prop 2013/14 140

Regeringens skrivelse 2013/14:140

2014 års redogörelse för företag med statligt ägande Skr. 2013/14:140

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 19 juni 2014

Fredrik Reinfeldt

Peter Norman

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för förvaltningen av statens företagsägande och för verksamheten i de företag som Regerings- kansliet förvaltade vid årsskiftet 2013/14.

Innehållsförteckning	Skr. 2013/14:140
Inledning....................................................................................................	3
Bilaga Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2013 .........	5
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 juni 2014 .........	135

Inledning

Skr. 2013/14:140

Riksdagen har beslutat om att regeringen ska lämna en årlig redogörelse för företag med statligt ägande (prop. 1980/81:22, bet. 1980/81:NU29, rskr. 1980/81:147). Redogörelsen har under åren utvecklats både till form och till innehåll. Syftet med redogörelsen är att beskriva statens företags- ägande och de värden som finns i de statligt ägda bolagen. Verksamhets- berättelsen för företag med statligt ägande utgör regeringens årliga redogörelse (bilagan). Verksamhetsberättelsen finns i likhet med delårs- rapporterna för bolagen med statligt ägande även på regeringens webbplats: www.regeringen.se.

I verksamhetsberättelsen som bifogas denna skrivelse redovisas hur förvaltningen av statens bolagsägande utvecklades under 2013 och fram t.o.m. den 1 maj 2014. I redovisningen ingår dels information om aktie- bolag vars aktier förvaltas av Regeringskansliet, dels information om organisationen Svenska skeppshypotekskassan.

I verksamhetsberättelsen redogör regeringen även för statens ägar- policy och riktlinjer för företag med statligt ägande samt för hur för- valtningen och bolagen utvecklats under året. Ett övergripande mål för förvaltningen av bolag med statligt ägande är att denna ska vara värde- skapande. För att åstadkomma detta är det bl.a. viktigt att ge bolagen förutsättningar och möjligheter att utvecklas samt fortsätta konkurrera på sina marknader. Det är inte självklart att staten ska äga samtliga av dessa bolag, men så länge staten är ägare är det viktigt att staten fortsätter att vara aktiv, agerar på ett professionellt sätt och är tydlig i sin ägarroll. Regeringen ser ständigt över portföljen av bolag för att pröva skälen för fortsatt statligt ägande, men också som ett led i att överväga bolagens olika uppdrag och inriktningar. Försäljning av statlig egendom ska enligt 8 kap. 7 § budgetlagen (2011:203) ske affärsmässigt. Detta innebär att försäljningen ska ske till ett så fördelaktigt pris som möjligt, att försäljning till underpris inte får ske och att ovidkommande hänsyn inte får tas (prop. 1995/96:220 s. 103 f.). I samband med försäljningar av statens aktier i bolag som inte är marknadsnoterade bedöms buden inom ramen för kravet på affärsmässighet. Vid denna bedömning beaktas bl.a. hur köpare förhåller sig till s.k. hållbarhetsfrågor. Inför bedömningen in- hämtas underlag från budgivarna om deras arbete med frågor av detta slag.

I verksamhetsberättelsen finns vidare information om statens för- valtningskostnader, bl.a. interna kostnader och kostnader för köpta tjänster. I verksamhetsberättelsen beskrivs också processen för att nominera styrelseledamöter. I ett avsnitt beskrivs regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. I andra avsnitt behandlas bolagens ekonomiska mål och de uppdragsmål som finns för bolag med särskilt beslutade samhälls- uppdrag. I verksamhetsberättelsen beskrivs även hållbarhetsarbetet i bolagen med statligt ägande, med konkreta exempel från Systembolaget och Apoteket.

Könsuppdelad statistik finns för styrelse, VD och ledningsgrupp. En sammanställning av fördelningen mellan revisionsarvoden och övriga arvoden som utbetalats till revisorer presenteras också. Vidare redovisas

	en konsoliderad balans- och resultaträkning. Det finns också en samman-	Skr. 2013/14:140
	fattande redovisning över beslutade utdelningar och anslag till statligt	Skr. 2013/14:140

	ägda bolag.
	Liksom tidigare år finns i verksamhetsberättelsen företags-
	presentationer som innehåller en sammanfattad ekonomisk redovisning,
	en presentation av bolagets verksamhet och mål samt en uppföljning av
	det gångna verksamhetsåret. I verksamhetsberättelsen utvärderas också
	dessa mål. I syfte att tydliggöra bakgrunden och motiven till att staten
	äger bolaget inleds varje företagspresentation med en ingress som ger en
	översiktlig bild av bolagets historik och verksamhet. Som ett komple-
	ment till denna översikt finns en förteckning över de förslag som
	regeringen lämnat till riksdagen och som behandlar de aktuella bolagen. I
	företagspresentationen finns även information om bolagens
	styrelseledamöter och deras arvoden. I presentationen redovisas också
	om bolaget har etik-, jämställdhets- och miljöpolicy, miljölednings-
	system, redovisar enligt IFRS (International Financial Reporting
	Standards) eller lämnar en hållbarhetsredovisning enligt GRI (Global
	Reporting Initiative). Vidare finns redovisning av könsfördelning för
	bolagets anställda, ledningsgrupp och styrelse.

Skr. 2013/14:140

Bilaga

Ekonomi i korthet

FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE TOTALT

Mdkr	2013	2012	Förändring, %
Nettoomsättning	357,4	356,6	0,2
Nettoomsättning inkl. intressebolag	404,9	405,4	–0,1
Resultat före värdeförändringar	25,2	58,5	–56,9
Värdeförändringar	2,1	0,5	300,3
Rörelseresultat (EBIT)	27,4	59,1	–53,7
Resultat före skatt	17,8	50,2	–64,6
Resultat efter skatt	14,6	48,4	–69,9
Bruttoinvesteringar	52,8	59,2	–10,8
Kassaflöde från löpande verksamhet (exklusive SEK och SBAB)	65,0	55,5	17,1
Summa eget kapital	359,7	365,5	–1,6
Balansomslutning	1 491,9	1 534,2	–2,8
Antal anställda exkl. intressebolag (tusental)	129,3	131,4	–1,6
Antal anställda inkl. intressebolagen (tusental)	169,6	174,0	–2,5
Utdelning	17,7	26,7	–33,5
Uppskattat värde	500	570	–12,3
Avkastning på eget kapital (%)	4,1	13,7
Soliditet (%)	24,1	23,8

NETTOOMSÄTTNING				RESULTAT FÖRE SKATT
Mdkr				Mdkr
500				100
400				80
300				60
200				40
100				20
0	2011	2012	2013	0	2011	2012	2013
0

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL				ANTAL ANSTÄLLDA
%				Tusental
25				150
20				120
15				90
10				60
5				30
0	2011	2012	2013	0	2011	2012	2013
	2011	2012	2013		2011	2012	2013

BRUTTOINVESTERINGAR
Mdkr
100
80
60
40
20
0	2011	2012	2013
	2011	2012	2013
VÄRDEUTVECKLING
Mdkr
800
600
400
200
0	2011	2012	2013
	2011	2012	2013

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

FÖRORD

Hållbara affärer ska ge långsiktigt god värdeutveckling

2013 blev ett betydelsefullt år för staten som bolagsägare. Så gott som samtliga bolag med statligt ägande antog strategiska hållbarhetsmål. Vidare avvecklade staten hela sitt resterande ägande i Nordea vilket gav försäljnings- intäkter motsvarande 41 miljarder kronor.

Regeringens övergripande mål med förvaltningen av bolagen med statligt ägande är att säkerställa en långsiktig värdetillväxt och se till att särskilt beslutade samhällsuppdrag utförs väl. Bolag som ägs av staten måste ha en etisk kompass och klara av att granskas, men framför allt är jag övertygad om att bolagens långsiktiga värde står i direkt relation till hur väl bolagen hante- rar sina hållbarhetsutmaningar. Av denna anledning har rege- ringen på senare år ökat fokus på det hållbara företagandet och gjort det till en aﬀärsstrategisk styrelsefråga. För att bolag ska ha ett berättigande i framtiden måste det hållbara företagandet vara en del av verksamhetens bärande grund, nämligen aﬀärs- strategin.

Genom att 2012 uppdra till bolagsstyrelserna att anta mål och strategier för de viktigaste övergripande hållbarhetsfrågorna i sina verksamheter, har regeringen bidragit till att samtliga bolag i den statliga bolagssfären är mer medvetna om sina risker och möjligheter inom hållbarhetsområdet och därmed fått bättre kontroll över framtiden. Idag har så gott som samtliga bolag fast-

”ställt strategiska och uppföljningsbara hållbarhetsmål, vilka

Framför allt är jag övertygad om att bolagens långsiktiga värde står i direkt relation till hur väl bolagen hanterar sina hållbar- hetsutmaningar.

utgår från varje bolags aﬀärsverksamhet eller samhällsuppdrag. Som ägare vet vi att bolagen numera har hållbarhetsfrågan i fokus och att den inkluderas i alla aﬀärsdiskussioner.

Inom Finansdepartementet fortsätter bolagsförvaltningens arbetsmetodik att utvecklas. Att fastställa och följa upp tydliga mål är ett av bolagsförvaltningens viktigaste verktyg, och proces- serna har på senare år blivit allt mer strukturerade. Under 2014 års årsstämmor ﬁck sju bolag nya ekonomiska mål, bland annat Akademiska Hus, SJ, Sveaskog och Swedavia. Totalt har 16 av de bolag som förvaltas av Finansdepartementet fått nya ekonomiska mål sedan översynen inleddes 2012. Vidare håller en ny metodik på att utarbetas för att fastställa så kallade uppdragsmål. Syftet är att i relevanta fall utvärdera hur väl ett uppdrag utförs i bolag med av riksdagen särskilt beslutat samhällsuppdrag. De ekono- miska målen och uppdragsmålen tillsammans med de strategiska hållbarhetsmålen utgör en viktig grund i våra regelbundna avstämningsmöten med bolagens styrelseordföranden och led- ningar, och resulterar i en mer systematisk uppföljning av bola- gens utmaningar än tidigare. Mål gör att bolagens utveckling kan mätas och att nödvändiga åtgärder vidtas, vilka på sikt ska gynna bolagsvärdet. Vidare bidrar målen till en eﬀektivare ägarstyrning då bolagen lättare förstår ägarens förväntningar.

Omsättningen i den statliga bolagsportföljen var under 2013 stabil, medan det sammantagna resultatet för bolagen minskade från 48 till 15 miljarder kronor. Resultatminskningen är främst en följd av Vattenfalls engångsnedskrivning för bland annat sina holländska och tyska verksamheter. Portföljens underliggande rörelseresultat är emellertid fortsatt starkt. Värdet på den stat- liga bolagsportföljen beräknat vid årsskiftet 2013/14 minskade till 500 miljarder kronor jämfört med 570 miljarder föregående år. Förändringen är en följd av såväl försäljningar av bland annat Nordea som värdeökningar och värdeminskningar i enskilda bolagsinnehav.

4	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

FÖRORD

”Försäljningen av Nordea genererade intäkter på 41 miljarder kronor.

Staten väntas även framgent vara en stor bolagsägare. Som princip anser emellertid regeringen att staten inte ska äga bolag som verkar på kommersiella marknader med fungerande kon- kurrens. Avvecklingen av statens återstående ägande i Nordea Bank under 2013 var en viktig händelse. Försäljningen genere- rade intäkter på 41 miljarder kronor. Staten sålde även sitt inne- hav i Vectura Consulting för 0,9 miljarder kronor. Sedan 2007 har staten sålt aktier i bolag verksamma på marknader med fungerande konkurrens motsvarande ett värde om 160 miljarder kronor.

Det lånelöfte till SAS som svenska staten tillsammans med norska och danska staterna samt ett antal banker och investerare ställde ut 2012 i syfte att stärka ﬂygkoncernens likviditet avveck- lades i början av 2014. SAS hade då förbättrat lönsamheten samt stärkt sin ﬁnansiella ställning via kapitalmarknaden.

Jag är stolt över vår bolagsförvaltning och hoppfull inför fram- tiden avseende våra bolags utveckling. Vår förvaltning bygger i dag på gedigna processer och uppföljningssystem. Statens bolags- styrelser är kompetenta, inte minst därför att vi rekryterar ifrån hela den svenska befolkningen och därför har nått en könsmäs- sig jämställdhet, 50 procent kvinnliga styrelseledamöter, som ingen annan stor kapitalägare i Sverige lyckats åstadkomma.

Stockholm i juni 2014

Peter Norman

F‹ŒŽŒ‘’Ž“”ŒŽ•‘’‹Œ‹‘–—“,

ŽŒ‘˜Ž“‹™ ’‹Œ‹‘–—“ š›“ œžŸŽ™ ’—• ‘–Ž–Ÿ‹™– ¡™ŽŒ•—

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

HÄNDELSER I KORTHET

Händelser i korthet

Staten avvecklar sitt ägande i Nordea

1992 tog staten över hela ägandet av Nordban- ken, efter att ha tillskjutit kapital för att täcka bankens omfattande förluster. Aktien återintro- ducerades på börsen 1995 och under åren 1997 till 2001 bildades Nordea genom samman- slagningen av Nordbanken, Merita Bank, Uni- bank och Christiania Bank og Kreditkasse. 2009 deltog staten i Nordeas nyemission. Under 2011 minskade staten sitt ägande från 19,8 till 13,5 procent vilket gav intäkter på 19 miljarder kro- nor. I juni 2013 reducerade staten sitt ägande ytterligare från 13,4 till 7 procent, vilket gav in- täkter på 19,5 miljarder kronor. I september 2013 sålde staten sitt återstående innehav i Nordea för 21,6 miljarder kronor.

LKAB invigde Kirunagruvans nya huvudnivå

I maj 2013 invigdes Kirunagruvans nya huvudnivå, 1 365 meter under jord, av näringsminister Annie Lööf. En av Sveriges största industri- satsningar blev därmed klar för start av produktion vilken successivt ökar till full produktion från 2017. Livslängden är nu säkrad i 20–25 år framåt.

Teracom Group har sålt finländska PlusTV

Teracom Group sålde under 2013 hela det fin- ländska betaltv-bolaget PlusTV till DNA Ltd. efter att de finska konkurrensmyndigheterna godkänt affären.

180 000 nya TeliaSonera- abonnemang i Skandinavien

I Sverige, Norge och Danmark lanserade Telia- Sonera nya mobilerbjudanden till konsumenter, med fasta avgifter för obegränsat antal samtal och textmeddelanden i kombination med surfpot- ter anpassade till användande. Det nya svenska erbjudandet utgjorde mer är 20 procent av nyför- säljningen och ett liknande erbjudande finns nu även för mindre företag. Totalt har TeliaSonera fått 180 000 nya abonnemang i Skandinavien med dessa nya prisplaner.

Swedavia invigde terminal på Arlanda

Nya terminal 2 vid Stock- holm Arlanda Airport invig- des i april 2013. Termina- len har byggts ut med mer än 2 000 kvadratmeter och kan nu erbjuda snabba och smidiga flöden samt ett brett utbud av både shop- ping, mat och dryck.

Nytt varningssystem utvecklas av SOS Alarm

SOS Alarm har fått statens uppdrag att bygga upp och införa ett nytt befolknings- varningssystem. Ett nytt tekniskt system tas fram för att förmedla VMA (viktigt med- delande till allmänheten) via mobil eller fast telefoni med SMS och/eller röst- meddelande. Den första delen av tjänsten, en centraliserad VMA-funktion, driftsattes i mars 2014.

6	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

HÄNDELSER I KORTHET

SAS emitterar preferensaktier och säger upp lånelöftet från staten

När SAS 2012 presenterade en ny affärsplan för att stärka bolagets kon- kurrenskraft, ställde staten tillsammans med norska och danska staterna samt ett antal privata aktörer ut ett lånelöfte, så kallad RCF, till SAS på totalt 3,5 miljarder kronor vilken senare omförhandlades till 2,0 miljarder kronor. Syftet var att säkra bolagets tillgång till likviditet. Sedan dess har SAS ekonomiska ställning förbättrats och i februari 2014 stärkte bolaget sin finansiella ställning genom att emittera preferensaktier motsvarande 3,5 miljarder kronor till investerare och allmänhet. I samband med denna kapitalanskaffning sade SAS upp lånelöftet.

Bolag beslutar om hållbarhetsmål

Flera bolag med statligt ägande antog under 2013 nya över- gripande hållbarhetsmål samt strategier för att nå dessa mål, bland annat LKAB, SEK och Sveaskog. Syftet med målen är att bolagen identifierar risker och möjligheter förenade med hållbarhet, rapporterar dem på ett transparent sätt och där- efter hanterar dem i sin affärsverksamhet.

Svenska Spel jobbar mot spel- beroende och uppgjorda matcher

Svenska Spel har fattat beslut om att finansiera en professur för forskning i spelberoende. Bolaget har också inlett ett samarbete med Riksidrottsförbundet (RF) för att stärka det förebyggande arbetet mot manipulation av idrottsresultat och uppgjorda matcher.

Eldrivna miljöbilar i Samhalls fordonspark

Samhall har såsom första företag i Sverige börjat köra eldrivna miljöbilar. 10 fordon har köpts och planerna är att investera i 30 nya eldrivna bilar per år de närmaste åren. Samhall arbetar aktivt för att minska utsläppen från fordonsparken och att värna om miljön.

Hemleverans av Systembolagets beställningsvaror

Systembolagets försök med hemleveranser utökades under 2013 till att även omfatta be- ställningssortimentet. Leveranserna sker på samma sätt med ålderskontroll som vid försälj- ning i butik för att säkerställa att försäljnings- reglerna följs och för att motverka langning. Alkoholforskare har börjat utvärdera försöket och utvärderingen indikerar än så länge inte någon ökning av den totala försäljningen av alkohol.

Almi har startat specialanpassat mentorprogram för unga

Almi meddelade i september 2013 att bolaget på uppdrag av regeringen startar ett unikt mentor- program, särskilt utformat för unga företagare som är beredda att växa. 120 unga företagare från hela landet får förutom en mentor och ett affärsnätverk också ett utbildningsstipendium på 10 000 kronor samt möjlighet att delta i styrelseutbildning. Men- torprogrammet Unga Entreprenörer drog igång vid årsskiftet 2013/2014.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

HÄNDELSER I KORTHET

Nedskrivningar och omorganisation i Vattenfall

Vattenfall skrev vid halvårsskiftet 2013 ned värden med nära 30 miljarder kronor till följd av framförallt förvärvet av Nuon. Den huvudsakliga förklaringen är sämre förutsättningar för produktion av gaskraft i Europa. Vattenfall har också organiserats om i två delar: Norden och Kontinental-

europa/Storbritannien. Syftet är enligt bola- get att de två regionerna ska kunna fokusera på sina respektive huvudfrågor och att öpp- na upp för möjligheter till riskdelning i den kontinentala verksamheten.

Rekordmånad för LKAB

November 2013 blev en rekordmånad för LKAB. Under månaden levererades 2,5 miljoner ton järn- malmsprodukter till hamnarna i Narvik och Luleå.

Saab Automobile Parts blev Orio

Saab Automobile Parts AB som ägts av staten sedan december 2012, bytte i november namn till Orio AB. Orsaken är bland annat att bolaget, utöver att distribuera Saab Originaldelar, breddat sitt erbju- dande till att omfatta även andra märken och modeller.

450 forskare har lagt den tekniska grunden för ESS

450 forskare och ingenjörer från 46 forskningsinstitut i 17 länder har kraftsamlat för att utveckla den tekniska designen för den framtida forskningsanläggningen European Spallation Source, ESS, i Lund. Designen är nu färdigställd och många förberedelser är gjorda inför byggstarten under 2014.

En ny opera i Operan

Kungliga Operan i Stockholm ska renove- ras och byggas om för att kunna möta de krav som ställs på en modern nationalscen för att bli mer öppen och tillgänglig för publiken. Statens Fastighetsverk har fått

i uppdrag att, i nära samarbete med Ope- ran, ta fram en plan för renovering och ombyggnad.

Ändrat ägande

Vectura köpt av teknikkonsultföretag

Staten har sålt sitt tidigare helägda bolag Vectura Consulting AB till teknik- konsultföretaget Sweco för strax under en miljard kronor. Affären blev klar i juli 2013 och verksamheten inklusive 1 200 anställda integrerades i Sweco vid års- skiftet 2013/14.

e-Hälsomyndighet ersätter Apotekens Service

Den nya e-Hälsomyndigheten bildades vid årsskiftet 2013/2014. Myndigheten har tagit över det ansvar och den verk- samhet som tidigare låg hos det statligt ägda Apotekens Service Aktiebolag, som därför har avvecklats.

Bostadsgaranti avvecklas

I maj 2014 beslutades på extrastämma i AB Bostadsgaranti om försäljning av dotterbolaget Försäkringsaktiebolaget Bo- stadsgaranti. Försäljningen utgör en del av en pågående avveckling av Bostadsgaranti som helhet. Den verksamhet som nu finns kvar i bolaget beräknas vara avslutad se- nast 2016.

8	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

HÄNDELSER I KORTHET

Inlandsinnovation i alla skogslän

I mitten av juni 2013 beslutade ägaren staten om ett utökat investeringsmandat för Inlandsinnovation. Bolagets marknadsområde har därmed utökats från att omfatta en befolkning om cirka 400 000 invånare till cirka 1 700 000 invånare i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län. Inlandsinnovation kan nu vara verksamt inom alla de sju skogslänen i sin helhet.

SJ investerar för framtiden

SJ investerar cirka 3,5 miljarder kronor i en genomgripande förnyelse och omgörning av SJ 2000-tågen. Det är en av de största satsningarna i SJ:s 150-åriga historia. Satsningen är en förberedelse inför den konkurrens

om lönsamma tåglinjer som startar i augusti 2014.

Vattenfall bygger nya vindkraftsparker

Under 2013 inledde Vattenfall ett antal nya byggen och utbyggnader av vindkraftsparker i Sverige, Danmark, Storbritannien och Nederländerna. Ett av dessa var bygget av en ny vindkraftpark i Hjuleberg, vilken blir den största landbaserade vindkrafts- parken i södra Sverige och kommer att tas i drift i mitten av 2014.

Stormen Hilde fällde 400 000 skogskubikmeter på Sveaskogs marker

I november drog stormen Hilde in över Skandinavien och fällde stora mängder skog. Cirka 400 000 skogs- kubikmeter (m3sk) föll på Sveaskogs marker. Lycksele var den kommun som drabbades värst. Skogsstyrel- sen bedömer att Hilde totalt blåste ner 3,5 miljoner m3sk. Det skadade virket måste vara ute ur skogen senast i sommar för att undvika angrepp av skade- insekter som granbarkborre och märgborre.

13 nya apotek inom Apoteksgruppen

Antalet apotek inom Apoteksgrup- pen växer stadigt genom att befint- liga ägare öppnar nya apotek. De 150 apotek som fanns då Apoteks- gruppen bildades 2009 har utökats till totalt 163 apotek. Det innebär att 15 procent av alla nystartade apotek i Sverige under 2013 öppnades av Apoteksgruppen.

Svevia målar väglinjer med hjälp av robot

Svevia kan nu erbjuda en säkrare arbetsplats för sina vägarbetare som tidigare alltid målat vita vägmarkeringar så som linjer, pilar och övergångsställen manuellt. Ett helt nytt koncept har tagits fram till vilket Svevia har bidragit med utvecklingspengar. Vägarbetaren styr processen från hytten på en lastbil utrustad med en robot- arm. Roboten utför hela arbetsmomentet och vägarbetaren slipper röra sig i trafiken.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

Installation av fundamenten till en av Vattenfalls stora vindkraftparker Ormonde i havet utanför nordvästra Englands kust. Foto: Vattenfall

Skr. 2013/14:140

Bilaga

SÅ FÖRVALTAS BOLAGEN MED STATLIGT ÄGANDE

AKTIV BOLAGSFÖRVALTNING

Aktiv bolagsförvaltning

Den statliga bolagsportföljen bestående av 501) hel- och delägda bolag är värd 500 miljarder kronor och syssel- sätter cirka 170 000 personer. Tillsammans utgör bolagen en betydande del av svenskt näringsliv. Staten har ambitionen att vara en aktiv och ansvarsfull ägare.

Regeringskansliet har inom Finansdepartementet en organisation specialiserad på ägarstyrning och bolags- förvaltning. Den svarar för utvecklingen och förvaltningen av merparten av bolagen med statligt ägande. Förvalt- ningen sker i enlighet med statens ägarstyrningsdokument som ﬁnns samlade i statens ägarpolicy.

REGERINGENS UPPDRAG OCH PRINCIPER

Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta statens tillgångar. Regeringskansliet med alla departementen bistår regeringen i dess arbete och sköter förvaltningen.

Inom Regeringskansliet förvaltas i dag 50 bolag 1), varav 41 är helägda och 9 delägda. Det uppskattade sammanlagda värdet på denna bolagsportfölj var per december 2013 cirka 500 miljarder kronor. De statligt ägda bolagen med dotterbolag sysselsätter tillsammans cirka 130 000 personer, och om intressebolagen 2) inräknas sysselsätter bolagen 170 000 personer.

Bland bolagen med statligt ägande återﬁnns många starka varumärken. Ofta spelar bolagen en viktig roll i det svenska samhället, där de i ﬂertalet fall startat som en samhällstjänst i annan form än som bolag. Därefter har verksamheterna bolagi- serats i syfte att bedrivas eﬀektivt och för att öka förutsättning- arna för konkurrensneutralitet på marknaden, dit nya privata aktörer vanligen sökt sig. Huvuddelen av bolagen med statligt ägande verkar i dag på fullt konkurrensutsatta marknader där staten som ägare har långsiktigt värdeskapande som övergri- pande mål för bolagens verksamhet.

FÖRVALTNINGSORGANISATION

Regelverket som styr:

Ägarpolicyn omfattar bland annat					Riksdagen

•	ensk kod f r		olagsstyrning
					Regeringen
•	tyrelsenominerings ro			essen
•	konomiska m l ro essen

•	ll art f	retagande
					Regeringskansliet
•	iktlin er f	r ersättningar

•	iktlin er f	r e	tern ra	ortering

	Finansdepartementet		Övriga departement med
	Avdelningen för kommu-		bolagsansvar
	ner och statligt ägande


Enheten för statlig		Enheten för bolagsanalys
bolagsförvaltning		och ägarstyrning

Förvaltning genom:

•tyrelserekrytering o h nomineringar

•ande kontakt o h dialog

•f l ning o h ut ärdering

Rapporter: Verksamhetsberättelse och delårsrapporter

1)Antalet bolag har sedan Verksamhetsberättelse 2012 minskat från 54 då staten sålt sitt innehav i Nordea Bank och Vectura Consulting, medan verksamheten i Apotekens Service upphört och Ersättningsmark är under avveckling. I de 50 bolagen inkluderas Svenska skeppshypotekkassan, som dock inte är ett aktiebolag utan en egen associationsform med offentligrättslig ställning.

2)Intressebolag utgörs av bolag där staten äger 20-50 procent och utgörs av Bostadsgaranti, Dom Shvetsii, SAS, SOS Alarm, TeliaSonera och VisitSweden.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

SÅ FÖRVALTAS BOLAGEN MED STATLIGT ÄGANDE

AKTIV BOLAGSFÖRVALTNING

Som princip anser regeringen att staten inte ska äga bolag som verkar på kommersiella marknader med fungerande konkurrens, såvida inte företaget har ett särskilt beslutat samhällsuppdrag som är svårt att utföra med annat ägande. Regeringens ambition är således att minska det statliga ägandet. En del i att vara en vär- deskapande och aktiv ägare är därför att löpande utvärdera bola- gen och pröva skälen till ett fortsatt statligt ägande.

Till följd av många av bolagens verksamhet och samhällsupp- drag förväntas staten även framgent vara en stor bolagsägare. Regeringen anser att bolagen ska förvaltas på ett aktivt och pro- fessionellt sätt, med långsiktig värdeutveckling som ett övergri- pande mål, samt i förekommande fall se till att de särskilt beslu- tade samhällsuppdragen utförs väl. Detta innebär att bolagen ska agera långsiktigt, eﬀektivt och lönsamt samt ges förmåga att utvecklas. Bolag med statligt ägande ska agera föredömligt inom området hållbart företagande och i övrigt agera på ett sätt så att de åtnjuter oﬀentligt förtroende. Detta är den övergripande inriktningen för den löpande förvaltningen och ägarstyrningen inom Regeringskansliet.

FÖRVALTNINGSORGANISATIONEN

Finansdepartementet, som ansvarar för förvaltningen av huvud- delen av bolagen med statligt ägande, har en organisation specia- liserad på ägarstyrning och bolagsförvaltning. Organisationen svarar för utvecklingen och förvaltningen av 34 av de totalt 50 bolag med statligt ägande som förvaltas inom Regeringskansliet, och är fördelad på två enheter som verkar i nära samarbete med varandra. Enheten för statlig bolagsförvaltning har förvaltare som arbetar i bolagsstyrelserna, koordinerar de löpande kontak- terna med bolagen och leder organisationens löpande arbete kring aktieinnehaven samt en funktion som ansvarar för kom- munikation och investor relations, innefattande bland annat ekonomisk information och intressentdialoger. Enheten för bolagsanalys och ägarstyrning svarar för bolagsanalys, hållbart företagande, aﬀärsjuridik, styrelserekrytering samt för övergri- pande ägarstyrningsdokument, såsom statens ägarpolicy liksom arbetet med och uppföljningen av ekonomiska mål samt upp- dragsmål.

För en mindre del av bolagen med statligt ägande ligger förvalt- ningsansvaret på andra departement: Justitiedepartementet, Kulturdepartementet, Miljödepartementet, Näringsdeparte- mentet, Socialdepartementet, Utbildningsdepartementet och Utrikesdepartementet. Regeringens principer för en aktiv bolagsförvaltning och ägarstyrning omfattar även dessa bolag.

BOLAGSGRUPPER

Arbetet med att utveckla och förvalta bolagsinnehaven bedrivs i huvudsak utifrån bolagsgrupper, sammansatta av kompetenser från de två enheterna. Bolagsgrupperna hanterar samtliga löpande ägarfrågor som rör de förvaltade bolagen. Arbetet i bolagsgruppen koordineras och leds av en bolagsförvaltare. I bolagsgrupperna verkar även analytiker, aﬀärsjurister, rekryte-

rare, kommunikatörer och specialister inom hållbart företa- gande, som var och en kan leda enskilda projekt inom ramen för bolagsgruppen. Sammansättningen bidrar till att gruppen både har en god insikt i marknadens och bolagets omvärld samt en förståelse för bolagets utmaningar och risker (läs vidare om bolagsgrupper på s. 15).

POLITISK LEDNING

Bolagsfrågor av strategisk karaktär för ägaren stäms löpande av med departementets politiska ledning. Den politiska ledningen har även kvartalsvisa avstämningsmöten med styrelseordföran- den och ledningen i de större bolagen med statligt ägande och halvårsvisa möten med ett antal av de något mindre bolagen, så kallade ägarmöten, i syfte att följa upp bolagens verksamhet samt prestation i förhållande till ekonomiska mål, uppdragsmål och hållbarhetsarbete.

STATENS ÄGARSTYRNINGSMODELL

Statens ägarstyrningsdokument ägarpolicyn (Statens ägarpolicy och riktlinjer för företag med statligt ägande) anger ramverket för bolagsförvaltningen samt klargör förhållandet mellan ägare, styrelse och bolagsledning. I ägarpolicyn redogör regeringen för sitt förvaltningsmandat och sin inställning i viktiga princip- frågor kring ägarstyrning och bolagsförvaltning. Associations- rättsligt styrs bolagen med statligt ägande på samma sätt som privatägda aktiebolag, med aktiebolagslagen som övergripande ramverk och med bolagsstämman som bolagets högsta beslu- tande organ.

BOLAGSGRUPPER

	Kommunikation
Rekryterare	Hållbart
Rekryterare	retagande

FÖRVALTARE

Affärsjurister Analytiker

Bolagsgrupperna hanterar samtliga löpande ägarfrågor som rör de förvaltade bolagen.

12	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

SÅ FÖRVALTAS BOLAGEN MED STATLIGT ÄGANDE

Ägarpolicyn tillämpas i sin helhet i de av staten majoritets- ägda bolagen. I de bolag där staten är delägare verkar förvalt- ningsorganisationen i dialog med övriga ägare för att statens ägarpolicy ska tillämpas. Förvaltningsorganisationens aﬀärs- jurister ansvarar för att bolagsförvaltningen följer ägarpolicyn. Vidare har de en central uppgift som bolagsgruppernas intern- rådgivare inom aﬀärsjuridik i olika projekt (läs ägarpolicyn i sin helhet på s. 124).

Nomineringar av styrelserna är en betydelsefull del i ägarstyr- ningen av de statligt ägda bolagen. Finansdepartementets för- valtningsorganisation har rekryteringsspecialister som i bolags- grupperna ansvarar för processen att utvärdera de beﬁntliga styrelserna, göra behovsanalyser med utgångspunkt i bolagens verksamhet och utmaningar samt ansvara för rekryterings- processen kring ordförande och ledamöter (läs vidare om styrelsenomineringar på s. 16).

Rollen som bolagsförvaltare innebär det projektledande för- valtningsansvaret för ett antal bolag där förvaltaren normalt även är en av bolagets styrelseledamöter. Bolagsförvaltarnas styrelsearbete tillför styrelserna viktig kompetens, samt bidrar till att bolagsgrupperna har kunskaper om bolagen. Även i de börsnoterade innehaven utgår bolagsförvaltningen från bolags- grupper. Staten har i dessa bolag representation i valbered- ningen, men inte i styrelsen.

Kravet på transparens i bolagen med statligt ägande syftar till att bibehålla förtroende för bolagen hos allmänheten och i näringslivet. Bolag med statligt ägande är ålagda samma externa ﬁnansiella rapporteringskrav som börsbolag (läs Riktlinjer för extern rapportering i sin helhet på s. 128). Förtroendeskapande kommunikation utgör en viktig fråga i bolagsgruppernas arbete, och stöds av särskild kommunikationsexpertis. Denna verksam- hetsberättelse utgör en sammanfattande redogörelse för förvalt- ningen av bolag med statligt ägande. I den årliga skrivelsen till riksdagen redogör regeringen för det gångna årets förvaltning av

RAMVERKET FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE

	Bolag med statligt ägande
Rättsligt ramverk	Aktiebolagslagen
	Statens ägarpolicy

Verksamhet och uppdrag	Bolagsordningens
	verksamhetsparagraf
	Ägaranvisning

Högsta beslutande organ	Bolagsstämma

AKTIV BOLAGSFÖRVALTNING

BOLAG – ANSVARSFÖRDELNING

Finansdepartementet	Justitiedepartementet
Akademiska Hus	Miljömärkning Sverige
Apoteket
Apoteksgruppen	Kulturdepartementet
Bilprovningen	Dramaten
Bostadsgaranti	Operan
Fouriertransform	Voksenåsen
Green Cargo
Göta kanalbolag	Miljödepartementet
Infranord	Miljöstyrningsrådet
Jernhusen
Lernia	Näringsdepartementet
LKAB	Almi Företagspartner
Metria	Arlandabanan Infastructure
Orio	Inlandsinnovation
PostNord	Svedab
RISE	VisitSweden
Samhall
SAS	Socialdepartementet
SBAB	APL (Apotek Produktion &
SEK (Svensk Exportkredit)	Laboratorier)
SJ	Statens Bostadsomvandling
SOS Alarm	Swedesurvey
Specialfastigheter	Systembolaget
SSC (Svenska rymdaktiebolaget)
Sveaskog	Utbildningsdepartementet
Svenska Skeppshypotek	ESS (European Spallation
Svenska Spel	Source)
Svevia
Swedavia	Utrikesdepartementet
Swedfund	Dom Shvetsii
TeliaSonera
Teracom Group
Vasallen
Vattenfall

Börsbolag		Myndighet

Aktiebolagslagen,		Förvaltningslagen
Noteringsavtal		Myndighetsförordningen
		Förordning med instruktion


Bolagsordningens		Förordning med instruktion
verksamhetsparagraf		Regleringsbrev
		Regeringsbeslut om särskilda
		uppdrag
		Styrelse, myndighetschef
Bolagsstämma		Styrelse, myndighetschef
		eller nämnd

Jämförelsen med myndighet syftar till att visa den stora associationsrättsliga skillnaden mellan bolag och myndighet.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

SÅ FÖRVALTAS BOLAGEN MED STATLIGT ÄGANDE

AKTIV BOLAGSFÖRVALTNING

bolagen med statligt ägande. Vidare publiceras två delårsrappor- ter per år om den ﬁnansiella utvecklingen i bolagen med statligt ägande.

Uppföljning av olika mål utgör en allt mer central del i dialogen mellan bolagen och staten som ägare. Mål gör att bolagens utveckling kan mätas, och i de fall målen inte nås kan ägaren begära en plan från bolagen så att åtgärder vidtas. Målen kan vara strikt företagsekonomiska eller ta sin utgångspunkt i särskilt beslutade samhällsuppdrag, men de kan också utgöra långsiktiga och strategiska hållbarhetsmål.

–Ekonomiska mål beslutas efter dialog mellan ägare och bolag, snarare än som ensidigt formulerade krav, i syfte att förbättra målens kvalitet och realism. Det övergripande syftet med målen är att värdeutvecklingen i bolagen med statligt ägande ska bli den bästa möjliga och att verksamheten bedrivs på ett eﬀektivt sätt. Fastställandet och utvärderingen av ekonomiska mål utgör en viktig del av bolagsgruppens arbete. Arbetet sker enligt en fastställd process och bygger på en analys av bolagets utma- ningar, marknad och verksamhet, ledd av bolagsanalytikern. Under åren 2013–2015 görs en genomlysning av de ekonomiska målen i samtliga de bolag som förvaltas av Finansdepartementet. I syfte att uppmuntra utbyte av erfarenheter mellan bolagen med statligt ägande inom exempelvis ekonomiska mål och rap- portering har Finansdepartementet initierat ett nätverk för ﬁnanschefer. Under 2013 träﬀades detta nätverk två gånger (läs vidare om arbetet med ekonomiska mål på s. 24).

–Ett hållbart företagande är en förutsättning för bolagens långsiktiga fortlevnad. Hållbarhetsmålen, vilka fastställs av sty- relserna i bolagen, ska vara ett fåtal strategiska och uppföljnings- bara mål, och de kommer att utvärderas av ägaren från och med år 2014. I syfte att öka transparensen är bolag med statligt ägande ålagda att rapportera sitt arbete enligt Global Report Initiative, GRI. I bolagsgrupperna samarbetar specialister inom området hållbart företagande med resten av bolagsgruppens medlemmar kring exempelvis uppföljningen av bolagens håll- barhetsmål. Under 2013 inleddes ett projekt där Finansdeparte- mentets utvärderingsprocess kring bolagens hållbarhetsmål utvecklas och integreras med granskningen av ekonomiska mål i

BEMYNDIGANDEN ATT FÖRÄNDRA DET STATLIGA ÄGANDET

syfte att stärka den samlade utvärderingen av bolagen (läs vidare om arbetet med hållbart företagande på s. 30).

– Vissa av de statligt ägda bolagen har av riksdagen särskilt beslutade samhällsuppdrag, som är formulerade i bolagsord- ningen och som kan vara utvecklade i en ägaranvisning. Under 2013 har en kartläggning av samhällsuppdragen skett i den stat- liga bolagsportföljen. I syfte att utvärdera hur väl bolagen utför de samhällsuppdrag som de är ålagda, håller en process på att utarbetas för att fastställa och följa upp uppdragsmål kopplade till samhällsuppdragen. För verksamheter inom ramen för ett särskilt beslutat samhällsuppdrag som delﬁnansieras genom anslag på statens budget har det redan tidigare fastställts särskilda mål (läs vidare om arbetet med uppdragsmål på s. 37).

FÖRVALTNINGSKOSTNAD

Kostnaden för förvaltningen av bolag med statligt ägande inom Finansdepartementet uppgick under 2013 till 56,2 (62,7) miljoner kronor vilket motsvarar 0,01 procent av förvaltat kapital. Av detta avsåg 20,2 (29,8) miljoner kronor externt köpta tjänster såsom arvoden för ﬁnansiell, ekonomisk och juridisk rådgivning samt framställandet av verksamhetsberättelsen och Regerings- kansliets delårsrapporter för bolag med statligt ägande. Kostna- derna för Finansdepartementets förvaltningsorganisation utgörs huvudsakligen av lönekostnader men också av andra löpande kostnader såsom resor och kontorsmaterial. Kostnader för bolagsförvaltningen inom andra departement inräknas inte, då de främst består av lönekostnader som även hänförs till övriga arbetsuppgifter inom respektive departement.

MINSKAT ÄGANDE

Under 2013 sålde regeringen statens återstående innehav i Nordea Bank och samtliga aktier i Vectura Consulting. De sam- manlagda försäljningsintäkterna uppgick till totalt 42 miljarder kronor. Regeringen har för närvarande riksdagens bemyndi- gande att minska eller avveckla ägandet i Bilprovningen, Bostadsgaranti, Lernia, Orio (tidigare Saab Automobile Parts), SAS samt SEK (Svensk Exportkredit).

		Nuvarande	Bemyndigande att
	Företag	ägarandel, %	förändra ägandet till, %	Beslut
	Bilprovningen	100	0	prop. 2009/10:54, bet. 2009/10:NU10, rskr. 2009/10:162
	Bostadsgaranti	50	0	prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1, rskr. 2012/13:103
	Lernia	100	0	prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1, rskr. 2012/13:103
	Orio	100	0	prop. 2012/13:99, bet. 2012/13:FiU21, rskr.2012/13:287
	SAS	21,4	0	prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35, rskr. 2009/10:220
	SEK	100	34	prop. 1995/96:141, bet. 1995/96:NU26, rskr. 1995/96:302,
				prop. 2002/03:142, bet. 2002/03:NU14, rskr. 2002/03:244
14			VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

SÅ FÖRVALTAS BOLAGEN MED STATLIGT ÄGANDE

TERACOM GROUP

Bolagsförvaltning – ett teamwork

Finansdepartementets arbete med att utveckla och förvalta Teracom Group bedrivs utifrån en bolags- grupp bestående av bolagsförvaltare, analytiker, jurist, rekryterare och hållbarhetsexpert.

Det är bolagsförvaltare Johan Hallberg, tillika styrelseledamot i Teracom, som projektleder arbetet i bolagsgruppen.

”I bolagsgruppen sker analysen av Teracoms verksamhet, mark- nad och konkurrenter. Utifrån den informationen kan vi därefter ta ställning till hur vi säkerställer värdeskapandet i statens innehav genom en aktiv förvaltning. Vi resonerar kring olika ägarfrågor såsom den framåtblickande strategin och den snabbt förändrade markna- den, styrelseförändringar, utdelningsnivåer och måluppfyllelser, så att dessa frågor ställs i relation till bolagets utmaningar”, säger Johan Hallberg.

Arbetsmöten planeras utifrån Teracoms styrelsemöten, resultat- rapporter, bolagsstämma och de regelbundna avstämningsmöten med bolagets styrelseordförande och ledning, så kallade ägarmöten, som Finansdepartementet har. Vid behov samlas gruppen med kort varsel.

”Alla i gruppen deltar inte varje gång, även om vi ett par gånger om året samlar alla för en generell uppdatering om bolaget samt gärna även studiebesök. Arbetet inför exempelvis styrelsemöten sker med bolagsförvaltaren och bolagsanalytikern, medan förberedelser kring styrelserekrytering leds av rekryteraren. Vid behov kan vi även skala upp bolagsgruppen och kortsiktigt låna in resurser såsom en extra analytiker eller kompetens inom kommunikation”, säger Johan Hallberg.

Utöver andra nödvändiga avstämningar så har Finansdepartemen- tets politiska ledning två gånger årligen ägarmöte med Teracoms styrelseordförande samt VD. Dessa möten, som fått allt större fokus kring uppföljningen av ägarens olika mål för bolaget, förbereds av bolagsgruppen. Ägarmötena inleds alltid med hållbarhetsfrågorna, och utöver uppföljningen av hållbarhetsmålen så bygger diskussio- nen även på den analys som bolagsgruppens hållbarhetsansvariga gjort av Teracoms risker och möjligheter på hållbarhetsområdet.

”Bolagsgruppsarbetet i Finansdepartementet har de senaste åren fått en tydligare struktur, där vi lånar erfarenheter mellan grupperna. Gruppen gör att vi har en upparbetad kunskap om Teracom, vilket i sin tur förbättrar vår beredskap för ägarfrågor. Som styrelseledamot har förvaltaren även nytta av gruppens egna marknadsanalyser vilka i det löpande styrelsearbetet kan utmana bolagets egna analys och slutsatser”, säger Johan Hallberg.

Teracoms bolagsgrupp, bestående av Johan Hallberg, bolagsförvaltare, Magnus Johansson, styrelserekryterare, Malin Fries, bolagsjurist, Erik Tranaeus, bolagsanalytiker och Helena Hagberg, hållbart företagande. Foto: Jörgen Ulvsgård

	15
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

SÅ FÖRVALTAS BOLAGEN MED STATLIGT ÄGANDE

NOMINERINGAR TILL BOLAGSSTYRELSER

Bolagsstyrelserna

Styrelsen har det övergripande ansvaret för ett aktiebolags skötsel. Nomineringar av styrelserna är därför en betydelsefull del i ägarstyrningen av bolagen med statligt ägande. För att säkerställa att bolags- styrelsen besitter den kompetens som behövs har förvaltningsorganisationen en strukturerad

process för styrelsenomineringar.

STYRELSENS ANSVAR

Enligt aktiebolagslagen ansvarar styrelsen för bolagets organisa- tion och förvaltningen av dess angelägenheter. Det innebär bland annat att styrelsen fastställer bolagets övergripande strategi, fattar viktigare strategiska beslut samt utser VD och utfärdar instruktion för dennes förvaltning av bolaget. Dessa betydande befogenheter ställer höga krav på en väl fungerande styrelse, anpassad för ett bolags speciﬁka verksamhet och utmaningar samt statens ägarambitioner.

SAMMANSÄTTNINGEN

Varje styrelsenominering utgår från kompetensbehovet i den enskilda styrelsen. Sammansättningen ska vara sådan att den säkerställer att styrelsen kan förvalta bolagets angelägenheter med integritet och eﬀektivitet samt att styrelsen inom sig har branschkunskap och annan för bolaget relevant kompetens.

En styrelseledamot i ett bolag med statligt ägande ska utöver relevant kompetens också ha stark integritet och förmåga att se till bolagets bästa. Hållbarhet och etik är viktiga frågor för staten som ägare och det krävs att styrelsen har förmågan att arbeta strategiskt inom området hållbart företagande.

En eﬀektiv styrelse får inte vara för stor, antalet ledamöter bör normalt vara sex–åtta personer. Regeringens avsikt är att endast ha ordinarie ledamöter och inga suppleanter.

Styrelsens sammansättning ska vara sådan att mångsidighet och bredd uppnås. Mångsidigheten och bredden kan avse ålder, etnicitet och kön, men även branscherfarenheter, akademisk bakgrund och yrke. Att ta in en ny styrelseledamot med annan bakgrund än övriga ledamöter ska syfta till att den samlade kompetensen i styrelserummet får en relevant bredd och att dynamiken i styrelsen förbättras. Det får dock inte ske på bekostnad av att styrelsen blir för stor. För att uppnå balans avseende könsfördelning är målsättningen för de statligt ägda bolagen att andelen av vardera kön ska vara minst 40 procent.

STYRELSENOMINERINGSPROCESSEN

Finansdepartementets bolagsförvaltning har rekryterings- specialister som uteslutande arbetar med rekryteringar och koordinerar nomineringar av styrelseledamöter till de statligt ägda bolagen. Urvalet av ledamöter sker utifrån en bred rekryte- ringsbas i syfte att ta tillvara på kompetensen hos såväl kvinnor som män, liksom hos personer med olika bakgrund och erfaren- heter. Genom ett enhetligt och strukturerat arbetssätt säker- ställs kvaliteten i hela nomineringsarbetet.

Styrelsenomineringsprocessen inleds med att en arbetsgrupp, med representanter från bolagsgruppen, analyserar det aktuella kompetensbehovet utifrån bolagets verksamhet, dess aktuella situation och kommande utmaningar, bolagets nuvarande styrel- sesammansättning samt genomförda styrelseutvärderingar. Eventuella rekryteringsbehov fastställs, kravproﬁler tas fram och rekryteringsarbetet startar. Förslag på nominering av styrelsele- damöter fastställs genom ett beslut av bolagsansvarigt statsråd. Bolagsstämman beslutar slutligen om valet av styrelse.

Styrelsens arbete och ansvar

Styrelsen ansvarar enligt aktiebolagslagen för bolagets orga- nisation och förvaltningen av dess angelägenheter, vilket bland annat innebär att styrelsen fastställer bolagets över- gripande strategi samt fattar viktigare strategiska beslut.

Vidare utser styrelsen VD och utfärdar instruktion för den- nes förvaltning av bolaget. Styrelsen beslutar om vem som företräder bolaget (ﬁrmateckning) och kallar aktieägarna till bolagsstämma.

Styrelsen fastställer årligen huvudinriktningen för styrel- sens arbete för det kommande verksamhetsåret. Arbetsord- ningen reglerar bland annat antalet styrelsemöten, vilka

ärenden som ska behandlas på möten, arbetsfördelningen inom styrelsen, styrelseordförandens särskilda åligganden samt hur eventuella utskotts arbete ska bedrivas. Styrelsen ska även årligen pröva VD:s rapporteringsinstruktion.

Styrelsen ansvarar bland annat för att skatter och avgifter betalas in i tid och att årsredovisningar upprättas och lämnas in till Bolagsverket. Styrelsens ansvar är omfattande och leda- möterna kan bli skadeståndsansvariga både mot bolaget och tredje man och även i vissa fall bli personligt ansvariga för bolagets skulder.

16	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

SÅ FÖRVALTAS BOLAGEN MED STATLIGT ÄGANDE

NOMINERINGAR TILL BOLAGSSTYRELSER

Under 2013 bestod varje styrelse i den statliga bolagsportföljen av i genomsnitt 6,9 styrelseledamöter vilket är oförändrad stor- lek jämfört med föregående år. Styrelsernas storlek varierar från tre till nio ledamöter. I bolag med statligt ägande ﬁnns samman- lagt cirka 350 styrelseledamöter, varje år väljs ungefär 50–70 nya styrelseledamöter.

I de börsnoterade bolagen SAS och TeliaSonera, där staten till- hör de största ägarna, har en representant från Finansdeparte- mentets bolagsförvaltning under året ingått i valberedningarna.

STYRELSEORDFÖRANDE – EN SÄRSKILD ROLL

ARVODEN

Styrelseledamöter uppbär ersättning för den arbetsinsats och det ansvar som styrelseuppdraget innebär. Styrelsens arvoden bestäms av bolagsstämman. Till tjänstemän inom Regerings- kansliet som är styrelseledamöter i bolag med statligt ägande utgår som regel inget styrelse- eller utskottsarvode från bolaget. Det ska undvikas att styrelseledamot eller styrelsesuppleant anlitas som konsult i bolaget, och därmed erhåller konsultarvode utöver styrelsearvodet.

FLER KVINNOR I STYRELSERNA ÄN PÅ BÖRSEN

Styrelsens ordförande har en särställning i styrelsen. Ordföran- den ansvarar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs eﬀektivt, men har även andra uppgifter såsom ansvaret att samordna styrelsens syn med ägarens när bolaget står inför särskilt viktiga avgöranden. Mellan styrelsemötena håller ord- föranden kontakten med VD, och det är ordföranden som ansvarar för den löpande dialogen med ägaren.

STYRELSEARBETET UTVÄRDERAS

Styrelsens arbete utvärderas årligen, och det är styrelseordföran- dens uppgift att se till att utvärderingen genomförs. I de statligt hel- och delägda bolagen informerar ordförande ansvarigt departement om utvärderingens resultat. I de noterade bolagen informeras valberedningen.

Därtill gör Regeringskansliet löpande en egen utvärdering av styrelser i bolag med statligt ägande, som en del av bolagsstyr- ningen och styrelsenomineringsprocessen.

Ägaren väljer årligen revisorer vars uppdrag är att oberoende granska styrelsens och VD:s förvaltning samt bolagets årsredo- visning och bokföring.

STYRELSENOMINERINGSPROCESSEN

Av de stämmovalda styrelseledamöterna var per den 1 maj 2014 i genomsnitt andelen kvinnor 47 procent och andelen män 53 procent i de statligt ägda bolagen. I de statligt helägda bolagen var andelen kvinnor 50 procent, att jämföra med 26 2) procent kvinnor i de börsnoterade bolagen. I 35 av totalt 50 bolag med statligt ägande uppnåddes målsättningen om balans avseende könsfördelning, det vill säga att andelen av vardera könet var minst 40 procent. I 15 bolag (19 föregående år) uppnåddes inte målsättningen, i 12 av dessa bolag var det övervikt av män, det vill säga mer än 60 procent män och mindre än 40 procent kvin- nor. I tre av dessa bolag var det övervikt av kvinnor. Se diagram ”Antal styrelser med balanserad könsfördelning” nedan.

Andelen kvinnor som styrelseordförande i den statliga bolags- portföljen (hel- och delägda bolag) har ökat från 33 procent 2010 till 38 procent 2014, att jämföra med 5 procent bland börs- bolagen. I de av staten helägda bolagen är andelen kvinnliga styrelseordförande 41 procent.

2) Enligt SIS Ägarservice.

ANTAL STYRELSER MED BALANSERAD KÖNSFÖRDELNING

			Antal styrelser3)		2011	2012	2013	2014	K = Kvinnor %		M = Män %
Beredning inom		Regeringskanslibeslut1)
Regeringskansliet		(nomineringsbeslut, förordnande,	40
		instruktion, fullmakt)	35
			30
			25
			20
Sökprocess			15
Sökprocess	ÅRSSTÄMMA		10
		Årsstämma	10
			5
	2014		5
	2014		0
			0	0–19 K	20–39 K		40–60 K		61–80 K	81–100 K
				0–19 K	20–39 K		40–60 K		61–80 K	81–100 K
Kompetensanalys				81–100 M	61–80 M		40–60 M		20–39 M		0–19 M
Kompetensanalys
			Diagrammet visar antal företag och könsfördelningen i styrelserna. I 35 av 50 företag
			är könsfördelningen 40–60 procent kvinnor respektive män.

Styrelsens utvärdering	Ägarens utvärdering	3) Baserat på antal styrelseuppdrag tillsatta av bolagsstämman.

1) Beslut av statsråd bemyndigat av regeringen.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

SÅ FÖRVALTAS BOLAGEN MED STATLIGT ÄGANDE

NOMINERINGAR TILL BOLAGSSTYRELSER

KÖNSFÖRDELNING HEL- OCH DELÄGDA BOLAG – ORDFÖRANDE

%	Kvinnor	Män		Börsbolag
100			100
80			80
60			60

40						40
20						20
0	2010	2011	2012	2013	2014	0
	2010	2011	2012	2013	2014

Staplarna visar könsfördelningen i procent för ordförande i de hel- och delägda bolagen. Kurvan visar motsvarande utveckling i börsbolagen.

KÖNSFÖRDELNING HEL- OCH DELÄGDA BOLAG
– ORDFÖRANDE OCH LEDAMÖTER
%	Kvinnor		Män	Börsbolag
100
80
60
40
20
0	2010	2011	2012	2013	2014
	2010	2011	2012	2013	2014

Staplarna visar könsfördelningen i procent för samtliga ledamöter i de hel- och delägda bolagen. Kurvan visar motsvarande utveckling i börsbolagen.

KÖNSFÖRDELNING HELÄGDA BOLAG – ORDFÖRANDE
%	Kvinnor		Män	Börsbolag
100
80
60
40
20
0	2010	2011	2012	2013	2014
	2010	2011	2012	2013	2014

Staplarna visar könsfördelningen i procent för ordförande i de helägda bolagen. Kurvan visar motsvarande utveckling i börsbolagen.

KÖNSFÖRDELNING HELÄGDA BOLAG

– ORDFÖRANDEN OCH LEDAMÖTER

%		Kvinnor		Män		Börsbolag

100

0	2010	2011	2012	2013	2014

Staplarna visar könsfördelningen i procent för samtliga ledamöter i de helägda bolagen. Kurvan visar motsvarande utveckling i börsbolagen.

KÖNSFÖRDELNING – VD OCH LEDNINGSGRUPP1)

		2013-12-31		2013-12-31		2012-12-31		2011-12-31
Kvinnor (K), Män (M)	K, st	M, st	Totalt	K, %	M, %	K, %	M, %	K, %	M, %
VD	17	32	49	35	65	29	71	29	71
Ledningsgrupp 2)	131	215	346	38	62	38	62	38	62

I sex av bolagen fanns 2013 ingen ledningsgrupp utöver VD.

1)Vid årsskiftet fanns 52 bolag. Utvärderingen omfattar ej Alandabanan Infrastructure, Dom Shvetsii och Ersättningsmark.

2)Ledningsgruppen exklusive VD.

KÖNSFÖRDELNING – LEDAMÖTER UTSEDDA AV BOLAGSSTÄMMAN

		2014-05-01		2014-05-01		2013-05-01		2012-05-01		2011-05-31		2010-05-31
Kvinnor (K), Män (M)	K, st	M, st	Totalt	K, %	M, %	K, %	M, %	K, %	M, %	K, %	M, %	K, %	M, %
Hel- och delägda bolag
Ordförande	19	31	50	38	62	37	63	39	61	39	61	33	67
Ledamöter	143	154	297	48	52	47	53	48	52	46	54	49	51
Summa ordförande och ledamöter
utsedda av bolagsstämman	162	185	347	47	53	45	55	46	54	46	54	46	54

Helägda bolag
Ordförande	17	24	41	41	59	41	59	43	57	40	60	35	65
Ledamöter	124	117	241	51	49	50	50	50	50	49	51	49	51
Summa ordförande och ledamöter
utsedda av bolagsstämman	141	141	282	50	50	49	51	49	51	49	51	49	51

Regeringen eftersträvar balans avseende könsfördelning i styrelserna i de statligt ägda företagen. Per den 1 maj 2014 var andelen kvinnor 47 procent och andelen män 53 procent i den statliga bolagsportföljen. I de statliga helägda bolagen var andelen kvinnor 50 procent och andelen män 50 procent. Andelen styrelseordförande som var kvinnor uppgick i de statligt helägda bolagen till 41 procent. Redovisningen ovan omfattar samtliga bolag med statligt ägande.

18	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

SÅ FÖRVALTAS BOLAGEN MED STATLIGT ÄGANDE

NOMINERINGAR TILL BOLAGSSTYRELSER

”Årligen väljs cirka 50–70 nya styrelseledamöter in i styrelserna i bolagen med statligt ägande. Magnus Johansson är en av två ansvariga för styrelserekryteringar inom Finansdepartementets förvaltnings- organisation. Han var tidigare rekryteringskonsult vid Novare

Executive Search och Heidrick & Struggles.

Magnus Johansson om…

…styrelsens sammansättning:

Vi intervjuar ﬂera hundra personer varje år, både för direkta uppdrag och personer som kan vara bra att ha kontakt med i framtiden. I år har jag dessutom träffat ett femtiotal perso- ner med en tydlig hållbarhetsproﬁl.

Alla styrelsetillsättningar sker dock enligt en fastställd process. Under hösten utvärderas styrelsen och rekrytera- ren har en diskussion med styrelseordförande, bolagsförval- taren och styrelseledamöter. Samtidigt funderar vi inom bolagsgruppen på bolagets operativa och strategiska utma- ningar och vilka styrelseförändringar som bolaget är i behov av. Om bolaget står inför en internationell expansion ska styrelsen sannolikt ha sådan erfarenhet, ett bolag som går dåligt kanske kräver en ordförande med erfarenhet från en ”turn-around”, medan en nybolagiserad och konkurrensut- satt verksamhet behöver bemannas utifrån en förestående bolagskulturresa.

I det fall vi når slutsatsen att styrelsen ska förändras så ﬁnns nu underlaget till kravproﬁl för de nya ledamöterna, dvs. yrkeserfarenheter, ledarkompetenser (vilket är särskilt viktigt för ordförande) samt personliga egenskaper och för- mågor som beskriver hur man är som individ. Arbetet med att söka efter kandidater motsvarar klassisk headhunting. Vissa kandidater ﬁnner vi bland det stora antal personer som vi tidigare intervjuat.

…mångfald i styrelser:

Staten är en av få ägare i världen som bevisligen nått köns- mässig balans i bolagsstyrelser. I år är det exakt lika många män som kvinnor i de av staten helägda bolagen. Nästa utmaning är att utvidga begreppet mångfald för att bibe- hålla och utveckla styrelsernas dynamik. Staten behöver styrelser med stor spännvidd i erfarenheter vilket mång-

falden stimulerar. Det är bra med ett konstruktivt ifråga- sättande och erfarenheter från exempelvis olika slags branscher, tillväxt och omstruktureringar. Sannolikt är olika slags yrkes- och branscherfarenheter viktiga, liksom olika generationer. Eftersom verksamheterna i bolag med statligt ägande till stor del är koncentrerade till den svenska marknaden så blir även svensk geograﬁsk mång- fald, i motsats till storstadsfokus, viktigt.

…rekrytering från nya nätverk:

Styrelserna i näringslivet kan inte domineras av en begrän- sad skara personer. Det är lätt att önska att välkända styrelsenamn tar plats i bolag med statligt ägande, men det är inte säkert att just dessa bidrar på bästa sätt. Inom bolagsförvaltningen arbetar vi utifrån tumregeln att en per- son maximalt ska sitta i två statliga bolagsstyrelser, och från denna regel gör vi endast få undantag. Därför är det nödvändigt att våga se potentialen hos människor, trots att det ligger en inbyggd trygghet i att välja personer som tidi- gare bevisat sig lämpliga på liknande positioner. 2013 rekryterade staten ﬂera ordföranden vars ledaregenskaper bedömdes som mycket starka men som tidigare inte varit styrelseordföranden.

En förklaring till att staten, till skillnad från många val- beredningar i börsbolagen, har kunnat nå en könsmässig balans i styrelser utan att ge avkall på kompetens är att vi ofta varit ensam ägare. Vi har kunnat driva en tydlig linje och har inte behövt kompromissa. ”

Staten har också insett möjligheten med att fostra fram nya styrelseledamöter. Risken med en felrekrytering till en styrelse är mindre än att rekrytera fel VD. I en väl funge- rande styrelse kan en oprövad ledamot lära sig styrelse- arbetet samtidigt som den bidrar med sin kompetens.

Skr. 2013/14:140

Bilaga

SÅ FÖRVALTAS BOLAGEN MED STATLIGT ÄGANDE

BOLAGSEXEMPEL

AKADEMISKA HUS

Genomlysningen av Akademiska Hus

Sedan bolagiseringen för 20 år sedan har Akademiska Hus marknad förändrats. Efter en noggrann genom- lysning har bolaget fått ett förtydligat uppdrag samt reviderade ekonomiska mål.

Akademiska Hus avknoppades från Byggnadsstyrelsen 1993, när statens stora fastighetsbestånd vid landets universitet och högskolor flyttades över till ett eget aktiebolag. Vid bolagiseringen gavs bolaget uppdraget att bidra till utvecklingen av kunskaps-Sverige via en effektiv förvaltning samt utveckling av universitets- och högskolefastigheterna.

Men förutsättningarna att fullgöra uppdraget har delvis förändrats. Konkurrensen mellan lärosäten blir allt mer internationell, varför de svenska universitetens fokus på integrerade och levande campusmiljöer har ökat. Utvecklingen har bidragit till att Akademiska Hus kommit att bli Sveriges i särklass mest investeringstunga fastighetsbolag. Utöver det befintliga fastighetsbeståndet värt 57 miljarder kronor har bolaget en projektportfölj uppgående till 26 miljarder kronor. Häri ligger ny- och ombyggnationer på flera svenska campusområden, såsom de gigantiska utbyggnaderna kring Karolinska Institutet i Solna och Albanoområdet men även en rad viktiga fastighetsprojekt vid andra universitet och högskolor i landet.

Den höga investeringsnivån ställer allt större krav på Akademiska Hus som affärsmässig partner samtidigt som intresset och konkurrensen från andra fastighetsbolag delvis ökat. En förutsättning för att Akademiska Hus på ett trovärdigt sätt ska bedriva en marknadsmässig verksamhet är att hyressättningarna är transparenta och visar på hur risken beaktas samt att lärosätena får stöd kring effektivitet och vad som styr kostnads- nivåer i olika fastighetsprojekt. Och med hänsyn till Akademiska Hus starka position som fastighetsägare vid vissa lärosäten, med totalt

63 procent av denna marknad i Sverige, har frågan väckts kring vilket ansvar bolaget har i utvecklingen av campusområdena, exempelvis för studentbostäder.

Eva-Britt Gustafsson, styrelseordförande i Akademiska Hus sedan 2007, säger: ”I en tid då både vi själva och våra kunder upplevde stora förändringar insåg vi att uppdraget från staten inte var tillräckligt tydligt formulerat. Bilden stördes ytterligare av att det tidvis förekommit en debatt som präglades av en önskan om att universiteten själva skulle äga sina fastigheter. För att fortsätta utveckla Akademiska Hus behövde vi helt enkelt få ett tydligare uppdrag som innehöll vad bolaget skulle göra och inte skulle göra.”

Detta var frågeställningar som påverkar bolagets utveckling och på sikt även dess värde. Finansdepartementets bolagsförvaltning inledde därför 2012 en större genomgång av Akademiska Hus och den marknad bolaget verkar på. Utöver en övergripande frågeställning om Akademiska Hus även framgent bör kvarstå som separat statligt ägt bolag, utreddes på vilka grunder verksamheten ska bedrivas och hur bolaget bäst ska bidra till utvecklingen av kunskaps-Sverige.

Styrelseordförande Eva-Britt Gustafsson ser att Akademiska Hus blir en bättre partner för de svenska högskolesätena. Foto: Peter Nerström

Slutsatsen från bolagsgenomgången pekade på att Akademiska Hus bör kvarstå i nuvarande form och i regeringens budgetpropositionen för 2014 (prop. 2013/14:1) förtydligades bolagets uppdrag. Akademiska Hus ska fokusera på att utveckla campusområdena, vilket kan inkludera investeringar i näringsfastigheter men däremot inte i studentbostäder. Bolaget ska dock bidra till att studentbostäder utvecklas av andra aktö- rer. Vidare fastslogs att utöver marknadsmässig hyressättning och lön- samhetmål så är kundnyttan avgörande för den affärsmässighet inom vilken bolaget ska bedriva sin verksamhet. Bolaget ska stärka samarbetet med kunderna samt eftersträva effektivitet och god kostnadskontroll.

”Ska man vara lite självkritisk så borde Akademiska Hus ha kunnat bidra med mer till kunderna än vad bolaget inledningsvis gjorde. Ett av syftena med att alla högskolefastigheter för 20 år sedan sattes i ett gemensamt bolag var att korsbefrukta erfarenheterna från investering- arna vid ett högskolesäte till ett annat. Men eftersom Akademiska Hus från början, i enlighet med det ursprungliga riksdagsbeslutet, bestod av sex regionala bolag med självstyren så har detta arbete fördröjts tills helt nyligen. Först efter att vi fusionerade verksamheterna har vi fullt ut kunnat hjälpa högskolesätena att lära av varandra, särskilt vid riktigt

Nya ekonomiska mål i Akademiska Hus

	Nya mål 2014:	Tidigare mål:
Lönsamhet:	6,5 % avkastning på	5-årsränta + 4 %
	operativt kapital	avk eget kapital
Kapitalstruktur:	Soliditet 30–40 %	Soliditet 30–40 %
Utdelning:	40–60 % av vinst	50 % av vinst


	20	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013
	20	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

SÅ FÖRVALTAS BOLAGEN MED STATLIGT ÄGANDE

BOLAGSEXEMPEL

stora investeringar”, säger Eva-Britt Gustafsson.

En av Akademiska Hus viktigaste uppgifter blir att utveckla dialogen och gemensamt med lärosätena skapa långsiktiga investeringsplaner och samarbetsprojekt där bolagets fastighetskunnande kan bidra till att universiteten och högskolorna utvecklas i önskvärd takt genom rätt investeringar till en överblickbar kostnad.

Vid årsstämman i april 2014 gavs Akademiska Hus en förtydligad uppdragsbeskrivning i bolagsordningen samtidigt som ägaren fastslog nya ekonomiska mål.

Eva-Britt Gustafsson säger: ”VD Kerstin Lindberg har redan tagit

bolaget flera viktiga steg framåt. I organisationen är det idag väl förank- rat hur kundsamarbetet ska ske framöver, allt ifrån långsiktiga planer till att dokumentera och ha en öppen dialog så att kunderna förstår vad som driver hyreskostnader. De ekonomiska målen hjälper bolaget vidare i arbetet med att öka kostnadseffektiviteten. En effektiv verksamhet är viktig för vår trovärdighet. Internationellt är Akademiska Hus unikt, och så länge vi finns kommer de svenska lärosätenas ha en erfaren och stabil samarbetspartner.”

Aula Medica, som Akademiska Hus uppfört åt Karolinska Institutet på Campus Solna, har av Byggindustrin utsetts till Årets bygge 2014. Foto: Jean-Baptiste Beranger


VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013	21
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013	21

Skr. 2013/14:140

Bilaga

Bilprovningens tjänst e-Diagnos ger besked om eventuella felkoder i bilens elektronik. Foto: Bilprovningen

Skr. 2013/14:140

Bilaga

SÅ FÖRVALTAS BOLAGEN MED STATLIGT ÄGANDE

MÅL OCH UPPFÖLJNING

Mål och uppföljning

Att fastställa och följa upp tydliga mål är ett av bolagsstyrningens viktiga verktyg. Mål gör att bolagens utveckling kan mätas och att nödvändiga åtgärder kan vidtas. Uppföljningen av målen utgör därför en allt mer central del i dialogen mellan bolagen och staten som ägare. Det övergripande syftet med målen är att verksamheten i bolagen bedrivs effektivt och långsiktigt, vilket leder till en hållbar värdeutveckling samt att i förekommande fall särskilt beslutade samhällsuppdrag utförs väl.

Merparten av bolagen med statligt ägande utvärderas numera utifrån någon typ av ekonomiskt mål. Dessa kan avse exempel- vis verksamhetens lönsamhet eller bolagets kapitalstruktur.

Syftet med de ekonomiska målen är att säkerställa värdeska- pandet i bolagsportföljen genom att verksamheten i bolagen med statligt ägande bedrivs effektivt samtidigt som de ﬁnan- siella riskerna hålls på en rimlig nivå. Ambitionen är att samt- liga bolag som förvaltas av Finansdepartementet ska genomgå en översyn och erhålla reviderade ekonomiska mål som är rele- vanta för bolagens särskilda situation senast 2015.

Flera av bolagen med statligt ägande har ett av riksdagen sär- skilt belutat samhällsuppdrag. Utvärderingen av hur väl sam- hällsuppdraget utförs underlättas av en tydlig målformulering. Regeringskansliets ambition är att inom ramen för förvalt- ningen av bolagen utveckla uppföljningen av hur väl samhälls- uppdraget utförs. Detta ska i relevanta fall ske genom att ett eller ﬂera uppdragsmål beslutas av bolagsstämman. För verk- samheter inom ramen för ett särskilt beslutat samhällsuppdrag som delﬁnansieras genom anslag på statens budget har det redan tidigare fastställts särskilda mål. Det ﬁnns ingen mot- sättning mellan särskilt beslutade samhällsuppdrag och ekono- misk effektivitet. Målet från statens sida är att uppdraget utförs väl och på ett så effektivt sätt som möjligt, varför det i bolag med särskilt beslutade samhällsuppdrag är meningsfullt att kombinera uppdragsmål med ekonomiska mål. Regeringskans- liet har under 2013 inlett arbetet med att utveckla uppdrags- mål för de bolag som förvaltas av Finansdepartementet.

Från och med 2014 har styrelserna i samtliga bolag med stat- ligt ägande i uppdrag att lyfta hållbarhetsfrågorna till en strate- gisk nivå och ha formulerat ett fåtal övergripande hållbarhets- mål för sin verksamhet. Syftet är att på så sätt integrera ett hållbart företagande i bolagets affärsstrategi.

För merparten av bolag med statligt ägande har ägaren fastställt ﬂer än en typ av mål. Olika aspekter vägs in för att målen ska vara så tyd- liga och väl avvägda som möjligt. I det fall det ändå ﬁnns en inbördes konﬂikt mellan mål, kan bolaget och staten som ägare i dialog reso- nera om prioritet eller tidsperspektiv runt måluppfyllnaden.

Konkreta mål bidrar till att göra ägarmötena tydligare. När bolagens styrelseordförande och ledning träffar ägaren vid de regelbundna avstämningsmötena utgör resultatuppföljningen i förhållande till olika mål en central del av agendan. En ytterligare fördel med mål är att den betydande arbets- och analysprocess hos både ägare och bolag som föregår målformuleringen bidrar till att öka förståelsen för bolagets utmaningar samtidigt som ägarens intentioner är tydliga för bolagen.

(Läs om de olika målen för respektive bolag med statligt ägande på s. 51–100.)

MÅL

EKONOMISKA MÅL

•astställs av ägaren på bolagsstämman.

•Utarbetas av ägaren i dialog med bolaget.

•ka uppnås långsiktigt över en konjunkturc kel, definieras som mål för lönsamhet eller kostnadsutveckling , kapitalstruktur samt utdelningsnivå.

STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅL

•astställs av bolagets st relse.

•ka vara övergripande, utmanande och uppföljningsbara.

UPPDRAGSMÅL

•astställs i relevanta fall av ägaren på bolagsstämman.

•Utvecklas för bolag med särskilt beslutade samhällsuppdrag, i första

hand för bolag förvaltade av inansdepartementet.

• Möjliggör utvärdering av hur väl samhällsuppdrag utförs.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

SÅ FÖRVALTAS BOLAGEN MED STATLIGT ÄGANDE

EKONOMISKA MÅL

mbitiösa ekonomiska mål

Att fastställa och följa upp tydliga mål är ett viktigt verktyg i styrningen av bolag med statligt ägande. Rea- listiska, uppföljningsbara och ambitiösa mål fastställs i en process där ägare, styrelse och bolagsledning aktivt tar del. Mål, utfall och bolagens arbete för att nå målen är centrala delar vid ägarmötena.

EKONOMISKA MÅL I BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE

Bolag med statligt ägande verkar i många fall under marknads- mässiga villkor på konkurrensutsatta marknader. I dessa fall är värdeskapande det övergripande målet i bolagsstyrningen. Med samma förutsättningar och krav på verksamheten som andra aktörer stärks konkurrenskraft, värdeutveckling samt kapital- eﬀektivitet, samtidigt som risken för konkurrenssnedvridning minskar. Därmed skapas också nödvändigt omvandlingstryck vilket är en förutsättning för eﬀektivisering och långsiktig kon- kurrenskraft. Processen för att lägga fast och följa upp ekono- miska mål bidrar till detta.

För drygt två år sedan tog ﬁnansmarknadsminister Peter Norman initiativet till att se över processen för hur de ekono- miska målen sätts och följs upp. Syftet var att säkerställa att tyd- liga mål sätts i dialog med bolaget och att målen blir både ambi- tiösa och realistiska samt att de regelbundet följs upp. En tydligt strukturerad målprocess lägger även grunden till en aktiv dialog mellan ägare och bolag kring mål och utfall. När målen utarbe- tas i dialog med bolagen, snarare än ensidigt formulerade krav, skapas en mer nyanserad och ändamålsenlig styrning samtidigt som kvaliteten och realismen i målen förbättras. Under en tre- årsperiod revideras nu de ekonomiska målen för samtliga bolag som förvaltas av Finansdepartementet, bolag för bolag. I det följande beskrivs kort syftet, metoden och processen.

METODEN FÖR ATT FASTSTÄLLA EKONOMISKA MÅL

		Kapitalstruktur
Kostnad för		Lönsamhetsmål
eget kapital

SYFTET MED EKONOMISKA MÅL

De ekonomiska målen omfattar vanligtvis de tre huvudområdena kapitalstruktur, lönsamhet och utdelning och syftar framför allt

till att:
rämjas väl	erati	nelle	ektivitets	mka itale ektivitet
lla nansiellrisk		enrimligniv
idratillattägaren		ren	r tsäg ar	l ngsiktigt ll ar
utdelning samt
m jligg ra	ljning		tvärdering.

Den metod som tillämpas för att fastställa ekonomiska mål bygger på en analys i ﬂera steg.

