Budgetproposition 2014 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Arbetsmarknad och 14 arbetsliv

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Förslag till statens budget för 2014

Arbetsmarknad och arbetsliv

Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut ......................................................................................		9
2	Lagförslag..............................................................................................................		11
	2.1	Förslag till lag om ändring i lagen (1999:591) om kreditering på
		skattekonto av vissa stöd beslutade av
		arbetsmarknadsmyndighet och Rederinämnden.................................	12

2.2Förslag till lag om ändring i lagen (2002:546) om behandling av

		personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten..........	13
3	Arbetsmarknad och arbetsliv...............................................................................		15
	3.1	Omfattning............................................................................................	15
	3.2	Utgiftsutveckling ..................................................................................	15
	3.3	Skatteutgifter.........................................................................................	16
4	Arbetsmarknad .....................................................................................................		17
	4.1	Omfattning............................................................................................	17
	4.2	Utgiftsutveckling ..................................................................................	17
	4.3	Mål .........................................................................................................	19
	4.4	Resultatredovisning ..............................................................................	19
	4.4.1	Indikatorer och andra bedömningsgrunder för redovisningen..........	19
	4.4.2	Resultat..................................................................................................	19
	4.4.3	Arbetslöshetsförsäkringen en omställningsförsäkring.......................	22
	4.4.4	Arbetsmarknadspolitiska insatser och nystartsjobb...........................	24

4.4.5Särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som

	medför nedsatt arbetsförmåga..............................................................	34
4.4.6	Insatser för sjukskrivnas återgång till arbete.......................................	38
4.4.7	Insatser för utrikes föddas etablering på arbetsmarknaden................	39
4.4.8	Europeiska socialfonden.......................................................................	40
4.5	Politikens inriktning .............................................................................	43
4.5.1	Trepartssamtal för en bättre fungerande arbetsmarknad ...................	44
4.5.2	Fortsatta utmaningar för fler i arbete ..................................................	46
4.5.3	Insatser för långtidsarbetslösa..............................................................	46
4.5.4	Stärkta vägar för ungdomar till utbildning eller arbete.......................	47
4.5.5	Insatser för att stärka integrationen av nyanlända ..............................	48
4.5.6	Arbetsförmedling..................................................................................	48

4.5.7Tydliggjorda krav och förbättrad uppföljning av individens

arbetssökande........................................................................................

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

4.5.8	Sammanfattande redovisning av reformer............................................	50
4.5.9	Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång till arbete ..........	51
4.5.10	Ny programperiod Europeiska socialfonden 2014–2020....................	51

4.5.11Ändringar i lagen om kreditering på skattekonto av vissa stöd

	beslutade av arbetsmarknadsmyndighet och Rederinämnden............	51
4.5.12	Ändring i Arbetsförmedlingens registerlag .........................................	52
4.6	Budgetförslag.........................................................................................	59
4.6.1	1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader.................................	59
4.6.2	1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd ...................	60
4.6.3	1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser.....	62
4.6.4	1:4 Lönebidrag och Samhall m.m..........................................................	64
4.6.5	1:5 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige .................................	66
4.6.6	1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 1 .............	66

4.6.71:7 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk

		utvärdering .............................................................................................	68
	4.6.8	1:8 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen..................................	69
	4.6.9	1:9 Bidrag till administrationen av grundbeloppet ..............................	70
	4.6.10	1:10 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten ...........................	71
	4.6.11	1:11 Bidrag till lönegarantiersättning ...................................................	71
	4.6.12	1:12 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007-2013 1 ...........	73
5	Arbetsliv ................................................................................................................		75
	5.1	Omfattning ............................................................................................	75
	5.2	Utgiftsutveckling...................................................................................	76
	5.3	Mål för utgiftsområdet..........................................................................	76
	5.4	Resultatredovisning...............................................................................	76
	5.4.1	Arbetsmiljö ............................................................................................	76
	5.4.2	Analys och slutsatser.............................................................................	83
	5.4.3	Arbetsrätt...............................................................................................	84
	5.4.4	Analys och slutsatser.............................................................................	89
	5.4.5	Lönebildning..........................................................................................	90
	5.4.6	Analys och slutsatser.............................................................................	94
	5.5	Politikens inriktning..............................................................................	94
	5.5.1	Utgångspunkter.....................................................................................	94
	5.5.2	Arbetsmiljö ............................................................................................	95
	5.5.3	Arbetsrätt...............................................................................................	96
	5.5.4	Lönebildning..........................................................................................	96
	5.6	Budgetförslag.........................................................................................	97
	5.6.1	2:1 Arbetsmiljöverket............................................................................	97
	5.6.2	2:2 Arbetsdomstolen .............................................................................	98
	5.6.3	2:3 Internationella Arbetsorganisationen (ILO).................................	99
	5.6.4	2:4 Medlingsinstitutet ...........................................................................	99

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Tabellförteckning

Anslagsbelopp.................................................................................................................			10
3.1	Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv .............		15
3.2	Härledning av ramnivån 2014–2017. Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och
		arbetsliv .................................................................................................................	16
3.3	Ramnivå 2014 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad
		och arbetsliv..........................................................................................................	16
3.4	Skatteutgifter inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv....................		16
4.1	Utgiftsutveckling inom område Arbetsmarknad....................................................		18
4.2	Årsgenomsnitt av antalet kvarstående deltagare i konjunkturberoende
		program i slutet av månaden................................................................................	28
4.3	Andelen i arbete eller utbildning 90 dagar efter avslutat program ........................		29
4.4	Särskilda insatser för sökande med funktionsnedsättning som medför
		nedsatt arbetsförmåga ..........................................................................................	35
4.5	Övergång till arbete utan stöd, Särskilda insatser för sökande med
		funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga................................	36
4.6	Övriga insatser för sökande med funktionsnedsättning som medför nedsatt
		arbetsförmåga .......................................................................................................	37
4.9	Anslagsutveckling 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader.....................		59
4.10		Uppdragsverksamhet..............................................................................................	59
4.11		Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:1 Arbetsförmedlingens
		förvaltningsanslag.................................................................................................	60
4.12		Anslagsutveckling 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd.....	60
4.13		Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:2 Bidrag till
		arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd..........................................................	62
4.14		Anslagsutveckling 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och
		insatser ..................................................................................................................	62
4.15		Beställningsbemyndigande för anslaget 1:3 Kostnader för
		arbetsmarknadspolitiska program och insatser ..................................................	62
4.16		Volymer och utgifter arbetsmarknadspolitiska program......................................	63
4.17		Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:3 Kostnader för
		arbetsmarknadspolitiska program och insatser ..................................................	64
4.18		Anslagsutveckling 1:4 Lönebidrag och Samhall n.n. ............................................	64
4.19		Beställningsbemyndigande för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m.........	64
4.20		Program för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt
		arbetsförmåga (Samhall AB och lönebidrag m.m.) ............................................	65
4.21		Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:4 Lönebidrag och Samhall
		m.m........................................................................................................................	66
4.22		Anslagsutveckling 1:5 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige...................	66
4.23		Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:5 Rådet för Europeiska
		socialfonden i Sverige...........................................................................................	66
4.24		Anslagsutveckling 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014-
		2020 .......................................................................................................................	66

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

4.25	Beställningsbemyndigande för anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m.
	för perioden 2014–2020........................................................................................	67
4.26	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:6 Europeiska socialfonden
	för perioden 2014–2020........................................................................................	68
4.27	Anslagsutveckling 1:7 Institutet för arbetsmarknads- och
	utbildningspolitisk utvärdering............................................................................	68
4.28	Beställningsbemyndigande för anslaget 1:7 Institutet för arbetsmarknads-
	och utbildningspolitisk utvärdering.....................................................................	69
4.29	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:7 Institutet för
	arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering........................................	69
4.30	Anslagsutveckling 1:8 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen ....................	69
4.31	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:8 Inspektionen för
	arbetslöshetsförsäkringen.....................................................................................	70
4.32	Anslagsutveckling 1:9 Bidrag till administrationen av grundbeloppet ................	70
4.33	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:9 Bidrag till administration av
	grundbeloppet .......................................................................................................	70
4.34	Anslagsutveckling 1:10 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten..............	71
4.35	Anslagsutveckling 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning .....................................	71
4.36	Nettoutgifter m.m. för anslaget 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning
	första halvåret 2012 respektive 2013....................................................................	72
4.37	Företagskonkurser m.m. budgetåret 2010−..........................................................	72
första halvåret 2013 .........................................................................................................		72
4.38	Antal personer med lönegarantiersättning m.m. 2010−juli 2012/juni 2013 .......	72
4.39	Antal personer med lönegarantiersättning uppdelat på företagskonkurs
	och företagsrekonstruktion 2012 och juli 2012−juni 2013................................	72
4.40	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:11 Bidrag till
	lönegarantiersättning ............................................................................................	72
4.41	Anslagsutveckling 1:12 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007–
	2013........................................................................................................................	73
4.42	Beställningsbemyndigande för anslaget 1:12 Europeiska socialfonden m.m.
	för perioden 2007–2013........................................................................................	73
4.43	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:12 Europeiska socialfonden
	m.m. för perioden 2007–2013 ..............................................................................	74
5.1 Utgiftsutveckling inom område Arbetsliv...............................................................		76
5.2 Antal arbetsställebesök 2010-2012...........................................................................		78
5.3 Antal inspektioner 2010-2012 ..................................................................................		79
5.4 Deltidsarbete (15-74 år), 2007-2012 ........................................................................		85
5.5 Tidsbegränsad anställning (15-74 år), 2007-2012...................................................		85
5.6 Målstatistik för Arbetsdomstolen 2010-2012..........................................................		89
5.7 Genomströmningstid för mål vid Arbetsdomstolen 2010-2012............................		89
5.8 Antal medlingsärenden i riksavtalsförhandlingar där MI har förordnat
	medlare år 2008-2012............................................................................................	91
5.9 Antal förlorade arbetsdagar på grund av konflikt 2008-2012.................................		91
5.10	Löneutveckling för hela arbetsmarknaden 2008-2012 ..........................................	92
5.11	Anslagsutveckling....................................................................................................	97
5.12	Uppdragsverksamhet ..............................................................................................	97
5.13	Beställningsbemyndigande......................................................................................	98
5.14	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 2:1 Arbetsmiljöverket.....................	98
5.15	Anslagsutveckling....................................................................................................	98
5.16	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 2:2 Arbetsdomstolen ......................	99
5.17	Anslagsutveckling....................................................................................................	99

	PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14
5.18	Anslagsutveckling...................................................................................................	99
5.19	Uppdragsverksamhet..............................................................................................	99
5.20	Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 2:4 Medlingsinstitutet ..................	100

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Diagramförteckning

4.1	Arbetskraft och sysselsatta .......................................................................................	19
4.2	Arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsgrad.....................................................	20
4.3	Arbetslöshet och varsel.............................................................................................	20
4.4	Nyinskrivna per månad vid Arbetsförmedlingen....................................................	20
4.5	Arbetslösa fördelat på inskrivningstid vid Arbetsförmedlingen............................	21
4.6	Inskrivna på arbetsförmedlingen: personer med svag förankring och övriga .......	21
4.7	Genomsnittligt antal sökta jobb per månad för arbetslösa och
	programdeltagare ..................................................................................................	25
4.8	Genomsnittlig söktid per vecka för arbetslösa och programdeltagare ..................	26
4.9	Andel inskrivna vid AF upp till 24 månader efter start av jobb- och
	utvecklingsgarantin. Samtliga deltagare 2007–2011............................................	30
4.10 Antalet nystartsjobb................................................................................................		34
4.11 Arbetslöshet fördelat på födelseland......................................................................		40
5.1	Antal dödsfall i arbetsolyckor 1997-2012................................................................	77
5.2	Antal anmälda arbetsolyckor med frånvaro 1997-2012 ..........................................	77
5.3	Antal anmälda arbetssjukdomar 1997-2012.............................................................	77
5.4	Andel av sjukfrånvaron som uppges bero på arbetsorsakade besvär 1998-
	2012........................................................................................................................	78
5.5	Anställda och ohälsa, upplevda besvär hos kvinnor 1998-2011..............................	78
5.6	Anställda och ohälsa, upplevda besvär hos män 1998-2011....................................	78
5.7	Veckoarbetstid (15-74 år) 2012 ................................................................................	85
5.8	Arbetskraftskostnadsutvecklingen per timme i näringslivet 2006-2012................	92
5.9	Nominell och real löneutveckling i procent 1994-2012..........................................	93
5.10 Kvinnors lön i procent av mäns lön sektorsvis efter standardavvägning
	2009-2012 ..............................................................................................................	93

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1999:591) om kreditering på skattekonto av vissa stöd beslutade av arbetsmarknads- myndighet och Rederinämnden (avsnitten 2.1 och 4.5.11),

2.antar förslaget till lag om ändring i lagen (2002:546) om behandling av person- uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten (avsnitten 2.2 och 4.5.12),

3.bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknads- politiska program och insatser ingå ekono- miska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 5 025 000 000 kronor 2015 och 2016 (avsnitt 4.6.3),

4.bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 13 000 000 000 kronor 2015−2017 (avsnitt 4.6.4),

5.bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014−2020 ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida

anslag på högst 1 000 000 000 kronor 2015−2020 (avsnitt 4.6.6),

6.bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:7 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 000 000 kronor 2015 och 2016 (avsnitt 4.6.7),

7.bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:12 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007-2013 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 198 526 000 kronor 2015 (avsnitt 4.6.12),

8.bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 2:1 Arbetsmiljöverket ingå ekono- miska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 18 400 000 kronor 2015 (avsnitt 5.6.1),

9.för budgetåret 2014 anvisar ramanslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt följande uppställning:

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag

1:1	Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader	7 110 650
1:2	Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd	32 134 598
1:3	Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser	9 224 345
1:4	Lönebidrag och Samhall m.m.	17 831 288
1:5	Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige	112 969
1:6	Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014-2020	50 000
1:7	Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering	38 623
1:8	Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen	60 603
1:9	Bidrag till administration av grundbeloppet	54 302
1:10	Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten	8 303
1:11	Bidrag till lönegarantiersättning	2 000 000
1:12	Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007-2013	1 009 200
2:1	Arbetsmiljöverket	622 352
2:2	Arbetsdomstolen	29 194
2:3	Internationella arbetsorganisationen (ILO)	32 622
2:4	Medlingsinstitutet	55 846

Summa		70 374 895

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

2 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

2.1Förslag till lag om ändring i lagen (1999:591) om kreditering på skattekonto av vissa stöd beslutade av arbetsmarknadsmyndighet och Rederinämnden

Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (1999:591) om kreditering på skattekonto av vissa stöd beslutade av arbetsmarknadsmyndighet och Rederinämnden samt 1 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Lag (1999:591) om kreditering på skattekonto av vissa stöd beslutade av arbetsmarknadsmyndighet och Rederinämnden

Föreslagen lydelse

Lag (1991:591) om kreditering på skattekonto av vissa stöd beslutade av den offentliga arbetsförmedlingen och Rederinämnden

1 §1

Anställningsstöd,

stöd

till

Anställningsstöd,

stöd

till

utbildningsvikariat

och

stöd

till

utbildningsvikariat, stöd till skyddat

skyddat arbete hos en offentlig

arbete hos en offentlig arbetsgivare

arbetsgivare

som

beslutats

och stöd till yrkesintroduktion som

arbetsmarknadsmyndighet

samt

beslutats

den

offentliga

sjöfartsstöd

som

beslutats

arbetsförmedlingen samt sjöfartsstöd

Rederinämnden

får

tillgodoföras

som beslutats av Rederinämnden får

arbetsgivaren genom kreditering på

tillgodoföras

arbetsgivaren

genom

sådant skattekonto

som

avses i

kreditering

på

sådant

skattekonto

61 kap. 1 §

skatteförfarandelagen

som

avses

61 kap. 1 §

(2011:1244).

skatteförfarandelagen (2011:1244).

Regeringen

meddelar

närmare

Regeringen

meddelar

närmare

föreskrifter om vilka stöd som ska

föreskrifter om de stöd som ska

krediteras skattekontot.

Denna lag träder i kraft den 15 januari 2014.

1 Senaste lydelse 2011:1396.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

2.2Förslag till lag om ändring i lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (2002:546) om behandling av person- uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

10 §1

Uppgifter om att den enskilde har vårdats med stöd av socialtjänstlagen (2001:453) eller varit föremål för åtgärd enligt utlänningslagen (2005:716) får inte behandlas i en arbetsmarknadspolitisk databas.

Uppgifter om att den enskilde har vårdats med stöd av socialtjänstlagen (2001:453) eller varit föremål för åtgärd enligt utlänningslagen (2005:716) får behandlas i en databas endast om de har lämnats i ett ärende.

Denna lag träder i kraft den 1 februari 2014.

1 Senaste lydelse 2011:545.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

3 Arbetsmarknad och arbetsliv

3.1Omfattning

Utgiftsområdet omfattar områdena Arbetsmark- nad och Arbetsliv. Området Arbetsmarknad be- står i huvudsak av matchning av arbetssökande och lediga jobb, arbetsmarknadspolitiska pro- gram, arbetslöshetsförsäkringen, lönegarantier- sättning, Europeiska socialfonden samt myndig- heterna Arbetsförmedlingen (AF), Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF- rådet), Inspektionen för arbetslöshetsförsäkring- en (IAF) och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU). Området Arbetsliv omfattar arbetsmiljö, arbets- rätt och lönebildning samt myndigheterna Arbetsmiljöverket (AV), Arbetsdomstolen (AD), ILO-kommittén och Medlingsinstitutet (MI).

3.2Utgiftsutveckling

Utgifterna för 2012 inom utgiftsområdet blev 4,9 miljarder kronor lägre än anvisade medel, vilket främst förklaras av lägre utbetalningar för arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd samt

för arbetsmarknadspolitiska program och insat- ser. För 2013 beräknas utgifterna inom området bli 1 miljard kronor högre än budget. Det är i huvudsak utgifterna för arbetslöshetsersättning och arbetsmarknadspolitiska program som beräknas bli högre.

För 2014 föreslår regeringen att totalt 70 miljarder kronor anvisas inom utgiftsområdet. Den högre nivån jämfört med 2013 beror på ökade utgifter för arbetslöshetsersättning och arbetsmarknadspolitiska program samt ökade utgifter under anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. Däremot väntas lägre utgifter för lönegarantiersättning och Europeiska social- fonden för perioden 2007−2013. För åren 2015−2017 beräknas utgifterna inom utgiftsom- rådet minska succesivt till följd av lägre utgifter för arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd.

Tabell 3.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2012	2013 1	2013	2014	2015	2016	2017
Arbetsmarknad	65 919	67 664	68 677	69 635	66 557	64 172	62 707
Arbetsliv	714	724	716	740	749	761	776

Totalt för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och
arbetsliv	66 633	68 388	69 393	70 375	67 306	64 932	63 484

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Utfall 2012 inkluderar äldreanslaget 2:3 Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar (2012).

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Tabell 3.2 Härledning av ramnivån 2014–2017. Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Miljoner kronor

	2014	2015	2016	2017
Anvisat 2013 1	67 233	67 233	67 233	67 233
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	228	335	476	663
Beslut	-752	-3 518	-3 782	-3 806
Övriga makro-
ekonomiska
förutsätt-
ningar	4 102	9 859	1 339	-780

Övrigt3	-436	-6 603	-334	174
Ny ramnivå	70 375	67 306	64 932	63 484

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2013. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2015–2017 är preliminär.

3Vissa anslag minskas fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförs i statsförvaltningen.

Tabell 3.3 Ramnivå 2014 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Miljoner kronor

	2014
Transfereringar 1	61 221
Verksamhetskostnader 2	9 091
Investeringar 3	63
Summa ramnivå	70 375

Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2012 samt kända förändringar av anslagens användning.

1Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation.

2Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.

3Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2012 och kända förändringar av anslagens användning. Huvuddelen avser transfereringar i form av bidrag till arbetslöshetsersättning, akti- vitetsstöd, utvecklingsersättning och lönesub- ventioner till arbetsgivare.

3.3Skatteutgifter

Stöd inom utgiftsområdet redovisas i huvudsak på budgetens utgiftssida men det finns även stöd

på inkomstsidan i form av avvikelser från en likformig beskattning, s.k. skatteutgifter. Dessa påverkar budgetens saldo och kan därför jämställas med stöd på utgiftssidan. Utgifter för Personalvård hör till området Arbetsliv och övriga området Arbetsmarknad. De sistnämnda ska dock inte ses som specifika medel inom arbetsmarknadspolitiken eftersom det handlar om generella efterfrågestimulerande åtgärder och rörlighetsstimulanser för anställda. Utgifterna beskrivs närmare i skrivelsen Redovisning av skatteutgifter (skr. 2012/13:98).

Tabell 3.4 Skatteutgifter inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Miljoner kronor

	2013	2014
Avdrag för ökade levnadskostnader vid tillfälligt	870	880
arbete, dubbel bosättning och hemresor

Avdrag för resor till och från arbetet 1	5 600	5 640
Avdrag för utbildningsresor vid omstrukturering	– 2	–
Avdrag för inställelseresor	–	–

Förmån av resa vid anställningsintervju	–	–
Förmån av utbildning vid omstrukturering m.m.	–	–
Personalvård	–	–

Flyttersättningar från arbetsgivare	–	–

Avdrag för resor till och från arbetet 3	–	–
Nedsättning av egenavgifter för personer som
vid årets ingång inte har fyllt 26 år	80	80
Generell nedsättning av egenavgifter	1 230	1 280

Nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer
som vid årets ingång inte har fyllt 26 år	17 280	17 850

Skattereduktion för RUT-tjänster	2 490	2 880
Skattereduktion för ROT-arbeten	13 660	12 790
Stöd för nystartsjobb	5 900	5 690

Stöd för yrkesintroduktion4	–	102
Totalt för utgiftsområdet	47 110	47 192

1Kostnader i tjänst.

2Skatteutgiften kan inte beräknas.

3Kostnader i näringsverksamhet.

4Förslag i denna proposition.

4 Arbetsmarknad

4.1Omfattning

Området Arbetsmarknad består i huvudsak av matchning av arbetssökande och lediga jobb, arbetsmarknadspolitiska program, arbetslöshets- försäkringen, lönegarantiersättningen, Euro- peiska socialfonden samt myndigheterna Arbets- förmedlingen, Rådet för Europeiska social- fonden i Sverige (Svenska ESF-rådet), Inspek- tionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) och Institutet för arbetsmarknads- och utbildnings- politisk utvärdering (IFAU).

4.2Utgiftsutveckling

Det försämrade konjunkturläget och regeringens satsningar inom arbetsmarknadspolitiken inne- bar att utgifterna ökade med 3 324 miljoner kronor 2012 jämfört med 2011. Arbetsmark- nadsläget har blivit väsentligt sämre jämfört med bedömningarna i budgetpropositionen för 2013 och utgifterna 2013 beräknas öka med 2 758 mil- joner kronor jämfört med 2012. Detta innebär att utgifterna jämfört med ursprungligt anvisade medel i statens budget beräknas bli 2 169 miljo- ner kronor högre 2013. Förutom arbetslöshets- ersättning och kostnader för arbetsmarknads- politiska program har även utgifterna för löne- garantiersättning stigit kraftigt. Riksdagen har därför på regeringens förslag till ändringsbudget i samband med 2013 års ekonomiska vårpropo- sition ökat anslaget 1:11 Bidrag till lönegaranti- ersättning med drygt 730 miljoner kronor. Sam- tidigt ökades även anslag 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader med 25 miljoner kronor till följd av fler deltagare i etableringsreformen för

vissa nyanlända invandrare. På ändringsbudget i samband med denna budgetproposition föreslås

vidare en	ytterligare ökning av	anslaget
1:11 Bidrag	till lönegarantiersättning	med 400

miljoner kronor 2013. De totala utgifterna ökar även kommande år jämfört med beräknade anslag i budgetpropositionen för 2013 med 6 640 miljoner kronor 2014, 8 803 miljoner kronor 2015 och 7 322 miljoner kronor 2016.

Utvecklingen på arbetsmarknaden förväntas bli något bättre än bedömningen i 2013 års eko- nomiska vårproposition och arbetslösheten bedöms successivt minska från 8,2 procent 2013 till 6,4 procent 2017. Antalet deltagare i kon- junkturberoende program, tillsammans med nystartsjobb, beräknas bli nästan lika högt 2014 som 2013. Deltagarantalet minskar under reste- rande delen av prognosperioden.

De arbetsmarknadspolitiska reformer som aviseras och föreslås i denna budgetproposition innebär att utgifterna ökar med 384 miljoner kronor 2014, 701 kronor 2015, 617 miljoner kronor 2016 och 716 miljoner kronor 2017 jämfört med 2013 års ekonomiska vårproposi- tion. Vidare innebär reformerna att inkomsterna på budgetens inkomstsida minskar med 2 859 miljoner kronor 2014, 2 723 miljoner kro- nor 2015, 2 355 miljoner kronor 2016 och 2 353 miljoner kronor 2017. Reformerna innebär i huvudsak att flera bedöms lämna jobb- och utvecklingsgarantin till subventionerade anställ- ningar (se avsnitt 4.5).

Sammantaget innebär detta att utgifterna jämfört med 2013 års ekonomiska vårpropo- sition minskar med 887 miljoner kronor 2013, 317 miljoner kronor 2014, 413 miljoner kronor 2015 och 389 miljoner kronor 2016 för att där- efter öka med 699 miljoner kronor 2017.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Huvuddelen förklaras av minskade utgifter under anslag 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd till följd av det förbättrade arbetsmarknadsläget och de föreslagna refor- merna i denna budgetproposition. De föreslagna reformerna ökar utgifterna på anslagen 1:3 Kost- nader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser

Tabell 4.1 Utgiftsutveckling inom område Arbetsmarknad

Miljoner kronor

Utfall

2012

och 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. Antalet personer som omfattas av konkurser eller före- tagsrekonstruktioner blir fler vilket successivt innebär att utgifterna för anslag 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning successivt ökar med 950 miljoner kronor under prognosperioden jämfört med 2013 års ekonomiska vårproposition.

Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
2013 1	2013	2014	2015	2016	2017

Arbetsmarknad
1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader	7 203	7 019	7 092	7 111	6 779	6 845	6 814

1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd	31 004	31 176	31 810	32 135	30 155	27 660	25 481

1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och
insatser	7 076	7 893	8 705	9 224	9 343	9 174	9 410

1:4 Lönebidrag och Samhall m.m.	16 178	17 357	17 043	17 831	17 613	17 575	17 671

1:5 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige	106	111	109	113	114	116	119
1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014-2020 2	-	-	-	50	126	632	1 140
1:7 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk
utvärdering	31	36	36	39	39	40	41
1:8 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen	56	56	56	61	64	65	66
1:9 Bidrag till administration av grundbeloppet	53	53	53	54	55	56	57

1:10 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten	8	8	8	8	8	8	8
1:11 Bidrag till lönegarantiersättning	2 733	2 531	2 300	2 000	2 100	2 000	1 900

1:12 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007-2013 3	1 469	1 425	1 465	1 009	160	0	0
Summa Arbetsmarknad	65 919	67 664	68 677	69 635	66 557	64 172	62 707

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Nytt anslag.

3Nytt anslagsnummer.

4.3Mål

Målet för arbetsmarknadspolitiken är att insat- serna ska bidra till en väl fungerande arbets- marknad.

De arbetsmarknadspolitiska resurserna ska tydligt prioriteras och inriktas mot matchning mellan arbetssökande och lediga jobb samt mot dem som står långt ifrån arbetsmarknaden. Uppföljning och utvärdering ska utvecklas och prioriteras inom berörda myndigheter. Arbets- marknadspolitiken ska därför utifrån mål och resurser verka för att:

-förbättra matchningen mellan dem som söker arbete och dem som söker arbets- kraft,

-säkerställa att arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring,

-stadigvarande öka sysselsättningen på lång sikt.

Arbetsmarknadspolitiken ska bidra till den eko- nomiska politikens huvuduppgift och rege- ringens mål om full sysselsättning. Det statliga offentliga åtagandet under området utgörs i stor utsträckning av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten vid Arbetsförmedlingen och arbetslöshetsförsäkringen.

4.4Resultatredovisning

4.4.1Indikatorer och andra bedömnings- grunder för redovisningen

En rad olika faktorer påverkar utvecklingen på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadspolitikens bidrag är ofta svårt att mäta och avgränsa från effekterna av andra offentliga insatser. Vidare kan den internationella konjunkturutvecklingen påverka resultatet.

Grunden för analysen kring måluppfyllelsen utgörs därför av en rad olika indikatorer som i en del fall även är överlappande med de som används vid regeringens uppföljning av syssel- sättningspolitiken som redovisas i regeringens ekonomiska vårproposition.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

IFAU och IAF lämnar viktiga underlag för bedömningen av arbetsmarknadspolitikens mål- uppfyllelse. Huvuddelen av resultatinforma- tionen utgörs av återrapporteringar från i första hand Arbetsförmedlingen men även andra myn- digheter såsom t.ex. Statskontoret och Försäk- ringskassan.

4.4.2Resultat

Trots den utdragna lågkonjunkturen i omvärlden har svensk arbetsmarknad utvecklats förhållan- devis starkt. Sedan regeringen tillträdde har antalet sysselsatta ökat med 225 000 personer. I samband med finanskrisen hösten 2008 föll sysselsättningen, men har nu återhämtat sig och ligger på en betydligt högre nivå än före krisen. Den svenska sysselsättningsgraden är fort- farande en av de högsta i världen, särskilt bland de äldre.

Diagram 4.1 Arbetskraft och sysselsatta

Tusental
2 800
2 700			Sysselsatta kvinnor
2 700			Sysselsatta män
			Sysselsatta män
2 600			Arbetskraften kvinnor
			Arbetskraften män
2 500
2 400
2 300
2 200
2 100
2 000
01	02	03	04	05	06	07	08	09	10	11	12	13
Källa: SCB.
Anm: 15-74 år, säsongsrensad trend.

Vid en bedömning av utvecklingen av arbets- marknaden och effekten av arbetsmarknads- politiken går det inte att bortse från att den globala finans- och skuldkrisen nu är inne på sitt femte år. Den svaga internationella konjunktur- utvecklingen påverkar Sverige genom lägre till- växt och högre arbetslöshet.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Diagram 4.2 Arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsgrad

Procent av befolkningen

80
75
70
65
60				Arb.kraftsdeltagande kvinnor
				Arb.kraftsdeltagande män
55				Syssels.grad kvinnor
55
				Syss.grad män
50
01	02	03	04	05	06	07	08	09	10	11	12	13
Källa: SCB.
Anm: 15–74 år, säsongrensad trend.

Utvecklingen på arbetsmarknaden under 2013 förväntas innebära en något svagare utveckling för sysselsättningen än på arbetskraften.

Dagens höga arbetslöshet förklaras huvud- sakligen av att arbetslöshetstiderna har förlängts. Samtidigt som Sverige är ett av länderna med lägst långtidsarbetslöshet i EU går många utan arbete en längre tid. Att arbetslösheten är hög hänger också ihop med att antalet varsel ökade kraftigt under hösten 2012, dock utan att vara i närheten av de mycket höga nivåerna 2009 i samband med finanskrisen. Arbetslösheten är högre bland män än bland kvinnor, till stor del som följd av att de branscher som drabbats av krisen är mansdominerade. Utvecklingen av antalet nyanmälda lediga platser tyder på att sysselsättningen kommer fortsätta att öka. Under 2014 förbättras läget på arbetsmarknaden och arbetslösheten minskar något till 8,1 procent. I takt med att efterfrågan i ekonomin åter tar fart förbättras läget på arbetsmarknaden med ökad sysselsättning samt att arbetslösheten successivt faller till 6,4 procent 2017.

Diagram 4.3 Arbetslöshet och varsel

Procent av arbetskraften												Antal
10												25 000
9
8												20 000
7
6												15 000
5		Arbetslöshet kvinnor (vä axel)
4		Arbetslöshet män (vä axel)										10 000
4		Varsel (hö axel)										10 000
		Varsel (hö axel)
3
2												5 000
1
0												0
01	02	03	04	05	06	07	08	09	10	11	12	13
Källa: SCB och Arbetsförmedlingen.
Anm: Arbetslöshet 15–74 år, säsongsrensad trend. Tremånaders glidande medel-
värde för varsel

De grupper på arbetsmarknaden som drabbats hårdast av den utdragna lågkonjunkturen är de som redan före finanskrisen hade en svag för- ankring på arbetsmarknaden: unga, personer med en utbildning på högst förgymnasial nivå, personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och personer födda utan- för Europa. I dessa grupper är sysselsättnings- graden betydligt lägre, och arbetslösheten högre, än genomsnittet för befolkningen. Ungdoms- arbetslösheten är också fortsatt hög, men det kan samtidigt konstateras att antalet unga som varken studerar eller arbetar ligger på en låg nivå jämfört med i många andra länder. Den ökande totala arbetslösheten i samband med finans- krisen innebar att antalet inskrivna hos Arbets- förmedlingen ökade. Dessa faktorer har sam- mantaget inneburit att fler personer blivit långtidsarbetslösa.

Diagram 4.4 Nyinskrivna per månad vid Arbetsförmedlingen

Tusental
50
45						Kvinnor		Män
						Kvinnor		Män
40
35
30
25
20
15
10
5
0
01	02	03	04	05	06	07	08	09	10	11	12	13
Källa: Arbetsförmedlingen.
Anm: Avser åldersgruppen 15–64 år. Säsongsrensad data, tremånaders glidande
medelvärde.

Den ökande långtidsarbetslösheten är ett allvar- ligt problem eftersom sannolikheten att få ett arbete avtar med arbetslöshetstidens längd. Antalet personer som har varit inskrivna vid Arbetsförmedlingen längre än två år (730 dagar) är i det närmaste dubbelt så stor som före finans- krisen 2008.

Diagram 4.5 Arbetslösa fördelat på inskrivningstid vid
Arbetsförmedlingen
Tusental
200
180			0-90 dagar
			91-419 dagar
160			420-730 dagar
140			>730dagar
140
120
100
80
60
40
20
0
01	02	03	04	05	06	07	08	09	10	11	12	13

Källa: Arbetsförmedlingen.

Anm: Arbetslösa avser inskrivna arbetslösa och deltagare i arbetsmarknadspoli- tiska program med aktivitetsstöd vid Arbetsförmedlingen.

Det finns tecken på att matchningen mellan arbetssökande och lediga platser har blivit allt sämre i Sverige och flera andra länder i Europa samt i USA. Det finns indikationer på att match- ningen kan ha försämrats tillfälligt, som en följd av den utdragna lågkonjunkturen. Utöver detta är den huvudsakliga förklaringen till varför matchningen, enligt en del indikatorer, har för- sämrats att obalanserna mellan arbetssökandes kvalifikationer och arbetsgivarnas kravspecifika- tioner har ökat. Förutom den utbildningsmäs- siga obalansen som innebär en brist på arbets- kraft inom yrken där det ställs högre krav på utbildning kan en annan förklaring vara det ökade arbetskraftsdeltagandet bland grupper som står långt från arbetsmarknaden. Det sist- nämnda är positivt eftersom det på sikt leder till en ökad sysselsättning, även om det temporärt leder till en ökad arbetslöshet och kan framstå som att matchningen har försämrats.

Det ökade arbetskraftsdeltagandet är ett resul- tat av de reformer som regeringen har genom- fört. Inom arbetsmarknadspolitiken har det, förutom reformerna inom arbetslöshetsförsäk- ringen, framför allt handlat om Arbetsförmed- lingens utökade uppdrag kring tidigare sjuk- skrivna och vissa nyanlända invandrare. Utöver detta har också antalet personer med funktions-

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

nedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som är inskrivna vid arbetsförmedlingen ökat kraftigt sedan 2008, med mer än vad som kan förklaras av förändringarna inom sjukförsäk- ringen. I diagram 4.6 framgår att antalet arbets- sökande med svag förankring på arbetsmark- naden ökat kraftigt sedan 2008. Deras andel av de arbetssökande har också successivt ökat och uppgår till i genomsnitt 59 procent under 2012.

Diagram 4.6 Inskrivna på arbetsförmedlingen: personer med svag förankring och övriga

Tusental
500 000
450 000	Övriga män
450 000	Övriga kvinnor
	Övriga kvinnor
400 000	Män, svag förankring
350 000	Kvinnor, svag förankring
350 000
300 000
250 000
200 000
150 000
100 000
50 000
0
04	05	06	07	08	09	10	11	12	13

Källa: Arbetsförmedlingen.

Anm: Grupper med svag förankring avser dem med någon av följande egenskaper: endast grundskola, 55-64 år, utomeuropeiskt födda, och funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga.

Inom arbetsmarknadspolitiken prioriteras arbets- sökande som står långt ifrån arbetsmarknaden genom införandet av jobb- och utvecklingsgaran- tin samt jobbgarantin för ungdomar. Förändrin- garna inom arbetslöshetsförsäkringen har också stärkt dess roll som omställningsförsäkring.

Arbetsförmedlingens nya arbetssätt som in- fördes 2012 har också inneburit att insatserna för korttidsarbetslösa tydligare riktats mot de arbetssökande som löper störst risk att bli lång- tidsarbetslösa.

Därutöver finns olika lönesubventioner samt nystartsjobb som sänker trösklarna för arbets- givare att anställa personer med svag förankring på arbetsmarknaden.

Analys och slutsatser

Utifrån ovanstående redovisning samt den mera detaljerade redovisning som följer gör regeringen bedömningen att målet om att arbetsmarknads- politiken ska bidra till en väl fungerande arbets- marknad har uppfyllts och att politiken därmed haft avsedd effekt.

Utvecklingen på arbetsmarknaden har trots den utdragna lågkonjunkturen i omvärlden varit förhållandevis stark. Arbetsmarknadspolitiken

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

har bidragit till att arbetskraftsutbudet och sysselsättningen kunnat öka efter finanskrisen 2008. Under finanskrisen och den efterföljande lågkonjunkturen har arbetskraftsdeltagandet upprätthållits i högre grad än under tidigare låg- konjunkturer. I dag är arbetskraftsdeltagandet på samma nivå som under åren med högkonjunktur 2001 och 2007.

Trots den osäkerhet som finns kring att bedöma effekter av olika reformer är regeringens bedömning att arbetsmarknadspolitiken har bi- dragit till att öka den potentiella sysselsätt- ningen. Detta innebär att sysselsättningen kan fortsätta att öka snabbare än befolkningsök- ningen utan att resursutnyttjandet på arbets- marknaden blir ansträngt (prop. 2012/13:100, avsnitt 10.4).

Regeringen gör dock bedömningen att det finns fortsatt förbättringspotential vad avser Arbetsförmedlingens bidrag för att skapa en väl fungerande arbetsmarknad. De indikatorer som visar att matchningen på arbetsmarknaden på lång sikt kan ha försämrats handlar i stora delar om en utbildningsmässig obalans på arbetsmark- naden. Det är dock angeläget att utveckla arbetet med att förbättra matchningen mellan dem som söker arbete och dem som söker arbetskraft. Ökningen av antalet arbetssökande med svag förankring på arbetsmarknaden understryker också vikten av en väl fungerande Arbetsför- medling.

4.4.3Arbetslöshetsförsäkringen en omställningsförsäkring

Under 2012 fick i genomsnitt 113 000 personer arbetslöshetsersättning per månad. Andelen arbetslösa på Arbetsförmedlingen som har rätt till arbetslöshetsersättning minskade från drygt 70 procent 2006 till omkring 35 procent under hösten 2011. Fram till mars 2013 ökade dock andelen till 45 procent. Regelförändringarna inom arbetslöshetsförsäkringen har påverkat andelen ersättningstagare. Genom införandet av jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar är det dock i dag många arbetslösa som deltar i program med aktivitetsstöd i stället för att uppbära arbetslöshetsersättning. Till viss del kompenseras således den minskade andelen med ersättning från arbetslöshetsförsäkringen med ett ökat antal deltagande i program. Den relativa betydelsen av en väl fungerande kontroll-

funktion inom aktivitetsstödet har därmed ökat. Minskningen av andelen som uppbär arbetslös- hetsersättning har framför allt varit tydlig bland unga och utrikes födda. Den kraftiga minsk- ningen sammanfaller tidsmässigt med att stude- randevillkoret avskaffades. För unga personer har dock den minskade andelen nästan helt kompenserats av ett ökat deltagande i program genom jobbgarantin för ungdomar. Unga och utrikes födda utgör också en allt större andel av de arbetssökande, vilket påverkar den totala andelen ersättningsberättigade.

Arbetsförmedlingens ansvar inom arbetslös- hetsförsäkringen består av flera delar. Myndig- heten har bl.a. i uppdrag att informera de arbets- sökande om de allmänna villkoren i arbetslös- hetsförsäkringen, säkerställa att försäkringen fungerar som en omställningsförsäkring samt att säkerställa kontrollfunktionen.

Under 2012 har Arbetsförmedlingen formu- lerat ett mål för att säkerställa att arbetssökande får den information som Arbetsförmedlingen ska ge den arbetssökande. Målet är att andelen arbetssökande som känner till vilka krav som ställs för att ha rätt till arbetslöshetsersättning ska uppgå till minst 90 procent. Andelen arbets- sökande som under 2012 anser sig ha fått infor- mation om de allmänna villkoren i arbetslös- hetsförsäkringen uppgick till 80 procent, vilket var på samma nivå som tidigare år. För första tertialen 2013 var andelen 84 procent, en ökning med fyra procentenheter jämfört med samma period föregående år.

Vad gäller Arbetsförmedlingens arbete med att säkerställa att arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring är upp- följningen av arbetssökandet en central del. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2012 ökade resurser till Arbetsförmedlingen i syfte att bl.a. förbättra uppföljningen. En del i Arbetsförmedlingens arbete består av att följa upp de anvisningar till arbete som Arbets- förmedlingen anvisar de arbetssökande att söka. Antalet anvisningar till ersättningstagare som söker arbete uppgick till 73 400 under fjärde kvartalet 2012, vilket är en kraftig ökning jäm- fört med motsvarande kvartal 2011 då antalet anvisningar uppgick till 47 000. Enligt Arbets- förmedlingen talar detta för att arbetet med matchning intensifierats.

Under fjärde kvartalet 2012 gjordes 6 900 anvisningar till arbete där den arbetssökande inte sökt arbetet. I dessa fall lämnade Arbetsförmed-

lingen en underrättelse till aktuell arbetslöshets- kassa i 700 ärenden (11 procent). Under året genomförde Arbetsförmedlingen 3 700 stick- provskontroller av de anvisningar som myndig- heten gjort under året. Av kontrollerna framgick att ca 8 procent av de arbetssökande som uppger att de sökt ett av Arbetsförmedlingen anvisat arbete inte har gjort det.

Arbetet med kontrollfunktionen består bland annat av att säkerställa att de arbetssökande som uppbär arbetslöshetsersättning uppfyller de krav som uppställs i lagen om arbetslöshetsförsäk- ring. Kontrollfunktionen säkerställs bland annat genom att Arbetsförmedlingen underrättar den arbetssökandes arbetslöshetskassa när myndig- heten misstänker att den arbetssökande inte uppfyller de villkor för rätt till ersättning som uppställs i arbetslöshetsförsäkringen.

Enligt IAF uppgick antalet underrättelser för helåret 2012 till i genomsnitt 13,5 per 1 000 ersättningstagare, vilket var en minskning från 14,0 föregående år. Andelen har varierat mellan 9 och 31 underrättelser per 1 000 ersättnings- anmälda för åren 2005–2012. Andelen under- rättelser uppvisar även betydande skillnader såväl geografiskt som mellan arbetslöshetskassorna och mellan åldersgrupper. Generellt har under- rättelser för personer under 24 år lämnats i högre grad än för andra åldersgrupper.

