Budgetproposition 2014, Förslag till statens budget för 2014. Finansplan och skattefrågor, kapitel 7

PROP. 2013/14:1

Innehållsförteckning

7	Inkomster............................................................................................................		531
	7.1	Offentliga sektorns skatteintäkter.....................................................	531
	7.1.1	Skatt på arbete .....................................................................................	534
	7.1.2	Skatt på kapital ....................................................................................	537
	7.1.3	Skatt på konsumtion och insatsvaror.................................................	538
	7.1.4	Skattekvoten........................................................................................	540
	7.2	Inkomster i statens budget.................................................................	540
	7.2.1	Skatteinkomster ..................................................................................	540
	7.2.2	Övriga inkomster ................................................................................	540
	7.2.3	Ändrad redovisning av inkomsttitlar.................................................	542

7.3Jämförelse med prognosen i 2013 års ekonomiska vårproposition och

uppföljning av statens budget för 2012 och 2013 .............................

542

7.3.1Jämförelse med prognosen i 2013 års ekonomiska vårproposition . 542

7.3.2

Uppföljning av statens budget för 2012 och 2013 ............................

545

7.4Lagstiftning som ligger till grund för beräkningen av statens övriga

inkomster.............................................................................................

547

7.4.1Ändringar i lagen om arbetslöshetskassor avseende

arbetslöshetsavgiften...........................................................................

547

7.4.2Ändringar i ordningslagens bestämmelser om

		ersättningsskyldighet ..........................................................................	552
8	Utgifter	...............................................................................................................	559
	8.1	Utgifterna på statens budget och takbegränsade utgifter ................	559
	8.1.1	Utgiftsramar för 2014 .........................................................................	560
	8.1.2 .............................................................................	Utgifter 2013–2017	562
	8.1.3 ................	Utvecklingen av de takbegränsade utgifterna 2013–2017	564
	8.1.4 .....................................................	Risker för annan utgiftsutveckling	571

8.2Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med 2013 års

	ekonomiska vårproposition................................................................	572
8.2.1	Nya föreslagna och aviserade reformer för 2014–2017 ....................	574

8.2.2Övriga utgiftsförändringar jämfört med 2013 års ekonomiska

	vårproposition .....................................................................................	590
8.2.3	Pris- och löneomräkning ....................................................................	591

8.3Uppföljning av utgifterna på statens budget och takbegränsade

		utgifter 2013 ........................................................................................	592
	8.3.1	Utgiftsprognos 2013...........................................................................	592
9	Offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskuld ..................		601
	9.1	Effekterna på de offentliga finanserna av regeringens politik..........	602
	9.2	Den offentliga sektorns finansiella sparande.....................................	605
	9.2.1	Staten ...................................................................................................	607
	9.2.2	Ålderspensionssystemet .....................................................................	611
	9.2.3	Kommuner och landsting...................................................................	612
	9.3	Den ekonomiska ställningen och skuldutvecklingen .......................	613
	9.4	Jämförelse med 2013 års ekonomiska vårproposition ......................	616
	9.4.1	Den offentliga sektorns finanser........................................................	616

PROP. 2013/14:1

9.5

Finansiellt sparande enligt olika bedömare........................................

617

9.6Den offentliga sektorns finansiella sparande och skuld i EU,

	Japan och USA.....................................................................................	618
10 Kommunsektorns finanser, sysselsättning och skuldsättning .........................		623
10.1	Kommunsektorn – en stor och viktig del av svensk ekonomi..........	624
10.2	Utgifter.................................................................................................	626
10.2.1	Konsumtion - den skattefinansierade välfärden ................................	626
10.2.2	Investeringar, transfereringar och räntor...........................................	627
10.3	Kommunfinansierad sysselsättning och arbetade timmar ................	627

10.3.1Sysselsättningen bedöms öka förhållandevis starkt 2013 och 2014 .628

10.4	Inkomster.............................................................................................	629
10.4.1	Skatteintäkterna växer svagt 2014.......................................................	630
10.4.2	Statsbidragen ökar 2013 och 2014 ......................................................	630
10.5	Ekonomiskt resultat och finansiellt sparande....................................	631

10.5.1Förhållandevis stabila finanser under prognosperioden trots svagt

	konjunkturläge.....................................................................................	632
10.6	Ekonomisk ställning och skuldutveckling .........................................	635

10.6.1Något snabbare ökning av skuldsättningen i kommunsektorn än i

kommunkoncernerna ..........................................................................

635

10.6.2Kommunsektorns andel av den offentliga sektorns konsoliderade

bruttoskuld ökar..................................................................................

636

10.7Kommunsektorns finanser i jämförelse med 2013 års ekonomiska

		vårproposition......................................................................................	639
11	Lån, garantier och beställnings–bemyndiganden ..............................................		643
	11.1	Finansiering av anläggningstillgångar och rörelsekapital..................	643
	11.1.1	Låneramar för 2014..............................................................................	643
	11.1.2	Räntekontokrediter för 2014 ..............................................................	645
	11.1.3	Statlig utlåning.....................................................................................	646
	11.1.4	Övriga kreditramar ..............................................................................	646
	11.2	Statliga garantier ..................................................................................	647
	11.3	Beställningsbemyndiganden................................................................	649
	11.4	Bemyndigande att överskrida anslag ..................................................	651
12	Granskning och ekonomisk styrning ................................................................		655
	12.1	EU-direktiv om krav på medlemsstaternas budgetramverk .............	655
	12.1.1 Ärendet och dess beredning................................................................		655
	12.1.2	Överväganden och förslag...................................................................	656
	12.1.3	Konsekvensanalys................................................................................	662
	12.1.4	Författningskommentarer...................................................................	663

12.2Den europeiska terminen och EU:s rekommendationer till

	Sverige ..................................................................................................	663
12.3	Finanspolitiska rådets bedömningar...................................................	670
12.4	Riksrevisionens granskning av årsredovisningen för staten 2012.....	675
12.5	Utvecklingen av den ekonomiska styrningen....................................	676

	PROP. 2013/14:1
Fördjupningsrutor
Ramverket för kommunsektorns finanser........................................................		625
Skillnaden mellan det ekonomiska resultatet och det finansiella sparandet ..		634
Näringslivets produktion av välfärdstjänster ökar och därmed kraven på
utveckling av statistiken.....................................................................................		637
Bilagor
Bilaga 1 Specifikation av budgetens utgifter och inkomster 2014
Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga
	finanser
Bilaga 3 Ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män
Bilaga 4	Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012
Bilaga 5	Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2014
Bilaga 6 Nedsättning av arbetsgivaravgifter förpersoner som arbetar med
	forskning eller utveckling
Bilaga 7 Reformerade inkomstskatteregler för ideell sektor och slopad
	skattefrihet för specialbyggnader m.m.
Bilaga 8	Statligt stöd vid korttidsarbete
Bilaga 9 Kvotplikt och beskattning av biodrivmedel
Bilaga 10 Ändrad beskattning av bränslen för viss värmeproduktion
Bilaga 11	Avskaffande av arbetslöshetsavgiften
Bilaga 12 Ändringar i ordningslagens bestämmelser om
	ersättningsskyldighet
Bilaga 13 Ändringar i budgetlagen med anledning av EU:s krav på
	medlemsstaternas budgetramverk
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 september 2013

PROP. 2013/14:1

Tabellförteckning

7.1	Totala skatteintäkter 2012–2017 jämfört med prognosen i 2013 års
	ekonomiska vårproposition................................................................................	532
7.2	Bruttoeffekter av ändrade skatte- och avgiftsregler 2011–2017...........................	532
7.3	Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget 2008–
	2017......................................................................................................................	533
7.3	Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget 2008–
	2017 forts.............................................................................................................	534
7.4	Skatt på arbete 2011–2017 ......................................................................................	534
7.5	Faktisk och underliggande utveckling av kommunernas skatteunderlag ............	535
7.6	Skattereduktioner 2011–2017.................................................................................	536
7.7	Fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift 2011–2017 .................................	538
7.8	Skatt på konsumtion och insatsvaror 2011–2017..................................................	539
7.9	Skattekvot 2011–2017 .............................................................................................	540
7.10 Nu föreslagna och aviserade förändringar av övriga inkomster .........................		541
7.11 Antaganden och förändringar jämfört med 2013 års ekonomiska
	vårproposition .....................................................................................................	543
7.12 Aktuell prognos jämfört med 2013 års ekonomiska vårproposition samt
	statens budget för 2012 och 2013 ......................................................................	544
7.13 Övriga inkomster, aktuell prognos jämfört med 2013 års ekonomiska
	vårproposition .....................................................................................................	545
7.14 Övriga inkomster, aktuell prognos jämfört med statens budget för 2012
	och 2013...............................................................................................................	547
7.15 Förändring av totala skatteintäkter till följd av regeländringar,
	bruttoeffekter i förhållande till föregående år...................................................	556
8.1	Utgifter på budgetens utgiftsområden och takbegränsade utgifter 2012–
	2017......................................................................................................................	560
8.2	Utgiftsramar 2014 ...................................................................................................	561
8.3	Utgifter per utgiftsområde 2012–2017 ..................................................................	563
8.4	Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år.......................	564
8.5	Utgiftsförändringar 2013–2017 i förhållande till föregående år till följd av
	tidigare beslutade, aviserade samt nu föreslagna och aviserade åtgärder
	och finansieringar................................................................................................	566
8.6	Helårsekvivalenter i vissa ersättningssystem.........................................................	567
8.7	Volymer inom olika transfereringssystem .............................................................	570
8.8	Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med bedömningen i 2013 års
	ekonomiska vårproposition................................................................................	572
8.9	Förändring av utgiftsramar 2014–2017 jämfört med 2013 års ekonomiska
	vårproposition .....................................................................................................	573
8.10 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar ................................................		584
8.11 Volymer inom olika transfereringssystem 2014–2017 ........................................		590
8.12 Pris- och löneomräkning för 2014........................................................................		592

	PROP. 2013/14:1
8.13	Takbegränsade utgifter och statsskuldsräntor m.m. 2013..................................	593
8.14	Utgifter 2013.........................................................................................................	594
8.15	Beräknad förändring av anslagsbehållningar 2013 ..............................................	597
9.1 Nu föreslagna och aviserade utgifts- och inkomstförändringar 2013–2017,
	effekt på offentliga sektorns finansiella sparande.............................................	602
9.2 Utgifts- och inkomstförändringar 2012–2017 i förhållande till föregående år
	av tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna och aviserade
	åtgärder och finansieringar, effekt på offentliga sektorns finansiella
	sparande...............................................................................................................	603
9.3 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser 2012–2017................................		605
9.4 Skatter och avgifter 2012–2017..............................................................................		606
9.5 Den offentliga sektorns utgifter 2012–2017 .........................................................		607
9.6 Statens inkomster och utgifter 2012–2017............................................................		607
9.7 Statens finansiella sparande och budgetsaldo 2012–2017.....................................		608
9.8 Statens budgetsaldo 2012–2017 .............................................................................		609
9.9 Statens budgetsaldo samt justering för större engångseffekter 2012–2017 ........		610
9.10	Ålderspensionssystemets inkomster och utgifter 2012–2017 ...........................	611
9.11	Inkomstindex, balanstal och balansindex 2012–2017.........................................	612
9.12	Kommunsektorns finanser 2012–2017................................................................	612
9.13	Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet 2012–2017 ............................	614
9.14	Statsskuldens förändring 2012–2017 ...................................................................	615
9.15	Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld och bidrag till
	förändringen 2012–2017 ....................................................................................	616
9.16	Offentliga sektorns inkomster och utgifter. Aktuell prognos och
	förändringar jämfört med 2013 års ekonomiska vårproposition.....................	617
9.17	Offentliga sektorns finansiella ställning. Aktuell prognos och förändringar
	jämfört med 2013 års vårproposition ................................................................	617
9.18	Prognosjämförelse finansiellt sparande 2013–2017 ............................................	618
10.1	Totala utgifter för kommuner och landsting 2012–2017....................................	626
10.2	Konsumtionens sammansättning 2012................................................................	627
10.3	Kommunfinansierad sysselsättning 2012–2017 ..................................................	628
10.4	Antal arbetade kommunfinansierade timmar 2012–2017...................................	629
10.5	Skatter och statsbidrag 2012–2017 ......................................................................	630
10.6	Årlig förändring av statsbidragen 2012–2017 .....................................................	631
10.7	Kommunsektorns finanser 2012–2017................................................................	632
10.8	Skillnader mellan resultat och finansiellt sparande 2009–2013..........................	634
10.9	Kommunsektorns finanser 2012–2017. Förändringar jämfört med 2013 års
	ekonomiska vårproposition ...............................................................................	639
11.1	Låneram för 2014..................................................................................................	644
11.2	Investeringslån och låneramar 2002–2013...........................................................	645
11.3	Räntekontokreditram för 2014............................................................................	646
11.4	Statlig utlåning 2014 .............................................................................................	646
11.5	Övriga kreditramar 2014 ......................................................................................	647
11.6	Garantiramar och utfärdade garantier .................................................................	648

PROP. 2013/14:1

Diagramförteckning

7.1	Totala skatteintäkter 2000–2017.............................................................................	531
7.2	Arbetade timmar, timlön och lönesumma 2000–2017 ..........................................	535
7.3	Transfereringsinkomster som andel av underlaget för skatt på arbete 2000–
	2017......................................................................................................................	535
7.4	Antal personer som betalar statlig inkomstskatt 2000–2017................................	536
7.5	Kapitalvinster, aktieprisindex och fastighetspriser 1988–2017.............................	537
7.6	Skatt på företagsvinster 1990–2017........................................................................	538
7.7	Hushållens konsumtion i löpande priser och underliggande intäkter från
	mervärdesskatt 2000–2017 .................................................................................	539
8.1	Fördelning av de takbegränsade utgifterna 2014...................................................	561
8.2	Utgifter för arbetslöshetsförsäkringen och arbetsmarknadspolitiska
	program samt antalet helårsekvivalenter i arbetslöshetsförsäkringen och
	arbetsmarknadspolitiska program 2012–2017...................................................	567
8.3	Utgifter för sjuk- och rehabiliteringspenning och sjuk- och
	aktivitetsersättning samt antalet helårsekvivalenter i sjuk- och
	rehabiliteringspenning och sjuk- och aktivitetsersättning 2012–2017 ............	568
8.4	Skillnad mellan utgiftsprognos för 2013 och ursprungligt anvisade medel på
	statens budget för 2013 för vissa utgiftsområden.............................................	595
9.1	Den offentliga sektorns finansiella sparande 2000–2017......................................	605
9.2	Inkomster och utgifter 2000–2017.........................................................................	606
9.3	Statens budgetsaldo 2000–2017..............................................................................	609
9.4	Utvecklingen av inkomstindex och balansindex 2009–2017 ................................	611
9.5	Utvecklingen av kommunsektorns inkomster och utgifter samt finansiella
	sparande 2000–2017 ............................................................................................	613
9.6	Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet 1990–2017...............................	613
9.7	Statsskuldens utveckling 2000–2017......................................................................	614
9.8	Den konsoliderade bruttoskulden 1994–2017.......................................................	615
9.9	Den offentliga sektorns finansiella sparande i EU, Japan och USA 2007–
	2012......................................................................................................................	619
9.10 Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld i EU 2007 och 2012.........		619
10.1 Kommunsektorns utgifter efter ändamål 2011....................................................		624
10.2 Konsumtion i kommunsektorn 2001–2017.........................................................		627
10.3 Kommunfinansierad sysselsättning och sysselsättning i kommunsektorn
	1993–2017............................................................................................................	628
10.4 Kommunfinansierad sysselsättning som andel av totala sysselsättningen i
	ekonomin 1993–2017..........................................................................................	628
10.5 Kommunfinansierad sysselsättning och sysselsättning i näringslivet 1994–
	2017......................................................................................................................	629
10.6 Antalet kommunalt finansierade arbetade timmar 1994–2017...........................		629
10.7 Skatteintäkter och statsbidrag 2002–2017 ...........................................................		630
10.8 Kommunsektorns resultat och finansiella sparande 2000–2017.........................		633

	PROP. 2013/14:1
10.9 Skuld och tillgångar i kommunsektorn och kommunkoncernerna 2007–
	2012 .....................................................................................................................	635
10.10	Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, uppdelad på stat,
	kommunsektor och ålderspensionssystemet 1994–2017.................................	636
10.11	Alternativa utförares andel av total kommunal konsumtion, per
	verksamhetsområde 1993–2011........................................................................	637
11.1 Myndigheternas investeringslån ..........................................................................		645
december 2000–juni 2013.............................................................................................		645

7 Inkomster

PROP. 2013/14:1

7 Inkomster

Sammanfattning

–En fortsatt återhållen utveckling av viktiga skattebaser leder till att de totala skattein- täkterna bedöms öka i en måttlig takt, om ungefär 3 procent, både 2013 och 2014.

–I takt med att konjunkturläget sakta förbättras väntas skatteintäkterna öka med runt 5 procent per år 2015–2017. Samtliga skattebaser – skatt på arbete, kapital och konsumtion – väntas bidra till ökningen.

–De skatteändringar som regeringen föreslår i denna proposition beräknas sammantaget medföra att skatteintäkterna minskar med ca 19 miljarder kronor per år 2014–2017.

7.1Offentliga sektorns skatteintäkter

Trots en relativt stark utveckling av lönesum- man, och därmed av intäkterna från skatt på ar- bete, ökade de totala skatteintäkterna samman- taget måttligt 2012. Det berodde på att intäk- terna från skatt på kapital och konsumtion minskade jämfört med 2011. De lägre intäkterna från skatt på kapital beror bl.a. på att den ut- dragna lågkonjunkturen medförde lägre intäkter från skatt på företagsvinster och att en låg stats- låneränta gav lägre intäkter från avkastningsskatt samt på att hushållens kapitalvinster minskade. De totala skatteintäkterna bedöms öka i relativt måttlig takt även under 2013 och 2014 till följd av att svensk ekonomi fortsätter växa i en ganska återhållsam takt. Samtidigt som BNP-tillväxten

–I förhållande till 2013 års ekonomiska vår- successivt tilltar beräknas skatteintäkterna öka

proposition har prognosen för de totala skatteintäkterna reviderats upp för 2012 och 2013, men ned för prognosåren därefter.

–Regeringen föreslår att den arbetslöshets- avgift som arbetslöshetskassorna betalar till staten avskaffas samt att ersättningsskyl- digheten för polisens kostnader för ordningshållning tas bort.

I detta avsnitt redovisas prognosen för den of- fentliga sektorns skatteintäkter och för inkoms- terna i statens budget samt regeringens förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget för 2014. En jämförelse görs av nuvarande pro- gnos med prognosen i 2013 års ekonomiska vår- proposition samt en uppföljning av inkomsterna i statens budget för 2012 och 2013. I detta av- snitt lämnar regeringen även förslag till lagstift- ning som påverkar statens övriga inkomster.

med runt 5 procent per år 2015–2017.

Diagram 7.1 Totala skatteintäkter 2000–2017
Årlig förändring i procent															Miljarder kronor
8																	2 100
6																	1 900
4																	1 700
2																	1 500
0																	1 300
-2			Årlig förändring, i procent														1 100
			Årlig förändring, i procent
			Miljarder kronor
-4																	900
00	01	02	03	04	05	06	07	08	09	10	11	12	13	14	15	16	17

Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

531

PROP. 2013/14:1

I förhållande till bedömningen i 2013 års eko- nomiska vårproposition har prognosen för de totala skatteintäkterna reviderats upp med 4 miljarder kronor per år för 2012 och 2013 till följd av utfall för vissa delposter för skatt på ar- bete och kapital. Prognosen för 2014–2017 har reviderats ned 6 till 9 miljarder kronor per år (se tabell 7.1). Det är främst prognosen för intäk- terna från skatt på arbete som har reviderats ned. Detta förklaras av de skatteändringar som rege- ringen föreslår i denna proposition. Intäkterna från skatt på konsumtion väntas bli lägre till följd av en svagare utveckling av hushållens kon- sumtion och företagens investeringar i löpande priser. Å andra sidan har prognosen för intäk- terna från skatt på kapital reviderats upp i för- hållande till prognosen i vårpropositionen. Det beror bl.a. på en ny bedömning av utvecklingen av bolagsskatteintäkterna.

Tabell 7.1 Totala skatteintäkter 2012–2017 jämfört med prognosen i 2013 års ekonomiska vårproposition

Miljarder kronor

	Prognos
	2012	2013	2014	2015	2016	2017
Skatt på arbete	3	3	-13	-13	-14	-14
Skatt på kapital	3	7	9	10	8	9
Skatt på konsumtion	-2	-6	-4	-3	-3	-4
Övriga skatter	0	0	0	0	0	0
Totala skatteintäkter	4	4	-8	-6	-8	-9

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

nya s.k. 3:12-reglerna. Intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror bedöms bli högre till följd av de regeländringar som föreslås i denna proposition och där rör det sig främst om förändringar inom energiskatt och skatt på alkohol.

Tabell 7.2 Bruttoeffekter av ändrade skatte- och avgiftsregler 2011–2017

Miljarder kronor i förhållande till föregående år

	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017
Skatt på arbete	-8	0	1	-20	0	0	0
Skatt på kapital	2	2	-13	0	0	0	0
Skatt på konsumtion	0	-5	3	1	1	0	0
Övriga skatter	-1	0	0	0	0	0	0
Totala skatteintäkter	-7	-3	-9	-18	1	0	0

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

Källa: Egna beräkningar.

I tabell 7.15 finns en mer detaljerad uppställning av bruttoeffekterna av regeländringarna på skatteområdet 2008–2017.

Regeringens förslag: Den beräkning av inkomst- erna på statens budget för 2014 som samman- ställts i bilaga 1 avsnitt 2 godkänns.

Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktigast för hur skatteintäkterna utvecklas

I tabell 7.2 finns en sammanställning av de be- räknade effekterna av regeländringar på skatte- området mellan 2011 och 2017. Beloppen är pe- riodiserade bruttoeffekter, dvs. de anger storle- ken på den initiala skatteändringen. I avsnitt 6 finns en utförlig beskrivning av hur de offentlig- finansiella effekterna redovisas.

År 2014 beräknas de totala skatteintäkterna minska med ca 18 miljarder kronor till följd av ändrade skatteregler.

De skatteändringar som regeringen föreslår i denna proposition beräknas sammantaget med- föra att skatteintäkterna brutto minskar med 19 miljarder kronor 2014. De nya regeländringarna bedöms främst sänka inkomsterna från skatt på arbete, varav det förstärkta jobbskatteavdraget står för 12 miljarder kronor 2014. Övriga regel- ändringar som sänker inkomsterna från skatt på arbete är bl.a. sänkt statlig inkomstskatt och sänkt skatt för pensionärer. Intäkterna från skatt på kapital väntas öka till följd av framför allt de

Skatteintäkterna från företags- och kapitalvinster är de intäkter som uppvisar störst variation mel- lan åren. Det är också för dessa skatteintäkter som prognososäkerheten normalt är störst på kort sikt. På några års sikt är det emellertid ut- vecklingen på arbetsmarknaden som är viktigast för hur skatteintäkterna utvecklas, eftersom ca 60 procent av intäkterna utgörs av skatt på ar- betsinkomster.

För att illustrera känsligheten hos beräkning- arna av skatteintäkterna kan nämnas att en ök- ning av antal arbetade timmar med 1 procent ökar skatteintäkterna från skatt på arbete med ungefär 10 miljarder kronor. En ökning av hus- hållens konsumtion med 1 procent (och med bi- behållen sammansättning) ökar mervärdesskat- teintäkterna med drygt 1,5 miljarder kronor.

