Budgetproposition 2014 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Areella näringar, 23 landsbygd och

livsmedel

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F T S O M R Å D E 2 3

Förslag till statens budget för 2014

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Innehållsförteckning

2.5.1Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet

som präglas av öppenhet och mångfald ...............................................

2.5.2De gröna näringarna är miljö- och resurseffektiva och har en

nyckelroll i Sveriges energiproduktion ................................................

2.5.3De gröna näringarna utmärks av omtanke, ansvarstagande och

	hög etik ..................................................................................................	56
2.5.4	De gröna näringarna bidrar till en globalt hållbar utveckling.............	63
2.6	Politikens inriktning .............................................................................	68

2.6.1Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet

som präglas av öppenhet och mångfald ...............................................

2.6.2De gröna näringarna är miljö- och resurseffektiva och har en

nyckelroll i Sveriges energiproduktion ................................................

2.6.3De gröna näringarna utmärks av omtanke, ansvarstagande och

		hög etik ..................................................................................................	77
	2.6.4	De gröna näringarna är en del av en globalt hållbar utveckling .........	78
3	Budgetförslag........................................................................................................		81
	3.1.1	1:1 Skogsstyrelsen .................................................................................	81
	3.1.2	1:2 Insatser för skogsbruket.................................................................	82
	3.1.3	1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt ...............................................	83
	3.1.4	1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet................................................	84
	3.1.5	1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder........................	84
	3.1.6	1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar .........................	85
	3.1.7	1:7 Ersättningar för viltskador m.m.....................................................	85
	3.1.8	1:8 Statens jordbruksverk .....................................................................	86
	3.1.9	1:9 Bekämpande av växtskadegörare....................................................	87
	3.1.10	1:10 Gårdsstöd m.m..............................................................................	88
	3.1.11	1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m..................................	89

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

3.1.12	1:12	Finansiella korrigeringar m.m.......................................................	90
3.1.13	1:13	Strukturstöd till fisket m.m. .........................................................	90

3.1.141:14 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket

	m.m.........................................................................................................	91
3.1.15	1:15 Livsmedelsverket ...........................................................................	92
3.1.16	1:16 Konkurrenskraftig livsmedelssektor ............................................	93
3.1.17 1:17 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. ...................		93
3.1.18 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur ............................		94

3.1.191:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens

miljö och struktur..................................................................................	95
3.1.20 1:20 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket ......................................	97
3.1.21 1:21 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.....................................	98
3.1.22 1:22 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. ..................................	98
3.1.23 1:23 Främjande av rennäringen m.m. ...................................................	99
3.1.24 1:24 Sveriges lantbruksuniversitet ......................................................	100
3.1.25 1:25 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning...........	101
3.1.26 1:26 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien................................	102

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F T S O M R Å D E 2 3

Tabellförteckning

Anslagsbelopp .................................................................................................................			12
2.1	Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och
		livsmedel................................................................................................................	15
2.2	Härledning av ramnivån 2014–2017. Utgiftsområde 23 Areella näringar,
		landsbygd och livsmedel ......................................................................................	16
2.3	Ramnivå 2014 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 23 Areella näringar,
		landsbygd och livsmedel ......................................................................................	16
2.4	Skatteutgifter ............................................................................................................		17
2.5	Bruka utan att förbruka ............................................................................................		19
2.6	Avräkningsprisindex för jordbruksprodukter 2010–2013,..................................... 20
2.7	Index för produktionsmedelspriser 2010–2013 ......................................................		20
2.8	Genomsnittliga priser på jordbruksmark 1995–2011 .............................................		20
2.9	Index för genomsnittliga arrendepriser för jordbruksmark 1995–2012................		20
2.10		Jordbrukshushållens inkomster mellan 2005–2011 ..............................................	21
2.11		Växtodlingsföretag och företag med husdjur .......................................................	21
2.12		Antal mjölkkor, slaktsvin och smågrisar 2005–2012 ............................................	21
2.13		Åkerarealen i Sverige 2005–2012 ...........................................................................	22
2.14		Antal sysselsatta i Sverige inom jordbruket 1999–2010 .......................................	22
2.15		Antal jordbruksföretag 2003–2010........................................................................	22
2.16		Förändring av de administrativa kostnaderna 2006–2010 ....................................	25
2.17		Småskalig livsmedelsproduktion............................................................................	28
2.18		Beviljade stöd till matlandetprojekt och företagsstöd inom
		landsbygdsprogrammet och anslaget 1:16 Konkurrenskraftig
		livsmedelssektor ...................................................................................................	28
2.19		Befolknings- och sysselsättningsutveckling sedan 2007 ......................................	32
2.20		Beviljat stöd till särskilda utmaningar....................................................................	33
2.21		Åtgärder för en förbättrad konkurrenskraft .........................................................	33
2.22		Åtgärder för diversifiering och förbättrad livskvalitet på landsbygden...............	34
2.23		Översikt över totalt beviljade medel (EU- och svensk medfinansiering)
		2010–2012 samt ackumulerade siffror för sexårsperioden fördelat på
		prioriterat område (PO) ......................................................................................	35
2.24		Produktion, försäljningsvärde, antal odlingar och antal sysselsatta i
		vattenbruk (matkräftor och blötdjur ingår i matfisk och sättkräftor ingår
		i sättfisk) ...............................................................................................................	36
2.25		Antal trafikolyckor med olika viltslag under åren 2010–2012 .............................	38
2.26		Miljöersättningar.....................................................................................................	45
2.27		Miljöinvesteringar...................................................................................................	45
2.28		Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning. Gäller föryngringsavverkningar
		utförda under 2008/2009–2010/2011..................................................................	48
2.29		Helårsstudenter.......................................................................................................	54
2.30		Antal sökande och antal antagna ...........................................................................	54

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3
2.31	Antal sökande, antal antagna och registrerade till program på avancerad
	nivå .........................................................................................................................	54
2.32	Slaktkycklingflockar med campylobacter 2011–2012 ...........................................	56
2.33	Antal fall/besättningar med epizootisk sjukdom 2008–2012 ...............................	57
2.34	Nyinfektion av salmonella i djurbesättningar och anläggningar 2008–2012 .......	57
2.35	Djurskyddskontrollen 2010–2012..........................................................................	58
2.36	Köttkontroll, besiktningsverksamhet ....................................................................	60
2.37	Andelen överskridanden av gränsvärden för bekämpningsmedel i
	vegetabilier.............................................................................................................	62
2.38 Rapporterade fall av dricksvattenburna utbrott ....................................................		62
3.1 Anslagsutveckling 1:1 Skogsstyrelsen......................................................................		81
3.2 Offentligrättslig verksamhet ....................................................................................		81
3.3 Uppdragsverksamhet ................................................................................................		81
3.4 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:1 Skogsstyrelsen.............................		82
3.5 Anslagsutveckling 1:2 Insatser för skogsbruket......................................................		82
3.6 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket ...................		82
3.7 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:2 Insatser för skogsbruket.............		83
3.8 Anslagsutveckling 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt ....................................		83
3.9 Uppdragsverksamhet ................................................................................................		83
3.10	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:3 Statens veterinärmedicinska
	anstalt.....................................................................................................................	83
3.11	Anslagsutveckling 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet ..................................	84
3.12	Offentligrättslig verksamhet ..................................................................................	84
3.13	Uppdragsverksamhet ..............................................................................................	84
3.14	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:4 Bidrag till veterinär
	fältverksamhet .......................................................................................................	84
3.15	Anslagsutveckling 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder ..........	84
3.16	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:5 Djurhälsovård och
	djurskyddsfrämjande åtgärder..............................................................................	85
3.17	Anslagsutveckling 1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar ............	85
3.18	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:6 Bekämpande av
	smittsamma husdjurssjukdomar ..........................................................................	85
3.19	Anslagsutveckling 1:7 Ersättningar för viltskador m.m. ......................................	85
3.20	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:7 Ersättning för viltskador
	m.m. .......................................................................................................................	86
3.21	Anslagsutveckling 1:8 Statens jordbruksverk........................................................	86
3.22	Offentligrättslig verksamhet ..................................................................................	87
3.23	Uppdragsverksamhet ..............................................................................................	87
3.24	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:8 Statens jordbruksverk...............	87
3.25	Anslagsutveckling 1:9 Bekämpande av växtsjukdomar.........................................	87
3.26	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:9 Bekämpande av
	växtskadegörare.....................................................................................................	88
3.27	Anslagsutveckling 1:10 Gårdsstöd m.m. ...............................................................	88
3.28	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:10 Gårdsstöd m.m........................	88
3.29	Anslagsutveckling 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. ...................	89
3.30	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:11 Intervention för
	jordbruksprodukter m.m......................................................................................	89
3.31	Beställningsbemyndigande för anslaget 1:11 Intervention för
	jordbruksprodukter m.m......................................................................................	90
3.32	Anslagsutveckling 1:12 Finansiella korrigeringar m.m. ........................................	90
3.33	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:12 Finansiella korrigeringar.........	90

	P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F T S O M R Å D E 2 3
3.34	Anslagsutveckling 1:13 Strukturstöd till fisket m.m............................................	90
3.35	Härledning av anslagsnivån 201–2017, för 1:13 Strukturstöd till fisket
	m.m........................................................................................................................	91
3.36	Anslagsutveckling 1:14 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till
	fisket m.m. ............................................................................................................	91
3.37	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:14 Från EU-budgeten
	finansierade strukturstöd till fisket m.m.............................................................	91
3.38	Anslagsutveckling 1:15 Livsmedelsverket.............................................................	92
3.39	Offentligrättslig verksamhet..................................................................................	92
3.40	Uppdragsverksamhet..............................................................................................	92
3.41	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:15 Livsmedelsverket....................	92
3.42	Anslagsutveckling 1:16 Konkurrenskraftig livsmedelssektor..............................	93
3.43	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:16 Konkurrenskraftig
	livsmedelssektor ...................................................................................................	93
3.44	Anslagsutveckling 1:17 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m......	93
3.45	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:17 Bidrag till vissa
	internationella organisationer m.m. ....................................................................	94
3.46	Anslagsutveckling 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur..............	94
3.47	Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden för anslaget 1:18
	Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur ...................................................	95
3.48	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:18 Åtgärder för landsbygdens
	miljö och struktur.................................................................................................	95
3.49	Anslagsutveckling 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för
	landsbygdens miljö och struktur .........................................................................	95
3.50	Beställningsbemyndigande för anslaget 1:19 Från EU-budgeten
	finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och sttruktur ..............................	96
3.51	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:19 Från EU-budgeten
	finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur ...............................	97
3.52	Anslagsutveckling 1:20 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket ........................	97
3.53	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:20 Miljöförbättrande åtgärder
	i jordbruket ...........................................................................................................	97
3.54	Anslagsutveckling 1:21 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. .....................	98
3.55	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:21 Stöd till jordbrukets
	rationalisering .......................................................................................................	98
3.56	Anslagsutveckling 1:22 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.....................	98
3.57	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:22 Stöd till innehavare av
	fjällägenheter m.m. ...............................................................................................	99
3.58	Anslagsutveckling 1:23 Främjande av rennäringen m.m. .....................................	99
3.59	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:23 Främjande av rennäringen
	m.m........................................................................................................................	99
3.60	Anslagsutveckling 1:24 Sveriges lantbruksuniversitet........................................	100
3.61	Uppdragsverksamhet............................................................................................	100
3.62	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:24 Sveriges
	lantbruksuniversitet............................................................................................	100
3.63	Anslagsutveckling Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
	samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning..........................	101
3.64	Beställningsbemyndigande för anslaget 1:25 Forskningsrådet för miljö-
	areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad
	forskning .............................................................................................................	101

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3
3.65	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:25 Forskningsrådet för miljö,
	areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad
	forskning..............................................................................................................	102
3.66	Anslagsutveckling 1:26 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien..................	102
3.67	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:26 Bidrag till Skogs- och
	lantbruksakademien ............................................................................................	103

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F T S O M R Å D E 2 3

Diagramförteckning

2.1	Utgiftsområde 23, 2014............................................................................................	14
2.2	Utsläpp av växthusgaser från jordbruket ................................................................	40
2.3	Nettoupptag av växthusgaser inom skogsbruket 2001–2011, exkl.
	träprodukter (tidsserien omräknad jämfört med tidigare år på grund av
	metodutveckling) .................................................................................................	40
2.4	Andel biobränsle av totalt tillförd energi 1990–2010 .............................................	42
2.5	Areal med omedelbart röjningsbehov fördelat på 3-årsmedelvärden....................	47

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F T S O M R Å D E 2 3

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1.bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag

på högst	20 000 000	kronor 2015,
21 000 000	kronor 2016	och 29 000 000

kronor 2017–2018 (avsnitt 3.1.2),

2.bemyndigar regeringen att för 2014 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 5 000 000 kronor för Viltvårds- fonden (avsnitt 3.1.7),

3.bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:11 Intervention för jordbruks- produkter m.m. besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför

behov av	framtida anslag	på högst
48 000 000	kronor 2015 och	32 000 000
kronor 2016 (avsnitt 3.1.11),

4.bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur besluta om bidrag som

inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 11 332 162 000 kronor 2015–2022 (avsnitt 3.1.18),

5.bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:19 Från EU-budgeten finan- sierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 966 141 000 kronor 2015–2022 (avsnitt 3.1.19),

6.bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:25 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 500 000 000 kronor 2015– 2019 (avsnitt 3.1.25),

7.för budgetåret 2014 anvisar ramanslagen under utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel enligt följande uppställning:

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag

1:1	Skogsstyrelsen	405 533
1:2	Insatser för skogsbruket	257 873
1:3	Statens veterinärmedicinska anstalt	115 093
1:4	Bidrag till veterinär fältverksamhet	107 298
1:5	Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder	12 933
1:6	Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar	124 349
1:7	Ersättningar för viltskador m.m.	37 778
1:8	Statens jordbruksverk	521 089
1:9	Bekämpande av växtskadegörare	5 000
1:10	Gårdsstöd m.m.	5 932 000
1:11	Intervention för jordbruksprodukter m.m.	144 100
1:12	Finansiella korrigeringar m.m.	75 472
1:13	Strukturstöd till fisket m.m.	23 985
1:14	Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.	75 412
1:15	Livsmedelsverket	304 035
1:16	Konkurrenskraftig livsmedelssektor	88 660
1:17	Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.	42 913
1:18	Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur	2 665 527
1:19	Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur	1 993 633
1:20	Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket	32 830
1:21	Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.	4 116
1:22	Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.	1 029
1:23	Främjande av rennäringen m.m.	107 915
1:24	Sveriges lantbruksuniversitet	1 702 926
	Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och
1:25	samfinansierad forskning	495 660
1:26	Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien	1 177
Summa		15 278 336

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

2 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

2.1Omfattning

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel omfattar verksamhet inom om- rådena jordbruks- och trädgårdsnäring, fiskeri- näring, livsmedel, skog, djur, landsbygd, ren- näring och samefrågor. Vidare omfattar utgifts- området även verksamhet inom utbildning och forskning.

Verksamheten gällande jordbruks- och fiskerinäringarna är i hög grad inriktad på tillämpning av EU:s regleringar och stödsystem. Utgifterna för verksamheten inom både jordbruks- och fiskeområdena bestäms i stor utsträckning av beslut inom EU. De djurfrågor som omfattas berör djur som människan håller eller på annat sätt har tagit ansvar för samt den del av faunavården som avser viltvård. Djur- och folkhälsa, djurskydd och viltvård behandlas under utgiftsområdet.

Verksamhet inom landsbygdsområdet syftar till att bidra till en hållbar utveckling av lands- bygden genom bl.a. fler och växande företag samt att naturresurser brukas utan att förbrukas där odlingslandskatets natur- och kulturvärden är en viktig utgångspunkt. Denna verksamhet består huvudsakligen av åtgärder som påbörjats inom ramen för Sveriges landsbygdsprogram 2007–2013 och som kommer att fortsätta inom ramen för Sveriges Landsbygdsprogram 2014– 2020.

Inom livsmedelsområdet bedrivs verksamhet genom att utarbeta regler och utöva kontroll enligt livsmedelslagen samt att främja goda matvanor. Därtill bedrivs verksamhet som avser

att främja livsmedelssektorns konkurrenskraft samt att öka livsmedelsexporten.

Verksamheten inom skogsområdet är inriktad på tillsyn, inventering, uppföljning, utvärdering samt rådgivning, utbildning och information. Vidare ingår framför allt miljöinriktade bidrag.

Verksamhet inom sameområdet syftar till att verka för en levande samisk kultur, inklusive det samiska språket, byggd på en ekologisk hållbar rennäring och andra samiska näringar. Området omfattar också anslag under andra utgifts- områden. Landsbygdsdepartementet har sam- ordningsansvar för frågor som rör samerna.

Verksamhet inom utbildning och forskning utvecklar kunskapen om de biologiska natur- resurserna samt om människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Den forskning som bedrivs inom de areella näringarna har ett särskilt ansvar för att kunskaperna om naturresurserna utvecklas för kommande generationers behov.

Samarbete mellan länder bedrivs inom utgifts- området särskilt inom ramen för EU men även internationellt inom FAO (Food and Agricul- ture Organization of the United Nations), det nordiska samarbetet, WTO (World Trade Orga- nisation), OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development), Forest Europe (alleuropeiskt skogssamarbete), Codex Alimen- tarius (FAO:s och WHO:s gemensamma livs- medelsstandardiseringsprogram), IPPC (Inter- nationella växtskyddskonventionen), OIE (Världsorganisationen för djurhälsa) och en rad andra internationella organisationer.

Inom utgiftsområdet ingår följande myndig- heter: Statens jordbruksverk, Statens veterinär- medicinska anstalt, Ansvarsnämnden för djurens

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

hälso- och sjukvård, Centrala djurförsöksetiska nämnden, Livsmedelsverket, Skogsstyrelsen, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) samt vissa verksamheter vid länsstyrelserna och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas). Sametinget redo- visas under utgiftsområde 1 Rikets styrelse.

Av utgifterna finansieras 53 procent genom Europeiska garantifonden för jordbruk, Euro- peiska jordbruksfonden för landsbygdsutveck- ling samt Europeiska fiskerifonden. En stor del av EU-stöden avser obligatoriska stöd såsom gårdsstöd och intervention. Därtill kommer delfinansierade stöd och ersättningar som förut- sätter nationell medfinansiering, i huvudsak nationell finansiering av landsbygdsprogrammet och det operativa programmet för fiskerinär- ingen i Sverige.

I diagrammet 2.1 visas fördelningen av medel inom utgiftsområdet.

Diagram 2.1 Utgiftsområde 23, 2014

		Övrigt
	Myndigheter	8%
	(exkl. SLU)
	9%
	Forskning och
	utbildning (inkl.
	SLU och stöd
	via Formas)	EU-stöd
	14%	EU-stöd
	14%	53%
		53%

Nationell medfinansiering av EU-stöd 16%

–EU-stöd (8,1 miljarder kronor): Finansie- ring från EU-budgeten, t.ex. gårdsstöd, in- tervention och landsbygdsprogrammet. En del av EU-stödet förutsätter nationell med- finansiering.

–Nationell medfinansiering av landsbygds- programmet m.m. (2,4 miljarder kronor).

–Forskning och utbildning (2,2 miljarder kronor): SLU och stöd till forskning.

–Myndigheter (1,3 miljarder kronor): Jord- bruksverket, Skogsstyrelsen, m.fl. (ej SLU).

–Övrigt (1,2 miljarder kronor): Nationellt stöd, bekämpande av smittsamma husdjurs- sjukdomar, m.m.

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

2.2Utgiftsutveckling

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Miljoner kronor

		Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
		2012	2013 1	2013	2014	2015	2016	2017
1:1	Skogsstyrelsen	376	400	384	406	394	377	385

1:2	Insatser för skogsbruket	233	262	256	258	249	239	218
1:3	Statens veterinärmedicinska anstalt	114	113	114	115	117	119	122

1:4	Bidrag till veterinär fältverksamhet	106	107	107	107	108	110	112

1:5	Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder	13	12	12	13	13	15	15
1:6	Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar	129	124	128	124	124	124	124

1:7	Ersättningar för viltskador m.m.	42	38	37	38	38	38	38

1:8	Statens jordbruksverk	492	506	515	521	505	502	502
1:9	Bekämpande av växtsjukdomar	5	7	7	5	5	5	5

1:10	Gårdsstöd m.m.	5 922	5 819	5 996	5 932	5 870	5 872	5 909

1:11	Intervention för jordbruksprodukter m.m.	175	258	134	144	144	142	143
1:12	Finansiella korrigeringar m.m.	429	190	178	75	75	75	75

1:13	Strukturstöd till fisket m.m.	19	38	26	24	16	28	28

1:14	Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till
	fisket m.m.	37	92	68	75	55	70	70

1:15	Livsmedelsverket	289	294	292	304	306	309	315
1:16	Konkurrenskraftig livsmedelssektor	79	88	79	89	15	15	15

1:17	Bidrag till vissa internationella organisationer
	m.m.	42	43	42	43	43	43	43

1:18	Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur	3 002	3 200	3 149	2 666	2 478	2 545	2 324

1:19	Från EU-budgeten finansierade åtgärder för
	landsbygdens miljö och struktur	2 659	2 780	2 391	1 994	1 682	1 698	1 893

1:20	Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket	29	29	29	33	38	48	55
1:21	Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.	3	3	3	4	4	4	4

1:22	Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.	1	1	1	1	1	1	2

1:23	Främjande av rennäringen m.m.	110	108	103	108	108	108	100
1:24	Sveriges lantbruksuniversitet	1 632	1 634	1 634	1 703	1 721	1 781	1 819

1:25	Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
	samhällsbyggande: Forskning och
	samfinansierad forskning:	421	443	436	496	523	579	590
1:26	Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien	1	1	1	1	1	1	1

Äldreanslag
2012 1:3 Internationellt skogssamarbete		1	0		0	0	0	0
2012 1:17 Livsmedelsstatistik		24	0		0	0	0	0

2012 1:18 Jordbruks- och livsmedelsstatistik
finansierad från EU-budgeten		7	0		0	0	0	0
2011 1:14 Fiskeriverket		-5	0		0	0	0	0

Totalt för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd
och livsmedel		16 387	16 592	16 121	15 278	14 634	14 849	14 909

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

Utgifterna för 2012 inom utgiftsområdet blev 1,3 miljarder kronor lägre än anvisade medel. De främsta förklaringarna till avvikelserna är att utgifterna för gårdsstöd och djurbidrag, lands- bygdsprogrammet och intervention och export- bidrag för jordbruksprodukter blev lägre än anvisade medel. Utgifterna för gårdsstödet och djurbidrag m.m. blev drygt 600 miljoner kronor lägre, där orsaken i huvudsak beror på att den svenska kronan blev starkare i förhållande till euron än beräknat i budgeten. Utgifterna för landsbygdsprogrammet blev drygt 400 miljoner kronor lägre, vilket främst beror på att myndig- heterna under 2012 prioriterat beslut om ansök- ningar om nya stöd, vilket medfört att beslut om utbetalningar till redan pågående projekt fördröjts. Anledningen är bl.a. att 2013 är det sista året för beslut om nya stöd inom nuvarande programperiod (2007–2013). Större delen av utbetalningarna kommer att ske under 2014 och 2015, när stödberättigade projekt slutredovisas. Utgifterna för intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter blev knappt 150 miljoner kronor lägre vilket främst beror på att behovet av offentlig lagring varit lågt till följd av fortsatt höga världsmarknadspriser.

Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2014–2017. Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Miljoner kronor

	2014	2015	2016	2017
Anvisat 2013 1	16 591	16 591	16 591	16 591
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	76	120	178	255
Beslut	-2 362	-3 105	-1 529	-1 589
Övriga makro-
ekonomiska
förutsätt-
ningar	111	49	62	99

Volymer	-112	-112	-125	-124

Överföring
till/från andra
utgifts-
områden	1	1	1	1
Övrigt	974	1 091	-329	-324

Ny ramnivå	15 278	14 634	14 849	14 909

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2013. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2015–2017 är preliminär.

Tabell 2.3 Ramnivå 2014 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Miljoner kronor

Transfereringar 1	11 079 065
Verksamhetskostnader 2	4 179 032
Investeringar 3	19 699
Summa ramnivå	15 278 336

Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2012 samt kända förändringar av anslagens användning.

1Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation.

2Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.

3Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

2.3Skatteutgifter

Statens stöd till företag och hushåll inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel redovisas i huvudsak på stats- budgetens utgiftssida. Vid sidan av dessa stöd finns det även stöd på budgetens inkomstsida i form av avvikelser från en likformig beskatt- ning, s.k. skatteutgifter. Avvikelser från en likformig beskattning utgör en skatteförmån om t.ex. en viss grupp av skattskyldiga omfattas av en skattelättnad i förhållande till en likformig beskattning och som en skattesanktion om det rör sig om ett överuttag av skatt. Många av skatteutgifterna har införts, mer eller mindre uttalat, som medel inom specifika politik- områden som t.ex. konjunktur-, bostads-, miljö- eller arbetsmarknadspolitik. Dessa skatteutgifter påverkar statens budgetsaldo och kan därför jämställas med stöd på budgetens utgiftssida. En utförlig beskrivning av redovisningen av skatteutgifterna finns i regeringens skrivelse Redovisning av skatteutgifter 2012 (skr. 2011/12:136). I det följande redovisas de netto- beräknade skatteutgifterna som är att hänföra till utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Därutöver tillkommer kapital- vinst på näringsfastigheter. Det har dock inte varit möjligt att i redovisningen särskilja hur stor andel som hänför sig till lantbruksfastigheter respektive övriga näringsfastigheter.

Tabell 2.4 Skatteutgifter

Miljoner kronor

	2013	2014
Uttag av bränsle	160	160

Avverkningsrätt till skog	-	-

Anläggning av ny skog m.m.	610	240
Skogsavdrag	-	-

Nedsatt energiskatt på
uppvärmningsbränslen inom
växthus- och jordbruksnäringen	70	70

Nedsatt koldioxidskatt för
uppvärmning inom växthus- och
jordbruksnäringen	270	270

Särskild nedsättning av
koldioxidskatt för uppvärmning
inom växthus- och
jordbruksnäringen	10	10
Nedsatt energiskatt på el som
används inom växthus- och
jordbruksnäringen	480	490

Nedsatt koldioxidskatt för diesel till
arbetsmaskiner inom jord- och
skogsbruksnäringen	600	600

Totalt för utgiftsområde 23	2 200	1 840

Uttag av bränsle

Enligt huvudregeln är uttag ur näringsverksam- het skattepliktigt. Uttag av bränsle från en fastighet i Sverige som är taxerad som lantbruks- enhet ska dock inte uttagsbeskattas, om bränslet används för uppvärmning av den skattskyldiges privatbostad på fastigheten. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.

Avverkningsrätt till skog

Enligt god redovisningssed uppkommer intäkten när bindande avtal träffas. Enligt gällande lagstiftning tillämpas dock i detta fall kontant- principen, vilket innebär att beskattningen skjuts upp, och en räntefri kredit uppstår i närings- verksamheten (21 kap. 2 § IL). I princip borde räntan på krediten utgöra underlag för skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löne- skatt.

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

Anläggning av ny skog m.m.

Utgifter för anläggning av ny skog och dikning som främjar skogsbruk ska kostnadsföras direkt. Utgifter för inköp samt plantering av träd och buskar för frukt- eller bärodling får dras av direkt (21 kap. 3 § och 20 kap. 17 § IL). Skatte- utgiften utgörs av ränteeffekten på den omedel- bara avskrivningen och avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt. Skatteutgiften beräknas med hjälp av en upp- skattad realränta. Om realräntan är negativ redovisas en negativ skatteutgift.

Skogsavdrag

Vid avyttring av skog får fysisk person under innehavstiden avdrag med högst 50 procent av anskaffningsvärdet medan avdraget för juridiska personer är begränsat till 25 procent. Vid inkomstbeskattningen av ett visst beskattningsår får avdrag göras med högst halva den avdragsgrundande skogsintäkten (21 kap. 4–19 §§ IL). Syftet med avdragsrätten är att undanta rena kapitaluttag från beskattning. Å andra sidan saknas anledning att ge avdrag när värde- ökningen på skogstillväxten överstiger gjorda uttag. Skatteutgiften uppkommer genom den schablon som är vald för beräkning av avdragets storlek och avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.

Nedsatt energiskatt på uppvärmningsbränslen inom växthus- och jordbruksnäringen

Enligt 6 a kap. 1 § 10 och 11 lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE) gäller energiskatte- befrielse med 70 procent för användning av vissa fossila bränslen för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid yrkesmässig växthus- odling eller i annan jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet. Normen utgörs av full energiskattesats på bränsle.

Nedsatt koldioxidskatt för uppvärmning inom växthus- och jordbruksnäringen

Enligt 6 a kap. 1 § 10 och 11 LSE gäller kol- dioxidskattebefrielse med 70 procent för användning av fossila bränslen för annat ändamål

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

än drift av motordrivna fordon vid yrkesmässig växthusodling eller i annan jordbruks-, skogs- bruks- eller vattenbruksverksamhet. Normen utgörs av full koldioxidskattesats. Riksdagen har beslutat att sänka skattebefrielsen till 40 procent fr.o.m. 2015.

Särskild nedsättning av koldioxidskatt för uppvärmning inom växthus- och jordbruksnäringen

Enligt 9 kap. 9 § LSE medges energiintensiva företag inom jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarna nedsättning av koldi- oxidskatten, utöver den generella nedsättningen, om koldioxidskatten överstiger 1,2 procent av de framställda produkternas försäljningsvärde. För det överskjutande beloppet sätts skatten ned till 24 procent. EU:s minimiskattesatser måste dock alltid respekteras. Normen utgörs av full kol- dioxidskattesats. Riksdagen har beslutat att slopa den särskilda nedsättningsregeln fr.o.m. 2015. Skatteutgiften upphör därmed.

Nedsatt energiskatt på el som används inom växthus- och jordbruksnäringen

Riksdagen har beslutat att begränsa återbetal- ningen till 0,90 kronor/liter 2015.

2.4Mål

Målen för utgiftsområdet är:

–Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt när- ingsliv i hela landet som präglas av öppen- het och mångfald.

–De gröna näringarna är miljö- och resurs- effektiva och har en nyckelroll i Sveriges energiproduktion.

–De gröna näringarna utmärks av omtanke, ansvarstagande och hög etik.

–De gröna näringarna bidrar till en globalt hållbar utveckling.

Vidare finns för skogspolitiken två jämställda mål, ett produktionsmål och ett miljömål, beslutade av riksdagen (prop. 1992/93:226, bet. 1992/93:JoU15, rskr. 1992/93:252 och prop. 2007/08:108, bet. 2007/08:MJU18, rskr. 2007/08:244).

El som används vid yrkesmässig växthusodling eller i annan jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet beskattas med 0,5 öre/kWh (11 kap. 3 § respektive 11 kap. 12 § LSE). Normen utgörs av normalskattesatsen på el.

Nedsatt koldioxidskatt för diesel till arbetsmaskiner inom jord- och skogsbruksnäringen

Enligt 6 a kap. 2 a § LSE gäller nedsatt kol- dioxidskatt för diesel som används i arbetsmaski- ner i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet. Nedsättningen mot- svarar en återbetalning med 1,70 kronor/liter 2013. Normen utgörs av full koldioxidskattesats.

2.5Resultatredovisning

Regeringen lämnar i budgetpropositionen för 2014 resultatredovisningen för 2012 för utgifts- område 23 Areella näringar, landsbygd och livs- medel enligt regeringens vision bruka utan att förbruka. Visionen är indelad i de ovan nämnda fyra övergripande målen och utgör strukturen för regeringens redovisning och uppföljning.

Regeringen redovisar nedan uppnådda resultat och effekter av gjorda insatser. En årligt åter- kommande dialog förs med Miljö- och jord- bruksutskottet om utvecklingen av resultatredo- visningen. År 2012 är det fjärde året som myn- digheterna har rapporterat till regeringen enligt bruka utan att förbruka.

Skogspolitikens två jämställda mål, beslutade av riksdagen, redovisas i avsnittet En skogs- politik i takt med tiden.

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

Tabell 2.5 Bruka utan att förbruka

	Mål 1	Mål 2	Mål 3	Mål 4
Mål	Ett dynamiskt och	De gröna näringarna är	De gröna näringarna	De gröna näringarna bidrar
	konkurrenskraftigt	miljö- och resurseffektiva	utmärks av omtanke,	till en globalt hållbar
	näringsliv i hela landet	och har en nyckelroll i	ansvarstagande och hög	utveckling
	som präglas av öppenhet	Sveriges energiproduktion	etik
	och mångfald

Regeringens	De gröna näringarnas	De gröna näringarnas	Djurhälsa och folkhälsa	En trygg global
resultatredovisning	konkurrenskraft	klimatarbete		livsmedelsförsörjning
	Förenkla för företagen	De gröna näringarna har en	Djurskydd	De gröna näringarna är en
		nyckelroll i Sveriges		del av lösningen i det
		energiproduktion		globala miljö- och
				klimatarbetet

	Sverige – det nya	Förbättra miljön och	Konsumenter ska ha	En öppen och global
	matlandet	landskapet	verktyg och förutsättningar	ekonomi
			att välja

Samepolitik	En skogspolitik i takt med
	tiden

Säker och hälsosam mat som också ger positiva upplevelser

Landsbygden – med stärkt	Ett hållbart fiske
utvecklingskraft

Jordbruk och	Utbildning och forskning
livsmedelsförädling i norra
Sverige

Fiskeriprogrammet

Vattenbruk, fritidsfiske och
fritidsfiskebaserat
företagande

Viltvård

Sammanfattande	Sammanfattande	Sammanfattande	Sammanfattande
bedömning av	bedömning av	bedömning av	bedömning av
måluppfyllelsen	måluppfyllelsen	måluppfyllelsen	måluppfyllelsen

2.5.1Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald

De gröna näringarnas konkurrenskraft

Indikatorer

För att mäta resultatet för målet används indika- torerna nedan. Med anledning av förändringar i rapporteringen av den officiella statistiken har vissa indikatorer bytts ut.

–Prisutveckling: avräkningspriser för vege- tabilier och animalier, priser för jordbrukets insatsvaror, priser på jordbruksmark, arrendepriser.

–Strukturutveckling: jordbrukshushållens in- komster, antalet sysselsatta inom jord- bruket, antalet mjölkkor, slaktsvin och smågrisar, areal åkermark, spannmålsareal och vallareal.

–Företagande och utrikeshandel: antalet jordbruksföretag, export av livsmedel.

–Administration: andel utbetalda stöd och ersättningar inom innevarande stödår.

Resultat

Regeringen arbetar för ett dynamiskt och kon- kurrenskraftigt näringsliv i hela landet med ambitionen att svenska jordbrukare ska ha lik- värdiga konkurrensförhållanden jämfört med jordbrukare i övriga EU. Resultat av arbetet för att öka konkurrenskraften för områdena livs- medel, landsbygd, fiske och skog finns under avsnitten Sverige – det nya matlandet, Lands- bygdsprogrammet, Fiskeriprogrammet och En skogspolitik i takt med tiden.

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

Prisutveckling

Världsmarknadspriserna på jordbruksprodukter har varierat kraftigt de senaste åren. Priserna inom EU och därmed i Sverige påverkas i hög grad av fluktuationerna på världsmarknaden. Under 2012 var de låga mjölkpriserna och de höga spannmålspriserna exempel på detta. Avräkningspriserna för jordbruksprodukter steg med i genomsnitt 3,4 procent mellan februari 2012 och februari 2013. För vegetabilier ökade avräkningspriserna med 6,6 procent och för animalieproduktionen steg priserna med 1,2 procent under samma period.

I tabellen nedan beskrivs förändringen av avräkningsprisindex för åren 2010–2013.

Tabell 2.6 Avräkningsprisindex för jordbruksprodukter 2010–2013,

Index 2005=100

År	2010	2011	2012	2013
Avräkningspriser	116,8	137,9	132,8	137,4
jordbruksprodukter

Avräkningspriser	115,6	159,3	143,6	153,0
vegetabilier

Avräkningspriser	117,6	124,5	126,1	127,6
animalier

Källa: Jordbruksverket Sveriges oficiella statistik, statistiska meddelanden JO 49 SM 1304.

Variationerna inom vegetabilieområdet är stora. Avräkningspriserna för spannmål steg under 2012 efter att ha varit låga under 2011. För matpotatis steg priserna kraftigt under 2012 efter att ha sjunkit mycket under 2011. För animalie- produktionen har priserna gått tillbaka till den nivå som gällde 2011, efter att tidigare ha sjunkit. Priserna för svin samt får och getter har ökat medan priserna för mjölk har sjunkit.

Priserna för jordbrukets produktionsmedel ökade med 2,7 procent mellan februari 2012 och februari 2013. Det som ökade mest var priserna på djurfoder som steg med 15,9 procent under perioden. Samtidigt sjönk energi- och smörj- medelspriserna med 2,9 procent och gödnings- och jordförbättringsmedel med 3,9 procent.

I tabellen nedan beskrivs förändringen av priserna för produktionsmedel mellan 2010 och 2013.

Tabell 2.7 Index för produktionsmedelspriser 2010–2013

Index 2005=100

År	2010	2011	2012	2013
Djurfoder	129,9	155,9	145,5	168,6

Energi och	125,5	134,8	140,8	136,7
smörjmedel

Gödnings- och	112,2	132,4	134,2	128,9
jordförbättringsmedel

Produktionsmedel	119,3	127,6	130,4	134,0
totalt

Källa: Jordbruksverket Sveriges oficiella statistik, statistiska meddelanden JO 49 SM 1304.

Priserna på jordbruksmark hade 2011 ökat med 26 procent sedan 2008. På tio år har priset nära nog tredubblats. Sedan 1995 har priserna fyr- dubblats. I tabellen nedan beskrivs förändringen i priserna på jordbruksmark för åren 1995–2011.

Tabell 2.8 Genomsnittliga priser på jordbruksmark 1995– 2011

Tusental kronor per hektar

År	1995	2000	2008	2010	2011
Pris	10,8	16,8	40,2	40,7	44,2

Källa: Jordbruksverket Sveriges oficiella statistik, statistiska meddelanden JO 38 SM 1201.

Under samma period, 1995 till 2012, har arrendepriserna för jordbruksmark fördubblats. Ökningstakten har varierat under perioden. Störst var ökningen mellan 2010 och 2011. Mellan 2011 och 2012 var ökningen ca 2 procent.

I tabellen nedan beskrivs index för genom- snittliga arrendepriser för åren 1995–2012.

Tabell 2.9 Index för genomsnittliga arrendepriser för jordbruksmark 1995–2012

Index 1994=100

År	1995	2002	2008	2010	2011	2012
Pris	102	134	164	176	202	207

Källa: Jordbruksverket Sveriges oficiella statistik, statistiska meddelanden JO 39 SM 1301.

Strukturutveckling

Inkomsterna för jordbrukshushållen var i genomsnitt ca 408 238 kronor per hushåll 2011. Det är en ökning med ca 3 procent sedan 2010 och med ca 20 procent sedan 2005.

I tabell 2.10 beskrivs förändringen av jord- brukshushållens inkomster 2005–2010.

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

Tabell 2.10 Jordbrukshushållens inkomster mellan 2005–2011

Kronor per hushåll

År	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011
Jordbrukshushållens inkomst	341 364	350 643	366 154	381 901	389 194	398 366	408 238

Källa: Statens jordbruksverks statistikdatabas.

Antalet växtodlingsföretag ökade med ca 500 mellan 2003 och 2010. Mellan 2009 och 2010 vara antalet relativt stabilt. Andelen företag med husdjur har minskat med ca 5 300 sedan 2003. Företag med mjölkkor minskade med ca 3 500 mellan 2003 och 2010.

I tabellen nedan beskrivs utvecklingen av antalet företag uppdelade i kategorierna växt- odlingsföretag och företag med husdjur. Av de senare visas även företag med mjölkkor.

Tabell 2.11 Växtodlingsföretag och företag med husdjur

Antal företag

År

2003

2005

2007

2010

Växtodlingsföretag	20 163	20 575	19 543	20 063

Företag med husdjur	26 098	24 420	22 708	20 768
Varav företag med
mjölkkor	8 553	7 576	6 334	5 048

Källa: Statens jordbruksverks statistikdatabas.

Antalet mjölkkor för mjölkproduktion har minskat under en lång period. Sedan 2005 har antalet minskat med ca 45 000. Även antalet slaktsvin och smågrisar har minskat under samma period. För slaktsvinen har andelen minskat med ca 30 procent, motsvarande ca 234 000 djur. För smågrisarna har andelen minskat med ca en tredjedel, motsvarande ca 167 000 djur.

I tabellen nedan beskrivs utvecklingen av antalet mjölkkor, slaktsvin och smågrisar mellan 2005 och 2012.

Tabell 2.12 Antal mjölkkor, slaktsvin och smågrisar 2005–2012

Antal djur

År	2005	2007	2009	2011	2012
Mjölkkor	393 263	369 646	356 776	346 495	347 969

Slaktsvin	1 085 304	1 015 365	942 521	900 897	851 358
Smågrisar	537 800	479 518	425 953	428 866	370 412

Källa: Statens jordbruksverks statistikdatabas.

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

Tabell 2.13 Åkerarealen i Sverige 2005–2012

Hektar

År

2005

2007

2008

2009

2011

2012

Åkerareal totalt	2 703 057	2 647 700	2 630 902	2 643 350	2 618 885	2 608 274

Spannmålsareal	1 023 976	990 086	1 087 721	1 048 583	992 763	1 000 240

Vallareal	1 027 294	1 081 077	1 114 293	1 120 808	1 139 695	1 121 769

Källa: Statens jordbruksverks statistikdatabas.

År 2012 var den totala åkerarealen 2 608 300 hektar. Det är en minskning med ca 94 000 ha, motsvarande ca 3 procent, sedan 2003. Mellan 2011 och 2012 var minskningen av åkerarealen ca 10 000 ha. Arealen spannmål har varierat mycket under perioden. Under 2008 och 2009 ökade arealen till de högsta nivåerna under perioden. Därefter sjönk de under de kommande åren för att under 2012 åter igen öka.

I tabell 2.13 beskrivs utvecklingen av åker- arealen i Sverige.

