Avgiften till 27

Europeiska unionen

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 27

Förslag till statens budget för 2014

Avgiften till Europeiska unionen

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut ...................................................................................... 5
2 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen............................................ 7
  2.1 Omfattning.............................................................................................. 7
  2.2 Utgiftsutveckling .................................................................................... 7
  2.3 Mål ........................................................................................................... 8
  2.4 Resultatredovisning ................................................................................ 8
  2.4.1 Utfall för EU-budgeten 2012................................................................. 8
  2.4.2 Utfall för Sveriges avgift till EU 2012 ................................................... 8
  2.4.3 EU-budgeten för 2013............................................................................ 9
  2.4.4 Analys och slutsatser .............................................................................. 9
  2.5 Revisionens iakttagelser........................................................................ 10
  2.6 Politikens inriktning ............................................................................. 10
  2.7 Budgetförslag ........................................................................................ 10
  2.7.1 1:1 Avgiften till Europeiska unionen................................................... 10
3 Bemyndigande ...................................................................................................... 13

3

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 27

Tabellförteckning  
Anslagsbelopp ................................................................................................................... 5
2.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska  
  unionen .................................................................................................................... 8
2.2 Anslagna medel samt utfall för 2012.......................................................................... 8
2.3 Värdet av Sveriges budgetreduktioner 2012 .............................................................. 9
2.4 Anslagsutveckling...................................................................................................... 10
2.5 Anslag 1:1 fördelat på anslagsposter ........................................................................ 11

4

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 27

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1.bemyndigar regeringen att ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU- budgeten för budgetåret 2014 (avsnitt 3),

Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag

2.för budgetåret 2014 anvisar ramanslagen under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen enligt följande uppställning:

1:1 Avgiften till Europeiska unionen 37 700 222
Summa 37 700 222

5

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 27

2 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

2.1Omfattning

Utgifterna inom utgiftsområde 27 utgörs av Sveriges betalningar till Europeiska kommissionen avseende EU-budgeten. Europiska unionens allmänna budget upprättas inom en flerårig budgetram. EU-budgetens utgifter och inkomster ska balansera, varför det är utgiftsnivån som styr behovet av inkomster. Eftersom EU-budgetens inkomster i princip utgörs av avgifter från medlemsländerna styr EU-budgetens utgiftsnivå i stor utsträckning utgiftsnivån inom utgiftsområde 27.

Avgifterna från medlemsländerna benämns egna medel och regleras i enlighet med ett så kallat egna medelsbeslut. Det finns tre typer av egna medel:

-traditionella egna medel: inkomster från den gemensamma tulltaxan och sockeravgifter inom den gemensamma jordbrukspolitiken,

-en mervärdesskattebaserad avgift och

-en avgift baserad på medlemsländernas

BNI.

Det finns ett antal särskilda bestämmelser och begränsningsregler, vilket påverkar Sveriges avgift till EU.

För det första har Storbritannien en särskild budgetreduktion. Reduktionen finansieras av övriga medlemsländer, varför Sveriges andel av finansieringen utgör en särskild del av Sveriges EU-avgift. Sverige har dock tillsammans med Österrike, Tyskland och Nederländerna en reduktion på 75 procent av den ordinarie finansieringsandelen. Detta undantag finansieras

av övriga medlemsländer, exklusive Storbritannien.

För det andra har Sverige, Tyskland och Nederländerna en nedsatt mervärdesskattebaserad avgift. Sveriges mervärdesskattebaserade avgift motsvarar från och med 2014 0,15 procent av mervärdesskattebasen1, vilket innebär en nedsättning om 0,15 procentenheter jämfört med ordinarie uttag på 0,3 procent av mervärdesskattebasen.

För det tredje har Sverige, Nederländerna, Danmark och Österrike en särskild reduktion av den BNI-baserade avgiften. Sveriges reduktion uppgår från och med 2014 till 185 miljoner euro per år i 2011 års priser.

