prop 2013/14 130

Skr. 2013/14:130

därmed bidragit positivt till den långsiktiga finansieringen av systemet.

Regeringen kan konstatera att trots en mycket krävande utveckling på de

finansiella marknaderna under 2000-talet, börjar nu buffertfonderna bidra

till förmögenhetsbildningen i inkomstpensionssystemet såsom avsågs när

det nuvarande AP-fondssystemet infördes 2001.

Första–Fjärde

AP-fondernas

långsiktiga

avkastning

överstiger

respektive fonds

interna

mål

för

tioårsperioden

2004–2013.

Den

övergripande tillgångsallokeringen med en hög andel aktier bidrog till

resultatlyften 2012 och 2013. Regeringen ser positivt på

att

Första–

Fjärde

AP-fonderna

alltmer

kommit

att

fokusera

på

långsiktiga

strategiska beslut i förhållande till mer kortfristiga perspektiv, men anser

att det bör ske en tydligare redovisning av de överväganden som ligger

till grund för de strategiska allokeringsbeslut som tas. Regeringen ser

även positivt på Första–Fjärde AP-fondernas fortsatta diversifiering av

investeringsstrategier och förvaltning. Resultaten för Första–Fjärde AP-

fondernas aktiva förvaltning har förbättrats de senaste åren, men brister i

jämförbarhet över tid gör att resultaten bör tolkas försiktigt.

Sjätte AP-fondens totalavkastning på 9,2 procent 2013 bidrog till att

lyfta fondens resultat på längre

löptider,

men

resultaten

är

fortsatt

väsentligt lägre än det nya ambitiösa mål som fondens styrelse fastställde

2012.

Avkastningen

över

tid

överstiger

dock

utvecklingen

inkomstindex, vilket innebär att fonden bidragit till den långsiktiga

uppbyggnaden av tillgångar i inkomstpensionssystemet. Strategiskiftet

2011 mot mogna onoterade företag är positivt och synes ha gett resultat.

Sjunde AP-fondens förvalsalternativ (AP7 Såfa) avkastade dubbelt så

mycket som den genomsnittliga avkastningen för privata fonder i

premiepensionssystemet

2010–2013.

Förvalsalternativets

stora

aktie-

exponering och aktiemarknadens uppgång 2013 förklarar resultatet.

Avkastningen sedan start 2001 har även väl överträffat utvecklingen i

inkomstindex, vilket innebär att pensionssparandet utvecklats bättre än

den genomsnittliga inkomstutvecklingen i samhället.

Regeringen anser att integration av hållbarhetsfrågor är centralt för AP-

fondernas verksamhet och av stor betydelse för allmänhetens förtroende

för fonderna och pensionssystemet. AP-fondernas arbete med hållbarhet

faller väl ut i en internationell jämförelse med andra pensionsfonder.

Regeringen ser positivt på AP-fondernas arbete men anser det angeläget

att fonderna ser över möjligheterna att utveckla arbetet utifrån de

rekommendationer som lämnats. Regeringen lägger även stor vikt vid

ersättningsfrågor. Uppföljning av kostnader för ersättningar m.m. för

2013 visar att AP-fonderna följer sina interna riktlinjer, vilket är positivt.

Pensionsgruppen,

som

består

allianspartierna

och

Social-

demokraterna, enades den 12 mars 2014 om vissa förändringar i

pensionssystemenet. De delar i överenskommelsen som

berör

AP-

fonderna handlar bl.a. om förändring av Första–Fjärde och Sjätte AP-

fondernas struktur och placeringsregle samt förändringar som syftar till

en mer kostnadseffektiv förvaltning. Förändringarna avses genomföras

sommaren 2016. Regeringen förutsätter att AP-fonderna fullföljer sitt

nuvarande uppdrag att förvalta kapitalet till största möjliga

nytta

för

dagens och framtidens pensionärer till dess att det nya regelverket träder

i kraft.

Innehållsförteckning				Skr. 2013/14:130
1	Inledning..........................................................................................			5
2	AP-fonderna och statens pensionssystem ........................................			7
	2.1	Det statliga allmänna pensionssystemet ............................		7
	2.2	Buffertfonderna i inkomstpensionssystemet......................		8
		2.2.1	AP-fondernas roll som buffert..........................	9
		2.2.2	AP-fondernas roll som långsiktig finansiär ....	10
	2.3	Inkomstpensionssystemets finansiella ställning ..............		10
3	Utvecklingen på finansmarknaderna..............................................			13

3.1Utvecklingen på aktie- och obligationsmarknaderna

	sedan	2001	.......................................................................
3.2	Obligationsmarknaden 2001–2013..................................		14

3.3Avkastningen på aktie- och obligationsmarknaderna

		200113.......................................................................–20	15
4 AP-fondernas redovisade verksamhet............................................			17
4.1	Första–Fjärde AP-fonderna .............................................		17
	4.1.1	Första AP-fondens redovisade resultat ...........	18
	4.1.2	Andra AP-fondens redovisade resultat ...........	21
	4.1.3	Tredje AP-fondens redovisade resultat...........	24
	4.1.4	Fjärde AP-fondens redovisade resultat...........	26
4.2	Sjätte AP-fondens redovisade resultat.............................		29

4.3Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas kostnader och

	personal ...........................................................................	33
4.4	Sjunde AP-fonden ...........................................................	37
5 Utvärdering av AP-fondernas verksamhet .....................................		41
5.1	Buffertfonderna i inkomstpensionssystemet....................	41

5.2Utvärdering av Första–Fjärde AP-fondernas

			förvaltning .......................................................................	48
		5.2.1	Strategisk förvaltning .....................................	48
		5.2.2	Aktiv förvaltning ............................................	57
	5.3	Utvärdering av Sjätte AP-fondens förvaltning ................		60
	5.4	Utvärdering av Sjunde AP-fondens förvaltning ..............		65
		5.4.1	Strategisk förvaltning .....................................	65
		5.4.2	Aktiv förvaltning ............................................	68
6	Hållbarhet och övriga förvaltningsfrågor.......................................			70
	6.1	Hållbarhet, ägarstyrning, och ersättningar.......................		70
	6.2	Övriga förvaltningsfrågor................................................		79

Bilaga 1 Policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna

Bilaga 2 Placeringsbestämmelser för AP-fondernas verksamhet i sammandrag

Bilaga 3 Utdrag ur årsredovisning för Första AP-fonden Bilaga 4 Utdrag ur årsredovisning för Andra AP-fonden Bilaga 5 Utdrag ur årsredovisning för Tredje AP-fonden Bilaga 6 Utdrag ur årsredovisning för Fjärde AP-fonden

1	Inledning			Skr. 2013/14:130
Det	allmänna	statliga	ålderspensionssystemet reformerades	1 januari
1999 som ett resultat av en bred partiuppgörelse				mellan Social-
demokraterna		och de	fyra borgliga partierna. Det förmånsbestämda

pensionssystemet – som omfattade ATP och folkpension – ersattes då av ett avgiftsbestämt system – som omfattar inkomstpension, garantipension och premiepension (se vidare avsnitt 2.1). Inom ramen för det avgifts-

bestämda	pensionssystemet	verkar	de	allmänna	pensionsfonderna
(Första,	Andra, Tredje, Fjärde, Sjätte och Sjunde AP-fonderna) som
statliga myndigheter. Samtliga fonder utom Sjätte AP-fonden regleras i
lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Sjätte AP-
fondens verksamhet startade 1996 och regleras i lagen (2000:193) om
Sjätte AP-fonden (med ikraftträdande 1 januari 2001).
Enligt	lag ska AP-fonderna	årligenöverlämna		en årsredovisning och

revisionsberättelse till regeringen. Sjätte AP-fonden ska dessutom lämna en egen utvärdering av fondens förvaltning. Regeringen ska sedan ställa

samman fondernas årsredovisningar och utvärdera förvaltningen av fondkapitalet. Regeringens analysoch slutsatser, tillsammans med AP- fondernas årsredovisningar, ska överlämnas till riksdagen senast den 1 juni året efter räkenskapsåret.

I denna skrivelse utvärderas AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2013. Avsnitt 2 innehåller en översiktlig beskrivning av AP-fondernas roll i det allmänna pensionssystemet. Avsnitt 3 sammanfattar utvecklingen på de finansiella marknaderna sedan 2001. Avsnitt 4 sammanställer AP- fondernas resultat och kostnader baserat på AP-fondernas årsredovis- ningar. Avsnitt 5 redovisar regeringens utvärdering av AP-fondernas förvaltning. Inledningsvis i kapitletanalyseras buffertfondernas samlade bidrag till inkomstpensionssystemet fr.o.m. 2001, dvs. under den period

som de ingått i systemet med nuvarande regler. Därefter utvärderas styrelsernas strategiska förvaltning i ett långsiktigt perspektiv, bl.a. med utgångspunkt i AP-fondernas mål och inkomstindex. Här används långa utvärderingsperioder, främst på tio år. Resultatet av AP-fondernas aktiva förvaltning utvärderas däremot över kortare tidshorisonter. Sjätte AP- fondens långsiktiga avkastning baseras på fondens olika delportföljer och sedan fondens start 1996. Sjunde AP-fonden utvärderas i förhållande till

de privata alternativen i premiepensionssystemet. Avsnitt 6 behandlar hållbarhetsfrågor avseende miljö, etik, ersättningar m.m. Avsnittet tar även upp övriga förvaltningsfrågor, bl.a. Riksrevisionens rapport om Sjunde AP-fonden – Svarar förvaltningen av premiepensionen mot spararnas krav? (RiR 2013:14) i de delar som rör Sjunde AP-fondens

interna styrning och kontroll, och de viktigaste iakttagelserna					från
revisorernas granskning av intern styrning i samtliga AP-fonder.
I bilaga 1 återfinns Regeringens policy för styrning och utvärdering av
AP-fonderna.	I bilaga 2	återfinns	Första–Fjärde	AP-fondernas
placeringsregler i sammandrag. Utdrag ur AP-fondernas årsredovisningar
återfinns i bilagorna 3–8.		Årsredovisningarna finns i		sin helhet	på

Skr. 2013/14:130	respektive	1	Liksom tidigare år		har		extern	expertis
		fonds webbplats.
	anlitats i arbetet med den årliga			utvärderingen			av	AP-fondernas
	verksamhet. Konsulterna McKinsey & Company bistår						utvärderingen
	och har därtill gjort en särskild studie av AP-fondernas arbete i frågor om
	hållbarhet (bilaga 9). Den årliga revisionen har utförts av revisorer från
	Ernst & Young.
	Pensionsgruppens överenskommelse 12 mars 2014 om vissa
	förändringar i pensionsöverenskommelsen
	Pensionsgruppen – som består av Socialdemokraterna, Moderaterna,
	Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna – enades den 12 mars
	2014 om vissa förändringar i pensionsöverenskommelsen. Pensions-
	gruppens syn är att pensionssystemet i grunden fungerar väl, men att
	förändringar i omvärlden och erfarenheter från de första femton åren av
	AP-fondssystemet ger skäl till att se över ett antal delar av systemet.
	Översynen innebär bl.a. att förslag tas fram avseende förändring av AP-
	fondernas struktur och placeringsregler, en jämnare utveckling av
	inkomstpensionerna, ett längre arbetsliv och förändring av premie-
	pensionssystemet. Den nya överenskommelsen är					av	övergripande
	karaktär och har varierande detaljeringsgrad för de olika delarna. För alla
	delar gäller att det krävs fortsatt arbete och beredning innan regeringen
	kan lämna definitiva och precisa förslag till riksdagen.
	De delar som mer direkt berör			AP-fonderna			handlar		bl.a. om
	förändring av Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas struktur och
	placeringsregler. En separat huvudman för fonderna bör inrättas och
	huvudmannen bör vara nära kopplad till Pensionsmyndigheten. Tre
	oberoende myndigheter får till uppgift att förvalta buffertkapitalet.
	Huvudmannen bör ange mål för förvaltningen av kapitalet och utforma
	en referensportfölj. De tre myndigheterna får jämfört med i dag friare
	placeringsregler. Förändringarna syftar till en mer						kostnadseffektiv
	förvaltning.	Förändringarna	avses	genomföras			sommaren		2016.
	Regeringen förutsätter att AP-fonderna fullföljer sitt uppdrag att förvalta
	kapitalet till största möjliga nytta för dagens och framtidens pensionärer
	intill dess det nya regelverket är på plats.
	I fråga om premiepensionen framhölls i den nya överenskommelsen att
	det finns svagheter i premiepensionssystemet relaterade till bristande
	finansiell kunskap hos sparare, höga			kostnader		och stor			framtida
	spridning i utfall av premiepensionssparande. Det behöver därför vidtas
	åtgärder för att förändra premiepensionssystemet. De alternativ som
	tidigare presenterats i premiepensionsöversynen				bör	fortsätta		beredas

inom Regeringskansliet. Ett av underlagen i frågan utgörs av rapporten Vägval för premiepensionen (Ds 2013:35) som presenterades av Finans- departementet i maj 2013.

1 www.ap1.se, www.ap2.se, www.ap3.se, www.ap4.se, www.apfond6.se och www.ap7.se.

2	AP-fonderna och statens pensionssystem Skr. 2013/14:130

2.1Det statliga allmänna pensionssystemet

Det svenska pensionssystemet kan sägas bestå av tre delar. I grunden
finns det statliga allmänna pensionssystemet, i vilket AP-fonderna ingår,
och som omfattar samtliga medborgare i Sverige. Den andra delen är
tjänstepensionen som är en överenskommelse mellan arbetsgivare och
arbetstagare, ofta i form av kollektivavtal. Därutöver finns möjlighet till
privat avdragsgillt pensionssparande som, till skillnad från de övriga två
delarna, är helt frivillig.
Det statliga allmänna pensionssystemet består av inkomstpension och
premiepension. Det finns även övergångsregler i form av s.k. tilläggs-
pension för dem som tjänat in till pension under det tidigare pensions-
systemet	(dvs.	fram	till	1999).	Därtill	finns	garantipension	för
pensionärer som har låg eller ingen inkomstpension. Det allmänna
pensionssystemet		beskrivs	utförligt i		Pensionsmyndighetens Orange
rapport – Pensionssystemets årsredovisning 2013.

Figur 2.1 AP-fonderna och det svenska pensionssystemet

Källa: McKinsey, bilaga 9.

Avgiften	till	det statliga allmänna pensionssystemet är fast				och uppgår
					2
till 18,5 procent av pensionsgrundande inkomster.Huvudelen av av-
giften,	16	procentenheter,	rättger	till	inkomstpension.		Resten,
2,5 procentenheter, sparas till			premiepension. Inkomst-			och	premie-

pensionssystemen är finansiellt självständiga system (autonoma system),3 medan övriga pensionsförmåner finansieras via statsbudgeten. Inkomst- pensionssystemet är ett fördelningssystem, medan premiepensions- systemet är ett fullt fonderat system.

2 Upp till 7,5 basbelopp (motsvarande 424 500 kronor 2013) avsätts 18,5 procent av en arbetstagares lön till allmän pension.

3 Autonomt betyder i sammanhanget att systemet är självreglerande och oberoende av

statsbudgeten för sin finansiering.

Skr. 2013/14:130

I inkomstpensionssystemet

sker inget individuellt sparande utan

individen erhåller s.k. pensionsrätter på grundval av pensionsgrundande

inkomster.

Det

antal

pensionsrätter

som

individen

har

pensionstillfället är

det som

ligger till grund för den årliga pensionen

under individens återstående livstid. Utbetalningen av inkomstpensionen

finansieras av samtida pensionsavsättningar till systemet.

Vid

utgången

2013

hade

Premiepensionssystemet

6,4 miljoner

sparare

och

marknadsvärdet

för

premiepensionskapitalet

uppgick

till

602 miljarder kronor. I systemet har spararen möjlighet att välja i vilka

fonder pensionsmedlen ska placeras. På Pensionsmyndighetens fondtorg

finns det omkring 850 fonder att välja i mellan. Den som inte vill eller

anser sig inte kunna välja sinafår medel placerade i systemets

förvalsalternativ, AP7 Såfa (Statens årskullsförvaltningsalternativ), som

förvaltas av Sjunde AP-fonden. Sjunde AP-fonden är den enskilt största

fondförvaltaren med ett förvaltat kapital på 186 miljarder kronor eller

drygt 30 procent av det totala premiepensionskapitalet. Drygt 3 miljoner

premiepensionssparare

(ca

45 procent

spararna)

har sitt

kapital

placerat i Såfa. När en individ pensioneras ligger det samlade värdet av

individens premiepensionstillgångar

till

grund för den

pension

som

erhålls

från

premiepensionssystemet. Sjunde

AP-fondens

verksamhet

beskrivs mer utförligt i avsnitt 4 och regeringens bedömning av verksam- heten redovisas i avsnitt 5.

2.2Buffertfonderna i inkomstpensionssystemet

I	samband med	införandet av	nuvarande pensionssystem 2001,
fördelades drygt 130 miljarder kronor vardera till Första–Fjärde AP-
fonderna. De fick även samma regelverk och uppdrag formulerat i lagen
(2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) och dess förarbeten
(prop. 1999/2000:46).

På ett övergripande plan ska kapitalet i AP-fonderna förvaltas så att det blir till största möjliga nytta för inkomstpensionssystemet. Förvaltningen ska ha sin utgångspunkt i pensionssystemets åtagande, dvs. avkastning

och risk ska tolkas i termer av utgående pensioner. Målet är att lång- siktigt maximera avkastningen i förhållande till risken i placeringarna. Den totala risknivån i förvaltningen ska vara låg, vilket bl.a. ställer krav på god riskspridning. Rollen som förvaltare av allmänna pensionsmedel ställer krav på att AP-fonderna har allmänhetens förtroende. Hänsyn ska därför tas till miljö och etik, men utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning (prop. 1999/2000:46, s. 77). Var och en av AP- fonderna ska, med förvaltade medel, svara för kostnaderna för sin

verksamhet, för revision och för uppföljning av fondförvaltningen. Regeringen utser styrelserna i fonderna och utvärderar förvaltningen årligen.

Sjätte	AP-fonden är en del av buffertfondssystemet men regleras i en
särskild	lag,	lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Fonden är sluten
och ombesörjer inte betalningsflöden i			inkomstpensionssystemet. Sjätte
AP-fondens		uppdrag skiljer sig även	från de andra buffertfonderna,

eftersom medlen ska investeras i onoterade tillgångar främst i Sverige.

