Regeringens skrivelse 2013/14:130

Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. Skr.

2013 2013/14:130

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 15 maj 2014

Fredrik Reinfeldt

Peter Norman

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av de allmänna pensions- fondernas (AP-fondernas) verksamhet t.o.m. 2013. I redovisningen ingår

bl.a. en sammanställning av AP-fondernas årsredovisningar 2013, utvärdering av AP-fondernas verksamhet i ett längre perspektiv samt AP- fondernas arbete med hållbarhetsfrågor.

Det samlade resultatet för Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna (buffertfonderna) uppgick till 128 miljarder kronor 2013. En hög andel aktier i kombination med en stark utveckling på underliggande aktie- marknader förklarar resultatet. Det förvaltade kapitalet i buffertfonderna uppgick till 1 058 miljarder kronor i slutet av 2013.

Buffertfondernas redovisade avkastning jämfört med inkomstindex och totalt fondkapital (procent per år och miljarder kronor)

 

2013

2012

2011

2010

2009

2001-2013

Avkastning (%)

13,5

11,6

-1,9

10,2

19,4

4,7

Inkomstindex (%)1

3,7

4,9

1,9

0,3

6,2

3,3

Totalt fondkapital (mdkr)

1 058

958

873

895

827

 

Not 1: Inkomstindex visar genomsnittsinkomstens utveckling och ligger till grund för uppräkning av skulden i inkomstpensionssystemet.

Buffertfondernas avkastning har uppvisat stora

variationer över

åren i

takt med utvecklingen på de finansiella

marknaderna.

Fondernas

avkastning sedan start 2001 uppgår till 4,7 procent per år, vilket väl överstiger ökningen i inkomstindex – det index som ligger till grund för

uppräkningen av skulden i inkomstpensionssystemet. Fonderna har

1

Skr. 2013/14:130

därmed bidragit positivt till den långsiktiga finansieringen av systemet.

 

 

Regeringen kan konstatera att trots en mycket krävande utveckling på de

 

 

finansiella marknaderna under 2000-talet, börjar nu buffertfonderna bidra

 

 

till förmögenhetsbildningen i inkomstpensionssystemet såsom avsågs när

 

 

det nuvarande AP-fondssystemet infördes 2001.

 

 

 

 

 

 

 

 

Första–Fjärde

AP-fondernas

 

långsiktiga

 

avkastning

 

överstiger

 

respektive fonds

interna

mål

 

för

tioårsperioden

2004–2013.

Den

 

övergripande tillgångsallokeringen med en hög andel aktier bidrog till

 

resultatlyften 2012 och 2013. Regeringen ser positivt på

att

Första–

 

Fjärde

AP-fonderna

alltmer

kommit

att

fokusera

på

långsiktiga

 

strategiska beslut i förhållande till mer kortfristiga perspektiv, men anser

 

 

att det bör ske en tydligare redovisning av de överväganden som ligger

 

 

till grund för de strategiska allokeringsbeslut som tas. Regeringen ser

 

även positivt på Första–Fjärde AP-fondernas fortsatta diversifiering av

 

investeringsstrategier och förvaltning. Resultaten för Första–Fjärde AP-

 

 

fondernas aktiva förvaltning har förbättrats de senaste åren, men brister i

 

 

jämförbarhet över tid gör att resultaten bör tolkas försiktigt.

 

 

 

 

 

Sjätte AP-fondens totalavkastning på 9,2 procent 2013 bidrog till att

 

lyfta fondens resultat på längre

löptider,

men

resultaten

är

fortsatt

 

väsentligt lägre än det nya ambitiösa mål som fondens styrelse fastställde

 

 

2012.

Avkastningen

över

tid

överstiger

dock

utvecklingen

 

inkomstindex, vilket innebär att fonden bidragit till den långsiktiga

 

uppbyggnaden av tillgångar i inkomstpensionssystemet. Strategiskiftet

 

 

2011 mot mogna onoterade företag är positivt och synes ha gett resultat.

 

 

 

Sjunde AP-fondens förvalsalternativ (AP7 Såfa) avkastade dubbelt så

 

 

mycket som den genomsnittliga avkastningen för privata fonder i

 

premiepensionssystemet

2010–2013.

Förvalsalternativets

stora

aktie-

 

exponering och aktiemarknadens uppgång 2013 förklarar resultatet.

 

Avkastningen sedan start 2001 har även väl överträffat utvecklingen i

 

inkomstindex, vilket innebär att pensionssparandet utvecklats bättre än

 

 

den genomsnittliga inkomstutvecklingen i samhället.

 

 

 

 

 

 

 

Regeringen anser att integration av hållbarhetsfrågor är centralt för AP-

 

 

fondernas verksamhet och av stor betydelse för allmänhetens förtroende

 

 

för fonderna och pensionssystemet. AP-fondernas arbete med hållbarhet

 

 

faller väl ut i en internationell jämförelse med andra pensionsfonder.

 

Regeringen ser positivt på AP-fondernas arbete men anser det angeläget

 

 

att fonderna ser över möjligheterna att utveckla arbetet utifrån de

 

rekommendationer som lämnats. Regeringen lägger även stor vikt vid

 

ersättningsfrågor. Uppföljning av kostnader för ersättningar m.m. för

 

2013 visar att AP-fonderna följer sina interna riktlinjer, vilket är positivt.

 

 

Pensionsgruppen,

som

består

av

allianspartierna

och

Social-

 

demokraterna, enades den 12 mars 2014 om vissa förändringar i

 

pensionssystemenet. De delar i överenskommelsen som

berör

AP-

 

fonderna handlar bl.a. om förändring av Första–Fjärde och Sjätte AP-

 

fondernas struktur och placeringsregle samt förändringar som syftar till

 

 

en mer kostnadseffektiv förvaltning. Förändringarna avses genomföras

 

 

sommaren 2016. Regeringen förutsätter att AP-fonderna fullföljer sitt

 

nuvarande uppdrag att förvalta kapitalet till största möjliga

nytta

för

 

dagens och framtidens pensionärer till dess att det nya regelverket träder

 

2

i kraft.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Innehållsförteckning

Skr. 2013/14:130

1

Inledning..........................................................................................

 

5

2

AP-fonderna och statens pensionssystem ........................................

7

 

2.1

Det statliga allmänna pensionssystemet ............................

7

 

2.2

Buffertfonderna i inkomstpensionssystemet......................

8

 

 

2.2.1

AP-fondernas roll som buffert..........................

9

 

 

2.2.2

AP-fondernas roll som långsiktig finansiär ....

10

 

2.3

Inkomstpensionssystemets finansiella ställning ..............

10

3

Utvecklingen på finansmarknaderna..............................................

13

3.1Utvecklingen på aktie- och obligationsmarknaderna

 

sedan

2001

.......................................................................

3.2

Obligationsmarknaden 2001–2013..................................

14

3.3Avkastningen på aktie- och obligationsmarknaderna

 

 

200113.......................................................................–20

15

4 AP-fondernas redovisade verksamhet............................................

17

4.1

Första–Fjärde AP-fonderna .............................................

17

 

4.1.1

Första AP-fondens redovisade resultat ...........

18

 

4.1.2

Andra AP-fondens redovisade resultat ...........

21

 

4.1.3

Tredje AP-fondens redovisade resultat...........

24

 

4.1.4

Fjärde AP-fondens redovisade resultat...........

26

4.2

Sjätte AP-fondens redovisade resultat.............................

29

4.3Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas kostnader och

 

personal ...........................................................................

33

4.4

Sjunde AP-fonden ...........................................................

37

5 Utvärdering av AP-fondernas verksamhet .....................................

41

5.1

Buffertfonderna i inkomstpensionssystemet....................

41

5.2Utvärdering av Första–Fjärde AP-fondernas

 

 

 

förvaltning .......................................................................

48

 

 

5.2.1

Strategisk förvaltning .....................................

48

 

 

5.2.2

Aktiv förvaltning ............................................

57

 

5.3

Utvärdering av Sjätte AP-fondens förvaltning ................

60

 

5.4

Utvärdering av Sjunde AP-fondens förvaltning ..............

65

 

 

5.4.1

Strategisk förvaltning .....................................

65

 

 

5.4.2

Aktiv förvaltning ............................................

68

6

Hållbarhet och övriga förvaltningsfrågor.......................................

70

 

6.1

Hållbarhet, ägarstyrning, och ersättningar.......................

70

 

6.2

Övriga förvaltningsfrågor................................................

79

Bilaga 1 Policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna

Bilaga 2 Placeringsbestämmelser för AP-fondernas verksamhet i sammandrag

Bilaga 3 Utdrag ur årsredovisning för Första AP-fonden Bilaga 4 Utdrag ur årsredovisning för Andra AP-fonden Bilaga 5 Utdrag ur årsredovisning för Tredje AP-fonden Bilaga 6 Utdrag ur årsredovisning för Fjärde AP-fonden

3

Skr. 2013/14:130 Bilaga 7 Utdrag ur årsredovisning för Sjätte AP-fonden Bilaga 8 Utdrag ur årsredovisning för Sjunde AP-fonden Bilaga 9 Underlag från McKinsey & Company

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträdet den 15 maj 2014

4

1

Inledning

 

Skr. 2013/14:130

Det

allmänna

statliga

ålderspensionssystemet reformerades

1 januari

1999 som ett resultat av en bred partiuppgörelse

mellan Social-

demokraterna

och de

fyra borgliga partierna. Det förmånsbestämda

pensionssystemet – som omfattade ATP och folkpension – ersattes då av ett avgiftsbestämt system – som omfattar inkomstpension, garantipension och premiepension (se vidare avsnitt 2.1). Inom ramen för det avgifts-

bestämda

pensionssystemet

verkar

de

allmänna

pensionsfonderna

(Första,

Andra, Tredje, Fjärde, Sjätte och Sjunde AP-fonderna) som

statliga myndigheter. Samtliga fonder utom Sjätte AP-fonden regleras i

lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Sjätte AP-

fondens verksamhet startade 1996 och regleras i lagen (2000:193) om

Sjätte AP-fonden (med ikraftträdande 1 januari 2001).

 

Enligt

lag ska AP-fonderna

årligenöverlämna

en årsredovisning och

revisionsberättelse till regeringen. Sjätte AP-fonden ska dessutom lämna en egen utvärdering av fondens förvaltning. Regeringen ska sedan ställa

samman fondernas årsredovisningar och utvärdera förvaltningen av fondkapitalet. Regeringens analysoch slutsatser, tillsammans med AP- fondernas årsredovisningar, ska överlämnas till riksdagen senast den 1 juni året efter räkenskapsåret.

I denna skrivelse utvärderas AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2013. Avsnitt 2 innehåller en översiktlig beskrivning av AP-fondernas roll i det allmänna pensionssystemet. Avsnitt 3 sammanfattar utvecklingen på de finansiella marknaderna sedan 2001. Avsnitt 4 sammanställer AP- fondernas resultat och kostnader baserat på AP-fondernas årsredovis- ningar. Avsnitt 5 redovisar regeringens utvärdering av AP-fondernas förvaltning. Inledningsvis i kapitletanalyseras buffertfondernas samlade bidrag till inkomstpensionssystemet fr.o.m. 2001, dvs. under den period

som de ingått i systemet med nuvarande regler. Därefter utvärderas styrelsernas strategiska förvaltning i ett långsiktigt perspektiv, bl.a. med utgångspunkt i AP-fondernas mål och inkomstindex. Här används långa utvärderingsperioder, främst på tio år. Resultatet av AP-fondernas aktiva förvaltning utvärderas däremot över kortare tidshorisonter. Sjätte AP- fondens långsiktiga avkastning baseras på fondens olika delportföljer och sedan fondens start 1996. Sjunde AP-fonden utvärderas i förhållande till

de privata alternativen i premiepensionssystemet. Avsnitt 6 behandlar hållbarhetsfrågor avseende miljö, etik, ersättningar m.m. Avsnittet tar även upp övriga förvaltningsfrågor, bl.a. Riksrevisionens rapport om Sjunde AP-fonden – Svarar förvaltningen av premiepensionen mot spararnas krav? (RiR 2013:14) i de delar som rör Sjunde AP-fondens

interna styrning och kontroll, och de viktigaste iakttagelserna

från

revisorernas granskning av intern styrning i samtliga AP-fonder.

 

I bilaga 1 återfinns Regeringens policy för styrning och utvärdering av

 

AP-fonderna.

I bilaga 2

återfinns

Första–Fjärde

AP-fondernas

placeringsregler i sammandrag. Utdrag ur AP-fondernas årsredovisningar

 

återfinns i bilagorna 3–8.

Årsredovisningarna finns i

sin helhet

på

5

Skr. 2013/14:130

respektive

1

Liksom tidigare år

har

extern

expertis

fonds webbplats.

 

anlitats i arbetet med den årliga

utvärderingen

av

AP-fondernas

 

verksamhet. Konsulterna McKinsey & Company bistår

utvärderingen

 

och har därtill gjort en särskild studie av AP-fondernas arbete i frågor om

 

 

hållbarhet (bilaga 9). Den årliga revisionen har utförts av revisorer från

 

Ernst & Young.

 

 

 

 

 

 

 

 

Pensionsgruppens överenskommelse 12 mars 2014 om vissa

 

 

 

 

förändringar i pensionsöverenskommelsen

 

 

 

 

 

 

 

Pensionsgruppen – som består av Socialdemokraterna, Moderaterna,

 

Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna – enades den 12 mars

 

2014 om vissa förändringar i pensionsöverenskommelsen. Pensions-

 

gruppens syn är att pensionssystemet i grunden fungerar väl, men att

 

förändringar i omvärlden och erfarenheter från de första femton åren av

 

AP-fondssystemet ger skäl till att se över ett antal delar av systemet.

 

Översynen innebär bl.a. att förslag tas fram avseende förändring av AP-

 

fondernas struktur och placeringsregler, en jämnare utveckling av

 

inkomstpensionerna, ett längre arbetsliv och förändring av premie-

 

pensionssystemet. Den nya överenskommelsen är

av

övergripande

 

karaktär och har varierande detaljeringsgrad för de olika delarna. För alla

 

 

delar gäller att det krävs fortsatt arbete och beredning innan regeringen

 

kan lämna definitiva och precisa förslag till riksdagen.

 

 

 

 

 

 

De delar som mer direkt berör

AP-fonderna

handlar

bl.a. om

 

förändring av Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas struktur och

 

placeringsregler. En separat huvudman för fonderna bör inrättas och

 

huvudmannen bör vara nära kopplad till Pensionsmyndigheten. Tre

 

oberoende myndigheter får till uppgift att förvalta buffertkapitalet.

 

Huvudmannen bör ange mål för förvaltningen av kapitalet och utforma

 

en referensportfölj. De tre myndigheterna får jämfört med i dag friare

 

placeringsregler. Förändringarna syftar till en mer

kostnadseffektiv

 

förvaltning.

Förändringarna

avses

genomföras

 

sommaren

2016.

 

Regeringen förutsätter att AP-fonderna fullföljer sitt uppdrag att förvalta

 

kapitalet till största möjliga nytta för dagens och framtidens pensionärer

 

intill dess det nya regelverket är på plats.

 

 

 

 

 

 

 

I fråga om premiepensionen framhölls i den nya överenskommelsen att

 

 

det finns svagheter i premiepensionssystemet relaterade till bristande

 

finansiell kunskap hos sparare, höga

kostnader

och stor

framtida

 

spridning i utfall av premiepensionssparande. Det behöver därför vidtas

 

åtgärder för att förändra premiepensionssystemet. De alternativ som

 

tidigare presenterats i premiepensionsöversynen

bör

fortsätta

beredas

inom Regeringskansliet. Ett av underlagen i frågan utgörs av rapporten Vägval för premiepensionen (Ds 2013:35) som presenterades av Finans- departementet i maj 2013.

1 www.ap1.se, www.ap2.se, www.ap3.se, www.ap4.se, www.apfond6.se och www.ap7.se.

6

2

AP-fonderna och statens pensionssystem Skr. 2013/14:130

2.1Det statliga allmänna pensionssystemet

Det svenska pensionssystemet kan sägas bestå av tre delar. I grunden

 

finns det statliga allmänna pensionssystemet, i vilket AP-fonderna ingår,

 

och som omfattar samtliga medborgare i Sverige. Den andra delen är

 

tjänstepensionen som är en överenskommelse mellan arbetsgivare och

 

arbetstagare, ofta i form av kollektivavtal. Därutöver finns möjlighet till

 

privat avdragsgillt pensionssparande som, till skillnad från de övriga två

 

delarna, är helt frivillig.

 

 

 

 

 

 

Det statliga allmänna pensionssystemet består av inkomstpension och

 

premiepension. Det finns även övergångsregler i form av s.k. tilläggs-

 

pension för dem som tjänat in till pension under det tidigare pensions-

 

systemet

(dvs.

fram

till

1999).

Därtill

finns

garantipension

för

pensionärer som har låg eller ingen inkomstpension. Det allmänna

 

pensionssystemet

beskrivs

utförligt i

Pensionsmyndighetens Orange

 

rapport – Pensionssystemets årsredovisning 2013.

 

 

 

Figur 2.1 AP-fonderna och det svenska pensionssystemet

Källa: McKinsey, bilaga 9.

Avgiften

till

det statliga allmänna pensionssystemet är fast

och uppgår

 

 

 

 

 

2

 

 

till 18,5 procent av pensionsgrundande inkomster.Huvudelen av av-

giften,

16

procentenheter,

rättger

till

inkomstpension.

Resten,

2,5 procentenheter, sparas till

premiepension. Inkomst-

och

premie-

pensionssystemen är finansiellt självständiga system (autonoma system),3 medan övriga pensionsförmåner finansieras via statsbudgeten. Inkomst- pensionssystemet är ett fördelningssystem, medan premiepensions- systemet är ett fullt fonderat system.

2 Upp till 7,5 basbelopp (motsvarande 424 500 kronor 2013) avsätts 18,5 procent av en arbetstagares lön till allmän pension.

3 Autonomt betyder i sammanhanget att systemet är självreglerande och oberoende av

statsbudgeten för sin finansiering.

7

Skr. 2013/14:130

I inkomstpensionssystemet

sker inget individuellt sparande utan

 

individen erhåller s.k. pensionsrätter på grundval av pensionsgrundande

 

 

inkomster.

Det

 

antal

pensionsrätter

som

individen

har

 

pensionstillfället är

det som

ligger till grund för den årliga pensionen

 

under individens återstående livstid. Utbetalningen av inkomstpensionen

 

 

finansieras av samtida pensionsavsättningar till systemet.

 

 

 

 

Vid

utgången

av

2013

hade

Premiepensionssystemet

6,4 miljoner

 

sparare

och

marknadsvärdet

för

premiepensionskapitalet

 

uppgick

till

 

602 miljarder kronor. I systemet har spararen möjlighet att välja i vilka

 

fonder pensionsmedlen ska placeras. På Pensionsmyndighetens fondtorg

 

 

finns det omkring 850 fonder att välja i mellan. Den som inte vill eller

 

anser sig inte kunna välja sinafår medel placerade i systemets

 

förvalsalternativ, AP7 Såfa (Statens årskullsförvaltningsalternativ), som

 

 

förvaltas av Sjunde AP-fonden. Sjunde AP-fonden är den enskilt största

 

 

fondförvaltaren med ett förvaltat kapital på 186 miljarder kronor eller

 

drygt 30 procent av det totala premiepensionskapitalet. Drygt 3 miljoner

 

 

premiepensionssparare

(ca

45 procent

av

spararna)

har sitt

kapital

 

placerat i Såfa. När en individ pensioneras ligger det samlade värdet av

 

 

individens premiepensionstillgångar

till

grund för den

 

pension

som

 

erhålls

från

premiepensionssystemet. Sjunde

AP-fondens

verksamhet

beskrivs mer utförligt i avsnitt 4 och regeringens bedömning av verksam- heten redovisas i avsnitt 5.

2.2Buffertfonderna i inkomstpensionssystemet

I

samband med

införandet av

nuvarande pensionssystem 2001,

fördelades drygt 130 miljarder kronor vardera till Första–Fjärde AP-

fonderna. De fick även samma regelverk och uppdrag formulerat i lagen

(2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) och dess förarbeten

(prop. 1999/2000:46).

 

 

På ett övergripande plan ska kapitalet i AP-fonderna förvaltas så att det blir till största möjliga nytta för inkomstpensionssystemet. Förvaltningen ska ha sin utgångspunkt i pensionssystemets åtagande, dvs. avkastning

och risk ska tolkas i termer av utgående pensioner. Målet är att lång- siktigt maximera avkastningen i förhållande till risken i placeringarna. Den totala risknivån i förvaltningen ska vara låg, vilket bl.a. ställer krav på god riskspridning. Rollen som förvaltare av allmänna pensionsmedel ställer krav på att AP-fonderna har allmänhetens förtroende. Hänsyn ska därför tas till miljö och etik, men utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning (prop. 1999/2000:46, s. 77). Var och en av AP- fonderna ska, med förvaltade medel, svara för kostnaderna för sin

verksamhet, för revision och för uppföljning av fondförvaltningen. Regeringen utser styrelserna i fonderna och utvärderar förvaltningen årligen.

Sjätte

AP-fonden är en del av buffertfondssystemet men regleras i en

särskild

lag,

lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Fonden är sluten

och ombesörjer inte betalningsflöden i

inkomstpensionssystemet. Sjätte

AP-fondens

uppdrag skiljer sig även

från de andra buffertfonderna,

eftersom medlen ska investeras i onoterade tillgångar främst i Sverige.

8

AP-fonderna har främst

två roller

i inkomstpensionssystemet, delsSkr. 2013/14:130

utgöra

buffert

mellan

inbetalade

pensionsavgifter

och

utbetalade

inkomstpensioner, dels bidra till den långsiktiga finansieringen och stabiliteten i systemet.

2.2.1AP-fondernas roll som buffert

Varje månads totala pensionsutbetalningar från inkomstpensionssystemet finansieras av den månadens inbetalningar av de yrkesaktiva. Första– Fjärde AP-fonderna utgör löpande en buffert i detta fördelningssystem. Är pensionsutbetalningarna mindre än inbetalningarna sparas överskottet

i Första–Fjärde AP-fonderna. Är det underskott i betalningarna tas medel i stället från kapitalet i Första–Fjärde AP-fonderna. Eftersom de yrkes-

verksamma betalar dagens pensioner utgör inkomstpensionssystemet i princip ett i lag fastställt avtal mellan generationer. Även Sjätte AP- fonden är en buffertfond i inkomstpensionssystemet, men inga betal- ningsflöden sker i dag till pensionssystemet via denna AP-fond.

Sedan 2009 överstiger pensionsutbetalningarna de inbetalda pensions- avgifterna, vilket medför att Första–Fjärde AP-fonderna bidrar med

finansieringen

av inkomstpensionerna

till dagens pensionärer (se figur

2.2 nedan).

Under 2013 överförde

Första–Fjärde AP-fonderna totalt

27,5 miljarder kronor till Pensionsmyndigheten för utbetalning av samma års inkomstpensioner. Överföringen uppgick till 6,9 miljarder kronor per AP-fond. Underskotten beror på att den stora 40-talistgenerationen har

börjat gå i pension. Enligt Pensionsmyndighetens prognoser kommer Första–Fjärde AP-fonderna fortsätta att bidra till finansieringen av inkomstpensionerna över överskådlig framtid.

Figur 2.2: AP-fonderna och nettoflöden i pensionssystemet (mdkr)

Not 1: Nettoflöden är avgiftsinkomster minskat med pensioner och administration. Källa: Pensionsmyndigheten, februari 2014.

9

Skr. 2013/14:130

2.2.2

AP-fondernas roll som långsiktig finansiär

 

 

Buffertfonderna har även en roll atti generera avkastning till inkomst-

 

 

pensionssystemets långsiktiga finansiering och stabilitet. Om buffert-

 

fonderna

har

högre

avkastning

än

den

genomsnittliga

inkomst-

 

utvecklingen i Sverige så bidrar fonderna positivt till pensionssystemets

 

 

stabilitet. Därmed skapas möjligheter för framtida generationer att erhålla

 

 

en god pension och att undvika att den s.k. automatiska balanseringen i

 

inkomstpensionssystemet aktiveras (se avsnitt 2.3 nedan). Respektive

 

buffertfond har satt mål för den egna verksamheten utifrån fondens roll i

 

 

pensionssystemet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

De samlade tillgångarna i Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna ingår i

 

 

tillgångssidan vid beräkningen av inkomstpensionssystemets finansiella

 

 

ställning. Fondernas resultat har därmed betydelse för huruvida den auto-

 

 

matiska

balanseringen

i

systemet

ska

 

aktiveras

eller

 

Buffertfondernas tillgångar utgör dock en förhållandevis begränsad andel

 

 

av inkomstpensionssystemets samlade

tillgångar

(ca

13 procent

vid

 

utgången av 2013) men har ändå potential att påverka systemet i tider av

 

 

kraftiga upp- eller nedgångar i värdetpå finansiella tillgångar. Det är

 

också tänkt att

buffertfondernas

tillgångar i

viss

utsträckning ska

förändras kontracykliskt mot övriga tillgångar (avgiftstillgången) och därmed verka stabiliserande. Exempel på sådant utfall är åren 2009 och 2011 (se avsnitt 5.1).

2.3Inkomstpensionssystemets finansiella ställning

För att bedöma inkomstpensionssystemets finansiella ställning gör Pensionsmyndigheten varje år en sammanställning av pensionssystemets tillgångar och skulder. Systemets styrka fastställs genom att beräkna kvoten mellan systemets tillgångar (avgiftstillgången och buffert- kapitalet) och skulder (pensionsskulden), se figur 2.3 nedan. Om kvoten

är större än ett (1), då är tillgångarna större än skulderna och pensions- systemet bedöms vara finansiellt stabilt. Om kvoten däremot är mindre än ett (1), då är tillgångarna mindre än skulderna och systemet bedöms vara finansiellt instabilt.

Figur 2.3 Inkomstpensionssystemets finansiella ställning

10

Not: Relationen mellan rektanglarna är ungefärliga och avser spegla 2013 års förhållanden.

Källa: Egna beräkningar.

När pensionssystemet bedöms vara finansiellt stabilt räknas värdet påSkr. 2013/14:130

pensionsrätterna

(pensionsskulden)

upp

med

inkomstindex,

 

dvs.

 

 

 

 

 

 

 

 

4

 

 

pensionsrätterna följer den genomsnittliga löneutvecklingen i Sverige.

 

När pensionssystemet bedöms varai obalans aktiveras den automatiska

 

balanseringen, vilket innebär att pensionsrätterna justeras i en

lång-

sammare takt än

inkomstindex. Den balansering som inträffar när

skulderna är större än tillgångarna kallas ibland för ”bromsen”. Närmare

 

bestämt skrivs pensionsrätterna upp med balansindex, dvs. inkomstindex

 

 

 

 

 

 

5

 

 

 

intill

dess

multiplicerat med det s.k. balanstaletDetta. fortgår

tillgångarna

åter

är lika

stora

som

eller

överstiger

skulderna.

När

systemet är i balans (dvs. tillgångar och skulder är lika stora) slutar

systemet

att

”bromsa”

och

pensionsrätterna

räknas

upp

med

inkomstindex. När tillgångarna är större än skulderna så börjar systemet i

 

 

stället att

”gasa”.

Pensionsrätterna

knasrä

då upp

i snabbare takt

än

 

inkomstindex intill dess uppräkningen kommit i kapp utvecklingen i inkomstindex.

Figur 2.4 Den automatiska balanseringen i inkomstpensionssystemet

130

 

 

 

 

 

 

125

 

 

 

120

 

 

 

115

 

 

 

110

 

 

 

105

 

 

 

100

 

 

BT=Balanstal

 

Inkomstindex

BT<1, lägre indexeringstakt

 

 

 

 

 

Balansindex

BT>1, högre indexeringstakt

Källa: Pensionsmyndigheten.

Tillgångarna i inkomstpensionssystemet består främst av den s.k. avgifts- tillgången, dvs. det samlade värdet av framtida avgiftsinbetalningar. Avgiftstillgångens värde beräknades till 7 123 miljarder kronor i slutet av 2013, dvs. 87 procent av tillgångarna i systemet (se tabell 2.1 nedan).

Buffertfondernas värde uppgick

till1 058 miljarder

kronor,

dvs.

ca

13 procent av tillgångarna. Värdetpå avgiftstillgången och buffert-

fonderna uppgick därmed till 8 180 miljarder kronor 2013.

 

 

 

Skulden i inkomstpensionssystemet utgörs av

summan

av alla

individers pensionsrätter, såväl

nuvarande pensionärer

som

yrkes-

4 För att tillgodose neutralitet mellan generationer räknas utgående inkomstpensioner och intjänade pensionsrätter som regel upp med den genomsnittliga inkomstutvecklingen i samhället. Denna inkomstutveckling mäts med hjälp av ett inkomstindex.

5 Balanstalet beräknas på samma sätt som pensionssystemets finansiella ställning, men med den skillnaden att ett treårigt medelvärde för buffertkapitalet ingår i beräkningen av

systemets tillgångar istället för det årliga värdet av buffertkapitalet.

11

Skr. 2013/14:130 arbetande (framtida pensionärer). Skulden beräknades till 8 053 miljarder kronor i slutet av 2013.

Tabell 2.1: Tillgångar och skulder i inkomstpensionssystemet samt balanstalet, perioden 2005–2013 (mdkr)

Beräkningsår

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Balanseringsår

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Buffertfonden

769

858

 

898

 

707

827

895

 

873

958

1 058

 

 

 

Buffertfonden,

 

 

 

 

 

821

811

810

 

865

908

963

 

 

 

medelvärde

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Avgiftstillgången

5 721

5 945

 

6 116

6 477

6 362

6 575

6 828

6 915

7 123

 

 

 

Summa

 

6 490

6 803

7 014

7 298

7 173

7 385

7 693

7 823

8 086

 

 

 

Tillgångar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa

 

6 461

6 703

6 996

7 428

7 512

7 367

7 543

7 952

8 053

 

 

 

Pensionsskuld

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Över-/underskott

29

100

 

18

 

-130

-339

18

 

150

-129

33

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Balanstalet1

 

1,004

1,015

1,003

0,982

0,955

1,002

1,020

0,984

1,004

 

 

 

Not 1: Sedan 2010 räknas värdet på buffertfonderna som genomsnitt av de senaste 3 åren

 

 

 

vid beräkning av balanstalet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Källa: Pensionsmyndighetens årsredovisning för 2013, s. 96.

 

 

 

 

 

 

 

 

Balanstalet beräknades ursprungligen på samma sätt som pensions-

 

systemets finansiella ställning, dvs. genom att tillgångarna dividerades

 

 

med pensionsskulden. Sedan 2010 beräknas balanstalet med genom-

 

snittet av de senaste tre årens totala buffertfondskapital i stället för det

 

 

årliga fondkapitalet. Stabiliteten i beräkningen av balanstalet

blir

då

 

större. Buffertfondernas genomsnittliga fondkapital var

963

miljarder

 

kronor

2011–2013.

Tillsammans

med

avgiftstillgången

på

7

123

miljarder

kronor uppgick

 

de

 

totala tillgångarna

till

8 086 miljarder

kronor. Pensionsskulden uppgick samtidigt till 8 053 miljarder kronor,

 

vilket innebar ett överskott på 33 miljarder kronor. De totala tillgångarna

 

 

i

inkomstpensionssystemet

var

därmed

större

än

skulderna

och

balanstalet var positivt (1,0040) 2013.

Balanstalet verkar med en fördröjning på två år i systemet. Pensionerna

för 2014 beräknas därför med det balanstal som fastställdes 2012, pensionerna för 2015 med balanstal från 2013 osv. Pensionsmyndig- hetens prognoser pekar mot att balanseringen (bromsen) aktiveras i år (2014) men att balanstalen 2015 fram till och med 2017 ändå förväntas vara positiva.

Inkomstpensionssystemets resultat (balanstalet) påverkas av ett stort antal samhällsekonomiska och demografiska faktorer. Sysselsättningens utveckling är vanligen mycket viktig för den kortsiktiga utvecklingen av avgiftstillgången. Aktie- och obligationsmarknadernas påverkan på buffertfondernas värde kan ha betydelse, särskilt vid stora rörelser i priserna på kapitalmarknaden. På lång sikt är demografiska faktorer viktigast för utvecklingen i balanstalet.

12

3 Utvecklingen på finansmarknaderna Skr. 2013/14:130

Utvecklingen på de finansiella marknaderna har stor betydelse för resultatutveckling och risk i AP-fonderna. Första–Fjärde AP-fonderna förvaltar sedan start över hälften av sitt kapital i aktier och drygt en tredjedel i obligationer, vilket innebär att finansmarknadernas utveckling

i grunden är bestämmande för det resultat fonderna uppnår. Detsamma gäller Sjunde AP-fonden som har nästan hela sitt kapital exponerat mot aktier. Sjätte AP-fonden, vars investeringsinriktning är onoterade till- gångar, påverkas i mindre utsträckning av de omedelbara svängningarna på marknaden, men är å andra sidan beroende av fördelaktiga förhåll- anden på finansmarknaden för en god resultatutveckling i sina innehav.

I regel har buffertfondernas resultat

en relativt liten påverkan på

utfallet

inom inkomstpensionssystemet,

eftersom fonderna

utgör en

mindre del av tillgångsmassan (se avsnitt 2). Vid tillräckligt stora varia-

tioner i

tillgångspriser kan dock fondernas

resultat göra skillnad

– t.ex.

för om den automatiska balanseringen ska aktiveras eller inte.

3.1Utvecklingen på aktie- och obligationsmarknaderna sedan 2001

Det nuvarande allmänna pensionssystemet trädde ikraft under 2000 och nya placeringsregler började gällaför buffertfonderna fr.o.m. 2001. Pensionssystemet sjösattes därmed i en period som inledningsvis kom att

präglas av djup ekonomisk nedgång och fallande priser på aktie- marknaden till följd av den spruckna it-bubblan vid millennieskiftet 1999/2000 (se figur 3.1 nedan).

Under 2003 började dock aktiepriserna återigen stiga och i mitten av 2007 nådde Stockholmsbörsen sin dittills högsta notering. År 2008 briserade den amerikanska finans- och bolånekrisen, vilket resulterade i

en ny och än större nedgång på aktiemarknaden. Våren 2009 började aktiemarknaderna återhämta sig, bara för att sommaren 2011 åter börja falla – den här gången främst till följd av den europeiska statsskulds- krisen och osäkerhet om dess konsekvenser för den globala tillväxten. Återstoden av 2011 och stora delar av 2012 präglades av ekonomisk osäkerhet och stora prisrörelser på finansmarknader.

13

Skr. 2013/14:130 Figur 3.1 Utvecklingen i svenskt och globalt aktieindex 2001–2013

200

180

160

140

120

100

80

60

40

20

0

 

Stockholm Benchmark Index

 

MSCI World Index (USD)

 

 

 

Not. Avser totalavkastning. Bas 2000-12-31 = 100.

 

 

 

 

 

Källa: Bloomberg.

 

 

 

 

 

 

 

 

Under 2012 började förhållandena på finansmarknaderna att stabiliseras,

 

bl.a. efter det att den europiska centralbanken (ECB) sommaren 2012

 

gjort utfästelser om att göra allt som stod i dess makt för att hålla ihop

 

eurozonen. Marknaden stöttades även av minskade politiska spänningar i

 

USA vad gäller finanspolitiken och av den amerikanska centralbankens

 

(Federal Reserves) beslut hösten 2012 att utöka de extraordinära köpen

 

av statspapper och bostadsobligationer.

 

 

 

 

 

Trenden på aktiemarknaden har sedan dess i stort varit uppåtgående,

 

även om Federal Reserves beslut i december 2013 att successivt börja

 

trappa ner stödköpen av obligationer initialt

skapade

osäkerhet

på

marknaden.

En

kombination

av

minskad

riskaversion,

brist

på

investeringsalternativ

med låg risk

och rimlig avkastning samt relativt

 

låga värderingar på börsen ledde successivt till att förtroendet för aktie-

 

marknaden återvände under senare delen av 2012 och under 2013. Även

 

ljusare konjunkturutsikter – främst

i

amerikansk

ekonomi

men

även i

 

stora ekonomier som Storbritannien, Japan och euroområdet – bidrog till ett mer positivt klimat på aktiemarknaden.

Börsåret 2013 slutade med all-time-high efter en uppgång på närmare 26 procent i SBX (Swedish Benchmark Index, se nedan).

3.2Obligationsmarknaden 2001–2013

 

På obligationsmarknaderna internationellt och i Sverige har räntorna

 

trendmässigt fallit. Allt högre obligationspriser (och därmed avkastning)

 

har drivit ned obligationsräntorna. Detta illustreras bl.a. av att svenska

 

nominella och reala obligationer haft en ovanligt hög genomsnittlig

 

årsavkastning i ett längre tidsperspektiv (se tabell 3.1).

 

Under 2013 steg obligationsräntor på längre löptider markant – främst

14

med anledning av ljusare konjunkturutsikter i den amerikanska ekonomin

 

och Federal Reserves beslut att successivt trappa ned stödköpenSkrav.2013/14:130 obligationer. Nivåerna på amerikanska tioåriga statsräntor nästan fördubblades jämfört med nivåerna under 2012. Tyska och svenska

tioårsräntor steg i mindre utsträckning. Stigande räntor innebär kurs- förluster och lägre totalavkastning på obligationsinnehav. För 2013 blev totalavkastningen mätt i svenska obligationsindex t.o.m. negativ (se tabell 3.1).

Figur 3.2 Tioårig obligationsränta i USA, Tyskland och Sverige 2001– 2014 (procent)

Percent

Källa: Ecowin.

3.3Avkastningen på aktie- och obligationsmarknaderna 2001–2013

Tabell 3.1 visar totalavkastningen för några av de tillgångsslag som AP- fonderna (exklusive Sjätte AP-fonden) placerar i sedan 2001. Svenska

aktier har för perioden 2001–2013 haft

den

bästa

totalavkastningen

(7,0 procent)

följt av

svenska nominella

och reala obligationer (5,0 –

5,5 procent).

Utländska

aktier har däremot endast

avkastat

i genomsnitt

3,2 procent per år (mätt i USD). Eftersom den amerikanska dollarn har försvagats mot den svenska kronan sedan 2001, har dock avkastningen

på utländska aktier – mätt i svenska kronor – varit än lägre. Avkastningen på den globala aktiemarknaden kan därmed i ett svenskt

och ett historiskt perspektiv karaktäriseras som svag. Till skillnad från detta framstår avkastningen på den svenska obligationsmarknaden i ett längre perspektiv som stark.

15

Skr. 2013/14:130

16

Tabell 3.1 Totalavkastning i olika tillgångsslag under 2013, tioårsperioden 2004–2013 och 1 juli 2001–2013 (procent per år)

 

2013

2004–2013

2001–2013

Svenska aktier (SBX)

25,6

11,4

7,0

Utländska aktier (MSCI World i USD)

24,1

4,8

3,2

Utländska aktier (MSCI World i SEK)

22,6

3,6

-0,8

Obligationsindex (OMRX)

-3,3

4,4

5,0

Reala obligationer (RXRE)

-5,1

4,6

5,5

Riskfri ränta

0,9

1,9

2,2

Not. Riskfri ränta är ett vägt genomsnitt av statsskuldsväxlar med 3 och 6 månaders löptid. OMRX-index speglar avkastningen på en passiv portfölj av likvida svenska räntepapper. Källa: Bloomberg, Ecowin, Riksbanken.

Vid betraktandet av tioårsperioden 2004–2013 förbättras totalavkast- ningen på aktier markant jämfört med obligationer, vilket främst speglar att den kraftiga börsnedgången 2000–2002 ligger utanför den studerade

tidsperioden. Avkastningen på utländska aktier noteras i nivå med obligationer – som fortsatt uppvisar en hög avkastning i ett historiskt perspektiv. Den riskfria räntan, i det här fallet beräknat med ett genom- snitt av svenska statsskuldväxlar, avkastar knappt hälften av vad svenska nominella och reala obligationer gör.

Under 2013 noterades en totalavkastning på omkring 25 procent för både svenska och globala aktier, samtidigt som nominella och reala obligationer uppvisade negativ avkastning på i genomsnitt 3–5 procent. Bakom utvecklingen ligger den mycket starka uppgången på aktie- marknaden och det markanta fallet i obligationspriser på räntemarknaden under 2013. Riskfria räntan noteras dock under en procentenhet, eftersom Riksbanken har sänkt reporäntan under året.

4

AP-fondernas redovisade verksamhet

Skr. 2013/14:130

I detta avsnitt sammanställs AP-fondernas årsredovisningar vad gäller redovisade resultat, avkastning, måluppfyllelse, portföljstruktur och, i förekommande fall, förändringar av fondernas förvaltningsverksamhet.

Avsnittet innehåller också en sammanställning av buffertfondernas (Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna) interna och externa kostnader.

Buffertfonderna redovisar genomgående starka resultat för 2013. Tabell 4.1 sammanställer några nyckeltal för detta. Förvaltat kapital i buffertfonderna uppgick vid utgången av 2013 till 1 058 miljarder kronor

– efter utbetalning till inkomstpensionssystemet på 27 miljarder kronor (knappt 7 miljarder kronor per fond). Buffertfondernas resultat var sam- manlagt 127 miljarder kronor, det näst bästa resultatet sedan 2001.

Sjunde AP-fondens förvaltade kapital uppgick till 186 miljarder kronor och avkastningen i statens förvalsalternativ var 32 procent 2013.

Tabell 4.1 AP-fondernas utgående fondkapital och resultat 2013 samt avkastningsmål (efter kostnader, mdkr och procent)

 

Utgående

Resultat 2013

AP-fondernas avkastningsmål

 

fondkapital1

 

(mdkr)

(mdkr)

(%)

 

Första AP-fonden

253

25,7

11,2

Nominell avkastning 5,5 % per år över rullande tioårsperiod

Andra AP-fonden

265

30,1

12,7

Real avkastning på 5,0 % per år under minst en tioårsperiod

Tredje AP-fonden

258

32,4

14,1

Real långsiktig avkastning på 4,0 % per år

Fjärde AP-fonden

260

37,0

16,4

Real avkastning 4,5 % per år under en period på tio år

Sjätte AP-fonden

22

1,9

9,2

Nominell avkastning SIX Nordic200 CAP GI+2,5

procentenheter över fem år

 

 

 

 

Summa

1 058

127,1

 

 

Sjunde AP-fonden

186

 

32,0

Förvalsalternativet (Såfa) avkastning minst lika bra som

 

genomsnittet av privata fonder i premiepensionssystemet

 

 

 

 

Not 1: För Första–Fjärde AP-fonderna avses utgående fondkapital per 31 dec 2013, dvs. efter gjorda transaktioner till inkomstpensionssystemet.

Not 2: Första–Fjärdes avkastning över längre löptider redovisas i avsnitt 5.2.

Källa: Första–Fjärde, Sjätte och Sjunde AP-fondernas årsredovisning för 2013, se bil. 3–8.

4.1Första–Fjärde AP-fonderna

Första–Fjärde AP-fonderna har identiska uppdrag att förvalta diversi- fierade portföljer bestående av marknadsnoterade aktier och räntebärande instrument som är utgivna för allmän omsättning, på såväl inhemska som utländska marknader. Därtill har AP-fonderna möjligheter att investera (indirekt) i riskkapital och andra onoterade tillgångar via fonder. Första– Fjärde AP-fondernas regleras i lagen (2000:192) om allmänna pensions- fonder (AP-fonder). Enligt placeringsreglerna ska fonderna bl.a. ha minst

30 procent av fondkapitalet placerati räntebärande instrument, högst 5 procent placerat i onoterade värdepapper och högst 40 procent exponerat för valutarisk. Reglerna innehåller också begränsningar för fonderna vad gäller stora exponeringar, röstetal och innehav i svenska aktier (se bilaga 2 om AP-fondernas placeringsregler).

Styrelsen för respektive AP-fond ska fastställa tydliga mål och rikt-

linjer för verksamheten med utgångspunkt i AP-fondernas övergripande

17

Skr. 2013/14:130

uppdrag att vara till nytta för inkomstpensionssystemet. Styrelserna har

 

valt olika tillvägagångssätt att uppnå målet för fondens avkastning (se

 

tabell 4.1 och avsnitten för respektive AP-fond nedan).

 

 

Samarbeten och utvecklingsarbete

 

 

 

Regeringen har tidigare betonat betydelsen av att AP-fondernas verk-

 

samhet bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt. Detta inkluderar också

 

möjligheterna till effektivitetsvinster genom administrativ samverkan

 

mellan fonderna. Samarbetet ska dock vara utformat på ett sätt som inte

 

inskränker möjligheten till konkurrens dem emellan.

 

 

Första–Fjärde AP-fonderna har ettetablerat samarbete inom områden

 

som de anser gynna pensionskapitalets utveckling. Exempelvis sam-

 

verkar fonderna för att minska kostnaderna inom befintliga organisa-

 

tioner. Gemensamma arbetsgrupper har inrättats för alla affärsstödjande

 

funktioner, bl.a. it-strategiska frågor, skattefrågor, redovisnings- och

 

värderingsfrågor, systemstöd för onoterade tillgångar, system för doku-

 

menthantering samt portföljsystem. Ett annat exempel på område för

 

samverkan är Första–Fjärde AP-fondernas arbete med etik- och miljö-

 

frågor inom ramen för det gemensamma Etikrådet. AP-fonderna redo-

 

visar inga kostnadseffekter av samverkan för 2013.

 

 

 

Första–Fjärde AP-fonderna har under 2013 arbetat med att ta fram en-

 

hetliga riskmått för att öka jämförbarheten mellan fonderna. Arbetet

 

resulterade i att Första–Tredje AP-fonderna

i årsredovisningarna för

 

2013 bl.a. redovisar standardavvikelsen (ex-post) respektive sharpekvot

 

för den totala portföljen (noterade och onoterade tillgångar) beräknad på

 

tio års kvartalsavkastning. Fjärde AP-fonden

redovisar däremot

detta

 

mått beräknat på likvida tillgångar (placeringstillgångar

exklusive

 

fastigheter, riskkapitalfonder och högavkastande räntebärande).

 

4.1.1 Första AP-fondens redovisade resultat

Resultat, avkastning och måluppfyllelse

Första AP-fondens resultat uppgick till 25,7 miljarder kronor 2013. Res-

ultatet motsvarar en avkastning på 11,2 procent efter kostnader (11,3 procent året innan). Under året överfördes 6,9 miljarder kronor till pensionssystemet. Sammantaget ökade fondkapitalet med 18,8 miljarder

kronor till 253 miljarder kronor (tabell 4.2).

Tabell 4.2 Första AP-fondens fondkapital (mnkr)

 

2013

2012

Ingående fondkapital

233 700

213 318

Årets resultat

25 687

24 170

Överföringar

-6 880

-3 788

Utgående fondkapital

252 507

233 700

Not. Överföringar innehåller nettobetalningar till pensionssystemet.

Första AP-fondens styrelse har för 2013 omformulerat AP-fondens mål till en nominell avkastning om 5,5 procent efter kostnader över rullande

tioårsperioder. Tidigare var målet formulerat över en femårsperiod.

18

Under tioårsperioden

2004–2013

har AP-fonden

haft

en

nominellSkr.2013/14:130

avkastning på 6,5 procent per

år, vilket överträffar fondens mål för

perioden.

Under

den

senaste

femårsperioden (2009–2013)

uppgick

fondens

nominella

avkastning

till

10,0 procent

per

år (2,5 procent

närmast föregående femårsperiod).

 

 

 

 

 

Första

AP-fonden

tillämpar

en

uppföljningsmodell

enligt

vilken

avkastning och risk redovisas utifrån AP-fondens investeringsprocess. Uppföljningsmodellen består av tre beslutsnivåer – strategisk tillgångs- allokering, strategisk förvaltning och operativ förvaltning. Strategisk allokering inbegriper beslut om fördelning mellan aktier, räntebärande tillgångar och alternativa tillgångar samt valutaexponering och genom- snittlig räntebindningstid. Strategisk förvaltning avser beslut om för-

delning inom tillgångarna, t.ex. aktieinvesteringar på

olika marknader

 

och

risknivå

i

ränteportföljen,

men

även

förvaltningsstrategi

för

respektive tillgång. Operativ förvaltning avser den faktiska förvaltningen

 

i förhållande till de valda förvaltningsstrategierna.

 

 

 

 

Avkastningen

på

Första

AP-fondens

startportfölj

uppgick

till

11,4 procent vid utgången av 2013. I jämförelse med startportföljen är

 

totalavkastningen (före kostnader) på AP-fondens portfölj något lägre,

 

11,3 procent. Utvärderingen av de olika beslutsnivåerna i förhållande till

 

risk visar att den totala risken i portföljen överstigit risken i startport-

 

följen, vilket förklaras av en högre risk i den strategiska allokeringen och

 

i den operativa förvaltningen.

 

 

 

 

 

 

 

 

Beslutsnivåerna utvärderas i förhållande till Första AP-fondens start-

 

porfölj per den 1 januari 2013. Den strategiska tillgångsallokeringen och

 

operativa

förvaltningen

bidrog

positivt

under

2013,

0,3

procent

respektive 2,4 procent, medan strategisk förvaltning bidrog negativt med -2,7 procent.

Tillgångarnas redovisade avkastning och bidrag till totala avkastningen

I tabell 4.3 redovisas Första AP-fondens avkastning (före kostnader) per tillgångskategori och deras respektive bidrag till AP-fondens totala avkastning. Som helhet var avkastningen för noterade aktier positiv och högre i jämförelse med föregående år. Avkastningen för delportföljen aktier utvecklingsländer var dock negativ. Sammantaget bidrog place- ringar i aktier till totalavkastningen med 8,4 procentenheter.

Räntebärande tillgångar gav en positiv avkastning 2013 men en lägre avkastning i jämförelse med året innan. Räntebärande tillgångar bidrog med 0,4 procentenheter till totalavkastningen.

Samtliga övriga investeringar gav positiv avkastning 2013, med undan-

tag för den s.k. riskparitetsportföljen. Riskparitetsportföljen är en för Första AP-fonden ny tillgång sedan 2013 och den förvaltas så att stor-

leken på ett antal makroekonomiska risker är i paritet

med varandra.

Högst avkastning inom övriga tillgångar uppnådde

fastigheter som

bidrog med 1,4 procentenheter till totalavkastningen.

 

19

Skr. 2013/14:130 Tabell 4.3 Första AP-fondens redovisade avkastning (procent respektive procentenheter per år)

 

2013

2012

Bidrag till totalavkastning

 

%

%

2013 (procentenheter)

 

 

 

 

Aktier Sverige

24,0

17,2

2,7

Aktier utvecklade länder

24,1

17,0

5,9

Aktier utvecklingsländer

-3,3

13,5

-0,2

Viktad aktieavkastning

17,9

16,3

8,4

Räntebärande tillgångar

1,4

8,8

0,4

Allokering, kassa, valuta

0,3

-1,2

0,3

Fastigheter

19,2

12,0

1,4

Hedgefonder

8,2

6,1

0,4

Riskkapitalfonder

11,0

9,3

0,4

Riskparitetsportfölj

-2,7

-

0,0

Nya investeringar

2,9

20,7

0,0

Total avkastning efter kostnader

11,2

11,3

11,3

Not. Avkastning för delportföljer avser avkastning före kostnader, medan total avkastning är beräknad efter kostnader. Utländska aktier och räntebärande tillgångar avser valutasäkrad avkastning. Första AP-fonden har under 2013 investerat i en för fonden ny delportfölj, riskparitetsportfölj, vilket medför att jämförelser över tid saknas.

Vid utgången av 2013 uppmättes sharpekvoten för Första AP-fondens totala portfölj till 2,1 (1,9 året innan år).

Första AP-fondens portfölj

Vid utgången av 2013 uppgick Första AP-fondens interna förvaltning till 159 miljarder kronor, vilket motsvarar 63 procent av AP-fondens totala

kapital (61 procent året innan). Andelen externt förvaltade medel minskade således från 39 procent 2012 till 37 procent 2013.

Tabell 4.4 Första AP-fondens portfölj (mdkr respektive procent)

 

 

2013

 

2012

 

 

 

 

mdkr

%

mdkr

%

 

 

Aktier Sverige

30,1

11,9

26,6

11,4

 

 

Aktier utvecklade länder

64,1

25,4

58,5

25,0

 

 

Aktier utvecklingsländer

24,2

9,6

23,7

10,2

 

 

Summa aktier

118,4

46,9

108,8

46,6

 

 

Räntebärande

74,9

29,7

85,1

36,4

 

 

Kassa/valuta

4,1

1,6

2,7

1,1

 

 

Fastigheter

22,2

8,8

18,0

7,7

 

 

Hedgefonder

12,4

4,9

10,0

4,3

 

 

Nya investeringar

2,6

1,0

1,7

0,7

 

 

Riskkapitalfonder

8,4

3,3

7,4

3,2

 

 

Riskparitetsportfölj

9,5

3,8

-

-

 

 

Nya investeringar

2,6

1,0

1,7

0,7

 

 

Summa övriga investeringar

55,1

21,8

37,1

15,9

 

 

Summa fondkapital

252,5

100

233,7

100

 

 

Not. Riskparitetsportföljen innehåller 48 procent räntebärande papper, vilket gör att den

 

 

totala ränteexponeringen uppgår till 31,2 procent vid utgången av 2013.

 

 

 

Som framgår av tabell 4.4 uppgick andelen aktier i Första AP-fondens

20

portfölj till 46,9 procent av fondkapitalet vid utgången av 2013, vilket är

oförändrat i jämförelse med året innan. AP-fonden

har dock Skrfärre.2013/14:130

innehav än tidigare. Som nämns ovan har andelen extern förvaltning av

fondkapitalet minskat under året. Samtidigt har andelen

mandat med

aktiv förvaltning i den externa förvaltningen ökat och andelen index- beroende mandat minskat.

Andelen räntebärande tillgångar minskade under 2013 till 29,7 procent av fondkapitalet (36 procent av kapitalet året innan). Exponeringen mot räntebärande värdepapper var dock 31,5 procent vid utgången av 2013,

eftersom riskparitetsportföljen till 48 procent utgörs av räntebärande tillgångar.

Första AP-fondens investeringar i alternativa tillgångar ökade under 2013 och uppgick till 21,8 procent av AP-fondens kapital (15,9 procent året innan). Alternativa tillgångar består till största delen av fastigheter (8,8 procent av fondkapitalet). Vid utgången av 2013 uppgick marknads-

värdet

för

fastighetsinnehavet

till drygt 22 miljarder kronor, varav

fondens

del

i fastighetsbolaget

sakronanVa uppgick till 10 miljarder

kronor. Vasakronan samägs till lika delar av Första–Fjärde AP-fonderna.

Vid utgången av 2013 uppgick värdet av Första AP-fondens investe-

ringar

i riskkapitalfonder till

8,4 miljarder kronor, vilket motsvarar

3,3 procent av fondens kapital. Under 2013 gjordes utfästelser om kapital till elva fonder till ett värde av 3,6miljarder kronor. Första AP-fonden har som mål att riskkapitalfonder ska utgöra 5 procent av AP-fondens

totala tillgångar.

 

Under 2013 investerade Första AP-fonden

i en riskparitetsportfölj,

vilket för fonden är en ny tillgång. Värdet på

riskparitetsportföljen var

vid utgången av året 9,5 miljarder kronor, motsvarande 3,8 procent av

fondens totala tillgångar.

 

 

I Första AP-fondens tillgångskategori nya investeringar

ingår

för

fonden nya typer av investeringar, exempelvis jordbruksfastigheter.

 

 

Första AP-fondens valutaexponering uppgick till 29,2 procent av det

 

totala fondkapitalet och avsåg främst amerikanska dollar,

euro

och

brittiska pund.

 

 

4.1.2Andra AP-fondens redovisade resultat

Resultat, avkastning och måluppfyllelse

Andra AP-fondens resultat uppgick till 30,1 miljarder kronor 2013, vilket motsvarar en avkastning på 12,7 procent efter kostnader (13,3 procent året innan). Under året överfördes 6,9 miljarder kronor till pensions- systemet. Fondkapitalet ökade under året med 23,3 miljarder kronor till 265 miljarder kronor.

Tabell 4.5 Andra AP-fondens fondkapital (mnkr)

 

2013

2012

Ingående fondkapital

241 454

216 622

Årets resultat

30 138

28 620

Överföringar

-6 880

-3 788

Utgående fondkapital

264 712

241 454

Not. Överföringar innehåller nettobetalningar till pensionssystemet.

21

Skr. 2013/14:130

Andra AP-fondens långsiktiga mål är enreal avkastning på fem procent

 

 

per år. Syftet är att minimera konsekvenserna av den automatiska balans-

 

 

eringen i pensionssystemet. För den senaste tioårsperioden (2004–2013)

 

 

har

Andra AP-fonden

haft

en

genomsnittlig

real avkastning

på

 

5,8 procent, vilket innebär att fonden har uppnått målet för perioden. För

 

 

femårsperioden 2009–2013 har AP-fondens genomsnittliga avkastning

 

 

uppgått till 9,8 procent per år, vilket innebär att fonden har nått målet

 

 

även för denna period.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Andra AP-fondens strategi för

att nå målet består av beslut på tre

 

 

nivåer; strategisk tillgångsfördelning, val av jämförelseindex och aktiv

 

 

förvaltning. Andra AP-fondens

strategiska portfölj utgörs av den

 

sammansättning av olika kategorier av tillgångar som fonden bedömt ger

 

 

den bästa långsiktiga tillväxten för framtida pensioner och som beaktar

 

 

kravet på neutralitet över generationerna. Valet av index ses som en del

 

 

av

den

strategiska aceringsprocessen,pl

 

där index

fastställer

ett

 

 

investeringsurval för den interna och externa förvaltningen.

 

 

 

 

 

Tillgångarnas redovisade avkastning och bidrag till totala avkastningen

 

 

I tabell 4.6 redovisas Andra AP-fondens avkastning (före kostnader) per

 

 

tillgångskategori och deras respektive bidrag till AP-fondens totala

 

 

avkastning vid utgången av 2013. Som helhet var avkastningen för

 

noterade aktier positiv och högre i jämförelse med året innan. Totalt

 

 

bidrog aktier mest till totalavkastningen, 9,9 procentenheter.

 

 

 

 

 

Räntebärande tillgångar gav en negativ avkastning 2013 och därmed en

 

 

lägre avkastning i jämförelse med året innan. Räntebärande tillgångar

 

 

bidrog med -0,3 procentenheter till totalavkastningen.

 

 

 

 

 

 

Andra

AP-fondens

tillgångskategori

alternativa

investeringar

utgör

 

 

16 procent av fondens totala kapitaloch består av fastigheter, inklusive

 

 

skogs- och jordbruksfastigheter, riskkapitalfonder, alternativa krediter,

 

 

alternativa riskpremier och kinesiska aktier. Tillgångarna genererade en

 

 

positiv

avkastning

på

13,4

procent

under

2013 och

bidrog

med

 

2,1 procentenheter till totalavkastningen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tabell 4.6 Andra AP-fondens redovisade avkastning (procent respektive

 

 

 

 

 

 

procentenheter per år)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2013

 

2012

 

Bidrag till totalavkastning

 

 

 

 

 

 

%

 

%

 

2013 (procentenheter)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Svenska aktier

 

27,2

 

16,3

 

 

 

 

2,9

 

 

 

Utländska aktier

 

18,4

 

12,9

 

 

 

 

7,0

 

 

 

Räntebärande instrument

 

-0,9

 

5,4

 

 

 

-0,3

 

 

 

Viktad avkastning likvid portfölj

12,7

 

13,4

 

 

 

 

9,6

 

 

 

Aktiv avkastning före kostnader

0,4

 

1,2

 

 

 

 

1,1

 

 

 

Alternativa investeringar

 

13,4

 

13,9

 

 

 

 

2,1

 

 

 

Total avkastning efter kostnader

12,7

 

13,5

 

 

 

12,8

 

 

 

Not. Avkastning för delportföljer avser avkastning före kostnader, medan total avkastning

 

 

är beräknad efter kostnader. Bidragen till fondens totala avkastning summerar inte, utöver

 

 

redovisade poster bidrog GTAA med 0,1 procentenheter, Overlay med -0,1 procentenheter

 

 

och FX Hedge med 1,1 procentenheter till Andra AP-fondens totala avkastning.

 

 

 

 

Vid utgången av 2013 uppmättes sharpekvoten för Andra AP-fondens

 

22

totala portfölj till 2,4 (2,0 året innan).

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Andra AP-fondens portfölj

Skr. 2013/14:130

Vid utgången av 2013 uppgick Andra AP-fondens interna förvaltning till

 

199 miljarder kronor, vilket motsvarade 75 procent av AP-fondens totala

 

kapital (71 procent året innan). Andelen externt förvaltade

medel

minskade således från 29 procent 2012 till 25 procent 2013. Merparten av den externa förvaltningen var aktiv.

Tabell 4.7 Andra AP-fondens portfölj (mdkr respektive procent)

 

2013

 

2012

 

 

mdkr

%

mdkr

%

Svenska aktier

30,3

11,4

27,0

11,2

Utländska aktier

105,2

39,7

91,3

37,8

Räntebärande instrument

86,9

32,9

86,7

35,9

Alternativa investeringar

42,3

16,0

36,5

15,1

Summa fondkapital

264,7

100

241,5

100

Not. Avser exponering, dvs. inklusive positioner i derivat.

Tabell 4.7 visar exponeringen i Andra AP-fondens portfölj vid utgången

 

av 2013. Den sammanlagda andelen aktier ökade till 51,1 procent under

 

året (49,0 procent året innan) medan andelen räntebärande instrument

 

minskade

 

till

32,9

 

procent.

Andelen

av

kategorin

alternativa

investeringar ökade i jämförelse med året innan till

16,0 procent av

fondens

kapital.

Andra

AP-fondens

valutaexponering

ökade

och

motsvarade vid utgången året 23 procent av fondens kapital (20 procent

 

året innan). Störst var exponeringen mot amerikanska dollar och euro.

 

Den största andelen av alternativa investeringar utgörs av onoterade

 

fastighetsbolag, inklusive skogs- och jordbruksfastigheter (8,7 procent av

 

AP-fondens

totala

fondkapital).

Därefter

följer

riskkapitalfonder

(4,0 procent av

fondkapitalet),

alternativa

krediter

(1,6

procent

av

fondkapitalet), alternativa riskpremier (1,0 procent av fondkapitalet) och

 

kinesiska aktier (0,5 procent av fondkapitalet).

 

 

 

 

 

Andra

 

AP-fondens

onoterade

fastighetsinnehav

består

bl.a.

av

25 procents ägarandel i Vasakronan (samägs till lika stora andelar med övriga Första–Fjärde AP-fonderna) samt 50 procents ägarandel i NS

Holding AB (Norrporten) och i Cityhold

Property AB.

Norrporten

samägs med Sjätte AP-fonden och Cityhold

med Första

AP-fonden.

Under 2013 investerade Andra AP-fonden i Gateway Real Estad Fund IV

 

som investerar i fastigheter främst i Kina.

 

 

 

 

Andra AP-fondens sammantagna investeringsåtagande inom risk-

kapitalfonder uppgick vid slutet av 2013 till 18,9 miljarder kronor. Under

 

året gjordes sju nyinvesteringarna om sammanlagt 1,9 miljarder kronor.

 

Under 2013 genomförde Andra AP-fonden de första investeringarna i

 

alternativa krediter, vilket innebär att fonden allokerat en del av kapitalet

 

i statsobligationsportföljen till en portfölj med alternativa krediter.

 

 

Andra

AP-fonden

erhöll

under

2013

tillstånd

från

kinesiska

myndigheter att investera motsvarande 200 miljoner amerikanska dollar i kinesiska A-aktier.

23

Skr. 2013/14:130

4.1.3

 

Tredje AP-fondens redovisade resultat

 

 

 

 

 

Resultat, avkastning och måluppfyllelse

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tredje

AP-fondens

resultat uppgick

till

32,4 miljarder kronor

2013,

 

vilket

motsvarar

en

avkastning

på

 

14,1

procent

efter

kostnader

 

(10,7 procent året innan). Fondkapitalet ökade med 25,5 miljarder kronor

 

till 258 miljarder kronor. Under året överfördes 6,9 miljarder kronor till

 

pensionssystemet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tabell 4.8 Tredje AP-fondens fondkapital (mnkr)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2013

 

2012

 

 

 

 

 

Ingående fondkapital

 

 

232 956

 

214 106

 

 

 

 

 

Årets resultat

 

 

 

 

32 398

 

22 638

 

 

 

 

 

Överföringar

 

 

 

 

-6 880

 

-3 788

 

 

 

 

 

Utgående fondkapital

 

 

258 475

 

232 956

 

 

 

 

 

Not. Överföringar innehåller nettobetalningar till pensionssystemet.

 

 

 

 

 

 

Tredje AP-fondens investeringsstrategi bygger på en s.k. dynamisk

 

tillgångsallokering som syftar till att minska

risken

för

stora

negativa

 

utfall och på så sätt

begränsa

påfrestningarna

på

pensionssystemet.

 

Tredje AP-fondens styrelse utvärdera

förvaltningen

med

hjälp

av

en

 

modell bestående av följande fyra delkomponenter. Fondens

opera-

 

tionella mål om 4,0 procents realavkastning per år i snitt över en tids-

 

period,

en

långsiktigt

statisk modell, extern jämförelsegrupp bestående

 

av internationella pensionsfonder med liknande uppdrag och en själv-

 

utvärdering av allokeringsbeslut.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

För tioårsperioden 2004–2013 har den genomsnittliga reala avkast-

 

ningen på Tredje AP-fondens kapital uppgått till 5,2 procent per år, vilket

 

innebär

att fonden

uppnått sitt långsiktiga mål under denna period.

 

Fonden har även uppnått målet sett under den senaste femårsperioden

 

(2009–2013) med en real genomsnittlig avkastning på 8,2 procent per år.

 

Under 2013 avkastade Tredje AP-fondens portfölj 14,1 procent och

det

 

är högre än avkastningen för den långsiktiga statiska portföljen, vilken

 

uppgick till 11,2 procent. Medianen för den reala avkastningen i den

 

externa jämförelsegruppen uppgick till 7,3 procent under perioden 2009–

 

2012. Under samma period var motsvarande avkastning för Tredje AP-

 

fonden lägre och uppgick till 6,8procent. Tredje AP-fondens kommun-

 

icerar inte självutvärdering externt.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tillgångarnas redovisade avkastning och bidrag till totala avkastningen

 

 

Tredje AP-fonden delar in fondportföljen i sju riskklasser i stället för

 

kategorier av tillgångar, i syfte att åskådliggöra och förtydliga de risker

 

som fondens portfölj är utsatt för. I tabell 4.9 redovisas avkastning per

 

riskklass

och

deras

respektive

bidrag

till

Tredje

AP-fondens

totala

 

avkastning.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Högst avkastning under 2013 genererade riskklass aktier (investeringar

 

i noterade och onoterade aktier) som gav 25,5 procent (17,4 procent året

 

innan)

och

bidrog

med 12,5 procentenheter till AP-fondens total-

 

avkastning. Riskklass aktier var också den klass som bidrog med mest till

24

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

totalavkastningen.

Riskklass räntor

genererade

en negativ avkastningSkr. 2013/14:130

2013, vilket gav ett negativt avkastningsbidrag på -0,1 procentenheter.

Den samlade

avkastningen för

riskklass

inflation (investeringar i

svenska och tyska realränteobligationer samt fastigheter, skog, jordbruk och infrastruktur) ökade till 7,8 procent och bidrog positivt till fondens

totala avkastning med 1,6 procentenheter.

 

 

 

Riskklass valuta har bidragit negativt

till fondens totala avkastning

med -0,9 procentenheter. Vid slutet av 2013 uppgick valutaexponeringen

till 20,5 procent av fondkapitalet.

 

 

 

 

Tabell 4.9 Tredje AP-fondens redovisade avkastning (procent respektive

 

procentenheter per år)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Riskklass

Tillgångar

2013

2012

Bidrag till totalav-

 

 

%

%

kastning 2013 (p.e.)

Aktie

noterade och onoterade

25,5

17,4

12,5

 

 

aktier

 

 

 

 

Räntor

statsobligationer

-0,2

1,9

-0,1

 

Kredit

bostads- och

2,6

6,4

0,3

 

 

företagsobligationer

 

 

 

 

Inflation

realränteobligationer,

7,8

5,0

1,6

 

 

fastigheter

 

 

 

 

Valuta

 

 

 

-0,9

 

Övrig exponering

konvertibla skuldebrev,

24,6

30,6

0,4

 

 

försäkringsrisker

 

 

 

 

Absolutavkastande

 

 

0,3

 

strategier

 

 

 

 

 

Total avkastning efter kostnader

14,2

10,7

14,2

 

Not. Avkastning för riskklasser avser avkastning före kostnader, medan total avkastning är beräknad efter kostnader. Avkastning för utländska aktier och räntebärande värdepapper är beräknad inklusive valutasäkring.

Vid utgången av 2013 uppmättes sharpekvoten för Tredje AP-fondens totala portfölj till 2,8 (1,8 året innan). Motsvarande mått för enbart den likvida portföljen uppgick till 2,3 (1,6 året innan).

Tredje AP-fondens portfölj

Vid utgången av 2013 uppgick Tredje AP-fondens interna förvaltning till 167 miljarder kronor, vilket motsvarar 65 procent av AP-fondens totala

kapital (64 procent året innan). Andelen

externt

förvaltade medel

minskade således till 35 procent 2013.

 

 

 

 

Tabell 4.10 Tredje AP-fondens portfölj (mdkr respektive procent)

 

 

 

 

 

 

 

 

2013

 

2012

 

 

mdkr

%

mdkr

%

 

Svenska aktier

32,6

12,6

26,2

11,2

 

Utländska aktier

95,4

36,9

80,9

34,7

 

Nominella räntebärande instrument

68,9

26,7

71,5

30,7

 

Reala räntebärande instrument

21,6

8,4

17,9

7,7

 

Alternativa investeringar

39,8

15,4

36,3

15,6

 

Fondkapital

258,5

100

232,9

100

 

25

Skr. 2013/14:130

Under 2013 ökade andelen tillgångar placerade i svenska och utländska

 

 

aktier till 12,6 procent respektive 36,9 procent (tabell 4.10).

Andelen

 

räntebärande

instrument

 

minskade

till

sammanlagt

35,1

procent

 

(38,4

procent

året

innan),

samtidigt som fonden har gjort en viss

 

omfördelning under året från nominella till reala instrument.

 

 

 

 

Fastigheter är den största posten inom riskklass inflation och ökade till

 

 

11,0 procent av Tredje AP-fondens kapital under 2013 (8,4 procent året

 

innan). I kronor motsvarade det 28,5 miljarder kronor (19,6 miljarder

 

kronor året innan). Det enskilt största innehavet avser Vasakronan, som

 

Första–Fjärde AP-fonderna äger gemensamt. Tredje AP-fonden ökade

 

under

året sin

ägarandel

i

fastighetsbolaget

Hemsö

Fastigheter,

från

 

50 procent till 85 procent.

 

 

 

 

 

 

 

 

I riskklass övriga investeringar ingår investeringar i konvertibler och

 

försäkringsrelaterade

risker

till

ett värde av

1,6 miljarder

kronor. I

risk-

klassen ingår även riskpremiestrategier, volatilitetsstrategier och invest- eringar i hedgefonder. Andelen tillgångar i riskkapitalfonder i Tredje AP- fondens portfölj minskade till 3,8 procent (4,9 procent året innan).

4.1.4Fjärde AP-fondens redovisade resultat

Resultat, avkastning och måluppfyllelse

Fjärde AP-fondens resultat uppgick till 37,0 miljarder kronor 2013, vilket motsvarar en avkastning på 16,4 procent efter kostnader (11,2 procent året innan). Under året överfördes 6,9 miljarder kronor till pensions- systemet. Fondkapitalet ökade under året med 30,1 miljarder kronor till 260 miljarder kronor.

Tabell 4.11 Fjärde AP-fondens fondkapital (mnkr)

 

 

2013

2012

 

 

Ingående fondkapital

229 631

209 999

 

 

Årets resultat

36 997

23 420

 

 

Överföringar

-6 880

-3 788

 

 

Utgående fondkapital

259 748

229 631

 

 

Not. Överföringar innehåller nettobetalningar till pensionssystemet.

 

 

Den nya förvaltningsstruktur som Fjärde AP-fonden införde under 2012

 

genomfördes fullt ut 2013. Förvaltningsstrukturen innebär att fonden

 

arbetar med tre delportföljer med olika tidshorisonter; den långsiktiga

 

normalportföljen (40 år), den strategiska förvaltningen på medellång sikt

 

(3–15 år) och den taktiska förvaltningen (0–3 år). Normalportföljen är

 

Fjärde AP-fondens referensportfölj och består av index som visar vilken

 

kombination av aktier och

statsobligationer, duration och valuta-

 

exponering som bedöms ge bäst totalavkastning på lång sikt. Inom den

 

strategiska förvaltningen görs aktiva investeringar. Den taktiska förvalt-

 

ningen består av både aktiva och passiva investeringar.

 

Fjärde AP-fondens långsiktiga mål är att den reala avkastningen i

 

normalportföljen ska uppgå till 4,5 procent per år i genomsnitt, under en

 

period av tio år. Enligt fondens bedömning utgör målet det som krävs för

 

att pensionssystemets tillgångar

och skulder ska balansera på lång sikt

26

(40 år). Fjärde AP-fondens reala vkastning under tioårsperioden 2004–

2013 uppgick i genomsnitt till 5,9 procent per år (närmast föregående tio- Skr. 2013/14:130 årsperiod var den 5,8 procent per år). Fonden uppnådde därmed målet.

Målet för

den strategiska

förvaltningen

är att

avkasta

i genomsnitt

0,5

procentenheter utöver normalportföljen per år under en rullande

femårsperiod.

För

2013

uppgick avkastningen (före

kostnader

till)

1,2

procentenheter

över

 

normalportföljen

(-0,4

procentenheter

året

innan). Ännu finns inte historik för en femårsperiod.

 

 

 

 

Målet för den taktiska förvaltningen är att generera 0,5 procentenheter

 

per år utöver normalportföljen under en rullande treårsperiod. För 2013

 

avkastade

den

taktiska

förvaltningen

0,5

procentenheter

utöver

normalportföljen (1,0 procentenheter året innan). Under treårsperioden

 

2011–2013 uppnådde fonden målet genom ett resultat på i genomsnitt

 

0,5

procentenheter

per

år

(föregående

treårsperiod

2010–2012

var

resultatet 0,6 procentenheter).

Tillgångarnas redovisade avkastning och bidrag till totala avkastningen

Fjärde AP-fondens utvärdering för 2013 visar att delportföljernas tre horisonter bidrog positivt till den totala avkastningen på 16,5 procent (före kostnader). Normalportföljen bidrog med 14,9 procentenheter till avkastningen (10,8 procentenheter året innan), och den strategiska förvaltningen med 1,2 procentheter (-0,4 procentenheter året innan). Den taktiska förvaltningen bidrog med 0,4 procentenheter (0,9 procentenheter

året innan).

Tabell 4.12 Fjärde AP-fondens redovisade avkastning (procent respektive procentenheter per år)

 

2013

2012

 

Bidrag till totalavkastning 2013

 

 

 

Svenska aktier

26,4

16,9

 

 

 

3,8

 

 

 

Utländska aktier

27,8

17,4

 

 

 

10,3

 

 

 

Räntebärande instrument

-0,2

6,0

 

 

 

-0,1

 

 

 

Aktieindex2

0,0

0,0

 

 

 

-0,1

 

 

 

Aktiv valutaförvaltning2

0,1

0,1

 

 

 

0,1

 

 

 

Summa taktiskt förvaltade tillgångar

15,9

12,8

 

 

 

14,0

 

 

 

Fastigheter

27,2

14,2

 

 

 

1,4

 

 

 

Svenska strategiska aktier

42,6

-

 

 

 

1,3

 

 

 

Små och medelstora företag

-

13,4

 

 

 

-

 

 

 

Hållbarhet

38,3

-

 

 

 

0,4

 

 

 

Övriga strategiska positioner

12,3

5,1

 

 

 

0,4

 

 

 

Implementering av strategisk portfölj

-1,0

-1,3

 

 

 

-1,0

 

 

 

Total avkastning efter kostnader

16,4

11,2

 

 

 

16,5

 

 

 

Not 1: Avkastning för delportföljer avser avkastning före kostnader, medan total avkastning

 

är beräknad efter kostnader.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Not 2: Portföljavkastning med summa placeringstillgångar som bas.

 

 

 

 

 

Fjärde AP-fondens svenska och globala aktieportfölj genererade en

 

avkastning på 26,4 respektive 27,8 procent och bidrog med 14,2 procent-

 

enheter till den totala avkastningen (tabell 4.12). Fondens räntebärande

 

instrument bidrog negativt till totalavkastningen

med

-0,2

 

procent-

 

enheter.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bland fondens övriga investeringar genererade delportföljen hållbarhet

 

38,3 procent. Delportföljen

omfattar

investeringar

som

tar

särskilda

27

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skr. 2013/14:130 hänsyn till miljö, etik och ägarstyrning. Delportföljen fastigheter bidrog mest till totalavkastningen med 1,4 procentenheter.

Vid utgången av 2013 uppmättes sharpekvoten för Fjärde AP-fondens likvida portfölj till 2,5 (1,7 året innan). Den likvida portföljen består av fondens placeringstillgångar exklusive fastigheter, riskkapitalfonder och högavkastande räntebärande.

Fjärde AP-fondens portfölj

Vid utgången av 2013 uppgick Fjärde AP-fondens interna förvaltning till 187 miljarder kronor, vilket motsvarar 72 procent av AP-fondens totala kapital (78 procent året innan). Andelen externt förvaltade medel ökade således från 22 procent 2012 till 28 procent 2013.

 

Tabell 4.13 Fjärde AP-fondens portfölj (mdkr respektive procent)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2013

 

2012

 

 

 

 

 

mdkr

%

mdkr

%

 

 

Svenska aktier

 

 

30,7

11,9

34,9

15,7

 

 

Utländska aktier

 

 

88,4

34,3

84,8

37,2

 

 

Summa taktiskt förvaltade aktier

119,1

46,2

119,7

52,9

 

 

Räntebärande instrument inom

83,0

32,0

82,3

36,1

 

 

taktisk förvaltning

 

 

 

 

 

 

 

 

Fastigheter

 

 

14,9

5,7

11,8

5,2

 

 

Svenska strategiska aktier

 

18,3

7,1

6,1

2,6

 

 

Hållbarhet

 

 

8,4

3,2

-

-

 

 

Övriga strategiska positioner

 

14,7

5,6

7,2

3,1

 

 

Implementering av strategisk portfölj

1,5

0,1

2,7

0,1

 

 

Summa strategiskt förvaltade

57,8

21,7

27,8

11,0

 

 

tillgångar

 

 

 

 

 

 

 

 

Fondkapital

 

 

259,9

100

229,7

100

 

 

Not. Beloppen avser innehav medan procentuell fördelning avser exponering, inklusive

 

 

derivat. Fjärde AP-fonden införde 2013 nya definitioner (benämningar och innehåll) av

 

tillgångskategorierna. För närmare information se Fjärde AP-fondens årsredovisning 2013.

 

Fjärde AP-fonden minskade under 2013 andelen räntebärande tillgångar i

 

portföljen till 32,0 procent av fondkapitalet (se tabell 4.13). Däremot har

 

andelen fastigheter och övriga strategiska tillgångar ökat från samman-

 

taget 11,0 till 21,7 procent av fondkapitalet. Andelen svenska strategiska

 

aktier ökade till 7,1 procent när ett nytt strategiskt mandat bestående av

 

svenska företag sammanfördes med det tidigare mandatet små och

 

medelstora bolag. Sammantaget har andelen aktier i Fjärde AP-fondens

 

portfölj ökat under 2013.

 

 

 

 

 

 

Marknadsvärdet

på

Fjärde

AP-fondens

investeringar

i fastigheter,

 

uppgick i slutet

av

2013 till

14,9 miljarder kronor, vilket motsvarade

 

5,7 procent av AP-fondens totala tillgångar. Fjärde AP-fonden har under

 

de senaste åren expanderat inom tillgångskategorin fastigheter. Fonden

 

äger fastighetsbolaget Vasakronan tillsammans med Första–Tredje AP-

 

fonderna. Därutöver samäger Fjärde AP-fonden med AMF fastighets-

 

bolaget Rikshem till lika stora delar och 15 procent av fastighetsbolaget

 

Hemfosa.

 

 

 

 

 

 

 

 

Posten övriga strategiska positioner utgjorde 5,6 procent av Fjärde AP-

28

fondens kapital i slutet av 2013

(3,1 procent året

innan). I

posten ingår

 

 

 

 

 

 

 

 

absolutavkastande, riskkapitalfonder, högavkastande räntebärande ochSkr. 2013/14:130 tillväxtmarknad. Tillgångarna i riskkapitalfonder utgjorde 1,1 procent av

Fjärde AP-fondens kapital vid utgången av 2013 (1,2 procent året innan), vilket motsvarade 2,9 miljarder kronor (samma belopp som 2012).

4.2Sjätte AP-fondens redovisade resultat

Sjätte AP-fondens verksamhet styrs i lagen (2000:193) om Sjätte AP-

 

fonden. Fonden har i uppdrag att, inom ramen för vad som är till nytta

 

för

 

inkomstpensionssystemet,

 

investera

 

fondmedlen

på

riskkapitalmarknaden. Fonden har fokus på riskkapitalmarknaderna i

 

Sverige och i övriga Norden. Sjätte AP-fonden skiljer sig från övriga

 

buffertfonder även i det att fonden har

möjlighet

att investera

både

 

indirekt (via fonder) ochdirekt i onoterade företag. Därtill är Sjätte AP-

 

 

fonden stängd, dvs. inga medel förs till eller från pensionssystemet.

 

Kapitalet

i

Sjätte AP-fonden

har

i

sin

helhet

genererats

från

de

10,4 miljarder kronor som tillsköts i samband med att dåvarande Sjätte

 

fondstyrelsen bildades den 1 juli 1996.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Resultat, avkastning och måluppfyllelse

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sjätte

AP-fondens resultat uppgick till

1,9

miljarder

kronor

2013

 

(1,7

miljarder

kronor

året

innan),

 

vilket

motsvarar

en

nominell

avkastning på 9,2 procent (9,2 procent året innan). Fondkapitalet ökade

 

till 22,1 miljarder kronor under åretSedan. fonden bildades 1996 har

 

fondkapitalet vuxit med 11,7 miljarder kronor, vilket motsvarar en

 

genomsnittlig nominell avkastning på 4,5 procent per år (från start till

 

2012 var motsvarande avkastning 4,2 procent per år).

 

 

 

 

 

 

Sjätte AP-fonden införde fr.o.m. 2012 en ny strategi och ett nytt mål

 

för fonden. Strategin är att fortsättavara en långsiktig investerare i

 

onoterade bolag genom både direktinvesteringar i företag och indirekta

 

investeringar genom fonder. AP-fondens direktinvesteringar har ett tyd-

 

ligare fokus på mogna företag medan investeringar i nystartade svenska

 

företag (venture capital) sker genomfonder. Avsikten är att fond-

 

investeringarna ska ha ett bredare fokus än företagsinvesteringar, både

 

vad gäller företagens utvecklingsfas och geografi. Syftet är att uppnå god

 

 

riskspridning och genom en kombination av

företags-

och

fond-

investeringar skapa affärsmöjligheter, konkurrensfördelar och flexibilitet.

 

 

Framtida direktinvesteringar i företag ska främst göras tillsammans med

 

andra industriella och finansiella investerare.

 

 

 

 

 

 

 

 

Sjätte AP-fondens mål, som baseras på strategin och branschpraxis, är

 

 

att uppnå en nominell avkastning som över längre tidsperioder (som

 

innefattar en normal konjunkturcykel) motsvarar avkastningen på den

 

nordiska aktiemarknaden mätt med ett brett aktieindex, SIX Nordic 200

 

Cap

GI

med tillägg

av

en riskpremie

 

för

onoterade bolag

om

2,5 procentenheter. Riskpremien har justerats för att Sjätte AP-fonden är

 

 

en stängd fond, vilket medför ett behov av intern likviditetshantering.

 

Sjätte AP-fondens nominella avkastningsmål gäller fr.o.m. 2012. För

 

tioårsperioden

2004–2013

uppgick målet

till

14,0 procent

per år,

vilket

 

29

Skr. 2013/14:130 Sjätte AP-fonden inte uppnådde, eftersom avkastningen för perioden i genomsnitt var 5,6 procent per år (tabell 4.14).

Tabell 4.14 Sjätte AP-fondens redovisade nominella avkastning efter kostnader (procent per år)

 

2013

2012

2004–2013

1997-2013

Total avkastning efter kostnader

9,2

9,2

5,6

4,5

Avkastningsmål fr.o.m. 2012

30,0

20,2

14,0

11,9

 

 

 

 

 

Differens

-20,8

-11,0

-8,4

-3,4

 

 

 

 

 

Mot bakgrund av att Sjätte AP-fonden är en stängd fond har en

uppdelning gjorts mellan AP-fondens kärnverksamhetinvesterings(

-

verksamheten) och fondens likviditetshantering (likviditetsförvaltningen).

Syftet med likviditetsreserven är att upprätthålla en god betalnings- beredskap. Investeringsverksamheten utgörs av direkta och indirekta

(genom fonder) investeringar i företag. Vid utgången av 2013 värderades

 

tillgångarna

i

investeringsverksamheten

till

14,9 miljarder

kronor

(13,7 miljarder kronor året innan), vilket

motsvarar drygt 67 procent av

 

Sjätte AP-fondens kapital. Därutöver

uppgick

fondens investerings-

åtaganden till 6,1 miljarder kronor (3,4 miljarder kronor året innan).

 

Avkastning och mål i investeringsverksamheten

Sjätte AP-fonden investerar i små och medelstora företag, huvudsakligen

på marknaderna i Sverige och i övriga Norden. Investeringarna är uppdelade på två segment: mogna bolag och expansionsbolag. Invester- ingar i noterade småbolag ingår i Sjätte AP-fondens likviditetsförvalt- ning. Investeringarna sker både direkt, genom hel- eller delägande, och indirekt, genom investeringar i riskkapitalfonder och investmentbolag.

De direkta investeringarna (företagsinvesteringar) utgör 61 procent av investeringsverksamheten medan 39 procent utgörs av indirekta invester- ingar (fondinvesteringar). Företagsinvesteringar sker företrädesvis gen- om saminvesteringar med andra finansiella och industriella partners, men även egna investeringar görs. Fondinvesteringar avser förvärv av andelar i fonder som investerar i mogna bolag (buyout capital) och expansions- bolag (venture capital) i Sverige eller övriga Norden. Investeringar görs huvudsakligen i primära fonder, men Sjätte AP-fonden är även aktiv på marknaden där andelar i existerand fonder överlåts. Samtliga fondens investeringar på marknaden avser mogna bolag.

Tabell 4.15 Sjätte AP-fondens redovisade avkastning (procent per år)

 

 

Mål

 

2004–2013

2004–2013

Mogna bolag

14,0

14,0

Expansionsbolag

-11,7

14,0

Totalt investeringsverksamheten

6,2

14,0

Totalt likviditetsförvaltningen

-

-

Total avkastning efter kostnader

5,6

14,0

Not. Avkastning per segment redovisas före kostnader.

30

Det största bidraget till Sjätte AP-fondens resultat 2013 kom från invest- Skr. 2013/14:130 eringar i mogna bolag (998 miljoner kronor) som haft en genomsnittlig

nominell avkastning på 14,0 procent per år under perioden 2004–2013 (tabell 4.15). Fondens investeringar i expansionsbolag uppvisade under 2013 ett positivt resultat på 176 miljoner kronor, men med en genom- snittlig årlig nominell avkastning på -11,7 procent per år sedan 2004. För den uppmätta tioårsperioden har negativ avkastning uppvisats under sju

av åren, vilket återspeglas i en negativ genomsnittlig årlig nominell avkastning för hela perioden.

Tabell 4.16 Sjätte AP-fondens avkastning och exponering (procent per år respektive mnkr)

 

 

 

 

 

Avkastning före kostnader

Marknadsvärderat kapital

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2009–2013

Mnkr

 

%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Företagsinvesteringar

 

 

0,9

9 036

 

40,9

 

 

 

Fondinvesteringar

 

 

 

10,3

5 884

 

26,6

 

 

 

Likviditetsförvaltning

 

 

-

7 119

 

32,2

 

 

 

Gemensamt kapital

 

 

-

 

70

 

0,32

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Totalt

 

 

 

 

 

6,2

22 109

 

100

 

 

 

 

 

 

Närmare 41 procent av Sjätte AP-fondens medel har investerats direkt i

 

företag (tabell 4.16). Affärsområdet företagsinvesteringar rymmer dels

 

mogna bolag, dels expansionsbolag. Vid utgången av 2013 uppgick det

 

sammantagna resultatet för företagsinvesteringar till 418 miljoner kronor

 

 

före kostnader 2013. Under den senaste femårsperioden (2009–2013)

 

uppgår den genomsnittliga nominella avkastningen

före

kostnader

till

 

0,9 procent per år. Under 2013 har Sjätte AP-fonden avyttrat ett tiotal

 

företag som i flertalet fall avser bolag som AP-fonden

bedömer

inte

 

passar in i den framtida portföljen. De två största försäljningarna under

 

året var Gnotec och Panopticon. Gnotec avyttrades till en vinst om totalt

 

 

223 miljoner kronor, varav 54 miljoner kronor har påverkat 2013 års

 

resultat. Panopticon såldes till Datawatch som är noterat på Nasdaq-

 

börsen och köpeskillingen utgjordes av aktier i Datawatch. Inkluderat

 

kursuppgången

i

Datawatch-aktien

resulterade

försäljningen

av

Panopticon

i

en vinst

om totalt 105 miljoner kronor, vilket i sin helhet

 

har påverkat årets resultat.

 

 

 

 

 

 

 

 

Inom affärsområdet fondinvesteringar sker investeringar i fonder med

 

inriktning mot onoterade företag i expansionsfas och mogen fas. Vid

 

utgången av 2013 uppgick marknadsvärdet för fondinvesteringarna till

 

5,9 miljarder kronor. Affärsområdet uppvisade under 2013 ett resultat på

 

 

763

miljoner

kronor

före kostnader. Området är uppdelat i de tre

segmenten

expansionsbolag

(venture capital), mogna

företag

(buyout

 

capital) och

förvärv

av fondandelar ånfr tidigare ägare. Störst resultat

 

genererade fondinvesteringar i mogna bolag (637 miljoner kronor), följt

 

av

expansionsbolag

(125 miljoner

kronor).

Under

2013

gjordes

utfästelser på totalt 1,9 miljarder kronor, varav 1,7 miljarder kronor inom

 

 

mogna och 0,2 miljarder kronor inom expansionsbolag. Utfästelserna

 

gjordes till

såväl

befintliga

samarbeten (Nordic Capital,

EQT, Cubera

 

och Creandum) som till nya (FSN, Triton och Northzone).

 

 

 

 

31

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skr. 2013/14:130

32

Avkastning och mål i likviditetsförvaltningen

 

 

 

 

 

 

 

Internbanken hanterar den likviditetsreserv som Sjätte AP-fonden har för

 

 

att genomföra ny- och tilläggsinvesteringar samt för att täcka andra

 

kapitalbehov i befintliga företag. Behovet uppstår till följd av att Sjätte

 

AP-fonden är en stängd fond. Investeringar av internbankens medel görs

 

 

främst i räntebärande tillgångar med låg risk, men även i noterade

 

småbolagsfonder. Målsättningen för förvaltningen av räntebärande

 

värdepapper är att uppnå en avkastning i linje med OMRX Treasury bill.

 

 

Internbanken har också i uppgift att hantera de finansiella risker som

 

uppstår i verksamheten samt att vid behov låna upp kapital. Fonden har

 

en

kreditfacilitet

för

kortsiktigt

finansieringsbehov

om

2 miljarder

 

kronor, vilken var outnyttjad vid utgången av året. Sjätte AP-fonden har

 

 

rätt

att ta

upp

kredit

hos en

kreditinrättning

eller

hos Första–Fjärde

 

AP-fonderna för att tillgodose ett tillfälligt penningbehov.

 

 

 

 

Sedan

2012

ingår

Sjätte

AP-fondens

 

investeringar

i

noterade

småbolagsfonder

i AP-fondens likviditetsförvaltning.

Marknadsvärdet

 

för de noterade småbolagsfonderna var 2,1 miljarder kronor vid utgången

 

 

av 2013 (1,7 miljarder kronor året

innan).

Det

marknadsvärderade

 

kapitalet i inom likviditetsförvaltningen uppgick till totalt 7,1 miljarder

 

kronor (6,2 miljarder kronor året innan). Resultatet för likviditetsförvalt-

 

 

ningen som helhet uppgick till 745 miljoner kronor (251 miljoner kronor

 

 

året innan).

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sjätte AP-fondens utvärdering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Enligt lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden är Sjätte AP-fonden ålagd

 

 

att utvärdera styrelsens förvaltning av fondmedlen, med utgångspunkt i

 

de mål som fonden har fastställtför sin placeringsverksamhet. Årets

 

 

utvärdering avser resultatet för 2013 samt analys och uppföljning av

 

fondens mål över femårsperioden 2009–2013, tioårsperioden 2004–2013

 

 

och för perioden sedan fondens start 1996–2013. Utvärderingen utgår

 

från de lagstadgade målen för Sjätte AP-fonden och styrelsens tolkning

 

av uppdraget: att Sjätte AP-fonden ska skapa långsiktigt hög avkastning

 

 

och hålla en tillfredsställande riskspridning genom placeringar på risk-

 

 

kapitalmarknaden.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Under 2013 fortsatte arbetet med att ställa om Sjätte AP-fondens port-

 

 

följ i enlighet med den strategi som antogs 2011. Strategin innebär att

 

fondens investeringar ska fokuseras mot mogna bolag där marknadens,

 

liksom AP-fondens, investeringshistorik gör det rimligt att förvänta sig

 

en god avkastning framöver.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sjätte AP-fondens avkastningsmål är att följa genomsnittsavkastningen

 

 

för jämförelseindex (SIX Nordic 200 CAP GI), med påslag för en risk-

 

premie för onoterade bolag om 2,5 procent, under en rullande femårs-

 

period. Under 2013 upphörde Sjätte AP-fondens tidigare jämförelseindex

 

 

att publiceras externt (Handelsbanken Nordix All-Share Portfolio Index

 

 

Total Return). Det för 2013 nya jämförelseindex ägs och beräknas direkt

 

 

av SIX på exakt samma sätt som det tidigare jämförelseindexet.

 

 

 

Sjätte AP-fonden har som helhet genererat en genomsnittlig

årlig

 

nominell avkastning på 4,5 procent sedan starten 1996, vilket understiger

 

 

fondens

nominella

avkastningsmål

på

11,9 procent

per

år.

Fö

tioårsperioden 2004–2013 uppnåddes

en

genomsnittlig

årlig

nominell

 

avkastning

på

5,6

procent,

vilket

 

är

lägre

än

detSkr. 2013/14:130nominella

avkastningsmålet på 14,0 procent per år. Under femårsperioden 2009–

 

2013 var fondens nominella avkastning 6,2 procent per år, medan det

 

nominella

 

avkastningsmålet

var

19,2

procent per år. Som helhet

 

understeg även avkastningen för 2013 målet för det året. Avkastningen

 

uppgick till 9,2 procent, medan målet uppgick till 30,0 procent.

 

 

 

 

 

Den nominella avkastningen för direktinvesteringar och för fond-

 

investeringar var positiva under perioden

2004–2013

och

uppgick

till

 

0,9 procent respektive 10,3 procent per år.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det av Sjätte AP-fonden fastställda nominella avkastningsmålet för tio-

 

 

årsperioden

2004–2013

uppgår

till

14,0

procent

för

både

direkt-

 

investeringar

 

och

 

fondinvesteringar

 

(i

mogna

 

bolag

och

expansionsbolag). Den nominella avkastningen för direktinvesteringar i

 

mogna

bolag

uppgick

till

11,1 procent

per

år,

vilket

understeg

 

avkastningsmålet

med

2,9

procentenheter.

Fondinvesteringar

i

mogna

 

bolag genererade en nominell avkastning på 19,7 procent, vilket översteg

 

 

målet med

5,7

procentenheter.

Inom

affärsområdet

expansionsbolag

 

understeg

 

avkastningen

 

för

både

direktinvesteringar

 

och

fond-

 

investeringar det nominellt satta avkastningsmålet. Direktinvesteringar

 

genererade en avkastning på -20,4 procent per år och avkastningen i

 

fondinvesteringar uppgick till -3,7 procent per år.

 

 

 

 

 

 

 

 

Som mått på riskspridning anges en portfölj med spridning inom tio

 

olika branscher. Dessa branscher skiljer sig från varandra i termer av

 

storlek, utvecklingsfas, geografi och investeringstillfälle. Vid

utgången

 

av

2013

utgjorde direkt-

och fondinvesteringar

41

procent

respektive

 

27

procent

av

Sjätte

 

AP-fondens

kapital.

Likviditetsförvaltningen

 

utgjorde 32 procent av kapitalet. Direktinvesteringar omfattar ett 30-tal

 

bolag medan fondinvesteringar omfattar 300 bolag. De största direkt-

 

investeringarna är Norrporten (59 procent) och Volvofinans (15 procent).

 

 

De största fondinvesteringarna var Nordic Capital (22 procent) och EQT

 

 

(21 procent). Investeringsverksamheten var till 84 procent av kapitalet

 

placerat i mogna bolag.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Målet för likviditetsförvaltningen är att den normalt ska uppgå till 5–

 

10 procent av fondkapitalet. Vid utgången av 2013 utgjorde likviditeten

 

32

procent

av fondkapitalet,

vilket visar

att

Sjätte

AP-fonden

har en

 

relativt stor överlikviditet. SjätteAP-fonden avser sysselsätta kapitalet genom en fortsatt uppbyggnad av investeringsportföljen.

4.3Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas kostnader och personal

Detta avsnitt tar upp buffertfondernas interna och externa förvaltnings- kostnader samt antalet anställdaDe. interna kostnaderna består av personalkostnader och övriga administrationskostnader. De externa för- valtningskostnaderna utgörs av kostnader för den förvaltning buffert- fonderna köper in och som tas upp i resultaträkningen.

33

Skr. 2013/14:130 Interna förvaltningskostnader 2007–2013

De interna förvaltningskostnaderna redovisas som rörelsens kostnader i respektive buffertfonds resultaträkning. De interna kostnaderna för buffertkapitalets förvaltning uppgick till sammanlagt 797 miljoner kronor

2013 (se tabell 4.17). I jämförelse med föregående år har förvaltnings- kostnaderna sammantaget minskat. De interna kostnaderna har ökat i Andra och Fjärde AP-fonderna, medan de har minskat i Första, Tredje och Sjätte AP-fonderna. De interna förvaltningskostnaderna reducerar utestående pensionsbehållningar men inte utgående inkomstpensioner.

Tabell 4.17 Buffertfondernas interna förvaltningskostnader enligt pensionssystemets årsredovisning (mnkr)

 

2013

2012

2011

2010

2009

2008

2007

Första AP-fonden

161

177

155

163

191

180

164

Andra AP-fonden

178

169

159

160

150

159

133

Tredje AP-fonden

173

183

155

154

147

137

137

Fjärde AP-fonden

187

179

179

176

174

157

139

Sjätte AP-fonden

98

116

120

145

130

127

145

Avvecklingsfonderna

-

-

-

-

-

1

1

Summa

797

824

766

798

792

761

719

Not. I förvaltningskostnader ingår interna kostnader.

Källor: Respektive AP-fonds årsredovisning.

Genom en förändring av Sjätte AP-fondens redovisningsprinciper är kostnaderna för Sjätte AP-fondens förvaltning inte jämförbar före och efter 2008. De förändrade redovisningsprinciperna innebär att förvalt- ningskostnaderna för onoterade innehav inte längre redovisas som externa kostnader i Sjätte AP-fonden. Däremot ingår kvarvarande externa förvaltningskostnader i redovisningen.

Interna och externa kostnader för 2013

Kostnader för extern förvaltning utgörs av fasta provisionskostnader (arvode till externa förvaltare) för noterade och onoterade tillgångar samt depåkostnader (kostnader för förvaring av värdepapper). Dessa kostnader

för extern förvaltning tas upp i respektive buffertfonds resultaträkning som en negativ post i rörelsens intäkter.

Som framgår av tabell 4.18 har de sammanlagda kostnaderna för intern och extern förvaltning ökat till 1 500 miljoner kronor vid utgången av 2013. De sammanlagda kostnaderna har i kronor ökat i Första–Fjärde

AP-fonderna, vilket förklaras främst av ökade externa förvaltnings- kostnader. De sammanlagda förvaltingskostnaderna har minskat i Sjätte AP-fonden. I jämförelse med föregående år är de totala kostnaderna som andel av det sammanlagda buffertkapitalet oförändrad vid 0,14 procent.

34

Tabell 4.18 Buffertfondernas interna och externa förvaltningskostnader

Skr. 2013/14:130

 

(mnkr)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2013

 

 

2012

 

 

 

 

Interna

Externa

Totalt

Interna

Externa

Totalt

 

Första AP-fonden

161

189

350

177

145

322

 

Andra AP-fonden

178

245

423

169

203

372

 

Tredje AP-fonden

173

155

328

183

119

302

 

Fjärde AP-fonden

187

90

277

179

39

218

 

Sjätte AP-fonden

98

24

122

116

21

137

 

Summa

797

703

1500

824

527

1 351

 

Andel av fondkapital

 

0,14%

 

 

0,14%

 

Not. Externa förvaltningskostnader utgörs av depåkostnader och fasta provisionskostnader. Andel av fondkapital beräknas som totala kostnader dividerat med (aritmetiskt) medelvärde av ingående och utgående fondkapital.

Källor: Respektive AP-fonds årsredovisning 2013.

Tabell 4.19 visar att under 2013 har Första, Tredje, Fjärde och Sjätte AP- fonderna minskat de interna och externa förvaltningskostnaderna som andel av fondkapitalet, i jämförelse med föregående år. Däremot har

Andra och Fjärde AP-fonderna ökat

motsvarande kostnadsandel, i

jämförelse med året innan.

 

 

Tabell 4.19 Buffertfondernas förvaltningskostnadsandel (procent)

 

 

 

 

 

Kostnadsandel

Kostnadsandel

 

2013 (procent)

2012 (procent)

Första AP-fonden

0,14

0,15

 

Andra AP-fonden

0,17

0,16

 

Tredje AP-fonden

0,13

0,14

 

Fjärde AP-fonden

0,11

0,10

 

Sjätte AP-fonden

0,57

0,68

 

Källor: Resp. AP-fonds årsredovisning 2013 samt egna beräkningar för Sjätte AP-fonden.