532

PROP. 2013/14:1

Tabell 7.3 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget 2008–2017

Miljarder kronor

	Utfall	Utfall	Utfall	Utfall	Prognos
Inkomstår	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017
Skatt på arbete	909,0	867,1	874,1	905,1	938,7	977,1	992,2	1 036,5	1 090,6	1 145,1
Direkta skatter	497,5	475,7	474,7	487,3	506,8	529,7	531,3	556,4	587,4	617,6
Kommunal inkomstskatt	503,4	511,1	522,9	538,2	562,7	587,1	602,9	629,3	662,2	695,9
Statlig inkomstskatt	48,0	40,1	42,5	44,6	44,4	46,0	45,5	47,6	49,9	51,4
Allmän pensionsavgift	85,2	86,8	89,2	93,5	97,8	101,5	104,3	108,8	114,0	119,7
Skattereduktioner m.m.	-139,2	-162,5	-179,9	-189,1	-198,2	-204,9	-221,3	-229,2	-238,7	-249,4
Artistskatt	0,1	0,1	0,1	0,1	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0
Indirekta skatter	411,5	391,4	399,4	417,8	431,9	447,4	460,9	480,1	503,1	527,5
Arbetsgivaravgifter	404,1	392,4	403,9	426,6	441,3	455,1	470,5	490,1	514,0	539,3
Egenavgifter	12,2	11,6	12,4	12,5	12,6	13,6	14,2	14,9	15,8	16,7
Särskild löneskatt	32,6	32,5	33,1	36,2	37,7	38,9	40,2	41,8	43,8	45,8
Nedsättningar	-13,4	-20,6	-24,6	-29,5	-30,7	-29,9	-32,7	-34,2	-36,2	-38,4
Skatt på tjänstegruppliv	1,2	0,9	1,1	1,0	0,9	0,9	0,9	0,9	0,9	0,9
Avgifter till premiepensionssystemet	-25,1	-25,4	-26,4	-28,9	-29,8	-31,1	-32,1	-33,5	-35,1	-36,8
Skatt på kapital	163,5	160,2	191,5	183,5	173,4	174,0	185,3	198,8	212,5	226,2
Skatt på kapital, hushåll	26,3	24,9	34,5	28,8	26,3	30,4	34,4	36,4	36,6	35,7
Skatt på företagsvinster	83,0	86,5	106,6	102,8	95,6	92,9	97,3	104,9	113,1	119,4
Avkastningsskatt	15,2	12,3	11,9	11,8	10,7	6,9	9,9	12,6	16,8	23,7
Fastighetsskatt och fastighetsavgift	24,0	25,3	26,4	27,5	29,1	30,7	30,9	31,7	32,2	32,7
Stämpelskatt	9,4	8,1	9,0	8,0	8,0	8,8	8,3	8,5	8,8	9,2
Kupongskatt m.m.	5,5	3,1	3,1	4,6	3,8	4,4	4,4	4,6	5,0	5,3
Skatt på konsumtion och insatsvaror	418,7	422,9	449,3	455,0	453,5	461,1	478,6	500,8	523,1	545,4
Mervärdesskatt	300,3	301,5	324,3	332,5	331,6	337,4	352,6	370,9	391,3	410,9
Skatt på tobak	9,9	10,6	10,6	11,3	11,8	11,6	11,5	11,5	11,6	11,7
Skatt på etylalkohol	4,2	4,4	4,3	4,3	4,3	4,2	4,3	4,2	4,2	4,2
Skatt på vin m.m.	4,1	4,4	4,6	4,7	4,8	4,9	5,3	5,4	5,5	5,6
Skatt på öl	3,1	3,3	3,2	3,2	3,2	3,3	3,6	3,6	3,6	3,7
Energiskatt	38,8	40,1	41,2	40,6	40,1	41,7	41,6	42,3	42,7	43,4
Koldioxidskatt	25,7	26,1	27,3	25,4	25,2	24,5	24,1	26,2	26,5	27,1
Övriga skatter på energi och miljö	5,1	4,1	4,7	4,5	4,5	4,7	6,1	6,0	6,0	6,0
Skatt på vägtrafik	16,0	16,4	16,4	15,7	15,6	16,5	17,0	17,6	18,1	18,6
Skatt på import	5,9	5,2	5,7	5,7	5,3	5,0	5,2	5,6	6,1	6,5
Övriga skatter	5,6	6,7	7,0	7,3	7,1	7,2	7,3	7,4	7,5	7,6
Restförda och övriga skatter	-3,3	-4,2	1,1	2,9	4,4	5,4	5,6	5,8	5,9	6,1
Restförda skatter	-8,2	-7,8	-5,7	-6,3	-6,3	-6,3	-6,3	-6,3	-6,3	-6,3
Övriga skatter	4,8	3,6	6,8	9,3	10,6	11,6	11,9	12,1	12,1	12,4
Totala skatteintäkter	1 487,8	1 446,0	1 515,9	1 546,6	1 570,0	1 617,6	1 661,8	1 741,9	1 832,1	1 922,8
Avgår, EU-medel	-7,3	-6,8	-7,1	-7,2	-6,9	-6,8	-7,8	-8,3	-8,7	-9,3
Offentliga sektorns skatteintäkter	1 480,5	1 439,2	1 508,8	1 539,3	1 563,1	1 610,8	1 653,9	1 733,7	1 823,3	1 913,5
Avgår, kommunala skatteintäkter	-515,5	-524,8	-537,0	-552,7	-578,4	-602,6	-618,5	-645,5	-678,7	-712,9
Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet	-178,1	-178,8	-183,5	-195,2	-201,5	-207,4	-213,7	-222,9	-233,6	-245,2
Statens skatteintäkter	786,9	735,6	788,3	791,5	783,3	800,9	821,7	865,3	911,0	955,4

533

PROP. 2013/14:1

Tabell 7.3 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget 2008–2017 forts.

Miljarder kronor
		Utfall	Utfall	Utfall	Utfall	Prognos
Inkomstår		2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017
Statens skatteintäkter		786,9	735,6	788,3	791,5	783,3	800,9	821,7	865,3	911,0	955,4
Periodiseringar		21,8	-29,8	-8,9	48,5	9,4	-32,2	-9,9	-5,1	8,6	6,8
Uppbördsförskjutningar		36,3	-2,6	-9,3	33,6	23,5	-15,1	10,3	3,9	2,5	6,3
Betalningsförskjutningar		-15,6	-22,7	-1,1	11,5	-14,1	-16,9	-19,9	-8,8	6,3	0,7
varav kommuner och landsting		-4,2	-22,1	13,3	28,1	1,9	-9,7	-9,1	0,7	1,1	0,9
varav ålderspensionssystemet		-0,7	-1,3	2,9	0,7	0,7	0,4	-0,7	0,8	0,9	1,0
varav privat sektor		-8,1	-4,7	-16,3	-16,9	-17,4	-8,6	-6,9	-6,4	-0,8	-1,2
varav kyrkosektorn		0,5	-0,3	-1,1	-0,4	0,6	1,0	-0,8	-1,3	0,0	0,0
varav EU		-3,1	5,7	0,1	0,0	0,0	0,0	-2,5	-2,6	5,1	0,0
Anstånd		1,1	-4,6	1,6	3,4	0,0	-0,2	-0,2	-0,2	-0,2	-0,2
Statens skatteinkomster		808,7	705,8	779,5	840,0	792,7	768,7	811,8	860,2	919,6	962,2
Övriga inkomster		92,6	3,8	0,0	32,4	-5,1	9,5	12,4	-0,5	-8,4	-5,1
2000	Inkomster av statens verksamhet	53,0	48,1	41,8	55,3	48,8	48,9	49,1	39,2	40,0	40,4
3000	Inkomster av försåld egendom	76,5	0,1	0,2	23,1	0,3	15,1	15,0	15,0	15,0	15,0
4000	Återbetalning av lån	1,9	1,7	1,7	1,5	1,3	1,1	1,1	0,9	0,8	0,7
5000	Kalkylmässiga inkomster	8,7	8,9	8,9	11,1	9,7	10,1	10,3	11,0	11,1	11,2
6000	Bidrag m.m. från EU	11,0	11,7	13,0	12,3	9,8	11,2	12,4	9,7	10,9	11,4
7000	Avräkningar m.m. i anslutning till
skattesystemet		-56,2	-66,8	-65,5	-70,8	-74,9	-76,9	-75,4	-76,4	-86,3	-83,8
8000	Utgifter som ges som
krediteringar på skattekontot		-2,4	0,0	0,0	-0,1	-0,1	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0
Inkomster på statens budget		901,3	709,5	779,5	872,4	787,6	778,1	824,2	859,7	911,2	957,1

Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

7.1.1Skatt på arbete

Skatt på arbete kan delas in i direkta och indi- rekta skatter. De direkta skatterna består av kommunal och statlig inkomstskatt, allmän pensionsavgift, skattereduktioner samt artist- skatt. De indirekta skatterna på arbete består av arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Intäkterna från skatt på arbete beräknas uppgå till 60 procent av de totala skatteintäkterna 2014.

Intäkterna från skatt på arbete fastställs i den årliga beskattningen av hushållens inkomster, som är klar i november året efter inkomståret. Det innebär att 2012 års intäkter från skatt på arbete ännu inte är fastställda och att endast en prognos för skatteintäkterna finns tillgänglig för detta år.

Tabell 7.4 Skatt på arbete 2011–2017

Miljarder kronor om inte annat anges

	Utfall	Prognos
	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017
Aktuell beräkning	905	939	977	992	1 037	1 091	1 145

Utveckling (%)	3,6	3,7	4,1	1,6	4,5	5,2	5,0

Källor: Skatteverket och egna beräkningar.

Intäkterna från skatt på arbete bedöms öka från 939 miljarder kronor 2012 till 1 145 miljarder kronor 2017 (se tabell 7.4). År 2014 väntas in- täkterna från skatt på arbete minska med ca 18 miljarder kronor till följd av ändrade skat- teregler.

Lönesummans tillväxt ökar 2014

Utbetalda löner, dvs. lönesumman, utgör drygt 70 procent av underlaget för skatt på arbete. Det innebär att förändringen av antalet arbetade timmar och timlönen är av stor betydelse för ut- vecklingen av skatteintäkterna. Resterande del av skatteunderlaget för skatt på arbete består av skattepliktiga transfereringar till hushållen.

År 2012 växte lönesumman med 3,9 procent (se diagram 7.2), vilket var en minskning jämfört med 2011. Lönesummans tillväxt minskar till 3,3 procent 2013. I takt med att den ekonomiska tillväxten gradvis stärks förväntas lönesumman växa med i genomsnitt 4,3 procent per år under återstoden av prognosperioden.

534

Diagram 7.2 Arbetade timmar, timlön och lönesumma 2000–2017

Årlig procentuell förändring
7
5
3
1
-1						Arbetade timmar
						Arbetade timmar
-3						Timlön
-3						Lönesumma
-5
00	01	02	03	04	05	06	07	08	09	10	11	12	13	14	15	16	17

Anm.: Den redovisade timlönen är beräknad enligt nationalräkenskapernas principer. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Skillnaden i ökningen av lönesumman mellan de olika åren under prognosperioden beror främst på skillnaden i utvecklingen av antalet arbetade timmar (se diagram 7.2). Antalet arbetade tim- mar beräknas öka med 0,5 procent 2013 och med i genomsnitt 1,2 procent per år 2014–2017. Timlönen ökar med 2,8 procent 2013 och med i genomsnitt 3,1 procent per år 2014–2017 (se vi- dare avsnitt 4).

Ökning av ohälsorelaterade ersättningar påverkar utvecklingen av transfereringar till hushållen

Prognosen för transfereringarna till hushållen baseras dels på utvecklingen av antalet pension- ärer, sjukskrivna och arbetslösa, dels på löne- och prisutvecklingen eftersom de flesta ersätt- ningarna justeras för denna utveckling.

Diagram 7.3 Transfereringsinkomster som andel av underlaget för skatt på arbete 2000–2017

Procent

33 Arbetsmarknadsersättningar

Sjukpenning m.m.

31	Pensioner

Källor: Skatteverket och egna beräkningar.

PROP. 2013/14:1

Andelen av skatteunderlaget som utgörs av transfereringar till hushållen ökar svagt 2013 (se diagram 7.3). Denna ökade andel förklaras dels av att de ohälsorelaterade ersättningarna ökar, dels av att pensionerna ökar starkt i förhållande till lönesumman. År 2014–2017 minskar andelen transfereringar något, framför allt till följd av att läget på arbetsmarknaden förbättras. För 2014 förklaras den minskande andelen dessutom av att pensionerna växer något långsammare i förhål- lande till lönesumman.

Kommunal inkomstskatt

Intäkterna från kommunal inkomstskatt beräk- nas öka från 563 till 696 miljarder kronor mellan 2012 och 2017 (se tabell 7.3). År 2013 och 2014 beräknas det kommunala skatteunderlaget öka med 3,9 respektive 2,7 procent(se tabell 7.5).

Regeringen föreslår att inkomstskatten för de som är 65 år eller äldre sänks med sammanlagt 2,5 miljarder kronor fr.o.m. den 1 januari 2014. Skattesänkningen görs genom en höjning av det förhöjda grundavdraget, vilket leder till att in- täkterna från kommunal inkomstskatt minskar med knappt 2,5 miljarder kronor per år fr.o.m. 2014.

Tabell 7.5 Faktisk och underliggande utveckling av kommunernas skatteunderlag

Årlig procentuell förändring

	Utfall	Prognos
	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017
Faktisk utveckling	3,0	4,3	3,9	2,7	4,4	5,2	5,1
Underliggande
utveckling	4,4	4,2	4,1	3,2	4,4	5,2	5,1

Anm.: Den underliggande utvecklingen av skatteunderlaget är utvecklingen justerad för regeländringar.

Källor: Skatteverket och egna beräkningar.

Den underliggande utvecklingen av skatteun- derlaget, dvs. utvecklingen justerad för regeländ- ringar, bedöms 2013 och 2014 uppgå till 4,1 re- spektive 3,2 procent. År 2015–2017 ökar kom- munernas skatteunderlag med i genomsnitt 4,9 procent per år. Genomsnittet för den under- liggande utvecklingen av skatteunderlaget för år 2000–2011 uppgår till 4,1 procent.

535

PROP. 2013/14:1

Statlig inkomstskatt

Intäkterna från den statliga inkomstskatten be- räknas uppgå till 44 miljarder kronor 2012 (se tabell 7.3).

Antalet personer som betalar statlig inkomst- skatt minskade 2012 till följd av att timlönen i ekonomin ökade betydligt svagare än det jämfö- relsetal med vilket skiktgränserna för statlig inkomstskatt skrivs upp (se diagram 7.4). Ut- vecklingen av antalet personer som betalar statlig skatt bestäms av timlöneutvecklingen i förhål- lande till jämförelsetalet, ålderssammansätt- ningen och inkomstfördelningen.

I takt med att lönesumman gradvis stärks ökar den underliggande utvecklingen av intäkterna från den statliga inkomstskatten med 2 miljarder kronor årligen 2013–2017. Med underliggande utveckling menas utvecklingen exklusive effek- ten av förändrade skatteregler.

Diagram 7.4 Antal personer som betalar statlig inkomstskatt 2000–2017

Tusentals personer

1 600

Antal som betalar 25%

1 400

Antal som betalar 20%

1 200

1 000
800
600
400
200
0
00	01	02	03	04	05	06	07	08	09	10	11	12	13	14	15	16	17

Källor: Skatteverket och egna beräkningar.

Regeringen föreslår i denna proposition en sänkning av den statliga inkomstskatten genom att den nedre skiktgränsen 2014 höjs med 15 100 kronor utöver den automatiska uppräk- ning som sker genom kopplingen till konsu- mentpriserna. Regeländringen leder till att in- täkterna från statlig inkomstskatt minskar med 3 miljarder kronor per år fr.o.m. 2014. Efter re- formen beräknas 26 procent av heltidsarbetarna betala statlig skatt, jämfört med 29 procent utan den föreslagna reformen.

Skattereduktioner och allmän pensionsavgift

Skattereduktionerna uppgår till sammanlagt 198–249 miljarder kronor 2012–2017 (se tabell 7.6). Regeringen föreslår en förstärkning av jobbskatteavdraget fr.o.m. 2014, vilket beräknas öka skattereduktionerna med mellan 12 och 14 miljarder kronor 2014–2017. De samman- lagda reduktionerna till följd av jobbskatteavdra- gen beräknas öka från 83 miljarder kronor 2012 till 111 miljarder kronor 2017.

Den sammanlagda skattereduktionen för hus- avdraget (ROT- och RUT-tjänster) beräknas öka från drygt 16 miljarder kronor 2012 till 18 miljarder kronor 2017. Ökningen beror på att efterfrågan på RUT-tjänster bedöms öka under hela prognosperioden, vilket till viss del motver- kas av att skattereduktionerna för ROT-arbeten beräknas minska något. Minskningen beror på att efterfrågan på ROT-arbeten antas mattas av successivt under prognosperioden. Skattere- duktionen för RUT-tjänster beräknas öka från 2,1 miljarder kronor 2012 till 4,5 miljarder kro- nor 2017. Skattereduktionerna för ROT-arbeten beräknas minska från 14 miljarder kronor år 2012 till 13 miljarder kronor år 2017.

Tabell 7.6 Skattereduktioner 2011–2017

Miljarder kronor

	Utfall	Prognos
	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017
Allmän pensions-
avgift	-93	-98	-101	-104	-109	-114	-120
Fastighetsavgift	0	0	0	0	0	0	0
Sjöinkomst	0	0	0	0	0	0	0
Jobbskatteavdrag	-80	-83	-86	-99	-102	-106	-111
Husavdrag	-15	-16	-17	-17	-17	-17	-18
Gåvor till ideell
verksamhet		0	0	0	0	0	0
Summa	-189	-198	-205	-221	-229	-239	-249

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Beloppen för Fastighetsavgift, Sjöinkomst och Gåvor till ideell verksamhet uppgår till mindre än 0,5 miljarder kronor. Skattereduktion för Gåvor till ideell verksamhet infördes 2012.

Källor: Skatteverket och egna beräkningar.

Underlaget för den allmänna pensionsavgiften utgörs av de pensionsgrundande ersättningarna, varför intäkterna från denna avgift i regel följer utvecklingen av skatteunderlaget för de direkta skatterna på arbete. Intäkterna från den allmänna pensionsavgiften ökar från 98 miljarder kronor 2012 till 120 miljarder kronor 2017. Alla skatt- skyldiga som betalar allmän pensionsavgift får en skattereduktion med 100 procent av den all-

536

männa pensionsavgiften, vilket innebär att skat- tereduktionen för den allmänna pensionsavgiften ökar i samma utsträckning.

Arbetsgivaravgifter och egenavgifter

Intäkterna från indirekta skatter på arbete be- döms uppgå till 432 miljarder kronor 2012. Ar- betsgivar- och egenavgifter utgör den huvudsak- liga delen av intäkterna. Utvecklingen på ar- betsmarknaden är av störst betydelse även för intäkterna från arbetsgivar- och egenavgifterna. Intäkterna från de indirekta skatterna ökar varje enskilt år under prognosperioden och uppgår till 528 miljarder kronor 2017 (se tabell 7.3). För att främja forskning och utveckling föreslår rege- ringen nedsatta arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling (se avsnitt 6.9). För att främja sysselsättningen i sär- skilt utsatta områden aviseras ett förslag om nedsatta socialavgifter i s.k. nystartzoner (se av- snitt 6.10). Vidare föreslår regeringen en för- stärkt nedsättning av egenavgifterna (se avsnitt 6.11). Dessutom aviseras vissa förändringar i nedsättningen av socialavgifterna för unga (se avsnitt 6.12). Sammantaget innebär reformför- slagen rörande socialavgifterna nedrevideringar om knappt 2 miljarder kronor årligen.

7.1.2Skatt på kapital

Hushållens kapitalvinster

Hushållens kapitalinkomster fastställs i den år- liga beskattningen av hushållens inkomster, som är klar i november året efter inkomståret. Det in- nebär att 2012 års kapitalinkomster ännu inte är fastställda och att endast en prognos för skat- teintäkterna finns tillgänglig för 2012. Underla- get för hushållens skatt på kapital är nettot av kapitalinkomsterna och kapitalutgifterna. Den största delen kommer från realiserade kapital- vinster.

År 2012 bedöms de taxerade kapitalvinsterna uppgå till 108 miljarder kronor. Det är något lägre än 2011, då de uppgick till knappt 115 miljarder kronor. De lägre vinsterna kan del- vis förklaras av prisnedgången på permanenta småhus 2012. Kapitalvinsterna antas fr.o.m. 2013 återgå till den genomsnittliga historiska nivån på

PROP. 2013/14:1

drygt 3 procent av BNP. I diagram 7.5 visas aktieprisindex och fastighetsprisindex till- sammans med utfall och prognos för de taxerade kapitalvinsterna.

Diagram 7.5 Kapitalvinster, aktieprisindex och fastighetspriser 1988–2017

Miljarder kronor												Index 2000 = 100
240														240
220				Taxerade kapitalvinster (vänster axel)										220
220														220
200				Aktieprisindex (höger axel)										200
200				Fastighetsprisindex (höger axel)										200
180				Fastighetsprisindex (höger axel)										180
180														180
160														160
140														140
120														120
100														100
80														80
60														60
40														40
20														20
0														0
88	90	92	94	96	98	00	02	04	06	08	10	12	14	16

Källor: Skatteverket, Statistiska centralbyrån, Affärsvärlden och egna beräkningar.

Hushållens ränteinkomster ökade något 2012 jämfört med 2011, trots att räntorna generellt var lägre under 2012 än 2011. De högre in- komsterna kan i stället förklaras av att hushållen ökade sitt sparande i räntebärande tillgångar. Även hushållens ränteutgifter var högre 2012 än 2011, vilket kan förklaras av att skuldstocken var högre 2012 än 2011. Sammantaget bedöms ut- vecklingen av hushållens räntenetto bidra nega- tivt till utvecklingen av skatteintäkterna 2012. Utvecklingen av räntenettot bidrar positivt till skatteintäkternas utveckling 2013 och 2014. År 2015–2017 bidrar räntenettot negativt till skat- teintäkterna, till följd av att räntorna bedöms stiga.

Sammanlagt uppgår intäkterna från hushållens skatt på kapital till 30 miljarder kronor 2013. Intäkterna uppgår till 34–37 miljarder kronor per år 2014–2017. De föreslagna förändringarna av de s.k. 3:12-reglerna bedöms i stort inte leda till några varaktiga effekter på intäkterna från skatt på hushållens kapitalvinster (se avsnitt 6.13).

Intäkterna från skatt på företagsvinster minskar 2012

Intäkterna från skatt på företagsvinster uppgick 2011 till 103 miljarder kronor, vilket är 4 miljarder kronor, eller 3,6 procent, lägre än 2010 (se diagram 7.6). Till följd av att produkt- ionen i näringslivet utvecklades förhållandevis svagt, samtidigt som lönekostnadstillväxten inte

537

PROP. 2013/14:1

föll tillbaka i samma utsträckning, bedöms bo- lagsskatteintäkterna minska ytterligare, till 96 miljarder kronor 2012. Bolagsskatteintäkterna väntas även minska 2013, till 93 miljarder kro- nor. De minskade intäkterna 2013 beror uteslu- tande på att bolagsskattesatsen sänktes fr.o.m. årsskiftet. Med oförändrade regler hade intäk- terna i stället ökat 2013. I takt med att BNP-till- växten stärks växer företagens vinster återigen 2014. Vinstökningen bedöms bli som starkast 2015.

De förslag om ändrade regler som rör bolags- skatten, och som redovisas i avsnitt 6, har sam- mantaget mycket liten budgeteffekt. Föränd- ringarna avser reformerade inkomstskatteregler för den ideella sektorn (avsnitt 6.14), inkomst- skatteändringar för att underlätta omställning på arbetsmarknaden (avsnitt 6.5), som båda har ne- gativ effekt på statens budget, och slopad skat- tefrihet för inkomster från specialbyggnader m.m. (avsnitt 6.15), som har en positiv budget- effekt.

Diagram 7.6 Skatt på företagsvinster 1990–2017
Miljarder kronor												Procent av BNP
140													4,0
			Miljarder kronor										3,5
120			Procent av BNP										3,5
120

100													3,0
100
80													2,5
80
													2,0
60													1,5
													1,5
40													1,0
													1,0
20													0,5
													0,5
0													0,0
90	92	94	96	98	00	02	04	06	08	10	12	14	16

Källor: Skatteverket, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

En låg statslåneränta 2012 ger låga intäkter från avkastningsskatt 2013

Intäkterna från avkastningsskatten, som tas ut på sparande i pensions- och kapitalförsäkringar, be- räknas minska med 35 procent mellan 2012 och 2013. De lägre intäkterna beror i huvudsak på att den genomsnittliga statslåneräntan var lägre 2012 än 2011. Intäkterna från avkastningsskatten på- verkas i hög grad av hur statslåneräntan utveck- las. Om statslåneräntan ökar med 1 procentenhet ökar intäkterna från avkastnings- skatten året därpå med ca 5 miljarder kronor. Statslåneräntan bedöms bli som lägst 2012. Från

och med 2013 ökar statslåneräntan varje enskilt år, vilket gör att intäkterna ökar fr.o.m. 2014. År 2017 uppgår intäkterna från avkastningsskatten till 24 miljarder kronor (se tabell 7.3).

Svag ökning av intäkterna från fastighetsskatt

Intäkterna från fastighetsskatten och den kom- munala fastighetsavgiften beräknas uppgå till knappt 31 miljarder kronor 2013, vilket är 1,5 miljarder kronor högre än 2012 (se tabell 7.7). Ökningen beror i huvudsak på den allmänna fastighetstaxeringen för bl.a. hyreshus, industrier och elproduktionsenheter 2013. Till viss del motverkas ökningen av att fastighetsavgiften för hyreshus sänkts fr.o.m. 2013, vilket sänker in- täkterna från fastighetsavgiften med ca 0,5 mil- jarder kronor per år.

Intäkterna från fastighetsskatten och den kommunala fastighetsavgiften bedöms därefter sakta öka för att 2017 uppgå till nästan 33 mil- jarder kronor.

Tabell 7.7 Fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift 2011–2017

Miljarder kronor

	Utfall Prognos
	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017
Småhus	12,5	13,7	13,8	13,9	14,4	14,8	15,2
varav kommunal avgift	12,0	13,2	13,3	13,4	13,9	14,3	14,7
Hyreshus, bostadslägen-	2,9	3,0	2,7	2,7	2,8	2,8	2,9
heter
varav kommunal avgift	2,8	2,9	2,6	2,6	2,7	2,7	2,8
Hyreshus, lokaler	6,8	7,2	6,9	7,0	7,1	7,2	7,3
Industrier	1,6	1,6	1,8	1,8	1,8	1,8	1,8
Vattenkraft	3,7	3,7	5,5	5,5	5,5	5,5	5,5
Summa	27,5	29,2	30,7	30,9	31,6	32,2	32,7

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Källor: Skatteverket och egna beräkningar.

7.1.3Skatt på konsumtion och insatsvaror

Skatt på konsumtion och insatsvaror består av mervärdesskatt och punktskatter. År 2013 be- räknas intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror uppgå till 461 miljarder kronor (se tabell 7.8). Det utgör knappt 30 procent av of- fentliga sektorns totala skatteintäkter.

538

Tabell 7.8 Skatt på konsumtion och insatsvaror 2011–2017

Miljarder kronor och årlig procentuell förändring

	Utfall	Utfall	Prognos
	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017
Skatt på konsumtion
och insatsvaror	455	454	461	479	501	523	545
Utvecklingstakt (%)	1,3	-0,3	1,7	3,8	4,6	4,4	4,3
Mervärdesskatt	332	332	337	353	371	391	411
Utvecklingstakt (%)	2,5	-0,3	1,7	4,5	5,2	5,5	5,0
Punktskatter	123	122	124	126	130	132	134
Utvecklingstakt (%)	-1,9	-0,5	1,4	1,9	3,1	1,5	2,0

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

Mervärdesskatt

Intäkterna från mervärdesskatt kommer till stor del från hushållens konsumtion. Eftersom mer- värdesskatten är differentierad mellan olika varu- och tjänstegrupper påverkas intäkterna också av konsumtionens sammansättning (se diagram 7.7).

Diagram 7.7 Hushållens konsumtion i löpande priser och
underliggande intäkter från mervärdesskatt 2000–2017
Årlig procentuell förändring
12
10				Hushållens konsumtion
10				Bilar och sällanköpsvaror
				Bilar och sällanköpsvaror
8				Underliggande mervärdesskatt
8
6
4
2
0
-2
00	01	02	03	04	05	06	07	08	09	10	11	12	13	14	15	16	17

Anm.: Den underliggande mervärdesskatten exkluderar effekten av ändrade skatteregler. Källor: Skatteverket, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Skattebasen för mervärdesskatten består också av investeringar och förbrukning i verksamheter som saknar skatteplikt, och som därmed inte kan dra av ingående mervärdesskatt. Av de totala mervärdesskatteintäkterna kommer ca 80 pro- cent från den privata sektorn.