KAPITALKOSTNADEN UTGÖR STARTPUNKTEN

Kapitalkostnaden utgör en investerares alternativkostnad för en viss investering och avgör därmed om investeraren får en rimlig kompensation för den risk investeringen innebär. Den påverkar samtliga tre huvudområden för de ekonomiska målen och är därför en central utgångspunkt vid analysen och formuleringen av de ekonomiska målen.

Kapitalkostnaden påverkar ett bolags optimala kapitalstruk- tur. Kapitalstrukturen är den fördelning mellan eget och lånat kapital som minimerar bolagets kapitalkostnad. Eftersom kapi- talkostnaden utgör en investerares förväntade avkastning sätter den även på sikt ett golv för ett bolags lönsamhetsmål. Det gol- vet påverkar i sin tur mängden investeringar som bolaget ﬁnner attraktiva. För att en investering ska vara attraktiv bör den för- väntade avkastningen över tid motsvara kapitalkostnaden. En högre kapitalkostnad minskar, allt annat lika, mängden attrak- tiva investeringar och därmed ett bolags behov av att behålla kapital i verksamheten. (Läs mer om kapitalkostnaden på s 26.)

Konsistens-		Förslag
bedömning

Utdelningspolicy

24	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

SÅ FÖRVALTAS BOLAGEN MED STATLIGT ÄGANDE

EKONOMISKA MÅL

EN EFFEKTIV KAPITALSTRUKTUR

Syftet med kapitalstrukturmålet är framför allt att hålla bola- gets ﬁnansiella risk på en rimlig nivå samtidigt som bolaget ska vara eﬀektivt kapitaliserat.

För att ﬁnna en lämplig kapitalstruktur beräknas först den teoretiskt optimala kapitalstrukturen som minimerar bolagets kapitalkostnad. Beräkningen kompletteras med relevanta branschjämförelser samt en mer ingående analys av bolagets rörelserisk. Analysen kring bolagets rörelserisk är särskilt viktig eftersom en lämplig kapitalstruktur bör vara både ﬁnansiellt motståndskraftig och hålla bolaget eﬀektivt kapitaliserat. Det är därför inget självändamål att ett bolag har ett större eget kapi- tal än nödvändigt. Målet för kapitalstruktur uttrycks oftast som nettoskuldsättningsgrad, företrädesvis som ett intervall.

ETT AMBITIÖST LÖNSAMHETSMÅL

(dvs. investeringar vars förväntade avkastning motsvarar eller överstiger kapitalkostnaden) ett bolag har desto mer kapital bör bolaget kunna behålla för investeringar.

Därför bygger utdelningspolicyn framför allt på en grundlig analys och bedömning av bolagets investeringsplan och tillväxt- möjligheter. Om ett bolag har en attraktiv investeringsmöjlighet som inte lever upp till ägarens lönsamhetsmål innebär det inte att bolaget inte ska göra investeringen. Så länge den förväntade avkastningen på investeringen motsvarar eller överstiger kapi- talkostnaden får ägaren en rimlig kompensation för sitt riskta- gande i bolaget. Med ﬂera olika investeringsmöjligheter är det däremot viktigt att bolaget prioriterar de investeringar som ger den bästa förväntade avkastningen med hänsyn till risk. Utdel- ningspolicyn uttrycks vanligtvis som en andel av årets resultat, företrädesvis som ett intervall.

Lönsamhetsmålets syfte är att främja att bolagets verksamhet bedrivs eﬀektivt. Det gäller både ur ett operationellt och ﬁnan- siellt perspektiv. Det ska dessutom vara så formulerat att lön- samhetsmålet åtminstone motsvarar en rimlig kompensation för det risktagande ägandet i bolaget innebär. Därför utgör kapi- talkostnaden golvet för lönsamhetsmålet. Det ska även ses som ett mål som ska uppnås på sikt och inte som ett krav som måste vara uppfyllt vid varje tidpunkt. Lönsamhetsmålet bör därför ge uttryck för en ambitiös men samtidigt uppnåelig målbild för bolaget.

Följaktligen bygger lönsamhetsmålet framför allt på ingående analyser av bolagets aﬀärsplan och branschjämförelser. För de ﬂesta bolag används ett avkastningsmål (exempelvis avkastning på eget eller operativt kapital). Detta eftersom ett sådant mål ska- par incitament för ett bolag att arbeta med både lönsamhetsför- bättringar och kapitaleﬀektivitet. För andra bolag, vars verksam- heter inte binder mycket kapital och kapitaleﬀektiviet därför är av mindre vikt, kan exempelvis marginalmål vara mer lämpligt. Exempelvis har Apoteket, Bilprovningen och Svenska Spel rörel- semarginalmål medan LKAB har ett kostnadsmål.

EN ANPASSAD UTDELNINGSPOLICY

Utdelningspolicyns syfte är bland annat att se till att ägaren får en förutsägbar och långsiktigt hållbar utdelning. Ägaren kan emellertid också tillgodogöra sig en värdeökning genom att låta bolaget behålla och återinvestera kapitalet i verksamheten istäl- let för att dela ut det till ägaren. Ju ﬂer attraktiva investeringar

UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

De ekonomiska målen är framåtblickande och långsiktiga. Det är därför naturligt att målen, exempelvis drivet av svängningar i konjunkturen, överskrids vissa år medan de inte nås andra år. Vid regelbundna avstämningsmöten med bolagets styrelseord- förande och ledning följer ägaren upp bolagets utveckling och måluppfyllelse. Vid dessa tillfällen diskuteras både bolagets interna arbete för att uppfylla målen och de omvärldsfaktorer som påverkar bolagets förutsättningar. Måluppfyllelsen utvärde- ras bland annat på en kombination av rådande marknadsförut- sättningar och utfall mot budget och aﬀärsplan.

REVIDERING AV EKONOMISKA MÅL

Ett bolags interna och externa förutsättningar förändras i takt med omvärlden. Därför ser ägaren, i dialog med bolaget, över de ekonomiska målen efter en tid. En revidering av målen kan exempelvis föranledas av väsentliga förändringar i bolagets stra- tegi, marknadsförutsättningar, liksom av större förvärv eller avyttringar. Större och varaktiga förändringar i makroförutsätt- ningarna som den riskfria räntan och marknadens riskpremie kan också vara en grund att se över målen. En revidering av målen är en strukturerad process som involverar både ägaren och bolaget. Eftersom de ekonomiska målen beslutas av såväl ägare som bolag, kommuniceras mål och utfall externt av båda parter. Ägaren redovisar dessa i denna publikation. Bolagen kommunicerar via sina årsredovisningar.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

SÅ FÖRVALTAS BOLAGEN MED STATLIGT ÄGANDE

EKONOMISKA MÅL

FAKTA

en viktiga kapitalkostnaden

VARFÖR VIKTIG

Kostnaden för eget kapital är ett centralt mått i ägarstyrning. Den utgör den förväntade avkastning som en investerare skulle kunna få på en alternativ investering med samma risk och löp- tid. Med andra ord är kostnaden för eget kapital en investerares alternativkostnad för ägandet i ett bolag. Den avgör därmed om investeraren får en rimlig kompensation för det risktagande ägandet i ett bolag innebär.

En rimlig kompensation innebär i princip att ett bolag över tid genererar en avkastning på eget kapital i linje med den förvän- tade avkastningen, dvs. kostnaden för eget kapital. Om avkast- ningen på eget kapital över tid överstiger den förväntade avkast- ningen får investeraren ytterligare kompensation i förhållande till det risktagande ägandet i ett bolag innebär. När avkast- ningen på eget kapital över tid understiger den förväntade avkastningen får investeraren däremot inte fullt ut kompensa- tion för det risktagande ägandet i ett bolag innebär.

KOSTNAD FÖR EGET KAPITAL

För att uppskatta kostnaden för eget kapital används Capital Asset Pricing Model, CAPM. Enligt CAPM bestäms kostnaden för eget kapital (re) av tre faktorer; den riskfria räntan (rf), aktie- marknadens riskpremie (rm − rf), och beta (ß) som är ett mått på bolagets systematiska risk, dvs. den risk som förklaras av svängningar i marknaden och som en väldiversiﬁerad investe- rare inte kan diversiﬁera bort. Kostnaden för eget kapital bestäms av ekvationen:

re = rf + ß (rm − rf)

Enligt CAPM leder högre systematisk risk till högre kostnad för eget kapital. Med andra ord förväntar sig investerare kompensa- tion i termer av högre förväntad avkastning i utbyte mot högre systematisk risk.

Den lägsta förväntade avkastningen och därmed det absoluta golvet för kostnaden för eget kapital är en riskfri avkastning i samma valuta som bolagets aktier. I de ﬂesta fall är detta likty- digt med räntan för statsobligationer.

Aktiemarknadens riskpremie ska fånga den kompensation som en investerare förväntar sig utöver den riskfria räntan för att hålla den så kallade marknadsportföljen; en portfölj som ofta modelleras med hjälp av ett brett aktiemarknadsindex.

Beta är ett mått på samvariationen mellan värdet på bolagets aktie och marknadsportföljen och ska fånga den systematiska risken i bolaget. Bolagets systematiska risk består av både rörel- serisk och ﬁnansiell risk. Bolag i cykliska branscher, vars intäk- ter varierar kraftigt över konjunkturcykeln har högre rörelserisk och kommer sannolikt att vara mer känsliga för systematisk risk och har därför högre beta än bolag i mindre känsliga branscher. Samtidigt leder högre belåningsgrad till högre fasta kostnader i termer av räntebetalningar vilket, allt annat lika, ökar den ﬁnansiella risken och därmed den systematiska risken och beta. Det leder i sin tur till högre kostnad för eget kapital.

För noterade bolag uppskattas beta genom att skatta en linjär regression med avkastningen på bolagets aktie som beroende variabel och med marknadsportföljens avkastning som förkla- rande variabel. Regressionskoeﬃcienten för marknadsportfölj- variabeln betecknas vanligen med beta, därav namnet.

För onoterade bolag uppskattas beta vanligtvis med hjälp av en jämförelsegrupp av noterade bolag. Det är då viktigt att verk- samheten i jämförelsegruppens bolag motsvarar verksamheten i det analyserade bolaget i så stor utsträckning som möjligt.

För bolag med olika delverksamheter kan det vara bra att skatta olika beta för de olika delverksamheterna. Varje delverk- samhet får då var sin jämförelsegrupp som i så hög utsträckning som möjligt svarar mot den aktuella verksamheten. Därefter vägs de erhållna betaskattningarna för de olika delverksamhe- terna samman till ett beta för bolaget som helhet.

VÄGD KAPITALKOSTNAD

Bolag ﬁnansierar sig vanligtvis med en kombination av eget och lånat kapital. Ett bolags vägda kapitalkostnad, Weighted Aver- age Cost of Capital, WACC, är därför den genomsnittliga vik- tade kostnaden för eget (re) och lånat kapital (rd), där vikterna utgörs av andelen eget (ωe) respektive lånat kapital (ωd). Den vägda kapitalkostnaden bestäms av ekvationen:

rωacc = ωe re + ωd rd (1 – τ)

där τ utgör bolagets skattesats. Precis som kostnaden för eget kapital ökar även kostnaden för lånat kapital med ökad rörelse- risk och ﬁnansiell risk.


	26	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013
	26	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

SÅ FÖRVALTAS BOLAGEN MED STATLIGT ÄGANDE

EKONOMISKA MÅL

empel Vägd kapitalkostnad för några bolag med statligt ägande

Ett bolags vägda kapitalkostnad beror huvudsakligen av den sys- tematiska risken i bolagets verksamhet. Verksamheter med låg systematisk risk kännetecknas ofta av att efterfrågan på dess varor och tjänster är oberoende av konjunkturen samt en stark ﬁnansiell ställning. Exempelvis brukar hälso- och sjukvård och dagligvaruhandel anses ha låg systematisk risk, medan gruv-

näring och teknikbolag anses ha hög systematisk risk. De stat- ligt ägda bolagen bedriver verksamheter i vitt skilda branscher och deras vägda kapitalkostand varierar därefter. I grafen nedan presenteras vägd kapitalkostnad för ett urval bland de största bolagen med statligt ägande.

VÄGD KAPITALKOSTNAD FÖR NÅGRA STATLIGT ÄGDA BOLAG

rωacc (%)

edömd riskpro l

LKAB har relativt hög vägd kapitalkostnad eftersom den systematiska risken i verksamheten bedöms vara hög. Den främsta anledningen till den högre systematiska risken är att efterfrågan på järnmalm varierar kraftigt över konjunkturcykeln med stora svängningar i både pris och volym och därmed intäkter och vinst. Vattenfall producerar varor och tjänster som är relativt okänsliga för svängningar i konjunkturen. Kon- sumtion av el och värme behövs oavsett konjunkturläge. Dessutom har Vattenfall betydande inslag av reglerade verksamheter såsom eldistribu-

tion vilket resulterar i lägre systematisk risk. Akademiska Hus och Sveaskog bedöms ha relativt låg systematisk risk. Anledningen är att dessa verksamheter har långsiktiga affärsmodeller som är mindre käns- liga för svängningar i konjunkturen. I Akademiska Hus fall ingås relativt långa hyresavtal med stabila offentliga kunder, vilket sänker den syste- matiska risken. I Sveaskogs fall kan bolaget motverka tillfälliga pris- och efterfrågefall genom att låta skogen växa. Bolaget får då, allt annat lika, en högre värdetillväxt på bekostnad av direktavkastningen.


VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013	27
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013	27

Skr. 2013/14:140

Bilaga

SÅ FÖRVALTAS BOLAGEN MED STATLIGT ÄGANDE

EKONOMISKA MÅL

”konomiska mål i som speglar n konkurrens

2014 är ett händelserikt och utmanande år för SJ. I januari presenterade bolaget en storsatsning på 3,5 miljarder kronor för en förnyelse och omgörning av SJ2000-tågen. Samtidigt genomförs ett besparingsprogram med ﬂera åtgärder på en miljard kronor som bolaget ska uppnå på tre år. Vid årsstäm- man i april valde ägaren att revidera SJ:s ekonomiska mål.

Finansdepartementets Michael Thorén, bolagsförvaltare och styrelseledamot i SJ, samt Ulrika Nordström, bolagsanalytiker med ansvar för SJ, kommenterar ägarens syn på bolaget och arbetet med att revidera de ekonomiska målen.

både gasar och bromsar, dvs investerar och sparar. Varför

MICHAEL: SJ rustar sig för framtiden. Redan i år får SJ en ny kon- kurrenssituation på sina mest lönsamma sträckor samtidigt som vissa kunder redan sökt sig till alternativa resesätt efter några bistra vintrar med tågförseningar. I styrelsen har denna omstöp- ning av SJ varit en prioriterad fråga i ett par år.

r de n a målen tuffare eller mildare än de gamla

ULRIKA: Även om de nya målen innebär en viss nedjustering så går det inte riktigt att uttrycka det så. SJ:s tidigare mål fastställ- des redan 2005 och är inte längre relevanta. Sedan 2005 har otroligt mycket hänt som påverkar målen och de förutsättningar som målen bygger på. Räntenivån är idag avsevärt lägre, konkur- renssituationen är tuffare vilket i sin tur påverkar SJ:s eget age- rande kring exempelvis investeringar.

ULRIKA: Vårt analysarbete kunde starta igen, men ﬁck ske samti- digt som SJ:s nya affärsplan utarbetades. Att arbeta med ekono- miska mål samtidigt som SJ gjorde sitt stora affärsarbete var en utmaning i sig, eftersom planen även preciserar tidpunkten för investeringar och kostnadsbeslut.

Vilken var den största utmaningen

MICHAEL: Den svåraste utmaningen var att driva målprocessen samtidigt som bolaget utarbetade en strategi för att stöpa om SJ för en ny konkurrenssituation. För att projektet skulle gå framåt har vi under en längre tid arbetat nära bolaget med täta informationsut- byten. Vi har tagit del av SJ:s eget arbetsmaterial vilket vi har analy- serat, ifrågasatt och utmanat.

ULRIKA: Andra utmaningar har också funnits, exempelvis tiden. Därför har det känts som en extra stor tillgång att ha Michael i sty- relsen, där han från vår sida framfört behovet av att affärsstrategin, strategin för fordonsinvesteringar och affärsplanen måste hänga ihop och koordineras!

	m nu målen var gamla varför skedde inte			är märks n ttan med målen
	målrevideringen tidigare			är märks n ttan med målen
	MICHAEL: Redan för ett par år sedan inledde förvaltningsorgani-			ULRIKA: De märks omedelbart. Vi tar med målen till de kvartals-
	sationen analysen kring bolagets mål. Men arbetet hindrades av			visa ägarmötena, då vår politiska ledning träffar SJ:s styrelseord-
	att bolagets investeringsplan i tågen dröjde. Både Ulrika och jag			förande och ledning för att diskutera hur bolaget presterar i förhål-
	ansåg att den var avgörande för bolagets kapitalbehov varför vi			lande till utmaningarna. Under processen har vi även lärt känna
	behövde invänta den innan nya mål kunde formuleras. 2013 pre-			bolaget ännu närmare och fått en förståelse för detaljer i affären
	senterade nya VD Christer Fritzon en hållbar strategisk plan för det			som vi sannolikt inte hade tidigare.
	nya SJ som klargjorde hur kostnadsbasen och investeringar ska			Personligen tar jag också med mig erfarenheterna från att driva en
	möta den framtida konkurrensen.			process på detta annorlunda sätt. Varje målprojekt är individuellt
				anpassat för det enskilda bolagets utmaningar, men processen som
				sådan var lärorik och användbar.
	SJ:s ekonomiska mål			sådan var lärorik och användbar.
	SJ:s ekonomiska mål			MICHAEL: Ett resultat av arbetet är att jag som styrelseledamot
		Nya mål 2014:	Tidigare mål:
		Nya mål 2014:	Tidigare mål:	känner mig ännu mer trygg med den affärsplan som bolaget fast-

	Lönsamhet:	7 % avkastning på	10 % avkastning	ställt. Under processen har jag dessutom fått bättre insikt i bolagets
		operativt kapital	eget kapital	siffror och utmaningar än jag haft tidigare. Det kommer jag att ha

	Kapitalstruktur:	Nettoskuldsättnings-	Minst 30 %	nytta av.
		grad 0,5–1,0 ggr	soliditet
	Utdelning:	30–50 % av vinst	33 % av vinst

28				VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED”STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

SÅ FÖRVALTAS BOLAGEN MED STATLIGT ÄGANDE

EKONOMISKA MÅL

EKONOMISKA MÅL – MÅL OCH UTFALL 2013

	LÖNSAMHET		KAPITALSTRUKTUR		UTDELNING
	Avkastning eget kapital, om inget annat anges		Soliditet, om inget annan anges		Andel av årets vinst, om inget annat anges
%	Mål	Utfall 2013	Mål	Utfall 2013	Mål	Utfall 2013
Akademiska Hus	5,8	8,8	30–40	47	50	50
APL	12–14	9,3	ca 50	40	33	33
Apoteket	33)	1,9	0,4-0,88)	0,18	40–6011)	51
Apoteksgruppen	>4	1,8	ca 80	83	40	40
Bilprovningen	151)	4,6	35	63,6	40-60	929
Bostadsgaranti	5,5	15,1			33	33
Green Cargo	105)	neg	0,6-0,98)	1,0	50	0
Infranord	16	neg	>33	26	50–75	0
Jernhusen	12	10,8	35–45	42		19
Lernia	52)	1,1	35–50	49	30–50	40
LKAB	>12	14,6	0–0,28)	–0,11	30–50	58
Metria	8	neg
PostNord	10	3,8	>35	35	>40	40
Samhall	7	0,8	>30	47	0	0
SAS	>83)	3,3	>35	31	30-40	0
SJ	10	5,1	>30	53	>33	33
SOS Alarm	8	neg	>30	28	54)	0
Specialfastigheter	8	14,9	25–35	38	50	50
SSC	10	2,4			30-50	30
Sveaskog	7	8,8	35–40	49	>60	76
Svenska Spel	>223)	22,6			100	100
Svevia	13	6,0	>30	26	50–75	0
Swedavia	9	10,9	>35	31	30–50	0
Swedesurvey	53)	neg	>40	24
Swedfund	1,766)	neg
Systembolaget	6,9	18,0	35	32	>50	100
TeliaSonera					>50	78
Teracom Group	17	29,4	>30	45	40–60	49
Vasallen	6,6	6,0	>50	91	30–50	189
Vattenfall	97)	neg	0,5–0,98)	0,82	40–60	0
	LÖNSAMHET		KAPITALSTRUKTUR		UTDELNING
	LÖNSAMHET		KAPITALSTRUKTUR		UTDELNING
	Avkastning eget kapital		Kärnprimärkapitalrelation		Andel av årets vinst
%	Mål	Utfall 2013	Mål	Utfall 2013	Mål	Utfall 2013
SBAB	10	9,5	18–20	23,3	40	0
SEK	8,39)	7,4	1610)	19,5	30	30

1)Avkastning sysselsatt kapital. Bilprovningen har även vinstmarginalmål om 10 procent, utfall 2013 var 5,1 procent.

2)Rörelsemarginal snitt senaste 5 åren.

3)Rörelsemarginal.

4)Utdelningsmålet uppgår till 5 procent av eget kapital

5)Avkastning operativt kapital.

6)Genomsnittlig avkastning på eget kapital före skatt ska överstiga den genomsnittliga statsskuldsräntan med ett års löptid. Avkastningen ska mätas över rullande sjuårsperioder.

7)Avkastning sysselsatt kapital.

8)Nettoskuldsättningsgrad ggr (för Apoteket justeras eget kapital för den del som är hänförlig till bolagets pensionstillgång).

9)Ska motsvara riskfri ränta plus 5 procentenheter. Den riskfria räntan ska beräknas som snittet av den tioåriga statsobligationsräntan under de senaste tio åren.

10)Mål: 16 procent, dock lägst 12 procent.

11)Av nettovinst justerat för finansnetto från pensioner och tillhörande skatt.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

SÅ FÖRVALTAS BOLAGEN MED STATLIGT ÄGANDE

HÅLLBART FÖRETAGANDE

Hållbarhet är ett st relseansvar

Regeringens arbete med ett hållbart företagande syftar till att bolagen med statligt ägande agerar så att de åtnjuter offentligt förtroende samtidigt som en långsik- tig värdetillväxt säkerställs. Styrelserna är ytterst ansvariga för bolagens agerande och ska fastställa strategiska hållbarhetsmål.

ETT LÅNGSIKTIGT VÄRDESKAPANDE

Hållbart företagande är en central angelägenhet i statens ägar- styrning. Staten är en av Sveriges största bolagsägare och vill genom ett hållbart företagande säkra en långsiktigt god värde- tillväxt i sina bolagsinnehav. Bolagen förvaltas av staten men ägs ytterst av svenska folket och det är därför naturligt att staten som ägare strävar efter att beﬁnna sig i framkant inom detta område.

Bolag med statligt ägande ska också klara att granskas och ska därför agera på ett sätt som innebär att de åtnjuter oﬀentligt för- troende. Kunder, medarbetare och andra intressenter förväntar sig att dessa bolag agerar ansvarsfullt samt bidrar till en mer hållbar samhällsutveckling.

Ett hållbart företagande innebär att verksamheten anpassas till nya förväntningar och omvärldskrav, på samma sätt som den måste möta nya aﬀärsutmaningar som konkurrens, teknikut- veckling och ändrade beteendemönster. Uppgiften förutsätter

DEFINITION, HÅLLBART FÖRETAGANDE

Hållbart företagande innebär att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den tillfredsställer dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov (Brundtlandskommissionen).

följaktligen ett vidare angreppssätt än att följa lagar och regler där bolagen har verksamhet. Företagskulturen och ledarskapet behöver hantera hållbarhetsfrågor lika naturligt som andra aﬀärsbeslut eftersom även hållbarhetsutmaningar påverkar omvärldens inställning till bolagets aﬀär vilket påverkar dess långsiktiga lönsamhet. När bolag brister i sin hantering av håll- barhetsutmaningar ger det antingen upphov till aﬀärsrisker med långtgående konsekvenser på bolagets förmåga att överleva, eller till att en aﬀärsmöjlighet går förlorad.

Utgångspunkten är därför att ett proaktivt hållbarhetsarbete bidrar positivt till bolaget. Arbetsgivare med en tydlig värde- grund kommer sannolikt att attrahera och behålla de mest kom- petenta medarbetarna. Bolag som tidigt identiﬁerar globala eller lokala utmaningar kommer sannolikt att utveckla konkurrens- kraftiga produkter och tjänster som hjälper deras kunder att exempelvis minska energiförbrukning och koldioxidutsläpp.

HÅLLBART FÖRETAGANDE
	Mångfald	Miljö
	Jämställdhet	Mänskliga	Långsiktigt
Affärsmodell	Jämställdhet	rättigheter	hållbar
		rättigheter

			affärsmodell
	Affärsetik	Arbetsvillkor

Anti- korruption

30	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

SÅ FÖRVALTAS BOLAGEN MED STATLIGT ÄGANDE

Företag som arbetar aﬀärsstrategiskt med hållbarhetsfrågorna utgår från sin aﬀär eller samhällsuppdrag och hanterar relevanta hållbarhetsutmaningar.

HÅLLBARHET I ÄGARSTYRNINGEN

Regeringens ambitionsnivå kring hållbarhet har på senare år höjts. Dess syn och förväntningar på bolag med statligt ägande framgår av statens ägarpolicy (läs mer i statens ägarpolicy på s. 124). Ägarstyrningen inom hållbart företagande syftar till att bolag med statligt ägande ska agera föredömligt inom områdena miljö, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, anti-korruption, aﬀärsetik samt jämställdhet och mångfald.

Bolagen agerar föredömligt genom att:

ar etastrategisktmed ll art retagande,vilket land annat innebär att styrelserna fastställer strategiska mål för hållbarhetsarbetet,

ageratrans arentm tsinaintressenter– landannatgen m att hållbarhetsrapportera samt att föra en öppen och kon- struktiv dialog med sina viktigaste intressenter,

samar etamedandra lagmedstatligtägande,det rivata näringslivet, ideella organisationer samt andra intressenter för att eﬀektivisera arbetet liksom att uppnå ännu bättre resultat, samt att

e terlevainternati nellariktlinjerkringmilj äns n,mänsk- liga rättigheter, arbetsvillkor, anti-korruption och aﬀärsetik

Vidare integreras hållbarhetsfrågorna även i annan ägarstyrning genom att de beaktas:

ilagsanal sen(läs vidare om integrerad analys på s. 36)

iägardial gensamt

vidrekr tering

tvärderingavst relseledam ter.

HÅLLBART FÖRETAGANDE

STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅL

Under 2013 har styrelserna i bolagen med statligt ägande blivit ombedda att fastställa strategiska mål inom området hållbart företagande.

Av 50 bolag hade vid årskiftet 2014 47 bolag fastställt sina mål. Bolagen med statligt ägande har verksamhet i olika sektorer, är olika stora och har olika uppdrag. Det är därför naturligt att bolagen väljer att fokusera på olika hållbarhetsområden och att målen täcker en palett av frågor. Mångfald och minskad miljöpåverkan är dock ett återkommande fokusområde för flera av bolagen.

(Läs mer om respektive bolags strategiska hållbarhetsmål på bolagssidorna s. 51–100.)

ansvar för hållbarhetsutmaningarna samt arbetar mot långsik- tiga, utmanande och uppföljningsbara mål. För att arbeta strate- giskt och strukturerat med denna uppgift måste styrelserna för- säkra sig om att de får rätt beslutsunderlag. Bolagen har själva bäst kunskap om vilka hållbarhetsutmaningar som är mest rele- vanta och väsentliga för verksamheten, bland annat utifrån de branscher och länder som de är verksamma i. Det är därför styrelsens ansvar, och inte bolagsstämmans, att fastställa de strategiska hållbarhetsmålen.

Staten som ägare ställer vissa kvalitetskrav på målen, dessa ska vara:

STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅL

För drygt två år sedan valde regeringen att tydligare integrera ett hållbart företagande i ägarstyrningen och uppdrog till styrel- serna i bolagen med statligt ägande att fastställa mål och strate- gier för de viktigaste övergripande hållbarhetsfrågorna i sin verksamhet. Ägaren säkerställer ett långsiktigt värdeskapande i bolagen genom att styrelse och företagsledning tar ett tydligt

vergri		ande
relevanta	r	lagetsa	ärsverksam et	ll ar ets
utmaningar
l ngsiktiga		tmanande
ljnings ara e			verintevarakvanti	er ara
t dliga	enklaattk mm ni erasamt
astställdagen		mst relse esl t.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

SÅ FÖRVALTAS BOLAGEN MED STATLIGT ÄGANDE

HÅLLBART FÖRETAGANDE

De strategiska hållbarhetsmålen och måluppföljningen utgör en viktig del i den löpande ägardialogen samt i ägarens egen analys av bolagen.

INTERNATIONELLA RIKTLINJER

Bolag med statligt ägande ska vidare efterleva de internationella riktlinjer som ﬁnns kring miljöhänsyn, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, anti-korruption och aﬀärsetik: de tio principerna i FN:s Global Compact, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter samt OECD:s riktlinjer för multinatio- nella företag. Särskilt viktigt är detta för bolag i särskilt riskut- satta branscher, eller med verksamhet i länder som brister i efterlevnaden av internationella riktlinjer.

hållbarhetsfrågor så är dialogen med bolagets intressenter avgörande för ett långsiktigt framgångsrikt arbete. Genom att bolagen identiﬁerar sina viktigaste intressenter och frågor skapas prioriteringar för förändring.

I regeringens riktlinjer för extern rapportering åläggs bolagen att samtidigt med årsredovisningen publicera en oberoende bestyrkt och kvalitetssäkrad hållbarhetsredovisning enligt Global Reporting Initiative (GRI) vilket är den mest etablerade internationella standarden för hållbarhetsredovisningar.

Genom att använda GRI som utgångspunkt ges möjlighet till jämförelser över tid och mellan företag inom branscher och sektorer, både nationellt och internationellt.

SAMVERKAN I STATLIGA BOLAGSPORTFÖLJEN

TRANSPARENS OCH RAPPORTERING

Transparens tydliggör risker och möjligheter, ger intressenterna insyn i det pågående arbetet vilket gör det möjligt att följa steg- visa förbättringar och bättre förstå vilka utmaningar bolagen möter. Även om bolagen själva har stor kunskap om sina viktiga

För att bolagens styrelser ska kunna leva upp till ägarens för- väntningar kring att arbeta strategiskt med de här frågorna måste de självklart förstå ägarens förväntningar samt besitta relevant kompetens om hållbart företagande utifrån bolagets verksamhet, framtida utmaningar och aﬀärsmöjligheter.

POLICYER OCH RIKTLINJER

Riktlinjerna för de statligt ägda bolagens hållbarhetsrapportering harmonierar med många av de internationella normerna, och blir sålunda en del av en internationell strävan efter en mer hållbar utveckling.

Några viktiga internationella normbärare:

•OECD:s riktlinjer för multinationella företag var ett tidigt initiativ (1976) för att vägleda företag som agerar i en internationell miljö att efterleva de internationella ramverken för hållbarhet och ansvarsfullt företagande i alla delar av sin verksamhet. Riktlinjerna är 44 regeringars gemensamma rekommendationer till multinatio- nella företag. De klargör vilka förväntningar de regeringar som har anslutit sig till dem har på företagen och riktlinjerna är en referens- punkt för företagen och andra intressenter. OECD-länderna och andra anslutna länder har åtagit sig att främja riktlinjerna genom att inrätta nationella kontaktpunkter. I Sverige är regeringen genom Utrikesdepartementet ordförande i den nationella kontaktpunkten. Riktlinjerna omfattar bland annat mänskliga rättigheter, miljö, kon- kurrens, anti-korruption, skatt och produktansvar.

•Global Compact är ett globalt FN-initiativ som bygger på tio princi- per inom mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och anti-korruption som formulerats utifrån FN:s kärnkonventioner. Företag som anslu- ter sig till Global Compact arbetar för att integrera principerna i sina egna verksamheter. Sedan starten 2000 har antalet medlemmar stadigt ökat och uppgår till ﬂer än 10 000 från 130 länder, varav

merparten är företag. Av bolagen med statligt ägande är bland andra Akademiska Hus, Bilprovningen och PostNord anslutna till Global Compact.

•FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter

”Skydda, respektera, åtgärda” har tagits fram för att klargöra sta- ters respektive företags ansvar i förhållande till skyddet och främ- jandet av de mänskliga rättigheterna. Företag kan inte tillskrivas samma ansvar som stater i skyddet och främjandet av de mänsk- liga rättigheterna, men ett företag har ett ansvar för att respektera dessa rättigheter i sitt företagande och att verka för att de inte medverkar till att dessa rättigheter kränks. Företagens verktyg för att kunna ta sitt ansvar är att genomföra en noggrann undersök- ning, en så kallad ”due diligence”.

•Global Reporting Initiative (GRI) är riktlinjer för rapportering av hållbarhetsarbete, i ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt per- spektiv. På så sätt är det ett stöd och verktyg för företag och orga- nisationer att rapportera sitt arbete utifrån till exempel Global Compact och OECD:s riktlinjer. GRI syftar till att öka möjligheten att följa upp och utvärdera företagens hållbarhetsarbete och att öka jämförbarheten.

32	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

Mål sporrar till högre hållbarhetsfokus Systembolaget

Korruptionsskandalen 2004 blev startskottet för Systembolagets övergripande och strategiska hållbarhetsarbete. Inom ﬂera hållbarhetsområ- den såsom affärsetik och leverantörshantering kan Systembolagets hållbarhetsarbete i dag beskrivas som utvecklat, där bolaget är medvetet om sina risker och möjligheter och där det ﬁnns ett kontinuerligt kartläggnings- och förbättringsarbete.

”När styrelsen fick i uppdrag att ta fram de strategiska hållbar- hetsmålen 2012 så fanns redan en stor kompetens kring frå- gorna. Vi tyckte att initiativet var bra eftersom det sporrar oss att jobba ännu hårdare. Sannolikt var det ett bra startskott för alla bolag med statligt ägande och en möjlighet för oss att lära av varandra”, säger Cecilia Schelin Seidegård, styrelseordförande i Systembolaget under åren 2008 till 2014.

När uppdraget kom pågick ett omfattande strategiarbete i Systembolaget som inkluderade strategiska hållbarhetsmål. För att prioritera vilka mål som skulle avrapporteras till ägaren bilda- des en arbetsgrupp inom styrelsen. Två mål identifierades som särskilt viktiga:

1.Bidra till att minska alkoholens skadeverkningar i samhället.

2.Minska vår klimatpåverkan med 14 000 ton CO2e (koldioxidekvivalenter) till år 2020.

Cecilia Schelin Seidegård säger: ”Att minska skadliga biverkningar från alkoholen är ett självklart mål att ha med eftersom det är direkt knutet till av Systembolagets uppdrag som baserar sig på omsorg om folkhälsan. Men även arbetet med klimatpåverkan är betydande eftersom det är områden vi inte direkt styr över men där vi har en stor möjlighet att påverka. Förpackningar är viktiga att arbeta med, då vi är en av de stora uppköparna på marknaden och därför har goda möjligheter att påverka förpackningsindustrin. Vi måste även få med kunderna i detta synsätt och uppmärksamma dem på att de kan bidra till att påverka miljön genom en förändrad efterfrågan”.

Systembolagets styrelse genomförde under 2013 en gemensam resa till Sydafrika för att träffa producenter, fackföreningar och intresseorganisationer med koppling till vinproduktion. Med på resan var även ansvarig bolagsförvaltare från Regeringskansliet. Inför resan diskuterades viktiga hållbarhetsfrågor kopplade till produktio- nen på styrelsemötena. ”Detta var ett viktigt och uppskattat inslag i styrelsearbetet och resulterade i en utvecklande resa till Sydafrika”, enligt Cecilia Schelin Seidegård. Dessutom har styrelsen fortsatt att ha kunskapshöjande aktiviteter som återkommande inslag på styrel- seagendan.

Skr. 2013/14:140

Bilaga

SÅ FÖRVALTAS BOLAGEN MED STATLIGT ÄGANDE

HÅLLBART FÖRETAGANDE

Förvaltningsorganisationen inom Finansdepartementet bjöd under 2013 in samtliga styrelseledamöter och VD:ar till en dialog om ägarens förväntningar kring hållbart företagande, där ett antal av de inbjudna själva presenterade hur de arbetar och tän- ker kring detta. Det årliga styrelseseminariet då ﬁnansmark- nadsminister Peter Norman samlar samtliga styrelseledamöter och VD i de statligt ägda företagen ägnades 2013 uteslutande åt olika aspekter på hållbarhet.

Vidare har staten etablerat ett nätverk för hållbart företa- gande för att initiera och uppmuntra erfarenhetsutbyten och nätverksbyggande mellan bolagen med statligt ägande kring hållbart företagande. Bolagen har här möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter och kunskaper vilket syftar till att stärka

och eﬀektivisera arbetet mot ett hållbart företagande i den sam- lade statliga bolagsportföljen. Under 2013 och våren 2014 har nätverket träﬀats och diskuterat kring teman såsom internatio- nella riktlinjer, GRI:s G4-rapportering, integrerad redovisning, leverantörsrisker, landrisker och barnrättsprinciper. Nätverket för hållbart företagande har inbjudits till ett SNS-arrangemang med Georg Kell, chef för FN:s Global Compact. Flera av nätver- kets medlemmar deltog även i en utbildning kring Due Dilli- gence arrangerad av Finansdepartementet i samarbete med CSR Sweden. Nätverket drivs och koordineras av förvaltningsorgani- sationen inom Finansdepartementet, utifrån bolagens behov och önskemål.

STYRELSSEMINARIUM OM HÅLLBARHET

Vid det årliga styrelseseminarium som Finansdepartementet arrangerar för styrelseledamöter och VD:ar för bolag med statligt ägande var temat 2013 hållbarhet. Petter Stordahlen från hotellkedjan Nordic Choice Hotels samt Al Gore och David Blood som är grundare till kapitalförvaltaren Generation Investment Management beskrev sin syn på hållbart företagande och hur det utgör en integrerad del av deras affärsverksamhet.

34	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga


	Omtanke som affärsidé i Apoteket	Apoteket

Apotekets styrelse arbetade in i det sista 2013 med att fastställa rätt strategiska hållbarhets- mål, vilka inte bara riktar sig till den interna verk- samheten utan även till delar i värdekedjan som Apoteket inte själva direkt styr över.

”Det är en absolut självklarhet att bolag med statligt ägande ska ha hållbart företagande på agendan och agera föredömligt. Vi vill vara ledande i vår bransch och en förebild”, säger Apotekets styrelseordförande Christian W Jansson. När Peter Norman 2012 gav styrelserna i bolag med statligt ägande i uppdrag att ta fram hållbarhetsmål relevanta för verksamheten var denna uppgift en självklarhet för Apotekets styrelse att ta tag i.

Såväl ordföranden som flera av ledamötena i Apotekets sty- relse har i tidigare och nuvarande uppdrag arbetat med utma- ningar och möjligheter inom olika hållbarhetsområden, värdefulla erfarenheter för diskussionerna i styrelserummet när målen skulle tas fram. ”Arbetet har involverat stora delar av organisatio- nen, och resulterade i ett antal målförslag som vi i styrelsen fick ta ställning till. Relevans och mätbarhet var viktigast när vi slutligen fastställde våra strategiska hållbarhetsmål. Målen följs

nu kontinuerligt upp av styrelsen, och jag ser det även som viktigt att vi årligen reflekterar över om vi har rätt mål”, säger Christian W Jansson.

Christian W Jansson, som varit styrelseordförande sedan 2009, anser att hållbart företagande har funnits högt på agendan under många år även om det inte varit av styrelsen fastställda hållbarhets- mål. Däremot så tror han inte att hållbarhetsmålen medför en så stor skillnad för kunderna. ”Omtanke är djupt rotad i vår bolagskul- tur och Apoteket har bra kunskap att arbeta med dessa frågor. Vad

vinu gjort är att befästa detta i kvantifierbara mål.”

Apoteket är en del av en värdekedja som sträcker sig från produk-

tion av läkemedel och andra produkter till användning av kund. Apotekets hållbarhetsmål riktar sig därför inte bara till den interna verksamheten utan även till olika delar av värdekedjan. Delar som Apoteket själva inte direkt styr är enligt Christian W Jansson de största utmaningarna. Apoteket har valt fyra övergripande strate- giska hållbarhetsmål med underliggande nyckeltal för uppföljning;

•	älsom let	ett li i hälsa f r alla
• M ngfaldsm let			i s	eglar m ngfalden i samhället
•	isionsm	let	ett h	ll arhetssäkrat sortiment
•	al eringsm let		en hal ering a mil elastning i luft o h atten

Skr. 2013/14:140

Bilaga

SÅ FÖRVALTAS BOLAGEN MED STATLIGT ÄGANDE

HÅLLBART FÖRETAGANDE

”Finansdepartementets Daniel Sunesson, bolagsanalytiker, och Helena Hagberg, hållbarhetsanalytiker, har utvecklat processen som integrerar hållbarhet i den tidigare bolags- analysen.

Hållbarhet integrerad i bolagsanal sen

I s fte att bel sa det långsiktiga värde- skapandet i bolagen ur er perspektiv än det ekonomiska inledde inansde- partementets förvaltningsorganisation ett projekt med att utöka den

be ntlig bolagsanal sen med en håll- barhetsanal s.

”En viktig förutsättning för att staten som ägare ska kunna sätta relevanta ekonomiska mål för bolagen är att vi utgår från bolagets samtliga möjligheter och utmaningar. Bland dessa ﬁnns även hållbarhetsfrågorna”, säger Daniel Sunesson, bolagsanalytiker, som drivit projektet tillsammans med håll- barhetsanalytikern Helena Hagberg.

Under året har förvaltningsorganisationen drivit två pilotprojekt, Bilprovningen och PostNord, där bolagens utmaningar och strategiska arbete inom relevanta hållbarhetsområden har analyserats. PostNords minskade brevförsändelser och ökade pakettransporter innebär att bolaget måste fokusera på att reducera klimatpåverkan och möta en marknad som delvis styrs av global teknisk utveck- ling. I Bilprovningen utgörs affärsverksamhetens kärna av tre hållbarhetsområden: säkerhet och minskad miljöpåver- kan är bolagets erbjudande och berättigande medan mång- fald är en strategi för att värna om kunder och om en dyna- misk arbetsplats.

Trender inom exempelvis klimatförändringar, ökat fokus på mångfald och synen på mänskliga rättigheter har analyse- rats utifrån hur frågorna påverkar bolagens affärsmöjlighe- ter och risker. Därefter analyseras vad bolagen gör för att systematiskt tillvarata möjligheterna eller hantera riskerna. Exempel är hur bolag gör sin väsentlighetsanalys för att identiﬁera prioriterade områden, vilka rutiner och proces- ser för att hantera frågeställningarna som etableras samt hur transparenta bolagen är kring frågorna.

Projekten har resulterat i en arbetsprocess vilken ökar för- valtningsorganisationens systematik i att bedöma bolagens hållbarhetsarbete.

”Ett stärkt hållbarhetsfokus har breddat vår omvärlds- analys och bidragit till att lyfta blicken och se på verksam- heten ur ett längre tidsperspektiv. Ur detta perspektiv står det klart att bolagens hantering av samtliga risker, inklu- sive de inom hållbarhet, påverkar statens risktagande via vårt ägande i bolagen. I och med detta påverkas naturligt- vis även de ekonomiska mål vi i egenskap av ägare faststäl- ler för våra bolag”, säger Daniel Sunesson.

”Oavsett om hållbarhetsutmaningarna handlar om stora globala megatrender eller lokala utmaningar hjälper vår analys oss att förstå hur bolaget långsiktigt påverkas. Uti- från detta och bolagets hantering av frågorna använder vi därefter resultatet av analysen i bolagsförvaltningen”på olika sätt”, säger Helena Hagberg. ”Ett led i arbetet är en översyn av hur vi kan använda resultatet av hållbarhetsana- lysen i exempelvis den löpande kontakten med bolagen samt i styrelserekrytering och styrelseutvärdering.”

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

SÅ FÖRVALTAS BOLAGEN MED STATLIGT ÄGANDE

UPPDRAGSMÅL

Uppdragsmål för bolag med särskilt beslutade samhällsuppdrag

Gemensamt för bolagen med särskilt beslutade sam- hällsuppdrag är att en traditionell ekonomisk utvärde- ring varken ger en rättvisande eller fullständig bild av det värde som bolaget skapar. För att utvärdera hur väl samhällsuppdragen utförs kan uppdragsmål användas.

Vissa av bolagen med statligt ägande har av riksdagen särskilt beslutade samhällsuppdrag vilka kan vara av olika art. Exempel- vis kan företag verka på marknader där så kallade externa eﬀek- ter uppstår vilka inte omfattas av prissättning. Ett typiskt exem- pel är infrastrukturbolag som äger broar eller ﬂygplatser vars verksamhet utöver det direkta värdet för användaren även ger positiva eﬀekter för hela samhället. Detta sker eftersom förbätt- rade transportmöjligheter främjar ﬂexibiliteten på arbets- och bostadsmarknaderna, vilket i sin tur är positivt för landets eko- nomi. Swedavia, som driver merparten av Sveriges större ﬂyg- platser, är ett exempel på ett infrastrukturbolag med särskilt beslutat samhällsuppdrag. Ytterligare exempel på bolag med sär- skilt beslutat samhällsuppdrag är Samhall, vars samhällsupp- drag innebär att bolaget ska skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med funktionshinder, och RISE som ska bidra till att utveckla industriforskningsinstituten för att på så sätt stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft.

VAD ÄR ETT SÄRSKILT BESLUTAT SAMHÄLLSUPPDRAG?

Ett särskilt samhällsuppdrag föreligger när ett bolag har ett uppdrag beslutat av riksdagen att bedriva verksamhet som syftar till att generera andra effekter än ekonomisk avkastning för ägaren.

UPPDRAGSMÅL

Regeringskansliet har under 2013 påbörjat ett arbete med att eta- blera en enhetlig metodik och process för att fastställa och följa upp mål för särskilt beslutade samhällsuppdrag, så kallade upp- dragsmål, för de bolag som förvaltas inom Finansdepartementet och som har av riksdagen särskilt beslutade samhällsuppdrag. För verksamheter inom ramen för ett särskilt beslutat samhälls- uppdrag som delﬁnansieras genom anslag på statens budget har redan tidigare fastställts särskilda mål. Regeringskansliets ambi- tion är att inom ramen för ägarens förvaltning av bolagen utveckla uppföljningen av hur väl samhällsuppdragen utförs. Detta ska i relevanta fall ske genom att ett eller ﬂera uppdrags- mål beslutas av bolagsstämman.

UPPDRAGSMÅL

Uppdrags- uppfyllelse

Utgångspunkt	UPPDRAGSMÅL	Synliggör
för ekonomiska	UPPDRAGSMÅL	kostnad
mål

Uppföljning

och dialog

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

SÅ FÖRVALTAS BOLAGEN MED STATLIGT ÄGANDE

UPPDRAGSMÅL

Syftet med att fastställa uppdragsmål för bolagen är att:

säkerställaattdesärskilt			esl		tadesam älls	dragen	t rs
väl
t dligg rak		stnaden r	t	randetavdesärskilt esl			tade
samhällsuppdragen
m jligg	ra	ljning	ra		rteringtillriksdag		andra
intressenter och att
klarg ra	r	tsättningarna		rdeek n miskam len.

SYFTET MED SAMHÄLLSUPPDRAGET

I bolagsordningen anges vad som är föremålet för bolagets verk- samhet. Dock framgår inte alltid bakgrunden till samhällsupp- draget, vilket ska vara utgångpunkten för uppdragsmålet. Att klargöra syftet med det särskilt beslutade samhällsuppdraget blir därmed ofta första steget vid fastställande av uppdragsmål för ett bolag. I ett nästa steg gäller det att hitta lämpliga mål. För att åstadkomma en enhetlig metodik och enhetliga mål har Finansdepartementet delat upp de syften som förekommer för bolagen med särskilt beslutade samhällsuppdrag i olika katego- rier. För dessa kategorier har även standardmål tagits fram. Ett exempel på en sådan kategori är infrastruktur vars standardmål är måtten beläggningsgrad och kvalitetsindex. Beläggningsgrad, då de önskvärda externa eﬀekterna generellt är högre ju högre beläggningen är. Kvalitetsindex för att säkerställa att utförandet sker på ett för användaren optimalt sätt. I bolag som verkar utan konkurrens är kvalitets- och kundmätningar särskilt viktiga eftersom den marknadsmekanik som säkerställer ett eﬀektivt utförande saknas.

UPPDRAGSMÅL I RELATION TILL EKONOMISKA MÅL

Statens ambitioner avseende eﬀektivitet och kontroll av ﬁnan- siella risker omfattar även bolag med särskilt beslutade sam- hällsuppdrag. Att fastställa ekonomiska mål för dessa bolag har dock speciella utmaningar. Exempelvis kan utförandet av sam- hällsuppdraget vara förknippat med en kostnad, vilket påverkar bolagets ekonomiska utfall i termer av bland annat lönsamhet och möjlighet till utdelning. Samhällsuppdraget kan även påverka bolagets risk och därmed vad som kan anses vara en lämplig kapitalstruktur. Tolkningen av ett bolags samhällsupp- drag och vilken ambition som anges i uppdragsmålen har därför betydelse för bolagets ekonomiska förutsättningar och därmed vilka ekonomiska mål ett bolag ska ha.

Omvänt ger processen med att ta fram ekonomiska mål viktig information vid utarbetandet av uppdragsmål. En viktig bygg- sten i den teori som metodiken för ekonomiska mål baseras på är kostnaden för eget kapital, vilken deﬁnierar den marknadsmäs- siga avkastningen för den risk som ett bolags eget kapital och ägare bär. Även om det i många fall är svårt att i monetära ter- mer värdera nyttan av ett uppfyllt samhällsuppdrag så är det värdefullt att fastställa kostnaden för att utföra uppdraget, vil- ket kan göras genom att jämföra avkastning på eget kapital och kostnaden för eget kapital. Information om kostnaden för att genomföra samhällsuppdrag är viktig för regering och riksdag när det gäller att prioritera mellan hur skattebetalarnas medel ska användas.

GENERELL METODIK I ARBETE MED UPPDRAGSMÅL

Deﬁniera VAD bolaget ska göra = uppdraget

(enligt bolagsordning och/eller ägaranvisning)

Deﬁniera syfte med uppdraget	Upprätta uppdragsmål som speglar
VARFÖR	syfte, HUR
(enligt t ex utskottsbetänkanden	(t ex mål för beläggningsgrad, volymer,
och propositioner)	effektivitetsmått eller annat mått inom
	bolagets kontroll)

Speciﬁcera kostnad för uppdrag och inverkan på ekonomiska mål

Input i processen för att fastställa ekonomiska mål

38	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga


	SSC, Svenska rymdaktiebolaget får uppdragsmål	SSC

Under våren 2013 tillsatte Finansdepartementet en projektgrupp med medlemmar från SSC samt förvaltningsorganisationen med uppgift att fast- ställa uppdragsmål för SSC.

SSC omfattar en verksamhetsgren som utgår ifrån ett särskilt beslutat samhällsuppdrag och en annan gren som är rent kom- mersiell. En första uppgift för projektet blev att tydligt definiera gränssnittet mellan dessa två verksamhetsgrenar. Projektgruppen definierade samhällsuppdragsgrenen som den verksamhet som SSC bedriver inom divisionen Science Services, vilken utgörs av uppsläpp av ballonger och uppskjutning av raketer. Dessa tjäns- ter kan sägas utgöra infrastruktur för forskning syftande till att främja bland annat forskning och industri. Utifrån de riksdags- beslut som berör SSC definierades syftet med verksamheten till att främja bland annat forskning och industri.

Givet att samhällsuppdragsgrenen, uppskjutning av raketer och uppsläpp av ballonger, kan ses som infrastruktur var utgångspunkten för projektgruppen att utvärdera om de

standardmål som förvaltningsorganisationen tagit fram för infra- strukturbolag, beläggningsgrad och kvalitetsindex även var rele- vanta för SSC. Slutsatsen var att så var fallet.

För verksamheten inom Science Services föreslogs att belägg- ningsgraden ska mätas i antal raketuppskjutningar och ballong- uppsläpp (viktat efter typ av ballonger och raketer) i förhållande till maximal kapacitet, eftersom det finns en stark korrelation mellan denna definition och omfattningen av forskning som sker med hjälp av Science Services infrastruktur. Utifrån historiska utfall samt planerat underhåll och investeringar, bestämdes målet för beläggningsgraden till lägst 70 procent.

Det andra standardmåttet för infrastrukturbolag, kvalitetsindex, motiveras av att infrastruktur ofta är naturliga monopol och därför saknar det konkurrenstryck som säkerställer effektivitet i utföran- det. För Science Services ska indexet baseras på undersökningar ställda till de organisationer och forskarteam som använder Science Services tjänster, och på mätningar av faktorer såsom produkter, tjänster, leveransförmåga och engagemang. Nivån på mål för kvalitetsindex sattes till 80 procent, vilket enligt interna- tionell praxis utgör ett riktmärke.

Skr. 2013/14:140

Bilaga

SÅ FÖRVALTAS BOLAGEN MED STATLIGT ÄGANDE

BOLAGSEXEMPEL

LERNIA

Omstrukturerad verksamhet kan lösa matchningsproblem på den svenska arbetsmarknaden

År 2011 såg framtiden för Lernia utmanande ut. Tre år senare och efter ett omfattande omstrukturerings- arbete visar bolaget rekordvinst, och kan med sin nuva- rande verksamhet bidra till att lösa problemet med utanförskap på arbetsmarknaden.

Trots att utbildnings- och bemanningsbolaget Lernia för 2010 redovisat sitt bästa helårsresultat någonsin och räknades till ett av Sveriges största bolag inom sin bransch, såg framtiden utmanande ut. Lernia, som bildades vid bolagiseringen av AMU-gruppen för 20 år sedan, hade i flera steg breddat sin verksamhet till att, utöver arbetsmarknadsutbild- ning, också inkludera bemanning, omställning och på senare år även gymnasieutbildning. Bolagets bemanningsdel hade expanderat snabbt med en kraftig exponering mot fordonsindustrin, medan arbetsmark- nadsutbildningar fortsatte att pressas av ett förändrat upphandlings- förfarande hos kunderna samt den ökade konkurrensen från allt fler aktörer på marknaden. Gymnasieverksamheten tyngdes av minskade ungdomskullar. Dessutom drogs Lernia med vissa strukturella problem i kölvattnet av expansionen, då dotterbolagen saknade gemensamma styrsystem och bolagets kostnadskostym börjat växa.

Helena Skåntorp i Lernias styrelse utsågs till VD och Birgitta Böhlin blev ny styrelseordförande.

”En personalintensiv bransch har låga rörelsemarginaler och vi behövde därför komma till rätta med problemen så snabbt som möjligt. Samtidigt som vi ville dra fördel av bolagets goda kännedom om arbets- marknadens utmaningar var det nödvändigt att skapa en ny affärskultur anpassad till de stora marknadsförändringarna. Vi valde att prioritera att koncentrera verksamheten, öka bolagets fokus på kunder och försäljning och i vissa fall minska risken genom att bredda kundunderlaget. Inom exempelvis bemanning hade Lernia en stark ställning inom yrkesarbe- tare, men ett stort beroende av ett fåtal kunder. Samtidigt fanns det stora samordningsvinster i att även bygga upp en stark verksamhet kring tjänstemän”, säger Birgitta Böhlin.

I slutet av 2012 fick staten mandat från riksdagen att sälja Lernia. En möjlig utväg för att utvinna så mycket värde som möjligt hade kunnat vara att stycka bolaget och sälja det i olika delar.

”Det spekulerades en del i omvärlden om att en uppdelning av Lernia var ett möjligt alternativ. Inom styrelsen ville vi emellertid tillvarata de viktiga tillgångar som fanns i Lernia, varav en var den mycket goda kunskapen om arbetssökande. Under Helena Skåntorps ledning har bolaget nu på kort tid plattat ut och centraliserat organisationen, avveck- lat verksamheten på vissa orter och genomfört besparingar. Ungdoms- gymnasierna avyttrades redan under 2012 och under 2013 fick 130 medarbetare, varav hälften chefer, lämna Lernia”, säger Birgitta Böhlin.

Det genomförda besparings- och omstruktureringsprogrammet har genererat 200 miljoner kronor på årsbasis. Rörelsevinsten 2013 blev

Styrelseordförande Birgitta Böhlin ser att Lernia är mitt inne i en period av intensivt förändringsarbete. Foto: Maria Agrell

185 miljoner kronor efter en förlust på 92 miljoner kronor föregående år, och för ägaren innebär det en rekordutdelning på 58 miljoner kronor under 2014.

Birgitta Böhlin säger: ”Omvärldens krav på ständig produktutveckling, innovationer och förbättrat resursutnyttjande gör att förändring har blivit ett normaltillstånd på arbetsmarknaden. För Lernia innebär detta två saker. Vi måste dels fortsätta vårt eget förändringsarbete där vi vässar interna processer och desutom minska riskerna så att bolaget drivs med en sund ekonomi. Här krävs ett långsiktigt synsätt som stöttas av nya ekonomiska mål från ägaren vilka beräknas fastställas under 2015. Dessutom innebär alla dessa förändringar i näringslivet att Lernia kan bli en lösning på ett viktigt problem. Lernia är idag den enda aktören i Sverige som har kompetens att via en hel kedja med arbetsmarknads- utbildning och bemanning skapa förutsättningar för egenförsörjning åt tidigare arbetslösa, och idag tror jag att staten är glad att vi utvecklat bolaget på detta sätt. Fokus för styrelsen och ledningen är att fortsätta utveckla Lernia med rimlig lönsamhet”.

Lernia erbjuder ett brett utbud av utbildningar. Foto: Carola Björk


	40	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013
	40	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

SÅ FÖRVALTAS BOLAGEN MED STATLIGT ÄGANDE

BOLAGSEXEMPEL

Bemanningsdelen hos Lernia har expanderat snabbt, bland annat tack vare en kraftig exponering mot fordonsindustrin. Bolaget erbjuder också ett flertal utbildningar inom området fordonsteknik. Foto: Carlos Zaya


VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013	41
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013	41

Skr. 2013/14:140

Bilaga

SÅ FÖRVALTAS BOLAGEN MED STATLIGT ÄGANDE

ERSÄTTNINGAR OCH ANDRA ANSTÄLLNINGSVILLKOR

Hållbara lönenivåer och anställningsvillkor

Ersättningar till ledande befattningshavare i närings- livet är en viktig förtroendefråga. Bolagen med statligt ägande bör därför ge sina chefer lön och pensioner som är väl avvägda.

EN FÖRTROENDEFRÅGA

Kravet på sunda ersättningssystem har blivit en av de viktigaste bolagsstyrningsfrågorna både i Sverige och internationellt. Ersättningar kritiseras för att inte vara transparenta, beslutade på fel sätt, vara för höga samt skapa en känsla av orättvisa inom bolagen och i samhället.

En central del i ägarstyrningen av bolagen med statligt ägande är att ersättningarna till ledande befattningshavare är rimliga och väl avvägda. Omvärldens förväntningar är höga på hur bola- gen och dess företrädare ska uppträda. För staten är det viktigt att vara en tydlig, professionell och ansvarsfull ägare.

RIKTLINJER FÖR ANSTÄLLNINGSVILLKOR

Den 20 april 2009 beslutade regeringen om de nu gällande rikt- linjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande (läs riktlinjerna i sin helhet på s. 126).

Möjligheten att ge rörlig lön till ledande befattningshavare togs bort i dessa riktlinjer. I företag där staten direkt eller indirekt är en av ﬂera delägare bör regeringen i dialog med övriga ägare verka för att regeringens riktlinjer tillämpas så långt som möj- ligt. Styrelserna i bolag med statligt ägande är ansvariga för att regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befatt- ningshavare tillämpas genom att införlivas i styrelsens förslag till ersättningsriktlinjer för bolaget.

Enligt ersättningsprinciperna i riktlinjerna ska totalersätt- ningen till ledande befattningshavare vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd och

VISS POSITIV UTVECKLING AV EFTERLEVNAD

I 2013 års uppföljning av ”Riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare” framgår att:

–antalet personer med pensionsålder under 62 år blir färre,

–antalet personer med uppsägningstid över 6 månader (från företagets sida) blir färre,

–andelen VD:ar med förmånsbestämd pension har minskat,

–sju personer i tre företag har rörlig lön i gruppen övriga ledande befattningshavare, varav fyra individer är VD:ar till dotterbolag.

ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och företagskultur. Ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till andra jämförbara företag utan ska präglas av måttfullhet. Riktlinjerna anger även att detta ska vara vägledande också för den totala ersättningen till övriga anställda.

UPPFÖLJNING

Inom Regeringskansliet sker en kontinuerlig uppföljning av ersättningsnivåerna i bolagen med statligt ägande. Regerings- kansliet har uppdragit åt ett konsultbolag att undersöka hur regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befatt- ningshavare har efterföljts. Undersökningen har baserats på information från bolagen gällande anställningsvillkor och ersättningar till ledande befattningshavare. Ersättningsnivåer i de statligt ägda företagen jämförs med marknadsdata från pri- vata företag av relevant storlek och bransch. För varje bolag med statligt ägande har fem till tio jämförelseföretag identiﬁerats, sammanlagt ingår drygt 350 jämförelseföretag i undersök- ningen.

Utgångspunkten för undersökningen har varit huruvida total- ersättningen till VD och övriga ledande befattningshavare varit ”konkurrenskraftig men ej löneledande”, som det uttrycks i regeringens riktlinjer. Med totalersättning avses alla fasta och rörliga ersättningar och förmåner till den anställde inklusive pension. Det delägda börsnoterade företaget TeliaSonera har valt att inte ingå i undersökningen1).

ANDELEN VD:AR SOM HAR FÖRMÅNSBESTÄMD PENSION MINSKAR

Andelen VD:ar som har förmånsbestämd pension har minskat. År 2013 hade strax under en ”ärdedel (22,4 procent) av alla VD:ar och fyra av tio (40,3 procent) övriga ledande befattningshavare förmånsbestämd pension. För ledande befattningshavare är

1)Andra företag som ej ingår i undersökningen för 2013 är det delägda ryska företaget Dom Shvetsii, Apotekens Service samt Ersättningsmark.

42	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

SÅ FÖRVALTAS BOLAGEN MED STATLIGT ÄGANDE

ERSÄTTNINGAR OCH ANDRA ANSTÄLLNINGSVILLKOR

detta i huvudsak baserat på tillämpliga kollektivavtal och är inte i strid med riktlinjerna. I andra fall är det gamla avtal som ännu inte omförhandlats.

Under 2013 utgjorde pensionsförmåner cirka 27,5 procent av totalersättningen i genomsnitt för bolagen med statligt ägande, vilket är i linje med den privata marknaden.

Enligt regeringens riktlinjer ska, vid uppsägning från företa- gets sida, uppsägningstiden inte överstiga sex månader och avgångsvederlag ska inte utgå längre än i 18 månader. Den sam- manlagda tiden för uppsägning och avgångsvederlag ska således inte överstiga 24 månader. Med undantag av en individ (av sam- manlagt 374 personer i sammanställningen) har samtliga ledande befattningshavare 24 månader eller kortare samman- lagd uppsägningstid och avgångsvederlag.

Enligt regeringens riktlinjer ska pensionsåldern i de statligt ägda företagen inte understiga 62 år och bör lägst vara 65 år. En VD och fyra övriga ledande befattningshavare har rätt att gå i pension före 62 års ålder.

LÄGRE LÖNEUTVECKLING ÄN MARKNADEN FÖR VD

nder eri den200 –2013 art talersättningentill ari statligt ägda företag i genomsnitt ökat med 3,6 procent per år, vilket är lägre än marknadens ökning på 4,6 procent per år.

Utvecklingen för totalersättning till VD:ar i bolagen med stat- ligt ägande har för dessa år legat under marknadsgenomsnittet. Nivåmässigt ligger huvuddelen av samtliga VD:ar i närheten av marknadens median, och inom kvartilerna. Tre av företagen har en totalersättning till VD som ligger över marknadens övre kvartil. Tolv VD:ar har en totalersättning över fem miljoner kro- nor, vilket i relation till marknadsgenomsnittet dock inte är högre än den övre kvartilen.

TOTAL ERSÄTTNING TILL VD	TOTAL ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE
Mnkr	Mnkr
35	14
30	12
25	10
20	8
15	6

0	0,1	0,2	0,3	0,4	0,5	0,6
						Storlek

2
0 0	0,1	0,2	0,3	0,4	0,5	0,6
						Storlek

övre kvartilen för statligt ägda bolag i en viss storlek		övre kvartilen för jämförelseföretagen
median för statligt ägda bolag i en viss storlek		median för jämförelseföretagen

undre kvartilen för statligt ägda bolag i en viss storlek		undre kvartilen för jämförelseföretagen
Marknad: För varje bolag med statligt ägande har 5–10 jämförelsebolag deﬁnierats (totalt drygt 350 företag) vilket utgör ”Marknaden”
Storlek: Alla bolag har viktats och storleksindelats utefter anställda (25 %), omsättning (25 %), balansomslutning (25 %) och en kvalitativ faktor (25 %)
Total ersättning avser alla fasta och rörliga ersättningar samt förmåner till den anställde inklusive pension

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

SÅ FÖRVALTAS BOLAGEN MED STATLIGT ÄGANDE

DEN STATLIGA BOLAGSPORTFÖLJEN

vagt resultat men stark underliggande rörelse

Under 2013 minskade det samlade resultatet för statens bolag med 70 procent, främst till följd av ned- skrivningar i Vattenfalls tyska och holländska verksam- heter. Detta påverkade även utdelningarna som mins- kade med 33 procent. Omsättningen för 2013

var emellertid oförändrad och kassaﬂödet från den löpande verksamheten stärktes.

OMSÄTTNING

Omsättningen för bolagen med statligt ägande var under 2013 i stort sett oförändrad jämfört med föregående år och blev 357,4 (356,6) miljarder kronor. Total omsättning inklusive statens ägarandel i intressebolagen1 var under 2013 oförändrad. Vatten- fall svarar för 48 procent av omsättningen i den statliga bolagsportföljen respektive 42 procent i det fall intressebolagen inkluderas. Bolagets omsättning ökade med 4,4 miljarder kronor under 2013 jämfört med föregående år, och kompenserade omsättningsnedgången i några andra stora bolag. LKAB:s omsättning minskade till följd av lägre järnmalmspriser med 12 procent eller 3,3 miljarder kronor jämfört med 2012. I Apoteket minskade omsättningen under året med 2,5 miljarder kronor. Omsättningen i både SBAB och SEK ökade med 0,6 miljarder kronor.

RESULTAT

Resultatet efter skatt uppgick till 14,6 (48,4) miljarder kronor under 2013. Under perioden juli-december minskade resultatet efter skatt med 2 procent. Resultatminskningen med 70 procent för helåret 2013 förklaras av Vattenfalls redovisade förlust för första halvåret till följd av bland annat nedskrivningar för de holländska och tyska verksamheterna. Vattenfalls resultat efter skattvar2013–13,5miljardervilketvar30miljarderlägreän2012.

I LKAB minskade resultatet med 2,7 miljarder kronor till 6 mil-

OMSÄTTNING
Mnkr			Halvår 1	Halvår 2
Mnkr
250 000
200 000
150 000
100 000
50 000
0	halvår 1	halvår 2	halvår 1 halvår 2	halvår 1 halvår 2	halvår 1 halvår 2
	2010		2011	2012	2013

1) Inkluderar intressebolagen utifrån statens kapitalandel.

jarder kronor, statens andel av TeliaSoneras resultat minskade med 1,6 miljarder kronor till 6,3 miljarder kronor och resultatet i Green Cargo minskade med 0,9 miljarder kronor. Statens andel av SAS resultat ökade med 0,7 miljarder kronor och Svedabs resultat, vilket påverkades positivt av en värderingseﬀekt i Öresundsbrokonsoriet, ökade med 1,1 miljard kronor.

INVESTERINGAR

Bruttoinvesteringarna minskade med 11 procent under 2013 jäm- fört med 2012, från 59,2 till 52,8 miljarder kronor. De totala investeringarna dominerades av Vattenfalls investeringar på nära 28 miljarder kronor. LKAB:s investeringar på 6,2 miljarder var 6 procent högre än 2012 och i Akademiska Hus ökade inves- teringarna till 2,8 miljarder kronor. Investeringarna i Svenska Spel, Swedavia samt PostNord minskade kraftigt under året till 3,2, 2,4 respektive 2,7 miljarder kronor.

KASSAFLÖDE

Kassaﬂödet från den löpande verksamheten, exklusive företagen inom den ﬁnansiella sektorn (SBAB och SEK), ökade med 17 procent till 65,0 (59,2) miljarder kronor. I Vattenfall stärktes kassaﬂödet med 9,4 miljarder kronor till 37,8 miljarder kronor.

UTDELNINGAR

För verksamhetsåret 2013 uppgick utdelningarna från de statligt ägda bolagen till 17,2 (26,7) miljarder kronor. Utdelningarna var 33 procent lägre jämfört med föregående år vilket framför allt beror på utebliven utdelning från Vattenfall som redovisade en förlust för 2013 och Nordea vars aktier staten avyttrade under 2013.

ANSLAGSFINANSIERING

Bland bolagen med statligt ägande ﬁnns ett antal som erhåller anslag från staten i syfte att utföra vissa uppdrag eller sköta viss

RESULTAT EFTER SKATT 1)

Mnkrr		Halvår 1	Halvår 2
Mnkrr
30 000
25 000
20 000
15 000
10 000
5 000
0
–5 000	halvår 1 halvår 2	halvår 1 halvår 2	halvår 1 halvår 2	halvår 1 halvår 2
	2010	2011	2012	2013

44	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

SÅ FÖRVALTAS BOLAGEN MED STATLIGT ÄGANDE

DEN STATLIGA BOLAGSPORTFÖLJEN

BRUTTOINVESTERINGAR

Mnkr	2013	2012	2011
Totalt	52 843	59 210	56 277
Vattenfall	27 761	29 581	35 750
TeliaSonera	17 793	17 590	16 669
LKAB	6 156	5 808	5 126
Svenska Spel	3 163	6 643	2 294
Akademiska Hus	2 758	2 512	2 688
PostNord	2 729	3 789	2 362
Swedavia	2 413	3 418	1 057
Svevia	1 426	1 048	989
Jernhusen	1 284	1 010	1 246
Systembolaget	1 234	985	571
SJ	527	803	874
Specialfastigheter	497	1 118	888
Almi Företagspartner	480	180	159
Teracom Group	348	317	344
Green Cargo	343	300	525
Fouriertransform	342	139	150
Inlandsinnovation	275	399	1
Svedab	239	45	51
Sveaskog	212	172	229
Apoteket	135	194	343
Övriga	522	749	630

ARVODESÖVERSIKT – BOLAGENS ERSÄTTNING TILL REVISORER 2013

		Övriga			Andel totala
	Revisions-	konsult-		Andel	revisions-
	intäkter,	tjänster,	Totalt,	revision,	arvoden,
Företag	mnkr	mnkr	mnkr	%	%
BDO	0,5	0,1	0,6	82,9	0,3
Deloitte	24,5	14,7	39,2	62,6	15,1
EY	68,5	37,0	105,5	64,9	42,0
Grant Thornton	2,6	2,0	4,6	56,1	1,6
KPMG	14,6	20,0	34,6	42,3	9,0
PwC	51,6	26,2	77,8	66,3	31,7
Övriga	0,6	0,2	0,8	74,7	0,4
Summa exkl.
Riksrevisionen	162,9	100,2	263,2	61,9	100,0
Riksrevisionen	0,2	0,0	0,2	100,0	0,1
Summa inkl.
Riksrevisionen	163,1	100,2	263,3	61,9	100,1

Sammanställningen visar bolag vars bruttoomsättning överstiger 100 mnkr 2013. Intressebolagens investeringar (i första hand TeliaSonera) uppgår till 100 procent trots att statens ägande är lägre.

verksamhet. Exempelvis erhåller Dramaten och Operan ﬁnan- siering som nationalscener för talteater respektive opera och balett. Samhall får anslag för att genomföra sitt arbetsmark- nadspolitiska kärnuppdrag att skapa utvecklande arbeten för personer med funktionsnedsättningar, och RISE för att inves- tera i strategisk kompetens- och strategiutveckling. Under 2013 ﬁck bolag med statligt ägande 6,1 miljarder kronor i anslag.

FÖRSÄLJNINGAR

Under 2013 genomfördes under juni och september försälj- ningen av statens återstående aktieinnehav i Nordea Bank mot- svarande 544 miljoner aktier. Dessa försäljningar resulterade i intäkter på 41,1 miljarder kronor. Vidare slutfördes i juli försälj- ningen av samtliga aktier i Vectura Consulting. Intäkterna från denna försäljning uppgick till 0,9 miljarder kronor.

OMSÄTTNINGSFÖRDELNING JAN–DEC 2013 1)

INKLUSIVE INTRESSEBOLAG

Vattenfall 42,4 %

PostNord 9,8 %

TeliaSonera 9,4 %

Systembolaget 6,3 %

LKAB 5,8 %

Apoteket 4,7 %

SAS 2,2 % Övriga 19,4 %

ettoomsättning inklusive intressebolagen i förhållande till statens kapitalandel.

RESULTAT EFTER SKATT JAN–DEC 2013 (MNKR) 1)

BOLAG MED STÖRST RESULTATPÅVERKAN

Vattenfall –13 543
TeliaSonera							6 252
TeliaSonera							6 252
LKAB						6 032
LKAB						6 032
Svenska Spel					5 268
Svenska Spel					5 268
Akademiska Hus			2 568
Akademiska Hus			2 568
Sveaskog		1 475
Sveaskog		1 475
Specialfastigheter		1 301
Specialfastigheter		1 301
Övriga				5 207
Övriga				5 207
TOTALT									14 560
TOTALT									14 560

–20 000 –15 000 –10 000 –5 000	0	5 000					10 000	15 000		20 000

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

SÅ FÖRVALTAS BOLAGEN MED STATLIGT ÄGANDE

DEN STATLIGA BOLAGSPORTFÖLJEN

ANSLAG/OMSÄTTNING FÖR 2013				RESULTATRÄKNING
	Anslag	Totala intäkter	Andel anslags-	Mnkr	2013	2012
Mnkr	2013	2013	finansiering, %	Nettoomsättning (inkl. ev. anslag)	357 402	356 601
Almi Företagspartner	260	1 303	20	Övriga intäkter	4 493	13 293
Apotekens Service	90	298	30
				Kostnader	–344 872	–318 663
Dramaten	223	274	81
				Resultat från andelar i intresseföretag	8 202	7 313
Göta kanalbolag	25	71	35
				Värdeförändringar	2 130	532
Miljömärkning Sverige	4	52	8
				Rörelseresultat (EBIT)	27 356	59 075
Miljöstyrningsrådet	12	20	60
				Finansiella intäkter	3 209	4 838
Operan	435	507	86
				Finansiella kostnader	–12 786	–13 755
PostNord	25	39 766	0
				Resultat före skatt	17 778	50 159
RISE Research Institutes of Sweden	300	1 819	16
				Skatt	–3 199	–2 104
Samhall	4 405	7 316	60
				Resultat från avvecklad verksamhet	116	484
SOS Alarm	194	870	22
Swedfund 1)	34	97	35	Årets resultat	14 560	48 400

Teracom Group	3	3 875	0	Hänförbart till aktieägare i moderbolaget	14 433	48 121
VisitSweden	120	254	47	Hänförbart till minoritetsintressen	127	278
Voksenåsen	10	58	17	Summa	14 560	48 399
Summa	6 140	55 580	11

nslagspost för ammarkollegiet avsedd för edpartnerships verksamhet.				BALANSRÄKNING
				Mnkr	2013	2012

				Tillgångar
				Materiella anläggningstillgångar	468 925	468 062
FÖRESLAGEN UTDELNING FÖR 2013 (STATENS ANDEL)				Immateriella tillgångar	39 074	47 035
Mnkr	Ägarandel, %	2013	2012	Finansiella tillgångar	792 850	798 781
				Omsättningstillgångar	191 063	220 364
Akademiska Hus	100	1 374	1 355
APL (Apotek Produktion & Laboratorier)	100	3	0	Summa tillgångar	1 491 911	1 534 242

Apoteket	100	150	31	Eget kapital, avsättningar och skulder
Apoteksgruppen	100	4	0	Eget kapital hänförbart till aktieägare i
Bilprovningen	100	290	70	moderbolaget	345 458	353 608
				Eget kapital hänförbart till aktieägare i
Bostadsgaranti	50	9	9
				minoritetsintressen	14 254	11 870
Jernhusen	100	100	100
				Summa eget kapital	359 712	365 478
Lernia	100	58	0
				Totala skulder och eget kapital	1 491 911	1 534 242
LKAB	100	3 500	5 500

Nordea Bank 1)	0	0	1 560	K ASSAFLÖDE
Orio	100	55	50
				Mnkr	2013	2012
PostNord	60	77	62
				Kassaflöde från löpande verksamhet	64 975	55 485
SEK	100	327	213
				Kassaflöde från investeringsverksamhet	–41 108	–28 755
SJ	100	73	157
				Kassaflöde från finansieringsverksamhet	–26 895	–24 220
Specialfastigheter	100	481	365

SSC (Svenska rymdaktiebolaget)	100	3	0
Sveaskog	100	450	435	ÖVRIGA UPPLYSNINGAR
Svenska Spel	100	5 269	5 137	Mnkr	2013	2012
Systembolaget	100	287	90	Bruttoinvesteringar	52 843	59 210
				Av- och nedskrivningar	57 984	36 021
TeliaSonera	37	4 848	4 602
				Omsättning som avser anslag från staten	6 137	6 278
Teracom Group	100	290	125
				Antal anställda exkl intressebolag	129 265	131 363
Vasallen	100	100	30
				Antal anställda inkl intressebolagen	169 623	174 032
Vattenfall	100	0	6 774
				Soliditet, %	24,1	23,8
Vectura Consulting 1)	0	0	17
				Avkastning på eget kapital, %	4,1	13,7
Summa		17 747	26 682

1)Staten sålde under 2013 hela sitt innehav i Nordea Bank samt Vectura Consulting.