Antalet sysselsatta inom jordbruket uppgick 2010 till 177 384 personer, vilket var ungefär lika många som år 2007 då jordbruket sysselsatte totalt 177 615 personer. Tar man hänsyn till att definitionen för att räknas som jordbruksföretag ändrats, vilket fått till följd att fler jordbruks- företag och därmed fler sysselsatta individer inkluderas i statistiken, är minskningen större. Med den gamla definitionen har antalet syssel- satta minskat med knappt 7 000 personer, eller knappt 4 procent, till 170 717 personer år 2010. Under perioden 1999–2010 har det varit viss variation i antalet sysselsatta, vilket till viss del kan förklaras av antalet tillfälligt sysselsatta.

Tabell 2.14 Antal sysselsatta i Sverige inom jordbruket 1999–2010

Antal personer

År

1999

2003

2005

2007

2010

Män	-	-	113 709	108 323	105 871
Kvinnor	-	-	60 175	69 292	71 513

Totalt	177 068	167 950	173 884	177 615	177 384

Källa: Statens jordbruksverks statistikdatabas.

Andelen kvinnor sysselsatta inom jordbruket har ökat sedan mätningarna började 2005. Under 2010 var andelen kvinnor ca 40 procent, jämfört med 34 procent under 2005.

Antalet företagare var 2010 ca 71 100. Under perioden 2003–2010 ökade antalet företag med ca 3 000. Högst var antalet 2005 då det uppgick till ca 75 800. Sedan 2005 har antalet företag minskat med ca 4 700.

Tabell 2.15 Antal jordbruksföretag 2003–2010

Antal företag

År	2003	2005	2007	2010
Antal	67 890	75 808	72 609	71 091

jordbruksföretag

Källa: Statens jordbruksverks statistikdatabas.

Under 2013 har regeringen tillsatt en utredning för att undersöka konkurrenskraft och utveck- lingsmöjligheter för svensk jordbruks- och träd- gårdsproduktion (dir. 2013:20). Ett viktigt underlag för direktivet var de diskussioner som förts i Landsbygdsdepartementets högnivå- grupp. Högnivågruppen inrättades 2010 av Jord- bruksdepartementet för att diskutera åtgärder för att stärka lönsamheten och konkurrens- kraften i jordbrukets primärproduktion i Sverige. I maj 2012 hölls ett uppföljningsmöte där gruppen bl.a. diskuterade de åtgärder som vid- tagits inom näringen, på myndighetsnivå samt på politisk nivå. Tomträtts- och arrendeutred- ningen fick den 2 februari 2012 genom tilläggs- direktiv (dir. 2011:60) i uppdrag att utreda frågan om besittningsskydd för sådana jord- bruksarrenden som utgör sidoarrenden. Upp- draget ska redovisas den 30 maj 2014.

Administration

Jordbruksverket och länsstyrelserna har sedan 2010 haft i uppdrag från regeringen att förbättra styrningen och hanteringen av stödverksam- heten. Målet med uppdraget är att möjliggöra att gårdsstöd, kompensationsbidrag och miljö- ersättningar i så hög utsträckning som möjligt kan betalas ut så tidigt som regelverket tillåter samt att minska risken för fel i hanteringen av stöd. Resultatet av Jordbruksverkets och läns- styrelsernas arbete har under dessa år varit mycket bra och målen för utbetalningarna har nåtts, i flera fall med marginal. År 2012 betalades hela 97 procent av gårdsstödet ut den 1 decem- ber, vilken är första möjliga dag att betala ut stöd. Före årsskiftet hade 98,4 procent av brukarna fått gårdsstödet utbetalt. Resultatet för utbetalningarna av kompensationsbidragen och miljöersättningarna 2012 var att 75 procent av

stöden betalades ut den 1 december och 94 pro- cent före årsskiftet. Jordbruksverket och läns- styrelserna har under 2012 genomfört ett projekt för förbättrad styrning och uppföljning av stöd till landsbygdens utveckling med syfte att bl.a. förkorta handläggningstiderna. Preliminära resultat visar på framgång avseende detta och också på förbättrad samordning mellan läns- styrelser.

Jordbruksverket har löpande genomfört à jourhållning av blockdatabasen och arbetat med att öka andelen ansökningar via internet, vilket minskar andelen felaktiga ansökningar. Blockdatabasen är den databas med kartmaterial och arealuppgifter som används vid ansökan om gårdsstöd, kompensationsbidrag och miljöersätt- ningar. Under 2012 och 2013 har andelen elektroniska ansökningar ökat till 99,55 procent, vilket medför effektivare hantering och färre felaktiga ansökningar.

Ekonomistyrningsverket (ESV) har fått i uppdrag att vara nationellt revisionsorgan för användningen av de EU-medel som Sverige fått tilldelat under perioden 2007–2013. Vid den årliga granskningen av utbetalning av stöd 2011 och 2012 fann ESV fel i hanteringen av stöd till landsbygdsåtgärder. De fel som har påvisats för projektstöd och företagsstöd har hittats vid flera länsstyrelser. För övriga stöd till jordbruket och landsbygden var mängden fel inom kommissio- nens accepterade gräns för fel.

Med anledning av ESV:s granskning har Jordbruksverket genomfört en utökad gransk- ning av hanteringen av stöd till jordbruket och landsbygden. Granskningen har gjorts enligt de kriterier som kommissionen har satt upp för myndigheter som hanterar EU-stöd till jord- bruket och landsbygden. I granskningen har Jordbruksverket identifierat brister hos samtliga granskade myndigheter: länsstyrelserna, Jord- bruksverket, Skogsstyrelsen och Sametinget. De brister som identifierats rör både rutiner för hantering av stöd och felaktig hantering av stöd. En del i bristerna rörde Jordbruksverkets interna organisation vilket har resulterat i att Jord- bruksverket har genomfört en omorganisation som skiljer på Jordbruksverkets förvaltande och utbetalande roller. Jordbruksverket har föreslagit förändringar i ansvarsfördelningen mellan de myndigheter som hanterar stöden, för att på så sätt uppnå en effektivare hantering av stöden och för att undvika finansiella korrigeringar.

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

Kommissionen lade i oktober 2011 fram förslag på förändringar i stödsystemen till jordbruket efter 2013. Regeringens aktiva del- tagande i förhandlingarna av förslagen har bidragit till att rådets överenskommelse inför de interinstitutionella diskussionerna är enklare, mer kostnadseffektivt och i högre grad anpassat till de förhållanden som råder i Sverige jämfört med kommissionens förslag. Regeringen har också arbetat för fortsatt marknadsanpassning och tillsammans med likasinnade medlemsstater fungerat som motvikt mot de medlemsstater som motsätter sig ökad marknadsorientering. Under 2012 har det förberedande arbetet med den kommande europeiska jordbrukspolitiken efter 2013 fortsatt. Med anledning av att förhandlingarna försenats så kommer stora delar av de ändrade stödsystemen att införas först 2015.

Analys och slutsatser

Det svenska jordbruket agerar på en alltmer internationellt konkurrensutsatt marknad. För att jordbruksnäringen ska vara framgångsrik och för att dess potential ska kunna tillvaratas krävs att den är konkurrenskraftig och lönsam, inte enbart i förhållande till annan verksamhet i Sverige och i jämförelse med andra producenter inom EU utan även i förhållande till en alltmer effektiv produktion i länder utanför EU.

Under de senaste åren har både avräknings- priserna och kostnaderna för insatsvaror upp- visat stora variationer. Eftersom kostnaden för insatsvarorna stigit mer än avräkningspriserna för animalier har det haft en negativ effekt på produktionen av animalier. För vegetabilie- produktionen har dock avräkningspriserna överstigit priserna för insatsvaror vilket lett till en bättre utveckling för vegetabilieproduktionen än för andra produkter.

Produktionsmedelsskatter och nationell lagstiftning om t.ex. miljö och djurskydd har påverkan på det svenska jordbrukets kon- kurrenskraft.

De stimulansåtgärder för företag som rege- ringen har genomfört under de senaste åren har varit betydelsefulla för de areella näringarna för att möta ökad konkurrens och rörligare priser. Exempel på åtgärder är generella åtgärder för företagen såsom sänkningen av egenavgifterna samt specifika åtgärder för sektorn som t.ex. borttagande av handelsgödselskatten och sänkningen av slakteriavgifterna.

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

Gårdsstödet och vissa stöd inom landsbygds- programmet har fortsatt stor betydelse för att upprätthålla inkomsterna inom det svenska jordbruket. Utbetalningstakten av gårdsstödet har varit hög under de senaste åren och i och med den tidigarelagda utbetalningen av stödet förbättras planeringsmöjligheterna för brukarna. Uppdateringen av blockdatabasen har lett till att brukarna har fått bättre och säkrare material att grunda sina ansökningar om stöd och ersätt- ningar på. Det är viktigt att denna höga kvalitet upprätthålls genom en kontinuerlig à jourhåll- ning av databasen och fortsatt arbete med en korrekt hantering av stöden. Även användningen av elektronisk ansökan om stöd ger ansökningar med högre kvalitet. En korrekt hantering av stöden och elektroniska ansökningar bedöms minska risken för finansiella korrigeringar från EU-kommissionen.

Med anledning av kritiken från ESV behöver åtgärder vidtas för att förbättra styrningen och hanteringen av landsbygdsstöden. De åtgärder Jordbruksverket har vidtagit för att förbättra styrningen och hanteringen av stöden hos myndigheterna bedöms leda till en bättre hantering av stöden som minskar risken för sanktioner. Samtliga granskade myndigheter har tagit fram planer för hur de identifierade bristerna ska hanteras. Åtgärdsplanerna kommer att följas upp under 2013. Den organisations- förändring som Jordbruksverket genomfört bedöms minska risken för felaktig hantering av EU-medel på myndigheten. Även regeringens uppdrag till Jordbruksverket och länsstyrelserna om att göra en processgenomgång för landsbygdsstöden har förbättrat och effektivise- rat stödhanteringen. Regeringen arbetar dess- utom för att få ett enklare regelverk i samband med reformen av den gemensamma jordbruks- politiken, för att på så sätt minska risken för felaktig hantering.

Genom reformerna av den gemensamma jordbrukspolitiken under 1990- och 2000-talen har denna successivt blivit mer marknadsorien- terad, mer samstämmig med utvecklings- politiken samt fått ett ökat fokus på miljö- och klimatåtgärder, i linje med regeringens mål- sättning. I jämförelse med dessa reformer inne- höll kommissionens förslag till reform av den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013 inte samma ambitioner vad gäller ytterligare mark- nadsorientering och inte heller vad gäller ökat fokus på effektiva miljöåtgärder. Kommis-

sionens förslag var ur svensk synvinkel även otillräckligt i fråga om förenklingar av regel- verken och kostnadseffektivitet. Dessa frågor har därför varit prioriterade i regeringens förhandlingsarbete. Genom nära kontakt med institutionerna och andra medlemsstater har regeringen bidragit till att förbättra förslaget i sin helhet.

Förenkla för företagen

Indikatorer

För att mäta resultatet för målet används följande indikator:

–Minskning av administrativa kostnader för jordbruksområdet, skogsbruksområdet, fiskeområdet och livsmedelsområdet.

Resultat

Målet har utvecklats till att, förutom att minska de administrativa kostnaderna, även omfatta kvalitativa aspekter som hur företagarna upplever reglerna. Regeringen har under året utvecklat den breddade ambitionen för förenkling till övergripande mål med sju delmål utifrån fem fokusområden (skr. 2012/13:5). Dessa fem fokusområden är: minskade kostnader (inklusive administrativa kostnader) för företagen, lättare för företagen att lämna uppgifter, enklare kontakt med kommun och länsstyrelse, förslag på minskat krångel ska följas upp, samt bättre konsekvensutredningar innan nya regler införs.

En utredning om ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen har tillsatts (dir. 2012:35).

I tabell 2.16 presenteras Tillväxtverkets beräk- ningar av förändringen av de administrativa kost- naderna t.o.m. 2009 samt en prognos för 2010. Berörda myndigheter har fått i uppdrag att under 2013 bistå Tillväxtverket i mätningarna av företa- gens administrativa kostnader för att göra en avslutande uppdatering av förändringar i regel- verken för 2010–2012. Enligt prognosen för 2010 har de administrativa kostnaderna för Landsbygdsdepartementets ansvarsområden minskat med ca 37 procent.

De största förenklingarna på jordbruks- området har skett inom djurområdet, t.ex. in- förandet av elektronisk stalljournal och för- enklad rapportering i stalljournalen. Nyligen har

även förprövning av djurstallar och betesregler förenklats.

Minskningen på skogsområdet har skett genom avskaffande av kravet på att upprätta skogs- och miljöredovisning (SMÖR).

De administrativa kostnaderna till följd av livsmedelslagstiftningen har minskat framför allt beroende på klargöranden rörande spårbarhet av livsmedel.

Tabell 2.16 Förändring av de administrativa kostnaderna 2006–2010

Tusental kronor

	2006	2007	2008	2009	2010	Föränd
					(prog-	ring i
					nos)	%
						2006–
						2010
Jordbruk	357	340	332	329	321	-10,2
Skog	228	228	228	5	5	-98,0

Fiske	23	23	23	23	23	0

Livsmedel	8 400	8 400	5 400	5 333	5 333	-36,5
Totalt	9 009	8 992	5 983	5 691	5 682	-36,9

Källa: Tillväxtverket

Under 2012 har förhandlingarna om ny jordbruks- och fiskeripolitik fortsatt. Frågan om förenklingar är prioriterad i förhandlingarna eftersom den största delen av reglerna på jord- bruks- och fiskeområdet har sitt ursprung i EU- regelverket.

Landsbygdsdepartementets myndigheter har under året fortsatt arbetet med förenkling för företagen och särskilt med de kvalitativa aspek- terna för att nå en märkbar positiv förändring i företagens vardag. Jordbruksverket, Livsmedels- verket och Skogsstyrelsen har även fått i uppdrag att ta fram åtgärder för förenkling och förslag på indikatorer för uppföljning av de kvalitativa målen.

Jordbruksverkets arbete med förenklingar under 2012 har varit fokuserat på åtgärder som ligger inom ramen för den kommande jord- bruks- och fiskeripolitiken. Som exempel har Jordbruksverket tagit fram en rapport med förenklingsförslag för åtgärder i kommande landsbygdsprogram.

Jordbruksverket har på regeringens uppdrag under 2010 och 2011 genomfört ett förbered- ande arbete för att starta en gemensam kund- tjänst tillsammans med länsstyrelserna, digitala akter och e-arkiv för lantbrukaren samt fortsatt utveckling av Mina sidor för lanbrukaren för att på så sätt öka tillgängligheten och överblicken.

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

Under 2012 var länsstyrelsen i Örebro pilotlän för arbetet med digitala akter och under 2013 infördes detta på alla länsstyrelser.

Jordbruksverket har även arbetat med andra e- tjänster, t.ex. att underlätta överföring av stöd- rätter mellan lantbrukare. Från 2012 var SAM- internet den enda ansökningsmöjligheten för gårdsstöd, miljöersättningar och kompensa- tionsbidrag. Det finns dock möjlighet att söka stöd via pappersblankett, men 99,55 procent av alla stödansökningar gjordes via SAM-internet.

Under 2012 har ändringar gjorts i den nationella fiskeförordningen i syfte att åstad- komma kortare handläggningstider inom ramen för det pågående fiskeriprogrammet, vilket minskar stödsökandenas upplevda regelkrångel. Havs- och vattenmyndigheten har i början av 2013 fått i uppdrag att samlat och systematiskt identifiera samt genomföra sådana ändringar av myndighetens föreskrifter som kan leda till

–minskade administrativa kostnader för företagen inom fiskets område,

–faktiska regellättnader för företagen inom fiskets område.

I uppdraget ingår också att identifiera möjlig- heter till och föreslå administrativa och andra förenklingar av befintliga regler som påverkar företagen inom fiskets område men som ligger utanför myndighetens eget handlingsutrymme.

Inom ramen för en särskild satsning utvecklar Livsmedelsverket sin rådgivning till livsmedels- företag för att underlätta deras tillämpning av livsmedelslagstiftningen och insatserna riktas främst till små företag, eftersom behoven där har bedömts vara som störst. Under 2012 har Livsmedelsverket satsat på information på verkets webbplats för livsmedelsföretagare, broschyrer om att starta livsmedelsföretag, att medverka i möten med företag och bransch- organisationer, stödja branschen att utveckla branschriktlinjer och att utveckla verkets upp- lysningstjänst via telefon och e-post. Under 2012 har Livsmedelsverket i e-förvaltningsarbetet fortsatt att fokusera på de livsmedelsföretag som verket har kontrollansvar för. Det it-utvecklings- projekt som bedrevs under ett antal år driftsattes i sin helhet under året. Ett exempel är

Livsmedelsverkets ingång ”Mina sidor” för de livsmedelsföretag Livsmedelsverket har kontroll- ansvar för som driftsattes 1 januari 2013.

Skogsstyrelsen har arbetat brett med för- enkling. Genom utveckling av e-tjänster under-

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

lättas skogsägarnas myndighetskontakter. E- tjänsterna ”Mina sidor för skogsägare” och ”Skogens pärlor” kom i nya versioner under året och användningen ökade kraftigt. I början av året lanserades e-tjänsten ”Det gröna kuvertet” som ger markägaren en överskådlig samman- ställning av information om den egna skogen. Anmälningar och ansökningar om avverkning kan nu skickas via tjänsten ”eAvverka”, en möjlighet som används alltmer. Under 2012 kom 55 procent av anmälningar och ansökningar om avverkning in via eAvverka vilket är en fördubbling jämfört med tre år bakåt.

Vidare har möjligheten att inrätta en myndighetsövergripande inlämningsfunktion för skogsärenden analyserats under året. I början av 2013 antog regeringen en förordning som möjliggör detta vilket förväntas underlätta och på sikt leda till minskade kostnader både för skogsägare och myndigheter. Vidare har myndighetssamverkan under året fortsatt genom projektet En dörr in. Skogsstyrelsen har också gjort en bred genomlysning av vilka möjligheter till förenkling i regelverket som finns och förslagen har remissbehandlats. I några fall har förenklingar beslutats genom ändring i föreskrifter, i övrigt bereds förslagen vidare i Regeringskansliet.

Analys och slutsatser

Regeringen har utvecklat målet för förenkling till att, förutom att minska de administrativa kost- naderna, även omfatta kvalitativa aspekter som hur företagarna upplever reglerna.

Arbetet med att utveckla e-tjänster och e-an- sökningar samt tjänster genom ”Mina sidor” ligger väl i linje med att göra företagens myndighetskontakter enklare.

Övergången till att endast söka stöd via internet beräknas leda till färre fel i ansök- ningarna och därmed till en säkrare hantering av stöd. Risken för finansiella korrigeringar från EU-kommissionen minskar när andelen fel sjunker. Övergången förväntas även medföra minskningar av berörda stödsökande företags administrativa börda.

En fortsatt god utveckling av förenklings- arbetet kräver mer systematiskt fokus på att åstadkomma enklare och mer ändamålsenliga regler på EU-nivå. I arbetet med ny jordbruks- och fiskeripolitik har frågan om förenkling varit högt prioriterad och särskilt fokuserat på imple- menteringen av de nya reformerna. Eftersom det

är EU-området som står för den största delen av regelmängden är det främst på EU-området som det behövs ytterligare förenklingssatsningar. Detta är viktigt för att nettoeffekten av de nya regelverken, i synnerhet landsbygds- och fiskeri- programmen, ska vara positiv, dvs. att nyttan ska överstiga kostnaderna för att uppnå syftet med regelverken.

Effekten för varje enskild företagare varierar beroende på produktions- och driftsinriktning. För företagare med djurproduktion eller livs- medelsförädling har påverkan varit mer påtaglig jämfört med effekten för t.ex. renodlade växt- odlingsföretag. Det beror bl.a. på de förenklingar som har gjorts av exempelvis stalljournaler.

Flera av de åtgärder som Jordbruksverket har vidtagit syftar till att korta handläggningstiderna och att underlätta för stödsökandena. Vidare kan de s.k. irritationskostnaderna, dvs. företagens upplevda kostnader, komma att minska om stödhanteringen blir mer strömlinjeformad och synergier kan skapas mellan fiskeriprogrammet och landsbygdsprogrammet.

Sverige – det nya matlandet

Syftet med visionen Sverige – det nya matlandet är att skapa bättre förutsättningar för arbete och tillväxt i hela landet. Visionen är uppdelad i fem fokusområden: primärproduktion, måltiden inom offentlig sektor, förädlad mat, matturism och restaurang. Insatser för att nå visionen genomförs i huvudsak inom ramen för anslaget en konkurrenskraftig livsmedelssektor och landsbygdsprogrammet, i mindre omfattning används även medel inom fiskeprogrammet. Visionen omfattar en stor mängd målsättningar av olika karaktär. Där finns mål av mer visionär karaktär, vars uppfyllande ligger utom ramen för enbart de insatser som görs inom matlandet, likväl som målsättningar av specifik karaktär med direkta kopplingar till de insatser som görs.

Resultat

En konkurrenskraftig livsmedelssektor

Utvecklingen för en rad av Matlandets indika- torer och målsättningar är positiv. Mot bakgrund av bl.a. tillgängliga data och att många projekt fortfarande pågår så har den översyn som gjorts haft svårt att belägga i vilken mån som mål- uppfyllelsen är kopplad till de insatser som

gjorts. Nedan redovisas utvecklingen för några av målsättningarna.

Målet om ökad produktion och lönsamhet för livsmedelsbranschen bedöms vara på väg att uppfyllas. Livsmedelsindustrins förädlingsvärde ökar under perioden 2008–2010 med 10 procent, och ökar snabbare än näringslivet i övrigt.

Målet om att antalet livsmedelsföretag ska öka med 20 procent till år 2020 är på väg att uppfyllas. Antalet företag inom livsmedels- och dryckesbranschen ökar. Mellan 2008–2012 uppgår ökningen till 11 procent.

Målet om att livsmedelsexporten ska för- dubblas mellan åren 2008–2020 går åt rätt håll. Mellan åren 2008–2012 har exporten ökat med 22 procent, från 47,3 miljarder till 58,1 miljarder kronor.

För åren 2008–2012 har totalt 225 projekt beviljats medel motsvarande 121 miljoner kronor inom ramen för anslaget 1:16 Konkurrenskraftig livsmedelssektor under utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Enligt projektägarna har projekten i de allra flesta fall lett till måluppfyllelse för berörda verksamheter, t.ex. i form av ökad kompetens, utökade nätverk samt produkt- och processutveckling.

När det gäller fokusområdet offentlig mat, så arbetade t.ex. Karolinska Institutet under 2012 med att ta fram ett it-verktyg för bedömning av skolmat för dokumentering och uppföljning mot den nya skollagen (2010:800). Personer som arbetar inom måltidsområdet i offentlig sektor har också inom flera projekt fått ta del av kunskaps- och kompetenshöjande insatser. Det har handlat om ämnen som rör bl.a. offentlig upphandling av livsmedel, råvarukunskap, smak- upplevelser och hälsa.

Livsmedelsverket bildade 2011, på uppdrag av regeringen, ett nationellt kompetenscentrum för måltiden i offentlig sektor. Syftet med centrumet är att det ska stödja och stimulera kommuner och landsting i arbetet med att ta fram handlingsprogram för den offentliga måltiden inom vård, skola och omsorg. Under det första året har fokus varit på utåtriktat arbete för att tillhandahålla kunskap och för att ta del av andra aktörers behov. Livsmedelsverket har vidare i samråd med Statens skolverk på uppdrag av regeringen 2011 stött arbetet med närings- riktig skolmat och skolmåltidens utformning. Uppdraget ska slutredovisas i mars 2014. Som ett stöd vid planering av skolmåltider i linje med

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

den nya skollagen har nya råd tagits fram, "Bra mat i skolan". Råden publicerades 2013.

Inom ramen för regeringens satsning på livsmedelsexport har regeringen gett Livsmedels- verket och Jordbruksverket i uppdrag att stärka arbetet med landsgodkännanden vid livsmedels- export. Syftet är att få Sverige som land eller enskilda anläggningar i Sverige godkända för export av en viss vara till ett visst mottagarland. Arbetet sker i samråd med andra berörda myndigheter. Under året har ca 20 ärenden avslutats vilka bl.a. har möjliggjort export av specifika varugrupper till exempelvis Sydkorea, Australien, Hong Kong, Japan, Benin och Serbien. (Se även avsnittet om En öppen global ekonomi.)

Vid sidan av myndigheternas arbete med landsgodkännanden har Exportrådet genomfört ett 40-tal exportfrämjande livsmedelsaktiviteter i Sverige och på marknader utomlands. Samman- taget deltog drygt 180 livsmedelsföretag i en eller flera av dessa aktiviteter. Jämfört med år 2010 har antalet exportfrämjande aktiviteter med inriktning mot livsmedel i Exportrådets regi tredubblats. Under året fortsatte även Export- rådets exporttekniska rådgivning riktad mot livsmedelsföretag. Ett 20-tal livsmedelsföretag erhöll en egen exportmentor inom ramen för Almi Företagspartners mentorsatsning.

Under 2011–2014 har Livsmedelsverket i upp- drag av regeringen att utveckla kompetensen i den offentliga livsmedelskontrollen ytterligare till nytta för företag och konsumenter. Rege- ringen har avsatt 3 miljoner kronor för detta under 2013. Projektet omfattar bl.a. framtagande av kontrollhandböcker och genomförande av utbildningar i exempelvis kontrollmetodik och bemötandefrågor. I arbetet ingår också att förstärka samordningen mellan olika kontroll- myndigheter. Livsmedelsverket har under året utvecklat stödet till regionala och lokala kontrollmyndigheter genom bl.a. ett utvecklat webbforum. Ett systemstöd för att underlätta livsmedelsföretagens kontakter med Livsmedels- verket har utvecklats.

Småskalig livsmedelsproduktion

Matlandet stöttar även utvecklingen av den småskaliga livsmedelsproduktionen bl.a. med kompetensutveckling, affärsutveckling och distribution. Antalet företag inom den små- skaliga livsmedelsproduktionen har ökat de senaste åren, vilket framgår av tabell 2.17

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

Regeringen har beslutat om bidrag för ett nationellt kompetenscentrum för mathantverk. Med stöd från Matlandet har Livsmedelsverket även rådgivning särskilt riktat till små företag kring livsmedelslagstiftningen och dess tillämpning samt om geografisk ursprungsmärk- ning.

Under 2012 avsattes 12 miljoner kronor för att sänka kostnaderna för köttkontroll, främst vid mindre slakterier. Medlen har även använts för att ta bort avgiften för godkännande- prövning av nya slakterier.

Regeringen har beslutat att Livsmedelsverket ska ta över kontrollen av bl.a. småskaliga charku- terier, fiskrökerier och mejerier. Målet är att kontrollen ska vara likvärdig i hela landet.

Tabell 2.17 Småskalig livsmedelsproduktion

Antal företag

	2008	2012
Småslakterier	113	151

Dryckesvaruindustri	98	184
(<10 anställda)

Mejeri och glassindustri	107	136
(<10 anställda)

Frukt-, bär- och	143	198
grönsaksindustri
(<10 anställda)

Övrigt livsmedelsindustri	371	456
(<10 anställda)

Källa: SCB Företagsdatabasen samt Livsmedelsverket.

Mellan 2007 och 2012 har det från lands- bygdsprogrammet satsats 838 miljoner kronor inom ramen för Sverige – det nya matlandet.

Under perioden har omkring 2 000 företag eller projekt med verksamhet inom visionens fem olika fokusområden fått stöd. Förädlad mat är det fokusområde som störst andel stöd från landsbygdsprogrammet gått till.

Landsbygdsprogrammet

Medel från landsbygdsprogrammet används för stöd och projekt med koppling till matlandets fokusområden. Det har även gjorts en särskild satsning där medel inom programmet har riktats specifikt mot matlandetprojekt.

Tabell 2.18 Beviljade stöd till matlandetprojekt och företagsstöd inom landsbygdsprogrammet och anslaget 1:16 Konkurrenskraftig livsmedelssektor

Tusental kronor

Fokusområde	2007	2008	2009	2010	2011	2012	Totalt
Offentlig mat	54	220	6 076	10 255	16 949	9 427	42 981
Primärproduktion	5 822	6 708	5 339	33 979	51 988	38 037	141 874
Förädlad mat	29 229	108 461	79 299	107 123	106 082	98 271	528 466

Matturism	6 873	26 868	289 824	68 229	52 567	7 472	191 832
Restaurang	645	6 481	6 034	14 538	10 732	15 631	54 061

Totalt	42 623	148 738	126 572	234 125	238 319	168 838	959 215

Antal beviljade stöd	114	325	402	450	556	385	2 232

Tabell 2.18 sammanfattar insatserna inom en konkurrenskraftig livsmedelssektor och lands- bygdsprogrammet.

Fiskeriprogrammet

Inom fiskeriprogrammet görs flera satsningar för att främja Sverige – det nya matlandet. Åtgärderna är av betydelse främst för visionens fokusområden primärproduktion, förädlad mat och matturism. Vidare har det under 2012 funnits möjligheter att söka medel till åtgärder inom vattenbruket och beredningsindustrin.

Medlen har även gått till satsningar på fiske- turism och god fiskevård, vilket ger möjligheter för turistföretagare på landsbygden.

Vilt som mat

Svenska Jägareförbundet har fått bidrag för att inom en begränsad region etablera ett lokalt nätverk för viltprodukter i syfte att göra vilt- produkter tillgängliga för konsumenter och förädlingsindustri. Etableringen av kontakter mellan godkända vilthanteringsanläggningar och restauranger har genomförts.

Regeringen har i juli 2013 lämnat bidrag till Svenskt Viltkött som representerar vilthante- ringsanläggningar i Sverige i syfte att utveckla branschriktlinjer samt för att främja ökad sam- verkan mellan dessa.

Synliggörande av samisk mat och matkultur

Under 2012 förlängdes Sametingets uppdrag att synliggöra den samiska matproduktionen och matkulturen. Satsningen har fått god respons inom det samiska samhället och berör fokus- områdena primärproduktion, förädlad mat samt matturism. Sameskolstyrelsen får bidrag till åtgärder med betydelse för fokusområdet offentlig mat. Syftet är att öka kunskapen och intresset kring samisk mat och matkultur i sameskolorna och i de kommunala skolorna där integrerad samisk undervisning bedrivs. Målet är att förbättra elevernas kunskaper och utveckla undervisningen på lång sikt om samisk mat och matkultur – från jord till bord – och att integrera detta i skolmåltiderna.

Kommunikation om visionen

Arbetet med att kommunicera Matlandets olika fokusområden baseras på den kommunikations- strategi som tidigare tagits fram genom särskilt uppdrag. Under 2012 delades arbetet med genomförandet upp så att ansvariga organisatio-

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

ner och myndigheter arbetar vidare med att ta fram kommunikationsstrategier för varje fokus- område. Jordbruksverket har ett övergripande ansvar för primärproduktion och förädlad mat. Livsmedelsverket ansvarar för offentlig mat och VisitSweden ansvarar för restaurang och mat- turism. Exportrådet, nuvarande Business Sweden, har ett särskilt ansvar för frågor som rör svensk livsmedelsexport. Under året har mark- nadsföringskonceptet ”Try Swedish” utvecklats och konceptet ska användas vid Visit Swedens och Exportrådets/Business Swedens aktiviteter utomlands.

Sverige har som matland med innovativa mål- tidsupplevelser fått mycket uppmärksamhet internationellt under 2012. Det internationella kommunikationsarbetet har enligt Visit Swedens mätningar lett till artiklar motsvarande ett press- värde på 660 miljoner kronor under 2012, jäm- fört med 120 miljoner kronor under 2011. För fokusområdet primärproduktion har en strategi utvecklats av Jordbruksverket och arbetet via digitala kanaler, events och mötesplatser har stärkts under året.

Översyn av Sverige – det nya matlandet

Våren 2012 gjordes en upphandling av en översyn av satsningen på Matlandet. Ett externt analysföretag anlitades för uppdraget som genomfördes under hösten 2012. I uppdraget ingick att ta reda på i vilken utsträckning målen som har satts upp till 2020 är på väg att uppnås, vilka effekter som kan identifieras av de insatser som genomförts inom ramen för Matlandet samt en analys av visionens betydelse. Översynen överlämnades till Landsbygdsdepartementet den 20 februari 2013 och visar att måluppfyllelsen för många områden i Matlandet har kommit igång bra och att många mål bedöms nås till år 2020, men också att det finns områden och målsättningar där mätbarheten behöver utvecklas och där arbetet behöver förstärkas för att förbättra möjligheterna att nå målen. Översynen har i många fall svårt att värdera måluppfyllelsens koppling till Matlandets insatser.

Översynen visar dock med viss osäkerhet positiva mätbara effektsamband mellan Matlandets företagsstöd inom landsbygds- programmet och omsättningsutvecklingen för de mindre företagen. Viss samvariation mellan mängden stöd inom en avgränsad region och utvecklingen av företagens omsättning och

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

sysselsättning kan också uppmätas men utan tydlig kausalitet eller någon värdering av kost- nadseffektiviteten (inom fokusområdena Pri- märproduktion respektive Förädlad mat).

Med översynen som grund pågår under våren 2013 ett omfattande utvecklingsarbete i syfte att ytterligare öka möjligheterna att nå uppsatta mål till år 2020. Landsbygdsdepartementet driver arbetet som kommer att ske i nära samarbete med andra berörda aktörer inom Sverige – det nya matlandet.

Analys och slutsatser

Översynen av satsningen på Sverige – det nya matlandet som gjordes under 2012 visar att mål- uppfyllelsen på ett antal områden går åt rätt håll men att det också finns områden där föränd- ringar av mål och/eller insatser behövs för att stärka möjligheterna till måluppfyllelse. Över- synen rekommenderar att man inom arbetet med visionen bör förbättra möjligheterna att mäta effekterna av genomförda insatser.

Översynen visar att Matlandetvisionen är väl förankrad i Livsmedelssverige. Visionens mål och syfte är väl kända bland satsningens mål- grupper och intressenter. På väg att uppnås är exempelvis mål om ökad lönsamhet för restaurangbranschen, ett ökat antal livsmedels- företag, ökad produktion och lönsamhet för livsmedelsbranschen samt om att fler små och medelstora företag deltar och vinner kontrakt i offentliga upphandlingar. Mål där utvecklingen enligt översynen är oklar är exempelvis över- gripande mål om att öka sysselsättningen på landsbygden, där bara en liten ökning har kunnat noteras men inte kunnat kopplas direkt till insatserna. Men även mål om tillgången till utbildad personal och mål om ökat antal gästnätter på landsbygden är oklara.

Det utvecklingsarbete som inletts mot bak- grund av översynen tar sikte på att bl.a. tydliggöra målformuleringar och indikatorer men också på att förfina de insatser som görs och identifiera vad som behöver göras ytterligare för att nå målen till 2020.

Trots den lågkonjunktur som ekonomin genomgår har livsmedelsindustrin klarat sig relativt bra.

Trenden under de senaste åren visar på effek- tivare och mer innovativa svenska livsmedels- företag, men med färre anställda. Samtidigt ökar antalet företag inom livsmedelssektorn med småskalig produktion och t.ex. gårdsförsäljning.

Företagen har gynnats av ökad efterfrågan på djupfrysta produkter, färdigmat, ekologiska produkter samt mat med lokal prägel. Försälj- ningen av ekologiska livsmedel fortsätter att öka i värde även om ökningen med tre procent 2012 är lägre än föregående år. Att antalet livsmedels- företag ökar trots pågående strukturomvandling bidrar till att Sverige även fortsatt ska kunna vara konkurrenskraftigt inom sektorn.

Turistnäringen fortsätter att växa. Närmare en tredjedel av de pengar som en turist spenderar i Sverige går till mat och måltider, andelen ökar också över tid. Utländska turister spenderar 35 miljarder kronor per år på restaurang- och livs- medelskonsumtion. Regeringens bedömning är att arbetet med visionen bidrar till att öka med- vetenheten om svenska mervärden i mat och måltider och är viktigt för att skapa möjligheter att ta vara på den outnyttjade tillväxtpotential som finns inom området för livsmedel och matturism.

Regeringens satsning på att synliggöra den samiska maten tillsammans med åtgärder för samisk matturism gynnar turistnäringen och för- väntas innebära ökad efterfrågan på förädlade samiska matprodukter.

De satsningar som görs inom ramen för en konkurrenskraftig livsmedelssektor, landsbygds- programmet och fiskeriprogrammet komplette- rar varandra och stärker möjligheterna att nyttja den totala potential som finns till ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv med ökat företagande, tillväxt och fler jobb i hela landet inom ramen för Sverige – det nya matlandet.

Samepolitik

Resultat

Mål

Det övergripande målet för samepolitiken är att verka för en levande samisk kultur byggd på en ekologiskt hållbar rennäring och andra samiska näringar.

En levande samisk kultur

I regeringsformen betonas att samiska folkets möjlighet att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas. Samiska folket har en särskild ställning som urfolk i landet. Samerna är därutöver erkända som en nationell minoritet och samiskan som ett

nationellt minoritetsspråk i Sverige. En redovisning av minoritetspolitiken sker under Utgiftsområde 1 Rikets styrelse, Nationella minoriteter.

Samhällsplanering

Sametinget har ett särskilt uppdrag att bevaka att samiska behov beaktas i samhällsplaneringen. På regeringens initiativ har Sametinget tillsammans med Skogsstyrelsen tagit fram s.k. renbruks- planer. Dessa har som syfte att underlätta dialogen mellan samebyar och andra mark- användare i det samiska renbetesområdet och fungerar som beslutsunderlag vid samrådsmöten. Renbruksplaner kan dessutom vara ett effektivt verktyg i rennäringens klimatanpassning.

Regeringens vision bruka utan att förbruka sammanfaller till stor del med Sametingets arbete med landsbygdsprogrammet och Sametingets livsmiljöprogram Eallinbiras. Sametinget driver inom programmet flera åtgärder för företags- utveckling med fokus på hållbarhet och lång- siktigt hållbart nyttjande. Inom det nuvarande landsbygdsprogrammet har Sametinget ett särskilt ansvar för samiska närings- och lands- bygdsutvecklingsfrågor. För perioden 2007– 2013 är den sammanlagda budgeten drygt 75 miljoner kronor. Vid utgången av 2012 hade 203 ansökningar beviljats.

Samiska näringar

Renskötsel tillsammans med framför allt samisk turism, samisk slöjd och konsthantverk (duodji) och småskalig slakteri- och förädlingsverksam- het utgör samiska näringar. Rennäringen, jakt, fiske och duodji (sameslöjd) utgör bärande delar av det samiska kulturarvet.

Den svenska vinterrenhjordens storlek uppgick 2011/2012 till ca 255 000 djur, vilket är i nivå med föregående år. Under senare år har antalet kontrollslaktade renar stabiliserats till runt ca 55 000 renar. Även priset har stabiliserats, strax över 50 kronor per kilo. För säsongen 2010/2011 var priset drygt 53 kronor per kilo och 2011/2012 var priset drygt 51 kro- nor per kilo. Under säsongen 2011/2012 slaktades 57 592 renar vilket är en marginell ökning jämfört med året innan.

Samiskt turismföretagande utvecklas i nära samarbete med samebyarna och hälften av turist- företagen kombinerar turism med traditionell renskötsel. Under 2012 har sex nya turistföretag

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

godkänts enligt branschorganisationen visit Sápmis kvalitetsmärke Sápmi Experience.

Antalet samiska slöjdföretag uppgick under 2012 till 152 stycken, varav omkring en tredjedel har startat sedan 2005.

Det samiska språkarbetet

Det förstärkta minoritetsskyddet inom de språk- liga förvaltningsområdena för samiska syftar bl.a. till att höja minoritetsspråkets status, synliggöra språket och att öka samhällsservicen på samiska. Inom förvaltningsområdena genomförde samt- liga kommuner ett flertal insatser för den samiska minoriteten och samiskan under 2012. Som exempel kan nämnas samråd, bidrag till språkinsatser och spridning av information bland kommuninvånarna. Sametinget har tillsammans med Länsstyrelsen i Stockholms län under året på olika sätt stöttat kommunerna i arbetet med att implementera lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk samt även genomfört en uppföljning som visar på de fram- steg och brister som finns i genomförandet av de rättigheter som tillkommer samerna som nationell minoritet.

Nordiskt samarbete

Urfolket samerna lever i Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Samarbetet mellan de nordiska länderna är välutvecklat och sker inom en rad olika områden som rör samerna.

Förhandlingarna om en nordisk samekonven- tion, som har till syfte att stärka samers rättigheter och harmonisera lagstiftningen gällande samer i de tre nordiska länderna, påbörjades under 2011 och ambitionen är att slutföra förhandlingarna inom fem år. Ett roterande ordförandeskap tillämpas och under Finlands ordförandeskap 2012 hölls tre förhandlingstillfällen.

Renskötselkonventionen, som bl.a. syftar till att reglera det gränsöverskridande renbetet mellan Sverige och Norge, har ännu inte ratificerats av länderna och ärendet är under fortsatt beredning i Regeringskansliet.

Rapportering till internationella organ

Flera av de internationella konventioner som Sverige har ratificerat rör även samerna som ur- folk. De internationella organens synpunkter utgör underlag för regeringens framtida same- politik och redovisas under utgiftsområde 1 Rikets styrelse, Nationella minoriteter.

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

Analys och slutsatser

Det fortsatta arbetet med att utveckla och anpassa rennäringen och de andra samiska näringarna, bl.a. inom ramen för Sametingets livsmiljöprogram Eallinbiras och landsbygds- programmet, utgör delar i att nå visionen bruka utan att förbruka. Renbruksplaner är en viktig del i den fortsatta dialogen mellan skogsbruket och rennäringen och kan lyftas fram som ett positivt exempel för andra samrådsområden. Den ökande konkurrensen om användning av markerna, främst gruv- och mineralnäringens anspråk intensifierar behovet av samråd och dialog mellan näringarna, berörda myndigheter och samebyarna. Samråden som ofta är komplexa och pågår under lång tid är resurskrävande, särskilt för samebyarna. Framtidsutsikterna för utökat samiskt turismföretagande bedöms som god samtidigt som det finns ett behov av en ökad samordning mellan de nordiska länderna vad gäller samisk turism. En välförankrad renskötselkonvention i respektive lands same- ting samt rennäringsorganisationer bedöms ge förutsättningar för en långsiktigt hållbar ren- skötsel över riksgränsen mellan Sverige och Norge. Det samiska språkets ställning i sam- hället är fortsatt svag. Bedömningen är emeller- tid att insatser, inom ramen för minoritets- politiken såsom kunskapshöjande insatser riktade mot kommuner och etablering av samiska språkcentra har fått vissa positiva effekter.