2.2Utgiftsutveckling

I tabell 2.1 redovisas utgiftsutvecklingen inom utgiftsområde 27. För 2012 uppgick utfallet till 31 452 miljoner kronor. Utfallet är lägre än vad som prognosticerades i budgetpropositionen för 2013. Det lägre utfallet beror på att två sent under 2012 beslutade ändringsbudgetar på totalt 1 008 miljoner kronor rekvirerades av kommissionen under 2013, och belastar således anslaget för 2013. För budgetåret 2013 beräknas utgifterna bli ca 5,8 miljarder kronor högre

1 Den nationella skattebasen korrigeras för avvikelser från och variationer inom EU:s sjätte mervärdesskattedirektiv så att en enhetlig skattesats erhålls.

7

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 27

jämfört med 2012. Det beror på en högre beslutad årsbudget för 2013 men även på omfattande ändringsbudgetar för EU:s budget.

För 2014 beräknas utgifterna uppgå till 37 700 miljoner kronor. År 2014 är det första året i budgetramen för perioden 2014–2020. Eftersom beslut om egna medel ska ratificeras av

de nationella parlamenten innebär det att de rabatter Sverige erhåller under kommande period kommer att hanteras retroaktivt, troligen 2016. Avgiften för 2014 och 2015 är därför högre och förutses minska 2016.

Tabell 2.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen      
Miljoner kronor                
  Utfall Budget Prognos Förslag Beräknat Beräknat Beräknat
  2012 2013 1 2013 2014 2015 2016 2017
1:1 Avgiften till Europeiska unionen 31 452 38 116 37 270 37 700 39 301 28 397 34 364
                 
Totalt för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska                
unionen 31 452 38 116 37 270 37 700 39 301 28 397 34 364
                 

1Inklusive tilläggsbudget till statsbudgeten 2013 (prop. 2012/13:99, bet. 2012/13:FiU21) och förslag i propositionen Höständringsbudget för 2013 (prpo.2013/14:2).

2.3Mål

Riksdagen har beslutat ett mål för den svenska budgetpolitiken i EU (prop. 1994/95:40, bet. 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67). Enligt beslutet ska Sverige verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU samt för att belastningen på statsbudgeten ska hanteras i linje med de principer för finansiering av EU-medlemskapet som riksdagen har fastslagit. Målet innebär även att Sverige ska verka för en kostnadseffektiv användning av EU:s budgetmedel.

2.4Resultatredovisning

2.4.1Utfall för EU-budgeten 2012

Utgifterna på EU-budgeten delas in i betalningsbemyndiganden (betalningar) och åtagandebemyndiganden (åtaganden). Ett åtagande som görs i EU-budgeten kan leda till betalningar såväl det aktuella budgetåret som kommande år, medan betalningarna motsvarar faktiska utgifter.

Regeringen bemyndigades att ikläda staten högst det utgiftsåtagande som följer av den fastställda EU-budgeten för 2012 avseende

åtagandebemyndiganden. Åtagandena uppgick
2012 till totalt 151 284 miljoner euro.
Åtagandena resulterade i betalningar om
64 754 miljoner euro. Därutöver gjordes under

2012 betalningar avseende ingångna åtaganden

före 2012 om totalt 73 390 miljoner euro. Vid utgången av 2012 fanns sammanlagt kvarvarande utestående åtaganden från tidigare år på totalt 217 810 miljoner euro.

2.4.2Utfall för Sveriges avgift till EU 2012

Utfallet för den svenska EU-avgiften 2012 blev 31 452 miljoner kronor, vilket är något högre än vad som anvisades i statens budget.

Tabell 2.2 Anslagna medel samt utfall för 2012

Miljoner kronor

  Anslag Utfall
     
1:1 Avgiften till Euro-    
peiska gemenskapen 31 291 31 452
     
Totalt utgiftsområde 31 291 31 452
     

År 2012 uppgick värdet av Sveriges särskilda reduktioner till 5 318 miljoner kronor (se tabell 2.3).