46	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

SÅ FÖRVALTAS BOLAGEN MED STATLIGT ÄGANDE

VÄRDERING AV BOLAGSPORTFÖLJEN

Värdering av den statliga bolagsportföljen

Den statliga bolagsportföljen värderas en gång om året. Det uppskattade värdet per december 2013 beräknas till 500 miljarder kronor.

ÅRLIG VÄRDERING

Årligen görs en värdering av de statligt ägda bolagen som oﬀent- liggörs i samband med publiceringen av denna verksamhetsbe- rättelse. I värderingen ingår samtliga bolag med statligt ägande1), inklusive de börsnoterade bolagen.

VÄRDERINGSMETODER

Bolag som totalt utgör cirka 95 procent av värdet på den statliga bolagsportföljen har värderats med utgångspunkt i metoder som är vedertagna på marknaden, huvudsakligen så kallade kassaﬂö- desvärderingar kompletterade med relativvärderingar. Fastig- hetsbolagen har värderats till substansvärde och börsbolagen till marknadsvärde. Resterande bolag i portföljen är upptagna till värdet av eget kapital.

ANGREPPSSÄTT

Bolagen har värderats med utgångspunkt att staten är ägare. Detta innebär att värdet skulle kunna skilja sig signiﬁkant från det värde som skulle kunna realiseras vid en eventuell försälj- ning eller börsintroduktion. Ett exempel på en värdepåverkande skillnad är de särskilda villkor, uppdrag eller begränsningar som vissa bolag verkar under. För att öka jämförbarheten över åren har bolagens utdelningar och andra in- och utbetalningar från till exempel aktieförsäljningar, nyemissioner och annat som bidrar till att ägaren minskar eller ökar innehavet speciﬁcerats. Genom att lägga tillbaka utdelningar och ovan beskrivna trans- aktionsvärden kan förvaltningens värdeskapande över tid analy- seras.

PORTFÖLJSAMMANSÄTTNING

Bolagsportföljen har delats upp i nio sektorer: Basindustri/

Energi, Telekom, Tjänst, Fastighet, Finans, Konsument, Infrastruktur och Transport. Värdemässigt utgjorde Basindu- stri/Energi den största sektorn i statens bolagsportfölj även under 2013.

BOLAGSPORTFÖLJENS VÄRDEFÖRÄNDRING 2013

Det uppskattade värdet på statens noterade och onoterade bolagsinnehav uppgick per december 2013 till 500 miljarder kro- nor, en minskning om cirka 70 miljarder kronor, eller 12 procent, jämfört med december 2012. Totalavkastningen2) på bolagsport- följen var under 2013 cirka minus 7,6 procent. Direktavkast- ningen3) uppgick till cirka 4,7 procent. Som jämförelse uppgick totalavkastningen på Stockholmsbörsen4) till 25,6 procent under samma period.

Den negativa värdeförändringen är främst hänförlig till Bas- industri/Energi, där utmaningar i energibranschen med bland annat låga elpriser som påverkar Vattenfall samt låga järnmalmspriser som påverkar LKAB. En annan stor föränd- ringsfaktor jämfört med föregående år är försäljningen av sta- tens aktier i Nordea. Minskningen dämpas genom att börsut- vecklingen av TeliaSonera gick starkt andra kvartalet under 2013.

SEKTORFÖRDELNING

Basindustri/Energi 40 %

Telekom 17 %

Tjänst 15 %

Fastighet 10 %

Finans 7 %

Konsument 4 %

Infrastruktur 3 %

Transport 3 %

1)Apotekens Service och Ersättningsmark förvaltades av staten per den 31 december 2013 och ingår i värderingen.

Apotekens Service omvandlades till e-Hälsomyndigheten den 1 januari 2014 och beslut om att likvidera Ersättningsmark togs i april 2014.

2)Totalavkastning = (Portföljvärde UB + Utdelning) / Portföljvärde IB.

3)Direktavkastning = Utdelning / Portföljvärde IB.

4)Mätt i termer av OMXSB-index (”total return”; dvs. utdelningar återinvesteras i index).

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

SÅ FÖRVALTAS BOLAGEN MED STATLIGT ÄGANDE

DE BÖRSNOTERADE INNEHAVEN

e börsnoterade innehaven

Marknadsvärdet på statens innehav i TeliaSonera och SAS uppgick till 87,6 miljarder kronor vid utgången av 2013. Detta motsvarar 17,5 procent av värdet på den totala portföljen av bolag med statligt ägande (värderad till 500 miljarder kronor per december 2013).

TOTALAVKASTNING STATENS BÖRSNOTERADE INNEHAV JAN 2011–MAR 2014

OMX Stockholm Benchmark GI Telia Sonera SAS

150

125

100

Kursutvecklingen i de börsnoterade innehaven var positiv under 2013. Under året steg värdet på de börsnoterade innehaven med 22 procent eller nära 16 miljarder kronor. OMX Stockholm Bench- mark steg under samma period med 21 procent. Kursen i Telia- Sonera, vilket är statens enskilt största börsnoterade innehav, steg med 22 procent medan kursökningen i SAS var 110 procent.

Under de inledande månaderna av 2014 minskade värdet på de börsnoterade innehaven. I januari och februari 2014 föll värdet på statens aktieinnehav med sex procent, att jämföras med en upp- gång på fem procent i OMX Stockholm Benchmark.

FÖRSÄLJNINGSMANDAT I BÖRSBOLAGEN

Under 2013 sålde regeringen statens återstående innehav i Nordea Bank motsvarande 13,4 procent av bolaget för totalt 41 miljarder kronor. Regeringen har ett bemyndigande från riksdagen att avyttra hela statens ägande i SAS.

25
0
10-12-31	11-12-31	12-12-31	14-02-26

Grafen ovan visar totalavkastning (kursutveckling och återinvesterad utdelning) för statens börsnoterade innehav sedan 31 december 2010.

SAS – KURSUTVECKLING

150		OMX Stockholm Benchmark GI	SAS
150
125
100
75
50
25
0
10-12-31	11-12-31	12-12-31	14-02-26

TELIASONERA – KURSUTVECKLING

150	OMX Stockholm Benchmark GI		Telia Sonera	SAS
150
125
100
75
50
25
0
10-12-31	11-12-31	12-12-31		14-02-26

BÖRSVÄRDE STATENS NOTERADE AKTIEINNEHAV, MNKR

					31 dec 2013	31 dec 2012		26 feb 2014
				Aktiernas andel av
		Statens innehav,	Ägarandel i	statens totala			Kursförändring		Kursförändring
		Statens innehav,	Ägarandel i	bolagsportfölj	Marknadsvärde,	Marknadsvärde,	jämfört med	Marknadsvärde,	jämfört med
	Bolag	antal aktier	bolaget	(värde 570 Mdr)	Mnkr	Mnkr	31 dec 2013	Mnkr	31 dec 2013
	TeliaSonera	1 614 513 748	37,3 %	15,2 %	86 457	71 135	22 %	80 806	–7 %
	SAS	70 500 000	21,4 %	0,2 %	1 163	553	110 %	1 318	13 %
	Totalt			15,4 %	87 620	71 689	22 %	82 125	–6 %
48					VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

SÅ FÖRVALTAS BOLAGEN MED STATLIGT ÄGANDE

HUR STATENS FINANSER PÅVERKAS AV BOLAGSFÖRSÄLJNINGAR OCH UTDELNINGAR

Hur statens nanser påverkas av bolagsförsäljningar och utdelningar

Under åren 2007–2013 har staten sålt bolag för ett värde motsvarande 160 miljarder kronor. Under samma period har bolag med statligt ägande lämnat utdel- ningar motsvarande 185 miljarder kronor.

Försäljningsintäkterna, vilka framför allt härrör från försäljning- arna av Vin & Sprit och Vasakronan samt aktier i Nordea Bank och TeliaSonera, har använts till att amortera på statsskulden. Dessa amorteringar har bidragit till att statens ränteutgifter har minskat. Bolagsförsäljningar resulterar även i att de framtida möjliga utdelningarna minskar, vilket försäljningsvärdet normalt sett tar hänsyn till.

De årliga utdelningarna från bolagen med statligt ägande med- för att det statliga lånebehovet minskar samt att ränteutgifterna därigenom sjunker. Statens sparande, dvs. de medel som nettopla- ceras i form av ﬁnansiella tillgångar minus ﬁnansiella skulder, ökar när bolagen delar ut medel så länge utdelningen motsvaras av en vinst som genererats under året.

När bolagens utdelningar överstiger årets vinst, och minskar sitt egna kapital, så är det ﬁnansiella sparandet opåverkat efter- som utdelningen motsvaras av en lika stor minskning av eget kapital det vill säga ﬁnansiell skuld. Det är därför inte möjligt att stärka det ﬁnansiella sparandet via extrautdelningar som översti- ger årets vinst från bolag med statligt ägande. Försäljningar påverkar heller inte det ﬁnansiella sparandet.

FÖRSÄLJNINGAR I DEN STATLIGA BOLAGSPORTFÖLJEN SEDAN 2007

Mdkr	År	Intäkt, Mdkr	Andel av bolaget
TeliaSonera	2007	18,0	8 %
OMX	2008	2,1	6,6 %
Vin & Sprit	2008	57,7	100 %
Vasakronan	2008	24,6	100 %
Nordea	2011	19,0	6,3 %
Arbetslivsresurs	2011	0,1	100 %
Vectura	2013	0,9	100 %
Nordea	2013	19,5	6,4 %
Nordea	2013	21,6	7 %
Totalt		160,3
SAMMANTAGNA UTDELNINGAR I BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE
År			Mdkr
2007			31,3
2008			23,2
2009			20,8
2010			37,6
2011			27,8
2012			26,7
2013			17,7
Totalt			185,1

HUR STATENS FINANSER PÅVERKAS AV FÖRSÄLJNINGSINKOMSTER OCH UTDELNINGAR

		Utdelningar motsvarande	Utdelningar överstigande
	Inkomster från	årets rörelseresultat	årets rörelseresultat
	försäljningar av bolag	i bolagen	i bolagen
Statsskulden	Minskar	Minskar	Minskar
Statens lånebehov	Minskar	Minskar	Minskar
och ränteutgifter	Minskar	Minskar	Minskar
och ränteutgifter
Finansiellt sparande	Påverkas ej	Ökar	Påverkas ej

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

FÖRETAGSÖVERSIKT

Företagsöversikt

51	Akademiska Hus
52	Almi Företagspartner
53	APL (Apotek Produktion & Laboratorier)
54	Apoteket
55	Apoteksgruppen
56	Arlandabanan Infrastructure
57	Bilprovningen
58	Bostadsgaranti
59	Dom Shvetsii
60	Dramaten
61	ESS
62	Fouriertransform
63	Green Cargo
64	Göta kanalbolag
65	Infranord
66	Inlandsinnovation
67	Jernhusen
68	Lernia
69	LKAB
70	Metria
71	Miljömärkning Sverige
72	Miljöstyrningsrådet
73	Operan
74	Orio
75	PostNord
76	RISE
77	Samhall
78	SAS
79	SBAB
80	SEK
81	SJ
82	SOS Alarm
83	Specialfastigheter
84	SSC (Svenska rymdaktiebolaget)
85	Statens Bostadsomvandling
86	Sveaskog
87	Svedab
88	Svenska Skeppshypotek
89	Svenska Spel
90	Svevia
91	Swedavia
92	Swedesurvey
93	Swedfund
94	Systembolaget
95	TeliaSonera
96	Teracom Group
97	Vasallen
98	Vattenfall
99	VisitSweden
100	Voksenåsen

Jernhusen har köpt in nya hållbara bänkar i Art Noveau-stil till Centralstationen i Stockholm. Miljövänliga designade möbler i naturmaterial förser nu resenärerna med ﬂer sittplatser. Foto: Jernhusen

50	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

FÖRETAGSÖVERSIKT

akademiskahus se • org nr

•

Akademiska Hus Aktiebolag bildades 1993 i samband med ombildningen av Byggnadsstyrelsen. Bolagets uppdrag förtydligades i budgetpropositionen för 2014. Bolaget ska äga, utveckla och förvalta fastigheter för universitet

och högskolor med huvudfokus på utbildnings- och forskningsverksamhet. Verksamheten ska bedrivas på affärs- mässig grund och generera marknads- mässig avkastning genom en hyressätt- ning som beaktar verksamhetens risk.

VERKSAMHET

Akademiska Hus är ett av Sveriges största fastighetsf retag ni ersitet o h h gskolor är företagets största kundgrupp. Företagets verksamhet består i att äga, förvalta, projek- tera, bygga och utveckla fastigheter. Bolaget spelar en viktig roll för universitet och hög- skolor och ska bidra till att öka kundnyttan och att utbildnings- och forskningsverksam- heten på campusområden kan utvecklas, och därmed bidra till målet att stärka Sverige som kunskapsnation. En viktig grund för bolagets verksamhet är att man agerar hållbart, affärs- mässigt och på marknadsmässiga villkor. Detta syftar till ett effektivt resursutnyttjande, att konkurrensen på fastighetsmarknaden inte snedvrids samt en långsiktigt ansvarsfull förvaltning av det stora fastighetsbeståndet. Vidare ges möjligheter att oavsett konjunktur- läge investera betydande summor i nya pro- jekt för lärosätena runt om i Sverige. Känne- tecknande för Akademiska Hus verksamhet är långa kontrakt med stabila kunder vilket ger en fördelaktig riskprofil. Företaget har verk- samhet över hela landet, med huvudkontoret i Göteborg.

ÅRET 2013
•	kad omsättning främst	grund a nya
	driftsättningar.
•	ägre resultat fr n fastighetsr relsen främst
	på grund av ökat underhåll.
•	ytt u drag eslutades a	riksdagen

Ägaren beslutade under 2013 om ett förtydligat uppdrag för Akademiska Hus. Arbetet med de olika delarna i uppdraget kommer årligen att följas upp gentemot ägaren. Bolaget har också fortsatt arbeta med en kundfokuserad strategi- och effektivitetsförändring. Akademiska Hus hyresintäkter ökade, främst som en följd av att nya anläggningar driftsattes i Stockholmsregio- nen. Driftsöverskottet försämrades något under året som en följd av främst ökade underhålls- kostnader. En stor kostnadspost utgörs av

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2014/2015

Ordf: Eva-Britt Gustafsson VD: Kerstin

Lindberg Göransson

Ordf: Eva-Britt Gustafsson Led: Britta Burreau, Olof Ehrlén, Ingela Lindh, Leif Ljungqvist, Pia Sandvik, Gunnar Svedberg, Ingemar Ziegler (Britta Burreau och Ingela Lindh valdes vid årsstämman 2014 då Per Granath och Maj-Charlotte Wallin avgick) Arb rep: Tomas Jennlinger, Anders Larsson Revisor: Björn Flink, KPMG

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 250 (250) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 125 (125) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är an- ställd i Regeringskansliet.

energi, där bolaget genomför effektiviseringsar- beten. Ett förbättrat finansnetto samt positiva orealiserade värdeförändringar bidrog dock till att öka resultatet före skatt jämfört med 2012. Nettoresultatet var dock lägre jämfört med 2012 till följd av en positiv en-gångseffekt från den då sänkta bolagsskatten.

Bruttoinvesteringarna låg fortsatt på en hög nivå och den totala projektportföljen med beslutade och planerade investeringar upp- gick till cirka 21 miljarder kronor vid års- skiftet 2013/14.

UPPFÖLJNING

Soliditeten hade vid utgången av 2013 ökat till 46,8 (46,1) procent vilket överstiger målintervallet. Avkastningen på eget kapital efter schablonskatt uppgick till 8,8 (6,8) procent, trots ett lägre resultat från fastighets- rörelsen. Målet är dock satt över en konjunk- turcykel och under den senaste femårsperio- den har avkastning på eget kapital i snitt uppgått till 7,4 procent, vilket därmed över- träffat målet på 6,0 procent. Förändringen i avkastningsnivåer mellan åren är främst en effekt av orealiserade värdeförändringar under perioden. En utdelning om 1 374 (1 355) miljoner kronor föreslogs för 2013, vilket är enligt policy.

Årsstämman 2014 antog nya ekonomiska mål där lönsamheten ska uppgå till minst 6,5 procents avkastning på operativt kapital innan värdeförändringar, soliditeten ska vara 30–40 procent och utdelningen uppgå till 40–60 procent av den justerade vinsten. De ekonomiska målen är långsiktiga.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2013	2012
Nettoomsättning	5 588 5 511
Värdeförändringar	232	–291
Rörelseresultat	3 665	3 231
Resultat före skatt	3 275	2 549
Nettovinst	2 568	3 149
– varav hänförbart till minoritet	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2013	2012
Balansomslutning	63 342 61 632
Anläggningstillgångar	59 254 57 000
Eget kapital	29 614 28 336
– varav minoritet	0	0
Nettoskuld	18 235	17 521
Operativt kapital	47 849	45 857

NYCKELTAL	2013	2012
Rörelsemarginal, %	65,6	58,6
Re, Avkastning på eget kapital efter	8,8	6,8
schablonskatt (genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt kapital	7,8	7,3
(genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,6	0,6
Soliditet, %	46,8	46,1
Bruttoinvesteringar, mnkr	2 758	2 512
Anslag, mnkr	0	0
tdelning mnkr	1 374 1 355
Antal anställda i medeltal	407	404

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja

MÅL


EKONOMISKA MÅL
•	önsamhet	vkastningen på eget kapital ska
	motsvara den femåriga statsobligationsräntan
	plus procentenheter.
•	apitalstruktur oliditet		procent.
•	Utdelning	procent av resultatet efter finansiella
	poster, e klusive orealiserade värdeförändringar,

med avdrag för aktuell skatt och beaktande av kapitalstruktur och kapitalbehov.

Mål 2013. Vid årsstämman 2014 antogs nya ekonomiska mål.

STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅL

• amarbete med kunderna kring

	Hållbarhetsinitiativ.
•	nergireduktion av köpt energi k h kvm .
•	liminerat	2 avtr ck från energianvändning
	vid drift.
•	n ol cksfri arbetsplats, både inom b ggnation
	och förvaltning.

UPPDRAGSMÅL

•aknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor
			Anställda	Ledningsgrupp			Styrelse
	Statens ägarandel 100%	24
	Statens ägarandel 100%

		76		50	50	50		50
		76

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL (schablonskatt), %

10		Mål
8		Mål
8		Utfall
6
4
2
0	2012	2013
2011	2012	2013

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

FÖRETAGSÖVERSIKT

• org nr

• www.almi.se

Almi Företagspartner AB bildades 1994 efter ett riksdagsbeslut om att de läns- visa utvecklingsfonderna skulle ombil- das från stiftelser till aktiebolag i en koncern med ett av staten helägt mo- derbolag. Syftet med bolagsbildningen var att förnya och förbättra verksam- heten genom att skapa en organisation som var bättre anpassad till närings- livets krav. Almis uppdrag är att främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag och stimulera företagandet i syfte att skapa tillväxt och förnyelse i svenskt näringsliv.

VERKSAMHET

Almis verksamhet omfattar rådgivning och finansiering, såväl lån som ägarkapital, i företa- gandets alla faser från idéer till framgångsrika företag. Almis verksamhet ska utgöra ett kom- plement till den privata marknaden avseende företags behov av finansiering och rådgivning.

Rådgivning utförs av Almis rådgivare eller av externa underkonsulter. Kreditgivning sker i samverkan med andra kreditgivare exempelvis banker. Dotterbolaget Almi Invest investerar i bolag med utvecklingsbara affärsidéer och möjlighet till långsiktig värdetillväxt. Almi Invest ska också verka för att utvecklingen av portföljbolagen leder till fler och växande företag, samt sträva efter att privat kapital investeras i tidiga skeden.

Almikoncernen består av IFS Rådgivning AB, Almi Invest AB, Almi Innovationsbron AB samt 16 regionala dotterbolag, i vilka moderbolaget äger 51 procent och regionala aktörer, såsom landsting, regionala självstyrelseorgan och kommunala samverkansorgan, äger 49 procent.

ÅRET 2013
• ortsatt stor efterfr gan	l n riskka ital
och rådgivning.

•kade kreditf rluster i l ne erksamheten

•etydande effekti itets inster efter samman- slagning med Innovationsbron.

Vid årsskiftet 2012/2013 förvärvade Almi det statligt ägda bolaget Innovationsbron AB. Året har präglats av ett intensivt arbete med att effektivisera och integrera verksamheterna. Sammanslagningen har inneburit ett visst förändrat fokus så till vida att verksamheten ska inriktas ännu mer på insatser i tidig fas. 2013 uppgick Almis anslag från staten till 260 (125) miljoner kronor1. Moderbolagets resultat uppgick till 67 (39) miljoner kronor. Förbätt- ringen av resultatet beror i huvudsak på ökade intäkter i och med förvärvet av Innovations-

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2014/2015

Ordf: Birgitta Böhlin

VD: Göran Lundwall

Ordf: Birgitta Böhlin Led: Anders Byström, Nicolas Hassbjer, Åke Hedén, Agneta Mårdsjö, Anna Söder- blom, Inga Thoresson-Hallgren (Anders Byström valdes vid extra stämma i november 2013 då Joakim Kärnborg avgick. Anna Söderblom valdes vid årsstämman 2014 då Eva Lindqvist avgick) Arb rep: Carin Ramneskär, Ann-Louise Wester Arb suppl: Peter Kraff, Maria Ines Ribeiro de San Juan Revisor: Jonas Ståhlberg, Deloitte

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 150 (150) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 80 (80) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet

bron. Avkastningen på utlånade medel uppgick efter kreditförluster till 1,7 (4) procent. Kredit- förlusterna i förhållande till utlåningsvolymen var 5,6 (4,6) procent.

UPPFÖLJNING
nder	har efterfr gan	lmis t änster

ökat såväl inom finansiering som inom rådgiv- ning. 18 271 (16 509) kunder tog del av Almis rådgivning. Nyutlåningen ökade något och uppgick till totalt 2 200 (2 161) miljoner kronor, fördelade på 3 921 lån (3 611). Anta- let krediter till kvinnor minskade något 2013 medan antalet lån till personer med utländsk bakgrund ökade och uppgick till 29 procent (25) av den totala andelen lån. Den totala andelen kvinnor bland låntagarna uppgick till 30 (31) procent. Almis utlåning har medverkat till att banker och andra finansiärer lånat ut

4 900 miljoner kronor till företagen under 2013, vilket innebär att för varje utlånad krona från Almi har företagen fått låna ytterligare 2,20 kronor från banker eller andra finansiärer. Almi Invest har under 2013 tillsammans med kommersiella investeringspartners genomfört totalt 193 investeringar i små företag, varav Almi Invests investeringar uppgick till 249 miljoner kronor. Dessa medförde att privata investerarer tillskjutit 443 miljoner kronor, vilket innebär en uppväxling på 1,80 kronor för varje krona som Almi investerat.

1)Det ökade anslaget beror på att Innovationsbrons och Almis anslag slogs samman 2013.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2013	2012
Nettoomsättning	1 303	980
Rörelseresultat	75	35
Resultat före skatt	75	35
Nettovinst	75	36
– varav hänförbart till minoritet	1	–1

BALANSRÄKNING, mnkr	2013	2012
Balansomslutning	7 733	7 243
Anläggningstillgångar	4 857	6 119
Eget kapital	6 820 6 332
– varav minoritet	182	181
Nettoskuld	–1 921 –1 139
Operativt kapital	4 899	5 193

NYCKELTAL	2013	2012
Rörelsemarginal, %	5,8	3,6
Re, Avkastning på eget kapital	1,2	0,6
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt kapital	1,5	0,6
(genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	–0,3	–0,2
Soliditet, %	88,2	87,4
Bruttoinvesteringar, mnkr	480	180
Anslag, mnkr	260	125
tdelning mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	454	428

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Nej

MÅL

EKONOMISKA MÅL

• lmi ska långsiktigt bedriva låneverksamheten så att kapitalet bevaras nominellt intakt.

STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅL:

•Hållbarhetsfrågor ska ingå i genomförandet av alla kundmöten.

•lmi ska vidta proaktiva insatser för att nå alla kundgrupper, dvs. även kundgrupper som står långt ifrån etablerade kontakter med banker och rådgivare, e empelvis unga och personer med utländsk bakgrund.

•lmi ska ha en mångfald i den egna organisationen.

UPPDRAGSMÅL

•Har särskilt beslutat samhällsuppdrag. Uppföljning sker av verksamhet som inom ramen för samhällsuppdraget finaniseras genom anslag på statens budget. Mål enligt processen för uppdragmål har ännu inte utvecklats.


STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor
		Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
	Statens ägarandel 100%	48	52	59	41		43		57
		48	52	59	41		43		57

NYUTLÅNING, mnkr

3 500
3 000
2 500
2 000
1 500
1 000
500
0		2009		2011		2013
2007		2009		2011		2013
2006	2008		2010		2012

52	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

FÖRETAGSÖVERSIKT

a l se • org nr

•

Apotek Produktion & Laboratorier AB, APL, har till huvudsaklig uppgift att till- verka och tillhandahålla extempore- läkemedel och lagerberedningar, det vill säga läkemedel som är anpassade till en enskild patient, klinik, djur eller djur- besättning eller tillverkas i små serier. Bolaget var tidigare ett dotterbolag till Apoteket AB, men ägs från den 30 juni 2010 direkt av staten.

VERKSAMHET

APL levererar i dag extemporeläkemedel till alla apoteksaktörer som etablerat sig på öppenvårdsmarknaden och även till slutenvår- den på likvärdiga och icke-diskriminerande villkor. Efter lagändringar som trädde i kraft den 1 juni 2010 är extemporemarknaden konkurrensutsatt.

Bolaget har ett särskilt ansvar fram till den 1 juli 2015 för att tillverka och leverera extemporeläkemedel och lagerberedningar på förfrågan från öppenvårdsapotek.

APL har skyldighet att i nära samarbete med specialister och förskrivare (t.ex. läkare, tandläkare och veterinärer), myndigheter och andra intressenter utveckla och tillhandahålla ett medicinskt ändamålsenligt och kvalitets- säkrat sortiment av extemporeläkemedel och lagerberedningar. Bolaget ska också säker- ställa lättillgänglig information, användar- vänliga beställningsrutiner och effektiva leveranser av läkemedlen. Vidare ansvarar APL för administrering av varunummer och registrering i varuregister av lagerberedningar som tillverkas och säljs av samtliga extemporeapotek.

APL erbjuder även utvecklings- och tillverkningstjänster åt Life Science- branschen.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2014/2015

Ordf: Johan Assarsson

VD: Eva Sjökvist Saers

Ordf: Johan Assarsson Led: Britt Hansson, Gunilla Högbom, Wenche Rolfsen, Eugen Steiner

Arb rep: Johan Hammargren, Susann Danielsson- Lindberg Arb suppl: Astrid Holdt, Maria Åhman Revisor: Åsa Lundvall, EY

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 250 (250) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 130 (130) tkr.

ÅRET 2013

•ositi f rsäl ningsut e kling inom affärs områdena Vård & Apotek och Life Science.

•kat r relseresultat som f l d a nya lands- tingsaffärer och uppdrag inom Life Science samt återföring av omstruktureringsreserv från 2012.

UPPFÖLJNING

Soliditeten uppgick till 39,6 procent 2013. Räntabiliteten på eget kapital var 9,3 pro- ent tdelningen u g r till tre mil oner kronor vilket är en tredjedel av resultatet. Det egna kapitalet uppgick till 207,5 miljoner kronor, vilket är 19,3 miljoner kronor högre än vid årsskiftet. Förändringen motsvarar årets resultat på 19,3 miljoner kronor.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2013	2012
Nettoomsättning	1 174	724
Rörelseresultat	28	–14
Resultat före skatt	23	–19
Nettovinst	19	–14
– varav hänförbart till minoritet	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2013	2012
Balansomslutning	524	511
Anläggningstillgångar	234	239
Eget kapital	208	188
– varav minoritet	0	0
Nettoskuld	154	170
Operativt kapital	362	359

NYCKELTAL	2013	2012
Rörelsemarginal, %	2,4	neg
Re, Avkastning på eget kapital	9,3	neg
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt kapital	7,8	neg
(genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,7	0,9
Soliditet, %	39,6	36,8
Bruttoinvesteringar, mnkr	18	42
Anslag, mnkr	0	0
tdelning mnkr	3	0
Antal anställda i medeltal	537	491

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Nej

MÅL

EKONOMISKA MÅL

• önsamhet vkastning på eget kapital procent.

• apitalstruktur oliditet procent.

•Utdelning Minst en tredjedel av årets resultat med häns n till soliditetsmålet.

STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅL (ETT URVAL)

• Minska koldio idutsläpp med procent med fokus på fjärrvärme och transporter.

• Minska läkemedelsavfallet från produktion med procent.

• Utifrån s jämställdhets och mångfaldsplan kontinuerligt utveckla verksamheten.

Läs alla hållbarhetsmål i bolagets årsredovisning.

UPPDRAGSMÅL

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

Statens ägarandel 100%

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

FÖRETAGSÖVERSIKT

www.apoteket.se • org nr

• A POTEKET AB

Apoteket AB bildades 1970 som Apoteksbolaget AB, i samband med att apoteksmarknaden förstatligades. 2009 upphörde Apotekets monopol på apo- teksmarknaden. Cirka två tredjedelar av bolagets butiksnät såldes våren 2010. I dag verkar bolaget på en fullt konkur- rensutsatt marknad. Apoteket kvarstår som en central aktör i statlig ägo på apoteksmarknaden med en verksamhet som ska bedrivas på sådant sätt att en god läkemedelsförsörjning i Sverige främjas.

VERKSAMHET

Apoteket erbjuder produkter och tjänster inom läkemedels- och hälsoområdet. På marknaden för öppenvårdsapotek tillhanda- håller affärsområdet Konsument, genom drygt 370 apotek i hela landet, receptbelagda och receptfria läkemedel, handelsvaror samt information och rådgivning till privatpersoner. Bolaget har också en väl utbyggd distanshan- del som består dels av internethandel och dels av distansförsäljning som sker genom

olagets a oteksom ud kad tillgänglighet till läkemedel och rådgivning är en viktig del i bolagets strategi. Apotekets andra affärsom- råde, Vård & Företag, erbjuder försörjnings- och farmacitjänster såsom läkemedelsförsörj- ning, läkemedelsgenomgångar och andra rådgivningstjänster till landsting, kommuner och privata vårdföretag. Bolaget bedriver också dosverksamhet. Ägarens ambition är att Apoteket ska fortsätta att vara en väl fung- erande, konkurrenskraftig och långsiktigt lönsam aktör på apoteksmarknaden. Hållbar- hetsarbetet är också en viktig

och integrerad del i bolagets profilering och affärsmässiga verksamhet.

Apoteket ska till och med den 30 juni 2015 behålla befintliga apoteksombud i den utsträckning som behövs för att upprätthålla en god läkemedelsförsörjning på den ort ombudet är verksamt (enligt bolagets ägaran- visning).

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2014/2015

Ordf: Christian W Jansson VD: Ann Carlsson

Ordf: Christian W Jansson Led: Maria Curman, Gert Karnberger, Leif Ljungqvist, Kristina Schauman, Elisabet Wenzlaff Arb rep: Gunilla Larsson, Carin Sällström Nilsson Arb suppl: Marie Redeborn, Lena Rhodin Revisor: Åsa Lundvall, EY

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 300 (300) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 150 (150) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

ÅRET 2013

• Minskad omsättning främst till f l d a förlorade landstingsavtal.

• kad ruttomarginal o h lägre kostnader

• ortsatt omställning o h an assningar inom Vård & Företag.

Koncernens nettoomsättning under 2013 minskade med 11,9 procent. Den lägre omsättningen förklaras främst av minskade intäkter från förlorade landstingsavtal och till viss del av lägre konsumentförsäljning till följd av minskat värde på receptförsäljningen. Rörelseresultatet ökade starkt jämfört med 2012. Det är främst förbättrade bruttomargi- naler, lägre personalkostnader och övriga omkostnader som bidragit till resultat- ökningen. Omstruktureringskostnader har belastat resultatet med 44 (85) miljoner kronor under 2013.

UPPFÖLJNING

Apotekets rörelsemarginal uppgick till 1,9 (0,7) procent under 2013, vilket understeg målet på 3 procent men är en tydlig förbätt- ring jämfört med 2012. Koncernens pensions- justerade skuldsättningsgrad 2013 uppgick till 0,2 (2,0) gånger vilket således understeg målet om en skuldsättningsgrad på 0,4–0,8

g nger tdelningen u gi k till mil oner kronor vilket var enligt policy.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2013	2012
Nettoomsättning	18 847 21 392
Rörelseresultat	355	138
Resultat före skatt	436	180
Nettovinst	364	232
– varav hänförbart till minoritet	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2013	2012
Balansomslutning	7 798	8 072
Anläggningstillgångar	4 155	3 377
Eget kapital	4 389	3 040
– varav minoritet	0	0
Nettoskuld	–3 350	–986
Operativt kapital	1 039	2 054

NYCKELTAL	2013	2012
Rörelsemarginal, %	1,9	0,7
Re, Avkastning på eget kapital	9,8	8,1
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt kapital	23,0	4,1
(genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	–0,8	–0,3
Soliditet, %	56,3	37,7
Bruttoinvesteringar, mnkr	135	194
Anslag, mnkr	0	0
tdelning mnkr	150	31
Antal anställda i medeltal	3 899	4 540

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja

MÅL

EKONOMISKA MÅL

•	önsamhet	örelsemarginal procent.
•	apitalstruktur		kuldsättningsgrad ,	,
	gånger av pensionsjusterat eget kapital.
•	Utdelning		procent av årets vinst efter skatt
	justerat för resultat och skatt hänförlig till
	pensionsstiftelsen.
STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅL
•	Hälsomålet	ett liv i hälsa för alla.
•	Mångfaldsmålet		speglar mångfalden i samhället.
•	visionsmålet		procent hållbarhetssäkrat
	sortiment.
•	Halveringsmålet		halvera miljöbelastningen i
	relation till	2 och H2 .

För mer information om hållbarhetsmålen se bolagets årsredovisning.

UPPDRAGSMÅL

• poteket har en ägaranvisning som bland annat uttalar att bolaget ska behålla befintliga apoteksombud till den juni .

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %			Män	Kvinnor			RÖRELSEMARGINAL, %
STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %			Män	Kvinnor			RÖRELSEMARGINAL, %
		Anställda	Ledningsgrupp			Styrelse				2,0
	Statens ägarandel 100%	14						1,6
		14						1,6
			50	50	50		50	1,2
		86	50	50	50		50	0,8
		86						0,8
								0,4
								0,0
								2011			2012	2013

54 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

FÖRETAGSÖVERSIKT

Bolaget, som är helägt av svenska staten, bildades 2009 med uppgift att genomföra omstruktureringen av apoteksmarknaden samt att ge små- företagare möjlighet att driva apotek. Idag är Apoteksgruppen en frivillig apotekskedja bestående av 163 apotek som drivs av cirka 180 egenföretagare under ett gemensamt varumärke.

VERKSAMHET

Apoteksgruppen skapar genom samverkan skalfördelar för anslutna apotek. Genom serviceorganisationen erbjuds apoteksägare stöd för drift av apotek. Apoteksägarna får tillgång till ett gemensamt sortiment och inköp, egna varumärken, ekonomi- och personalsystem, kvalitets-, försäljnings- och etableringsstöd, gemensam marknadsföring och IT-system. Apoteksmarknaden består i huvudsak av sex aktörer och Apoteksgruppen är den fjärde största med en marknadsandel om cirka 10 procent.

ÅRET 2013

•tagnerande a oteksmarknad ger of ränd- rade volymer.

•ffekti kostnadskontroll o h f rstärkt serviceerbjudande.

•ro ent a nya a otek startades a

Apoteksgruppens medlemmar.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2014/2015

Ordf: Birgitta Böhlin

VD: Eva-Britt Gustafsson

Ordf: Birgitta Böhlin Led: Gunvor Engström, Lars Erik Fredriksson, Peder Larsson, Annema Paus, Satish Sen (Annema Paus och Satish Sen valdes vid årsstämman 2014 då Jan Forsberg och Ann-Christin Nykvist avgick) Revisor: Lena Möllerström Nording, Grant Thornton

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 250 (250) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 130 (130) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regerings- kansliet.

UPPFÖLJNING

Soliditeten 2013 överstiger målet på omkring 80 procent. Räntabiliteten uppgick till 1,8

ro ent ilket understeg m let tdel- ningen uppgick till 3,5 (0) miljoner kronor.

tfallet har erkats a a oteksf rsäl ningar

Då försäljningarna avslutats kommer en översyn av de ekonomiska målen att genom- föras under 2014.

• org nr

•

a oteksgru en se

RESULTATRÄKNING, mnkr	2013	2012
Nettoomsättning	112	100
Rörelseresultat	–7	–12
Finansiella intäkter	15	22
Resultat före skatt	8	3
Nettovinst	7	36
– varav hänförbart till minoritet	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2013	2012
Balansomslutning	495	519
Anläggningstillgångar	198	248
Eget kapital	412	402
– varav minoritet	0	0
Nettoskuld	–151	–189
Operativt kapital	261	213

NYCKELTAL	2013	2012
Rörelsemarginal, %	neg	neg
Re, Avkastning på eget kapital	1,8	7,9
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt kapital	neg	neg
(genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	–0,4	–0,5
Soliditet, %	83,2	77,5
Bruttoinvesteringar, mnkr	9	12
Anslag, mnkr	0	0
tdelning mnkr	4	0
Antal anställda i medeltal	80	203

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja

Koncernen visade under året på ökade rörelse- intäkter vilka i huvudsak består av service- intäkter från apoteksföretagare. Rörelseresul- tatet försämrades, främst till följd av att antal försålda apotek minskat jämfört med före- gående år. För apotek anslutna till Apoteks- gruppen uppgick totala omsättningen under 2013 till 3 358 (3 388) miljoner kronor, en minskning med 0,9 procent vilket främst förklaras av att marknaden inte växer och att gruppens marknadsandel sjunkit något. Rörelseresultatet uppgick till 202 (169) miljoner kronor. Resultatförbättringen förkla- ras främst av effektiv kostnadskontroll och förstärkt serviceerbjudande.

MÅL

EKONOMISKA MÅL

•	önsamhet	vkastning eget kapital minst
	procent.
•	apitalstruktur oliditeten i koncernen cirka
	procent.
•	Utdelning	procent av årets resultat, med

beaktande av soliditetsmålet.

STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅL

•ka servicegraden på apotek inom poteksgruppen dvs. andel receptförskrivna

läkemedel som direkte pedieras .

• ka användningen av		lektroniskt pert
töd	i samband med recepte pedition på apotek
inom	poteksgruppen.

• ka andelen vanenmärkta MV av totala omsättningen för handelsvaror.

UPPDRAGSMÅL

•aknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %			Män		Kvinnor			ANTAL APOTEK ANSLUTNA TILL APOTEKSGRUPPEN
STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %			Män		Kvinnor			ANTAL APOTEK ANSLUTNA TILL APOTEKSGRUPPEN
		Anställda	Ledningsgrupp			Styrelse
		Anställda	Ledningsgrupp			Styrelse			200
	Statens ägarandel 100%	22						160
		22						120
			44	56	50		50	120
		78	44	56	50		50	80
		78						80
								40
								0
								2011			2012	2013

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

FÖRETAGSÖVERSIKT

www.arlandabanan.se • org nr 556481-2385 •

I syfte att knyta samman det svenska järnvägssystemet med Arlanda flygplats beslutade riksdagen 1994 om ett mel- lan staten och det privata näringslivet samfinansierat infrastrukturprojekt – Arlandabanan. Arlandabanan Infrastructure AB bildades för statens räkning för att genomföra projektet och förvalta anläggningen.

VERKSAMHET

Arlandabanan Infrastructure äger och förval- tar Arlandabanan samt upplåter banan och vissa rättigheter för driften av snabbtågs- pendeln (Arlanda Express) mellan Arlanda flygplats och Stockholm Central. Arlanda- banan Infrastructure kontrollerar driften

av anläggningen liksom driften av järnvägs- trafiken. Bolaget ska också verka för en integrerad och effektiv trafikering av banan och samverka med Swedavia AB för att skapa en attraktiv trafiklösning för tåg och flyg på Arlanda flygplats.

Arlandabanan Infrastructure förvaltar avtal som rör Arlandabanan och svarar för att statens rättigheter och skyldigheter enligt avtalen efterlevs. Bolagets avtalspart är A-Train AB och avtalet utgör en koncesson. A-Train AB driver Arlanda Express och är samtidigt infrastrukturförvaltare och svarar för alla skyldigheter detta medför. Avtalen ger A-Train AB rätt att utnyttja Arlandabanan Infrastructures trafikeringsrätt på det statliga järnvägsnätet samt nyttjanderätten till Arlan- dabanan och tillhörande stationer. Nyttjande- rätten innebär också en, under vissa förut- sättningar, skyldighet att upplåta banan och stationen på Arlanda flygplats till andra järnvägsföretag.

Arlandabanan Infrastructure ska verka för att resandet med tåg till och från Arlanda flygplats ska öka. Tågtrafiken ska utvecklas genom nya upptagningsområden som ska vara väl integrerade med övrig tågtrafik. Målsätt- ningen är att 2015 ha fördubblat tågresandet

ämf rt med r kningen u g r hittills till 25 procent.

Svenska staten har via Riksgälden ställt ut ett ränte- och amorteringsfritt lån till A-Train AB. Enligt villkoren har staten i stället rätt till vinstdelning (royalty) från A-Train AB. Royal- tyn kan bli såväl lägre som högre än statens kostnader för lånet. Arlandabanan Infrastruc- ture har som målsättning att verka för att lånet återbetalas under avtalsperioden.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2014/2015

Ordf: Jan Olson

VD: lf undin

Ordf: Jan Olson (valdes vid årsstämman 2014 då Karin Starrin avgick) Led: Hans Brändström, Kerstin Hessius, Irene Svenonius (Irene Svenonius valdes vid årsstäm- man 2014 då Elisabeth Annell Åhlund avgick) Revisor: Mikael Sjölander, EY

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 110 (110) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 66 (66) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

ÅRET 2013
•	ntalet	assagerare med	rlanda ress
	ökade med 1,6 procent.
•	ntalet	assagerare med	riga ärn ägs
	företag ökade med 24,6 procent.

Arlandabanan Infrastructures verksamhet finansieras via intäkter från trafikrättig- heterna, markhyror från A-Train, en särskild kontroll- och övervakningsersättning från A-Train och uppdragsersättning från Trafik- verket. Verksamheten uppvisar årligen ett nollresultat.

Trafiken på Arlanda liksom resandet till och från flygplatsen ökade. I december 2012 startade SL den nya pendeltågslinjen Tumba/

l s sala ia to kholm o h rlanda

2013 var således det första helåret som Arlanda Express utsattes för direkt konkur- rerande järnvägstrafik. SL-trafikens påverkan på Arlanda Express blev begränsad. Arlanda Express marknadsandel minskade från 14,5 till 14,2 procent.

UPPFÖLJNING

Någon royalty har inte erhållits. Royaltylånet börjar återbetalas först när ägarna till A-Train uppnått en viss avkastning på eget kapital.

2013 utgör den gränsen en ackumulerad avkastning på 7,61 procent. Den faktiska ackumulerade avkastningen uppgick till 3,61 procent.

Såvitt gäller långsiktiga hållbarhetsmål finns ännu inga resultat att redovisa. Arbetet pågår med att bryta ned målen i detaljerade mål för hela värdekedjan.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2013	2012
Nettoomsättning	67	67
Rörelseresultat	0	0
Resultat före skatt	0	0
Nettovinst	0	0
– varav hänförbart till minoritet	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2013	2012
Balansomslutning	1 511	1 584
Anläggningstillgångar	1 494 1 551
Eget kapital	10	10
– varav minoritet	0	0
Nettoskuld	–8	–15
Operativt kapital	2	–5

NYCKELTAL	2013	2012
Rörelsemarginal, %	0,0	0,0
Re, Avkastning på eget kapital	0,0	0,0
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt kapital	0,0	0,0
(genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	–0,8	–1,5
Soliditet, %	0,7	0,6
Bruttoinvesteringar, mnkr	0	0
Anslag, mnkr	0	0
tdelning mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	1	1

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Nej

MÅL

EKONOMISKA MÅL

•olagets verksamhet s ftar inte till vinst.

STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅL vergripande mål har lagts fast inom

•Mångfald och rättvisa.

•egränsad miljöpåverkan.

•ntikorruption.

•öjda resenärer.

UPPDRAGSMÅL

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %	Män		Kvinnor		ANTAL RESENÄRER TILL ARLANDA FLYGPLATS, miljoner

Styrelse

Statens ägarandel 100%

50 50

5
4
3
2
1
0	2011	2012	2013
2010	2011	2012	2013

Antal passagerare som reser

med andra järnvägsföretag via Arlanda

Antal passagerare med Arlanda Express

56	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

FÖRETAGSÖVERSIKT

	AKTIEBOLAGET SVENSK BILPROVNING • org nr	• www.bilprovningen.se

Aktiebolaget Svensk Bilprovning, Bilprovningen, grundades 1963 på uppdrag av riksdag och regering. I juli 2010 konkurrensutsattes fordonsbesikt- ningsmarknaden vilket innebar att nya aktörer kunde ansöka om ackreditering f r att esikta fordon nder genomfördes försäljningar av delar av Bilprovningens stationsnät till nya aktö- rer. Efter genomförd försäljningsprocess av cirka två tredjedelar av stationsnätet är det kvarvarande Bilprovningen nu ett av staten helägt bolag.

VERKSAMHET

Bilprovningen bedriver en affärsmässig verk- samhet på en fullt avreglerad marknad. Med 89 stationer och cirka 625 medarbetare är Bilprovningen även efter de avslutade försälj- ningarna Sveriges ledande aktör för besikt- ning av motordrivna fordon. Bolaget ska möta kundens behov av tjänster kring fordonets trafiksäkerhet, miljöpåverkan och driftseko- nomi i samband med rådgivning och kontroll av fordon. Vidare ska Bilprovningen finnas nära kunden och erbjuda sina tjänster på det sätt som passar kunden. Verksamheten under 2013 bestod till cirka 90 procent av obligato- riska kontroll- och registreringsbesiktningar i enlighet med direkti samt nationella lagar och föreskrifter. Bolaget har ett starkt varumärke som ska bibehållas genom bland annat en hög kvalitet i tjänsterna mot kund och långsiktigt hållbart ansvarstagande. Bolaget fortsätter också att anpassa sina kostnader och verksamhet till den numera fullt konkurrensutsatta marknaden.

ÅRET 2013
• msättningen minskade kraftigt	grund
av avyttrade verksamheter.

•nderliggande erksamhet ut e klades dock positivt.

•ortsatt ar ete med att f r ättra l nsam heten.

Den försäljningsprocess som påbörjades 2012 av dels två kluster av stationsnät och dels bolagets fastighetsbestånd slutfördes under 2013. I januari 2013 meddelades att staten respektive de övriga delägarna delat upp bolaget mellan sig, där minoritetsägarna tog över det sydvästra klustret. Staten blev därigenom helägare till det kvarvarande rikstäckande stationsnätet. Affären slutfördes den 18 mars 2013.

Bilprovningen har fortsatt en stark position på marknaden trots en ökad konkurrens under

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2014/2015

Ordf: Karin Strömberg

VD: enny rnerfors

Ordf: Karin Strömberg (valdes vid årsstämman då Kerstin Lindberg Göransson avgick) Led: Cecilia Daun Wennborg, Gunnar Malm, Anna Nilsson Ehle, Hans Krondahl, Leif Ljungqvist (Hans Krondahl valdes vid års- stämman 2014 då Jacob Röjdmark avgick) Arb rep: Bengt Lindblom, Joakim Rönnlund Arb suppl: Göran Lund, Jonas NIlsson Revisorer: Jonas Ståhlberg, Deloitte

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 130 (130) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 80 (80) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

nder det andra k artalet s nk mark- nadsandelen, men under andra halvåret vände utvecklingen. Genom marknadsbearbetning och hög tillgänglighet utvecklades försälj- ningsvolymen positivt under det fjärde kvarta- let vilket resulterade i en marknadsandel om 35 procent i slutet av året. Den redovisade nettoomsättningen sjönk dock kraftigt under 2013, som en följd av att koncernen avyttrade 70 stationer under det fjärde kvartalet 2012 och ytterligare 56 stationer under det första kvartalet 2013. Rörelseresultatet minskade kraftigt under 2013, vilket dock helt berodde på försäljningsintäkter från klusterförsälj- ningar under 2012. Det underliggande resul- tatet utvecklades positivt under 2013 som en följd av goda försäljningsvolymer och arbete med effektivitet och kostnader.

UPPFÖLJNING

Rörelsemarginalen uppgick till 3,1 procent, vilket är under bolagets nya rörelsemarginal- mål. Lönsamhetsutvecklingen är dock positiv och målet ska utvärderas på ett antal års sikt. Soliditeten uppgick vid årsskiftet till 64 procent, som en följd av försäljningsintäk- terna o h ett kraftigt kat eget ka ital tdel- ningen för 2013 uppgick till 290 miljoner kronor, vilket utöver ordinarie utdelning även inkluderar en extra utdelning som justerade soliditeten till ägarens nya uppsatta mål vilka antogs av årsstämman 2014. Framöver ska lönsamheten uppgå till 8 procent. Soliditeten ska vara 30–40 procent och utdelningen uppgå till minst 80 procent av vinsten. Målen uppnås långsiktigt och utvärderas över en period på 3–5 år.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2013	2012
Nettoomsättning	785	1 550
Rörelseresultat	24	325
Resultat före skatt	40	333
Nettovinst	31	362
– varav hänförbart till minoritet	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2013	2012
Balansomslutning	584	1 302
Anläggningstillgångar	61	269
Eget kapital	372	985
– varav minoritet	0	0
Nettoskuld	0	0
Operativt kapital	372	985

NYCKELTAL	2013	2012
Rörelsemarginal, %	3,1	21,0
Re, Avkastning på eget kapital	4,6	42,9
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt kapital	3,6	52,9
(genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,0	0,0
Soliditet, %	63,6	75,7
Bruttoinvesteringar, mnkr	11	14
Anslag, mnkr	0	0
tdelning mnkr	290	70
Antal anställda i medeltal	731	1 598

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja

MÅL

EKONOMISKA MÅL

•	önsamhet vkastning på s sselsatt kapital
	procent. Vinstmarginal				procent.
•	apitalstruktur		oliditet		procent.
•	Utdelning		procent av nettovinsten, över
	en konjunkturc kel.
Mål 2013. Vid årsstämman 2014 antogs nya
ekonomiska mål.
STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅL
•	äkra fordon		ompletterande kontroller
	fördubblas.		.
•	ttraktiv arbetsgivare			ersonalomsättning ma
	procent, andel kvinnliga besiktningstekniker
	minst	procent, andelen medarbetare med
	utländsk bakgrund minst				procent	.
•	Miljömässig förebild			limatpåverkan minskas
	procent			med delmål att minska
	med	procent till år			.

UPPDRAGSMÅL

•aknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

SOLIDITET, %

	Anställda	Ledningsgrupp	Styrelse		100		Mål
Statens ägarandel 100%							Mål
Statens ägarandel 100%	11	40			75		Utfall
		40	50	50	50
	89	60	50	50	50
	89	60			25
					25
					0	2012	2013
					2011	2012	2013

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

FÖRETAGSÖVERSIKT

www.bostadsgaranti.se • org nr						• A KTIEBOLAGET BOSTADSGARANTI

Aktiebolaget Bostadsgaranti bildades 1962 och har sedan dess arbetat med konsumentskydd vid bostadsbyggande. Bostadsgaranti ägs till lika delar av staten och Sveriges Byggindustrier.

I maj 2014 beslutades vid extra bolags- stämma i Bostadsgaranti om försäljning av aktierna i dotterbolaget Försäkringsaktiebolaget Bostadsgaranti.

VERKSAMHET

I december 2012 bemyndigade riksdagen regeringen att avyttra statens aktier i Bostads- garanti och under 2014 bemyndigades reger- ingen att som alternativ avveckla bolaget.

Försäljningen av dotterbolaget utgör en del av avvecklingen av Bostadsgaranti som hel- het. Förutsatt att Finansinspektionen godkän- ner köparen, Columbia Insurance Company, består den kvarvarande verksamheten i Bostadsgaranti i huvudsak av den pågående avvecklingen av insatsgarantier. Nyförsälj- ningen av denna produkt upphörde 2012 och kvarstående åtaganden beräknas vara avslu- tade senast 2016.

ÅRET 2013

•	roduktionen a ostäder i erige
	fortsatt låg nivå.
•	Minskad te kning a yggfelsf rsäkringar

•od a kastning fr n la erings ortf l en

Moderbolagets verksamhet har historiskt utgjorts av att utfärda säkerheter enligt bostadsrättslagen. Denna garantigivning upphörde i april 2012 och är nu under avveckling. Verksamheten under 2013 har utgjorts av utbildnings- och konsult- verksamhet i samband med produktion av bostadsrättsobjekt.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2014/2015

Ordf: Hans Wibom

VD: Kåre Eriksson

Ordf: Hans Wibom Led: Bo Antoni, Maurice Forslund, Pether Fredholm, Richard Reinius Revisor: Gunilla Wernelind, KPMG

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 76 (76) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 38 (38) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Koncernens nettoomsättning sjönk med 52 procent under året. Resultat före skatt ökade med 13 procent. En försämring av resultatet i försäkringsrörelsen uppvägdes av högre kapitalavkastning. För moderbolaget blev totalavkastningen 11 (9) procent och för dotterbolaget, Försäkringsaktiebolaget Bostadsgaranti, 7 (6) procent.

Marknadsvärdet på koncernens placerings- tillgångar uppgick vid årsskiftet till 982 (903) miljoner kronor.

UPPFÖLJNING

Avkastningen på eget kapital uppgick för 2013 till 15,1 procent och därmed överträf- fades m let tdelningen u gi k till miljoner kronor, varav hälften tillfaller staten som ägare, vilket är i enlighet med policy.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2013	2012
Nettoomsättning	7	13
Rörelseresultat	–4	–1
Resultat före skatt	68	59
Nettovinst	51	51
– varav hänförbart till minoritet	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2013	2012
Balansomslutning	1 419	1 390
Anläggningstillgångar	1	1
Eget kapital	356	323
– varav minoritet	0	0
Nettoskuld	–718	–610
Operativt kapital	–362	–287

NYCKELTAL	2013	2012
Rörelsemarginal, %	neg	neg
Re, Avkastning på eget kapital	15,1	16,9
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt kapital	1,3	5,5
(genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	–2,0	–1,9
Soliditet, %	25,1	23,2
Bruttoinvesteringar, mnkr	0	0
Anslag, mnkr	0	0
tdelning mnkr	17	18
Antal anställda i medeltal	12	13

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Nej

MÅL

EKONOMISKA MÅL
•	önsamhet vkastning på eget kapital ska
	motsvara den femåriga statsobligationsräntan
	plus tre procentenheter.
•	Utdelning Minst	av årets resultat efter skatt.

STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅL

•Inga strategiska hållbarhetsmål har utarbetats för bolaget.

UPPDRAGSMÅL

•aknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %			Män		Kvinnor
		Anställda		Ledningsgrupp		Styrelse
	Statens ägarandel 50%
	Sveriges Byggindustrier 50%	42	58	60	40	100
	Sveriges Byggindustrier 50%

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
20		Mål
		Mål
15		Utfall
10
5
0	2012	2013
2011	2012	2013

58	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

FÖRETAGSÖVERSIKT

reg nr P 4401.16.4 •

A/O Dom Shvetsii

Riksdagen beslutade hösten 1994 att svenska regeringen och Sankt Petersburgs stad skulle bilda ett aktie- bolag, A/O Dom Shvetsii, (”Sverigehuset”). Bolaget förvaltar ett så kallat Sverigehus i Sankt Petersburg, med officiella, kulturella och kommersiella funktioner.

trikesde artementet hyr f r detta

ändamål lokaler för Sveriges general- konsulat. En stor del av resterande lokaler hyrs ut till verksamheter med Sverigeanknytning, inklusive Business Sweden och svenska företag.

VERKSAMHET

Etableringen av ett Sverigehus i centrala Sankt Petersburg skulle ses som ett led i utvecklingen av relationerna mellan Sverige och Ryssland där Sverige har ett särskilt intresse av att utveckla förbindelserna med Sankt Petersburg och nordvästra Ryssland. Det ansågs angeläget att ge svenska myndig- heter och svenskt näringsliv en naturlig bas för sin verksamhet i Sankt Petersburg. Projek- tet skulle genomföras på kommersiella villkor och med ett långsiktigt mål om egen finan- siell bärkraft. Företaget bildades genom ett trepartsavtal mellan svenska staten, staden Sankt Petersburg och Skanska. Skanska sålde sina 49 procent i Dom Shvetsii till CA Fastig- heter hösten 2008.

Dom Shvetsii är ett ryskt aktiebolag som ägs av Ladoga Holding AB (ett dotterbolag till CA Fastigheter) till 49 procent, svenska staten till 36 procent och av staden S:t Petersburg till 15 procent. Dom Shvetsii har dispositionsrätten till fastighetskomplexet Sverigehuset och till marken under 49 år.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2014/2015

Ordf: Jan Borekull	Ett managementbolag
	sköter VD:s åtagande

Ordf: Jan Borekull Led: Leif Appelblom, Johan Damne,

Lars Grundberg, Vladislav Vilorgovich Kozelskij

Revisor: Dimitry Mikhaylov, Dimitry Mikhaylov

Consulting Bureau

r ode till styrelsens ordf rande u g r till

Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 4 000

r ode utg r inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Fastighetskomplexet innehåller cirka 4 500 kvm uthyrningsbar yta. Största hyresgäst är

trikesde artementet som f r eriges gene- ralkonsulat hyr lokaler för kansli och residens samt lägenheter för utsända. Andra stora hyresgäster är Stockholms Handelshögskola, Royal Bank of Scotland, Business Sweden och Nordiska ministerrådet.

ÅRET 2013
•	eläggningsgrad	ro ent
•	kad konkurrens d	ut udet	kontorsyta
	i staden har stigit.

UPPFÖLJNING

Dom Shvetsiis verksamhet är helt beroende av hur stor efterfrågan på lokaler i Sankt Petersburg är. I dag är beläggningen i Sverigehuset 99 procent.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2013	2012
Nettoomsättning	18	17
Rörelseresultat	14	13
Resultat före skatt	12	13
Nettovinst	10	10
– varav hänförbart till minoritet	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2013	2012
Balansomslutning	27	22
Anläggningstillgångar	15	15
Eget kapital	–3	–3
– varav minoritet	0	0
Nettoskuld	15	15

NYCKELTAL	2013	2012
Rörelsemarginal, %	75,2	74,1
Re, Avkastning på eget kapital
(genomsnitt), %	neg	neg
Soliditet, %	–13,6	–13,6
Bruttoinvesteringar, mnkr	0	0
Anslag, mnkr	0	0
tdelning mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	0	0

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Nej
Bestyrkt GRI-rapport	Nej
Redovisar enligt IFRS	Nej

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %	Män	Kvinnor	VAKANSGRAD, %
STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %	Män	Kvinnor	VAKANSGRAD, %
	Statens ägarandel 36%	Styrelse			5
	Statens ägarandel 36%				4
	CA Fastigheter 49%				4
	CA Fastigheter 49%	100			3
	Staden Sankt Petersburg 15%	100			3
					2
					1
					0
					2011	2012	2013

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

FÖRETAGSÖVERSIKT

M	• org nr 556190-4201 • www.dramaten.se

Kungliga Dramatiska teatern har en historia som Sveriges nationalscen för talad teater sedan Gustav III:s dagar. Teatern har haft varierande grad av stat- ligt inflytande sedan starten och 1975 blev den ett statligt ägt aktiebolag. Målet är att Kungliga Dramatiska teatern som nationalscen ska vara

den ledande institutionen inom teaterns område.

VERKSAMHET

Kungliga Dramatiska teatern (Dramaten) ska vara den i Sverige ledande institutionen inom teaterns område och som nationalscen stå på högsta nivå vad gäller utveckling, förnyelse, konstnärligt kvalitet samt hantverksskicklig- het i ateljéer och verkstäder. Dramaten ska verka i ett internationellt teater- och kultur- sammahang och initiera samarbeten samt främja interkulturellt utbyte. Dramaten ska vårda och främja det svenska språket och nationella kulturarvet inom teaterns område.

t udet ska est a en arierad re ertoar som omfattar svenska och internationella klassiker och moderna verk, samt inkludera dramatik för barn och ungdomar. Teatern ska också stödja nyskapande svensk scenkonst genom att beställa och framföra nyskriven svensk dramatik samt ge utrymme åt nyska- pande scenkonstnärer.

Dramaten ska nå en så bred och stor publik som möjligt och rikta sig till vuxna såväl som till barn och unga. Samtidigt ska Dramaten vara en angelägenhet för en publik i hela Sverige. Dramaten ska sträva efter att nå nya publikgrupper och på olika sätt öka tillgäng- ligheten.

ÅRET 2013
• ntalet es kare h ller sig	en h g
och jämn nivå.

•ortsatt ar ete med att n nya u lik grupper bland annat genom en satsning på nya kommunikationskanaler.

•tt ositi t resultat o h ett stärkt eget kapital.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2014/2015

Ordf: Daniel Sachs

VD: Marie-Louise Ekman

Ordf: Daniel Sachs Led: Carina Brorman, Sara Danius, Gunvor Kronman, Qaisar Mahmood, Chris Marschall, Eric Sjöström (Sara Danius valdes vid årsstämman 2014 då Lotta Lotass avgick) Arb rep: Rebecka Hemse, Kjäll Åkerblom Arb suppl: Jan-Eric Piper, Dick Sandin Revisor: Kerstin Sundberg, Deloitte

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 60 (60) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 30 (30) tkr.

Anslaget från staten uppgick under 2013 till 223,5 miljoner kronor. Resultatet för året är 3,2 miljoner kronor och det egna kapitalet fortsätter att stärkas, det uppgår för 2013 till 31 miljoner kronor.

UPPFÖLJNING

Repertoaren är varierad och innehåller såväl nyskriven dramatik och klassiker av såväl svenskt som internationellt ursprung. Dramaten gav 5 klassiska verk och 22 moderna och antalet nya produktioner upp- gick till 17. Produktioner, föreställningar och

es kare till nga ramaten ramatens satsning på scenkonst som vänder sig till barn och unga – ökade under 2013. Sam- manlagt gav Dramaten 865 föreställningar som sågs av 221 614 personer. I syfte att nå publik i hela landet genomfördes ett antal gästspel, ett stort antal produktioner har tillgängliggjorts digitalt och genom samar- beten med bland andra Sveriges Radio AB.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2013	2012
Nettoomsättning	263	262
Rörelseresultat	2	15
Resultat före skatt	3	16
Nettovinst	3	16
– varav hänförbart till minoritet	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2013	2012
Balansomslutning	87	76
Anläggningstillgångar	9	9
Eget kapital	31	28
– varav minoritet	0	0
Nettoskuld	–63	–53
Operativt kapital	–32	–25

NYCKELTAL	2013	2012
Rörelsemarginal, %	0,6	5,7
Re, Avkastning på eget kapital	10,4	82,3
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt kapital	neg	neg
(genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	–2,0	–1,9
Soliditet, %	36,0	37,0
Bruttoinvesteringar, mnkr	4	3
Anslag, mnkr	223	222
tdelning mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	310	307

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Nej

MÅL

EKONOMISKA MÅL

• ramaten ska ha ett eget kapital som ger en stabil ekonomisk grund för verksamheten.

STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅL

•Med repertoar och övrig verksamhet förvalta, berika, utveckla och förn a konstnärlig kvalitet, tankeliv och värderingar.

•ka andelen förstagångsbesökare.

•ka andelen publik som nås genom digitala kanaler.

•Uppnå en jämställd könsfördelning bland konstnärliga upphovspersoner.

UPPDRAGSMÅL

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

KÖNSFÖRDELNING, %		Män	Kvinnor		BELÄGGNING, %
Anställda		Ledningsgrupp	Styrelse		100
		40			75
51	49	40	43		50
51	49	60	43	57	50
		60		57
					25
					0	2011	2012	2013
					2010	2011	2012	2013

60	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

FÖRETAGSÖVERSIKT

www.europeanspallationsource.se • org nr 556792-4096 •

European Spallation Source ESS AB, ESS, bildades 2010 och har till upp- gift att projektera, konstruera, bygga, äga och driva forskningsanläggningen European Spallation Source i Lund.

ESS ägs gemensamt av svenska och danska staten. Svenska staten äger 74 procent och danska staten äger 26 procent av aktierna.

VERKSAMHET

ESS förbereder konstruktionen av forsknings- anläggningen European Spallation Source, som ska byggas i Lund med beräknad bygg- start 2014. När anläggningen står klar kom- mer den att vara världens främsta material- forskningsanläggning som använder neutroner för att undersöka material på atom- och molekylnivå. Detta möjliggör studier av exem- pelvis ett proteins struktur och funktion i förhållanden som liknar de där molekylen verkar i sin ursprungliga miljö. Bolaget sam- arbetar med de 17 partnerländer som i dag deltar i projektet. I projekteringsfasen som sträckte sig fram till och med 2013 ingår att uppdatera den tekniska designen och kost- nadsberäkningen av anläggningen.

ÅRET 2013
•	ortsatt u	yggnad a	organisationen
	inför byggstart 2014.
•	ersonal kning med		ro ent tillst nds-
	processer och arkeologiska utgrävningar.
•	ktieägartillskott		mil oner kronor
	från svenska staten.

yggnaden a organisationen har fortsatt under bolagets fjärde år och personalen har ökat med 44 procent. James H. Yeck tog över som VD den 1 mars 2013 efter Colin Carlile. ESS har färdigställt anläggningens tekniska

design och är efter omfattande revisioner av utfört arbete berett att inleda byggnationen av anläggningen. Tillståndsprocesser och arkeologiska utgrävningar har initierats och genomförts.

Rörelseresultatet fortsätter att försämras. Försämringen beror på att antalet anställda fortsätter att öka och att verksamheten förbe- reds för påbörjan av byggnation. Som följd har aktieägartillskottet ökat.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2014/2015

Ordf: Sven Landelius

VD: James H. Yeck

Ordf: Sven Landelius Led: Katarina Bjelke, Lars Börjesson, Per Eriksson, Lars Goldsmith, Lena Gustafsson, Hans Müller Pedersen, Bo Smith (Bo Smith valdes vid extra stämma i juli 2013 och ersatte Lars Kolte som avgick

i maj 2013) Arb rep: Michael Palade Revisor: Kent Lindén, KPMG

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 140 (140) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 70 (70) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet eller vid danska Ministeriet.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2013	2012
Nettoomsättning	0	0
Rörelseresultat	–534	–349
Resultat före skatt	–533	–348
Nettovinst	–533	–348
– varav hänförbart till minoritet	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2013	2012
Balansomslutning	212	118
Anläggningstillgångar	9	5
Eget kapital	51	23
– varav minoritet	0	0
Nettoskuld	0	0
Operativt kapital	51	23

NYCKELTAL	2013	2012
Rörelsemarginal, %	0,0	0,0
Re, Avkastning på eget kapital	neg	neg
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt kapital	neg	neg
(genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,0	0,0
Soliditet, %	23,8	19,9
Bruttoinvesteringar, mnkr	5	3
Anslag, mnkr	0	0
tdelning mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	166	115

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Nej

MÅL

EKONOMISKA MÅL

•olagets verksamhet s ftar inte till vinst.

STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅL
• amtliga b ggnader inom	ska utformas för

miljöcertifiering enligt internationellt vedertaget certifieringss stem.

UPPDRAGSMÅL

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

Statens ägarandel 74%

Danska staten 26%

100

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

• aknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

• lla portföljbolag ska införa hållbarhetsmål som sedan ska integreras i ägaragendor och affärsplaner.

• ouriertransform ska genomföra investeringar i bolag som har hållbara produkter och tjänster.

STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅL

• Inga ekonomiska mål har beslutats av ägaren.

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Antal anställda i medeltal

Bruttoinvesteringar, mnkr

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

Rop, Avkastning på operativt kapital (genomsnitt), %

Re, Avkastning på eget kapital (genomsnitt), %

– varav hänförbart till minoritet

mnkr

Skr. 2013/14:140

Bilaga

FÖRETAGSÖVERSIKT

M	• org nr 556771-5700 • www.fouriertransform.se

Fouriertransform Aktiebolag är ett stat- ligt ägt riskkapitalbolag. Bolaget bilda- des i december 2008 med ett eget kapital på cirka 3 miljarder kronor 1). Bolagets uppdrag var ursprungligen att bidra med investeringar för att stärka det svenska fordonsklustrets internatio- nella konkurrenskraft. I augusti 2013 utvidgades bolagets verksamhets- mandat till att även omfatta övriga delar av tillverkningsindustrin och när- liggande t änstenäringar draget utförs genom att på kommersiella grun- der tillhandahålla kapital i olika former.

VERKSAMHET

Fouriertransform investerar i verksamheter som bedöms kunna bidra till att svensk fordonsrelaterad industri, övrig svensk indu- stri och närliggande tjänster behåller sin framskjutna position, särskilt inom områdena miljö och säkerhet.

I bolagets uppdrag ingår även att vara en aktiv ägare som tillför kompetens till varje projekt, genom att bidra med kvalificerade styrelserepresentanter, såväl egna medarbe- tare som personer i bolagets nätverk, i alla delägda bolag.

Sedan starten 2009 har Fouriertransform investerat totalt cirka 1miljard kronor i 20 bolag vilket tillsammans med syndikerings- partners motsvarar en total investeringsnivå om cirka 3 miljarder kronor. Portföljbolagen omsätter cirka 1,9 miljarder kronor och har 1 300 anställda.

Bolaget startade verksamheten 2009 och investeringarna sker långsiktigt. Resultatet beror därför i huvudsak på finansnetto och kostnader för förvaltningsorganisationen. Bolaget har 12 anställda med kontor i Stock- holm och Göteborg. Bolaget ska vara en långsiktig industriell partner som investerar på kommersiella grunder med ett avkast- ningsmål på 10–15 procent per år.

ÅRET 2013
•	n esterat ka ital	mil ard kronor i
	20 bolag sedan starten 2008.
•	g akti itet i en a	aktande marknad
•	tort utländskt intresse f r ouriertrans-
	forms portföljbolag.

Den 20 augusti 2013 hölls en extra bolags- stämma i Fouriertransform där beslut fattades att utvidga bolagets verksamhetsmandat till att, förutom fordonsindustrin, även omfatta

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2014/2015	RESULTATRÄKNING,
	Nettoomsättning
	Värdeförändringar
	Rörelseresultat
	Resultat före skatt
	Nettovinst

Ordf: Sigrun Hjelmquist				VD: Per Nordberg			BALANSRÄKNING,
							Balansomslutning

Ordf: Sigrun Hjelmquist (valdes vid årsstämman 2014							Anläggningstillgångar
då Lars-Olof Gustavsson avgick) Led: Jan Bengtsson,							Eget kapital
lf	erg	asse ohansson		anna	ager rant		– varav minoritet
Charlotte Rydin, Christina Åkerman (Jan Bengtsson,							Nettoskuld
lf	erg o h		harlotte ydin aldes		id rsstämman
							Operativt kapital
	d	lla	ritt rä din	ell ist	arin	ronstam

och Lars Göran Moberg avgick) Revisor: Hans							NYCKELTAL
Andersson och Andreas Drugge, Deloitte

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 300
(300) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till
150 (150) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är
anställd i Regeringskansliet.							Soliditet, %

							Anslag, mnkr
övriga delar av tillverkningsindustrin och							tdelning mnkr

närliggande t änstenäringar					nder	ret
investerades totalt 283 miljoner kronor i fyra
nya bolag – Smart Eye AB och TitanX Engine							Bestyrkt GRI-rapport
Cooling AB i Göteborg, Rototest International
							Redovisar enligt IFRS
AB i Rönninge och SciBase AB i Stockholm

– samt 125 miljoner kronor i befintliga port-
följbolag.
Bolagets kostnader hänför sig främst till
personalkostnader samt projekt- och konsult-
kostnader. Fouriertransform har från och med							MÅL
fjärde kvartalet 2013 börjat tillämpa den
							EKONOMISKA MÅL
internationella redovisningsstandarden IFRS

och samtliga belopp avser det så kallade
investmentföretaget innebärande att investe-
ringar i portföljbolag och kortfristiga place-
ringar värderats till bedömda verkliga värden
vid bokslutstidpunkten.
UPPFÖLJNING
Fouriertransform har sedan starten investerat
totalt cirka 1 miljard kronor, vilket jämfört
med bedömt verkligt värde på befintlig port-							UPPDRAGSMÅL
följ samt återbetalt kapital från portföljbola-

gen, motsvarar en värdeökning på cirka 10
procent sedan Fouriertransform startade.
1) Bakgrunden till bolagets bildande anges i reger-
ingens proposition ”Staten som huvudman för bolag
med verksamhet avseende forskning och utveckling och
annan verksamhet inom fordonsklustret m m.” (prop.
			et	i	rskr

2013	2012
0	3
77	128
42	66
151	210
131	194
0	0

2013	2012
3 353	3 181
1 085	637
3 283	3 152
0	0

–2 253 –2 535

1 030	617
2013	2012
4,1	6,4
5,1	13,8
–0,7	–0,8
97,9	99,1
342	139
0	0
0	0
11	11

KÖNSFÖRDELNING, %	Män		Kvinnor		INVESTERINGSPORTFÖLJ/ANTAL INVESTERINGAR

Anställda	Styrelse	1 200			(17)	Bokfört värde
18		1 000				investerings-
18	43	800				portfölj
	43	600		(13)		( ) Antal
82	57	400	(12)			( ) Antal
	57		(12)			investeringar
						investeringar
		200
		0	2011	2012	2013
			2011	2012	2013

62	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

FÖRETAGSÖVERSIKT

Green Cargo AB, som är helägt av svenska staten, bildades 2001 vid bolagiseringen av affärsverket Statens Järnvägar. Green Cargo övertog då affärsverkets godstrafik på järnväg. Green Cargos affärsidé är att erbjuda effektiv och hållbar järnvägslogistik för det svenska näringslivet.

VERKSAMHET

Green Cargo är Sveriges största aktör inom järnvägsgods med en marknadsandel om cirka 60 procent. Bolaget erbjuder transporter dels inom sitt nätverk och dels inom system- tåg. Marknaden för godstransporter på järnväg består av ett fåtal aktörer. Konkurrensen med fraktbolag inom väg och sjöfart är mycket stark.