Den vanligaste orsaken till att en underrättelse lämnades under 2012 var, enligt IAF, att den sökande inte sökt anvisat arbete. Den näst van- ligaste orsaken var att den arbetssökande inte sökt arbete aktivt.

För de underrättelser som lämnades till arbetslöshetskassorna har andelen som ålades sanktion (sanktionsgraden) minskat mellan första halvåret 2011 och första halvåret 2012, från 81 procent till 79 procent. IAF har även funnit indikationer på att sannolikheten att få en sanktion varierat med utbildningsbakgrund, arbetslöshetskassetillhörighet och tidsperiod. Men IAF fann inga tecken på att kön, ersätt- ningsnivå eller ålder hade någon påverkan.

Arbetsförmedlingens ansvar för kontrollfunk- tionen gäller även när de arbetssökande deltar i aktiviteter hos en kompletterande aktörer. IAF har granskat Arbetsförmedlingens kontroll- funktion i samarbete med kompletterande aktö- rer. Granskningen visar att det finns en förbätt- ringspotential när det gäller Arbetsförmed- lingens kontrollarbete. En av IAF:s iakttagelser

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

är att det saknas en uppföljningsrutin som säker- ställer kontrollfunktionen.

Utifrån den iakttagelsen har Arbetsförmed- lingen genomfört en central ärendegranskning av inkomna avvikelserapporter från kompletterande aktörer. Detta har gjorts för att identifiera utvecklingsområden i kontrollarbetet och för möjlighet att förbättra handläggningen. Även resultaten av denna granskning visar att det finns förbättringspotential både när det gäller hante- ringen av avvikelserapporter från komplette- rande aktör och Arbetsförmedlingens dokumen- tation kring bedömning och handläggning av de aktuella ärendena.

Arbetsförmedlingen tog under 2012 fram indikatorer för att följa upp kontrollen av arbets- sökande som söker ersättning från arbetslöshets- försäkringen. IAF:s uppföljning av detta arbete visade att ytterligare utvecklingsarbete behövdes för att Arbetsförmedlingens uppföljning skulle omfatta hela uppdraget med kontrollfunktionen. Utfallen för indikatorerna för den första tertia- len 2013 visar att utvecklingen varit positiv sedan motsvarande period året innan. Bland annat har uppföljningen av platsanvisningar och andelen underrättelser ökat, samtidigt som andelen med begränsat geografiskt sökområde som saknar uppgift om godtagbara hinder har minskat.

IAF har redovisat utvecklingen för arbetslös- hetskassornas genomströmningstider för beslut som gäller ansökningar om arbetslöshetsersätt- ning. Genomströmningstiden avser mediantiden i veckor från den arbetssökandes första arbets- lösa dag till att första utbetalning görs. Tiderna är viktiga för försäkringens legitimitet och den ekonomiska tryggheten för individen. Generellt har arbetslöshetskassorna minskat genomström- ningstiderna (uttryckt som medianvärdet) påtag- ligt sedan 2009 och under 2012 var tiden för grundbeloppsärenden 8 veckor, en vecka kortare jämfört med 2011. Tiderna för inkomstrelaterade ärenden har generellt varit relativt konstanta sedan 2009, 2012 var tiden 6 veckor.

IAF visar i sin rapport om finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen bl.a. att avgifternas andel av utbetald arbetslöshetsersättning varit konstant mellan 2009 och 2011, samt att det finns påtagliga skillnader mellan arbetslöshets- kassornas administrationskostnader per medlem. Huvudsakligen har arbetslöshetskassor med fler medlemmar lägre kostnader per medlem.

IAF har också kartlagt arbetslöshetskassornas tillämpning av branschspecifika regler och deras

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

verksamhetsområden. IAF visar att bransch- specifika regler används av flera arbetslöshets- kassor, även vid säsongarbetslöshet. Vissa arbets- löshetskassor har även kassaspecifika tillämp- ningsprinciper. Samtidigt bedömer IAF att om- fattningen av ärendemängden är begränsad sett till det totala antalet ärenden som handläggs av arbetslöshetskassorna varje år. Huvuddelen av de arbetslöshetskassor som har ärenden uppskattar att de bara har ett fåtal ärenden per år. IAF:s kartläggning visar på att det finns ett önskemål om att såväl praxis som regelverket förtydligas framöver. Myndigheten anger även att de ska se över föreskrifterna om branschtillämpningsavtal. Avseende arbetslöshetskassornas verksamhets- områden pekar IAF på att fusioner har skapat breda verksamhetsområden, där vissa arbetslös- hetskassor omfattar flera branscher.

Analys och slutsatser

Under 2012 har IAF vid flera granskningstill- fällen påpekat att Arbetsförmedlingens arbete med kontrollfunktionen måste förbättras. Detta har även regeringen påtalat flera gånger. Bland annat handlar det om dokumentationen av det arbete som Arbetsförmedlingen bedriver. God dokumentation är central för att arbetslöshets- kassorna ska ha ett bra underlag inför sina beslut.

Uppföljningen av arbetssökandes insatser för att lösa sin arbetslöshetssituation (inklusive anvisningar) är en viktig del av säkerställandet av att arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring. Detta arbete måste ut- vecklas vidare. Det nya åtgärdssystemet som har införts den 1 september 2013 kommer att ställa ännu högre krav på Arbetsförmedlingen i detta avseende. Den individuella handlingsplanen och aktivitetsrapporten är viktiga delar i uppföljning- en. Det är därför av stor vikt att arbetssökandets inriktning framgår av individens handlingsplan.

Regeringen anser att det är positivt att indi- katorerna på området pekar på förbättringar på kort sikt avseende Arbetsförmedlingens arbete med kontrollfunktionen och att Arbetsför- medlingen vidtagit åtgärder för att stärka kontrollfunktionen. Samtidigt behöver Arbets- förmedlingens arbete med kontrollfunktionen utvecklas och förbättras ytterligare. Framöver krävs både ytterligare förbättringar av uppfölj- ningen och att ett vidare utvecklingsarbete fort- går avseende indikatorerna och hur kontroll- funktionen säkerställs i förhållande till komplet- terande aktörer.

4.4.4Arbetsmarknadspolitiska insatser och nystartsjobb

Arbetsförmedlingens insatser

Arbetsförmedlingen kan bidra till att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt, bl.a. genom att effektivt sammanföra dem som söker arbete med dem som söker arbetskraft. Genom att minska arbetsgivarnas rekryteringskostnader, tillhanda- hålla en effektiv infrastruktur för rekryteringar samt verka för att öka sökintensiteten hos arbetssökande kan Arbetsförmedlingen under- lätta tillsättandet av nya jobb. Det effektiva arbetskraftsutbudet kan öka genom att de arbetssökandes kompetens bättre motsvarar arbetsgivarnas krav, att möjligheten till yrkes- mässig och geografisk rörlighet ökar för arbets- lösa samt att osäkerheter motverkas genom att lämpliga arbetslösa rekommenderas till lediga platser.

Under 2012 fick drygt 437 000 personer arbete genom Arbetsförmedlingen. Att antalet totalt inskrivna arbetslösa ökade samtidigt som de lediga platserna under 2012 blev något färre jämfört med 2011, försämrade dock förutsätt- ningarna för arbetssökande att få ett arbete. Närmare två tredjedelar av dem som fick arbete via Arbetsförmedlingen var tidigare öppet arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska pro- gram. Grupper som står långt från arbetsmark- naden är en fortsatt växande del av dem som övergår till arbete.

Under 2012 hade Arbetsförmedlingen totalt 22,6 miljoner kundkontakter, vilket är en ökning från 19,6 miljoner under 2011. Arbetsförmed- lingen arbetade totalt med 1 075 021 individer, vilket är i princip oförändrat jämfört med 2011. Av dessa är en växande andel nyanlända inom etableringsuppdraget och andra utomeuropeiskt födda. Även andelen personer med funktions- nedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga fortsätter att öka.

Tidiga insatser under arbetslösheten

Regeringens prioritering är att de arbets- marknadspolitiska insatserna ska riktas till dem med störst behov, dvs. de långtidsarbetslösa. Samtidigt bör åtgärder vidtas tidigt i arbets- löshetsperioden för att motverka att fler blir långtidsarbetslösa. Det bör främst ske genom förmedlingsinsatser och förbättrad uppföljning av korttidsarbetslösas jobbsökande, men även i

form av programplatser till dem som löper störst risk för långtidsarbetslöshet.

För att undvika långa arbetslöshetstider är det nödvändigt att verka för att de arbetslösa söker arbete aktivt. Förmedlingsinsatserna och upp- följningen är en förutsättning för att Arbets- förmedlingen ska kunna säkerställa individens stödbehov och arbetslöshetsförsäkringens roll som omställningsförsäkring. Under 2012 inför- des ett nytt arbetssätt vid Arbetsförmedlingen som bl.a. innebär att den som skrivs in hos Arbetsförmedlingen ska bedömas utifrån huru- vida de har hög risk att bli långtidsarbetslösa och därför är i behov av tidiga insatser. Tidiga insat- ser ska huvudsakligen ges i form av fördjupat förmedlingsstöd och i vissa fall programinsatser. Regeringen bedömer att det kommer att vara en begränsad grupp som tar del av dessa insatser. För de som inte bedöms vara i behov av tidiga insatser ska Arbetsförmedlingen i första hand kontrollera och följa upp arbetssökandet, bl.a. genom personliga möten.

Det totala antalet personliga möten med arbetssökande har ökat med 30 procent jämfört med året innan. Besöksfrekvensen uppgick i genomsnitt till 0,85 besök per person och månad för de personer som bedömts vara i behov av tidiga insatser. Även de arbetslösa som inte har bedömts ha behov av tidiga insatser ska ha täta personliga möten. Motsvarande besöksfrekvens för personer som inte bedömts vara i behov av tidiga insatser var 0,78 besök per person och månad.

Det totala antalet kontakter med arbets- sökande, inklusive telefon och mailkontakter, per handläggare är dock något lägre än före- gående år. Arbetssökande ska vid sina besök på Arbetsförmedlingen dessutom alltid få förslag på lediga jobb att söka eller arbetsgivare som ska kontaktas. Andelen som fått platsförslag under den senaste månaden har ökat under 2012 till 31 procent (2011: 25 procent, 2010: 22 procent).

I det nya arbetssättet är den enskildes hand- lingsplan av mycket stor vikt. För de arbets- sökande som har bedömts ha behov av tidiga insatser ska en handlingsplan enligt Arbetsför- medlingen upprättas inom fem dagar från inskrivningstillfället. Antalet nyinskrivna med bedömt behov av tidiga insatser och som fick en handlingsplan upprättad inom fem dagar under 2012 uppgick till drygt 21 100 personer, motsva- rande 54 procent. Resultaten av en stickprovs- undersökning i januari 2013 visar dessutom att

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

enbart 55 procent av dem som bedömts ha behov av tidiga insatser har tagit del av insatser inom tre månader. Regeringen kan konstatera att detta är alltför lågt och att det krävs att Arbets- förmedlingen vidtar åtgärder för att förkorta tiden till dess att insatser ges. Regeringen har därför gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att skyndsamt se till att arbetssökande med störst behov av insatser får sådant stöd inom rimlig tid.

Ökad uppföljning och sökaktivitet

Sökaktiviteten bland de arbetssökande är central för hur väl matchningen fungerar och viktig för att upprätthålla de villkor som gäller för rätten att uppbära arbetslöshetsersättning. Samtidigt är det, för att få en effektiv rekryteringsprocess som förkortar vakanstiderna, viktigt att arbets- givare i möjligaste mån endast får ansökningar från arbetssökande med rätt kompetens. Antalet sökta jobb per månad har fortsatt ökat under 2012. Enligt Arbetsförmedlingens återrapporte- ring den 22 februari 2013 (dnr A2013/1250) söker de arbetssökande som har tätare möten med Arbetsförmedlingen också flera jobb och lägger mer tid på att söka jobb. Arbetssökande som har tätare möten är enligt rapporten även mer benägna att söka jobb på annan ort. Sök- aktiviteten är högre bland kvinnor än män och ökningen sedan 2010 har i huvudsak också skett bland kvinnor.

Diagram 4.7 Genomsnittligt antal sökta jobb per månad för arbetslösa och programdeltagare

Antal
12
		Män
		Kvinnor
10		Total
8
6
4
2
0
04	05	06	07	08	09	10	11	12	13
Källa: Arbetsförmedlingen.
Anm: Säsongsrensade värden.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Diagram 4.8 Genomsnittlig söktid per vecka för arbetslösa och programdeltagare

Timmar per vecka

10
9
8
7
6
5				Män
				Män
4				Kvinnor
3				Total
3
2
1
0
04	05	06	07	08	09	10	11	12	13
Källa: Arbetsförmedlingen.
Anm: Säsongrensade värden.

Arbetsförmedlingens undersökning Uppdrag om krav på arbetssökande vid öppen arbetslöshet och deltagande i program (dnr A2013/1139/A) visar att personer som deltar i garantiprogram som ger rätt till aktivitetsstöd och öppet arbets- lösa som har rätt till arbetslöshetsersättning, är mer aktiva än andra dvs. söker fler jobb per månad, lägger ner fler timmar på jobbsökande per vecka och har fler kontakter med Arbets- förmedlingen per månad. Dessutom är Arbets- förmedlingen mer aktiv för dessa grupper vad gäller exempelvis jobbförslag dvs. anvisning och platsförslag. I förberedande program och i ut- bildningsprogram är aktiviteten generellt sett lägre.

Personer som ej uppbär arbetslöshetsersätt- ning eller aktivitetsstöd har en lägre sökaktivitet och färre kontakter med Arbetsförmedlingen. Dessa individer får också färre jobbförslag jäm- fört med de individer som uppbär arbetslöshets- ersättning eller aktivitetsstöd.

IAF har redovisat en uppföljning av rapporten från 2011 om återkallande av anvisning till arbetsmarknadspolitiska program. IAF:s upp- följning avser första halvåren 2010, 2011 och 2012 och visar att andelen återkallande anvis- ningar av totalt antal upphörda anvisningar har ökat från 2 procent 2010 till 3 procent 2012. Störst ökning har skett inom jobb- och utveck- lingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar, där andelen för 2012 uppgick till 5 respektive 7 procent. Samtidigt anger Arbetsförmedlingen i en rapport att andelen återkallanden i jobb- och utvecklingsgarantin minskat från 3,1 procent 2011 till 2,1 procent 2012 om antalet återkal- lande sätts i relation till antalet personer som

deltagit i programmet under respektive helår. För jobbgarantin för ungdomar minskade ande- len från 6,7 procent 2011 till 3,7 procent 2012. Olika mått ger med andra ord delvis olika bild av utvecklingen.

En anvisning till ett arbetsmarknadspolitiskt program kan upphöra av flera skäl, t.ex. för att personen har fått jobb eller fullföljt programmet. Om den arbetslösa inte följer kraven för del- tagande kan anvisningen även återkallas. Även i de fall ett nytt arbetsvillkor uppfyllts, och indi- viden är berättigad till ersättning från arbetslös- hetsförsäkringen, ska anvisningen återkallas.

I den mån andelen återkallade anvisningar ökar kan detta indikera en stärkt kontrollfunk- tion hos Arbetsförmedlingen, eller att en större andel av programdeltagarna bryter mot kraven. Flera faktorer komplicerar dock tolkningen, bl.a. att även ett nytt arbetsvillkor ska leda till åter- kallande. Ett nytt arbetsvillkor var också enligt IAF den klart vanligaste orsaken till återkallande av anvisning inom jobb- och utvecklings- garantin.

IAF:s granskning visar vidare att Arbets- förmedlingen har vidtagit åtgärder för att för- bättra rutinerna sedan förra granskningen. IAF har även i granskningen uppmärksammat beho- vet av ytterligare åtgärder för att förbättra hand- läggningen och tillämpningen av regler och ruti- ner.

Förtroende och samverkan

Det är viktigt att Arbetsförmedlingen har för- troende och legitimitet bland arbetsgivare och arbetssökande för att kunna bidra till att för- bättra matchningen. Ett ökat förtroende bör leda till att fler arbetsgivare vänder sig till Arbetsför- medlingen för att få stöd i sin rekryteringspro- cess samt att fler arbetssökande väljer att ta del av myndighetens service. Många i den ökande gruppen av arbetssökande som står långt från arbetsmarknaden saknar egna kontaktnät och har sämre chanser att hitta arbete genom infor- mella kontakter. För dessa är det särskilt viktigt att skapa ingångar på arbetsmarknaden.

Hur matchningsarbetet fungerar framgår bl.a. av hur arbetsgivarna uppfattar Arbetsförmed- lingens hantering av lediga platser och om de fått lämpliga sökande. Av de arbetsgivare som anmält en ledig plats var 88 procent nöjda med hante- ringen och 82 procent angav att de fått tillräck- ligt med lämpliga sökande för att kunna anställa, vilket är i nivå med tidigare år. Arbetsförmed-

lingens ökade fokus på arbetsgivarkontakter avspeglas i att antalet arbetsgivarkontakter och antalet överenskommelser med arbetsgivare har ökat markant under 2012. I sitt arbete med nationella kunder gjorde Arbetsförmedlingen under 2012 överenskommelser med ett tjugotal företag och branscher.

Arbetsförmedlingens egna undersökningar visar att förtroendet har legat på ungefär samma nivå sedan 2009. Ca 40 procent av de arbets- sökande och 33–39 procent av arbetsgivarna uppger att de har stort eller ganska stort förtro- ende för myndigheten. En stor andel – uppåt en tredjedel av respondenterna – anger dock att de varken har stort eller litet förtroende för Arbets- förmedlingen. Även undersökningar genom- förda av Svenskt kvalitetsetsindex och TNS Sifo pekar på att förtroendet för Arbetsförmedlingen är lågt.

Enligt Arbetsförmedlingens egna undersök- ningar är den främsta anledningen till att arbets- sökande inte har förtroende för Arbetsför- medlingen att de upplever att myndigheten inte har något stöd eller hjälp att erbjuda. Bland arbetsgivare är den främsta orsaken att Arbets- förmedlingen brister i servicen.

Arbetsförmedlingen har i många frågor stort behov av att samverka med arbetsmarknadens parter och med kommuner för att kunna genom- föra sitt uppdrag. En enkätundersökning genom- förd av Sveriges Kommuner och Landsting i augusti 2012 visade att samtliga 230 kommuner som svarade samarbetar med Arbetsförmed- lingen. Kommunerna ger gott betyg åt hur sam- arbetet fungerar.

Kompletterande aktörer

Med kompletterande aktörer avses de företag som på uppdrag av Arbetsförmedlingen till- handahåller arbetssökanden en kompletterande arbetsförmedlingstjänst.

Arbetsförmedlingen har det yttersta ansvaret för alla tjänster som tillhandahålls enskilda arbetssökande, oavsett om de levereras av myn- digheten eller av kompletterande aktörer. De olika kompletterande tjänsterna är konstruerade för att svara mot olika individuella behov. De flesta kompletterande aktörerna lämnar stöd till personer inom jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgarantin för ungdomar. Närmare hälf- ten av kostnaderna för kompletterande aktörer kan hänföras till de två garantierna. Därutöver genomför de kompletterande aktörerna huvud-

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

sakligen rehabiliterande insatser, jobbcoachning och insatser för nyanlända.

Under 2012 har Arbetsförmedlingen sam- arbetat med totalt ca 800 leverantörer, varav de tio största stod för mer än hälften av verksam- hetens kostnader. Totalt levererades under 2012 kompletterande arbetsförmedlingstjänster till ca 121 000 arbetssökande. Under 2011 användes ca 1 000 leverantörer som gav tjänster till 138 000 arbetssökande.

Arbetsförmedlingen har system och rutiner för kontroll av kompletterande aktörer och för hantering av klagomål. Att dessa kontrollsystem har visat sig ha brister pekar på att uppföljningen av de kompletterande aktörerna måste för- bättras.

Enkätundersökningar bland dem som har tagit del av jobbcoachning, en av de tjänster som kompletterande aktörer tillhandahåller, visar att de arbetssökande generellt är nöjda. I under- sökningen som genomfördes i oktober och november 2012 svarade 93 procent att de var nöjda eller mycket nöjda med bemötandet och 78 procent ansåg att coachen hade rätt kom- petens för att hjälpa dem.

Institutet för arbetsmarknads- och utbild- ningspolitisk utvärdering (IFAU) publicerade i december 2012 en rapport om jobbcoachnings- tjänsterna för arbetslösa (IFAU 2012:24). IFAU fann inga stora skillnader i effekter för deltagare hos kompletterande aktörer respektive hos Arbetsförmedlingens tidigare insats personlig jobbcoach. Rapporten visar dock att deltagare hos kompletterande aktörer söker fler arbeten och är mest nöjda med den service de får.

Analys och slutsatser

Regeringen bedömer att Arbetsförmedlingens verksamhet under 2012 har lett till att sök- aktiviteten bland arbetssökande har ökat och Arbetsförmedlingen har utvecklat sina arbets- givarkontakter. Detta är positivt. Regeringen ser också positivt på att Arbetsförmedlingen vidtar åtgärder till följd av granskningarna av åter- kallande av anvisningar till arbetsmarknads- politiska program och arbetar aktivt för att säkra rutinerna och handläggningen av dessa ärenden, då det är viktigt att anvisningar återkallas när det finns skäl för detta.

Regeringen gör bedömningen att det finns fortsatt förbättringspotential vad avser Arbets- förmedlingens bidrag till att skapa en väl funge- rande arbetsmarknad. Det gäller bl.a. att

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

genomföra tidiga insatser för personer som löper störst risk att fastna i långvarig arbetslöshet och att hantera det ökande antalet personer med svag förankring på arbetsmarknaden. Vidare måste myndigheten förbättra uppföljningen av de kompletterande aktörerna och använda dessa bättre för att ge ett mer effektivt stöd till arbets- sökande.

Regeringens konstaterar att det nya arbets- sättet inte har implementerats fullt ut i verksam- heten, exempelvis krävs åtgärder för att se till att de arbetssökande som har störst behov av tidiga insatser får sådana. Att enbart 55 procent har fått en insats inom tre månader är inte acceptabelt. Det krävs ett intensifierat arbete av Arbets- förmedlingen för att fler ska få insatser inom rimlig tid. Även i fråga om den ökade uppfölj- ningen av arbetssökandet finns det en tydlig för- bättringspotential hos Arbetsförmedlingen, t.ex. avseende hur ofta en arbetssökande träffar en arbetsförmedlare.

Situationen med brister i kontrollen och upp- följningen av de kompletterande aktörerna är inte heller acceptabel. Ett led i arbetet med att stärka kvaliteten i de tjänster som upphandlats enligt lagen om valfrihetssystem är införandet av ett ratingsystem som ska ge den arbetssökande information om vilka leverantörer som har visat sig framgångsrika. Regeringen bedömer att höjda krav på de kompletterande aktörerna är ett vik- tigt led i arbetet för att höja kvaliteten i stödet till arbetssökande och därmed öka möjligheterna för dessa att komma i arbete.

Arbetsförmedlingens programinsatser

Arbetsförmedlingens programinsatser kan över- siktligt beskrivas genom antalet deltagare i de olika programmen samt utfallet i form av arbets- marknadsstatus efter programmets slut. Denna översiktliga redovisning framgår av de två nedan- stående tabellerna.

Tabell 4.2 Årsgenomsnitt av antalet kvarstående deltagare i konjunkturberoende program i slutet av månaden

Tusental och procent

	Antal 2011	Andel 2011	Andel 2011	Antal 2012	Andel 2012	Andel 2012
	Tusental	Kvinnor	Män	Tusental	Kvinnor	Män
Jobb- och utvecklingsgarantin	93	47	53	98	48	52
- därav sysselsättningsfasen	27	49	51	32	47	53
Jobbgarantin för ungdomar	39	45	55	40	44	56

Arbetslivsinriktad rehabilitering	13	63	37	13	61	39

Arbetspraktik	6	51	49	7	50	50
- inom garantierna	8	44	56	7	44	56

Förberedande eller orienterande utbildning	8	56	44	10	51	49

- inom garantierna	1	45	55	3	46	54
Arbetsmarknadsutbildning	4	41	59	6	41	59

- inom garantierna	7	38	62	8	39	61

Arbetslivsintroduktion	5	69	31	3	67	33
Start av näringsverksamhet	3	48	52	3	48	52

Aktiviteter inom vägledning och platsför-	2	66	34	4	63	37
medling

Fördjupad kartläggning och vägledning	2	69	31	1	66	34

Totalt	176	49	51	185	49	51
Källa: Arbetsförmedlingen.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Tabell 4.3 Andelen i arbete eller utbildning 90 dagar efter avslutat program

Procent

		2011			2012
	Kvinnor	Män	Totalt	Kvinnor	Män	Totalt
Förberedande utbildning	11	13	12	11	12	12

Arbetslivsinriktad rehabilitering	24	32	27	24	32	27
Arbetspraktik	40	42	41	37	40	39

Arbetsmarknadsutbildning	33	36	35	28	29	29

Arbetslivsintroduktion	9	9	9	10	10	10
Aktiviteter inom vägledning och platsför	11	14	12	11	15	12

Fördjupad kartläggning och vägledning	7	8	7	7	7	7
Instegsjobb	54	60	58	51	56	54
Särskilt anställningsstöd	51	49	50	48	46	47

Start av näringsverksamhet	87	86	87	84	82	83

Praktisk kompetensutveckling	45	43	44	39	40	39

Prova-på-plats	34	39	37	34	36	35

Projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning	19	28	23	11	17	13

Anm: 16–64 år, andelen 2011 är baserad på dem som lämnat program okt 2010–sep 2011 och motsvarande för 2012.

Källa: Arbetsförmedlingen.

Tabell 4.3 ger en överblick över resultatet av de arbetsmarknadspolitiska programmen i form av hur stor andel av deltagarna som 90 dagar efter avslutat program har ett arbete eller deltar i en utbildning. Jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar utgör så kallade paraplyprogram där deltagare deltar i olika pro- gram. Resultaten för garantierna ingår därför även i övriga program om de anordnats inom ramen för garantierna. Det bör noteras att utfall inte alltid är samma sak som programmets effekt eftersom resultatet påverkas av andra faktorer såsom t.ex. arbetsmarknadsläget och målgruppen för programmen. Vidare är vissa av programmen ofta individuellt anpassade och av förberedande karaktär där arbetssökande efter avslutat pro- gram går vidare till andra insatser såsom t.ex. är fallet med förberedande utbildning. Dessa pro- gram har normalt en lägre övergång till arbete, men syftar till att deltagarna successivt ökar sina möjligheter att få ett arbete eller en utbildning. Det motsatta gäller för exempelvis start av näringsverksamhet där det mycket goda resulta- tet huvudsakligen kan förklaras av att deltagare står förhållandevis nära arbetsmarknaden redan innan anvisningen till programmet. Det kan noteras att det redan låga resultatet för arbets- marknadsutbildning ytterligare har försämrats samtidigt som volymen ökat sedan 2008. Köns- fördelningen inom arbetsmarknadsutbildningen är fortfarande ojämn. Kvinnorna utgör 40 pro- cent av deltagarna och männen 60 procent. Skill-

naden har dock minskat de senaste åren genom att utbildningar till traditionellt kvinnodomi- nerade yrken ökat. En närmare redovisning för vissa av programmen finns i de avsnitt som följer.

IFAU har i rapporten Arbetspraktik – en utvärdering och en jämförelse med arbetsmark- nadsutbildning (IFAU 2013:4) skattat effekter av arbetspraktik för dem som gick in i pro- grammet mellan 1999 och 2006. IFAU fann att den genomsnittliga förväntade tiden till arbete för de arbetslösa minskade med drygt sex pro- cent när man följde upp den arbetssökande efter två år från programstart. Deltagandet medförde också höjda framtida arbetsinkomster och mins- kad andel med försörjningsstöd.

Stöd till start av näringsverksamhet är det pro- gram där störst andel är i arbete eller utbildning 90 dagar efter avslutad insats, merparten är sysselsatta i sitt företag. Flera studier indikerar att insatsen stöd till start av näringsverksamhet ökar sannolikheten att den som erhåller stödet befinner sig i sysselsättning vid en senare tid- punkt (se t.ex. IFAU 1999:5, Arbetsför- medlingen Ura 2000:4, RiR 2008:24, RiR 2012:26 och Arbetsförmedlingen 2013:1). Riks- revisionens granskning (RiR 2012:26) jämför utfall av stöd till start av näringsverksamhet mellan inrikes och utrikes födda deltagare under 2003. Enligt denna studie har stödet positiva effekter på sysselsättningen, om än något mindre för utrikes födda.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Analys och slutsatser

Regeringen anser att den negativa utvecklingen inom arbetsmarknadsutbildning måste brytas och resultatet förbättras. Andelen till arbete efter avslutad arbetsmarknadsutbildning borde vara högre givet syftet med insatsen. Regeringen an- ser att det är positivt att könsfördelningen inom arbetsmarknadsutbildning har blivit jämnare.

Regeringen bedömer att stöd till start av näringsverksamhet har positiva effekter, även om erfarenheten visar att det kan vara förenat med undanträngningseffekter och konkurrenssned- vridning. Det finns en risk att nya företag med stöd till start av näringsverksamhet tar mark- nadsandelar från företag utan detta stöd. Detta ska beaktas vid anvisning till stödet genom att stödet prioriteras till personer som står långt från arbetsmarknaden och bedöms ha goda förutsättningar att driva näringsverksamhet med tillfredsställande lönsamhet och som genom verksamheten kan få en varaktig sysselsättning.

Jobb- och utvecklingsgarantin

Jobb- och utvecklingsgarantin riktar sig till dem som varit borta från arbetsmarknaden under en lång tid och är det arbetsmarknadspolitiska pro- gram som har flest deltagare. Antalet har fortsatt att öka och uppgick under 2012 till i genomsnitt 95 000 personer per månad, varav 31 000 perso- ner befann sig i sysselsättningsfasen. Könsför- delningen bland det totala antalet deltagare var jämn. Antalet deltagare i fas ett och två är unge- fär detsamma som under 2011. Till skillnad från tidigare har ökningen under 2012 endast skett i sysselsättningsfasen. Vidare har det under det första halvåret 2013 skett en avmattning av ökningstakten i sysselsättningsfasen. Jobb- och utvecklingsgarantin stod under 2012 för 53 procent av det genomsnittliga antalet del- tagare i samtliga program med aktivitetsstöd. Bland deltagarna är personer med funktionsned- sättning och äldre överrepresenterade. Antalet ungdomar fortsätter att öka och uppgick under 2012 till 20 procent i fas ett och två men fort- farande bara till en procent i sysselsättningsfasen.

De arbetsplatsförlagda aktiviteterna, t.ex. arbetspraktik, arbetsträning och arbetsmark- nadsutbildning, fortsätter att öka i fas ett och två och har från och med 2012 gått om jobbsökar- aktiviteter med coachning som den vanligaste aktiviteten. Andelen i arbetsplatsförlagd aktivitet

uppgick till 41 procent i december 2012, vilket innebär en kraftig ökning jämfört med 31 procent i december 2011. Arbetsförmedlingens interna målsättning är att 60 procent ska delta i en arbetsplatsförlagd aktivitet. Utvecklingen är positiv eftersom denna typ av aktivitet har en tydligare anknytning till arbetsmarknaden. Fler deltagare i fas ett och två deltar också i aktivite- ter. Antalet deltagare i fas ett och två utan registrerad aktivitet har minskat med nästan 5 000 mellan december 2011 och december 2012.

Antalet timanställningar har ökat bland del- tagarna i programmet. Samtidigt visar resultatet i form av övergångar till arbete eller utbildning, som andel av det genomsnittliga antalet som kvarstår i programmet, en minskning från 4,6 procent år 2011 till 4,4 procent år 2012. I syssel- sättningsfasen har det däremot skett en ökning från 2 procent år 2011 till 2,5 procent år 2012, även om övergångarna fortsatt är på en låg nivå. Andelen i fas ett och två som är i utbildning eller arbete 90 dagar efter att programmet avslutats har minskat något och uppgår till 44 procent 2012 jämfört med 48 procent 2011. Sysselsätt- ningsfasen visar samma resultat som föregående år, ca 40 procent (dnr. A2013/3002). Könsför- delningen när det gäller utflöde och övergång till arbete och utbildning uppvisar endast marginella skillnader mellan könen.

IFAU har i en studie undersökt jobb- och utvecklingsgarantin (IFAU 2013:12).

Diagram 4.9 Andel inskrivna vid AF upp till 24 månader efter start av jobb- och utvecklingsgarantin. Samtliga deltagare 2007–2011

Källa: IFAU.

Av figur 4.9 framgår andel inskrivna vid Arbets- förmedlingen 24 månader efter att man påbörjat insatsen. Det framgår att unga ofta lämnar medan situationen för funktionsnedsatta är mer bekymmersam. Kvinnor går också vidare i något högre utsträckning än män.

En större andel är nöjda med programmet. Av Arbetsförmedlingens telefonintervjuer med del- tagarna under hösten 2012 framgår att 43 pro- cent av deltagarna i faserna ett och två upplevde att de var mycket eller ganska nöjda med programmet, jämfört med 40 procent våren 2011. Ytterligare ca 40 procent var varken nöjda eller missnöjda. I sysselsättningsfasen var 87 procent helt eller delvis nöjda med sin sysselsätt- ningsplats, jämfört med 77 procent år 2011. I december 2012 saknade 20 procent av deltagarna i sysselsättningsfasen en sysselsättningsplats, varav tre procent deltog i arbetsmarknadsutbild- ning.

Aktiviteterna i faserna ett och två i jobb- och utvecklingsgarantin ska täcka minst 75 procent av deltagarnas arbetsutbud. Resterande tid ska ägnas åt eget jobbsökande. Att säkerställa kvali- teten och aktivitetsnivån har varit en utmaning för Arbetsförmedlingen eftersom antalet del- tagare har ökat kontinuerligt. För att möta den kraftiga volymökningen har betydande resurser tillförts Arbetsförmedlingen, bl.a. för att uppnå en högre handläggartäthet. IFAU har genomfört en enkätundersökning (IFAU 2013:12) av hur Arbetsförmedlingens kontakter med arbets- sökande upplevs. Aktivitetsnivån i jobb- och utvecklingsgarantins fas ett och fas två var 17 timmar per vecka under 2012, en väsentlig ökning från de 12 timmar per vecka som rappor- terades 2009. Av deltagarna hade 60 procent kontakt med sin coach eller förmedlare varje månad.

Under 2012 har kontakterna med de arbets- sökande ökat. Antalet kontakter i fas ett och två uppgick till 1,1 stycken i december 2012 vilket är en ökning från 0,7 i december 2011. För syssel- sättningsfasen har motsvarande ökning skett till 0,8 kontakter i december 2012 från 0,4 i decem- ber föregående år. För ungdomar i sysselsätt- ningsfasen har kontakterna ökat till 1,4 år 2012 från 0,6 år 2011.

Ett viktigt verktyg för att få arbetsgivare att anställa personer som har varit utan arbete en längre tid är det särskilda anställningsstödet inom jobb- och utvecklingsgarantin. Antalet anställningar med sådant anställningsstöd upp- gick 2012 till 4 400 i genomsnitt, jämfört med 4 000 föregående år. Andelen kvinnor uppgick till 40 procent. Det förstärkta särskilda anställ- ningsstödet har ökat kraftigt och utgjorde i december 2012 ca 1 800 av det genomsnittliga antalet anställningar med särskilt anställnings-

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

stöd. De arbetsgivarkategorier som anställde flest personer med särskilt anställningsstöd var enskilda företag, med en andel på 56 procent, och kommuner, med 17 procent. Andelen som 90 dagar efter avslutat stöd fått ett arbete upp- gick 2012 till 45 procent, varav 29 procent fick ett nystartsjobb. Skillnaderna mellan kvinnor och män i detta avseende är små. Efter 180 dagar hade närmare hälften fått ett arbete med eller utan stöd. Andelen övergångar ligger på ungefär samma nivå som föregående år.

Under 2012 avsatte regeringen 128 miljoner kronor för programinsatser i sysselsättnings- fasen. Antalet personer som deltog i en arbets- marknadsutbildning uppgick i december 2012 till drygt 1 000 personer jämfört med drygt 630 i december 2011. Andelen som hade ett arbete 90 dagar efter avslutad arbetsmarknadsutbildning i sysselsättningsfasen uppgick 2012 till 12 pro- cent. Det kan jämföras med 28 procent för arbetsmarknadsutbildning generellt.

Analys och slutsatser

Antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin har ökat, vilket har försvårat möjligheterna att nå de ursprungliga intentionerna för garantins akti- vitetsnivå.

Till följd av resursförstärkningen 2012 har Arbetsförmedlingen gjort stora rekryteringar och genomfört omfattande personalutbild- ningar. Förstärkningen har bl.a. inneburit färre antal sökande per handläggare, viss ökad kontakt med de arbetssökande och färre deltagare utan aktivitet. Detta har lett till ökad nöjdhet och en tydlig ökning av andelen i arbetsplatsförlagda aktiviteter. Fler deltagare har också ett arbete vid sidan av deltagande i programmet.

Arbetsförmedlingens sökandeundersökning visar dock på en marginell ökning på en procent- enhet av aktivitetsnivån jämfört med 2011.

Aktivitetsnivån och deltagarnas nöjdhet i fas ett och två är fortfarande för låg. Det är viktigt att Arbetsförmedlingen använder effektiva metoder för att nå en hög aktivitetsnivå. Fler deltagare bör få möjlighet att delta i en arbets- platsförlagd aktivitet och kontakten med de arbetssökande bör öka. Den ökning som har skett av de arbetsplatsförlagda aktiviteterna är viktig för kvaliteten i programmet och bör öka ytterligare. Regeringen välkomnar Arbetsför- medlingens högt satta målsättning för de arbets- platsförlagda aktiviteterna och följer detta arbete noga.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Aktivitetsnivån och nöjdheten bland deltagare som har en sysselsättningsplats är hög. Nivån på andelen deltagare som inte har en syssel- sättningsplats kan till viss del förklaras med att beslutslängderna har kortats och att kraven på sysselsättningsplatserna har ökat. Fler deltar också i andra insatser, främst i arbetsmarknads- utbildning. Andelen deltagare som inte har en sysselsättningsplats eller annan insats bör ändå minska. Eventuella möjligheter till ökat samar- bete med kommunerna som anordnare av syssel- sättningsplatser bör tillvaratas. Omsättningen av ungdomar i programmet är hög och andelen ungdomar i sysselsättningsfasen är mycket låg.

Den positiva utvecklingen av volymerna för det förstärkta särskilda anställningsstödet inne- bär att regeringens satsning har fått genomslag. Regeringen bedömer att satsningen är viktig för att öka utflödet till arbete ur sysselsättnings- fasen.

Jobbgarantin för ungdomar och övriga insatser för unga

Under 2012 uppgick ungdomsarbetslösheten till 23,6 procent. Andelen arbetslösa unga män var något högre än andelen arbetslösa unga kvinnor. Drygt hälften av de arbetslösa ungdomarna är heltidsstuderande och söker arbete, t.ex. extra- arbete på helger och lov. I förhållande till andra arbetslösa utmärker sig ungdomar genom att i hög grad ha relativt korta arbetslöshetsperioder.

Under de senaste åren har ett flertal arbets- marknadspolitiska satsningar genomförts i syfte att öka ungdomars övergång från arbetslöshet till sysselsättning. Bland annat har jobbgarantin för ungdomar utvecklats och insatserna vilka man kan ta del av inom garantin har utökats. Sedan 2010 kan deltagarna inom garantin t.ex. ta del av stöd till start av näringsverksamhet, arbetslivs- inriktad rehabilitering och den studiemotive- rande folkhögskolesatsningen. Vidare har möj- ligheten att kombinera deltagande i garantin med utbildning i svenska för invandrare (sfi) eller studier inom den kommunala vuxenutbildningen möjliggjorts sedan 2010.

Utöver de ändringar som genomförts inom ramen för jobbgarantin för ungdomar har även satsningar gjorts utanför garantin, bl.a. för att öka arbetslösa ungdomars incitament att återgå till studier. Möjligheten har ökat för ungdomar att i ett tidigt skede få ta del av förstärkta för-

medlingsinsatser. Vidare har arbetsgivarnas inci- tament för att anställa arbetslösa ungdomar stärkts genom att t.ex. kvalificeringstiden för särskilt anställningsstöd för ungdomar har kortats och arbetsgivaravgiften har sänkts. Ett bredare utbud av insatser har ökat Arbetsför- medlingens möjlighet att erbjuda insatser utifrån ungdomarnas individuella behov, vilket varit en av regeringens utgångspunkter inom arbets- marknadspolitiken.

Jobbgarantin för ungdomar

Jobbgarantin för ungdomar är ett ramprogram för ungdomar som har fyllt 16 men inte 25 år och som har varit arbetslösa under minst tre av fyra månader. Under 2012 hade programmet i genomsnitt 39 700 deltagare per månad vilket var en ökning med knappt 900 deltagare i genom- snitt per månad jämfört med 2011. I likhet med att arbetslösheten är högre bland unga män än bland unga kvinnor utgör männen en större andel än kvinnorna av deltagarna i jobbgarantin för ungdomar. Av deltagarna i jobbgarantin för ungdomar under 2012 var 44 procent kvinnor och 56 procent män. Närmare 109 000 unika individer deltog i programmet under 2012.

Arbetsförmedlingens arbete med att förbättra kvaliteten inom jobbgarantin för ungdomar har fortsatt under 2012. Inriktningen har varit att förbättra matchningsarbetet och öka andelen som får ta del av arbetsplatsförlagda aktiviteter.

De inledande aktiviteterna i jobbgarantin för ungdomar består i normalfallet av fördjupad kartläggning, studie- och yrkesvägledning och jobbsökaraktivitet med coachning. Därefter kan aktiviteterna kombineras med praktik, arbets- marknadsutbildning, stöd till start av närings- verksamhet och arbetslivsinriktad rehabilitering. Aktivitetsnivån i garantin har ökat under 2012 jämfört med 2011. De arbetsplatsförlagda akti- viteternas andel har även ökat och uppgår 2012 till 28 procent jämfört med 21 procent 2011. Samtidigt redovisar Arbetsförmedlingen att en betydande andel av de ungdomar som har gått över från jobbgarantin för ungdomar till jobb- och utvecklingsgarantin inte har haft någon arbetsplatsförlagd aktivitet under deltagandet i jobbgarantin för ungdomar. Under 2012 var jobbsökaraktiviteter med coachning, liksom åren innan, den vanligaste aktiviteten i jobbgarantin för ungdomar.

Såväl antalet ungdomar som har lämnat garantin för arbete som antalet som övergått till

utbildning har minskat något under 2012 jämfört med 2011. Av de som har lämnat jobbgarantin var andelen som är i utbildning eller arbete 90 dagar efter att programmet avslutats 54 procent 2012 jämfört med 57 procent 2011. Resultatet i form av övergångar till arbete eller utbildning, som andel av det genomsnittliga antalet som kvarstår i programmet, uppgick till knappt 10 procent, vilket var en marginell minskning jäm- fört med 2011. Det är positivt att andelen del- tagare som lämnat garantin till ett arbete eller en utbildning endast är något lägre trots det för- sämrade läget på arbetsmarknaden.

