Budgetproposition 2014 Förslag till statens budget för 2014, Finansplan och skattefrågor, kapitel 1-6

PROP. 2013/14:1

Förslag till statens budget för 2014

Utgifter

Tusental kronor

Utgiftsområde	1	Rikets styrelse	12 896 040
Utgiftsområde	2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	14 121 162
Utgiftsområde	3	Skatt, tull och exekution	10 515 523
Utgiftsområde	4	Rättsväsendet	40 291 647
Utgiftsområde	5	Internationell samverkan	2 018 087
Utgiftsområde	6	Försvar och samhällets krisberedskap	47 196 317
Utgiftsområde	7	Internationellt bistånd	31 830 988
Utgiftsområde	8	Migration	9 919 331
Utgiftsområde	9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	62 160 768
Utgiftsområde	10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning	96 519 847
Utgiftsområde	11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	39 012 596
Utgiftsområde	12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	81 610 132
Utgiftsområde	13	Integration och jämställdhet	12 431 994
Utgiftsområde	14	Arbetsmarknad och arbetsliv	70 374 895
Utgiftsområde	15	Studiestöd	21 005 141
Utgiftsområde	16	Utbildning och universitetsforskning	60 110 013
Utgiftsområde	17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	12 880 425
Utgiftsområde	18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt
		konsumentpolitik	1 229 683
Utgiftsområde	19	Regional tillväxt	2 972 701
Utgiftsområde	20	Allmän miljö- och naturvård	5 155 997
Utgiftsområde	21	Energi	2 829 958
Utgiftsområde	22	Kommunikationer	45 427 646
Utgiftsområde	23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel	15 278 336
Utgiftsområde	24	Näringsliv	5 588 403
Utgiftsområde	25	Allmänna bidrag till kommuner	93 595 983
Utgiftsområde	26	Statsskuldsräntor m.m.	22 084 200
Utgiftsområde	27	Avgiften till Europeiska unionen	37 700 222
Summa utgiftsområden			856 758 035
Minskning av anslagsbehållningar			-1 660 236

Summa utgifter			855 097 799
Riksgäldskontorets nettoutlåning			13 817 000
Kassamässig korrigering			0
Summa			868 914 799

PROP. 2013/14:1

Innehållsförteckning

1	Finansplan ...............................................................................................................		3
	1.1	Svensk ekonomi står inför stora utmaningar ........................................	8
	1.1.1	Fortsatt lågt resursutnyttjande i ekonomin ..........................................	8
	1.1.2	Sverige har starka offentliga finanser.....................................................	9
	1.1.3	Risken för en svagare utveckling överväger.........................................	10
	1.2	Finanspolitikens övergripande inriktning ...........................................	14
	1.2.1	Utgiftstakets nivå 2016 och 2017.........................................................	18

1.3Åtgärder som stödjer tillväxt i ekonomin och ökar den varaktiga

	sysselsättningen.....................................................................................	18
1.3.1	Stärkt ekonomi för hushållen stöttar tillväxt och jobb.......................	19
1.3.2	Nya och bredare vägar in i arbetslivet för unga...................................	24

1.3.3Förbättrade förutsättningar för långtidsarbetslösa att komma i

	arbete......................................................................................................	28
1.3.4	En förbättrad integration......................................................................	31
1.3.5	En flexibel och trygg arbetsmarknad...................................................	32
1.3.6	Bättre möjligheter till uppföljning.......................................................	34
1.4	Satsningar på kunskap och stärkt konkurrenskraft ............................	35
1.4.1	Ökat kunskapsfokus i skolan...............................................................	35
1.4.2	Forskning, innovation och entreprenörskap.......................................	37
1.4.3	Ökad rörlighet och bättre fungerande bostadsmarknad ....................	40
1.5	Åtgärder för välfärd och sammanhållning...........................................	42
1.5.1	Fördelningsåtgärder och insatser för barn och familj.........................	42
1.5.2	Hälso- och sjukvård med hög kvalitet och en god omsorg................	43
1.6	Rättsväsendet och försvarsmakten.......................................................	44
1.6.1	Ett väl fungerande rättsväsende ...........................................................	44
1.6.2	Ett användbart och tillgängligt försvar ................................................	45
1.7	Skydda miljö och klimat .......................................................................	45
1.8	Finansiell stabilitet och stärkt konsumentskydd ................................	47
1.8.1	Finansiell stabilitet................................................................................	47
1.8.2	Finansiella stabilitetsarbetet i Europa..................................................	49
1.8.3	Starkare konsumenter...........................................................................	49
1.9	Effekter av regeringens politik.............................................................	51
1.9.1	Regeringens politik bidrar till högre sysselsättning............................	51
1.9.2	Fördelningseffekter av regeringens politik..........................................	52

1.9.3Effekter av regeringens politik för den ekonomiska jämställdheten

		mellan kvinnor och män .......................................................................	52
2	Förslag till riksdagsbeslut ....................................................................................		57
3	Lagförslag..............................................................................................................		61
	3.1	Förslag till lag om stöd vid korttidsarbete ..........................................	61

PROP. 2013/14:1

3.2	Förslag till lag om kvotplikt för biodrivmedel.....................................	69
3.3	Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken ..........................	72
3.4	Förslag till lag om ändring i semesterlagen (1977:480).......................	74
3.5	Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ....	76

3.6Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild

inkomstskatt för utomlands bosatta ....................................................

3.7Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild

	inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl................................	78
3.8	Förslag till lag om ändring i ordningslagen (1993:1617) ....................	79
3.9	Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) ..........	81

3.10Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid

	import, m.m. ..........................................................................................	88
3.11	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt .......	89
3.12	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi....	92
3.13	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi....	98

3.14Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om

arbetslöshetsförsäkring .......................................................................

101

3.15Förslag till lag om ändring i lagen (1997:239) om

arbetslöshetskassor..............................................................................

103

3.16Förslag till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och

	energiprodukter ...................................................................................	106
3.17	Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) .........	107
3.18	Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)...............	124

3.19Förslag till lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning av

socialavgifter ........................................................................................

127

3.20Förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av

uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet............................

128

3.21Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i

	vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän
	löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980) .....................................	130
3.22	Förslag till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227)...........	132

3.23Förslag till lag om ändring i lagen (2006:228) med särskilda

	bestämmelser om fordonsskatt...........................................................	133
3.24	Förslag till lag om ändring i budgetlagen (2011:203)........................	134
3.25	Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)......	135

3.26Förslag till lag om ändring i lagen (2011:1269) om godkännande av

gåvomottagare vid skattereduktion för gåva......................................

138

3.27Förslag till lag om ändring i lagen (2012:681) om ändring i lagen

(2010:1823) om ändring i lagen (2009:1497) om ändring i lagen
(1994:1776) om skatt på energi ..........................................................	140

3.28Förslag till lag om ändring i lagen (2012:797) om ändring i lagen

		(2009:1497) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi .....	143
4	Den makroekonomiska utvecklingen................................................................		147
	4.1	Utvecklingen 2013 och 2014...............................................................	148
	4.1.1	Internationell konjunkturutveckling..................................................	148
	4.1.2	BNP......................................................................................................	150
	4.1.3	Arbetsmarknad ....................................................................................	155
	4.1.4	Resursutnyttjande................................................................................	160
	4.1.5	Löner och inflation..............................................................................	162

		PROP. 2013/14:1
4.1.6	Räntor och växelkurser.......................................................................	166
4.2	Utvecklingen 2015–2017 ....................................................................	167
4.2.1	Internationella förutsättningar...........................................................	167
4.2.2	BNP .....................................................................................................	168
4.2.3	Arbetsmarknad och resursutnyttjande..............................................	169
4.2.4	Löner och inflation .............................................................................	170
4.3	Risker och alternativscenarier ............................................................	171
4.3.1	Risker...................................................................................................	171
4.3.2	Alternativscenarier..............................................................................	172

4.4Huvudsakliga revideringar jämfört med 2013 års ekonomiska

		vårproposition .....................................................................................	174
5	Finanspolitikens övergripande inriktning.........................................................		179
	5.1	Målen för finanspolitiken ...................................................................	179

5.2De budgetpolitiska målens roll för att nå målen för

	finanspolitiken.....................................................................................	182
5.3	Uppföljning av överskottsmålet.........................................................	183

5.4Uppföljning av utgiftstaket, förslag till tekniska justeringar och nivå

för 2016 samt bedömning av nivån för 2017 .....................................

185

5.5Uppföljning av god ekonomisk hushållning och det kommunala

		balanskravet.........................................................................................	191
	5.6	Sverige uppfyller stabilitets- och tillväxtpaktens krav ......................	193
	5.7	Finanspolitiken är långsiktigt hållbar ................................................	194
	5.8	Finanspolitikens övergripande inriktning .........................................	195
6	Skattefrågor.........................................................................................................		201
	6.1	Riktlinjer för skattepolitiken..............................................................	202
		Skatt på arbetsinkomster –förvärvsinkomstbeskattningen........	204
	6.2	Förstärkt jobbskatteavdrag och sänkt statlig inkomstskatt .............	204
	6.2.1	Ärendet och dess beredning...............................................................	204
	6.2.2	Bakgrund .............................................................................................	205
	6.2.3	Överväganden och förslag..................................................................	206
	6.2.4	Konsekvensanalys ...............................................................................	213
	6.3	Sänkt skatt för pensionärer.................................................................	214
	6.3.1	Ärendet och dess beredning...............................................................	214
	6.3.2	Bakgrund .............................................................................................	214
	6.3.3	Överväganden och förslag..................................................................	215
	6.3.4	Konsekvensanalys ...............................................................................	220
	6.4	Sänkt särskild inkomstskatt för utomlands bosatta..........................	220
	6.4.1	Ärendet och dess beredning...............................................................	220
	6.4.2	Bakgrund .............................................................................................	221
	6.4.3	Överväganden och förslag..................................................................	221
	6.4.4	Konsekvensanalys ...............................................................................	222

6.5Inkomstskatteändringar för att underlätta omställning på

	arbetsmarknaden .................................................................................	222
6.5.1	Ärendet och dess beredning...............................................................	222
6.5.2	Bakgrund .............................................................................................	222
6.5.3	Inskränkt skattskyldighet för vissa stiftelser ....................................	223
6.5.4	Förmån av utbildning vid personalavveckling...................................	225
6.5.5	Konsekvensanalys ...............................................................................	227
6.6	Nedsatt förmånsvärde för vissa miljöanpassade förmånsbilar .........	228

PROP. 2013/14:1

6.6.1	Ärendet och dess beredning................................................................	228
6.6.2	Gällande rätt.........................................................................................	228
6.6.3	Den tidsbegränsade nedsättningen förlängs med tre år ....................	229
6.6.4	Konsekvensanalys................................................................................	231
6.7	Utredning om optioner till nyckelpersoner i företag........................	231
6.8	Husavdrag för arbeten utförda utomlands.........................................	232
	Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m. ............................	233

6.9Nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med

	forskning eller utveckling....................................................................	233
6.9.1	Ärendet och dess beredning................................................................	233
6.9.2	Bakgrund ..............................................................................................	233
6.9.3	Ekonomiska aspekter avseende forskning och utveckling................	235
6.9.4	Överväganden och förslag...................................................................	236
6.9.5	Konsekvensanalys................................................................................	250
6.10	Nystartszoner ......................................................................................	252
6.11	Förstärkt nedsättning av egenavgifter................................................	252
6.12	Mer fokuserad nedsättning av socialavgifterna för de yngsta...........	253
	Skatt på kapitalägande – kapital och egendomsskatter...............	255

6.13Ändringar i den s.k. löneunderlagsregeln i 3:12-reglerna och i reglerna

	om räntefördelning..............................................................................	255
6.13.1	Ärendet och dess beredning................................................................	255
6.13.2	Gällande rätt.........................................................................................	256
6.13.3	Behovet av en förändrad löneunderlagsregel .....................................	257
6.13.4	Kapitalandelskrav för lönebaserat utrymme ......................................	264
6.13.5	Ändrat löneuttagskrav.........................................................................	270
6.13.6	Definition av dotterföretag.................................................................	273
6.13.7	Tak för storleken på det lönebaserade utrymmet..............................	276
6.13.8	Höjt lönebaserat utrymme..................................................................	278
6.13.9	Höjd positiv räntefördelningsränta....................................................	280
6.13.10	Sammantagna effekter av förändringarna i 3:12-reglerna och i reglerna
	om räntefördelning..............................................................................	281
Skatt på kapitalanvändning – företagsskatter ...............................		282
6.14	Reformerade inkomstskatteregler för ideell sektor...........................	282
6.14.1	Ärendet och dess beredning................................................................	282
6.14.2	Behovet av moderna regler..................................................................	283
6.14.3	Mervärdesskatt och den ideella sektorn .............................................	283
6.14.4	Gällande rätt.........................................................................................	284
6.14.5	Krav på allmännyttigt ändamål ...........................................................	286
6.14.6	Verksamhetskrav .................................................................................	309
6.14.7	Fullföljdskrav.......................................................................................	312
6.14.8	Öppenhetskravet .................................................................................	323
6.14.9	Periodiska understöd...........................................................................	324
6.14.10	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser.....................................	325
6.14.11	Konsekvensanalys................................................................................	326
6.15	Slopad skattefrihet för inkomster från specialbyggnader m.m.........	329
6.15.1	Ärendet och dess beredning................................................................	329
6.15.2	Gällande rätt.........................................................................................	329
6.15.3	Överväganden och förslag...................................................................	330
6.15.4	Konsekvensanalys................................................................................	333

6.16Uppdrag till Skatteverket att utvärdera reglerna om

dokumentationsskyldighet vid internprissättning.............................