Företagets största kunder finns inom indu- strierna stål, gruvor, kemi, bil, verkstad, papper och skog samt handel. Marknaden för godstransporter på järnväg blir alltmer inter- nationell vilket är en viktig förutsättning för den fortgående avregleringen. De etablerade järnvägsföretagen möter en ökad konkurrens från privata aktörer, vilket ökar kraven på kostnadseffektiva godstransporter med hög kvalitet. Kunderna efterfrågar effektiva inter- nationella logistiklösningar. Järnvägen har varit långsam i att anpassa sig till ett gräns- löst och integrerat Europa och har därmed haft svårt att konkurrera med andra transport- slag om internationella flöden.

Green Cargos strategi är att fokusera på effektiv och hållbar järnvägslogistik för det svenska näringslivet och öka kvaliteten sam- tidigt som verksamheten bedrivs med lön- samhet.

ÅRET 2013

•rs agad kon unktur o h kad ris ress slog hårt mot omsättningen.

•ffekti iserings rogram egränsade resultatförsämringen.

• edskri ning a ärdet		lok o h reser e-
ring för förlustkontrakt.
nder	minskade trans	ort olymerna

ytterligare. Green Cargos verksamhet är exponerad för ett flertal risker, bland annat att produktionen till sin karaktär är kapitalin- tensiv, att verksamheten är starkt konjunktur- beroende, att volymutvecklingen för järnvägs- bundna godstransporter i Europa är stagne- rande, att konkurrensen på marknaden blir starkare och att den internationella affären är beroende av fungerande samarbete med andra logistikföretag.

green argo om • org nr

•

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2014/2015

RESULTATRÄKNING, mnkr

2013

2012

Nettoomsättning

4 149 4 585

Rörelseresultat

–368

–72

Resultat före skatt

–394

–123

Nettovinst

–382

519

– varav hänförbart till minoritet

–1

BALANSRÄKNING, mnkr

2013

2012

Ordf: Lennart Pihl

VD: Jan Kilström

Balansomslutning

4 214

4 850

Anläggningstillgångar

3 143

3 225

Ordf: Lennart Pihl Led: Margareta Alestig Johnson,

Eget kapital

1 333

1 740

Ann-Christine Hvittfeldt, Daniel Kristiansson, Lotta

– varav minoritet

Stalin, Tryggve Sthen (Daniel Kristiansson valdes vid

Nettoskuld

–540

–1 107

årsstämman 2014 då Lars Erik Fredriksson avgick)

Operativt kapital

793

633

Arb rep: Stefan Bieder, Peter Lundmark Arb suppl:

Anders Gustavsson, Jerker Liljeberg Revisor: Hans

NYCKELTAL

2013

2012

Åkervall, KPMG

Rörelsemarginal, %

neg

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 300

Re, Avkastning på eget kapital

neg

35,3

(genomsnitt), %

(300) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till

Rop, Avkastning på operativt kapital

neg

150 (150) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är

(genomsnitt), %

anställd i Regeringskansliet.

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

1,0

0,6

Soliditet, %

31,6

35,9

Bruttoinvesteringar, mnkr

343

300

Anslag, mnkr

Green Cargo har levererat ett negativt

tdelning

mnkr

Antal anställda i medeltal

2 125

2 323

underliggande rörelseresultat under 2013. De

samlade godsvolymerna som inte har åter-

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

hämtat sig efter finanskris och lågkonjunktur

Bestyrkt GRI-rapport

sjönk ytterligare under året.

Green Cargo-koncernens rörelseintäkter

Redovisar enligt IFRS

minskade jämfört med föregående år pga.

svag konjunktur, minskade volymer och

prispress. Rörelseresultatet försämrades på

grund av fallande volymer, nedskrivningar av

lok (112 miljoner kronor) och reservering för

MÅL

förlustkontrakt (78 miljoner kronor). Tack

vare pågående effektiviseringsprogram mins-

EKONOMISKA MÅL

kade dock det underliggande resultatet min-

•

önsamhet

vkastning på operativt kapital

dre än omsättningstappet. Fjolårets resultat

procent senast

belastades med en engångskostnad om cirka

•

apitalstruktur ettoskuldsättningsgrad ,

, .

10 miljoner kronor för integrationen av den

•

Utdelning

procent med beaktande av

egna järnvägsspeditören NTR i moderbolaget

nettoskuldsättningsgraden.

Green Cargo. Fjolårets resultat innehöll även

försäljningen av Green Cargo Logistics samt

STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅL

fastigheter knutna till tredjepartslogistiken

som gav ett resultattillskott om 636 miljoner

• Våra lokförare ska utbildas i

driving

kronor.

•

a regler för tomgångskörning av dieselloken tas

UPPFÖLJNING

fram och samtliga förare utbildas

• amtliga diesellok ska ha tomgångsreglage

Green Cargo nådde 2013 inte de ekonomiska

installerade

målen. För 2013 lämnade bolaget ingen

•

ntalet ol ckor ska halveras

utdelning.

• Vår sjukfrånvaro ska långsiktigt vara under

, procent

• ndelen kvinnor i ledande befattningar ska öka

med

procent

UPPDRAGSMÅL

• aknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %		Män	Kvinnor	AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %		Män	Kvinnor	AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
	Statens ägarandel 100%	Anställda	Ledningsgrupp	Styrelse		40				Mål
	Statens ägarandel 100%	12	18	50	50	30				Utfall
		12	18			30				Utfall
		88	82			20
		88	82			10
						10			neg
						0			neg
						0
						2011	2012	2013

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

FÖRETAGSÖVERSIKT

• org nr

•

gotakanal se

Genom ett privilegiebrev utfärdat av Karl XIII bildades 1810 det första bo- lag som förvaltade kanalen, och 1978 registrerades AB Göta kanalbolag då staten övertog tillgångar som tidigare förvaltats av andra intressenter. Två riksdagsbeslut, från 1992 och 1994, är vägledande för ägarens syn på Göta kanalbolags uppdrag.Riksdagen fast- lade att det är en statlig angelägenhet att ansvara för att Göta kanal rustas upp och drivs så att dess värde som kulturhistoriskt byggnadsverk och att- raktivt turistmål kan vidmakthållas.

VERKSAMHET

Byggandet av Göta kanal pågick mellan åren 1810 och 1832. Göta kanal är ett av de största byggnadsprojekt som genomförts i Sverige och är utsett till årtusendets byggnads- verk. Göta kanals uppdrag i dag är att driva verksamheten så att dess värde som kultur- historiskt byggnadsverk och attraktivt turistmål kan vidmakthållas. Göta kanal är idag en av de viktigaste motorerna inom svensk besöks- näring. Bolaget bedriver kanal- och fastighets- rörelse. I kanalrörelsen ingår driften av kanalanläggningen som är 19 mil lång och har 58 slussar och 47 broar. Kanalen trafikeras främst av fritids- och passagerarbåtar. Bolaget bedriver också omfattande underhålls- och upprustningsverksamhet av kanalen och fastigheterna för att bevara och förbättra dess skick. I fastighetsrörelsen ingår förvaltning av skog, mark och fastigheter som såväl historiskt som praktiskt är kopplade till kanalen. Mer- parten av fastigheterna är uthyrda som bostä- der eller lokaler för näringsverksamheter.

t e klingen a turismen längs kanalen sker i nära samarbete med kommuner och närings- livet. Kanalverksamheten skapar kontinuerligt nya förutsättningar för näringsverksamheter längs kanalen.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2014/2015

Ordf: Elisabeth Nilsson

VD: Anders Donlau

Ordf: Elisabeth Nilsson Led: Gunilla Asker, Christer erggren enny ahrin lf arsson Mikael undstr m

Renée Mohlkert Arb rep: Karin Nybrolin Arb suppl: Peter Gredin Revisor: Clas Tegidius, EY

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 60 (60) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 41 (41) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

ÅRET 2013

•tt resultat nära noll

•kade intäkter fr n fastighetsr relsen

• ta il trafik olym

kanalen

De ökade intäkterna på fastighetsrörelsen är ett resultat av en marknadsorientering av verksamheten vilket genererar ökade intäkter som kan återinvesteras i kanalanläggningen och byggnader. Båttrafiken på kanalen påver- kas långsiktigt av förändrade semestervanor och turismens generella utveckling. Likaså har en tyngd båtbransch påverkat många övriga gästhamnar med tillhörande verksam- heter. En stabil och jämn trafikvolym på kanalen är avgörande för besökaren, då båtarna är en viktig del av attraktionen och för besöksmålet Göta kanal.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2013	2012
Nettoomsättning	71	70
Rörelseresultat	0	0
Resultat före skatt	0	0
Nettovinst	0	0
– varav hänförbart till minoritet	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2013	2012
Balansomslutning	57	66
Anläggningstillgångar	46	45
Eget kapital	42	42
– varav minoritet	0	0
Nettoskuld	–5	–5
Operativt kapital	37	37

NYCKELTAL	2013	2012
Rörelsemarginal, %	neg	0,0
Re, Avkastning på justerat eget kapital	0,1	0,1
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt kapital	neg	0,0
(genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	–0,1	–0,1
Soliditet, %	73,4	63,6
Bruttoinvesteringar, mnkr	5	2
Anslag, mnkr	25	22
tdelning mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	39	40

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Nej

MÅL

EKONOMISKA MÅL

• Inga ekonomiska mål har beslutats av ägaren.

STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅL (en sammanfattning)


•	Minst	all träd per år ska planteras längs kanalen.
•	ntal gästnätter per kalenderår på anläggningar
	som ingår i företagsnätverket		fficiell artner öta
	kanal ska ha ett årligt inde		.

•ritidsbåtskunden ska i den årliga kundunder

sökningen ge bet g

, på en femgradig skala.

•analens vattenkvalitet ska mätas på fem platser och insatser ska genomföras för att upprätthålla god vattenkvalitet och eller förbättra vattenkvaliteten.

•olaget ska samverka med kanalkommunerna för att under kanalsäsongen skapa praktikplatser arbetsmöjligheter för ungdomar utan arbetslivserfarenhet.

Läs målen i sin helhet i bolagets årsredovisning.

UPPDRAGSMÅL

•Har särskilt beslutat samhällsuppdrag, men kvantifierbara mål för uppdraget är inte formulerade av ägaren.

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %		Män		Kvinnor
		Anställda	Ledningsgrupp		Styrelse
	Statens ägarandel 100%	33	40		43
	Statens ägarandel 100%

		67	60		57

INTÄKTER BÅTTRAFIK GÖTA KANAL, tkr (exkl moms)

10 000		Passagerar-
		Passagerar-
8 000		båtar
6 000		Fritidsbåtar
4 000
2 000
0	2012	2013
2011	2012	2013

64	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

FÖRETAGSÖVERSIKT

Sedan början av 2000-talet har den svenska järnvägsmarknaden avreglerats successivt och är i dag en av Europas mest konkurrensutsatta. I november 2009 beslöt riksdagen i enlighet med regeringens förslag att enheten Banverket Produktion vid dåvarande Banverket skulle bolagiseras. Den

1 januari 2010 bildades Infranord AB.

VERKSAMHET

Infranord erbjuder drift och underhåll samt om- och nybyggnad av järnvägar i Sverige och Norge. Sverige är företagets bas med cirka

2 500 medarbetare, varav knappt 2 000 är tekniker med kompetens inom ban-, el-, signal- och teleteknik. Sedan 2010 är bolaget också etablerat i Norge. Verksamheten var fram till december 2013 indelad i fem affärs- omr den egion yd äst st o h orr samt

Entreprenad. Framtidsutsikterna på den nordiska järnvägsmarknaden är fortsatt goda på sikt. Det finns ett generellt politiskt sam- förstånd om en fortsatt utbyggnad och moder- nisering av järnvägen för att kunna föra över transporter från väg till järnväg.

ÅRET 2013
•	ntäkterna minskade med	ro ent
	främst på grund av minskad orderingång.
•	tgärds rogram initierat till f	l d a

problem med resursanvändning, effektivitet och konkurrenskraft.

Efter Infranords fjärde år som självständigt bolag har det fortfarande problem med resursanvändning, effektivitet och konkur- renskraft. Därför initierades under slutet av 2013 en omorganisation som syftar till nya arbetssätt och lönsamhet.

nder andra hal an a ret tillträdde ars hman som ny o h därefter har flera förändringar skett i koncernens ledning för att hantera de utmaningar Infranord står inför.

ertalighet har konstaterats i s äl ledning

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2014/2015

Ordf: Eva Färnstrand

VD: ars hman

Ordf: Eva Färnstrand Led: Johan Hallberg, Agneta Kores, Sven Landelius, Johan Skoglund, Gunilla Spongh, Ingemar Ziegler Arb rep: Håkan Englund, Jörgen Lundström Arb suppl: Anders Högström, Dennis Lövgren Revisor: Peter Ekberg, Deloitte

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 380 (380) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 190 (190) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

administration som produktion. I september lades ett varsel om 400 tjänster.

Infranord är fortsatt ledande inom drift och underhåll av svensk järnväg och tecknade merparten av de baskontrakt för drift och underhåll som upphandlades i Sverige 2013. I Norge växer bolaget organiskt och bolaget har här tecknat avtal om flera entreprenader med ett sammanlagt ordervärde om 300 miljoner kronor. I Danmark har marknaden varit ansträngd, varför personalen i det danska dotterbolaget har sagts upp.

Flera stora framtida nysatsningar för järn- vägen i Sverige har presenterats och detta förväntas generera en ökad marknadsvolym från 2015.

UPPFÖLJNING

För 2013 redovisas en förlust, vilket gör att bolaget under 2013 inte når upp till sina långsiktiga mål. Bolaget måste fortsätta arbetet med att stärka sin konkurrenskraft. Någon utdelning har inte lämnats vilket endast är aktuellt om soliditetsmålet uppnås.

infranord se • org nr

•

RESULTATRÄKNING, mnkr	2013	2012
Nettoomsättning	3 787 4 516
Rörelseresultat	–190	18
Resultat före skatt	–197	6
Nettovinst	–162	0
– varav hänförbart till minoritet	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2013	2012
Balansomslutning	1 805 2 050
Anläggningstillgångar	678	653
Eget kapital	472	629
– varav minoritet	0	0
Nettoskuld	174	289
Operativt kapital	646	1 120

NYCKELTAL	2013	2012
Rörelsemarginal, %	neg	0,4
Re, Avkastning på eget kapital	neg	0,0
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt kapital	neg	1,5
(genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,4	0,5
Soliditet, %	26,1	30,7
Bruttoinvesteringar, mnkr	88	74
Anslag, mnkr	0	0
tdelning mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	2 581	2 682

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja

MÅL

EKONOMISKA MÅL

•	önsamhet	procent avkastning på eget
	kapital.
•	apitalstruktur	oliditet minst	procent.
•	Utdelning	procent av resultatet efter skatt.

STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅL

•äkerhet Minskat antal arbetsplatsol ckor.

•konomi Ingen negativ budgetavvikelse och

•	tik Minskad diskriminering mobbning i	MI och
	procent godkända leverantörer.
•	Miljö Minskat antal miljöol ckor med	procent.

För mer information om hållbarhetsmålen se bolagets årsredovisning.

UPPDRAGSMÅL

•aknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %	Män		Kvinnor		SOLIDITET, %

	Anställda	Ledningsgrupp	Styrelse		60		Mål
Statens ägarandel 100%							Mål
Statens ägarandel 100%	9				40		Utfall
	9	27					Utfall
		27	57	43
			57	43
	91	73			20
					0	2012	2013
					2011	2012	2013

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

FÖRETAGSÖVERSIKT

INLANDSINNOVATION AB • org nr

• www.inlandsinnovation.se

Inlandsinnovation AB är ett av staten helägt riskkapitalbolag, med en kapital- bas på 2 miljarder kronor. Bolaget inledde den operativa verksamheten under hösten 2011. Inlandsinnovations syfte är att öka tillgången till riskvilligt kapital för att ta tillvara tillväxtpoten- tialen och stärka den internationella konkurrenskraften hos företag i norra Sverige.

VERKSAMHET

Bolaget arbetar på marknadsmässiga villkor och gör direkta och indirekta investeringar i företag som vill och har förmåga att växa.

Investeringarna kan variera i storlek och ske i olika skeden av ett företags utveckling liksom i olika branscher. Inlandsinnovation verkar som en aktiv och långsiktigt stabil ägare i de företag man investerar i.

Inlandsinnovations geografiska verksam- hetsområde omfattar Norrbottens, Väster- bottens, Jämtlands, Västernorrlands, Gävle- borgs, Dalarnas och Värmlands län.

ÅRET 2013

• mil oner kronor i ägarka ital har investerats i 12 nya bolag.

• ettoutl ning har skett med mil oner kronor.

nder har nlandsinno ation in esterat

ägarkapital på 249 miljoner kronor i små och medelstora bolag som har potential att utvecklas och växa. Dessutom har bolaget tecknat låneavtal om totalt 21 miljoner kronor samt tillskjutit en förlagsinsats på

5 miljoner kronor.

Sedan starten av verksamheten och till och med 2013 har Inlandsinnovation investerat ägarkapital om totalt 327 miljoner kronor i

olag nder har nlandsinno ation också genomfört sin första exit, då de sålde hela sin ägarandel i ett bolag.

Intresset från potentiella investeringsobjekt är fortsatt stort. Sedan 2011 har cirka 300 förfrågningar och erbjudanden om investe- ringar inkommit.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2014/2015

Ordf: Wilhelm Geijer

VD: Håkan Berg

Ordf: Wilhelm Geijer (valdes vid årsstämman 2014 då Leif Zetterberg avgick) Led: Per Hollander, Yvonne Lif Lövbrand, Bengt-Erik Lindgren, Elisabeth Norman, Siv Svensson (Siv Svensson valdes vid årsstämman 2014 då Maria Hallman, Robert Taflin och Gunilla Nordlöf avgick) Revisor: Lars Helgesson, Deloitte

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 100 (100) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 50 (50) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Resultatet på 10 miljoner kronor hänförs i huvudsak till finansiella intäkter på 88 miljo- ner kronor. Kostnaderna avser främst perso- nalkostnader, konsulttjänster och nedskriv- ningar av portföljinvesteringar.

UPPFÖLJNING

Bolagets verksamhet befinner sig i en början av en investeringscykel och investeringarna sker dessutom långsiktigt. Efter två år kan därför inte en traditionell uppföljning ske av hur genomförda investeringar utvecklats. Resultatet beror istället i huvudsak på finans- netto och kostnader för förvaltningsorganisa- tionen.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2013	2012
Nettoomsättning	4	2
Värdeförändringar	–17	0
Rörelseresultat	–51	–29
Resultat före skatt	37	10
Nettovinst	10	5
– varav hänförbart till minoritet	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2013	2012
Balansomslutning	2 079 2 036
Anläggningstillgångar	641	400
Eget kapital	2 030	2 020
– varav minoritet	0	0
Nettoskuld	–264	–318
Operativt kapital	1 766	1 702

NYCKELTAL	2013	2012
Re, Avkastning på eget kapital	0,5	0,2
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt kapital	neg	neg
(genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	–0,1	–0,2
Soliditet, %	97,6	99,2
Bruttoinvesteringar, mnkr	275	399
Anslag, mnkr	0	0
tdelning mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	6	4

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Nej

MÅL

EKONOMISKA MÅL

•Inga ekonomiska mål har fastställts. vkastnings kravet bör vara rörligt då avkastningen väntas följa inflation och ränteutveckling över tid.

STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅL
• amtliga investeringsavtal från och med	ska

inkludera krav enligt lobal ompacts principer.

•Inlandsinnovation ska stödja portföljbolagen i att prioritera relevanta mål för verksamheten enligt lobal ompacts principer.

UPPDRAGSMÅL

•aknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

Statens ägarandel 100%

100

66 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

FÖRETAGSÖVERSIKT

Jernhusen AB bildades 2001 vid bolagiseringen av affärsverket Statens Järnvägar. Jernhusen äger, utvecklar och förvaltar stationer, stationsområ- den, underhållsdepåer samt gods- och kombiterminaler längs den svenska järnvägen. Målsättningen är att Jernhusen ska vara en stark och värde- skapande aktör som på konkurrens- neutrala villkor kan tillgodose resenä- rers, trafikoperatörers och andra användares behov av fastigheter inom stations- och verkstadsområden.

VERKSAMHET

Jernhusen är ett fastighetsbolag i transport- branschen och äger stationsområden, under- hållsdepåer och godsterminaler på tillväxt- orter o h iktiga trans ortnoder t e kling sker av befintliga och nya stationsområden, underhållsdepåer och godsterminaler. Bolaget utvecklar och levererar även tjänsteerbjudan- den i anslutning till dessa fastigheter nder markexploatering äger bolaget även andra fastigheter inom dessa områden. Fastigheter avyttras antingen med byggrätter eller efter genomförda investeringar, i båda fallen med beaktande av risk och avkastningskrav. Jern- husens verksamhet är organiserad i fyra affärsområden: Stationer, Stadsprojekt, Depåer och Godsterminaler. Jernhusen har flera kategorier av hyresgäster. På stationer och i stationsområden finns främst butiker och restauranger, men också andra typer av företag och organisationer. Hyresgäster i underhållsdepåer är i huvudsak underhålls- entreprenörer, men även tågoperatörer. På gods- och kombiterminalerna hyr terminal- operatörer och speditörer lager- och logistik- utrymmen i anslutning till terminalen.

ÅRET 2013
•	inansiering genom emittering a u lika
	skuldpapper.
•	relseesultatet	erkades	ositi t a
	värdeförändringar.
•	y to ni a seende det s		r urna
	resandet.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2014/2015

Ordf: Kjell Hasslert

VD: Kerstin Gillsbro

Ordf: Kjell Hasslert Led: Kristina Ekengren, Jakob Grinbaum, Anders Kupsu, Kerstin Lindberg Göransson, Ingegerd Simonsson, Christel Wiman (Kerstin Lindberg Göransson valdes vid årsstämman 2014 då Kia Orback Pettersson avgick) Arb rep: Thomas Franzon Revisor: Magnus Fredmer, EY

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 225 (225) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 120 (120) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är an- ställd i Regeringskansliet.

Intäkterna från hyror och nya erbjudanden och tjänster på framför allt stationer men även depåer ökade under året och i jämför- bart bestånd blev ökningen knappt fem procent. Minskningen av rörelseresultatet beror i huvudsak på att en hotellfastighet revs i början av året samt att Kungsbrohuset avyttrades sommaren 2012. Värdeföränd- ringar uppgick till 400 (64) miljoner kronor, varav värdeförändringar på fastigheter upp- gi k till mil oner kronor nder

året har Jernhusen refinanserat sin skuldport- följ och därmed övergått från att vara i huvud- sak bankfinansierade till att i huvudsak finansiera sig med marknadsnoterade skuld- papper.

UPPFÖLJNING

Den genomsnittliga avkastningen på eget kapital över de senaste fem åren uppgår till 8,5 procent, vilket är en god bit under målet. Soliditeten är stark och håller sig inom målin- tervallet och räntetäckningsgraden överstiger m let tdelning f r ret är mil oner kronor, vilket motsvarar 39 procent av resul- tatet efter finansiella poster.

• org nr

• www.jernhusen.se

RESULTATRÄKNING, mnkr	2013	2012
Nettoomsättning	682	743
Värdeförändringar	400	64
Rörelseresultat	797	523
Resultat före skatt	650	341
Nettovinst	513	564
– varav hänförbart till minoritet	–1	–4

BALANSRÄKNING, mnkr	2013	2012
Balansomslutning	11 920 10 648
Anläggningstillgångar	11 659 10 347
Eget kapital	4 973	4 555
– varav minoritet	7	6
Nettoskuld	5 638 4 869
Operativt kapital	10 611	9 424

NYCKELTAL	2013	2012
Rörelsemarginal, %	116,9	70,4
Re, Avkastning på eget kapital	10,8	13,2
(genomsnitt), %
Rop, Avkastning på operativt kapital	8,0	5,3
(genomsnitt), %
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	1,1	1,1
Soliditet, %	41,7	42,8
Bruttoinvesteringar, mnkr	1 284	1 010
Anslag, mnkr	0	0
tdelning mnkr	100	100
Antal anställda i medeltal	237	244

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja

MÅL

EKONOMISKA MÅL
•	önsamhet	vkastning på eget kapital
	procent.
•	apitalstruktur oliditet			procent,
	räntetäckningsgrad minst ,			gånger.
•	Utdelning	llt kapital som inte behövs i
	verksamheten, med beaktande av finansiella
	och strategiska mål.		ormalt	av resultatet
	efter finansiella poster.
STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅL
•	Hållbara transporter		illvä ten i antal besökare
	på ernhusens stationer ska öka med procent
	årligen.

•Hållbara fastigheter Miljöklassningen i ernhusens befintliga fastighetsbestånd ska

minst uppgå till rons.

• Hållbara finanser vkastningen på eget kapital ska uppgå till procent.

UPPDRAGSMÅL

•aknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.


STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %				Män	Kvinnor

		Anställda		Ledningsgrupp		Styrelse
	Statens ägarandel 100%	55	45	47	53	43	57
	Statens ägarandel 100%

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
20		Mål
		Mål
15		Utfall
10
5
0	2012	2013
2011	2012	2013

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

FÖRETAGSÖVERSIKT

lernia se • org nr

• L

ERNIA AB

ernia	ildades	genom en
olagisering a M gru		en
rodu	erade o h s lde	olaget i

hu udsak ar etsmarknadsut ildningar

dag är

ernia en ledande le erant r

inom ut ildning

emanning o h om

ställning

iksdagen

emyndigade i

regeringen att a yttra

statens aktier i

ernia

VERKSAMHET

ernia ar

etar med att ut e kla o h mat ha

människors kom

etens mot f retagens

eho

olaget er

uder t änster inom ut

ildning

emanning o h omställning o h

erksam

heten är indelad i fem di isioner

etsmark

nadst änster

u enut

ildning

emanning

rkesar

etare

emanning

änstemän o h

arriär ä ling

ernia finns re resenterat

orter

er hela

erige o

h är aukto

riserat som

emannings

ildnings

o h

omställningsf

retag a

res

ekti e

rans

organisation

olagets t änster är riktade till

indi ider o h kunder inom det

ri ata

näringsli et s

äl som den offentliga sektorn

ernias marknadsandel a

den totala

emanningsmarknaden

ent

ilket g

ernia till den f ärde st

rsta

akt ren totalt inom

emanning i

erige o h

den st rsta inom segmentet

emanning a

kollekti anställda yrketsar

etare

marknaden

arriär ä ling

inne

är

ernias marknadsandel

ro ent att

olaget

ar den f ärde st rsta akt ren

nom

ildningssegmentet är

ernia den domine

rande

akt ren

enska f r in andrare

med en marknadsandel om närmare

ro ent o h en a

de st rsta med

ro ents

marknadsandel a seende kommunal

u enut

ildning

ÅRET 2013

•

kande efterfr

gan

ildningst änster

n offentliga kunder

•tärkt r relsemarginal genom omstrukture

ring o h es aring

• ortsatt h rd konkurrens inom de ut ildning o h emanning

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2014/2015

Ordf:	irgitta		hlin		VD:	elena			k	ntor
Ordf:	irgitta		hlin Led:		en	uno		erg		ist
ristina		kengren		eter	ägglund		nna		lings or
la	alm	n	arin	tr m	erg Arb rep:			lle		riksson
nge	indroth		ulia	iktorsson Revisor:					nn	hristine
ägglund
r ode till styrelsens ordf					rande u		g	r till
tkr	r ode till stämmo ald ledamot u							g	r till
	tkr	r ode utg r inte till ledamot som är an
ställd i		egeringskansliet


ernia u			isar h gre intäkter o h ett			äsent
ligt f	r	ättrat resultat f r			ämf rt med
f reg	ende		r en	ositi a intäktsut e			k
lingen		eror i hu udsak			att efterfr	gan a
ut ildningst änster fr n offentliga kunder har
legat		en h gre ni		än f reg ende		r	e

främsta anledningarna till det stärkta resulta


tet är kade intäkter o							h effekter a			det
omfattande				es	arings		o h omstrukture
rings		rogram som				eslutades i slutet a
		M let		ar att kraftigt redu era ernias
rliga kostnads					as samt att g			ra f		retaget
ättre rustat att m ta marknadens o h kun
dernas			kade kra
UPPFÖLJNING
ernia n			r inte u			till marginalm				let f	r de
senaste fem				ren				o h			ar
marginalen negati						olagets soliditet u
gi	k	id utg		ngen a		ret till				ro ent
	reslagen utdelning f						r	är
mil oner kronor					ilket mots arar					ro	ent
a	rets		inst		r det enskilda				ret
n r		ernia l nsamhetsm let						utdelnings
oli		y samt ka			italstrukturm			let	ä en efter
utdelning

RESULTATRÄKNING, mnkr	2013	2012
ettoomsättning
Rörelseresultat	185	–92
Resultat före skatt	188	–88
Nettovinst	146	–96
ara hänf r art till minoritet

BALANSRÄKNING, mnkr	2013	2012
Balansomslutning	1 070	939
nläggningstillg ngar
Eget kapital	525	365
ara minoritet
Nettoskuld	–148	–133
Operativt kapital	377	232


NYCKELTAL						2013	2012
	relsemarginal						neg
e	kastning		eget ka		ital		neg
genomsnitt
o	kastning		o	erati t ka ital			neg
genomsnitt
ettoskuldsättningsgrad					ggr
oliditet
ruttoin esteringar mnkr
nslag mnkr
tdelning		mnkr
ntal anställda i medeltal

a	orterat enligt			s riktlin er		a
estyrkt		ra	ort			a
edo isar enligt						a

MÅL


EKONOMISKA MÅL
•	önsamhet	örelsemarginal		procent över en
	rullande femårsperiod.
•	apitalstruktur		oliditet	procent.
•	Utdelning minst		procent av nettovinsten.
STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅL
•	genförsörjning		ernia bidrar till en hållbar
	samhällsutveckling där fler individer kommer
	i egenförsörjning.
•	ffärsetik	ernia agerar med ett hållbart
	affärsetiskt förhållningssätt som tål full
	genoml sning.
•	Mångfald	ernia verkar för en ökad mångfald
	genom att värdesätta människors olikheter och
	skilda kompetenser.

UPPDRAGSMÅL

•aknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %			Män		innor	RÖRELSEMARGINAL, %
STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %			Män		innor	RÖRELSEMARGINAL, %
	Statens ägarandel 100%		Anställda	Ledningsgrupp			Styrelse		10				Mål
			Anställda	Ledningsgrupp			Styrelse		10				Mål
		36						8					Utfall
		36		40		43		6
		64		60		57		4
								2			neg
								0			neg
								2011		2012		2013

68 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

FÖRETAGSÖVERSIKT


uossa aara iiruna aara					ktie olag
är en internationell h						gteknolo
gisk mineralkon ern o h en						ärlds
ledande	rodu ent a			f rädlade ärn
malms	rodukter f r st			ltill erkning
ildades				staten		le
delägare i		olaget		o h sedan
är f		retaget helägt a			staten
VERKSAMHET
till erkar o			h le ererar f		rädlade		ärn
malms rodukter o h t änster till kunder							er
hela ärlden		ndra närliggande				rodukter
o h t änster som			ygger			s kunnande
o h som st d er hu udaffären ing r i erk
samheten		olagets affärsstrategi är att
ut e kla	till erka o h säl a ärnmalms roduk
ter med egenska			er som	erträffar konkur
renternas		r	s del är h g o h ämn
roduktk alitet samt kostnadseffekti itet
kritiska faktorer f			r att klara konkurrensen

ÅRET 2013

• Minskat r relseresultat till f l d a lägre olym lägre riser o h lägre dollarkurs

•t rningar i ellets erken drog ned rs roduktionen

•	en glo	ala efterfr gan			ärnmalm		ar
fortsatt sta il
nder tred e k artalet					inf rde		en
r rlig rismodell				e skador	omgi ande
samhällen som gru				erksamheten f rorsakade
under		har medf rt att resultatet har
elastats med				mil oner kronor		ara
	mil oner kronor a ser inflationsu						räk
ning som		terfinns under finansnettot					er
kan	samhällena i Malmfälten kommer att
elasta		s resultat o h lik iditet med
a se ärda		elo	under de kommande				ren
on	ernens in esteringar i materiella anlägg
ningstillg		ngar	kade under		ret o h
kningen a ser främst in esteringar f						r till
ä t	rogrammet			samt r kgasrenings
anläggningar i			a	a aara o h Malm			erget
	rsstämman i a			ril	fastställdes nya
ekonomiska m l

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2014/2015

Ordf:

ten

ako

sson

VD:

ars

aro

Ordf:

ten

ako

sson

aldes

rsstämman

d Mar us

allen

erg a gi k

Led:

ans

i r k

Mai a

iisa

riman

ars

elgesson

anna

ager rant

Maud

lofsson

ars

ettersson Arb rep:

all erg

omas

tr m

erg

helin Arb suppl:

tefan

agerkull

ertil

arsson

entti

ahkonen

Revisor: eter

erg

eloitte

r ode till styrelsens ordf

rande u

g r till

tkr

r ode till stämmo ald ledamot u

r till

tkr

r ode utg

r inte till ledamot som är

anställd i

egeringskansliet

UPPFÖLJNING
nder		u	n ddes ägarens m l f r
a kastning			eget ka ital o			h f r utdelning
M	let f	r ka italstrukturen är en nettoskuld
sättningsgrad					ggr	finansiell netto
skuld eget ka			ital	er	alansdagen ar
nettoskuldsättningsgraden negati							det	ill
säga finansiell nettoskuld understeg eget
ka	ital	ill o h med				ar m	let f r
ka	italstrukturen en soliditet						er
	ro	ent
		s m l att redu era				roduktionskost
naden med			ro ent		r mellan		o h
	kommer sannolikt inte att u						n s	r
		nledningen är att den lanerade

roduktions kningen i Mertainens dag rotts

gru a är framflyttad		grund a		f rsenade
mil tillst nd	ilket inne		är att full effekt a
s till ä t	rogram f		rsk uts	ill ä ten
fr n de nya dag rotten		kar		s konkur
renskraft genom h gre		olymer		ilket ger en
lägre kostnad	er ton

• org nr

•

lka om

RESULTATRÄKNING, mnkr	2013	2012
ettoomsättning
Rörelseresultat	7 639	10 589
Resultat före skatt	7 768	10 977
Nettovinst	6 032	8 753
ara hänf r art till minoritet

BALANSRÄKNING, mnkr	2013	2012
Balansomslutning	57 822	57 944
nläggningstillg ngar
Eget kapital	41 472	41 085
ara minoritet
Justerad nettoskuld-LKAB	–3 315	–5 780
Operativt kapital	34 157	31 305


NYCKELTAL					2013	2012
	relsemarginal
e	kastning		eget ka ital
genomsnitt
o	kastning		o	erati t ka ital
genomsnitt
usterad nettoskuldsättningsgrad					ggr
oliditet
ruttoin esteringar mnkr
nslag mnkr
tdelning		mnkr
ntal anställda i medeltal

a	orterat enligt			s riktlin er	a
estyrkt		ra	ort		a
edo isar enligt					a

MÅL


EKONOMISKA MÅL
•	önsamhet	vkastning på eget kapital ska
	överstiga	procent. I tillägg ska			s
	produktionskostnad		kr ton	reduceras med
	procent mellan		och	.
•	apitalstruktur kuldsättningsgrad				, ggr.
•	Utdelning	procent av årets resultat.

STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅL

s bolag har tolv hållbarhetsmål, varav några är

•ångtidssjukfrånvaron ska även fortsatt

underskrida , procent.

• ndelen kvinnor i företaget ska år		uppgå till
minst	procent.

•oldio idutsläppen per ton färdiga produkter ska

	minska från	kg år	till	kg år	.
•	generation klimatsmarta pellets till				.

Läs alla tolv hållbarhetsmål i bolagets årsredovisning.

UPPDRAGSMÅL

• aknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

STATENS ÄGARANDEL, %	KÖNSFÖRDELNING, %		Män		innor			AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

Anställda	Ledningsgrupp	Styrelse		40		Mål
Statens ägarandel 100%						Mål
Statens ägarandel 100%				30		Utfall
19	18			30		Utfall
19	18		43
		57	43	20
81	82	57		20
81	82			10
				10
				0	2012	2013
				2011	2012	2013

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

FÖRETAGSÖVERSIKT

metria se • org nr

• M


Metria		ildades den			ma
i sam and med olagiseringen a en
di ision inom			antmäteriet Metrias
inriktning o		h affärsid			är att le erera
t änster o h		rodukter inom insamling
ear etning o h tilläm					ningar a geo
grafisk information				iksdagens skäl till
olagiseringen			ar främst att ka f rut
sättningarna f			r konkurrensneutralitet
ge goda f	rutsättningar att ska a ett
effekti t f	retag samt			idra till tydliga
s elregler		marknaden

VERKSAMHET

Metria dri s med en m lsättning att generera marknadsmässig a kastning o h ska ha en


r relsemarginal i lin e med					rans	hen i	rigt
Metria le ererar allt fr				n stora infrastruktur
ro ekt	till e em el att mäta in					otnia	a
nan till att		ygga tekniska system f r geo
grafisk	som till e em el				atur	rds erkets
handläggningssystem				underna		terfinns
inom omr dena			ank o h f rsäkring infra
struktur	skog	krishantering o h f				rs ar samt
kommuner o h			rig offentlig sektor Metria
har drygt		medar etare o h finns re					re
senterade		irka		orter	er hela		erige
u udkontoret ligger i				ä le

ÅRET 2013

•ag ut e kling under rets f rsta del

land annat till f l d a en tuff inter

• mfattande tgärds rogram f r att ska a

lnsam till ä t

•ng ngskostnader tynger r relseresultatet


med		mil oner kronor
Metrias lägre omsättning				eror	s	äl
tuffare marknads illkor som en sn					rik inter
där framf rallt mät erksamheten					erkas
negati t		relseresultatet		erkas o		ks
kraftigt a		eng ngskostnader som f l d a det
tgärds rogram som			eslutades under f ärde
k artalet		rogramet har under ret kostat
kna	t	mil oner kronor men syftar till att
fram	er sänka olagets fasta kostnader o h
därmed		idra till ett h	gre resultat

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2014/2015

Ordf:

hristina

ogestam

VD: arin nner all ar

Ordf:

hristina

ogestam Led:

atarina

elsson

indgren

r e

engtsson

atarina

urton

ideon

otta

arleryd

r an

indskog

Mi hael

hor n

atarina

elsson

indgren

aldes

e tra stämma i

de em er

r e

engtsson

atarina

urton

ideon

indskog o h Mi hael

hor n

des

rsstämman

un or

ngstr m

atrik

nsson

eter

ung o h

nders gren a gi k

Arb rep:

ke ureskog

rik

ilsson Arb suppl:

ars

rik

ohansson

Mats

osengren Revisor: Lena

M llerstr m

ording

rant

hornton

r ode till styrelsens ordf

rande u

r till

tkr

r ode till stämmo ald ledamot u

r till

tkr

r ode utg

r inte till ledamot som är anställd i

egeringskansliet

UPPFÖLJNING

Metria har l nsamhetsmässigt haft ett s agt

	nsamhetsm let om			ro ent
	togs under h sten			fram i
samar	ete mellan ägare o h			olag	nsam
hetsm	let utg	r en iktig grundf rutsättning
f r den affärs		lan o h det	tgärds		rogram
som olaget		eslutade under f ärde k artalet
	illsammans med		eslutade h ll ar


hetsm l		ed ms nu finnas en god grund f r
att m	linriktat ar eta med att ut e kla ola
gets	erksamhet o h inriktning under
garen kommer att ha en nära dialog med
olaget under			o h kommer inf r rs
stämma			f resl ekonomiska m l a se
ende s		äl l nsamhet som ka italstruktur o h
utdelnings oli			y

RESULTATRÄKNING, mnkr	2013	2012
ettoomsättning
Rörelseresultat	–28	13
Resultat före skatt	–27	13
Nettovinst	–20	7
ara hänf r art till minoritet

BALANSRÄKNING, mnkr	2013	2012
Balansomslutning	202	225
nläggningstillg ngar
Eget kapital	86	106
ara minoritet
Nettoskuld	0	0
Operativt kapital	81	93


NYCKELTAL						2013	2012
	relsemarginal					neg
e	kastning		eget ka		ital	neg
genomsnitt
o	kastning		o	erati t ka ital		neg
genomsnitt
ettoskuldsättningsgrad					ggr
oliditet
ruttoin esteringar mnkr
nslag mnkr
tdelning		mnkr
ntal anställda i medeltal

a	orterat enligt			s riktlin er		a
estyrkt		ra	ort			a
edo isar enligt						e

MÅL

EKONOMISKA MÅL
• önsamhet procent rörelsemarginal	I .


STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅL
•	Minskad drivmedelsförbrukning för bilresor om
	procent till	från	års nivå .
•	ndel anställda under		år ska uppgå till
	procent	från procent		.

UPPDRAGSMÅL

•aknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

KÖNSFÖRDELNING, %			Män		innor	RÖRELSEMARGINAL, %
Anställda	Ledningsgrupp			Styrelse		10		Mål
						8		Mål
						8		Utfall
34	44	56		38	62	6
66	44			38		4


						2		neg
						0		neg
						0	2012	2013
						2011	2012	2013

70	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

FÖRETAGSÖVERSIKT

M M

• org nr

•

s anen se

Mil märkning erige

Mil

märkning

erige

ktie

olag

ildades

o h f r altar

reger

ingens u drag den nordiska mil

märkningen

anen o h

s mil

märkningssystem

ola el

lomman

yftet med s

äl

anen

som

ola

el är att ge konsumenter

ligheten att

äl a mil

assade

rodukter o h att stimulera en

rodukt

ut e

kling som tar hänsyn till mil

edan no em er

ägs Mil

märkning

erige till hundra

ent

staten

VERKSAMHET

olaget har till u

gift att f

r alta mil

märk

ningssystemen

anen o h

ola

el o h

att

idra till att u

fylla konsument

mil

olitiska m l

tt isa att mil

märk

ningen är en del a

l sningen

klimatfr gan

är en

iktig u

gift

men mil

märkning har

äring

ett flertal mil m

l s som giftfri

mil

iologisk m ngfald o h resursan änd

ning

erksamheten utg rs a

kriterieut e k

ling

information o h marknadsf ring a

mil

märkningssystemen

anen o h

ola

el samt

roduktkontroll med li

ensie

ring

yftet med

erksamheten är att under

lätta f r konsumenter att g ra mil

assade

al o

h att h äl

rodu enter att mil

assa sina

aror o h t änster

erksamheten

finansieras hu udsakligen genom a gifter fr n f retag som har mil märkningsli enser samt

genom statligt anslag som	mots arade
tta ro ent a intäkterna	et statliga ansla

get ska an ändas till att delfinansiera kriterie

ar	etet inom de		da mil märkningssyste
men o h att g ra			s system mer s	ritt o h
känt		den s enska marknaden
ÅRET 2013
•	ya o	h re iderade kriterier f r		anen o h
		ola el

•Mil märkningen ä er inom t änster o h ygg


• ytt a giftssystem inom							ola	el
nder		eslutades om t				nya		rodukt
gru	er inom			ola	el samt re iderades
kriterier f		r el a	roduktgru			er inom			anen
o h fem inom				ola	el	t e kling a			nya
o h re iderade kriterier inom de							da märk
ningssystemen			g	r	ya a gifter fastställ
des inom			ola	el	ilket f r		ättrar m lig
heterna att ut e kla märkningen							et stora
intresset f		r mil	märkning a			t änster fort
satte	anen fortsatte o ks					att	ä a
yggmarknaden			ät erket a			f retag som ill

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2014/2015

Ordf:	hristina	ind	ä k	VD:	agnar		nge
Ordf:	hristina	ind	ä k Led: Marita			elsson		ante
elsson an		eter	ergk ist		onne	ngman		unilla
arl ro Arb rep: ngela ellstr m					lla	ahl erg Arb
suppl: Maria undesten Revisor:					homas		nnstr m
r ode till styrelsens ordf				rande u g		r till
tkr	r ode till stämmo ald ledamot u					g	r till
tkr	r ode utg	r inte till ledamot som är anställd i
egeringskansliet

handla mil

märkt

kar o h

est r a

f retag

onsttä lingen

ordi

nsight om

hur

i kan n

en h ll ar konsumtion samlade

totalt

tä lings

idrag fr

n hela

orden

o h

riset delades ut under den nordiska

h ll

arhetskonferensen i

rets slut

fanns

akti a

anenli

enser i

erige

inom

roduktomr den o h

li enser f r

ola el inom

roduktgru

UPPFÖLJNING

Mil

märkning

erige

idrar

ett

ety

dande sätt genom sitt ar

ete till m

let f

konsument

olitiken som lyder

onsumen

terna har makt o h m

lighet att g ra akti a

enom att ge f rutsättningar f

r o h

stimulera ut e kling o h an ändning a

rodukter som fr n mil

syn

unkt är mindre

elastande

idrar

olaget till en mer h ll

konsumtion o

h därmed till ar

etet f

r ett

h ll

art samhälle

nder

har

olaget i enlighet med

ägardirekti en

erkat f r de

da mil

märk

ningssystemens framg

ya kriterier f

märkning har ut e klats

li enserna har

kat

o h marknadsinsatserna har

arit omfattande

anen är ett a

eriges starkaste

arumär

ken med en kännedom hos allmänheten

ent

ent f

ola el

RESULTATRÄKNING, mnkr	2013	2012
ettoomsättning
Rörelseresultat	0
Resultat före skatt	1	1
Nettovinst	1
ara hänf r art till minoritet

BALANSRÄKNING, mnkr	2013	2012
Balansomslutning	28	27
nläggningstillg ngar
Eget kapital	21	21
ara minoritet
Nettoskuld
Operativt kapital	25	25


NYCKELTAL						2013	2012
	relsemarginal						neg
e	kastning		eget ka		ital		neg
genomsnitt
o	kastning		o	erati t ka ital			neg
genomsnitt
ettoskuldsättningsgrad					ggr
oliditet
ruttoin esteringar mnkr
nslag mnkr
tdelning		mnkr
ntal anställda i medeltal

a	orterat enligt			s riktlin er		a
estyrkt		ra	ort			a
edo isar enligt						e

MÅL

EKONOMISKA MÅL
•	Verksamheten s ftar inte till att ge ägarna vinst.
STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅL (2014–2016)
•	ffären Miljömärkningens licensintäkter, som
	speglar försäljningen av miljömärkta produkter,
	ska öka med	procent.	ska bolaget ha ett
	eget kapital motsvarande		procent av den totala
	omsättningen.
•	laneten	licenser	företag uppf ller och
	är kontrollerade gentemot		U colabels eller
	vanens reviderade och skärpta krav.
•	Människan ociala krav		utöver lagstiftning
	införs i bolagets miljömärkningskriterier för
	tterligare minst	produktgrupper branscher .

UPPDRAGSMÅL

STATENS ÄGARANDEL, %	KÖNSFÖRDELNING, %		Män		innor			ANTAL SVENSKA LICENSER, SVANEN OCH EU ECOLABEL

Anställda	Ledningsgrupp	Styrelse		Svanen				EU Ecolabel		60
Statens ägarandel 100%				1 800						60
Statens ägarandel 100%	17			1 500						50
36	17	33		1 500						50
36		33	67	1 200						40
64			67	1 200						40
64	83			900						30
	83			900						30
				600						20
				300						10
				0	2009	2010	2011	2012	2013	0

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

FÖRETAGSÖVERSIKT

msr se • org nr

•

ktie olaget	enska Mil styrningsr		det
ildades	f r att	ara hu udman
o h registreringsorgan i		erige f r	s
mil lednings	o h mil	re isionsordning

Merksamheten har sedan ut

e klats o			h omfattar i dag ä en f r alt
ning o h ut e				kling a			det internatio
nella systemet f r mil								arudeklarationer
® samt system f							r h		ll	ar offentlig
o h annan			rofessionell u							handling
Mil	styrningsr dets u							handlings
kriterier
VERKSAMHET
olagets		erksamhet syftar till att främ a en
fri illig f r ättring a					näringsli ets o						h den
offentliga sektorns mil						ar		ete
Mil	styrningsr det f					r altar o				h	idareut
e klar tre fri illiga system									mil omr det
M	är ett lednings erktyg som f retag o h
andra organisationer kan an ända f r att
ut ärdera		ra	ortera o			h f		r	ättra sin mil
restanda		nternationella							® systemet är
ett informationssystem f							r att o			ekti t
eskri a mil			egenska			er hos			aror o h t äns
ter i ett li s ykel				ers	ekti			nformationen
redo isas i form a mil							arudeklarationer
er		et tred e systemet är Mil									styr
ningsr	dets u handlingskriterier som ger
st d o	h	ägledning f			r u			handlare att ställa
framf	r allt mil			kra	id u			handling a
aror	t änster o			h entre			renader

ÅRET 2013

•id rets slut inneh ll Mil styrningsr dets

	handlings erktyg		kriterier f		rdelat
i	roduktgru er o h		under		ro
duktgru		er
•	en unders kning fr n		atur	rds erket
anger		ro ent a de deltagande organi
sationerna att de an änder Mil				styrnings
r	dets kriterier som h äl		f r att mil		an
	assa ink	en
olaget erh		ll under	ett statligt		idrag
	mil oner kronor f r informationsinsat

ser med mera f r att stimulera organisationer


till nya o h f			rnyade registreringar enligt
M	f rordningen samt				mil oner
kronor f r ar			etet med mil		kra	id offentlig
u	handling		M	erksamheten finansie
ras ä en		ia	rsa gifter fr n de organisationer
som är anslutna till M					r etet med			®
tä ks hu udsakligen a intäkter fr						n registre
rings o h		rsa gifter		ärut	er f	r	olaget
issa intäkter fr n u				drag med ko			ling till
u	handlingsomr det			egeringen a iserade i
udget ro ositionen f r					att man under

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2014/2015

Ordf:	ars		ke	rant		VD:		en	lof yding
Ordf:	ars		ke	rant	Led:	erstin		lom	okliden
nnika		hristensson			omas kstr m				ristina	on
elrei h		Maria		hlman Maria			hlman		aldes	id
e trastämma i				anuari		d	iktoria		ngman a gi k
ars	onsson a gi k i mars							Revisorer: Mikael
lander
r ode till styrelsens ordf						rande u		g r till
tkr	r ode till stämmo ald ledamot u								g r till
tkr	r ode utg			r inte till ledamot som är anställd i
egeringskansliet

a ser samla den statliga st d

o h

informations erksamheten om offentlig u

handling inklusi e inno ationsu

handling

samt mil

o h so iala kra

onkurrens er

ket

elar a

Mil

styrningsr

dets

erksamhet

rs a

denna f

rändring

ilket

erkat

olaget

idare regeringens

osition

rändrings

udget f

UPPFÖLJNING

etet med u handlings erksamheten har

land annat inne

urit ett omfattande ar

ete

med u

datering o h ut e

kling a

kriterier

samt att ge information o

ägledning till

handlare

olaget fortsatte att

som s

kallat

rigt organ i

erige

informera

hemsidan

emas se

är

finns

land annat information om

f rordningen

regler f

r att ansluta sig till

systemet samt f rte kning

registrerade organisationer i

erige

etet

med det internationella

® systemet inne

ar en ytterligare

reddning a

erksamheten

till nya sektorer

roduktgru

er o

h t äns

teslag

Mil

styrningsr

det har

land annat

fortsatt att marknadsf ra systemet

internationell marknad

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %		Män		innor
			Anställda	Ledningsgrupp	Styrelse
	Statens ägarandel 85%
	Statens ägarandel 85%
	Sveriges Kommuner	30		25	33
	Sveriges Kommuner			25
	och Landsting 10%
	och Landsting 10%	70		75	67
	Svenskt Näringsliv 5%
	Svenskt Näringsliv 5%

RESULTATRÄKNING, mnkr	2013	2012
ettoomsättning
Värdeförändringar	0	0
Rörelseresultat	0	0
Resultat före skatt	0	0
Nettovinst	0	0
ara hänf r art till minoritet

BALANSRÄKNING, mnkr	2013	2012
Balansomslutning	10	10
nläggningstillg ngar
Eget kapital	4	4
ara minoritet
Nettoskuld	–2	–1
Operativt kapital	2	3


NYCKELTAL						2013	2012
	relsemarginal						neg
e	kastning		eget ka		ital
genomsnitt
o	kastning		o	erati t ka ital			neg
genomsnitt
ettoskuldsättningsgrad					ggr
oliditet
ruttoin esteringar mnkr
nslag mnkr
tdelning		mnkr
ntal anställda i medeltal

a	orterat enligt			s riktlin er		a
estyrkt		ra	ort			a
edo isar enligt						e

MÅL

EKONOMISKA MÅL

• Verksamheten s ftar inte till att ge ägarna vinst.

STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅL
• Miljö	tt minska den bet dande direkta
miljöpåverkan vad avser			utsläpp med	,
dvs	, ton	per år.

•rbetsvillkor Upprätthålla, och i görligaste mån, förbättra arbetsmiljön för Miljöst rningsrådets personal.

•Mänskliga rättigheter Värna om upprätthållandet av rimliga mänskliga rättigheter vid inköp av varor och tjänster.

UPPDRAGSMÅL

EPD-REGISTRERINGAR, antal

350
300
250
200
150
100
50
0	2009	2010	2011	2012	2013

72	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

FÖRETAGSÖVERSIKT

ungliga

eran har sedan

erksamhe

ten initierades a

usta

haft nära

and med staten o h

eran

ett statligt ägt aktie

olag

let är att

ungliga

eran som nationals en ska

ara den i erige ledande institutionen

inom o

era o h

alett

VERKSAMHET

ungliga

eran

eran ska

ara den i

erige ledande institutionen inom o

era o h

alett o h som nationals en st

h gsta

ad gäller ut e

kling f

rnyelse

konst

närlig k alitet samt hant erksski

klighet i

atel

er o

erkstäder

eran ska

erka i ett

internationellt o

era

o h danssammanhang

o h initiera samar

eten samt främ a inter

kulturellt ut

yte

erans ut ud a

era o h

alett ska ha

de s

ets o h

redd

eran ska er

uda en

arierad re ertoar med god

alans mellan

traditionella

erk

nyska ande tolkningar o h

genre

erskridande moderna

erk

eran ska

ä en st d a nyska

ande s ensk o

era o h

alettkonst genom att

eställa o

h framf ra

nya

erk a

äl s enska som internationella

kom osit

rer li rettister o h koreografer

eran ska n

en s

red o h stor

u lik

som m

ligt o h rikta sig till

u na s

äl som

till

arn o

h unga

amtidigt ska

eran ara

en angelägenhet f

lik i hela

erige

eran ska strä a efter att n

nya u lik

gru

er o

olika sätt ka tillgängligheten

ÅRET 2013

•ntalet es kare h ller h g o h ämn ni


med nästan hundra		ro entig		eläggning
• r	etet f r att n nya u		likgru		er o h f r
att	ka tillgängligheten fortsätter
nslaget fr n staten u		gi	k f	r	till
mil oner kronor		esultatet f r			ret är
mil oner kronor o h det egna ka					italet
fortsätter att stärkas o		h u	g	r till
mil oner kronor

o eran se • org nr

•

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2014/2015

Ordf: ristina ennerstedt VD: irgitta									end		n
Ordf:	ristina		ennerstedt Led:			nna		arin	elsing
Mi hael		hristiansen		ag	all	erg		eif ako		sson
otta	ek all		ennart	ftman		Mira		elenius
Martinsson Arb rep: ohan dholm							ierre		yl	ert
homas		ylander Arb suppl:			unilla Markstr m						aniel
orgren		ensen Martin		äfstr m ad				Revisor:			erstin
und	erg	eloitte
r ode till styrelsens ordf rande u							g	r till			tkr
r ode till stämmo ald ledamot u							g	r till			tkr


UPPFÖLJNING
erans re			ertoar har under						arit
arierad o h inneh						llit t	ur	remiärer o			h
se	remiärer			idigare framf				rda erk har
haft ny		remiärer				eran ga		sammanlagt
	f reställningar som						es	ktes a
ersoner			eran ar			etar akti t med att n
nya	u	likgru		er genom ändrade						ettider
o h	ia nya kommunikationskanaler									r	etet
med att f r			ättra f			rutsättningarna f				r	erso
ner med olika funktionshinder									g r kontinu
erligt		erans u			sättningar n				r internatio
nell u		märksamhet o h flera internationellt
erkända s ngare					dansare		koreografer o h
u	ho smän gästar					eran i		to kholm

RESULTATRÄKNING, mnkr	2013	2012
ettoomsättning
Rörelseresultat	4	–6
Resultat före skatt	5	–4
Nettovinst	5	8
ara hänf r art till minoritet

BALANSRÄKNING, mnkr	2013	2012
Balansomslutning	203	167
nläggningstillg ngar
Eget kapital	33	27
ara minoritet
Nettoskuld	–113	–109
Operativt kapital	–80	–82


NYCKELTAL						2013	2012
	relsemarginal						neg
e	kastning		eget ka		ital
genomsnitt
o	kastning		o	erati t ka ital		neg
genomsnitt
ettoskuldsättningsgrad					ggr
oliditet
ruttoin esteringar mnkr
nslag mnkr
tdelning		mnkr
ntal anställda i medeltal

a	orterat enligt			s riktlin er		a
estyrkt		ra	ort			a
edo isar enligt						e

MÅL

EKONOMISKA MÅL

• et egna kapitalet ska ge en stabil ekonomisk grund för verksamheten.

STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅL

• peran värnar om mänskliga behov som kreativitet, identitet och konstnärligt uttr ck samt om goda arbetsförhållanden och metoder som ger medarbetare förutsättningar att utvecklas.

•peran strävar mot ett modernt resurstänkande och etiskt ansvar för människor och miljö.

•peran är öppen genomtemot hela samhället och för alla åldrar. peran värnar om mångfald och jämställdhet.

•peran värnar om kulturarvet, engagerar sig i sin omvärld samt speglar utmaningar i samhället.

Läs målen i sin helhet i bolagets årsredovisning.

UPPDRAGSMÅL


STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %					Män		innor
			Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
	Statens ägarandel 100%	52		48	40	60	50		50
	Statens ägarandel 100%

BELÄGGNING, %
100			Opera
			Opera
75			Balett
50
25
0	2011	2012	2013
2010	2011	2012	2013

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

FÖRETAGSÖVERSIKT

ORIO AB • org nr

•

orio om

rio

tidigare

utomo ile

arts

ererar reser

delar till

motorfordon o h är helägt a

s enska

staten sedan de em

olaget

ildades

i sam

and med att

utomo

ile

ans kte om l n

fr n

uro

eiska in esterings

anken

med s enska staten som

garant f

r l net

otter olaget

utomo

ile

arts

sattes som

ant

f r o an nämnda l n o h

ertogs a

s enska staten fr

n konkurs

oet ett r

efter att

olaget ans kt om konkurs

VERKSAMHET

rios

erksamhet är att ut e

kla

till erka

f r är a o

h säl a reser delar o

h till

r f r

motorfordon samt att ut e kla o h säl a

logistikt änster

olagets hu ud erksamhet är i dag att

f rse de

irka

mil oner

ilar som

finns

drygt

marknader med reser de

lar till eh r o

h ser i

eh äl

medel

rsäl

ning till slutkunden

ilägaren

sker

ia ett

glo alt nät erk om

irka

auktoriserade

erkstäder

erige o h

tor

ritannien är mark

nader med stor

ark o

h st r tillsam

mans f

irka

ent a

olagets f

rsäl

ning a

reser delar o

h andra relaterade

rodukter

rio har egna dotter olag

nio a

st rsta marknaderna o h

resterande mark

nader re resenteras

olaget a

im ort rer

olaget har a talad rätt att till erka samt

liga reser

delar till

ilar ur original

erk

tyg o h har irka

le erant

rer glo

alt

ÅRET 2013

•kad nettoomsättning främst till f l d a

tereta lering	den nordamerikanska
marknaden
• katte eslut	erkade resultatet ositi t
med irka	mil oner kronor

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2014/2015

Ordf:		kan		ri on			VD:	onas egstr m
Ordf:		kan		ri on Led:			ohan	ormgren			harlotte
ansson			ans		rondahl		Moni a		ingeg rd Mi hael
hor	n		elene		i	leus	elene		i	leus	aldes
id e tra stämma i no em							er		Arb rep: an
ako sen			ngemar			and erg Revisorer:
r ode till styrelsens ordf							rande u		g	r till
tkr	r ode till stämmo ald ledamot u									g	r till
	tkr		r ode utg r inte till ledamot som är an
ställd i		egeringskansliet


är	aa utomo			ile sto	ade sin		il	roduk
tion su		essi t under			le	f	l den att
nät erket a			terf	rsäl are	im ort		rer o h
dotter		olag dra		ades h rt	aa		utomo		ile
f	rsattes i konkurs i slutet a							o	h
dotter		olaget	aa	utomo	ile	arts		erka
des	äsentligt

rkade nettoomsättningen med

ro ent	ämf rt med f reg ende					r främst
till f l d a	tereta	leringen			den amerikan
ska marknaden men o ks				som ett resultat
a den kund reddning som gett en						kad
marknadsandel		klusi e			s minskade
do k nettoomsättningen n got					eriodens
resultat kade med			erkan a		ositi a
effekter a	eng ngskaraktär om				irka
mil oner kronor a seende skatte eslut
under
UPPFÖLJNING
olaget har nyligen			eslutade h ll			arhetsm l
dessa kommer att f l as u				under

RESULTATRÄKNING, mnkr	2013	2012
ettoomsättning
Rörelseresultat	139	137
Resultat före skatt	139	135
Nettovinst	177	120
ara hänf r art till minoritet

BALANSRÄKNING, mnkr	2013	2012
Balansomslutning	872	807
nläggningstillg ngar
Eget kapital	720	559
ara minoritet
Nettoskuld	0	0
Operativt kapital	720	559


NYCKELTAL						2013	2012
	relsemarginal
e	kastning		eget ka		ital
genomsnitt
o	kastning		o	erati t ka ital
genomsnitt
ettoskuldsättningsgrad					ggr
oliditet
ruttoin esteringar mnkr
nslag mnkr
tdelning		mnkr
ntal anställda i medeltal

a	orterat enligt			s riktlin er		a
estyrkt		ra	ort			a
edo isar enligt						e

MÅL

EKONOMISKA MÅL

• Inga ekonomiska mål har beslutats av ägaren.

STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅL

•	olagets totala utsläpp av koldio id från
	egenupphandlade transporter ska minska med
	procent till år		.
•	ram till	ska bolaget ha en årlig tillvä t om
	procent.
•	kommer		procent av bolagets totala
	omsättning från n		a affärsinitiativ.

UPPDRAGSMÅL

•aknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %		Män		innor		NETTOOMSÄTTNING, mnkr
STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %		Män		innor		NETTOOMSÄTTNING, mnkr
		Anställda	Ledningsgrupp		Styrelse				2 000
	Statens ägarandel 100%	32	11			43	1 500
	Statens ägarandel 100%

					57		1 000
		68	89		57
			89				500
							500
							0
							2011			2012	2013

74 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

FÖRETAGSÖVERSIKT

ost ord	ildades genom samg
endet mellan	ost anmark	o h
osten	on ernen er	uder

kommunikations o h logistikl sningar

till

fr n o h inom

orden o h har en

nettoomsättning

kna

mil arder

kronor o h

medar

etare

Moder

olaget

ost

ord

som är

ägare till dotter

olagen

ost

anmark

o h

osten

är ett s enskt

likt

olag som ägs till

ro ent a

den danska staten o h till

ent

den s enska staten

sterna f rde

las

mellan ägarna

VERKSAMHET

enom sammanslagningen a

osten

o h

ost

anmark

ost ord

ordens st rsta f retag inom kommunika

tions o

h logistikt änster

Marknaderna

strä

ker sig fr

n fl den a

fysiska

re o

aket till del is eller helt elektroniska t äns

ter

ost

ord tillhandah

ller rikstä kande

ostser i

e i

erige o h

anmark till mil o

ner hush ll o h f retag

ar e dag hanterar

ost

ord

irka

mil oner f rsändelser med

en ärldsledande ställning

ad gäller le e

ransk alitet

retagskunderna st

r f r mer

än

ro ent a

omsättningen

ia ett

nät erk a

dotter

olag o h samar

ets artners

rmedlar

ost

ord

aket till

riga

orden o h resten a

ärlden

ÅRET 2013

•kat resultat trots fallande olymer inom meddelande o h re ta k are effekti ise ringar o h lägre omstruktureringskostnader

•eho a ättre r relseresultat inom samt liga omr den i olaget


igitalisering o h su			stitution till andra
kommunikationsmedel har satt fortsatt						ress
ost ords resultat			en fortsatt fallande
olymen inom meddelande o h				re har
kom enserats a f r är inom				ogistik men
o ks	genom en organisk till ä t inom fram
f rallt e handel o h			aket		relseresul
tatet f	r hel	ret har f	r ättrats n		got fram
f rallt till f		l d a fortsatta effekti			iseringar i
erksamheten samt lägre omstrukturerings
kostnader		r att m ta marknadsut e k
lingen o h f		r ättra l	nsamheten har			olaget
under	ret genomf rt		iktiga f rändringar

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2014/2015

Ordf:	ens Mo erg					VD:		kan		ri sson
Ordf:	ens Mo erg Led: Mats						rahamsson				unnel
u e	lad	hristian		llegaard			isse	eldstad			asmussen
or en anholt Magnus					k ninger			nitra		teen Magnus
k ninger		aldes	id	rsstämman					onas		ersen
a gi k i fe		ruari		Arb rep:			ars	hemnit			lf
Mellstr m		nn	hristin		äll n Arb suppl:					ohan
indholm		eder Madsen				sa Merethe			ogild
Revisor:		elene	ill	erg		M
r ode till styrelsens ordf						rande u		g	r till
	tkr	r ode till stämmo ald ledamot u									g r till
		tkr	r ode utg			r inte till ledamot som är
anställd i		egeringskansliet

land annat en f

rändrad organisation f r att

ska a

kad tydlighet mot kund

kat fokus

e handel samt st rre

otential till samord

nings inster i

erksamheten

UPPFÖLJNING

om en effekt a

f rändrade marknadsf rut

sättningar sedan sammanslagningen

re iderades

olagets ekonomiska m l

rsstämman

nsamhet o h a kast

ning har under längre tid legat

äsentligt

under det tidigare m

let

ents a kast

ning

eget ka

ital

e nya m len s eglar en

lägre f

r äntad a kastning än tidigare

r att

r ättra l nsamheten är det

iktigt att

ola

get fortsätter att genomf

ra det omställnings

ar ete med

roduktionsut e kling o h effekti

isering inom meddelande o h

som

r ats

etta f

r att säkra l nsamhet trots

minskande

olymer

amtidigt

l nsamheten inom

ogistik o h dotter

olaget

tr lfors o

ättras

rsstämman

antog nya ekonomiska

m l där l nsamheten ska u

till

ro ents a kastning

erati t ka

ital

nettoskuldsättningen ska

ara

ro ent

h utdelningen u

till

ro ent a

rets

inst efter skatt

len ska u

ngsiktigt

er en kon unktur

ykel

• org nr

•

ostnord se

RESULTATRÄKNING, mnkr	2013	2012
ettoomsättning
Rörelseresultat	676	511
Resultat före skatt	468	367
Nettovinst	322	247
ara hänf r art till minoritet

BALANSRÄKNING, mnkr	2013	2012
Balansomslutning	25 718	26 806
nläggningstillg ngar
Eget kapital	9 063	7 533
ara minoritet
Nettoskuld	4 215 4 092
Operativt kapital	12 163	11 526


NYCKELTAL						2013	2012
	relsemarginal
e	kastning		eget ka		ital
genomsnitt
o	kastning		o	erati t ka ital
genomsnitt
ettoskuldsättningsgrad					ggr
oliditet
ruttoin esteringar mnkr
nslag mnkr
tdelning		mnkr
ntal anställda i medeltal

a	orterat enligt			s riktlin er		a
estyrkt		ra	ort			a
edo isar enligt						a

MÅL

EKONOMISKA MÅL

•	önsamhet	vkastning på eget kapital
	procent.
•	apitalstruktur oliditet minst		procent.
•	Utdelning	procent av årets vinst efter skatt.

Mål 2013. Vid årsstämman 2014 antogs nya ekonomiska mål.

STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅL

•oncernen har ett långsiktigt mål att minska

koldio idutsläpp med procent fram till		,
med basår	.

UPPDRAGSMÅL

•aknar särskilt beslutat samhällsuppdrag. olaget har dock ett uppdrag om

samhällsomfattande postservice, knutet till tillståndet att bedriva postverksamhet.

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %
						Män		innor	AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
						Män		innor	AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
	Statens ägarandel 60,7%		Anställda		Ledningsgrupp		Styrelse			10			Mål
			Anställda		Ledningsgrupp		Styrelse			10			Mål
					17				8				Utfall
	Danska staten 39,3%			35	17			38	6
		65		35	83		62	38	6
		65			83		62		4
									2
									0
									2011		2012	2013

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

FÖRETAGSÖVERSIKT

ri se • org nr				•


esear h nstitutes of		eden
	är ett a staten helägt		olag
o h har u	draget att erka f r en sam
manh llen s ensk institutsektor o			h
rans h	ergri ande samar	eten mel

lan industriforskningsinstituten under olaget ildades med syf te att samla statens ägande i instituten

under ett gemensamt

arumärke

tillh

r den gru

statligt ägda

olag

som har ett a riksdagen särskilt

eslu

tat samhällsu

drag

VERKSAMHET

s u

gift är att samla den s enska

institutssektorn o h stärka dess roll i

inno ationssystemet genom effekti

olags

styrning o h ar

ete med struktur

effekt o h

finansieringsfr gor

ergri

ande m

let

f r instituten i

gru

en är att de ska

ara internationellt konkurrenskraftiga o

erka f r h

ar till ä t i

erige genom att

stärka näringsli ets konkurrenskraft o

f rnyelse

gru

en ska

ar genom forskning o h

inno ation nytta

till ä t o

h konkurrenskraft i

sam erkan med akademi

näringsli

o h

samhälle

kon ernen ing r dotter

olagen

eriges

ekniska

orskningsinstitut

ro ent

o h

edish

esear h

ro ent

samt intresse

olagen

erea

ro ent o h nn entia

ent

e samägda

olagen ägs gemensamt

med näringsli et

är alla

olag redo isas i

sin helhet oa sett ägarandel

enämns de som

gru

erkar f r en ändam ls

enlig institutsstruktur med gemensamt

aru

märke

rligen mottar

medel fr n staten

f r strategisk kom

etensut e

kling

ilka ska

in esteras i samtliga

olag i

gru

det

ill säga

edish

erea o

nn entia

Medlen in esteras utifr n samma

in esteringskriterier oa sett statens ägaran del.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2014/2015

Ordf:		ia	and ik				VD:	e	ilia	ri ing
Ordf:		ia	and ik		aldes i augusti					d	ng e
tade a gi k Led:					nna		ultin	tigen erg			homas
ohannesson				i hard		einius		lf	äther Marie
estrin			i hard		einius		aldes	id e tra stämma i
de em		er		d	enny		ahrin a gi k			lf	äther
aldes		id	rsstämman				d	k	ar	eddigh a
gi k	Revisor:			lof	ner	ä	k
r ode till styrelsens ordf							rande u		g r till
tkr	r ode till stämmo ald ledamot u									g r till
tkr	r ode utg			r inte till ledamot som är anställd i
egeringskansliet

ÅRET 2013
•	ortsatt god till ä t i								gru	en
•	erläggning kring							strukturen f			r att
	ka kundnyttan
		gru		ens omsättning					kon ernen o h
intresse			olagen har			kat fem se				ro ent
er	r under de senaste fyra								ren	et lägre
resultatet				elastades med kostnader f r
omstrukturering i					nn entia o h					edish
esear h				trategiska kom				etensmedel
u	gi	k till		irka				ro ent a
gru		ens omsättning					ru		ens samlade
finansiella ställning är god med en soliditet
om			ro ent
			har	er gru			en ut		at akti		olags
styrning i enlighet med en a									styrelsen fast
ställd		olagsstyrningsmodell							gra a		ola
gets		iktigaste u			gifter under					har id
sidan a			olagsstyrningsfr					gorna arit att
ar	eta med effektu					f	l ning o h strukturut
e klingsfr gor						har ar			etat med de
strategiskt				iktiga framtidsfr					gorna	olags
styrning			f rdelning o			h u		f l ning a			e il
ade strategiska kom						etensmedel				medel
samt		kad kundnytta genom att m ta o h
le a u			till industrins				eho		a f r dem
rele ant forskning					enom att främ a industri
nära forskning o h inno ation har f										retaget
idragit till				kad till ä t o				h stärkt konkur
renskraft

RESULTATRÄKNING, mnkr	2013	2012
ettoomsättning
Rörelseresultat	33	16
Resultat före skatt	41	25
Nettovinst	30	11
ara hänf r art till minoritet

BALANSRÄKNING, mnkr	2013	2012
Balansomslutning	1 807	1 431
nläggningstillg ngar
Eget kapital	875	806
ara minoritet
Nettoskuld	155	0
Operativt kapital	1 030	806


NYCKELTAL						2013	2012
	relsemarginal
e	kastning		eget ka		ital
genomsnitt
o	kastning		o	erati t ka ital
genomsnitt
ettoskuldsättningsgrad					ggr
oliditet
ruttoin esteringar mnkr
nslag mnkr
tdelning		mnkr
ntal anställda i medeltal

a	orterat enligt			s riktlin er		a
estyrkt		ra	ort			a
edo isar enligt						a

MÅL

EKONOMISKA MÅL

•I är varken vinstdrivande eller vinstutdelande.

Instituten i I	gruppen dotter och
intressebolagen	är vinstdrivande men inte
vinstutdelande.

STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅL

•I gruppens forskning och innovation är värdeskapande och erbjuder det som näringsliv och samhälle behöver och efterfrågar.

•I gruppen strävar efter att bidra till hållbar tillvä t, att använda sina resurser ansvarsfullt och bidra till lösningar på de stora globala utmaningarna.

•I gruppen är en attraktiv arbetsgivare som både förmår rekr tera och behålla medarbetare och samtidigt aktivt bidrar till näringslivets kunskaps och kompetensförsörjning.

UPPDRAGSMÅL

•Har särskilt beslutat samhällsuppdrag. Uppföljning sker av verksamhet som inom ramen för samhällsuppdraget finansieras genom anslag på statens budget. Mål enligt processen för uppdragsmål har ännu inte utvecklats.