Folkhögskolesatsningen för unga

Unga som saknar en slutförd gymnasieutbild- ning har en särskilt utsatt situation på arbets- marknaden. Att slutföra grund- och gymnasie- skolan är viktigt för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden och det är därför angeläget att ungdomar som inte påbörjat eller slutfört gym- nasieskolan återupptar sina studier. Arbetslösa ungdomar som har fyllt 16 men inte 25 år och som varken har grundläggande högskolebehörig- het eller gymnasieexamen kan ta del av en kor- tare, studiemotiverande utbildning i folkhög- skolornas regi. Under 2012 avsatte regeringen medel för i genomsnitt 1 000 utbildningsplatser per månad. Under året deltog 4 252 ungdomar i insatsen. Andelen män var högre än andelen kvinnor, 59 procent jämfört med 41 procent. Av dem som deltagit i satsningen från 2010 till och med april 2013 har ca 22 procent gått vidare till studier och ca 17 procent till arbete eller ny- startsjobb.

Tidiga insatser för unga

Möjligheten för ungdomar har ökat att redan i ett tidigt skede få del av förstärkta förmedlings- insatser. För ungdomar som av särskilda skäl bedöms stå långt ifrån arbetsmarknaden finns sedan 2012 även en möjlighet till tidiga program- insatser redan innan jobbgarantin för ungdomar. Arbetsförmedlaren har en avgörande roll för att bedöma vilka arbetslösa som löper hög risk att fastna i arbetslöshet och därför behöver tidiga insatser. Totalt antal nyinskrivna öppet arbets- lösa ungdomar under 2012 var 142 700. Av dem bedömdes 11 600 eller ca 8 procent ha behov av tidiga insatser.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Nystartsjobb för unga

En person som har fyllt 20 men inte 26 år och som har varit arbetslös i sex månader kvalificerar sig för nystartsjobb för unga, vilket innebär att arbetsgivaren kompenseras med ett belopp mot- svarande arbetsgivaravgiften. Nystartsjobb i kombination med de sänkta arbetsgivaravgifter- na för unga resulterar i ca 40 procents lägre lönekostnad för arbetsgivare som anställer en ungdom med nystartsjobb. Från och med 2013 förstärktes nystartsjobb för ungdomar som varit arbetslösa i minst tolv månader, vilket innebär att subventionen till arbetsgivaren blir dubbelt så stor. Under 2012 var ca 9 000 ungdomar någon gång under året anställda med nystartsjobb.

Analys och slutsatser

Sedan jobbgarantin för ungdomar infördes i december 2007 ökade volymerna kraftigt på års- basis fram till 2010, för att sedan gå ner något under 2011 och 2012. Antalet deltagare i jobb- garantin för ungdomar säger dock inte så mycket i sig eftersom deltagarna efter 15 månader skrivs över till jobb- och utvecklingsgarantin. Om man istället ser till alla under 25 år som är inskrivna i jobbgarantin för ungdomar eller jobb- och ut- vecklingsgarantin täcker man in hela gruppen arbetslösa ungdomar med en inskrivningstid på mer än tre månader. Sammanlagt har volymen då inte ökat sedan 2010, trots den vikande konjunk- turen och ett försämrat arbetsmarknadsläge, utan utgör ca 50 000 deltagare i genomsnitt per år. Under 2010 ökade dessutom utflödet till arbete och utbildning markant jämfört med tidi- gare år, och har sedan dess legat på en relativt hög nivå. Detta kan vara en indikation på att genomförda reformer har haft effekt. Möjlig- heten att ta del av ytterligare insatser innan inträdet i garantin kan ha bidragit till det något minskade inflödet till garantin.

De arbetsplatsförlagda aktiviteterna inom garantin har också ökat, vilket är viktigt för att förbättra de arbetssökandes möjligheter att få arbete. Regeringen gör därför bedömningen att jobbgarantin för ungdomar har bidragit till att öka möjligheterna för ungdomar att övergå från arbetslöshet till arbete eller utbildning.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Nystartsjobb

Nystartsjobb syftar till att stimulera anställning av personer som har svårigheter att få ett regul- järt arbete. Till skillnad mot andra anställnings- stöd utgör nystartsjobben en rättighet för den arbetsgivare som anställer en person som upp- fyller kraven. Stöd kan utgå för alla personer som anställs och uppfyller de formella krite- rierna. Arbetsgivaren ansöker dock om stödet via Arbetsförmedlingen. Från och med 2013 har nystartsjobb för unga som varit arbetslösa minst 12 månader förstärkts, vilket framgått av det som redovisats i avsnittet som berör ungdomar.

Det totala antalet personer som haft ett nystartsjobb uppgick till i genomsnitt till 43 800 personer per månad under 2012, vilket är en minskning med 2 700 jämfört med 2011, se diagram nedan. Troligtvis har avmattningen i konjunkturen påverkat antalet nystartsjobb. Under första halvåret av 2013 har antalet nystartsjobb dock ökat något. Andelen som var i arbete utan stöd eller utbildning 90 dagar efter avslutat nystartsjobb uppgick 2012 till 35 pro- cent. Andelen i arbete utan stöd eller utbildning när nystartsjobbet upphört är högre för dem i yngre åldrar, för dem utan funktionsnedsättning och för dem med högre utbildning. Detta speglar i stora drag de gängse jobbchanserna för de inskrivna vid Arbetsförmedlingen.

Diagram 4.10 Antalet nystartsjobb

Tusental
60
		Kvinnor
50		Män
50		Totalt
		Totalt
40
30
20
10
0
07	08	09	10	11	12	13
Källa: Arbetsförmedlingen.
Anm: 15-64 år.

Av de beslut om nystartsjobb som togs eller pågick under 2012 avsåg 62 procent män och 38 procent kvinnor. Ser man till åldersfördelningen så var antalet personer i åldern 16–24 år under- representerade medan övriga åldrar var över- representerade. Även andelen utrikes födda var

högre i nystartsjobben än bland sökande utan arbete, medan däremot sökande med funktions- nedsättning var något underrepresenterade. Fördelningen efter utbildningsnivå motsvarade

fördelningen bland sökande utan arbete.

Syftet med alla typer av anställningsstöd inklusive nystartsjobb, är att deltagaren efter stödperioden ska kunna behålla jobbet. Personer med nystartsjobb verkar till stor del få behålla sina anställningar när subventionen upphör.

En studie från IFAU (2012:12) visar att nystartsjobb gör att arbetssökande får arbete med stöd fortare än vad de annars skulle ha fått. Nystartsjobben medför att flödet från arbetslös- het till subventionerad anställning ökar med i genomsnitt med 17 procent. Resultaten tyder på att nystartsjobben skapar nya jobb.

Analys och slutsatser

Regeringen bedömer att nystartsjobben har bidragit till att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt genom att insatsen riktas till dem som står långt ifrån arbetsmarknaden. Genom en sänkning av arbetsgivarens kostnader ökar chanserna för dessa personer att få ett arbete. När det gäller de ändringar som trädde i kraft i år är det för tidigt att säga vilka effekter de har haft, men regeringen bedömer att det finns utrymme att öka volymerna.

4.4.5Särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga

Arbetsförmedlingen har sedan 2002 ett samlat sektorsansvar för funktionshinderfrågor inom arbetsmarknadspolitiken. Regeringen gav under 2011 de myndigheter som är strategiska för genomförande av funktionshinderspolitiken i uppdrag att under 2011–2016 arbeta enligt de delmål som regeringen slagit fast för respektive myndighet. Arbetsförmedlingen har fyra delmål som är formulerade utifrån två givna inriktnings- mål för arbetsmarknadspolitiken.

De två första delmålen syftar till att öka andelen arbetssökande med funktionsnedsätt- ning som går till arbete eller reguljär utbildning. Resultaten under 2012 uppvisar en positiv utveckling. Antalet arbetssökande till arbete eller reguljär utbildning har ökat jämfört med 2011. Det är också fler arbetssökande som fått del av de särskilda insatserna som finns reserverade för målgruppen. Delmål tre mäter tiden till dess att

en nedsatt arbetsförmåga blir identifierad. Resul- tatet i april 2013 var 280 dagar vilket är en mindre ökning i förhållande till 2011. Män har en längre genomsnittlig tid än kvinnor. En orsak till ökningen är att vissa typer av funktionsnedsätt- ningar enligt Arbetsförmedlingen kan vara svåra att identifiera och verifiera samtidigt som antalet arbetssökande med dessa nedsättningar ökar. En annan orsak till ökningen enligt Arbetsför- medlingen kan vara att det, i många fall, tar lång tid att få fram ett läkarutlåtande från sjukvården. Bland unga personer under 30 år har tiden min- skat med tio dagar. Bland utrikesfödda har tiden till kod ökat. Delmål fyra handlar om att krav på tillgänglighet alltid ska ställas i förfrågnings- underlag, och finnas med i avtal, vid upphandling av arbetsmarknadspolitisk verksamhet. Krav på tillgänglighet finns numera med i samtliga för- frågningsunderlag och avtal.

Av det totala antalet individer som under 2012 varit inskrivna hos Arbetsförmedlingen hade 219 000 personer en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga enligt Arbetsför- medlingens årsredovisning för 2012. Det var 13 000 personer fler än 2011 och 30 000 fler än 2010. Även andelen inskrivna med en kodad funktionsnedsättning ökade under 2012 och uppgick till 26 procent. Tillsammans med utom- europeiskt födda är detta den grupp som ökat snabbast de senaste åren. En anledning till att antalet personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ökat är att fler personer som tidigare varit sjukskrivna nu är inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Drygt 65 000 personer hade i oktober 2012 gått över från För- säkringskassan sedan januari 2010. Under 2012 gick 3 300 fler personer med funktionsnedsätt- ning över till arbete eller utbildning än 2011 och 12 000 fler än 2010. Sammantaget ökade antalet inskrivna personer med funktionsnedsättning mellan 2010 och 2012 med 16 procent och anta- let som fått jobb eller utbildning med 20 procent.

Lönebidrag och andra subventionerade anställningar

Arbetsförmedlingen kan erbjuda ekonomiskt stöd till arbetsgivare som anställer personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, dels genom lönesubventioner, dels genom stöd som syftar till anpassning av arbetsförhållandena så att den anställdes nedsatta arbetsförmåga kan kompenseras.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Under 2012 hade i genomsnitt 88 500 perso- ner per månad en anställning med lönebidrag, skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA), skyddat arbete hos Samhall AB, utvecklings- eller trygghetsanställning.

Tabell 4.4 Särskilda insatser för sökande med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga

Antal

	2009	2010	2011	2012
Nya beslut
Lönebidrag	16 500	19 700	20 800	19 700

OSA	1 700	1 800	1 900	1 800

Utvecklings-anställ-
ning	2 500	3 700	4 400	5 200

Trygghetsanställning	6 200	6 700	7 000	8 700

Samhall AB
kärnuppdraget	1 900	1 600	2 800	2 800
Totalt	28 900	33 400	32 400	38 100

Kvarstående i
genomsnitt per mån

Lönebidrag	50 600	46 700	45 900	44 100
OSA	4 400	4 400	4 300	4 200
Utvecklings-
anställning	1 900	2 500	3 300	3 800
Trygghetsanställning	9 900	13 900	17 700	21 000

Samhall AB
kärnuppdraget	15 500	15 100	15 300	15 400

Totalt	82 300	82 600	86 500	88 500

Källa: Arbetsförmedlingen och Samhall AB.

Anm: Utvecklingsanställningar inom Kulturarvslyftet och Samhall AB ingår inte i tabellen. Siffrorna är avrundade och överensstämmer inte alltid med summan.

Utöver insatserna i ovan redovisade tabell har det även pågått utvecklingsanställningar inom Kulturarvslyftet och hos Samhall AB utifrån den satsning som gjordes i samband med budget- propositionen för 2012. Totalt fick 170 personer en anställning inom Kulturarvslyftet och drygt 1 110 personer en utvecklingsanställning inom Samhall AB. Detta motsvarade en omfattning på i genomsnitt 300 utvecklingsanställningar per månad under 2012. Totalt omfattade därmed de subventionerade anställningar riktade till perso- ner med funktionsnedsättning som medför ned- satt arbetsförmåga 88 800 anställningar per månad under 2012. Detta innebar en ökning med 2 300 anställningar per månad jämfört med 2011.

Det bör noteras att antalet personer med lönebidrag har minskat medan antalet med trygghetsanställning ökat. En förklaring till detta kan vara att om behovet av lönestöd kvarstår efter fyra år med lönebidrag och behovet av stöd bedöms som långvarigt så kan en trygghets- anställning bedömas vara en bättre anpassad

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

stödform. Det är i detta sammanhang viktigt att Arbetsförmedlingen säkerställer en hög träff- säkerhet i bedömningen så att rätt insats ges till individen utifrån dennes behov.

Enligt Arbetsförmedlingen har gradvis ökande krav från arbetsgivarna på arbetstagarna inne- burit att det blivit svårare att ta bort en löne- subvention helt. Detta har bl.a. bidragit till att Arbetsförmedlingen inte har kunnat uppfylla kravet på att antalet övergångar från lönebidrag till osubventionerade anställningar ska öka jäm- fört med föregående år. Det har även inneburit att antalet subventionerade anställningar för per- soner med funktionsnedsättning varit lägre än vad regeringen beräknade.

Genomgående präglas insatserna av en ojämn könsfördelning, ca 60 procent av deltagarna är män och ca 40 procent kvinnor. Detta kan till viss del förklaras av att män med funktionsned- sättning överlag har sämre förutsättningar, bl.a. p.g.a. lägre utbildningsnivå, och därmed har svå- rare att få ett osubventionerat arbete. Under 2012 var andelen övergångar till arbete samman- taget på samma nivå som för 2011. Andelen ökade för trygghetsanställningar men minskade för utvecklingsanställningar. För lönebidrag fick lika stor andel ett osubventionerat arbete 2012 som 2011. Samtidigt har den genomsnittliga bidragsnivån ökat för samtliga dessa insatser mellan 201 och 2012.

Tabell 4.5 Övergång till arbete utan stöd, Särskilda insatser

för sökande med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga

	2009	2010	2011	2012
Till arbete utan stöd

Lönebidrag	2540	2030	2170	2090
	(5,0)	(4,4)	(4,7)	(4,7)

OSA	60 (1,4)	60 (1,4)	70 (1,7)	70 (1,6)

Utvecklings-	170	90	160	180
anställning	(8,8)	(3,6)	(5,0)	(4,7)

Trygghetsanställning	100	170	220	350
	(1,0)	(1,2)	(1,3)	(1,7)
Totalt	2 860	2 360	2 630	2 690
	(4,3)	(3,5)	(3,7)	(3,7)

Källa: Arbetsförmedlingens årsredovisning 2012. Andel per månad av samtliga i insatsen inom parentes.

Anm: Siffrorna är avrundade och överensstämmer inte alltid med summan.

Praktikantprogram i myndigheterna

Regeringen lämnade i december 2011 ett upp- drag till Arbetsförmedlingen att utarbeta ett för- slag till hur ett praktikantprogram i statliga myndigheter för personer med funktionsned-

sättning som medför nedsatt arbetsförmåga kan utformas och genomföras.

Genomförandet av programmet ska initialt ske stegvis utifrån tillgången på lämpliga arbets- sökande och praktikplatser. Syftet med pro- grammet är att deltagarna ska få erfarenhet av arbete inom statliga myndigheter, vilket kan för- bättra deras möjligheter till ett framtida arbete, med eller utan lönesubvention.

Praktikantprogrammet påbörjades den 1 janu- ari 2013 och ska bedrivas under minst tre år. Insatserna bör i normalfallet omfatta arbetspraktik på tre plus tre månader. Arbets- förmedlingen har den 1 juni 2013 redovisat till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdeparte- mentet) hur arbetet med uppdraget har fortskri- dit. Fram till den tidpunkten har myndigheterna lämnat besked om att man avser ta emot sam- manlagt ca 1 800 praktikanter inom ramen för programmet.

Övriga insatser

Som komplement eller alternativ till subventio- nerade anställningar har Arbetsförmedlingen möjlighet att främja sysselsättning för personer med funktionsnedsättning via andra anpassade insatser. Detta sker genom särskilt introduk- tions- och uppföljningsstöd (SIUS) eller genom att ge ekonomiskt stöd till arbetshjälpmedel, personligt biträde eller särskilt stöd till start av näringsverksamhet.

En påtaglig ökning av dessa insatser har skett de senaste åren. Störst omfattning har stöd till personligt biträde. Det är också den insatsen som ökat mest i antal personer, från 11 500 per- soner 2011 till 14 800 personer 2012. Även anta- let personer som fått del av SIUS har ökat rela- tivt kraftigt från 6 200 personer 2011 till 8 400 under 2012, vilket motsvarar en ökning med 36 procent.

Fördelningen mellan kvinnor och män vari- erar mellan stödformerna. Det är en betydande övervikt för män när det gäller personligt biträde och SIUS, medan kvinnorna är i majoritet när det gäller mottagande av stöd till arbetshjälp medel och start av näringsverksamhet. Totalt har de övriga insatserna ökat betydligt mellan åren 2009–2012, se tabell 4.6.

Tabell 4.6 Övriga insatser för sökande med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga

Antal

		2009	2010	2011	2012
Arbetshjälpmedel	Män	1 800	2 100	2 500	2800

	Kvinnor	2 800	3 400	3 900	4200

	Totalt	4 500	5 500	6 400	7000

Personligt biträde	Män	4 000	5 200	6 700	8500

	Kvinnor	2 500	3 400	4 800	6200

	Totalt			11 50	1480
		6 600	8 600	0	0

SIUS	Mån	1 800	2 700	3 500	4800

	Kvinnor	1 400	1 900	2 700	3600

	Totalt	3 200	4 700	6 200	8400

Särskilt stöd vid start av	Män	200	300	300	300
näringsverksamhet
näringsverksamhet	Kvinnor	300	400	400	400
	Kvinnor	300	400	400	400

	Totalt	500	700	700	700

Källa: Arbetsförmedlingens årsredovisning 2012,

Anm: Avser antalet personer som under respektive år deltagit i respektive aktivi- tet och det kan förekomma att samma individ deltagit i fler än en insats. Siff- rorna är avrundade och överensstämmer inte alltid med summan.

Samhall AB

Samhall AB spelar en viktig roll när det gäller att erbjuda anställning åt personer med funktions- nedsättning. Samhall AB bidrar till personlig utveckling hos personer med funktionsned- sättning genom att erbjuda arbete, vilket ger möjlighet till ökad anställbarhet och i förläng- ningen också ökad möjlighet att gå vidare till andra arbetsgivare.

Andelen personer som lämnat Samhall AB för arbete på den reguljära arbetsmarknaden uppgick till knappt 5,2 procent under 2012. Återgångarna till Samhall AB ligger dock på en hög nivå. Under 2012 återkom nästan hälften av dem som lämnade Samhall AB vilket motsvarar 987 per- soner. De flesta återgångar beror på att visstids- anställningar inte förlängts hos den nya arbets- givaren.

Den statliga merkostnadsersättningen till Samhall AB uppgick till 4 405 miljoner kronor under 2012. Merkostnadsersättningen syftade till att Samhall AB skulle uppnå de mål som formu- lerats i det avtal som staten tecknat med bolaget. Mål som har satts upp är bl.a. att:

-ge arbete åt personer med funktionsned- sättning motsvarande 24,4 miljoner arbets- timmar,

-minst 6 procent av antalet personer med tillsvidareanställningar ska lämna Samhall AB för arbete på den reguljära arbetsmark- naden, och

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

-minst 40 procent av rekryteringarna i kärn- uppdraget ska vara personer från priori- terade grupper som definierats gemensamt av Arbetsförmedlingen och Samhall AB, personer med psykisk funktionsnedsätt- ning, utvecklingsstörning, neuropsykolo- giskt funktionshinder eller med mer än ett funktionshinder som tillsammans medför nedsättningar i arbetsförmågan.

Samhall AB har nått samtliga uppställda mål under 2012 med undantag för målet att minst 6 procent ska lämna Samhall AB för arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Under 2012 har ett stort antal anställda saknat arbetsuppgifter och i stället erbjudits kompetensutveckling.

I slutet av 2012 var drygt 19 200 personer med funktionsnedsättning anställda hos Samhall AB. Samhall AB är en jämställd organisation med av- seende på kvinnor och män. Totalt av de anställ- da är 47 procent kvinnor och 53 procent män.

Under 2012 var det totalt över 6 000 personer som påbörjade en anställning eller en arbets- träning i bolaget. Rekryteringen av personer i de prioriterade grupperna uppgick till 40 procent under 2012, vilket innebär att målet nåtts.

Under 2012 har Samhall AB haft uppdraget att erbjuda en tidsbegränsad utvecklingsanställ- ning till 1 000 funktionsnedsatta personer som lämnat sjukförsäkringen efter en lång period av sjukfrånvaro. Samhall AB har under 2012 erbju- dit knappt 1 200 personer en utvecklings- anställning.

Samhall AB har också uppfyllt målet att, i möjligaste mån, inte säga upp anställda med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga på grund av arbetsbrist. Under 2012 förekom det inte någon sådan uppsägning. Samhall AB har i uppdrag att anställa personer med 75 procents sjukersättning som Arbetsför- medlingen inte har hittat någon annan anställ- ning åt inom sex månader. Vid årsskiftet 2012/13 hade Samhall AB totalt 228 anställda med 75 procents sjukersättning.

Det ekonomiska resultatet uppvisade ett över- skott på 47 miljoner kronor 2012 jämfört med 126 miljoner kronor 2011.

Samhall AB utförde under 2012, utanför grunduppdraget, vissa tjänster inom ramen för Arbetsförmedlingens programverksamhet avse- ende personer med funktionsnedsättning. Det var i första hand fråga om förstärkt arbetsträning

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

och fördjupad bedömning inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantin.

Analys och slutsatser

Arbetsförmedlingen har en viktig roll i arbetet med att ge personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga möjlighet att få ett arbete med eller utan stöd. Utifrån sektorsansvaret för funktionshinderspolitiken ska Arbetsförmedlingen fortsätta arbeta mål- medvetet och strukturerat med både insatser och mätningar för att delmålen ska nås.

Det har skett en ökning av antalet arbets- sökande till arbete och reguljär utbildning, vilket är positivt. Både antalet kvinnor och män som fått arbete har ökat under året. Fler arbetssökan- de har fått del av både subventionerade anställ- ningar och de övriga särskilda insatserna för målgruppen. Detta är positivt då det är en viktig indikation på att personer som står långt från arbetsmarknaden prioriteras.

Det är positivt att fler unga under 30 år får en anställning med lönestöd samt minskad tid till en funktionshinderskod. Arbetsförmedlingen bör fortsätta utveckla samarbetet med gymnasie- och gymnasiesärskola för att hitta vägar från skola till utbildning eller arbete. Samtidigt är det oroande att tiden till funktionshinderskod har ökat som helhet för målgruppen samt bland utrikes födda. En förklaring kan vara att det är många aktörer involverade, exempelvis vården, kompletterande aktörer med flera, innan det kan göras en bedömning om svårigheterna hos den arbets- sökande kan kopplas till en funktionsnedsätt- ning.

Samhall AB har under 2012 uppnått samtliga mål med undantag från målet om andelen över- gångar. Detta är positivt utifrån rådande kon- junktur.

Den tillfälliga satsningen Kulturarvslyftet har inte nått upp till den beräknade omfattningen av antalet deltagare. Inom Kulturarvslyftet fick 2012 totalt 174 personer en anställning, varav 62 procent kvinnor. Arbetsförmedlingen och Riks- antikvarieämbetet har vidtagit flera informa- tions- och utbildningsinsatser för att öka antalet deltagare. Det finns flera anledningar till att efterfrågan bland tänkbara anordnare varit lägre än vad som ursprungligen antogs. Satsningen har dock medfört att fler som annars skulle stå långt ifrån arbetsmarknaden har fått en anställning samt att insatser som gett mervärde inom kulturarvsområdet har möjliggjorts.

4.4.6Insatser för sjukskrivnas återgång till arbete

Arbetsförmedlingen har i uppdrag att bedriva arbetslivsinriktad rehabilitering i form av väg- ledande, utredande, rehabiliterande eller arbets- förberedande insatser. Målgruppen är arbets- sökande som har nedsatt arbetsförmåga på grund av ohälsa eller funktionsnedsättning. Mål- sättningen är att den arbetssökande ska finna, få och behålla ett arbete. Arbetsförmedlingens samlade utbud av tjänster är tillgängligt för mål- gruppen. Kunskap och kompetens hos komplet- terande aktörer ska tas till vara i verksamheten.

Arbetsförmedlingens gemensamma uppdrag med Försäkringskassan om tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete är en central del i den arbetslivsinriktade rehabilite- ringen. Den långsiktiga satsningen på samarbetet förstärktes under 2012 och uppgår till 738 miljo- ner kronor under 2013. Denna satsning skapar goda möjligheter att ge ett gemensamt stöd till de kunder som behöver arbetslivsinriktad rehabilitering som ett led till egen försörjning. Sedan den 1 februari 2012 sker en del av sam- arbetet genom en ny samarbetsmodell, gemen- sam kartläggning, som syftar till att den enskilde vid rätt tidpunkt ska få rätt insatser från rätt aktör. För att formulera och genomföra dessa insatser kan medverkan av andra aktörer behö- vas, inklusive vårdgivare, kommuner och arbets- givare.

Aktiva rehabiliteringsinsatser erbjuds nu även personer som har behov av arbetsförberedande insatser. Detta har tidigare legat utanför Arbets- förmedlingens ansvar. Dessa insatser syftar till att öka en persons aktivitetsnivå så att det blir möjligt att delta i en mer arbetslivsinriktad insats.

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) konstaterar i sin rapport Förstärkta rehabilite- ringsinsatser i samverkan – En granskning av Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens utvecklingsarbete (2013:3) att de förändringar myndigheterna genomfört skapar förutsätt- ningar för att erbjuda fler personer stöd och aktivitet samt att detta kan ske i ett tidigare skede i sjukfallen jämfört med förut. ISF konsta- terar vidare att den nya modellen skapat förut- sättningar för att ett ökat informationsutbyte mellan ansvariga myndigheter, den enskilde och andra centrala aktörer har förbättrats. ISF bedö-

mer att detta ger ett bättre beslutsunderlag om vilken insats som bäst passar den enskilde.

Samarbetet under 2012 har präglats av ett utvecklingsarbete. Arbetet kring kunderna, enligt den nya arbetsmetoden med gemensam kartläggning som föregår aktiva insatser, startade först i februari 2012 och därmed kom inflödet av kunder till aktiva insatser först i mars/april 2012.

Myndigheterna bedömer att samarbetet kan vidareutvecklas. Det gäller särskilt samarbetet med hälso- och sjukvården och kommunen, vilka är nödvändiga parter i kartläggning, plane- ring och genomförande av aktiva insatser (dnr A2013/1254/A).

Under 2012 genomfördes närmare 20 000 gemensamma kartläggningar varav 11 100 per- soner eller 55 procent deltagit i aktiva insatser inom ramen för det förstärkta samarbetet. Av de omkring 4 000 personer som hunnit lämna det förstärkta samarbetet under första halvåret 2013 har 38 procent gått till arbete eller utbildning, deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program eller är fortsatt aktuella på Arbetsförmedlingen som aktivt arbetssökande.

Därutöver har under 2012 8 900 personer (2011: 18 900, 2010: 38 300) påbörjat program- met arbetslivsintroduktion som är ett program särskilt avsett för de personer som uppnår maxi- malt antal dagar i sjukförsäkringen. Syftet med programmet är att kartlägga deltagarnas för- utsättningar för att ta del av Arbetsförmed- lingens tjänsteutbud. Som Arbetsförmedlingen redovisat i en återrapport (dnr A2013/1254/A) har personerna som deltar i programmet ofta haft en bristande förankring på arbetsmarknaden på grund av långvarig ohälsa och arbetslöshet. Av dem som avslutat programmet under 2012 har 52 procent 90 dagar efter programmet gått vidare till arbete (med eller utan stöd), utbild- ning, ett annat arbetsmarknadspolitiskt program hos Arbetsförmedlingen eller blivit öppet arbetslösa (2011: 55 procent, 2010: 59 procent). Övriga har lämnat Arbetsförmedlingen eller är inskrivna som arbetssökande men är förhind- rade, främst på grund av ohälsa, att aktivt söka arbete.

Generellt anser deltagarna att de fått ett bra bemötande på Arbetsförmedlingen och att insat- serna varit väl anpassade efter deras behov och förutsättningar.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Analys och slutsatser

Arbetsförmedlingen har sedan tidigare ett väl etablerat samarbete med Försäkringskassan med målet att återföra personer till arbetslivet. Det är positivt att myndigheterna ytterligare fördjupat sitt samarbete och vidareutvecklat en ny sam- arbetsmodell för att tillgodose såväl tidiga insat- ser i rehabiliteringskedjan som att insatserna ska bidra till att rusta människor för inträde i arbets- livet eller för återgång i arbete och upp- märksamma individer i behov av omställning.

Det är mycket positivt att fler personer i behov av stöd nu kan få det inom ramen för samarbetet. Arbetsförmedlingen kan därmed förvänta sig ett större inflöde till arbetsförbere- dande insatser. Samtidigt kan det bli längre inskrivningstider och resultatet i form av åter- gång till arbete och utbildning kan påverkas. Fler personer får dock ett stöd som leder till mer hållbara och långsiktiga lösningar. Regeringen bedömer att tidiga och aktiva rehabiliterings- insatser och bättre samarbete mellan myndig- heter på sikt skapar fler vägar tillbaka till arbets- marknaden och tillvaratar människors förmåga till arbete.

4.4.7Insatser för utrikes föddas etablering på arbetsmarknaden

Utrikes födda utgör en allt större del av den svenska arbetskraften. År 2012 var ca 15 procent av de sysselsatta i Sverige födda utanför Sverige. Antalet sysselsatta som är födda utanför Sverige har ökat med ca 150 000 personer sedan 2006. En förklaring till den starka sysselsättnings- ökningen i gruppen är en hög nettoinvandring och ett ökat arbetskraftsdeltagande bland utrikes födda. En ytterligare förklaring är att utrikes födda i stor utsträckning arbetar i tjänste- branscher, där arbetskraftsefterfrågan har ökat i god takt, trots det svaga konjunkturläget.

Utrikes födda har dock fortfarande en betyd- ligt lägre sysselsättningsgrad och en högre arbetslöshet än inrikes födda. Det gäller i synnerhet gruppen födda utanför Europa. Personer som invandrar från andra nordiska länder eller andra länder i Europa har däremot i regel mindre problem att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Diagram 4.11 Arbetslöshet fördelat på födelseland

Procent av arbetskraften

25
20
						Födda i Sverige
15						Födda i Europa (ej Sverige)
						Födda i övriga världen
10
5
0
05	06	07	08	09	10	11	12	13
Källa: SCB
Anm.: 15–74 år. Säsongrensad data

Det finns flera orsaker till varför vissa utrikes födda har svårt att etablera sig på arbetsmark- naden. Långtidsutredningen (bilaga 4 till LU2011) drar slutsatsen att de utrikes föddas ställning på den svenska arbetsmarknaden i huvudsak kan förklaras av brister i kunskaper i svenska språket, bristande tillgång till informella nätverk, höga krav på anställningsbarhet och etnisk diskriminering. Vidare konstateras att alla dessa faktorer har det gemensamma att de direkt eller indirekt kan påverkas av olika typer av poli- tiskt beslutade åtgärder.

För att underlätta och påskynda etableringen på arbetsmarknaden har regeringen vidtagit flera olika åtgärder, bl.a. genom etableringsreformen som trädde i kraft år 2010 avseende vissa nyan- lända, dvs. flyktingar och andra skyddsbehö- vande och deras anhöriga. Under 2012 har Arbetsförmedlingen arbetat vidare med att genomföra etableringsuppdraget.

För en mer detaljerad redovisning av syssel- sättningen bland utrikes födda och en beskriv- ning av genomförandet av etableringsuppdraget, se utgiftsområde 13 avsnitt 3.4.1 och 3.4.3.

Utrikes födda arbetssökande som inte ingår i etableringsuppdraget får stöd och service utifrån sin situation och inom ramen för de generella insatser och program som Arbetsförmedlingen har till sitt förfogande. Arbetsförmedlingen har också ett särskilt ansvar för att nyanlända invandrare erbjuds insatser som främjar en snabb och effektiv etablering på arbetsmarknaden.

För nyanlända som fått uppehållstillstånd som flyktingar eller andra skyddsbehövande och för anhöriginvandrare har regeringen tidigare infört instegsjobb. En förutsättning för att få instegs- jobb är att deltagaren deltar i utbildning i svenska för invandrare samtidigt som han eller hon arbetar. Stöd får lämnas till både privata och

offentliga arbetsgivare och anställningen kan vara tillsvidare-, prov- eller visstidsanställning. Under 2012 hade 6 500 personer ett instegsjobb någon gång under året. Det innebär en minskning med drygt 1 000 jämfört med föregående år. Under 2012 var andelen i arbete eller utbildning 90 dagar efter avslutat instegsjobb 50 procent, vilket innebar i det närmaste oförändrad nivå jämfört med 2011. För att stimulera arbetsgivare att anställa fler nyanlända med instegsjobb aviserade regeringen i budgetpropositionen för 2013 vissa förändringar i regelverket, vilka trädde i kraft den 1 februari 2013.

Det finns också möjlighet för denna grupp att få nystartsjobb enligt en särskild grund. För nyanlända som vid årets ingång fyllt 20 år lämnas stöd i form av nystartsjobb under tre år efter det att uppehållstillstånd har beviljats, dock längst året ut det år då han eller hon fyller 65 år. Under 2012 var ca 7 600 nyanlända någon gång under året anställda med nystartsjobb, vilket är en ökning med ca 750 personer jämfört med 2011.

Analys och slutsatser

För en analys och slutsatser av genomförandet av etableringsuppdraget, se utgiftsområde 13

avsnitt 3.4.3.

Det tar fortfarande alltför lång tid för vissa nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden. Tidiga insatser är viktiga för en lyckad arbets- marknadsetablering och för att undvika långvarig arbetslöshet. Särskilda åtgärder för nyanlända är därför motiverade.

Enligt regeringens bedömning är både instegs- jobb och nystartsjobb viktiga för att öka möjlig- heterna för nyanlända att etablera sig på arbets- marknaden. De är därmed viktiga komplement till de generella insatserna inom arbetsmarknads- politiken. När det gäller instegsjobben är det för tidigt att säga vilka effekter de ändringar som trädde i kraft i februari 2013 har haft.

4.4.8Europeiska socialfonden

Programperioden 2007–2013

För programperioden 2007–2013 har Sverige till- delats medel från EU:s två strukturfonder; Euro- peiska socialfonden och Europeiska regionala ut- vecklingsfonden (se utgiftsområde 19 Regional tillväxt). Medlen från Europeiska socialfonden avser det nationella strukturfondsprogrammet för regional konkurrenskraft och sysselsättning

2007–2013. Målet regional konkurrenskraft och sysselsättning ska bidra till att uppnå EU:s integ- rerade riktlinjer för tillväxt och sysselsättning inom Lissabonstrategin, numera Europa 2020- strategin, och målen för sammanhållningspolitiken.

Sammanhållningspolitikens mål är att bidra till ekonomisk och social sammanhållning inom EU. Det nationella strukturfondsprogrammet är indelat i de prioriterade områdena Kompetens- försörjning och Ökat arbetskraftsutbud, med 30 respektive 70 procent av programmedlen. Insat- serna inom programmet ska bidra till kompe- tensutveckling som underlättar för sysselsatta att utvecklas i takt med arbetslivets krav och till att personer som står långt från arbetsmarknaden utvecklas och får arbete. Vidare ska insatserna bidra till likabehandling i arbetslivet och under- lätta för unga och utrikes födda att etablera sig på arbetsmarknaden. Insatserna ska även bidra till en återgång i arbetslivet för personer som är eller har varit långtidssjukskrivna. Medlen från Europeiska socialfonden, inklusive s.k. tekniskt stöd, uppgår till totalt ca 6 224 miljoner kronor för programperioden. Nationell medfinansiering med motsvarande belopp tillkommer.

Från programstarten 2007 till och med den 17 juni 2013 har Svenska ESF-rådet beviljat medel till 1 300 projekt som avser kompetensutveckl- ing av sysselsatta. Totalt 285 000 personer, varav 56 procent kvinnor och 44 procent män, har påbörjat deltagande i projekten. Könsfördelning- en har sin bakgrund i projekten inom offentlig sektor. Projekten som avser kompetensutveck- ling av sysselsatta omfattar totalt 65 000 arbets- ställen. Vidare har 840 projekt som i första hand riktar sig till personer som står långt från arbets- marknaden beviljats medel. Antalet personer som påbörjat deltagande uppgår till 104 000, varav ca 49 procent kvinnor och ca 51 procent män. Flertalet kvantifierade mål för programmet har uppnåtts. Projektverksamhet inom det nationella strukturfondsprogrammet kommer att fortgå in på 2015. Svenska ESF-rådet beräk- nar att vid avslutandet av programmet ha nått en mycket hög utnyttjandegrad för socialfonds- medlen.

I det nationella strukturfondsprogrammet läggs stor vikt vid uppföljning och utvärdering, bl.a. för att främja ett lärande. En utvärdering av resultat och effekter av programmet pågår och i en första delrapport i december 2012 redovisades preliminära resultat. Utvärderingen visar att det nationella strukturfondsprogrammet i grund och

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

botten är väl fungerande. Socialfondsprojekten har omfattat fler deltagare än planerat. Det finansiella genomförandet har fungerat tillfreds- ställande och Svenska ESF-rådet har enligt utvärderingen förvaltat fonden på ett bra sätt. Det nationella strukturfondsprogrammet har bidragit till goda resultat på individnivå, men har haft mindre påverkan på organisations- och strukturnivå. I utvärderingen framgår att pro- grammet i ökad grad kunde ha bidragit till var- aktiga förändringar om fler synergier skapats med övrig politik. Dessutom hade ägarskapet i programmet kunnat stärkas och styrningen inom programorganisationen borde på ett tyd- ligare sätt ha fokuserat på målen. Vidare bedöms systemet för lärande inte ha genomförts på ett optimalt sätt. Utvärderingen visar också att de processorienterade målen, däribland jämställd- hetsintegrering, tillgänglighet och transnatio- nalitet, sällan getts en framträdande roll i programverksamheten.

Svenska ESF-rådet har den 10 juni 2013 (dnr A2013/2368/A) redovisat erfarenheter och exempel på projektresultat av det nationella strukturfondsprogrammet. I rapporten fram- håller Svenska ESF-rådet, vad gäller kompetens- utvecklingen för sysselsatta bl.a. betydelsen av att insatserna förankras i hela den berörda orga- nisationen, och av delaktighet från personal och fackliga organisationer. Dessutom bör kompe- tensutvecklingen utgå från en noggrann analys av verksamhetens behov. Beträffande insatser för personer som står långt från arbetsmarknaden framhåller Svenska ESF-rådet bl.a. vikten av en variation av metoder och en långsiktighet i insat- serna med en tydlig uppföljning.

Analys och slutsatser

Regeringen bedömer att genomförandet av det nationella strukturfondsprogrammet i stort har fungerat väl. Flertalet kvantifierade mål har uppfyllts och ett högt utnyttjande av social- fondsmedlen beräknas ha uppnåtts vid avslu- tandet av programmet 2015. Regeringen anser vidare att Svenska ESF-rådet vid behov under programperioden bedrivit utvecklingsarbete som bidragit till ett väl genomfört program. Erfaren- heterna och resultaten från det nationella struk- turfondsprogrammet utgör ett viktigt underlag i förberedelserna för programperioden 2014–2020 för Europeiska socialfonden. En sådan erfaren- het är att socialfondsprogrammet bör samordnas

Programperioden 2014–2020

som bidrar till att öka övergångarna för priorite- rade grupper till arbetsmarknaden.

Regeringens främsta mål är att öka den var- aktiga sysselsättningen i första hand genom ett minskat utanförskap. Huvudinriktningen är att stärka arbetslinjen. Fler ska kunna och vilja

Ett förberedande arbete pågår på EU-nivå och på arbeta, och färre ska stå utanför arbetsmark- nationell och regional nivå för programperioden naden. Arbetsmarknadspolitiken är en central 2014–2020 inom EU:s sammanhållningspolitik. del av regeringens politik och en av de viktigaste Sammanhållningspolitiken finansieras via Euro- komponenterna för att uppnå sysselsättning. peiska socialfonden, Europeiska regionala Åtgärder vidtas även för att säkra ett utbild- utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden. ningssystem av hög kvalitet och skapa en smidig I enlighet med EU:s förordningar för den nya övergång från skola till arbetsliv. Det är mot programperioden, vilka väntas beslutas under denna bakgrund viktigt att det nationella social- andra halvåret 2013, ska sammanhållnings- fondsprogrammet på ett effektivt sätt samordnas politiken ha en mer strategisk inriktning för att med bl.a. den nationella arbetsmarknadspoliti- bidra till att uppnå målen i Europa 2020-strate- ken. Ett effektivt genomförande av det natio- gin för smart och hållbar tillväxt för alla. Ett led i nella socialfondsprogrammet kommer även att detta är ett gemensamt strategiskt ramverk som vara beroende av en nära samverkan med bl.a. även omfattar Europeiska jordbruksfonden för arbetsmarknadens parter, företrädare för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och näringslivet, ideella organisationer och aktörer fiskerifonden. De ovan nämnda fondernas med regionalt tillväxtansvar.

gemensamma namn är Europeiska struktur- och Statskontoret har den 31 januari 2013 upp- investeringsfonder, ESI-fonder. dragits av regeringen att förhandsutvärdera för- På nationell nivå ska en partnerskapsöver- slaget till nationellt socialfondsprogram, vilket

enskommelse för programperioden 2014–2020 utgör ett stöd i programframtagandet.

träffas med Europeiska kommissionen. Ett för- Regeringen har vidare den 31 januari 2013 slag till partnerskapsöverenskommelse utarbetas uppdragit åt Svenska ESF-rådet att förbereda nu inom Regeringskansliet, i samverkan med och vidta de åtgärder som behövs för att fr.o.m. berörda aktörer. Partnerskapsöverenskommel- 2014 vara förvaltande och attesterande myndig- sen, som ska fungera som Sveriges övergripande het för det kommande nationella socialfondspro- strategi för ESI-fonderna, ska beskriva Sveriges grammet. Tillväxtverket har samma dag fått ett övergripande prioriteringar för programperioden motsvarande uppdrag för regionala program 2014–2020 för att uppnå målen i Europa 2020- inom Europeiska regionala utvecklingsfonden. strategin. Överenskommelsen ska även bidra till Svenska ESF-rådet ska vidare särskilt beakta hur förbättrad samordning mellan fonderna och till samordningen med Arbetsförmedlingen och den att undvika överlappning dem emellan. nationella arbetsmarknadspolitiken kan säker-

Parallellt med arbetet med partnerskapsöver- ställas och vilka behov det finns av att förstärka enskommelsen pågår framtagning av förslag till kopplingen mellan utbildning och arbets- operativa program inom respektive fond, där marknad.

genomförandet av prioriteringarna redovisas Svenska ESF-rådet och Tillväxtverket har den närmare. Ett förslag till ett nationellt program 31 januari 2013 även uppdragits att redovisa pla- för Europeiska socialfonden inom EU:s mål nerade åtgärder för ökad samordning och Investeringar i tillväxt och sysselsättning 2014– förenkling. Myndigheterna har den 28 mars och 2020 utarbetas för närvarande inom Regerings- den 27 juni 2013 (dnr A2013/1315/A) redovisat kansliet i en bred dialog med nationella och att man identifierat ett antal områden för ökad regionala aktörer. Detta förslag kan även komma samordning och förenkling. Dessa är bl.a. att omfatta insatserna inom EU:s sysselsätt- förenkling vad gäller kostnadsredovisning för ningsinitiativ för unga. Socialfondsprogrammet projektanordnarna, regelverk, kommunikation 2014–2020 bör inriktas på att bl.a. dels stärka och utvärdering. Svenska ESF-rådet och Till- tillgången till relevant kompetens på arbetsmark- växtverket gemensamma arbete i berörda avse- naden genom verksamhetsrelaterad kompetens- enden kommer nu att intensifieras inför starten utveckling, dels utveckla och tillämpa metoder av den nya programperioden.