335

	PROP. 2013/14:1
	Korttidsarbete........................................................................................	335
6.17	Statligt stöd vid korttidsarbete...........................................................	335
6.17.1	Ärendet och dess beredning...............................................................	335
6.17.2	Gällande rätt........................................................................................	336
6.17.3	Stöd vid korttidsarbete införs ............................................................	339
6.17.4	Allmänt om regelverket om stöd vid korttidsarbete ........................	340
6.17.5	Förutsättningar för att preliminärt stöd ska lämnas.........................	348
6.17.6	Förfarandet..........................................................................................	362
6.17.7	Ersättningar från trygghetssystem m.m. ...........................................	380
6.17.8	Ikraftträdande......................................................................................	392
6.17.9	Konsekvensanalys ...............................................................................	392
	Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter................	397

6.18Fortsatt arbete med effektivare skatter på energi-, klimat- och

	miljöområdet .......................................................................................	397
6.19	Kvotplikt och beskattning av biodrivmedel ......................................	398
6.19.1	Ärendet och dess beredning...............................................................	398
6.19.2	Bakgrund .............................................................................................	399
6.19.3	En långsiktig strategi för främjande av hållbara biodrivmedel .........	402
6.19.4	Kvotplikt för bensin och dieselbränsle ..............................................	406
6.19.5	Kvoternas storlek ................................................................................	409
6.19.6	Hållbarhetskriterierna.........................................................................	414
6.19.7	Årlig redovisning av kvotplikt............................................................	414
6.19.8	Kvotpliktsavgift...................................................................................	416
6.19.9	Tillsyn och tillsynsmyndighet............................................................	417
6.19.10	Överklagande ......................................................................................	419
6.19.11	Ikraftträdande av lagen om kvotplikt för biodrivmedel ...................	419
6.19.12	Koldioxidskatten – principer och utformning ..................................	420
6.19.13	Beskattning av biodrivmedel som ingår i bensin eller
	dieselbränsle ........................................................................................	423
6.19.14	Beskattning av biodrivmedel som inte ingår i bensin eller
	dieselbränsle ........................................................................................	426
6.19.15	Konsekvensanalys ...............................................................................	428
6.20	Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el ......................	435
6.21	Sänkt energiskatt för blyfri flygbensin ..............................................	435
6.21.1	Ärendet och dess beredning...............................................................	435
6.21.2	Bakgrund .............................................................................................	435
6.21.3	Överväganden och förslag..................................................................	437
6.21.4	Konsekvensanalys ...............................................................................	439
6.22	Europadiesel ........................................................................................	440
6.22.1	Ärendet och dess beredning...............................................................	440
6.22.2	Bakgrund .............................................................................................	440
6.22.3	Överväganden och förslag..................................................................	441
6.23	Ändrad beskattning av bränslen för viss värmeproduktion .............	441
6.23.1	Ärendet och dess beredning...............................................................	441
6.23.2	Dagens EU-rättsliga och svenska regler............................................	442
6.23.3	Överväganden och förslag..................................................................	443
6.23.4	Konsekvensanalys ...............................................................................	445

6.24Definition av begreppet skattepliktig för första gången inom

	fordonsbeskattningen .........................................................................	446
6.24.1	Ärendet och dess bredning.................................................................	446
6.24.2	Bakgrund .............................................................................................	446

PROP. 2013/14:1

6.24.3	Gällande rätt.........................................................................................	447
6.24.4	Begreppet skattepliktig för första gången..........................................	447
6.24.5	Definition av begreppet skattepliktig för första gången ...................	449
6.24.6	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser.....................................	450
6.24.7	Konsekvensanalys................................................................................	451
6.25	Egenförbrukning av el vid värmeföretags industrileveranser............	452
6.26	Utredning om ekonomiska styrmedel för kemikalier.......................	452

6.27Omräkning av koldioxid- och energiskattesatser efter prisutveckling

	(indexering)..........................................................................................	453
	Skatt på konsumtion m.m.– övriga punktskatter.........................	454
6.28	Trängselskatt........................................................................................	454
6.29	Reklamskatt .........................................................................................	455
6.30	Omräkning av tobaksskatt efter prisutveckling (indexering) ..........	455
6.31	Höjd skatt på alkohol..........................................................................	456
6.31.1	Ärendet och dess beredning................................................................	456
6.31.2	Gällande rätt.........................................................................................	456
6.31.3	Överväganden och förslag...................................................................	457
6.31.4	Konsekvensanalys................................................................................	459
	Skatt på konsumtion – mervärdesskatt ...........................................	460
6.32	Frivillig skattskyldighet vid uthyrning av verksamhetslokaler.........	460
6.32.1	Ärendet och dess beredning................................................................	460
6.32.2	Bakgrund ..............................................................................................	460
6.32.3	Gällande rätt.........................................................................................	460
6.32.4	Nuvarande tillämpning........................................................................	463
6.32.5	Slopande av ansöknings- och anmälningsförfarandet .......................	466
6.32.6	Konsekvensanalys................................................................................	480
6.33	Förändrad hantering av mervärdesskatt vid import ..........................	482
6.34	Förenklad skatteredovisning för små företag ....................................	483
6.35	Deklarationstidpunkten för mervärdesskatt......................................	483
	Övriga skattefrågor...............................................................................	484
6.36	Månadsuppgifter..................................................................................	484
6.37	Skatteförfarandet .................................................................................	485
6.37.1	Utvärdering av utjämningsordningen med Danmark .......................	485
6.37.2	Ytterligare stärkt rättsäkerhet.............................................................	485
6.37.3	Åtgärder mot skattefusk .....................................................................	486

6.38Vissa ändrade förfaranderegler för alkoholskatt, tobaksskatt och

energiskatt............................................................................................

486

6.39Den internationella utvecklingen för att motverka

	skatteundandragande...........................................................................	487
6.40	Skatteforskning....................................................................................	488
6.41	Offentligfinansiella effekter – en sammanfattning............................	489
6.42	Författningskommentar......................................................................	492
6.42.1	Förslaget till lag om stöd vid korttidsarbete......................................	492
6.42.2	Förslaget till lag om kvotplikt för biodrivmedel ...............................	502
6.42.3	Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken.....................	505
6.42.4	Förslaget till lag om ändring i semesterlagen (1977:480)..................	506

6.42.5Förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)506

6.42.6Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild

inkomstskatt för utomlands bosatta ..................................................

506

6.42.7Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild

inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl..............................

507

PROP. 2013/14:1

6.42.8 Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) .... 507

6.42.9Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från

skatt vid import, m.m. ........................................................................

510

6.42.10Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt . 510

6.42.11Förslagen till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på

energi....................................................................................................	510
6.42.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:238) om
arbetslöshetsförsäkring.......................................................................	513

6.42.13Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror

och energiprodukter ...........................................................................	514
6.42.14 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)......	514
6.42.15 Förslaget till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) ...........	521
6.42.16 Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning av
socialavgifter........................................................................................	524
6.42.17 Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av
uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet ...........................	524

6.42.18Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän

löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980).....................................	524
6.42.19 Förslaget till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227).......	525
6.42.20 Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:228) med särskilda
bestämmelser om fordonsskatt ..........................................................	525
6.42.21 Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) ..	525
6.42.22 Förslaget till lag om ändring i lagen (2011:1269) om godkännande
av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva.................................	526

6.42.23Förslaget till lag om ändring i lagen (2012:681) om ändring i lagen (2010:1823) om ändring i lagen (2009:1497) om ändring i lagen

		(1994:1776) om skatt på energi..........................................................	526
	6.42.24	Förslaget till lag om ändring i lagen (2012:797) om ändring i lagen
		(2009:1497) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.....	527
7	Inkomster............................................................................................................		531
	7.1	Offentliga sektorns skatteintäkter.....................................................	531
	7.1.1	Skatt på arbete .....................................................................................	534
	7.1.2	Skatt på kapital ....................................................................................	537
	7.1.3	Skatt på konsumtion och insatsvaror.................................................	538
	7.1.4	Skattekvoten........................................................................................	540
	7.2	Inkomster i statens budget.................................................................	540
	7.2.1	Skatteinkomster ..................................................................................	540
	7.2.2	Övriga inkomster ................................................................................	540
	7.2.3	Ändrad redovisning av inkomsttitlar.................................................	542

7.3Jämförelse med prognosen i 2013 års ekonomiska vårproposition och uppföljning av statens budget för 2012 och

2013......................................................................................................

542

7.3.1Jämförelse med prognosen i 2013 års ekonomiska

	vårproposition .....................................................................................	542
7.3.2	Uppföljning av statens budget för 2012 och 2013 ............................	545

7.4Lagstiftning som ligger till grund för beräkningen av statens

övriga inkomster .................................................................................

547

PROP. 2013/14:1

	7.4.1	Ändringar i lagen om arbetslöshetskassor avseende
		arbetslöshetsavgiften ...........................................................................	547
	7.4.2	Ändringar i ordningslagens bestämmelser om
		ersättningsskyldighet...........................................................................	552
8	Utgifter	..............................................................................................................	559
	8.1	Utgifterna på statens budget och takbegränsade utgifter.................	559
	8.1.1	Utgiftsramar för 2014..........................................................................	560
	8.1.2	Utgifter 2013–2017..............................................................................	562
	8.1.3	Utvecklingen av de takbegränsade utgifterna 2013–2017.................	564
	8.1.4	Risker för annan utgiftsutveckling .....................................................	571
	8.2	Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med 2013 års
		ekonomiska vårproposition ................................................................	572
	8.2.1	Nya föreslagna och aviserade reformer för 2014–2017.....................	574
	8.2.2	Övriga utgiftsförändringar jämfört med 2013 års ekonomiska
		vårproposition......................................................................................	590
	8.2.3	Pris- och löneomräkning.....................................................................	591
	8.3	Uppföljning av utgifterna på statens budget och takbegränsade
		utgifter 2013.........................................................................................	592
	8.3.1	Utgiftsprognos 2013 ...........................................................................	592
9	Offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskuld...................		601
	9.1	Effekterna på de offentliga finanserna av regeringens politik ..........	602
	9.2	Den offentliga sektorns finansiella sparande .....................................	605
	9.2.1	Staten....................................................................................................	607
	9.2.2	Ålderspensionssystemet......................................................................	611
	9.2.3	Kommuner och landsting....................................................................	612
	9.3	Den ekonomiska ställningen och skuldutvecklingen........................	613
	9.4	Jämförelse med 2013 års ekonomiska vårproposition.......................	616
	9.4.1	Den offentliga sektorns finanser ........................................................	616
	9.5	Finansiellt sparande enligt olika bedömare ........................................	617
	9.6	Den offentliga sektorns finansiella sparande och skuld i EU,
		Japan och USA.....................................................................................	618
10	Kommunsektorns finanser, sysselsättning och skuldsättning .........................		623
	10.1	Kommunsektorn – en stor och viktig del av svensk ekonomi..........	624
	10.2	Utgifter.................................................................................................	626
	10.2.1	Konsumtion - den skattefinansierade välfärden ................................	626
	10.2.2 Investeringar, transfereringar och räntor ...........................................		627
	10.3	Kommunfinansierad sysselsättning och arbetade timmar.................	627
	10.3.1 Sysselsättningen bedöms öka förhållandevis starkt 2013 och
		2014 ......................................................................................................	628
	10.4	Inkomster.............................................................................................	629
	10.4.1 Skatteintäkterna växer svagt 2014.......................................................		630
	10.4.2 Statsbidragen ökar 2013 och 2014 ......................................................		630
	10.5	Ekonomiskt resultat och finansiellt sparande....................................	631
	10.5.1 Förhållandevis stabila finanser under prognosperioden trots
		svagt konjunkturläge ...........................................................................	632
	10.6	Ekonomisk ställning och skuldutveckling .........................................	635

10.6.1Något snabbare ökning av skuldsättningen i kommunsektorn än

i kommunkoncernerna ........................................................................

635

PROP. 2013/14:1

	10.6.2	Kommunsektorns andel av den offentliga sektorns
		konsoliderade bruttoskuld ökar.........................................................	636
	10.7	Kommunsektorns finanser i jämförelse med 2013 års
		ekonomiska vårproposition................................................................	639
11	Lån, garantier och beställnings–bemyndiganden..............................................		643
	11.1	Finansiering av anläggningstillgångar och rörelsekapital..................	643
	11.1.1	Låneramar för 2014.............................................................................	643
	11.1.2	Räntekontokrediter för 2014..............................................................	645
	11.1.3	Statlig utlåning ....................................................................................	646
	11.1.4	Övriga kreditramar .............................................................................	646
	11.2	Statliga garantier..................................................................................	647
	11.3	Beställningsbemyndiganden...............................................................	649
	11.4	Bemyndigande att överskrida anslag..................................................	651
12	Granskning och ekonomisk styrning................................................................		655
	12.1	EU-direktiv om krav på medlemsstaternas budgetramverk.............	655
	12.1.1	Ärendet och dess beredning...............................................................	655
	12.1.2	Överväganden och förslag..................................................................	656
	12.1.3	Konsekvensanalys ...............................................................................	662
	12.1.4	Författningskommentarer..................................................................	663

12.2Den europeiska terminen och EU:s rekommendationer till

	Sverige..................................................................................................	663
12.3	Finanspolitiska rådets bedömningar ..................................................	670
12.4	Riksrevisionens granskning av årsredovisningen för staten 2012....	675
12.5	Utvecklingen av den ekonomiska styrningen ...................................	676
Fördjupningsrutor
Hushållens skuldsättning.....................................................................................		12
Överskottsmålet och utgiftstaket .......................................................................		16
Förstärkning av jobbskatteavdraget ökar hushållens inkomster och
	sysselsättning.........................................................................................	22
Trepartssamtal för en bättre fungerande arbetsmarknad...................................		30
Jämförelse med andra bedömares prognoser för svensk ekonomi..................		154
De flesta har en låg arbetslöshetsrisk trots att arbetslösheten är hög.............		159
Revideringar av potentiella variabler .................................................................		163
Ramverket för kommunsektorns finanser........................................................		625
Skillnaden mellan det ekonomiska resultatet och det finansiella sparandet ..		634
Näringslivets produktion av välfärdstjänster ökar och därmed kraven på
utveckling av statistiken.....................................................................................		637
Bilagor
Bilaga 1 Specifikation av budgetens utgifter och inkomster 2014
Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga
	finanser
Bilaga 3 Ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män
Bilaga 4	Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012
Bilaga 5	Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2014

PROP. 2013/14:1

Tabellförteckning
Utgifter..............................................................................................................................		4
Inkomster..........................................................................................................................		5
1.1	Sammanfattningstabell ...............................................................................................	4
1.2	Reformer i budgetpropositionen för 2014, effekt på finansiellt sparande i
	offentlig sektor .......................................................................................................	8
1.3	Nyckeltal .....................................................................................................................	9
1.4	Den konsoliderade offentliga sektorns finanser.....................................................	10
1.5	Utgiftstak 2013–2017 ...............................................................................................	18
1.6	Skattesänkning genom det ytterligare förhöjda grundavdraget för personer
	som är 65 år eller äldre vid olika inkomstnivåer, kommunalskattesats
	31,73 procent ........................................................................................................	20
1.7	Jobbskatteavdrag vid olika månadslöner 2014 efter föreslagen förstärkning .......	23
1.8	Exempel på lönekostnad för arbetsgivare vid yrkesintroduktionsanställning ......	25
1.9	Effekter av regeringens politik på lång sikt.............................................................	51
4.1	Internationell och finansiell ekonomi ...................................................................	148
4.2 BNP .........................................................................................................................		151
4.3	BNP: Regeringens prognos för 2013 och 2014 jämfört med andra bedömare ...	151
4.4	Näringslivets produktion .......................................................................................	153
4.5	Arbetsmarknad .......................................................................................................	155
4.6	Sysselsättning i ekonomins olika sektorer ............................................................	156
4.7	Arbetslöshet: Regeringens prognos för 2013 och 2014 jämfört med andra
	bedömare.............................................................................................................	158
4.8 BNP-gap ..................................................................................................................		161
4.9	Prognoser för potentiella variabler i budgetpropositionen för 2014 och
	vårpropositionen för 2013..................................................................................	163
4.10 Potentiell BNP-tillväxt .........................................................................................		164
4.11 Löner och inflation ...............................................................................................		165
4.12 KPI: Regeringens prognos för 2013 och 2014 jämfört med andra bedömare...		166
4.13 Räntor och växelkurser.........................................................................................		166
4.14 Nyckeltalstabell ....................................................................................................		168
4.15 Alternativscenario 1: Högre räntor i omvärlden ................................................		173
4.16 Alternativscenario 2: Starkare omvärldsefterfrågan och högre
	konsumentförtroende ........................................................................................	174
4.17 Regeringens prognoser i budgetpropositionen för 2014 och 2013 års
	ekonomiska vårproposition ...............................................................................	175
5.1	Indikatorer för impuls till efterfrågan ...................................................................	181
5.2	Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot
	överskottsmålet ..................................................................................................	184
5.3	Bedömningar av strukturellt sparande 2013–2017................................................	184
5.4	Ursprungligt och faktiskt utgiftstak 2003–2015...................................................	186
5.5	Förslag till tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 2013–2017.................	187
5.6	Utgiftstak för staten 2013–2017............................................................................	189