Posten

kostnaderna

för extern

förvaltning

är inte

heltäckande.

 

Sedan

2004 görs en uppdelning av provisionskostnader

i

fasta

avgifter

respektive resultatberoende avgifter, varav endast de fasta avgifterna i sin

tur redovisas som en provisionskostnad och ingår i de externa förvalt-

ningskostnaderna.

 

 

 

 

 

 

 

 

Resultatberoende provisionsavgifter utbetalas under förutsättning

att

den

externa

förvaltningen

överträffat

uppställda

mål.

Avgifterna

reducerar nettoresultatet för respektive tillgångskategori. Under 2013

ökade

de

resultatberoende

förvaltningsarvodena

till

 

sammanlagt

871 miljoner kronor i buffertfonderna (715 miljoner

kronor året innan),

se tabell 4.20. De resultatberoende arvodena kan delas in i avgifter för

noterade respektive onoterade tillgångar. En del

av

arvodena för

onoterade tillgångar avser avtal som medger återbetalning av erlagda

förvaltararvoden

före

vinstdelning vid avyttring. Dessa

arvoden

 

ingår

som del av tillgångens anskaffningsvärde och redovisas därför inte i resultaträkningen.

35

Skr. 2013/14:130

36

Tabell 4.20 Resultatberoende förvaltningsarvode för noterade och onoterade tillgångar (mnkr)

 

2013

 

 

2012

 

 

 

Externa förv.

Externa förv.

Summa

Externa förv.

Externa förv.

Summa

 

arvode för

arvode för

externa

arvode för

arvode för

externa

 

noterade

onoterade

förv.

noterade

onoterade

förv.

 

tillgångar

tillgångar

arvode

tillgångar

tillgångar

arvode

 

 

 

 

 

 

 

Första AP-fonden

46

87

133

25

37

62

Andra AP-fonden

74

157

231

60

145

205

Tredje AP-fonden

124

119

243

114

129

243

Fjärde AP-fonden

69

56

125

10

53

63

Sjätte AP-fonden

2

137

139

0

142

142

Summa

315

556

871

209

506

715

Not: För Sjätte AP-fonden är de externa förvaltningskostnaderna hänförliga till innehav i onoterade fonder och företag uppgick till 130 miljoner kronor (119 miljoner kronor året innan) respektive 7 miljoner kronor (23 miljoner kronor året innan) 2013. Dessa kostnader aktiveras löpande som en del av anskaffningskostnaden för respektive fond. Vid utgången av året nedvärderas samtliga aktiverade förvaltningskostnader till noll kronor. Nedvärderingen ingår i det orealiserade resultatet.

Buffertfonderna har under åren förändrat redovisningen av avgifter till riskkapitalföretag eller fonder som huvudsakligen placerar i onoterade aktier (riskkapitalfonder). Från och med 2005 redovisas avgifterna som en del av tillgångens anskaffningsvärde. Detta sker under förutsättning att avtalen med dessa fonder innehåller en klausul som föreskriver att återbetalning av inbetalda förvaltningsavgifter ska föregå eventuell vinst- delning och att vinstdelningen kan bedömas vara sannolik i varje enskilt fall. Från och med 2008 redovisar även Sjätte AP-fonden förvaltnings- kostnader för onoterade innehav på detta sätt, men med den skillnaden att Sjätte AP-fonden värderar samtliga förvaltningsavgifter för onoterade innehav i fonderna till noll.

Personal

 

 

 

 

 

 

Personalkostnaderna

utgör huvuddelen av de interna förvaltnings-

kostnaderna. I slutet av 2013 hade Första–Fjärde AP-fonderna mellan

 

52–59 anställda och Sjätte AP-fonden 31 anställda. Cirka en tredjedel av

 

de

anställda

i

Första–Fjärde

AP-fonderna

var

kvinnor,

medan

motsvarande andel i Sjätte AP-fonden uppgick till 48 procent.

Som framgår av tabell 4.21 hade Andra–Fjärde AP-fonderna rörliga ersättningsprogram för sina anställda. Styrelsen, verkställande direktören och övriga i ledningsgruppen omfattades inte av programmen. Första och Sjätte AP-fonderna hade inte några ersättningsprogram.

Tabell 4.21 Antal anställda i buffertfonderna och rörlig ersättning

Skr. 2013/14:130

 

 

 

 

 

 

Anställda

Andelen kvinnor

Rörlig ersättning

 

 

(antal)

(procent)

(mnkr)

 

Första AP-fonden

52

27

Nej

 

Andra AP-fonden

59

37

4,5

 

Tredje AP-fonden

53

32

Ja

 

Fjärde AP-fonden

55

36

4,7

 

Sjätte AP-fonden

31

48

Nej

 

Not. Uppgifterna per 31 dec 2013. Första och Sjätte AP-fonderna har inga incitaments- program. Programmen i övriga buffertfonder omfattar inte styrelse, VD och ledningsgrupp. Rörlig ersättning för anställda i Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna är exkl. sociala avgifter.

Källor: Respektive AP-fonds årsredovisning 2013.

4.4Sjunde AP-fonden

Sjunde AP-fonden är den av AP-fonderna som verkar inom premie- pensionssystemet. Fonden erbjuder systemets förvalsalternativ som också

är det enskilt största placeringsalternativet för premiepensionsspararna. Sjunde AP-fondens verksamhet styrs av lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder).

Sjunde AP-fonden förvaltar två fonder i premiepensionssystemet, de s.k. byggstensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. Byggstens- fonderna bildades i maj 2010 inom ramen för de förändringar i premie- pensionssystemet som riksdagen fattade beslut om under 2009 (prop. 2009/10:44 och bet. 2009/10:SfU9). AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond ersatte de två tidigare fonderna Premiesparfonden och Premievalsfonden. Premiesparfonden var det tidigare förvalsalternativet, medan Premievals- fonden var det statliga alternativet på Pensionsmyndighetens fondtorg.

AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond är valbara på fondtorget. Baserat

på dessa två fonder erbjuder Sjunde AP-fonden ytterligare fyra produkter, vilka är valbara vid sidan av fondtorget. Förvalsalternativet –

AP7 Såfa – är i praktiken en s.k. generationsfond, dvs. risknivån är relativt hög för yngre pensionssparare men den avtar successivt ju äldre

spararen blir. För sparare upp till 55 år består Såfa av enbart aktiefonden.

 

Därefter minskar andelen aktiefondmed ca tre procentenheter per år för

 

att ersättas av räntefonden. Från det tta spararen är 75 år består Såfa till

 

en tredjedel av aktiefonden och till två

tredjedelar räntefonden.

För

Sjunde AP-fondens

tre

fondportföljer

är

proportionerna

av

AP7

Aktiefond och AP7 Räntefond fasta över tid, AP7 Offensiv (75 procent

 

aktiefond), AP7 Balanserad (50 procent aktiefond) och AP7 Försiktig (33

 

procent aktiefond).

 

 

 

 

 

 

AP7 Såfa

 

Vid utgången av 2013 hade drygt 3 miljoner premiepensionssparare

 

förvalsalternativet Såfa (Statens årskullsförvaltningsalternativ), vilket

 

utgör ca 45 procent av spararna i premiepensionssystemet. Målet, som

 

fastställts av fondens styrelse, är att Såfa ska uppnå en avkastning som är

 

minst lika bra som genomsnittet av de privata fonderna i premiepensions-

37

 

Skr. 2013/14:130

systemet. För vilken tidsperiod målet ska utvärderas framgår inte i års-

 

 

redovisningen och inte i McKinseys rapport, men resultatet redovisas för

 

 

det senaste året, från maj 2010 (då Såfa startade)

och för

 

förvals-

 

alternativet

sammantaget

(Såfa

hoc föregångaren

Premiesparfonden)

 

 

sedan hösten 2000 då premiepensionssystemet trädde ikraft. För det

 

 

tidigare förvalsalternativet Premiesparfonden var målet även, till följd av

 

 

tidigare lagkrav, en lägre risk än den genomsnittliga risknivån i övriga

 

 

fonder i premiepensionssystemet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jämförelser med andra fonder i premiepensionssystemet baseras på

 

 

avkastningen mätt enligt NAV-kursmodellen (dvs. på grundval av fond-

 

 

kurser som beräknats kl. 16 svensk tid varje dag som handel sker (på

 

 

engelska net asset value). Denna metod innebär att avkastning mäts efter

 

 

avdrag av den förvaltningsavgift som betalas till förvaltningsbolaget, i

 

 

detta fall Sjunde AP-fonden. Vid utvärdering

av

den

 

operativa

 

förvaltningen i förhållande till jämförelseindex beräknas däremot en

 

 

avkastning

enligt

stängningskursmodellen

(fondernas

innehav

av

 

värdepapper värderas vid tidpunkten för

stängning

av

respektive

 

marknad, före avdrag av förvaltningsavgift). Genom

 

denna

modell

 

erhålls konsistenta jämförelser med valt jämförelseindex.

 

 

 

 

 

 

Avkastningen i Såfa är en sammanvägning

av

resultatet

 

för

de

 

ingående byggstensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond enligt

 

 

den faktiska fördelningen mellan fonderna i Såfa totalt. Under 2013

 

 

uppgick avkastning i Såfa till 32,0 procent (17,4 procent året innan) mätt

 

 

enligt NAV-kursmodellen (tabell 4.22). För de privata fonderna på

 

Pensionsmyndighetens fondtorg uppgick avkastningen i genomsnitt till

 

 

15,7 procent (10,5 procent året innan).

 

 

 

 

 

 

 

 

 

För perioden sedan starten 2000 till utgången av 2013 var den

 

genomsnittliga avkastningen för förvalsalternativet (beräknat över tolv år

 

 

och två månader) 3,5 procent per år. Den genomsnittliga avkastningen i

 

 

fonderna på Pensionsmyndighetens fondtorg var 1,5 procent per år.

 

 

 

 

Tabell 4.22 Förvalsalternativets avkastning (NAV-kurser, procent per år)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2013

2012

2011

2010

 

2009

2000–2013

 

 

Förvalsalternativet, Såfa

32,0

17,4

-10,5

14,8

 

35,1

 

3,5

 

 

 

Privata fonder

 

15,7

10,5

-10,4

10,3

 

35,0

 

1,5

 

 

 

Differens

 

14,3

6,9

-0,1

4,5

 

0,1

 

2,0

 

 

Not. Förvalsalternativet avser AP7 Såfa från och med den 24 maj 2010, dessförinnan Premiesparfonden. Privata fonder avser genomsnittliga avkastningen i de privata fonderna i premiepensionssystemet. Avkastningen för 2000–2013 redovisas i årsredovisningen som total avkastning och genomsnittlig avkastning baserat på en period av tolv år och två månader (skattning av den tidsperiod sedan förvaltningen inom premiepensionssystemet startade hösten 2000). På grund av avrundning summerar inte differensen.

 

AP7 Aktiefond

 

Vid utgången av 2013 uppgick det förvaltade kapitalet i AP7 Aktiefond

 

till 173,5 miljarder kronor (123,3 miljarder kronor året innan). Avkast-

 

ningen under året uppgick till 34,0 procent enligt NAV-kursmodellen.

 

För AP7 Aktiefond har Sjunde AP-fondens styrelse fastställt målet att

 

fonden, vid den valda risknivån, ska uppnå en långsiktigt hög avkastning

 

som överträffar avkastningen för AP7 Aktiefonds jämförelseindex. På

38

den grunden har styrelsen beslutat om AP7 Aktiefonds strategiska

 

inriktning. Strategin är att (i) investera fondkapitalet globalt i aktier och Skr. 2013/14:130 aktierelaterade finansiella instrument med branschmässig spridning (basportföljen), (ii) öka möjligheterna till hög avkastning och därmed

risken genom att använda hävstångi portföljen och (iii) ytterliga öka

möjligheterna

till hög

avkastning

genom aktiv förvaltning på vissa

utvalda marknader. Basportföljen består av 97 procent globala aktier

(svenska aktier ingår i globala

aktier) och tre procent riskkapital-

investeringar. Basportföljen förvaltas i huvudsak passivt genom externa

förvaltare. Del av exponeringen mot tillväxtmarknader skapas med hjälp

av strukturerade produkter (s.k. notes)som består av en kombination av

derivat och

obligation.

Derivaten

är kopplade till index på aktie-

marknaderna i ett antal tillväxtländer. Denna konstruktion avslutades i maj 2013, vilket innebär att all exponering mot tillväxtmarknader där- efter har skett via passiv förvaltning.

Tillämpning av hävstång i förvaltningen gör att placeringsutrymmet är större än fondkapitalet. Riktmärket för hävstången är att den normalt ska motsvara 50 procent av fondkapitalet. Vid utgången av 2013 motsvarade hävstången 48,3 procent av fondkapitalet (84,0 miljarder kronor).

AP7 Aktiefonds jämförelseindex baseras på ett globalt aktieindex, MSCI ALL Country World Index, multiplicerat med 1,5 (normalnivå för aktieexponeringen) minus kostnaden för hävstången. Jämförelseindex justeras också så att de bolag i lkavi Sjunde AP-fondeninte investerar enligt sin etik- och miljöpolicy exkluderas.

Mätt enligt stängningskursmodellen uppgick avkastningen i AP7 Aktiefond under 2013 till 34,0 procent (tabell 4.23). Avkastningen i fondens jämförelseindex uppgick till 35,3 procent.

Sjunde AP-fonden förklarar den positiva utvecklingen i AP7 Aktiefond med uppgången på den globala aktiemarknaden under 2013, vilken för-

stärktes genom användning av hävstång. Underavkastningen i för- hållande till jämförelseindex, differens på -1,3 procentenheter, förklarar Sjunde AP-fonden bl.a. med den taktiska allokeringen och den aktiva

alfaförvaltningen

bidrog negativt med 224 miljoner kronor respektive

20 miljoner kronor. Därutöver utvecklades

inte Sjunde AP-fondens

placeringar i rikskapitalbolag lika positivt som jämförelseindex.

Tabell 4.23 Sjunde AP-fondens avkastning före kostnader

(stängningskurser, procent per år)

 

 

 

 

 

 

 

2013

2012

 

AP7 Aktiefond

34,0

20,0

 

Jämförelseindex

35,3

18,8

 

Differens

-1,3

1,2

 

AP7 Räntefond

1,8

2,9

 

Jämförelseindex

1,9

3,0

 

Differens

-0,1

-0,1

 

Not. På grund av avrundning summerar inte differensen.

AP7 Räntefond

Vid utgången av 2013 uppgick det förvaltade kapitalet i AP7 Räntefond till 12,7 miljarder kronor (8,9 miljarder kronor året innan). Avkastningen

vid utgången av året uppgick till 1,8 procent enligt NAV-kursmodellen,

39

Skr. 2013/14:130

vilket

var

0,1 procentenheter

lägre

än

avkastningen

i

fonde

 

jämförelseindex (tabell 4.20).

 

 

 

 

 

 

 

 

 

För AP7 Räntefond har Sjunde AP-fondens styrelse fastställt målet att

 

 

räntefondens avkastning minst ska motsvara avkastningen för jämförelse-

 

 

index, Handelsbankens ränteindex HMT74. På den grunden har Sjunde

 

 

AP-fondens styrelse beslutat om räntefondens strategiska inriktning.

 

Strategin är att placera fondkapitalei främst svenska ränterelaterade

 

 

finansiella instrument med låg kreditrisk och att den genomsnittliga

 

räntebindningstiden i normalläget ska vara högst tre år. Räntefonden för-

 

 

valtas internt och passivt, med avvikelser som följer av gällande

 

placeringsregler för investeringsfonder. Vid utgången av 2013 bestod

 

 

portföljen i huvudsak av svenska statsobligationer och säkerställda

 

obligationer.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Resultat för myndigheten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Under

2013

uppgick Sjunde AP-fondens

intäkter

av

rörelsen

till

 

210,9 miljoner kronor (172,8 miljoner kronor året innan). Kostnaderna,

 

 

inklusive

räntenetto,

uppgick

till147 miljoner

kronor (108 miljoner

 

 

kronor året innan). Resultatet för myndigheten Sjunde AP-fonden blev

 

 

63,3 miljoner kronor (64,0 miljoner kronor året innan). Det balanserade

 

 

resultatet vid årets slut var -0,1 miljoner kronor (-63,4 miljoner kronor

 

 

året innan). Det innebär att det initiala lån som upptogs när Sjunde AP-

 

 

fondens verksamhet startades i princip är återbetalt. Lånet syftade till att

 

 

finansiera uppbyggnaden av Sjunde AP-fonden

när

det

 

förvaltade

 

kapitalet var litet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kostnader och personal

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förvaltningskostnaderna som andel av genomsnittligt fondkapital upp-

 

 

gick 2013 till

0,19

procent

för

AP7 Aktiefond

och

0,08

procent

för

 

AP7 Räntefond (0,25 procent respektive 0,09 procent året innan).6

 

 

 

 

Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond uppgick

 

 

till 0,14 procent respektive 0,08 procent av förvaltat kapital. Pensions-

 

 

sparare med placeringar i produkternabetalar avgifterna till förvaltaren

 

 

Sjunde AP-fonden. Avgiftsuttaget för Sjunde AP-fondens produkter kan

 

 

jämföras med den genomsnittliga förvaltningsavgiften

för

de

850

 

fonderna

på

Pensionsmyndighet

fondtorg

som

uppgick

till

 

0,31 procent.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I Sjunde AP-fonden förekommer ingen rörlig ersättning till anställda.

 

 

Vid utgången av 2013 hade fonden 19 anställda, varav sju kvinnor.

 

 

 

6 I förvaltningskostnader ingår courtage och övriga transaktionsrelaterade avgifter,

definierat som totalkostnadsandel (TKA).

40

5

Utvärdering av AP-fondernas verksamhet Skr. 2013/14:130

5.1

Buffertfonderna i inkomstpensionssystemet

 

 

 

 

 

Regeringens bedömning: Buffertfonderna gjorde ett samlat resultat på

 

128 miljarder kronor 2013 och fondkapitalet uppgick till 1 058 miljarder

 

kronor i slutet av året. En hög andel aktier i kombination med en stark

 

utveckling på underliggande aktiemarknader förklarar resultatet.

 

Buffertfondernas avkastning har uppvisat stora variationer över åren,

 

men uppgår till i genomsnitt 4,7 procent per år för perioden 2001–2013.

 

Resultatet överstiger väl ökningen i inkomstindex, det index som ligger

 

till grund för uppräkningen avuldensk i inkomstpensionssystemet.

 

Fonderna

har därmed sedan starten 2001 bidragit positivt till

den

långsiktiga finansieringen av systemet.

 

Det kan konstateras att trots en mycket krävande utveckling på de

finansiella marknaderna under 2000-talet, börjar nu buffertfonderna bidra

 

till förmögenhetsbildningen i inkomstpensionssystemet såsom avsågs när

 

nuvarande AP-fondssystem infördes 2001.

 

AP-fonderna, liksom andra pensionsförvaltare, tenderar att

vara

överviktade i tillgångar på hemmamarknaden jämfört med placeringar i

 

utländska tillgångar. Fonderna bör tydligare redovisa grunderna för detta

 

förhållande, de överväganden som görs i termer av förväntad avkastning

 

och risk samt hur detta är till nytta för det svenska pensionssystemet.

 

 

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Det är positivt

att buffertkapitalets avkastning överstiger ökningen i inkomstindex sedan

 

starten 2001, vilket innebär att buffertkapitalet har bidragit positivt till

 

inkomstpensionssystemets finansiering under denna period. Till följd av

 

en hög avkastning under 2012 har buffertfondernas långsiktiga bidrag

 

förbättrats,

vilket

dock

inte

har

kunnat

hindra

ett

underskott

i

inkomstpensionssystemet 2012. Det beror på att buffertkapitalet endast

 

utgör en mindre del av tillgångarna i systemet.

 

 

 

 

 

Det finns en betydande variation i resultatet över tid. Det beror på att

 

en hög andel av fondkapitalet är investerat i aktier, i kombination med

 

utvecklingen

 

på

aktiemarknaderna.

 

Slutsatsen

kvarstår

att

buffertkapitalets utveckling sedan 2001 illustrerar nyttan av riskspridning

 

och behovet av långsiktig utvärdering.

 

 

 

 

 

 

McKinsey: Fram till 2007 balanserade inkomstpensionssystemet varje

 

år (balanstalet översteg 1,0). Skulderna i systemet växte mer än

 

avgiftstillgångarna

fram

till

2007,

men

buffertfondernas

utveckling

 

gjorde att systemet balanserade. År 2008 och 2009 balanserade inte

 

systemet (balanstalet understeg 1,0) framför allt till följd av att skulderna

 

i systemet växte snabbare än avgiftstillgångarna. Utvecklingen i systemet

 

2008 och 2009 innebar att inkomstpensionen i absoluta tal skrevs ner

 

2010

och

2011

med

3,0

procent

respektive

4,3 procent

givet

fördröjningen på två år. Åren 2010 och 2011 balanserade systemet igen

 

(balanstalet översteg 1,0) framförallt drivet

av

att

avgiftstillgångarna

 

växte till följd av ökad sysselsättning och att pensionsskulden skrevs ner.

 

Under 2012 balanserade inte systemet, trots buffertfondernas starka

 

utveckling, drivet

av en betydande

uppskrivning

av

pensionsskulden.

41

Skr. 2013/14:130 Under 2013 balanserade systemet erigenåt (balanstalet översteg 1,0). Utveckling 2013 leder till att inkomstpensionen 2015 kommer att skrivas

upp med 1,5 procent. Detta tydliggör väl dynamiken i systemet där buffertfonderna endast utgör en mindre del av tillgångssidan, medan förändringar i pensionsskulden och avgiftstillgångarna har en betydligt större påverkan på systemet som helhet.

Sammantaget för hela perioden 2001–2013 har buffertfonderna bidragit positivt till balansen i systemet genom att generera en avkastning

som överstiger inkomstindex.

Skälen för regeringens bedömning

Buffertfonderna bidrog till pensionssystemets finansiering

Första–Fjärde

och

Sjätte

AP-fonderna

avkastade

sammantaget

128 miljarder kronor, vilket innebär att buffertkapitalet – efter överföring

av 28 miljarder

kronor till

inkomstpensionssystemet –

uppgick till

1 058 miljarder kronor i slutet av 2013. Den ackumulerade avkastningen sedan 1 januari 2001 är 499 miljarder kronor, vilket motsvarar en genomsnittlig avkastning på 4,7 procent per år. Som jämförelse har inkomstindex under motsvarande period i genomsnitt stigit med 3,3 procent per år. Den långsiktiga avkastningen för buffertfonderna ligger därmed betydligt över det index som ligger till grund för uppräkningen

av skulden i inkomstpensionssystemet. Buffertfonderna har följaktligen bidragit positivt till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering.

Tabell 5.1 Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas utveckling 2001–2013 (mdkr och procent)

 

 

 

 

 

 

Ack. förändring

 

2013

2012

2011

2010

2009

och årlig

 

avkastning 2001–

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2013

Totalt fondkapital (mdkr)1

1 058

958

873

895

827

504

Avkastning (mdkr)

128

101

-17

84

136

499

Avkastning (%)

13,5

11,6

-1,9

10,2

19,4

4,7

Nettoinflöde pensions-

-27,9

-16,2

-5,8

-

-16,5

-7,1

systemet (mdkr)

17,2

 

 

 

 

 

Inkomstindex (%)

3,7

4,9

1,9

0,3

6,2

3,3

Not 1: Totalt utgående fondkapital per 31 december resp. år. För perioden 2001–2013 visas kapitalförändring från 1 jan 2001.

Källa: McKinsey, bilaga 9.

De senaste två åren har buffertfonderna presterat starka resultat. Det

 

förklaras av fondernas strategiska allokering att ha runt

hälften

av

tillgångarna placerade i aktier i kombination med att aktiemarknaderna

 

utvecklats

mycket

väl

2012h

oc2013.

AP-fonderna

är

därtill

 

överviktande i inhemska aktier och har därför dragit nytta av att svenska

 

aktier presterat relativt väl jämfört med utländska aktier. Första–Fjärde

 

AP-fonderna har även minskat sina räntebärande tillgångar ned mot den i

 

lag bestämda miniminivån 30 procent, vilket

inneburit

att

fonderna

kunnat

reducera

kursförluster till

följd

av

stigande

räntor

2013.

42

Sammantaget bedöms de strategiska allokeringarna ha

bidragit

till

denSkr. 2013/14:130

höga avkastningen de senaste åren.

 

 

 

 

 

Buffertfonderna bidrar till riskspridning

 

 

 

 

 

Buffertfondernas avkastning har uppvisat betydande

variationer

över

 

åren. Detta visas i figur 5.1 nedan där de stora börsnedgångarna 2001–

 

2002, 2008 och 2011 avtecknar sig tydligt. Första–Fjärde AP-fonderna

 

började

placera

sina

tillgångar 2001 itt(m i den s.k.

it-börskraschen),

 

vilket

innebar

att

den

ackumulerade

avkastningen

jämfört

med

inkomstindex var lägre intill 2004. År 2005–2007 var bidraget från

 

fonderna positiv, bara för att i samband med att finanskrisen mer akuta

 

skede 2008 åter bli lägre än utvecklingen i inkomstindex. Först 2010 och

 

framåt

överstiger

buffertfondernas långsiktiga

avkastning

åter

inkomstindex. År 2013 överstiger buffertkapitalet uppräkningen i inkomstindex med över 180 miljarder kronor.

Figur 5.1 Buffertfondernas avkastning (fondkapitalets förändring) i jämförelse med inkomstindex (mdkr)

1100

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1058

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

899

 

 

895

 

958

900

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

873

 

 

 

 

 

 

 

 

858

 

 

 

 

800

 

 

 

 

 

 

 

827

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

769

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

700

 

 

 

 

 

 

 

 

707

 

 

 

 

 

 

579

 

 

 

646

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

600

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

565

577

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

500

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

488

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

400

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

 

 

 

 

 

Inkomstindex

Buffertkapital

 

 

 

 

Not. Fondkapitalet vid utgången av respektive år.

Källa: Egna beräkningar. Simulerade resultat för inkomstindex baseras på antagandet att fondkapitalet växer med en avkastning som motsvarar inkomstindex och årliga nettoflöden.

Buffertfondernas strävan till riskspridning i den övergripande tillgångsallokeringen har dock bidragit till att dämpa svängningarna i fondkapitalet. I förhållande till utvecklingen på aktiemarknaden bidrog Första–Fjärde AP-fondernas investeringar i räntebärande tillgångar med

hög avkastning till fondkapitalets utveckling 2001–2011. Det är en konsekvens av att svenska och utländska räntebärande papper hade högre genomsnittlig avkastning än aktier fram t.o.m. 2011. Buffertfondernas har sedan dess fortsatt att sprida riskerna genom att de senaste åren allokera kapital till andra tillgångar, främst s.k. alternativa tillgångar.

43

Skr. 2013/14:130 Figur 5.2 Faktisk tillgångsallokering Första till Fjärde AP-fonderna (procent av fondernas faktiska portfölj, 100 procent = SEK mdkr)

Källa: McKinsey och AP-fonderna.

Buffertfonderna och den automatiska balanseringen i pensionssystemet

Tabell 5.2 nedan visar en analys av buffertfondernas bidrag till

inkomstpensionssystemets

finansiering.

Kolumn 1

och

2

visar

det

 

verkliga utfallet i buffertfondernas resultat i

förhållande

till

det

(simulerade) resultat som skulle ha uppkommit om

buffertkapitalet

i

 

stället hade följt utvecklingen i inkomstindex. Kolumn 3 visar skillnaden

 

 

 

mellan det verkliga utfallet och det simulerade resultatet. Kolumn 4 visar

 

 

 

den ackumulerade skillnaden i kolumn 3 över tid. Den ackumulerade

 

differensen

kan sättas i relation till det ackumulerade

över-

eller

 

underskottet i inkomstpensionssystemet (se kolumn 5).

 

 

 

 

 

 

Trots att

buffertfondernas bidrag till

pensionssystemet

var negativ

 

under åren 2001–2004 (se ackumulerad differens), var pensionssystemet

 

 

 

netto ändå i balans. Skillnaden mellan avgiftstillgången (värde av de

 

framtida avgiftsbetalningarna till systemet) och pensionsskulden var då

 

 

tillräckligt stor för att kunna absorbera förlusterna i buffertfonderna.

 

Däremot var det ackumulerade överskottet från buffertfonderna större än

 

 

 

överskottet

i

pensionssystemet

2005–2007,

vilket

innebär

att

buffertfonderna bidrog till att den automatiska

balanseringen

inte

 

aktiverades

under

åren.

Detta rvisatt

buffertfonderna,

 

trots

sin

 

begränsade andel av tillgångsmassan,kan ha en kontracyklisk karaktär

 

 

 

och betydelse för om den automatiska balanseringen aktiveras eller inte.

 

 

 

44

Tabell 5.2 Buffertfondernas bidrag till pensionssystemets finansiering

Skr. 2013/14:130

 

 

(mdkr)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Resultat

 

Simulerade

 

 

Ackumulerad

 

Netto

 

 

 

 

buffertfonder

 

resultat

Differens

pensions-

 

 

 

 

 

 

differens

 

 

 

 

 

(utfall)

(inkomstindex)

 

 

 

systemet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

K1

 

 

K2

 

K3

 

 

K4

 

 

K5

 

 

 

2001

 

 

-26

 

 

8

 

-34

 

 

-34

 

 

 

 

 

 

2002

 

 

-86

 

 

17

 

-103

 

 

-137

 

60

 

 

 

 

2003

 

 

81

 

 

33

 

47

 

 

-90

 

58

 

 

 

 

2004

 

 

64

 

 

23

 

41

 

 

-49

 

9

 

 

 

 

2005

 

 

114

 

 

17

 

97

 

 

48

 

28

 

 

 

 

2006

 

 

83

 

 

20

 

63

 

 

111

 

100

 

 

 

 

2007

 

 

37

 

 

24

 

13

 

 

124

 

18

 

 

 

 

2008

 

 

-195

 

 

35

 

-230

 

 

-106

 

-243

 

 

 

 

2009

 

 

136

 

 

50

 

86

 

 

-20

 

-323

 

 

 

 

2010

 

 

84

 

 

3

 

81

 

 

61

 

103

 

 

 

 

2011

 

 

-17

 

 

16

 

-33

 

 

28

 

157

 

 

 

 

2012

 

 

101

 

 

41

 

60

 

 

88

 

-80

 

 

 

 

2013

 

 

128

 

 

32

 

96

 

 

184

 

127

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Not. Simulerade resultat baseras på antagandet att kapitalet i buffertfonderna

växer över tid

 

 

 

 

med årliga nettoflöden och därutöver med en avkastning som motsvarar inkomstindex.

 

 

 

Källa: McKinsey (bilaga 9) och egna beräkningar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Buffertfondernas negativa resultat 2008 på 195 miljarder kronor bidrog

 

 

dock till att den automatiska balanseringen i inkomstpensionssystemet

 

 

aktiverades. Man bör dock notera att påfrestningarna i pensionssystemet

 

 

var så stora 2008 och 2009 att inte ens ett rimligt positivt resultat i

 

 

buffertfonderna

hade

kunnat

förhindra

den automatiska balanseringen

 

 

från att aktiveras. Åren 2010 och 2011 var nettot i pensionssystemet

 

 

återigen positiv med visst bidrag från buffertfonderna. År 2012 bidrog

 

 

fonderna positivt, men eftersom pensionsskulden skrevs upp rejält

 

 

(inkomstindex var 4,9 procent 2012) så blev nettot i pensionssystemet

 

 

negativt och den automatiska balanseringen aktiverades. År 2013 gjorde

 

 

buffertfondernas starka resultat (128 miljarder kronor) att balanseringen

 

 

inte utlöstes.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sammantaget

är

slutsatsen att buffertfonderna visserligen utgör en

 

 

mindre del av tillgångarna i inkomstpensionssystemet (13 % 2013), men

 

 

har

vid

 

ett

 

flertal

tillfällen

 

visat

sig

 

avgörande

för

om

inkomstpensionerna ska räknas upp med inkomstindex eller inte. Sedan

 

 

starten 2001 har avkastningen i buffertfonderna uppgått till i genomsnitt

 

 

4,7 procent per år, vilket är 1,4 procentenheter högre än inkomstindex för

 

 

 

perioden.

Det

 

ackumulerade

överskottet

i

 

fonderna

överstiger

 

uppräkningen enligt inkomstindex med 184 miljarder kronor.

 

 

 

 

 

 

Regeringen

kan

 

även

konstateraatt

trots

en

mycket

krävande

 

 

utveckling på de finansiella marknaderna under 2000-talet, börjar

 

 

buffertfonderna

nu

bidra

till

förmögenhetsbildningen

i

inkomst-

 

pensionssystemet såsom avsågs då nuvarande AP-fondssystem infördes

 

 

2001.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

45

Skr. 2013/14:130

Internationell jämförelse

 

 

 

Buffertfonderna kan jämföras med utländska pensionsfonder som har

 

liknande uppdrag i respektive lands pensionssystem. En direkt jämförelse

 

är dock svårt att göra då organisation, placeringsregler, investerings-

 

inriktning

och valutaeffekter

etc. minskar

jämförbarheten mellan

 

objekten i fråga. Det finns därför skäl att inte dra för stora växlar på en

 

sådan jämförelse utan snarare betrakta den som en indikation på

 

buffertfondernas prestation.

 

 

 

Med dessa förbehåll indikerar jämförelsen att

buffertfonderna klarat

 

sig bra. Under 2013 och femårsperioden placerar sig buffertfonderna

 

samlat på tredje plats (se figur 5.3). Perioden 2004–2013 avkastade

 

buffertfonderna 7,1 procent – överträffad enbart av ATP i Danmark som

 

avkastade 8,7 procent. ATP har gynnats av att man haft en stor andel

 

räntetillgångar i portföljen och därmed dels

gynnats av trendmässig

 

fallande räntor fram till 2013, dels i mindre utsträckning drabbats av de

 

stora börsfallen 2008 och 2011. Å andra sidan uppvisade ATP:s portfölj

 

negativ avkastning 2013 då räntorna steg.

 

De svenska buffertfonderna har för samtliga tidsperioder överträffat genomsnittet av de valda utländska pensionsfonderna. En förklaring är att fondernas portföljer har haft en övervikt av svenska aktier och att den svenska aktiemarknaden haft en stark utveckling jämfört med många större aktiemarknader (se avsnitt 3).

Figur 5.3 Buffertfondernas avkastning jämfört med valda utländska pensionsfonder

Not 1 och 2: Per den 31 december 2013 respektive den 31 december 2012. Not 3: Första-Fjärde AP-fonden och Sjätte AP-fonden.

Not 4: Mörkblått= aktier, grått=räntor, vitt=alternativa tillgångar (inkluderar bl.a. Private Equity, fastigheter, infrastruktur och derivat).

Källor: McKinsey (grunddata från årsredovisningar och Oanda).

46

Pensionsfonders tendens till övervikt på hemmamarknader

 

 

Skr. 2013/14:130

Regeringen noterar att pensionsfonder har en tendens till

att

vara

överviktade i tillgångar på hemmamarknaden jämfört med placeringar i

 

utländska tillgångar (s.k. home bias). Första–Fjärde AP-fonderna har ca

 

14 procent av sina tillgångar allokerade till svenska

aktier.

Det är

visserligen i linje med de utländska pensionsbolagen ovan(som har 10–

 

20 procent av portföljen i

respektive

hemmamarknad), men väsentligt

mer än vad svensk aktieandel enligt

ett världsindex

7

 

 

motiverarEn.

 

svensk investerare skulle

därmed

i

teorin kunna

uppnå

en

bättre

diversifiering (lägre risk) med bibehållen avkastning genom att minska övervikten mot hemmamarknaden.

Mot detta kan man resa argument om att svensk aktiemarknad i ett

 

svenskt

perspektiv

(SEK)

över

längre

tidsperioder

uppnått högre

 

nominell avkastning än de flesta

andra större börser. Till exempel

 

avkastade den svenska börsen (SIX RX) 8 procent perioden 2001–2013

 

jämfört med globala aktier (MSCI World i SEK) 1,6 procent. Även

 

amerikanska och europeiska aktieindex avkastade nominellt sämre än

 

svensk aktiemarknad.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bilden

är

mindre

entydig

om

man

studerar

 

avkastningen

på

aktiemarknader i riskjusterade termer.En enkel analys visar att svenska

 

aktier (MSCI Sweden) över långa tidshorisonter, t.ex. 20–30 år, haft en

 

riskjusterad avkastning grovt sett i nivå med amerikanskt (MSCI USA)

 

och globalt (MSCI World) index (se figur 5.4).8

 

 

 

 

 

 

Figur 5.4 Riskjusterad avkastning (MSCI) för Sverige, Globalt, USA,

 

 

 

 

 

 

 

Europa och tillväxtmarknader, (från 30 till 5-årsperiod, kvot)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

MSCI Sweden [SEK]

 

 

 

 

 

 

1,11

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1,00

 

 

 

MSCI World [SEK]

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,80

 

 

 

MSCI USA [SEK]

 

 

 

 

 

 

 

0,87

0,85

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

MSCI Europe [SEK]

 

 

 

 

 

 

0,77

0,77

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,60

 

 

 

MSCI Emerging Markets [SEK]

 

0,38

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,40

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,31

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,250,210,25

 

 

0,26

0,29

 

 

 

 

 

0,20

 

0,15

0,18

0,19

 

 

0,15

 

 

 

 

 

 

 

 

0,14 0,13

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,00

 

 

 

 

0,00

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Riskjust. avk. 1983‐2013

Riskjust. avk. 1995‐2013

Riskjust. avk. 2004‐2013 Riskjust. avk. 2009‐2013

 

 

 

 

Källa: Datastream.

7 McKinsey, bilaga 9.

8 Uppgifter från Datastream. Riskjusterad årlig avkastning är avkastningen dividerad med standardavvikelsen, indexerad i svenska kronor. T.ex. var den riskjusterade svenska avkastningen 9 procent per år och en standardavvikelse på 36 procent 1995–2013, dvs. en riskjusterad avkastning (kvot) på 0,25. Amerikanska aktier hade samtidigt en avkastning på

6,7 procent och en standardavvikelse på 27 procent, dvs. en kvot på 0,25.

47

Skr. 2013/14:130

De

senaste tio åren, från

2004

och

framåt,

har

dock

svensk

marknad

 

uppvisat en högre riskjusterad avkastning

än

de

andra

studerade

 

marknaderna. Visserligen är risken (standardavvikelsen) högre på den

 

 

svenska marknaden, men å andra sidan är avkastningen desto högre.

 

Generellt kan man säga att svenskhemmamarknad, efter it-kraschen i

 

 

 

början av 2000-talet, gett god årlig avkastning över tid – vilket även visat

 

 

 

sig i riskjusterade termer. Till detta kan läggas kvalitativa argument om

 

 

att lokala förvaltare ofta har bättre kunskap om hemmamarknaden och

 

 

därmed bättre möjligheter till att fatta välinformerade beslut och

att

 

uppträda som aktiva ägare.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Regeringen

kan sammantaget

konstatera

att

slutsatserna

om

vilka

 

effekter tendenser till ”home bias” har i termer av avkastning och risk

 

inte

är

självklara.

Analysen

ovan

 

visar

bl.a.

att

valet

 

utvärderingsperiod är viktig för hur utfallet i riskjusterade termer blir.

 

Utfallet påverkas även av vilken valuta som används – svenska kronor

 

 

eller lokal valuta. I lokal valuta (som är rimligt att använda om

 

kapitalförvaltningen i stor utsträckning sker

i främmande

valutor

och

 

utan valutasäkring) pekar ovanstående analys

t.ex.

mot

att

svenska

 

aktiers lönsamhet i riskjusterade termer försämras över samtliga löptider

 

 

 

som studerats.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Regeringen anser att det ur ett svenskt perspektiv vore intressant att

 

utröna hur AP-fondernas tendenser till övervikt på den svenska

 

hemmamarknaden (home bias) relaterar till det uppdrag

som fonderna

 

 

har och vilken nytta detta medför för det svenska pensionssystemet.

 

Fonderna bör därför i förekommande fall tydligare redovisa grunderna

 

 

för detta förhållande, de överväganden som görs i termer av förväntad

 

 

avkastning och risk samt hur detta är

till

nytta

för

det

svenska

 

pensionssystemet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5.2Utvärdering av Första–Fjärde AP-fondernas förvaltning

5.2.1Strategisk förvaltning

 

Regeringens bedömning: Efter en genomgående stark utveckling

på

 

 

aktiemarknaderna överstiger Första–Fjärde AP-fondernas långsiktiga

 

 

avkastning

fondernas interna mål över tioårsperioden 2004–2013.

 

Fondernas

övergripande tillgångsallokering med en hög

andel

aktier

 

 

bidrog till de goda resultaten 2012 och 2013.

 

 

 

 

 

 

Det är

positivt att Första–Fjärde AP-fonderna alltmer kommit att

 

 

fokusera på de mer långsiktiga strategiska besluten. Fonderna bör dock

 

 

tydligare

redovisa de överväganden som ligger till grund för de

 

strategiska

allokeringsbeslut som tas. Av särskilt

intresse

 

är

hur

 

förhållanden och förändringar på finansmarknaderna påverkar synen på

 

 

avkastning och risk i de strategiska besluten.

 

 

 

 

 

 

Även

Första–Fjärde

AP-fondernas

fortsatta

diversifiering

av

 

förvaltningsmodeller och investeringsstrategier är positiv

och bedöms

 

 

bidra till riskspridning och möjligheter till en mer robust avkastning över

 

48

tid.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Första–Fjärde AP-fondernas genomsnittliga riskjusterade

avkastningSkr. 2013/14:130

steg kraftigt

den senaste

femårsperioden

(2009–2013).

Skillnaderna

mellan den riskjusterade avkastning i ett längre tidsperspektiv är små.

Eftersom Första–Fjärde

AP-fonderna förvaltar allmänna pensions-

medel, är det angeläget att fondernas redovisning så långt möjligt är

jämförbara i termer av avkastning och risk. Det är positivt att fonderna

under året fortsatt utveckla gemensamma nyckeltal för detta.

 

 

Regeringens

bedömning

i föregående års

skrivelse:

Efter en

genomgående stark utveckling på aktiemarknaderna överstiger Första– Fjärde AP fondernas långsiktiga avkastning fondernas interna mål över tioårsperioden 2003–2012, men inte över den längre perioden sedan 2001 när nuvarande regelverk togs i bruk. Det är positivt att den långsiktiga

avkastningen förbättras, till nytta för pensionssystemet. Det

är även

positivt att Första–Fjärde AP-fonderna har tagit steg för att förbättra den

interna uppföljningen av fondernas resultat. Det

finns

fortfarande

utrymme att förbättra uppföljningen genom att utvärdera

resultaten mot

en lämplig referensportfölj. Eftersom fonderna förvaltar allmänna pensionsmedel framstår det som angeläget att fonderna i tillräcklig utsträckning offentliggör resultatet av den interna uppföljningen. I några

fall finns fortfarande utrymme att vidareutveckla metoder och förbättra

 

öppenheten.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I likhet med föregående år kan konstateras att jämförbarheten mellan

 

fondernas redovisning av avkastning och risk kan stärkas. Regeringen

 

anser fortfarande att det är angeläget att Första–Fjärde AP-fonderna

 

utvecklar jämförbara och ändamålsenliga redovisningar av

risken

i

fondernas investeringar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

McKinsey:

 

En

utvärdering

av

Första–Fjärde

AP-fondernas

genomsnittliga

 

årliga

avkastning

efter

kostnader

gentemot

deras

långsiktiga nominella avkastningsmål ger olika utfall beroende på för

 

vilken tidsperiod utvärderingen görs. Samtliga fonder har uppnått sina

 

långsiktiga avkastningsmål under den senaste femårsperioden och under

 

 

den senaste tioårsperioden,

men

ingen av fonderna har uppnått

dem

 

sedan starten 2001.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skälen för regeringens bedömning: I utvärderingen av Första–Fjärde

 

 

AP-fonderna är det viktigt att

komma ihåg att det är de

strategiska

besluten, dvs. den övergripande allokeringen till tillgångsklasser (aktier,

 

 

räntor etc.), som har störst påverkan vad gäller avkastning och risk i

 

förvaltningen. Övriga beslutsvariabler, t.ex. om förvaltningen

bedrivs

 

passivt eller aktivt, har i sammanhanget mindre betydelse.

 

 

 

 

Första–Fjärde AP-fonderna har nått sina avkastningsmål

 

 

 

 

Styrelserna

för

respektive

Första–Fjärde

AP-fonderna

sätter

det

övergripande målet för verksamheten. Målen skiljer sig

åt

mellan

fonderna, liksom tidshorisonterna för uppföljning. Första AP-fonden har

 

 

som mål att nå en nominell avkastning på 5,5 procent per år. Andra–

 

Fjärde AP-fonderna har däremot reala avkastningsmål vid nivåer på 5,0,

 

 

4,0 respektive 4,5 procent.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Den starka

utvecklingen

på

aktiemarknaderna de

senaste åren,

i

synnerhet den

svenska,

innebär

att

Första–Fjärde AP-fonderna

uppnår

49

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skr. 2013/14:130

sina respektive avkastningsmål på de längre fem- och tioårsperioderna.

 

Fonderna når inte sina mål när hela perioden sedan start 2001 betraktas,

 

vilket beror på den svaga utvecklingen på aktiemarknaden 2001–2002 i

 

samband med fondernas verksamhetsstart 2001. Observera att AP-

 

fondernas mål i figur 5.5 nedan i förekommande fall räknats om i

 

nominella termer med antagande om i genomsnitt 2 procents inflation

 

(Riksbankens inflationsmål).

 

Figur 5.5 Avkastning och mål Första–Fjärde AP-fonden (procent)

Not: AP-fondernas mål i nominella termer med antagande om i genomsnitt 2 % inflation.

Källa: McKinsey, bilaga 9.

Figuren ovan visar att spridningen i avkastning mellan Första–Fjärde AP- fonderna har tenderat att minska med tidshorisonten. Under de längre

tidsperioderna är spridningen mellan fonderna begränsad. På femårssikten stiger den till 2,3 procentenheter för att under 2013 stiga till

hela 5,2 procentenheter (från FörstaAP-fondens 11,2 procent till Fjärde AP-fondens 16,4 procent). Som jämförelse var spridningen 2012 2,6 procentenheter.

Det är i och för sig naturligt att spridningen i avkastning blir mindre ju längre tidsperiod som betraktas. I viss utsträckning beror dock de senaste årens ökade spridning i avkastning även på fondernas fortlöpande arbete med att utveckla sina förvaltningsmodeller och investeringsstrategier. Sedan 2008 har fonderna genomfört viktiga förändringar, t.ex. vad gäller arbetssätt och ökat fokus på medelfristiga strategiska allokeringsbeslut i förhållande till kortsiktig aktiv förvaltning och ökat mandat för VD att fatta strategiska investeringsbeslut.9

Inom ramen för den samlade förskjutningen i tillgångsallokering – minskad andel räntetillgångar till förmån för investeringar i alternativa tillgångar – så har fonderna alltmer divergerat i hur tillgångarna fördelas mellan olika tillgångsslag. Till exempel har Fjärde AP-fonden 59 procent aktier i portföljen (varav 19 procent svenska aktier) medan första AP-

9 McKinsey, bilaga 9.

50

fonden har 47 procent. Första

AP-fonden

har

22

procent alternativaSkr. 2013/14:130

tillgångar i portföljen – Fjärde AP-fonden har 9 procent. Andra AP-

 

fonden ökade sina alternativa tillgångar på bekostnad av andelen räntor

 

medan Tredje AP-fonden, som resonerar i termer av riskklasser istället

 

för tillgångsslag, har låg andel räntebärande tillgångar.

Effekten

har

 

blivit en ökad spridning i tillgångsallokeringen mellan fonderna.

 

 

 

Sammantaget

hjälper

ökat

strategiskt

fokus

och

 

strategiska

allokeringsförändringar till att förklara utfall och spridning i avkastning

 

de senaste åren. Regeringen ser positiv på förhållandet att Första–Fjärde

 

 

AP-fonderna alltmer kommit att fokuserar

på

de

mer

långsiktiga

strategiska besluten i förhållande till de kortfristiga perspektiven. Det är i

 

 

grunden

det

strategiska

perspektivet

och

den

 

övergripande

tillgångsallokeringen som bestämmer hur avkastning och risk utvecklas i

 

 

den samlade kapitalförvaltningen. Regeringen anser dock att det bör ske

 

 

en tydligare redovisning av de överväganden som ligger till grund för de

 

 

strategiska allokeringsbeslut som tas. Sådana beslut kan tas på basis av

 

olika förhållanden, t.ex. på grundval av uppfattningar om fundamental

 

värdering av finansiella marknader (bl.a. värderingen av aktie- eller

 

obligationsmarknaden)

eller

den

framtida

makroekonomiska

utvecklingen. Av särskilt intresse är hur förhållanden och förändringar på

 

 

fondernas investeringsmarknader påverkar synen på avkastning och risk i

 

 

de strategiska allokeringsbesluten.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Regeringen ser även positivt på diversifieringen av Första–Fjärde AP-

 

 

fondernas

förvaltningsmodeller

vilket

bedöms

bidrar

till

ökad

riskspridning i förvaltnings- och allokeringstermer.

 

 

 

 

 

 

Första AP-fonden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Första AP-fondens fondkapital uppgick till 253 miljarder kronor vid

 

utgången av 2013. Fondens genomsnittliga avkastning för tioårsperioden

 

 

2004–2013 uppgick till 6,5 procentr

peår

(efter

kostnader),

vilket

 

översteg fondens långsiktiga mål på nominellt 5,5 procent per år. Första

 

AP-fondens styrelse beslutade att förlänga perioden för målet till rullande

 

 

tioårsperioder (tidigare var perioden för målet rullande femårsperioder).

 

 

Första AP-fonden har under 2013 minskat andelen tillgångar placerade

 

 

i räntebärande papper, från 37 procent till 30 procent, medan fonden har

 

 

ökat andelen alternativa tillgångar, från 16 procent

till

22

procent.

Alternativa tillgångar inkluderar bland annat investeringar i hedgefonder,

 

 

fastigheter,

riskkapitalbolag

och

den

s.k.

riskparitetsportföljen.

Den

 

sistnämnde infördes 2013

och stod för huvuddelen av andelsökningen i

investeringsklassen (3,8

procentenheter av fondens totala portfölj).

Riskparitetsportföljen är

konstruerad så att varje delkomponent bidrar

med lika delar risk till portföljens totala risk.

Andelen aktier uppgick till 47 procent i slutet av 2013, vilket i stort var oförändrat jämfört med 2012.

Första AP-fonden implementerade 2013 de investeringsstrategier i aktieportföljen som lades fast 2012, i syfte att skapa en mer robust aktieportfölj och att bli en mer selektiv och engagerad ägare:

Traditionell förvaltning (50 procent) relativt index för mogna marknader.

Fokuserade portföljer (30 procent) i Sverige och övriga mogna marknader.

51

Skr. 2013/14:130

Lågvolatilitets strategi (20 procent) aktier med låg volatilitet på mogna

 

marknader (ej Sverige och tillväxtmarknader).

 

Figur 5.6 Första AP-fondens tillgångsallokering 2001 till 2013 (procent av

 

totala tillgångar, 100 % = SEK miljarder)1, 2

Not 1: 1 juli 2001

Not 2: Den faktiska allokeringen den 31 december varje år

Källa: Första AP-fonden och McKinsey (bilaga 9).

Andra AP-fonden

 

 

 

 

 

 

Andra AP-fondens fondkapital uppgick till 265 miljarder kronor vid

 

utgången av 2013. Fondens genomsnittliga avkastning för tioårsperioden

 

2004-2013 uppgick realt till 5,8 procent per år (efter kostnader), vilket

 

översteg fondens långsiktiga reala mål vid 5,0 procent per år för aktuell

 

tioårsperiod. Målet är också att 4,5 procentenheter ska komma från den

 

strategiska portföljen och 0,5 procentenheter ska komma från aktiv

 

avkastning (se avsnitt 5.2.2).

 

 

 

 

 

Andra AP-fonden har under 2013 minskat

andelen räntebärande

 

tillgångar i portföljen till 31 procent (33 procent året innan) och ökat

 

andelen aktier till 50 procent (48 procent året innan). Det var främst

 

andelen utländska aktier som ökade.

 

 

 

 

 

Fonden har även ökat vikten av alternativa tillgångar i den faktiska

 

portföljen

och i

den långsiktiga strategiska portföljen.

Störst

andelar

 

utgör fondinvesteringar i fastighetsbolag, inklusive skogs- och jordbruks-

 

fastigheter,

och

riskkapitalfonder.

Fonden

har

även

bl.a.

gjort

investeringar i kinesiska A-aktier under 2013 till ett värde motsvarande

 

0,5 procent av fondkapitalet vid utgången av året.

redovisas under

alternativa investeringar.

 

 

 

 

 

52

Figur 5.7 Andra AP-fondens tillgångsallokering 2001 till 2013 (procent av Skr. 2013/14:130 totala tillgångar, 100 % = SEK miljarder)1

Not 1: Avser från 1 juli 2001. Den faktiska allokeringen är per den 31 december varje år

Källa: Andra AP-fonden och McKinsey (bilaga 9).

Tredje AP-fonden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tredje AP-fondens fondkapital uppgick till 258 miljarder kronor vid

 

utgången av 2013. Fondens genomsnittliga avkastning för tioårsperioden

 

2004–2013 uppgick realt till 5,2 procent per år (efter kostnader), vilket

 

översteg fondens långsiktiga mål vid 4,0 procent per år.

 

 

 

 

 

Tredje AP-fondens styrelse beslutarom fondens strategiska portfölj

 

utifrån sju riskklasser (aktier, räntor, kredit, inflation, valuta och övrig

 

exponering). Fonden har därmed ett koncept som skiljer sig åt mot övriga

 

Första–Fjärde AP-fonderna. Fondens VD ges mandat att implementera

 

strategin inom ramen för vissa exponeringsintervall mot en riskklass.

 

 

I termer av riskklasser hade Tredje AP-fonden en fördelning på 54

 

procent aktier och 25 procent

räntebärande

tillgångar.

Riksklassen

 

inflation

(alternativa

tillgångar)

stod

för

20

procent

utgörs

av

realränteobligationer samt investeringar i skog,

jordbruk,

infrastruktur

 

och fastigheter. En procent är

övrig

exponering

(bl.a.

upparbetade

 

resultat från volatilitet, riskpremier och makrostrategier).

 

 

 

 

 

En omvandlad, mer

traditionell,

tillgångsklassificering

ser

ut

enligt

 

nedan. Aktier står då för 49 procent, räntor för 34 procent och alternativa tillgångar för 17 procent.

53

Skr. 2013/14:130 Figur 5.8 Tredje AP-fondens tillgångsallokering 2001 till 2013 (procent av totala tillgångar, 100 % = SEK miljarder)1

Not 1: Avser från 1 juli 2001. Den faktiska allokeringen är per den 31 december varje år.

Källa: Tredje AP-fonden och McKinsey (bilaga 9).

Fjärde AP-fonden

Fjärde AP-fondens fondkapital uppgick till 260 miljarder kronor vid utgången av 2013. Fondens genomsnittliga avkastning för tioårsperioden 2004-2013 uppgick realt till 5,9 procent per år (efter kostnader), vilket

översteg fondens långsiktiga (40 år) mål 4,5 procent per år för normalportföljen. Fonden ska inom ramen för detta mål uppnå en genomsnittlig aktiv avkastning om 0,5 procent per år för den aktivt förvaltade likvida portföljen över en rullande treårsperiod.

Fjärde AP-fonden införde under 2012 en ny förvaltningsstruktur som

 

implementerades

fullt

ut

fr.o.m.

2013

med

syfte

att

tillvarata

affärsmöjligheter med längre placeringshorisonter än tre år. Det nya

 

inslaget är en breddad och utökad strategisk förvaltning.

 

 

 

Fonden arbetar på lång sikt med normalportföljen med en tidshorisont

 

på 40 år. Normalportföljen baseras på en ALM-analys och beslutas av

 

styrelsen

en

gång

per

 

år. Normalportföljen kompletteras med en

 

strategisk förvaltning med en horisont på 3–15 års sikt. Den strategiska

 

förvaltningen utgår från normalportföljen och är baserad på medelfristig

 

marknadsanalys och portföljanalys. Den taktiska förvaltningen har en

 

tidshorisont

på

3

år

och har målet att i genomsnitt skapa 0,

procentenheters avkastning per år utöver den strategiska portföljen. Den

 

taktiska förvaltningen utvärderas i avsnitt 5.2.2 (aktiv förvaltning).

 

 

Fjärde AP-fonden ökade andelen globala aktier (från 32 till 36 procent)

 

och minskade räntebärande tillgångar (från 36 till 32 procent). Samman-

 

taget, med den svenska

aktieandelen

på 19

procentenheter,

uppgick

andelen aktier i Fjärde AP-fondens portfölj till 59 procent. Andelen alternativa investeringar var i stort oförändrad. Fonden ökade under året sina strategiska investeringar från 11 till 22 procent av fondens totala tillgångar.

54

Figur 5.9 Fjärde AP-fondens tillgångsallokering 2001 till 2013 (procent av Skr. 2013/14:130 totala tillgångar, 100 % = SEK miljarder)1

Not 1: Avser från 1 juli 2001. Den faktiska allokeringen är per den 31 december varje år.

Källa: Fjärde AP-fonden och McKinsey (bilaga 9).

Första till Fjärde AP-fondernas finansiella risk

 

 

 

 

 

 

För att kunna göra en rättvisande bedömning av Första–Fjärde AP-

 

fondernas avkastning är det viktigt att även studera den finansiella risken.

 

Graden av risktagande kompletterar bilden av deras förvaltning och på

 

vilket sätt fonderna fullgör sina uppdrag inom inkomstpensionssystemet.

 

Nedan redovisas Första–Fjärde AP-fondernas riskjusterade avkastning i

 

termer

av

sharpekvoter

(se

faktaruta

5.1),

som

tar

hänsyn

till

marknadsrisken och risken för att värdet på en tillgång förändras av

 

förändringar i värderingen av de underliggande tillgångarna.

 

 

 

 

Tabell 5.3 Första–Fjärde AP-fondernas riskjusterade avkastning

 

 

 

 

 

 

(sharpekvot totalportfölj)1 2013, femårsperiod 2009–2013,

 

 

 

 

tioårsperiod 2004–2013 och juli 2001 till 2013 (procent)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2013

2012

2009–2013

2004–2013

2001–2013

 

 

AP1

 

1,9

1,2

 

1,2

 

0,6

 

0,4

 

 

 

AP2

 

2,1

1,2

 

1,2

 

0,6

 

0,4

 

 

 

AP3

 

2,6

0,9

 

1,2

 

0,7

 

0,4

 

 

 

AP4

 

2,7

1,0

 

1,3

 

0,6

 

0,4

 

 

 

Not 1: Sharpekvot på Första–Fjärde AP-fondernas totalportfölj. Liknande mönster kan

 

 

 

utläsas av sharpekvoten på fondernas likvidportföljer.

 

 

 

 

 

 

Not 2: Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, med svensk 12 mån

 

 

skuldväxel 2001–2010 och 2-årig statsobligation 2011–2013 samt 260 handelsdagar per år.

 

 

Källa: McKinsey, bilaga 9.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Spridningen i termer av sharpekvot steg kraftigt 2013 och blev högre än

 

för alla

andra enskilda

år sedan 2001. Förklaringen är det starka

 

utvecklingen på aktiemarknaden under 2013 och att fonderna fått bättre

 

betalt för de risker de tog under året. Tredje och Fjärde AP-fonderna

 

nådde

högst

avkastning

givet risken i respektive förvaltningen. En

 

slutsats

är

att

observerade

skillnader

mellan

fondernas

avkastning i

allt

55

Skr. 2013/14:130

väsentligt kan hänföras till portföljernas

finansiella

risk. Annars

är

 

skillnaden mellan fondernas genomsnittliga riskjusterade avkastning över

 

 

längre utvärderingsperioder små.

 

 

 

 

 

 

McKinsey har även studerat portföljernas risk i termer

av Value-at-

 

 

Risk (VaR), som anger den maximala förlust som portföljen med en viss

 

 

sannolikhet riskerar göra under en viss tidsperiod. Skillnaderna mellan

 

 

Första–Fjärde AP-fonderna på fem- och tioårshorisonten är relativt små,

 

 

men Andra och Fjärde AP-fonden skiljer ut sig genom en något högre

 

 

risk i termer av VaR. Deras relativt

högre

avkastning

på

längre

 

tidsperioder (se figur 5.10) har därmed skapats genom att ta högre risk.

 

 

Man kan också notera att samtligafonder

fått en

betydligt

högre

 

 

avkastning i förhållande till risk den senaste femårsperioden jämfört med

 

 

tioårsperioden 2004–2013.

 

 

 

 

 

 

Regeringen anser det positivt att Första–Fjärde AP-fonderna intar olika

 

preferenser för avvägningen mellan avkastning och risk. Sammantaget ökar det riskspridningen och robustheten i statens samlade fonderade buffertkapital.

Figur 5.10 Value-at Risk för Första–Fjärde AP-fondernas likvidportföljer

Not 1: Value at Risk (VaR) är ett riskmått som med 95 procents sannolikhet anger en portföljs maximala förlust under en specifik tidsperiod.

Not 2: Jämförelse visar ungefär samma mönster för totalportföljen. Källa: McKinsey, bilaga 9.

 

Jämförelser mellan Första–Fjärde AP-fondernas beräkningsmetoder

 

Regeringen har tidigare efterlyst mer enhetliga metoder och nyckeltal för

 

att öka jämförbarheten och transparensen mellan Första–Fjärde AP-

 

fonderna. Under 2013 har AP-fonderna fortsatt arbetet med att ta fram

 

mer enhetliga riskmått. Vad gäller sharpekvoten har definitioner och

 

metoder m.m. i vissa delar skiljt sig åt mellan fonderna men på senare år

 

har en konvergering skett. Även vad gäller jämförelsemått som Value-at-

 

Risk så har en ökad sammanstämmighet uppnåtts. Här kvarstår dock

 

skillnader i antaganden och beräkningsmetoder m.m.

 

Regeringen ser positivt på arbetet med att öka jämförbarheten i AP-

 

fondernas olika nyckeltal men betonar vikten av att AP-fondernas

56

samarbete i dessa delar fortsätter.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skr. 2013/14:130

Faktaruta 5.1 Risk- och avkastningsmått

 

 

 

 

 

 

 

I skrivelsen

används

vissa

riskbegrepp. Risk definieras ofta med

 

utgångspunkt i statistiska spridningsmått som beskriver hur tillgångs-

 

priser eller räntor varierar omkring ett medelvärde. Ett sådant ofta använt

 

spridningsmått är standardavvikelse, som mäts i procent.

 

 

 

 

Ett vanligt mått på riskjusterad avkastning ärSharpekvoten som är

 

erhållen avkastning utöver riskfria räntan dividerad med avkastningens

 

risk, dvs. standardavvikelse. Man kan alternativt uttrycka det som att

 

Sharpekvoten mäter erhållen riskpremie per riskenhet.

 

 

 

 

 

Ett riskmått som är viktigt för förvaltare aktivär

risk. Den aktiva

 

risken visar i hur hög grad en förvaltare avviker från jämförelseindex.

 

Den aktiva risken mäts med standardavvikelsen avseende förvaltarens

 

avkastning i förhållande till jämförelseindex. Ett mått på riskjusterad

 

avkastning som utgår från graden av avvikelse från jämförelseindex är

 

informationskvoten som jämför överavkastning (s.k. aktiv avkastning) i

 

förhållande till jämförelseindex med aktiv risk. Därmed

uttrycker

 

informationskvoten förhållandet mellan aktiv avkastning och aktiv risk.

 

 

 

Avkastningen på det totala fondkapitalet beräknas som enkapitalvägd

 

avkastning i form av en

internränta (internal rate of return, IRR).

 

Därmed beaktas inte bara ingående och utgående fondkapital utan också

 

effekterna av alla flöden till

och från den aggregerade buffertfonden.

 

Dessa

flöden,

som

i

normalfallet

består

av

inbetalning

av

pensionsavgifter,

utbetalning

av

pensioner

 

samt

administrations-

 

kostnader,

administreras

av

Pensionsmyndigheten. Den

kapitalvägda

 

avkastningen ger ett korrekt uttryck för den procentuella avkastning som

 

har kommit pensionssystemet till del, justerad för flödeseffekter, och kan

 

därför jämföras med inflationen eller med andra förvaltares resultat.

 

Alternativet är att beräkna entidsvägd avkastning, som bortser från

 

konsekvenserna av flöden. Den tidsvägda avkastningen mäter den

 

hypotetiska

avkastning

som

skulle ha blivit resultatet om det inte

 

förekommit några flöden alls. Detta senare mått anses vara relevant vid

 

utvärdering av fondförvaltare, eftersom dessa inte rår över andelsägarnas

 

beslut att köpa och sälja

fondandelar. AP-fonderna rapporterar en

 

tidsvägd avkastning, eftersom de inte har inflytande

över

in- och

 

utbetalningar av pensionsavgifter och pensioner.

 

 

 

 

 

 

5.2.2Aktiv förvaltning

Regeringens

bedömning:

Första–Fjärde

AP-fondernas

 

aktiva

förvaltning brister i jämförbarhet över tid och det är svårt

 

att

dra

långtgående

 

slutsatser.

Betydelsen

av

aktiv

förvaltning

bör

inte

överdrivas, eftersom resultaten utgör en begränsad

del

av fondernas

 

samlade resultat. År 2013 utgjorde andelen drygt 2 procent av resultatet.

 

Det

är

i

stället

de

strategiska

besluten

och

den

övergripande

tillgångsallokeringen som dominerar utvecklingen av resultat och risk i

 

fondernas kapitalförvaltning. Första–Fjärde AP-fondernas strävan att i

 

ökad utsträckning fokusera på medelfristiga strategiska allokeringsbeslut

 

i förhållande till kortsiktig aktiv förvaltning välkomnas.

 

 

 

 

 

57

Skr. 2013/14:130

Utfallen

för

 

Första–Fjärde

AP-fondernas

aktiva

förvaltning

 

har

 

 

förbättrats de senaste åren, både de årliga utfallen och på femårssikten.

 

 

 

Andra och Fjärde AP-fonderna, somäven redovisar riskjusterade mått,

 

 

 

 

har nått sina mål och en överavkastning i förhållande till tagna risker.

 

 

 

 

 

I övrigt är det viktigt, i den utsträckning aktiv förvaltning

faktiskt

 

 

bedrivs, att fonderna är transparenta i redovisningen av resultaten.

 

 

 

 

 

 

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Genomgående

 

 

 

goda resultat under 2012 har bidragittill att Första–Fjärde AP fondernas

 

 

 

genomsnittliga

aktiva

avkastning

under

 

femårsperioden

2008–2012

 

 

uppnår eller ligger nära realistiska mål i tre fall av fyra, vilket framstår

 

 

som positivt i jämförelse med tidigare erfarenhet. Behovet av offentlig

 

 

redovisning av resultaten av verksamhet som fonderna faktiskt bedriver

 

 

kvarstår.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

McKinsey: Första–Fjärde AP-fonderna arbetar idag på olika sätt med

 

 

 

aktiv

förvaltning,

vilket

 

försvårar

jämförelser

mellan

fonderna.

 

Förändringar

i

fondernas

 

förvaltningsmodell

innebär

 

också

att

 

definitionen

på

 

aktiv

förvaltning

förändrats över tid och försvårar

 

 

historiska jämförelser. Generellt har fonderna under de senaste åren

 

 

minskat fokus på traditionell aktiv

förvaltning

relativt

strategisk

och

 

 

taktisk

tillgångsallokering.

Under

2013

samt

under

den

senaste

 

femårsperioden genererade samtliga fonder en positiv avkastning från sin

 

 

 

aktiva förvaltning efter kostnader.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skälen för regeringens bedömning: Aktiv

förvaltning i

skrivelsen

 

 

 

definieras i linje med McKinseys grundläggande utvärdering, dvs. aktiv

 

 

 

förvaltning avser avvikelser mot jämförelseindex i syfte att tjäna pengar.

 

 

 

McKinsey

noterar

att

Första–Fjärde

AP-fonderna har olika mål och

 

 

jobbar med aktiv förvaltning på

olika sätt. Därtill har fondernas

 

definitioner ändrats vid flera tillfällen, vilket försvårar jämförelse mellan

 

 

 

fonderna och över tid.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Andra och Fjärde AP-fonderna

har

explicita

mål

för

 

sin

aktiva

 

förvaltning som uppgår till 0,5

entprocaktiv

avkastning.10

Båda

 

 

fonderna genererade aktiv avkastning definierad på detta sätt på 0,5

 

 

procentenheter, vilket innebar att de nådde sina mål för året. Detsamma

 

 

gäller på femårssikten då den aktiva avkastningen för Andra och Fjärde

 

 

AP-fonderna var 0,7 respektive 0,8 procentenheter.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Första och Tredje AP-fonderna säger sig inte bedriva aktiv förvaltning

 

 

 

i traditionell mening sedan 2010, men det bör noteras att McKinsey ändå

 

 

 

redovisar uppgifter för dessa fonder i de fall där förvaltningssegment

 

 

passar in i definitionen ovan. I

det här sammanhanget ingår t.ex.

 

resultatet

 

av

Tredje

AP-fondens

absolutavkastande

strategier

och

 

avvikelsen från jämförelseindex för betaförvaltningen.

10 Andra AP-fonden avser aktiv förvaltning inom tillgångsslag (exkl. alternativa inv.) och avkastning från overlay-mandat. Fjärde AP-fonden avser förvaltning inom tillgångsslag

med investeringshorisont 0-3 år och overlay-mandat (den s.k. taktiska förvaltningen).

58

Tabell 5.4 Första–Fjärde AP-fondernas aktiva avkastning 2009–2013

 

 

 

Skr. 2013/14:130

 

(procentenheter)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2013

2012

2011

2010

2009

2009–2013

 

 

 

 

 

AP1

0,2

1,2

-0,2

1,1

0,8

0,6

 

 

 

 

 

AP2

0,5

1,2

-0,2

0,8

1,2

0,7

 

 

 

 

 

AP3

0,4

0,9

0

0,4

2,2

0,8

 

 

 

 

 

AP4

0,5

1,0

0,2

0,8

1,4

0,8

 

 

 

 

 

Källa: McKinsey, bilaga 9.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fondernas aktiva förvaltning gav enligt McKinseys redovisning ett

 

resultatintervall

på

0,2–0,5

procent

för

2013.

Resultaten

för

femårsperioden steg betydligt, främst för att de negativa resultaten från

 

2008 föll ur utvärderingsperioden, men även för att resultaten för 2013

 

utföll positivt. Resultatutfallen sträcker sig mellan 0,6–0,8 procent per år

 

 

för perioden 2009–2013. Samtliga fonder visar positiv avkastning för

 

2013 och femårsperioden.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Riskjusterad avkastning i aktiv förvaltning

 

 

 

 

 

 

 

Ett mer ändamålsenligt sätt att utvärdera den aktiva förvaltningen är att

 

sätta

resultatet

i

förhållande

till risken. Informationskvoten

anger

 

överavkastning (s.k. aktiv avkastning) per enhet risk där måttet anger i

 

hur hög grad en förvaltare avviker från ett jämförelseindex (se faktaruta

 

5.1). En hög informationskvot för en fond indikerar hög överavkastning i

 

 

förhållande till

avvikelserna från

jämförelseindex. Det är positivt att

 

Andra och Fjärde AP-fonderna publicerar detta mått, mot bakgrund av

 

den genomlysning av fondernas resultat som detta ger. Andra och Fjärde

 

 

AP-fondernas informationskvot uppgick till

1,7–1,8

2009–2013.

För

 

2013 var utfallet 2,0 och 1,6.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tabell 5.5 Informationskvot avseende Första–Fjärde AP-fondernas aktiva

 

 

 

förvaltning 2009–2013 och 2004-2013

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2013

2012

2011

2010

2009

2009–2013

2004–2013

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

AP1

-

-

-

1,9

1,1

-

 

-

 

 

 

AP2

1,6

4,2

-1,0

2,7

1,3

1,8

 

0,6

 

 

 

AP3

-

-

-

-

3,5

-

 

-

 

 

 

AP4

2,0

2,3

0,5

2,6

3,0

1,7

 

0,2

 

 

 

Not. Underlag saknas för att beräkna genomsnittlig informationskvot för Första och Tredje AP-fonderna.

Källa: McKinsey, bilaga 9.

Regeringen har under en följd av år varit tveksam till Första–Fjärde AP- fondernas aktiva förvaltning, till den del förvaltningen syftar till att överträffa marknadens genomsnittliga avkastning (s.k. aktiv förvaltning).

Regeringen noterar dock att utfallen för den aktiva förvaltningen har förbättrats de senaste åren – både de årliga utfallen och på femårssikten. Samtliga fonder täcker, enligt den utvärdering som McKinsey redovisar, mer än väl kostnaderna för aktiv (och övrig) förvaltning över den senaste femårsperioden. Andra och Fjärde AP-fonderna, som även redovisar

tydliga riskjusterade mål och mått, har nått sina avkastningsmål och en

59

Skr. 2013/14:130

överavkastning

i

förhållande

till

de

risker

de

tagit

(i

termer

av

 

informationskvot).

Det bör också noteras att

det

finns

kvalitativa

 

argument som talar till förmån för aktiv förvaltning, t.ex. det att fonderna

 

 

 

genom förvaltningen även får tillgång till information som kan utnyttjas

 

 

 

produktivt i den mer strategiska och långsiktiga tillgångsförvaltningen.

 

 

 

 

Regeringen

kan

dock konstatera två saker; dels

är det svårt att dra

 

 

några långtgående slutsatser om utfallen i den aktiva förvaltningen i

 

 

Första–Fjärde AP-fonderna. Samtliga fonder har under utvärderings-

 

 

perioden ändrat sina definitioner, vilket minskar jämförbarheten över tid.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

11

En

slutsats

är

 

 

 

Dessutom skiljer sig definitionerna åt mellan fonderna.

 

 

 

att fondernas metoder och redovisning behöver utvecklas framöver om

 

 

mer kvalificerade bedömningar om resultatbidraget från den aktiva

 

 

förvaltningen ska kunna göras.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Betydelsen

av

den aktiva

förvaltningen

 

för

Första–Fjärde AP-

 

fondernas resultatutveckling bör heller inte överdrivas. Enligt McKinseys

 

 

 

uppgifter

uppgår

resultaten

i

Första–Fjärde

AP-fondernas

aktiva

 

förvaltning till drygt 3 miljarder kronor 2013, vilket endast utgör drygt 2

 

 

 

procent av fondernas samlade resultat för året.

Det

är

istället

de

 

strategiska besluten och den övergripande tillgångsallokeringen som

 

 

dominerar vad gäller hur avkastning och risk utvecklas i den samlade

 

 

kapitalförvaltningen. Det är också tydligt att Första–Fjärde AP-fonderna

 

 

 

de senaste åren

allt mer kommit att fokusera på de medelfristiga

 

strategiska allokeringsbesluten i förhållande till de mer kortfristiga

 

 

perspektiven – vilket regeringen välkomnar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Regeringen

har

i tidigare

utvärderingar noterat

att

utfallen för

den

 

 

aktiva förvaltningen under de flesta år sedan

2001

i

stort

speglar

 

utvecklingen

på

aktiemarknaderna.

Så

även

för 2013.

 

Det

framstår

 

 

därmed

som

att

den aktiva förvaltningen tenderar samvariera med

 

 

respektive fonds totala avkastning. Därigenom riskerar fondernas aktiva

 

 

 

förvaltning i viss mån motverkat ambitioner att

skapa

mer

robusta

 

 

portföljer.

Som konstaterats

ovan

är

påverkan

av

aktiv förvaltning

på

 

Första–Fjärde AP-fondernas samlade resultat begränsad. Påverkan på robustheten i fondernas portföljer torde därmed vara små. Regeringen ser

dock ett utrymme för förbättringar i funktionaliteten av den aktiva förvaltningen så att den i större utsträckning bidrar kontracykliskt till portföljresultatet under år då marknaderna utvecklas svagt.

5.3Utvärdering av Sjätte AP-fondens förvaltning

Regeringens bedömning: Sjätte AP-fondens avkastning på 9,2 procent 2013 bidrog till att lyfta resultaten på längre löptider, men resultatet är fortsatt väsentligt lägre än det nya ambitiösa mål som fondens styrelse fastställde 2012.

Den nya investeringsstrategi som tog form 2011 mot mogna onoterade företag har välkomnats av regeringen. Det är dock fortsatt stor variation i resultatet mellan olika delar av investeringsverksamheten; investeringar i mogna företag presterar bra, men investeringar i expansionsbolag

11 McKinsey, bilaga 9.

60

presterar sämre. Strategiskiftet 2011 verkar dock

ha gett

resultat

 

ochSkr. 2013/14:130

tendenser till förbättrad lönsamhet kan skönjas.

 

 

 

 

 

 

 

Även om Sjätte AP-fondens avkastning inte når upp till målet

för

 

verksamheten så överstiger den utvecklingen i inkomstindex –

vilket

 

innebär att fonden bidragit till

den

långsiktiga

finansieringen

av

tillgångarna i inkomstpensionssystemet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Till

följd

av

 

 

förändringar i Sjätte AP-fondens strategi under åren saknas ett relevant

 

mål för utvärdering av fondens långsiktiga resultat. Fondens långsiktiga

 

 

avkastning har stärkts under 2012 men avkastningen både under perioden

 

 

sedan start och under den senaste tioårsperioden 2003–2012 är lägre än

 

fondens tidigare mål och det nya mål som gäller fr.o.m. 2012. Sjätte AP-

 

 

fondens nya mål, som för den historiska perioden varit väsentligt högre

 

än fondens tidigare mål, bör kunna läggas till grund för utvärdering.

 

 

 

 

I likhet med tidigare år finns det en stor variation i resultat mellan olika

 

 

delar i fondens investeringsverksamhet, vilket speglas i fondens strategi

 

 

från 2011 att fokusera på investeringar i

mogna

bolag.

Fondens

investeringar i bolag i tidig utvecklingsfas (expansionsbolag) har fortsatt

 

 

att minska under 2012. Den renodling av portföljen som fortgår bedöms

 

 

vara motiverad.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Under 2012 har regeringen låtit genomföra en fördjupad granskning av

 

 

Sjätte AP-fondens nedskrivningar av innehav i expansionsbolag under

 

2011. Granskningen visar att fondens nedskrivningar var motiverade och

 

 

i stort sett korrekta i sin omfattning. Nedskrivningarna var ett resultat av

 

 

det arbete Sjätte AP-fondens styrelse inledde under 2011 med att se över

 

 

strategi, värderingsprinciper och intern kontroll. Detta arbete är i linje

 

med de behov som framkommit i granskningen. Revisorerna har enligt

 

granskningen inte brustit i sin revision men kritik riktas mot revisorernas

 

 

granskning på några områden.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

McKinsey: Sjätte AP-fondens utveckling 1997–2013 motsvarar en

 

avkastning på 4,5 procent per år, 2004–2013 5,6 procent per år samt

 

2009–2013 6,2 procent per år efter kostnader. Avkastningen under 2013

 

 

var 9,2 procent eller 1,9 miljarder kronor. Det här innebär att fonden inte

 

 

har nått upp till styrelsens nya kastningsmålv under någon av dessa

 

tidsperioder. Sjätte AP-fondens uppdrag och

portföljsammansättning

 

samt förhållandet att fonden är stängd försvårar endirekt jämförelse av

 

 

fondens avkastning med externa benchmark. Som referens har dock

 

fondens avkastning under den senaste tioårsperioden 2004–2013 varit

 

lägre än index för noterade svenska småbolag (MSCI Swedish

Small

 

Cap) och svenska mellanstora bolag (MSCI Swedish Mid Cap), men

 

högre än inkomstindex.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skälen för regeringens bedömning: Sjätte AP-fonden är en av de fem

 

 

buffertfonderna i det svenska inkomstpensionssystemet, men skiljer sig

 

 

från de andra fyra i flera avseenden. Sjätte AP-fondens uppdrag är, enligt

 

 

styrelsens

tolkning,

att

uppnå

långsiktigt

hög

avkastning

med

tillfredställande riskspridning genom att investera i riskkapital främst i

 

privata bolag i Norden. Sjätte APonden-f

är en

stängd

fond, vilket

 

 

innebär att fonden inte har några in- eller utflöden via pensionssystemet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

61

Skr. 2013/14:130

Sjätte AP-fondens resultat

 

 

 

 

 

 

Sjätte AP-fondens verksamhet har sedan starten 1996 genomgått flera

 

 

förändringar. Fram till 2003 bestod kapitalförvaltningen främst i att

 

 

investera i noterade aktier. Efter 2006 inriktades verksamheten alltmer

 

 

mot onoterade investeringar. År2011 genomfördes omfattande för-

 

 

ändringar

i

styrelsen,

ledning

och

organisationsstrukturen

och

 

verksamheten fick en tydligare strategisk inriktning. Strategin innebär att

 

 

AP-fondens investeringar fokuseras på det s.k. buyout-segmentet (mogna

 

 

bolag) där marknadens, liksom AP-fondens, investeringshistorik gör det

 

 

rimligt att förvänta sig en

god

avkastning

framöver.

Fokuseringen

 

 

fortsatte under 2013.

 

 

 

 

 

 

Sjätte AP-fondens kapital har vuxit från 10,4 till 22,1 miljarder kronor

 

 

under perioden 1996–2013. Portföljen har som helhet genererat en årlig

 

 

avkastning på 4,5 procent sedan start. Avkastning för 2013 uppgick till

 

 

9,2 procent, samma som för 2012. Sjätte AP-fondens avkastningsmål

 

 

sedan 2011

är

att följa

genomsnittsavkastningen för

ett nordiskt

jämförelseindex (SIX Nordic 200 CAP GI), med påslag för en riskpremie för onoterade bolag om 2,5 procent (rullande femårsperiod). Jämfört med

avkastningsmålet har Sjätte AP-fonden underpresterat över samtliga utvärderingsperioder (se figur 5.11). Jämfört med Sjätte AP-fondens tidigare, mindre ambitiösa, avkastningsmål var avkastningen för de olika tidsperioderna grovt sett i nivå med målen.

Figur 5.11 Sjätte AP-fondens totala portfölj. Genomsnittlig årliga avkastning efter kostnader [procent]

Not 1: Nytt avkastningsmål sedan 2012: SIX Nordic 200 Cap GI (gamla SHB Nordix All-

Share) + riskpremie om 2,5 % baserat på fondens riskprofil och kassaallokering

Not 2: Baserat på målet 2003–11: 4,5 % plus reporänta. Före 2003 var målet ett börsindex.

Not 3: Total avkastning för MSCI Swedish Mid cap (för svenska mellanstora bolag)

Not 4: Total avkastning för MSCI Swedish Small cap (för svenska småbolag).

Källa: McKinsey (bilaga 9) och Sjätte AP-fonden.

Det bör dock noteras att Sjätte AP-fonden för samtliga tidsperioder väl har överträffat inkomstindex – det index som utgör benchmark för

buffertfonderna i förhållande tillnkomstpensionssystemet.

Sjätte AP-

fonden har därmed bidragit till den långsiktiga

finansieringen av

tillgångssidan i inkomstpensionssystemet, även om fonden är sluten och

62

för närvarande inte ombesörjer in- och utflöden till inkomstpensionsSkr- . 2013/14:130 systemet i övrigt.

Det bör även påpekas att fondens uppdrag och portföljsammansättning samt förhållandet att fonden är stängd försvårar endirekt jämförelse av fondens avkastning med andra externa referenspunkter. Skälet är att Sjätte AP-fonden behöver hålla en stor reserv för likviditet (uppgående till ca en tredjedel av kapitalet 2013, 7 miljarder kronor) eftersom man inte har tillgång till inflöden av kapital.

Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet

Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet ger i ett lönsamhetsperspektiv en splittrad bild. Det mogna marknadssegmentet har generellt presterat bra, t.ex. runt 15–16 procent för perioden 1997–2013 och grovt sett lika mycket på tioårssikten. För femårsperioden 2009–2013 var siffror 10–12 procent och för 2013 var de 5–15 procent. Generellt har fondinvester- ingar genererat en högre avkastning än företagsinvesteringar.

I

affärsområdet venture capital (expansionsbolag) har utvecklingen

varit

negativ. För företagsinvesteringar var avkastningen

visserligen

positiv (6 procent) 2013, men i övriga perioder kraftigt negativ (sämre än

-20

procent per år). Fondinvesteringar i expansionsbolagen

klarar sig

generellt bättre, men är negativ för de längre utvärderingsperioderna.

Figur 5.12 Resultat Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet (procent)

Not 1: Från och med 2012 inkluderas endast investeringar i företag och fond (ej noterade småbolag) i investeringsverksamheten. Den historiska analysen utgår ifrån denna definition. Not 2: Nytt avkastningsmål sedan 2012: SIX Nordic 200 Cap GI (gamla SHB Nordix All- Share) + riskpremie om 2,5 procent baserat på fondens riskprofil och kassaallokering. Källa: McKinsey och Sjätte AP-fonden.

Sammantaget för investeringsverksamheten, liksom för totalportföljen, är

 

resultaten

väsentligen

under

styrelsen

nuvarande

avkastningsmål.

 

Omriktningen av verksamheten 2011 framstår som välgrundad eftersom

 

det mogna marknadssegmentet genomgående uppvisat positiva siffror

 

samtidigt

som investeringarna i

tidig utvecklingsfas (expansionsbolag)

63

 

 

 

 

 

 

Skr. 2013/14:130

presterat

dåligt. Regeringen har

välkomnat

de

förändringar och

arbete

 

 

som gjorts sedan 2011. Detsamma gäller det interna utvecklingsarbetet,

 

 

bl.a. med interna processer och ägarstyrningsfrågor, som gjordes 2013.

 

 

 

 

Det finns även skäl att se positivt på den framtida utvecklingen i Sjätte

 

 

 

 

AP-fonden. Efterhand som verksamheten

koncentrerats

till

allt färre

 

 

bolag – en minskning från 75 till färre än 30 från 2011 – har även

 

tendensen till vändning i resultaten blivit alltmer tydlig. År 2013 var

 

 

utfallen totalt för investeringsverksamheten sammantaget 8,5 procent

 

 

jämfört med 4,2 procent för femårsperioden 2009–2013. Utvecklingen

 

 

går därmed åt rätt håll. Man ska vara medveten om att de fulla effekterna

 

 

 

 

av den nya strategin inriktat mot det mogna marknadssegmentet kommer

 

 

 

 

att ta några år att utveckla sin fulla potential.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Faktaruta 5.2 Värdering av onoterade aktier

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Enligt

lagen

(2000:193)

om

Sjätte

AP-fonden

ska

fond

 

placeringstillgångar

marknadsvärderas. Sjätte

AP-fondens

redovisning,

 

 

och regeringens utvärdering av fondens onoterade portfölj, baseras på

 

 

IPEV:s

riktlinjer

(International

ivatePr

Equity

&

Venture

Capital

 

 

Valuation Board). Principiellt gäller att värderingen ska avspegla verkligt

 

 

 

 

värde. Det finns olika metoder för att fastställa verkligt värde beroende

 

 

på vilken information som finns tillgänglig. Om det under det senaste

 

 

året har genomförts en transaktion med en tredje part avseende aktuellt

 

 

innehav värderas innehavet med ledning av

det

priset.

Sedan

2011

 

 

beaktas även transaktioner där endast befintlig ägarkrets deltagit (s.k.

 

 

internrundor). Om denna transaktion indikerar en nedvärdering görs en

 

 

mer detaljerad analys. Nedvärdering sker om försök att få in en extern

 

 

part har misslyckats eller om intresset

för bolaget på marknaden är

 

 

mycket litet. I båda fallen justeras värderingen med hänsyn till händelser

 

 

mellan tidpunkten för transaktionen och rapporteringstillfället. Värdering

 

 

 

 

sker också baserat på framtida kassaflöde som nuvärdesberäknas med en

 

 

 

 

riskjusterad ränta. En tredje metod baseras på värdering av företagets

 

 

nettotillgångar. Andra metoder utgår från att använda värderingsmått

 

 

baserade på finansiella nyckeltal (s.k. multipelvärdering) eller specifika

 

 

jämförelser inom en viss bransch (s.k. industriella benchmarks). De två

 

 

sistnämnda metoderna används endast som komplement till värderingar

 

 

baserade på någon annan metod.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sjätte AP-fonden genomför även känslighetsanalyser. Om värderingen

 

 

 

 

av ett innehav visar stor variation i olika scenario gör fonden en mer

 

 

restriktiv värdering.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

För investeringar i bolag i tidig utvecklingsfas kan det vara svårt att

 

 

tillämpa någon enskild värderingsmetod. Värdering sker

då

främst

 

 

baserat på bolagets utveckling i förhållande till ursprunglig ägarplan. En

 

 

nedskrivning ska genomföras i det fall en stadigvarande och väsentlig

 

 

minskning av värdet på investeringen bedöms ha ägt rum (t.ex. konkurs).

 

 

 

 

Enligt branschpraxis beräknas avkastning avseende onoterade aktier

 

 

med hjälp av en internränta, dvs. en kapitalvägd avkastning, eftersom

 

 

förvaltaren bestämmer tidpunkten för

nya

investeringar

och

 

deras

 

omfattning (se även faktaruta 5.1).

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

64

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5.4

Utvärdering av Sjunde AP-fondens förvaltning Skr. 2013/14:130

5.4.1Strategisk förvaltning

Regeringens

bedömning:

Avkastningen

för

Sjunde

AP-

fondens

förvalsalternativ (AP7 Såfa) uppgick till 32

 

procent

2013, vilket

 

var

 

dubbelt så högt som den genomsnittliga avkastningen för privata fonder i

 

 

 

premiepensionssystemet. Även sett över tidsperioden 2010–2013

var

 

avkastningen

hög:

13,3

 

procent jämfört med 6,6 procent. Det kan

konstateras att AP7 Såfas stora aktieexponering, förstärkt med en s.k.

 

strategisk hävstång, ger bra utdelning i tider av kraftig uppgång på

aktiemarknaderna. Man ska dock vara medveten om att hävstången även

 

 

verkar

vid nedgång

på

 

aktiemarknaden, vilket innebär att AP7 Såfa

 

riskerar gå sämre än index när aktiemarknaden utvecklas svagt.

 

 

 

 

 

Mot bakgrund av att Sjunde AP-fonden är den enskilt största aktören i

 

 

premiepensionssystemet,

 

finns

det

skäl

 

att

ange

andra

externa

referenspunkter. Sedan start 2001 har den genomsnittliga avkastningen i

 

 

Sjunde AP-fondens förvalsalternativ väl överträffat utvecklingen i

inkomstindex,

vilket

 

innebär

att

 

pensionssparande

 

 

i

statens

förvalsalternativ utvecklats bättre än den

genomsnittliga

inkomst-

utvecklingen i samhället.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Den långsiktiga

 

 

avkastningen

för

förvalsalternativet

(AP7

Såfa,

tidigare

Premie-

sparfonden)

överträffar

den genomsnittliga avkastningen för privata

 

fonder i premiepensionssystemet över alla undersökta horisonter. Det

 

innebär att premiepensionssparare som har avstått från att välja någon

 

annan fond har fått en något högre avkastning än genomsnittet av andra

 

pensionssparare, vilket är positivt.Det är också positivt att Sjunde AP-

 

 

fonden

har

vidtagit

 

åtgärder

för

att

 

förbättra

informationen

till

allmänheten om förvalsalternativets inriktning och risknivå.

 

 

 

 

 

 

McKinsey:

Sjunde

 

AP-fonden

förvaltade

vid

 

slutet

av

2013

30,2 procent av totala premiepensionssystemets kapital. Under perioden

 

24 maj 2010 till 31 december 2013 genererade förvalsalternativet AP7

 

Såfa i genomsnitt en avkastning på 13,3 procent per år, medan

premiepensionsindex

hade

 

en genomsnittlig avkastning på 6,6 procent

 

per år. För 2013 var avkastningen för Såfa 32,0 procent, jämfört med

 

15,7 procent för premiepensionsindex. Under hela perioden 2001–2013

 

har förvalsalternativet i genomsnitt avkastat 1,5 procentenheter (justerat

 

 

för rabatter) mer än premiepensionsindex per år.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skälen för regeringens bedömning: I maj 2010 förnyade Sjunde AP-

 

 

fonden på riksdagens uppdrag det statliga erbjudandet i premie-

pensionssystemet med

målsättningen att den sammanlagda statliga

pensionen ska bli högre (prop. 2009/10:44). I och med detta ersattes

 

Premiesparfonden och Premievalsfonden av byggstensfonderna AP7

 

Aktiefond

och

AP7

 

Räntefond.

Sex

 

nya

produkter

lanserades

(kombinationer av de två byggstensfonderna), varav AP7 Såfa (Statens

 

Årskullsförvaltningsalternativ) är förvalsalternativet för dem som inte

 

aktivt väljer en annan förvaltare i premiepensionssystemet.

 

 

 

 

 

 

Sjunde AP-fonden förvaltade i slutet av 2013 drygt

186

miljarder

 

kronor (drygt 30 procent av medlen i premiepensionssystemet) för drygt

 

65

Skr. 2013/14:130

3 miljoner pensionssparare

(ca 45ocentpr

av

alla

sparare

systemet).

 

Målet för förvalsalternativet är att avkastningen ska vara minst lika bra

 

som den genomsnittliga avkastningen för de privata fonderna på

 

Pensionsmyndighetens fondtorg.

 

 

 

 

 

 

Vid utgången av 2013 var avkastningen för AP7 Såfa 32,0 procent

 

(efter kostnader),

medan

genomsnittet

för

de

privata

fonderna på

 

 

 

 

 

12

 

 

 

 

Pensionsmyndighetens fondtorg var 15,7 procent. Om perioden från

 

införandet av ny förvaltningsmodell imaj 2010 t.o.m. 2013 betraktas är

 

avkastningen i AP7 Såfa 13,3 procent per år, jämfört med de privata

 

fondernas avkastning på 6,6 procent per år (se tabell 5.6). Avkastningen i

 

det statliga förvalsalternativet var därmed dubbelt så hög jämfört med de

 

privata alternativen.

 

 

 

 

 

 

 

 

Tabell 5.6 Utveckling för Sjunde AP-fondens nya förvaltningsmodell maj

 

2010–2013 och 2001–2013 (procent)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2013

Maj 2010 - 20133

2001-2013 2001-20134

 

 

 

(%)

(%)

 

(%)

(justerat,

 

 

 

 

%)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

AP7 (PSF och SÅFA)1

32,0

 

13,3

 

4,1

4,3

 

 

Premiepensionsindex2

15,7

 

6,6

 

2,3

2,8

 

Not 1: Utgörs av PSF (Premissparfonden) jan 2001– maj 2010 och SÅFA maj 2010- dec. 2013. SÅFA bestod den 30 dec. 2013 av 93,2% AP7 Aktiefond och 6,8% AP7 Räntefond. Not 2: I SEK men ej valutasäkrad. Genomsnittlig avkastningen för fonderna i premiepensionssystemet (exklusive AP7:s produkter).

Not 3: Geometriskt snitt av den årliga avkastningen 24 maj 2010 – 31 dec 2013.

Not 4: Genomsnittlig avkastning för premiepensionsindex justerat för avgift och rabatt. Källa: Pensionsmyndigheten, AP7 Årsredovisning, McKinsey-analys

Sedan start har Sjunde AP-fondens förvalsalternativ genererat en årlig avkastning på 4,3 procent (justerat för rabatter)13 för perioden 2001–2013

samtidigt

som

genomsnittet för fondtorget

avkastat

2,8 procent

per år

(justerat

 

14

Även i det längre perspektivet

framstår därmed

för rabatter).

förvalsalternativet som förmånligt genom att

överträffa

snittet på

fondtorget med 1,5 procentenheter per år för perioden 2001–2013.

 

Regeringens anser det positivt att Sjunde

AP-fonden når sitt

avkastningsmål

för

förvalsalternativet

över

samtliga

undersökta

tidshorisonter,

särskilt

med beaktande av att

fondens

förvaltning

under

perioden 2001 fram till maj 2010 styrdes av regler som angav att risken skulle vara lägre än för genomsnittet av de privata fonderna (vilket, allt annat lika, begränsar möjligheterna till högre avkastning). Regeringen noterar också att avkastningen sedan maj 2010 tydligt har förbättrats, både i absoluta termer och relativt jämförelseindex, vilket indikerar att ambitionen i förvaltningsmodellen från 2010 gett resultat.

12Genomsnittet mäts genom premiepensionsindex, som tas fram av Pensionsmyndigheten.

13Avgiften för Premiesparfonden var 0,5 procent under perioden jan 2001 till och med första kvartalet 2007, samtidigt som den genomsnittliga rabatten var 64,7 procent per år. Från och andra kvartalet 2007 har avgiften för förvalsalternativet varit 0,15 procent, vilket är under gränsen för när rabatt ska ges till pensionsspararna.

14Avkastning för Premiesparfonden 2001–maj 2010 och för AP7 Såfa fr.o.m. 24 maj 2010.

66

Det bör noteras att resultatet för AP7 Såfa bygger på att Sjunde APSkr- . 2013/14:130

fonden skapar en hög aktierisk genom en hög aktieexponering och en

 

 

strategisk hävstång. AP7 Såfa bestod vid årsskiftet 2013/2014 till drygt

 

 

93 procent av AP7 Aktiefond (och resten AP7 Räntefond) som har nära

 

 

100 procent globala aktier i portföljen och en hävstång på normalt 50

 

 

procent av värdet på portföljen. Detta ger sammantaget AP7 Såfa en

 

 

mycket hög exponering mot aktiemarknaden och en hög avkastning när

 

 

marknaden utvecklas väl (såsom 2013). Å andra sidan verkar hävstången

 

 

 

även åt andra hållet, dvs. i nedåtgående marknader presterar AP7 Såfa

 

 

sannolikt sämre än motsvarande aktieportföljer utan hävstång.

 

 

 

 

Mot bakgrund av att statens förvalsalternativ utgör drygt 30 procent av

 

 

 

kapitalet i premiepensionssystemet 2013 och att Sjunde AP-fonden

är

 

 

den enskilt största aktören inom systemet, kan andra jämförelsenormer

 

 

vara

värda

att

beakta

–

t.ex.

utvecklingen

inom

ramen

för

inkomstpensionssystemet. Vid sådana jämförelser är det lämpligt att

 

 

använda en kapitalviktad avkastning som jämförelsemått, i stället för den

 

 

 

tidsviktade avkastningen som redovisats i tabell 5.6 ovan. Tidsviktad

 

 

avkastning används bl.a. vid jämförelser mellan fonder eller fonder mot

 

 

 

index, men har nackdelen att den inte tar hänsyn till flöden av kapital

 

 

eller storleken på det kapital som genererar avkastning (se även faktaruta

 

 

 

5.1). Kapitalviktad avkastning beaktar å sin sida både kapitalflöden till

 

 

och från ett konto och flödenas tidpunkt.

Kapitalviktad avkastning

 

 

benämns även

internränta (IRR.

Internal Rate of Return) och kan

 

 

jämföras med den ränta som beräknas för ett bankkonto.

 

 

 

 

Mätt som kapitalviktad avkastning har premiepensionsindex avkastat

 

 

5,1 procent under perioden december 2000 till 2013, jämfört med 2,4

 

 

procent för inkomst/balansindex.15 Samtidigt har värdeutvecklingen i det

 

 

 

statliga förvalsalternativet för samtliga inträdesår under perioden 1995–

 

 

2013 överträffat utvecklingen för en premiepensionssparare med egen

 

 

portfölj.16 T.ex. var värdeutvecklingen för en pensionssparare

med

 

 

inträdesår 2001 i genomsnitt ca 8

procent

för

förvalsalternativet

och

 

 

knappt 6 procent för en egenvald

portfölj.

Värdeutvecklingen i

det

 

 

statliga

förvalsalternativet

har

därmed

överträffat

genomsnittet

i

 

premiepensionssystemet

 

som

i

sin tur överträffat utvecklingen i

 

inkomstindex. Slutsaten blir att Sjunde AP-fondens förvaltning av det

 

 

statliga förvalsalternativet i termer av kapitalviktad avkastning utfaller

 

 

förmånligt – i synnerhet jämfört med inkomstindex (jämförelsenormen

 

 

för buffertfonderna inom ramen för inkomstpensionssystemet). Under

 

 

perioden var inflationen 1,4 procent, vilket förstärker slutsatsen ovan.

 

 

 

Regeringen har i tidigare års

utvärderingar tryckt på behovet av

 

 

information till

allmänheten

om

förvalsalternativets

inriktning

och

 

 

risknivå. Under 2013 har Sjunde AP-fonden anställt en kommunikations-

 

 

 

ansvarig och lanserat en webbguide med information om AP7 Såfa

 

 

anpassad för pensionsspararare. Det kan också nämnas att Sjunde AP-

 

 

fonden har bidragit genom samråd i Pensionsmyndighetens svar till

 

 

regleringsbrevsuppdraget

angående

information

om

inriktning

och

 

 

risknivå i AP7 Såfa.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

15Pensionsmyndigheten, Orange rapport – Pensionssystemets årsredovisning 2013.

16Pensionsmyndigheten – Pensionsspararna och pensionärerna 2013.

67

Skr. 2013/14:130

Därutöver

har Sjunde

AP-fonden under

2013

beslutat

om

en

 

avgiftsänkning

med

0,02

procentenheter

till

0,12 procent

för

AP7

 

Aktiefond

och

med

0,03 procentheter

till

0,05

procent

för

AP

Räntefond. Avgifterna sänks fr.o.m. 2014, vilket är positivt för pensionsspararna.

5.4.2Aktiv förvaltning

Regeringens bedömning: Sjunde AP-fondens aktiva förvaltning 2013 har, jämfört med valda jämförelseindex, inte lyckats prestera positiva resultat. Även om den taktiska allokeringen inte fullt ut är mogen för utvärdering så ligger utfallen långt från uppsatt mål.

För att öka transparansen i nyttan av den aktiva förvaltningen bör Sjunde AP-fonden redovisa en utvärdering av den aktiva förvaltningen och dess tre delar (taktisk förvaltning, absolutavkastande alfaförvaltning och förvaltning av onoterade tillgångar).

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Sjunde AP- fondens förvaltning av AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond har ännu inte bedrivits under tillräckligt lång tid för att några definitiva slutsatser ska kunna dras.

McKinsey: Den aktiva avkastningen 2013 för Sjunde AP-fondens aktiefond respektive räntefond var -66 respektive 3 baspunkter. För perioden 24 maj 2010 till 31 december 2013 var den aktiva avkastingen för aktiefonden och räntefonden -26 respektive -46 baspunkter per år.