Skr. 2013/14:130	2.2.2	AP-fondernas roll som långsiktig finansiär
	Buffertfonderna har även en roll atti generera avkastning till inkomst-
	pensionssystemets långsiktiga finansiering och stabilitet. Om buffert-
	fonderna	har	högre	avkastning		än	den	genomsnittliga		inkomst-
	utvecklingen i Sverige så bidrar fonderna positivt till pensionssystemets
	stabilitet. Därmed skapas möjligheter för framtida generationer att erhålla
	en god pension och att undvika att den s.k. automatiska balanseringen i
	inkomstpensionssystemet aktiveras (se avsnitt 2.3 nedan). Respektive
	buffertfond har satt mål för den egna verksamheten utifrån fondens roll i
	pensionssystemet.
	De samlade tillgångarna i Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna ingår i
	tillgångssidan vid beräkningen av inkomstpensionssystemets finansiella
	ställning. Fondernas resultat har därmed betydelse för huruvida den auto-
	matiska	balanseringen		i	systemet		ska		aktiveras	eller
	Buffertfondernas tillgångar utgör dock en förhållandevis begränsad andel
	av inkomstpensionssystemets samlade					tillgångar		(ca	13 procent	vid
	utgången av 2013) men har ändå potential att påverka systemet i tider av
	kraftiga upp- eller nedgångar i värdetpå finansiella tillgångar. Det är
	också tänkt att		buffertfondernas		tillgångar i			viss	utsträckning ska

förändras kontracykliskt mot övriga tillgångar (avgiftstillgången) och därmed verka stabiliserande. Exempel på sådant utfall är åren 2009 och 2011 (se avsnitt 5.1).

2.3Inkomstpensionssystemets finansiella ställning

För att bedöma inkomstpensionssystemets finansiella ställning gör Pensionsmyndigheten varje år en sammanställning av pensionssystemets tillgångar och skulder. Systemets styrka fastställs genom att beräkna kvoten mellan systemets tillgångar (avgiftstillgången och buffert- kapitalet) och skulder (pensionsskulden), se figur 2.3 nedan. Om kvoten

är större än ett (1), då är tillgångarna större än skulderna och pensions- systemet bedöms vara finansiellt stabilt. Om kvoten däremot är mindre än ett (1), då är tillgångarna mindre än skulderna och systemet bedöms vara finansiellt instabilt.

Figur 2.3 Inkomstpensionssystemets finansiella ställning

10	Not: Relationen mellan rektanglarna är ungefärliga och avser spegla 2013 års förhållanden.
	Källa: Egna beräkningar.

När pensionssystemet bedöms vara finansiellt stabilt räknas värdet påSkr. 2013/14:130

pensionsrätterna		(pensionsskulden)		upp		med	inkomstindex,			dvs.
								4
pensionsrätterna följer den genomsnittliga löneutvecklingen i Sverige.
När pensionssystemet bedöms varai obalans aktiveras den automatiska
balanseringen, vilket innebär att pensionsrätterna justeras i en									lång-
sammare takt än		inkomstindex. Den balansering som inträffar när
skulderna är större än tillgångarna kallas ibland för ”bromsen”. Närmare
bestämt skrivs pensionsrätterna upp med balansindex, dvs. inkomstindex
				5				intill	dess
multiplicerat med det s.k. balanstaletDetta. fortgår
tillgångarna	åter	är lika	stora	som	eller	överstiger		skulderna.		När
systemet är i balans (dvs. tillgångar och skulder är lika stora) slutar
systemet	att	”bromsa”	och	pensionsrätterna				räknas	upp	med
inkomstindex. När tillgångarna är större än skulderna så börjar systemet i
stället att	”gasa”.	Pensionsrätterna		knasrä	då upp		i snabbare takt		än

inkomstindex intill dess uppräkningen kommit i kapp utvecklingen i inkomstindex.

Figur 2.4 Den automatiska balanseringen i inkomstpensionssystemet

130
130
125
120
115
110
105
100		BT=Balanstal
	Inkomstindex	BT<1, lägre indexeringstakt


	Balansindex	BT>1, högre indexeringstakt

Källa: Pensionsmyndigheten.

Tillgångarna i inkomstpensionssystemet består främst av den s.k. avgifts- tillgången, dvs. det samlade värdet av framtida avgiftsinbetalningar. Avgiftstillgångens värde beräknades till 7 123 miljarder kronor i slutet av 2013, dvs. 87 procent av tillgångarna i systemet (se tabell 2.1 nedan).

Buffertfondernas värde uppgick	till1 058 miljarder	kronor,	dvs.	ca
13 procent av tillgångarna. Värdetpå avgiftstillgången och buffert-
fonderna uppgick därmed till 8 180 miljarder kronor 2013.
Skulden i inkomstpensionssystemet utgörs av		summan		av alla
individers pensionsrätter, såväl	nuvarande pensionärer		som	yrkes-

4 För att tillgodose neutralitet mellan generationer räknas utgående inkomstpensioner och intjänade pensionsrätter som regel upp med den genomsnittliga inkomstutvecklingen i samhället. Denna inkomstutveckling mäts med hjälp av ett inkomstindex.

5 Balanstalet beräknas på samma sätt som pensionssystemets finansiella ställning, men med den skillnaden att ett treårigt medelvärde för buffertkapitalet ingår i beräkningen av

systemets tillgångar istället för det årliga värdet av buffertkapitalet.

Skr. 2013/14:130 arbetande (framtida pensionärer). Skulden beräknades till 8 053 miljarder kronor i slutet av 2013.

Tabell 2.1: Tillgångar och skulder i inkomstpensionssystemet samt balanstalet, perioden 2005–2013 (mdkr)


Beräkningsår			2005	2006	2007		2008		2009	2010	2011		2012	2013

Balanseringsår			2007	2008	2009		2010		2011	2012	2013		2014	2015

Buffertfonden			769	858		898		707	827	895		873	958	1 058
Buffertfonden,								821	811	810		865	908	963
medelvärde								821	811	810		865	908	963
medelvärde
Avgiftstillgången			5 721	5 945		6 116	6 477		6 362	6 575	6 828		6 915	7 123
Summa			6 490	6 803	7 014		7 298		7 173	7 385	7 693		7 823	8 086
Tillgångar			6 490	6 803	7 014		7 298		7 173	7 385	7 693		7 823	8 086
Tillgångar
Summa			6 461	6 703	6 996		7 428		7 512	7 367	7 543		7 952	8 053
Pensionsskuld			6 461	6 703	6 996		7 428		7 512	7 367	7 543		7 952	8 053
Pensionsskuld
Över-/underskott			29	100		18		-130	-339	18		150	-129	33

Balanstalet1			1,004	1,015	1,003		0,982		0,955	1,002	1,020		0,984	1,004
Not 1: Sedan 2010 räknas värdet på buffertfonderna som genomsnitt av de senaste 3 åren
vid beräkning av balanstalet.
Källa: Pensionsmyndighetens årsredovisning för 2013, s. 96.
Balanstalet beräknades ursprungligen på samma sätt som pensions-
systemets finansiella ställning, dvs. genom att tillgångarna dividerades
med pensionsskulden. Sedan 2010 beräknas balanstalet med genom-
snittet av de senaste tre årens totala buffertfondskapital i stället för det
årliga fondkapitalet. Stabiliteten i beräkningen av balanstalet														blir	då
större. Buffertfondernas genomsnittliga fondkapital var													963	miljarder
kronor		2011–2013.		Tillsammans					med	avgiftstillgången				på	7	123
miljarder		kronor uppgick				de		totala tillgångarna				till	8 086 miljarder
kronor. Pensionsskulden uppgick samtidigt till 8 053 miljarder kronor,
vilket innebar ett överskott på 33 miljarder kronor. De totala tillgångarna
i	inkomstpensionssystemet					var		därmed		större		än	skulderna			och

balanstalet var positivt (1,0040) 2013.

Balanstalet verkar med en fördröjning på två år i systemet. Pensionerna

för 2014 beräknas därför med det balanstal som fastställdes 2012, pensionerna för 2015 med balanstal från 2013 osv. Pensionsmyndig- hetens prognoser pekar mot att balanseringen (bromsen) aktiveras i år (2014) men att balanstalen 2015 fram till och med 2017 ändå förväntas vara positiva.

Inkomstpensionssystemets resultat (balanstalet) påverkas av ett stort antal samhällsekonomiska och demografiska faktorer. Sysselsättningens utveckling är vanligen mycket viktig för den kortsiktiga utvecklingen av avgiftstillgången. Aktie- och obligationsmarknadernas påverkan på buffertfondernas värde kan ha betydelse, särskilt vid stora rörelser i priserna på kapitalmarknaden. På lång sikt är demografiska faktorer viktigast för utvecklingen i balanstalet.

Skr. 2013/14:130 Figur 3.1 Utvecklingen i svenskt och globalt aktieindex 2001–2013

200
180
160
140
120
100
80
60
40
20
0

	Stockholm Benchmark Index			MSCI World Index (USD)
Not. Avser totalavkastning. Bas 2000-12-31 = 100.
Källa: Bloomberg.
Under 2012 började förhållandena på finansmarknaderna att stabiliseras,
bl.a. efter det att den europiska centralbanken (ECB) sommaren 2012
gjort utfästelser om att göra allt som stod i dess makt för att hålla ihop
eurozonen. Marknaden stöttades även av minskade politiska spänningar i
USA vad gäller finanspolitiken och av den amerikanska centralbankens
(Federal Reserves) beslut hösten 2012 att utöka de extraordinära köpen
av statspapper och bostadsobligationer.
Trenden på aktiemarknaden har sedan dess i stort varit uppåtgående,
även om Federal Reserves beslut i december 2013 att successivt börja
trappa ner stödköpen av obligationer initialt					skapade	osäkerhet		på
marknaden.	En	kombination	av	minskad	riskaversion,		brist	på
investeringsalternativ		med låg risk	och rimlig avkastning samt relativt
låga värderingar på börsen ledde successivt till att förtroendet för aktie-
marknaden återvände under senare delen av 2012 och under 2013. Även
ljusare konjunkturutsikter – främst			i	amerikansk	ekonomi	men	även i

stora ekonomier som Storbritannien, Japan och euroområdet – bidrog till ett mer positivt klimat på aktiemarknaden.

Börsåret 2013 slutade med all-time-high efter en uppgång på närmare 26 procent i SBX (Swedish Benchmark Index, se nedan).

3.2Obligationsmarknaden 2001–2013

	På obligationsmarknaderna internationellt och i Sverige har räntorna
	trendmässigt fallit. Allt högre obligationspriser (och därmed avkastning)
	har drivit ned obligationsräntorna. Detta illustreras bl.a. av att svenska
	nominella och reala obligationer haft en ovanligt hög genomsnittlig
	årsavkastning i ett längre tidsperspektiv (se tabell 3.1).
	Under 2013 steg obligationsräntor på längre löptider markant – främst
14	med anledning av ljusare konjunkturutsikter i den amerikanska ekonomin
14

AP-fondernas redovisade verksamhet

Skr. 2013/14:130

I detta avsnitt sammanställs AP-fondernas årsredovisningar vad gäller redovisade resultat, avkastning, måluppfyllelse, portföljstruktur och, i förekommande fall, förändringar av fondernas förvaltningsverksamhet.

Avsnittet innehåller också en sammanställning av buffertfondernas (Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna) interna och externa kostnader.

Buffertfonderna redovisar genomgående starka resultat för 2013. Tabell 4.1 sammanställer några nyckeltal för detta. Förvaltat kapital i buffertfonderna uppgick vid utgången av 2013 till 1 058 miljarder kronor

– efter utbetalning till inkomstpensionssystemet på 27 miljarder kronor (knappt 7 miljarder kronor per fond). Buffertfondernas resultat var sam- manlagt 127 miljarder kronor, det näst bästa resultatet sedan 2001.

Sjunde AP-fondens förvaltade kapital uppgick till 186 miljarder kronor och avkastningen i statens förvalsalternativ var 32 procent 2013.

Tabell 4.1 AP-fondernas utgående fondkapital och resultat 2013 samt avkastningsmål (efter kostnader, mdkr och procent)

	Utgående	Resultat 2013		AP-fondernas avkastningsmål
	fondkapital1	Resultat 2013		AP-fondernas avkastningsmål
	(mdkr)	(mdkr)	(%)
Första AP-fonden	253	25,7	11,2	Nominell avkastning 5,5 % per år över rullande tioårsperiod
Andra AP-fonden	265	30,1	12,7	Real avkastning på 5,0 % per år under minst en tioårsperiod
Tredje AP-fonden	258	32,4	14,1	Real långsiktig avkastning på 4,0 % per år
Fjärde AP-fonden	260	37,0	16,4	Real avkastning 4,5 % per år under en period på tio år
Sjätte AP-fonden	22	1,9	9,2	Nominell avkastning SIX Nordic200 CAP GI+2,5
Sjätte AP-fonden	22	1,9	9,2	procentenheter över fem år
				procentenheter över fem år
Summa	1 058	127,1
Sjunde AP-fonden	186		32,0	Förvalsalternativet (Såfa) avkastning minst lika bra som
Sjunde AP-fonden	186		32,0	genomsnittet av privata fonder i premiepensionssystemet
				genomsnittet av privata fonder i premiepensionssystemet

Not 1: För Första–Fjärde AP-fonderna avses utgående fondkapital per 31 dec 2013, dvs. efter gjorda transaktioner till inkomstpensionssystemet.

Not 2: Första–Fjärdes avkastning över längre löptider redovisas i avsnitt 5.2.

Källa: Första–Fjärde, Sjätte och Sjunde AP-fondernas årsredovisning för 2013, se bil. 3–8.

4.1Första–Fjärde AP-fonderna

Första–Fjärde AP-fonderna har identiska uppdrag att förvalta diversi- fierade portföljer bestående av marknadsnoterade aktier och räntebärande instrument som är utgivna för allmän omsättning, på såväl inhemska som utländska marknader. Därtill har AP-fonderna möjligheter att investera (indirekt) i riskkapital och andra onoterade tillgångar via fonder. Första– Fjärde AP-fondernas regleras i lagen (2000:192) om allmänna pensions- fonder (AP-fonder). Enligt placeringsreglerna ska fonderna bl.a. ha minst

30 procent av fondkapitalet placerati räntebärande instrument, högst 5 procent placerat i onoterade värdepapper och högst 40 procent exponerat för valutarisk. Reglerna innehåller också begränsningar för fonderna vad gäller stora exponeringar, röstetal och innehav i svenska aktier (se bilaga 2 om AP-fondernas placeringsregler).

Styrelsen för respektive AP-fond ska fastställa tydliga mål och rikt-

linjer för verksamheten med utgångspunkt i AP-fondernas övergripande

Skr. 2013/14:130	uppdrag att vara till nytta för inkomstpensionssystemet. Styrelserna har
	valt olika tillvägagångssätt att uppnå målet för fondens avkastning (se
	tabell 4.1 och avsnitten för respektive AP-fond nedan).
	Samarbeten och utvecklingsarbete
	Regeringen har tidigare betonat betydelsen av att AP-fondernas verk-
	samhet bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt. Detta inkluderar också
	möjligheterna till effektivitetsvinster genom administrativ samverkan
	mellan fonderna. Samarbetet ska dock vara utformat på ett sätt som inte
	inskränker möjligheten till konkurrens dem emellan.
	Första–Fjärde AP-fonderna har ettetablerat samarbete inom områden
	som de anser gynna pensionskapitalets utveckling. Exempelvis sam-
	verkar fonderna för att minska kostnaderna inom befintliga organisa-
	tioner. Gemensamma arbetsgrupper har inrättats för alla affärsstödjande
	funktioner, bl.a. it-strategiska frågor, skattefrågor, redovisnings- och
	värderingsfrågor, systemstöd för onoterade tillgångar, system för doku-
	menthantering samt portföljsystem. Ett annat exempel på område för
	samverkan är Första–Fjärde AP-fondernas arbete med etik- och miljö-
	frågor inom ramen för det gemensamma Etikrådet. AP-fonderna redo-
	visar inga kostnadseffekter av samverkan för 2013.
	Första–Fjärde AP-fonderna har under 2013 arbetat med att ta fram en-
	hetliga riskmått för att öka jämförbarheten mellan fonderna. Arbetet
	resulterade i att Första–Tredje AP-fonderna	i årsredovisningarna för
	2013 bl.a. redovisar standardavvikelsen (ex-post) respektive sharpekvot
	för den totala portföljen (noterade och onoterade tillgångar) beräknad på
	tio års kvartalsavkastning. Fjärde AP-fonden	redovisar däremot	detta
	mått beräknat på likvida tillgångar (placeringstillgångar		exklusive
	fastigheter, riskkapitalfonder och högavkastande räntebärande).

4.1.1 Första AP-fondens redovisade resultat

Resultat, avkastning och måluppfyllelse

Första AP-fondens resultat uppgick till 25,7 miljarder kronor 2013. Res-

ultatet motsvarar en avkastning på 11,2 procent efter kostnader (11,3 procent året innan). Under året överfördes 6,9 miljarder kronor till pensionssystemet. Sammantaget ökade fondkapitalet med 18,8 miljarder

kronor till 253 miljarder kronor (tabell 4.2).

Tabell 4.2 Första AP-fondens fondkapital (mnkr)

	2013	2012
Ingående fondkapital	233 700	213 318
Årets resultat	25 687	24 170
Överföringar	-6 880	-3 788
Utgående fondkapital	252 507	233 700

Not. Överföringar innehåller nettobetalningar till pensionssystemet.

Första AP-fondens styrelse har för 2013 omformulerat AP-fondens mål till en nominell avkastning om 5,5 procent efter kostnader över rullande

tioårsperioder. Tidigare var målet formulerat över en femårsperiod.

Under tioårsperioden			2004–2013		har AP-fonden	haft	en	nominellSkr.2013/14:130
avkastning på 6,5 procent per				år, vilket överträffar fondens mål för
perioden.	Under	den	senaste	femårsperioden (2009–2013)				uppgick
fondens	nominella	avkastning		till	10,0 procent	per	år (2,5 procent
närmast föregående femårsperiod).
Första	AP-fonden		tillämpar	en	uppföljningsmodell		enligt	vilken

avkastning och risk redovisas utifrån AP-fondens investeringsprocess. Uppföljningsmodellen består av tre beslutsnivåer – strategisk tillgångs- allokering, strategisk förvaltning och operativ förvaltning. Strategisk allokering inbegriper beslut om fördelning mellan aktier, räntebärande tillgångar och alternativa tillgångar samt valutaexponering och genom- snittlig räntebindningstid. Strategisk förvaltning avser beslut om för-

delning inom tillgångarna, t.ex. aktieinvesteringar på

olika marknader

och

risknivå

ränteportföljen,

men

även

förvaltningsstrategi

för

respektive tillgång. Operativ förvaltning avser den faktiska förvaltningen

i förhållande till de valda förvaltningsstrategierna.

