen eller organ som rättsligt företräder före­ tagen, eller

iii)har rätt att leda företagets verksamhet.

26

Prop. 2013/14:221

Bilaga 3

28.3.2014   SV Europeiska unionens officiella tidning L 93/21
         

b)Företag som direkt eller indirekt gentemot en part i avtalet om tekniköverföring har de rättigheter eller befogenheter som anges i led a.

c)Företag i vilka ett företag som avses i led b direkt eller indirekt har de rättigheter eller befogenheter som anges i led a.

d)Företag i vilka en part i avtalet om tekniköverföring tillsam­ mans med ett eller flera av de företag som avses i led a, b eller c eller i vilka två eller flera av dessa företag gemensamt har de rättigheter eller befogenheter som anges i led a.

e)Företag i vilka de rättigheter eller befogenheter som anges i led a gemensamt innehas av

i)parter i avtalet om tekniköverföring eller deras respektive anknutna företag som anges i leden a–d, eller

ii)en eller flera parter i avtalet om tekniköverföring eller en eller flera av deras anknutna företag som anges i leden a–d, samt en eller flera tredje parter.

Artikel 2

Undantag

1.Enligt artikel 101.3 i fördraget och om inte annat följer av denna förordning ska artikel 101.1 i fördraget inte tillämpas på avtal om tekniköverföring.

2.Undantaget enligt punkt 1 ska gälla i den mån som avtal om tekniköverföring innehåller konkurrensbegränsningar som omfattas av artikel 101.1 i fördraget. Undantaget ska gälla så länge som de licensierade teknikrättigheterna inte har förfallit, löpt ut eller förklarats ogiltiga eller, i fråga om know-how, så länge som denna know-how förblir hemlig. Om know-how blir allmänt känd till följd av licenstagarens åtgärder ska undantaget emellertid gälla under avtalets hela löptid.

3.Undantaget i punkt 1 ska också tillämpas på bestämmelser

iavtal om tekniköverföring som avser licenstagarens köp av produkter eller som avser licensiering eller överlåtelse av andra immateriella rättigheter eller know-how till licenstagaren, om,

och i den utsträckning som, dessa bestämmelser är direkt knutna till tillverkningen eller försäljningen av avtalspro­ dukterna.

Artikel 3

Tröskelvärden för marknadsandelar

1. Om de företag som är parter i avtalet är konkurrerande företag, ska undantaget i artikel 2 gälla på villkor att parternas sammanlagda marknadsandel inte överstiger 20 % på den/de relevanta marknaden/marknaderna.

2. Om de företag som är parter i avtalet inte är konkurre­ rande företag ska undantaget i artikel 2 gälla på villkor att parternas respektive marknadsandel inte överstiger 30 % på den/de relevanta marknaden/marknaderna.

Artikel 4

Särskilt allvarliga begränsningar

1. Om de företag som är parter i avtalet är konkurrerande företag ska undantaget i artikel 2 inte gälla avtal som, direkt eller indirekt, ensamt eller i kombination med andra faktorer som parterna kontrollerar, syftar till

a)att begränsa en parts möjligheter att fastställa sina priser när denne säljer produkter till tredje man,

b)att begränsa produktionen, utom begränsningar av produk­ tionen av avtalsprodukter, om dessa begränsningar har ålagts licenstagaren genom ett ensidigt avtal eller ålagts endast en av licenstagarna genom ett ömsesidigt avtal,

c)att dela upp marknader eller kundunderlag, med undantag för

i)en skyldighet för licensgivaren och/eller licenstagaren, ålagd genom ett ensidigt avtal, att inte producera med de licensierade teknikrättigheterna inom det exklusiva område som förbehållits den andra parten och/eller att inte sälja aktivt och/eller passivt till det exklusiva område eller till den exklusiva kundgrupp som förbehållits den andra parten,

ii)en begränsning i ett ensidigt avtal av licenstagarens aktiva försäljning till det exklusiva område eller till den exklu­ siva kundgrupp som licensgivaren tilldelat en annan li­ censtagare, förutsatt att sistnämnda licenstagare inte var ett konkurrerande företag till licensgivaren när dess egen licens beviljades,

iii)en skyldighet för licenstagaren att producera avtalspro­ dukterna endast för eget bruk, förutsatt att licenstagaren inte är ålagd begränsningar avseende aktiv eller passiv

försäljning av avtalsprodukterna som reservdelar för sina egna produkter,

iv)en skyldighet för licenstagaren, ålagd genom ett ensidigt avtal, att producera avtalsprodukterna endast för en viss kund, om licensen beviljades för att skapa en alternativ leveranskälla för den kunden,

27

Prop. 2013/14:221

Bilaga 3

L 93/22 SV Europeiska unionens officiella tidning 28.3.2014
         

d)att begränsa licenstagarens möjligheter att utnyttja sina egna teknikrättigheter eller begränsa möjligheterna för någon av avtalsparterna att bedriva forskning och utveckling, om inte en begränsning av sistnämnda slag är nödvändig för att hindra att licensierad know-how avslöjas för tredje man.