Skälen för regeringens bedömning: Sjunde AP-fondens produkter är till övervägande del passivt förvaltade, men ca 18 procent av kapitalet uppges vara aktivt förvaltat. Den aktiva avkastningen för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond var -0,6 respektive 0 procent 2013. För perioden maj 2010–2013 var motsvarande siffror -0,3 respektive -0,5 procent per år.

Tabell 5.7 Sjunde AP-fondens avkastning (före kostnader) i förhållande till jämförelseindex 2013 och maj 2010–2013 (procent)

 

AP7

Benchmark

Skillnad

 

(procent)

(procent)

(procentenhet)

AP7 Aktiefond

 

 

 

2013

34,2

34,8

-0,6

Maj 2010-2013 (%/år)

14,3

14,6

-0,3

AP7 Räntefond

 

 

 

2013

1,9

1,9

0,0

Maj 2010-2013 (%/år)

2,2

2,7

-0,5

Not 1: AP7:s benchmark för AP7 Aktiefond kommer ett normalår bestå av 1 x MSCI ACWI (i SEK) + 0,5 x MSCI ACWI (i USD) samt justering för finansiering av hävstång. För 2010 är benchmark anpassat för hävstångens successiva uppbyggnad under året. För räntefonden är benchmark HMSC13 för 2010 och HMT74 för 2011;

Källa: McKinsey, bilaga 9.

Inom ramen för den aktiva förvaltningen av AP7 Aktiefond har Sjunde AP-fonden mål för medelfristig (taktisk allokering), absolutavkastande

förvaltning (alfamandat) och onoterade tillgångar (Private Equity).

68

Den taktisk allokering ska generera 500 miljoner kronor per år över en Skr. 2013/14:130

rullande

femårsperiod.

Med

taktisk allokering avses avsteg från

hävstångens normalnivå på 50 procent med ett tillåtet avvikelseintervall

inom 38–62 procent. I slutet

av 2013 motsvarade hävstången 48,3

procent av kapitalet i AP7

Aktiefond.

Den

taktiska

allokeringen

genererade

-224 miljoner

kronor

för 2013 men

gav

däremot en

positiv

årlig avkastning på 152 miljoner kronor för 2012 och 2013. Även om det är för tidigt att fullt ut bedöma resultatet i den taktiska allokeringen så är utfallet relativt långt ifrån det mål som satts upp för verksamheten.

För Alfaförvaltning är målet att ge en avkastning på 275 miljoner kronor per år. Utfallet blev -20 miljoner kronor, vilket innebar att förvaltningen klart understeg målet 2013.

Sjunde AP-fonden har även mål för onoterade aktier att generera en avkastning som överstiger jämförelseindex (MSCI All Country Index) med 2 procentenheter per år över rullande tioårsperioder. Resultatet för förvaltningen av onoterade aktier redovisas inte i Sjunde AP-fondens årsredovisning eller i McKinseys rapport.

Regeringen konstaterar att Sjunde AP-fondens aktiva förvaltning 2013,

jämfört med

valda benchmark, inte lyckats prestera positiva

resultat.

Även om den taktiska allokeringen inte fullt ut är mogen för utvärdering

så ligger

utfallen långt ifrån uppsatt mål. Regeringens

anser att

transparensen av nyttan av den aktiva förvaltningen bör öka och önskar en tydligare redovisning av den aktiva förvaltningen och dess tre delar (taktisk allokering, absolutavkastande alfaförvaltning och förvaltning av onoterade aktier).

69

Skr. 2013/14:130

6

 

Hållbarhet och övriga förvaltningsfrågor

 

 

 

 

6.1

 

Hållbarhet, ägarstyrning, och ersättningar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Regeringens bedömning: Hållbarhetsfrågor är centralt för AP-fondernas

 

 

 

 

 

verksamhet. Integration av hållbarhet är strategiskt viktigt för att uppnå

 

 

 

 

långsiktigt uthållig hög avkastning och en god riskhantering. Det senare

 

 

 

 

är av särskild betydelse för allmänhetens förtroende för AP-fonderna och

 

 

 

 

för pensionssystemet. Årets granskning visar att AP-fonderna fortsatt

 

 

 

utvecklingsarbetet med att integrera hållbarhet i

respektive

fonds

 

 

verksamhet. Fonderna kommer väl ut i en internationell jämförelse med

 

 

 

 

andra pensionsfonder som är valda för att de har kommit långt i arbetet

 

 

 

 

med integration av hållbarhetAP.-fondernas arbete

hittills

inom

 

 

 

hållbarhet är positivt och fonderna bör fortsätta att agera som föredömen

 

 

 

 

när

det

gäller

arbetet

med

att grerainte

hållbarhet

i

förvaltningen.

 

 

 

Fonderna

bör

se

över

möjligheterna

för

utveckling

utifrån

de

 

rekommendationer som lämnas av McKinsey och revisorerna.

 

 

 

 

 

 

 

 

AP-fondernas väl utarbetade riktlinjer för ägande och ägarrapportering

 

 

 

 

värdesätts. Fonderna kan dock bli tydligare i att lyfta

fram

 

vilka

 

 

huvudfrågor de driver, resultatet av arbetet och eventuella

skillnader

 

 

mellan fondens drivna linje och utfallet. Dessutom finns det anledning

 

 

 

för

fonderna

att

samarbeta

kring

framtagning

av

metoder

fö

 

ägarstyrning.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Stor vikt läggs vid ersättningsfrågor. Stickprov samt en uppföljning av

 

 

 

 

kostnader

för

ersättningar,

onalförmåner,pers

representation

och

 

 

 

tjänsteresor i revisionen 2013 visar att AP-fonderna följer sina interna

 

 

 

riktlinjer.

Detsamma

 

gäller

 

även

för

ersättningar

till

 

ledand

 

befattningshavare inom fonderna. Det är angeläget

att

 

AP-fonderna

 

 

fortsatt har starkt fokus på ersättningar, eftersom det är av stor betydelse

 

 

 

 

för allmänhetens förtroende för AP-fonderna.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

AP-fonderna kan bli tydligare i redovisningen

 

av

hur

de

agerar

 

 

gällande

ersättningar

till

ledande

befattningshavare

i

portföljbolagen,

 

 

 

t.ex. varför de i vissa fall fullt ut följer regeringens riktlinjer, men i andra

 

 

 

 

fall väljer att avvika. AP-fonderna bör även redogöra för skälen till

 

 

avvikelserna.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse:

AP-fonderna

 

 

 

 

fortsätter att utveckla arbetet med riktlinjer för etik och miljö. I

likhet

 

 

 

med Etik- och miljöutredningen anser regeringen att arbetet bäst hanteras

 

 

 

 

genom att etik- och miljöfrågorna integreras i den löpande analysen och

 

 

 

 

förvaltningen. AP-fonderna har under 2012 vidareutvecklat metod och

 

 

 

processer för en ökad integration, vilket är positivt.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Regeringen lägger stor vikt vid ersättningsfrågor, personalförmåner,

 

 

 

representation och tjänsteresor, eftersom dessa

 

har

 

betydelse

för

 

 

allmänhetens

förtroende

för

AP-fonderna

 

 

och

 

ytterst

 

 

pensionssystemet. Regeringen har beslutat om riktlinjer för fondernas

 

 

 

 

styrelser när det gäller anställningsvillkor för ledande befattningshavare.

 

 

 

 

AP-fonderna har

en process för att följa regeringens

riktlinjer

för

 

 

anställda i fonderna och redovisar underlag respektive en bedömning av

 

 

 

70

hur

ersättningarna förhåller sig

till regeringens

riktlinjer,

vilket

är

 

positivt. En utförligare redovisning av underlaget skulle emellertidSkr.2013/14:130

välkomnas,

i

syfte

att

 

stärka genomlysningen på detta område. Sjätte

 

AP-fonden presenterar en sådan redovisning, som skulle kunna utgöra

 

förebild för övriga fonder.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Regeringen

 

anser

 

att

 

ersättningsvillkor,

 

personalförmåner,

representation

och

tjänsteresor

bör

vara

rimliga och

präglade

av

måttfullhet, tydlighet och transparens. AP-fonderna bör ha riktlinjer i

 

dessa

avseenden

som

 

motsvarar vad som gäller för andra statliga

myndigheter. På regeringens initiativ tog AP-fonderna under 2012 fram

 

en

gemensam

och

 

övergripande

policy

för

 

ersättningsvillkor,

personalförmåner, representation och tjänsteresor. Samtliga AP-fonder

 

har också sett över och förändrat de interna riktlinjerna, men i varierande

 

omfattning och grad. En granskning av AP-fondernas interna riktlinjer

 

genomförd av AP-fondernas revisorer, på uppdrag av regeringen, visar

 

att det fortfarande förekommer mer generösa förmåner i AP-fonderna än

 

i jämförda myndigheter. Regeringen noterar även att stickproven visar

 

exempel

på

generös

 

representation.

Det

är

därför

angeläget

att

AP-fondernas styrelser fortsätter arbetet med tillämpningen av de interna

 

riktlinjerna och de kostnader som blir resultatet. Regeringen kommer

 

fortsätta att följa upp frågan.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ernst & Young: Inom ramen för revisionen för verksamhetsåret 2013

 

genomfördes en granskning av etik och hållbarhet i kapitalförvaltningen

 

inom AP-fonderna. Analysen fokuserar på fondernas ledningssystem för

 

att

ta

 

tillvara

 

 

etik

ocharhet

hållbi

kapitalförvaltningen.

 

Ledningssystemen bygger i denna analys på sex analyspunkter; åtagande,

 

analys, definiering, implementering, mätning och uppföljning samt

kommunikation. Den här analysen fångar inte upp ambitionsnivån inom

 

etik och hållbarhet i kapitalförvaltningen. Eftersom fonderna skiljer sig åt

 

väsentligt

 

när

det

 

 

gäller

fördelning

mellan

 

tillgångsslag

och

förvaltningsstrategier så har revisorerna valt att avgränsa analysen till tre

 

kategorier, internt förvaltat kapital, externt förvaltat kapital och övriga

 

tillgångsslag.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Revisorerna har som ett resultat av granskningen redovisat ett antal

 

rekommendationer till respektive fond när det gäller det fortsatta arbetet

 

inom etik och hållbarhet. En generell slutsats är att fonderna skiljer sig

 

åt, såväl när det gäller mognad i de interna systemens effektivitet som

 

ambitionsnivå. Granskningen visar dock att de fonder som har ett mer

 

ambitiöst åtagande också är de som har de bästa systemen på plats för att

 

uppfylla åtagandet. En annan slutsats är att de fonder som har en starkare

 

förankring i toppen av fondstyrelse och ledning, också är de som har ett

 

mer ambitiöst åtagande. En stark förankring visar sig även ha bäring på

 

både implementerings och uppföljningsfasen, vilka är de steg inom den

 

analysmodell som revisorerna använder, där det mesta av det faktiska

 

arbetet i kapitalförvaltningen utförs.

 

 

 

 

 

 

 

 

McKinsey: Regeringen gav McKinsey ett uppdrag att, förutom den

 

årliga

utvärderingen

 

av

AP-fondernas

förvaltning,

genomföra

en

fördjupad analys avseende AP-fondernas integration av hållbarhet i

förvaltningen

med

en

särskild

djupdykning

i

fondernas

aktiva

ägarstyrning i innehav med betydande inflytande. McKinsey konstaterar

 

att fonderna redan tagit många steg mot en ökad integration under de

 

senaste åren. I rapporten konstateras att det finns många likheter mellan

71

Skr. 2013/14:130

hur fonderna arbetar, men det konstateras samtidigt att mandatet från

 

 

styrelserna hur fonden bör arbeta med hållbarhet varierar och huruvida

 

 

fonderna har mål för arbetet med integration eller inte. Andra och Sjunde

 

 

 

AP-fonderna har t.ex. satt explicita mål för processen att integrera

 

 

hållbarhet, vilket övriga AP-fonder inte har gjort.

 

 

 

 

 

 

 

Det finns olika mekanismer eller arbetssätt som kan appliceras i arbetet

 

 

 

med hållbarhet. McKinsey konstaterar att alla fonderna arbetar med både

 

 

 

s.k. negativ screening (uteslutning baserad på hållbarhetsrisker)

och

 

 

positiv

screening

(inkludering

av

finansiella

konsekvenser

av

 

hållbarhetskvalitet i analys). Omfattningen varierar dock - framför allt i

 

 

användandet av den senare metoden.Nivån beror dels på hur viktig

 

 

hållbarhet anses vara (som en faktor att i det korta perspektivet beakta i

 

 

investeringsprocessen), dels i vilken mån fonden arbetar med kvantitativa

 

 

 

investeringsprocesser. I dessa ärdet i vissa fall svårare

att

använda

 

 

positiv screening som metod. Allafonderna inkluderar hållbarhet i

 

 

fundamental analys, men ännu så länge är den systematiska integrationen

 

 

 

i analys relativt begränsad. Slutligenså har fonderna i viss utsträckning

 

 

 

börjat

investera

 

delar

av

det

förvaltade

kapitalet

i

 

hållbarhetsstrategier, men omfattningen varierar även här. Fjärde AP-

 

 

fonden har t.ex. allokerat 2 procent av förvaltat kapital till riktade

 

 

hållbarhetsstrategier, medan Första AP-fonden inte gör några riktade

 

 

hållbarhetsinvesteringar.

Första–Fjärde

AP-fonderna

 

engagerar

sig

 

 

proaktivt när det gäller hållbarhet i de fastighetsinvesteringar där de har

 

 

ett betydande ägande och därmed inflytande. När det gäller hur AP-

 

 

fonderna har valt att organisera hållbarhetsspecialister inom fonderna så

 

 

 

skiljer det sig åt, men i allt större utsträckning arbetar specialisterna som

 

 

 

en integrerad del av förvaltningsteamet. Dessutom ansvarar förvaltarna i

 

 

 

AP-fonderna för att ta hänsyn till hållbarhet i

både analys

och

 

investeringsbeslut. Andra AP-fonden har ett formellt utbildningsprogram

 

 

 

för att utveckla förvaltarnas kompetens.

 

 

 

 

 

 

 

 

McKinsey konstaterar i studien att Sjätte AP-fonden, som investerar i

 

 

onoterade tillgångar, har de senaste åren gjort framsteg när det gäller att

 

 

integrera hållbarhet i förvaltningsverksamheten. Fonden har varit mycket

 

 

 

aktiv i att driva hållbarhetsfrågor i samband med direktinvesteringar men

 

 

 

även vid fondinvesteringar. Fonden har arbetat fram

en

systematisk

 

 

process för att integrera hållbarhet i den utvärdering

som

sker

inför

 

 

förvärv av andelar i direktägda bolag.

 

 

 

 

 

 

 

 

McKinsey kommer i rapporten fram till att Första–Fjärde AP-fonderna,

 

 

 

har kommit längre inom vissa områden än de förvaltare som McKinsey

 

 

har valt att jämföra med. Det första området är hållbarhetsinvesteringar,

 

 

t.ex. gröna obligationer som Andra och Tredje AP-fonderna investerat i

 

 

och den koldioxidreducerade portfölj som Fjärde AP-fonden investerat i.

 

 

 

Det andra området är att fonderna kommit långt vad gäller nationellt och

 

 

 

internationellt samarbete – framför allt när det gäller att utarbeta

 

hållbarhetsstandarder och principer. Det sista området är i arbetet med att

 

 

 

ställa krav på externa förvaltare när det gäller hållbarhet.

 

 

 

 

 

 

McKinsey lyfter dock fram områden

där

de anser

att

Första–Fjärde

 

 

AP-fonderna

kan

 

utvecklas:

 

1)

investeringsmandatet,

 

 

investeringsfilosofi och strategi, 3) verktyg och processer, 4) resurser och

 

 

72

organisation, 5) uppföljning och 6) extern rapportering.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Figur 6.1: Ramverk för integration av hållbarhet/ESG och aktiv

Skr. 2013/14:130

ägarstyrning

 

Källa: McKinsey, bilaga 9.

I de rekommendationer som McKinsey har formulerat som ett resultat av den fördjupade analysen påpekas främst att Första–Fjärde AP-fonderna

samt Sjunde AP-fonden i sitt fortsatta arbete med att integrera hållbarhet,

 

bör

se

över

möjligheten

att

sätta

tydligare

mål,

att

definiera

fokusområden och att utveckla systematiska processer för integration.

McKinsey

anser

även

att

fondernabör se

över

möjligheterna

 

att

ytterligare

öka samarbetet

för

attstärka

resurserna

och

kompetensen

inom hållbarhet, då McKinsey konstaterar att fonderna relativt de flesta andra jämförelsefonder har begränsade resurser inom hållbarhet.

Figur 6.2 Jämförelser av ESG-resurser

Anm: I alla fonder ansvarar varje förvaltare för att inkorporera ESG-faktorer i värderingar

 

och investeringsbeslut.

 

Källa: McKinsey, bilaga 9.

73

Skr. 2013/14:130

McKinsey

uppmanar

Första–FjärdeAP-fonderna att se över vilka

 

 

möjligheter de har att utöka samarbetet kring hållbarhet via Etikrådet.

 

 

Dessutom anser McKinsey att fonderna kan vara ännu mer proaktiva i

 

 

den offentliga debatten. Trots att fonderna har kommit relativt långt i

 

 

arbetet med hållbarhet i den internationella jämförelsen, så har den mesta

 

 

 

mediauppmärksamheten

varit fokuserad

på

brister

i

arbetet

med

 

hållbarhet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

McKinsey konstaterar i rapporten att när det gäller aktiv ägarstyrning i

 

 

 

innehav med betydande inflytande framstår Första–Fjärde AP-fonderna

 

 

 

som mer ambitiösa än de andra svenska investerare

som McKinsey

 

 

jämfört med. AP-fonderna tar något större ägarandelar,

sitter

i

fler

 

styrelser och nomineringskommittéer och bedöms vara mer involverade i

 

 

 

innehaven via direkt röstning, dialoger och engagemang. Första–Fjärde

 

 

 

AP-fonderna har av sina styrelser fått mandat att vara aktiva engagerade

 

 

 

ägare – i första hand i syfte att försöka påverka företagen, i sista hand att

 

 

 

avveckla

innehav

om

inget annat hjälper. Dessutom lyfter McKinsey

 

 

fram att fonderna har mer detaljerade och utförligare ägarpolicyer och

 

 

större transparens

kring röstningshistorik

och ställningstagande

vid

 

 

enskilda omröstningar än de andrasvenska investerare som McKinsey

 

 

 

jämfört med.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Första–Fjärde AP-fonderna och Sjunde AP-fonden har alla ett antal

 

 

definierade teman som fonderna primärt engagerar sig i när det gäller

 

 

ägarstyrning. Första–Fjärde AP-fonderna väljer vilka företag de ska

 

 

engagera sig i utifrån storleken på innehavet, vilken andel som fonden

 

 

äger av rösterna i bolaget, vilkenförmåga som fonderna anser sig ha att

 

 

 

påverka eller om det är en fråga av principiell natur. I Sverige är

 

ägarstyrningsarbetet för Första–Fjärde AP-fonderna mer omfattande än

 

 

 

för innehav i internationella portföljföretag. Första–Fjärde AP-fonderna

 

 

 

röstar på stämmor i 40–50 bolag per år, har ofta dialoger kring olika

 

 

frågeställningar

med

portföljbolag

inför

bolagsstämmor,

och

 

för

 

frekventa dialoger med andra institutionella ägare i principiellt viktiga

 

 

frågor.

Första–Fjärde

AP-fonderna

sitter

dessutom

i

ett

anta

 

valberedningar i svenska bolag och har som princip inte tacka nej till ett

 

 

 

uppdrag i en valberedning. Första–Fjärde AP-fonderna är aktiva när det

 

 

 

gäller engagemang i utländska innehav främst via Etikrådet, fondernas

 

 

gemensamma plattform för hållbarhetsarbete. Sjunde AP-fonden får inte

 

 

 

rösta i sina svenska innehav. Däremot är fonden, liksom Första–Fjärde

 

 

AP-fonderna, aktiv i internationella innehav via röstning med fullmakt.

 

 

 

Fonderna röstar i runt 500 bolag per år. Sjunde AP-fonden har ett mer

 

 

begränsad engagemang i sin ägarstyrning än Första–Fjärde AP-fonderna.

 

 

 

Engagemanget

baseras

på om det är en principfråga eller om fonden

 

 

anser sig ha möjlighet att påverka.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Aktiv ägarstyrning och engagemang i alla innehav utgör kärnan i Sjätte

 

 

 

AP-fondens investeringsstrategi, eftersom dess större ägarandelar innebär

 

 

 

större inflytande och möjlighet att påverka värdeskapandet. Fondens

 

 

strategi bygger i stor uträckning på att vara en aktiv ägare vilket innebär

 

 

 

att fonden arbetar med att 1) utveckla en ägarplan, 2) hålla fortlöpande

 

 

dialoger med bolagsledning, 3) utse styrelseledamöter, 4) kommunicera

 

 

 

förväntningar och krav, 5) vara delaktig i styrelser samt 6) följa upp och

 

 

74

rapportera.

Sjätte

AP-fonden r

hastyrelserepresentation

i

 

alla

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

direktinvesteringar genom 22 egna styrelseledamöter och i 31 innehavSkr. 2013/14:130 genom oberoende representanter i styrelsen.

Skälen för regeringens bedömning

Utveckling av integration av hållbarhetsfrågor

AP-fondernas arbete med riktlinjer för miljö och etik är ett prioriterat område i regeringens utvärdering av AP-fondernas verksamhet. Syftet är att följa upp utvecklingen i fonderna, med Etik- och miljöutredningen (SOU 2008:107) som grund. Metoden har utvecklats på uppmaning av riksdagen.

Modellen för utvärdering bygger på följande huvudsakliga moment:

1. En rättvisande och allsidig utvärdering, t.ex. i form av en offentlig utredning, genomförs när föregående utvärdering har förlorat aktualitet eller relevans.

2.Mellan sådana tillfällen för en genomgripande utvärdering sker en årlig uppföljning av hur fonderna har arbetat med förslag som redan har lagts fram.

3.I förekommande fall uppmärksammas exempel på tillfällen eller händelser som har utgjort risker för allmänhetens förtroende, med utgångspunkt i den utvärdering som föreligger.

4.I tillägg till processen ovan kan avgränsade uppdrag vid lämpliga tillfällen lämnas till den konsultfirma som har uppdrag att lämna underlag till regeringens utvärdering.

AP-fonderna fortsätter att arbetainom de områden där Etik- och miljöutredningen lämnade rekommendationer, vilket är ett tecken på att utredningen inte har förlorat i aktualitet. Bland utredningens förslag som

kan genomföras inom ramen för gällande regelverk ingick följande rekommendationer:

fondernas arbetssätt, organisation och kommunikation bör utformas med ledning av faktorer som främjar fondernas trovärdighet och – i förlängningen – förtroende (dvs. kompetens, öppenhet, integritet och välvilja),

 

den värdegrund som ska ligga till

grund för verksamheten bör

 

utvecklas och tydliggöras,

 

 

miljö och etik hanteras bäst genom

att integreras i den löpande

 

analysen och förvaltningen,

 

miljö och etik kan integreras med fondernas ägarpolicyer,

sådana ägarpolicyer bör övervägas för alla typer av tillgångar, inte enbart börsnoterade aktier,

extern utvärdering av styrelsernas arbete bör göras regelbundet,

det bör avsättas tillräckliga resurser för att säkerställa kvalitet i arbetet med miljö och etik,

AP-fonderna kan utveckla samarbetet inom miljö och etik,

principerna för bolagens ersättningsvillkor har viktiga förtroende- dimensioner och är därför en viktig uppgift för fonderna och

fondernas arbete med miljö och etik bör utvärderas regelbundet.

75

Skr. 2013/14:130

I tidigare

års utvärderingar

har

regeringen

lyft

fram

vikten

av

att

 

integrera hållbarhetsfrågor i den löpande analysen och förvaltningen.

 

 

Regeringen anser, i linje med Etik- och miljöutredningens bedömning, att

 

 

 

 

detta

är

det

bästa

sättet

att

hantera

etik-

och

miljöfr

 

Samlingsbegreppet hållbarhet används i denna skrivelse i stället för etik

 

 

 

och miljö, eftersom detta är ett bredare och mer

aktuellt

begrepp.

 

Hållbarhet innefattar följande områden: miljö, mänskliga rättigheter,

 

 

arbetsvillkor, antikorruption, affärsetik, jämställdhet och mångfald.

 

 

 

 

 

Hur långt AP-fonderna kommit i integrationen av hållbarhetsfrågor har

 

 

 

tidigare år utvärderats genom enkäter till fonderna (se punkt 2 ovan). När

 

 

 

det gäller årets utvärdering har regeringen

gett

 

ett

uppdrag

till

 

konsultbolaget McKinsey om en fördjupningsstudie kring integration av

 

 

 

hållbarhet med en särskild djupdykning kring ägarstyrning

(i

enlighet

 

 

med punkt 4 ovan). Dessutom valde revisorerna att inom ramen för

 

 

revisionen av verksamhetsåret 2013 genomföra en granskning av etik och

 

 

 

 

hållbarhet i förvaltningen. McKinsey’s och revisorernas analys och

 

 

slutsatser har redovisats ovan.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Regeringen ser positivt på det utvecklingsarbete AP-fonderna så långt

 

 

 

har genomfört inom hållbarhetsområdet, men konstaterar i likhet med

 

 

konsulterna

och

revisorerna

att

det

finns möjligheter

till

 

fortsatt

 

utveckling. Det bör vara hög prioritet för fondernas styrelser att fortsätta

 

 

 

arbetet att integrera hållbarhet i förvaltningen. Det konstateras bl.a. av

 

 

revisorerna att de fonder som har enstarkare förankring i styrelse och

 

 

 

ledning när det gäller arbetet med integration av hållbarhet, har ett mer

 

 

 

ambitiöst åtagande när det gäller detta. Det visar på vikten av engagerade

 

 

 

och drivande styrelser i AP-fonderna.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Regeringen anser liksom McKinsey att Första–Fjärde och Sjunde AP-

 

 

 

fonderna bör fortsätta sitt utvecklingsarbete när det gäller hållbarhet.

 

 

McKinsey nämner bl.a. möjligheterna att sätta tydligare mål för arbetet

 

 

 

med

hållbarhet

och

att

utveckla sina

systematiska

processer

för

 

integration av hållbarhet. Det kan också finnas skäl

för

fonderna

att

i

 

 

ökad utsträckning prioritera vissa åtgärder för att på

så

sätt

få bästa

 

 

möjliga resultat. Genom att rikta in sig på ett antal fokusområden skulle

 

 

 

AP-fonderna

kunna

använda

tillgängliga

hållbarhetsresurser

mer

 

effektivt. Det kan även finnas skäl för Första–Fjärde AP-fonderna att se

 

 

 

över möjligheterna till utökat samarbetet i Etikrådet i syfte att stärka den

 

 

 

övergripande kompetensen i frågan.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Regeringen konstaterar även att kommunikation är viktigt, särskilt den

 

 

 

externa kommunikationen i hållbarhetsfrågor. Regeringen instämmer i

 

 

McKinseys rekommendation att fonderna proaktivt bör lyfta fram sitt

 

 

arbete inom hållbarhet, speciellt med tanke på

att

 

fonderna

enligt

 

McKinseys analys har kommit relativt långt i integrationen av hållbarhet.

 

 

 

 

McKinsey konstaterar att Första–Fjärde och Sjunde AP-fonderna

 

 

ägarpolicyer och Första–Fjärde AP-fondernas ägarrapporter är mer

 

 

detaljerade och omfattande, än de svenska fonder som McKinsey jämfört

 

 

 

med. Fonderna lyfter upp ett stort antal prioriterade frågor som de driver

 

 

 

i relation till portföljbolagen och i ägarraporterna redovisas exempel på

 

 

 

hur respektive fond har agerat i olika frågor i portföljbolagen. Tredje AP-

 

 

 

fondens ägarrapport är mer detaljerad än de övriga och fonden redovisar

 

 

 

hur

och varför

den

har

röstat

på

ett

visst

sätt

i

olika

frågor

76

portföljbolagen

under

bolagsstämmosäsongen.

Detaljnivån

 

ökar

transparensen, och det är i linje med regeringens önskan omSkrgod.2013/14:130 transparens när det gäller ägarstyrning.

Figur 6.3 Översikt över verktyg för att aktivt påverka innehav

Not 1: Får ej rösta i svenska innehav (enligt lagstiftning).

Not 2: Feb. 2014 (beror bl.a. på storlek på portföljbolaget, t.ex. investerar AP1 framför allt i stora bolag och AP4 i större utsträckning i medelstora bolag).

Not 3: Alla innehav ägs genom holdingbolag i Sverige; några portföljbolag (<5) verkar främst i andra skandinaviska länder; inget portföljbolag är baserat utanför Skandinavien. Not 4: Främst röstning genom ombud; mindre relevant att jämföra med antal innehav då inte alla utländska portföljbolag har bolagsstämmor; röstning framför allt i större innehav. Källa: McKinsey, bilaga 9.

Det är dock inte helt lätt att utifrån fondernas omfattande publicerade material såsom ägarpolicy och ägarrapport få en enkel övergripande bild av ägarstyrningsarbetet, hur strategiskt förankrad processen är i styrelsen, vilka frågor som prioriteras under en viss bolagsstämmosäsong och vad

resultatet av arbetet har blivit. Regeringen anser att det är viktigt att ägarstyrningen är transparent,framför allt då en stor del ägarstyrningsarbetet i innehav med betydande inflytande sker i form av

muntliga dialoger mellan respektive fond och portföljbolagen.

 

När det

gäller

Sjätte

AP-fonden så är

aktiv

ägarstyrning

engagemang

i

alla

innehav

kärnan

i

Sjätte

investeringsstrategi,

eftersom

deras ägarandelar

i allmänhet innebär

större inflytande. Detta innebär att fonden arbetar på ett annat sätt med ägarstyrning än Första–Fjärde och Sjunde AP-fonderna.

Kostnader för ersättningar, personalförmåner, representation och tjänsteresor

Regeringen anser att kostnader för ersättningar, personalförmåner, representation, och tjänsteresor har stor vikt för allmänhetens förtroende för AP-fondernas verksamhet. Fondernas interna riktlinjer bör därför vara präglade av måttfullhet, vara väl avvägda samt bidra till god etik och organisationskultur. AP-fonderna bör ha riktlinjer som motsvarar vad som gäller för andra statliga myndigheter. Vidare är öppenhet och

av

och AP-fondens

77

Skr. 2013/14:130

78

transparens kring riktlinjerna och tillämpningen av dem av stor betydelse för att upprätthålla allmänhetens förtroende för AP-fonderna och ytterst för pensionssystemet.

En gemensam policy för AP-fonderna fastställdes av samtliga AP- fonders styrelser under 2012 när det gäller ersättningar. Policyn är övergripande och förutsätter att respektive AP-fond kompletterar den med mer detaljerade interna riktlinjer och instruktioner. Samtliga AP- fonder såg över och reviderade de interna riktlinjerna under 2012 och 2013. I januari 2013 överlämnade AP-fonderna en gemensam policy avseende dessa frågor till Finansdepartementet. Förändringarna som genomfördes varierar i omfattning och grad. Det rör sig bl.a. om förtydligande av gällande riktlinjer, införande av nya riktlinjer samt avveckling av vissa förmåner.

Revisorerna har för verksamhetsåret 2013 gjort en uppföljning av den särskilda granskning som revisorerna genomförde under våren 2013. I uppföljningen har ett antal stickprov tagits och de visar att fondernas

hantering

av

ersättningar, onalförmåner,pers

presentation

och

 

tjänsteresor är i linje med fondernas nya riktlinjer. Däremot har de funnit

 

att

dokumentationen

skulle

kunna

förstärkas

så

att

tillräcklig

dokumentation är samlad direkt med verifikationen för att styrka att

kostnaderna är i linje med fondens riktlinjer. I uppdraget till revisorerna

 

ingick även att granska utvecklingen i de

totala kostnaderna

för

ersättningar,

personalförmåner,

representation

och

tjänsteresor

för

respektive fond för att följa upp om ett ökat fokus på ersättningar har fått

 

genomslag i kostnaderna. Det kan konstateras att så är fallet och med

 

några få undantag har alla kostnadsposter inom det här

området

fallit

2013 jämfört med 2012.

 

 

 

 

 

 

 

 

Regeringen förväntar sig att AP-fondernas styrelser fortsätter att arbeta

 

med riktlinjerna när det gäller ersättningar

och

deras

tillämpning

framöver. Regeringen kommer fortsätta att följa

upp

frågan

och

förutsätter att styrelserna löpande följer upp och bedömer villkoren när

 

det gäller ersättningar i förhållande till regeringens riktlinjer, ”Riktlinjer

 

för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna (Skr.

 

2011/12:130, Bilaga 1)”. Underlag och bedömningar bör redovisas öppet.

 

 

Anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna

 

 

 

Mot bakgrund av ersättningsvillkorens stora betydelse för allmänhetens

 

förtroende för AP-fondernas verksamhet men även för pensionssystemet

 

i allmänhet, beslutade regeringen under 2009 om separata riktlinjer för

 

anställningsvillkor

för

ledande

befattningshavare

i

AP-fonderna.

Riktlinjerna utgör en del av regeringens policy

för

styrning

och

utvärdering av AP-fonderna (se bilaga 1). De riktar sig till AP-fondernas

 

styrelser som, inom ramen för det uppdrag som lagstiftningen anger, har

 

att omsätta riktlinjerna på ett ansvarsfullt sätt.

 

 

 

 

 

 

Enligt regeringens riktlinjer bör styrelserna i AP-fonderna besluta om riktlinjer för ersättningsfrågor inom den egna fonden. Av revisorernas granskning av 2013 framgår att AP-fonderna i allt väsentligt har anpassat sina ersättningspolicyer till regeringens riktlinjer. De få avvikelser som kvarstår berör främst uppsägningstider som i ett fåtal anställningsavtal överskrider det som anges i regeringens riktlinjer. I dessa fall har berörda

fonder bedömt att omförhandling av avtalen skulle innebära

ökadeSkr.2013/14:130

kostnader för fonden utan att några förbättringar uppnås.

 

Regeringen anser att öppenhet är viktig för att värna förtroendet

för

AP-fondernas verksamhet. Tidigare år har regeringen konstaterat att redovisning av beviljade ersättningar till ledande befattningshavare inte varit fullständig. Revisorernas granskning visar dock att fonderna i allt väsentligt redovisat ersättningar per ledande befattningshavare i enlighet

med riktlinjerna. I vissa fall är ersättningen redovisad per ledande befattningshavare per befattning och i vissa fall är den redovisad per

ledande befattningshavare per namngiven

person. Regeringen

ser det

som positivt att fonderna arbetar för

att fullt ut följa

regeringens

riktlinjer.

 

 

Ersättningar till ledande befattningshavare i portföljbolag

Regeringens riktlinjer när det gäller anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna omfattar även fondernas ägarstyrning i företag där fonden direkt eller genom andra aktörer är delägare. AP-

fonderna bör därför i respektive företag, i dialog med övriga ägare, verka

 

för att riktlinjerna tillämpas så långt som möjligt. Även

här

anser

regeringen att öppenhet är viktig. Som en följd av regeringens riktlinjer

 

reviderade fonderna sina egna riktlinjer för bolagsstyrning under 2009.

Revideringen innebar bl.a. att kraven på ersättningsvillkor delvis stärktes.

 

Första–Fjärde

och

Sjätte

AP-fonderna

redogör

i

sina

respektive

årsredovisningar

för

hur

de

hanterar

ersättningsfrågor

i

fondens

portföljbolag, men omfattningen på redogörelserna varierar. Första–Fjärde och Sjunde AP-fonderna publicerade 2013 en ägarpolicy

och Första–Fjärde även en årlig ägarrapport efter bolagstämmoperioden. Första–Fjärde AP-fonderna redogör i ägarpolicyn detaljerat för sin syn på ersättningar till ledande befattningshavare i portföljbolag. Även om det finns viss information i dessa dokument kring hur fonderna avviker i sin syn från regeringens riktlinjer så är den inte helt tydlig. Det är heller inte fullt ut tydligt att Första–Fjärde AP-fonderna ser olika på ersättningar till ledande befattningshavare i noterade företag som utgör minoritetsposter jämfört med direktägda innehav i t.ex. fastighetsbolag. Även om AP-

fonderna har rätt att avvika från regeringens riktlinjer när det gäller ersättningar till ledande befattningshavare i portföljbolag så önskar regeringen en tydligare redovisning av de avvikelser som finns och de huvudsakliga skälen till dessa avvikkelser.

6.2

Övriga förvaltningsfrågor

 

 

 

 

 

 

 

Regeringens bedömning: Det är viktigt att AP-fonderna har en

god

 

intern

styrning och kontroll så att förtroende

för

fonderna och

 

pensionssystemet säkerställs. Därför är de granskningar som görs inom

 

området av revisorerna och, i förekommande fall av Riksrevisionen, av

 

stor vikt.

 

 

 

 

Riksrevisionen granskade 2013 Sjunde AP-fonden och riktade allvarlig

 

kritik mot den interna styrningen och kontrollen i fonden. Det kan dock

 

noteras

att Sjunde AP-fonden förstärkt dessa funktioner

och

att intern

79

 

 

 

 

 

Skr. 2013/14:130

styrning och

kontroll i

dag är

i nivå med vad som

gäller

för

privata

 

fondbolag.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vad gäller den årliga revisionen ser regeringen allvarligt

på de

 

direktupphandlingar som skett i Fjärde AP-fonden 2013 och utgår i från

 

att fonden sett över rutinerna och säkerställt att reglerna för upphandling

 

 

följs framöver.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skälen för regeringens bedömning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Riksrevisionens granskning av Sjunde AP-fonden

 

 

 

 

 

 

 

Riksrevisionen redovisade i en rapport från november 2013 Sjunde AP-

 

fonden – svarar förvaltningen av premiepensionen mot spararnas krav?

 

(RiR

2013:14)

sin

granskning

av

förvaltningen

av

det

statliga

 

förvalsalternativet i premiepensionssystemet. Riksrevisionen riktade i sin

 

 

rapport kritik mot Sjunde AP-fondens mål och placeringsinriktning samt

 

 

dess interna styrning och kontroll. Sjunde AP-fonden rekommenderas

 

bl.a.

att

komplettera målformuleringen för förvalsalternativet och

 

säkerställa den fortsatta utvecklingen av fondens interna styrning och

 

kontroll.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Regeringen

överlämnade

den

27

februari

2014

en

skrivelse

 

(2013/14:109) till riksdagen med regeringens svar på Riksrevisionens

 

granskning. Vad gäller Sjunde AP-fondens mål så anförde regeringen att

 

 

förarbetena

till

lagen

om

allmänna

pensionsfonder

pekar

på att

 

förvaltningen

av

fondmedelen s hoSjunde

AP-fondens

 

ska

vara

 

jämförbara

och

likvärdiga

med

de

privata

 

alternativen

 

premiepensionen (prop. 1999/2000:46). Regeringen ansåg därför

att

 

målet för Sjunde AP-fonden, att avkastningen ska överträffa den

 

genomsnittliga avkastningen

för

privata

fonder

i

premiepensions-

 

systemet, inte stod i strid med lagens avkastningsmål.

 

 

 

 

 

 

Regeringen

delade inte heller den kritik

som

Riksrevisionen riktade

 

mot Sjunde AP-fondens interna styrning och kontroll. Regeringen ansåg

 

 

att fonden bör utvärderas utifrån det regelverk som gäller för Sjunde AP-

 

 

fonden, och inte det regelverk som gäller för privata aktörer i

 

premiepensionssystemet. Regeringen bedömde dock att fonden tidigare

 

haft anledning att se över sin interna styrning och kontroll. Sjunde AP-

 

fonden

har

redan vidtagit åtgärder för att förstärka de interna

 

kontrollfunktionerna såväl organisations- som resursmässigt. Utöver de

 

tvingande kraven i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-

 

fonder) så har fonden frivilligt vidtagit åtgärder för att höja

nivån

på

 

intern styrning och kontroll till en nivå som idag i vissa delar är mer

 

omfattande än nivån hos privata fondbolag.

 

 

 

 

 

 

 

 

Regeringen delade Riksrevisionens bedömning att det finns behov av

 

att se

över

regelverket för Sjunde AP-fonden. Den överenskommelse

 

som den s.k. Pensionsgruppen ingick den 12 mars i år innebär att Sjunde

 

AP-fonden omfattas av översynen av AP-fonderna såvitt gäller regler avseende intern styrning och kontroll. Det pågår således redan ett sådant arbete.

80

Revisorernas kommentarer i den årliga revisionen

Skr. 2013/14:130

Inom ramen för revisionen, gör revisorerna en bedömning av hur AP- fondernas interna kontroll fungerar. Generellt sett konstaterar revisorerna att det inte har framkommit något som tyder på att det skulle föreligga väsentliga brister i fondernas interna kontroll. Revisorerna markerar inom ett antal områden om det finns iakttagelser, och hur signifikanta de är. När det gäller signifikanta iakttagelser så hade revisorerna en sådan som rör ett förhållande inom Sjunde AP-fonden, avseende utbetalningar från fondbolaget. I samband med att Sjunde AP-fonden under 2013 bytte

administratör upprättades det inte, under en period, månatliga balanskontoavstämningar. Förhållandet upptäcktes och är nu åtgärdat.

Konsulterna hade enbart ett fåtal viktiga iakttagelser och bland dem noterades att Fjärde AP-fonden under 2013 vid några tillfällen har gjort direktupphandlingar i strid med lagen om offentlig upphandling (LOU). Revisorerna har bett fonden att dokumentera anledningen till avstegen och ta fram en rutin för hantering av upphandling i enlighet med lagen.

Regeringen ser allvarligt på dessa avsteg och utgår från att Fjärde AP- fonden sett över rutinerna och säkerställt att regelverket för upphandling följs framöver.

81

Skr. 2013/14:130

Bilaga 1

82

Policy för styrning och utvärdering av AP- fonderna

Bakgrund

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna motiveras av styrelsernas oberoende och behovet att tydliggöra grunderna för regeringens årliga utvärderingar som ska balansera detta oberoende.

AP-fonderna styrs av lag och är statliga myndigheter. Regeringen utövar inflytande genom att:

utse styrelser, inklusive ordförande och vice ordförande,

utse revisorer,

fastställa fondernas resultat- och balansräkningar, och

årligen utvärdera förvaltningen av fondmedlen i efterhand.

Enligt lag och förarbeten ska ledamöter i fondernas styrelser utses på

 

grundval av sin kompetens att främja fondförvaltningen. Fyra ledamöter i

 

 

var och en av Första–Fjärde AP-fondernas styrelser utses på förslag av

 

 

arbetsmarknadens organisationer.

 

 

 

 

 

 

 

 

Av rätten att utse revisorer och fastställa fondernas resultat- och

 

balansräkningar följer en uttrycklig möjlighet för

regeringen att

ta

 

ställning till, och bedöma, fondernas räkenskaper. I detta sammanhang är

 

 

revisorernas

granskning särskilt viktig. Enligt rådande praxis

lämnar

 

AP-fondernas

revisorer

 

en

skriftlig

och

muntlig

rapport

t

Finansdepartementet

efter

varje

 

bokslut.

Detta

bör

gälla

 

även

fortsättningsvis.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Regeringens utvärdering av fondernas verksamhet motiveras av statens

 

 

ansvar för det allmänna pensionssystemet och behovet att balansera

 

fondernas oberoende. Fonderna har bl.a. stor frihet att välja inriktning

 

 

och risknivå. Av det följer en rättoch ett åliggande för regeringen att

 

 

avge

en

opartisk

bedömning

av

fondernas

förvaltningsresultat.

Regeringen

har

även

 

getts

utrymme

att

förtydliga

sin

syn

p

pensionssystemets

åtagandesida och

uppdraget

i

övrigt

(prop.

1999/2000:46 s. 111 ff.).

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna kan uppfattas

som ett sådant förtydligande. En omsorgsfullt formulerad och väl kommunicerad policy ökar tydligheten när det gäller utnyttjandet av de styrinstrument som regeringen har till sitt förfogande och främjar konsistens över tiden. Ökad tydlighet och konsistens över tiden bidrar till

att förbättra styrningens effektivitet. En policy har även fördelen att vara oavbrutet aktuell, till skillnad från de årliga utvärderingarna som efter offentliggörandet riskerar att förlora aktualitet i viss mån och därmed relevans.

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna bör givetvis ta sin utgångspunkt i fondernas uppdrag som det har formulerats i lag och

förarbeten

och

samtidigt beakta

behovet av konsistens i regeringens

samlade styrning av myndigheter, statligt ägda bolag och affärsverk. Det

kan därför

vara

lämpligt att hämta

inspiration och viss vägledning från

gällande riktlinjer beträffande styrning av statliga bolag och Skridet.2013/14:130

sammanhanget

även

beakta

principer och

riktlinjer

som

antagitsBilagaav 1

 

OECD, utan att dessa för den skull ska anses gälla AP-fonderna i sin

 

helhet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

OECD:s riktlinjer för styrning av statsägda företag klargör att dessa är

 

primärt inriktade mot statsägda företag som har en separat juridisk form,

 

skild från staten själv, och som bedriver kommersiell verksamhet, vilket i

 

 

sin tur definieras som att verksamheten till huvudsaklig del finansieras

 

genom försäljning eller avgifter, oavsett om verksamheten i

övrigt

 

tillgodoser ett allmänt intresse ellerinte. Riktlinjerna kan också vara

 

användbara för icke-kommersiella statsägda ”företag” som uteslutande

 

tillgodoser allmänna syften, oavsett omdetta sker i bolagsform eller inte

 

(OECD Guidelines on corporate governance of state-owned enterprises,

 

 

OECD 2005, s. 10 f.). Mot bakgrund av att styrningen inte kan vara

 

direkt rekommenderar riktlinjerna bl.a. att staten, som informerad och

 

aktiv

ägare,

fastställer

en

tydlig ägarpolicy som tillförsäkrar att

 

styrningen

är

transparent

säkerställeroch

ansvarsskyldighet

 

(accountable).

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

AP-fondernas styrelser åtnjuteroperationell autonomi genom

att

 

ensamma bära ansvaret för fondernasförvaltning. Styrelserna företräder

 

respektive fond också inför domstolStyrelserna. svarar själva

för

 

fondernas finansiering med de medel som

fonderna

förvaltar,

vilket

 

liknar den typ av avgiftsfinansiering som bedrivs av exempelvis

 

försäkringsbolag. I dessa avseendenmotsvarar AP-fonderna kriterier för

 

statsägda ”företag”. Deavgifter som finansierar fondernas verksamhet

 

hämtas dock ur ett fondkapital som tillhör pensionssystemet och som

 

tilldelas AP-fonderna genom lag. Fondkapitalet har därför inte anskaffats

 

under

konkurrens

på

 

en

öppen

marknad.

Det

innebär

att

avgiftsfinansieringen

inte

är

en del av fondernas affärsverksamhet.

 

Fonderna finansieras med offentliga medel, även om beslutanderätten har

 

 

delegerats till fondernas styrelser. Däremot bedriver fonderna renodlad

 

affärsverksamhet när det gäller placeringsverksamheten.

 

 

 

 

 

AP-fonderna har definierats som statliga myndigheter, vilket har

 

implikationer bl.a. genom att regler om offentlig arbetsrätt och offentlig

 

upphandling blir tillämpliga

(prop.

1999/2000:46

s.

133

ff.).

Enligt

 

regelverket styrs AP-fonderna inte genom instruktioner, regleringsbrev och regeringsuppdrag.

Styrelsernas roll

Styrelsernas primära ansvar avser det förvaltade kapitalet. Fördelningen av roller och ansvar mellan styrelse och verkställande ledning ska vara tydlig och ansluta till god praxis på området.

Enligt aktiebolagslagen och god styrelsesed ska en styrelse styra och kontrollera bolaget i alla aktieägares intresse. Uppdraget utgår från bolagets bästa. God praxis på området sammanfattas i bl.a. OECD:s principer och Svensk kod för bolagsstyrning.

83

Skr. 2013/14:130

Eftersom fonderna är statliga myndigheter och inte aktiebolag, kan det

 

Bilaga 1

behöva klargöras vad som

mer

precist

är föremålet

för

styrelsernas

 

uppdrag. Eftersom AP-fondernas uppdrag enligt lag och förarbeten utgår

 

 

från pensionssystemets intresse, bör styrelsernas uppdrag definieras med

 

 

samma utgångspunkt. Av det följer att verksamhetens ändamål är det

 

kapital som styrelsen har fått i uppdrag att förvalta. Fondkapitalet ska

 

förvaltas till största möjliga nytta för pensionssystemet. Regelverket

 

innehåller inga föreskrifter om hur förvaltningen ska organiseras, med

 

undantag för regeln att minst tio procent ska förvaltas externt. Enligt

 

lagens förarbeten har denna regel införts för att understryka vikten av en

 

 

kostnadseffektiv förvaltning (prop. 1999/2000:46 s. 112).

 

 

 

 

 

OECD:s riktlinjer för styrning av pensionsfonder riktar sig till privata

 

 

tjänstepensionsfonder och

är

därför

inte tillämpliga

för

AP-fonderna

i

 

alla avseenden. Det finns dock skäl att uppmärksamma den övergripande

 

 

principen

beträffande

ramverket

för

styrning

av

pensionsfonder

 

(governance structure) som ska tillförsäkra en tydlig identifiering och

 

fördelning av ansvar och roller när det gäller översyn och uppföljning å

 

 

ena sidan och operativt ansvar å andra sidanOECD( Guidelines for

 

 

pension fund governance, OECD 2009). Det är lämpligt

att denna

 

fördelning av roller och ansvar i AP-fondernas fall ansluter till svensk

 

praxis, exempelvis som denna kommer till uttryck i Svensk kod för

 

bolagsstyrning. Det är därför styrelsernas ansvar att bl.a. besluta om mål

 

 

och strategi samt att fortlöpande utvärdera fondens operativa ledning och

 

 

vid behov tillsätta eller entlediga verkställande direktör, medan den

 

verkställande

direktören

rapporterar

till

styrelsen

och

ansvarar

för

 

fondens löpande förvaltning. Detär av avgörande

betydelse

att

 

styrelserna identifierar och upprätthåller en tydlig fördelning av styrande

 

 

och operativa roller, eftersom densamma har ansvaret för fondernas

 

 

löpande förvaltning.

 

 

 

 

 

 

 

 

Tillsättning av styrelser

Regeringen ska i sin utnämningspolitik tillse att styrelserna är kvalificerade för sin uppgift och allsidigt sammansatta. Nya ledamöter ska introduceras av huvudmannen, utöver den introduktion som sker genom fondernas försorg. Härutöver ska kommunikationen mellan huvudmannen och styrelsens ledamöter ha adekvat omfattning, exempelvis genom styrelseseminarier eller liknande arrangemang. En begränsning vid cirka åtta år införs för uppdrag som ledamot i AP-fondernas styrelser.

Ledamöterna

i

AP-fondernas

elsestyr

tillgodoser

höga

krav

på

kompetens, erfarenhet och integritet och måste göra detta mot bakgrund

 

av

styrelsernas

ansvar

och

ragetsuppd betydelse

i

samhället.

Ledamöterna ska enligt lag utses pågrundval av sin förmåga att främja

 

fondförvaltningen, vilket inte bör tolkas alltför snävt. Det är angeläget att

 

styrelserna är allsidigt sammansatta bl.a. avseende

bakgrund

och

erfarenhet. Könsfördelningen ska vara så jämn som möjligt.

 

 

 

84

Det har blivit praxis att utse ledamöter för ett år i taget, vilket ävenSkr. 2013/14:130 överensstämmer med praxis i andra sammanhang. Det är t.ex. vanligt att Bilaga 1 ledamöter i bolagsstyrelser utses för ett år i taget. Skäl saknas att frångå

denna ordning beträffande AP-fonderna, även om lagen innehåller en

 

möjlighet

att förordna

ledamöter i AP-fondernas styrelser för perioder

 

upp till tre år i taget. Däremot bör någon typ av begränsning definieras

 

för uppdragets sammanlagda längd.

 

 

 

 

Svensk kod för bolagsstyrning har en allmän begräsning vid att hälften

 

av stämmovalda styrelseledamöter ska vara oberoende i förhållande till

 

bolaget och bolagsledningen och att frågan ska avgöras efter en samlad

 

bedömning. För statliga myndigheter gäller i regel en gräns vid nio år,

 

vilket är något längre en den praxis som utvecklats inom statligt ägda

 

bolag. Styrelsernas roll som ensammaansvariga för verksamheten, i

 

kombination med kravet att AP-fonderna ska uppbära allmänhetens

förtroende, motiverar att höga krav ställs på ledamöternas oberoende i

 

detta fall. Kravet på oberoende gäller hela styrelsen, inte endast en andel

 

av styrelsen, och begränsningen bör

vara någorlunda

tydlig för

att

underlätta praktisk tillämpning. En begränsning vid cirka åtta år ligger

 

väl inom ramarna för vad som i andra sammanhang har ansetts rimligt

 

för att upprätthålla ledamöternas oberoende och bidrar dessutom till att

 

skapa rimliga förväntningar angående uppdragets slutliga varaktighet.

 

För nytillträdda ledamöter i AP-fondernas styrelser ger huvudmannen

 

en

introduktion till

styrelseuppdraget. Introduktionsutbildningen

är

särskilt anpassad efter uppdraget som styrelseledamot i en AP-fond och

 

innehåller bl.a. en redogörelse för tillämplig lagstiftning och det övriga

 

regelverk som gäller för AP-fonderna. Mot bakgrund av den specifika

 

och

ofta

komplexa

verksamhet som bedrivs i AP-fonderna, är det

angeläget att AP-fonderna själva ger nya ledamöter en introduktion till

 

fondverksamheten.

 

 

 

 

 

Kommunikationen mellan huvudmannen och styrelsernas ordförande

 

och övriga ledamöter bör ha tillräcklig omfattning. Regeringens årliga

 

utvärdering innehåller mycket information vid ett och samma tillfälle.

 

Denna form för styrning kan troligen effektiviseras genom tillräckliga

 

kontakter mellan företrädare för huvudmannen och fondernas styrelser.

 

Återkommande

möten

med fondernas ordförande är en form för

information

och

meningsutbyte.

Därutöver

ska

kommunikation

upprätthållas med styrelsernas ledamöter genom styrelseseminarier eller liknande arrangemang.

Ersättningen till styrelsens ledamöter ska avspegla behovet att attrahera och behålla kvalificerade ledamöter mot bakgrund av uppdragets natur och ledamöternas ansvar och med beaktande av den ersättning som staten betalar för motsvarande typ av insatser i andra sammanhang.

Regeringens utvärdering

AP-fondernas mål har uttryckts i allmänna termer, vilket erbjuder särskilda utmaningar. Risken att regeringens utvärdering ska baseras på skiftande utgångspunkter och av denna anledning brista i konsistens över tiden, är ett av motiven för en tydlig policy i dessa frågor. Det är

85

Skr. 2013/14:130 lämpligt att fondernas resultat bedöms i ett långsiktigt perspektiv. Detta Bilaga 1 minskar uppmärksamheten på fondernas kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Det är även önskvärt att styrelsernas strategiska beslut uppmärksammas och utvärderas i tillräcklig omfattning, eftersom dessa beslut erfarenhets-

mässigt har stor betydelse för fondernas långsiktiga avkastning. Styrelsernas frihet att själva besluta om finansiering motiverar att

fondernas medelsanvändning är en naturlig del av regeringens granskning. Fondernas förvaltningskostnader ska hållas under fortsatt uppsikt. Vid behov kommer ytterligare åtgärder för att förbättra AP-fondernas kostnadseffektivitet att föreslås.

Regeringens årliga utvärdering har motiverats av behovet att balansera

 

styrelsernas långtgående frihet att själva utforma mål och riktlinjer. Av

 

lagens förarbeten framgår bl.a. att utvärderingen ska avse hur väl de

 

övergripande målen operationaliserats i mer konkreta förvaltningsmål.

 

Regeringen kan vid behov förtydliga sin syn på pensionssystemets

 

åtagandesida och förvaltningsuppdraget i övrigt. Utvärderingen ska även

 

ta fasta på i vilken grad de uppsatta målen har uppnåtts. Regeringens

 

utvärdering

kan

dessutom

omfatta

fondernas

ägarinflytande

i

portföljbolagen och en bedömning av fondernas oberoende sinsemellan,

 

med

särskilt

avseende

på

placegsstrinategierna,

samt

fondernas

 

gemensamma redovisningsprinciper (prop. 1999/2000:46 s. 113 f.). AP-fondernas uppdrag har formulerats i allmänna termer. Av det följer

med automatik en svårighet att bedöma vad som utmärker en god

måluppfyllelse. Det faktum att fyra sinsemellan oberoende fonder har

 

försetts med ett identiskt mål, som i sin tur innehåller ett utrymme för

 

tolkning, medför en förhöjd risk för

att fonderna

(medvetet eller

omedvetet) ska

ta intryck av varandras beslut. Strategier som

är

avvikande i förhållande till andra AP-fonder kan upplevas som en risk på

 

fondnivå men är knappast att betrakta som en risk ur pensionssystemets

 

perspektiv. Därför bör regeringens utvärdering uppmärksamma frågor

 

som har samband med fondernas inbördes oberoende. Enligt lagens

 

förarbeten är det viktigt att stor försiktighet iakttas så att inte fördelarna

 

med uppdelningen av organisationen på fyra parallella förvaltnings-

 

organisationer

försvinner

genom

en

alltför

stor

likriktning

av

tillgångsförvaltningen (prop. 1999/2000:46 s. 123).

Avkastning och risk kan inte vägas mot varandra på objektiva grunder utan förutsätter ett subjekt som gör avvägningen för egen del. Eftersom

regeringens utvärdering bl.a. ska granska hur väl styrelserna har

operationaliserat de övergripande målen får i

slutändan

regeringens

värdering av avkastning och risk stor betydelse.

En god

styrning av

AP-fonderna förutsätter att regeringens utvärdering så långt som möjligt utmärks av konsistens över tiden. Värderingen av avkastning och risk bör

inte variera alltför mycket mellan olika år. Av den anledningen bör utvärderingen primärt avse ett långsiktigt perspektiv. En sådan inriktning

av utvärderingen minskar uppmärksamheten på fondernas kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till att fonderna ska uppvisa ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Ett långsiktigt perspektiv för utvärdering överensstämmer även med fondernas uppdrag.

86

Vid

utvärdering

av

fondernas

operativa

förvaltning

kanSkr. 2013/14:130den

utvärderingshorisont på fem år som tidigare använts bedömas vara enBilaga 1

lämplig avvägning mellan önskvärdheten av långsiktighet och behovet av

 

 

effektiv styrning. Vid utvärdering av styrelsernas strategiska beslut bör

 

den granskade perioden vara längre.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utvärderingen

bör

i

tillräckligt

stor

utsträckning

inriktas

mot

styrelsernas strategiska beslut mso erfarenhetsmässigt har avgörande

 

betydelse för den avkastning som därefter realiseras. Behovet av en lång

 

horisont

för

utvärdering

motiveras

 

ytterst

av

fondernas

långsiktiga

uppdrag. Utvärderingen måste trots det avse en jämförelsevis begränsad

 

period eftersom det annars kan vara alltför sent att dra slutsatser och att

 

vidta sådana åtgärder som utvärderingen kan komma att motivera. Det

 

faktum att styrelseledamöternas uppdrag är begränsat i tiden talar också

 

för en jämförelsevis begränsad period för utvärdering. Utvärderingen av

 

styrelsernas strategiska

beslut kan dock inte upphöra att ta hänsyn

till

 

AP-fondernas uppdrag, som det framgår av lag och förarbeten.

 

 

 

Eftersom regeringens utvärdering ska balansera fondernas långtgående

 

självständighet

måste

även

finansieringen,

och

den

resulterande

medelsanvändningen, granskas. Styrelserna har inte endast stor frihet att

 

välja inriktning

och

risknivå, utan även stor frihet att på

egen

hand

besluta om verksamhetens finansiering. Det bör uppmärksammas att

 

fonderna inte är konkurrensutsatta i

denna del, vilket

ställer

särskilda

 

krav på uppföljning och utvärdering. Normalt baseras regeringens

utvärdering

på

de

av styrelserna uppsatta målen. Regeringen

har

emellertid förbehållit sig rätten att göra en utvärdering mot riktmärken

 

som regeringen själv valt om de riktmärken fonderna fastställt för sin

 

portföljförvaltning

bedöms

vara

uppenbart

olämpliga

(prop.

1999/2000:46 s. 114). I samband med utvärdering av kostnader är det

 

angeläget att det även sker en prövning av fondernas

val av

förvaltningsmodeller. En sådan prövning innefattar såväl kostnader som

 

förväntade

resultat

 

där

förväntade

resultat

ska

vara

rimligt

kvalitetssäkrade.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

När

det

 

gäller

AP-fondernas

 

redovisningsprinciper

bör

dessa

överensstämma med god praxis och möjliggöra rättvisande bedömningar.

 

 

Det är angeläget att avkastningen redovisas på ett jämförbart sätt. I

kommunikationen med allmänheten bör avkastningen redovisas efter

 

kostnader, dvs. med korrigering för både interna kostnader och externa

 

provisionskostnader. Naturligtvis bör

fondernas

interna

och

externa

 

kostnader själva ingå i den externa rapporteringen,

med

bevarad

jämförbarhet bakåt i tiden.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

En utvärdering av fondernas verksamhet enligt ovan, i kombination med en fortgående dialog, har förutsättningar att bidra till fondernas utvecklingsarbete och till en god måluppfyllelse, vilket kan antas vara till långsiktig nytta för pensionssystemet. Även denna policy kan komma att utvecklas och förbättras i dialog med fondernas styrelser.

87

Skr. 2013/14:130

Bilaga 1

88

Riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna

Inledning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

AP-fondernas tillgångar utgör statliga medel som i lag har avsatts till

 

sådan särskild förvaltning som anges i 9 kap. 8 § regeringsformen. AP-

 

 

fondernas styrelser, som utses av regeringen, ansvarar för AP-fondernas

 

 

 

förvaltning. Rollen som förvaltare av statliga pensionsmedel medför krav

 

 

 

på att AP-fonderna uppbär

allmänhetens

förtroende. Regeringen

har

 

sedan 2001 uttalat att regeringens riktlinjer för incitamentsprogram

i

 

statliga

bolag

även

bör

vara

vägledande

för

AP-fonderna

(skr.

2000/01:131 s. 48). Mot

bakgrund

av

ersättningsvillkorens

 

stora

 

betydelse för allmänhetens förtroende anser regeringen

att

särskilda

 

riktlinjer bör gälla för AP-fondernas styrelsearbete i frågor som rör

 

anställnings- och ersättningsvillkor.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det är viktigt att styrelserna behandlar frågor om ersättning till de

 

ledande befattningshavarna på ett medvetet, ansvarsfullt och transparent

 

 

 

sätt och att styrelserna försäkrar sig om att dentotala ersättningen är

 

 

 

rimlig, präglad av måttfullhet och väl avvägd, samt bidrar till en god etik

 

 

 

och organisationskultur.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Regeringen kommer att följa upp och utvärdera efterlevnaden av dessa

 

 

 

riktlinjer. Utvärderingen avser att behandla

hur

AP-fonderna

har

 

tillämpat riktlinjerna och levt upp tillriktlinjernas ersättningsprinciper.

 

 

 

Utvärderingen kommer att redovisas regeringens årliga skrivelse till

 

 

 

riksdagen med redogörelse för AP-fondernas verksamhet.

 

 

 

 

 

Tillämpningsområde

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Dessa riktlinjer kompletterar regeringens riktlinjer för anställningsvillkor

 

 

 

för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Genom

 

riktlinjer

som

riktar

sig

direkt

till

AP-fonderna

bortfaller,

för

AP-fondernas del, behovet att hänvisa till regeringens riktlinjer för

 

anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt

 

 

ägande. Styrelsen ansvarar för att tidigare ingångna avtal med ledande

 

 

befattningshavare innefattande villkor om rörlig lön omförhandlas så att

 

 

 

de överensstämmer med dessa riktlinjer. Andra ingångna

avtal

som

 

strider mot dessa riktlinjer bör omförhandlas.

 

 

 

 

 

 

 

 

Riktlinjerna utgör en del av regeringens policy för styrning

 

och

 

utvärdering av AP-fonderna.

I företag där AP-fonderna direkt eller

 

genom ett företag är delägare bör AP-fonderna respektive företaget

i

 

dialog med övriga ägare verka för att riktlinjerna tillämpas så långt som

 

 

 

möjligt.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Styrelsens ansvarsområde

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Styrelserna i AP-fonderna ska besluta om riktlinjer för ersättning till

 

ledande

befattningshavare.

Riktlinjerna

 

ska

vara

förenliga

med

regeringens riktlinjer.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Av styrelsens riktlinjer ska bland annat framgå

– hur styrelsen säkerställer att ersättningarna följer dessa riktlinjer,

– att det ska finnas skriftligt underlag som utvisar AP-fondens kostnad

Skr. 2013/14:130

innan beslut om enskild ersättning beslutas.

 

 

 

 

 

 

 

Bilaga 1

 

Det är hela

styrelsens

ansvar

att

fastställa

ersättning

till

den

 

verkställande direktören. Styrelsen ska även säkerställa att såväl den

 

verkställande

direktörens

som

övriga

ledande

befattningshavares

 

ersättningar ryms inom styrelsens riktlinjer.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Styrelsen ska säkerställa att den verkställande direktören tillser att AP-

 

 

fondens ersättningar till övriga anställda bygger på ersättningsprinciperna

 

 

enligt nedan.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ersättningsprinciper

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Den totala ersättningen till ledande befattningshavare ska vara rimlig och

 

 

väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd, och

 

ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och organisationskultur.

 

Ersättningen ska inte vara löneledande i

förhållande

till

jämförbara

 

institut utan präglas av måttfullhet. Rörlig lön ska inte ges till ledande

 

befattningshavare. Med beaktande av övriga principer i dessa riktlinjer är

 

 

det möjligt att ge rörlig lön till övriga anställda. Det ställs dock särskilda

 

 

krav i dessa fall med hänsyn till AP-fondernas roll som förvaltare av

 

statliga pensionsmedel. Som ytterligare förutsättningar

för

rörlig

lön

 

gäller därför att den är begränsad till ett belopp som maximalt motsvarar

 

 

två månadslöner, att den totala ersättningen alltid ligger inom ramen för

 

styrelsens riktlinjer samt att det finns en objektiv grund för utbetalning av

 

 

rörlig lön som har kommunicerats tydligt.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda, såvida de inte

följer

 

tillämplig kollektiv pensionsplan, och avgiften bör

inte överstiga

30

 

procent av den fasta lönen. I de fall AP-fonden avtalar

om en

 

förmånsbestämd

pensionsförmån,

ska

den

således

följa

tillämplig

 

kollektiv

pensionsplan.

Eventuella

utökningar

av

den

kollektiva

 

pensionsplanen på lönedelar överstigande de inkomstnivåer som täcks av

 

 

planen ska vara avgiftsbestämda. AP-fondens kostnad för pension ska

 

bäras under den anställdes aktiva tid. Inga pensionspremier för ytterligare

 

 

pensionskostnader ska betalas av AP-fonden efter att den anställde har

 

gått i pension. Pensionsåldern ska inte understiga 62 år och bör vara lägst

 

 

65 år.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vid uppsägning från AP-fondens sida

ska

uppsägningstiden

inte

 

överstiga sex månader. Vid uppsägning från AP-fondens sida kan även

 

avgångsvederlag

utgå

motsvarande

högst

 

arton

 

månadslöner.

 

Avgångsvederlaget ska utbetalas månadsvis och utgöras av enbart den

 

fasta månadslönen utan tillägg för förmåner. Vid ny anställning eller vid

 

 

erhållande av inkomst från näringsverksamhet ska ersättningen från den

 

uppsägande AP-fonden reduceras med ett belopp som motsvarar den nya

 

 

inkomsten under den tid då uppsägningslön och avgångsvederlag utgår.

 

Vid uppsägning från den anställdes sida ska inget avgångsvederlag utgå.

 

 

Avgångsvederlag utbetalas aldrig längre än till 65 års ålder.

 

 

 

 

 

Redovisning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

AP-fonderna ska redovisa ersättningar till de ledande befattningshavarna

 

 

på motsvarande sätt som noterade företag. Det innebär att AP-fonderna

 

ska iaktta

de

särskilda regler om

redovisning

av

ersättningar

till de

89

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skr. 2013/14:130

ledande befattningshavarna som gäller för noterade företag och publika

Bilaga 1

aktiebolag. Reglerna för detta återfinns huvudsakligen i aktiebolagslagen

 

(2005:551) och i årsredovisningslagen (1995:1554). Dessutom ska

 

ersättningen

för

varje enskild ledande

befattningshavare särredovisas

 

med avseende på fast lön, förmåner och avgångsvederlag.

 

Styrelsen

ska

i årsredovisningen

redovisa om tidigare beslutade

riktlinjer har följts eller inte och skälen för eventuell avvikelse. Vidare ska AP-fondernas revisorer till revisionsberättelsen foga ett skriftligt och undertecknat yttrande avseende om de anser att de riktlinjer som har gällt för räkenskapsåret har följts eller inte.

Definitioner

Med ledande befattningshavare avses verkställande direktör och andra personer i AP-fondens ledningsgrupp. Denna krets omfattar normalt chefer som är direkt underställda den verkställande direktören.

Med ersättning avses alla ersättningar och förmåner till den anställde, såsom lön, förmåner och avgångsvederlag.

Med förmåner avses olika former av ersättning för arbete som ges i annat än kontanter, exempelvis pension samt bil-, bostads- och andra skattepliktiga förmåner.

Med rörlig lön avses exempelvis incitamentsprogram, gratifikationer,

 

ersättning

från

vinstandelsstiftelser,

provisionslön

och

liknande

ersättningar.

 

 

 

 

 

Med avgiftsbestämd pension (premiebestämd pension)

avses

att

pensionspremien är bestämd som en viss procent av den nuvarande fasta

 

lönen.

 

 

 

 

 

Med förmånsbestämd pension avses att pensionens storlek är bestämd

 

som en viss procent av en viss definierad fast lön.

 

 

90

Placeringsbestämmelser för AP-fondernas verksamhet i sammandrag

Skr. 2013/14:130

Bilaga 2

Placeringsbestämmelserna för FöstaFjärde– och Sjunde AP-fondernas verksamhet regleras i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) medan motsvarande bestämmelser för Sjätte AP-fonden regleras i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Bilagan ger en sammanfattning av dessa placeringsbestämmelser.

Första–Fjärde AP-fonderna

Enligt

gällande

regelverk ska Första–Fjärde AP-fonderna förvalta

portföljer bestående av främst marknadsnoterade och omsättningsbara

värdepapper och aktier. Minst 30 procent av det marknadsvärderade

kapitalet ska placeras i räntebärande instrument med låg risk.

 

 

 

I relation till den inhemska aktiemarknaden får var och en av Första–

 

Fjärde AP-fonderna inneha aktier i svenska bolag som är upptagna till

handel på en reglerad marknad i

Sverige till ett marknadsvärde som

uppgår

till högst

två procent av det totala marknadsvärdet av sådana

aktier. I enskilda bolag får en fond äga aktier i bolag som är upptagna till

 

handel på en reglerad marknad, intill ett belopp som motsvarar högst 10

 

procent av röstetalet för aktierna i bolaget.

 

 

 

Maximalt 5 procent av det

marknadsvärderade

fondkapitalet

får

placeras

i

onoterade värdepapper

ax(m 30 procent

av röstetalet

i

onoterade

 

riskkapitalbolag).

Första–Fjärde

AP-fondernas

aktieplaceringar i fastighetsbolag ärundantagna från begränsningarna

 

avseende marknadsvärde och röstetal. Dessa placeringar begränsas

i

stället av en generell princip om riskspridning. Högst 40 procent av

Första–Fjärde

AP-fondernas marknadsvärderade tillgångar får vara

utsatta för valutarisk. Minst 10 procent av fondkapitalet ska förvaltas

externt.

 

 

 

 

 

 

 

Tabell Första–Fjärde AP-fondernas placeringsregler i sammandrag

 

 

 

 

 

 

 

Typ av instrument m.m.

Tillåtna placeringar

 

 

 

 

Generellt

 

 

Alla förekommande instrument på kapitalmarknaden.

 

 

 

 

 

Aktier och fordringsrätter ska vara upptagna till

 

 

 

 

handel på en reglerad marknad eller motsvarande

 

 

 

 

marknad utanför EES (fastighetsaktier undantagna).

 

Onoterade värdepapper

Högst fem procent av fondkapitalet får vara placerat i

 

 

 

 

aktier eller andelar i riskkapitalföretag, alternativt

 

 

 

 

fordringsrätter, som inte är upptagna till handel på en

 

 

 

 

reglerad marknad eller motsvarande marknad utanför

 

EES. Onoterade aktier får endast ägas indirekt via fond eller riskkapitalbolag (fastighetsaktier undantagna).

91

Skr. 2013/14:130

Bilaga 2

Räntebärande instrument

Minst 30 procent av fondkapitalet ska vara placerat i

 

räntebärande värdepapper med låg kredit- och

 

likviditetsrisk.

Derivat

Främst i syfte att effektivisera förvaltningen eller

 

minska risker. Ej derivat med råvaror som under-

 

liggande tillgång.

Krediter

Bankinlåning och utlåning på dagslånemarknaden.

 

Direktlån till egna fastighetsbolag. Repor och

 

värdepapperslån främst i syfte att effektivisera

 

förvaltningen.

Upplåning

Kortfristig upplåning vid tillfälliga behov. Möjlighet till

 

lån i Riksgäldskontoret vid fondtömning.

Utländsk valuta

Högst 40 procent av fondkapitalet får vara exponerat

 

för valutarisk.

Stora exponeringar

Högst tio procent av fondkapitalet får vara exponerat

 

mot en enskild emittent eller grupp av emittenter med

 

inbördes anknytning.

Svenska aktier

Marknadsvärdet av en fonds innehav av aktier i

 

svenska bolag som är upptagna till handel på en

 

reglerad marknad i Sverige får uppgå till högst två

 

procent av värdet av sådana aktier.

Röstetal

Högst tio procent i ett noterat enskilt företag (egna

 

fastighetsbolag undantagna). Högst 30 procent i

 

onoterade riskkapitalbolag.

Externa

Minst tio procent av fondkapitalet ska läggas ut för

förvaltningsuppdrag

extern förvaltning.

Sjätte AP-fonden

Sjätte AP-fonden har i uppgift attplacera fondkapitalet på den svenska

 

riskkapitalmarknaden med inriktning mot små och medelstora företag.

 

 

Sjätte AP-fonden har obegränsade möjligheter att investera i onoterade

 

bolag och noterade riskkapitalbolag. Sjätte AP-fonden får äga maximalt

 

30 procent av röstetalet i svenska eller utländska bolag vars aktier är

 

upptagna

till

handel

på

en

reglerad

marknad

eller

en

motsvarande

marknad

utanför

EES.

Det finns däremot ingen begränsning av Sjätte

 

AP-fondens

innehav

när

 

det

gäller

övriga

svenska

bolag

eller

riskkapitalbolag som i sin tur investerar i aktier som inte har tagits upp

 

till handel på en reglerad marknad eller motsvarande (onoterade aktier).

 

 

Sjätte

AP-fondens

tidigare

ensidiga

inriktning

mot

svenska

bolag

 

ersattes

2007

av

en möjlighettt placera en mindre andel av

 

fondkapitalet

utomlands. Detta

kommer till uttryck genom att Sjätte

 

AP-fonden får

utsätta

högst

tio

procent

av

fondkapitalet

för

valutarisk

 

(prop. 2006/07:100 s. 188 f.).

92

Sjunde AP-fonden

Skr. 2013/14:130

 

Bilaga 2

Sjunde AP-fonden lyder under samma regelverk som gäller för Första–

Fjärde AP-fonderna, lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder, som

 

i vissa delar för Sjunde AP-fondens del hänvisar till lagen (2004:46) om

 

investeringsfonder. En skillnad t moövriga investeringsfonder

är

emellertid att Sjunde AP-fonden är förhindrad att förvärva mer än fem procent av röstetalet i ett svenskt eller utländskt aktiebolag och är i normalfallet förhindrad att rösta för aktierna i svenska aktiebolag.

Till skillnad från Första–Fjärde AP-fonderna finns inget krav för Sjunde AP-fonden på en minsta andel extern förvaltning. I likhet med Första–Fjärde AP-fonderna ska dock fonden ta hänsyn till miljö och etik

i placeringsverksamheten, utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning.

93

Första AP-fonden

ÅRET I KORTHET

Skr. 2013/14:130

Bilaga 3

Första

AP-fonden

2013

•Årets resultat uppgick till 25 687 mkr (24 170) efter kostnader. Avkastningen uppgick till 11,2 procent (11,3) efter kostnader.

•Fondens genomsnittliga avkastning efter kostnader den senaste tioårsperioden var 6,5 procent vilket överstiger fondens mål på 5,5 procent.

•Fondkapitalet ökade med 18 807 mkr till 252 507 mkr efter att fonden överfört

6 880 mkr (3 788) till Pensionsmyndigheten.

•Fondens förvaltningskostnader var 350 mkr (322) vilket motsvarar 0,14 procent (0,14) av genomsnittligt förvaltat kapital.

•Styrelsen omformulerade fondens mål till en avkastning om 5,5 procent efter kostnader över rullande tioårsperioder.

Avkastning per tillgångsslag 2013, procent

 

 

25%

 

 

 

 

 

 

 

 

20%

 

 

 

 

 

 

 

 

15%

 

 

 

 

 

 

 

 

10%

 

 

 

 

 

 

 

 

5%

 

 

 

 

 

 

 

 

0%

 

 

 

 

 

 

 

 

-5%

Sverige

 

länder

Fastigheter HedgefonderRiskkapitalfonder

Nya investeringar

Valuta

 

 

Aktier

 

utvecklade

 

utvecklingsländer värdepapper

 

Aktier

 

Aktier

Räntebärande

Riskparitetsportfölj

 

Femårsöversikt i sammandrag

 

 

 

 

2013

2012

2011

2010

2009

Avkastning före kostnader, %

11,3

11,4

–1,7

10,3

20,4

Förvaltningskostnadsandel, %

0,14

0,14

0,12

0,13

0,16

Avkastning efter kostnader, %

11,2

11,3

–1,9

10,2

20,2

Resultat efter kostnader, mdkr

25,7

24,2

–4,2

20,5

34,6

Nettoflöden, mdkr

-6,9

–3,8

–1,2

–4,0

–3,9

Fondkapital vid årets slut, mdkr

252,5

233,7

213,3

218,8

202,3

Exponering, %

 

 

 

 

 

Aktier

49,2

47,4

49,2

60,3

58,6

– varav svenska aktier

12,0

11,4

12,6

15,7

13,8

Räntebärande värdepapper 1)

29,7

36,4

40,9

32,5

34,7

Fastigheter

8,8

7,7

5,6

5,0

3,4

Hedgefonder

4,9

4,3

0,2

0,3

0,0

Riskkapitalfonder

3,3

3,2

2,8

2,0

1,7

Riskparitetsportfölj

3,8

-

-

-

-

Nya investeringar

1,0

0,7

0,6

0,7

0,0

Valuta

29,2

27,4

21,3

24,0

21,6

Andel extern förvaltning, %

37,1

39,3

41,4

43,7

42,5

1) Riskparitetsportföljen innehåller 48 procent räntebärande papper, vilket gör att den totala ränteexponeringen uppgår till 31,2 procent.

95

Skr. 2013/14:130

Bilaga 3

Räkenskaper och noter

RESULTATRÄKNING

 

Mkr

Not

2013

2012

 

 

Rörelsens intäkter

 

 

 

 

 

 

Räntenetto

1

 

3 063

4 893

 

 

Erhållna utdelningar

 

 

3 451

3 126

 

 

Nettoresultat, noterade aktier och andelar

2

 

16 635

13 650

 

 

Nettoresultat, onoterade aktier och andelar

3

 

4 405

1 607

 

 

Nettoresultat, räntebärande tillgångar

 

 

-2 171

4 529

 

 

Nettoresultat, derivatinstrument

 

 

1 462

–1 094

 

Nettoresultat, valutakursförändringar

 

 

-811

–2 219

 

Övriga intäkter

 

 

3

 

 

 

Provisionskostnader

4

 

-189

–145

 

Summa rörelsens intäkter

 

 

25 848

24 347

 

 

Rörelsens kostnader

 

 

 

 

 

 

Personalkostnader

5

 

–110

–106

 

Övriga förvaltningskostnader

6

 

–51

–71

 

 

Summa rörelsens kostnader

 

 

–161

–177

 

Resultat

 

 

25 687

24 170

 

BALANSRÄKNING

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mkr

Not

 

2013-12-31

2012-12-31

 

 

Tillgångar

 

 

 

 

 

 

Aktier och andelar, noterade

7

 

119 599

109 403

 

 

Aktier och andelar, onoterade

8

 

45 007

27 254

 

 

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

9

 

82 327

92 359

 

 

Derivat

10

 

1 926

2 480

 

 

Kassa och bankmedel

 

 

2 921

1 268

 

 

Övriga tillgångar

11

 

984

551

 

 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

12

 

891

1 035

 

 

Summa tillgångar

 

 

253 655

234 350

 

 

Skulder

 

 

 

 

 

 

Derivat

10

 

241

201

 

 

Övriga skulder

13

 

868

405

 

 

Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader

14

 

39

44

 

 

Summa skulder

 

 

1 148

650

 

 

Fondkapital

15

 

 

 

 

 

Ingående fondkapital

 

 

233 700

213 318

 

 

Nettobetalningar till/frånpensionssystemet

 

 

-6 880

–3 788

 

Årets resultat

 

 

25 687

24 170

 

 

Summa fondkapital

 

 

252 507

233 700

 

 

Summa fondkapital och skulder

 

 

253 655

234 350

 

 

Poster inom linjen

16

 

12 174

9 880

 

20

 

 

 

Första AP-fondens årsredovisning 2013

96

Skr. 2013/14:130

Bilaga 3

Räkenskaper

och noter

NOTER

Första AP-fonden, organisationsnummer 802005-7538, är en av buffertfonderna inom det svenska pensionssystemet med säte i Stock- holm. Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 har godkänts av styrelsen den 19 februari 2014. Resultaträkning och balansräkning ska faststäl- las av regeringen.

REDOVISNINGS- OCH

VÄRDERINGSPRINCIPER

Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska årsredovisningen upprättas med tillämpning av god redovisningssed, varvid de tillgångar som fondmedlen placerats i ska upptas till marknadsvärdet. Med denna utgångspunkt har Första till Fjärde AP-fonderna utar- betat gemensamma redovisnings- och värderingsprinci- per vilka har tillämpats och sammanfattas nedan. Redo- visnings- och värderingsprinciperna är oförändrade mot föregående år. Beträffande översyn av fastställandet av verkligt värde för onoterade fastighetsaktier se nedan i avsnittet Onoterade aktier och andelar.

Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas successivt till den internationella redovis- ningsstandarden, IFRS. Eftersom IFRS är under omfattande omarbetning, har anpassningen hittills inriktats mot informationskrav enligt IFRS 7 och IFRS 13. En fullständig anpassning till IFRS skulle inte väsentligt påverka redovisat resultat och kapital. Mot nu gällande IFRS är den enda större skillnaden att kon- cernredovisning och kassaflödesanalys ej upprättas.

AFFÄRSDAGSREDOVISNING

Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- och obligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarknaden redovisas i balansräkningen per affärsdagen, det vill säga vid den tidpunkt då de väsent- liga rättigheterna och därmed riskerna övergår mellan

parterna. Fordran på eller skulden till motparten mellan affärsdag och likviddag redovisas under övriga till- gångar respektive övriga skulder. Övriga transaktioner, framför allt transaktioner avseende onoterade aktier, redovisas i balansräkningen per likviddagen, vilket över- ensstämmer med marknadspraxis.

NETTOREDOVISNING

Nettoredovisning tillämpas för fondlikvider, repor och derivatinstrument i de fall det finns en legal rätt att kvitta transaktionerna och om avsikten är att avveckla dem samtidigt.

OMRÄKNING AV UTLÄNDSK VALUTA

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med den valutakurs som gäller på transaktions- dagen. På balansdagen räknas tillgångar och skulder i utländsk valuta om till svenska kronor till balansdagens valutakurser.

Värdeförändringar på tillgångar och skulder i utländsk valuta uppdelas i en del som är hänförlig till värdeförändringen av tillgången eller skulden i lokal valuta och en del som är orsakad av valutakursföränd- ringen. Valutakursresultat som uppstår vid förändring av valutakurs redovisas i resultaträkningen på raden Nettoresultat, valutakursförändringar.

Första AP-fondens årsredovisning 2013

21

97

Skr. 2013/14:130

Bilaga 3

Räkenskaper och noter

AKTIER I DOTTERBOLAG/INTRESSEBOLAG

Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas aktier i dotterbolag/intressebolag till verkligt värde. Verkligt värde bestäms enligt samma metoder som tillämpas för onoterade aktier och andelar. Krav på att upprätta kon- cernredovisning föreligger inte.

VÄRDERING AV FINANSIELLA INSTRUMENT

Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid såväl realiserade som orealiserade värdeföränd- ringar redovisas i resultaträkningen. I raderna Nettore- sultat per tillgångsslag ingår således såväl realiserade som orealiserade resultat. Nedan beskrivs hur verkligt värde fastställs för fondens olika placeringar.

NOTERADE AKTIER OCH ANDELAR

För aktier och andelar som är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde utifrån balansdagens officiella marknads- notering enligt fondens valda indexleverantör (MSCI, SIX, Russel), oftast genomsnittskurs. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. Erlagda courtagekostnader resultat- förs under nettoresultat noterade aktier.

ONOTERADE AKTIER OCH ANDELAR

För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde baserat på värdering erhållen från motparten eller annan extern part. Värderingen uppdateras då ny värdering erhållits och justeras för eventuella kassaflöden fram till bokslutstillfället. I de fall fonden på goda grunder bedömer att värderingen är felaktig sker en justering av erhållen värdering.

Värderingen avseende onoterade andelar följer IPEVs (International Private Equity and Venture Capi- tal Valuation Guidelines) principer eller likvärdiga vär-

deringsprinciper och ska i första hand vara baserat på transaktioner med tredje part, men även andra värde- ringsmetoder kan användas.

Värdering avseende onoterade fastighetsaktier base- ras på en värdering enligt substansvärdemetoden i den mån aktien inte varit föremål för transaktioner på en andrahandsmarknad. En metodutveckling för värdering av innehav i onoterade fastighetsbolag har skett i syfte att säkerställa värdering till verkligt värde. Från och med 2013 värderas därmed uppskjutna skatteskulder till ett värde som används vid fastighetstransaktioner vilket skiljer sig mot den värdering som sker i redovisningen hos fastighetsbolagen. Den ändrade metoden för att beräkna verkligt värde har påverkat årets resultat, se vidare not Nettoresultat Onoterade aktier och andelar.

OBLIGATIONER OCH ANDRA

RÄNTEBÄRANDE TILLGÅNGAR

För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verkligt värde utifrån balansdagens officiella marknadsnotering (oftast köpkurs) enligt fondens valda indexleverantör (Barclays, SEB). Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå värderas instrumentet med hjälp av all- mänt vedertagna värderingsmodeller som innebär att kassaflöden diskonteras till relevant värderingskurva.

Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt effektivräntemetoden baserat på upplupet anskaffnings- värde. Det upplupna anskaffningsvärdet är det diskon- terade nuvärdet av framtida betalningar, där diskonte- ringsräntan utgörs av den effektiva räntan vid anskaff- ningstidpunkten. Detta innebär att förvärvade över- och undervärden periodiseras under återstående löptid eller till nästa räntejusteringstillfälle och ingår i redovi- sad ränteintäkt.

22

Första AP-fondens årsredovisning 2013

98

Skr. 2013/14:130

Bilaga 3

Räkenskaper

och noter

DERIVATINSTRUMENT

För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på noteringar vid årets slut. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga mark- nadspriser inte finns att tillgå, värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller där indata utgörs av observerbara marknadsdata.

Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen redovisas som tillgångar medan kontrakt med negativt verkligt värde redovisas som skulder. Skillnaden mellan terminskurs och avistakurs för valu- taterminer periodiseras linjärt över terminskontraktets löptid och redovisas som ränta.

ÅTERKÖPSTRANSAKTIONER

Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld tillgång fortsatt i balansräkningen och erhållen lik- vid redovisas som skuld. Det sålda värdepappret redovi- sas som ställd pant inom linjen i balansräkningen. Skill- naden mellan likvid i avistaledet och terminsledet peri- odiseras över löptiden och redovisas som ränta.

VÄRDEPAPPERSLÅN

Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt värde medan erhållen ersättning för utlåningen redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen. Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper kan bestå av värde- papper och/eller kontanter. I de fall Första AP-fonden har rätt att förfoga över erhållen kontantsäkerhet redo- visas denna i balansräkningen som en tillgång och en motsvarande skuld. I övriga fall redovisas den erhållna säkerheten inte i balansräkningen utan anges separat under rubriken ”Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden”. Under denna rubrik redovisas även värdet av utlånade värdepapper, samt säkerheter för dessa.

POSTER SOM REDOVISAS DIREKT MOT FONDKAPITALET

In- och utbetalningar som har skett mot pensionssyste- met redovisas direkt mot fondkapitalet.

PROVISIONSKOSTNADER

Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdragspost under rörelsens intäkter. De utgörs av direkta transaktionskostnader såsom depåbanksarvoden och fasta arvoden till externa förvaltare samt fasta avgif- ter för noterade fonder. Prestationsbaserade arvoden, som utgår när förvaltare uppnår en avkastning utöver överenskommen nivå där vinstdelning tillämpas, redo- visas som avgående post under nettoresultat för aktuellt tillgångsslag i resultaträkningen.

Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar, för vilka återbetalning medges före vinstdelning och där återbetalning bedöms som sannolik, redovisas som anskaffningskostnad och kommer därmed ingå i det orealiserade resultatet. I övriga fall redovisas de som provisionskostnader.

RÖRELSENS KOSTNADER

Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arv- oden till externa förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under rörelsens kostnader. Investeringar i inventarier samt egenutvecklad och förvärvad program- vara kostnadsförs i normalfallet löpande.

SKATTER

Första AP-fonden är befriad från all inkomstskatt vid placeringar i Sverige.

Skatt på utdelningar och kupongskatter som påföres i vissa länder nettoredovisas i resultaträkningen under respektive intäktsslag.

Fonden är från och med 2012 registrerad till mer- värdesskatt och därmed skatteskyldig till mervärdes- skatt för förvärv från utlandet. Fonden har inte rätt att återfå betald mervärdesskatt. Kostnadsförd mervärdes- skatt inkluderas i respektive kostnadspost.

Första AP-fondens årsredovisning 2013

23

99

Skr. 2013/14:130

Bilaga 3

och noter

 

NOTER

 

 

Räkenskaper

 

 

 

 

 

 

 

 

Belopp i mkr där inget annat anges

 

 

 

Not 1 – Räntenetto

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mkr

 

 

2013

2012

 

Ränteintäkter

 

 

 

 

 

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

2 484

3 417

 

Derivat

 

 

733

1 693

 

Övriga ränteintäkter

 

 

10

14

 

Summa ränteintäkter

 

 

3 227

5 124

 

Räntekostnader

 

 

 

 

 

Derivat

 

 

–164

–231

 

Övriga räntekostnader

 

 

0

0

 

Summa räntekostnader

–164

–231

 

Räntenetto

 

 

3 063

4 893

 

Not 2 – Nettoresultat, noterade aktier och andelar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mkr

 

 

2013

2012

 

Nettoresultat

 

 

16 696

13 712

 

Avgår courtage

 

 

–61

–62

 

Totalt

 

 

16 635

13 650

 

Not 3 – Nettoresultat, onoterade aktier och andelar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mkr

 

 

2013

2012

 

Realisationsresultat

 

 

986

29

 

Orealiserade värdeändringar

 

3 419

1 578

 

Totalt

 

 

4 405

1 607

En metodutveckling för värdering av innehav i onoterade fastighetsbolag har skett i syfte att säkerställa en värdering till verkligt värde. Från och med 2013 värderas därför uppskjuten skatt till ett värde som används vid fastighetstransaktioner, vilket skiljer sig från den värdering som sker i fastighetsbolagens balansräkningar. Den ändrade metoden för beräkning av verkligt värde har påverkat årets resultat med 1 175 mkr varav 850 mkr avser tidigare år. Värdeändringen är huvudsakligen hänförlig till fondens innehav i Vasa- kronan.

Not 4 – Provisionskostnader

Mkr

2013

2012

Externa förvaltningsarvoden, noterade tillgångar

–104

–103

Externa förvaltningsarvoden, onoterade tillgångar

–70

–29

Övriga provisionskostnader, inkl depåbankskostnader

–15

–13

Totalt

–189

–145

I provisionskostnader ingår inte prestationsbaserade kostnader. Dessa har under året uppgått till 46 mkr (25 mkr) och reducerar netto- resultatet för den tillgång som förvaltats.

Externa förvaltararvoden för onoterade tillgångar redovisas som provisionskostnad i den mån avtalen ej medger återbetalning före vinstdelning i samband med framtida vinstgivande avyttringar. Under året har 87 mkr (37 mkr) redovisats som en del av tillgång- ens anskaffningsvärde.

24

Första AP-fondens årsredovisning 2013

100

Skr. 2013/14:130

Bilaga 3

Räkenskaper

och noter

Not 5 – Personal

 

 

 

2013

 

 

 

 

2012

 

 

Antal anställda

 

Totalt

Män

Kvinnor

 

Totalt

Män

Kvinnor

Medelantal anställda

49

36

13

46

35

11

Antal anställda den 31 december1)

52

38

14

47

35

12

 

Antal personer i ledningsgruppen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

den 31 december

6

5

1

6

5

1

1) Vid utgången av 2013 var två personer projektanställda.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Löner och

Pensions-

 

 

 

Varav

Sociala

 

 

Personalkostnader i tkr, 2013

 

arvoden

kostnader

löneväxling

kostnader2)

Summa

Styrelsens ordförande

113

 

 

 

 

 

36

149

Övriga styrelseledamöter (8 pers)

508

 

 

 

 

 

154

662

Vd

2724

2387

 

 

1260

1435

6 546

Ledningsgrupp exkl. vd

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Chef Strategisk tillgångsallokering

2494

676

 

 

80

948

4 118

Chef Kommunikation och ägarstyrning

1607

640

 

 

13

660

2 907

Chef Affärsstöd

1531

1405

 

 

252

822

3 758

Chef Extern förvaltning och AI

2552

819

 

 

302

1001

4 372

Chef HR

1320

600

 

 

63

560

2 480

Övriga anställda

46434

17590

 

 

2041

18683

82 707

Summa

59 283

24 117

 

 

4 011

24 299

107 699

Övriga personalkostnader

 

 

 

 

 

 

 

 

2 065

Summa personalkostnader

 

 

 

 

 

 

 

 

109764

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Löner och

Pensions-

 

 

 

Varav

Sociala

 

 

Personalkostnader i tkr, 2012

 

arvoden

kostnader

löneväxling

kostnader2)

Summa

Styrelsens ordförande

113

 

 

 

 

 

35

148

Övriga styrelseledamöter (8 pers)

511

 

 

 

 

 

148

659

Vd

2 639

2 381

 

 

1 200

1 408

6 428

Ledningsgrupp exkl vd

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Chef Strategisk tillgångsallokering

2 545

539

 

 

 

 

931

4 015

Chef Kommunikation och ägarstyrning

1 535

621

 

 

12

635

2 791

Chef Affärsstöd

1 502

1 214

 

 

240

770

3 486

Chef Extern förvaltning och AI

2 641

757

 

 

288

1 015

4 413

Chef HR

1 172

695

 

 

180

538

2 405

Övriga anställda

44 589

17 128

 

 

1 518

17 948

79 665

Summa

57 247

23 335

 

 

3 438

23 428

104 010

Övriga personalkostnader

 

 

 

 

 

 

 

 

2 442

Summa personalkostnader

 

 

 

 

 

 

 

 

106452

 

2) I sociala kostnader inkluderas även kostnad för löneskatt.

Första AP-fonden följer regeringens riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare och övriga anställda.

Första AP-fondens årsredovisning 2013

25

101

Skr. 2013/14:130

Bilaga 3

Räkenskaper

och noter

forts. Not 5 – Personal

LÖNER OCH ÖVRIGA FÖRMÅNER

Styrelsearvoden fastställs av regeringen. I fondstyr- ningsrapporten redogörs för arvode och närvaro per styrelseledamot. Styrelsen fastställer anställningsvillko- ren för vd, efter beredning i ersättningsutskottet. Anställningsvillkoren för fondens ledande befattnings- havare beslutas av vd efter beredning i ersättningsut- skottet. Samtliga anställda har individuella anställ- ningsavtal. Uppsägningstid, vid uppsägning från arbets- givarens sida är för vd 18 månader. För ledningsgrupp och övriga anställda är den mellan 3 och 12 månader.

RÖRLIGA ERSÄTTNINGAR

Sedan 1 januari 2010 har Första AP-fonden inget system för rörlig ersättning.

PENSIONER OCH LIKNANDE FÖRMÅNER

I VD:s anställningsavtal förbinder sig fonden att betala 30 procent i pensionspremie. För den del som gäller

allmän pensionsrätt reduceras pensionspremien till 11,5 procent. Första AP-fonden har från och med den 1 februari 2013 övergått till premiebestämd pensions- plan, BTP1, för personal som nyanställs. Pensionsavta- let är tecknat och överenskommet mellan parterna. Det innebär att fonden har två planer för tjänstepension, BTP1 som är premiebestämd samt BTP2 som är för- månsbestämd.

All personal har möjlighet att löneväxla, bruttolön mot pensionspremie. Premieinbetalningen uppräknas då med fem procent vilket motsvarar skillnaden mellan löneskatt och sociala avgifter. Premieväxlingen är därför kostnadsneutral för fonden. Fonden har under 2013 fullföljt arbetet med att anpassa personalförmåner till att hamoniera med andra statliga myndigheter. Övriga förmåner är beskattningsbara och uppgår till mindre värden.

Not 6 – Övriga förvaltningskostnader

Tkr

2013

2012

Lokalkostnader1)

–10 559

–10 876

Köpta tjänster

–11 439

–29 214

Informations- och datakostnader

–21 914

–24 162

Övriga administrativa kostnader

–6 911

–6 759

Totalt

–50 823

–71 011

I angivet belopp för köpta tjänster ingår ersättning till

 

 

revisionsbyråer enligt nedanstående fördelning:

 

 

EY

 

 

Revisionsuppdrag

–1 261

–930

Revisionsverksamhet utanför revisionsuppdraget

–312

–162

Övriga uppdrag2)

–584

–941

 

–2 157

–2 033

KPMG

 

 

Övriga uppdrag3)

–155

–227

1)Första AP-fonden hyr kontorslokaler av Vasakronan till marknadsmässiga villkor.

2)Rådgivning bolagsstruktur, fastighets- och riskkapitalinvesteringar samt skatterådgivning riskkapitalinvesteringar.

3)Rådgivning och hantering av återbetalning av källskatt inom EU.

Not 7 – Aktier och andelar, noterade

 

2013-12-31

2012-12-31

Aktier och andelar, noterade, Mkr

Verkligt värde

Verkligt värde

Svenska aktier

28 355

24 697

Utländska aktier

75 584

69 695

Andelar i svenska fonder

-

–

Andelar i utländska fonder

15 660

15 011

Totalt

119 599

109 403

Per 2013.12.31 hade Första AP-fonden utlånat aktier till ett värde av 363 mkr. Som säkerhet har statsobligationer till ett värde av 383 mkr mottagits. Den utlånade positionen och säkerheten marknadsvärderas dagligen. Säkerheten ska uppgå till mellan 102 och 105 pro- cent.

26

Första AP-fondens årsredovisning 2013

102

Skr. 2013/14:130

Bilaga 3

 

 

 

 

 

 

Räkenskaper

forts. Not 7 – Aktier och andelar, noterade

 

 

 

 

och noter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fem största svenska aktieinnehaven, Mkr

 

 

 

Antal

Verkligt värde

Hennes & Mauritz B

 

 

 

12 559 370

3 720

 

Nordea Bank

 

 

 

34 589 693

2 997

 

Atlas Copco A+ B

 

 

 

12 615 355

2 167

 

Swedbank

 

 

 

11 883 469

2 151

 

Volvo B

 

 

 

23 478 222

1 983

 

Totalt

 

 

 

 

 

13 018

 

 

 

 

 

 

 

 

Fem största utländska aktieinnehaven, Mkr

 

 

 

Antal

Verkligt värde

ABB AG

 

 

 

5 504 458

936

 

Samsung Electronics Co

 

 

 

142 904

661

 

Novartis

 

 

 

1 180 403

607

 

KDDI

 

 

 

1 532 600

606

 

Taiwan Semiconductor

 

 

 

11 393 118

588

 

Totalt

 

 

 

 

 

3 398

 

En fullständig förteckning över samtliga noterade innehav vid halvårs- och helårsskiften finns på

 

 

Första AP-fondens webbplats ap1.se

 

 

 

 

 

 

Not 8 – Aktier och andelar, onoterade

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2013-12-31

2012-12-31

 

Aktier och andelar, onoterade, Mkr

 

 

 

Verkligt värde

Verkligt värde

Svenska onoterade aktier och andelar: intresse- och dotterbolag

 

11 010

8 201

 

Utländska onoterade aktier och andelar: intresse- och dotterbolag

 

466

410

 

Övriga onoterade aktier och andelar

 

 

 

33 531

18 643

 

Totalt

 

 

 

 

45 007

27 254

 

Svenska aktier och andelar, intresse- och dotterbolag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ägarandel

Verkligt

Mkr

Säte

Org.nr

Antal

(kapital/röst1))

värde

Vasakronan

 

 

 

 

 

 

 

Holding AB

Stockholm

556650-4196

1 000 000

25%

 

7 010

 

Cityhold Property AB

Stockholm

556845-8631

2 820 342

50%

 

1 406

 

Willhem AB

Göteborg

556797-1295

100 000

100%

 

2 594

 

Totalt

 

 

 

 

 

11 010

 

Utländska aktier och andelar, intresse- och dotterbolag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ägarandel

Verkligt

Mkr

Säte

Org.nr

Antal

(kapital/röst1))

värde

First Australian Farmland

 

 

 

 

 

 

 

Pty Ltd

Australien

155 718 013

15 000 000

100%

 

197

 

ASE Holdings S.à.r.l

Luxemburg

B 169327

37 780

38%

 

269

 

Totalt

 

 

 

 

 

466

 

1) Ägarandel delas endast upp i det fall de avviker från varandra.