PROP. 2013/14:1

5.7	Resultaträkning för kommuner och landsting 2010–2012 ...................................		192
5.8	Bedömningskriterier för stabilitets- och tillväxtpakten........................................		193
5.9	Finanspolitiska nyckeltal.........................................................................................		194
5.10		Indikatorer på finanspolitikens långsiktiga hållbarhet........................................	195
6.1	Beräkning av jobbskatteavdraget för personer som inte har fyllt 65 år ...............		205
6.2	Beräkning av jobbskatteavdraget för personer som har fyllt 65 år.......................		205
6.3	Beräkning av jobbskatteavdraget efter föreslagen förstärkning för personer
		som inte fyllt 65 år ..............................................................................................	208
6.4	Skatt på arbetsinkomster och jobbskatteavdrag 2014 enligt gällande regler
		samt enligt förslag om förstärkt jobbskatteavdrag för personer som inte
		har fyllt 65 år .......................................................................................................	208
6.5	Jobbskatteavdraget 2014 efter föreslagen förstärkning vid olika
		kombinationer av inkomster för personer som inte fyllt 65 år........................	209
6.6	Procentuell förändring av nettoinkomst och skatt för personer som inte har
		fyllt 65 år till följd av förslagen om sänkt skatt på förvärvsinkomster............	210
6.7	Förväntade effekter på arbetsutbud och jämvikten på arbetsmarknaden av
		förstärkt jobbskatteavdrag och höjd nedre skiktgräns .....................................	212
6.8	Nuvarande särskilt belopp för personer över 65 år...............................................		217
6.9	Nytt särskilt belopp för personer över 65 år .........................................................		217
6.10		Förhöjt grundavdrag för personer över 65 år ......................................................	217
6.11		Förhöjt grundavdrag för personer över 65 år ......................................................	217
6.12		Skattesänkning i kronor per år genom förslaget om ytterligare förhöjt
		grundavdrag för personer över 65 år, vid olika inkomst- och
		kommunalskattenivåer........................................................................................	218
6.13		Total skattesänkning i kronor per år till följd av det förhöjda
		grundavdraget (steg 1–4) och förslaget om ytterligare förhöjt
		grundavdrag (steg 5) för olika inkomstnivåer vid genomsnittlig
		kommunalskatt (31,73 %)..................................................................................	219
6.14		Avgiftsnivåer 2013.................................................................................................	233
6.15		Offentligfinansiella effekter av nedsatta arbetsgivaravgifter för personer
		som arbetar med forskning eller utveckling......................................................	250
6.16		Varaktig effekt av förslagen inom 3:12-reglerna och reglerna om
		räntefördelning....................................................................................................	282
6.17		Kostnadsfördelning mellan arbetstagare, arbetsgivare och skatter vid
		korttidsarbete (i procent)...................................................................................	354
6.18		Kostnadsfördelning vid de tre nivåerna och en månadslön på 25 000 kronor...	355
6.19		Kostnadsfördelning vid de tre nivåerna och en månadslön på 35 000 kronor...	355
6.20		Kostnadsfördelning vid de tre nivåerna och en månadslön på 50 000 kronor...	355
6.21		Koldioxidskatt för motorbränslen baserat på innehåll av fossilt kol i
		bränslet ................................................................................................................	422
6.22		Omräkning av koldioxidskattens storlek för motorbränslen från 6.21 till
		kronor per volym- respektive viktenhet............................................................	423
6.23		Offentligfinansiella effekter 2014–2017 ..............................................................	430
6.24		Ändringar av skattesatser på vissa bränslen för 2014 jämfört med 2013,
		inklusive mervärdesskatt.....................................................................................	454
6.25		Ändringar av skattesatserna på tobak för 2014 jämfört med 2013, inklusive
		mervärdesskatt ....................................................................................................	456
6.26		Offentligfinansiella effekter av ändrade skatteregler. Bruttoeffekt 2014,
		periodiserad nettoeffekt år 2014–2017 samt varaktig effekt ............................	491

		PROP. 2013/14:1
7.1	Totala skatteintäkter 2012–2017 jämfört med prognosen i 2013 års
		ekonomiska vårproposition ...............................................................................	532
7.2	Bruttoeffekter av ändrade skatte- och avgiftsregler 2011–2017 ..........................		532
7.3	Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget 2008–
		2017 .....................................................................................................................	533
7.3	Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget 2008–
		2017 forts. ...........................................................................................................	534
7.4	Skatt på arbete 2011–2017......................................................................................		534
7.5	Faktisk och underliggande utveckling av kommunernas skatteunderlag............		535
7.6	Skattereduktioner 2011–2017 ................................................................................		536
7.7	Fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift 2011–2017.................................		538
7.8	Skatt på konsumtion och insatsvaror 2011–2017 .................................................		539
7.9	Skattekvot 2011–2017.............................................................................................		540
7.10		Nu föreslagna och aviserade förändringar av övriga inkomster.........................	541
7.11		Antaganden och förändringar jämfört med 2013 års ekonomiska
		vårproposition.....................................................................................................	543
7.12		Aktuell prognos jämfört med 2013 års ekonomiska vårproposition samt
		statens budget för 2012 och 2013......................................................................	544
7.13		Övriga inkomster, aktuell prognos jämfört med 2013 års ekonomiska
		vårproposition.....................................................................................................	545
7.14		Övriga inkomster, aktuell prognos jämfört med statens budget för 2012
		och 2013 ..............................................................................................................	547
7.15		Förändring av totala skatteintäkter till följd av regeländringar,
		bruttoeffekter i förhållande till föregående år ..................................................	556
8.1	Utgifter på budgetens utgiftsområden och takbegränsade utgifter 2012–
		2017 .....................................................................................................................	560
8.2	Utgiftsramar 2014...................................................................................................		561
8.3	Utgifter per utgiftsområde 2012–2017..................................................................		563
8.4	Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år ......................		564
8.5	Utgiftsförändringar 2013–2017 i förhållande till föregående år till följd av
		tidigare beslutade, aviserade samt nu föreslagna och aviserade åtgärder
		och finansieringar ...............................................................................................	566
8.6	Helårsekvivalenter i vissa ersättningssystem ........................................................		567
8.7	Volymer inom olika transfereringssystem.............................................................		570
8.8	Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med bedömningen i 2013 års
		ekonomiska vårproposition ...............................................................................	572
8.9	Förändring av utgiftsramar 2014–2017 jämfört med 2013 års ekonomiska
		vårproposition.....................................................................................................	573
8.10		Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar................................................	584
8.11		Volymer inom olika transfereringssystem 2014–2017........................................	590
8.12		Pris- och löneomräkning för 2014.......................................................................	592
8.13		Takbegränsade utgifter och statsskuldsräntor m.m. 2013..................................	593
8.14		Utgifter 2013.........................................................................................................	594
8.15		Beräknad förändring av anslagsbehållningar 2013 ..............................................	597
9.1	Nu föreslagna och aviserade utgifts- och inkomstförändringar 2013–2017,
		effekt på offentliga sektorns finansiella sparande.............................................	602
9.2	Utgifts- och inkomstförändringar 2012–2017 i förhållande till föregående år
		av tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna och aviserade
		åtgärder och finansieringar, effekt på offentliga sektorns finansiella
		sparande...............................................................................................................	603
9.3	Den konsoliderade offentliga sektorns finanser 2012–2017................................		605

PROP. 2013/14:1
9.4 Skatter och avgifter 2012–2017 ..............................................................................		606
9.5 Den offentliga sektorns utgifter 2012–2017..........................................................		607
9.6 Statens inkomster och utgifter 2012–2017 ............................................................		607
9.7 Statens finansiella sparande och budgetsaldo 2012–2017 .....................................		608
9.8 Statens budgetsaldo 2012–2017..............................................................................		609
9.9 Statens budgetsaldo samt justering för större engångseffekter 2012–2017.........		610
9.10	Ålderspensionssystemets inkomster och utgifter 2012–2017............................	611
9.11	Inkomstindex, balanstal och balansindex 2012–2017 .........................................	612
9.12	Kommunsektorns finanser 2012–2017.................................................................	612
9.13	Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet 2012–2017.............................	614
9.14	Statsskuldens förändring 2012–2017....................................................................	615
9.15	Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld och bidrag till
	förändringen 2012–2017.....................................................................................	616
9.16	Offentliga sektorns inkomster och utgifter. Aktuell prognos och
	förändringar jämfört med 2013 års ekonomiska vårproposition .....................	617
9.17	Offentliga sektorns finansiella ställning. Aktuell prognos och förändringar
	jämfört med 2013 års vårproposition.................................................................	617
9.18	Prognosjämförelse finansiellt sparande 2013–2017.............................................	618
10.1	Totala utgifter för kommuner och landsting 2012–2017 ....................................	626
10.2	Konsumtionens sammansättning 2012 ................................................................	627
10.3	Kommunfinansierad sysselsättning 2012–2017...................................................	628
10.4	Antal arbetade kommunfinansierade timmar 2012–2017 ...................................	629
10.5	Skatter och statsbidrag 2012–2017.......................................................................	630
10.6	Årlig förändring av statsbidragen 2012–2017......................................................	631
10.7	Kommunsektorns finanser 2012–2017.................................................................	632
10.8	Skillnader mellan resultat och finansiellt sparande 2009–2013...........................	634
10.9	Kommunsektorns finanser 2012–2017. Förändringar jämfört med 2013 års
	ekonomiska vårproposition................................................................................	639
11.1	Låneram för 2014...................................................................................................	644
11.2	Investeringslån och låneramar 2002–2013 ...........................................................	645
11.3	Räntekontokreditram för 2014.............................................................................	646
11.4	Statlig utlåning 2014..............................................................................................	646
11.5	Övriga kreditramar 2014.......................................................................................	647
11.6	Garantiramar och utfärdade garantier..................................................................	648

PROP. 2013/14:1

Diagramförteckning

1.1	Den offentliga sektorns underskott och bruttoskuld 2012 .....................................		9
1.2	Hushållens skuldsättning .........................................................................................		12
1.3	Hushållens tillgångar ................................................................................................		12
1.4	BNP-gap och finansiellt sparande i offentlig sektor...............................................		16
1.5	Marginalskatter 2014 för olika månadsinkomster ..................................................		22
1.6	Inkomstskatt som andel av inkomst i Sverige, genomsnittet för OECD för
		en ensamstående person utan barn och med två tredjedelar av
		genomsnittlig inkomst .........................................................................................	22
1.7	Arbetslöshet i åldersgruppen 15–24 år ....................................................................		24
1.8	Ungdomars sysselsättning och arbetslöshet 2012 ..................................................		24
1.9	Arbetslöshet fördelat efter ålder 2012.....................................................................		27
1.10		Utgifter för forskning och utveckling som andel av BNP 2010..........................	37
1.11		Effekter på disponibel inkomst av förslagen i denna proposition för olika
		inkomstgrupper ....................................................................................................	52
1.12		Effekter av förslagen i denna proposition på individuell disponibel inkomst
		för kvinnor och män.............................................................................................	53
4.1	Världshandel och industriproduktion 2006–2013 ................................................		148
4.2	Förtroendeindikatorer i valda länder 2006–2013..................................................		148
4.3	Förtroendeindikatorer 2006–2013.........................................................................		150
4.4	Hushållens förtroende 2006–2013.........................................................................		151
4.5	Konfidensindikatorn för totala näringslivet 2003–2013.......................................		152
4.6	Exportorderingång 2000–2013...............................................................................		153
4.7	Näringslivets produktion 2003–2014 ....................................................................		153
4.8	Sysselsatta och sysselsättningsgrad 1990–2014.....................................................		155
4.9	Ett urval av sysselsättningsindikatorer 2001–2013...............................................		156
4.10		Sysselsättning i näringslivet och offentlig sektor 1994–2014 ............................	156
4.11		BNP, arbetade timmar och sysselsatta 1994–2014 ..............................................	157
4.12		Arbetskraften och arbetskraftsdeltagande 1990–2014 .......................................	157
4.13		Arbetslöshet 1990–2014.......................................................................................	157
4.14		Långtidsarbetslösa 2001–2013 .............................................................................	158
4.15		Arbetslöshetsrisker 2006–2013............................................................................	159
4.16		Nyinskrivna vid arbetsförmedlingen, fördelat på olika grupper 2001–2013.....	159
4.17		Andelen arbetslösa med långa arbetslöshetsperioder 2000–2013 ......................	160
4.18		Kapacitetsutnyttjande 1996–2013........................................................................	160
4.19		Resursutnyttjande 2000–2014..............................................................................	161
4.20		Centrala avtal och löneökningar i näringslivet 1993–2014.................................	165
4.21		Enhetsarbetskostnad, produktivitet och löner 2007–2014 ................................	165
4.22 KPI och KPIF 2006–2014 ....................................................................................			166
4.23		Statsobligationsräntor 2008–2013........................................................................	167
4.24		Exportutveckling under konjunkturuppgångar..................................................	168
4.25		Hushållens konsumtion, disponibel inkomst och sparkvot 1994–2017............	169
4.26		Konsumtionsutveckling under konjunkturuppgångar .......................................	169