Avkastningen

på

Första

AP-fondens

startportfölj

uppgick

till

11,4 procent vid utgången av 2013. I jämförelse med startportföljen är

totalavkastningen (före kostnader) på AP-fondens portfölj något lägre,

11,3 procent. Utvärderingen av de olika beslutsnivåerna i förhållande till

risk visar att den totala risken i portföljen överstigit risken i startport-

följen, vilket förklaras av en högre risk i den strategiska allokeringen och

i den operativa förvaltningen.

Beslutsnivåerna utvärderas i förhållande till Första AP-fondens start-

porfölj per den 1 januari 2013. Den strategiska tillgångsallokeringen och

operativa

förvaltningen

bidrog

positivt

under

2013,

0,3

procent

respektive 2,4 procent, medan strategisk förvaltning bidrog negativt med -2,7 procent.

Tillgångarnas redovisade avkastning och bidrag till totala avkastningen

I tabell 4.3 redovisas Första AP-fondens avkastning (före kostnader) per tillgångskategori och deras respektive bidrag till AP-fondens totala avkastning. Som helhet var avkastningen för noterade aktier positiv och högre i jämförelse med föregående år. Avkastningen för delportföljen aktier utvecklingsländer var dock negativ. Sammantaget bidrog place- ringar i aktier till totalavkastningen med 8,4 procentenheter.

Räntebärande tillgångar gav en positiv avkastning 2013 men en lägre avkastning i jämförelse med året innan. Räntebärande tillgångar bidrog med 0,4 procentenheter till totalavkastningen.

Samtliga övriga investeringar gav positiv avkastning 2013, med undan-

tag för den s.k. riskparitetsportföljen. Riskparitetsportföljen är en för Första AP-fonden ny tillgång sedan 2013 och den förvaltas så att stor-

leken på ett antal makroekonomiska risker är i paritet	med varandra.
Högst avkastning inom övriga tillgångar uppnådde	fastigheter som
bidrog med 1,4 procentenheter till totalavkastningen.

Skr. 2013/14:130 Tabell 4.3 Första AP-fondens redovisade avkastning (procent respektive procentenheter per år)

	2013	2012	Bidrag till totalavkastning
	%	%	2013 (procentenheter)

Aktier Sverige	24,0	17,2	2,7
Aktier utvecklade länder	24,1	17,0	5,9
Aktier utvecklingsländer	-3,3	13,5	-0,2
Viktad aktieavkastning	17,9	16,3	8,4
Räntebärande tillgångar	1,4	8,8	0,4
Allokering, kassa, valuta	0,3	-1,2	0,3
Fastigheter	19,2	12,0	1,4
Hedgefonder	8,2	6,1	0,4
Riskkapitalfonder	11,0	9,3	0,4
Riskparitetsportfölj	-2,7	-	0,0
Nya investeringar	2,9	20,7	0,0
Total avkastning efter kostnader	11,2	11,3	11,3

Not. Avkastning för delportföljer avser avkastning före kostnader, medan total avkastning är beräknad efter kostnader. Utländska aktier och räntebärande tillgångar avser valutasäkrad avkastning. Första AP-fonden har under 2013 investerat i en för fonden ny delportfölj, riskparitetsportfölj, vilket medför att jämförelser över tid saknas.

Vid utgången av 2013 uppmättes sharpekvoten för Första AP-fondens totala portfölj till 2,1 (1,9 året innan år).

Första AP-fondens portfölj

Vid utgången av 2013 uppgick Första AP-fondens interna förvaltning till 159 miljarder kronor, vilket motsvarar 63 procent av AP-fondens totala

kapital (61 procent året innan). Andelen externt förvaltade medel minskade således från 39 procent 2012 till 37 procent 2013.

Tabell 4.4 Första AP-fondens portfölj (mdkr respektive procent)

		2013		2012
		mdkr	%	mdkr	%
	Aktier Sverige	30,1	11,9	26,6	11,4
	Aktier utvecklade länder	64,1	25,4	58,5	25,0
	Aktier utvecklingsländer	24,2	9,6	23,7	10,2
	Summa aktier	118,4	46,9	108,8	46,6
	Räntebärande	74,9	29,7	85,1	36,4
	Kassa/valuta	4,1	1,6	2,7	1,1
	Fastigheter	22,2	8,8	18,0	7,7
	Hedgefonder	12,4	4,9	10,0	4,3
	Nya investeringar	2,6	1,0	1,7	0,7
	Riskkapitalfonder	8,4	3,3	7,4	3,2
	Riskparitetsportfölj	9,5	3,8	-	-
	Nya investeringar	2,6	1,0	1,7	0,7
	Summa övriga investeringar	55,1	21,8	37,1	15,9
	Summa fondkapital	252,5	100	233,7	100
	Not. Riskparitetsportföljen innehåller 48 procent räntebärande papper, vilket gör att den
	totala ränteexponeringen uppgår till 31,2 procent vid utgången av 2013.
	Som framgår av tabell 4.4 uppgick andelen aktier i Första AP-fondens
20	portfölj till 46,9 procent av fondkapitalet vid utgången av 2013, vilket är

oförändrat i jämförelse med året innan. AP-fonden	har dock Skrfärre.2013/14:130
innehav än tidigare. Som nämns ovan har andelen extern förvaltning av
fondkapitalet minskat under året. Samtidigt har andelen	mandat med

aktiv förvaltning i den externa förvaltningen ökat och andelen index- beroende mandat minskat.

Andelen räntebärande tillgångar minskade under 2013 till 29,7 procent av fondkapitalet (36 procent av kapitalet året innan). Exponeringen mot räntebärande värdepapper var dock 31,5 procent vid utgången av 2013,

eftersom riskparitetsportföljen till 48 procent utgörs av räntebärande tillgångar.

Första AP-fondens investeringar i alternativa tillgångar ökade under 2013 och uppgick till 21,8 procent av AP-fondens kapital (15,9 procent året innan). Alternativa tillgångar består till största delen av fastigheter (8,8 procent av fondkapitalet). Vid utgången av 2013 uppgick marknads-

värdet	för	fastighetsinnehavet	till drygt 22 miljarder kronor, varav
fondens	del	i fastighetsbolaget	sakronanVa uppgick till 10 miljarder
kronor. Vasakronan samägs till lika delar av Första–Fjärde AP-fonderna.
Vid utgången av 2013 uppgick värdet av Första AP-fondens investe-
ringar	i riskkapitalfonder till		8,4 miljarder kronor, vilket motsvarar

3,3 procent av fondens kapital. Under 2013 gjordes utfästelser om kapital till elva fonder till ett värde av 3,6miljarder kronor. Första AP-fonden har som mål att riskkapitalfonder ska utgöra 5 procent av AP-fondens

totala tillgångar.
Under 2013 investerade Första AP-fonden	i en riskparitetsportfölj,
vilket för fonden är en ny tillgång. Värdet på	riskparitetsportföljen var

vid utgången av året 9,5 miljarder kronor, motsvarande 3,8 procent av

fondens totala tillgångar.
I Första AP-fondens tillgångskategori nya investeringar	ingår	för
fonden nya typer av investeringar, exempelvis jordbruksfastigheter.
Första AP-fondens valutaexponering uppgick till 29,2 procent av det
totala fondkapitalet och avsåg främst amerikanska dollar,	euro	och
brittiska pund.

4.1.2Andra AP-fondens redovisade resultat

Resultat, avkastning och måluppfyllelse

Andra AP-fondens resultat uppgick till 30,1 miljarder kronor 2013, vilket motsvarar en avkastning på 12,7 procent efter kostnader (13,3 procent året innan). Under året överfördes 6,9 miljarder kronor till pensions- systemet. Fondkapitalet ökade under året med 23,3 miljarder kronor till 265 miljarder kronor.

Tabell 4.5 Andra AP-fondens fondkapital (mnkr)

	2013	2012
Ingående fondkapital	241 454	216 622
Årets resultat	30 138	28 620
Överföringar	-6 880	-3 788
Utgående fondkapital	264 712	241 454

Not. Överföringar innehåller nettobetalningar till pensionssystemet.

Skr. 2013/14:130

Andra AP-fondens långsiktiga mål är enreal avkastning på fem procent

per år. Syftet är att minimera konsekvenserna av den automatiska balans-

eringen i pensionssystemet. För den senaste tioårsperioden (2004–2013)

har

Andra AP-fonden

haft

genomsnittlig

real avkastning

på

5,8 procent, vilket innebär att fonden har uppnått målet för perioden. För

femårsperioden 2009–2013 har AP-fondens genomsnittliga avkastning

uppgått till 9,8 procent per år, vilket innebär att fonden har nått målet

även för denna period.

Andra AP-fondens strategi för

att nå målet består av beslut på tre

nivåer; strategisk tillgångsfördelning, val av jämförelseindex och aktiv

förvaltning. Andra AP-fondens

strategiska portfölj utgörs av den

sammansättning av olika kategorier av tillgångar som fonden bedömt ger

den bästa långsiktiga tillväxten för framtida pensioner och som beaktar

kravet på neutralitet över generationerna. Valet av index ses som en del

den

strategiska aceringsprocessen,pl

där index

fastställer

ett

investeringsurval för den interna och externa förvaltningen.

Tillgångarnas redovisade avkastning och bidrag till totala avkastningen

I tabell 4.6 redovisas Andra AP-fondens avkastning (före kostnader) per

tillgångskategori och deras respektive bidrag till AP-fondens totala

avkastning vid utgången av 2013. Som helhet var avkastningen för

noterade aktier positiv och högre i jämförelse med året innan. Totalt

bidrog aktier mest till totalavkastningen, 9,9 procentenheter.

Räntebärande tillgångar gav en negativ avkastning 2013 och därmed en

lägre avkastning i jämförelse med året innan. Räntebärande tillgångar

bidrog med -0,3 procentenheter till totalavkastningen.

Andra

AP-fondens

tillgångskategori

alternativa

investeringar

utgör

16 procent av fondens totala kapitaloch består av fastigheter, inklusive

skogs- och jordbruksfastigheter, riskkapitalfonder, alternativa krediter,

alternativa riskpremier och kinesiska aktier. Tillgångarna genererade en

positiv

avkastning

på

13,4

procent

under

2013 och

bidrog

med

2,1 procentenheter till totalavkastningen.

Tabell 4.6 Andra AP-fondens redovisade avkastning (procent respektive

procentenheter per år)

2013

2012

Bidrag till totalavkastning

2013 (procentenheter)

Svenska aktier

27,2

16,3

2,9

Utländska aktier

18,4

12,9

7,0

Räntebärande instrument

-0,9

5,4

-0,3

Viktad avkastning likvid portfölj

12,7

13,4

9,6

Aktiv avkastning före kostnader

0,4

1,2

1,1

Alternativa investeringar

13,4

13,9

2,1

Total avkastning efter kostnader

12,7

13,5

12,8

Not. Avkastning för delportföljer avser avkastning före kostnader, medan total avkastning

är beräknad efter kostnader. Bidragen till fondens totala avkastning summerar inte, utöver

redovisade poster bidrog GTAA med 0,1 procentenheter, Overlay med -0,1 procentenheter

och FX Hedge med 1,1 procentenheter till Andra AP-fondens totala avkastning.

Vid utgången av 2013 uppmättes sharpekvoten för Andra AP-fondens

totala portfölj till 2,4 (2,0 året innan).

Andra AP-fondens portfölj	Skr. 2013/14:130
Vid utgången av 2013 uppgick Andra AP-fondens interna förvaltning till
199 miljarder kronor, vilket motsvarade 75 procent av AP-fondens totala
kapital (71 procent året innan). Andelen externt förvaltade	medel

minskade således från 29 procent 2012 till 25 procent 2013. Merparten av den externa förvaltningen var aktiv.

Tabell 4.7 Andra AP-fondens portfölj (mdkr respektive procent)

	2013		2012
	mdkr	%	mdkr	%
Svenska aktier	30,3	11,4	27,0	11,2
Utländska aktier	105,2	39,7	91,3	37,8
Räntebärande instrument	86,9	32,9	86,7	35,9
Alternativa investeringar	42,3	16,0	36,5	15,1
Summa fondkapital	264,7	100	241,5	100

Not. Avser exponering, dvs. inklusive positioner i derivat.


Tabell 4.7 visar exponeringen i Andra AP-fondens portfölj vid utgången
av 2013. Den sammanlagda andelen aktier ökade till 51,1 procent under
året (49,0 procent året innan) medan andelen räntebärande instrument
minskade		till	32,9		procent.	Andelen		av	kategorin		alternativa
investeringar ökade i jämförelse med året innan till									16,0 procent av
fondens	kapital.		Andra		AP-fondens		valutaexponering			ökade	och
motsvarade vid utgången året 23 procent av fondens kapital (20 procent
året innan). Störst var exponeringen mot amerikanska dollar och euro.
Den största andelen av alternativa investeringar utgörs av onoterade
fastighetsbolag, inklusive skogs- och jordbruksfastigheter (8,7 procent av
AP-fondens		totala	fondkapital).			Därefter		följer	riskkapitalfonder
(4,0 procent av			fondkapitalet),			alternativa		krediter	(1,6	procent	av
fondkapitalet), alternativa riskpremier (1,0 procent av fondkapitalet) och
kinesiska aktier (0,5 procent av fondkapitalet).
Andra		AP-fondens		onoterade		fastighetsinnehav			består	bl.a.	av

25 procents ägarandel i Vasakronan (samägs till lika stora andelar med övriga Första–Fjärde AP-fonderna) samt 50 procents ägarandel i NS

Holding AB (Norrporten) och i Cityhold					Property AB.	Norrporten
samägs med Sjätte AP-fonden och Cityhold					med Första	AP-fonden.
Under 2013 investerade Andra AP-fonden i Gateway Real Estad Fund IV
som investerar i fastigheter främst i Kina.
Andra AP-fondens sammantagna investeringsåtagande inom risk-
kapitalfonder uppgick vid slutet av 2013 till 18,9 miljarder kronor. Under
året gjordes sju nyinvesteringarna om sammanlagt 1,9 miljarder kronor.
Under 2013 genomförde Andra AP-fonden de första investeringarna i
alternativa krediter, vilket innebär att fonden allokerat en del av kapitalet
i statsobligationsportföljen till en portfölj med alternativa krediter.
Andra	AP-fonden	erhöll	under	2013	tillstånd	från	kinesiska

myndigheter att investera motsvarande 200 miljoner amerikanska dollar i kinesiska A-aktier.

Skr. 2013/14:130

4.1.3

Tredje AP-fondens redovisade resultat

Resultat, avkastning och måluppfyllelse

Tredje

AP-fondens

resultat uppgick

till

32,4 miljarder kronor

2013,

vilket

motsvarar

avkastning

på

14,1

procent

efter

kostnader

(10,7 procent året innan). Fondkapitalet ökade med 25,5 miljarder kronor

till 258 miljarder kronor. Under året överfördes 6,9 miljarder kronor till

pensionssystemet.

Tabell 4.8 Tredje AP-fondens fondkapital (mnkr)

2013

2012

Ingående fondkapital

232 956

214 106

Årets resultat

32 398

22 638

Överföringar

-6 880

-3 788

Utgående fondkapital

258 475

232 956

Not. Överföringar innehåller nettobetalningar till pensionssystemet.

Tredje AP-fondens investeringsstrategi bygger på en s.k. dynamisk

tillgångsallokering som syftar till att minska

risken

för

stora

negativa

utfall och på så sätt

begränsa

påfrestningarna

på

pensionssystemet.

Tredje AP-fondens styrelse utvärdera

förvaltningen

med

hjälp

modell bestående av följande fyra delkomponenter. Fondens

opera-

tionella mål om 4,0 procents realavkastning per år i snitt över en tids-

period,

långsiktigt

statisk modell, extern jämförelsegrupp bestående

av internationella pensionsfonder med liknande uppdrag och en själv-

utvärdering av allokeringsbeslut.

För tioårsperioden 2004–2013 har den genomsnittliga reala avkast-

ningen på Tredje AP-fondens kapital uppgått till 5,2 procent per år, vilket

innebär

att fonden

uppnått sitt långsiktiga mål under denna period.

Fonden har även uppnått målet sett under den senaste femårsperioden

(2009–2013) med en real genomsnittlig avkastning på 8,2 procent per år.

Under 2013 avkastade Tredje AP-fondens portfölj 14,1 procent och

det

är högre än avkastningen för den långsiktiga statiska portföljen, vilken

uppgick till 11,2 procent. Medianen för den reala avkastningen i den

externa jämförelsegruppen uppgick till 7,3 procent under perioden 2009–

2012. Under samma period var motsvarande avkastning för Tredje AP-

fonden lägre och uppgick till 6,8procent. Tredje AP-fondens kommun-

icerar inte självutvärdering externt.

Tillgångarnas redovisade avkastning och bidrag till totala avkastningen

Tredje AP-fonden delar in fondportföljen i sju riskklasser i stället för

kategorier av tillgångar, i syfte att åskådliggöra och förtydliga de risker

som fondens portfölj är utsatt för. I tabell 4.9 redovisas avkastning per

riskklass

och

deras

respektive

bidrag

till

Tredje

AP-fondens

totala

avkastning.

Högst avkastning under 2013 genererade riskklass aktier (investeringar

i noterade och onoterade aktier) som gav 25,5 procent (17,4 procent året

innan)

och

bidrog

med 12,5 procentenheter till AP-fondens total-

avkastning. Riskklass aktier var också den klass som bidrog med mest till

totalavkastningen.	Riskklass räntor	genererade	en negativ avkastningSkr. 2013/14:130
2013, vilket gav ett negativt avkastningsbidrag på -0,1 procentenheter.
Den samlade	avkastningen för	riskklass	inflation (investeringar i

svenska och tyska realränteobligationer samt fastigheter, skog, jordbruk och infrastruktur) ökade till 7,8 procent och bidrog positivt till fondens

totala avkastning med 1,6 procentenheter.
Riskklass valuta har bidragit negativt			till fondens totala avkastning
med -0,9 procentenheter. Vid slutet av 2013 uppgick valutaexponeringen
till 20,5 procent av fondkapitalet.
Tabell 4.9 Tredje AP-fondens redovisade avkastning (procent respektive
	procentenheter per år)

Riskklass	Tillgångar	2013	2012	Bidrag till totalav-
		%	%	kastning 2013 (p.e.)
Aktie	noterade och onoterade	25,5	17,4	12,5
	aktier
Räntor	statsobligationer	-0,2	1,9	-0,1
Kredit	bostads- och	2,6	6,4	0,3
	företagsobligationer
Inflation	realränteobligationer,	7,8	5,0	1,6
	fastigheter
Valuta				-0,9
Övrig exponering	konvertibla skuldebrev,	24,6	30,6	0,4
	försäkringsrisker
Absolutavkastande				0,3
strategier
Total avkastning efter kostnader		14,2	10,7	14,2

Not. Avkastning för riskklasser avser avkastning före kostnader, medan total avkastning är beräknad efter kostnader. Avkastning för utländska aktier och räntebärande värdepapper är beräknad inklusive valutasäkring.