än mer med nationell politik för att i ökad grad bidra till varaktiga förändringar.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Vidare har regeringen den 31 januari 2013 uppdragit åt respektive aktör med ett regionalt tillväxtansvar att ta fram en socioekonomisk analys som kan utgöra ett av underlagen för Regeringskansliets utarbetande av ett förslag till nationellt socialfondsprogram. Sådana analyser har redovisats till regeringen i mitten av maj (dnr A2013/1930/A).

4.5Politikens inriktning

Målet för regeringens politik är full sysselsätt- ning. Politiken måste skapa fler vägar till jobb eller eget företagande för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden.

Den utdragna lågkonjunkturen har förstärkt vissa strukturella problem på arbetsmarknaden. Grupper som tidigare har haft problem med att etablera sig på arbetsmarknaden som lågutbil- dade ungdomar, funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga och utrikes födda från länder utanför Europa har fått det svårare. Även lång- tidsarbetslösheten har ökat. Det dröjer till 2015 innan läget på arbetsmarknaden tydligt förbätt- ras och arbetslösheten bedöms ligga kvar på en hög nivå under 2014. Den höga arbetslösheten är en följd av att allt fler befinner sig på arbets- marknaden samtidigt som efterfrågan på arbets- kraft har varit dämpad. Arbetslösheten är högre bland män än bland kvinnor, till stor del som följd av att de branscher som drabbats av finans- krisen är mansdominerade. Arbetslöshet som beror på att allt fler söker arbete är mindre allvar- lig än arbetslöshet som beror på en lågkonjunk- tur eller på strukturella problem på arbets- marknaden. De flesta som söker arbete får dock jobb, även om det tar tid. Det är därför viktigt att fortsatt stimulera arbetskraftsutbudet eftersom det på sikt påverkar sysselsättningen positivt.

Regeringen har gjort genomgripande reformer inom arbetsmarknadspolitiken de senaste åren i syfte att förbättra arbetsmarknadens funktions- sätt. Reformerna har inriktats på att stärka och tydliggöra arbetslinjen. Satsningar har gjorts för att stödja dem som står längst ifrån arbets- marknaden. I samband med budgetpropositio- nen för 2012 genomfördes ytterligare ett antal förändringar av arbetsmarknadspolitiken. Dessa syftade både till att möta inbromsningen i ekonomin och till att förstärka reformarbetet för att långsiktigt och strukturellt förbättra arbets-

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

marknadens funktionssätt, bl.a. genom införan- det av ett nytt arbetssätt för Arbetsförmed- lingen. Ytterligare satsningar gjordes i budget- propositionen för 2013 för att få fler kvinnor och män i arbete, underlätta matchning och öka effektiviteten i de arbetsmarknadspolitiska insat- serna.

Syftet med förändringen i politiken har varit att komplettera insatser för att bryta långtids- arbetslöshet med åtgärder som förhindrar att arbetslösa hamnar i långtidsarbetslöshet. Därför har insatser från dag ett i arbetslösheten gjorts möjliga för dem som riskerar långtidsarbets- löshet samtidigt som uppföljningen av arbets- sökandet har förstärkts. Syftet är att förbättra matchningen och att effektivisera kontroll och uppföljning av individens arbetssökande. Det stöd som ges för att öka möjligheterna att få ett arbete innebär även att tydliga krav ska ställas på individerna. En del i detta är att regeringen har genomfört förändringar av åtgärderna i arbets- löshetsförsäkringen, i form av fler men mildare åtgärder, samt infört krav på aktivitetsrapport i syfte att underlätta uppföljning av jobbsökandet. Genom aktivitetsrapporten kan en tydlig kanal etableras för kommunikation mellan arbets- förmedlare och den arbetssökande. Sammantaget bedöms dessa åtgärder ha positiva effekter på den enskildes sökaktivitet.

Något som är särskilt problematiskt med långtidsarbetslöshet är att sannolikheten att få ett arbete minskar med tiden som arbetslös. Insatserna för dem som redan är långtidsarbets- lösa har därför utökats. Satsningar har gjorts på att öka aktivitetsnivån och kvaliteten i jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ung- domar. Regeringen har också gjort det möjligt för dem som är i sysselsättningsfasen att delta i arbetsmarknadspolitiska program eller få anställ- ning med särskilt anställningsstöd kombinerat med förstärkt handledarstöd.

Huvudinriktningen i den förda politiken ligger fast. Politiken behöver dock ständigt an- passas till de förändringar som sker i omvärlden. Antalet inskrivna arbetssökande vid Arbetsför- medlingen som har en svag förankring på arbets- marknaden ökar samtidigt som arbetslöshets- tiderna förlängs. För 2014 uppgår resurserna före denna propositions föreslagna reformer för området Arbetsmarknad till 69 251 miljoner kronor. Regeringen vill i sammanhanget under- stryka att även satsningar som de senaste åren gjorts inom andra politikområden, särskilt

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

utbildningspolitiken, påverkar det långsiktiga arbetet för att komma till rätta med exempelvis ungdomsarbetslösheten.

En stor utmaning för framtiden är hur arbets- marknaden kan göras mer inkluderande för såväl kvinnor som män. Sedan 2011 har samtal förts med arbetsmarknadens parter om hur arbetsmark- naden kan bli mer inkluderande och flexibel.

4.5.1Trepartssamtal för en bättre fungerande arbetsmarknad

Den svenska modellen bygger bl.a. på kollektiv- avtal och starka och självständiga parter, som bl.a. ansvarar för lönebildningen. Då löne- bildningen är av stor betydelse för utvecklingen på arbetsmarknaden har parterna ett med rege- ringen gemensamt ansvar för att arbetsmark- naden ska fungera väl. Bland annat mot denna bakgrund bjöd regeringen hösten 2011 in arbetsmarknadens parter till s.k. trepartssamtal. Syftet var att finna gemensamma lösningar på svåra problem på arbetsmarknaden. Regeringens målsättning med trepartssamtalen är att finna åtgärder som sänker jämviktsarbetslösheten och ökar den varaktiga sysselsättningen, särskilt genom att förbättra möjligheterna för ungdomar och andra grupper med svag förankring på arbetsmarknaden. Regeringens ingång i samtalen har varit att stödja initiativ som kommit från parterna själva. Trepartssamtal har förts både med centralorganisationerna och med de avtals- slutande parterna på branschnivå.

Tre områden har varit i fokus i samtalen:

–yrkesintroduktionsavtal,

–omställning och

–korttidsarbete.

Inom ramen för trepartssamtalen har det förts fram önskemål om åtgärder från regeringens sida också på andra områden. Bland annat har frågan om att avskaffa den arbetslöshetsavgift som en arbetslöshetskassa ska betala till staten samt vissa regeländringar som påverkar möjligheten att stu- dera på deltid jämsides med arbetslöshetsersätt- ning aktualiserats. Regeringen lämnar i denna proposition förslag om att avskaffa arbetslös- hetsavgiften (förslag till statens budget, finans- plan och skattefrågor, avsnitt 3.15 och 7.4.1).

Stöd för yrkesintroduktionsanställningar - en ny väg in på arbetsmarknaden för unga

Avgörande steg för nya och bredare vägar till arbete har tagits inom ramen för trepartssam- talen.

För att underlätta ungas övergång från skola till arbetsliv och för att säkra arbetsgivarnas lång- siktiga kompetensförsörjning har parterna inom ett antal avtalsområden tecknat s.k. yrkesintro- duktionsavtal. De flesta av dessa avtal bygger på principen att personer som saknar relevant erfarenhet i yrket får handledning och utbildning under en del av arbetstiden. Denna del av arbets- tiden är inte lönegrundande. Yrkesintroduk- tionsavtalen innebär att det blir mer attraktivt för arbetsgivare att anställa personer utan yrkes- erfarenhet varigenom det arbetsplatsförlagda lärandet förstärks och individens kompetens höjs.

Regeringen föreslår i denna proposition ett ekonomiskt stöd till arbetsgivare för att upp- muntra anställning av unga (15–24 år) inom ramen för de yrkesintroduktionsavtal som par- terna tecknat.

Stödet utgår som en lönesubvention, i form av en kreditering på arbetsgivarens skattekonto, motsvarande en ordinarie arbetsgivaravgift (31,42 procent av bruttolönen). Stödet förut- sätter att anställningen pågår minst 6 månader, och lämnas som längst under 12 månader. För att kvalificera för stöd ska lönen uppgå till minst 75 procent av den kollektivavtalade minimilönen i den berörda branschen. Den resterande tiden, dock minst 15 procent av arbetstiden, ska bestå av utbildning och handledning.

Parterna har även efterfrågat stöd till hand- ledning. Regeringen föreslår därför ett ekono- miskt handledarstöd till arbetsgivarna om 2 500 kronor per anställd och månad, som lämnas under samma tid som lönesubventionen.

Förslag till de lagändringar som krävs för ett införande av stödet för yrkesintroduktions- anställningar redovisas i avsnitt 4.5.11.

Regeringen bedömer att Arbetsförmedlingen bör ansvara för tillämpningen av regelverket för detta stöd. Införande av ett stöd för yrkesintro- duktionsanställningar innebär således en ny uppgift för Arbetsförmedlingen. Arbetsför- medlingen föreslås därför tillföras resurser för bl.a. ärendehandläggning, systemanpassning och informationsinsatser. Det är allmänt sett också angeläget att Arbetsförmedlingen utvecklar arbetssätt för att göra stöd för yrkesintroduktion

till ett effektivt redskap i myndighetens match- ningsarbete så att unga arbetslösa i så stor utsträckning som möjligt kan komma i fråga för yrkesintroduktionsanställningar med statligt stöd. De medel som tillförs myndigheten för fler förmedlare för ungdomsgruppen 2014–2016 innebär också ökade möjligheter för Arbetsför- medlingen att matcha ungdomar mot de nya anställningarna.

För att kunna erbjuda fler unga personer yrkesintroduktionsanställningar har arbetsmark- nadens parter, utöver ett direkt ekonomiskt stöd, efterfrågat stödstrukturer för att bättre kunna handleda unga på arbetsplatsen. Regering- en föreslår att medel anslås för åtgärder i denna del (se utg.omr. 16, avsnitt 4.5.3).

Regeringen har vidare under 2013 bemyndigat arbetsmarknadsministern att besluta om stöd till kollektivavtalsslutande parter på både central nivå och branschnivå för att dessa ska kunna sprida information om och främja användningen av yrkesintroduktionsavtal. Ytterligare medel för ändamålet beräknas för 2014.

Det är centralt att systemet för stöd till yrkesintroduktion byggs upp i god ordning, med kvalitet i handledning och lärande på arbets- platsen, och i fortsatt dialog med parterna. Rege- ringen har hos Europeiska kommissionen notifierat förslaget till stöd för en treårsperiod (se vidare nedan). Under dessa tre år omfattas endast arbetsgivare som omfattas av kollektiv- avtal om yrkesintroduktion. Denna period kan komma att förlängas med ytterligare två år innan icke kollektivavtalsbundna arbetsgivare inklude- ras. Regeringen avser att följa implementeringen noga och en utvärdering planeras under det tredje året avseende effekter på arbetsmarknaden och konkurrensförhållanden. Myndigheter som kommer att involveras i utvärderingen och upp- följningen av stödet är Statskontoret, Konkur- rensverket, IFAU, Konjunkturinstitutet och Arbetsförmedlingen. Ytterligare myndigheter kan tillkomma. Särskilda medel föreslås för ändamålet.

Yrkesintroduktionsanställningar öppnar helt nya möjligheter för unga utan tidigare yrkes- erfarenhet att få ett jobb samtidigt som arbets- givarnas långsiktiga kompetensförsörjning säk- ras. Regeringen bedömer därför att yrkesintro- duktionsavtalen, som förekommer på arbets- marknaden på både delar som domineras av kvinnor och delar som domineras av män, poten- tiellt kommer att få stor betydelse för att minska

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

arbetslösheten bland unga. Att bygga upp ett system för yrkesintroduktion i Sverige är dock ett långsiktigt arbete. På lång sikt, när systemet väl är etablerat, uppskattas det kunna omfatta upp emot 30 000 anställda per år. Regeringens förhoppning är att yrkesintroduktionsavtal i framtiden får en bredare användning, i relation till arbetslösa med särskilda svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden.

Omställningsarbetet

Med ett ökat omvandlingstryck i ekonomin ställs allt större krav på arbetsmarknadens omställningsförmåga. Förhandlingar om ett utvecklat omställningsavtal förs mellan Privat- tjänstemannakartellen (PTK) och Svenskt Näringsliv. Regeringen vill underlätta för par- terna att träffa avtal som förbättrar arbetsmark- nadens funktionssätt. Samtalen har berört bl.a. bättre möjligheter till utbildning genom att t.ex. erbjuda vidareutbildning på ett sätt som är enkelt att kombinera med arbete och individens för- sörjning under tiden i utbildning. För att för- bättra omställningsmöjligheterna på arbetsmark- naden föreslår regeringen ett antal förändringar i denna proposition avseende studiemedels- systemet samt möjligheten att bedriva studier på eftergymnasial nivå (se utg.omr.15, avsnitt 3.8.3 och 3.8.4). Vidare föreslås vissa förändringar och förtydliganden i skattelagstiftningen (se förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor, avsnitt 3.17 och 6.5). Regeringen förbereder också vissa förslag gällande möjligheten att kombinera arbetslöshetsersättning och studier.

Korttidsarbete

Inom ramen för trepartssamtalen har regeringen fokuserat på att arbetsmarknaden ska bli mer inkluderande och flexibel. Erfarenheter finns bl.a. från länder som under finanskrisen införde statligt stöd vid korttidsarbete, för att minska behovet av personalneddragningar. Regeringen föreslår i denna proposition att ett statligt stöd inrättas när anställda tillfälligt går ner i arbetstid och lön, i syfte att arbetstillfällen bevaras under synnerligen djup lågkonjunktur. Med dagens regelverk i arbetslöshetsförsäkringen skulle det kunna påverka dels möjligheterna att kvalificera sig för arbetslöshetsersättning, dels storleken på ersättningen i händelse av arbetslöshet efter del- tagande i korttidsarbete. För att upprätthålla för- säkringsskyddet för arbetstagare som väljer att delta i korttidsarbete föreslås att månader då en sökande har deltagit i korttidsarbete ska betrak-

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

tas som överhoppningsbar tid i arbetslöshets- försäkringen om det är till fördel för den sökan- de. Vidare föreslås att ersättning inte ska kunna lämnas för tid den sökande deltar i korttids- arbete (förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor, avsnitt 3.1 och 6.17). Förslaget har därefter notifierats, varvid Europeiska kom- missionen har beslutat att stödordningen inte utgör statligt stöd.

4.5.2Fortsatta utmaningar för fler i arbete

Den utdragna lågkonjunkturen innebär att kvinnor och män med svag förankring på arbets- marknaden, såsom unga, vissa utrikes födda och personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har fått det betydligt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadspolitiken måste därför effektivt motverka långtidsarbetslöshet bl.a. genom att ge stöd till att dessa personer kan etablera sig på arbetsmarknaden.

De prioriteringar som regeringen gjort under flera år innebär att stora resurser redan har avsatts för att bryta långtidsarbetslöshet. I denna proposition föreslås ytterligare insatser. I detta sammanhang är även insatserna i den nya programperioden för Europeiska socialfonden 2014–2020 av vikt.

4.5.3Insatser för långtidsarbetslösa

Finanskrisen i kombination med att fler grupper har trätt in på arbetsmarknaden genom rege- ringens reformer för att minska utanförskapet, har lett till ett ökat antal deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin. Ökningen av antalet perso- ner i jobb- och utvecklingsgarantin har inneburit en stor utmaning för Arbetsförmedlingen i fråga om aktivitetsnivå och kvalitet. Regeringen har satsat betydande resurser på att förbättra garan- tins innehåll (se avsnitt 4.4.4). Detta har börjat ge resultat, genom att bl.a. de arbetsplatsförlagda aktiviteterna i garantins första faser har ökat. Fler av deltagarna i sysselsättningsfasen får en subventionerad anställning och en majoritet av deltagarna med en sysselsättningsplats uppger att arbetsgifterna är meningsfulla. Mer måste dock göras.

Arbetsförmedlingens förvaltningsresurser ska användas på effektivast möjliga sätt och bidra till att de med svag förankring på arbetsmarknaden får stöd att åter komma i arbete. Aktivitetsnivån har ökat, men regeringen anser att Arbetsför- medlingen ytterligare bör höja aktivitetsnivån inom jobb- och utvecklingsgarantins två första faser genom att använda förvaltningsresurserna mer effektivt.

Jobb- och utvecklingsgarantins indelning i faser har de senaste åren mjukats upp. Under 2012 och 2013 har det t.ex. varit möjligt att ge programinsatser inom sysselsättningsfasen. Regeringen föreslår att denna möjlighet perma- nentas. De arbetssökandes förutsättningar kan förändras över tid och det är därför viktigt att insatserna i tillräcklig utsträckning tar hänsyn till individuella behov och förutsättningar.

För kvinnor och män som varit borta länge från arbetsmarknaden kan vägen tillbaka till arbete ta tid. Det särskilda anställningsstödet är, tack vare den höga subventionsgraden, en viktig insats för dem som står längst ifrån arbetsmark- naden. För att öka arbetsgivarnas vilja att anställa långtidsarbetslösa personer bör stödets maximala längd därför förlängas från nuvarande tolv månader till längst två år.

En ökning har skett av antalet personer som fått en anställning med särskilt anställningsstöd kombinerat med det tillfälligt förstärkta hand- ledarstödet. Stödet kan lämnas till den som anställer en person i sysselsättningsfasen. Rege- ringen anser att stödet bör permanentas.

Satsningarna som rör det särskilda anställ- ningsstödet bedöms sammantaget medföra att det blir mer attraktivt för arbetsgivarna att anställa. Samtidigt får Arbetsförmedlingen förut- sättningar att kunna arbeta mer långsiktigt. Därigenom bör fler långtidsarbetslösa kunna lämna jobb- och utvecklingsgarantin och erbju- das en anställning

Det är en särskild utmaning att bryta långtids- arbetslöshet för dem med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Antalet in- skrivna med en registrerad funktionsnedsättning har ökat de senaste åren. Under senare år har regeringen möjliggjort ökade insatser för perso- ner med funktionsnedsättning som medför ned- satt arbetsförmåga. Antalet med en subventio- nerad anställning har ökat kontinuerligt, liksom antalet personer som fått del av de övriga insat- serna för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Det är posi-

tivt att fler personer har fått del av insatserna, vilket har bidragit till att fler personer antingen fått ett arbete snabbare eller kunnat behålla ett arbete.

I budgetpropositionen för 2013 föreslog rege- ringen, i linje med FunkA-utredningens del- betänkande Sänkta trösklar – högt i tak (SOU 2012:31) att insatserna skulle kunna användas mer flexibelt. Vidare föreslogs ökade resurser för särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS) och ökade informationsinsatser. I enlig- het med budgetpropositionen för 2013 föreslås att medlen för SIUS ökas 2014. Det är viktigt att Arbetsförmedlingen tar tillvara och utvecklar de möjligheter som finns att stödja arbetsgivare inför och under anställning av personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, och i den mån det behövs även under andra subventionerade anställningar.

Vidare har regeringen remitterat FunkA- utredningens betänkande Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92). I enlighet med budgetpropositionen för 2013 har Arbetsförmedlingen i uppdrag att genomföra ett praktikantprogram för personer med funktionsnedsättning inom de statliga myn- digheterna. Utgångspunkten är att programmet ska bedrivas under minst tre år, från och med den 1 januari 2013.

Det är angeläget att insatserna för att bryta långtidsarbetslösheten fortsätter att utvecklas. Det är särskilt angeläget att unga med en funktionsnedsättning får insatser för att komma i arbete. För att fler ska ges möjligheten att lämna sysselsättningsfasen föreslås därför en satsning på utvecklingsanställningar vid Samhall. Dessa ska riktas till personer i sysselsättnings- fasen som har en funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga. Unga ska prioriteras. Förslaget utgår från den satsning på tillfälliga anställningar vid Samhall för personer som har lämnat sjukförsäkringen, vilken aviserades i budgetpropositionen för 2012. Tillfälliga anställningar vid Samhall bedöms utgöra ett bra komplement till Samhalls reguljära verksamhet och övriga insatser för personer med funktions- nedsättning. Denna satsning är tillfällig, kommer att utvärderas och ligger väl i linje med den utveckling av Samhalls verksamhet som skett under senare år.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

4.5.4Stärkta vägar för ungdomar till utbildning eller arbete

Ungdomsarbetslösheten har sedan 1990-tals- krisen legat på höga nivåer. Under de senaste åren har den ökat ytterligare. Åtgärder behövs för att säkra ett utbildningssystem av hög kvali- tet och för att skapa smidiga övergångar mellan skola och arbetsliv. Även efterfrågan på unga på arbetsmarknaden behöver stärkas. Jobbgarantin för ungdomar infördes 2007 för att effektivt öka möjligheterna för unga arbetslösa att få arbete eller övergå till utbildning. Insatsen har komplet- terats med olika satsningar de senaste åren för att motivera och stärka möjligheterna för ungdomar att återgå till studier eller till arbete. Regeringen presenterade i budgetpropositionen för 2013 ett ungdomspaket, som innehöll satsningar inom både utbildnings- och arbetsmarknadsområdet. Förslagen innebar långsiktiga insatser för att stärka de gymnasiala yrkesutbildningarna, och tillfälliga ökningar av utbildningsplatserna inom yrkes- och lärlingsvux, yrkeshögskolan, folk- högskolor samt universiteten och högskolorna. Regeringen gjorde även satsningar på studie- motiverande insatser, ökat förmedlingsstöd och på förstärkt nystartsjobb för ungdomar som varit utan arbete eller frånvarande från arbetslivet i minst tolv månader.

För att skapa fler och bredare vägar in på arbetsmarknaden för unga har regeringen inom ramen för trepartssamtalen diskuterat olika åtgärder. Regeringen föreslår att statligt stöd införs för anställningar med utbildningsinslag, s.k. yrkesintroduktionsanställningar (se avsnitt 4.5.1 och 4.5.11).

Regeringen föreslår vidare i denna proposition flera åtgärder för att förbättra såväl den skolför- lagda yrkesutbildningen som lärlingsutbild- ningen. Åtgärderna ska också öka attraktiviteten för gymnasieskolans yrkesprogram (se utg.omr.16, avsnitt 5.4.3 och 5.4.4). Dessutom aviserar regeringen i denna proposition föränd- ringar av nedsättning av socialavgifterna för unga. Avsikten är att åtgärden får en mer träff- säker utformning genom att nedsättningen riktas mot de yngsta. Detta beräknas leda till en högre varaktig sysselsättning och lägre arbetslöshet bland unga (se förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor, avsnitt 6.12).

Det är viktigt att de möjligheter som finns för att motivera ungdomar att återuppta studier tas till vara. Redan 2012 ökades Arbetsförmed-

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

lingens resurser med knappt 300 miljoner kronor årligen för att tidigt kunna ge stöd till dem som riskerar långtidsarbetslöshet, men även till dem som står närmare arbetsmarknaden. För 2014 beräknas utökningen uppgå till drygt 200 miljo- ner kronor. Regeringen förstärkte dessutom resurserna för Arbetsförmedlingen med 46 mil- joner kronor 2013–2015 riktat mot ungdomar för att möjliggöra mer väglednings- och match- ningsinsatser tidigt i arbetslösheten.

Unga utan fullföljd gymnasieutbildning har en särskilt utsatt position på arbetsmarknaden. Det är därför viktigt att tydliggöra olika vägar till utbildning. Regeringen avser att ge Arbetsför- medlingen i uppdrag att i högre grad prioritera vägledningsinsatser såväl före som inom jobb- garantin för ungdomar.

Regeringen föreslår nu ytterligare resurser under 2014–2016, för att förstärka arbetet med att ungdomar ska lämna arbetslöshet och gå till arbete eller uppta studier på grundskole- eller gymnasienivå.

Sedan 2011 har ungdomar mellan 20 och 24 år som saknar fullständig grund- eller gymnasie- utbildning möjlighet att få den högre bidrags- nivån inom studiemedlen om de återgår till sådana studier. Den högre bidragsnivån uppgår under 2013 till 7133 kronor per studiemånad. Regeringen föreslår nu en förlängning även för studier som påbörjas under 2014 för ungdomar som är inskrivna i jobbgarantin för ungdomar eller jobb- och utvecklingsgarantin, och som har avbrutit sina studier före den 1 juli 2012. Sats- ningen kommer att utvärderas. (se utg.omr. 15, avsnitt 3.7).

Regeringen avser även att låta utvärdera den satsning på studiemotiverande kurser inom folk- högskolan som infördes 2010. Satsningen har förlängts och även vidgats till att gälla vuxna inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantin.

4.5.5Insatser för att stärka integrationen av nyanlända

Etableringen av nyanlända på arbetsmarknaden är en fortsatt möjlighet och utmaning för sam- hället. Det är viktigt att de riktade insatser som ges under de första åren är effektiva. Inom utgiftsområde 13 avsnitt 3.5 redovisar regeringen flera förslag bl.a. i syfte att utveckla och effekti- visera etableringsuppdraget och bosättningsverk- samheten. Regeringen avser bl.a. att flytta fram

starttidpunkten för etableringsplanen för perso- ner bosatta i Migrationsverkets anläggnings- boenden. För att etableringsinsatserna inte ska försenas är det viktigt att mottagningen av nyan- lända fungerar effektivt. Regeringen avser därför att förtydliga att Arbetsförmedlingens bosätt- ningsansvar för personer som bor i ett eget bo- ende enbart ska gälla dem som har behov av att flytta av arbetsmarknadsskäl.

4.5.6Arbetsförmedling

En väl fungerande matchning mellan arbets- sökande och lediga jobb är viktig för en god utveckling på arbetsmarknaden. De tecken som finns på försämrad matchning ska därför tas på allvar och arbetet med att utveckla matchningen ska fortsätta. Arbetsförmedling fyller en viktig funktion och regeringen anser att det är viktigt att arbetsförmedlingen på bästa sätt bidrar till att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt, bl.a. genom en förbättrad matchning. Regeringen avser därför att göra en bred översyn av Arbets- förmedlingen.

Regeringens huvudinriktning är att de arbets- marknadspolitiska insatserna ska riktas till dem med störst behov, dvs. de långtidsarbetslösa. Samtidigt bör insatser för personer som riskerar långtidsarbetslöshet vidtas tidigt för att mot- verka att fler blir långtidsarbetslösa. Insatser som ges tidigt är förmedlingsstöd, som även innebär att Arbetsförmedlingen ska följa upp arbets- sökandet. En begränsad grupp av dem som bedöms riskera långtidsarbetslöshet kan också få ta del av tidiga programinsatser. Det är viktigt att de arbetsmarknadspolitiska resurserna används så effektivt som möjligt. Regeringen anser att det i dag tar för lång tid till dess att de personer som löper störst risk för långtidsarbetslöshet får ta del av tidiga insatser och har givit Arbetsförmed- lingen i uppdrag att vidta åtgärder för att säker- ställa snabbare insatser. Det gäller även ung- domar som av särskilda skäl bedöms stå långt ifrån arbetsmarknaden. Det är viktigt att Arbets- förmedlingen, utan att förändra målgruppen för stödet, säkerställer att en individuellt anpassad insats ges till både ungdomar och vuxna i tid. Detta gäller oavsett om det handlar om t.ex. en praktikplats eller förmedlingsinsatser.

Arbetsförmedlingen måste också vidare- utveckla sitt arbetssätt för att stödja personer som står närmare arbetsmarknaden. För dessa är

det angeläget att uppföljningen av arbetssökan- det ökar. En effektiv mix av stöd och kontroll i förmedlingsverksamheten kan enligt forsk- ningen leda till ökad sysselsättning. De reformer som tidigare aviserats och som innebär att fler men mildare åtgärder införs i arbetslöshets- försäkringen, och införandet av en aktivitets- rapport, är av vikt i sammanhanget. Det är dess- utom viktigt att det arbete som Arbetsförmed- lingen påbörjat för att utveckla myndighetens arbetsgivarkontakter fortsätter. Regeringen anser att Arbetsförmedlingen bör utveckla upp- följningssystemen så att resultaten av verksam- heten tydliggörs.

Samtidigt har också kompletterande aktörer i allt större utsträckning bidragit till att utbudet av stöd till enskilda har breddats. Regeringen har konstaterat att det inte är acceptabelt med brister i kontroll och uppföljning av kompletterande aktörer.

En effektiv arbetsmarknadspolitik förutsätter att utbetalningar sker i rätt tid och enbart till dem som är berättigade till stöd, både när det gäller arbetssökande och arbetsgivare. För att upprätthålla legitimiteten och förtroende för både Arbetsförmedlingen och transfererings- systemen har regeringen tillsatt en utredning avseende åtgärder mot felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten (dir. 2013:31). Utredningen ska bl.a. kartlägga och analysera förekomsten och omfattningen av oegentligheter, överutnyttjande och andra fel- aktigheter i samband med utbetalningar av de ekonomiska ersättningar som lämnas till arbets- givare och externa leverantörer av tjänster för stöd till personer med svag förankring på arbets- marknaden, samt vid behov lämna författnings- förslag. Utredaren ska även analysera om de rutiner som finns hos Arbetsförmedlingen inför beslut om stöd är tillräckliga och ändamålsenliga.

En effektiv verksamhet förutsätter att sam- verkan med andra aktörer fungerar väl, inte minst med arbetsmarknadens parter och kom- muner. Regeringen utgår från att arbetet med att stärka förtroendet för myndighetens verksamhet bedrivs med hög prioritet.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

4.5.7Tydliggjorda krav och förbättrad uppföljning av individens arbetssökande

Arbetsmarknadspolitiken ska bidra till att för- bättra arbetsmarknadens funktionssätt, så att sysselsättningen kan öka. Regeringen har därför bl.a. tydliggjort arbetslinjen. Alla som vill och kan ska kunna ta ett arbete. Den som behöver stöd för att hitta ett arbete ska få det, samtidigt som det även ska ställas krav på att personen ska försöka få en egen försörjning. Regeringen har under flera år reformerat arbetsmarknadspoliti- ken i denna riktning. Satsningar har gjorts på att förstärka förmedlingsinsatserna tidigt i arbets- lösheten, både för dem som riskerar långtids- arbetslösheten och för dem som bedöms stå när- mare arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen har fått i uppdrag att införa ett nytt arbetssätt som innebär att uppföljningen av arbetssökandet har blivit viktigare. Detta har kunnat ske genom resurstillskotten till Arbetsförmedlingen som bl.a. inneburit att arbetssökande träffar sin för- medlare oftare och att handlingsplanerna ska uppdateras minst var fjärde månad.

Det finns dock en tydlig förbättringspotential hos Arbetsförmedlingen i fråga om den ökande uppföljningen av arbetssökandet, t.ex. avseende hur ofta en arbetssökande träffar en arbetsför- medlare. Åtgärdsreglerna i arbetslöshetsförsäk- ringen har förändrats så att åtgärderna blir fler men mildare. Kravet på att aktivt söka arbete har betonats genom att underlåtenhet att söka arbete numera är grund för åtgärd. En aktivitetsrapport har också införts, som underlättar Arbetsför- medlingens uppföljning av arbetssökandet. Den enskilde har själv ansvar att visa sin sökaktivitet. Förändringarna trädde i kraft i den 1 september 2013. För att förbättra möjligheterna att hantera aktivitetsrapporterna elektroniskt föreslår rege- ringen vissa förändringar av Arbetsförmed- lingens registerlag (se avsnitt 4.5.12).

Det är dock viktigt att i princip samma krav på att söka arbete ställs på alla arbetslösa, oavsett om de uppbär arbetslöshetsersättning, aktivitets- stöd eller ekonomisk bistånd. Uppföljnings- åtgärderna bör också vara likartade så långt det är möjligt. Redan i budgetpropositionen för 2013 vidtog regeringen ett antal åtgärder för att säker- ställa och effektivisera arbetet med att de som har ekonomiskt bistånd söker jobb aktivt och att Arbetsförmedlingen stödjer och följer upp arbetssökandet.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Regeringen avser nu att harmonisera åtgärds- reglerna i aktivitetsstödet och utvecklingsersätt- ningen med reglerna för arbetslöshetsförsäk- ringen. Det kommer att innebära att de regler som trädde i kraft för arbetslöshetsförsäkringen den 1 september 2013 också i huvudsak bör gälla för dem som deltar i arbetsmarknadspolitiska program och erhåller aktivitetsstöd eller utveck- lingsersättning. Åtgärderna blir därmed fler men mildare, och kravet på att söka arbete betonas. Förslagen syftar också till att säkra att åtgärder som aktualiserats inom arbetslöshetsförsäk- ringen får effekt även om den arbetslöse under åtgärdstiden övergår till att delta i ett arbets- marknadspolitiskt program. Förslag om harmo- nisering av åtgärdsregler kommer att remitteras under september 2013 och regeringen anser att ikraftträdandet bör ske den 1 mars 2015. För att möjliggöra ett effektivt införande anser rege- ringen att resurser bör tillföras Sveriges Dom- stolar, IAF, Arbetsförmedlingen, Försäkrings- kassan och arbetslöshetskassorna.

Regeringen har för avsikt att tillsätta en utred- ning som syftar till att se över socialnämndernas möjligheter att på ett bättre och tydligare sätt kunna ställa krav på biståndsmottagare med arbetsförmåga att aktivt söka arbete och delta i aktiviteter, som syftar till att stärka förmågan till egen försörjning. Det är även viktigt att kom- munerna får möjlighet att ta del av uppgifter i aktivitetsrapporterna som kan ha betydelse för kommunens biståndsbedömning. (se utg.omr.9, avsnitt 7.5.5).

För att förslagen om tydligare krav ska få genomslag krävs en god kommunikation och samverkan mellan olika aktörer, t.ex. kommu- nernas socialtjänster och Arbetsförmedlingen. Det kan ske genom ytterligare åtgärder för att förbättra regional och nationell dialog. Ett väl fungerande samarbete mellan Arbetsförmedling- en och socialtjänsten är vidare en förutsättning för att kunna ställa krav och följa upp jobb- sökande för personer med försörjningsstöd. Regeringen avser att ge ett gemensamt uppdrag till Socialstyrelsen och Arbetsförmedlingen om att ta fram förslag på modeller för hur en mer formaliserad och strukturerad samverkan mellan socialtjänsten och Arbetsförmedling kan utfor- mas.

4.5.8Sammanfattande redovisning av reformer

Tabell 4.7 Beräknade utgifter UO14 totalt och per åtgärd

Miljoner kronor

	2014	2015	2016	2017
Stöd för yrkesintroduktion 1	53	106	186	319
Adm. stöd för yrkesintroduktion	10	12	20	0

Info. yrkesintroduktionsavtal	30	0	0	0
Utvärdering och uppföljning
stöd yrkesintroduktion	2	4	6	0
Slopad arbetslöshetsavgift 2	0	0	0	0
Ökning Samhall för att fler ska
lämna sysselsättningsfasen	94	91	89	86

Program i sysselsättningsfasen	97	96	95	95

Förstärkt särsk. anst. stöd
permanentas och förlängs	56	287	287	293

Särsk. anst. stöd förlängs	116	129	137	155

Förlängt höjt studiebidrag 3	-104	-52	-25	0
Fler förmedlare för unga 4	0	0	0	-50
Ändrad tidpunkt etablering	0	0	-195	-198
Harmonisering åtgärdsregler
aktivitetsstöd 5	29	27	17	17
Summa UO14 Arbetsmarknad	384	701	617	716

varav anslag
1:1 AF förvaltningsanslag	82	81	81	10

1:2 Bidrag arbetslöshetsers.
och aktivitetsstöd	-585	-1 378	-1 495	-1 519

1:3 Kostnader arbetsmarknads-
politiska program och insatser	596	1 704	1 737	1 931

1:4 Lönebidrag Samhall m.m.	289	289	289	289

1:8 IAF	3	5	5	5

Anm: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1Innebär även ökad skatteutgift som belastar budgetens inkomstsida med 102 mnkr 2014, 204 mnkr 2015, 356 mnkr 2016 och 611 mnkr 2017.

2Innebär minskade inkomster på budgetens inkomstsida med 2 757 mnkr 2014,

2519 mnkr 2015, 1 999 mnkr 2016 och 1 742 mnkr 2017.

3Innebär ökade utgifter inom utg.omr. 15 Studiestöd och 16 Utbildning och universitetsforskning.

4Innebär en ökning av anslag 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader med 50 miljoner kronor per år 2014-2016. Samtidigt minskar anslag 1:3 Kost- nader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser med motsvarande belopp från och med 2014.

5Utgifter för att kompensera för ökade administrativa kostnader beräknas även under UO 4 Rättsväsendet och UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning.

Tabell 4.8 Beräknade årsplatser UO14 och yrkesintroduktion

Tusental platser
	2014	2015	2016	2017
Ökning Samhall för att fler ska
lämna sysselsättningsfasen	1	1	1	1

Förstärkt särsk. anst. stöd
permanentas och förlängs	1	7	7	7
Särsk. anst. stöd förlängs	2	2	2	2

Förlängt höjt studiebidrag 1	-2	-1	0	0
Ändrad tidpunkt etablering 2	0	0	-2	-2
Totalt	2	9	7	7

varav nettoökning UO14 3	-2	-1	-3	-3

Anm: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1Motsvarande ökning sker av antalet studerande inom det reguljära utbildnings- väsendet (UO15).

2Senarelagd tidpunkt för deltagande i etableringsinsatser vissa nyanlända invand- rare (UO13).

3Reformerna innebär en omfördelning inom befintlig programvolym. Framförallt innebär detta att deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin (främst sysselsättningsfasen) bedöms kunna få ett jobb med särskilt anställningsstöd eller en anställning i Samhall.

4.5.9Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång till arbete

Den reformerade sjukförsäkringen ställer ökade krav på samarbete och ett mer aktivt förhåll- ningssätt, med fler och tidigare övergångar från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. Sedan 2012 har regeringen uppdragit åt Arbets- förmedlingen och Försäkringskassan att vidare- utveckla sitt samarbete. Syftet är att myndig- heterna tidigare och mer systematiskt ska klar- göra den enskildes förutsättningar för arbete och behov av insatser för att kunna återgå i arbete. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) kon- staterar att de förändringar som myndigheterna nu genomför skapar förutsättningar för att er- bjuda fler personer stöd och aktivitet samt att insatser kan ske i ett tidigare skede i sjukfallen. Myndigheterna pekar dock på att den nya sam- arbetsformen kan vidareutvecklas särskilt när det gäller samarbetet med vårdgivare och kommuner som är nödvändiga parter i kartläggning, plane- ring och genomförande av aktiva insatser.

Regeringen anser att det är angeläget att imp- lementeringen och utvecklingsarbetet av den nya samarbetsmodellen fortsätter. Regeringen bedömer att tidiga och aktiva rehabiliterings- insatser och bättre samarbete mellan rehabilite- ringsaktörerna på sikt skapar fler vägar tillbaka till arbetsmarknaden och tillvarata människors förmåga till arbete. Genom uppdrag till Försäk- ringskassan och Arbetsförmedlingen avser rege- ringen att säkerställa att samarbetet fortsatt utvecklas.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

4.5.10Ny programperiod Europeiska socialfonden 2014–2020

Förberedelser pågår inför programperioden 2014–2020 inom EU:s sammanhållningspolitik. Ett förslag till bl.a. ett nationellt program för Europeiska socialfonden inom EU:s mål Investeringar i tillväxt och sysselsättning 2014– 2020 utarbetas för närvarande inom Regerings- kansliet i en bred dialog med nationella och regionala aktörer. Socialfondsprogrammet bör inriktas på att bl.a. dels stärka tillgången till rele- vant kompetens på arbetsmarknaden genom verksamhetsrelaterad kompetensutveckling, dels utveckla och tillämpa metoder som bidrar till att öka övergångarna för prioriterade grupper till arbetsmarknaden.

4.5.11Ändringar i lagen om kreditering på skattekonto av vissa stöd beslutade av arbetsmarknadsmyndighet och Rederinämnden

Ärendet och dess beredning

Inom Arbetsmarknadsdepartementet har utarbe- tats departementspromemorian Vissa lagförslag med anledning av trepartssamtalen (Ds 2013:20). Promemorian har remissbehandlats. Remiss- yttrandena och en remissammanställning finns tillgängliga i Arbetsmarknadsdepartementet (dnr A2013/1135/A). Förslaget är författnings- tekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

Det föreslagna stödet har bedömts utgöra statsstöd enligt EU:s regelverk. Förslaget har därför i maj 2013 anmälts till Europeiska kom- missionen i enlighet med 108.3 EUF-fördraget.

Förslaget har godkänts av Europeiska kommissionen den 2 juli 2013 (dnr N2013/2471/MK). Beslutet avser perioden 15 januari 2014 till 31 december 2016 med en utvärdering efter två år.

Regeringens förslag: Stöd som beslutas av den offentliga arbetsförmedlingen och som utgår till arbetsgivare som anställer personer genom yrkesintroduktionsanställningar ska tillgodo- föras arbetsgivaren genom kreditering på sådant skattekonto som avses i 61 kap. 1 § skatteför- farandelagen.

Det görs även språkliga justeringar.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Svenskt Näringsliv till- styrker att stöd ges i form av en kreditering av arbetsgivarens skattekonto. Landsorganisationen i Sverige (LO) avstyrker förslaget och anför att stödet i stället bör utgå i form av ett bidrag administrerat av Arbetsförmedlingen. Svensk handel anser att konstruktionen med skatte- kreditering är krånglig och att stödet borde ges i form av en handledarersättning.

Skälen för regeringens förslag: Som ovan beskrivits (se avsnitt 4.5.1) bör det införas en ny form av stöd för yrkesintroduktionsanställningar i syfte att stimulera arbetsgivare att anställa ung- domar som saknar relevant yrkeserfarenhet eller är arbetslösa. Formen för stödet, skattekredite- ring på arbetsgivarens skattekonto, är en form som används för nystartsjobb och som följer befintliga upparbetade administrativa rutiner. Det är dessutom, i detta fall, ett lämpligt alterna- tiv till skattenedsättning. Skatterkrediteringen bör kombineras med ett handledarstöd. Stödet ska gälla yrkesintroduktionsanställningar för ungdomar i åldern 15–24 år och utgår under högst tolv månader.

Stödet i form av lönesubvention bör utgå som skattekreditering på arbetsgivarens skattekonto, vilket kräver stöd i lag. Förslaget påverkar inte ramen för utgiftsområdet men innebär att inkomsterna på budgetens inkomstsida minskar med 102 miljoner kronor 2014, 204 miljoner kronor 2015, 356 miljoner kronor 2016 och 611 miljoner kronor 2017.