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

innor

RISE-GRUPPENS OMSÄTTNING 2013, %

Anställda

Styrelse

Statens ägarandel 100%

Näringsliv 57%

Kompetens- och struktur-

utvecklingsmedel 18%

Forskningsanslag tagna i konkurrens 25%

76 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

FÖRETAGSÖVERSIKT

iksdagen

eslutade

att den

arande stiftelsen

amhall skulle

om ildas till aktie

olag

amhall

ktie

olags u

drag är att som en del

den s enska ar

etsmarknads

oliti

ken

rodu era

aror o h t änster o h

genom detta ska a meningsfulla o h

ut e klande ar eten

ersoner med

funktionsnedsättning som medf r

nedsatt ar

etsf rm ga

Med ett starkt

indi id ers

ekti

som f renas med

en l nsam affärsstruktur ska

amhall

uda ett

arierat ut

ud a

ets

gifter

sätt kan f

retaget

ryta

utanf

rska

o h

idra till ett h

art

samhälle

VERKSAMHET

amhall är i dag ledande i

erige när det

gäller ut e

kling genom ar

ete f r

ersoner

med funktionsnedsättning

olaget har

irka

anställda

irka

orter i

erige

amhall le ererar

aror o

h t änster till kunder

inom ett flertal industri o

h t änste rans

her

s som industri

roduktion inom land annat

trä elektronik

lage o h f r

a kning samt

ser i et änster inom

land annat städ

o h

fastighetsser i

roduktionen sker i egen

regi eller hos kund

olagsstämman

antogs en ägar

an isning om f l ande

•

minst

mil oner l netimmar ska er

das

ersoner med funktionsnedsättning

•

minst

ro ent a de

ersoner som

rekryteras ska komma fr

rioriterade

gru

ersoner med

sykiskt funktions

hinder

ersoner med ut e klingsst rning

eller neurologiskt funktionshinder o

ersoner med mer än ett funktionshinder

samt

ersoner med funktionshinder i

sysselsättningsfasen

•

ersoner a

de anställda med funk

tionsnedsättning ska lämna f retaget f

ar ete hos annan ar etsgi are

tidigare

detta m l uttry kt som minst se

ro ent

a de anställda

•

amhall ska und ika att säga u

anställda

med funktionsnedsättning i kärnu

draget

grund a

ar ets

rist

• amhall ska om m

ligt ta regional

olitisk

hänsyn i sam and med e entuella omstruk

tureringar o h und ika att lägga ned erk

samheter

orter med s ag ar

etsmark

nad.

amhall har under

i u

drag att er

uda

ut e klingsanställningar

t minst

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2014/2015

Ordf:	rik	trand				VD: Moni a ingeg rd
Ordf:	rik	trand Led: ertil				arls	n	elen	asth
illstedt		enneth		ohansson ans				ils ed	Maria
ilsson Magnus			k ninger			unnel		olfes Arb rep:
ans	rahamsson			nn	hristin		ndersson		ia it o
Arb suppl:		y	enriksson			ans	aneman		imone
hrner Revisorer:				eter	k erg		eloitte
r ode till styrelsens ordf					rande u			g r till
tkr	r ode till stämmo alda ledam ter								tkr
r ode utg		r inte till ledamot som är anställd i
egeringskansliet

ersoner i sysselsättningsfasen o h		t erso
ner som har en funktionsnedsättning
ÅRET 2013
• änster kade med	ro ent	ilket ga
ositi omsättningseffekt

•efintliga medar etare kade syssel

	sättningsgraden				grund a		fler affärer
•	erg ngar till ar				ete utanf		r	amhall
	n dde inte m let
	amhalls nettoomsättning					kade under				ret
med		irka		mil oner kronor eller irka
	ro ent		et	ar främst affärsomr				det t änster
som		kade där städt änster stod f r mer								ar
ten a			kningen msättningstill ä ten g orde
o	ks	att		efintliga medar				etare		kade
sin sysselsättningsgrad						relseresultatet
f	r ättrades n			got	eroende		kad		rutto
inst o			h att kostnaderna h lls					en l	g ni
men		ar fortsatt negati t				etto insten			ar
	ositi	främst		eroende		ett	ositi t finans
netto		som do		k s	nk i f rh llande till f					re
g ende			r

UPPFÖLJNING

rinfriade amhall samtliga ägarens


m l utom	erg ngsm let amhall har n tt de
ekonomiska m len sett				er en kon unktur ykel
nder	anställde			amhall	ersoner
inom ramen f r ut e klingsanställningarna
ntalet l netimmar			ar		mil oner
ekryteringen fr		n	rioriterade gru		er ar
ro ent		de anställda med funktions
nedsättning lämnade				ro ent f reta
get f r annat ar		ete

• org nr

•

samhall se

RESULTATRÄKNING, mnkr	2013	2012
ettoomsättning
Rörelseresultat	–44	–77
Resultat före skatt	17	23
Nettovinst	12	47
ara hänf r art till minoritet

BALANSRÄKNING, mnkr	2013	2012
Balansomslutning	3 357	3 384
nläggningstillg ngar
Eget kapital	1 572	1 560
ara minoritet
Nettoskuld	–2 363 –2 343
Operativt kapital	–791	–783


NYCKELTAL						2013	2012
	relsemarginal					neg	neg
e	kastning		eget ka		ital
genomsnitt
o	kastning		o	erati t ka ital
genomsnitt
ettoskuldsättningsgrad					ggr
oliditet
ruttoin esteringar mnkr
nslag mnkr
tdelning		mnkr
ntal anställda i medeltal

a	orterat enligt			s riktlin er		a
estyrkt		ra	ort			a
edo isar enligt						e

MÅL

EKONOMISKA MÅL

•	önsamhet vkastning på eget kapital
	procent.
•	apitalstruktur oliditet minst procent.

•Utdelning Ingen. Uppkommer vinst ska vinstmedlen balanseras i n räkning för främjande av företagets fortsatta verksamhet.

STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅL

•Medarbetare i arbete.

•ngagerade medarbetare.

•kad självfinansieringsgrad.

•Mindre koldio idutsläpp.

UPPDRAGSMÅL

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %			Män		innor
		Anställda		Ledningsgrupp		Styrelse
	Statens ägarandel 100%	55	45	29			38
	Statens ägarandel 100%

				71		62
						62

ANDEL ÖVERGÅNGAR, %
6			Mål
			Mål
4			Utfall
4
2
0	2011	2012	2013
2010	2011	2012	2013

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

FÖRETAGSÖVERSIKT

sasgrou net • org nr

•

ildades	d	de natio
nella flyg olagen i	erige	orge o	h
anmark enades om att dri a sin erk
samhet i form a ett konsortium			r

att kunna		erka under samma f rutsätt
ningar som			riga flyg olag				den in
ternationella marknaden f rändrades
ägandestrukturen						ktierna i de
nationella f			retagen		yttes ut mot ak
tier i ett nytt o				h samlat moder				olag
			enska staten äger sedan
dess			ro	ent a	aktierna i
VERKSAMHET
flyg erksamhet som utg rs a								andina
ian	irlines o h			roduktions		olaget		lue
trans	orterade			mil oner		assagerare
inklusi e harter				under				andi
na ian irlines är				ordens st		rsta flyg		olag
a seende destinationer					assagerare o h flyg
ningar	lyg	olaget fl g till				destinationer
med	dagliga flygningar under
ärut	er er		d	andina ian irlines ett
st rre nät erk			ia samar		ets artners o			h	tar
llian	e		andina ian		irlines ing		r o		ks
	argo o h			round		andling
ro ent			är	rsnoterat i		to kholm
enhamn o h				slo

ÅRET 2012/2013 1)

•ramg ngsrikt ar ete med f rändrings rogrammet

•	yttring a			ro	ent a		ider	e samt
		ro ent a		round		andling
•	nitierat		lan om f		rnyelse a		flyg lans
	flotta
	erksamhets ret						räglades a ett
genomgri ande omställningsar							ete f r att
stärka			finansiella		eredska o h mark
nads		osition raftfulla				tgärder resulterade i
en f r		ättrad finansiell sta ilitet o						h mer
konkurrenskraftig kostnadsstruktur								som i sin
tur m		ligg	r offensi a satsningar o					h in este
ringar i			kunder udande				a k	are en
markant f r			ättrad	rodukti itet har

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2014/2015

Ordf:

rit

hur

VD:

kard

ustafson

Ordf:

rit

hur Led: Moni a

aneman

arsten

illing

ars

ohan

arnheimer

irger Magnus

Me dell

anna

u anto

arsaae

a o

allen

erg

arsten

illing

aldes

rsstämman

Arb rep:

ahler

ens

estad

ielsen

Arb suppl: rik

ohlin

als

arlsen

anne

ege

erg Revisorer:

almarsson o h

hristine

ankin

r ode till styrelsens ordf

rande u

r till

tkr till f

rste o

h andre

e ordf

rande

tkr

r ode till stämmo ald ledamot u

g r till

tkr

o ks kunnat

ka ka

a iteten

rots den

oerh rt tuffa marknadssituationen

inte minst

under slutet a

ret

le ererade

ett

osi

ti t resultat o

h en minskad nettoskuldsätt

ning

anslutning till lanseringen a

omställnings

rogram

eslutades om u

date

rade finansiella m

e nya m

len syftar till

att reflektera en erksamhet som har mins

kade fasta kostnader

f r ättrad l nsamhet

o h stärkt kassafl de

nder slutet a

räken

ska s ret

räglades marknaden

a minskad till ä t o

etydligt

kad ka

tet samtidigt som den norska kronan

arit

s ag i f

llande till den s enska kronan

essa f

rutsättningar f

r äntas k arst

arf

ed mning är att de finansiella m len

som tidigare f r äntades u

n s under

nu u

n s under

UPPFÖLJNING

n dde

m let f r den

finansiella

eredska

men inte l nsam

hets res ekti e soliditetsm

let

lanerade

tgärder syftar till att dessa m

l ska u

n s

	RESULTATRÄKNING, mnkr						20131)	20121)
	ettoomsättning
	Rörelseresultat						1 381	–660
	Resultat före skatt						433	–3 255
Nettovinst							179	–3 010
	ara	hänf	r art till minoritet
BALANSRÄKNING, mnkr							20131)	20121)
	Balansomslutning						35 628	36 754
	nläggningstillg			ngar
	Eget kapital						11 103	11 156
	ara	minoritet
Nettoskuld							–7 940 –5 683
Operativt kapital							3 163 5 473
NYCKELTAL							20131)	20121)
	relsemarginal							neg
	e	kastning		eget ka ital				neg
	genomsnitt
	o	kastning			o erati t ka	ital		neg
	genomsnitt
	ettoskuldsättningsgrad ggr
	oliditet
	ruttoin esteringar				mnkr
	nslag mnkr
	tdelning mnkr
	ntal anställda i medeltal

	a orterat enligt				s riktlin er		a
	estyrkt		ra	ort			a
	edo isar enligt						a
	rutet räkenska				s r no em	er	okto er

MÅL

EKONOMISKA MÅL
•	önsamhet	I marginal om minst procent.
•	apitalstruktur	oliditeten ska överstiga
	procent. Målet för den finansiella beredskapen är
	att likvida medel samt outn ttjade kreditfaciliteter
	ska överstiga	procent av fasta kostnader.
•	Utdelning	procent av koncernens resultat
	efter schablonskatt. Vid negativa resultat ges som
	regel ingen utdelning för att säkerställa
	koncernens finansiella position.

STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅL

•educera utsläpp från fl gverksamheten med

procent

jämfört med

UPPDRAGSMÅL

•aknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %				Män		innor	KURSUTVECKLING JANUARI 2011–MARS 2014
STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %				Män		innor	KURSUTVECKLING JANUARI 2011–MARS 2014

			Anställda		Ledningsgrupp		Styrelse		150			OMX Stockholm Benchmark GI		SAS
												OMX Stockholm Benchmark GI		SAS

	Statens ägarandel 21,4%				14				125
	Statens ägarandel 21,4%								125
	Danska staten 14,3%			39			25		100
	Danska staten 14,3%						25		100
	Norska staten 14,3%	61			86		75		75
	Norska staten 14,3%	61							75
	Knut och Alice Wallenbergs								50
	Stiftelse 7,6%								25
	Övriga ägare 42,4%								0
									10-12-31	11-12-31	12-12-31		14-02-26

78 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

FÖRETAGSÖVERSIKT

ildades

med syfte att finan

siera de statliga

ostadsl

nen

ertog

r altningen a

statliga

ostadsl

n fr

o erket

fter godkän

nande a

olagsstämman ans kte olaget

om tillst

nd att

edri a

ankr

relse

till

inansins

ektionen

o h

rodukt

ut udet har

reddats till att omfatta mer

än hy

oteksl n

VERKSAMHET

uder

n l n till fastighets

ägande f

retag o

ostadsrättsf reningar

ri atl n samt s

arande o h erksamheten är

organiserad i tre affärsomr

den

ri atmark

nad

retag

rf samt

artnermarknad

ri atmarknad er

uder

de l ne

o h s ar

rodukter riktat till

ri at

ersoner

retag

ildades genom en sammanslagning a

affärsomr den under

o h er

uder

h s ar

rodukter riktade till fastig

hetsägande f retag samt

ostadsrättsf ren

ingar

enom

artnermarknad le ererar

sina

rodukter till

anker

fastighetsmäklare

h f

rsäkrings

olag som i sin tur f rmedlar

dessa till sina kunder antingen under

eller eget

arumärke

ÅRET 2013

•

esultatf r

ättring till f

l d a

ositi

finansnetto

•

nl nings olymen

kade med

ro ent

grund a

attrakti a s

arkonton

•

ortsatt marginal

ress

ol nemarkna

den

räglade

ret

ret utmärktes a

fortsatt

ris

ress

s kärn rodukt

ol n

ilket minskade

kon ernens ränteintäkter fr

mil arder

kronor till

mil arder kronor

räntekostnad minskade do k som en f l d a

det l

ga ränteläget

ilket resulterade i ett

räntenetto som är i

rin i

rändrat

nder

ret

kade o ks

olagets kostnads as

främst till f l d a

o h nedskri ningar

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2014/2015

Ordf:	o Magnusson				tf VD:		er	nders		asth
Ordf:	o Magnusson Vice ordf:					ako	rin aum Led:
ars	r esson		ristina kengren				a		inds	ane
undgren		ri sson arin Mo				erg	ars		r esson aldes
id rsstämman				d	hrister		erg a gi k
er	nders	asth a gi		k i	anuari			Arb rep: Helen
allin	nders		eder Revisor:			ans	ker all			M
r ode till styrelsens ordf					rande u		g	r till
tkr	r ode till stämmo ald ledamot u							g	r till
	tkr	r ode utg		r inte till ledamot som är
anställd i		egeringskansliet

samt h gre				ersonal		o h	kostnader ko
lade till ut e klingen a							ankens er			udande
med		irka		mil oner kronor till						mil o
ner kronor					s	arkonton			nades
under		ret	ilket medf rde att inl						ningen
kade med				ro ent o h ga						en
marknadsandel a					nyutl ningen om						ro
ent		olaget har sedan					ren			ar etat
med att renodla utl ningen till f retag o											h
	ostadsrättsf			reningar med fokus						fler	o
stadshus o h ny					roduktion a			ostäder
		s marknadsandelar f r						ol	n till hus
h	ll u	gi	k	id	rets slut till				ro ent f r
den totala			ri atl		ne	ortf	l en	l	n utan
säkerhet till					ro	ent o h f r inl				ning till
	ro ent			Marknadsandelen f r utl ningen
till ostadsrättsf					reningar u			gi k till
	ro ent id utg ngen a						ret
UPPFÖLJNING
		s m	l syftar till att säkra en l							ngsiktigt
finansiellt sta il o h l nsam								ank
u	n dde sitt m l f r ka						italstrukturen				men

l nsamhetsm let u n ddes inte o h ingen utdelning lämnas f r ret

• org nr

•

www.sbab.se

RESULTATRÄKNING, mnkr	2013	2012
Räntenetto	1 963	1 941
ro isionsnetto
ettoresultat inansiella	oster
riga r relseintäkter
Totala intäkter	1 893	1 248
Rörelseresultat	1 085	500
Resultat före skatt	1 085	500
Nettovinst	873	360
ara hänf r art till minoritet

BALANSRÄKNING, mnkr	2013	2012
Balansomslutning	335 058	334 428
tl ning till allmänheten
Eget kapital	9 681	8 768
ara minoritet

NYCKELTAL				2013	2012
reditf rlustni
e	genomsnitt
ärn rimärka italrelation
a	italtä	kningsgrad
tdelning		mnkr
ntal anställda i medeltal

a	orterat enligt		s riktlin er	a
estyrkt		ra ort		a
edo isar enligt				a

MÅL

EKONOMISKA MÅL
•	önsamhet	vkastning på eget kapital minst
	procent.
•	apitalstruktur		ärnprimärkapitalrelation
	procent.
•	Utdelning	ägst	procent av årets vinst efter
	skatt.
STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅL
•	unda finanser		verensstämmer med de av
	bolagsstämman beslutade ekonomiska målen.

•nsvar transparens nsvar transparens i

försäljning och marknadsföring, nsvar som arbetsgivare.

• Hållbart boende inansiering av n produktion

av bostäder,	ocialt engagemang med koppling
till boende,	ngergianvändningen i svenska
bostäder.

UPPDRAGSMÅL

• aknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

STATENS ÄGARANDEL, %	KÖNSFÖRDELNING, %		Män		innor			AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

Anställda	Ledningsgrupp	Styrelse		10		Mål
Statens ägarandel 100%				8		Mål
Statens ägarandel 100%	25			8		Utfall
44	25	43	57	6
56	75		57	4
				2
				0	2012	2013
				2011	2012	2013

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Ordf: ars inder ronson Led: e ilia rdstr m an elfrage otta Mellstr m lla ilsson an o endal a alder ke ensson a gi k id rsstämman

Revisor: rik str m

Ordf: ars inder ronson

Skr. 2013/14:140

Bilaga

FÖRETAGSÖVERSIKT

sek se • org nr	•

ktie olaget ensk ortkredit ildades a staten o h affärs ankerna

	i syfte att ge den s enska indu
strin	ättre tillg	ng till l ngfristig
finansiering o h		ka dess konkurrens
kraft	edan	är staten ensam
ägare	s hu udu gift är att

kommersiella grunder säkerställa till

g	ng till h ll	ara finansiella l sningar
f	r s ensk e	ortnäring

VERKSAMHET

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2014/2015

VD: atrin ransson

är en o

eroende o h marknadskom

let

r ode till styrelsens ordf

rande u

g r till

terande nis hakt r som samar

etar med

tkr

r ode till stämmo ald ledamot u

r till

finansiella akt

rer

ärlden

er f r att säker

tkr

r ode utg

r inte till ledamot som är an

ställa att de s enska e

ortf

retagen f

r den

ställd i

egeringskansliet

ästa finansieringen f

r sina internationella

affärer

är en a

ordens st rsta u

nare

de internationella ka

italmarkna

derna o h de s enska e

ortf retagen er

uds

finansiering

ia direkt

eller slutkunds

kar dessutom genom orealiserade

ärdef r

finansiering

kan

ist

f retagen o

ändringar

s rating f

r l

ngfristiga skulder

deras kunder med finansering om det finns

är

fr n

tandard

oors o h

fr n

ett s enskt intresse o h e

ortanknytning

Moody s

nder

har

haft en l ne

f rutsatt att transaktionen sker

kommersi

ram hos

iksgäldskontoret om

mil arder

ella

illkor o

h är finansiellt attrakti t o

kronor samt m

lighet att

kommersiella

ngsiktigt h

art

arhet är en integre

illkor k a statsgarantier f

r u

l ningen u

rad del a

affärs

ro essen o

id kredit

till

mil arder kronor

har inte utnytt

r ningar ges so

iala o h mil

mässiga

at dessa fa

iliteter

risker samma tyngd som finansiella risker

drag a

s enska staten administrerar

UPPFÖLJNING

ä en s enska statens system f r statsst dda

har under

kommit nära eller helt

ortkrediter o

h system f

ist ndskrediter

fyllt de a

rstämman

eslutade ekono

gemensamt kallat

systemet

miska m len

nsamhetsm let mätt som

a kastning

eget ka

ital mots arade

ÅRET 2013

ent f

tfallet u

k till

•

ortsatt h

g nyutl ning till s ensk e

ort

ent

italm

let mätt som kärn rimär

näring

mil arder kronor

italrelationen

erträffades o

h u

gi k

•

ägre räntenetto

land annat

grund a

till

ro ent

tdelning om

mil oner

gre u

l ningskostnader

kronor lämnas f r

ilket är enligt utdel

•

ättrat nettoresultat a

finansiella trans

nings

oli

aktioner

ndelen kunder som u

le er att

ställer h

arhetskra

id utl

ningen u

gi k

s nyutl

ning till s enska e

ortf

retag o h

till

ro ent

M let f

r h

ar finan

till deras kunder

ar en a

de h gsta

olymerna

siering u

daterades under

ret fr n

gonsin

ramf

rallt

ar det efterfr gan

ent till

ro ent o h a ser

finansiering till e

ortf

retagens kunder som

ent a

kunder o h underle erant

rer har

ar h

g o

h u

k till

mil arder kronor

tagit sig att f

l a

s riktlin er inom anti

en sammanlagda

olymen finansiering direkt

korru

tion

tski k a

f randekoden

till e

ortf

retagen u

k till

mil arder

r ades do

k f

rst i slutet

kronor

od efterfr

gan

finansieringser u

f rdelningen a

hefst änster u

k till

dandet

men nya regel erk krä er an

assningar

ro ent k innor o h

ro ent män o h

system o h mer riskka

ital

ilket

erkar

antalet medar

etare med utländsk

akgrund

nsamheten negati t

olatiliteten i resultatet

till

ro ent

RESULTATRÄKNING, mnkr	2013	2012
Räntenetto	1 555	1 880
ro isionsnetto
ettoresultat inansiella	oster
riga r relseintäkter
Totala intäkter	1 958	1 392
Rörelseresultat	1 408	824
Resultat före skatt	1 408	824
Nettovinst	1 090	709
ara hänf r art till minoritet

BALANSRÄKNING, mnkr	2013	2012
Balansomslutning	306 554	313 136
tl ning till allmänheten
Eget kapital	14 990	14 380
ara minoritet


NYCKELTAL				2013	2012
reditf rlustni
e	kastning		eget ka ital
genomsnitt
ärn	rimärka italrelation
a italtä		kningsgrad
tdelning		mnkr
ntal anställda i medeltal

a	orterat enligt		s riktlin er	a
estyrkt		ra ort		a
edo isar enligt				a

MÅL

EKONOMISKA MÅL

• önsamhet	vkastning på eget kapital ska lång
siktigt motsvara riskfri ränta plus procentenheter.
iskfri ränta	genomsnittet av den tioåriga

statsobligationsräntan under de senaste tio åren.

•apitalstruktur ärnprimärkapitalrelation


	procent, dock lägst		procent.
•	Utdelning	procent av årets resultat med
	beaktande av mål för kapitalstruktur, framtida
	kapitalbehov och investeringar.
STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅL
•	Hållbar finansiering		ver	procent av kunderna
	ska uppleva att hållbarhetskrav ställs vid utlåningen.
•	ffärsetik	procent av		s kunder och
	underleverantörer ska ha åtagit sig att följa					s
	riktlinjer inom antikorruption.
•	ämställdhet och mångfald			vinnor män i chefs
	ställning ska vara		procent och antal anställda
	med utländsk bakgrund ska överstiga				procent.

UPPDRAGSMÅL

• Har särskilt beslutat samhällsuppdrag avseende s stemet, men befintliga mål har inte utvecklats enligt processen för uppdragsmål.

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %	Män		innor		AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

Anställda Ledningsgrupp

Statens ägarandel 100%

54	46	43	57

Styrelse		20		Mål
				Mål
		15		Utfall
43	57	10
43
		5
		0	2012	2013
		2011	2012	2013

80	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

FÖRETAGSÖVERSIKT

som är helägt a

s enska sta

ten

ildades

i sam and med

olagiseringen a

affärs erket

tatens

ärn ägar

olagiseringen

ertog

affärs erkets

ersontrafik

ärn

äg

är ett modernt o h kundnära

resetrans

ortf

retag

där

unktligheten

st r i fokus

VERKSAMHET

är den st rsta o

erat

ren a

ersontrafik

ärn äg i

erige

gtrafiken i kon

ernen

edri s främst inom moder olaget

samt i dotter

olagen

to kholmst g

orrlandst

g o h

talandst

riga

dotter olag o

h intressef

retag

edri er

erksamhet med nära anknytning till kärn

erksamheten

är hu udsakligen

erksamt

markna

den f

r interregionala o

h l ng äga resor

olaget erkar inom t

er a

trafik

kommersiell trafik o

h a talstrafik

som

u handlas i konkurrens a

rafik erket eller

regionala trafikhu udmän

dri er

kommersiell trafik o

h a talstrafik

affärs

mässiga grunder i konkurrens med andra

t go

erat rer samt med

flyg o h

uss

st r f r

irka

ent a

den totala

gtrafiken i

erige

s enskilt iktigaste

ete är att fortsätta att f

ättra

unktlighe

ten

är det gäller

unktligheten ar

etar

tillsammans med hela t g

rans hen f r att

r ättra o

h därmed

idra till ett mer h

art samhälle

ärn ägsf

retagen o

rafik

erket är

eroende a

arandra o h de har nu

samlats i

ro ektet

illsammans f

r t

g i tid

där den l ngsiktiga m lsättningen är

ro ents

unktlighet

rans

hen

hade do k flera utmaningar under

o h

unktligheten f r

s f ärrt g o

regionalt g s

s f ärrt

g s

unktligheten fr

ent till

ent

h f

s regionalt

g s

nk den fr n

ro ent till

ent

ÅRET 2013

• kade intäkter främst till f

l d a

ut kad

erksamhet i dotter

olag

•

roduktionen a

s nya sna

t g ga

kade kostnader

•

s ägande i

otniat g

ro ent

erkade resultatet negati t

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2014/2015

Ordf:	an		undling			VD:		rister		rit son
Ordf:	an		undling Led:			lrika	ell	y	ena		l ing
Mikael		taffas Mikael				t hr	i	ensson			Mi hael
hor	n		unilla	ikman		lrika ell y o				h Mikael
t hr		aldes id		rsstämman				d	i or		ndersson
a gi k		Arb rep:		er	ammar		ist	rik	ohannesson
ans		ilgard Revisorer:				ans	ar	n	eloitte
r ode till styrelsens ordf rande u								g	r till
tkr	r ode till stämmo ald ledamot u								g	r till
	tkr		r ode utg		r inte till ledamot som är anställd
i egeringskansliet


on ernens omsättning kade			men resultatet
minskade ämf rt med f reg ende				r	en
roduktions	o h kostnads kning som lanse
ringen a	inne ar har inte gett
mots arande effekt i f		rsäl ningen		s
engagemang i intresse		olaget	otniat g
erkade resultatet negati t			els till f		l d a

uskattade kostnader f r framtida f rluster

om		mil oner kronor o h dels						mil oner
kronor som a ser					s andel a				rs
f	rlust
	s styrelse antog i					uni en ny l ngsiktig
strategi f			r att m		ta f	rändringar i marknaden
o h kund			eho		om en f l d togs ett f r ätt
rings		rogram fram som ska minska							s
kostnader med					mil ard kronor under en
tre rs		eriod		fattade ä en			eslut om att
rusta u					t gen		rustningen
omfattar s				äl teknik som komfort o h kost
naden f r den totala u						rustningen u			skat
tas till irka				mil arder kronor
UPPFÖLJNING
on ernens soliditet u						gi k till			ro
ent o h a kastningen						eget ka ital u
gi k till				ro ent		ärmed u		n ddes
m let a seende soliditet men e								a kastnings
m	let		eget ka		ital
	rsstämman				antog nya ekonomiska
m	l där a kastningen					o erati t ka			ital ska
u	g	till minst			ro	ent i snitt		nettoskuld
sättningsgraden ska ara								ggr	sikt
o	h utdelningen l				ngsiktigt u		g	till mellan
	o	h		ro ent a		rets resultat efter
skatt

• org nr

•

s se

RESULTATRÄKNING, mnkr	2013	2012
ettoomsättning
Rörelseresultat	298	467
Resultat före skatt	288	498
Nettovinst	220	471
ara hänf r art till minoritet

BALANSRÄKNING, mnkr	2013	2012
Balansomslutning	9 312	9 565
nläggningstillg ngar
Eget kapital	4 961	4 886
ara minoritet
Nettoskuld	4 273	5 337
Operativt kapital	9 234	10 223


NYCKELTAL						2013	2012
	relsemarginal
e	kastning		eget ka		ital
genomsnitt
o	kastning		o	erati t ka ital
genomsnitt
ettoskuldsättningsgrad					ggr
oliditet
ruttoin esteringar mnkr
nslag mnkr
tdelning		mnkr
ntal anställda i medeltal

a	orterat enligt			s riktlin er		a
estyrkt		ra	ort			a
edo isar enligt						a

MÅL

EKONOMISKA MÅL
•	önsamhet	vkastning på genomsnittligt eget
	kapital ska uppgå till		procent.
•	apitalstruktur oliditeten ska överstiga
	procent.
•	Utdelning Minst		av årets resultat.
Mål 2013. Vid årsstämman 2014 antogs nya
ekonomiska mål.
STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅL
•	unktlighet	järrtåg	minuter	procent .
• ndel årligen genomförda leverans och
	partnerskapsbedömningar.
•	Volontär	en möjlighet för medarbetarna
	att ägna sig åt ideellt arbete på arbetstid.

UPPDRAGSMÅL

•aknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %				Män		innor		AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %				Män		innor		AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
			Anställda		Ledningsgrupp		Styrelse			12			Mål
	Statens ägarandel 100%								10				Utfall
		61		39	33	50		50	8
				39	33				6
					67				6
					67				4
									4
									2
									0
									2011		2012	2013

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

FÖRETAGSÖVERSIKT

sosalarm se • org nr	•	M

larm

erige

larm

ildades

olaget ägs till

ent a

s enska staten o

h till

ro ent a

eriges

ommuner

o h

andsting

larms hu udu

gift är att

drag a

staten ans ara f r

t änsten i erige genom att ta emot

o h f rmedla larm

n dnumret

o h er

uda kommuner o h landsting

dirigering o

rioritering a

till e em

el am ulanser o h

randk r

larm kan ä en fungera som sam

ands

entral f

r h äl

styrkor o

h i m n

a ka

a itet ta emot o h

ehandla larm

fr n automatiska larmanläggningar

VERKSAMHET

larms affärsid

är att ut e

kla

er uda

o h utf

ra t änster f r ett tryggare samhälle

olagets

entrala roll

id n

dsituationer g r

larm till en iktig länk i samhällets

kris

eredska

olaget ans arar f r n dnum

ret

inom

erige o h

erksamheten

regleras i ett a tal med staten

enom de

entralerna i

erige sk

ter

olaget

larmmottagning o h

tgärdsstyrning i samar

ete med am ulanss uk

kommunal

räddningst änst

olis

flyg

o h f äll

räddning med flera akt rer

tog

larm emot

irka

mil oner n dsamtal

ntalet där h äl

omedel

art

des u

gi k till

irka

mil oner samtal

lertalet

n dsamtal gäller

eho a

rd i sam and

med akuta s ukdomstillst nd o h oly kor

eller

eho

olis till e em el

i sam and med

g ende

rott

eho et a

insatser fr n kommunal rädd

ningst änst gäller ofta stora händelser men

antalet samtal är inte lika stort

idareko

lades drygt

samtal

till

ourha ande

räst

eho

h äl

fr n

statlig räddningst änst som s

räddning

flygräddning

f ällräddning

ust

e akningen

med mera utg r en mindre del

larm ans arar dessutom f

riorite

ring o h dirigering a

flertalet a

landets

akutam

ulanser

er detta er

uder

larm ä en andra säkerhets

o h

ourt änster

som g r att kom

inera med

t änsten

till e em

el mottagning o h handläggning a

automatlarm

ersonlarm o h ourtelef rmed

ling

dnumret

kris

eredska

samt

räddnings

rdt änster st r f

irka

ro ent a

omsättningen o h säkerhets o h

larmt änster f

r resterande del

larm ska enligt a tal med staten ha

en genomsnittlig s arstid

anro

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2014/2015

Ordf:		ohnny Magnusson			VD:		ohan edensi
Ordf:		ohnny Magnusson Led:				o	nderson			ommy
erne		ng	ors	erg ars	rik	redriksson			Maria
horsand			ngrid enner		ald	Maria		ilsson		a
tälldal			kan	rman Arb rep:			redrik		ettersson
engt		or	erg Arb suppl:		laes		ohansson			ohan
Magnusson Revisor: Magnus						agerstedt
r ode till styrelsens ordf					rande u g			r till
tkr	r ode till stämmo ald ledamot u							g	r till
tkr	r ode utg			r inte till ledamot som är anställd i
egeringskansliet


tta sekunder			h gst		ro ent a
samtalen ska ha en medels arstid som								er
stiger		sekunder		ngen som ringer				det
gemensamma n dnumret ska						eh	a	änta
	s ar längre än			sekunder		rligen ska en
ra	ort a ges till			rs arsde artementet om
k aliteten i			t änsten
ÅRET 2013
•	esultatf r		ättring ta		k are	g	ende
	effekti iserings rogram

•edskri ning a anläggningstillg ngar med mil oner kronor

•kade akanser f r ättrade resultatet

tem orärt


	msättnings kningen kan i hu udsak hän
f	ras till det nya a talet med staten a seende
ersättning f r u					yggnad o h inf rande a
ett nytt		efolknings arningssystem samt med
inde erade			ris	kningar			relseresultatet
f	r ättrades ta			k	are	tgärder genomf			rda
i det		g ende effekti iserings rogrammet
ilket resulterade i omställningskostnader
	om		mil oner kronor men o ks						till
f l d a		minskade			ersonalkostnader				grund
a	akanser			relseresultatet har				erkats
negati t a			nedskri ning a				anläggningstill
g ngar med					mil oner kronor			en
genomsnittliga s arstiden							ar
	sekunder			ilket inne			ar att m	let
	tta sekunder inte n ddes
UPPFÖLJNING
	e ekonomiska m len u						n ddes inte		oli
diteten u			gi k till			ro	ent o h a kast
ningen		eget ka			ital till		ro	ent
nsatta		tgärder har				r at ge effekt

RESULTATRÄKNING, mnkr	2013	2012
ettoomsättning
Rörelseresultat	–2	–30
Resultat före skatt	0	–26
Nettovinst	0	–15
ara hänf r art till minoritet

BALANSRÄKNING, mnkr	2013	2012
Balansomslutning	556	537
nläggningstillg ngar
Eget kapital	155	155
ara minoritet
Nettoskuld	–111	–58
Operativt kapital	44	97


NYCKELTAL						2013	2012
	relsemarginal					neg	neg
e	kastning		eget ka		ital	neg	neg
genomsnitt
o	kastning		o	erati t ka ital		neg	neg
genomsnitt
ettoskuldsättningsgrad					ggr
oliditet
ruttoin esteringar mnkr
nslag mnkr
tdelning		mnkr
ntal anställda i medeltal

a	orterat enligt			s riktlin er		a
estyrkt		ra	ort			a
edo isar enligt						e

MÅL


EKONOMISKA MÅL
•	önsamhet	vkastning på eget kapital procent.
•	apitalstruktur oliditet		procent, justerat
	till procent på grund av ändrad
	redovisningsprincip.
•	Utdelning	procent av eget kapital, med
	beaktande av omvärldsförändringar,
	verksamhetsförutsättningar samt kapitalstruktur.

STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅL

•Har f ra strategiska mål Medarbetarmål MI

Varumärkesmål örtroende ännedom msättningsmål

önsamhetsmål

UPPDRAGSMÅL

STATENS ÄGARANDEL, %	KÖNSFÖRDELNING, %		Män	innor	AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
	Anställda	Ledningsgrupp	Styrelse		8		Mål
Statens ägarandel 50%							Mål
Statens ägarandel 50%					6		Utfall
Sveriges Kommuner och Landsting,					6		Utfall
Sveriges Kommuner och Landsting,	41	38		44	4
via SKL Företag AB 50%	41	38	56
via SKL Företag AB 50%	59	62	56
	59	62
					2
					0	neg	neg
					0	2012	2013
					2011	2012	2013

82	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

FÖRETAGSÖVERSIKT

• org nr

•

s e ialfastigheter se


e	ialfastigheter				erige	ktie	olag
e	ialfastigheter				ildades
akgrunden till				ildandet a
e	ialfastigheter				ar att skil a den
statliga fastighetsf r altningen fr n
rukandet a			lokaler o h mark
essutom skulle en rätt isande							ild
ges a mark			o h lokalkostnaderna i
stats	udgeten			de a seende fastig
hetsf	r altningens resultat					o h	alans
räkningar o h de					rukande myndighe
ternas eller u			dragsgi arnas
kostnader		astighetsf r altningen ska
edri as med ett marknadsmässigt a
kastningskra
VERKSAMHET
e ialfastigheters u					gift är att er uda
an assade lokaler o				h k alifi erade t änster f r
offentlig erksamhet med h ga säkerhetskra
er hela		erige		tt l ngsiktigt fastighetsä

gande l ngsiktiga hyresa tal o h nära samar


eten med hyresgästerna är							asen f r en trygg
o h effekti fastighetsf				r altning				e	ial
fastigheter äger o			h f r altar fastigheter
yggda f	r s e	iella ändam				l	till e em			el
kriminal	rds	domstols			o	h	olisfastigheter
samt ungdoms		rdshem			r n o h med
har organisationen f rändrats f r att									ättre
kunna f l a kundernas ut e kling o h									eho a
lokaler o	h erksamheten					edri s i tre affärs
omr den	kriminal		rd	f rs ar o h rätts ä
sende samt institutions					rd o		h riga s			e ial
erksamheter		e tre st		rsta hyresgästerna är
riminal	rden	iks olisstyrelsen o						h		tatens

institutionsstyrelse

ÅRET 2013

•kade hyresintäkter o h f r ättrat drift erskott

•klusi e rs eng ngsintäkt kade

resultat med

mil oner kronor

•astigheternas marknads ärde kade med


	ro	ent till	mil oner kronor
	kan sammanfattas som ett starkt r
	e ialfastigheters		erksamhet utmärks a
l nga kontrakt ilket ska				ar sta ilitet i det
finansiella utfallet			n fokusering		fastig
heter o h erksamheter med kra					h g
säkerhet har inne urit att det under					ret har
s	lts fastigheter som inte			assar in i affärs
id	n längre tt mindre antal fastigheter
terst r		ilka kommer säl as under
nder h		sten flyttade äkerhets olisen in i
det nya hu udkontoret i				olna ilket är ytter

ligare en fastighet med nationellt säkerhets

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2014/2015

Ordf:	o	undgren		VD: sa eden			erg
Ordf:	o	undgren Led: an		erg	arin	t	lad
a	and	n ina	inander	Mikael	undstr m
otta Mellstr m			a and n aldes		id	rsstämman

dhristel rmstrong ar ik a gi k Arb rep:

Masoomeh	ntonsson	ena i ell	oger		rngren
Arb suppl:	omas dstr m Revisor:		las egidius
r ode till styrelsens ordf rande u			g	r till
tkr r ode till stämmo ald ledamot u				g	r till
tkr	r ode utg	r inte till ledamot som är an
ställd i egeringskansliet

intresse som

assar in i

olagets

ortf

nt hyresa tal som l

r har

knats

ilket

land annat innefattar att

arterna f

undit sig att akti t

a med

ll arhetsfr

gor

ekräftade

olagets

rating

i slutet a

ret

UPPFÖLJNING

kastningen samt soliditeten f

erstiger de nya l

ngsiktiga m

len

ilka ska

im lementeras

er tid

tdelning om

mil oner kronor lämnas f r

ilket är

enligt utdelnings

oli

nder slutet a

lanserade

olaget sin

ans arskod f

r le erant

rer

ilken su

essi t

kommer att im lementeras i alla samar

ets

a tal

g effekti itet där

erskottsgraden

k till

ent

talstroheten u

mättes till

ro ent

rets

mätning

resulterade i ett

ärde

ilket är

under m let men i samma ni

som f rra

mätningen

n minskning a

med

ro ent kan redo isas f r

ret samt en

genomsnittlig total energif

rukning

h m

res

ekti e

ärmef r

rukningen

minskade med

res

ekti e

ro ent

n sol

ellsanläggning har

land annat instal

lerats

orrtäl eanstalten samt att fortsatt

utfasning a

fossilt

ränsle

k till

o h

ent a

olagets

ledare

ar k innor

ngen korru

tion

mutor

eller skador har inträffat

KÖNSFÖRDELNING, %		Män		innor

Anställda	Ledningsgrupp		Styrelse
25	25
75	75	43		57
75	75

RESULTATRÄKNING, mnkr	2013	2012
ettoomsättning
Värdeförändringar	435	362
Rörelseresultat	1 921	1 651
Resultat före skatt	1 673	1 381
Nettovinst	1 301	1 328
ara hänf r art till minoritet

BALANSRÄKNING, mnkr	2013	2012
Balansomslutning	19 857	19 383
nlägg ningstillg ngar
Eget kapital	7 564	6 628
ara minoritet
Nettoskuld	9 415 9 887
Operativt kapital	16 979	16 515

NYCKELTAL						2013	2012
relsemarginal
e	kastning		eget ka	ital	genom
snitt	enl	def	ekonomiska m l
o	kastning		o erati t ka		ital
genomsnitt
ettoskuldsättningsgrad				ggr
oliditet
ruttoin esteringar mnkr
nslag mnkr
tdelning mnkr
ntal anställda i medeltal

a	orterat enligt		s riktlin er			a
estyrkt		ra ort				a
edo isar enligt						a

MÅL


EKONOMISKA MÅL
•	önsamhet	procent avkastning på eget kapital,
	baserat på resultat efter skatt efter återläggning av
	värdeförändringar och uppskjuten skatt.
•	apitalstruktur oliditet		procent.
•	Utdelning	procent av årets resultat efter skatt,

efter återläggning av årets värdeförändringar och därtill hörande uppskjuten skatt med beaktande av framtida investeringsbehov och finansiell ställning.


STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅL
•	ffektivitet	verskottsgraden ska minst vara
	procent samt en avtalstrohet om			procent.
•	under	I ska lägst vara .
•	Miljö	ska minska procent årligen.
	enomsnittlig total energiförbrukning ma
	k h m till		.
•	Medarbetare		MI ska lägst vara	. ntalet
	kvinnliga ledare		procent. Ingen form av korrup

tion, givande eller tagande av muta accepteras.

• äkerhet Incidenter ska upptäckas, hanteras och rapporteras så att ingen skada uppstår.

UPPDRAGSMÅL

•aknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
20		Mål
		Mål
15		Utfall
10
5
0	2012	2013
2011	2012	2013

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

Mål 2013. Vid årsstämman 2014 antogs nya ekonomiska mål.

Skr. 2013/14:140

Bilaga

FÖRETAGSÖVERSIKT

www.sscspace.com • org nr

• SVENSKA RYMDAKTIEBOLAGET

Svenska rymdaktiebolaget, SSC, svarar för driften av rymdbasen Esrange Space Center, tillhandahåller avance- rade rymdtjänster på den globala rymd- marknaden, bedriver teknikutveckling inom rymdområdet och sköter drift och utveckling av testverksamhet vid prov- platsen Vidsel. Bolaget bildades 1972 och är helägt av svenska staten.

VERKSAMHET

SSC är en globalt verksam koncern som har drygt 600 anställda i elva länder, varav hälf- ten i Sverige. Verksamheten bedrivs i fyra divisioner:

Science Services

Rymdbasen Esrange, norr om Kiruna, används för uppskjutning av raketer och uppsläpp av ballonger av divisionen Science Services. Basen har en internationellt sett unik ställning som civil rymdbas genom sin omfattande infrastruktur samt tillgången till ett stort landningsområde för raketer och ett stort luftrestriktionsområde vid uppskjut- ningar och ballongflygningar.

Satellite Management Services (SaMS)

Divisionen tillhandahåller markstationstjänster för kommunikation med satelliter och omfat- tar utöver den svenska verksamheten också de helägda dotterbolagen Universal Space Network Inc. i USA, SSC Chile SA i Chile och SSC Space Australia Pty Ltd i Australien. Huvuddelen av kommunikationsantennerna finns på rymdbasen Esrange norr om Kiruna.

Engineering Services

Divisionen arbetar med ingenjörstjänster för planering och utveckling av satellitmissioner, satellitkontroll och markstationstjänster med verksamhet i Sverige, Tyskland, Nederländerna och Förenade Arabemiraten. Verksamheten omfattar de helägda dotterbolagen LSE Space GmbH, LSE Space Middle East JLT och Aurora Technology B.V.

Technology

Technology omfattar Aerospace Test Systems som sköter drift och utveckling av testverk- samhet vid provplatsen Vidsel. Divisionen omfattar också dotterbolagen ECAPS AB och NanoSpace AB.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2014/2015

Ordf: Hans Karlander

VD: Stefan Gardefjord

Ordf: Hans Karlander Led: Fredrik Brunell, Åsa Hedin, Hanna Lagercrantz, Lars Leijonborg, John Stuart, Håkan Syrén, Fredrik Wilhelmsson Arb rep: Ylva Houltz, Lennart Jonasson Arb suppl: Anders Andersson, Britt- Marie Åslund Revisor: Stefan Holmström, KPMG

RESULTATRÄKNING, mnkr	2013	2012
Nettoomsättning	863	840
Rörelseresultat	30	27
Resultat före skatt	22	16
Nettovinst	11	8
– varav hänförbart till minoritet	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2013	2012
Balansomslutning	898	900
Anläggningstillgångar	528	535
Eget kapital	446	438
– varav minoritet	0	0
Nettoskuld	–37	–10
Operativt kapital	410	428

r ode till styrelsens ordf rande u g r till

tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 115 tkr r ode utg r inte till ledamot som är an-

ställd i Regeringskansliet.

ÅRET 2013
•	ästa r relseresultatet		r sedan
	2003).
•	kat fokus	a an erade rymdt änster f r

den globala rymdmarknaden.

Försäljningen ökade med 3 procent genom ökad försäljning inom SaMS. Under 2013 fortsatte fokuseringen på avancerade rymd- tjänster till den globala rymdindustrin och utveckling av verksamheten vid rymdbasen Esrange. SSC avser att utveckla den unika tillgång som rymdbasen Esrange utgör och skapa en modernare anläggning med nya tjänster för rymdforskning samt nya och bättre tjänster för civilt tillträde till rymden. Målet är att Rymdbasen Esrange ska bli en ”grön” uppskjutningsplats för raketer och mindre satelliter och ha en fortsatt central roll för europeisk rymdforskning.

UPPFÖLJNING

NYCKELTAL	2013	2012
Rörelsemarginal, %	3,5	3,2
Re, Avkastning på eget kapital	2,4	1,8
genomsnitt
Rop, Avkastning på operativt kapital	7,2	6,6
genomsnitt
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	–0,1	0,0
Soliditet, %	49,7	48,6
Bruttoinvesteringar, mnkr	71	113
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	3	0
Antal anställda i medeltal	577	602

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja

MÅL

EKONOMISKA MÅL


•	önsamhet		vkastning på eget kapital
	minst	procent.
•	Utdelning		procent av nettovinsten.

SSC har 2013 inte uppnått sitt avkastnings-	STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅL
mål för 2013. Däremot nådde SSC sitt utdel-	•	lla anställda på		är utbildade, har förstått och
ningsmål och lämnade en normal utdelning		arbetar enligt de etiska och miljömässiga normer
till ägaren.		som har fastställts av företaget.
Årsstämman 2014 antog nya ekonomiska
mål där lönsamheten ska uppgå till minst 6	UPPDRAGSMÅL
procents avkastning på operativt kapital,	•	ör	cience ervices	beläggningsgrad och
nettoskuldsättningsgraden ska vara 0,3–0,5		kvalitetsinde .
vid stabil intjäning och utdelningen lägst	•	ör	olaget ska med hjälp av en särskild
uppgå till 30 procent av vinst efter skatt.	•	ör	olaget ska med hjälp av en särskild
uppgå till 30 procent av vinst efter skatt.		intressentdialog säkerställa att verksamheten
Målen ska uppnås långsiktigt över en konjunk-		intressentdialog säkerställa att verksamheten
Målen ska uppnås långsiktigt över en konjunk-		utformas så att den på bästa sätt främjar svenska
turcykel.		utformas så att den på bästa sätt främjar svenska
turcykel.		intressen.
		intressen.

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %		Män		Kvinnor
		Anställda	Ledningsgrupp		Styrelse
	Statens ägarandel 100%	24	22		25
	Statens ägarandel 100%

		76	78		75

10			Mål
8			Mål
8			Utfall
6
4
2	neg
0	neg
0	2011	2012	2013
	2011	2012	2013

84	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

FÖRETAGSÖVERSIKT

STATENS BOSTADSOMVANDLING AB SBO • org nr

•

s o se

Statens Bostadsomvandling AB, Sbo, är ett helägt statligt bolag som bildades 2004. Bolaget har ett samhällsuppdrag att praktiskt medverka till att bostads- marknaden kommer i balans på orter med vikande befolkningsunderlag. Sbo förvärvar, äger, förvaltar, utvecklar och avvecklar fastighter som övertas från kommuner eller kommunala bostads- bolag. Omstrukturering genom ombygg- nad av befintligt bostadsbestånd ger förutsättningar för en bättre fungerande bostadsmarknad.

VERKSAMHET

Regeringens bostadspolitiska mål är bland annat långsiktigt väl fungerande bostads- marknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Bolagets verksamhet är inriktad på att hjälpa till med den omstruktureringspro- cess som behövs för att uppnå balans på bostadsmarknaden på orter med vikande befolkning. På dessa orter finns ofta ett stort behov av bostäder som är tillgängliga och anpassade för äldre människor. Dessa bostä- der är också arbetsplatser för personal inom hemtjänst, hemsjukvård och förvaltning. Väl anpassade bostäder för äldre ökar de boendes välmående och ger samtidigt en bra arbets- miljö. Omstruktureringsprocessen skapar flyttkedjor på bostadsmarknaden. När bostadsmarknaden är i balans på orten säljer bolaget utvecklade fastigheter på marknads- mässiga villkor på den öppna marknaden. Samhällsuppdraget följs upp genom analyser av flyttkedjor vid investeringar, av antalet lägenheter som genom bolaget får ny använd- ning, och antalet lägenheter som äldreanpas- sats med avseende på tillgänglighet och ökad standard. De ombyggda, anpassade och moderna fastigheterna är attraktiva och lätta att hyra ut.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2014/2015

Ordf: Rolf Åbjörnsson

VD: Ann Eriksson

Ordf: Rolf Åbjörnsson Led: Sophie Ahlstrand, Cathrine Holgersson, Brita Saxton, Björn Sundström Revisor: Lars Magnusson, Deloitte

r ode till styrelsens ordf rande u g	r till
tkr r ode till stämmo ald ledamot u	g r till

tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

ÅRET 2013

• kade in esteringar i om yggnad a fastigheter som kommer att ge 100 till- gänglighetsanpassade bostäder för äldre.

• nledd f rsäl ning a tta fastigheter i

Hällefors kommun.

Bolagets intäkter och resultat påverkas främst av hur många fastigheter per år som färdigställs genom ombyggnad och anpass- ning och hyrs ut samt av fastighetsförsälj- ningar. Bolagets verksamhet har under 2013 till stor del inriktats på att tillsammans med den aktiva kommunen tillgodose efterfrågan på tillgänglighetsanpassade moderna bostä- der för äldre. Därigenom skapas positiva flyttkedjor i kommunen.

Under 2013 har cirka 60 procent av projektkostnaderna återvunnits efter nedskriv- ningar av färdigställda utvecklingsprojekt. Bolagets verksamhet har fram till 2013 berört fastigheter med ca 950 lägenheter. Under 2013 pågick ombyggnad och tillgänglighets- anpassning i fem olika utvecklingsprojekt. Under 2013 har ytterligare fem nya förstudier omfattande fastigheter med ca 110 lägenhe- ter har inletts. Kundnöjdhet följs genom enkätundersökningar. Årets resultat visar att majoriteten av de som svarat ger ett mycket positivt betyg på samtliga frågor i enkäten.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2013	2012
Nettoomsättning	18	26
Rörelseresultat	–17	–16
Resultat före skatt	–5	0
Nettovinst	–7	–15
– varav hänförbart till minoritet	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2013	2012
Balansomslutning	551	565
Anläggningstillgångar	211	169
Eget kapital	534	542
– varav minoritet	0	0
Nettoskuld	–334	–387
Operativt kapital	200	155

NYCKELTAL	2013	2012
Rörelsemarginal, %	neg	neg
Re, Avkastning på eget kapital	neg	neg
genomsnitt
Rop, Avkastning på operativt kapital	neg	neg
genomsnitt
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	–0,6	–0,7
Soliditet, %	96,9	95,9
Bruttoinvesteringar, mnkr	61	44
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	5	7

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Nej

MÅL

EKONOMISKA MÅL

•	Minst procent av de samlade projektkost
	naderna ska ha återvunnits då projekten avslutas.
•	ör minst procent av projekten genomföra
	omstrukturering av fastigheterna och inom åtta år
	sälja dem på marknadsmässiga villkor på den
	öppna marknaden.

STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅL (ETT URVAL)

• örvärvade och omb ggda fastigheter uth rda till procent vid tillträdet.

• Minst procents uth rningsgrad i bolagets fastigheter anpassade för äldre där lägenheterna

h rs ut av kommunen eller dess bolag stiftelse.

•amtliga omb ggda fastigheters boarea har l fts till dagens krav på tillgänglighet och användbarhet.

Läs målen i sin helhet i bolagets årsredovisning.

UPPDRAGSMÅL

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

FLYTTKEDJOR – uppföljning av inﬂyttning till ett trygghetsboende, %

Anställda

Styrelse

Statens ägarandel 100%

Bostadsrätt 11%

Hyresrätt 42%

Egnahem 36%

Annan kommun 6%

Uppgift saknas 5%

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

FÖRETAGSÖVERSIKT

www.sveaskog.se • org nr 556558-0031 •

Sveaskog AB har sitt ursprung i Domänverket som bolagiserades 1992. Bolaget är i dag Sveriges största skogs- ägare och förvaltar totalt 4,1 miljoner hektar mark. Sveaskog ska vara en obero- ende aktör på virkesmarknaden med kärnverksamhet inom skogsbruk. Verksamheten ska drivas på affärsmässig grund.

VERKSAMHET

Sveaskog förvaltar 3,1 miljoner hektar pro- duktiv skogsmark, vilket utgör 14 procent av Sveriges skogsmark. Bolagets skogsinnehav är spritt över hela Sverige men har sin tyngd- punkt i norra Sverige. Skogen är viktig som råvara för skogsindustrin och skapar syssel- sättning och rekreationsmöjligheter. Sveaskog säljer framför allt timmer, massaved och biobränsle till sina kunder. Bolaget bedriver ett långsiktigt hållbart skogsbruk bland annat genom att avsätta 20 procent av den produk- tiva skogsmarken som naturvårdsareal och etablering av totalt 36 ekoparker. Det pågår också ett markförsäljningsprogram där bola- get säljer skogsmark till enskilda för att bidra till tillköps- och omarronderingsmöjligheter, särskilt i glesbygd. Sveaskogs markförsälj- ningsprogram har målet att på sikt avyttra tio

ro ent a den egna skogsmarken eräknat på innehavet 2002) till privatpersoner.

ÅRET 2013
•	Minskad omsättning	grund a	fallande
	skogsråvarupriser.
•	kat r relseresultat	grund a	kad
	volym från egen skog och lägre avverk-
	ningskostnader.
•	ärdef rändring a	ä ande skog	idrog

positivt till resultatet.

Intäkterna för 2013 minskade med fyra procent som en följd av lägre priser på skogs- råvara trots något ökade leverensvolymer. Priserna för skogsråvara minskade med i genomsnitt sex procent. Det operativa rörelse- resultatet kade till mil oner kronor. Förbättringen förklaras av ökade volymer och lägre avverkningskostnader. Intressebolaget Setra Group AB redovisade ett förbättrat rörelseresultat och under 2013 u gi k detta till mil oner kronor

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2014/2015

Ordf: Göran Persson

VD: Per Olof Wedin

Ordf: Göran Persson Led: Helene Biström, Eva Färnstrand, Thomas Hahn, Johan Hallberg, Birgitta Johansson-Hedberg, Anna-Stina Nordmark-Nilsson,

Mats ingesten elene istr m aldes id rsstäm- man 2014) Arb rep: Eva-Lisa Lindvall, Sture Persson Arb suppl: Lars Djerf, Per Eriksson Revisor: Martin Johansson, PwC

r ode till styrelsens ordf rande utg r med

tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 150 tkr r ode utg r inte till ledamot som är

anställd i Regeringskansliet.

UPPFÖLJNING

Under 2013 ökade direktavkastningen till 3,9 procent, vilket understeg de långsiktiga målen. Avkastningen på eget kapital uppgick till 8,8 procent och översteg målen. Utfallet har bland annat påverkats av efterfrågan i den trämekaniska industrin och den svenska massa- och pappersindustrin, vilka utgör Sveaskogs huvudsakliga kunder. Det redovi- sade resultatet 2012 påverkades positivt som en följd av sänkt bolagsskatt. För verksam- hetsåret 2013 har styrelsen, enligt policy, föreslagit en utdelning på 450 miljoner kronor. Bolaget gjorde 23 affärer omfattande 8 853 hektar mark under 2013 inom mark- försäljningsprogrammet. Sveaskog har nu totalt sålt 7,44 procent av sitt skogsinnehav enligt markförsäljningsprogrammet.

Årsstämman 2014 antog nya ekonomiska mål för bolaget som innebär en direktavkast- ning som överstiger 4,5 procent, en skuldsätt- ningsgrad om 0,3–0,6 ggr och en utdelning på 65–90 procent.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2013	2012
Nettoomsättning	6 056	6 307
Värdeförändringar	1 046	503
Rörelseresultat	2 214	1 422
Resultat före skatt	1 941	1 128
Nettovinst	1 475	2 155
– varav hänförbart till minoritet	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2013	2012
Balansomslutning	35 827 34 745
Anläggningstillgångar	32 487 31 467
Eget kapital	17 397 16 271
– varav minoritet	0	0
Nettoskuld	9 689	9 834
Operativt kapital	27 086	26 105

NYCKELTAL	2013	2012
Rörelsemarginal, %	36,6	22,5
Re, Avkastning på eget kapital	8,8	12,3
genomsnitt
Rop, Avkastning på operativt kapital	8,3	5,6
genomsnitt
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,6	0,6
Soliditet, %	48,6	46,8
Bruttoinvesteringar, mnkr	212	172
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	450	435
Antal anställda i medeltal	899	949

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja

MÅL

EKONOMISKA MÅL
•	irektavkastning	minst	procent.
•	önsamhet vkastning eget kapital			procent.
•	apitalstruktur	oliditet	procent.
•	Utdelning Minst	procent av resultatet efter
	skatt, e klusive ej kassaflödespåverkande
	värdeförändringar enligt I		med beaktande av
	konsolideringsbehov och ekonomisk ställning.

Mål 2013. Vid årsstämman 2014 antogs nya ekonomiska mål.

STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅL

•kad lönsamhet.

•undernas främsta partner.

•edande inom innovation.

•edande inom hållbart skogsbruk.

•ttraktiv arbetsgivare.

Läs målen i sin helhet i bolagets årsredovisning.

UPPDRAGSMÅL

•Har särskilt beslutat samhällsuppdrag avseende markförsäljningsprogram med målet att av ttra tio procent av den produktiva skogsmarken, men målet har inte utvecklats enligt processen för uppdragsmål.

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %	Män		Kvinnor
		Anställda	Ledningsgrupp	Styrelse
	Statens ägarandel 100%	20	36
	Statens ägarandel 100%

				50	50
		80	64	50	50
		80	64

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
15		Mål
12		Mål
12		Utfall
9
6
3
0	2012	2013
2011	2012	2013

86	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

FÖRETAGSÖVERSIKT

Svensk-Danska Broförbindelsen Svedab Aktiebolag, Svedab, är genom sitt del-

ägarska i resunds rokonsortiet

ägare och förvaltare av den svenska 50-procentiga ägarandelen av

resunds ron onsortiet äger den

16 kilometer långa avgiftsfinansierade kust-till-kustförbindelsen som omfattar både väg- och järnvägstrafik. Svedab äger och förvaltar också de svenska landanslutningarna till bron. Bolaget bildades av den svenska staten 1992 inför att bron skulle byggas.

VERKSAMHET

resunds ron idrar till att stärka resunds- regionen genom att underlätta för arbetskraft, fritidsresande och gods att röra sig över gränsen.

Svedabs verksamhet är i allt väsentligt inriktad på förvaltning av tillgångar i form av vägar och järnvägar samt ägarandelen i

resunds rokonsortiet onsortiet ans arar f r finansiering, prissättning, drift och underhåll, kundservice samt marknadsföring av anlägg- ningen. Svedab ska genom sitt delägarskap i konsortiet aktivt verka för en affärsmässig och sund ut e kling a resunds ron eda ska se till att driften och underhållet av de svenska landanslutningarna är kostnads- effektiva och sker med samma miljö- och säkerhetskrav som gäller för Sveriges infra- struktur i övrigt.

Kostnaderna för byggnation och drift av resundsf r indelsen ska tä kas a a gifter från vägtrafikanterna respektive järnvägen. Avgifterna från järnvägen regleras i ett index- erat fastprisavtal enligt en överenskommelse mellan den svenska och den danska staten. Svedab finansierar sin verksamhet genom lån i Riksgälden medan konsortiet lånar på den öppna marknaden.

Riksdagens mål för Svedab är att lånen ska vara återbetalda senast år 2040. Driften av den fasta väg- och järnvägsförbindelsen mellan Malmö och Köpenhamn ska ge såväl privatresenärer som näringsliv god tillgänglig- het och en säker och miljövänlig transport.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2014/2015

Ordf: Lena Erixon

VD: Ulf Lundin

Ordf: Lena Erixon Led: Hans Brändström, Kerstin Hessius, Jan Olson Revisor: Mats Åkerlund, PwC

r ode till styrelsens ordf rande u g	r till
tkr r ode till stämmo ald ledamot u	g r till

tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

ÅRET 2013

•rets resultat ut e klades starkt till f l d av en positiv värdeförändring i finansiella instrument i resunds rokonsortiet

•resunds rokonsortiets nettoskuld minskar planenligt.

Intäkterna liksom rörelseresultatet blev lägre jämfört med 2012, främst på grund av att bolaget under 2012 erhöll utbetalningar avseende tidigare ej medgivna avdrag för ingående moms. Finansnettot blev något

ättre till f l d a l ga räntor resunds rokon- sortiet hade en mycket stark resultatutveckling förklarad av värdeförändringar som uppkom- mer vid marknadsvärderingen av skuldportföl- jen och som bidrog till att väsentligt förbättra årets resultat.

Under året implementerades ISO 26000 i verksamhetsstyrningsmodellen och resulterade i en uppförandekod som finns publicerad på bolagets hemsida.

UPPFÖLJNING

Trafikutvecklingen har efter finanskrisen varit stagnerande. Framför allt har pendlingstrafi- ken minskat. Lastbilstrafiken däremot fort- satte att öka. Även fritidsresandet utveckla- des positivt. Prognoserna visar att konsortiets lån beräknas vara återbetalda före 2035 och Svedabs lån före 2040.

• org nr

• www.svedab.se

RESULTATRÄKNING, mnkr	2013	2012
Nettoomsättning	5	3
Rörelseresultat	1 130	–11
Resultat före skatt	1 066	–77
Nettovinst	831	–251
– varav hänförbart till minoritet	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2013	2012
Balansomslutning	5 400	5 430
Anläggningstillgångar	5 345 5 384
Eget kapital	–1 021 –2 008
– varav minoritet	0	0
Nettoskuld	3 085	3 000
Operativt kapital	2 063	992

NYCKELTAL	2013	2012
Re, Avkastning på eget kapital	neg	13,1
genomsnitt
Rop, Avkastning på operativt kapital	74,0	neg
genomsnitt
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	–3,0	–1,5
Soliditet, %	–18,9	–37,0
Bruttoinvesteringar, mnkr	239	45
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	4	4

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja

MÅL

EKONOMISKA MÅL
•	iksdagens mål för		vedab är att lånen ska vara
	återbetalda senast år		.
STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅL
•	okus miljö	artlägga miljöpåverkan och med
	utgångspunkt från resultaten slå fast kort och
	långsiktiga mål.
•	okus socialt	edriva ett lokalt samhälls
	engagemang genom att vara möjliggörare,
	vilket bet der att bolaget ska underlätta
	resundsregionens tillvä t. Möjligheterna till
	socialt ansvarstagande i leverantörskedjan ska
	kartläggas.

UPPDRAGSMÅL

• Har särskilt beslutat samhällsuppdrag. Uppföljning sker av verksamhet som inom ramen för samhällsuppdraget finaniseras genom anslag på statens budget. Mål enligt processen för uppdragmål har ännu inte utvecklats.

STATENS ÄGARANDEL, %	KÖNSFÖRDELNING, %		Män		Kvinnor			PERSONRESOR ÖRESUNDSBRON, miljoner

Anställda	Styrelse		20			Bil
Statens ägarandel 100%						Bil
Statens ägarandel 100%			15			Tåg
25			15			Tåg
25	50	50	10
75	50	50	10
75
			5
			0	2011	2012	2013
			2010	2011	2012	2013

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

FÖRETAGSÖVERSIKT

s enskaske shy otek se • org nr

Svenska skeppshypotekskassan, Svenska Skeppshypotek, bildades 1929 med uppgift att underlätta finansieringen för svenska rederier och medverka till svens- ka handelsflottans föryngring.

Svenska Skeppshypotek är inte ett aktiebolag utan en association med offentligrättslig ställning. Regeringen utser styrelse och revisorer samt beviljar styrelsen ansvarsfrihet.

VERKSAMHET

Svenska Skeppshypoteks uppgift är att med- verka till föryngringen och moderniseringen av den svenska handelsflottan. Svenska Skeppshypotek finansierar rederiverksamhet med svenskt ägande eller utländskt ägande med betydande svenskt intresse och lämnar i huvudsak långfristiga lån, endast mot säker- het i svenskt eller utländskt skepp. Verksam- heten bedrivs affärsmässigt och i konkurrens med andra kreditinstitut. På uppdrag av Trafikverket administrerar Svenska Skeppshy- potek också Delegationen för sjöfartsstöd. För verksamheten i Svenska Skeppshypotek gäller

lagen	om	enska ske shy o-
tekskassan	nligt lag	om

kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag är Svenska Skeppshypotek undantagen från bestämmelserna om begränsningar av stora exponeringar, men omfattas av bestämmel- serna om kapitaltäckning.

Lagen stipulerar att Svenska Skeppshypo- teks årsvinst ska avsättas till en reservfond eget ka ital som ska kunna an ändas till att täcka eventuella förluster i rörelsen. Vinsten ska därmed återinvesteras i sin helhet i verksamheten och utdelningspolicy finns inte.

ÅRET 2013
•	ortsatt l g efterfr gan	krediter men
	högre kreditmarginaler.
•	r ättrad kreditk alitet o	h terf ring a
	tidigare reserveringar.
•	rsämrad a kastning	la eringar

•

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2014/2015

Ordf: Michael Zell VD: Lars Johanson

Ordf: Michael Zell Vice ordf: Lars Höglund Led: Tomas

rahamsson nna r hlander				erg	li a	eth
ihl om	nders	ällsson	an ri	ilsson		nna
r hlander	erg	aldes i	uli	d	ristina

Ekengren avgick) Suppl: Karin Barth, Rolf Mählkvist, Ann-Catrine Zetterdahl Revisorer: Harald Jagner och Henrik Nilsson, Deloitte

r ode till styrelsens ordf rande u	g r till
tkr r ode till utsedd ledamot u	g r till	tkr

Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

Räntenettot har minskat jämfört med före- gående år. Förändringen beror främst på försämrad avkastning på placeringar. Efter återföring av reservering för kreditförluster med 7 miljoner kronor blev vinsten 87 miljoner kronor vilket är den högsta sedan verksamheten startades 1929. Svenska Skeppshypotek har under året utbetalat lån på 401 miljoner kronor och vid årets slut uppgick av styrelsen beviljade men ännu inte utbetalade lån till cirka 747 miljoner kronor. Totalbeloppet av utestående låne- fordringar har minskat jämfört med föregå- ende år dels på grund av att årets amorte- ringar översteg nyutlåningen. Likvida medel inklusive placeringar uppgår till 1 425

mil oner kronor nligt regel erket

Basel II, uppgick Svenska Skeppshypoteks

ka	italkra till	mil oner kronor
o	h ka italtä kningsk oten till

RESULTATRÄKNING, mnkr	2013	2012
Nettoomsättning	148	166
Rörelseresultat	87	77
Resultat före skatt	87	77
Nettovinst	87	77
– varav hänförbart till minoritet	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2013	2012
Balansomslutning	6 234	6 376
Anläggningstillgångar	5 672	6 036
Eget kapital	1 743	1 655
– varav minoritet	0	0
Nettoskuld	–1 196 –1 641
Operativt kapital	547	14

NYCKELTAL	2013	2012
Rörelsemarginal, %	58,8	46,4
Re, Avkastning på eget kapital	5,1	4,8
genomsnitt
Rop, Avkastning på operativt kapital	31,0	641,7
genomsnitt
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	–0,7	–1,0
Soliditet, %	28,0	26,0
Bruttoinvesteringar, mnkr	2	0
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	8	8

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Nej

MÅL

EKONOMISKA MÅL
• Verksamheten st rs av lagen	om

venska skeppsh potekskassan och har därför inga ekonomiska mål.

STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅL

•art gsfinansiering

•ffärsetik

•Miljö

UPPDRAGSMÅL

•aknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

UTLÅNING TILL REDERIER, mnkr

Anställda		Styrelse	8 000
Statens ägarandel 100%			8 000
Statens ägarandel 100%			6 000
		29	6 000
50	50	29
50	50	71	4 000
		71	4 000
			2 000
			0	2010	2011	2012	2013

88	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

FÖRETAGSÖVERSIKT

Svenska Spel bildades 1997 efter en sammanslagning av AB Tipstjänst och Svenska Penninglotteriet AB. Bolagets uppdrag från staten är att, efter tillstånd av regeringen, anordna spel och lotterier på ett socialt ansvarsfullt sätt.

VERKSAMHET

Svenska Spels verksamhet baseras på fyra av regeringen utfärdade tillstånd för; lotterier och vadhållning på idrottstävlingar, spel på värdeautomater, kasinospel, samt poker på internet. Samhällsuppdraget handlar om att värna sociala skyddsintressen och tillgodose efterfrågan på spel i kontrollerade former

– med andra ord verka för en sund och säker spelmarknad. Omtanken om kunden och strävan efter att minimera de negativa effek- terna av spelandet väger alltid tyngre än vinstintresset. Bolagets marknadsandel

u g r till irka ro ent den totala kända svenska spelmarknaden och trenden är en fortsatt minskning.

Koncernen har under 2013 organiserats genom tre resultatområden; Sportspel & Lotterier, Casino Cosmopol och Vegas.

Svenska Spel är certifierade i enlighet med

uro	ean otteries	o h orld ottery
sso	iations	s elans arsstandard

ÅRET 2013

•ästa r relseresultatet n gonsin o h f r ätt- rad rörelsemarginal, främst på grund av förändrad produktmix och lägre kostnader.

•ettos elintäkterna minskade med

procent.

2013 fattades beslut om en ny strategi för Svenska Spel. Målet är att bolaget ska vara ledande när det gäller spelansvar och att åtgärderna ska leda till att problemspelandet minskar totalt sett i samhället, inte bara för Svenska Spels kunder. Ett viktigt beslut som fattats är att det från och med sommaren 2014 införs obligatorisk registrering av allt spelande hos Svenska Spel, undantaget köp av fysiska lotter och spel inne på Casino Cosmo- pol. Under året har alla bonusar och rabatter tagits bort i bolagets kunderbjudanden.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2014/2015

Ordf: Anitra Steen

VD: Lennart Käll

Ordf: Anitra Steen Led: Hans Bergenheim, Catarina Fritz, Eva-Britt Gustafsson, Cecilia Marlow, Michael Thorén, Christer Åberg, Frank Åkerman Arb rep: Patrik Lindell, Jenny Bengtsson, Martina Ravn Arb suppl: Yvonne Lovén, Jonas Ringqvist, Anders Andersson Revisor: Lars Egenäs, Deloitte

r	ode till styrelsens ordf rande u	g	r till	tkr
r	ode till stämmo ald ledamot u	g	r till	tkr

Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regerings- kansliet.

Nettospelintäkterna minskade med 0,9 procent, främst med anledning av att spelan- svarsverktyg infördes för värdeautomatspelet Vegas, men tack vare en bra produktmix och ett omfattande kostnadseffektiviseringsarbete levererade bolaget det högsta rörelseresultatet någonsin. Bolagets nya strategi och de åtgär- der som följer av denna för att stärka konsu- mentskyddet, kommer att påverka bolagets intäkter och resultat under kommande år.

UPPFÖLJNING

Rörelsemarginalen uppgick för 2013 till ro ent ilket är i lin e med

bolagets mål.

En oberoende granskning har under året påbörjats med uppgift att mäta effekterna av bolagets spelansvarsarbete och föreslå nya åtgärder för att ytterligare stärka konsument- skyddet.

I vinstdispositionen fördelades 5 269 miljo- ner kronor till staten och 138 931 kronor till kulturändamål.

• org nr

•

s enskas el se

RESULTATRÄKNING, mnkr	2013	2012
Nettoomsättning	8 067	8 022
Rörelseresultat	5 202	5 083
Resultat före skatt	5 268	5 138
Nettovinst	5 268	5 138
– varav hänförbart till minoritet	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2013	2012
Balansomslutning	8 574	8 559
Anläggningstillgångar	3 081	2 812
Eget kapital	5 269	5 138
– varav minoritet	0	0
Nettoskuld	–339	–2 065
Operativt kapital	4 930	3 073

NYCKELTAL	2013	2012
Rörelsemarginal, %	22,6	22,0
Re, Avkastning på eget kapital	101,2	101,3
genomsnitt
Rop, Avkastning på operativt kapital	130,0	154,3
genomsnitt
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	–0,1	–0,4
Soliditet, %	61,5	60,0
Bruttoinvesteringar, mnkr	3 163	6 643
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	5 269	5 137
Antal anställda i medeltal	1 582	1 631

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja

MÅL

EKONOMISKA MÅL

• önsamhet örelsemarginal minst procent. örelsemarginalen beräknas som rörelseresultat

i förhållande till alla intäkter, dvs. bruttospel intäkter och övriga rörelseintäkter .

STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅL

•edande inom spelansvar.

•eell effekt på problemspelandet.

•Uppskattade ansvarsåtgärder.

UPPDRAGSMÅL

•Har särskilt beslutat samhällsuppdrag, men kvantifierbara mål för uppdraget är inte formulerade av ägaren.

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

NETTOSPELINTÄKTER PER AFFÄRSOMRÅDE 2013, %

Anställda

Ledningsgrupp

Styrelse

Statens ägarandel 100%

Nummerspel 32%

Lotterier 19%

50 50

Vegas – värdeautomatspel 18%

Sportspel 17%

Kasinospel 14%

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

FÖRETAGSÖVERSIKT

s e ia se • org nr	•

Svevia AB bildades 2009 i samband med bolagiseringen av enheten Vägverket Produktion inom Vägverket och är sedan dess ett av staten helägt bolag. Riksdagens skäl till bolagise- ringen var främst att öka förutsättning- arna för konkurrensneutralitet, elimi- nera grunden för misstankar om korssubventionering samt öka produkti- viteten på marknaden. Svevias affärs- idé är att bygga och sköta om Sveriges vägar och infrastruktur.

VERKSAMHET

Svevia bedriver entreprenad-, service- och uthyrningsverksamhet inom trafik-, mark-, bygg- och anläggningsområdet.

Värdet av den svenska anläggningsmarkna- den uppgick under 2013 till cirka 100–110 miljarder kronor, där ny- och ombyggnad står för cirka 80 miljarder medan resten utgörs av reparation, underhåll och drift. Hälften av marknaden är privat, medan offentliga inves- teringar står för andra hälften. Svevia är ledande i Sverige inom drift och underhåll av väg med en marknadsandel om knappt 50 procent av det nationella vägnätet. Inom anläggning ny o h om yggnad a äg är

Svevia fyra på marknaden efter Skanska, PEAB och NCC.

ÅRET 2013

•rändringsar ete stärker resultatet

•ortsatta rognosnedskri ningar men lägre omfattning.

•r ättrat resultat i samtliga erksamhets- grenar.

Nettoomsättningen var i stort sett oförändrad. Samtidigt förbättrades rörelseresultatet med 496 miljoner kronor, främst beroende på lägre projektnedskrivningar inom anläggnings- området men också förbättrad kostnadseffek- tivitet.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2014/2015

Ordf: Olof Ehrlén

VD: Torbjörn Torell

Ordf: Olof Ehrlén Led: Börje Bengtsson, Pia Gideon, Marie Hallander Larsson, Richard Reinius, Ola Salmén, Johan Trouvé, Ann-Catrine Zetterdahl Arb rep: Christer Dahlberg Arb suppl: Moody Israelsson Revisor: Peter Ekberg, Deloitte

r ode till styrelsens ordf rande u g r till

tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 200 tkr r ode utg r inte till ledamot som är

anställd i Regeringskansliet.

Orderingången steg och orderstocken förbättrades under året och uppgick till

mil oner kronor e ia ann under tredje kvartalet sitt största uppdrag någonsin, vilket bidrog till ökningen. Kassa- flödet var fortsatt starkt och räntebärande nettofordran steg 53 procent till 1 261 miljoner kronor.

Ett stort och omfattande åtgärdsprogram inleddes i början av 2012 och fortsatte under 2013. Utvecklingsprogrammet omfattar åtgärder för att öka specialiseringen, sänka kostnadsnivån, effektivisera produktionen, förbättra projektstyrningen och riskhante- ringen, stärka ledarskapet samt att förbättra beslutsvägarna.