Landsbygden – med stärkt utvecklingskraft

Resultat

Befolkning, sysselsättning och företagande på landsbygden

Sveriges landsbygder uppvisar både områden som är expansiva och områden med befolknings- minskningar. Generellt har områden i närheten av större befolkningscentrum en mer dynamisk utveckling än mer glest befolkade områden. Sveriges folkmängd ökade med 372 966 personer mellan 2007 och 2012. Sammantaget för perio- den är det endast storstadsområdena som har ett positivt flyttnetto. Tabell 2.19 visar befolknings- utvecklingen och sysselsättningsutvecklingen sedan 2007 och bygger på Jordbruksverkets indelning av kommuner.

Tabell 2.19 Befolknings- och sysselsättningsutveckling sedan 2007

	Befolkningsutveckling,	Sysselsättningsutveckling,
	2007–2012	2007–2011 (tillväxt i antal
		förvärvsarbetande)
Stadsområden (exkl.
storstadsområden)	+4,3 %	+ 2,3%

Landsbygdsområden	-0,06 %	-1,16 %
Glest befolkade
landsbygdsområden	-3,3 %	+1,4 %
Hela riket	+4,1 %	+2,6 %

Källa: Statistiska centralbyrån.

Stärkt utvecklingskraft i Sveriges landsbygder

I skrivelsen En strategi för att stärka utvecklings- kraften i Sveriges landsbygder (skr. 2008/09:167, 2008/09:NU19, rskr. 2008/09:267) slog rege- ringen fast att Sveriges landsbygd är en viktig resurs för hela landets utveckling och hållbara tillväxt samt att arbetet med landsbygdsfrågor ska bedrivas fortlöpande inom alla politiska områden. Utifrån skrivelsen har regeringen utvecklat arbetet genom landsbygdssäkring, ett arbetssätt som syftar till att stärka samverkan mellan departementen ytterligare i landsbygds- frågor. Under 2012 har regeringen hållit två landsbygdsforum, som syftar till att öka dialogen mellan regeringen och landsbygdens aktörer.

Genomförandet av landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet för perioden 2007–2013 består av ett trettiotal olika åtgärder, var och en med angivna omfattnings-, resultat- och effekt- mål, för vilka indikatorer har definierats. Nedan redovisas huvuddragen av resultaten per åtgärdsområde (s.k. axlar) för åren 2007–2012.

Effekten av åtgärderna kan redovisas först efter genomförda utvärderingar. En halvtids- utvärdering av det svenska landsbygdsprogram- met genomfördes under 2010 av Sveriges lant- bruksuniversitet. Utvärderingen drog slutsatsen att flera delar inom programmet fungerar bra men att vissa delar, framför allt inom axel 1 och axel 3, inte når upp till målen inom programmet.

Även andra utvärderingar har gjorts, bl.a. en effektutvärdering av miljö- och landsbygds- programmet 2000–2006 samt en ESO-rapport om effektivitet i det svenska landsbygds- programmet.

Hösten 2012 överlämnades ett förslag till ändring av landsbygdsprogrammet till EU- kommissionen. Programändringen gjordes dels av budgettekniska skäl, dels som en konsekvens

av regeringens utökade satsning på bredband på landsbygden i budgetpropositionen för år 2013.

Under 2012 har arbetet med nästa lands- bygdsprogram intensifierats. Jordbruksverket lämnade ett tekniskt underlag inför fram- tagandet av nästa landsbygdsprogram (för perioden 2004–2020) i maj 2012. Förslaget remitterades under sommaren. Av totalt 239 anmodade remissinstanser inkom 156 med svar. Utöver de tillfrågade instanserna inkom ytter- ligare 18 svar. En sammanställning av remiss- svaren gjordes under hösten och redovisades i december 2012. Sammanställning och svar har publicerats på regeringens hemsida. I en parallell process har arbetet med den s.k. partnerskapsöverenskommelsen påbörjats under 2012. Överenskommelsen är ett gemensamt strategiskt ramverk för regionalfonden, socialfonden, landsbygdsfonden och havs- och fiskerifonden med syfte att samordna möjlig- heterna i fonderna.

Under 2010 tillfördes landsbygdsprogrammet ca 1,4 miljarder kronor, bl.a. på grund av den s.k. hälsokontrollen. De tillförda medlen har använts för satsningar på klimat, förnybar energi, vatten- hushållning, biologisk mångfald, omstrukture- ring av mjölksektorn samt för bredband. Vid ett jämnt utnyttjande av dessa medel skulle budget- utnyttjandet efter 2012 ha uppgått till 75 pro- cent. Som framgår av tabell 2.20 nedan har delar av stödet utnyttjats i snabbare takt.

Tabell 2.20 Beviljat stöd till särskilda utmaningar

Tusental kronor

	Budget	Ackumulerat	Budgetut-
	2010–2013	utfall 2012	nytttjande, %
Klimat	183 700	216 177	118
Förnybar energi	408 300	235 752	58

Vattenkvalitet	247 500	206 179	83

Biologisk
mångfald	324 000	323 959	100

Omstrukturering
mjölk	20 000	21 990	111

Bredband	253 000	232 010	92
Summa	1 436 500	1 236 067	86

Källa: Sammanställning av statistik från Statens jordbruksverk. 1 Inklusive nationell medfinansiering.

Landsbygdsprogrammet är uppdelat i fyra åtgärdsområden, s.k. axlar. Tillsammans har läns- styrelserna, Sametinget, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket beviljat medel motsvarande drygt 76 procent av programperiodens budget.

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

Den årliga beslutstakten för axel 1 och axel 3 är högre än en beräknad jämn belastning. Det omvända gäller för axel 4 beroende på att åtgärderna där kom i gång sent.

Resultaten av åtgärder med syftet att förbättra miljön och landskapet (axel 2) redovisas under avsnitt 2.5.2 De gröna näringarna är miljö- och resurseffektiva och har en nyckelroll i Sveriges energiproduktion.

Förbättra jord- och skogsbrukssektorns konkurrenskraft (axel 1)

Åtgärderna inom axel 1 syftar till att stärka före- tagens utvecklings- och konkurrenskraft genom kompetensuppbyggnad, ny modern teknik, resurseffektiva produktionsmetoder och nya produkter. Målgruppen för åtgärderna är före- tagare inom de areella näringarna och livsmedels- företagare.

Tabell 2.21 Åtgärder för en förbättrad konkurrenskraft

Åtgärd	Indikator	Mål för hela	Utfall	Utfall
		perioden	2007–2012	2007–2012
		2007–2013		i % av
				målet
Kompetens-
utveckling
– Jordbruk1	Antal	471 900	554 520	118
– Skog1	deltagare	105 000	189 770	181
Startstöd	Antal
	etableringar	1 400	1 308	93
Investerings-
stöd jordbruk 1	Antal företag	7 400	6 618	89
Investerings-
stöd föräd-
lingsledet	Antal företag	630	1035	164

1 Inklusive utmaningsmedel.

Källa: Sammanställning av statistik från Statens jordbruksverk (Årsrapporten).

Investeringsstöd till modernisering av jordbruks- verksamhet är den budgetmässigt största åtgärden inom axel 1 och åtgärden efterfrågas i snabbare takt än enligt planen. Flera län har rapporterat att deras budget är intecknad. Efterfrågan på kompetensutveckling, där bl.a. arbetsmiljö är ett prioriterat område, och startstöd har också varit stor.

Diversifiering och förbättrad livskvalitet på landsbygden (axel 3)

Åtgärderna inom axel 3 ska leda till en ökad diversifiering av landsbygdens näringsliv i syfte att främja jobb och hög livskvalitet för dem som bor på landsbygden samt ett hållbart utnyttjande av landsbygdens samlade resurser. Målgruppen för åtgärderna inom axeln är småföretagare på landsbygden samt lokala och regionala aktörer som verkar på landsbygden.

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

Tabell 2.22 Åtgärder för diversifiering och förbättrad livskvalitet på landsbygden

Åtgärd	Indikator	Mål för hela	Utfall	Utfall
		perioden	2007–2012	2007–2012
		2007–2013		i % av
				målet
Diversifiering i
jordbruks-	Antal stödda	2 960
företag	företag/projekt	2 960	1 134	38
Affärsutveck-
ling i mikro-	Antal stödda
företag	företag/projekt	3720	1776	48
Främjande av
landsbygds-	Antal stödda
turism	verksamheter	3 100	1 205	39
Grundlägg-	Antal	1 2251
ande tjänster	aktiviteter	1 2251	599	49
Byutveckling	Omfattning,
	antal
	byar/lokal
	grupper	600	287	48
Landsbygdens
natur- och	Antal
kulturarv	aktiviteter	600	226	38
Kompetensut-
veckling och	Antal
information	deltagare	82 000	74 546	91

1 Inklusive medel från den europeiska återhämtningsplanen. Källa: Sammanställning av statistik från Statens jordbruksverk.

Efterfrågan på medel inom axel 3 ökade under 2010 och uppgången har hållit i sig. För att inte låsa in pengar i åtgärder där budgetutnyttjandet varit lågt har länsstyrelserna haft möjlighet att flytta pengar mellan åtgärder och Jordbruks- verket har även omfördelat pengar mellan länen. Utmärkande för året är satsningen, om 600 miljoner kronor över två år, på bredband på landsbygden.

Leader (axel 4)

Det övergripande målet för Leader är att främja ett effektivt genomförande av landsbygds- programmet genom förankring, inflytande och samverkan på lokal nivå. Leadermetoden ska omfatta programmets alla insatsområden med särskilt fokus på axel 3. Målet är att minst 60 Leaderområden ska bildas under program- perioden.

Under 2012 var 63 Leaderområden över hela landet i gång med verksamheter. Beslutstakten för projektstöd har ökat jämfört med 2011. Totalt har 3 360 Leaderprojekt beviljats och budgetutnyttjandet för axel 4 var vid 2012 års utgång 86 procent.

Nordiska Ministerrådet

Temat för det svenska ordförandeskapet 2013 inom Ministerrådet för Fiske och vattenbruk, Jordbruk, Livsmedel och Skogsbruk (MR-FJLS)

är Den Moderna Landsbygden. En rad konferen- ser och aktiviteter sker under detta tema.

Analys och slutsatser

Landsbygden i Sverige uppvisar en heterogen bild med stora variationer mellan områden, där den tätortsnära landsbygden i flera avseenden uppvisar en expansiv och dynamisk utveckling.

Arbetet med landsbygdssäkring och upp- följningen av landsbygdsstrategin har fortgått med syftet att tydliggöra landsbygdsperspektivet i politiken.

Landsbygdsprogrammet bidrar till utveckling på landsbygden. Omfattande insatser genomförs inom alla axlar, bl.a. en utökad satsning på infra- struktur för bredband. Resultatmålen, som avser hur stor andel av budgeten som har förbrukats, är fullt uppfyllda för axel 1, 3 och 4. För en närmare beskrivning av resultatet för axel 2 se avsnitt 2.5.2. Den programändring som över- lämnades till EU-kommissionen i slutet av 2012 innebar, förutom tekniska justeringar i programmets finansiella tabeller, ytterligare en satsning på bredband med 600 miljoner kronor.

Jordbruk och livsmedelsförädling i norra Sverige

Resultat

Grunden för det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige finns i Sveriges anslutnings- fördrag med EU. I september 2010 fattade kommissionen beslut om förenklingar, större flexibilitet i utformningen av stödet och om höjningar av stödnivåerna för vissa produktions- grenar. Sedan 1995 har både antalet företag och produktionen minskat inom stödets utbred- ningsområde och särskilt i de glesbygds- dominerande inlandsområdena. Det större antalet företag återfinns i de mer livskraftiga bygderna med bättre förutsättningar för jord- bruksproduktion. Summan av utbetalat stöd minskade med ca 4 miljoner mellan 2011 och 2012. Stödet uppgick 2012 till totalt 298 miljoner kronor (exkl. stöd till potatis).

Analys och slutsatser

Trots att stödnivåerna höjdes 2010 minskar produktionsvolymerna något. Nedgången i mjölkproduktionen är tydlig i Västerbotten och Norrbotten och antalet mjölkföretag minskar i de inre delarna av stödets utbredningsområde. Medelkoantalet ökar dock i samma takt i norra

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

som i södra Sverige, vilket visar på att storleks- rationaliseringen fortgår. Detta visas även genom att mjölkföretag med fler än 75 kor blir allt fler medan företag med 25 mjölkkor eller färre minskar. Förändringarna i get-, svin- och fjäder- fäproduktionen visar också på nedåtgående trender och producenterna är i vissa fall enbart några få inom ett stödområde Jordbruksverket har sedan den 19 juli 2012 i uppdrag att genom- föra en översyn av det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige, som en del i upp- draget att medverka med metoder, analyser och underlag i Regeringskansliets arbete med att se över stödet till områden med naturliga och specifika begränsningar enligt EU:s förslag till ny landsbygdsförordning.

Fiskeriprogrammet

Resultat

Liksom flera andra EU-finansierade program är det operativa programmet för fiskerinäringen i Sverige 2007–2013 (fiskeriprogrammet) i slut- fasen av genomförandet. Det började genom- föras under våren 2008. Under perioden 2007– 2012 har ca 943 miljoner kronor beviljats i EU- medel från den europeiska fiskerifonden (EFF). Den svenska offentliga medfinansieringen uppgår till ca 755 miljoner kronor där medel bl.a. från anslaget 1:12 Åtgärder för havs- och vatten- miljö under utgiftsområde 23 Allmän miljö- och naturvård.

och från regeringens satsning Sverige – det nya matlandet ingår. Andelen beviljade stöd mot- svarar 80 procent av den totala programbudgeten för perioden. Programmet har därmed en relativt hög genomförandegrad. Budgetutnyttjandet varierar dock mellan de fem prioriterade områdena. Tabell 2.23 visar läget vid utgången av 2012.

Tabell 2.23 Översikt över totalt beviljade medel (EU- och svensk medfinansiering) 2010–2012 samt ackumulerade siffror för sexårsperioden fördelat på prioriterat område (PO)

Tusental kronor

Prioriterat område (PO)	Budget	Utfall 2010	Utfall 2011	Utfall 2012	Utfall 2007–	Målvärde 85 %
	2007-07-20				2012	(dvs. 6/7 år)
PO 1; Åtgärder för anpassning av	204 933	98 414	10 377	1 111	188 982	92 %
gemenskapens fiskeflotta

PO 2; Vattenbruk, inlandsfiske,	196 793	14 177	28 142	41 650	144 711	74 %
beredning och saluföring av fiskeri- och
vattenbruksprodukter

PO 3; Åtgärder av gemensamt intresse	344 388	82 509	61 450	46 027	304 660	88 %

PO 4; Hållbar utveckling av	147 595	10 273	21 306	37 457	72 236	49 %
fiskeområden

PO 5: Tekniskt stöd	49 194	10 739	5 565	13 806	44 056	91 %
Summa	942 903	216 112	126 844	140 051	754 644	80 %

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

Förberedelser för den nya programperioden 2014–2020 pågår såväl inom EU som nationellt. Vid ministerrådsmötet i oktober 2012 enades medlemsstaterna kring en delvis allmän inrikt- ning avseende förordningen för den Europeiska havs- och fiskerifonden gällande för perioden 2014–2020. Därefter har dock förhandlingarna avstannat då Europaparlamentet ännu inte yttrat sig. Detta förväntas inte ske förrän tidigast i september 2013.

Analys och slutsatser

Störst avvikelse från målvärdet för nyttjande finns för prioritetsområde 4, Hållbar utveckling i fiskeområden, vilket är fiskeprogrammets motsvarighet till Leader. Skälen är en senare start och behov av en uppbyggnadsfas av områdenas verksamhet. Det finns dock en tydlig tendens att fler och fler projekt beviljas. Under 2012 har budgetutnyttjandet ökat med 25 procent.

En hög genomförandetakt förutsätter en effektiv handläggning. Jordbruksverket har sedan övertagandet av förvaltningen av programmet arbetat aktivt med länsstyrelserna för att öka effektiviteten. Jordbruksverkets mål- sättning är att hanteringen stöden och ersätt- ningarna ska vara enhetlig samt genomföras genom en korrekt tillämpning av regelverket. Det blir viktigt att erfarenheter och ytterligare möjligheter till samordning med landsbygds- programmet tas till vara i kommande program- period.

I rådets allmänna inriktning avseende regel- verket för nästa programperiod bibehålls många i dag gällande stödformer, vilka Sverige inte önskat, men de kringgärdas dock av striktare villkor. Samtidigt enades rådet om fler stöd- former som understödjer en reform av fiskeri- politiken för ett långsiktigt hållbart fiske.

Vattenbruk, fritidsfiske och fritidsfiskebaserat företagande

Resultat

Vattenbruk

Produktionen inom svenskt vattenbruk har stadigt ökat de senaste åren. På lång sikt kan man se att från den låga produktionen på ca 1 500 ton matfisk respektive 1 500 ton musslor i början av 1980-talet har produktionen av matfisk i dag ökat till ca 12 000 ton medan mussel-

odlingen fortsatt har ungefär samma omfattning. Matfiskodlingen har sedan slutet av 1980-talet varierat mellan ca 5 000 och 7 000 ton. Sedan 2007 har produktionen dock stadigt ökat. Den dominerande arten i matfiskodlingar är regnbåge som uppgår till nära 11 000 ton, röding står för dryga 1 000 ton medan lax och öring samt ål står för 7 respektive 90 ton. Produktionen av såväl regnbåge som röding har på de senaste 10 åren ungefär fördubblats, dock med relativt stora mellanårsvariationer. Sättfiskodlingens produk- tionsvolym har de senaste 10 åren legat relativt konstant på drygt 1 000 ton.

Även den geografiska strukturen i svensk vattenbruksnäring har förändrats de senaste 10– 15 åren. Produktionen i den expanderande mat- fiskodlingen har flyttat till regleringsmagasin och norra ostkusten. Tidigare låg tyngdpunkten i odlingen på södra ostkusten samt syd- och väst- kusten. Utvecklingen är ett resultat av att det är ytterst olämpligt med konventionell fiskodling i områden med redan hög näringsbelastning, därför ger länsstyrelserna i de områdena inte heller nya tillstånd för den typen av odlingar. Även om odling ökat i havet i takt med ökad total produktion bedrivs majoriteten av odlingen i Sverige i sötvatten. För regnbåge avser det 70 procent samt för röding och ål 100 procent.

Det sammanlagda försäljningsvärdet av all produktion har beräknats till 406 miljoner kronor, varav matfisk står för 328 miljoner kronor. Emellertid minskar antalet odlingar. Detta har skett för alla typer av odlingar men främst för de som producerar sättkräftor. Trots den ökande produktionen verkar inte antalet personer sysselsatta inom det svenska vatten- bruket öka.

Tabell 2.24 Produktion, försäljningsvärde, antal odlingar

och antal sysselsatta i vattenbruk (matkräftor och blötdjur ingår i matfisk och sättkräftor ingår i sättfisk)

	2011	2010	2009	2008
Produktion (ton)
- Matfisk	13 441	10 643	9 352	8 587
- Sättfisk	1 065	1 078	994	1 276

Försäljn.värde
(mnkr, löp)
- Matfisk	327,5	253,7	211,6	223,5
- Sättfisk	76,9	79,7	68,1	92,2

Antal odlingar (1)
- Matfisk	126	141	154	-
- Sättfisk	150	152	141	-

Antal sysselsatta	392	399	424	379

(1) Odlingar med kombinationsverksamhet kan ingå i båda kategorierna. Källa SCB.

Den gemensamma myndighetsingång för vatten- bruksföretagare som skapades under 2011 bidrar till att underlätta för den enskilde vattenbruks- företagaren med bl.a. information och praktisk hjälp. Samordningen av vattenbrukets utveckling i Sverige har också förstärkts av den nationella vattenbruksstrategi som presenterades i juli 2012. Strategin utformades i dialog med näringen i syfte att utveckla näringen hållbart. Jordbruksverket har nu regeringens uppdrag att i samarbete med näringen ta fram en mer konkret handlingsplan. Även på EU-nivå lyfts vatten- bruket fram och kommissionen presenterade under våren 2013 ett meddelande med en strategi för europeiskt vattenbruk.

Fritidsfiske och företagande inom fisketurism

Den 5 april 2013 presenterade Havs- och vatten- myndigheten tillsammans med Jordbruksverket en strategi för svenskt fritidsfiske och fiske- turism t.o.m. 2020. Myndigheternas gemen- samma målsättning är att strategin ska vara ett stöd både i arbetet med främjande av fritids- fiskets och fisketurismens utveckling och i arbetet med bevarande, restaurering och hållbart nyttjande av hav, sjöar och vattendrag.

Analys och slutsatser

Det svenska vattenbruket har visat på ökad omsättning och en relativt stabil sysselsättnings- grad under de senaste åren. Kommissionens förslag till en kommande havs- och fiskerifond för perioden 2014–2020 innehåller flera möjligheter att delfinansiera främjandet av vattenbruk.

Viltvård

Resultat

Jaktlagsutredningen

Regeringen tillsatte i juli 2012 en utredning för att se över den svenska jaktlagstiftningen. Syftet med översynen är att ta fram moderna bestämmelser för en långsiktig jakt och viltvård, ge lagstiftningen en tydligare systematik än i dag samt möjliggöra ett förbättrat genomförande av Sveriges EU-rättsliga åtaganden.

Ett delbetänkande som ska redovisa en utvärdering av myndighetsansvaret avseende jakten planeras att lämnas den 1 oktober 2013.

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

Utredningen fick den 13 juni 2013 tilläggs- direktiv med uppdragen att undersöka möjlig- heten att införa ett undantag från tillstånds- plikten enligt den föreslagna kameraövervak- ningslagen för övervakning av vilt, utreda behovet av föreskrifter för utfodring av vilt samt undersöka arrendatorers jakträtt. Delbetänkan- det planeras lämnas den 30 juni 2014.

Uppdraget redovisas slutgiltigt senast den 30 december 2015.

Älg

En ny modell för förvaltning av älg trädde i kraft 2012. Den nya älgförvaltningen bygger på att relevant kunskap om älgen och ekosystemet samlas in och tillgängliggörs för den regionala förvaltningen samt ett ökat lokalt inflytande ifrån såväl markägare som jägare säkerställs. Regeringens mål med den nya älgförvaltningen är att skapa förutsättningar för en älgstam i balans med de befintliga betesresurserna. Naturvårdsverket genomförde under 2011 en förstudie om en it-plattform för den nya älg- förvaltningen. Länsstyrelserna uppdrogs i januari 2012 utifrån förstudien skapa en sådan platt- form. It-plattformen för älgförvaltningen planeras vara färdigbyggd vid älgjaktspremiären i september 2013 med det förbättrade kunskaps- underlaget tillgängligt för de berörda.

SLU och länsstyrelserna har under 2012 haft uppdrag att genomföra flera utbildningar i den nya älgförvaltningen i syfte att utbilda ledamöterna i viltförvaltningsdelegationerna och älgförvaltningsgrupperna.

Vildsvin

Vildsvinsstammarna ökar i landet men det finns inga statistiskt tillförlitliga beräkningar av vild- svinspopulationen i Sverige. Antalet vildsvin i Sverige uppskattas någonstans mellan 90 000– 200 000. Antalet vildsvin som testades för trikiner var 69 000 stycken år 2012, vilket är det högsta någonsin. Det ökade antalet tester är en stark indikator på en stark tillväxt av vildsvins- stammen. Även antal trafikolyckor ökar, vilket också indikerar en ökad vildsvinsstam och skadorna i trafiken översteg 4 000 stycken under 2012 att jämföras med ungefär 2 500 under 2010 och 2011. Svenska jägareförbundet har i sitt allmänna uppdrag fått instruktion av regeringen att arbeta med att stärka den lokalt baserade förvaltningen av vildsvin samt utveckla metoder för att uppskatta täthet av vildsvin. Den

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

regionala vildsvinsförvaltningen har stärkts genom arbete med ökad samverkan mellan jägare och markägare, införandet av regionala viltför- valtningsdelegationer och genom att ta fram länsvisa förvaltningsplaner för vildsvin. Jaktlags- utredningen kommer att utreda huruvida utford- ring av vilda djur behöver regleras.

Eftersök av trafikskadat vilt

Nationella viltolycksrådet, NVR, är ett nationellt samarbetsorgan som arbetar med frågor inom viltolycksproblematiken. Rikspolisstyrelsen fick 2007 i uppdrag av regeringen att ansvara för rådet vars huvudinriktning är att organisera en nationell viltolycksorganisation för eftersök av trafikskadat vilt och verka för att organisationen nyttjas, underhålls och utvecklas. Inom ramen för sitt allmänna uppdrag svarar Svenska Jägare- förbundet för att tillsammans med Jägarnas Riksförbund tillhandahålla jägare med spårhundar och kontaktpersoner för viltolycks- organisationen. Trafikverket ansvarar för den del i rådet som avser viltolycksförebyggande åtgärder. NVR har varit banbrytande bl.a. genom uppbygganden av ett nationellt samarbete i viltolycksfrågor i vilket 6 000 jägare är engagerade. I NVR:s verksamhet är samtliga 21 län i Sverige engagerade inom vilt- olycksorganisationen och i varje län finns en länsansvarig från vardera jägarorganisation och polismyndighet. Årssammanställningen för 2012 visar att det skedde drygt 46 000 viltolyckor i landet. Viltolycksstatistik uppdelat på viltslag framgår av tabell 2.25.

Tabell 2.25 Antal trafikolyckor med olika viltslag under åren 2010–2012

	2010	2011	2012
Älg	7 227	5 994	5 963
Hjort	1 051	1 200	1 468

Rådjur	36 107	30 654	34 886

Vildsvin	2 445	2 647	4 198
Rovdjur	59	48	61

Alla viltolyckor	47 475	40 951	46 928

Källa: Data från www.viltolycka.se

Som framgår av statistiken varierar antalet olyckor från år till år med några tusen. Det verkar dock som antalet olyckor med vildsvin och hjort inblandade har ökat under de senaste åren. Det kan bl.a. bero på att stammarna av dessa djur ökat under senare år.

Trafikverket bedriver just nu inom ramen för NVR ett arbete med syfte att ta fram en nationell aktionsplan för att minska viltolyck- orna. Målsättningen är att involvera berörda i problematiken och att samordna åtgärder.

Toleransnivåuppdraget

Naturvårdsverket och Sametinget har i ett gemensamt uppdrag redovisat toleransnivåer för skador av de stora rovdjuren på renar och konse- kvenser av dessa. En av uppdragets delar hade tyngdpunkten på ett förvaltningsverktyg och att redovisa olika toleransnivåers påverkan på rov- djuren och renarna. Syftet med ett förvaltnings- verktyg är att det ska möjliggöra mer riktade åtgärder för att minska rennäringens förluster till följd av stora rovdjur samt ge effektivare handläggning och större legitimitet för beslut som avser både rovdjurs- och rennäringsförvalt- ningen. Målet är att inom givna ramar för en toleransnivå skapa ett adaptivt förvaltnings- verktyg där ny vetenskaplig och erfarenhets- baserad kunskap implementeras löpande i dialog mellan länsstyrelse och rennäring.

Analys och slutsatser

Regeringen har säkerställt att kvalitetssäkrade metoder finns att tillgå för inventering av älg- stammen och prognoser av fodertillgång. Genom att initiera älgförvaltningsgrupper och viltförvaltningsdelegationer har regeringen tagit fram en arbetsform som möjliggör bl.a. dialog och en utbildningsinsats i adaptiv älgförvaltning med syfte att ta fram och följa upp mål för älgförvaltningen.

It-plattformen för älgförvaltning ska vara till stöd för förvaltande myndigheter och organisa- tioner och därmed underlätta den kunskaps- baserade förvaltningen av älgen.

Vildsvinsstammen har ökat och förväntas fortsätta öka ytterligare samt spridas geografiskt.

Antalet trafikolyckor där viltet varit inblandat har ökat markant på senare år och uppgick förra året till drygt 46 000. Samhällets kostnader för viltolyckor överstiger tre miljarder kronor årligen. Samtidigt har en effektiv eftersöks- organisation utvecklats så att eftersök kan ske snabbt och kostnadseffektivt. Ett utvecklat datastöd har medfört förbättrade möjligheter att förebygga viltolyckor och gett förutsättningar för utvärderingar som bör leda till en ökad kvalitet och effektivitet inom eftersöksorganisa-

tionen. En sådan utveckling bidrar till att stärka djurskyddet vid eftersök av trafikskadat vilt.

Riksdagen har beslutat om miniminivåer för björn, lodjur och kungsörn samt etappmål för varg och järv. Motsvarande skydd mot rovdjursskador för renskötseln har inte be- slutats. Renskötselns skyddsbehov anges endast i allmänt hållna ordalag och saknar skydd genom toleransnivåer för skador av de stora rovdjuren på renar och konkreta förvaltningsverktyg på myndighetsnivå.

Ett förvaltningsverktyg som arbetsmodell som används av länsstyrelserna och rennäringen i rovdjursförvaltningen kommer att underlätta dialogen mellan länen och samebyarna, ge större legitimitet åt beslut som tas, innebär mindre förluster för rennäringen och förbättra sam- existensen mellan rennäringen och stora rovdjur.

Sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen

Ett av de övergripande målen inom visionen bruka utan att förbruka är Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald. Ett flertal av regeringens insatser under 2012 har ingått i regeringens strävan att nå målet.

Vissa av de stimulansåtgärder för företag som regeringen har genomfört under de senaste åren har i någon utsträckning haft betydelse för de areella näringarnas förmåga att möta ökad kon- kurrens och rörliga priser.

Gårdsstödet och vissa stöd inom landsbygds- programmet har fortsatt stor betydelse för att upprätthålla inkomsterna inom det svenska jord- bruket. Utbetalningstakten av gårdsstödet har varit hög under de senaste åren och med den tidigarelagda utbetalningen av stödet förbättras planeringsmöjligheterna för brukarna. År 2012 hade 98,4 procent av brukarna fått gårdsstödet utbetalt före årsskiftet.

Regeringen har utvecklat målet för förenkling till att, förutom att minska de administrativa kostnaderna, även omfatta kvalitativa aspekter som hur företagen upplever reglerna. För att få största möjliga effekt behöver fler aspekter av företagens vardag och de utmaningar företagare ställs inför beaktas. Arbetet med att utveckla e- tjänster och e-ansökningar ligger väl i linje med att göra företagens myndighetskontakter enklare. Övergången till att endast söka stöd via internet leder till färre fel i ansökningarna och

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

därmed säkrare hantering av stöd. Regeringen fortsätter att verka för lägre administrativ börda också i arbetet med ny jordbruks- och fiskeripolitik inom EU. Förbättringen av styrningen och hanteringen av stödverksam- heten har lett till både snabbare utbetalningar och säkrare material för jordbrukarna.

Översynen av satsningen på Sverige – det nya matlandet som gjordes under 2012 visar att mål- uppfyllelsen på ett antal områden går åt rätt håll men att det också finns områden där förändringar av mål och/eller insatser behövs för att stärka möjligheterna till måluppfyllelse. Översynen rekommenderar att man inom arbetet med visionen bör förbättra möjligheterna att mäta effekterna av genomförda insatser.

Även landsbygdsprogrammet är ett viktigt verktyg som utvecklar landsbygden. Resultat- målen, som avser hur stor andel av budgeten som har förbrukats, är fullt uppfyllda för axel 1, 3 och 4.

Sammantaget bedömer regeringen att de redovisade insatserna under 2012 har bidragit till att nå målet om ett dynamiskt och konkurrens- kraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald.

2.5.2De gröna näringarna är miljö- och resurseffektiva och har en nyckelroll i Sveriges energiproduktion

De gröna näringarnas klimatarbete

Indikatorer

För att mäta resultatet för målet används föl- jande indikatorer:

–Utsläpp av växthusgaser från jordbruks- sektorn.

–Skog och skogsmarks nettoupptag av växt- husgaser.

Resultat

År 2012 hade utsläppen av metan och lustgas från det svenska jordbruket minskat med ca 16 procent i jämförelse med 1990. Minskningen beror främst på minskat antal nötkreatur och svin. Kortfattat kan ur skrivelsen till riksdagen om miljö, klimat- och energiinsatser inom jordbruket (skr. 2011/12:124) lyftas fram flera satsningar som har genomförts under 2011.

Omfattande informations- och rådgivnings- insatser har bedrivits inom ramen för lands- 39

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

bygdsprogrammet 2007–2013. Bland annat har projektet Greppa näringen under 2010 utökats med en särskild rådgivningsdel; ”klimatkollen”.

Andra åtgärder inom landsbygdsprogrammet som har positiva effekter på utsläppen av växthusgaser är t.ex. odling av fånggröda.

Jordbruksverket har under 2012 haft i uppdrag att närmare studera olika aspekter, både av hydroteknisk och vattenrättslig karaktär, för vattenanläggningar i jordbruket. Uppdraget av- rapporterades i april 2013 och av rapporten framgår att det finns behov av både kunskaps- uppbyggnad, investeringar och ändringar i lagstiftningen för att kunna möta effekter av klimatförändringarna.

Diagram 2.2 Utsläpp av växthusgaser från jordbruket

Miljoner ton koldioxidekvivalenter

8,4

8,2

7,8

7,6

7,4

7,2

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

Källa: Naturvårdsverket, National Inventory Report 2012, samt preliminära data för 2012 (exklusive nettoupptag av CO2 i jordbruksmark).

År 2012 har regeringen gjort fortsatta satsningar för att ta till vara skogsbrukets roll för minskad klimatpåverkan. Skogsstyrelsen har fortsatt att utveckla sin rådgivning i syfte att höja skogs- brukets kunskapsnivå, dels om metoder för en långsiktigt hållbar ökning av tillväxten i skogen, dels om möjliga anpassningsåtgärder. En åtgärd som vidtagits för att anpassa skogsbruket till ett förändrat klimat är att underlätta framtida tillgång till föryngringsmaterial med egenskaper som passar i nya klimatförhållanden. Skogs- styrelsen har under 2013 beslutat om en strategi att bevara skogsgenetiska resurser av alla inhemska skogsträd samt genomfört utbild- ningsinsatser för genomförandet av strategin. Genbevarandet följer europeiska riktlinjer och är aktuellt i biotopskyddsområden beslutade efter februari 2013.

Skog och skogsmark hade 2011 ett netto- upptag på ca 39 miljoner ton koldioxidekvivalen- ter, vilket innebär en minskning med 3 procent jämfört med 1990 men en höjning med 10 pro- cent jämfört med 2010. Anledningen till det 40

lägre nettoupptaget jämfört med 1990 är främst en generellt sett högre avverkningsnivå under 2000-talet. Under 2012 har avverkningen varit i nivå med 2011 års avverkning och sannolikt kommer nettoupptaget 2012 vara i nivå med 2011 års nivå.

Diagram 2.3 Nettoupptag av växthusgaser inom skogsbruket 2001–2011, exkl. träprodukter (tidsserien omräknad jämfört med tidigare år på grund av metodutveckling)

Miljoner ton koldioxidekvivalenter

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

Källa: Naturvårdsverket, National Inventory Report 2012 (exklusive upplagring i träprodukter).

Sverige har fortsatt att driva frågan om skogens betydelse för minskad klimatpåverkan i såväl de internationella klimatförhandlingarna som inom EU i syfte att hitta en lämplig balans mellan möjligheten att lagra koldioxid i växande skog respektive att använda skogsråvaran för träpro- dukter och biobränslen för att därigenom kunna minska användningen av fossila bränslen. Under 2011 nåddes en överenskommelse om bok- föringsmetoder för skogsbruk och annan mark- användning för Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod med start 2013. Det nya regelverket inkluderar bl.a. träprodukters kol- lagrande funktion och ger möjlighet att ta hän- syn till naturkatastrofers påverkan på nationella utsläpp.

Under 2012 nåddes en överenskommelse inom EU om att använda samma bokförings- metoder även för EU-intern klimatrapportering, dock utan att inkludera upptag och utsläpp inom skogsbruk och annan markanvändning i medlemsländernas EU-interna åtaganden om utsläppsreduktioner fram till 2020.

Analys och slutsatser

Minskningen av jordbrukets utsläpp av växthus- gaser sedan 1990 beror på en fortsatt nedåtgående trend för användningen av mine- ralgödsel, minskade volymer stallgödsel samt en minskad åkerareal.

Nettoutsläppen av växthusgaser från jord- bruket totalt sett ligger jämförelsevis stabilt. Eftersom produktionen av animaliska och vege- tabiliska produkter har ökat innebär det att effektiviteten har förbättrats och att klimat- påverkan per producerad enhet är mindre.

Mätosäkerheten kring upptag och utsläpp från jord- och skogsbruk är fortsatt stor men det löpande utvecklingsarbetet medför att noggrannheten förbättras kontinuerligt. I Sveriges rapportering till FN:s klimatkonvention redovisas resultaten som löpande genomsnitt för att undvika att skillnader på grund av mätosäkerhet påverkar enskilda år. Inom skogs- bruket inkluderas nu bl.a. det kol som finns kvar i stubbar. Tidigare antogs att kol bundet i stubbar och rotsystem släpptes ut i atmosfären som koldioxid omedelbart när träden avverka- des. Metoder för beräkning av skogsmarkens kolinnehåll har också utvecklats löpande. Sammantaget innebär förändringarna att den rapporterade kolsänkan har minskat. Föränd- ringarna gäller hela tidsserien 1990–2013.

I landsbygdsprogrammet för perioden 2007– 2013 ingår ett antal åtgärder för att minska jord- brukets utsläpp av växtnäringsämnen. Ett flertal av dessa åtgärder antas även ha en positiv effekt för klimatet. Särskilt kan nämnas ersättning för odling av fånggrödor, vilket minskar utsläppen av kväveföreningar till vatten och därmed lustgasavgången från de utlakade kväve- föreningarna. De medel som öronmärktes för klimatåtgärder i landsbygdsprogrammet för- väntas minska utsläppen av växthusgaser med ca 650 000 ton koldioxid från 2007 till 2013.

Regeringen drar slutsatsen att de gröna näringarnas miljö- och klimatarbete fortsatt har bidragit till minskade utsläpp av växthusgaser. Jordbrukets utsläpp ligger på samma nivå som de senaste årens utsläpp. Skogsbrukets nettoupptag ligger kvar på en hög nivå samtidigt som produk- tionen av skogsbaserad bioenergi fortsätter att utvecklas positivt.

Energibesparing är med all sannolikhet den åtgärd som på kort sikt får störst effekt på utsläpp av växthusgaser i förhållande till insats.

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

De gröna näringarna har en nyckelroll i Sveriges energiproduktion

Resultat

Bioenergi från den gröna sektorn svarar i dagsläget för nästan en tredjedel av den svenska energianvändningen. Ungefär 85 procent av bioenergin kommer från skogssektorn och till stor del från industrins biprodukter. I skogs- industrin eldas restprodukter såsom bark, röt- skadad ved och svartlut för interna processbehov men också för att producera el, värme och biodrivmedel. Jordbruket bidrar med en till två procent av Sveriges bioenergiproduktion.

Vid utgången av 2012 hade totalt 53 biogas- anläggningar beviljats investeringsstöd, vilket innebär att 20 anläggningar har tillkommit jäm- fört med 2011. Därtill har investeringsstöd beviljats till bl.a. uppgradering av äldre anlägg- ningar, hygieniseringsanläggningar och gödsel- brunnar. Under 2012 fick 196 företag stöd för energikartläggning. Av dessa företag är 28 lant- bruksföretag. Checkar för energikartläggning omfattar företag med en energianvändning om minst 500 MWh per år eller med minst 100 djurenheter och leder med största sannolikhet till minskad energianvändning liksom minskade koldioxidutsläpp. Från och med oktober 2012 är det även möjligt för mindre lantbruksföretag att få hjälp med energikartläggning via den s.k. Energikollen. Under perioden oktober– december genomfördes drygt 70 individuella rådgivningar samt 30 gruppträffar för jordbruks- företag, samt 1 gruppträff och 13 individuella rådgivningar för trädgårdsföretag med växthus.

Vid Sveriges lantbruksuniversitet pågår forsk- ning om de gröna näringarnas möjlighet att ersätta fossila bränslen med förnybar energi t.ex. i projektet StandUp for Energy. I projektet MicroDrive pågår forskning som berör hela produktionskedjan av biobränsle, från produktion och lagring av växtbiomassa, till åter- försel av växtnäring till jordbruksmark.

Jordbruksverket och Transportstyrelsen har fått i uppdrag att genomföra det s.k. MEKA- projektet (”MetandieselEfterKonvertering av Arbetsmaskiner”). Projektet syftar till att ut- veckla biogasdrift för arbetsmaskiner samt är ett sätt att arbeta med framtagandet av ett nytt regelverk för efterkonvertering av arbets- maskiner till förnybara bränslen.

En nationell samverkansgrupp för minskat matavfall (SaMMa) har bildats med syftet att

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

minska svinnet genom samverkan i hela livs- medelskedjan, vilket har positiva effekter både ur energi- och klimatsynpunkt.

Analys och slutsatser

Medvetenheten i de gröna näringarna om behovet av att minska beroendet av fossil energi genom effektiv och hållbar energianvändning har under senare år ökat.

Energiutvinning från biomassa ökar, vilket till stor del beror på en ökad produktion och användning av biomassa från skogssektorn.

Diagram 2.4 Andel biobränsle av totalt tillförd energi 1990–2010

Procent

Övrigt biobränsle

Trädbränsle+avlutar

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

Även produktionen av bioenergi från jordbruket ökar, bl.a. genom utnyttjande av restprodukter såsom t.ex. halm, blast eller gödsel. Det är viktigt att det ökade uttaget av biomassa framför allt från skogen inte innebär negativa effekter på biologisk mångfald. Sammanfattningsvis, och med hänvisning till regeringens skrivelse (skr. 2011/12:124), konstateras att de gröna näringarna bidrar substantiellt och på många olika sätt till Sveriges energiproduktion sam- tidigt som kontinuerligt arbete för att minska beroendet av fossil energi i de gröna näringarnas bedrivs.