PROP. 2013/14:1

4.27 Jämviktsarbetslöshet och arbetslöshet 1990–2017..............................................		170
4.28 Real och nominell löneutveckling 1994–2017 .....................................................		170
4.29 BNP-tillväxt 2011–2017 ........................................................................................		173
4.30 Arbetslöshet 2011–2017........................................................................................		174
5.1	Utgiftstak 1997–2017..............................................................................................	190
5.2	Kommunsektorns resultat och finansiella sparande 2000–2017...........................	191
5.3	Andel kommuner och landsting som redovisat nollresultat eller överskott
	2000-2012 ............................................................................................................	192
6.1	Genomsnittlig skatt 2014 för personer som inte har fyllt 65 år utan
	jobbskatteavdraget, enligt gällande regler samt enligt förslaget om sänkt
	skatt på förvärvsinkomster.................................................................................	209
6.2	Marginalskatt 2014 för personer som inte har fyllt 65 år utan
	jobbskatteavdraget, enligt gällande regler samt enligt förslaget om sänkt
	skatt på förvärvsinkomster.................................................................................	210
6.3	Kortsiktiga och långsiktiga effekter av förslagen på justerad disponibel
	inkomst för hela befolkningen (över 19 år). Inkomstgrupper (deciler) .........	212
6.4	Procentuell förändring av justerad disponibel inkomst för dem som
	omfattas av förslagen, indelade utifrån socioekonomisk grupp.......................	213
6.5	Kortsiktiga och långsiktiga effekter av förstärkt jobbskatteavdrag och höjd
	nedre skiktgräns på individuell disponibel inkomst för hela befolkningen
	(över 19 år), uppdelat på kvinnor och män .......................................................	214
6.6	Grundavdrag i kronor för personer över 65 år enligt gällande regler, enligt
	förslaget om ytterligare förhöjt grundavdrag samt grundavdrag för
	personer under 65 år ...........................................................................................	218
6.7	Procentuell förändring av justerad disponibel inkomst 2014 för personer
	över 65 år efter decilindelad inkomst.................................................................	219
6.8	Procentuell förändring av justerad disponibel inkomst 2014 för personer
	över 65 år efter kön och åldersgrupp .................................................................	220
6.9	Arbetslöshet fördelat efter ålder 2012 ...................................................................	254
6.10 Barometerindikatorn.............................................................................................		345
7.1	Totala skatteintäkter 2000–2017.............................................................................	531
7.2	Arbetade timmar, timlön och lönesumma 2000–2017 ..........................................	535
7.3	Transfereringsinkomster som andel av underlaget för skatt på arbete
	2000–2017............................................................................................................	535
7.4	Antal personer som betalar statlig inkomstskatt 2000–2017................................	536
7.5	Kapitalvinster, aktieprisindex och fastighetspriser 1988–2017.............................	537
7.6	Skatt på företagsvinster 1990–2017........................................................................	538
7.7	Hushållens konsumtion i löpande priser och underliggande intäkter från
	mervärdesskatt 2000–2017 .................................................................................	539
8.1	Fördelning av de takbegränsade utgifterna 2014...................................................	561
8.2	Utgifter för arbetslöshetsförsäkringen och arbetsmarknadspolitiska
	program samt antalet helårsekvivalenter i arbetslöshetsförsäkringen och
	arbetsmarknadspolitiska program 2012–2017...................................................	567
8.3	Utgifter för sjuk- och rehabiliteringspenning och sjuk- och
	aktivitetsersättning samt antalet helårsekvivalenter i sjuk- och
	rehabiliteringspenning och sjuk- och aktivitetsersättning 2012–2017 ............	568
8.4	Skillnad mellan utgiftsprognos för 2013 och ursprungligt anvisade medel på
	statens budget för 2013 för vissa utgiftsområden.............................................	595
9.1	Den offentliga sektorns finansiella sparande 2000–2017......................................	605
9.2	Inkomster och utgifter 2000–2017.........................................................................	606
9.3	Statens budgetsaldo 2000–2017..............................................................................	609

		PROP. 2013/14:1
9.4	Utvecklingen av inkomstindex och balansindex 2009–2017................................		611
9.5	Utvecklingen av kommunsektorns inkomster och utgifter samt finansiella
		sparande 2000–2017............................................................................................	613
9.6	Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet 1990–2017 ..............................		613
9.7	Statsskuldens utveckling 2000–2017 .....................................................................		614
9.8	Den konsoliderade bruttoskulden 1994–2017......................................................		615
9.9	Den offentliga sektorns finansiella sparande i EU, Japan och USA
		2007–2012 ...........................................................................................................	619
9.10		Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld i EU 2007 och 2012 ........	619
10.1		Kommunsektorns utgifter efter ändamål 2011...................................................	624
10.2 Konsumtion i kommunsektorn 2001–2017 ........................................................			627
10.3		Kommunfinansierad sysselsättning och sysselsättning i kommunsektorn
		1993–2017 ...........................................................................................................	628
10.4		Kommunfinansierad sysselsättning som andel av totala sysselsättningen i
		ekonomin 1993–2017 .........................................................................................	628
10.5		Kommunfinansierad sysselsättning och sysselsättning i näringslivet
		1994–2017 ...........................................................................................................	629
10.6		Antalet kommunalt finansierade arbetade timmar 1994–2017 ..........................	629
10.7		Skatteintäkter och statsbidrag 2002–2017...........................................................	630
10.8		Kommunsektorns resultat och finansiella sparande 2000–2017 ........................	633
10.9		Skuld och tillgångar i kommunsektorn och kommunkoncernerna
		2007–2012 ...........................................................................................................	635
10.10 Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, uppdelad på stat,
		kommunsektor och ålderspensionssystemet 1994–2017.................................	636
10.11 Alternativa utförares andel av total kommunal konsumtion, per
		verksamhetsområde 1993–2011........................................................................	637
11.1		Myndigheternas investeringslån ..........................................................................	645
		december 2000–juni 2013 .....................................................................................	645

PROP. 2013/14:1

Starka offentliga finanser ska värnas

Ordning och reda i de offentliga finanserna har upprätthållit förtroendet för svensk ekonomi, skyddat landet från krisens värsta härjningar och möjliggjort reformer för fler i arbete och för- stärkt välfärd. Detta förtroende ska värnas. Sverige är fortsatt ett av få länder som ligger väl inom ramarna när det gäller EU:s treprocents- gräns för underskott och 60-procentsgräns för skuld som andel av BNP. Sverige är ett av EU- länderna med lägst skuld och skulden förväntas sjunka ytterligare framöver. I de bedömningar som kommissionen gör av den långsiktiga håll- barheten i offentliga finanser uppvisar Sverige hög uthållighet.

Det finanspolitiska ramverket ska bidra till att bibehålla förtroendet för sunda offentliga finan- ser. Utgiftstak och överskottsmål ska värnas. Detta är särskilt viktigt i ett ekonomiskt läge som alltjämt präglas av betydande internationell osäkerhet. Sunda offentliga finanser behövs för att kraftfulla åtgärder ska kunna vidtas om svensk ekonomi åter utsätts för stora störningar. Det behövs också som en buffert för att hantera andra risker, inte minst de som följer av Sveriges stora banksektor.

I enlighet med principerna för överskotts- målet är det finansiella sparandet i offentlig sektor nu lägre än 1 procent av BNP. Om sparandet inte anpassas efter konjunkturläget riskerar finanspolitiken att bidra till konjunktur- svängningar, i stället för att som nu motverka dem. Takten i återgången till 1 procent bör, i enlighet med det finanspolitiska ramverket, anpassas efter läget på arbetsmarknaden och ut- vecklingen av resursutnyttjandet. Förutsatt att förtroende finns för de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet bör finanspolitiken inte vara åtstramande så länge arbetslösheten är hög och resursutnyttjandet lågt. En allt för snabb återgång till överskott riskerar att leda till en för- sämrad utveckling på arbetsmarknaden. När de lediga resurserna i ekonomin minskar bör det finansiella sparandet gradvis stärkas. Det är rim- ligt att återvända till ett sparande om 1 procent av BNP först när resursutnyttjandet närmat sig balans för att därigenom säkra en stabil tillväxt och lägre arbetslöshet. Enligt nuvarande prognos förväntas det finansiella sparandet vara 1,1 procent 2017.

Utrymmet för utgiftsreformer under utgifts- taket är mycket begränsat 2014. Detta innebär att huvuddelen av satsningarna för att stötta

ekonomin bör ligga på inkomstsidan. Sedan den första bedömningen av utgiftstakets nivå för 2014, som gjordes i 2010 års ekonomiska vårproposition, har huvuddelen, 38 miljarder kronor, av det tillgängliga utrymmet i för- hållande till utgiftstaket tagits i anspråk för utgiftsreformer, exempelvis stora satsningar på forskning och utveckling samt infrastruktur i budgetpropositionen för 2013. Därtill har ökade utgifter i transfereringssystemen, framför allt sjukförsäkringen, tagit ca 16 miljarder kronor i anspråk

Fler företag ska starta, växa och anställa i hela landet. Det ställer krav på ett konkurrenskraftigt näringsklimat med högutbildad arbetskraft och goda skattevillkor där skatter tas ut på ett effektivt och rättvist sätt.

Tabell 1.1 Sammanfattningstabell

Utfall för 2012, prognos för 2013–2017

Procentuell förändring om annat ej anges

	2012	2013	2014	2015	2016	2017

BNP	0,7	1,2	2,5	3,6	3,9	2,9
Sysselsatta1	0,7	0,8	0,8	1,0	1,3	1,3
Sysselsättningsgrad2	79,4	79,6	79,7	80,1	80,7	81,3
Arbetslöshet3	8,0	8,2	8,1	7,8	7,0	6,4
Arbetslöshet, äldre def.4	5,6	5,6	5,5	5,2	4,7	4,2
BNP-gap5	-2,7	-3,5	-3,0	-2,1	-1,0	-0,2
Finansiellt sparande6	-0,6	-1,2 -1,5 -0,4			0,4	1,1
Bruttoskuld6	38,1	41,9	42,6	41,2	38,3	35,1

1Sysselsatta i åldern 15–74 år.

2Enligt EU2020-målet, dvs. sysselsatta i procent av befolkningen i åldersgruppen 20–

64år.

3I procent av arbetskraften, 15–74 år.

4Antal arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande i procent av arbetskraften, s.k. öppen arbetslöshet. Här avses 15–74 år, ursprungligen avsågs 16–64 år. Skillnaderna mellan åldersgrupperna är marginell när det gäller arbetslöshetstalet.

5Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.

6Konsoliderad offentlig sektor. Procent av BNP.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Reformer i budgetpropositionen för 2014

I denna proposition föreslår regeringen åtgärder på drygt 24 miljarder kronor. Det handlar bl.a. om att:

–stödja tillväxt och varaktigt öka syssel- sättningen,

–satsa på kunskap och stärkt konkurrens- kraft,

–stärka välfärd och sammanhållning samt

–skydda miljö och klimat.

Åtgärder som stödjer tillväxt och varaktigt ökar sysselsättningen

För att stärka hushållens ekonomi, öka den varaktiga sysselsättningen och antalet arbetade timmar samt göra det mer attraktivt att utbilda sig föreslås en ytterligare förstärkning av jobbskatteavdraget och en höjning av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Förslaget är motiverat både ur ett stabiliseringspolitiskt och strukturellt perspektiv. En förstärkning av jobbskatteavdraget och den statliga inkomst- skatten bör kombineras med sänkt skatt för pen- sionärer för att stärka pensionärernas ekonomis- ka situation med fokus på dem med de minsta ekonomiska marginalerna. De sammantagna förslagen riktade mot hushållen innebär att hus- hållens ekonomi stärks med drygt 20 miljarder kronor 2014 och att den disponibla inkomsten stiger med 3,7 procent jämfört med 2,7 procent i avsaknad av de föreslagna åtgärderna. Existeran- de jobbskatteavdrag bedöms på sikt öka den varaktiga sysselsättningen med 106 000 personer. Effekten av den ytterligare förstärkningen av jobbskatteavdraget är lika kraftfull och bedöms inte vara avtagande. Den förstärkning av jobb- skatteavdraget som föreslås i denna proposition bedöms öka antalet sysselsatta med ytterligare ca 13 000. Sammantaget väntas därmed jobbskatte- avdraget på sikt leda till 119 000 fler sysselsatta.

En viktig del i regeringens arbete med att underlätta ungas inträde på arbetsmarknaden har bedrivits inom ramen för trepartssamtalen. Arbetsmarknadens parter har inom ett antal avtalsområden tecknat s.k. yrkesintroduktions- avtal för att underlätta ungas övergång från skola till arbetsliv och säkra arbetsgivarnas långsiktiga kompetensförsörjning. Denna typ av avtal kan potentiellt få en stor betydelse för arbetet med att minska ungdomsarbetslösheten och regerin- gen vill därför, tillsammans med parterna, verka för att fler yrkesintroduktionsavtal tecknas och att fler anställs inom ramen för dessa avtal. För att uppmuntra användandet av yrkesintroduk- tionsavtal föreslås ett ekonomiskt stöd till yrkes- introduktionsanställningar för unga. Stödet ut- formas som en lönesubvention motsvarande en ordinarie arbetsgivaravgift (31,42 procent av bruttolönen) och ett handledarstöd om 2 500 kronor per månad. Dessutom föreslår regeringen ett antal åtgärder som syftar till att förbättra omställningsförmågan och flexi- biliteten på arbetsmarknaden. Därtill lämnas förslag om statligt stöd till korttidsarbete som är

PROP. 2013/14:1

tänkt att användas vid en synnerligen djup ekonomisk kris.

Den gymnasiala lärlingsutbildningen är viktig för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden. För att fler arbetsplatser ska erbjuda lärlings- utbildning föreslås därför det statliga anordnar- bidraget som utgår till arbetsplatser som tar emot lärlingar höjas med 17 500 kronor till 47 500 kronor per elev och år. För de arbetsplat- ser som har en handledare som gått en godkänd

handledarutbildning	föreslås därutöver			att
anordnarbidraget	ökas	med	ytterligare
10 000 kronor per	elev och år. För att			öka
lärlingsutbildningens attraktionskraft			bör	även
en kostnadsersättning om		1 000 kronor		per
studiemånad och lärling införas.

För att göra de nedsatta socialavgifterna för unga mer effektiva bör nedsättningen av social- avgifterna förstärkas för de yngre som ska etablera sig på arbetsmarknaden. För unga som vid årets ingång inte fyllt 23 år sänks social- avgifterna därför till 10,21 procent, samtidigt som nedsättningen slopas för de som vid årets ingång fyllt 25 år. För de som vid årets ingång fyllt 23 men inte 25 år kvarstår dagens ned- sättning (15,49 procent). Att rikta en större del av subventionen mot de yngsta bedöms kunna leda till att den varaktiga sysselsättningen ökar med ca 5 000 personer och till en lägre arbets- löshet bland unga och i ekonomin som helhet.

Som en del i arbetet för att stärka nyanlända elevers resultat har regeringen avsatt medel för en försöksverksamhet med utökad undervis- ningstid i svenska med tre timmar i veckan för årskurserna 6–9. Denna försöksverksamhet bör utökas till att även omfatta årskurserna 1–5.

Regeringen aviserar i denna proposition ett förslag om nystartszoner. Förslaget innebär att företag inom zonerna som uppfyller vissa villkor, bl.a. vad gäller de anställdas bosättning, får göra avdrag vid beräkning av socialavgifterna. Nystartzoner är ett verktyg för att minska utanförskapet i de områden där högst andel personer saknar sysselsättning, har låg utbildning och får långvarigt försörjningsstöd. Inter- nationella erfarenheter visar att nystartszoner i kombination med andra åtgärder kan ha positiva effekter. Avdraget utgör ett statligt stöd som måste notifieras och godkännas av Europeiska kommissionen innan det kan genomföras. Vid en förnyad notifiering om fem år kommer åt- gärden att utvärderas.

PROP. 2013/14:1

Den differentierade arbetslöshetsavgiften bör avskaffas. Förslaget medför att 2,2 miljoner personer som är medlemmar i a-kassor som tidigare haft högre avgifter än genomsnittet får en sänkning av avgiften med totalt ca 3 miljarder kronor. För de tio arbetslöshetskassor som i dag har de högsta medlemsavgifterna motsvarar minskningen i genomsnitt ca 170 kronor per månad och för arbetslöshetskassan med högst avgift, Hotell- och restauranganställdas, mot- svarar minskningen drygt 250 kronor per månad och medlem.