UPPFÖLJNING

Trots förbättringar nådde Svevia inte de eko- nomiska målen under 2013. Då bolaget inte nådde sitt soliditetsmål gavs, i enlighet med policy, ingen utdelning. Hållbarhetsmålen beslutades 2013 och börjar mätas och utvär- deras 2014.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2013	2012
Nettoomsättning	7 180 7 158
Rörelseresultat	35	–461
Resultat före skatt	75	–423
Nettovinst	57	–320
– varav hänförbart till minoritet	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2013	2012
Balansomslutning	3 860	3 766
Anläggningstillgångar	2 128 1 861
Eget kapital	985	923
– varav minoritet	0	0
Nettoskuld	–1 260	–821
Operativt kapital	–275	102

NYCKELTAL	2013	2012
Rörelsemarginal, %	0,5	neg
Re, Avkastning på eget kapital	6,0	neg
genomsnitt
Rop, Avkastning på operativt kapital	neg	neg
genomsnitt
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	–1,3	–0,9
Soliditet, %	25,5	24,5
Bruttoinvesteringar, mnkr	1 426	1 048
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	2 113	2 472

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja

MÅL

EKONOMISKA MÅL
•	önsamhet vkastning på eget kapital procent.
•	apitalstruktur	oliditet minst procent.
•	Utdelning	procent nettoresultat efter skatt

med beaktande av soliditetsmålet.

STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅL

•äkerhet Inga arbetsskador på arbetsplatsen. ångsiktigt Inga skador.

	ortsiktigt	rbetsskadefrekvensen ska
	sjunka med	enhet per år.
•	Minskad miljöpåverkan			ontinuerligt minska
	2utsläpp.
	ångsiktigt	Minska	2	procent till	.
	ortsiktigt	Minska	2 från egna maskiner
	och asfaltsverk med ,		procent per år till		.
•	orruption Minska korruptionsrisken genom att
	öka andelen inköp via centrala avtal.
	ångsiktigt	procent avtalstrohet inom utvalda
	områden, om ej annat medgivits av inköp centralt.
	ortsiktigt	procent,
	procent,			procent.

UPPDRAGSMÅL

•aknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %			Män		Kvinnor		AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %			Män		Kvinnor		AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

	Statens ägarandel 100%		Anställda	Ledningsgrupp		Styrelse		15							Mål
			Anställda	Ledningsgrupp		Styrelse		15							Mål
		11		23	38			12							Utfall
				23				9
								9
		89		77	62			6
								3			neg		neg
								0			neg		neg
										2011		2012		2013

90 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

FÖRETAGSÖVERSIKT

SWEDAVIA AB • org nr • s eda ia se

Swedavia AB, som är helägt av svenska staten, äger, driver och utvecklar flyg- platser i Sverige. Swedavia har dess- utom ett uppdrag att inom ramen för affärsmässighet aktivt medverka i ut- vecklingen av den svenska transport- sektorn och bidra till de av riksdagen beslutade transportpolitiska målen. Swedavia bildades våren 2010, genom att Luftfartsverkets flygplatsverksamhet överfördes till bolagsform.

VERKSAMHET

Swedavia äger, driver och utvecklar tio flyg- platser i hela Sverige, vilka enligt regeringens fastställda beslut utgör basutbudet av flyg- platser i Sverige. Dessa är Bromma Stockholm Airport, Göteborg Landvetter Airport, Kiruna Airport, Luleå Airport, Malmö Airport, Ron- neby Airport, Stockholm Arlanda Airport,

me ir ort is y ir ort o h re stersund

Airport. Därtill äger Swedavia fastigheten Göteborg City Airport samt är minoritetsägare i bolaget som driver flygplatsen. Utöver flyg- platsverksamheten bedriver Swedavia även fastighetsverksamhet vars uppgift är att äga, förvalta och utveckla fastigheter och exploa- terbar mark på och omkring flygplatserna. Kundfokus, hållbar utveckling och säkerhet är utgångspunkten för vad Swedavia gör, både i den egna verksamheten och i samhället i stort. Swedavia är världsledande i utveck- lingen av flygplatser med minsta möjliga klimatpåverkan och under 2013 omcertifiera- des samtliga tio flygplatser enligt den högsta

ni	n a ir ort ar on	reditation
ÅRET 2013
•	r ättrat resultat	grund a fastighets-
	förvärv samt ökat antal resenärer.

•ositi ut e kling ad gäller flygf r indelser och resenärsnöjdhet.

•ortsatt h g in esteringstakt f r att m ta

ökad efterfrågan.

Under 2013 ökade Swedavias nettoomsätt- ning med 5,4 procent samtidigt som rörelse- resultatet ökade med 13,8 procent. Utveck- lingen var framförallt driven av den goda passagerarökningen om 1,1 miljoner passage- rare vilket motsvarar en ökning med 3,5 procent jämfört med föregående år. Resultat- utvecklingen kan även härledas till genom- förda förvärv inom fastighetsverksamheten. För att möta framtida efterfrågan på flygplats- kapacitet genomför Swedavia ett betydande investeringsprogram. Den nya utrikeshallen vid Göteborg Landvetter Airport och nya terminal 2 vid Stockholm Arlanda Airport

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2014/2015

Ordf: Ingemar Skogö

VD: Torborg Chetkovich

Ordf: Ingemar Skogö Led: Karin Apelman, Adine Grate Axén, Lars Backemar, Anna Elgh, Hans Jeppsson, Jenny ahrin ars Mydland ottie edenstedt ars Mydland valdes vid årsstämman 2014. Anders Ehrling avgick i oktober 2013.) Arb rep: Lars Andersson, Robert Olsson Arb suppl: Mats Abrahamsson, Agne Lindbom Revisor:

Magnus Fagerstedt, EY

r	ode till styrelsens ordf rande u	g	r till	tkr
r	ode till stämmo ald ledamot u	g	r till	tkr

Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regerings- kansliet.

invigdes under året. Totalt uppgick investe- ringarna till 2 413 miljoner kronor, varav den enskilt största investeringen var förvärvet av resterande aktier och andelar i fastighetsbola- get ordi ir ort ro erties nder

året avyttrades Sundsvall Härnösand Airport till Sundsvalls och Timrå kommuner.

UPPFÖLJNING

Swedavia ska vara drivande i en hållbar sam- hällsutveckling och ska styra verksamheten i den riktningen med hjälp av ett antal konkreta mål. Med en avkastning på eget kapital om 10,9 procent nåddes lönsamhetsmålet under 2013. Soliditeten uppgick till 30,5 procent, vilket innebär att ingen utdelning lämnas. Ett av Swedavias viktigaste mål är att öka rese- närsnöjdheten. De investeringar och andra åtgärder som vidtagits har gett önskat resultat i form av det högsta uppmätta resultatet på resenärsnöjdhet sedan Swedavias bildades. Resenärsnöjdheten ökade till 73 procent. Nöjda och engagerade medarbetare är en förutsättning för Swedavias utveckling. Under året nåddes målet om en medarbetarbetar- nöjdhet på 80 procent. Swedavias mål är noll utsläpp av fossil koldioxid från den egna verksamheten 2020 och utvecklingen hittills överträffar den fastslagna inriktningen.

Årsstämman 2014 antog nya ekonomiska mål där avkastning på operativt kapital ska vara lägst 7 procent, skuldsättningsgrad 1,0–1,5 ggr och ordinarie utdelning uppgå till mellan 30 och 50 procent av nettoresulta- tet. Årsstämman beslutade även om upp- dragsmål inom ramen för transportpolitikens funktions- och hänsynsmål.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2013	2012
Nettoomsättning	5 233 4 965
Rörelseresultat	954	850
Resultat före skatt	686	554
Nettovinst	501	447
– varav hänförbart till minoritet	10	10

BALANSRÄKNING, mnkr	2013	2012
Balansomslutning	16 133 14 788
Anläggningstillgångar	15 122 13 708
Eget kapital	4 915 4 300
– varav minoritet	11	10
Nettoskuld	9 221	8 329
Operativt kapital	14 136	12 629

NYCKELTAL	2013	2012
Rörelsemarginal, %	18,2	17,1
Re, Avkastning på eget kapital	10,9	10,6
genomsnitt
Rop, Avkastning på operativt kapital	7,1	7,3
genomsnitt
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	1,9	1,9
Soliditet, %	30,5	29,1
Bruttoinvesteringar, mnkr	2 413	3 418
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	2 369	2 380

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja

MÅL

EKONOMISKA MÅL
•	önsamhet procent avkastning på eget kapital.
•	apitalstruktur	Minst procent soliditet.
•	Utdelning	procent av årsresultatet med
	beaktande av soliditetsmålet.
Mål 2013. Vid årsstämman 2014 antogs nya
ekonomiska mål.
STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅL
•	procent nöjda resenärer			.
•	procent nöjda medarbetare		I	.

•procent avkastning på eget kapital över en

	konjunkturc kel och minst		procent soliditet.
•	fossila koldio idutsläpp från den egna
	verksamheten	.
UPPDRAGSMÅL
•	unktionsmål	undnöjdhet resenärer, antal
	passagerare, antal utrikesdestinationer med
	direktfl g.
•	Häns nsmål	ntalet haverier och allvarliga
	tillbud, koldio	idavtr ck.

KÖNSFÖRDELNING, %	Män		Kvinnor		AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

Anställda	Ledningsgrupp		Styrelse		15		Mål
					12		Mål
					12		Utfall
34					9		Utfall
34	57	43	44	56	9
66		43	44
66					6
					6
					3
					0	2012	2013
					2011	2012	2013

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

FÖRETAGSÖVERSIKT

www.swedesurvey.se • org nr

• SWEDESURVEY AKTIEBOLAG

Swedesurvey Aktiebolag tillhandahåller kompetens och erfarenhet inom fastighetsadministration och geografisk informationsförsörjning på den interna- tionella marknaden, i nära samverkan med den statliga myndigheten Lantmäteriet. Bolaget ska främja håll- bar utveckling och fattigdomsbekämp- ning samt stimulera ekonomisk tillväxt. Swedesurvey är ett av svenska staten helägt bolag som bildades i början av 1980-talet.

VERKSAMHET

Swedesurvey riktar sig i första hand mot offentliga organisationer i utvecklingsländer och merparten av projekten har karaktären att via rådgivning och utbildning stödja dessas kapacitetsutveckling. Verksamheten omfattar frågor som rör grundläggande politiska och juridiska förhållanden, utveckling av system etc. för fastighetsbildning, fastighetsregistre- ring, inskrivning, värdering och geodetisk mätning. Tjänster tillhandahålls på affärs- mässiga villkor med finansiering direkt från kund alternativt genom internationella finan- siella institutioner och biståndsorganisationer. Verksamheten ska bedrivas ekonomiskt effek- tivt och kontinuerligt sträva efter förbättrad produktivitet.

ÅRET 2013

• r ekonomisk syn inkel ett s agt r

•enomgri ande f rändringsar ete f r att f bolaget bärkraftigt.

•iskhantering en tydligt integrerad del a bolagets verksamhet.

Rörelseintäkterna blev lägre än budgeterat, vilket hade en negativ påverkan på det ekono- miska resultatet. De främsta skälen är upp- handlingar av flera större projekt som har drabbats av förseningar och förskjutits till

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2014/2015

Ordf: Bengt Kjellsson		VD: Fredrik Zetterquist
Ordf: Bengt Kjellson Led: Lars Jansson, Monica
Lagerqvist Nilsson Revisor: Pär Månsson, PwC
r	ode till styrelsens ordf	rande u	g	r till	tkr
r	ode till stämmo ald ledamot u		g	r till	tkr

Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

2014, höga extraordinära kostnader för dels ouppklarade affärer som ligger flera år till- baks i tiden, samt en hög pensionsavsättning av engångskaraktär. Under året har ett genomgripande förändringsarbete genomförts, vilket bland annat inneburit effektiva proces- ser för ekonomi och administration, ökad kostnadskontroll samt en effektivare samord- ning med Lantmäteriet. Overheadkostnaderna i bolaget har minskat med 26 procent. Marknaden för internationell konsultverksam- het inom fastighetsområdet och geografisk informationsförsörjning är fortsatt stor och växande. Detta framför allt eftersom landfrå- gors betydelse för hållbar utveckling upp- märksammas av alltfler länder.

UPPFÖLJNING

Ur ekonomisk synpunkt var även 2013 ett svagt år för Swedesurvey och bolaget visade ett negativt resultat. Bolagets goda soliditet sjönk, men kvarstår på hög nivå, trots årets negativa resultat.

Årsstämman 2014 antog nya ekonomiska mål där soliditeten bör uppgå till minst 30 procent och rörelsemarginalen vara uthålligt positiv.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2013	2012
Nettoomsättning	21	37
Rörelseresultat	–8	–7
Resultat före skatt	–8	–7
Nettovinst	–8	–7
– varav hänförbart till minoritet	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2013	2012
Balansomslutning	24	28
Anläggningstillgångar	1	1
Eget kapital	6	14
– varav minoritet	0	0
Nettoskuld	–18	–11
Operativt kapital	–13	2

NYCKELTAL	2013	2012
Rörelsemarginal, %	neg	neg
Re, Avkastning på eget kapital	neg	neg
genomsnitt
Rop, Avkastning på operativt kapital	164,4	neg
genomsnitt
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	–3,2	–0,8
Soliditet, %	23,6	48,6
Bruttoinvesteringar, mnkr	0	0
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	6	10

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Nej

MÅL

EKONOMISKA MÅL
•	önsamhet	örelsemarginal minst procent
	om år.
•	apitalstruktur		oliditet minst	procent.
Mål 2013. Vid årsstämman 2014 antogs nya
ekonomiska mål.
STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅL
•	ntikorruption		nsvar att själva agera affärsetiskt
	och ställa samma krav på underleverantörer och
	motparter. idra till långsiktiga antikorruptions
	befrämjande åtgärder i mottagarlandet.
•	isksäkring	iskhantering ska vara en prioriterad
	och integrerad del av verksamheten och därmed
	säkra resultat och förhindra ouppklarade affärer.
•	ompetensöverföring olagets konsultinsatser i
	utvecklingsländer ska, utöver att leda till att kundens
	leveranskrav uppnås, kännetecknas av att
	kompetensöverföring säkerställs.			e erhållna
	resultaten blir därmed långsiktigt hållbara och kan
	ägas och förädlas av mottagaren av tjänsterna.

UPPDRAGSMÅL

•aknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %			Män	Kvinnor	OMSÄTTNING, mnkr
STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %			Män	Kvinnor	OMSÄTTNING, mnkr
			Anställda	Styrelse			50
	Statens ägarandel 100%	33		33			40
	Statens ägarandel 100%

							30
		67		67			20
							10
							0
							2011	2012	2013

92 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

	FÖRETAGSÖVERSIKT
SWEDFUND INTERNATIONAL AB • org nr	• www.swedfund.se

Swedfund International AB, Swedfund, är ett av staten helägt bolag som är en utvecklingsfinansiär och en bistånds- aktör. Bolaget bidrar med riskkapital, etableringsstöd och kunnande för in- vesteringar i låg- och medelinkomstlän- der. Bolaget medverkar, sedan bildan- det 1979, till fattigdomsminskning genom hållbart företagande.

Investeringarna ska vara ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbara och bidra till att nå målen för Sveriges poli- tik f r glo al ut e kling o h

Sveriges internationella bistånd.

VERKSAMHET

Swedfund ska tillsammans med strategiska partners etablera bärkraftiga och affärsmäs- sigt drivna företag genom riskkapitalsats- ningar i form av aktier, lån och/eller garantier, primärt i samband med direktinvesteringar. Investeringar ska ske i länder som enligt OECD/DAC:s definition kvalificerar sig för utvecklingsfinansiering. I fokus ska vara de fattigaste länderna och postkonfliktländer. Engagemangen ska vara sådana att de inte bedöms kunna realiseras med enbart kom- mersiell finansiering. Målen för bolagets verksamhet är målet för Sveriges internatio- nella bistånd att bidra till att skapa förutsätt- ningar för förbättrade levnadsvillkor för män- niskor som lever i fattigdom och förtryck.

Vid utgången av 2013 var Swedfund verk- samt i länder o h hade kon- trakterade engagemang. Ungefär 54 procent av portföljen avser investeringar i Afrika. Cirka 41 procent av portföljen är direkta aktieinveste- ringar, 36 procent är lån och garantier och 23 procent är fondinvesteringar. Normal innehavs- tid är 7–10 år.

Sedan 2009 ansvarar Swedfund för etable- ringsstöd genom Swedpartnership. Verksam- heten finansieras genom en årlig anslagspost för Kammarkollegiet om maximalt 34 miljoner kronor, varav fyra miljoner kronor för adminis- tration. Under 2013 beviljades stöd för totalt 32,3 miljoner kronor till små och medelstora företag.

ÅRET 2013
•	kat fokus	frika s der om ahara
•	tora nedskri ningar i in esterings ortf l en
•	a italtillskott om		mil oner kronor o h
	fortsatt ökade investeringar.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2014/2015

Ordf: Claes Ekström

VD: Anna Ryott

Ordf: Claes Ekström Led: Renée Andersson, Pernilla Bard, Björn Börjesson, Stefan Isaksson, Bengt Kvarnbäck, Lotta Mellström, Charlotte Salford, Per

stensson harlotte alford o h otta Mellstr m al- des vid årsstämman 2014, Anna Ryott avgick i maj 2013) Revisorer: Peter Nilsson, PwC

r	ode till styrelsens ordf rande u	g	r till	tkr
r	ode till stämmo ald ledamot u	g	r till	tkr

Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

Swedfund ökade under 2013 sitt fokus på Afrika söder om Sahara och på de länder där fattigdomen är som störst. Bolaget har även kraftigt förstärkt sin interna kompetens inom fr gorna n ironment o ial o h

Governance) för att säkerställa långsiktig hållbarhet och positiva utvecklingseffekter i investeringarna.

Bolaget befinner sig fortfarande i en expan- sionsfas. Under året tillfördes bolaget ett

ka italtillskott mil oner kronor avsett att möjliggöra fortsatt expansion av investeringsverksamheten. Nyinvesteringar i aktier förväntas ge avkastning först om cirka sex–tio år. Vinsten i bolag som bedriver riskkapitalverksamhet varierar kraftigt över åren beroende på uppnådda resultat vid avyttringar och i vilken investeringsfas bola- get befinner sig.

Swedfund fick 34 miljoner kronor i anslag från staten, varav 30 miljoner avser så kallade avskrivningslån till Swedpartnership och 4 miljoner avser administrationen av det förra inom Swedfund.

UPPFÖLJNING

Bolaget har de senaste fem åren redovisat ett negativt finansiellt resultat. Årets förlust innebär att bolaget inte längre når upp till avkastningsmålet Den genomsnittliga avkast- ningen under den senaste sjuårsperioden var –1,93 procent att jämföra med den genom- snittliga statsskuldräntan med ett års löptid om 1,76 procent. Orsakerna till förlusterna är främst hänförliga till stora nedskrivningar i investeringsportföljen med tonvikt på en investering.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2013	2012
Nettoomsättning	90	196
Värdeförändringar	–96	–258
Rörelseresultat	–117	–253
Resultat före skatt	–93	–218
Nettovinst	–93	–224
– varav hänförbart till minoritet	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2013	2012
Balansomslutning	4 014 3 698
Anläggningstillgångar	37	37
Eget kapital	3 448	3 141
– varav minoritet	0	0
Nettoskuld	–1 831 –1 681
Operativt kapital	1 617	1 460

NYCKELTAL	2013	2012
Rörelsemarginal, %	neg	neg
Re, Avkastning på eget kapital	neg	neg
genomsnitt
Rop, Avkastning på operativt kapital	neg	neg
genomsnitt
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	–0,5	–0,5
Soliditet, %	85,9	84,9
Bruttoinvesteringar, mnkr	0	0
Anslag, mnkr1)	34	34
Utdelning, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	34	36

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Nej

1) Anslagspost för Kammarkollegiet avsedd för Swedpartnerships verksamhet.

MÅL

EKONOMISKA MÅL

•	önsamhet vkastning på eget kapital före skatt
	ska överstiga den genomsnittliga statsskuldräntan
	med ett års löptid. vkastningen ska mätas över
	rullande sjuårsperioder.
STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅL
•	amhällsutveckling fterlevnad av I s kärn
	konventioner i varje enskilt portföljbolag senast
	inom tre års tid från tidpunkten för finansieringen.
	ntalet jobb ska öka för varje år, räknat som ett
	genomsnitt för samtliga investeringar.

•Hållbarhet Implementering av ledningss stem för hållbarhetsfrågor i edfund och samtliga portfölj bolag senast inom tre års tid från finansieringen.

•ntikorruption Implementering av ledningss stem

för korruptionsfrågor i edfund under , samt senast inom tre år från tidpunkten för finansiering för portföljbolagen.

UPPDRAGSMÅL

•Har särskilt beslutat samhällsuppdrag, men kvantifierbara mål för uppdraget är inte formulerade av ägaren.

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %					Män		Kvinnor		ANTAL ANSTÄLLDA I PORTFÖLJBOLAG aktier l n fonder tusental
			Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse			120
	Statens ägarandel 100%	49		51	43					44	90
	Statens ägarandel 100%

						57	56				60
											60

											30
											0
											20122)	20132)

2) Totalt antal direkta arbetstillfällllen vid slutet av 2011 resp. 2012.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

FÖRETAGSÖVERSIKT

SYSTEMBOLAGET AKTIEBOLAG • org nr

Systembolaget Aktiebolags huvud- uppgift är att med ensamrätt sälja alkoholdrycker till allmänheten genom detaljhandel, med det socialpolitiska syftet att begränsa tillgängligheten till alkohol. Det rikstäckande Systembolaget bildades 1955 då en rad lokala monopol slogs samman. Verksamheten regleras i alkohollagen, i ett avtal mellan bolaget och staten samt i en ägaranvisning.

VERKSAMHET
nligt alkohollagen	ska ystem-

bolaget ensamt svara för detaljhandeln med spritdrycker, vin och starköl och andra jästa alkoholdrycker. 1997 slog dåvarande EG- domstolen fast att ett statligt detaljhandels- monopol för alkoholdrycker utformat och anpassat såsom det svenska Systembolaget inte strider mot EG-rätten.

Systembolagets begränsning av tillgänglig- het till alkohol sker genom kontroll över butiksetableringar och öppettider och genom att se till att alkoholdrycker inte lämnas ut till personer som är under 20 år, är märkbart påverkade eller då det finns särskild anled- ning anta att personen har för avsikt att langa vidare. Systembolaget ska vara ett modernt, effektivt detaljhandelsföretag som med ansvar säljer alkoholdrycker och förmedlar en god dryckeskultur.

ÅRET 2013

•t det f r ensamrätten är starkare än någonsin tidigare.

•kad f rsäl ning o h kade finansiella intäk- ter gav ett ökat resultat.

• n ersyn a de finansiella m len g r

Opinionsindex som mäter stödet för ensam- rätten, låg på rekordhöga 72 procent 2013. Att Systembolaget även levde upp väl till kundernas förväntningar avspeglades i Nöjd Kund Index, NKI, som ökade till höga 82. Ålderskontrollen på 96 procent låg över målet med en procentenhet. Det nya strategiska nyckeltalet Alkoholindex som är ett mått på människors attityd till alkohol uppgick till 66 och översteg målet på 62.

Nettoomsättningen ökade till 25 709 mil oner kronor främst till f l d a

ökad försäljningsvolym och högre genom- snittspris per liter. Resultatet ökade till 287 mil oner kronor kningen eror kad försäljning samt ökade finansiella intäkter, men i resultatet finns även en ökad personal- kostnad till följd av högre pensionskostnader.

•www.systembolaget.se

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2014/2015

Ordf: Kenneth	Bengtsson	VD: Magdalena Gerger
Ordf: enneth	engtsson	aldes id rsstämman

2014 då Cecilia Schelin Seidegård avgick) Led: Thord Andersson, Viveca Bergstedt Sten, Pia Fagerström, Crister Fritzon, Carl B Hamilton, Håkan Leifman, Mona

ahlin erstin ig ell i e a ergstedt ten ia a- gerström och Håkan Leifman valdes vid årsstämman 2014 då Sven Andréasson och Johan Gernandt avgick) Arb rep: Anna Holgersson, Berit Morén Arb suppl: Ka- rin Larsson, Jenny Svensson Revisorer: Åsa Lundvall, EY

r ode till styrelsens ordf rande u g r till

tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 100 tkr r ode utg r inte till ledamot som är an-

ställd i Regeringskansliet.

nder s ldes mil oner liter drycker, en ökning med 1,4 procent. Försälj- ningsvolymen av alkoholfria drycker ökade med drygt 9,6 procent, vin ökade med 1,7 procent, starköl med 1,7 procent medan spritdrycker minskade med 2,1 procent.

UPPFÖLJNING

Målet för ålderskontrollen 2013 överträffades med en procentenhet och uppgick till 96. Det högsta årsvärdet hittills för NKI på 82 pro- cent översteg målsättningen på 81 procent. Andelen av befolkningen som har förtroende för och vill behålla detaljhandelsmonopolet översteg målet på 70 procent genom en nivå på 72 procent, vilket är en väsentlig ökning jämfört med 49 procent då mätningarna inleddes 2001. Soliditeten uppgick till 31,5

ro	ent	ränta	iliteten	eget ka ital
till	ro ent		handelsmarginalen till
	ro	ent o	h aktieutdelning

fastställdes till 100 procent av årets resultat. Från den 1 januari 2012 upprättar inte Systembolaget längre någon koncernredovis-

ning. De finansiella målen har därför setts över av ägaren under 2013 och årsstämman 2014 antog förändrade mål. Ytterligare översyn av de finansiella målen kommer att ske under 2014. Målen ska uppnås långsik- tigt över en konjunkturcykel.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2013	2012
Nettoomsättning	25 709 25 099
Rörelseresultat	168	270
Resultat före skatt	375	329
Nettovinst	287	180
– varav hänförbart till minoritet	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2013	2012
Balansomslutning	5 463	5 143
Anläggningstillgångar	2 258	1 921
Eget kapital	1 610	1 411
– varav minoritet	0	0
Nettoskuld	–3 355 –3 083
Operativt kapital	–1 746	–1 673

NYCKELTAL		2013	2012
Rörelsemarginal, %		0,7	1,1
Re, Avkastning på justerat eget kapital		18,0	12,6
genomsnitt
Rop, Avkastning på operativt kapital		neg	neg
genomsnitt
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		–2,1	–2,2
oliditet	alansomslutning	31,5	28,6
Bruttoinvesteringar, mnkr		1 234	985
Anslag, mnkr		0	0
Utdelning, mnkr		287	90
Antal anställda i medeltal		3 280	3 172

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRI-rapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja

MÅL

EKONOMISKA MÅL
•	önsamhet vkastning på eget kapital ska
	motsvara den tioåriga statsobligationsräntan
	f ra procentenheter.
•	apitalstruktur	oliditet cirka procent.
•	Utdelning	procent av årets resultat.

Mål 2013. Vid årsstämman 2014 antogs nya ekonomiska mål.

STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅL

•idra till att minska alkoholens skadeverkningar i samhället.

• Minskad klimatpåverkan med	ton	2e
koldio idekvivalenter till år	.

UPPDRAGSMÅL

•Har särskilt beslutat samhällsuppdrag, men kvantifierbara mål för uppdraget enligt metodiken för uppdragsmål är ännu inte formulerade av ägaren.

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %			Män		Kvinnor		GENOMFÖRDA ÅLDERSKONTROLLER, BUTIK, %
STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %			Män		Kvinnor		GENOMFÖRDA ÅLDERSKONTROLLER, BUTIK, %
	Statens ägarandel 100%	Anställda	Ledningsgrupp			Styrelse				100			Mål
		Anställda	Ledningsgrupp			Styrelse				100			Mål
									80				Utfall
		36	50	50	56			44	60
		64						44	40


									20
									0
									2011		2012	2013

94 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

FÖRETAGSÖVERSIKT

www.teliasonera.se • org nr

• TELIASONERA AKTIEBOLAG

TeliaSonera Aktiebolag är ett telekom- munikationsföretag vars verksamhet omfattas av fast och mobil telefoni samt internet- och datakommunikation. Bolaget har sitt ursprung dels i svenska Telia, som bildades 1993 genom bola- giseringen av Televerket och börsnote- rades 2000, och dels finska bolaget Sonera. Svenska statens ägarandel i TeliaSonera är 37,3 procent.

VERKSAMHET

TeliaSonera är ett ledande telekommunika- tionsföretag i Norden och Baltikum med starka positioner inom mobil kommunikation i Eurasien. TeliaSonerakoncernen finns i 17 länder. Vid årsskiftet hade koncernen 189 miljoner abonnemang inkluderande både konsoliderade verksamheter och intressebo- lag. TeliaSonera har cirka 26 000 anställda över hela världen. Bolagets aktier är noterade på börserna i Stockholm och Helsingfors.

ÅRET 2013

•f rändrad omsättning

•tarkt kassafl de o h sta il finansiell position.

•y lands aserad erksamhetsmodell

2013 var ett händelserikt och utmanande år för TeliaSonera. Den ekonomiska utvecklingen påverkades av en måttlig ekonomisk tillväxt och en snabb förändring i kundbeteende. Nettoomsättningen i lokala valutor var i princip oförändrad, medan kostnaderna steg något och nettoresultatet hänförligt till moderbolagets ägare sjönk 24,7 procent. Fritt kassaflöde steg dock till 14 370 miljoner kronor om ett resultat a det starka kassaflödet och den stabila finansiella positionen föreslog styrelsen en utdelning på 3,00 kronor för 2013, en ökning med 5,3 procent, motsvarande en utdelningsandel av vinst per aktie på 87 procent.

De allvarliga anklagelser kring mutbrott som riktades mot bolaget under 2012 har inneburit ett ökat fokus på hållbarhetsfrågor i bolaget och åtgärder har vidtagits för att

förstärka bolagsstyrningen. Utrullningen av en utbildning i bolagets kod för etik och uppfö-

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2014/2015

Ordf: Marie Ehrling

VD: Johan Dennelind

Ordf: Marie Ehrling Led: Mats Jansson, Olli-Pekka Kallasvuo, Mikko Kosonen, Nina Linander, Martin Lorentzon, Kersti Strandqvist, Per-Arne Sandström Arb rep: Agneta Ahlström, Stefan Carlsson, Peter Wiklund Revisor: Jan Palmqvist, Deloitte

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 1 240

tkr o h till i e ordf rande	tkr
r ode till stämmo ald ledamot	tkr

rande med fokus på anti-korruption fortsätter. Styrelsen har antagit en ny policy avseende yttrandefrihet inom telekommunikations- branschen, vilken kommer att bli ett verktyg i hanteringen av dessa frågor på de marknader som TeliaSonera verkar på. Under året etable- rades ett utskott för styrning, risk, etik och efterlevnad, där hela koncernledningen ingår.

I december presenterades en ny verksam- hetsmodell, en landsbaserad struktur som kommer att införas den 1 april 2014. Syftet med denna förändring är att minska kom- plexiteten generellt inom koncernen, stärka kundfokus och klargöra ansvarsfördelningen.

UPPFÖLJNING

Utfallet avseende omsättningstillväxten i lokala valutor under 2013 var i enlighet med bolagets f r äntningar i r an a ret of rändrad en utfallet vad gäller EBITDA-marginal var som förväntat, det vill säga något högre än förra året.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2013	2012
Nettoomsättning	101 700 104 898
Rörelseresultat	24 462 28 400
Resultat före skatt	21 368	24 482
Nettovinst	16 767	21 168
– varav hänförbart till minoritet	1 797	1 282

BALANSRÄKNING, mnkr	2013	2012
Balansomslutning	252 828	253 046
Anläggningstillgångar	193 866	195 673
Eget kapital	112 934	109 106
– varav minoritet	4 610 3 956
Nettoskuld	74 931 77 060
Operativt kapital	142 435	141 314

NYCKELTAL	2013	2012
Rörelsemarginal, %	24,1	27,1
Re, Avkastning på eget kapital	14,0	18,0
genomsnitt
Rop, Avkastning på operativt kapital	17,2	18,6
genomsnitt
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,7	0,7
Soliditet, %	44,7	43,1
Bruttoinvesteringar, mnkr	17 793 17 590
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	13 000 12 340
Antal anställda i medeltal	25 321 26 793

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja

MÅL

EKONOMISKA MÅL
•	apitalstruktur		olid kreditvärdering på
	lång sikt	till
•	Utdelning	Minst	procent av vinsten.

STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅL

elia onera har prioriterade mål inom följande områden

•ttrandefrihet

•undintegritet

•Hållbarhet i leverantörskedjan

•Miljöansvar

•rbetsmiljö, hälsa och säkerhet

olaget arbetar med att vidareutveckla målen. et finns ännu inget st relsebeslut gällade de strategiska hållbarhetsmålen för bolaget.

UPPDRAGSMÅL

•aknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %			Män		Kvinnor	KURSUTVECKLING JANUARI 2011–MARS 2012
STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %			Män		Kvinnor	KURSUTVECKLING JANUARI 2011–MARS 2012
		Anställda		Ledningsgrupp		Styrelse		150		OMX Stockholm Benchmark GI		Telia Sonera
	Statens ägarandel 37,3%									OMX Stockholm Benchmark GI		Telia Sonera

								125
	Finska staten 10,1%		43	33	38			125
	Finska staten 10,1%							100
	Capital Group 3,5%	57						100
	Swedbank Robur-fonder 2,1%	57		67	62			75
	AMF 1,9%							50
	AMF 1,9%
	Övriga ägare 45,1%							25
	Övriga ägare 45,1%							0
								0
								10-12-31	11-12-31	12-12-31	14-02-26

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

FÖRETAGSÖVERSIKT

TERACOM GROUP AB • org nr

•

tera om se

Teracom Group AB är en av Nordens ledande radio och tv-operatörer med verksamhet inom betal-TV, TV- och radioutsändningar, förbindelsetjänster samt inplaceringar och service. Koncernen har betal-TV-verksamhet i Sverige och Danmark samt äger och driver de digitala marknäten i dessa länder. Teracom AB bildades ur det svenska Televerket år 1992.

VERKSAMHET

Teracom Groups fyra marknadsbolag distribu- erar och säljer radio och TV till hushåll i Sverige och Danmark. Kunderna består i huvudsak av konsumenter, men även företag som programbolag inom TV och radio, tele- bolag för inplacering av utrustning i koncer- nens nät samt olika förbindelsetjänster. Kon- cernen består av nätbolagen Teracom Sverige och Teracom Danmark samt betal-TV-bolagen Boxer Sverige, och Boxer Danmark. Verksam- heterna arbetar nära samman för att maximera konkurrenskraften i erbjudandena. Antalet betal-TV-abonnenter uppgick till knappt en miljon vid slutet av 2013. Den nya koncern- strukturen bildades under våren 2011, efter

eslut a riksdagen ro et

2010/11:NU1, rskr. 2010/11:132).

ÅRET 2013
•	raftig resultatf r ättring	grund a kad
	lönsamhet i Boxer Danmark.
•	ntensi t ar ete med att m ta f rändringar
	på mediemarknaden.
•	olagets finländska etal	erksamhet
	såldes.

Koncernens omsättning minskade under året med en procent till 3 875 miljoner kronor för kvarvarande verksamheter. Konkurrensen på betal-TV-marknaderna i Sverige och Danmark är alltjämt tuff. En genomgripande förändring i kundens mediekonsumtion och krav på en ökad valfrihet utmanar branschen. Arbetet har fortgått under 2013 med att utveckla en TV-lösning över internet till mottagare såsom läsplattor och mobiler. Ett fortsatt starkt innehåll har framförhandlats. I Danmark har Boxer etablerat sitt varumärke, uppnått en marknadsandel om 14 procent samt för första gången uppvisat ett positivt rörelseresultat. I Sverige har Boxer bromsat kundtappet under

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2014/2015

Ordf: Kia Orback Pettersson VD: Åsa Sundberg

Ordf: Kia Orback Pettersson Led: Jeanette Almberg, Maria Curman, Johan Hallberg, Urban Lindskog,

redrik ystedt ils etter etlie ngrid ngstr m avgick vid årsstämman 2014) Arb rep: John-Olof Blomkvist, Jan Ossfeldt Arb suppl: Stig-Arne Celin, Anna-Stina Strömbäck Revisor: Bo Hjalmarsson, PwC

r ode till styrelsens ordf rande u g r till

tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 120 tkr r ode utg r inte till ledamot som är an-

ställd i Regeringskansliet.

andra halvåret bland annat genom ett syste- matiskt arbete med att höja kundnöjdheten. Nätbolagen i Sverige och Danmark redovisar stabila intjäningsnivåer. Sammantaget har rörelsemarginalen för koncernen ökat till

ro ent era om rou har under

året minskat sina räntebärande skulder till 1,3 miljarder kronor. Under våren 2013 tecknade bolaget avtal om att sälja finska betal-TV-bolaget PlusTV.

UPPFÖLJNING

era om rou s soliditet kade till

procent och avkastningen på eget kapital till ro ent land annat som en f l d a en positiv resultatutveckling i nyetableringen

Boxer Danmark under 2013. Styrelsen före- sl r en h d utdelning om mil oner kronor, vilket är inom policy och reflekterar koncernens kapitalstruktur samt förväntade resultatutveckling. Bolagets avkastning på eget kapital har över en längre period översti- git uppsatta mål.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2013	2012
Nettoomsättning	3 837 3 869
Rörelseresultat	638	501
Resultat före skatt	607	459
Nettovinst	586	233
– varav hänförbart till minoritet	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2013	2012
Balansomslutning	5 060	5 267
Anläggningstillgångar	3 964	4 398
Eget kapital	2 259	1 728
– varav minoritet	0	0
Nettoskuld	945	1 656
Operativt kapital	3 204	3 384

NYCKELTAL	2013	2012
Rörelsemarginal, %	16,6	12,9
Re, Avkastning på eget kapital	29,4	13,8
genomsnitt
Rop, Avkastning på operativt kapital	19,4	14,5
genomsnitt
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,4	1,0
Soliditet, %	44,6	32,8
Bruttoinvesteringar, mnkr	348	317
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	290	125
Antal anställda i medeltal	710	672

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja

MÅL

EKONOMISKA MÅL
•	önsamhet	vkastning på eget kapital
	procent.
•	apitalstruktur oliditet		procent.
•	Utdelning	procent av nettoresultatet.
STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅL
•	rbeta med hållbara leverantörer			procent
	av inköpsvol men levereras av leverantörer
	som beaktar	eracoms hållbarhetspolic .
•	nna mångfald Minst		procent av
	respektive kön.
•	Minskad miljöpåverkan		procent årlig
	minskning.

För mer information om hållbarhetsmålen se bolagets årsredovisning.

UPPDRAGSMÅL

•Har särskilt beslutat samhällsuppdrag, men kvantifierbara mål för uppdraget är inte formulerade av ägaren.

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

Anställda	Ledningsgrupp	Styrelse	30		Mål
Statens ägarandel 100%			25		Mål
Statens ägarandel 100%			25		Utfall
23			20		Utfall
23	44	43	20
	44	43	15
77	56	57	15
	56	57	10


			5
			0	2012	2013
			2011	2012	2013

96	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

FÖRETAGSÖVERSIKT

Vasallen AB bildades 1997 för att i samarbete med kommuner och lokalt näringsliv utveckla och förädla nedlagda regementen och andra försvarsfastig- heter till attraktiva och levande stads- delar för nya verksamheter, för att sedan avyttra dessa. Under 2009 utvecklades uppdraget till att också omfatta andra typer av fastigheter i syfte att öka Vasallens attraktivitet på marknaden inför framtida försäljningar.

VERKSAMHET

Vasallen är ett fastighetsutvecklingsbolag som arbetar med utvecklingsprojekt på föl- jande orter: Luleå, Kristinehamn, Sollefteå, Strängnäs och Vaxholm. Huvudkontoret ligger

ire ro

Bolaget har totalt förvärvat 24 fastighets-

bestånd över hela Sverige. Av dessa är 20 i dag utvecklade och sålda. Där finns bland annat am us stersund tidigare f re detta I4/A1 i Linköping som i dag är Rätts- centrum samt gamla Lv4 i Ystad som i dag har bostadsrätter samt skola, bio och mycket annat.

Sedan maj 2009 har Vasallen ett utvidgat uppdrag som i korthet innebär att bolaget har möjlighet att genomföra kompletterande förvärv av andra utvecklingsfastigheter än

f	rs arsrelaterade ro		et
2008/09:FiU41, rskr. 2008/09:263).
ÅRET 2013
•	fter stora a yttringar	har ut e	k-
	lingsarbetet koncentrerats på bostäder på
	de orter Vasallen finns kvar.
•	rets inst f rklaras a	orealiserade	ärde-

ökningar och ett bra driftnetto.

Under 2013 har några mindre försäljningar genomförts, bland annat mark i Rindö hamn

a holm o h i ollefte fter att stora delar av fastighetsbeståndet avyttrades 2012, har utvecklingsarbetet koncentrerats på att skapa olika typer av bostäder på de orter Vasallen finns kvar.

Verksamhetsåret 2013 gav en vinst efter skatt på 53 miljoner kronor, vilket förklaras av orealiserade värdeökningar och ett bra driftnetto.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2014/2015

Ordf: Charlotte Axelsson

VD: Leif Rytter

Ordf: Charlotte Axelsson Led: Agneta Kores, Daniel Kristiansson, Biljana Pehrsson, Tomas Werngren

Arb rep: Mats Sundqvist Revisor: Ingemar Rindstig, EY

r ode till styrelsens ordf rande u g	r till
tkr r ode till stämmo ald ledamot u	g r till

tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Värdeökningen i fastighetsbeståndet förkla- ras av att driftnettot förbättrats avsevärt på några orter, vissa infrastrukturella frågetecken har rätats ut, framför allt i Kristinehamn och att marknaden för fastigheter med vissa typer av hyreskontrakt har förbättrats under året. När det gäller projektutveckling så kan året karaktäriseras som ett mellanår med relativt liten försäljningsvolym och begränsade inves- teringar i avvaktan på att detaljplaner ska fastställas.

UPPFÖLJNING

För de senaste fem åren uppgår avkastningen i genomsnitt till 6,5 procent, vilket överstiger målet. Avkastningen blev 6,0 procent för 2013. Soliditeten uppgick till 91 procent, vilket klart överstiger målet. Räntetäcknings- graden överstiger 2, vilket är i enlighet med målet. Utdelningen om 100 miljoner kronor överstiger utdelningsmålet.

u gi k till ilket är er målet 80. Sjukfrånvaron uppgick till 0,7 procent, vilket gör att målet uppfylls med god marginal. Energiförbrukningen för 2013 uppgick till 136 kWh/kvm, vilket är oförändrat mot föregående år. Målet på 100 kWh/kvm uppnåddes därmed inte. Vasallen sålde under 2011 och 2012 en stor del av de färdigut- vecklade fastigheterna med goda energi- prestanda, vilket förklarar den relativt höga energiförbrukningen i det nuvarande bestån- det. Samtliga byggnader som ska vara energi- deklarerade har deklarerats.

www.vasallen.se • org nr

• VASALLEN AB

RESULTATRÄKNING, mnkr	2013	2012
Nettoomsättning	79	97
Värdeförändringar	54	25
Rörelseresultat	64	23
Resultat före skatt	65	14
Nettovinst	53	56
– varav hänförbart till minoritet	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2013	2012
Balansomslutning	1 000	958
Anläggningstillgångar	846	754
Eget kapital	914	891
– varav minoritet	0	0
Nettoskuld	–122	–167
Operativt kapital	792	724

NYCKELTAL	2013	2012
Rörelsemarginal, %	81,0	23,7
Re, Avkastning på eget kapital	6,0	6,5
genomsnitt
Rop, Avkastning på operativt kapital	8,4	2,5
genomsnitt
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	–0,1	–0,2
Soliditet, %	91,4	93,0
Bruttoinvesteringar, mnkr	56	166
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	100	30
Antal anställda i medeltal	17	27

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja

MÅL

EKONOMISKA MÅL
•	önsamhet vkastning på eget kapital ska
	motsvara riskfria räntan plus procent.
•	apitalstruktur	oliditet minst	procent,
	räntetäckningsgraden ska överstiga .
•	Utdelning	procent av resultatet efter skatt.
STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅL
•	öjdkundinde	I ska vara lägst .
•	jukfrånvaron ska inte överstiga		procent .
•	nergiförbrukningen ska vara lägre än			k h
	kvadratmeter och år.

UPPDRAGSMÅL

•aknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

AVKASTNING PÅ JUSTERAT EGET KAPITAL, %

Anställda Styrelse

Statens ägarandel 100%

62	38	40	60

10			Mål
8			Mål
8			Utfall
6
4
2	neg
0	neg
0	2011	2012	2013
	2011	2012	2013

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

Skr. 2013/14:140

Bilaga

FÖRETAGSÖVERSIKT

VATTENFALL AB • org nr

• www.vattenfall.se

Vattenfall AB, som är helägt av svenska staten, bildades 1992 vid bolagisering- en av Statens Vattenfallsverk. Vattenfall producerar, distribuerar och säljer el, värme och gas framför allt i Norden, Tyskland och Nederländerna.

Riksdagen har beslutat att Vattenfall ska generera en marknadsmässig av- kastning genom att affärsmässigt be- driva energiverksamhet och vara ett av de bolag som leder utvecklingen mot miljömässigt hållbar energiproduktion.

VERKSAMHET

Vattenfall är en av Europas största elprodu- center och är den största värmeproducenten. Produktionsmixen består av vattenkraft, kärnkraft, kolkraft, naturgas, vindkraft och biomassa. Vattenfall hade 2013 6,2 miljoner elkunder, 4,3 miljoner elnätkunder och 1,9 miljoner gaskunder. Den 1 januari 2014 övergick Vattenfall från en funktionell organi- sationsstruktur till en geografisk. Den nya indelningen i två regioner, Norden och Konti- nentaleuropa/Storbritannien ska ge Vattenfall bättre möjligheter att hantera nationella skillnader och förändringar på energimarkna- den samt öka bolagets strategiska och finan- siella flexibilitet.

ÅRET 2013

•kat underliggande r relseresultat

•	egati t nettoresultat	grund a stora
	nedskrivningar.
•	kad el roduktion

Till följd av försämrade marknadsförhållanden och högre affärsrisker för branschen gjordes nedskrivningar av produktionstillgångar och goodwill med sammanlagt 30,1 miljarder kronor. Exklusive dessa nedskrivningar och andra jämförelsestörande poster ökade det underliggande rörelseresultatet med 1,3 procent till 27,9 miljarder kronor. För att möta de försämrade marknadsförhållandena meddelade Vattenfall i mars 2013 att antalet anställda ska minska med cirka 2 500 fram till slutet av 2014 och beslut togs om kost- nadsbesparingar på 4,5 miljarder kronor för 2014–2015. Under 2013 minskades de årliga rörelsekostnaderna med 3,2 miljarder kronor, vilket innebär en reducerad kostnads- bas om 18 procent jämfört med kostnads- basen 2010.

Investeringsprogrammet för femårsperioden 2014–2018 har reducerats till 105 miljarder kronor jämfört med 123 miljarder kronor för perioden 2013–2017. Skillnaden förklaras framför allt av minskade tillväxtinvesteringar.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2014/2015

Ordf: Lars G Nordström	VD: Øystein Løseth
	Magnus all ny
	från oktober 2014)

Ordf: Lars G Nordström Led: Eli Arnstad, Fredrik Arp, Gunilla Berg, Håkan Buskhe, Håkan Erixon, Åsa

derstr m erring enny ahrin an ke onsson avgick i juni 2013. Jenny Lahrin och Åsa Söderström Jerring valdes vid extra stämma i december 2013 då Patrik Jönsson avgick. Fredrik Arp valdes vid årsstäm- man 2014.) Arb rep: Carl-Gustaf Angelin, Johnny Bernhardsson, Ronny Ekwall Arb suppl: Lennart Bengtsson, Christer Gustafsson, Jeanette Regin Revisor: Hamish Mabon, EY

r ode till styrelsens ordf rande u g r till

tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 280 tkr r ode utg r inte till ledamot som är an- ställd i Regeringskansliet. Arvode utgår inte heller till

arbetstagarrepresentanter.

Beslut fattades att bygga två nya vindkrafts- parker i Storbritannien samt att bygga ut den havsbaserade vindkraftsparken Kentish Flats. I Danmark startade bygget av vindkraftsparken Bajlum och i Sverige bygget av Hjuleberg, som blir den största landbaserade vindkrafts- parken i södra Sverige. Båda tas i drift 2014. I Nederländerna togs vindkraftsparken Prin- cess Alexia Wind Farm i drift.

UPPFÖLJNING

Under 2013 uppnåddes målet för skuldsätt- ningsgrad, men däremot inte målet för FFO i förhållande till nettoskuldsättningen. På grund av nedskrivningarna uppnåddes inte heller målen för lönsamhet och utdelning.

Avkastningen på sysselsatt kapital var negativ för 2013 men beräknat på det underliggande rörelseresultatet uppgick den till 9,2 procent. Till följd av det negativa resultatet efter skatt betalas ingen utdelning för 2013.

Vattenfalls koldioxidexponering uppgick till 88,4 miljoner ton jämfört med 85 miljoner ton r kningen f rklaras främst a att nya produktionsanläggningar tagits i drift som beslutades redan 2006/2007. 2010, då CO2-målet formulerades, var exponeringen 93,7 miljoner ton och ökningen är inom planen att minska till 65 miljoner ton 2020. Under 2013 var Vattenfalls tillväxt inom förnybar energi 9,5 procent. En fullständig uppföljning av tillväxtmålet görs i Vattenfalls halvårsrapport 2014. Energieffektiviserings- målet kommer att utvärderas efter 2014.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2013	2012
Nettoomsättning	171 684 167 313
Rörelseresultat	–6 453 25 958
Resultat före skatt	–15 211	18 118
Nettovinst	–13 543	17 047
– varav hänförbart till minoritet	125	288

BALANSRÄKNING, mnkr	2013	2012
Balansomslutning	486 426	528 364
Anläggningstillgångar	375 866	394 381
Eget kapital	130 718	149 372
– varav minoritet	10 348 8 608
Justerad nettoskuld	162 597	154 335
Sysselsatt kapital, genomsnittligt	303 000	313 124

NYCKELTAL	2013	2012
Rörelsemarginal, %	neg	15,5
Re, Avkastning på eget kapital	neg	12,3
genomsnitt
ROCE, Avkastning på sysselsatt kapital	neg	8,3
genomsnitt
Skuldsättningsgrad, %	81,8	74,9
Soliditet, %	26,9	28,3
Bruttoinvesteringar, mnkr	27 761 29 581
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	0	6 774
Antal anställda i medeltal	32 374 33 059

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja

MÅL

EKONOMISKA MÅL

• önsamhet vkastning på s sselsatt kapital procent.

•apitalstruktur Internt genererade medel

	justerad nettoskuld		procent,
	kuldsättningsgrad		procent.
•	Utdelning	procent av årets resultat efter skatt.
STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅL
•	educera	2e poneringen till		miljoner ton
	fram till	.

•Ha en högre tillvä ttakt än marknaden inom n installerad förn bar kapacitet fram till och därmed bidra till omställningen till mer hållbart energis stem.

•ka energieffektiviseringen. ortsiktigt mål för

enom interna och e terna åtgärder minska energiförbrukningen med i genomsnitt

h per dag, totalt	h för	.
ärefter kommer ett mål till	fastställas.

UPPDRAGSMÅL

•aknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %	Män		Kvinnor
		Anställda	Ledningsgrupp	Styrelse
	Statens ägarandel 100%	24	22
		24	22
		76	78	50	50
		76	78

AVKASTNING PÅ SYSSELSATT KAPITAL, %

10		Mål
8		Mål
8		Utfall
6
4
2		neg
0		neg
0	2012	2013
2011	2012	2013

98	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

100

Skr. 2013/14:140

Bilaga

FÖRETAGSÖVERSIKT

V.S. VISITSWEDEN AB • org nr

• www.visitsweden.com

V.S. VisitSweden AB är ett kommunika- tionsbolag med ansvar för marknads- föringen av Sverige som turistland utomlands samt för varumärket Sverige och Sverigebilden. Besöksnäringen har en samhällsekonomisk och tillväxt- politisk betydelse och är föremål för statligt engagemang i de flesta länder.

VisitSweden ägs till lika delar av staten och av besöksnäringen genom Svensk Turism AB. Det gemensamägda bolaget bildades 1995 under namnet Sveriges Rese- och Turistråd. Bolaget bytte 2006 namn till VisitSweden.

VERKSAMHET

Det övergripande målet för regeringens politik för turism är att Sverige ska ha en hög attrak- tionskraft som turistland och ha en långsiktigt konkurrenskraftig besöksnäring, som bidrar till hållbar tillväxt och ökad sysselsättning i alla delar av landet. VisitSwedens huvudsak- liga uppgift är att utomlands svara för den övergripande marknadsföringen av Sverige som turistland, både genom imagemarknads- föring av varumärket Sverige och genom marknadsföring av svenska upplevelser och destinationer. VisitSweden ska genom sitt arbete medverka till att turismen ökar.

Staten finansierar bolagets basverksamhet och den övergripande marknadsföringen av Sverige som varumärke, medan besöksnä- ringen finansierar riktade aktiviteter och produktmarknadsföring i anslutning till bola- gets verksamhet. Bolaget arbetar med mål- gruppsinriktad marknadsföring och priorite- rade 2013 följande tolv marknader: Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Kina, Nederlän- derna, Norge, Ryssland, Spanien, Storbritan- nien, Tyskland och USA.

ÅRET 2013

•ettoomsättningen minskade med

28 miljoner kronor.

•es arings rogram im lementerat ilket

resulterat i sänkta fasta kostnader om 12 miljoner kronor.

• olaget idrog till artiklar o h eterinslag i internationella medier till ett värde av 2 miljarder kronor.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2014/2015

Ordf: Elisabeth Gauffin VD: Thomas Brühl

Ordf: Elisabeth Gauffin Led: Peter Clason, Anders Eslander, Mats Forslund, Magnus Nilsson, Inga

horesson allgren	ari	irtanen	a stling Suppl:
lisa et ansson tr	m	erg atri	erg lisa eth

Jansson-Strömberg och Jari Virtanen valdes vid års- stämman 2014 då Mikael Alerup och Hans Gerremo avgick) Revisor: Therese Kjellberg, Deloitte

r ode till styrelsens ordf		rande u g	r till
tkr	r ode till stämmo ald ledamot u		g r till
tkr o	h till stämmo ald su	leant	tkr r ode

utgår inte till ledamot som är anställd i Regerings- kansliet.

Nettoomsättningen minskade med 28 miljo- ner kronor 2013 då den statliga finansie- ringen minskade med 20 miljoner kronor och intäkterna från besöksnäringen minskade med 8 miljoner kronor. Statens anslag upp- gi k till mil oner kronor grundan- slag 90 miljoner kronor/år samt en tvåårig tillfällig satsning på 30 miljoner kronor/år 2013–2014). Bolaget erhöll också särskilda medel för regeringens satsning på ”Sverige

–det nya matlandet” om 4,3 miljoner kronor. Bolaget implementerade ett besparingspro-

gram under hösten 2012, vilket resulterade i sänkta fasta kostnader om 12 miljoner kronor 2013.

Bolaget siktar på större och mer fokuserade affärssamarbeten och större och färre mark- nadsföringskampanjer och aktiviteter. Under 2013 gick VisitSweden in i sin hittills största kampanj med svensk besöksnäring ”Swedish Moments” som ska pågå i tre år och ge fler camping- och stuggäster.

UPPFÖLJNING

2013 var ett positivt år för svensk turism då antalet utländska gästnätter ökade till 12,9 miljoner vilket är 136 000 fler gästnätter än året innan. Bolagets målgruppsanalyser visar att det finns en stor fortsatt potential att öka antalet besök till Sverige, då 28 miljoner resenärer anger att de planerar att resa till Sverige inom de närmaste tre åren.

VisitSweden har bedrivit verksamheten enligt den inriktning som ägarna fastställt.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2013	2012
Nettoomsättning	254	282
Rörelseresultat	1	–8
Resultat före skatt	0	–7
Nettovinst	0	–8
– varav hänförbart till minoritet	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2013	2012
Balansomslutning	67	93
Anläggningstillgångar	5	6
Eget kapital	25	25
– varav minoritet	0	0
Nettoskuld	0	0
Operativt kapital	25	25

NYCKELTAL	2013	2012
Rörelsemarginal, %	0,2	neg
Re, Avkastning på eget kapital	0,4	neg
genomsnitt
Rop, Avkastning på operativt kapital	2,4	neg
genomsnitt
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,0	0,0
Soliditet, %	37,0	26,6
Bruttoinvesteringar, mnkr	1	2
Anslag, mnkr	120	140
Utdelning, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	79	88

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Nej

MÅL

EKONOMISKA MÅL

• Inga ekonomiska mål har beslutats av ägaren.

STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅL
•	Medarbetare och jämställdhet Minst				procent
	kvinnor i ledande befattningar samt				procent
	genomförda utvecklingssamtal under				.
•	Miljö Minska	2utsläpp med		procent
	jämfört med år	till	ton	2 år	.

UPPDRAGSMÅL

• Har särskilt beslutat samhällsuppdrag. Uppföljning sker av verksamhet som inom ramen för samhällsuppdraget finaniseras genom anslag på statens budget. Mål enligt processen för uppdragmål har ännu inte utvecklats.

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor	ANTAL UTLÄNDSKA GÄSTNÄTTER, miljoner
STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor	ANTAL UTLÄNDSKA GÄSTNÄTTER, miljoner
			Anställda	Ledningsgrupp			Styrelse		15
	Statens ägarandel 50%								12
	Svensk Turism AB 50%	33		50	50	38			9
		33				38			9
		67				62			6
		67				62			6
									3
									0
									2011	2012	2013

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

101

Skr. 2013/14:140

Bilaga

FÖRETAGSÖVERSIKT

www.voksenaasen.no • org nr		•

Voksenåsen AS, som är en kurs- och konferensanläggning i Oslo, är Norges nationalgåva till Sverige. Gåvan över- lämnades 1955 och anläggningen in- vigdes 1960. Voksenåsen förvaltades av Svensk-norska samarbetsfonden fram till 1976, men är sedan bolagise- ringen 1977 ett av svenska staten hel-

ägt norskt aktie olag aks eselska

Voksenåsen ska genom sin program- verksamhet främja det svensk-norska samarbetet och spegla Sveriges och Norges engagemang internationellt.

VERKSAMHET

Voksenåsen ska genom olika former av kon- taktskapande verksamhet stärka samhörig- heten mellan svenskar och norrmän samt öka den ömsesidiga kunskapen om ländernas samhällsliv, språk och kultur. Voksenåsen ska vara en självklar mötesplats och ett väl utnyttjat debattforum för kultur- och samhällsliv i Sverige och Norge och ska därför ha en hög andel arrangemang i samver- kan med myndigheter och organisationer i både Sverige och Norge samt ha ett varierat programutbud. Ett flertal aktiviteter riktar sig till ungdomar och studenter som till exempel SommerAkademiet i samarbete med hög- skolor i Oslo och Stockholm, språk- och kulturkurserna för lärar- och journalist- studenter samt kulturkurser för utomnordiska yngre författare och andra konstnärer.

Voksenåsen ska erbjuda sina gäster en boendemiljö som hävdar sig väl i konkurrens med liknande anläggningar i Osloområdet samt uppnå god lönsamhet med bibehållen respekt för Voksenåsens grundläggande syfte. Eventuellt överskott ska användas till aktivite- ter som främjar Voksenåsen ändamål.

ÅRET 2013

•arierad rogram erksamhet som änder sig till såväl vuxna som ungdomar.

•kad eläggning men fortsatt kommersi- ella utmaningar i hotellbranschen.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2014/2015

Ordf: Eva Eriksson

VD: Karl Einar Ellingsen

Ordf: Eva Eriksson Led: Jan Andréasson, Azka Baig, Åsa Bergenheim, Thomas Fürth, Jørn Holme, Sverre Jervell, Christina Mattson, Ellen Marie Saethre- McGuirk Revisor: RSM Hasner Kjelstrup & Wiggen AS, Statsautorisert revisor Anders Alvem

r	ode till styrelsens ordf rande u	g	r till	tkr
r	ode till stämmo ald ledamot u	g	r till	tkr

Bidrag från svenska staten uppgick under 2013 med 10,3 miljoner kronor. Dessutom utgick bidrag från norska staten med 1,5 miljoner norska kronor. Voksenåsen uppvisar ett positivt resultat som beror i första hand på ökad beläggning.

UPPFÖLJNING

Programverksamheten är varierad och innehål- ler teman rele ant f r da länderna er skott från hotell- och konferensverksamheten visar att anläggningen hävdar sig väl i konkur- rensen med liknande anläggningar samt har medfört ökade resurser för kurser och semi- narier.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2013	2012
Nettoomsättning	45	46
Rörelseresultat	1	0
Resultat före skatt	1	0
Nettovinst	0	0
– varav hänförbart till minoritet	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2013	2012
Balansomslutning	20	23
Anläggningstillgångar	12	23
Eget kapital	10	9
– varav minoritet	0	0
Nettoskuld	4	4
Operativt kapital	13	13

NYCKELTAL	2013	2012
Rörelsemarginal, %	2,4	0,0
Re, Avkastning på eget kapital	0,0	0,0
genomsnitt
Rop, Avkastning på operativt kapital	8,3	0,0
genomsnitt
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,4	0,4
Soliditet, %	47,3	39,1
Bruttoinvesteringar, mnkr	1	0
Anslag, mnkr	10	10
Utdelning, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	48	47

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Nej

MÅL

EKONOMISKA MÅL

• Inga ekonomiska mål har beslutats av ägaren.

STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅL

•Voksenåsen ska fortsatt vara en ledande nordisk kurs och konferensanläggning, även sett i ett internationellt perspektiv.

•Voksenåsens unika karaktär gör institutionen särskilt ägnad åt att vara en god arena för utveckling, innovation, konfliktlösning och andra processer inom kultur, politik, näringsliv och samhällsansvar.

UPPDRAGSMÅL

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %			Män		Kvinnor		ANTAL SÅLDA RUM, tusental
STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %			Män		Kvinnor		ANTAL SÅLDA RUM, tusental
	Statens ägarandel 100%	Anställda		Ledningsgrupp		Styrelse				15
									12
									12
		56	44	43	44			56	9
			44	57	44				6


									3
									0
									2011		2012	2013

100 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

102

Skr. 2013/14:140

Bilaga

AVVECKLADE BOLAG SAMT ÖVRIGA BOLAG

Avvecklade bolag

INNOVATIONSBRON AB 556667-8412

Innovationsbron AB bildades 2005 av staten, stiftelsen Industri- fonden och Teknikbrostiftelserna. Bolaget arbetade med kom- mersialisering av kunskapsintensiva idéer, såväl forskningsbase- rade som erfarenhetsbaserade. Innovationsbron AB:s verksamhet delades upp på två huvudområden, såddﬁnansiering och inkuba- tion. Inom såddﬁnansieringen gjorde bolaget 95 ägarkapital- investeringar 2012, varav cirka 60 miljoner kronor avsåg 35 nyinvesteringar och cirka 43 miljoner kronor avsåg 60 följdinves- teringar. Inom inkubation utvärderades 2 700 idéer under 2012, för att slutligen anta 285 nya projekt. Under det första halvåret

2012 attraherade 84 bolag i inkubatorerna investeringar på 147 miljoner kronor. För att bättre ta till vara potentialen till innova- tion och tillväxt hos företag i hela landet aviserade regeringen i budgetpropositionen för 2012 en reformering av det statliga risk- kapitalsystemet. I vårändringsbudgeten för 2012 (prop. 2011/12:99, bet. 2011/12:FiU21, rskr. 2011/12:282) bemyndigades regeringen att överlåta statens aktier i Innovationsbron AB till Almi Företagspartner AB. Den 1 januari 2013 blev Innovations- bron AB ett dotterbolag till Almi Företagspartner AB.

Under avveckling

APOTEKENS SERVICE AKTIEBOLAG 556763-4778

Apotekens Service Aktiebolag bildades 2008 och har haft till huvudsaklig uppgift att ansvara för den infrastruktur i form av register och databaser som alla apotek behöver ha tillgång till. Sedan den 26 mars 2010 ägs bolaget direkt av staten. 2013 över- lämnade regeringen propositionen Ny myndighet för hälso- och vårdinfrastruktur till riksdagen. I propositionen gjorde reger- ingen bedömningen att en ny myndighet bör bildas och att sta- ten i myndighetsform bör fortsätta att uföra de uppgifter som utgjort verksamheten i Apotekens Service Aktiebolag. Förslaget

ERSÄTTNINGSMARK I SVERIGE AB 556820-8499

Den 23 juni 2010 beslutade riksdagen i enlighet med regeringens förslag att Sveaskog skulle överföra 100 000 hektar produktiv skogsmark från Sveaskog till staten för att därefter användas som ersättningsmark vid inbyte av andra fastigheter. Överföringen skulle ske genom utdelning av fastigheter eller av aktier i ett av Sveaskog AB ägt dotterbolag. Årsstämman för Sveaskog AB beslutade i april 2011 att godkänna styrelsens förslag om utdel- ning av bolaget Ersättningsmark i Sverige AB. Bolaget ägde 100 000 hektar produktiv skogsmark till ett bokfört värde av 59 mil- joner kronor samt erhöll ett aktieägartillskott från Sveaskog om 100 miljoner kronor. Utdelningen verkställdes den 29 april 2011.

innebär att Apotekens Service Aktiebolag ska avvecklas. Riks- dagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (prop. 2012/13:128, bet. 2012/13:SoU26, rskr. 2012/13:279).

E-hälsomyndigheten inledde sin verksamhet den 1 januari 2014. Extra bolagsstämma i Apotekens Service Aktiebolag den 13 december 2013 beslutade att försätta bolaget i frivillig likvida- tion. Apotekens Service Aktiebolag förvaltas av en utsedd likvi- dator med uppgift att genomföra avvecklingen.

Naturvårdsverket ansvarar för att byta den produktiva skogsmar- ken mot skyddsvärd skog. Ersättningsmark i Sverige AB överlät under 2012 de 100 000 hektaren till staten (Naturvårdsverket) som tillträdde fastigheterna den 31 december 2012. Bolaget hade därmed fullföljt sitt uppdrag. Riksdagen har bemyndigat reger- ingen att avveckla Ersättningsmark i Sverige AB genom likvida- tion (prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:NU1, rskr. 2013/14:103). Års- stämman den 10 april 2014 beslutade att försätta bolaget i frivillig likvidation. Ersättningsmark i Sverige AB förvaltas sedan den 9 maj 2014 av en utsedd likvidator med uppgift att genomföra avvecklingen.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

101

103

Skr. 2013/14:140

Bilaga

STATLIGT ÄGANDE I MODERN TID

Statligt ägande i modern tid

Förvaltningen av bolagen med statligt ägande har sedan 1969 huvudsakligen varit samlad inom Regerings- kansliet. Skälen till varför bolag har bildats eller fått ett statligt ägande har förändrats över tiden. Sammanställ- ningen nedan syftar till att kort sammanfatta de viktigare bolagshändelserna i det statliga ägandet.

1969 Industridepartementet

1969 bildas dit förvaltningen av ﬂer- talet av de statligt ägda bolagen förs.

1970 Statsföretag bildas för att samordna de stora aktie- bolagen inom gruv-, stål-, skogs- och petrokemibran- scherna med ﬂera. Apoteksbolaget bildas.

1974 PK-banken bildas genom att Postbanken och Sveriges Kreditbank går ihop.

1977 Svenska Varv bildas i samband med att staten övertar Salén-Invests aktier i Götaverken. I koncernen ingår också Arendal, Cityvarvet, Finnboda Varf, Karlskronavarvet, Udde- vallavarvet och Öresundsvarvet. En omfattande omstruktu- rering påbörjas.

1978 SSAB, Skandinaviens ledande ståltillverkare, bildas i en rekonstruktion av Sveriges tre största handelsstålverk. Staten och Statsföretag äger 75 procent och Gränges 25 procent av SSAB.

1979 Kockums införlivas i Svenska Varv.

1980 SSAB och Statsföretag

1980 svarar tillsammans för 20 procent av landets industri- investeringar.

1981 Staten överlåter sin hälf- tenandel i ASEA-ATOM till ASEA. Industrigruppen JAS bildas där staten är delägare genom Förenade Fabriksverken (FFV).

1982 Svenska Varv rekonstrueras. Nedläggningen av storvar- ven fortsätter.

1984 Nokia köper 70 procent av satellit- och TV-tillverkaren Luxor, vilken övertagits av staten fem år tidigare.

1985 Statsföretag byter namn till Procordia. Procordia omstruktureras genom försäljning och köp av företag.

1986 Det statligt helägda Sveriges Petroleum (SP) och Olje- konsumenternas förbund, OK, går ihop och bildar OK Petro- leum, OKP, med statliga ﬁnska Neste som delägare. Första delprivatiseringen av SSAB sker genom att Gränges andel köps in och en tredjedel av aktierna i SSAB säljs till ett fåtal institu- tioner.

1987 Procordia börsnoteras i samband med en nyemission. Staten övertar Grängesbergs Gruvor från SSAB.

1988 Aﬀärsverket Statens Järnvägar delas, Banverket får ansvar för bannätet och aﬀärsverket Statens Järnvägar (SJ) för tågtraﬁken.

1988

1989 Procordia, Pharmacia och Volvos livsmedelsbolag Provendor går samman och bildar den nya Procordia-koncernen med Volvo och staten som största ägare med vardera 42,5 procent av rösterna. SSAB-aktierna noteras på Stockholms Fondbörs A-lista.

1990 PK-banken köper Nordbanken. Förvaltningsaktiebolaget Fortia bildas.

1991 Riksdagen beslutar att helt eller delvis privatisera 35 företag och att avveckla Förvaltningsaktiebolaget Fortia. Celsius Industrier, tidigare Svenska Varv, byter skepnad till försvarskon- cern när det slås samman med Telub och FFV, ombildat till aktiebolag, samt köper Bofors.

102	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

104

Skr. 2013/14:140

Bilaga

STATLIGT ÄGANDE I MODERN TID

1992

1992 Domänverket blir Domän AB. Statens Vattenfallsverk blir Vattenfall AB och därmed avskiljs stomkraftnätet och utlandsförbindelser i ett nytt aﬀärsverk – Aﬀärsverket Svenska Kraftnät. Statens ägarandel i SSAB bjuds ut i ett publikt erbju- dande i form av köprätter i kombination med en statsobligation. SBAB blir helt konkurrensutsatt. SAS förvärvar 50 procent av Linjeﬂyg och bildar ett helt integrerat inrikesﬂyg. Gota Bank går i konkurs och förvärvas av staten. Securum bildas för att ta hand om de problemkrediter som uppstått i Nordbanken till följd av ﬁnanskrisen.

1993 Byggnadsstyrelsen

1993 upphör och myndigheter kan agera fritt på fastighetsmark- naden. Vasakronan övertar statens kommersiella fastig- heter. Volvo och staten kom- mer överens om att verka för en uppdelning av Procordia i två delar. Staten blir huvud- ägare i Pharmacia AB, inrik- tat på läkemedel, och Volvo blir huvudägare i AB Procor-

dia som verkar inom branscherna för livsmedel, tobak med mera. Regeringen säljer 75 procent av statens aktier i försvarskoncernen Celsius men behåller röstmajoriteten och aktien noteras på Stockholms Fondbörs A-lista. Assi AB och Domän AB slås sam- man till AssiDomän AB, som lägger bud på NCB. Securum skjuter till 10 miljarder kronor för att rädda Nordbanken. Telever- ket ombildas till Telia AB. AMU-gruppen bolagiseras.

1994 A-Banan projekt AB bildas för att bygga Arlandabanan, och är det första infrastrukturella projektet i Sverige som sam- ﬁnansieras av staten och näringslivet. Posten blir aktiebolag.

Staten säljer sitt resterande innehav i SSAB, OKP samt delar av AssiDomän AB och Pharmacia.

1995 V&S Vin & Sprits monopol upphör. Pharmacia och det amerikanska läkemedelsbolaget UpJohn går ihop.

1996 Staten skjuter till 600 miljoner kronor till AmuGruppen (senare Lernia) för att rädda företaget från konkurs.

1997 SBL Vaccin säljs till

1997 Active i Malmö. Svenska Pen- ninglotteriet och Tipstjänst AB går ihop och byter namn till Svenska Spel AB. Merita och Nordbanken oﬀentliggör sin avsikt att gå samman och bildar MeritaNordbanken.

1998 Enheten för statligt ägande bildas på Näringsdeparte- mentet och ges förvaltningsansvar för en stor del av bolagen med statligt ägande.

1999 Resterande aktieinnehav i Pharmacia & UpJohn säljs. Sveaskog AB bildas genom överföring av skogstillgångar från AssiDomän. Staten säljer sina aktier i SAQ Kontroll (bolagiserat 1995 från Statens Anläggningsprovning i samband med att besiktningsmonopolet avskaﬀades) och VPC (Värdepappers- centralen).

2000 Återstående aktieinne-

2000 hav i Celsius (25 procent) säljs till försvarskoncernen Saab. Telia börsintroduceras. Vatten- fall blir ett av Nordeuropas största energibolag genom förvärven av de tyska energi- bolagen VEAG och LAUBAG för 14 miljarder kronor. Nordea Bank går samman med

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

103

105

Skr. 2013/14:140

Bilaga

STATLIGT ÄGANDE I MODERN TID

UniDanmark och norska Kreditkassen och blir en nordisk bank. Statens ägarandel i banken minskar till 18,2 procent. Aﬀärsver- ket Statens Järnvägar delas upp i sex olika bolag. Det nya SJ AB får ansvar för persontraﬁken. De andra bolagen är EuroMaint, Green Cargo, Jernhusen, TraﬃCare och Unigrid.

2001 Sveaskog förvärvar AssiDomän AB. Flygkoncernen SAS, vilket tidigare ägts via tre olika nationella moderbolag, får ett gemensamt nybildat moderbolag, SAS AB, i vilket tidigare aktie- ägare får nyemitterade aktier. Staten äger därefter 21,4 procent av SAS AB.

	2002	2002 Telia och ﬁnska Sonera
	2002	går samman till TeliaSonera
		går samman till TeliaSonera
		och skapar den ledande tele-
		operatören i Norden. Statens
		äger därefter 46 procent av
		TeliaSonera.

2003 Statens aktier i Svenska Skogsplantor överlåts till det likaså helstatligt ägda Sveaskog. Staten förvärvar ABB:s innehav om 35 procent i Svensk Exportkredit (SEK) och blir efter förvär- vet ensam ägare till SEK.

2005 Staten skjuter till 600

2005 miljoner kronor till Green Cargo. ”Svensk kod för bolags- styrning” (Koden), som syftar till att bidra till en förbättrad styrning av svenska aktiebolag, börjar tillämpas av Stock- holmsbörsen och utgör även en del av statens ägarpolitik. Inno- vationsbron bildas med uppgift

att investera i tillväxtbolag. Riksdagen utvidgar SBAB:s uppdrag till att även omfatta inlåning från allmänheten.

2006 Staten avyttrar sin sista aktie i SAKAB AB, vilket var en rest sedan 1992 då huvudmannaskapet för hanteringen av farligt avfall överförts på en privat aktör.

2007 Staten minskar sitt innehav i TeliaSonera och säljer aktier för 18 miljarder kronor. Staten äger därefter 37,3 procent i Telia- Sonera. Riksdagen beslutar att ge regeringen mandat att sälja vissa av de statligt ägda bolagen.

2008 Staten säljer sitt innehav

2008 i OMX till Borse Dubai, i Vin&Sprit till franska Pernod Ricard och i Vasakronan till AP Fastigheter. Försäljningarna ger intäkter motsvarande 81 miljarder kronor. SEK och ALMI tillförs nytt kapital, i samband med detta överlåts aktierna i Venantius till SEK.

Fouriertransform bildas i syfte att investera i forsknings- och utvecklingsverksamhet inom fordonsklustret. Staten tar, genom Riksgälden, i november över ägandet i Carnegie Invest- ment Bank och Max Matthiessen. Övertagandet sker på grund- val av stödlagen för att värna stabiliteten i den ﬁnansiella sektorn. Aktierna avyttras under 2009.

2009 Svevia och Vectura

2009 Consulting bildas ur tidigare verksamheter inom Banverket och Vägverket. Staten deltar i nyemissioner i Nordea Bank och SAS. Samgåendet mellan Posten och Post Danmark slut- förs och bildar ett nytt bolag, idag PostNord. Apoteksmono- polet avvecklas och bolagen Apoteksgruppen, APL och Apotekens Service avskiljs från Apoteket.