Vid utgången av 2013 uppmättes sharpekvoten för Tredje AP-fondens totala portfölj till 2,8 (1,8 året innan). Motsvarande mått för enbart den likvida portföljen uppgick till 2,3 (1,6 året innan).

Tredje AP-fondens portfölj

Vid utgången av 2013 uppgick Tredje AP-fondens interna förvaltning till 167 miljarder kronor, vilket motsvarar 65 procent av AP-fondens totala

kapital (64 procent året innan). Andelen			externt	förvaltade medel
minskade således till 35 procent 2013.
Tabell 4.10 Tredje AP-fondens portfölj (mdkr respektive procent)

	2013		2012
	mdkr	%	mdkr	%
Svenska aktier	32,6	12,6	26,2	11,2
Utländska aktier	95,4	36,9	80,9	34,7
Nominella räntebärande instrument	68,9	26,7	71,5	30,7
Reala räntebärande instrument	21,6	8,4	17,9	7,7
Alternativa investeringar	39,8	15,4	36,3	15,6
Fondkapital	258,5	100	232,9	100

Skr. 2013/14:130	Under 2013 ökade andelen tillgångar placerade i svenska och utländska
	aktier till 12,6 procent respektive 36,9 procent (tabell 4.10).									Andelen
	räntebärande		instrument			minskade	till	sammanlagt		35,1	procent
	(38,4	procent	året	innan),		samtidigt som fonden har gjort en viss
	omfördelning under året från nominella till reala instrument.
	Fastigheter är den största posten inom riskklass inflation och ökade till
	11,0 procent av Tredje AP-fondens kapital under 2013 (8,4 procent året
	innan). I kronor motsvarade det 28,5 miljarder kronor (19,6 miljarder
	kronor året innan). Det enskilt största innehavet avser Vasakronan, som
	Första–Fjärde AP-fonderna äger gemensamt. Tredje AP-fonden ökade
	under	året sin	ägarandel		i	fastighetsbolaget		Hemsö	Fastigheter,		från
	50 procent till 85 procent.
	I riskklass övriga investeringar ingår investeringar i konvertibler och
	försäkringsrelaterade			risker	till	ett värde av	1,6 miljarder		kronor. I	risk-

klassen ingår även riskpremiestrategier, volatilitetsstrategier och invest- eringar i hedgefonder. Andelen tillgångar i riskkapitalfonder i Tredje AP- fondens portfölj minskade till 3,8 procent (4,9 procent året innan).

4.1.4Fjärde AP-fondens redovisade resultat

Resultat, avkastning och måluppfyllelse

Fjärde AP-fondens resultat uppgick till 37,0 miljarder kronor 2013, vilket motsvarar en avkastning på 16,4 procent efter kostnader (11,2 procent året innan). Under året överfördes 6,9 miljarder kronor till pensions- systemet. Fondkapitalet ökade under året med 30,1 miljarder kronor till 260 miljarder kronor.

Tabell 4.11 Fjärde AP-fondens fondkapital (mnkr)

		2013	2012
	Ingående fondkapital	229 631	209 999
	Årets resultat	36 997	23 420
	Överföringar	-6 880	-3 788
	Utgående fondkapital	259 748	229 631
	Not. Överföringar innehåller nettobetalningar till pensionssystemet.
	Den nya förvaltningsstruktur som Fjärde AP-fonden införde under 2012
	genomfördes fullt ut 2013. Förvaltningsstrukturen innebär att fonden
	arbetar med tre delportföljer med olika tidshorisonter; den långsiktiga
	normalportföljen (40 år), den strategiska förvaltningen på medellång sikt
	(3–15 år) och den taktiska förvaltningen (0–3 år). Normalportföljen är
	Fjärde AP-fondens referensportfölj och består av index som visar vilken
	kombination av aktier och	statsobligationer, duration och valuta-
	exponering som bedöms ge bäst totalavkastning på lång sikt. Inom den
	strategiska förvaltningen görs aktiva investeringar. Den taktiska förvalt-
	ningen består av både aktiva och passiva investeringar.
	Fjärde AP-fondens långsiktiga mål är att den reala avkastningen i
	normalportföljen ska uppgå till 4,5 procent per år i genomsnitt, under en
	period av tio år. Enligt fondens bedömning utgör målet det som krävs för
	att pensionssystemets tillgångar	och skulder ska balansera på lång sikt
26	(40 år). Fjärde AP-fondens reala vkastning under tioårsperioden 2004–

2013 uppgick i genomsnitt till 5,9 procent per år (närmast föregående tio- Skr. 2013/14:130 årsperiod var den 5,8 procent per år). Fonden uppnådde därmed målet.


Målet för		den strategiska			förvaltningen	är att	avkasta		i genomsnitt
0,5	procentenheter utöver normalportföljen per år under en rullande
femårsperiod.		För	2013	uppgick avkastningen (före					kostnader	till)
1,2	procentenheter		över		normalportföljen		(-0,4	procentenheter		året
innan). Ännu finns inte historik för en femårsperiod.
Målet för den taktiska förvaltningen är att generera 0,5 procentenheter
per år utöver normalportföljen under en rullande treårsperiod. För 2013
avkastade		den	taktiska		förvaltningen		0,5	procentenheter		utöver
normalportföljen (1,0 procentenheter året innan). Under treårsperioden
2011–2013 uppnådde fonden målet genom ett resultat på i genomsnitt
0,5	procentenheter		per	år	(föregående	treårsperiod			2010–2012	var

resultatet 0,6 procentenheter).

Tillgångarnas redovisade avkastning och bidrag till totala avkastningen

Fjärde AP-fondens utvärdering för 2013 visar att delportföljernas tre horisonter bidrog positivt till den totala avkastningen på 16,5 procent (före kostnader). Normalportföljen bidrog med 14,9 procentenheter till avkastningen (10,8 procentenheter året innan), och den strategiska förvaltningen med 1,2 procentheter (-0,4 procentenheter året innan). Den taktiska förvaltningen bidrog med 0,4 procentenheter (0,9 procentenheter

året innan).

Tabell 4.12 Fjärde AP-fondens redovisade avkastning (procent respektive procentenheter per år)

	2013	2012		Bidrag till totalavkastning 2013
Svenska aktier	26,4	16,9				3,8
Utländska aktier	27,8	17,4				10,3
Räntebärande instrument	-0,2	6,0				-0,1
Aktieindex2	0,0	0,0				-0,1
Aktiv valutaförvaltning2	0,1	0,1				0,1
Summa taktiskt förvaltade tillgångar	15,9	12,8				14,0
Fastigheter	27,2	14,2				1,4
Svenska strategiska aktier	42,6	-				1,3
Små och medelstora företag	-	13,4				-
Hållbarhet	38,3	-				0,4
Övriga strategiska positioner	12,3	5,1				0,4
Implementering av strategisk portfölj	-1,0	-1,3				-1,0
Total avkastning efter kostnader	16,4	11,2				16,5
Not 1: Avkastning för delportföljer avser avkastning före kostnader, medan total avkastning
är beräknad efter kostnader.
Not 2: Portföljavkastning med summa placeringstillgångar som bas.
Fjärde AP-fondens svenska och globala aktieportfölj genererade en
avkastning på 26,4 respektive 27,8 procent och bidrog med 14,2 procent-
enheter till den totala avkastningen (tabell 4.12). Fondens räntebärande
instrument bidrog negativt till totalavkastningen					med	-0,2		procent-
enheter.
Bland fondens övriga investeringar genererade delportföljen hållbarhet
38,3 procent. Delportföljen	omfattar		investeringar		som	tar	särskilda		27
									27

Skr. 2013/14:130 hänsyn till miljö, etik och ägarstyrning. Delportföljen fastigheter bidrog mest till totalavkastningen med 1,4 procentenheter.

Vid utgången av 2013 uppmättes sharpekvoten för Fjärde AP-fondens likvida portfölj till 2,5 (1,7 året innan). Den likvida portföljen består av fondens placeringstillgångar exklusive fastigheter, riskkapitalfonder och högavkastande räntebärande.

Fjärde AP-fondens portfölj

Vid utgången av 2013 uppgick Fjärde AP-fondens interna förvaltning till 187 miljarder kronor, vilket motsvarar 72 procent av AP-fondens totala kapital (78 procent året innan). Andelen externt förvaltade medel ökade således från 22 procent 2012 till 28 procent 2013.

	Tabell 4.13 Fjärde AP-fondens portfölj (mdkr respektive procent)

				2013		2012
				mdkr	%	mdkr	%
	Svenska aktier			30,7	11,9	34,9	15,7
	Utländska aktier			88,4	34,3	84,8	37,2
	Summa taktiskt förvaltade aktier			119,1	46,2	119,7	52,9
	Räntebärande instrument inom			83,0	32,0	82,3	36,1
	taktisk förvaltning
	Fastigheter			14,9	5,7	11,8	5,2
	Svenska strategiska aktier			18,3	7,1	6,1	2,6
	Hållbarhet			8,4	3,2	-	-
	Övriga strategiska positioner			14,7	5,6	7,2	3,1
	Implementering av strategisk portfölj			1,5	0,1	2,7	0,1
	Summa strategiskt förvaltade			57,8	21,7	27,8	11,0
	tillgångar
	Fondkapital			259,9	100	229,7	100
	Not. Beloppen avser innehav medan procentuell fördelning avser exponering, inklusive
	derivat. Fjärde AP-fonden införde 2013 nya definitioner (benämningar och innehåll) av
	tillgångskategorierna. För närmare information se Fjärde AP-fondens årsredovisning 2013.
	Fjärde AP-fonden minskade under 2013 andelen räntebärande tillgångar i
	portföljen till 32,0 procent av fondkapitalet (se tabell 4.13). Däremot har
	andelen fastigheter och övriga strategiska tillgångar ökat från samman-
	taget 11,0 till 21,7 procent av fondkapitalet. Andelen svenska strategiska
	aktier ökade till 7,1 procent när ett nytt strategiskt mandat bestående av
	svenska företag sammanfördes med det tidigare mandatet små och
	medelstora bolag. Sammantaget har andelen aktier i Fjärde AP-fondens
	portfölj ökat under 2013.
	Marknadsvärdet	på	Fjärde	AP-fondens	investeringar		i fastigheter,
	uppgick i slutet	av	2013 till	14,9 miljarder kronor, vilket motsvarade
	5,7 procent av AP-fondens totala tillgångar. Fjärde AP-fonden har under
	de senaste åren expanderat inom tillgångskategorin fastigheter. Fonden
	äger fastighetsbolaget Vasakronan tillsammans med Första–Tredje AP-
	fonderna. Därutöver samäger Fjärde AP-fonden med AMF fastighets-
	bolaget Rikshem till lika stora delar och 15 procent av fastighetsbolaget
	Hemfosa.
	Posten övriga strategiska positioner utgjorde 5,6 procent av Fjärde AP-
28	fondens kapital i slutet av 2013			(3,1 procent året		innan). I	posten ingår
28

absolutavkastande, riskkapitalfonder, högavkastande räntebärande ochSkr. 2013/14:130 tillväxtmarknad. Tillgångarna i riskkapitalfonder utgjorde 1,1 procent av

Fjärde AP-fondens kapital vid utgången av 2013 (1,2 procent året innan), vilket motsvarade 2,9 miljarder kronor (samma belopp som 2012).

4.2Sjätte AP-fondens redovisade resultat

Sjätte AP-fondens verksamhet styrs i lagen (2000:193) om Sjätte AP-

fonden. Fonden har i uppdrag att, inom ramen för vad som är till nytta

för

inkomstpensionssystemet,

investera

fondmedlen

på

riskkapitalmarknaden. Fonden har fokus på riskkapitalmarknaderna i

Sverige och i övriga Norden. Sjätte AP-fonden skiljer sig från övriga

buffertfonder även i det att fonden har

möjlighet

att investera

både

indirekt (via fonder) ochdirekt i onoterade företag. Därtill är Sjätte AP-

fonden stängd, dvs. inga medel förs till eller från pensionssystemet.

Kapitalet

Sjätte AP-fonden

har

sin

helhet

genererats

från

10,4 miljarder kronor som tillsköts i samband med att dåvarande Sjätte

fondstyrelsen bildades den 1 juli 1996.

Resultat, avkastning och måluppfyllelse

Sjätte

AP-fondens resultat uppgick till

1,9

miljarder

kronor

2013

(1,7

miljarder

kronor

året

innan),

vilket

motsvarar

nominell

avkastning på 9,2 procent (9,2 procent året innan). Fondkapitalet ökade

till 22,1 miljarder kronor under åretSedan. fonden bildades 1996 har

fondkapitalet vuxit med 11,7 miljarder kronor, vilket motsvarar en

genomsnittlig nominell avkastning på 4,5 procent per år (från start till

2012 var motsvarande avkastning 4,2 procent per år).

Sjätte AP-fonden införde fr.o.m. 2012 en ny strategi och ett nytt mål

för fonden. Strategin är att fortsättavara en långsiktig investerare i

onoterade bolag genom både direktinvesteringar i företag och indirekta

investeringar genom fonder. AP-fondens direktinvesteringar har ett tyd-

ligare fokus på mogna företag medan investeringar i nystartade svenska

företag (venture capital) sker genomfonder. Avsikten är att fond-

investeringarna ska ha ett bredare fokus än företagsinvesteringar, både

vad gäller företagens utvecklingsfas och geografi. Syftet är att uppnå god

riskspridning och genom en kombination av

företags-

och

fond-

investeringar skapa affärsmöjligheter, konkurrensfördelar och flexibilitet.

Framtida direktinvesteringar i företag ska främst göras tillsammans med

andra industriella och finansiella investerare.

Sjätte AP-fondens mål, som baseras på strategin och branschpraxis, är

att uppnå en nominell avkastning som över längre tidsperioder (som

innefattar en normal konjunkturcykel) motsvarar avkastningen på den

nordiska aktiemarknaden mätt med ett brett aktieindex, SIX Nordic 200

Cap

med tillägg

en riskpremie

för

onoterade bolag

2,5 procentenheter. Riskpremien har justerats för att Sjätte AP-fonden är

en stängd fond, vilket medför ett behov av intern likviditetshantering.

Sjätte AP-fondens nominella avkastningsmål gäller fr.o.m. 2012. För

tioårsperioden

2004–2013

uppgick målet

till

14,0 procent

per år,

vilket

Skr. 2013/14:130 Sjätte AP-fonden inte uppnådde, eftersom avkastningen för perioden i genomsnitt var 5,6 procent per år (tabell 4.14).

Tabell 4.14 Sjätte AP-fondens redovisade nominella avkastning efter kostnader (procent per år)

	2013	2012	2004–2013	1997-2013
Total avkastning efter kostnader	9,2	9,2	5,6	4,5
Avkastningsmål fr.o.m. 2012	30,0	20,2	14,0	11,9

Differens	-20,8	-11,0	-8,4	-3,4

Mot bakgrund av att Sjätte AP-fonden är en stängd fond har en
uppdelning gjorts mellan AP-fondens kärnverksamhetinvesterings(	-
verksamheten) och fondens likviditetshantering (likviditetsförvaltningen).

Syftet med likviditetsreserven är att upprätthålla en god betalnings- beredskap. Investeringsverksamheten utgörs av direkta och indirekta


(genom fonder) investeringar i företag. Vid utgången av 2013 värderades
tillgångarna	i	investeringsverksamheten		till	14,9 miljarder	kronor
(13,7 miljarder kronor året innan), vilket			motsvarar drygt 67 procent av
Sjätte AP-fondens kapital. Därutöver			uppgick		fondens investerings-
åtaganden till 6,1 miljarder kronor (3,4 miljarder kronor året innan).

Avkastning och mål i investeringsverksamheten

Sjätte AP-fonden investerar i små och medelstora företag, huvudsakligen

på marknaderna i Sverige och i övriga Norden. Investeringarna är uppdelade på två segment: mogna bolag och expansionsbolag. Invester- ingar i noterade småbolag ingår i Sjätte AP-fondens likviditetsförvalt- ning. Investeringarna sker både direkt, genom hel- eller delägande, och indirekt, genom investeringar i riskkapitalfonder och investmentbolag.

De direkta investeringarna (företagsinvesteringar) utgör 61 procent av investeringsverksamheten medan 39 procent utgörs av indirekta invester- ingar (fondinvesteringar). Företagsinvesteringar sker företrädesvis gen- om saminvesteringar med andra finansiella och industriella partners, men även egna investeringar görs. Fondinvesteringar avser förvärv av andelar i fonder som investerar i mogna bolag (buyout capital) och expansions- bolag (venture capital) i Sverige eller övriga Norden. Investeringar görs huvudsakligen i primära fonder, men Sjätte AP-fonden är även aktiv på marknaden där andelar i existerand fonder överlåts. Samtliga fondens investeringar på marknaden avser mogna bolag.

Tabell 4.15 Sjätte AP-fondens redovisade avkastning (procent per år)

		Mål
	2004–2013	2004–2013
Mogna bolag	14,0	14,0
Expansionsbolag	-11,7	14,0
Totalt investeringsverksamheten	6,2	14,0
Totalt likviditetsförvaltningen	-	-
Total avkastning efter kostnader	5,6	14,0

Not. Avkastning per segment redovisas före kostnader.

Det största bidraget till Sjätte AP-fondens resultat 2013 kom från invest- Skr. 2013/14:130 eringar i mogna bolag (998 miljoner kronor) som haft en genomsnittlig

nominell avkastning på 14,0 procent per år under perioden 2004–2013 (tabell 4.15). Fondens investeringar i expansionsbolag uppvisade under 2013 ett positivt resultat på 176 miljoner kronor, men med en genom- snittlig årlig nominell avkastning på -11,7 procent per år sedan 2004. För den uppmätta tioårsperioden har negativ avkastning uppvisats under sju

av åren, vilket återspeglas i en negativ genomsnittlig årlig nominell avkastning för hela perioden.