Satsningar på kunskap och stärkt konkurrenskraft

Det ska löna sig att vara en bra lärare och att bli en bättre lärare. Ytterligare medel föreslås därför tillföras till karriärutvecklingsreformen som syftar till att de bästa lärarna ska kunna premieras. Denna reform innebär att skolhuvud- männen kan inrätta två nya karriärsteg för särskilt skickliga lärare (förstelärare och lektor) och ansöka om statsbidrag som möjliggör löneökningar om 5 000 respektive 10 000 kronor per månad. Ökningen gör att utrymme skapas för att ca 7 000 fler karriärtjänster kan inrättas. Sammantaget innebär karriärutvecklingsrefor- men att det på sikt skapas utrymme för att ca 17 000 lärare kan komma att omfattas av karriär- tjänsterna. För att fler lärare ska kunna genomgå fortbildning inom ramen för Lärarlyftet II föreslår regeringen att ytterligare medel tillförs denna reform 2015 och 2016.

Vidare behöver studieresultaten i matematik förbättras. Från och med hösten 2013 utökas därför undervisningstiden för matematik i grundskolan med fokus på de lägre årskurserna. För att stärka matematikresultaten föreslår regeringen att undervisningstiden i matematik från och med hösten 2016, utökas med en timme per vecka för ytterligare tre årskurser i grund- skolan.

Likvärdigheten i skolan ska öka genom förbättrade metoder för att tidigare upptäcka elevers behov av stöd och ökade möjligheter att få hjälp med läxor och hemuppgifter.

Regeringen har de senaste åren genomfört flera satsningar för att säkra Sveriges framtid som framstående forskningsnation. I syfte att ge framför allt de mindre företagen ytterligare förbättrade möjligheter att bedriva forskning och utveckling är en riktad skattelättnad till företag som bedriver sådan verksamhet motiverad. Av den anledningen föreslår

regeringen att arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning och utveckling sänks med 10 procentenheter. Sammanlagt får dock nedsättningen högst uppgå till 230 000 kronor per koncern och månad.

Företag och deras ägare ska ha goda skatte- mässiga villkor och skatter ska tas ut på ett effektivt och rättvist sätt. För närvarande kan de s.k. 3:12-reglerna användas på ett sätt som inte är avsett, genom att tjänsteinkomster omvandlas till lägre beskattade kapitalinkomster, när anställda med mycket litet ägande i ett fåmansföretag tillämpar regler som är avsedda för personer som genom sitt ägande tar risker. För att öka 3:12-reglernas legitimitet föreslår regeringen därför bl.a. att ett krav på en minsta kapitalandel på 4 procent i företaget införs för att få beräkna ett lönebaserat utrymme, dvs. för att få tillämpa den s.k. löneunderlagsregeln. Regeringen bedömer att det offentligfinansiella utrymme som frigörs främst ska omfördelas inom 3:12-systemet. Därför föreslås generella lättnader för att reglerna i högre grad än i dag ska stimulera delägarna i de mindre företagen och förstärka deras incitament att anställa. Det föreslås även en höjning av räntenivån för positiv räntefördelning för enskilda näringsidkare. Regeringen kommer, med anledning av Lagrådets kritik, inte att gå vidare med förslaget om ett höjt löneuttagskrav.

För att ytterligare minska den administrativa bördan för företagen föreslår regeringen bl.a. förenklingar av företagens hantering av mer- värdesskatt.

Åtgärder för välfärd och sammanhållning

För att stärka ekonomin för de barnfamiljer som har lägst ekonomisk standard föreslås en höjning av det särskilda bidraget i bostadsbidraget. Höjningen innebär att det särskilda bidraget höjs med 200 kronor till 1 500 kronor per månad för ett barn, med 250 kronor till 2 000 kronor per månad för två barn och med 300 kronor till 2 650 kronor per månad för tre eller flera barn. En fritidspeng avses också införas för barn i ekonomiskt utsatta hushåll.

Regeringen föreslår en viss förstärkning i bostadstillägget för ålderspensionärer med arbetsinkomster liksom i etableringstillägget och bostadsersättningen för personer med rätt till etableringsersättning.

God tillgång till hälso- och sjukvård och omsorg av hög kvalitet ska ges till alla efter

PROP. 2013/14:1

Tabell 1.2 Reformer i budgetpropositionen för 2014, effekt på finansiellt sparande i offentlig sektor1

Miljarder kronor	2014	2015	2016	2017
Stöd för tillväxt och varaktigt högre sysselsättning

Stärkt ekonomi för	20,56	20,32	19,80	19,54
hushållen

Nya och bredare vägar in i	0,63	0,93	1,20	1,57
jobb för unga

Förbättrade förutsättningar	0,36	0,60	0,61	0,63
för långtidsarbetslösa

Förbättrad integration	0,11	0,17	0,16	0,07

Etableringsplanstart	-0,39	-0,40	-0,09	-0,07
Ökad flexibilitet och	0,15	0,17	0,17	0,18
trygghet2
Bättre möjligheter till	0,03	0,05	0,04	0,04
uppföljning
Satsningar på kunskap och stärkt konkurrenskraft

Kunskapsfokus i skolan	0,67	1,10	1,39	1,57
Kunskapsfokus i skolan

Innovation och	1,19	1,45	1,42	1,33
entreprenörskap

Ökad rörlighet och bättre	0,02	0,03	0,02	0,00
fungerande
bostadsmarknad

Åtgärder för välfärd och sammanhållning
Fördelningsåtgärder	0,53	0,57	0,56	0,55

Sjukvård och omsorg	0,12	0,18	0,22	0,16

Utvecklad prismodell för
läkemedel	-0,42	-0,59	-0,83	-1,02

Höjd alkoholskatt	-0,73	-0,62	-0,65	-0,67

Skydda miljö och klimat

Insatser för miljö och	0,35	0,58	0,60	0,36
klimat
Kvotplikt och beskattning	-0,51	-0,65	-0,60	-0,60
av biodrivmedel

Övriga utgiftsreformer	1,42	1,77	1,79	1,41
Övriga inkomstreformer	0,06	0,17	0,16	0,16

Summa reformer som	24,16	25,84	25,97	25,19
påverkar finansiellt
sparande3

Anm.: Beloppen är avrundade.

1En positiv siffra innebär en försvagning av det finansiella sparandet

2Sammantaget uppgår reformerna för trepartssamtalen till ca 3 miljarder kronor per år. Utöver det tillkommer korttidsarbete om 4,7 miljarder kronor per 12- månadersperiod, givet att systemet aktiveras.

3Inklusive korrigering för utgiftsreformer som inte påverkar finansiellt sparande.

1.1Svensk ekonomi står inför stora utmaningar

I följande avsnitt beskrivs utsikterna för svensk ekonomi och utvecklingen av de offentliga finanserna. Vidare görs en bedömning av de risker som prognosen rymmer.

1.1.1Fortsatt lågt resursutnyttjande i ekonomin

Den finansiella krisen och den efterföljande skuldkrisen har fått långtgående konsekvenser för svensk ekonomi. Efter den kraftiga konjunkturnedgången 2009 följde en återhämt- ning de två följande åren. Men till följd av försämringen av det internationella konjunktur- läget fördjupades lågkonjunkturen återigen i svensk ekonomi med en ökad arbetslöshet som följd.

Långsam återhämtning i omvärlden

Den ekonomiska utvecklingen i omvärlden var fortsatt svag under första halvan av 2013, men under sommaren har det i många av Sveriges viktiga exportländer funnits indikationer på att förtroendet för den ekonomiska utvecklingen stiger bland hushåll och företag. Konjunk- turnedgången i euroområdet tycks dessutom ha bottnat.

År 2014 bedöms BNP i euroområdet växa något men tillväxten förväntas bli låg. Mildringen av de finanspolitiska åtstramningarna i USA innebär stärkta förutsättningar för en återhämtning i USA 2014, vilket det redan finns tecken på. Tillväxten i många s.k. tillväxt- ekonomier blir fortsatt lägre än vad som var fallet under inledningen av 2000-talet. Samman- taget väntas en starkare ekonomisk utveckling nästa år och framåt för de mest betydande svenska exportmarknaderna. De svenska export- marknaderna bedöms dock sammantaget växa i en lägre takt än genomsnittet för de senaste femton åren.

Sverige påverkas av omvärlden

Trots att en något starkare utveckling i omvärlden kan anas under det andra halvåret förväntas tillväxten i svensk ekonomi för helåret 2013 vara låg. Detta beror främst på att såväl export som investeringar faller. Hushållens konsumtion växer i en måttlig takt och bidrar

tillsammans med lagerinvesteringar och offentlig konsumtion till att hålla BNP-tillväxten uppe.

Den svenska exporten utvecklas svagt nästa år och hushållens konsumtion förväntas fortsatt ge det främsta bidraget till tillväxten. En förhållandevis stark konsumtionsutveckling möjliggörs av ett i utgångsläget högt sparande, stigande reallöner och de åtgärder riktade till hushållen som föreslås i denna proposition. De föreslagna åtgärderna innebär att hushållens


ekonomi stärks med			sammantaget		drygt
20 miljarder	kronor	2014. Den		nominella
disponibla	inkomsten	beräknas		stiga	med
3,7 procent,	jämfört med		2,7 procent utan de

föreslagna åtgärderna.

En god utveckling av de disponibla inkomsterna och ett i utgångsläget högt sparande bland hushållen ger utrymme för en stark utveckling av hushållens konsumtion även efter 2015. Om dessutom den internationella efterfrågan tar ytterligare fart finns förutsätt- ningar för en förhållandevis hög BNP-tillväxt 2015–2017.

Tabell 1.3 Nyckeltal

Utfall för 2012, prognos för 2013–2017

Procentuell förändring om annat ej anges

	2012	2013	2014	2015	2016	2017

BNP	0,7	1,2	2,5	3,6	3,9	2,9
BNP-gap1	-2,7	-3,5	-3,0	-2,1	-1,0	-0,2
Sysselsatta2	0,7	0,8	0,8	1,0	1,3	1,3
Sysselsättningsgrad3	79,4	79,6	79,7	80,1	80,7	81,3
Arbetade timmar4	0,6	0,3	0,5	1,1	1,6	1,5
Produktivitet4, 5	1,1	1,3	2,7	2,5	2,0	1,8
Arbetslöshet6	8,0	8,2	8,1	7,8	7,0	6,4
Arbetslöshet, äldre def.7	5,6	5,6	5,5	5,2	4,7	4,2
Löner8	3,0	2,7	2,8	2,9	3,2	3,4
KPI9	0,9	0,1	0,9	1,7	2,7	3,2

1Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.

215–74 år.

3Enligt EU2020-målet, dvs. sysselsatta i procent av befolkningen i åldersgruppen 20–64 år.

4Kalenderkorrigerad.

5Produktivitet i näringslivet.

6I procent av arbetskraften, 15–74 år.

7Antal arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande som andel av arbetskraften, s.k. öppen arbetslöshet. Här avses 15–74 år, ursprungligen avsågs åldersgruppen 16–64 år. Skillnaderna mellan åldersgrupperna är marginell när det gäller arbetslöshetstalet.

8Mätt enligt konjunkturlönestatistiken.

9Årsgenomsnitt.

Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar.

PROP. 2013/14:1

utan detta förväntas dröja. Arbetslösheten bedöms ligga kvar på över 8 procent nästa år och det är inte förrän mot slutet av 2015 som arbetslösheten förväntas minska mer tydligt. Först i slutet av 2017 bedöms konjunkturläget bli balanserat.

Jämförelse med andra bedömare

Genom att redovisa jämförelser med andra bedömare, och att motivera större avvikelser, avser regeringen öka transparensen för de bedömningar som görs. Jämförelserna visar att regeringens bedömning av BNP-tillväxt, arbets- löshet och finansiellt sparande i offentlig sektor ligger i linje med andra bedömares. Även regeringens bedömning att det finns lediga resurser i svensk ekonomi stöds av andra bedömare.

1.1.2Sverige har starka offentliga finanser

Sverige är ett av EU:s medlemsländer med starkast offentliga finanser (se diagram 1.1). Den konsoliderade bruttoskulden uppgick i slutet av 2012 till ca 38 procent av BNP, vilket ger en god marginal till referensvärdet inom EU:s stabilitets- och tillväxtpakt på 60 procent av BNP. Även det finansiella sparandet är bättre än referensvärdet om -3 procent av BNP.

Diagram 1.1 Den offentliga sektorns underskott och bruttoskuld 2012

Procent av BNP

180

160									EL
									EL
140
120				IT			PT
							PT	IE


100					BE		UK
		HU					UK
		HU		FR			CY		ES
80		DE	MT	FR			CY		ES
80		DE	MT		NL
		AT			NL
60			PL		SL
			PL		SK
			LT		SK
40			LT		CZ
40			RO DK		CZ
			RO DK
20
0
-2	0	2		4		6	8	10	12

Källa: Eurostat.

Arbetslösheten är hög

Tillväxten 2013 och 2014 är inte tillräckligt hög för att arbetslösheten ska börja sjunka stadigt

Den utdragna lågkonjunkturen medför att den offentliga sektorns finanser bedöms uppvisa underskott både 2013 och 2014. Den starkare ekonomiska utvecklingen åren därefter medför

PROP. 2013/14:1

att det finansiella sparandet gradvis stärks till överskott 2016 (se tabell 1.4).

Staten och ålderspensionssystemet bedöms redovisa underskott 2013 medan kommun- sektorn väntas redovisa ett mindre överskott 2013. Den förstärkning som förutses fr.o.m. 2015 sker i huvudsak i staten. Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet bedöms gradvis försvagas fram till 2017. Den kommunala sektorn redovisar ett positivt ekonomiskt resultat men ett negativt finansiellt sparande.

Riksgäldskontorets utlåning om 104 miljarder kronor till Riksbanken, för förstärkning av valutareserven, medför att bruttoskulden som andel av BNP ökar med ca 3 procentenheter 2013. Statens nettoskuld påverkas emellertid inte av detta. Bruttoskulden förväntas gradvis minska ned mot 35 procent under perioden.

Tabell 1.4 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser

Miljarder kronor om annat ej anges

Utfall 2012, prognos 2013–2017

	2012	2013	2014	2015	2016	2017
Inkomster	1 767	1 816	1 842	1 929	2 026	2 125
Procent av BNP	49,6	50,1	49,1	49,0	48,8	48,9
Skatter och
avgifter	1 567	1 611	1 654	1 734	1 823	1 913
Procent av BNP	44,0	44,4	44,1	44,1	44,0	44,0
Övriga
inkomster	200	205	188	195	203	212

Utgifter	1 789	1 858	1 900	1 946	2 008	2 078
Procent av BNP	50,2	51,3	50,7	49,5	48,4	47,8

Finansiellt
sparande	-22	-43	-58	-17	18	47
Procent av BNP	-0,6	-1,2	-1,5	-0,4	0,4	1,1

Konsoliderad
bruttoskuld	1 358	1 521	1 597	1 620	1 590	1 528
Procent av BNP	38,1	41,9	42,6	41,2	38,3	35,1

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

För att företag, medborgare och de finansiella marknaderna ska ha förtroende för finans- politiken måste den vara hållbar på lång sikt. Regeringen och ett antal andra bedömare av svensk ekonomi gör beräkningar av finans- politikens långsiktiga hållbarhet med hjälp av ekonomiska modeller. Syftet med dessa hållbar- hetsbedömningar är att i god tid fånga upp tecken på att finanspolitiken kommer att behövas läggas om, så att åtgärder för att säker- ställa hållbarheten och upprätthålla förtroendet för finanspolitiken kan vidtas i god tid. I de ekonomiska vårpropositionerna presenteras en mer utförlig analys av finanspolitikens lång-

siktiga hållbarhet. Uppdaterade hållbarhets- beräkningar i denna proposition visar att finans- politiken i Sverige fortsatt är långsiktigt hållbar.

