Internationell 5

samverkan

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

Förslag till statens budget för 2014

Internationell samverkan

Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut ......................................................................................		7
2	Utgiftsområde 5 Internationell samverkan...........................................................		9
	2.1	Omfattning..............................................................................................	9
	2.2	Utgiftsutvecklingen ..............................................................................	10
	2.3	Mål .........................................................................................................	11
	2.4	Resultatredovisning ..............................................................................	11
	2.5	Politikens inriktning .............................................................................	28
	2.6	Budgetförslag ........................................................................................	41
	2.6.1	1:1 Avgifter till internationella organisationer....................................	41
	2.6.2	1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet ..................................	41
	2.6.3	1:3 Nordiskt samarbete ........................................................................	42

2.6.41:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse

	kostnader för rättsväsendet ..................................................................	43
2.6.5	1:5 Inspektionen för strategiska produkter.........................................	43

2.6.61:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande

	säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning...............................	44
2.6.7	1:7 Bidrag till Stockholms internationella
	fredsforskningsinstitut (SIPRI)...........................................................	45
2.6.8	1:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet.............................................	46
2.6.9	1:9 Svenska institutet ............................................................................	46
2.6.10	1:10 Information om Sverige i utlandet...............................................	47
2.6.11	1:11 Samarbete inom Östersjöregionen ..............................................	47

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

Tabellförteckning

Anslagsbelopp...................................................................................................................			7
2.1	Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan......................		10
2.2	Härledning av ramnivån 2014–2017. Utgiftsområde 5 Internationell
		samverkan .............................................................................................................	10
2.3	Ramnivå 2014 Realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 5 Internationell
		samverkan .............................................................................................................	10
2.4	Anslagsutveckling 1:1 Avgifter till internationella organisationer ........................		41
2.5	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:1 Avgifter till internationella
		organisationer .......................................................................................................	41
2.6	Anslagsutveckling 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet ......................		41
2.7	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:2 Freds- och
		säkerhetsfrämjande verksamhet...........................................................................	42
2.8	Anslagsutveckling 1:3 Nordiskt samarbete.............................................................		42
2.9	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:3 Nordiskt samarbete....................		42
2.10		Anslagsutveckling 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt
		diverse kostnader för rättsväsendet.....................................................................	43
2.11		Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:4 Ekonomiskt bistånd till
		enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet ..........................	43
2.12		Anslagsutveckling 1:5 Inspektionen för strategiska produkter...........................	43
2.13		Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:5 Inspektionen för
		strategiska produkter ...........................................................................................	44
2.14		Anslagsutveckling 1:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande
		säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning ..............................................	44
2.15		Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:6 Forskning, utredningar och
		andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning ........	45
2.16		Anslagsutveckling 1:7 Bidrag till Stockholms internationella
		fredsforskningsinstitut (SIPRI)'..........................................................................	45
2.17		Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:7 Bidrag till Stockholms
		internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI).................................................	45
2.18		Anslagsutveckling 1:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet...............................	46
2.19		Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:8 Bidrag till Utrikespolitiska
		institutet................................................................................................................	46
2.20		Anslagsutveckling 1:9 Svenska institutet ..............................................................	46
2.21		Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:9 Svenska institutet .....................	46
2.22		Anslagsutveckling 1:10 Information om Sverige i utlandet.................................	47
2.23		Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:10 Information om Sverige i
		utlandet .................................................................................................................	47
2.24		Anslagsutveckling 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen.................................	47
2.25		Beställningsbemyndigande för anslaget 1:11 Samarbete inom
		Östersjöregionen..................................................................................................	48
2.26		Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:11 Samarbete inom
		Östersjöregionen..................................................................................................	48

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1.bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst

Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag

159 500 000 kronor 2015–2017 (avsnitt 2.6.11)

2.för budgetåret 2014 anvisar ramanslagen under utgiftsområde 5 Internationell samverkan enligt följande uppställning:

1:1	Avgifter till internationella organisationer	1 428 722
1:2	Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet	157 842
1:3	Nordiskt samarbete	13 595
1:4	Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet	3 826
1:5	Inspektionen för strategiska produkter	30 130
	Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-
1:6	spridning	44 999
1:7	Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)	24 431
1:8	Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI)	15 693
1:9	Svenska institutet	95 659
1:10	Information om Sverige i utlandet	14 475
1:11	Samarbete inom Östersjöregionen	188 715
Summa		2 018 087

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

2 Utgiftsområde 5 Internationell

samverkan

2.1Omfattning

Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisationer. Inom utgiftsområdet verkar två myndigheter: Inspektionen för strategiska produkter och Svenska institutet.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

2.2Utgiftsutvecklingen

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2012	2013 1	2013	2014	2015	2016	2017
1:1 Avgifter till internationella organisationer	984	1 445	1 259	1 429	1 429	1 429	1 429

1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet	132	144	140	158	159	162	165
1:3 Nordiskt samarbete	15	19	19	14	14	14	14

1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt
diverse kostnader för rättsväsendet	2	4	4	4	4	4	4

1:5 Inspektionen för strategiska produkter	29	29	29	30	31	29	30

1:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande
säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning	54	56	55	45	45	46	46

1:7 Bidrag till Stockholms internationella
fredsforskningsinstitut (SIPRI)	24	24	24	24	24	24	24

1:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI)	14	14	14	16	16	16	16
1:9 Svenska institutet	96	95	93	96	97	99	101

1:10 Information om Sverige i utlandet	14	14	14	14	14	14	14

1:11 Samarbete inom Östersjöregionen	185	189	184	189	189	189	189
Totalt för utgiftsområde 5 Internationell samverkan	1 550	2 034	1 836	2 018	2 021	2 025	2 031

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2014–2017. Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Miljoner kronor

	2014	2015	2016	2017

Anvisat 2013 1	2 034	2 034	2 034	2 034
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	6	9	13	18
Beslut	-21	-21	-21	-21

Överföring
till/från andra
utgifts-
områden	0	0	0	0

Övrigt	0	0	0	0

Ny ramnivå	2 018	2 021	2 025	2 031

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2013. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2015–2017 är preliminär.

Tabell 2.3 Ramnivå 2014 Realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Miljoner kronor

	2014
Transfereringar 1	1 620
Verksamhetskostnader 2	396
Investeringar 3	1
Summa ramnivå	2 018

Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2012 samt kända förändringar av anslagens användning.

1Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation.

2Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.

3Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

2.3Mål

Målet för utgiftsområdet Internationell samverkan är att säkerställa Sveriges intressen i förbindelserna med andra länder.

2.4Resultatredovisning

Internationell krishantering

Sveriges deltagande i freds- och säkerhetsfrämjande insatser finansieras inom flera utgiftsområden – utgiftsområde 5 Internationell samverkan, utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap samt utgiftsområde 7 Internationellt bistånd till den del som enligt OECD-DAC räknas som bistånd. I det följande redogörs för resultaten av det svenska deltagandet i internationell krishantering finansierade under alla tre utgiftsområdena.

Svensk medverkan i internationella insatser vägleds av Nationell strategi för svenskt deltagande i internationell freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet (skr. 2007/08:51, bet. 2007/08:UFöU4), Sveriges politik för global utveckling (prop. 2002/03:122, bet. 2003/04:UU3), regeringens policy för säkerhet och utveckling (UF2010/38380/SP) samt av prop. 2008/09:140 Ett användbart försvar, bet. 2008/09:FöU10. Den årliga deklarationen i riksdagens utrikespolitiska debatt uttrycker regeringens politik på området. Sveriges truppbidrag i Afghanistan och Kosovo har under 2012 styrts av propositionerna Fortsatt svenskt deltagande i den internationella säkerhetsstyrkan i Afghanistan (prop. 2011/12:29) respektive Fortsatt svenskt deltagande i den internationella Kosovostyrkan (prop. 2011/12:33). En utförligare beskrivning av regeringens målsättningar med internationell krishantering finns under 2.5 Politikens inriktning.

Inriktning och genomförande

Ett stort antal myndigheter har ställt resurser till förfogande för deltagandet i internationella insatser under 2012. Bland dessa finns Försvarsmakten, Kustbevakningen, Rikspolisstyrelsen, Folke Bernadotteakademin, Myndigheten för

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

samhällsskydd och beredskap, Kriminalvården, Domstolsverket, Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten.

Som en del i regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser i RiR 2011:14 har fler myndigheter tilldelats egna anslagsposter för sina bidrag till civil krishanterig år 2013. Folke Bernadotteakademin, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Domstolsverket och Åklagarmyndigheten förfogar nu över medel för att bidra med personal till internationella civila insatser, istället för att erhålla medel för detta via bidrag från anslag som UD förfogar över. Åtgärden skapar större förutsättningar för myndigheterna att långsiktigt planera sina bidrag.

De svenska bidragen

Civila och militära bidrag lämnades under 2012 till knappt 40 insatser under ledning av EU, FN, Nato och OSSE, samt i form av ad hoc-insatser.

Antalet svenskar som deltagit i internationella insatser har varierat under året i och med att insatser har inletts, avslutats och förändrats. De siffror som redovisas i detta avsnitt avser, om inte annat sägs, situationen vid årets slut 2012. Vid denna tidpunkt var sammanlagt omkring 877 personer utsända från Sverige som bidrag till internationella krishanteringsinsatser. Av dessa deltog 636 i militära insatser och 241 tjänstgjorde i civila insatser. Bland de svenska civila deltagarna utgjorde poliserna den största gruppen med 118 personer. Totalt har antalet utsända minskat med ca 150 personer jämfört med föregående budgetår. Medan de militära bidragen minskade med ca 170 personer ökade de civila med runt 20 personer.

Förbrukningen av tilldelade medel för internationella insatser var ca 1 804,6 miljoner kronor, varav 1 445 miljoner kronor gällde Försvarsmaktens insatser vilka finansieras från utgiftsområde 6, drygt 67 miljoner kronor avsåg militärobservatörer och stabsofficerare och vissa civila experter, huvudsakligen från utgiftsområde 5, samt 331,7 miljoner kronor avsåg poliser, domstolspersonal, kriminalvårdare, missionsstödpersonal samt annan civil expertis, i allt väsentligt finansierade från utgiftsområde 7.

Under 2012 bidrog Sverige till militär krishantering genom två förbandsbidrag (ISAF och KFOR) samt med militärobservatörer,

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

utbildare och enskilda stabsofficerare. Bidragen och uppgifterna skedde i hela skalan från konfliktförebyggande och säkerhetsfrämjande till fredsframtvingande insatser.

De civila bidragen under 2012 utgjordes av poliser, annan personal från rättsvårdande myndigheter samt övrig civil personal, bl.a. politiska och biståndsrådgivare och experter på planering, ledning och insatsstöd.

Särskilt fokus har under året legat på insatser i Afghanistan och på Västra Balkan samt Afrika söder om Sahara. I Södra Kaukasien har bidragen legat på samma nivå som tidigare. Sveriges bidrag till internationell krishantering har samlats till regioner och konflikter som är prioriterade ur ett utrikes- och säkerhetspolitiskt respektive utvecklingspolitiskt perspektiv. I dessa områden har Sverige ett starkt utrikespolitiskt engagemang och som regel också ett omfattande utvecklingssamarbete på grundval av en landstrategi.

De svenska bidragen har i vissa fall varit betydande och även om det är svårt att härleda resultat på den strategiska nivån i konfliktområdena till just de svenska insatserna gör regeringen bedömningen att de insatser som Sverige har bidragit till har givit resultat. Regeringen bedömer att de svenska bidragen har uppnått de mål som regeringen ställt upp, genomgående har motsvarat högt ställda internationella förväntningar och har löst sina uppgifter på ett bra sätt.

Afghanistan

Under merparten av 2012 uppgick det svenska militära bidraget till ca 500 personer på plats i Afghanistan, med huvuddelen koncentrerad till Mazar-e Sharif i norra Afghanistan. I december 2012 reducerades den svenska militära insatsen med ca 100 personer, till ca 400 personer. Särkostnaden för bidraget uppgick till 1 360 miljoner kronor under 2012. Sverige har även bidragit med civila rådgivare och polisrådgivare till enheten i Mazar-e Sharif. Rådgivarna har bland annat bidragit till att upprätthålla dialog med afghanska motparter, koordinerat det internationella stödet till norra Afghanistan och kontakterna med övriga internationella insatser och organisationer i området. Sverige har också bedrivit ett omfattande utvecklingssamarbete

med Afghanistan, samt lämnat visst stöd till säkerhetssektorreformer.

Regeringens inriktning är att de militära insatserna, utvecklingsinsatserna och andra civila insatser som Sverige genomför ska verka kompletterande avseende Sveriges stöd för säkerhet och utveckling i Afghanistan. Den huvudsakliga uppgiften för det svenska militära styrkebidraget till den internationella säkerhetsstyrkan ISAF har varit att stödja och utbilda de afghanska säkerhetsstyrkorna i enlighet med den afghanska regeringens målsättningar.

På detta sätt har Sverige bidragit till att ansvaret för säkerheten kunnat överföras till afghanska händer, i de fyra provinser i norra Afghanistan där Sverige tidigare har haft ledningsansvar.

ISAF:s roll är från och med sommaren 2013 rent stödjande. Styrkan har bidragit till förbättrat säkerhetsläge och minskad rörelsefrihet för det väpnade motståndet samt en ökad förmåga hos de afghanska säkerhetsstyrkorna. I slutet av 2012 hade 23 av 34 provinser i Afghanistan påbörjat, eller genomfört, övertagandet av säkerhetsansvaret från ISAF. Säkerhetssituationen i Afghanistan är dock fortsatt utmanande.

I mars 2012 övergick den samlade svenska insatsen i norra Afghanistan till civil ledning. I samband med detta avvecklades Provincial Reconstruction Team (PRT) och ersattes av en civilt ledd struktur: Transition Support Team

(TST). Förändringen markerar bl.a. att huvuduppgiften är att stödja överlämnandet av ansvar till de afghanska myndigheterna. Sveriges TST leds av den seniora civila representanten (SCR), och består av en militär enhet som fortsatt ingår i ISAF:s ledningskedja, samt SCR:s stab med bl.a. politiska rådgivare, polisrådgivare och en civil biståndsenhet.

Sverige har under 2012 fortsatt att bidra till EU:s polisinsats EUPOL i Afghanistan med såväl poliser som rättsrådgivare och andra experter. Bidraget har under året uppgått till mellan 20 och 30 personer, vilket är ca 7 procent av insatsens totala internationella personalstyrka, till en kostnad för Sverige om ca 31,6 miljoner kronor. Under första halvåret 2013 påbörjade Sverige en numerär förstärkning av antalet poliser vid fältkontoret i Mazar-e Sharif och vid insatsens högkvarter. Sverige blir därmed en av

de störst bidragande länderna till insatsen. Under 2012 fick EUPOL en svensk chef. Inom ramen för insatsens tre fokusområden institutionell reform av inrikesministeriet, professionalisering av poliskåren och förbättring av länken mellan polis och övriga rättskedjan har insatsen utbildat över 4 000 afghanska poliser (Afghan National Police, ANP) under perioden juli till december 2012. Arbetet med att lämna över ägarskapet för utbildningen till afghanerna själva har prioriterats under året.

Västra Balkan

Den internationella Kosovostyrkan (KFOR), under Natos ledning, är den yttersta garanten för säkerheten i Kosovo. Under 2012 fortlöpte det svenska bidraget till KFOR. Huvudfokus låg på ledning av samverkans- och observationsteam. I april 2012 reducerades den svenska styrkan med ca tio personer. Under 2012 var det samlade svenska bidraget ca 55 personer. Särkostnaden för insatsernar under året var 81 miljoner kronor. Det svenska bidraget uppgick till ca en procent av personalen i den internationella KFOR-styrkan. Sverige gav även stöd till reformer av Kosovos säkerhetssektor.

EU:s rättsstödsinsats i Kosovo (EULEX Kosovo) - EU:s största civila GSFP-insats – fyllde under 2012 fortsatt en viktig stabiliserande roll i Kosovo och regionen. Genom sitt exekutiva och kapacitetshöjande mandat bidrog EULEX, som en del av EU:s samlade rättsstöd till Kosovo, även till landets EU-närmande. Resultat har uppnåtts inte minst vad gäller att bygga upp en väl fungerande multietnisk poliskår och tullväsende. Det exekutiva mandatet utgjorde ett viktigt bidrag till ansvarsutkrävande vad gäller grov organiserad brottslighet, korruption och krigsbrott. Stora utmaningar kvarstår dock avseende rättsväsendet och norra Kosovo. Insatsens mandat kunde under 2012 endast genomföras i mindre utsträckning i norra Kosovo, pga. den komplexa politiska situationen och begränsad rörelsefrihet. Efter strategisk översyn och omstrukturering under 2012 är EULEX nu mindre och effektivare. Insatsens största möjliga ram vad gäller internationell personal minskades från 1 800 till 1 250. Fokus för insatsens fortsatta arbete under 2012 var det exekutiva mandatet och norra Kosovo. Den europeiska

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

revisionsrätten kritiserade hösten 2012 EU:s samlade rättsstatsstöd till Kosovo för bristande effektivitet. Revisionsrättens rekommendationer avseende EULEX Kosovo har i hög utsträckning åtgärdats. Sveriges personalbidrag till EULEX var under 2012 mellan 60 och 70 personer, varav flertalet var poliser. Kostnaden uppgick till ca 83,2 miljoner kronor. Det svenska bidraget motsvarade ca 5 procent av den totala internationella personalstyrkan.

Det svenska deltagandet i EU-styrkan Althea i Bosnien och Hercegovina samt till OSSE:s fältverksamhet i Västra Balkan har fortsatt i något minskad omfattning. Under 2012 deltog tre svenska poliser i OSSE-missionen i Serbien och en polis i Montenegro. Samtidigt var en expert sekonderad till missionen i Bosnien och Hercegovina, samt två till Kosovo. De senare har bl.a. bidragit till OSSE:s arbete med konfliktförebyggande och konfliktlösning samt för att möta transnationella hot. Kostnaden för bidragen uppgick totalt till ca 6 miljoner kronor. Minskningen av OSSE-personalen på Balkan är en konkret anpassning till OSSE:s ambitioner för sin närvaro i regionen, vilket Sverige stödjer.

Afrika

Sverige har under 2012 upprätthållit sitt deltagande i EU:s utbildningsinsats EUTM Somalia med utbildning i Uganda med två stabsofficerare och sex instruktörer till en kostnad av ca 10 miljoner kronor varav hälften belastade utgiftsområde 5 och den andra hälften utgiftsområde 6. Vid slutet av den andra mandatperioden i december 2012 hade cirka 3 000 somaliska soldater utbildats. Dessa har bidragit till att förbättra säkerhetssituationen i landet och utgör en grund för den fortsatta utvecklingen av Somalias säkerhetssektor. Under 2013 inleddes en successiv flytt av utbildningen till Mogadishu.