Tabell 4.16 Sjätte AP-fondens avkastning och exponering (procent per år respektive mnkr)

Avkastning före kostnader

Marknadsvärderat kapital

2009–2013

Mnkr

Företagsinvesteringar

0,9

9 036

40,9

Fondinvesteringar

10,3

5 884

26,6

Likviditetsförvaltning

7 119

32,2

Gemensamt kapital

0,32

Totalt

6,2

22 109

100

Närmare 41 procent av Sjätte AP-fondens medel har investerats direkt i

företag (tabell 4.16). Affärsområdet företagsinvesteringar rymmer dels

mogna bolag, dels expansionsbolag. Vid utgången av 2013 uppgick det

sammantagna resultatet för företagsinvesteringar till 418 miljoner kronor

före kostnader 2013. Under den senaste femårsperioden (2009–2013)

uppgår den genomsnittliga nominella avkastningen

före

kostnader

till

0,9 procent per år. Under 2013 har Sjätte AP-fonden avyttrat ett tiotal

företag som i flertalet fall avser bolag som AP-fonden

bedömer

inte

passar in i den framtida portföljen. De två största försäljningarna under

året var Gnotec och Panopticon. Gnotec avyttrades till en vinst om totalt

223 miljoner kronor, varav 54 miljoner kronor har påverkat 2013 års

resultat. Panopticon såldes till Datawatch som är noterat på Nasdaq-

börsen och köpeskillingen utgjordes av aktier i Datawatch. Inkluderat

kursuppgången

Datawatch-aktien

resulterade

försäljningen

Panopticon

en vinst

om totalt 105 miljoner kronor, vilket i sin helhet

har påverkat årets resultat.

Inom affärsområdet fondinvesteringar sker investeringar i fonder med

inriktning mot onoterade företag i expansionsfas och mogen fas. Vid

utgången av 2013 uppgick marknadsvärdet för fondinvesteringarna till

5,9 miljarder kronor. Affärsområdet uppvisade under 2013 ett resultat på

763

miljoner

kronor

före kostnader. Området är uppdelat i de tre

segmenten

expansionsbolag

(venture capital), mogna

företag

(buyout

capital) och

förvärv

av fondandelar ånfr tidigare ägare. Störst resultat

genererade fondinvesteringar i mogna bolag (637 miljoner kronor), följt

expansionsbolag

(125 miljoner

kronor).

Under

2013

gjordes

utfästelser på totalt 1,9 miljarder kronor, varav 1,7 miljarder kronor inom

mogna och 0,2 miljarder kronor inom expansionsbolag. Utfästelserna

gjordes till

såväl

befintliga

samarbeten (Nordic Capital,

EQT, Cubera

och Creandum) som till nya (FSN, Triton och Northzone).

Skr. 2013/14:130

Avkastning och mål i likviditetsförvaltningen

Internbanken hanterar den likviditetsreserv som Sjätte AP-fonden har för

att genomföra ny- och tilläggsinvesteringar samt för att täcka andra

kapitalbehov i befintliga företag. Behovet uppstår till följd av att Sjätte

AP-fonden är en stängd fond. Investeringar av internbankens medel görs

främst i räntebärande tillgångar med låg risk, men även i noterade

småbolagsfonder. Målsättningen för förvaltningen av räntebärande

värdepapper är att uppnå en avkastning i linje med OMRX Treasury bill.

Internbanken har också i uppgift att hantera de finansiella risker som

uppstår i verksamheten samt att vid behov låna upp kapital. Fonden har

kreditfacilitet

för

kortsiktigt

finansieringsbehov

2 miljarder

kronor, vilken var outnyttjad vid utgången av året. Sjätte AP-fonden har

rätt

att ta

upp

kredit

hos en

kreditinrättning

eller

hos Första–Fjärde

AP-fonderna för att tillgodose ett tillfälligt penningbehov.

Sedan

2012

ingår

Sjätte

AP-fondens

investeringar

noterade

småbolagsfonder

i AP-fondens likviditetsförvaltning.

Marknadsvärdet

för de noterade småbolagsfonderna var 2,1 miljarder kronor vid utgången

av 2013 (1,7 miljarder kronor året

innan).

Det

marknadsvärderade

kapitalet i inom likviditetsförvaltningen uppgick till totalt 7,1 miljarder

kronor (6,2 miljarder kronor året innan). Resultatet för likviditetsförvalt-

ningen som helhet uppgick till 745 miljoner kronor (251 miljoner kronor

året innan).

Sjätte AP-fondens utvärdering

Enligt lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden är Sjätte AP-fonden ålagd

att utvärdera styrelsens förvaltning av fondmedlen, med utgångspunkt i

de mål som fonden har fastställtför sin placeringsverksamhet. Årets

utvärdering avser resultatet för 2013 samt analys och uppföljning av

fondens mål över femårsperioden 2009–2013, tioårsperioden 2004–2013

och för perioden sedan fondens start 1996–2013. Utvärderingen utgår

från de lagstadgade målen för Sjätte AP-fonden och styrelsens tolkning

av uppdraget: att Sjätte AP-fonden ska skapa långsiktigt hög avkastning

och hålla en tillfredsställande riskspridning genom placeringar på risk-

kapitalmarknaden.

Under 2013 fortsatte arbetet med att ställa om Sjätte AP-fondens port-

följ i enlighet med den strategi som antogs 2011. Strategin innebär att

fondens investeringar ska fokuseras mot mogna bolag där marknadens,

liksom AP-fondens, investeringshistorik gör det rimligt att förvänta sig

en god avkastning framöver.

Sjätte AP-fondens avkastningsmål är att följa genomsnittsavkastningen

för jämförelseindex (SIX Nordic 200 CAP GI), med påslag för en risk-

premie för onoterade bolag om 2,5 procent, under en rullande femårs-

period. Under 2013 upphörde Sjätte AP-fondens tidigare jämförelseindex

att publiceras externt (Handelsbanken Nordix All-Share Portfolio Index

Total Return). Det för 2013 nya jämförelseindex ägs och beräknas direkt

av SIX på exakt samma sätt som det tidigare jämförelseindexet.

Sjätte AP-fonden har som helhet genererat en genomsnittlig

årlig

nominell avkastning på 4,5 procent sedan starten 1996, vilket understiger

fondens

nominella

avkastningsmål

på

11,9 procent

per

år.

Fö

tioårsperioden 2004–2013 uppnåddes

genomsnittlig

årlig

nominell

avkastning

på

5,6

procent,

vilket

är

lägre

än

detSkr. 2013/14:130nominella

avkastningsmålet på 14,0 procent per år. Under femårsperioden 2009–

2013 var fondens nominella avkastning 6,2 procent per år, medan det

nominella

avkastningsmålet

var

19,2

procent per år. Som helhet

understeg även avkastningen för 2013 målet för det året. Avkastningen

uppgick till 9,2 procent, medan målet uppgick till 30,0 procent.

Den nominella avkastningen för direktinvesteringar och för fond-

investeringar var positiva under perioden

2004–2013

och

uppgick

till

0,9 procent respektive 10,3 procent per år.

Det av Sjätte AP-fonden fastställda nominella avkastningsmålet för tio-

årsperioden

2004–2013

uppgår

till

14,0

procent

för

både

direkt-

investeringar

och

fondinvesteringar

mogna

bolag

och

expansionsbolag). Den nominella avkastningen för direktinvesteringar i

mogna

bolag

uppgick

till

11,1 procent

per

år,

vilket

understeg

avkastningsmålet

med

2,9

procentenheter.

Fondinvesteringar

mogna

bolag genererade en nominell avkastning på 19,7 procent, vilket översteg

målet med

5,7

procentenheter.

Inom

affärsområdet

expansionsbolag

understeg

avkastningen

för

både

direktinvesteringar

och

fond-

investeringar det nominellt satta avkastningsmålet. Direktinvesteringar

genererade en avkastning på -20,4 procent per år och avkastningen i

fondinvesteringar uppgick till -3,7 procent per år.

Som mått på riskspridning anges en portfölj med spridning inom tio

olika branscher. Dessa branscher skiljer sig från varandra i termer av

storlek, utvecklingsfas, geografi och investeringstillfälle. Vid

utgången

2013

utgjorde direkt-

och fondinvesteringar

procent

respektive

procent

Sjätte

AP-fondens

kapital.

Likviditetsförvaltningen

utgjorde 32 procent av kapitalet. Direktinvesteringar omfattar ett 30-tal

bolag medan fondinvesteringar omfattar 300 bolag. De största direkt-

investeringarna är Norrporten (59 procent) och Volvofinans (15 procent).

De största fondinvesteringarna var Nordic Capital (22 procent) och EQT

(21 procent). Investeringsverksamheten var till 84 procent av kapitalet

placerat i mogna bolag.

Målet för likviditetsförvaltningen är att den normalt ska uppgå till 5–

10 procent av fondkapitalet. Vid utgången av 2013 utgjorde likviditeten

procent

av fondkapitalet,

vilket visar

att

Sjätte

AP-fonden

har en

relativt stor överlikviditet. SjätteAP-fonden avser sysselsätta kapitalet genom en fortsatt uppbyggnad av investeringsportföljen.

4.3Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas kostnader och personal

Detta avsnitt tar upp buffertfondernas interna och externa förvaltnings- kostnader samt antalet anställdaDe. interna kostnaderna består av personalkostnader och övriga administrationskostnader. De externa för- valtningskostnaderna utgörs av kostnader för den förvaltning buffert- fonderna köper in och som tas upp i resultaträkningen.

Skr. 2013/14:130 Interna förvaltningskostnader 2007–2013

De interna förvaltningskostnaderna redovisas som rörelsens kostnader i respektive buffertfonds resultaträkning. De interna kostnaderna för buffertkapitalets förvaltning uppgick till sammanlagt 797 miljoner kronor

2013 (se tabell 4.17). I jämförelse med föregående år har förvaltnings- kostnaderna sammantaget minskat. De interna kostnaderna har ökat i Andra och Fjärde AP-fonderna, medan de har minskat i Första, Tredje och Sjätte AP-fonderna. De interna förvaltningskostnaderna reducerar utestående pensionsbehållningar men inte utgående inkomstpensioner.

Tabell 4.17 Buffertfondernas interna förvaltningskostnader enligt pensionssystemets årsredovisning (mnkr)

	2013	2012	2011	2010	2009	2008	2007
Första AP-fonden	161	177	155	163	191	180	164
Andra AP-fonden	178	169	159	160	150	159	133
Tredje AP-fonden	173	183	155	154	147	137	137
Fjärde AP-fonden	187	179	179	176	174	157	139
Sjätte AP-fonden	98	116	120	145	130	127	145
Avvecklingsfonderna	-	-	-	-	-	1	1
Summa	797	824	766	798	792	761	719

Not. I förvaltningskostnader ingår interna kostnader.

Källor: Respektive AP-fonds årsredovisning.

Genom en förändring av Sjätte AP-fondens redovisningsprinciper är kostnaderna för Sjätte AP-fondens förvaltning inte jämförbar före och efter 2008. De förändrade redovisningsprinciperna innebär att förvalt- ningskostnaderna för onoterade innehav inte längre redovisas som externa kostnader i Sjätte AP-fonden. Däremot ingår kvarvarande externa förvaltningskostnader i redovisningen.

Interna och externa kostnader för 2013

Kostnader för extern förvaltning utgörs av fasta provisionskostnader (arvode till externa förvaltare) för noterade och onoterade tillgångar samt depåkostnader (kostnader för förvaring av värdepapper). Dessa kostnader

för extern förvaltning tas upp i respektive buffertfonds resultaträkning som en negativ post i rörelsens intäkter.

Som framgår av tabell 4.18 har de sammanlagda kostnaderna för intern och extern förvaltning ökat till 1 500 miljoner kronor vid utgången av 2013. De sammanlagda kostnaderna har i kronor ökat i Första–Fjärde

AP-fonderna, vilket förklaras främst av ökade externa förvaltnings- kostnader. De sammanlagda förvaltingskostnaderna har minskat i Sjätte AP-fonden. I jämförelse med föregående år är de totala kostnaderna som andel av det sammanlagda buffertkapitalet oförändrad vid 0,14 procent.

Tabell 4.18 Buffertfondernas interna och externa förvaltningskostnader								Skr. 2013/14:130
	(mnkr)

			2013			2012
		Interna	Externa	Totalt	Interna	Externa	Totalt
Första AP-fonden	161		189	350	177	145	322
Andra AP-fonden	178		245	423	169	203	372
Tredje AP-fonden	173		155	328	183	119	302
Fjärde AP-fonden	187		90	277	179	39	218
Sjätte AP-fonden	98		24	122	116	21	137
Summa	797		703	1500	824	527	1 351
Andel av fondkapital				0,14%			0,14%

Not. Externa förvaltningskostnader utgörs av depåkostnader och fasta provisionskostnader. Andel av fondkapital beräknas som totala kostnader dividerat med (aritmetiskt) medelvärde av ingående och utgående fondkapital.

Källor: Respektive AP-fonds årsredovisning 2013.

Tabell 4.19 visar att under 2013 har Första, Tredje, Fjärde och Sjätte AP- fonderna minskat de interna och externa förvaltningskostnaderna som andel av fondkapitalet, i jämförelse med föregående år. Däremot har

Andra och Fjärde AP-fonderna ökat		motsvarande kostnadsandel, i
jämförelse med året innan.
Tabell 4.19 Buffertfondernas förvaltningskostnadsandel (procent)

	Kostnadsandel	Kostnadsandel
	2013 (procent)	2012 (procent)
Första AP-fonden	0,14	0,15
Andra AP-fonden	0,17	0,16
Tredje AP-fonden	0,13	0,14
Fjärde AP-fonden	0,11	0,10
Sjätte AP-fonden	0,57	0,68

Källor: Resp. AP-fonds årsredovisning 2013 samt egna beräkningar för Sjätte AP-fonden.

Posten	kostnaderna		för extern	förvaltning	är inte	heltäckande.				Sedan
2004 görs en uppdelning av provisionskostnader							i	fasta		avgifter
respektive resultatberoende avgifter, varav endast de fasta avgifterna i sin
tur redovisas som en provisionskostnad och ingår i de externa förvalt-
ningskostnaderna.
Resultatberoende provisionsavgifter utbetalas under förutsättning										att
den	externa	förvaltningen		överträffat	uppställda		mål.		Avgifterna
reducerar nettoresultatet för respektive tillgångskategori. Under 2013
ökade	de	resultatberoende		förvaltningsarvodena			till		sammanlagt
871 miljoner kronor i buffertfonderna (715 miljoner						kronor året innan),
se tabell 4.20. De resultatberoende arvodena kan delas in i avgifter för
noterade respektive onoterade tillgångar. En del							av	arvodena för
onoterade tillgångar avser avtal som medger återbetalning av erlagda
förvaltararvoden		före	vinstdelning vid avyttring. Dessa				arvoden			ingår

som del av tillgångens anskaffningsvärde och redovisas därför inte i resultaträkningen.

Skr. 2013/14:130

Tabell 4.20 Resultatberoende förvaltningsarvode för noterade och onoterade tillgångar (mnkr)

	2013			2012
	Externa förv.	Externa förv.	Summa	Externa förv.	Externa förv.	Summa
	arvode för	arvode för	externa	arvode för	arvode för	externa
	noterade	onoterade	förv.	noterade	onoterade	förv.
	tillgångar	tillgångar	arvode	tillgångar	tillgångar	arvode

Första AP-fonden	46	87	133	25	37	62
Andra AP-fonden	74	157	231	60	145	205
Tredje AP-fonden	124	119	243	114	129	243
Fjärde AP-fonden	69	56	125	10	53	63
Sjätte AP-fonden	2	137	139	0	142	142
Summa	315	556	871	209	506	715

Not: För Sjätte AP-fonden är de externa förvaltningskostnaderna hänförliga till innehav i onoterade fonder och företag uppgick till 130 miljoner kronor (119 miljoner kronor året innan) respektive 7 miljoner kronor (23 miljoner kronor året innan) 2013. Dessa kostnader aktiveras löpande som en del av anskaffningskostnaden för respektive fond. Vid utgången av året nedvärderas samtliga aktiverade förvaltningskostnader till noll kronor. Nedvärderingen ingår i det orealiserade resultatet.

Buffertfonderna har under åren förändrat redovisningen av avgifter till riskkapitalföretag eller fonder som huvudsakligen placerar i onoterade aktier (riskkapitalfonder). Från och med 2005 redovisas avgifterna som en del av tillgångens anskaffningsvärde. Detta sker under förutsättning att avtalen med dessa fonder innehåller en klausul som föreskriver att återbetalning av inbetalda förvaltningsavgifter ska föregå eventuell vinst- delning och att vinstdelningen kan bedömas vara sannolik i varje enskilt fall. Från och med 2008 redovisar även Sjätte AP-fonden förvaltnings- kostnader för onoterade innehav på detta sätt, men med den skillnaden att Sjätte AP-fonden värderar samtliga förvaltningsavgifter för onoterade innehav i fonderna till noll.

Personal
Personalkostnaderna			utgör huvuddelen av de interna förvaltnings-
kostnaderna. I slutet av 2013 hade Första–Fjärde AP-fonderna mellan
52–59 anställda och Sjätte AP-fonden 31 anställda. Cirka en tredjedel av
de	anställda	i	Första–Fjärde	AP-fonderna	var	kvinnor,	medan

motsvarande andel i Sjätte AP-fonden uppgick till 48 procent.

Som framgår av tabell 4.21 hade Andra–Fjärde AP-fonderna rörliga ersättningsprogram för sina anställda. Styrelsen, verkställande direktören och övriga i ledningsgruppen omfattades inte av programmen. Första och Sjätte AP-fonderna hade inte några ersättningsprogram.

Tabell 4.21 Antal anställda i buffertfonderna och rörlig ersättning				Skr. 2013/14:130

	Anställda	Andelen kvinnor	Rörlig ersättning
	(antal)	(procent)	(mnkr)
Första AP-fonden	52	27	Nej
Andra AP-fonden	59	37	4,5
Tredje AP-fonden	53	32	Ja
Fjärde AP-fonden	55	36	4,7
Sjätte AP-fonden	31	48	Nej

Not. Uppgifterna per 31 dec 2013. Första och Sjätte AP-fonderna har inga incitaments- program. Programmen i övriga buffertfonder omfattar inte styrelse, VD och ledningsgrupp. Rörlig ersättning för anställda i Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna är exkl. sociala avgifter.