Under första halvåret 2013 har hushållens konsumtion varit återhållsam. Konsumtionen väntas dock växa starkare under andra halvåret och för helåret 2013 bedöms hushållens kon- sumtion i löpande priser växa lika mycket som under 2012. Däremot väntas den utdragna låg- konjunkturen i både Sverige och i omvärlden

PROP. 2013/14:1

medföra att företagen till viss del senarelägger sina investeringar. Sammantaget leder detta till att intäkterna från mervärdesskatten ökar med endast 1,7 procent 2013 och uppgår till 337 mil- jarder kronor.

År 2014–2017 väntas hushållens konsumtion i löpande priser växa allt starkare till följd av en stigande disponibel inkomst, ett i utgångsläget högt sparande och en allt starkare arbetsmark- nad. Dessutom väntas efterfrågan från omvärl- den stiga och medföra att svenska företag behö- ver investera. Sammantaget gör detta att intäk- terna från mervärdesskatt väntas öka med ca 5 procent per år för att 2017 uppgå till 411 miljar- der kronor.

De nya skatteregler som föreslås i denna pro- position väntas totalt sett medföra att intäkterna från mervärdesskatten reduceras med 0,1 miljard kronor per år. Det rör sig främst om förändrad hantering av mervärdesskatt vid import.

Punktskatter

Punktskatterna skiljer sig från mervärdesskatten genom att de oftast är baserade på konsumerad kvantitet i stället för på marknadspriset. I likhet med vad som gäller för övriga skatter är det på kort sikt konjunkturen som, bortsett från regel- ändringar, mest påverkar utvecklingen av punktskatteintäkterna.

Under 2012 minskade punktskatteintäkterna med 0,5 procent till 122 miljarder kronor. Det förklaras främst av att konjunkturinbroms- ningen bidrog till en lägre användning av bensin och därmed lägre intäkter från energi- och kol- dioxidskatt. Det svaga konjunkturläget med- förde också svagare importtillväxt och därmed lägre skatteintäkter från import.

Intäkterna för punktskatter bedöms växa med 1,4 procent 2013 för att uppgå till 124 miljarder kronor 2013. År 2014–2017 ökar intäkterna med i genomsnitt 3 miljarder kronor (2,1 procent) per år och bedöms 2017 uppgå till 134 miljarder kronor.

Ett succesivt förbättrat konjunkturläge 2014– 2017, och regeringens förslag till regeländringar, bidrar till ökade punktskatterintäkter 2014– 2017. Intäkterna från skatt på energi och koldi- oxid utgör ca 54 procent av intäkterna från punktskatterna. Dessa ökar under hela prognos- perioden 2014–2017, vilket både beror på att an- vändningen av el bedöms öka och på högre kol-

539

PROP. 2013/14:1

dioxidskattesatser. Användningen av bensin bedöms minska under hela prognosperioden, bl.a. till följd av fler bränslesnåla fordon. Intäk- terna från skatt på import växer till följd av en ökad varuimport under prognosperioden. Intäkterna från skatt på alkohol förväntas öka främst till följd av en ökad vinkonsumtion enligt senaste årens stigande trend.

Regeringen föreslår i denna proposition ett flertal förändringar i regleringen av punktskat- terna fr.o.m. 2014. Sammantaget beräknas rege- ringens förslag medföra att punkskatteintäkterna årligen ökar med drygt 1 miljard kronor 2014– 2017. Förändringarna påverkar prognosen årli- gen med 0,5 miljarder kronor för skatt på energi respektive 0,7 miljarder kronor för skatt på al- kohol.

Försäljningsinkomster från auktioner av utsläppsrätter

Som en del av EU-ETS (Emissions Trading Sy- stem) genomför kommissionen försäljning av utsläppsrätter på en gemensam auktionsplatt- form och en auktionsövervakare vars kostnad betalas av medlemsländerna är under upphand- ling.

Kommissionen har beslutat att dra av aukt- ionsövervakarens kostnad från bruttointäkterna från försäljningen av utsläppsrätter. Sverige tar emot en nettointäkt där kostnaden för auktions- övervakaren redan är avdragen. Det innebär att budgetering och redovisning mot inkomsttitel sker med det nettobelopp som erhålls från för- säljningen.

7.1.4Skattekvoten

Skattekvoten visar förhållandet mellan de totala skatteintäkterna och BNP. Normalt har regel- förändringar i skattesystemet störst inverkan på förändringen av skattekvoten.

År 2011–2013 sker en viss omfördelning mel- lan skattebaserna genom att bidraget från skatt på arbete ökar, medan bidraget från skatt på ka- pital och skatt på konsumtion minskar. Lägre vinster i företagen och lägre intäkter från avkast- ningsskatten förklarar till stor del nedgången i skattekvoten för skatt på kapital 2012 och 2013. År 2013 bidrar även den lägre bolagsskattesatsen till den lägre kvoten. Under resterande delen av

prognosperioden (2014–2017) ligger skattekvo- ten kvar på 44 procent av BNP (se tabell 7.9).

Tabell 7.9 Skattekvot 2011–2017

Procent av BNP

	Utfall Prognos
	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017
Skattekvot	44,2	44,1	44,6	44,3	44,3	44,2	44,2
Varav
Skatt på arbete	25,9	26,4	26,9	26,5	26,3	26,3	26,3
Skatt på kapital	5,2	4,9	4,8	4,9	5,1	5,1	5,2
Skatt på konsumtion	13,0	12,7	12,7	12,8	12,7	12,6	12,5
Övriga skatter	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1

Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.

7.2Inkomster i statens budget

7.2.1Skatteinkomster

I budgetpropositionen tillämpas en periodiserad redovisning av offentliga sektorns skatteintäkter. Det innebär att skatterna redovisas under det inkomstår då den skattepliktiga händelsen ägde rum.

Inkomsterna i statens budget ska enligt bud- getlagen (2011:203) redovisas kassamässigt, dvs. när de faktiska in- och utbetalningarna av skatterna sker. Av denna anledning tillämpas även kassamässig redovisning av statens skatter. De kassamässiga skatteinkomsterna består av betalningar som kan avse skatter för olika inkomstår.

Skillnaden mellan skatteintäkter och skattein- komster utgörs av periodiseringar. Periodise- ringarna består i sin tur av uppbörds- och betal- ningsförskjutningar samt anstånd.

7.2.2Övriga inkomster

Utfall och prognoser för de inkomster som re- dovisas under posten Övriga inkomster på sta- tens budget framgår av tabell 7.3. År 2013 be- räknas dessa inkomster uppgå till sammanlagt 9,5 miljarder kronor, vilket är 14,5 miljarder kronor högre än utfallet för 2012. Ökningen be- ror främst på att inkomsterna av försåld egen- dom 2013 beräknas till 15 miljarder kronor, jäm- fört med 0 kronor 2012. Prognosen för övriga inkomster för 2014–2017 uppgår till mellan -8 och 12 miljarder kronor per år. I tabell 7.10 re-

540

dogörs för effekten på övriga inkomster av de föreslagna och aviserade reformer i denna bud- getproposition.

Regeringens förslag om att avskaffa arbetslös- hetsavgiften beräknas minska statens inkomster med mellan 1 700 till 2 800 miljoner kronor per år 2014–2017, medan förslaget att avskaffa ersättningsskyldigheten för polisens kostnader för ordningshållning beräknas minska statens inkomster med 20 miljoner kronor per år (se vidare avsnitt 7.4). Regeringen föreslår även ett stöd till yrkesintroduktionsanställningar som beräknas minska statens inkomster med mellan 100 och 600 miljoner kronor per år under pro- gnosperioden. Detta förslag presenteras samlat med övrig redovisning av stöd till yrkesintro- duktionsanställningar (utg.omr. 14 avsnitt 4.5). Vidare aviserar regeringen ett nytt pensions- system på scenkonstområdet fr.o.m. 2015 som minskar inkomsterna med drygt 160 miljoner kronor per år (utg.omr. 17 avsnitt 3.2.2).

Tabell 7.10 Nu föreslagna och aviserade förändringar av övriga inkomster

Miljarder kronor

	2014	2015	2016	2017
Reform
Slopad arbetslöshetsavgift	-2,76	-2,52	-2,00	-1,74
Stöd till yrkesintroduktions-	-0,10	-0,20	-0,36	-0,61
anställningar

Nytt pensionssystem på		-0,16	-0,16	-0,17
scenkonstområdet
Avskaffande av ersättnings-	-0,02	-0,02	-0,02	-0,02
skyldighet för poliskostnader

Summa	-2,88	-2,90	-2,54	-2,54

Källa: Egna beräkningar.

Inkomster av statens verksamhet

Inkomsttypen Inkomster av statens verksamhet består bl.a. av utdelningar från statens aktieinnehav, affärsverkens och Riksbankens inlevererade överskott, ränteinkomster samt inkomster från offentligrättsliga avgifter. År 2013 beräknas inkomsttypen uppgå till 48,9 miljarder kronor.

Prognosen för aktieutdelning (exklusive Svenska Spel AB och Systembolaget AB) utgör en stor del av inkomsttypen och uppgår till ca 22 miljarder kronor 2013. År 2014 minskar prognosen för utdelningsinkomster till 18 miljarder kronor. Nedrevideringen på hela inkomsttypen vägs upp av en engångsinbetalning

PROP. 2013/14:1

av medel för kapitaliserad ränta på studielån från Centrala studiestödsnämnden om ca 11,4 miljarder kronor, vilket innebär att inkomst- typens prognos för 2014 ökar till 49,1 miljarder kronor. År 2015–2017 minskar prognosen för inkomsttypen och ligger på ca 40 miljarder kronor varje år. En underliggande förklaring till minskningen är att Riksbankens ovanligt högt justerade resultat för 2008 utgår ur beräknings- underlaget för bankens utdelningar fr.o.m. detta år, men även effekten av en slopad arbetslös- hetsavgift.

Inkomster av försåld egendom

Under inkomsttypen Inkomster av försåld egendom redovisas försäljningar av olika slags statlig egendom. Inkomster från försäljningar av aktier i statligt ägda bolag utgör vanligtvis den största delen av dessa inkomster.

För 2013–2017 antas försäljningsinkomsterna beräkningstekniskt uppgå till 15 miljarder kro- nor per år.

Återbetalning av lån

Under inkomsttypen Återbetalning av lån redo- visas bl.a. återbetalning av studiemedel (avser lån upptagna före 1989) och av övriga lån. År 2013 beräknas inkomsterna under denna inkomsttyp uppgå till 1,1 miljarder kronor, varav återbetal- ningar av studiemedel utgör den största delen.

År 2014–2017 beräknas inkomsterna från stu- diemedelsavgifter minska eftersom antalet åter- betalare blir färre. Studiemedelsavgiften är den årliga återbetalningspliktiga delen (amorte- ringen) av studiemedel tagna före 1989. I takt med att antalet låntagare som återbetalat hela skulden på lån tagna före 1989 ökar, minskar dessa inkomster.

Kalkylmässiga inkomster

Under inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster redovisas vissa avskrivningar och amorteringar samt statliga pensionsavgifter, som utgör mer- parten av inkomsterna.

År 2013 beräknas inkomsterna uppgå till 10,1 miljarder kronor, varav 9,6 miljarder kronor utgörs av inkomster från statliga pensionsavgif-

541

PROP. 2013/14:1

ter. År 2014–2017 ökar inkomsterna på in- komstgruppen och förväntas 2017 uppgå till 11,4 miljarder kronor. Hela ökningen förklaras i princip av ökade inkomster från statliga pens- ionsavgifter.

Bidrag m.m. från EU

Under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU re- dovisas bidrag från olika EU-fonder inom EU:s budget. De största enskilda bidragen erhålls från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Euro- peiska socialfonden och Europeiska jordbruks- fonden. Bidragen är främst kopplade till utgifter på anslag inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 Regional tillväxt, utgiftsområde 22 Kommunikationer samt ut- giftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Inkomsterna för 2013 beräknas sam- mantaget uppgå till 11,2 miljarder kronor. Under prognosperioden 2014–2017 beräknas inkoms- terna variera mellan 9,7 och 12,4 miljarder kro- nor.

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

Inkomsttypen Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet består av två delar, tillkommande inkomster och avräkningar i anslutning till skat- tesystemet.

Tillkommande inkomster består av inkomster som bruttoredovisas i statens budget. Motsva- rande poster avräknas på andra inkomsttitlar el- ler förekommer med samma belopp på budge- tens utgiftssida. Det gäller t.ex. skatter som tillfaller EU, som den mervärdesskattebaserade EU-avgiften och tullmedel. Under tillkom- mande inkomster redovisas också kommunala utjämningsavgifter enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. De tillkommande inkomsterna uppgår till 10–13 miljarder kronor per år 2013–2017.

Den största delen av avräkningarna utgörs av statliga och kommunala myndigheters kompen- sation för betald mervärdesskatt. Som avräk- ningar redovisas dessutom avgiftsintäkter som redovisas på myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, t.ex. insättnings- och sta- bilitetsavgifter.

7.2.3Ändrad redovisning av inkomsttitlar

I statens budget för 2014 görs vissa förändringar av inkomsttitelstrukturen.

Följande inkomsttitlar tillkommer:

6125 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014–2020

6214 Bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden 2014–2020

6314 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2014–2020

6414 Bidrag från Europeiska socialfonden 2014–2020.

Samtidigt byter inkomsttitel

2522 Avgifter för granskning av filmer och videogram

namn och heter fortsättningsvis

2522 Fastställande av åldersgränser för framställning i film.

7.3Jämförelse med prognosen i 2013 års ekonomiska vårproposition och uppföljning av statens budget för 2012 och 2013

I detta avsnitt jämförs prognosen för skattein- täkterna i denna proposition med prognosen i 2013 års ekonomiska vårproposition. Vidare görs en uppföljning av inkomsterna i statens budget för 2012 och 2013. Prognosskillnaderna finns redovisade i tabell 7.12 och 7.13. I tabell 7.11 finns de viktigaste ekonomiska antagandena för skatteprognoserna och en jämförelse med pro- gnosen i vårpropositionen.

7.3.1Jämförelse med prognosen i 2013 års ekonomiska vårproposition

Skatt på arbete

År 2012 och 2013 har intäkterna från skatt på arbete reviderats upp med 3 miljarder kronor per år jämfört med prognosen i vårpropositionen. För 2012 beror revideringen på att pensionerna har reviderats upp mot bakgrund av det prelimi- nära taxeringsutfallet för 2012. Revideringen för 2013 beror framför allt på en högre lönesumme-

542

tillväxt 2013 än vad som antogs i vårproposit- ionen. För år 2014–2017 har intäkterna revide- rats ned med 10 miljarder kronor per år. Nedre- videringen av intäkterna av skatt på arbete beror framför allt på de skatteändringar som rege- ringen föreslår i denna proposition som beräknas minska intäkterna från skatt på arbete med cirka 16 miljarder kronor per år fr.o.m. 2014. Nedre- videringen motverkas till viss del av en starkare ekonomisk utveckling, med bl.a. en högre löne- summetillväxt 2014 och 2015, vilket leder till högre intäkter från skatt på arbete 2014–2017.

Skatt på kapital, hushåll

Mot bakgrund av det preliminära taxeringsutfal- let för 2012 har hushållens taxerade kapitalvins- ter reviderats upp jämfört med prognosen i vår- propositionen. Samtidigt har hushållens avdrag för ränteutgifter reviderats upp, vilket motverkar effekten av de uppreviderade kapitalvinsterna. Sammantaget har skatteintäkterna för 2012 revi- derats upp med ca 2 miljarder kronor.

För 2013–2017 har intäkterna från hushållens kapitalinkomster reviderats upp med 3–6 miljar- der kronor per år. Det beror framför allt på att prognosen för hushållens utdelningsinkomster har reviderats upp, men från 2014 och framåt även på att prognosen för hushållens utgiftsrän- tor har reviderats ned.

Skatt på företagsvinster

Intäkterna från skatt på företagsvinster 2012 är oförändrade jämfört med prognosen i vårpropo- sitionen. För år 2013 och framåt har intäkterna från bolagsskatten reviderats upp, vilket bl.a. be- ror på att företagens resultat mellan 2012 och 2013 nu förväntas utvecklas mindre ogynnsamt än vad som antogs i vårpropositionen.

Avkastningsskatt

Intäkterna från avkastningsskatten har reviderats upp med 1 miljard kronor 2015 och ned med 1 miljard kronor 2017. Revideringarna beror på att prognosen för statslåneräntan reviderats.

PROP. 2013/14:1

Tabell 7.11 Antaganden och förändringar jämfört med 2013 års ekonomiska vårproposition

Årlig procentuell förändring om inget annat anges

	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017
BNP, marknadspris1	4,9	1,8	1,8	3,4	4,9	5,4	4,8
Diff. VÅP13	0,0	0,2	-0,5	0,0	-0,1	-0,2	0,1

Arbetade timmar2	2,8	0,9	0,5	0,5	1,1	1,6	1,5
Diff. VÅP13	0,0	0,0	0,3	0,2	0,4	0,1	0,1

Timlön3	2,7	2,9	2,8	2,9	3,0	3,2	3,4
Diff. VÅP13	0,0	0,0	-0,1	-0,1	-0,2	-0,2	-0,2

Utbetald lönesumma,	5,6	3,9	3,3	3,4	4,2	4,9	4,9
skatteunderlag
Diff. VÅP13	0,0	0,0	0,2	0,1	0,2	-0,1	0,0

Arbetslöshet4	7,8	8,0	8,2	8,1	7,8	7,0	6,4
Diff. VÅP13	0,0	0,0	-0,1	-0,3	-0,3	-0,1	0,0

Arbetsmarknads-	3,5	3,7	4,0	4,0	3,8	3,6	3,4
politiska program5
Diff. VÅP13	0,0	0,0	-0,2	-0,3	-0,3	-0,3	-0,2

Hushållens	3,5	2,7	2,7	4,1	5,3	5,2	5,0
konsumtionsutgifter1
Diff. VÅP13	0,0	-0,1	-0,6	-0,1	0,0	-0,2	-0,3

Kommunal	31,55	31,60	31,73	31,73	31,73	31,73	31,73
medelutdebitering6
Diff. VÅP13	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0

Statslåneränta6	2,6	1,5	1,9	2,3	2,8	3,7	4,3
Diff. VÅP13	0,0	0,0	0,1	0,3	0,1	-0,1	0,0

KPI juni-juni	2,7	1,0	-0,1	1,1	1,5	2,7	3,2
Diff. VÅP13	0,0	0,0	-0,6	-0,1	-0,2	0,1	0,0

Inkomstbasbelopp7	52,1	54,6	56,6	56,9	59,1	61,4	64,1
Diff. VÅP13	0,0	0,0	0,0	-0,4	-0,2	0,0	0,1

Prisbasbelopp7	42,8	44,0	44,5	44,4	44,9	45,6	46,8
Diff. VÅP13	0,0	0,0	0,0	-0,3 -0,3 -0,4			-0,4

Inkomstindex	142,3	149,3	154,8	155,6	161,5	167,8	175,3
Diff. VÅP13	0,0	0,0	0,0	-0,9 -0,6 -0,1			0,4

Skiktgräns8	383,0	401,1	413,2	435,9	449,4	465,3	487,2
Diff. VÅP13	0,0	0,0	0,0	12,5	12,5	12,2	13,1

Övre skiktgräns8	548,3	574,3	591,6	602,6	621,3	643,3	673,6
Diff. VÅP13	0,0	0,0	0,0	-3,6	-4,2	-5,4	-5,2

1Löpande priser, procentuell förändring.

2Kalenderkorrigerat, anställda.

3Enligt nationalräkenskapernas definition.

4Arbetslöshet 15–74 år.

5Procent av arbetskraften.

6Procent.

7Tusentals kronor.

8Avser skiktgräns för statlig inkomstskatt. Tusentals kronor.

Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.

543

PROP. 2013/14:1

Tabell 7.12 Aktuell prognos jämfört med 2013 års ekonomiska vårproposition samt statens budget för 2012 och 2013

			Aktuell		Jämförelse med 2013 års ekonomiska vårproposition
	Utfall	Jmf. SB	prognos	Jmf SB	Prognos
Inkomstår	2012	2012	2013	2013	2012	2013	2014	2015	2016	2017
Skatt på arbete	938,7	10,7	977,1	-2,4	3,2	3,4	-13,3	-13,1	-13,5	-14,1
Direkta skatter	506,8	3,7	529,7	-0,6	2,5	0,7	-14,6	-15,7	-15,9	-16,5
Kommunal inkomstskatt	562,7	9,7	587,1	2,5	2,9	2,5	2,1	2,6	3,8	4,9
Statlig inkomstskatt	44,4	0,0	46,0	-1,4	-0,2	-0,5	-2,9	-3,2	-3,3	-3,7
Allmän pensionsavgift	97,8	1,4	101,5	0,3	0,5	0,8	0,9	1,4	1,5	1,7
Skattereduktioner m.m.	-198,2	-7,4	-204,9	-1,8	-0,7	-2,1	-14,6	-16,6	-17,8	-19,3
Indirekta skatter	431,9	7,1	447,4	-1,8	0,7	2,7	1,3	2,6	2,3	2,5
Arbetsgivaravgifter	441,3	5,6	455,1	-2,6	0,2	0,8	1,3	2,5	2,0	1,9
Egenavgifter	12,6	-0,8	13,6	0,0	0,4	0,6	0,7	0,8	0,8	0,9
Särskild löneskatt	37,7	2,1	38,9	-1,0	0,1	0,2	0,2	0,3	0,2	0,2
Nedsättningar	-30,7	0,8	-29,9	1,5	0,0	1,3	-0,8	-0,8	-0,6	-0,4
Skatt på tjänstegruppliv	0,9	-0,4	0,9	0,3	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0
Avgifter till premiepensionssystemet	-29,8	-0,3	-31,1	0,0	0,0	-0,1	-0,1	-0,2	-0,1	-0,1
Skatt på kapital	173,4	-19,1	174,0	-4,4	2,8	7,3	9,2	9,8	8,4	8,9
Skatt på kapital, hushåll	26,3	-5,1	30,4	4,1	1,7	3,0	5,2	5,5	5,2	5,8
Skatt på företagsvinster	95,6	-13,9	92,9	-10,4	0,4	3,8	3,8	3,2	3,2	3,9
Avkastningsskatt	10,7	0,4	6,9	-0,3	0,3	-0,1	0,4	1,3	0,3	-0,6
Fastighetsskatt	29,1	0,9	30,7	1,0	0,3	-0,1	-0,2	0,1	0,2	0,2
Stämpelskatt	8,0	-1,2	8,8	1,2	0,0	0,5	-0,3	-0,6	-0,8	-0,8
Kupongskatt m.m.	3,8	-0,2	4,4	0,0	0,0	0,2	0,3	0,2	0,3	0,4
Skatt på konsumtion och insatsvaror	453,5	-8,7	461,1	-17,4	-1,8	-6,0	-3,7	-2,8	-3,2	-4,0
Mervärdesskatt	331,6	-4,2	337,4	-12,1	-1,8	-5,6	-3,9	-3,4	-3,6	-3,3
Skatt på tobak	11,8	-0,1	11,6	-0,1	0,0	-0,2	-0,1	-0,1	-0,2	-0,2
Skatt på etylalkohol	4,3	0,1	4,2	0,0	0,0	-0,1	0,0	0,0	0,0	0,0
Skatt på vin m.m.	4,8	0,1	4,9	0,2	0,0	0,1	0,3	0,3	0,3	0,3
Skatt på öl	3,2	0,0	3,3	0,1	0,0	0,0	0,3	0,3	0,3	0,3
Energiskatt	40,1	-1,4	41,7	-0,4	0,0	0,7	0,9	0,9	0,7	0,2
Koldioxidskatt	25,2	-1,4	24,5	-1,9	0,0	-0,3	-0,6	-0,4	-0,4	-1,1
Övriga skatter på energi och miljö	4,5	-0,5	4,7	-1,4	0,0	-0,1	0,0	0,0	0,0	0,0
Skatt på vägtrafik	15,6	-0,6	16,5	-1,1	0,0	-0,4	-0,3	-0,4	-0,4	-0,3
Skatt på import	5,3	-0,6	5,0	-0,7	0,0	-0,2	-0,3	-0,3	-0,3	-0,4
Övriga skatter	7,1	0,0	7,2	0,0	-0,1	0,0	0,1	0,3	0,4	0,5
Restförda skatter och övriga skatter	4,4	-0,3	5,4	1,4	0,2	-0,4	-0,1	-0,2	-0,2	-0,2
Restförda skatter	-6,3	-1,4	-6,3	0,1	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0
Övriga skatter	10,6	1,1	11,6	1,4	0,2	-0,4	-0,1	-0,2	-0,2	-0,2
Totala skatteintäkter	1 570,0	-17,4	1 617,6	-22,7	4,4	4,3	-7,9	-6,3	-8,4	-9,3
Avgår EU-medel	-6,9	0,5	-6,8	0,6	0,0	-0,2	-0,3	-0,3	-0,3	-0,4
Offentliga sektorns skatteintäkter	1 563,1	-16,8	1 610,8	-22,1	4,4	4,5	-7,6	-6,0	-8,1	-9,0
Avgår, kommunala inkomstskatter	-578,4	-10,4	-602,6	-2,6	3,1	2,5	2,0	2,9	4,1	5,2
Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet	-201,5	-2,6	-207,4	0,3	0,4	1,0	1,2	2,0	2,0	2,1
Statens skatteintäkter	783,3	-29,9	800,9	-24,4	0,9	1,0	-10,8	-10,9	-14,2	-16,3

Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

544

Fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift

Intäkterna från fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift har reviderats ned med 0,1–0,2 miljarder kronor per år 2013 och 2014, men re- viderats upp med motsvarande belopp per år för 2015–2017 jämfört med prognosen i vårpropo- sitionen. Nedrevideringen beror på att inkomst- basbeloppet har reviderats ned. Upprevideringen för 2015–2017 beror på att huspriserna väntas stiga mer än vad som tidigare bedömts.