2010 Försäljningen av 465 apotek slutförs som ett led i omregle- ringen av apoteksmarknaden. Dessutom överförs 150 apotek till Apoteksgruppen. Infranord AB bildas av Banverket Produktions verksamhet. Det nybildade bolaget Swedavia AB tar över ﬂyg- platsverksamheten för tio nationellt strategiska ﬂygplatser från Luftfartsverket. Staten deltar i nyemission i SAS. ESS AB bildas i syfte att planera och bygga den europeiska spallationskällan i Lund och ett centrum för databearbetning i Köpenhamn. Inlandsinnovation AB bildas i syfte att bedriva ﬁnansierings- verksamhet och främja innovation och företagande i norra Sveriges inland.

2010

104	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

106

Skr. 2013/14:140

Bilaga

STATLIGT ÄGANDE I MODERN TID

2011 Förvaltningen av bolagen med statligt ägande ﬂyttas över från Näringsdepartementet till Finansdepartementet. Staten säljer 255 miljoner aktier i Nordea Bank för 19 miljarder kronor och minskar sitt ägande från 19,9 procent till 13,5 procent. Aktierna i Ersättningsmark i Sverige AB delas ut från Sveaskog till staten. Bolaget äger 100 000 hektar produktiv skogsmark som ska användas som ersättningsmark för skyddsvärd skog. Metria som säljer analyser, tjänster och produkter baserade på geogra- ﬁsk information bildas ur Lantmäteriet. Arbetslivsresurs AR AB (bildat 2005 av Samhall resurs och AMS Arbetslivstjänster) säljs för 145 miljoner kronor.

2011

2012 SAS brottas med stora lönsamhetsproblem och för att säkra bolagets likviditet går staten, tillsammans med övriga stora ägare och ett antal banker, med i en kreditfacilitet om 3,5 miljarder kronor.

Bilprovningen slutför delförsäljning av stationsnätet genom att dela bolaget i två delar. Minoritetsägarna tar över det stationsnät som varit till försäljning medan majoritetsägaren, staten, behål- ler resterande del av Bilprovningen och blir 100-procentig ägare till bolaget.

2013 Almi Företagspartner

2013 AB och Innovationsbron AB slås samman i syfte att skapa en gemensam organisation för ﬁnansiering i tidiga faser av bolagsbildning. Förvaltningen av Saab Automobile Parts AB ,

reservdelstillverkaren vilken Riksgälden tagit i pant för ett lån till biltillverkaren Saab, ﬂyttas till Finansdepartementet. Staten avvecklar hela sitt återstående ägande i Nordea (13,4 procent) genom att vid två tillfällen under året sälja aktier för 41 miljarder kronor. Staten säljer Vectura Consulting till teknikkonsultföre- taget Sweco för knappt en miljard kronor.

2014 SAS säger upp lånelöftet genom kreditfaciliteten till bland andra staten efter att ha förbättrat bolagets lönsamhet och stärkt den ﬁnansiella ställningen via en emission av preferens- aktier på kapitalmarknaden. Apotekens Service avbolagiseras då ansvar och verksamhet överförs till den nya e-Hälsomyndighe- ten som bildas den 1 januari 2014. Ersättningsmark i Sverige AB försätts i likvidation. I maj 2014 beslutades vid extra stämma i Bostadsgaranti om försäljning av dotterbolaget Försäkringbola- get Bostadsgaranti. Försäljningen utgör en del av avvecklingen av Bostadsgaranti som helhet.

2014

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

105

107

Skr. 2013/14:140

Bilaga

REDOVISNINGSPRINCIPER

Redovisningsprinciper

Bolag som ingår i den konsoliderade redovisningen är de aktiebolag där statens aktieinnehav förvaltas av Regeringskansliet samt organisationen Svenska skeppshypotekskassan. Den konsoliderade redovisningen är en sammanställning av finansiell information som upprättats av de berörda bolagen. I den konsoliderade redovisningen ingår inte aktiebolag som förvaltas av andra myndigheter än Regeringskansliet eller av statliga stiftelser. Bolag där staten har en ägarandel som understiger 20 procent eller är under avveckling, ingår inte heller i den konsoliderade redovisningen. Dotterbolag utgörs av bolag där staten har en ägarandel motsvarande mer än 50 procent. Intressebolag, dvs. där staten har en ägarandel motsvarande 20-50 procent, har medräknats efter ägarandel vad gäller resultat.

Den konsoliderade redovisningen bygger som framgått på finansiell information som upprättats och inrapporterats av respektive bolag. Denna konsoliderade redovisning är inte att jämställa med en koncernredovisning. Anledningen till detta är att de statligt ägda bolagen inte utgör en koncern och därför upprättas inte heller en koncern- redovisning enligt det formella regelverket. Sammanställningen syftar därför till att på bästa möjliga sätt ge en samlad och tydlig bild av förvaltningen av bolagen med statligt ägande i finansiella termer. För att möjliggöra detta utan att tillämpa konsolideringsmetoder enligt gällande regelverk lämnas nedan en beskrivning av grunderna för sammanställningen.

Inrapporteringen till Regeringskansliet från bolag med statligt ägande baseras på den gängse presentationsform som gäller inom näringslivet. Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys har dock komprimerats.

I rapporteringen för den konsoliderade redovisningen har vissa justeringar gjorts och för dessa ansvarar Regeringskansliet (se nedan). Bolagsbeskrivningarna som presenterar respektive bolag baseras huvudsakligen på bolagens egna uppgifter. Till följd av olika beräkningsmetoder kan de nyckeltal som redovisats i den konsoliderade redovisningen skilja sig från de nyckeltal bolagen själva redovisat (se definitioner nedan).

106

För den konsoliderade redovisningen gäller följande:
•	e olag som ing r i sammanställningen är a olika karaktär storlek o h
	tillämpar till viss del olika regelverk vid upprättandet av sina finansiella
	rapporter. Rapporteringen till Regeringskansliet är en komprimerad
	uppställningsform med inslag av både IFRS och svenska redovisnings-
	principer, där bolagen redovisat i enlighet med de principer som
	tillämpas i respektive bolag. En del bolag, bland annat de finansiella
	bolagen som redovisar enligt lagen (1995:1559) om årsredovisning i
	kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL), anpassar sin
	inrapportering till Regeringskansliets rapporteringsformat för att
	konsolideringen ska bli praktiskt genomförbar.
•	regeringens riktlin er f r e tern ra	ortering f r f	retag med statligt
	ägande framgår att de statligt ägda bolagens finansiella rapporter bör
	upprättas med utgångspunkt i de krav som ställs på noterade bolag.
	Fr.o.m. 2005 ska noterade bolag inom EU upprätta sin koncern-
	redovisning i enlighet med IFRS, sådana som de har antagits av EU.
•	ntresse olag har redo isats enligt ka	italandelsmetoden nne rden
	är att resultatet efter skatt i intressebolaget motsvarande statens
	ägarandel har tagits in i den konsoliderade resultaträkningen på en rad
	i rörelseresultatet. På motsvarande sätt har ägarens andel i intresse-
	bolagets eget kapital tillförts den konsoliderade balansräkningen.
•	otter olag i ilka det finns en minoritet har usterats i resultaträkning
	och balansräkning. Justeringen innebär att minoritetens andel i
	dotterbolagets resultat redovisas som en avdragspost i anslutning till
	resultat från andelar i intressebolag. Minoritetens andel i dotterbolagets
	kapital redovisas som en separat post i det egna kapitalet i
	koncernbalansräkningen.
•	ransaktioner mellan olag som ing r i sammanställningen har inte
	eliminerats. Detta överensstämmer inte med sedvanliga konsoliderings-
	metoder för koncerninterna mellanhavanden. Skälet till detta är, som
	inledningsvis beskrevs, att bolagen tillsammans inte utgör en koncern.
	Av denna anledning finns inte heller det underlag som erfordras för att
	möjliggöra sådana elimineringar tillgängligt hos de rapporterande
	bolagen.
•	issa ny keltal har inte eräknats f r de finansiella		olagen kälet till

detta är framför allt att det kapital som de finansiella bolagen binder i rörelsen är av en annan karaktär jämfört med det stora flertalet övriga bolag.

För information om redovisningsprinciper i respektive bolag hänvisas till respektive bolags årsredovisning.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

108

Skr. 2013/14:140

Bilaga

DEFINITIONER OCH FÖRKORTNINGAR

Deﬁnitioner och förkortningar

Antal anställda i medeltal – Omräknat till års- anställda.

Bruttoinvesteringar – Summan av bolagets investeringar i förvärv, materiella anläggnings- tillgångar, immateriella anläggningstillgångar samt finansiella anläggningstillgångar.

Justerat eget kapital (JEK) – Eget kapital plus e entuella er ärden i till e em el fastigheter och dotterbolag.

Nettoskuld – Räntebärande skulder minus räntebärande tillgångar.

Nettoskuldsättningsgrad – Räntebärande nettoskuld i förhållande till eget kapital. I vissa fall sker beräkningen med utgångspunkt i justerat eget kapital (JEK) vilket i förekom- mande fall anges.

Operativt kapital – Räntebärande nettoskuld plus eget kapital.

Re, Avkastning på eget kapital (genomsnitt) –

Resultat efter skatt hänförbart till aktieägare i moderbolaget i förhållande till genomsnittligt eget kapital hänförbart till aktieägare i moder- bolaget. I vissa fall sker beräkningen med ut- gångspunkt i justerat eget kapital (JEK) vilket i förekommande fall anges.

Rop, Avkastning på operativt kapital (genom- snitt)

– Rörelseresultat i relation till genomsnittligt operativt kapital.

ROCE, Avkastning på sysselsatt kapital (ge- nomsnitt)

– Rörelseresultat plus finansiella intäkter i för- hållande till genomsnittligt sysselsatt kapital.

Rörelsemarginal – Rörelseresultat i förhållande till nettoomsättningen.

Skuldsättningsgrad – Räntebärande skulder i förhållande till eget kapital.

Soliditet – Eget kapital inklusive minoritetens andel i förhållande till balansomslutningen. I vissa fall sker beräkningen med utgångspunkt i justerat eget kapital (JEK) vilket i förekom- mande fall anges.

Sysselsatt kapital – Räntebärande skulder plus eget kapital.

Utdelning – Uppgifter om utdelning för 2013 avser utdelning beslutad vid årsstämman 2014.

BRANSCHSPECIFIKA NYCKELTAL

Finansiella bolag

Kapitaltäckningsgrad – Kapitalbas i relation till riskvägt belopp.

Kärnprimärkapitalrelation – Kärnprimärkapital i relation till riskvägt belopp.

Kärnprimärkapital – Eget kapital minus vissa a drags oster e em el is good ill

FÖRKORTNINGAR

EMAS – EU:s miljöstyrnings- och revisions- ordning (Eco Management and Audit Sche- me).

EPD – Internationellt system för miljövaru- deklarationer.

GRI – Global Reporting Initiative, internatio- nella riktlinjer för hållbarhetsredovisning.

IFRS – International Financial Reporting

Standards.

(XX) – Siffror inom parenteser som följer en annan siffra anger notering föregående år.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

107

109

Skr. 2013/14:140

Bilaga

BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE I SIFFROR

Bolag med statligt ägande i siffror

SAMMANFATTANDE TABELL FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE

	Intäkter1),		Rörelseresultat,		Resultat efter skatt,		Avkastning eget		Utdelning,		Antal
		mnkr	mnkr		mnkr		kapital, %		mnkr		anställda
Helägda, 100% ägande	2013	2012	2013	2012	2013	2012	2013	2012	2013	2012	2013	2012
Akademiska Hus	5 588	5 511	3 665	3 231	2 568	3 149	8,6	6,8	1 374	1 355	407	404
Almi Företagspartner	1 303	980	75	35	75	36	1,2	0,6	–	–	454	428
APL (Apotek Produktion &	1 174	724	28	–14	19	–14	9,3	neg	3	–	537	491
Laboratorier)
Apoteket	18 972 21 524		355	138	364	232	9,8	8,1	150	31	3 899	4 540
Apoteksgruppen	181	174	–7	–12	7	36	1,8	7,9	4	–	80	203
Arlandabanan Infrastructure	67	67	0	0	0	0	0,0	0,0	–	–	1	1
Bilprovningen	787	1 903	24	325	31	362	4,6	42,9	290	70	731	1 598
Dramaten	274	277	2	15	3	16	10,4	82,3	–	–	310	307
Fouriertransform	24	7	42	66	131	194	4,1	6,4	–	–	11	11
Green Cargo	4 161	4 613	–368	–72	–382	519	neg	35,3	–	–	2 125	2 323
Göta kanalbolag	71	70	0	0	0	0	0,1	0,1	–	–	39	40
InfraNord	3 811	4 542	–190	18	–162	0	neg	0,0	–	–	2 581	2 682
Inlandsinnovation	4	2	–51	–29	10	5	0,5	0,2	–	–	6	4
Jernhusen	1 104	1 161	797	523	513	564	10,8	13,2	100	100	237	244
Lernia	2 659	2 524	185	–92	146	–96	32,8	neg	58	–	3 828	4 208
LKAB	24 092 27 510		7 639 10 589		6 032	8 753	14,6	22,2	3 500	5 500	4 427	4 357
Metria	436	475	–28	13	–20	7	neg	6,9	–	–	301	305
Miljömärkning Sverige	52	48	0	–2	1	–1	4,4	neg	–	–	59	56
Operan	507	508	4	–6	5	8	16,7	34,9	–	–	536	552
Orio	1 044	960	139	137	177	120	27,7	23,5	55	50	364	340
RISE Research Institutes of	1 819	1 692	33	16	30	11	4,9	3,5	–	–	1 587	1 449
eden
Samhall	7 316	7 073	–44	–77	12	47	0,8	3,1	–	–	17 401 16 789
SBAB	1 893	1 248	1 085	500	873	360	9,5	4,2	–	–	449	413
SEK	1 958	1 392	1 408	824	1 090	709	7,4	5,0	327	213	243	231
SJ	9 160	8 664	298	467	220	471	5,1	10,1	73	157	4 953	4 299
Specialfastigheter	1 858	1 767	1 921	1 651	1 301	1 328	14,9	19,2	481	365	122	117
SSC (Svenska rymdaktiebolaget)	876	850	30	27	11	8	2,4	1,8	3	–	577	602
Statens Bostadsomvandling	18	29	–17	–16	–7	–15	neg	neg	–	–	5	7
Sveaskog	6 096	6 344	2 214	1 422	1 475	2 155	8,8	12,3	450	435	899	949
Svedab	5	19	1 131	–11	832	–251	neg	13,1	–	–	4	4
Svenska Skeppshypotek	148	166	87	77	87	77	5,1	4,8	–	–	8	8
Svenska Spel	8 117	8 052	5 202	5 083	5 268	5 138	101,2	101,3	5 269	5 137	1 582	1 631
Svevia	7 180	7 158	35	–461	57	–320	6,0	neg	–	–	2 113	2 472
eda ia	5 233	4 965	954	850	501	447	10,9	10,6	–	–	2 369	2 380
edesur ey	22	37	–8	–7	–8	–7	neg	neg	–	–	6	10
edfund nternational	97	214	–117	–253	–93	–224	neg	neg	–	–	34	36
Systembolaget	25 723	25 120	168	270	287	180	18,0	12,6	287	90	3 280	3 172
Teracom Group	3 875	3 900	638	501	586	233	29,4	13,6	290	125	710	672
Vasallen	79	97	64	23	53	56	6,0	6,5	100	30	17	27
Vattenfall	171 684	167 313	–6 453	25 958	–13 543	17 047	neg	12,3	–	6 774	32 374 33 059
Voksenåsen	58	61	1	0	0	0	0,0	0,0	–	–	48	47

1) Notera att intäkter avser nettointäkter + övriga intäkter.

108	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

110

Skr. 2013/14:140

Bilaga

BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE I SIFFROR

SAMMANFATTANDE TABELL FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE

	Intäkter,		Rörelseresultat,		Resultat efter skatt,		Avkastning eget		Utdelning,		Antal
		mnkr		mnkr		mnkr	kapital, %			mnkr	anställda
Delägda bolag (ägarandel i %)	2013	2012	2013	2012	2013	2012	2013	2012	2013	2012	2013	2012
Bostadsgaranti (50)	8	14	–4	–1	51	51	15,1	16,9	17	18	12	13
Dom Shvetsii (36)	18	17	14	13	10	10	neg	neg	-	-	0	0
ESS (European Spallation	7	2	–534	–349	–533	–348	neg	neg	–	–	166	115
Source) (74)
Miljöstyrningsrådet (85)	20	20	0	–0	0	0	1,6	3,1	–	–	20	19
PostNord (60)	39 766 39 173		676	511	322	247	3,8	2,5	129	103	39 305 39 713
SAS (21)	42 182 42 419		1 381	–660	179	–3 010	1,6	neg	–	–	14 127 14 897
SOS Alarm (50)	870	860	–2	–30	–0	–15	neg	neg	–	–	819	878
TeliaSonera (37)	102 928 105 905		24 462	28 400	16 767	21 168	14,0	18,0	13 000	12 340	25 321 26 793
isit eden	254	282	1	–8	0	–8	0,4	neg	–	–	79	88

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

109

111

Skr. 2013/14:140

Bilaga

PROPOSITIONSFÖRTECKNING

Propositionsförteckning

BOLAG / PROPOSITION

Akademiska Hus

(prop. 1991/92:44, bet. 1991/92:FiU8, rskr. 1991/92:107) (prop. 1992/93:37, bet. 1992/93:FiU8, rskr. 1992/93:123) (prop. 1997/98:137, bet. 1997/98:FiU25, rskr. 1997/98:252)

(prop. 2010/11:1 utgiftsområde 24, bet 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139, 140) (prop. 2013/14:1 utgiftsområde 24, bet. 2013/14:NU1, rskr. 2013/14:103)

Almi Företagspartner

(prop. 1993/94:40, bet. 1993/94:NU11, rskr. 1993/94:80) (prop. 2008/09:73, bet. 2008/09:FiU17, rskr. 2008/09:47) (prop. 2009/10:148, bet. 2009/10:NU25, rskr. 2009/10:361) (prop. 2011/12:99, bet. 2011/12:FiU21, rskr. 2011/12:282) (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1, rskr. 2012/13:104)

APL, Apotekens Service, Apoteket, Apoteksgruppen

(prop. 1970:74, bet. 1970:2LU, rskr. 1970:234)

(prop. 1984/85:170, bet. 1984/85:SoU29, rskr. 1984/85:357) (prop. 1995/96:141, bet. 1995/96:NU26, rskr. 1995/96:302) (prop. 1996/97:27, bet. 1996/97:SoU5, rskr. 1996/97:58)

(prop. 2001/02:63, bet. 2001/02:SoU10, rskr. 2001/02:194) (prop. 2004/05:70, bet. 2004/05:SoU13, rskr. 2004/05:217) (prop. 2005/06:70, bet. 2005/06:SoU15, rskr. 2005/06:198) (prop. 2006/07:78, bet. 2006/07:SoU12, 2006/07:153)

(prop. 2007/08:87, bet. 2007/08:SoU 17, 2007/08:182) (prop. 2007/08:142, bet. 2007/08:SoU20, 2007/08:255) (prop. 2008/09:145, bet. 2008/09: SoU21, rskr.2008/09:226) (prop. 2008/09:190, bet. 2008/09: SoU25, rskr.2008/09:288) (prop. 2009/10:96, bet. 2009/10: SoU10, rskr.2009/10:222) (prop. 2009/10:138, bet. 2009/10: SoU23, rskr. 2009/10:288) (prop. 2012/13:128, bet. 2012/13:SoU26, rskr. 2012/13:279)

Arlandabanan Infrastructure

(prop. 1993/94:39, bet. 1993/94:TU6, rskr. 1993/94:74) (prop. 1993/94:213, bet. 1993/94:TU36, rskr. 1993/94:436) (prop. 2005/06:1, bet. 2005/06:TU1, rskr. 2005/06:81) (prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:TU1, rskr. 2006/07:35) (prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:TU1, rskr. 2010/11:138)

Bilprovningen

(prop. 1963:91, SU 1963:83, bet. 3LU 1963:22, rskr. 1963:198) (prop. 1991/92:69, bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92) (prop. 1993/94:167, bet. 1993/94:TU35, rskr. 1993/94:433) (prop. 1994/95:69, bet. 1994/95:TU8, rskr. 1994/95:137)

(prop. 1996/97:1 utgiftsområde 22, bet. 1996/97:TU1, rskr. 1996/97:115) (prop. 2009/10:32, bet. 2009/10:TU8, rskr. 2009/10:161)

(prop. 2009/10:54, bet. 2009/10:NU10, rskr. 2009/10:162)

Bostadsgaranti

(prop. 1983/84:41, bet. 1983/84:BoU8, rskr. 1983/84:64) (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1, rskr. 2012/13:103) (prop. 2013/14:125, bet. 2013/14:CU25, rskr. 2013/14:212)

Dom Shvetsii

(prop. 1994/95:78, bet. 1994/95:FiU4, rskr. 1994/95:75)

Dramaten

(prop. 1992/93:100, bet. 1992/93:KrU20, rskr. 1992/93:315) (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129) (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145)

Ersättningsmark

(prop. 2011/12:1 utgiftsområde 24, bet. 2011/12:NU1, rskr. 2011/12:102) (prop. 2013/14:1 utgiftsområde 24, bet. 2013/14:NU1, rskr. 2013/14:103)

ESS

(prop. 2008/09:50, bet. 2008/09:UbU4, rskr. 2008/09:160)

(prop. 2009/10:1 utgiftsområde 16, bet. 2009/10:UbU1, rskr. 2009/10:126) (prop. 2012/13:190, bet. 2012/13:UbU7, rskr. 2012/13:54)

Fouriertransform

(prop. 2008/09:95, bet. 2008/09:FiU19, rskr. 2008/09:144) (prop. 2012/13:99, bet. 2012/13:FiU21, rskr. 2012/13:287) (prop. 2013/14:99, bet. 2013/14:FiU21, rskr. 2013/14:316)

Green Cargo

(prop. 1999/2000:78, bet. 1999/2000:TU11, rskr. 1999/00:238) (prop. 2003/04:127 bet. 2003/04:NU15, rskr. 2003/04:286 )

BOLAG / PROPOSITION

Göta kanalbolag

(prop. 1977/78:119, bet. 1977/78:TU22, rskr. 1977/78:291) (prop. 1991/92:134, bet. 1991/92:NU33, rskr. 1991/92:351) (prop. 1992/93:51, bet. 1992/93:NU15, rskr. 1992/93:97)

(prop. 1993/94:100, bet. 1993/94:NU16, rskr. 1993/94:224)

Infranord

(prop. 2009/10:10, bet. 2009/10:TU5, rskr. 2009/10:59)

Inlandsinnovation

(prop. 2010/11:2, bet. 2010/11:FiU11, rskr. 2010/11;75) (Skr. 2010/11:74, bet. 2010/11:NU16, rskr. 2010/11:252) (prop. 2013/14:99, bet. 2013/14:FiU21, rskr. 2013/14:316)

Jernhusen

(prop. 1999/00:78, bet. 1999/2000:TU11, rskr. 1999/2000:238)

Lernia

(prop. 1992/93:152, bet. 1992/93:AU6, rskr. 1992/93:175) (prop. 1993/94:126, bet. 1993/94:UbU10, rskr.1993/94:341) (prop. 1995/96:145, bet. 1995/96:Ubu8, rskr. 1995/96:224) (prop. 1996/97:55, bet. 1996/97:AU6, rskr. 1996/97:108) (Skr. 1996/97:95, bet. 1996/97:AU10, rskr. 1996/97:188) (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1, rskr. 2012/13:103)

LKAB

(prop. 1883:18) (prop. 1882:14) (prop. 1907:107) (prop. 1927:241) (prop. 1934:270)

(prop. 1977/78:96, bet. 1977/78:NU50, rskr. 1977/78:225) (prop. 1978/79:87, bet. 1978/79:NU30, rskr. 1978/79:240) (prop. 1979/80:79, bet. 1979/80:NU72, rskr. 1979/80:380) (prop. 1981/82:32, bet. 1981/82:TU7, rskr. 1981/82:116)

(prop. 1981/82:56, bet. 1981/82:NU13, rskr. 1981/82:82) (prop. 1980/81:128, bet. 1980/81:NU48, rskr. 1980/81:301) (prop. 1982/83:120, bet. 1982/83:NU38, rskr. 1982/83:306) (prop. 1991/92:69, bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92)

Metria

(prop. 2010/11:53, bet. 2010/11:CU10, rskr. 2010/11:188)

Miljömärkning Sverige

(prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:NU1, rskr. 1997/98:131) (prop. 2005/06:105, bet. 2005/06:LU33, rskr. 2005/06:377) (prop. 2011/12:99, bet. 2011/12:FiU21)

Miljöstyrningsrådet

(prop. 1994/95:101, bet. 1994/95:JoU9, rskr. 1994/95:86)

(prop. 2003/04:1 utgiftsområde 20, bet. 2003/04:MJU1, rskr. 2003/04:103) (prop. 2013/14:99, bet. 2013/14:FiU21, rskr. 2013/14:316)

Operan

(prop. 1992/93:100, bet. 1992/93:KrU20, rskr. 1992/93:315) (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129) (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145)

PostNord

(prop. 1992/93:132, bet. 1992/93:TU11, rskr. 1992/93:152) (prop. 1993/94:38, bet. 1993/94:TU9, rskr. 1993/94:119) (prop. 1995/96:218, bet. 1996/97:TU6, rskr. 1996/97:34) (prop. 1997/98:127, bet. 1997/98:TU13, rskr. 1997/98:304) (prop. 1998/99:95, bet. 1998/99:TU11, rskr. 1998/99:237) (prop. 2007/08:143, bet. 2007/08:NU13, rskr. 2007/08:253) (prop. 2009/10:216, bet. 2009/10:TU19, rskr. 2009/10:378) (bet. 2010/11:NU7, rskr. 2010/11:190)

RISE Research Institutes of Sweden

(prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284) (prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:NU1, rskr. 2006/07:62) (prop. 2008/09:50, bet. 2008/09:UbU4, rskr. 2008/09:160) (prop. 2012/13:30, bet. 2012/13:UbU3, rskr. 2012/13:152) (prop. 2012/13:99, bet. 2012/13:FiU21, rskr. 2012/13:287)

Samhall

(prop. 1977/78:30, bet. 1977/78:AU16, rskr 1977/78:74)

(prop. 1978/79:25 bil 9, 1 & 2, bet. 1978/79:AU17, rskr. 1978/79:118) (prop. 1978/79:139, bet. 1978/79:AU29, rskr. 1978/79:293)

(prop. 1982/83:149, bet. 1982/83:AU25, rskr. 1982/83:153) (prop. 1991/92:91, bet. 1991/91:AU16, rskr. 1991/92:249)

110	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

112

Skr. 2013/14:140

Bilaga

PROPOSITIONSFÖRTECKNING

BOLAG / PROPOSITION

SAS

(prop. 1996/97:126, bet. 1996/97:TU9, rskr. 1996/97:232) (prop. 2000/01:124, bet. 2000/01:TU17), rskr. 2000/01:253) (prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40, rskr. 2008/09:192) (prop. 2009/10:121, bet. 2009/10: FiU35, rskr. 2009/10:220) (prop. 2012/13:46, bet. 2012/13:NU10, rskr. 2012/13:102)

SBAB

(prop. 1993/94:76, bet. 1993/94:BoU06, rskr. 1993/94:115) (prop. 1993/94:228, bet. 1993/94:BoU20, rskr. 1993/94:374) (prop. 1994/95:219, bet. 1994/95:BoU20, rskr. 1994/95:417)

(prop. 2001/02:1 Bilaga 6, utg.omr.2, bet. 2001/02:FiU2, rskr. 2001/02:129) (prop. 2005:06:1, bet. 2005/06:FiU2, rskr. 2005/06:126–128)

(prop. 2006/07:57, bet. 2006/07:NU16, rskr. 2006/07:217) (prop. 2008/09:104, bet. 2008/09:FiU39, rskr. 2008/09:217) (mot. 2010/11:N1, bet. 2010/11:NU7, rskr. 2010/11:190)

SEK

(prop. 1962:125, bet. 1962:SU110, bet. 1962:BaU22, rskr.1962:272 & 275) (prop. 1981/82:181, bet. 1981/82:NU52, rskr. 1981/82:427)

(prop. 1995/96:141, bet. 1995/96:NU26, rskr. 1995/96:302) (prop. 2002/03:142, 2002/03:NU14, rskr. 2002/03:244) (prop. 2008/09:73, bet. 2008/09:FiU1, rskr. 2008/09:47) (prop. 2008/09:86, bet. 2008/09:NU12, rskr. 2008/09:125)

(prop. 1999/2000:78, bet. 1999/2000:TU11, rskr. 1999/2000:238) (prop. 2002/03:86, bet. 2002/03:NU13, rskr. 2002/03:343)

(prop. 2005/06:160, bet. 2005/06:TU5, rskr. 2005/06:308) (skr. 2001/02:141, bet. 2001/02:TU14, rskr. 2001/02:281) (prop. 2008/09:176, bet. 2008/09:TU18, rskr. 2008/09:293)

SOS Alarm

(prop. 1972:129, bet. 1972:TU20, rskr. 1972:329) (prop.1990/91:87, bet. 1990/91:TU28, rskr. 1990/91:369) (prop.1992/93:132, bet. 1992/93:TU11, rskr. 1992/93:152) (prop.1992/93:200, bet. 1992/93:TU30, rskr. 1992/93:943) (prop.1993/94:150, bet. 1993/94:TU38, rskr. 1993/94:432)

Specialfastigheter

(prop. 1991/92:44, bet. 1991/92:FiU8, rskr. 1991/92:107) (prop. 1992/93:37, bet. 1992/93:FiU8, rskr. 1992/93:123) (prop. 1997/98:137, bet. 1997/98:FiU25, rskr. 1997/98:252)

SSC (Svenska rymdaktiebolaget)

(prop. 1972:48, bet. 1972:NU37, rskr. 1972:216)

(prop. 1978/79:142, bet. 1978/79:NU36, rskr. 1978/79:292) (prop. 1985/86:127, bet. 1985/86:NU21, rskr. 1985/86:305)

Statens Bostadsomvandling

(prop. 1997/98:119, bet. 1997/98:BoU10, rskr. 1997/98:306) (prop. 1997/98:150, bet. 1997/98:FiU27, rskr. 1997/98:317) (prop. 2001/02:4, bet. 2001/02:NU4, rskr. 2001/02:118)

(prop. 2001/02:58, bet. 2001/02:BoU4, rskr. 2001/02:160) (prop. 2001/02:100, bet. 2001/02:FiU21, rskr. 2001/02:326) (prop. 2003/04:1, bet. 2003/04:FiU11, rskr. 2003/04:49)

Sveaskog

(prop. 1998/99:1 utgiftsområde 24, bet. 1998/99:NU1, rskr. 1998/99:108) (prop. 1999/2000:1 utgiftsområde 24, bet. 1999/2000:NU1, rskr. 1999/2000:111)

(prop. 2001/02:39, bet. 2001/02:NU7, rskr. 2001/02:108) (prop. 2002/03:24, bet. 2002/03:NU4, rskr. 2002/03:107)

(prop. 2004/05:1 utgiftsområde 24, bet. 2004/05:NUI, rskr. 2004/05:117) (prop. 2009/10:169, bet. 2009/10:NU22, rskr. 2009/10:384)

Svedab

(prop. 1990/91:158, bet. 1990/91:TU31, rskr. 1990/91:379 ) (prop. 1992/93:100 bil. 7, bet. 1994/95:TU2, rskr. 1994/95:50) (prop. 1996/97:161, bet. 1997/98:TU6, rskr. 1997/98:32)

(prop. 1999/2000:66, bet. 1999/2000:TU10, rskr. 1999/2000:237) (prop. 2001/02:20, bet. 2001/02:TU2, rskr. 2001/02:126)

(prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:TU1, rskr. 2006/07:35) (prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:TU1, rskr. 2009/10:117) (prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:TU1, rskr. 2010/11:138)

BOLAG / PROPOSITION

Svenska Spel

(prop. 1995/96:169, bet. 1995/96:FiU14, rskr. 1995/96:248) (prop. 2008/09:126, bet. 2008/09:KrU8, rskr. 2008/09:243)

Svevia

(prop. 2008/09:23, bet.2008/09:TU4, rskr. 2008/09:76)

Swedavia

(prop. 2009/10:16, bet. 2009/10:TU7, rskr. 2009/10:114)

Swedesurvey

(prop. 1992/93:100 bilaga 15, bet. 1992/93:BoU14, rskr. 1992/93:217)

Swedfund

(prop. 1977/78:135, bet. 1978/79:UU1, rskr. 1978/79:9)

(prop. 1991/92:100 bilaga 4, bet. 1991/92:UU15, rskr. 1991/92:210) (prop. 2008/09:52, bet. 2008/09:UU9, rskr. 2008/09:74)

Systembolaget

(prop. 1976/77:108, bet. 1976/77: SkU 40, rskr. 1976/77:231) (prop. 1993/94:136, bet. 1993/94:SoU22, rskr. 1993/94:249) (prop. 1994/95:89, bet. 1994/95:SoU9, rskr. 1994/95:106)

(prop. 1998/99:134, bet. 1999/00:SoU4, rskr. 1999/00:42) (prop. 2000/01:97, bet. 2000/01:SoU19, rskr. 2000/01:260) (prop. 2002/03:87, bet. 2002/03:SoU16, rskr. 2002/03:152) (prop. 2003/04:161, bet. 2004/05:SoU6, rskr. 2004/05:38) (prop. 2005/06:30, bet. 2005/06:SoU12, rskr. 2005/06:157) (prop. 2007/08:119, bet. 2007/08:SoU19, rskr. 2007/08:209) (prop. 2009/10:125, bet. 2010/11:SoU4 rskr. 2010/11:36)

TeliaSonera

(prop. 1992/93:200, bet. 1992/93:TU30, rskr. 1992/93:443) (prop. 1997/98:121, bet. 1997/98:NU14, rskr. 1997/98:308) (prop. 1998/99:99, bet. 1998/99:NU14, rskr. 1998/99:260)

(prop. 2006/07:57, bet. 2006/07:NU16, rskr. 2006/07:217)

(prop. 1999/2000:84, bet. 1999/2000:NU18, rskr. 1999/2000:204) (bet. 2000/01:NU11, rskr. 2000/01:272)

(bet. 2010/11:NU7, rskr. 2010/11:190)

Teracom Group

(prop. 1991/92:140, bet. 1991/92:KrU28, rskr. 1991/92:329) (prop. 1996/97:67, bet. 1996/97:KU17, rskr. 1996/97:178)

(prop. 1998/99:1, utg. omr. 17, bet. 1998/99:KrU1, rskr. 1998/99:55) (prop. 2000/01:1, utg.omr. 17, bet. 2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59) (prop. 2001/02:76, bet. 2001/02:KrU7, rskr. 2001/02:149)

(prop. 2002/03: 110, bet. 2002/03:TU6, rskr. 2002/03:228) (prop. 2002/03:64, bet. 2002/03:KrU7, rskr. 2002/03:195) (prop. 2002/03:72, bet. 2002/03:KU33, rskr. 2002/03:196)

(prop. 2003/04:118, bet. 2003/04:KU24, rskr. 2003/04:231)

(prop. 2005/06:1 utg.omr. 24, bet. 2005/06:NU1, rskr. 2005/06:121) (prop. 2010/11:1 utg.omr. 24, bet. 2010/11:NU1, rskr. 2010/11:132)

Vasallen

(prop. 1996/97:4, bet. 1996/97:FöU1, rskr. 1996/97:36) (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284)

(prop. 1999/2000:30, bet. 1999/2000:FöU2, rskr. 1999/2000:168) (prop. 2000/01:100, bet. 2000/01:FiU20, rskr. 2000/01:288) (prop. 2002/03:100, bet. 2002/03:FiU21, rskr. 2002/03:235) (prop. 2004/05:5, bet. 2004/05:FöU4, FöU5, rskr. 2004/05:143) (prop. 2008/09:172, bet 2008/09:FiU41, rskr. 2008/09:263)

VisitSweden

(prop. 1994/95:100 bil. 13 och prop. 1994/95:177, bet. 1994/95:KrU28, rskr. 1994/95:395)

(prop. 2004/05:56, bet. 2004/05:NU13, rskr. 2004/05:295)

Vattenfall

(prop. 1990/91:87, bet. 1990/91:NU38, rskr. 1990/91:318) (prop. 1991/92:49, bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92) (prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272) (prop. 2009/10:179, bet. 2009/10:NU23, rskr. 2009/10:325)

Voksenåsen

(prop. 1960:88, bet. 1960:SU78, rskr 1960:205)

(prop. 1976/77:25, bet. 1976/77: KrU27, rskr. 1976/77:72) (prop. 1997/98:1, bet. 1997/98: KrU1, rskr. 1997/98:97)

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

111

113

Skr. 2013/14:140

Bilaga

FÖRÄNDRINGAR I BOLAGSLEDNINGAR OCH STYRELSER

Förändringar i bolagsledningar

sedan 1 januari 2013

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRER

Företag	Tillträdande	Avgående
Apotekens Service 1)	Stefan Jakas (mar 2013)	Ylva Hambraeus Björling (mar 2013)
Apotekens Service 1)		Stefan Jakas (jan 2014)
ESS (European Spallation Source)	James Yeck (mar 2013)	Colin Carlile (mar 2013)
Green Cargo	tf Mats Hanson (feb 2013)	Mikael Stöhr (feb 2013)
Green Cargo	Jan Kilström (maj 2013)	tf Mats Hanson (maj 2013)
InfraNord	Ulf Palmblad (feb 2013)	Niclas F Reinikainen (dec 2012)
InfraNord	Lars Öhman (jul 2013)	Ulf Palmblad (jul 2013)
Inlandsinnovation	Håkan Berg (nov 2013)	Gunnar Olofsson
Orio	Jonas Tegström (juni 2014)	Lennart Ståhl
PostNord	tf KG Pedersen (maj 2013)	Lars Idermark (maj 2013)
PostNord	Håkan Ericsson (okt 2013)	tf KG Pedersen (okt 2013)
esear h nstitutes of eden	Cecilia Driving (maj 2013)	Peter Holmstedt (maj 2013)
SBAB	tf Per-Anders Fasth (jan 2014)	Carl-Viggo Östlund (jan 2014)
SEK	Catrin Fransson (apr 2014)	eter ng e a r
Specialfastigheter	Åsa Hedenberg (apr 2014)	Håkan Steinbüchel (apr 2014)
edfund nternational	Anna Ryott (aug 2013)	tf Anders Craft (aug 2013)
TeliaSonera	tf Per-Arne Blomquist (feb 2013)	Lars Nyberg (feb 2013)
TeliaSonera	Johan Dennelind (sep 2013)	tf Per-Arne Blomquist (sep 2013)
Vattenfall	Magnus Hall (okt 2014)	Øystein Løseth (okt 2014)

Förändringar i styrelser

sedan årsstämman våren 2013

STYRELSEORDFÖRANDE

Företag	Tillträdande	Avgående
Apotekens Service 1)		Olof Englund
Arlandabanan Infrastructure	Jan Olson	Karin Starrin
Bilprovningen	Karin Strömberg	Kerstin Lindberg Göransson
Ersättningsmark 2)		Gunnar Olofsson
Fouriertransform	Sigrun Hjelmquist	Lars-Olof Gustavsson
Inlandsinnovation	Wilhelm Geijer	Leif Zetterberg
LKAB	Sten Jakobsson	Marcus Wallenberg
esear h nstitutes of eden	Pia Sandvik (valdes i augusti 2013)	Yngve Stade (avgick i augusti 2013)
Systembolaget	Kenneth Bengtsson	Cecilia Schelin Seidegård
STYRELSELEDAMÖTER
Företag	Tillträdande	Avgående
Akademiska Hus	Britta Burreau	Maj Charlotte Wallin
Akademiska Hus	Ingela Lindh	Per Granath
Almi Företagspartner	Anders Byström (valdes i november 2013)	Joakim Kärnborg (avgick i november 2013)
Almi Företagspartner	Anna Söderblom	Eva LIndqvist
Apotekens Service 1)		Eva Andersson (avgick januari 2014)
Apotekens Service 1)		Mats Larsson (avgick januari 2014)
Apotekens Service 1)		Johan Wallér (avgick januari 2014)
Apotekens Service 1)		Angelica Frithiof (avgick januari 2014)
Apotekens Service 1)		Anitha Thornlund (avgick januari 2014)
Apotekens Service 1)		Tony Malmborg (avgick januari 2014)

1)Bolaget är under avveckling då ansvar och verksamhet ﬂyttats till den nya e-Hälsomyndigheten.

2)Bolaget är under avveckling 2014.

112	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

114

Skr. 2013/14:140

Bilaga

FÖRÄNDRINGAR I FÖRETAGSLEDNINGAR OCH STYRELSER

STYRELSELEDAMÖTER

Företag					Tillträdande	Avgående
Apoteksgruppen					Annema Paus	Jan Forsberg
Apoteksgruppen					Satish Sen	Ann-Christin Nykvist
Arlandabanan Infrastructure					Irene Svenonius	Elisabeth Annell Åhlund
Bilprovningen					Hans Krondahl	Jacob Röjdmark
Dramaten					Sara Danius	Lotta Lotass
Ersättningsmark 2)						Solveig Aspholm
Ersättningsmark 2)						Anna Magnusson
Ersättningsmark 2)						Peder Zetterberg
ESS (European Spallation Source)					Bo Smith (valdes i juli 2013)	Lars Kolte (avgick i maj 2013)
Fouriertransform					Jan Bengtsson	Karin Kronstam
Fouriertransform					Ulf Berg	Lars Göran Moberg
Fouriertransform					Charlotte Rydin	Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist
Green Cargo					Daniel Kristiansson	Lars Erik Fredriksson
Inlandsinnovation					Siv Svensson	Maria Hallman
Inlandsinnovation						Robert Taflin
Inlandsinnovation						Gunilla Nordlöf
Jernhusen					Kerstin Lindberg Göransson	Kia Orback Pettersson
Metria					atarina elsson indgren
					(valdes i december 2013)
Metria					Pia Gideon
Metria					Urban Lindskog	Gunvor Engström
Metria					Börje Bengtsson	Peter Ljung
Metria					Katarina Burton	Anders Ågren
Metria					Michael Thorén	Patrik Jönsson
Miljöstyrningsrådet					Maria Ohlman (valdes i januari 2014)	Viktoria Ingman (avgick i januari 2014)
Miljöstyrningsrådet						Lars Jonsson (avgick i februari 2014)
Orio					Helene Vibbleus (valdes i november 2013)
PostNord					Magnus Skåninger	Jonas Iversen (avgick i februari 2014)
	esear	h	nstitutes of	eden	Richard Reinius (valdes i december 2013)	Jenny Lahrin (avgick i december 2013)
	esear	h	nstitutes of	eden	Ulf Säther	Akbar Seddigh
SAS					Carsten Dilling
SBAB						Per-Anders Fasth (avgick i januari 2014)
SBAB					Lars Börjesson	Christer Åberg
SEK						Åke Svensson
SJ					Ulrika Dellby	Eivor Andersson
SJ					Mikael Stöhr
Specialfastigheter					Eva Landén	Christel Armstrong-Darvik
Sveaskog					Helene Biström
eda ia					Lars Mydland	Anders Ehrling (avgick i oktober 2013)
edfund					Charlotte Salford	Anna Ryott (avgick i maj 2013)
edfund					Lotta Mellström
Svenska Skeppshypotek					Anna Fröhlander-Öberg (valdes i juli 2013)	Kristina Ekengren (avgick i juli 2013)
Systembolaget					Håkan Leifman	Sven Andréasson
Systembolaget					Viveca Bergstedt Sten	Johan Gernandt
Systembolaget					Pia Fagerström
Teracom Group						Ingrid Engström
Vattenfall					Åsa Söderström Jerring	Jan-Åke Jonsson (avgick i juni 2013)
					(valdes i december 2013)
Vattenfall					Jenny Lahrin (valdes i december 2013)	Patrik Jönsson (avgick i december 2013)
Vattenfall					Fredrik Arp
isit	eden				Jari Virtanen	Mikael Alerup
isit	eden				Elisabet Jansson-Strömberg (suppl)	Hans Gerremo (suppl)
2) Bolaget har avvecklats 2014.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013						113

115

Skr. 2013/14:140

Bilaga

ANSVARSFÖRDELNING INOM REGERINGSKANSLIET FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE

Ansvarsfördelning inom Regeringskansliet för bolag med statligt ägande

ANSVARIG MINISTER OCH STATSSEKRETERARE

Peter Norman	Finansmarknadsminister
Erik Thedéen	Statssekreterare, Finansdepartementet
AVDELNING FÖR KOMMUNER OCH STATLIGT ÄGANDE INOM FINANSDEPARTEMENTET

Niklas Johansson	Avdelningschef. Valberedning TeliaSonera och SAS.
ENHETEN FÖR STATLIG BOLAGSFÖRVALTNING INOM FINANSDEPARTEMENTET

Magnus Skåninger	Enhetschef. Bolagsförvaltare: PostNord, Samhall
Kristina Ekengren	Bolagsförvaltare: Jernhusen, Lernia, SBAB, Svenska Skeppshypotek
Lars Erik Fredriksson	Bolagsförvaltare: Apoteksgruppen, SOS Alarm. OECD.
Katarina Green	Ansvarig Kommunikation, finansiell information
Johan Hallberg	Bolagsförvaltare: Infranord, Sveaskog, Teracom Group
Daniel Kristiansson	Bolagsförvaltare: Green Cargo, TeliaSonera, Vasallen
Hanna Lagercrantz	Bolagsförvaltare: Fouriertransform, LKAB, SSC
Jenny Lahrin	Bolagsförvaltare: Göta kanalbolag, Swedavia, Vattenfall
Leif Ljungqvist	Bolagsförvaltare: Akademiska Hus, Apoteket, Bilprovningen
Helena Malmborg	Assistent
Lotta Mellström	Bolagsförvaltare: SEK, Specialfastigheter, Swedfund
Richard Reinius	Bolagsförvaltare: Bostadsgaranti, RISE, Svevia
Kerstin Sahlin	Assistent
Michael Thorén	Bolagsförvaltare: Metria, Orio, SJ, Svenska Spel, SAS
ENHETEN FÖR BOLAGSANALYS OCH ÄGARSTYRNING INOM FINANSDEPARTEMENTET

Anna Magnusson	Enhetschef. Affärsjurist.
Christina Detter	Styrelserekryteringsfrågor
Maurice Forslund	Biträdande affärsjurist
Malin Fries	Affärsjurist
Helena Hagberg	Hållbart företagande
Lucian Herly	Bolagsanalytiker
Emma Ihre	Ansvarig Hållbart företagande
Martin Janhäll	Bolagsanalytiker: Lernia, SBAB, SEK, SSC
Magnus Johansson	Styrelserekryteringsfrågor
Christine Leandersson	Affärsjurist
Elin Lewold	Bolagsanalytiker: Apoteket, LKAB, TeliaSonera
Gustav Lidén	Bolagsanalytiker: Svevia, Swedfund, Vattenfall
Per Lundkvist	Bolagsanalytiker
Ulrika Nordström	Bolagsanalytiker (föräldraledig): SJ, Swedavia
Daniel Sunesson	Bolagsanalytiker (föräldraledig): Bilprovningen, Metria, PotNord, Vattenfall
Erik Tranaeus	Bolagsanalytiker (föräldraledig): Akademiska Hus, Infranord, LKAB, Teracom Group
Stefan Öhlén	Bolagsanalytiker: Green Cargo, Orio, SAS, Sveaskog

Övriga bolag som förvaltas av Finansdepartementet får analysstöd vid behov.

114	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

116

Skr. 2013/14:140

Bilaga

ANSVARSFÖRDELNING INOM REGERINGSKANSLIET FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE

PERSONER INOM ANDRA DEPARTEMENT MED BOLAGSANSVAR

Justitiedepartementet
Marita Axelsson	Miljömärkning Sverige
Kulturdepartementet
Birgit Gunnarsson	Voksenåsen
Carin Khakee	Dramaten, Operan
Miljödepartementet
Maria Barton	Miljöstyrningsrådet
Näringsdepartementet
Lars Falksveden	Arlandabanan Infrastrucure, Svedab
Fredrik Olofsson (Per Hollander, föräldraledig)	Inlandsinnovation
Marika Kurlberg	VisitSweden
Maria Olofsson	Almi Företagspartner
Socialdepartementet
Sophie Ahlstrand	Statens Bostadsomvandling
Lars Arell	Swedesurvey
Pia Fagerström	Systembolaget
Caroline Nilsson	APL
Utbildningsdepartementet
Viktoria Mattsson	ESS
Utrikesdepartementet
Majeed Olerud Khoso	Dom Shvetsii

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

115

117

Skr. 2013/14:140

Bilaga

BOLAGSSTÄMMOVALDA STYRELSELEDAMÖTER

Bolagsstämmovalda styrelseledamöter

	EFTERNAMN	FÖRNAMN	FÖDD	TITEL	STYRELSE

	Abrahamsson	Mats	1960	Professor Logistik Linköpings Universitet	PostNord (2009–)
	Abrahamsson	Tomas	1952	Vice förbundsordförande SEKO	Svenska Skeppshypotek (2002–)
Ahlstrand		Sophie	1977	Kansliråd Socialdepartementet	Statens Bostadsomvandling (2012–)
Alerup		Mikael	1962	VD Astrid Lindgrens värld	VisitSweden (2013–2014)
Alestig Johnson		Margareta	1961	CFO Andra AP-fonden	Green Cargo (2010–)
Almberg		Jeanette	1964	Global Head Operation SEB	Teracom Group (2013–)
Anderson		Bo	1951	Senior Advisor	SOS Alarm (2006–)
Andersson		Eivor	1961	Diverse styrelseuppdrag	SJ (2005–2014)
Andersson		Eva	1965	Generalsekreterare Sveriges Privattandläkare	Apotekens Service (2008–2014)
Andersson		Renée	1947	Etik- och miljöansvarig Indiska Magasinet	Swedfund International (2012–)
Andersson		Thord	1961	Enhetschef i Regionförbundet Örebro	Systembolaget (2011–)
Andreasson		Jan	1958	Generalkonsul Kungliga Norsk Generalkonsulat	Voksenåsen (2010–)
Andréasson		Sven	1952	Överläkare Beroendecentrum Stockholm och	Systembolaget (2007–2014)
				avdelningschef Statens Folkhälsoinstitut
Annell Åhlund		Elisabeth	1945	Diverse styrelseuppdrag	Arlandabanan Infrastructure (2009–2014)
Antoni		Bo	1948	VD Sveriges Byggindustrier	Bostadsgaranti (2008–)
Apelman		Karin	1961	Generaldirektör Exportkreditnämnden	Swedavia (2010–)
Appelblom		Leif	1949	Ämnesråd Utrikesdepartementet	Dom Shvetsii (2011–)
Ardström		Cecilia	1965	Finansdirektör och chef för	SEK (2011–)
				Kapitalförvaltningen Länsförsäkringar AB
Armstrong-Darvik		Christel	1953	VD Stena Fastigheter AB	Specialfastigheter (2005–2014)
Arnstad		Eli	1962	Koncernbankchef SpareBank 1 SMN	Vattenfall (2008–)
Arp		Fredrik	1953	Diverse styrelseuppdrag	Vattenfall (2014–)
Asker		Gunilla	1963	VD Svenska Dagbladet	Göta kanalbolag (2013–)
Assarsson		Johan	1962	Regiondirektör Västra Götaland	APL (Apotek Produktion & Laboratorier) (2012–) Ordf
Axelsson		Charlotte	1948	Diverse styrelseuppdrag	Vasallen (2010–) Ordf
Axelsson		Marita	1962	Kansliråd Justitiedepartementet	Miljömärkning Sverige (2012–)
Axelsson		Svante L.	1947	VD SA Trading AB	Miljömärkning Sverige (2007–)
Axelsson Lindgren		Katarina	1964	Egen konsultverksamhet	Metria (2013–)
Backemar		Lars	1950	Konsult Backemar Consulting AB	Swedavia (2010–)
Baig		Azka	1972	Journalist NRK	Voksenåsen (2011–)
Bard		Pernilla	1967	Verksamhetschef Social Initiative	Swedfund International (2012–)
Belfrage		Jan	1944	Diverse styrelseuppdrag	SEK (2010–)
Bengtsson		Börje	1947	Diverse styrelseuppdrag	Metria (2014-)/Svevia (2013–)
Bengtsson		Jan	1954	VD Almi Invest	Fouriertransform (2014–)
Bengtsson		Kenneth	1961	Diverse styrelseuppdrag	Systembolaget (2014–) Ordf
Berg		Gunilla	1960	CFO Teracom Group	Vattenfall (2012–)
Berg		Jan	1953	Egen konsultverksamhet	Specialfastigheter (2009–)
Berg		Ulf	1951	Diverse styrelseuppdrag	Fouriertransform (2014–)
Bergenheim		Hans	1960	VD Lateus AB	Svenska Spel (2010–)
Bergenheim		Åsa	1954	Rektor Karlstad Universitet	Voksenåsen (2013–)
Berggren		Christer	1944	fd Kansliråd Finansdepartementet	Göta kanalbolag (2011–)
Bergkvist		Jan Peter	1957	Hållbarhetsrådgivare	Miljömärkning Sverige (2013–)
Bergqvist		Sven-Runo	1943	VD Stiftelsen Statshälsan	Lernia (2002–)
Bergstedt Sten		Viveca	1959	Diverse styrelseuppdrag och författare	Systembolaget (2014–)
Bernevång Forsberg		Tommy	1959	Kommunpolitisk sekreterare KD	SOS Alarm (2007–)
Biström		Helene	1962	VD Norrenergi	Sveaskog (2014–)
Biörck		Hans	1951	Diverse styrelseuppdrag	LKAB (2012–)
Bjelke		Katarina	1965	Departementsråd Utbildningsdepartementet	ESS (European Spallation Source) (2010–)
Blom Bokliden		Kerstin	1958	Miljöexpert SKL	Miljöstyrningsrådet (2013–)
Borekull		Jan	1950	CA Fastigheter AB	Dom Shvetsii (2008–) Ordf
Brorman		Carina	1958	Diverse styrelseuppdrag	Dramaten (2008–)
Brunell		Fredrik	1959	SVP Head of Corporate Finance AB Volvo	SSC (Svenska rymdaktiebolaget) (2012–)
Brändström		Hans	1958	Departementsråd Näringsdepartementet	Arlandabanan Infrastructure (2007-)/Svedab (2007–)
Burreau		Britta	1964	VD Nordea Liv & Pension	Akademiska Hus (2014–)
116				VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

118

Skr. 2013/14:140

Bilaga

BOLAGSSTÄMMOVALDA STYRELSELEDAMÖTER

EFTERNAMN	FÖRNAMN	FÖDD	TITEL	STYRELSE

Burton	Katarina	1962	Konsult Burton Consulting	Metria (2014–)
Buskhe	Håkan	1963	VD Saab AB	Vattenfall (2012–)
Byström	Anders	1958	Regiondirektör Regionförbundet Jämtlands län	Almi Företagspartner (2013–)
Böhlin	Birgitta	1948	Diverse styrelseuppdrag	Almi Företagspartner (2013–) Ordf/Apoteksgruppen (2008–)
				Ordf/Lernia (2011–) Ordf
Börjesson	Björn	1951	Egen konsultverksamhet	Swedfund International (2012–)
Börjesson	Lars	1957	Professor i kondenserade materiens fysik	ESS (European Spallation Source) (2010–)
Börjesson	Lars	1964	VD Stena Technoworld	SBAB (2014–)
Caneman	Monica	1954	Diverse styrelseuppdrag	SAS (2010–)
Carlsén	Bertil	1960	CFO Polygon	Samhall (2010–)
Celsing	Anna-Karin	1962	Konsult AKC AB	Operan (2012–)
Christensson	Annika	1967	Miljöchef Landstinget Blekinge	Miljöstyrningsrådet (2009–)
Christiansen	Mikael	1945	Direktör	Operan (2009–)
Clason	Peter	1963	VD American Express Norden	VisitSweden (2007–)
Curman	Maria	1950	Diverse styrelseuppdrag	Apoteket (2012–)/Teracom Group (2007–)
Damne	Johan	1963	CA Fastigheter AB	Dom Shvetsii (2008–)
Danius	Sara	1962	Professor i litteraturvetenskap,	Dramaten (2014–)
			Stockholms Universitet
Daun-Wennborg	Cecilia	1963	Konsult, div styrelseuppdrag	Bilprovningen (2013–)
Dellby	Ulrika	1966	Grundare Fagerberg & Dellby	SJ (2014–)
Dilling	Carsten	1962	VD och koncernchef TDC	SAS (2014–)
Duveblad	Gunnel	1955	Diverse styrelseuppdrag	PostNord (2009–)
Ehrlén	Olle	1949	Fd VD och Koncernchef NCC	Akademiska Hus (2011–)/Svevia (2013–) Ordf
Ehrling	Marie	1955	Diverse styrelseuppdrag	TeliaSonera (2013–) Ordf
Ekecrantz	Lars	1947	fd departementsråd Miljödepartementet	Miljöstyrningsrådet (2013–) Ordf
Ekengren	Kristina	1969	Kansliråd Finansdepartementet	Jernhusen (2012–)/Lernia (2010–)/SBAB (2013-)
Ekström	Claes	1958	Partner Altor Equity Partner	Swedfund International (2012–) Ordf
Ekström	Tomas	1967	Kvalitets- och miljöchef Kinnarp	Miljöstyrningsrådet (2013–)
Elgh	Anna	1963	Affärsområdeschef Carema	Swedavia (2010–)
Ellegaard	Christian	1969	Managing Director Berendsen	PostNord (2013–)
Englund	Olof	1954	Diverse styrelseuppdrag	Apotekens Service (2008–2014) Ordf
Engström	Gunvor	1950	Diverse styrelseuppdrag	Apoteksgruppen (2008–)/Metria (2011–2014)
Engström	Ingrid	1958	Diverse styrelseuppdrag	Teracom Group (2003–2014)
Eriksson	Eva	1947	Diverse styrelseuppdrag	Voksenåsen (2008–) Ordf
Eriksson	Per	1949	Rektor Lunds universitet	ESS (European Spallation Source) (2010–)
Erixon	Håkan	1961	Diverse styrelseuppdrag	Orio (2013–) Ordf/Vattenfall (2011–)
Erixon	Lena	1960	Generaldirektör FMV	Svedab (2013–) Ordf
Eslander	Anders	1956	Diverse styrelseuppdrag	VisitSweden (2013–)
Fagerström	Pia	1966	Departementssekreterare Socialdepartementet	Systembolaget (2014–)
Fasth	Per-Anders	1960	Diverse styrelseuppdrag	SBAB (2011–2014)
Fasth Gillstedt	Helen	1962	Diverse styrelseuppdrag	Samhall (2012–)
Fjeldsted Rasmussen Sisse		1967	CFO Scandinavian Tobacco Group	PostNord (2013–)
Formgren	Johan	1962	Fd personaldirektör Saab Automobile	Orio (2013–)
Forsberg	Jan	1951	Diverse styrelseuppdrag	Apoteksgruppen (2008–2014)
Forslund	Mats	1957	VD Jämtland Härjedalen Turism	VisitSweden (2013–)
Forslund	Maurice	1982	Departementssekreterare Finansdepartementet	Bostadsgaranti (2013–)
Fredholm	Pether	1957	VD John Svensson Byggnadsfirma	Bostadsgaranti (2010–)
Fredriksson	Lars Erik	1964	Departementssekreterare Finansdepartementet	Apoteksgruppen (2012–)/Green Cargo (2011–2014)/SOS Alarm
				(2012–)
Friman	Maija-Liisa	1953	Diverse styrelseuppdrag	LKAB (2008–)
Frithiof	Angelica	1961	Konsult och författare	Apotekens Service (2011–2014)
Fritz	Catarina	1963	CFO Keolis Sverige	Svenska Spel (2011–)
Fritzon	Crister	1961	VD SJ	Systembolaget (2012–)
Fräjdin-Hellqvist	Ulla-Britt	1954	Diverse styrelseuppdrag	Fouriertransform (2009–2014)
Fröhlander-Öberg	Anna	1963	Advokat, Advokatfirman Oebergs	Svenska Skeppshypotek (2013–)
Fürth	Thomas	1947	Forskningsledare Kairos Future	Voksenåsen (2012–)
Färnstrand	Eva	1951	Diverse styrelseuppdrag	InfraNord (2012–) Ordf/Sveaskog (2008–)
Gauffin	Elisabeth	1959	Vice förbundsordförande LRF	VisitSweden (2013–) Ordf
Geijer	Wilhelm	1947	Diverse styrelseuppdrag	Inlandsinnovation (2014–) Ordf
Gernandt	Johan	1943	Advokat	Systembolaget (2007–2014)
Gerremo	Hans	1949	Diverse styrelseuppdrag	VisitSweden (2011–2014) Suppl
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013				117

119

Skr. 2013/14:140

Bilaga

BOLAGSSTÄMMOVALDA STYRELSELEDAMÖTER

	EFTERNAMN	FÖRNAMN	FÖDD	TITEL	STYRELSE

	Gideon	Pia	1955	Partner Gaia Leadership	Metria (2014-)/Svevia (2008–)
	Goldschmidt	Lars	1955	Direktör Dansk Industri	ESS (European Spallation Source) (2010–)
Granath		Per	1954	VD Humana	Akademiska Hus (2005–2014)
Grate-Axén		Adine	1961	Diverse styrelseuppdrag	Swedavia (2010–)
Grinbaum		Jakob	1949	Diverse styrelseuppdrag	Jernhusen (2013–)/SBAB (2010–)
Grundberg		Lars	1944	Fd ambassadör	Dom Shvetsii (2011–)
Gustafsson		Eva-Britt	1950	VD Apoteksgruppen	Akademiska Hus (2007–) Ordf/Svenska Spel (2008–)
Gustafsson		Lena	1949	Rektor Umeå universitet	ESS (European Spallation Source) (2010–)
Gustavsson		Lars-Olof	1943	Styrelseordförande Four Seasons Venture Capital ABFouriertransform (2009–2014) Ordf
Götblad		Carin	1956	Nationell samordnare Justitiedepartementet	Specialfastigheter (2013–)
Hahn		Thomas	1964	Forskare Stockholms Universitet	Sveaskog (2007–)
Hallander Larsson		Marie	1961	Diverse styrelseuppdrag	Svevia (2013–)
Hallberg		Dag	1942	Fd Teaterchef	Operan (2007–)
Hallberg		Johan	1974	Kansliråd Finansdepartementet	InfraNord (2012–)/Sveaskog (2012–)/Teracom Group (2011–)
Hallman		Maria	1967	Departementsråd Finansdepartementet	Inlandsinnovation (2011–2014)
Hamilton		Carl B	1946	Riksdagsledamot Folkpartiet	Systembolaget (2007–)
Hansson		Britt	1966	Projektdirektör OK Ekonomiska Förening	APL (Apotek Produktion & Laboratorier) (2012–)
Hansson		Charlotte	1962	Diverse styrelseuppdrag	Orio (2013–)
Hassbjer		Nicolas	1966	Diverse styrelseuppdrag	Almi Företagspartner (2013–)
Hasslert		Kjell	1953	VD Brainpeople	Jernhusen (2013–) Ordf
Hedén		Åke	1950	Diverse styrelseuppdrag	Almi Företagspartner (2013–)
Hedin		Åsa	1962	VD Elekta Instruments	SSC (Svenska rymdaktiebolaget) (2012–)
Helenius Martinsson		Mira	1971	Danschef Nordans	Operan (2011–)
Helgesson		Lars-Åke	1941	Diverse styrelseuppdrag	LKAB (2000–)
Hessius		Kerstin	1958	VD Tredje AP-fonden	Arlandabanan Infrastructure (2012–)/Svedab (2012–)
Hjelmquist		Sigrun	1956	Executive Partner, Facesso	Fouriertransform (2014–) Ordf
Holgersson		Cathrine	1969	VD AB Gälvegårdarna	Statens Bostadsomvandling (2010–)
Hollander		Per	1977	Departementssekreterare Näringsdepartementet	Inlandsinnovation (2013–)
Holme		Jörn	1959	Riksantikvar Direktoratet for	Voksenåsen (2013–)
				kulturminneforvaltning Riksantikvaren
Hultin Stigenberg		Anna	1963	Produktlinjechef banddivisionen Sandvik	RISE Research Institutes of Sweden (2007–)
Hvittfeldt		Ann-Christine	1966	Diverse styrelseuppdrag	Green Cargo (2011–)
Hägglund		Peter	1966	VD SSE IFL Executive Education	Lernia (2011–)
Högbom		Gunilla	1958	Fd VD Locum	APL (Apotek Produktion & Laboratorier) (2010–)
Höglund		Lars	1958	Skeppsredare Furetank Rederi AB	Svenska Skeppshypotek (2007–)
Ingman		Viktoria	1967	Ämnesråd Miljödepartementet	Miljöstyrningsrådet (2013–2014)
Ingman		Yvonne	1953	Vice VD och Näringspolitisk chef Svensk Handel	Miljömärkning Sverige (2006–)
Isaksson		Stefan	1963	Ämnesråd Utrikesdepartementet	Swedfund International (2013–)
Iversen		Jonas	1965	Departementsråd Finansdepartementet	PostNord (2012–2014)
Jakobsson		Leif	1953	Direktör Svenska kulturfonden	Operan (2008–)
Jakobsson		Sten	1949	Diverse styrelseuppdrag	LKAB (2014–) Ordf
Janholt		Torben	1948	Administrerande direktör J Lauritzen A/S	PostNord (2009–)
Jansson		Christian W	1949	Styrelseordförande Kappahl	Apoteket (2009–) Ordf
Jansson		Lars Olov	1947	Planeringsdirektör och stf GD Lantmäteriet	Swedesurvey (2009–)
Jansson		Mats	1951	Diverse styrelseuppdrag	TeliaSonera (2013–)
Jansson-Strömberg		Elisabet	1970	VD SLAO	suppl VisitSweden (2014–)
Jarlbro		Gunilla	1953	Professor i Medie- och kommunikationsvetenskap	Miljömärkning Sverige (2011–)
				Lund
Jarleryd		Lotta	1966	Konsult	Metria (2012–)
Jarnheimer		Lars Johan	1960	Diverse styrelseuppdrag	SAS (2013–)
Jeppsson		Hans	1956	Konsult	Swedavia (2010–)
Jervell		Sverre	1943	Diplomat	Voksenåsen (2008–)
Johannesson		Thomas	1943	Fd VD Innventia	RISE Research Institutes of Sweden (2007–)
Johansson		Hasse	1949	Diverse styrelseuppdrag	Fouriertransform (2009–)
Johansson		Kenneth	1956	Landshövding Värmlands län	Samhall (2004–)
Johansson-Hedberg		Birgitta	1947	Diverse styrelseuppdrag	Sveaskog (2001–)
Jonsson		Lars	1962	VD Yttra	Miljöstyrningsrådet (2010–2014)
Jönsson		Patrik	1971	Kansliråd Finansdepartementet	Metria (2013–2014)
Kallasvuo		Olli-Pekka	1953	Diverse styrelseuppdrag	TeliaSonera (2012–)
Karlander		Hans	1953	Delägare Karnell	SSC (Svenska rymdaktiebolaget) (2011–) Ordf
Karnberger		Gert	1943	Diverse styrelseuppdrag	Apoteket (2009–)
118				VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

120

Skr. 2013/14:140

Bilaga

BOLAGSSTÄMMOVALDA STYRELSELEDAMÖTER

EFTERNAMN	FÖRNAMN	FÖDD	TITEL	STYRELSE

Khorsand	Maria	1957	VD SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut	SOS Alarm (2009–)
Kihlbom	Elizabeth	1954	Konsult Omeo Consulting AB	Svenska Skeppshypotek (2011–)
Kilsved	Hans	1955	Konsult	Samhall (2012–)
Kjellson	Bengt	1956	GD Lantmäteriet	Swedesurvey (2013–) Ordf
Klingspor	Anna	1959	Sr Advisor Differ AB	Lernia (2009–)
Kores	Agneta	1960	VD Familjebostäder Göteborg	InfraNord (2009–)/Vasallen (2009–)
Kosonen	Mikko	1957	VD Sitra	TeliaSonera (2013–)
Kozelsky	Vladislav	1976	Enhetschef Sankt Petersburgs stads	Dom Shvetsii (2012–)
	Vilorgovich		egendomskommitté
Kristiansson	Daniel	1974	Departementssekreterare Finansdepartementet	Vasallen (2012–)/Green Cargo (2014–)
Krondahl	Hans	1955	Diverse styrelseuppdrag	Bilprovningen (2014–)/Orio (2013–)
Kronman	Gunvor	1963	VD Hanaholmen	Dramaten (2009–)
Kronstam	Karin	1950	Diverse styrelseuppdrag	Fouriertransform (2009–2014)
Kupsu	Anders	1962	VD Diligentia	Jernhusen (2013–)
Kvarnbäck	Bengt	1945	Industrial Advisor Altor Equity Partner	Swedfund International (2012–)
Källsson	Anders	1944	Direktör Erik Tun	Svenska Skeppshypotek (2007–)
Lagercrantz	Hanna	1970	Departementssekreterare Finansdepartementet	Fouriertransform (2013–)/LKAB (2010–)/SSC (Svenska
				rymdaktiebolaget) (2008–)
Lagerqvist Nilsson	Monica	1967	Kansliråd Miljödepartementet	Swedesurvey (2004–)
Lahrin	Jenny	1971	Kansliråd Finansdepartementet	Göta kanalbolag (2013–)/Swedavia (2012–)/Vattenfall (2013–)
Landelius	Sven	1946	Diverse styrelseuppdrag	ESS (European Spallation Source) (2010–) Ordf/InfraNord (2009–)
Landén	Eva	1965	VD Corem Property Group AB	Specialfastigheter (2014–)
Larsson	Mats	1952	Diverse styrelseuppdrag	Apotekens Service (2008–2014)
Larsson	Peder	1957	VD Hemtex	Apoteksgruppen (2008–)
Larsson	Ulf	1955	VD Junibacken	Göta kanalbolag (2011–)
Leifman	Håkan	1963	Direktör Centralförbundet för alkohol och narkotika Systembolaget (2014–)
Leijonborg	Lars	1949	Fd Statsråd och partiledare Folkpartiet	SSC (Svenska rymdaktiebolaget) (2010–)
Lekvall	Lotta	1965	VD Nätverkstan i Göteborg	Operan (2013–)
Lennerwald	Ingrid	1948	Regionråd Region Skåne	SOS Alarm (2007–)
Lif Lövbrand	Yvonne	1948	Entreprenör	Inlandsinnovation (2011–)
Linander	Nina	1959	Diverse styrelseuppdrag	Specialfastigheter (2006–)/TeliaSonera (2013–)
Lindberg Göransson	Kerstin	1956	VD Akademiska Hus	Bilprovningen (2007–2014) Ordf/Jernhusen (2014–)
Lindbäck	Christina	1963	Hållbarhetschef NCC	Miljömärkning Sverige (2010–) Ordf
Linder-Aronson	Lars	1953	Diverse styrelseuppdrag	SEK (2011–) Ordf
Lindgren	Bengt-Erik	1950	Diverse styrelseuppdrag	Inlandsinnovation (2012–)
Lindh	Ingela	1959	VD Stockholmshem	Akademiska Hus (2014–)
Lindqvist	Eva	1955	Diverse styrelseuppdrag	Almi Företagspartner (2013–2014)
Lindskog	Urban	1965	VD Oryx Simulations	Metria (2014–)/Teracom Group (2007–)
Lindsö	Ebba	1955	Diverse styrelseuppdrag	SBAB (2012–)
Lingegård	Monica	1962	VD Samhall AB	Orio (2013–)
Ljung	Peter	1958	Egen konsultverksamhet Accella	Metria (2011–2014)
Ljungqvist	Leif	1971	Kansliråd Finansdepartementet	Akademiska Hus (2012–)/Apoteket (2012–)/Bilprovningen (2012–)
Lorentzon	Martin	1969	Grundare Tradedoubler, Spotify	TeliaSonera (2013–)
Lotass	Lotta	1964	Ledamot Svenska Akademin	Dramaten (2010–2014)
Lundgren	Bo	1947	Diverse styrelseuppdrag	Specialfastigheter (2013–) Ordf
Lundgren Ericsson	Jane	1966	Direktör/Vice VD SEK	SBAB (2013–)
Lundström	Mikael	1961	VD NAI Svefa	Göta kanalbolag (2011–)/Specialfastigheter (2013–)
Låftman	Lennart	1945	Direktör	Operan (2006–)
Magnus	Birger	1955	Tidigare vice VD Schibsted	SAS (2013–)
Magnusson	Bo	1962	Diverse styrelseuppdrag	SBAB (2013–) Ordf
Magnusson	Johnny	1952	Oppositionsråd Västra Götaland	SOS Alarm (2007–) Ordf
Mahmood	Qaisar	1973	Kulturarvschef Riksantikvarieämbetet	Dramaten (2013–)
Malm	Gunnar	1950	Generaldirektör Trafikverket	Bilprovningen (2013–)
Malmborg	Tony	1963	Departementsråd Socialdepartementet	Apotekens Service (2012–2014)
Marlow	Cecilia	1960	Diverse styrelseuppdrag	Svenska Spel (2012–)
Marschall	Chris	1952	Protokollchef Region Skåne	Dramaten (2012–)
Mattsson	Christina	1947	Styresman Stiftelsen Nordiska Museet	Voksenåsen (2009–)
Mejdell	Dag	1957	VD Posten Norge AS	SAS (2008–)
Mellström	Lotta	1970	Kansliråd Finansdepartementet	SEK (2011–)/Specialfastigheter (2013–)/Swedfund International
				(2014–)
Moberg	Jens	1962	Diverse styrelseuppdrag	PostNord (2013–) Ordf
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013				119