Första AP-fondens årsredovisning 2013

27

103

Skr. 2013/14:130

Bilaga 3

Räkenskaper

och noter

forts. Not 8 – Aktier och andelar, onoterade

 

 

 

 

Anskaffnings-

Övriga onoterade aktier och andelar

Säte

Org.nr

Andel

värde, Mkr

Innkap 3 Partners Sweden KB

Göteborg

969673-0333

11

27

Carve 1

Stockholm

 

 

200

Aberdeen Asia III Property Fund of Funds

Luxemburg

 

38

59

Aberdeen European Secondaries Fund of Funds

Luxemburg

 

49

794

AMP Capital Shopping Centre Fund

Sydney

 

0

514

AQR MRP Offshore Fund L.P.

Cayman Öarna

 

100

628

Bridgewater Tailored All Weather Fund L.P.

Cayman Öarna

 

100

9 630

Cevian Capital II, Ltd

Cayman Öarna

 

1

369

CITIC Capital China Retail Properties Investment L.P.

Cayman Öarna

 

11

128

EDW Special Opportunities India LLC

Mauritius

 

17

249

First Hedge Investments I L.P

Guernsey

 

100

2 263

FIRST II Private Equity Investments, L.P. Inc

Guernsey

 

100

1 034

FIRST Private Equity Invstments, L.P. Inc

Guernsey

 

99

1 963

First Stockholm Global Private Equity, L.P

USA

 

100

187

Fourth Stockholm Global Private Equity L.P.

Delaware, USA

 

100

248

Innkap 3 AnnexePartners, L.P

Guernsey

 

11

3

Innkap 4 Partners L.P.

Guernsey

 

11

46

Investa Commercial Property Fund

Australien

 

6

565

Valad Polish Retail Sarl

Luxemburg

 

24

514

Second Stockholm Global Private Equity L.P

USA

 

99

1 100

Southern Pastures L.P.

Nya Zeeland

 

99

444

Third Stockholm Global Private Equity L.P

USA

 

99

397

Triangular Fund L.P

Cayman Öarna

 

100

8 477

Whitepeak Real Estate II L.P

Jersey

 

26

88

WP North America Private Equity II L.P

USA

 

99

886

WP North America Private Equity L.P

USA

 

99

1 664

Totalt

 

 

 

32 477

Totalt verkligt värde övriga onoterade aktieandelar

 

 

 

33 531

Not 9 – Obligationer och andra räntebärande tillgångar

 

2013-12-31

2012-12-31

Mkr

Verkligt värde

Verkligt värde

Fördelning på emittenttyp

 

 

Svenska Staten

9 847

5 668

Svenska Kommuner

274

 

Svenska bostadsinstitut

8 220

9 126

Övriga svenska företag

 

 

Finansiella företag

9 705

10 917

Icke-finansiella företag

13 285

15 747

Utländska stater

22 818

28 380

Övriga utländska emittenter

18 178

22 520

Totalt

82 327

92 358

28

Första AP-fondens årsredovisning 2013

104

Skr. 2013/14:130

Bilaga 3

 

 

 

 

 

 

 

Räkenskaper

forts. Not 9 – Obligationer och andra räntebärande tillgångar

 

 

 

 

 

 

 

och noter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2013-12-31

 

2012-12-31

 

 

Mkr

 

 

Verkligt värde

Verkligt värde

Fördelning på instrumenttyp

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Realränteobligationer

 

 

 

20 675

 

19 421

 

 

Övriga obligationer

 

 

 

46 369

 

56 204

 

 

Statsskuldsväxlar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Certifikat

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga instrument

 

 

 

15 283

 

16 733

 

 

Totalt

 

 

82 327

 

92 358

 

 

Not 10 – Derivat

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2013-12-31

 

2012-12-31

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nominellt

Verkligt

 

 

Nominellt

Verkligt

Derivatinstrument med positiva verkliga värden

 

värde

värde

 

 

värde

värde

Valutaterminer

71 243

1 891

 

90 057

2 437

 

Ränteterminer

36 557

-

 

44 179

0

 

 

Aktieterminer

5 967

2

 

2 437

3

 

Swappar

1

1

 

39

7

 

Aktieoptioner

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

– Innehavda, sälj

133

6

 

187

33

 

– Innehavda, köp

885

26

 

-

0

 

Totalt

114 786

1 926

 

136 899

2 480

 

varav clearat

43 179

 

 

46 616

 

 

 

Derivatinstrument med negativa verkliga värden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Valutaterminer

13 918

161

 

4 732

99

 

Ränteterminer

1 866

-

 

6 710

0

 

Aktieterminer

1 529

-

 

740

0

 

Swappar

8

8

 

1

0

 

Aktieoptioner

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

– Utställda, köp

186

26

 

501

36

 

– Utställda, sälj

1 229

46

 

989

66

 

Totalt

18 736

241

 

13 673

201

 

varav clearat

3 395

 

 

7 450

 

 

 

Ingen derivatposition med negativt verkligt värde har en löptid överstigande 12 mån.

Not 11 – Övriga tillgångar

 

Mkr

2013

2012

 

 

Fondlikvider

890

261

 

 

Fordran utländska skattemyndigheter

90

66

 

 

Övriga tillgångar

4

224

 

 

Totalt

984

551

 

Första AP-fondens årsredovisning 2013

 

29

105

Skr. 2013/14:130

Bilaga 3

Räkenskaper och noter

Not 12 – Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Mkr

2013

2012

Upplupna ränteintäkter

802

915

Upplupna utdelningar

80

109

Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

9

11

Totalt

891

1 035

Not 13 – Övriga skulder

Mkr

2013

2012

Fondlikvider

852

168

Övriga skulder

16

237

Totalt

868

405

Not 14 – Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader

Mkr

2013

2012

Upplupen prestationsbaserad avgift

0

0

Upplupna förvaltararvoden

26

27

Övriga upplupna kostnader

13

17

Totalt

39

44

Not 15 – Fondkapital

Mkr

2013

2012

Ingående fondkapital

233 700

213 318

Nettobetalning mot pensionssystemet:

 

 

Inbetalda pensionsavgifter

56 839

55 441

Utbetalda pensionsmedel

–63 490

–59 005

Överflyttning av pensionsrätter till EG

–2

–5

Reglering av pensionsrätter

3

1

Administrationsersättning till Pensionsmyndigheten

–230

–220

Summa nettobetalning mot Pensionssystemet

–6 880

–3 788

Årets resultat

25 687

24 170

Utgående fondkapital

252 507

233 700

30

Första AP-fondens årsredovisning 2013

106

Skr. 2013/14:130

Bilaga 3

 

 

 

 

Räkenskaper

 

 

 

 

och noter

Not 16 – Poster inom linjen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mkr

2013

 

2012

 

Panter och jämförliga säkerheter

inga

 

inga

Utlånade värdepapper mot annan säkerhet1)

363

 

24

 

Utlämnad säkerhet för terminsaffär

1 678

 

2 137

 

Utlämnad säkerhet för OTC-transaktioner2)

136

 

 

 

Övriga ställd pant och jämförlig säkerhet

2 177

 

2 161

 

Investeringsåtaganden onoterade innehav

9 997

 

7 719

 

Åtaganden

9 997

 

7 719

 

Totalt poster inom linjen

12 174

 

9 880

 

1)

Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper

383

 

26

 

2)

Erhållna säkerhet för OTC-transaktioner

161

 

 

 

Not 17 – Finansiella instrument, pris- och värderingshierarki

I denna not lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestäms för de finansiella instrument som fonden använder sig av. Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper följer den internationella redovisningsstandarden. Syftet är att lämna information om finansiella tillgångars och skulders verkliga värde samt att säkerställa transparens och jämförbarhet mellan olika bolag. Detta innebär att upplysningarna om värderingen av tillgångar och skulder i balansräkningen tar hänsyn till om handel sker vid en aktiv eller inaktiv marknad samt om noterade priser finns till- gängliga vid värderingen.

FONDKAPITALETS VÄRDERING – MARKNADSNOTERADE TILLGÅNGAR

Den största delen av fondens tillgångar är marknadsnoterade med innebörden att de handlas på en aktiv marknad med priser som representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner. Fondens marknads- noterade tillgångar värderas dagligen till noterade marknadspriser och utgörs av aktier, obligationer, derivat, fonder och valutor.

För så kallade OTC-derivat, baseras värderingen på antingen teoretisk modellvärdering eller på värdering från extern part. För fondens innehav i valutaterminer baseras värderingen på en teoretisk modellvärdering, där model- lens subjektiva inslag i dagsläget uteslutande är valet av räntekurvor och metod för beräkning och uppskattning av framtida värde (interpolering och extrapolering). Samma metodik används för depositer, kortfristiga certifikat och liknande instrument. För övriga OTC-derivat används uteslutande värdering från extern part som jämförelse mot fondens egna värderingar.

I perioder då likviditet för marknadsnoterade papper saknas på marknaden, krävs en ökad grad av subjektivitet vid värdering. Marknaden karaktäriseras vid sådana förhållanden av kraftigt ökade skillnader mellan köp och sälj- kurser, som även kan skilja markant mellan marknadsaktörer. Fonden har vid sådana tillfällen en konservativ värde- ringsansats.

FONDKAPITALETS VÄRDERING – ALTERNATIVA INVESTERINGAR

För tillgångar som inte värderas på en aktiv marknad tillämpas olika värderingsmetoder vid bestämning av verkligt värde. Verkligt värde motsvarar det pris som fastställs vid en normal försäljning mellan två oberoende parter. Första AP-fondens onoterade placeringar utgörs av investeringar i hedgefonder, riskparitetsfonder, private equity fonder, fastighetsbolag och fastighetsfonder.

Investeringar i onoterade hedgefonder och riskparitetsfonder värderas vanligtvis med en månads eftersläpning. Dessa fonder investerar i huvudsak i marknadsnoterade värdepapper. Värdering av fondandelar baseras på samma principer som för marknadsnoterade tillgångar.

Investeringar i private equity fonder värderas enligt IPEV:s rekommendationer (International Private Equity and Venture Capital Guidelines) eller likvärdiga principer. Enligt IPEV kan värderingen baseras på genomförda transaktioner, marknadsmässiga multipler vid värdering, nettotillgångarnas värde eller en diskontering av framtida

Första AP-fondens årsredovisning 2013

31

107

Skr. 2013/14:130

Bilaga 3

Räkenskaper

och noter

forts. Not 17 – Finansiella instrument, pris- och värderingshierarki

kassaflöde. Värderingen av fondens investeringar i private equity fonder baseras på senaste tillgängliga rapportering. Då rapporteringen från private equity fonder erhålles med en tidsmässig eftersläpning, baseras fondens bokslut i all- mänhet på rapportering per den 30 september 2013 justerad för kassaflöden för tiden därefter och fram till bok- slutdagen. I ett läge med lånsiktigt stigande avkastning på aktiemarknader innebär detta att fonden har en lägre vär- dering i bokslutet än den som senare inrapporteras från private equity förvaltare.

Investeringar i fastighetsbolag värderas enligt IFRS och branschpraxis fastställd i IPD:s rekommendationer. Vär- deringen bygger på en diskontering av framtida hyresintäkter, driftskostnader och försäljningspriser med marknads- mässiga avkastningskrav. Vad gäller värderingen av uppskjuten skatt i ett fastighetsbolag värderas denna till verkligt värde, det vill säga en diskontering av framtida skatteffekter med en ränta som är relevant för det enskilda bolaget.

Investeringar i fastighetsfonder värderas enligt rekommendationer från branschorgan såsom INREV.

VERKLIGT VÄRDE

Verkligt värde för ett finansiellt instrument definieras som det belopp till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller en skuld regleras. Detta ska ske mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och som har ett intresse av att transaktionen genomförs. Beroende på vilken marknadsdata som finns tillgänglig vid värderingen av de finan- siella instrumenten delas dessa in i tre nivåer:

•Nivå 1: Ett finansiellt instrument tillhör nivå 1 om det finns noterade priser på aktiva marknader för identiska tillgångar och skulder.

•Nivå 2: Finansiella instrument som inte tillhör nivå 1 tillhör istället nivå 2 om det finns noterade priser på inak- tiva marknader eller om värdet kan härledas från noterade priser.

•Nivå 3: Instrumenten tillhör nivå 3 om de inte kan hänföras till nivå 1 eller nivå 2. I dessa fall kan inte observer- bara marknadsdata användas för värderingen. Värderingar baseras på information med hänsyn till omständig- heterna och kan kräva ett betydande mått av uppskattningar från fondledningen.

AKTIV MARKNAD

En aktiv marknad definieras av att noterade priser med lätthet och regelbundenhet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare eller dylikt och att prissättning på transaktionerna skett enligt affärsmässiga villkor. I princip är det endast aktier för noterade företag, valutor samt räntebärande papper som är utgivna av stat, kommun, banker eller större företag som handlas på en aktiv marknad och därmed kan ingå i nivå 1. Att finansiella instrument handlas på en aktiv marknad är dock inte tillräckligt för att instrumentet ska räknas till nivå 1. Exempelvis handlas valutaderivat på mycket aktiva marknader men räknas till nivå 2 eftersom värdet måste härledas från priser på andra instrument.

INAKTIV MARKNAD

En inaktiv marknad kännetecknas av låg handelsvolym och att handelsaktiviteten är mycket lägre än på en aktiv marknad.Tillgängliga priser varierar kraftigt över tid eller mellan marknadsaktörerna. Priserna är ofta inaktuella.

Finansiella tillgångar, utgående balans 2013-12-31

Nivå 1, mkr

Nivå 2, mkr

Nivå 3, mkr

Totalt

Aktier och andelar, noterade

119 599

-

-

119 599

Aktier och andelar, onoterade

-

722

44 285

45 007

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

72 527

2 472

7 328

82 327

Derivat

-

1 926

-

1 926

Total summa tillgångar värderade till

192 126

5 120

51 613

248 859

Finansiella skulder

 

 

 

 

Derivat

-

–241

-

–241

Total summa skulder värderade till

-

–241

-

–241

Finansiella tillgångar och skulder

192 126

4 879

51 613

248 618

32

Första AP-fondens årsredovisning 2013

108

Skr. 2013/14:130

Bilaga 3

Räkenskaper

och noter

forts. Not 17 – Finansiella instrument, pris- och värderingshierarki

Finansiella tillgångar, utgående balans 2012-12-31

Nivå 1, mkr

Nivå 2, mkr

Nivå 3, mkr

Totalt

Aktier och andelar, noterade

109 403

0

0

109 403

Aktier och andelar, onoterade

0

604

26 650

27 254

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

83 607

1 097

7 655

92 359

Derivat

0

2 480

0

2 480

Total summa tillgångar värderade till

193 010

4 181

34 305

231 496

Finansiella skulder

 

 

 

 

Derivat

0

–201

0

–201

Total summa skulder värderade till

0

–201

0

–201

Finansiella tillgångar och skulder

193 010

3 980

34 305

231 295

 

 

 

 

 

Förändring nivå 3, mkr

 

 

2013

2012

Aktier och andelar, onoterade, ingående balans

 

 

26 650

10 836

köp

 

 

14 429

15 617

sälj

 

 

–424

–255

värdeändring

 

 

3 630

452

Förändring aktier och andelar, onoterade

 

 

17 635

15 814

Aktier och andelar, onoterade, utgående balans

 

 

44 285

26 650

Obligationer och andra räntebärande tillgångar, ingående balans

 

7 655

6 492

köp

 

 

440

2 033

sälj

 

 

–780

–795

värdeändring

 

 

13

–75

Förändring obligationer och andra räntebärande tillgångar

 

 

–327

1 163

Obligationer och andra räntebärande tillgångar, utgående balans

 

7 328

7 655

Sum förändring nivå 3

 

 

17308

16977

Av ovan redovisad värdeändring var 99 % (98 %) orealiserat per balansdagen.

Ingen omklassificering mellan nivåer 1, 2 och 3 har skett under året.

Fonden har en övervägande andel placeringar i nivå 1 där värderingen är hämtad från oberoende och välrenomme- rade värderingskällor.

RISKPROFILER

Alla placeringar på finansiella marknader innebär ett risktagande. De mest betydande riskerna kan delas in i tre grupper: investeringsrisker, förvaltningsrisker och operationella risker. Investeringsriskerna kan dessutom delas in i marknadsrisk, likviditetsrisk och kreditrisk. Fondens viktigaste investeringsrisk är marknadsrisken vilket är risken att värdet på en tillgång förändras. Marknadsrisken kan kvantifieras och brukar anges i standardavvikelse för avkast- ningen (volatilitet), value at risk, expected shortfall och andra mått.

Likviditetsrisken är risken att omsättningen i ett instrument är låg, vilket kan leda till en stor skillnad mellan köp- och säljkurser och därmed höga transaktionskostnader, eller att det inte är möjligt att sälja instrumentet vid den tidpunkt som önskas. Fondens aktieplaceringar sker på noterade marknader och har i de flesta fall en hög likvi- ditet. Alternativa investeringar har låg likviditet. I tabellen nedan redovisas förfallostrukturen för fondens obliga- tionsportfölj.

Kreditrisk uppstår vid investeringar i obligationer och risken för att emittenten inte kan fullgöra sina skyldig- heter och i värsta fall betalningsinställelse. Kreditrisk uppskattas av kreditratinginstitut. För att begränsa denna risk investerar fonden endast i liten omfattning i obligationer med sämre rating än BBB.

Kreditrisk uppstår även när det föreligger en risk att motparter inte fullgör sina åtaganden mot fonden. Mot- partsrisker uppstår vid handel med värdepapper och OTC kontrakt. För att begränsa denna risk limiteras och diver- sifieras denna handel. För motparter med handel i OTC kontrakt krävs hög kreditvärdighet från ratinginstitut och tecknade nettingavtal (ISDA avtal).

Första AP-fondens årsredovisning 2013

33

109

Skr. 2013/14:130

Bilaga 3

Räkenskaper

och noter

forts. Not 17 – Finansiella instrument, pris- och värderingshierarki

KÄNSLIGHETSANALYS: REDOVISNING AV MARKNADSRISK

PROGNOSTISERAD RISK

Tillgångarnas förväntade marknadsrisk presenteras i känslighetsanalysen enligt tabell nedan. Beräkningarna är gjorda utifrån fondens portföljsammansättning per 31 december 2013 och historiska marknadsavkastningar.

Känslighetsanalysen är gjord genom simulering av avkastningsutfall för fondens tillgångar. Det innebär att anta- ganden om normalfördelning inte behöver göras. Simuleringarna som redovisas i tabellen görs för ett kort riskper- spektiv. I simuleringen används ett års datahistorik och risken presenteras för en horisont om en dags värdeföränd- ring. Simuleringen utgår från en gemensam standard som Första, Andra,Tredje och Fjärde AP-fonderna enats om.

Simuleringen visas med två olika men relaterade riskmått. Value at risk visar det resultat som fonden överträffar med 95 procents sannolikhet. Måttet expected shortfall estimerar storleken på den förlust som kan inträffa med 5 pro- cents sannolikhet. Expected shortfall visar den förväntade förlusten givet att förlusten är större än value at riskmåttet.

Fondens risk mätt som prognostiserad volatilitet uppgick till 6,7 procent i årstakt för fondens totala portfölj, samtliga tillgångar, per 31 december 2013.Tillgångsslaget valuta visar fondens sammantagna valutarisk medan övriga tillgångar i tabellen är säkrade för valutarisk.Tabellen visar diversifieringsvinsten som kommer av att fonden placerar i olika tillgångar som tillsammans minskar fondens risk för förlust jämfört med tillgångarnas risk var för sig.

REALISERAD RISK

Beräkningen av genomsnittlig realiserad risk görs utifrån en gemensam standard som Första, Andra,Tredje och Fjärde AP-fonderna enats om från och med 2013 och som bygger på principen att riskberäkningen ska återspegla marknadsvärderingen av fondens samtliga tillgångar. Värderingsfrekvensen är bestämd till kvartal och perioden för beräkningen bestämd till tio år. För totalportföljen har därför den realiserade standardavvikelsen för de senaste tio åren uttryckt i årstakt beräknas utifrån kvartalsdata.

Första AP-fondens genomsnittliga realiserade risk för den senaste tioårsperioden var 8,7 procent baserat på denna beräkningsmetod.

Första, Andra,Tredje och Fjärde AP-fonderna har även överenskommit att redovisa genomsnittlig realiserad risk under det senaste året dels för totalportföljen dels för de tillgångar som marknadsvärderas dagligen. För denna beräkning av standardavvikelse används dagligt noterade marknadsvärden. Den genomsnittliga realiserade risken under året var 5,0 procent för totala portföljen respektive 5,8 procent för den dagligt marknadsvärderade delen av portföljen. Andelen av portföljen som marknadsvärderas dagligen var vid utgången av året 79 procent.

Känslighetsanalys,

 

 

 

 

Expected

Value at risk

Expected

marknadsrisk

Volatilitet

Value at risk

 

shortfall

 

(95%),

shortfall (5%),

Per 31 dec

årstakt, %

årstakt, mkr

årstakt, mkr

en dag, mkr

en dag, mkr

 

2013

2012

2013

2012

2013

2012

2013

2012

2013

2012

Aktier

9,5

12,1

–18 481

–22 825

–26923

–30 249

–1146

–1 416

–1670

–1 876

Räntebärande

1,8

1,6

–2 208

–2 009

–3 074

–2 711

–137

–125

–191

–168

Alternativa investeringar

9,7

13,3

–8 792

–7 238

–14051

–10 145

–545

–449

–871

–629

Valuta

9,5

8,3

–10 656

–8 667

–13273

–11 467

–661

–538

–823

–711

Bidrag från diversifiering

–3,7

–4,0

15 005

15 597

22018

21 101

931

967

1366

1 309

Likvidportföljen1)

6,4

-

–20 656

-

–28846

-

–1 281

-

–1789

-

Portföljen totalt

6,0

6,7

–25 132

–25 141

–35303

–33 471

–1558

–1 561

–2189

–2 075

1) Dagligt marknadsnoterade tillgångar

Redovisning av obligationers förfallostruktur och kreditrisk visar enbart direkta innehav och inte indirekta innehav via olika finansiella instrument, exempelvis fonder och ETF. Vidare omfattar redovisningen inte korta fordrings- bevis på banker eller lån utgivna till fastighetsbolag som är dotter- eller intressebolag till fonden.

34

Första AP-fondens årsredovisning 2013

110

Skr. 2013/14:130

Bilaga 3

Räkenskaper

och noter

forts. Not 17 – Finansiella instrument, pris- och värderingshierarki

Likviditetsrisk (Förfallostruktur)

Löptid år, mkr

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Total balans,

Per 31 dec

 

< 1

1 < 3

3 < 5

5 < 10

> 10

 

mkr

 

2013

2012

2013

2012

2013

2012

2013

2012

2013

2012

2013

2012

Nominellt stat

0

0

1 200

462

2 303

2 155

9 244

8 833

3 509

6 781

16 256

18 231

Nominellt kredit

1 773

1 855

10 451

13 080

10 406

11 506

10 940

9 117

2 473

3 366

36 043

38 924

Realt

155

0

4 860

1 405

3 258

3 915

7 878

6 520

4 611

7 589

20 762

19 429

Totalt

1 928

1 855

16 511

14 947

15 967

17 576

28 062

24 470

10 593

17 736

73 061

76 584

REDOVISNING AV FÖRFALLOSTRUKTUR

Förfallostrukturen för obligationer presenteras i tabellen ovan. Fondens räntebärande tillgångar ger enligt nuvarande förfallostruktur inbetalningar till fonden som överstiger de utbetalningar till pensionssystemet som prognosticeras. Fonden kan därmed möta de prognosticerade kraven på utbetalningar till pensionssystemet.

REDOVISNING AV KREDITRISK

Kreditrisken för obligationer uppskattas via indelning i olika ratingklasser. Första AP-fonden använder rating- instituten Standard & Poor och Moodys. Ratinginstituten lämnar ett omdöme som anger en obligations kreditrisk där högsta kreditrating är AAA. Fonden har ett begränsat innehav i obligationer med rating BBB, 9 259 mkr, och innehav med sämre rating,

Kreditrisk

Rating, mkr

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Total balans

 

AAA

 

AA

 

A

BBB

 

mkr

 

2013

2012

2013

2012

2013

2012

2013

2012

2013

2012

2013

2012

Nominellt stat

6 704

14 271

7 100

3 283

0

0

2 453

2 530

0

0

16 256

20 084

Nominellt kredit

11 151

20 958

6 350

6 637

8 651

8 065

3 272

6 132

6 619

130

36 043

41 922

Realt

9 243

9 549

7 985

1 717

0

0

3 534

3 312

0

0

20 762

14 578

Totalt

27 098

44 778

21 435

11 637

8 651

8 065

9 259

11 974

6 619

130

73 061

76 584

Redovisning av räntebärande värdepappers kreditrisk utifrån ratingbetyg utgivna av välrenommerade ratinginstitut.

Första AP-fondens årsredovisning 2013

35

111

Skr. 2013/14:130

Bilaga 3

Räkenskaper

STYRELSENS FÖRSÄKRAN

och noter

 

 

 

STYRELSENS FÖRSÄKRAN

Härmed försäkras att, såvitt vi känner till, årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed och de av AP-fonderna gemensamt utarbetade redovisnings- och värderingsprinci- perna samt att lämnade uppgifter stämmer med faktiska förhållanden och att ingenting av väsentlig betydelse är utelämnat som skulle kunna påverka den bild av fonden som skapats av årsredovisningen.

 

Stockholm den 19 februari 2014

 

 

Urban Karlström

Annika Sundén

 

 

Ordförande

 

Vice ordförande

 

Göran Arrius

Ulf Axelson

Anders Knape

Christina Lindenius

Eva Redhe Ridderstad

 

Per Nordberg

Ola Pettersson

 

Vår revisionsberättelse har lämnats den 20 februari 2014

 

Jan Birgerson

 

 

Peter Strandh

Auktoriserad revisor

 

 

Auktoriserad revisor

Förordnad av regeringen

 

 

Förordnad av regeringen

36

Första AP-fondens årsredovisning 2013

112

Skr. 2013/14:130

Bilaga 3

Räkenskaper

och noter REVISIONSBERÄTTELSE

REVISIONSBERÄTTELSE

För Första AP-fonden, org. nr 802005-7538

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN

Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Första AP-fonden för 2013. Fondens årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 6-36.

STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR FÖR ÅRSREDOVISNINGEN

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om allmänna pensionsfonder och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

REVISORNS ANSVAR

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder

kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan infor- mation i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är rele- vanta för hur fonden upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i fondens interna kontroll. En revision innefattar också en utvär- dering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrel- sens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den över- gripande presentationen i årsredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

UTTALANDEN

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Första AP-fondens finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat för året enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen fastställes.

38

Första AP-fondens årsredovisning 2013

113

Skr. 2013/14:130

Bilaga 3

Räkenskaper

och noter

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat inventeringen av de tillgångar som Första AP-fonden förvaltar. Vi har också granskat om det finns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Första AP-fonden för 2013.

STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder.

REVISORNS ANSVAR

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om resultatet av vår granskning och inventeringen av de tillgångar som fonden förvaltar samt om förvaltningen i övrigt på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om inventeringen av tillgångarna har vi granskat fondens inne- havsförteckning samt ett urval av underlagen för denna.

Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen i övrigt har vi utöver vår revision av årsredovis- ningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i fonden för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören har handlat i strid med lagen om allmänna pensionsfonder. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra

uttalanden.

UTTALANDEN

Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen.

Stockholm den 20 februari 2014

Jan Birgerson

Peter Strandh

Auktoriserad revisor

Auktoriserad revisor

Förordnad av regeringen

Förordnad av regeringen

Första AP-fondens årsredovisning 2013

39

114

Andra AP-fonden

Skr. 2013/14:130

Bilaga 4

Året i korthet

Årets utveckling innebär att Andra AP-fondens avkastning överträffar fondens långsiktiga mål om en årlig real avkast- ning på fem procent. De senaste fem åren har fondens genomsnittliga årliga reala avkastning uppgått till 9,8 pro- cent och de senaste tio åren har avkastningen varit 5,8 pro- cent. 2013 var ett starkt år, främst för fondens investeringar i såväl onoterade som noterade aktier. För femte året i rad var nettoflödet till pensionssystemet negativt och fonden har nu totalt betalat ut drygt 19,8 mdkr för att täcka det löpande underskottet i pensionssystemet.

•Fondkapitalet uppgick till 264,7 (241,5) mdkr den

31 december 2013 och belastades av ett nettoutflöde till pensionssystemet på –6,9 (–3,8) mdkr.

•Årets resultat uppgick till 30,1 (28,6) mdkr.

•Avkastningen på den totala portföljen uppgick till 12,8 (13,5) procent, exklusive provisionskostnader och

rörelsens kostnader. Inklusive dessa kostnader avkastade portföljen 12,7 (13,3) procent.

•Rörelsens kostnader, uttryckt som förvaltnings- kostnadsandel, var fortsatt låga och uppgick till 0,07 (0,07) procent.

•Den relativa avkastningen för fondens totala portfölj, exklusive alternativa investeringar och kostnader, uppgick till 0,4 (1,1) procent.

•Avkastningen för alternativa investeringar uppgick till 13,4 (13,9) procent.

Översikt sedan start

 

2013

2012

2011

2010

2009

2008

2007

2006

2005

2004

2003

2002

2001

Fondkapital, mnkr

264 712

241 454

216 622

222 507

204 290

173 338

227 512

216 775

190 593

158 120

140 350

117 090

133 493

Årets resultat, mnkr

30 138

28 620

–4 645

22 258

34 858

–55 058

8 718

24 506

29 568

16 119

20 693

–21 405

–5 005

Avkastning total

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

portfölj före provisions- och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

rörelsens kostnader, %

12,8

13,5

–1,9

11,2

20,6

–24,0

4,2

13,0

18,7

11,6

17,8

–15,3

–3,7

Relativ avkastning på noterade

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

tillgångar, exkl. alternativa

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

investeringar, provisions- och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

rörelsekostnader, % *

0,4

1,1

–0,3

0,8

0,7

–1,8

–0,4

0,2

0,2

–0,6

–0,5

–0,4

1,7

Aktiv risk ex post, %

0,3

0,3

0,3

0,3

0,6

1,0

0,7

0,7

0,5

0,5

0,6

1,0

1,7

Valutaexponering, %

23

20

16

12

10

12

11

12

11

10

8

7

10

Andel extern förvaltning, %

25

29

29

23

24

22

24

17

28

37

45

38

82

* Relativ avkastning avser skillnad i avkastning mellan en portfölj och dess jämförelse- eller referensindex.

115

Skr. 2013/14:130

Bilaga 4

Räkenskaper

Resultaträkning

Belopp i mnkr

Not

Jan–dec 2013

Jan–dec 2012

Rörelsens intäkter

 

 

 

Räntenetto

1

3 428

6 647

Erhållna utdelningar

 

3 317

2 963

Nettoresultat, noterade aktier och andelar

2

24 753

15 557

Nettoresultat, onoterade aktier och andelar

3

3 679

2 657

Nettoresultat, räntebärande tillgångar

 

–1 913

3 848

Nettoresultat, derivatinstrument

 

–278

1 241

Nettoresultat, valutakursförändringar

 

–2 425

–3 921

Provisionskostnader, netto

4

–245

–203

Summa rörelsens intäkter

 

30 316

28 789

Rörelsens kostnader

 

 

 

Personalkostnader

5

–112

–101

Övriga administrationskostnader

6

–66

–68

Summa rörelsens kostnader

 

–178

–169

 

 

 

 

ÅRETS RESULTAT

 

30 138

28 620

48 Andra AP-fondens Årsredovisning 2013

116

Skr. 2013/14:130

Bilaga 4

Balansräkning

Belopp i mnkr

Not

2013-12-31

2012-12-31

TILLGÅNGAR

 

 

 

Aktier och andelar

 

 

 

Noterade

7

129 335

109 747

Onoterade

8

30 508

25 412

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

9

91 279

92 224

Derivatinstrument

10

9 582

10 260

Kassa och bankmedel

 

2 383

2 987

Övriga tillgångar

11

951

184

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

12

1 656

1 740

SUMMA TILLGÅNGAR

 

265 694

242 554

FONDKAPITAL OCH SKULDER

 

 

 

Skulder

 

 

 

Derivatinstrument

10

897

873

Övriga skulder

13

20

119

Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader

14

65

108

Summa skulder

 

982

1 100

Fondkapital

15

 

 

Ingående fondkapital

 

241 454

216 622

Nettobetalningar mot pensionssystemet

 

–6 880

–3 788

Årets resultat

 

30 138

28 620

Summa fondkapital

 

264 712

241 454

 

 

 

 

SUMMA FONDKAPITAL OCH SKULDER

 

265 694

242 554

Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden

16

 

 

Övriga ställda panter och jämförliga säkerheter

 

1 067

1 879

Åtaganden

 

8 650

8 650

Andra AP-fondens Årsredovisning 2013

49

117

Skr. 2013/14:130

Bilaga 4

Redovisnings- och värderingsprinciper

Redovisnings- och värderingsprinciper

Andra AP-fonden, organisationsnummer

857209-0606, är en av buffertfonderna inom det svenska pensionssystemet med säte i

Göteborg. Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 har godkänts av styrelsen den 5 februari

2014. Resultaträkning och balansräkning ska fastställas av regeringen.

Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska årsre- dovisningen upprättas med tillämpning av god redovisningssed, varvid de tillgångar som fondmedlen placerats i ska upptas till marknadsvärdet. Med denna utgångspunkt har Första till Fjärde AP-fonden utarbetat gemensamma redovisnings- och värde- ringsprinciper, vilka har tillämpats och sammanfattas nedan. Redovisnings- och värderingsprinciperna är oförändrade mot föregående år. Beträffande översyn av fastställandet av verkligt värde för onoterade fastighetsaktier se nedan i avsnittet Onote- rade aktier och andelar.

Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas successivt till den internationella redovisningsstandarden, IFRS. Eftersom IFRS är under omfattande omarbetning, har anpass- ningen hittills inriktats mot informationskrav enligt IFRS 7 och IFRS 13. En fullständig anpassning till IFRS skulle inte väsentligt påverka redovisat resultat och kapital. Mot nu gällande IFRS är enda större skillnaden att koncernredovisning och kassaflödes- analys ej upprättas.

Affärsdagsredovisning

Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- och obligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarkna- den redovisas i balansräkningen per affärsdagen, det vill säga vid den tidpunkt då de väsentliga rättigheterna och därmed riskerna övergår mellan parterna. Fordran på eller skulden till motparten mellan affärsdag och likviddag redovisas under övriga tillgångar respektive övriga skulder. Övriga transaktioner, framför allt trans- aktioner avseende onoterade aktier, redovisas i balansräkningen per likviddagen, vilket överensstämmer med marknadspraxis.

Nettoredovisning

Nettoredovisning tillämpas för fondlikvider, repor och derivat- instrument i de fall det finns en legal rätt att kvitta transaktio- nerna och om avsikten är att avveckla dem samtidigt.

50 Andra AP-fondens Årsredovisning 2013

Omräkning av utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med den valutakurs som gäller på transaktionsdagen. På balans- dagen räknas tillgångar och skulder i utländsk valuta om till svenska kronor till balansdagens valutakurser.

Värdeförändringar på tillgångar och skulder i utländsk valuta uppdelas i en del som är hänförlig till värdeförändringen av till- gången eller skulden i lokal valuta och en del som är orsakad av valutakursförändringen. Valutakursresultat som uppstår vid för- ändring av valutakurs redovisas i resultaträkningen på raden Nettoresultat, valutakursförändringar.

Aktier i dotterbolag/intressebolag

Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas aktier i dotter- bolag/intressebolag till verkligt värde. Verkligt värde bestäms enligt samma metoder som tillämpas för onoterade aktier och andelar. Krav på att upprätta koncernredovisning föreligger inte.

Värdering av finansiella instrument

Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar redovisas i resultaträkningen. I raderna Nettoresultat per tillgångsslag ingår således såväl realiserade som orealiserade resultat. I de fall hän- visning nedan sker till vald indexleverantör, se sidan 13 i årsredo- visningen för information kring aktuella index. Nedan beskrivs hur verkligt värde fastställs för fondens olika placeringar.

Noterade aktier och andelar

För aktier och andelar som är upptagna till handel vid en regle- rad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde uti- från balansdagens officiella marknadsnotering enligt fondens valda indexleverantör, oftast genomsnittskurs. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. Erlagda courtagekostnader resultatförs under Netto- resultat, noterade aktier och andelar.

Onoterade aktier och andelar

För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde baserat på värdering erhållen från motparten eller annan extern part. Värderingen uppdateras då ny värdering erhållits och jus- teras för eventuella kassaflöden fram till bokslutstillfället. I de fall fonden på goda grunder bedömer att värderingen är felak- tig sker en justering av erhållen värdering.

Värderingen avseende onoterade andelar följer IPEVs (Interna- tional Private Equity and Venture Capital Valuation Guidelines) principer eller likvärdiga värderingsprinciper och ska i första

118

Skr. 2013/14:130

Bilaga 4

hand vara baserat på transaktioner med tredje part, men även andra värderingsmetoder kan användas.

Värdering avseende onoterade fastighetsaktier baseras på en värdering enligt substansvärdemetoden i den mån aktien inte varit föremål för transaktioner på en andrahandsmarknad. En metodutveckling för värdering av innehav i onoterade fastig- hetsbolag har skett i syfte att säkerställa värdering till verkligt värde. Från och med 2013 värderas därmed uppskjutna skatte- skulder till ett värde som används vid fastighetstransaktioner, vilket skiljer sig mot den värdering som sker i redovisningen hos fastighetsbolagen. Den ändrade metoden för att beräkna verk- ligt värde har påverkat årets resultat, se vidare not 3 Nettoresul- tat, onoterade aktier och andelar.

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verk- ligt värde utifrån balansdagens officiella marknadsnotering (oftast köpkurs) enligt fondens valda indexleverantör. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå, värderas instru- mentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller som innebär att kassaflöden diskonteras till relevant värderingskurva.

Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt effektivränte- metoden baserat på upplupet anskaffningsvärde. Det upplupna anskaffningsvärdet är det diskonterade nuvärdet av framtida betalningar, där diskonteringsräntan utgörs av den effektiva rän- tan vid anskaffningstidpunkten. Detta innebär att förvärvade över- och undervärden periodiseras under återstående löptid eller till nästa räntejusteringstillfälle och ingår i redovisad ränteintäkt.

Derivatinstrument

För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på note- ringar vid årets slut. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå, värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värde- ringsmodeller där indata utgörs av observerbara marknadsdata.

Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen redovisas som tillgångar medan kontrakt med negativt verkligt värde redovisas som skulder. Skillnaden mellan terminskurs och avistakurs för valutaterminer periodiseras linjärt över termins- kontraktets löptid och redovisas som ränta.

Återköpstransaktioner

Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld till- gång fortsatt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som skuld. Det sålda värdepappret redovisas som ställd pant inom lin- jen i balansräkningen. Skillnaden mellan likvid i avistaledet och terminsledet periodiseras över löptiden och redovisas som ränta.

Värdepapperslån

Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt värde medan erhållen ersättning för utlåningen redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen. Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper kan bestå av värdepapper och/eller kontanter. I de fall Andra AP-fonden har rätt att förfoga över erhållen kontant- säkerhet redovisas denna i balansräkningen som en tillgång och en motsvarande skuld. I övriga fall redovisas den erhållna säker- heten inte i balansräkningen utan anges separat under rubriken ”Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden”. Under denna rubrik redovisas även värdet av utlånade värdepapper samt säkerheter för dessa.

Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet

In- och utbetalningar som har skett mot pensionssystemet redo- visas direkt mot fondkapitalet.

Provisionskostnader

Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdragspost under Rörelsens intäkter. De utgörs av direkta transaktionskostnader såsom depåbanksarvoden och fasta arvo- den till externa förvaltare samt fasta avgifter för noterade fon- der. Prestationsbaserade arvoden, som utgår när förvaltare upp- når en avkastning utöver överenskommen nivå där vinstdelning tillämpas, redovisas som avgående post under nettoresultat för aktuellt tillgångsslag i resultaträkningen.

Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar, för vilka återbetalning medges före vinstdelning och där återbetalning bedöms som sannolik, redovisas som anskaffningskostnad och kommer därmed ingå i det orealiserade resultatet. I övriga fall redovisas de som provisionskostnader.

Rörelsens kostnader

Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under rörelsens kostnader. Investeringar i inventarier samt egenutveck- lad och förvärvad programvara kostnadsförs i normalfallet löpande.

Skatter

Andra AP-fonden är befriad från all inkomstskatt vid placeringar i Sverige.

Skatt på utdelningar och kupongskatter som påförs i vissa länder nettoredovisas i resultaträkningen under respektive intäktsslag.

Fonden är från och med 2012 registrerad till mervärdesskatt och därmed skattskyldig till mervärdesskatt för förvärv från utlan- det. Fonden har inte rätt att återfå betald mervärdesskatt. Kost- nadsförd mervärdesskatt inkluderas i respektive kostnadspost.

Andra AP-fondens Årsredovisning 2013

51

119

Skr. 2013/14:130

Bilaga 4

Noter

Noter till resultat- och balansräkningarna

1 Räntenetto

Belopp i mnkr

Jan–dec 2013

Jan–dec 2012

Ränteintäkter

 

 

Obligationer och andra

 

 

räntebärande tillgångar

2 248

3 337

Derivatinstrument

4 458

4 471

Övriga ränteintäkter

89

60

Summa ränteintäkter

6 795

7 868

Räntekostnader

 

 

Derivatinstrument

–3 318

–1 186

Övriga räntekostnader

–49

–35

Summa räntekostnader

–3 367

–1 221

Räntenetto

3 428

6 647

2

 

 

 

Nettoresultat, noterade aktier och andelar

 

Belopp i mnkr

Jan–dec 2013

Jan–dec 2012

Resultat noterade aktier och andelar

24 823

15 614

avdrag courtage

–70

–57

Nettoresultat, noterade aktier

 

 

och andelar

24 753

15 557

3 Nettoresultat, onoterade aktier och andelar

Belopp i mnkr

Jan–dec 2013

Jan–dec 2012

Realisationsresultat

565

748

Orealiserade värdeförändringar*

3 114

1 909

Nettoresultat, onoterade aktier

 

 

och andelar

3 679

2 657

*Orealiserade värdeförändringar inkluderar under 2013 återbetald management fee om 138 (172) mnkr.

En metodutveckling för värdering av innehav i onoterade fastighetsbolag har skett i syfte att säkerställa värdering till verkligt värde. Från och med 2013 värderas därmed uppskjutna skatteskulder till ett värde som används vid fastighetstransaktioner, vilket skiljer sig mot den värdering som sker i redovisningen hos fastighetsbolagen. Den ändrade metoden för att beräkna verkligt värde har påverkat årets resultat med 969 mnkr, varav 766 mnkr bedöms hänförligt till tidigare år. Resultateffekten är främst hänförlig till fondens innehav i Vasakronan.

4 Provisionskostnader, netto

Belopp i mnkr

Jan–dec 2013

Jan–dec 2012

Externa förvaltningsarvoden,

 

 

noterade tillgångar

226

189

Externa förvaltningsarvoden,

 

 

onoterade tillgångar

4

4

Övriga provisionskostnader inklusive

 

 

depåbankskostnader

15

10

Summa provisionskostnader

245

203

I Provisionskostnader ingår ej prestationsbaserade kostnader. Prestations- baserade kostnader har under året uppgått till 74 (60) mnkr och reducerar nettoresultatet för respektive tillgångsslag. Externa förvaltararvoden för onoterade tillgångar redovisas under provisionskostnader i den mån avta- len ej medger återbetalning före vinstdelning i samband med framtida vinstgivande avyttringar.

Under året har totalt 161 (149) mnkr erlagts i förvaltararvoden avse- ende onoterade tillgångar. Av dessa avser 157 (145) mnkr avtal som med- ger återbetalning av erlagda förvaltningsarvoden före vinstdelning vid avyttring. Dessa redovisas som en del av tillgångens anskaffningsvärde.

52 Andra AP-fondens Årsredovisning 2013

120

Skr. 2013/14:130

Bilaga 4

Fondkapitalets fördelning mellan externa förvaltningsmandat och intern förvaltning den 31 december 2013, mnkr

 

 

 

Genomsnittligt för-

2013-12-31*

% av

Extern förvalt-

Mandat

 

Jämförelseindex

valtat kapital 2013

Marknadsvärde

fondkapital

ningskostnad

Externa diskretionära förvaltningsmandat

 

 

 

 

 

Aktiemandat

 

 

 

 

 

 

Aktiv förvaltning

 

 

 

 

 

 

MFS

Globala aktier

MSCI World

7 632

8 473

 

 

APS

Kinesiska aktier

MSCI China A

646

646

 

 

Cephei

Kinesiska aktier

MSCI China A

647

647

 

 

Summa

 

 

8 925

9 766

4

30

Räntemandat

 

 

 

 

 

 

Aktiv förvaltning

 

 

 

 

 

 

Rogge

Globalt kreditmandat

Barclays Global Credit

4 718

4 694

 

 

Pimco

Globalt kreditmandat

Barclays Global Credit

4 757

5 279

 

 

Standish

Globalt kreditmandat

Barclays Global Credit

4 843

5 246

 

 

Summa

 

 

14 318

15 219

6

31

GTAA-mandat

 

 

 

 

 

 

Aktiv förvaltning

 

 

 

 

 

 

First Quadrant

 

 

 

 

 

3

Totalt externa diskretionära förvaltningsmandat

 

23 243

24 985

10

64

Investeringar i noterade externa fonder

 

 

 

 

 

Aktiefonder

 

enligt resp. fond

17 336

6 986

 

 

Räntefonder

 

enligt resp. fond

22 514

18 236

 

 

GTAA-fonder

 

enligt resp. fond

2 094

1 261

 

 

Totalt investeringar i noterade externa fonder

 

41 944

26 483

10

162

Investeringar i onoterade riskkapitalfonder, skogs- och jordbruksfastigheter

13 016

14 039

5

4

SUMMA EXTERNT FÖRVALTAT KAPITAL OCH FÖRVALTNINGSKOSTNADER

78 203

65 507

25

230

Interna förvaltningsmandat

 

 

 

 

 

 

Noterade aktier och andelar

 

SBX, SEW, CSRX, MSCI

 

117 975

 

 

Räntemandat inklusive konvertibler i alternativa investeringar

SHB, Barclays, JP Morgan

 

59 419

 

 

Kassa och bankmedel

 

 

 

–103

 

 

Onoterade aktier i intressebolag, inklusive förlagslån

 

 

21 914

 

 

SUMMA INTERNT FÖRVALTAT KAPITAL

 

 

199 205

75

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga tillgångar och skulder

 

 

 

0

 

 

TOTAL FONDFÖRMÖGENHET

 

 

 

264 712

100

 

* Marknadsvärde inklusive allokerad likviditet, derivat och upplupna räntor.

 

 

 

 

 

Andra AP-fondens Årsredovisning 2013

53

121

Skr. 2013/14:130

Bilaga 4

Noter

5 Personal

 

2013

 

 

 

 

2012

 

Antal anställda

Totalt

Män

Kvinnor

 

Totalt

Män

Kvinnor

Medelantal anställda

60

38

22

59

37

22

Antal anställda den 31 december*

59

37

22

60

37

23

Antal personer i ledningsgruppen den 31 december

7

5

2

7

5

2

* Vid utgången av 2013 hade fonden 59 tillsvidareanställda.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sociala

 

 

 

 

 

kostnader inkl.

 

Personalkostnader i tkr, 2013

Löner och arvoden

Rörlig ersättning

Pensionskostnader

särskild löneskatt

Summa

Styrelseordförande

104

–

–

34

138

Vd

3 083

–

1 233

1 288

5 604

Styrelsen exklusive ordförande

609

–

–

191

800

Ledningsgruppen exkl. vd

 

 

 

 

 

Kapitalförvaltningschef

2 769

–

781

1 080

4 630

Chef Affärsstöd

1 422

–

643

616

2 681

Chefstrateg

2 156

–

792

888

3 836

Chefsjurist

2 039

–

612

807

3 458

Chef Kommunikation & HR

1 572

–

694

697

2 963

Chef Risk och Avkastningsanalys

1 516

–

480

593

2 589

Övriga anställda

43 298

4 466

16 007

18 624

82 395

Summa

58 568

4 466

21 242

24 818

109 094

Övriga personalkostnader

 

 

 

 

3 283

Summa personalkostnader

 

 

 

 

112 377

 

 

 

 

Sociala

 

 

 

 

 

kostnader inkl.

 

Personalkostnader i tkr, 2012

Löner och arvoden

Rörlig ersättning

Pensionskostnader

särskild löneskatt

Summa

Styrelseordförande

100

–

–

32

132

Vd

2 834

–

1 078

1 170

5 082

Styrelsen exklusive ordförande

305

–

–

95

400

Ledningsgruppen exkl. vd

 

 

 

 

 

Kapitalförvaltningschef

2 601

–

781

1 027

4 409

Chef Affärsstöd

1 261

–

565

549

2 375

Chefstrateg

2 262

–

716

903

3 881

Chefsjurist

1 965

–

611

784

3 360

Chef Kommunikation & HR

1 506

–

646

663

2 815

Chef Risk och Avkastningsanalys

1 234

–

680

554

2 468

Övriga anställda

40 734

1 734

14 647

16 732

73 847

Summa

54 802

1 734

19 724

22 509

98 769

Övriga personalkostnader

 

 

 

 

2 482

Summa personalkostnader

 

 

 

 

101 251

Styrelse

Arvoden och andra ersättningar till styrelseledamöterna bestäms av reger- ingen. Ersättningen uppgår per år till 100 000 kronor för ordföranden, 75 000 kronor för vice ordföranden och 50 000 kronor till övriga ledamöter. Regeringen har fattat beslut om att ersättning kan utgå med sammanlagt 100 000 kronor för utskottsarbete. Inga arvoden har utgått för styrelse-

medlemmars arbete i Ersättningsutskottet. För arbete i Riskutskottet har utgått ersättning med 30 000 kronor till ordföranden och 25 000 kronor till ledamot. För arbete i Revisionsutskottet har utgått ersättning med 20 000 kronor till ordföranden och 15 000 kronor till ledamot.

54 Andra AP-fondens Årsredovisning 2013

122

Styrelseledamöters övriga styrelseuppdrag

Se sidan 70.

Vd

I vds anställningsavtal förbinder sig fonden att betala premier för tjänste- pensions- och sjukförsäkring med pensionsålder 65 med en årlig premie motsvarande 30 procent av bruttolönen. Vid uppsägning från fondens sida äger vd rätt till avgångsvederlag, motsvarande 18 månadslöner utöver lön under uppsägningstiden om 6 månader, reducerat med inkomst från ny anställning. Avgångsvederlaget beräknas på den kontanta månadslönen vid uppsägningstidens utgång. Erhållna förmåner för vd uppgår till 66 (59) tkr.

Ledningsgrupp

Utöver lön, andra ersättningar och pension har ledningsgruppen erhållit förmåner enligt följande särredovisning: Kapitalförvaltningschef 66 (32) tkr, Chef för Affärsstöd 44 (49) tkr, Chefstrateg 58 (60) tkr, Chefsjurist 58 (58) tkr, Chef Kommunikation & HR 61 (59) tkr, Chef Risk och Avkastningsanalys 1 (3) tkr. Medlemmar i ledningsgruppen omfattas ej av programmet för prestationsbaserad rörlig ersättning. För ledande befattningshavare gäller pensionsavtalet mellan BAO och JUSEK/CR/CF (SACO). Regeringens riktlin- jer anger 6 månaders uppsägningstid med 18 månaders avgångsvederlag för ledande befattningshavare. För ledande befattningshavare på Andra AP-fonden anställda innan regeringens riktlinjers ikraftträdande gäller 12 månaders uppsägningstid utan avgångsvederlag. Dessa har ej omförhand- lats då detta skulle medföra en högre kostnad för fonden.

Löneväxling

Samtliga anställda ges möjlighet att löneväxla lön mot pension.

Rörlig ersättning

Styrelsen har beslutat om ett program för rörlig ersättning i linje med regeringens riktlinjer. Under 2013 innefattade Andra AP-fondens incita- mentsprogram alla medarbetare utom vd och övriga i fondledningen. Programmet innebar att alla övriga medarbetare kunde erhålla maximalt två månadslöner i rörlig ersättning. Programmet är kopplat till långsiktiga mål. En förutsättning för att den rörliga ersättningen ska betalas ut är att fonden redovisar ett positivt totalresultat. Programmets omfattning beskrivs på fondens hemsida www.ap2.se

Berednings- och beslutsprocess

Styrelsearvoden fastställs av regeringen. Styrelsen fastställer vds lön och riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.

Regeringens riktlinjer

Andra AP-fonden har under flera år deltagit i Towers Watsons löne-och förmånsundersökning. Syftet med undersökningen är att redovisa mark- nadsmässiga löne-och anställningsvillkor för olika befattningar, baserat på de deltagande företagens information. Denna lönestatistik har Andra AP- fonden använt för att jämföra ersättningsnivåerna för samtliga av fondens medarbetare. För 2013 har fondens ersättningsnivåer jämförts med ett femtontal aktörer inom finansbranschen, bland annat AMF, övriga AP- fonder, Riksbanken, Kammarkollegiet och Riksgälden. Utgångspunkten för fondens ersättningar är att de ska ligga runt medianen för jämförelse- gruppen i Towers Watsons löne- och förmånsundersökning.

Styrelsens bedömning är att ersättningsnivåerna till såväl ledande befattningshavare som fondens övriga medarbetare är rimliga, väl avvägda, konkurrenskraftiga, takbestämda och ändamålsenliga samt bidrar till en god etik och organisationskultur. Ersättningarna är inte löneledande i förhållande till jämförbara institut utan präglas av måttfullhet och faller väl inom den utgångspunkt som styrelsen angivit för ersättningar till de anställda. Styrelsen anser att fonden följer regeringens riktlinjer vad avser ersättningar, förutom ovan nämnda undantag om uppsägningstid. Den sammanlagda kostnaden vid en uppsägning ryms dock med god marginal inom regeringens riktlinjer. Mer information finns på www.ap2.se

Skr. 2013/14:130

Bilaga 4

6

Belopp i mnkr

Jan–dec 2013

Jan–dec 2012

Lokalkostnader

5

5

Informations- och IT-kostnader

38

40

Köpta tjänster

10

10

Övriga kostnader

13

13

Summa övriga

 

 

administrationskostnader

66

68

Arvoden till revisorerna

 

 

Revisionsuppdrag

 

 

EY

0,72

0,76

Revisionsverksamhet utöver

 

 

revisionsuppdraget

 

 

EY

0,09

0,09

Summa ersättning till EY

0,81

0,85

7

Belopp i mnkr

2013-12-31

2012-12-31

Svenska aktier

31 236

27 080

Utländska aktier

89 852

63 395

Andelar i utländska fonder*

8 247

19 272

Summa aktier och andelar, noterade

129 335

109 747

* varav andelar i blandfonder

1 259

2 056

Andra AP-fonden bedriver likt andra aktörer inom långsiktig kapitalför-

valtning värdepappersutlåning. Utlåningen avser utländska aktier och sker

till motparter som har hög kreditvärdighet och som ställer säkerhet mot-

svarande cirka 105 procent av utlånade värdepappers marknadsvärde.

Administrationen av såväl lån som säkerhetshantering har flyttats från

fondens depåbank till en extern aktör under 2013 som ett led i att

utveckla fondens värdepapperslån till ett mer aktivt affärsområde. Diskus-

sioner förs med ytterligare en aktör, då fonden anser att detta kan förvän-

tas bidra till god riskspridning och ökad avkastning från värdepapperslån.

Under 2013 uppgick de totala intäkterna från värdepappersutlåningen till

35 mnkr. Intäkterna gav ett positivt bidrag till fondens relativa avkastning

och redovisas som ränteintäkter i resultaträkningen. Erhållen säkerhet för

utlånade värdepapper redovisas i not 16.

 

 

Specifikation över de värdemässigt 20 största svenska och utländska

innehaven återfinns på sidorna 63–65.

 

 

En komplett förteckning över svenska och utländska innehav återfinns

på fondens hemsida www.ap2.se

 

 

8

Belopp i mnkr

2013-12-31

2012-12-31

Aktier i svenska intresseföretag

13 682

11 391

Aktier i utländska intresseföretag

4 872

3 664

Aktier i övriga onoterade svenska företag

10

23

Aktier i övriga onoterade utländska företag

11 944

10 334

Summa aktier och andelar, onoterade

30 508

25 412

Andra AP-fondens Årsredovisning 2013

55

123

Skr. 2013/14:130

Bilaga 4

Noter

forts. Not 8

 

 

 

 

Ägarandel

2013-12-31

2012-12-31

 

 

Belopp i mnkr

Org nr

Säte

Antal aktier

kapital/röster, %

Verkligt värde

Verkligt värde

Eget kapital

Resultat

Svenska aktier och andelar,

 

 

 

 

 

 

 

 

intresse- och dotterbolag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Cityhold Property AB

556845-8631

Stockholm

2 820 342

50

1 406

1 116

2 232*

–31*

NS Holding AB

556594-3999

Sundsvall

1 819 884

50

5 266

5 143

6 996*

16*

Vasakronan Holding AB

556650-4196

Stockholm

1 000 000

25

7 010

5 131

24 357**

3 844**

Utländska aktier och andelar,

 

 

 

 

 

 

 

 

intresse- och dotterbolag

 

 

 

 

 

 

 

 

U.S Office Holding LP

 

New York, USA

 

41

2 785

2 583

 

 

TIAA -CREF Global Agriculture LLC

 

New York, USA

 

23

2 087

1 081

 

 

 

 

 

2013-12-31

2012-12-31

 

 

Ägarandel

Anskaff-

Anskaff-

Belopp i mnkr

Säte

i kapital, %

ningsvärde

ningsvärde

Övriga onoterade svenska aktier och andelar

 

 

 

 

EQT Northern Europe KB

Stockholm

1

63

64

Swedstart Life Science KB

Stockholm

5

10

10

Swedstart Tech KB

Stockholm

3

8

9

Fem största innehaven i övriga onoterade utländska aktier och andelar

 

 

 

 

Pathway Private Equity Fund IXB

USA

99

1 158

1 142

Pathway Private Equity Fund IXC

USA

99

755

646

Pathway Private Equity Fund IX

USA

99

634

666

Nordic Capital VI

Jersey

3

390

424

Nordic Capital VII

Jersey

1

376

366

* Avser offentliggjorda siffror per 2012-12-31. ** Avser offentliggjorda siffror per 2013-12-31.

Se not 3 för ändrad metod för beräkning av verkligt värde för onoterade fastighetsbolag.

En komplett förteckning över övriga svenska och utländska onoterade innehav återfinns på fondens hemsida www.ap2.se

9 Obligationer och andra räntebärande tillgångar

 

2013-12-31

2012-12-31

Belopp i mnkr

Verkligt värde

 

Verkligt värde

Svenska staten

10 208

10 862

Svenska kommuner

40

1 150

Svenska bostadsinstitut

19 251

17 034

Övriga svenska emittenter

 

 

 

Finansiella företag

11 618

9 948

Icke-finansiella företag

3 012

3 838

Utländska stater

5 059

8 130

Övriga utländska emittenter

40 673

39 582

Dagslån

1 418

1 680

Summa

91 279

92 224

Övriga obligationer

68 620

65 919

Certifikat

–

1 939

Onoterade lån

3 000

3 781

Andelar i utländska räntefonder

18 241

18 905

Dagslån

1 418

1 680

Summa

91 279

92 224

 

 

 

 

56 Andra AP-fondens Årsredovisning 2013

124

Skr. 2013/14:130

Bilaga 4

10

 

 

2013-12-31

 

 

 

2012-12-31

 

 

Nominellt

Verkligt värde

Verkligt värde

 

Nominellt

Verkligt värde

Verkligt värde

Belopp i mnkr

belopp*

Positivt

Negativt

 

belopp*

Positivt

Negativt

Aktierelaterade instrument

 

 

 

 

 

 

 

Optioner, innehavd

3

3

–

0

17

–

Optioner, utställd

3

–

13

0

–

0

Terminer

6

109

0

7

37

0

Avkastningstermin

6 423

7 027

–

6 505

7 123

–

Summa

6 435

7 139

13

6 512

7 177

0

varav clearat

12

 

 

8

 

 

Ränterelaterade instrument

 

 

 

 

 

 

 

Optioner, innehavd

106

29

11

 

–

–

–

Optioner, utställd

213

16

27

180

24

23

FRA/Terminer

122 023

44

18

129 529

26

13

Swappar

1 000

76

–

1 000

12

–

Summa

123 342

165

56

130 709

62

36

varav clearat

122 333

 

 

129 700

 

 

Valutarelaterade instrument

 

 

 

 

 

 

 

Optioner, innehavd

6 590

9

–

400

3

–

Optioner, utställd

6 239

–

5

1 247

–

1

Terminer

176 766

2 269

823

207 093

3 018

836

Summa

189 595

2 278

828

208 740

3 021

837

varav clearat

–

 

 

 

–

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa derivatinstrument

319 372

9 582

897

345 961

10 260

873

* Med nominellt belopp avses antal kontrakt multiplicerat med kontraktsbeloppet för derivatinstrumentens absoluta tal. Beloppet inkluderar därmed såväl köpta som sålda kontrakt brutto.

Samtliga derivat med negativa värden har en löptid understigande ett år. Utställda säljoptioner är del i en strategi som reducerar fondens totala risk. Nettoposition av säljoptioner har en begränsad maxförlust. För sålda valu- taoptioner har fonden alltid ett leveranskrav att uppfylla förpliktelserna enligt optionskontraktet, det vill säga när fonden sålt en valutaoption har köparen rätt att utnyttja den oavsett om det är fördelaktigt eller ej jämfört med aktuell valutakurs. För övriga utställda säljoptioner har fonden inga leveranskrav.

Användning av derivatinstrument

Det primära sättet att valutasäkra fondens portföljer är via derivat. Andra skäl till att använda sig av derivat är för att effektivisera förvaltningen, skapa mervärde och reducera risk. Andra AP-fondens användning av deri- vat regleras i fondens verksamhetsplan. Bland begränsningarna finns att köpoptioner och terminer endast får ställas ut om det finns täckning genom innehav i underliggande tillgångar. Under 2013 användes derivat- instrument företrädesvis inom följande områden:

•Valutaderivat – terminer och optioner – för hantering av fondens valutaexponering.

•Aktiederivat – främst standardiserade aktieindexterminer – för effektiv rebalansering av portföljen och vid positionstagande i den taktiska tillgångsallokeringen.

•Räntederivat – främst standardiserade ränteterminer och ränteswappar

– för rebalansering, taktisk tillgångsallokering och för hantering av fondens ränterisk. Begränsat utnyttjande av ränteoptioner i syfte att positionera fonden mot ränterisk.

•Strukturerade derivat – ej renodlat exponerade mot ett tillgångsslag – exempelvis utdelningsterminer. Derivaten används för att skapa relativ avkastning.

•Inom ramen för fondens GTAA-mandat sker positionstagning med hjälp av derivat. Mandaten tillåts agera med hjälp av korta och långa positioner i de tillåtna tillgångsslagen. Dock tillåts mandaten inte ha en nettolång position.

Exponering i derivatinstrument följs upp och analyseras löpande. Aktie- och räntederivat handlas företrädesvis på standardiserade marknader i clearade produkter, varför motpartsriskerna enbart är mot clearinginstitu- tet. Handeln med valuta- och kreditmarknadens derivatinstrument är inte standardiserad och därmed finns såväl motparts- som leveransrisker gent- emot fondens motparter.

Vd godkänner och sätter limiter för de motparter som fonden använder för ej standardiserade produkter och exponeringen bevakas löpande. För OTC-handel kräver fonden standardiserade avtal, såsom ISDA-avtal.

Andra AP-fondens Årsredovisning 2013

57

125

Skr. 2013/14:130

Bilaga 4

Noter

11 Övriga tillgångar

Belopp i mnkr

2013-12-31

2012-12-31

Fordringar sålda ej likviderade tillgångar

947

 

180

Övriga fordringar

4

 

4

Totalt

951

 

184

12

 

 

 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

 

Belopp i mnkr

2013-12-31

 

2012-12-31

Upplupna ränteintäkter

1 496

 

1 621

Upplupna utdelningar

77

 

57

Restitutioner

56

 

36

Övriga förutbetalda kostnader

 

 

 

och upplupna intäkter

27

 

26

Totalt

1 656

 

1 740

15 Fondkapital

Belopp i mnkr

2013-12-31

2012-12-31

Ingående fondkapital

241 454

216 622

Nettobetalningar mot

 

 

pensionssystemet

 

 

Inbetalda pensionsavgifter

56 839

55 441

Utbetalda pensionsmedel till

 

 

Pensionsmyndigheten

–63 490

–59 005

Överflyttning av pensionsrätter till EG

–2

–5

Reglering av pensionsrätter avseende

 

 

tidigare år

3

1

Administrationsersättning till

 

 

Pensionsmyndigheten

–230

–220

Summa nettobetalningar mot

 

 

pensionssystemet

–6 880

–3 788

Årets resultat

30 138

28 620

Utgående fondkapital

264 712

241 454

13 Övriga skulder

Belopp i mnkr

2013-12-31

 

2012-12-31

Skulder köpta ej likviderade tillgångar

5

 

104

Leverantörsskulder

7

 

8

Övriga skulder

8

 

7

Totalt

20

 

119

14

 

 

 

 

Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader

 

Belopp i mnkr

2013-12-31

 

2012-12-31

Upplupna externa förvaltararvoden

19

 

37

Upplupen räntekostnad på valutaterminer

20

 

50

Övriga upplupna kostnader

26

 

21

Totalt

65

 

108

58 Andra AP-fondens Årsredovisning 2013

16 Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden

Belopp i mnkr

2013-12-31

2012-12-31

Övriga ställda panter och

 

 

jämförliga säkerheter

 

 

Utlånade värdepapper mot erhållen

 

 

säkerhet i form av värdepapper och

 

 

kontantsäkerhet*

739

1 434

Ställda säkerheter avseende

 

 

börsclearade derivatavtal

328

445

Åtagande

 

 

Åtagande om framtida investeringar

 

 

avseende onoterade innehav

8 650

8 650

* Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper uppgår till 788 (1 490) mnkr.

126

Skr. 2013/14:130

Bilaga 4

17

Fondkapitalets värdering – Marknadsnoterade tillgångar

Den största delen av fondens tillgångar är marknadsnoterade med inne- börden att de handlas på en aktiv marknad med priser som representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner. Fondens marknadsnoterade tillgångar värderas dagligen till noterade marknads- priser och utgörs av aktier, obligationer, derivat, fonder och valutor.

För så kallade OTC-derivat, baseras värderingen på antingen teoretisk modellvärdering eller på värdering från extern part. För fondens innehav i valutaterminer och ränteswappar baseras värderingen på en teoretisk modellvärdering, där modellens subjektiva inslag i dagsläget uteslutande är valet av räntekurvor och metod för beräkning och uppskattning av framtida värde (interpolering och extrapolering). Samma metodik används för depositer, kortfristiga certifikat och liknande instrument.

För övriga OTC-derivat används uteslutande värdering från extern part utan subjektiva inslag från fonden. Vid utgången av 2013 fanns ett fåtal utestående strukturerade OTC-derivat i fondens portföljer.

I perioder då likviditet för marknadsnoterade papper saknas på markna- den, krävs en ökad grad av subjektivitet vid värdering. Marknaden karak- täriseras vid sådana förhållanden av kraftigt ökade skillnader mellan köp- och säljkurser, som även kan skilja markant mellan marknadsaktörer. Andra AP-fonden har vid sådana tillfällen en konservativ värderingsansats. Vid eventuell avnotering av en tillgång tas hänsyn till marknadsnoteringar på alternativa handelsplatser. Varje enskilt värdepapper bedöms i dessa lägen separat.

Fondkapitalets värdering – Alternativa investeringar

För tillgångar som ej värderas på en aktiv marknad tillämpas olika värde- ringstekniker för framtagande av ett vid värderingstidpunkten verkligt värde.

Värdet bedöms motsvara det pris till vilket en transaktion mellan kun- niga, sinsemellan oberoende, parter kan genomföras. Dessa icke mark- nadsnoterade tillgångar utgörs för Andra AP-fondens del av onoterade fastigheter (cirka nio procent av den totala portföljen), riskkapitalfonder (fyra procent av den totala portföljen) och OTC-derivat.

Riskkapitalfonder värderas enligt IPEVs principer (International Private Equity and Venture Capital Valuation Guidelines) eller likvärdiga värde- ringsprinciper och ska i första hand vara baserade på transaktioner med tredje part, men även andra värderingsmetoder kan användas. Huvudsakli-

Validering av värderingar inom Private equity, mnkr

12 000

9 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Värdering vid

6 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

rapportering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

från förvaltare

3 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Värdering vid

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

bokslutstillfälle

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

baserat på

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

rapport ett

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

kvartal tidigare

dec mar jun sep dec mar jun sep dec mar jun sep dec mar jun

sep

09

10

10

10

10

11

11

11

11

12

12

12

12

13

13

13

 

Analys av resultatpåverkan till följd av rapporteringens tidsförskjutning visar att Andra

AP-fondens värderingar i officiella bokslut i allt väsentligt ligger lägre än slutrapporterat värde från riskkapitalförvaltarna.

gen använder riskkapitalfonderna diskonterade kassaflöden, substansvär- demetoden och multipelvärdering för beräkning av rättvisande marknads- värden. Värdering av innehaven baseras på de senast erhållna kvartals- rapporterna från respektive riskkapitalfond. Kvartalsrapporterna erhålls normalt inom 90 dagar efter ett kvartalsavslut. Detta innebär att vid vär- dering av fondens innehav per årsskiftet 2013 utnyttjades i huvudsak vär- dering av riskkapitalfonderna per den 30 september 2013, justerat för in- och utflöden under det fjärde kvartalet. Denna värderingsmetodik har konsekvent tillämpats av Andra AP-fonden sedan start.

En analys av hur stor påverkan denna tidsförskjutning haft sedan december 2009, visar att AP-fondens värdering i officiella bokslut i allt väsentligt legat lägre än slutrapporterat värde från riskkapitalförvaltarna. En bedömning från tredje part av marknadsutvecklingen under sista kvar- talet 2013 visar en fortsatt positiv resultatutveckling för riskkapitalfonder på fondens främsta geografiska marknader under årets sista kvartal.

Verkligt värde

Verkligt värde definieras som det pris som vid värderingstidpunkten skulle erhållas vid försäljning av en tillgång eller betalas vid överlåtelse av en skuld genom en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer.

Fondens innehav delas därför upp i tre olika nivåer och klassificeras baserat på vilken indata som används vid värderingen. Andra AP-fonden klassificerar sina tillgångar till verkligt värde enligt nedanstående hierarki.

Verkligt värde hierarki, mnkr

 

 

2013-12-31

 

 

 

 

 

 

Totalt

 

 

 

 

verkligt

 

Nivå 1

Nivå 2

Nivå 3

värde

Aktier och andelar, noterade

123 747

5 534

54

129 335

 

Aktier och andelar, onoterade

–

–

30 508

30 508

 

Obligationer och andra ränte-

 

 

 

 

 

bärande tillgångar

80 941

7 333

3 005

91 279

 

Derivattillgångar

202

9 381

–

9 583

 

Derivatskulder

–59

–838

–

–897

Total summa tillgångar

 

 

 

 

 

värderade till verkligt värde

204 831

21 410

33 567

259 808*

 

 

 

2012-12-31

 

 

 

 

 

 

Totalt

 

 

 

 

verkligt

 

Nivå 1

Nivå 2

Nivå 3

värde

Aktier och andelar, noterade

104 243

5 458

46

109 747

 

Aktier och andelar, onoterade

–

–

25 412

25 412

 

Obligationer och andra ränte-

 

 

 

 

 

bärande tillgångar

82 140

6 303

3 781

92 224

 

Derivattillgångar

104

10 156

–

10 260

 

Derivatskulder

–33

–840

–

–873

Total summa tillgångar

 

 

 

 

 

värderade till verkligt värde

186 454

21 077

29 239

236 770*

 

*Skillnad mot redovisat fondkapital avser poster ej relaterade till finansiella investeringar, såsom interimsposter och övriga tillgångar/skulder.

Andra AP-fondens Årsredovisning 2013

59

127

Skr. 2013/14:130

Bilaga 4

Noter

forts. Not 17

 

 

 

 

 

Nivå 1: Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska

Nivå 3 innehåller framför allt fondens innehav i riskkapitalfonder och

tillgångar eller skulder.

 

 

onoterade fastigheter, där värderingen inte bygger på observerbar

 

Nivå 2: Andra indata än de noterade priser som ingår i Nivå 1, som är

marknadsdata.

 

 

observerbara för tillgången eller skulden antingen direkt (exklusive

 

 

 

priser) eller indirekt (härledda från priser).

 

 

 

 

 

Nivå 3: Indata för tillgången eller skulden som inte bygger på observerbar

 

 

 

marknadsdata (icke observerbar indata).

 

 

 

 

 

Förändring under 2013 inom nivå 3, mnkr

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Obligationer och andra

 

 

Aktier och andelar, noterade

Aktier och andelar, onoterade

räntebärande tillgångar

Totalt

Ingående värde januari 2013

 

46

 

25 412

3 781

29 239

Köp

 

10

 

2 119

5

2 134

Försäljningar

 

–4

 

–2

–781

–787

Värdeförändringar

 

2

 

2 979

–

2 981

Omklassificeringar

 

–

 

–

–

–

Totalt

 

54

 

30 508

3 005

33 567

100 procent av värdeförändringarna är orealiserade per bokslutsdagen.

Förändring under 2012 inom nivå 3, mnkr

 

 

 

Obligationer och andra

 

 

Aktier och andelar, noterade

Aktier och andelar, onoterade

räntebärande tillgångar

Totalt

Ingående värde januari 2012

49

15 487

5 641

21 177

Köp

19

8 635

784

9 438

Försäljningar

–

–

–2 641

–2 641

Värdeförändringar

–22

1 290

–3

1 265

Omklassificeringar

–

–

–

–

Totalt

46

25 412

3 781

29 239

100 procent av värdeförändringarna är orealiserade per bokslutsdagen.

Känslighetsanalys onoterade tillgångar

Skogs- och jordbruksfastigheter

Värdeutvecklingen på skogs- och jordbruksfastigheter styrs till stor del av efterfrågan på skogs- och jordbruksrelaterade råvaror. Värden på skogs- och jordbruksmark kan dock variera stort inom samma region och vara i olika hög grad korrelerade med råvarupriserna. Jordbruksfastighetens driftsinriktning, markens kvalitet, fastighetens skogsbestånd, långsiktig avverkningsplan, infrastruktur, topografi samt makroekonomiska faktorer är parametrar som i hög grad påverkar den enskilda fastighetens värde.

På lång sikt styrs värdet på skogs- och jordbruksmark huvudsakligen av framtida förväntade intäkter från jord- och skogsbruket i kombination med räntenivåer. Värdena på skogs- och jordbruksmark tenderar att stiga under förhållanden med låga räntor och höga råvarupriser. På samma sätt tenderar värdet på marken att reduceras genom stigande räntor, eftersom diskonteringen av de framtida intäkterna från brukandet av marken då ökar. Högre räntor sänker priset på skogs- och jordbruksråvaror och ger lägre intäkter för operatörerna och till sist lägre värde på marken. Det krävs dock relativt stora fall i spannmålspriset under en längre tid för att påverka markvärdena signifikant.

Riskkapitalfonder

De enskilda bolagens värderingar i en riskkapitalfond drivs till största del av följande faktorer:

•vinsttillväxt i bolaget, bättre försäljning och EBITDA

•multipelexpansion, bättre marginaler

•skuldminskning

•ökade marknadsandelar, utveckling av produkter och service (geografisk expansion, tekniska framsteg, unikt/nytt utbud av produkter/service)

60 Andra AP-fondens Årsredovisning 2013

Riktlinjer för värdering till verkligt värde av denna typ av investeringar innefattar värderingsmodeller som i många fall har kopplingar till note- rade bolag i relevanta jämförelsegrupper. Detta medför att bolagens vär- deringar påverkas av noterad marknad men inte med samma genomslag och alltid med tre månaders förskjutning. Andra AP-fondens erfarenhet är att de flesta förvaltare generellt har en konservativ värderingsansats, något som är extra synbart i marknader med snabb och kraftig uppåtgå- ende kursutveckling på börserna.

Kommersiella fastigheter

Även om många olika faktorer påverkar fastighetsbolagens resultat och finansiella ställning, är värdeutvecklingen på bolagens fastigheter det risk- område som har störst påverkan på deras resultat. Fastigheternas mark- nadsvärde påverkas av förändrade antaganden om hyres- och vakans- nivåer samt driftkostnader och direktavkastningskrav. Den ekonomiska tillväxten på de marknader där fastigheterna är belägna utgör grunden för dessa antaganden. Ekonomisk tillväxt antas leda till ökad efterfrågan på lokaler och därmed minskade vakanser, med potential för höjda mark- nadshyror. Enskilt störst påverkan har avkastningskravet. För Andra AP- fondens innehav i kommersiella fastighetsbolag bedöms den samlade effekten för fondens resultatandel av en tänkt förändring i direktavkast- ningskrav, om +/–0,25 % på bolagens redovisade resultat före skatt, uppgå till –1,3 mdkr respektive +1,4 mdkr.

128

Skr. 2013/14:130

Bilaga 4

18

Likviditetsrisken begränsas bland annat genom 30-procentsregeln (externa placeringsregler för Första-Fjärde AP-fonden som anger att minst 30 pro- cent av fondernas totala kapital måste vara placerade i värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk) samt att maximalt fem procent av fondens totala tillgångar får vara investerade i riskkapitalfonder. Under 2013 låg fondens andel på kring 33–34 procent. Likviditetsrisken på skuldsidan är mycket liten och utgörs av derivatskulder.

För ytterligare riskupplysningar se avsnittet ”Med fokus på risk”, sid 33.

Likviditetsrisk, %

40

35

30

25

Andel räntebärande värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk

20

 

 

 

30-procentregeln

Q1

Q2

Q3

Q4

Förvaltningsberättelsen, resultaträkningen, balansräkningen och noterna för 2013 har fastställts av styrelsen.

Göteborg den 5 februari 2014

Marie S. Arwidson

Sven Björkman

Ole Settergren

Ordförande

Vice ordförande

 

Helén Källholm

Jeanette Hauff

Ola Alfredsson

Lenita Granlund

Ulrika Boëthius

 

Vår revisionsberättelse har lämnats den 5 februari 2014

 

Jan Birgerson

Peter Strandh

 

Auktoriserad revisor

Auktoriserad revisor

 

Förordnad av regeringen

Förordnad av regeringen

 

 

Andra AP-fondens Årsredovisning 2013

61

129

Skr. 2013/14:130

Bilaga 4

Revisionsberättelse

Revisionsberättelse

För Andra AP-fonden, org. nr 857209-0606

Rapport om årsredovisningen

Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Andra AP-fonden för 2013. Fondens årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 23–61.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om allmänna pensionsfonder och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en års- redovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revi- sion. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkes- etiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säker- het att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegent- ligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur fonden upprättar årsredo- visningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåt- gärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i fondens interna kon- troll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända- målsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) och ger en i alla

väsentliga avseenden rättvisande bild av Andra AP-fondens finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat för året enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen fastställes.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat inventeringen av de tillgångar som Andra AP-fonden förvaltar. Vi har också granskat om det finns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Andra AP-fonden för 2013.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räken- skapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om resultatet av vår granskning och inventering av de tillgångar som fonden förvaltar samt om förvaltningen i övrigt på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om inventeringen av tillgångarna har vi granskat fondens innehavsförteckning samt ett urval av underlagen för denna.

Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen i övrigt har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i fonden för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören har handlat i strid med lagen om allmänna pensionsfonder.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända- målsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande invente- ringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen.

 

Göteborg den 5 februari 2014

Jan Birgerson

Peter Strandh

Auktoriserad revisor

Auktoriserad revisor

Förordnad av regeringen

Förordnad av regeringen

62 Andra AP-fondens Årsredovisning 2013

130

Tredje AP-fonden

Skr. 2013/14:130

Bilaga 5

Året i SAmmANdrAg

Året i SAmmANdrAg

Åretprägladesavförbättradkonjunkturimånga länder.TydligastvaråterhämtningeniUSA.Expansiv penningpolitikikombinationmedsuccessivtförbättrad konjunkturochettlågtinflationstrycklyfteaktiekurserna iNordamerikaochiEuropa.Aktiekursernabackadedock påtillväxtmarknaderna.

Fondens resultat uppgick till 32 398 (22 638) mkr.

AP3s totalavkastning uppgick till 14,2 procent före kost­ naderoch14,1procentefterkostnader.RiskklassAktier gavdetstörstapositivabidraget,12,5procentenheter, tillfondenstotalavkastning.

Fondkapitaletuppgickden31december2013till 258475mkr,vilketvarenökningmed25519mkrjäm­

förtmedårsskiftet2012.Fondkapitaletsförändringhar påverkatsavutbetalningartillpensionssystemetom 6880mkrunder2013.

Fondenhardensenastetioårsperioden,2004­2013, ska­ patennominellavkastningom6,5procentperår,vilket innebärattAP3savkastningharöverstigitinkomstindex, dvsdetindexsomanvändsföruppräkningavpensions­ rätternaipensionssystemet.Inkomstindexuppgår under samma period till 3,0 procent per år.

AP3 har skapat en real avkastning, dvs inflationsrensad avkastning, om 5,2 procent per år under den senaste tioårsperioden2004­2013ochhardärmedöverträffat sittlångsiktigaavkastningsmålom4,0procentreal avkastning per år.

Avkastning per riskklass 2013, procent

 

 

30%

 

 

 

25%

25,5

 

24,6

 

 

20%

 

 

 

15%

 

 

14,2

10%

7,8

 

 

 

 

 

5%

2,6

 

 

 

 

 

0%

­0,2

–

–

­5%

Aktier

Räntor

Krediter

Inflation

Valuta

Övrig

Absolut­

Totalt

 

 

 

 

 

exponering

avkastande

AP3s

 

 

 

 

 

 

strategier

portfölj

Avkastningsbidrag per riskklass 2013, procentenheter

15%

 

 

 

 

14,2

 

 

 

 

 

 

12,5

 

 

 

 

12%

 

 

 

 

 

9%

 

 

 

 

 

6%

 

 

 

 

 

3%

 

 

1,6

 

 

 

 

 

 

 

0%

­0,1

0,3

­0,9

0,4

0,3

 

 

 

 

 

 

­3%

 

 

 

 

 

 

 

 

Aktier

Räntor

Krediter

Inflation

Valuta

Övrig

Absolut­

Totalt

 

 

 

 

 

 

exponering

avkastande

AP3s

 

 

 

 

 

 

 

strategier

portfölj

Bidragtilltotalriskenperriskklass2013,procentenheter

100%

94,6

 

 

100

 

 

 

80%

 

 

 

 

60%

 

 

 

 

40%

 

 

 

 

20%

 

 

 

 

 

 

 

8,6

 

0%

 

 

2,3

0,4

 

 

 

­1,5

­0,9

 

 

 

­3,6

 

 

 

 

 

­20%

Aktier

Räntor

Krediter

Inflation

Valuta

Övrig

Absolut­

Totalt

 

 

 

 

 

exponering

avkastande

AP3s

 

 

 

 

 

 

strategier

portfölj

Tredje Ap-FONdeN 2013 | 3

131

Skr. 2013/14:130

Bilaga 5

ResultatRäkning

ResultatRäkning

Resultaträkning

RÖRelsens intäkteR

 

 

 

Mkr

not

2013

2012

 

 

 

 

Räntenetto

2

2909

3771

Erhållnautdelningar

 

2854

3183

Nettoresultat,noteradeaktierochandelar

3

21709

13518

Nettoresultat,onoteradeaktierochandelar

4

4765

2468

Nettoresultat,räntebärandetillgångar

 

-1597

1273

Nettoresultat,derivatinstrument

5

3746

1078

Nettoresultat,valutakursförändringar

 

-1659

-2351

Provisionskostnader,netto

6

-155

-119

 

 

 

 

summa rörelsens intäkter

 

32 572

22 821

RÖRelsens kOstnaDeR

 

 

 

Personalkostnader

7

-110

-117

Övrigaadministrationskostnader

8

-64

-66

 

 

 

 

summa rörelsens kostnader

 

-173

-183

Årets resultat

 

32 398

22 638

 

 

 

 

38 | Tredje Ap-FONdeN 2013

132

Skr. 2013/14:130

Bilaga 5

balansRäkning

balansRäkning

balansräkning

tillgÅngaR

 

 

 

Mkr

not

2013-12-31

2012-12-31

 

 

 

 

Aktierochandelar

 

 

 

Noterade

9

128515

112954

Onoterade

10

29086

24812

Obligationerochandraräntebärandetillgångar

11

107494

99226

Derivat

12

3081

2565

Kassaochbankmedel

 

1443

1668

Övrigatillgångar

13

11606

17072

Förutbetaldakostnaderochupplupnaintäkter

14

1470

1913

 

 

 

 

Summa tillgångar

 

282 695

260 210

FONdKApITAL OCH SKULder

 

 

 

skulder

 

 

 

Derivat

12

1899

556

Övrigaskulder

15

22262

26640

Förutbetaldaintäkterochupplupnakostnader

16

58

58

 

 

 

 

summa skulder

 

24 220

27 254

Fondkapital

 

 

 

Ingåendefondkapital

17

232956

214106

Nettobetalningmotpensionssystemet

 

-6880

-3788

Åretsresultat

 

32398

22638

 

 

 

 

Summa fondkapital

 

258 475

232 956

Summa fondkapital och skulder

 

282 695

260 210

Posterinomlinjen

18

 

 

 

 

 

 

Tredje Ap-FONdeN 2013 | 39

133

Skr. 2013/14:130

Bilaga 5

nOteR

nOteR

TredjeAP-fonden,organisationsnummer802014-4120,ärenavbuffertfonderna inomdetsvenskapensionssystemetmedsäteiStockholm.Årsredovisningför räkenskapsåret2013hargodkäntsavstyrelsenden20februari2014.Resultat- räkningochbalansräkningskafastställasavregeringen.

NOT1 redovisnings-ochvärderingsprinciper

Enligtlagen(2000:192)omallmännapensionsfonderskaårsredovisningenupp- rättasmedtillämpningavgodredovisningssed,varviddetillgångarsomfond- medlenplaceratsiskaupptastillmarknadsvärdet.Meddennautgångspunkthar FörstatillFjärdeAP-fondernautarbetatgemensammaredovisnings-ochvärde- ringsprincipervilkahartillämpatsochsammanfattasnedan.Redovisnings-och värderingsprincipernaäroförändrademotföregåendeår.Beträffandeöversyn avfastställandetavverkligtvärdeföronoteradefastighetsaktiersenedanavsnitt Onoteradeaktierochandelar.

Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas successivt till den internationellaredovisningsstandarden,IFRS.EftersomIFRSärunderomfattande omarbetning,haranpassningenhittillsinriktatsmotinformationskravenligtIFRS7 ochIFRS13.EnfullständiganpassningtillIFRSskulleinteväsentligtpåverkaredo- visat resultat och kapital. Mot nu gällande IFRS är enda större skillnaden att kon- cernredovisningochkassaflödesanalysejupprättas.

Affärsdagsredovisning

Transaktionerivärdepapperochderivatinstrumentpåpenning-ochobliga- tionsmarknaden,aktiemarknadenochvalutamarknadenredovisasibalansräk- ningen per affärsdagen, det vill säga vid den tidpunkt då de väsentliga rättighe- ternaochdärmedriskernaövergårmellanparterna.Fordranpåellerskulden tillmotpartenmellanaffärsdagochlikviddagredovisasunderövrigatillgångar respektiveövrigaskulder.Övrigatransaktioner,framförallttransaktionerav- seendeonoteradeaktier,redovisasibalansräkningenperlikviddagen,vilket överensstämmermedmarknadspraxis.

Nettoredovisning

Nettoredovisningtillämpasförfondlikvider,reporochderivatinstrumentidefall detfinnsensakrättsligrättattkvittatransaktioneromavsiktenärattavveckla demsamtidigt.

Omräkningavutländskvaluta

Transaktioneriutländskvalutaomräknastillsvenskakronormeddenvalutakurs somgällerpåtransaktionsdagen.Påbalansdagenräknastillgångarochskulderi utländskvalutaomtillsvenskakronortillbalansdagensvalutakurser.

Värdeförändringarpåtillgångarochskulderiutländskvalutauppdelasiendel somärhänförligtillvärdeförändringenavtillgångenellerskuldenilokalvalutaoch endelsomärorsakadavvalutakursförändringen.Valutakursresultatsomuppstår vidförändringavvalutakursredovisasiresultaträkningenpåradenNettoresultat, valutakursförändringar.

Aktieridotterbolag/intressebolag

Enligtlagenomallmännapensionsfonderupptasaktieridotterbolag/intresse- bolagtillverkligtvärde.Verkligtvärdebestämsenligtsammametodersomtill- lämpasföronoteradeaktierochandelar.Kravpåattupprättakoncernredovisning föreliggerinte.

Värderingavfinansiellainstrument

Fondenssamtligaplaceringarvärderastillverkligtvärdevarvidsåvälrealisera- desomorealiseradevärdeförändringarredovisasiresultaträkningen.Iraderna Nettoresultatpertillgångsslagingårsåledessåvälrealiseradesomorealiserade resultat.Idefallhänvisningnedanskertillvaldindexleverantör,sefondenshem- sidaförinformationkringaktuellaindex.Nedanbeskrivshurverkligtvärdefast- ställsförfondensolikaplaceringar.

Noteradeaktierochandelar

Föraktierochandelarsomärupptagnatillhandelvidenregleradmarknad ellerhandelsplattform,bestämsverkligtvärdeutifrånbalansdagensofficiella marknadsnoteringenligtfondensvaldaindexleverantör,oftastgenomsnitts- kurs.Innehavsominteingåriindexvärderastillnoteradepriserobserverbara ienaktivmarknad.Erlagdacourtagekostnaderresultatförsundernettoresul- tat noterade aktier.

Onoteradeaktierochandelar

Föraktierochandelarsominteärupptagnatillhandelvidenregleradmarknad ellerhandelsplattform,bestämsverkligtvärdebaseratpåvärderingerhållenfrån motpartenellerannanexternpart.Värderingenuppdaterasdånyvärderinger- hållitsochjusterasföreventuellakassaflödenframtillbokslutstillfället.Idefall fondenpågodagrunderbedömerattvärderingenärfelaktigskerenjusteringav erhållenvärdering.VärderingenavseendeonoteradeandelarföljerIPEVs(Inter- nationalPrivateEquityandVentureCapitalValuationGuidelines)principereller likvärdigavärderingsprinciperochskaiförstahandvarabaseratpåtransaktioner medtredjepart,menävenandravärderingsmetoderkananvändas.

40 | Tredje Ap-FONdeN 2013

Värderingavonoteradefastighetsaktierbaseraspåenvärderingenligtsub- stansvärdemetodenidenmånaktienintevaritföremålförtransaktionerpåen andrahandsmarknad.Enmetodutvecklingförvärderingavinnehavionoterade fastighetsbolagharskettisyfteattsäkerställavärderingtillverkligtvärde.Från ochmed2013värderasdärmeduppskjutnaskatteskuldertillettvärdesoman- vändsvidfastighetstransaktionervilketskiljersigmotdenvärderingsomskeri redovisningenhosfastighetsbolagen.Denändrademetodenförattberäknaverk- ligtvärdeharpåverkatåretsresultat,sevidarenot4Nettoresultatonoterade aktierochandelar.

Obligationerochandraräntebärandetillgångar

Förobligationerochandraräntebärandetillgångarbestämsverkligtvärdeuti- frånbalansdagensofficiellamarknadsnotering(oftastköpkurs)enligtfondensval- daindexleverantör.Innehavsominteingåriindexvärderastillnoteradepriser observerbaraienaktivmarknad.Idefallinstrumentenintehandlaspåenaktiv marknadochtillförlitligamarknadspriserintefinnsatttillgåvärderasinstrumen- tetmedhjälpavallmäntvedertagnavärderingsmodellersominnebärattkassa- flödendiskonterastillrelevantvärderingskurva.

Somränteintäktredovisasräntaberäknadenligteffektivräntemetoden baseratpåupplupetanskaffningsvärde.Detupplupnaanskaffningsvärdetär detdiskonteradenuvärdetavframtidabetalningar,därdiskonteringsräntan utgörsavdeneffektivaräntanvidanskaffningstidpunkten.Dettainnebäratt förvärvadeöver-ochundervärdenperiodiserasunderåterståendelöptideller tillnästaräntejusteringstillfälleochingåriredovisadränteintäkt.

Derivatinstrument

Förderivatinstrumentbestämsverkligtvärdebaseratpånoteringarvidåretsslut. Idefallinstrumentenintehandlaspåenaktivmarknadochtillförlitligamarknads- priserintefinnsatttillgå,värderasinstrumentetmedhjälpavallmäntvedertagna värderingsmodellerdärindatautgörsavobserverbaramarknadsdata.

Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen redovisas som tillgångarmedankontraktmednegativtverkligtvärderedovisassomskulder.Skill- naden mellan terminskurs och avistakurs för valutaterminer periodiseras linjärt överterminskontraktetslöptidochredovisassomränta.

Återköpstransaktioner

Vidäktaåterköpstransaktion,såkalladrepa,redovisassåldtillgångfortsatti balansräkningenocherhållenlikvidredovisassomskuld.Detsåldavärdepappret redovisassomställdpantinomlinjenibalansräkningen.Skillnadenmellanlikvidi avistaledetochterminsledetperiodiserasöverlöptidenochredovisassomränta.

Värdepapperslån

Utlånadevärdepapperredovisasibalansräkningentillverkligtvärdemedan erhållenersättningförutlåningenredovisassomränteintäktiresultaträkning- en.Erhållnasäkerheterförutlånadevärdepapperkanbeståavvärdepapper och/eller kontanter. I de fall Tredje AP-fonden har rätt att förfoga över erhål- lenkontantsäkerhetredovisasdennaibalansräkningensomentillgångochen motsvarandeskuld.Iövrigafallredovisasdenerhållnasäkerheteninteibalans- räkningenutanangesseparatunderrubriken”Ställdapanter,ansvarsförbin- delser och Åtaganden”. Under denna rubrik redovisas även värdet av utlånade värdepapper,samtsäkerheterfördessa.

postersomredovisasdirektmotfondkapitalet

In-ochutbetalningarsomharskettmotpensionssystemetredovisasdirektmot fondkapitalet.

provisionskostnader

Provisionskostnaderredovisasiresultaträkningensomenavdragspostunder rörelsensintäkter.Deutgörsavdirektatransaktionskostnadersåsomdepåbanks- arvodenochfastaarvodentillexternaförvaltaresamtfastaavgifterförnoterade fonder.Prestationsbaseradearvoden,somutgårnärförvaltareuppnårenavkast- ningutöveröverenskommennivådärvinstdelningtillämpas,redovisassomav- gåendepostundernettoresultatföraktuellttillgångsslagiresultaträkningen. Förvaltararvodenföronoteradeaktierochandelar,förvilkaåterbetalning medgesförevinstdelningochdäråterbetalningbedömssomsannolik,redovisas somanskaffningskostnadochkommerdärmedingåidetorealiseraderesultatet.

Iövrigafallredovisasdesomprovisionskostnader.

Rörelsens kostnader

Samtligaförvaltningskostnader,exklusivecourtage,arvodentillexternaförval- tareochdepåbanksarvoden,redovisasunderrörelsenskostnader.Investering- ariinventariersamtegenutveckladochförvärvadprogramvarakostnadsförsi normalfalletlöpande.

Skatter

TredjeAP-fondenärbefriadfrånallinkomstskattvidplaceringariSverige. Skattpåutdelningarochkupongskattersompåföresivissaländernettoredo-

visasiresultaträkningenunderrespektiveintäktsslag.

Fondenärfrånochmed2012registreradtillmervärdesskattochdärmed skatteskyldigtillmervärdesskattförförvärvfrånutlandet.Fondenharinterättatt återfåbetaldmervärdesskatt.Kostnadsfördmervärdesskattinkluderasirespek- tivekostnadspost.

Avrundningar

Avrundningsdifferenseritabellerkanförekomma.

134

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skr. 2013/14:130

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bilaga 5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

nOteR

nOt 2 räntenetto

 

 

 

 

nOt 6 provisionskostnader

 

 

 

 

 

 

 

 

Mkr

2013

2012

 

 

Mkr

 

 

 

 

2013

 

2012

 

RänteintäkteR

 

 

 

 

Externaförvaltningsarvodennoteradetillgångar

 

 

121

 

87

 

Obligationerochandraräntebärandeintäkter

2046

2129

 

 

Externaförvaltningsarvodenonoteradetillgångar

 

 

22

 

20

 

Derivatinstrument

1130

1636

 

 

Övrigaprovisionskostnaderinkldepåbankskostnader

12

 

12

 

Värdepapperslån,aktier

67

72

 

 

Summaprovisionskostnader

 

 

 

 

155

 

119

 

Värdepapperslån,obligationer

14

16

 

 

Iprovisionskostnaderredovisasinteprestationsbaseradearvodenvilkauppgick

Övrigaränteintäkter

3

4

 

 

 

 

till124(114)mkr,varav124(114) mkravsernoteradeaktieroch-(-)mkravser

summa ränteintäkter

3 259

3 857

 

 

 

 

räntebärandevärdepapper.Dessaredovisasdirektmotnettoresultatförrespek-

 

 

 

 

 

RäntekOstnaDeR

 

 

 

 

tivetillgångsslag.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Underliggandeavgifterisktotalreturnswaps(TRS)1 redovisasinteiprovi-

Derivatinstrument

350

86

 

 

sionskostnaderutansomendelavvärdeförändringenunderNettoresultat,deri-

Övrigaräntekostnader

0

0

 

 

vatinstrument.För2013uppgårunderliggandekostnaderiTRSertill10(9)mkr.

summa räntekostnader

350

86

 

 

Underårethartotalt109(120)mkrerlagtsiförvaltararvodenavseende

 

 

onoterade tillgångar. Av dessa avser 87 (100) mkr avtal som medger åter-

 

 

 

 

 

räntenetto

2 909

3 771

 

 

betalningaverlagdaförvaltningsarvodenförevinstdelningvidavyttring.Dessa

 

 

 

 

 

redovisassomendelavtillgångensanskaffningsvärde.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 Seordlista

 

 

 

 

 

 

 

 

 

nOt 3 Nettoresultatnoteradeaktierochandelar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mkr

2013

2012

 

 

nOt 7 personal

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Resultatnoteradeaktierochandelar

21877

13665

 

 

 

 

2013

 

2012

 

 

 

Avgårcourtage

-44

-33

 

 

 

 

 

varav

 

 

 

varav

 

 

 

 

 

totalt

kvinnor

totalt

kvinnor

Avgårprestationsbaseradearvoden

-124

-114

 

 

 

 

 

Medelantalanställda

 

55

19

 

55

 

19

 

 

Nettoresultat noterade aktier och andelar

21 709

13 518

 

 

 

 

 

 

 

Anställda31/12

 

53

17

 

56

 

20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Antaliledningsgruppen31/12

 

5

1

 

5

 

3

 

 

nOt 4 Nettoresultatonoteradeaktierochandelar

 

 

 

 

 

 

 

 

Sociala

 

 

 

 

 

 

 

 

Löner

Rörliga

 

 

kostnader

 

 

 

 

Mkr

2013

2012

 

Personalkostnader i tkr, 2013

 

 

inkl

 

 

 

 

 

och ersätt- Pensions-

särskild

 

 

 

 

Realisationsresultat

2116

1605

 

 

 

arvoden

ningar

kostnader

löneskatt

 

Summa

Orealiseradevärdeförändringar

2649

863

 

Styrelsensordförande,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nettoresultat onoterade aktier och andelar

4 765

2 468

 

PärNuder

110

 

 

 

35

145

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övrigastyrelseledamöter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Enmetodutvecklingförvärderingavinnehavionoteradefastighetsbolagharskett

SonatBurman-Olsson

71

 

 

 

22

94

BjörnBörjesson

102

 

 

 

32

133

 

isyfteattsäkerställavärderingtillverkligtvärde.Frånochmed2013värderasupp-

 

 

 

 

skjutnaskatteskuldertillettvärdesomanvändsvidfastighetstransaktioner,vilket

Inga-LillCarlberg

71

 

 

 

22

94

skiljersigmotdenvärderingsomskeriredovisningenhosfastighetsbolagen.

PeterEnglund

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Denändrademetodenförattberäknaverkligtvärdeharpåverkatåretsresultat

(fromjuni2013)

25

 

 

 

8

33

med903mkr,varav764mkrbedömshänförligttilltidigareår.Resultateffektenär

GunvorEngström

50

 

 

 

16

66

främsthänförligtillfondensinnehaviVasakronan.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

LarsErnsäter

60

 

 

 

19

79

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

PeterHellberg

60

 

 

 

19

79

 

 

 

 

ElisabethUnell

50

 

 

 

16

66

nOt 5 Nettoresultatderivat

 

 

 

KariLotsberg(tommaj2013)

25

 

 

 

8

33

 

 

 

summa

625

 

 

 

197

 

822

 

Mkr

2013

2012

 

VDKerstinHessius

3891

 

1209

1600

 

6700

 

Aktierelateradederivat

3220

952

 

Ledningsgruppenexkl.VD

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ränte-ochkreditrelateradederivat

526

126

 

MattiasBylund

1322

 

365

621

 

2308

 

Nettoresultat derivat

3 746

1 078

 

GustafHagerud

2879

 

820

1212

 

4911

 

 

 

 

ChristinaKusoffskyHillesöy

1315

 

402

779

 

2495

 

 

 

 

KerimKaskal(fromokt2013)

670

 

 

 

211

 

880

 

 

 

 

MårtenLindeborg

2117

 

586

1053

 

3756

 

 

 

 

KatarinaUtterström

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(tommars2013)

592

 

126

271

 

988

 

 

 

 

Summaledningsgruppen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

exkl. VD

8 894

 

2 299

4 147

 

15 339

 

 

 

 

Övrigaanställda

46811

4157

14141

18260

 

83369

 

 

 

 

 

summa

59 595

4 157

17 649

24 007

105 408

 

 

 

 

 

Övrigapersonalkostnader

3579

 

 

 

 

 

3579

 

 

 

 

 

Summapersonalkostnader

63 799

4 157

17 649

24 203

109 808

 

Tredje Ap-FONdeN 2013 | 41

135

Skr. 2013/14:130

Bilaga 5

nOteR

nOt 7 Forts.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sociala

 

 

 

Löner

Rörliga

 

kostnader

 

 

Personalkostnader i tkr, 2012

 

inkl

 

 

och

ersätt-

Pensions-

särskild

 

 

 

arvoden

ningar

kostnader

löneskatt

Summa

Styrelsensordförande,

110

 

 

34

144

 

PärNuder

 

 

 

 

 

 

Övrigastyrelseledamöter

 

 

 

 

 

 

SonatBurman-Olsson

72

 

 

22

94

 

BjörnBörjesson

96

 

 

30

126

 

Inga-LillCarlberg

50

 

 

16

66

GunvorEngström

50

 

 

16

66

LarsErnsäter

60

 

 

19

79

PeterHellberg

60

 

 

19

79

KariLotsberg

77

 

 

24

101

 

ElisabethUnell(fromjuni

25

 

 

8

33

2012)

 

 

 

 

 

 

IngelaGardnerSundström

25

 

 

2

27

(tomjuni2012)

 

 

 

 

 

 

summa

625

 

 

190

815

 

VDKerstinHessius

3754

 

1176

1465

6395

 

Ledningsgruppenexkl.VD

 

 

 

 

 

 

GustafHagerud

2800

 

791

1072

4663

ChristinaKusoffskyHillesöy

1280

 

393

498

2171

MårtenLindeborg

2038

 

573

779

3390

Katarina Utterström

1717

 

522

666

2905

Summaledningsgruppen

 

 

 

 

 

 

exkl. VD

7 835

 

2 279

3 015

13 129

Övrigaanställda

51896

4738

14882

21228

92744

 

summa

63 485

4 738

18 337

25 708

112 268

 

Övrigapersonalkostnader

4401

 

 

 

4401

 

Summapersonalkostnader

68 511

4 738

18 337

25 898

117 484

 

styrelse Styrelsearvodenfastställsavregeringen.Helårsersättningenuppgår sedan2000till100tkrtillstyrelsensordförande,75tkrtillviceordförandeoch 50tkrtillledamöter.Regeringenharbeslutatommöjlighetförfondenattersätta ledamöteristyrelsenförutskottsarbetemedmaximalt100tkrattfördelas mellanmedlemmarnaiersättnings-ochrevisionsutskottet.För2013har100 (100)tkrbetalatsutiersättningarförutskottsarbete.