Skatt på konsumtion och insatsvaror

Intäkterna från mervärdesskatten har reviderats ned med mellan 3,3 och 5,6 miljarder kronor per år 2013–2017 jämfört med bedömningen i vår- propositionen, vilket beror på att både hushål- lens konsumtion och företagens investeringar i löpande priser bedöms öka i mindre omfattning.

För punktskatteintäkterna sker sammantaget mycket små revideringar jämfört med prognosen i vårpropositionen. Regeringens förslag till för- ändringar i regleringen av punktskatter inom energi och alkohol beräknas leda till drygt 1 mil- jard kronor i högre skatteintäkter per år. För 2013–2017 förutses dock en dämpad utveckling, dels till följd av utfallet för 2013, dels till följd av det nya makroekonomiska läget, vilka samman- taget har påverkat prognosen nedåt.

Övriga inkomster

Jämfört med bedömningen i vårpropositionen har prognosen för intäkter av övriga inkomster 2013 minskat med 1,3 miljarder kronor (se tabell 7.13), främst till följd av en förskjutning i utbetalningar från den Europeiska jordbruksfonden och EU:s socialfond. Prognosen för övriga inkomster 2014 har ökat med 5,4 miljarder kronor, medan de beräknade inkomsterna för 2015–2017 har minskat med mellan 5 och 7 miljarder kronor. Revideringarna förklaras främst av en minskad prognos på in- komster av statens aktier och effekten av en slopad arbetslöshetsavgift.

PROP. 2013/14:1

Tabell 7.13 Övriga inkomster, aktuell prognos jämfört med 2013 års ekonomiska vårproposition

Miljarder kronor

		2013	2014	2015	2016	2017
2000	Inkomster av
statens verksamhet		1,3	5,4	-4,8	-3,4	-2,5
3000	Inkomster av
försåld egendom		0,1	0,0	0,0	0,0	0,0
4000	Återbetalning
av lån		-0,1	-0,1	-0,1	-0,1	-0,1
5000	Kalkylmässiga
inkomster		-0,5	-0,9	-0,8	-1,3	-1,4
6000	Bidrag m.m.
från EU		-1,8	1,8	-0,1	0,6	0,8
7000	Avräkningar
m.m. i anslutning till
skattesystemet		-0,3	-0,8	-0,8	-1,1	-2,3
8000	Utgifter som ges
som krediteringar på
skattekontot		0,0	0,0	0,0	0,0	0,0
Övriga inkomster		-1,3	5,4	-6,6	-5,3	-5,6

Källa: Egna beräkningar.

7.3.2Uppföljning av statens budget för 2012 och 2013

Skatt på arbete

Intäkterna från skatt på arbete bedöms uppgå till 939 miljarder kronor 2012, vilket är 11 miljarder kronor högre än beräkningen i budgeten för 2012. Revideringen beror framför allt på det för- bättrade konjunkturläget med fler arbetade tim- mar. Antalet arbetade timmar ökade 2012 med 0,9 procent, i stället för 0,2 procent som antogs i de beräkningar som låg till grund för budgeten. De högre intäkterna motverkas till viss del av att skattereduktionerna är 7 miljarder kronor högre än i statens budget för 2012. Detta beror i sin tur på en högre sammanlagd skattereduktion för HUS-avdrag (ROT- och RUT-tjänster), vilket leder till lägre skatteintäkter.

År 2013 bedöms intäkterna från skatt på ar- bete uppgå till 977 miljarder kronor, vilket är 2 miljarder kronor lägre än i budgeten för 2013. Intäkterna har reviderats ned till följd av att den makroekonomiska utvecklingen bedöms bli sva- gare jämfört med de beräkningar som låg till grund för budgeten.

545

PROP. 2013/14:1

Skatt på kapital, hushåll

Intäkterna från hushållens skatt på kapitalin- komster 2012 bedöms bli knappt 5 miljarder kronor lägre jämfört med budgeten för 2012. Det beror huvudsakligen på att skatteredukt- ionen för hushållens ränteutgifter bedöms bli högre än förväntat.

År 2013 beräknas intäkterna från skatt på hushållens kapitalinkomster uppgå till 30 miljarder kronor, vilket är 4 miljarder kronor högre än i statens budget för 2013. Det beror i första hand på att skattereduktionen för hushål- lens ränteutgifter bedöms bli lägre än förväntat.

Skatt på företagsvinster

År 2012 bedöms intäkterna från skatt på före- tagsvinster uppgå till 96 miljarder kronor, vilket är 14 miljarder kronor mindre än vad som be- räknades i budgeten för 2012. Näringslivets pro- duktionsvolym har reviderats ned, samtidigt som lönerna i industrisektorn har utvecklats starkare än vad som antogs i statens budget för 2012. Båda dessa faktorer har bidragit till att företa- gens vinster utvecklats svagare än vad som an- togs i statens budget för 2012.

Intäkterna från skatt på företagsvinster 2013 bedöms bli 93 miljarder kronor, vilket är 10 miljarder kronor lägre än vad som bedömdes i statens budget för 2013. Revideringen är en följd av att konjunkturen utvecklats svagare än för- väntat.

Avkastningsskatt

Intäkterna från avkastningsskatten 2012 bedöms bli 0,4 miljarder kronor högre än bedömningen i statens budget för 2012.

För 2013 bedöms intäkterna från avkastnings- skatten uppgå till knappt 7 miljarder kronor, vil- ket är 0,3 miljarder kronor lägre än vad som be- dömdes i budgeten för 2013.

Stämpelskatt

Intäkterna från stämpelskatten 2012 blev 1,2 miljarder kronor lägre än vad som bedömdes i statens budget för 2012 till följd av att fastig- hetspriserna dämpades mer än väntat.

Prognosen för intäkterna från stämpelskatt i denna proposition är 1,2 miljarder kronor högre än prognosen i statens budget för 2013, vilket beror på att fastighetspriserna förefaller öka kraftigare än väntat.

Skatt på konsumtion och insatsvaror

År 2012 blev intäkterna från mervärdesskatten 4,2 miljarder kronor lägre än vad som beräkna- des i statens budget för 2012. För 2013 bedöms intäkterna från mervärdesskatten bli 12,1 miljar- der kronor lägre än vad som beräknades i statens budget för 2013. Båda dessa nedrevideringar be- ror på att hushållens konsumtion och företagens investeringar i löpande priser har utvecklats svagare än väntat.

År 2012 uppgick intäkterna för punktskatter till 122 miljarder kronor. Avvikelsen i förhål- lande till statens budget för 2012 uppgick till knappt 5 miljarder kronor, vilket huvudsakligen förklaras av konjunkturinbromsningen 2012. Det svaga konjunkturläget bidrog till en lägre användning av bensin och därmed lägre intäkter från energi- och koldioxidskatt. Konjunkturin- bromsningen bidrog till en svagare importtillväxt och därmed lägre skatteintäkter från import. Däremot har intäkterna från skatt på alkohol ökat med 0,2 miljarder kronor jämfört med beräkning i statens budget 2012.

Intäkterna för punktskatter bedöms 2013 uppgå till 124 miljarder kronor, vilket är drygt 5 miljarder kronor lägre än statens budget för 2012. Revideringen förklaras av det dämpade konjunkturläget 2012, vilket har påverkat ut- gångspunkten för 2013. Till följd av detta har intäkterna för energi, import och vägtrafik reviderats ned i förhållande till statens budget för 2012. Däremot har intäkterna från skatt på alkhol ökat med 0,3 miljarder kronor i förhål- lande till bedömningen i statens budget för 2012.

Övriga inkomster

Utfallet för övriga inkomster blev 24,9 miljarder kronor lägre 2012 än vad som beräknades i budgeten för 2012. Det lägre utfallet beror till stor del på att det beräkningstekniska antagandet om försäljning av statlig egendom låg nästan 15 miljarder kronor högre än det faktiska utfallet på inkomster av försåld egendom.

546

PROP. 2013/14:1

Tabell 7.14 Övriga inkomster, aktuell prognos jämfört med statens budget för 2012 och 2013

Miljarder kronor

		Utfall 2012	Prognos SB 2012	Aktuell prognos 2013	Prognos SB 2013
2000	Inkomster av statens verksamhet	48,8	49,2	48,9	50,5
3000	Inkomster av försåld egendom	0,3	15,0	15,1	15,0
4000	Återbetalning av lån	1,3	1,4	1,1	1,2
5000	Kalkylmässiga inkomster	9,7	11,3	10,1	10,7
6000	Bidrag m.m. från EU	9,8	13,0	11,2	11,6
7000	Avräkningar m.m. i anslutning
till skattesystemet		-74,9	-70,0	-76,9	-75,0
8000	Utgifter som ges som
krediteringar på skattekontot		-0,1	0,0	0,0	0,0
Övriga inkomster		-5,1	19,8	9,5	14,1

Källor: Skatteverket och egna beräkningar.

Prognosen för intäkterna 2013 har minskat med 4,5 miljarder kronor jämfört med bedömningen i budgeten för 2013. Minskningarna är spridda mellan de olika inkomsttyperna, men en större del förklaras av ändringar i prognosen för inkomster av statens aktier under inkomsttyp 2000.

7.4Lagstiftning som ligger till grund för beräkningen av statens övriga inkomster

I avsnitt 6 lämnar regeringen förslag till den skattelagstiftning som påverkar beräkningen av statens inkomst. I detta avsnitt lämnar rege- ringen förslag till annan lagstiftning som påver- kar samma beräkning.

7.4.1Ändringar i lagen om arbetslöshetskassor avseende arbetslöshetsavgiften

7.4.1.1 Ärendet och dess beredning

Inom Arbetsmarknadsdepartementet har departementspromemorian Vissa lagförslag med anledning av trepartssamtalen (Ds 2013:20) ut- arbetats. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 11 avsnitt 1. Promemorian innehöll bl.a. förslag om avskaffande av arbetslöshets- avgiften. Promemorians lagförslag i denna del finns i bilaga 11 avsnitt 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remiss- instanserna finns i bilaga 11 avsnitt 3. Remissytt-

randena och en remissammanställning finns till- gängliga i Arbetsmarknadsdepartementet (dnr A2013/1135/A).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 30 maj 2013 att in- hämta Lagrådets yttrande över det lagförslag som finns i bilaga 11 avsnitt 4. Lagrådets ytt- rande finns i bilaga 11 avsnitt 5. Regeringen har följt Lagrådets förslag. Förslaget behandlas i av- snitt 7.4.1.4.

7.4.1.2 Avskaffande av arbetslöshetsavgiften

Regeringens förslag: Arbetslöshetsavgiften ska avskaffas. Bestämmelsen om arbetslöshetsavgift i lagen om arbetslöshetskassor ska därför tas bort.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Merparten av de remiss- instanser som har yttrat sig över förslagen är po- sitiva till eller har inga invändningar mot att av- skaffa arbetslöshetsavgiften, bland dem Arbets- givarverket, Statskontoret, Institutet för arbets- marknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Arbets- löshetskassornas samorganisation, Svenskt Nä- ringsliv, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers Centralorganisat- ion (Saco) och Landsorganisationen i Sverige (LO). Flera av remissinstanserna är också posi- tiva till eller har inga invändningar mot det alter- nativa förslaget att reducera arbetslöshetsav- giften. Några av dessa, bl.a. Arbetslöshets-

547

PROP. 2013/14:1

kassornas samorganisation och TCO, anser dock i första hand att arbetslöshetsavgiften bör avskaffas. LO och Facket för Service och Kom- munikation avstyrker uttryckligen förslaget om att reducera avgiften. Vissa remissinstanser har uttryckt kritik mot att villkora ett avskaffande av arbetslöshetsavgiften med utomstående faktorer.

Målaremästarnas riksförbund avstyrker båda för- slagen. Övriga remissinstanser har inga syn- punkter eller har avstått från att yttra sig över förslaget.

Skälen för regeringens förslag

Nuvarande ordning

Arbetslöshetskassorna bidrar till finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen genom att för varje månad betala en finansieringsavgift och en ar- betslöshetsavgift till staten. Finansieringsavgif- ten är kopplad till den genomsnittligt utbetalade dagpenningen enligt inkomstbortfallsförsäk- ringen i respektive arbetslöshetskassa. Arbets- löshetsavgiften är kopplad till den arbetslöshets- ersättning som respektive arbetslöshetskassa betalar ut enligt inkomstbortfallsförsäkringen. Båda avgifterna betalas av medlemmarna i ar- betslöshetskassan via medlemsavgiften. Förutom dessa två avgifter består medlemsavgiften även av en avgift för att täcka arbetslöshetskassornas kostnader för att administrera försäkringen. Administrations- och finansieringsavgiften be- talas av samtliga medlemmar, medan arbetslös- hetsavgiften endast betalas av medlemmar som inte är arbetslösa i den mening som avses i 41 a § lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor.

Arbetslöshetsavgiften motsvarar 33 procent av den arbetslöshetsersättning som respektive arbetslöshetskassa har betalat ut under månaden enligt inkomstbortfallsförsäkringen. Från arbetslöshetsavgiften görs ett avdrag om 50 kro- nor för varje medlem som inte räknas som arbetslös under den månad som arbetslöshets- avgiften avser. Arbetslöshetsavgiften är alltid lägst 0 kronor och får högst vara 300 kronor per månad för varje medlem som inte räknas som arbetslös. Vidare får finansierings- och arbets- löshetsavgifterna som arbetslöshetskassan beta- lar till staten tillsammans högst motsvara vad arbetslöshetskassan har betalat ut i dagpenning enligt inkomstbortfallsförsäkringen den månad avgifterna avser.

Behov av att stimulera anslutningen till arbetslöshetsförsäkringen

Arbetslöshetsavgiften föregicks av den förhöjda finansieringsavgiften som infördes den 1 januari 2007. Införandet av den förhöjda finansierings- avgiften motiverades med att arbetslöshetsför- säkringen behövde bli mer försäkringsmässig. Regeringen ansåg att det måste finnas en kopp- ling mellan utbetalad arbetslöshetsersättning och avgifternas storlek. Detta uppnåddes genom att den statliga subventionsgraden minskades och att försäkringstagarna fick bära en större del av kostnaderna för arbetslösheten. Regeringens uppfattning var att en högre grad av egenfinan- siering bl.a. skulle skapa förutsättningar för en samhällsekonomiskt rimlig löneökningstakt. För att ytterligare stärka de drivkrafter som den för- höjda finansieringsavgiften ledde till ersattes den förhöjda finansieringsavgiften med arbetslös- hetsavgiften den 1 juli 2008.

Den högre graden av medlemsfinansiering ge- nom den förhöjda finansieringsavgiften och se- nare arbetslöshetsavgiften bidrog emellertid till en minskad anslutningsgrad.

Såsom några remissinstanser har påtalat är en hög anslutningsgrad väsentlig för att upprätthålla legitimiteten och försäkringsmässigheten i arbetslöshetsförsäkringen. Det är också viktigt att fler personer omfattas av ett försäkrings- skydd vid arbetslöshet. Regeringen anser därför att det finns behov av att se över arbetslöshets- avgiften för att stimulera anslutningen till ar- betslöshetsförsäkringen.

Avskaffande eller reducering av arbetslöshets- avgiften?

Saco och LO har framhållit att arbetslöshets- avgiften inte har haft avsedd effekt på lönebild- ningen. Regeringen bedömer att ett av skälen till att arbetslöshetsavgiften har fått begränsat ge- nomslag på lönebildningen är att arbetslöshets- kassornas verksamhetsområden och arbets- marknadens avtalsområden inte fullt ut överens- stämmer. Arbetslösheten inom ett avtalsområde påverkar därför arbetslöshetsavgiften respektive medlemsavgiften i begränsad omfattning. Därför utgör arbetslöshetsavgiften ett svagare incita- ment i lönebildningen än den hade gjort om verksamhetsområden och avtalsområden hade stämt överens fullständigt. Arbetslöshetskassornas samorganisation har vidare framhållit att om avgiften reduceras i stället för avskaffas så kom- mer den förväntade positiva effekten på med-

548

lemsutvecklingen till viss del utebli samtidigt som administrationskostnaderna för arbetslös- hetsavgiften inte kommer minska. Såsom Stats- kontoret och Ekonomistyrningsverket framfört, skulle emellertid ett avskaffande av arbetslös- hetsavgiften få betydande statsfinansiella konse- kvenser.

Ett avskaffande av arbetslöshetsavgiften inne- bär att både arbetslösa och sysselsatta medlem- mar kommer att betala samma avgift. Att gå från arbetslöshet till arbete skulle därmed inte vara förknippat med en högre avgift till arbetslös- hetskassan. Den negativa marginaleffekt som arbetslöshetsavgiften eventuellt medför skulle därför upphöra. Det kan ha positiva effekter på sysselsättningen. Dessutom kan det antas att ett avskaffande skulle stimulera anslutningen till arbetslöshetsförsäkringen i större utsträckning än en reducering.

Sammantaget finns det, trots de ekonomiska konsekvenserna, starka skäl för att avskaffa arbetslöshetsavgiften. Regeringen anser därför att arbetslöshetsavgiften bör avskaffas.

7.4.1.3Följdändringar i lagen om arbetslöshetskassor

Regeringens förslag: Till följd av avskaffandet av arbetslöshetsavgiften ska vissa följdändringar göras i lagen om arbetslöshetskassor. Bestäm- melserna om det sammanlagda uttaget av avgif- ter och om när en arbetslöshetsavgift senast får ändras ska tas bort. Vidare ska regeringen inte längre ha möjlighet att meddela föreskrifter om betalningen av arbetslöshetsavgiften. Bestäm- melserna om medlemsavgifter för att täcka kost- nader för arbetslöshetsavgift ska tas bort. För- säkringskassans uppgiftsskyldighet ska upphöra och följdändringar ska göras för den komplette- rande arbetslöshetskassan.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Försäkringskassan fram- håller att det innebär en förenkling för kunder med aktivitetsstöd och utvecklingsersättning om uppgiftsskyldigheten till arbetslöshetskassorna tas bort samt att risken för fel i handläggningen minskar eftersom uppgiftslämnande till viss del görs manuellt. Inspektionen för arbetslöshetsför- säkringen anser att finansieringsavgiften inte ska

PROP. 2013/14:1

få ändras efter inrapporteringsmånaden, om an- ledningen till ändringen är att de uppgifter som har legat till grund för beräkningen av avgiften har ändrats. Inga andra remissinstanser yttrar sig särskilt över förslagen.

Skälen för regeringens förslag: Ett avskaf- fande av arbetslöshetsavgiften föranleder vissa följdändringar i lagen (1997:239) om arbetslös- hetskassor.

Bestämmelsen i 48 b § lagen om arbetslös- hetskassor som begränsar det sammanlagda ut- taget av avgifter kommer inte längre fylla någon funktion och bör därför tas bort. Vidare bör be- stämmelsen i 48 c § lagen om arbetslöshetskas- sor, som anger att en finansierings- eller arbets- löshetsavgift inte får ändras efter tolv månader från utgången av den kalendermånad som avgif- ten avser, justeras så att den i fortsättningen end- ast gäller finansieringsavgiften. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen anser att bestämmelsen även ska justeras på så sätt att finansieringsav- giften inte får ändras efter inrapporteringsmåna- den. Konsekvenserna av ett sådant förslag är emellertid inte tillräckligt utredda. Regeringen föreslår mot den bakgrunden ingen justering av den tid inom vilken finansieringsavgiften senast får ändras. Det kan dock finnas anledning att i ett annat sammanhang återkomma till frågan.

Regeringens bemyndigande i 49 § lagen om arbetslöshetskassor bör ändras så att det endast gäller finansieringsavgiften. Vidare bör bestäm- melsen i 41 § lagen om arbetslöshetskassor, som reglerar medlemsavgifter, ändras så att en ar- betslöshetskassa inte kan ta ut en avgift för att täcka kostnader för arbetslöshetsavgift. Mot den bakgrunden saknas det skäl att ha kvar definit- ionen av arbetslös, varför bestämmelsen i 41 a § lagen om arbetslöshetskassor bör utgå.

Försäkringskassans uppgiftsskyldighet enligt 94 f § lagen om arbetslöshetskassor bör upphöra eftersom arbetslöshetskassorna inte kommer att ha behov av dessa uppgifter. Vidare bör det göras följdändringar för den kompletterande arbets- löshetskassan genom att hänvisningarna i 87 § tredje stycket justeras.

7.4.1.4Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2014. Äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för arbetslöshetsavgift som av-

549

PROP. 2013/14:1

ser tid före den 1 januari 2014. Försäkringskas- sans uppgiftsskyldighet ska fortsätta att gälla för uppgifter som avser tid före den 1 januari 2014.

Promemorians förslag: Överensstämmer inte med regeringens förslag. I promemorian föreslås att lagändringarna ska träda i kraft den 15 januari 2014 men tillämpas för tid fr.o.m. den 1 januari 2014.

Remissinstanserna: Försäkringskassan fram- håller att en ändring av uppgiftsskyldigheten innebär en kostnad för att avveckla en funktion i kommande it-system och att det därför är ange- läget att myndigheten så snart som möjligt får besked om ett avskaffande av arbetslöshetsav- giften. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen anser att det behövs en övergångsbestämmelse till lagförslaget så att bestämmelsen som begrän- sar möjligheten att i efterhand ändra arbetslös- hetsavgiften fortfarande gäller för arbetslöshets- avgift som avser tid före den 1 januari 2014. LO förordar att lagändringen träder i kraft den 1 oktober 2013. Övriga remissinstanser har inte berört förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Lagändring- arna bör enligt regeringen träda i kraft så snart som möjligt. I lagrådsremissen föreslås att lagändringarna ska träda i kraft den 15 januari 2014, men tillämpas för tid fr.o.m. den 1 januari 2014. Lagrådet har framhållit att tiden mellan det att en författning kommer ut från trycket och den träder i kraft i normalfallet bör vara minst fyra veckor och endast i speciella undantagsfall mindre än två veckor. Lagrådet anser att det är viktigt att dessa tidsfrister upprätthålls, men an- ser också att det är viktigt att en lag inte tilläm- pas retroaktivt om det inte finns starka skäl för det. Enligt Lagrådets mening bör tiden för ikraftträdandet av de aktuella lagändringarna flyttas fram om inte lagförslagen – med ikraft- trädande den 1 januari 2014 – kan föreläggas riksdagen i sådan tid att ovan angivna tidsfrister kan respekteras. Regeringen bedömer att lagför- slagen kan föreläggas riksdagen i sådan tid att lagändringarna, även med beaktande av ovan an- givna tidsfrister, kan träda i kraft den 1 januari 2014. Ett ikraftträdande den 1 januari 2014 be- döms också ge arbetslöshetskassorna och För- säkringskassan tillräckligt med tid för anpass- ningar. Lagändringarna bör därför träda i kraft den 1 januari 2014.

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen har påtalat att det finns behov av en övergångsbe-

stämmelse. Regeringen anser att äldre föreskrif- ter bör fortsätta att gälla för arbetslöshetsavgift som avser tid före den 1 januari 2014. Vidare bör Försäkringskassans uppgiftsskyldighet fortsätta att gälla för uppgifter som avser tid före den 1 januari 2014. Övergångsbestämmelser med denna innebörd bör därför införas.

7.4.1.5 Konsekvensanalys

Ekonomiska konsekvenser

Konsekvenser för staten

Att avskaffa arbetslöshetsavgiften innebär att statens intäkter från arbetslöshetskassorna end- ast utgörs av finansieringsavgifter. Enligt rege- ringens prognos bedöms statens intäkter minska med 2,8 miljarder kronor under 2014, med 2,5 miljarder kronor under 2015, med 2,0 miljarder kronor under 2016 och med 1,7 miljarder kronor under 2017.

Ett avskaffande av arbetslöshetsavgiften antas bidra till att fler väljer att bli medlemmar i en ar- betslöshetskassa, vilket innebär ökade intäkter till staten via finansieringsavgiften. Det är emel- lertid svårt att bedöma storleken på denna effekt. Om medlemsantalet ökar med ca 200 000 perso- ner, som lite förenklat antas vara proportioner- ligt fördelade mellan arbetslöshetskassorna, bedöms intäkterna från finansieringsavgiften öka med knappt 0,2 miljarder kronor. Fler medlem- mar innebär även att fler personer kommer ha rätt till ersättning enligt inkomstbortfallsförsäk- ringen, vilket kan antas leda till högre utgifter för arbetslöshetsersättning.

Arbetslöshetsavgifternas andel av utgifterna

Statens intäkter från arbetslöshetsavgiften och finansieringsavgiften utgjorde 38 procent av ut- gifterna för arbetslöshetsersättningen under 2012. Med enbart finansieringsavgiften skulle medlemmarna ha finansierat omkring 20 procent av dessa utgifter. Graden av egenfinansiering kommer dock att variera med utgifterna ef- tersom finansieringsavgiften, till skillnad från arbetslöshetsavgiften, inte är relaterad till utbe- talda medel.

Medlemmarnas avgifter

Ett avskaffande av arbetslöshetsavgiften leder till att sysselsatta medlemmar i flertalet av arbets- löshetskassorna får en sänkning av medlemsav- giften och att det inte längre kommer vara någon skillnad i avgift mellan sysselsatta och arbetslösa.

550

En annan effekt är att skillnaderna i medlems- avgift mellan olika arbetslöshetskassor kommer att minska betydligt. De kvarstående skillna- derna kommer främst att bestå av varierande administrativa kostnader och skillnader i finan- sieringsavgift till följd av att den genomsnittliga inkomstrelaterade dagpenningen varierar något mellan arbetslöshetskassorna.

Den genomsnittliga medlemsavgiften är för närvarande ca 200 kronor per månad och syssel- satt medlem, men varierar mellan 85 kronor för Finans- och försäkringsbranschens arbetslös- hetskassa och 390 kronor för Hotell- och restau- ranganställdas arbetslöshetskassa. Vid ett av- skaffande av arbetslöshetsavgiften skulle den genomsnittliga avgiften vara ca 110 kronor per månad och variera mellan ca 85 och 165 kronor med nuvarande avgiftsbelopp. Den genomsnitt- liga avgiftsminskningen skulle i detta fall uppgå till ca 90 kronor per månad och sysselsatt med- lem. För de tio arbetslöshetskassor som med nuvarande struktur har de högsta medlemsav- gifterna motsvarar minskningen i genomsnitt ca 170 kronor per månad och för den arbetslös- hetskassa med högst avgift, Hotell- och restau- ranganställdas, drygt 250 kronor per månad. För närvarande är det enbart sju arbetslöshetskassor som inte betalar någon arbetslöshetsavgift och vars medlemmar därmed inte skulle påverkas di- rekt vid ett avskaffande av arbetslöshetsavgiften.