Källor: Respektive AP-fonds årsredovisning 2013.

4.4Sjunde AP-fonden

Sjunde AP-fonden är den av AP-fonderna som verkar inom premie- pensionssystemet. Fonden erbjuder systemets förvalsalternativ som också

är det enskilt största placeringsalternativet för premiepensionsspararna. Sjunde AP-fondens verksamhet styrs av lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder).

Sjunde AP-fonden förvaltar två fonder i premiepensionssystemet, de s.k. byggstensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. Byggstens- fonderna bildades i maj 2010 inom ramen för de förändringar i premie- pensionssystemet som riksdagen fattade beslut om under 2009 (prop. 2009/10:44 och bet. 2009/10:SfU9). AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond ersatte de två tidigare fonderna Premiesparfonden och Premievalsfonden. Premiesparfonden var det tidigare förvalsalternativet, medan Premievals- fonden var det statliga alternativet på Pensionsmyndighetens fondtorg.

AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond är valbara på fondtorget. Baserat

på dessa två fonder erbjuder Sjunde AP-fonden ytterligare fyra produkter, vilka är valbara vid sidan av fondtorget. Förvalsalternativet –

AP7 Såfa – är i praktiken en s.k. generationsfond, dvs. risknivån är relativt hög för yngre pensionssparare men den avtar successivt ju äldre

spararen blir. För sparare upp till 55 år består Såfa av enbart aktiefonden.
Därefter minskar andelen aktiefondmed ca tre procentenheter per år för
att ersättas av räntefonden. Från det tta spararen är 75 år består Såfa till
en tredjedel av aktiefonden och till två			tredjedelar räntefonden.			För
Sjunde AP-fondens	tre	fondportföljer	är	proportionerna	av	AP7
Aktiefond och AP7 Räntefond fasta över tid, AP7 Offensiv (75 procent
aktiefond), AP7 Balanserad (50 procent aktiefond) och AP7 Försiktig (33
procent aktiefond).

AP7 Såfa
Vid utgången av 2013 hade drygt 3 miljoner premiepensionssparare
förvalsalternativet Såfa (Statens årskullsförvaltningsalternativ), vilket
utgör ca 45 procent av spararna i premiepensionssystemet. Målet, som
fastställts av fondens styrelse, är att Såfa ska uppnå en avkastning som är
minst lika bra som genomsnittet av de privata fonderna i premiepensions-	37
	37

Skr. 2013/14:130

systemet. För vilken tidsperiod målet ska utvärderas framgår inte i års-

redovisningen och inte i McKinseys rapport, men resultatet redovisas för

det senaste året, från maj 2010 (då Såfa startade)

och för

förvals-

alternativet

sammantaget

(Såfa

hoc föregångaren

Premiesparfonden)

sedan hösten 2000 då premiepensionssystemet trädde ikraft. För det

tidigare förvalsalternativet Premiesparfonden var målet även, till följd av

tidigare lagkrav, en lägre risk än den genomsnittliga risknivån i övriga

fonder i premiepensionssystemet.

Jämförelser med andra fonder i premiepensionssystemet baseras på

avkastningen mätt enligt NAV-kursmodellen (dvs. på grundval av fond-

kurser som beräknats kl. 16 svensk tid varje dag som handel sker (på

engelska net asset value). Denna metod innebär att avkastning mäts efter

avdrag av den förvaltningsavgift som betalas till förvaltningsbolaget, i

detta fall Sjunde AP-fonden. Vid utvärdering

den

operativa

förvaltningen i förhållande till jämförelseindex beräknas däremot en

avkastning

enligt

stängningskursmodellen

(fondernas

innehav

värdepapper värderas vid tidpunkten för

stängning

respektive

marknad, före avdrag av förvaltningsavgift). Genom

denna

modell

erhålls konsistenta jämförelser med valt jämförelseindex.

Avkastningen i Såfa är en sammanvägning

resultatet

för

ingående byggstensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond enligt

den faktiska fördelningen mellan fonderna i Såfa totalt. Under 2013

uppgick avkastning i Såfa till 32,0 procent (17,4 procent året innan) mätt

enligt NAV-kursmodellen (tabell 4.22). För de privata fonderna på

Pensionsmyndighetens fondtorg uppgick avkastningen i genomsnitt till

15,7 procent (10,5 procent året innan).

För perioden sedan starten 2000 till utgången av 2013 var den

genomsnittliga avkastningen för förvalsalternativet (beräknat över tolv år

och två månader) 3,5 procent per år. Den genomsnittliga avkastningen i

fonderna på Pensionsmyndighetens fondtorg var 1,5 procent per år.

Tabell 4.22 Förvalsalternativets avkastning (NAV-kurser, procent per år)

2013

2012

2011

2010

2009

2000–2013

Förvalsalternativet, Såfa

32,0

17,4

-10,5

14,8

35,1

3,5

Privata fonder

15,7

10,5

-10,4

10,3

35,0

1,5

Differens

14,3

6,9

-0,1

4,5

0,1

2,0

Not. Förvalsalternativet avser AP7 Såfa från och med den 24 maj 2010, dessförinnan Premiesparfonden. Privata fonder avser genomsnittliga avkastningen i de privata fonderna i premiepensionssystemet. Avkastningen för 2000–2013 redovisas i årsredovisningen som total avkastning och genomsnittlig avkastning baserat på en period av tolv år och två månader (skattning av den tidsperiod sedan förvaltningen inom premiepensionssystemet startade hösten 2000). På grund av avrundning summerar inte differensen.

	AP7 Aktiefond
	Vid utgången av 2013 uppgick det förvaltade kapitalet i AP7 Aktiefond
	till 173,5 miljarder kronor (123,3 miljarder kronor året innan). Avkast-
	ningen under året uppgick till 34,0 procent enligt NAV-kursmodellen.
	För AP7 Aktiefond har Sjunde AP-fondens styrelse fastställt målet att
	fonden, vid den valda risknivån, ska uppnå en långsiktigt hög avkastning
	som överträffar avkastningen för AP7 Aktiefonds jämförelseindex. På
38	den grunden har styrelsen beslutat om AP7 Aktiefonds strategiska
38

inriktning. Strategin är att (i) investera fondkapitalet globalt i aktier och Skr. 2013/14:130 aktierelaterade finansiella instrument med branschmässig spridning (basportföljen), (ii) öka möjligheterna till hög avkastning och därmed

risken genom att använda hävstångi portföljen och (iii) ytterliga öka

möjligheterna	till hög	avkastning	genom aktiv förvaltning på vissa
utvalda marknader. Basportföljen består av 97 procent globala aktier
(svenska aktier ingår i globala			aktier) och tre procent riskkapital-
investeringar. Basportföljen förvaltas i huvudsak passivt genom externa
förvaltare. Del av exponeringen mot tillväxtmarknader skapas med hjälp
av strukturerade produkter (s.k. notes)som består av en kombination av
derivat och	obligation.	Derivaten	är kopplade till index på aktie-

marknaderna i ett antal tillväxtländer. Denna konstruktion avslutades i maj 2013, vilket innebär att all exponering mot tillväxtmarknader där- efter har skett via passiv förvaltning.

Tillämpning av hävstång i förvaltningen gör att placeringsutrymmet är större än fondkapitalet. Riktmärket för hävstången är att den normalt ska motsvara 50 procent av fondkapitalet. Vid utgången av 2013 motsvarade hävstången 48,3 procent av fondkapitalet (84,0 miljarder kronor).

AP7 Aktiefonds jämförelseindex baseras på ett globalt aktieindex, MSCI ALL Country World Index, multiplicerat med 1,5 (normalnivå för aktieexponeringen) minus kostnaden för hävstången. Jämförelseindex justeras också så att de bolag i lkavi Sjunde AP-fondeninte investerar enligt sin etik- och miljöpolicy exkluderas.

Mätt enligt stängningskursmodellen uppgick avkastningen i AP7 Aktiefond under 2013 till 34,0 procent (tabell 4.23). Avkastningen i fondens jämförelseindex uppgick till 35,3 procent.

Sjunde AP-fonden förklarar den positiva utvecklingen i AP7 Aktiefond med uppgången på den globala aktiemarknaden under 2013, vilken för-

stärktes genom användning av hävstång. Underavkastningen i för- hållande till jämförelseindex, differens på -1,3 procentenheter, förklarar Sjunde AP-fonden bl.a. med den taktiska allokeringen och den aktiva

alfaförvaltningen	bidrog negativt med 224 miljoner kronor respektive
20 miljoner kronor. Därutöver utvecklades		inte Sjunde AP-fondens
placeringar i rikskapitalbolag lika positivt som jämförelseindex.
Tabell 4.23 Sjunde AP-fondens avkastning före kostnader
(stängningskurser, procent per år)

	2013	2012
AP7 Aktiefond	34,0	20,0
Jämförelseindex	35,3	18,8
Differens	-1,3	1,2
AP7 Räntefond	1,8	2,9
Jämförelseindex	1,9	3,0
Differens	-0,1	-0,1

Not. På grund av avrundning summerar inte differensen.

AP7 Räntefond

Vid utgången av 2013 uppgick det förvaltade kapitalet i AP7 Räntefond till 12,7 miljarder kronor (8,9 miljarder kronor året innan). Avkastningen

vid utgången av året uppgick till 1,8 procent enligt NAV-kursmodellen,

Skr. 2013/14:130

vilket

var

0,1 procentenheter

lägre

än

avkastningen

fonde

jämförelseindex (tabell 4.20).

För AP7 Räntefond har Sjunde AP-fondens styrelse fastställt målet att

räntefondens avkastning minst ska motsvara avkastningen för jämförelse-

index, Handelsbankens ränteindex HMT74. På den grunden har Sjunde

AP-fondens styrelse beslutat om räntefondens strategiska inriktning.

Strategin är att placera fondkapitalei främst svenska ränterelaterade

finansiella instrument med låg kreditrisk och att den genomsnittliga

räntebindningstiden i normalläget ska vara högst tre år. Räntefonden för-

valtas internt och passivt, med avvikelser som följer av gällande

placeringsregler för investeringsfonder. Vid utgången av 2013 bestod

portföljen i huvudsak av svenska statsobligationer och säkerställda

obligationer.

Resultat för myndigheten

Under

2013

uppgick Sjunde AP-fondens

intäkter

rörelsen

till

210,9 miljoner kronor (172,8 miljoner kronor året innan). Kostnaderna,

inklusive

räntenetto,

uppgick

till147 miljoner

kronor (108 miljoner

kronor året innan). Resultatet för myndigheten Sjunde AP-fonden blev

63,3 miljoner kronor (64,0 miljoner kronor året innan). Det balanserade

resultatet vid årets slut var -0,1 miljoner kronor (-63,4 miljoner kronor

året innan). Det innebär att det initiala lån som upptogs när Sjunde AP-

fondens verksamhet startades i princip är återbetalt. Lånet syftade till att

finansiera uppbyggnaden av Sjunde AP-fonden

när

det

förvaltade

kapitalet var litet.

Kostnader och personal

Förvaltningskostnaderna som andel av genomsnittligt fondkapital upp-

gick 2013 till

0,19

procent

för

AP7 Aktiefond

och

0,08

procent

för

AP7 Räntefond (0,25 procent respektive 0,09 procent året innan).6

Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond uppgick

till 0,14 procent respektive 0,08 procent av förvaltat kapital. Pensions-

sparare med placeringar i produkternabetalar avgifterna till förvaltaren

Sjunde AP-fonden. Avgiftsuttaget för Sjunde AP-fondens produkter kan

jämföras med den genomsnittliga förvaltningsavgiften

för

850

fonderna

på

Pensionsmyndighet

fondtorg

som

uppgick

till

0,31 procent.

I Sjunde AP-fonden förekommer ingen rörlig ersättning till anställda.

Vid utgången av 2013 hade fonden 19 anställda, varav sju kvinnor.

6 I förvaltningskostnader ingår courtage och övriga transaktionsrelaterade avgifter,

definierat som totalkostnadsandel (TKA).

5	Utvärdering av AP-fondernas verksamhet Skr. 2013/14:130
5.1	Buffertfonderna i inkomstpensionssystemet

Regeringens bedömning: Buffertfonderna gjorde ett samlat resultat på
128 miljarder kronor 2013 och fondkapitalet uppgick till 1 058 miljarder
kronor i slutet av året. En hög andel aktier i kombination med en stark
utveckling på underliggande aktiemarknader förklarar resultatet.
Buffertfondernas avkastning har uppvisat stora variationer över åren,
men uppgår till i genomsnitt 4,7 procent per år för perioden 2001–2013.
Resultatet överstiger väl ökningen i inkomstindex, det index som ligger
till grund för uppräkningen avuldensk i inkomstpensionssystemet.
Fonderna	har därmed sedan starten 2001 bidragit positivt till	den
långsiktiga finansieringen av systemet.
Det kan konstateras att trots en mycket krävande utveckling på de
finansiella marknaderna under 2000-talet, börjar nu buffertfonderna bidra
till förmögenhetsbildningen i inkomstpensionssystemet såsom avsågs när
nuvarande AP-fondssystem infördes 2001.
AP-fonderna, liksom andra pensionsförvaltare, tenderar att		vara
överviktade i tillgångar på hemmamarknaden jämfört med placeringar i
utländska tillgångar. Fonderna bör tydligare redovisa grunderna för detta
förhållande, de överväganden som görs i termer av förväntad avkastning
och risk samt hur detta är till nytta för det svenska pensionssystemet.

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Det är positivt

att buffertkapitalets avkastning överstiger ökningen i inkomstindex sedan
starten 2001, vilket innebär att buffertkapitalet har bidragit positivt till
inkomstpensionssystemets finansiering under denna period. Till följd av
en hög avkastning under 2012 har buffertfondernas långsiktiga bidrag
förbättrats,	vilket	dock	inte	har	kunnat	hindra	ett	underskott	i

inkomstpensionssystemet 2012. Det beror på att buffertkapitalet endast
utgör en mindre del av tillgångarna i systemet.
Det finns en betydande variation i resultatet över tid. Det beror på att
en hög andel av fondkapitalet är investerat i aktier, i kombination med
utvecklingen			på	aktiemarknaderna.				Slutsatsen		kvarstår	att
buffertkapitalets utveckling sedan 2001 illustrerar nyttan av riskspridning
och behovet av långsiktig utvärdering.
McKinsey: Fram till 2007 balanserade inkomstpensionssystemet varje
år (balanstalet översteg 1,0). Skulderna i systemet växte mer än
avgiftstillgångarna			fram	till	2007,	men	buffertfondernas			utveckling
gjorde att systemet balanserade. År 2008 och 2009 balanserade inte
systemet (balanstalet understeg 1,0) framför allt till följd av att skulderna
i systemet växte snabbare än avgiftstillgångarna. Utvecklingen i systemet
2008 och 2009 innebar att inkomstpensionen i absoluta tal skrevs ner
2010	och	2011		med	3,0	procent	respektive			4,3 procent	givet
fördröjningen på två år. Åren 2010 och 2011 balanserade systemet igen
(balanstalet översteg 1,0) framförallt drivet							av	att	avgiftstillgångarna
växte till följd av ökad sysselsättning och att pensionsskulden skrevs ner.
Under 2012 balanserade inte systemet, trots buffertfondernas starka
utveckling, drivet			av en betydande			uppskrivning		av	pensionsskulden.		41

Skr. 2013/14:130 Under 2013 balanserade systemet erigenåt (balanstalet översteg 1,0). Utveckling 2013 leder till att inkomstpensionen 2015 kommer att skrivas

upp med 1,5 procent. Detta tydliggör väl dynamiken i systemet där buffertfonderna endast utgör en mindre del av tillgångssidan, medan förändringar i pensionsskulden och avgiftstillgångarna har en betydligt större påverkan på systemet som helhet.

Sammantaget för hela perioden 2001–2013 har buffertfonderna bidragit positivt till balansen i systemet genom att generera en avkastning

som överstiger inkomstindex.

Skälen för regeringens bedömning

Buffertfonderna bidrog till pensionssystemets finansiering

Första–Fjärde	och	Sjätte	AP-fonderna	avkastade	sammantaget
128 miljarder kronor, vilket innebär att buffertkapitalet – efter överföring
av 28 miljarder	kronor till		inkomstpensionssystemet –		uppgick till

1 058 miljarder kronor i slutet av 2013. Den ackumulerade avkastningen sedan 1 januari 2001 är 499 miljarder kronor, vilket motsvarar en genomsnittlig avkastning på 4,7 procent per år. Som jämförelse har inkomstindex under motsvarande period i genomsnitt stigit med 3,3 procent per år. Den långsiktiga avkastningen för buffertfonderna ligger därmed betydligt över det index som ligger till grund för uppräkningen

av skulden i inkomstpensionssystemet. Buffertfonderna har följaktligen bidragit positivt till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering.

Tabell 5.1 Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas utveckling 2001–2013 (mdkr och procent)

						Ack. förändring
	2013	2012	2011	2010	2009	och årlig
	2013	2012	2011	2010	2009	avkastning 2001–
						avkastning 2001–
						2013
Totalt fondkapital (mdkr)1	1 058	958	873	895	827	504
Avkastning (mdkr)	128	101	-17	84	136	499
Avkastning (%)	13,5	11,6	-1,9	10,2	19,4	4,7
Nettoinflöde pensions-	-27,9	-16,2	-5,8	-	-16,5	-7,1
systemet (mdkr)	-27,9	-16,2	-5,8	17,2	-16,5	-7,1
systemet (mdkr)				17,2
Inkomstindex (%)	3,7	4,9	1,9	0,3	6,2	3,3

Not 1: Totalt utgående fondkapital per 31 december resp. år. För perioden 2001–2013 visas kapitalförändring från 1 jan 2001.

Källa: McKinsey, bilaga 9.

De senaste två åren har buffertfonderna presterat starka resultat. Det
förklaras av fondernas strategiska allokering att ha runt								hälften	av
tillgångarna placerade i aktier i kombination med att aktiemarknaderna
utvecklats	mycket	väl	2012h	oc2013.	AP-fonderna		är	därtill
överviktande i inhemska aktier och har därför dragit nytta av att svenska
aktier presterat relativt väl jämfört med utländska aktier. Första–Fjärde
AP-fonderna har även minskat sina räntebärande tillgångar ned mot den i
lag bestämda miniminivån 30 procent, vilket						inneburit	att	fonderna
kunnat	reducera	kursförluster till		följd	av	stigande		räntor	2013.