Från oktober 2012 bidrog den svenska Kustbevakningen under en fyramånadersperiod med ett sjöövervakningsflygplan till EU:s marina insats utanför Somalias kust, EUNAVFOR Atalanta. Särkostnaden uppgick till 25,9 miljoner kronor under 2012. Under perioden aprilaugusti 2013 deltog Sverige åter med örlogsfartyget HMS Carlskrona i EUNAVFOR Atalanta samt med ett personalbidrag till styrkans stab. Under 2011–2013 har sjöröveriet

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

fortsatt att minska i regionen - under 2011 noterades 176 attacker och 25 framgångsrika kapningar. Motsvarande siffror för 2012 var 35 respektive 5. Insatsen har tillsammans med omvärldens övriga ansträngningar spelat en viktig roll i denna utveckling.

Sverige har under det andra halvåret 2012 deltagit i EU:s regionala insats för förmågebyggnad inom kustbevakning och rättsväsende, EUCAP Nestor. Vid årsskiftet utgjordes det svenska personalbidraget av fyra personer till en kostnad av ca 0,9 miljoner kronor totalt under 2012. Insatsen har påbörjat verksamhet i Djibouti, Seychellerna och med Somalia. Kontakter har fortgått med Kenya och Tanzania som hittills inte beslutat att ansluta sig till insatsen.

Sverige fortsatte under 2012 att bidra till FN:s stabiliseringsinsats i DR Kongo, MONUSCO, med ca fem militärobservatörer, ca tre poliser och ca en kriminalvårdare till en total kostnad av ca 14,2 miljoner kronor. Insatsen består av omkring 17 000 soldater, 500 militärobservatörer och 1 400 poliser och kriminalvårdare. Generellt har MONUSCO, till del beroende på den komplicerade politiska situationen i landet och närregionen, inte lyckats hantera de underliggande orsakerna till konflikten i DR Kongo, såsom exempelvis det stora behovet av säkerhetssektorsreform. Inom ramen för sitt mandat att skydda civila har dock MONUSCO bidragit till exempelvis skydd av läger för internflyktingar.

Sverige har deltagit i EU:s två insatser i Demokratiska republiken Kongo med fem personer till en kostnad om totalt ca 5,8 miljoner kronor. EU:s polisinsats EUPOL DR Kongo har fokuserat på säkerhetssektorreformer i form av utbildning. Svensk personal har bland annat genomfört utbildningsinsatser i jämställdhet för polismyndigheten i Goma. Insatsen har fokuserat på att stärka samarbetet med lokala samt internationella aktörer. EU:s andra insats, EUSEC DR Kongo, har bidragit till reformer på den militära sidan. Förutom utbildningssatsningar inom bland annat logistik, mänskliga rättigheter och civil-militär samverkan har fokus under 2012 varit att modernisera och effektivisera den kongolesiska försvarsmaktens administration och personalhantering.

Det svenska bidraget till UNMISS i Sydsudan uppgick under 2012, i årsarbetskrafter räknat, till ca sju stabs- och sambandsofficerare, ca tretton

poliser och ca fyra kriminalvårdare. Detta motsvarade drygt två procent av det totala antalet stabs- och sambandsofficerare i UNMISS (ca 325 vid början av 2013) och drygt tre procent av det totala antalet poliser och kriminalvårdare (ca 550 vid början av 2013). Särkostnaden för det svenska bidraget var totalt ca 36,1 miljoner kronor. Utmaningarna för UNMISS att fullgöra sitt mandat, framför allt vad gäller skydd av civila, har varit omfattande. Dels är UNMISS begränsade styrka otillräcklig i förhållande till uppdraget, dels har insatsen verkat under svåra operationella förhållandena och med otillräckligt stöd från den sydsudanesiska regeringen. I samband med våld mellan olika folkgrupper har dock UNMISS givit stöd till de sydsudanesiska säkerhetsstyrkorna för skydd av civila. På rättsområdet har insatsen bland annat bidragit med teknisk expertis för framtagande av kriminalvårdslagstiftning.

EU lanserade i september 2012 en ny civil insats för luftfartsskydd i Sydsudans huvudstad Juba (EUAVSEC Sydsudan). Målsättningen för insatsen är att bidra till att Jubas internationella flygplats effektivt kan fungera som en knutpunkt till yttervärlden och möjliggöra utveckling för landet. Insatsen var under uppbyggnad under hösten 2012. Sverige har hittills bidragit med tre experter till en kostnad av 0,5 miljoner kronor under 2012.

Sverige har ett brett engagemang till stöd för förbättrad säkerhet och långsiktig fred och utveckling i Liberia. Inom ramen för UNMIL lämnade Sverige ett bidrag om, i årsarbetskrafter räknat, ca sjutton poliser och ca tre kriminalvårdare till en total kostnad om ca 30,5 miljoner kronor. Båda dessa kategorier ingår i civilpoliskomponenten som i UNMIL uppgår till ca 470 personer. Det svenska bidraget utgjorde alltså ca fyra procent av denna komponent. Flera av de av Sverige sekunderade poliserna har placerats på centrala positioner inom missionen. Sverige har under 2013 påbörjat ett arbete genom Rikspolisstyrelsen med att stärka och utveckla UNMIL:s insatsförberedande utbildningar för poliser, detta inom ramen för ett bredare samarbete med FN:s avdelning för fredsbevarande operationer (UN DPKO).

UNMIL spelar en avgörande roll för stabiliteten och säkerheten i Liberia. UNMIL arbetar för att stärka Liberias kapacitet att ta över det fulla ansvaret för säkerheten i landet.

Tillsammans med andra FN-organ har UNMIL aktivt bidragit till en process för översyn och reform av Liberias konstitution, där ett framsteg under 2012 var etableringen av en översynskommitté för konstitutionen. Bland insatsens resultat kan också noteras att stöd har getts till den lokala polisutbildningen där 245 liberianska poliser (varav 48 kvinnor) tog examen under 2012. Vidare har svenska kriminalvårdare inom ramen för UNMIL medverkat till att ge samtliga kriminalvårdare i Liberia utbildning i ingripandeteknik utan användning av dödligt våld. Därutöver har Sverige ett omfattande utvecklingssamarbete med Liberia, inklusive ett pilotsamarbete inom ramen för ”New Deal” och dess principer för stöd till sviktande stater.

Instabiliteten i Sahelregionen under 2012 och 2013 har föranlett en ökning av det internationella samfundets engagemang i regionen, och flera internationella insatser har inletts.

I juli 2012 inledde EU en civil förmågehöjande insats i Niger (EUCAP Sahel/Niger). Insatsens uppdrag är att bidra till att stärka Nigers myndigheters förmåga att bekämpa organiserad brottslighet och terrorism, vilket har fått allt mer ökad aktualitet genom utvecklingen i grannländerna Mali, Algeriet, Libyen och Nigeria. Personalen utgörs idag av uppemot 50 personer, framförallt poliser. Sverige bidrog under 2012 med en polis till en kostnad av 0,8 miljoner kronor. Sverige har numera även en person sekonderad från MSB i insatsen.

I januari 2013 inrättades EU:s militära utbildningsinsats, EUTM Mali, som med sina drygt 500 personer, varav ca 200 utbildare, bidrar till att stärka Malis försvarsmakts förmåga att hantera säkerhetssituationen i landet. Sverige bidrar till insatsen med ett femtontal personer.

Östeuropa och Centralasien

EU:s civila övervakningsinsats EUMM Georgien hade under 2012 fortsatt en viktig strategisk roll och betydelse för stabiliteten i Georgien och regionen, genom sitt uppdrag att övervaka avtalet om eldupphör efter konflikten mellan Ryssland och Georgien år 2008. Då EUMM numera är den enda internationella närvarostyrkan i Georgien har den en unik roll när det gäller förtroendeskapande åtgärder i landet och

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

opartisk rapportering om incidenter. EUMM:s närvaro och agerande bidrog inte minst till att upprätthålla det relativa lugn som under 2012 rådde längs de administrativa gränslinjerna mot de georgiska utbrytarområdena Abchazien och Sydossetien. Insatsens viktiga bidrag – bl.a. genom kontinuerlig kontakt med alla relevanta säkerhetsaktörer – till att dämpa spänningar och effekter av olika incidenter var under hösten 2012 av särskild vikt inför och under ryska militärövningar i närområdet samt under det georgiska parlamentsvalet. Sverige var under 2012 tillsammans med Rumänien och Tyskland största bidragsgivare till EUMM. Det svenska personalbidraget uppgick till drygt 30 personer till en kostnad om ca 33 miljoner kronor. Det svenska bidraget motsvarade ca tio procent av den totala personalstyrkan. De flesta svenskar tjänstgjorde som övervakare längs de administrativa gränslinjerna mot Abchazien och Sydossetien. Sedan 2011 innehas posten som biträdande insatschef av en svensk. Sverige har under 2012 bidragit med totalt tre personer till EU:s insats för gränsstöd och kapacitetsbyggnad EUBAM i Moldavien och Ukraina, varav två poliser från rikskriminalpolisen och en utbildare från Folke Bernadotteakademin, till en kostnad av ca 4,3 miljoner kronor. Insatsen har bidragit till att öka och effektivisera gränskontrollen, att förbättra ländernas polis- och tullmyndigheters gränshanteringsförmåga genom samordning och informationsutbyte samt att stödja implementeringen av nya tullregler.

Under året arbetade tre svenskar i OSSE:s mission i Kirgizistan och tre personer i OSSE- insatsen i Tadzjikistan. Den sammanlagda kostnaden för bidragen var 10,4 miljoner kronor. Personalen har bidragit till OSSE:s arbete med frågor som rör mänskliga rättigheter, konfliktförebyggande och motverkande av transnationella hot.

Mellanöstern och Nordafrika

FN:s övervakningsmission i Mellanöstern (UNTSO) etablerades i juni 1948. Sverige har bidragit med personal sedan missionens början. Under 2012 tjänstgjorde åtta svenska officerare i missionen som totalt uppgår till 153 militärobservatörer. Kostnaden för det svenska bidraget uppgick till 10,8 miljoner kronor. Det totala antalet truppbidragande länder uppgår till

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

25. Mandatområdet sträcker sig över Libanon, Syrien, Israel, Jordanien och Egypten med högkvarteret i Jerusalem. Det svenska kontinuerliga personalbidraget till UNTSO har bidragit till den konfliktförebyggande roll som missionen har i regionen.

Konflikten i Syrien har haft en drastisk inverkan på UNTSO:s verksamhet i Syrien, så till den grad att man till väsentliga delar inte längre kan utföra sitt uppdrag där. Samtidigt har UNTSO:s fortsatta verksamhet bidragit till att FN haft ett mått av insyn i den syriska konfliktens utveckling inne i landet (främst dess södra delar). Missionen är strategiskt relevant i ett regionalt säkerhetspolitiskt perspektiv givet sin närvaro i fem länder. För svensk del möjliggjorde vårt deltagande i UNTSO deltagande i observatörsmissionen UNSMIS samt möjliggör beredskap för deltagande i eventuella framtida missioner i regionen. Den svenska personalen utgör en relativt stor del av missionen (ca fem procent) och är mycket uppskattad.

FN:s övervakningsmission i Syrien etablerades i april 2012. Missionen hade till uppgift att övervaka upphörandet av våldshandlingar samt övervaka genomförandet av FN:s och Arabförbundets särskilde sändebud Kofi Annans sexpunktsplan. Missionen bestod av 300 militärobservatörer varav tre svenska officerare. Kostnaden för det svenska deltagandet var 1,8 miljoner kronor. Mandatet för missionen och Annans sexpunktsplan blev dock omöjliga att genomföra, då våldet i landet ökade. Missionen avslutades i augusti 2012, fyra månader efter att den hade etablerats.

Sverige deltog under 2012 fortsatt i EU:s polisinsats för den palestinska myndigheten, EUPOL COPPS. Det svenska personalbidraget uppgick i genomsnitt till sex personer, vilket utgjorde ca tio procent av den internationella personalstyrkan till en kostnad om 7,9 miljoner kronor. Insatsen hade under perioden 2010 till mitten av 2012 en svensk chef. EUPOL COPPS har arbetat med att stärka kapaciteten hos den palestinska polisen samt inom övriga rättsväsendet och har därmed bidragit till EU:s samlade insatser till stöd för en tvåstatslösning. Insatsen fokuserade under 2012 allt mer på kapacitets- och institutionsbyggande.

Genom sin närvaro med observatörer bidrar den Tillfälliga internationella närvaron i Hebron (TIPH) till stabilitet och ökad säkerhet för

palestinier i Hebron. De svenska bidraget till insatsen har under 2012 fortsatt varit tretton personer och kostat ca 17,4 miljoner kronor.

Det svenska bidraget till EU:s rättsstödinsats i Irak, EUJUST Lex Irak, har varit oförändrat under året och legat kring fem-sex personer, ca tio procent av den internationella personalstyrkan, till en kostnad om ca 7 miljoner kronor. Sedan starten 2005 har insatsen utbildat över 5700 poliser, kriminalvårdare, domare, åklagare och andra juridiska experter. Under den andra halvan av 2012 utfördes 27 kurser med totalt 508 deltagare. Under året beslutade EU att insatsen skulle fullgöra sitt nuvarande mandat, som avslutas i december 2013, och därefter ska insatsen avslutas och EU:s stöd till polis och rättsstat i landet ska övertas av andra EU- instrument. Arbetet med att säkerställa en övergång mellan instrumenten har påbörjats under 2013.

Under 2012 pågick en intensiv planering för en integrerad EU-gränsstödinsats i Libyen (EUBAM Libyen) som under 2013 lanserades inom ramen för den gemensamma försvars- och säkerhetspolitiken. Sverige har under 2013 bidragit med enstaka personer till insatsens uppstart. Personalbidraget motsvarar ca 3 miljoner kronor.

Latinamerika

Den internationella kommissionen mot straffrihet i Guatemala, CICIG, etablerades efter ett avtal 2007 mellan Guatemalas regering och FN. Verksamheten inleddes vid början av 2008. Sverige har genom Sida gett stöd till CICIG sedan dess grundande med totalt 102,5 miljoner svenska kronor (näst största givare efter USA). Sverige har även bidragit med två svenska poliser som arbetar i kommissionen för en kostnad om ca 3,5 miljoner kronor under 2012. De svenska poliserna arbetar tillsammans med poliser och jurister från länder i Latinamerika, Spanien (som enda europeiska land förutom Sverige) men även från Guatemala i stora brottsutredningar som faller under CICIG:s mandat. Fram till september 2012 har CICIG inlett 289 utredningar som lett till fällande domar mot totalt 70 personer däribland politiker, domare, åklagare, militärer och poliser. CICIG har dessutom tagit fram lagförslag inom rätts- och säkerhetssektorn som har lett till flera reformer

av lagstiftningen. De svenska polisernas insats har väsentligt bidragit till framgångar för CICIG.

FN:s stabiliseringsmission i Haiti (MINUSTAH) ska vara avslutad 2016. Målsättningen är att det då ska finnas 15 000 haitiska poliser och en påbörjad utfasning av missionen har inletts. Sverige har under 2012 bidragit med poliser och kriminalvårdare till en kostnad av 5,2 miljoner kronor. Det svenska bidraget avslutades i mars 2013. Den nationella polisens kapacitet är fortsatt bristfällig och stödet från MINUSTAH och internationella samarbetspartners är avgörande för att förbättra deras kapacitet. Missionen har under det senaste året fokuserat främst på utbildning av den haitiska polisen gällande bl.a. mänskliga rättigheter och köns- och sexuellt relaterat våld samt utbildning av och överlämning av arbetsuppgifter till närpolisen.

Övriga insatser

Sverige deltog under 2012 med fem officerare i FN:s övervakningsinsats på gränsen mellan Indien och Pakistan (UNMOGIP) till en kostnad av 8,5 miljoner kronor. Givet att insatsen är den enda internationella närvaron i ett område med hög militär spänning, och där brott mot vapenvilan ofta förekommer, bedöms insatsen vara värdefull.

Fem svenska officerare deltog fortsatt som delegater vid gränsinsatsen (NNSC) som övervakar stilleståndsavtalet på Koreahalvön. Särkostnaden för bidraget var under 2012 11,6 miljoner kronor.

Annan freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet

Sverige använder sig av ett antal olika freds- och säkerhetsfrämjande instrument vid sidan av den internationella krishanteringen för att kunna möta de nya, komplexa utmaningar som påverkar den globala säkerheten. Dessa instrument innefattar bland annat politik- och idéutveckling, samt stöd till organisationer och institutioner som är verksamma inom det freds- och säkerhetsfrämjande området.

Som ett led i det traditionellt starka engagemanget inom FN, fortsätter Sverige att ge

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

ett mångsidigt stöd till FN:s olika organ och verksamhet inom freds- och säkerhetsfrämjande. Sverige har under året fortsatt att ge bidrag till FN:s politiska avdelning, FN:s medlingskontor och FN:s utbildningsverksamhet. Sverige har även verkat för en förstärkning av FN:s fredsbevarande och konfliktförebyggande verksamhet genom att stödja fortsatta reformer och omstruktureringar av FN-sekretariatet.

Under våren 2012 inleddes ett pilotsamarbete med Liberia som syftar till att genomföra New Deal på landnivå. Arbetet har fortsatt under året med bland annat framtagandet av en sårbarhetsbedömning. New Deal handlar om ett nytt sätt att arbeta i sviktande stater med fokus på att länka samman politiska och ekonomiska aspekter. Sverige har även aktivt deltagit i den internationella dialogen för freds- och statsbyggande.

För att skapa effektivitet och internationell samsyn kring FN:s fredsfrämjande insatser har Sverige genom Folke Bernadotteakademins haft en ledande roll i International Forum for the Challenges of Peace Operations, och bidragit med bland annat forskning och kapacitetsbyggande inom det freds- och säkerhetsfrämjande området. Sverige har under året även bidragit till organisationer och institutioner som verkar inom försoning och medling och till reformer av säkerhetssektorer och kapacitetsutbyggande i bl.a. Afghanistan, Georgien, Ukraina, Östafrika, på västra Balkan samt till stöd för somaliska regeringsstyrkor.

Sverige har fortsatt att arbeta aktivt för genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolutioner 1325 om kvinnor, fred och säkerhet samt de relaterade resolutionerna. Under 2012 förlängde regeringen Sveriges nationella handlingsplan för genomförandet av resolutionerna 1325 och 1820 till år 2015. I syfte att förbättra möjligheten att utvärdera målen som fastställdes i handlingsplanen, antog regeringen samtidigt ett antal indikatorer enligt vilka ett antal myndigheter ska återrapportera. I januari invigdes det nordiska gendercentret NCGM (Nordic Centre for Gender in Military Operations) vid Swedint.