Kostnader för administration

Ett avskaffande av arbetslöshetsavgiften bedöms inte medföra ytterligare kostnader för vare sig arbetslöshetskassorna eller Inspektionen för ar- betslöshetsförsäkringen. Förslaget innebär tvärtom att de administrativa kostnaderna san- nolikt kommer att minska för arbetslöshetskas- sorna eftersom de inte längre behöver skilja på arbetslösa och sysselsatta medlemmar i detta av- seende.

Konsekvenser för jämställdheten

Jämställdhetskonsekvenserna av att avskaffa ar- betslöshetsavgiften bedöms sammantaget vara små. När den förhöjda finansieringsavgiften, som sedermera ersattes av arbetslöshetsavgiften, infördes minskade antalet medlemmar i arbets- löshetskassorna i samma utsträckning bland kvinnor och män. Könsfördelningen är jämn sett till det totala antalet anslutna, men relativt ojämnt fördelad mellan olika branscher och ar- betslöshetskassor. Eftersom arbetslöshetsavgif- ten i hög grad varierar mellan arbetslöshetskas-

PROP. 2013/14:1

sorna, kan den genomsnittliga förändringen i medlemsavgiften därmed vara olika stor för kvinnor och män. De tio arbetslöshetskassor som vid en eventuell reform får störst avgifts- sänkning har i genomsnitt en större andel män som medlemmar, omkring två tredjedelar. I den arbetslöshetskassa som får allra störst sänkning, Hotell- och Restauranganställdas Arbetslöshets- kassa, är dock majoriteten av medlemmarna kvinnor.

Övriga konsekvenser

Förslagen förväntas inte ha några konsekvenser som påverkar Sveriges internationella åtaganden. Förslagen bedöms inte heller få några särskilda konsekvenser för miljön eller företagen.

7.4.1.6 Författningskommentar

Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor

41 §

Paragrafen, som reglerar arbetslöshetskassornas möjlighet att ta ut medlemsavgifter, har ändrats till följd av att arbetslöshetsavgiften avskaffas.

I första stycket har möjligheten att ta ut med- lemsavgift för att täcka kostnad för arbetslös- hetsavgift tagits bort. Paragrafens andra stycke, om begränsningar i möjligheten att ta ut sådan medlemsavgift, har tagits bort.

48 c §

Paragrafen anger när arbetslöshetskassans avgif- ter till staten senast får ändras. Till följd av att arbetslöshetskassorna numera inte ska betala nå- gon arbetslöshetsavgift har paragrafen ändrats så att den inte längre omfattar arbetslöshetsavgif- ten.

49 §

Regeringens möjlighet att meddela föreskrifter om betalning av arbetslöshetsavgiften har tagits bort till följd av att arbetslöshetsavgiften av- skaffas.

87 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om den kompletterande arbetslöshetskassan.

I tredje stycket har hänvisningarna till bestäm- melserna om arbetslöshetsavgift och Försäk- ringskassans uppgiftsskyldighet tagits bort ef- tersom arbetslöshetskassorna, inklusive den

551

PROP. 2013/14:1

kompletterande arbetslöshetskassan, inte längre ska betala någon arbetslöshetsavgift.

I paragrafen har dessutom vissa språkliga och redaktionella ändringar gjorts utan att någon ändring i sak är avsedd.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna innebär att januari 2014 är den första månaden för vilken arbetslöshetskassorna inte ska betala någon arbetslöshetsavgift till staten. Bestämmel- serna innebär vidare att Försäkringskassan forts- ätter att vara uppgiftsskyldig för uppgifter som avser tid före den 1 januari 2014.

7.4.2Ändringar i ordningslagens bestämmelser om ersättningsskyldighet

7.4.2.1Ärendet och dess beredning

I december 2012 förordnade chefen för Justitie- departementet en utredare att bistå departe- mentet med att överväga och föreslå hur skyl- digheten att ersätta polismyndighetens kost- nader för att hålla ordning vid offentliga tillställ- ningar och allmänna sammankomster bör ut- formas för att begränsa kostnadsansvaret för dem som i dag är betalningsskyldiga.

Utredaren överlämnade i april 2013 prome- morian Ersättning för polisbevakning (Ds 2013:24). En sammanfattning av promemo- rian finns i bilaga 12 avsnitt 1. Författningsför- slagen finns i bilaga 12 avsnitt 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 12 avsnitt 3. En sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr Ju2013/3530/L4). Rikspolisstyrelsen har under beredningen av ärendet beretts tillfälle att lämna synpunkter på förslaget att avskaffa ersättningsskyldigheten. Rikspolisstyrelsens synpunkter finns tillgängliga i Justitiedepartementet (dnr Ju2013/3530/L4).

Lagrådet

Lagförslaget, som innebär att ersättningsskyl- digheten i 2 kap. 26 § ordningslagen (1993:1617) avskaffas, är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

7.4.2.2Ersättningsskyldigheten för polisens kostnader för ordningshållning avskaffas

Regeringens förslag: Skyldigheten att ersätta polismyndighetens kostnader för att hålla ord- ning vid offentliga tillställningar och allmänna sammankomster ska tas bort.

Lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2014. Äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för allmänna sammankomster och offentliga till- ställningar som ägt rum före ikraftträdandet.

Promemorians förslag: Huvudförslaget i promemorian är att den i 2 kap. 26 § ordnings- lagen föreskrivna skyldigheten att ersätta polis- myndighetens kostnader för att hålla ordning vid offentliga tillställningar och allmänna samman- komster sätts ned till hälften. Det lämnas även två alternativa förslag. De alternativa förslagen innebär att samtliga anordnare jämställs genom att undantaget för ideella föreningar i 2 kap. 26 § andra stycket ordningslagen upphävs. Samtidigt föreslås att det införs ett tröskelbelopp eller ett grundavdrag på ett prisbasbelopp (44 500 kronor år 2013) och att ersättningsskyldigheten sätts ned till hälften eller till tre fjärdedelar. I prome- morian behandlas även möjligheten att helt av- skaffa ersättningsskyldigheten.

Remissinstanserna: En majoritet av remissin- stanserna, däribland Statskontoret, Konkurrens- verket, Sveriges Kommuner och Landsting, Riks- idrottsförbundet, Folkets Hus och Parker samt de idrottsförbund och idrottsklubbar som har ytt- rat sig, avstyrker eller är kritiska till förslaget att halvera ersättningsskyldigheten. Flera av remissinstanserna understryker att grundprinci- pen bör vara att polisens kostnader för ord- ningshållning ska bekostas av det allmänna. Svenska Hockeyligan m.fl. anser att s.k. idrotts- aktiebolag ska likställas med ideella föreningar och därigenom undantas från ersättningsskyl- dighet. Konkurrensverket pekar på att det från konkurrenssynpunkt är väsentligt att alla poten- tiella arrangörer behandlas lika och att förslaget innebär att det alltjämt kommer att föreligga en diskriminering mellan arrangörer som är ideella föreningar och andra arrangörer. Sveriges Kom- muner och Landsting menar att det är orimligt att kommuner, landsting och regioner ska svara för polisens kostnader vid stadsfestivaler och liknade

552

arrangemang, oavsett i vilken associationsform de valt att bedriva verksamheten.

Förvaltningsrätten i Göteborg, Justitiekanslern, Åklagarmyndigheten, Kulturrådet m.fl. tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Rikspo- lisstyrelsen ställer sig i princip bakom de tanke- gångar som ligger till grund för både huvudför- slaget och de alternativa förslagen men ifråga- sätter den föreslagna ersättningsnivån.

Övriga remissinstanser som uttalar sig särskilt om de två alternativa förslagen avstyrker dem eller är kritiska. Konkurrensverket menar att in- riktningen mot en mer konkurrensneutral lös- ning i och för sig är bra men framhåller samti- digt, i likhet med Statskontoret, att det saknas en fullständig analys över vilka konsekvenser för- slagen får och att frågan behöver utredas när- mare.

Flera remissinstanser, däribland Förvaltnings- rätten i Göteborg, Statskontoret, Sveriges Kom- muner och Landsting, Riksidrottsförbundet och

Folkets Hus och Parker, pekar på olika avgräns- nings- och tillämpningsproblem med dagens re- glering bl.a. när det gäller begreppen ”vinstsyfte” och ”vid tillställningen”. Vissa av remissinstan- serna efterlyser förtydliganden i dessa avseenden medan andra anser att lagstiftningen bör ändras.

Rikspolisstyrelsen, som under hand har beretts tillfälle att lämna synpunkter på förslaget att av- skaffa ersättningsskyldigheten, vidhåller tidigare lämnade synpunkter men har inget att invända mot förslaget. Styrelsen understryker betydelsen av att huvudregeln även fortsättningsvis ska vara att anordnaren har huvudansvaret för ordningen och säkerheten vid offentliga tillställningar och allmänna sammankomster.

Skälen för regeringens förslag: En allmän utgångspunkt är att huvudansvaret för ordning och säkerhet vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar vilar på anordnaren. En förutsättning för att en sammankomst eller en tillställning över huvud taget ska få äga rum är att anordnaren kan fullgöra de skyldigheter i fråga om ordning och säkerhet som ankommer på henne eller honom. Anordnaren kan fullgöra sina skyldigheter själv eller genom att anlita per- sonal, t.ex. funktionärer eller ordningsvakter. Anordnaren kan också vidta andra åtgärder, t.ex. utforma in- och utgångar på visst sätt, begränsa antalet åskådare eller förlägga tillställningen eller sammankomsten till en tidpunkt eller plats som medför mindre risk för ordningsstörningar.

PROP. 2013/14:1

Polismyndigheten får meddela de villkor som behövs för att upprätthålla ordning och säkerhet vid sammankomsten eller tillställningen. Villko- ren får innefatta en skyldighet att anlita personal av olika slag. Det kan t.ex. vara fråga om ord- ningsvakter eller publikvärdar.

Den som i vinstsyfte anordnar en offentlig tillställning ska enligt 2 kap. 26 § ordningslagen ersätta polismyndighetens kostnader för att hålla ordning vid tillställningen. Om det finns sär- skilda skäl får också den som i vinstsyfte anord- nar en allmän sammankomst åläggas en motsva- rande ersättningsskyldighet. Ersättningsskyldig- heten gäller inte sådana ideella föreningar som anges i 7 kap. 7 § första stycket inkomstskatte- lagen (1999:1229), dvs. s.k. allmännyttiga ideella föreningar. Ersättningsskyldigheten får sättas ned eller efterges, om det finns särskilda skäl. Beslut med anledning av en ansökan om tillstånd att anordna en allmän sammankomst eller offentlig tillställning eller anmälan om sådana ska bl.a. innehålla uppgift om det högsta belopp som anordnaren kan komma att åläggas att betala i ersättning för polisbevakning. Beslut om ersätt- ningens storlek fattas sedan av polismyndigheten när sammankomsten eller tillställningen har ägt rum. Därvid får inte det högsta belopp som har angetts i beslutet med anledning av tillståndet eller anmälan överskridas.

Regeringen har meddelat föreskrifter om hur polismyndighetens kostnader för ordningshåll- ning ska beräknas. Sådana föreskrifter finns i förordningen (1982:789) om ersättning för po- lisbevakning och för anslutning av larmanlägg- ningar till polisen m.m. Ersättningen tillfaller staten.

Den nationella samordnaren för att motverka brottslighet i samband med idrottsarrangemang (dir. 2011:22) föreslog i delbetänkandet Mindre våld för pengarna (SOU 2012:23) att ersätt- ningsskyldigheten för s.k. idrottsaktiebolag ska avskaffas. I betänkandet, som överlämnades i april 2012, behandlas av naturliga skäl endast frå- gan om ersättningsskyldighet vid idrottsar- rangemang. Betänkandet har remitterats. Flera remissinstanser efterfrågade en bredare analys som innefattade t.ex. anordnare av konserter och festivaler samt bolag inom andra idrotter. Rege- ringen gick inte vidare med förslaget utan i stäl- let beslutades det uppdrag som resulterade i de förslag som behandlas i denna proposition.

Frågan om ersättning för polisbevakning en- ligt 2 kap. 26 § ordningslagen handlar ytterst om

553

PROP. 2013/14:1

huruvida kostnaderna för polisens insatser ska bäras av det allmänna eller av den som ger upp- hov till dem. Bestämmelserna om ersättnings- skyldighet syftar till att säkerställa att den som av kommersiella skäl anordnar t.ex. en fotbolls- match, festival eller konsert som kan medföra ordningsstörningar också står för kostnaderna för dessa. Att de skäl som låg bakom att be- stämmelsen infördes i och för sig var välgrun- dade innebär dock inte att regleringen är opro- blematisk.

Som flera remissinstanser pekar på ger regle- ringen upphov till avgränsnings- och tillämp- ningsproblem. Dessa problem löses inte genom att halvera ersättningsskyldigheten. Rättspraxis har också bidragit till diskussion om regleringen. Högsta förvaltningsdomstolen fann i en dom i mars 2013 avseende en av Sveriges största stads- festivaler, gratisevenemanget Kulturkalaset 2010 i Göteborg (se avsnitt 7.5 i promemorian), att Kulturkalaset får anses ha anordnats i vinstsyfte i den mening som avses i 2 kap. 26 § ordningsla- gen. Regleringen har också ifrågasatts utifrån ett konkurrensrättsligt perspektiv. Konkurrensverket menar att det bör sakna betydelse om arrangören är en ideell förening eller bedriver sin verksam- het i en annan associationsform för frågan om ersättningsskyldighet.

Rikspolisstyrelsen menar att det kan behövas ett ekonomiskt incitament som styrmedel för att anordnarna ska bli motiverade att ta ett större ansvar för ordning och säkerhet, t.ex. arbeta hår- dare för en god supporterkultur, anlita fler publikvärdar och arenautbildade ordningsvakter samt förlägga matcher på familjevänliga tider. Riksidrottsförbundet, liksom flera av de idrotts- förbund och klubbar som har yttrat sig, anser däremot att ersättningsskyldigheten är kontra- produktiv. Genom att polis och klubbar ställs mot varandra i ersättningsfrågan försvåras sam- arbetet mellan parterna, något man menar kan komma att påverka säkerheten negativt.

Polisen har under senare tid noterat ett ökat intresse hos anordnare att ta ett större ansvar för ordning och säkerhet. Det är en utveckling som regeringen välkomnar och som måste fortsätta. Utgångspunkten är och ska även fortsättningsvis vara att huvudansvaret för ordning och säkerhet vid allmänna sammankomster och offentliga till- ställningar vilar på anordnaren. Att anordnare ska svara för polisens bevakningskostnader i samband med sådana evenemang ter sig mot den bakgrunden i och för sig rimligt. Detta måste

dock vägas mot nackdelarna med den nuvarande regleringen och de avgränsningsproblem som finns.

Som konstateras i promemorian genererar er- sättningsskyldigheten ett relativt litet tillskott till statskassan. Att behålla skyldigheten enbart av statsfinansiella skäl framstår således inte som motiverat. Från ett samhällsekonomiskt per- spektiv går det inte att bortse från de administ- rativa kostnader och det stora antal domstols- processer som regleringen ger upphov till.

Det bör framhållas att det inte bara är företrä- dare för idrottsrörelsen som är kritiska till den nuvarande ordningen. Regleringen ifrågasätts av flera olika skäl och av skilda intressenter. Att re- gleringen saknar acceptans hos många gör att det finns anledning att fråga sig om den är utformad på ett tillfredsställande sätt och anpassad till da- gens förhållanden med andra former av evene- mang och arrangörer än de som man såg framför sig när regleringen infördes. Att tillsätta ytterli- gare en utredning som får i uppgift att titta på frågan i grunden bedöms i nuläget inte som lämpligt. Regeringen finner vid en samlad be- dömning att övervägande skäl i stället talar för att ersättningsskyldigheten bör avskaffas. Rege- ringen föreslår därför att bestämmelsen om er- sättningsskyldighet i 2 kap. 26 § ordningslagen upphävs.

Det är viktigt att framhålla att förslaget att anordnare av offentliga tillställningar och all- männa sammankomster ska befrias från skyldig- heten att ersätta staten för polisbevakning inte innebär någon förändring av ansvarsfördelningen när det gäller ordningshållningen. Huvudansva- ret för ordning och säkerhet ska även fortsätt- ningsvis ligga på anordnaren. Det får således inte förekomma att polisens resurser tas i anspråk för uppgifter som kan anförtros annan personal, t.ex. entrévärdar eller ordningsvakter. Anordnare av offentliga tillställningar och allmänna sam- mankomster måste också fortsätta att bedriva ett aktivt arbete med att förebygga och minska fö- rekomsten av ordningsstörningar. Redan i dag finns regler som syftar till att säkra att anordnare vidtar de åtgärder som behövs för att upprätt- hålla ordning och säkerhet. Polisen kan bl.a. meddela villkor om hur många ordningsvakter som ska anlitas och det högsta antalet besökare som får släppas in. Om kravet på ordning och säkerhet inte kan tillgodoses finns ytterst möj- ligheten att vägra tillstånd till en tillställning med

554

den omfattning och utformning som anordnaren har avsett.

För att säkerställa att avskaffandet av ersätt- ningsskyldigheten inte får oönskade konsekven- ser, t.ex. att anordnare övervältrar sina skyldig- heter på polisen, bör effekterna utvärderas. Det bör också övervägas om det behövs några änd- ringar i lagstiftningen för att långsiktigt för- hindra att det sker en sådan ansvarsförskjutning. Om det visar sig att dessa åtgärder inte är till- räckliga kan det bli aktuellt att överväga att återinföra någon form av ersättningsskyldighet för i vart fall kommersiellt inriktade tillställ- ningar och sammankomster med särskilda ord- ningsproblem.

Fortsatt ersättningsskyldighet för försumliga anordnare

Anordnare som inte fullgör sin ansöknings- eller anmälningsskyldighet i tid eller inte följer de ordnings- och säkerhetsföreskrifter som har meddelats för tillställningen ska enligt 2 kap. 27 § ordningslagen åläggas att betala polis- myndighetens kostnader för att hålla ordning vid sammankomsten eller tillställningen, i den mån kostnaderna beror på anordnarens försummelse. Ersättningsskyldigheten kan åläggas anordnare av offentliga tillställningar och anordnare av såd- ana allmänna sammankomster som anordnas i vinstsyfte.

Möjligheten för polismyndigheten att ålägga försumliga anordnare att ersätta de kostnader som myndigheten har åsamkats till följd av för- sumligheten bör enligt regeringens mening fin- nas kvar.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Lagändringarna bör träda i kraft så snart som möjligt. Regeringen föreslår att det sker den 1 januari 2014.

Några remissinstanser anser att de föreslagna lagändringarna bör tillämpas retroaktivt. Några sådana starka skäl som krävs för detta föreligger dock inte. Allmänna sammankomster och of- fentliga tillställningar som anordnas efter den 31 december 2013 bör träffas av den nya regle- ringen. Äldre föreskrifter bör fortsätta att gälla för allmänna sammankomster och offentliga till- ställningar som har ägt rum före ikraftträdandet. Detta bör komma till uttryck i en övergångsre- glering.

PROP. 2013/14:1

Konsekvenser

Det inkomstbortfall för staten som ett genom- förande av förslaget leder till blir begränsat. Re- geringen uppskattar inkomstbortfallet till 20 000 000 kronor per år. Förslaget innebär också att polisens administrativa kostnader lik- som antalet domstolsprocesser kommer att minska.

7.4.2.3 Författningskommentar

Förslaget till lag om ändring i ordningslagen (1993:1617)

2 kap.

11 §

I paragrafen regleras bland annat vad ett beslut med anledning av en ansökan eller en anmälan enligt 6 § ska innehålla. Ändringen innebär att sista meningen har tagits bort som en följd av att 26 § har upphävts. Därutöver har en språklig ändring gjorts.

27 §

I paragrafen regleras en anordnares ersättnings- skyldighet gentemot polismyndigheten vid för- summelse. I första stycket har en mindre språklig ändring gjorts. Paragrafens andra stycke har tagits bort till följd av att 26 § har upphävts. Det nya andra stycket är oförändrat i sak. En mindre språklig justering har gjorts.

Det bemyndigande som tidigare fanns i 26 § sista stycket har flyttats till ett nytt fjärde stycke i paragrafen.

28 §

I paragrafens sista stycke har hänvisningen till 26 § tagits bort som en följd av att paragrafen har upphävts.

555

PROP. 2013/14:1

Tabell 7.15 Förändring av totala skatteintäkter till följd av regeländringar, bruttoeffekter i förhållande till föregående år

Miljarder kronor
Inkomstår	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017
Skatt på arbete	-11,9	-47,1	-14,4	-7,6	0,4	1,1	-19,6	-0,3	0,0	0,0
Kommunalskatt	0,3	-0,2	-2,8	-7,5	1,0	1,2	-2,5	-0,1	0,0	0,0
Förändrad medelutdebitering	-1,8	1,3	0,7		1,1	2,4
Ändringar av grundavdraget (regionalt, pensionärer)		-1,9	-3,5	-7,5		-1,2	-2,5
Ändrade avdragsregler (lånedatorer, pensionssparande m.m.)	2,1	0,4			0,3
Begränsat avdrag för allmän pensionsavgift
Övrigt				0,0	-0,4	-0,1	0,0	-0,1	0,0
Statlig skatt	0,0	-4,2	0,0	0,0	0,0	0,0	-3,3	0,0	0,0	0,0
Skiktgränsjusteringar		-4,2					-3,0
Övrigt							-0,3
Skattereduktioner	-11,4	-21,8	-10,0	0,0	-0,3	0,0	-12,0	0,0	0,0	0,0
Skattereduktion jobbskatteavdrag	-10,7	-10,8	-10,0				-12,0
Husavdrag (skattereduktion för ROT- och RUT-tjänster)	-0,7	-11,0				0,0
Skattereduktion allmän pensionsavgift
Övrigt					-0,3
Socialavgifter	-0,7	-20,9	-1,6	-0,1	-0,3	-0,1	-1,8	-0,3	0,0	0,0
Sänkning socialavgift	-0,4	-12,8				0,0
Nedsättning socialavgift	-0,4	-8,1	-1,6	-0,1	-0,3	-0,1	-1,8	-0,3
Skatt på kapital	4,5	1,5	0,9	2,1	1,6	-13,0	0,4	0,2	0,0	0,1
Inkomstskatt, företag	3,8	1,7	0,7	0,0	-0,1	-7,2	0,0	0,0	0,0	0,0
Sänkt skattesats, begränsning av ränteavdrag	3,8	1,6				-7,2
Andelar i handelsbolag, underskottsföretag		0,2	0,7
Avskaffad schablonintäktsbeskattning bostadsrättsföreningar
Övrigt					-0,1		0,0
Fastighetsskatt	-3,6	0,0	-0,2	1,5	0,0	-0,6	0,0	0,0	0,0	0,0
Småhus: sänkt skattesats, begränsat markvärde, frysning, kommunal avg.	-3,9		-0,2
Hyreshus: sänkt skattesats, frysning, övergång till kommunal avg.	-0,4					-0,6
Begränsningsregel, nytt taxeringsförfarande
Vattenkraft: skattesatsändringar	0,6			1,5
Övriga skatter på kapital	4,3	-0,2	0,5	0,6	1,7	-5,3	0,4	0,2	0,0	0,1
Investeraravdrag						-0,1	-0,7
Investeringsfonder samt investeringssparkonto					1,6	-4,8	0,5	0,5
Ändrade regler för kapitalförsäkringar					0,2	0,2	0,0	-0,1
Höjd kapitalvinstskatt för bostäder	1,1
Ändrade uppskovsregler	3,2		0,2
Höjt belopp för uthyrning av privatbostäder		-0,2		-0,1	0,0	-0,2
Ändrade 3:12-regler, sänkt expansionsfondsskatt, penninglån		-0,1	0,2		-0,2	-0,4	0,6	-0,2	0,0	0,1
Förmögenhetsskatt: höjda fribelopp, sänkt skatt, fryst underlag, slopad
Höjd stämpelskatt			0,1	0,7
Skatt på konsumtion	6,7	-0,1	-0,2	-0,5	-4,5	3,0	1,1	1,1	-0,1	0,0
Mervärdesskatt	0,2	0,0	0,0	0,0	-5,4	0,5	0,0	-0,1	0,0	0,0
Förändrad hantering av mervärdesskatt vid import								-0,1
Sänkt skatt på restaurang och catering					-5,4
Övrigt	0,2	0,0		0,0		0,5	0,0	0,0	0,0
Skatt på energi och miljö	2,6	-0,1	-0,1	0,7	0,1	2,3	0,5	1,2	-0,1
Energiskatt	0,3	0,1	0,1	0,9		1,1	0,5	0,1	-0,1
Koldioxidskatt	1,5	-0,2	0,2	-0,2		-0,1	0,0	1,1
Avfallsskatt, naturgrusskatt m.m.
Gödselmedelsskatt			-0,4
Skatt på termisk effekt	0,8
Övrigt					0,1	1,3
Övriga skatter på konsumtion och insatsvaror	3,9	0,0	-0,1	-1,2	0,8	0,2	0,7
Skatt på vägtrafik m.m.	2,2	0,0	-0,1	-1,2		0,2	0,0
Skatt på tobak	1,5				0,8
Skatt på alkohol	0,3						0,7
Övrigt	-0,1
Restförda och övriga skatter	0,0	-0,4	0,2	-0,7	-0,3	-0,1	0,0	0,0	0,0	0,0
Insolvens			-0,1
Övriga skatter		-0,4	0,2	-0,7	-0,3	-0,1	0,0
Totala skatteintäkter	-0,7	-46,1	-13,5	-6,8	-2,9	-9,0	-18,2	1,0	0,0	0,1
Totala skatteintäkter, exkl. kommunal utdebitering	1,1	-47,4	-14,1	-6,8	-4,0	-11,4	-18,2	1,0	0,0	0,1

Källa: Egna beräkningar.