UtskottErsättningsutskottetharunderåretbeståttavtreledamöterochbere- derblafrågoravseendeVDslönochförmånersamtlöneraminförlönerevision. Ersättningsutskottetberederocksåfrågorrörandeprogrammetförprestations- baseradrörligersättning.Beslutidessafrågorfattasavstyrelsen.Revisionsut- skottetbeståravtreledamöter.Revisionsutskottetärbevakandeochberedande åtstyrelseninomiförstahandområdenafinansiellrapportering,redovisning, internkontroll,riskhanteringochexternrevision.

VdsersättningErsättningtillVDfastställsavstyrelsen.IVDsanställningsavtal förbindersigfondenattbetalapremieförtjänstepensions-ochsjukförsäkring uppgåendetill30procentavbruttolönen.Avtaletgällermedenuppsägningstid frånsåvälfondenssomVDssidapå6månader.Viduppsägningfrånfondens sidakanäven18månadersavgångsvederlagutbetalas.Uppsägningslönoch avgångsvederlagskaavräknasmoterhållandeavinkomstfrånnytjänsteller näringsverksamhet.Detfinnsingetavtalomförtidapension.VDharerhållit skattepliktigaförmånertillettvärdeuppgåendetill2(2)tkr.VDomfattasejav programmetförprestationsbaseradrörligersättning.

LedningsgruppexklVdLedningsgruppenbeståravVDsamtchefernaför Kapitalförvaltning(viceVD),ChiefInvestmentOfficer,Strategiskallokering, Affärsstöd&kontroll/ChiefRiskOfficersamtKommunikation&hållbarainveste- ringar.FondenäranslutentillkollektivavtalmellanBAOochJUSEK/CR/CF(SACO). EndastVDochviceVDharvillkorsomavvikerfrånkollektivavtalet.Fondens viceVDharenömsesidiguppsägningstidom6månader.Viduppsägningfrån fondenssidakanäven12månadersavgångsvederlagutbetalas.Uppsägningslön ochavgångsvederlagskaavräknasmoterhållandeavinkomstfrånnytjänsteller näringsverksamhet.Förövrigamedlemmariledningsgruppenfinnsingasärskilda

42 | Tredje Ap-FONdeN 2013

avtalavseendeuppsägningstid,avgångsvederlagellerförtidapension.Med- lemmarnailedningsgruppenharerhållitskattepliktigaförmånertillvärden mellan0(0)och15(36)tkr.Medlemmariledningsgruppenomfattasinteav programmetförprestationsbaseradrörligersättning.

programförprestationsbaseradersättningStyrelsenharbeslutatomett programförrörligersättningilinjemeddestatligariktlinjersomregeringen gavutiapril2009samtmedanpassningarienlighetmeddeallmännarådom ersättningspolicyiförsäkringsföretagmflsomFinansinspektionenpublice- radeimars2010.Programmetgällerför2013ochinnebärattanställdainom Kapitalförvaltningenharmöjlighetatterhållaupptilltvåextramånadslöneri prestationsbaseradrörligersättningunderförutsättningattiförvägkommuni- ceradekriterieräruppfyllda.60%avdenrörligaersättningenbetalasutförst treårefterintjänandeåret.Anställdainomdeadministrativafunktionernahar möjlighetatterhållamotsvarandeenhalvmånadslönirörligersättning.Föratt rörligersättningskakunnautgåtillnågonanställdmåstefondensomhelhet uppvisaettpositivtresultat.VDochmedlemmariledningsgruppenomfattas inteavprogrammetomrörligprestationsbaseradersättning.För2013har fondenreserverat4,2(4,7)miljonerkronorförutbetalningavrörligersättning baseratpåuppfyllelseavmålienlighetmedavtal.Detreserveradebeloppet motsvararenrörligprestationsbaseradersättningpåisnitt1,2månadslönerper anställdsomomfattasavprogrammet.

SjukfrånvaroTotalsjukfrånvarounder2013uppgicktill0,6%(0,7%)uppdelat på0,4%(0,4%)förmänoch0,8%(1,4%)förkvinnor.Ingen(0%)avfondens anställdaharvaritsjukskrivenmerän60dagaristräckunder2013.

Övrigt

EnligthållbarhetsregelverketGRIskabolagredovisahuruvidafackförenings- frihetrådersamtomdetfinnsanställdaunder18år.Ienlighetmedsvensklag råderfackföreningsfrihetpå AP3.Fondenharingaanställdaunder18år.

nOt 8 Övrigaadministrationskostnader

Mkr

2013

2012

Lokalkostnader

10

10

Informations-ochdatakostnader

36

36

Köptatjänster

11

13

Övrigt

7

7

Summa övriga administrationskostnader

64

66

Iköptatjänsterovaningårarvodentillrevisionsbolag.Arvodenförkonsulttjäns-

terbeställdaavregeringskanslietuppgårtill0,3(0,4)mkr.

 

 

Tkr

2013

2012

revisionsuppdrag

 

 

EY

1 050

876

Andra uppdrag

 

 

KPMG

257

-

EY

93

115

summa

1 400

991

nOt 9 Noteradeaktierochandelar

 

2013-12-21

2012-12-31

Mkr

Verkligtvärde

 

Verkligtvärde

Svenskaaktier

34126

26844

Andelarisvenskafonder

1387

1060

Utländskaaktier

68931

63294

Andelariutländskafonder

24071

21756

Summa noterade aktier och andelar

128 515

112 954

Enförteckningöverfondenstiostörstaaktieinnehavfinnspåsid53. Påfondenshemsidawww.ap3.seåterfinnsenförteckningöverfondens samtligaaktieinnehav.

136

Skr. 2013/14:130

Bilaga 5

nOteR

nOt 10  Aktierochandelar,onoterade

AP3hadeper31dec2013gjortföljandeinvesteringarionoteradevärdepapperdirektochviariskkapitalbolag ochfonder.Specifikationnedanvisardefemstörstainnehavenbaseratpåinvesteratkapital.Enspecifikation översamtligainnehavmedangivelseavstartårpåinvesteringenochinvesteringsåtagandeåterfinnspå www.ap3.se.

 

2013-12-31

2012-12-31

Mkr

Verkligtvärde

Verkligtvärde

Aktierisvenskadotter-ochintressebolag

10820

6843

Aktieriövrigasvenskabolag

764

774

Andelarisvenskariskkapitalbolagochfonder

1308

752

Utländskaaktierochandelar

16194

16443

Summaaktierochandelar,onoterade

29 086

24 812

 

Organisations-

 

 

 

 

100% eget

100%

 

nummer

säte

Antalaktier

Ägarandelkapital

Verkligtvärde

kapital2013

resultat 2013

Onoteradeaktieridotter-ochintressebolag

 

 

 

 

 

 

 

VasakronanHoldingAB

556650-4196

Stockholm

1000000

25%

7010

24357

3840

HemsöFastighetsAB

556779-8169

Stockholm

700000

70%

2808

3061

528

HemsöIntressenterAB

556917-4336

Stockholm

25000

50%

602

558

-12

TrophiFastighetsAB

556914-7647

Stockholm

1000000

100%

401

417

67

Summaaktierisvenskadotter-

 

 

 

 

10 820

 

 

ochintressebolag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2013

2012

 

Organisations-

 

 

 

 

Anskaffnings-

Anskaffnings-

 

nummer

säte

Antalaktier

Ägarandelkapital

 

värde

värde

Övrigaonoteradesvenskaaktier

 

 

 

 

 

 

 

ochochandelar

 

 

 

 

 

 

 

BergvikSkogAB

556610-2959

Falun

347

5%

 

174

174

AlpcotAgroAB

556710-3915

Stockholm

9874993

7%

 

143

143

AffibodyAB

556714-5601

Stockholm

220271

2%

 

19

19

Fem största innehaven i svenska

 

 

 

 

 

 

 

riskkapitalbolag och fonder1

 

 

 

 

 

 

 

ITProviderFundIV

 

 

 

17%

 

127

127

ValedoPartnersFundI

 

 

 

18%

 

120

113

VerdaneCapitalVII

 

 

 

10%

 

117

89

LitorinaCapitalIII

 

 

 

11%

 

114

112

VerdaneCapitalVI

 

 

 

15%

 

51

57

Femstörstainnehaveniutländska

 

 

 

 

 

 

 

riskkapitalbolagochfonder1

 

 

 

 

 

 

 

CarlGuernseyLPInc

 

 

 

25%

 

1336

1340

RMKGAC

 

 

 

100%

 

807

850

InnisfreePFISecondaryFund2

 

 

 

22%

 

588

-

EuroPrisa

 

 

 

10%

 

472

469

HancockGAC

 

 

 

100%

 

437

440

Anskaffningsvärderesterandeinnehav

 

 

 

 

 

17616

16774

Totaltanskaffningsvärde

 

 

 

 

 

22 120

20 707

Totaltverkligtvärde

 

 

 

 

 

29 086

24 812

Enspecifikationöversamtligainnehavfinnspåwww.ap3.se.

1 AvserAP3sinnehavikommanditbolagsstrukturerochandraliknandestrukturerdärAP3inteharettväsentligtinflytande.

nOt 11 Obligationerochandraräntebärandetillgångar

ObLIgATIONerOCHANdrA rÄNTebÄrANdeVÄrdepApper FÖrdeLAT på emITTeNTKATegOrI

 

2013-12-31

 

2012-12-31

Mkr

Verkligtvärde

Verkligtvärde

Svenskastaten

33446

 

31523

Svenskabostadsinstitut

8365

 

14609

Övrigasvenskaemittenter

 

 

 

Finansiellaföretag

2159

 

997

Icke-finansiellaföretag

15372

 

12694

Utländskastater

18420

 

10699

Övrigautländskaemittenter

24979

 

21730

summa

102 741

92 252

Räntefonder

4 753

 

6 974

summa

107 494

 

99 226

nOt 11 Forts.

ObLIgATIONerOCHANdrA rÄNTebÄrANdeVÄrdepApper

FÖrdeLAT på INSTrUmeNTKATegOrI

 

2013-12-31

2012-12-31

Mkr

Verkligtvärde

 

Verkligtvärde

Realränteobligationer

23350

18013

Övrigaobligationer

67438

65576

Certifikat

3076

3743

Onoteradereverslån

7341

3750

Övrigainstrument

1535

 

1170

summa

102 741

92 252

Räntefonder

4 753

6 974

summa

107 494

99 226

Av obligationer och andra räntebärande värdepapper avser 9 607 (5 314) mkr återinvesteringaverhållnakontantsäkerheterrelateradetillvärdepappers- utlåning.

Tredje Ap-FONdeN 2013 | 43

137

Skr. 2013/14:130

Bilaga 5

nOteR

nOt 12 derivatinstrumentbrutto

 

 

 

 

nOt 12 Forts.

 

 

 

 

 

 

 

 

2013-12-31

 

 

 

 

 

 

2012-12-31

 

 

 

 

 

Nominellt

Positivt

Negativt

 

 

 

 

Nominellt

Positivt

Negativt

 

Mkr

 

 

värde

verkligtvärde

verkligtvärde

Mkr

 

värde

verkligtvärde

verkligtvärde

AKTIereLATerAdeINSTrUmeNT

 

 

 

 

 

AKTIereLATerAdeINSTrUmeNT

 

 

 

 

Optioner,OTC

Utställda,köp

52

-

-7

 

 

Optioner,clearade

Innehavda,köp

23

1

0

 

 

Utställda,sälj

-

-

-

 

 

 

Utställda,köp

1408

0

-7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utställda,sälj

1333

-

-50

 

Optioner,clearade

Innehavda,köp

13

0

-

 

Terminer

 

9981

188

-34

 

 

Innehavda,sälj

25

0

-

 

Swappar

 

7298

12

-10

 

 

Utställda,köp

-

-

-

 

summa

 

20 043

201

-101

 

 

Utställda,sälj

-

-

-

 

varavclearat

 

12662

 

 

 

Terminer

 

 

23147

646

-349

 

 

 

 

 

 

 

Swappar

 

 

10423

69

-2

 

rÄNTe-OCHKredITreLATerAdeINSTrUmeNT

 

 

 

summa

 

 

33 660

715

-358

 

Optioner,clearade

Utställda,köp

3450

1

-

 

varavclearat

 

 

23185

 

 

 

 

 

Utställda,sälj

730490

19

-21

 

rÄNTe-OCHKredITreLATerAdeINSTrUmeNT

 

 

 

 

FRA/Terminer

 

244 976

21

-30

 

 

 

 

 

CDS

 

21032

235

-52

 

Optioner,clearade

Innehavda,köp

8586

-

-1

 

 

 

 

 

 

Swappar

 

19667

149

-139

 

Innehavda,sälj

730238

4

-118

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

summa

 

1 019 615

425

-242

 

Utställda, köp

173281

6

-1

 

 

 

 

 

 

varavclearat

 

978916

 

 

 

 

Utställda, sälj

763957

84

-2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

FRA/Terminer

 

 

223288

163

-152

 

 

VALUTAreLATerAdeINSTrUmeNT

 

 

 

 

CDS

 

 

23457

316

-358

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Optioner,OTC

Innehavda,köp

1998

96

-

 

Swappar

 

 

13940

187

-165

 

 

 

 

 

 

 

 

Innehavda,sälj

860

14

-

 

summa

 

 

1 936 747

760

-797

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utställda,köp

2179

-

-3

 

varavclearat

 

 

1899350

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utställda,sälj

4382

-

-4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

VALUTAreLATerAdeINSTrUmeNT

 

 

 

 

 

Terminer

 

100709

1901

-278

 

 

 

 

 

 

Swappar

 

-

-

-

 

Optioner,OTC

Innehavda,köp

2298

58

-

 

 

 

 

 

Innehavda,sälj

2108

17

-

 

summa

 

110 128

2 011

-285

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utställda,köp

9847

-

-38

 

Effektavnettoredovisning

 

-72

72

 

 

Utställda,sälj

2305

-

-3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa derivatinstrument

1 149 786

2 565

-556

 

Terminer

 

 

100143

1531

-705

 

 

 

 

 

 

 

Swappar

 

 

-

-

-

 

 

 

 

 

 

 

 

summa

 

 

116 701

1 606

-745

 

 

 

 

 

 

 

Effektavnettoredovisning

 

-

-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

nOt 13 Övrigatillgångar

 

 

 

 

Summa derivatinstrument

2 087 108

3 081

-1 899

 

 

 

 

 

 

Derivatfårenligtfondensplaceringsregleranvändasisyfteatteffektivisera

Mkr

 

 

2013-12-31

2012-12-31

 

förvaltningenellerhanterarisken.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fondlikvider

 

 

472

1

 

Aktie-ochräntederivathandlasföreträdesvispåstandardiserademarknader

 

 

 

Återköpstransaktioner

 

11134

17071

 

iclearadeprodukter,varpåmotpartsriskernaenbartärgentemotclearinghuset.

 

 

Valuta-ochkreditderivatmarknadernaäremellertidOTC-marknader,vilket

Övrigatillgångar

 

 

0

0

 

innebärattdennahandelinteärstandardiseradellerclearad,varpåmotparts-och

Övrigakortfristigafordringar

 

0

-

 

leveransriskeruppkommergentemotdemotpartersomanlitas.Fondensmotparter

Summa övriga tillgångar

 

11 606

17 072

 

förhandelsomejclearasgodkännsochlimiterasavfondensstyrelseochexpone-

 

 

 

 

 

 

ringinomramenfördessalimiterbevakaslöpande.Fondenanvändermarknadens

 

 

 

 

 

 

standardiseradeavtalförOTC-handelsåsomexempelvisISDA-avtal.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utställdasäljoptionerärdelpositioneriolikaoptionsstrategiermedsyfteatt

 

 

 

 

 

 

hanterariskeniportföljen.IdenmånenutställdoptioninnebärattAP3haren

 

 

 

 

 

 

förpliktelseattlevereraettunderliggandevärdepapperharfondenalltidinnehav

 

 

 

 

 

 

idettavärdepappersomtäckereventuelltleveranskrav.

 

 

 

nOt 14 Förutbetaldakostnaderochupplupnaintäkter

Förennärmarebeskrivningavriskhanteringenmedavseendepåderivat-

 

 

 

 

 

 

instrumenthänvisastillfondensriskhanteringsplanpåwww.ap3.se.

Mkr

 

 

2013-12-31

2012-12-31

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Upplupnaränteintäkter

 

1304

1761

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Upplupnautdelningar

 

71

72

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Restitutioner

 

 

45

35

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förutbetaldakostnader

 

45

38

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Upplupnapremieraktielån

 

6

7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa förutbetalda kostnader

 

1 470

1 913

 

 

 

 

 

 

 

 

 

och upplupnaintäkter

 

 

 

 

44 | Tredje Ap-FONdeN 2013

138

Skr. 2013/14:130

Bilaga 5

nOteR

nOt 15 Övrigaskulder

Mkr

2013-12-31

2012-12-31

Leverantörsskulder

5

7

Fondlikvider

422

7

Löneskatter

0

1

Personalenskällskatter

3

2

Återköpstransaktioner

6442

13536

Mottagnakontantsäkerheter

15387

13076

Övrigaskulder

3

11

Summa övriga skulder

22 262

26 640

nOt 16 Förutbetaldaintäkterochupplupnakostnader

Mkr

2013-12-31 2012-12-31

Upplupnaexternaförvaltningskostnader

35

38

Övrigaupplupnakostnader

14

12

Rörligersättninginklsocialaavgifter

9

8

Summaförutbetaldaintäkterochupplupnakostnader

58

58

Utbetalning av rörlig ersättning för år 2010 gjordes under 2013. Utbetalning för rörlig ersättning för 2012 utbetalades till 40% under 2013. Resterande del av 2012 års avsättning kommer att utbetalas under 2015. Avsättning till rörlig ersättning har gjorts för 2013 varav 40% kommer att utbetalas 2014 och resterande betalas ut 2016.

nOt 17 Fondkapital

NeTTObeTALNINgAr mOT peNSIONSSySTemeT

 

 

Mkr

2013-12-31 2012-12-31

Ingåendefondkapital

232 956

214 106

Inbetaldapensionsavgifter

56839

55 441

Utbetaldapensionsmedelinnevarandeår

-63490

-59005

ÖverflyttningavpensionsrättertillEG

-2

-5

Regleringavpensionsrätt

3

1

AdministrationsersättningtillPensionsmyndigheten

-230

-220

Summa nettobetalningar mot pensionssystemet

-6 880

- 3 788

 

 

 

Årets resultat

32 398

22 638

Utgående fondkapital

258 475

232 956

NOT20 Valutaexponering

nOt 18 posterinomlinjen

pANTerOCH dÄrmedjÄmFÖrLIgASÄKerHeTerSTÄLLdAFÖr egNASKULder

Mkr

2013-12-31

2012-12-31

Panterföråterköpstransaktioner

 

 

Mottagnasäkerheter

11116

17071

Avlämnadesäkerheter

6442

135361

Panterförderivathandel

 

 

Erhållenkontantsäkerhet

0

319

Ställdkontantsäkerhet

89

186

Utlånadevärdepapperförvilkasäkerhetererhållits

 

 

Utlånadevärdepapper

14985

12782

Erhållenkontantsäkerhet

15387

12756

Ovanståendesäkerheterfinnsredovisadeinot11,13samt15.

 

ÖVrIgA pANTerOCH jÄmFÖrLIgASÄKerHeTer

 

 

Mkr

2013-12-31

2012-12-31

Utlånadevärdepapper moterhållen

 

 

säkerhetiform avvärdepapper

 

 

Utlånadevärdepapper

10398

8989

Erhållensäkerhetiformavvärdepapper

11225

10747

utestÅenDe ÅtaganDen

 

 

Mkr

2013-12-31

2012-12-31

Onoteradeaktier

2038

1892

Fastighets-ochskogsfonder

1156

1458

1 Iårsredovisningen2012angavsenfelaktigsiffra.Denärnukorrigerad.

NOT19 Närstående

AP3hyrsinalokaleravVasakronanABtillmarknadsmässigavillkor.

VALUTAexpONerAdeTILLgåNgArperVALUTA per31deC2013

EUR

GBP

JPY

USD

Övrigt

Totalt

Mkr

Aktierochandelar

16 911

11576

7313

43914

26020

105734

ExponeringgenomSEK-noteradebolagmedutländskhemvist1

435

532

 

 

1159

2127

Obligationerochandraräntebärandevärdepapper

6915

4542

0

17862

0

29320

Derivat

-3880

-484

13

-497

-36

-4883

Övrigaplaceringstillgångar

1772

-1725

178

6 189

1311

7726

 

 

 

 

 

 

 

Valutaexponeringbrutto

22 153

14 442

7 505

67 469

28 455

140 024

Kurssäkring

-26583

-10526

-5309

-36157

-6708

-85283

Total valutaexponering

- 4 430

3 916

2 196

31 311

21 747

54 741

 

 

 

 

 

 

 

VALUTAexpONerAdeTILLgåNgArperVALUTA per31deC2012

EUR

GBP

JPY

USD

Övrigt

Totalt

Mkr

Aktierochandelar

15969

10364

5581

34542

25618

92072

ExponeringgenomSEK-noteradebolagmedutländskhemvist1

357

500

-

317

770

1944

Obligationerochandraräntebärandevärdepapper

7223

2336

-

10647

-

20206

Derivat

43

1

104

25

52

225

Övrigaplaceringstillgångar

-4802

450

100

2285

2920

953

 

 

 

 

 

 

 

Valutaexponeringbrutto

18 791

13 651

5 784

47 815

29 360

115 401

Kurssäkring

-10627

-10343

-3222

-36994

-919

-62105

Total valutaexponering

8 163

3 308

2 562

10 820

28 441

53 295

 

 

 

 

 

 

 

1 Attdennaexponeringansesutsattförvalutariskärenföljdavlagkrav.

Tredje Ap-FONdeN 2013 | 45

139

Skr. 2013/14:130

Bilaga 5

nOteR

nOt 21 Finansiellainstrument,pris-ochvärderingshierarki

INVeSTerINgSTILLgåNgArperVÄrderINgSKATegOrIper31deC2013

 

INVeSTerINgSTILLgåNgArperVÄrderINgSKATegOrIper31deC2012

 

 

modell-

modell-

 

 

 

 

modell-

modell-

 

 

Observerbara

värderingmed

värderingmed

 

 

 

Observerbara

värderingmed

värderingmed

 

 

priserien

observer-

ejobserver-

 

 

 

priserien

observer-

ejobserver-

 

Mkr

aktivmarknad

baraindata

baraindata

totalt

 

Mkr

aktivmarknad

baraindata

baraindata

totalt

Noteradeaktier

 

 

 

 

Noteradeaktier

 

 

 

 

ochandelar

103057

25458

-

128515

ochandelar

112 954

-

-

112954

Onoteradeaktier

 

 

 

 

Onoteradeaktier

 

 

 

 

ochandelar

-

-

28863

28863

ochandelar

-

1709

23103

24812

Obligationeroch

 

 

 

 

Obligationeroch

 

 

 

 

andraräntebärande

 

 

 

 

andraräntebärande

 

 

 

 

tillgångar

93236

6693

7788

107718

tillgångar

92766

3116

3344

99226

Derivat,positiva

 

 

 

 

 

Derivat,positiva

 

 

 

 

marknadsvärden

903

2178

-

3081

 

marknadsvärden

157

2407

-

2564

summa

 

 

 

 

 

summa

 

 

 

 

investerings -

 

 

 

 

 

investerings -

 

 

 

 

tillgångar

197 196

34 330

36 651

268 177

 

tillgångar

205 877

7 232

26 447

239 556

Derivat,negativa

 

 

 

 

 

Derivat,negativa

 

 

 

 

marknadsvärden

-629

-1271

-

-1900

 

marknadsvärden

-26

-488

-41

-555

summa

196 567

33 060

36 651

266 277

 

summa

205 850

6 744

26 407

239 001

FÖrÄNdrINgAVTILLgåNgArUNdermOdeLLVÄrderINg medej ObSerVerbArAINdATA 2012TILL2013

 

 

 

Obligationer

 

 

 

noterade

Onoterade

ochandra

 

 

 

aktieroch

aktieroch

räntebärande

 

 

Mkr

andelar

andelar

tillgångar

derivat

totalt

redovisatvärdevid

 

 

 

 

 

åretsingång

-

23 103

3 344

-41

26 047

Investerat

-

4090

3411

-

7502

Sålt/återbetalt

 

 

 

 

 

underåret

-

-2484

-458

-

-2942

Realiserad

 

 

 

 

 

värdeförändring

-

-174

-3

-

-177

Orealiserad

 

 

 

 

 

värdeförändring

-

2616

-6

41

2650

Förflyttningfrån

 

 

 

 

 

nivå1eller2

-

1712

1500

-

3212

Förflyttningtillnivå

 

 

 

 

 

1eller2

-

-

-

-

-

redovisatvärdevid

 

 

 

 

 

åretsutgång

-

28 863

7 788

0

36 651

FÖrÄNdrINgAVTILLgåNgArUNdermOdeLLVÄrderINg medej ObSerVerbArAINdATA 2011TILL2012

 

 

 

Obligationer

 

 

 

noterade

Onoterade

ochandra

 

 

 

aktieroch

aktieroch

räntebärande

 

 

Mkr

andelar

andelar

tillgångar

derivat

totalt

redovisatvärdevid

 

 

 

 

 

åretsingång

-

21 346

5 441

-9

26 777

Investerat

-

3929

776

-

4705

Sålt/återbetalt

 

 

 

 

 

underåret

-

-1101

-1375

-

-2476

Realiserad

 

 

 

 

 

värdeförändring

-

72

0

-

72

Orealiserad

 

 

 

 

 

värdeförändring

-

569

3

-32

541

Förflyttningfrån

 

 

 

 

 

nivå1eller2

-

-

-

-

-

Förflyttningtillnivå

 

 

 

 

 

1eller2

-

-1712

-1500

-

-3212

redovisatvärdevid

 

 

 

 

 

åretsutgång

-

23 103

3 345

-41

26 407

AP3värderarsamtliga innehav till verkligt värde, vilket fastställsutifrånen hierarki avpriskälloroch beräkningsmodeller. Verkligt värdedefinieras som detbelopp tillvilketentillgång skulle kunnaöverlåtas eller en skuldreglerasi en normal transaktion mellan marknadsaktörervid tillfället dåvärdering görs.

Innehavsomfinnsrepresenteradeideindexsomfondenanvänderförlikvida investeringariaktierochräntebärandevärdepappervärderasiförstahandtill indexleverantörernasvärderingspriser.Idefalltillgångeninteinkluderasinågot indexellerdärindexleverantörensprisbedömssomicketillförlitligt,skervärdering iställettillnoteradepriserobserverbaraienaktivmarknad.Dettaäralltidförsta valetvidvalavvärderingsprisochomfattarmerpartenavAP3stillgångarmennär dessaintefinnsatttillgåtasprisernaenligtnästastegivärderingshierarkin.

Förvissainnehav,främstvissaräntebärandevärdepappersamtflertalet derivatsomintehandlasöverbörsellerhanterasavettclearinghus,saknas tillförlitliganoteradepriser.Värderingskerdåutifrånvedertagnamodellervilkai sinturanvänderobserverbaramarknadsdataförattfastställaettverkligtvärde. Värderingsriskenfördennagruppbedömssombegränsad.Idennagrupp inkluderasocksåvissatyperavtransaktionerdärAP3ärberoendeavprisupp- gifterfrånenellerettparexternamotparterförattfastställaettverkligtvärde. Förtillgångardärtillgängligtprisbedömssommindretillförlitligt,texpågrund avlågmarknadsaktivitet,görsenrimlighetsbedömningavfondensegen värderingbaseradpåvärderingerhållenfråntredjepart.

Slutligenfinnsinnehavsommåstemodellvärderasdärvärderingentillstor delärberoendeavickeobserverbaramarknadsdataochdärmedinnehåller enstörregradavbedömningochhögreosäkerhet.FörAP3sdelärdetfrämst innehaviriskkapitalfondersamtonoteradeinnehavifastighetsbolagsom återfinnsidennakategori.Under2013harmetodenförvärderingav fastighetsbolag utvecklats, se vidare not 4.

AP3s värdering av innehav i riskkapitalfonder baseras på den värdering som erhålls av externa förvaltare. AP3 ställer krav på att förvaltarna ska följa IPEVsprinciperförvärderingsamtattfondenreviderasavenvälrenom- meradrevisionsfirma. Värdering från förvaltarna erhålls vanligen 90 dagar efter kvartalsslut vilket innebär att värderingarna av AP3s innehav per 31 december baseras på rapporter från förvaltarna per 30 september, justerat för kassaflöden under fjärde kvartalet. En bedömning görs av värderingens tillförlitlighet för att fastställa om eventuella korrigeringar är nödvändiga

för att uppnå ett mer rättvisande verkligt värde. Per 31 december 2013 hade inga sådana korrigeringar bedömts nödvändiga. Värderingen påverkas i första hand av de underliggande bolagens resultatutveckling, men också av aktiemarknadens värdering av jämförbara bolag. Förväntade diskonterade framtida kassaflöden har mindre betydelse för värderingen, då AP3s risk- kapitalportfölj i första hand består av mogna bolag, s k buyouts.

I tabellen redovisas AP3s samtliga investeringstillgångar fördelade per värderingskategori. 74 (86) procent av fondens investeringstillgångar kan värderas till observerbara priser i en aktiv marknad. En nedvärdering med 10 procent av de tillgångar som är mest svårbedömda, dvs modellvärdering med ej observerbar indata, skulle påverka AP3s fondkapital med -1,4 (-1,1) procent. Fondens värderingsrisk bedöms som begränsad.

Under året har fonder exklusive riskkapitalfonder till ett värde av

30 211 mkr omklassificerats från observerbara priser i en aktiv marknad till modellvärderingmedobserverbaraindata,varav25458mkråterfinnsunder noterade aktier och andelar och 4 753 mkr återfinns under obligationer och andraräntebärandetillgångar.

46 | Tredje Ap-FONdeN 2013

140

Skr. 2013/14:130

Bilaga 5

nOt 22 Finansiellarisker

rISK mÄTTSOm VALUeATrISKFÖr Ap3S pOrTFÖLj

 

 

Mkr

Lägsta nivå

Högsta nivå

Genomsnitt

31 dec

31 dec*

2013

710

2221

1328

1219

1583

2012

956

2203

1554

1025

1750

*KolumnenvisarVaRvidlikaviktadhistoriskdata.

Fondens innehav är exponerade mot marknads- och kreditrisker vilka kan innebära värdeförändringar när t ex aktiekurser, räntor, kreditspreadar och valutakurser förändras. AP3 använder Value at Risk (VaR) för att aggregera risk över samtliga risktyper. Per årsskiftet uppgick fondens risk mätt som VaR för totalportföljen till 1 219 (1 025) mkr. AP3 beräknar VaR med 95 procents konfidensintervall och en tidshorisont på en dag. Det innebär att 19 dagar av 20 bör de negativa värdeförändringarna i portföljen inte vara större än VaR förutsatt att marknadsförhållandena följer historiska mönster. AP3 baserar VaR-beräkningarna på historiska marknadsdata för en period om 360 dagar tillbaka i tiden. Den historiska datan viktas exponentiellt, dvs de senaste 80 dagarnas marknadshändelser dominerar beräkningarna. Beräkningsmetoden som används är Monte Carlo-simulering, en slumpmässig simulering av värde- förändringar baserat på historiska data. I tabellen visas också VaR per den 31 december där den historiska datan är likaviktad, dvs varje dag under perioden väger lika tungt i beräkningen.

Fondens risk mätt som VaR har varierat mellan 710 (956) mkr och 2 221 (2203)mkrunderåret.Skillnadernairisknivåförklarasfrämstavförändradmark- nadsvolatilitetochmindreavförändringaravportföljenssammansättning.

TabellenovanvisarhögstaochlägstanivåpåVaRsamtriskenigenomsnittoch vid slutet av året för AP3s portfölj. På sid 30 visas riskexponeringen fördelad på AP3sriskklasser.

dAgLIg VALUe AT rISK (VAr)FÖr Ap3S pOrTFÖLj2013

Mkr

2500

2000

1 500

1 000

500

0

Exponentiellt viktad historiska data

 

Likaviktade historiska data

 

Känslighetsmått av enkla slag kan användas för att få en förståelse för vilken re- sultatpåverkan en viss prisförändring skulle få baserat på utestående positioner i olikatillgångsslag.Omsamtligaaktiekurserskulleförändrasmed5procentskulle det medföra en värdeförändring av AP3s aktieportfölj på 8 527 (8 121) mkr. En förändring av samtliga räntor med 1 procentenhet, ett s k parallellskifte av ränte- kurvan, skulle medföra en värdeförändring på 2 364 (2 644) mkr. På samma sätt skulle en förändring av samtliga valutakurser mot kronan på 5 procent resultera i en värdeförändring på 1 891 (2 667) mkr. Känslighetsmåtten innehåller ingen bedömning av sannolikheten för att något ska inträffa och tar inte hänsyn till hur olika tillgångar rör sig i förhållande till varandra, s k korrelation.

nOteR

eNKLA KÄNSLIgHeTSmåTT FÖr Ap3S pOrTFÖLj31deC2013

 

Mkr

 

10 000

 

8 527

 

8 000

 

6 000

 

4 000

 

2 364

1 891

2 000

 

0

 

Kreditrisken i AP3s portfölj för räntebärande fordringar och derivat kan beskri- vas genom att titta på fördelningen av exponering per ratingkategori. Tabellen nedan visar att 78 (73) procent av fondens kreditriskexponering avser mot- parter med en rating från Aaa till Aa enligt kreditvärderingsinstitutet Moody’s. Kreditriskexponeringen minskas avseende t ex repor och derivat genom att AP3 erhåller säkerheter motsvarande hela eller del av den fordran som AP3 har på motparten.

expONerINg mOTKredITrISKper31deC20131

 

 

 

 

 

 

 

KREDITBETYG

 

 

 

 

Mkr

Aaa

Aa

A

Baa

‹Baa32

 

Statsobligationer

54882

4659

212

 

 

 

 

Bostadsobligationer

8594

148

60

 

1

 

 

Företagsobligationer

1 096

5 972

8783

2641

3481

 

 

Depositioner&repor

 

2 696

10119

 

 

 

 

Derivat,nettofordran

 

111

926

 

 

 

 

bruttoexponering

64 572

13 587

20 100

2 641

3 482

 

 

Erhållnasäkerheter

 

999

4335

 

 

 

 

Nettoexponering

64 572

12 588

15 765

2 641

3 482

 

 

expONerINg mOTKredITrISKper31deC20121

 

 

 

 

 

 

 

KREDITBETYG

 

 

 

 

Mkr

Aaa

Aa

A

Baa

‹Baa32

 

Statsobligationer

48458

1985

334

259

 

 

 

Bostadsobligationer

15779

418

77

 

2

 

 

Företagsobligationer

767

1733

4902

4078

6008

Depositioner&repor

853

5007

13591

 

 

 

 

Derivat,nettofordran

 

500

1432

 

 

 

 

bruttoexponering

65 857

9 642

20 336

4 337

6 011

Erhållnasäkerheter

 

4534

5074

 

 

 

 

Nettoexponering

65 857

5 109

15 261

4 337

6 011

1Inkluderarplaceringarinoteraderäntebärandevärdepapper,depositionerochrepor,icke clearadederivatdärAP3harenfordranpåmotpartensamtåterinvesteringaverhållna kontantsäkerheterrelateradetillvärdepappersutlåning.Dåtabellenendastvisarexponering

motkreditriskkandenejavläsasmotbalansräkningen. 2 Inkluderarävenvärdepapperutanrating.

Fondens likviditetsrisk begränsas bland annat genom kravet i AP-fondslagen avseende att AP-fonderna måste hålla minst 30 procent av fondkapitalet i räntebärande fordringar med låg kredit- och likviditetsrisk. Under 2013 har fondens andel i snitt legat på 32,1 (32,5) procent.

Tredje Ap-FONdeN 2013 | 47

141

Skr. 2013/14:130

Bilaga 5

STyreLSeNS,AP3sxxxxxxxxxxxxVdS OCH reVISOrerNAS UNderSKrIFTer

Styrelsensochverkställandedirektörensunderskrifter

Stockholm den 20 februari 2014

Pär Nuder, ordförande              BjörnBörjesson,viceordförande

SonatBurman-Olsson              Inga-LillCarlberg              PeterEnglund

GunvorEngström LarsErnsäter            PeterHellberg            

ElisabethUnell              KerstinHessius,verkställandedirektör

Vårrevisionsberättelseharlämnatsden20februari2014

JanBirgerson

PeterStrandh

Auktoriseradrevisor

Auktoriseradrevisor

Förordnadavregeringen

Förordnad av regeringen

48 | TredjeAp-FONdeN 2013

142

Skr. 2013/14:130

Bilaga 5

Revisionsberättelse

för Tredje Ap-fonden,organisationsnummer802014-4120

ViharutförtenrevisionavårsredovisningenförTredjeAP- fondenför2013.Fondensårsredovisningingåridentryckta versionenavdettadokumentpåsidorna28-48.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen

Detärstyrelsenochverkställandedirektörensomharansva- retförattupprättaenårsredovisningsomgerenrättvisande bildenligtlagenomallmännapensionsfonderochförden internakontrollsomstyrelsenochverkställandedirektören bedömerärnödvändigförattupprättaenårsredovisning sominteinnehållerväsentligafelaktigheter,varesigdessa berorpåoegentligheterellerpåfel.

Revisorns ansvar

Vårtansvarärattuttalaossomårsredovisningenpågrund- valavvårrevision.ViharutförtrevisionenenligtInternational StandardsonAuditingochgodrevisionssediSverige.Dessa standarderkräverattviföljeryrkesetiskakravsamtplanerar ochutförrevisionenförattuppnårimligsäkerhetattårsredo- visningeninteinnehållerväsentligafelaktigheter.

Enrevisioninnefattarattgenomolikaåtgärderinhämta revisionsbevisombeloppochannaninformationiårsredo- visningen.Revisornväljervilkaåtgärdersomskautföras, blandannatgenomattbedömariskernaförväsentliga felaktigheteriårsredovisningen,varesigdessaberorpå oegentligheterellerpåfel.Viddennariskbedömningbeaktar revisorndedelaravdeninternakontrollensomärrelevanta förhurfondenupprättarårsredovisningenförattgeen rättvisandebildisyfteattutformagranskningsåtgärdersom ärändamålsenligamedhänsyntillomständigheterna,men inteisyfteattgöraettuttalandeomeffektivitetenifondens internakontroll.Enrevisioninnefattarocksåenutvärdering avändamålsenlighetenideredovisningsprincipersomhar använtsochavrimlighetenistyrelsensochverkställande direktörensuppskattningariredovisningen,liksomen utvärderingavdenövergripandepresentationeniårsredo- visningen.

Vianserattderevisionsbevisviharinhämtatärtillräck- ligaochändamålsenligasomgrundförvårauttalanden.

Uttalanden

Enligtvåruppfattningharårsredovisningenupprättatsi enlighetmedLag(2000:192)omallmännapensionsfonder

revisiONsberäTTelse

(AP-fonder)ochgereniallaväsentligaavseendenrättvisande bildav TredjeAP-fondensfinansiellaställningperden31 december2013ochavdessfinansiellaresultatföråretenligt lagenomallmännapensionsfonder.Förvaltningsberättelsen ärförenligmedårsredovisningensövrigadelar.

Vitillstyrkerdärförattresultaträkningenochbalans- räkningenfastställes.

rapport om andra krav enligt lagar och författningar

Utövervårrevisionavårsredovisningenharviävengranskat inventeringenavdetillgångarsomTredjeAP-fondenförvaltar. Viharocksågranskatomdetfinnsnågonanmärkningiövrigt motstyrelsensochverkställandedirektörensförvaltningför TredjeAP-fondenför2013.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Detärstyrelsenochverkställandedirektörensomharansvaret förräkenskapshandlingarnasamtförförvaltningenavfondens tillgångarenligtlagenomallmännapensionsfonder.

Revisorns ansvar

Vårtansvarärattmedrimligsäkerhetuttalaossomresultatet avvårgranskningochinventeringenavdetillgångarsom fondenförvaltarsamtomförvaltningeniövrigtpågrundval avvårrevision.Viharutförtrevisionenenligtgodrevisionssed iSverige.

Somunderlagförvårtuttalandeominventeringenavtill- gångarnaharvigranskatfondensinnehavsförteckningsamt etturvalavunderlagenfördenna.

Somunderlagförvårtuttalandeomförvaltningeniövrigt harviutövervårrevisionavårsredovisningengranskatväsent liga beslut,åtgärderochförhållandenifondenförattkunnabedöma omnågonstyrelseledamotellerverkställandedirektörenhar handlatistridmedlagenomallmännapensionsfonder.

Vianserattderevisionsbevisviharinhämtatärtillräckliga ochändamålsenligasomgrundförvårauttalanden.

Uttalanden

Revisionenharintegivitanledningtillanmärkningbeträf- fandeinventeringenavtillgångarnaelleriövrigtavseende förvaltningen.

 

Stockholm den 20 februari 2014

JanBirgerson

PeterStrandh

Auktoriserad revisor

Auktoriserad revisor

Förordnad av regeringen

Förordnadavregeringen

 

TredjeAp-FONdeN 2013 | 49

143

Fjärde AP-fonden

Skr. 2013/14:130

 

Bilaga 6

2013 i korthet

Årsredovisning 2013 I3

Överträffar målen

260 miljarder kronor i fondkapital

Fondkapitalet ökade till 260 (230) miljarder kronor.

Under året betalade Fjärde AP-fonden (AP4) ut 6,9 (3,8) miljarder kronor netto från fondkapitalet för att bidra till att täcka underskottet mellan ut- och inbetalningar i pensionssystemet.

260

miljarder kronor i fondkapital

16,4 procent i totalavkastning

Totalavkastningen efter kostnader uppgick till 16,4 (11,2) procent. AP4 gynnades av sin höga aktieandel. Totalavkastningen före kostnader uppgick till 16,5 (11,3) procent.

5,9 procents real genomsnittlig avkastning på tio år

AP4 har genererat en årlig nominell avkastning efter kostnader om 7,2 procent i genomsnitt över 10 år, vilket i reala termer (inflationsjusterat) motsvarar 5,9 procent.

Det överträffar styrelsens reala avkastningskrav om 4,5 procent i genomsnitt per år och är väsentligt bättre än inkomstindex. Sedan starten 2001 uppgår den reala avkastningen till 3,3 procent årligen i genomsnitt.

900 miljoner kronor i aktivt resultat

Den aktiva avkastningen överträffade jämförelse- index med 0,5 (1,0) procentenheter före kostnader, vilket motsvarar 0,9 (1,8) miljarder kronor.

16,4 %

i totalavkastning efter kostnader

900

miljoner kronor i aktivt resultat

10 halvår i följd

med en bättre avkastning än index

37 miljarder kronor i resultat

Årets resultat uppgick till 37,0 (23,4) miljarder kronor, vilket är AP4:s bästa resultat i kronor räknat sedan starten 2001.

Låga kostnader

Förvaltningskostnadsandelen, exklusive provisionskostnader, uppgick i årstakt till 0,08 (0,08) procent. Inklusive provisionskostnader uppgick andelen till 0,11 (0,10) procent. Förvaltningskostnaderna inklusive provisions- kostnader uppgick till 277 (218) miljoner kronor.

Valutaexponeringen var 28,6 (27,7) procent vid årets utgång

2,6

miljarder kronor i aktivt resultat- tillskott från nya strategiska förvaltningen

37

miljarder kronor i resultat

145

Skr. 2013/14:130

Bilaga 6

 

 

 

 

Årsredovisning 2013 I63

Resultaträkning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mkr

 

Not

2013

 

2012

 

RÖRELSENS INTÄKTER

 

 

 

 

 

 

Räntenetto

2

2 967

3 467

 

Erhållna utdelningar

 

 

3 717

3 479

 

Nettoresultat, noterade aktier och andelar

3

29 520

13 399

 

Nettoresultat, onoterade aktier och andelar

4

3 510

1 222

 

Nettoresultat, räntebärande tillgångar

 

 

-2 389

2 057

 

Nettoresultat, derivatinstrument

 

 

2 316

2 617

 

Nettoresultat, valutakursförändringar

 

 

-2 367

-2 603

 

Provisionskostnader

5

-90

-39

 

Summa rörelsens intäkter

 

 

37 184

23 599

 

RÖRELSENS KOSTNADER

 

 

 

 

 

 

Personalkostnader

6

-116

-109

 

Övriga administrationskostnader

7

-71

-70

 

Summa rörelsens kostnader

 

 

-187

-179

 

 

 

 

 

 

 

 

ÅRETS RESULTAT

 

 

36 997

 

23 420

 

Balansräkning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mkr

 

Not

2013-12-31

2012-12-31

 

TILLGÅNGAR

 

 

 

 

 

 

Aktier och andelar, noterade

8

150 173

117 974

 

Aktier och andelar, onoterade

9

13 782

9 963

 

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

10

87 254

86 530

 

Derivatinstrument

11

6 185

12 869

 

Kassa och bankmedel

 

 

2 342

1 467

 

Övriga tillgångar

12

167

332

 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

13

1 719

1 986

 

SUMMA TILLGÅNGAR

 

 

261 622

231 121

 

SKULDER OCH FONDKAPITAL

 

 

 

 

 

 

Skulder

 

 

 

 

 

 

Derivatinstrument

11

1 755

1 205

 

Övriga skulder

14

38

138

 

Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader

15

81

147

 

Summa skulder

 

 

1 874

1 490

 

Fondkapital

16

 

 

 

 

Ingående fondkapital

 

 

229 631

209 999

 

Nettoutbetalningar till pensionssystemet

 

 

-6 880

-3 788

 

Årets resultat

 

 

36 997

23 420

 

Summa fondkapital

 

 

259 748

229 631

 

 

 

 

 

 

 

SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL

 

 

261 622

231 121

 

Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden

17

 

 

 

 

146

Skr. 2013/14:130

Bilaga 6

Årsredovisning 2013 I64

Noter till resultat- och balansräkning

Fjärde AP-fonden, organisationsnummer 802005-1952, är en av buffertfonderna inom det svenska pensionssystemet med säte i Stockholm. Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 har godkänts av styrelsen den 20 februari 2014. Resultaträkning och balansräkning ska fastställas av regeringen.

Not 1. Redovisnings- och värderingsprinciper

Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska årsredovisningen upprättas med tillämpning av god redovisningssed, varvid de tillgångar som fondmedlen placerats i ska upptas till marknadsvärdet. Med denna utgångspunkt har Första till Fjärde AP- fonderna utarbetat gemensamma redovisnings- och värderings- principer vilka har tillämpats och sammanfattas nedan.

Redovisnings- och värderingsprinciperna är oförändrade mot föregående år. Beträffande översyn av fastställandet av verkligt värde för onoterade fastighetsaktier se nedan under avsnittet, Onoterade aktier och andelar.

Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas successivt till den internationella redovisningsstandarden, IFRS. Eftersom IFRS är under omfattande omarbetning, har anpassningen hittills inriktats mot informationskrav enligt IFRS 7 och IFRS 13. En fullständig anpassning till IFRS skulle inte väsentligt påverka redovisat resultat och kapital. Mot nu gällande IFRS är enda större skillnaden att koncernredovisning och kassaflödesanalys inte upprättas.

Affärsdagsredovisning

Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- och obligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarknaden redovisas i balansräkningen per affärsdagen, det vill säga vid den tidpunkt då de väsentliga rättigheterna och därmed riskerna övergår mellan parterna. Fordran på eller skulden till motparten mellan affärsdag och likviddag redovisas under övriga tillgångar respektive övriga skulder. Övriga transaktioner, framför allt transaktioner avseende onoterade aktier, redovisas i balansräkningen per likviddagen, vilket överensstämmer med marknadspraxis.

Nettoredovisning

Nettoredovisning tillämpas för fondlikvider, repor och derivatinstrument i de fall det finns en legal rätt att kvitta transaktionerna och om avsikten är att avveckla dem samtidigt.

Omräkning av utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med den valutakurs som gäller på transaktionsdagen. På balansdagen räknas tillgångar och skulder i utländsk valuta om till svenska kronor till balansdagens valutakurser. Värdeförändringar på tillgångar och skulder i utländsk valuta uppdelas i en del som är hänförlig till värdeförändringen av tillgången eller skulden i lokal valuta och en del som är orsakad av valutakursförändringen. Valutakursresultat som uppstår vid förändring av valutakurs redovisas i resultaträkningen på raden Nettoresultat, valutakursförändringar.

Aktier i dotterbolag/intressebolag

Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas aktier i dotterbolag/intressebolag till verkligt värde. Verkligt värde bestäms enligt samma metoder som tillämpas för onoterade aktier och andelar. Krav på att upprätta koncernredovisning föreligger inte.

Värdering av finansiella instrument

Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar redovisas i resultaträkningen. I raderna Nettoresultat per tillgångsslag ingår således såväl realiserade som orealiserade resultat. I de fall hänvisning nedan sker till vald indexleverantör, se ordlistan sidan 82- 83 i årsredovisningen för information kring aktuella index. Nedan beskrivs hur verkligt värde fastställs för fondens olika placeringar.

Noterade aktier och andelar

För aktier och andelar som är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde utifrån balansdagens officiella marknadsnotering enligt fondens valda indexleverantör, oftast genomsnittskurs. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. Erlagda courtagekostnader resultatförs under nettoresultat noterade aktier.

Onoterade aktier och andelar

För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde baserat på värdering erhållen från motparten eller annan extern part. Värderingen uppdateras då ny värdering erhållits och justeras för eventuella kassaflöden fram till bokslutstillfället. I de fall fonden på goda grunder bedömer att värderingen är felaktig sker en justering av erhållen värdering.

Värderingen avseende onoterade andelar följer IPEV:s (International Private Equity and Venture Capital Valuation Guidelines) principer eller likvärdiga värderingsprinciper och ska i första hand vara baserat på transaktioner med tredje part, men även andra värderings- metoder kan användas.

Värdering avseende onoterade fastighetsaktier baseras på en värdering enligt substansvärdemetoden i den mån aktien inte varit föremål för transaktioner på en andrahandsmarknad. En metod- utveckling för värdering av innehav i onoterade fastighetsbolag har skett i syfte att säkerställa värdering till verkligt värde. Från och med 2013 värderas därmed uppskjutna skatteskulder till ett värde som används vid fastighetstransaktioner vilket skiljer sig mot den värdering som sker i redovisningen hos fastighetsbolagen. Den ändrade metoden för att beräkna verkligt värde har påverkat årets resultat, se vidare not Nettoresultat Onoterade aktier och andelar.

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verkligt värde utifrån balansdagens officiella marknadsnotering (oftast köpkurs) enligt fondens valda indexleverantör. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller som innebär att kassaflöden diskonteras till relevant värderingskurva.

Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt effektivränte- metoden baserat på upplupet anskaffningsvärde. Det upplupna anskaffningsvärdet är det diskonterade nuvärdet av framtida

147

Skr. 2013/14:130

Bilaga 6

betalningar, där diskonteringsräntan utgörs av den effektiva räntan vid anskaffningstidpunkten. Detta innebär att förvärvade över- och undervärden periodiseras under återstående löptid eller till nästa räntejusteringstillfälle och ingår i redovisad ränteintäkt.

Derivatinstrument

För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på noteringar vid årets slut. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå, värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller där indata utgörs av observerbara marknadsdata.

Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen redovisas som tillgångar medan kontrakt med negativt verkligt värde redovisas som skulder. Skillnaden mellan terminskurs och avistakurs för valutaterminer periodiseras linjärt över terminskontraktets löptid och redovisas som ränta.

Återköpstransaktioner

Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld tillgång fortsatt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som skuld. Det sålda värdepappret redovisas som ställd pant inom linjen i balansräkningen. Skillnaden mellan likvid i avistaledet och termins- ledet periodiseras över löptiden och redovisas som ränta.

Värdepapperslån

Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt värde medan erhållen ersättning för utlåningen redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen. Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper kan bestå av värdepapper och/eller kontanter. I de fall Fjärde AP-fonden har rätt att förfoga över erhållen kontantsäkerhet redovisas denna i balansräkningen som en tillgång och en motsvarande skuld. I övriga fall redovisas den erhållna säkerheten inte i balansräkningen utan anges separat underrubriken”Ställdapanter,ansvarsförbindelser ochåtaganden”.Underdennarubrikredovisasävenvärdetav utlånade värdepapper, samt säkerheter för dessa.

Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet

In- och utbetalningar som har skett mot pensionssystemet redovisas direkt mot fondkapitalet.

Provisionskostnader

Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdrags- post under rörelsens intäkter. De utgörs av direkta transaktions- kostnader såsom depåbanksarvoden och fasta arvoden till externa förvaltare samt fasta avgifter för noterade fonder. Prestations- baserade arvoden, som utgår när förvaltare uppnår en avkastning utöver överenskommen nivå där vinstdelning tillämpas, redovisas som avgående post under nettoresultat för aktuellt tillgångsslag i resultaträkningen.

Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar, för vilka återbetalning medges före vinstdelning och där återbetalning bedöms som sannolik, redovisas som anskaffningskostnad och kommer därmed ingå i det orealiserade resultatet. I övriga fall redovisas de som provisionskostnader.

Rörelsens kostnader

Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under rörelsens kostnader. Investeringar i inventarier samt egenutvecklad och förvärvad programvara kostnadsförs i normalfallet löpande.

Årsredovisning 2013 I65

Skatter

Fjärde AP-fonden är befriad från all inkomstskatt vid placeringar i Sverige. Skatt på utdelningar och kupongskatter som påföres i vissa länder nettoredovisas i resultaträkningen under respektive intäktsslag.

Fonden är från och med 2012 registrerad till mervärdesskatt och därmed skatteskyldig till mervärdesskatt för förvärv från utlandet. Fonden har inte rätt att återfå betald mervärdesskatt. Kostnadsförd mervärdesskatt inkluderas i respektive kostnadspost.

Belopp i miljoner kronor (mkr), där inget annat anges.

Not 2. Räntenetto

 

2013

2012

Ränteintäkter

 

 

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

2 421

2 608

Derivatinstrument

1 051

1 744

Övriga ränteintäkter

57

65

Summa ränteintäkter

3 529

4 417

Räntekostnader

 

 

Derivatinstrument

-562

-942

Övriga räntekostnader

0

-8

Summa räntekostnader

-562

-950

Räntenetto

2 967

3 467

Not 3. Nettoresultat, noterade aktier och andelar

 

2013

2012

Resultat noterade aktier och andelar

29 612

13 436

Avgår courtage

-34

-31

Avgår prestationsbaserade arvoden

-58

-6

Nettoresultat, noterade aktier och andelar

29 520

13 399

Not 4. Nettoresultat, onoterade aktier och andelar

 

2013

2012

Realiserat resultat

644

399

Orealiserade värdeförändringar

2 877

827

Avgår prestationsbaserade arvoden

-11

-4

Nettoresultat, onoterade aktier och andelar

3 510

1 222

En metodutveckling för värdering av innehav i onoterade fastighetsbolag har skett i syfte att säkerställa värdering till verkligt värde. Från och med år 2013 värderas därmed uppskjutna skatteskulder till ett värde som används vid fastighetstransaktioner vilket skiljer sig mot den värdering som sker i redovisningen hos fastighetsbolagen. Den ändrade metoden för att beräkna verkligt värde har påverkat 2013 års resultat med 1 063 mkr, varav 853 mkr bedöms hänförligt till tidigare år. Resultateffekten är främst hänförlig till fondens innehav i Vasakronan.

Not 5. Provisionskostnader

 

2013

2012

Externa förvaltningsarvoden, noterade tillgångar

-76

-25

Externa förvaltningsarvoden, onoterade tillgångar

-4

-3

Övriga provisionskostnader, inklusive

 

 

depåbanksarvoden

-10

-11

Provisionskostnader

-90

-39

I provisionskostnader ingår inte prestationsbaserade arvoden. Prestationsbaserade arvoden har under året uppgått till 69 (10) mkr och reducerar nettoresultatet för respektive tillgångsslag. Externa

148

förvaltningsarvoden för onoterade tillgångar redovisas under provisionskostnader i den mån avtalen inte medger återbetalning före vinstdelning i samband med framtida vinstgivande avyttringar. Under året har 60 (56) mkr erlagts i förvaltningsarvode avseende onoterade tillgångar. Av dessa avser 56 (53) mkr avtal som medger återbetalning av erlagda förvaltningsarvoden före vinstdelning vid avyttring. Dessa redovisas som en del av tillgångens anskaffningsvärde.

 

 

 

 

Skr. 2013/14:130

 

 

 

 

Bilaga 6

 

 

 

 

 

Årsredovisning 2013 I65

Not 6. Personal

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2013

 

2012

 

 

Antal anställda

 

Totalt

 

Kvinnor

Totalt

 

Kvinnor

 

 

 

 

Medelantal anställda

54

18

51

15

 

Antal anställda den 31 december

55

20

49

14

 

Antal personer i ledningsgruppen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

den 31 december

5

2

5

2

 

 

Löner

 

 

 

 

 

 

och

 

 

 

 

 

 

arvode

Rörliga

 

Pensions

Sociala

 

Personalkostnader i tkr, 2013

n

ersättningar

 

kostnader

kostnader

Summa

Styrelsens ordförande Monica Caneman

117

-

-

37

154

Övriga styrelseledamöter 1)

507

 

 

 

149

656

Verkställande direktören Mats Andersson 2)

3 098

-

1 787

1 407

6 292

Övrig ledningsgrupp

1 834

-

2 502

1 183

5 519

Vice verkställande direktör och affärschef Magnus Eriksson 3)

Administrativ direktör Agneta Wilhelmson Kåremar 4)

1 397

-

1 402

779

3 578

Chef Affärs- och riskkontroll Nicklas Wikström 5)

1 463

-

617

609

2 689

Chefsjurist Ulrika Malmberg Livijn 6)

1 311

-

780

601

2 692

Övriga anställda 7)

48 653

4 701

16 396

20 467

90 218

Summa

58 380

4 701

23 484

25 233

111 798

Övriga personalkostnader

 

 

 

 

 

3 731

Summa personalkostnader

 

 

 

 

 

115 529

1) Enskilda ledamöters arvode redovisas i fondstyrningsrapporten

 

 

 

 

 

 

2) Varav löneväxling

711

 

 

 

 

 

3) Varav löneväxling

1 485

 

 

 

 

 

4) Varav löneväxling

384

 

 

 

 

 

5) Varav löneväxling

111

 

 

 

 

 

6) Varav löneväxling

254

 

 

 

 

 

7) Varav löneväxling övriga anställda

1 001

 

 

 

 

 

Belopp avseende löneväxling ingår i pensionskostnader

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Löner

 

 

 

 

 

 

och

 

 

 

 

 

 

arvode

Rörliga

 

Pensions

Sociala

 

Personalkostnader i tkr, 2012

n

ersättningar

 

kostnader

kostnader

Summa

Styrelsens ordförande Monica Caneman

117

-

-

37

154

Övriga styrelseledamöter 1)

469

 

 

 

142

611

Verkställande direktören Mats Andersson 2)

3 283

-

1 431

1 379

6 093

Övrig ledningsgrupp

1 531

-

2 430

1 071

5 032

Affärschef Magnus Eriksson 3)

Administrativ direktör Agneta Wilhelmson Kåremar 4)

1 528

-

1 108

749

3 385

Chef Affärs- och riskkontroll Nicklas Wikström 5)

1 352

-

530

553

2 435

Chefsjurist Ulrika Malmberg Livijn 6)

1 354

-

623

577

2 554

Övriga anställda 7, 8)

46 038

3 476

15 882

19 011

84 407

Summa

55 672

3 476

22 004

23 519

104 671

Övriga personalkostnader

 

 

 

 

 

4 664

Summa personalkostnader

 

 

 

 

 

109 335

1) Enskilda ledamöters arvode redovisas i fondstyrningsrapporten

 

 

 

 

 

 

2) Varav löneväxling

355

 

 

 

 

 

3) Varav löneväxling

1 485

 

 

 

 

 

4) Varav löneväxling

352

 

 

 

 

 

5) Varav löneväxling

64

 

 

 

 

 

6) Varav löneväxling

138

 

 

 

 

 

7) Varav löneväxling övriga anställda

1 271

 

 

 

 

 

8) Varav kostnader för personalavveckling övriga anställda

1 325

 

 

 

 

 

Belopp avseende löneväxling ingår i pensionskostnader

 

 

 

 

 

 

149

Skr. 2013/14:130

Bilaga 6

Kostnader för personalavveckling

För 2013 var kostnaden för personalavveckling - (1 325) tkr.

Löner och arvoden

Styrelsearvoden fastställs av regeringen och är oförändrade mot föregående år. Styrelsen fastställer anställningsvillkoren för VD, efter beredning av ersättningsutskottet. Ersättning till VD, ledande befattningshavare och ansvarig för compliance (regelefterlevnad) utgörs av grundlön. En extern konsult gör årligen, på uppdrag av styrelsen och ersättningsutskottet, en utredning av ersättnings- nivåerna för ledande befattningshavare inom fonden och styrelsen kan härigenom konstatera att Fjärde AP-fonden följer regeringens riktlinjer för ledande befattningshavare i AP-fonderna. Läs gärna mer om ersättningar på sidan 50-51 och på www.ap4.se

Rörliga ersättningar

Planen för rörlig ersättning utgör en del av fondens ersättningspolicy och fastställs årligen av styrelsen. Planen omfattar samtliga anställda med anställning över sex månader, förutom VD, ledande befattnings- havare och ansvarig för compliance (regelefterlevnad). Den grund- läggande principen är att rörlig ersättning ska utgå för överavkastning i förhållande till jämförelse- och referensindex, under förutsättning att fonden visar positivt resultat för räkenskapsåret. Maximalt utfall för helårsanställd utgör två månadslöner. För 2013 har kostnadsförts 4 701 (3 476) tkr avseende rörlig ersättning, exklusive sociala avgifter.

Pensioner och liknande förmåner

VD:s anställningsavtal innehåller särskilda bestämmelser om pensionsförmåner och avgångsvederlag. Avtalet innebär pensions- rätt vid 65 år, med en pensionsavsättning på 30 (30) procent av lönen. För VD gäller en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader. Vid uppsägning som är påkallad av fonden har VD dessutom rätt till avgångsvederlag motsvarande 18 månadslöner. Avgångsvederlaget utbetalas månadsvis och avräknas mot annan inkomst av lön, uppdrag eller egen verksamhet.

Övriga i ledningsgruppen samt övriga anställda har individuella anställningsavtal där uppsägningstiden är enligt gällande kollektivavtal mellan BAO och SACO. Pensionsrätten är antingen förmånsbestämd enligt gällande kollektivavtal mellan BAO och SACO eller premiebestämd enligt fondens pensionspolicy som innebär en pensionspremie om 30 procent på lönedelar över 7,5 inkomst- basbelopp.

Alla anställda har rätt att göra löneväxling av bruttolön mot pensionspremie. Pensionspremieinbetalningen uppräknas då med 5,8 procent som motsvarar skillnaden mellan fondens kostnad för löneskatt och sociala avgifter. Förfarandet är kostnadsneutralt för fonden.

Samtliga anställda har en sjukvårdsförsäkring. VD och anställda före 1 januari 2007 har förutom ersättning enligt kollektivavtalet en sjuklöneförsäkring som innebär att vid sjukdom längre än 3 månader utgår ersättningen med 90 procent på lönedelar under 20 basbelopp och 80 procent på lönedelar över 20 basbelopp. Maxbeloppet är 40 basbelopp. Det utbetalda beloppet minskas med vad som utbetalas från Försäkringskassan, SPP och eventuella andra försäkringar.

Årsredovisning 2013 I67

Övriga förmåner

Alla anställda har möjlighet att teckna förmånsbeskattade gruppliv- försäkringar. Fonden har också fyra parkeringsplatser som de anställda kan använda och som de då förmånsbeskattas för.

Not 7. Övriga administrationskostnader

 

2013

2012

Lokalkostnader

12

11

Informations- och IT-kostnader

40

35

Köpta tjänster

11

17

Övriga administrationskostnader

8

7

Summa övriga administrationskostnader

71

70

I posten köpta tjänster ingår ersättning till revisionsbolag med:

 

Revisionsuppdrag, Ernst & Young

0,8

1,1

Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget,

 

 

Ernst & Young

0,3

0,1

Summa ersättning till revisionsbolag

1,1

1,2

Not 8. Aktier och andelar, noterade

 

2013-12-31

2012-12-31

 

Verkligt värde

Verkligt värde

Svenska aktier

48 785

40 921

Utländska aktier

77 674

63 784

Andelar i svenska fonder

3 272

1 750

Andelar i utländska fonder

20 442

11 519

Summa aktier och andelar, noterade

150 173

117 974

Omfattningen av utlåning av värdepapper samt erhållna säkerheter för dessa framgår av not 17.

Fullständig aktiespecifikation återfinns på www.ap4.se.

150

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skr. 2013/14:130

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bilaga 6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Årsredovisning 2013 I68

 

Not 8. Forts aktier och andelar, noterade

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fem största innehaven i svenska respektive utländska aktier, 2013-12-31

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Antal

 

 

 

Verkligt

 

 

 

 

 

Ägarandel i %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

aktier

 

 

 

värde

 

 

 

 

kapital

 

 

röster

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hennes & Mauritz

15 128 116

 

 

4 481

 

 

0,9%

 

 

0,4%

 

 

 

Nordea

42 244 216

 

 

3 660

 

 

1,0%

 

 

1,0%

 

 

 

Atlas Copco

13 503 833

 

 

2 329

 

 

1,1%

 

 

1,0%

 

 

 

Ericsson

29 318 157

 

 

2 299

 

 

0,9%

 

 

0,6%

 

 

 

TeliaSonera

41 227 869

 

 

2 208

 

 

1,0%

 

 

1,0%

 

 

 

Apple

 

 

 

 

 

326 289

 

 

1 176

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Exxon Mobil Corp

 

 

 

 

 

1 577 709

 

 

1 025

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Google

 

 

 

 

 

97 659

 

 

 

703

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nestlé

 

 

 

 

 

1 468 079

 

 

 

692

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Microsoft

 

 

 

 

 

2 852 438

 

 

 

686

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fem största innehaven i svenska respektive utländska aktier, 2012-12-31

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Antal

Verkligt

 

 

 

 

Ägarandel i %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

aktier

 

 

värde

 

 

 

kapital

 

 

röster

 

 

 

Hennes & Mauritz

 

 

 

 

 

15 837 655

 

3 556

 

 

1,0 %

 

 

0,5 %

 

 

 

Nordea

 

 

 

 

 

44 735 773

 

2 778

 

 

1,1 %

 

 

1,1 %

 

 

 

Atlas Copco

 

 

 

 

 

13 719 525

 

2 353

 

 

1,1 %

 

 

1,1 %

 

 

 

Ericsson

 

 

 

 

 

32 636 749

 

2 124

 

 

1,0 %

 

 

0,7 %

 

 

 

Volvo

 

 

 

 

 

23 772 521

 

2 118

 

 

1,1 %

 

 

1,7 %

 

 

 

Apple

 

 

 

 

 

350 372

 

1 215

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Exxon Mobil Corp

 

 

 

 

 

1 724 588

 

 

971

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Royal Dutch Shell

 

 

 

 

 

2 864 571

 

 

649

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nestlé

 

 

 

 

 

1 455 697

 

 

617

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

HSBC Holdings

 

 

 

 

 

8 270 731

 

 

566

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Not 9. Aktier och andelar, onoterade

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2013-12-31

 

 

2012-12-31

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Verkligt värde

 

Verkligt värde

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Aktier i svenska intresseföretag

 

 

 

 

 

8 986

 

 

 

6 161

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Aktier i utländska intresseföretag

 

 

 

 

 

269

 

 

 

99

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Aktier & andelar i övriga svenska onoterade företag

1 370

 

 

 

814

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Aktier & andelar i övriga utländska onoterade företag

3 157

 

 

 

2 889

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa aktier och andelar, onoterade

 

 

 

 

 

13 782

 

 

 

9 963

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

En metodutveckling för värdering av innehav i onoterade fastighetsbolag har skett under år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2013 i syfte att säkerställa värdering till verkligt värde. Den ändrade metoden för att beräkna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

verkligt värde har påverkat 2013 års resultat med 1 063 mkr, varav 853 mkr bedöms

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

hänförligt till tidigare år. Resultateffekten är främst hänförlig till fondens innehav i Vasakronan

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Holding AB. Se vidare not 4.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Organisations-

 

 

 

 

 

Antal

Ägarandel i %

 

Verkligt

 

Eget

 

 

 

 

Aktier i intresseföretag, 2013-12-31

 

 

 

nummer

 

Säte

aktier

kapital

röster

 

värde

 

kapital

Resultat

 

 

Aktier i svenska intresseföretag:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vasakronan Holding AB

556650-4196

 

Stockholm

1 000 000

25

25

7 010

24 357

3 844

 

 

 

Rikshem Intressenter AB

556806-2466

 

Stockholm

250

50

50

1 976

3 666

1 445

 

 

 

Summa aktier i svenska intresseföretag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8 986

 

 

 

 

 

 

Aktier i utländska intresseföretag:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ASE Holdings S.à.r.l.

 

 

 

 

 

 

Luxemburg

37 780

38

33

269

 

Ej publikt

Ej publikt

 

Summa aktier i utländska intresseföretag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

269

 

 

 

 

 

151

Skr. 2013/14:130

Bilaga 6

Årsredovisning 2013 I69

Not 9. Forts aktier och andelar, onoterade

 

 

Organisations-

 

 

Ägarandel i %

 

Anskaffnings-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga innehav, 2013-12-31

 

nummer

Säte

Antal aktier

kapital

röster

 

värde

Fem största innehaven i övriga aktier & andelar, svenska

 

 

 

 

 

 

onoterade bolag 1)

 

 

 

 

 

 

 

 

PCP Debenture IIB

556805-6310

Stockholm

 

48

-

 

703

Hemfosa Fastigheter AB (namnändrat fr

 

 

 

 

 

 

 

 

Hemfosa Holding AB, före detta Hemfosa

 

 

 

 

 

 

 

 

Fastigheter AB samt Hemfosa Tetis AB)

556917-4377

Stockholm

3 846 677

15

15

 

390

Priveq Investment Fund III KB

969704-1524

Stockholm

 

31

31

 

139

HealthCap Annex Fund I - II KB

969690-2049

Stockholm

 

20

20

 

77

Accent Equity 2003 KB

969694-7739

Stockholm

 

19

19

 

63

Fem största innehaven i övriga aktier & andelar, utländska

 

 

 

 

 

 

onoterade bolag 1)

 

 

 

 

 

 

 

 

EQT IV (No 1) LP

 

 

Guernsey

 

4

 

 

511

EQT V (No 1) LP

 

 

Guernsey

 

2

 

 

347

Private Equity Multi-Strategy (AP) Offshore L.P. (namnändrat

 

 

 

 

 

 

fr Goldman Sachs Multi-strategy Fund Offshore LP)

Caymanöarna

 

95

 

 

313

TMAM-GO Japan Engagement Fund LP

 

 

Storbritannien

 

49

 

 

291

EQT Infrastructure (No 1) LP

 

 

Guernsey

 

3

 

 

218

1) Avser AP4:s innehav i kommanditbolagsstrukturer och andra liknande strukturer där AP4 inte har ett väsentligt inflytande.

 

Organisations-

 

 

Antal

 

 

Ägarandel i %

 

 

Verkligt

 

Eget

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Aktier i intresseföretag, 2012-12-31

nummer

 

Säte

aktier

 

 

kapital

röster

 

 

värde

 

kapital

 

Resultat

Aktier i svenska intresseföretag:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vasakronan Holding AB

556650-4196

Stockholm

1 000 000

25

25

5 131

20 518

3 018

Rikshem Intressenter AB 1)

556806-2466

Stockholm

250

50

50

1 030

2 214

291

Summa aktier i svenska intresseföretag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6 161

 

 

 

Aktier i utländska intresseföretag:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ASE Holdings S.à.r.l.

 

 

Luxemburg

37 780

38

38

99

Ej publikt

Ej publikt

Summa aktier i utländska intresseföretag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

99

 

 

 

1) Rikshem Intressenter AB har gått över till IFRS under 2013 varvid företagets egna kapital och resultat för 2012 har omräknats.

 

 

 

Organisations-

 

 

 

 

 

 

Ägarandel i %

 

Anskaffnings-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga innehav, 2012-12-31

 

nummer

 

 

 

Säte

 

Antal aktier

 

kapital

 

röster

 

värde

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fem största innehaven i övriga aktier & andelar, svenska

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

onoterade bolag 1)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Priveq Investment Fund III KB

969704-1524

 

 

Stockholm

 

31

31

159

 

 

Brainheart Capital KB

969674-4102

 

 

Stockholm

 

21

21

103

 

 

HealthCap Annex Fund I - II KB

969690-2049

 

 

Stockholm

 

20

20

77

 

 

Accent Equity 2003 KB

969694-7739

 

 

Stockholm

 

19

19

61

 

 

HealthCap III Sidefund KB

969699-4830

 

 

Stockholm

 

20

20

43

 

 

Fem största innehaven i övriga aktier & andelar, utländska

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

onoterade bolag 1)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

EQT IV (No 1) LP

 

 

 

 

 

Guernsey

 

4

 

 

648

 

 

EQT V (No 1) LP

 

 

 

 

 

Guernsey

 

2

 

 

401

 

 

Goldman Sachs Multi-strategy Fund Offshore LP

Caymanöarna

 

95

 

365

 

 

TMAM-GO Japan Engagement Fund LP

 

 

 

 

Storbritannien

 

48

 

241

 

 

EQT Infrastructure (No 1) LP

 

 

 

 

 

Guernsey

 

3

 

 

214

 

1) Avser AP4:s innehav i kommanditbolagsstrukturer och andra liknande strukturer där AP4 inte har ett väsentligt inflytande.

Fullständig aktiespecifikation återfinns på www.ap4.se.

152

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skr. 2013/14:130

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bilaga 6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Årsredovisning 2013 I70

Not 10. Obligationer och andra räntebärande tillgångar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2013-12-31

2012-12-31

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Verkligt

Verkligt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

värde

värde

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fördelning per emittentkategori

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Svenska staten

7 613

6 844

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Svenska kommuner

543

560

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Svenska bostadsinstitut

21 234

18 700

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga svenska finansiella företag

9 526

11 738

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Svenska icke-finansiella företag

6 149

6 623

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utländska stater

18 325

19 961

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga utländska emittenter

23 864

22 104

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa räntebärande tillgångar

87 254

86 530

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fördelning per instrumenttyp

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Obligationer

79 185

80 670

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Statsskuldväxlar

530

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förlagslån

2194

623

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Onoterade reverslån

3 000

3 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Onoterade aktieägarlån

2 345

2 237

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa räntebärande tillgångar

87 254

86 530

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Omfattningen av utlåning av värdepapper samt erhållna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

säkerheter för dessa framgår av not 17.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Not 11. Derivatinstrument

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2013-12-31

 

 

 

 

2012-12-31

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nominella

Verkligt värde

 

Nominella

 

Verkligt värde

 

 

 

 

 

belopp

 

Positivt

 

Negativt

 

 

belopp

 

 

Positivt

 

Negativt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Aktierelaterade instrument:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Optioner, innehavda

 

 

3 957

3 957

-

9 850

9 850

-

 

Optioner, utställda

 

 

2

-

2

-

-

-

 

Terminer

 

 

15 149

-

-

11 716

-

-

 

Summa aktierelaterade instrument

 

 

19 108

3 957

2

21 566

9 850

-

 

varav clearat

 

 

15 149

-

-

11 716

-

-

 

Ränterelaterade instrument:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

FRA / Terminer

 

 

447 980

-

-

25 852

-

-

 

Swappar

 

 

21 992

91

229

15 836

70

121

 

Summa ränterelaterade instrument

 

 

469 972

91

229

41 688

70

121

 

varav clearat

 

 

447 980

-

-

25 852

-

-

 

Valutarelaterade instrument:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Optioner

 

 

90 789

864

833

52 759

95

65

 

Terminer

 

 

109 635

1 273

691

143 327

2 854

1 019

 

Summa valutarelaterade instrument

 

 

200 424

2 137

1 524

196 086

2 949

1 084

 

 

Summa derivatinstrument

 

 

689 504

6 185

1 755

259 340

12 869

 

1 205

 

varav clearat

 

 

463 129

-

-

37 568

-

-

 

Angående derivatinstrumentens användningsområden och riskhantering, se not 20 Risker, sidan 74.

153

Skr. 2013/14:130

Bilaga 6

Löptidsanalys per 2013-12-31

Merparten av fondens derivat har en löptid kortare än ett år. Endast ett antal valutaoptioner och credit default swaps har en längre löptid och av dessa är det 40 (6) kontrakt som har ett negativt verkligt värde. Dessa redovisas i tabellerna nedan.

Utställda valutaoptioner 2013-12-31

 

Valutapar

 

Tid till förfall (år)

 

 

Verkligt värde (mkr)

 

 

 

 

 

 

USD/JPY

1,2

-138

USD/JPY

1,2

-52

USD/JPY

1,9

-28

USD/JPY

2,7

-27

USD/JPY

1,2

-20

USD/JPY

1,2

-19

EUR/USD

1,2

-16

EUR/USD

1,2

-16

USD/JPY

2,3

-15

USD/JPY

2,3

-15

USD/JPY

1,2

-9

USD/JPY

1,9

-6

EUR/SEK

1,1

-1

USD/JPY

1,2

-1

EUR/USD

1,2

0

EUR/USD

1,2

0

EUR/USD

1,2

0

EUR/USD

1,2

0

EUR/USD

1,2

0

 

Summa

 

 

 

 

-363

 

Credit Default Swaps 2013-12-31

 

 

 

 

Valutapar

 

Tid till förfall (år)

 

 

Verkligt värde (mkr)

 

CDS Index

2,5

-24

CDS Index

2,5

-24

CDS Index

5,0

-23

CDS Index

5,0

-23

CDS Index

5,0

-19

CDS Index

5,0

-17

CDS Index

5,0

-17

CDS Index

5,0

-17

CDS Index

2,0

-14

CDS Index

5,0

-13

CDS Index

7,6

-10

CDS Index

7,6

-10

CDS Single

3,3

-6

CDS Single

3,5

-3

CDS Single

3,3

-3

CDS Single

5,0

-2

CDS Single

5,0

-1

CDS Single

1,5

0

CDS Single

5,0

0

CDS Single

4,3

0

CDS Single

4,7

0

 

Summa

 

 

 

 

-228

 

Årsredovisning 2013 I71

Utställda valutaoptioner 2012-12-31

Valutapar

Tid till förfall (år)

Verkligt värde mkr

AUD/USD

1,1

-1

USD/JPY

1,9

-3

USD/JPY

2,2

-3

USD/JPY

1,9

-5

USD/JPY

1,9

-5

USD/JPY

2,2

-9

Summa

 

-26

Not 12. Övriga tillgångar

 

 

2013-12-31

2012-12-31

 

Fordringar, sålda ej likviderade

 

 

 

 

tillgångar

165

330

 

Övriga tillgångar

2

2

 

Summa övriga tillgångar

167

332

 

Not 13. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

 

 

2013-12-31

2012-12-31

 

Upplupna ränteintäkter

1 588

1 876

 

Upplupna utdelningar och restitutioner

124

102

 

Övriga förutbetalda kostnader och

 

 

 

 

upplupna intäkter

7

8

 

Summa förutbetalda kostnader och

 

 

 

 

upplupna intäkter

 

1 719

1 986

 

Not 14. Övriga skulder

 

 

 

 

 

2013-12-31

2012-12-31

 

Leverantörsskulder

7

9

 

Skulder, köpta ej likviderade tillgångar

25

124

 

Övriga skulder

6

5

 

Summa övriga skulder

38

138

Samtliga skulder har en löptid understigande ett år.

Not 15. Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader

 

2013-12-31

2012-12-31

 

Upplupna räntekostnader

34

112

 

Upplupna personalkostnader

14

13

Upplupna externa förvaltningsarvoden

27

18

Övriga upplupna kostnader

6

4

Summa förutbetalda intäkter och upplupna

 

 

 

kostnader

 

81

147

 

Samtliga förutbetalda intäkter och upplupna kostnader har en löptid understigande ett år.

154

Skr. 2013/14:130

Bilaga 6

Årsredovisning 2013 I72

Not 16. Fondkapital

2013-12-31 2012-12-31

Ingående fondkapital

229 631

209 999

Nettobetalningar mot pensionssystemet:

 

 

 

Inbetalda pensionsavgifter

56 839

55 441

Utbetalda pensionsmedel till

 

 

 

Pensionsmyndigheten

-63 490

-59 005

Överflyttning av pensionsrätter till EG

-2

-5

Reglering av pensionsrätt

3

1

Administrationsersättning till

 

 

 

Pensionsmyndigheten

-230

-220

Summa nettoutbetalningar till pensionssystemet

 

-6 880

-3 788

Årets resultat

 

36 997

23 420

Utgående fondkapital

 

259 748

229 631

Not 17. Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden

2013-12-31 2012-12-31

Övriga ställda panter och jämförliga säkerheter:

 

Utlånade värdepapper mot erhållen

 

 

säkerhet i form av värdepapper 1)

13 277

16 786

Ställda säkerheter avseende börsclearade

 

 

derivatavtal

1 419

1 550

Ställda säkerheter avseende OTC-

 

 

derivatavtal 2)

1 060

69

Åtaganden:

 

 

Investeringsåtaganden om framtida

 

 

betalningar för alternativa och strategiska

 

 

investeringar

4 042

4 602

Teckningsåtagande, se not 18

3 500

-

1)Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper uppgår till 13 882 (17 588) mkr.

2)Erhållna säkerheter avseende OTC-derivatavtal uppgår till 4 419 (12 426) mkr.

Not 18. Närstående

Rikshem Intressenter AB som ägs till 50 procent av AP4 och Vasakronan Holding AB som ägs till 25 procent av AP4, har mottagit aktieägartillskott och aktieägarlån.

 

2013-12-31

2012-12-31

Rikshem Intressenter AB

 

 

Aktieägartillskott

1 976

1 030

Ägarlån

1 419

1 419

Summa

3 395

2 449

Vasakronan Holding AB

 

 

Aktieägartillskott

6 910

5 031

Ägarlån

3 000

3 000

Summa

9 910

8 031

 

 

 

 

2013

2012

Ränteintäkter

 

 

Rikshem Intressenter AB

99

93

Vasakronan Holding AB

244

294

AP4 hyr sina lokaler från Vasakronan Holding AB till marknadsmässiga villkor. Hyreskostnaderna uppgår till 11 (11) mkr. AP4 har åtagit sig att på Rikshems begäran köpa företagscertifikat i bolaget med upp till ett vid var tid högsta sammanlagda likvidbelopp om 3 500 mkr.

Avseende löner och ersättningar till styrelse och ledande befattningshavare, se not 6.

155

Skr. 2013/14:130

Bilaga 6

Årsredovisning 2013 I73

Not 19. Finansiella instrument, pris- och värderingshierarki

 

 

 

2013-12-31

 

 

Verkligt värde, Mkr

 

Nivå 1

Nivå 2

Nivå 3

Totalt

Finansiella tillgångar

 

 

 

 

 

Aktier och andelar, noterade

148 772

1 401

-

150 173

Aktier och andelar, onoterade

-

-

13 782

13 782

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

81 252

291

5 711

87 254

Derivatinstrument

4 001

2 185

-

6 185

Summa finansiella tillgångar

234 024

3 877

19 493

257 395

Finansiella skulder

 

 

 

 

 

Derivatinstrument

-217

-1 538

-

-1 755

Summa finansiella skulder

-217

-1 538

-

-1 755

Netto finansiella tillgångar och skulder 1)

 

233 807

2 339

19 493

255 640

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2012-12-31

 

 

Verkligt värde, Mkr

 

Nivå 1

Nivå 2

Nivå 3

Totalt

Finansiella tillgångar

 

 

 

 

 

Aktier och andelar, noterade

117 974

-

-

117 974

Aktier och andelar, onoterade

-

-

9 963

9 963

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

81 281

11

5 237

86 530

Derivatinstrument

9 897

2 972

-

12 869

Summa finansiella tillgångar

209 153

2 982

15 201

227 336

Finansiella skulder

 

 

 

 

 

Derivatinstrument

-106

-1 099

-

-1 205

Summa finansiella skulder

-106

-1 099

-

-1 205

Netto finansiella tillgångar och skulder 1)

 

209 047

1 883

15 201

226 131

1)Totalbeloppen skiljer sig från balansräkningen då tabellen inte inkluderar upplupen ränta och kassamedel.

Nivå 1. Instrument med publicerade prisnoteringar

Finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad. Marknaden bedöms aktiv om det finns noterade priser som regelbundet uppdateras och om dessa priser används okorrigerat för avslut på marknaden. Här återfinns mer än 90 procent av fondens placeringstillgångar inom tillgångsslagen aktier, obligationer och derivat.

Nivå 2. Värderingstekniker baserade på observerbara marknadsdata

För finansiella instrument som handlas på en marknad som inte är aktiv och där regelbundna uppdateringar av noterade priser saknas fastställs värdering utifrån värderingstekniker. Dessa instrument klassas till nivå 2. I denna kategori återfinns hos AP4 främst OTC-derivat såsom valutaterminer och ränteswappar, men även marknadsnoterade ränteinstrument och fonder, innehållande ränterelaterade instrument, med låg likviditet. Dessa värderas med hjälp av diskonteringskurvor som indirekt baseras på observerbar likvid indata vilken interpoleras eller extrapoleras för att beräkna ej observerbara räntor. Indata till dessa räntor som används för att diskontera instrumentets framtida kassaflöden för värdering är likvid och observerbar vilket dock inte gäller för räntorna. Därför klassificeras dessa instrument till nivå 2.

Nivå 3. Värderingstekniker baserade på icke observerbara marknadsdata

Finansiella instrument som saknar aktiv marknad och där indata till värdering inte är observerbar klassificeras till nivå 3. Här återfinns i huvudsak onoterade aktier och ägarlån i direktägda fastighetsbolag samt onoterade aktier i riskkapitalbolag. För riskkapitalbolag används främst IPEV:s principer som ramverk vilket innefattar ett flertal värderingsmetoder såsom värdering baserat på faktiska transak- tioner, multipelvärdering substansvärdering och diskonterat kassa- flöde. För innehav i direktägda fastighetsbolag används främst principerna från IPD Svenskt Fastighetsindex som ramverk där två grundmetoder är rådande. Dessa är ortsprismetod och indirekt

avkastningsmetod (nuvärdesmetod). Ortsprismetoden innebär att fastighetsinnehav jämförs med liknande objekt som sålts på öppen marknad medan indirekt avkastningsmetod innebär att framtida prognostiserade kassaflöden diskonteras.

Känslighetsanalys

Enligt IFRS ska en känslighetsanalys presenteras med hjälp av en alternativ värdering för tillgångar som återfinns under Nivå 3. Ur ett värderingstekniskt perspektiv är en alternativ värdering av dessa tillgångar förenad med stora svårigheter. Generellt kan sägas att för onoterade fastigheter är direktavkastningskravet av central vikt, men även antaganden kring faktorer som vakanser, driftskostnader, marknads- och vinsttillväxt har stor betydelse. För riskkapitalbolag är vinsttillväxt och börsens multipelvärdering av betydelse. Värderingarna i nivå 3 innehåller normalt en fördröjning som i positivt trendande marknad innebär en försiktig värdering.

En känslighetsanalys för AP4:s största fastighetsinnehav, Vasakronan, med ett aktievärde på 7 mdkr, det vill säga drygt 50 procent av onoterade aktier inom nivå 3, har tagits fram av fastighetsbolaget. Enligt analysen skulle en förändring av direktavkastningskravet med +/- 0,25 procentenheter förändra värdet på aktieinnehavet i fastighetsbolaget med cirka -/+ 0,6 mdkr.

Övriga innehav under Aktier och andelar, onoterade, innefattar i huvudsak onoterade aktier i fastighetsbolaget Rikshem, samt onoterade aktier i riskkapitalbolag. För Rikshem saknar AP4 underlag för en känslighetsanalys, men då värdet av denna investering uppgår till drygt en procent av tillgångarna bedöms en alternativ värdering inte påverka resultatet signifikant. För AP4:s investeringar i riskkapitalbolag är bedömningen att en känslighetsanalys, som utgår från att en börsförändring reflekteras i en motsvarande värdeförändring i risk- kapitalbolagens värde ger ett rimligt resultat. En värdeförändring på börsen (MSCI World) om +/- 10 procentenheter skulle motsvara en värdeförändring i AP4:s innehav av riskkapitalfonder om ca +/- 0,3 mdkr.

156

2 223
Aktier och andelar onoterade
8 100
771
1 393 -301 9 963 609
26
Obligationer och andra räntebärande instrument

Förändringar i nivå 3

Obligationer och andra

Aktier och

räntebärande instrument

andelar

 

 

onoterade

Ingående balans 2013-01-01 1)

5 588

9 963

Realiserade och orealiserade vinster (+) eller förluster (-) i resultaträkningen 2)

26

2 797

Köp

795

1 634

Försäljning

-697

-613

Utgående balans 2013-12-31

5 711

13 782

1) Ingående balans för obligationer och andra räntebärande instrument har justerats på grund av en omklassificering av två innehav från nivå 1 till nivå 3.

2) Varav orealiserat resultat

Skr. 2013/14:130

Bilaga 6

Årsredovisning 2013 I74

Förändringar mellan nivåerna under 2013

Innehav i fyra olika fonder med ett sammanlagt marknadsvärde per 2012-12-31 på cirka 1 miljard har flyttats från "Aktier och andelar, noterade" nivå 1 till nivå 2. Två obligationsinnehav med ett sammanlagt marknadsvärde per 2012-12-31 på knappt 0,4 miljarder har flyttats från "Obligationer och räntebärande tillgångar”nivå 1 till nivå 3.

Ingående balans 2012-01-01

5 544

 

Realiserade och orealiserade vinster (+) eller förluster (-) i resultaträkningen 3)

-2

 

Köp

335

 

Försäljning

-639

 

Utgående balans 2012-12-31

5 237

 

3) Varav orealiserat resultat

-2

 

Not 20. Risker

Marknadsrisker

Se sidan 45-47 för närmare beskrivning av fondens riskhantering.

Marknadsrisk utgörs av risken för att värdet av ett instrument

Verksamhetens risker

påverkas negativt på grund av variationer i aktiekurser, valutakurser

eller marknadsräntor. Då fondens innehav i huvudsak består av

Nedan följer en beskrivning av verksamhetens huvudsakliga risker

noterade instrument med daglig prissättning på likvida marknader

som utgörs av finansiella och operativa risker.

finns goda möjligheter att löpande mäta och rapportera

 

marknadsrisker genom både prognostiserade och realiserade risktal.

Operativa risker

Fonden har som mål att hålla en hög andel noterade aktier och

Med operativ risk menas "risken för förluster till följd av icke

räntebärande instrument.

 

 

ändamålsenliga eller misslyckade processer, mänskliga fel, felaktiga

Aktieprisrisk

system eller externa händelser". Definitionen inkluderar legal risk.

Med aktieprisrisk avses förväntad variation i marknadsvärdet hos

 

AP4:s samtliga enheter ansvarar för att i den dagliga verksamheten

aktier. Aktieprisrisk hanteras genom diversifiering över regioner,

leva upp till de krav som ställs på god intern kontroll samt att avsätta

länder och sektorer.

tillräckliga resurser för detta. Detta omfattar bl.a. kontroll av

Ränterisk

efterlevnad av samtliga regelverk som gäller för fonden. Det åligger

Endast fondens räntebärande tillgångar ingår vid mätning av

även var och en inom fondens organisation att fullgöra sina

ränterisk som avser förväntad variation i marknadsvärdet på fondens

arbetsuppgifter i linje med mål och verksamhetsplaner samt inom

räntebärande tillgångar orsakad av nominella ränterörelser på

ramen för externa och interna restriktioner.

räntemarknaderna. Fonden hanterar ränterisk genom diversifiering

 

Compliancefunktionen ansvarar för att bevaka de operativa riskerna i

över olika regioner och räntekurvor samt begränsning av

placeringsverksamheten samt att i övrigt säkerställa att regler

durationsavvikelsen mellan den taktiska och strategiska

avseende dessa risker efterlevs. Operativa risker utvärderas specifikt i

förvaltningen.

samband med implementering av nya produkter,

Valutarisk

systemförändringar och organisationsförändringar.

 

Valutarisk uppstår i samband med investeringar noterade i utländsk

AP4:s juristenhet ansvarar bland annat för legala riskaspekter i avtal

valuta. Lagen om allmänna fonder begränsar den totala

och liknande.

valutaexponeringen i fonden till maximalt 40 procentenheter. AP4:s

Finansiella risker

placeringspolicy fastställer slutlig valutaexponering för varje större

valuta i normalportföljen.

De finansiella riskerna, där främst marknads-, kredit- och

Placeringstillgångarnas risk

likviditetsrisker ingår, följs upp och kontrolleras i en oberoende

Ett sätt att beräkna finansiella risker är genom riskmåttet Value at

enhet, Affärs- och riskkontroll, som rapporterar direkt till VD och

Risk (VaR). Value at Risk definieras som den maximala förlust, som

styrelse. Förvaltningens målsättning är att endast ta positioner som

kan uppstå med en given sannolikhet under en given tidsperiod. I

förväntas generera god avkastning inom fastställda riskmandat.

tabellen nedan används en analytisk faktormodell för tidsperioden

Därför bör de huvudsakliga risker som fonden exponerar sig mot

10 dagar och konfidensgraden 95 procent.

bestå av transparenta finansiella risker och då främst marknadsrisker

 

 

där det finns goda möjligheter för riskpremier att prognostiseras.

 

 

157

Skr. 2013/14:130

Bilaga 6

Årsredovisning 2013 I75

Placeringstillgångarnas risk 2013-12-31

 

2013-12-31

 

 

 

 

2012-12-31

 

 

 

 

 

 

 

 

Volatilitet

 

VaR

 

VaR,

 

 

 

 

VaR

 

 

VaR,

 

 

 

 

 

 

 

 

ex-ante

%

Aktiv risk

Innehavs-

 

ex-ante

 

 

Volatilitet

 

Innehavs-

 

 

Innehavsperiod

 

12 mån

%

period

 

Innehavsperiod

 

 

% 12 mån

Aktiv risk%

period

 

Förvaltningsenhet 1)

10 dagar

 

portfölj

12 mån

1dag 6)

 

10 dagar

 

 

portfölj

12 mån

1dag 6)

 

Globala aktier

4 076

9,4

0,2

851

4 657

 

10,8

0,2

 

 

Svenska aktier

1 628

12,6

0,2

401

2 331

 

18,4

0,3

 

 

Räntebärande

648

2,3

0,5

197

720

 

2,6

0,9

 

 

Aktieindex 2)

47

0,0

0,0

0

16

 

0,0

0,0

 

 

Aktiv valutaförvaltning 2)

0

0,1

0,1

12

7

 

0,1

0,1

 

 

S:a taktiskt förvaltade tillgångar

6 450

6,0

0,2

1 195

6 517

 

6,7

0,4

 

 

Fastigheter 3)

712

 

 

 

190

694

 

 

 

 

 

Svenska strategiska aktier 3)

941

 

 

 

192

408

 

 

 

 

 

Hållbarhet 3)

331

 

 

 

94

-

 

 

 

 

 

Övriga strategiska investeringar 3)

589

 

 

 

148

279

 

 

 

 

 

Implementering av strategisk portfölj 4)

2 249

 

 

 

730

129

 

 

 

 

 

S:a strategiskt förvaltade tillgångar

2 610

 

 

 

949

1 286

 

 

 

 

 

Diversifieringseffekt 5)

-3 696

 

 

 

-1 095

-1 721

 

 

 

 

 

Summa placeringstillgångar

7 525

 

 

 

1 721

 

7 521

 

 

 

 

1 510

 

1)Samtliga förvaltningsenheter utvärderas 100 procent valutasäkrade med undantag för Implementering av strategisk förvaltning samt Aktiv valutaförvaltning där fondens aktiva taktiska valutaförvaltning redovisas.

2)Totala placeringstillgångar som bas.

3)Fondens strategiska investeringar, fastigheter, svenska strategiska aktier, hållbarhet samt övriga strategiska investeringar saknar delvis marknadsnoteringar av tillgångspriser med god periodicitet. Fonden har därför valt att använda noterade värdepapper och index som approximationer för dessa innehav vid prognostisering av risken i Barra, enligt följande. För fastighetsinnehaven används svenska noterade fastighetsaktier. För små- och medelstora bolag, som ingår i svenska strategiska aktier, används ett svenskt småbolagsindex. För tillgångar inom hållbarhet används en kombination av ett japanskt aktieindex, ett svenskt småbolagsindex, ett aktieindex för USA samt ett aktieindex för tillväxtmarknader. Slutligen för övriga strategiska tillgångar har en kombination av ett europeiskt aktieindex, ett europeiskt högränteindex och ett aktieindex för tillväxtmarknader använts.

4)Strategisk tillgångsallokering, strategisk valutaexponering samt kassa.

5)Förvaltningsenheternas redovisade risker avser förvaltningsenheterna enskilt inklusive diversifieringseffekter inom förvaltningsenheten. Riskerna kan inte summeras på grund av diversifieringseffekter, som uppstår eftersom korrelationer mellan förvaltningsenheterna inte är perfekta.

6)För att möjliggöra jämförelse med Första, Andra och Tredje AP-fonden har fonden även skattat VaR utifrån en endags innehavsperiod, 95 procents konfidensnivå samt en datalängd om ett år där observationerna ges lika vikt. Här har en simuleringsmetod med historisk avkastningsfördelning använts för beräkningen.

Valutaexponering

Fonden valutasäkrar hela innehavet av utländska räntebärande tillgångar samt delar av det utländska aktieinnehavet med hjälp av valutaderivat. Fondens valutaexponering var vid årets utgång 28,6 (27,7) procent. I nedanstående tabell presenteras fondens valutaexponering.

Valutaexponering

2013-12-31

USD

EUR

GBP

 

JPY

Övriga

Summa

Aktier och andelar

61 372

17 594

8 673

8 376

9 697

105 712

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

24 184

14 046

7 062

0

0

45 292

Derivatinstrument, exkl valutaderivat

-99

-31

0

2

0

-127

Övriga fordringar och skulder, netto

992

492

225

186

276

2 171

Valutaderivat

-34 027

-23 416

-7 584

-3 410

-10 238

-78 675

Valutaexponering, netto

52 422

8 685

8 376

 

5 154

-265

74 373

 

 

 

 

 

 

 

 

2012-12-31

USD

EUR

GBP

 

JPY

Övriga

Summa

Aktier och andelar

51 946

13 690

7 250

6 543

9 011

88 440

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

23 327

12 315

10 053

0

0

45 695

Derivatinstrument, exkl valutaderivat

-25

-29

0

0

0

-53

Övriga fordringar och skulder, netto

525

330

42

57

591

1 546

Valutaderivat

-32 889

-16 666

-10 475

-5 038

-6 850

-71 918

Valutaexponering, netto

42 885

9 640

6 870

 

1 562

2 751

63 709

158

Kreditrisker

Med kreditrisk avses risken att en emittent eller motpart inte kan fullgöra sina betalningsförpliktelser.

Kreditexponering avser det värde som, genom avtal med motpart eller emittent, är utsatt för kreditrisk, d v s kreditexponering omfattar både emittent- och motpartsexponering.

Den totala kreditrisken begränsas genom val av ränteindex i normalportföljen och limiter per ratingkategori. Kreditrisk per emittentgrupp/emittent begränsas av limiter vilka omfattar både emittent- och motpartsrisk.

Kreditrisker

Skr. 2013/14:130

Bilaga 6

Årsredovisning 2013 I76

VD godkänner samtliga motparter med vilka fonden kan göra affärer (avseende både standardiserade och icke-standardiserade instrument). Vidare fastslås att vid handel med OTC-derivat ska ISDA och CSA finnas med samtliga större motparter.

2013-12-31

 

Obligationer

Icke standardiserade derivat

 

Ratingklasser

 

exponering 2)

Verkligt värde 2)

Pant/säkerhet

Resterande risk

AAA

46 807

 

 

 

AA

22 893

172

-15

157

A

6 952

4 394

-4 145

249

BBB

6 096

13

49

62

Saknar rating 1)

5 729

 

 

 

Summa kreditriskexponering

 

88 477

4 579

-4 111

468

 

 

 

 

 

2012-12-31

 

Obligationer

Icke standardiserade derivat

 

Ratingklasser

 

exponering 2)

Verkligt värde 2)

Pant/säkerhet

Resterande risk

AAA

52 204

 

 

 

AA

20 223

536

-288

247

A

6 495

11 160

-11 817

-657

BBB

3 303

175

-105

71

Saknar rating 1)

5 578

 

 

 

Summa kreditriskexponering

 

87 803

11 871

-12 210

-339

1)Avser förlagslån, obligationer samt aktieägarlån inom alternativa investeringar och fastigheter.

2)Verkligt värde, inklusive upplupen ränta.