Sammantaget bedöms de strategiska allokeringarna ha						bidragit	till	denSkr. 2013/14:130
höga avkastningen de senaste åren.
Buffertfonderna bidrar till riskspridning
Buffertfondernas avkastning har uppvisat betydande						variationer		över
åren. Detta visas i figur 5.1 nedan där de stora börsnedgångarna 2001–
2002, 2008 och 2011 avtecknar sig tydligt. Första–Fjärde AP-fonderna
började	placera	sina	tillgångar 2001 itt(m i den s.k.			it-börskraschen),
vilket	innebar	att	den	ackumulerade	avkastningen		jämfört		med
inkomstindex var lägre intill 2004. År 2005–2007 var bidraget från
fonderna positiv, bara för att i samband med att finanskrisen mer akuta
skede 2008 åter bli lägre än utvecklingen i inkomstindex. Först 2010 och
framåt	överstiger		buffertfondernas långsiktiga			avkastning		åter

inkomstindex. År 2013 överstiger buffertkapitalet uppräkningen i inkomstindex med över 180 miljarder kronor.

Figur 5.1 Buffertfondernas avkastning (fondkapitalets förändring) i jämförelse med inkomstindex (mdkr)

1100													1058
													1058
1000
								899			895		958
900								899			895
900												873
							858					873
800							858			827
										827
						769
						769
700									707
	579				646				707
					646
600
600		565		577
				577

500
			488
400
	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013
					Inkomstindex			Buffertkapital

Not. Fondkapitalet vid utgången av respektive år.

Källa: Egna beräkningar. Simulerade resultat för inkomstindex baseras på antagandet att fondkapitalet växer med en avkastning som motsvarar inkomstindex och årliga nettoflöden.

Buffertfondernas strävan till riskspridning i den övergripande tillgångsallokeringen har dock bidragit till att dämpa svängningarna i fondkapitalet. I förhållande till utvecklingen på aktiemarknaden bidrog Första–Fjärde AP-fondernas investeringar i räntebärande tillgångar med

hög avkastning till fondkapitalets utveckling 2001–2011. Det är en konsekvens av att svenska och utländska räntebärande papper hade högre genomsnittlig avkastning än aktier fram t.o.m. 2011. Buffertfondernas har sedan dess fortsatt att sprida riskerna genom att de senaste åren allokera kapital till andra tillgångar, främst s.k. alternativa tillgångar.

Skr. 2013/14:130 Figur 5.2 Faktisk tillgångsallokering Första till Fjärde AP-fonderna (procent av fondernas faktiska portfölj, 100 procent = SEK mdkr)

Källa: McKinsey och AP-fonderna.

Buffertfonderna och den automatiska balanseringen i pensionssystemet

Tabell 5.2 nedan visar en analys av buffertfondernas bidrag till


inkomstpensionssystemets			finansiering.	Kolumn 1		och	2	visar		det
verkliga utfallet i buffertfondernas resultat i						förhållande			till	det
(simulerade) resultat som skulle ha uppkommit om						buffertkapitalet				i
stället hade följt utvecklingen i inkomstindex. Kolumn 3 visar skillnaden
mellan det verkliga utfallet och det simulerade resultatet. Kolumn 4 visar
den ackumulerade skillnaden i kolumn 3 över tid. Den ackumulerade
differensen	kan sättas i relation till det ackumulerade							över-		eller
underskottet i inkomstpensionssystemet (se kolumn 5).
Trots att	buffertfondernas bidrag till				pensionssystemet		var negativ
under åren 2001–2004 (se ackumulerad differens), var pensionssystemet
netto ändå i balans. Skillnaden mellan avgiftstillgången (värde av de
framtida avgiftsbetalningarna till systemet) och pensionsskulden var då
tillräckligt stor för att kunna absorbera förlusterna i buffertfonderna.
Däremot var det ackumulerade överskottet från buffertfonderna större än
överskottet	i	pensionssystemet		2005–2007,		vilket		innebär			att
buffertfonderna bidrog till att den automatiska						balanseringen				inte
aktiverades	under	åren.	Detta rvisatt		buffertfonderna,			trots	sin
begränsade andel av tillgångsmassan,kan ha en kontracyklisk karaktär
och betydelse för om den automatiska balanseringen aktiveras eller inte.

Tabell 5.2 Buffertfondernas bidrag till pensionssystemets finansiering														Skr. 2013/14:130
		(mdkr)

		Resultat			Simulerade				Ackumulerad				Netto
	buffertfonder				resultat		Differens		Ackumulerad			pensions-
	buffertfonder				resultat		Differens			differens		pensions-
		(utfall)		(inkomstindex)						differens		systemet
		(utfall)		(inkomstindex)								systemet
		K1			K2		K3			K4			K5
2001			-26			8		-34			-34
2002			-86			17		-103			-137		60
2003			81			33		47			-90		58
2004			64			23		41			-49		9
2005			114			17		97			48		28
2006			83			20		63			111		100
2007			37			24		13			124		18
2008			-195			35		-230			-106		-243
2009			136			50		86			-20		-323
2010			84			3		81			61		103
2011			-17			16		-33			28		157
2012			101			41		60			88		-80
2013			128			32		96			184		127

Not. Simulerade resultat baseras på antagandet att kapitalet i buffertfonderna												växer över tid
med årliga nettoflöden och därutöver med en avkastning som motsvarar inkomstindex.
Källa: McKinsey (bilaga 9) och egna beräkningar.
Buffertfondernas negativa resultat 2008 på 195 miljarder kronor bidrog
dock till att den automatiska balanseringen i inkomstpensionssystemet
aktiverades. Man bör dock notera att påfrestningarna i pensionssystemet
var så stora 2008 och 2009 att inte ens ett rimligt positivt resultat i
buffertfonderna			hade		kunnat	förhindra		den automatiska balanseringen
från att aktiveras. Åren 2010 och 2011 var nettot i pensionssystemet
återigen positiv med visst bidrag från buffertfonderna. År 2012 bidrog
fonderna positivt, men eftersom pensionsskulden skrevs upp rejält
(inkomstindex var 4,9 procent 2012) så blev nettot i pensionssystemet
negativt och den automatiska balanseringen aktiverades. År 2013 gjorde
buffertfondernas starka resultat (128 miljarder kronor) att balanseringen
inte utlöstes.
Sammantaget			är	slutsatsen att buffertfonderna visserligen utgör en
mindre del av tillgångarna i inkomstpensionssystemet (13 % 2013), men
har	vid		ett		flertal	tillfällen			visat		sig		avgörande		för	om
inkomstpensionerna ska räknas upp med inkomstindex eller inte. Sedan
starten 2001 har avkastningen i buffertfonderna uppgått till i genomsnitt
4,7 procent per år, vilket är 1,4 procentenheter högre än inkomstindex för
perioden.		Det			ackumulerade		överskottet			i		fonderna		överstiger
uppräkningen enligt inkomstindex med 184 miljarder kronor.
Regeringen			kan		även	konstateraatt		trots		en	mycket		krävande
utveckling på de finansiella marknaderna under 2000-talet, börjar
buffertfonderna			nu		bidra	till	förmögenhetsbildningen						i	inkomst-
pensionssystemet såsom avsågs då nuvarande AP-fondssystem infördes
2001.
																45

Pensionsfonders tendens till övervikt på hemmamarknader						Skr. 2013/14:130
Regeringen noterar att pensionsfonder har en tendens till					att	vara
överviktade i tillgångar på hemmamarknaden jämfört med placeringar i
utländska tillgångar (s.k. home bias). Första–Fjärde AP-fonderna har ca
14 procent av sina tillgångar allokerade till svenska				aktier.	Det är
visserligen i linje med de utländska pensionsbolagen ovan(som har 10–
20 procent av portföljen i	respektive	hemmamarknad), men väsentligt
mer än vad svensk aktieandel enligt			ett världsindex	7
				motiverarEn.
svensk investerare skulle	därmed	i	teorin kunna	uppnå	en	bättre

diversifiering (lägre risk) med bibehållen avkastning genom att minska övervikten mot hemmamarknaden.

Mot detta kan man resa argument om att svensk aktiemarknad i ett
svenskt		perspektiv		(SEK)		över	längre		tidsperioder		uppnått högre
nominell avkastning än de flesta							andra större börser. Till exempel
avkastade den svenska börsen (SIX RX) 8 procent perioden 2001–2013
jämfört med globala aktier (MSCI World i SEK) 1,6 procent. Även
amerikanska och europeiska aktieindex avkastade nominellt sämre än
svensk aktiemarknad.
Bilden		är	mindre		entydig		om	man		studerar		avkastningen	på
aktiemarknader i riskjusterade termer.En enkel analys visar att svenska
aktier (MSCI Sweden) över långa tidshorisonter, t.ex. 20–30 år, haft en
riskjusterad avkastning grovt sett i nivå med amerikanskt (MSCI USA)
och globalt (MSCI World) index (se figur 5.4).8
Figur 5.4 Riskjusterad avkastning (MSCI) för Sverige, Globalt, USA,
		Europa och tillväxtmarknader, (från 30 till 5-årsperiod, kvot)

		MSCI Sweden [SEK]								1,11


1,00		MSCI World [SEK]



0,80		MSCI USA [SEK]								0,87	0,85


		MSCI Europe [SEK]								0,77		0,77
										0,77

0,60		MSCI Emerging Markets [SEK]					0,38




0,40
0,40									0,31
				0,250,210,25			0,26	0,29	0,31
0,20	0,15		0,18	0,250,210,25		0,19		0,15
0,20		0,14 0,13						0,15
		0,14 0,13				0,10
						0,10
0,00			0,00

	Riskjust. avk. 1983‐2013			Riskjust. avk. 1995‐2013			Riskjust. avk. 2004‐2013 Riskjust. avk. 2009‐2013
	Riskjust. avk. 1983‐2013			Riskjust. avk. 1995‐2013			Riskjust. avk. 2004‐2013 Riskjust. avk. 2009‐2013

Källa: Datastream.

7 McKinsey, bilaga 9.

8 Uppgifter från Datastream. Riskjusterad årlig avkastning är avkastningen dividerad med standardavvikelsen, indexerad i svenska kronor. T.ex. var den riskjusterade svenska avkastningen 9 procent per år och en standardavvikelse på 36 procent 1995–2013, dvs. en riskjusterad avkastning (kvot) på 0,25. Amerikanska aktier hade samtidigt en avkastning på

6,7 procent och en standardavvikelse på 27 procent, dvs. en kvot på 0,25.

Skr. 2013/14:130

senaste tio åren, från

2004

och

framåt,

har

dock

svensk

marknad

uppvisat en högre riskjusterad avkastning

än

andra

studerade

marknaderna. Visserligen är risken (standardavvikelsen) högre på den

svenska marknaden, men å andra sidan är avkastningen desto högre.

Generellt kan man säga att svenskhemmamarknad, efter it-kraschen i

början av 2000-talet, gett god årlig avkastning över tid – vilket även visat

sig i riskjusterade termer. Till detta kan läggas kvalitativa argument om

att lokala förvaltare ofta har bättre kunskap om hemmamarknaden och

därmed bättre möjligheter till att fatta välinformerade beslut och

att

uppträda som aktiva ägare.

Regeringen

kan sammantaget

konstatera

att

slutsatserna

vilka

effekter tendenser till ”home bias” har i termer av avkastning och risk

inte

är

självklara.

Analysen

ovan

visar

bl.a.

att

valet

utvärderingsperiod är viktig för hur utfallet i riskjusterade termer blir.

Utfallet påverkas även av vilken valuta som används – svenska kronor

eller lokal valuta. I lokal valuta (som är rimligt att använda om

kapitalförvaltningen i stor utsträckning sker

i främmande

valutor

och

utan valutasäkring) pekar ovanstående analys

t.ex.

mot

att

svenska

aktiers lönsamhet i riskjusterade termer försämras över samtliga löptider

som studerats.

Regeringen anser att det ur ett svenskt perspektiv vore intressant att

utröna hur AP-fondernas tendenser till övervikt på den svenska

hemmamarknaden (home bias) relaterar till det uppdrag

som fonderna

har och vilken nytta detta medför för det svenska pensionssystemet.

Fonderna bör därför i förekommande fall tydligare redovisa grunderna

för detta förhållande, de överväganden som görs i termer av förväntad

avkastning och risk samt hur detta är

till

nytta

för

det

svenska

pensionssystemet.

5.2Utvärdering av Första–Fjärde AP-fondernas förvaltning

5.2.1Strategisk förvaltning

	Regeringens bedömning: Efter en genomgående stark utveckling						på
	aktiemarknaderna överstiger Första–Fjärde AP-fondernas långsiktiga
	avkastning	fondernas interna mål över tioårsperioden 2004–2013.
	Fondernas	övergripande tillgångsallokering med en hög			andel	aktier
	bidrog till de goda resultaten 2012 och 2013.
	Det är	positivt att Första–Fjärde AP-fonderna alltmer kommit att
	fokusera på de mer långsiktiga strategiska besluten. Fonderna bör dock
	tydligare	redovisa de överväganden som ligger till grund för de
	strategiska	allokeringsbeslut som tas. Av särskilt			intresse		är	hur
	förhållanden och förändringar på finansmarknaderna påverkar synen på
	avkastning och risk i de strategiska besluten.
	Även	Första–Fjärde	AP-fondernas	fortsatta	diversifiering			av
	förvaltningsmodeller och investeringsstrategier är positiv				och bedöms
	bidra till riskspridning och möjligheter till en mer robust avkastning över
48	tid.
48

Första–Fjärde AP-fondernas genomsnittliga riskjusterade				avkastningSkr. 2013/14:130
steg kraftigt	den senaste	femårsperioden	(2009–2013).	Skillnaderna
mellan den riskjusterade avkastning i ett längre tidsperspektiv är små.
Eftersom Första–Fjärde		AP-fonderna förvaltar allmänna pensions-
medel, är det angeläget att fondernas redovisning så långt möjligt är
jämförbara i termer av avkastning och risk. Det är positivt att fonderna
under året fortsatt utveckla gemensamma nyckeltal för detta.
Regeringens	bedömning	i föregående års	skrivelse:	Efter en

genomgående stark utveckling på aktiemarknaderna överstiger Första– Fjärde AP fondernas långsiktiga avkastning fondernas interna mål över tioårsperioden 2003–2012, men inte över den längre perioden sedan 2001 när nuvarande regelverk togs i bruk. Det är positivt att den långsiktiga

avkastningen förbättras, till nytta för pensionssystemet. Det		är även
positivt att Första–Fjärde AP-fonderna har tagit steg för att förbättra den
interna uppföljningen av fondernas resultat. Det	finns	fortfarande
utrymme att förbättra uppföljningen genom att utvärdera	resultaten mot

en lämplig referensportfölj. Eftersom fonderna förvaltar allmänna pensionsmedel framstår det som angeläget att fonderna i tillräcklig utsträckning offentliggör resultatet av den interna uppföljningen. I några

fall finns fortfarande utrymme att vidareutveckla metoder och förbättra
öppenheten.
I likhet med föregående år kan konstateras att jämförbarheten mellan
fondernas redovisning av avkastning och risk kan stärkas. Regeringen
anser fortfarande att det är angeläget att Första–Fjärde AP-fonderna
utvecklar jämförbara och ändamålsenliga redovisningar av									risken		i
fondernas investeringar.
McKinsey:		En	utvärdering			av	Första–Fjärde		AP-fondernas
genomsnittliga		årliga	avkastning			efter	kostnader	gentemot		deras
långsiktiga nominella avkastningsmål ger olika utfall beroende på för
vilken tidsperiod utvärderingen görs. Samtliga fonder har uppnått sina
långsiktiga avkastningsmål under den senaste femårsperioden och under
den senaste tioårsperioden,				men	ingen av fonderna har uppnått					dem
sedan starten 2001.
Skälen för regeringens bedömning: I utvärderingen av Första–Fjärde
AP-fonderna är det viktigt att					komma ihåg att det är de				strategiska
besluten, dvs. den övergripande allokeringen till tillgångsklasser (aktier,
räntor etc.), som har störst påverkan vad gäller avkastning och risk i
förvaltningen. Övriga beslutsvariabler, t.ex. om förvaltningen									bedrivs
passivt eller aktivt, har i sammanhanget mindre betydelse.
Första–Fjärde AP-fonderna har nått sina avkastningsmål
Styrelserna	för	respektive			Första–Fjärde		AP-fonderna		sätter		det
övergripande målet för verksamheten. Målen skiljer sig									åt	mellan
fonderna, liksom tidshorisonterna för uppföljning. Första AP-fonden har
som mål att nå en nominell avkastning på 5,5 procent per år. Andra–
Fjärde AP-fonderna har däremot reala avkastningsmål vid nivåer på 5,0,
4,0 respektive 4,5 procent.
Den starka	utvecklingen			på	aktiemarknaderna de			senaste åren,			i
synnerhet den	svenska,		innebär		att	Första–Fjärde AP-fonderna			uppnår		49

fonden har 47 procent. Första

AP-fonden

har

procent alternativaSkr. 2013/14:130

tillgångar i portföljen – Fjärde AP-fonden har 9 procent. Andra AP-

fonden ökade sina alternativa tillgångar på bekostnad av andelen räntor

medan Tredje AP-fonden, som resonerar i termer av riskklasser istället

för tillgångsslag, har låg andel räntebärande tillgångar.

Effekten

har

blivit en ökad spridning i tillgångsallokeringen mellan fonderna.

Sammantaget

hjälper

ökat

strategiskt

fokus

och

strategiska

allokeringsförändringar till att förklara utfall och spridning i avkastning

de senaste åren. Regeringen ser positiv på förhållandet att Första–Fjärde

AP-fonderna alltmer kommit att fokuserar

på

mer

långsiktiga

strategiska besluten i förhållande till de kortfristiga perspektiven. Det är i

grunden

det

strategiska

perspektivet

och

den

övergripande

tillgångsallokeringen som bestämmer hur avkastning och risk utvecklas i

den samlade kapitalförvaltningen. Regeringen anser dock att det bör ske

en tydligare redovisning av de överväganden som ligger till grund för de

strategiska allokeringsbeslut som tas. Sådana beslut kan tas på basis av

olika förhållanden, t.ex. på grundval av uppfattningar om fundamental

värdering av finansiella marknader (bl.a. värderingen av aktie- eller

obligationsmarknaden)

eller

den

framtida

makroekonomiska

utvecklingen. Av särskilt intresse är hur förhållanden och förändringar på

fondernas investeringsmarknader påverkar synen på avkastning och risk i

de strategiska allokeringsbesluten.