556

8 Utgifter

PROP. 2013/14:1

8 Utgifter

Sammanfattning

–De takbegränsade utgifterna beräknas öka med ca 134 miljarder kronor 2012–2017. Som andel av BNP faller de dock från 28,7 procent till 26,6 procent under samma period.

–Nära 50 procent av ökningen, 66 miljarder kronor, kan hänföras till utgifterna på bud- getens utgiftsområden exklusive stats- skuldsräntorna.

–Återstoden av ökningen av de takbegrän- sade utgifterna är hänförlig till ålders- pensionssystemets utgifter som väntas öka med ca 68 miljarder kronor mellan 2012– 2017. Det beror främst på högre inkomst- och tilläggspensioner till följd av pris- och löneökningar men också på att antalet pensionärer ökar under perioden.

–De reformer på utgiftssidan som föreslås inom bl.a. områdena utbildning och forsk- ning, arbetsmarknad samt kommunsektorn

ökar de takbegränsade utgifterna med 1 miljard kronor 2014 jämfört med 2013. År 2015 upphör flera tillfälliga satsningar, vilket innebär att utgifterna minskar med 6 miljarder kronor jämfört med 2014. År 2016 ökar utgifterna till följd av reformer med 2 miljarder kronor.

–Jämfört med bedömningen i 2013 års eko- nomiska vårproposition minskar budget-

eringsmarginalen 2014–2017 med mellan 6 och 16 miljarder kronor per år. Minsk- ningen beror främst på högre volymer i flera av de regelstyrda transfererings- systemen (t.ex. ökar antalet sjukskrivna,

barn, ålderspensionärer samt asylsökande), men även på reformförslag i denna propo- sition.

–De takbegränsade utgifterna för 2013 be- döms bli något högre än ursprungligt anvi- sade medel i statens budget, främst till följd av högre utgifter under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen.

I detta avsnitt redovisas och analyseras utveck- lingen av utgifterna i statens budget och de tak- begränsade utgifterna 2012–2017. Vidare lämnas förslag till utgiftsramar för 2014 och en prelimi- när fördelning av utgifter per utgiftsområde för 2015–2017. Utgiftsutvecklingen analyseras dels som förändring mellan år, dels som förändring jämfört med bedömningen i 2013 års ekono- miska vårproposition. Slutligen görs en uppfölj- ning av utgifterna för 2013 där de största avvi- kelserna gentemot de ursprungligen anvisade medlen i statens budget kommenteras.

8.1Utgifterna på statens budget och takbegränsade utgifter

Utgiftssidan på statens budget delas in i 27 ut- giftsområden och posten Minskning av anslags- behållningar. Till budgetens utgiftssida hör även Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassa- mässiga korrigeringen (se avsnitt 9.2.1). De ut- gifter som omfattas av utgiftstaket för staten, de s.k. takbegränsade utgifterna, omfattar utgifts- område 1–25 och 27 samt ålderspensions- systemet vid sidan av statens budget.

559

PROP. 2013/14:1

De takbegränsade utgifterna beräknas öka med 134 miljarder kronor 2012–2017 (se tabell 8.1). Nära 50 procent av ökningen, 66 miljarder kro- nor, kan hänföras till utgifterna på budgetens utgiftsområden exklusive statsskuldsräntorna. Uttryckt som andel av BNP beräknas dock dessa utgifter vara lägre 2017 än 2012. Återstoden av ökningen av de takbegränsade utgifterna är hänförlig till ålderspensionssystemets utgifter. Dessa beräknas öka med 68 miljarder kronor 2012–2017. Uttryckt som andel av BNP motsva- rar detta en ökning med 0,4 procentenheter.

Utgifterna för statsskuldsräntor beräknas minska med drygt 5 miljarder kronor 2012– 2017, vilket huvudsakligen beror på att utgif- terna för statsskuldsräntorna var ovanligt höga 2012 på grund av kursförluster vid ingåendet av nya lån och valutakursförluster för skulder i ut- ländsk valuta. År 2015 beräknas ränteutgifterna också bli tillfälligt höga till följd av att en real- obligation förfaller till betalning. År 2013, 2014 och 2017 förväntas nivån på statsskuldsräntorna vara relativt låg. Förutom de ovan nämnda till- fälliga effekterna så är det främst två faktorer som påverkar ränteutgifterna under prognos- perioden: låga men stigande marknadsräntor och en minskande statsskuld fr.o.m. 2015.

Budgeteringsmarginalen, dvs. skillnaden mel- lan utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna, beräknas uppgå till 29 miljarder kronor 2013 samt till 16 och 22 miljarder kronor 2014 res- pektive 2015. I procent av de takbegränsade ut- gifterna motsvarar det 2,7 procent, 1,5 procent respektive 2,0 procent. År 2016 och 2017 be- räknas budgeteringsmarginalen uppgå till 44 re- spektive 40 miljarder kronor (3,9 procent re- spektive 3,4 procent av de takbegränsade utgif- terna).147

147 Regeringen använder en riktlinje som anger att budgeteringsmarginalen bör vara minst 1 procent av de takbegränsade utgifterna för innevarande år (t), minst 1,5 procent för år t+1, minst 2 procent för år t+2 och för t+3 minst 3 procent.

Tabell 8.1 Utgifter på budgetens utgiftsområden och takbegränsade utgifter 2012–2017

Miljarder kronor om inget annat anges.

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat
	2012	2013	2014	2015	2016	2017
Utgifter på
utgiftsområden
exkl. stats-
skuldsräntor1	784	810	833	835	834	850
Procent av BNP	22,0	22,3	22,2	21,2	20,1	19,5
Statsskulds-
räntor m.m. 1	27,4	16,2	22,1	26,9	23,6	21,9
Procent av BNP	0,8	0,4	0,6	0,7	0,6	0,5
Summa	811,1	825,9	855,1	861,4	857,4	871,4
utgiftsområden	811,1	825,9	855,1	861,4	857,4	871,4
Procent av BNP	22,8	22,8	22,8	21,9	20,7	20,0
Ålderspensions-
systemet vid
sidan av statens	238,5	256,8	257,7	270,5	289,8	306,9
budget	238,5	256,8	257,7	270,5	289,8	306,9
Procent av BNP	6,7	7,1	6,9	6,9	7,0	7,1
Takbegränsade
utgifter2	1 022,2	1 066,5	1 090,7	1 105,0	1 123,5	1 156,4
Procent av BNP	28,7	29,4	29,1	28,1	27,1	26,6
Utgiftstak3	1 084	1 095	1 107	1 127	1 167	1 196
Budgeterings-	61,8	28,5	16,3	22,0	43,5	39,6
marginal	61,8	28,5	16,3	22,0	43,5	39,6

1Inklusive förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit.

2Utgiftsområden på statens budget (exklusive statsskuldsräntor) och ålders- pensionssystemet vid sidan av statens budget.

3Regeringens förslag till nivå på utgiftstaket för 2016 och bedömning av nivå för 2017 (se avsnitt 5.4).

Källa: Egna beräkningar.

8.1.1Utgiftsramar för 2014

Regeringens förslag: Utgifterna för 2014 fördelas på utgiftsområden enligt tabell 8.2.

Beräkningen av förändringen av anslags- behållningar för 2014 enligt tabell 8.2 godkänns.

Beräkningen av utgifterna för ålderspensions- systemet vid sidan av statens budget för 2014 enligt tabell 8.2 godkänns.

Skälen för regeringens förslag: I enlighet med 3 kap. 2 § riksdagsordningen ska förslaget till statens budget innehålla en fördelning av an- slagen på utgiftsområden. Regeringens förslag till ramar för 2014 redovisas i tabell 8.2. En när- mare redovisning av utgiftsramarna för 2014, och beräkningen av den preliminära fördelningen av utgifterna per utgiftsområde för 2015–2017, finns i avsnitt 8.1.2.

Diagram 8.1 ger en översikt över den före- slagna fördelningen av de takbegränsade utgif- terna 2014. Störst är posten Ålderspensions-

560

systemet vid sidan av statens budget som uppgår till 24 procent av de takbegränsade utgifterna. Därefter följer utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning samt utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommunerna, som bägge uppgår till 9 procent av de takbegränsade utgifterna. Posten Övrigt innehåller de 15 minsta utgiftsområdena (1, 2, 3, 5, 7, 8, 13, 15, 17, 18, 19, 20, 21, 23 och 24), summan av dessa uppgår till 15 procent av de takbegränsade utgifterna.

Diagram 8.1 Fördelning av de takbegränsade utgifterna 2014

					Ålderspensions-
	UO 27 Avgiften		Övrigt		systemet vid
UO 11	UO 27 Avgiften		Övrigt		sidan av
UO 11	till Europeiska				sidan av
Ekonomisk	till Europeiska				statens budget
trygghet vid	unionen
trygghet vid
ålderdom	UO 4
	UO 4				UO 10
Rättsväsendet					UO 10
Rättsväsendet					Ekonomisk
					Ekonomisk
UO 22					trygghet vid
Kommunika-					sjukdom och
tioner					funktions-
UO 6 Försvar					nedsättning
UO 6 Försvar
och samhällets					UO 25 Allmänna
krisberedskap			UO 9		UO 25 Allmänna
krisberedskap			UO 9		bidrag till
UO 16			Hälsovård,		kommuner
UO 16		sjukvård och			UO 12
Utbildning och		sjukvård och
Utbildning och			social	UO 14
universitetsfors			social		Ekonomisk
universitetsfors			omsorg		Ekonomisk
kning			omsorg	Arbetsmarknad	trygghet för
				och arbetsliv	familjer och

barn

Anm.: I posten Övrigt ingår utgiftsområde 1, 2, 3, 5, 7, 8, 13, 15, 17, 18, 19, 20, 21, 23 och 24.

Källa: Egna beräkningar.

	PROP. 2013/14:1

Tabell 8.2 Utgiftsramar 2014
Tusental kronor
Utgiftsområde		Utgiftsram 2014
1	Rikets styrelse	12 896 040

2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	14 121 162
3	Skatt, tull och exekution	10 515 523

4	Rättsväsendet	40 291 647

5	Internationell samverkan	2 018 087
6	Försvar och samhällets krisberedskap	47 196 317

7	Internationellt bistånd	31 830 988

8	Migration	9 919 331
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	62 160 768

10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
	funktionsnedsättning	96 519 847
11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	39 012 596

12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	81 610 132

13	Integration och jämställdhet	12 431 994

14	Arbetsmarknad och arbetsliv	70 374 895

15	Studiestöd	21 005 141

16	Utbildning och universitetsforskning	60 110 013
17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	12 880 425
18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning
	och byggande samt konsumentpolitik	1 229 683
19	Regional tillväxt	2 972 701
20	Allmän miljö- och naturvård	5 155 997

21	Energi	2 829 958

22	Kommunikationer	45 427 646
23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel	15 278 336

24	Näringsliv	5 588 403

25	Allmänna bidrag till kommuner	93 595 983
26	Statsskuldsräntor m.m.	22 084 200

27	Avgiften till Europeiska unionen	37 700 222

	Minskning av anslagsbehållningar	-1 660 236
	Summa utgiftsområden1	855 097 799
	Summa utgiftsområden exkl.
	statsskuldsräntor1	833 004 899
	Ålderspensionssystemet vid sidan av
	statens budget	257 728 000
	Takbegränsade utgifter	1 090 732 899

	Budgeteringsmarginal	16 267 101

	Utgiftstak för staten	1 107 000 000

1 Inklusive minskning av anslagsbehållningar. Källa: Egna beräkningar.

561

PROP. 2013/14:1

8.1.2Utgifter 2013–2017

Regeringens förslag: Den preliminära fördel- ningen av utgifter på utgiftsområden för 2015, 2016 och 2017 enligt tabell 8.3 godkänns som riktlinje för regeringens budgetarbete.

Skälen för regeringens förslag: Utgiftsramen för ett utgiftsområde anger den nivå som årets anvisade anslagsmedel för området högst får uppgå till. I tabell 8.3 redovisas för varje utgifts- område utfallet för anslagsförbrukningen 2012, utgiftsramarna för utgiftsområdena 2013, inklu- sive justeringar till följd av ändringar i budgeten, en utgiftsprognos för 2013, förslag till utgifts- ramar för 2014 och en preliminär fördelning av utgifterna på utgiftsområdena för 2015–2017. I prognosen för utgifterna per utgiftsområde för 2013, förslaget till utgiftsramar för 2014 och i beräkningen av utgiftsramarna för 2015–2017 har hänsyn tagits till redan tidigare beslutade och nu föreslagna eller aviserade utgiftsreformer och besparingar (se avsnitt 8.1.3 och 8.2). Till grund för prognoserna och utgiftsramarna ligger vidare regeringens makroekonomiska förutsättningar, volymantaganden för vissa transfereringssystem samt pris- och löneomräkningen av främst för- valtningsanslagen (se avsnitt 8.2.3).

Förbrukningen av anslagsbehållningar på an- slag för förvaltnings- och investeringsändamål för 2014–2017 redovisas samlat under posten Minskning av anslagsbehållningar i stället för under respektive utgiftsområde (se tabell 8.3).

Jämfört med 2012 beräknas de takbegränsade utgifterna öka med 44 miljarder kronor 2013 och med ytterligare 24 miljarder kronor 2014. År 2015 och 2016 förväntas den årliga utgifts- ökningen bli lägre och uppgå till 14 respektive 18 miljarder kronor per år. År 2017 beräknas de takbegränsade utgifterna öka med 33 miljarder kronor. De huvudsakliga faktorerna bakom den årliga förändringen av de takbegränsade utgif- terna framgår av tabell 8.4 och redovisas i avsnitt 8.1.3.

562

PROP. 2013/14:1

Tabell 8.3 Utgifter per utgiftsområde 2012–2017

Miljoner kronor
	2012	2013	2013	2014	2015	2016	2017
Utgiftsområde	Utfall	Anslag1	Prognos	Förslag4	Beräknat	Beräknat	Beräknat

1Rikets styrelse

2Samhällsekonomi och finansförvaltning

3Skatt, tull och exekution

4Rättsväsendet

5Internationell samverkan

6Försvar och samhällets krisberedskap

7Internationellt bistånd

8Migration

9Hälsovård, sjukvård och social omsorg

10Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

11Ekonomisk trygghet vid ålderdom

12Ekonomisk trygghet för familjer och barn

13Integration och jämställdhet

14Arbetsmarknad och arbetsliv

15Studiestöd

16Utbildning och universitetsforskning

17Kultur, medier, trossamfund och fritid

18Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

19Regional tillväxt

20Allmän miljö- och naturvård

21Energi

22Kommunikationer

23Areella näringar, landsbygd och livsmedel

24Näringsliv

25Allmänna bidrag till kommuner

26Statsskuldsräntor m.m.

27Avgiften till Europeiska unionen

Minskning av anslagsbehållningar

11 529	11 970	11 808	12 896	12 434	12 586	12 802
13 511	16 274	16 081	14 121	14 184	14 513	14 950
10 272	10 353	10 355	10 516	10 649	10 850	11 083
38 213	39 392	38 434	40 292	41 240	41 965	42 831
1 550	2 034	1 836	2 018	2 021	2 025	2 031
45 462	46 197	44 628	47 196	47 847	48 508	49 635
30 197	31 003	31 390	31 831	33 644	35 772	37 645
8 248	10 003	9 622	9 919	9 549	9 416	9 476
58 690	62 564	59 735	62 161	61 731	62 672	64 044
94 853	97 622	95 736	96 520	96 273	97 041	97 270
41 342	40 000	39 967	39 013	37 880	36 199	35 204
75 579	78 387	78 811	81 610	83 322	85 890	88 874
6 753	10 476	9 097	12 432	13 531	14 391	14 377
66 633	68 388	69 393	70 375	67 306	64 932	63 484
21 068	22 444	20 634	21 005	20 077	19 766	20 108
53 837	57 589	56 336	60 110	60 179	60 861	61 352
12 318	12 698	12 600	12 880	12 848	12 973	13 141
981	1 197	1 052	1 230	1 240	1 216	1 226
3 408	3 421	3 250	2 973	2 699	3 226	3 326
4 831	4 893	4 771	5 156	5 138	5 109	5 080
2 713	2 811	2 737	2 830	2 416	2 513	2 297
42 861	44 604	43 929	45 428	48 598	50 723	52 567
16 387	16 592	16 121	15 278	14 634	14 849	14 909
5 882	5 256	5 187	5 588	5 132	5 292	5 337
85 138	88 915	88 915	93 596	93 438	93 276	93 544
27 381	22 168	16 201	22 084	26 857	23 627	21 913
31 452	38 116	37 270	37 700	39 301	28 397	34 364
			-1 660	-2 766	-1 219	-1 455

Summa utgiftsområden2	811 088	845 368	825 896	855 098	861 401	857 369	871 415
Summa utgiftsområden exkl.
statsskuldsräntor3	783 706	823 200	809 695	833 005	834 544	833 742	849 502
Ålderspensionssystemet vid sidan
av statens budget	238 478		256 777	257 728	270 467	289 768	306 870

Takbegränsade utgifter	1 022 185		1 066 472	1 090 733	1 105 011	1 123 510	1 156 372
Budgeteringsmarginal	61 815		28 528	16 267	21 989	43 490	39 628

Utgiftstak för staten	1 084 000		1 095 000	1 107 000	1 127 000	1 167 000	1 196 000

Anm.: Anslagen är fördelade till de utgiftsområden de tillhör i statens budget för 2014.

1Inklusive riksdagens beslut i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2013 (prop. 2012/13:99, bet. 2012/13:FiU21, rskr. 2012/13:287) och förslagen i propositionen Höständringsbudget för 2013 (prop. 2013/14:2).

2Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar.

3Summa utgiftsområden exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. och exklusive minskning av anslagsbehållningar för statsskuldsräntor.

4Regeringens förslag till utgiftsramar i denna proposition.

5Regeringens bedömning av utgiftstaket för 2017 (se avsnitt 5.4).

Källa: Egna beräkningar.

563

PROP. 2013/14:1

8.1.3Utvecklingen av de takbegränsade utgifterna 2013–2017

Ökande utgifter inom ålderspensionssystemet, främst på grund av makroekonomiska faktorer såsom löneutveckling och inflation, samt tidigare beslutade och nu förslagna reformer, bidrar till att de takbegränsade utgifterna väntas öka med 44 miljarder kronor 2013 i förhållande till 2012. År 2014–2017 förväntas utgiftsökningen bli lägre och uppgå till mellan 14 och 33 miljarder kronor per år. År 2014 förklaras det mesta av ökningen av ökade volymer inom regelstyrda trans- fereringssystem såsom inkomst- och tilläggs- pension, etableringsersättning, sjukpenning, rehabiliteringspenning, barnbidrag och föräldra- penning. År 2015–2017 förklaras det mesta av ökningen av makroekonomiska faktorer som främst ger högre utgifter inom ålderspensions- systemet. De viktigaste faktorerna framgår av tabell 8.4.

Tabell 8.4 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år

Miljarder kronor

	2013	2014	2015	2016	2017
Takbegränsade utgifter	44	24	14	18	33
Förklaras av:
Beslut/åtgärder1	13	1	-6	2	0
Pris- och löneomräkning	2	4	3	4	5
Övriga makroekonomiska
förändringar	23	1	20	14	21
Tekniska förändringar	1	2	0	0	-1
Övrigt (volymer m.m.)	6	16	-2	-2	8

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1 Inklusive förslag i denna proposition. Ingår gör även de förslag i propositionen Höständringsbudget för 2013 (prop. 2013/14:2) som inte avser regelstyrda transfereringsanslag (känsliga för förändringar i volymer och makroekonomiska förutsättningar). Anslagsförändringar som motiverar tekniska justeringar av utgiftstaket för staten ingår inte.

Källa: Egna beräkningar.

Förändringar till följd av beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder

Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder be- räknas öka utgifterna under utgiftstaket för sta- ten med sammanlagt 10 miljarder kronor mellan 2012 och 2017 (se tabell 8.4)148. Nedan

148 ”Beslutade åtgärder” är redan beslutade av riksdagen, ”föreslagna åtgärder” är de förslag till riksdagsbeslut som regeringen föreslår i anslutning till denna proposition, ”aviserade åtgärder” är åtgärder där regeringen avser att återkomma med förslag till riksdagen.

kommenteras några av de största utgiftseffekterna 2013–2017 av beslutade, föreslagna eller aviserade åtgärder. I tabell 8.5 redovisas hur denna förändring fördelas på enskilda år och utgiftsområden. Beloppen nedan överensstämmer dock inte helt med beloppen i tabell 8.5 eftersom tabellen redovisar netto- förändringar mellan år och en förklaring till skillnaden kan vara att tidigare satsningar eller temporära program upphör eller minskar i

omfattning.
Europeiska	rådet rekommenderade den
29 juni 2012	Europeiska investeringsbankens

styrelse att öka det inbetalade kapitalet med 10 miljarder euro i syfte att öka bankens ut- låningskapacitet. Sverige deltar i den föreslagna kapitalhöjningen, vilket innebär att utgifterna under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning	tillfälligt	ökar	med
2 500 miljoner kronor 2013.
Anslaget Polisorganisationen		förstärks	med

mellan 300 och 400 miljoner kronor per år 2013– 2016. Även anslagen Sveriges domstolar och Rättsliga biträden förstärks med 750 miljoner kronor per år 2013 och 2014, samt med 950 miljoner kronor 2015 och med 850 miljoner kronor 2016. De sammanlagda reformerna under utgiftsområde 4 Rättsväsendet innebär att utgif- terna ökar med 1 100 miljoner kronor 2013 och 500 miljoner kronor 2015.

Från och med den 1 januari 2013 är det möj- ligt för personer som utsatts för övergrepp eller försummelser i samhällsvården någon gång un- der åren 1920–1980 att söka ersättning från sta- ten. Detta beräknas öka utgifterna med 250 miljoner kronor 2013 och 400 miljoner kro- nor per år 2014 och 2015 under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Med an- ledning av regeringens satsning på stärkt tillsyn av sjukvård och omsorg tillförs främst anslaget

Inspektionen för vård och omsorg 650 miljoner kronor 2013–2016. År 2014 görs vissa reformer som innebär besparingar och att medel flyttas till andra utgiftsområden, vilket innebär att utgif- terna under utgiftsområdet minskar i omfattning fr.o.m. 2014. År 2015 upphör vissa tillfälliga satsningar, vilket innebär att utgifterna under ut- giftsområdet minskar.

Den överenskommelse om ett gemensamt an- svarstagande för den samlade asyl- och migrationspolitiken som regeringen slöt med Miljöpartiet de gröna 2011 innebär bl.a. att me- del överförs för anhöriginvandring från utgifts-

564

område 8 Migration till utgiftsområde 13 Integ- ration och jämställdhet. Detta innebär att utgif- terna under utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet ökar med 1 400 miljoner kronor 2014 och med 1 600 miljoner kronor årligen 2015–2017. Vidare har regeringen utökat mål- gruppen för etableringsreformen så att fler anhö- riga till flyktingar och andra skyddsbehövande omfattas av etableringsinsatser, etablerings- ersättning och kommunersättningar. Denna satsning beräknas öka utgifterna under utgifts- området med 300 miljoner kronor 2013 och med 400 miljoner kronor 2014. Fr.o.m. 2015 upphör ett antal tillfälliga satsningar, vilket innebär att utgiftseffekten blir negativ detta år.

För att möta den svaga konjunkturutveck- lingen aviserar regeringen satsningar under 2013–2017 för utbildning och omställning. Inom arbetsmarknadspolitiken föreslås bl.a. stärkta an- ställningsstöd för långtidsarbetslösa. Denna re- form beräknas öka utgifterna under utgifts- område 14 Arbetsmarknad med 200 miljoner kronor 2014 och 400 miljoner kronor årligen 2015–2017. Samtidigt minskar andra temporära satsningar under utgiftsområdet i omfattning fr.o.m. 2013, vilket innebär att de totala utgif- terna minskar jämfört med 2012. Inom det re- guljära utbildningssystemet har regeringen ut- ökat antalet platser på den yrkesinriktade kom- munala vuxenutbildningen, civil- och högskole- ingenjörsutbildningarna samt sjuksköterske- utbildningarna. Dessa satsningar bedöms öka ut- gifterna med 900 miljoner kronor per år 2013 och 2014 under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning och utgiftsområde 15 Studiestöd. Från och med 2015 upphör vissa temporära satsningar, vilket innebär att utgif- terna under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning samt utgiftsområde 15 Studiestöd minskar.

Utgifterna under utgiftsområde 22 Kommu- nikationer ökar samtliga år 2013–2017, främst till följd av regeringens satsningar i budgetpropo- sitionen för 2013 på drift och underhåll av järn- vägar och vägar samt på nya investeringar, framförallt i nya järnvägar.

EU-finansieringen av det svenska landsbygds- programmet minskar under den kommande sju- årsperioden, vilket påverkar utgifterna under ut- giftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Den statliga medfinansieringen av programmet bibehålls dock på samma nivå som under innevarande sjuåriga programperiod.

PROP. 2013/14:1

Regeringen förslår därför att Landsbygds- programmet får minskade anslag om 1 300 miljoner kronor 2014. År 2015 bedöms an- slagen minska med 800 miljoner kronor, 2016 med 60 miljoner kronor och 2017 med 100 miljoner kronor. Utgifterna för den kom- mande programperioden, 2014–2020, väntas vara lägre i början av programperioden för att gradvis öka under programmets gång.

Det finns ett antal reformer som ökar utgif- terna under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. Nedan beskrivs några av dessa översiktligt. För att säkerställa likvärdiga eko- nomiska förutsättningar för landets kommuner och landsting, och samtidigt begränsa negativa effekter av omfördelningen, föreslår regeringen flera förändringar i utjämningssystemet. En för- ändring som föreslås innebär lägre avgifter till inkomstutjämningssystemet. Regeringen anser att staten bör kompensera inkomstutjämnings- systemet med samma belopp, vilket ökar utgif- terna med 950 miljoner kronor årligen 2014– 2017.