Främjandet av och respekten för mänskliga rättigheter utgör en viktig del av Sveriges engagemang inom FN. Sverige har under året verkat för att mänskliga rättigheter i allt större utsträckning ska genomsyra FN:s arbete, bland annat genom att utveckla kapaciteten hos FN:s råd för mänskliga rättigheter för att effektivt

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

skydda de mänskliga rättigheterna. Rådet har bland annat beslutat om att upprätta nya funktioner som specialrapportörer för mänskliga rättigheter i Vitryssland och Eritrea. MR-rådet har även förlängt den undersökningskommission för Syrien som fortsätter att kartlägga övergrepp i landet och rådet har på svenskt initiativ, för första gången, antagit en resolution som slår fast att yttrandefriheten och andra mänskliga rättigheter gäller även på internet (Beslut den 5 juli 2012 av FN:s råd för mänskliga rättigheter, resolution A/HRC/20/8). Sverige har under året även drivit en resolution i FN:s generalförsamling om summariska avrättningar som bland annat bidrar till att stärka skyddet för HBT-personer.

Det nordiska samarbetet utgör en viktig beståndsdel i svensk säkerhetspolitik och har under 2012 fördjupats med utgångspunkt i den så kallade Stoltenbergrapporten. Rapporten betonar ett förstärkt nordiskt utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete. Ett av Stoltenbergrapportens förslag handlade om nordiskt samarbete kring luftrumsövervakning över Island. På isländsk förfrågan erbjöd sig Sverige och Finland i oktober 2012 att delta i Norges luftrumsövervakning över Island under 2014. Nato har därefter godkänt svenskt och finländskt deltagande i träning och övning i samband med Norges luftrumsövervakning på Island det första kvartalet 2014. Inom ramen för det nordiska försvarssamarbetet Nordefco har det försvars- och säkerhetspolitiska samarbetet fördjupats bland annat på områdena övningar, materiel och förmågor. I mars överlämnade regeringen till riksdagen skrivelsen Nordiskt utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete inklusive krisberedskap (skr. 2012/13:112).

Under året har Sverige, tillsammans med Italien, Polen och Spanien, verkat för att EU ska anta en europeisk global strategi. I detta syfte lämnade Utrikespolitiska institutet och tre andra institut i maj 2013 ut en rapport som belyser möjligheterna med en sådan strategi. Sverige har även verkat för att stärka EU:s dialog och medlingskapacitet genom att etablera ett europeiskt fredsinstitut. I detta syfte engagerade Sverige och Finland frivilligorganisationen Mediateur för att arrangera ett antal seminarier och stödja en rådgivande grupp.

Under 2012 och 2013 genomförde Sverige (Folke Bernadotteakademin), Polen och Litauen

gemensamt två kurser om den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, GSFP, för nyckelpersoner från de Östliga partnerländerna. Syftet var ökad kunskap om GSFP och stärkt samarbete mellan EU och de Östliga partnerländerna inom detta område, inklusive en utvecklad förmåga att delta i EU:s civila och militära krishanteringsinsatser.

EU har under 2012 och 2013, ibland till följd av FN:s åtgärder, allt oftare använt sanktionsinstrumentet i olika länder och sammanhang. Detta har medfört att sanktioner har blivit ett allt viktigare komplement till andra freds- och säkerhetsfrämjande åtgärder. Medan det fortsatt är riktade sanktioner som väljs, är tendensen att dessa sätts in på ett allt mer komplext vis genom att inriktas på finansiella förhållanden. Åtgärderna sätts ofta samman till paket med långtgående verkningar. Detta mönster blev markant 2012 och 2013, inte minst som ett svar på utvecklingen i Syrien, Zimbabwe, Myanmar/Burma, Iran och Nordkorea. Den mycket frekventa sanktionsdiskussionen inom EU har ställt stora krav på svenska insatser. Det har varit en prioriterad uppgift för regeringen att stödja en aktiv och adekvat respons på utvecklingen, samtidigt som rättssäkerhet och noggrannhet värnas.

Hoten mot vår digitala säkerhet har särskilt uppmärksammats den senaste tiden och arbete pågår inom FN, EU, Nato, OSSE och Europarådet för att stärka organisationernas kapacitet på området. Med digital säkerhet avses här säkerhet i och för digitala nät och system (jämför ”Cyber security” på engelska). Digital säkerhet är i detta avseende mer avgränsat än begreppet informationssäkerhet som åsyftar all typ av information oavsett medium och form. Begreppet informationssäkerhet definieras vidare i budgetpropositionens avsnitt om utgiftsområde 6. I utrikes- och säkerhetspolitiken har Sverige fortsatt betonat vikten av att digital frihet och säkerhet bör ses tillsammans. Inom EU har Sverige aktivt bidragit till EU:s policyutveckling på området, bland annat vad avser den under året pågående processen om att utarbeta en cybersäkerhetsstrategi samt till etablerandet av en Friends of Presidency-grupp för cyberfrågor som leds av det roterande ordförandeskapet. Sverige har också inom FN verkat för den internationella rättens, inklusive de mänskliga rättigheternas, tillämplighet på internet. Detta särskilt i samband med Sveriges

röstförklaring för FN-resolutionen om utvecklingen inom området för informations- och telekommunikation i internationell säkerhetskontext (A/RES/67/27) som stöddes av ett trettiotal länder. Sverige har, för att utveckla förtroendeskapande mekanismer inom området för digital säkerhet fört diskussioner i OSSE för att arbetet ska baseras på ett brett säkerhetsbegrepp som tar fasta på respekten för mänskliga rättigheter och demokratiska principer. Även arbetet med ett fördjupat nordiskt tekniskt samarbete på området har fortsatt under året. Detta redogörs för närmare i utgiftsområde 6.

Under året har Sverige fortsatt att främja nuvarande rustningskontrollregimer genom att verka för ett aktivt genomförande av fördraget om observationsflygningar (Open Skies) och drivit på för ytterligare uppdateringar av Wiendokumentet, som omfattar årligt informationsutbyte om militära strukturer, försvarsplanering, större övningar samt verifikationsaktiviteter. Därutöver har Sverige följt diskussionerna kring ett ramverk för konventionell rustningskontroll.

FN:s globala strategi mot terrorism är grunden för det internationella samarbetet mot terrorism. Ett viktigt led i förverkligandet av åtagandena i FN-strategin är utvecklandet av nationella strategier för att möta terrorism och våldsam extremism. En uppdaterad version av den svenska nationella strategin presenterades under 2012 i en skrivelse till riksdagen, Ansvar och engagemang – en nationell strategi mot terrorism (skr. 2011/12:73), där förebyggande åtgärder och internationellt samarbete är viktiga element. I båda dessa avseenden agerar Sverige aktivt inom såväl FN som EU och andra fora. Sverige har med särskild uppmärksamhet deltagit i diskussionen om stöd för att höja kapaciteten inom rättssektorn i ett antal aktuella krishärdar, bland annat Pakistan, Sahel, Afrikas horn och Jemen, och för att undanröja framväxten av våldsorienterad extremism. FN:s översynskonferens i juni 2012 utgjorde ett viktigt inslag i uppföljningen av implementeringen av FN:s strategi. Under året genomförde FN:s ”Counter Terrorism Executive Directorate”, (CTED), ett utvärderingsbesök i Sverige, vilket berörde flera departement och myndigheter. CTED har under våren 2013 presenterat sina intryck i en rapport, som är föremål för vidare övervägande inom Regeringskansliet.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

Nedrustnings- och ickespridningsfrågor

Sverige är medlem av IAEA:s styrelse för perioden september 2011 – september 2014. Styrelsearbetet domineras av icke-spridnings- arbetet rörande Iran, Nordkorea och Syrien. IAEA:s verifikationsuppdrag är här av central betydelse. Sverige var medförslagsställare till den resolution om Iran och dess kärntekniska program som antogs vid IAEA:s styrelsemöte i september 2012. EU och Sverige bidrog även aktivt till att den allmänna resolutionen om att stärka IAEA:s system för kärnämneskontroll som åter kunde antas av IAEA:s generalkonferens 2012.

I rollen som artikel XIV-samordnare har Sverige tillsammans med Mexiko fortsatt att verka särskilt för att främja provstoppsavtalet (CTBT) och dess ikraftträdande. Sverige har deltagit i ett stort antal aktiviteter och dialoger, inklusive på utrikesministernivå, i detta syfte. Sverige har också bidragit till att frågan prioriteras i EU:s arbete.

Sverige deltog 2012 i toppmötet om nukleärt säkerhetsskydd i Seoul. I samband med mötet meddelades att Sverige överfört plutonium till USA för omhändertagande inom ramen för det amerikanska icke-spridningsprogrammet Global Threat Reduction Initiative (GTRI), som syftar till att säkra och skydda särskilt känsligt material för att förhindra att det används för tillverkning av kärnladdningar eller i terroristhandlingar.

Den 23 april 2012 ratificerade Sverige konventionen om klusterammunition (CCM), se prop. 2011/12:47. Konventionen och den nya lagen om straff för olovlig befattning med klusterammunition trädde i kraft den 1 oktober 2012. I enlighet med konventionens bestämmelser har Sverige sammanställt en första nationell rapport, som bland annat redogör för destruktionen av det svenska vapensystemet BK 90.

Arbetet inför översynskonferensen för ickespridningsfördraget (NPT) 2015 har fortsatt. EU har bland annat gjort en uppföljning av hur unionen hittills har genomfört den handlingsplan som överenskoms vid NPT:s översynskonferens 2010. EU har också anordnat ett seminarium till stöd för den planerade konferensen om en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern.

Sverige har deltagit aktivt i det multilaterala arbetet för att främja och stärka de

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

internationella konventionerna, bland annat vid översynskonferensen för konventionen om kemiska vapen (CWC) i april 2013 och statspartsmötena för konventionen om biologiska och toxiska vapen (BTWC), konventionen om klusterammunition (CCM) respektive Ottawa-konventionen (förbud mot antipersonella landminor).

Sverige bidrog, i första hand genom EU, till att 2012 års översynskonferens för FN:s handlingsplan om små och lätta vapen (SALW) med konsensus kunde anta ett slutdokument, som bekräftar att arbetet med att genomföra handlingsplanen ska fortsätta.

Exportkontroll

Under juli månad 2012 hölls diplomatkonferensen om ett globalt avtal om handeln med konventionella vapen (det s.k. ATT, Arms Trade Treaty). Konferensen hade föregåtts av ett antal förberedande möten. Sverige har deltagit aktivt i allt förberedelsearbete och under diplomatkonferensen. Konferensen lyckades inte bli klar med en avtalstext inom den givna tidsramen i juli 2012 och förhandlingarna slutfördes först i mars 2013. ATT förväntas resultera i visst uppföljande stöd till tredje land i samband med implementering av fördraget.

Grunderna och den allmänna inriktningen för den strategiska exportkontrollen redovisades för riksdagen i maj 2013 i skrivelse 2012/13:114 Strategisk exportkontroll - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. I skrivelsen redogörs för verksamheten vid myndigheten Inspektionen för strategiska produkter. Exportkontrollen är en kontinuerlig och löpande verksamhet, vars resultat redovisas årsvis i efterskott i regeringens skrivelse till riksdagen. Riksdagen har genom utrikesutskottets betänkande 2010/11:UU3 tillkännagivit för regeringen som sin mening att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag till ny krigsmateriellagstiftning i syfte att skärpa exportkontrollen gentemot icke-demo- kratiska stater. Regeringen har därför tillsatt en parlamentarisk kommitté som kommer att redovisa sitt betänkande senast den 15 december 2014.

Direktivet om överföringar av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen (det s.k. ICT-direktivet) har genomförts nationellt.

På krigsmaterielområdet bedrevs arbete bl.a. i EU:s rådsarbetsgrupp COARM och i den s.k. LoI-kretsen. EU:s fjortonde årliga rapport om medlemsländernas krigsmaterielexport och kontrollen av denna sammanställdes och publicerades. Under 2012 har gruppens arbete varit fokuserat på översynsarbetet av den gemensamma ståndpunkten om vapenexport.

Arbetet inom EU avseende exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden (PDA) fortskred i rådsarbetsgruppen Working Party on Dual Use Goods (WPDU). Nya s.k. generella exporttillstånd har antagits och trätt i kraft. Kommissionen har presenterat en s.k. Grönbok med förslag om att i samarbete med ett stort antal berörda aktörer se över EU:s exportkontrollsystem för PDA. Arbetet med detta fortskrider.

Sverige har fortsatt varit aktiv i de multilaterala exportkontrollregimerna, dvs. Australia Group (AG), Missile Technology Control Regime (MTCR), Nuclear Suppliers’ Group (NSG), Zanger-kommittén (ZC) samt Wassenaararrangemanget (WA). Regimernas arbete har resulterat i internationellt överenskomna uppdateringar av de produktlistor som ligger till grund för nationell exportkontroll och internationella rekommendationer för en effektiv exportkontroll. I regimerna sker även löpande ett värdefullt informationsutbyte kring spridningsrisker.

Medlemskap i internationella organisationer och EU

EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, GUSP

EU utgör det centrala forumet för svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Regeringen redogör närmare för utvecklingen av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP) i skrivelsen 2012/13:80 Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2012 som överlämnades till riksdagen den 7 mars 2013. I denna s.k. årsbok ges en övergripande beskrivning av Europeiska unionens utveckling inklusive dess förbindelser med omvärlden.

Under 2012 har arbetet med översynen av den Europeiska utrikestjänsten (EEAS) påbörjats. Sverige stödjer aktivt denna process. Regeringen

har under året betonat vikten av ökad samordning mellan Kommissionen och EEAS samt samstämmighet mellan EU:s politikområden, för att bland annat stärka genomslaget av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och effekten av EU:s krishanteringsinsatser.

Under året har EU:s förmåga fortsatt att utvecklas när det gäller att genomföra insatser till stöd för internationell fred och säkerhet. Sammanlagt 16 insatser bedrevs under året i Europa, Afrika och Asien. Politikområdet präglas av en stark aktivitet. Tre nya civila insatser inleddes under 2012. En insats avslutades under året. Som redovisats i tidigare avsnitt bidrar Sverige till den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) genom att ställa personal till förfogande till EU:s samtliga krishanteringsinsatser och delta aktivt i utformningen av instrumenten för krishantering.

Genom GUSP-budgeten stödjer Sverige EU:s institut för säkerhetsstudier (EUISS) samt EU:s satellitcentrum (EU SatCen).

FN utgör kärnan i den internationella rättsordningen och det multilaterala samarbetet och är en hörnsten i svensk utrikespolitik. FN åtnjuter en unik politisk legitimitet när det gäller att hantera akuta kriser och möta långsiktiga globala utmaningar.

Under 2012 var Sverige och EU fortsatt drivande i arbetet med att effektivisera styrning och förvaltning av FN:s olika verksamhetsfält. Sverige har särskilt betonat effektiv och flexibel användning av organisationens resurser samt frågor om resultatstyrning, ansvarsutkrävande, transparens, revision och granskning.

Sverige har verkat för en förstärkning av FN:s fredsbevarande och konfliktförebyggande verksamhet genom att stödja fortsatta reformer och omstruktureringar av sekretariatet. Sverige har också aktivt stött uppföljningen av den översyn av civil kapacitet inom FN som avslutades i början av året. Sverige har även stött FN:s webbaserade forum Capmatch som syftar till att mobilisera civil kapacitet för att möta behov i konfliktländer och fredsfrämjande insatser, exempelvis expertis gällande rättsstatens principer.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

Sveriges engagemang för fredsbyggandefrågorna i FN har 2012 resulterat i att vi tagit över ordförandeskapet i fredsbyggandekommissionens (PBC) Liberiakonfiguration. Det svenska ordförandeskapet i PBC:s Liberiakonfiguration som skett på heltid och varit mycket aktivt syftar till att upprätthålla ett starkt internationellt engagemang i freds- och statsbyggandearbetet i Liberia, samt bidra till och förstärka det svenska engagemanget i New Deal i Liberia. Genom engagemanget i Liberia har Sverige inhämtat kunskaper och erfarenheter som kan bidra till att förbättra FN:s verktyg för fredsbyggande och stärka dess förmåga att arbeta med utveckling i postkonfliktländer. Sverige har under året gett bidrag till FN:s fredsbyggande fond (PBF) och har även innehaft ordförandeskapet i PBF:s rådgivande grupp.

Sverige har också fortsatt bidragit till FN:s medlingskontor samt deltagit i det konceptuella arbetet i FN för medlingsfrågan.

Sverige har bidragit till att förstärka EU:s roll i FN. Det är ett strategiskt svenskt intresse att stärka EU som global aktör och göra EU till en effektiv och pålitlig samarbetspartner till FN. Utmaningarna är dock stora såväl internt inom EU som inom FN.

OSSE

Medlemskapet i OSSE är en viktig del av svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Genom stödet till OSSE och dess institutioners verksamhet har Sverige bidragit till att främja säkerhet och stabilitet i regionen utifrån en brett definierad syn på säkerhet som omfattar såväl militär rustningskontroll som mänskliga rättigheter, rättssäkerhet och demokrati.

Inom OSSE har Sverige aktivt verkat för att OSSE:s gemensamma principer och åtaganden inte ska undergrävas utan upprätthållas och genomföras. Sverige har även drivit EU:s fyra övergripande prioriteringar: en effektiv rustningskontrollregim, konfliktlösning, transnationella hot och OSSE:s mänskliga dimension. Sverige har under 2012 aktivt medverkat i diskussionen om rustningskontrollfrågorna med särskilt fokus på en uppdatering av Wiendokumentet och har även varit pådrivande i frågor som rör OSSE:s arbete med digital säkerhet. Under året har beslut fattats i OSSE

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

om att lansera den framåtblickande ”Helsinki+40” agendan som handlar om att fördjupa OSSE som säkerhetsgemenskap. Sverige värnar genomförande av åtaganden och OSSE:s principer samt ett brett deltagande i processen som även omfattar civila samhället.

Sverige har under året fortsatt att prioritera den mänskliga dimensionen inom OSSE och har haft rollen som EU:s lokala samordnare för mediefrihetsfrågor och i den egenskapen fått till stånd ett stort antal viktiga EU-uttalanden i OSSE:s Permanenta råd.

Sverige har ställt personal till förfogande för tjänster i sekretariatet, institutionerna och fältmissionerna och bidragit till att utveckla OSSE:s verksamhet, samt bidragit med observatörer till OSSE:s valobservatörsinsatser. Sverige har vidare gett stöd till OSSE:s konfliktförebyggande projektverksamhet med fokus på främjande av demokrati, mänskliga rättigheter, mediefrihet.

I en skrivelse som överlämnades till riksdagen i augusti 2013 redogörs för verksamheten inom OSSE under 2012 och första halvåret 2013 (skr. 2012/13:185).