8

Tabell 2.3 Värdet av Sveriges budgetreduktioner 2012

Miljoner kronor

  Utfall
   
Reduktion av den BNI-baserade avgiften 1 262
   
Nedsättning av den mervärdesskattebaserade  
avgiften 3 160
Nedsättning av Sveriges finanseringsandel av  
Storbritanniens särskilda budgetreduktion 896
   
Totalt 5 318

2.4.3EU-budgeten för 2013

Europaparlamentet fastställde den 12 december 2012 EU:s årsbudget för 2013. Den beslutade totala årsbudgeten för 2013 uppgår till 150,9 miljarder euro i åtagandeanslag och 132,8 miljarder euro i betalningsanslag. Det motsvarar en ökning på 2,9 procent av betalningsanslaget i förhållande till budgeten för 2012. Vidare väntas ytterligare ändringsbudgetar på årsbudgeten på totalt ca 11,2 miljarder euro, vilket ökar Sveriges avgift.

2.4.4Analys och slutsatser

Den 8 februari 2013 nåddes en uppgörelse vid Europeiska rådet om EU:s fleråriga budgetram för perioden 2014–2020. Under våren har förhandlingar mellan det irländska ordförandeskapet, Europaparlamentet och kommissionen pågått. En överenskommelse om den fleråriga budgetramen nåddes av förhandlingsparterna vid Europeiska rådet den 27och 28 juni 2013. Därefter antog Europaparlamentet den 3 juli 2013 en resolution som välkomnar uppgörelsen. Europaparlamentet kommer under hösten 2013 att formellt rösta om den fleråriga budgetramen.

Den fleråriga budgetramen omfattar beslut om totala åtaganden för perioden, totala betalningar samt beslut om hur medlemsstaterna ska finansiera utgifterna på EU:s budget. Uppgörelsen innebär att de totala åtagandena för perioden 2014–2020 maximalt får uppgå till 960 miljarder euro och att de totala betalningarna maximalt får uppgå till 908 miljarder euro i 2011 års priser. I förhållande till budgetramen för 2007–2013 innebär det en real minskning med 3,7 procent. Jämfört med kommissionens förslag till budgetram innebär uppgörelsen en minskning med 8,6 procent.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 27

Jämfört med budgetramen för 2007–2013 innehåller uppgörelsen ökad flexibilitet inom budgetramen genom att möjligheten att flytta outnyttjade marginaler för åtaganden och betalningar till nästkommande år har ökat.

Uppgörelsen vid Europeiska rådet kan ses som positiv för Sverige. Den totala utgiftsnivån i nominella termer minskade för första gången i unionens historia. Resultatet innebar också en viss modernisering av utgiftsstrukturen i form av omprioriteringar från jordbruks-, och sammanhållningspolitiken till bland annat forskning och utveckling. Insatser görs även inom klimat- och energiområdet. Uppgörelsen innebär vidare att befintligt regelverk för medlemsländernas avgifter kvarstår med vissa förändringar.

Uppgörelsen vid Europeiska rådet formaliseras i förordning om den fleråriga budgetramen, efter att denna godkänts av Europaparlamentet. Därutöver kommer förordningen om egna medel att förhandlas i rådet under hösten 2013. Beslutet om egna medel ska därefter ratificeras av de nationella parlamenten. Det innebär att de rabatter som Sverige erhåller kommer att realiseras retroaktivt, troligen 2016.

I de årliga EU-budgetar som följer under den nya budgetramen kommer det fortsatt att vara av stor vikt att respektera de finansiella ramarna och verka för realistiska prognoser så att överbudgetering undviks. Analys av tidigare års utfall är en viktig del i detta.

Utfallet för EU-budgeten 2012 innebar att betalningarna ökade i förhållande till 2011. Betalningarna var drygt 8 miljarder euro högre än 2011.

Det totala genomförandet av åtaganden för 2012 uppgick till 99,9 procent av den budgeterade nivån, vilket är något högre än 2011. Genomförandet av betalningar uppgick till 99,6 procent av de budgeterade medlen, vilket är en liten ökning jämfört med 2011. Överskottet av betalningar efter överföringar från 2012 fortsätter att minska och uppgick till 1 miljard euro. Det innebär dock att problemen med överbudgetering kvarstår men att det går i rätt riktning.

Nivån på den beslutade budgeten för 2013 är något lägre än kommissionens förslag som innebar en betalningsnivå på 137,9 miljarder euro. Dock finns redan nu förslag på stora ändringsbudgetar för 2013. Ökningarna av

9

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 27

budgeten är en följd av att många fleråriga åtgärder inom EU:s budget, exempelvis inom strukturfonderna, har kommit upp i en ökad implementeringsgrad mot slutet av programperioden.