Förbättra miljön och landskapet

I detta avsnitt beskrivs ett antal av regeringens insatser inom ramen för arbetet med de för jordbruket relevanta miljökvalitetsmålen Ingen övergödning, Ett rikt odlingslandskap, Giftfri miljö samt Myllrande våtmarker.

Resultat

Generellt visar miljöövervakningen på nedåt- gående trender (Naturvårdsverkets rapport 6557) vilket är i linje med vad som framkommit i den rapport som publicerats av Sveriges lant- bruksuniversitet 2011 och avsåg trenderna av kväve- och fosforhalter i syd- och mellansvenska vattendrag i jordbruksdominerade områden. Jordbruket är fortfarande den största källan till vattenburen belastning av fosfor och kväve. Även utsläppen av ammoniak fortsätter att minska. Sedan 1995 har en minskning med 20 procent nåtts, vilket är väl under den taknivå som gäller för Sverige enligt EU:s takdirektiv och delmålet 2010 om en 15-procentig minsk- ning jämfört med 1995 års nivå. Överens- kommelsen 2012 om ett nytt protokoll till konventionen om gränsöverskridande luft- föroreningar (LRTAP) innebär att de svenska ammoniakutsläppen till 2020 ska minska till en nivå på 47 000 ton. Nuvarande nivå på 52 000 ton visar att Sverige är på god väg att nå denna taknivå.

Sveriges rapport enligt nitratdirektivets artikel 10 (rådets direktiv 91/676/EEG) överlämnades i slutet av juni 2012 till kommissionen. I rapporten beskrivs bl.a. kvaliteten på vattnet och tillståndet i sjöar, vattendrag och hav. Rapporten innefattar även en redovisning av de viktigaste delarna i åtgärdsprogrammet och revideringen av

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

de utpekade nitratkänsliga områden som rapporterades till kommissionen 2011. Revide- ringen innebär att ett antal nya brukare under 2013 och 2014 ska anpassa sitt företag till bestämmelserna i förordningen (1998: 915) om miljöhänsyn i jordbruket och till Jordbruks- verkets föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring.

Regeringen gav, i enlighet med skrivelse om Åtgärder för ett renare hav (skr. 2009/10:213), Jordbruksverket i uppdrag att under 2011–2012 analysera och genomföra särskilda insatser för att stärka och effektivisera tillsynen och jordbruksföretagens egenkontroll i syfte att minska växtnäringsförlusterna från jordbruket. Utvärderingen av de genomförda insatserna visar att arbetsformen med s.k. tillsynskampanj är ett värdefullt redskap för att ge en förutsägbar och effektiv tillsyn. Insatserna gav ett bra stöd för miljöinspektörer och tydligheten genom kam- panjen uppskattades av jordbrukarna. Sam- ordnade tillsynsvägledningsinsatser är viktiga, inte minst eftersom många miljöinspektörer arbetat en förhållandevis kort tid inom sitt yrke.

Den särskilda utredaren med uppdrag att bl.a. se över om det förekommer överlappningar, luckor eller motstridiga regler som gäller miljö- bestämmelser och berör jordbruksföretag och djurhållning överlämnade sin utredning till rege- ringen i slutet av januari 2013 (kommittédirektiv 2011:49, Miljöbestämmelser för jordbruks- företag och djurhållning). Utredningen har där- efter remitterats och förslagen bereds för när- varande inom Regeringskansliet.

I syfte att följa de kvalitativa förändringarna och bedöma åtgärders effekt för att bevara den biologiska mångfalden och därmed långsiktigt säkra natur- och kulturmiljövärdena har rege- ringen i enlighet med proposition (prop. 2009/10:155) Svenska miljömål – för ett effek- tivare miljöarbete gett Jordbruksverket i uppdrag att utvärdera befintliga övervaknings- och uppföljningssystem vad gäller odlingsland- skapets naturvärden. Jordbruksverket har den 1 september 2012 redovisat uppdraget till rege- ringen. Frågan bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Mot bakgrund av den översyn av Svenska artprojektet som genomfördes under 2012 fast- ställde regeringen i februari 2013 riktlinjer för projektet. I dessa anges vilka mål som ska gälla för projektet. Regeringen har därutöver upp-

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

dragit åt Sveriges lantbruksuniversitet att lämna förslag till effektiviseringar och kostnads- besparingar inom Svenska artprojektets verksamhet. SLU redovisade detta uppdrag den 15 maj 2013.

Översynen av artprojektet påpekade att stödet till biologiska samlingar m.m. inom projektet behövde ses över i särskild ordning. Inom Regeringskansliet har därför under våren 2013 genomförts en översyn (kartläggning) av detta stöds betydelse för Svenska artprojektet.

Det har under ett antal år framförts syn- punkter från näringen om att miljölagstift- ningens skydd mot åtgärder som rör olika biotoper och landskapselement i jordbruks- landskapet ibland kan innebära hinder för utveckling av jordbruket. Det har framförts att effekten i värsta fall kan bli nedläggning av jordbruksdriften, vilket skulle påverka den biologiska mångfalden negativt. Regeringen uppdrog därför i december 2012 åt Jord- bruksverket att kartlägga och beskriva problem med nuvarande tillämpning av det generella biotopskyddet vad gäller förutsättningarna att varaktigt bedriva jordbruk samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras. I uppdraget ingick även för Jordbruksverket att föreslå ändringar i nuvarande tillämpning av regelverket i syfte att förbättra möjligheterna att varaktigt bedriva jordbruk, t.ex. genom utökade möjligheter till dispens från biotopskyddet. Vidare att identifiera eventuella behov av ändringar i regelverket. Uppdraget redovisades i mars 2013 och har remitterats.

Växtskyddsmedel används i huvudsak för att skydda växter inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsbruk mot svampangrepp, skadedjur eller konkurrerande växter. Hälso- och miljö- risker från användning av växtskyddsmedel beräknas årligen av Kemikalieinspektionen som indikatortal. Riskindikatorerna speglar trender i hälso- och miljöriskerna. Riskerna har 2011, jämfört med basåret 1988, minskat med 74 respektive 35 procent för hälsa respektive miljö. Jämfört med 2010 har riskerna ökat något. Sedan 1995 har index legat på ungefär samma nivå.

För att främja ekologisk produktion sker insatser inom flera områden som omfattar hela livsmedelskedjan. Andelen jordbruksmark som var helt omställd till ekologisk produktion ökade 2012. Arealen jordbruksmark som var helt omställd till ekologisk produktion uppgick år 2012 till 424 600 hektar. Det motsvarar en

ökning med 10 procent jämfört med år 2011. Den totala arealen jordbruksmark, som var omställd eller under omställning till ekologisk produktion, låg dock kvar i nivå med 2011 års areal. Av Sveriges totala certifierade areal jordbruksmark var 15,7 procent omställd eller under omställning till ekologisk produktion år 2012.

En ökning av den ekologiska odlingen har under de senaste åren skett kontinuerligt, och inom några regioner i Sverige har målet i lands- bygdsprogrammet om 20 procent odlad ekologisk areal redan nåtts. Inom ramen för landsbygdsprogrammet ges stöd om totalt 3,9 miljarder kronor under programperioden 2007– 2013. Dessa medel har i hög grad bidragit till utvecklingen. Likaså har den ekologiska livsmedelsförsäljningen ökat med 0,3 miljarder kronor till 9,5 miljarder kronor 2012. Av alla sålda livsmedel 2012 var 3,6 procent ekologiska.

Regeringen gav den 6 oktober 2011 Jord- bruksverket i uppdrag att vidare analysera behov och utformning av nya mål för ekologisk produktion inför det kommande lands- bygdsprogrammet 2014−2020. Uppdraget redovisades den 31 maj 2012 som en del i rapporteringen av tekniskt underlag inför kommande landsbygdsprogram.

Förutom landsbygdsprogrammet har den svenska regeringen under 2012 även satsat medel på certifieringsstöd, marknadsfrämjande åtgär- der, forskning (Formas), fältforskning, Centrum för ekologisk produktion och konsumtion (EPOK) vid Sveriges lantbruksuniversitet, försöks- och utvecklingsverksamhet samt på Ekologiskt Forum. Under anslaget 1:16 Kon- kurrenskraftig livsmedelssektor ges också särskilt stöd till ekologiska projekt. Regeringens satsningar har bidragit till att främja marknaden för ekologiska produkter.

Genomförandet av axel 2 i landsbygdsprogrammet

Det övergripande målet för insatserna i axel 2 i landsbygdsprogrammet är hållbar utveckling och bevarande av ett attraktivt landskap och en levande landsbygd.

Inom axel 2 finns åtgärder för att främja brukande av jordbruksmark i områden med naturgivna nackdelar, men axeln består till övervägande del av miljöersättningar. Dessa är femåriga åtaganden för att sköta mark eller djur enligt särskilda villkor. Inom axeln finns också miljöinvesteringar för exempelvis anläggning av

våtmarker. Budgetutnyttjandet inom axel 2 för 2012 är 87 procent, vilket är i linje med prognos- tiserat utnyttjande, efter sex av programmets sju år.

I tabellerna 2.26 Miljöersättningar och 2.27 Miljöinvesteringar redovisas utfall i relation till mål för ett urval av ersättningsformerna.

Tabell 2.26 Miljöersättningar

Hektar

Åtgärd	Mål	Utfall 2011	Utfall 2012	Utfall 2012
				i % av
				målet
Skötsel av
ängs- och
betesmarker	500 000	426 618	419 904	84

Certifierad
ekologisk			376 4891
produktion	610 000	365 155	376 4891	62
Skyddszoner	9 000	11339	11 520	128

Minskat
kväveläckage	180 000	145 169	145 814	74

Skötsel av
våtmarker	11 300	7 159	7 448	74

Källa: Sammanställning av statistik från Statens jordbruksverk.

1 Areal som kan erhålla miljöersättning för certifierad ekologisk produktion är inte jämförbar med den totala arealen certifierad jordbruksmark då all certifierad areal inte är ersättningsberättigad.

Tabell 2.27 Miljöinvesteringar

Hektar

Åtgärd	Mål för	Utfall	Utfall	Utfall
	program-	2012	2007–	2012 i %
	perioden		2012	av målet
	2007–2013
Anläggning av
våtmarker	6 000	755	3524	59
Restaurering
av ängs- och
betesmarker	18 000	1 376	9026	50

Källa: Sammanställning av statistik från Statens jordbruksverk.

Analys och slutsatser

Flera av miljökvalitetsmålen som t.ex. Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning, Giftfri miljö, Begränsad klimatpåverkan och Myllrande våtmarker har bäring på jordbruket (se vidare utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård för ytterligare beskrivning av miljökvalitets- målen). Miljöåtgärder och miljöövervakning blir fortsatt nödvändiga för att miljökvalitetsmål ska nås.

Landsbygdsprogrammet har en hög miljö- ambition med insatser som medverkar till att nationella miljökvalitetsmål, EU-gemensamma och internationella åtaganden med bäring på miljöarbetet inom jord- och skogsbruket kan uppfyllas. Åtgärder inom programmet är i flera

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

fall avgörande för att miljökvalitetsmålen ska kunna nås, detta gäller särskilt Ett rikt odlings- landskap och Ingen övergödning.

Under 2012 har smärre förändringar gjorts av programmets miljöersättningar. Anslutningen till ersättningsformerna motsvarar ungefär nivån 2011. Det är oroande att trots de medel som tillfördes genom överföring från direktstöden till landsbygdsprogrammet 2010, som riktas mot insatser för att stärka den biologiska mångfalden i landets mest värdefulla ängs- och betesmarker, så minskade den totala arealen ängs- och betes- marker som ersätts med miljöersättningar något även under 2012. Regeringen gav i november 2009 Jordbruksverket i uppdrag att följa utveck- lingen för träd-, busk- och impedimentsrika betesmarker och slåtterängar. Verket ska fortlöpande analysera och avrapportera bl.a. hur omfattningen av hävdade betesmarker samt natur- och kulturvärden i dessa påverkas av befintliga och nya ersättningar inom jordbruks- politiken.

Inom ramen för åtgärden kompetens- utveckling, information och kunskapsspridning i landsbygdsprogrammets axel 1 genomförs kurser och rådgivningsinsatser inom jordbrukets miljöfrågor. Rådgivningsverksamheten Greppa Näringen utgörs av ett samarbete mellan Jord- bruksverket, LRF, länsstyrelserna och rådgiv- ningsföretag och startade 2001 i de tre sydligaste länen. I dag omfattar verksamheten alla län upp t.o.m. Värmlands, Dalarnas och Gävleborgs län där brukare kan ta del av kostnadsfri miljöråd- givning. Några viktiga framgångsfaktorer för Greppa Näringen är det systematiska tillväga- gångssättet som präglar rådgivningen samt det helhetsgrepp som rådgivningen tar då både gårdens djurhållning och växtodling omfattas, vilket är betydelsefullt bl.a. för miljökvalitets- målet Ingen övergödning. Arbetssättet har för- medlats till övriga Östersjöländer för att stärka åtgärdsarbetet mot växtnäringsförluster till Östersjön genom projektet Baltic Deal.

Anslutningen 2012 till de flesta miljöersätt- ningar ligger fortsatt på en nivå som gör att rege- ringen bedömer att måluppfyllelsen överlag är god inom axel 2.

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

En skogspolitik i takt med tiden

Indikatorer

För att mäta resultatet för skogspolitikens två jämställda mål, produktionsmålet och miljö- målet, samt relevanta miljökvalitetsmål används följande indikatorer:

–Virkesförråd och återväxt

–Röjning och avverkning

–Skog och vilt i balans

–Miljöhänsyn

–Skydd av skogsmark

–Skydd mot skadeinsekter m.m.

Resultat

Virkesförråd och återväxt

Den årliga tillväxten på produktiv skogsmark är ca 111 miljoner m3sk. Medelvirkesförrådet på produktiv skogsmark är 131 m3sk per hektar. Föryngringarna för landet som helhet har för- bättrats sedan mätningarna började 1999–2001. Då bedömdes 73 procent av föryngringarna vara godkända, jämfört med 81 procent i den senaste mätningen 2009–2012. Med syfte att utveckla den hållbara skogsskötseln och ge ökad hållbar produktion av biomassa, som en del av Skogs- rikets vision om att skapa förutsättningar för fler jobb på den svenska landsbygden, har regeringen i en särskild satsning avsatt totalt 60 miljoner kronor 2013–2015. Utvecklingsarbetet har initie- rats i början av 2013.

Röjning och avverkning

Arealen utförd röjning i Sverige har ökat sedan början av 2000-talet. Trots detta föreligger ett omedelbart röjningsbehov på ca 1,4 miljon hektar (se diagram 2.5). En förklaring är att den ökade röjningen till stor del satts in senare i ung- skogens utvecklingsfas och i eftersatta röjningar, vilket kan leda till årlig ackumulering av arealer med omedelbart röjningsbehov trots att större arealer röjs årligen. Data från 2012 antyder ett möjligt trendbrott, något som kan bedömas med säkerhet först om några år.

Enligt Riksskogstaxeringen avverkades (slut- avverkning, gallring och röjning) 942 000 hektar skog under 2010. Bruttoavverkningen 2012 upp- gick till ca 88 miljoner m3sk. Det kan jämföras med Skogsstyrelsens bedömning att en årlig avverkning på 95 miljoner m3sk är långsiktigt

hållbar. Inflödet av underrättelser om avverkning har varit något lägre under 2012 än under 2011. Under 2012 handlades 51 257 underrättelser om avverkning (55 000 år 2011) och 565 ansök- ningar om tillstånd till avverkning. Det är betyd- ligt lägre än 2010 då aktiviteten i skogen var hög kopplat till god konjunktur.

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3
Diagram 2.5 Areal med omedelbart röjningsbehov fördelat på 3-årsmedelvärden
Tusen hektar
1 800
1 600
1 400
1 200
1 000
800
600
400
200
0

Källa: Sammanställning av statstik från Riksskogstaxeringen, Sveriges lantbruksuniversitet.

Skog och vilt i balans

Viltskador och andra typer av skador i skogen visar en ökande trend samtidigt som nya skade- görare etablerar sig. I vissa områden, särskilt Västerbotten, norra Hälsingland och delar av Norrbotten är älgskadorna mycket allvarliga. Sammantaget är trenden oroande. Älgbetningen medför negativa effekter både för skogsproduk- tionen och ur miljösynpunkt. En hög andel skador är problematisk för markägare, jägare och viltet. För att uppnå en bättre balans mellan skogsbruk och vilt är det viktigt att hitta en arbetsmodell för hur markägare och jägare ska kunna samverka samt att skapa en älgstam av hög kvalitet som är i balans med betesresurserna. Detta är syftet med det nya regelverket för älg- förvaltning som trädde i kraft den 1 januari 2012. Under året har arbetet fokuserats på att genomföra den nya förvaltningen. Utveckling av metoder för inventering av fodertillgång m.m. har prioriterats och i juni presenterades uppgifter om fodersituationen för landets alla älgför- valtningsområden.

Arbetet med upprättande av renbruksplaner har fortsatt under 2012 och lett till goda resultat i form av förbättrade samråd och samverkan mellan rennäringen och andra näringar. Med

utgångspunkt i ett regeringsuppdrag har enga- gemang och initiativ på lokal och regional nivå för förbättrad dialog och samverkan mellan skogsbruk och rennäring främjats.

Miljöhänsyn

Skogsstyrelsens inventering av miljöhänsyn vid avverkning visar på höga ambitioner inom skogs- bruket men även på brister. En omfattande dialog med berörda aktörer och intressenter om miljöhänsyn i skogsbruket har på Skogsstyrel- sens initiativ pågått under 2012. Under början av 2013 har de förslag som tagits fram sänts på remiss från myndigheten. Syftet med dialogen är brett och omfattar att uppnå ökad samsyn om sektorsansvaret för miljöhänsyn, skapa gemen- samma målbilder för miljöhänsyn, göra lagens krav mer kända samt ta fram en kravspecifika- tion för framtida uppföljningssystem för miljö- hänsyn. Sju arbetsgrupper har arbetat med olika frågeställningar. Redovisningen av miljöhänsyn vid föryngringsavverkning har förtydligats genom att andelen av avverkningar med hän- synsbehov samt graden av påverkan anges för olika miljöfunktioner (tabell 2.28).

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

Tabell 2.28 Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning. Gäller föryngringsavverkningar utförda under 2008/2009 –2010/2011

Form av miljöhänsyn	Andel avverkningar med	Ingen negativ påverkan,	Liten negativ påverkan,	Stor negativ påverkan,
(miljöfunktion)	hänsynsbehov, procent	procent	procent	procent
Hänsynskrävande biotoper	48	64	20	16

Skyddszoner	40	67	23	10
Skogliga impediment	9	89	10	1

Kulturmiljöer	28	56	35	9

Upplevelsevärden	7	90	8	3

Transport över vattendrag	19	61	27	12

Källa: Skogsstatistisk årsbok 2012, tabell 6.28 –6.33.

Intresset för skogsbruk med alternativa bruk- ningsformer har ökat hos skogsägarna. Skogs- styrelsen stödjer utvecklingen, bl.a. genom stärkt samarbete med kommuner som vill pröva metoderna i sina tätortsnära skogar. Utbild- ningsinsatser om alternativa metoder både internt på Skogsstyrelsen och riktat till skogs- ägare har genomförts. I samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) anlades försöksytor med olika alternativa former av skogsbruk för fem år sedan och data från försöken kommer att analyseras under 2013.

Skogsstyrelsen har under året arbetat med att öka tydligheten om skogsvårdslagens krav på miljöhänsyn genom utveckling av praxis. Antalet förelägganden om skogsvårdsåtgärder ökade med 30 procent och antalet förbud enligt 30 § skogsvårdslagen ökade till det dubbla.

Skydd av skogsmark

En viktig skyddsåtgärd för bevarande av bio- logisk mångfald i skog är bevarandet av områden med höga naturvärden. Prioriteringen av områden har gjorts enligt den myndig- hetsgemensamma strategin för formellt skydd av skog. Från och med 2013 och fyra år framåt har regeringen skjutit till totalt 334 miljoner extra för skydd av värdefull natur, varav 96 miljoner handläggs av Skogsstyrelsen.

Enligt en redovisning som Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen lämnade till regeringen i september 2012 har Skogsstyrelsen bildat biotopskyddsområden på 21 400 hektar produktiv skogsmark t.o.m. år 2011. Enligt samma redovisning har staten och markägare tecknat naturvårdsavtal för 28 200 hektar produktiv skogsmark t.o.m. 2011. År 2012 tecknades 192 naturvårdsavtal och fattades beslut om 195 biotopskyddsområden. Utöver dessa skyddsinstrument bedöms dessutom totalt

1,05 miljoner hektar produktiv skogsmark nedan fjällnära gränsen ha avsatts frivilligt av skogs- bruket fram till 2010. Vidare gällande beva- randearbetet uppskattas i Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens rapport att det finns närmare 5 miljoner hektar skogsmark inom skogliga impediment, där avverkning inte är tillåten enligt skogsvårdslagen annat än av enstaka träd om det inte påverkar naturmiljöns karaktär.

Markägarnas engagemang i arbetet med skydd av natur tas till vara bl.a. i samverkansprogram- met ”Kompletterande metoder för skydd av natur” (Komet).

Arbetet med behovet att skydda värdefull skog för naturvårdsändamål beskrivs även under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.

Skydd mot skadeinsekter m.m.

Den svala och fuktiga sommaren 2012 har miss- gynnat granbarkborren och angreppen har varit lindriga till normala.

Snytbaggeskadorna ligger på en låg nivå i södra Sverige men motsatt förhållande råder i delar av Norrland. Två nya skadeinsekter som angriper skogsträd påträffades för första gången i Sverige under 2012: lilla granbarkborren och tolvtandade barkborren.

Gällande svampskador finns det indikationer på att askskottsjukan håller på att avta. Ny forskning pekar på möjligheten att via förädling få fram mer resistenta asksorter. Problem med rotröta tilltar trots de åtgärder som vidtagits. Almsjukan grasserar hårt men en intensiv bekämpningskampanj börjar ge positiva resultat på Gotland.

Skogsriket

Regeringen har lanserat satsningen Skogsriket – med värden för världen. Arbetet med Skogsriket genomsyrar regeringens arbete med skogsfrågor i sin helhet. Ett exempel på det är Skogs-

styrelsens samarbete med länsstyrelserna där flera länsstyrelser under 2012 initierat utveckling av egna regionala handlingsplaner för Skogsriket. Stödet Väx med skogen har mottagits mycket positivt vid den första utlysningen våren 2012 och 10 miljoner kronor har delats ut till 48 sökande i 18 län. Totalt 40 miljoner kronor har avsatts 2012–2015 till mindre företag, för innovation samt för upplevelser och rekreation med skogen som bas. I början av 2013 har Skogsstyrelsen och Arbetsförmedlingen i sam- verkan lanserat en jobbskapande satsning inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantin. Enligt planen kan upp till 1 500 jobb skapas och 2 000– 2 500 personer beredas sysselsättning.

Träbyggande har varit ett fokusområde i Skogsriket under 2012 och inom ramen för Sveriges ordförandeskap i Nordiska minister- rådet 2013 anordnades en nordisk konferens om träbyggande. En särskild markering av detta gjordes genom ett bidrag på 3 miljoner kronor till en fortsättning av Trästad.

Skogsstyrelsens rådgivning om röjning har också förstärkts under 2012 inom ramen för Skogsriket (se även under indikatorn Röjning och avverkning ovan). 40 miljoner kronor har avsatts till detta ändamål 2012–2015. Skogs- styrelsens utvärdering visar på gott resultat. Rådgivningen bedöms ha gett en ökning av röjningsinsatserna med 10 000 hektar under 2012, vilket har inneburit en ökad arbetsinsats på 4 200 dagsverken utförda av yrkesverksamma röjare och drygt 12 000 dagsverken utförda av skogsägarna själva och deras familjer.

Arbetet med Skogsbrukssektorns jämställd- hetsstrategi ingår i Skogsrikets första gren Hållbart brukande. Ansvaret för genomförandet av strategin ligger hos skogsbrukssektorn men Landsbygdsdepartementet följer upp indikatorer en gång om året. Siffrorna för 2011 visar på en svag ökning av kvinnlig representation, främst inom utbildning och undervisning. Andelen kvinnor sysselsatta i skogsbruket är fortfarande låg.

I den fjärde grenen i Skogsriket – Sverige i världen – är en av målsättningarna att Sverige ska ha en stark representation i internationella skogspolitiska sammanhang. Fokus under 2012 och början av 2013 har legat på att arbeta med exportfrämjande åtgärder. Inom det regionala skogssamarbetet ”Forest Europe” pågår förhandlingar om ett paneuropeiskt skogsavtal. Sverige har även deltagit vid FN:s Skogsforum i

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

april 2013 där fokus låg på ekonomiska aspekter på hållbart skogsbruk och den kommande översynen av FN:s Skogsforum. Sverige verkar för att samverkansarbete inom EU på skogssidan inte ska medföra någon kompetensförskjutning till unionen. Sverige har, tillsammans med Finland, bidragit till projektet ThinkForest som riktar sig till europeiska beslutsfattare. Målet är att sprida skoglig forskning genom det euro- peiska skogsforskningsinstitutet, European Forest Institute, och att därigenom bidra till bättre beslutsunderlag för eventuella gemen- samma regler som påverkar svenskt skogsbruk.

Analys och slutsatser

De åtgärder regeringen vidtagit inklusive Skogs- styrelsens arbete har haft stor betydelse för att uppnå målen i skogspolitiken under 2012. Åtgärder i linje med Skogsrikets vision, bl.a. förstärkt rådgivning, innovationsstödet Väx med skogen, förenklingsarbetet (se avsnitt Förenk- ling för företagen) och det nya jobbskapande samarbetet med Arbetsförmedlingen är några exempel. Sammanfattningsvis bedömer rege- ringen, baserat på årets resultat och valda indika- torer, att den befintliga modellen för skogs- förvaltningen samt gällande regelverk är i väsentliga delar väl anpassade för att uppnå politikens syften och de två jämställda målen om produktion och miljö. Samtidigt konstateras att det finns flera områden som behöver utvecklas både när det gäller produktion och miljö.

Skogsstyrelsens uppföljning av miljöhänsyn vid föryngringsavverkning visar att det finns fortsatt behov av insatser i form av tillsyn, ökad rådgivning och information om miljöhänsyn i skogsbruket. Det behövs förbättrad samsyn inom skogssektorn om målbilder och prioriteringar av miljöhänsyn. Dialogen mellan sektorns intressenter om miljöhänsyn som samordnas av Skogsstyrelsen har väsentligt bidragit till att utveckla sådan samsyn. Den för- stärkning av det pågående arbetet med skydd av skog som möjliggjorts med nya budgetmedel är betydelsefull så att särskilt värdefulla områden kan ges ett långsiktigt skydd. Utvecklad kunskap och markägarnas engagemang ger styrka och är också därför viktigt att betona vid myndighetens rådgivning och tillsyn. Årets fokus på utveckling av praxis om skogsvårdslagens krav på miljö- hänsyn ska tillämpas förväntas leda till bättre miljöhänsyn i skogsbruket.

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

Genom de särskilda medel som avsatts för skydd av natur 2013–2016 förväntas skydds- arbetet kunna intensifieras.

Gällande produktionsmålet bedömer rege- ringen att viktiga delar av målet har nåtts efter- som virkesproduktionen ligger på en fortsatt hög och stabil nivå och bruttoavverkningen ligger väl inom ramarna för en långsiktigt hållbar produktion. Konjunkturen är svag vilket bidrar till tendens med sjunkande avverkningsnivå. Det finns behov av att fortsatt aktivt hantera aktuella produktionsproblem särskilt inom områdena återväxt, röjning och skador orsakade av bl.a. viltbete. De senaste årens omfattande skador har ställt frågor om beredskap och insatser på sin spets. Klimatförändringen kan komma att ytterligare skärpa läget, både genom förbättrade livsbetingelser för skadegörare och exempelvis genom risk för fler kraftiga stormar. Den nya älgförvaltningen innebär att beredskapen att möta svårigheterna nu är bättre men fortsatt utveckling är nödvändig. Angrepp från insekter, svamp och andra skadegörare innebär till- sammans en allvarlig risk för skogsbruket och medför en betydande ekonomisk förlust för skogsbruket.

I vissa fall när hela arter hotas, exempelvis ask och alm, riskerar viktiga kulturhistoriska och biologiska värden att förloras.

Skogsråvaran bidrar uthålligt till Sveriges utveckling mot en biobaserad samhällsekonomi och skapar arbetstillfällen. Satsningen Skogsriket har bidragit till att skapa fokus och engagemang inom sektorn runt dessa viktiga frågor, liksom frågor om skogens övriga värden, t.ex. de sociala värdena. Baserat på intresset för de utlysta företagsstöden Väx med skogen, länsstyrelsernas engagemang med framtagande av regionala handlingsplaner för Skogsriket, liksom de goda effekterna av ökad röjningsrådgivning inom ramen för Skogsriket, drar regeringen slutsatsen att Skogsriket fyller en viktig funktion. Skogs- riket bidrar till att stimulera innovation och produktutveckling i skogsrelaterad affärs- verksamhet och bidrar till ökad användning av en förnybar och klimatvänlig råvara liksom till att lyfta fram skogens sociala värden och dess möjligheter för upplevelser och rekreation.

Skogsbrukets resultat inom miljö- och produktionsområdet är resultat av ett långsiktigt, uthålligt och kunskapsbaserat utvecklingsarbete. På grund av långa omloppstider i skogen behövs en långsiktig, adaptiv förvaltningsmodell för att

förbereda för att tillgodose behov flera decennier framöver. Den särskilda utvecklingssatsning som görs 2013–2015 förväntas bidra till detta.

Det svenska skogsbruket påverkas av vad som händer på den internationella arenan. EU-lag- stiftning påverkar direkt eller indirekt även om det inte finns en gemensam skogspolitik i EU. Exempelvis har Europeiska kommissionen under 2012 presenterat en strategi för biobaserad samhällsekonomi där behovet av en ökad bio- massaproduktion lyfts fram. Det är därför av vikt att Sverige fortsatt engagerar sig i de inter- nationella processerna på skogsområdet, se även under avsnittet De gröna näringarna bidrar till en globalt hållbar utveckling.

Skogens roll för klimatet samt förnybar energi redovisas under avsnitten De gröna näringarnas klimatarbete respektive De gröna näringarna har en nyckelroll i Sveriges energiproduktion.

Ett hållbart fiske

Indikatorer

Följande indikatorer har använts för att bedöma måluppfyllelsen:

–Kunskapsstatus för såväl biologiskt som ekonomiskt värdefulla bestånd.

–Förädlingsvärdet och antal bestånd under förvaltningsplaner.

–Överskridande av fiskekvoter och kvotut- nyttjande.

Resultat

Fiskeripolitiska insatser

Regeringen har under 2012 fortsatt att arbeta för ett hållbart fiske. I Europeiska kommissionens årliga policymeddelande om fiskemöjligheter (kvoter) redovisas att ett antal av EU:s gemen- samma fiskbestånd bedöms vara överutnyttjade. Det finns även ett antal bestånd vars tillstånd är okänt på grund av otillräckligt dataunderlag. Tydligt är dock att andelen bestånd som är inom biologiskt säkra gränser ökat över tid (år 2003 29 procent, år 2012 56 procent) och andelen bestånd som bedöms överutnyttjade minskar (år 2003 94 procent, år 2012 47 procent). Det kan också konstateras att den vetenskapliga rådgivningens betydelse har förstärkts. År 2003 avvek fastställda TAC:er med 46 procent från de

vetenskapliga råden, medan avvikelsen år 2012 var 11 procent.

Liksom tidigare år har kvoter fastställts för den för Sverige viktiga fisken i Östersjön och Västerhavet. ICES redovisar en fortsatt positiv beståndsutveckling för torsken i Östersjön även om tillväxten inte går i samma takt som man tidigare trott. Sammantaget innebar detta att kvoterna sänktes för 2013. Beståndssituationen för vild lax i Östersjön är oroande, då flera bestånd inte når förvaltningsmålen. Kvoten för lax sänktes med 51 procent för 2012 och med ytterligare 11 procent för 2013. För övriga bestånd (sill, skarpsill, rödspätta) visar den vetenskapliga rådgivningen på en positiv eller stabil trend och höjda kvoter kunde fastställas. Numera är det tre fiskbestånd i Östersjön som fiskas enligt principen om maximalt hållbart uttag (MSY) år 2013 (skarpsill, östra torsk- beståndet och västra sillbeståndet).

I Västerhavet är de för Sverige viktigaste bestånden torsk, kolja, sill, makrill, räka, havskräfta, tobis och blåvitling. För majoriteten av EU:s bestånd i Västerhavet innebar minis- terrådets beslut att gällande förvaltningsplaner följs samt kvotminskningar eller oförändrade kvotnivåer med utgångspunkt i den veten- skapliga rådgivningen. För torsk i Kattegatt fast- ställdes enbart en bifångstkvot då beståndet är på historiskt låga nivåer. Havs- och vatten- myndigheten har genomfört en utvärdering av torskfredningsområdet i Kattegatt som visar att områdesskyddet i kombination med selektiva redskap har minskat dödligheten för torsk i fisket. Utvärdering bereds nu inom Regerings- kansliet.

Under 2012 ändrades reglerna för hajfisket och möjligheten att avlägsna hajfenor begränsa- des kraftigt genom ändringen av förordningen om avlägsnande av hajfenor ombord på fartyg. Därmed förebyggs fusk och kontrollen förenklas väsentligen. Sverige har länge drivit frågan om ett utökat skydd av särskilt hajar och rockor som är sårbara artkomplex. Förutom förordningsänd- ringen råder i dag nollkvot för flera arter av hajar och rockor.

En av de viktigaste förvaltningsåtgärderna för att uppnå hållbara bestånd är långsiktiga förvalt- ningsplaner. Sådana planer infördes i och med reformen av GFP 2002. Beslut om nya förvalt- ningsplaner eller revidering av existerande har dock inte kunnat fattas sedan ikraftträdande av Lissabonfördraget, då institutionerna inte är

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

överens om vilket lagstiftningsförfarande som ska tillämpas. Det innebär att bl.a. förvaltnings- planen för laxen i Östersjön inte fortsatt för- handlats under året och att behandlingen av andra förvaltningsplaner inklusive planen för torsk i Nordsjön har fördröjts.

Sverige har under 2012 utvärderat den svenska ålförvaltningsplanen. En slutsats i rapporten är att de kortsiktiga målen i stort är uppfyllda och att 2011 års mänskliga påverkan inom förvaltningsområdet är under gränsvärdet för vad som maximalt kan tillåtas enligt förord- ningen. Under 2013 kommer det att ske en vetenskaplig utvärdering av samtliga medlems- staters planer. I rapporteringen lyfte Sverige därför fram ett antal faktorer som är viktiga att beakta i en eventuell revidering av förordningen, bl.a. nödvändiga villkor för utsättning av glasål och mål för rekrytering.

Utöver de årliga besluten har EU-arbetet fortsatt präglats av förhandlingarna av en ny fiskeripolitik. Under 2013 har ministerrådet och parlamentet enats om en ny förordning om en gemensam fiskeripolitik och en förordning om den gemensamma marknaden för fiskeri- och vattenbruksprodukter. I detta arbete har fokus varit att säkerställa maximalt hållbart uttag (MSY) och införandet av utkastförbud. Ministerrådet och parlamentet förväntas även under hösten 2013 att nå en överenskommelse om förordningen om en europeisk havs- och fiskerifond.

I samband med omförhandlingen av 1966 års Skagerrakavtal har EU (Sverige och Danmark) enats med Norge om att införa ett förbud mot utkast i Skagerrak. Berörda ministrar träffade en politisk överenskommelse med avsikten att så skulle ske den 1 januari 2013. Förslaget kunde dock inte införas i EU-lagstiftningen till 2013, utan frågan förhandlas fortfarande på rådsnivå. De harmoniserade redskapsreglerna har dock införts nationellt under 2013 och för- beredelserna för utkastförbud sker så att regel- verket kan träda i kraft så snart EU:s beslut fattats.

Ett särskilt mål för regeringen är att värna om och främja det kustnära småskaliga fisket. Detta är även tydligt utpekat som målsättning för berörda myndigheter. Tidigare har en viss öppning införts för nyetablering i torskfisket i Östersjön i syfte att stärka det småskaliga fisket. I laxfisket i Östersjön har fördelningen skett så att det småskaliga kustfisket med fasta fällor

Fiskerikontroll

Fiskerikontroll omfattar kvotuppföljning genom statistik från loggböcker, landningsdeklarationer och avräkningsnotor. Den satellitbaserade kon- trollen ger information om fartygsaktiviteter i relation till fiskebestämmelser (tekniska regle- ringar) och kontroll i hamnar avser landnings- kontroll, fångsternas artsammansättning och handelsstandarder. Till detta kommer kontroll av transportdokument vid förflyttning av fisk mer än 20 km från landningsplats samt kontroll av hygien som Livsmedelsverket genomför.

År 2012, och även 2013, präglas av arbetet med att utveckla fiskerikontrollen vidare så att verksamheten och it-stödet anpassas till de krav EU ställer i kontrollförordningen och IUU- förordningen (Illegal, Unreported, Unregulated Fisheries).

Svenskt fiske hade under 2012 tillgång till 55 kvoter vilka uppgick till 177 185 ton (214 079 ton 2011) samt 37 967 (70 056 stycken år 2011) stycken laxar. Av dessa stoppades fisket på sju kvoter under året då de i genomsnitt var nyttjade till 98 procent. Inget fiske har stoppats på grund av misstanke om orapporterat fiske. Liksom tidigare år har inga svenska kvoter överskridits. Inte heller den efforttilldelning som används i vissa fisken, dvs. antalet dagar som fartyget får användas, har överskridits.

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

premieras då det har få möjligheter att kompen-	fartygen med passiva redskap (>12 m) och då
sera ett minskat laxfiske med andra arter. Även	främst de som fiskar torsk och lax har ökat sitt
förbudet mot ålfiske på västkusten har påverkat	förädlingsvärde kraftigt. Detta segment är dock
det kustnära fisket. Havs- och vattenmyndig-	förhållandevis litet, 22 fartyg. Totalt har
heten har där lämnat dispens för redskaps-	förädlingsvärdet i det svenska yrkesfisket ökat
användning i vissa andra alternativa fisken för att	med nästan 25 procent från 2010 till 2011.
underlätta en ändrad fiskeinriktning.	EU har 14 sydliga fiskeavtal med utveck-
Överkapacitet i fiskeflottan, såväl i EU som	lingsländer i Afrika och Stilla havet. Sverige har
globalt, bedöms vara en av de viktigaste	inga fiskeintressen i dessa avtal, men är med och
orsakerna till bristande måluppfyllelse av	beslutar	om avtalen. Fiskepartnerskapsavtalen
fiskeripolitiken. Regeringen har i resultat-	(FPA) består av två delar, dels en finansiering för
skrivelse (2009/10:187) till riksdagen rapporterat	tillträdet till fiskeriresursen men också en
om hur detta har hanterats i Sverige. Där	biståndskomponent för att bygga upp bl.a.
redovisas effekterna av de medel från fiskeri-	fiskerikontrollen. Regeringen arbetar för att
programmet som har använts för skrotnings-	fisket sker på basis av tillförlitlig vetenskaplig
kampanjer. Dessa medel har sedan 2010 varit	rådgivning, att avtalen blir mer transparenta och
uttömda. Den svenska fiskeflottan har från 2008	att EU har ett utvecklingsperspektiv. Våren 2012
till 2012 minskat från 1 509 till 1 322 fartyg och	antog	fiskeriministrarna	slutsatser	som
mätt i bruttoton (bt) har kapaciteten minskat	förbättrar den externa politiken och reglerna för
från 45 883 bt till 30 564 bt från 2005 till 2012. I	FPA. Särskilt viktigt är att det finns en klausul i
det pelagiska fisket har en kapacitetsanpassning	avtalen som garanterar efterlevnaden av
skett i och med införandet av överförbara	mänskliga rättigheter.

fiskerättigheter. Sedan systemet infördes har den pelagiska flottan minskat från 81 fartyg till 35. Sverige uppfyller de EU-krav som gäller förvalt- ningen av fiskeflottan. Hur detta i framtiden ska hanteras är dock avhängigt av resultaten i refor- men av den gemensamma fiskeripolitiken. I samband med ett nytt havs- och fiskeriprogram kommer även en aktuell och fördjupad analys av balansen i det svenska fisket mellan tillgängliga resurser och fiskeflottans kapacitet att göras.

Sedan 2010 har den totala landade mängden i svenskt fiske fortsatt minska men värdet har däremot stigit. För 2011 landades 173 tusen ton till ett värde av drygt 1 miljard kronor. Samma positiva trend, lägre fångster men högre värde, kan även ses vid en tidig förhandsgranskning av 2012 års statistik. Även för kostnadsbilden är 2010 en brytpunkt. De totalt sjunkande kostnaderna (bränsle ökar, övrigt sjunker), ökade landningspriser och minskande antal fartyg gör att det totala förädlingsvärdet ökat kraftigt från 2010 till 2011. Det är utan djupare analys svårt att ännu säga de exakta orsakerna. Införandet av det pelagiska systemet kan dock förmodas vara en av de bidragande orsakerna till förbättringen. För de mindre fartygen med passiva redskap och de minsta trålarna ser dock situationen 2011 sämre ut än 2010. Den stora ökningen i förädlingsvärde har främst skett för de större trålarna inkluderat det pelagiska fisket, dvs. trålfartyg över 24 meter. Även de större

Liksom tidigare år genomfördes under 2012 ett antal kvotbyten med andra länder, 104 stycken under 2012 och 142 stycken under 2011. Kvotbyten sker dels för att täcka mindre över- skridanden (av Sverige eller andra länder) men också för att skapa bättre fiskemöjligheter under året. Vissa byten sker också för att omfördela kvot mellan områden och därigenom kunna koncentrera fisket till färre områden.

Havs- och vattenmyndigheten bedömer att fiskets följsamhet mot rapporteringskraven, en effektiv dokumentation samt snabb och korrekt dataläggning av uppgifterna är viktiga orsaker till att kvoterna har kunnat hållas. Systemet med den elektroniska loggboken togs i drift den 1 februari 2011 och sammanlagt har 189 fartyg övergått från att använda pappersloggbok till att registrera uppgifter elektroniskt.