121

Skr. 2013/14:140

Bilaga

BOLAGSSTÄMMOVALDA STYRELSELEDAMÖTER

	EFTERNAMN	FÖRNAMN	FÖDD	TITEL	STYRELSE

	Moberg	Karin	1963	Diverse styrelseuppdrag	SBAB (2009–)
	Moberg	Lars Göran	1943	Diverse styrelseuppdrag	Fouriertransform (2009–2014)
Mohlkert		Renée	1960	Diverse styrelseuppdrag	Göta kanalbolag (2006–)
Mydland		Lars	1954	Diverse styrelseuppdrag	Swedavia (2014–)
Müller Pedersen		Hans	1958	GD Danish Ministry of Science, Innovation and	ESS (European Spallation Source) (2012–)
				High Education
Mårdsjö		Agneta	1959	Näringslivschef Västra Götalandsregionen	Almi Företagspartner (2013–)
Nilsson		Elisabeth	1953	Landshövding Östergötlands län	Göta kanalbolag (2011–) Ordf
Nilsson		Jan-Eric	1957	Fd VD Rederi AB Gotland	Svenska Skeppshypotek (2012–)
Nilsson		Magnus	1961	Styrelseordf Svensk Turism AB	VisitSweden (2009–)
Nilsson		Maria	1957	VD 2Secure AB	Samhall (2009–)/SOS Alarm (2013–)
Nilsson		Ulla	1947	VD Svenska Handelskammaren i London	SEK (2011–)
Nilsson-Ehle		Anna	1951	Chef SAFER Fordons- och trafiksäkerhetscentrum Bilprovningen (2007–)
Nordlöf		Gunilla	1961	GD Tillväxtverket	Inlandsinnovation (2013–2014)
Nordmark-Nilsson		Anna-Stina	1956	Diverse styrelseuppdrag	Sveaskog (2006–)
Nordström		Lars G	1943	Diverse styrelseuppdrag	Vattenfall (2011–) Ordf
Norman		Elisabeth	1961	Entreprenör	Inlandsinnovation (2011–)
Nykvist		Ann-Christin	1948	GD Statens Pensionsverk	Apoteksgruppen (2008–2014)
Ohlman		Maria	1963	Departementsråd, Miljödepartementet	Miljöstyrningsrådet (2014–)
Olofsson		Maud	1955	Diverse styrelseuppdrag	LKAB (2012–)
Olson		Jan	1950	Diverse styrelseuppdrag	Arlandabanan Infrastructure (2014–) Ordf/Svedab (2013–)
Olving		Lena	1956	VD Micronic Mydata	SJ (2011–)
Orback Pettersson		Kia	1959	Partner Konceptverkstan AB	Jernhusen (2004–2014)/Teracom Group (2013–) Ordf
Paus		Annema	1955	Konsult, Wangensten Consulting AB	Apoteksgruppen (2014–)
Pehrsson		Biljana	1970	VD Kungsleden	Vasallen (2006–)
Persson		Göran	1949	Fd Statsminister	Sveaskog (2008–) Ordf
Pettersson		Lars	1954	Diverse styrelseuppdrag	LKAB (2013–)
Pihl		Lennart	1950	Diverse styrelseuppdrag	Green Cargo (2012–) Ordf
Reinius		Richard	1967	Kansliråd Finansdepartementet	Bostadsgaranti (2013–)/RISE Research Institutes of Sweden
					(2013–)/Svevia (2013–)
Rennerstedt		Kristina	1952	Kulturråd i Washington	Operan (2009–) Ordf
Ringesten		Mats	1950	Partner Neuman & Nydahl	Sveaskog (2009–)
Rogestam		Christina	1943	Utredare	Metria (2011–) Ordf
Rolfsen		Wenche	1952	Diverse styrelseuppdrag	APL (Apotek Produktion & Laboratorier) (2010–)
Roxendal		Jan	1953	Diverse styrelseuppdrag	SEK (2007–)
Rydin		Charlotte	1968	Stabschef, Riksgälden	Fouriertransform (2014–)
Rystedt		Fredrik	1963	CFO SCA	Teracom Group (2013–)
Röjdmark		Jacob	1965	VD och grundare Ture Invest AB	Bilprovningen (2011–2014)
Sachs		Daniel	1970	VD Proventus	Dramaten (2009–) Ordf
Saethre-McGuirk		Ellen Marie	1975	Forskningsledare Högskolan i Bodö	Voksenåsen (2011–)
Sahlin		Mona	1957	Diverse uppdrag	Systembolaget (2012–)
Salford		Charlotte	1970	VD GrowthCap Ltd	Swedfund International (2014–)
Salmén		Ola	1954	Diverse styrelseuppdrag	Lernia (2013–)/Svevia (2008–)
Sandström		Per Arne	1947	Diverse styrelseuppdrag	TeliaSonera (2010–)
Sandvik		Pia	1964	VD Länsförsäkringar Jämtland	Akademiska Hus (2011–)/RISE Research Institutes of Sweden
					(2013–) Ordf
Saxton		Brita	1954	GD Trafikanalys	Statens Bostadsomvandling (2011–)
Schauman		Kristina	1965	Diverse styrelseuppdrag	Apoteket (2009–)
Schelin Seidegård		Cecilia	1954	Landshövding Gotland	Systembolaget (2008–2014) Ordf
Schur		Fritz H.	1951	Ordförande Fritz Schur Group	SAS (2008–) Ordf
Seddigh		Akbar	1943	Diverse styrelseuppdrag	RISE Research Institutes of Sweden (2013–2014)
Sen		Satish	1957	Konsult, Kaleidoscope	Apoteksgruppen (2014–)
Simonsson		Ingegerd	1960	VD Hercules Grundläggning AB	Jernhusen (2012–)
Sjöberg		Patric	1964	VD Stockholmsmässan	VisitSweden (2010–) Suppl
Sjöström		Eric	1966	Diverse styrelseuppdrag	Dramaten (2013–)
Skoglund		Johan	1962	VD JM	InfraNord (2012–)
Skogö		Ingemar	1949	Landshövding Västmanlands Län	Swedavia (2010–) Ordf
Skåninger		Magnus	1971	Chef enheten för statlig bolagsförvaltning	PostNord (2014–)/Samhall (2012–)
Smith		Bo	1947	Chefsförhandlare Utbildningsdepartementet	ESS (European Spallation Source) (2013–)
				Danmark
120				VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

122

Skr. 2013/14:140

Bilaga

BOLAGSSTÄMMOVALDA STYRELSELEDAMÖTER

EFTERNAMN	FÖRNAMN	FÖDD	TITEL	STYRELSE

Spongh	Gunilla	1966	Chef Internationella Affärer Mekonomen	InfraNord (2009–)
Staffas	Mikael	1965	CFO Boliden	SJ (2013–)
Stalin	Lotta	1954	Diverse styrelseuppdrag	Green Cargo (2012–)
Starrin	Karin	1947	Diverse styrelseuppdrag	Arlandabanan Infrastructure (2011–2014) Ordf
Steen	Anitra	1949	Diverse styrelseuppdrag	PostNord (2013–)/Svenska Spel (2011–) Ordf
Steiner	Eugen	1954	Partner Healthcap	APL (Apotek Produktion & Laboratorier) (2010–)
Sthen	Tryggve	1952	President AB SKF Automotive Division	Green Cargo (2008–)
Strand	Erik	1951	Diverse styrelseuppdrag	Samhall (2011–) Ordf
Strandqvist	Kersti	1963	Hållbarhetschef SCA	TeliaSonera (2013–)
Strömberg	Karin	1956	Delägare PharmaRelations AB	Bilprovningen (2014–) Ordf/Lernia (2010–)
Stuart	John	1947	Affärsutvecklingschef COMDEV International	SSC (Svenska rymdaktiebolaget) (2013–)
Ställdal	Ewa	1949	VD Bactiguard Technology	SOS Alarm (2004–)
Stöhr	Mikael	1970	Koncernchef Coor Service Management Group	SJ (2014–)
Sundling	Jan	1947	Diverse styrelseuppdrag	SJ (2011–) Ordf
Sundström	Björn	1946	Ekonom Kommunförbundet	Statens Bostadsomvandling (2004–)
Suvanto-Harsaae	Sanna	1966	Diverse styrelseuppdrag	SAS (2013–)
Svedberg	Gunnar	1947	Diverse styrelseuppdrag	Akademiska Hus (2009–)
Svedenstedt	Lottie	1957	Diverse styrelseuppdrag	Swedavia (2010–)
Svenonius	Irene	1967	Stadsdirektör i Stockholms stad	Arlandabanan Infrastructure (2014–)
Svensson	Siv	1957	Diverse styrelseuppdrag	Inlandsinnovation (2014–)/SJ (2012–)
Svensson	Åke	1952	VD Teknikföretagen	SEK (2011–2014)
Syrén	Håkan	1952	Fd svensk överbefälhavare	SSC (Svenska rymdaktiebolaget) (2013–)
Säther	Ulf	1959	Diverse styrelseuppdrag	RISE Research Institutes of Sweden (2014–)
Söderblom	Anna	1963	Forskare Handelshögskolan i Stockholm	Almi Företagspartner (2014–)
Söderström Jerring	Åsa	1957	Diverse styrelseuppdrag	Vattenfall (2013–)
Sörman	Håkan	1953	VD SKL	SOS Alarm (2005–)
Taflin	Robert	1947	Diverse styrelseuppdrag	Inlandsinnovation (2011–2014)
Tetlie	Nils Petter	1965	VD Fujifilm Sverige	Teracom Group (2011–)
Thorén	Michael	1969	Kansliråd Finansdepartementet	Metria (2014–)/Orio (2013–)/SJ (2012–)/Svenska Spel (2011–)
Thoresson-Hallgren	Inga	1958	Departementsråd Näringsdepartementet	Almi Företagspartner (2011–)/VisitSweden (2011–)
Thornlund	Anitha	1963	Grundare Nordic Compliance	Apotekens Service (2011–2014)
Tolfes	Gunnel	1958	Partner Facesso	Samhall (2010–)
Trouvé	Johan	1960	VD Västsvenska Inudstri- och handelskammaren	Svevia (2010–)
Walder	Eva	1951	Utrikesråd Utrikesdepartementet	SEK (2009–)
Wallenberg	Jacob	1956	Direktör Investor, diverse styrelseuppdrag	SAS (2001–)
Wallenberg	Marcus	1956	Direktör Investor, diverse styrelseuppdrag	LKAB (2011–2014) Ordf
Wallér	Johan	1967	VD Sveriges Apoteksförening	Apotekens Service (2010–2014)
Wallin	Maj Charlotte	1953	Diverse styrelseuppdrag	Akademiska Hus (2004–2014)
Wenzlaff	Elisabeth	1955	Senior advisor Wenzlaff Partners	Apoteket (2009–)
Werngren	Tomas	1961	VD Kommuninvest	Vasallen (2007–)
Westrin	Marie	1958	Utvecklingschef Ericsson AB	RISE Research Institutes of Sweden (2011–)
Vibbleus	Helene	1958	Diverse styrelseuppdrag	Orio (2013–)
Wibom	Hans	1949	Verkställande Ledamot Foundation	Bostadsgaranti (2008–) Ordf
			Administration Management
Wigzell	Kerstin	1945	Diverse styrelseuppdrag	Systembolaget (2009–)
Wikman	Gunilla	1959	Kommunikationsrådgivare	SJ (2011–)
Wilhelmsson	Fredrik	1963	Grundare Wilhelmsson Management AB	SSC (Svenska rymdaktiebolaget) (2009–)
Wiman	Christel	1950	VD Tågoperatörerna	Jernhusen (2011–)
Virtanen	Jari	1966	Group Travel Director & Managing Director,	VisitSweden (2014–)
			Stena Line
von Oelreich	Kristina	1965	Biträdande avdelningschef Naturvårdsverket	Miljöstyrningsrådet (2013–)
Zell	Michael	1950	Diverse styrelseuppdrag	Svenska Skeppshypotek (2012–) Ordf
Zetterberg	Leif	1949	Diverse styrelseuppdrag	Inlandsinnovation (2011–2014) Ordf
Zetterdahl	Ann-Cathrine	1962	GD Sjöfartsverket	Svevia (2012–)
Ziegler	Ingemar	1947	Fd VD Locum	Akademiska Hus (2007–)/InfraNord (2009–)
Åberg	Christer	1966	VD Orkla Confectionary & Snacks	SBAB (2012-2014)/Svenska Spel (2011–)
Åbjörnsson	Rolf	1941	Advokat	Statens Bostadsomvandling (2007–) Ordf
Ågren	Anders	1947	Direktör Nerga AB	Metria (2011–2014)
Åkerman	Christina	1961	GD Läkemedelsverket	Fouriertransform (2013–)
Åkerman	Frank	1952	Generalsekreterare Hela Människan	Svenska Spel (2012–)
Östensson	Per	1959	Ämnesråd Finansdepartementet	Swedfund International (2010–)
Östling	Eva	1954	VD Visita Swedish Hospitality Industry	VisitSweden (2012–)
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013				121

123

Skr. 2013/14:140

Bilaga

Green Cargo är Sveriges största aktör inom järnvägsgods, med en marknadsandel på cirka 60 procent. Foto: Green Cargo

124

Skr. 2013/14:140

Bilaga

BOLAGENS RAPPORTDATUM 2013

Bolagens rapportdatum

		DELÅRSRAPPORT	DELÅRSRAPPORT	DELÅRSRAPPORT	BOKSLUT
BOLAG	ÅRSSTÄMMA	JAN–MARS	JAN–JUN	JAN–SEP	JAN–DEC

Akademiska Hus	2014-04-28	2014-04-28	2014-07-15	2014-10-28	2015-02-10
Almi Företagspartner	2014-04-24	2014-04-30	2014-08-15	2014-10-31	2015-02-27
APL (Apotek Produktion & Laboratorier)	2014-04-24	2014-04-30	2014-08-15	2014-10-31	2015-02-13
Apoteket	2014-04-10	2014-04-24	2014-07-18	2014-10-23
Apoteksgruppen	2014-04-25	2014-04-25	2014-08-15	2014-10-24	2015-02-13
Arlandabanan Infrastructure	2014-04-30		2014-08-15
Bilprovningen	2014-04-29	2014-03-31	2014-08-15	2014-10-31	2015-02-13
Bostadsgaranti	2014-04-28
Dramaten	2014-04-23
ESS (European Spallation Source)	2014-04-24	2014-04-22
Fouriertransform	2014-04-23	2014-04-29	2014-07-16	2014-10-28	2015-02-13
Green Cargo	2014-04-29	2014-03-27	2014-08-15	2014-10-31	2015-02-11
Göta kanalbolag	2014-04-15
InfraNord	2014-04-29	2014-04-29	2014-08-14	2014-10-24	2015-02-12
Inlandsinnovation	2014-04-29	2014-04-28	2014-07-17	2014-10-23	2015-02-12
Jernhusen	2014-04-28	2014-04-28	2014-07-18	2014-10-23
Lernia	2014-04-19	2014-04-29	2014-07-18
LKAB	2014-04-29	2014-04-29	2014-08-15	2014-10-24	2015-02-12
Metria	2014-04-29	2014-04-30	2014-08-14	2014-10-29
Miljömärkning Sverige	2014-04-24
Miljöstyrningsrådet	2014-04-24
Operan	2014-04-22		2014-08-22
Orio	2014-04-10	2014-04-30
PostNord	2014-04-23	2014-05-06	2014-08-27	2014-10-29
RISE Research Institutes of Sweden	2014-04-24	2014-04-30	2014-08-15	2014-10-30	2015-02-15
Samhall	2014-04-28	2014-04-29	2014-08-15	2014-10-24	2015-01-30
SAS	2014-02-18	2014-03-14	2014-06-18	2014-09-10	2014-12-18
SBAB	2014-04-24	2014-04-25	2014-07-18	2014-10-22	2015-02-01
SEK	2014-04-28	2014-04-28	2014-07-18	2014-10-23	2015-01-30
SJ	2014-04-28	2014-04-28	2014-07-23	2014-10-23	2015-02-27
SOS Alarm	2014-04-23	2014-04-30	2014-08-15	2014-10-31	2015-02-13
Specialfastigheter	2014-04-23	2014-04-24	2014-07-10	2014-10-16
SSC (Svenska rymdaktiebolaget)	2014-04-24	2014-04-30	2014-08-15	2014-10-30	2015-02-15
Statens Bostadsomvandling	2014-04-24	2014-04-30	2014-08-15	2014-10-31	2015-02-15
Sveaskog	2014-04-24	2014-04-24	2014-07-16	2014-10-22
Svedab	2014-04-30	2014-04-30	2014-08-15	2014-10-31	2015-02-13
Swedavia	2014-04-29	2014-04-30	2014-08-15	2014-10-30	2015-02-13
Swedesurvey	2014-04-25
Swedfund International	2014-04-08	2014-04-30	2014-08-31	2014-10-31	2015-02-15
Svenska Spel	2014-04-24	2014-04-24	2014-07-21	2014-10-21
Svevia	2014-04-25	2014-04-25	2014-08-14	2014-10-24
Systembolaget	2014-04-24	2014-04-30	2014-08-15	2014-10-30	2015-02-13
TeliaSonera	2014-04-02	2014-04-23	2014-07-17	2014-10-17	2015-01-29
Teracom Group	2014-04-23	2014-04-23	2014-08-15
Vasallen	2014-04-24	2014-04-25	2014-08-28	2014-10-30	2015-02-13
Vattenfall	2014-04-28	2014-04-29	2014-07-23	2014-10-30	2015-02-05
VisitSweden	2014-04-07
Voksenåsen	2014-05-16	2014-04-20	2014-08-20	2014-10-20	2015-02-25

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

123

125

Skr. 2013/14:140

Bilaga

STATENS ÄGARPOLICY 2014

Statens ägarpolicy 2014

Bolag med statligt ägande ägs ytterst av det svenska folket. Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta statens ägande i bolag så att den långsiktiga värdeutvecklingen blir den bästa möjliga och att – i förekommande fall – de särskilt beslutade sam- hällsuppdragen utförs väl. Som princip anser regeringen att staten inte ska äga bolag som verkar på kommersiella marknader med fungerande konkurrens, om företaget inte har ett särskilt beslutat samhällsuppdrag som är svårt att utföra med annat ägande.

Regeringens ambition är därför att minska det statliga ägandet. Att löpande utvärdera bolagen och pröva skälen till ett fortsatt statligt ägande är en naturlig del av att vara en värdeskapande och aktiv ägare. Med detta sagt anser regeringen också att det är av största vikt att bolagen som ägs av staten förvaltas på ett aktivt och professionellt sätt med värdeskapande som ett övergripan- de mål. Detta innebär att bolagen ska agera långsiktigt, effektivt och lönsamt samt ges förmåga att utvecklas. Bolag med statligt ägande ska agera föredömligt inom området hållbart företagande och i övrigt agera på ett sätt så att de åtnjuter offentligt förtro- ende. Ett centralt dokument för att tydliggöra hur regeringen anser att detta ska ske är statens ägarpolicy.

I statens ägarpolicy redogör regeringen för sina uppdrag och mål, tillämpliga ramverk och sin inställning i viktiga principfrågor avseende bolagsstyrningen av samtliga statligt ägda bolag. Statens ägarpolicy omfattar regeringens riktlinjer för extern rapporte- ring och riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare. Vidare innebär statens ägarpolicy att Svensk kod för bolagsstyrning ska tillämpas.

Statens ägarpolicy tillämpas i majoritetsägda bolag med statligt ägande. I övriga bolag där staten är delägare verkar staten i dialog med övriga ägare för att ägarpolicyn ska tillämpas. Dessutom finns ytterligare bolag som förvaltas av andra myndigheter än Regeringskansliet, vilka på motsvarande sätt ska tillämpa statens ägarpolicy.

1. RAMVERK FÖR STATLIGT ÄGANDE

1.1Regeringens förvaltningsmandat

Regeringen ska aktivt förvalta statens tillgångar i form av aktierna i bolagen med statligt ägande så att dess långsiktiga värdeutveckling blir den bästa möjliga samt att, i förekom- mande fall, de särskilt beslutade samhällsupp- dragen utförs väl. Regeringen förvaltar och förfogar enligt 9 kap. 8 § regeringsformen, RF, med vissa undantag, över statens tillgångar. Enligt 9 kap. 9 § RF beslutar riksdagen om grunderna för förvaltningen av och förfogandet över statens tillgångar. Bestämmelser om förvärv och överlåtelse av egendom, däribland aktier och andelar i företag, finns i budgetla- gen (2011:203). Enligt 8 kap. 3 § budgetla- gen får regeringen inte utan riksdagens bemyn- digande förvärva aktier eller andelar i ett företag, eller på annat sätt öka statens röst- eller ägarandel i ett företag. Regeringen får heller inte utan riksdagens bemyndigande skjuta till kapital till ett företag. Enligt 8 kap. 4 § andra stycket budgetlagen får regeringen inte heller utan riksdagens bemyndigande genom försäljning eller på annat sätt minska statens ägarandel i företag där staten har hälften eller mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar. Utöver vad som framgår av dessa bestämmelser behöver reger- ingen även riksdagens godkännande vid väsentliga ändringar av bolagens verksamhets- föremål. Detta är ramen för det mandat reger- ingen har för förvaltningen av bolag med stat- ligt ägande. Riksdagsbeslut krävs inte för till exempel utdelningar, eftersom dessa ingår i den löpande förvaltningen. Statsministern kan med stöd av 7 kap. 5 § RF uppdra till annat statsråd än respektive departementschef att ansvara för frågor som gäller statens företags- ägande och som ställer krav på en enhetlig ägarpolitik.

1.2Lagstiftning

De statligt ägda bolagen lyder, med undantag för det som anges nedan, under samma lagar som privatägda bolag, till exempel aktiebolags-, årsredovisnings-, konkurrens- och bokförings- lagen och insiderlagstiftningen. Det finns inte några särregler för statligt ägda bolag, frånsett

att Riksrevisionen har rätt att utse revisorer i de bolag som staten har ett bestämmande inflytande i och i bolag vars verksamhet regle- ras i författning. I bolagsordningen anges föremålet för bolagets verksamhet vilket har sin grund i det uppdrag som riksdagen har beslu- tat om.

De statligt ägda bolagen, liksom privatägda bolag som är verksamma inom en viss sektor, kan exempelvis också lyda under särskild sektorslagstiftning, till exempel postlagen (2010:1045) och lagen (2003:389) om elek- tronisk kommunikation. Ansvaret för sådana regleringar ligger på andra enheter inom Reger- ingskansliet än Finansdepartementets bolags- förvaltning.

1.3EU:s bestämmelser om statligt stöd

EU:s bestämmelser om statligt stöd gäller för allt stöd från staten till såväl statligt ägda som privat ägda företag. Syftet med reglerna är att förhindra att en medlemsstat snedvrider kon- kurrensen genom stöd som stärker den inhem- ska industrins konkurrenskraft till nackdel för företag i en annan medlemsstat. Enligt EU:s regelverk ska den så kallade marknadsekono- miska investerarprincipen (Market Economy Investor Principle, MEIP) tillämpas bland annat vid kapitaltillskott i statligt ägda bolag. Normalt är MEIP uppfylld om det kapitaltill- skott som lämnats sker på villkor och under förutsättningar som skulle ha accepterats av en privat investerare.

1.4Redovisning av allmänna medel

För företag som uppnår viss omsättning per år och som mottar medel eller andra förmåner från det allmänna, gäller särskilda regler för redovisning av finansiella förbindelser. Reg- lerna finns i det så kallade transparensdirekti- vet och har införts i svensk lagstiftning genom lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. Reglerna är uppställda för att EU-kommissionen ska kunna få insyn för kontroll av bland annat korssubventionering. En öppen redovisning ska gälla för vilka medel som tillförts och hur de används. Krav på särredovisning finns också för verksamhet som bedrivs av bland annat monopolföretag och

andra företag i särställning, när dessa även bedriver konkurrensutsatt verksamhet.

1.5Konﬂiktlösning vid konkurrens- begränsande offentlig säljverksamhet

De statligt ägda bolag där staten direkt eller indirekt har ett dominerande inflytande omfat- tas av en reglering i konkurrenslagen (2008:579) som trädde i kraft den 1 januari 2010. Stockholms tingsrätt får på talan av Konkurrensverket förbjuda ett sådant företag att i en verksamhet av kommersiell eller ekono- misk natur tillämpa ett visst förfarande om det snedvrider förutsättningarna för en effektiv konkurrens eller om det hämmar förekomsten eller utvecklingen av en sådan konkurrens. Samma gäller också för landstingsägda och kommunägda bolag. Denna reglering går utöver den som gäller för andra företag enligt konkur- renslagen.

1.6Offentlighet och sekretess

Bolag med statligt ägande förvaltas av bland annat Regeringskansliet, som är en statlig myndighet. Det innebär att en handling som förvaras hos och enligt särskilda regler anses inkommen till eller upprättad i Regeringskans- liet kan vara en allmän handling. Under vissa förutsättningar kan uppgifter i en allmän hand- ling omfattas av sekretess. Uppgifterna kan bland annat hållas hemliga för att skydda det allmännas eller en enskilds ekonomiska intres- sen. Så kan vara fallet för känsliga affärsuppgif- ter. Det skulle i vissa fall kunna skada det allmänna eller bolaget om uppgifterna lämnas ut. Det innebär att den som vill ta del av en handling kan begära att få tillgång till uppgif- terna, men Regeringskansliet måste enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) göra en skadeprövning innan handlingen kan lämnas ut. Uppgifterna kan normalt lämnas ut om det kan ske utan skada för staten eller för de bolag som uppgifterna rör.

1.7 Internationellt samarbete och riktlinjer

Sverige har aktivt deltagit i utvecklingen av OECD:s Guidelines on Corporate Governance of State-Owned Enterprises. Riktlinjerna, som inte är bindande, togs fram 2005 och är ett

124	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

126

Skr. 2013/14:140

Bilaga

stöd för att utveckla olika staters förvaltning av sina statligt ägda bolag. Den svenska regering- ens principer för bolagsstyrning följer i stort dessa riktlinjer. Riktlinjerna finns på www.oecd.org.

2. BOLAGSSTYRNING OCH FÖRHÅLLANDET MELLAN ÄGARE, STYRELSE OCH LEDNING

2.1Tillämpning av Svensk kod för bolagsstyrning

I statligt majoritetsägda bolag ska Svensk kod för bolagsstyrning, nedan Koden, tillämpas. I övriga delägda bolag verkar staten i dialog med övriga ägare för att Koden ska tillämpas. Koden började tillämpas 2005 och reviderades senast 2010. Kodens övergripande syfte är att bidra till en förbättrad styrning av svenska aktiebolag och behandlar det beslutssystem genom vilket ägarna direkt eller indirekt styr bolaget. Reg- lerna berör de enskilda bolagsorganens organi- sation och arbetsformer samt samspelet mellan dessa. Koden ska tillämpas enligt principen ”följ eller förklara”. I vissa frågor har reger- ingen funnit skäl att, i överensstämmelse med Kodens princip ”följ eller förklara”, motivera vissa avvikelser. Nedan framgår regeringens motivering till avvikelserna.

2.2Bolagsstämman

Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ och det forum där aktieägare formellt utövar sitt inflytande.

Utöver reglerna i aktiebolagslagen och Koden gäller följande principer för stämmor i bolag med statligt ägande. Det följer av ett riksdagsbeslut från 1981 att riksdagsledamöter har rätt att närvara vid bolagsstämmor i de bolag där staten äger minst 50 procent av aktierna, under förutsättning att bolaget eller ett rörelsedrivande dotterbolag har fler än 50 anställda. Det är styrelsens ansvar att se till att underrättelse om tid och plats för bolagsstäm- man skickas till riksdagens centralkansli i anslutning till utfärdandet av kallelsen till stämman. Riksdagsledamöters önskan att närvara på bolagsstämma ska i förväg anmälas till bolaget och anmälan bör vara bolaget tillhanda senast en vecka före bolagsstämman.

I de statligt ägda bolagen bör allmänheten bjudas in att närvara på bolagsstämman och närvaro ska anmälas senast en vecka före stämman. De statligt ägda bolagen bör anordna någon form av arrangemang i samband med årsstämman där även allmänheten bereds möjlighet att ställa frågor till bolagsledningen.

Årsstämma i bolag med statligt ägande ska äga rum före den 30 april och eventuell utdel- ning ska ske senast två veckor efter respektive årsstämma.

2.2.1 Val av revisorer

Revisorernas uppdrag att oberoende granska styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning samt bolagets årsredovisning och bokföring är av central betydelse för staten som ägare. Ansvaret för val av revisorer ligger alltid hos ägaren och val av revisorer beslutas på årsstämman. Från och med 2011 utses revisorerna för en mandatperiod om ett år. Det gäller dock inte Riksrevisionens revisorer, vars uppdrag följer av lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. Riksrevi-

sionen kan förordna en eller flera revisorer i ett bolag som staten har bestämmande inflytande i. Regeringskansliets handläggare följer proces- sen för upphandling av revisorer, som hanteras av bolaget, från upphandlingskriterier till urval och utvärdering. För det fall omval av revisorer övervägs, utvärderas alltid revisorernas arbete av ägaren.

2.3 Bolagsordning

Genom bolagsordningen bestämmer ägaren bolagets verksamhetsföremål och vissa angivna ramar för verksamheten. Regeringskansliet tillämpar en mall för bolagsordning för de statligt ägda bolagen. Mallen bygger på aktie- bolagslagens regler för marknadsnoterade bolag, Koden och statens ägarpolicy.

2.4 Ägaranvisningar

Utöver bolagsordningen används i de statligt ägda bolagen ytterligare ägaranvisningar i princip bara när bolag har särskilt beslutade samhällsuppdrag, uppbär anslag, befinner sig i omstrukturering eller omreglering samt vid avregleringar och andra väsentliga förändringar. Ägaranvisningar ska till sitt innehåll vara relevanta, konkreta och tydliga och formalise- ras genom beslut på bolagsstämma. Det är viktigt att en anvisning är tydlig angående hur uppdraget finansieras, redovisas och följs upp.

2.5 Uppdragsmål för bolag med särskilt beslutade samhällsuppdrag

Ett antal bolag med statligt ägande har av riksdagen särskilt beslutade samhällsuppdrag. För att kunna utvärdera hur de särskilt beslu- tade samhällsuppdragen utförs fastställs i relevanta fall uppdragsmål. Särskilda mål har tidigare fastställts för vissa verksamheter som utförs inom ramen för ett särskilt beslutat samhällsuppdrag och som delfinansieras genom anslag på statens budget. Syftet med att fastställa uppdragsmål är att

•säkerställa att de särskilt eslutade samhälls- uppdragen utförs väl,

•tydligg ra kostnaden f r utf randet a de särskilt beslutade samhällsuppdragen,

• m ligg ra u f l ning o h ra ortering till riksdagen och andra intressenter och att

•klarg ra f rutsättningarna f r de ekonomiska målen.

Utgångspunkter för fastställande av uppdrags- mål är dels vad föremålet för bolagets verksam- het är, dels vad syftet med verksamheten är, det vill säga vilka de önskvärda effekterna av bolagets verksamhet är.

Då ett bolags möjligheter att utföra ett särskilt beslutat samhällsuppdrag och att generera avkastning är inbördes beroende, ska framtagande av uppdragsmål och ekonomiska mål i normalfallet genomföras som ett samord- nat projekt. Med ett samordnat projekt kan ambitionsnivån avseende uppdragsmålen vägas mot den kostnad i termer av påverkan på risk och avkastning som en viss nivå för ett upp- dragsmål innebär.

Uppdragsmålen beslutas av bolagstämman genom en ägaranvisning till bolaget. Uppfölj- ning sker genom dialog mellan företrädare för ägaren och styrelsens ordförande där utfallet gentemot uppdragsmålen och styrelsens syn på

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

STATENS ÄGARPOLICY 2014

detsamma diskuteras, liksom eventuella åtgär- der som planeras för att nå målen. Uppfölj- ningen sker samordnat med uppföljningen av de ekonomiska målen.

2.6 Ekonomiska mål i statligt ägda bolag

Syftet med att fastställa ekonomiska mål är ur ett ägarperspektiv att

•säkerställa ärdeska ande genom att styrelse och företagsledning arbetar mot långsiktiga,

ambitiösa och realistiska mål,
• u	n	ka italeffekti itet genom att tydligg ra
kostnaden för eget kapital,
• h	lla	olagens finansiella risk	en rimlig
nivå,

•tillf rsäkra ägaren direkta kastning genom hållbara och förutsägbara utdelningar med hänsyn tagen till bolagens framtida kapital-

behov och finansiella ställning, och att

• ett strukturerat sätt mäta f l a u o h utvärdera bolagens lönsamhet, effektivitet och risknivå.

De ekonomiska målen definieras i huvudsak inom följande kategorier.

•nsamhetsm l till e em el a kastning operativt kapital, avkastning på eget kapital eller rörelsemarginal)

•a italstrukturm l till e em el skuldsätt- ningsgrad eller soliditet)

•tdelningsm l till e em el andel a netto- vinst)

En viktig utgångspunkt vid fastställandet av de ekonomiska målen är ägarens kostnad för eget kapital eftersom denna kostnad ytterst avgör om staten som ägare får en rimlig och mark- nadsmässig kompensation för det risktagande ägandet i ett bolag innebär. För lönsamhetsmå- let utgör kostnaden för eget kapital ett golv, eftersom en avkastning som systematiskt understiger kapitalkostnaden innebär att värde förstörs för staten som ägare. Kostnaden för eget kapital påverkar även den optimala kapi- talstrukturen eftersom den beror på relationen mellan kostnaden för eget och lånat kapital vid olika grader av skuldsättning. Kostnaden för eget kapital påverkar också indirekt utdelnings- policyn, då denna kostnad är en central kom- ponent i bedömningen av ett bolags framtida investeringar. Dessa investeringar och deras bidrag till värdeskapandet är i sin tur avgö- rande för hur stor del av de genererade vin- sterna som bör återinvesteras och därmed för hur stor andel som kan delas ut.

Andra viktiga utgångspunkter som används vid fastställandet av mål är analys av den marknad som bolaget verkar på, jämförelser med andra bolag samt analys av bolagets affärsplan och historik. För att testa känslig- heten i målen med hänsyn till olika externa och interna faktorer görs slutligen stresstester.

De ekonomiska målen beslutas av bolags- stämman och dokumenteras direkt i stämmo- protokollet. Beslutade ekonomiska mål gäller till dess nya eller förändrade mål beslutas av bolagsstämma. Uppföljning sker genom dialog mellan företrädare för ägaren och styrelsens ordförande där utfallet gentemot de ekonomiska målen och styrelsens syn på detsamma diskute- ras, liksom eventuella åtgärder som planeras för att nå målen i ett framåtblickande perspektiv. Skulle yttre förutsättningar, som till exempel

125

127

Skr. 2013/14:140

Bilaga

STATENS ÄGARPOLICY 2014

ränteläge och lönsamhet på branschnivå, förändras signifikant och varaktigt, kan även behovet av en revision av målen diskuteras.

2.7 Riktlinjer

2.7.1 Extern rapportering

Ledord för förvaltningen av de statligt ägda bolagen är öppenhet, aktivt ägande samt ordning och reda. De statligt ägda bolagen ägs ytterst gemensamt av det svenska folket, vilket ställer krav på en öppen och professionell informationsgivning. De statligt ägda bolagen ska, utöver gällande redovisningslagstiftning och god redovisningssed, i tillämpliga delar presentera årsredovisning, kvartalsrapporter samt bokslutskommuniké enligt de regler som gäller för marknadsnoterade bolag.

Regeringens nu gällande riktlinjer för extern rapportering för företag med statligt ägande beslutades den 29 november 2007. Rapporte- ringen ska dels ge en god beskrivning av de statligt ägda bolagens verksamhet, dels utgöra underlag för kontinuerlig uppföljning och utvärdering av bolagens verksamhet och upp- satta mål. Riktlinjerna innehåller bland annat informationskrav avseende hållbarhetsinforma- tion, se nedan under 3. Regeringen har högt ställda ambitioner på området extern rapporte- ring.

I riktlinjerna ställs tydliga krav på rapporte- ring och redovisning av bolagens arbete med hållbarhetsfrågor. Kravet på hållbarhetsredovis- ning ser regeringen som ett verktyg för att driva arbetet med hållbart företagande framåt genom att bolagen med statligt ägande därmed syste- matiskt arbetar med tydlig rapportering och uppföljning av hållbarhet. Bolag med statligt ägande har ett utökat informationskrav för hållbarhetsredovisning enligt riktlinjerna och ska därför bland annat tillämpa GRI:s interna- tionella riktlinjer för hållbarhetsredovisning vid publicering av hållbarhetsredovisningen.

2.7.2 Ersättning till ledande befattningshavare

Regeringens nu gällande riktlinjer för anställ- ningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande beslutades den 20 april 2009. Rimliga ersättningar är viktigt för förtroendet för näringslivet i stort och utgör för regeringen en central del i bolagsstyrningen. Det är styrelsens ansvar att fastställa ersättning till den verkställande direktören. Det är viktigt att styrelserna behandlar frågor om ersättning till de ledande befattningshavarna på ett medvetet, ansvarsfullt och transparent sätt och att styrelserna försäkrar sig om att den totala ersättningen är rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd och ändamålsenlig samt bidra till en god etik och företagskultur. Ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till jämförbara bolag utan präglas av måttfullhet. Dessa ersättnings- principer ska även vara vägledande för övriga anställda.

2.8 Om styrelsen

2.8.1 Styrelsens ansvar

Styrelsen ansvarar för att de bolag där staten har ägarintressen sköts föredömligt inom de ramar som lagstiftningen, bolagets bolagsord- ning, eventuella ägaranvisningar och statens ägarpolicy ger. En del i arbetet med att säker-

ställa att verksamheten åtnjuter offentligt förtroende är att fastställa för verksamheten nödvändiga policydokument, såsom en uppfö- randekod som bland annat säkerställer att god hushållning sker med samtliga resurser i verk- samheten och att missbruk inte sker av den särställning det kan innebära att vara ett statligt ägt bolag, och att årligen utvärdera gällande policydokument och tillhörande processer för uppföljning och regelefterlevnad.

2.8.2Styrelsenomineringsprocessen

Regeringens mål är att styrelserna ska ha hög kompetens som är väl anpassad till respektive bolags verksamhet, situation och framtida utmaningar. Ledamöterna förväntas ha en hög grad av integritet som motsvarar de krav på gott omdöme som förväntas av företrädare för staten.

För de statligt ägda bolag som inte är mark- nadsnoterade ersätter de nedan angivna princi- perna Kodens regler i den del de avser bered- ning av beslut om nominering av styrelseleda- möter och revisorer.

För bolag med statligt ägande tillämpas enhetliga och gemensamma principer för en strukturerad styrelsenomineringsprocess. Syftet är att säkerställa en effektiv kompetensförsörj- ning till bolagens styrelser. I marknadsnoterade bolag där staten har ett betydande ägarintresse utser eller nominerar staten en ledamot till respektive valberedning. Valberedningen är i första hand ett beredande organ för bolags- stämman i nomineringsfrågor.

Styrelsenomineringsprocessen inom Reger- ingskansliet koordineras av Finansdepartemen- tet. För varje bolag analyseras kompetensbeho- vet utifrån bolagets verksamhet, situation och framtida utmaningar, respektive styrelses sammansättning och genomförda styrelseutvär- deringar. Därefter fastställs eventuella rekryte- ringsbehov och rekryteringsarbetet inleds.

2.8.3Styrelsens sammansättning

Utgångspunkten för varje nominering av en styrelseledamot ska vara kompetensbehovet i respektive bolagsstyrelse. Det är viktigt att styrelsens sammansättning är sådan att styrel- sen alltid har sådan branschkunskap eller annan kompetens som är direkt relevant för bolaget, även när bolaget utvecklas och omvärl- den förändras. Hållbart företagande är en viktig fråga för staten som ägare och det krävs att styrelsen har förmåga att arbeta strategiskt inom området. För att komma i fråga för ett styrelseuppdrag fordras en hög kompetens inom relevant löpande affärsverksamhet, affärsutveckling, branschkunskap, finansiella frågor eller inom andra relevanta områden. Därutöver krävs en stark integritet och förmåga att se till bolagets bästa. Varje styrelseledamot ska kunna göra självständiga bedömningar av bolagets verksamhet.

För att uppnå effektiva styrelser bör antalet ledamöter vara sex till åtta personer. Regering- ens avsikt är att endast ha ordinarie ledamöter i styrelserna och inga suppleanter. Vid behov kan en vice styrelseordförande utses av bolags- stämman. Sammansättningen av varje styrelse ska också vara sådan att balans uppnås avse- ende bakgrund, kompetensområde, erfarenhet och kön. Regeringen eftersträvar en jämn könsfördelning och målsättningen är att ande-

len av kvinnor respektive män ska vara minst 40 procent.

Urvalet av ledamöter görs utifrån en bred rekryteringsbas i syfte att ta till vara på kompe- tensen hos såväl kvinnor och män, som hos personer med olika bakgrund och erfarenheter. Diskriminering som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosupp- fattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder får inte förekomma. När processen avslu- tats ska gjorda nomineringar offentliggöras enligt Koden. Genom ett enhetligt och struktu- rerat arbetssätt tillförsäkras kvalitet i hela nomineringsarbetet.

2.8.4 Styrelsens ordförande

Styrelsens ordförande väljs av bolagsstämman. Styrelseordförandens särskilda roll behandlas i Koden och aktiebolagslagen.

De särskilda uppgifter som styrelseordföran- den ska ha i styrelsearbetet preciseras i arbets- ordningen för styrelsen. En sådan särskild uppgift som åligger styrelseordföranden är det så kallade samordningsansvaret. När bolaget står inför särskilt viktiga avgöranden ska styrel- sen genom styrelseordföranden samordna sin syn med företrädare för ägaren. Det är styrel- sen som har att ta initiativ till och bedöma i vilka fall samordning ska ske genom styrelse- ordföranden inför ett visst styrelsebeslut.

2.8.5 Styrelseledamöters oberoende

Vad gäller styrelseledamöters oberoende finns enligt punkten 2.8.3 ovan ett grundläggande krav att en ledamot ska besitta en hög grad av integritet. En ledamot får inte stå i sådant beroendeförhållande till bolaget eller dess ledning att denna självständighet kan ifråga- sättas. En avvikelse i förhållande till Koden avseende styrelseledamöters oberoende är att styrelseledamöters oberoende i förhållande till staten som större ägare, samt i förhållande till bolaget och bolagsledningen, inte redovisas. Koden är huvudsakligen riktad mot bolag med ett spritt ägande. Skälet till Kodens krav på att bolag ska ha minst två styrelseledamöter som är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen och även i förhållande till större aktieägare samt att samtliga ledamöters oberoende till större ägare ska redovisas är i huvudsak för att skydda minoritetsägare. I statligt helägda bolag samt i statligt delägda bolag med få ägare saknas därför skäl att redovisa denna form av oberoende. I mark- nadsnoterade bolag där staten har ett ägarin- tresse redovisas dock stämmovalda styrelsele- damöters oberoende i förhållande till såväl bolaget som delägaren staten.

2.8.6 Styrelsens arbetsformer

Det är varje styrelses ansvar att bedöma beho- vet av att inrätta särskilda utskott. I de fall utskott inrättas ska Kodens och aktiebolagsla- gens principer vara vägledande för dess arbete. Även i övrigt ska Kodens principer vara vägle- dande för styrelsens arbetsformer. I statligt ägda bolag bör firmateckningsrätten enbart utövas av två eller flera personer i förening och där minst en av firmatecknarna är styrelseleda- mot eller verkställande direktör.

2.8.7 Verkställande direktör

En av styrelsens viktigaste uppgifter är att

126	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

128

Skr. 2013/14:140

Bilaga

utse, utvärdera och vid behov entlediga den verkställande direktören. Enligt Koden kan verkställande direktören ingå i styrelsen men får inte vara dess ordförande. Regeringen anser att det är viktigt att särskilja styrelsens och verkställande direktörens roller och därför ska inte verkställande direktören vara ledamot i styrelsen.

2.8.8 Utvärdering av styrelserna

Styrelsens arbete ska utvärderas årligen. Enligt Koden är det styrelseordförandens uppgift att se till att utvärderingen genomförs och att valberedningen informeras om utvärderingens resultat.

I de statligt helägda bolagen ska Regerings- kansliet informeras om utvärderingens resultat. I Regeringskansliets arbete med styrelsenomi- neringsprocessen ingår dessutom en löpande egen utvärdering av samtliga statligt ägda bolags styrelser.

2.8.9 Styrelsens arvoden

Styrelseledamöter uppbär ersättning för den arbetsinsats och det ansvar som styrelseupp- draget innebär. Styrelseordförandes, eventuell vice styrelseordförandes och övriga ledamöters arvoden bestäms av bolagsstämman. Även arvoden till styrelseledamöter som arbetar i särskilt inom styrelsen inrättat utskott ska bestämmas genom beslut på bolagsstämma. För att utskottsarvodering ska utgå ska arbetet i utskottet vara av betydande omfattning. Vid perioder av hög arbetsbelastning kan utskotts- arvoderingen anpassas under begränsad tid. Till anställda i Regeringskansliet som är styrel- seledamöter i statligt ägda bolag utgår som regel inget styrelse- eller utskottsarvode från bolaget. Arvode kan dock i undantagsfall utgå till anställd i Regeringskansliet efter särskilt beslut på bolagsstämma.

Om styrelse- eller utskottsarvode faktureras av ledamot inom ramen för näringsverksamhet bedriven i enskild firma med F-skattsedel eller bolag ska det i samband med att stämmobe- slutet om arvoden behandlas upplysas om att på beslutade arvoden tillkommer sociala avgif- ter enligt lag, som utbetalas till styrelseleda- motens enskilda firma eller bolag. Avtal med styrelseledamots enskilda firma med F-skatt- sedel eller bolag om fakturering av styrelse- och utskottsarvode ska vara kostnadsneutralt för det utbetalande bolaget.

Det ska undvikas att styrelseledamot eller styrelsesuppleant anlitas som konsult i bolaget, och därmed erhåller konsultarvode utöver styrelsearvodet. Om så ändå sker ska uppdra- get prövas av styrelsen i enskilt fall, vara klart avskiljbart från det ordinarie styrelseuppdraget, avgränsat i tid och reglerat i avtal mellan bolaget och ledamoten. Principerna för konsul- tarvoden ska underställas bolagsstämmans beslut i styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.

Inför beslut på stämman om styrelsens arvoden ska en analys göras där arvodenas nivå jämförs med arvodena i andra jämförbara bolag. Arvodena ska vara konkurrenskraftiga, men inte marknadsledande. Det finns inget som hindrar att bolagsstämman beslutar om ersättning till arbetstagarrepresentanter, huvudprincipen i statligt ägda bolag är dock att sådan ersättning inte utgår.

3 HÅLLBART FÖRETAGANDE

3.1 Deﬁnition

Statens bolagsstyrning syftar till att bolag med statligt ägande ska agera föredömligt inom området hållbart företagande. Arbetet utgår från Brundtlandkommissionens ursprungliga definition av begreppet hållbar utveckling från 1987 som lyder: En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Med hållbart företagande avses att bolag med statligt ägande ska bedriva sin verksamhet på ett sätt som gynnar en hållbar utveckling enligt ovanstående definition. Hållbart företagande innefattar områdena mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö, anti-korruption och affärs- etik samt jämställdhet och mångfald.

3.2Efterleva internationella riktlinjer

Bolag med statligt ägande ska arbeta för efter- levnad av de internationella riktlinjer som finns kring miljöhänsyn, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, anti-korruption och affärsetik. Det är viktigt att bolag utifrån sin bransch och de marknader de verkar på identifierar och hante- rar risker och affärsmöjligheter inom området hållbart företagande. De internationella riktlin- jerna är de tio principerna i FN:s Global Com- pact, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Dessa principer och riktlinjer bygger på internationella konventioner och avtal och har formulerats i samarbete mellan stater, företag, arbetstagarorganisationer och andra intressenter i syfte att ge näringslivet vägledning i hur de ska hantera risker och affärsmöjligheter kopplade till hållbart företa- gande. Bolag med statligt ägande ska agera på ett sätt som innebär att de åtnjuter offentligt förtroende. Genom att följa internationella riktlinjer såsom OECD:s riktlinjer för multinatio- nella företag agerar man föredömligt i till exempel skattefrågor och affärsetiska frågor.

3.3Agera föredömligt inom området hållbart företagande

Att agera föredömligt inom hållbart företagande innebär att bolag med statligt ägande bland annat ska agera transparent i frågor som rör väsentliga risker och möjligheter, föra en aktiv dialog med bolagets intressenter i samhället, samarbeta med andra bolag och relevanta orga- nisationer, efterleva internationella riktlinjer på området samt integrera frågorna i sin affärs- strategi och fastställa strategiska hållbarhets- mål.

Bolagens ansvarstagande inom området håll- bart företagande är viktigt. Det bidrar till deras konkurrenskraft och deras förmåga att i före- kommande fall utföra särskilt beslutade sam- hällsuppdrag, vilket skapar värde för ägarna. En integrering av hållbarhetsfrågor i verksam- heten är därför en självklar del i en långsiktig affärsstrategi och affärsutveckling.

Bolag med statligt ägande ska ha en genom- tänkt och förankrad policy och strategi samt fastställda strategiska mål inom området håll- bart företagande. Målen ska vara få och övergri- pande, relevanta för bolagets affärsverksamhet och hållbarhetsutmaningar och i förekommande

STATENS ÄGARPOLICY 2014

fall vara relevanta för bolagets särskilt beslutade samhällsuppdrag. Målen ska även vara långsik- tiga, utmanande, uppföljningsbara samt tydliga och enkla att kommunicera. Det är styrelsens ansvar att fastställa mål och strategi för bola- gets strategiska arbete inom hållbart företa- gande. Bolagen förväntas bedriva ett aktivt arbete i dessa frågor såväl i den egna verksam- heten som i samarbete med affärspartners, kunder, leverantörer och övriga intressenter.

Regeringen anser att arbetet med mångfald är viktigt och att bolag med statligt ägande ska beakta det i sin verksamhet och personalpolitik. Mångfaldsarbetets övergripande mål är att skapa värde för det svenska samhället genom att tillvarata kompetens och erfarenhet från hela samhället. Diskriminering som har sam- band med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder får inte förekomma i förhål- lande till vare sig anställda, affärspartners, kunder och leverantörer eller andra som bola- gen kommer i kontakt med.

De statligt ägda bolagens styrelser och led- ningar ska vara föredömen i jämställdhetsarbe- tet. Regeringen ser det som en fortlöpande och angelägen uppgift att den kompetens och erfarenhet som såväl kvinnor som män besitter tas till vara. Det gäller inte minst vid tillsätt- ningar på chefsnivå. Regeringen anser det vara av stor vikt att öka andelen kvinnor i företagsle- dande ställning. Precis som staten som ägare agerar för jämställda styrelser, är det angeläget att bolagen med statligt ägande driver utveck- lingen mot en balanserad könsfördelning på företagsledande befattningar. Bolag med stat- ligt ägande ska i övrigt arbeta aktivt med jäm- ställdhetsfrågor i hela sin verksamhet.

Bolagens arbete med hållbart företagande ska kommuniceras såväl externt som internt. Uppföljning av bolagets arbete med hållbart företagande sker integrerat med övriga ägarfrå- gor genom dialog mellan företrädare för ägaren och bolaget.

Bilaga 1 Riktlinjer för extern rapportering

Bilaga 2 Riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

127

129

Skr. 2013/14:140

Bilaga

RIKTLINJER FÖR EXTERN RAPPORTERING

Riktlinjer för extern rapportering

Regeringen beslutade den 29 november 2007 om nedanstående riktlinjer för extern rapportering för företag med statligt ägande. Dessa ersätter de tidigare riktlinjerna som beslutades 2002. Riktlinjerna har kompletterats med utökade och tydligare informa- tionskrav avseende hållbarhetsinformation. De statligt ägda företagen lyder under samma lagar som privatägda företag, exempel- vis aktiebolagslagen, bokförings- och årsredovisningslagen. Riktlinjerna är ett komplement till gällande redovisningslagstiftning och god redovisningssed. Företagen ska senast från och med det räkenskapsår som inleds den 1 januari 2008 rapportera enligt riktlinjerna.

INLEDNING

Staten är en betydande företagsägare i Sverige. Företagen representerar stora värden och företagen ägs ytterst gemensamt av svenska folket, vilket ställer krav på en öppen och professionell informationsgivning.

INFORMATIONSGIVNING

Ledord för regeringens förvaltning är öppenhet, aktivt ägande samt ordning och reda. Övergri- pande mål med förvaltningen av företagen är att skapa värde och att i förekommande fall se till att uttryckta samhällsintressen infrias. De statligt ägda företagens externa rapportering, som omfattar årsredovisning, kvartalsrapporter, bolagsstyrningsrapport, rapport om intern kontroll och hållbarhetsredovisning, ska vara lika transparent som i börsnoterade företag. Rapporteringen ska dels ge en god beskrivning av de statligt ägda företagens verksamhet, dels utgöra underlag för kontinuerlig uppföljning och utvärdering av företagens verksamhet och uppsatta mål. Regeringen kommer att utvär- dera efterlevnaden av riktlinjer för extern rapportering för företag med statligt ägande. Utvärderingen kommer att redovisas i regering- ens årliga skrivelse till riksdagen om företag med statligt ägande. En ansvarsfull och profes- sionell ägare bör bland annat ta ansvar för frågor om hållbar utveckling, som till exempel frågor som rör etik, miljö, mänskliga rättighe- ter, jämställdhet och mångfald. Det är alla företags ansvar, men de statligt ägda företagen ska vara föredömen och ligga i framkant i arbetet med detta. Regeringen förstärker sina högt ställda ambitioner på området och genom dessa riktlinjer ställer regeringen tydligare krav på rapportering och redovisning. I statens ägarpolicy anges att styrelserna i de statligt ägda företagen ansvarar för frågor som rör exempelvis etik, miljö, mänskliga rättigheter, jämställdhet och mångfald. Att företagen har en genomtänkt strategi för att hantera dessa hållbarhetsfrågor är en viktig del av regeringens ägarpolicy. Arbetet ska kommuniceras såväl internt som externt. Hållbarhetsredovisning är ett verktyg för att driva arbetet med hållbar utveckling framåt genom att systematiskt arbeta med tydlig rapportering och uppföljning. Styrelserna i de statligt ägda företagen ansva- rar för att företagen presenterar en hållbarhets- redovisning enligt Global Reporting Initiative (GRI):s riktlinjer som tillsammans med övrig finansiell rapportering utgör ett samlat under- lag för utvärdering och uppföljning. GRI:s riktlinjer är internationella normgivande riktlin- jer för hållbarhetsredovisning.

RIKTLINJERNAS TILLÄMPNING

Företag med statligt ägande ska tillämpa dessa riktlinjer. I de fall staten är en av flera ägare avser regeringen att i samråd med företaget

och övriga ägare verka för att dessa riktlinjer tillämpas även i de delägda företagen.

Riktlinjerna bygger på principen ”följa eller förklara”, som innebär att ett företag kan göra avvikelser från riktlinjerna om en tydlig förkla- ring med motivering till avvikelsen anges. Den konstruktionen gör riktlinjerna tillämpbara med bibehållen relevans bland alla företag, oavsett storlek eller bransch, utan att ge avkall på redo- visning och rapporteringens huvudsyfte. Styrelsen ska i årsredovisningen beskriva och ange hur riktlinjerna har tillämpats under det senaste räkenskapsåret, samt kommentera eventuella avvikelser.

ANSVARSFÖRHÅLLANDEN

Styrelserna i de statligt ägda företagen ansvarar för att företagens redovisning och rapportering följer dessa beslutade riktlinjer. Företagen ska snarast och senast från och med det räken- skapsår som inleds den 1 januari 2008 rappor- tera enligt riktlinjerna. Styrelserna i de statligt ägda företagen ansvarar för att företagen, utöver gällande redovisningslagstiftning och god redo- visningssed, i tillämpliga delar presenterar årsredovisning, kvartalsrapporter, samt boksluts- kommuniké enligt OMX Nordic Exchange Stock- holm AB:s1) regler i noteringsavtal. Det innebär också att företagen ska redovisa en bolagsstyr- ningsrapport och en rapport om intern kontroll enligt Svensk kod för bolagsstyrning.

Företagen ska också möta de krav som finns i lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. Därutöver ansvarar styrel- serna för att företagen presenterar en hållbar- hetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer. De regelverk som omger företag förändras och uppdateras löpande över tiden. De statligt ägda företagen förväntas följa utvecklingen och förändringar i lagar, normer och rekommenda- tioner i takt med att de förändras. Styrelsen ska följa utvecklingen och skyndsamt besluta om relevanta åtgärder till följd av förändring- arna.

PRINCIPER FÖR EXTERN RAPPORTERING OCH RAPPORTERINGSANSVAR

Årsredovisning

De statligt ägda företagen ska i årsredovis- ningen enligt bland annat årsredovisningslagen (1995:1554) ÅRL ge en rättvisande bild av utvecklingen av företagens verksamhet, ställ- ning och resultat i enlighet med lagar och praxis. I detta ingår exempelvis:

•Affärsidé, strategi, verksamhet, marknad, kunder och konkurrenter samt organisation.

•Risker och riskhantering, möjligheter och hot, känslighetsanalys som beskriver företa- gets huvudsakliga finansiella risker.

•n eskri ning a f retagets äsentliga

icke-finansiella risker och osäkerhetsfaktorer

1) Namnändrat till NASDAQ OMX Stockholm Aktiebolag.

av betydelse för att förstå företagets resultat, ställning och framtidsutsikter.

•Investeringar, förvärv och väsentliga händel- ser som inträffat under räkenskapsåret och efter dess slut.

•Företagets verksamhet inom forskning och utveckling.

•Styrelsens arbete och sammansättning under året.

•Ersättning till ledande befattningshavare och beskrivning av incitamentsprogram.

Därutöver ska årsredovisningen innehålla en redovisning av, eller information om:

•Beslutade finansiella och icke finansiella mål, fastställd utdelningspolicy, verksam- hetsmål och måluppfyllelse.

•Företagets etiska principer, uppförandekod och jämställdhetspolicy.

•Företagets arbete med hållbarhetsfrågor, inklusive arbete med jämställdhet, mångfald och andra etiska frågor.

•Regeringens uppdrag till företaget, mål kopplade till uppdraget och mätningar av måluppfyllelse såsom exempelvis kund- undersökningar. Dessa uppdrag kan vara formulerade på olika sätt för olika företag, exempelvis i propositioner, riksdags- skrivelser, betänkanden, SOU och bolags- ordningar.

•Företagets arbete med beaktande av reger- ingens riktlinjer och de policies som berör alla företag med statligt ägande, såsom exempelvis ägarpolicyn, dessa riktlinjer och riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare.

Hållbarhetsredovisning

En hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer ska publiceras på respektive företags hemsida i samband med publiceringen av företagets årsre- dovisning. Hållbarhetsredovisningen kan antingen vara en fristående rapport eller ingå som en del i årsredovisningsdokumentet.

I en hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer ingår exempelvis:

•Redogörelse och kort analys av vilka hållbar- hetsfrågor som bedömts som viktiga för företaget med motivering varför.

•Tydlig redovisning av risker och möjligheter med hänsyn till hållbarhetsfrågor, i synner- het sådana icke-finansiella risker och möjlig- heter som behövs för förståelsen av företa- gets utveckling, resultat och ställning.

•En tydlig redovisning av genomförd intres- sentanalys och intressentdialog i syfte att identifiera och ta ställning till väsentliga risker och möjligheter med hänsyn till håll- barhetsfrågor för företagets viktigaste intres- senter.

•Redogörelse för företagets strategier och anpassning till kraven om hållbar utveckling samt hur strategi och anpassning påverkar

128	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

130

Skr. 2013/14:140

Bilaga

RIKTLINJER FÖR EXTERN RAPPORTERING

Översikt av principer för redovisning av finansiell och icke-finansiell information

		FINANSIELL INFORMATION

MOTIV		Följa och bedöma företagens ekonomiska utveckling
MOTIV		Följa och bedöma företagens ekonomiska utveckling


KÄLLA		Lag och standard
KÄLLA		Lag och standard


GRUNDPRINCIP		IFRS
GRUNDPRINCIP		IFRS


ÅRLIG		Årsredovisning
ÅRLIG		Bokslutskommuniké
		Bokslutskommuniké

ICKE-FINANSIELL INFORMATION

Följa och bedöma företagens bolagsstyrning, hållbarhetsarbete och utförande av ev. samhällsuppdrag

Riktlinjer		Beslut av ägare
Riktlinjer		Beslut av ägare


Bolagskoden		Bolagsstämmobeslut
Bolagskoden		(Regeringens riktlinjer)
GRI		(Regeringens riktlinjer)
GRI		(Riksdagsbeslut)
		(Riksdagsbeslut)

Hållbarhetsredovisning		Redovisning av uppfyllelse
Bolagsstyrningsrapport		Redovisning av uppfyllelse
Bolagsstyrningsrapport		av ev. samhälllsuppdrag
Rapport för intern kontroll		av ev. samhälllsuppdrag
Rapport för intern kontroll

UNDER ÅRET	Kvartalsrapporter	Förekommande nyckeltal


LÖPANDE	Särskilda pressmeddelanden/informationsinsatser. Öppenhet gentemot allmänhet och media.
LÖPANDE

Lagar och rekommendationer som ger vägledning

Lagar och direktiv: Exempel på normgivande instanser:

• aktiebolagslagen (2005:551) ABL • bokföringslagen (1999:1078) BFL

• årsredovisningslagen (1995:1554) ÅRL

• lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, ÅRKL

• lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, ÅRFL

• lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m m • lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden

• International Accounting Standards Board, IASB • Bokföringsnämnden

• Nasdaq OMX Nordic

• Rådet för finansiell rapportering

• Europeiska gemenskapens institutioners rekommendationer som antas av branschorganisationen för revisorer och rådgivare, Far

• Kollegiet för svensk bolagsstyrning • Global Reporting Initiative, GRI

• SFF (Sveriges Finansanalytikers Förening)

företagets resultat och ställning nu och i framtiden.

•Redovisning av företagets ställningstaganden i egna policydokument och i form av interna- tionella konventioner, såsom exempelvis FN:s Global Compact.

•Redogörelse för hur det aktiva hållbarhets- arbetet bedrivs med mål, handlingsplaner, ansvarsfördelning, utbildningssatsningar samt styr- och incitamentssystem för upp- följning.

•En tydlig redovisning av resultat och mål med utgångspunkt i valda resultatindikato- rer. Dessa ska kompletteras med löpande text som förklarar utfall i förhållande till mål tillsammans med redovisning av nya mål.

•Redovisningsprinciper som tydliggör företa- gets utgångspunkter för redovisningen och avgränsningen för densamma.

Hållbarhetsredovisningen ska vara kvalitets- säkrad genom oberoende granskning och bestyrkande. Tidpunkten för avgivandet av redovisningen ska följa årsredovisningens rapporteringscykel.

Kvartalsrapporter

Företagen ska kvartalsvis publicera kvartals- rapporter.

Tidplan för publicering av rapporter

Företagen ska publicera kvartalsrapporter, bokslutskommunikéer samt årsredovisningar på företagets hemsida. Årsredovisningen bör finnas tillgänglig både i tryckt format och i PDF- format publicerad på företagets hemsida. Avseende hållbarhetsredovisning och delårsrap- porter ska de finnas tillgängliga i PDF-format på företagets hemsida.

•Årsredovisningen ska publiceras senast den 31 mars.

•Hållbarhetsredovisning ska publiceras senast den 31 mars.

•Bolagsstyrningsrapport och rapport om intern kontroll ska publiceras senast den 31 mars.

•Bokslutskommunikén (Q4) ska senast publice- ras den 15 februari.

•Halvårsrapporten (Q2) ska publiceras senast den 15 augusti.

•Kvartalsrapporter för januari–mars (Q1) ska publiceras senast den 30 april.

•Kvartalsrapporter för januari–september (Q3) ska publiceras senast den 30 oktober.

Utvärdering

Efterlevnaden av dessa riktlinjer kommer att utvärderas och redovisas i regeringens årliga skrivelse till riksdagen om företag med statligt ägande.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

129

131

Skr. 2013/14:140

Bilaga

RIKTLINJER FÖR ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare

Regeringen beslutade den 20 april 2009 om nedanstående riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande.

INLEDNING

Staten är en betydande företagsägare i Sverige. Staten har ett stort ansvar att vara en aktiv och professionell ägare. Regeringen förvaltar de statligt ägda företagen. Regeringens övergri- pande mål med förvaltningen av företagen är att skapa värde och i förekommande fall se till att de uttryckta samhällsintressena infrias. Rimliga och väl avvägda ersättningar till de ledande befattningshavarna är en central del för att uppnå det målet. Rimliga ersättningar är även viktiga för förtroendet för näringslivet.

Regeringens förvaltning av de statligt ägda företagen ska vara både öppen och tydlig. De statligt ägda företagens externa rapportering ska därför vara minst lika genomlyst som de noterade företagens. Detta gäller även ersätt- ningar till de ledande befattningshavarna.

Det är viktigt att styrelserna behandlar frågor om ersättning till de ledande befattningsha- varna på ett medvetet, ansvarsfullt och trans- parent sätt och att styrelserna försäkrar sig om att den totala ersättningen är rimlig, präglad av måttfullhet och väl avvägd, samt bidrar till en god etik och företagskultur.

Regeringen kommer att följa upp och utvär- dera efterlevnaden av dessa riktlinjer. Utvärde- ringen avser att behandla hur företagen tilläm- pat riktlinjerna och levt upp till riktlinjernas ersättningsprinciper. Utvärderingen kommer att redovisas i regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redogörelse för företag med statligt ägande.

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Dessa riktlinjer ersätter regeringens tidigare riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande (2008-07-03). Styrelsen ansvarar för att tidigare ingångna avtal med ledande befatt- ningshavare innefattande villkor om rörlig lön omförhandlas så att de överensstämmer med dessa riktlinjer. Andra ingångna avtal med ledande befattningshavare som strider mot dessa riktlinjer bör omförhandlas.

Riktlinjerna utgör en del av den statliga ägarpolicyn1). Riktlinjerna avser företag som staten genom sitt ägande har ett bestämmande inflytande över på motsvarande sätt som anges i 1 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551). Dessa företag ska vidare tillämpa riktlinjerna i sina dotterföretag. I övriga företag där staten direkt eller genom ett företag är delägare bör regeringen respektive företaget i dialog med övriga ägare verka för att riktlinjerna tillämpas så långt som möjligt.

STYRELSENS ANSVARSOMRÅDE

Styrelserna i de statligt ägda företagen ska på motsvarande sätt som i noterade företag, föreslå bolagsstämman riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare för beslut och därmed tillämpa reglerna för detta som huvud- sakligen finns i 8 kap. 51–54 §§ aktiebolags- lagen (2005:551). Styrelsens förslag till

1)Ingår i verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande (regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redogörelse för företag med statligt ägande).

riktlinjer ska vara förenliga med regeringens riktlinjer.

Av styrelsens förslag till riktlinjer ska bland annat framgå

•hur styrelsen säkerställer att ersättningarna följer dessa riktlinjer, och

•att det ska finnas skriftligt underlag som utvisar bolagets kostnad innan beslut om enskild ersättning beslutas.

Det är hela styrelsens ansvar att fastställa ersättning till den verkställande direktören. Styrelsen ska även säkerställa att såväl den verkställande direktörens som övriga ledande befattningshavares ersättningar ryms inom de riktlinjer som beslutats av bolagsstämman.

Styrelsen ska säkerställa att den verkstäl- lande direktören tillser att företagets ersätt- ningar till övriga anställda bygger på ersätt- ningsprinciperna enligt nedan.

Styrelsen ska redovisa de särskilda skäl som finns för att i ett enskilt fall avvika från reger- ingens riktlinjer.

ERSÄTTNINGSPRINCIPER

Den totala ersättningen till ledande befatt- ningshavare ska vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd, och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och företagskultur. Ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till jämförbara företag utan präglas av måttfullhet. Detta ska vara vägledande också för den totala ersättningen till övriga anställda.

Rörlig lön ska inte ges till ledande befatt- ningshavare. Med beaktande av övriga princi- per i dessa riktlinjer är det möjligt att ge rörlig lön till övriga anställda.

Pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda, såvida de inte följer tillämplig kollektiv pen- sionsplan, och avgiften bör inte överstiga 30 procent av den fasta lönen. I de fall företaget avtalar om en förmånsbestämd pensionsför- mån, ska den således följa tillämplig kollektiv pensionsplan. Eventuella utökningar av den kollektiva pensionsplanen på lönedelar översti- gande de inkomstnivåer som täcks av planen ska vara avgiftsbestämda. Företagets kostnad för pension ska bäras under den anställdes aktiva tid. Inga pensionspremier för ytterligare pensionskostnader ska betalas av företaget efter att den anställde har gått i pension. Pensionsåldern ska inte understiga 62 år och bör vara lägst 65 år.

Vid uppsägning från företagets sida ska uppsägningstiden inte överstiga sex månader. Vid uppsägning från företagets sida kan även avgångsvederlag utgå motsvarande högst arton månadslöner. Avgångsvederlaget ska utbetalas månadsvis och utgöras av enbart den fasta månadslönen utan tillägg för förmåner. Vid ny anställning eller vid erhållande av inkomst från näringsverksamhet ska ersättningen från det uppsägande företaget reduceras med ett belopp som motsvarar den nya inkomsten under den tid då uppsägningslön och avgångs- vederlag utgår. Vid uppsägning från den anställdes sida ska inget avgångsvederlag utgå.

Avgångsvederlag utbetalas aldrig längre än till 65 års ålder.

REDOVISNING

De statligt ägda företagen ska redovisa ersätt- ningar till de ledande befattningshavarna på motsvarande sätt som noterade företag. Det innebär att de statligt ägda företagen ska iaktta de särskilda regler om redovisning av ersätt- ningar till de ledande befattningshavarna som gäller för noterade företag och publika aktie- bolag. Reglerna för detta återfinns huvudsak- ligen i aktiebolagslagen (2005:551) och i årsredovisningslagen (1995:1554). Dessutom ska ersättningen för varje enskild ledande befattningshavare särredovisas med avseende på fast lön, förmåner och avgångsvederlag.

Styrelsen ska vid årsstämman redovisa om tidigare beslutade riktlinjer har följts eller inte och skälen för eventuell avvikelse. Vidare ska bolagets revisor inför varje årsstämma lämna ett skriftligt och undertecknat yttrande till styrelsen avseende om revisorn anser att de riktlinjer som gällt sedan föregående årsstämma har följts eller inte.

Härutöver ska även styrelsens ordförande vid årsstämman muntligen redogöra för de ledande befattningshavarnas ersättningar och hur de förhåller sig till de av bolagsstämman beslu- tade riktlinjerna.

DEFINITIONER

•Med ledande befattningshavare avses verkställande direktör och andra perso- ner i företagets ledning. Denna krets motsvaras av de personer som avses i 8 kap. 51 § aktiebolagslagen (2005:551). Det omfattar exempelvis personer som ingår i ledningsgrupper eller liknande organ och chefer som är direkt under- ställda den verkställande direktören.

•Med ersättning avses alla ersättningar och förmåner till den anställde, såsom lön, förmåner och avgångsvederlag. Även ersättning från företag i samma koncern ska inkluderas.

•Med förmåner avses olika former av ersättning för arbete som ges i annat än kontanter, exempelvis pension samt bil-, bostads- och andra skattepliktiga förmå- ner.

•Med rörlig lön avses exempelvis incita- mentsprogram, gratifikationer, ersättning från vinstandelsstiftelser, provisionslön och liknande ersättningar.

•Med avgiftsbestämd pension (premiebe- stämd pension) avses att pensionspre- mien är bestämd som en viss procent av den nuvarande fasta lönen.

•Med förmånsbestämd pension avses att pensionens storlek är bestämd som en viss procent av en viss definierad fast lön.

•Med dotterföretag avses de juridiska personer som avses i 1 kap. 11 § aktie- bolagslagen (2005:551).

130	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

132

Skr. 2013/14:140

Bilaga

Adressregister

Akademiska Hus	Dom Shvetsii
Box 483	Ul. Malaya Konyushennaya 1-3,
401 27 Göteborg	block A
Telefon: 031-63 24 00	191186 S:t Petersburg, Ryssland
info@akademiskahus.se
www.akademiskahus.se	Dramaten
	Box 5037
Almi Företagspartner	102 41 Stockholm
Box 70394	Telefon: 08-665 61 00
107 24 Stockholm	info@dramaten.se
Telefon: 0771-55 85 00	www.dramaten.se
info@almi.se
www.almi.se	ESS, European Spallation Source
	Box 176
APL,	221 00 Lund
Apotek Produktion & Laboratorier	Telefon: 046-888 30 00
Box 5071	info@esss.se
141 05 Kungens Kurva	www.europeanspallationsource.se
Telefon: 010-447 96 00
info@apl.se	Fouriertransform
www.apl.se	Sveavägen 17, 10 tr.
	111 57 Stockholm
Apoteket	Telefon: 08-410 40 600
Box 3001	info@fouriertransform.se
169 03 Solna	www.fouriertransform.se
Telefon: 010-447 50 00
kundservice@apoteket.se	Green Cargo
www.apoteket.se	Box 39
	171 11 Solna
Apoteksgruppen	Telefon: 010-455 40 00
Box 7264	info@greencargo.com
103 89 Stockholm	www.greencargo.com
Telefon: 08-563 022 00
info@apoteksgruppen.se	Göta kanalbolag
www.apoteksgruppen.se	Box 3
	591 21 Motala
Arlandabanan Infrastructure	Telefon: 0141-20 20 50
Box 70378	info@gotakanal.se
107 24 Stockholm	www.gotakanal.se
Telefon: 08-22 40 10
info@arlandabanan.se	Infranord
www.arlandabanan.se	Box 1803
	171 21 Solna
Bilprovningen	Telefon: 010-121 10 00
Box 7020	info@infranord.se
164 07 Kista	www.infranord.se
Telefon: 0771-600 600
kundtjanst@bilprovningen.se	Inlandsinnovation
www.bilprovningen.se	Akademigatan 2
	831 40 Östersund
Bostadsgaranti	Telefon: 0771-150180
Box 26029	info@inlandsinnovation.se
100 41 Stockholm	www.inlandsinnovation.se
Telefon: 08-545 047 00
abo@bostadsgaranti.se
www.bostadsgaranti.se

Jernhusen

Box 520

101 30 Stockholm Telefon: 08-410 626 00 info@jernhusen.se www.jernhusen.se

Lernia

Box 1181

111 91 Stockholm Telefon: 0771-650 650 info@lernia.se www.lernia.se

LKAB

Box 952 971 28 Luleå

Telefon: 0771-760 000 info@lkab.com www.lkab.com

Metria

801 83 Gävle

Telefon: 010-121 80 00 info@metria.se www.metria.se

Miljömärkning Sverige

118 80 Stockholm Telefon: 08-55 55 24 00 info@svanen.se www.svanen.se

Miljöstyrningsrådet

Vasagatan 15-17

111 20 Stockholm Telefon: 08-700 66 90 info@msr.se www.msr.se

Operan

Box 16094

103 22 Stockholm Telefon: 08-791 43 00 info@operan.se www.operan.se

Orio

611 81 Nyköping Telefon: 0155-24 40 00 info@orio.com www.orio.com

PostNord

105 00 Stockholm Telefon: 010-436 00 00 info@postnord.se www.postnord.se

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

ADRESSREGISTER

RISE

Box 3072

103 61 Stockholm Telefon: 08-566 482 50 info@ri.se

www.ri.se

Samhall

Box 27705

115 91 Stockholm Telefon: 08-553 411 00 kontakt@samhall.se www.samhall.se

SAS

195 87 Stockholm Telefon: 08-797 00 00 investor.relations@sas.se www.sasgroup.net

SBAB

Box 27308

102 54 Stockholm Telefon: 0771-45 30 00 kundcenter@sbab.se www.sbab.se

SEK

Box 194

101 23 Stockholm Telefon: 08-613 83 00 info@sek.se www.sek.se

105 50 Stockholm Telefon: 010-751 60 00 diariet@sj.se

www.sj.se

SOS Alarm

Box 19546

104 32 Stockholm Telefon: 08-407 30 00 webb@sosalarm.se www.sosalarm.se

Specialfastigheter

Box 632

581 07 Linköping Telefon: 010-788 62 00 info@specialfastigheter.se www.specialfastigheter.se

131

133

Skr. 2013/14:140

Bilaga

ADRESSREGISTER

SSC (Svenska rymdaktiebolaget)	Svevia	Vasallen
Box 4207	Box 4018	Box 244
171 04 Solna	171 04 Solna	701 44 Örebro
Telefon: 08-627 62 00	Telefon: 08-404 10 00	Telefon: 019-764 86 00
info@sscspace.com	kontakt@svevia.se	info@vasallen.se
www.sscspace.com	www.svevia.se	www.vasallen.se
Statens Bostadsomvandling, Sbo	Swedavia	Vattenfall
Stubbengatan 2	190 45 Stockholm-Arlanda	169 92 Stockholm
703 44 Örebro	Telefon: 010-109 00 00	Telefon: 08-739 50 00
Telefon: 060-16 21 20	info@swedavia.se	info@vattenfall.se
info@sbo.se	www.swedavia.se	www.vattenfall.se
www.sbo.se
	Swedesurvey	VisitSweden
Sveaskog	801 82 Gävle	Box 3030
Torsgatan 4	Telefon: 026-63 33 00	103 61 Stockholm
105 22 Stockholm	info@swedesurvey.se	Telefon: 08-789 10 00
Telefon: 0771-787 000	www.swedesurvey.se	reception@visitsweden.com
info@sveaskog.se		www.visitsweden.com
www.sveaskog.se	Swedfund International
	Box 3286	Voksenåsen
Svedab	103 65 Stockholm	Ullveien 4
Box 4044	Telefon: 08-725 94 00	NO-0791 Oslo, Norge
203 11 Malmö	info@swedfund.se	Telefon: +47-22 81 15 00
Telefon: 040-660 98 80	www.swedfund.se	hotell@voksenaasen.no
info@svedab.se		www.voksenaasen.no
www.svedab.se	Systembolaget
	103 84 Stockholm
Svenska Skeppshypotek	Telefon: 08-503 300 00
Box 11010	kundtjanst@systembolaget.se
404 21 Göteborg	www.systembolaget.se
Telefon: 031-63 12 50
loan@svenskaskeppshypotek.se	TeliaSonera
www.svenskaskeppshypotek.se	106 63 Stockholm
	Telefon: 08-504 550 00
Svenska Spel	press@teliasonera.com
621 80 Visby	www.teliasonera.com
Telefon: 010-120 00 00
kundservice@svenskaspel.se	Teracom Group
www.svenskaspel.se	Box 30150
	104 25 Stockholm
	Telefon: 08-555 420 00
	kundtjanst@teracom.se
	www.teracom.se

132	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2013

134

Finansdepartementet

Skr. 2013/14:140

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 juni 2014

Närvarande: statsministern Reinfeldt, ordförande, statsråden Björklund, Ask, Erlandsson, Hägglund, Borg, Billström, Adelsohn Liljeroth, Norman, Attefall, Engström, Kristersson, Ullenhag, Hatt, Lööf, Enström, Arnholm

Föredragande: statsrådet Norman

Regeringen beslutar skrivelse 2013/14:140 2014 års redogörelse för företag med statligt ägande.

135