Det handledarstöd regeringen bedömt bör lämnas i samband med lönesubventionen beräk- nas öka utgifterna med 53 miljoner kronor 2014, 106 miljoner kronor 2015, 186 miljoner kronor 2016 och 319 miljoner kronor 2017.

Ikraftträdande

Regeringens förslag: Lagändringen ska träda i kraft den 15 januari 2014.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans yttrar sig i frågan.

Skälen för regeringens förslag: Stödet bör träda i kraft så snart som möjligt. Stödet har godkänts av Europeiska kommissionen med start tidigast den 15 januari 2014 varför lagändringen bör träda i kraft samma datum.

4.5.12Ändring i Arbetsförmedlingens registerlag

Ärendet och dess beredning

Promemorian Förslag till ändring i 10 § Arbets- förmedlingens registerlag – utökad möjlighet att behandla lämnade uppgifter i en databas (dnr A2013/1422/A) har utarbetats inom Arbets- marknadsdepartementet. Promemorian har remissbehandlats. Remissyttrandena finns till- gängliga i Arbetsmarknadsdepartementet (dnr A2013/1422/A).

Regeringen har beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslaget. Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran.

Bakgrund och gällande rätt

De grundläggande bestämmelserna om behand- ling av personuppgifter finns i personuppgifts- lagen (1998:204). Genom lagen genomfördes Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (dataskyddsdirektivet). Per- sonuppgiftslagen är generellt tillämplig, men om det i en annan lag eller förordning har meddelats avvikande bestämmelser, så gäller de bestämmel- serna. Sedan slutet av 1990-talet har det utöver personuppgiftslagen utarbetats en stor mängd särskilda s.k. registerförfattningar med bestäm- melser om behandling av personuppgifter, däribland lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten (kallad Arbetsförmedlingens registerlag). Syftet med de särskilda register- författningarna har varit att anpassa regleringen till de särskilda behov som myndigheterna har i sina respektive verksamheter och att göra avväg- ningar mellan behovet av effektivitet i berörd verksamhet och behovet av skydd för den enskildes integritet.

Arbetsförmedlingens registerlag innehåller de särregler som har ansetts nödvändiga för Arbets- förmedlingens verksamhet i förhållande till reg- lerna i personuppgiftslagen. I lagen finns sär-

skilda bestämmelser om vilka personuppgifter som får behandlas i en databas. Med databas i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten för- stås en samling personuppgifter som med hjälp av automatiserad behandling används gemen- samt i verksamheten för de ändamål som före- skrivs i lagen.

I 9 och 10 §§ Arbetsförmedlingens registerlag finns bestämmelser om vilka personuppgifter som får behandlas i Arbetsförmedlingens data- bas. Beträffande känsliga personuppgifter som avses i 13 § personuppgiftslagen som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening och uppgifter som rör hälsa eller sexualliv, och vissa andra integritetskänsliga personuppgifter finns begränsningar för data- basbehandling i 9 §. Vidare får enligt 10 § upp- gifter om att den enskilde har vårdats med stöd av socialtjänstlagen (2001:453) eller varit föremål för åtgärd enligt utlänningslagen (2005:716) inte behandlas i en arbetsmarknadspolitisk databas. De senare uppgifterna definieras tillsammans med de som anges i 9 § andra stycket – uppgifter om sociala förhållanden och omdömen, slutsat- ser eller andra värderande upplysningar om en enskild – i lagen (14 §) som ömtåliga person- uppgifter.

Nyligen beslutad ändring i Arbetsförmedlingens registerlag

Regeringen beslutade den 27 september 2012 om propositionen 2012/13:12 Åtgärder inom arbetslöshetsförsäkringen m.m. som omfattar bl.a. en ändring i Arbetsförmedlingens register- lag. Riksdagen har bifallit propositionens förslag. Ändringen, som har trätt i kraft den 1 september 2013, gäller 9 § och innebär att samtliga känsliga personuppgifter som avses i personuppgiftslagen ska få behandlas i en databas, om de har lämnats i ett ärende. Skälet till ändringen är att det genom propositionen, som en del av ändrade regler för åtgärdssystemet inom arbetslöshetsförsäkringen, införs en skyldighet för den arbetssökande att regelbundet lämna information till Arbetsför- medlingen kring sitt arbetssökande i en aktivi- tetsrapport. För att uppnå en effektiv hantering av aktivitetsrapporten ska denna i första hand utgöras av en webbaserad blankett som skickas av den arbetssökande i elektronisk form till Arbetsförmedlingen och införs i dess databas. Rapporten ska innehålla ett fritextfält där den arbetssökande fritt ska kunna lämna infor-

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

mation. Med ett fritextfält är det inte möjligt att förutse vilka uppgifter den sökande finner nöd- vändiga att ange när han eller hon skickar in aktivitetsrapporten.

I propositionen konstateras sammanfattnings- vis att Arbetsförmedlingen i princip inte kom- mer att ha någon möjlighet att styra över vad den enskilde redovisar i aktivitetsrapporten och att den risk för intrång i enskildas personliga inte- gritet som ändringen i Arbetsförmedlingens registerlag medför inte väger tyngre än behovet av effektiva arbetssätt för Arbetsförmedlingen. Samtliga i 13 § personuppgiftslagen angivna känsliga personuppgifter får därmed behandlas i en databas, om uppgifterna har lämnats i ett ärende.

Behovet av en ytterligare ändring i Arbetsförmedlingens registerlag

Utöver den ovan nämnda ändringen i Arbetsför- medlingens registerlag har det framkommit att det finns behov av ytterligare en ändring i lagen. Arbetsförmedlingen har pekat på att enligt 10 § registerlagen får inte uppgifter om att den enskil- de har vårdats med stöd av socialtjänstlagen eller varit föremål för åtgärd enligt utlänningslagen behandlas i en arbetsmarknadspolitisk databas, vilket kommer att medföra problem för Arbets- förmedlingens hantering av den aktivitetsrapport som ska införas.

Enligt Arbetsförmedlingen medför fritext- fältet i aktivitetsrapporten att det finns en risk för att den enskilde lämnar sådana uppgifter som omfattas av 10 § Arbetsförmedlingens registerlag och som därmed i strid med 10 § kommer att finnas i myndighetens databas. Arbetsförmed- lingen menar att denna risk inte kan uteslutas även om myndigheten utfärdar tydliga skriftliga instruktioner om att sådana uppgifter inte ska lämnas i rapporten, eftersom man inte kan utgå från att alla tar del av eller följer instruktionerna. Arbetsförmedlingens handläggare kommer där- för att vara tvungna att förhandsgranska upp- gifterna i aktivitetsrapporterna innan de läggs in i databasen för att användas vid ärendenas hand- läggning. Detta kommer på grund av mängden aktivitetsrapporter att innebära ett omfattande arbete och kräva avsevärda handläggarresurser. Arbetsförmedlingen anser därför att 10 § bör ändras så att sådana uppgifter som omfattas av bestämmelsen kan behandlas i myndighetens databas om de lämnas i en aktivitetsrapport.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Som en följd av lagändringarna i propositio- nen 2012/13:12 har regeringen beslutat om en ändring i förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, som har trätt i kraft den 1 september 2013, med bl.a. bestämmelser om den nya aktivitetsrapporten. Enligt dessa ska arbetssökande regelbundet läm- na aktivitetsrapporter till Arbetsförmedlingen och för den som får eller begär arbetslöshets- ersättning ska det ske minst en gång per månad. Det kommer alltså att ske regelbundna uppfölj- ningar av den enskilde i aktivitetsrapporten. I propositionen konstateras att den valda lösning- en för rapporten, med en webb-baserad blankett som skickas av den arbetssökande i elektronisk form till Arbetsförmedlingen och införs i dess databas, gör att det uppnås en effektiv hantering av aktivitetsrapporten och ett effektivt utnytt- jande av myndighetens resurser. Det som Arbetsförmedlingen anfört om nödvändigheten av att förhandsgranska uppgifterna i aktivitets- rapporterna på grund av den nuvarande utform- ningen av 10 § motverkar kraftigt fördelarna med den valda lösningen. Regeringen anser där- för att det finns behov av ytterligare en ändring i Arbetsförmedlingens registerlag.

Arbetsförmedlingen får utökad möjlighet att behandla uppgifter i en databas

Regeringens förslag: Uppgifter om att den enskilde har vårdats med stöd av socialtjänst- lagen eller varit föremål för åtgärd enligt utlänningslagen ska få behandlas i en databas, endast om de har lämnats i ett ärende.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Arbetsförmedlingen välkom- nar förslaget och anför ytterligare argument kring behovet av den nu föreslagna lagändringen. Förvaltningsrätten i Göteborg och Socialstyrelsen har inte något att erinra mot förslaget. Justitie- kanslern har inte några synpunkter på förslaget men förutsätter att Arbetsförmedlingen kom- mer att ha vidtagit de åtgärder som syftar till att skydda den personliga integriteten och som närmare analyseras i propositionen 2012/13:12 Åtgärder inom arbetslöshetsförsäkringen m.m. när lagen träder i kraft. Inspektionen för arbetslös- hetsförsäkringen (IAF) och Migrationsverket mot- sätter sig inte förslaget men framför synpunkter

gällande skyddet av den personliga integriteten. IAF anser att det bör regleras i någon form att Arbetsförmedlingen har en skyldighet att ut- färda tydliga skriftliga instruktioner till den enskilde om vilken information som är relevant att lämna i aktivitetsrapporten och hur denna ska utformas. Migrationsverket påpekar att de mot- tagna uppgifterna måste omfattas av ett tillfreds- ställande sekretesskydd hos Arbetsförmedlingen och att det är viktigt att skyddet av den person- liga integriteten beaktas i användningen av webb- formulär genom tydlig information, alternativa redovisningslösningar och datasäkerhet. Data- inspektionen anför att förslaget leder till ett försämrat integritetsskydd för den enskilde som måste kompenseras med lämpliga skyddsåtgär- der. Datainspektionen pekar på att det i dags- läget brister i skyddsåtgärder som avser behörig- hetsstyrning, dvs. den interna åtkomsten till personuppgifter, och att det är oklart hur den externa åtkomsten till uppgifter är begränsad och okänt hur aktivitetsrapporten är utformad eller kommer att utformas. Till dess det nya behörighetssystemet är på plats kan Datainspek- tionen inte tillstyrka den föreslagna ändringen i Arbetsförmedlingens registerlag.

Skälen för regeringens förslag

En grundläggande förutsättning för att en viss behandling av personuppgifter ska vara laglig är att ändamålen med behandlingen är tillåten. Av 4 § 1 Arbetsförmedlingens registerlag framgår att Arbetsförmedlingen får behandla personupp- gifter som behövs för handläggningen av ären- den. Aktivitetsrapporten ingår i handläggningen av en enskild arbetssökandes ärende om arbets- förmedling. Behandling av personuppgifter i aktivitetsrapporten är därför förenlig med Arbetsförmedlingens primära ändamål för data- basbehandling av personuppgifter.

Nackdelar med nuvarande reglering Arbetsförmedlingen delar synen i promemorian på att mängden aktivitetsrapporter kommer att innebära ett omfattande arbete och kräva avsevärda handläggarresurser om varje rapport med fritext måste granskas före införande i data- basen. Arbetsförmedlingen vill dock anföra ytterligare argument kring behovet av den före- slagna lagändringen. Myndigheten framhåller att om den enskilde lämnar otillåtna uppgifter riske- rar Arbetsförmedlingen i dagsläget skadestånds- ansvar. Om det förekommer uppgifter som är otillåtna att föra i Arbetsförmedlingens databas

så måste dessa uppgifter skrivas ut och hanteras på papper, med kostnader som följd. Myndig- heten anför även att den med 10 § i dess nu- varande lydelse inte heller kan instruera den som lämnar uppgifter att lämna uppgifterna annat än pappersvis eftersom uppgifterna inte får föras i något av Arbetsförmedlingens elektroniska system.

Regeringen noterar att om inte Arbetsför- medlingen får möjlighet att behandla uppgifter som avses i 10 § Arbetsförmedlingens registerlag i dess databas krävs att myndighetens hand- läggare förhandsgranskar alla aktivitetsrapporter innan de läggs in i databasen för vidare hand- läggning. Som Arbetsförmedlingen anför skulle det innebära ett omfattande arbete att göra den- na granskning av alla aktivitetsrapporter, vilket avsevärt skulle försvåra för myndigheten att bedriva en effektiv ärendehantering. Vad Arbets- förmedlingen i övrigt pekar på utgör andra nackdelar med det nuvarande förbudet i 10 §.

En jämförelse mellan 9 och 10 §§ Arbetsförmedlingens registerlag

Att aktivitetsrapporten införs är bakgrunden till den nyligen gjorda ändringen i 9 § Arbetsför- medlingens registerlag om att samtliga känsliga personuppgifter enligt personuppgiftslagen får behandlas i en databas, om de har lämnats i ett ärende. En skillnad mellan 9 och 10 §§ är att den förra omfattar behandling av alla slags känsliga personuppgifter enligt 13 § personuppgiftslagen, dvs. uppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filoso- fisk övertygelse eller medlemskap i fackförening samt uppgifter som rör hälsa eller sexualliv, medan den senare omfattar behandling av vissa specifika uppgifter, att den enskilde har vårdats med stöd av socialtjänstlagen eller varit föremål för åtgärd enligt utlänningslagen. Det kan finnas situationer som berör sådana uppgifter som avses i 10 § och som påverkar en arbetssökandes möjlighet att söka och ta ett arbete. Att det handlar om vissa specifika uppgifter gör dock att det är lättare att genom instruktioner till den enskilde motverka risken för att uppgifter som är av betydelse i ett ärende men som omfattas av 10 § lämnas i en aktivitetsrapport, utan i stället lämnas på annat sätt. Som Arbetsförmedlingen framhåller måste dock beaktas att även om myndigheten instruerar den som lämnar upp- gifterna kring vilka uppgifter som får lämnas, får dessa instruktioner inte alltid full effekt.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Bestämmelser till skydd för den personliga integriteten

Regeringen har i propositionen 2012/13:12, där förslaget om ändring av 9 § Arbetsförmedlingens registerlag finns, gjort en analys (s. 76–81) av hur det förslaget påverkar den personliga integriteten och av de regler som ska skydda denna. Analy- sen är av betydelse även för en ändring av 10 § och följande kan här framhållas.

Sådana personuppgifter som avses i 10 § Arbetsförmedlingens registerlag får inte använ- das som sökbegrepp i en databas. Som IAF anför bidrar denna begränsning av möjligheten att söka personuppgifter till att reducera risken för in- trång i den personliga integriteten.

Migrationsverket understryker att det är vik- tigt att fortsatt behandling av känsliga och ömtåliga personuppgifter får ett skydd i Arbets- förmedlingens databaser och att det bl.a. handlar om att de mottagna uppgifterna måste omfattas av ett tillfredsställande sekretesskydd hos Arbetsförmedlingen. De tillämpliga sekretess- bestämmelserna i offentlighets- och sekretess- lagen (2009:400) finns i 28 kap. 11 och 12 §§. Enligt den första bestämmelsen gäller sekretess för uppgift om en enskilds personliga förhållan- den, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men och uppgiften förekommer i ett ärende om arbetsförmedling. Sekretessen gäller dock inte för beslut i dessa ärenden. Enligt den andra bestämmelsen gäller sekretess för uppgift om en enskilds affärs- eller driftsförhållanden i ärende om arbetsförmedling, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada. Sekretessbestämmelserna som gäller för Arbetsförmedlingens verksamhet har alltså s.k. omvända skaderekvisit och erbju- der ett starkt skydd för uppgifter som behandlas i en databas.

När uppgifter ska lämnas mellan myndigheter måste hänsyn tas till sekretessregleringen. Enligt 8 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen får uppgifter för vilka sekretess gäller inte röjas för andra myndigheter, om inte annat framgår av offentlighets- och sekretesslagen eller av lag eller förordning till vilken denna lag hänvisar. I offentlighets- och sekretesslagen finns bestäm- melser som anger när sekretessen mellan myn- digheter bryts. Det framgår bl.a. av 10 kap. 28 § att sekretess inte hindrar att en uppgift får läm- nas till en annan myndighet, om uppgiftsskyl- dighet följer av lag eller förordning. Enligt 48 a §

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring ska Arbetsförmedlingen till en arbetslöshetskassa lämna de uppgifter om en arbetssökande som har betydelse för tillämpningen av den lagen. Arbetsförmedlingens uppgiftsskyldighet begrän- sas dock av 20 § förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring till vissa konkreta upp- gifter, bl.a. från och med vilken dag den sökande är anmäld eller inte längre anmäld som arbets- sökande hos Arbetsförmedlingen. Känsliga och ömtåliga personuppgifter omfattas inte av upp- giftsskyldigheten, utan utlämnande av sådana uppgifter får endast ske efter en prövning av skaderekvisiten i nämnda sekretessbestämmelser.

Av 2 kap. 4 § och bilagan till offentlighets- och sekretesslagen framgår att arbetslöshets- kassorna jämställs med myndigheter vid tillämp- ning av lagen. Om uppgifter som avses i 10 § Arbetsförmedlingens registerlag på begäran av en arbetslöshetskassa, efter sekretessprövning, lämnas ut från Arbetsförmedlingen till kassan gäller därför sekretess enligt 28 kap. 13 § offent- lighets- och sekretesslagen i ärende om arbets- löshetsersättning enligt lagen om arbetslöshets- försäkring för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Denna sekretessbestämmelse kan hindra att personuppgifter som förekommer vid kassornas handläggning av ersättningsärenden lämnas ut. Till skillnad mot vad som gäller för Arbetsförmedlingens verksamhet, innebär sekre- tessbestämmelsens utformning med s.k. rakt skaderekvisit att det här inte finns någon pre- sumtion för att sekretess gäller. Även om det så- ledes gäller en presumtion för offentlighet ska men anses föreligga om uppgiften som sådan är av den arten att ett utlämnande typiskt sett kan vara ägnat att medföra en påtaglig nackdel för den enskilde. Regeringen har tidigare gjort be- dömningen att det är tillräckligt med ett rakt skaderekvisit i ärenden om arbetslöshetsersätt- ning för att tillgodose behovet av skydd för upp- gifter om enskilda (se prop. 2000/01:129 s. 53 f.).

Av 48 § personuppgiftslagen och 15 § Arbets- förmedlingens registerlag framgår att skade- ståndsskyldighet kan uppkomma för Arbetsför- medlingen gentemot en enskild vid behandling av personuppgifter, som en enskild exempelvis lämnar i en aktivitetsrapport, i strid med nämnda lagars bestämmelser om krav på behandlingen av personuppgifter. Det kan avse ersättning för personskada, sakskada, ren förmögenhetsskada

och kränkning av den personliga integriteten som den olagliga behandlingen av person- uppgifter har orsakat.

Information i samband med att uppgifter lämnas i aktivitetsrapporten

Migrationsverket påpekar att det är viktigt att skyddet av den personliga integriteten beaktas i användningen av webbformulär genom tydlig information, alternativa redovisningslösningar och datasäkerhet. Om Arbetsförmedlingen ges möjlighet att behandla flera känsliga person- uppgifter i en databas är det enligt regeringen viktigt att myndigheten tydligt, i samband med att den enskilde via ett webbformulär kan lämna fritextinformation, informerar om att de läm- nade uppgifterna kommer att behandlas i en databas. Den enskilde bör i samband med varje registreringstillfälle informeras av Arbetsför- medlingen om alternativa sätt, som han eller hon kan lämna uppgifterna.

IAF delar de överväganden som görs i prome- morian om att det är viktigt att Arbetsförmed- lingen utfärdar tydliga skriftliga instruktioner till den enskilde om vilken information som är rele- vant att lämna i aktivitetsrapporten och att rapporten utformas på ett sätt som underlättar detta. IAF anser dock att det bör regleras i någon form att Arbetsförmedlingen har en skyl- dighet att utfärda nämnda instruktioner och hur aktivitetsrapporten ska utformas.

Datainspektionen anför att aktivitetsrapporten bör utformas så att bara ett minimum av för ändamålet nödvändiga uppgifter kan lämnas och att lämpliga skyddsåtgärder bör innefatta information om vad som är relevant att fylla i fritextfältet och utformningen av fritextfältet. Regeringen anser att det är angeläget att det så långt möjligt bara är uppgifter som behövs för handläggning av ärenden som anges av den enskilde i aktivitetsrapporten och således förs in i Arbetsförmedlingens databas. Regeringen har beslutat om en ändring i förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten som har trätt i kraft den 1 september 2013. Det införs bestämmelser om aktivitetsrapporten och Arbetsförmedlingen får föreskriftsrätt bl.a. om aktivitetsrapportens utformning. Regeringen förlitar sig på att Arbetsförmedlingen kommer att meddela nödvändiga och lämpliga föreskrifter om vilken information som den enskilde ska lämna i aktivitetsrapporten och dess fritextfält.

Lämpliga skyddsåtgärder mot ett försämrat integritetsskydd

Datainspektionen anför att förslaget leder till ett försämrat integritetsskydd för den enskilde som måste kompenseras med lämpliga skyddsåtgär- der. Enligt Datainspektionen kan lämpliga skyddsåtgärder i detta fall t.ex. vara Arbetsför- medlingens nya behörighetssystem som begrän- sar den interna åtkomsten till uppgifterna i databasen, men myndigheten anser att det i dag inte finns ett behörighetssystem i drift som kan utgöra en lämplig skyddsåtgärd. Datainspektio- nen är insatt i Arbetsförmedlingens omfattande och ambitiösa arbete med att ta fram ett nytt behörighetssystem. Först när systemet väl är i drift och det har verifierats att systemet fungerar som det är tänkt, bl.a. att antalet handläggare med behörighet till en arbetssökandes uppgifter är begränsat till ett minimum, anser myndig- heten att behörighetssystemet kan anses utgöra en lämplig skyddsåtgärd. Till dess det nya behörighetssystemet är på plats kan Datainspek- tionen inte tillstyrka den föreslagna ändringen i Arbetsförmedlingens registerlag.

Datainspektionens yttrande i denna del aktua- liserar betydelsen av det nya ärendehanterings- system som Arbetsförmedlingen har utarbetat och som enligt Arbetsförmedlingen i huvudsak var på plats när aktivitetsrapporten infördes den 1 september i år. Syftet är att skapa ett inbyggt högt integritetsskydd i ärendehanteringssyste- met som säkerställer ett fullgott integritetsskydd och en fullgod datasäkerhet för att motverka risker för intrång i den personliga integriteten. Arbetsförmedlingen har den 29 april 2013 läm- nat en rapport om det nya systemet för behörig- hetsstyrning varav följande framgår. Systemet ska säkra att medarbetarnas tillgång till kunders personuppgifter styrs av behovet av tillgång till viss information i den specifika arbetsuppgiften. För att åstadkomma detta implementeras en ny form av behörighet kallad ”kundspecifik behö- righet”. Behörigheten ges till en medarbetare och gäller en viss arbetssökande. Behörighetens styr- ka och varaktighet styrs av behovet i arbetsupp- giften. I de flesta fall kommer behörigheten att tilldelas av it-systemet utifrån fördefinierade verksamhetsregler. I fåtalet fall kommer behörig- heter administreras av medarbetare i rollen ”ansvarig handläggare” eller med den särskilda behörigheten som ”behörighetsadministratör”. För att hjälpa medarbetarna att bedöma hur många behörigheter det kan finnas behov av i ett

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

ärende finns det spärrar för manuellt tilldelade behörigheter, som gör att det på manuell väg inte kan skapas för många behörigheter per arbetssö- kande. Det krävs numera en starkare motivering av behovet i arbetsuppgiften för att tilldelas behörighet. Att vara anställd på det kontor där den arbetssökande är inskriven anses inte längre vara tillräcklig motivering för att tilldelas behö- righet. All tilldelning, ändring, borttagning och användning av kundspecifik behörighet loggas. Samrådsmöten har hållits med Datainspektionen var sjätte vecka, utifrån vilka Arbetsförmedling- en kontinuerligt har arbetat in Datainspektio- nens synpunkter.

Regeringen konstaterar att Arbetsförmed- lingens redogörelse för arbetet med det nya be- hörighetssystemet ger grund för slutsatsen att myndigheten har ett behörighetssystem på plats med sådan begränsning av den interna åtkom- sten till personuppgifter som uppfyller Data- inspektionens krav på en lämplig skyddsåtgärd.

En ytterligare synpunkt från Datainspek- tionen är att lämpliga skyddsåtgärder även bör innefatta noga uppstyrd extern åtkomst och att frågan om direktåtkomst behöver analyseras. Myndigheten pekar på att enligt 12 § Arbetsför- medlingens registerlag får flera myndigheter ha direktåtkomst till personuppgifter som behand- las i en arbetsmarknadspolitisk databas om det behövs för de ändamål som avses i 5 §. Exempel- vis får Arbetsförmedlingen enligt 5 § 1 behandla personuppgifter för tillhandahållande av infor- mation som behövs inom Försäkringskassans, Centrala studiestödsnämndens eller arbetslös- hetskassornas verksamhet som underlag för be- slut om och kontroll av förmåner, ersättningar och andra stöd. Ett annat exempel är att enligt 5 § 3 får Arbetsförmedlingen behandla person- uppgifter för tillhandahållande av information som behövs inom sådan verksamhet vid IAF som avser bl.a. tillsyn. Regeringen konstaterar att enligt 12 § fjärde stycket Arbetsförmedling- ens registerlag meddelar regeringen föreskrifter om vilka personuppgifter som får omfattas av direktåtkomst enligt första–tredje styckena. Det har meddelats sådana föreskrifter i 16 och 16 a §§ Arbetsförmedlingens registerförordning. Av be- stämmelserna med hänvisningar framgår att arbetsgivare och vissa myndigheter, bl.a. de ovan nämnda, och arbetslöshetskassorna för respek- tive ändamål i 5 § Arbetsförmedlingens register- lag i allmänhet endast får ha direktåtkomst till särskilt angivna personuppgifter som det be-

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

dömts att de behöver ha tillgång till. Av hänvis- ningen i 16 § till 7 a § 6 framgår dock att IAF i sin verksamhet som avser tillsyn får ha direktåt- komst till personuppgifter om tidpunkter, hän- delser och innehåll i kontakter med Arbetsför- medlingen. Det är rimligt att betrakta aktivitets- rapporten, som den arbetssökande lämnar in till Arbetsförmedlingen, som en form av kontakt med Arbetsförmedlingen vars innehåll IAF i sin tillsynsverksamhet med stöd av bestämmelsen får ha direktåtkomst till. Det är också ändamåls- enligt att IAF har denna direktåtkomst i tillsyns- verksamheten. Det är här viktigt att påpeka att enligt 11 kap. 1 § offentlighets- och sekretess- lagen gäller att får en myndighet i verksamhet som avser tillsyn, från en annan myndighet en sekretessbelagd uppgift, blir sekretessbestäm- melsen tillämplig på uppgiften även hos den mottagande myndigheten, s.k. överföring av sekretess. Det innebär att de strikta sekretess- bestämmelserna i 28 kap. 11 och 12 §§ offentlig- hets- och sekretesslagen som gäller för Arbets- förmedlingens verksamhet och som behandlats ovan ska tillämpas av IAF på uppgifter som myndigheten får del av i sin tillsynsverksamhet. Eftersom tillsynsuppgifterna avser ärenden om arbetsförmedling och sekretessreglerna avser att skydda uppgifter i denna verksamhet kommer bestämmelserna att utgöra s.k. primära sekre- tessbestämmelser även hos IAF, vilket betyder att de blir tillämpliga på samma sätt som hos Arbetsförmedlingen. Eventuella känsliga upp- gifter, och hit hör tveklöst uppgifter som avses i 10 § Arbetsförmedlingens registerlag, i akti- vitetsrapporter som IAF får del av i sin tillsyns- verksamhet kommer således att vara skyddade av dessa sekretessbestämmelser. För övriga myn- digheter, arbetslöshetskassorna och arbetsgivare finns det enligt 16 § Arbetsförmedlingens regis- terförordning inte någon liknande möjlighet till direktåtkomst till aktivitetsrapportens uppgifter.

Sammanfattande bedömning

Regeringen konstaterar att förslaget att även uppgifter som avses i 10 § Arbetsförmedlingens registerlag som lämnats i ett ärende ska få be- handlas i en databas medför ett försämrat inte- gritetsskydd för den enskilde genom att sådana ömtåliga uppgifter i enskilda fall kan hamna i Arbetsförmedlingens databas. Det är samtidigt viktigt att regleringen kring behandlingen av personuppgifter inte omöjliggör effektiva arbets- sätt för Arbetsförmedlingen, vilket förutsätter

att uppgifterna som lämnas i aktivitetsrapporten kan hanteras elektroniskt. Regeringen bedömer att det försämrade integritetsskyddet som blir följden av lagändringen kompenseras tillräckligt genom ovan nämnda skyddsåtgärder, särskilt Arbetsförmedlingens nya strikta behörighets- system. Regeringen anser därför att även upp- gifter om att den enskilde har vårdats med stöd av socialtjänstlagen eller varit föremål för åtgärd enligt utlänningslagen ska få behandlas i en data- bas, men endast om de har lämnats i ett ärende.

Förslaget påverkar inte ramen för utgifts- området.

Ikraftträdande

Regeringens förslag: Lagändringen ska träda i kraft den 1 februari 2014.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans yttrar sig i frågan.

Skälen för regeringens förslag: Aktivitets- rapporten används av de arbetssökande från den 1 september i år. För att Arbetsförmedlingen ska kunna ha en effektiv hantering av den webb- baserade aktivitetsrapporten bör ändringen i Arbetsförmedlingens registerlag träda i kraft så snart som möjligt. Regeringen bedömer att tidigast möjliga datum för ikraftträdande är den 1 februari 2014. Arbetsförmedlingen får till dess hantera eventuella lämnade uppgifter som avses i 10 § Arbetsförmedlingens registerlag på annat sätt än i en databas.

Författningskommentar

10 §

I paragrafen regleras Arbetsförmedlingens möj- lighet att i en arbetsmarknadspolitisk databas be- handla uppgifter om att den enskilde har vårdats med stöd av socialtjänstlagen (2001:453) eller varit föremål för åtgärd enligt utlänningslagen (2005:716). Med åtgärd enligt utlänningslagen avses exempelvis att den enskilde tas i förvar eller ställs under uppsikt enligt bestämmelser i 10 kap. utlänningslagen. Bestämmelsen förändras på så sätt att Arbetsförmedlingen, till skillnad från ti- digare, ska få behandla dessa uppgifter i en data- bas, men endast om de har lämnats i ett ärende.

4.6Budgetförslag

4.6.11:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader

Tabell 4.9 Anslagsutveckling 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	7 203 069		sparande	160 364
			1	Utgifts-
2013	Anslag	7 018 684	1	prognos	7 092 161
2014	Förslag	7 110 650

2015	Beräknat	6 778 590	2
2016	Beräknat	6 844 534	3
2017	Beräknat	6 813 990	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 6 690 800 tkr i 2014 års prisnivå.

3Motsvarar 6 641 787 tkr i 2014 års prisnivå.

4Motsvarar 6 468 317 tkr i 2014 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Arbetsförmedlingens förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för viss del av den statliga nationella medfinansieringen av dels det nationella struk- turfondsprogrammet för regional konkurrens- kraft och sysselsättning för programperioden 2007–2013, dels det nationella socialfondspro- grammet för Investeringar i tillväxt och syssel- sättning för programperioden 2014–2020. An- slaget får därutöver användas för medfinansie- ring av projekt inom de regionala strukturfonds- programmen för regional konkurrenskraft och sysselsättning för programperioden 2007–2013, och inom regionalfondsprogram för Investe- ringar i tillväxt och sysselsättning för program- perioden 2014–2020, som ligger i linje med målen för den svenska arbetsmarknadspolitiken.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 4.10 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -
			kostnad)

Utfall 2012	12 413	10 964	1 449
Prognos 2013	20 059	21 045	-986
Budget 2014	30 488	29 815	673

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Uppdragsverksamheten avser tjänsteexport som finansieras av SIDA och EU. Verksamheten sker i enlighet med inriktningen för det svenska biståndet och EU:s prioriterade områden. Insat- serna består i att utveckla styrning, organisation, tjänster och metoder på arbetsförmedlingar inklusive arbetslivsinriktad rehabilitering. Det ackumulerade överskottet i verksamheten upp- gick till drygt 5 miljoner kronor till och med 2012.

Regeringens överväganden

Anslagssparandet uppgick till 160 miljoner kronor 2012. Av anslagssparandet fördes 12 miljoner kronor bort som en indragning av anslagsbelopp.

Anslaget minskas från och med 2013 med 162 miljoner kronor i huvudsak som en följd av en viss del av de förstärkningar som gjorts de senaste åren varit tillfälliga och nu upphör.

Reformerna i denna budgetproposition inne- bär att anslaget ökas med 82 miljoner kronor 2014, 81 miljoner kronor 2015, 81 miljoner kronor 2016 och 10 miljoner kronor från och med 2017. Samtidigt minskas anslaget 1:3 Kost- nader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser med 50 miljoner kronor per år från och med 2014.

Jämfört med 2013 års ekonomiska vårpropo- sition minskar utgifterna med 184 miljoner kronor 2013 för att därefter öka med 199 miljoner kronor 2014, 75 miljoner kronor 2015, 79 miljoner kronor 2016 och 7 miljoner kronor 2017.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag på 7 110 650 000 kronor för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 6 778 590 000 kronor, 6 844 534 000 kronor res- pektive 6 813 990 000 kronor.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Tabell 4.11 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017
Anvisat 2013 1	6 993 684	6 993 684	6 993 684	6 993 684
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	205 464	299 924	425 225	590 193
Beslut	-79 711	-506 116	-565 320	-760 630
Övrigt 3	-8 787	-8 902	-9 055	-9 257
Förslag/
beräknat
anslag	7 110 650	6 778 590	6 844 534	6 813 990

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2013. Övriga föränd- ringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2015–2017 är preliminär.

3Anslaget minskas fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförs i statsförvaltningen.

4.6.21:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

Tabell 4.12 Anslagsutveckling 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	31 004 410		sparande	3 517 405
			1	Utgifts-
2013	Anslag	31 175 947	1	prognos	31 810 392
2014	Förslag	32 134 598
2015	Beräknat	30 155 227

2016	Beräknat	27 660 383

2017	Beräknat	25 481 142

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för aktivitets- stöd, utvecklingsersättning, statliga ålders- pensionsavgifter samt statsbidrag till arbetslös- hetskassor enligt lagen (1997:239) om arbetslös- hetskassor.

Anslaget får användas för utgifter för vad avser aktivitetsstöd för en viss del av den statliga nationella medfinansieringen av dels det natio- nella strukturfondsprogrammet för regional konkurrenskraft och sysselsättning för program- perioden 2007–2013, dels det nationella social- fondsprogrammet för Investeringar i tillväxt och sysselsättning för programperioden 2014–2020. Anslaget får även användas för utgifter för med-

finansiering av sådana projekt inom de regionala strukturfondsprogrammen för regional konkur- renskraft och sysselsättning för program- perioden 2007–2013, och inom regionalfonds- program för Investeringar i tillväxt och syssel- sättning för programperioden 2014–2020, vilka ligger i linje med målen för den svenska arbets- marknadspolitiken.

Av medlen under anslaget får högst 400 mil- joner kronor användas för utgifter enligt ända- målet för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmark- nadspolitiska program och insatser.

Regeringens överväganden

Bidrag till arbetslöshetsersättning

Under 2012 erhöll i genomsnitt 82 000 personer i månaden arbetslöshetsersättning vid heltids- arbetslöshet, vilket var ca 3 000 fler än 2011. Antalet personer som uppbar ersättning vid del- tidsarbetslöshet var ca 30 000, vilket innebar en minskning med ca 1 000 personer jämfört med 2011. Som deltidsarbetslös ersättningstagare räknas den som någon gång under månaden har arbetat och uppburit arbetslöshetsersättning under en och samma vecka. Under 2012 uppgick utgifterna för arbetslöshetsersättning till 13 642 miljoner kronor. Det innebar en ökning med 584 miljoner kronor jämfört med 2011. Under 2013 har regeringen, med stöd av 93 a § lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor, lämnat ett bidrag om 9 miljoner kronor till små arbetslös- hetskassor för att kompensera deras höga admi- nistrativa kostnader per medlem.

Utgifterna under 2013 beräknas uppgå till 14 818 miljoner kronor, vilket är 814 miljoner kronor högre än beräknade medel i samband med budgetpropositionen för 2013. Jämfört med bedömningen i 2013 års ekonomiska vårproposi- tion beräknas utgifterna för arbetslöshets- ersättning minska med 850 miljoner kronor 2013, 1 152 miljoner kronor 2014, 1 465 miljoner kronor 2015, 1 337 miljoner kronor 2016 och 969 miljoner kronor 2017.

Aktivitetsstöd

Under 2012 uppgick antalet deltagare i arbets- marknadspolitiska program som berättigar till aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning till i genomsnitt 179 000 personer per månad, vilket var en ökning med 8 000 personer jämfört med 2011. Under 2012 var det i genomsnitt 12 000

programdeltagare per månad som inte uppbar aktivitetsstöd, vilket var 4 000 fler än 2011. Ökningen bestod främst av personer som fick sin försörjning via etableringsersättning, vilket belastade utgiftsområde 13 Integration och jäm- ställdhet. Dessa personer deltog i första hand i förberedande utbildning. Andra deltagare fick sin försörjning via utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Utgifterna för aktivitetsstöd, inklusive utveck- lingsersättning, uppgick till 14 933 miljoner kronor 2012, vilket var en minskning med 431 miljoner kronor jämfört med 2011. Utgifterna för aktivitetsstöd och utvecklingsersättning be- räknas uppgå till 15 669 miljoner kronor 2013, vilket är 179 miljoner kronor lägre än beräknade medel i samband med budgetpropositionen för 2013.

Jämfört med bedömningen i 2013 års ekono- miska vårproposition beräknas utgifterna för aktivitetsstöd och utvecklingsersättning minska med 706 miljoner kronor 2013, 1 361 miljoner kronor 2014, 1 880 miljoner kronor 2015, 1 843 miljoner kronor 2016 och 1 528 miljoner kronor 2017.

Statliga ålderspensionsavgifter

Arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd är belagda med statliga ålderspensionsavgifter som uppgår till cirka tio procent av den utbetalade ersättningen. Det preliminära beloppet som beräknas årligen, korrigeras med två års efter- släpning utifrån utfall genom ett s.k. reglerings- belopp. Avsatta medel för avgiften utbetalas med en tolftedel av beloppet varje månad från Arbets- förmedlingen till Försäkringskassan. Under 2012 utbetalades 2 430 miljoner kronor i statliga ålderspensionsavgifter, vilket inkluderar regle- ringsbeloppet för budgetåret 2009. Utgifterna för statliga ålderspensionsavgifter 2013 kommer att uppgå till 1 324 miljoner kronor, vilket inklu- derar regleringsbeloppet för 2010 som motsvarar ett negativt saldo om 1 500 miljoner kronor. För 2014 beräknas utgifterna bli 2 172 miljoner kronor, vilket inkluderar regleringsbeloppet för 2011 som minskar utgifterna med 645 miljoner kronor.

Anslaget totalt

Under budgetåret 2012 uppgick anslagssparan- det till 3 517 miljoner kronor. Anslagssparandet disponeras under 2013. Jämfört med anvisade

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

medel i statsbudgeten för 2013 beräknas utgif- terna bli 634 miljoner kronor högre, men ryms inom ramen för tillgängliga medel. Jämfört med beräknat anslag i budgetpropositionen för 2013 ökar också utgifterna framöver med 3 360 miljoner kronor 2014, 5 092 miljoner kronor 2015 och 3 571 miljoner kronor 2016.

De reformer som redovisas under avsnitt 4.5 innebär att utgifterna minskar med 585 miljoner kronor 2014, 1 378 miljoner kronor 2015, 1 495 miljoner kronor 2016 och 1 519 miljoner kronor 2017. Den huvudsakliga anledningen är att utgif- terna för aktivitetsstöd bedöms minska genom att fler deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar i stället kan få ett arbete med särskilt anställningsstöd eller en anställning i Samhall AB.

Utöver ovanstående belopp redovisas effekter av tidigare beslutade reformer som beslut i tabellen nedan. Övriga makroekonomiska förut- sättningar är t.ex. effekten av ändrade antagan- den om antalet arbetslösa samt antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar.

Jämfört med 2013 års ekonomiska vårproposi- tion beräknas utgifterna under anslaget minska med 1 575 miljoner kronor 2013, 2 765 miljoner 2014, 3 678 miljoner kronor 2015, 3 597 miljoner kronor 2016 och 2 737 miljoner kronor lägre 2017.

Av medlen under anslaget får högst 400 mil- joner kronor användas för utgifter enligt ända- målet för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmark- nadspolitiska program och insatser. Syftet är att Arbetsförmedlingen ska kunna ha en viss flexibi- litet i medelsanvändningen i avvägningen mellan programplatser med aktivitetsstöd och kostna- der för arbetsmarknadspolitiska program och insatser.

Regeringen bedömer vidare att det inte före- ligger behov av ett särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden för anslaget.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag på 32 134 598 000 kronor för 2014. Av detta belopp beräknas 14 899 906 000 kronor för bidrag till arbetslöshetsersättning, 15 062 913 000 kronor för aktivitetsstöd och utvecklingsersättning och 2 171 779 000 kronor för statliga ålderspensionsavgifter.

För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 30 155 227 000 kronor, 27 660 383 000 kronor respektive 25 481 142 000 kronor.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Tabell 4.13 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017
Anvisat 2013 1	31 175 947	31 175 947	31 175 947	31 175 947
Förändring till följd av:
Beslut	-395 792	-1 649 516	-1 692 474	-1 715 897

Övriga makro-
ekonomiska
förutsätt-
ningar	1 639 269	7 600 439	-647 984	-2 803 802

Övrigt	-284 826	-6 971 643	-1 175 106	-1 175 106

Förslag/
beräknat
anslag	32 134 598	30 155 227	27 660 383	25 481 142

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

4.6.31:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser

Tabell 4.14 Anslagsutveckling 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	7 076 171		sparande	1 221 810
			1	Utgifts-
2013	Anslag	7 892 779	1	prognos	8 704 650
2014	Förslag	9 224 345
2015	Beräknat	9 343 391
2016	Beräknat	9 174 445

2017	Beräknat	9 410 114

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för arbets- marknadspolitiska program och insatser. Av anslaget får högst 400 miljoner kronor användas för ändamål enligt anslaget 1:2 Bidrag till arbets- löshetsersättning och aktivitetsstöd.

Anslaget får användas för utgifter för en viss del av den statliga nationella medfinansieringen av dels det nationella strukturfondsprogrammet för regional konkurrenskraft och sysselsättning för programperioden 2007–2013, dels det natio- nella socialfondsprogrammet för Investeringar i tillväxt och sysselsättning för programperioden 2014–2020. Anslaget får även användas för utgifter för medfinansiering av sådana projekt inom de regionala strukturfondsprogrammen för regional konkurrenskraft och sysselsättning för programperioden 2007–2013, och inom regional- fondsprogram för Investeringar i tillväxt och sysselsättning för programperioden 2014–2020, vilka ligger i linje med målen för den svenska arbetsmarknadspolitiken.