2. Om de företag som är parter i avtalet inte är konkurre­ rande företag ska undantaget i artikel 2 inte gälla avtal som, direkt eller indirekt, ensamt eller i kombination med andra faktorer som parterna kontrollerar, syftar till

a)att begränsa möjligheterna för en part att fastställa sina pri­ ser när denne säljer produkter till tredje man utan att be­ gränsa möjligheten att ålägga ett högsta försäljningspris eller ett rekommenderat försäljningspris, under förutsättning att dessa inte får karaktären av ett fast eller lägsta försäljnings­ pris som en följd av påtryckningar eller incitament från någon av parterna,

b)att begränsa det område inom vilket eller av de kunder till vilka licenstagaren passivt får sälja avtalsprodukterna, med undantag för

i)en begränsning av den passiva försäljning som går till ett exklusivt område eller till en exklusiv kundgrupp som förbehållits licensgivaren,

ii)en skyldighet att producera avtalsprodukterna endast för eget bruk, förutsatt att licenstagaren inte är ålagd be­ gränsningar avseende aktiv eller passiv försäljning av av­ talsprodukterna som reservdelar för sina egna produkter,

iii)en skyldighet att producera avtalsprodukterna endast för en viss kund, om licensen beviljades för att skapa en alternativ leveranskälla för den kunden,

iv)en begränsning av en licenstagares försäljning till slut­ användare, om licenstagaren bedriver verksamhet på grossistnivå,

v)en begränsning av försäljning till icke-auktoriserade åter­ försäljare som bedrivs av medlemmarna i ett selektivt distributionssystem,

c)att begränsa aktiv eller passiv försäljning till slutanvändare som bedrivs av en licenstagare som är medlem i ett selektivt distributionssystem och som är verksam i detaljhandelsledet, utan att det påverkar möjligheten att förbjuda en medlem av detta system att bedriva verksamhet från en icke-auktoriserad etableringsort.

3. Om de företag som är parter i avtalet inte är konkurre­ rande företag när avtalet ingås men blir konkurrerande företag senare, ska punkt 2 och inte punkt 1 vara tillämplig under avtalets hela giltighetstid om avtalet inte ändras senare i mate­ riellt hänseende. En sådan ändring inbegriper ingående av ett nytt avtal om tekniköverföring mellan parterna gällande kon­ kurrerande teknikrättigheter.

Artikel 5

Uteslutna begränsningar

1. Undantaget i artikel 2 ska inte tillämpas på följande skyl­ digheter i avtal om tekniköverföring:

a)En direkt eller indirekt skyldighet för licenstagaren att bevilja en exklusiv licens eller att överlåta rättigheter, helt eller del­ vis, till licensgivaren eller till tredje man som utsetts av licensgivaren med avseende på sina egna förbättringar eller nya tillämpningar av den licensierade tekniken.

b)En direkt eller indirekt skyldighet som ålagts en part att inte bestrida giltigheten i de immateriella rättigheter som den andra parten har i unionen, dock utan att detta i samband med en exklusiv licens påverkar möjligheten att säga upp avtalet om tekniköverföring om licenstagaren bestrider gil­ tigheten av en eller flera av de licensierade teknikrättigheter­ na.

2. Om de företag som är parter i avtalet inte är konkurre­ rande företag, ska undantaget i artikel 2 inte gälla en direkt eller indirekt skyldighet som begränsar licenstagarens möjligheter att utnyttja sina egna teknikrättigheter eller begränsar möjligheterna för någon av avtalsparterna att bedriva forskning och utveck­ ling, om inte en begränsning av sistnämnda slag är nödvändig för att hindra att ifrågavarande licensierade know-how lämnas ut till tredje man.

Artikel 6

Återkallelse i enskilda fall

1. Kommissionen får enligt artikel 29.1 i förordning (EG) nr 1/2003 återkalla undantaget enligt den här förordningen, om den i ett visst fall finner att ett avtal om tekniköverföring som omfattas av undantaget i artikel 2 i den här förordningen ändå har verkningar som är oförenliga med artikel 101.3 i fördraget, och särskilt om

a)möjligheterna för tredje man att komma in på marknaden med ny teknik begränsas, till exempel genom den samman­ lagda effekten av parallella nätverk av liknande konkurrens­ begränsande avtal som förbjuder licenstagare att använda tredje parters teknik,

b)potentiella licenstagares tillträde till marknaden begränsas, till exempel genom den sammanlagda effekten av parallella nät­ verk av liknande begränsande avtal som förbjuder licens­ givare att bevilja licenser till andra licenstagare, eller därför att den enda teknikägare som licensierar ut relevanta teknik­ rättigheter ingår ett exklusivt licensavtal med en licenstagare som redan är verksam på produktmarknaden på grundval av utbytbara teknikrättigheter.