Den relativa andelen anmärkningar efter landningskontroll har ökat något under året. År 2010 uppgick den till 11,5 procent, 2011 till 6,1 procent medan den 2012 låg på 8,7 procent. Ökningen kan ha sin förklaring i att Havs- och vattenmyndigheten har fortsatt att utveckla det riskbaserade arbetssättet och därmed träffat bättre i kontrollverksamheten. Myndighetens målsättning är en andel på högst 5 procent. Enligt EU:s regelverk finns mål avseende antal landningskontroller som ska utföras och mängden fisk som ska kontrolleras. Dessa mål är huvudsakligen uppfyllda. Kontrollen av handel med fisk har dock visat att antalet fel och brister i fiskets rapportering avseende vildfångad lax i Östersjön är omfattande. Detta uppmärk- sammade regeringen redan i föregående års budgetproposition och tillförde ytterligare medel fr.o.m. 2013. Myndigheten har därmed kunnat planera för förstärkt kontrollverksamhet och närvaro framför allt på ostkusten.

Analys och slutsatser

Regeringen har under 2012 fortsatt att arbeta för ett hållbart fiske. Även om förändringen är långsam kan man se vissa positiva effekter, både vad avser antalet bestånd inom biologiskt säkra gränser och hänsynen tagen till de vetenskapliga råden i fattade beslut.

En övergripande bedömning av effekten av genomförda kontrollinsatser är nivån på under- rapportering av landade kvantiteter. ICES bedömer t.ex. att underrapporteringen av land- ningar inom torskfisket i östra Östersjön har minskat från mellan 32–45 procent åren 2000–

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

2007 till endast ca 6 procent under åren 2008 och 2009. ICES bedömer vidare att under- rapporteringen under år 2010 och 2011 fortsatt minska, till följd av bl.a. ökad fiskerikontroll. Sverige står för ca 25 procent av kvoterna i området. Den minskning som bedöms ha skett borde därmed delvis kunna tillskrivas effektivi- teten i den svenska fiskerikontrollen. Det risk- baserade arbetssättet inom fiskerikontrollen synes ge resultat. På sikt bör dock andelen anmärkningar minska till följd av ökad regelefterlevnad även vid ett riskbaserat arbets- sätt.

Utbildning och forskning

Resultat

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) utbildar, forskar och bedriver miljöanalys om människans förvaltning och hållbara nyttjande av de biolo- giska naturresurserna. Det övergripande målet är att utbildning och forskning ska hålla en internationellt sett hög kvalitet och bedrivas effektivt.

Två externa utredningar har initierats och presenterats för att stärka verksamheten och öka SLU:s konkurrenskraft för framtiden. Arbetet, som beräknas vara klart till 2014, bedrivs i fyra delprojekt: fakultetsstruktur, ledningsstruktur, utbildningsutbud och harmonisering av administrativa rutiner.

På SLU:s campusområden görs för när- varande stora förändringar. Hittills har två större byggnder färdigställts på campus Ultuna. Flera av de äldre byggnaderna, varav vissa arbets- miljömässigt undermåliga, har kunnat lämnas. Lokalförändringarna innebär att campusområdet förtätas. Dessutom har en egen forsknings- anläggning i Lövsta tagits i bruk under 2012. De nya lokalerna innebär en successiv ökning av hyreskostnaderna, vilka tas inom SLU:s ram- anslag.

Verksamheten vid SLU följs upp genom ett antal indikatorer såsom antal helårsstudenter, examina på forskarnivå, examensfrekvens samt vetenskaplig publicering.

SLU fick under 2012 en anslagsneddragning på 30 miljoner kronor och antalet helårs- studenter inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå har därför minskat under året. Minskningen har huvudsakligen skett inom utbildning på fristående kurser medan yrkes-

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

programmen har värnats. Kostnaden per helårs- student har varit oförändrad de senaste åren, medan kostnaden per helårsprestation har minskat något.

Tabell 2.29 nedan redovisar utvecklingen av antalet helårsstudenter för åren 2010–2012.

Tabell 2.29 Helårsstudenter

År	Kvinnor	Män	Totalt
2010	2 562	1 425	3 987

2011	2 665	1 437	4 102

2012	2 610	1 325	3 935

Källa: Sveriges lantbruksuniversitets årsredovisning.

Flera utbildningsprogram har fortfarande gott söktryck. Det gäller alla program med djur- inriktning samt landskapsarkitektprogrammen. Populära utbildningar är också vissa yrkes- program, som t.ex. jägmästare och trädgårds- ingenjör med inriktning mot odling. De flesta av SLU:s utbildningar på grundnivå och avancerad nivå har en definitionsmässigt sned könsfördel- ning. De skogliga utbildningarna har flest män och de djurrelaterade har nästan bara kvinnor.

Tabell 2.30 Antal sökande och antal antagna

År	Totalt antal	Kvinnor	Män
2010 behöriga sökande	5 152	76 %	24 %

varav antagna	989	66 %	34 %

2011 behöriga sökande	4 512	79 %	21 %

varav antagna	1 041	64 %	36 %

2012 behöriga sökande	4 952	72 %	28 %

varav antagna	969	66 %	34 %

Källa: Sveriges lantbruksuniversitets årsredovisning.

Könsfördelningen bland de sökande har varit i stort sett oförändrad under de senaste tre åren med en liten ökning av antalet manliga sökande.

Antalet behöriga sökande till SLU:s program på avancerad nivå (masterprogram) har minskat drastiskt efter införandet av studieavgifter för s.k. tredjelandsstudenter.

Tabell 2.31 Antal sökande, antal antagna och registrerade till program på avancerad nivå

År	Sökande	Antagna	Registrerade
2010	6 583	817	328

2011	1 321	293	126

2012	1 626	287	114

Källa: Sveriges lantbruksuniversitets årsredovisning.

Av de totalt 293 antagna till program på avancerad nivå var 56 tredjelandsstudenter, varav endast åtta antingen betalade avgift eller hade beviljats stipendium. Resterande 48 kunde inte slutligt antas eftersom de inte hade betalat studieavgift.

Under 2012 avlades 105 examina inom utbildning på forskarnivå, där en licentiatexamen räknas som en halv examen. Den genomsnittliga nettostudietiden för doktorsexamen var 8,5 terminer, dvs en halv termin längre än normal- studietiden. Av forskarstudenterna är 57 procent kvinnor och 43 procent män. Cirka 30 procent rekryteras från andra länder. Den jämnare könsfördelningen på forskarnivå förklaras av att där finns en större andel utländska studenter, av vilka en majoritet är män. Ungefär 75 procent av SLU:s forskarstudenter har doktorandanställ- ning.

Sammantaget har forskningen vid SLU ökat under de senaste åren. Sedan 2010 har dock ökningen skett genom ökade statsanslag, medan externa bidrag och uppdrag minskat något. Den vetenskapliga publiceringen har ökat kontinuer- ligt sedan mitten av 2005.

I enlighet med de rekommendationer som gavs av den utvärdering av SLU:s forskning som presenterades 2009 (Kvalitet och Nytta, KoN) har SLU fortsatt göra strategiska förstärkningar på utvalda forskningsområden. I de fyra tvärvetenskapliga framtidsplattformarna (s.k. Futureområden) arbetar forskare tillsammans för att underlätta samordning av forskning för globala utmaningar och nationella behov. Dessa framtidsplattformar behandlar frågor i linje med målen för regeringens vision bruka utan att förbruka.

SLU:s samverkan med det omgivande samhället är omfattande. Samverkan sker med flera hundra olika intressenter, såväl andra lärosäten och skolor som företag och organisa- tioner. Sedan 2012 finns 18 samverkanslektorer med samverkansuppgifter finansierade via statsanslag på halvtid och egenfinansierad forskning på halvtid. Av dessa är 8 kvinnor och 10 män.

Ett av SLU:s verksamhetsområden är fort- löpande miljöanalys, vilken bl.a. levererar beslutsunderlag för Sveriges rapporteringar om miljötillståndet till EU. I den miljöövervaknings- utredning som Statskontoret gjort på regeringens uppdrag framhölls SLU som en stark och viktig aktör i det nationella

miljöövervakningssystemet. Ett skäl för detta var möjligheterna till synergier mellan forskning och miljöövervakning.

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) har ansvar för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom miljö- området, för de areella näringarna och för sam- hällsbyggande. En utförligare resultatredovisning av den forskning som finansieras av Formas görs under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.

Formas har vid sidan av den årliga öppna utlysningen haft ett antal riktade satsningar för bl.a. ett forskningsprogram om den samiska ursprungsbefolkningen, samerelaterad verk- samhet och hälsa, arbets- och livsvillkor. Dess- utom har nya medel tillförts projekt inom ramen för TvärLivs, som är ett forskningsprogram inom livsmedelsområdet.

Mot bakgrund av den strategi för ett bio- baserat samhälle som Formas utvecklat, har en bred utlysning gjorts inom området. Målet är att utveckla ett samhälle som i hög grad baseras på utnyttjande av förnybara biologiska resurser. För att nå detta mål krävs bl.a. forskning och utveckling för att kunna optimera användningen av biomassa för olika ändamål.

SLU är den i särklass största mottagaren av forskningsmedel från Formas och har erhållit drygt 188 miljoner kronor, vilket är en minsk- ning från 2011 med 34 miljoner kronor. Lunds universitet och Göteborgs universitet har båda fått ökade bidrag från Formas och erhåller ca 123 miljoner kronor vardera. Andelen kvinnor som beviljats projektmedel var 41 procent och andelen män var 59 procent.

Såväl Formas som SLU är engagerade i inter- nationellt forskningssamarbete och arbetet med detta har fortsatt att utvecklas under året.

För de gröna näringarnas kunskapsförsörjning har dessutom finansierats forskning av tillämpad karaktär av Stiftelsen Lantbruksforskning.

Analys och slutsatser

Utbildning och forskning inom Landsbygds- departementets ansvarsområde utgör, till- sammans med den fortlöpande miljöanalysen vid SLU, medel för att uppnå regeringens vision bruka utan att förbruka. Hög kompetens, nya forskningsrön och spridning av dessa är av högsta vikt för att visionen ska kunna uppnås.

Regeringen bedömer att målen för utbildning och forskning inom Landsbygdsdepartementets

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

områden är uppfyllda. Ansökningssiffror för SLU pekar på ett tämligen konstant intresse för utbildning inom de gröna näringarna. Flera utbildningar, angelägna för den nationella kompetensförsörjningen, har fortfarande få sökande.

Den forskning som bedrivs är av stor betydelse för den långsiktiga kunskapsuppbygg- naden för en hållbar samhällsutveckling och omställningen mot en hållbar biobaserad samhällsekonomi.

Mot bakgrund av de nationella miljömålen och de ökande kraven som ställs från EU av- seende miljötillståndet i landet har den fort- löpande miljöanalysen utvecklats på ett gynn- samt sätt. Regeringen ser positivt på att SLU har ökat det internationella samarbetet inom om- rådet och konstaterar att SLU strävar efter en större integration av fortlöpande miljöanalys i både utbildning och forskning, bl.a. genom särskilda karriärvägar i syfte att bibehålla och förnya kompetensen inom området.

Det internationella samarbetet inom forsk- ningen är viktigt och både SLU och Formas är aktiva och deltar på olika sätt både inom och utanför Europa.

Sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen

Ett av de övergripande målen för visionen bruka utan att förbruka är att de gröna näringarna är miljö- och resurseffektiva och har en nyckelroll i Sveriges energiproduktion.

Gällande klimatarbetet gör regeringen bedöm- ningen att de gröna näringarna bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser och en mer hållbar produktion och konsumtion. I lands- bygdsprogrammet ingår för perioden 2007–2013 ett antal åtgärder för att minska jordbrukets utsläpp av växtnäringsämnen. De medel som öronmärktes för klimatåtgärder i landsbygds- programmet förväntas minska utsläppen av växthusgaser med 650 000 ton koldioxid till 2013.

Energiutvinningen från biomassa ökar och det beror till stor del på en ökad produktion och användning inom skogssektorn. Investerings- stödet för biogasproduktion inom landsbygds- programmet har bidragit till ett ökat intresse för att producera biogas på gårdsnivå.

Landsbygdsprogrammet har en hög miljö- ambition med insatser som medverkar till att

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

nationella miljökvalitetsmål och internationella åtaganden med bäring på miljöarbetet inom jord- och skogsbruket kan uppfyllas.

Resultatet för 2012 visar att anslutningen till de flesta miljöersättningar fortsatt ligger på en nivå som gör att regeringen bedömer att mål- uppfyllelsen överlag är god inom axel 2. För att få ett bättre resultat av de medel som satsas på miljöersättningarna i axel 2 genomförs inom ramen för landsbygdsprogrammets axel 1 kurser och rådgivningsinsatser om jordbrukets miljö- frågor.

Det är dock något oroande att trots den satsning som gjorts på att föra över medel från Pelare 1 till landsbygdsprogrammets ersättningar för skötsel av betesmarker så minskar anslut- ningen något även 2012.

Skogen brukas med de jämställda skogs- politiska målen för produktion och miljö som grund. Regeringens satsning på Skogsriket – med värden för världen fyller en viktig funktion och bidrar till ökad användning av en förnybar och klimatvänlig råvara. Problem med viltskador och angrepp från insekter, svamp och andra skadegörare innebär tillsammans en allvarlig risk och medför en betydande ekonomisk förlust för skogsbruket. Fortsatt utveckling för att mot- verka problemen är nödvändig. God kunskaps- uppbyggnad, informationsspridning och råd- givning är av stor vikt för att uppnå positiva resultat. Insatser inom dessa områden är därför viktiga.

Utvecklingen för EU:s gemensamma fisk- bestånd visar på viss positiv utveckling. Fortsatta åtgärder krävs dock och resultatet av refor- meringen av den gemensamma fiskeripolitiken blir av avgörande betydelse för att uppnå ett långsiktigt hållbart fiske. Utbildning och forsk- ning inom Landsbygdsdepartementets område är väsentligt för att möta globala utmaningar som t.ex. klimatfrågan, livsmedelsförsörjningen och smittsamma djursjukdomar samt det ökade behovet av en hållbar produktion av biomassa för energi och förnybara råvaror såväl globalt som nationellt. Regeringen bedömer att målen för utbildning och forskning inom Landsbygds- departementets områden är uppfyllda.

Sammanfattningsvis bedömer regeringen att de redovisade insatserna för 2012 har bidragit till ökad måluppfyllelse för De gröna näringarna är miljö- och resurseffektiva och har en nyckelroll i Sveriges energiproduktion.

2.5.3De gröna näringarna utmärks av omtanke, ansvarstagande och hög etik

Indikatorer

För att mäta måluppfyllelsen redovisas bl.a. föl- jande indikatorer inom de olika delområdena under målet:

–Andelen slaktkycklingflockar med campy- lobacter.

–Antalet utbrott av smittsamma djursjuk- domar och antibiotikaresistens i djur- hållning.

–Antalet utbrott av salmonella.

–Antalet djurskyddskontroller som läns- styrelserna har genomfört och hur stor andel av dessa som var gjorda utifrån en riskvärdering.

Indikatorerna avseende djurhälsa med behand- lingsstatistik påvisar resultatet av regeringens förebyggande åtgärder. Genomförda djur- skyddskontroller och hur stor andel av dessa som har gjorts utifrån en riskvärdering är ett sätt att mäta måluppfyllelsen inom djurskydds- området. Livsmedelssäkerhet och konsument- information mäts genom indikatorerna inom området.

Resultat

Djurhälsa och folkhälsa

Sverige har ett fortsatt gott djurhälsoläge. Såväl epizootiska sjukdomar som zoonoser visar på en nedåtgående trend.

Andelen slaktkycklingflockar smittade med campylobacter var under år 2012 9,2 procent, vilket är en nedgång från 2011. Såväl smitt- bekämpning som tillgång till djurhälsopersonal fungerar bra i hela landet.

Tabell 2.32 Slaktkycklingflockar med campylobacter 2011– 2012

	2011	2012
Andel slaktkycklingflockar
med campylobacter (%)	12,8	9,2

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt.

Under hösten 2012 påvisades det nyupptäckta Schmallenbergviruset i Sverige. Detta virus beskrevs för första gången någonsin 2011 då det påvisades hos idisslare i bl.a. Tyskland och

Frankrike. Djur som smittas under tidig dräktig- het kan föda döda eller missbildade lamm/kalvar. Viruset sprids främst via svidknott. Under hösten genomfördes en nationell tankmjölks- undersökning i Sverige, vilket visade att mjölk- kor i stora delar av landet varit utsatta för smittan under 2012. Eftersom smittan är spridd i hela Sverige och de skandinaviska grannländerna är det troligt att den kommer att finnas kvar. Inga specifika bekämpningsåtgärder har eller kommer att sättas in. Enligt Europeiska smitt- skyddsmyndigheten (ECDC) är det mycket osannolikt att Schmallenbergvirus utgör någon hälsorisk för människor. Viruset verkar inte smitta från djur till djur, förutom från moderdjur till foster. Djur som genomgått infektion med Schmallenbergvirus får troligtvis livslång immunitet.

Tabell 2.33 Antal fall/besättningar med epizootisk sjukdom 2008–2012

Sjukdom	2008	2009	2010	2011	2012
Newcastlesjuka,
fjäderfä	1	1	0	3	0

Atypisk scrapie
(NOR)	0	2	4	3	3

PRRS	0	0	0	0	0
Blåtunga	68	0	0	0	0

Mjältbrand	1	0	0	2	0

Totalt	70	3	4	8	3

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt, årsredovisning 2012.

Antalet nyinfektioner av salmonella hos livsmedelsproducerande djur har under de senaste åren minskat. Under våren 2013 infek- terades emellertid ett antal nötkreatursbesätt- ningar efter det att salmonellasmittat foder levererats från en foderfabrik i Mellansverige. För att på sikt åstadkomma en mer kostnads- effektiv bekämpning av salmonella har utvecklingsarbete genomförts. Bland annat har berörda myndigheter tagit fram strategi- dokument för bl.a. hantering av salmonella- utbrott.

För att optimera myndighetssamverkan kring zoonoser finns sedan 1997 Zoonosrådet som arbetar för ömsesidig förståelse och en gemen- sam bas för myndighetsutövande inom zoonos- området. I rådet ingår representanter från såväl djur- som humansidan.

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

Tabell 2.34 Nyinfektion av salmonella i djurbesättningar och anläggningar 2008–2012

Salmonella påvisad	2008	2009	2010	2011	2012
i besättning
Nötkreatur	21	19	7	6	5

Svin	8	3	4	4	2
Häst	4	8	1	5	0

Broiler	8	4	17	4	1

Värphöns	5	3	2	0	2

Kalkon	2	6	0	0	0

Gäss, ankor, struts	0	6	2	2	3

Totalt	48	49	33	21	13

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt, årsredovisning 2012.

På uppdrag av Jordbruksverket genomförde SVA 2012 en studie över förekomsten av salmonella diarizonae, en specifik undertyp av salmonella, i svenska fårbesättningar. Får om- fattas inte av den aktiva salmonellaövervakning som sker på nötkreatur, gris och fjäderfä och kännedomen om denna salmonellatyp har därför varit dålig, trots att den anses vara den salmo- nellatyp som oftast påvisas hos får. Resultatet av studien visar att salmonella diarizonae av den aktuella typen finns i ca 17 procent av de svenska fårbesättningarna och att de besättningar där bakterien påvisats är geografiskt spridda över landet. Trots att smittan är vanlig bland får finns endast ett rapporterat fall på människa (utlandssmitta) i Sverige under de senaste 25 åren. Utfallet av studien har resulterat i att Jordbruksverket beslutat att infektion med den aktuella salmonellatypen inte ska bekämpas i fårbesättningar. Smittan fortsätter att vara rapporteringspliktig och inskickade prover kommer fortsatt att undersökas för antibiotika- resistens.

Övervakningen av antibiotikaresistens bland bakterier från djur och livsmedel visar att läget i Sverige är generellt gott och är bättre än i de flesta andra länder. Det är en tydlig trend att mängden antibiotika minskar i Sverige. EU publicerade under 2012 för första gången jämförbara siffror för antibiotikaanvändningen till djur i 19 europeiska länder. Studien visar att Sverige, Island och Norge har lägst användning. I Sverige har användningen bland djur minskat med 26 procent de senaste fem åren. I OECD har Sverige initierat ett arbete om samhälls- ekonomiska konsekvenser av antibiotika- användning inom köttproduktionen.

Den 1 januari 2010 infördes en ny organisa- tion för den veterinära servicen, med syfte att 57

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

skapa en ökad konkurrens samtidigt som ett gott smitt- och djurskydd bibehålls i hela landet. I december 2011 redovisade Jordbruksverket uppdraget om att inleda och utvärdera pilot- verksamheten i form av upphandling av vissa veterinära tjänster. Rapporten visar att intresset hos de privata veterinärerna att delta i de offent- liga upphandlingarna på det veterinära området har varit svagt. Under 2012 har Jordbruksverket genomfört 26 upphandlingar av jourverksam- heten i 18 olika områden. Endast distrikts- veterinärerna har inkommit med anbud och har därför tilldelats samtliga uppdrag. Mot bakgrund av rapportens slutsats anser regeringen att man kan se tydliga förändringar på marknaden för veterinär service som bör beaktas vid det fortsatta genomförandet. Trenden är att utbudet av veterinär service ökar, samtidigt som lant- brukets djur minskar och häst och sällskapsdjur ökar i omfattning. Under 2012 uppdrog rege- ringen till Jordbruksverket att göra en översyn av den svenska hälso- och sjukvårdens utveckling för djur de närmaste tio åren. I uppdraget ingick bl.a. att bedöma resursbehovet av olika yrkes- kategorier. Jordbruksverket konstaterar att djursjukvården i Sverige är inne i en föränderlig tid med bl.a. en omvandling av ägarstrukturerna där två koncerner får en allt mer dominerande ställning på området. Vidare förutser Jordbruks- verket bl.a. ett framtida överskott på veterinärer och en brist på legitimerade djursjukskötare.

Djurskydd

Sedan 2009 ansvarar länsstyrelserna för djurskyddskontrollen. De övertog då ansvaret för kontrollen från kommunerna. Statskontoret har på regeringens uppdrag under 2011 utvär- derat om reformen ledde till att de uppsatta målen om en mer likvärdig, effektiv och rätts- säker kontroll nåddes. Statskontoret konstatera- de att djurskyddskontrollerna har utvecklats och att de nu håller en högre kvalitet än innan förändringarna i kontrollansvar. Statskontoret konstaterar även att kontrollverksamheten har blivit mer likvärdig och mer träffsäker sedan ansvaret överfördes till länsstyrelserna. Jord- bruksverket har under 2012 påbörjat en rad utvecklingsåtgärder, bl.a. för att möta de rekommendationer som framkommit i Stats- kontorets utvärdering. Bl.a. pågår utveckling av it-systemet för att åstadkomma flöde mellan Jordbruksverkets och länsstyrelsernas admini- strativa system. För att ytterligare stärka

kontrollarbetet har Jordbruksverket tillsammans med länsstyrelserna påbörjat ett riskklassi- ficeringsprojekt om djurskyddsobjekt. Under 2012 har även ett samverkansråd för bättre och effektivare djurskyddskontroller inrättats. Under 2012 genomfördes totalt 14 323 djur- skyddskontroller. Av de som kontrollerats var 43 procent utvalda utifrån riskvärderings- kriterier. Huvuddelen av besluten om om- händertagande rör sällskapsdjur medan djurför- buden oftast är utformade att omfatta alla djurslag.

Tabell 2.35 Djurskyddskontrollen 2010–2012

Antal	2010	2011	2012
Genomförda kontroller	12 882	14 574	14 323

Andel riskbaserade
(%)	27	43	43

Beslut om
förelägganden	1 441	1 423	1 210

Beslut om omhänder-
taganden	1 115	1 022	1 186

Beslut om djurförbud	186	223	223

Källa: Statens jordbruksverk, årsredovisning 2012.

Jordbruksverket har sedan flera år i uppdrag av regeringen att medverka till att utveckla en kostnadseffektiv teknik och ett system för att göra det överflödigt att kastrera smågrisar utan föregående bedövning. Att kastrera smågrisar utan bedövning är ett djurvälfärdsproblem och i dag kan man undvika det genom att t.ex. bedöva innan kastreringen eller vaccinera hangrisarna mot galtlukt. För att främja dessa metoder gjordes det under 2012 möjligt att få ersättning för arbetskostnader och kostnader för läkemedel och sprutor. Regeringen beslutade även om ett förbud mot kastrering av gris utan föregående bedövning fr.o.m. 2016. Inom EU är mål- sättningen att kirurgisk kastrering av grisar helt bör upphöra senast år 2018. Jordbruksverket för kontinuerliga diskussioner med djurhållare och näring för att finna gemensamma lösningar som gör det möjligt att leva upp till kraven inom dessa tidsramar.

Djurskyddet i svenska besättningar kommer att stärkas ytterligare genom den djurvälfärds- ersättning inom ramen för landsbygds- programmet som beslutades i juni 2012. Åtgärden är en välfärdsersättning för suggor för åtgärder som ökar djurens välbefinnande och innebär bl.a. krav på förebyggande hygien- program, foder och produktionskontroll.

Vetenskapsrådet lämnade under 2012 forsk- ningsstöd för utveckling av alternativa metoder till djurförsök. Vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) bedrivs djurskyddsforskning inom ramen för universitetets anslag. Sedan 2012 har Jordbruksverkets medel för forsknings- och utvecklingsverksamhet rörande djurskydd samt prövning av nya tekniska system upphört och särskilda medel för utveckling av djurskyddsbe- främjande åtgärder har i stället avsatts inom Formas befintliga anslag.

Under 2012 redovisades ett uppdrag om hur det framtida nationella arbetet inom området för alternativa metoder till djurförsök i enlighet med de 3 R:ns princip (Replace, Reduce, Refine) bör bedrivas. De tre utredande myndigheterna Jord- bruksverket, Sveriges lantbruksuniversitet (Nationellt centrum för djurvälfärd) och Vetenskapsrådet föreslog bl.a. att ett nationellt kompetenscentrum för 3R-frågor inrättas vid Jordbruksverket. Förslagen bereds inom Regeringskansliet.

Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW) samordnar och utvecklar sedan 2008 verksamhet inom djurskyddsområdet, särskilt avseende lant- brukets djur och försöksdjur. SCAW har avslutat ett projekt som syftar till att utveckla samordningen av djurskyddsarbetet inom EU och utsågs 2012 av EU-kommissionen att leda en ettårig pilotstudie avseende ett nätverk av referenscentra för djurskydd inom EU.

Arbete inom djurskyddsområdet har skett inom EU. Under våren 2012 har ministerrådet antagit slutsatser gällande kommissionens med- delande om EU:s strategi för djurskydd och djurs välbefinnande 2012–2015 och kommis- sionens rapport om effekterna av rådets för- ordning (EG) nr 1/2005 om skydd av djur under transport. Under 2012 har även arbetet inom EU i samband med genomförandet av tidigare antagen gemensam lagstiftning inom djur- skyddsområdet fortsatt.

I november 2011 överlämnades djurskydds- lagsutredningens betänkande SOU 2011:75 Ny djurskyddslag. Betänkandet bereds för när- varande inom Regeringskansliet.

Analys och slutsatser

Med utgångspunkt i bl.a. de indikatorer som har valts drar regeringen slutsatsen att det redan goda djurhälsoläget i Sverige har förbättrats 2012.

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

Antalet nyinfektioner med salmonella minskar de senaste åren. Insatser som har gjorts har varit särskilt angelägna eftersom salmonella kan smitta mellan djur och människa och stora utbrott snabbt kan medföra stora kostnader och lidande.

Tack vare ökad kunskap och medvetet arbete fortsätter antibiotikaanvändningen att minska. Antibiotikaresistenta bakterier är trots detta ett växande problem inom humanmedicinen och medför ett ökat antal svårbehandlade infektio- ner. Sådana resistenta bakterier kan också infek- tera djur. För att motverka denna utveckling är det viktigt att vidareutvecklingen av samarbetet mellan myndigheter som ansvarar för folkhälsa och djurhälsa fortsätter.

Djurskyddskontrollen visar tydliga förbätt- ringar de senaste åren. De indikatorer som har valts för att följa arbetet pekar dock på att fortsatt arbete behövs. Regeringen följer aktivt den fortsatta utvecklingen och har vidtagit flera åtgärder i syfte att förbättra djurskydds- kontrollerna i enlighet med slutsatserna i Stats- kontorets utvärdering.

För att uppnå sund djurhållning och friska djur är det av stor vikt att samarbeta inom EU och internationellt, eftersom frågorna ofta är av gränsöverskridande karaktär.

Resultat

Konsumenter ska ha verktyg och förutsättningar att välja

En förutsättning för att konsumenterna ska kunna ha verktyg och förutsättningar att välja är att livsmedelsproducenterna lever upp till de krav som ställs i regelverket. Lagstiftningen inom livsmedelsområdet ålägger företagen ett långtgående ansvar för att de livsmedel som släpps ut på marknaden är säkra. Livsmedlen ska även vara korrekt märkta och vara det de utges för att vara, denna senare del benämns redlighet i livsmedelshanteringen. Livsmedelsverket är den centrala myndigheten inom detta område. I Livsmedelsverkets ansvarsområde ingår även att verka för bra matvanor i befolkningen. Resultatet av det arbetet beskrivs nedan under avsnittet Säker och hälsosam mat som också ger positiva upplevelser.

Även om ansvaret för att gällande regler följs ligger hos producenterna så bedrivs också offentlig kontroll. Kontrollen inom livsmedels- kedjan ska bedrivas enligt principen från jord till

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

bord och vara riskbaserad. Kommunerna, länsstyrelserna och Livsmedelsverket utför olika delar av den offentliga livsmedelskontrollen. Kommunernas inrapportering av livsmedels- kontrollen till Livsmedelsverket har förbättrats. Även om antalet verksamma livsmedels- inspektörer fortsätter att öka, råder det fort- farande en betydande brist på livsmedels- inspektörer. Majoriteten av kommunernas kontroller var oanmälda och planerade. Sank- tioner utfärdades efter två procent av alla kontroller. Länsstyrelsernas kontroll av primär- produktionen är ännu i en uppbyggnadsfas. Brister i form av att det saknas register över anläggningar, för låg kontrollnivå och att kontrollen ofta inte är riskbaserad har noterats. Livsmedelsverkets kontroll av anläggningar minskade kraftigt under 2012, främst beroende på att en ny riskklassificeringsmetod introdu- cerats och att det pågår en strukturomvandling av landets slakterianläggningar. Kontrolltiden vid de största anläggningarna har minskat med 10 procent samtidigt som kontrolltiden vid de mindre anläggningarna har ökat med 6 procent jämfört med föregående år. Slakterierna måste vara bemannade med besiktningspersonal när slakt pågår, vilket innebär att bemannings- behovet ofta är mer ojämnt vid små anläggningar jämfört med vid stora anläggningar. För att effektivisera arbetet kombineras nu kontrollen vid slakterierna med kontroll av andra livsmedelsanläggningar. Strukturomvandlingen i slakteribranschen i sig medför dock att kontroll- kostnaderna per slaktat djur ökar, se tabell 2.36. Skälet till det är främst att restiden och ställtiden för kontrollpersonalen har ökat. För att sänka köttkontrollavgifterna i syfte att stärka primär- producenternas konkurrenskraft avsattes fr.o.m. år 2012 90 miljoner kronor. Jordbruksverket har på uppdrag av regeringen rapporterat hur ned- sättningen av köttkontrollavgifterna har kommit primärproducenterna tillgodo. Utvärderingen visar att nedsättningen till största delen överförts direkt från slakterierna till primärproducenterna genom ett påslag på avräkningspriset alternativt avdrag på slaktavgift. I vissa fall har nedsätt- ningen efter överenskommelse mellan slakteri och primärproducent använts till gemensamma marknadsföringskampanjer m.m. I några fall har det inte gått att se hur överföringen skett från slakteri till primärproducent.

Tabell 2.36 Köttkontroll, besiktningsverksamhet

	2010	2011	2012
Kostnader, löpande
pris (öre/kg besiktat
slaktkött)	27,39	28,15	32,69

Källa: Livsmedelsverkets årsredovisning 2012.

Under 2011–2014 har Livsmedelsverket, inom ramen för regeringens vision Sverige – det nya matlandet, i uppdrag av regeringen att utveckla kompetensen i den offentliga livsmedels- kontrollen ytterligare till nytta för företag och konsumenter. Projektet omfattar bl.a. fram- tagande av kontrollhandböcker och genom- förande av utbildningar i exempelvis kontroll- metodik och bemötandefrågor. I arbetet ingår också att förstärka samordningen mellan olika kontrollmyndigheter. Livsmedelsverket har under året utvecklat stödet till regionala och lokala kontrollmyndigheter genom bl.a. ett utvecklat webbforum och ett systemstöd för att underlätta livsmedelsföretagens kontakter med Livsmedelsverket har utvecklats.

Europeiska kommissionens kontor för livsmedel och veterinära frågor (FVO) har under 2012 granskat Sveriges kontroll av främmande ämnen i vegetabiliska livsmedel och produk- tionen av tvåskaliga blötdjur. FVO bedömde att kontrollen av främmande ämnen på nationell nivå fungerar bra, medan man fann brister i de lokala och regionala myndigheternas kontroll. Granskningen resulterade i flera rekommenda- tioner för att förbättra kontrollen av tvåskaliga blötdjur. Vidare pågår uppföljningsarbete efter den allmänna granskning av kontrollen som FVO utförde 2011. Som en del i åtgärdsarbetet har Livsmedelsverket vidtagit åtgärder för att förbättra kontrollen som helhet i landet. Regeringen gav 2012 Livsmedelsverket i uppdrag att inrätta en samrådsgrupp för arbetet med revision av den offentliga kontrollen i livs- medelskedjan som ett led i att åtgärda de brister i revisionen som FVO rapporterat.

För att konsumenterna ska ha möjlighet att göra medvetna val mellan olika livsmedel är det viktigt att märkningen av livsmedlen är korrekt och inte vilseleder konsumenten om varans beskaffenhet. Det kan gälla näringsinnehåll, sammansättning, produktinnehåll (t.ex. djurart), vikt och volym, ursprung, produktionssätt (t.ex. genmodifierade eller ekologiska livsmedel) eller hur livsmedlet exponeras i butiken. Under 2012 har Livsmedelsverket utarbetat vägledningar som stöd till kontrollmyndigheterna och information

till företagen om bl.a. närings- och hälso- påståenden om livsmedel och om livsmedel märkta med ”fri från” allergener.

För en hållbar utveckling är det viktigt att livsmedelsresurserna utnyttjas mer effektivt. Arbetet med att förebygga att matsvinn uppstår har därför alltmer kommit att få stor betydelse och är en prioriterad fråga inom EU, FAO och OECD. Från regeringens sida har initiativ tagits genom en treårig projektsatsning som leds av Livsmedelsverket.

Genom olika kartläggande undersökningar tar verket reda på om det finns brister i redligheten. Resultatet används som underlag för riktad, offentlig kontroll. Livsmedelsverket arbetar även i projektform tillsammans med kommuner och länsstyrelser för att kontrollera redligheten i livs- medelshanteringen. Under 2011–2012 har kontroll av kosttillskott varit ett prioriterat område. Resultatet av kontrollerna ledde till ett stort antal saluförbud för kosttillskott som bedömdes inte vara säkra för konsumenterna.

Analys och slutsatser

Livsmedelskontrollen i Sverige bedöms tillfreds- ställande, men det finns vissa brister. Dessa är vanligast på lokal och regional nivå där kontrollernas utförande kan variera stort. Positivt är att antalet livsmedelsinspektörer fortsätter öka, även om det ännu finns en betydande underbemanning. Arbetet för att stärka samordningen av livsmedelskontrollen, för att likrikta och ytterligare riskbasera kontrollen behöver därför fortsätta. Redlig- hetsaspekterna behöver få mer utrymme i livs- medelskontrollen för att upprätthålla konsu- menternas förtroende för livsmedlen på mark- naden. Den senaste tidens rapportering av fusk på livsmedelsområdet tyder på att det finns faktorer av hittills okända dimensioner som kan påverka konkurrensen på marknaden, vilket kan skada svensk industri och också vara till men för konsumenterna. En likvärdig tilllämpning och kontroll i Sverige och övriga medlemsländer i EU är viktig för att de livsmedelsproducenter som konkurrerar på den inre marknaden ska kunna konkurrera på lika villkor.

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

Resultat

Säker och hälsosam mat som också ger positiva upplevelser

Regeringen har gett Livsmedelsverket i uppdrag att förstärka informationen till konsumenterna om kostråd för vissa fiskarter från Östersjö- området.

Bra matvanor främjar hälsa och förebygger sjukdom. Internationella bedömningar tyder på att risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom kan minska med så mycket som 30–50 procent om man äter mycket frukt och grönsaker, fisk, fullkorn, väljer bra matfetter och inte dricker för mycket alkohol. Upp till en tredjedel av alla cancerfall skulle kunna förebyggas med bra matvanor, fysisk aktivitet och normalvikt. Det är därför viktigt att skapa goda förutsättningar för hälsosamma val med utgångspunkt i den enskilda människans intressen och förut- sättningar. Under året slutfördes den senaste matvaneundersökningen. Sammantaget är kon- sumtionen av frukt, grönt och fullkorn för låg och konsumtionen av söta och feta livsmedel med mycket mättat fett och salt för hög i rela- tion till näringsrekommendationerna, men det finns också några positiva trender som exempel- vis att konsumtionen av frukt, grönsaker och fisk verkar ha ökat något jämfört med tidigare. De unga, och framför allt de unga kvinnorna, hade de sämsta matvanorna, vilket avspeglade sig i låga intag av vitamin D, järn och folat. Även förekomsten av farliga ämnen i livsmedel under- söks, exempelvis visar undersökningar att halterna av organiska miljögifter generellt sett har sjunkit över tid. Samtidigt måste det konsta- teras att vissa nya perfluorerade substanser har påvisats i ökande halter i blod från först- föderskor.

Livsmedelsverket tillhandahåller via sin webb- plats en livsmedelsdatabas med information om näringsvärdet i olika livsmedel. Varje månad görs 90 000 sökningar i databasen. Databasen har utvecklats under året och verket deltar även i EU-projekt inom området.

Livsmedelsverket har inom ramen för regeringens vision Sverige – det nya matlandet i uppdrag att under en fyraårsperiod inrätta ett kompetenscentrum med syfte att stödja kommuner och landsting i deras arbete med att ta fram handlingsplaner för den offentliga måltiden i vård, skola och omsorg. Utåtriktat arbete för att tillhandahålla kunskap och för att

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

ta del av andra aktörers behov har varit i fokus under det första året. Under 2012 har nya råd tagits fram om bra mat i skolan som ett stöd vid planering av skolmåltider i linje med det nya kravet om näringsriktiga måltider i den nya skollagen (2010:800). Arbetet är en del i det regeringsuppdrag som Livsmedelsverket fått om näringsriktig skolmat och skolmåltidens utform- ning som ska slutredovisas i mars 2014. Livs- medelsverket genomför arbetet i samråd med Statens skolverk.

En strategisk plan för samordning av amningsfrågor har tagits fram av Livsmedel- sverket i samarbete med Socialstyrelsen, Folk- hälsoinstitutet och Konsumentverket.

Livsmedlen i Sverige kan med den kunskap som finns i dag generellt bedömas som säkra, även om det kan förekomma att enskilda livsmedel medför risk för ohälsa. Bedömningen av risker förknippade med kemiska ämnen i mat kompliceras dock av insikten att vi exponeras för många kemiska ämnen samtidigt och att det inte finns kunskap om alla ämnens effekter, enskilt och i kombination. Exempel på riskvärderingar som utförts under året är PAH, metaller i barnmat, perfluorerade alkylsyror, mögelgiftet DON i vissa livsmedel, och mikrobiologiska agens som parasiten Cryptosporidium och verocytotoxinproducerande E.coli. En förut- sättning för att kunna göra bedömningar om livsmedlens säkerhet är att det finns säkra analysmetoder. Under året har ett flertal kemiska och mikrobiologiska analysmetoder utvecklats och förbättrats i syfte att användas vid livsmedelskontrollen. Exempelvis har möjlig- heten att upptäcka nya eller otillåtna bekämp- ningsmedel ökat väsentligt då en ny screening- metod tagits fram. Lägre andel överskridanden av gränsvärden för bekämpningsmedel i livsmedel förklaras i huvudsak av att den EU- gemensamma strategin för att förhindra import av livsmedel som inte lever upp till de EU- gemensamma reglerna har varit effektiv, se tabell 2.37.

Tabell 2.37 Andelen överskridanden av gränsvärden för bekämpningsmedel i vegetabilier

	2010	2011	2012
Antal prov av vegetabiliska
livsmedel*	1 626	1 673	1 634

Andel överskridanden av
gränsvärden	7,9 %	5,7 %	3,2 %

*Prov tagna i det nationella provtagningsprogrammet. Källa: Livsmedelsverkets årsredovisning 2012.

På regeringens uppdrag och med en satsning om 2 miljoner kronor tog Livsmedelsverket under 2012 fram en strategi för att göra kostråden för viss fisk från Östersjöområdet mer kända hos konsumenterna. Bakgrunden är det fortsatta undantaget som Sverige har för att få saluföra fisk från Östersjöområdet med förhöjda värden av dioxin och PCB.

Antalet matförgiftningar och dricksvatten- burna utbrott 2012 ligger på samma nivå som föregående år, med flest insjuknade personer på grund av dricksvattenföroreningar, se tabell 2.38. Livsmedelsverket har ett uppdrag att samordna arbetet med dricksvattenfrågor i landet, vilket bl.a. har en funktion att förebygga kriser. Verket bistår också lokala och regionala aktörer i händelse av kris.

Tabell 2.38 Rapporterade fall av dricksvattenburna utbrott

	2009	2010	2011
Antal dricksvattenburna
utbrott	5	4	2

Antal insjuknade personer	214	27 500	20 013

Antal kokningsdagar	959 037	-	7 074 990

Antalet kokningsdagar = antalet drabbade konsumenter x antalet dagar med kokningsrekommendation vid varje enskilt tillfälle.

Källa: Livsmedelsverkets årsredovisning 2012

Måluppfyllelsen för detta mål Säker och hälsosam mat som också ger positiva upplevelser är även beroende av att det bedrivs en offentlig livsmedelskontroll, vilket har beskrivits i avsnittet om Konsumenter ska ha verktyg och förutsättningar att välja, ovan.