1.1.3Risken för en svagare utveckling överväger

Fortsatt stark konsumtionstillväxt bland hus- hållen och en internationell konjunkturuppgång är förutsättningar för en ökad tillväxt de närmaste åren. För båda dessa faktorer finns osäkerhet som innebär att tillväxten kan bli såväl sämre som bättre än vad som nu väntas. Den sammantagna bedömningen är dock att riskerna för en svagare konjunkturutveckling fortsatt dominerar. Risken för en kraftig nedgång av det

VODJVRPGUDEEDGHYlUOGVHNRQRPLQï bedöms emellertid vara betydligt lägre än vad den har varit de senaste åren.

Fortsatt osäker politisk utveckling i euroområdet

Den politiska situationen i euroområdet är fortfarande osäker. Även om läget har stabiliserats finns fortsatt en risk för förnyad turbulens på de finansiella marknaderna. Om det politiska stödet för finanspolitiken i krisländerna vacklar kan krishanteringen och reformpolitiken försvåras. Förtroendet för flera länders förmåga att klara sina åtaganden skulle då kunna minska ytterligare. Det relativa lugn som nu råder på de finansiella marknaderna beror därtill till stor del på utfästelser från Europeiska centralbanken om att vid behov genomföra stödköp på obligations- marknaderna. En ytterligare riskfaktor är att många parter är inblandade i krishanteringen i euroområdet, allt från enskilda länders regeringar till institutionella och privata långivare. Att väga samman dessa intressen har visat sig vara svårt och avgörande beslut har många gånger dragit ut på tiden.

Osäkerhet kring utvecklingen av finans- och penningpolitiken i USA

Även USA står inför stora utmaningar i hanteringen av sina offentliga finanser. Om en överenskommelse om fortsatt finansiering av den federala budgeten inte träffas i tid, kan det leda till finansiell oro. Inriktningen på penning- politiken i USA är också en osäkerhetsfaktor. Försök från den amerikanska centralbanken att förbereda marknaderna på en eventuell ned- dragning av dess köp av statsobligationer har bidragit till en påtaglig ränteuppgång i stora delar

PROP. 2013/14:1

Hushållens skuldsättning

De svenska hushållens samlade skulder har sedan 2010 legat på en nivå motsvarande omkring 165 procent av deras sammanlagda disponibla inkomst, eller knappt 85 procent av BNP (se diagram 1.2). Ökningstakten av hushållens skulder har minskat de senaste åren, men skuld- nivån är fortsatt hög både utifrån ett historiskt och internationellt perspektiv. Hushållens skuld- sättning är en fråga av stor betydelse för den makroekonomiska utvecklingen och den finan- siella stabiliteten. Skulle hushållen minska sin konsumtion för att ta ned skuldsättningsgraden kan det snabbt få stora effekter på samhälls- ekonomin och tillväxten. Detta eftersom den privata konsumtionen uppgår till omkring halva BNP.

Diagram 1.2 Hushållens skuldsättning

Procent av disponibel inkomst och procent av BNP

200											100
180			Skuld / Disponibel inkomst (t.v.)								90
160			Skuld / BNP (t.h.)								80
160											80
140											70
120											60
100											50
80											40
60											30
40											20
20											10
0											0
1980	1983	1986	1989	1992	1995	1997	2000	2003	2006	2009	2012
Källa: Statistiska centralbyrån.

För att bedöma eventuella risker med hushållens skuldsättning är det viktigt att också beakta deras tillgångssida. Hushållens tillgångar består framför allt av reala tillgångar som småhus och bostadsrättsandelar, samt finansiella tillgångar som aktier och fondandelar (se diagram 1.3). Under våren 2013 beräknades hushållens finansiella tillgångar uppgå till omkring 4 500 miljarder kronor, vilket var mer än dubbelt så mycket som hushållens skulder.

Eftersom hushållens reala tillgångar har ökat snabbare än de finansiella sedan mitten av 1990- talet, framför allt på grund av att bostäder utgör en allt större andel av hushållens samlade tillgångar. Detta har inneburit att hushållen blivit mer känsliga för variationer i bostadspriser. Det är mot den bakgrunden rimligt att hushållens

framtida konsumtion i högre utsträckning än tidigare påverkas av fluktuationer i bostads- priserna. De svenska hushållens nettoförmögen- het har alltså ökat samtidigt som riskerna för ekonomin, exempelvis i form av priskänslighet också har ökat.

Diagram 1.3 Hushållens tillgångar

Procent av disponibel inkomst

	700	Totala tillgångar
		Totala tillgångar
	600	Reala tillgångar och bostadsrätter
	600	Aktier och fondandelar
		Aktier och fondandelar
		Övriga finansiella tillgångar
	500
	400
	300
	200
	100
	0
		1980 1983 1986 1988 1991 1993 1996 1999 2001 2004 2006 2009 2011

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Regeringens åtgärder

Den höga skuldsättningen manar till fortsatt uppmärksamhet och regeringen och berörda myndigheter har redan vidtagit flera åtgärder för att minska riskerna med den höga skuldsätt- ningen. Finansinspektionen införde hösten 2010 en rekommendation till bankerna om ett bolånetak för att förhindra alltför hög belåning av hushållens bostäder. Taket anger att belåningen inte bör uppgå till mer än 85 procent av priset.

Högre kapitalkrav och riskviktsgolv för bolån

Kapitalkraven för bankerna kommer att höjas för att öka bankernas motståndskraft mot framtida finansiella kriser. Kraven på de stora bankerna ska vara högre än de minimikrav som föreskrivs i EU:s nya kapitaltäckningsregelverk på grund av Sveriges utsatthet med en stor bank- sektor.

Finansinspektionen har även infört ett golv för bankernas riskvikter på sina bolån. Riskvikter används för att beräkna det kapital som en bank behöver hålla för varje enskilt bostadslån. Golvet innebär att de svenska bankerna behöver hålla mer kapital för sina bolån och att riskvikterna

PROP. 2013/14:1

1.2Finanspolitikens övergripande lingen för att ge aktiva insatser till långtidsar-

inriktning

Sverige har klarat den internationella ekonomiska nedgången bättre än de flesta andra länder. Sverige har som ett av få länder, under hela lågkonjunkturen, kunnat stötta syssel- sättningen och genomföra reformer för fler i arbete, tillväxtinvesteringar och välfärdssats- ningar. Regeringens politik har varit framgångs- rik. Kraftfulla åtgärder för att dämpa effekterna av lågkonjunkturen har förenats med ett tydligt fokus på strukturellt riktiga åtgärder för högre varaktig sysselsättning, förbättrade tillväxtvillkor för företagen och åtgärder som förbättrar väl- färden och håller samman samhället. Samtidigt har långsiktigt hållbara offentliga finanser upp- rätthållits.

Läget motiverar en finanspolitik som stödjer tillväxt och sysselsättning

Arbetslösheten steg kraftigt i samband med finanskrisen och bedöms ligga kvar på höga nivåer också de närmaste åren. Trots att svensk ekonomi drabbades hårt av finanskrisen och den därpå följande skuldkrisen, har sysselsättningen utvecklas bättre än i många andra länder. Den fortsatta internationella lågkonjunkturen gör dock att det tar lång tid innan arbetslösheten minskar påtagligt. Även om BNP-tillväxten väntas ta fart 2014 kommer det att finnas gott om lediga resurser i svensk ekonomi under flera år framöver. Mot slutet av prognosperioden kommer Sverige att ha gått igenom en lågkonjunktur som varat i minst nio år, vilket är längre än den tid som 1990-talskrisen varade. En så lång period av låg efterfrågan på arbetskraft ökar riskerna för att arbetslösheten biter sig fast på en hög nivå. Detta visas av att det framför allt är längre arbetslöshetstider som drivit upp- gången i arbetslösheten, snarare än ett ökat inflöde i arbetslöshet.

Utrymmet för en ytterligare expansiv penningpolitik är begränsat eftersom reporäntan ligger på en låg nivå. Det är därför lämpligt att finanspolitiken tar ett större ansvar i detta läge.

Finanspolitiken 2014 bör därför, inom ramen för överskottsmålet och utgiftstaket, stödja ekonomin och förhindra att arbetslösheten biter sig fast. Det är viktigt med aktiva insatser för att motverka långtidsarbetslösheten. Regeringen har avsatt omfattande resurser till Arbetsförmed-

betslösa.

Riskerna för en allvarlig global nedgång är betydligt mindre än för ett par år sedan. Men riskerna för en sämre ekonomisk utveckling än i prognosen är fortsatt större än chanserna till en bättre utveckling. Läget på de finansiella marknaderna är fundamentalt bättre, men riskerna kvarstår för att turbulens åter ska uppstå. Utvecklingen av hushållens skuld- sättning utgör vidare en risk för makro- ekonomisk stabilitet och finanspolitiken ska inte bidra till en ohållbar skulduppbyggnad. Dessa risker måste beaktas när behovet av säker- hetsmarginaler bedöms.

Budgetutrymme 2014

Att överskottsmålet är formulerat som ett genomsnitt över en konjunkturcykel innebär att det finansiella sparandet i offentlig sektor bör ligga under målnivån på 1 procent av BNP när resursutnyttjandet är lågt (se fördjupningsrutan Finanspolitiken och överskottsmålet). Över- skottsmålet stödjer därigenom en finanspolitik som motverkar stora konjunktursvängningar och inte verkar procykliskt. Sparandet i den offentliga sektorn behöver för att bidra till ett stabilt och högt resursutnyttjande variera över konjunkturcykeln.

De indikatorer som används för att följa upp överskottsmålet pekar på att det finansiella sparandet för närvarande ligger under den målsatta nivån men att det finansiella sparandet stärks över tid.

Samtidigt som det finns behov av att finanspolitiken stödjer tillväxten i ekonomin, finns det även fortsättningsvis behov av utrym- me för att kunna vidta åtgärder vid en ny kraftigt fördjupad konjunkturnedgång eller förnyad finansiell oro. Att det finns ett stort förtroende för Sveriges offentliga finanser ger utrymme för att 2014 bedriva en finanspolitik som stödjer arbetsmarknaden. Låg och sjunkande offentlig skuldsättning, inte minst i ett internationellt perspektiv, och god långsiktig offentligfinansiell hållbarhet ger denna starka position.

Utrymmet för att vidta åtgärder för att stödja sysselsättningen begränsas av att sparandet ska återvända till den målsatta nivån när resursut- nyttjandet går mot balans. Jämfört med bedöm- ningen i 2013 års ekonomiska vårproposition är det finansiella sparandet i de offentliga finan- serna något lägre ett par år fram i tiden. Detta

innebär att riskerna med att använda en del av budgetutrymmet tidigare under perioden har ökat, men detta måste vägas mot risken att den höga arbetslösheten permanentas om inte finanspolitiken agerar.

Regeringen bedömer mot denna bakgrund att ett budgetutrymme för 2014 motsvarande drygt 24 miljarder kronor är väl avvägt.

Stor återhållsamhet krävs de närmaste åren

För att bevara det starka förtroendet för finans- politiken är det viktigt att det finansiella sparandet, vid ett balanserat resursutnyttjande, visar ett överskott om 1 procent av BNP. Överskott i de offentliga finanserna behövs för att kraftfulla åtgärder ska kunna vidtas om svensk ekonomi åter utsätts för stora störningar. Det behövs också som en buffert för att hantera andra risker, inte minst de som följer av Sveriges stora banksektor. Takten i återgången till 1 procent bör, i enlighet med det finanspolitiska ramverket, anpassas efter läget på arbetsmark- naden och utvecklingen av resursutnyttjandet. Förutsatt att det finns förtroende för de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet bör finanspolitiken inte vara åtstramande så länge arbetslösheten är hög och resursutnyttjandet lågt. En allt för snabb återgång till överskott riskerar leda till att en försämrad utveckling på arbetsmarknaden som följd. När de lediga resurserna i ekonomin minskar bör det finansiella sparandet gradvis stärkas. Det är rimligt att återvända till ett sparande om 1 procent av BNP först när resursutnyttjandet närmat sig balans för att därigenom säkra en stabil tillväxt och lägre arbetslöshet. Enligt nuvarande prognos förväntas det finansiella sparandet vara 1,1 procent 2017.

För att ett överskott om 1 procent av BNP ska uppnås när resursutnyttjandet är balanserat krävs en stor återhållsamhet i finanspolitiken framöver. Budgetutrymmet bedöms vara mycket begränsat de närmaste åren. Det innebär att nya reformer i högre utsträckning än tidigare kommer att kräva finansiering. Det handlar exempelvis om åtgärder som säkrar skatte- systemets effektivitet och legitimitet samt åtgärder som motverkar samhällsekonomisk ineffektivitet. Det är också viktigt med stram utgiftsgranskning och god utgiftskontroll.

Finanspolitikens sammansättning

Fokus för finanspolitiken i denna proposition är att stödja ekonomin och det är därför viktigt att

PROP. 2013/14:1

prioritera åtgärder som är effektiva både vad gäller att stabilisera konjunkturläget och att möta de långsiktiga tillväxtutmaningarna. Fokus bör därför ligga på strukturellt riktiga permanenta åtgärder. En av de viktigaste lär- domarna från de senaste åren, både i Sverige och i andra länder, är vikten av att politiken även vid en ekonomisk nedgång fokuserar på strukturellt riktiga reformer för varaktigt högre syssel- sättning och tillväxt. Därigenom stärks de lång- siktiga tillväxtförutsättningarna samtidigt som ekonomin stöttas på kort sikt.

Den möjliga sammansättningen av åtgärder påverkas även i hög grad av att utrymmet för utgiftsökningar i förhållande till utgiftstaket är mycket litet 2014 och 2015. Budgeterings- marginalen under utgiftstaket för 2013–2015 ligger i linje med regeringens riktlinjer för hur stora marginaler som behövs för att hantera den osäkerhet som finns i utgiftsutvecklingen. Emel- lertid finns det inget ytterligare utrymme i förhållande till säkerhetsmarginalen 2014 och 2015. Det innebär att det för 2014 och 2015 inte går att genomföra annat än mindre reformer på utgiftssidan utan att det görs motsvarande utgiftsminskningar. Sedan den första bedöm- ningen av utgiftstakets nivå för 2014 i 2010 års ekonomiska vårproposition har huvuddelen, 38 miljarder kronor, av det tillgängliga utrymmet i förhållande till utgiftstaket tagits i anspråk för utgiftsreformer, exempelvis stora satsningar på forskning och utveckling samt infrastruktur för att motverka krisen och skjuta in energi i ekonomin. Därtill har ökade utgifter i trans- fereringssystemen i förhållande till prognosen, framför allt i sjukförsäkringen, tagit ca 16 miljarder kronor i anspråk. Detta innebär att huvuddelen av satsningarna för att stötta tillväxt och jobb bör ligga på inkomstsidan för att värna utgiftstaket och säkerhetsmarginalerna under taket.