Regeringen bedömer att gymnasiereformen som trädde i kraft 2011 på sikt kommer att för- bättra förutsättningarna när det gäller elevers genomströmning samt skolornas planering, schemaläggning och möjligheter att kunna fylla undervisningsgrupper. På kort sikt bedöms re- formen inte leda till lägre kostnader i den om- fattning som tidigare beräknats. Regeringen an- ser därför att anslaget Kommunalekonomisk ut- jämning bör ökas med 1 360 miljoner kronor 2014. År 2015 beräknar regeringen att anslaget bör ökas med 1 930 miljoner kronor, och år 2016 och 2017 bör det ökas med 1 460 miljoner kro- nor årligen.

Sammantaget innebär detta att utgifterna un- der utgiftstaket till följd av beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder ökar med nära 13 miljar- der kronor 2013, ökar med drygt 1 miljard kro- nor 2014, minskar med drygt 6 miljarder kronor 2015, ökar med drygt 2 miljarder kronor 2016, samt är i princip oförändrade 2017.

565

PROP. 2013/14:1

Tabell 8.5 Utgiftsförändringar 2013–2017 i förhållande till föregående år till följd av tidigare beslutade, aviserade samt nu föreslagna och aviserade åtgärder och finansieringar1

Miljarder kronor. Budgeteffekt i förhållande till föregående år. Minustecken innebär anslagsminskningar eller att temporära program

upphör eller minskar i omfattning.
	2013	2014	2015	2016	2017
UO 1 Rikets styrelse	0,06	0,21	-0,14	-0,04	-0,04
UO 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning	2,56	-2,49	-0,13	0,01	0,00
UO 3 Skatt, tull och
exekution	0,09	-0,12	-0,01	0,02	-0,01
UO 4 Rättsväsendet	1,10	-0,09	0,46	0,08	0,01
UO 5 Internationell
samverkan	0,01	-0,02	0,00	0,00	0,00
UO 6 Försvar och
samhällets krisberedskap	0,36	0,37	0,01	-0,11	0,10
UO 7 Internationellt
bistånd	-0,65	0,71	0,00	0,00	0,00
UO 8 Migration	0,32	-0,75	-0,58	-0,61	-0,39
UO 9 Hälsovård, sjukvård
och social omsorg	0,60	-0,42	-1,88	-0,76	-0,35
UO 10 Ekonomisk trygghet
vid sjukdom och
funktionsnedsättning	-0,07	0,02	-0,06	-0,06	-0,04
UO 11 Ekonomisk trygghet
vid ålderdom	0,42	0,02	0,01	-0,01	0,00
UO 12 Ekonomisk trygghet
för familjer och barn	0,32	0,45	-0,01	-0,05	0,17
UO 13 Integration och
jämställdhet	1,95	0,06	-0,42	0,47	0,05
UO 14 Arbetsmarknad och
arbetsliv	-1,09	-0,75	-2,77	-0,26	-0,02
UO 15 Studiestöd	1,04	0,07	-0,85	-0,24	-0,17
UO 16 Utbildning och
universitetsforskning	2,69	1,87	-0,56	-0,19	-0,65
UO 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid	0,32	-0,01	-0,14	0,00	-0,01
UO 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och
byggande samt
konsumentpolitik	0,05	0,02	0,00	-0,04	-0,01
UO 19 Regional tillväxt	0,12	-0,05	-0,76	0,71	0,00
UO 20 Allmän miljö- och
naturvård	-0,17	0,25	-0,11	0,02	-0,07
UO 21 Energi	-0,08	0,01	-0,38	0,11	-0,19
UO 22 Kommunikationer	1,95	0,78	2,82	1,78	1,23
UO 23 Areella näringar,
landsbygd och livsmedel	-0,11	-1,36	-0,74	1,58	-0,06
UO 24 Näringsliv	-0,79	0,30	-0,49	0,11	-0,02
UO 25 Allmänna bidrag till
kommuner	1,64	2,10	0,41	-0,16	0,27
UO 27 Avgiften till
Europeiska unionen	0,23	-0,23	0,00	0,00	0,00
Summa
utgiftsförändringar	12,87	0,92	-6,31	2,36	-0,21

Anm.: Anslagsförändringar som motiverar tekniska justeringar av utgiftstaket för staten ingår inte.

1 Nu föreslagna åtgärder och finansieringar avser förslag i denna proposition och de förslag i propositionen Höständringsbudget för 2013 (prop. 2013/14:2) som inte avser regelstyrda transfereringsanslag (känsliga för förändringar i volymer och makroekonomiska förutsättningar).

Källa: Egna beräkningar.

Pris- och löneomräkning av anslag för förvaltnings- och investeringsändamål

Pris- och löneomräkningen av anslag för förvalt- nings- och investeringsändamål ökar utgifterna med 2 miljarder kronor 2013 och med 4 miljar- der kronor 2014 (se tabell 8.4). För 2015–2017 förväntas den årliga omräkningen bli mellan 3 och 5 miljarder kronor. Omräkningen för ett visst år baseras på pris- och löneutvecklingen två år tidigare. Metoden för pris- och löneomräk- ningen beskrivs närmare i avsnitt 8.2.3.

Övriga makroekonomiska förändringar

De statliga utgifterna påverkas av den ekono- miska utvecklingen i Sverige och omvärlden, eftersom flera anslag räknas upp med den all- männa pris- och löneutvecklingen. År 2013 bi- drar makroekonomiska förändringar samman- taget till att de takbegränsade utgifterna ökar med 23 miljarder kronor jämfört med 2012. År 2014 ökar utgifterna till följd av sådana föränd- ringar med 1 miljard kronor, vilket beror på att ålderspensionssystemets utgifter minskar detta år (se nedan). År 2015, 2016 och 2017 ökar ut- gifterna till följd av makroekonomiska föränd- ringar med 20, 14 respektive 21 miljarder kronor.

Flera transfereringar till hushållen följer den allmänna pris- och löneutvecklingen med viss eftersläpning, t.ex. sjukpenningen, föräldra- penningen, sjuk- och aktivitetsersättningen samt garantipensionen. Det låga resursutnyttjandet till följd av den ekonomiska krisen förde med sig en något svagare pris- och löneutveckling än nor- malt 2012 och 2013. Från och med 2014 bedöms pris- och löneökningstakten bli högre. Därmed ökar även transfereringsutgifterna i snabbare takt.

De inkomstgrundade pensionerna följer nor- malt sett inkomstindex, vilket speglar de tre sen- aste årens reala genomsnittliga inkomstutveck- ling, med tillägg för inflationen under det senaste året. Nu befinner sig ålderspensionssystemet i en period av balansering på grund av att systemets skulder överstiger dess tillgångar, vilket medför att pensionerna i stället räknas upp med balans- index (se avsnitt 9.2.2).

År 2013 leder den relativt höga ökningstakten av inkomstindex och balanseringen i ålders- pensionssystemet till en förhållandevis stor ök- ning av pensionerna. Sammantaget bidrar den

566

PROP. 2013/14:1

makroekonomiska utvecklingen till att pensions- utgifterna ökar med nära 14 miljarder kronor 2013.

År 2014 leder makroekonomiska faktorer till att pensionsutgifterna minskar med nära 3 miljarder kronor. Den svagare utvecklingen av pensionerna 2014 beror på en relativt liten ök- ning av inkomstindex samtidigt som balanstalet är under ett detta år.

År 2015–2017 väntas pensionssystemets till- gångar överstiga dess skulder, vilket bidrar till den högre ökningstakten av pensionsutgifterna dessa år. Från och med 2015 väntas makro- ekonomiska faktorer öka utgifterna för ålders- pensionssystemet med nära 10 miljarder kronor 2015, drygt 17 miljarder kronor 2016 och med nära 16 miljarder kronor 2017.

De arbetsmarknadsrelaterade utgifterna minskar mot slutet av prognosperioden

Arbetslösheten steg 2012 och 2013 som en följd av inbromsningen i svensk ekonomi. Den högre arbetslösheten är den främsta förklaringen till att volymerna nu beräknas bli högre i arbetslöshets- försäkringen och de arbetsmarknadspolitiska programmen 2013 och 2014 (se tabell 8.6), vilket bidrar till högre utgifter dessa år jämfört med 2012. Enligt en grov känslighetsberäkning med- för en ökning av arbetslösheten med en tiondels procentenhet att de arbetsmarknadsrelaterade utgifterna stiger med ungefär 0,6 miljarder kro- nor. Antagandet förutsätter att ungefär hälften av de arbetslösa deltar i de arbetsmarknads- politiska programmen, dvs. att deltagandet fort- sätter att ligga på dagens nivå. Den faktiska

utgiftsprognosen kan dock avvika från denna tumregel då den förutom mer precisa prognoser över deltagandet i de arbetsmarknadspolitiska programmen innehåller effekter av ny politik och utfallsjusteringar angående volymer och styckkostnader för de olika åtgärderna.

År 2014–2017 väntas arbetsmarknaden åter- igen förbättras och arbetslösheten sjunka, vilket bidrar till att volymerna i de arbetsmarknads- relaterade transfereringssystemen minskar fr.o.m. 2014. Till följd av detta väntas utgifterna minska 2015–2017 (se diagram 8.2).

Diagram 8.2 Utgifter för arbetslöshetsförsäkringen och arbetsmarknadspolitiska program1 samt antalet helårs- ekvivalenter i arbetslöshetsförsäkringen och arbetsmarknadspolitiska program 2012–2017

Miljarder kronor					Tusental
45					300
40					270
35					240
	Utgifter (vänster axel)
	Antal helårsekvivalenter (höger axel)
30					210
2012	2013	2014	2015	2016	2017
Anm.: Utfall 2012 och beräknade utgifter/volymer 2013–2017.

1 Avser utgifter på anslagen 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd och 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.

Källa: Egna beräkningar.

Tabell 8.6 Helårsekvivalenter i vissa ersättningssystem

Tusental

	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017
Sjuk- och rehabiliteringspenning1	217	196	170	147	131	150	169	180	191	197	200	202
Sjuk- och aktivitetsersättning	473	471	458	435	397	354	328	312	299	287	277	269
Arbetslöshetsersättning	178	135	94	131	117	88	91	95	96	92	80	74
Arbetsmarknadspolitiska program2	135	83	76	117	178	168	174	184	182	168	155	148
Etableringsersättning3	-	-	-	-	-	4	10	19	24	28	31	30
Ekonomiskt bistånd4	80	77	79	89	96	98	99	100	102	101	96	88
Summa	1 083	961	878	919	918	862	871	890	893	873	839	810

1Inklusive sjuklön som betalas av arbetsgivaren.

2Avser deltagare som uppbär aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller har ett särskilt anställningsstöd. Deltagare i arbetsmarknadspolitiska program som får ersättning i form av rehabiliteringspenning eller etableringsersättning räknas till sjuk- och rehabiliteringspenning respektive etableringsersättning.

3Etableringsersättningen introducerades i december 2010. I tabellen anges därför endast volymer fr.o.m. 2011.

4Avser åldersgruppen 20–64 år.

Källa: Egna beräkningar.

567

PROP. 2013/14:1

Övriga utgiftspåverkande faktorer

En stor del av förändringen av de takbegränsade utgifterna mellan 2012 och 2013 förklaras av andra faktorer än av beslutade, föreslagna och aviserade reformer, pris- och löneomräkningen, samt övriga makroekonomiska förändringar. Dessa övriga faktorer medför att utgifterna ökar med 6 miljarder kronor 2013. Av denna summa utgör knappt 1 miljard kronor volymföränd- ringar inom regelstyrda transfereringssystem. Volymförändringen utgörs främst av ett ökat antal personer med tilläggs- och inkomstpension (se tabell 8.7).

Ökat antal asylsökande

En förklaring till de högre utgifterna är att ut- gifterna under utgiftsområde 8 Migration beräk- nas bli högre år 2013 än 2012 på grund av ett ökat antal asylsökande. Detta motverkas delvis av lägre utgifter under utgiftsområde 7 Inter- nationellt bistånd eftersom en del av kostna- derna för flyktingmottagning avräknas från bi- ståndet.

Antalet nya asylsökande i Sverige 2012 var det högsta sedan Balkankriget i mitten av 1990-talet, och antalet asylsökande förväntas förbli högt under hela prognosperioden (se tabell 8.7). Situationen i Syrien och dess närområde, samt fortsatt svåra förhållanden i t.ex. Afghanistan, Iran och Somalia, driver många människor på flykt. Det har också börjat ske mer omfattande sekundära förflyttningar inom Europa till följd av den ekonomiska krisen.

Utgifterna för asylmottagningen, kommun- ersättningarna för flyktingmottagande och eta- bleringsersättningen beräknas följaktligen stiga kraftigt under prognosperioden. För utgiftsom- råde 8 Migration beräknas utgifterna öka från drygt 8 miljarder kronor 2012 till drygt 9 miljar- der kronor 2017. För utgiftsområde 13 Integ- ration och jämställdhet beräknas utgifterna öka från knappt 7 miljarder kronor 2012 till drygt 14 miljarder kronor 2017.

Ökat antal sjukfall

Sjukfrånvarons nivå, mätt som sjukfall, bestäms både av hur många som blir sjukskrivna en viss period (inflödet) och av hur länge sjuk- skrivningen pågår (varaktigheten). Den totala

sjukfrånvaron149 fortsätter att minska. Detta beror på en kombination av att färre personer är långtidssjukskrivna och att färre personer beviljas sjukersättning, samt att många personer med sjukersättning fyller 65 år och övergår till ålderspension.

Nybeviljandet av sjuk- och aktivitetsersätt- ning har dock ökat något sedan slutet av 2011. Även antalet personer som får sjukpenning har ökat sedan 2011. Antalet nya sjukfall (inflödet) beräknas bli fortsatt högt under 2013 och 2014 (en ökning med 7 procent per år). År 2015–2017 bedöms antalet sjukpenningdagar vara relativt konstant, med en årlig uppräkningstakt i linje med befolkningsökningen (se tabell 8.6).

De samlade utgifterna under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning beräknas öka 2013–2017 (se diagram 8.3). Att utgifterna ökar trots att den totala sjukfrånvaron minskar beror på att er- sättningsnivåerna i systemen räknas upp med den allmänna pris- och löneutvecklingen (se ovan under Övriga makroekonomiska föränd- ringar).

Diagram 8.3 Utgifter för sjuk- och rehabiliteringspenning och sjuk- och aktivitetsersättning1 samt antalet helårsekvivalenter i sjuk- och rehabiliteringspenning och sjuk- och aktivitetsersättning 2012–2017

Miljarder kronor					Tusental
84					450
82					440
80					430
78	Utgifter (vänster axel)				420
	Utgifter (vänster axel)
	Antal helårsekvivalenter (höger axel)
76					410
2012	2013	2014	2015	2016	2017

Anm.: Utfall 2012 och beräknade utgifter 2013–2017.

1 Avser utgifter på anslagen 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. och 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning.

Källa: Egna beräkningar.

Fler barn och pensionärer

Antalet personer med inkomst- och tilläggs- pension beräknas öka markant framöver, vilket

149 Mäts med ohälsotalet som anger hur många heldagar per år befolkningen (16–64 år) i genomsnitt uppbär sjukpenning samt sjuk- och aktivitetsersättning.

568

huvudsakligen beror på demografiska faktorer. Trots att det totala antalet pensionärer ökar kraftigt de kommande åren väntas antalet pens- ionärer med garantipension eller bostadstillägg minska något 2013–2017. Det beror på att fler nytillkomna pensionärer har inkomstgrundad pension och att de generellt sett har en högre inkomstgrundad pension än dagens ålders- pensionärer. De nytillkomna pensionärerna väntas därför inte erhålla garantipension och bostadstillägg i samma utsträckning som dagens pensionärer.

Antalet uttagna föräldrapenningdagar har ökat kontinuerligt under 2000-talet och beräknas fortsätta öka framöver. Ökningen beror framför allt på att fler barn föds. Det ökade barnafödan-

PROP. 2013/14:1

det medför även att antalet barnbidrag väntas öka 2012–2017.

Hög EU-avgift

Ytterligare en förklaring till de högre utgifterna till följd av övriga faktorer är att Europaparla- mentet den 12 december 2012 fastställde EU:s årsbudget för 2013. Till följd av detta beslut, och då ytterligare utgiftsökningar (och tilläggsbud- getar) sannolikt är att vänta under 2013, har prognosen för Sveriges avgift till Europeiska unionen för 2013 höjts. Vidare blev utfallet för Sveriges avgift till Europeiska unionen för 2012 högre än de medel som anvisats. Sammantaget innebär detta att avgiften beräknas bli 5,8 miljarder kronor högre 2013 än 2012.

569

PROP. 2013/14:1

Tabell 8.7 Volymer inom olika transfereringssystem

Utgifts-		Köns-	Köns-	Utfall	Utfall	Prognos
område		fördelning	fördelning
		Utfall	Utfall
		2011	2012	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017
8	Asylsökande, genom-	37,0%kv	38,3%kv
	snittligt antal inskrivna	63,0%m	61,7%m	34 600	38 000	40 600	42 100	39 600	37 700	37 500
9	Antal personer med	46,4%kv	46,1%kv
	assistansersättning	53,6%m	53,9%m	15 900	15 900	15 800	15 900	15 900	15 900	15 900
10	Antal sjukpenningdagar	61,6%kv	62,5%kv
	(netto), miljoner	38,4%m	37,5%m	36,0	40,7	44,6	48,2	50,2	51,3	52,0
10	Antal rehabiliterings-
	penningdagar (netto),	64,0%kv	65,8%kv
	miljoner	36,0%m	34,2%m	2,1	2,3	2,5	2,7	2,8	2,9	2,9
10	Antal personer med	59,6%kv	59,4%kv
	sjukersättning	40,4%m	40,6%m	391 000	358 500	338 500	321 500	307 300	296 000	286 700
10	Antal personer med	47,4%kv	47,0%kv
	aktivitetsersättning	52,6%m	53,0%m	26 200	27 700	29 300	30 100	30 300	30 400	30 200

10Antal personer med sjuk- och aktivitets-

	ersättning som erhåller	54,7%kv	54,2%kv
	bostadstillägg	45,3%m	45,8%m	125 200	119 800	118 200	118 600	118 900	119 300	119 600
11	Antal personer med	80,2%kv	80,1%kv
	garantipension	19,8%m	19,9%m	817 100	805 000	762 200	771 600	770 400	731 000	691 400
11	Antal pensionärer som	79,7%kv	79,0%kv
	erhåller bostadstillägg	20,3%m	21,0%m	254 000	264 700	270 500	270 100	262 200	251 600	247 100
ÅP	Antal personer med	52,2%kv	52,2%kv
	tilläggspension	47,8%m	47,8%m	1 807 600	1 865 500	1 919 900	1 970 100	2 012 000	2 040 600	2 057 700
ÅP	Antal personer med	49,5%kv	49,6%kv
	inkomstpension	50,5%m	50,4%m	942 100	1 061 500	1 176 700	1 285 700	1 389 200	1 485 500	1 576 500
12	Antal barnbidrag	92,6%kv	92,1%kv
		7,4%m	7,9%m	1 676 500	1 691 400	1 719 500	1 752 900	1 789 500	1 826 800	1 864 900
12	Antal uttagna föräldra-
	penningdagar (netto),	76,3%kv	75,6%kv
	miljoner	23,7%m	24,4%m	50,3	50,8	51,5	52,6	53,8	54,9	56,0
12	Antal uttagna tillfälliga
	föräldrapenningdagar	59,1%kv	58,8%kv
	(netto), miljoner	40,9%m	41,2%m	5,9	5,8	6,6	6,5	6,4	6,4	6,4
13	Antal personer med	48,0%kv	46,0%kv
	etableringsersättning	52,0%m	54,0%m	4 800	12 500	23 500	30 600	35 600	38 900	37 300
15	Antal personer med	48,6%kv	48,5%kv
	studiehjälp	51,4%m	51,5%m	467 500	444 600	423 600	407 900	395 600	393 000	396 100
15	Antal personer med	59,8%kv	59,6%kv
	studiemedel1	40,2%m	40,4%m	500 200	502 300	509 500	538 000	521 200	502 900	488 500

Anm.: Volymuppgifter om antal personer avser årsgenomsnitt och är avrundat till närmaste hundratal om inte annat anges. Antaganden om arbetslöshetstal och deltagare i arbetsmarknadspolitiska program ingår i de makroekonomiska förutsättningarna, vilka redovisas i avsnitt 4.

1 Bruttoräknat antal. Avser volymer som ligger till grund för anslagets utgiftsprognos, vilket kan avvika från volymer bakom anslagsprognosen. När stödtagare under året har studerat på flera utbildningsnivåer eller både i Sverige och utomlands uppstår dubbelräkning. Nettoräknat var antalet studiemedelstagare 465 100 personer 2011 och 467 200 personer 2012.

Källa: Egna beräkningar.

570

PROP. 2013/14:1

8.1.4Risker för annan utgiftsutveckling rättspraxis. Utvecklingen har under det senaste

Det finns betydande risker för en annan utgifts- utveckling än den som förutses i prognosen. Det finns risk att den ekonomiska utvecklingen i Sverige blir en annan än vad som bedöms i denna proposition. Utöver risken för en annan ekono- misk utveckling finns det ett antal faktorer som är särskilt svåra att prognosticera, exempelvis sjukfrånvaron, migrationsflödena, utvecklingen av kostnaderna för ålderspensionen och EU- avgiften. Nedan beskrivs dessa områden när- mare.

Sjukfrånvaron har historiskt varierat mycket kraftigt, vilket gör att den är svår att prognosti- cera. Regeringen har oftast använt en prognos- metod som relativt mekaniskt anpassar progno- sen till senast kända utfall. När t.ex. inflödet har ökat går det relativt väl att förutse vilken effekt det kommer att ha på de långsiktiga utgifterna. Däremot är det mycket svårare att förutse om inflödet kommer att öka eller inte i framtiden. Detta har inneburit att det funnits en tendens att underskatta både ned- och uppgångar. Att för- söka förutse när en vändning kommer innebär dock att det introduceras ett stort mått av osäkerhet i prognosen. Som ett exempel under- skattades utgifterna för utgiftsområde 10 Eko- nomisk trygghet vid sjukdom och funktionsned- sättning för 2012 med 4,3 miljarder kronor i regeringens första prognos (prop. 2009/10:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m. avsnitt 8.1.2). I nuvarande prognos har regeringen anta- git att den höga tillväxttakten för nya sjukfall (7 procent per år) som påvisats under 2012 och inledningsvis 2013, kommer att fortsätta t.o.m. 2014. Längre fram i prognosperioden baseras beräkningarna på ett nyinflöde i nivå med 2014, men med en årlig uppräkningstakt i linje med befolkningsökningen.

Utgiftsutvecklingen under utgiftsområde 8 Migration och utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet avgörs huvudsakligen av hur många som söker asyl i Sverige samt av antalet anhörig- invandrare. Prognoser över hur många som kommer att söka asyl är förknippade med en hög grad av osäkerhet. Antalet asylsökande kan vari- era kraftigt från ett år till ett annat, och har un- der den senaste tioårsperioden varierat mellan 17 500 och 43 900 sökande per år. Variationen förklaras av omvärldsförändringar (situationen i ursprungsländer och i andra mottagarländer), samt förändringar av svensk politik och

decenniet drivits av bl.a. kriser i Irak och Syrien samt visumlättnader för västra Balkan. På senare år har den relativa ekonomiska utvecklingen i mottagarländerna också spelat en allt större roll, med den ekonomiska krisen i Sydeuropa fram- står Sverige som mer attraktivt än många andra europeiska länder. År 2012 utmärker sig under 2000-talet genom att det då kom ett stort antal asylsökande till Sverige och även 2013 bedöms antalet asylsökande bli högt. Enligt ett räkne- exempel som Migrationsverket har gjort kan en ökning av antalet asylsökande med 10 procent 2014 leda till ett ökat behov på ca 10 procent på anslagen Migrationsverket samt Ersättningar och boendekostnader under utgiftsområde 8 Migra- tion, samt till ett ökat behov på ca 6 procent för anslaget Kommunersättningar vid flyktingmot- tagande under utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet, vilket motsvarar 1,1 miljarder kro- nor.150 Utgifterna för 2012 under utgiftsområde 8 Migration samt utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet underskattades med 2,9 miljarder kronor respektive 2,0 miljarder kronor i regeringens första prognos (prop. 2009/10:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m. avsnitt 8.1.2). I denna proposition antas antalet nyanlända asylsökande bli 48 000 per år 2014–2017.

Utgiftsprognosen för ålderspensionssystemet vid sidan av stadsbudgeten är på medellång sikt behäftad med stor osäkerhet eftersom den till stor del styrs av den makroekonomiska utveck- lingen och inkomstpensionssystemets finansiella ställning. Sedan 2010 befinner sig pensions- systemet i balansering, vilket innebär att pen- sionerna inte uppräknas i takt med inkomstindex utan följer balansindex (se avsnitt 9.2.2). Syste- met med balansering har skapat stora sväng- ningar i utgifterna mellan år, exempelvis ökar de kraftigt 2013 (4,1 procent). Ökningen har bidra- git till en försvagning av pensionssystemets fi- nanser, vilket leder till en sänkning av de utbetalda pensionerna med 2,7 procent 2014.

150 Det är viktigt att understryka att myndighetens bedömning endast är att betrakta som räkneexempel, då utgifterna är beroende av en bred upp- sättning antaganden. Till exempel påverkas utgifterna av praxis och sammansättningen bland sökande. Personer som beviljas uppehållstånd vistas generellt sett kortare tid i Migrationsverkets mottagande än personer som får avslag och överklagar avvisnings- eller utvisnings- beslutet till domstol.

571

PROP. 2013/14:1

Volatiliteten gör att utgifterna är svåra att pro- gnosticera: t.ex. överskattades pensionsutgif- terna för 2012 med 3,2 miljarder kronor i rege- ringens första prognos (prop. 2009/10:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m. avsnitt 8.1.2).

Även prognosen för Sveriges avgift till Euro- peiska unionen är behäftad med viss osäkerhet. Avgiften är direkt avhängig de faktiska utgif- terna på EU-budgeten och hur stor andel av denna som Sverige ska finansiera. EU:s årsbud- get beslutas först i november eller december året före budgetåret. Dessutom tillkommer ändrings- budgetar som beslutas under det aktuella året. Sveriges andel påverkas bl.a. av hur Sveriges till- växt utvecklar sig i förhållande till övriga med- lemsstater. Vidare påverkas avgiften av storleken och utvecklingen av Sveriges mervärdesskatte- bas, samt av inkomster från tulluppbörden. Prognosen för avgiften 2012 överskattades med 1,4 miljarder kronor i regeringens första prognos (prop. 2009/10:1 Förslag till statsbudget, finans- plan m.m. avsnitt 8.1.2).