Europarådet

Europarådet bedriver ett viktigt och värdefullt arbete för att främja de europeiska värderingarna om respekten för de mänskliga rättigheterna, demokrati och respekt för rättsstatens principer. Sverige har under året aktivt stött generalsekreterarens reformsträvanden och medverkat till ökat fokus i program och budget på kärnområdena – respekt för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer.

En omfördelning av resurser med inriktning på kärnverksamheten är en viktig del av reformagendan. Sverige bidrar som medlemsstat till Europarådets ordinarie budget, delbudgetar samt budgetarna för vissa partsavtal. År 2012 skedde en övergång till tvåårscykler för program och budget.

EU:s anslutning till Europakonventionen för mänskliga rättigheter (ECHR) är av stor betydelse för fri- och rättighetsskyddet i Europa. I april 2013 nåddes en preliminär överenskommelse mellan Europarådet och EU om ett utkast till anslutningsavtal. Utkastet ska remitteras såväl till EU-domstolen och Europaparlamentet som till Europadomstolen

och Europarådets parlamentariska församling innan det kan bli aktuellt för ministerkommittén att anta anslutningsavtalet.

Inom Europarådets MR-inriktade verksamhet har Sverige bl.a. engagerat sig i Europarådets arbete för minoriteters rättigheter genom stöd till samarbetet mellan Europarådet och ERTF (European Roma and Travellers Forum). Inom området för hbt-personers rättigheter har Sverige varit drivande i antagandet av en rekommendation mot diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet. Sverige delfinansierar ett treårigt projekt som löper ut i december 2013 och som syftar till att aktivt stödja rekommendationens genomförande i sex olika medlemsstater – Albanien, Italien, Lettland, Montenegro, Polen och Serbien. Projektet är av pilotkaraktär och ett led i att stärka hbt-personers rättigheter i Europa. Samtliga åtgärder inom projektet är anpassade efter situationen i respektive land. I projektet är även ett hållbarhetsperspektiv viktigt, länderna ska själva kunna bygga vidare på de aktiviteter som genomförs.

I en skrivelse som överlämnades till riksdagen i augusti 2013 redogörs för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under 2012 och första halvåret 2013 (skr. 2012/13:184).

Partnerskapet med Nato

Grunden för Sveriges partnerskap med Nato är medlemskapet i Partnerskap för Fred (PfF) och det Euroatlantiska partnerskapsrådet (EAPR). Sveriges samarbete med Nato under 2012 har omfattat bl.a. politisk dialog, deltagande i Natoledda insatser i Afghanistan och Kosovo, samt samarbete kring militär förmågeutveckling. Sverige har särskilt fokuserat på att upprätthålla den framtida förmågan till samverkan med Nato i krishanteringssammanhang inför att nuvarande insatser fasas ut. Under 2012 deltog Sverige vid Natos toppmöte i Chicago, som bland annat syftade till att främja Natos partnerskap med icke-allierade partnerländer.

Arktiska Rådet

Arktiska rådet är det främsta multilaterala forumet för frågor som rör den arktiska regionen. Rådet bedriver ett viktigt arbete med

tyngdpunkt på miljö och klimatfrågor. Arktiska rådet är i en dynamisk period där det stärks såväl politiskt som institutionellt.

Sverige var under åren 2011–2013 ordförande i Arktiska rådet, vilket avslutades med ett utrikesministermöte i Kiruna den 15 maj 2013.

Sverige kan under ordförandeskapet notera flera viktiga framgångar på miljöområdet. Detta underlättades genom att Sverige arrangerade det andra arktiska miljöministermötet sedan etablerandet av Arktiska rådet. På ministermötet i Kiruna fattades beslut om att initiera arbete för att utveckla ett avtal eller annan överenskommelse för att minska utsläppen av sot och metan i Arktis. Ministrarna beslutade om planer för bevarande av biologisk mångfald och att utveckla havs- och ekosystembaserad förvaltning i Arktis. En vetenskaplig rapport om havsförsurning presenterades.

Vid Arktiska rådets möte i Kiruna undertecknade ministrarna även ett avtal om beredskap mot och bekämpning av marina oljeutsläpp samt beslutade att anta sju nya observatörer till rådet.

Därtill har under svenskt ordförandeskap Arktiska rådet stärkts med ett ständigt sekretariat i Tromsö, en permanent budget och en kommunikationsstrategi. Sverige har också lanserat ett projekt om naturens och samhällens motståndskraft och även initierat arbete om företagens sociala ansvar i Arktis.

Som medlemsstat i Arktiska rådet bidrar Sverige till den ordinarie budgeten om maximalt 125 000 USD per år, samt med ett frivilligt bidrag om 100 000 kronor till två arbetsgruppers sekretariat (PAME och CAFF). Därutöver bidrar Sverige på projektbasis till olika forskningsprojekt som pågår i Arktiska rådet. Ett av dessa är det svenska miljöprojektet Arctic Resilience Report som bedrivas av Stockholm Resilience Centre.

OECD

OECD har en unik ställning som kunskapsorganisation och forum för politisk dialog, erfarenhetsutbyte och analys inom ett stort antal politikområden samt framtagande av rekommendationer, riktlinjer och policys. Mot bakgrund av den ekonomiska och finansiella krisen har OECD påbörjat ett arbete kallat NAEC (New Approaches to Economic

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

Challenges) för att bredda och förbättra sin analyskapacitet inom en rad områden. NAEC rymmer ett stort antal projekt med det övergripande målet att bidra till högre inkluderande tillväxt och välbefinnande. OECD har påbörjat ett projekt med understöd av G20 och G8 för att motverka skattebaserosion och flyttning av vinster, Base Erosion and Profit Shifting (BEPS). Arbete med bl.a. förnyelse genom innovation och med grön tillväxt har intensifierats. Anslutningsprocessen med Ryssland har fortsatt. Diskussioner pågår om ytterligare utvidgning. OECD:s externa relationer blir allt viktigare, särskilt ansträngningarna att fördjupa samarbetet med tillväxtländerna Brasilien, Indien, Indonesien, Kina och Sydafrika. OECD har lämnat viktiga bidrag till arbetet inom G20, inte minst inom sysselsättnings-, jordbruks- och handelsområdet. En strategi för att främja yrkesutbildning finns sedan 2012 – liksom en strategi för organisationens arbete med utvecklingsfrågor där samstämmighet för utveckling är en viktig del i genomförandet.

Forskning om säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning

Under 2012 har forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning fortsatt genomförts med statlig finansiering av svenska och utländska forskningsinstitut. Denna verksamhet har bidragit till att belysa frågekomplex av intresse för svensk utrikespolitik och till ökad kunskap och debatt kring aktuella frågor. Delar av verksamheten har bidragit till utformningen av svenska initiativ och positioner i internationella fora.

Utrikespolitiska institutets (UI) forskning utgör en förutsättning och kunskapsbas för institutets informations- och programverksamhet. UI:s forskning bidrar även med idéer och förslag till Regeringskansliet som kan bidra till utformningen av svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Under året har UI bland annat analyserat eurokrisens inverkan på EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, kartlagt EU:s roll som extern säkerhetsaktör samt fungerat som samordningsram för arbetet med en europeisk global strategi. UI:s forskning och inte minst dess arbete med den globala

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

strategin har bidragit till att upprätthålla ett globalt kontaktnät samt stärkt UI:s roll som partner gentemot internationella tankesmedjor i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor.

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har löpande bistått UD i arbetet med aktuella nedrustnings- och icke-spridningsfrågor inom ramen för icke-spridningsfördraget (NPT) och internationella atomenergiorganet (IAEA), inte minst genom fortsatt bevakning och analys av den kärntekniska utvecklingen i länder som Iran och Nordkorea. FOI driver även det nationella datacentret i enlighet med Sveriges åtaganden enligt provstoppsavtalet (CTBT). Omfattande expertstöd till UD har lämnats även på områdena biologiska och kemiska vapen och rymd- och missilfrågor. Expertstödet från FOI har på ett värdefullt sätt bidragit till att bredda och fördjupa sakunderlaget i regeringens arbete med nedrustnings- och icke-spridningsfrågor.

Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) har fortsatt bedrivit forskning inom områdena nedrustning, icke-spridning, militära utgifter och regional säkerhetspolitik. SIPRI har spridit information och skapat opinion, både nationellt och internationellt, genom rapporter, seminarier, databaser och den internationellt välkända årsboken. SIPRI:s forskningsresultat har även utgjort bidrag till UD:s arbete inom säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning.

Folke Bernadotteakademin förvaltar anslagsposten Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling, den så kallade Fredsmiljonen. Fredsmiljonens syfte är att bredda debatten genom att öka deltagandet inom det civila samhället. Svenska organisationer och stiftelser kan ansöka om medel från Fredsmiljonen för verksamhet som syftar till att främja information och studier om fredsfrämjande, nedrustning och säkerhetspolitiska frågor. Under 2012 har Fredsmiljonen finansierat projekt inom kategorierna civil samverkan, konflikthantering, utrikespolitiska frågor samt nedrustning, inklusive kärnvapenfrågan. Det har bland annat resulterat i utbildningsinsatser för unga i kärnvapenfrågor och att riksdagen har etablerat ett nätverk mot kärnvapen.

Nordiskt samarbete

Verksamheten inom det nordiska samarbetet har under 2012 fortsatt att utvecklas och fördjupas. Regeringssamarbetet inom Nordiska ministerrådet är det officiella samarbetet mellan de nordiska länderna och de tre självstyrande områdena Åland, Grönland och Färöarna och har i drygt fyrtio år bidragit till att knyta våra länder närmare varandra. Nordiska ministerrådet omfattar tio fackministerråd och har en verksamhet som spänner över i stort sett hela Regeringskansliet.

Ordförandeskapet roterar mellan de fem nordiska länderna. Under 2012 var Norge ordförande och hade valt den nordiska välfärden som prioriterat tema. Sverige övertog ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet i januari 2013. Arbetet under det gångna året var således i hög grad inriktat på att planera och förbereda det stora antal möten, konferenser och aktiviteter som ska genomföras under det svenska ordförandeåret. Därutöver presenterades ett flertal sektorsprogram.

Det svenska ordförandeskapsprogrammet ”Den nordiska modellen i en ny tid” presenterades av statsministern på Nordiska rådets session i Helsingfors hösten 2012. Programmets centrala teman är kampen mot arbetslöshet och utanförskap, det gemensamma nordiska arbetet för ökad konkurrenskraft och ett hållbart samhälle, samt frågan om hur vi hanterar våra demografiska utmaningar när allt färre ska försörja allt fler.

Sverige strävar efter att förstärka Nordiska ministerrådets roll som politiskt instrument för de nordiska regeringarna. På svenskt initiativ enades länderna under 2012 om att, inom befintliga ramar, upprätta en särskild prioriteringsbudget som ska ge det innehavande ordförandelandet större utrymme att initiera nya nordiska initiativ och satsningar.

Under hösten 2012 presenterade Sverige som blivande ordförandeland fyra nya nordiska projekt med lansering under 2013: en satsning på nordiskt samarbete mot ungdomsarbetslöshet och utanförskap, ett nordiskt samarbetsprojekt för gruvnäringen, ett projekt om att mäta utsläpp från kortlivade klimatpåverkande

luftföroreningar samt en nordisk satsning på arbetsplatsförlagt lärande.

Ett omfattande projekt under året var Nordiska ministerrådets arbete för att bistå USA:s ledande kulturinstitution, John F. Kennedy Center for the Performing Arts, i förberedelserna inför den omfattande kulturfestivalen Nordic Cool i Washington D.C. i februari och mars 2013. Nordic Cool är sannolikt den största nordiska kultursatsningen i utlandet någonsin med 750 medverkande nordiska artister och med uppskattningsvis drygt 200 000 besökare.

Under Utrikesdepartementet och den nordiska samarbetsministern vilar ansvaret för att samordna de högt prioriterade gränshindersfrågorna. Under april månad 2012 genomfördes i samtliga nordiska parlament särskilda temadebatter om gränshinder. Vid den nordiska sessionen i Helsingfors under hösten 2012 redovisade de nordiska samarbetsministrarna ett stort antal lösta gränshinder. Bland de avlägsnade hindren fanns en ändring i den svenska trafikförordningen för att möjliggöra för tunga lastbilar att passera Sverige på väg till ett annat nordiskt land.

Dialogen och samverkan med Nordiska rådet och riksdagens svenska delegation har varit omfattande. Under våren 2012 genomfördes i Reykjavik en temasession om Arktiska frågor. I april 2013 höll Nordiska rådet en temasession i Stockholm om utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik samt civil samhällssäkerhet.

Det bilaterala nordiska samarbetet har under det gångna året varit omfattande. Särskilt betydande har samarbetet med Island varit då Sverige aktivt arbetat för att stödja Islands EU- medlemskapsprocess.

Sverige har under 2012 och 2013 varit ordförande i Arktiska rådet. Sverige har också under 2013 övertagit rollen som samordnare av det nordiska och det nordisk-baltiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet. Sverige har under 2012 lämnat över ordförandeposten i Helsingforskonventionen (HELCOM) till Danmark.

Konsulär verksamhet

Svenska medborgare och personer som likställs med svenska medborgare har erhållit hjälp av Utrikesdepartementet när de råkat i nöd

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

utomlands eller befunnit sig i krisdrabbade områden. Många har fått hjälp direkt av utlandsmyndigheter utan inblandning av departementet. Antalet konsulära ärenden är fortsatt stort.

Information till allmänheten om UD:s reseråd har fortsatt varit en omfattande uppgift.

Ett koncept för större simuleringsövningar av utlandsmyndigheter har tagits fram tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Krisövningar har genomförts vid ambassaden i Moskva samt tillsammans med Kansliet för krishantering vid ambassaden i London inför OS 2012.

Sverigefrämjande i utlandet

Målet för de statliga insatserna för information om Sverige i utlandet är att öka kunskapen, intresset och förtroendet för Sverige i utlandet och därigenom bidra till en ökad sysselsättning samt hållbar global utveckling. Insatserna ska bidra till en ökad internationell samverkan inom en rad områden. Uppdragen spänner över utrikes-, bistånds- och utbildningspolitik. Verksamheten genomförs framför allt av Svenska institutet, som finansieras via anslag 1:9 Svenska institutet, och svenska utlandsmyndigheter, som i detta arbete finansieras via anslag 1:10

Information om Sverige i utlandet, och berör områden som kultur, samhälle, utbildning och forskning, näringsliv och innovation samt demokrati och global utveckling.

Huvuddelen av Svenska institutets Sverigefrämjande arbete sker inom två av institutets verksamhetsområden: Skapa intresse och förtroende för Sverige och Talangmobilitet. Institutets Sverigefrämjande verksamhet utgår från bilden av Sverige i de länder där institutet verkar. Sverigebildsanalys och målgruppsanalys sker löpande och utgör centrala ingångsvärden i såväl enskilda satsningar som i övergripande planering och dimensionering av verksamheten. Tematiskt har institutet under 2012 och 2013 prioriterat insatser inom följande teman: kultur och kreativitet, hållbarhet och miljö, svenska samhällslösningar samt innovation och näringsliv.

Svenska institutets publika verksamhet innefattar Sverige-kommunikation via digitala kanaler och tryckt information, journalistbesök och strategiskt arbete mot utländska medier,

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

evenemang samt relationsskapande möten. Målet är att skapa intresse, dialog och uppmärksamhet för Sverige och svenska kompetenser i andra länder genom relevanta aktiviteter. Inom Talangmobilitet är målsättningen att attrahera talangfulla studenter, forskare och medarbetare från andra länder för att behålla Sveriges tätposition inom forskning och innovation och därmed bidra till en långsiktig tillväxt. Insatserna består bland annat av stipendier, utbyte mellan institutioner och enskilda i Sverige och utlandet, stöd till internationell svenskundervisning och att marknadsföra Sverige som en destination för studier och arbete. Under året har en strategi för ett integrerat arbete inom verksamhetsområdet tagits fram, vilket ytterligare skapat positiva synergieffekter mellan verksamhetens olika insatser.

Under 2012 har Svenska institutet och de svenska utlandsmyndigheterna genomfört ett stort antal aktiviteter runt om i världen. Särskilda satsningar har gjorts inom kulturella och kreativa näringar och inom innovationsområdet, inte minst genom den mobila utställningsplattformen ”innovative Sweden”, som presenterats i Peking och Shanghai, Washington, Toronto och Rio de Janeiro och som totalt besöktes av 30 000 personer. Svenska institutet har varit samordnande för både August Strindbergåret och Raoul Wallenbergåret. Enbart inom Raoul Wallenbergåret har aktiviteter i 65 länder genomförts. Sammanlagt genomförde institutet 19 större evenemang som turnerade till olika utlandsmyndigheter och presenterades vid 88 tillfällen. Insatserna har i utvärderingar fått genomgående höga betyg.

Utlandsmyndigheternas Sverigefrämjandearbete har också haft ett särskilt fokus riktat mot de kreativa näringarna och handelsministerns främjarkalender. Genom främjarkalendern koordineras alla svenska utlandsmyndigheters främjandeinsatser tidsmässigt och tematiskt.

Kopplat till främjarkalendern har exempelvis Musikexportpriset delats ut och evenemanget ”Storytellers of Sweden” genomförts för att öka uppmärksamheten kring svensk musik respektive den svenska litteraturens framgångar i världen.

Satsningarna på information om Sverige genom sociala medier har varit fortsatt framgångsrikt och antalet besökare på institutets

nio digitala plattformar har ökat, bara den kinesiska plattformen Sweden.ch har ökat med 44 procent på ett år. Lanseringen av den arabisktalande versionen av Sweden.se, där både teknik, innehåll och design är anpassat efter regionala förutsättningar, har fått ett stort genomslag med över 236 000 unika besökare under dess första år. Webbplatsen Studyinsweden.se, som är ett centralt redskap att marknadsföra Sverige som studiedestination har under året inom sina fyra olika språkversioner (arabiska, engelska, kinesiska och ryska) ökat med ca 240 000 besökare till cirka 1 844 000.

Institutet är generellt särskilt framgångsrikt i sitt arbete med digitala och sociala medier, något som bidrar till att hålla Sverige kommunikativt i framkant och stärker Sveriges arbete inom offentliga diplomati. I detta sammanhang kan nämnas institutets och Visit Swedens satsning på ”Curators of Sweden” på Twitter som blivit en global succé och vunnit över 29 internationella och nationella utmärkelser.

Sverigefrämjandet i utlandet berör även utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning och utgiftsområde 24 Näringsliv Utrikeshandel, handels- och investeringsfrämjande.