Vidare får anslaget användas för delfinansie- ring av framtagande och spridning av resultat från OECD-programmet som mäter den vuxna befolkningens kunskaper och kompetens (PIAAC).

Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2014 för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 5 025 000 000 kronor 2015 och 2016.

Skälen för regeringens förslag: Arbetsmark- nadspolitiska program och insatser där det läm- nas ersättning för kringkostnader pågår normalt cirka sex månader, men kan pågå längre, vilket medför utgifter för kommande budgetår. Rege- ringen bör därför bemyndigas att under 2014 för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknads- politiska program och insatser ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 5 025 000 00 kronor 2015 och 2016.

Tabell 4.15 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2012	2013	2014	2015	2016

Ingående åtaganden	3 274 117	3 533 054	4 500 000	-	-
Nya åtaganden	3 224 509	3 676 946	3 810 000	-	-

Infriade åtaganden	-2 466 072	-2 710 000	-3 300 000	-3 810 000	-1 200 000

Utestående åtaganden	3 533 054	4 500 000	5 010 000	-	-

Erhållet/föreslaget bemyndigande	4 000 000	4 500 000	5 025 000	-	-

Anmärkning: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Regeringens överväganden

Utgifterna under anslaget ökade med 179 mil- joner kronor 2012 jämfört med 2011 och upp- gick till sammanlagt 7 093 miljoner kronor. Antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program ökade med knappt 9 000 personer jämfört med 2011 och uppgick till i genomsnitt 187 000 personer per månad under 2012. Av deltagarna i program 2012 omfattades 4 500 per- soner av etableringsuppdraget för vissa nyanlän- da invandrare vilka inte belastar utgifterna under anslaget utan utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet. Ca 5 000 personer som deltog i program 2012 tillhörde Arbetsförmedlingens samarbete med Försäkringskassan och utgifterna för dessa deltagare belastar utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funk- tionsnedsättning. Fler deltagare i anställnings- stöd riktat mot personer i jobb- och utvecklings- garantin 2012 jämfört med 2011 är den främsta förklaringen till att utgifterna under anslaget har ökat.

Anslagssparandet från budgetåret 2012 upp- gick till 1 222 miljoner kronor, varav 1 205 mil- joner kronor får disponeras av Arbetsförmed- lingen under 2013.

Under första halvåret 2013 utbetalades 4 313 miljoner kronor under anslaget, vilket var 1 182 miljoner kronor högre än utgifterna under samma period i fjol.

Omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska programmen beräknas 2013 öka till i genomsnitt 202 200 personer per månad, inklusive ca 11 400 platser i form av anställningsstöd. Utgifterna under 2013 beräknas uppgå till sammanlagt 8 705 miljoner kronor, vilket är 1 629 miljoner kronor högre än utgifterna 2012. Utgifterna beräknas därmed bli 812 miljoner kronor högre än anvisade medel i statens budget för 2013. Det beror på att anslagssparandet från 2012 i hög grad utnyttjas.

Jämfört med beräknade anslag i budgetpropo- sitionen för 2013 antas utgifterna bli 1 324 miljoner kronor högre 2014 och öka med 2 071 miljoner kronor 2015 och 1 822 miljoner kronor 2016.

Under 2014 beräknas 204 900 personer per månad delta i arbetsmarknadspolitiska program. I tabell 4.8 redovisas programvolymerna och utgifterna under anslaget för perioden 2014– 2017.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Tabell 4.16 Volymer och utgifter arbetsmarknadspolitiska program

	2014	2015	2016	2017
Volymer (tusental)

Deltagare med aktivitetsstöd1	162	147	134	126
Övriga med annan ersättning2	25	28	28	27
Anställningsstöd	17	19	19	20

Summa	205	195	181	173
Utgifter (mnkr)
Verksamhet m.m.	9 224	9 343	9 174	9 410

Aktivitetsstöd3	16 539	15 044	13 961	13 029
Summa	25 646	24 777	23 040	22 352

Anmärkning: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1Inklusive utvecklingsersättning.

2Deltagare i program där aktivitetsstöd normalt lämnas men där deltagarna istället får etableringsersättning eller rehabiliteringsersättning som belastar anslag under utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet respektive utgifts- område 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning.

3Inklusive statliga ålderspensionsavgifter.

Beloppen och volymerna ovan är beräknade och ska indikera resursutrymmet för arbetsmark- nadspolitiska insatser vid Arbetsförmedlingen.

De åtgärder som redovisas i avsnitt 4.5 inne- bär att utgifterna under anslaget ökar med 596 miljoner kronor 2014, 1 704 miljoner kronor 2015, 1 737 miljoner kronor 2016 och 1 931 miljoner kronor 2017. Utöver detta redovisas som beslut i följande tabell även effekter av tidi- gare beslutade reformer.

Övriga makroekonomiska förändringar beror på effekter av en uppräkning av anslaget utifrån antaganden om konsumentprisindex samt volym- förändringar som inte sker på grund av reformer.

Utgifterna under anslaget jämfört med 2013 års ekonomiska vårproposition beräknas öka med 641 miljoner kronor 2013, 989 miljoner kronor under 2014, 1 732 miljoner kronor 2015, 1 668 miljoner kronor 2016 och 1 933 miljoner kronor 2017.

Av anslaget får högst 400 miljoner kronor användas för ändamål enligt anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd för att Arbetsförmedlingen ska kunna ha en viss flexi- bilitet i medelsanvändningen mellan program- platser med aktivitetsstöd och andra program- kostnader.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag på 9 224 345 000 kronor för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 9 343 391 000 kronor, 9 174 445 000 kronor respektive 9 410 114 000 kronor.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Tabell 4.17 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser

Tusental kronor
	2014	2015	2016	2017
Anvisat 2013 1	7 892 779	7 892 779	7 892 779	7 892 779
Förändring till följd av:
Beslut	-170 858	380 216	345 195	539 146
Övriga makro-
ekonomiska
förutsätt-
ningar	1 502 424	1 070 396	936 471	978 189
Förslag/
beräknat
anslag	9 224 345	9 343 391	9 174 445	9 410 114

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

4.6.41:4 Lönebidrag och Samhall m.m.

Tabell 4.18 Anslagsutveckling 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m.

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	16 177 923		sparande	571 838
			1	Utgifts-
2013	Anslag	17 356 578	1	prognos	17 043 084
2014	Förslag	17 831 288

2015	Beräknat	17 613 147

2016	Beräknat	17 575 469

2017	Beräknat	17 671 143

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag för särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser för personer med funktionshinder som medför ned- satt arbetsförmåga.

Anslaget får även användas för utgifter för en viss del av den statliga nationella medfinansie- ringen av dels det nationella strukturfonds- programmet för regional konkurrenskraft och sysselsättning för programperioden 2007–2013, dels det nationella socialfondsprogrammet för Investeringar i tillväxt och sysselsättning för programperioden 2014-2020. Anslaget får även användas för utgifter för medfinansiering av sådana projekt inom de regionala strukturfonds- programmen för regional konkurrenskraft och sysselsättning för programperioden 2007–2013, och inom regionalfondsprogram för Investe- ringar i tillväxt och sysselsättning för program- perioden 2014–2020, som ligger i linje med målen för den svenska arbetsmarknadspolitiken.

Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2014 för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 13 000 000 000 kronor 2015–2017.

Skälen för regeringens förslag: Beslut om insat- ser under anslaget omfattar normalt ett år, men kan vara längre, vilket medför utgifter för kommande budgetår. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2014 för anslaget 1:4

Lönebidrag och Samhall m.m. ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtagan- den medför behov av framtida anslag på högst 13 000 000 000 kronor 2015–2017.

Tabell 4.19 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m.

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2012	2013	2014	2015	2016	2017
Ingående åtaganden	10 084 283	10 822 108	12 500 000	-	-	-
Nya åtaganden	8 705 250	10 177 892	9 500 000	-	-	-
Infriade åtaganden	-7 967 425	-8 500 000	-9 000 000	-10 000 000	-2 500 000	-500 000

Utestående åtaganden	10 822 108	12 500 000	13 000 000	-	-	-

Erhållet/föreslaget bemyndigande	12 000 000	12 500 000	13 000 000	-	-	-

Anmärkning: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Regeringens överväganden

Utgifterna under anslaget ökade med 641 miljoner kronor 2012 jämfört med 2011 och uppgick till 16 178 miljoner kronor. Trots detta uppstod ett anslagssparande som uppgick till 572 miljoner kronor, vilket förts bort som en indragning av anslagsbelopp.

Under 2012 hade i genomsnitt 88 800 perso- ner per månad en anställning med lönebidrag, skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare, ut- vecklingsanställning (inkl. satsningarna Kultur- arvslyftet och tidsbegränsade anställningar i Samhall AB), trygghetsanställning eller anställ- ning i Samhall AB (se vidare avsnitt 4.4.5).

Omfattningen av insatserna inklusive Samhall AB beräknas under 2013 uppgå till ca 91 800 personer i genomsnitt per månad, att jämföra med den i budgetpropositionen för 2013 beräk- nade omfattningen på 96 200 personer i genom- snitt per månad under 2013. Ökningen jämfört med 2012 förklaras främst av fler trygghets- anställningar och fler som har en utvecklings- anställning inom Samhall. Utgifterna 2013 beräknas uppgå till 17 043 miljoner kronor, vilket är 313 miljoner kronor lägre än vad som anvisats på statens budget för 2013. Jämfört med beräknade anslag i budgetpropositionen för 2013 antas utgifterna öka med 670 miljoner kronor 2014, 774 miljoner kronor 2015 och 745 miljoner kronor 2016. Antalet anställda med funktionsnedsättning vid Samhall AB har under 2012 ökat något och medelantalet årsanställda uppgick till 15 400 personer.

För 2012 uppvisar Samhall AB ett positivt rörelseresultat om 47 miljoner kronor. Detta kan jämföras med resultatet 2011 på 126 miljoner kronor och 156 miljoner kronor 2010.

Enligt avtalet staten tecknat med Samhall AB skulle bidraget 2012 motsvara 24,4 miljoner arbetstimmar. Utfallet uppgick till 24,6 miljoner arbetstimmar.

Tabell 4.20 Program för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga (Samhall AB och lönebi- drag m.m.)

	2014	2015	2016	2017
Volymer (tusental) 1	96	94	94	94
Utgifter (Mnkr)	17 831	17 613	17 575	17 671

Inom ramen för resurserna finns en flexibilitet för Arbetsförmedlingen att utifrån enskilda arbetssökandes behov välja olika typer av insat- ser. Detta innebär att ovanstående tabell inte ska

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

tolkas som mer än en beräkning av de totala re- surser regeringen föreslår för särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga 2014–2017.

I enlighet med budgetpropositionen för 2012 innebär de tillfälliga satsningarna under 2012– 2014 på subventionerade arbeten för personer som lämnar sjukförsäkringen inom det s.k. Kulturarvslyftet samt tidsbegränsade anställ- ningar i Samhall AB, att anslaget föreslås minska med 229 miljoner kronor 2014. För 2014 beräk- nas satsningen uppgå till sammanlagt 346 miljo- ner. Den tillfälliga satsningen Kulturarvslyftet har inte nått upp till den beräknade omfatt- ningen av antalet deltagare.

I enlighet med förslaget angående särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS) i budgetpropositionen för 2013 föreslås anslaget öka med 55 miljoner kronor från och med 2014.

I enlighet med vad som redovisats om en sats- ning på tillfälliga anställningar inom Samhall AB föreslås anslaget ökas med 289 miljoner kronor 2014. Motsvarande årliga ökning beräknas även för 2015-2017.

Ovanstående anslagsförändringar framgår under beslut i tabell 4.21.

Jämfört med 2013 års ekonomiska vårpropo- sition beräknas utgifterna under anslaget minska med 169 miljoner kronor 2013, men därefter öka med 503 miljoner kronor 2014, 473 miljoner kronor 2015 och 506 miljoner kronor 2016 samt 540 miljoner kronor 2017. Omfattningen av de subventionerade anställningarna beräknas dock vara oförändrade jämfört med tidigare bedöm- ningar. De ökade utgifterna förklaras av högre styckkostnader för trygghetsanställningar, utvecklingsanställningar och övriga kringkost- nader på anslaget. Regeringen ser därför en anledning att noggrant följa utgiftsutvecklingen framöver.

Övriga makroekonomiska förändringar för- klaras även av en uppräkning av anslaget utifrån antaganden om konsumentprisindex och tim- löneutveckling.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag på 17 831 288 000 kronor för 2014. Av dessa medel beräknas 4 404 897 000 kronor för bidrag till Samhall AB i syfte att sysselsätta personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 17 613 147 000 kronor, 17 575 469 000 kronor respektive 17 671 143 000 kronor.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Tabell 4.21 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m.

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017
Anvisat 2013 1	17 356 578	17 356 578	17 356 578	17 356 578
Förändring till följd av:
Beslut	114 620	-231 294	-231 294	-231 294
Övriga makro-
ekonomiska
förutsätt-
ningar	360 090	487 863	450 185	545 859
Förslag/
beräknat
anslag	17 831 288	17 613 147	17 575 469	17 671 143

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

4.6.51:5 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige

Tabell 4.22 Anslagsutveckling 1:5 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	106 474		sparande	1 088
			1	Utgifts-
2013	Anslag	110 524	1	prognos	108 927
2014	Förslag	112 969

2015	Beräknat	114 393	2
2016	Beräknat	116 234	2
2017	Beräknat	118 737	2

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 112 969 tkr i 2014 års prisnivå.

Ändamål

rådet ska vara förvaltande myndighet för detta program. Utöver de nämnda programmen är Svenska ESF-rådet även ansvarig myndighet för Europeiska fonden för integration av tredje- landsmedborgare inom EU:s ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar 2007–2013. Verksamhet inom detta program be- räknas fortgå till 2015 och ska därefter avslutas.

I beräkningarna av anslaget har hänsyn tagits till s.k. tekniskt stöd inom programmedlen för Socialfonden, vilket får användas för vissa admi- nistrativa kostnader. Detta stöd ska medfinansie- ras under anslaget.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 112 969 000 kronor för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 114 393 000 kronor, 116 234 000 kronor respek- tive 118 737 000 kronor.

Tabell 4.23 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:5 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017
Anvisat 2013 1	110 524	110 524	110 524	110 524
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	2 603	4 029	5 873	8 379
Övrigt 3	-158	-160	-163	-166
Förslag/
beräknat
anslag	112 969	114 393	116 234	118 737

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3Anslaget minskas fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförs i statsförvaltningen.

Anslaget får användas för förvaltningsutgifter vid Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet). Anslaget får även användas för utgifter för nationell medfinansiering av s.k. tekniskt stöd inom Europeiska socialfonden.

Regeringens överväganden

Projektverksamhet i det nationella struktur- fondsprogrammet för perioden 2007–2013 beräknas fortgå till 2015, varefter ett avsluts- arbete ska genomföras. Förberedelser för ett na- tionellt socialfondsprogram för perioden 2014– 2020 pågår, vilka beskrivs i avsnitt 4.4.8, inom Regeringskansliet. Avsikten är att Svenska ESF-

4.6.61:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 1

Tabell 4.24 Anslagsutveckling 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014-2020

Tusental kronor

2014	Förslag	50 000

2015	Beräknat	126 00

2016	Beräknat	632 000

2017	Beräknat	1 140 000

1 Nytt anslag

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för utbetal- ningar av stöd från Europeiska socialfonden för programperioden 2014–2020. Utbetalningarna avser delfinansiering av det nationella social- fondsprogrammet för Investeringar i tillväxt och sysselsättning. Anslaget får även användas för viss statlig medfinansiering av programmet.

Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Skälen för regeringens förslag: Verksamhe- ten inom det nationella socialfondsprogrammet avses omfatta bl.a. fleråriga projekt som medför utgifter för kommande budgetår. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2014 för ansla- get 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 000 000 000 kronor 2015–2020.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2014 för anslaget 1:6 Europeiska social- fonden för perioden m.m. 2014–2020 ingå ekono- miska åtaganden som inklusive tidigare åtagan- den medför behov av framtida anslag på högst 1 000 000 000 kronor 2015–2020.

Tabell 4.25 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020

Tusental kronor

	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2014	2015	2016	2017–2020

Ingående åtaganden	0	-	-	-

Nya åtaganden	1 000 000			-

Infriade åtaganden	0	-100 000	-500 000	-400 000

Utestående åtaganden	1 000 000
Erhållet/föreslaget bemyndigande	1 000 000

Anmärkning: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Regeringens överväganden

Europaparlamentet och Europeiska rådet för- väntas under hösten 2013 anta berörda förord- ningar för programperioden 2014–2020. Ett för- slag till ett nationellt socialfondsprogram utarbetas nu inom Regeringskansliet. Regeringen beräknar att medlen från Socialfonden kommer att uppgå till ca 738 miljoner euro för perioden som helhet. Därtill beräknas ca 82 miljoner euro tilldelas för EU:s sysselsättningsinitiativ för unga. Till följd av osäkerhet avseende den fak- tiska tilldelningen från EU:s strukturfonder kan regeringen behöva återkomma till riksdagen i frågan.

Liksom under programperioden 2007–2013 bör medel anvisas under anslaget för statlig medfinansiering av vissa insatser inom program- met. Övrig statlig medfinansiering kan därutöver ske under bl.a. ett antal andra anslag inom utgiftsområdet, i enlighet med ändamålen för dessa anslag.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag på 50 000 000 kronor för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 126 000 000 kronor, 632 000 000 kronor respek- tive 1 140 000 000 kronor.

Tabell 4.26 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:6 Europeiska socialfonden för perioden 2014–2020

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017
Anvisat 2013 1	0	0	0	0
Förändring till följd av:

Beslut	50 000	126 000	632 000	1 140 000

Förslag/
beräknat
anslag	50 000	126 000	632 000	1 140 000

1 Nytt anslag.

4.6.71:7 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering

Tabell 4.27 Anslagsutveckling 1:7 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	31 116		sparande	999
			1	Utgifts-
2013	Anslag	35 729	1	prognos	35 630
2014	Förslag	38 623
2015	Beräknat	39 129	2

2016	Beräknat	39 805	2

2017	Beräknat	40 687	2

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 38 623 tkr i 2014 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Institutet för arbets- marknads- och utbildningspolitisk utvärderings (IFAU) förvaltningsutgifter och finansierings- bidrag.

Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2013 för anslaget 1:7 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärde- ring ingå ekonomiska åtaganden som, inklusive tidigare gjorda åtaganden, medför behov av framtida anslag på högst 9 000 000 kronor 2015 och 2016.

Skälen för regeringens förslag: IFAU beviljar bidrag för externa projekt som kan pågå längre än ett år, vilket medför utgifter för kommande budgetår. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2014 för anslaget 1:7

Institutet för arbetsmarknads- och utbildnings- politisk utvärdering ingå ekonomiska åtaganden, som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 000 000 kronor 2015 och 2016.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Tabell 4.28 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:7 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2012	2013	2014	2015	2016
Ingående åtaganden	7 234	7 011	7 634

Nya åtaganden	5 662	6 223	7 066	-	-

Infriade åtaganden	-5 885	-5 600	-5 700	-6 000	-3 000
Utestående åtaganden	7 011	7 634	9 000	-	-

Erhållet/föreslaget bemyndigande	9 000	9 000	9 000	-	-

Anmärkning: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Regeringens överväganden

Arbetsmarknads- och utbildningspolitiken utgör tillsammans med socialförsäkringen stora offent- liga utgifter. Det är därför viktigt att följa upp och utvärdera insatser och reformer. IFAU utgör en viktig resurs i detta arbete.

I budgetpropositionen för 2012 uttalade rege- ringen att utvärderingsfunktionen för utbild- ningsområdet borde förstärkas. Ett utvidgat uppdrag till IFAU bedömdes vara det mest ändamålsenliga alternativet. IFAU:s förvalt- ningsanslag ökades med 4 miljoner kronor 2012 och med 4 miljoner kronor 2013. Från och med

2014 föreslås anslaget öka	med ytterligare
2 miljoner kronor. Därmed	kommer IFAU:s

anslag att ha ökats med 10 miljoner kronor i nivå och myndigheten bedöms ha resurser att fullt ut genomföra sitt utvidgade uppdrag inom utbild- ningsområdet.

IFAU får åta sig såväl bidragsfinansierade som avgiftsbelagda utvärderingsuppdrag. Under 2012 finansierade IFAU 20 procent av sin verksamhet med externa anslag och avgifter, nära genom- snittet för den senaste tioårsperioden.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag på 38 623 000 kronor för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 39 129 000 kronor, 39 805 000 kronor respektive 40 687 000 kronor.

Tabell 4.29 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:7 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017
Anvisat 2013 1	35 729	35 729	35 729	35 729
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	934	1 414	2 056	2 893
Beslut	2 000	2 026	2 061	2 107

Övrigt 3	-40	-41	-41	-42
Förslag/
beräknat
anslag	38 623	39 129	39 805	40 687

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3Anslaget minskas fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförs i statsförvaltningen.

4.6.81:8 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Tabell 4.30 Anslagsutveckling 1:8 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	55 781		sparande	2 024
			1	Utgifts-
2013	Anslag	56 330	1	prognos	55 642
2014	Förslag	60 603

2015	Beräknat	63 857	2

2016	Beräknat	64 934	2

2017	Beräknat	66 365	2

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 63 039 tkr i 2014 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens förvaltningsutgifter.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Regeringens överväganden

Ändamål

Av anslagssparandet för 2012 har 340 000 kronor förts bort som en indragning av anslagsbelopp.

I enlighet med vad som redovisats i avsnitt 4.5 innebär en ökad harmonisering av åtgärdsregler- na för aktivitetsstöd och utvecklingsersättning med reglerna för arbetslöshetsförsäkringen även ett ökat tillsynsuppdrag för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen. Anslaget ökas därför med 2,5 miljoner kronor 2014 och beräknas öka med 5 miljoner kronor från och med 2015.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag på 60 603 000 kronor för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 63 857 000 kronor, 64 934 000 kronor respektive 66 365 000 kronor.

Tabell 4.31 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:8 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017
Anvisat 2013 1	56 330	56 330	56 330	56 330
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	1 854	2 609	3 603	4 923
Beslut	2 500	5 000	5 085	5 197
Övrigt 3	-81	-82	-83	-85
Förslag/
beräknat
anslag	60 603	63 857	64 934	66 365

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3Anslaget minskas fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförs i statsförvaltningen.

4.6.91:9 Bidrag till administrationen av grundbeloppet

Tabell 4.32 Anslagsutveckling 1:9 Bidrag till administrationen av grundbeloppet

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	53 019		sparande	0
			1	Utgifts-
2013	Anslag	53 326	1	prognos	53 326
2014	Förslag	54 302

2015	Beräknat	54 899	2

2016	Beräknat	55 605	2
2017	Beräknat	56 692	2

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 54 302 tkr i 2014 års prisnivå.

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till administration av grundbeloppet enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor för dem som inte är anslutna till någon arbetslöshetskassa.

Regeringens överväganden

Under 2012 fick totalt 30 500 personer ersätt- ning från Alfakassan, varav 14 600 personer var anslutna och 15 900 inte anslutna till kassan. Antalet anslutna ersättningstagare ökade med 8 procent och antalet inte anslutna minskade med 1 procent mellan 2011 och 2012. Under 2009 präglades Alfakassan av långa genomström- ningstider, särskilt för gruppen som inte var ansluten till kassan. Handläggningstiderna har sedan avtagit, och sedan hösten 2011 har tiderna varit halverade jämfört med 2009. Administra- tionsavgiften som tas ut av dem som inte är anslutna till Alfakassan uppgick under första halvåret 2010 till 17 kronor, för att därefter öka till nuvarande nivå på 24 kronor per ersättnings- dag fr.o.m. juli 2010.

Regeringen förslår att riksdagen anvisar ett ramanslag på 54 302 000 kronor för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 54 899 000 kronor, 55 605 000 kronor respektive 56 692 000 kronor.

Tabell 4.33 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:9 Bidrag till administration av grundbeloppet

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017
Anvisat 2013 1	53 326	53 326	53 326	53 326
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	1 053	1 651	2 358	3 446
Övrigt 3	-77	-78	-79	-80
Förslag/
beräknat
anslag	54 302	54 899	55 605	56 692

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3Anslaget minskas fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförs i statsförvaltningen.

4.6.101:10 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten

Tabell 4.34 Anslagsutveckling 1:10 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	8 303		sparande	0
			1	Utgifts-
2013	Anslag	8 303	1	prognos	8 303
2014	Förslag	8 303
2015	Beräknat	8 303

2016	Beräknat	8 303

2017	Beräknat	8 303

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten för verk- samheten enligt den överenskommelse svenska staten har med Finland och Norge om anord- nande av utbildningar samt kompensation för de ökade kostnader som uppstår för dessa länder till följd av att utbildningstjänsterna är mervärdes- skattepliktiga i Sverige.

Regeringens överväganden

Stiftelsen Utbildning Nordkalotten är en svensk statlig stiftelse som enligt en överenskommelse med Finland och Norge anordnar utbildningar. Syftet är att främja åtgärder som bidrar till att utveckla arbetsmarknaden och att stärka det regionala samarbetet för i första hand de nord- ligaste delarna av Finland, Norge och Sverige. Utöver stiftelsens stadgar regleras verksamheten av en överenskommelse mellan länderna som omförhandlas vart fjärde år.

I november 2011 undertecknades en ny överenskommelse för perioden 2012–2015 (A2011/2830). De avtalade årsplatserna uppgår till 80 för Finland, 60 för Norge och 145 för Sverige. Enligt den nya överenskommelsen ska stiftelsen främja ett ökat samarbete utifrån ett Nordkalottperspektiv med utgångspunkt i en analys av näringslivsutvecklingen och arbets- marknadsutsikterna i regionen. Vidare ska vali- dering av yrkeskompetenser utvecklas så att verksamheten bättre kan bidra till att inträdet på arbetsmarknaden för bl.a. personer med utom- nordisk yrkes- och utbildningskompetens kan

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

förkortas. Även arbetet med uppföljning av kostnader och resultat i verksamheten ska utvecklas.

Konstitutionsutskottet har granskat regering- ens ingående av internationella överenskommel- ser, vilket bl.a. omfattade stiftelsens verksamhet (bet. 2012/13:KU10). Granskningen kommer föranleda en översyn av hur hanteringen av överenskommelser kan förbättras.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag på 8 303 000 kronor för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 8 303 000 kronor respektive år.

4.6.111:11 Bidrag till lönegarantiersättning

Tabell 4.35 Anslagsutveckling 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	2 733 082		sparande	- 230 500
		2 530 500	1	Utgifts-
2013	Anslag	2 530 500	1	prognos	2 300 000
2014	Förslag	2 000 000
2015	Beräknat	2 100 000

2016	Beräknat	2 000 000

2017	Beräknat	1 900 000

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till lönegarantiersättning enligt lönegarantilagen (1992:497) och de sociala avgifter som ska beta- las i samband med lönegarantiutbetalningen enligt socialavgiftslagen (2000:980). Anslaget får användas för utgifter för arbetet med handlägg- ning av lönegarantiärenden.

Regeringens överväganden

För 2012 uppgick bruttoutgifterna på anslaget för lönegarantiersättningen till 2 985 miljoner kronor och inkomsterna till 252 miljoner kronor. Under första halvåret 2013 har inkomsterna ökat medan bruttoutgifterna minskat jämfört med motsvarande period 2012 (se tabell 4.36).

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Tabell 4.36 Nettoutgifter m.m. för anslaget 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning första halvåret 2012 respektive 2013

Miljoner kronor

	Bruttoutgifter	Inkomster	Nettoutgifter
1:a halvåret 2012	1 588	137	1 450

1:a halvåret 2013	1 343	161	1 182

Antalet konkurser uppgick till 4 300 under första halvåret 2013 (se tabell 4.36), vilket är en ökning med 10 procent jämfört med motsva- rande period 2012. Antalet anställda i de aktuella företagen uppgick till 15 100, vilket är en ökning med 23 procent jämfört med motsvarande period 2012.

Antalet rekonstruktioner uppgick till 204 under 2012 och har därmed ökat med ca 17 procent jämfört med 2011. Antalet berörda anställda i företagsrekonstruktioner uppgick till 5 900 personer och har därmed ökat med 25 procent jämfört med 2011.

Tabell 4.37 Företagskonkurser m.m. budgetåret 2010− första halvåret 2013

	2010	2011	2012	Fösta
				halvåret
				2013
Antal företagskonkurser	7 300	7 000	7 500	4 300

Antal	194	175	204
företagsrekonstruktioner

Antal anställda berörda	21 200	23 800	26 500	15 100
av företagskonkurser

Antal anställda berörda av	4 300	4 700	5 900
företagsrekonstruktioner

Källa: Tillväxtanalys och Kammarkollegiet.

Anm. Statistik för företagsrekonstruktioner första halvåret 2013 finns inte ännu tillgänglig.

Antalet personer som har fått lönegarantiersätt- ning vid konkurs eller företagsrekonstruktion uppgick till 36 000 under perioden juli 2012–juni 2013 (se tabell 4.38), vilket är en ökning med 27 procent jämfört med motsvarande period före- gående år. Den genomsnittliga ersättningen per person, inklusive arbetsgivaravgift, uppgick till 71 600 kronor under denna period och har där- med minskat med 16 procent jämfört med mot- svarande period 2011/2012. Det genomsnittliga antalet dagar med lönegarantiersättning vid konkurs eller företagsrekonstruktion uppgick till 59, vilket är 4 dagar färre jämfört med mot- svarande period 2011/2012 (se tabell 4.38).

Tabell 4.38 Antal personer med lönegarantiersättning m.m.

2010−juli 2012/juni 2013

	2010	2011	2012	juli 2012−
				juni 2013
Antal personer med	25 400	27 200	32 800	36 000
lönegarantiersättning

Genomsnittlig ersätt-	65 900	66 200	83 000	71 600
ning per person

Genomsnittligt antal	49	51	63	59
ersättningsdagar per
person

Källa: Kammarkollegiet

Tabell 4.39 Antal personer med lönegarantiersättning uppdelat på företagskonkurs och företagsrekonstruktion

2012 och juli 2012−juni 2013

	2012	juli 2012−
		juni 2013
Antal personer med lönegarantiersättning	28 400	30 700
vid konkurs

Antal personer med lönegarantiersättning	5 900	6 800
vid företagsrekonstruktion

Genomsnittlig ersättning per person vid	90 500	75 500
konkurs
Genomsnittlig ersättning per person vid	51 800	51 200
företagsrekonstruktion

Genomsnittligtantal ersättningsdagar per	64	60
person vid konkurs

Genomsnittligtantal ersättningsdagar per	43	42
person vid företagsrekonstruktion

Källa: Kammarkollegiet.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 2 000 000 000 kronor för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 2 100 000 000 kronor, 2 000 000 000 kronor respektive 1 900 000 000 kronor.

Tabell 4.40 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017
Anvisat 2013 1	1 400 000	1 400 000	1 400 000	1 400 000
Förändring till följd av:
Övriga makro-
ekonomiska
förutsätt-
ningar	600 000	700 000	600 000	500 000

Förslag/
beräknat
anslag	2 000 000	2 100 000	2 000 000	1 900 000

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

4.6.121:12 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007-2013 1

Tabell 4.41 Anslagsutveckling 1:12 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007–2013

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	1 469 226		sparande	189 566
			2	Utgifts-
2013	Anslag	1 425 000	2	prognos	1 464 692
2014	Förslag	1 009 200
2015	Beräknat	159 800

2016	Beräknat	0

2017	Beräknat	0

1 Nytt anslagsnummer.

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för utbetal- ningar av stöd från Europeiska socialfonden för programperioden 2007–2013. Utbetalningarna avser delfinansiering av det nationella struktur- fondsprogrammet för regional konkurrenskraft och sysselsättning. Anslaget får även användas

för utgifter för den statliga medfinansieringen av insatser, inom programmet, för kompetens- utveckling av sysselsatta.

Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2014 för anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007–2013 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 198 526 000 kronor 2015.

Skälen för regeringens förslag: Verksam- heten inom det nationella strukturfonds- programmet omfattar bl.a. fleråriga projekt som medför utgifter för kommande budgetår. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2014 för anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007–2013 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtagan- den medför behov av framtida anslag på högst 198 526 000 kronor 2015.

Tabell 4.42 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:12 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007–2013

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat
	2012	2013	2014	2015

Ingående åtaganden	3 664 485	2 881 255	1 468 426	-

Nya åtaganden	1 321 217	335 987	20 000	-

Infriade åtaganden	-2 104 447	-1 748 816	-1 289 900	-198 526

Utestående åtaganden	2 881 255	1 468 426	198 526	-
Erhållet/föreslaget bemyndigande	3 013 540	1 806 832	198 526	-

Anmärkning: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Regeringens överväganden

Bidraget från Europeiska socialfonden uppgår till ca 691,5 miljoner euro under programperioden, vilket motsvarar ca 6 224 miljoner kronor enligt gällande förordning (1999:710) om valutakurs vid stöd från EG:s strukturfonder. På anslaget tillkommer den statliga medfinansieringen av insatser, inom programmet, för kompetens- utveckling av sysselsatta om totalt ca 1 793 mil- joner kronor för programperioden.

Europeiska kommissionen har i denna programperiod tillämpat en princip för betal- ningar som innebär att en större del av social- fondsmedlen har upparbetats jämfört med tidi- gare beräkningar. Utbetalningarna under ansla- get, inklusive den statliga medfinansieringen på anslaget, beräknas därmed till ca 7 300 miljoner kronor för programperioden som helhet. Av detta belopp har 4 610 miljoner kronor utbe- talats t.o.m. 2012. Av anslagssparandet har 15 miljoner kronor förts bort som en indragning av anslagsbelopp.

Under det första halvåret 2013 har 804 miljoner kronor betalats ut. Utgifterna under 2013 beräknas uppgå till 1 465 miljoner kronor, vilket är 40 miljoner kronor mer än vad som anvisats i budgeten för 2013. Jämfört med beräknade anslag i budgetpropositionen för 2013 antas utgifterna bli 112 miljoner kronor högre 2014, 628 miljoner kronor lägre 2015 och 732

miljoner kronor lägre 2016. Jämfört med 2013 års ekonomiska vårproposition beräknas utgif- terna bli 6 miljoner kronor högre 2013, för att därefter minska med 47 miljoner kronor 2014, 98 miljoner kronor 2015, 632 miljoner kronor 2016 och 1 140 miljoner kronor 2017.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2012 och 2013 års ekonomiska vårproposition under anslaget för 2015–2016, med ledning av innevarande programperiod, uppskattat kommande behov av anslagsmedel för den nya programperioden. Dessa medel bör nu föras upp på ett nytt anslag för programperioden 2014– 2020, se avsnitt 4.6.6.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag på 1 009 200 000 kronor för 2014. För 2015 beräknas anslaget till 159 800 000 kronor.

Tabell 4.43 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 1:12 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007– 2013

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017
Anvisat 2013 1	1 425 000	1 425 000	1 425 000	1 425 000
Förändring till följd av:
Beslut	-275 000	-1 644 000	-2 277 000	-2 785 000
Övrigt	-140 800	378 800	852 000	1 360 000
Förslag/
beräknat
anslag	1 009 200	159 800	0	0

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

5 Arbetsliv

5.1Omfattning

Arbetslivspolitiken omfattar områdena Arbetsmiljö, Arbetsrätt och Lönebildning.

Arbetsmiljö

Arbetsmiljöområdet omfattar insatser för ett väl fungerande arbetsmiljöarbete. I området ingår verksamhet vid Arbetsmiljöverket (AV). Stöd till den regionala skyddsombudsverksamheten omfattas också.

Arbetsrätt

Arbetsrättsområdet behandlar de arbetsrättsliga frågorna, utom den del som avser statlig arbets- rätt (utg.omr. 2 avsnitt 5). I avsnittet ingår verksamhet vid Arbetsdomstolen (AD).

Lönebildning

Lönebildningsområdet avser insatser för en väl fungerande lönebildning och medling i arbets- tvister. I området ingår Medlingsinstitutets (MI) verksamhet, som bl.a. avser kostnader för med- ling, informationsarbete och statistikproduktion.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

5.2	Utgiftsutveckling

Tabell 5.1 Utgiftsutveckling inom område Arbetsliv
Miljoner kronor
		Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
		2012	2013 1	2013	2014	2015	2016	2017
2:1 Arbetsmiljöverket		609	606	602	622	626	636	650

2:2 Arbetsdomstolen		26	28	26	29	32	32	33
2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO)		29	33	32	33	33	33	33

2:4 Medlingsinstitutet		50	57	56	56	59	59	61
Summa Arbetsliv		714	724	716	740	749	761	776

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Utgifterna för arbetslivspolitiken 2013 beräknas bli i linje med utgifterna för 2012. I jämförelse med anvisade medel i statens budget för 2013 förväntas de prognostiserade utgifterna för 2013 bli något lägre. Jämfört med 2013 års ekono- miska vårproposition beräknas de totala utgif- terna för området Arbetsliv successivt öka något under perioden 2013–2017.

5.3Mål för utgiftsområdet

Målet för arbetslivspolitiken är goda arbetsvill- kor och möjlighet till utveckling i arbetet för både kvinnor och män.

Mål för arbetslivspolitikens tre delområden

Arbetsmiljö: En arbetsmiljö som förebygger ohälsa, olycksfall och motverkar att människor utestängs från arbetet och tar hänsyn till männi- skors olika förutsättningar och bidrar till ut- vecklingen av både individer och verksamhet.

Arbetsrätt: En arbetsrätt som skapar förut- sättningar för ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexi- bilitet, trygghet och inflytande.

Lönebildning: En lönebildning i samhällseko- nomisk balans och arbetsfred.

5.4Resultatredovisning

Resultatredovisningen görs i förhållande till må- len inom arbetslivspolitiken och berör arbets- miljö, arbetsrätt samt lönebildning.

5.4.1Arbetsmiljö

Indikatorer och andra bedömningsgrunder för redovisningen

De indikatorer för arbetsmiljön som används för att redovisa resultaten inom verksamhetsområ- det är följande:

–Antal dödsolyckor i arbetet.

–Antal anmälda arbetsolyckor med frånvaro.

–Antal anmälda arbetssjukdomar.

–Andel av sjukfrånvaron som uppges bero på arbetsorsakade besvär.

–Anställda och ohälsa.

–Krav och kontroll i arbetslivet, andel som inte kan koppla bort tankarna från arbetet när de är lediga och som har lågt hand- lingsutrymme.

När det gäller den sist nämnda indikatorn samlas dessa data in vartannat år. Nästa undersökning presenteras först 2014 och denna indikator utgår därför ur årets redovisning.

Resultat
Diagram 5.1 Antal dödsfall i arbetsolyckor 1997-2012
90
80				Män
70				Kvinnor
60
50
40
30
20
10
0
97	98	99	00	01	02	03	04	05	06	07	08	09	10	11	12
Källa: Arbetsmiljöverket.

Dödsolyckorna har minskat under en lång period och 2009 uppmättes den lägsta nivån dödsfall i arbetsolyckor sedan 1950-talet (se diagram 5.1). Mellan 2009 och 2011 ökade dock antalet dödsolyckor och 2011 förolyckades 57 personer varav 7 var kvinnor. Under 2012 inträffade 45 dödsolyckor (36 arbetstagare och 9 egenföretagare) varav 4 var kvinnor. Detta är en minskning med 12 dödsolyckor jämfört med året innan. Flest dödsolyckor bland förvärvsar- betande under perioden 2007–2012 inträffade inom byggverksamhet samt jord, skog, trädgård, jakt och fiske som tillsammans står för drygt 38 procent av dödsfallen. Flest kvinnor har föro- lyckats inom transport och kommunikation. Antalet dödsolyckor bland egenföretagare visar alltsedan 1980-talet en fortsatt nedåtgående trend. Mellan 2000 och 2010 omkom årligen i genomsnitt 11 egenföretagare. Under 2012 för- olyckades 9 egenföretagare. Dödsolyckor bland egenföretagare inträffar i hög grad inom jord- och skogsbruk. Sverige har enligt statistik från Eurostat, som omfattar samtliga EU-gemen- samma branscher, från 2010 förhållandevis få dödsolyckor i ett internationellt perspektiv. Ett fåtal länder i Europa har lägre antal dödolyckor i arbetet per 100 000 sysselsatta än Sverige.

				PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14
Diagram 5.2 Antal anmälda arbetsolyckor med frånvaro
1997-2012
12,0
												Män
10,0												Kvinnor
												Kvinnor
8,0
6,0
4,0
2,0
0,0
97	98	99	00	01	02	03	04	05	06	07	08	09	10	11	12
Källa: Arbetsmiljöverket.

Antalet arbetsolyckor minskade kraftigt under perioden 2003–2009, främst bland män, men ökade något under 2010–2012. Efter en uppgång i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet ligger frekvensen anmälda arbetsolyckor på en lägre nivå än i mitten av 1990-talet (se diagram 5.2). Bland kvinnor är det främst fallolyckor som har resulterat i anmälningar, medan det för män varit olyckor orsakade av stationära maskiner, handverktyg och fordon. Yngre män är överrepresenterade när det gäller arbetsolyckor.

Diagram 5.3 Antal anmälda arbetssjukdomar 1997-2012
8,0
7,0												Män
6,0												Kvinnor
6,0
5,0
4,0
3,0
2,0
1,0
0,0
97	98	99	00	01	02	03	04	05	06	07	08	09	10	11	12
Källa: Arbetsmiljöverket och Statistiska centralbyrån (AKU).

Antalet anmälda arbetssjukdomar minskade kraftigt mellan 2003–2009. Nedgången i anmäl- ningarna under den perioden var ca 65 procent för både kvinnor och män. Antal anmälningar har ökat något under de tre senaste åren, men nivån 2012 är endast drygt en tredjedel jämfört med 2003 (se diagram 5.3). Ungefär hälften av sjukdomsanmälningarna orsakas av belastnings- faktorer.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Diagram 5.4 Andel av sjukfrånvaron som uppges bero på arbetsorsakade besvär 1998-2012

50
45												Män
												Män
40												Kvinnor
												Kvinnor
35
30
25
20
15
10
5
0
98	99	00	01	02	03	04	05	06	07	08	09	10	11	12
Källa: Arbetsmiljöverket och Statistiska centralbyrån (AKU).

Från mitten av 1990-talet fram till och med 2003 ökade den andel av sjukfrånvaron som uppgavs vara arbetsrelaterad. Därefter har denna andel mer än halverats. Särskilt markant var minsk- ningen för män mellan 2006 och 2010. Under 2012 ses ingen nämnvärd förändring (se diagram 5.4).

Nedanstående diagram illustrerar upplevda besvär avseende olika symptom hos förvärvsar- betande som kan ha en koppling till arbetslivet. Som framgår finns det skillnader mellan kvinnor (diagram 5.5) och män (diagram 5.6), då kvinnor i högre utsträckning än män upplever sig ha be- svär i samtliga fall. För kvinnor ses en mindre minskning eller oförändrad andel av de som upplever besvär mellan 2010 och 2011. Andelen män som ofta är trötta har minskat markant mellan 2010 och 2011, men det har skett en viss ökning av besvär som gäller värk i skuldror.

Diagram 5.5 Anställda och ohälsa, upplevda besvär hos
kvinnor 1998-2011
70
60
50
			Ofta trött
40			Värk skuldror, axlar
			Besvär med sömnen
30			Ängslan, oro
20
10
0
98	99	00	01	02	03	04	05	06	07	08	09	10	11
Källa: Arbetsmiljöverket och Statistiska centralbyrån (ULF).