Mot slutet av prognosperioden beräknas an- talet personer som försörjs genom sociala ersätt- ningar och bidrag, s.k. helårsekvivalenter, minska.151 Minskningen beror på lägre volymer i de arbetsmarknadsrelaterade försörjningssyste- men samt i sjuk- och aktivitetsersättningen. År 2017 beräknas helårsekvivalenterna vara 57 000 färre än 2012. Om volymminskningen inte materialiseras i den takt som prognoserna förut- spår kommer statens utgifter att öka. Exempelvis skulle utgifterna öka med ca 10 miljarder kronor 2017 jämfört med den aktuella prognosen om antalet personer som får ersättning skulle vara lika många 2017 som 2012.152

151 Helårspersoner i åldrarna 20–64 som försörjs genom sociala ersättningar och bidrag, såsom sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare kallat förtidspension), ersättning vid arbetslöshet och ekonomiskt bistånd.

152 Beräkningen är översiktlig och ska därför enbart ses som en indikation på hur mycket utgifterna skulle kunna öka vid en alternativ volymutveckling.

8.2Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med 2013 års ekonomiska vårproposition

I 2013 års ekonomiska vårproposition presente- rade regeringen en beräkning av de takbegrän- sade utgifterna för 2013–2017. I tabell 8.8 redo- visas den totala utgiftsförändringen för 2014– 2017 jämfört med beräkningen i vårpropo- sitionen, fördelad på olika förklaringsfaktorer. Av tabellen framgår att prognosen för de takbe- gränsade utgifterna har reviderats upp med knappt 8 respektive drygt 10 miljarder kronor 2014 och 2015 jämfört med bedömningen i vår- propositionen. För 2016 och 2017 har utgifts- prognosen reviderats upp med drygt 15 respek- tive drygt 17 miljarder kronor. Den nya bedöm- ningen påverkar budgeteringsmarginalen i mot- satt riktning. Till följd av att vissa av förändring- arna motiverar tekniska justeringar av utgifts- taket skiljer sig förändringen av budgeterings- marginalen något från förändringen av de takbe- gränsade utgifterna (se vidare avsnitt 5.4).

De förändringar som föranleds av nya refor- mer redovisas i avsnitt 8.2.1, medan förändringar till följd av andra faktorer redovisas i avsnitt 8.2.2.

Tabell 8.8 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med bedömningen i 2013 års ekonomiska vårproposition

Miljarder kronor

	2014	2015	2016	2017
Takbegränsade utgifter
2013 års ekonomiska
vårproposition	1 083,0	1 094,9	1 108,3	1 138,9
Beslut/reformer	3,1	4,2	4,7	4,3
Reviderad pris- och löne-
omräkning	0,0	-0,2	0,1	0,0
Övriga makroekonomiska
förändringar	-2,8	-2,4	1,9	6,0
Volymförändringar	5,4	6,5	7,5	6,8
Tekniska förändringar1	2,1	1,8	1,6	0,9
Minskning av anslags-
behållningar	-1,3	-0,4	-0,9	-0,9
Övrigt	1,3	1,7	0,2	0,3
Total utgiftsförändring	7,7	10,1	15,2	17,4
Takbegränsade utgifter i
budgetpropositionen för
2014	1 090,7	1 105,0	1 123,5	1 156,4

1 De tekniska förändringar som föranleder justering av utgiftstaket redovisas i avsnitt 5.4.

Källa: Egna beräkningar.

I tabell 8.9 redovisas förändringarna av utgifts- ramarna för 2014–2017 i förhållande till beräk- ningarna i vårpropositionen. Utgifterna inom

572

								PROP. 2013/14:1
respektive utgiftsområde har ändrats till följd av				inom vissa regelstyrda transfereringssystem och
förslag om nya reformer, förändrade makro-				övriga faktorer.
ekonomiska förutsättningar, förändrade volymer

Tabell 8.9 Förändring av utgiftsramar 2014–2017 jämfört med 2013 års ekonomiska vårproposition
Miljoner kronor
		Total					Total	Total	Total
		förändring		Varav			förändring	förändring	förändring
		2014	Beslut/reform	Makro	Volym	Övrigt1	2015	2016	2017
Utgiftsområde		2014	2014	2014	2014	2014	2015	2016	2017
1	Rikets styrelse	652	209			442	53	53	49
2	Samhällsekonomi och
	finansförvaltning	444	169	-62	237	100	115	96	31
3	Skatt, tull och exekution	16	16				3	24	17
4	Rättsväsendet	0					-103	-103	-105
5	Internationell samverkan	-18	-18				-18	-18	-18
6	Försvar och samhällets
	krisberedskap	209	209				293	434	530
7	Internationellt bistånd	712	-2	-130		844	1 269	1 194	1 165
8	Migration	-1 168	206	-2	-1 371		-1 988	-2 654	-3 675
9	Hälsovård, sjukvård och social
	omsorg	-1 808	-1 345	127	-90	-500	-1 924	-2 103	-2 444
10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom
	och funktionsnedsättning	5 786	3	-122	6 012	-107	7 555	9 097	9 981
11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	-64	18	-107	24		-103	-546	-835
12	Ekonomisk trygghet för familjer
	och barn	831	466	-187	610	-58	637	517	657
13	Integration och jämställdhet	-1 353	-422	-31	-858	-43	-1 635	-1 079	-1 579
14	Arbetsmarknad och arbetsliv	-765	386	-822		-329	-762	-387	701
15	Studiestöd	647	297	-54	904	-500	845	736	61
16	Utbildning och
	universitetsforskning	604	813			-209	983	1 046	936
17	Kultur, medier, trossamfund och
	fritid	29	29				17	23	17

18Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

	samt konsumentpolitik	24	24				45	26	16
19	Regional tillväxt	-19	-19				-19	-19	-19
20	Allmän miljö- och naturvård	114	114				120	119	115
21	Energi	44	49	-5			199	195	201
22	Kommunikationer	-153	-153				-228	-141	-132
23	Areella näringar, landsbygd och
	livsmedel	-1 175	-1 249	74			-759	-384	-377
24	Näringsliv	80	80				74	77	77
25	Allmänna bidrag till kommuner	5 781	3 191			2 590	6 186	6 025	6 310
26	Statsskuldsräntor m.m.	1 344	15			1 329	4 417	1 787	2 673
27	Avgiften till Europeiska unionen	1 192				1 192	1 433	53	-12
	Minskning av	-1 314				-1 314	-1 365	-852	-929
	anslagsbehållningar	-1 314				-1 314	-1 365	-852	-929
	Summa utgiftsområden	10 670	3 085	-1 321	5 468	3 437	15 341	13 215	13 412
	Ålderspensionssystemet vid sidan	-1 580		-1 493	-87		-804	3 763	6 698
	av statens budget	-1 580		-1 493	-87		-804	3 763	6 698
	Takbegränsade utgifter	7 750	3 070	-2 814	5 381	2 112	10 120	15 191	17 437

Anm.: Anslagen är fördelade till de utgiftsområden de tillhör i statens budget för 2014.

1 Inklusive tekniska förändringar. De tekniska förändringar som föranleder justering av utgiftstaket redovisas i avsnitt 5.4. Källa: Egna beräkningar.

573

PROP. 2013/14:1

8.2.1Nya föreslagna och aviserade reformer för 2014–2017

För varje utgiftsområde sammanfattas i detta av- snitt anslagseffekterna av de reformer som rege- ringen föreslår för 2014 och aviserar för 2015– 2017 (se tabell 8.10). Anslagseffekterna redovisas i förhållande till den beräkning som låg till grund för 2013 års ekonomiska vårproposition. Av- snittet omfattar inte de anslagseffekter som orsakas av pris- och löneomräkning, övriga makroekonomiska förändringar eller ändrade volymer i transfereringssystemen (se avsnitt 8.2.2). Vidare innehåller avsnittet inte någon re- dovisning av de förslag som regeringen lämnar i propositionen Höständringssbudget för 2013 (prop. 2013/14:2). Budgeteffekterna av förslagen i den senare propositionen framgår dock av tabell 8.10.

De reformer som föreslås i denna proposition medför en ökning av anslagsmedlen med 3,1 miljarder kronor 2014. År 2015–2017 beräk- nas ökningen till 4,2 miljarder kronor, 4,7 miljarder kronor respektive 4,3 miljarder kro- nor. Till detta kommer anslagsförändringar på 2,1 miljarder kronor år 2014 som innebär en tek- nisk justering av utgiftstaket. Motsvarande be- lopp för 2015–2017 är 1,8; 1,6 respektive 0,9 miljarder kronor. Anslagsökningarna uppgår 2014 till sammanlagt 12,6 miljarder kronor och anslagsminskningarna till 7,8 miljarder kronor. Regeringen prioriterar i denna proposition på budgetens utgiftssida:

–stödja tillväxt och varaktigt öka sysselsätt- ningen,

–satsa på kunskap och stärkt konkurrens- kraft,

–stärka välfärd och sammanhållning, samt

–skydda miljö och klimat.

Under respektive utgiftsområde redovisas huvudsakligen föreslagna eller aviserade reformer med en större anslagspåverkan (se vidare tabell 8.10). I normalfallet förutsätts att de redovisade anslagsförändringarna motsvaras av lika stora ut- giftsförändringar. För närmare beskrivningar av reformerna hänvisas till respektive utgifts- områdesbilaga.

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Under 2014 hålls allmänna val till riksdag, kom- mun- och landstingsfullmäktige. I syfte att genomföra insatser för ett högt valdeltagande föreslår regeringen att anslaget Allmänna val och demokrati ökas med 60 miljoner kronor 2014.

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Anslaget Bidragsfastigheter används för under- hållskostnader och löpande driftsunderskott för de bidragsfastigheter som förvaltas av Statens fastighetsverk. Med bidragsfastigheter avses de fastigheter som saknar förutsättningar att ge ett långsiktigt ekonomiskt överskott. Dessa inne- fattar de kungliga slotten, herrgårds- och fästningsmiljöer, ruiner, kloster, Vasaminnen samt två världsarv. Regeringen föreslår att ansla- get ökas med 150 miljoner kronor 2014. Ök- ningen finansieras genom att Statens fastighets- verk betalar in en del av sitt balanserade resultat för 2013 till staten. Tillskottet ska användas för vissa fastigheter vars underhåll är eftersatt.

I syfte att säkerställa Finansinspektionens möjligheter att övervaka finansmarknaden och bidra till finansiell stabilitet föreslår regeringen att anslaget Finansinspektionen ökas med 34 miljoner kronor 2014. År 2015 beräknar rege- ringen att anslaget ökas med 67 miljoner kronor, 2016 och 2017 med 100 miljoner kronor respek- tive år.

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Regeringen föreslår att anslaget Polis- organisationen ökas med 100 miljoner kronor 2014 till följd av visst underskott. Regeringen föreslår samtidigt att anslaget Kriminalvården minskas med 100 miljoner kronor 2014 som finansiering till ovan nämnda förslag. Minsk- ningen bedöms inte nämnvärt påverka myndig- hetens verksamhet.

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Det krävs ytterligare arbete innan den nya insats- organisationen kan sägas vara helt på plats. En

574

förutsättning för ett kostnadseffektivt och flexi- belt personalförsörjningssystem för insatsorgani- sationen är en högre andel tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/T). Rege- ringen föreslår därför att anslaget Förbandsverk- samhet och beredskap tillförs medel motsvarande 200 miljoner kronor 2014. Anslaget beräknas ökas med 300 miljoner kronor 2015, 400 miljoner kronor 2016 och 500 miljoner kro- nor fr.o.m. 2017 för att underlätta genom- förandet av omställningen. Satsningen reserveras för förbandsverksamhet och bör inriktas mot att stärka genomförandet av insatsorganisationen och därmed öka försvarets förmåga. Framför allt ska åtgärder för att rekrytera, utbilda och behålla tidvis tjänstgörande personal prioriteras.

Utgiftsområde 8 Migration

Regeringen bedömer att antalet asylsökande kommer att öka i jämförelse med vad som tidi- gare beräknats. Regeringen föreslår därför att an- slaget Migrationsverket ökas med 320 miljoner kronor 2014. Regeringen beräknar att anslaget ökas med 208 miljoner kronor 2015, 303 miljo- ner kronor 2016, och med 282 miljoner kronor 2017.

Genom att tilldela Migrationsverket ökade medel begränsas handläggningstiderna för asyl- ärenden, vilket möjliggör minskade anslag för ersättningar och bostadskostnader för asyl- sökande jämfört med nuvarande dimensionering. Regeringen föreslår därför att anslaget Ersätt- ningar och bostadskostnader minskas med 134 miljoner kronor 2014. Regeringen beräknar att anslaget minskas med 593 miljoner kronor 2015, 1 137 miljoner kronor 2016, och med 1 479 miljoner kronor 2017.

I regeringens proposition Kommunalt motta- gande av ensamkommande barn (prop. 2012/13:162) föreslås att lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. ändras så att Migrationsverket får utvidgade möjligheter att anvisa asylsökande ensamkommande barn till en kommun som inte har en överenskommelse med Migrationsverket om mottagande av ensam- kommande barn. Lagändringen förväntas på- verka bostadskostnader för ensamkommande barn, då reformen möjliggör utökad användning av schabloniserad ersättning. Regeringen föreslår därför att anslaget Ersättningar och bostadskost- nader minskas med 81 miljoner kronor 2014.

PROP. 2013/14:1

Regeringen beräknar att anslaget minskas med 118 miljoner kronor per år 2015–2017.

För att förhindra att delar av etableringstiden då individen har rätt till etableringsinsatser och etableringsersättning har förbrukats när indivi- den blir kommunmottagen, bör etablerings- planens start flyttas fram för personer boende i anläggningsboende. Etableringsplanen bör starta i anslutning till att personen blir kommunmot- tagen eller senast en månad efter mottagandet, i stället för inom två månader från att uppehålls- tillstånd beviljats som gäller i dag. Ändringen innebär att personen får dagersättning enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. så länge han eller hon är inskriven i Migrationsverkets mottagande. Regeringen före- slår därför att anslaget Ersättningar och bostads- kostnader ökas med 111 miljoner kronor 2014. År 2015 beräknas utgifterna öka med samma belopp och 2016 och 2017 beräknas de öka med 108 respektive 107 miljoner kronor.

En ny fond inom asyl-, integrations- och migrationsområdet inrättas för perioden 2014– 2020 inom ramen för EU:s fleråriga budgetram. Fonden föreslås stödja åtgärder som avser asyl, laglig migration och integration av tredjelands- medborgare samt insatser för återsändande. Re- geringen beräknar därför att anslaget Från EU- budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar ökas med 135 miljoner kronor 2015, 187 miljoner kronor 2016 och 156 miljoner kro- nor 2017.

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

I syfte att förbättra vården för personer med långvarig eller kronisk sjukdom föreslår rege- ringen att anslaget Bidrag till folkhälsa och sjuk- vård ökas med 50 miljoner kronor 2014. År 2015 beräknas anslaget ökas med 100 miljoner kronor och för 2016 och 2017 med 150 miljoner kronor per år.

I syfte att säkerställa en långsiktig kostnads- kontroll och fortsatt god tillgång till kostnads- effektiva läkemedel har Socialdepartementet och Läkemedelsindustriföreningen kommit överens om att utveckla den svenska takprismodellen för äldre läkemedel samt att Tandvårds- och läke- medelsförmånsverket ska utveckla den värde- baserade prissättningen. Regeringen avser att återkomma när det gäller hur den utvecklade

575

PROP. 2013/14:1

takprismodellen ska regleras. Mot denna bak- grund gör regeringen bedömningen att anslaget

Bidrag för läkemedelsförmånerna ska minskas med 470 miljoner kronor 2014. År 2015–2017 beräknas anslaget minskas med 740 miljoner kronor, 985 miljoner kronor respektive 1 175 miljoner kronor. Samtidigt anser rege- ringen att det behövs åtgärder som dels syftar till att främja god tillgång till kostnadseffektiva läkemedel, dels till att stimulera forskning och innovation. Med anledning av detta föreslår rege- ringen ett tillskott på 54 miljoner kronor 2014, varav en stor del går till anslaget Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. För 2015 beräknas satsningen innebära ett tillskott på 118 miljoner kronor och för 2016 och 2017 107 miljoner kro- nor per år, varav en stor del går till anslaget Bi- drag till folkhälsa och sjukvård. Resurstillskottets syfte är bl.a. att stärka arbetet mot antibiotika- resistens och att utveckla läkemedelsstatistiken.

I propositionen Hälso- och sjukvård till per- soner som vistas i Sverige utan tillstånd (prop. 2012/13:109) föreslog regeringen att personer som vistas i Sverige utan tillstånd ska ges samma tillgång till subventionerad sjukvård som asyl- sökande. Lagförslagen trädde i kraft den 1 juli 2013. I enlighet med den kommunala finansieringsprincipen bör kommunsektorn kompenseras för de kostnader som förslaget medför. Av denna anledning föreslår regeringen att anslaget Bidrag till folkhälsa och sjukvård minskas med 450 miljoner kronor 2014 och att anslaget Kommunalekonomisk utjämning under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ökas med motsvarande belopp. För 2015–2017 beräknas anslaget Bidrag till folkhälsa och sjuk- vård minskas med 300 miljoner kronor per år och anslaget Kommunalekonomisk utjämning under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ökas med motsvarande belopp.

I propositionen Patientrörlighet i EU – förslag till ny lagstiftning (prop. 2012/13:150) föreslog regeringen att landstingen och kommunerna övertar kostnadsansvaret för vissa ersättningar för gränsöverskridande vård. Lagförslagen träder i kraft den 1 oktober 2013. I enlighet med den kommunala finansieringsprincipen bör kommunsektorn kompenseras för de kostnader som förslaget medför. Regeringen föreslår därför att anslaget Sjukvård i internationella för- hållanden minskas med 93 miljoner kronor 2014 och att anslaget Kommunalekonomisk utjämning under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till

kommuner ökas med motsvarande belopp. För 2015–2017 beräknas anslaget Sjukvård i inter- nationella förhållanden minskas med 162 miljoner kronor, 222 miljoner kronor respektive 262 miljoner kronor och anslaget Kommunal- ekonomisk utjämning under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ökas med mot- svarande belopp.

En ny myndighet – E-hälsomyndigheten – ska inrättas den 1 januari 2014. Den verksamhet som det statliga bolaget Apotekets Service AB bedri- ver gentemot apoteksaktörerna kommer fort- sättningsvis att bedrivas av den nya myndigheten. Myndigheten ska få ett förvaltningsanslag fram- för allt för sådan verksamhet som bolaget i dag driver med medel från statens budget. Mot denna bakgrund föreslås anslaget Bidrag till folkhälsa och sjukvård minskas med 93 miljoner kronor 2014 och det nya anslaget E-hälsomyndigheten, som föreslås föras upp på budgeten 2014, ökas med motsvarande belopp. Samma belopp beräk- nas för 2015–2017.

En ny myndighet – Folkhälsomyndigheten – ska inrättas den 1 januari 2014. Myndigheten tar över de verksamheter som i dag utförs av Smitt- skyddsinstitutet och Statens folkhälsoinstitut samt vissa verksamheter vid Socialstyrelsen. I samband med detta avvecklas Smittskydds- institutet och Statens folkhälsoinstitut. Dessa myndigheters anslagsmedel, motsvarande 335 miljoner kronor per år, föreslås föras till det nya anslaget Folkhälsomyndigheten, vilket före- slås föras upp på budgeten 2014. Samma belopp beräknas för 2015–2017. Regeringen föreslår därmed också att anslagen Smittskyddsinstitutet och Statens folkhälsoinstitut inte tas upp på bud- geten fr.o.m. 2014.

Kostnaden för att anpassa bilar för personer med funktionsnedsättning har ökat. För att kunna bevilja bilstöd i den omfattning som vän- tas efterfrågas 2014 behöver ytterligare medel tillföras anslaget Bilstöd till personer med funktionsnedsättning. Regeringen föreslår därför att anslaget ökas med 80 miljoner kronor 2014.

I propositionen Jobbstimulans inom det ekono- miska biståndet (prop. 2012/13:94) föreslog re- geringen ändringar i socialtjänstlagen (2001:453) i syfte att bl. a. stärka möjligheterna för personer med ekonomiskt bistånd att försörja sig själva genom arbete. Lagförslagen trädde i kraft den 1 juli 2013. I enlighet med den kommunala finansieringsprincipen bör kommunsektorn kompenseras för de kostnader som förslagen

576

medför. Regeringen föreslår därför att anslaget

Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. mins- kas med 320 miljoner kronor 2014 och att ansla- get Kommunalekonomisk utjämning under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ökas med motsvarande belopp. År 2015–2017 beräknas anslaget Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. minskas med 210 miljoner kronor per år, samtidigt som anslaget Kommunal- ekonomisk utjämning under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner beräknas ökas med motsvarande belopp respektive år.

Regeringen har beslutat att räkna upp schablonbeloppet för assistansersättningen med fem kronor från 2013 års belopp. Uppräkningen är lägre än vad som tidigare prognosticerats. Re- geringen föreslår därför att anslaget Kostnader för statlig assistansersättning minskas med 248 miljoner kronor för 2014. Till följd av detta beräknas anslaget minskas med 254 miljoner kronor 2015, med 259 miljoner kronor 2016 och med 263 miljoner kronor 2017.

I syfte att förbättra möjligheterna för barn i ekonomiskt utsatta hushåll till att delta i fritids- aktiviteter avser regeringen att under 2014 införa en fritidspeng. Regeringen föreslår därför att an- slaget Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.

ökas med 41 miljoner kronor 2014. Anslaget be- räknas ökas med 81 miljoner kronor fr.o.m. 2015. Reformen finansieras genom att anslaget

Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken minskas med 41 miljoner kronor 2014. Anslaget beräknas minskas med 61 miljoner kronor 2015 och med 41 miljoner kronor fr.o.m. 2016.

Regeringen föreslår en förstärkning av det sista året av den samlade ANDT-strategin för 2011–2015. Till följd av detta beräknas anslaget

Åtgärder avseende alkohol, narkotika, dopning, to- bak, samt spel ökas med 185 miljoner kronor 2015, samtidigt som anslaget Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken beräknas minskas med 185 miljoner kronor 2015.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Arbetsgivaren spelar en mycket viktig roll i att möjliggöra för en enskild anställd att återgå i ar- bete efter sjukfrånvaro. För att fler enskilda ska få bättre möjlighet till stöd anser regeringen att det finns behov av att stödja arbetsgivare att ta sitt rehabiliteringsansvar i syfte att underlätta

PROP. 2013/14:1

återgång i arbete. Tyvärr har företagshälsovårds- satsningen inte blivit det stöd till arbetsgivare som var avsikten. En anledning kan vara att sats- ningen inte har gått direkt till arbetsgivarna, vil- ket kan ha bidragit till att avsatta medel inte an- vänts. För att förbättra stödet till arbetsgivare avser regeringen att ersätta nuvarande bidrag till företagshälsovården med ett bidrag direkt till arbetsgivare så att den anställdes arbetsförmåga tidigt kan tillvaratas på arbetsplatsen och på så sätt öka möjligheterna till att tidigt återgå i ar- bete. Med anledning av detta förslag föreslås att anslaget Bidrag för sjukskrivningsprocessen mins- kas med 334 miljoner kronor 2014. Anslaget be- räknas till följd av förslagen minskas med 314 miljoner kronor 2015 samt med 264 miljoner kronor per år 2016 och 2017.

Försäkringskassan har en ansträngd ekonomi, bl.a. till följd av ett ökat inflöde av ärenden inom ohälsoområdet, föräldraförmånerna och aktivitetsstödet. I syfte att undvika negativa verksamhetskonsekvenser i form av bl.a. försäm- rad tillgänglighet, längre handläggningstider, sänkta kontrollnivåer och minskat förtroende, föreslår regeringen att anslaget Försäkringskassan ökas med 170 miljoner kronor 2014. Anslaget beräknas ökas med 150 miljoner kronor 2015 och med 100 miljoner kronor fr.o.m. 2016.

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

För att stärka ekonomin för de barnfamiljer som har lägst ekonomisk standard föreslår regeringen en höjning av det särskilda bidraget i bostads- bidraget. Höjningen innebär att det särskilda bi- draget höjs med 200 kronor till 1 500 kronor per månad för ett barn, med 250 kronor till 2 000 kronor per månad för två barn och med 300 kronor till 2 650 kronor per månad för tre eller flera barn. Regeringen föreslår därför att an- slaget Bostadsbidrag ökas med 466 miljoner kro- nor 2014. Anslaget beräknas ökas med 441 miljoner kronor 2015, 433 miljoner kronor 2016 och med 421 miljoner kronor 2017.

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

I april 2013 enades regeringspartierna och Miljöpartiet de gröna om att se över vissa

577

PROP. 2013/14:1

bestämmelser i utlänningslagen (2005:716) i syfte att ytterligare lyfta fram barnrättsperspektivet och principen om barnets bästa. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under 2014. De anslag som berörs är

Kommunersättningar vid flyktingmottagande, Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare, Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare samt Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Förslagen innebär 2014 en sammanlagd utgifts- ökning om 12 miljoner kronor på de ovan nämnda anslagen under utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet. År 2015–2017 beräknas anslagen ökas med 65, 119 respektive 161 miljoner kronor.

Regeringen föreslår en komplettering av den prestationsbaserade ersättning till kommuner som sluter överenskommelser om flyktingmot- tagande som aviserades i budgetpropositionen för 2013. Förslaget innebär att anslaget

Kommunersättningar vid flyktingmottagande ökas med 53 miljoner kronor 2014. År 2015–2017 be- räknas anslaget ökas med 44, 35 respektive 30 miljoner kronor.

Som en följd av förslaget att under utgifts- område 8 Migration avsätta medel för att flytta fram etableringsplanens start för dem som bor i anläggningsboende föreslås anslaget Etablerings- ersättning till vissa nyanlända invandrare minskas med 287 miljoner kronor 2014. År 2015 beräknas anslaget minskas med samma belopp