PROP. 2013/14:1

Överskottsmålet och utgiftstaket

Det finanspolitiska ramverket, som bl.a. omfattar överskottsmål och utgiftstak, är ett instrument som säkerställer att finanspolitiken är långsiktigt hållbar och transparent. Vissa av principerna regleras av lag, medan andra utgår från den praxis som gradvis utvecklats sedan den offentligfinansiella krisen på 1990-talet.

Överskottsmålet

Överskottsmålet anger att det finansiella sparandet i den offentliga sektorn ska motsvara 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Att målet är formulerat som ett genomsnitt över en konjunkturcykel är motiverat av stabiliseringspolitiska skäl. Kon- junkturcykelns längd varierar, varför uppfölj- ningen av överskottsmålet inte sker mot en fastslagen tidsperiod. Om sparandet skulle vara 1 procent av BNP varje enskilt år, eller under en förbestämd tidsperiod, skulle finanspolitiken riskera att behöva stramas åt även vid ett svagt konjunkturläge. Finanspolitiken skulle då förstärka konjunktursvängningarna i stället för att dämpa dem. Vid utformningen av finans- politiken är det nödvändigt att ta hänsyn till konjunkturläget. Det innebär att det måste göras en åtskillnad mellan att uppfylla överskottsmålet och att uppnå den målsatta nivån på sparandet om 1 procent av BNP.

Regeringen har i skrivelsen Ramverk för finanspolitiken lagt fast ett antal principer för hur en aktiv stabiliseringspolitik bör bedrivas för att vara förenlig med överskottsmålet. Enligt dessa principer kan regeringen temporärt avvika från den målsatta nivån av stabiliseringspolitiska skäl, förutsatt att förtroendet för finanspolitiken upprätthålls (skr. 2010/11:79).

För att överskottsmålet ska fungera som ankare för finanspolitiken är det också viktigt att etablera en trovärdig bana tillbaka till den målsatta nivån vid avvikelser. Det finns därför ett antal principer som regeringen tillämpar för hur avvikelser från den målsatta nivån bör hanteras. Dessa tar sin utgångspunkt i framför allt avvikelsens storlek och konjunkturläget. Om det finansiella sparandet bedöms ligga varaktigt under den målsatta nivån i ett läge med lågt resursutnyttjande är huvudprincipen att sparandet bör stärkas i en takt som inte äventyrar tillväxten. Denna princip gäller under

förutsättning att det finns förtroende för finanspolitikens långsiktiga hållbarhet.

Den lågkonjunktur som Sverige befinner sig i sedan 2008 förväntas bli mycket utdragen. För att illustrera detta kan en jämförelse göras med utvecklingen under början av 1990-talet (se diagram 1.4). Nedgången i resursutnyttjandet var ungefär lika stor i början av 1990-talet som 2008 och 2009. Även om tillväxten återhämtade sig relativt snabbt 2010 och 2011 har den inter- nationella konjunkturavmattningen de senaste åren medfört ett minskat resursutnyttjande. Låg- konjunkturen förväntas nu pågå längre än 1990- talskrisen.

Diagram 1.4 BNP-gap och finansiellt sparande i offentlig sektor

Procent av BNP

6
4
2
0
-2
-4
-6
-8					BNP-gap
					BNP-gap
-10					Finansiellt sparande
-12
1980	1985	1990	1995	2000	2005	2010	2015

Källor: Statiska centralbyrån och egna beräkningar.

Trots ett lågt resursutnyttjande är det offentligfinansiella läget i dag betydligt bättre än under början av 1990-talet. Detta har möjliggjort en finanspolitik som dämpar krisens effekter. Eftersom förtroendet för den svenska finanspolitiken är mycket starkt finns vidare möjlighet att, i enlighet med det finanspolitiska ramverket, ta hänsyn till konjunkturläget när det gäller hur snabbt sparandet ska återföras till den målsatta nivån. Återgången till överskott kan därför tillåtas ske i en takt som anpassas till hur resursutnyttjandet utvecklas och som inte äventyrar tillväxten. Den förda finanspolitiken, där sparandet når den målsatta nivån först mot slutet av prognosperioden, är därmed förenlig med överskottsmålet och ramverket för finans- politiken.

PROP. 2013/14:1

1.2.1Utgiftstakets nivå 2016 och 2017

Utgiftstaket sätter en övre gräns för hur höga utgifterna får bli varje enskilt år. Genom utgiftstaket ges riksdagen och regeringen förbättrade möjligheter till nödvändig kontroll och styrning av utgifterna. Utgiftstaket tydlig- gör även behovet av prioriteringar mellan ut- gifter och förebygger en utveckling där skatte- uttaget måste höjas till följd av bristfällig utgifts- kontroll.

Enligt budgetlagen (2011:203) ska regeringen lämna förslag till utgiftstak för det tredje till- kommande året. I enlighet med budgetlagen lämnas i denna proposition ett förslag till utgiftstak för 2016. Regeringen kvarstår vid bedömningen i 2013 års ekonomiska vår- proposition om att utgiftstakets nivå 2016 bör öka med 40 miljarder kronor jämfört med 2015. Eftersom förslaget till beslut baseras på prognoser långt fram i tiden kan förutsätt- ningarna förändras och finanspolitiken komma att behöva axla ett större ansvar än vad som bedömdes vara nödvändigt när beslutet om utgiftstakets nivå fattades. Osäkerheten om utvecklingen de kommande åren är fortsatt stor och riskerna för en negativ utveckling överväger. Det är därför angeläget att det finns möjligheter att vidta kraftfulla åtgärder på budgetens utgifts- sida för att stödja den ekonomiska utvecklingen, om ett sådant behov skulle uppstå. Budgeteringsmarginalen för 2016, dvs. skillnaden mellan utgiftstaket och de prognostiserade takbegränsade utgifterna, är därför större än regeringens riktlinje för hur stor säkerhetsmarginal som bör finnas för att hantera den automatiska förändringen av de takbegränsade utgifterna vid en större chock.

Regeringen bedömde i 2013 års ekonomiska vårproposition att utgiftstaket borde öka med 30 miljarder kronor mellan 2016 och 2017, vilket ungefär motsvarar den genomsnittliga årliga ökningstakten sedan utgiftstaket infördes 1997. Denna bedömning är fortsatt rimlig. Bud- geteringsmarginalen för 2017 är då tillräckligt stor för att kunna hantera osäkerheter till följd av konjunkturutvecklingen, samtidigt som nivån på utgiftstaket minskar som andel av potentiell BNP, vilket stödjer en förstärkning av de offentliga finanserna.

Tabell 1.5 Utgiftstak 2013–2017

Miljarder kronor om inget annat anges

	2013	2014	2015	2016	2017
Regeringens förslag till					1 1961
utgiftstak	1 095	1 107	1 127	1 167	1 1961
Utgiftstak,
procent av potentiell
BNP	29,1	28,5	28,0	27,9	27,5
Takbegränsade utgifter	1 066	1 091	1 105	1 124	1 156

Budgeteringsmarginal	29	16	22	43	40

Budgeteringsmarginal,
procent av
takbegränsade utgifter	2,7	1,5	2,0	3,9	3,4
Budgeteringsmarginal,
procent av BNP	0,8	0,4	0,6	1,0	0,9
Strukturellt sparande
offentlig sektor,
procent av BNP	0,5	0,2	0,8	1,0	1,2

1 Regeringen lämnar en bedömning av utgiftstakets nivå för 2017 i denna proposition.

Källa: Egna beräkningar.

1.3Åtgärder som stödjer tillväxt i ekonomin och ökar den varaktiga sysselsättningen

Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är full sysselsättning. Sysselsättningen föll i samband med finanskrisen 2008, men har ökat sedan slutet av 2009 och är i dag högre än vid finanskrisens utbrott. Samtidigt har arbets- kraftsdeltagandet ökat starkt och ligger nu på samma nivå som före finanskrisen. Utvecklingen har även varit god sedan regeringen tillträdde 2006. Sysselsättningen har under denna period ökat med över 200 000 personer och andelen sysselsatta utvecklats bättre än vad som kan för- klaras av demografin och konjunkturläget. Detta indikerar att regeringens politik har förbättrat arbetsmarknadens funktionssätt.

Arbetslösheten bedöms ligga kvar på en hög nivå 2014, även om det finns indikationer på att uppgången i såväl arbetslösheten som långtids- arbetslösheten planat ut. Det dröjer till slutet av 2015 innan läget på arbetsmarknaden tydligt förbättras. Den höga arbetslösheten är en följd av att krisen medfört dämpad efterfrågan på arbetskraft samtidigt som arbetskraftsutbudet har ökat. Att fler söker sig till arbetskraften bidrar till högre sysselsättning på sikt, även om arbetslösheten temporärt blir högre. Den utdragna lågkonjunkturen har medfört att långtidsarbetslösheten har ökat och vissa

PROP. 2013/14:1

grupper, som unga, utrikes födda och personer med funktionsnedsättning, har fått det svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Därmed riskerar den svaga konjunkturutvecklingen att förstärka vissa strukturella problem på arbets- marknaden och tillfällig arbetslöshet övergå i långvarigt utanförskap.

Givet det svaga efterfrågeläget bör finans- politiken under de närmaste åren bidra till att stimulera arbetskraftsefterfrågan och minska låg- konjunkturens varaktiga effekter på arbetsmark- naden. Det är också viktigt att företagen vill och kan anställa.

Det är fortsatt angeläget med utbuds- stimulerande åtgärder för att få fler att delta på arbetsmarknaden och öka sitt arbetsutbud. Detta måste kombineras med åtgärder som stimulerar efterfrågan på arbetskraft för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden och som har svårt att hitta ett arbete till rådande lönestruktur. Även åtgärder som förbättrar matchningen är angelägna.

De åtgärder som föreslås i denna proposition fokuserar därför på åtgärder som ökar syssel- sättningen redan på kort sikt, samtidigt som drivkrafterna till arbete stärks varaktigt. Regeringen fortsätter även arbetet med att stärka jobbchanserna för unga, långtidsarbetslösa och de som av andra skäl har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.

En utgångspunkt för regeringens reform- arbete för att förbättra arbetsmarknadens funk- tionssätt är att arbetsmarknaden ska bli mer inkluderande och flexibel. I detta arbete har arbetsmarknadens parter en central roll och ett omfattande arbete har därför bedrivits inom ramen för de s.k. trepartssamtalen (se fördjup- ningsrutan Trepartssamtal för en bättre fun- gerande arbetsmarknad).

Även arbetsförmedling fyller en viktig funktion och regeringen anser att det är viktigt att arbetsförmedlingen på bästa sätt bidrar till att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt, bl.a. genom en förbättrad matchning. Regeringen avser därför att göra en bred översyn av Arbetsförmedlingen.

Det är därför motiverat att stödja tillväxten genom att ytterligare stärka hushållens ekonomi. Fortsatta förstärkningar till hushållen är ett viktigt komplement till den ökade offentliga konsumtionen och de ökade offentliga inves- teringarna som genomförts under krisen.

Samtidigt är det viktigt att fortsätta arbetet med att stärka arbetsutbudet eftersom det är utbudet som långsiktigt bestämmer syssel- sättningen. För många lönar det sig fortfarande inte tillräckligt att gå från utanförskap till arbete. En central del i regeringens politik för att var- aktigt höja arbetsutbudet är jobbskatteavdraget.

Den statliga inkomstskatten bidrar till att finansiera välfärden och till en jämnare inkomst- fördelning. Men samtidigt minskar den driv- krafterna för att utbilda sig, ta på sig mer ansvar samt öka sin arbetstid. Regeringen anser därför att för många i dag betalar statlig inkomstskatt.

Många pensionärer har små ekonomiska mar- ginaler. För att förbättra ekonomin för dem har regeringen vid fyra tillfällen, 2009, 2010, 2011 och 2013, sänkt skatten för personer som vid beskattningsårets ingång fyllt 65 år. Den samlade sänkningen, räknat vid respektive års ikraft- trädande, motsvarar 13,95 miljarder kronor.

Regeringens åtgärder

Förstärkt jobbskatteavdrag och höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt

För att stödja tillväxten i ekonomin och öka den varaktiga sysselsättningen föreslår regeringen en ytterligare förstärkning av jobbskatteavdraget och en höjning av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Förslagen är motiverade både ur ett stabiliseringspolitiskt och strukturellt perspektiv.

Mellan 2006 och 2012 har jobbskatteavdraget tydligt bidragit till hushållens ökade disponibla inkomster. För att ytterligare stärka hushållens ekonomi och på så vis stödja tillväxten och sysselsättningen och samtidigt stärka drivkraf- terna till arbete, föreslås i denna proposition att jobbskatteavdraget förstärks med 12 miljarder kronor. Förslaget innebär att en sjuksköterska i genomsnitt får sin skatt sänkt med ytterligare ca

1.3.1Stärkt ekonomi för hushållen stöttar 330 kronor per månad. Det samlade jobbskatte-

tillväxt och jobb

Den utdragna lågkonjunkturen riskerar medföra att arbetslösheten biter sig fast på höga nivåer.

avdraget innebär en total skattelättnad om ca 2 200 kronor per månad eller 26 200 kronor per år för samma person.

PROP. 2013/14:1

Det är även viktigt att skattesystemet är utformat så att det lönar sig för personer att genomgå en högre utbildning eller att vidare- utbilda sig inom arbetslivet. Sänkta marginal- skatter i form av sänkt statlig inkomstskatt leder till att utbildning lönar sig bättre och bidrar därmed till ökad produktivitet. Sänkta marginal- skatter stimulerar också entreprenörskap. Med hänsyn härtill bör en sänkning även ske av den statliga inkomstskatten. Sänkningen inriktas mot den nedre delen av den statliga inkomst- skatteskalan för att öka drivkrafterna till större arbetssatsningar och högre produktivitet för så stora grupper av sysselsatta som möjligt.

I denna proposition föreslås en höjning av brytpunkten för uttag av statlig inkomstskatt från 433 900 kronor per år, vilket motsvarar en månadslön om 36 150 kronor, till 449 000 kro- nor per år, dvs. en månadslön om 37 400 kronor. Detta innebär att ytterligare ca 110 000 personer slipper betala statlig inkomstskatt och bedöms öka arbetade timmar med motsvarande 4 000 helårsarbetskrafter.

Ett förstärkt jobbskatteavdrag och minskat uttag av statlig inkomstskatt leder till lägre genomsnitts- och marginalskatt för vissa in- komstgrupper, men påverkar inte den högsta marginalskatten. De föreslagna skattesänknin- garna bör av förenklingsskäl och administrativa skäl även kombineras med en sänkning av den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta.

Regeringen gör bedömningen att existerande jobbskatteavdrag på sikt leder till 106 000 fler sysselsatta bland de under 65 år. Samtidigt väljer de som redan i dag är sysselsatta att arbeta fler timmar till följd av jobbskatteavdraget. De totalt arbetade timmarna ökar med motsvarande 120 000 helårsarbetskrafter. Den nu föreslagna förstärkningen beräknas på sikt leda till en ytterligare ökning av antalet sysselsatta med ca 13 000 och totalt sett en ökning av antalet arbetade timmar med motsvarande ca 16 000 helårsarbetskrafter.