Analys och slutsatser

Matvanorna, särskilt hos de unga, är fortfararande en utmaning. Felaktiga kostvanor med för samhället kostsamma följdsjukdomar är en stor riskfaktor för befolkningen varför det är viktigt att skapa goda förutsättningar för bra matvanor. Det frekventa nyttjandet av den databas om näringsvärdet i livsmedel som tillhandahålls tyder på att intresset för frågan är stort. Särskilt angeläget är det att de unga människornas matvanor förbättras för att inte leda till tidig ohälsa. Det är därför angeläget att konsumenterna har goda möjligheter och kunskaper om att välja rätt och att konsumen- terna av måltider inom offentlig sektor får ett bra utbud. Regeringens särskilda satsningar på stöd för att utveckla den offentliga måltiden inklusive skolmaten är ett viktig steg i det

arbetet, och kan på sikt bidra till en positiv utveckling av matvanorna.

Nya miljöföroreningar i bl.a. fisk utgör sam- tidigt en utmaning.

Sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen

Ett av de övergripande målen för visionen bruka utan att förbruka är att De gröna näringarna utmärks av omtanke, ansvarstagande och hög etik. Ett flertal insatser under 2012 har ingått i regeringens strävan att nå målet.

Det goda djurhälsoläget i Sverige har för- bättrats under 2012. Nedgången i antalet ny- infektioner för salmonella visar på en positiv trend de senaste åren. Genom kunskap och medvetet arbete har antibiotikaanvändningen minskat kraftigt i Sverige och är nu tämligen konstant. Antibiotikaresistenta bakterier är trots detta ett växande problem och medför ett ökat antal svårbehandlade infektioner inom human- medicinen. För att motverka denna utveckling är det viktigt att vidareutveckla samarbetet mellan myndigheter som ansvarar för folkhälsa och djurhälsa.

Djurskyddskontrollen visar förbättringar under de senaste två åren. Regeringen följer utvecklingen inom området och har även vidtagit flera åtgärder för att ytterligare förbättra djurskyddskontrollen.

Livsmedel som konsumeras i Sverige är med den kunskap vi har i dag är i allmänhet säkra. Ohälsosamma kostvanor med följdsjukdomar är dock fortsatt en riskfaktor för befolkningens hälsa. Vad gäller livsmedelskontrollen bedöms den som tillfredsställande men det finns fortfarande vissa brister främst på lokal och regional nivå. Arbetet för att stärka sam- ordningen, för att likrikta och ytterligare risk- basera livsmedelskontrollen behöver fortsätta, och redlighetsaspekterna behöver få mer utrymme i livsmedelskontrollen för att upp- rätthålla konsumenternas förtroende för livs- medlen på marknaden.

Sammanfattningsvis bedömer regeringen, baserat på myndigheternas rapportering och med de indikatorer som valts, att insatserna bidragit till god måluppfyllelse för målet De gröna näringarna utmärks av omtanke, ansvarstagande och hög etik.

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

2.5.4De gröna näringarna bidrar till en globalt hållbar utveckling

Regeringens arbete med visionen bruka utan att förbruka upphör inte vid landets gränser utan är i hög grad en global angelägenhet. De gröna näringarna är viktiga för omställning till ett hållbart samhälle. Jord- och skogsbrukets samt fiskets viktiga roll i den globala livsmedels- försörjningen har uppmärksammats under senare år när livsmedelspriserna fluktuerat på en hög nivå vilket ökat antalet hungriga. Klimat- och miljöfrågor kräver gränsöverskridande överenskommelser. Ett hållbart nyttjande av världens skogar bidrar till globalt hållbar utveckling genom fattigdomsbekämpning samtidigt som det utgör ett medel i kampen mot den globala uppvärmningen. Andelen över- utnyttjade fiskbestånd i världen uppgår enligt senaste uppgifter från FAO till 30 procent och de bestånd som anses vara fullt utnyttjade utgör ca 50 procent av bestånden1. Handel på en öppen global marknad utan handelsstörningar och med gemensamma standarder bidrar till liknande konkurrensförutsättningar för aktörer i livs- medelskedjan samt till tryggad livsmedels- försörjning.

En trygg global livsmedelsförsörjning

Resultat

Priserna på livsmedel låg enligt FAO:s2, pris- index under 2012 på en historiskt sett hög nivå trots en ökad uppodlad areal. En svag konjunk- turutveckling i världen ledde till att efterfrågan dämpades, vilket borde lett till fallande priser, men väderleksrelaterade problem i delar av världen, främst i USA och Östeuropa, gjorde att priserna låg kvar på en hög nivå. Färre politiska ingripanden för att skydda det egna landets intresse, t.ex. i form av exportrestriktioner, gjorde att priserna inte ökade än mer.

Höga livsmedelspriser leder i synnerhet på kort sikt till svårigheter att trygga livsmedels- försörjningen, främst för de drygt 870 miljoner människor som lider av hunger. Att antalet nu är lägre än tidigare redovisats beror enligt FAO,

1FAO The State of Fisheries and Aquaculture (SOFIA) 2012.

2FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation.

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

WFP3 och IFAD4 på att antalet hungrande sjönk kraftigare mellan 1990 och 2007 än vad tidigare beräkningar visat. Denna utveckling har dock sedan 2007–2008 avtagit och planat ut. Under det mexikanska ordförandeskapet 2012 upp- repade G20 sina åtaganden om att tryggad livsmedelsförsörjning var en av de tre högsta prioriteringarna för sitt arbete. Man pekade på nytt på vikten av satsningar på hållbar jordbruks- produktion, inte minst i utvecklingsländerna, samt på ökad transparens och stabilitet på de internationella marknaderna för jordbruks- råvaror. Det har fortsatt varit viktiga frågor också för regeringen, vilket lyftes fram i skrivelsen för Sveriges politik för global utveck- ling5 och där jämställdhetsaspekten, framför allt kvinnors roll för tryggad livsmedelsförsörjning, har betonats.

Sverige har fortsatt varit aktiv i FAO:s arbete för att främja en policyutveckling mot ett hållbart jord- och skogsbruk samt fiske i syfte att främja en trygg global livsmedelsförsörjning och fattigdomsbekämpning. Sverige har också engagerat sig i FAO:s arbete med att ta fram ett nytt strategiskt ramverk och handlingsplan. I detta sammanhang har Sverige drivit bibehållet fokus på FAO:s kärnområden, jordbruk, skogsbruk och fiske samt att jämställdhets- aspekten fortsatt genomsyrar allt FAO:s arbete. Sverige välkomnar att FAO:s reformplan nu har genomförts där de viktigaste åtgärderna är införandet av ett resultatbaserat ramverk, en ökad decentralisering, förbättrad intern effektivitet och styrning, ökad transparens samt fokusering på FAO:s kärnområden. Sverige har även gett bidrag till FAO:s konferens om skog och livsmedelsförsörjning och nutrition som hölls i maj 2013.

Markrättigheter är en central del i livsmedels- försörjningen och Sverige deltog aktivt i förhandlingarna om de Frivilliga riktlinjerna för ansvarsfull förvaltning av mark, fiske och skog inom ramen för CFS6, som kunde slutföras under 2012. Sverige har också verkat för att CFS

3FN:s världslivsmedelsprogram.

4Internationella jordbruksfonden.

5Regeringens skrivelse 2011/12:167 Genomförandet av samstämmighetspolitiken för utveckling – fokus: den globala utmaningen ekonomiskt utanförskap.

6 Kommittén för tryggad livsmedelsförsörjning.

beslutade om en tvåårig förhandlingsprocess för framtagande av riktlinjer för ansvarsfulla investeringar i jordbruket, som en uppföljning till de Frivilliga riktlinjerna. Sverige har vidare fortsatt verkat för att CFS ska bli den centrala och inkluderande plattformen för global livsmedelsförsörjning och nutrition. CFS har också fått en ökad roll i det internationella arbetet för tryggad livsmedelsförsörjning med bl.a. ett större deltagande av den civila och privata sektorn.

Inom ramen för FN:s konferens om hållbar utveckling som ägde rum i juni 2012 i Rio de Janeiro arbetade Sverige hårt för att EU-posi- tionen tydliggjorde jordbrukets, skogens och fiskets roll för omställning till grön ekonomi och för livsmedelsförsörjning, vilket avspeglas i för- handlingsresultatet. Under konferensen deltog SLU med utställning och sidoevenemang om skog på uppdrag av regeringen. Arbetet med uppföljningen av Riokonferensen har pågått med bl.a. en FN-ledd arbetsgrupp rörande mål för hållbar utveckling och en högnivå panel om global hållbarhet. Även inom EU pågår diskussioner om principerna för det som ska ersätta millenniemålen, vilka upphör 2015, den s.k. post 2015-agendan.

Sverige har vidare engagerat sig i arbetet att reformera och omförhandla avtalet för den Gemensamma råvarufonden som finansierar framför allt mindre pilotprojekt i utvecklings- länderna på främst jordbruksråvaruområdet. Såsom vice ordförande i fonden och talesperson för OECD-länderna har Sverige stort inflytande på processen. Syftet är bl.a. att skapa en kostnadseffektiv och hållbar organisation för denna form av internationell projektfinansiering och öka den privata sektorns engagemang på området.

För att implementera sin strategi för genom- förandet av sin del av Sveriges Politik för global utveckling invigdes 2012 SLU:s program Agricultural Sciences för Global Development (SLU Global). Jordbruksverket, Skogsstyrelsen och SLU har börjat genomföra sin överens- kommelse om samarbetet med Sveriges politik för global utveckling. Regeringen har aktivt stöttat SVA:s samarbete med Vietnam som grundas på det av regeringarna ingångna Memo- randum of Understanding om bl.a. djurhälsa och livsmedelsfrågor. Ett samarbete mellan Jord- bruksverket och dess georgiska motsvarighet

angående kapacitetsuppbyggnad och myndig- hetsstruktur i Georgien pågår.

Analys och slutsatser

Trots en starkt pågående urbaniseringstrend så bor fortfarande 70 procent av jordens fattiga befolkning på landsbygden. En övergripande majoritet av dessa människor är beroende av jordbruk inklusive skog och fiske för att lyfta sig ur fattigdom och trygga livsmedelsförsörjningen. En viktig faktor att bejaka i en diskussion om de gröna näringarna i ett utvecklingsperspektiv är det faktum att kvinnor i många utvecklings- länder utgör en majoritet i dessa verksamheter.

Även om antalet hungrande har sjunkit enligt FAO:s nya beräkningsmetod för statistik och nu uppgår till 870 miljoner människor är detta fortsatt en alltför hög siffra. FN:s general- sekreterares Zero Hunger Challenge, som presenterades vid Rio+20, välkomnas och visar att åtgärder för tryggad global livsmedels- försörjning fortsatt står högt på den inter- nationella dagordningen för att stärka det politiska åtagandet att finna lösningar. CFS har en central roll för att samordna insatserna för att dessa ska ge så stor effekt som möjligt. Ytter- ligare insatser krävs fortsatt för att millenniemål 1, att halvera andelen hungrande till 2015, ska nås. Ett aktivt engagemang i FAO:s långsiktiga och policyskapande arbete anses utgöra en viktig beståndsdel för att närma sig målet. Sverige har fokuserat på vikten av de gröna näringarnas bidrag till en globalt tryggad livsmedels- försörjning med fokus på bl.a. jämställdhet och hållbart brukande av naturresurser. Mer informa- tion om regeringens arbete med millenniemålen redovisas under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Livsmedelsförsörjning är ett prioriterat områdena inom det globala arbetet med post 2015-agendan.

De gröna näringarna är en del av lösningen i det globala miljö- och klimatarbetet

Resultat

Sverige har aktivt deltagit i förhandlingar om ett rättsligt bindande avtal om skog och hållbart skogsbruk i Europa. Sverige var dock inledningsvis tveksamt till att inleda förhand- lingarna, då det fanns en osäkerhet om ett eventuellt avtal skulle kunna medföra ny unionslagstiftning med möjlig påverkan på den

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

nuvarande kompetensfördelningen mellan unionen och dess medlemsstater i dessa frågor. Under förhandlingarna som slutförs 2013 har Sverige framgångsrikt kunna lyfta fram en rad viktiga frågor som jämställdhet, ekosystem- tjänster, kopplingen mellan skog och vatten samt bekämpning av skadegörare. Sverige bidrog till finansiering av den dagliga rapporteringen från förhandlingsmöten som bidragit till att öka öppenheten och sprida kunskap om förhandling- arna.

Sverige deltog aktivt vid det tionde mötet av FN:s skogsforum som bl.a. diskuterade finansie- ring av hållbart skogsbruk globalt och skogens roll i ekonomisk utveckling och vikten av att synliggöra skog och skogsbruk i post 2015- agendan. Sverige har bidragit till den ”facilitativa processen” som inrättats under FN:s skogs- forum för att hjälpa utvecklingsländer att hitta finansiering för hållbart skogsbruk, inom redan befintliga finansieringskanaler.

FAO:s skogskommitté i september 2012 fokuserade på skogens roll i en hållbar framtid samt hur skogen kan bättre kopplas till andra sektorer, inte minst jordbruk och energi och vatten på landskapsnivå.

Vid FAO:s kommission för genetiska resurser antogs våren 2013 strategiska prioriteringar för det globala arbetet med skogsgenetiska resurser. De ska ligga till grund för en global inventering av läget och en handlingsplan som nu för första gången ska tas fram. Dessutom beslutades det att påbörja arbetet med att ta fram en flaggskeppsrapport om tillståndet för världens akvatiska resurser.

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) lämnade i slutet av 2012 in en ansökan, med stöd från regeringen och en rad viktiga svenska skogs- intressenter, för att 2019 anordna en av världens största skogliga konferenser i Stockholm, IUFRO-kongressen.

Sverige har under de internationella klimat- förhandlingarna 2012 i Doha varit pådrivande för beslut om Kyotoprotokollets andra åtagande- period fram till 2020, inklusive kvantifierade utsläppsreduktioner för deltagande i-länder. Under 2013 kommer förhandlingarna om ett nytt globalt klimatavtal med start 2020 att fortsätta. Det innebär bl.a. förnyade förhandlingar kring hur skogsbruk och annan markanvändning (Land Use, Land Use Change and Forestry, LULUCF) ska bokföras. Dess- utom fortsätter förhandlingarna om meka-

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

nismen för samarbete, inklusive finansiering från i-länder till u-länder, för att minska den negativa effekt som icke hållbart skogsbruk och avskog- ning i u-länderna kan ha på klimatet (REDD+).

Genom EU har också åtgärder för att hantera problem med olaglig avverkning och därtill relaterade handel vidtagits genom nya partner- skapsavtal med timmerexporterande länder. Under 2012 pågick förhandlingar med Liberia, Gabon, Kongo, Centralafrikanska Republiken, Malaysia, Indonesien och Vietnam. I mars 2013 trädde även EU:s timmerförordning i kraft. En process pågår med att ta fram nationella bestäm- melser som komplement till förordningen. Sverige har även delfinansierat en internationell workshop om genomförandet av EU:s timmer- förordning.

Under det svenska ordförandeskapet i Nordiska Ministerrådet under 2013 har ett fokusområde varit den moderna landsbygden. På det skogliga området hölls en konferens om träbyggnad och skogens roll i en modern, bio- baserad samhällsekonomi.

Nordisk kommitté för jordbruks- och mat- forskning (NKJ) är ett samarbetsorgan under Nordiska Ministerrådet för fiske och vattenbruk, jordbruk, livsmedel och skogsbruk (MR-FJLS). En biobaserad samhällsekonomi har en central roll inom MR-FJLS för att möta framtidens ut- maningar och skapa en grön tillväxt. NKJ har tagit fram ett nordiskt bioekonomi-initiativ som är en grund för samarbete med övriga nordiska forskningsorgan under Nordiska ministerrådet. Ett särskilt arktiskt bioekonomi-initiativ har lanserats av Island. NKJ har även tagit över forskning om rennäringsfrågorna i och med att Nordiskt organ för rennäringsforskning, NOR, avvecklats under 2012.

Med stöd från Nordiska Ministerrådet har MR-FJLS initierat ett flerårigt projekt om matsvinn under ledning av Livsmedelsverket. Syftet är att minimera matsvinnet och att ta vara på det matsvinn som trots allt uppstår.

MR-FJLS har också fortsatt sitt engagemang inom ramen för EU:s strategi för Östersjö- regionen. MR-FJLS har tillsammans med CBSS7 introducerat ett nytt horisontellt samarbets- område för hållbar utveckling och bioekonomi där Nordiska Ministerrådets sekretariat ansvarar

7 Council of the Baltic Sea States.

för åtgärder inom bio-ekonomiområdet. Arbetet med EU:s strategi för Östersjöregionen har bedrivits aktivt under året med ett särskilt fokus på att utarbeta en ny handlingsplan för strategin. Hållbart jord- och skogsbruk samt fiske ingår som ett prioriterat område. Samtliga myndig- heter inom Landsbygdsdepartementets områden har särskilda regeringsuppdrag i syfte att ytterligare förstärka och utveckla engagemanget i arbetet med strategin. Sverige är prioritets- områdeskoordinator för fiskefrågor, och här har ett aktivt arbete bedrivits, liksom på skogs- området där Sverige har ett huvudansvar för ett flertal skogsrelaterade projekt inom strategin.

FAO:s fiskerikommitté sammanträdde i juli 2012 i Rom och en av huvudfrågorna var FAO:s arbetsprogram avseende fiske. FAO ska vara den ledande aktören för genomförandet av Rio+20- agendan när det gäller hållbart fiske och vatten- bruk. Vidare diskuterades vikten av att arbetet med att genomföra Koden för ansvarfullt fiske samt utvecklingen av vattenbruket. FAO arbetar även med riktlinjer för småskaligt fiske och ett första utkast till riktlinjer för småskaligt fiske publicerades i början av 2013. En teknisk konsul- tation hölls i maj 2013 i Rom. Underkommittén för handel sammanträdde i Hyderabad i februari 2012 om vattenbrukets ökade betydelse för tryggad livsmedelsförsörjning. Bl.a. framkom att vissa u-länder menar att OECD-ländernas lagkrav kopplade till säkra livsmedel är att betrakta som handelshinder och att ekomärkning försvårar marknadstillträdet för det småskaliga fisket.

OECD:s fiskerikommitté sammanträdde i april respektive oktober 2012 samt i april 2013 då bl.a. bränslesubventioner och marknadsprisstöd diskuterades.

De regionala fiskeriförvaltningsorganisatio- nerna spelar en viktig roll för långsiktigt hållbara fiskebestånd. Det finns i dag 20 regionala fiskeri- organisationer som täcker merparten av världens alla vatten. Inför årsmötet 2012 i den Internatio- nella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten (ICCAT) presenterade en rapport som visade att den gulfenade tonfisken fortsatt är överfiskad. För storögd tonfisk är beståndet utom fara. För blåfenad tonfisk konstateras att beståndet inte längre bedöms minska men att återuppbyggnaden av bestånden med nuvarande fiskenivå leder till en hållbar nivå 2022, vilket innebär att ytterligare ansträngningar måste

göras för att nå målet om MSY (maximalt hållbart uttag) till 2020.

Analys och slutsatser

Sverige var pådrivande till att jord- och skogsbruket inkluderades i klimatförhand- lingarna på ett sätt som tar hänsyn till skogsbrukets långsiktiga produktionsperspektiv, osäkerheter förknippade med naturliga stör- ningar samt klimatnyttan av att ersatta material baserade fossila råvaror med träprodukter. Sverige har också varit aktivt och framgångsrikt med att få gehör för svenska ståndpunkter vid förhandlingar om det rättsligt bindande skogs- avtalet för de paneuropeiska skogar.

Sverige har genom sin höga kunskapsnivå och långa skogliga tradition en hög trovärdighet internationellt vad gäller skogsbruket och skogens produktions- och miljövärden. Sverige har förmedlat kunskap om vårt klimat- och miljöarbete inom skogssektorn och exporterat vårt teknologiska kunnande i syfte att också bidra till det globala miljö- och klimatarbetet.

Sverige spelar fortsatt en viktig roll i att lyfta fram frågan om hållbara fiskbestånd genom att verka för att stärka den vetenskapliga rådgiv- ningen och de regionala fiskeriförvaltnings- organisationerna. Med hänsyn till det för när- varande stora antalet decimerade fiskbestånd – främst inom EU men även globalt – läggs stor vikt vid faktorer som direkt eller indirekt påverkar återuppbyggnaden av decimerade bestånd.

Sverige har genom nordiskt och annat regionalt samarbete spelat en viktig roll för fortsatt utveckling på områdena hållbar utveck- ling och bioekonomi.

En öppen global ekonomi

Resultat

Andelen jordbruks- och livsmedelsprodukter som exporteras globalt ökar, om än från en för- hållandevis låg nivå i jämförelse med andra sektorer. En ökad efterfrågan i tillväxtekono- mierna, inte minst Kina och Indien, fortsätter att bidra till denna utveckling. De senaste årens kraftiga prisvariationer och de exportrestrik- tioner som vissa exporterande länder införde när prisnivån var hög har dock medfört en diskussion om handelns tillräcklighet när det gäller livsmedelsförsörjning. OECD pekar på att

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

många länder, också bland OECD:s medlem- mar, tenderar att minska stödet till jordbruket och att stödet ges i mindre snedvridande former. Det är dock inte alla länder som följer den trenden, t.ex. Indonesien, Japan, Kina, Norge, Ryssland och Turkiet. Dessa länder hänvisar just till att de vill ha en hög självförsörjningsgrad, vilket ofta förutsätter någon form av handelshinder. Inga framsteg har gjorts i de multilaterala förhandlingarna om jordbruks- frågor inom ramen för världshandels- organisationen WTO, där bl.a. ett reviderat jordbruksavtal skulle innebära kraftigt sänkta tullar och handelsstörande stöd samt en utfas- ning av alla former av exportstöd. Regeringen prioriterar alltjämt arbetet med att avsluta Doharundan. I avsaknad av framsteg i de multilaterala förhandlingarna har fokus på bilaterala avtal ökat. För EU:s del innebar det att beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av avtalen med Centralamerika samt med Peru och Colombia togs under 2012 samt att förhandlingarna med Singapore avslutades i december 2012. Förhandlingar pågår med bl.a. Kanada, Indien och Malaysia. EU inledde också förhandlingar med Japan under våren 2013, samt tog ett beslut om att inleda förhandlingar med USA.

Sverige har under året genom sitt deltagande i internationella förhandlingar fortsatt bidra till arbetet inom de globala standardiserings- organisationerna Internationella växtskydds- konventionen (IPPC), Världsorganisationen för djurhälsa (OIE) och Codex Alimentarius (livs- medel). Arbetet bidrar till en mer transparent och öppen världshandel, som är till gagn för såväl utvecklingsländers som vår egen export av livs- medel, djurprodukter och växter.

Som ett led i att bl.a. stödja arbetet med att öppna upp andra marknader för svensk export för såväl livsmedel som skogsprodukter gjorde landsbygdsministern två resor, till Hongkong och Peking, i november 2012 respektive januari 2013. Besöken ledde bl.a. fram till ett export- godkännande till Hongkong för nötkött och till att en process för att kunna exportera svenskt viltkött inleddes. På skogsområdet bidrog ministerbesöket till att handelskontakter mellan svenska exportörer och kinesiska inköpare skapades. Besöket i Peking resulterade i framsteg i processen för att få till stånd ett export- godkännande för griskött och i ett initiativ för att erhålla ett exportgodkännande för havre.

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

Jordbruksverket och Livsmedelsverket har erhållit 5 miljoner kronor i finansiella medel för att hjälpa svenska företag som vill exportera främst animaliska produkter genom att arbeta för exportgodkännanden i tredjeland. Resorna är också ett led i att uppfylla Regeringens vision om en fördubblad export av livsmedel, samt 20 procent ökning av exporten av skogsprodukter. (se även avsnittet om Sverige – det nya matlandet).

Analys och slutsatser

Arbetet med att minska hindren för svensk export genom att verka för exportgodkännanden i tredjeland, är centralt för att svenska företag ska kunna komma in med nya produkter på dessa marknader. Arbetet med att tillvarata livsmedelsexportens potential stöds av att den årligen fortsätter att öka och uppgick år 2012 till 58 miljarder kronor. Det är många faktorer som spelar in för att uppnå denna positiva trend, men bedömningen är att myndigheternas konkreta arbete med att hjälpa företag in på nya marknader i världen, kombinerat med insatser inom ramen för Sverigefrämjandet, i högsta grad bidrar till utvecklingen.

Sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen

Ett av de övergripande målen inom visionen bruka utan att förbruka är att de gröna näringarna bidrar till en globalt hållbar utveckling. Ett flertal insatser under 2012 har ingått i regeringens strävan att nå målet.

Varken de multilaterala klimatförhand- lingarna- eller WTO-förhandlingarna är ännu avslutade trots ansträngningar av såväl Sverige som övriga EU. Bilaterala frihandelsförhand- lingar och arbetet i standardiseringsorganisa- tionerna har därmed fått ökat fokus på handels- området liksom myndigheternas konkreta arbete att lösa bilaterala handelsproblem. De inter- nationella klimatförhandlingarna är en långsiktig process där numera även jordbruk ingår, något som Sverige har stött. Överutnyttjande av fiskbestånden fortgår, om än med lägre öknings- takt och Sverige fortsätter att lyfta fram frågan om hållbara fiskbestånd i det internationella arbetet. Sverige arbetade hårt för att FN:s konferens om hållbar utveckling i Rio de Janeiro som ägde rum i juni 2012 skulle bli fram- gångsrikt och lyfte fram vikten av jordbrukets,

skogens och fiskets roll för en omställning till en grön ekonomi och för livsmedelsförsörjning. Sverige har även tydligt lyft fram vår svenska modell för hållbart skogsbruk i en rad internationella skogsförhandlingar som t.ex. det rättsligt bindande skogsavtalet i Europa och FN:s Skogsforum.

Sammanfattningsvis bedömer regeringen att de redovisade insatserna har bidragit till ökad måluppfyllelse för det övergripande målet De gröna näringarna bidrar till en globalt hållbar utveckling.

2.6Politikens inriktning

Regeringens övergripande mål är att skapa förutsättningar för fler jobb samt fler och växande företag i Sverige, för att därigenom bryta utanförskapet. De gröna näringarna är betydelsefulla för Sveriges tillväxt, sysselsättning och utveckling, framför allt på landsbygden. Regeringen vill därför inom ramen för ett hållbart nyttjande av naturresurserna skapa goda förutsättningar för livskraftiga företag i hela landet, där både kvinnor och män ska ges goda förutsättningar att bo och verka. De gröna näringarna (jordbruk, skogsbruk, fiske, ren- näring, livsmedels-, trävaru- och massaindustri) är landsbygdens ryggrad. De står tillsammans för fyra procent av Sveriges BNP.

Det är viktigt att ta till vara landsbygdens möjligheter i klimatomställningen och ett miljö- mässigt hållbart brukande av naturresurserna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för energi-, miljö- och klimatpolitiken. De gröna näringarna har en nyckelroll i arbetet för ett hållbart samhälle och en god miljö genom att även kunna producera råvaror för nya produkter som kan reducera användningen av fossil råvara. Regeringens bedömning är att betydelsen av de gröna näringarna kommer att öka. Produkter baserade på skogsråvara står för över 50 procent av den svenska nettoexporten. Redan i dag står bioenergin från jord- och skogsbruk för en tredjedel av Sveriges energianvändning. De gröna näringarna fungerar därmed som motor i utvecklingen mot ett hållbart samhälle och en grön ekonomi. De har samtidigt en viktig roll i att skapa sysselsättning i hela landet, och inte minst för en hållbar livsmedelsproduktion. Genom att dessutom bevara biologisk mångfald

och ekosystemtjänster skapas goda förutsätt- ningar att även på sikt bibehålla en hög produktion av skogsråvaror, livsmedel, upp- levelsevärden m.m.

Att producera råvaror från skog, fiske och jordbruk kräver dock en god framförhållning. För att kunna möta framtidens behov och efterfrågan på råvaror krävs att åtgärder analyseras och identifieras redan i dag eftersom regeringen ser ett tydligt värde i att ha konkurrenskraftiga gröna näringar i Sverige. Regeringen har därför tillsatt en utredning för att föreslå en strategi och åtgärder, dock ej primärt i form av ekonomiskt stöd, för för- bättrad konkurrenskraft.

Tillväxt på landsbygden skapas genom att människor ges rätt förutsättningar att förverkliga sina idéer. En grundläggande förutsättning för landsbygden som motor i den gröna tillväxten är fungerande infrastruktur, inte minst för digital kommunikation. Regeringen arbetar också för ett dynamiskt näringsliv med ambitionen att de gröna näringarna ska ha likvärdiga konkurrens- förhållanden inom EU.

Landsbygdsdepartementet arbetar utifrån regeringens vision bruka utan att förbruka och redovisar därför politikens inriktning enligt visionens fyra övergripande mål:

–Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald.

–De gröna näringarna är miljö- och resurs- effektiva och har en nyckelroll i Sveriges energiproduktion.

–De gröna näringarna utmärks av omtanke, ansvarstagande och hög etik.

–De gröna näringarna bidrar till en globalt hållbar utveckling.

Goda företagsvillkor för både kvinnor och män är en grundförutsättning för de fyra över- gripande målen. De långa omloppstiderna i de gröna näringarna innebär att det är centralt med långsiktiga villkor och en stark äganderätt.

Viktiga medel för att nå målen är också tillgång till utbildning, forskning och innovation som kan trygga kompetensförsörjning och kunskapsutveckling.

Konsumenternas förtroende för att livsmedel på den svenska marknaden är säkra och att man som konsument kan lita på den information som ges är en angelägen fråga för regeringen. Det

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

fusk med ingredienser och märkning som uppmärksammats under det senaste året är helt oacceptabelt. En grundbult i svenskt livsmedels- företagande är att konsumenternas förtroende och engagemang för det svenska djurskyddet är fortsatt starkt. Ett starkt djurskydd är en fråga som regeringen prioriterar. Goda konkurrens- villkor och möjlighet till såväl småskalighet och diversifiering som att kunna växa är andra viktiga aspekter för livsmedelsproducenterna.

Regeringens vision bruka utan att förbruka genomsyrar även det internationella arbete som bedrivs inom ramen för utgiftsområdet. Rege- ringens agerande i globala frågor såsom tryggad livsmedelsförsörjning, ett hållbart brukande och bevarande av den biologiska mångfalden och naturresurserna, hantering av klimatutmaning- arna, en öppen handel och en ökad export från de gröna näringarna bidrar till att uppfylla visionen.

2.6.1Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald

För att de gröna näringarna ska kunna bidra till en hållbar tillväxt och utvecklingen av en grön ekonomi är det viktigt att de signaler som ges och de styrmedel som finns ger möjlighet till utveckling och flexibilitet så att den enskilda företagaren kan ta fram lösningar utifrån sitt företags förutsättningar. Lagstiftningen är utformad på nationell nivå. Men det kan finnas lagar och regler som slår orättvist i olika delar av landet och som kan behöva utvecklas för att bidra till modernisering, förenkling och i förlängningen till livskraftiga företag och regional utveckling.

De gröna näringarna skapar jobb och tillväxt, men möter precis som andra branscher en rad utmaningar. Enligt Jordbruksverket är produk- tionskostnaderna inom jordbrukssektorn högre i Sverige än i andra länder. Orsaker till skillna- derna är bl.a. klimat, geografi, byggtradition och lagstiftning. Enligt Konkurrensverket har svenskt jordbruk drygt tio procentenheter lägre marginaler än genomsnittslandet i Europa. En minskande jordbrukssektor innebär inte bara färre jobb på den svenska landsbygden utan också ett mindre öppet odlingslandskap med färre betade ängs- och hagmarker och därmed en

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

förlust av biologisk mångfald och natur- och kulturmiljöer.

Regeringen prioriterar arbetet med att stärka jordbruksföretagens konkurrenskraft. Det pågår flera insatser för att uppfylla detta, bl.a. inom regeringens förenklingsarbete och inom visionen Sverige – det nya matlandet. Regeringen anser att attityden till primärproduktion i samhället och framtidstron inom näringen är viktiga faktorer för att stärka jordbruksföretagens konkurrens- kraft. Eftersom utvecklingen i vissa delar av jordbrukets primärproduktion är oroväckande har regeringen beslutat att utreda möjligheter och hinder, dock ej primärt i form av ekonomiska stöd, för en framtida livskraftig primärproduktion. Utredningens uppdrag består dels av att belysa konkurrenskraften, dels av att lämna förslag till en strategi och åtgärder för en livskraftig svensk jordbruks- och trädgårds- produktion. Med livskraftig avses att produktionen av råvaror till livsmedel och andra produkter bibehålls eller ökar jämfört med i dag genom att på mer marknadsmässiga grunder möta efterfrågan på såväl globala som regionala och lokala marknader. De verktyg som finns tillgängliga inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken ska dessutom i hög grad användas för att stärka konkurrenskraften och bidra till landsbygdsutveckling.

Regeringens övergripande målsättning i arbetet med att förenkla för företagen har varit, och är fortsatt, att skapa en positiv märkbar förändring i företagens vardag. Regeringens breddade målsättning för förenkling består av fem fokusområden och sju övergripande mål. I regleringsbrev och i särskilda regeringsbeslut har myndigheterna uppdragits att arbeta vidare med förenkling enligt regeringens breddade målsättning. Till 2014 har myndigheterna även fått i uppdrag att ta fram indikatorer för att kunna följa upp och mäta insatserna. Insatser där företagarna märker störst skillnad ska prioriteras, det kan t.ex. omfatta hur företagarna upplever reglerna, förbättrad service, tydlig information, bra e-tjänster, hög kompetens hos handläggare och kontrollanter, kortare eller förutsägbara handläggningstider och digitalise- ring. Insatser har gjorts från t.ex. Livsmedels- verkets sida för att underlätta för livsmedels- företagare och det arbetet kommer att fortsätta utvecklas. Det gäller t.ex. regeringens satsning på att stärka arbetet med landsgodkännanden vid livsmedelsexport, förstärkt rådgivning till företag

och insatser för att stärka kompetensen hos de lokala kontrollmyndigheterna.

I EU-förhandlingarna om en ny jordbruks- och fiskeripolitik, samt i de pågående förhandlingarna om reviderad lagstiftning för kontroll av livsmedel, foder, utsäde och växtförökningsmaterial, driver Sverige frågan om förenklingar ur ett konsument- såväl som företagsperspektiv. När den nya lagstiftningen ska genomföras innebär det nya utmaningar i arbetet med att åstadkomma en effektiv och säker administration, samtidigt som nya EU- regelverk ger ett bra tillfälle att se över den nationella tillämpningen. Det är också viktigt att lagstiftningens tilllämpning ger likvärdiga konkurrensvillkor mellan svenska jordbruks- företagare och företagare som verkar i övriga EU och att aktivitet främjas.

Vid upphandling av livsmedel är det viktigt att den offentliga sektorn har möjlighet att ställa krav på livsmedel med hög kvalitet och som produceras under förhållanden med god djur- omsorg och goda miljöbetingelser. Det måste också vara enkelt för offentliga aktörer att ställa krav på miljö- och djurskydd.

Även det tillämpade forskningsprogrammet inom jordbruksområdet, som genomförs av Formas och Stiftelsen Lantbruksforskning i samverkan, har stor betydelse för primär- produktionen och det är viktigt att resultaten kommuniceras effektivt så att nya rön och ny teknik snabbt kan komma till praktisk användning.

I regeringens satsning på kvinnors företagande 2011–2014 ska särskilda ansträng- ningar göras för att nå kvinnor inom bl.a. de gröna näringarna. I samma satsning är insatser i gles- och landsbygd, kopplade till användningen av it och internet för ökad affärsnytta i företag som drivs av kvinnor, särskilt prioriterade.

Sverige – det nya matlandet

Regeringens vision, Sverige – det nya matlandet, kommer att fortsätta även 2014. Syftet är att uppnå regeringens långsiktiga mål om att Sverige ska bli det ledande matlandet i Europa och där- igenom skapa fler arbetstillfällen. Inom ramen för visionen vidtas konkreta åtgärder inom fem fokusområden: primärproduktion, livsmedels- förädling, offentliga måltider, restaurang- branschen och matturism.

Det finns en stor potential i att utveckla och koppla samman livsmedelsproduktion, livs- medelsförädling och gastronomi med lands- bygdens unika natur- och kulturmiljövärden, turism och måltidsupplevelser. Därmed främjas lokal och regional matkultur och det kan skapas fler jobb och ökad tillväxt i hela landet. Bonden är många gånger navet på landsbygden kring vilken många andra verksamheter byggs upp. Det är bonden som ser till att åkaren får köra ut foder eller hämta mjölken. Bondens gård ger jobb till foderförsäljaren, traktorföraren och rådgivaren. Även livsmedelsindustrin är viktig för jobben på landsbygden och i småorterna. Det är den fjärde största industrisektorn i Sverige sett till antalet sysselsatta. Industrin finns över hela landet och är därmed viktig för småortssveriges sysselsättning och tillväxt. Den svenska livsmedelsexporten av bl.a. förädlade livsmedel ökar kontinuerligt. Detta gynnar i sin tur det svenska jordbruket eftersom 70 procent av det som livsmedelsföretagen förädlar utgörs av svensk jordbruksråvara.

Jordbrukets primärproduktion är ryggraden i visionen Sverige – det nya matlandet. Utan en lönsam och konkurrenskraftig primär- produktion kan inte visionens mål förverkligas. Särskilt fokus läggs därför på att tydliggöra och stärka primärproduktionen. Intresset för hållbart producerad mat ökar bland konsumenter såväl i Sverige som i många andra länder samtidigt som producenter och handel ser nya marknads- möjligheter i denna trend. Det svenska jordbruket producerar mat på ett hållbart sätt med hög miljöhänsyn, gott djurskydd och ett smittskydd i världsklass. Primärproduktionen av mat har också betydelse för livsmedelsindustrin och för landsbygdsutvecklingen. Livsmedels- förädlingen är en sektor med stor geografisk spridning och som därmed är en av de viktigaste sektorerna för att det ska finnas jobb i hela landet. Den matbaserade turismen är också en viktig tillväxtbransch som kan ge fler möjlighet till sysselsättning på landsbygden.

I Sverige serveras dagligen tre miljoner måltider i offentlig regi. Måltiderna i skola och förskola är av grundläggande betydelse. Måltiden är också en central del i livet för dem som vistas på sjukhus och inom omsorgen. En viktig del i arbetet med visionen är därför fokusområdet offentlig mat. Regeringen anser att det är glädjande att fokus har ökat på kvalitet och matglädje inom t.ex. skola, vård och omsorg.

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

Livsmedelsverkets kompetenscentrum är en betydelsefull och efterfrågad aktör för att stödja arbetet när det gäller den offentliga måltiden.

De satsningar på Matlandet som görs inom ramen för en konkurrenskraftig livsmedels- sektor, landsbygdsprogrammet och fiskeri- programmet kompletterar varandra och stärker möjligheterna att nyttja den totala potential som finns till ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv med ökat företagande, tillväxt och fler jobb i hela landet.

Urfolket samerna och Sametinget

Det framåtsyftande målet med samepolitiken är att verka för en levande samisk kultur byggd på en ekologiskt hållbar rennäring och andra samiska näringar. En förutsättning för att målet ska uppnås är samernas och Sametingets möjligheter att delta i beslut där de är berörda, t.ex. samhällsplanering. Utöver Sametingets fastställda uppgifter och möjligheter till initiativ- rätt behöver dialog och samverkan utvecklas.

Genom samernas ställning som urfolk har Sametinget och samerna en särskild ställning i samhället och som urfolk har samerna rätt till självbestämmande i ett antal frågor. Det är viktigt att de samiska språkens användning i samhället säkerställs. En livskraftig rennäring baseras på den grundlagsstadgade bruksrätten av mark vilket förutsätter medverkan och dialog mellan de berörda. Regeringen värnar om ett starkt och utvecklat, levande samiskt närings- och kulturliv med framtidstro. En konkurrens- kraftig rennäring ska ge försörjning på ett långsiktigt hållbart sätt med de samiska kultur- värdena och traditionell kunskap om brukandet av de biologiska naturresurserna som grund.

Statens folkhälsoinstitut ska under 2013 genomföra samrådsforum med företrädare för de nationella minoriteterna i syfte att undersöka vilka behov och förutsättningar som finns avseende att inhämta data kring de nationella minoriteternas hälsosituation samt vilka metoder som i sådana fall skulle kunna vara lämpliga för respektive grupp.

Det pågående forskningsprogrammet om samerelaterade frågeställningar som främst bedrivs vid Umeå och Stockholms universitet inom områdena demokrati och urfolks rättigheter i relation till naturresursutvinningen samt vid Sveriges lantbruksuniversitet vad gäller

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

forskningen om renskötsel är betydelsefulla som en del i utvecklingen av samiskt kultur- och samfundsliv.

Stärkt utvecklingskraft i Sveriges landsbygder

Landsbygder med stark utvecklingskraft är en resurs för hela Sveriges utveckling och tillväxt, inte minst i utmaningen att skapa ett hållbart samhälle. För att säkerställa att landsbygdens potential tas tillvara och att dess särskilda förutsättningar beaktas arbetar regeringen med en förbättrad samordning mellan olika politik- områden. Grunden för detta arbete presentera- des i regeringens skrivelse 2008/09:167. Där angavs att landsbygdsperspektivet bör, i de frågor där det är relevant, införlivas som en naturlig del i alla politikområden. Detta görs sedan 2013 genom en förstärkt samverkan mellan departementen i landsbygdsfrågor, s.k. landsbygdssäkring. Den svenska landsbygden är rik på biologisk mångfald och naturresurser vilka utgör grunden för en samhällsekonomi där ekosystemtjänster från mark och vatten används hållbart. En viktig ekosystemtjänst är jordbruksmarkens förmåga att långsiktigt till- handahålla livsmedel och andra förnödenheter.

Det finns en stor potential att ytterligare utveckla entreprenörskap och företagande på landsbygden, inte minst inom energisektorn, upplevelse- och turismsektorn, den småskaliga livsmedelsproduktionen och genom fortsatt vidareförädling av produkter från jord-, skogs- och vattenbruk samt jakt och fiske.