Samarbete inom Östersjöregionen

Det övergripande målet för anslag 1:11

Samarbete inom Östersjöregionen är att främja integration och samverkan kring Östersjön. Utfallet för det svenska stödet till samarbete inom Östersjöregionen 2012 var 185 361 000 kronor. Av utfallet ska 28 643 000 kronor avräknas biståndsramen - detta innefattar insatser inom ramen för Svenska institutets (SI) verksamhet.

Genom Östersjösamarbetet 2012 finansierades SI:s Östersjösamarbete, insatser i Ryssland avseende demokrati, mänskliga rättigheter och miljö, samt insatser inom ramen för Östersjöstaternas råd, Nordliga dimensionen, Arktiska rådet och Barentsrådet.

Samarbetet har bidragit till ökad integration och ökad samverkan. Regeringens övergripande bedömning är att Östersjösamarbetet överlag har gett goda resultat. Nedan följer i korthet en sammanfattning av de resultat som det svenska Östersjösamarbetet har bidragit till.

Resultat i Östersjöregionen

Den 1 januari 2012 övergick Sidas Östersjöenhet till Svenska Institutet (SI). Den övergripande bedömningen är att insatserna genom SI under 2012 inom ramen för samarbetet i Östersjöregionen har visat på goda resultat. Integreringen av enheten i myndighetens strukturer har fortsatt under 2013 och verksamhetens effektivitet förväntas öka. Målet med SI:s samarbete i Östersjöregionen är att utveckla relationer och stödja samarbeten som främjar en ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbar tillväxt, konkurrenskraft och utveckling i Östersjöregionen och dess närområde. Samarbetsländerna inom ramen för Östersjösamarbetet är Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland (främst nordvästra Ryssland), Ukraina, Vitryssland, samt Moldavien och Georgien (endast akademiskt samarbete).

Genom SI:s Visbyprogram har stöd fördelats till akademiska och forskningsbaserade samarbeten. Regeringens bedömning är att Visbyprogrammets övergripande mål har uppfyllts väl. Programmet har bidragit till ett brett erfarenhetsutbyte mellan länderna inom Östersjöregionen samt med EU-länder och länder utanför EU. Resultaten bedöms som långsiktigt positiva.

SI:s nya program Tematiska partnerskap ska främja ett aktivt deltagande och samspel mellan fler nya regionala aktörer kring Östersjön från statlig sektor, forskning, civila samhället och näringslivet inom områdena hälsa, miljö, energi, regional utveckling och innovationer. Ett exempel på detta är projekt där svenska, vitryska och litauiska jordbrukare utbyter erfarenheter kring utvecklandet av ekologiskt jordbruk som hållbar turistdestination.

Svenska institutets ledarskapsprogram har i hög utsträckning bidragit till att skapa långsiktiga relationer och bygga varaktiga aktiva nätverk mellan framtida ledare i regionen. Programmet har också bidragit till deltagarnas ökade kunskap om Corporate Social Responsibility (CSR), ledarskap, affärsutveckling och innovation.

Det norska ordförandeskapet i Barentsrådet under 2012 har arbetat för en miljömässigt hållbar ekonomisk och industriell utveckling och fört vidare inriktningen från det svenska ordförandeskapet. En uppskattad konferens om råvaruutvinning och urfolks rättigheter har

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

genomförts. I miljöarbetsgruppen (WGE) är en prioriterad fråga för det kommande ordförandelandet Finland att utarbeta en klimatplan för regionen. Klimatplanen hanterar bl.a. frågan om att minska förekomsten av kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar.

Verksamheten inom Östersjöstaternas råd (CBSS – Council of Baltic Sea States) har under 2012 genomförts under tyskt följt av ryskt ordförandeskap. Under det tyska ordförandeskapet gavs Östersjösamarbetet betydande uppmärksamhet och i april 2012 genomfördes i Berlin Östersjödagar som bestod av ett stort antal seminarier, workshops, kulturaktiviteter m.m. på Östersjötemat. I juni 2012 genomfördes Östersjötoppmötet i Stralsund med förbundskansler Merkel som värd. Även flera viktiga initiativ har tagits, såsom inrättande av ett moderniseringspartnerskap för Kaliningrad, klimatanpassningsprojekt samt etablerande av en projektstödsfacilitet och ett projektfinansieringsinitiativ för underlättande och befrämjande av projektfinansiering i Östersjöregionen. Det ryska ordförandeskapet har fört dessa initiativ vidare och även satsat på fortsatt arbete mot människohandel i regionen. Den andra fasen av det av Sverige ledda högskoleprojektet i Pskov har också inletts, vars syfte är att uppgradera undervisningen i enlighet med internationell standard och Bolognaprocessens principer (Sverige är ordförande i projektets styrgrupp).

Resultat i Ryssland

Sveriges stöd till Ryssland inriktar sig på demokrati och mänskliga rättigheter samt miljöinsatser. Stödet kanaliseras främst genom Sida, samt en mindre del av demokratiinsatserna genom SI.

Inom stödet för demokrati och mänskliga rättigheter har följande tre verksamhetsområden prioriterats: Stärkt yttrandefrihet, Ökad respekt för och efterlevnad av kvinnors och mäns lika rättigheter och möjligheter samt Medborgarnas ökade insyn, inflytande och deltagande i demokratiska processer.

Stödet inom miljöområdet sker genom finansiering av investeringar i syfte att uppnå gränsöverskridande miljöförbättringar, inklusive utsläppsminskningar till Östersjön. Stödet kanaliseras i huvudsak via internationella

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

finansiella institutioner (IFI) och då framför allt Europeiska utvecklingsbanken (EBRD). Samarbetet innebär att svenska gåvomedel kombineras med lånemedel från banken. Ett viktigt instrument för detta stöd är det multilaterala ramverket NDEP (Nordliga dimensionens miljöpartnerskap), där även Ryssland är delaktig. De multilaterala ramverken medger ett helhetsgrepp på miljöutmaningarna som annars inte skulle vara möjligt.

Stödet sker också genom andra IFI, t.ex. Nordiska investeringsbanken (NIB) där Sverige bidrar till en energieffektiviseringsfond. Andra bidrag ges till NEFCO (Nordiska miljöfinansieringsbolaget) som bland annat finansierar mindre miljöprojekt i nordvästra Ryssland. Samverkan med IFI ger många fördelar. Förutom helhetsgreppet på miljöutmaningarna, så bidrar gåvomedlen till att generera annan finansiering, ofta många gånger större än vad enbart bilaterala bidrag skulle ge. Samverkan inom t.ex. NDEP kombineras också med insatser för institutionella reformer. Tillsammans med kapacitetsuppbyggnad är investeringarna därför också långsiktigt hållbara. Stödet har bidragit till ökade investeringar inom avfallshantering och fjärrvärme samt utbyggnaden av reningsverk i tätorter i nordvästra Ryssland, vilket leder till minskade utsläpp av bl.a. fosfor och kväve i Östersjön. Två större NDEP-insatser är reningsverket i Kaliningrad och det s.k. Neva-projektet i S:t Petersburg. Båda syftar till att minska utsläppen till Östersjön. Reningsverket i Kaliningrad möter dock vissa svårigheter och är kraftigt försenat, bl.a. pga. tidskrävande hantering av de ryska myndigheterna och felaktig upphandling. Även projektet i S:t Petersburg är i viss grad försenat. Regeringens bedömning är trots detta att det svenska stödet till miljöinvesteringar i Ryssland leder till avsevärda miljöförbättringar i regionen.

Regeringens övergripande bedömning är att det samlade resultatet av insatserna, trots de svåra förutsättningarna i Ryssland, är goda.

2.5Politikens inriktning

Internationell krishantering

I det följande beskrivs viktiga förändringar och prioriteringar i det svenska deltagandet i internationell krishantering som är finansierat under alla tre utgiftsområdena för det kommande budgetåret.

Målsättningar

Målet är att genom svensk medverkan i internationella fredsfrämjande insatser bidra till att förebygga, hantera och lösa kriser och konflikter samt att bidra till fredsbyggande. I grunden ligger försvaret av universella normer och värden, såsom demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet, mänsklig värdighet och utveckling. Genom deltagandet främjar Sverige en världsordning som med sin grund i folkrätten bidrar till fred, frihet och försoning.

I den nationella strategin för svenskt deltagande i internationell freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet (skr. 2007/08:51, bet. 2007/08:UFöU4) framhålls att utrikes- och säkerhetspolitik, utvecklingspolitik och försvarspolitik ska stödja varandra i internationella krishanteringsinsatser. Av skrivelsen framgår också att utrikes- och säkerhetspolitiska bedömningar och prioriteringar ska vara styrande för svenskt deltagande i fredsfrämjande insatser. Även försvarspolitiken och politikområdet rättsväsendet ska beaktas. Sammantaget ska dessa politikområden utgöra utgångspunkten för diskussioner om möjliga insatser.

Regering och riksdag har beslutat att målet för det militära försvaret ska vara att enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet, försvara Sverige och främja vår säkerhet. Detta ska bl.a. åstadkommas genom att förebygga och hantera konflikter och krig. Insatser för detta ändamål kan genomföras, förutom på vårt eget territorium, även i närområdet och utanför närområdet (prop. 2008/09:140, bet. 2008/09:FöU10).

Deltagande i internationell civil krishantering, finansieras av utgiftsområde 7, Internationellt bistånd, och ska bidra till det övergripande målet för utgiftsområdet - Förbättrade levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Syftet med Sveriges deltagande i internationell civil krishantering är att medverka till att skapa förutsättningar för människor i konflikt- och postkonfliktsituationer att leva i frihet, säkerhet och rättvisa.

Inriktning och genomförande

Det ligger i krishanteringens natur att utvecklingen i omvärlden inte låter sig förutses i detalj. Planeringen för framtida krishanteringsinsatser måste ta hänsyn till detta. Regeringens strävan är därför att bibehålla en tillräcklig handlingsfrihet för att kunna svara upp mot nya eller förändrade behov av insatser. Det ligger i Sverige intresse att bidra till att eventuella nya insatser som EU beslutar att genomföra får de resurser som behövs. Samtidigt är det angeläget att ha en huvudsaklig inriktning som möjliggör ett långsiktigt engagemang och bestående resultat.

I ljuset av detta avser regeringen under 2014 fortsatt bidra med personal till krishanteringsinsatser med särskilt fokus på Afghanistan och Afrika söder om Sahara. Den svenska militära insatsen i Afghanistan minskar dock från och med sommaren 2014 för att övergå till en utbildnings- och rådgivningsinsats. Stödet till Västra Balkan kommer fortsatt att vara omfattande på den civila sidan men i och med att vårt militära bidrag till KFOR avslutas minskar den totala närvaron avsevärt. Stödet till Afrika söder om Sahara kan därför komma att få större vikt nästa år. Insatser fortsätter dessutom i främst Östeuropa, Centralasien, Mellanöstern och Nordafrika. Bidrag kommer att ske till såväl civila som militära insatser. Insatser för att

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

upprätthålla freden och stöd till rättssektorn och säkerhetssektorreform kommer även fortsättningsvis vara prioriterat. Därutöver gör regeringen följande preliminära bedömning och inriktning av insatserna. Inriktningen kan komma att ändras.

De svenska bidragen

Afghanistan

Det största engagemanget fram till mitten av 2014 utgörs fortsatt av det militära bidraget i den FN-mandaterade Natoledda internationella säkerhetsstyrkan (ISAF). Insatsen får successivt en tydligare inriktning på stödjande och utbildande uppgifter.

Den svenska styrkan uppgår sedan maj 2013 till ca 300 personer på plats i Afghanistan. Insatsen planeras fortsätta på samma nivå till och med maj 2014.

Därutöver tillkommer den svenska helikopterenheten samt personal till stöd för avveckling av camper och hemtransport av utrustning och materiel.

Samarbetet mellan Sverige, Norge, Finland och Lettland inom ramen för ”Nordic-Baltic Transition Support Unit” var fullt operativt sommaren 2013. Samarbetet planeras pågå till och med maj 2014.

Den huvudsakliga uppgiften för det svenska styrkebidraget fram till sommaren 2014 är att fortsatt stödja och utbilda de afghanska säkerhetsstyrkorna, i syfte att utveckla deras förmåga att självständigt ansvara för säkerheten i landet.

Under 2014 avslutas den nuvarande internationella insatsen, ISAF. Planering pågår för att en Nato-ledd utbildnings- och rådgivningsinsats, Resolute Support, därefter ska ta vid. Som framhållits i prop. 2012/13:41 är inriktningen för det svenska engagemanget att från sommaren 2014, om så efterfrågas, bidra i form av en ren utbildningsinsats om högst 200 personer, inklusive instruktörer och de stöd- och skyddsfunktioner som utbildningsinsatsen behöver. Annan militär verksamhet kommer då att vara avslutad.

Regeringen kommer under hösten att återkomma till riksdagen med en proposition om förlängt deltagande i ISAF. Regeringen har under anslaget 1:2 Försvarsmaktens internationella insatser under utgiftsområde 6 Försvar

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

och samhällets krisberedskap beräknat medel avseende ett förlängt deltagande i ISAF.

Regeringens samarbetsstrategi för Afghanistan (UF2011/69433/UD/ASO) gäller till och med 2014. Där anges bl.a. att Sverige ska undersöka möjligheterna att stärka stödet till hela rättskedjan i norra Afghanistan, inklusive ett utökat polisstöd till EU:s polisinsats EUPOL i Afghanistan. Sverige har under 2013 ökat sitt stöd till EUPOL och inriktningen är att polisbidraget totalt ska bestå av minst 25 poliser med tyngdpunkten i Mazar-e-Sharif fram till och med 2014. Det utökade polisbidraget ska bidra till att skapa grundläggande förutsättningar för den afghanska polisen i området att kunna utvecklas till en civilt inriktad polis. Utöver det kommer Sverige fortsatt bidra med övrig civil kompetens till insatsen, till exempel insatsstödpersonal och rådgivare. Det innebär ett totalt bidrag om ungefär 40 personer. EUPOL- insatsen är idag beroende av ISAF för att kunna verka och förflytta sig. Under 2014 kommer den militära närvaron inom ramen för ISAF att avslutas. Det kan komma att påverka inriktningen för det svenska bidraget till EUPOL.

Regeringens strävan är att fortsatt stödja FN:s civila mission i Afghanistan (UNAMA).

Afrika söder om Sahara

Instabiliteten i Sahelregionen har föranlett flera nya internationella insatser. FN- och EU- insatser har tillkommit i Mali under 2013. EU:s militära utbildningsinsats (EUTM Mali) ska med ungefär 550 personer varav ca 200 utbildare bidra till att stärka den maliska arméns förmåga att upprätthålla säkerheten i landet. Sverige bidrar med upp till 15 personer. EU har uttalat sin beredskap att undersöka möjligheten att också stödja polis- och rättsväsendet. Sverige har beredskap att bidra till en sådan insats.

FN:s stabiliseringsinsats i Mali, MINUSMA, upprättades genom beslut i säkerhetsrådet den 25 april 2013 och har ett mångsidigt mandat. FN-insatsen kommer att byggas upp successivt under andra halvan av 2013. Insatsens styrka får uppgå till högst 11 200 soldater och 1 440 poliser. Sverige kommer att bidra till MINUSMA med taktisk flygtransport under en period om högst fyra månader med start fjärde kvartalet 2013. Sverige kommer även att delta i insatsen med stabsofficerare. Ungefär 70 personer kommer att ingå i det svenska förbandet. Sveriges militära bidrag till insatsen

beskrivs närmare under utgiftsområde 6. Regeringens inriktning är att ställa poliser till MINUSMAs förfogande och undersöker även möjligheten att bidra med annan civil personal till insatsen.

I oktober 2012 inledde UNMIL en gradvis nedtrappning av sin närvaro i Liberia. En neddragning av FN-insatsen i Elfenbenskusten väntas ske under 2013. Samtidigt får de civila delarna av insatserna i dessa båda länder allt större betydelse. Sverige har genomfört en satsning i Liberia under 2012 och 2013, som fortsätter in på 2014. Sverige behåller rollen som ordförande för Fredsbyggandekommissionens landkonfiguration för Liberia, och fortsätter att lämna ett relativt stort bidrag med poliser och kriminalvårdare till UNMIL. En SSR-expert kommer också att fortsatt vara stationerad vid ambassaden i Monrovia.

I Somalia kan en ökning av internationella samfundets krishanteringsinsatser på somalisk mark väntas till följd av det förbättrade läget i landet. Ytterligare svenska bidrag kan aktualiseras under 2014 beroende på utvecklingen. EU:s militära utbildningsinsats (EUTM Somalia) har under 2013 etablerat en första närvaro i Mogadishu. EU undersöker möjligheten att utöka EUCAP Nestors verksamhet i Somalia inom polis- och rättssektorn på land och till sjöss. FN har under 2013 etablerat en starkare närvaro med högre grad av integration mellan olika delar av sin verksamhet i Somalia. Under 2014 kan FN väntas få en än större roll i Somalia och eventuellt även börja utföra militära och polisiära fredsbevarande uppgifter.

Det internationella samfundets engagemang i Demokratiska republiken Kongo håller på att förändras. Nya former av kvalificerade civila bidrag till MONUSCO kan aktualiseras för 2014. EU:s krishanteringsinsatser i DR Kongo, EUPOL och EUSEC, väntas avsluta sin verksamhet i september 2014. Insatserna bör utvärderas grundligt av EU. EU bör överväga nya former för säkerhetsfrämjande arbete med EU-delegationen som plattform. Sverige kan överväga att bidra till eventuella nya EU-insatser i DR Kongo.

De svenska bidragen till FN:s stabiliseringsinsats i demokratiska republiken Kongo (MONUSCO), EU:s insats för luftfartsskydd i Sydsudan (EUAVSEC) och FN:s insats i Sydsudan (UNMISS) samt EU:s civila

kapacitetsbyggande insats i Niger (EUCAP Sahel Niger) väntas fortsätta med oförändrad ambitionsnivå.

Balkan

I april 2013 nådde Kosovo och Serbien inom ramen för en EU-faciliterad dialog, en principöverenskommelse om normalisering av relationerna. Överenskommelsen har skapat förutsättningar för en mer stabil situation. Det internationella samfundet kommer att ha viktiga roller i att stödja genomförandet och att fortsatt upprätthålla säkerheten i Kosovo.

I enlighet med prop. 2011/12:33 ska det nuvarande svenska bidraget till KFOR vara avslutat vid utgången av 2013. Sverige avser därefter fortsätta bidra med stöd till Kosovos säkerhetssektorreform, bland annat genom bidrag till stöd- och utbildningsinsatser för uppbyggnaden av Kosovos säkerhetsstyrkor (KSF).