Likviditetsrisker

Likviditetsrisker omfattar dels likviditetsrisker som avser kassaflöden respektive likviditetsrisker i finansiella instrument.

Likviditetsrisk i ett finansiellt instrument utgörs av risken för att instrumentet inte kan säljas eller endast säljas till ett väsentlig lägre pris än det marknadsnoterade priset.

En stor del av fondens värdepapper är omedelbart belåningsbara. Eventuella förluster på valutaterminer och aktieindexterminer kan dock vara av en betydande storlek och dagliga prognoser över likviditet i SEK och valuta ska upprättas. Fondens likviditetsrisk i finansiella instrument begränsas av placeringsuniversum samt val av referensindex för räntebärande värdepapper och noterade aktier. Illikvida finansiella instrument förekommer främst i form av tillgångar i onoterade bolag och fastigheter. Även OTC-derivat och kreditpapper kan från tid till annan vara illikvida och/eller uppvisa stora skillnader mellan köp- och säljkurser.

Likviditetsrisken kan även vara hög om det krävs stora nettoutbetalningar från skuldsidan eftersom fonden har betalningsförpliktelse mot Pensionsmyndigheten. Det är då nödvändigt att hålla en stor andel likvida instrument. I dagsläget gör

fonden månatliga utbetalningar till Pensionsmyndigheten som i relation till befintligt kapital är relativt små.

Genom lagen om allmänna pensionsfonder begränsas likviditetsrisken dessutom genom att minst 30 procent av fondens totala marknadsvärde måste vara placerat i fordringsrätter med låg kredit- och likviditetsrisk.

I styrelsens regelverk begränsas likviditetsrisker genom särskilda regler för investeringar i räntebärande tillgångar och genom noggrann uppföljning av kassatillgodohavanden. Fonden investerar en stor andel av portföljen i noterade aktier och statsobligationer med god likviditet.

Sammantaget bedöms likviditetsrisken i fonden därför som låg.

I tabellen nedan presenteras en sammanställning över fondens likviditetsrisk i enlighet med förfallostruktur. Obligationer och räntebärande instrument upptagna till verkligt värde, inklusive upplupen ränta.

159

Skr. 2013/14:130

Bilaga 6

Årsredovisning 2013 I77

Likviditetsrisk förfallostruktur

Likviditetsrisk Förfallostruktur 2013-12-31

 

 

 

 

 

 

 

Löptid

 

< 1 år

1 < 3 år

3 < 5 år

5 < 10 år

> 10 år

Total

Nominellt stat

760

2 476

3 925

16 810

5 126

29 097

Nominellt kredit

1 582

24 557

23 848

8 192

1 201

59 380

Total

 

2 342

27 033

27 773

25 001

6 327

88 477

 

 

 

 

 

 

 

 

Likviditetsrisk Förfallostruktur 2012-12-31

 

 

 

 

 

 

 

Löptid

 

< 1 år

1 < 3 år

3 < 5 år

5 < 10 år

> 10 år

Total

Nominellt stat

138

3 811

5 543

15 300

4 815

29 607

Nominellt kredit

2 292

18 510

27 196

9 135

1 063

58 196

Total

 

2 430

22 321

32 739

24 435

5 878

87 803

Samtliga skulder har en löptid understigande ett år förutom ett fåtal valutaoptioner och kreditderivat (så kallade credit default swaps), se not 11. Det sammanlagda marknadsvärdet på dessa kontrakt är dock begränsat och de har därför utelämnats i ovanstående tabell.

Hantering av derivat

Fonden använder derivat inom de flesta förvaltningsmandaten. Derivaten har flera olika användningsområden och syften där de viktigaste är följande:

Valutasäkring av fondens utländska placeringar, för vilket derivat är det enda alternativet.

Effektivisering av indexförvaltningen, där derivat används för att minimera transaktionskostnader och förenkla hantering.

Effektivisering av den aktiva förvaltningen, där derivat används för att de dels minimerar transaktionskostnader och förenklar hanteringen, dels ger möjlighet att ta positioner som inte kan skapas med andra instrument (korta positioner, volatilitetspositioner med mera).

Reglering av den strategiska portföljens risk med hjälp av strategiska derivatpositioner.

Användningen av derivat begränsas både med avseende på nominellt underliggande värde och med avseende på marknadsrisk. Alla derivatpositioner och därmed sammanhängande risker ingår i den dagliga positions- och riskbevakningen.

VD godkänner samtliga motparter med vilka fonden kan göra affärer, avseende både standardiserade och icke-standardiserade instrument.

Vidare fastslås att vid handel med OTC-derivat ska ISDA,

International Swaps and Derivatives Association Credit Support Annex, och CSA, Credit Support Annex, finnas med samtliga större motparter. ISDA-avtal avser ett standardavtal för att reglera handel med derivat mellan två motparter. CSA-avtal avser en bilaga till ett ISDA-avtal. CSA-avtalet reglerar hur säkerheter ska ställas för utestående skulder i form av likvida medel eller värdepapper.

160

Skr. 2013/14:130

Bilaga 6

Årsredovisning 2013 I78

Styrelsens underskrifter

Stockholm den 20 februari 2014

Monica Caneman

Jakob Grinbaum

STYRELSEORDFÖRANDE

VICE ORDFÖRANDE

Ing-Marie Gren

Sven Hegelund

Stefan Lundbergh

Lena Micko

Roger Mörtvik

Erica Sjölander

Charlotte Strömberg

Mats Andersson

 

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

Vår revisionsberättelse har lämnats den 21 februari 2014

 

Jan Birgerson

Peter Strandh

AUKTORISERAD REVISOR

AUKTORISERAD REVISOR

Förordnad av regeringen

Förordnad av regeringen

161

Skr. 2013/14:130

Bilaga 6

Årsredovisning 2013 I79

Revisionsberättelse

För Fjärde AP-fonden, org. nr 802005 -1952

Rapport om årsredovisningen

Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Fjärde AP-fonden för 2013. Fondens årsredovisning återfinns under huvudrubrikerna Förvaltningsberättelse och Räkenskaper, sid 58-78.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om allmänna pensionsfonder och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen fastställes.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat inventeringen av de tillgångar som Fjärde AP-fonden förvaltar. Vi har också granskat om det finns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Fjärde AP- fonden för 2013.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur fonden upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i fondens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Fjärde AP-fondens finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat för året enligt lagen om allmänna pensionsfonder.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om resultatet av vår granskning och inventering av de tillgångar som fonden förvaltar samt om förvaltningen i övrigt på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om inventeringen av tillgångarna har vi granskat fondens innehavsförteckning samt ett urval av underlagen för denna.

Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen i övrigt har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i fonden för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören har handlat i strid med lagen om allmänna pensionsfonder.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen.

 

Stockholm den 21 februari 2014

Jan Birgerson

Peter Strandh

AUKTORISERAD REVISOR

AUKTORISERAD REVISOR

Förordnad av regeringen

Förordnad av regeringen

162

Sjätte AP-fonden

Skr. 2013/14:130

Bilaga 7

ÅRET I KORTHET>> Sjätte AP-fonden 2013

Året i korthet

 

 

 

 

Den genomsnittliga

Årets avkastning

 

Årets resultat

 

avkastningen

uppgick till

 

uppgick till

 

de senaste 10 åren

9,2 %

 

1 860 MSEK

 

uppgick till

 

 

5,6 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

DirektinvesteringAr

•Investering i Salcomp som är en världsledande tillverkare av laddare för mobiltelefoner, surf- plattor och andra mobila enheter. Investeringen innebär att AP6 ingår ägarsamarbete med Nord- stjernan, som förblir majoritetsägare.

•Saminvestering i ett av Danmarks ledande logistikföretag, Unifeeder. Investeringen gjordes med Nordic Capital och ett antal andra aktörer, som i likhet med AP6 investerat i Nordic Capitals fond VIII.

•Under våren slutfördes formellt investeringen i det norska offshore-serviceföretaget Aibel.

•Försäljning av Gnotec gav en genomsnittlig årlig avkastning (IRR) om drygt 20 procent. Köpare är österrikiska Frauenthal Group, verksamt inom fordonsleverantörsindustrin.

•Panopticon har sålts till amerikanska Datawatch (noterat på Nasdaq-börsen: DWCH). Båda före- tagen är verksamma inom det som i dag benämns Big Data.

nyA fonDinvesteringAr

Under året har utfästelser gjorts till såväl befintliga managementteam som nya.

•Befintliga: Nordic Capital, EQT, Cubera och Creandum.

•Nya: FSN, Triton och Northzone

stArkt fokus På ägArstyrning och hållbArhet

•Modellen för ägarstyrning har under året utveck- lats ytterligare. Hela tiden med det övergripande syftet att vara nära innehaven.

•Uppförandekoden som antogs under året täcker in det som AP6 har valt att lägga i begreppet ansvarsfulla investeringar. AP6 ser ingen mot- sättning mellan hållbara investeringar och kravet på avkastning. Tvärtom ser AP6 det ena som en förutsättning för det andra.

•GRI-rapporten i AP6:s årsredovisning är en del i arbetet med att utveckla och förbättra arbetet med hållbarhetsfrågor. AP6 är sedan tidigare medlem i PRI och har under året även anslutit sig till Global Compact.

förstärkning Av orgAnisAtionen

•Ny vice vd och administrativ chef på AP6 är Margareta Alestig Johnson som anställdes i mitten av året. Hon är även övergripande ansvarig för hållbarhetsarbetet.

1

163

Skr. 2013/14:130

Bilaga 7

Sjätte AP-fonden 2013 >> FörvAltningSberättelSe

Värdering till synlig substans är en metod som används av AP6 vad gäller värderingen av Norrporten och Volvofinans. I denna metod görs inte någon direkt bedömning av bolagens framtida intjäningsförmåga utan värdering görs till justerat eget kapital. Bolagets prestation under året blir därmed direkt avgö- rande för AP6 resultat.

I tillägg till ovanstående modeller används också så kallade ”peer groups”. Dessa utgörs av ett kluster av liknande bolag, oftast note- rade, som påminner om företaget som ska värderas. En börsnedgång leder sannolikt till lägre multiplar vilket därmed också ger lägre vär- den i en onoterad portfölj. Vid en turbulent börs så måste också ett visst mått av försiktighet användas när värderingen delvis baseras på multiplar. De multiplar som är vanligast förekommande vid AP6:s värderingar är EV/Sales och EV/EBIT (se definitioner).

Ett fåtal av AP6:s innehav är så kallad ”pre revenue-bolag”, det vill säga bolaget har ännu inte någon verksamhet som generar intäkter. Dessa bolag är mycket svåra att värdera och av naturliga skäl så används en restriktiv värdering som ofta innebär anskaffningsvärde eller lägre.

De private equity-fonder som AP6 investerar i tillämpar samma värderingsmetodik som ovan. AP6 utvärderar löpande de värderingsmetoder som används och därmed också de värde- ringar som rapporteras kvartalsvis.

Vad gäller AP6:s noterade innehav så inhämtas aktuell mark- nadsdata vid bokslutstillfället. Investeringar av detta slag har därför inget inslag av bedömning vid värderingen.

risker i sjätte AP-fonDens verksAmhet

Varje investering på den finansiella marknaden innebär ett risk- tagande. AP6 står därför inför ett antal affärsrisker där de mest väsentliga kan delas in i följande fem kategorier.

Marknadsrisk: Med marknadsrisk avses risken att ett verkligt värde eller framtida kassaflöde från en investering kommer att variera på grund av förändringar i marknaden. De marknadsris- ker som främst påverkar AP6 är aktiekurs-, valuta- och ränterisk. Både fond- och företagsinvesteringar är utsatta för denna risk och den följs därför upp kontinuerligt. Av AP6:s tillgångar, värderade till marknadsvärde, får högst 10 % vara utsatta för

valutarisk. Av denna anledning använder AP6:s derivatinstru- ment i syfte att hedga valutarisken.

AP6:s marknadsvärderade tillgångar i utländsk valuta uppgick vid årsskiftet till 4 038 miljoner kronor (2 938). Av detta var

3 471 miljoner kronor (2 785) valutasäkrat vilket ger en valutaex- ponering på 2,7 % (1,0) i förhållande till fondkapitalet.

Kredit och motpartsrisk: Uppkommer som en effekt av ett bolags eller en fonds oförmåga eller ovilja att fullfölja sina kontraktsenliga förpliktelser eller andra åtaganden vilket därmed kan innebära förluster. I dessa fall arbetar AP6 med diversifiering av portföljen så att exponeringen mot enskilda innehav inte ska vara för stor. Risken hanteras också genom att styrelsen varje år beslutar om en framtida allokeringsplan som visar hur medlen framåt ska fördelas mellan tillgångslag och affärsområden.

Likviditetsrisk: Denna risk kan bäst beskrivas som risken för finansieringskris. Likviditetsrisk uppstår bland annat då tillgångar, skulder samt åtaganden har olika löptid. Eftersom AP6 varken har några in eller utflöden till pensionssystem så behöver AP6 endast beakta den egna investeringsverksamheten. Till skillnad från övriga buffertfonder så regleras inte i lag hur stor andel av kapitalet som ska vara placerat i investeringar med låg likviditetsrisk. AP6:s mål är att likviditetsreserven normalt bör uppgå till 5–10 % av AP6:s totalt förvaltade kapital. Vidare finns också en kreditlina som kan utnyttjas om finansieringsbehov uppkommer.

Performance risk: Avser risken att ett innehav inte utvecklar sig i enlighet med uppsatt målsättning i exempelvis ägarplan eller affärsplan. Risken följs upp av både Företags- och Fondin- vesteringar men för de förstnämnda måste åtgärder mer aktivt tillsättas i de fall risken ökar. AP6 följer sina investeringar genom att vara aktiv ägare med målsättning att ha minst en styrelse- representant vid varje onoterad direktinvestering. Vidare följs bolagens finansiella utveckling på månadsbasis genom represen- tativa analyser.

Operativa risker: Risken för ekonomiska förluster till följd av mänskliga fel, icke ändamålsenliga processer, externa händelser eller felaktiga system. AP6 hanterar dessa risker genom att bland annat dokumentera och kartlägga olika processflöden. Vidare genomförs riskscenarier där risker och hot analyseras.

Göteborg den 20 februari 2014

Ebba Lindsö

 

Per Strömberg

Styrelseordförande

 

Vice styrelseordförande

Henrik Dagel

Olle Larkö

Katarina G Bonde

Ledamot

Ledamot

Ledamot

 

Karl Swartling

 

 

Verkställande direktör

 

40

164

Skr. 2013/14:130

Bilaga 7

RESuLTATRÄKNING >> Sjätte AP-fonden 2013

Resultaträkning

MSEK

Not

2013

2012

investeringsverksamheten

 

 

 

Nettoresultat noterade aktier och andelar

2

751

220

Nettoresultat onoterade aktier och andelar

3

1 064

1 122

Aktieutdelning

 

31

115

Ränteintäkter/-kostnader, netto

4

112

288

Övriga finansiella intäkter och kostnader

5

23

93

Förvaltningskostnader

6, 8

–71

–76

Gemensamma kostnader

7, 8

–50

–61

årets resultat

 

1 860

1 701

 

 

 

 

41

165

Skr. 2013/14:130

Bilaga 7

Sjätte AP-fonden 2013 >> BALANSRÄKNING

Balansräkning

MSEK

Not

2013-12-31

2012-12-31

tillgångAr

 

 

 

Placeringstillgångar

 

 

 

Aktier och andelar i noterade bolag och fonder

9

2 193

1 671

Aktier och andelar i onoterade bolag och fonder

10

14 595

13 631

Övriga räntebärande värdepapper

11

5 072

4 696

summa placeringstillgångar

 

21 860

19 998

fordringar och andra tillgångar

 

 

 

Övriga kortfristiga fordringar

 

13

8

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

12

81

50

Likvida medel

 

179

233

summa fordringar och andra tillgångar

 

273

291

summA tillgångAr

 

22 133

20 289

fonDkAPitAl och skulDer

 

 

 

fondkapital

 

 

 

Grundkapital

 

10 366

10 366

Balanserat resultat

 

9 883

8 182

Årets resultat

 

1 860

1 701

summA fonDkAPitAl

 

22 109

20 249

kortfristiga skulder

 

 

 

Upplupna kostnader

 

16

26

Övriga kortfristiga skulder

14

8

14

summa kortfristiga skulder

 

24

40

summA fonDkAPitAl och skulDer

 

22 133

20 289

Poster inom linjen

 

 

 

Ansvarsförbindelser

 

2

2

Åtagande - utfäst, ännu ej utbetalat kapital

 

6 100

3 444

 

 

 

 

42

166

Skr. 2013/14:130

Bilaga 7

NOTER >> Sjätte AP-fonden 2013

Noter

Alla siffror anges i miljoner kronor om inget annat anges.

Not 1 redovisningsprinciper

AP6 följer det regelverk som finns i Lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Denna lag trädde i kraft 1 januari 2001. Årsredo- visningen har upprättats enligt god redovisningssed. Till följd av den lag som styr AP6, ska samtliga placeringar värderas

till verkligt värde i AP6:s redovisning. Det har inte skett några förändringar i AP6:s redovisningsprinciper under 2013.

Redovisning enligt IFRS

IFRS är ett regelverk som är internationellt accepterat och AP6 utvärderar därför löpande de förändringar som sker på detta om- råde. Det ska dock poängteras att det inte finns någon möjlighet för AP6 att följa IFRS fullt ut då AP6 enligt lag inte ska upprätta någon koncernredovisning. Som en konsekvens härav måste AP6 för varje enskild standard avgöra vad som är tillämpligt och därefter bedöma vilka uppgifter som ska presenteras för att en extern läsare ska få en rättvisande bild samtidigt som årsre- dovisningen ska hållas överskådlig. Bedömningen är att årets resultat för AP6 i all väsentlighet överensstämmer med IFRS.

AP6 är en myndighet och således ingen juridisk person och därmed inte heller att anse som ett moderföretag.

redovisning och värdering av onoterade värdepapper

AP6 värderar samtliga innehav löpande till verkligt värde och använder IPEV:s (International Private Equity and Venture Capital Valuation Board, www.privateequityvaluation.com) riktlinjer som ramverk vid värderingen. Principiellt innebär detta att innehaven ska redovisas till verkligt värde. Det ska noteras att det inte är ett krav att följa dessa regler men då de är internationellt accep- terade samt överensstämmer med hur övriga AP-fonder värderar sina onoterade innehav så har AP6 valt att följa dessa principer. I anslutning till årsbokslutet genomför AP6 en värdering av res- pektive bolag inom respektive portfölj. Tyngdpunkten läggs dock på de bolag som har materiella värden i relation till den totala portföljen. Värdering av onoterade innehav innehåller ett stort mått av bedömning avseende hur den underliggande verksamhe- ten förväntas utvecklas varmed förändringar av gjorda antagan- den kan påverka resultatet väsentligt. I varje enskilt fall försöker AP6 avgöra vilken värderingsmetod som är bäst lämpad i syfte att visa investeringens verkliga värde. Följande värderingsmeto- der används:

Pris enligt senaste investeringsrundan

AP6 har flertalet investeringar där det föreligger tredjeparts- transaktioner. Om sådana transaktioner skett under räken- skapsåret så utgör detta grunden för värderingen vid årsboks- lutet. Även de emissioner där endast befintlig ägarkrets deltar beaktas (så kallade internrundor). I de fall där internrundor in-

dikerar en nedvärdering görs en mer detaljerade analys och om det är så att bolaget försökt ett få in extern part men misslyck- ats eller då det indikerar att intresset för bolaget i marknaden är mycket litet, så görs en nedvärdering av innehavet.

I samtliga fall beaktas händelser som inträffat mellan tid- punkten för transaktionen och rapporteringstillfället.

Diskonterat kassaflöde

Denna metod utgår från att värdera bolaget baserat på diskonte- rat framtida löpande kassaflöde. Avdrag görs därefter av aktuell räntebärande nettoskuld. De framtida flödena nuvärdesberäknas baserat på en riskjusterad ränta. Modellen för kassaflödes- värdering fungerar bra som underlag för att bedöma och disku- tera bolagets framtida utveckling. I de fall som investeringen

vid värderingstillfället ännu inte påvisar ett positivt kassaflöde och det inte finns en gjord alternativ värdering med ett mer rättvisande värde, görs en mer försiktig bedömning av bolagets värde. Investeringens marknadsvärde motsvarar då oftast dess anskaffningsvärde eller lägre.

Substansvärdemetoden

Denna metod lämpar sig väl för företag där värdena bäst reflekteras genom att värdera bolagets nettotillgångar snarare än intjäningen i den underliggande verksamheten. AP6 använder denna metod vid värderingen av Volvofinans Bank AB samt Fast- ighetsaktiebolaget Norrporten. I båda fallen ger en värdering

av nettotillgångarna ett mer rättvisande värde än någon av de alternativa värderingsmodellerna.

Multipelvärdering

Denna värderingsmetod förutsätter att man finner lämpliga multiplar för det specifika bolag man ska värdera. Exempel på multiplar utgörs ofta av EV/EBIT och EV/Sales. Multipelvärdering

är traditionellt sett enklare att genomföra på mognare bolag då det oftast finns fler referensobjekt (peer groups) att tillgå. Då enstaka investeringar fortfarande befinner sig i tidig fas så används metoden mer i syfte att avgöra en bedömning av multiplarna vid framtida försäljningstidpunkt och således om bolagets framtida utveckling kan anses som rimlig.

Det kan för vissa mindre bolag vara svårt att finna lämpliga referensobjekt för en multipelvärdering. Det finns således inga värderingar som enskilt görs med stöd av denna metod utan den används i kombination med någon av de andra.

Industriella ”benchmarks”

I syfte att framför allt styrka redan gjorda värderingar så kan relevanta industriella ”benchmarks” användas. Dessa kan exempelvis vara intäkt per abonnent, tittare etc. I vissa fall har AP6 analyserat ”benchmarks” som gjorts vid transaktioner av företag liknande de som ska värderas. Dessa har sedan använts som stöd och referenser vid värderingarna.

43

167

Skr. 2013/14:130

Bilaga 7

Sjätte AP-fonden 2013 >> NOTER

Som en del av AP6:s värderingsprocess stresstestas investe- ringarna i olika scenarier. Visar investeringen stor volatilitet så gör AP6 en mer restriktiv bedömning av värdet.

Omvärderingar av onoterade innehav redovisas under rub- riken Nettoresultat onoterade aktier och andelar i resultaträk- ningen och specificeras även i not 3. Föreligger däremot en sta- digvarande och väsentlig värdeminskning (till exempel konkurs) så görs en nedskrivning och då oftast med hela det investerade beloppet. Denna nedskrivning redovisas i resultaträkningen under rubriken Nettoresultat onoterade aktier och andelar och specificeras även i not 3.

Värderingar av innehav i fonder som investerar i onoterade företag baseras främst på erhållna värderingar per 31 december 2013 från respektive fond. För de innehav där AP6 ännu ej har erhållit värderingar som beaktat utvecklingen under det fjärde kvartalet 2013 så har senast erhållna värdering justerats för faktiska transaktioner.

Köp och försäljning av finansiella instrument redovisas på affärsdagen.

Konvertibla lån ingår i posten Aktier och andelar i onoterade bolag och fonder och redovisas till upplupet anskaffningsvärde.

Med anskaffningsvärde på fond avses alla utbetalningar som gjorts, exklusive externa förvaltningskostnader (vilka ned- värderas), för kvarvarande portföljbolag.

Värdeförändringar på onoterade värdepapper, såväl rea- liserade som orealiserade, redovisas över resultaträkningen och ingår i årets resultat. Det realiserade resultatet består av skillnaden mellan försäljningsintäkt och bokfört värde vid avyttringstidpunkten. I det realiserade resultatet ingår också nedskrivningar av bokförda värden vilket kan uppkomma vid exempelvis en konkurs.

AP6 hanterar vissa investeringar genom renodlade så kall- lade holdingbolag. För att ge en rättvisande bild av verksamhe- ten så redovisas en försäljning av holdingbolagets investering som realiserad hos AP6. Försäljningsbeloppet reducerat med anskaffningsvärdet på investeringen utgör således det realise- rade resultatet. Därefter värderas holdingbolaget till substans- värdet varmed värdet minskar successivt med de utdelningar som avser försäljningslikviden. För att inte redovisa vinsten vid försäljning av investeringen två gånger så redovisas dessa utdelningar endast över balansräkningen.

redovisning och värdering av noterade värdepapper

De tillgångar i vilka fondmedel placerats upptas i årsredovis- ningen till verkligt värde.

Det verkliga värdet baseras på noterade priser vid markna- dens stängning på årets sista handelsdag. Transaktioner som avser avista, options-, termins- och swapavtal redovisas vid den tidpunkt då de väsentliga riskerna och rättigheterna övergår mellan parterna, det vill säga affärsdagen. Denna princip omfat- tar transaktioner på penning- och obligationsmarknaden samt aktiemarknaden.

Anskaffningsvärdet på aktier och övriga värdepapper inklu- derar courtage och andra direkta kostnader i samband med köpet.

Vid beräkning av realisationsvinster och -förluster har ge- nomsnittsmetoden använts.

Värdering sker i första hand till senaste betalkurs under årets sista handelsdag.

Om det vid särskilda förhållanden på viss marknad bedöms att slutkursen (betalkurs) inte är representativ kan kurs vid an- nan tidpunkt ligga till grund för beräkning av det verkliga värdet.

Positioner i derivatinstrument värderas till verkligt värde och redovisas under samma balanspost som respektive instruments underliggande tillgångsslag.

Värdeförändringar, såväl realiserade som orealiserade, redo- visas över resultaträkningen och ingår i årets resultat.

Med realisationsresultat menas skillnaden mellan försälj- ningsintäkt och anskaffningskostnad. Realisationsresultat avser resultat som uppkommit vid försäljning av placeringstillgångar.

redovisning och värdering av räntebärande värdepapper

Omfattningen av placeringar i räntebärande värdepapper varierar i takt med förändringen i AP6:s likviditetsreserv där storleken beror på köp och försäljning av innehav. Vid köp av räntebärande värdepapper redovisas tillgången i balansräkningen under pos- ten Övriga räntebärande värdepapper och specifieras i not 11. Finns det vid anskaffningstillfället en upplupen ränta så redovi- sas denna som en upplupen intäkt. För samtliga räntebärande värdepapper som AP6 investerar i, bortsett från rena kontopla- ceringar typ deposits, finns noterade kurser att tillgå. Upplupna räntor på instrumenten redovisas i resultaträkningen på raden

Ränteintäkter/-kostnader, netto och specificeras i not 4.

förvaltningskostnader

AP6:s förvaltningskostnader delas upp på externa respektive interna förvaltningskostnader samt gemensamma kostnader. Externa förvaltningskostnader som avser förvaltningsavgifter för noterade innehav, redovisas som en löpande kostnad över resultaträkningen. Den förvaltningsavgift som betalas till de fonder som investerar i onoterade företag redovisas som en del av anskaffningskostnaden för respektive fond. Aktiverade för- valtningsavgifter nedvärderas på bokslutsdagen. Vid utgången av 2013 har samtliga aktiverade förvaltningsavgifter nedvär- derats till noll kronor. Inom Företagsinvesteringar aktiveras förvaltningskostnader men nedvärderas däremot endast om de inte ryms inom ramen för verkligt värde. Externa kostnader som

uppkommer i samband med köp av bolag aktiveras. Förekommer förvärvsprocesser över ett bokslut så har kostnaderna för dessa aktiverats då det vid detta tillfälle bedöms som sannolikt att investeringen kommer att genomföras.

Interna förvaltningskostnader, som främst avser kostnader för AP6:s egen personal som arbetar inom investeringsverksam- heten, kostnadsförs löpande tillsammans med gemensamma kostnader som främst avser personalkostnader för vd och gemensamma specialistfunktioner samt kostnader för lokaler, IT och allmänna kontorsomkostnader.

Interna och externa förvaltningskostnader särredovisas i

not.

Prestationsbaserade ersättningar ingår ej i externa förvalt- ningskostnader utan reducerar realisationsresultatet för den tillgång som förvaltats.

44

168

Skr. 2013/14:130

Bilaga 7

övriga redovisningsprinciper

Koncernredovisning har ej upprättats då aktier och andelar i dot- terbolag ska värderas till verkligt värde.

AP6 är en myndighet och således ingen juridisk person och därmed inte heller ett moderföretag.

Fordringar upptas till det belopp som de beräknas inflyta till. Skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde. Inventariean- skaffningar kostnadsförs löpande.

Realiserat respektive orealiserat resultat redovisas netto i resultaträkningen. Bruttovärden anges i not.

AP6 är befriad från inkomstskatt och verksamheten är inte momspliktig. Däremot förvärvsbeskattas AP6 avseende utländ- ska varor och tjänster. Ingående moms får inte lyftas, utan utgör en kostnad i verksamheten.

Fondkapitalet består av grundkapital och balanserade vinst- medel. Grundkapitalet består av en överföring från de tidigare 1:a–3:e Fondstyrelserna samt 366 MSEK som återstod från av- vecklingsstyrelsen för Fond 92–94. På AP6 åligger inga krav på inbetalningar till eller utbetalningar från pensionssystemet.

Poster inom linjen

Vid en investering i en private equity-fond görs en avtalsmässig utfästelse att investera ett visst kapital. Kapitalet investeras efter hand och utbetalningen görs i takt med investeringarna. Skillnaden mellan utfäst kapital och utbetalat kapital, med till- lägg av eventuellt återinvesteringsbart belopp, återfinns som ett åtagande under Poster inom linjen.

NOTER >> Sjätte AP-fonden 2013

Not 3 nettoresultat onoterade aktier och andelar

 

2013

2012

realiserat

 

 

Intäkter vid avyttring

2 094

3 333

Investerat kapital

–1 788

–2 598

Återföring av tidigare bokförda värdeför-

 

 

ändringar avseende avyttrade innehav

–131

–207

Årets nedskrivningar

–118

–709

Återföring av tidigare bokförda värdeför-

 

 

ändringar avseende nedskrivna innehav

71

706

 

128

525

orealiserat

 

 

Årets värdeförändring på orealiserade

 

 

innehav

936

597

 

936

597

 

 

 

totalt

1 064

1 122

 

 

 

 

 

 

 

Not 4 ränteintäkter/-kostnader, netto

 

 

 

 

 

 

Not 2 nettoresultat noterade aktier och andelar

 

 

 

 

 

 

2013

2012

 

 

 

 

ränteintäkter

 

 

 

2013

2012

 

 

 

 

Konvertibellån

3

213

noterade innehav

 

 

 

Övriga ränteintäkter

109

77

Aktier och andelar

751

220

 

 

112

290

totalt

751

220

 

räntekostnader

 

 

 

 

 

 

Övriga räntekostnader

0

–2

 

 

 

 

 

0

–2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ränteintäkter/-kostnader, netto

112

288

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Not 5 övriga finansiella intäkter och kostnader

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2013

2012

 

 

 

 

Resultatandelar interna bolag

1

9

 

 

 

 

Valutakursdifferenser

22

84

 

 

 

 

totalt

23

93

 

 

 

 

 

 

 

45

169

Skr. 2013/14:130

Bilaga 7

Sjätte AP-fonden 2013 >> NOTER

Not 6 förvaltningskostnader

 

2013

2012

externa förvaltningskostnader

 

 

– Noterade innehav

24

21

interna förvaltningskostnader

 

 

– Personalkostnader

34

40

– Juridikkonsulter

4

3

– Övriga externa tjänster

2

6

– Resekostnader m.m.

2

2

– Debiterad moms

4

3

– Övriga kostnader

1

1

totalt

71

76

 

 

 

Prestationsbaserade kostnader har under 2013 uppgått till 2,4 MSEK (0).

Externa förvaltningskostnader hänförliga till innehav i onote- rade fonder och företag uppgår till 130 MSEK (119) respektive 7 MSEK (23) och aktiveras löpande som en del av anskaffnings- kostnaden för respektive fond. Vid utgången av året har dock samtliga aktiverade förvaltningskostnader nedvärderats till noll kronor. Nedvärderingen ingår i det orealiserade resultatet.

Not 7 gemensamma kostnader

 

2013

2012

Personalkostnader

27

36

Lokalkostnader

7

5

IT-kostnader

5

5

Externa tjänster

4

5

Förvaltningskostnader

1

2

Resekostnader m.m.

0

1

Debiterad moms

4

4

Övriga kostnader

2

3

totalt

50

61

 

 

 

I gemensamma personalkostnader ingår kostnader för vd och affärssupportorganisationen.

i förvaltningskostnader ingår ersättningar till revisionsföretag med:

 

2013

2012

ernst & young

 

 

Revisionsuppdrag

1,0

0,9

Revisionsverksamhet utöver

 

 

revisionsuppdrag

0,0

0,0

Övriga tjänster

0,0

0,0

totalt

1,0

0,9

 

 

 

Not 8 Personal

regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare

Under 2009 gav regeringen ut nya riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna. Riktlinjerna omfat- tar bland annat borttagande av rörliga ersättningar, begräns- ningar i pensionsförmåner samt reglering av pensionsålder. Rikt- linjerna omfattar även övriga anställda med undantaget att det är möjligt att utge rörlig ersättning till anställda förutom ledande befattningshavare, detta tillämpas dock inte av AP6 som inte har några rörliga ersättningar. Som ledande befattningshavare definieras befattningshavare som ingår i AP6:s ledningsgrupp. Styrelsens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befatt- ningshavare och övriga anställda på AP6 finns publicerad på www.apfond6.se.

tillämpade regler för ersättningar och förmåner under 2013

Styrelsen beslutar om den totala årliga lönejusteringen samt eventuell rörlig ersättning. För 2013 har en jämförelse av ersätt- ningar genomförts mot jämförbara institut, företag och fonder. Styrelsen bedömer, baserat på denna jämförelse, att ersättning- ar och förmåner till AP6:s ledande befattningshavare och övriga anställda är rimliga, måttfulla och konkurrenskraftiga. Jämförel- sen finns redovisad på sidan 34 och på www.apfond6.se.

Lön och förmåner

Lön, arvoden och förmåner till styrelse, vd, övriga ledande befattningshavare samt övriga anställda framgår av tabellen på sidan 47. Ersättning till ledande befattningshavare särredovisas under egen rubrik.

Pensioner

Ledningsgruppen, inklusive vd, har rätt till pension vid 65 års ålder och årliga premiebetalningar har gjorts med ett belopp motsvarande 30 % av pensionsgrundande lön.

AP6 har inte något åtagande om framtida pension och pensionsvillkor.

Avgångsvederlag

Anställningsvillkor förhandlas individuellt. Vid uppsägning från AP6:s sida tillämpas en uppsägningstid på högst sex månader med oförändrad lön och övriga förmåner. Enligt styrelsens rikt- linjer kan befattningshavaren få avgångsvederlag motsvarande högst 18 månadslöner, men AP6:s policy är avgångsvederlag motsvarande högst sex månadslöner. Undantag från denna policy kan bestå av äldre ingångna avtal. Avgångsvederlaget utbetalas månadsvis och utgörs av den fasta månadslönen utan tillägg för förmåner. Reducering sker för annan ersättning som erhålls under den tid som avgångsvederlaget utbetalas.

Incitamentsprogram

AP6 har inte något incitamentsprogram, vare sig för ledande befattningshavare eller för övriga anställda.

Beslut om arvoden och ersättningar

Styrelsearvoden fastställs av regeringen. Ersättningen uppgår per år till 100 000 kronor för ordföranden, 75 000 kronor till vice ordföranden och 50 000 kronor till övriga ledamöter.

Utöver styrelsearvoden har ingen ersättning betalats till AP6:s styrelse.

46

170

Skr. 2013/14:130

Bilaga 7

Styrelsen fastställer årligen verkställande direktörens lön och personalens generella löneutveckling samt eventuellt incita- mentsprogram. Något sådant finns dock inte hos AP6.

Ersättning till styrelse

Under 2013 utbetald ersättning till styrelseledamöter särredovi- sas enligt följande; Ebba Lindsö 100 000 kronor, Per Strömberg 75 000 kronor, Henrik Dagel 50 000 kronor, Katarina Bonde 50 000 kronor och Olle Larkö 50 000 kronor.

Ersättning till ledande befattningshavare

Löner och ersättningar, pensionskostnad samt övriga förmåner ska enligt regeringens riktlinjer särredovisas också för andra ledande befattningshavare än vd.

Som ledande befattningshavare särredovisas vd och övriga ledningsgruppen vid utgången av 2013; Karl Swartling, Marga- reta Alestig Johnson, Jonas Lidholm, Karl Anders Falk, Mats Lindahl, Ulf Lindqvist och Henrik Dahl.

Totalt utbetalda löner och ersättningar särredovisas i nämn- da ordning enligt följande: 2,9 MSEK, 1,1 MSEK (sju månader), 1,6 MSEK, 1,6 MSEK, 1,7 MSEK, 1,4 MSEK och 1,4 MSEK.

Pensioner exklusive löneskatt särredovisas enligt följande: 0,9 MSEK, 0,3 MSEK (sju månader), 0,5 MSEK, 0,5 MSEK, 0,5 MSEK, 0,4 MSEK och 0,4 MSEK.

Utöver lön, andra ersättningar och pension har förmåner er- hållits enligt följande: 1 000, 8 000, 12 000, 19 000, 21 000, 0 och 24 000 kronor.

 

 

2013

2012

Medelantal anställda

Män

17,4

16,1

 

Kvinnor

13,8

13,4

 

 

31,2

29,5

Antal anställda per 2013-12-31 Män

18

18

 

Kvinnor

15

13

 

 

33

31

Styrelsen

Män

3

3

 

Kvinnor

2

2

 

 

5

5

Ledningsgrupp

Män

6

6

 

Kvinnor

1

–

 

 

7

6

NOTER >> Sjätte AP-fonden 2013

 

2013

2012

lön och arvoden

 

 

Styrelseordförande

0,1

0,1

Styrelsen exkl. ordförande

0,2

0,2

Verkställande direktör (januari–april 2012)

–

1,3

Verkställande direktör (12 mån 2013,

 

 

september–december 2012)

2,9

1,0

T.f. verkställande direktör (maj–augusti

 

 

2012)

–

1,0

Ledningsgruppen

 

 

exkl. verkställande direktör

8,7

6,7

Ledande befattningshavare, reservation

–

4,5

Övriga anställda

23,3

27,4

Övriga anställda, reservation

–

2,0

totalt

35,2

44,2

 

 

 

 

2013

2012

övriga förmåner

 

 

Verkställande direktör

0,0

0,0

Ledningsgruppen

 

 

exkl. verkställande direktör

0,1

0,2

Övriga anställda

0,3

1,7

totalt

0,4

1,9

 

 

 

 

2013

2012

Pensionskostnader

 

 

Styrelseordförande

–

–

Styrelsen exkl. ordförande

–

–

Verkställande direktör (januari–april 2012)

–

0,4

Verkställande direktör (12 mån 2013,

 

 

september–december 2012)

0,9

0,2

T.f. verkställande direktör

 

 

(maj–augusti 2012)

–

0,3

Ledningsgruppen exkl. verkställande

 

 

direktör

2,6

2,1

Ledande befattningshavare, reservation

–

0,3

Övriga anställda

7,1

8,3

Övriga anställda, reservation

–

0,1

 

10,6

11,7

sociala kostnader

 

 

exklusive pensionskostnader

14,0

17,0

Personalkostnader - totalt

60,2

74,8

 

 

 

Not 9 Aktier och andelar i noterade bolag och fonder

innehav

Antal andelar

kapitalandel, %

röstandel, %

marknadsvärde, msek

 

 

 

 

 

Aktier

 

 

 

 

Datawatch

590 674

6,4

6,4

131

fonder

 

 

 

 

Lannebo Micro Cap

659 833

 

 

1 378

Lannebo Småbolag

13 863 205

 

 

646

SEB Micro Cap

186 298

 

 

38

totalt

 

 

 

2 193

Erlagt courtage uppgår under 2013 till cirka 0 MSEK (8,5).

47

171

Skr. 2013/14:130

Bilaga 7

Sjätte AP-fonden 2013 >> NOTER

Not 10 Aktier och andelar i onoterade bolag och fonder

I de fall där AP6 äger mer än 50 % av rösterna eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande i ett bolag anges också samtliga investeringar gjorda på den nivån samt deras röstandel och kapitalandel.

 

 

organisations-

styrelsens

Antal

röstandel

kapitalandel

bolag

investering

nummer

säte

andelar

%

%

123 Servicecenters Fastighets AB

 

556660-4327

Göteborg

1 000

100,0

100,0

 

Meca Danmark A/S*

 

 

 

100,0

100,0

Amplico Kapital AB

 

556703-3161

Göteborg

5 000 000

100,0

100,0

AP Industriinvest AB

 

556780-7184

Göteborg

1 000

100,0

100,0

 

Nya Arvika Gjuteri AB

 

 

 

99,2

99,2

AP Partnerinvest Fashion AB*

 

556742-8882

Göteborg

1 000

100,0

100,0

AP Partnerinvest MIT AB

 

556754-4431

Göteborg

1 000

100,0

100,0

AP Partnerinvest Positionering AB

 

556739-6857

Göteborg

930

93,0

100,0

AP Partnerinvest Sec AB

 

556754-2583

Göteborg

100 000

100,0

100,0

AP Partnerinvest Sport AB

 

556736-6934

Göteborg

90 001

90,0

100,0

AP Partnerinvest XLR 2 AB

 

556749-6079

Göteborg

1 000

100,0

100,0

AP Partnerinvest XLR AB

 

556746-6510

Göteborg

1 000

100,0

100,0

AP Riskkapital AB

 

556711-0407

Göteborg

1 000

100,0

100,0

Aumar AB

 

556631-5932

Göteborg

1 457

56,0

56,0

DAWA Däck AB

 

556437-9344

Göteborg

20 000

100,0

100,0

 

Gummigubben i Göteborg AB

 

 

100,0

100,0

Energy Potential AB

 

556614-9000

Uppsala

432 781

3,6

15,0

Gar Förvaltnings AB*

 

556312-2968

Göteborg

10 000

100,0

100,0

Gnosjögruppen AB

 

556742-8411

Gislaved

1 000

100,0

100,0

 

Holmbergs Childsafety Holding AB

 

 

100,0

100,0

Industrial Equity (I.E.) AB

 

556599-9702

Göteborg

1 000

100,0

100,0

 

Accumulate AB

 

 

 

21,8

21,8

 

Applied Nano Surfaces Sweden AB

 

 

17,9

17,9

 

Bokadirekt i Stockholm AB

 

 

 

34,4

34,4

 

CombiQ AB

 

 

 

26,0

26,0

 

Digital ADTV AB

 

 

 

25,9

25,9

 

Flexion Mobile Ltd

 

 

 

11,8

11,8

 

FPV Holding AB

 

 

 

99,2

99,2

 

Mobot AB

 

 

 

29,0

29,0

 

myFC AB

 

 

 

23,6

23,6

 

Nodais AB

 

 

 

41,2

41,2

 

Oricane AB

 

 

 

19,7

19,7

 

The Local Europe AB

 

 

 

33,5

33,5

 

Yanzi Networks AB

 

 

 

29,9

29,9

Innoventus AB**

 

556602-2728

Uppsala

4 662

33,3

33,3

Iqube Holding AB

 

556676-0764

Stockholm

226 889

13,2

13,2

Johanneberg Campusbo AB

 

556658-6730

Göteborg

800

80,0

80,0

Johanneberg Campusbo KB

 

969704-9451

Göteborg

 

n/a

79,2

Jönköping Business

 

 

 

 

 

 

Developement AB

 

556693-2561

Jönköping

387 727

33,3

33,3

Krigskassa Blekinge AB

 

556709-7992

Ronneby

30 000

50,0

50,0

NCS Invest AB (Aibel)

 

556914-7530

Stockholm

360 000

36,0

36,0

NetSys Technology

 

 

 

 

 

 

Group Holding AB

 

556550-2191

Mölndal

100 000

100,0

100,0

Neqst 3 AB

 

556920-9504

Stockholm

38 075

6,4

25,5

 

AP Partnerinvest Röd AB

 

 

 

100,0

100,0

Neqst Partner 3 AB

 

556920-9470

Stockholm

23 101

18,1

18,1

Nordia Innovation AB

 

556228-6855

Stockholm

3 496 919

15,0

15,0

Nordic Capital VIII UF Co-invest

 

 

 

 

 

 

Beta, L.P. (Unifeeder)

 

 

 

 

n/a

23,3

48

172

Skr. 2013/14:130

Bilaga 7

 

 

 

 

 

NOTER >> Sjätte AP-fonden 2013

 

 

organisations-

styrelsens

Antal

röstandel

kapitalandel

bolag (forts.)

investering

nummer

säte

andelar

%

%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Norstel AB

 

556672-5346

Norrköping

21 447

0,0

0,0

 

NS Holding AB

 

556594-3999

Sundsvall

1 819 884

50,0

50,0

 

 

Norrporten AB

 

 

 

50,0

50,0

 

SLS Invest AB

 

556730-2038

Stockholm

500

100,0

100,0

 

 

AdvanDx Inc

 

 

 

43,2

43,2

 

 

Biopheresis Technologies Inc**

 

 

32,2

32,2

 

 

Gyros AB

 

 

 

95,4

95,4

 

 

Light Sciences Oncology Inc

 

 

21,7

21,7

 

 

Medical Vision AB

 

 

 

81,4

81,4

 

 

Nuevolution A/S

 

 

 

1,3

1,3

 

 

Precisense A/S*

 

 

 

32,0

32,0

 

 

Carlsson Research AB

 

 

 

n/a

n/a

Unfors Holding AB

 

556701-5747

Göteborg

86 609

71,2

71,2

 

 

Unfors RaySafe AB

 

 

 

100,0

100,0

 

Primelog Intressenter AB

 

556727-5135

Stockholm

224

13,3

13,3

 

Primelog Holding AB

 

556680-6914

Stockholm

46 898

56,6

56,6

 

 

ARRIGO Logistics Consultants AB*

 

 

100,0

100,0

 

 

Financial Industrial (FIND) Consulting AB*

 

 

100,0

100,0

 

 

Primelog AB*

 

 

 

100,0

100,0

 

 

Primelog Services AB

 

 

 

100,0

100,0

 

 

Primelog Software AB

 

 

 

100,0

100,0

 

Vega Ronneby AB

 

556762-7798

Ronneby

2 017 365

25,0

25,0

 

Volvofinans Bank AB

 

556069-0967

Göteborg

400 000

40,0

40,0

 

Totalt anskaffningsvärde på aktier och andelar uppgår till 6 959 MSEK (7 122).

I de fall namnet på den legala enheten genom vilken fondinvesteringen gjorts inte speglar den faktiska investeringen så anges namnet på denna inom parentes. Organisationsnummer respektive säte anges ej för utländska fonder.

 

organisations-

 

kapitalandel

Anskaff-

fonder

nummer

styrelsens säte

%

ningsvärde

 

 

 

 

 

AEP 2003 KB

969694-5196

Stockholm

15,8

0

Accent Equity 2003 KB

969694-7739

Stockholm

65,6

152

Accent Equity 2012 L.P.

 

 

10,0

34

AE Intressenter KB (Accent Equity 2008)

969724-7873

Järfälla

100,0

285

Auvimo AB

556587-9565

Göteborg

100,0

0

Auvimo KB

969621-7729

Göteborg

100,0

164

Axcel IV K/S 2

 

 

9,7

68

CapMan Buyout IX Fund A L.P.

 

 

8,5

157

CapMan Buyout VIII Fund B KB

969705-5342

Stockholm

100,0

293

CapMan Equity Sweden KB

969683-1321

Stockholm

96,5

171

CapMan Technology Fund 2007 B KB

969720-4288

Stockholm

100,0

100

Chalmers Innovation Seed Fund AB

556759-5003

Stockholm

23,7

23

Creandum Advisor AB

556644-0300

Stockholm

34,0

1

Creandum I Annex Fund AB

556759-5623

Stockholm

49,3

25

Creandum II KB

969708-0274

Stockholm

98,5

152

Creandum III L.P.

 

 

18,6

29

Creandum KB

969690-4771

Stockholm

49,3

33

Cubera VI L.P.

 

 

9,0

48

Cubera VII L.P.

 

 

29,3

75

EQT IV (No. 1) L.P.

 

 

2,4

263

EQT V (No. 1) L.P.

 

 

3,5

441

EQT VI (No. 1) L.P.

 

 

1,6

185

EQT Expansion Capital II (No. 1) L.P.

 

 

4,2

131

49

173

Skr. 2013/14:130

Bilaga 7

Sjätte AP-fonden 2013 >> NOTER

 

 

 

 

 

 

organisations-

 

kapitalandel

Anskaff-

 

fonder (forts.)

nummer

styrelsens säte

%

ningsvärde

 

EQT Mid Market (No. 1) Feeder L.P.

 

 

6,1

104

 

EQT Opportunity (No. 1) L.P.

 

 

18,9

58

 

Femfond KB (Nordic Capital V, L.P.)

969687-5062

Stockholm

100,0

89

 

FSN Capital IV L.P.

 

 

7,1

24

 

Fyrfond AB

556591-7027

Göteborg

100,0

0

 

Fyrfond KB

969661-3109

Göteborg

100,0

499

 

Fyrsikten KB (Nordic Capital VI, L.P)

969712-1029

Stockholm

100,0

411

 

HealthCap 1999 KB

969656-1647

Stockholm

10,5

98

 

HealthCap Annex Fund I-II KB

969690-2049

Stockholm

38,9

121

 

HealthCap III Sidefund KB

969699-4830

Stockholm

22,7

44

 

HitecVision IV L.P.

 

 

1,4

15

 

HitecVision V L.P.

 

 

0,8

30

 

InnKap 2 Partners KB**

969661-4735

Göteborg

5,9

0

 

InnovationsKapital Fond I AB

556541-0056

Göteborg

31,3

0

 

Innoventus Life Science I KB

969677-8530

Uppsala

32,7

37

 

Intera Fund I Ky

 

 

12,0

73

 

Intera Fund II Ky

 

 

10,0

29

 

IT Provider Century Annex Fund KB

969728-8109

Stockholm

98,5

6

 

IT Provider Century Fund KB

969673-0853

Stockholm

98,5

10

 

IT Provider Fund IV KB

969687-5468

Stockholm

59,1

40

 

Nordic Capital III

 

 

9,4

1

 

Nordic Capital VII Beta, L.P.

 

 

2,8

359

 

Nordic Capital VIII Beta, L.P.

 

 

4,4

82

 

Northern Europe Private Equity KB

 

 

 

 

 

(EQT III UK (No. 7) L.P.)

969670-3405

Stockholm

69,1

96

 

Northzone VII L.P.

 

 

10,0

3

 

Norvestor V, L.P.

 

 

8,5

76

 

SG Partners II KB (Scope Growth II)

969724-7337

Stockholm

100,0

160

 

Scope Growth III L.P.

 

 

16,7

37

 

Sustainable Technologies Fund I KB

969734-9620

Stockholm

100,0

93

 

Swedestart Life Science KB

969675-2337

Stockholm

16,3

23

 

Swedestart Tech KB

969674-7725

Stockholm

20,6

22

 

Triton Fund IV L.P.

 

 

1,3

38

 

Valedo Partners Fund I AB

556709-5434

Stockholm

25,0

137

 

totalt fonder

 

 

 

5 645

 

 

 

 

 

 

 

totalt anskaffningsvärde

 

 

 

12 604

 

 

 

 

 

 

 

totAlt mArknADsvärDe

 

 

 

14 595

 

* Bolaget är vilande.

 

 

 

 

 

** Bolaget är under likvidation.

 

 

 

 

50

174

Skr. 2013/14:130

Bilaga 7

NOTER >> Sjätte AP-fonden 2013

Not 11 övriga räntebärande värdepapper

 

 

 

Not 13 skulder till kreditinstitut

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2013

2012

 

 

 

2013

 

2012

FX terminer

50

73

 

 

Beviljad kreditlimit

2 000

 

2 000

Dagslån

1 900

1 175

 

 

Outnyttjad del

–2 000

 

–2 000

Korta räntebärande värdepapper

2 928

3 372

 

 

utnyttjat kreditbelopp

0

 

0

Lån till onoterade bolag

194

76

 

 

 

 

 

Utnyttjat kreditbelopp ses som en kortfristig och tillfällig finan-

totalt

5 072

4 696

 

 

 

 

 

 

 

siering med en uppskattad förfallotidpunkt inom ett år.

 

 

 

 

 

 

Beviljad kreditlimit inom koncernkontostrukturen uppgår till

 

 

 

 

 

2 miljarder kronor.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Not 12 förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Not 14 övriga kortfristiga skulder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2013

2012

 

 

 

2013

 

2012

Upplupna ränteintäkter

54

35

 

 

Affärer som ej gått i likvid på balansdagen

0

 

2

Förutbetald management fee

18

5

 

 

Övrigt

8

 

12

Övriga förutbetalda kostnader och intäkter

9

10

totalt

8

 

14

 

 

 

 

 

 

 

 

totalt

81

50

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

51

175

Skr. 2013/14:130

Bilaga 7

Sjätte AP-fonden 2013 >> REVISIONSBERÄTTELSE

Revisionsberättelse

För Sjätte AP-fonden, org. nr 855104-0721

rAPPort om årsreDovisningen

Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Sjätte AP- fonden för 2013. Sjätte AP-fondens årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 35–52.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om allmänna pensionsfonder och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehål- ler väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revi- sionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbe- dömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur Sjätte AP-fonden upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgär- der som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i Sjätte AP-fondens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlig- het med Lag (2000:193) om Sjätte AP-fondens och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Sjätte AP-fondens finan- siella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella

52

resultat för året enligt lagen om Sjätte AP-fonden. Förvaltnings- berättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräk- ningen fastställes.

rAPPort om AnDrA krAv enligt lAgAr och AnDrA förfAttningAr

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat inventeringen av de tillgångar som Sjätte AP-fonden förvaltar. Vi har också granskat om det finns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Sjätte AP- fonden för 2013.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av Sjätte AP- fondens tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om resultatet av vår granskning och inventering av de tillgångar som Sjätte AP-fonden förvaltar samt om förvaltningen i övrigt på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om inventeringen av till- gångarna har vi granskat Sjätte AP-fonden innehavsförteckning samt ett urval av underlagen för denna.

Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen i övrigt har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga be- slut, åtgärder och förhållanden i Sjätte AP-fonden för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören har handlat i strid med lagen om Sjätte AP-fonden.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvalt- ningen.

Göteborg den 20 februari 2014

 

Björn Grundvall

Jan Birgerson

Auktoriserad revisor

Auktoriserad revisor

Förordnad av regeringen

Förordnad av regeringen

176

Sjunde AP-fonden

Skr. 2013/14:130

Bilaga 8

Årsberättelse 2013

AP7 Aktiefond

Organisationsnummer 515602-3862

Förvaltningsberättelse

Placeringsinriktning

AP7 Aktiefond har utformats för att utgöra en byggsten i det allmänna pensionssystemets premiepensionssparande. AP7 Aktiefond utgör därmed en viktig komponent för att skapa en livscykelprofil i förvalsalternativet AP7 Såfa. AP7 Aktiefond ingår också i statens fondportföljer.

Mer information om dessa produkter finns i årsredovisningen för Sjunde AP-fonden.

AP7 Aktiefond är en global aktiefond där hävstång används i förvaltningen. Genom användning av hävstång skapas ett place- ringsutrymme som är större än fondkapitalet. Sammantaget innebär detta att fondens risk- nivå bedöms vara hög eftersom stora kurs- rörelser på världens börser kraftigt påverkar AP7 Aktiefonds avkastning i positiv eller negativ riktning. Det bör dock noteras att sparare över 55 år som via AP7 Såfa har sitt premiepensionssparande fördelat mellan AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond har en reduce- rad total risk. Den risk som spararen har i sitt premiepensionssparande ska också ses till- sammans med den låga risk spararen har

i inkomstpensionen, som i huvudsak är att likna med ränteplaceringar.

Målet för AP7 Aktiefond är att vid den valda risknivån uppnå en långsiktigt hög avkastning som överträffar avkastningen för jämförelse- indexet (se förklaringar till nyckeltal nedan).

Strategin är att

Placera fondens tillgångar globalt i aktier och aktierelaterade finansiella instrument med bred branschmässig spridning (basportföljen).

Öka avkastningsmöjligheterna och därmed risken genom att använda hävstång i fonden.

Ytterligare öka avkastningsmöjligheterna genom aktiv förvaltning på vissa utvalda mark- nader (alfakällor och taktiska placeringar).

Basportföljen

Basportföljen består av

97 % globala aktier 3 % private equity

Tillgångsslaget globala aktier ska ge en expo- nering som motsvarar fondens jämförelse-

index, vilket är MSCI All Country World Index. Förvaltningen sker i huvudsak passivt genom externa förvaltare. För en del av exponeringen mot tillväxtmarknader har dock använts s.k. notes, som består av en derivatdel och en obligationsdel. Derivatdelen innebär att värde- utvecklingen följer utvecklingen av aktieindex på ett antal tillväxtmarknader. Denna kon- struktion avslutades i maj 2013, vilket innebär att all exponering mot tillväxtmarknader därefter sker via passiv förvaltning.

Tillgångsslaget private equity omfattar indirekta placeringar i onoterade företag genom olika fondkonstruktioner.

Derivatinstrument och aktielån

Derivatinstrument får enligt fondbestämmel- serna användas som ett led i placerings- inriktningen.

Under 2013 har denna möjlighet utnyttjats i den löpande förvaltningen via aktieterminer och valutakontrakt. Genom användning av OTC-derivat (Total Return Swaps) skapas också hävstång i förvaltningen.

Under 2013 har AP7 Aktiefonds samman- lagda exponeringar1 i genomsnitt uppgått till 52,6 % (76,2 miljarder kronor) av fondförmö- genheten. De sammanlagda exponeringarna har som lägst varit 49,3 % (72,1 miljarder kronor) och som högst 56,5 % (73,2 miljarder kronor). Vid beräkningen AP7 Aktiefonds samman-

lagda exponeringar vid användning av deri- vatinstrument används vid riskbedömningen den s.k. åtagandemetoden, vilket innebär att derivatinstrument tas upp till den underlig- gande tillgångens exponering.

Upplåning av aktier för så kallad äkta blank- ning förekommer inom ramen för alfaförvalt- ningen (se nedan). För att ytterligare öka avkastningsmöjligheterna har fonden ett aktivt aktieutlåningsprogram via depåbanken Bank of New York Mellon. Detta program

har under året gett en nettointäkt på 26,7 miljoner kronor.

Hävstång

Användningen av hävstång i förvaltningen av AP7 Aktiefond gör att placeringsutrymmet är större än fondkapitalet. Hävstången ska normalt motsvara 50 % av fondkapitalet (se nedan under aktiv förvaltning).

Vid utgången av 2013 motsvarade hävstången 48,3 % av fondkapitalet (84,0 miljarder kronor).

Aktiv förvaltning

Den aktiva förvaltningen utgörs huvudsakligen av taktisk allokering och förvaltning av aktier enligt förvaltningsmodellen ”lång/kort”

(så kallad ren alfaförvaltning). Dessutom sker aktiv förvaltning i valutor.

Med taktisk allokering avses främst avsteg från hävstångens normalnivå. Storleken på hävstången tillåts variera inom intervallet 38-62 %. Avsteg från hävstångens normalnivå har skett under året.

Med aktieförvaltning enligt modellen ”lång/kort” menas att långa positioner tas i form av vanliga placeringar i aktier och att

korta positioner tas i form av äkta blankning, som innebär att aktier lånas in för att omedel- bart säljas. Finansiering av de långa positio- nerna sker genom den försäljningslikvid som erhålls vid blankningen. Något fondkapital behöver därför inte avsättas till den rena alfa- förvaltningen. Förvaltning enligt denna modell har under 2013 skett på ett antal geografiska marknader, huvudsakligen i Sverige, Europa och Japan. Fonden har under året lånat in aktier från SEB, SHB och UBS.

Förvaltningsavgift

AP7 Aktiefond betalar en förvaltningsavgift till Sjunde AP-fonden. Avgiften beräknas dagligen med 1/365-del av fondens värde och erläggs den sista dagen i varje månad till Sjunde AP- fonden. Avgiften avser kostnader för förvalt- ning, administration, redovisning, förvaring av värdepapper, revision, information och tillsyn m.m. Under 2013 uppgick avgiften till 0,14 % per år av fondens förmögenhet. Transaktions- kostnader såsom courtage till mäklare och av- gifter till depåbanker för värdepapperstrans- aktioner belastar AP7 Aktiefond direkt och ingår inte i förvaltningsavgiften. Sjunde AP-fonden har beslutat att fr o m den 1 januari, 2014, sänka förvaltningsavgiften för AP7 Aktiefond till 0,12 % per år av fondförmögenheten.

Resultatutveckling

Totalavkastningen för AP7 Aktiefond var under 2013 34,0 % (NAV-kursberäknad avkastning), vilket var 1,3 procentenhet sämre än Jämförel- seindex.

Den positiva utvecklingen för fonden för- klaras av uppgången på den globala aktie- marknaden under 2013, vilken förstärktes genom användning av hävstång. Under- avkastningen mot index förklaras av att

den taktiska allokeringen bidrog negativt med 224 miljoner kronor2,

AP7 | 16

1Avser fondens hävstång och övriga derivat som används i förvaltningen av AP7 Aktiefond och beräknas i enlighet med “CESR’s Guidelines on Risk Measurement

 

and the Calculation of Global Exposure and Counterparty Risk for UCITS”. För närmare information, se www.esma.europa.eu/system/files/10_788.pdf.

177

Skr. 2013/14:130

Bilaga 8

AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2013

den aktiva alfaförvaltningen bidrog negativt med 20 miljoner kronor,

avkastningen för basportföljens globala aktier har varit lägre än jämförelseindex, vilket främst beror på att fonden håller en mindre andel av kapitalet i kassa, samt att fondens placeringar i private equity inte utvecklats lika positivt som jämförelseindex.

Under 2013 har fonden tillförts 10,5 miljarder kronor genom att Pensionsmyndigheten pla- cerat 2012 års pensionsrätter. Utflödet av kapital genom inlösen av andelar, främst på grund av att premiepensionssparare bytte till andra fonder, uppgick till 2,3 miljarder kronor.

Avkastningen i AP7 Aktiefond kan förväntas variera kraftigt över tiden, eftersom fonden är en global aktiefond med hög risknivå.

Nyckeltal

Fondförmögenhet (kr)

Antal andelar

Andelskurs (kr)

NAV-kursberäknad avkastning *

Totalavkastning AP7 Aktiefond (%) Totalavkastning, Jämförelseindex (%)

Stängningskursberäknad avkastning

Avkastning AP7 Aktiefond,

exklusive private equity och kassa (%) Avkastning Jämförelseindex (%)

Väsentliga risker per balansdagen

Fondens tio största innehav i % av

AP7 Aktiefond är en global aktiefond där

fondkapitalet vid utgången av 2013

hävstång används i förvaltningen. Den enskilt

(exklusive placeringar i private equity)

största risken i förvaltningen av fonden utgörs

 

 

 

av marknadsrisk, vilket innebär att betydande

Apple Computer

1,4

kursfall på de globala aktiemarknaderna

Exxon Mobil

1,3

riskerar att leda till kraftigt försämrad avkast-

Google

 

0,9

ning. I och med att den absoluta majoriteten

Microsoft

0,8

av fondens tillgångar är placerade utanför

General Electric

0,8

Sverige, och inga tillgångar valutasäkras, är

Johnson and Johnson

0,7

fonden utsatt för stor valutarisk.

 

Chevron

 

0,7

 

 

Nestle

 

0,7

Väsentliga händelser efter balansdagen

Wells Fargo

0,6

Procter and Gamble

0,6

Under januari och februari har de globala

Summa tio största innehav

8,5

börserna haft breda nedgångar. Detta har

 

 

 

inneburit att andelskursen för AP7 Aktiefond

 

 

 

till dags dato (den 5 februari, 2014) har sjunkit

 

 

 

med 6,4 % sedan årsskiftet.

 

 

 

 

2013-01-01

2012-01-01

2011-01-01

2010-05-24

-2013-12-31

-2012-12-31

-2011-12-31

-2010-12-31

173 492 553 375

123 348 400 547

98 857 340 789

104 122 629 400

1 143 682 596,70

1 089 848 338,82

1 034 877 253,14

966 368 193,02

151,71

 

113,18

95,52

107,88

34,0

 

18,5

-11,5

14,3

35,3

 

17,5

-10,5

14,1

34,2

 

20,0

-11,8

14,2 **

34,8

 

18,8

-10,5

14,1 **

* NAV-kursberäknad avkastning 2013 avser perioden 2012-12-28 t.o.m. 2013-12-30.

Jämförelseindexets avkastning avser samma period och har justerats för att motsvara NAV-sättningstidpunkten.

** Perioden för avkastningsberäkningarna 2010 startade den 24 maj 2010, när kapital från de avvecklade fonderna Premiesparfonden och Premievalsfonden hade överförts till AP7 Aktiefond. Stängningskursberäknad avkastning 2010 utgår ifrån stängning den 24 maj. NAV-kursberäknad avkastning utgår ifrån stängning den 21 maj.

Risk och avkastningsmått ***

 

 

 

 

Totalrisk AP7 Aktiefond (standardavvikelse, %)

11,4

16,0

-

-

Totalrisk för jämförelseindex (standardavvikelse, %)

10,5

14,8

-

-

Aktiv risk (%)

2,7

2,6

-

-

Genomsnittlig årsavkastning, 2 år (%)

26,0

2,4

-

-

Genomsnittlig årsavkastning sedan fondens start (%)

14,0

7,2

-

-

*** Risk- och avkastningsmått är baserade på två års historisk månadsavkastning och beräknas i enlighet med

 

 

Fondbolagens Förenings riktlinjer. För närmare information se www.fondbolagen.se.

 

 

 

Omsättningshastighet (%)

22,9

28,7

44,6

13,3

Kostnader (senaste 12-månadersperiod)

 

 

 

 

Förvaltningsavgift (%)

0,14

0,15

0,15

0,15

Årlig avgift (%) ****

0,17

0,19

0,20

0,19

Insättnings- och uttagsavgifter

Inga

Inga

Inga

Inga

Transaktionskostnader (Tkr)

73 188

65 214

81 236

48 464

Transaktionskostnad, andel av omsättning (%)

0,08

0,08

0,09

0,14

Kostnad för engångsinsättning, 10 000kr (kr)

16,5

17,0

14,1

9,0

**** Inkluderar avgift för alternativa investeringar.

 

 

 

 

2Detta beror på att fonden har haft en lägre global aktieexponering än fondens jämförelsenorm på 150 %. Därmed har också fondens risknivå minskat.

 

17 | AP7

178

Skr. 2013/14:130

Bilaga 8

AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2013

Förklaringar till nyckeltalen

Avkastnings- och riskberäkningar: Avkast- nings- och riskberäkningar: AP7 Aktiefonds avkastning och risk beräknas på två sätt. Den första metoden speglar värdeutvecklingen från pensionsspararens perspektiv och grun- das på fondens NAV-kurs (Net Asset Value), som används vid köp och inlösen av andelar. Denna metod innebär att avkastningen redo- visas efter avdrag av den förvaltningsavgift som AP7 Aktiefond betalar till Sjunde AP-fonden. Vid NAV-kursvärderingen används de priser på fondens tillgångar som gäller

kl. 16.00 svensk tid. Den andra metoden, som används vid jämförelsen med fondens jämfö- relseindex, innebär att avkastningen redovisas före avdrag av den förvaltningsavgift som AP7 Aktiefond betalar till Sjunde AP-fonden. Vid värderingen används vid denna metod priser på fondens tillgångar som finns note- rade vid stängningen av marknadsplatserna på respektive marknad där fondens tillgångar är noterade. Värderingen sker därmed enligt samma principer som ligger till grund för beräkningen av jämförelseindex. Redovisad avkastning enligt stängningskursmodellen ex- kluderar private equityplaceringar och kassa.

Jämförelseindex: Avkastning och risk ställs i relation till ett jämförelseindex som utgörs

av MSCI All Country World Index3 (”gross” för alla aktier med undantag för tillväxtmarknader och Europa, där index är ”net”). Med hänsyn till hävstångens normalnivå är normavkast- ningen lika med jämförelseindexets avkastning

multiplicerad med faktorn 1,0 uttryckt i SEK för basportföljen, där indexet är anpassat till AP7:s etik- och miljöpolicy, plus jämförelse- indexets avkastning multiplicerad med 0,5 uttryckt i USD (hävstången) och minskad med finansieringskostnaden för hävstången. I finansieringskostnaden inräknas även trans- aktionskostnader.

”Net” = inklusive återinvesterad utdelning med avdrag för källskatt på utdelningar.

”Gross” = inklusive återinvesterad utdelning utan avdrag för definitiv källskatt på utdel- ningar.

Totalrisk (standardavvikelse): Ett mått på hur mycket andelsvärdet har varierat under en viss period. Stora variationer i andelsvärdet inne- bär oftast en högre risk men också chans till bättre värdetillväxt. Måttet baseras på fond- andelarnas och index utveckling under de senaste två åren.

Aktiv risk: Ett mått på hur mycket en fonds andelsvärde varierat jämfört med sitt jämfö- relseindex. En hög aktiv risk innebär att fon- dens placeringar avvikit mycket från jämförel- seindex under perioden. Avkastningen för en portfölj med hög aktiv risk kan vara avsevärt större eller mindre än avkastningen för index. Måttet baseras på fondandelarnas och index utveckling under de senaste två åren.

Omsättningshastighet: Mäter hur många gånger värdepapper har köpts eller sålts i för- hållande till fondförmögenheten. Beräknas genom att det lägsta värdet av summa köpta

och summa sålda värdepapper under perioden divideras med den genomsnittliga fondförmö- genheten och anges i procent.

Årlig avgift (%): Avser fondens förvaltnings- avgift och kostnader för alternativa investe- ringar, som belastat fonden under de senaste 12-månaderna, uttryckt i procent av fondför- mögenheten. Den årliga avgiften beräknas enligt ”CESR’s guidelines on the methodology for calculation of the ongoing charges figure in the Key Investor Information Document”. För närmare information se http://www.esma.europa.eu/system/files/10_ 674.pdf.

Transaktionskostnad: Courtage till mäklare och transaktionsavgifter till depåbank.

Kostnad för engångsinsättning, 10 000 kr:

Förvaltningskostnad enligt resultaträkningen i kronor som under året är hänförlig till ett andelsinnehav som vid årets ingång uppgick till 10 000 kronor och som behållits i fonden hela året.

AP7 | 18

3A custom index calculated by MSCI based on the stock selection as defined by AP7 (MSCI beräknar ett skräddarsytt index baserat på den etiska

 

granskning som exkluderar bolag från investeringar)

179

Skr. 2013/14:130

Bilaga 8

AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2013

Balansräkning

 

Samtliga belopp i tusentals kronor

 

 

 

 

 

 

 

 

2013-12-31

 

2012-12-31

 

 

Tillgångar

 

 

 

 

 

 

Överlåtbara värdepapper (not 1)

172 890 559

99,7%

122 497 795

99,3%

 

 

OTC-derivatinstrument med positivt marknadsvärde

1 279 365

0,7%

48 510

0,0%

 

 

Övriga derivatinstrument med positivt marknadsvärde

51

0,0%

724

0,0%

 

 

Summa finansiella instrument med positivt marknadsvärde

174 169 975

100,4%

122 547 029

99,3%

 

Bankmedel och övriga likvida medel

1 470 017

0,9%

2 688 502

2,2%

 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

70 431

0,0%

53 471

0,0%

 

 

Övriga tillgångar

908 310

0,5%

582 232

0,5%

 

 

Summa Tillgångar

176 618 733

101,8%

125 871 234

102,0%

 

Skulder

 

 

 

 

 

OTC-derivatinstrument med negativt marknadsvärde

321 833

0,2%

235 538

0,2%

 

Övriga derivatinstrument med negativt marknadsvärde

3 046

0,0%

7 173

0,0%

 

 

Övriga finansiella instrument med negativt marknadsvärde

2 480 079

1,4%

2 182 181

1,8%

 

 

Summa finansiella instrument med negativt marknadsvärde

2 804 958

1,6%

2 424 892

2,0%

 

Upplupna kostnader och förutbetalda skulder

23 492

0,0%

18 442

0,0%

 

 

Övriga skulder

297 730

0,2%

79 500

0,0%

 

 

Summa Skulder

3 126 180

1,8%

2 522 834

2,0%

 

 

Fondförmögenhet (not 2)

173 492 553

100,0%

123 348 400

100,0%

 

 

Som bilaga finns innehavsförteckning över samtliga finansiella instrument.

 

 

 

 

 

 

Poster inom linjen

 

2013-12-31

 

2012-12-31

 

 

 

 

 

 

 

Utlånade värdepapper och mottagna säkerheter

 

 

 

 

 

 

Utlånade finansiella instrument

 

361 779

 

250 734

 

 

Mottagna säkerheter (statsobligationer) för utlånade finansiella instrument

 

408 137

 

267 296

 

 

Mottagna säkerheter (likvida medel) för OTC-derivatinstrument4

 

1 496 762

 

899 010

 

 

Inlånade värdepapper och ställda säkerheter

 

 

 

 

 

 

Inlånade finansiella instrument

 

5 886 427

 

3 967 592

 

 

Ställda säkerheter (aktier) för inlånade finansiella instrument

 

6 166 600

 

3 433 174

 

 

Ställda säkerheter (likvida medel) för OTC-derivatinstrument

 

0

 

0

 

 

Ställda säkerheter (likvida medel) för övriga derivatinstrument

 

65 053

 

45 301

 

 

Utestående åtaganden

 

 

 

 

 

 

Kvarstående investeringslöften i private equity

 

3 800 036

 

2 378 744

 

 

Resultaträkning

 

 

 

 

 

 

Samtliga belopp i tusentals kronor

 

 

 

 

 

 

 

 

2013-01-01

 

2012-01-01

 

 

Intäkter och värdeförändring

 

-2013-12-31

 

-2012-12-31

 

 

 

 

 

 

 

 

Värdeförändring på överlåtbara värdepapper (not 3)

 

24 317 574

 

7 615 294

 

Värdeförändring på OTC-derivatinstrument (not 4)

 

14 215 553

 

7 742 666

 

Värdeförändring på övriga derivatinstrument (not 5)

 

288 485

 

106 814

 

Ränteintäkter (not 6)

 

6 057

 

7 049

 

 

Utdelningar (not 7)

 

3 485 134

 

2 920 723

 

 

Valutakursvinster och -förluster netto (not 8)

 

-42 965

 

-92 953

 

 

Övriga finansiella intäkter (not 9)

 

119 141

 

84 769

 

 

Övriga intäkter (not 10)

 

4

 

60

 

 

Summa Intäkter och värdeförändring

 

42 388 983

 

18 384 422

 

Kostnader

 

 

 

 

 

Förvaltningskostnader (not 11)

 

-203 509

 

-166 620

 

Övriga finansiella kostnader (not 12)

 

-158 143

 

-170 391

 

 

Övriga kostnader (not 13)

 

-38 575

 

-33 961

 

 

Summa Kostnader

 

-400 227

 

-370 972

 

 

Periodens resultat

 

41 988 756

 

18 013 450

 

 

4Beloppet avser mottagna säkerheter för värdet på transaktionerna per senaste bankdag innan bokslutsdag

 

 

 

19 | AP7

180

Skr. 2013/14:130

Bilaga 8

AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2013

Redovisningsprinciper

Årsberättelsen för fonden har upprättats enligt lagen om värdepappersfonder samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd. Affärsdagsredovisning tillämpas, vilket innebär att transaktionerna påverkar balansräkningen på affärsdagen, det vill säga vid den tidpunkt

då de väsentliga rättigheterna och därmed riskerna övergår mellan parterna.

Samtliga finansiella instrument värderas till verkligt värde. Det innebär att noterade aktierelaterade värdepapper, inklusive noterade aktieindexterminer och derivatinstrument som handlas på en reglerad marknad , värderas till senaste betalkurs kl. 16.00 den sista handelsdagen under redovisningsperioden.

Utländska finansiella instrument räknas om till svenska kronor med senaste betalkurs kl. 16.00 på balansdagen. Valutaderivat värderas utifrån senaste valutakurser den sista handelsdagen under redovisningsperioden.

S.k. notes, vilkas värde bestäms av utvecklingen av vissa angivna index, värderas enligt uppgifter från indexleverantören. Onoterade aktierelaterade värdepapper, som utgörs av indirekta placeringar i private equityfonder, värderas enligt senaste tillgängliga information om verkligt värde med daglig justering utifrån hur ett relevant index utvecklas.

Total Return Swaps (OTC-derivat) värderas enligt en modell med ledning av marknadsnoterade räntor och uppgifter från indexleverantören om utvecklingen av relevant aktieindex kl 16.00 den sista handelsdagen under redovisningsperioden.

Vid beräkning av realisationsvinster och realisationsförluster används genomsnittsmetoden.

Inlånade värdepapper redovisas inte i balansräkningen, men tas upp inom linjen. Betalda premier (utgiftsränta) för inlånade värdepapper redovisas som övriga finansiella kostnader.

Utlånade värdepapper ingår i balansräkningen. Marknadsvärdet, samt erhållna säkerheter, framgår av poster inom linjen. Erhållna premier för utlånade värdepapper redovisas som övriga finansiella intäkter.

Skatt

AP7 Aktiefond är inte skattskyldig i Sverige. För placeringar i utlandet kan i vissa fall finnas skattskyldighet i form av s.k. definitiv källskatt på utdelningar.

Not 1 – Överlåtbara värdepapper

 

 

 

 

Not 4 – Specifikation av värdeförändring

 

Samtliga belopp i tusentals kronor

 

 

 

på OTC-derivatinstrument

 

 

 

2013-12-31

2012-12-31

 

Samtliga belopp i tusentals kronor

 

 

Överlåtbara

 

 

 

 

 

 

2013-01-01

2012-01-01

värdepapper

168 588 290

97,2%

118 278 147

95,9%

 

 

-2013-12-31

-2012-12-31

Överlåtbara

 

 

 

 

 

 

 

 

värdepapper - Onoterade

4 302 269

2,5%

4 219 648

3,4%

Realiserat kursresultat

13 133 706

8 746 525

Summa Överlåtbara

 

 

 

 

Orealiserat kursresultat

1 161 136

-638 771

värdepapper

172 890 559

99,7%

122 497 795

99,3%

 

Ränta

-79 289

-365 088

 

 

 

 

 

 

Summa

14 215 553

7 742 666

 

Not 2 – Förändring av fondförmögenhet

 

 

Not 5 – Specifikation av värdeförändring

 

 

Samtliga belopp i tusentals kronor

2013-01-01

2012-01-01

på övriga derivatinstrument

 

 

 

 

 

Samtliga belopp i tusentals kronor

 

 

 

 

-2013-12-31

-2012-12-31

 

 

2013-01-01

2012-01-01

 

 

 

 

 

 

-2013-12-31

-2012-12-31

 

Fondförmögenhet vid periodens början

123 348 400

98 857 340

 

 

 

 

Andelsutgivning

10 474 015

9 732 620

Realiserat kursresultat

279 496

128 786

Andelsinlösen

-2 318 618

-3 255 010

Realiserat valutaresultat

5 536

-14 857

 

Periodens resultat enligt resultaträkning

41 988 756

18 013 450

 

Orealiserat kursresultat

3 453

-7 115

 

Fondförmögenhet vid periodens slut

173 492 553

123 348 400

 

Summa

288 485

106 814

 

Not 3 – Specifikation av värdeförändring

 

 

Not 6 – Specifikation av ränteintäkter

 

 

på överlåtbara värdepapper

 

 

 

Samtliga belopp i tusentals kronor

2013-01-01

2012-01-01

 

Samtliga belopp i tusentals kronor

 

 

 

 

 

 

2013-01-01

2012-01-01

 

 

-2013-12-31

-2012-12-31

 

 

-2013-12-31 -2012-12-31

 

 

 

 

 

 

 

 

Korta ränteplaceringar

5 936

6 947

 

Realiserat kursresultat

2 988 076

-1 584 120

 

Bankkonton

121

102

Realiserat valutaresultat

-2 194 313

248 636

 

Summa

6 057

7 049

Orealiserat kursresultat

27 620 066

15 476 045

 

 

 

 

 

Orealiserat valutaresultat

-4 096 255

-6 525 267

 

 

 

 

 

Summa

24 317 574

7 615 294

 

 

 

 

AP7 | 20

181

Skr. 2013/14:130

Bilaga 8

AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2013

Not 7 – Specifikation av utdelningar

Samtliga belopp i tusentals kronor

 

 

 

2013-01-01

2012-01-01

 

-2013-12-31 -2012-12-31

Utdelning

3 662 342

3 029 735

Kupongskatt

-221 039

-174 790

Restitution

43 831

65 778

Summa

3 485 134

2 920 723

Not 8 – Specifikation av valutakursvinster och –förluster netto

Samtliga belopp i tusentals kronor

 

 

 

2013-01-01

2012-01-01

 

-2013-12-31

-2012-12-31

Valutaderivat

-77 917

-33 041

Bankkonton

34 952

-59 912

Summa

-42 965

-92 953

Not 9 – Specifikation av övriga finansiella intäkter

Samtliga belopp i tusentals kronor

 

 

 

2013-01-01

2012-01-01

 

-2013-12-31 -2012-12-31

Premier utlånade aktier

28 755

25 761

Intäkt i samband med bolagshändelse

73 985

46 421

Övriga finansiella intäkter

16 401

12 587

Summa

119 141

84 769

Not 11 – Specifikation av förvaltningskostnad

Ersättning till Sjunde AP-fonden för förvaltning har betalats med 0,14 % per år på det förvaltade kapitalet. Detta ger för helåret 2013 en förvalt- ningskostnad på 203 509 tkr (166 620 tkr). I avgiften ingår ersättning till förvaringsinstitut för depåförvaring samt ersättning till Finans- inspektionen för tillsyn.

Not 12 – Specifikation av övriga finansiella kostnader

Samtliga belopp i tusentals kronor

 

 

 

2013-01-01

2012-01-01

 

-2013-12-31 -2012-12-31

Premier aktieinlåning

-30 620

-27 323

Erlagd ersättning för utdelning

 

 

vid inlåning av aktier

-123 530

-139 139

Övriga finansiella kostnader

-3 993

-3 929

Summa

-158 143

-170 391

Not 13 – Specifikation av övriga kostnader

 

Samtliga belopp i tusentals kronor

 

 

 

 

2013-01-01

2012-01-01

 

 

-2013-12-31 -2012-12-31

CCourtage

-34 200

-31 116

 

Transaktionsavgifter till BNY Mellon

-4 375

-2 845

 

Summa

-38 575

-33 961

Not 10 – Specifikation av övriga intäkter

Samtliga belopp i tusentals kronor

 

 

 

2013-01-01

2012-01-01

 

-2013-12-31 -2012-12-31

Insättning från förvaltare

4

60

Summa

4

60

21 | AP7

182

Skr. 2013/14:130

Bilaga 8

AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2013

 

 

 

Stockholm den 6 februari 2014

 

 

 

 

 

 

Adine Grate Axén

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vice ordförande

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kerstin Hermansson

Mats Kinnwall

Robert Stenram

 

 

 

 

Rose Marie Westman

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vår revisionsberättelse har avgivits den 7 februari 2014

 

 

Peter Strandh

Auktoriserad revisor

Auktoriserad revisor

Förordnad av regeringen

Förordnad av regeringen

AP7 | 22

183

Skr. 2013/14:130

Bilaga 8

AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2013

Revisionsberättelse

För AP7 Aktiefond

Org. nr. 515602-3862

Rapport om årsberättelse

Rapport om andra krav enligt lagar och andra förordningar

Vi har i egenskap av revisorer i Sjunde AP-fonden, org.nr 802406-2302, utfört en revision av årsberättelsen för AP7 Aktiefond för räkenskaps- året 2013. Fondens årsberättelse ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 16-22.

Sjunde AP-fondens ansvar för årsberättelsen

Det är Sjunde AP-fonden som har ansvaret för årsberättelsen och för att lagen om allmänna pensionsfonder samt de bestämmelser i lagen om värdepappersfonder som särskilt anges i lagen om allmänna pensionsfonder tillämpas vid upprättandet och för den interna kontroll som Sjunde AP-fonden bedömer är nödvändig för att upprätta en års- berättelse som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorernas ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsberättelsen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsberättelsen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsberättelsen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsberättelsen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur Sjunde AP- fonden upprättar årsberättelsen i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte

i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i Sjunde AP-fondens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i Sjunde AP-fondens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen

i årsberättelsen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.

Uttalande

Enligt vår uppfattning har årsberättelsen i allt väsentligt upprättats i enlighet med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) samt de bestämmelser i lagen om värdepappersfonder som särskilt anges i lagen om allmänna pensionsfonder.

Utöver vår revision av årsberättelsen har vi även utfört en revision av Sjunde AP-fondens förvaltning för AP7 Aktiefond för räkenskapsåret 2013.

Sjunde AP-fondens ansvar

Det är Sjunde AP-fonden som har ansvaret för förvaltningen enligt lagen om allmänna pensionsfonder.

Revisorernas ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen har vi utöver vår revision av årsberättelsen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i fonden för att kunna bedöma om Sjunde AP-fonden handlat i strid med lagen om allmänna pensionsfonder samt de bestämmelser i lagen om värdepappersfonder som särskilt anges i lagen om allmänna pensionsfonder.

Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.

Uttalande

Sjunde AP-fonden har enligt vår bedömning inte handlat i strid med lagen om allmänna pensionsfonder samt de bestämmelser i lagen om värdepappersfonder som särskilt anges i lagen om allmänna pensionsfonder eller fondbestämmelserna.

Stockholm den 7 februari 2014

Jan Birgerson

Peter Strandh

Auktoriserad revisor

Auktoriserad revisor

Förordnad av regeringen

Förordnad av regeringen

23 | AP7

184

Skr. 2013/14:130

Bilaga 8

Årsberättelse 2013

AP7 Räntefond

Organisationsnummer 515602-3870

Förvaltningsberättelse

Placeringsinriktning

AP7 Räntefond har utformats för att utgöra en byggsten i det allmäna pensionssystemets premiepensionssparande. AP7 Räntefond utgör därmed en viktig komponent för att skapa en livscykelprofil i förvalsalternativet AP7 Såfa. AP7 Räntefond ingår också i statens fondportföljer. Mer information om dessa produkter finns i årsredovisningen för Sjunde AP-fonden.

AP7 Räntefond bedöms ha en låg risknivå. Det bör dock noteras att sparare som via AP7 Såfa har sitt premiepensionssparande fördelat mellan AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond har en högre total risk.

Målet för AP7 Räntefond är att avkast- ningen ska motsvara minst avkastningen för jämförelseindexet (se förklaringar till nyckeltalen nedan).

Strategin är att placera fondens tillgångar

i främst svenska ränterelaterade finansiella instrument med låg kreditrisk.

så att den genomsnittliga räntebindnings- tiden är högst tre år.

Placeringar

Placeringarna görs genom intern förvaltning och har under 2013 placerats passivt mot fondens jämförelseindex. Det innebär att pla- ceringarna för närvarande i huvudsak utgörs av svenska statsobligationer och svenska säkerställda obligationer. Den modifierade durationen (se under förklaringar till nyckelta- len) i portföljen var 1,8 % vid utgången av 2013.

Derivatinstrument

Derivatinstrument får enligt fondbestämmel- serna användas som ett led i placerings- inriktningen. Under 2013 har inte denna möjlighet utnyttjats.

Resultatutveckling

Under 2013 var totalavkastningen för AP7 Räntefond 1,8 % (NAV-kursberäknad avkast- ning; se förklaring till nyckeltalen), vilket var 0,1 procentenheter sämre än jämförelseindex. Genom att marknadsräntorna har sjunkit under året, har avkastningen varit positiv.

Under 2013 har fonden tillförts 4,0 miljarder kronor genom att Pensionsmyndigheten pla- cerat 2012 års pensionsrätter. Utflödet av kapi- tal genom inlösen av andelar, främst på grund av att premiepensionssparare bytte till andra fonder, uppgick till 0,4 miljarder kronor.

Väsentliga risker per balansdagen

Den enskilt största risken i förvaltningen av fonden utgörs av marknadsrisk, vilket innebär att stigande räntenivåer riskerar att påverka fondens avkastning negativt.

Fondens tio största innehav i % av fondkapitalet vid utgången av år 2013

Svenska staten 1049

10,2

Stadshypotek 1576

9,7

Nordea Hypotek 5520

8,3

Stadshypotek 1577

8,0

Nordea Hypotek 5527

7,9

Swedbank Hypotek 184

7,2

Svenska staten 1050

7,1

Swedbank Hypotek 182

6,7

SEB 569

6,3

SEB 568

5,9

Summa tio största innehav

77,3

Förvaltningsavgift

AP7 Räntefond betalar en förvaltningsavgift till Sjunde AP-fonden. Avgiften beräknas dagligen med 1/365-del av fondens värde och erläggs den sista dagen i varje månad till Sjunde AP-fonden. Avgiften avser kostnader för förvaltning, administration, redovisning, revision, förvaring av värdepapper, information och tillsyn m.m. Under 2013 uppgick avgiften till 0,08 % per år av fondens förmögenhet. Transaktionskostnader såsom avgifter till depåbanker för värdepapperstransaktioner belastar AP7 Räntefond direkt och ingår inte

i förvaltningsavgiften. Sjunde AP-fonden har beslutat att fr o m den 1 januari, 2014, sänka förvaltningsavgiften för AP7 Räntefond till 0,05 % per år av fondförmögenheten.

25 | AP7

185

Skr. 2013/14:130

Bilaga 8

AP7 Räntefond | Årsberättelse 2013

Nyckeltal

 

2013-01-01

2012-01-01

2011-01-01

2010-05-24

 

-2013-12-31

-2012-12-31

-2011-12-31

-2010-12-31

Fondförmögenhet (kr)

12 689 365 425

8 872 177 342

6 656 900 239

6 034 179 589

Antal andelar

117 790 791,44

83 792 661,24

64 649 107,25

60 604 592,15

Andelskurs (kr)

107,73

105,86

102,97

99,57

NAV-kursberäknad avkastning

 

 

 

 

Totalavkastning AP7 Räntefond (%)

1,8

2,8

3,4

-0,5

Totalavkastning, Jämförelseindex (%)

1,9

3,0

5,2

-0,3

Stängningskursberäknad avkastning

 

 

 

 

Avkastning AP7 Räntefond (%)

1,9

2,9

3,5

-0,4 *

Avkastning Jämförelseindex (%)

1,9

3,0

5,2

-0,3 *

* Perioden för avkastningsberäkningarna 2010 startade den 24 maj 2010, när kapital från de avvecklade fonderna Premiesparfonden och Premievalsfonden hade överförts till AP7 Räntefond. Stängningskursberäknad avkastning 2010 utgår ifrån stängning den 24 maj. NAV-kursberäknad avkastning utgår ifrån stängning den 21 maj.

Omsättningshastighet (%)

88,1

68,2

100,9

97,5

Modifierad duration (%)

1,8

1,8

1,9

1,8

Risk- och avkastningsmått **

 

 

 

 

Totalrisk AP7 Räntefond (standardavvikelse, %)

0,9

0,8

-

-

Totalrisk Jämförelseindex (standardavvikelse, %)

0,9

0,7

-

-

Aktiv risk (%)

0,1

0,6

-

-

Genomsnittlig årsavkastning, 2 år (%)

2,3

3,1

-

-

Genomsnittlig årsavkastning sedan fondens start (%)

2,1

2,2

-

-

** Risk- och avkastningsmått är baserade på två års historisk månadsavkastning och beräknas i enlighet med

 

 

Fondbolagens Förenings riktlinjer. För närmare information se www.fondbolagen.se.

 

 

 

Kostnader (senaste 12-månadersperiod)

 

 

 

 

Förvaltningsavgift (%)

0,08

0,09

0,09

0,09

Årlig avgift (%)

0,08

0,09

0,09

0,09

Insättnings- och uttagsavgifter

Inga

Inga

Inga

Inga

Transaktionskostnader (Tkr)

9

9

7

18

Transaktionskostnad, andel av omsättning (%)

0,04

0,00

0,00

0,00

Kostnad vid engångsinsättning 10 000 kr (kr)

8,1

9,2

9,1

5,5

Perioden för avkastningsberäkningarna 2010 startade den 24 maj 2010, när kapital från den avvecklade

Premiesparfonden hade överförts till AP7 Räntefond.

AP7 | 26

186

Skr. 2013/14:130

Bilaga 8

AP7 Räntefond | Årsberättelse 2013

Förklaringar till nyckeltalen

Avkastnings- och riskberäkningar: AP7 Ränte- fonds avkastning och risk beräknas på två sätt. Den första metoden speglar värdeutvecklingen från pensionsspararens perspektiv och grundas på fondens NAV-kurs (Net Asset Value), som används vid köp och inlösen av andelar. Denna metod innebär att avkastningen redovisas efter avdrag av den förvaltningsavgift som AP7 Räntefond betalar till Sjunde AP-fonden. Vid NAV-kursvärderingen används de priser på fondens tillgångar som gäller kl. 16.00 svensk tid. Den andra metoden, som används vid jäm- förelsen med fondens jämförelseindex, innebär att avkastningen redovisas före avdrag av den förvaltningsavgift som AP7 Räntefond betalar till Sjunde AP-fonden. Vid värderingen används vid denna metod de priser på fondens tillgångar som finns noterade vid stängningen av mark- nadsplatserna på respektive marknad där fon- dens tillgångar är noterade. Värderingen sker därmed enligt samma principer som ligger till grund för beräkningen av jämförelseindex.

Modifierad duration: Anger den procentuella förändringen i pris om marknadsräntan går upp med en procentenhet.

Jämförelseindex: Handelsbankens ränteindex HMT 74.

Totalrisk (standardavvikelse): Ett mått på hur mycket andelsvärdet har varierat under en viss period. Stora variationer i andelsvärdet innebär oftast en högre risk men också chans till bättre värdetillväxt. Måttet baseras på fondandelarnas och index utveckling under de senaste två åren.

Aktiv risk: Ett mått på hur mycket en fonds andelsvärde varierat jämfört med sitt jämförel- seindex. En hög aktiv risk innebär att fondens placeringar avvikit mycket från jämförelseindex under perioden. Avkastningen för en portfölj med hög aktiv risk kan vara avsevärt större eller mindre än avkastningen för index. Måttet baseras på fondandelarnas och index utveck- ling under de senaste två åren.

Omsättningshastighet: Mäter hur många gånger värdepapper har köpts eller sålts i för- hållande till fondförmögenheten. Beräknas genom att det lägsta värdet av summa köpta och summa sålda värdepapper under perioden divideras med den genomsnittliga fondförmö- genheten och anges i procent.

Årlig avgift (%): Avser fondens förvaltnings- avgift som belastat fonden under de senaste 12-månaderna, uttryckt i procent av fondför- mögenheten. Den årliga avgiften beräknas enligt ”CESR’s guidelines on the methodology for calculation of the ongoing charges figure in the Key Investor Information Document”. För närmare information se www.esma.europa.eu/system/files/10_674.pdf

.

Transaktionskostnad: Transaktionsavgifter till depåbank.

Kostnad för engångsinsättning, 10 000 kr:

Förvaltningskostnad enligt resultaträkningen i kronor som under året är hänförlig till ett andelsinnehav som vid årets ingång uppgick till 10 000 kronor och som behållits i fonden hela året.

27 | AP7

187

Skr. 2013/14:130

Bilaga 8

AP7 Räntefond | Årsberättelse 2013

Balansräkning

 

Samtliga belopp i tusentals kronor

 

 

 

 

 

 

 

2013-12-31

 

2012-12-31

Tillgångar

 

 

 

 

 

Överlåtbara värdepapper (not 1)

12 662 453

99,8%

8 845 286

99,7%

 

Summa finansiella instrument med positivt marknadsvärde

12 662 453

99,8%

8 845 286

99,7%

 

Bankmedel och övriga likvida medel

27 714

0,2%

27 524

0,3%

 

Summa Tillgångar

12 690 167

100,0%

8 872 810

100,0%

Skulder

 

 

 

 

 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

802

0,0%

633

0,0%

 

Summa Skulder

802

0,0%

633

0,0%

 

Fondförmögenhet (not 2)

12 689 365

100,0%

8 872 177

100,0%

Poster inom linjen

 

Inga

 

Inga

 

Resultaträkning

 

 

 

 

 

Samtliga belopp i tusentals kronor

 

 

 

 

 

 

 

2013-01-01

 

2012-01-01

 

 

 

-2013-12-31

 

-2012-12-31

Intäkter och värdeförändring

 

 

 

 

Värdeförändring på överlåtbara värdepapper (not 3)

 

-194 265

 

-115 781

Ränteintäkter (not 4)

 

361 828

 

309 095

 

Övriga intäkter (not 5)

 

0

 

6

 

Summa Intäkter och värdeförändring

 

167 563

 

193 320

Kostnader

 

 

 

 

Förvaltningskostnader (not 6)

 

-7 359

 

-6 156

 

Övriga kostnader (not 7)

 

-9

 

-9

 

Summa Kostnader

 

-7 368

 

-6 165

 

Periodens resultat

 

160 195

 

187 155

Redovisningsprinciper

Årsberättelsen för fonden har upprättats enligt lagen om värdepappersfonder samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd. Samtliga finansiella instrument värderas till verkligt värde kl. 16.00 den sista handelsdagen under redovisningsperioden. Det innebär

att ränterelaterade värdepapper värderas till senaste betalkurs.

Vid beräkning av realisationsvinster och realisationsförluster används genomsnittsmetoden.

Inlånade värdepapper redovisas inte i balansräkningen, men tas upp inom linjen. Betalda och upplupna premier (utgiftsränta) för inlånade värdepapper redovisas som övriga finansiella kostnader.

Skatt

AP7 Räntefond är inte skattskyldig i Sverige.

AP7 | 28

188

 

 

 

 

 

 

Skr. 2013/14:130

 

 

 

 

 

 

Bilaga 8

AP7 Räntefond | Årsberättelse 2013

 

 

 

 

 

 

Not 1 – Överlåtbara värdepapper

 

 

 

 

 

 

 

Avser överlåtbara värdepapper som är upptagna till handel på en reglerad marknad.

 

 

 

 

 

Samtliga belopp i tusentals kronor

 

 

 

 

 

 

 

Ränterelaterade värdepapper

 

 

 

Markn

Orealiserat

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nominellt

 

 

värde inkl

resultat inkl

Andel av

Värdepapper

belopp

Ansk värde

Ränta

uppl ränta

uppl ränta

fond

Statsobligationer

 

 

 

 

 

 

 

Svenska staten 1049

1 208 940 000

1 280 363

0,84

1 299 731

19 368

10,24%

 

 

Svenska staten 1050

846 000 000

885 470

1,10

897 513

12 043

7,07%

 

 

Svenska staten

 

 

 

2 197 244

 

17,31%

 

Kommunobligationer

 

 

 

 

 

 

 

Kommuninvest i Sverige 1508

362 000 000

373 031

1,06

375 471

2 440

2,96%

 

 

Kommuninvest i Sverige 1610

97 000 000

98 244

1,52

98 692

449

0,78%

 

 

Kommuninvest i Sverige AB

 

 

 

474 163

 

3,74%

 

Säkerställda bostadsobligationer

 

 

 

 

 

 

 

Länsförsäkringar Hypotek 508

301 000 000

320 151

1,40

327 294

7 144

2,58%

 

 

Länsförsäkringar Hypotek 510

64 000 000

65 109

1,10

65 824

715

0,52%

 

 

Länsförsäkringar Hypotek

 

 

 

393 118

 

3,10%

 

 

Nordea Hypotek 5520

1 001 000 000

1 037 740

1,10

1 049 082

11 342

8,27%

 

 

Nordea Hypotek 5527

881 000 000

946 177

1,49

965 457

19 280

7,61%

 

 

Nordea Hypotek

 

 

 

2 014 539

 

15,88%

 

 

Skandinaviska Enskilda Banken 568

706 000 000

743 258

1,10

750 291

7 033

5,91%

 

 

Skandinaviska Enskilda Banken 569

736 000 000

785 415

1,49

801 203

15 788

6,31%

 

 

SEB

 

 

 

1 551 494

 

12,22%

 

 

Stadshypotek 1576

1 113 000 000

1 208 226

1,03

1 230 811

22 586

9,70%

 

Stadshypotek 1577

930 000 000

1 031 256

1,28

1 015 842

-15 414

8,01%

 

 

Stadshypotek 1578

646 000 000

721 529

1,59

731 511

9 982

5,77%

 

 

Stadshypotek AB

 

 

 

2 978 164

 

23,48%

 

 

Sveriges Säkerställda Obligationer 127

250 600 000

262 784

1,07

266 935

4 151

2,10%

 

Sveriges Säkerställda Obligationer 131

201 000 000

213 596

1,24

212 080

-1 516

1,67%

 

 

Sveriges Säkerställda Obligationer 132

247 000 000

262 471

1,58

265 431

2 960

2,09%

 

 

AB Sveriges Säkerställda Obligationer

 

 

 

744 446

 

5,86%

 

Swedbank Hypotek 182

801 100 000

833 094

1,03

850 404

17 310

6,70%

 

Swedbank Hypotek 183

510 000 000

537 075

1,18

537 302

227

4,23%

 

 

Swedbank Hypotek 184

858 000 000

904 118

1,49

921 580

17 462

7,26%

 

 

Swedbank Hypotek

 

 

 

2 309 286

 

18,19%

 

Summa Överlåtbara värdepapper

 

12 509 104

 

12 662 453

153 350

99,80%

 

 

Summering av fondförmögenhet

Andel av

 

 

 

Markn värde TSEK

fond

Överlåtbara värdepapper

12 662 453

99,8 %

Netto, övriga tillgångar och skulder

26 912

0,2 %

Total fondförmögenhet

12 689 365

100,0 %

 

 

 

29 | AP7

189

Skr. 2013/14:130

Bilaga 8

AP7 Räntefond | Årsberättelse 2013

 

Not 2 – Förändring av fondförmögenhet

 

 

Not 5 – Specifikation av övriga intäkter

 

 

 

Samtliga belopp i tusentals kronor

 

 

 

Samtliga belopp i tusentals kronor

 

 

 

 

2013-01-01

2012-01-01

 

 

2013-01-01

2012-01-01

 

 

-2013-12-31

-2012-12-31

 

 

-2013-12-31 -2012-12-31

Fondförmögenhet vid periodens början

8 872 177

6 656 900

 

Övriga intäkter

0

6

Andelsutgivning

4 012 356

2 338 837

 

Summa

0

6

Andelsinlösen

-355 363

-310 715

 

 

 

 

 

Periodens resultat enligt resultaträkning

160 195

187 155

 

Not 6 – Specifikation av förvaltningskostnad

 

 

Fondförmögenhet vid periodens slut

12 689 365

8 872 177

 

 

Not 3 – Specifikation av värdeförändring på överlåtbara värdepapper

Ersättning till Sjunde AP-fonden för förvaltning har betalats med 0,08 % per år på det förvaltade kapitalet. Detta ger för helåret 2013 en förvalt- ningskostnad på 7 359 tkr (6 156 tkr). I avgiften ingår ersättning till för- varingsinstitut för depåförvaring samt ersättning till Finansinspektionen för tillsyn.