Regeringen ser även positivt på diversifieringen av Första–Fjärde AP-

fondernas

förvaltningsmodeller

vilket

bedöms

bidrar

till

ökad

riskspridning i förvaltnings- och allokeringstermer.

Första AP-fonden

Första AP-fondens fondkapital uppgick till 253 miljarder kronor vid

utgången av 2013. Fondens genomsnittliga avkastning för tioårsperioden

2004–2013 uppgick till 6,5 procentr

peår

(efter

kostnader),

vilket

översteg fondens långsiktiga mål på nominellt 5,5 procent per år. Första

AP-fondens styrelse beslutade att förlänga perioden för målet till rullande

tioårsperioder (tidigare var perioden för målet rullande femårsperioder).

Första AP-fonden har under 2013 minskat andelen tillgångar placerade

i räntebärande papper, från 37 procent till 30 procent, medan fonden har

ökat andelen alternativa tillgångar, från 16 procent

till

procent.

Alternativa tillgångar inkluderar bland annat investeringar i hedgefonder,

fastigheter,

riskkapitalbolag

och

den

s.k.

riskparitetsportföljen.

Den

sistnämnde infördes 2013	och stod för huvuddelen av andelsökningen i
investeringsklassen (3,8	procentenheter av fondens totala portfölj).
Riskparitetsportföljen är	konstruerad så att varje delkomponent bidrar

med lika delar risk till portföljens totala risk.

Andelen aktier uppgick till 47 procent i slutet av 2013, vilket i stort var oförändrat jämfört med 2012.

Första AP-fonden implementerade 2013 de investeringsstrategier i aktieportföljen som lades fast 2012, i syfte att skapa en mer robust aktieportfölj och att bli en mer selektiv och engagerad ägare:

Traditionell förvaltning (50 procent) relativt index för mogna marknader.

Fokuserade portföljer (30 procent) i Sverige och övriga mogna marknader.

Figur 5.9 Fjärde AP-fondens tillgångsallokering 2001 till 2013 (procent av Skr. 2013/14:130 totala tillgångar, 100 % = SEK miljarder)1

Not 1: Avser från 1 juli 2001. Den faktiska allokeringen är per den 31 december varje år.

Källa: Fjärde AP-fonden och McKinsey (bilaga 9).

Första till Fjärde AP-fondernas finansiella risk

För att kunna göra en rättvisande bedömning av Första–Fjärde AP-

fondernas avkastning är det viktigt att även studera den finansiella risken.

Graden av risktagande kompletterar bilden av deras förvaltning och på

vilket sätt fonderna fullgör sina uppdrag inom inkomstpensionssystemet.

Nedan redovisas Första–Fjärde AP-fondernas riskjusterade avkastning i

termer

sharpekvoter

(se

faktaruta

5.1),

som

tar

hänsyn

till

marknadsrisken och risken för att värdet på en tillgång förändras av

förändringar i värderingen av de underliggande tillgångarna.

Tabell 5.3 Första–Fjärde AP-fondernas riskjusterade avkastning

(sharpekvot totalportfölj)1 2013, femårsperiod 2009–2013,

tioårsperiod 2004–2013 och juli 2001 till 2013 (procent)

2013

2012

2009–2013

2004–2013

2001–2013

AP1

1,9

1,2

0,6

0,4

AP2

2,1

1,2

0,6

0,4

AP3

2,6

0,9

1,2

0,7

0,4

AP4

2,7

1,0

1,3

0,6

0,4

Not 1: Sharpekvot på Första–Fjärde AP-fondernas totalportfölj. Liknande mönster kan

utläsas av sharpekvoten på fondernas likvidportföljer.

Not 2: Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, med svensk 12 mån

skuldväxel 2001–2010 och 2-årig statsobligation 2011–2013 samt 260 handelsdagar per år.

Källa: McKinsey, bilaga 9.

Spridningen i termer av sharpekvot steg kraftigt 2013 och blev högre än

för alla

andra enskilda

år sedan 2001. Förklaringen är det starka

utvecklingen på aktiemarknaden under 2013 och att fonderna fått bättre

betalt för de risker de tog under året. Tredje och Fjärde AP-fonderna

nådde

högst

avkastning

givet risken i respektive förvaltningen. En

slutsats

är

att

observerade

skillnader

mellan

fondernas

avkastning i

allt

Skr. 2013/14:130	väsentligt kan hänföras till portföljernas	finansiella		risk. Annars		är
	skillnaden mellan fondernas genomsnittliga riskjusterade avkastning över
	längre utvärderingsperioder små.
	McKinsey har även studerat portföljernas risk i termer			av Value-at-
	Risk (VaR), som anger den maximala förlust som portföljen med en viss
	sannolikhet riskerar göra under en viss tidsperiod. Skillnaderna mellan
	Första–Fjärde AP-fonderna på fem- och tioårshorisonten är relativt små,
	men Andra och Fjärde AP-fonden skiljer ut sig genom en något högre
	risk i termer av VaR. Deras relativt	högre	avkastning		på	längre
	tidsperioder (se figur 5.10) har därmed skapats genom att ta högre risk.
	Man kan också notera att samtligafonder	fått en	betydligt		högre
	avkastning i förhållande till risk den senaste femårsperioden jämfört med
	tioårsperioden 2004–2013.
	Regeringen anser det positivt att Första–Fjärde AP-fonderna intar olika

preferenser för avvägningen mellan avkastning och risk. Sammantaget ökar det riskspridningen och robustheten i statens samlade fonderade buffertkapital.

Figur 5.10 Value-at Risk för Första–Fjärde AP-fondernas likvidportföljer

Not 1: Value at Risk (VaR) är ett riskmått som med 95 procents sannolikhet anger en portföljs maximala förlust under en specifik tidsperiod.

Not 2: Jämförelse visar ungefär samma mönster för totalportföljen. Källa: McKinsey, bilaga 9.

	Jämförelser mellan Första–Fjärde AP-fondernas beräkningsmetoder
	Regeringen har tidigare efterlyst mer enhetliga metoder och nyckeltal för
	att öka jämförbarheten och transparensen mellan Första–Fjärde AP-
	fonderna. Under 2013 har AP-fonderna fortsatt arbetet med att ta fram
	mer enhetliga riskmått. Vad gäller sharpekvoten har definitioner och
	metoder m.m. i vissa delar skiljt sig åt mellan fonderna men på senare år
	har en konvergering skett. Även vad gäller jämförelsemått som Value-at-
	Risk så har en ökad sammanstämmighet uppnåtts. Här kvarstår dock
	skillnader i antaganden och beräkningsmetoder m.m.
	Regeringen ser positivt på arbetet med att öka jämförbarheten i AP-
	fondernas olika nyckeltal men betonar vikten av att AP-fondernas
56	samarbete i dessa delar fortsätter.
56

Skr. 2013/14:130

Faktaruta 5.1 Risk- och avkastningsmått

I skrivelsen

används

vissa

riskbegrepp. Risk definieras ofta med

utgångspunkt i statistiska spridningsmått som beskriver hur tillgångs-

priser eller räntor varierar omkring ett medelvärde. Ett sådant ofta använt

spridningsmått är standardavvikelse, som mäts i procent.

Ett vanligt mått på riskjusterad avkastning ärSharpekvoten som är

erhållen avkastning utöver riskfria räntan dividerad med avkastningens

risk, dvs. standardavvikelse. Man kan alternativt uttrycka det som att

Sharpekvoten mäter erhållen riskpremie per riskenhet.

Ett riskmått som är viktigt för förvaltare aktivär

risk. Den aktiva

risken visar i hur hög grad en förvaltare avviker från jämförelseindex.

Den aktiva risken mäts med standardavvikelsen avseende förvaltarens

avkastning i förhållande till jämförelseindex. Ett mått på riskjusterad

avkastning som utgår från graden av avvikelse från jämförelseindex är

informationskvoten som jämför överavkastning (s.k. aktiv avkastning) i

förhållande till jämförelseindex med aktiv risk. Därmed

uttrycker

informationskvoten förhållandet mellan aktiv avkastning och aktiv risk.

Avkastningen på det totala fondkapitalet beräknas som enkapitalvägd

avkastning i form av en

internränta (internal rate of return, IRR).

Därmed beaktas inte bara ingående och utgående fondkapital utan också

effekterna av alla flöden till

och från den aggregerade buffertfonden.

Dessa

flöden,

som

normalfallet

består

inbetalning

pensionsavgifter,

utbetalning

pensioner

samt

administrations-

kostnader,

administreras

Pensionsmyndigheten. Den

kapitalvägda

avkastningen ger ett korrekt uttryck för den procentuella avkastning som

har kommit pensionssystemet till del, justerad för flödeseffekter, och kan

därför jämföras med inflationen eller med andra förvaltares resultat.

Alternativet är att beräkna entidsvägd avkastning, som bortser från

konsekvenserna av flöden. Den tidsvägda avkastningen mäter den

hypotetiska

avkastning

som

skulle ha blivit resultatet om det inte

förekommit några flöden alls. Detta senare mått anses vara relevant vid

utvärdering av fondförvaltare, eftersom dessa inte rår över andelsägarnas

beslut att köpa och sälja

fondandelar. AP-fonderna rapporterar en

tidsvägd avkastning, eftersom de inte har inflytande

över

in- och

utbetalningar av pensionsavgifter och pensioner.

5.2.2Aktiv förvaltning

Regeringens

bedömning:

Första–Fjärde

AP-fondernas

aktiva

förvaltning brister i jämförbarhet över tid och det är svårt

att

dra

långtgående

slutsatser.

Betydelsen

aktiv

förvaltning

bör

inte

överdrivas, eftersom resultaten utgör en begränsad

del

av fondernas

samlade resultat. År 2013 utgjorde andelen drygt 2 procent av resultatet.

Det

är

stället

strategiska

besluten

och

den

övergripande

tillgångsallokeringen som dominerar utvecklingen av resultat och risk i

fondernas kapitalförvaltning. Första–Fjärde AP-fondernas strävan att i

ökad utsträckning fokusera på medelfristiga strategiska allokeringsbeslut

i förhållande till kortsiktig aktiv förvaltning välkomnas.

Skr. 2013/14:130

Utfallen

för

Första–Fjärde

AP-fondernas

aktiva

förvaltning

har

förbättrats de senaste åren, både de årliga utfallen och på femårssikten.

Andra och Fjärde AP-fonderna, somäven redovisar riskjusterade mått,

har nått sina mål och en överavkastning i förhållande till tagna risker.

I övrigt är det viktigt, i den utsträckning aktiv förvaltning

faktiskt

bedrivs, att fonderna är transparenta i redovisningen av resultaten.

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Genomgående

goda resultat under 2012 har bidragittill att Första–Fjärde AP fondernas

genomsnittliga

aktiva

avkastning

under

femårsperioden

2008–2012

uppnår eller ligger nära realistiska mål i tre fall av fyra, vilket framstår

som positivt i jämförelse med tidigare erfarenhet. Behovet av offentlig

redovisning av resultaten av verksamhet som fonderna faktiskt bedriver

kvarstår.

McKinsey: Första–Fjärde AP-fonderna arbetar idag på olika sätt med

aktiv

förvaltning,

vilket

försvårar

jämförelser

mellan

fonderna.

Förändringar

fondernas

förvaltningsmodell

innebär

också

att

definitionen

på

aktiv

förvaltning

förändrats över tid och försvårar

historiska jämförelser. Generellt har fonderna under de senaste åren

minskat fokus på traditionell aktiv

finansieringen	av inkomstpensionerna	till dagens pensionärer (se figur
2.2 nedan).	Under 2013 överförde	Första–Fjärde AP-fonderna totalt

I regel har buffertfondernas resultat		en relativt liten påverkan på
utfallet	inom inkomstpensionssystemet,	eftersom fonderna	utgör en
mindre del av tillgångsmassan (se avsnitt 2). Vid tillräckligt stora varia-
tioner i	tillgångspriser kan dock fondernas	resultat göra skillnad	– t.ex.

aktier har för perioden 2001–2013 haft			den	bästa	totalavkastningen
(7,0 procent)	följt av	svenska nominella	och reala obligationer (5,0 –
5,5 procent).	Utländska	aktier har däremot endast		avkastat	i genomsnitt

Buffertfondernas avkastning har uppvisat stora	variationer över	åren i
takt med utvecklingen på de finansiella	marknaderna.	Fondernas

AP-fonderna har främst			två roller	i inkomstpensionssystemet, delsSkr. 2013/14:130
utgöra	buffert	mellan	inbetalade	pensionsavgifter	och	utbetalade

Skr. 2013/14:130	Internationell jämförelse
	Buffertfonderna kan jämföras med utländska pensionsfonder som har
	liknande uppdrag i respektive lands pensionssystem. En direkt jämförelse
	är dock svårt att göra då organisation, placeringsregler, investerings-
	inriktning	och valutaeffekter	etc. minskar	jämförbarheten mellan
	objekten i fråga. Det finns därför skäl att inte dra för stora växlar på en
	sådan jämförelse utan snarare betrakta den som en indikation på
	buffertfondernas prestation.
	Med dessa förbehåll indikerar jämförelsen att			buffertfonderna klarat
	sig bra. Under 2013 och femårsperioden placerar sig buffertfonderna
	samlat på tredje plats (se figur 5.3). Perioden 2004–2013 avkastade
	buffertfonderna 7,1 procent – överträffad enbart av ATP i Danmark som
	avkastade 8,7 procent. ATP har gynnats av att man haft en stor andel
	räntetillgångar i portföljen och därmed dels			gynnats av trendmässig
	fallande räntor fram till 2013, dels i mindre utsträckning drabbats av de
	stora börsfallen 2008 och 2011. Å andra sidan uppvisade ATP:s portfölj
	negativ avkastning 2013 då räntorna steg.

Skr. 2013/14:130	sina respektive avkastningsmål på de längre fem- och tioårsperioderna.
	Fonderna når inte sina mål när hela perioden sedan start 2001 betraktas,
	vilket beror på den svaga utvecklingen på aktiemarknaden 2001–2002 i
	samband med fondernas verksamhetsstart 2001. Observera att AP-
	fondernas mål i figur 5.5 nedan i förekommande fall räknats om i
	nominella termer med antagande om i genomsnitt 2 procents inflation
	(Riksbankens inflationsmål).
	Figur 5.5 Avkastning och mål Första–Fjärde AP-fonden (procent)

Skr. 2013/14:130	Lågvolatilitets strategi (20 procent) aktier med låg volatilitet på mogna
	marknader (ej Sverige och tillväxtmarknader).
	Figur 5.6 Första AP-fondens tillgångsallokering 2001 till 2013 (procent av
	totala tillgångar, 100 % = SEK miljarder)1, 2

Andra AP-fonden
Andra AP-fondens fondkapital uppgick till 265 miljarder kronor vid
utgången av 2013. Fondens genomsnittliga avkastning för tioårsperioden
2004-2013 uppgick realt till 5,8 procent per år (efter kostnader), vilket
översteg fondens långsiktiga reala mål vid 5,0 procent per år för aktuell
tioårsperiod. Målet är också att 4,5 procentenheter ska komma från den
strategiska portföljen och 0,5 procentenheter ska komma från aktiv
avkastning (se avsnitt 5.2.2).
Andra AP-fonden har under 2013 minskat				andelen räntebärande
tillgångar i portföljen till 31 procent (33 procent året innan) och ökat
andelen aktier till 50 procent (48 procent året innan). Det var främst
andelen utländska aktier som ökade.
Fonden har även ökat vikten av alternativa tillgångar i den faktiska
portföljen	och i	den långsiktiga strategiska portföljen.			Störst	andelar
utgör fondinvesteringar i fastighetsbolag, inklusive skogs- och jordbruks-
fastigheter,	och	riskkapitalfonder.	Fonden	har	även	bl.a.	gjort
investeringar i kinesiska A-aktier under 2013 till ett värde motsvarande
0,5 procent av fondkapitalet vid utgången av året.					redovisas under
alternativa investeringar.

Tredje AP-fonden
Tredje AP-fondens fondkapital uppgick till 258 miljarder kronor vid
utgången av 2013. Fondens genomsnittliga avkastning för tioårsperioden
2004–2013 uppgick realt till 5,2 procent per år (efter kostnader), vilket
översteg fondens långsiktiga mål vid 4,0 procent per år.
Tredje AP-fondens styrelse beslutarom fondens strategiska portfölj
utifrån sju riskklasser (aktier, räntor, kredit, inflation, valuta och övrig
exponering). Fonden har därmed ett koncept som skiljer sig åt mot övriga
Första–Fjärde AP-fonderna. Fondens VD ges mandat att implementera
strategin inom ramen för vissa exponeringsintervall mot en riskklass.
I termer av riskklasser hade Tredje AP-fonden en fördelning på 54
procent aktier och 25 procent			räntebärande		tillgångar.			Riksklassen
inflation	(alternativa	tillgångar)	stod	för	20	procent			utgörs	av
realränteobligationer samt investeringar i skog,					jordbruk,		infrastruktur
och fastigheter. En procent är			övrig	exponering		(bl.a.		upparbetade
resultat från volatilitet, riskpremier och makrostrategier).
En omvandlad, mer		traditionell,	tillgångsklassificering				ser	ut	enligt

Fjärde AP-fonden införde under 2012 en ny förvaltningsstruktur som
implementerades		fullt		ut	fr.o.m.	2013	med	syfte	att	tillvarata
affärsmöjligheter med längre placeringshorisonter än tre år. Det nya
inslaget är en breddad och utökad strategisk förvaltning.
Fonden arbetar på lång sikt med normalportföljen med en tidshorisont
på 40 år. Normalportföljen baseras på en ALM-analys och beslutas av
styrelsen	en	gång	per		år. Normalportföljen kompletteras med en
strategisk förvaltning med en horisont på 3–15 års sikt. Den strategiska
förvaltningen utgår från normalportföljen och är baserad på medelfristig
marknadsanalys och portföljanalys. Den taktiska förvaltningen har en
tidshorisont	på	3	år	och har målet att i genomsnitt skapa 0,
procentenheters avkastning per år utöver den strategiska portföljen. Den
taktiska förvaltningen utvärderas i avsnitt 5.2.2 (aktiv förvaltning).
Fjärde AP-fonden ökade andelen globala aktier (från 32 till 36 procent)
och minskade räntebärande tillgångar (från 36 till 32 procent). Samman-
taget, med den svenska				aktieandelen		på 19	procentenheter,		uppgick