Under perioden 2012 till 2014 genomför regeringen kommunikationsplattformen Attrak- tionskraft Sverige. Tillsammans med aktörer på lokal, regional och nationell nivå ska frågor som är centrala för lokal och regional attraktivitet utvecklas och tydliggöras. Attraktionskraft Sverige tar avstamp i regeringens befintliga politik och ska bl.a. genom dialog ge möjligheter till erfarenhetsutbyte, möjliggöra innovativa lösningar, goda exempel, tydliggörande av ansvar och roller. Regeringen avser att verka för att människor, företag, kommuner och regioner ska ha möjlighet att skapa attraktiva livs- och boendemiljöer och forma sin framtid utifrån sina unika förutsättningar. Jordbruks- och lands- bygdspolitiken medverkar till att främja attraktiva miljöer både för människor och företag bl.a. genom satsningen på Sverige – det

nya matlandet, Skogsriket och genom insatserna inom det svenska landsbygdsprogrammet.

Den gemensamma jordbrukspolitiken

Regeringens långsiktiga målsättning för den gemensamma jordbrukspolitiken är en av- reglerad, marknadsorienterad och konkurrens- kraftig jordbrukssektor styrd av konsumenters efterfrågan och med hänsyn tagen till klimat, miljö, djurskydd och utvecklingsaspekter. Inom ramen för väsentligt lägre utgifter för jordbruks- politiken i EU vill regeringen lägga ökat relativt fokus mot åtgärder för landsbygdspolitiken. Det är angeläget att EU:s gemensamma jord- brukspolitik fortsätter att förändras i linje med tidigare genomförda reformer. För att möjliggöra detta krävs ett proaktivt arbetssätt. Det är därför angeläget att i ett tidigt skede påbörja analyser med utgångspunkter för en modernisering av EU:s gemensamma jordbruks- politik inför nästa budgetperiod efter 2020, samt inför halvtidsöversynen under budgetperioden 2014–2020.

Gårdsstödet

Gårdsstödet ingår i EU:s gemensamma jord- brukspolitik och under 2014 kommer nationella beslut om gårdsstödet för perioden 2015–2020 att fattas. Gårdsstödet ska alltjämt användas för att bidra till att relevanta miljökvalitetsmål uppnås. Gårdsstödet har också stor betydelse för att upprätthålla inkomsterna inom det svenska jordbruket och ska även fortsättningsvis användas för att stärka jordbrukarnas ekonomi. Därmed stimuleras olika aktiviteter på landsbygden. Regeringens ambition om lika konkurrensvillkor för de gröna näringarna inom EU gör att hänsyn till andra länders nationella vägval måste tas vid de svenska valen. Enkla regler är en utgångspunkt för arbetet och blir till nytta för både lantbrukare och myndigheter.

Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet är ett av regeringens flera viktiga verktyg för att bidra till att hela Sverige ska kunna leva och för att säkerställa utveckling i hela landet. Ett starkt och effektivt

landsbygdsprogram ger förutsättningar för ett fortsatt arbete för att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen. Landsbygdens utvecklings- kraft kan tas till vara och förutsättningarna för tillväxt och jobb i landsbygdsföretagen stärks. Även tillgången till bredband är viktig för att kunna utveckla företag i hela landet samt för att kunna arbeta och skapa attraktivt boende i glesare bebyggda områden. Landsbygds- programmet kan också stimulera en ökad livsmedelsproduktion som möter konsu- menternas efterfrågan på bra mat och en attraktiv landsbygd. År 2014 inleds en ny budgetperiod inom EU vilket även innebär att ett nytt landsbygdsprogram kommer att träda i kraft. Programmet ska fortsatt stärka jordbrukets konkurrenskraft och förutsättning- arna för jobb på landsbygden, understödja miljö- och klimatarbetet och bidra till en hållbar förvaltning av naturresurser. För att detta ska vara möjligt behöver vi ha ett program som möter de utmaningar som finns på landsbygden och som bidrar till en utveckling av hela landet utifrån de skilda förutsättningar som råder i olika delar av Sverige. Landsbygdsprogrammets miljöersättningar är viktiga för att miljökvalitets- målen ska kunna nås. Att det finns företag som har betande djur är t.ex. helt avgörande för att miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap ska kunna uppnås. Ett tydligt lokalt engagemang i form av ett starkt civilsamhälle med möjlighet att bygga en attraktiv boendemiljö på landsbygden där fritid och rekreation får utrymme är också betydelsefullt för landsbygdens utveckling. Genomförandet av landsbygdsprogrammet bygger på grundläggande hänsyn till regionala och lokala förutsättningar. Möjligheterna att kunna bo och verka i hela landet påverkas även av tillgången till offentlig och kommersiell service. Regeringen avser att se över möjlig- heterna att utveckla tillgången till grundläggande kommersiell service i hela landet inom ramen för den utredning som aviseras under utgiftsområde 19 Regional tillväxt.

Partnerskapsöverenskommelsen

Sverige kommer att träffa en partnerskaps- överenskommelse med Europeiska kommissio- nen för programperioden 2014–2020. Partner- skapsöverenskommelsen ska fungera som den övergripande strategin för de fyra fonderna,

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

Europeiska regionala utvecklingsfonden, Euro- peiska socialfonden, Europeiska Jordbruks- fonden för landsbygdsutveckling och Europeiska Havs- och fiskerifonden. Kopplingen mellan fondernas uppgifter och målen för Europa 2020- strategin ska utgöra en grund för partner- skapsöverenskommelsen.

Överenskommelsen syftar även till att främja synergier och undvika överlappning mellan fon- derna samt öka förutsättningarna för sam- ordning med instrument på EU- och nationell nivå. Detta välkomnas av regeringen.

Havs- och fiskeriprogrammet

Ett havs- och fiskeriprogram ska tas fram för kommande budgetperiod 2014–2020. I likhet med det nuvarande fiskeriprogrammet kommer programmet att finansiera åtgärder som kan främja såväl långsiktigt hållbara fiskbestånd som ökad konkurrenskraft för företag med koppling till fiskesektorn. Det nya programmet kommer dock att ha ett bredare tillämpningsområde än det nuvarande programmet. En viktig nyhet är att programmet även kommer att inkludera finansiering av åtgärder som ska underlätta genomförandet av EU:s nya fiskeripolitik, bl.a. det successiva införandet av ett utkastförbud och även möjliggöra åtgärder som syftar till att nå målen i havsmiljödirektivet. Nytt är också att programmet kommer att finansiera vissa åtgärder som bidrar till målen för den maritima politiken samt till genomförandet av vetenskaplig datainsamling och fiskerikontroll. Detta kommer att bidra till ett bredare och mer strategiskt angreppssätt vad avser vår havsmiljö och dess resurser. Regeringen kommer i utform- ningen och genomförandet av programmet fortsatt särskilt beakta behoven hos det kustnära och småskaliga fisket.

Då det EU-regelverk som reglerar den euro- peiska havs- och fiskerifondens medel liksom fördelningen till medlemsstaterna ännu inte har beslutats kan anslagsnivåer för programperioden 2014–2020 inte fastställas i denna proposition. Regeringen avser därför att återkomma till riksdagen avseende omfattning och årlig för- delning för de berörda anslagen.

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

Vattenbruk, fritidsfiske och fisketurism

Sverige har mer än tvåhundra mil kust, tusentals mil av vattendrag och drygt hundratusen sjöar. Detta skapar stora möjligheter för ökat företagande inom såväl vattenbruk som fritids- fiske och fisketurism. Vattenbruket har stora möjligheter att utvecklas till en grön näring på många håll i landet. Särskilt om näringen diversifieras och anpassas till lokala förutsätt- ningar kan den producera miljö- och klimat- smarta livsmedel från sjöar och hav och bidra till regional utveckling. Den kommande handlings- planen för svenskt vattenbruk och havs- och fiskeriprogrammet kommer att vara bidragande instrument för detta.

Fritidsfisket är en utbredd och uppskattad friluftsaktivitet i Sverige. En fortsatt god och ändamålsenlig fiskeriförvaltning och fiskevård både i kustnära områden och i inlandet stärker arbetet med att utveckla landsbygdsnäringar och skapar förutsättningarna för ökade rekreations- möjligheter för allmänheten.

En god jakt- och viltförvaltning

Jakt är en av människans äldsta kulturyttringar. Antalet jägare uppgår i Sverige till ca 260 000 personer som har jakt som fritidsintresse eller som en del i sin försörjning. Jakt- och viltförvaltning ska fungera i samklang med de övriga areella näringarna och naturresurserna i stort. Regeringen anser att företagare och entreprenörer som är bosatta på landsbygden och som bedriver näringsverksamhet där ska kunna göra det under goda förutsättningar även när rovdjursstammarna ökar. En god förvaltning av jaktbara vilda arter kännetecknas av en acceptabel balans mellan skador och nytta av vilt inom ramen för ett hållbart nyttjande.

i regeringens fortsatta arbete mot en hållbar tillväxt och en grön ekonomi.

Klimat-, miljö- och energiutmaningarna han- teras av regeringen med hjälp av flera instrument och inom olika politikområden. Den nationella och regionala tillväxt-, närings-, miljö-, it-, innovations- och energipolitiken samt politiken för de areella näringarna, landsbygd och livsmedel ska bidra till att skapa en långsiktigt hållbar tillväxt och välfärd, förbättrat miljötillstånd samt stimulera innovationer och export. Utvecklingen mot en grön ekonomi innebär möjligheter för utveckling av svensk miljöteknik, inklusive hållbara varor, tjänster och produktionssystem, och kan därigenom minska miljöpåverkan nationellt och globalt samt skapa nya jobb i både stads- och landsbygdsregioner. Sverige ska utvecklas mot en grönare ekonomi i samklang med jordens klimat- och miljövillkor som brukar naturen utan att den förbrukas. Såväl befintliga produkter från biomassa som nya innovationer har potential att utvecklas. Utvecklingen av en grön ekonomi ger landsbygden och de gröna näringarna stora möjligheter att utvecklas genom ökad förädling till nya biobaserade produkter och innovationer.

Regeringens målsättning är att Sverige ska vara en aktiv och ledande förebild med ett konkurrenskraftigt och hållbart jord- och skogs- bruk som är miljöanpassat och tar till vara de förnybara resurser som finns. För att förverkliga målsättningen kommer myndighetssamverkan att fortsätta för att ta till vara den potential som finns inom de gröna näringarna för att producera förnybar energi. I detta syfte är det viktigt att främja olika miljö- och klimatfrämjande insatser för att t.ex. underlätta för biogasproduktion ur jordbruksråvara. Genom ett pilotprojekt gällande stöd för dubbel miljönytta kan produktionen av biogas öka. Om det öppna landskapet minskar i omfattning hotas flera biotoper som är viktiga för många växt- och djurarters överlevnad samtidigt som lands-

2.6.2De gröna näringarna är miljö- och bygdens attraktionskraft som boendemiljö och resurseffektiva och har en nyckelroll för turism minskar. De gröna näringarna ska ges

i Sveriges energiproduktion

Regeringens framtidskommission har identi- fierat en rad samhällsutmaningar som Sverige står inför och har särskilt utrett frågan om hur vi kan kombinera tillväxt med hållbarhet. Fram- tidskommissionens rapporter (Ds 2013:1 och Ds 2013:19) kommer att vara ett viktigt underlag

förutsättningar att vara fortsatt konkurrens- kraftiga samtidigt som naturresurserna brukas utan att förbrukas.

Arbetet med en omställning till förnybar energi inom de gröna näringarna måste fortsätta. I syfte att minska oljeberoendet och negativ miljöpåverkan har en rad åtgärder inom de gröna näringarna påbörjats. Två viktiga exempel är

initiativ till energieffektivisering och omställning av arbetsmaskiner från fossila bränslen till biodrivmedel. Inom energiområdet pågår arbete av betydelse för de gröna näringarna, bl.a. EU- direktiv om ändringar i förnybarhetsdirektivet (ILUC) samt utredningen om fossiloberoende fordonsflotta (dir 2012:78). Modernt och hållbart jord-, skogsbruk och fiske värnar den biologiska mångfalden och minimerar negativ miljöpåverkan. Härmed bidrar de till att miljökvalitetsmålen nås och att ekosystemens förmåga att leverera olika ekosystemtjänster vidmakthålls och stärks.

Utvecklingen av en biobaserad samhälls- ekonomi, som förs fram i bl.a. Horisiont 2020- strategin, liksom i visionen om ett Sverige utan klimatpåverkande utsläpp 2050, kräver ökat fokus på ett hållbart nyttjande av natur- resurserna. Utbildning och forskning har stor betydelse för de gröna näringarnas fortsatta utveckling och bidrar till att öka kunskapen om de globala utmaningarna på klimat- och miljöområdet. Här kommer EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont 2020, att spela en viktig roll och bidra till utvecklings- möjligheter inom de gröna näringarna. De samlade offentliga och privata forsknings- satsningarna i Sverige och inom EU på att utveckla användningen av skogsråvara och bio- massa till nya material och biobaserade produkter för en biobaserad samhällsekonomi är betydelsefulla för att klara uppsatta klimat- och energimål. Syftet med det nybildade Europeiska partnerskapet för innovation (EIP) för jordbruk är att öka effektiviteten i resursanvändandet och att för bättra jordbrukets konkurrenskraft. Det kommer att erbjuda goda möjligheter för spridningen av befintliga forskningsresultat och att uppmärksamma forskningen på de behov som finns i praktikerledet.

Matsvinn

För att nå en hållbar utveckling är det viktigt att livsmedelsresurserna utnyttjas mer effektivt. Arbetet med att förebygga att matsvinn uppstår har därför alltmer kommit att få stor betydelse och är en prioriterad fråga inom EU, FAO och OECD. Regeringen har avsatt medel för ett treårigt projekt under ledning av Livsmedels- verket, där även Naturvårdsverket och Jord- bruksverket deltar.

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

Mer skog för ett bättre klimat

Skogen är en nationell tillgång och en förnybar resurs som ska skötas så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls. Vid skötseln ska hänsyn tas även till andra allmänna intressen. Regeringens vision Skogsriket – med värden för världen har som mål att ta tillvara skogens alla värden och därigenom skapa förutsättningar för fler jobb på den svenska landsbygden. Skogsriket bygger på det hållbara brukandet och de två jämställda skogspolitiska målen om miljö och produktion. Visionen Skogsriket utvecklas i dialog med skogssektorn och kommer under 2014 att behandla bl.a. frågor om lönsamhet, klimat och skogens roll i utvecklingen mot en biobaserad samhällsekonomi samt kompetensförsörjning. Trähusbyggande och naturbaserad turism är näringsgrenar vars stora potential fortsatt kommer att främjas inom Skogsriket.

Skogen ger råvara till en viktig basnäring i Sverige. Skogsnäringen möter i dag flera ut- maningar i form av sviktande konjunktur, struk- turomvandling och svårigheter med kompetens- försörjning. Samtidigt finns många möjligheter till utveckling. Det rör exempelvis skogens bidrag till att nå klimatmålen genom upptag och inlagring av koldioxid samt skogen som källa till förnybar råvara för energi och andra produkter. Andra viktiga utvecklingsområden är de rika möjligheterna för friluftsliv, turism och andra sociala värden samt skogen som livsmiljö för biologisk mångfald.

För att behålla och utveckla skogsnäringens viktiga bidrag till svensk ekonomi är Sverige beroende av att kunna rekrytera kompetent personal från hela Sveriges befolkning, kvinnor och män, en fråga som är i fokus i skogs- brukssektorns jämställdhetsstrategi. Skogs- brukssektorn har ansvar för genomförande av jämställdhetsstrategin och regeringen följer uppmärksamt att den får fullt genomslag.

Mot bakgrund av de utmaningar och stora möjligheter som skogen och skogsbruket står inför har Skogsstyrelsen fått i uppdrag att göra en förstudie gällande utveckling av ett nationellt skogsprogram. Förstudien väntas ge ett kunskapsunderlag för utveckling av verktyg att ta till vara framtidens möjligheter och identifiera hinder för det hållbara skogsbruket med dess jämställda produktions- och miljömål. För- studien ska också ge underlag för en bedömning

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

om ett sådant nationellt skogsprogram är kostnadseffektivt. Förstudien kommer att utgöra det huvudsakliga underlaget för regeringens överväganden om huruvida ett nationellt skogsprogram bör skapas.

Det finns potential att avsevärt öka skogens årliga tillväxt. En hög och stabil tillväxt är grundläggande för att långsiktigt tillvarata skogens roll i klimatarbetet samt för att möta ökad efterfrågan på biomassa. För att utveckla möjligheterna fortsätter därför satsningen på utveckling av hållbara skötselmetoder genom en systematisk och upprepad ansats av aktivt lärande. Metoderna ska utvecklas tillsammans med en effektiv och funktionell miljöhänsyn.

Goda kunskaper hos skogsägarna om åtgärder och metoder är en avgörande faktor för skogs- politikens inriktning på frihet under ansvar och för att nå målsättningen om ökad tillväxt inom ramen för ett hållbart skogsbruk. Regeringens budgetförstärkning med 40 miljoner kronor 2012–2015 till rådgivning om skogsskötsel inklusive röjning och miljöhänsyn stödjer detta. Skogens sociala värden är viktiga och ska uppmärksammas i rådgivnings- och informa- tionsinsatser.

Vid sidan av miljöhänsynen i det hållbara skogsbruket behövs ett fortsatt arbete med att skydda värdefulla skogsmiljöer för att nå skogspolitikens mål och miljökvalitetsmålen, samt uppfylla internationella åtaganden. 2013 förstärkte regeringen därför anslaget för skydd av skog, en satsning som pågår fram t.o.m. 2016 och totalt omfattar 96 miljoner kronor. Genom insatserna ges Skogsstyrelsen möjlighet att ut- veckla sitt arbete med att teckna naturvårdsavtal och bilda biotopskyddsområden.

Skogsriketsatsningen Väx med skogen pågår 2012–2015. Innovation och entreprenörskap med skogen som bas stimuleras genom en stödordning inriktad mot mikroföretag, små samt medelstora företag. Genom satsningen på totalt 40 miljoner kronor bereds företagen möjlighet att utveckla sin verksamhet och därmed bidra till jobb och tillväxt på landsbygden.

Skogens möjlighet att erbjuda arbetstillfällen tas också till vara i en särskild arbetsmarknads- satsning för långtidsarbetslösa 2013–2015. Satsningen innehar 1 500 platser under perioden där deltagarna erbjuds 6 månaders förberedelse och utbildning följt av 12 månaders anställning. Arbetsuppgifterna kan t.ex. handla om

inventeringar och upprustning av leder och rastplatser, och är sådana som har ett stort allmänt intresse men som det annars saknas resurser till. Kommande arbetsmarknadsåtgärder för nyanlända invandrare med bas i landsbygdens näringar, inklusive skogsbruket, bidrar framöver också till sysselsättningen på landsbygden.

Ett resurseffektivt och hållbart fiske

Regeringens mål är att den svenska fiskeri- näringen ska producera fisk och fiskprodukter som efterfrågas av konsumenterna och bidrar till att skapa arbete, välfärd och levande kust- och insjösamhällen. För att uppnå detta krävs att allt fiske såväl i Sverige som i EU bedrivs resurs- effektivt och långsiktigt hållbart. Den reformering av EU:s gemensamma fiskeripolitik som nu genomförs kommer att bidra till ett ökat fokus på långsiktigt hållbara bestånd genom uppfyllande av maximalt hållbart uttag (MSY), införande av utkastförbud och ökad regional anpassning. I vissa fall har regeringen önskat än striktare, långtgående regelverk men konstaterar att många viktiga element har förbättrats i och med reformen. Mycket av regelverket kommer framöver att behöva utvecklas och definieras för specifika regioner och havsområden och det är viktigt att det arbetet fortskrider. Regeringen kommer fortsatt att vara pådrivande i detta för att uppnå en långsiktigt hållbar fiskeripolitik i Europa. För att underlätta genomförandet av utkastförbud satsar regeringen ytterligare medel på utveckling av selektiva fiskeredskap i syfte att minska mängden oönskad fångst.

Ökad kunskap inom fiskeriförvaltningen är också en central förutsättning för att fortsatt utveckla ekosystemansatsen i förvaltnings- besluten. Den internationella vetenskapliga rådgivningen syftar till att nå ett hållbart uttag av de marina resurserna och rådgivningen utgör därför också grunden för de politiska besluten om exempelvis kvoter. Det är i sammanhanget av största vikt att säkerställa en väl underbyggd vetenskaplig rådgivning. Sverige arbetar därför kontinuerligt för en förstärkning och utveckling av Internationella Havsforskningsrådet (ICES), vars vetenskapliga rådgivning utgör en grund för de politiska besluten.

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

2.6.3De gröna näringarna utmärks av humanhälsa är viktig. Om sjukdomar inte kan

omtanke, ansvarstagande och hög etik

Det är regeringens målsättning att de gröna näringarna utmärks av omtanke och ansvars- tagande för miljö och djur samt av hög etik. Som en del av detta fortsätter regeringen att arbeta nationellt, inom EU och internationellt för en god djur- och folkhälsa samt för ett gott djurskydd och växtskydd.

Inom ramen för EU-samarbetet pågår för närvarande ett arbete med ett nytt EU-regelverk för friskare djur, sundare växter och en säkrare jordbruksbaserad livsmedelskedja. Kommissio- nen har presenterat fem förslag till rättsakter – förslag om djurhälsa, om växtskadegörare, om växtförökningsmaterial, om offentlig kontroll samt om EU-utgifter inom områdena djurhälsa, växtskadegörare och offentlig kontroll. Sverige bidrar aktivt till den pågående översynen, med målsättningen att förenkla och effektivisera lagstiftningen, utveckla de förebyggande insat- serna och riskstyrningen samt att se till att kostnaderna hålls på en hanterbar nivå och de ekonomiska resurserna används på ett kostnads- effektivt sätt. Spridning av djursjukdomar och växtskadegörare är gränsöverskridande och för att Sverige ska kunna upprätthålla goda förhållanden inom landet är vi beroende av att andra regioner i EU och i världen gör detsamma. Att skydda växter och växtprodukter mot skadegörare har stor betydelse för livsmedels- försörjningen, för en uthållig och konkurrens- kraftig jordbruks-, skogs- och trädgårds- produktion samt för skyddet av skogar, landskap och offentliga och privata grönområden.

Utbrott av allvarliga smittsamma djursjuk- domar kan i vissa fall innebära risker för folkhälsan och även orsaka stora förluster för lantbrukare i drabbade områden. Regeringen arbetar för att EU:s regelverk avseende djurhälsa ska skapa tydligare incitament för enskilda djurägare och för medlemsstaterna att förebygga och vidta åtgärder så att spridning av djursjukdomar förhindras.

Sverige har ett mycket gott smittskydd, bl.a. därför att vi aktivt och långsiktigt har arbetat med att förebygga och bekämpa smittsamma djursjukdomar. Även Sveriges geografiska läge bidrar till möjligheten att förebygga och bekämpa djursjukdomar. Antibiotikaresistens är en stor utmaning där samarbete mellan djur- och

behandlas blir situationen allvarlig för människor och djur och samhällets kostnader kan bli mycket höga. Därför arbetar regeringen både internationellt och nationellt för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotika- resistens. Resistensläget i Sverige är bättre än i många andra länder. Omfattningen av antibio- tikaresistens och antibiotikaanvändningen över- vakas kontinuerligt både i Sverige och inom EU. Fortsatt forskning kring antibiotikaresistens och överföringen av resistenta bakterier mellan djur och människa är nödvändig.

Regeringen anser att det är viktigt att även framöver bibehålla ett gott smittskyddsläge i Sverige. Alltsedan det svenska EU-inträdet har transporten av både lantbrukets djur och sällskapsdjur ökat till och från Sverige. För att detta inte ska leda till ökad spridning av smittsamma sjukdomar anser regeringen att det är viktigt att öka medvetenheten och arbetet med förebyggande smittskydd, liksom att arbeta för ett EU-regelverk som möjliggör för oss att stoppa, bekämpa och utrota smittor. Om en sjukdom brutit ut är det viktigt med ett effektivt bekämpande. Sett över den senaste tioårs- perioden har den genomsnittliga kostnaden för bekämpandet av smittsamma husdjurssjukdomar ökat i Sverige. Regeringen fortsätter att arbeta för att hålla tillbaka salmonella och bekämpa olika smittsamma djursjukdomar. En god djurhälsa liksom sunda och säkra livsmedel är av stor vikt för regeringen.

Krisberedskap, redlig livsmedelshantering och säkra livsmedel

Säkra livsmedel och dricksvatten är grund- läggande förutsättningar för samhällets funktio- nalitet och för människors hälsa. De samhälls- ekonomiska kostnaderna förknippade med bristande krisberedskap där dricksvatten och livsmedel av undermålig kvalitet konsumeras riskerar att bli höga. Regeringen har tillsatt en utredning för att närmare granska förutsättning- arna för en trygg dricksvattenförsörjning. Sprid- ning av farliga kemikalier till miljön kan leda till att livsmedel och dricksvatten förorenas och därmed vara ett hot mot folkhälsan. För att förstärka arbetet med handlingsplanen för Gift- fri vardag ökar regeringen Livsmedelsverkets anslag med 2 miljoner kronor under perioden

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

2014–2020. Medlen är avsedda för att öka kun- skapen om risker med hälsofarliga ämnen i livs- medel i syfte att bidra till utvecklingen av den EU-gemensamma livsmedelslagstiftningen. Vidare avsätter regeringen 1 miljon kronor årligen till Livsmedelsverket för att förstärka spridningen av information till riskgrupper som inte ska ha ett högt intag av fet fisk från Östersjön.

Riksdagen beslutade i mars 2011 ett tillkänna- givande om att regeringen snarast bör lägga fram ett lagförslag som förbjuder användningen av transfetter i livsmedel (bet. 2010/11:MJU14, rskr. 2010/11:193). Regeringen gav Livsmedels- verket i oktober 2011 i uppdrag (L2011/2643) att bl.a. lämna ett förslag till regler för att begränsa användningen av industriellt frams- tällda transfettsyror i livsmedel. Livsmedels- verket har agerat genom dialog med branschen och den svenska livsmedelsbranschen har genom egna åtgärder ersatt industriellt framställda transfettsyror med andra fettråvaror. Den Europeiska kommissionen ska lämna en rapport och eventuella lagstiftningsförslag angående transfetter i livsmedel senast i december 2014. Livsmedelsverkets slutsats är att avvakta med nationell lagstiftning och invänta Europeiska kommissionens rapport. Livsmedelsverkets förslag har remitterats och de flesta remiss- instanser delar Livsmedelsverkets bedömningar. Om nationell lagstiftning skulle införas före gemensamma åtgärder i EU, skulle det innebära merarbete och merkostnader för både myndig- heter och företag eftersom den nationella lag- stiftningen i så fall skulle behöva anpassas till kommande gemenskapsregler. Regeringen bedömer därför att Europeiska kommissionens rapport bör avvaktas innan nationella lagstift- ningsåtgärder vidtas.

Konsumenten har verktyg och förutsättningar att välja

De livsmedel som säljs ska vara säkra. Konsumenterna har rätt att känna sig trygga med det de äter. Konsumenterna ska också kunna lita på att de livsmedel som de konsumerar är vad de utges för att vara. Det senaste året har det framkommit att fusk förekommer i livsmedelsbranschen. Redlig- heten i livsmedelshanteringen ska vara god. Samtidigt ska valfriheten och konsument-

makten vara stor och det är av vikt att regelverket är modernt och anpassat till dagens förhållanden. För att förstärka Livsmedels- verkets nationella funktion som stöd för regionala och lokala kontrollmyndigheter ökar regeringen Livsmedelsverkets anslag med 3 500 000 kronor för insatser mot livsmedelsfusk och ökat konsumentförtroende för maten. Medlen är avsedda att användas för att förstärka verkets arbete med redlighetsfrågor, genom bl.a. särskilda kontrollprojekt inriktade mot redlig- hetsfrågor, såsom livsmedelsmärkning och inne- hållsdeklarationer, och ökat stöd till lokala kontrollmyndigheter.

Märkning är ett viktigt redskap för att konsumenten ska kunna välja bra, hälsosam och miljömässigt hållbar mat efter sina önskemål och behov. Fortsatta åtgärder för att förbättra kunskapen om kostens och måltidernas bety- delse ska genomföras rörande bl.a. måltider i skolan och inom äldreomsorgen. Regeringens satsningar inom ramen för visionen Sverige – det nya matlandet är här betydelsefulla.

Att ha tillgång till gott och säkert vatten är av stor betydelse för såväl den enskilde konsumenten som för företag och behövs för en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion. De senaste årens stora utbrott av vattenburna smittor visar hur snabbt allvarliga händelser kan uppstå och varför god samordning behövs för att dra lärdom av vad som inträffat. Den sam- ordning av dricksvattenfrågorna på nationell nivå som Livsmedelsverket leder är viktig för att samhället ska kunna fortsätta upprätthålla en bra dricksvattenförsörjning såväl vid normala förhållanden som vid allvarliga störningar eller kriser.

2.6.4De gröna näringarna är en del av en globalt hållbar utveckling

De gröna näringarna är viktiga för utveckling mot ett hållbart samhälle i Sverige, i resten av EU och i övriga världen. Inom ramen för olika internationella organisationer och processer driver regeringen frågan om en öppnare och mer marknadsanpassad handel på jordbruks-, fiske- och livsmedelsområdet, klimathänsyn, hållbar produktion i jordbruks-, fiske- och skogs- näringen, värnandet om genetiska resurser på regional och global nivå och säkra livsmedel. I den s.k. post 2015-agendan, dvs. FN-processerna

för en ny agenda för global utveckling efter 2015 och de millenniemål som då löper ut, kommer globala hållbarhetsmål att fastställas.

En trygg global livsmedelsförsörjning

Uppfyllandet av FN:s Millenniemål är fortsatt prioriterat av regeringen. Delmålet om halverad fattigdom i det första millenniemålet har nu nåtts. Även om framstegen i att nå delmålet om att halvera andelen hungrande har förbättrats sedan 1990 har minskningen i antalet hungrande stannat av sedan 2007 och i vissa regioner i stället ökat. Därför är det än mer angeläget att öka relevanta och effektiva insatser. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) har en central roll för att främja en globalt tryggad livsmedels- försörjning och Sveriges deltagande i organisa- tionen är därför viktigt. Sverige kommer vidare att lägga stor vikt vid det påbörjade arbetet inom ramen för Kommittén för tryggad livsmedels- försörjning med framtagandet av riktlinjer för ansvarsfulla investeringar i jordbruk8, som ska komplettera de frivilliga riktlinjerna. Regeringen understryker vikten av bättre fungerande mark- nader, satsningar för att uppnå ökad hållbar produktivitet inom jordbruket, ett hållbart fiske, minskat produktionsbortfall och svinn liksom vikten av lika tillgång för kvinnor och män till produktionsresurser som mark samt tillgång till finansiering för en globalt tryggad livsmedels- försörjning.

De gröna näringarna är en del av lösningen i det globala miljö- och klimatarbetet

Ett hållbart jord- och skogsbruk i världen bidrar till utveckling och fattigdomsbekämpning. Det finns stor potential att minska negativ klimat- påverkan genom att reducera den pågående avskogningen och omföringen av skogsmark till annan markanvändning vilket sker i många utvecklingsländer.

Sverige har genom sin höga kunskapsnivå och långa skogliga tradition en hög trovärdighet internationellt vad gäller skogsbruket och skogens produktions- och miljövärden. Sverige

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

ska fortsätta att förmedla kunskap om detta och exportera sitt teknologiska kunnande. Sverige ska fortsatt spela en framträdande roll avseende skogsfrågor på den europeiska arenan liksom i det övriga internationella arbetet, som en viktig del i satsningen Skogsriket. Processerna kring ett rättsligt bindande avtal för skog i Europa samt framtagandet av en ny skogsstrategi för EU är specifikt prioriterade.

Ett aktivt deltagande i Global Research Alliance for Agricultural Green House Gases ger även möjlighet för svenska forskare att bidra till det globala samarbetet inom de gröna näringarna.

Internationellt fiskerisamarbete sker huvud- sakligen inom multilaterala och regionala organisationer samt inom ramen för EU:s fiskeavtal med tredje land. Regeringens mål är att stärka tillämpningen av försiktighetsansatsen och ett införande av ekosystemansatsen i förvalt- ningen samt skydda de mänskliga rättigheterna. Med hänsyn till situationen för många bestånd, såväl i EU som globalt, är även arbetet inriktat på de faktorer som främjar återuppbyggnaden av hotade bestånd allt viktigare.

En öppen global ekonomi

Regeringen har som mål att bidra till en dynamisk och öppen global ekonomi på jordbruks- och livsmedelsområdet. Det kvarstår som en prioritet för regeringen att avsluta Doharundan inom ramen för världshandels- organisationen WTO där bl.a. ett reviderat jordbruksavtal ingår. På grund av fortsatta motgångar i den multilaterala förhandlings- processen avser regeringen fortsatt stödja EU:s bilaterala frihandelsförhandlingar, inte minst med USA, och svenska initiativ i syfte att öppna marknader för svenska exportintressen. Åtgärder som syftar till att värna människors, djurs och växters liv och hälsa bör vara rättvisa och proportionerliga samt bygga på överenskomna riktlinjer, rekommendationer och standarder. Genom WTO och internationella standardise- ringsorganisationer finns ett multilateralt regel- verk som säkerställer detta.

8 Inklusive skogsbruk och fiske.

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

3 Budgetförslag

3.1.11:1 Skogsstyrelsen

Tabell 3.1 Anslagsutveckling 1:1 Skogsstyrelsen

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	376 013		sparande	-6 769
			1	Utgifts-
2013	Anslag	400 368	1	prognos	384 129
2013	Anslag	400 368		prognos	384 129
2014	Förslag	405 533

2015	Beräknat	393 981	2
2015	Beräknat	393 981

2016	Beräknat	376 912	3
2016	Beräknat	376 912

2017	Beräknat	385 245	4
2017	Beräknat	385 245

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 388 894 tkr i 2014 års prisnivå.

3Motsvarar 365 832 tkr i 2014 års prisnivå.

4Motsvarar 365 831 tkr i 2014 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Skogsstyrelsens för- valtningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för att medfinansiera insatser enligt rådets förordning (EG) nr 1698/2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU).

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 3.2 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentligrättslig	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
verksamhet	inkomsttitel	som får		(intäkt –
	(som inte får	disponeras		kostnad)
	disponeras)

Utfall 2012	-	359	268	91
Prognos 2013	-	360	310	50

Budget 2014	-	360	310	50

Tabell 3.3 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt –
			kostnad)

Utfall 2012	201 578	207 841	-6 263
(varav tjänsteexport)	1 061	1 205	-144

Prognos 2013	380 700	384 700	-4 000
(varav tjänsteexport)	900	1050	-150

Budget 2014	528 900	528 800	100
(varav tjänsteexport)	900	800	100

Skogsstyrelsens offentligrättsliga verksamhet utgörs av avgifter som erhålls vid handel med skogsodlingsmaterial (kontroll av frö- och planthandel) från statliga myndigheter och affärsverk. Skogsstyrelsen bedriver uppdrags- verksamhet som i huvudsak finansieras genom avgifter. Undantag är vissa arbetsmarknads- politiska åtgärder.

Avgiftsintäkterna får disponeras av Skogs- styrelsen.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 405 533 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Skogsstyrelsen för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 393 981 000 kronor, 376 912 000 kronor respektive 385 245 000 kronor.

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

Tabell 3.4 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:1 Skogsstyrelsen

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017
Anvisat 2013 1	400 368	400 368	400 368	400 368
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	11 375	16 760	23 846	33 225
Beslut	-5 710	-22 641	-46 787	-47 822
Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt 3	-500	-507	-515	-527
Förslag/
beräknat
anslag	405 533	393 981	376 912	385 245

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2013. Övriga föränd - ringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris - och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2015–2017 är preliminär.

3Anslaget minskas fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförs i statsförvaltningen.

3.1.21:2 Insatser för skogsbruket

Tabell 3.5 Anslagsutveckling 1:2 Insatser för skogsbruket

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	232 584		sparande	2 153
			1	Utgifts-
2013	Anslag	261 868	1	prognos	255 568
2013	Anslag	261 868		prognos	255 568
2014	Förslag	257 873

2015	Beräknat	249 373
2016	Beräknat	239 373

2017	Beräknat	217 873

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket och finansierar natur- och kulturmiljövårdsåtgärder inom skogs- bruket och åtgärder för att anlägga och vårda ädellövskog. Anslaget får användas för att täcka utgifter för biotopskydd och naturvårdsavtal.

Anslaget får även användas för utgifter för att upprätta renbruksplaner och till att med- finansiera skogsträdsförädling.

Vidare får anslaget användas för vissa administstrationskostnader hos Skogsstyrelsen.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2014 för anslaget 1:2 Insatser för skogs- bruket besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 20 000 000 kronor 2015, 21 000 000 kro- nor 2016 samt 29 000 000 kronor 2017–2018.

Skälen för regeringens förslag: I hanteringen av vissa bidrag och ersättningar till skogsägare och för att skapa goda förutsättningar för fleråriga naturvårdsprojekt behöver ekonomiska åtaganden kunna ingås som medför utgifter under kommande år. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2014 för anslaget 1:2

Insatser för skogsbruket besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden, medför behov av framtida anslag på högst 20 000 000 kronor under 2015, 21 000 000 under 2016 och 29 000 000 kronor under 2017–2018.

Tabell 3.6 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2012	2013	2014	2015	2016	2017–2018

Ingående åtaganden	26 679	21 999	26 211
Nya åtaganden	15 521	21 085	18 600

Infriade åtaganden	-20 201	-16 873	-18 600	-20 000	-21 000	-29 000

Utestående åtaganden	21 999	26 211	26 211
Erhållet/föreslaget bemyndigande	70 000	70 000	70 000

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 1 500 000 kronor årligen 2014–2016 förs över till anslag 1:21 Stöd till jord- brukets rationalisering.

Regeringen föreslår att 257 873 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 249 373 000 kronor, 239 373 000 kronor respektive 217 873 000 kronor.

Tabell 3.7 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:2 Insatser för skogsbruket

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017

Anvisat 2013 1	261 868	261 868	261 868	261 868
Förändring till följd av:
Beslut	-2 500	-11 000	-21 000	-44 000

Överföring
till/från andra
anslag	-1 500	-1 500	-1 500
Övrigt	5	5	5	5

Förslag/
beräknat
anslag	257 873	249 373	239 373	217 873

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3.1.31:3 Statens veterinärmedicinska anstalt

Tabell 3.8 Anslagsutveckling 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	113 854		sparande	976
			1	Utgifts-
2013	Anslag	112 729	1	prognos	114 270
2013	Anslag	112 729		prognos	114 270
2014	Förslag	115 093

2015	Beräknat	116 533	2
2015	Beräknat	116 533
2016	Beräknat	119 469	3
2016	Beräknat	119 469

2017	Beräknat	122 038	4
2017	Beräknat	122 038

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 115 093 tkr i 2014 års prisnivå.

3Motsvarar 116 121 tkr i 2014 års prisnivå.

4Motsvarar 116 121 tkr i 2014 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Statens veterinär- medicinska anstalts förvaltningsutgifter.

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 3.9 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt –
			kostnad)

Utfall 2012	163 880	165 341	-1 461
(varav tjänsteexport)	(5 566)	(5 135)	(431)

Prognos 2013	161 000	162 000	-1 000
(varav tjänsteexport)	(5 000)	(4 800)	(200)
Budget 2014	161 000	162 000	-1 000
(varav tjänsteexport)	(5 000)	(4 800)	(200)

Avgiftsintäkterna får disponeras av Statens vete- rinärmedicinska anstalt.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 115 093 000 kronor an- visas under anslaget 1:3 Statens veterinär- medicinska anstalt för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 116 533 000 kronor, 119 469 000 kronor respektive 122 038 000 kro- nor.

Tabell 3.10 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017
Anvisat 2013 1	112 729	112 729	112 729	112 729
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	2 528	3 970	5 851	8 401
Beslut			1 058	1 081
Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt 3	-164	-166	-169	-172
Förslag/
beräknat
anslag	115 093	116 533	119 469	122 038

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3Anslaget minskas fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförs i statsförvaltningen.

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

3.1.41:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet

Tabell 3.11 Anslagsutveckling 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	105 966		sparande	0
			1	Utgifts-
2013	Anslag	107 301	1	prognos	107 301
2013	Anslag	107 301		prognos	107 301
2014	Förslag	107 298
2015	Beräknat	108 478	2
2015	Beräknat	108 478

2016	Beräknat	109 873	3
2016	Beräknat	109 873

2017	Beräknat	112 019	4
2017	Beräknat	112 019

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 107 298 tkr i 2014 års prisnivå.

3Motsvarar 107 298 tkr i 2014 års prisnivå.

4Motsvarar 107 298 tkr i 2014 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för ersättning för veterinär service. Anslaget får användas för utgifter för att minska veterinärkostnaderna för företag med avlägset belägen djurhållning avseende livsmedelsproducerande djur.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 3.12 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentligrättslig	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
verksamhet	inkomsttitel	som får		(intäkt –
	(som inte får	disponeras		kostnad)
	disponeras)

Utfall 2012	4 257	-4 257	0
Prognos 2013	4 400	-4 400	0

Budget 2014	4 400	-4 400	0


Tabell 3.13 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt –
			kostnad)
Utfall 2012	525 667	-520 798	4 869

Prognos 2013	525 757	-529 587	-3 830
Budget 2014	530 000	-530 000	0

Av tabellerna framgår distriktsveterinärernas avgiftsbelagda verksamhet. Större delen av verk- samheten är avgiftsfinansierad.

Jordbruksverket får disponera avgiftsintäk- terna.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 107 298 000 kronor an- visas under anslaget 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 108 478 000 kronor, 109 873 000 kronor respektive 112 019 000 kro- nor.

Tabell 3.14 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017
Anvisat 2013 1	107 301	107 301	107 301	107 301
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	150	1 332	2 729	4 878
Beslut
Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt 3	-153	-155	-157	-160
Förslag/
beräknat
anslag	107 298	108 478	109 873	112 019

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3Anslaget minskas fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförs i statsförvaltnin gen.