Det nuvarande mandatet för EU:s rättsstödsinsats i Kosovo (EULEX Kosovo) löper ut i juni 2014. Dessförinnan ska en strategisk översyn göras av inriktningen på och omfattningen av den fortsatta verksamheten. Regeringen bedömer att EU fortsatt kommer att behöva vara närvarande i landet, och avser fortsatt bidra substantiellt till insatsen och EU:s fortsatta närvaro i landet. Vad gäller EULEX Kosovo är dess exekutiva mandat och verksamheten i norra Kosovo av särskild vikt för svensk del. Riktade bidrag väntas även ske till OSSE-missionerna på Balkan. Inom ramen för OSSE verkar Sverige för att organisationens fältnärvaro gradvis minskas på västra Balkan.

Mellanöstern och Nordafrika

Konflikten i Syrien har pågått i över två år. Enligt FN är antalet dödsoffer över 100 000 och FN har angett att fler än 8,5 miljoner människor är i behov av humanitärt stöd. Tillträdet för de olika humanitära hjälporganisationerna i Syrien är fortsatt en av de svåraste frågorna.

Sverige stödjer arbetet med att få stopp på våldet och människorättskränkningarna samt hitta en politisk lösning på konflikten.

Situationen i Nordafrika utmärks av fortsatt instabilitet. I Libyen är säkerhetsläget kritiskt på grund av hög kriminalitet och ett högt antal laglösa beväpnade grupper. Det finns ett behov hos libyska myndigheter att få en ökad förmåga att kontrollera landets gränser. Detta är viktigt för att motverka organiserad brottslighet, vapen-

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

och narkotikasmuggling och irreguljär migration.

Under 2013 har EU därför upprättat en civil insats för att stödja Libyen att hantera sina gränser, EUBAM Libya. Sverige har under 2013 bidragit med enstaka civila personer och avser fortsätta under 2014.

EU:s rättsstödsinsats i Irak (EUJUST Lex Irak) kommer att avsluta sin verksamhet vid slutet av 2013. Därmed väntas uppdragen för de fem svenskar som deltar i insatsen att avslutas. Efter att EUJUST Lex Irak avslutas planerar EU att fortsätta sitt stöd till uppbyggnaden av rättsstaten i Irak genom insatser ledda av kommissionen. Sverige har under 2014 beredskap att bidra till övergången från EUJUST Lex Irak till kommissionens projekt.

Bidragen till EU:s polisinsats i de palestinska områdena (EUPOL COPPS), FN:s övervakningsmission i Mellanöstern (UNTSO) och Temporära internationella närvaron i Hebron (TIPH) förväntas fortsätta med oförändrad ambitionsnivå. Om EU:s stödinsats för gränsövervakningen i Rafah (EUBAM Rafah) återaktiveras har Sverige beredskap att efter överväganden kunna bidra till insatsen.

Östeuropa och Centralasien

Planering sker för ett oförändrat, omfattande svenskt bidrag under 2013 till EU:s civila observatörsinsats (EUMM) i Georgien. Resultatet och värdet av EU:s gränsstöds- och kapacitetsbyggnadsinsats (EUBAM) i Moldavien och Ukraina är skäl för Sverige att fortsatt bidra till insatsen. Därutöver förutses under 2014 även fortsatt deltagande i civila OSSE-insatser i Södra Kaukasien och Centralasien, med visst fokus på den senare regionen. Sverige verkar för att OSSE stärker sin fältnärvaro i Centralasien.

Utveckling av Sveriges förmåga att bidra till civil krishantering

De internationell civila krishanteringsinsatserna blir allt mer komplext sammansatta och gränsar både till det mer långsiktiga biståndet och till det militära fredsbevarande stödet. Därför avser regeringen anpassa våra bidrag efter behoven i konflikt-och postkonfliktsituationer, tydliggöra målen och effektivisera och resultatfokusera verksamheten samt stärka samarbete mellan olika aktörer.

Regeringen avser att utarbeta en strategi för civil krishantering som ska styra användandet av

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

medlen under de anslagsposter som går till civil krishantering.

Regeringen anser det viktigt att Sverige kan bidra till att utveckla de internationella organisationernas metoder för civil krishantering.

Åklagarmyndighetens och Domstolsverkets utsändandeverksamhet ska under 2014 utvecklas och konsolideras.

Polisen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården kommer att fortsätta utveckla sitt samarbete kring den internationella verksamheten i syfte att säkerställa ett sammanhållet rättskedjeperspektiv i insatserna.

Samarbetet mellan alla de myndigheter som bidrar till den fredsfrämjande verksamheten ska stärkas, bland annat genom inrättandet av ett råd för samverkan kring internationell fredsfrämjande verksamhet. Rådet skapar en plattform för samverkan mellan FBA, Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket, Kriminalvården, Försvarsmakten, Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap, Kustbevakningen och Sida som möjliggör en starkare länk både mellan den civila och militära krishanteringen och det långsiktiga biståndet.

Framtida truppbidrag

Regeringen har beredskap att bidra till militära krishanteringsinsatser i EU:s, FN:s och Natos regi. Sverige kommer att fortsätta att bidra till EU:s snabbinsatsförmåga. En grundläggande förutsättning för EU:s globala aktörsroll är att unionen har tillgång till rätt utrustade och väl samövade och militära förmågor som kan sättas in i internationell krishantering med kort varsel och som kan samverka med civila förmågor. Under 2014 fortsätter de svenska förberedelserna för att under första halvåret 2015 kunna ställa en ny nordisk stridsgrupp under svensk ledning till EU:s förfogande.

FN:s fredsfrämjande är alla medlemsstaters ansvar. FN:s trovärdighet och legitimitet vilar på detta ansvar. Förutom FN:s egna insatser ger FN:s säkerhetsråd uppdrag till internationella och regionala organisationer att genomföra fredsfrämjande insatser. Sveriges deltagande i

EU- och Natoinsatser och stöd till exempelvis AU:s insatser är därför också ett stöd till FN.

Genom sitt åtagande i EU:s snabbinsatsförmåga under 2015 kan Sverige även bidra till att stärka EU:s möjligheter att bistå FN, t.ex. genom att bereda marken för en större fredsfrämjande FN-insats eller att förstärka en pågående FN-insats.

Sveriges deltagande i pågående Nato-ledda insatser minskar i bredd och omfattning. Det är viktigt att bevara förmågan att samverka med Nato inför eventuella framtida insatser, till exempel genom deltagande i övningsverksamhet och utbyte av erfarenheter.

Sveriges fokus riktas också mot deltagande i icke-väpnade stöd- och utbildningsinsatser, till stöd för reform och utvecklingen av säkerhetssektorn i konflikt- och insatsområden (SSR), med svensk militär expertis och personal.

Annan freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet

Vid sidan av den internationella krishanteringen behöver Sverige använda sig av gränsöverskridande instrument för att kunna möta dagens globala och komplexa utmaningar. Under 2014 kommer Sverige bidra till den internationella freds- och säkerhetsfrämjande verksamheten genom såväl politik- och idéutveckling som att ge stöd till organisationer och institutioner som verkar inom området. Sverige kommer framförallt att bedriva den idéutvecklande freds- och säkerhetsfrämjande verksamheten inom ramen för FN och EU. Regeringen anser det viktigt att Sverige kan bidra till att utveckla de internationella organisationernas metoder för olika typer av freds- och säkerhetsfrämjande samt fredsbyggande insatser.

Sverige kommer att fortsätta att verka för en ytterligare fördjupning och förstärkning av det nordiska samarbetet på det utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska området. I februari 2014 kommer Sverige att tillsammans med Finland och Norge öva i samband med norsk luftrumsövervakning över Island. Parallellt med

pågående samarbete kring andra insater och övningar pågår en diskussion mellan de nordiska länderna om hur vi ytterligare kan förstärka samarbetet, såväl på redan existerande samarbetsområden som på nya områden.

Sverige har ett intresse av att utveckla samarbetet inom EU:s Östliga partnerskap till att även omfatta den bredare säkerhetspolitiska dagordningen, liksom att fördjupa samarbetet när det gäller EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik. Målsättningen för det fortsatta samarbetet är att länderna gradvis omfattas av framväxande EU-normer på det säkerhetspolitiska området, bland annat genom att delta i EU:s civila och militära krishanteringsinsatser, och reformera sina säkerhetssektorer.

Under 2014 avser Sverige fortsatt verka för att EU ska anta en europeisk global strategi och fortsatt bidra till att etablera ett europeiskt fredsinstitut.

Det ligger i Sveriges och EU:s intresse att regionala och subregionala organisationer, i synnerhet i Afrika, tar ett större ansvar för fred och säkerhet. Sverige avser under 2014 att arbeta för att EU ska utveckla samarbetet med andra regionala och subregionala organisationer för att stärka deras institutionella, militära och civila förmågor.

Sveriges fredsbyggandesatsning kommer att fortgå både på landnivå, bland annat genom vårt arbete för Liberia, och globalt. Det finns en fortsatt stor efterfrågan på fredsbyggande och statsbyggande insatser från de konfliktdrabbade länderna själva. Värdefulla erfarenheter gjorda på fältnivå som rör aktörer både inom och utom FN-systemet, såsom Världsbanken och civilsamhället, bidrar till att utveckla det svenska policytänkandet. Sverige ser att även aktörer som inte har explicita fredsbyggande mandat kan ha en viktig roll för fredsbyggande, såsom UNDP.

Som medlem i Fredsbyggandekommissionens organisatoriska kommitté och som ordförande i Fredsbyggandekommissionens landspecifika konfiguration för Liberia kommer Sverige att fortsatt verka för att göra FN:s fredsbyggandearkitektur till ett effektivt och relevant verktyg för att överbrygga glappet mellan akuta krishanterings- och fredsbevarande insatser och mer långsiktigt utvecklingsarbete.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

Sveriges arbete inom FN genomsyras av främjandet av respekten för mänskliga rättigheter.

Sverige ska fortsatt arbeta aktivt inom internationella fora för att stärka genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 (2000) och de efterföljande resolutionerna om kvinnor, fred och säkerhet. Sverige har ett särskilt intresse av, och ansvar för, att resolutionerna genomförs nationellt och internationellt i all freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet och inom humanitära insatser.

Frågan om digital säkerhet och frihet på nätet fortsätter att utgöra en stor beståndsdel av den internationella debatten, inte minst inom FN, EU, Nato, OSSE och Europarådet. Sverige kommer inom området för digital säkerhet att fortsätta prioritera vikten av att säkerhet ses tillsammans med frihet, folkrättens tillämplighet, inklusive de mänskliga rättigheterna, samt framhäva det breda säkerhetsbegreppet. Sverige kommer verka för att EU:s cybersäkerhetsstrategi genom att befintliga verktyg nyttjas, implementeras så att EU:s grundläggande värden om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer också befästs i tillämpningen av politiken för digital säkerhet.

Respekten för folkrätten, inklusive de mänskliga rättigheterna, den internationella humanitära rätten samt rättsstatens principer, är av central betydelse i säkerhetspolitiken.

Sanktioner kan förväntas förbli ett ofta använt instrument inom EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik och därmed fortsätta att ställa höga krav på engagemang från regeringens och behöriga myndigheters sida. Sverige kommer att fortsätta att prioritera kvalitet och rättssäkerhet i arbetet och att responsen på utvecklingen i de aktuella länderna blir adekvat.

Sverige verkar inom EU och FN för att förebygga och motverka terrorism genom att aktivt bidra till genomförandet av EU:s och FN:s strategier mot terrorism. Förebyggande åtgärder mot terrorism och våldsam extremism, inklusive demokratibyggande, är centrala delar av Sveriges arbete mot terrorism. Sverige kommer bl.a. inom ramen för EU fortsatt verka för kapacitetshöjande insatser i särskilt utsatta områden så som Afghanistan/Pakistan, Sahel, Afrikas Horn och Jemen.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

Nedrustnings- och ickespridningsfrågor

Den övergripande målsättningen för svensk nedrustnings- och icke-spridningspolitik är att reducera, eliminera och förhindra spridning av massförstörelsevapen och att reglera, kontrollera och i vissa fall helt förbjuda konventionella vapen. Området är en viktig del av svensk utrikespolitik. Sverige ska, genom EU och nationellt, delta aktivt i förhandlingar om internationella avtal på området, verka för att befintliga avtal genomförs och vid behov stärks samt verka för att så många länder som möjligt ansluter sig till avtalen. Sverige ska bidra till genomförandet av EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen och delta aktivt i arbetet för att främja EU:s förslag till uppförandekod för rymden.

Sverige ska även fortsatt vara en aktiv medlem av det internationella atomenergiorganet IAEA:s styrelse, med fokus på de regionala spridningsfrågorna rörande Iran, Nordkorea och Syrien och värnande av IAEA:s uppdrag att förhindra spridning av kärnvapen. Sverige ska i IAEA även verka för multilaterala ansatser till kärnbränslecykeln och stödja arbetet med att inrätta kärnbränslebanken under IAEA:s kontroll. Vidare ska Sverige ta aktiv del i det förberedande arbetet inför toppmötet om nukleärt säkerhetsskydd i Haag 2014.

Sverige ska, genom EU och nationellt, aktivt delta i arbetet inför översynskonferensen för icke-spridningsfördraget (NPT) 2015 och verka för att handlingsplanen från översynskonferensen 2010 genomförs. Sverige ska också stödja arbetet för en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern.

Sverige ska fortsatt bidra till ansträngningarna att bryta dödläget i nedrustningskonferensen (CD) och stödja eventuella förslag om substantiellt arbete inom CD:s huvudfrågor, särskilt vad gäller ett avtal om förbud mot tillverkning av fissilt material för vapenändamål (FMCT). Efter två aktiva år som samordnare av det internationella arbetet för att främja anslutningen till provstoppsavtalet CTBT kommer Sverige även fortsättningsvis att verka för ett stärkande av CTBT och för dess ikraftträdande.

Inte minst mot bakgrund av konflikten i Syrien ska Sverige ha beredskap att bidra till hanteringen av möjliga insatser för att förhindra spridning av kemiska vapen, inklusive genom

FN och Organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW, samt för att stärka existerande mekanismer.

Sverige ska delta aktivt i det multilaterala arbetet för att främja och stärka de internationella konventionerna, bland annat vid översynskonferensen för Ottawa-konventionen (förbud mot antipersonella landminor) 2014 och statspartsmötena för konventionen om biologiska och toxiska vapen (BTWC), konventionen om kemiska vapen (CWC) respektive konventionen om klusterammunition (CCM).

Sverige ska fortsatt verka för att FN:s handlingsprogram liksom EU:s strategi för att bekämpa illegal handel med små och lätta vapen (SALW) genomförs.

Exportkontroll

Ett globalt bindande fördrag om handeln med konventionella vapen (Arms Trade Treaty, ATT) färdigförhandlades 2013 och öppnades för undertecknande den 3 juni 2013. Sveriges drivande roll i förhandlingarna av ATT uppmärksammades internationellt, och fokus kommer nu att ligga på att bidra till dess genomförande.

Vad gäller exportkontroll av krigsmateriel ska Sverige fortsatt verka för gott informationsutbyte och transparens i EU-arbetet. Sverige ska fortsatt delta aktivt i översynen av EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport som sannolikt avslutas under 2013.

Direktivet om överföringar av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen (ICT) genomförs nu nationellt efter nödvändiga ändringar i det svenska regelverket.

Riksdagen har genom utrikesutskottets betänkande 2010/11:UU3 tillkännagivit för regeringen som sin mening att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag till ny krigsmateriellagstiftning i syfte att skärpa exportkontrollen gentemot icke-demokratiska stater. Regeringen har tillsatt en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att lämna förslag till en ny krigsmateriellagstiftning i syfte att skärpa exportkontrollen gentemot ickedemokratiska stater.

Sverige ska delta aktivt i den översyn av EU:s exportkontrollsystem för produkter med dubbel användning (PDA) som inleddes under 2011 och som fortsätter under 2013. Sverige ska också

noggrant följa utvecklingen i de multilaterala exportkontrollregimerna. Sverige ska förbli aktivt i exportkontrollregimerna och i EU- arbetet för att stärka exportkontrollen som ett instrument mot spridning av massförstörelsevapen och okontrollerade flöden av konventionella vapen.

Medlemskap i Internationella organisationer och EU

EU:s gemensamma utrikes - och säkerhetspolitik, GUSP

EU utgör det centrala forumet för svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Det utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet inom EU, inklusive krishantering och fredsfrämjande insatser, är under fortsatt stark tillväxt. Regeringen verkar för att Sverige ska vara pådrivande när det gäller utvecklingen av den Europeiska Unionen som global aktör. Det är angeläget att EU genom en bred och effektiv utrikespolitik står väl rustat för att möta de globala utmaningar som Europa och världen står inför. Det är viktigt att EU:s gemensamma utrikestjänst (EEAS) är effektiv. Därför välkomnar Sverige det fortsatta arbetet med EEAS översyn.

Sverige avser fortsätta att bidra till såväl den konceptuella som operativa utvecklingen av EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik.

Sveriges bidrag till GUSP-budgeten sker främst via EU-avgiften (utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen). Deltagandet i insatser inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) sker i huvudsak genom personalbidrag finansierade under utgiftsområdena 5, 6 och 7.

Förenta Nationerna utgör kärnan i den internationella rättsordningen och det multilaterala samarbetet och är en hörnsten i svensk utrikespolitik. FN åtnjuter en unik politisk legitimitet när det gäller att hantera akuta kriser och möta de långsiktiga globala utmaningar som världen står inför.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

Sverige har en stark röst i FN när det gäller såväl policyskapande som genom direkta insatser i fält och verkar för ett aktivt och konstruktivt EU i FN. Sverige fortsätter även att aktivt delta i reformprocesser för ett modernare och effektivare FN för att på så sätt bidra till att stärka det kollektiva säkerhetssystemet och göra FN rustat för att ta sig an de globala utmaningarna.

På freds- och säkerhetsområdet vill Sverige bidra till en fungerande FN-struktur för åtgärder genom olika konfliktfaser, från konfliktförebyggande till fredsfrämjande och fredsbyggande insatser, inklusive fungerande fältlösningar för insatser i respektive fas. Sverige kommer bland annat att bidra till en kommande översyn i generalförsamlingen av FN:s politiska missioners roll och utveckling, och fortsatt aktivt sträva efter konsensusöverenskommelser i generalförsamlingen om nödvändiga reformer av FN:s fredsfrämjande verksamhet. Sverige kommer också fortsätta att stödja FN i att utveckla sin förmåga att mobilisera civila kapaciteter för att möta behov i konfliktländer och fredsfrämjande insatser, bland annat genom att aktivt delta i Capmatch, FN:s webbaserade forum för matchning mellan civila resurser och behov i konflikt- och postkonfliktländer, och bidra till vidare utveckling av systemet.

Med utgångspunkt i erfarenheterna från medlemskapet i fredsbyggandekommissionens organisatoriska kommitté och som ordförande i PBC:s landspecifika konfiguration för Liberia kommer Sverige att fortsätta bidra till utvecklingen av FN:s fredsbyggandearkitektur, inte minst gällande Fredsbyggandekommissionens roll.