Sammanfattningsvis bedöms resultaten inom området ligga i linje med målet för Sveriges budgetpolitik i EU. Det finns dock starka skäl för regeringen att även fortsättningsvis driva en restriktiv linje i arbetet med de årliga budgetarna samt att försöka minska överbudgeteringen.

2.5Revisionens iakttagelser

De underlag som ligger till grund för Sveriges betalningar av medlemsavgiften till EU granskas av Riksrevisionen i samband med granskningen av myndigheternas årsredovisningar och årsredovisningen för staten. Riksrevisionens granskning för 2012 har inte föranlett några iakttagelser gällande medlemsavgiften.

Resultatet från den årliga granskning som Eu- ropeiska revisionsrätten gör finns ännu inte tillgängligt för 2012. En redogörelse för revisionsrättens iakttagelser avseende 2011 finns i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2012 (skr. 2012/13:101 s. 259).

2.6Politikens inriktning

Den svenska EU-budgetpolitikens grundläggande mål ligger fast. Regeringen avser att verka för restriktiva årsbudgetar. Effektivitet och återhållsamhet utgör viktiga element för Sverige i behandlingen av EU:s årsbudget. Vägledande för Sverige är principerna om subsidiaritet, europeiskt mervärde, proportionalitet och sund ekonomisk förvaltning. Regeringen avser också att verka för att den modernisering av utgiftsstrukturen som skett också efterlevs i årsbudgetarbetet.

Budgeten för 2014 blir den första i den fleråriga budgetram som omfattar perioden 2014–2020. Utgiftstaken för 2014 års budget är lägre än taken för 2013. Detta är ett resultat av uppgörelsen av förhandlingen mellan rådet och Europaparlamentet om den fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020. Taket för åtaganden är knappt 10 miljarder euro lägre och

taket för betalningar är 8 miljarder euro lägre, jämfört med taken för 2013.

Kommissionens förslag till årsbudget för 2014 innebär en minskning med 5,8 procent för såväl åtaganden som betalningar i förhållande till budgeten för 2013. Nivån på betalningar för 2013 är dock hög, vilket främst förklaras av att en stor del åtaganden som ingåtts för perioden 2007–2013 faller ut till betalning under 2013. För regeringen är restriktivitet en utgångspunkt för den fortsatta behandlingen av budgetförslaget för 2014. Detta innebär bl.a. att betalningsanslagen bör läggas på rimliga nivåer och att tillräckliga marginaler upprätthålls mellan budgeten och taken i den fleråriga budgetramen.

2.7Budgetförslag

2.7.11:1 Avgiften till Europeiska unionen

Tabell 2.4 Anslagsutveckling

Tusental kronor

        Anslags-  
2012 Utfall 31 451 947   sparande -845 800
      1 Utgifts-  
2013 Anslag 38 116 096 prognos 37 270 296
2014 Förslag 37 700 222      
           
2015 Beräknat 39 300 841      
2016 Beräknat 28 396 527      
           
2017 Beräknat 34 364 247      

1Inklusive tilläggsbudget till statsbudgeten 2013 (prop. 2012/13:99, bet. 2012/13:FiU21) och förslag i propositionen Höständringsbudget för 2013 (prop.2013/14:2).

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för betalning av Sveriges avgift till Europeiska unionens allmänna budget. Anslaget får även användas för eventuella krav från Europeiska kommissionen på dröjsmålsränta på grund av försenade inbetalningar av egna medel.

Regeringens övervägande

Sveriges avgift till EU-budgeten beräknas för 2014 uppgå till 37 700 miljoner kronor, vilket är ca 1,2 miljarder kronor högre än beräkningen i 2013 års ekonomiska vårproposition. Förändringen beror på kommissionens förslag till

10

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 27

årsbudget för 2014 men även på nya makroekonomiska antaganden.

Den svenska EU-avgiften består av sex delposter. Prognosen för EU-avgiften består därför av beräknat utfall för respektive delpost (se tabell 2.5).