Samtliga belopp i tusentals kronor

 

 

 

Not 7 – Specifikation av övriga kostnader

 

 

2013-01-01

2012-01-01

 

 

 

-2013-12-31

-2012-12-31

 

Samtliga belopp i tusentals kronor

 

 

 

 

 

 

 

2013-01-01

2012-01-01

Realiserat kursresultat

-159 586

-98 012

 

 

-2013-12-31

-2012-12-31

Orealiserat kursresultat

-34 679

-17 769

 

 

 

 

Summa

-194 265

-115 781

 

Transaktionsavgifter till BNY Mellon

-9

-9

 

 

 

 

Summa

-9

-9

Not 4 – Specifikation av ränteintäkter

 

 

 

 

 

 

Samtliga belopp i tusentals kronor

 

 

 

 

 

 

 

2013-01-01

2012-01-01

 

 

 

 

 

-2013-12-31 -2012-12-31

 

 

 

 

Obligationer

355 488

302 660

 

 

 

 

Korta ränteplaceringar

6 340

6 435

 

 

 

 

Summa

361 828

309 095

 

 

 

 

AP7 | 30

190

Skr. 2013/14:130

Bilaga 8

AP7 Räntefond | Årsberättelse 2013

 

 

 

Stockholm den 6 februari 2014

 

 

 

 

 

Adine Grate Axén

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vice ordförande

 

 

 

 

 

 

 

Kerstin Hermansson

Mats Kinnwall

Robert Stenram

 

 

 

 

Rose Marie Westman

 

 

 

 

 

 

 

Vår revisionsberättelse har avgivits den 7 februari 2014

 

 

Peter Strandh

Auktoriserad revisor

Auktoriserad revisor

Förordnad av regeringen

Förordnad av regeringen

31 | AP7

191

Skr. 2013/14:130

Bilaga 8

AP7 Räntefond | Årsberättelse 2013

Revisionsberättelse

För AP7 Räntefond

Org. nr. 515602-3870

Rapport om årsberättelse

Rapport om andra krav enligt lagar och andra förordningar

Vi har i egenskap av revisorer i Sjunde AP-fonden, org.nr 802406-2302, utfört en revision av årsberättelsen för AP7 Räntefond för räkenskaps- året 2013. Fondens årsberättelse ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 25-31.

Sjunde AP-fondens ansvar för årsberättelsen

Det är Sjunde AP-fonden som har ansvaret för årsberättelsen och för att lagen om allmänna pensionsfonder samt de bestämmelser i lagen om värdepappersfonder som särskilt anges i lagen om allmänna pensionsfonder tillämpas vid upprättandet och för den interna kontroll som Sjunde AP-fonden bedömer är nödvändig för att upprätta en års- berättelse som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorernas ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsberättelsen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsberättelsen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsberättelsen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsberättelsen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur Sjunde AP- fonden upprättar årsberättelsen i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte

i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i Sjunde AP-fondens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i Sjunde AP-fondens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen

i årsberättelsen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.

Uttalande

Enligt vår uppfattning har årsberättelsen i allt väsentligt upprättats i enlighet med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) samt de bestämmelser i lagen om värdepappersfonder som särskilt anges i lagen om allmänna pensionsfonder.

Utöver vår revision av årsberättelsen har vi även utfört en revision av Sjunde AP-fondens förvaltning för AP7 Räntefond för räkenskapsåret 2013.

Sjunde AP-fondens ansvar

Det är Sjunde AP-fonden som har ansvaret för förvaltningen enligt lagen om allmänna pensionsfonder.

Revisorernas ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen har vi utöver vår revision av årsberättelsen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i fonden för att kunna bedöma om Sjunde AP-fonden handlat i strid med lagen om allmänna pensionsfonder samt de bestämmelser i lagen om värdepappersfonder som särskilt anges i lagen om allmänna pensionsfonder.

Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.

Uttalande

Sjunde AP-fonden har enligt vår bedömning inte handlat i strid med lagen om allmänna pensionsfonder samt de bestämmelser i lagen om värdepappersfonder som särskilt anges i lagen om allmänna pensionsfonder eller fondbestämmelserna.

Stockholm den 7 februari 2014

Jan Birgerson

Peter Strandh

Auktoriserad revisor

Auktoriserad revisor

Förordnad av regeringen

Förordnad av regeringen

AP7 | 32

192

Skr. 2013/14:130

Bilaga 8

Årsredovisning 2013

Sjunde AP-fonden

Organisationsnr 802406-2302

Särskilda årsberättelser lämnas för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond

Förvaltningsberättelse

Särskilda årsberättelser för

AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond

Kapitalförvaltningen i AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond redovisas i särskilda årsberättelser för dessa fonder. Denna förvaltningsberättelse behandlar verksamheten i "fondbolaget"

Sjunde AP-fonden, inklusive de produkter Sjunde AP-fonden tillhandahåller via de två byggstensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond.

Sjunde AP-fonden

i det allmänna pensionssystemet

– det statliga erbjudandet

I det allmänna pensionssystemet ingår att en del av pensionsavgiften ska avsättas till premie- pension och förvaltas i värdepappersfonder efter individuella val av pensionsspararna. Premiepensionssystemet administreras av den statliga Pensionsmyndigheten som fungerar på samma sätt som ett fondförsäkringsbolag. Sjunde AP-fonden, som också är en statlig myndighet, fungerar inom detta system på samma sätt som ett fondbolag med förvalt- ning av värdepappersfonder. För de personer som avstår från att välja någon annan fond

i premiepensionssystemet ska medlen av Pensionsmyndigheten placeras i AP7 Såfa (statens årskullsförvaltningsalternativ).

AP7 Såfa är ingen fond utan en instruktion till Pensionsmyndigheten hur placeringar för respektive sparare ska göras i byggstens- fonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. AP7 Såfa består av AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond i olika proportioner som förändras över tiden enligt en livscykelprofil som grundas på spararens ålder. Fram till och med 55 års ålder består AP7 Såfa av 100 % AP7 Aktiefond. Mellan 56 års ålder och 75 års ålder trappas årligen andelen AP7 Aktiefond ned och ersätts med AP7 Räntefond, så att fördelningen från och med 75 års ålder är 33 % AP7 Aktiefond och 67 % AP7 Räntefond. Den fördelningen ligger sedan fast vid högre ålder. AP7 Såfa är fullt ut valbar hos Pensionsmyndigheten, men den kan inte kombineras med några andra

fonder i premiepensionssystemet.

Genom att kombinera AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond på olika sätt skapas också tre fondportföljer med olika risknivåer. De tre statliga fondportföljerna är AP7 Försiktig, AP7 Balanserad och AP7 Offensiv.

AP7 Försiktig består av 33 % AP7 Aktiefond och 67 % AP7 Räntefond

AP7 Balanserad består av 50 % AP7 Aktie- fond och 50 % AP7 Räntefond

AP7 Offensiv består av 75 % AP7 Aktiefond och 25 % AP7 Räntefond

De statliga fondportföljerna är, var och en för sig, fullt ut valbara hos Pensionsmyndigheten, men de kan inte kombineras med några andra fonder i premiepensionssystemet.

AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond är fullt ut valbara hos Pensionsmyndigheten och kan också, till skillnad från AP7 Såfa och de statliga fondportföljerna, kombineras med andra fonder i premiepensionssystemet.

Sjunde AP-fondens verksamhet med kapital- förvaltning startade i samband med att det första fondvalet inom premiepensionssystemet ägde rum under hösten 2000. Därefter har de fonder som förvaltats av Sjunde AP-fonden (Premiesparfonden och Premievalsfonden till och med maj 2010 och därefter AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond) årligen tillförts kapital, i huvudsak genom att Pensionsmyndigheten har fördelat nya årgångar av premiepensions- medel på fonder. Under 2013 placerade Pensionsmyndigheten premiepensionsmedel för 2012 års pensionsrätter. Inflödet av kapital genom köp av andelar i fonderna uppgick till 14,5 miljarder kronor (12,1 miljarder kronor 2012). Utflödet av kapital genom inlösen av andelar, främst på grund av att premiepensions- sparare bytte till andra fonder, uppgick till sammanlagt cirka 2,7 miljarder kronor (3,6 miljarder kronor) under året.

Vid utgången av 2013 förvaltade Sjunde AP-fonden sammanlagt cirka 186,2 miljarder kronor (132,2 miljarder kronor), varav cirka 173,5 miljarder kronor i AP7 Aktiefond, och cirka 12,7 miljarder kronor i AP7 Räntefond. Ökningen av det totala förvaltade kapitalet beror främst på inflöden till fonderna under året samt en positiv börsutvecklingen på de globala aktiemarknaderna under 2013.

Avkastning för Sjunde AP-fondens produkter

Förvalsalternativet AP7 Såfa har en livscykel- profil. Det innebär att fördelningen mellan

aktie- och ränteplaceringar är olika för olika årskullar. Därför blir också avkastningen olika för sparare i olika åldrar.

AP7 Såfa har under 2013 gett en genom- snittlig avkastning på 32,0 %.

Under samma period har de privata premie- pensionsfonderna i genomsnitt gett en avkastning på 15,7 %. Risken (mätt som stan- dardavvikelse under den senaste 24-månaders- perioden) har för AP7 Såfa varit 10,7 %, jämfört med 7,2 % för genomsnittet för de privata premiepensionsfonderna1. AP7 Såfas högre risk förklaras till stor del av att andelen sparare över 55 år fortfarande är liten och att andelen AP7 Räntefond därmed också är liten. Fram- över kan andelen AP7 Räntefond förväntas öka i takt med att spararna i premiepensions- systemet blir äldre.

Sedan starten 2000 har förvalsalternativet gett en ackumulerad avkastning på 56,8 %, jämfört med 22,3 % för genomsnittet av de privata premiepensionsfonderna. Detta inne- bär att förvalsalternativet har gett en genom- snittlig årlig avkastning på 3,5 %, jämfört med 1,5 % för de privata premiepensionsfonderna. Sedan AP7 Såfas start i maj 2010 har den acku- mulerade avkastningen varit 57,1 %, jämfört med 27,0 % för de privata premiepensionsfonderna.

En typisk premiepensionssparare som sedan 2000 haft sitt kapital investerat hos Sjunde AP-fonden har fått en kapitalviktad avkastning på 6 % per år. Kapitalviktad avkastning anger genomsnittlig årlig utveckling för en genom- snittlig persons konto och kan jämföras med räntan på ett bankkonto. En sparare som investerar i aktiemarknaden förväntas ha en avkastning som överstiger en ränteplacering. Förvalsalternativets kapitalviktade avkastning om 6 % per år kan jämföras med motsvarande siffra för inkomstindex/balansindex som upp- går till 2,4 % per år.

Statens fondportföljer har under 2013 gett följande avkastning:

 

AP7 Försiktig

12,3 % (23,9 % sedan

 

 

 

starten i maj 2010)

 

AP7 Balanserad

17,7 % (32,6 % sedan

 

 

 

starten i maj 2010)

 

AP7 Offensiv

25,8 % (46,2 % sedan

 

 

 

starten i maj 2010)

Byggstensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond har under året gett en avkastning på 34,0 % respektive 1,8 %. Deras jämförelse- index har gett en avkastning på 35,3 % respek- tive 1,9 %. Ytterligare information om AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond ges i årsberättel- serna för respektive fond.

AP7 | 34

1 Morningstar beräknar på AP7:s uppdrag ett index som återspeglar utvecklingen för fonder valbara på Pensionsmyndighetens fondtorg, exklusive AP7:s produkter.

 

Indexet är kapitalviktat och inkluderar inte rabatter som fonderna lämnar i premiepensionssystemet.

193

Skr. 2013/14:130

Bilaga 8

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2013

Året 2013 och planerade insatser 2014

Under 2013 har den starka utvecklingen på de globala aktiemarknaderna fortsatt, vilket har lett till positiv avkastning för samtliga Sjunde AP-fondens produkter.

Under året har Riksrevisionen granskat Sjunde AP-fonden. Vid denna granskning konstaterades bland annat att Sjunde AP-fon- den under senare år tagit viktiga steg för att stärka den interna styrningen och kontrollen, men att ytterligare åtgärder kan och bör vidtas för att möta de krav som kan ställas på verksamheten.

Verkställande direktören har genomfört en organisatorisk översyn. Denna översyn har

i januari 2014 resulterat i en förändrad organi- sation, där de viktigaste förändringarna är att en oberoende riskfunktion inrättats samt att kapitalförvaltningsorganisationen gjorts om så att all verksamhet samlas under en ansvarig chef (tidigare två). All förvaltningsverksamhet ligger därför framöver under vice verkställande direktörens ansvar. Arbetet med att ytterligare stärka den interna styrningen och kontrollen ges fortsatt hög prioritet under 2014.

Inom förvaltningsverksamheten har en upphandling av externa alfaförvaltare avslutats under 2013 och implementering av nya för- valtningsmandat har gjorts. För information om aktuella förvaltningsmandat hänvisas till Sjunde AP-fondens webbsida; www.ap7.se. Under 2014 planeras också upphandling av passiva förvaltare samt private equityförvaltare.

Inom administration har mycket arbete lagts ner på att anpassa verksamheten till de många externa regelverksförändringar som initierats under senare år. För Sjunde AP-fon- dens del gäller det inte minst nya krav avseende rapportering och clearing av derivat, vilka används för att skapa hävstång i AP7 Aktiefond. Regelverksfrågor och dess eventuella påverkan på Sjunde AP-fondens verksamhet kommer även under 2014 att vara av central betydelse.

Under året har upphandling av depåbank gjorts. Denna avslutades i januari 2014. Sjunde AP-fonden handlar också upp ett nytt risk- system. Denna upphandling beräknas vara avslutad under första kvartalet 2014.

Sjunde AP-fonden har ytterligare förstärkt insatserna inom kommunikationsområdet i syfte att förbättra informationen kring Sjunde AP-fondens produkter till pensionsspararna. Bland annat har en ”Såfa-guide” lanserats.

Externa tjänster

Sjunde AP-fonden har en liten men högt kvali- ficerad fast organisation. Därutöver utnyttjas externa tjänster på de områden där det är lämpligt för att säkerställa hög kompetens, låga kostnader och liten sårbarhet. Denna modell innebär att det är en viktig uppgift för den fasta organisationen att fungera som en kvalificerad beställare och att ha en effektiv och fortlöpande kvalitets- och kostnadskont- roll över de utlagda uppdragen.

Eftersom en stor del av tillgångarna förvaltas

externt lägger Sjunde AP-fonden ned ett betydande arbete för att systematiskt följa upp och utvärdera de externa förvaltarna. Utvärderingen avser såväl förvaltningsresultat som efterlevnad av administrativa rutiner och bestämmelser. En nyupphandling av externa alfaförvaltare har gjorts under 2013. Under 2014 kommer också nyupphandling att göras av passiva förvaltare samt private equityförvaltare.

Ägarfrågor

Som en del av verksamhetsplanen fastställs årligen en ägarpolicy för Sjunde AP-fonden. I ägarpolicyn anges riktlinjer för hur Sjunde AP-fonden ska utöva den ägarfunktion som följer av aktieinnehaven i AP7 Aktiefond.

Sjunde AP-fonden tillämpar sedan 2012 en ny ägarpolicy, som innebär att ägarstyrning genom röstning på bolagsstämma kan göras för utländska aktier. Under året röstade AP7 på 2 866 av 2 920 möjliga bolagsstämmor, vilket motsvarar ca: 98 %. Sjunde AP-fonden är enligt lag normalt förhindrad att rösta för svenska aktier.

Inom Sjunde AP-fonden pågår för närvarande ett arbete med att se över hur arbetet med ägarstyrningsfrågor kan utvecklas ytterligare. Som ett led i detta arbete har ansvaret för ägarstyrningsfrågor flyttats från förvaltnings- organisationen till chefen för kommunikation.

Styrelsens arbete

Under 2013 har ingen förändring av samman- sättningen i Sjunde AP-fondens styrelse skett.

Styrelsen hade under 2013 sex ordinarie sammanträden och ett extra styrelsemöte via telefon.

Styrelsen har inrättat ett arbetsutskott som består av ordföranden, vice ordföranden och verkställande direktören. Arbetsutskottet beslutar i de frågor som styrelsen delegerar till arbetsutskottet, däribland exkludering av bolag Sjunde AP-fonden inte investerar i enligt Sjunde AP-fondens ägarpolicy. Arbetsutskottet fungerar också som ersättningskommitté, vilken har till uppgift att säkerställa att rege- ringens riktlinjer för anställningsvillkor till ledande befattningshavare efterlevs. I ersätt- ningskommittén deltar inte verkställande direktören i frågor som rör ersättning till verk- ställande direktören, och är i övriga frågor enbart adjungerad.

Som stöd och rådgivare åt verkställande direktören vid olika verksamhetsbeslut och som rådgivande organ åt den interna kapital- förvaltningen finns ett konjunkturråd inrättat. Konjunkturrådet bestod under 2013 av tre styrelseledamöter och två anställda (verkstäl-

lande direktören och chefsstrateg). Styrelsen har också inrättat ett revisions-

utskott. Revisionsutskottet bestod under 2013 av tre styrelseledamöter. Till revisionsutskottets möten adjungeras normalt intern- och extern- revisorer samt tre anställda (verkställande

direktören, chef för administration samt regelverksansvarig).

Under 2013 var de externa revisorerna dess- utom närvarande vid ett styrelsesammanträde.

Ledningsfunktioner

Verkställande direktören har inrättat tre lednings- och samordningsgrupper.

För kapitalförvaltningen finns dels en place- ringskommitté, som under 2013 bestod av fyra personer (verkställande direktören, chef för förvaltning, chef för administration och chefs- strateg), dels en riskhanteringskommitté, som bestod av fyra personer (verkställande direk- tören, chef för administration, riskansvarig och regelverksansvarig). Medlemmarna i placeringskommittén utgörs av Sjunde AP-fondens ledande befattningshavare (tre män och en kvinna).

För övergripande frågor som inte avser kapitalförvaltningen finns en administrativ ledningsgrupp som under 2013 bestod av sex personer (verkställande direktören, chef för förvaltning, chef för administration, chefsstrateg, kommunikationschef och regelverksansvarig).

Personal

Antalet tillsvidareanställda var under större delen av 2013 nitton personer (sju kvinnor och tolv män). En person (en kvinna) anställdes under året.

Resultat

Under 2013 uppgick Sjunde AP-fondens intäkter av rörelsen till 210,9 miljoner kronor (172,8 miljoner kronor 2012). Kostnaderna, inklusive räntenetto, uppgick till 147,6 miljoner kronor (108,8 miljoner kronor). Resultatet för myndigheten Sjunde AP-fonden år 2013 blev således 63,3 miljoner kronor ( 64,0 miljoner kronor). Det balanserade resultatet vid årets slut var -0,1 miljoner kronor (- 63,4 miljoner kronor). Detta betyder att det intiala lån som upptogs när Sjunde AP-fonden startade sin verksamhet i princip är återbetalt. Detta lån syftade till att finansiera uppbyggnaden av fonden när det förvaltade kapitalet var litet. Även fortsättningsvis kan ett kreditbehov finnas vid exceptionella förhållanden.

Sjunde AP-fondens intäkter är helt beroende av det förvaltade kapitalets storlek, medan kostnaderna är det till ungefär hälften. De kapitalberoende kostnaderna utgörs av avgifter till externa kapitalförvaltare och till depå- banken. Genom att det förvaltade kapitalet under stora delar av året har varit större än föregående år har de kapitalberoende kost- naderna ökat under 2013.

35 | AP7

194

 

 

 

 

Skr. 2013/14:130

 

 

 

 

Bilaga 8

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2013

 

 

 

 

Resultaträkning

2013

2012

 

Samtliga belopp i tusentals kronor

 

Rörelsens intäkter

 

 

 

 

Förvaltningsavgifter

210 922

172 822

 

 

 

 

210 922

172 822

 

Rörelsens kostnader

 

 

 

 

Personalkostnader (not 1)

-41 162

-39 138

 

Övriga externa kostnader (not 2)

-106 068

-68 801

 

Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar

-255

-306

 

 

 

 

-147 485

-107 939

 

Rörelseresultat

63 437

64 883

 

Resultat från finansiella poster

 

 

 

 

Ränteintäkter och liknande (not 3)

395

524

 

Räntekostnader och liknande (not 4)

-567

-1 371

 

 

 

 

-172

-847

 

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader

63 265

64 036

 

Årets resultat

63 265

64 036

 

Balansräkning

2013-12-31

2012-12-31

 

Samtliga belopp i tusentals kronor

 

Tillgångar

 

 

 

 

Anläggningstillgångar

 

 

 

 

 

Inventarier (not 5)

480

735

 

 

Summa anläggningstillgångar

480

735

 

Omsättningstillgångar

 

 

 

 

 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (not 6)

22 341

18 978

 

 

Övriga fordringar (not 7)

1 504

1 455

 

 

Kassa och bank

28 150

17 758

 

 

Summa omsättningstillgångar

51 995

38 191

 

Summa tillgångar

52 475

38 926

 

Eget kapital och skulder

 

 

 

 

Eget kapital

 

 

 

 

 

Balanserat resultat

-63 373

-127 409

 

 

Årets resultat

63 265

64 036

 

 

Summa eget kapital

-108

-63 373

 

Skulder

 

 

 

 

 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (not 8)

38 209

32 647

 

 

Krediter i Riksgäldskontoret (not 9)

8 619

63 034

 

 

Leverantörsskulder

3 104

4 690

 

 

Övriga skulder

2 651

1 928

 

 

Summa skulder

52 583

102 299

 

Summa eget kapital och skulder

52 475

38 926

 

 

Ställda panter

 

Inga

Inga

 

Ansvarsförbindelser

 

Inga

Inga

AP7 | 36

195

Skr. 2013/14:130

Bilaga 8

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2013

Redovisningsprinciper

Avskrivning görs med procentsatser enligt nedan:

 

Sjunde AP-fonden följer de regler som finns i lagen (2000:192) om

 

allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Redovisningsprinciperna har

 

2013

2012

inte ändrats i förhållande till föregående år.

Datautrustning

33%

33%

 

Övriga inventarier

20%

20%

Intäktsredovisning

Avskrivningar framgår av not för balansposten.

 

 

Intäkterna består av fasta förvaltningsavgifter som erhålls från de

 

 

 

 

 

förvaltade fonderna. Dessa intäktsförs löpande i den period de avser.

Värderingsprinciper m.m.

 

 

 

Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget

Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar

annat anges nedan.

 

 

Anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag

 

 

 

för ackumulerade avskrivningar.

Fordringar

 

 

 

Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta.

 

 

 

 

Not 1 – Personalkostnader

Samtliga belopp i tusentals kronor

2013

2012

Pensionskostnader

 

 

 

 

 

 

VD

950

976

Antal anställda

 

 

 

Placeringskommitté exkl.VD

1 755

1781

 

Medeltal anställda

19

18

 

Övriga anställda

5 143

4 498

 

Anställda 31 december

19

18

 

Summa

7 848

7 255

 

Antal ledande befattningshavare (per 31 december) 4

4

 

 

 

 

 

 

 

 

Sociala kostnader

 

 

Löner och arvoden

 

 

Styrelseordförande

35

39

Styrelseordförande

112

125

Styrelse exkl. ordförande

144

166

 

Styrelsen exkl. ordförande

509

577

VD

1 021

1 238

 

VD

3 227

3 105

Placeringskommitté exkl. VD

1 640

2 021

 

Placeringskommitté exkl. VD

5 213

5 030

 

Övriga anställda

6 070

5 175

 

Övriga anställda

13 674

13 208

 

Summa

8 910

8 639

 

Summa

22 735

22 045

 

 

 

 

Ersättning till ledande befattningshavare 2013:

 

 

 

 

 

 

Fast lön

Bilförmån

Övriga

Pension

Summa

Verkställande direktör

3 227

182

2

950

4 197

Vice verkställande direktör

2 119

0

2

632

2 753

Administrativ chef

1 326

0

2

583

1 911

Chef förvaltning

1 768

0

3

540

2 311

 

8 440

18

9

2 705

11 172

Ersättning till ledande befattningshavare 2012:

 

 

 

 

 

 

Fast lön

Bilförmån

Övriga

Pension

Summa

Verkställande direktör

3 105

79

2

976

4 162

Vice verkställande direktör

1 940

0

2

760

2 702

Administrativ chef

1 357

0

2

516

1 875

Chef förvaltning

1 733

0

4

505

2 242

 

8 135

79

10

2 757

10 981

Sjunde AP-fonden tillämpar kollektivavtalet mellan BAO och JUSEK /CR/CF (SACO) samt regeringens riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Styrelsen för Sjunde AP-fonden har beslutat om riktlinjer för ersättning för ledande befattningshavare och anställda.

Ingen anställd har lön som innehåller någon rörlig komponent. För verkställande direktören och vice verkställande direktören gäller där- utöver följande. Pensionsåldern är 65 år. Verkställande direktören och vice verkställande direktören undantas från den pensionsplan som gäller enligt kollektivavtalet och erhåller i stället individuella pensions- försäkringar till en kostnad motsvarande 30 % av den fasta lönen. Upp- sägningstiden är 6 månader. Om uppsägning sker från arbetsgivarens sida kan, efter uppsägningstiden, avgångsvederlag utbetalas under

18 månader motsvarande den fasta månadslönen. Avräkning sker mot utgående lön och inkomst av förvärvsverksamhet.

För ledande befattningshavare, utom verkställande direktör och vice verkställande direktör, kan pensionsavsättningarna överstiga 30 % av lön. Detta följer av tillämplig kollektivpensionsplan.

2Denna förmån upphörde under första kvartalet 2013.

I regeringens riktlinjer för ledande befattningshavare anges att ersätt- ningar ska vara måttfulla och inte löneledande, samtidigt som de behöver vara konkurrenskraftiga för att inte bli ett hinder i komptensförsörjningen. Denna målsättning uppnås genom en tydlig process där Sjunde AP-fondens ersättningskommitté (ordförande, vice ordförande och verkställande direktör (adjungerad)) bereder löneramen för samtliga medarbetare, ersättningar till ledande befattningshavare samt förhandlar lön och övriga villkor med verkställande direktören. Hela styrelsen fattar beslut i ersättningsfrågor efter beredning av ersättnings- kommittén. Den nedre gränsen för ersättningarnas konkurrenskraft påverkas bland annat av krav på senioritet och beställarkompetens. Kraven är i sin tur en följd av att verksamheten sköts av en liten organi- sation och många underleverantörer. Ersättningsnivåerna för Sjunde AP-fondens anställda kan inte heller ligga väsentligt under de ersätt- ningsnivåer som erbjuds av privata kapitalförvaltningsbolag. Under 2012 genomfördes en jämförelsestudie av det oberoende internationella konsultföretaget Tower Watson, vilken omfattade både AP-fonder,

37 | AP7

196

Skr. 2013/14:130

Bilaga 8

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2013

andra myndigheter och branschen i stort. Resultaten visade att Sjunde AP-fondens ersättningsnivåer är måttfulla och inte på något område löneledande. Generellt ligger ersättningsnivån under snittet och i många fall i den undre kvartilen. Sjunde AP-fondens styrelse gör därför bedömningen att Sjunde AP-fondens ersättningsnivåer total sett ligger i nivå med – eller under – de ersättningsnivåer som erbjuds av de

Not 2 – Övriga externa kostnader

Samtliga belopp i tusentals kronor

 

2013

2012

Revision

 

913

938

Externa förvaltare och depåbank

 

73 140

39 647

Externa tjänster

 

23 136

20 700

Övriga kostnader

 

8 879

7 210

Summa övriga externa kostnader

106 068

68 495

Arvoden till revisionsbolag (Ernst & Young)

 

 

 

Revisionsuppdrag

 

811

893

Revisionsverksamhet utanför revisionsuppdraget

102

45

Skatterådgivning

 

 

0

Övriga tjänster

 

 

0

Summa arvoden

 

913

938

Med revisionsuppdrag avses revisors arbete med den lagstadgade revisionen och med revisionsverksamhet olika typer av kvalitets- säkringstjänster. Övriga tjänster är sådant som inte ingår i revisions- uppdrag, revisionsverksamhet eller skatterådgivning.

Not 3 – Ränteintäkter och liknande

Samtliga belopp i tusentals kronor

2013

2012

 

Ränteintäkter

395

313

 

Valutakursvinster

0

211

 

 

 

395

524

Not 4 – Räntekostnader och liknande

2013

2012

Samtliga belopp i tusentals kronor

 

Räntekostnader

-565

-1 371

 

Valutakursförluster

-2

0

 

 

 

-567

-1 371

Not 5 – Inventarier

2013-12-31

2012-12-31

Samtliga belopp i tusentals kronor

 

Ingående anskaffningsvärde

22 121

22 030

 

Inköp

0

91

 

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 22 121

22 121

 

Ingående avskrivningar

- 21 386

- 21 080

 

Årets avskrivningar

- 255

- 306

 

Utgående ackumulerade avskrivningar

-21 641

-21 386

Utgående bokfört värde

480

735

AP7 | 38

privata marknadsaktörerna och att regeringens riktlinjer därmed har följts under 2013.

Styrelsens arvoden beslutas av regeringen. Utöver de av regeringen fastställda arvodena har sammanlagt 96 000 kronor utbetalats till de styrelseledamöter som också ingår i konjunkturrådet, revisionsutskottet eller arbetsutskottet.

Not 6 – Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Samtliga belopp i tusentals kronor

2013-12-31

2012-12-31

 

Upplupna fondavgifter

20 869

16 190

 

Övriga interimsfordringar

1 472

2 788

 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22 341

18 978

Not 7 – Övriga fordringar

Samtliga belopp i tusentals kronor

2013-12-31

2012-12-31

Skattefordran ingår med

1 458

1 455

Not 8 – Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Samtliga belopp i tusentals kronor

2013-12-31

2012-12-31

 

Upplupna semesterlöner och sociala avgifter

4 366

3 869

 

Upplupna kostnader externa förvaltare

 

 

 

 

och depåbank

 

32 365

28 020

 

Övriga interimsskulder

 

1 478

758

Summa upplupna kostnader och

 

 

 

förutbetalda intäkter

 

38 209

32 647

Not 9 – Krediter i Riksgäldskontoret

Samtliga belopp i tusentals kronor

 

 

 

 

 

2013-12-31

2012-12-31

 

 

Total ram Utnyttjad

Total ram Utnyttjad

Rörlig kredit på

 

 

 

 

räntekonto

105 000

8 118

175 000

62 540

Lån för finansiering av

 

 

 

 

 

anläggningstillgångar

5 000

501

5 000

494

 

Krediter

 

 

 

 

 

i Riksgäldskontoret

110 000

8 619

180 000

63 034

Lån för finansiering av anläggningstillgångar har samma löptid som avskrivningstiden för de tillgångar som lånen avser. Räntan på den rörliga krediten och lånen för finansiering av anläggningstillgångar är rörlig och baserad på reporäntan. Vid utgången av 2013 var ränte- satsen 0,75%.

Under 2014 disponerar Sjunde AP-fonden ett räntekonto med kredit på högst 100 miljoner kronor och en låneram på 5 miljoner kronor för finansiering av anläggningstillgångar.

197

Skr. 2013/14:130

Bilaga 8

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2013

 

 

 

Stockholm den 6 februari 2014

 

 

 

 

 

Adine Grate Axén

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vice ordförande

 

 

 

 

 

 

 

Kerstin Hermansson

Mats Kinnwall

Robert Stenram

 

 

 

 

Rose Marie Westman

 

 

 

 

 

 

 

Vår revisionsberättelse har avgivits den 7 februari 2014

 

 

Peter Strandh

Auktoriserad revisor

Auktoriserad revisor

Förordnad av regeringen

Förordnad av regeringen

39 | AP7

198

Skr. 2013/14:130

Bilaga 8

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2013

Revisionsberättelse

För Sjunde AP-fonden

Org. nr. 802406-2302

Rapport om årsberättelse

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Sjunde AP-fonden för räkenskapsåret 2013. Sjunde AP-fondens årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 34-39.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om allmänna pensionsfonder och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur fonden upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn

till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i fondens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Sjunde AP-fondens finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat för året enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Förvalt- ningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen fastställes.

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat invente- ringen av de tillgångar som Sjunde AP-fonden förvaltar. Vi har också granskat om det finns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Sjunde AP-fonden för räkenskapsåret 2013.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om resultatet av vår granskning och inventeringen av de tillgångar som fonden förvaltar samt om förvaltningen i övrigt på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om inventeringen av tillgångarna har vi granskat fondens inventering samt ett urval av underlagen för denna.

Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen i övrigt har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i fonden för att kunna bedöma om någon styrelse- ledamot eller verkställande direktören har handlat i strid med lagen om allmänna pensionsfonder.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen.

Stockholm den 7 februari 2014

Jan Birgerson

Peter Strandh

Auktoriserad revisor

Auktoriserad revisor

Förordnad av regeringen

Förordnad av regeringen

AP7 | 40

199

Underlag från McKinsey & Company

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

Utvärdering av AP-fondernas verksamhet 2013

FINANSDEPARTEMENTET

Slutrapport

28 mars 2014

201

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

Innehållsförteckning

 

1.

Angreppssätt för utvärderingen .........................................................

1

2.

AP-fondernas roll, utveckling och omvärld 2001-2013 ......................

3

3.

Sammanfattning och rekommendationer.........................................

11

4.

Grundläggande utvärdering av Första AP-fonden ...........................

27

5.

Grundläggande utvärdering av Andra AP-fonden............................

35

6.

Grundläggande utvärdering av Tredje AP-fonden ...........................

42

7.

Grundläggande utvärdering av Fjärde AP-fonden ...........................

49

8.

Grundläggande utvärdering av Sjätte AP-fonden ............................

56

9.

Grundläggande utvärdering av Sjunde AP-fonden ..........................

62

10. Fördjupningsområde kring AP-fondernas integration

 

 

av hållbarhet/ESG..........................................................................

68

i

202

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

1. Angreppssätt för utvärderingen









1 Miljö, etik och ägarstyrning

1

203

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

2

204

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

2.AP-fondernas roll, utveckling och omvärld 2001-2013

AP-FONDERNAS ROLL I DET SVENSKA PENSIONSSYSTEMET

Bild 1

AP-fondernas roll i svenska pensionssystemet

Privat pension

 

 

Ålderspensionsavgift 18,5%

Statsbudgeten

16%

2,5%

 

 

 

 

Tjänstepension

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Pensionsmyndigheten2

 

 

 

Första till Fjärde

 

 

 

 

 

 

AP-fonderna samt

 

 

 

 

 

 

Sjätte AP-fonden

 

Sjunde AP-fonden/

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Privata fondbolag

 

 

Allmän pension

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Inkomstpension

 

Premiepension

Garantipension1

 

 

 

 

 

 

 

 

1 Garantipension för de med låg eller ingen inkomst som finansieras med skatter

2 1 januari 2010 togs Premiepensionsmyndighetens (PPM) uppgifter över av Pensionsmyndigheten KÄLLA: Försäkringskassan

2Av dessa 18,5% går maximalt 7,5 inkomstbasbelopp (SEK 424 500 år 2013) till pensionssystemet, medan ett eventuellt överskott går till statskassan

3

205

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9



               

3 Även premiepensionen är självfinansierad

4

206

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

   

BUFFERTFONDERNAS UTVECKLING OCH OMVÄRLD 2001-2013

4 Dessa fem fondportföljer är valbara på fondtorget, medan AP7 Såfa ligger utanför fondtorget

5

207

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

Bild 2

Buffertfondernas utveckling 2001–2013

Första till Fjärde och Sjätte AP-fonderna

Total 2001-2013

Totalt kapital

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

31 december, SEK miljarder

 

765

854

898

 

827

895

873

958

1 058

 

 

 

641

708

5464

480

571

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Total avkastning efter kostnader

113

 

135

 

 

128

SEK miljarder

80

63

82

84

101

36

499

 

 

 

 

 

 

 

 

-27

-85

 

 

 

 

 

 

-17

 

 

 

 

 

 

-194

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Total avkastning efter kostnader1

17,5

 

 

19,4

 

 

Procent

16,4

11,0

10,7

 

11,6

13,5

 

 

4,3

10,2

 

 

 

 

 

 

 

Ø 4,73

 

 

 

 

 

 

 

 

-4,9

 

 

 

 

 

 

-1,9

 

-15,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-21,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nettoinflöde2

SEK miljarder

17,4 18,5 9,2 5,7 10,6 5,5 7,0 2,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-5,8

 

 

 

 

 

Ø -0,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-16,5

-17,2

-16,2

 

-27,9

 

 

Inkomstindex

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Procent

2,9

5,3

3,4

2,4

2,7

3,2

4,5

6,2

 

1,9

4,9

3,7

 

1,4

0,3

Ø 3,33

 

 

 

 

 

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

1

Avkastning per fond viktat med genomsnittligt kapital

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

Inkluderar även vissa kostnadsposter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3 Geometriskt snitt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

31 december 2001. Totalt kapital 1 januari 2001 SEK 554 miljarder

 

 

 

 

 

 

 

 

KÄLLA: AP-fonderna; McKinsey-analys

6

208

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

Bild 3

Utveckling av tillgångar och skulder i inkomstpensionssystemet Buffertfonderna

Avgiftstillgångar1

Skulder2

 

1

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Balanstalet3

Tillgångar /skulder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SEK tusen miljarder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Balanstal3

 

1,033

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1,0204

 

 

 

 

12

 

1,011

1,010

1,001

1,005

1,015

1,003

 

4

 

1,0024

 

4

1,0044

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,983

 

 

 

 

 

0,984

 

 

11

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,9554

 

 

 

 

 

 

 

 

9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8,2

8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7,4

 

7,5 7,2

 

7,5

7,5

7,7

8,0

7,9

8,1

 

 

 

 

 

 

 

 

6,8

7,0

7,0

7,2

7,4

 

1,0

 

1,1

7

 

 

 

 

6,2 6,3

6,5

6,5

6,7

 

0,7

0,8

 

0,9

 

0,9

 

 

 

 

 

 

6,0 6,0

0,9

 

0,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5,7

5,8

 

0,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6

5,4 5,6

0,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7,1

3

 

 

 

 

 

 

5,7

 

5,9

 

6,1

 

6,5

6,4

 

6,6

 

6,8

 

6,9

 

 

 

5,3

5,5

5,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

 

1

Bestäms av befolkningstillväxt, arbetskraftsdeltagande, ekonomisk tillväxt och löneökningstakt

2

Bestäms av antal pensionärer, genomsnittlig livslängd och löneökningstakt

3

Balanstalet = buffertfonderna plus framtida inbetalningar dividerat med framtida utbetalningar för inkomstpension. Balanstalet ligger till grund för pensionsutbetalningar två år senare

4

Uträkningen ändrades i proposition 2008/09:219 genom att värdet på buffertfonderna räknas som genomsnitt av de 3 senaste åren. Enligt den tidigare definitionen var balanstalet 1,0139

 

2010, 1,0208 2011, 0,9900 2012 samt 1,0158 2013

KÄLLA: Försäkringskassan; Pensionsmyndigheten; McKinsey-analys



5 Pensionsmyndighetens februariprognos, publicerad 21 februari 2014

6Alternativa tillgångar inkluderar till exempel fastigheter och PE. Fondernas definition av alternativa tillgångar skiljer sig något, exempelvis räknar vissa fonder in hedgefonder i alternativa tillgångar medan andra inkluderar hedgefonder i likvidportföljen. I vissa fonder inkluderas även övriga tillgångsslag såsom alternativa riskpremier, alternativa krediter och infrastruktur.

7

209

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

,

Bild 4

Buffertfondernas allokering och utveckling på underliggande marknader

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Genomsnittlig

Buffertfondernas1 kapitalallokering

Utveckling på underliggande marknader 20012-2013

 

 

årlig avkastning

31 december 2013

 

Index = 100 år 20012

 

 

 

 

 

20012-13

2013

 

 

 

 

300

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Aktier

 

8,0%

28,0%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Stockholmsbörsen3

Alternativa4

Övrigt5

 

250

 

 

 

 

Aktier i

3

7,8%

-3,5%

tillgångar

2

 

Svenska

 

 

 

 

 

tillväxtmarknader

 

 

 

17

13

aktier

 

 

 

 

 

Utländska

 

 

 

 

 

200

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4,9%

-2,5%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

obligationsindex3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Svenskt

 

4,9%

-0,7%

 

 

 

 

150

 

 

 

 

obligationsindex3

 

 

 

 

30 Globala

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utländska

 

 

 

31

 

 

aktier

 

 

 

 

 

 

1,6%

25,7%

 

 

 

 

 

 

 

 

aktier3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7

 

100

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Räntor

 

Tillväxt-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

marknader

50

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2001 2002

2004

2006

2008

2010

2012 2013

 

 

 

1

AP 1-4 och AP6

2

1 juli 2001

3

Aktier Stockholmsbörsen (SIX RX) i SEK, globala aktier (MSCI World) i SEK, obligationsindex Sverige (Svenska Statsobligationer 5 år) i SEK, utländskt obligationsindex (US 5 year

 

Government bonds) i USD, aktier i tillväxtmarkander (MSCI Emerging Markets) i SEK

4

Inkluderar AP6

5

Overlaymandat, TAA, etc.

KÄLLA: Affärsvärlden; MSCI; OMX; Datastream; Statistiska Centralbyrån; Svenska Försäkringskassan; McKinsey-analys



7Till exempel: Svenska aktier genererade 16,0% per år 1985-2001 jämfört med 9,7% per år för den 5-åriga svenska statsobligationsräntan. Amerikanska aktier genererade 15,4% per år 1980-2001 jämfört med 9,1% för den 5-åriga amerikanska statsobligationsräntan (Källa: Datastream)

8

210

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9



      

8Baserat på fondernas rapporterade avkastning i lokal valuta, vilket bedöms mest relevant för att jämföra fondernas prestation givet deras mandat och hemmamarknad

9 Mätt som avkastning dividerat med standardavvikelse

10 Baserat på tillgänglig publicerad data (alla fonder redovisar ej kring detta). Även sett till total andel tillgångar i hemmamarknaden ligger AP-fonderna i linje med jämförda fonder

9

211

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

Bild 5

Buffertfondernas avkastning i jämförelse med utländska pensionsfonder

 

Förvaltat

Rapporterad årlig

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

kapital

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

nominell avkastning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2013

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Procent (lokal valuta)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SEK

 

 

 

 

 

 

Tillgångsallokering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

miljarder

2013

 

 

 

2009-2013

 

2004-2013

 

 

Procent (lokal valuta)

 

 

 

ATP1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

760

-4,8

 

 

 

 

 

8,0

 

 

 

 

 

8,7

 

 

22

 

35

 

43

 

 

(Danmark)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ABP1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(Neder--

2 680

 

 

6,2

 

 

 

 

 

11,5

 

 

 

7,0

 

 

332

 

392

 

282

 

länderna)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Buffert-

1058

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

13,5

 

 

 

10,4

 

 

 

 

 

7,1

 

 

50

 

31

 

19

 

fonderna3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(Sverige)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

CPP IB1

1 300

 

 

10,1

 

 

3,8

 

 

 

 

 

 

6,8

 

 

50

 

34

 

16

 

(Kanada)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

CDPQ1

1 210

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

37

 

35

 

29

 

(Kanada)

 

 

13,1

 

 

 

10,0

 

 

 

6,5

 

 

 

 

 

CalPERS1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(Kalifornien)

1 840

 

 

 

16,2

 

 

 

8,6

 

 

 

5,8

 

 

55

 

19

26

 

SPU1

5 330

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

62

 

 

37

 

 

 

 

 

15,9

 

 

 

 

12,0

 

 

6,3

 

 

 

 

 

1

(Norge)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

FRR1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5,0

 

 

 

6,6

 

 

 

 

3,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

315

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

482

 

332

 

192

 

(Frankrike)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ø 8,4

 

Ø 8,7

 

 

Ø 6,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Aktier

Alt tillgångar4

 

Räntor

Medelvärde5

 

Beskrivning/uppdrag

Placera kapital på bästa sätt till låg risk för det obligatoriska danska tjänstepensionssystemet

Förvalta pensionen för holländska medborgare anställda inom offentlig sektor och utbildningssektorn

Buffertfonder i Sveriges inkomstpensionssystem

Buffertfond som, tillsammans med CDPQ, utgör och förvaltar Kanadas obligatoriska tjänstepensionsplaner

Buffertfond i det statliga pensionssystemet med uppgift att förvalta kapital för långsiktig hållbarhet

Förvalta pensioner för statligt anställda i Kalifornien

Garantera statliga pensionsåtaganden, fördela Norges oljeförmögenhet på framtida generationer

Buffertfond i det statliga pensionssystemet med uppgift att förvalta kapital för långsiktig hållbarhet i pensionssystemet

1 Per den 31 Dec. 2013; 2 Per den 31 Dec. 2012; 3 AP1-4 och AP6; 4 Alternativa tillgångar inkluderar bland annat private equity, fastigheter, infrastruktur, samt derivat; 5 Genomsnittet inkluderar ej buffertfonderna

KÄLLA: Årsredovisningar; Oanda; McKinsey-analys

10

212

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

3. Sammanfattning och rekommendationer

FÖRSTA TILL FJÄRDE AP-FONDERNA 200111–2013

11Avser 1 juli 2001

12Lagen om allmänna pensionsfonder (2000:192), Propositionen om AP-fonden i det reformerade pensionssystemet (1999/2000:46)

11

213

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

Bild 6

Viktiga händelser under 2013 för Första till Fjärde AP-fonderna

AP1

AP2

AP3

AP4

Ökat andelen alternativa tillgångar från 16% till 22%, främst drivet av investering i en riskparitetsportfölj1 (från 0% till 3,8%) och minskat andelen räntor från 37% till 30%

Styrelsen beslutade öka den finansiella risken i den övergripande tillgångsfördelningen till 65% aktier och 35% räntebärande (från 60% respektive 40%) samt förlängde målet om 5,5% avkastning efter kostnader till att från 2014 avse en rullande tioårsperiod, istället för rullande femårsperioder

Ökat andelen intern aktieförvaltning från 62% till 75% av total aktieportfölj

Ökat fokus på integration av ESG-aspekter i förvaltningen (baserat på analys av styrkor/svagheter)

Beslutat om ny organisation med strategisk tillgångsallokering och ESG-analys i kapitalförvaltningen

Ökat andelen alternativa investeringar från 15% till 16% och infört tillgångsslaget alternativa krediter (1,6%), vilket motsvaras av minskning i globala statsobligationer från 7% till 5%

Fonden har börjat investera i kinesiska A-aktier med hjälp av QFII2-licensen från 0 till 0,5%

Startat en process för omallokering av investeringar i tillväxtmarknader från extern till intern förvaltning (väntas fortlöpa under 2014)

Ökat fokus på integration av ESG-aspekter i förvaltningen (t.ex. uppföljning av externa förvaltare)

Inom alternativa investeringar gjordes nyinvesteringar med SEK 2,6 miljarder, främst i fastigheter men även i infrastruktur och skog

Fortsatt utveckling av high quality income-strategi (omfattar investeringar i svenska och europeiska aktier med stabil och hög direktavkastning)

Minskade investeringar i krediter (från 13% till 12% i riskexponering), aktier (från 54% till 53%) och övrig exponering (från 5% till 3%); gjorde investeringar för SEK 2,6 miljarder i riskpremiestrategier

Ökat fokus på integration av ESG-aspekter i förvaltningen (t.ex. användning av ESG-analysverktyg)

Ökat strategiska investeringar från 11% till 22% drivet av:

–Omallokering SEK 10 miljarder svenska storbolagsaktier (från 0% till 4%) samt exponeringen mot tillväxtmarknader (från 0% till 3%) från taktisk indexförvaltning till aktiv strategisk förvaltning

–Ökade ESG-investeringar från 0,7% till 3,2% genom växthusgassnåla investeringar i tillväxtmarknader och USA

Ökat globala aktier (från 32% till 36%) och minskat räntebärande tillgångar (från 36% till 32%)

Ökade målet för den strategiska aktiva förvaltningen till 0,75% över index för 2014

Fondens affärschef utsågs till vice VD och ett antal nyrekryteringar gjordes (t.ex. svensk aktiechef)

1

En portfölj där varje portföljskomponent bidrar med lika mycket risk till portföljens totala risk

2

Qualified Foreign Institutional Investor

KÄLLA: AP-fonderna; intervjuer; årsredovisningar; hemsidor; McKinsey-analys

13 Fonderna har enligt uppdrag utvärderats sedan start, över den senaste tioårsperioden samt över den senaste femårsperioden (det är värt att notera att fondernas långsiktiga avkastningsmål ej är definierade enligt dessa tidshorisonter)

12

214

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

 

    

 

14Definieras som risken att värdet på en tillgång förändras drivet av förändringar i värderingen av de underliggande tillgångarna. Fondernas utsätter sig också för andra risker, till exempel motpartsrisker, operationella risker och systemrisker

15Sharpekvoten beräknas som skillnaden mellan fondens avkastning och den riskfria räntan dividerat med fondens volatilitet och benämns oftast riskjusterad avkastning

16Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, 12 månaders svensk skuldväxel 2001-10 och 2-årig svensk statsobligation 2011-13 samt antagande om 260 handelsdagar

13

215

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

Bild 7

Jämförelse mellan avkastning och mål Första till Fjärde AP-fonderna

Genomsnittlig årlig Utvärderings- avkastning efter kostnader period Procent

Nominellt långsiktigt

Uppnått

Riskjusterad

avkastningsmål2

avkastning

Procent

avkastningsmål?

(sharpekvot3)

 

 

 

 

 

 

AP1

 

5,0

 

 

 

5,5

 

 

0,4

 

Sedan start

AP2

5,4

 

 

6,2

 

0,4

 

(20011-2013) AP3

5,2

 

 

5,5

 

0,4

 

 

AP4

5,2

 

 

6,1

 

0,4

 

 

AP1

 

 

6,5

 

 

 

5,5

 

 

 

0,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10 år

AP2

7,0

 

 

6,2

 

0,6

(2004-2013)

AP3

6,6

 

 

5,3

 

0,7

 

AP4

7,2

 

 

5,8

 

0,6

 

AP1

 

 

 

 

 

10,0

 

5,5

 

 

 

 

1,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5 år

AP2

 

10,8

6,0

 

1,2

(2009-2013)

AP3

 

9,3

5,0

 

1,2

 

AP4

 

11,6

5,5

 

1,3

 

AP1

 

 

 

11,2

 

5,5

n/a4

 

 

 

 

1,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 år

AP2

12,7

4,9

n/a4

2,1

(2013)

AP3

14,1

3,9

n/a4

2,6

 

AP4

16,4

4,4

n/a4

2,6

Not: Riskjusterad avkastning (sharpekvoter) kan skilja sig från redovisade värden då olika riskfria räntor har använts i beräkningarna

1

1 juli 2001

2

AP-fondernas långsiktiga målsättning skiljer sig över tidsperioderna. AP1 har som målsättning att nå en nominell avkastning på 5,5% per år. AP2 har som målsättning att nå en real

avkastning på 5% sedan 2005, mellan 2001- 04 var målsättningen 4% realt. AP3 har som målsättning att nå en real avkastning p å 4%. AP4 har som målsättning att nå en real avkastning på 4,5%

3

Avser sharpekvoten för totalportföljen. Liknande mönster för AP1-4 kan utläsas i jämförelser av likvidportföljers sharpekvot

4

Ej applicerbart då avkastningsmålen följs upp på en period som överstiger ett år

KÄLLA: Första till Fjärde AP-Fonden; McKinsey-analys

    

17 Med 95% sannolikhet. VaR drivs huvudsakligen av volatiliteten i marknaden, korrelationen mellan tillgångsslagen och positionsförändringar i portföljen

14

216

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

Bild 8

Jämförelse mellan risk och avkastning för Första till Fjärde AP-fonderna

Jämförelse av VaR och total avkastning, Procent

 

Indikerar

 

2004-2013

 

 

önskvärd

 

2009-2013

Totalportfölj

Likvidportfölj

position

 

 

 

 

 

Genomsnittlig årlig nominell avkastning efter kostnader

12

 

 

 

 

AP4

 

 

11

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

AP2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

AP1

 

 

9

 

 

 

AP3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8

 

 

 

 

 

 

 

7

 

 

AP2

AP4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6

 

AP3 AP1

 

 

 

 

5

 

 

 

 

 

 

 

4

 

 

 

 

 

 

 

3

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

 

1

 

 

 

 

 

 

 

0,5

0,6

0,7

0,8

0,9

1,0

1,1

1,2

Genomsnittlig VaR som andel av portfölj

Genomsnittlig årlig nominell avkastning efter kostnader

12

 

 

 

 

 

 

 

11

 

 

 

 

 

AP4

 

10

 

 

 

 

AP1

AP2

 

 

 

 

 

AP3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9

 

 

 

 

 

 

 

8

 

 

 

 

 

 

 

7

 

 

 

AP1

AP4

 

 

6

 

 

 

AP2

 

 

 

 

 

AP3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5

 

 

 

 

 

 

 

4

 

 

 

 

 

 

 

3

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

 

1

 

 

 

 

 

 

 

0,5

0,6

0,7

0,8

0,9

1,0

1,1

1,2

Genomsnittlig VaR som andel av portfölj

Not: Value at Risk (VaR) är ett riskmått som med 95% sannolikhet anger en portföljs maximala förlust under en specifik tidsperiod. VaR har uppskattats ex-post på daglig basis baserat på 1 års rullande avkastningshistorik (i procent) med antagande om 260 handelsdagar per år. Det genomsnittliga värdet för VaR över tidsperioder beräknas som genomsnittet av dagliga värden under tidsperioden. En enhetlig definition av Value at Risk har använts tvärs AP1-4

KÄLLA: Första till Fjärde AP-fonden; McKinsey-analys



15

217

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

Bild 9

Faktisk tillgångsallokering Första till Fjärde AP-fonderna

% av fondernas faktiska portfölj; 100 % = SEK miljarder

Total tillgångsallokering1 för AP1-4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100% = 529

469

557

627

750

839

881

691

809

875

854

938

1,036

Övrigt (TAA etc)2

3 0

4 0

3 1

3 1

3 0

4 1

5 1

2

1

1

1

2

2

Alt tillgångar3

 

 

 

 

 

 

 

8

9

10

11

14

15

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Räntor

38

39

38

39

38

39

38

38

35

34

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

37

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

35

32

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Aktier i tillväxt-

1

2

2

2

2

3

 

 

 

 

 

 

 

marknader

5

 

6

7

 

 

 

 

 

 

 

 

4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7

 

7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8

Utländska aktier

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(exkl. tillväxt-

38

39

39

39

40

37

37

 

33

31

 

 

 

marknader)

 

 

 

 

 

 

35

29

29

30

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Svenska aktier

19

16

17

17

17

17

15

14

16

17

14

13

14

 

 

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

20104

20114

20124

20134

Tillgångsallokering 31 dec 2013

253

265

258

260

1

2

0

1

 

16

~17

9

225

 

 

 

 

32

30

31

~34

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

10

9

~6

 

 

 

 

 

 

 

36

25

30

~31

 

 

 

 

12

11

~12

19

 

AP1

AP2

AP34

AP4

1

Årlig genomsnittlig tillgångsallokering

2

Overlaymandat, TAA, etc.

3

Alternativa tillgångar omfattar fastigheter, private equity, hedgefonder, konvertibler, jordbruk, infrastruktur, alternativa riskpremier mm.

4

Tillgångsallokeringen för AP3 2010-13 är indikativ då en exakt konvertering av riskklasser till tillgångsklasser ej kan göras

5

Under 2013 infördes en riskparitetsportfölj. Riskparitetsportföljen innehåller 48 % räntebärande papper, vilket gör att den totala ränteexponeringen för AP1 uppgår till 31,2%

KÄLLA: AP-fonderna; McKinsey-analys

16

218

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

SJÄTTE AP-FONDEN 1997-2013

   

 

18Sjätte AP-fondens uppdrag beskrivs lagarna 2000:193 och 2007:709 samt tillhörande förarbeten

19FN-initiativ riktat till företag som innefattar principer kring hur företagen skall agera i frågor rörande mänskliga rättigheter, arbetsrättsliga frågor, miljö och korruption

20Global Reporting Initiative (organisation som verkar för hållbarhetsrapportering)

21Principles for Responsible Investment (internationellt nätverk)

17

219

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

        

Bild 10

Resultat Sjätte AP-fondens totala portfölj

Genomsnittlig årlig avkastning efter totala kostnader; Procent

 

 

2013

 

 

 

 

2009-2013

 

 

2004-2013

 

1997-2013

 

 

AP6

 

 

9,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6,2

 

 

 

 

5,6

 

 

 

 

4,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Avkastnings-

 

 

 

 

30,0

 

 

 

 

19,2

 

 

 

 

14,0

 

 

 

 

11,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

mål1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Avkastnings-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

mål enl.

 

5,5

 

 

 

 

5,6

 

 

6,4

 

 

 

4,5

 

 

tidigare mål-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

sättning2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Inkomst-

 

3,7

 

 

 

 

 

3,4

 

 

 

3,3

 

 

 

3,1

 

 

index

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Noterade

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Externa svenska

 

 

 

18,6

 

 

 

 

 

21,0

 

 

 

12,5

 

 

 

 

10,7

index

mellan-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

stora bolag3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Noterade

 

 

 

 

 

39,5

 

 

 

 

 

26,9

 

 

 

15,3

 

 

n/a

 

svenska små-

 

 

 

 

 

 

 

 

bolag4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 Nytt avkastningsmål sedan 2012: SIX Nordic 200 Cap GI (gamla SHB Nordix All-Share) + riskpremie om 2,5% baserat på fondens riskprofil och kassaallokering

2Baserat på den målsättning som användes 2003-11: 4,5 % plus reporänta. Före 2003 var målet ett börsindex. Under 1997-2013 var reporäntan 2,66% per år, under 2004-2013 1,90% per år, under 2009-13 1,07% per år, samt under 2013 0,99%

3 Total avkastning för MSCI Swedish Mid cap (för svenska mellanstora bolag) 4 Total avkastning för MSCI Swedish Small cap (för svenska småbolag)

KÄLLA: Sjätte AP-fonden; McKinsey-analys

22 Inkluderar sedan 2012 noterade småbolag

18

220

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

SJUNDE AP-FONDEN 2001-2013



23Såfa står för Statens Årskullsförvaltningsinitiativ. Statens icke-valsalternativ var fram till maj 2010 Sjunde AP-fondens Premiesparfond. Såfan kan också aktivt väljas

24Premiepensionsindex definieras som den genomsnittliga fondavkastningen i premiepensionssystemet exklusive AP7:s produkter genom hela rapporten

19

221

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

Bild 11

Utveckling för Sjunde AP-fondens nya förvaltningsmodell 24 maj 2010 – 31 dec 2013

Årlig avkastning; procent

 

 

 

 

 

2013

 

 

Utveckling för AP7s förvals-

 

 

 

 

alternativ mot Premiepensions-

Utveckling för Sjunde AP-fondens nya förvaltningsmodell mot benchmark

 

 

 

 

 

2010-138 index9 2001-2013

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 Fondförmögenhet den 31 december 2013; 2 31 december 2013. Avser de sparare som aktivt valt att investera hela eller delar av sin portfölj i en av byggstensfonderna (investeringar via Såfa och statens fondportföljer ej inkluderade); 3 I SEK men ej valutasäkrat; 4 Övrigt kapital investerat via Försiktig, Balanserad och Offensiv; 5 HMSC13 för 2010 och HMT74 för 2011; 6 AP7:s benchmark för AP7 Aktiefond kommer ett normalår bestå av 1 x MSCI ACWI (i SEK) + 0,5 x MSCI ACWI (i USD) samt justering för finansiering av hävstång. För 2010 är benchmark anpassat för hävstångens successiva uppbyggnad under året. 7 Utgörs av PSF jan 2001-maj 2010 och Såfa maj 2010- dec 2013; 8 Geometriskt snitt av den årliga avkastningen 24 maj 2010 – 31 dec 2013; 9 Genomsnittlig avkastningen för fonderna i premiepensionssystemet (exklusive AP7:s produkter); 10 SÅFA bestod den 30 december 2013 av 93,2% AP7 Aktiefond och 6,8% AP7 Räntefond; 11 Genomsnittlig avkastning för premiepensionsindex justerat för avgifter och rabatter; 12 Utgörs av PSF jan 2001-maj 2010 och Såfa maj 2010- dec 2013. justerat för avgifter och rabatter

KÄLLA: Sjunde AP-fonden; Pensionsmyndigheten; AP7 Årsredovisning; McKinsey-analys

 

25Premiesparfonden jan 2001-maj 2010 och Såfa maj 2010- dec 2013

26Premiesparfonden hade mellan perioden jan 2001 och första kvartalet 2007 en avgift på 0,5% och lämnade under den tiden en genomsnittlig rabatt på 64,7% per år. Från och med andra kvartalet 2007 har Premiesparfonden och sedan Såfa alltid legat under det fria uttaget om 0,15%. Den genomsnittliga förvaltningsavgiften har under perioden 2001-2013 varit 0,32%

20

222

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

AP-FONDERNAS INTEGRATION AV HÅLLBARHET/ESG

27 Fonderna i premiepensionssystemet (Såfa och statens fondportföljer ej inkluderade) har under perioden 2001-2013 haft en genomsnittlig årlig förvaltningsavgift om 0,89% med en genomsnittlig rabatt om 54%

21

223

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

      

         

22

224

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

   

28Ej relevant I internationella sammanhang

29Enligt Statens ägarpolicy och riktlinjer för företag med statligt ägande 2013

23

225

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

REKOMMENDATIONER BASERAT PÅ ÅRETS UTVÄRDERING

         

     

24

226

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

                   

         

25

227

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

         

26

228

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

4.Grundläggande utvärdering av Första AP- fonden

FÖRSTA AP-FONDENS FÖRVALTNINGSMODELL OCH NYCKELHÄNDELSER 2013

 

30Avser 1 juli 2001

31Chief Investment Officer (kapitalförvaltningschef)

27

229

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

Bild 12

Beskrivning av Första AP-fonden 2013

Uppdrag och mål

Uppdrag

Förvalta fondkapitalet till största möjliga nytta för pensionssystemet genom att skapa en hög avkastning till en låg risknivå

Inte ta någon närings- eller ekonomipolitisk hänsyn

Ta miljö- och etikhänsyn i placeringsverksamheten, dock utan att ge avkall på det övergripande målet om hög avkastning

Mål

Maximera avkastningen till låg risk för pensionssystemet

Genomsnittlig avkastning efter kostnader på 5,5 procent per år mätt över en rullande femårsperiod på den totala portföljen

Förvaltningsstrategi

Investeringsfilosofin bygger på ledorden lång placeringshorisont, fundamental analys och intern kompetens med fokus på en robustare portfölj (som bättre tål skilda makroscenarier) och totalavkastning

Fonden arbetar med en strategisk vy som uttrycks med olika tidshorisonter

–Strategisk inriktning (5 års sikt) – långsiktig strategisk inriktning

–Planeringsportfölj (1-1,5 års sikt) – konkret strategisk inriktning som anger styrningen av den existerande portföljen

–Interna och externa mandat (löpande) – används av VD för att styra förvaltningen

Baserat på den strategiska inriktningen och planeringsportföljen ger styrelsen ett riskmandat till VD

–Riskmandatet är uttryckt som ett allokeringsmandat runt den faktiska portföljen och planeringsportföljen samt avvikelser inom tillgångsslagens mot respektive index i planeringsportföljen

Förvaltningen av kapital sker utifrån interna och externa mandat kopplade till både absolut och relativ avkastning

 

 

 

Aktier

 

 

 

 

 

 

 

 

Alternativa tillgångar

 

 

 

 

 

 

Räntebärande tillgångar

 

 

Övrigt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Faktiskt innehav per tillgångsslag 31 december 2013

 

100% = SEK 253 miljarder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övrigt Svenska aktier

 

 

 

 

 

 

 

Alt. tillgångar

 

 

 

1

 

12

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

22

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

25 Globala aktier

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

30

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Räntebärande

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Aktier i tillväxtmarknader

 

 

 

 

 

 

tillgångar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Organisation

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

VD

 

 

 

 

 

 

 

 

 

52 anställda 2013

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Compliance

 

 

(47 år 2012) varav

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

24 (22 år 2012) i

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

förvaltningen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kommunikation &

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ägarstyrning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

HR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ESG-

 

Affärschef (CIO)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Affärsstöd

 

 

 

analys

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Strat.

 

Takti-

 

Aktie-

 

Ränte

 

Exte-

 

IT

 

 

 

Jurid-

Back

 

Midd-

egisk

 

sk till-

 

förva-

 

- och

 

 

rn

 

 

 

 

 

ik

office

 

le

Tillgå-

 

gång

 

ltning

 

valuta

 

förval

 

 

 

 

 

 

&

 

office

ngsa-

 

sallo-

 

 

 

förval

 

 

tning

 

 

 

 

 

 

eko-

 

 

lloke-

 

ker-

 

 

 

-tning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

nomi

 

 

ring

 

ing

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

KÄLLA: Första AP-fonden

Bild 13

Första AP-fondens förvaltningsmodell 2013

Investeringsfilosofi

Lång placeringshorisont och helhetssyn genomsyrar verksamheten

En lång placerings- horisont kräver uthållighet

Analys och framförhållning är en förutsättning för proaktivt agerande

En robust portfölj underlättar långsiktigt agerande

Investeringarna styrs av fundamental analys

Förväntad avkastning och fondens riskprofil är viktigt

Intern förvaltning utgör basen för fondens verksamhet

Självständig och oberoende analys

Tydliga ansvar och mål. Beslut fattas av individer

Engagerad ägare

Extern förvaltning är ett komplement

Förvaltningsmodellens byggpelare

Lång sikt – Strategisk inriktning

~ 5 års sikt

Medelfristig sikt – Planeringsportföljen 1-1,5 års sikt

Kort sikt – beslutsprocessen 1-3 månaders sikt

Tre beslutsnivåer för lång, medelfristig och kort sikt

Utvärdering

Den strategiska inriktningen tar avstamp i ALM-analysen (~ 40 års sikt) och utgör de två första stegen i strategiprocessen:

–ALM-analys fördjupas genom att tillgångsslag som inte har kontinuerliga marknadspriser modelleras för optimering i jämvikt

–En konjunkturell analys genomförs

De två perspektiven sammanvägs sedan i den strategiska inriktningen som sätts samman av VD i Portföljgruppen1, varefter styrelsen beslutar om strategin

Utvärderas en gång per år och anger inriktningen för Planeringsportföljen

Planeringsportföljen är den medelfristiga portföljen som anger inriktningen för förvaltningen

–Portföljen visar prognosen för önskad portfölj om 1-1,5 år

–Planeringsportföljen baseras på ALM och konjunkturella analyserna samt en bedömning om möjlig implementering (hänsyn tas till marknadspriser, likviditet, kostnader och andra restriktioner för allokering av portföljen)

Fastställs av VD årligen, eller vid behov, och används för att röra sig mot den strategiska inriktningen

Utifrån den strategiska inriktningen och Planeringsportföljen ger styrelsen ett riskmandat till VD. Planeringsportföljen används som indexportfölj vid styrelserapportering för riskuppföljning

VD styr och leder förvaltningen med interna och externa mandat som berör strategisk allokering, strategisk förvaltning och operativ förvaltning. Affärsansvarig beslutar om strategi i portföljgruppen efter en bred beredningsprocess i organisationen

Investeringsprocessen baseras på tre olika beslutsnivåer:

–Strategisk allokering: beslut om tillgångsfördelningen mellan aktier, räntor samt fastigheter, hedgefonder, riskkapitalfonder, riskparitetsportföljen2 och nya investeringar samt storleken på valutaexponeringen och portföljens duration

–Strategisk förvaltning: beslut om allokeringen, strategier och förvaltningsformer inom respektive tillgångsslag

–Operativ förvaltning: beslut i den faktiska förvaltningen i förhållande till valda strategier

För att beskriva portföljens resultat sker en utvärdering på flera nivåer med olika tidshorisonter

–Totala portföljen i förhållande till mål, inkomstindex, och jämförbara kapitalförvaltare, utvärderingshorisont 5 år respektive 10 år

–Totala portföljen i förhållande till möjliga portföljer inom VD:s riskmandat, utvärderingshorisont 5 år

–Affärsenheters förvaltning i förhållande till utfärdade mandat, utvärderingshorisont 3-5 år

1

Portföljgruppen består av CIO samt chefen för Strategisk tillgångsallokering samt förvaltningsansvariga

2

En riskparitetsportfölj är en portfölj där varje portföljskomponent bidrar med lika mycket risk till portföljens totala risk

KÄLLA: Första AP-fonden

28

230

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

Bild 14

Första AP-fondens investeringsprocess 2013

ILLUSTRATIV

 

Alternativa

 

 

 

 

investeringar

Implementering av strategier

 

 

 

Räntor

 

 

 

och positioner

 

 

 

Aktier

16

223

 

23

 

20

 

 

37

 

 

 

Marknadsanalys

 

Fördjupad

ALM

30

 

34

Begränsningar

30

analys

analys

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

47

47

 

43

 

50

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Faktisk portfölj

Faktisk portfölj

Planeringsportfölj1

Strategisk

 

ALM-portfölj

31/12 2012

31/12 2013

externa mandat

 

 

inriktning

 

 

Tidshorisont

 

Löpande

1-1,5 år

5 år

 

~40 år

Syfte med

VD:s verktyg att styra

Anger inriktning för

Långsiktig inriktning

ALM-portföljen är

portfölj

 

Strategisk allokering

förvaltningen på

som förvaltningen

utgångspunkten för

 

 

Strategisk förvaltning

medellång sikt

förväntas röra sig mot

arbetet med den

 

 

Operativ förvaltning

 

 

strategiska inriktningen

Frekvens

Löpande

1 gång

1 gång

Vart femte år med

Per år

 

 

 

 

årlig avstämning

 

 

 

 

 

Beslut av

VD efter samråd med

VD efter samråd med

Styrelsen

VD efter samråd med

 

portföljgruppen2

portfölj-gruppen2

 

portföljgruppen2

 

 

 

varefter styrelsen

 

fastslår förslag,

 

 

 

beslutar om VD:s

 

styrelsen ställer sig

 

 

 

riskmandat

 

bakom

1 Planeringsportfölj som trädde i kraft den 31/12 2012

2 CIO och chefen för Strategisk tillgångsallokering samt förvaltningsansvariga

3 Inklusive riskparitetsportfölj

KÄLLA: Första AP-fonden

      

 

32Asset Liability Modelling-analys: handlar om att hitta den kombination av finansiella tillgångar som bäst matchar de pensionsutbetalningar fonden kommer behöva göra över tid. Analyshorisonten är därför mycket lång, upp till 40 år.

33Riskmandatet är uttryckts som bandbredd mellan tillgångsslagen, statistiska riskmått för respektive tillgångsslag (prognostiserad tracking error för aktier och räntor, VaR för valuta) och strategiska inriktningar inom tillgångsslaget alternativa investeringar

29

231

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

       





34Fastigheter, PE, hedgefonder, riskparitetsportföljen och nya investeringar

35Portfölj där varje portföljkomponent bidrar med lika mycket risk till portföljens totala risk

36Underkategori till tillväxtmarknader. Gränsmarknader (”frontier markets”) är mindre etablerade kapitalmarknader med lägre likviditet än de traditionella tillväxtmarknaderna

30

232

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

–  

– 

– 

FÖRSTA AP-FONDENS RESULTAT 200137-2013



37Avser 1 juli 2001

38Nedbrytning av avkastningen är redovisade värden och adderar inte exakt ihop till avkastningen beroende på avrundningar samt eventuella periodiseringseffekter

31

233

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

Bild 15

Första AP-fondens totala avkastning 2001–2013

Total nominell avkastning efter kostnader; Procent

 

AP1

##

Kostnad3

 

Inkomstindex

 

##

Sharpekvot

 

AP1 målsättning2

 

 

 

 

för likvidportfölj4

Avkastning 20011–2013 per år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

16,4

 

17,4

 

 

 

20,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

11,3

 

9,6

 

 

 

10,2

 

11,3

11,2

 

 

 

 

 

 

4,6

 

 

 

 

 

 

-3,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-1,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,14

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-14,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-21,9

 

 

 

 

 

Riskjusterad avkastning (sharpekvot5) 20011–2013 per år

 

 

 

 

 

 

 

 

3,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1,7

1,7

 

 

 

 

2,0

 

 

1,9

1,96

 

 

 

 

 

 

 

1,3

 

 

 

 

 

 

 

 

1,2

 

 

 

 

 

 

neg

neg

 

 

 

 

0,4

neg

 

 

neg

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20011

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1,96

Genomsnittlig avkastning

 

 

6,5 3,3 5,5

10,0

5,0 3,4 5,5

3,4 5,5

0,15

0,14

0,14

Genomsnittlig riskjusterad avkastning (sharpekvot)

1,2

0,6

0,4

20011-13

2004-13

2009-13

0,4

0,6

1,2

1

1 juli 2001 (för 2001 anges annualiserad avkastning)

2

Första AP-fondens målsättning är att nå en genomsnittlig årlig nominell avkastning på 5,5% efter kostnader, mätt över rullande femårsperiod

3

Provisions- och rörelsekostnader som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde)

4

Likvidportföljen inkluderar noterade tillgångsslag inkl. aktier, räntebärande tillgångar, samt kassa

5

Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive, noterade samt onoterade tillgångar. Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, 12 månaders svensk skuldväxel 2001-10 och

 

2-årig svensk statsobligation 2011-13 samt antagande om 260 handelsdagar

6

Beräknade sharpekvoter avviker från redovisade värden på 2,1 för totalportföljen samt 2,1 för likvidportföljen då fonden använt en annan metod (se not 5 för definition I denna rapport)

Not: Sharpekvoten definieras som riskpremien (fondens avkastning minus den riskfria räntan) dividerat med fondens risk (mäts med standardavvikelsen)

KÄLLA: Första AP-fonden; Försäkringskassan; McKinsey-analys

39 Nedbrytning av avkastningen är redovisade värden och adderar inte exakt ihop till avkastningen beroende på avrundningar samt eventuella periodiseringseffekter

32

234

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

Bild 16

Första AP-fondens faktiska tillgångsallokering 20011-2013

 

Övrigt

 

% av totala tillgångar Första AP-fonden2; 100% = SEK miljarder

 

Alternativa tillgångar

 

 

 

Räntebärande tillgångar

 

 

Aktier

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Differens

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Procentenheter

100% = 131

117

139

157

187

207

219

172

202

219

214

234

253

20011–13

2012–13

Övrigt (TAA etc.)

3 0

3 0

2

0

2 0

2 0

3 0

3 0

5 0

5 0

0

0

1

1

+0,9

+0,3

exkl kassa

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8

9

16

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

22

 

 

Alt. tillgångar4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

+19

+6

Räntor3

39

43

41

40

38

40

39

42

37

34

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

41

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

37

30

-8

-7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Aktier i tillväxt-

6

 

 

5

5

5

5

6

 

8

 

 

 

 

 

 

marknader

 

 

 

10

 

 

 

 

 

5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9

10

10

+4

-0,6

Utländska

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

aktier (exkl.

41

 

39

40

41

39

39

 

36

32

 

 

 

 

 

tillväxt-

38

36

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

28

 

 

-15

-0,3

marknader)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

25

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

25

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Svenska

12

11

12

12

12

13

13

10

14

16

12

11

12

-0,2

+0,6

aktier

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20011

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

1

1 juli 2001

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

Den faktiska allokeringen den 31 december varje år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3

Inklusive kassa; Riskparitetsportföljen innehåller 48 % räntebärande papper, vilket gör att den totala ränteexponeringen uppgår till 31,2%

 

 

4

Alternativa tillgångar inkluderar bland annat investeringar i hedgefonder, fastigheter, PE och riskparitetsportfölj. Riskparitetsportföljen infördes under 2013. En riskparitetsportfölj är en

 

portfölj där varje portföljskomponent bidrar med lika mycket risk till portföljens totala risk

 

 

 

 

 

 

KÄLLA: Första AP-fonden; McKinsey-analys

FÖRSTA AP-FONDENS AKTIVA AVKASTNING 200141-2013

40En högre kostnad för till exempel provisioner till externa förvaltare bör anses motiverad om det genererar en meravkastning som överstiger den ökade kostnaden (allt annat lika)

41Avser 1 juli 2001

33

235

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9



Bild 17

Första AP-fondens aktiva avkastning 20011–2013

Årlig aktiv avkastning före kostnader; Procent2

Utveckling aktiv avkastning per år 20011– 2013

Total aktiv avkastning

 

2009-13: SEK 5.4 miljarder

 

 

 

1,5

 

0,8

1,1

1,2

 

0,7

 

0,6

0,4

Historisk

0

 

0,2

 

 

 

 

utveckling av

 

-0,3

 

 

 

 

-0,2

den aktiva

-0,6

 

 

-0,8

 

avkastningen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Genomsnittlig3 aktiv avkastning

 

0,4

0,5

0,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20011

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

 

 

0,7

neg.

neg.

neg.

3,8

1,3

0,8

neg.

1,1

1,9

n/a

n/a

n/a

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Informationskvot4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Aktiv avkastning per tillgångsslag 2013

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,2

 

 

0,2

 

 

 

 

 

0,2

0

 

 

0,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,1

 

0,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Definition och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

nedbrytning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

av aktiv

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

avkastning

 

Räntor

Svenska

Aktier i

Utländska

Valutor

 

Övriga

Total

 

 

 

 

 

 

 

 

aktier

 

tillväxt-

aktier (exkl.

 

 

 

strategier

aktiv

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

marknader

tillväxt-

 

 

 

 

 

 

avkastning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

marknader)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,3

 

 

-0,2

 

0,1

 

-0,2

 

0,3

0,0

 

 

0,3

 

 

Miljarder SEK

20011-13

2004-13

2009-13

n/a

n/a

n/a

 

 

 

 

Informationskvot4

 

Definition av aktiv avkastning AP1 2001-09:

Aktiv förvaltning inom tillgångsslag (exkl. alternativa investeringar)

Avkastning från overlaymandat

Allokeringseffekter

2010-13:

Differens mot mandatspecifika jämförelseindex för de portföljmandat där jämförelseindex är tillämpbara

För 2011 inkluderas även indexval (+0,26%).

Traditionell aktiv avkastning för totalportföljen redovisas ej sedan 2010

1

1 juli 2001

2

Beräknas mot likvidportföljen som bas 2001-09. 2010-13 används den del av portföljen med jämförelseindex som bas

3

Geometriskt snitt av den årliga aktiva avkastningen

4

Annualiserad informationskvot baserad på daglig avkastning och antagande om 260 handelsdagar. Informationskvoten definieras som den aktiva avkastningen dividerat med fondens

 

aktiva risk och visar hur mycket överavkastning som den aktiva förvaltningen gett. Informationskvoten redovisas ej 2011-13 då den ej bedöms vara jämförbar med andra AP fonder. 2001-

 

10 var informationskvoten 0,4

KÄLLA: Första AP-fonden; McKinsey-analys

34

236

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

5.Grundläggande utvärdering av Andra AP- fonden

ANDRA AP-FONDENS FÖRVALTNINGSMODELL OCH NYCKELHÄNDELSER 2013

 

42Avser 1 juli 2001

43Fonden arbetar med ett avkastningsantagande om 5% per år givet fondens mål att "minimera konsekvenserna av den automatiska balanseringen genom att skapa god avkastning på kapitalet"

44Asset Liability Modelling. Analysmodell för att fastställa fondens strategiska portfölj. Studien, som kontinuerligt revideras, syftar till att fastställa den optimala sammansättningen av fondens olika tillgångsslag som bäst motsvarar fondens långsiktiga åtaganden gentemot det svenska pensionskollektivet

45Fonden varierar risktagandet i den strategiska portföljen i förhållande till hur fonden bedömer de långsiktiga marknadsförutsättningarna utvecklas över tid

35

237

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

Bild 18

Beskrivning av Andra AP-fonden 2013

Uppdrag och mål

Uppdrag

Förvalta fondkapitalet till största möjliga nytta för pensionssystemet genom att skapa en hög avkastning till en låg risknivå

Inte ta någon närings- eller ekonomipolitisk hänsyn

Ta miljö- och etikhänsyn i placeringsverksamheten, dock utan att ge

avkall på det övergripande målet om hög avkastning

Mål

Minimera de negativa konsekvenserna på framtida pensioner av att ”bromsen” aktiveras

Långsiktig realt avkastningsantagande med 5,0% per år (4,5% från den strategiska portföljen; 0,5% från aktiv avkastning)

Historiskt realt avkastningsantagande på 4,0% för 2001-05 samt 5,0% för 2006-12 (4,8% i snitt 2001-12)

Förvaltningsstrategi

Två grundkällor till värdeskapande:

–Exponering gentemot systematiska riskpremier

–Aktiv förvaltning

Långsiktig strategi implementeras genom strategisk portfölj

–Beslut implementeras främst genom long-only mandat

AP2 fattar inga medelfristiga beslut som kan särskiljas från de långsiktiga besluten. Fonden har en TAA-grupp1 som kan föreslå större förändringar i den strategiska portföljen då förändringar i de långsiktiga marknadsförutsättningarna motiverar detta

25% extern förvaltning (29% 2012)

1 Fattade beslut om ny enhet 2012, implementerades 2013

KÄLLA: Andra AP-fonden

 

 

Aktier

 

 

 

 

 

 

 

Alternativa tillgångar

 

 

 

 

Räntebärande tillgångar

 

 

Övrigt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Marknadsvärde per tillgångsslag 31 december 2013

 

 

100% = SEK 265 miljarder

 

PE Övrigt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fastigheter

4

5

 

Svenska aktier

 

 

 

 

 

11

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

inkl jordbruk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

30 Globala aktier

 

 

Räntebärande

31

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

tillgångar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tillväxtmarknader

 

 

Organisation

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

59 (60 år 2012)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

VD

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

medarbetare varav

Kommunikation

 

 

 

 

 

VD-assistent

 

 

 

 

 

 

& HR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

29 (32 år 2012) inom

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

kapitalförvaltning

 

 

 

Personal

 

 

 

 

 

 

 

Kontorsstöd

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Juridik

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kapital-

 

 

 

 

Affärsstöd

 

 

 

Risk- och av-

 

 

 

 

 

 

förvaltning

 

 

 

 

 

 

 

kastningsanalys

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Extern förvaltning

 

 

Ränte-

 

Affärskontroll

 

 

Risk

 

 

 

 

 

förvaltning

 

 

 

management

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Investerings-

 

 

Aktie-

 

 

Ekonomi

 

 

Avkastnings-

 

 

 

strategi

 

 

 

 

 

förvaltning

 

 

 

 

analys

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tillväxtmarknads-

 

 

 

Kvantitativ

 

 

 

IT

 

 

 

 

 

 

 

förvaltning3

 

 

 

 

förvaltning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Strategisk

 

 

Kapital-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

exponering

 

förvaltnings-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

& trading

 

 

system

 

 

 

 

Bild 19

Andra AP-fondens förvaltningsmodell 2013

Investeringsfilosofi

Två grundkällor till värdeskapande:

Systematisk exponering mot riskpremier

–Diversifiering

–Dynamiskt förhållningssätt, med avseende på tidsvarierande riskpremier och nya strategier

Aktiv avkastning

–Endast när förutsättningarna finns

–Fokus, flexibilitet och enkelhet

Förvaltningsmodellens byggpelare

Långfristiga beslut

~ 10 års sikt

Aktiva beslut

<1 års sikt

Extern vs intern förvaltning

Utvärdering

Fördelning av vikter mellan tillgångar och strategier som utgör fondens strategiska portfölj inom ramen för ALM (Asset-Liability-Model) analys

Fondens strategiska portfölj utvärderas på tidshorisonter om minst 10 år, medan ALM-studien har en tidshorisont på 30 år.

Förändringar av strategisk portfölj beslutas av styrelsen.

Implementeras till största del genom long-only positioner i tillgångsslag.

Fonden kan fatta beslut på kortare sikt inom ramen för den strategiska portföljen, men dessa beslut särskiljs ej från de långsiktiga besluten och tas också av styrelsen

Implementering av aktiva mandat sker företrädesvis genom long-only mandat men kapitallösa mandat förekommer också.

TAA (Tactical Asset Allocation) är en grupp (CIO, chefsstrateg, makroansvarig samt tillgångslagsansvariga) som träffas regelbundet för att besluta taktiska positioner (~3-12 månaders sikt) inom ramen för den aktiva riskbudgeten.

TAA-gruppens arbete kan också leda fram till förslag på förändringar i den strategiska portföljen om förändringar i de långsiktiga marknadsförutsättningarna bedöms motivera detta

25% av totalt kapital förvaltas genom externa förvaltare (29% 2012)

Fonden utvärderas utifrån två perspektiv

–Strategiska portföljen på minst 10 års sikt med de avkastnings- antaganden som ligger till grund för ALM-analysen som jämförelse

–Aktiva beslut på < 1 års sikt med strategiska portföljen som jämförelseindex

KÄLLA: Andra AP-fonden

36

238

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9



46Från och med 2010 består TAA-gruppen av CIO, chefsstrateg, makroansvarig samt tillgångslagsansvariga

47Mandat som baseras på handel utan kapitalinsats, till exempel med derivatkontrakt eller finansiering av värdepappersköp genom belåning

37

239

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

ANDRA AP-FONDENS RESULTAT 200148-2013

       

48Avser 1 juli 2001

49Nedbrytning av avkastningen är redovisade värden och adderar inte exakt ihop till avkastningen beroende på avrundningar samt eventuella periodiseringseffekter

50En högre kostnad för till exempel provisioner till externa förvaltare bör anses motiverad om det genererar en meravkastning som överstiger den ökade kostnaden (allt annat lika)

38

240

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

Bild 20

Andra AP-fondens totala avkastning 2001–2013

Total nominell avkastning efter kostnader; Procent

 

AP2

##

Kostnad5

 

Inkomstindex

 

##

Sharpekvot

 

AP2 målsättning2

 

 

 

 

för likvidportfölj3

Avkastning 20011–2013 per år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

17,6

 

18,5

 

 

 

20,4

 

 

 

 

 

 

 

12,8

 

 

 

 

 

13,3

 

 

 

 

11,4

 

 

 

 

11,0

 

12,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4,0

 

 

 

 

 

 

-1,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-2,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,17

 

-15,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-24,1

 

 

 

 

 

Riskjusterad avkastning (sharpekvot4) 20011–2013 per år

 

 

 

 

 

 

 

 

3,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1,8

1,7

 

1,5

 

 

1,8

 

 

2,0

2,1

 

 

 

 

 

1,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,1

neg

 

 

 

 

0,1

neg

 

 

neg

 

 

20011

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2,16

Genomsnittlig avkastning

 

5,4 3,4 6,2

7,0 3,3 6,2

10,8

3,4 6,0

0,18

0,17

0,17

Genomsnittlig riskjusterad avkastning (sharpekvot)

 

 

1,2

0,4

0,6

 

 

 

20011-13

2004-13

2009-13

0,4

0,6

1,2

1

1 juli 2001 (för 2001 anges annualiserad avkastning)

2

Andra AP-fondens genomsnittliga målsättning. 2013 var målsättningen 5% i real avkastning. Under 2001-2013 har målsättningen fluktuerat mellan 4,0 och 5,0% i real avkastning med en

 

genomsnittlig inflation på ~1,5%

3

Likvidportföljen inkluderar noterade tillgångsslag inkl. svenska och globala aktier, räntebärande tillgångar, samt overlaymandat

4

Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar. Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, 12 månaders svensk skuldväxel 2001-10 och

 

2-årig svensk statsobligation 2011-13 samt antagande om 260 handelsdagar

5

Provisions- och rörelsekostnad som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde)

6

Avviker från redovisad sharpkvot på 2,4 då fonden använt en annan riskfri ränta

KÄLLA: Andra AP-fonden; Försäkringskassan; McKinsey-analys

 

 

Bild 21

Andra AP-fondens faktiska tillgångsallokering 20011–2013

 

Övrigt

% av totala tillgångar Andra AP-fonden2,3; 100% = SEK miljarder

 

Alternativa tillgångar

 

 

Räntebärande tillgångar

 

Aktier

Differens

Procentenheter

100% = 134

117

140

158

191

Övrigt (TAA etc.)

4 0

4 0

3 0

3 1

4 0

Alt. tillgångar5

 

 

 

 

 

Räntor

35

36

36

36

37

Aktier i tillväxt-

0

 

2

 

 

marknader

1

3

4

 

 

 

 

 

Utländska aktier

 

 

 

 

 

(exkl. tillväxt-

40

39

39

36

34

marknader)

 

 

 

 

 

 

Svenska aktier

21

19

20

21

21

217

5

0

39

 

5

31

20

228

5

0

35

 

5

34

20

173

204

2

2

10

10

35

34

4

6

 

33

29

16

18

 

20011–13 2012–13

223 217 242 2654

2

2

4

11

12

15

 

 

33

35

 

 

33

 

 

5

9

 

 

9

 

 

28

 

 

 

28

28

 

 

20

14

 

 

11

 

 

 

2

 

+2

-2

 

 

 

 

 

16

+12

+1

 

 

 

 

 

 

-2

-2

31

 

 

 

 

 

 

 

9

 

+9

0

30

-10

+2

 

 

 

 

 

-10

0

11

 

 

 

 

 

 

 

1

Avser 1 juli 2001

20011 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

2

Faktisk allokering den 31 december varje år

3

Tillgångsfördelning kan avvika från den redovisade fördelningen då terminsexponeringen summeras separat och ej som en del av tillgångsslagens marknadsvärden

4

Avviker med SEK 87 miljoner från det redovisade värdet, främst orsakat av periodiseringseffekter

5

I alternativa tillgångar ingår sedan 2013 kinesiska A-aktier

KÄLLA: Andra AP-fonden; McKinsey-analys

39

241

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

ANDRA AP-FONDENS AKTIVA AVKASTNING 200151-2013

51Avser 1 juli 2001

52Från och med 2009 särredovisas implementeringseffekter och fondens strategiska portfölj har rörliga vikter, vilket gör att oönskade allokeringseffekter ej uppstår

40

242

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

Bild 22

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Andra AP-fondens aktiva avkastning 20011–2013

 

 

 

 

 

Årlig aktiv avkastning före kostnader; Procent2

 

 

 

 

 

 

 

 

Utveckling aktiv avkastning per år 20011– 2013

 

 

Total aktiv avkastning

 

Genomsnittlig3 aktiv avkastning

1,8

 

 

 

 

 

 

 

2009-13: SEK 6,2 miljarder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1,2

 

 

1,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,8

 

0,5

 

 

0,7

Historisk

 

 

 

0,2

0,2

 

 

 

 

 

0,2

0,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

utveckling av

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-0,2

 

 

 

 

 

den aktiva

-0,4

-0,5

-0,6

 

 

-0,4

 

 

 

 

 

 

 

 

avkastningen

 

 

 

 

 

 

-1,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20011

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

20011-13

2004-13

2009-13

0,1

neg.

neg.

neg.

0,4

0,3

neg.

neg.

1,3

2,7

neg.

4,2

1,6

0,4

0,6

1,8

 

 

 

 

 

Informationskvot5

 

 

 

 

 

 

Informationskvot5

 

 

Aktiv avkastning per tillgångsslag 2013

 

 

 

 

 

 

 

0,2

0,1

0,5

0,1

 

 

 

 

 

 

 

0,4

Definition och

0,2

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

nedbrytning

 

 

 

 

 

 

 

av aktiv

 

 

 

 

 

 

 

avkastning

Utländska

Räntor

Kapitallösa

Svenska

Aktiv

Implem-

Relativ

 

 

aktier

 

mandat

aktier

avkastning

enterings-

avkastning6

 

 

 

 

 

 

effekter

 

0,4

0,0

0,4

0,2

1,1

-0,2

0,9

Miljarder SEK

Definition av aktiv avkastning AP2

2001-08:

Aktiv förvaltning inom tillgångsslag (exkl. alternativa investeringar)

Avkastning från overlaymandat

Allokeringseffekter (inkl. implementeringseffekter)

2009-13:

Aktiv förvaltning inom tillgångsslag (exkl. alternativa investeringar)

Avkastning från overlaymandat

1

1 juli 2001

2

Beräknas mot likvidportföljen som bas

3

Geometriskt snitt av den årliga aktiva avkastningen

4

Från 2009 och framåt redovisas aktiv avkastning endast på årsbasis (tidigare beräknades aktiv avkastning på dagsbasis)

5

Informationskvoten definieras som den aktiva avkastningen dividerat med fondens aktiva risk och visar hur mycket överavkastning som den aktiva förvaltningen gett. Annualiserad

 

informationskvot baserad på daglig avkastning och antagande om 260 handelsdagar

6

Fonden redovisar relativ avkastning, beräknat som den aktiva avkastning från förvaltningen justerat för implementeringseffekter, vilket inkluderar effekter från avvikelser mot den

 

strategiska portföljen, avvikelser i allokering mellan olika index inom tillgångsslag, resultat från valutaderivat samt likviditet som ej speglas i jämförelseindex

KÄLLA: Andra AP-fonden; McKinsey-analys

41

243

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

6.Grundläggande utvärdering av Tredje AP- fonden

TREDJE AP-FONDENS FÖRVALTNINGSMODELL OCH NYCKELHÄNDELSER 2013

   

    

53Avser 1 juli 2001

54Value at Risk (VaR), är ett riskmått som med en bestämd (vanligen 95% eller 99%) sannolikhet anger en portföljs maximala förlust under en specifik tidsperiod.

55Dynamic Asset Allocation

42

244

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

Bild 23

Beskrivning av Tredje AP-fonden 2013

Uppdrag och mål

Uppdrag

Förvalta fondkapitalet till största möjliga nytta för pensionssystemet genom att skapa en hög avkastning till en låg risknivå

Inte ta någon närings- eller ekonomipolitisk hänsyn

Ta miljö- och etikhänsyn i placeringsverksamheten, dock utan att ge avkall på det övergripande målet om hög avkastning

Mål

Långsiktig real avkastning om minst 4% per år

–Absolutavkastande strategier ska generera SEK 700 miljoner per år mätt över en rullande treårsperiod (VaR 100-150 miljoner)

–Betaförvaltningen ska vara kostnadseffektiv (VD har satt ett mål på 5 punkter över jämförelseindex, 3 månaders tracking error är 0,1-0,3%)

Förvaltningsstrategi

Fokus på totalportföljens förväntade avkastning och risk på absolutnivå, ingen uppdelning på statisk jämviktsportfölj och medelfristiga relativa avvikelser

Totalportföljens förväntade avkastning och risk anpassas dynamiskt till det övergripande avkastningsmålet, utifrån både långsiktiga och medelfristiga prognoser

Allokering till riskklasser istället för tillgångsklasser

Investering i absolutavkastande strategier helt separerad från beta- risk genom investering i kapitallösa mandat i overlay-strukturer

57% (47% 2012) av kapitalet i externa beta-portföljen förvaltas semi- passivt1, i övrigt förvaltas beta-portföljen passivt

28% (32% 2012) extern förvaltning av beta-portföljen (40% semipassivt)

Av fondens aktiva och kapitallösa mandat (alfa) har externa förvaltare stått för 53% (45% 2012) av den aktiva risken

Marknadsvärde per riskklass 31 december 2013

100% = SEK 258 miljarder

 

Övrigt

Absolutavkastande strategier

Valuta

 

Inflation

0

 

201

0

 

 

 

Krediter 11

 

 

 

 

 

54 Aktier

 

 

 

 

 

 

 

 

14

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Räntor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Organisation

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Styrelse

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

53 (56 år 2012) anställda

 

 

 

 

 

 

Compliance

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

officer

 

 

 

 

 

varav 30 arbetar direkt

 

VD

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

med förvaltningen (32 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2012)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kommunikation &

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

hållbara investeringar

 

 

 

 

 

CIO

 

 

 

 

 

 

Personal

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vice VD

 

 

 

 

 

 

CRO - Chef

 

 

chef kapitalförvaltning

 

 

 

 

 

 

Affärsstöd & Kontroll

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Strategisk

 

Alternativa

 

 

 

Backoffice

 

 

Risk

allokering

 

investeringar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Beta-

 

Extern-

 

 

 

Ekonomi

 

 

Juridik

förvaltning

 

förvaltning

 

 

 

 

 

Alfaförvaltning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

IT

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 Enhanced beta (förvaltningsstil som med små avvikelser från index (liten aktiv risk) försöker överträffa index-avkastning)

KÄLLA: Tredje AP-fonden

43

245

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

Bild 24

Tredje AP-fondens förvaltningsmodell 2013

Investeringsfilosofi

Risktagande

Risktagande på de finansiella marknaderna ger över tid en positiv avkastning

Prognosförmåga

Med hjälp av strukturerad analys kan avkastning och risk på olika finansiella tillgångar prognosticeras

Riskspridning

Genom att diversifiera risktagandet kan den riskjusterade avkastningen höjas

Tidsdiversifiering

Genom att kombinera investeringsbeslut med lång, medellång respektive kort placeringshorisont, erhålls en högre, riskjusterad avkastning

Förvaltningsmodellens byggpelare

Långfristiga beslut (beta)

>5 års sikt

Medelfristiga beslut

1-5 års sikt

Aktiv (alfa) förvaltning

<1 år

Extern vs. intern förvaltning

Utvärdering

Dynamisk allokeringsprocess (DAA) som inkluderar både lång- och medelfristiga beslut med löpande anpassning av totalportföljens förväntade avkastning och risk till det övergripande avkastningsmålet

Beslut implementeras genom investering i riskklasser

Beslut baseras på långsiktiga prognoser på olika riskklassers avkastnings- potential och risk, tillsammans med medelfristiga prognoser baserade på makroekonomisk analys samt marknadens värdering och riskaptit/sentiment

VD ges mandat att implementera och förvalta portföljens risk inom av styrelsen givet mandat uttryckt i exponeringsintervall per riskklass

Tre sätt att genomföra både långsiktiga och medelfristiga beslut beroende på vad som bedöms som mest effektivt

–Placering i faktiska tillgångar inom betaförvaltningen (påverkar även betaförvaltningens jämförelseindex) och alternativa investeringar

–Kapitallösa mandat genom overlay-strukturer inom dynamisk allokering

–Placering i faktiska tillgångar inom dynamisk allokering

Investering i absolutavkastande strategier helt separerad från beta-risk genom investering i kapitallösa mandat i overlay-strukturer

57% (47% 2012) av kapitalet i externa beta-portföljen förvaltas semi-passivt1

28% extern förvaltningav betaportföljen (32% 2012)

Av fondens aktiva och kapitallösa mandat (alfa) har externa förvaltare stått för 53% av den aktiva risken (45% 2012)

Styrelsen ger fonden mandat uttryckt som risk- och exponeringsintervall per riskklass som rapporteras löpande till styrelsen

Ny integrerad utvärderingsmodell av den dynamiska portföljen uppdelad i fyra delar togs i bruk 2012

–Fondens långsiktiga mål om 4% real avkastning per år i snitt

–Jämförelse mot andra aktörer med liknande uppdrag

–Långsiktig statisk portfölj över en konjunkturcykel

–Intern kvalitativ utvärdering av allokeringsbeslut

1 Enhanced beta (förvaltningsstil som med små avvikelser från index (liten aktiv risk) försöker överträffa index-avkastning)

KÄLLA: Tredje AP-fonden

Bild 25

Översikt över Tredje AP-fondens riskklasstruktur

Likvid

Mindre likvid

 

 

 

 

 

 

 

AP3 total

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övrig

Absolut-

 

Aktier

 

Räntor

 

Krediter

 

Inflation

 

Valuta

 

 

avkastande

 

 

 

 

 

 

exponering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

strategier

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sverige

 

Sverige

 

Bostäder

 

Realräntor

 

 

 

Försäkrings-

 

 

 

Intern

 

 

 

 

 

 

 

 

relaterade

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nordamerika

USA

Investerings-

Fastigheter

Volatilitet

Extern

grad

 

 

 

 

 

Europa

 

Europa

 

Hög-

 

Jordbruk

 

Riskpremie-

 

 

avkastande

 

 

strategier

 

 

 

 

 

 

 

Japan

Storbritannien

Banklån

Skog

Divergerande

strategier

 

 

 

 

Asien

Japan

 

Infrastruktur

Makro

Tillväxt-

 

 

 

Konvertibler

marknader

 

 

 

 

 

 

 

Life science

Onoterade aktier

KÄLLA: Tredje AP-fonden

44

246

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

 

    

TREDJE AP-FONDENS RESULTAT 200159-2013

56Förvaltning som försöker överträffa index med liten aktiv risk (små avvikelser från index)

57Förändringarna i Tredje AP-fondens portfölj uttrycks i riskexponering istället för andel av totalt marknadsvärde, i enlighet med Tredje AP-fondens förvaltningsmodell

58GRI, Global Reporting Initiative, är en icke vinstdrivande organisation som utarbetat riktlinjer för hållbarhetsredovisning

59Avser 1 juli 2001

45

247

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9



Bild 26

Tredje AP-fondens totala avkastning 2001–2013

Total nominell avkastning efter kostnader; Procent

 

AP3

##

Kostnad3

 

Inkomstindex

 

##

Sharpekvot

 

AP3 målsättning2

 

 

 

 

för likvidportfölj4

Avkastning 20011–2013 per år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

15,7

 

17,8

 

 

 

16,4

 

 

 

14,1

 

 

11,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9,6

 

 

 

9,0

 

10,7

 

 

 

 

 

5,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-2,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-2,5

 

0,13

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-12,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-19,8

 

 

 

 

 

Riskjusterad avkastning (sharpekvot5) 20011–2013 per år

 

 

 

 

 

 

 

 

3,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2,66

 

 

1,7

1,8

 

 

 

 

2,0

 

 

1,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1,2

 

 

 

1,2

 

 

 

neg

neg

 

 

 

 

0,3

neg

 

 

neg

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20011

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2,36

Genomsnittlig avkastning

 

5,2 3,4 5,5

6,6 3,3 5,3

9,3

3,4 5,0

0,14

0,14

0,14

Genomsnittlig riskjusterad avkastning (sharpekvot)

 

 

1,2

0,4

0,7

 

 

 

20011-13

2004-13

2009-13

0,4

0,5

1,1

1

1 juli 2001

2

Målsättning på 4,0% i real avkastning. Den genomsnittliga årliga inflationen under 2001-13 har varit ~1.5% baserat på inflationstakt mätt månadsvis från SCB

3

Provisions- och rörelsekostnad som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde)

4

Likvidportföljen exkluderar investeringar i onoterade aktier, fastigheter, jordbruk, skog, infrastruktur, konvertibler, divergerande strategier samt makro

5

Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar. Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, 12 månaders svensk skuldväxel 2001-10 och

 

2-årig svensk statsobligation 2011-13 samt antagande om 260 handelsdagar

6

Beräknade sharpekvoter avviker från redovisade värden på 2,8 för totalportföljen samt 2,3 för likvidportföljen då fonden använder en annan riskfri ränta

KÄLLA: Tredje AP-fonden; Riksbanken; SCB; McKinsey-analys

60 En högre kostnad för till exempel provisioner till externa förvaltare bör anses motiverad om den genererar en meravkastning som överstiger den ökade kostnaden (allt annat lika)

46

248

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

Bild 27

 

 

Övrigt

Tredje AP-fondens faktiska tillgångsallokering 20011–20132

 

Alternativa tillgångar

 

% av totala tillgångar Tredje AP-fonden2; 100% = SEK miljarder

 

Räntebärande tillgångar

 

 

Aktier

 

Marknadsvärde baserad på tillgångsslag

Marknadsvärde baserad på riskklasser

1 1 juli 2001; 2 2010 skedde en övergång från tillgångsallokering till allokering enligt riskklass; 3 Allokering baserad på riskklass enligt 2010 års förvaltningsmodell

4 Inom övrig exponering ingår upparbetade resultat från valutaexponering, indexlänkade tillgångar, konvertibler, divergerande- och makrostrategier; 5 Inflation utgörs av realränteobligationer samt investeringar i skog, jordbruk, infrastruktur och fastigheter; 6 Uppdelningen mellan räntor och krediter fastställdes under 2010. Krediter består huvudsakligen av bostads- och företagsobligationer. För 2009 redovisas därför den sammanlagda allokeringen och för 2010 och framåt visas den uppdelade ; 7 Tillgångsallokeringen för 2010-2013 är indikativ då en exakt konvertering av riskklasser till tillgångsklasser ej kan göras

KÄLLA: Tredje AP-fonden; McKinsey-analys

TREDJE AP-FONDENS AKTIVA AVKASTNING 200161-2013

61 Avser 1 juli 2001

47

249

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

Bild 28

Tredje AP-fondens aktiva avkastning 20011–2013

Årlig aktiv avkastning före kostnader; Procent2

Utveckling aktiv avkastning per år 20011– 2013

Total aktiv avkastning

Genomsnittlig3 aktiv avkastning

 

2009-13: SEK 6,8 miljarder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2,2

 

 

 

 

 

 

 

Historisk

 

 

 

 

1,3

 

 

 

 

 

 

0,9

 

 

 

0,8

 

0,5

 

 

 

 

 

 

 

4

 

4

 

 

utveckling av

0,2

 

 

 

 

 

 

 

0,4

0,04

 

0,4

0,3

0,3

 

den aktiva

 

 

-0,0

-0,0

 

-0,2

-0,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

avkastningen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-1,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20011

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

20011-13

2004-13

2009-13

 

0,1

0,5

neg.

neg.