3.1.51:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder

Tabell 3.15 Anslagsutveckling 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	12 654		sparande	279
			1	Utgifts-
2013	Anslag	12 433	1	prognos	12 166
2013	Anslag	12 433		prognos	12 166
2014	Förslag	12 933
2015	Beräknat	13 433

2016	Beräknat	14 933

2017	Beräknat	14 933

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för före- byggande hälsokontroll och djursjukdatasystem, i syfte att begränsa skadeverkningarna av sådana djursjukdomar som bara smittar mellan djur, och

sådana som kan smitta både djur och människor. Anslaget får även användas till djurskydds- främjande åtgärder.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 12 933 000 kronor anvisas under anslaget 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 13 433 000 kronor, 14 933 000 kronor respektive 14 933 000 kronor.

Tabell 3.16 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017

Anvisat 2013 1	12 433	12 433	12 433	12 433
Förändring till följd av:
Beslut	500	1 000	2 500	2 500

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	12 933	13 433	14 933	14 933

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3.1.61:6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar

Tabell 3.17 Anslagsutveckling 1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	129 096		sparande	20 381
			1	Utgifts-
2013	Anslag	124 349	1	prognos	128 079
2013	Anslag	124 349		prognos	128 079
2014	Förslag	124 349

2015	Beräknat	124 349
2016	Beräknat	124 349

2017	Beräknat	124 349

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för bekämpande av och beredskap mot smittsamma husdjurssjukdomar varvid ersättning lämnas enligt epizootilagen (1999:657), zoonoslagen

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

(1999:658), provtagningslagen (2006:806) eller med stöd av i lagarna meddelade författningar. Anslaget får användas för statsbidrag till obduktionsverksamhet, för utveckling och genomförande av sjukdomskontroller och för genomförande av EU-lagstiftningen om djur- skydd, djurhälsa, foder och livsmedel. Anslaget får användas för utgifter för nationell medfinansiering av kontrollprogram som Sverige enligt EU:s krav är skyldig att göra.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 124 349 000 kronor an- visas under anslaget 1:6 Bekämpande av smitt- samma husdjurssjukdomar för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 124 349 000 kronor, 124 349 000 kronor respektive 124 349 000 kronor.

Tabell 3.18 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017
Anvisat 2013 1	124 349	124 349	124 349	124 349

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	124 349	124 349	124 349	124 349

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3.1.71:7 Ersättningar för viltskador m.m.

Tabell 3.19 Anslagsutveckling 1:7 Ersättningar för viltskador m.m.

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	42 001		sparande	5 777
			1	Utgifts-
2013	Anslag	37 778	1	prognos	36 869
2013	Anslag	37 778		prognos	36 869
2014	Förslag	37 778

2015	Beräknat	37 778
2016	Beräknat	37 778

2017	Beräknat	37 778

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för att före- bygga skada av vilt och ersättning för sådan skada.

Kompletterande information

Bestämmelser om rätten till ersättning regleras i viltskadeförordningen (2001:724).

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 37 778 000 kronor an- visas under anslaget 1:7 Ersättningar för vilt- skador m.m. för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 37 778 000 kronor, 37 778 000 kronor respektive 37 778 000 kronor.

Tabell 3.20 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:7 Ersättning för viltskador m.m.

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017
Anvisat 2013 1	37 778	37 778	37 778	37 778

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	37 778	37 778	37 778	37 778

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2014 besluta om en kredit i Riksgälds- kontoret som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 5 000 000 kronor för Viltvårds- fonden.

Skälen för regeringens förslag: Jägare är enligt 49 § jaktförordningen (1987:905) skyldiga att betala viltvårdsavgift på 300 kronor per år till Viltvårdsfonden. Medlen ur fonden används för att främja viltvården och andra liknande ändamål som är förenliga med jaktlagens syfte. Jaktåret

omfattar tiden den 1 juli–den 30 juni. Merparten av viltvårdsavgifterna betalas till fonden i början av jaktåret medan utgifterna är fördelade över kalenderåret.

Regeringen bör därför bemyndigas att under 2014 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 5 000 000 kronor.

3.1.81:8 Statens jordbruksverk

Tabell 3.21 Anslagsutveckling 1:8 Statens jordbruksverk

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	492 301		sparande	7 834
			1	Utgifts-
2013	Anslag	505 621	1	prognos	514 715
2013	Anslag	505 621		prognos	514 715
2014	Förslag	521 089

2015	Beräknat	504 513	2
2015	Beräknat	504 513

2016	Beräknat	501 750	3
2016	Beräknat	501 750
2017	Beräknat	502 088	4
2017	Beräknat	502 088

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 498 361 tkr i 2014 års prisnivå.

3Motsvarar 487 827 tkr i 2014 års prisnivå.

4Motsvarar 478 105 tkr i 2014 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget används för Statens jordbruksverks förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård och för utgifter för Centrala djurförsöksetiska nämnden.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 3.22 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentligrättslig	Intäkter	Kostnader	Resultat
verksamhet	som får		(intäkt –
	disponeras		kostnad)

Tillsyn
Utfall 2012	29 182	-30 221	-1 039
Prognos 2013	30 859	-32 895	-2 036
Budget 2014	35 255	-33 581	1 674
Djur
Utfall 2012	26 711	-24 712	1 999
Prognos 2013	33 616	-36 268	-2 652
Budget 2014	33 800	-33 800	0
Växt
Utfall 2012	12 184	-12 440	-256
Prognos 2013	12 550	-11 610	940
Budget 2014	12 500	-12 600	-100
Utsäde
Utfall 2012	8 255	-8 333	-78
Prognos 2013	8 790	-8 790	0
Budget 2014	8 700	-8 500	200

Jordbruksverket får disponera intäkterna från avgifter inom områdena Tillsyn, Djur, Växt och Utsäde.

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 521 089 000 kronor anvisas under anslaget 1:8 Statens jordbruksverk för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 504 513 000 kronor, 501 750 000 kronor respektive 502 088 000 kronor.

Tabell 3.24 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:8 Statens jordbruksverk

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017

Anvisat 2013 1	505 621	505 621	505 621	505 621
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	16 725	23 174	31 633	42 927
Beslut	-662	-23 679	-34 892	-45 836

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt 3	-595	-602	-612	-625
Förslag/
beräknat
anslag	521 089	504 513	501 750	502 088

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3Anslaget minskas fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförs i statsförvaltningen.

Tabell 3.23 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt –
			kostnad)
Vatten
Utfall 2012	12 800	-12 176	624
Prognos 2013	12 800	-12 680	120
Budget 2014	14 900	-14 800	100
Tillsyn
Utfall 2012	3 576	-3 576	0
Prognos 2013	4 390	-4 390	0
Budget 2014	4 400	-4 400	0
Utsäde
Utfall 2012	22 872	-23 808	-936
Prognos 2013	23 940	-23 884	56
Budget 2014	24 300	-24 200	100
Tjänsteexport
Budget 2014	7 000	7 000	0

Jordbruksverket får disponera intäkterna från avgifter inom områdena Vatten, Tillsyn, Utsäde och Tjänsteexport.

3.1.91:9 Bekämpande av växtskadegörare

Tabell 3.25 Anslagsutveckling 1:9 Bekämpande av växtsjukdomar

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	5 000		sparande	0
			1	Utgifts-
2013	Anslag	6 700	1	prognos	6 539
2013	Anslag	6 700		prognos	6 539
2014	Förslag	5 000

2015	Beräknat	5 000

2016	Beräknat	5 000
2017	Beräknat	5 000

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för åtgärder mot växtskadegörare samt för att ersätta enskilda för skada till följd av sådana åtgärder enligt växtskyddslagen (1972:318). Utgifter för bered- skapsåtgärder, akuta skyddsåtgärder, marknads-

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

kontroller, inventeringar m.m. mot karantän- skadegörare finansieras också med detta anslag liksom undersökningar av växtprover som av Jordbruksverket överlämnas för laboratorie- mässig diagnostisering. Vidare får anslaget användas till internationellt engagemang inom området bekämpande av växtskadegörare. Slut- ligen används anslaget för utgifter för verifiering av de svenska skyddade zonerna.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 5 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:9 Bekämpande av växtskade- görare för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräk- nas anslaget till 5 000 000 kronor, 5 000 000 kro- nor respektive 5 000 000 kronor.

Tabell 3.26 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:9 Bekämpande av växtskadegörare

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017
Anvisat 2013 1	5 000	5 000	5 000	5 000

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	5 000	5 000	5 000	5 000

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3.1.10 1:10 Gårdsstöd m.m.

Tabell 3.27 Anslagsutveckling 1:10 Gårdsstöd m.m.

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	5 922 181		sparande	660 819
			1	Utgifts-
2013	Anslag	5 819 000	1	prognos	5 996 000
2013	Anslag	5 819 000		prognos	5 996 000
2014	Förslag	5 932 000

2015	Beräknat	5 870 000
2016	Beräknat	5 872 000

2017	Beräknat	5 909 300

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för gårdsstöd och för andra åtgärder inom den första pelaren av den gemensamma jordbrukspolitiken. Anslaget får även användas för bidrag från EU för bekämpande av djursjukdomar.

Kompletterande information

I förslag till rådets och Europaparlamentets förordning (EG) nr 0280/2011 finns bestämmel- ser om direktstöd till lantbrukare.

I rådets beslut (EG) nr 470/2009 finns bestämmelser om bidrag från EU för bekämpande av djursjukdomar.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 5 932 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:10 Gårdsstöd m.m. för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 5 870 000 000 kronor, 5 872 000 000 kronor respektive 5 909 300 000 kronor.

Tabell 3.28 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:10 Gårdsstöd m.m.

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017
Anvisat 2013 1	5 819 000	5 819 000	5 819 000	5 819 000
Förändring till följd av:
Beslut
Övriga makro-
ekonomiska
förutsätt-
ningar	113 000	51 000	64 100	101 400

Volymer			-11 100	-11 100

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	5 932 000	5 870 000	5 872 000	5 909 300

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3.1.111:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m.

Tabell 3.29 Anslagsutveckling 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m.

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	175 478		sparande	144 938
			1	Utgifts-
2013	Anslag	258 300	1	prognos	133 740
2013	Anslag	258 300		prognos	133 740
2014	Förslag	144 100
2015	Beräknat	144 100

2016	Beräknat	142 100

2017	Beräknat	143 100

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för offentlig lagring, övrig intervention, stöd i form av pro- duktions-, konsumtions- och marknadsförings- bidrag, fiberberedning samt exportbidrag.

Kompletterande information

I förslag till rådets och Europaparlamentets förordning (EG) nr 0281/2011 finns bestämmel- ser om offentlig lagring, intervention och övriga stöd.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 144 100 000 kronor anvisas under anslaget 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 144 100 000 kronor, 142 100 000 kronor respektive 143 100 000 kronor.

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

Tabell 3.30 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m.

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017
Anvisat 2013 1	258 300	258 300	258 300	258 300
Förändring till följd av:
Beslut

Övriga makro-
ekonomiska
förutsätt-
ningar	-2 500	-2 500	-2 500	-2 500
Volymer	-111 700	-111 700	-113 700	-112 700

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	144 100	144 100	142 100	143 100

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2014 för anslaget 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 48 000 000 kronor 2015 och 32 000 000 kronor 2016.

Skälen för regeringens förslag: Ett av de områden som anslaget används till är stöd till producentorganisationer inom frukt- och grönt- sektorn. Stöden ges inom fleråriga verksamhets- program. Efter beslut om stöd sker betalning- arna till stödmottagarna under påföljande år. Denna stödform innebär att beslut om stöd- utbetalningar för kommande år behöver kunna fattas. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2014 för anslaget 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 48 000 000 kronor 2015 och 32 000 000 kronor 2016.

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

Tabell 3.31 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m.

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2012	2013	2014	2015	2016

Ingående åtaganden	44 413	69 937	80 000

Nya åtaganden	69 937	60 063	48 000

Infriade åtaganden	-44 413	-50 000	-48 000	-48 000	-32 000
Utestående åtaganden	69 937	80 000	80 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande	80 000	80 000	80 000

3.1.12 1:12 Finansiella korrigeringar m.m.

Tabell 3.32 Anslagsutveckling 1:12 Finansiella korrigeringar m.m.

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	428 650		sparande	8 921
			1	Utgifts-
2013	Anslag	190 472	1	prognos	178 012
2013	Anslag	190 472		prognos	178 012
2014	Förslag	75 472

2015	Beräknat	75 472

2016	Beräknat	75 472
2017	Beräknat	75 472

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Regeringen föreslår att 75 472 000 kronor anvisas under anslaget 1:12 Finansiella korrige- ringar m.m. för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 75 472 000 kronor, 75 472 000 kronor respektive 75 472 000 kronor.

Tabell 3.33 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:12 Finansiella korrigeringar

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017

Anvisat 2013 1	190 472	190 472	190 472	190 472
Förändring till följd av:
Beslut	-115 000	-115 000	-115 000	-115 000

Överföring

till/från andra anslag

Ändamål

Anslaget används för utgifter för eventuella finansiella korrigeringar och straffavgifter som Europeiska kommissionen kan komma att ålägga Sverige efter granskning av Sveriges utnyttjande av EU:s jordbruksfonder och EU:s fiskefond. Vidare får anslaget användas för eventuella ränteutgifter, rättegångsutgifter, revisions- och kontrollutgifter förknippade med Jordbruks- verkets inbetalningar till den europeiska gemen- skapen. Anslaget får även användas till utgifter för skadestånd. Dessutom får anslaget belastas med tekniska utgifter för offentlig lagring i den mån som ersättning inte erhålls från EU- budgeten.

Regeringens överväganden

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	75 472	75 472	75 472	75 472

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3.1.13 1:13 Strukturstöd till fisket m.m.

Tabell 3.34 Anslagsutveckling 1:13 Strukturstöd till fisket m.m.

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	19 063		sparande	23 835
			1	Utgifts-
2013	Anslag	37 919	1	prognos	25 701
2013	Anslag	37 919		prognos	25 701
2014	Förslag	23 985
2015	Beräknat	16 105

2016	Beräknat	28 000

2017	Beräknat	28 000

Medelsbehovet på anslaget kan variera mycket mellan olika år. Det beror huvudsakligen på de eventuella finansiella korrigeringar som beslutas av Europeiska kommissionen.

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för nationellt stöd till åtgärder som medfinansieras av EU inom ramen för strukturåtgärder inom fiskeri- näringen. Anslaget får även användas för finansiering av andra projekt som ligger i linje med programmet.

Regeringens överväganden

Regeringen avser att återkomma angående anslagsnivåer för havs- och fiskeriprogrammet för programperioden 2014–2020.

Regeringen föreslår att 23 985 000 kronor anvisas under anslaget 1:13 Strukturstöd till fisket m.m. för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 16 105 000 kronor, 28 000 000 kronor respektive 28 000 000 kronor.

Tabell 3.35 Härledning av anslagsnivån 201–2017, för 1:13 Strukturstöd till fisket m.m.

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017
Anvisat 2013 1	37 919	37 919	37 919	37 919
Förändring till följd av:
Beslut	20 882	7 482	18 482	18 482
Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt	-34 816	-29 296	-28 401	-28 401
Förslag/
beräknat
anslag	23 985	16 105	28 000	28 000

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3.1.141:14 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.

Tabell 3.36 Anslagsutveckling 1:14 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	37 333		sparande	147 782
			1	Utgifts-
2013	Anslag	91 793	1	prognos	68 103
2013	Anslag	91 793		prognos	68 103
2014	Förslag	75 412
2015	Beräknat	55 051

2016	Beräknat	70 000

2017	Beräknat	70 000

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Anslaget får användas för utgifter för att finan- siera det belopp som motsvarar EU:s medfinan- siering av strukturstöd till fisket m.m. som redovisas under anslaget 1:13 Strukturstöd till fisket m.m.

Kompletterande information

Nationell medfinansiering sker under anslaget 1:13 Strukturstöd till fisket m.m.

Regeringens överväganden

Regeringen avser att återkomma angående anslagsnivåer för havs- och fiskeriprogrammet för programperioden 2014–2020.

Regeringen föreslår att 75 412 000 kronor anvisas under anslaget 1:14 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 55 051 000 kronor, 70 000 000 kronor respektive 70 000 000 kronor.

Tabell 3.37 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:14 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017
Anvisat 2013 1	91 793	91 793	91 793	91 793
Förändring till följd av:
Beslut	5 000	-30 000
Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt	-21 381	-6 742	-21 793	-21 793
Förslag/
beräknat
anslag	75 412	55 051	70 000	70 000

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

3.1.15 1:15 Livsmedelsverket

Tabell 3.38 Anslagsutveckling 1:15 Livsmedelsverket

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	289 257		sparande	1 603
			1	Utgifts-
2013	Anslag	294 403	1	prognos	291 715
2013	Anslag	294 403		prognos	291 715
2014	Förslag	304 035

2015	Beräknat	306 115	2
2015	Beräknat	306 115

2016	Beräknat	308 840	3
2016	Beräknat	308 840

2017	Beräknat	315 340	4
2017	Beräknat	315 340

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 302 430 tkr i 2014 års prisnivå.

3Motsvarar 300 524 tkr i 2014 års prisnivå.

4Motsvarar 300 524 tkr i 2014 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Livsmedelsverkets förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för den offentliga kontroll som görs vid slakterier i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 854/2004 om fastställande av särskilda bestämmelser för genomförandet av offentlig kontroll av produk- ter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 3.39 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentligrättslig	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
verksamhet	inkomsttitel	som får		(intäkt –
	(som inte får	disponeras		kostnad)
	disponeras)

Utfall 2012	112 600	106 100	6 500
Prognos 2013	105 500	108 900	-3 400
Budget 2014	103 000	110 500	-7 500

Tabell 3.40 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt –
			kostnad)
Utfall 2012	13 300	14 400	-1 100
(varav tjänsteexport)	(2 700)	(3 200)	(-500)
Prognos 2013	13 900	15 100	-1 200
(varav tjänsteexport)	(3 000)	(3 100)	(-100)
Budget 2014	13 000	13 000	0
(varav tjänsteexport)	(3 000)	(3 000)	(0)

Avgiftsintäkterna får disponeras av Livsmedels- verket.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 304 035 000 kronor anvisas under anslaget 1:15 Livsmedelsverket för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 306 115 000 kronor, 308 840 000 kronor respektive 315 340 000 kronor.

Det finns ett behov av förstärkta kontroll- insatser på redlighetsområdet. Regeringen före- slår att 3 500 000 kronor anvisas för insatser mot livsmedelsfusk.

Livsmedel kan vara en viktig källa till expone- ring för farliga ämnen. Regeringen föreslår att 2 000 000 kronor årligen anvisas anslaget under perioden 2014–2020 för att förstärka arbetet med handlingsplanen för en giftfri vardag.

Det är viktigt att konsumenterna har känne- dom om Livsmedelsverkets kostråd för fisk som kan innehålla förhöjda halter miljögifter. Rege- ringen föreslår att anslaget anvisas 1 000 000 kro- nor årligen för information om Livsmedels- verkets kostråd.

Ansvaret för information om enskilda dricks- vattenanläggningar överförs från Socialstyrelsen till Livsmedelsverket. Regeringen föreslår att anslaget därför anvisas 500 000 kronor per år fr.o.m. 2014. Detta innebär att frågor kring dricksvatten samlas på Livsmedelsverket.

Tabell 3.41 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:15 Livsmedelsverket

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017
Anvisat 2013 1	294 403	294 403	294 403	294 403
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	4 983	8 631	13 268	19 744
Beslut	4 415	2 844	928	948
Överföring
till/från andra
anslag	500	506	514	525

Övrigt 3	-266	-269	-273	-279
Förslag/
beräknat
anslag	304 035	306 115	308 840	315 340

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2013. Övriga föränd - ringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris - och

löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2015–2017 är preliminär.

3 Anslaget minskas fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförs i statsförvaltningen.

3.1.161:16 Konkurrenskraftig livsmedelssektor

Tabell 3.42 Anslagsutveckling 1:16 Konkurrenskraftig livsmedelssektor

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	78 687		sparande	9 973
			1	Utgifts-
2013	Anslag	87 810	1	prognos	79 393
2013	Anslag	87 810		prognos	79 393
2014	Förslag	88 660
2015	Beräknat	15 160

2016	Beräknat	15 160

2017	Beräknat	15 160

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

Tabell 3.43 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:16 Konkurrenskraftig livsmedelssektor

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017
Anvisat 2013 1	88 660	88 660	88 660	88 660
Förändring till följd av:
Beslut		-73 500	-73 500	-73 500

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/
beräknat
anslag	88 660	15 160	15 160	15 160

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för åtgärder inom livsmedelsområdet, främst för att främja exporten av svenska livsmedel och för utveckling av livsmedelsförädling. Anslaget får användas för utgifter till stöd för marknadsföring och del- tagande i mässor samt stöd till projektverk- samhet med syfte att öka kompetens och utveckla produkter, processer, teknik och logistiklösningar med anknytning till livsmedels- förädling enligt förordningen (2011:93) om stöd till insatser på livsmedelsområdet. Anslaget får användas för utgifter för åtgärder inom ramen för Sverige – det nya matlandet. Anslaget får även användas för utgifter för kommunikations- insatser och för satsningar för mat inom offentlig sektor.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 88 660 000 kronor anvisas under anslaget 1:16 Konkurrenskraftig livsmedelssektor för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 15 160 000 kronor, 15 160 000 kronor respektive 15 160 000 kronor.

3.1.171:17 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.

Tabell 3.44 Anslagsutveckling 1:17 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	41 829		sparande	36
			1	Utgifts-
2013	Anslag	42 913	1	prognos	41 881
2013	Anslag	42 913		prognos	41 881
2014	Förslag	42 913

2015	Beräknat	42 913

2016	Beräknat	42 913
2017	Beräknat	42 913

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för medlem- skapsavgifter i internationella organisationer inom Landsbygdsdepartementets ansvars- område.

Anslaget får användas för internationella skogsfrågor.

Anslaget får även användas för andra bidrag relaterade till Landsbygdsdepartementets inter- nationella arbetsområden.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 42 913 000 kronor an- visas under anslaget 1:17 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

42 913 000 kronor, 42 913 000 kronor respektive

42 913 000 kronor.

Tabell 3.45 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:17 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017
Anvisat 2013 1	42 913	42 913	42 913	42 913

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	42 913	42 913	42 913	42 913

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Kompletterande information

I rådets förordning (EG) nr 1698/2005 finns bestämmelser om stöd för landsbygdsutveckling från europeiska jordbruksfonden för perioden 2007–2013.

I rådets förslag till förordning 2011/0282 (COD) finns bestämmelser om stöd för lands- bygdsutveckling från europeiska jordbruks- fonden avseende perioden 2014–2020.

I förordningen (1996:93) finns bestämmelser om nationellt stöd till jordbruket i norra Sverige.

I rådets förordning (EG) 1234/2007 finns bestämmelser om stöd till biodling.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

3.1.181:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

Tabell 3.46 Anslagsutveckling 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	3 001 993		sparande	557 356
			1	Utgifts-
2013	Anslag	3 200 436	1	prognos	3 148 574
2013	Anslag	3 200 436		prognos	3 148 574
2014	Förslag	2 665 527

2015	Beräknat	2 478 135

2016	Beräknat	2 544 860
2017	Beräknat	2 324 275

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för nationell medfinansiering av åtgärder i enlighet med det av EU-kommissionen godkända landsbygdspro- grammet för Sverige för perioden 2007–2013 och det kommande landsbygdsprogrammet för perioden 2014–2020. Anslaget får användas för utgifter för det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige. Anslaget får även användas för utgifter för medfinansiering av EU:s program för stöd till biodling för perioden 2014–2016.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2014 för anslaget 1:18 Åtgärder för lands- bygdens miljö och struktur besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 11 332 162 000 kronor 2015–2022.

Skälen för regeringens förslag: Huvuddelen av åtgärderna som finansieras under anslaget är ersättningsformer som bygger på fleråriga åtaganden om utbetalningar. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2014 för anslaget 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 11 332 162 000 kronor 2015–2022.

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

Tabell 3.47 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden för anslaget 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2012	2013	2014	2015	2016	2017–2022
Ingående åtaganden	4 150 904	3 756 997	4 100 000

Nya åtaganden	1 627 303	3 127 911	10 070 063

Infriade åtaganden	-2 021 210	-2 784 908	-2 837 901	-2 410 764	-2 173 954	-6 747 444
Utestående åtaganden	3 756 997	4 100 000	11 332 162

Erhållet/föreslaget bemyndigande	3 340 000	4 100 000	11 332 162

Regeringens överväganden

Sverige har från europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling tilldelats totalt ca 1 953 miljoner euro för landsbygdsprogrammet för perioden 2007–2013 och ca 1 747 miljoner euro för perioden 2014–2020. Landsbygdsprogram- men medfinansieras nationellt inom ramar som anges i EU:s landsbygdsförordning nr 1698/2005 och i förslag till förordning för perioden 2014–2020 nr 2011/0282 (COD) och som preciseras i respektive program. Den totala nationella medfinansieringen uppgår för programperioden 2014–2020 till ca 17 795 miljoner kronor och redovisas på detta anslag. Utbetalningar hänförliga till respektive program får göras också under de två år som följer direkt på programperioden.

Sverige har från europeiska jordbruksfonden tilldelats totalt ca 970 000 euro för stöd för biodling för perioden 2014–2016. Programmet medfinansieras till hälften nationellt.

Regeringen föreslår att 2 665 527 000 kronor anvisas under anslaget 1:18 Åtgärder för lands- bygdens miljö och struktur för 2014. För 2015,

2016 och	2017 beräknas anslaget till
2 478 135 000	kronor, 2 544 860 000 kronor

respektive 2 324 275 000 kronor.

Tabell 3.48 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017
Anvisat 2013 1	3 200 436	3 200 436	3 200 436	3 200 436
Förändring till följd av:
Beslut	1 806 162	1 393 022	2 142 662	1 914 662

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt	-2 341 071	-2 115 323	-2 798 238	-2 790 823

Förslag/
beräknat
anslag	2 665 527	2 478 135	2 544 860	2 324 275

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3.1.191:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

Tabell 3.49 Anslagsutveckling 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	2 659 386		sparande	812 120
			1	Utgifts-
2013	Anslag	2 780 043	1	prognos	2 391 370
2013	Anslag	2 780 043		prognos	2 391 370
2014	Förslag	1 993 633

2015	Beräknat	1 682 000
2016	Beräknat	1 698 000

2017	Beräknat	1 893 262

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter motsvarande EU:s finansiering av åtgärder i enlighet med det av EU-kommissionen godkända landsbygds- programmet för Sverige för perioden 2007–2013 och det kommande landsbygdsprogrammet för perioden 2014–2020. Anslaget får även användas

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

för utgifter för EU:s program för stöd till	behov av framtida anslag på högst 9 966 141 000
biodling för perioden 2014–2016.	kronor 2015–2022.

Kompletterande information

I rådets förordning (EG) nr 1698/2005 finns bestämmelser om stöd för landsbygdsutveckling från europeiska jordbruksfonden för perioden 2007–2013.

I rådets förslag till förordning 2011/0282 (COD) finns bestämmelser om stöd för landsbygdsutveckling från europeiska jord- bruksfonden avseende perioden 2014–2020.

I rådets förordning (EG) 1234/2007 finns bestämmelser om stöd till biodling.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2014 för anslaget 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 966 141 000 kronor 2015–2022.

Skälen för regeringens förslag: Huvuddelen av åtgärderna som finansieras under anslaget är ersättningsformer som bygger på fleråriga åtaganden om utbetalningar. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2014 för anslaget 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför

Tabell 3.50 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och sttruktur

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2012	2013	2014	2015	2016	2017–2022
Ingående åtaganden	4 350 093	3 342 454	3 839 000

Nya åtaganden	1 326 489	2 338 367	8 646 490

Infriade åtaganden	-2 066 947	-1 841 821	-2 519 349	-2 138 788	-1 637 882	-6 189 471
Utestående åtaganden	3 609 635	3 839 000	9 966 141

Erhållet/föreslaget bemyndigande	3 340 000	3 839 000	9 966 141

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

Regeringens överväganden

Ändamål

Sverige har från europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling tilldelats totalt ca 1 953 miljoner euro för landsbygdsprogrammet för perioden 2007–2013 och totalt ca 1 747 miljoner euro för perioden 2014–2020.

Sverige har från europeiska jordbruksfonden tilldelats totalt ca 970 000 euro för stöd för biodling för perioden 2014–2016.

Regeringen föreslår att 1 993 633 000 kronor anvisas under anslaget 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 1 682 000 000 kronor, 1 698 000 000 kronor respektive 1 893 262 000 kronor.

Tabell 3.51 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbyg- dens miljö och struktur

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017
Anvisat 2013 1	2 780 043	2 780 043	2 780 043	2 780 043
Förändring till följd av:
Beslut	-4 162 587	-4 345 062	-3 606 587	-3 413 087

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt	3 376 177	3 247 019	2 524 544	2 526 306

Förslag/
beräknat
anslag	1 993 633	1 682 000	1 698 000	1 893 262

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 201 2 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3.1.201:20 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

Tabell 3.52 Anslagsutveckling 1:20 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	29 235		sparande	1 095
			1	Utgifts-
2013	Anslag	29 330	1	prognos	28 624
2013	Anslag	29 330		prognos	28 624
2014	Förslag	32 830
2015	Beräknat	37 830

2016	Beräknat	47 830

2017	Beräknat	54 830

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Anslaget får användas för utgifter för försöks- och utvecklingsverksamhet och andra insatser i syfte att styra utvecklingen inom jordbruket och trädgårdsnäringen mot minskat växtnärings- läckage, minskad ammoniakavgång, säkrare och minskad användning av växtskyddsmedel, bevarande av biologisk mångfald och tillvara- tagande av kulturvärden, för ekologisk produk- tion samt för klimat-och energiinsatser inom de areella näringarna.

Anslaget får användas för utgifter för uppföljning och utvärdering av den gemen- samma jordbrukspolitiken liksom för effekterna av de verksamheter som finansieras under anslaget.

Regeringens överväganden

Resultaten från verksamheten ligger bl.a. till grund för rådgivning, information och utbild- ning riktad till jordbrukare, lagstiftning på området samt framtagande och utveckling av insatser inom ramen för landsbygdsprogrammet.

Regeringen föreslår att 240 000 000 kronor tillförs anslaget för ett stöd för dubbel miljönytta med syfte att främja produktion av förnybar energi under 2014–2023.

Regeringen föreslår att 32 830 000 kronor anvisas under anslaget 1:20 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas 37 830 000 kronor, 47 830 000 kronor respektive 54 830 000 kronor.

Tabell 3.53 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:20 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017
Anvisat 2013 1	29 330	29 330	29 330	29 330
Förändring till följd av:
Beslut	3 500	8 500	18 500	25 500
Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/
beräknat
anslag	32 830	37 830	47 830	54 830

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 201 2 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

3.1.211:21 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.

Tabell 3.54 Anslagsutveckling 1:21 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	2 616		sparande	0
			1	Utgifts-
2013	Anslag	2 616	1	prognos	2 616
2013	Anslag	2 616		prognos	2 616
2014	Förslag	4 116
2015	Beräknat	4 116

2016	Beräknat	4 116

2017	Beräknat	4 116

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Tabell 3.55 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:21 Stöd till jordbrukets rationalisering

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017
Anvisat 2013 1	2 616	2 616	2 616	2 616
Förändring till följd av:
Beslut				1 500

Överföring
till/från andra
anslag	1 500	1 500	1 500

Övrigt
Förslag/
beräknat
anslag	4 116	4 116	4 116	4 116

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Ändamål

Från anslaget får användas för utgifter för stats- bidrag till jordbrukets yttre och inre rationalise- ring. Från och med 2006 disponeras helt för vissa omarronderingsprojekt i Dalarnas, Västra Göta- lands samt delar av Värmlands län.

Kompletterande information

I förordningen (1978:250) finns bestämmelser om statligt stöd till jordbrukets rationalisering (omtryckt 1988:999).

3.1.221:22 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.

Tabell 3.56 Anslagsutveckling 1:22 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	1 029		sparande	0
			1	Utgifts-
2013	Anslag	1 029	1	prognos	1 029
2013	Anslag	1 029		prognos	1 029
2014	Förslag	1 029

2015	Beräknat	1 029

2016	Beräknat	1 029
2017	Beräknat	1 529

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Regeringens överväganden

Anslaget ökas med 1 500 000 kronor årligen under 2014–2016 för möjligheten att utnyttja markreserv i nya omarronderingsområden. Regeringen föreslår att 4 116 000 kronor anvisas under anslaget 1:21 Stöd till jordbrukets rationa- lisering m.m. för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 4 116 000 kronor, 4 116 000 respektive 4 116 000 kronor.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till underhåll, upprustning och investeringar i byggnader och andra fasta anläggningar på fjällägenheter. Anslaget får även användas för utgifter för att täcka avvecklingsbidrag och avträdesersättning till arrendatorer.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 1 029 000 kronor anvisas under anslaget 1:22 Stöd till innehavare av fjällägenheter för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 1 029 000 kronor, 1 029 000 kronor respektive 1 529 000 kronor.

Tabell 3.57 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:22 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017
Anvisat 2013 1	1 029	1 029	1 029	1 029
Förändring till följd av:
Beslut				500

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/
beräknat
anslag	1 029	1 029	1 029	1 529

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3.1.231:23 Främjande av rennäringen m.m.

Tabell 3.58 Anslagsutveckling 1:23 Främjande av rennäringen m.m.

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	109 881		sparande	-1 966
			1	Utgifts-
2013	Anslag	107 915	1	prognos	103 329
2013	Anslag	107 915		prognos	103 329
2014	Förslag	107 915

2015	Beräknat	107 915

2016	Beräknat	107 915
2017	Beräknat	99 915

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till åtgärder för att främja rennäringen i form av:

–underhåll eller rivning av vissa riksgräns- stängsel och renskötselanläggningar som staten har underhållsansvar för,

–statens del av kostnaderna för redovisning av markanvändningen, riksintressen och marker som är värdefulla för renskötseln, natur- och kulturmiljövården,

–utveckling av företagsregistret för ren- näringen,

–bidrag enligt 35 b § rennäringsförordningen (1993:384),

–prisstöd till rennäringen enligt förord- ningen (1986:255) om pristillägg på ren- kött,

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

–ersättning till följd av Tjernobylolyckan enligt förordningen (1994:246) om ersätt- ning för vissa merkostnader och förluster med anledning av Tjernobylolyckan,

–kostnader för medling m.m. i tvister mellan samebyar och jordbrukare när det gäller konflikter på grund av renbetning på åker- mark,

–katastrofskadeskydd enligt 35 a § ren- näringsförordningen,

–ersättning till följd av skador orsakade av rovdjur på ren enligt 4–5 §§ viltskade- förordningen (2001:724) och

–åtgärder för anpassning till ändrade klimat- förhållanden samt övriga åtgärder för främjande av rennäringen.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 107 915 000 kronor an- visas under anslaget 1:23 Främjande av ren- näringen m.m. för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 107 915 000 kronor, 107 915 000 kronor respektive 99 915 000 kro- nor.

Tabell 3.59 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:23 Främjande av rennäringen m.m.

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017
Anvisat 2013 1	107 915	107 915	107 915	107 915
Förändring till följd av:
Beslut				-8 000

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	107 915	107 915	107 915	99 915

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

3.1.24 1:24 Sveriges lantbruksuniversitet

Tabell 3.60 Anslagsutveckling 1:24 Sveriges lantbruksuniversitet

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	1 632 269		sparande	0
			1	Utgifts-
2013	Anslag	1 634 369	1	prognos	1 634 369
2013	Anslag	1 634 369		prognos	1 634 369
2014	Förslag	1 702 926

2015	Beräknat	1 720 886	2
2015	Beräknat	1 720 886

2016	Beräknat	1 780 868	3
2016	Beräknat	1 780 868
2017	Beräknat	1 819 388	4
2017	Beräknat	1 819 388

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 1 699 313 tkr i 2014 års prisnivå.

3Motsvarar 1 730 196 tkr i 2014 års prisnivå.

4Motsvarar 1 730 196 tkr i 2014 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för högskole- utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt för forskning och utbildning på forskarnivå inom livsmedelsproduktion, djurhållning, djur- hälsa och djurskydd, skog, skogsbruk och förädling av skogsråvara, landsbygdsutveckling, rekreation och fritid samt landskapsplanering och markanvändning i tätorter och tätortsnära miljöer. Anslaget får även användas för ersätt- ning för behörighetsgivande och högskole- introducerande utbildning inom samma områden samt för fortlöpande miljöanalys.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 3.61 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt –
			kostnad)

Utfall 2012	551 044	570 057	-19 013
(varav tjänsteexport)	(27 167)	(27 167)	(0)
Prognos 2013	568 000	568 000	0
(varav tjänsteexport)	(28 000)	(28 000)	(0)

Budget 2014	585 000	585 000	0
(varav tjänsteexport)	(28 000)	(28 000)	(0)

Avgiftsintäkterna disponeras av SLU. Avgifts- intäkterna avser bl.a. forskningsuppdrag samt djursjukvård.

Regeringens överväganden

För 2014 föreslås anslaget minska med 2,4 miljo- ner kronor till följd av kvalitetsbaserad omför- delning av forskningsmedel. Vidare föreslås anslaget öka med 34 miljoner kronor i enlighet med förslag i prop. 2012/13:30 Forskning och innovation. Se vidare avsnitt 10.2 Förändringar på anslagen för forskning och forskarutbildning under utgiftsområde 16.

Regeringen föreslår att 1 702 926 000 kronor anvisas under anslaget 1:24 Sveriges lantbruksuniversitet för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 1 720 886 000 kronor, 1 780 868 000 kronor respektive 1 819 388 000 kronor.

Tabell 3.62 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:24 Sveriges lantbruksuniversitet

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017

Anvisat 2013 1	1 634 369	1 634 369	1 634 369	1 634 369
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	39 295	60 542	88 311	125 572
Beslut	31 611	28 353	60 606	61 917

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt3	-2 349	-2 379	-2 418	-2 470
Förslag/
beräknat
anslag	1 702 926	1 720 886	1 780 868	1 819 388

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3Anslaget minskas fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförs i statsförvaltningen.

100

3.1.251:25 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning

Tabell 3.63 Anslagsutveckling Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	420 958		sparande	3 353
			1	Utgifts-
2013	Anslag	443 077	1	prognos	435 689
2013	Anslag	443 077		prognos	435 689
2014	Förslag	495 660
2015	Beräknat	522 816	2
2015	Beräknat	522 816

2016	Beräknat	578 833	3
2016	Beräknat	578 833

2017	Beräknat	589 848	4
2017	Beräknat	589 848

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 517 059 tkr i 2014 års prisnivå.

3Motsvarar 564 425 tkr i 2014 års prisnivå.

4Motsvarar 564 426 tkr i 2014 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för stöd till grundforskning och behovsmotiverad forskning för de areella näringarna. Anslaget får även användas till projektrelaterade utgifter för utvärderingar, beredningsarbete, konferenser, resor och seminarier samt informationsinsatser inom området. Förvaltningsanslaget redovisas under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård under anslaget 2:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Förvaltningskostnader och anslaget för forskning inom områdena miljö och samhällsbyggande redovisas under anslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning under samma utgiftsområde.

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2014 för anslaget 1:25 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 500 000 000 kronor 2015–2019.

Skälen för regeringens förslag: Fleråriga åtaganden behöver ingås för att underlätta planering, utlysning och genomförande av lång- siktiga forskningsprojekt. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2014 för anslaget 1:25

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 500 000 000 kronor 2015–2019.

Tabell 3.64 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:25 Forskningsrådet för miljö- areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2012	2013	2014	2015	2016	2017–2019
Ingående åtaganden	5 860 53	687 677	1 200 000

Nya åtaganden	876 735	912 323	730 000

Infriade åtaganden	-396 995	-400 000	-430 000	-520 000	-520 000	-460 000
Utestående åtaganden	687 677	1 200 000	1 500 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande	1 200 000	1 200 000	1 500 000

101

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

Regeringens överväganden

I enlighet med proposition 2012/13:30 Forsk- ning och innovation, föreslår regeringen att anslaget ökar med 52,5 miljoner kronor 2014 bl.a. för en satsning på forskning om skogsråvara och biomassa.

Regeringen föreslår att 495 660 000 kronor anvisas under anslaget 1:25 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 522 816 000 kronor, 578 833 000 kronor respektive 589 848 000 kronor.

Tabell 3.65 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:25 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017
Anvisat 2013 1	443 077	443 077	443 077	443 077
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	620	5 560	11 946	20 605
Beslut	52 465	74 686	124 325	126 691
Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt3	-502	-508	-515	-525
Förslag/
beräknat
anslag	495 660	522 816	578 833	589 848

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3Anslaget minskas fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförs i statsförvaltningen.

3.1.261:26 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien

Tabell 3.66 Anslagsutveckling 1:26 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	1 177		sparande	0
			1	Utgifts-
2013	Anslag	1 177	1	prognos	1 177
2013	Anslag	1 177		prognos	1 177
2014	Förslag	1 177
2015	Beräknat	1 177

2016	Beräknat	1 177

2017	Beräknat	1 177

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för att finansiera verk- samheten vid Kungl. Skogs- och Lantbruks- akademiens (KSLA).

Regeringens överväganden

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) fungerar som diskussionsplattform för ledande företrädare inom den gröna sektorn. Under året har KSLA bedrivit en omfattande konferens- och seminarieverksamhet inom områden angelägna för de areella näringarna. Akademien fyller en viktig funktion som länk mellan forsk- ning, näringsliv, övriga samhällsorgan och ideella organisationer.

Regeringen föreslår att 1 177 000 kronor an- visas under anslaget 1:26 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 1 177 000 kronor, 1 177 000 kronor respektive 1 177 000 kronor.

102

P R O P . 2 0 13 / 1 4: 1 U T G I F TS O M R Å D E 2 3

Tabell 3.67 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:26 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017

Anvisat 2013 1	1 177	1 177	1 177	1 177

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	1 177	1 177	1 177	1 177

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Sametinget

Sametingets förvaltningsanslag redovisas under utgiftsområde 1 Rikets styrelse anslaget 3:1 Sametinget.

103

1	Förslag till riksdagsbeslut ....................................................................................		11
2	Areella näringar, landsbygd och livsmedel ..........................................................		13
	2.1	Omfattning............................................................................................	13
	2.2	Utgiftsutveckling ..................................................................................	15
	2.3	Skatteutgifter.........................................................................................	16
	2.4	Mål .........................................................................................................	18
	2.5	Resultatredovisning ..............................................................................	18