Inkomster från den gemensamma tulltaxan utgör egna medel för Europeiska unionen och betalas in efter faktisk uppbörd. Medlemsländerna får i budgetramen för perioden 2014– 2020 behålla 20 procent av uppbörden för att täcka sina administrativa kostnader. Beloppen i tabell 2.5 avser inbetalningarna till Europeiska kommissionen, dvs. efter avdrag för administrativa kostnader. Tulluppbörden redovisas under inkomsttitel 1511 Tullmedel. Regeringen beräknar att tullavgiften för 2014 kommer att uppgå till 4 745 miljoner kronor.

Avgifterna på sockerproduktion tas ut i enlighet med den gemensamma jordbrukspolitiken och betalas enligt faktisk uppbörd. Medlemsländerna får även här i budgetramen för perioden 2014–2020 behålla 20 procent av uppbörden för att täcka sina administrativa kostnader. Uppbörden av dessa avgifter redovisas mot inkomsttitel 1512 Sockeravgifter. Regeringen beräknar att sockeravgifterna för 2014 kommer att uppgå till 22 miljoner kronor.

Den mervärdesskattebaserade avgiften beräknas som en andel av medlemslandets mervärdes-

skattebas. I budgetramen för perioden 2014– 2020 kommer Sverige att betala en mervärdesskattebaserad avgift på 0,15 procent av mervärdesskattebasen. Den generella uttagssatsen för samtliga medlemssländer är 0,30 procent. Beslut om egna medel ska ratificeras av nationella parlament. Det innebär att den rabatt som Sverige erhåller troligen kommer att realiseras från och med 2016 och med retroaktivitet för 2014 och 2015. Den mervärdesskattebaserade avgiften för 2014 beräknas uppgå till 5 106 miljoner kronor.

Europeiska kommissionens samlade uttag av BNI-baserad avgift beräknas som en restpost, dvs. uttaget beräknas så att det ska täcka EU- budgetens återstående finansieringsbehov efter att samtliga länders traditionella egna medel och mervärdesskattebaserade avgifter dragits av från den budgeterade utgiftsnivån. Respektive medlemslands andel fastställs som landets andel av EU:s BNI. Sveriges reduktion av den BNI- baserade avgiften, motsvararande 185 miljoner euro per år i 2011 års priser kommer även den att hanteras retroaktivt, troligen 2016. Den BNI-baserade avgiften beräknas för 2014 uppgå till 27 827 miljoner kronor, vilket inkluderar avgiften för Storbritanniens budgetreduktion på 291 miljoner kronor.

Tabell 2.5 Anslag 1:1 fördelat på anslagsposter

Miljoner kronor

  Utfall Budget Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Beräknat
  2012 2013 1 2013 2014 2015 2016 2017
Tullavgift 4 004 4 201 4 201 4 745 4 897 5 044 5 204
Sockeravgifter 46 23 22 22 24 24 24
Mervärdesskattebaserad avgift 1 643 1 879 1 743 5 106 5 269 -2 474 2 799
BNI-baserad avgift 25 461 31 577 30 868 27 536 28 660 25 470 25 940
Storbritanniens budgetreduktion 298 436 436 291 451 333 397
Summa 31 452 38 116 37 270 37 700 39 301 28 397 34 364

1Inklusive tilläggsbudget till statsbudgeten 2013 (prop. 2012/13:99, bet. 2012/13:FiU21) och förslag i propositionen Höständringsbudget för 2013 (prpo.2013/14:2).

11

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 27

3 Bemyndigande

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att ingå de ekonomiska åtaganden som följer av den fastställda EU-budgeten för 2014 till följd av åtagandebemyndiganden.

Skälen för regeringens förslag: Medlemsländernas avgifter används för att finansiera EU- budgetens betalningar under innevarande år. De åtaganden som staten ingår på området avser EU-budgetens åtagandebemyndiganden för innevarande år, vilka kan resultera i betalningar innevarande eller kommande år.

I Europeiska kommissionens budgetförslag för 2014 föreslås att åtagandebemyndiganden om 142 468 miljarder euro ska ställas till förfogande för 2014. Sveriges totala andel beräknas uppgå till 3,3 procent, vilket motsvarar ca 4 754 miljoner euro. Budgetförslaget behandlas för närvarande av unionens budgetmyndighet.

13