Sverige har en lång tradition av att bidra till FN:s fredsfrämjande insatser, med såväl militära förband och enskilda insatser, som med civila bidrag. Med början i 2013 och under det kommande budgetåret kommer Sverige att lämna ett förbandsbidrag till FN, till stabiliseringsinsatsen MINUSMA i Mali. Samtidigt fortsätter Sverige att sekundera militärobservatörer, stabsofficerare, poliser och kriminalvårdare till en rad FN-insatser. Sverige har också beredskap att sekundera annan civil personal till FN:s fredsfrämjande eller politiska missioner.

Sverige kommer även fortsatt att betona effektiv användning av FN:s resurser samt frågor om resultatstyrning, ansvarsutkrävande,

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

transparens, revision och granskning. Vidare strävar Sverige efter att öka antalet svenskar på höga tjänster i FN-sekretariatet, FN-missioner och FN:s fonder och program, inte minst mot bakgrund av de omfattande svenska samlade bidragen till FN.

OSSE

OSSE är med sin breda medlemskrets världens största regionala säkerhetsorganisation och ett viktigt forum för svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Europeisk säkerhet behandlas inom OSSE där det breda säkerhetsbegreppet, efterlevandet av gjorda åtaganden och den transatlantiska länken är centrala beståndsdelar. Sverige stödjer det ukrainska OSSE- ordförandeskapet 2013 och det inkommande schweiziska ordförandeskapet 2014.

Sverige kommer under 2014 aktivt verka för att arbetet med OSSE:s framtidsagenda ”Helsinki+40” respekterar OSSE:s åtaganden och principer. Sverige kommer dessutom att fortsätta verka för att EU:s övergripande prioriteringar inom OSSE tas vidare och implementeras. Det inkluderar en effektiv rustningskontrollregim, stärkt förmåga inom konflikthanteringsområdet och en lösning på de s.k. utdragna konflikterna. I arbetet mot transnationella hot är särskilt frågan om digital säkerhet prioriterad. Sverige kommer även att värna landvinningarna inom OSSE:s så kallade mänskliga dimension. Bättre genomförande av rekommendationer från OSSE:s valobservationer bör vara en ambition. Stödet till OSSE:s institutioner, kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR), högkommissarien för frågor om nationella minoriteter (HCNM), medierepresentanten (RFOM) ges fortsatt hög prioritet.

Sverige kommer likaså att fortsätta stödja OSSE:s operativa fältnärvaro genom de olika fältkontoren. Mandaten för OSSE:s olika fältmissioner ska även framgent formuleras utifrån situationen i varje enskilt land. OSSE:s verksamhet i bland annat Centralasien och södra Kaukasien samt utvecklingen av organisationens polisverksamhet ställer krav på svensk medverkan och resurser. Sverige fortsätter att bidra med personal till OSSE:s institutioner, sekretariat och fältmissioner och att ge stöd till extrabudgetär projektverksamhet som stödjer

OSSE:s arbete med demokrati, mänskliga rättigheter och konfliktförebyggande.

Europarådet

Europarådet är en del av den bredare europeiska säkerhetsarkitekturen. Organisationen, som i realiteten är den enda paneuropeiska, bedriver ett värdefullt arbete för att främja respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och respekt för rättsstatens principer. Organisationen består av 47 medlemsländer. Europarådets struktur gör att organisationen har breda kontaktytor i Sverige med flera departement, myndigheter och det civila samhället. Sverige prioriterar Europarådets kärnområden, varvid Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och dess tillämpning genom främst Europa-domstolen är särskilt angelägen. Sverige fäster stor vikt vid kommissarien för mänskliga rättigheters arbete.

Sverige verkar aktivt för att Lissabonfördraget omsätts i EU:s arbetssätt inom Europarådet. En stark EU-röst stärker såväl EU som Europarådet. EU:s förestående anslutning till den Europeiska konventionen för de mänskliga rättigheterna kommer att få stor betydelse.

Europarådet genomgår för närvarande en reformprocess syftande till att inrikta arbetet i högre grad på kärnområdena samt att göra organisationen mer effektiv och öppen. Reformer i den överbelastade Europadomstolen har intensifierats. Samordning inom det europeiska samarbetet är av stor vikt särskilt med EU, som finansierar en stor del av fältverksamheten, samt med OSSE och FN. Sverige fortsätter att verka för ökad fokusering av Europarådets verksamhet i linje med generalsekreterarens initiativ, samt en modernisering av Europarådets organisation och arbetsmetoder. Ambitionen är att reformarbetet ska vara avslutat i och med att nuvarande generalsekreterarens mandat löper ut år 2014.

Partnerskapet med Nato

Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast. Grunden för Sveriges partnerskap med Nato är medlemskap i Partnerskap för Fred (PfF) och det Euroatlantiska partnerskapsrådet (EAPR). Sverige avser fortsätta sitt aktiva och nära samarbete med Nato, inom ramen för

Partnerskap för Fred samt inom ramen för Natos nya partnerskapspolicy. Sveriges samverkan med Nato är ett viktigt medel för att bidra till internationell fred och säkerhet. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt att bevara förmågan till samverkan med Nato när existerande krishanteringsinsatser minskar i omfattning och gradvis fasas ut. Mot denna bakgrund har Sverige anmält intresse att bidra till reservstyrkeregistret inom ramen för Natos snabbinsatsstyrka (NRF), vilket ger möjlighet att upprätthålla förmågan till samverkan med Nato. Sverige har ett särskilt intresse av att upprätthålla samarbetet med Nato för att främja det nordiska och nordisk-baltiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet. Detta förutsätter en god dialog och samarbete med Nato i närområdet. Sverige kommer också att kontinuerligt verka för att utveckla dialogen och samarbetet mellan EU och Nato.

OECD

Sverige ska fortsatt utnyttja och bidra till OECD:s mervärde som multilateral organisation för att utveckla och föra ut gemensamma standarder och regler såväl nationellt som internationellt. Sverige stödjer kunskapsutbyte och utvecklande av välfungerande lösningar på de politikområden som täcks av organisationens mandat. Sverige ska även utnyttja de möjligheter som finns i OECD för att få information om och påverka arbetet i G20, liksom delta i övrig dialog med tillväxtekonomier som Brasilien, Ryssland, Indien, Indonesien, Sydafrika och Kina. De sakfrågor som ska prioriteras i OECD- arbetet är analys och insatser kring den globala ekonomiska krisen och dess konsekvenser, arbetet mot protektionism och ett starkt multilateralt handelssystem, öppnare flöden av internationella investeringar, samt arbete för god förvaltning och mot korruption. Sverige ska aktivt stödja OECD:s multidisciplinära arbete med samstämmighet för utveckling (PCD). Likaså ska utvecklings- och biståndspolitik, miljö, OECD:s relationer med omvärlden, inklusive MENA-regionen och Sydostasien, ges hög prioritet. Det fortsatta arbetet kring grön tillväxt och om den digitala ekonomin följs noga, liksom arbetet med kvalitetsutveckling inom välfärd och hälsa. IEA:s arbete är fortsatt prioriterat. Organisationens arbete med att ta

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

fram underlag för tillväxtfrämjande strukturella reformer är av särskild betydelse. Vidare ska Sverige aktivt delta i OECD:s arbete med att motverka skattebaserosion och flyttning av vinster, Base Erosion and Profit Shifting (BEPS).

Forskning om säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning

Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och ickespridning är av stor vikt och stärker regeringens möjligheter att utforma och ta ställning till olika handlingsalternativ. Verksamheten bidrar också till att stimulera den allmänna debatten kring utrikes- och säkerhetspolitiska frågor.

Regeringen har identifierat följande prioriterade områden för den säkerhetspolitiska forskningen:

–finansiering av Utrikespolitiska institutets (UI) särskilda forskningsprogram, analys och policyutveckling av EU:s utrikes- och säkerhetspolitik;

–konfliktförebyggande, fredsbyggande och krishantering;

–fördjupad transatlantisk relation;

–geopolitiska tyngdpunktsförskjutningar;

–Arktis/Nordområdena;

–närområdesrelaterade säkerhetspolitiska frågor;

–rustningskontrollregimer;

–digital säkerhet och nätfrihet samt andra transnationella hot och utmaningar.

UI fortsätter att spela en viktig roll för att öka kunskapen om och främja intresset för internationella frågor samt för att föra forskning och debatt kring utrikespolitiska och internationella frågor framåt. Regeringen bedömer därför att UI:s policyskapande roll bör stärkas samt samverkan med internationella tankesmedjor intensifieras.

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) ska fortsatt stödja regeringens arbete i nedrustnings- och icke-spridningsfrågor inom ramen för det nukleära icke-spridningsfördraget (NPT) och internationella atomenergiorganet (IAEA). FOI ska även driva det nationella datacentret i

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

enlighet med Sveriges åtaganden enligt provstoppsavtalet (CTBT) och bistå med expertstöd på områdena biologiska och kemiska vapen samt rymd- och missilfrågor.

Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) spelar också en betydelsefull roll genom sin forskning, sina publikationer och sin utåtriktade verksamhet. Detta gäller inte minst frågor om nedrustning och icke-spridning, men även andra aktuella frågor på det utrikes- och säkerhetspolitiska området.

Nordiskt samarbete

Den nordiska välfärdsmodellen bygger på gemensamma värderingar som demokrati, mänskliga rättigheter, öppenhet och inkludering, tolerans, tillit och jämlikhet. En målsättning för det nordiska samarbetet är att alla medborgare ska ha lika tillgång till den välfärd länderna erbjuder sina egna medborgare.

Sverige har som ordförande i Nordiska ministerrådet 2013 valt att fokusera på de framtidsutmaningar som möter den nordiska välfärdsmodellen. Det svenska ordförandeskapsprogrammet ”Den nordiska modellen i en ny tid” lyfter särskilt fram våra demografiska utmaningar – allt färre ska försörja allt fler – kampen mot utanförskap och arbetslöshet, inte minst bland unga, samt frågan om hur vi ska öka konkurrenskraften samtidigt som vi skapar ett hållbart samhälle. Dessa frågeställningar fortsätter att vara centrala teman i det nordiska samarbetet också under 2014 och framåt.

Sverige fortsätter att aktivt arbeta för att effektivisera, stärka och modernisera det nordiska samarbetet inom ramen för Nordiska ministerrådet. Målet är att det nordiska samarbetet i högre grad ska bli ett användbart politiskt instrument för de nordiska regeringarna och bättre avspegla ländernas aktuella politiska prioriteringar. Sverige arbetar också för att bättre synliggöra den gemensamma och omfattande verksamhet som bedrivs inom ramen för Nordiska ministerrådet.

Som ett led i detta arbete har Sverige under 2013 tagit initiativ till en serie informella diskussionsmöten mellan de nordiska samarbetsministrarna. Under dessa så kallade visionsdiskussioner har ministrarna lyft blicken från de dagsaktuella frågorna och diskuterat hur

Nordiska ministerrådets verksamhet bör utvecklas på längre sikt. Resultatet av dessa diskussioner ska leda till förslag på nya prioriteringar och reformer redan under 2014.

Vidare har Nordiska ministerrådets sekretariat fått i uppdrag av samarbetsministrarna att genomföra en bred effektivitetsöversyn av organisationen. Resultaten av denna översyn ska ligga till grund för reformförslag 2014.

Parallellt pågår också en översyn av det nordiska gränshinderarbetet. För Sverige har gränshindersfrågorna högsta prioritet. Visionen är ett gränslöst Norden där människor och företag fritt ska kunna röra sig och verka över landgränserna. Översynen av gränshinderarbetet ska resultera i en rad organisatoriska reformer under 2014 med mål att göra detta arbete mer effektivt.

En liknande grundlig översyn görs även av den verksamhet som Nordiska ministerrådet bedriver utanför Norden – den så kallade närområdespolitiken. Även här är målet att verksamheten ska effektiviseras och bättre anpassas till dagens och morgondagens politiska prioriteringar.

De nordiska regeringarna beslutade under 2012 att minska Nordiska ministerrådets budget med 5 procent under 2014 och med upp till ytterligare 5 procent under 2015–2016. Beslutet har bidragit till att stimulera diskussionerna om vilka frågor som ska prioriteras och hur det nordiska samarbetet kan effektiviseras. Budgetfrågorna har stått högt på dagordningen under 2013 och kommer att fortsatt göra det under 2014. Sverige kommer att verka för att nå ytterligare effektivisering av verksamheten.

Island övertar ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2014. För närvarande pågår planering och förberedelser inför detta. Det isländska ordförandeskapsprogrammet presenteras vid Nordiska rådets session i Oslo hösten 2013. Samtidigt presenteras de nya nordiska satsningar som Island i egenskap av inkommande ordförandeland initierat inom ramen för prioriteringsbudgeten.

Sverige kommer att fortsätta verka för ett fördjupat nordiskt samarbete också på det utrikes- och säkerhetspolitiska området. Under 2013 leder Sverige det informella utrikespolitiska samarbetet i den nordiska kretsen. Under 2013 har Sverige även samordningsansvar för det nordisk-baltiska samarbetet. Sverige har som

ambition att verka för ett fördjupat samarbete och fokuserar på det östliga partnerskapet, Ryssland samt energifrågor.

Sverige kommer vidare att verka för att ytterligare stärka det bilaterala samarbetet med de nordisk och baltiska länderna samt multilateralt inte minst i EU- och FN- sammanhang.

Konsulär verksamhet

Det författningsstyrda konsulära biståndet är en kärnverksamhet för utrikesförvaltningen. Verksamhetens mål är att bl.a. snabbt och effektivt bistå svenska medborgare samt i vissa fall utländska medborgare fast bosatta i Sverige som råkar i nöd vid vistelse utomlands. Beredskap måste även finnas för att hantera större konsulära kriser och katastrofer utomlands som drabbar svenska medborgare och den personkrets som framgår i lag (2010:813) om konsulära katastrofinsatser. Lagen fastslår statens ansvar vid konsulära kriser och katastrofer utomlands. I detta ingår nära samarbete med svenska myndigheter.

Sverigefrämjande i utlandet

Sverigefrämjandet, som inkluderar Sverigeinformationen, handels- och investeringsfrämjandet och Sverigeprofilering till stöd för främjandet, tillhör utrikesförvaltningens huvuduppgifter. Det allmänna Sverigeinformationsarbetet ska verka för att synliggöra Sverige, de värden landet står för och de möjligheter det erbjuder. I en värld med stora utmaningar ska Sveriges fria och öppna samhälle vara och uppfattas som ett drivhus för innovation och samskapande. Målet med Sverigeinformationen och arbetet med Sverigebilden är att bidra till ökad kunskap, intresse och förtroende för Sverige i utlandet och därmed bidra till ökad tillväxt och sysselsättning. En fortsatt viktig del inom Sverigeinformationen är programläggning för och stöd till besökande utländsk media i Sverige. Se även under utgiftsområde 24 Näringsliv, Utrikeshandel, Handels- och investeringsfrämjande.

Genom Svenska institutets strategiska kommunikation och relationsskapande verksamhet ska kännedomen om och förtroendet för

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

Sverige öka, internationella nätverk etableras och en positiv miljö skapas för förverkligande av svenska internationella målsättningar. Tillsammans med de svenska utlandsmyndigheterna och övriga berörda organisationer skapar Svenska institutet kontakter och förtroenden mellan utländska och svenska företrädare för samhällsliv, näringsliv, kultur och forskning. Institutets uppdrag spänner över utrikespolitik, utvecklings- och reformsamarbete, näringslivsfrämjande samt utbildningspolitik och berör sektorer som kultur och samhälle, utbildning och forskning, näringsliv och innovation samt demokrati och global utveckling.

Under 2014 kommer Svenska institutet i samverkan med svenska utlandsmyndigheter att genomföra aktiviteter, såväl basverksamhet som riktade insatser, i syfte att främja svenska intressen i omvärlden, öka kunskapen om Sverige i utlandet och utbytet med andra länder. Ett speciellt fokus kommer att läggas på aktiviteter inom de fyra svenska profilområden som identifierats i Sverigebildsstrategin, Kreativitet, Innovation, Hållbarhet och Samhälle. Dessa profilområden kommer även att vara de gemensamma kommunikativa nämnarna hos de svenska främjandeaktörerna som verkar i utlandet inom Nämnden för Sverigefrämjandet i utlandet. Resultaten av förstärkta informationsinsatser avseende handel, ekonomi och näringsliv som Svenska institutet i enlighet med uppdrag genomfört 2013, ska komplettera och fördjupa aktiviteterna inom Sverigebildsarbetet. Den särskilda satsningen på de kulturella och kreativa näringarna genom den så kallade främjarkalendern kommer att fortgå med fokus på de områden som bedöms ha särskilt stor exportpotential inkluderande musik, film, marknadskommunikation, den digitala spelbranschen, mode/design och litteratur. Detta innebär bland annat en fortsatt utdelning av Regeringens musikexportpris samt särskilda främjandeaktiviteter i utlandet utifrån ”SymbioCreate”-plattformen som Svenska institutet fick i uppdrag att ta fram 2013 och vars syfte är att främja export inom de kulturella och kreativa näringarna. Sverigefrämjandet i utlandet kommer under 2014 att ytterligare fokuseras i en strategisk årsplanering för utlandsmyndigheternas främjandeaktiviteter som grundar sig på främjarkalendern, prioriteringarna inom offentlig diplomati och på Nämnden för

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

Sverigefrämjande i utlandets strategi för arbetet med Sverigebilden i utlandet.

Svenska institutets långsiktiga arbete inom talangmobilitet kommer att vara fortsatt prioriterat, med ett särskilt fokus på att ytterligare fördjupa de synergier som institutets många uppdrag inom talangattraktion genererar. Exempelvis fortsätter arbetet med att attrahera välutbildade personer till Sverige, både till högre studier, forskning och arbete under 2014 (med finansiering från utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning). Marknadsföringen av svensk högre utbildning syftar till att stärka omvärldens bild av Sverige som studiedestination samt locka forskare och nyckelkompetens till Sverige. Regeringens satsning ”Global Swede” som syftar till att uppmärksamma särskilt framstående utländska studenter från länder utanför EU/EES i Sverige inom innovation och entreprenörskap har fått ett allt större genomslag i den akademiska världen och kommer att fortsätta även under 2014.

Samarbete inom Östersjöregionen

Insatserna inom Östersjösamarbetet kommer fortsatt att arbeta för förbättrade relationer och samarbeten i Östersjöregionen. Vidare är målsättningen att svenska aktörer från civilsamhälle, myndigheter, näringsliv och akademi ska utöka sitt deltagande i Östersjösamarbetet inom de prioriterade områdena samt att verksamheten ska bistå och komplettera genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen, med syftet att utveckla regionens hållbarhet och globala konkurrenskraft.