2,3

neg.

neg.

neg.

3,5

n/a

n/a

n/a

n/a

n/a

n/a

n/a

 

 

 

 

 

 

Informationskvot5

 

 

 

 

 

Informationskvot5

 

Aktiv avkastning per tillgångsslag6 2013

Definition av aktiv avkastning AP3

 

 

 

 

 

 

0,3

0,4

2001-09:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Aktiv förvaltning inom tillgångsslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(exkl. alternativa investeringar)

 

 

 

 

0

0,1

 

 

Avkastning från overlaymandat

Definition och

0

0

0

 

 

 

Allokeringseffekter

 

 

 

 

 

2010-13:

nedbrytning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Resultatet från absolutavkastande

av aktiv

Räntor

Utländska

Svenska

Aktier i

Total Beta-

Total absolut-

Total

 

strategier

avkastning

 

 

aktier

aktier

tillväxt-

förvaltning

avkastande

 

Avvikelsen från jämförelseindex för

 

 

 

 

 

 

 

marknader

 

strategier

 

 

betaförvaltningen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Traditionell aktiv förvaltning bedrivs

 

0,0

0,1

0,1

0,0

0,2

0,8

0,9

ej sedan 2010

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Miljarder SEK

 

 

 

 

1

1 juli 2001

 

 

 

 

 

 

 

2

Beräknas mot likvidportföljen som bas

 

 

 

 

 

 

 

3

Geometriskt snitt av den årliga aktiva avkastningen

 

 

 

 

 

 

4

För 2010-2013 definieras procentuell årlig aktiv avkastning som den aktiva avkastningen (beräknat som summan av den dagliga avkastningen) i förhållande till medel av ingående och

 

utgående balans

 

 

 

 

 

 

 

5

Informationskvoten definieras som den aktiva avkastningen dividerat med fondens aktiva risk och visar hur mycket överavkastning som den aktiva förvaltningen gett. Annualiserad

 

informationskvot baserad på daglig avkastning och antagande om 260 handelsdagar

 

 

 

 

6

Beräknas genom överavkastningen från jämförelseindex för varje tillgångsslag

 

 

 

 

KÄLLA: Tredje AP-fonden; McKinsey-analys

48

250

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

7.Grundläggande utvärdering av Fjärde AP- fonden

FJÄRDE AP-FONDENS FÖRVALTNINGSMODELL OCH NYCKELHÄNDELSER 2013

  

62Avser 1 juli 2001

63Asset Liability Management – analys för att komma fram till den bästa tillgångsfördelningen för fonden på 40-års sikt, Normalportföljen, givet hur pensionssystemets skulder och tillgångar förväntas utvecklas under denna period

49

251

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

Bild 29

Beskrivning av Fjärde AP-fonden 2013

Uppdrag och mål

Uppdrag

Fungera som buffert i pensionssystemet

Maximera avkastningen till låg risk

Inte ta någon närings- eller ekonomiskpolitisk hänsyn

Ta hänsyn till etik och miljö i placeringsverksamheten utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning

Mål

Fondens reala, det vill säga inflationsjusterade totala avkastning, ska uppgå till i genomsnitt 4,5% per år sett över lång tid

Genomsnittlig avkastning på strategisk förvaltning om 0,5% per år över en rullande femårsperiod

Genomsnittlig aktiv avkastning om 0,5% per år över en rullande treårsperiod

Förvaltningsstrategi

Avkastning skapas i tre integrerade steg

–Normalportfölj (40 år) genom ALM för att reflektera bästa ”buy- and-hold” på 40 års sikt

–Strategisk förvaltning (3-15 år) som delas in i makro- och faktorförvaltning

–Taktisk förvaltning (<3 år) för aktiv förvaltning i globala & svenska aktier, FI/FX och Aktieindex/Cross market

Utgångspunkt ska vara att fonden endast ska förvalta tillgångar aktivt då det finns goda förutsättningar att skapa överavkastning

–Idag förvaltas 58% av den totala portföljen aktivt. Förutom globala aktiers alfa-förvaltning är den likvida aktiva förvaltningen intern

Avvägningen mellan intern och extern förvaltning görs med hänsyn till förväntad avkastning och kostnader, idag 28% externt

Marknadsvärde tillgångsallokering1 31 december 2013

100% = SEK 260 miljarder

Övrigt (passiv förvaltning) Svenska aktier

Strategiskt förvaltade

 

 

 

1

12

 

 

 

 

22

 

 

 

 

 

 

tillgångar2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

34 Globala aktier

 

 

 

32

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Räntebärande

 

 

 

 

 

 

 

Organisation

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

VD

 

 

 

55 anställda

Administration

 

 

 

 

 

Juridik

(49 år 2012)

 

 

 

 

 

varav 23 inom

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

förvaltnings-

Riskkontroll

 

 

 

 

 

Ägarstyrning

organisationen

 

 

 

 

 

(21 år 2012)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Affärschef (CIO)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Svenska

 

 

Globala

 

 

Strategiska

 

Global

 

aktier

 

 

aktier

 

 

investeringar

 

makro

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Räntor

 

 

Valuta

 

 

Cross Market

 

Aktieindex

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

Underliggande värden för derivat i den taktiska allokeringen fördelats på respektive tillgångsslag

2

Omfattar fastigheter, svenska strategiska aktier, riskkapitalfonder, ESG-investeringar, absolutavkastande strategier, högavkastande räntebärande, kassa

KÄLLA: Fjärde AP-fonden

50

252

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

Bild 30

Fjärde AP-fondens förvaltningsstruktur 2013

Normalportfölj

 

 

 

 

 

 

 

 

Aktier

 

Statsobligationer

Duration

Valuta

 

40 år

Strategisk

Makro

 

 

 

 

 

 

förvaltning

 

 

 

 

 

 

 

 

Aktier

 

Statsobligationer

Duration

Valuta

Portfölj-

 

 

 

skydd

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Faktor

 

 

 

 

 

 

 

Risk-

 

 

 

 

 

3-15 år

 

 

 

 

 

 

 

 

kapital-

Fastigheter

Företagsobligationer

 

 

 

 

 

fonder

 

 

 

 

 

 

 

Små-och

Svenska

Högavkastande

 

 

 

 

 

medelstora

 

 

 

 

 

bolag

räntebärande

 

 

 

 

 

bolag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hållbarhet

Absolut-

 

 

 

 

 

 

avkastande

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Taktisk

 

 

 

 

 

 

 

förvaltning

Globala

Svenska

Räntebärande

 

Valuta

Allokering

0-3 år

 

 

 

aktier

aktier

 

 

 

 

 

 

 

KÄLLA: Fjärde AP-fonden

Bild 31

Fjärde AP-fondens förvaltningsmodell 2013

Investeringsfilosofi

Förvaltningsbeslut i tre steg

Tidsdiversifiering –

Fondens långa mandat utnyttjas genom nedbrytning av investeringshorisonten i tre tidsintervall. Långfristiga-, strategiska- samt taktiska beslut.

Aktiv eller passiv förvaltning – Fonden ska bara förvalta tillgångar aktivt när det finns goda förutsättningar att nå en positiv aktiv avkastning

Extern eller intern förvaltning – Valet mellan extern och intern förvaltning styrs av förväntad avkastning och kostnader

Förvaltningsmodellens byggpelare

Långfristiga beslut

>40 års sikt

Strategiska beslut

3-15 års sikt

Normalportfölj baserad på ALM-analys med 40 års sikt

–Sammansatt endast av index

–Bestämmer den långsiktiga tillgångs- och valutafördelningen

Utgör jämförelseindex för den strategiska förvaltningen

Beslutas av styrelsen

Strategisk förvaltning med 3-15 år sikt baserad på medelfristig marknadsanalys och portföljanalys. Uppdelad i strategisk makroförvaltning och strategisk faktorförvaltning.

–Makroförvaltningen tar aktiva positioner inom tillgångsslag som återfinns i normalportföljen såsom globala aktier, statsobligationer, duration och valutor. Sammansatt av index samt derivatpositioner.

–Faktorförvaltningen tar aktiva positioner i tillgångsslag/riskklasser som i huvudsak inte återfinns i normalportföljen. Investeringarna är indelade i underportföljer såsom bland annat fastigheter, företagsobligationer, hållbarhet (miljö, etik och ägarstyrning) och riskkapitalfonder.

Strategiska portföljen utgör jämförelseindex för den taktiska förvaltningen

VD-mandat att frångå normalportföljen med 5,0% tracking error – alla strategiska förändringar rapporteras till styrelsen

Taktiska beslut

0-3 års sikt

Aktiv vs. passiv Förvaltning

Extern vs. intern förvaltning

Utvärdering

Den taktiska förvaltningen med 0-3 år sikt sker i likvida aktier, obligationer, derivat etc.

VD (eller den VD utser) beslutar om investeringar (2,5% tracking error från den strategiska portföljen)

–Främsta bidraget från den taktiska förvaltningen 2013 kom från globala aktier

Förvaltningen sker genom aktiva eller passiva positioner.

58% av tillgångarna förvaltades aktivt (50% 2012)

28% av tillgångarna förvaltas externt (22% 2012), främst genom indexförvaltning av globala aktier

Fonden utvärderas utifrån tre perspektiv

–Normalportföljen på 40 års sikt (utvärderas på lång sikt och sedan start)

–Strategisk förvaltning på 3-15 års sikt med normalportföljen som jämförelseindex

–Taktisk förvaltning på 0-3 års sikt med strategiska portföljen som jämförelseindex

KÄLLA: Fjärde AP-fonden

28

51

253

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

FJÄRDE AP-FONDENS RESULTAT 200164-2013

64 Avser 1 juli 2001

52

254

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9





65Nedbrytning av avkastningen är redovisade värden och adderar inte exakt ihop till avkastningen beroende på avrundningar samt eventuella periodiseringseffekter

66En högre kostnad för till exempel provisioner till externa förvaltare bör anses motiverad om det genererar en meravkastning som överstiger den ökade kostnaden (allt annat lika)

53

255

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

Bild 32

Fjärde AP-fondens totala avkastning 20011–2013

 

AP3

##

3

Total nominell avkastning efter kostnader; Procent

 

Inkomstindex

Kostnad

 

 

 

 

 

AP4 målsättning2 ##

Sharpekvot

 

 

 

 

 

 

för likvidportfölj4

Avkastning 20011–2013 per år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

16,8

 

16,8

 

 

 

21,5

 

 

 

16,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

11,2

 

 

 

10,5

 

10,5

 

 

 

10,9

 

 

 

 

 

 

 

 

2,4

 

 

 

 

 

 

-4,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-0,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,11

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-17,0

 

 

 

 

 

-20,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Riskjusterad avkastning (sharpekvot5) 20011–2013 per år

 

 

 

 

 

 

 

 

3,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2,66

 

 

1,7

1,5

 

 

 

 

1,9

 

 

1,8

 

 

 

 

 

 

 

 

1,3

 

 

 

 

 

 

 

1,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

neg

neg

 

 

 

 

0,0

neg

 

 

neg

 

 

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2,56

Genomsnittlig avkastning

11,6

5,2 3,4 6,1

7,2 3,3 5,8

3,4 5,5

0,12

0,11

0,10

Genomsnittlig riskjusterad avkastning (sharpekvot)

 

 

1,3

0,4

0,6

 

 

 

20011-13

2004-13

2009-13

0,3

0,5

1,0

1

1 juli 2001

2

Fjärde AP-fondens genomsnittliga målsättning är 4,5% real avkastning över en 10-årsperiod. Den genomsnittliga årliga inflationen under 2001-13 har varit ~1.5% baserat på inflationstakt

 

mätt månadsvis från SCB

3

Provisions- och rörelsekostnader som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde)

4

Likvidportföljen omfattar placeringstillgångar exkl. investeringar i alternativa tillgångar, inkl. PE och fastigheter, samt högavkastande räntebärande tillgångar

5

Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar. Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, 12 månaders svensk skuldväxel 2001-10 och

 

2-årig svensk statsobligation 2011-13 samt antagande om 260 handelsdagar

6

Beräknade sharpekvoter avviker från redovisade värden på 2,8 för totalportföljen samt 2,5 för likvidportföljen då fonden använt en annan metod (se not 5 för definition I denna rapport)

KÄLLA: Fjärde AP-fonden; Riksbanken; SCB; McKinsey-analys

Bild 33

Fjärde AP-fondens faktiska tillgångsallokering 20011–2013

Övrigt

Alternativa tillgångar

% av totala tillgångar Fjärde AP-fonden2; 100% = SEK miljarder

Räntebärande tillgångar

Aktier

Marknadsvärde baserad på tidigare förvaltningsmodell

Marknadsvärde baserad

på ny förvaltningsmodell

 

-2

 

1 Avser 1 juli 2001

2 Den faktiska allokeringen den 31 december varje år

3 Tillgångsallokeringen till fastigheter samt andra alternativa tillgångar 2012 är ej helt jämförbar med 2011 då fastighetsinvesteringar motsvarande SEK 900miljoner klassificerades om från alternativa tillgångar till fastigheter vid årsskiftet 2011/12

4 Omfattar fastigheter, svenska strategiska aktier, aktier i tillväxtmarknader, private equity, ESG-investeringar, absolutavkastande strategier, högavkastande räntebärande

KÄLLA: Fjärde AP-fonden; McKinsey-analys

54

256

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

FJÄRDE AP-FONDENS AKTIVA AVKASTNING 200167-2013

Bild 34

Fjärde AP-fondens aktiva avkastning 20011–2013

Årlig aktiv avkastning före kostnader; Procent2

Utveckling aktiv avkastning per år 20011– 2013

Total aktiv avkastning

3

 

2009-13: SEK 6,4 miljarder

Genomsnittlig aktiv avkastning

 

 

 

Historisk

 

 

 

 

 

 

 

 

1,4

0,8

 

1,0

 

 

 

0,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,5

 

 

0,1

 

 

 

0

 

 

 

 

0,2

 

 

 

utveckling av

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

den aktiva

 

 

-0,3

-0,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

avkastningen

 

 

 

-0,5

 

-0,5

 

 

 

 

 

 

 

 

-1,1

 

 

 

-1,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20011

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

20011-13

2004-13

2009-13

 

0,1

neg.

neg.

neg.

0,0

neg.

neg.

neg.

3,0

2,6

0,5

2,3

2,0

0,0

0,2

1,7

Informationskvot4

 

Informationskvot4

 

Aktiv avkastning per tillgångsslag 2013

 

 

 

 

 

 

0,1

0,1

0,0

0,5

 

 

 

 

 

 

 

0,4

 

 

 

 

Definition och

 

 

 

 

 

 

nedbrytning

 

 

 

 

 

 

av aktiv

 

 

 

 

 

 

avkastning

0

 

 

 

 

 

 

Räntebärande

Globala

Svenska

Valuta

Allokering

Total

 

tillgångar

aktier

aktier

 

 

 

0,0

0,8

0,1

0,1

-0,1

0,9

Miljarder SEK

Definition av aktiv avkastning AP4

2001-07:

Förvaltning inom noterade tillgångsslag

Avkastning från overlaymandat5

Allokeringseffekter

2008-11 (tydligare aktiva mandat):

Förvaltning inom noterade tillgångsslag med investeringshorisont 0-1 år

Avkastning från overlaymandat5

2012-13:

Resultat från den taktiska förvaltningen:

–Förvaltning inom tillgångsslag med investeringshorisont 0-3 år

–Avkastning från overlaymandat5

1

1 juli 2001

2

Beräknas mot noterade tillgångar som bas 2001-11. Från och med 2012 beräknas den aktiva avkastningen mot den taktiska portföljen som bas

3

Geometriskt snitt av den dagliga aktiva avkastningen

4

Informationskvoten definieras som den aktiva avkastningen dividerat med fondens aktiva risk och visar hur mycket överavkastning som den aktiva förvaltningen gett. Annualiserad

 

informationskvot baserad på daglig avkastning och antagande om 260 handelsdagar

5

Utgörs av aktiv valutaförvaltning samt taktisk allokering

KÄLLA: Fjärde AP-fonden; McKinsey-analys

67 Avser 1 juli 2001

55

257

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

8.Grundläggande utvärdering av Sjätte AP- fonden

SJÄTTE AP-FONDENS FÖRVALTNINGSMODELL OCH NYCKELHÄNDELSER 2013

   

     

68Enligt styrelsens tolkning av lagstadgat mandat

69Sjätte AP-fondens definition på venture capital-bolag är företag som vid investeringstidpunkten har en årlig omsättning på under SEK 200 miljoner och som har negativt kassaflöde alternativt behöver tillförsel av ägarkapital för fortsatt tillväxt

56

258

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

57

259

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

Bild 35

Sjätte AP-fondens organisationsstruktur

 

 

Styrelse

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

VD

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hållbarhet, IT, administration

 

 

Assistent

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Juridik

 

 

Investeringskommitté

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Etikkommitté

 

 

Kommunikation

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nominerings- och

 

 

Ekonomi, business control

 

 

 

 

 

 

ersättningskommitté

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Värderingskommitté

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Företagsinvesteringar

 

 

Fondinvesteringar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

RESULTAT FÖR SJÄTTE AP-FONDENS TOTALA PORTFÖLJ 1997-2013



  



70Inkluderar från och med 2012 även noterade småbolag

71Jämförelsen försvåras då detta i praktiken innebär att Sjätte AP-fonden behöver hålla en likviditetsreserv

58

260

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

Bild 36

Portföljutveckling Sjätte AP-fonden 1996–2013

Totala tillgångar Sjätte AP-fonden1; SEK miljarder

Utveckling av fondkapital per år 2001 – 2012 enligt tidigare definition

xTotala kostnader som andel av genomsnittligt förvaltat kapital2 Procent

Fondkapital 2012 -2013 enligt ny definition3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

19,6

 

 

19,9

 

20,2

 

 

 

 

19,0

 

 

 

 

 

 

 

 

18,2

0,0

 

 

 

 

 

 

18,6

 

 

 

 

 

 

 

 

18,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

17,2

2,6

 

-0,4

 

1,2

 

Likviditets-

 

 

 

 

 

16,8

 

 

 

 

 

 

 

4,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

16,4

 

 

portfölj4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

15,1

2,1

 

0,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

13,9

2,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

12,3

 

 

 

 

12,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

11,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

11,4

 

 

 

10,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10,4

 

 

14,7

 

 

5,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

16,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5,5

 

 

 

 

 

 

19,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6,0

 

 

 

 

17,1

15,9

18,6

 

17,3

15,4

Investerings-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

15,1

 

 

 

 

 

 

11,2

 

 

 

 

 

 

12,8

 

 

 

 

 

verksamheten

 

10,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7,2

8,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6,1

5,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,0

0,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1996

97

98

99

00

01

02

03

04

05

06

07

08

09

10

11

20125

 

0,04

0,32

0,53

0,72

0,67

0,89

1,08

1,37

1,14

0,91

0,93

0,97

0,80

0,84

0,88

0,74

 

 

 

22,1

Övrigt

20,2

0,1

rörelsekapital

0

 

 

 

7,1

Likviditets-

 

förvaltningen

6,5

 

 

 

 

5,9

Fond-

 

investeringar

5,7

 

 

 

 

9,0

Företags-

8,0

investeringar

 

2012 2013

 

0,71 0,57

1

AP6 redovisningsprinciper inom tillgångsslaget Private Equity: i) värdering görs vid årets utgång som inkluderar kvartal fyra, ii) försiktiga värderingsprinciper av onoterade tillgångar samt

 

kostnadsfört samtliga tillgångsförda kostnader (inklusive förvaltningskostnader) och därmed införlivat dessa i resultatet

2

Totala kostnader enligt definition i fondens årsredovisning; externa management fees redovisas som del i anskaffningsvärdet

3

Enligt den nya definitionen redovisas fond- och företagsinvesteringar separat. Noterade småbolag redovisas som en del av likviditetsförvaltningen

4

Sedan 2003 internbanken. I internbanken ingår förutom kreditutnyttjande även hedging, korta tillgångar/skulder samt eventuellt övrigt kapital som inte är klassificerat att ingå i

 

investeringsverksamheten. För år 2013 ingår noterade småbolag 29%, räntebärande papper 68%, valutahedge 1% och likvida medel 3% i likviditetsportföljen

5

Redovisas enligt tidigare definition för jämförbarhet med historisk utveckling

KÄLLA: Sjätte AP-fonden; McKinsey-analys

59

261

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

Bild 37

Resultat Sjätte AP-fondens totala portfölj

Genomsnittlig årlig avkastning efter totala kostnader; Procent

 

 

2013

 

 

 

 

2009-2013

 

 

2004-2013

 

1997-2013

 

 

AP6

 

 

9,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6,2

 

 

 

 

5,6

 

 

 

 

4,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Avkastnings-

 

 

 

 

30,0

 

 

 

 

19,2

 

 

 

14,0

 

 

 

 

11,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

mål1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Avkastnings-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

mål enl.

 

5,5

 

 

 

 

5,6

 

 

6,4

 

 

 

4,5

 

 

tidigare mål-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

sättning2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Inkomst-

 

3,7

 

 

 

 

 

3,4

 

 

 

3,3

 

 

 

3,1

 

 

index

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Noterade

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Externa

svenska

 

 

 

18,6

 

 

 

 

 

21,0

 

 

 

12,5

 

 

 

 

10,7

index

mellan-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

stora bolag3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Noterade

 

 

 

 

 

39,5

 

 

 

 

 

26,9

 

 

 

15,3

 

 

n/a

 

svenska små-

 

 

 

 

 

 

 

 

bolag4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 Nytt avkastningsmål sedan 2012: SIX Nordic 200 Cap GI (gamla SHB Nordix All-Share) + riskpremie om 2,5% baserat på fondens riskprofil och kassaallokering

2Baserat på den målsättning som användes 2003-11: 4,5 % plus reporänta. Före 2003 var målet ett börsindex. Under 1997-2013 var reporäntan 2,66% per år, under 2004-2013 1,90% per år, under 2009-13 1,07% per år, samt under 2013 0,99%

3 Total avkastning för MSCI Swedish Mid cap (för svenska mellanstora bolag) 4 Total avkastning för MSCI Swedish Small cap (för svenska småbolag)

KÄLLA: Sjätte AP-fonden; McKinsey-analys

RESULTAT FÖR SJÄTTE AP-FONDENS INVESTERINGSVERKSAMHET 1997-2013

        

60

262

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

Bild 38

Resultat Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet1

 

 

 

 

 

Företagsinvesteringar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fondinvesteringar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

IRR (efter externa kostnader); Procent

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Total fond- och företagsinvesteringar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

# Andel av den totala investerings-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

verksamheten 2013

 

 

 

 

 

 

2013

 

 

 

 

 

 

 

 

2009-2013

 

 

 

 

 

2004-2013

1997-2013

 

 

 

 

 

Buyout

54

 

4,9

 

 

 

 

 

 

10,1

 

 

 

 

 

11,1

 

 

 

 

 

16,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

30

 

 

 

15,0

 

 

 

 

12,1

 

 

 

 

 

 

 

19,7

 

 

 

14,8

 

7

 

 

 

6,0

 

 

-23,6

 

 

 

 

 

 

-20,4

 

-20,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Venture

9

 

 

 

10,1

 

 

 

4,6

 

 

 

-3,7

 

-4,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

61

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4,2

Total investerings-

 

 

5,0

 

 

 

 

 

0,9

 

 

 

 

 

4,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

verksamhet

39

 

 

13,9

 

 

 

 

10,3

 

 

 

 

9,0

 

 

7,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8,5

 

 

 

 

 

4,2

 

 

 

 

 

6,2

 

 

 

 

5,5

Avkastningsmål2

 

 

 

 

 

 

 

 

30,0

 

 

 

 

 

 

19,2

 

 

 

 

 

 

14,0

 

 

 

 

11,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Den totala investeringsverksamheten har ej överträffade avkastningsmålet under någon tidsperiod

Fondinvesteringar har totalt sett gått bättre än företagsinvesteringar under alla tidsperioder

1 Från och med 2012 inkluderas endast investeringar i företags- samt fondinvesteringar (ej noterade småbolag) i investeringsverksamheten. Den historiska analysen utgår ifrån denna definition (noterade småbolag är ej inkluderade)

2 Nytt avkastningsmål sedan 2012: SIX Nordic 200 Cap GI (gamla SHB Nordix All-Share) + riskpremie om 2,5% baserat på fondens riskprofil och kassaallokering

KÄLLA: Sjätte AP-fonden; McKinsey-analys

61

263

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

9.Grundläggande utvärdering av Sjunde AP-fonden



SJUNDE AP-FONDENS FÖRVALTNINGSMODELL OCH NYCKELHÄNDELSER 2013

     

 

72Net Asset Value

73Flytt av kapital skedde den 21 maj och 22-23 maj var ej handelsdagar

74Till följd av en lagändring (på förslag av regeringen)

75Inkomstpensionen har därmed en låg risk

62

264

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

     

Bild 39

Beskrivning av Sjunde AP-fonden 2013

Uppdrag och mål

Uppdrag

AP7 förvaltar sedan 2001 förvalsalternativet i premiepensionssystemet:

–Premiesparfonden fram till den 21 maj 2010

–AP7 SÅFA (som är en kombination av AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond) sedan den 24 maj 2010

AP7 tillhandahåller ytterligare 3 fondportföljer samt AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond

Fondmedlen skall, vid vald risknivå, placeras så att långsiktigt hög avkastning uppnås

Mål

Styrelsen i AP7 fastställer avkastningsmålen för respektive fond

–AP7 SÅFA; Avkastningen ska minst motsvara genomsnittet för fonderna i premiepensionssystemet

–AP7 Aktiefond: Överträffa jämförelseindex (1,5 MSCI World1)

–AP7 Räntefond: Överträffa jämförelseindex (HMT74)

Mål för aktiv avkastning i 3 delar: taktisk allokering, alfamandat, PE

Andel av kapitalet i premiepensionssystemet (31 december 2013)

100 % = SEK 602 miljarder

AP7 Aktiefond

28

2 AP7 Räntefond

70

Övriga Fonder

Förvaltningsstrategi

Grundfilosofin för AP7 är passiv förvaltning

Två av AP7:s ledstjärnor är

–Stordriftsfördelar (AP7 har endast 2 underliggande fonder: AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond)

–Hänsyn till den totala statliga pensionen (innebär att AP7 har en hög risk och använder en hävstång för ökad aktieexponering)

AP7 Aktiefond:

–Global inriktning (97 % globala aktier)

–Hävstång (USD-finansierad) som innebär en strategisk aktieexponering på 150 % (150 % MSCI World Index)

–Aktiv förvaltning på utvalda marknader (fokus på kort till medellång sikt)

AP7 Räntefond:

–Främst svenska ränterelaterade instrument med låg kreditrisk

–Genomsnittlig räntebindningstid normalt 2 år

Extern förvaltning: ~95% (AP7 Aktiefond) 0% (AP7 Räntefond)

Aktiv förvaltning: ~18% (AP7 Aktiefond), 0% (AP7 Räntefond)

Organisation

19 anställda (18 år

2012) varav 5 inom

VD

 

förvaltningen

 

 

 

 

 

 

Compliance

 

 

Kommunikat

 

 

 

 

 

ion/ägarstyr.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

CRO

 

 

HR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Chef

 

 

 

 

 

 

Chef Admin.

 

 

 

 

 

 

 

Förvaltning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Strategisk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Portfölj

 

 

 

 

 

 

Back

IT

 

 

Ekonomi

Kontors

 

 

 

 

 

 

 

Office

 

 

service

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Alfa

 

Beta

 

Middle

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Office

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 Det benchmark som används består av 1 x MSCI World (omräknat i SEK) + 0,5 x MSCI World (i USD) samt justering för finansiering av hävstång

KÄLLA: Sjunde AP-fonden

76Högre risk möjliggör en högre förväntad avkastning över tid

77Avsteg från den strategiska hävstången på 50%

63

265

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9



SJUNDE AP-FONDENS RESULTAT 2001-2013

78 Sannolikt i första hand drivet av att fler sparare gör ett aktivt val (framför allt sparare som varit aktiva på arbetsmarknaden en längre tid och därmed i regel både har ansamlat ett större kapital och har en högre lön). Det kan också finnas en effekt från t.ex. skillnader i lönenivåer och löneutvecklingstakt mellan aktiva väljare och de som inte väljer aktivt

64

266

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

Bild 40

Utveckling av det totala kapitalet i premiepensionssystemet 2000–2013

Andel av det totala kapitalet i premiepensionssystemet per 31 december3

Procent; 100% = SEK miljarder Förändring

2012–13

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Procent-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

enheter

 

100% =

53

65

59

94

125

192

267

308

230

340

3465

 

408

393

471

602

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

AP7

 

 

 

 

 

Premiespar-

29,5

29,3

 

 

 

30,2

29,5

28,4

27,2

26,4

25,53

Aktie-

25,5

25,0

25,2

28,1

+2,9

31,5

31,8

32,2

fond

fonden (PSF)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Premievals-

1,1

1,0

 

 

 

0,9

0,9

0,9

0,7

0,7

0,73

AP7

1,5

1,7

1,9

2,1

+0,2

fonden (PVF)

1,0

1,0

1,0

 

 

 

Ränte-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

fond

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga

 

69,4

69,7

67,5

67,2

 

68,9

69,6

70,8

72,1

72,9

73,8

Övriga

73,0

73,3

72,9

69,8

-3,1

 

66,9

fonder1

 

fonder1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kostnader

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

20105

 

20104

2011

2012

2013

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Baspunkter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Premie-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

AP7

 

 

 

 

 

spar-

FK2

n/a

17

16

16

15

15

15

15

15

15

n/a

Aktie-

15

15

15

14

 

fonden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

fond

 

 

 

 

 

Premie

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

AP7

 

 

 

 

 

vals-

FK2

n/a

27

25

25

32

30

29

18

15

15

n/a

Ränte-

9

9

9

8

 

fonden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

fond

 

 

 

 

 

1 850 valbara fonder per 31 december 2013

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 FK: förvaltningskostnader

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3 För 2010: 21 maj 2010

4 31 december 2010

5 31 maj 2010

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

KÄLLA: Sjunde AP-fonden; Pensionsmyndigheten; Försäkringskassan; McKinsey-analys

79Inkluderar förvaltningskostnader och övriga transaktionsrelaterade avgifter (definierat som TKA, totalkostnadsandel)

80Avser förvaltningsavgifter brutto (0,92%) samt rabatter (0,61 procentenheter eller motsvarande 66%)

65

267

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

Bild 41

Utveckling för Sjunde AP-fondens nya förvaltningsmodell 24 maj 2010 – 31 dec 2013

Årlig avkastning; procent

 

 

 

 

 

2013

 

 

Utveckling för AP7s förvals-

 

 

 

 

alternativ mot Premiepensions-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utveckling för Sjunde AP-fondens nya förvaltningsmodell mot benchmark

 

 

 

 

 

2010-138 index9 2001-2013

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 Fondförmögenhet den 31 december 2013; 2 31 december 2013. Avser de sparare som aktivt valt att investera hela eller delar av sin portfölj i en av byggstensfonderna (investeringar via Såfa och statens fondportföljer ej inkluderade); 3 I SEK men ej valutasäkrat; 4 Övrigt kapital investerat via Försiktig, Balanserad och Offensiv; 5 HMSC13 för 2010 och HMT74 för 2011; 6 AP7:s benchmark för AP7 Aktiefond kommer ett normalår bestå av 1 x MSCI ACWI (i SEK) + 0,5 x MSCI ACWI (i USD) samt justering för finansiering av hävstång. För 2010 är benchmark anpassat för hävstångens successiva uppbyggnad under året. 7 Utgörs av PSF jan 2001-maj 2010 och Såfa maj 2010- dec 2013; 8 Geometriskt snitt av den årliga avkastningen 24 maj 2010 – 31 dec 2013; 9 Genomsnittlig avkastningen för fonderna i premiepensionssystemet (exklusive AP7:s produkter); 10 SÅFA bestod den 30 december 2013 av 93,2% AP7 Aktiefond och 6,8% AP7 Räntefond; 11 Genomsnittlig avkastning för premiepensionsindex justerat för avgifter och rabatter; 12 Utgörs av PSF jan 2001-maj 2010 och Såfa maj 2010- dec 2013. justerat för avgifter och rabatter

KÄLLA: Sjunde AP-fonden; Pensionsmyndigheten; AP7 Årsredovisning; McKinsey-analys



81Premiesparfonden jan 2001-maj 2010 och Såfa maj 2010- dec 2013

82Rabatterna är baserade på data över historiska förvaltningsavgifter och rabattnivåer från Pensionsmyndigheten. Genomsnittlig förvaltningsavgift för premiepensionsindex 2002 har approximerats genom medelvärdet av förvaltningsavgifterna för 2001 och 2003

83Rabatten har under denna period varit 59,5% för premiepensionsindex och 21,0% för Såfa Premiesparfonden jan 2001-maj 2010 och Såfa maj 2010- dec 2013

84Rabatten har under denna period varit 64,3% för premiepensionsindex och 0% för Såfa Premiesparfonden jan 2001-maj 2010 och Såfa maj 2010- dec 2013

66

268

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

SJUNDE AP-FONDENS AKTIVA AVKASTNING 2001-2013

Bild 42

Aktiv avkastning AP7 24 maj 2010 – 31 dec 2013

 

 

 

2013

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

AP7 total aktiv avkastning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Årligt genomsnitt 2010-132

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Baspunkter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hävstång1 i AP7 Aktiefond

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hävstång

 

 

 

 

 

 

 

 

AP7 Aktiefond

-66

 

 

 

 

 

 

 

 

Procent

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-26

 

 

 

 

 

70 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3

 

65 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

AP7 Räntefond3

 

 

 

 

 

 

 

 

60 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-46

 

 

 

 

 

 

 

55 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

50 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

45 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

AP7 Aktiefond – årlig avkastning taktisk allokering och

40 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Från fondens start

 

 

 

alfaförvaltning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(24 maj 2010) ökade

 

 

 

 

 

 

 

 

 

35 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SEK miljoner

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

den strategiska

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

30 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

hävstången inklusive

 

 

 

 

 

 

 

 

Mål4

25 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

dynamisk hävstång

Absolutavkastande

 

-20

 

 

 

275

20 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

successivt för att

 

 

 

alfaförvaltning

 

 

 

 

39

15 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

uppnå den långsiktiga

 

 

 

 

 

 

 

 

10 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

strategiska

 

 

 

Taktisk allokering

-224

 

 

 

 

1525 500

5 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

exponeringen på 50 %

 

 

 

 

0 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jul Dec

 

 

Dec

 

Dec

Dec

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2010 2010

2011

2012

2013

1

Inkluderar strategisk samt dynamisk hävstång. 31 dec 2013 var den strategiska hävstången 49.7% (exponering SEK 86 miljarder). Den dynamiska hävstången var vid samma tidpunkt -

 

0.04% (exponering SEK -73 miljoner).

2

Geometriskt snitt baserat på skillnaden mellan den årliga avkastningen för aktie- eller räntefonden samt respektive benchmark. Ett aritmetiskt snitt ger -16 bps för AP7 Aktiefond samt -43

 

bps för AP7 Räntefond

3

AP7 Räntefond förvalts passivt sedan början av 2012. Negativ avvikelse mot jämförelseindex 2010-13 till följd av aktiv förvaltning, transaktionskostnader samt att jämförelseindex ej gick

 

att replikera fullt.

4

Absolutavkastande alfaförvaltning har ett årligt avkastningsmål medan den taktiska allokeringen utvärderas i genomsnitt över en 5-årsperiod

5

Mandatet infördes under 2012, den genomsnittliga avkastningen om SEK 152 miljoner gäller för perioden 2012 -2013

KÄLLA: Sjunde AP-fonden; McKinsey-analys

67

269

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

10. Fördjupningsområde kring AP-fondernas integration av hållbarhet/ESG



 



Bild 43

Fördjupningsområdets omfattning

Beskrivning av AP-fondernas strategi för hållbarhet/ESG1

Mandat

Investeringsstrategi och fokusområden

Integration av hållbarhet/ESG i AP- fondernas verksamhet

Verktyg och processer

Resurser och organisation

Uppföljning

Extern rapportering

AP-fondernas aktiva ägarstyrning i innehav med betydande inflytande

Portföljsammansättning och tillvägagångssätt för aktiv ägarstyrning

Verktyg för att aktivt påverka innehav

Rekommendationer för att vidareutveckla AP-fondernas arbete med hållbarhet/ESG

1 “Environment, social, and governance”, dvs miljö, sociala frågor och bolagsstyrning

68

270

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

 

   



Bild 44

Angreppssätt för att skapa djup förståelse för AP-fondernas arbete med hållbarhet/ESG

Intervjuer med nyckelpersoner i AP- fonderna och genomgång av dokumentation (~50 intervjuer)

Intervjuer med varje fond:

– VD och CIO

A– ESG-ansvarig

–Förvaltare och analytiker

–Förvaltare med ansvar för externa mandat

Genomgång av offentlig och intern dokumentation

B

McKinseys forskning inom ESG/ägarstyrning

Forskning inom aktivt ägande för olika typer av ägare (t.ex. institutionella investerare, riskkapital, och förvaltare av offentliga aktiekapitalförvaltare)

Djup förståelse för AP-fondernas arbete med hållbarhet/ESG, samt jämförelse med ledande skandinaviska och internationella institutionella investerare

Integration av strategi för ESG i fondernas verksamhet

Aktiv ägarstyrning i innehav där fonderna har betydande inflytande

Branschexpertis och akademisk forskning

Intervjuer med branschexperter

Intervjuer/rapporter från akademi

Intervjuer/rapporter från branschorganisationer

Intervjuer med

 

nyckelpersoner i andra

 

skandinaviska och

 

internationella

 

jämförelsefonder (~40

 

intervjuer) via McKinseys

 

globala nätverk, inklusive

 

 

CIO

 

 

ESG-ansvariga

C

 

Förvaltare och

 

 

analytiker

 

Förvaltare med ansvar

 

för externa mandat

D

VARFÖR ÄR INTEGRATION AV HÅLLBARHET/ESG RELEVANT FÖR INSTITUTIONELLA INVESTERARE?



69

271

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

Bild 45

Definition av hållbara investeringar och ESG

Exempel på ESG-faktorer

Miljö

Sociala frågor

Bolagsstyrning

Hållbara investeringar är en

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Klimatförändringar

 

Arbetsrätt

 

Mutor och

investeringsmetod som

 

(påverkan och

 

 

HIV/AIDS

 

 

korruption

integrerar kriterier för

 

 

 

 

 

anpassning)

 

 

Mångfald och

 

Ersättning till

hänsyn till miljöfrågor,

 

 

 

Minskade

 

 

sociala frågor och

 

 

jämställdhet

 

 

ledande

 

koldioxidutsläpp

 

 

Kompetensbrist

 

 

befattningshavare

bolagsstyrningsfrågor

 

 

 

 

 

(inklusive

 

 

Aktieägarskydd

(ESG) i urval och

 

 

 

Jobbskapande

 

 

åtaganden att

 

 

 

Transparens och

förvaltning av investeringar

 

 

 

Företagande

 

 

reducera

 

 

 

 

 

 

 

publicering av

 

 

kolförbrukning,

 

 

Samhällsutveckling

 

 

 

 

 

 

 

delårsrapporter

 

 

koldioxidskatter)

 

 

Lokal ekonomisk

 

 

 

 

 

 

Interna

 

Energisäkerhet

 

 

utveckling

 

 

 

 

 

 

revisionsprocesser

 

 

Infrastruktur

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tillgång till vatten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

KÄLLA: McKinsey; IFC “Responsible Investment & Ownership; A Guide for Pension Funds in South Africa”

1.     

2.     

3.    

70

272

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

4. 

Bild 46

EXEMPELSTUDIER

Värdeskapande genom aktiv ägarstyrning

Private Equity har överträffat S&P 500 med över 500 baspunkter per år i ~30 år (ej riskjusterat)

Aktivistinvesterare ökar långvarig avkastning med i genomsnitt ~4 procentenheter

PE vintage1 resultat,

PE jämfört med S&P 500,

Indexerad överavkastning (TRS3) i USD 1+ miljard

 

Procent av IRR2

IRR-spridning, bps

aktivistkampanjer, 2001-20124

 

 

 

 

 

100 = dag för kampanjens tillkännagivande

 

 

Procent av IRR

IRR-spridning mot S&P 500

120

 

Före kampanj

 

Efter kampanj

 

40

2,000

 

115

 

 

 

 

 

115

112

 

 

 

 

 

35

 

 

109

 

 

 

 

 

110

 

 

 

 

 

 

 

1,500

 

 

 

 

105

105

 

30

105

 

 

 

 

104

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

 

 

 

25

 

100

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1,000

 

 

 

 

 

 

 

20

95

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

15

500

 

-36

-24

-12

0

+12

+24

+36

 

 

 

 

 

 

 

Månader

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5

 

 

 

 

 

0

 

Före

 

Avkastningen ökar

 

 

 

 

 

 

 

aktivistkampanjer

 

med ~5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

visar de flesta

 

procentenheter efter

 

-5

 

 

 

 

 

-500

 

berörda bolag negativ

 

aktivistkampanj

 

 

 

 

 

 

 

värdeutveckling

Ökningen håller i sig

 

1980

85

90

95

2000

05 2008

 

 

 

de följande 3 åren

1

Resultatet uppmätt juni

2010

 

 

 

 

 

 

 

 

2

Beräknad på en årlig kassaflödesbasis

 

 

 

 

 

 

 

3

"Total return to shareholders”, total avkastning

 

 

 

 

 

 

4

N = 67 eftersom 67 av 575 kampanjer hade historisk 6-årsdata för TRS tillgänglig och intäkter över USD 1 miljard

 

 

KÄLLA: Higson & Stucke “The Performance of Private Equity”, Capital IQ, Datastream



71

273

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

Bild 47

Ramverk för integration av hållbarhet/ESG och aktiv ägarstyrning

Institutionella investerare kan integrera ESG inom sex områden…

AMandat

B Investerings- filosofi &-strategi

CVerktyg & processer

Investeringsverksamhet

D

Resurser &

 

 

organisation

 

E

Uppföljning

F Extern

rapportering

Mandatets hänsyn till och prioritering av ESG gentemot finansiell avkastning och andra målsättningar (enligt lagstiftning och styrelse)

Investeringsfilosofins hänsyn till ESG, syfte med integration, prioritering gentemot finansiell avkastning

Kommunicerad strategi och målsättningar för ESG

Operationalisering av ESG i investeringsprocessen, inklusive negativ screening, positiv screening, och proaktivt engagemang

Ansvar, expertis och integration av ESG-kompetens in i investeringsteamen

Kompetensutveckling inom ESG

Samarbeten, partnerskap och andra externa resurser

Regelbunden utvärdering och uppföljning av interna och externa förvaltare kring ESG (inklusive integration i utvärderingar och incitamentsmodeller)

Transparens i rapportering kring ESG t.ex., strategi, målsättningar, utveckling och resultat

KÄLLA: McKinsey

…och bedriva aktiv ägarstyrning i tre dimensioner

Mandatets beskrivning av

ägarroll (enligt A Mandat lagstiftning och

styrelse)

 

 

Tillgångsallokering

 

 

 

(avgör inflytande

 

 

 

genom röstandelar)

B

Portfölj-

Arbetssätt för aktiv

 

ägarstyrning

 

samman-

 

 

 

– Prioriterade teman

 

sättning &

 

 

 

– Kriterier för

 

arbetssätt

 

 

 

engagemang

 

 

 

 

 

 

– Ambitionsnivå och

 

 

 

målsättning

 

 

Röstning på

C

 

 

stämmor

Verktyg

Dialog och

 

för att aktivt

 

engagemang med

 

påverka

 

enskilda bolag

 

innehav

Nomineringskommitt

éer och styrelser

Samarbeten med andra investerare och intressenter

AP-FONDERNAS ANGREPPSSÄTT FÖR INTEGRATION AV ESG



Integration av ESG i Första till Fjärde och Sjunde AP- fonderna

72

274

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9



Bild 48

Översikt över integration av ESG i AP1-4 och AP7

Låg

Hög

 

 

 

Gemensamt för AP1-4, AP7

Inte-

Huvudsakliga skillnader

 

 

 

gration

 

 

 

 

Hänsyn till miljö och etik ska tas utan att göra avkall på

 

 

AP2, AP3: Styrelsen har uteslutit bolag från

 

A

Mandat

 

målet om hög avkastning till låg risk; upprätthålla

 

 

investeringsuniversum enligt rekommendation från

 

 

förmånstagarnas förtroende

 

 

Etikrådet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ESG-faktorer används i fundamental analys (risk eller

 

 

Olika målsättningar:

 

B Investerings-

 

möjlighet)

 

 

– AP2: Interna, kvalitativa mål för integration av ESG

 

Avvägning mellan ESG och avkastning ej nödvändig

 

 

2

 

 

filosofi

 

 

– AP7: “Övre kvartil” i integration av ESG , ~3% av

 

 

Uttalat hög ambition inom integration av ESG; inga

 

 

förvaltat kapital i miljöteknik

 

 

&-strategi

 

 

 

 

 

definierade fokusområden

 

 

– AP1, AP3-4: Inga uttalade målsättningar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Negativ screening i hela portföljen (uteslutningslista)

 

 

Olika uteslutnings- och bevakningslistor, t.ex. AP1s

 

 

 

 

 

 

 

 

Positiv screening i internt förvaltade portföljen baserat på

 

 

“gula databas”, AP3s inofficiella lista

 

C

Verktyg &

 

kvalitativ analys (ej systematisk)

 

Omfattningen av screening av förvaltat kapital varierar

 

 

processer

 

 

 

 

(negativ: ~80-100%; positiv: ~40-80%)

 

 

 

 

 

 

Riktade ESG-inv. 0-2% av förvaltat kapital

Investeringsverksamhet

 

 

 

Förvaltare ansvariga för att ESG beaktas i investeringsbeslut

 

Olika organisation av ESG-stöd:

 

 

 

Interna förvaltare: Överensstämmelse med riktlinjer; ingen

 

 

integration hos externa förvaltare

 

 

 

 

~2-3 FTE 3 per fond dedikerade till ESG

 

 

– AP11, AP3: ESG-experter i kapitalförvaltningen

 

D

Resurser &

 

Bygger kompetens genom bl.a. föredrag av externa experter

 

– AP2, AP4, AP7: ESG-experter i stödfunktion

 

 

organisation

 

och studiebesök

 

AP2: Utbildningsprogram för förvaltare

 

 

 

Deltar i ett stort antal externa samarbeten

 

 

 

 

 

 

 

Externa förvaltare: (Halv)årsapportering av förändringar i

 

 

Omfattningen på sidobrev varierar (t.ex. lägger AP2

 

 

 

 

ESG-strategi; ingen koppling till avgifter; kräver ESG-

 

 

och AP4 till krav i sidobrev)

 

E

Uppföljning

 

rapportering i sidobrev

 

AP2 använder ”scorecard”-verktyg för att följa ESG-

 

 

 

 

koppling till ersättning4

 

 

 

 

 

 

 

Sektion för ESG i årsredovisning , ägarstyrnings- och/eller

 

 

Ytterligare rapportering av:

 

F

Extern

 

hållbarhetsrapport

 

 

– AP2-4, AP7: uteslutningslista

 

Rapportering av policys, detaljerad historik över röstning

 

 

– AP3: bakgrund till ståndpunkt i specifika

 

 

rapportering

 

 

 

 

 

 

och aktivt engagemang

 

 

omröstningar

 

 

 

 

 

 

 

– AP2, AP4: integration per tillgångsslag

1 Ny organisation fr.o.m. mars 2014; 2 Jämförelsefonder och grund för bedömning definieras av AP7 (under arbete); 3 Heltidsekvivalenter (“full-time equivalents”); 4 Ett flertal av fonderna tillämpar inte någon form av rörlig ersättning

KÄLLA: Offentliga handlingar; interna dokument; intervjuer



85 Etikrådet är ett samarbete mellan Första till Fjärde AP-fonderna om ägarstyrningsaktiviteter och screening av bolag där kontroverser uppstått (ej relevant för AP7)

73

275

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

Bild 49

C Översikt över Etikrådet

Etikrådet

Engagemang

Underlag för rekommendation om uteslutning ur AP1-4 (~15 bolag): Rekommendation om uteslutning motsvarar innehav vars verksamhet ej är förenlig med nationella och internationella konventioner, och där Etikrådet bedömer att ytterligare dialog inte kommer leda till nödvändig förbättring

Samarbete mellan AP1-4 för att driva ESG-frågor och påverka noterade bolag utanför Sverige

Uppmanar företag att

–Angripa relevanta hållbarhetsfrågor

–Etablera ändamåls- enliga riktlinjer

–Använda kontroll- och uppföljnings- system som möjliggör att verksamheten kan bedrivas så ansvarsfullt som möjligt

Verkar genom både preventiva och reaktiva åtgärder (t.ex. dialog med företag som förknippas med överträdelser av internationella konventioner om miljö och mänskliga rättigheter)

Reaktivt engagemang

 

 

 

Genomlysningar av AP-

 

 

fondernas bolagsinnehav

4000

Genomlysning och

baserat på databaser,

media, intresse-

bolag1

omvärldsbevakning

organisationer, etc. (med

 

 

stöd av externa

 

 

leverantörer)

 

 

Fördjupad granskning

 

 

baserat på rapportering

100-200

Fördjupad

av misstänkta

kränkningar av

bolag

granskning

internationella konventioner (med stör av externa leverantörer)

Val av dialogbolag och målsättning för dialog

Etikrådet för dialog med ett antal bolag där konventionsbrotten och

~100

Dia-

problemen är påtagliga och

väl dokumenterade.

bolag

log

Därutöver för Etikrådet, i

 

 

 

 

samarbete med externa

 

 

leverantörer, dialog med

 

 

övriga bolag med anledning

 

 

av påstådda kränkningar av

 

 

konventioner

1 Alla utländska tillgångar där AP1-4 har innehav

KÄLLA: Offentliga handlingar; interna dokument; intervjuer

Preventivt engagemang

Årlig bevakning av problem- områden

Prioritering –

Dialog val av förebyggande

projekt

 

Förebyggande

 

dialoger

Fördjupad

Över-

bolagsanalys –

gripande analys

jämförelse med

av bolag jämfört

minimikrav och

med minimikrav

bästa praxis

och bästa praxis

 

Val av bolag

 

som ska ingå i

 

respektive

 

projekt

  

86Andra AP-fonden har definierat interna kvalitativa mål för integrationsprocessen (till exempel hur långt ESG skall ha integrerats vid slutet av 2015). AP7 har uttalat ambitionen att befinna sig i övre kvartilen för integration av G i ESG och att investera 3 procent av förvaltat kapital i miljöteknik

74

276

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

Bild 50

C Verktyg och processer för integration av ESG i

investeringsverksamheten i AP1-4 och AP7

3. Proaktivt engagemang

 

 

 

2. Positiv screening

 

1. Negativ screening

 

Utgå från möjlig korrelation

Verktyg /

 

 

Undvika stora ESG-risker eller

 

mellan ESG-kvalitet och

process

 

uppfylla investeringsfilosofi

 

avkastning

 

 

baserad på värdegrund

Integrera finansiella konse-

 

Utesluta investering i enskilda

 

kvenser av ESG-kvalitet i analys

 

 

bolag eller hela branscher

Försök att vikta fonden mot

 

 

baserat på ESG-risker

 

innehav med högre ESG-kvalitet

AP1-4 och AP7

Omfattning3

% av förvaltat kapital

Orsak till skillnader

Företag utesluts baserat på

–Verksamhet ej i linje med konventioner som Sverige ratificerat

–Rekommendation från Etikrådet (endast AP1-4)

–Ytterligare kvalitativ analys av ESG-risker (endast AP1 och AP7)

~80-100%

Förvaltare inkluderar ESG i fundamental analys

Begränsad påvisbar systematik1

Riktade ESG-investeringar (t.ex. gröna obligationer, miljöteknik, koldioxidsnåla bolag)

Positiv Riktade screening investeringar

~40-80% ~0-2%2

Olika portföljsammansättning och tillgångsslag/strategier där screening är svårare att genomföra4

Identifiera ESG som ett verktyg för att skapa värde

Strategiskt fokus på att skapa värde genom att förbättra ESG- kvalitet genom att aktivt driva initiativ genom djup involvering i styrelse, ledning och verksamhet

Kräver betydande ägarandelar (begränsat av lagstiftning för AP1-4 och AP7)

AP1-4 engagerar sig proaktivt i t.ex. fastighetsinnehav, och ser ESG som ett verktyg för värdeskapande (t.ex. energi- effektivisering, arbetsrätt)

AP7: Ej relevant (begränsade röstandelar)

~0-8%

AP1-4: Olika allokering till fastig- heter (~6-8% av förvaltat kapital)

1 Ett exempel på systematisk process är att förvaltare i AP1 måste skapa en handlingsplan för investeringar i bolag med hög ESG-risk; 2 AP2-4 investerar t.ex. i gröna obligationer, förvaltare med uttalat ESG-fokus, och AP4 har utvecklat en aktiefond för koldioxidsnåla bolag, medan AP1 inte har valt att inte ha några riktade ESG-investeringar; 3 Beräkningar baserade på marknadsvärde av underportföljer som använder olika verktyg; 4 T.ex. fonder i fonder utan separata konton

KÄLLA: Offentliga handlingar; interna dokument; intervjuer



87Till exempel fonder i fonder utan separata konton, riskkapitalfonder med mindre likvida tillgångar

88Till exempel anser Första AP-fonden att ESG-faktorer är mindre relevanta på kort sikt

89Exempel på riktade ESG-investeringar är gröna obligationer, miljöteknik och externa förvaltare med uttalat fokus på ESG

90Fjärde AP-fonden har till exempel utvecklat ett aktieindex för koldioxidsnåla bolag

75

277

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9



Bild 51

D Integration av ESG-ansvar och ESG-expertis i AP1-4 och AP7

AP1 (ny organisation fr.o.m. mars 2014)

VD

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Compliance

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

officer

 

 

 

 

 

 

 

Kommunikation och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ägarstyrning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

HR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ESG-analys

 

CIO

 

 

 

 

Affärsstöd

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Strategisk

 

Taktisk

Aktie-

Ränte- och

Extern

IT

Juridik

Back office

Middle

tillgångs-

 

tillgångs-

förvaltning

valuta-

förvaltning

och

office

allokering

 

allokering

 

 

förvaltning

 

 

 

 

ekonomi

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

AP3

1

Kommunikation, ESG

 

 

VD

 

 

 

 

 

Compliance officer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

och VD support

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kapitalförvaltning

 

 

HR

 

 

 

 

Affärsstöd & kontroll

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Strategisk allokering

 

Alternativa

 

 

 

Back office

 

 

Middle office

 

investeringar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Betaförvaltning

 

Extern förvaltning

 

 

Ekonomi &

 

 

Juridik & compliance

 

 

 

rapportering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Alphaförvaltning

 

 

 

 

 

 

 

IT & kontorsservice

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

AP7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

VD

 

 

 

 

 

 

 

Compliance

Kommunikation och

 

 

 

ledning

 

 

 

 

 

 

CRO

 

 

HR

CIO

 

 

Administrativ ledning

Strategisk allokering

 

 

 

 

Middle

 

 

 

 

 

Ekonomi

 

Kontors-

Alpha

 

Beta

 

office

 

Back office

 

IT

 

och rap-

 

stöd

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

portering

 

 

AP2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

VD

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kommunikation, HR och ESG

 

 

 

VD-assistent

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ESG-analys

 

 

 

HR

 

 

 

Kontorsstöd

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Juridik

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kapitalförvaltning

 

 

 

Affärsstöd

 

 

 

Risk &

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Avkastningsanalys

Investeringsstrategi

 

 

Tillväxtmarknader

 

Affärsskontroll

 

 

Avkastningsanalys

Ränteförvaltning

 

 

Aktier

 

Ekonomi

 

 

 

 

Riskförvaltning

Strategisk exponering &

 

 

Kvantitativ förvaltning

 

IT

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

trading

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Extern förvaltning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kapitalförvaltningssystem

 

 

AP4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

VD

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ägarstyrning

Affärs-

 

 

Vice VD & CIO

 

 

Administration

 

Juridik

 

 

& information

och risk-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

kontroll

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga

 

Fastig-

 

 

 

 

 

 

Global

 

 

 

 

 

 

 

 

strategiska

ESG

 

SMEs

Allokering

 

Aktier

 

 

 

 

 

investeringar

 

heter

 

 

 

 

 

 

 

makro

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ESG-ansvarig

 

 

 

ESG-expert

 

 

ESG-expert (antal

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

FTE)

 

 

 

 

 

1 En ägaransvarig som rapporterar till kommunikationschef; 2 Ansvarig person för ESG-integration arbetar med och rapporterar till investeringsansvarig Anmärkning: I tillägg finns i samtliga AP-fonder kunskap om ESG inom förvaltningsorganisationen givet pågående kompetensutveckling. Även i de fall ESG-experterna finns utanför förvaltningsorganisationen finns ett nära samarbete med förvaltarna.

KÄLLA: Offentliga handlingar; interna dokument; intervjuer

76

278

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9



  

Integration av ESG i Sjätte AP-fonden

91Sidobrevens innehåll varierar mellan fonderna. Några exempel är att externa förvaltare förbinder sig till regelbunden ESG-rapportering och incidentrapportering, att uppfylla branschspecifika principer, samt att ta fram en intern ESG-policy

92Flera av fonderna tillämpar ej rörlig ersättning

77

279

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9



  

Bild 52

Översikt över integration av ESG i AP6

Låg

Hög

 

 

 

 

 

Inte-

 

 

 

Beskrivning

gration

 

A

Mandat

Hänsyn till miljö och etik ska tas utan att göra avkall på målet om hög avkastning till låg risk;

 

 

 

upprätthålla förmånstagarnas förtroende

 

 

 

 

ESG-kvalitet nära sammanhängande med ett bolags övergripande kvalitet

 

 

B

Investerings-

 

Avvägning mellan ESG och avkastning ej nödvändig

 

 

 

filosofi

 

Inga definierade fokusområden; anpassas till varje innehav

 

 

 

&-strategi

 

Kvantitativa och kvalitativa ESG-målsättningar (5 mål for direktinvesteringar och 3 för fondinvesteringar)

 

 

 

 

Negativ screening utöver enligt konventioner som Sverige ratificerat; utesluter bolag förknippade med

 

 

 

 

 

 

C

Verktyg &

 

vapen eller pornografi

 

 

Systematisk integration av ESG i direktinvesteringar genom hela processen (t.ex. verktyg för bevakning

 

 

 

processer

 

 

 

 

av ESG-integration i varje innehav, med 3 nivåer och ~10 parametrar på varje nivå)

 

Investeringsverksamhet

 

 

 

 

 

 

 

ESG-integration); fokus på att riktlinjer efterlevs; ingen koppling till ersättning

 

 

 

 

Förvaltare ansvariga för att ESG inkorporeras i investeringsbeslut och analyser (roterande team för att

 

 

D

Resurser &

 

säkerställa gemensamt ansvar); ESG-experter som en stödfunktion

 

 

 

organisation

Utveckla kompetens genom löpande utbildningsprogram

 

 

 

 

 

Externa samarbeten (t.ex. PRI, GRI)

 

 

 

 

Externa förvaltare: Systematisk due diligence av externa förvaltare, inkl. frågeformulär, intervjuer med

 

 

E

Uppföljning

 

tidigare portföljbolag och andra investerare; krav på att externa förvaltare investerar ansvarsfullt1

 

 

Interna förvaltare: Alla interna förvaltare undertecknar AP6s uppförandekod (inklusive policys för

 

 

 

 

ESG-policy och uppförandekod publiceras i årsredovisning och på hemsida, inklusive översiktlig

 

 

F

Extern

 

beskrivning av processer för hur ESG-integrationen implementeras, och överensstämmelse med

 

 

 

rapportering

 

internationella standarder (t.ex. GRI, UN PRI, och Global Compact)

 

 

 

 

 

 

 

1 Till exempel investera enligt Global Compact, underteckna UN PRI, deltagande i ILPA och EVCA KÄLLA: Externa rapporter; interna dokument; intervjuer

78

280

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

Bild 53

B Målsättning för integration av ESG i AP6

Gäller alla innehav

 

 

 

 

Gäller vissa innehav

 

 

Direktinvesteringar

Fondinvesteringar

 

 

 

100% av innehaven

Ej relevant för AP6

 

Dokumenterade

 

 

 

 

 

 

ägarplaner

 

 

 

 

 

 

100% av innehaven

100% av innehaven (fonder)

 

 

 

 

Due diligence

 

 

 

 

 

 

skall ta hänsyn

 

 

 

 

till ESG-faktorer

 

 

 

 

Uppförandekod

 

Endast innehav som utgör del av

Endast innehav (fonder) som utgör

 

( )

kärnstrategi1

( ) del av kärnstrategi1

 

skall finnas i

 

 

 

 

innehav

ESG-

( )

Innehav motsvarande minst 80% av

förvaltat kapital skall rapportera

rapportering

 

enligt GRI (eller motsvarande)

 

 

50% kvinnor som

 

 

 

 

Jämställdhet

 

styrelseledamöter i portföljbolagen

 

 

 

( )

Innehav motsvarande minst 80% av

förvaltat kapital skall rapportera enligt

 

UN PRI (eller motsvarande)

Ej AP6s ansvar

1 Omfattar ej innehav förvärvat enligt tidigare strategi och som planeras att avyttras

KÄLLA: Interna dokument

Bild 54

C AP6s verktyg för bevakning av integration av ESG i varje direktinvestering – konstruerat exempel

KÄLLA: Interna dokument

79

281

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

  

   

Bild 55

D Integration av ESG-ansvar och ESG-expertis i AP6

 

ESG-ansvarig

 

ESG-expert

ESG-expert

 

 

 

 

(antal FTE)

 

VD

Vice VD och administrativ chef

 

Investeringskommitté

 

VD-assistent

 

Värderingskommitté

Chefsjurist

 

Nominerings- och ersättningskommitté

Kommunikationschef

 

Etikkommitté

 

 

 

Företagsinvesteringar

Fondinvesteringar

Ekonomi, IT, business

control och administration

 

 

 

 

(projektchef

 

 

hållbarhet)

KÄLLA: Offentliga handlingar; interna dokument; intervjuer

80

282

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

 



AP-FONDERNAS ARBETE MED AKTIV ÄGARSTYRNING



93 I ljuset av detta är det värt att notera att Första till Fjärde AP-fonderna får investera max 5% av totala portföljvärdet i onoterade innehav

83 Sjätte AP-fonden tillämpar ej någon form av rörlig ersättning

81

283

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

Bild 56

Grader av aktiv ägarstyrning

Spektrum för ägarstyrning i aktieinvesteringar

Metod för värdeskapande

Inflytande (röstandelar)

Involvering

Huvudsakliga aktiviteter

Relevans för AP-fonderna2

I Fokus på grundläggande ägarstyrning

Utforma tydliga ägarkriterier och allokera kapital baserat på perspektiv på bolagen (köp och sälj)

Skapa effektiva processer och nätverk för att påverka eller utse styrelseledamöter

Driva agenda kring övergripande teman inom bolagsstyrning och samverka med styrelser

0-10%

Passiv

Köp (sälj) aktier som (ej) uppnår kriterierna

Rösta på bolagsstämmor

Involvering i innehav1

Delta i nomineringskommittéer

II Fokus på strategisk ägarstyrning

Utveckla och förankra tydlig idé om hur bolagen skapar värde (“plan för värdeskapande”)

Arbeta proaktivt för att påverka viktiga strategiska beslut

Driva större strategiska initiativ och stödja implementeringen (t.ex. M&A, expertis och nätverk)

Utveckla och följ upp finansiella och strategiska målsättningar

~10-50%

IIIFokus på involvering i operativa verksamheten

Driva verksamhetsförbättringar (inkl. funktionella teman som t.ex. lean, prissättning) tillsammans med bolagsledningen

Utvärdera regelbundet värdeskapandet i portföljbolagen och ta fram verksamhetsplaner

Utnyttja synergier mellan olika portföljbolag där det är relevant (t.ex. ”shared services”)

>50%

Aktiv

 

Delta i styrelser

 

Utse ledning i portföljbolag

 

Driva styrelsens agenda och processer

 

Stöd ledningen i portföljbolag med

 

Utveckla ägarplan för värdeskapande

 

strategiska och operationella initiativ

 

med tydliga målsättningar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 T.ex. inled dialog, samarbeta med andra investerare, driv igenom beslut, grupptalan

2 AP1-4 har ett fåtal innehav där röstandelarna är i närheten av 100%; detta reflekteras dock ej i pilens utsträckning

KÄLLA: Offentliga handlingar; interna dokument; intervjuer; McKinsey

Aktiv ägarstyrning i Första till Fjärde och Sjunde AP- fonderna





95 Fondernas ägarpolicys är fastställda av styrelsen

82

284

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

  

Bild 57

Översikt över aktiv ägarstyrning i AP-fonderna

Endast aktieinnehav, 2013

Röstandel:

>5% <1%

1-5% Inga1

AP1-4

AP6

AP7

Ägarrollen skall utövas i syfte att maximera avkastning och utan politiska intressen

Utveckla plan för att använda röstandelar för att uppnå hög avkastning till låg risk

 

 

Endast noterade aktier, <10% röstandel

 

<30% röstandel i noterade

 

<5% röstandel (rösta endast i

A

Mandat

 

(undantag för bl.a. onoterade fastigheter)

 

värdepapper

 

utländska innehav)

Utöva aktiv ägarstyrning, “aktivt

 

Främst investera i onoterade

Utöva god, kostnadseffektiv

 

 

 

engagemang före avyttring”, tacka aldrig nej

 

bolag i Norden

 

ägarstyrning

 

 

 

till plats i nomineringskommittéer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7-9 prioriterade teman4

 

 

 

Aktiva ägare i alla innehav

 

5 prioriterade teman4

 

 

 

Inga uttalade målsättningar

 

 

Mål 2014: styrelseplatser i alla

 

Inga uttalade målsättningar

 

 

 

Kriterier för engagemang3

 

 

 

 

nya direktinvesteringar,

 

Kriterier för engagemang:

B

Portfölj-

 

– Innehavets storlek

 

 

 

 

ytterligare 8 ESG-mål

 

–

Frågor av principiellt viktig

 

– Fondens röstandel

 

 

 

Saminvestera för att bli aktiv

 

 

karaktär

 

samman-

 

 

 

 

 

 

 

 

– Frågor av principiellt viktig karaktär

 

minoritetsägare med betydande

 

–

Möjlighet att driva

 

sättning &

 

 

 

 

 

– Möjlighet att driva förändring

 

 

inflytande

 

 

förändring

 

arbetssätt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fördelning av förvaltat kapital efter röstandel

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Procent

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

39

 

 

 

6

 

 

40

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

95

 

 

 

 

 

 

 

 

 

52

 

 

 

 

60

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3

 

 

 

 

 

Direkt röstning på svenska bolagsstämmor,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

C

 

Representant i styrelsen för alla

Röstning via ombud utomlands

Verktyg

 

(~30-60 per fond)

 

 

 

 

direkta innehav (31 oberoende

 

(~2,860 röster i 2,600 innehav

för att aktivt

Röstning via ombud vid internationella

 

och 22 egna representanter)

 

och ~2,900 bolagsstämmor)

 

påverka

 

bolagsstämmor (~500-550 per fond)

Deltar i rådgivningskommittéer i

Engagemang i ~150-200 företag

 

innehav

Engagemang i innehaven och samarbete

 

alla riskkapitalfonder AP6 har

 

t.ex. genom brevskrivning

 

 

 

med andra investerare

 

 

 

 

investerat i

Grupptalan

 

 

Deltagande i nomineringskommittéer och

 

 

 

 

 

 

Samarbete med andra investe-

 

 

 

styrelser (särskilt vid >5% röstandel)

 

 

 

 

 

 

rare

 

 

 

 

 

1 Inkluderar t.ex. räntebärande investeringar

3 AP1 engagerar sig i alla svenska innehav; AP2 har snävare kriterier gällande deltagande i bolagsstämmor 4 Kommunicerade i ägarpolicys

KÄLLA: Offentliga handlingar; interna dokument; intervjuer

 

96 Intervallet inkluderar inte AP7 eftersom lagen begränsar i hur stor utsträckning AP7 kan engagera sig i svenska innehav

83

285

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

Bild 58

B Översikt över röstandelar och innehav med betydande inflytande

Röstandel:

 

 

 

 

Ingen1

 

1-5%

 

 

< 1%

 

>5%

 

 

Röstandelar; Total portfölj, 2013

% av totalt

 

 

Antal

förvaltat kapital

 

innehav

 

 

8

 

~1,300

65

26

274

~10

 

 

1

 

~10

 

 

 

 

 

 

7

 

~2,400

48

44

265

~20

 

 

1

 

~10

 

 

 

 

 

 

4

 

~4,100

51

44

259

~20

1

 

 

 

~10

 

 

 

 

 

 

6

 

~1,600

42

44

260

~80

 

 

9

 

~10

 

 

 

 

 

 

 

 

56

60

40

 

22

0

 

 

 

 

32

 

 

 

 

~2,600

7

92

1

186

2

 

 

 

 

0

Innehav med >5% röstandel (exklusive fastighetsfonder); Normal stil = privat; fet stil = noterat

Willhem (100,0%)

Cityhold (50,0%)2

Norrporten (50,0%)

Cityhold (50,0%)2

US Office holding (41,0%)

Vasakronan (25,0%)

TIAA-CREF Gl. agr.3 (23,0%)

Trophi Fastigheter (100,0%)

Hemsö Fastigheter (70,0%)

Hemsö Intressenter (50,0%)

Vasakronan (25,0%)

Arise (10,0%)

Vasakronan (25,0%)

First Aus. Farml. (100,0%)

Teays River4 (11,0%)

IAR Systems (6,3%)

Midsona (5,8%)

Semcon (5,3%)

Alpcot Agro (10,0%)

Diagenic (7,6%) Karolinska dev. (7,5%) Cortendo (6,6%)

Rikshem (50,0%)

B&B (6,0%)

Vasakronan (25,0%)

Billerud (5,6%)

Hemfosa (15,0%)

Sectra (5,5%)

Concordia (6,4%)

New wave (5,0%)

>5% röstandel i alla 32 direktinvesteringar (~10-100%)

1 Inkluderar t.ex. räntebärande investeringar; 2 Cityhold är baserat i Sverige men investerar huvudsakligen i övriga Europa 3 TIAA-CREF Global Agriculture; 4 Teays River Investments LLC

KÄLLA: Offentliga handlingar; interna dokument; intervjuer

Bild 59

C Översikt över verktyg för att aktivt påverka innehav

 

Röstade ej, procent

 

Röstade, procent

Endast aktieinnehav, 2013

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

%

Genomsnittlig röstandel

 

Verktyg för att aktivt påverka innehav

 

 

 

 

 

 

 

%

Deltagande i omröstning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sverige

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utanför Sverige

 

 

 

Övriga verktyg (alla fonder)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Antal

 

Användning av

Nominerings-

Antal

Antal innehav där

 

 

I Sverige

 

 

 

 

 

innehav

 

rösträtt (%)

kommittéer2

innehav

rösträtt använts4

 

 

 

Förvaltare och ESG-analytiker träffar större

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

portföljbolag och diskuterar utvecklingen

 

 

35

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Dialog med ~10-30 företag, t.ex. genom

 

 

1,0

0

100

 

 

37

1

 

~1,300

~500

~40

 

 

 

brevskrivning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Samarbeten med andra investerare och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

intressenter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utanför Sverige

 

 

 

 

 

~250

0,6

 

80

 

20

 

~250

4

~2,200

~500

~20

 

 

 

Dialog med ~200 företag utomlands via

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Etikrådet (endast AP1-4)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Brevskrivning till ~50-150 företag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Samarbeten med andra investerare och

 

 

~120

0,7

 

48 52

 

~120

6

~4,000

~500

~10

 

 

 

intressenter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Grupptalan (AP1, AP4 och AP7)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

~140

 

 

64

 

 

 

~145

 

~1,500

~550

 

 

 

Skillnad i aktiv ägarstyrning utomlands

 

 

1,0

 

36

10

~30

 

 

 

 

jämfört med Sverige

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Röstning via ombud i ~500-550

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

gemensamma innehav per fond (valda från

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

32

53

0

100

 

 

32

31

03

n/a

n/a

 

 

 

de 10 största länderna i MSCI developed

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

markets och de största gemensamma

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

innehaven för AP1-4 i varje land)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Engagemang i miljö- och sociala frågor drivs

 

 

< 30

1,1

 

n/a1

 

 

0

~2,600

~2,600

~100

 

 

 

huvudsakligen av Etikrådet, medan varje

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

fond engagerar sig i bolagsstyrningsfrågor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

Får ej rösta i svenska innehav (enligt lagstiftning)

2

Februari 2014 (varierar p.g.a. exempelvis storlek på portföljbolag, till exempel investerar AP1 framför allt i stora bolag och AP4 i större utsträckning i medelstora bolag – det

 

senare gör fonden till större ägare)

3

Alla innehav ägs genom Sverigebaserade holdingbolag; några portföljbolag (<5) verkar främst i andra skandinaviska länder; inget portföljbolag är baserat utanför Skandinavien

4

Främst röstning genom ombud; mindre relevant att jämföra med antal innehav då inte alla utländska portföljbolag har bolagsstämmor; röstning framför allt i större innehav

KÄLLA: Offentliga handlingar; interna dokument; intervjuer

84

286

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9



 



  

97Valet av vilka utländska innehav fonderna engagerar sig i görs baserat på gemensamma innehav och storlek på innehaven

98Betydande inflytande definieras som att röstandelen överstiger 5 procent

85

287

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

Bild 60

C Aktiv ägarstyrning i innehav där AP1-4 har betydande inflytande

Aktiv ägarstyrning i innehav där AP1-4 har

 

 

 

 

 

 

 

betydande inflytande (>5% röstandelar)

Styrelserepresentation

 

 

 

 

Sitta med i styrelser och nominerings-

Styrelseplatser1

Företag

 

 

kommittéer (per fond: 3-6 styrelseplatser

 

 

 

 

 

 

 

och 1-10 platser i nomineringskommittéer)

 

 

 

 

Willhem

 

 

Involvering i strategiska initiativ, t.ex.

 

 

4

 

Cityhold

 

 

– Alla fonder är involverade i

 

 

 

Vasakronan

 

 

 

 

 

 

 

fastighetsinnehav via styrelseplatser

 

 

 

 

First Australian Farmland

och beslut om strategisk agenda

 

 

 

 

Norrporten TIAA-CREF

– AP2 och AP4 har utvecklat interna

 

 

 

modeller för att hjälpa portföljbolag

 

 

 

 

Cityhold

 

global

 

6

 

US Office

 

agriculture

strukturera ersättningssystem för

 

 

 

 

 

 

innehav

Teays River

bolagsledningen

 

 

 

 

Arbeta förebyggande med stöd i

 

 

 

Vasakronan

 

Investments

 

 

 

 

 

 

 

verksamhetsfrågor, t.ex.

 

 

 

 

Vasakronan

 

 

– AP3 ger proaktivt råd och stöd till flera

 

 

 

 

 

 

3

 

 

Hemsö

 

 

mindre innehav för att förbättra deras

 

 

 

 

Trophi

 

 

arbete med ESG-frågor i verksamheten

 

 

 

 

 

 

 

– AP1 sitter med i rådgivande kommittéer

 

 

 

 

 

 

 

i flera innehav för att förespråka och

 

 

 

 

Rikshem

 

 

följa upp förbät-tringar av

 

 

 

 

 

energieffektivitet som ett verktyg för att

 

3

 

 

Hemfosa

 

 

förbättra lönsamhet och transparens

 

 

 

 

Svolder (noterat)

 

 

 

 

 

 

 

 

KÄLLA: Offentliga handlingar; interna dokument; intervjuer

86

288

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

Bild 61

C Översikt över AP-fondernas organisation av ägarstyrningsaktiviteter

AP1 (Ny organisation fr.o.m. mars 2014)

VD

 

 

 

 

 

 

 

 

Compliance

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

officer

 

 

 

 

 

 

 

 

Kommunikation

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

och ägarstyrning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

HR

 

 

 

 

 

ESG-analys

 

CIO

 

 

 

 

 

Affärsstöd

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Strategisk

Taktisk

Aktie-

Ränte- och

Extern

IT

 

Juridik

Back office

Middle

tillgångs-

tillgångs-

förvaltning

valuta-

förvaltning

 

och

office

allokering

allokering

 

 

förvaltning

 

 

 

 

 

ekonomi

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

AP3

1

Kommunikation, ESG

 

 

VD

 

 

 

Compliance officer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

och VD support

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kapitalförvaltning

 

HR

 

 

 

Affärsstöd & kontroll

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Strategisk allokering

 

Alternativa

 

 

Back office

 

 

Middle office

 

investeringar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Betaförvaltning

 

Extern förvaltning

 

Ekonomi &

 

 

Juridik & compliance

 

 

rapportering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Alphaförvaltning

 

 

 

 

 

 

IT & kontorsservice

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

AP6

 

 

 

 

VD

 

 

 

 

Vice VD och administrativ chef

 

 

 

 

Investeringskommitté

VD-assistent

 

 

 

 

Värderingskommitté

Chefsjurist

 

 

 

 

Nominerings- och ersättningskommitté

Kommunikationschef

 

 

 

 

Etikkommitté

 

Företagsinvesteringar

 

Fondinvesteringar

 

 

Ekonomi, IT, business

 

 

 

 

 

control och administration

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ägarstyrningsaktiviteter2

 

Ägarstyrningsaktiviteter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(antal FTE)

 

AP2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

VD

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kommunikation, HR, och ESG

 

 

 

 

 

VD-assistent

 

 

 

 

 

 

 

 

ESG-analys

 

 

 

HR

 

 

 

 

 

 

Kontorsstöd

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Juridik

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kapitalförvaltning

 

 

 

 

Affärsstöd

 

 

Risk &

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Avkastningsanalys

 

 

Investeringsstrategi

 

 

Tillväxtmarknader

 

Affärsskontroll

 

 

Avkastningsanalys

 

 

Ränteförvaltning

 

 

Aktier

 

 

 

Ekonomi

 

 

 

Riskförvaltning

 

 

Strategisk exponering &

 

 

Kvantitativ förvaltning

 

IT

 

 

 

 

 

 

 

 

 

trading

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Extern förvaltning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kapitalförvaltningssyste

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

m

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

AP4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

VD

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Administra-

 

 

 

 

Ägarstyrning

 

Affärs-

 

 

 

 

Vice VD & CIO

 

 

 

 

Juridik

 

och risk-

 

 

 

 

 

 

tion

 

 

 

& information

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

kontroll

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga

 

 

 

 

 

 

Fastig-

Allo-

 

 

Global

 

 

 

 

 

 

 

 

 

strategiska

 

ESG

SMEs

heter

kering

 

 

makro

Aktier

 

 

 

 

 

 

 

investeringar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

AP7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

VD

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Compliance

 

 

Kommunikation och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ledning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

CRO

 

 

 

 

HR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

CIO

 

 

 

 

 

 

 

 

Administrativ ledning

 

 

 

 

 

Strategisk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

allokering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Middle

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ekonomi

 

Kontors-

 

 

Alpha

 

Beta

 

 

Back office

 

 

IT

 

och rap-

 

 

 

 

 

office

 

 

 

 

 

 

stöd

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

portering

 

 

 

 

1 En ägaransvarig som rapporterar till kommunikationschef

2 Röstar på bolagsstämmor och/eller sitter i styrelser/nomineringskommittéer/rådgivningskommittéer KÄLLA: Offentliga handlingar; interna dokument; intervjuer

Aktiv ägarstyrning i Sjätte AP-fonden

 

99AP6 kan enligt placeringsreglerna inte ha mer än 30% röstandel i noterade bolag

100Fondens målsättningar finns beskrivna i mer detalj i avsnittet om integration av ESG

87

289

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9



Bild 62

C AP6s modell för ägarstyrning

AP6s engagemang i innehaven

Direktinvesteringar:

Saminvesterar med andra investerare som aktiv minoritetsägare med betydande inflytande

Inflytande i styrelser genom nominerings- kommittéer, styrelseplatser och/eller oberoende styrelse- representanter

(32 innehav)

–31 nominerings- kommittéer

–22 styrelseplatser

–31 oberoende styrelserepresen- tanter

Fondinvesteringar:

Sitter med i rådgiv- ningskommittéer till alla förvaltningsteam

AP6s strategi för värdeskapande i direktinvesteringar genom aktiv ägarstyrning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Månadsvis till kvartalsvis uppföljning

 

 

 

 

 

Internt arbetsdokument

 

och rapportering av, t.ex.,

 

 

 

 

 

 

som ska stödja

 

 

Bolagets/marknadens utveckling

 

 

 

 

 

portföljbolagets ledning,

 

 

Ekonomi

 

 

 

 

 

 

inklusive

 

 

Bolagsledning och

 

 

6.

 

 

 

 

Analys av avkastning,

 

 

ersättningsfrågor

 

 

 

 

 

 

risker och utmaningar

 

 

 

 

Rapportering

 

 

 

för långsiktigt

 

ESG-frågor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

och uppföljning

1. Ägarplan

 

värdeskapande

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Målsättning

 

Process för AP6s aktiva

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ägarstyrning t.ex.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Dialog med bolagsledning

5. Styrelse-

 

 

 

 

Ständig dialog med övriga

 

 

och andra ägare

arbete &

Påverkan och

 

 

ägare om t.ex.

 

Roterande schema för

ägaransvar

 

kontroll

 

2. Ägar-

 

Framtida prioriteringar

 

 

anställda med

 

 

 

 

 

 

AP6s uppförandekod

 

 

 

 

 

 

 

dialog

 

 

investeringsansvar (i syfte

 

 

 

 

 

 

 

 

 

att öka transparens,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

kunskap och riskdelning)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bolags- och

 

4. Ägardirektiv

 

 

 

 

 

 

marknadsanalys

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3. Nominering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

av styrelse

 

Utse ledamöter till

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

bolagsstyrelsen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kommunicera till portfölj-

 

 

 

 

 

 

 

 

bolagens styrelser

 

 

 

 

 

 

 

 

 

AP6s perspektiv på målsättning,

 

 

 

 

 

 

 

 

tidplan och resurser

 

 

 

 

 

 

KÄLLA: Offentliga handlingar; interna dokument; intervjuer

JÄMFÖRELSE MED LEDANDE INSTITUTIONELLA INVESTERARE



88

290

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

Bild 63

Översikt över jämförelsefonder

SEK miljarder; Förvaltat kapital, 2013

 

AP1-4

 

 

Statliga pensionsfonder

 

 

2591

 

 

 

 

 

Buffertfonder

 

AP6

22

 

 

Statlig pensionsfond, buffertfond

 

 

Fokus på riskkapital (direkt/via fond)

 

AP7

182

 

Statlig förvalsfond inom premiepensionssystemet

 

 

>500

 

Förvaltningsorganisation för pensionsfonder för anställda inom specifika sektorer

 

 

 

 

 

Investerar huvudsakligen i noterade aktier

 

 

>500

 

Offentlig pensionsfond

 

 

 

Investerar i noterade aktier och riskkapital

 

 

>500

 

Förvaltningsorganisation för pensionsfonder för anställda inom specifika sektorer

Jämförelsefonder

 

 

Investerar huvudsakligen i noterade aktier

 

>500

 

Förvaltningsorganisation för pensionsfonder för anställda inom specifika sektorer

 

 

 

Investerar huvudsakligen i noterade aktier

 

 

>500

 

Tjänstepensionsfond

 

 

 

Investerar huvudsakligen i noterade aktier

 

 

>100

 

Privat pensionsfond

 

 

Investerar huvudsakligen i noterade aktier

 

 

 

 

 

 

 

 

Tjänstepensionsfond för en specifik sektor

 

 

>100

 

Noterade aktier

 

 

 

 

 

Investeringar i onoterad infrastruktur och fastigheter

 

Global

~50

 

Riskkapitalfond

 

 

 

 

 

Endast privata innehav (>50% röstandelar i ~200-300 innehav)

1 Genomsnitt

KÄLLA: Offentliga handlingar; intervjuer

Relevant jämförelsegrupp

Små mino-

Betydande

ritetsposter

inflytande

Jämförelse av integration av ESG i Första till Fjärde och Sjunde AP-fonderna och jämförelsefonder

89

291

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

Bild 64

Integration av ESG i AP1-4 and AP7 och jämförelsefonder

Låg integration Hög integration

Investeringsverksamhet

Jämförelse-

CA-fond = Kanadensisk fond

fonder

NL-fond = Holländsk fond

SC-fond = Skandinavisk fond

AP1-4,

 

 

AP7

Huvudsakliga skillnader

AMandat

B Investerings- filosofi

&-strategi

CVerktyg & processer

D Resurser &

organisation

E Uppföljning

F Extern

rapportering

NL-fonderna och en SC-fond skall enligt mandat investera i bolag med hög ESG-kvalitet

En CA-fond skall enligt mandat endast ta hänsyn till riskjusterad avkastning

NL-fonderna och en SC-fond utgår från positiv korrelation mellan ESG och finansiell avkastning i sin investeringsfilosofi och har uttalad strategi att investera i bolag med hög ESG-kvalitet

NL- och CA-fonderna, samt en SC-fond, har definierat fokusområden inom ESG

NL-fonderna och en SC-fond har explicita kvantitativa och kvalitativa mål för ESG

NL-fonderna tillämpar mest rigorös negativ screening, och utesluter branscher som ej anses leva upp till kundernas värderingar (t.ex. tobak, vapen), medan CA-fonderna endast utesluter bolag som bryter mot undertecknade internationella konventioner

En SC-fond tillämpar ett internt poängsystem för ESG-kvalitet för alla ~3,500 innehav

NL-fonderna kräver systematisk kontroll av ESG-aspekter vid varje investering, och CA- fonderna har systematiska processer för att inkludera ESG-analys i investeringsbeslut

AP-fonderna har färre dedikerade ESG-resurser jämfört med jämförelsefonderna (t.ex. har NL-fonderna team med 6-16 FTE); AP-fonderna har dock liknande resursnivå i förhållande till förvaltat kapital

AP-fonderna och SC-fonderna har integrerat ESG i större utsträckning än andra kapitalförvaltare (full integration i investeringsteamen i båda SC-fonderna)

En SC- och en NL-fond följer upp interna förvaltare och deras portföljer på ESG-kvalitet och i NL-fonden kopplas ESG-integration till förvaltarens ersättning

NL-fonderna har högst transparens kring ESG-integration (t.ex. målsättningar, operationalisering av ESG, engagemang, omröstningshistorik, måluppfyllelse)

Sammanfattning:

KÄLLA: Offentliga handlingar; interna dokument; intervjuer

  

90

292

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

  

Bild 65

B Jämförelse av ESG-relaterade målsättningar

CA-fond = Kanadensisk fond NL-fond = Holländsk fond SC-fond = Skandinavisk fond

Typ av ESG-mål Exempel på målsättningar

Inga explicita

En SC-fond

 

målsättningar

 

 

CA-fonder

 

 

Kvalitativa

En SC-fond

 

målsättningar

 

 

NL-

 

 

 

fonder

Kvantitativa

En SC-fond

målsättningar

 

 

 

Interna målsättningar relateras till framsteg i ESG- integrationen (AP2)

Kundens uppfattning av förvaltarens ESG-integration (SC-fond)

Storlek på riktade ESG-investeringar/åtaganden

Andel av totalt förvaltat kapital som omfattas av uteslutningspolicy

Antal bolagsstämmor där fonden röstade (som andel av totalt antal bolagsstämmor)

Antal bolag där fonden engagerar sig direkt

Bedömning i Dow Jones hållbarhetsindex

Bedömning i UN PRI

Genomsnittning ESG-poäng i olika delar av portföljen

KÄLLA: Offentliga handlingar; interna dokument; intervjuer



91

293

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9



Bild 66

D Jämförelse av ESG-resurser

Antal dedikerade ESG-experter; FTE

 

 

 

 

16

 

 

 

 

10

 

 

 

 

8

 

 

 

 

7

 

 

 

 

6

 

 

 

 

3

2

2

2

2

2

 

 

 

 

1

Anmärkning: I alla fonder ansvarar varje förvaltare för att inkorporera ESG-faktorer i värderingar och investeringsbeslut

KÄLLA: Offentliga handlingar; intervjuer

92

294

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

Bild 67

D Jämförelse av integration av ESG-expertis i kapitalförvaltningen

Typisk organisations- struktur

Beskrivning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ESG-ansvarig

 

 

 

 

ESG-expertis i inves-

 

 

 

 

 

 

ESG-expert

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Separat ESG-expertis

teringsorganisationen

Fullt integrerad ESG-expertis

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Investerings-

 

 

 

 

Investerings-

 

 

 

 

 

 

 

 

organisation

 

ESG

 

 

organisation

 

 

 

 

Investerings-

 

ESG

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

organisation

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ESG

 

 

Förvaltare/

 

Förvaltare/

 

Förvaltare/

 

 

 

 

 

 

 

ESG

 

ESG

 

ESG

 

ESG-experter utanför

ESG-experter del av

Varje förvaltare är ESG-

 

investeringsorganisationen

kapitalförvaltningen (t.ex.

expert och ansvarar för

 

och bär inte ansvaret för

CIO har ansvar för både

ESG-analys och

integration

 

ESG-integration (ESG-

ESG-analys och

av ESG i verksamheten

 

experterna rapporterar ej

integration)

(separat ESG-stöd kan

 

till CIO)

 

 

 

 

 

 

finnas)

 

 

 

 

 

Exempel-fonder

Kanaden-

siska fonder

 

 

 

Skandinaviska

fonder

Holländska fonder

Flera fonder har satt ett internt mål att arbeta mot full integration av ESG

KÄLLA: Offentliga handlingar; interna dokument; intervjuer

 



93

295

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

Jämförelse av integration av ESG i Sjätte AP-fonden och jämförelsefonder



Bild 68

Integration av ESG i AP6 och jämförelsefonder

Låg integration Hög integration

Investeringsverksamhet

 

 

Jämförelse-

 

CA-fond = Kanadensisk fond

 

 

fonder

 

 

 

AP6

Global

Huvudsakliga skillnader

 

 

 

En CA-fond har ett mandat som endast fokuserar på avkastning; den andra CA-fonden och den globala

A

Mandat

 

 

fonden har både mandat att maximera avkastning samt att verka för ekonomisk/ social förändring;

 

 

 

 

endast den globala fonden adresserar ESG explicit

 

 

 

AP6 och den globala fonden understryker de positiva effekterna på avkastning av integration av ESG,

B Investerings-

 

 

medan CA-fonderna fokuserar på ESG som en del i sin riskhantering

 

filosofi

 

AP6 och den globala fonden har satt kvalitativa och kvantitativa mål för integration av ESG, och den

 

&-strategi

 

 

globala fonden följer upp inverkan enligt en uppsättning nyckeltal

 

 

 

Den globala fonden är mest systematisk i sitt arbete med integration av ESG: riskutvärderingsverktyg,

 

 

 

 

skräddarsydda frågor, krav på dokumentation, och ett index för att följa upp påverkan av investeringar

C

Verktyg &

 

 

baserat på 6 faktorer

 

CA-fonderna använder en databas för att välja relevanta ESG-frågor att använda i utvärderingen av

 

processer

 

 

nya investeringar

 

 

 

AP6 tar en aktivare roll i fondinvesteringar än CA-fonderna genom att verka för integration av ESG1

 

 

 

Den globala fonden kombinerar investeringsteam, experter på värdeskapande, ”Center of Excellence”

D

Resurser &

 

 

för ESG, och extern ESG-expertis

 

organisation

 

AP6 och CA-fonderna har ett investeringsteam som har stöd av ESG-experter; AP6 har etablerat ett

roterande schema för förvaltare för att öka kompetensutveckling och -delning

AP6 och CA-fonderna genomför liknande utvärdering av externa förvaltare2

Den globala fonden och AP6 adresserar ESG-utvärderingen av interna förvaltare genom

E Uppföljning

– AP6: ”Dashboard” med nyckeltal som följer upp integrationen av ESG; förvaltare undertecknar

 

uppförandekod

–Globala fonden: Internt index för uppföljning av investeringsteamet enligt 6 dimensioner

Den globala fonden har högst transparens i sin ESG-integration (t.ex. tydlig kommunikation av strategi,

F

Extern

utveckling av varje innehav, ESG-mål, och måluppfyllelse på bolagsnivå)

 

rapportering

 

 

 

 

1 T.ex. genom dialoger, föredrag och förslag på nyckeltal i rapportering 2 Den globala fonden har inte externa förvaltare eller fondinvesteringar KÄLLA: Offentliga handlingar; interna dokument; intervjuer



94

296

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

 



   



 

Jämförelse av aktiv ägarstyrning i Första till Fjärde och Sjunde AP-fonderna och jämförelsefonder

95

297

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

Bild 69

Aktiv ägarstyrning i AP1-4 och AP7 och jämförelsefonder

Låg integration Hög integration

Jämförelse- fonder

AP1-4,

 

AP7

Huvudsakliga skillnader

CA-fond = Kanadensisk fond NL-fond = Holländsk fond SC-fond = Skandinavisk fond

A Mandat

B Portfölj- samman- sättning & arbetssätt

C Verktyg för att aktivt

påverka innehav

Sammanfattning:

NL-fonderna skall enligt mandat engagera sig i ett antal definierade prioriterade fokusområden (t.ex. arbetsrätt)

AP-fonderna har snävare placeringsregler, dock med begränsad praktisk betydelse givet fondernas investeringsstrategier och diversifiering

–AP1-4, en SC-fond: <10% röstandel i innehav (förutom privata fastighetsbolag)

–AP7: <5% röstandel och får ej rösta i svenska innehav

–NL-fonderna: <10% av tillgångarna i Holland; <2% av totalt marknadsvärde på AEX

–Inga ägarrestriktioner för CA-fonderna och den andra SC-fonden

AP-fonderna tar större ägarandelar än jämförelsefonderna i flera fall

–AP1-4 har betydande inflytande (>5% röstandelar) i 12 publika bolag (<1% av förvaltat kapital, exklusive fastigheter); AP7 har 2 innehav med >1% röstandelar

–Jämförelsefonderna har <5% röstandel i alla innehav och <1% i de flesta innehav

AP-fonderna och CA-fonderna fokuserar på bolagsstyrning (G) , medan NL-fonderna och en SC-fond fokuserar på E, S, och G i ESG; en SC-fond specificerar fokusområden i varje innehav (~45-50 innehav)

SC-fonderna och AP1 begränsar antalet innehav för att möjliggöra mer aktivt engagemang; i SC-fonderna är varje förvaltare ansvarig för allt engagemang i företag de investerat i (t.ex. röstning, dialoger)

AP1-4 utövar aktiv ägarstyrning i större utsträckning i innehav med >5% röstandel, t.ex. genom representation i nomineringskommittéer och styrelser

Med begränsade röstandelar har flera fonder tagit initiativ för att öka sitt inflytande:

–AP-fonderna samarbetar genom Etikrådet, upprätthåller starka band med svenska innehav för att hålla fortlöpande diskussioner, och ger råd i utvalda frågor

–NL-fonderna samarbetar genom Eumedion att stärka engagemang i innehav, och skickar en gemensam representant till bolagsstämmor

–En SC-fond påverkar sina portföljbolag genom nära relationer till styrelse och ledning

KÄLLA: Offentliga handlingar; interna dokument; intervjuer



101 Holländska pensionsfonder tillhandahåller pensionsadministration och kapitalförvaltning till flera klienter, till exempel branschspecifika pensionsfonder, företagsfonder eller tjänstepensionsfonder

96

298

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

  



Bild 70

C Översikt över Eumedion

Eumedion: översikt och målsättning

Exempel på aktiviteter

Oberoende samarbete mellan ~70 institutionella investerare i Holland som representerar över EUR 1000 miljarder i förvaltat kapital

Målsättning att ytterligare utveckla god och ansvarsfull bolagsstyrning i Holland

Dialoger med institutioner och myndigheter förbereds av fem olika kommittéer, som består av representanter från Eumedions medlemmar

–Juridisk kommitté

–Revisionskommitté

–Investeringskommitté

–Forskningskommitté

–PR-kommitté

Varje medlem har en röst i det årliga medlemsmötet, där bl.a. den årliga policyplanen antas

Sammanslagning av röstandelar, där en medlem ges fullmakt att representera hela gruppen på bolagsstämmor; en representant kan representera upp till ~40% av rösterna

(trots att varje enskild medlem ofta har <1% röstandel, beroende på innehav)

–Riktlinjer för omröstning antas i förväg

–Representationsmandat fördelas bland alla medlemmar

Andra gemensamma engagemang med portföljbolag, t.ex. dialog i särskilda frågor, brevskrivning

Dialoger med relevanta myndigheter

(t.ex. Hollands regering, EU-institutioner) för att påverka praxis och lagstiftning

Kompetensutveckling, genom att organisera seminarier, symposier och rundabords-diskussioner

Förespråka god bolagsstyrning, t.ex. genom att publicera riktlinjer

KÄLLA: Offentliga handlingar; intervjuer

97

299

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

        

Jämförelse av aktiv ägarstyrning i Sjätte AP-fonden och jämförelsefonder

102Jämförelsen inkluderar ej Sjunde AP-fonden då fonden ej får rösta på svenska bolagsstämmor

103Övriga AP-fonder publicerar delvis liknande information, men ej lika omfattande

98

300

Skr. 2013/14:130

Bilaga 9

Bild 71

Aktiv ägarstyrning i AP6 och jämförelsefonder

Låg integration Hög integration

 

Jämförelse-

CA-fond = Kanadensisk fond

 

fonder

 

AP6

1 Global

Huvudsakliga skillnader

A Mandat

B Portfölj- samman- sättning & arbetssätt

C Verktyg för att aktivt

påverka innehav

Alla fonder skall enligt mandat utöva aktiv ägarstyrning för att skapa värde och minska risker; AP6 skall i tillägg investera i onoterade nordiska bolag (styrelsen)

Endast små begränsningar av möjligheten att utöva aktiv ägarstyrning

–AP6 begränsas till <30% röstandel i noterade aktier

–En CA-fond får endast göra direkta privata investeringar i fastigheter/infrastruktur

Fonderna har ~10-100% röstandelar i sina direkta privata portföljer

AP6 och en CA-fond tillämpar en saminvesteringsstrategi

Skillnader i fokusområden: CA-fonderna ser ESG-frågor som ett viktigt fokusområde, den globala fonden fokuserar på tillväxt och involvera extern expertis, och AP6 anpassar fokusområden till varje innehav

AP6 har som mål att sitta i styrelsen i alla direktinvesteringar och förbättra GRI-rapportering i direkta innehav; övriga fonder har inga definierade målsättningar

Alla fonder deltar aktivt i att driva strategisk agenda och verksamhet, med vissa skillnader:

–Styrelserepresentation: den globala fonden och AP6 har högre närvaro genom egna och oberoende representanter (den globala fonden har styrelserepresentation i alla sina innehav; AP6 har 22 egna och 31 oberoende representanter i 32 innehav), medan CA-fonderna har styrelseplatser i utvalda innehav

–Involvering i verksamhet: CA-fonderna och den globala fonden driver aktivt verksamhetsförbättningar (t.ex. 100-dagarsprogram) på operativ nivå; AP6 är inblandat genom frekventa dialoger och ledningsgruppsmöten, medan ansvar för verksamhetsförbättringar ofta tas av investeringspartners

–Stödmodeller: AP6 har större roterande investeringsteam; jämförelsefonder har specialiserade investeringsteam i nära samarbete med operationella förbättringsteam

Sammanfattning:

1 Endast portfölj med noterade bolag och röstandelar >10%

KÄLLA: Offentliga handlingar; interna dokument; intervjuer

99

301

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 maj 2014

Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden

Björklund, Ask, Larsson, Erlandsson, Hägglund, Borg, Adelsohn

Liljeroth, Ohlsson, Norman, Attefall, Engström, Kristersson, Elmsäter-

Svärd, Ullenhag, Hatt, Lööf, Arnholm, Svantesson

Föredragande: statsrådet Norman

Regeringen beslutar skrivelse 2013/14:130 Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2013

302