Diagram 5.6 Anställda och ohälsa, upplevda besvär hos män
1998-2011
50
45
40
35
30
25
20				Ofta trött
				Ofta trött
15				Värk skuldror, axlar
				Värk skuldror, axlar
10				Besvär med sömnen
				Besvär med sömnen
5				Ängslan, oro
				Ängslan, oro
0
98	99	00	01	02	03	04	05	06	07	08	09	10	11
Källa: Arbetsmiljöverket och Statistiska centralbyrån (ULF).

Verksamhet vid Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverkets (AV) huvudsakliga uppgift är tillsyn över efterlevnaden av arbetsmiljölagen (1977:1160) m.m. AV meddelar också före- skrifter och allmänna råd med stöd av i första hand arbetsmiljölagen, ansvarar för införlivandet av ett antal EU-direktiv samt bedriver informa- tions-, kommunikations- och analysverksamhet inom arbetsmiljöområdet. I det följande ges en kortfattad beskrivning av verksamheten.

Vanligen inspekteras de arbetsplatser som bedöms vara riskutsatta, men myndigheten arbetar även med andra aktiviteter som berör särskilda områden eller branscher. Särskilda satsningar under 2012 har bland annat varit kvinnors arbetsmiljö, bemanningsbranschen, hot och våld vid myndighetsutövning, skolan och grå företag. (Det AV kallar de grå företagen är de som bryter mot arbetsmiljöregler och riskerar sina anställdas hälsa för att få konkurrensfördelar jämfört med seriösa företag.) Förrättningar används som samlingsnamn för de besök på arbetsplatser som sker för att genomföra inspek- tion, uppföljning, utredning, samverkan, samråd eller information. Av tabellerna 5.2 och 5.3 fram- går utvecklingen avseende antalet arbetsställe- besök respektive antalet inspektioner de tre senaste åren.

Tabell 5.2 Antal arbetsställebesök 2010-2012

År

2010

2011

2012

Antal besök

33 500

35 000

32 000

Källa: Arbetsmiljöverket.

Tabell 5.3 Antal inspektioner 2010-2012

År

2010

2011

2012

Antal

22 000

21 900

21 000

inspektioner

Källa: Arbetsmiljöverket.

AV har haft som mål att öka den del av inspek- törernas tid som används till inspektion. Antalet förrättningar per inspektör ökade från 115 besök per heltidsarbetande inspektör 2009 till 143 besök 2011. Den ökade produktiviteten beror främst på effektivare inspektionsmetoder och mindre administrativt arbete. Under 2012 sjönk antalet förrättningar något till 137 per heltids- arbetande inspektör. Anledningen till nedgången i det totala antalet förrättningar och antalet förrättningar per inspektör under 2012 är att flera projekt har krävt personalintensiva inspek- tionsmetoder. Dessutom har många inspektörer medverkat i utvecklingsprojekt eller kompetens- höjande kurser, t.ex. i samband med arbetet med kvinnors arbetsmiljö.

Antalet förelägganden och förbud ökade under 2012 till 1 167, mot 941 under 2011. Av dessa har 66 överklagats.

AV deltog under 2012 aktivt i den Europeiska arbetsmiljöveckan, där 2012 och 2013 års tema är ”Samverkan för att förebygga”. AV genomförde 1 650 särskilt inriktade inspektioner under Europeiska arbetsmiljöveckan 2012.

Inom ramen för Yrkesinspektörskommittén, The Committee of Senior Labour Inspectors (SLIC), ansvarade AV för två möten under 2012. Det har även genomförts en gemensam in- spektionskampanj inom ramen för SLIC med inriktning på psykosociala riskbedömningar av de europeiska medlemsländerna, där AV har lett förberedelsearbetet på europeisk nivå. I Sverige genomförde AV inspektioner främst inom hälso- och sjukvården samt inom omsorgssek- torn.

AV genomförde under 2012 fem djupstudier av arbetsolyckor inom entreprenadföretag. Målet med studierna var att söka och beskriva de bakomliggande orsakerna till en specifik olycka och föreslå åtgärder så att en liknande olycka inte sker igen.

För att skapa en effektivare och mer enhetlig marknadskontroll tog AV under 2012 beslut om ett nytt arbetssätt och ett nytt tekniskt stöd till detta.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Under året beslutade AV om fem nya författ- ningar. Inga författningar upphävdes. AV arbetar dock målmedvetet med regelförenklingar samt med att minska antalet föreskrifter. När ett be- hov uppstår överväger man noga om en före- skrift behövs eller om man kan lösa problemen på annat sätt, t.ex. genom information. Sedan 1996 har antalet paragrafer minskat med två tredjedelar.

I början av 2012 gjordes en medieanalys som konstaterade att det finns ett starkt nyhetsin- tresse för arbetsmiljöfrågorna. AV uppfattas som trovärdiga utan att vara byråkratiska. AV är mycket aktiv i digitala kanaler. Antalet besök på webbplatsen uppgick till knappt tre miljoner, en ökning med åtta procent jämfört med 2011 (8 000 besök per dag).

AV fick Språkrådets Klarspråkskristall 2012 för kampanjen Safe at Work, en informations- kampanj för utländsk arbetskraft i restaurang- branschen på tolv språk. Svarstjänsten besvarar allmänna frågor via telefon och mejl. Under 2012 registrerades 46 000 frågor, omkring 50 procent mer än 2011. Tio nya kunskapssammanställ- ningar togs fram inom olika områden. De be- handlar ämnen av stor betydelse för arbetsmil- jön, bl.a. ökad säkerhet inom jordbruket, migrantarbete inom den gröna näringen och äldre i arbetslivet.

I oktober 2011 fick ett tjugotal strategiska myndigheter för funktionshinderspolitiken, däribland AV, i uppdrag att arbeta med ett antal delmål som myndigheterna själva föreslagit inom sina respektive verksamhetsområden för åren 2011–2016 och även föreslå hur målen skulle följas upp. Både kvantitativa och kvalitativa mål har formulerats.

Genom de aktiviteter som har redovisats ovan är den sammantagna bilden att AV använder sina tilldelade resurser i linje med sitt uppdrag på ett effektivt och väl avvägt sätt.

Skyddsombudens roll

Skyddsombuden är en viktig del av det svenska arbetsmiljösystemet. De regionala skyddsombu- dens uppgift är att aktivera och vara ett stöd för arbetstagarsidan i det lokala arbetsmiljöarbetet, främst på mindre arbetsställen där det saknas skyddskommittéer. Staten ger årligen ett bidrag till den regionala skyddsombudsverksamheten.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

AV har i regleringsbrevet för 2013 fått i upp- drag att senast den 6 maj 2013 rapportera en sammanställning av de centrala arbetstagarorga- nisationernas (LO, TCO och Saco) samt Svenska Hamnarbetarförbundets redovisningar för regional skyddsombudsverksamhet 2012. Redovisningarna ska så långt möjligt innehålla mätbara prestationer enligt de förslag som lämnades i AV:s rapport ”Uppdrag att ta fram mätbara prestationer för den verksamhet som bedrivs av regionala skyddsombud”. Från och med 2014 ska redovisningen av den regionala skyddsombudsverksamheten innehålla mätbara prestationer.

Särskild satsning på arbetsmiljö

I budgetpropositionen för 2009 avsattes 33 mil- joner kronor 2009 och aviserades 45 miljoner kronor 2010 samt 47 miljoner kronor per år från och med 2011 för extra arbetsmiljöinsatser. Satsningen utgår från inriktningen för den förnyade arbetsmiljöpolitiken, som innebär att politiken ska bidra till den samlade jobbpolitiken och lyfta fram arbetsmiljöns potential för ökad konkurrenskraft. AV har därför tillförts extra medel inom tre områden; informations- och kunskapssatsning, förstärkt information till utländska företag och arbetstagare samt mark- nadskontroll och standardiseringsarbete. Rege- ringen bedömer att satsningen har gett goda resultat framför allt genom att verket i ökad grad har kunnat nå ut med information och kunskap inom arbetsmiljöområdet.

Direktiv om stick- och skärskador inom hälso- och sjukvården

I maj 2010 antogs Rådets direktiv 2010/32/EU av den 10 maj 2010 om genomförande av det ramavtal om förebyggande av stick- och skär- skador inom hälso- och sjukvården som ingåtts av Hospeem och Epsu (EUT L 134, 1.6.2010, s. 66). AV har fått i uppdrag att genomföra direk- tivet i svensk rätt. Genomförandet har skett ge- nom ändringar i föreskrifterna om mikrobiolo- giska arbetsmiljörisker. Ändringarna trädde i kraft den 1 maj 2013.

Direktiv om EMF (Elektromagnetiska fält)

Europeiska kommissionen antog i juni 2011 ett förslag till direktiv om gränsvärden för yrkes- mässig exponering för elektromagnetiska fält för frekvenser mellan 0 Hz till 300 GHz. Det före- slagna direktivet är ett minimidirektiv och inne- håller regler om arbetsgivarens skyldighet att kartlägga arbetstagarnas exponering, göra en riskbedömning och vidta åtgärder för att mini- mera arbetstagarnas exponering för elektromag- netiska fält samt regler om information och ut- bildning av arbetstagare, arbetstagarnas med- verkan, sanktioner och om hälsokontroller.

Sveriges utgångspunkt har varit att direktivet ska tillgodose arbetstagarnas skyddsbehov och arbetsgivarnas behov av enkla och tillämpbara regler.

Arbetsmiljöpolitisk handlingsplan

I september 2010 överlämnade regeringen skri- velsen En förnyad arbetsmiljöpolitik med en nationell handlingsplan 2010–2015 till riksdagen (skr. 2009/10:248). Riksdagen behandlade och godkände skrivelsen i mars 2011 (rskr. 2010/11:187). Den nationella handlingsplanen gäller under perioden 2010–2015. I enlighet med tidigare år görs nedan en redovisning av de insat- ser som gjorts eller påbörjats 2012–2013. Sist i avsnittet görs en halvtidsavstämning i enlighet med handlingsplanen.

Kvinnors arbetsmiljö

Arbetsmarknaden i Sverige är könsuppdelad vilket innebär att kvinnor och män utsätts för olika risker i olika yrken och branscher. Kvinnor blir oftare sjuka av sitt arbete medan män råkar ut för fler olyckor. Kvinnor svarar för en större andel av sjukfrånvaron än män och fler kvinnor än män tvingas avsluta sitt arbetsliv i förtid av hälsoskäl. Mot denna bakgrund gav regeringen under 2011 Arbetsmiljöverket (AV) i uppdrag att utveckla och genomföra särskilda aktiviteter för att förebygga att kvinnor slås ut från arbets- livet på grund av arbetsmiljörelaterade problem. Uppdraget som ska pågå under perioden 2011– 2014, ska ge en ökad kunskap om kvinnors arbetsmiljö och bättre metoder för att i tillsyns- arbetet uppmärksamma risker för belastnings- skador. AV har valt att genomföra uppdraget i två delar: ”Hållbar arbetsmiljö med kvinnor i

fokus – ett genusperspektiv på ohälsan i arbets- livet” och ”Ergonomi i kvinnors arbetsmiljö”. Satsningen omfattar inspektionsaktiviteter, kun- skapsinhämtning, information samt metod- och kompetensutveckling. För genomförande av uppdraget har totalt 20,5 miljoner kronor avsatts från anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder under utgiftsområde 13 Integration och jäm- ställdhet.

Nya regler om sanktioner i arbetsmiljölagen och arbetstidslagarna

Riksdagen antog propositionen Effektivare sanktioner för arbetsmiljö- och arbetstidsreg- lerna (prop. 2012/13:143) den 17 juni 2013 och lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2014 (Betänkande 2012/13:AU11 Effektivare sankt- ioner för arbetsmiljö- och arbetstidsreglerna m.m.). Vad gäller arbetsmiljölagen (1977:1160) kommer sanktionsavgifter i stor utsträckning ersätta straffsanktioner för att få ett effektivare sanktionssystem.

På arbetstidsområdet genomförs ändringar i arbetstidslagen (1982:673), lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete, lagen (2005:426) om arbetstid m.m. för flygpersonal inom civil- flyget och lagen (2008:475) om kör- och vilotid vid internationell järnvägstrafik.

Pilotprojekt för att utveckla tillsynsmetoder

Efter beslut i budgetpropositionen för 2010 genomförde AV under perioden 2010–2012 ett pilotprojekt för att utveckla och prova en till- synsmetod genom s.k. screening (en genomgång av samtliga arbetsställen i en bransch genom inspektionsbesök). AV valde i samråd med arbetsmarknadens parter den grafiska branschen för detta pilotprojekt och fick och förbrukade sammanlagt 24 miljoner kronor till sitt för- fogande. Uppdraget avrapporterades i december 2012 i en särskild projektrapport (Arbetsmiljö- verket, rapport 2012:12).

Pilotprojektet har visat att screening är en an- vändbar metod för att göra en genomgång av samtliga arbetsställen inom en bransch som tidi- gare inte har inspekterats i någon större omfatt- ning. Metoden förutsätter dock att ett förbere- dande arbete genomförs inför genomgången av en ny bransch samt att mobilt IT-stöd finns till- gängligt, för att screening ska kunna genomföras på ett effektivt, enhetligt och rättssäkert sätt.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Minska olyckstalen i lantbruket

Regeringen har tagit initiativ till att förstärka rådgivningen till lantbruket och tydliggjort att arbetsmiljö är ett prioriterat område i Sveriges landsbygdsprogram under perioden 2007–2013.

Arbetsmiljö och lönsamhet

I samband med budgetpropositionen för 2009 avsattes särskilda medel i syfte att stimulera till en ökad forskning inom området arbetsmiljö och lönsamhet. Satsningen resulterade i att fyra projekt beviljades medel via Institutet för ar- betsmarknads- och utbildningspolitisk utvärde- ring (IFAU). Av de fyra projekten har hitintills två redovisat sina resultat. Under 2012 publice- rades rapporten ”Measuring workers’ health and psychosocial work-environment on firm productivity” (IFAU, working paper 2012:17).

Ny indikator för att följa utvecklingen av goda arbetsmiljöer

En god arbetsmiljö kan främja flexibilitet, pro- duktivitet och konkurrens. I samband med budgetpropositionen för 2010 gavs AV därför i uppdrag att se över möjligheterna att följa ut- vecklingen av goda arbetsmiljöer avseende för- bättrad produktivitet och konkurrens. AV har i en delrapport den 1 juni 2012 samt i en slut- rapport den 30 oktober 2012 avrapporterat upp- draget. Arbetet med att ta fram en eller flera positiva arbetsmiljöindikatorer har visat sig vara komplext och fortsätter på AV. Under våren 2014 bedömer AV att man kommer kunna pre- sentera förslag till en färdig indikator.

Coacher över tröskeln – försöksverksamhet för minskat utanförskap och bättre psykosocial arbetsmiljö

I samband med budgetpropositionerna för 2011, 2012 och 2013 gav regeringen Arbetsför- medlingen och AV i uppdrag att i samverkan ge- nomföra ett försök med s.k. coacher över trös- keln, dvs. coacher med särskild arbetsmiljökom- petens upphandlade som kompletterande aktö- rer till stöd för både arbetstagare och arbets- givare. Särskild uppmärksamhet skulle ges till utformningen av den psykosociala arbetsmiljön och särskilda individuella behov för att under- lätta en introduktion på arbetsplatsen. Försöket skulle genomföras under 2011–2013. Hela 2011 gick åt till att planera försöksverksamheten och att upphandla coacher. Först under våren 2012 kunde tjänsten erbjudas. Den lägesrapport som lämnades till Arbetsmarknadsdepartementet i

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

början av 2013 visade att de för försöket aktuella arbetsmarknadsområdena och lokalkontoren i stort sett inte använde sig av sådana coacher. Lägesrapporten ger inga entydiga förklaringar till det låga utnyttjandet. De små volymerna medför att det troligen inte kommer att vara möjligt att utvärdera resultaten. Uppdraget ska slutrappor- teras till Arbetsmarknadsdepartementet senast 10 april 2014.

Nationell funktion för kunskapsområdet arbetsmiljö och arbetsliv

I budgetpropositionen för 2013 aviserade rege- ringen att en nationell funktion för kunskaps- området arbetsmiljö och arbetsliv ska inrättas på AV från och med 2013. Att få till stånd en ökad medvetenhet och kunskap om arbetsmiljö i hela samhället är ett prioriterat område i den arbets- miljöpolitiska handlingsplanen. Kunskapen från arbetslivsforskningen behöver förmedlas ut i samhället för att komma till nytta vid besluts- fattande och praktiskt arbetsmiljöarbete. Funk- tionen ska inte bedriva egen forskning utan vara en kunskapsförmedlande resurs och nyttiggöra arbetsmiljö- och arbetslivsforskning. Funktio- nen ska även arbeta med frågor som berör företagshälsovårdens kunskapsutveckling. AV gavs i uppdrag att ta fram och lämna en plan för verksamhetens inriktning, omfattning och mål- grupper. Under arbetet har AV genomfört sam- råd med arbetsmarknadens parter och andra centrala intressenter. I den redovisade planen föreslås att den primära inriktningen för verk- samheten ska vara kunskapsbevakning (såväl nationell som internationell forskning), att bevaka och prioritera behov av kunskap, att ta fram kunskapssammanställningar samt att öka tillgängligheten av kunskap (verka för att forskningsresultat kan nås och förstås av de som arbetar med arbetsmiljö i praktiken). Mål- gruppen för funktionens arbete ska i första hand vara de som på olika sätt är engagerade i det praktiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna.

Halvtidsavstämning av den nationella handlings- planen för arbetsmiljöpolitiken 2010–2015

Den nationella handlingsplanens huvudsakliga syfte är att peka på i vilken riktning utvecklingen inom området bör gå och vilka områden som bör prioriteras för insatser under perioden 2010–

2015. En slutlig utvärdering av handlingsplanen ska genomföras under 2015.

Ett syfte med att genomföra en halvtidsav- stämning var att ta vara på resultat från utvärde- ringen av den Europeiska arbetsmiljöstrategin för 2007–2012 och även ge möjlighet till att anpassa handlingsplanen till en ny europeisk arbetsmiljöstrategi. Arbetet med utvärdering och utarbetande av ny europeisk arbetsmiljöstrategi har dock försenats och kommer sannolikt inte att vara klar förrän tidigast under hösten 2013. Utifrån ovanstående skäl har halvtidsavstäm- ningen 2013 främst begränsats till att bedöma om handlingsplanens inriktning när det gäller viktiga utmaningar och områden inom arbets- miljöområdet är fortsatt relevant. En genomgång har också skett när det gäller hittills genomförda insatser inom handlingsplanens utpekade mål- områden. Inför och under handlingsplanens genomförande har ett antal samrådsmöten hållits med arbetsmarknadens parter.

Övergripande strukturella utmaningar inom arbetsmiljöområdet

I den arbetsmiljöpolitiska handlingsplanen lyfts ett antal viktiga utmaningar fram. Ambitionen är att dessa utmaningar särskilt ska beaktas i arbets- miljöpolitiken. Det har visat sig att de arbets- miljöproblem som främst diskuterats under perioden också återfinns bland de utmaningar som tagits upp i handlingsplanen. Handlings- planen bör därmed ha bidragit till en ökad med- vetenhet och beredskap inom arbetsmiljö- politiken att hantera problemställningarna.

AV har stor betydelse för att de prioriteringar som anges i handlingsplanen får genomslag. Arbetsmarknadsdepartementet har därför i sam- band med halvtidsavstämningen inhämtat myn- dighetens synpunkter. AV menar att handlings- planen har haft betydelse som ett styrdokument för myndighetens aktiviteter och för inriktning- en av verksamheten under perioden. AV:s egna analyser bekräftar också att de områden och utmaningar som prioriteras i handlingsplanen stämmer väl överens med hur arbetsmiljö- området utvecklas.

Utpekade målområden i handlingsplanen – insatser

Den förnyade arbetsmiljöpolitikens två huvudin- riktningar är att bidra till den samlade jobbpoli- tiken och att lyfta fram arbetsmiljöns potential för ökad konkurrenskraft. Arbetsmiljöpolitiken ska ges en mer offensiv och positiv innebörd.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Arbetet inom de utpekade målområdena ska bidra till detta. I denna halvtidsutvärdering görs inte någon bedömning av insatsernas effekter i förhållande till utvecklingen inom området. Ambitionen är att detta ska göras i den slutliga utvärderingen.

De konkreta insatser som genomförts under perioden har inriktats mot fyra målområden:

När det gäller målområde två så har betydel- sen av en god arbetsmiljö för att minska utanför- skapet bland annat lyfts fram av FunkA utred- ningen när det gäller funktionshindrades förut- sättningar på arbetsmarknaden (SOU 2012:92). Den nationella satsningen Hjärnkoll som på regeringens uppdrag drivs av myndigheten Handisam och Nätverket nationell samverkan för psykisk hälsa, har genomfört insatser med

1.Systemen för att minska riskerna i arbets- fokus på att öka medvetenheten om arbets- miljön ska förbättras samtidigt som arbets- miljöns betydelse för de med psykisk ohälsa.

miljöns möjligheter att bidra till hälsa i högre grad ska uppmärksammas och utvecklas.

2.Arbetsmiljöförutsättningar ska beaktas som en viktig komponent i arbetet att minska utanförskapet.

3.Arbetsmiljö som en viktig konkurrens- och lönsamhetsfaktor ska synliggöras och därmed förstärkas.

4.Medvetenhet och kunskap om arbetsmil- jöfrågor ska öka i hela samhället.

I handlingsplanen aviserades ett antal konkreta åtgärder och att ytterligare insatser successivt tas fram. Arbetsmarknadsdepartementets genom- gång visar att samtliga angivna insatser också har genomförts och därutöver har ytterligare ett an- tal insatser genomförts. De mer omfattande av dessa insatser har under perioden årligen redovi- sats till riksdagen i respektive budgetproposition, så även i år.

Merparten av insatserna har behandlat den första delen av område ett och område fyra vilket också är rimligt utifrån att staten här har direkta möjligheter att påverka i form av lagstiftning och genom uppdrag till myndigheter. Exempel på insatser är ny lagstiftning om sanktioner och att arbetsmiljökunskap införts i utbildningen från och med grundskolan.

När det gäller den andra delen av målområde ett samt målområde tre kan endast mer indirekta insatser vidtas exempelvis i form av ökad kunskap om samband mellan arbetsmiljö och lönsamhet. Exempel på detta är den satsning på forskning inom området arbetsmiljö och lön- samhet som genomförts och AV:s pågående arbete med att ta fram positiva indikatorer inom arbetsmiljöområdet. Det kan konstateras att det finns stora behov att bland annat genom forsk- ning ytterligare öka kunskapen om samband om arbetsmiljöns betydelse för hälsa, produktivitet och lönsamhet.

Den särskilda satsningen coacher över tröskeln har emellertid som tidigare beskrivits inte gett önskat resultat.

5.4.2Analys och slutsatser

Tillgängliga indikatorer inom arbetsmiljöområ- det pekar på en positiv utveckling sett över flera år. Även om antalet dödsolyckor ökade under 2011, har antalet minskat med tolv under 2012 och är därmed på en historisk låg nivå. Vad gäller antalet anmälda arbetsskador (olyckor och sjuk- domar) har dessa ökat något de senaste åren. Någon motsvarande ökning kan inte ses när det gäller den andel av sjukskrivningarna som vid förfrågan uppges bero på arbetsorsakade besvär, utan dessa har för 2012 legat oförändrade.

Utvecklingen inom arbetsmiljöområdet på- verkas av konjunkturella faktorer. Den ekono- miska krisen under 2008–2009 och dess effekter på arbetsmarknaden kan ha bidragit till att på- verka antalet dödsolyckor och anmälda skador under perioden 2010–2012.

Inom t.ex. tillverkningsindustrin kan den långsiktiga minskningen delvis förklaras av att färre arbetar inom näringsgrenen. Inom bygg- verksamheten inträffar en minskning trots att antalet sysselsatta sett över längre tid legat på ungefär samma nivå. Beräkningar indikerar att åtminstone 800 dödsfall i cancer, lungsjukdom eller hjärtinfarkt årligen är arbetsrelaterade (Arbetsmiljöverket, rapport 2010:3). Dessa dödsfall ligger utanför statistiken. De kan i många fall antas avspegla arbetsmiljöpåverkan åtskilliga år tillbaks i tiden.

Arbetsolyckor med sjukfrånvaro liksom arbetssjukdomar har haft en nedåtgående trend sedan 2003. Anmälningarna har dock, som tidi- gare nämnts, ökat något både under 2011 och 2012. För kvinnor har fall varit den vanligaste olycksorsaken, medan för män har olyckor

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

orsakade av maskiner, handverktyg och fordon dominerat. När det gäller arbetssjukdomar svarar belastningsskador för ungefär hälften av anmäl- ningarna. Därnäst dominerande orsak är organisatoriska och sociala faktorer, vilka också ökat under 2010, 2011 och 2012. Orsakerna till anmälda arbetssjukdomar samt skillnaderna mellan kvinnor och män återspeglas även i sjuk- talen.

En kunskapsöversikt som AV beställt visar att anställda inom sektorerna hälso- och sjukvård samt inom omsorg löper högre risk än andra att drabbas av arbetsrelaterad hjärt-kärlsjukdom p.g.a. bristande psykosocial arbetsmiljö (Arbets- miljöverket, rapport 2012:9). En arbets- miljöpåverkan av psykosocial art kan således ha negativa hälsoeffekter som inte visar sig förrän efter en längre tids exponering, vilket gör det mer svårbedömt vilka generella konsekvenser en dålig psykosocial arbetsmiljö kan leda till.

Under 2012 fick den psykosociala arbetsmil- jön ett ökat fokus både i Sverige och i övriga EU, där det bl.a. genomfördes en gemensam inspek- tionskampanj med inriktning på psykosociala riskbedömningar. Inspektionerna i Sverige visade att de vanligaste förekommande psykosociala arbetsmiljöriskerna är hög arbetsbelastning, hot inklusive hot om våld, påfrestande relationer till klienter, patienter m.fl. samt stress.

Andelen av sjukfrånvaron som på förfrågan uppges bero på arbetsorsakade besvär ökade fram till 2003–2004. Utvecklingen har därefter visat en nedåtgående tendens. Av de som under mätveckan 2012 varit frånvarande från jobbet, uppgav omkring en femtedel att arbetsorsakade besvär låg bakom frånvaron (16 procent av kvin- norna och 17 procent av männen). För såväl män som kvinnor är det fysisk belastning samt stress och andra psykiska orsaker som dominerar bland de angivna orsakerna.

Den sammantagna bedömningen är att ut- vecklingen inom arbetsmiljöområdet under 2000-talet varit trendmässigt positiv. Det finns dock anledning att noga följa och analysera ut- vecklingen när det gäller antalet dödsolyckor och arbetsskador för att den långsiktiga minskningen ska kunna fortsätta. Hänsyn måste tas till riskut- veckling på olika områden. Särskild uppmärk- samhet kan t.ex. behövas avseende problem med hot och våld, liksom när det gäller stress i arbe- tet. Vid bedömning av utvecklingen måste även hänsyn tas till konjunkturella faktorer, föränd- ringar på arbetsmarknaden och till eventuella

mörkertal. Även kvinnors arbetsmiljö och fortsatta överrepresentation inom sjukskriv- nings- och arbetsskadestatistiken är viktig att följa.

Förändringar i samhället och på arbetsmark- naden kommer också att ställa arbetsmiljöarbetet inför andra utmaningar. Den demografiska ut- maningen med behov av ett förlängt arbetsliv är i detta sammanhang central.

Vad gäller det fortsatta arbetet utifrån den arbetsmiljöpolitiska handlingsplanen, bedömer regeringen att den utpekade prioritering som de olika målområdena innebär har fungerat väl och fortsatt bör gälla under resterande period. Regeringen bedömer också att de utmaningar som lyfts fram i handlingsplanen visat sig stäm- ma väl överens med hur arbetsmiljöområdet har utvecklats och därmed också fortsatt har stor relevans. Nya utmaningar och möjligheter inom arbetsmiljöområdet måste naturligtvis beaktas i det fortsatta arbetet.

5.4.3Arbetsrätt

Indikatorer och andra bedömningsgrunder för redovisningen

Inom arbetsrätten är det komplicerat att genom indikatorer fullt ut visa hur reglerna på det arbetsrättsliga området fungerar. De indikatorer som används kan dock ge en bild av hur olika anställningsformer enligt lag och avtal nyttjas på den svenska arbetsmarknaden.

Följande resultatindikatorer redovisas inom arbetsrättens område:

–Veckoarbetstid.

–Deltidsarbete.

–Tidsbegränsad anställning.

Resultat

Den vanligen arbetade tiden för heltidsarbetande kvinnor och män uppgick 2012 till drygt 40 timmar i veckan, vilket var oförändrat jämfört med de senaste åren. Vanligen arbetad tid för heltidsarbetande avser den tid som heltidsarbe- tande personer (mer än 34 timmars arbetstid) uppger att de arbetar en vanlig vecka. Den faktiskt arbetade tiden är lägre än den vanligen arbetade tiden, framför allt för kvinnor. Det

beror på att den mäts för alla i arbete oavsett arbetstid. Till följd av att det är fler kvinnor än män som arbetar deltid är därmed den faktiskt arbetade tiden betydligt lägre för kvinnor än för män (se diagram 5.7). Under 2012 uppgick den faktiskt arbetade tiden per vecka till i genomsnitt drygt 33 timmar för kvinnor och drygt 38 timmar för män, vilket var en liten minskning för både kvinnorna och männen jämfört med 2011. Faktisk arbetad tid beräknas bland sysselsatta som är i arbete, dvs. som inte av någon anledning är frånvarande från arbetet.

Diagram 5.7 Veckoarbetstid (15-74 år) 2012

45
45
40	Kvinnor	Män
35	Kvinnor	Män
35
30
25
20
15
10
5

Vanligen arbetad tid för heltidsarbetande

Faktisk arbetad tid för personer i arbete

Källa: Statistiska centralbyrån (AKU).

Anm.: Eftersom män arbetar heltid i större utsträckning än kvinnor representerar diagrammet för vanligen arbetad tid för heltidsarbetande betydligt färre kvinnor än män. Den faktiskt arbetade tiden är den tid personerna arbetade under SCB:s mätvecka, oavsett vad deras vanligen arbetade tid är. I gruppen ingår både heltids- och deltidsarbetande.

Av samtliga anställda kvinnor arbetade knappt 40 procent deltid jämfört med drygt 13 procent av samtliga anställda män under 2012. Under 2012 minskade andelen deltidsarbetande kvinnor medan andelen män ökade marginellt. Totalt arbetade knappt 27 procent av samtliga anställda deltid under 2012, vilket är i nivå med föregående år (se tabell 5.4).

Tabell 5.4 Deltidsarbete (15-74 år), 2007-2012

Andel deltidsarbete i procent av samtliga anställda

År	Kvinnor	Män
2007	39,9	10,1

2008	41,2	11,6

2009	40,8	12,3
2010	41,2	13,4

2011	40,4	13,2

2012	39,7	13,4

Källa: Statistiska centralbyrån (AKU).

Anm.: Deltidsarbete definieras som arbete upp till och med 34 timmar per vecka.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Kvinnor har i en något större omfattning än män tidsbegränsade anställningar (se tabell 5.5). Det senaste året minskade dock både andelen män och kvinnor med tidsbegränsad anställning jämfört med 2011.

Tabell 5.5 Tidsbegränsad anställning (15-74 år), 2007-2012

Andel anställda som har tidsbegränsad anställning i procent av samtliga anställda

År	Kvinnor	Män
2007	19,9	15,0
2008	18,7	13,4
2009	17,6	12,9

2010	18,3	14,5

2011	19,0	15,0

2012	18,5	14,3

Källa: Statistiska centralbyrån (AKU).

Genomförande av direktiv om bemanningsföretag

Regeringen lämnade i september 2012 en propo- sition till riksdagen med förslag till en ny lag om uthyrning av arbetstagare. Lagen (2012:854) om uthyrning av arbetstagare, som genomför Euro- paparlamentets och rådets direktiv 2008/104/EG av den 19 november 2008 om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag (EUT L 327, 5.12.2008, s. 9), trädde därefter i kraft den 1 januari 2013. Kärnan i den nya lagen om uthyr- ning av arbetstagare är en likabehandlingsprincip som innebär att en arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag, under den tid som uppdra- get varar, ska ha minst samma grundläggande arbets- och anställningsvillkor som om arbetsta- garen hade anställts direkt av kundföretaget för att inneha samma tjänst. Arbetsmarknadens parter har dock rätt att ingå kollektivavtal som avviker från likabehandlingsprincipen under för- utsättning att det övergripande skyddet för uthyrda arbetstagare respekteras. Vidare har lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare ändrats. Ändringarna innebär att utstationerade uthyrda arbetstagare i viktiga avseenden kan ges lika förmånliga villkor som uthyrda arbetstagare här i landet.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Förslag om tillämpningsdirektiv för utstationering och Monti II-förordning

Den 21 mars 2012 antog Europeiska kommis- sionen ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om genomförande av direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster, tillämpningsdirektivet (KOM(2012) 131 slutlig), och ett förslag till Rådets förordning om utövandet av rätten att vidta kollektiva åtgärder i samband med etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster, Monti II-förordningen (KOM(2012) 130 slutlig). Förslagen presente- rades av kommissionen vid rådsarbetsgrupps- möte den 27 mars 2012. Kommissionen fick under 2012 ett s.k. gult kort avseende förslaget om en Monti II-förordning och drog därefter tillbaka förslaget under samma år. Förslaget om ett tillämpningsdirektiv förhandlas alltjämt i rådsarbetsgrupp.

Förhandling om direktiv för tjänstepension

Den 5 november 2012 återupptogs förhandling- arna i rådsarbetsgruppen om Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om mi- nimikrav för ökad rörlighet för arbetstagare ge- nom förbättrade villkor för intjänande och beva- rande av kompletterande pensionsrättigheter (KOM (2007) 603 slutlig). Direktivet syftar till att underlätta arbetstagares fria rörlighet och rörligheten över huvud taget på arbetsmark- naden genom att minska de hinder som kan följa av hur system för kompletterande pensionsrät- tigheter (i fortsättningen benämnt tjänstepens- ionssystem) är utformade. Förslagets materiella regler avser vilka villkor som får föreskrivas i tjänstepensionssystem för intjänande av pensionsrättigheter, vilka regler som ska gälla för bevarande av vilande pensionsrättigheter, samt vilken information som ska tillhandahållas arbets-/försäkringstagare m.fl. om bl.a. hur anställningens upphörande påverkar tjänste- pensionen. Förhandlingar i rådsarbetsgruppen fortsätter under året.

Gymnasial lärlingsanställning

En proposition om en ny anställningsform, gymnasial lärlingsanställning, bereds inom Regeringskansliet. Syftet är att underlätta över- gången från skola till arbetsliv genom att inrätta en tidsbegränsad anställningsform som är anpassad till gymnasiala lärlingar.

Utredning om utbildningsanställning

I november 2012 överlämnade Utredningen om lärlingsprovanställning sitt betänkande Utbild- ningsanställning (SOU 2012:80) där det bl.a. fö- reslås en ny anställningsform med utbildnings- innehåll för unga, utbildningsanställning, att den kommunala vuxenutbildningen ska kunna lämna stöd när utbildningsinnehållet utformas och ut- bilda handledare, samt om ekonomiska incita- ment till arbetsgivare som har anställda med en utbildningsanställning. Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

Utredning om kostnader för arbetsgivare vid tvist om uppsägning

I september 2012 överlämnades betänkandet Uppsägningstvister – En översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning av ar- betstagare (SOU 2012:62) till regeringen. I be- tänkandet lämnas förslag på lagändringar i lagen (1982:80) om anställningsskydd som syftar till att begränsa arbetsgivares kostnader vid tvist om uppsägning. Betänkandet har remissbehandlats. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet.

Utredning om åtgärder för ett längre arbetsliv

Den 14 april 2011 utsåg regeringen en särskild utredare (dir. 2011:34) (Socialdepartementet) med uppdrag att analysera hur den genomsnitt- liga pensionsåldern kan höjas och att ta fram konkreta förslag till åtgärder för att fler ska kunna arbeta längre. Utredaren överlämnade i april 2013 slutbetänkandet Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) till regeringen. Utredaren föreslår ändringar i lagen (1982:80) om anställningsskydd, omfattande bland annat höjd ålder för rätten att kvarstå i anställning från 67 till 69 år. Utredaren lämnar också ett antal

förslag på åtgärder inom arbetsmiljöområdet. Betänkandet har remitterats och bereds för när- varande inom ramen för den översyn av pens- ionssystemet som initierats av Pensionsgruppen, med företrädare för de fem partierna bakom pensionsöverenskommelsen. Se vidare avsnitt 1.2 under Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget.

Utredning om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm

Regeringen gav den 14 februari 2013 en särskild utredare i uppdrag att se över skyddet för ar- betstagare som slår larm om olika former av missförhållanden, oegentligheter eller brott och att föreslå åtgärder som syftar till att stärka skyddet och skapa ett tydligare regelverk (dir. 2013:16). Utredaren ska bl.a. kartlägga rättsläget, analysera i vilka avseenden skyddet behöver för- stärkas och, med beaktande av andra skydds- värda intressen, föreslå åtgärder som stärker skyddet och lämna nödvändiga författningsför- slag. Uppdraget ska redovisas senast den 22 maj 2014.

Utredning om utstationering på svensk arbetsmarknad

Regeringen beslutade den 27 september 2012 att tillsätta en utredning om utstationering på svensk arbetsmarknad (dir. 2012:92). En parla- mentarisk kommitté ska utvärdera de ändringar som gjordes i lagen (1999:678) om utstatio- nering av arbetstagare med anledning av Laval- domen. Först ska en kartläggning göras av hur utstationeringssituationen i Sverige ser ut. Med kartläggningen som utgångspunkt ska kommittén

–utvärdera om tillämpningen av lex Laval fungerar så att skyddet för utstationerade arbetstagares grundläggande arbets- och anställningsvillkor kan säkerställas,

–utvärdera och bedöma tillämpningen av be- stämmelserna om Arbetsmiljöverkets upp- gift att tillhandahålla information och ar- betstagarorganisationernas skyldighet att lämna in kollektivavtalsvillkor till Arbetsmiljöverket ur ett förutsebarhetsper- spektiv, samt vid behov föreslå lagändringar eller andra åtgärder, och

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

–överväga vilka lagändringar som krävs för att värna den svenska modellen i ett inter- nationellt perspektiv.

Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2014.

Utredning om inhyrning och företrädesrätt till återanställning

Regeringen gav den 17 januari 2013 en särskild utredare uppdraget att undersöka i vilken om- fattning personal från bemanningsföretag hyrs in i situationer där arbetstagare som tidigare har sagts upp har företrädesrätt till återanställning enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd (dir. 2013:1). Syftet med undersökningen är att belysa om, och i sådant fall hur, företrädesrätten påver- kas. Undersökningen ska avse såväl privat som offentlig sektor. Utredaren ska beakta hur ar- betsmarknadens parter genom kollektivavtal re- glerat möjligheten till inhyrning i samband med arbetsbristsituationer. Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2014.

Utredning om registerutdrag i arbetslivet

Regeringen gav den 23 maj 2013 en särskild ut- redare i uppdrag att kartlägga av vilka skäl ar- betsgivare, utan uttryckligt författningsstöd, be- gär att arbetssökande visar upp utdrag ur belast- ningsregistret och vilken betydelse sådana utdrag tillmäts i anställningsprocessen. Utredaren ska också undersöka i vilken utsträckning arbets- givare begär att redan anställda visar upp utdrag från belastningsregistret och vilken betydelse detta tillmäts i anställningen (dir. 2013:56). Utredaren ska också bl.a. analysera vilka åtgärder som krävs för att säkerställa att arbetsgivare inte utan författningsstöd begär att arbetssökande och arbetstagare visar upp utdrag ur belastnings- registret samt ta ställning till vilka åtgärder som behövs för att uppnå rätt balans mellan å ena sidan arbetsgivares berättigade behov av att kunna kontrollera registerutdrag och å andra sidan arbetssökandes berättigade behov av skydd för den personliga integriteten. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2014.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Anmälningsskyldighet vid utstationering

Den 1 juli 2013 trädde ändringar i lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare i kraft. Ändringarna innebär att arbetsgivare som utstationerar arbetstagare i Sverige enligt lagen ska anmäla utstationeringen och utse och anmäla en kontaktperson här. Anmälan ska göras till Arbetsmiljöverket (AV). Kontaktpersonen ska vara behörig att ta emot delgivningar för arbets- givarens räkning. Kontaktpersonen ska även kunna tillhandahålla sådana handlingar som visar att kraven i utstationeringslagen är uppfyllda. Om verksamheten i Sverige avses pågå under högst fem dagar behöver någon anmälan inte göras. AV ska utöva tillsyn över att reglerna följs. Om en arbetsgivare inte anmäler utstation- eringen eller inte utser och anmäler en kontakt- person ska en sanktionsavgift tas ut. Syftet med förslaget är att se till att utstationeringslagen fungerar i praktiken. I en ny förordning om an- mälningsskyldighet vid utstationering av arbets- tagare anges bl.a. vad en anmälan ska innehålla och hur den ska vara utformad.

Förtydligande av bestämmelsen i medbestäm- mandelagen om Medlingsinstitutets uppdrag

Den 1 juli 2013 trädde en ändring av 46 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet i kraft. Ändringen syftar till att tydliggöra att Medlingsinstitutets (MI) uppdrag inte omfattar att medla i tvister där en enskild arbetstagare är part. Förslaget till ändring lämnades av MI i en skrivelse till regeringen och remitterades därefter i departementspromemorian Förstärkt skydd för arbetstagare med allmän visstidsanställning och vikariat (Ds 2012:25). Remissinstanserna till- styrkte eller hade inget att erinra mot förslaget. Regeringen lämnade lagförslaget till riksdagen i propositionen Effektivare sanktioner för arbetsmiljö- och arbetstidsreglerna (prop. 2012/13:143), vilken beslutades den 4 april 2013.

Överträdelseärende visstidsdirektivet

Den 22 mars 2010 fick Sverige en formell under- rättelse av Europeiska kommissionen angående införlivandet av rådets direktiv 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsar- bete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP

(EGT L 175 10.7.1999 s 43) (visstidsdirektivet). Två departementspromemorior (Ds 2011:22 respektive Ds 2012:25) har härefter utarbetats i syfte att förtydliga eller ytterligare stärka den befintliga lagstiftningen och dess regler till skydd mot missbruk av tidsbegränsade anställningar. Förslagen har inte lett till lagförslag. Sverige erhöll den 22 februari 2013 ett motiverat yttrande av kommissionen. Yttrandet besvarades den 22 april 2013. Ärendet bereds fortsatt inom Regeringskansliet.

Förslag till ett system för korttidsarbete

Under 2012 tog en arbetsgrupp inom Regerings- kansliet fram ett förslag på hur staten kan stödja korttidsarbete i synnerligen djupa lågkonjunk- turer, Statligt stöd vid korttidsarbete – en ny åtgärd vid djupa kriser (Ds 2012:59). Förslaget remitterades och en lagrådsremiss lämnades till Lagrådet i mars 2013. Förslaget har därefter notifierats, varvid Europeiska kommissionen har beslutat att stödordningen inte utgör statligt stöd. Regeringen lämnar under Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitten 3.1, 6.17 och 6.42 förslag på hur stödet vid korttidsarbete ska utformas.