Barentsrådets arbete med att åtgärda miljömässigt förorenade områden i nordvästra Ryssland, s.k. hot spots, liksom arbetet med en klimataktionsplan för regionen kommer fortsätta. Det norska ordförandeskapet i Barentsrådet under 2012 har också inlett arbetet med en uppföljning till den s.k. Kirkenesdeklarationen från 1993 (Kirkenes I), som ligger till grund för Barentssamarbetet. Denna uppföljning (Kirkenes II) avses bli en komplettering till Kirkenes I, med fokus på nya samarbetsområden, bl.a. på råvarufrågor, som

prioriterades under det svenska ordförandeskapet. Kirkenes II, som antogs på statsministernivå i samband med Barentsrådets 20-årsjubileum i juni 2013, ska vara vägledande för det fortsatta Barentssamarbetet.

Under 2014 är Finland ordförande både i Barentsrådet samt i Östersjöstaternas råd (CBSS

– Council of Baltic Sea States), arbetet inom råden förutses fortsätta som planerat. Samarbetet inom ramen för Östersjöstaternas råd kommer ytterligare projektinriktas. Rådets sekretariat spelar också en viktig roll i genomförandet av EU:s Östersjöstrategi.

På svenskt initiativ förhandlades en mer framtidsinriktad strategisk ministerdeklaration om Arktiska rådets arbete under den kommande tvåårsperioden som antogs vid det avslutande ministermötet i Kiruna i maj 2013. Sverige verkar fortsatt för att Arktis förblir ett säkerhetspolitiskt lågspänningsområde. Aktiviteter och samarbeten i Arktis ska utövas i enlighet med folkrätten, inklusive FN:s havsrättskonvention samt övriga relevanta internationella överenskommelser. Arktiska rådet har en tydlig politisk roll i alla de frågor som rör Arktis. En prioritet inom Arktiska rådet är fortsatt miljöarbetet, där Sverige arbetar för en internationell överenskommelse om minskade sotutstläpp.

Verksamhet i Ryssland

Kommande års insatser i Ryssland avses att främst genomföras genom en ny resultatstrategi som planeras gälla för åren 2014–2016. Verksamheten i Ryssland inriktas mot demokrati, mänskliga rättigheter och miljö. Det övergripande målet med verksamheten i Ryssland är att bidra till demokratisk utveckling i det ryska samhället samt till ökad respekt för mänskliga rättigheter och minskad miljöpåverkan. Tydligt ägarskap hos ryska partners och gemensamt ansvarstagande är centralt, vilket även gäller dialog och samordning med andra givare. Miljöinsatserna ska även fortsättningsvis inriktas på projekt med direkt påverkan på vår gemensamma miljö i Östersjön. Även insatser för ökad hushållning med energiresurser och minskad klimatpåverkan är en viktig del i miljöarbetet, som i stor utsträckning ska fortsätta bedrivas i nära samarbete med internationella finansiella institutioner.

2.6Budgetförslag

2.6.11:1 Avgifter till internationella organisationer

Tabell 2.4 Anslagsutveckling 1:1 Avgifter till internationella organisationer

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	983 764		sparande	464 138
			1	Utgifts-
2013	Anslag	1 445 097	1	prognos	1 258 886
2014	Förslag	1 428 722
2015	Beräknat	1 428 554

2016	Beräknat	1 428 554

2017	Beräknat	1 428 554

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för avgifterna avseende Sveriges medlemskap i internationella organisationer, främst Förenta nationerna (FN), Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Nordiska ministerrådet och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD).

Kompletterande information: Belastningen på anslaget påverkas såväl av valutafluktuationer som av antalet freds- och säkerhetsfrämjande insatser.

Regeringens överväganden

Stödet till de organisationer Sverige är medlem i är centralt i svensk utrikespolitik. Anslaget minskas med 18 000 000 kronor som en följd av minskat uttag för medlemskapet i Nordiska ministerrådet. Anslaget minskas också med 1 500 000 kronor samtidigt som anslaget 1:8

Bidrag till Utrikespolitiska institutet ökas med samma belopp. Anslaget ökas med 125 000 kronor för delfinansiering av bidraget till sekretariatet för Baltic 21. Anslaget 1:7

Internationellt miljösamarbete under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård minskas med samma belopp.

Regeringen föreslår att 1 428 722 000 kronor anvisas för anslaget 2014.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

Tabell 2.5 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:1 Avgifter till internationella organisationer

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017

Anvisat 2013 1	1 445 097	1 445 097	1 445 097	1 445 097
Förändring till följd av:
Beslut	-15 000	-15 000	-15 000	-15 000
Överföring
till/från andra
anslag	-1 375	-1 543	-1 543	-1 543

Övrigt
Förslag/
beräknat
anslag	1 428 722	1 428 554	1 428 554	1 428 554

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2.6.21:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet

Tabell 2.6 Anslagsutveckling 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	131 898		sparande	3 747
			1	Utgifts-
2013	Anslag	143 954	1	prognos	140 491
2014	Förslag	157 842

2015	Beräknat	159 451	2

2016	Beräknat	162 446	3
2017	Beräknat	165 269	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 157 841 tkr i 2014 års prisnivå.

3Motsvarar 158 709 tkr i 2014 års prisnivå.

4Motsvarar 158 710 tkr i 2014 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för att främja fred och säkerhet, förebygga konflikter, genomföra sanktioner och humanitär verksamhet samt främja respekten för folkrätten och de mänskliga rättigheterna. Det får ske genom stöd till projekt, seminarier, konferenser, utbildnings- och forskningsinsatser och andra särskilda insatser, samt som statsbidrag till mellanstatliga eller enskilda organisationer och institutioner.

Anslaget får även användas för utgifter för att ställa svensk personal till förfogande för fredsfrämjande-, säkerhetsfrämjande- och konfliktförebyggande verksamhet inom ramen för Förenta nationerna (FN), Europeiska

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

unionen (EU), Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Nato/PFF eller andra mellanstatliga eller enskilda organisationer.

Regeringens överväganden

Anslaget ökas med 11 406 000 kronor för stöd genom Folke Bernadotteakademin tll information om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling. Anslaget 1:6

Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning minskas med samma belopp. Därmed genomförs förslag från Statskontoret att minska antalet anslagsposter som Folke Bernadotteakademin förfogar över under utgiftsområdet. Av detta belopp får högst 1 300 000 kronor användas för förvaltningutgifter.

Regeringen föreslår att 157 842 000 kronor anvisas för anslaget 2014.

Tabell 2.7 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017
Anvisat 2013 1	143 954	143 954	143 954	143 954
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	2 734	4 230	6 187	8 796
Beslut			889	904

Överföring
till/från andra
anslag	11 355	11 471	11 622	11 824

Övrigt 3	-201	-203	-206	-209
Förslag/
beräknat
anslag	157 842	159 451	162 446	165 269

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3Anslaget minskas fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförs i statsförvaltningen.

2.6.31:3 Nordiskt samarbete

Tabell 2.8 Anslagsutveckling 1:3 Nordiskt samarbete

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	15 066		sparande	929
			1	Utgifts-
2013	Anslag	18 995	1	prognos	18 538
2014	Förslag	13 595

2015	Beräknat	13 595
2016	Beräknat	13 595

2017	Beräknat	13 595

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för nordiskt bilateralt och multilateralt samarbete. Anslaget får också användas för utgifter för statsbidrag till Svenska Föreningen Norden.

Anslaget får även användas för utgifter för insatser för att främja samarbetsprojekt i Norden, särskilt projekt med specifikt gränsregional prägel samt till samarbetsprojekt företrädesvis i närområdet.

Regeringens överväganden

Anslaget minskar med 400 000 kronor som avser verksamhet av förvaltningskaraktär samtidigt som anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. under utgiftsområde 1 Rikets styrelse ökar med samma belopp.

Regeringen föreslår att 13 595 000 kronor anvisas för anslaget 2014.

Tabell 2.9 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:3 Nordiskt samarbete

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017
Anvisat 2013 1	18 995	18 995	18 995	18 995
Förändring till följd av:
Beslut	-5 000	-5 000	-5 000	-5 000

Överföring
till/från andra
anslag	-400	-400	-400	-400

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	13 595	13 595	13 595	13 595

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2.6.41:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet

Tabell 2.10 Anslagsutveckling 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	1 957		sparande	1 869
			1	Utgifts-
2013	Anslag	3 826	1	prognos	3 734
2014	Förslag	3 826

2015	Beräknat	3 826
2016	Beräknat	3 826

2017	Beräknat	3 826

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter:

–enligt lagen (2003:491) om konsulärt ekonomiskt bistånd

–för konsulära insatser vid en kris eller en katastrof utomlands enligt lagen (2010:813) om konsulära katastrofinsatser eller liknande händelser

–för höjd beredskap och initiala åtgärder vid en konsulär kris

–för insatser för bortförda och kvarhållna barn i utlandet samt utgifter för resor och andra utgifter som har till syfte att främja rätten till umgänge mellan barn och föräldrar

–i samband med rättegång inför internationell domstol eller liknande organ där svenska staten är part eller deltar på annat liknande sätt

–för särskilda informationsinsatser riktade till utlandsresenärer

–för ersättning enligt sjöförklaringskungörelsen (1967:294) till person som enligt sjölagen (1994:1009) tillsammans med svensk utlandsmyndighet deltar vid sjöförklaring och enligt sjöförklaringskungörelsen till annan än befälhavaren och medlem av besättningen för inställelse till förhör vid sjöförklaring inför svensk utlandsmyndighet.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 3 826 000 kronor anvisas för anslaget 2014.

Tabell 2.11 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017

Anvisat 2013 1	3 826	3 826	3 826	3 826

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	3 826	3 826	3 826	3 826

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2.6.51:5 Inspektionen för strategiska produkter

Tabell 2.12 Anslagsutveckling 1:5 Inspektionen för strategiska produkter

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	29 424		sparande	737
			1	Utgifts-
2013	Anslag	29 458	1	prognos	29 469
2014	Förslag	30 130

2015	Beräknat	30 515	2

2016	Beräknat	29 214	3
2017	Beräknat	29 852	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 30 129 tkr i 2014 års prisnivå.

3Motsvarar 28 379 tkr i 2014 års prisnivå.

4Motsvarar 28 380 tkr i 2014 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Inspektionen för strategiska produkters (ISP) förvaltningsutgifter.

Kompletterande information: ISP är förvaltningsmyndighet för ärenden och tillsyn enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel och lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd, om inte någon annan myndighet har detta till uppgift. Inspektionen är därtill nationell myndighet med de uppgifter som följer av lagen (1994:118) om inspektioner enligt Förenta nationernas konvention om förbud mot kemiska vapen och förordningen (1997:121) om inspektioner enligt Förenta nationernas konvention om förbud mot kemiska vapen m.m. Inspektionen ska också fullgöra de uppgifter som myndigheten tilldelas enligt sådana förordningar om ekonomiska sanktioner som beslutas av Europeiska gemenskapen, enligt beslut som regeringen meddelar med anledning av sådana förordningar eller enligt föreskrifter som regeringen beslutar med stöd av lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner. Inspektionen prövar även frågor om tillstånd enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 258/2012 och utför de uppgifter som följer därmed.

Regeringens överväganden

Vissa delar av inspektionens verksamhetskostnader ska inte täckas av avgifter. Det gäller internationell verksamhet som inte är kopplad till tillstånds- och tillsynsarbetet, inklusive exportkontrollstöd utomlands, samt den verksamhet som inspektionen bedriver som behörig myndighet för genomförandet av vissa internationella sanktioner.

Regeringen föreslår att 30 130 000 kronor anvisas för anslaget för 2014.

Tabell 2.13 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för

1:5 Inspektionen för strategiska produkter

Tusental kronor
		2014	2015	2016	2017
	Anvisat 2013 1	29 458	29 458	29 458	29 458
	Förändring till följd av:
	Pris- och löne-
	omräkning 2	712	1 098	1 600	2 278
	Beslut			-1 803	-1 842

	Överföring
	till/från andra
	anslag

	Övrigt 3	-40	-41	-41	-42
	Förslag/
	beräknat
	anslag	30 130	30 515	29 214	29 852

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3Anslaget minskas fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförs i statsförvaltningen.

2.6.61:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning

Tabell 2.14 Anslagsutveckling 1:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning

och icke-spridning

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	54 379		sparande	549
			1	Utgifts-
2013	Anslag	56 326	1	prognos	56 791
2014	Förslag	44 999

2015	Beräknat	44 999
2016	Beräknat	45 849

2017	Beräknat	45 849

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning, däribland relevant verksamhet vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Utrikespolitiska institutet (UI) och statsbidrag till projekt som svenska och utländska organisationer och institut genomför på området. Anslaget får även användas för utgifter till stöd för projekt som uppmärksammar Raoul Wallenbergs minne och gärning.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 44 999 000 kronor anvisas för anslaget för 2014.

Tabell 2.15 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017
Anvisat 2013 1	56 326	56 326	56 326	56 326
Förändring till följd av:
Beslut			850	850

Överföring
till/från andra
anslag	-11 406	-11 406	-11 406	-11 406

Övrigt	79	79	79	79

Förslag/
beräknat
anslag	44 999	44 999	45 849	45 849

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2.6.71:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)

Tabell 2.16 Anslagsutveckling 1:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)'

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	24 094		sparande	0
			1	Utgifts-
2013	Anslag	24 397	1	prognos	24 397
2014	Förslag	24 431

2015	Beräknat	24 431
2016	Beräknat	24 431

2017	Beräknat	24 431

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) för vetenskaplig forskning i konfliktfrågor samt frågor rörande internationellt samarbete för fred och säkerhet.

Regeringens överväganden

SIPRI bör fortsätta sina ansträngningar att söka extern finansiering på alla forskningsområden.

Regeringen föreslår att 24 431 000 kronor anvisas för anslaget för 2014.

Tabell 2.17 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017
Anvisat 2013 1	24 397	24 397	24 397	24 397

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt	34	34	34	34

Förslag/
beräknat
anslag	24 431	24 431	24 431	24 431

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

2.6.81:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet

Tabell 2.18 Anslagsutveckling 1:8 Bidrag till

Utrikespolitiska institutet

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	13 997		sparande	0
			1	Utgifts-
2013	Anslag	14 173	1	prognos	14 173
2014	Förslag	15 693
2015	Beräknat	15 693

2016	Beräknat	15 693

2017	Beräknat	15 693

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2.6.91:9 Svenska institutet

Tabell 2.20 Anslagsutveckling 1:9 Svenska institutet

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	96 190		sparande	538
			1	Utgifts-
2013	Anslag	94 584	1	prognos	92 833
2014	Förslag	95 659

2015	Beräknat	96 905	2
2016	Beräknat	98 559	3

2017	Beräknat	100 735	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 95 659 tkr i 2014 års prisnivå.

3Motsvarar 95 659 tkr i 2014 års prisnivå.

4Motsvarar 95 659 tkr i 2014 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Utrikespolitiska institutet.

Regeringens överväganden

Anslaget ökas med 1 500 000 kronor för ökad samverkan med internationella tankesmedjor och forskningsinstitut. Finansiering sker genom att anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer minskas med samma belopp.

Regeringen föreslår att 15 693 000 kronor anvisas för anslaget för 2014.

Tabell 2.19 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet

Tusental kronor
		2014	2015	2016	2017

	Anvisat 2013 1	14 173	14 173	14 173	14 173
	Förändring till följd av:
	Beslut
	Överföring
	till/från andra
	anslag	1 500	1 500	1 500	1 500

	Övrigt	20	20	20	20
	Förslag/
	beräknat
	anslag	15 693	15 693	15 693	15 693

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Ändamål

Anslaget får användas för Svenska institutets förvaltningsutgifter.

Anslaget används även för Svenska institutets Sverigefrämjande uppgifter.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 95 659 000 kronor anvisas för anslaget för 2014.

Tabell 2.21 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för

1:9 Svenska institutet

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017
Anvisat 2013 1	94 584	94 584	94 584	94 584
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	2 246	3 507	5 182	7 384
Beslut	-1 037	-1 051	-1 068	-1 092

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt 3	-134	-136	-138	-141
Förslag/
beräknat
anslag	95 659	96 905	98 559	100 735

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3Aanslaget minskas fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförs i statsförvaltningen.

2.6.101:10 Information om Sverige i utlandet

Tabell 2.22 Anslagsutveckling 1:10 Information om Sverige i utlandet

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	13 794		sparande	634
			1	Utgifts-
2013	Anslag	14 475	1	prognos	14 127
2014	Förslag	14 475
2015	Beräknat	14 475

2016	Beräknat	14 475

2017	Beräknat	14 475

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

2.6.111:11 Samarbete inom Östersjöregionen

Tabell 2.24 Anslagsutveckling 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	185 361		sparande	3 355
			1	Utgifts-
2013	Anslag	188 715	1	prognos	184 175
2014	Förslag	188 715
2015	Beräknat	188 715

2016	Beräknat	188 715

2017	Beräknat	188 715

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för information om Sverige i utlandet samt för det allmänna Sverigefrämjandet.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 14 475 000 kronor anvisas för anslaget för 2014.

Tabell 2.23 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:10 Information om Sverige i utlandet

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017
Anvisat 2013 1	14 475	14 475	14 475	14 475

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	14 475	14 475	14 475	14 475

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för samarbete, samverkan och integration inom Östersjöregionen. Anslaget får även användas för utgifter för insatser i Ryssland avseende miljö samt mänskliga rättigheter och demokrati, Svenska institutets Östersjösamarbete samt insatser inom ramen för Östersjöstaternas råd, Nordliga dimensionen, Arktiska rådet och Barentsrådet. Högst 22 600 000 kronor får användas för Svenska institutets förvaltningsutgifter.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2014 för anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 159 500 000 kronor 2015–2017.

Skälen för regeringens förslag: Sida, Svenska institutet och Regeringskansliet behöver besluta om bidrag i form av fleråriga stipendier, långsiktiga insatser på miljöområdet samt insatser inom mänskliga rättigheter och demokrati. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2014 för anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 159 500 000 kronor 2015–2017.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 5

Tabell 2.25 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2012	2013	2014	2015	2016	2017

Ingående åtaganden	88 822	63 641	106 000	158 500	67 500	20 000
Nya åtaganden	49 292	100 101	132 500

Infriade åtaganden	75 673	59 242	80 000	91 000	47 500	20 000

Utestående åtaganden	63 641	106 000	158 500	67 500	20 000	0

Erhållet/föreslaget bemyndigande	168 500	146 000	159 500

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 188 715 000 kronor anvisas för anslaget för 2014.

Tabell 2.26 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen

Tusental kronor
		2014	2015	2016	2017
	Anvisat 2013 1	188 715	188 715	188 715	188 715

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	188 715	188 715	188 715	188 715

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.