28

Prop. 2013/14:221

Bilaga 3

28.3.2014   SV Europeiska unionens officiella tidning L 93/23
         

2. Om ett avtal om tekniköverföring som omfattas av un­ dantaget i artikel 2 i denna förordning i ett visst fall har verk­ ningar som är oförenliga med artikel 101.3 i fördraget på en medlemsstats territorium eller på en del av detta som uppvisar alla kännetecken på en avgränsad geografisk marknad, får kon­ kurrensmyndigheten i den medlemsstaten, med stöd av arti­ kel 29.2 i förordning (EG) nr 1/2003, under samma omstän­ digheter som i punkt 1 i denna artikel, återkalla undantaget enligt den här förordningen på det territoriet.

Artikel 7

Icke-tillämpning av förordningen

1.Om parallella nätverk av liknande avtal om tekniköverfö­ ring omfattar mer än 50 % av en relevant marknad, kan kom­ missionen enligt artikel 1 a i förordning nr 19/65/EEG genom förordning förklara att den här förordningen inte ska tillämpas på avtal om tekniköverföring som innehåller särskilda begräns­ ningar avseende den marknaden.

2.En förordning enligt punkt 1 får inte börja tillämpas tidi­ gare än sex månader efter det att den har antagits.

Artikel 8

Tillämpning av tröskelvärdena för marknadsandelar

Vid tillämpningen av de tröskelvärden för marknadsandelar som anges i artikel 3 ska följande regler gälla:

a)Marknadsandelen ska beräknas på grundval av uppgifter om marknadsvärdet av försäljningen. Om det inte föreligger några tillgängliga uppgifter om försäljningsvärdet på mark­ naden, kan uppskattningar som grundas på annan tillförlitlig marknadsinformation, däribland försäljningsvolymer på marknaden, användas för att fastställa det berörda företagets marknadsandel.

b)Marknadsandelen ska beräknas på grundval av uppgifter som avser det föregående kalenderåret.

c)Den marknadsandel som innehas av de företag som avses i artikel 1.2 andra stycket led e ska fördelas lika mellan vart och ett av de företag som har de rättigheter eller befogen­ heter som anges i artikel 1.2 andra stycket led a.

d)Marknadsandelen för en licensgivare på en relevant marknad för de licensierade teknikrättigheterna ska beräknas med hän­ syn till de licensierade teknikrättigheternas förekomst på den eller de relevanta marknad(er) (som är produktmarknaden/ marknaderna och geografiska marknaden/marknaderna) där avtalsprodukterna säljs, det vill säga på grundval av uppgifter om försäljningen som avser de avtalsprodukter som pro­ ducerats av licensgivaren och dennes licenstagare tillsam­ mans.

e)Om den marknadsandel som avses i artikel 3.1 eller 3.2 från början inte överstiger 20 % respektive 30 % men senare överstiger denna nivå, ska undantaget enligt artikel 2 fort­ sätta att gälla under två på varandra följande kalenderår efter det år då tröskelvärdet på 20 % eller tröskelvärdet på 30 % överskreds första gången.

Artikel 9

Sambandet med andra gruppundantagsförordningar

Denna förordning ska inte tillämpas på licensupplägg i forsk­ nings- och utvecklingsavtal som omfattas av förordning (EU) nr 1217/2010 eller i specialiseringsavtal som omfattas av förord­ ning (EU) nr 1218/2010.

Artikel 10

Övergångsperiod

Förbudet i artikel 101.1 i fördraget ska inte tillämpas från och med den 1 maj 2014 till och med den 30 april 2015 i fråga om avtal som redan är i kraft den 30 april 2014 och som inte uppfyller de villkor för undantag som anges i denna förordning men som den 30 april 2014 uppfyller de villkor för undantag som anges i förordning (EG) nr 772/2004.

Artikel 11

Giltighetstid

Denna förordning träder i kraft den 1 maj 2014.

Den upphör att gälla den 30 april 2026.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 21 mars 2014.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

Joaquín ALMUNIA

Vice ordförande

29

Prop. 2013/14:221 Näringsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 april 2014.

Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden, Ask, Larsson, Erlandsson, Hägglund, Borg, Adelsohn Liljeroth, Björling, Ohlsson, Norman, Attefall, Engström, Kristersson, Elmsäter-Svärd, Ullenhag, Hatt, Ek, Lööf, Arnholm.

Föredragande: statsrådet Lööf.

Regeringen beslutar proposition 2013/14:221 Konkurrensbegränsande avtal om tekniköverföring – anpassning till nya EU-regler.

30