Uppdrag till Medlingsinstitutet

I Medlingsinstitutets (MI) regleringsbrev för 2012 fick myndigheten i uppdrag att bygga upp en informationsservice angående gällande regler om arbetsrätt och kollektivavtal samt utöka informationen på den egna webbplatsen och delta i myndighetssamarbetet på webbplatsen verksamt.se.

MI skulle senast den 5 oktober 2012 till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartemen- tet) redovisa hur arbetet fortskrider. MI har slutredovisat uppdraget och regeringen bedömer att verksamheten fungerar väl.

Delegationen för jämställdhet i arbetslivet

Regeringen beslutade den 6 oktober 2011 att till- sätta en delegation för jämställdhet i arbetslivet. Delegationen ska sammanställa och tillgänglig- göra kunskap om kvinnors och mäns olika vill- kor och möjligheter i arbetslivet, liksom om de

förhållanden som är grunden för dessa skillna- der. Delegationen ska också stimulera till debatt om hur jämställdhet i arbetslivet kan främjas och lämna förslag på insatser som kan främja jäm- ställdhet i arbetslivet och minska lönegapet mellan kvinnor och män. Delegationens arbete har hitintills i huvudsak inriktats på den första delen av uppdraget, att sammanställa och till- gängliggöra kunskap. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 24 oktober 2014.

Internationella arbetsorganisationen (ILO)

ILO:s beslutande organ, Internationella arbets- konferensen, antog i juni 2013 slutsatser med förslag till handlingsprogram på följande tre om- råden: den demografiska utmaningens effekter på arbetsmarknad och socialt skydd, hållbar ut- veckling, gröna jobb och anständiga arbetsvillkor samt den sociala dialogen, dvs. samarbetet mellan arbetsmarknadens parter i frågor som rör sysselsättning, arbetsrätt, arbetsmiljö och socialt skydd.

Verksamhet vid Arbetsdomstolen

Antalet mål i Arbetsdomstolen (AD) var högre 2012 jämfört med både 2011 och 2010. Drygt 60 procent av målen var s.k. A-mål (mål i vilka talan väcks direkt hos AD), vilket var ungefär lika som året innan. Antalet avgjorda mål minskade något jämfört med 2011 och 2010. Antalet inneliggande mål ökade jämfört med 2011 men var lägre än 2010 (se tabell 5.6).

Tabell 5.6 Målstatistik för Arbetsdomstolen 2010-2012

Antal

	2010	2011	2012
Inkomna mål	374	353	384

Avgjorda mål	408	384	368

Antal domar och särskilt uppsatta beslut	96	95	91
Inneliggande mål vid årets slut	205	174	190

Källa: Arbetsdomstolen.

Genomströmningstiderna (handläggningstider- na) är av stor betydelse för att bedöma om arbetsrättsliga tvister avgörs inom rimlig tid. Genomströmningstiderna har varit relativt kon- stanta under perioden 2010–2012 (se tabell 5.7). Det gäller både A- och B-mål (mål som först har prövats i tingsrätt och sedan överklagats till AD).

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Tabell 5.7 Genomströmningstid för mål vid Arbetsdomstolen 2010-2012

Antal månader (medianvärde)

	2010	2011	2012
A-mål totalt	7	6	6

A-mål avgjorda efter dom eller särskilt	13	12	13
uppsatt beslut
B-mål totalt	2	2	3

B-mål avgjorda efter dom eller särskilt	13	12	10
uppsatt beslut

Källa: Arbetsdomstolen.

5.4.4Analys och slutsatser

De insatser som har gjorts inom arbetsrättsom- rådet är liksom tidigare år i första hand kopplade till lagstiftningsåtgärder, dels i form av nationella initiativ, dels som en följd av det internationella samarbetet, men även andra typer av insatser har gjorts. Fokus för regeringen har varit på att un- derlätta jobbskapande och att förbättra skyddet för arbetstagare i olika sammanhang.

Resultaten utifrån indikatorerna på arbets- rättsområdet (veckoarbetstid, deltidsarbete, tidsbegränsad anställning) visar inga större för- ändringar 2012 i jämförelse med 2011.

De arbetsrättsliga reglerna i Sverige ger goda förutsättningar för att kombinera trygga för- hållanden på arbetsmarknaden med en hög sysselsättningsnivå. Vissa grupper såsom unga och utrikes födda kan dock, till följd av utform- ningen av vissa delar av arbetsrätten, möta svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. I syfte att skapa fler vägar in på arbetsmarknaden för unga och att få arbetsgivare att våga anställa, aviserades därför i budgetpropositionen för 2011 ett antal mindre justeringar av gällande regler för att minska dessa problem. En särskild an- ställningsform skulle introduceras för gymnasie- lärlingar och lärlingsprovanställningar skulle in- rättas. Därutöver aviserades att arbetsgivarnas kostnader vid tvist om uppsägning skulle be- gränsas och att Medlingsinstitutet (MI) skulle ges ett uppdrag att informera företagare om rå- dande regler om arbetsrätt och kollektivavtal. Vidare skulle det, genom dialog i Pensions- gruppen, bl.a. undersökas om det fanns möjlig- het till höjd ålder för rätten att kvarstå i anställ- ningen från 67 till 69 år, i syfte att höja utträdes- åldern från arbetslivet och därmed förbättra hållbarheten i de offentliga finanserna. MI:s uppdrag är utfört. Övriga frågor bereds inom Regeringskansliet.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Andra åtgärder inom det arbetsrättsliga området på nationell nivå inbegriper bl.a. ett antal utredningar (utredningar om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm, om utstationering på svensk arbetsmarknad, om inhyrning och företrädesrätt till återanställning, samt om registerutdrag i arbetslivet). Vidare har det under 2013 utfärdats en lag och beslutats om en förordning som gäller anmälningsskyldighet vid utstationering. Syftet med att utstationeringar och kontaktpersoner för utstationeringar ska anmälas är att utstationeringslagen ska fungera i praktiken. Vidare pågår ett överträdelseärende avseende det svenska arbetsrättsliga systemet för visstidsanställningar. Som ett resultat av EU- samarbetet har det genomförts ett direktiv till skydd för arbetstagare som hyrs ut av beman- ningsföretag.

När det gäller pågående EU-förhandlingar kan nämnas att förhandlingar pågår om ett tillämp- ningsdirektiv till utstationeringsdirektivet som syftar till att säkerställa skyddet för utstation- erade arbetstagares villkor och främja en sund konkurrens på den inre marknaden. Vidare för- handlas ett direktiv om ökad rörlighet för ar- betstagare genom förbättrade villkor för in- tjänande och bevarande av kompletterande pensionsrättigheter. Centralt för regeringen i dessa förhandlingar är att bestämmelserna ska kunna fungera inom ramen för den svenska arbetsmarknadsmodellen.

En viktig del av den svenska modellen är att regeringen och arbetsmarknadens parter har ett gemensamt ansvar för utvecklingen på arbets- marknaden. Den i stor utsträckning kollek- tivavtalsdispositiva arbetsrättsliga lagstiftningen gör det möjligt med anpassningar till särskilda behov inom olika branscher. Vidare är en viktig del av den svenska arbetsmarknadsmodellen att lönebildningen är en partsfråga.

Den svenska modellen utgör enligt regering- ens mening en god grund för en väl fungerande arbetsmarknad.

De s.k. trepartssamtalen, till vilka regeringen bjöd in hösten 2011, redovisas under utg.omr. 14, Arbetsmarknad, avsnitt 4.5 och Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 1.3. Regeringens målsättning med sam- talen är att hitta åtgärder som sänker jämvikts- arbetslösheten och ökar den varaktiga sysselsätt- ningen, särskilt genom att förbättra möjlighe- terna till arbete för personer med svag för- ankring på arbetsmarknaden. Utgångspunkten

för regeringen har varit att stödja partsgemen- samma initiativ. Tre områden har varit i fokus:

–Att skapa en ny väg in på arbetsmarknaden för unga genom yrkesintroduktionsavtal

–Att ge bättre möjligheter till omställning på arbetsmarknaden

–Att införa ett system för statligt stöd vid korttidsarbete att använda i tider av synner- ligen djup ekonomisk kris

Regeringens bedömning är att de insatser som har gjorts inom ramen för arbetsrätten kan för- väntas bidra till målet för arbetsrätten, att skapa förutsättningar för ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande.

5.4.5Lönebildning

Indikatorer och andra bedömningsgrunder för redovisningen

Nedanstående indikatorer har ansetts särskilt betydelsefulla som bedömningsgrunder inom lönebildningsområdet:

–Antal medlingsärenden i riksavtalsförhand- lingar där Medlingsinstitutet har förordnat medlare

–Antal förlorade arbetsdagar på grund av konflikt

–Löneutvecklingen för hela arbetsmark- naden

–Arbetskraftskostnadsutvecklingen per timme inom näringslivet i förhållande till euroområdet och USA

–Reallöneutvecklingen

–Löneskillnaden mellan kvinnor och män

Resultat

Avtalsrörelsen 2012 var omfattande och täckte in större delen av den svenska arbetsmarknaden. Upptakten till avtalsrörelsen skedde redan i december 2011 då industrins parter tecknade ca 50 avtal med en löptid som varade drygt ett år och omfattade en halv miljon arbetstagare. Kollektivavtalen inom Industriavtalets ram gav

löneökningar i en årstakt på 2,6 procent som, med några få undantag, kom att utgöra en norm för de närmare 500 avtal som tecknades i andra sektorer 2012. Ett undantag var lärarnas fyraåriga avtal som åtminstone första året ger löne- ökningar på en högre nivå än industrins norm eller s.k. ”märke”.

I april 2013 kom industrins parter överens om ett treårigt avtal som löper t.o.m. mars 2016. Löneökningar och avsättning till delpension gör tillsammans att avtalens sammanlagda värdeök- ning för de tre åren blir 6,8 procent. Avtalen inom industrin kom att bli vägledande för flera andra avtal som förhandlades fram under våren. Parterna inom byggsektorn, transportsektorn, handeln, hotell- och restaurang samt kommu- nerna kom alla överens om treåriga avtal som i genomsnitt är värda 6,8 procent. Ett åter- kommande krav från flera av fackförbunden var krontalspåslag för de lägst avlönade. Dessa frågor löstes bl.a. via diverse avräkningar och fördelning av lönepotter.

Antal medlingsärenden

Medlingsinstitutet (MI) utsåg under 2012 sär- skilda medlare i 23 avtalsförhandlingar mellan förbundsparter (se tabell 5.8). Det är betydligt fler än föregående år, men sett till avtalsrörelsens omfattning var antalet medlingar i paritet med tidigare jämförbara avtalsår. Samtliga medlingar kom till stånd efter samtycke med parterna. MI har inte behövt besluta om tvångsmedling sedan 2002.

Tabell 5.8 Antal medlingsärenden i riksavtalsförhandlingar där MI har förordnat medlare år 2008-2012

År	2008	2009	2010	2011	2012
Antal	9	6	27	10	23

Källa: Medlingsinstitutet.

På lokal nivå har MI förordnat fyra fasta medlare med varsitt regionalt ansvar som vid behov ska medla mellan enskilda oorganiserade arbetsgivare och fackliga organisationer. Antalet inkomna lokala medlingsärenden under 2012 uppgick till 32, vilket kan jämföras med 46 föregående år. Ungefär hälften av de lokala ärendena kan till- skrivas Sveriges Arbetares Centralorganisation

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

(SAC) Syndikalisterna. Ärendetillströmningen har kontinuerligt minskat sedan 2006.

Under 2012 deltog de fasta medlarna i för- handlingarna vid sju tillfällen. I samtliga dessa ärenden förelåg varsel om stridsåtgärder och i fem tvister verkställdes de. Tvisterna gällde fack- ets krav på att arbetsgivaren skulle skriva på ett hängavtal eller ansluta sig till en arbetsgivarorga- nisation. En tvist inom byggnadssektorn ledde till strejk.

Avtalstvisterna med utländska företag har praktiskt taget upphört då inget medlingsärende under 2009–2012 har gällt utländska entrepre- nörföretag.

I samband med avtalsförhandlingar mellan parterna i byggsektorn utnyttjade MI i mars 2013 sin lagliga rätt att efter begäran från med- lare besluta om att skjuta upp varslade stridsåt- gärder i högst 14 dagar. MI har endast använt denna möjlighet vid tre tidigare tillfällen, senast 2010. I detta fall ledde myndighetens initiativ till att avtal mellan parterna kunde träffas utan att stridsåtgärder verkställdes.

Antal förlorade arbetsdagar

Under det relativt omfattande avtalsåret 2012 lades varsel om stridsåtgärder i 19 av de 23 för- handlingar där MI utsett medlare. I sex av dessa trädde varslen i kraft, varav fyra gällde arbets- nedläggelser och två blockader. Arbetsnedläggel- ser förekom även i två fall på områden där par- terna är bundna av avtal om förhandlingsordning och utser sina egna medlare. Det förekom dock inga vilda strejker under året.

Sammantaget förlorades drygt 37 000 dagar på grund av konflikter på arbetsmarknaden under 2012, vilket är en av de högsta siffrorna under det senaste decenniet (se tabell 5.9). Merparten av dessa dagar kan härledas till en enskild konflikt inom plåtslageri- och VVS-branscherna som totalt sett omfattade ca 32 000 dagar. Den samhällsekonomiska kostnaden för förlorade arbetsdagar är svår att beräkna och beror mycket på hur tredje man drabbas i konflikten. Sverige framstår i jämförelse med övriga nordiska länder och Tyskland inte som ett konflikthärjat land.

Tabell 5.9 Antal förlorade arbetsdagar på grund av konflikt 2008-2012

År

2008

2009

2010

2011

2012

Antal

106 801

1 560

28 892

254

37 072

Källa: Medlingsinstitutet.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Löneutvecklingen för hela arbetsmarknaden

Löneökningstakten steg de första månaderna 2012 när de nya avtalen inom industrin och flera andra branscher började gälla för en stor del av arbetsmarknaden (se tabell 5.10). I linje med profilen i avtalen och en svagare konjunktur blev dock löneökningarna något lägre under andra halvåret 2012. Löneökningarna uppgick till tre procent för hela ekonomin, vilket kan jämföras med 2,4 procent föregående år. Motsvarande utfall för enbart näringslivet var 3,2 procent under 2012.

Tabell 5.10 Löneutveckling för hela arbetsmarknaden 2008-2012

Procentuell förändring från föregående år

År	2008	2009	2010	2011	2012
Procent	4,3	3,4	2,6	2,4	3,0

Källa: Medlingsinstitutet, sammanvägning av konjunkturlönestatistiken.

Arbetskraftskostnadsutvecklingen inom näringslivet

Arbetskraftskostnaden för en anställd innehåller all form av lön samt lagstadgade och avtalsregle- rade arbetsgivaravgifter. För perioden 2006–2011 var ökningstakten i det svenska näringslivet 2,7 procent, vilket i stort sett var i paritet med ut- vecklingen inom euroområdet, men i genomsnitt något högre än i USA (se diagram 5.8). I Europa utgjorde Tyskland ett undantag med en ök- ningstakt som understeg 2 procent, medan där- emot länderna i öst hade ökningstakt på över 5 procent.

År 2012 ökade arbetskraftskostnaderna i Sverige med 3,5 procent, vilket är 1,5 procent- enheter mer än motsvarande ökningstal i euro- området och USA. I många länder i Europa samt USA har efterdyningarna till finanskrisen samt skuldkrisen inneburit att löneökningstakten varit dämpad.

Diagram 5.8 Arbetskraftskostnadsutvecklingen per timme i näringslivet 2006-2012

Procentuell förändring från föregående år

4
3,5					Sverige


					Euroområdet


3					USA


2,5
2
1,5
1
0,5
0
2006	2007	2008	2009	2010		2011	2012

Källa: Eurostat, Labour Cost Index (LCI) och Bureau of Labour Statistics, USA.

Reallöneutveckling

De nominella löneökningarna har varit relativt stabila de senaste 15 åren (se diagram 5.9). Under 1996–2011 ökade de nominella lönerna med i genomsnitt 3,7 procent per år och konsu- mentpriserna med 1,3 procent per år. Variationer i reallöneutvecklingen mellan enskilda år har främst berott på upp- och nedgångar i infla- tionen. Framförallt under senare år har konsu- mentprisindex påverkats av faktorer som för- ändringar i räntan och energipriser.

I genomsnitt steg reallönerna med 2,4 procent per år mellan 1996 och 2011 och totalt sett med drygt 45 procent över hela perioden. Under 2011 minskade köpkraften för första gången sedan år 1993, dels till följd av att de nominella löneök- ningarna blev låga, dels p.g.a. att priserna ökade relativt mycket. En stor del av prisökningen kan dock härledas till den stigande räntan under 2011. Om man i stället relaterar de nominella löneökningarna till konsumentprisindex med fast ränta (KPIF) steg reallönerna med en procent 2011. Under 2012 steg löneökningstak- ten samtidigt som inflationen dämpades, vilket innebär att reallönerna steg med drygt 2 procent.

Diagram 5.9 Nominell och real löneutveckling i procent
1994-2012
7
6										Nominell lön
6
										Reallön
5
4
3
2
1
0
-1
94	95	96	97	98	99	00	01	02	03	04	05	06	07	08	09	10	11	12

Anm.: Reallön är nominell löneökning enligt konjunkturlönestatistiken deflaterad med KPI.

Källa: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar.

Löneskillnader mellan kvinnor och män

MI ska enligt sin instruktion analysera löneut- vecklingen ur ett jämställdhetsperspektiv. En jämförelse av kvinnors och mäns genomsnittliga löner för hela arbetsmarknaden 2012 visar att kvinnor hade 86,1 procent av mäns lön. Den enskilt viktigaste förklaringen till löneskillnaden är att kvinnor och män arbetar inom olika yrken och att dessa yrken är förknippade med olika lönenivåer.

Om man med hjälp av standardvägning tar hänsyn till skillnader i yrke, sektor, ålder, utbild- ning och arbetstid, blir löneskillnaden 6,1 pro- cent. Denna skillnad kallas ofta för oförklarad löneskillnad och kan bero på lönediskriminering eller andra orsaker som inte låter sig fångas i mätbara variabler. Diagrammet nedan visar att den oförklarade löneskillnaden varierar mellan olika sektorer (se diagram 5.10). För tjänstemän i den privata sektorn uppgår den oförklarade löneskillnaden mellan kvinnor och män igenom- snitt till 9,6 procent, medan det knappt existerar någon löneskillnad i kommunsektorn. I båda dessa sektorer har utvecklingen stagnerat under perioden 2009–2012. I övriga sektorer har löne- skillnaden mellan kvinnor och män gradvis minskat. Totalt sett har löneskillnaden i hela ekonomin minskat med 0,7 procentenheter under perioden 2005–2012.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Diagram 5.10 Kvinnors lön i procent av mäns lön sektorsvis efter standardavvägning 2009-2012

102
100			2009	2010		2011		2012



98
96
94
92
90
88
86
84
	Privat sektor		Privat sektor		Kommuner		Landsting		Staten
	(arbetare)	(tjänstemän)

Källa: Medlingsinstitutet och Statistiska centralbyrån.

En könssegregerad arbetsmarknad är en viktig orsak till löneskillnader mellan kvinnor och män. MI har jämfört och analyserat hur stor andel kvinnor respektive män som varit yrkesverksam- ma i de 355 vanligaste yrkena mellan åren 2005– 2011. Utvecklingen under dessa år indikerar att arbetsmarknaden totalt sett har blivit något mindre könsuppdelad. Därtill har andelen kvinnor i de mest mansdominerade yrkena ökat, samtidigt som andelen kvinnor i de mest kvinnodominerade yrkena har minskat.

Verksamhet vid Medlingsinstitutet

Medlingsinstitutet (MI) har inför och under av- talsrörelsen 2012 haft överläggningar med ar- betsmarknadens parter för att uppmärksamma dem om de samhällsekonomiska förutsättning- arna samt vikten av den konkurrensutsatta sek- torns lönenormerande roll. Myndigheten har även anordnat 12 konferenser och seminarier med olika teman för medlare, ekonomer, sta- tistiker, forskare, massmedia och representanter från myndigheter och affärsbankerna. Samman- lagt har ca 800 deltagare kommit till de olika ak- tiviteterna. MI har även medverkat i olika offici- ella arbets- och expertgrupper samt tagit emot besök från utländska delegationer.

MI publicerade två rapporter 2012. Myndig- hetens stora årsrapport Avtalsrörelsen och löne- bildningen 2012 presenterades i februari 2013. I juni 2012 presenterades även en särskild rapport med titeln ”Vad säger den officiella lönestatisti- ken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2011?”. I juni 2013 presenterades motsvarande rapport för 2012.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

På myndighetens hemsida har konjunkturlö- nestatistiken publicerats vid tio tillfällen under 2012. Därutöver har MI på uppdrag av regering- en byggt upp en informationsservice om rådande regler om arbetsrätt och kollektivavtal, vilken återfinns på hemsidan.

Sedan 2011 har MI i samarbete med Sida del- tagit i ett biståndsprojekt i Ukraina. De båda svenska myndigheterna har träffat en tjänste- köpsöverenskommelse som löper t.o.m. decem- ber 2013 där uppdraget i huvudsak består i att MI ska medverka vid utarbetandet av en effek- tivare tvistelösningsmodell i Ukraina. MI ska redovisa uppdraget till Arbetsmarknadsdeparte- mentet senast den 1 juli 2014.

5.4.6Analys och slutsatser

Avtalsrörelsen 2012 var omfattande med när- mare 500 nytecknade avtal. Industriavtalen kom att utgöra en norm för de flesta andra avtal som tecknades under året. Medlingsinstitutet utsåg under året särskilda medlare i 23 avtalsförhand- lingar mellan förbundsparter. I 19 förhandlingar lades varsel om stridsåtgärder och av dessa verkställdes sex. Sammantaget förlorades drygt 37 000 arbetsdagar på grund av konflikter på arbetsmarknaden under 2012, där merparten kan härledas till en enskild konflikt i byggbranschen. Sett till avtalsrörelsens omfattning var antalet medlingar, varsel om stridsåtgärder och förlo- rade arbetsdagar inte onormalt stort.

Löneökningarna uppgick till 3 procent för hela ekonomin under 2012, vilket är drygt en halv procentenhet högre än föregående år. I näringslivet steg arbetskraftskostnaderna med 3,5 procent vilket är 1,5 procentenheter mer än motsvarande ökningstal i euroområdet och USA. Att Sverige under 2012 hade en högre löneökningstakt beror dels på de nya avtalen som trädde i kraft i början av året, dels på att löneökningstakten i många länder i Europa samt USA har varit dämpad till följd av skuldkrisen och efterdyningarna av finanskrisen.

I genomsnitt har reallönerna i Sverige ökat med 2,4 procent per år mellan 1996–2011 eller med drygt 45 procent över hela perioden. Efter några år med låga nominella löneökningar och högre räntenivå sjönk reallönerna tillfälligt 2011. Eftersom löneökningstakten återigen steg 2012 samtidigt som inflationen föll tillbaka, beräknas reallönerna ha ökat med drygt 2 procent 2012.

Totalt sett är regeringens bedömning att den svenska lönebildningen under perioden har fungerat väl.

Under 2012 uppgick kvinnornas löner i genomsnitt till 86,1 procent av männens löner. Den enskilt viktigaste förklaringen till löneskill- naden är att kvinnor och män arbetar inom olika yrken och att dessa yrken är förknippade med olika lönenivåer. Med hänsyn till skillnader i t.ex. yrke, sektor och arbetstid var löneskillnaden 6,1 procent. Totalt sett visar utvecklingen att löne- skillnaden mellan kvinnor och män gradvis, men långsamt, har minskat i samtliga sektorer sedan 2005. Utvecklingen under 2005–2011 indikerar att arbetsmarknaden totalt sett har blivit något mindre könsuppdelad. Andelen kvinnor i de mest mansdominerade yrkena har ökat, sam- tidigt som andelen kvinnor i de mest kvinno- dominerade yrkena har minskat.

Flertalet avtal som tecknades under 2012 var ettåriga, vilket innebär att över 500 avtal löper ut under 2013. Avtalsåret 2013 är således ännu mer omfattande än föregående år och berör ca 2,7 miljoner löntagare. Under våren 2013 har nya treåriga avtal tecknats inom bl.a. industrin, bygg- och transportsektorn, handeln och kommu- nerna. Avtalens värde följer industrins ”märke” och har ett värde på 6,8 procent under hela treårsperioden till mars 2016. Vissa fackförbund har under avtalsrörelsen dock ifrågasatt industri- avtalens värde som norm för hela den svenska arbetsmarknaden. De treåriga avtalen torde dock bidra till en stabilitet på arbetsmarknaden.

5.5Politikens inriktning

5.5.1Utgångspunkter

Ett långsiktigt hållbart arbetsliv

Regeringens främsta mål under mandatperioden är att föra Sverige mot full sysselsättning och därigenom minska utanförskapet. Alla männi- skor som kan och vill arbeta ska få möjlighet att göra det utifrån sina förutsättningar. Arbetsmil- jön och övriga arbetsvillkor har stor betydelse för att göra detta möjligt. Arbetsmiljöarbetet ska förebygga ohälsa och olycksfall, men också bidra till att utveckla verksamheter och individer. Arbetsrätten ska skapa förutsättningar för ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och

arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. Grunderna för arbetsrätten bör bestå. Arbetsvillkoren ska främja ett långsiktigt håll- bart arbetsliv som gör det möjligt för så många som möjligt att träda in, utvecklas och kvarstå på arbetsmarknaden. Arbetsförhållandena ska vara sådana att de inte utestänger vissa grupper eller personer från arbete. Lönebildningen ska bidra till en väl fungerande samhällsekonomi och vara förenlig med en fortsatt hög sysselsättningsnivå, prisstabilitet och arbetsfred.

Ett arbetsliv i förändring

Sverige utgör en del av den globaliserade eko- nomin med ett ökat internationellt beroende, vilket innebär utmaningar men också möjlig- heter. En stor utmaning ligger i att framgångs- rikt och långsiktigt ta vara på all tillgänglig ar- betskraft och att bryta utanförskapet för dem som står utanför arbetsmarknaden och arbetsli- vet. Arbetsförhållanden och arbetsvillkor har en stor betydelse för att kunna möta utvecklingen på ett bra sätt. Utformningen av det arbetsrätts- liga regelverket och arbetsmiljöpolitiken spelar en viktig roll i det avseendet.

5.5.2Arbetsmiljö

Arbetsmiljöpolitiken har en viktig uppgift i att bidra till regeringens mål om att alla som kan ar- beta ska få möjlighet att göra det utifrån sina egna förutsättningar. Insatser inom arbetsmiljö- området ska förebygga ohälsa och olycksfall och i övrigt skapa en god arbetsmiljö. Därigenom kan förtida utträde från arbetslivet motverkas och möjligheterna till inträde ökas. En god ar- betsmiljö med hänsyn till teknik, arbetsorgani- sation och arbetets innehåll, där utrymme ges för inflytande, ansvar, lärande i arbetet och kreativi- tet, kan också utveckla verksamheten och skapa förutsättningar för såväl trygghet som flexibilitet och fler personer i arbete. En viktig del i detta är att arbetsmiljöarbetet systematiskt integreras i verksamhetens planering, styrning och drift.

Det är regeringens uppfattning att den goda arbetsplatsen inte bara innebär en arbetsmiljö som är fri från riskerna att skadas eller drabbas av sjukdom. Det ska även finnas möjligheter för de anställda att utvecklas. Det är i det lokala arbetet på arbetsplatserna i samverkan mellan

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

arbetsmarknadens parter som arbetsvillkoren närmare utformas. Arbetsmarknadens parter har också en viktig roll genom möjligheterna att komplettera lagstiftningen genom avtal. De har även betydelsefulla uppgifter när det gäller ut- bildning, informationsverksamhet, kunskaps- bildning och kunskapsspridning.

En god arbetsmiljö och ett bra arbetsmiljöar- bete innebär ett arbetsliv där fler får möjlighet att träda in på arbetsmarknaden och där färre slås ut i förtid. Det är betydelsefullt för att kunna möta den demografiska utvecklingen och för att skapa förutsättningar för ett förlängt arbets- kraftsdeltagande. Ett antal viktiga områden för insatser inom arbetsmiljöområdet för perioden 2010–2015 anges i regeringens skrivelse En för- nyad arbetsmiljöpolitik med en nationell hand- lingsplan 2010–2015 (skr. 2009/10:248). Halv- tidsavstämningen av handlingsplanen har visat att prioriteringarna i handlingsplanen fungerar väl. Handlingsplanen har också fungerat väl som styrinstrument. Regeringens bedömning är att handlingsplanen bör gälla under resterande pe- riod. Nya utmaningar och möjligheter inom ar- betsmiljöområdet måste naturligtvis beaktas i det fortsatta arbetet.

På arbetsmiljöområdet är lagstiftning det hu- vudsakliga medlet för att slå fast de grundläg- gande kraven på arbetsmiljön och arbetsmiljöar- betet. Det är angeläget att innebörd och sam- manhang tydligt framgår för dem som reglerna riktar sig till.

Med en ökad globalisering och större rörlighet mellan olika länder följer ökad invandring, lik- som ökad utstationering av arbetskraft. Denna utveckling är i huvudsak positiv, men medför vissa risker för en selekterad arbetsmarknad med sämre arbetsförhållanden för en del av de utifrån kommande arbetstagarna. Arbetsmiljökraven måste upprätthållas på hela arbetsmarknaden. Tillsyn inom detta område är viktig för att skyddet för arbetstagarna ska upprätthållas och rättvis konkurrens på arbetsmarknaden ska kunna råda. En bristfällig arbetsmiljö får inte vara ett konkurrensmedel på marknaden, vare sig nationellt eller inom EU:s gemensamma marknad. Därför bör höga arbetsmiljökrav värnas i EU-samarbetet på arbetsmiljöområdet.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Områden för fortsatta insatser

För att arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftningens krav ska få ett bra genomslag i samhället och kunna genomdrivas så effektivt som möjligt, behöver lagstiftningen innehålla möjlighet till effektiva sanktioner när kraven inte följs. Riksdagen antog proposition om effektivare sanktioner för arbetsmiljö- och arbetstidsreg- lerna (prop. 2012/13:143) den 17 juni 2013 och ändringarna träder i kraft den 1 juli 2014. För att säkerställa att reformen får önskad effekt före- slår regeringen därför en tillfällig förstärkning under 2014 av verkets anslag.

AV genomförde under perioden 2010–2012 ett pilotprojekt för att utveckla och prova en till- synsmetod genom s.k. screening (en genomgång av samtliga arbetsställen i en bransch genom in- spektionsbesök) som har avrapporterats. Rege- ringens bedömning är att denna metod inte bör ersätta den form av tillsynsverksamhet som AV i nuläget arbetar med. Däremot bör erfarenheter- na och lärdomarna från projektet, där så är möj- ligt, tas tillvara i myndighetens verksamhet.

Inför 2013 utökade regeringen AV:s nuva- rande kunskapsspridningsuppdrag, till att myndigheten inrättade en nationell funktion för kunskapsområdet arbetsmiljö och arbetsliv. Funktionen ska inte bedriva egen forskning utan vara en kunskapsförmedlande resurs och nyttig- göra arbetsmiljö- och arbetslivsforskning. Ökad kunskap om arbetsmiljö hos arbetsgivare är också viktig för att underlätta rehabiliteringsar- bete och förkorta sjukfall. Regeringen föreslår att arbetet fortsätter med samma anslagsför- stärkning som 2013.

5.5.3Arbetsrätt

Centralt för regeringens mål att föra Sverige mot full sysselsättning och därigenom minska utan- förskapet, är att underlätta tillskapandet av nya anställningar för grupper med svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden och skapa möj- ligheter att kvarstå i arbete. Målet för arbets- rätten är att skapa förutsättningar för ett arbets- liv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande.

Ett väl balanserat och förutsägbart arbets- rättsligt system är en viktig förutsättning för hållbar tillväxt och hög sysselsättning. Den

arbetsrättsliga lagstiftningen ska utgöra en stabil grund för förhållandena på arbetsmarknaden. Det är viktigt med goda relationer på arbets- marknaden, så att arbetstagarna är trygga och arbetsgivarna vågar anställa. Det arbetsrättsliga regelverket ska vara utformat på ett sätt som både arbetsgivare och arbetstagare i så stor ut- sträckning som möjligt kan ställa sig bakom. Arbetsmarknadens parter ska, i enlighet med vad som gäller idag, i stor utsträckning ha möjlighet att göra anpassningar av gällande regler genom kollektivavtal.

Alla människor som kan och vill arbeta ska ges möjlighet att göra det utifrån sina förutsätt- ningar. De arbetsrättsliga reglerna i Sverige ska göra det möjligt att kombinera trygga förhållan- den på arbetsmarknaden med hög sysselsättning. Det ska vara enkelt att anställa och tillsvidare- anställningar ska vara grunden på den svenska arbetsmarknaden. Samtidigt kan tidsbegränsade anställningar spela en viktig roll, inte minst för svagare gruppers möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden.

Regeringen slår vakt om den svenska model- len, där förhållandena på arbetsmarknaden i stor utsträckning regleras genom avtal mellan arbets- marknadens parter. Regeringen anser att grun- derna för arbetsrätten bör bestå. I 2011 års bud- getproposition aviserades vissa mindre föränd- ringar av det arbetsrättsliga regelverket. Bered- ningen av dessa redovisas i avsnitt 5.4.3.

Inom EU-samarbetet är regeringens utgångs- punkt att fokus främst bör läggas på ett effektivt genomförande av existerande regelverk. Det är vidare viktigt att gemensamt identifiera framtida utmaningar och att fortsätta att analysera och utbyta erfarenheter.

Den svenska arbetsmarknadsmodellen ska värnas. Regeringen vill aktivt stödja initiativ från arbetsmarknadens parter som leder till högre varaktig sysselsättning och lägre jämviktsarbets- löshet. Särskilt viktigt är initiativ för grupper med svag förankring på arbetsmarknaden.

5.5.4Lönebildning

En väl fungerande lönebildning kännetecknas av att mål som hög sysselsättning, prisstabilitet, konkurrenskraft och en god reallönetillväxt blir möjliga att förena. Parternas ansvar för lönebild- ningen är en grundpelare på svensk arbetsmark- nad. Överenskommelser som kommit till stånd i

förhandlingar mellan parterna ger den legitimitet och stabilitet som i förlängningen är en förut- sättning för arbetsfred och en god konkurrens- kraft.

Statens roll inskränker sig till att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande lönebild- ning. En central del i detta är regelverken angå- ende medling vid tvister på arbetsmarknaden och förbud mot lönediskriminering. Medlings- institutet ska verka för att lönebildningen funge- rar väl genom analysera, informera och publicera lönestatistik samt genom att utse medlare i händelse av tvist.

5.6Budgetförslag

5.6.12:1 Arbetsmiljöverket

Tabell 5.11 Anslagsutveckling 2:1Arbetsmiljöverket

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	609 406		sparande	3 142
			1	Utgifts-
2013	Anslag	606 153	1	prognos	602 285
2014	Förslag	622 352

2015	Beräknat	626 244	2
2016	Beräknat	636 476	3

2017	Beräknat	650 304	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 618 351 tkr i 2014 års prisnivå.

3Motsvarar 618 352 tkr i 2014 års prisnivå.

4Motsvarar 618 352 tkr i 2014 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Arbetsmiljöverkets förvaltningsutgifter samt för utgifter för statsbi- drag till de centrala arbetstagarorganisationerna för den regionala skyddsombudsverksamheten.

PROP . 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 5.12 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -
			kostnad)

Utfall 2012	11 288	10 655	633

Prognos 2013	10 000	10 200	-200

Budget 2014	9 500	9 700	-200

Uppdragsverksamheten omfattar huvudsakligen den särskilda informationsverksamheten, men även försäljning från informationssystemet om arbetsskador (ISA). Den särskilda informations- verksamheten består främst av försäljning av verkets föreskrifter.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2014 för anslaget 2:1 Arbetsmiljöverket ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidi- gare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 18 400 000 kronor 2015.

Skälen för regeringens förslag: Arbetsmiljö- verket beslutar om bidrag under anslaget för den regionala skyddsombudsverksamheten som medför utgifter kommande budgetår. Regering- en bör därför bemyndigas att under 2014 för anslaget 2:1 Arbetsmiljöverket ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtagan- den medför behov av framtida anslag på högst 18 400 000 kronor 2015.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Tabell 5.13 Beställningsbemyndigande

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat
	2012	2013	2014	2015

Ingående åtaganden	18 355	18 391	18 400

Nya åtaganden	18 391	18 400	18 400

Infriade åtaganden	-18 355	-18 391	-18 400	-18 400

Utestående åtaganden	18 391	18 400	18 400
Erhållet/föreslaget bemyndigande	18 400	18 400	18 400

Regeringens överväganden

För att säkerställa att reformen om effektivare sanktioner för arbetsmiljö- och arbetstidsreg- lerna (prop. 2012/13:143) förverkligas, föreslås att anslaget tillfälligt ökas med 4 miljoner kronor 2014. Finansiering sker genom att anslagen 2:2

Arbetsdomstolen samt 2:4 Medlingsinstitutet minskas med 2 miljoner kronor vardera.

Inför 2013 utökade regeringen AV:s nuva- rande kunskapsspridningsuppdrag, till att myn- digheten inrättade en nationell funktion för kun- skapsområdet arbetsmiljö och arbetsliv. Rege- ringen föreslår att den förstärkning om 2 miljo- ner kronor av myndighetens anslag som gjordes i budgetpropositionen för 2013 fortsätter från och med 2014.

Regeringen föreslår att 622 352 000 kronor anvisas under anslaget 2:1 Arbetsmiljöverket för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 626 244 000 kronor, 636 476 000 kronor respektive 650 304 000 kronor.

Tabell 5.14 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 2:1 Arbetsmiljöverket

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017
Anvisat 2013 1	606 153	606 153	606 153	606 153
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	15 164	23 094	33 375	47 269
Beslut	1 900	-2 127	-2 161	-2 208

Övrigt 3	-865	-876	-890	-910
Förslag/
beräknat
anslag	622 352	626 244	636 476	650 304

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2013. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2015–2017 är preliminär.

3Anslaget minskas fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförs i statsförvaltningen.

5.6.22:2 Arbetsdomstolen

Tabell 5.15 Anslagsutveckling 2:2 Arbetsdomstolen

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	25 735		sparande	5 402
			1	Utgifts-
2013	Anslag	28 376	1	prognos	26 266
2014	Förslag	29 194

2015	Beräknat	31 604	2

2016	Beräknat	32 144	3

2017	Beräknat	32 857	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 31 194 tkr i 2014 års prisnivå.

3Motsvarar 31 194 tkr i 2014 års prisnivå.

4Motsvarar 31 193 tkr i 2014 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Arbetsdomstolens för- valtningsutgifter.

Regeringens överväganden

Anslaget föreslås att tillfälligt minskas med 2 miljoner kronor 2014, för att säkerställa att reformen om effektivare sanktioner för arbets- miljö- och arbetstidsreglerna förverkligas, se under anslag 2:1 Arbetsmiljöverket.

Regeringen föreslår att 29 194 000 kronor anvisas under anslaget 2:2 Arbetsdomstolen för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 31 604 000 kronor, 32 144 000 kronor respektive 32 857 000 kronor.

Tabell 5.16 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 2:2 Arbetsdomstolen

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017
Anvisat 2013 1	28 376	28 376	28 376	28 376
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	805	1 189	1 694	2 361
Beslut	57	2 084	2 119	2 166
Övrigt 3	-44	-45	-45	-46
Förslag/
beräknat
anslag	29 194	31 604	32 144	32 857

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2013. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2015–2017 är preliminär.

3Anslaget minskas fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförs i statsförvaltningen.

5.6.32:3 Internationella Arbetsorganisationen (ILO)

Tabell 5.17 Anslagsutveckling 2:3 Internationella

Arbetsorganisationen (ILO)

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	29 320		sparande	3 347
2013	Anslag	32 622	1	Utgifts-	31 500
2013	Anslag	32 622	1	prognos	31 500
2014	Förslag	32 622

2015	Beräknat	32 622

2016	Beräknat	32 622
2017	Beräknat	32 622

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för Sveriges medlemsavgift till Internationella arbetsorgani- sationen (ILO). Högst 1 500 000 kronor får an- vändas för utgifter för deltagande i ILO:s verk- samhet och för ILO-kommittén. Medlemsav- giften i svenska kronor bestäms av den svenska kronans växelkurs mot schweizerfrancen vid ut- betalningsdagen i början av 2014.

Regeringens överväganden

ILO:s beslutande organ, Internationella arbets- konferensen, antog i juni 2013 arbetsprogram och budget för perioden 2014–2015, omfattande 761,2 miljoner schweizerfranc. Sveriges andel

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

utgör 0,961 procent av ILO:s budget för 2014, vilket är en minskning jämfört med 2013. Sveriges medlemsavgift beräknas därmed till 3,6 miljoner schweizerfranc, vilket är 0,3 miljoner schweizerfranc lägre än jämfört med 2013.

Regeringen föreslår att 32 622 000 kronor an- visas under anslaget 2:3 Internationella arbets- organisationen (ILO) för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 32 622 000 kronor respektive år.

5.6.42:4 Medlingsinstitutet

Tabell 5.18 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2012	Utfall	49 781		sparande	8 586
			1	Utgifts-
2013	Anslag	57 322	1	prognos	56 117
2014	Förslag	55 846

2015	Beräknat	58 523	2

2016	Beräknat	59 360	3

2017	Beräknat	60 576	4

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2013 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 57 846 tkr i 2014 års prisnivå.

3Motsvarar 57 845 tkr i 2014 års prisnivå.

4Motsvarar 57 846 tkr i 2014 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Medlingsinstitutets förvaltningsutgifter.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 5.19 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt-kostnad)

Utfall 2012	2 956	2 956	0
(varav tjänsteexport)	2 956	2 956	0

Prognos 2013	4 200	4 200	0
(varav tjänsteexport)	4 200	4 200	0

Budget 2014	400	400	0
(varav tjänsteexport)	400	400	0

MI får efter överenskommelse med Sida delta i ett treårigt förvaltningsbiståndsprojekt i Ukraina under 2011–2013. Projektet syftar till att utvec- kla en myndighet med liknande uppgifter som de MI har. Budget för 2014 är beräknad för första halvåret och avser bl.a. arbetet med slut- rapportering.

PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE 14

Regeringens övervägande

Anslaget föreslås att tillfälligt minskas med 2 miljoner kronor 2014, för att säkerställa att reformen om effektivare sanktioner för arbetsmiljö- och arbetstidsreglerna förverkligas, se under anslag 2:1 Arbetsmiljöverket.

Regeringen föreslår att 55 846 000 kronor anvisas under anslaget 2:4 Medlingsinstitutet för 2014. För 2015, 2016 och 2017 beräknas anslaget till 58 523 000 kronor, 59 360 000 kronor respektive 60 576 000 kronor.

Tabell 5.20 Härledning av anslagsnivån 2014–2017, för 2:4 Medlingsinstitutet

Tusental kronor

	2014	2015	2016	2017
Anvisat 2013 1	57 322	57 322	57 322	57 322
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	606	1 284	2 123	3 340
Beslut	-2 000	0	0	0
Övrigt 3	-82	-83	-84	-86
Förslag/
beräknat
anslag	55 846	58 523	59 360	60 576

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2012 (bet. 2012/13:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2013. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en

pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2015–2017 är preliminär.

3Anslaget minskas fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförs i statsförvaltningen.

100