Sänkt skatt för pensionärer

Pensionärer är ingen enhetlig grupp. Somliga har god ekonomi och god hälsa, medan andra har små marginaler och kanske behöver en trygg omsorg för att få vardagen att fungera.

Regeringens politik syftar till att människor ska känna att Sverige är ett bra och tryggt land att åldras i. Som ett led i denna politik har regeringen vid fyra tillfällen sänkt skatten för

pensionärer. Regeringen anser att det finns skäl att gå vidare i ambitionen att förbättra välfärden för dem som har fyllt 65 år och föreslår därför en höjning av det förhöjda grundavdraget för äldre. Den ytterligare skattelättnaden föreslås uppgå till 2,5 miljarder kronor. Sammantaget har regeringen därmed sänkt skatten för pensionärer med drygt 16 miljarder kronor. Denna skatte- sänkning bidrar vidare till att stödja tillväxten och sysselsättningen genom ökad efterfrågan.

Skattesänkningen berör alla inkomstnivåer. För en garantipensionär innebär förslaget om- kring 1 250 kronor lägre skatt per år. Den årliga skattesänkningen för olika inkomstskattenivåer visas i tabell 1.6. Av tabellen framgår också den samlade effekten av regeringens tidigare genom- förda och nu föreslagna skattesänkningar för pensionärer.

Tabell 1.6 Skattesänkning genom det ytterligare förhöjda grundavdraget för personer som är 65 år eller äldre vid olika inkomstnivåer, kommunalskattesats 31,73 procent

Kronor per år

Inkomst	Skatte-	som andel	Total skatte-	som andel
	sänkning	av brutto-	sänkning	av brutto-
		inkomsten	steg 1-5	inkomsten
50 000	1 174	2,3	9 266	18,5

84 360	1 269	1,5	8 345	9,9

94 572	1 237	1,3	8 059	8,5
150 000	1 333	0,9	8 790	5,9

200 000	1 237	0,6	10 883	5,4

300 000	1 301	0,4	11 581	3,9
400 000	1 301	0,3	10 281	2,6

500 000	2 121	0,4	12 105	2,4

Källa: Egna beräkningar.

Arbetslöshetsförsäkringen

I trepartssamtalen har det framförts önskemål om att avskaffa den arbetslöshetsavgift som arbetslöshetskassorna betalar till staten, de s.k. differentierade a-kasseavgifterna. Att avskaffa arbetslöshetsavgiften innebär att det inte längre är förknippat med en högre avgift till arbets- löshetsförsäkringen att gå från arbetslöshet till sysselsättning. De steg som parterna i samband med trepartssamtalen har tagit för att möjliggöra fler jobb för unga motiverar att avgiften tas bort. Förslaget innebär att de disponibla inkomsterna ökar för ett stort antal hushåll, varav många med lägre inkomster, vilket väntas bidra till en högre konsumtion och en snabbare tillväxt. Regeringen föreslår därför i denna budgetproposition att arbetslöshetsavgiften avskaffas.

PROP. 2013/14:1

En förstärkning av jobbskatteavdraget ökar hushållens inkomster och sysselsättningen

Jobbskatteavdraget infördes 2007 och har sedan dess förstärkts vid tre tillfällen. Syftet med jobbskatteavdraget är att göra det mer lönsamt att arbeta. Jobbskatteavdrag är ett effektivt sätt att få fler i arbete och återfinns i många länder.2

Eftersom jobbskatteavdraget gör det mer lönsamt att arbeta förväntas avdraget leda till ökad sysselsättning. Fler söker sig till arbetskraften och arbetslösa söker arbete mer intensivt. Nuvarande jobbskatteavdrag bedöms på sikt öka den varaktiga sysselsättningen med 106 000 personer. Det finns inte anledning att tro att effekterna av jobbskatteavdraget är avtagande i nuläget eller inom ramen för den nu föreslagna förstärkningen. Förr eller senare är dock effekterna avtagande men simuleringar indikerar att detta inträffar först vid betydligt större förändringar. Den nu föreslagna förstärkningen beräknas på sikt leda till en ytterligare ökning av antalet sysselsatta med ca 13 000.3

De ekonomiska drivkrafterna att arbeta har stärkts avsevärt genom införandet av jobbskatte- avdraget. Jobbskatteavdragets utformning innebär att marginalskatten sänkts för låg- och medelinkomsttagare. Marginalskatten har hittills sänkts upp till en månadsinkomst på 25 900 kronor (se diagram 1.5). Efter denna nivå är nuvarande jobbskatteavdrag inte tilltagande.

Trots de redan genomförda jobbskatteav- dragen är det för många människor med låga inkomster fortfarande inte tillräckligt lönsamt att gå från utanförskap till arbete. Ett vårdbiträde som går från arbetslöshet till heltidsarbete mister i genomsnitt 69 procent av inkomstökningen genom minskade bidrag och ökade skatter. Innan jobbskatteavdraget infördes var mot- svarande andel 76 procent. I ett internationellt perspektiv är beskattningen av arbete fortfarande hög i Sverige.

Diagram 1.5 Marginalskatter 2014 för olika månadsinkomster

Procent

60
60			Utan jobbskatteavdrag
50


			Gällande regler
40			Gällande regler
40

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

35 000

40 000

50 000

60 000

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Diagram 1.6 visar inkomstskatt som andel av inkomsten för en genomsnittlig inkomst i Sverige jämfört med OECD i genomsnitt. Sverige ligger fortfarande över genomsnittet i OECD, även om skillnaden har minskat betydligt sedan 2004.

Diagram 1.6 Inkomstskatt som andel av inkomst i Sverige, genomsnittet för OECD för en ensamstående person utan barn och med två tredjedelar av genomsnittlig inkomst

Procent
30
							Sverige
25							OECD
							OECD
20
15
10
5
0
2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012

Anm.: Inkomstskatt inkl. skattereduktioner men exkl. arbetsgivarens sociala avgifter.

Källa: OECD.

2Se 2012 års ekonomiska vårproposition (2012/13:100, bilaga 5).

3Se Ds 2010:37.

PROP. 2013/14:1

Den föreslagna förstärkningen av jobbskatteav- draget leder till en lägre genomsnittsskatt för alla som betalar skatt på sina arbetsinkomster och en lägre marginalskatt upp till ca 29 800 kronor per månad. Det samlade jobbskatteavdraget innebär störst procentuell skattesänkning för dem med låga inkomster (se tabell 1.7).

Tabell 1.7 Jobbskatteavdrag vid olika månadslöner 2014 efter föreslagen förstärkning

Kronor per månad

Lön	Förstärk-	Totalt	Ökning av	Ökning av
	ning av	jobbskatte-	netto-	nettoinkomst
	jobbskatte-	avdrag	inkomst till	till följd av hela
	avdraget		följd av	jobbskatte-
			förstärkning	avdraget
			(procent)	(procent)
10 000	59	868	0,7	11,2
15 000	141	1 212	1,2	11,0

20 000	166	1 546	1,1	10,8

25 000	192	1 881	1,0	10,7
30 000	337	2 184	1,5	10,5

35 000	337	2 184	1,3	9,0

Anm.: Beräkningarna utgår från att övriga inkomster är 0 kronor och en kommunalskattesats på 31,73 procent (vägt genomsnitt 2013).

Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2013/14:1

1.3.2Nya och bredare vägar in i arbetslivet för unga

Ungdomsarbetslösheten är en av våra största samhällsutmaningar. Många unga har svårt att komma in på arbetsmarknaden och arbets- lösheten inom gruppen är fortsatt hög (se diagram 1.7). Det är därför viktigt att skapa nya och bredare vägar till jobb för unga.

Diagram 1.7 Arbetslöshet i åldersgruppen 15–24 år
Procent
30
		15–24 år
25		15–24 år exkl.
		15–24 år exkl.
		heltidsstuderande
20		25–34 år
		25–34 år
15
10
5
0
76	80	84	88	92	96	00	04	08	12

Anm.: Data för 2001–2005 länkade av SCB, medan perioden 1976–2000 är en tillbakaskrivning av Konjunkturinstitutet som bygger på SCB:s länkning av data för 16–24 år, historisk statistik och antaganden.

Källor: Statistiska centralbyrån och Konjunkturinstitutet.

Arbetsmarknadsanknytningen och orsakerna till arbetslöshet skiljer sig åt inom gruppen unga arbetslösa. En stor del av de unga arbetslösa söker extrajobb eller feriejobb vid sidan av studierna. För de flesta unga är också arbetslös- hetsperioderna relativt korta och de lyckas ganska snabbt etablera sig på arbetsmarknaden. Arbetslösheten sjunker och sysselsättnings- graden stiger snabbt med åldern (se diagram 1.8). Samtidigt finns en betydande grupp bland de unga arbetslösa som befinner sig långt från arbetsmarknaden med svårigheter att hitta vägar in till arbetslivet. De möter höga trösklar in på arbetsmarknaden. Den största risken för långtidsarbetslöshet och framtida arbetsmarknadsrelaterade problem finns hos unga som saknar fullföljd gymnasieutbildning, är utrikes födda eller har nedsatt arbetsförmåga.

Att unga ofta blir arbetslösa kan till viss del ses som en del av etableringsprocessen på arbets- marknaden och hänger samman med att de är på väg från skola till arbetsliv. Både för individen och för samhället som helhet finns det emellertid behov av att förenkla och korta vägen in i

arbetslivet. Brister i utbildningssystemet och en för svag koppling mellan skola och arbetsliv gör att etableringen försenas generellt och vissa unga riskerar mer varaktiga problem med att få en fast förankring på arbetsmarknaden.

Höga kostnader för att anställa (lön och socialavgifter) kan också medföra svårigheter för unga att komma in på arbetsmarknaden. Många unga har inte tillräckliga kunskaper för att arbetsgivarna ska anse det lönsamt att anställa dem till rådande kostnader för att anställa. Det kan också vara särskilt svårt för arbetsgivare att bedöma produktiviteten hos en ung person, bl.a. om denne saknar tidigare arbetslivserfarenhet och jobbrelaterade nätverk.

Diagram 1.8 Ungdomars sysselsättning och arbetslöshet 2012

Procent

Sysselsättning i procent av befolkningen

Arbetslösa i procent av arbetskraften

Arbetslösa (exkl. heltidsstuderande) i procent av

arbetskraften

15–19 år

20–24 år

25–29 år

30–34 år

Källa: Statistiska centralbyrån.

Regeringens åtgärder

Stöd för yrkesintroduktionsanställningar

Avgörande steg för nya och bredare vägar till jobb för unga har tagits inom ramen för trepartssamtalen mellan regeringen och arbets- marknadens parter.

Partena har inom ett antal avtalsområden på arbetsmarknaden tecknat s.k. yrkesintroduk- tionsavtal i syfte att underlätta ungas övergång från skola till arbetsliv och för att säkra arbets- givarnas långsiktiga kompetensförsörjning. Dessa avtal bygger normalt sett på principen att personer som saknar relevant erfarenhet i yrket får handledning och utbildning under en del av arbetstiden. Denna del av arbetstiden är inte lönegrundande. Yrkesintroduktionsavtalen inne- bär att det blir mer attraktivt för arbetsgivare att anställa personer utan yrkeserfarenhet. Regerin-

PROP. 2013/14:1

gen bedömer att yrkesintroduktionsanställningar har potential att väsentligt bidra till att underlätta arbetsmarknadsinträdet och därigenom minska ungdomsarbetslösheten.

För att stimulera till anställning av unga (15– 24 år) på yrkesintroduktion föreslår regeringen ett ekonomiskt stöd till arbetsgivare. Stödet utformas som en lönesubvention, i form av en kreditering på skattekontot, motsvarande en ordinarie arbetsgivaravgift (31,42 procent av bruttolönen). Stödet förutsätter att anställ- ningen pågår minst 6 månader och lämnas som längst under 12 månader. För att kvalificera för stöd ska lönen uppgå till minst 75 procent av den kollektivavtalade minimilönen i den berörda branschen. Den resterande tiden, dock minst 15 procent av arbetstiden, ska bestå av utbild- ning/handledning.

Lönesubventionen till yrkesintroduktion före- slås ges utöver de nedsatta arbetsgivaravgifterna för unga. För att ytterligare underlätta arbets- marknadsinträdet för unga aviserar regeringen i denna proposition ett förslag till ny utformning som kortfattat innebär att nedsättningen för de yngsta förstärks. Det förväntas också öka möjligheterna att få en yrkesintroduktionsan- ställning snabbare efter gymnasiet.

I samtalen om yrkesintroduktionsavtal har parterna påtalat den centrala betydelsen av strukturerad handledning och utbildning på arbetsplatsen för att arbetsgivare bättre ska kunna ta emot en ungdom. För att skapa ut- rymme för arbetsgivaren att avsätta tid för hand- ledning och att handledaren har tillräcklig kompetens för uppgiften förslår regeringen ett ekonomiskt handledarstöd till arbetsgivarna om 2 500 kronor per anställd och månad. Hand- ledarstödet lämnas under samma period som lönesubventionen. Arbetsgivaren kommer att kunna ansöka hos Arbetsförmedlingen om stöd i form av lönesubvention och handledarstöd.

Tabell 1.8 visar arbetsgivarens lönekostnad för en ungdom vars ordinarie lön är 18 000 kronor per månad, och där utbildning/handledning enligt yrkesintroduktionsavtalet uppgår till 25 procent av arbetstiden.

Tabell 1.8 Exempel på lönekostnad för arbetsgivare vid yrkesintroduktionsanställning

Kronor per månad

	Från 15	Från 1 juli	Från 1 juli
	januari 2014	2014	2014
	Ung anställd	Ung anställd	Ung anställd
	24 år	22 år1	24 år
Ordinarie lön enligt	18 000	18 000	18 000
kollektivavtal	18 000	18 000	18 000
kollektivavtal
Arbetsgivarens
lönekostnad för	20 800	19 800	20 800
ordinarie lön

Socialavgift	15,49%	10,21%	15,49%
Lön motsvarande 75 %	13 500	13 500	13 500
av ordinarie lön	13 500	13 500	13 500
av ordinarie lön
Arbetsgivarens
lönekostnad för 75 % av	15 600	14 900	15 600
ordinarie lön

Lönesubvention	4 200	4 200	4 200
Handledarstöd	2 500	2 500	2 500

Arbetsgivarens
nettokostnad vid stöd för
yrkesintroduktions-	8 800	8 100	8 800
anställning (inkl.
handledarstöd)

Anm.: Tabellen visar arbetsgivarens lönekostnad för en ung person vars ordinarie lön är 18 000 kronor per månad och där utbildning/handledning enligt yrkesintroduktionsavtalet uppgår till 25 procent av arbetstiden.

1 För personer som vid årets ingång inte fyllt 23 år föreslås socialavgifterna uppgå till endast ålderspensionsavgiften (10,21 procent). Det betyder att även personer som fyller 23 år under året omfattas av den lägre avgiften. För personer som vid årets ingång fyllt 23 år men inte 25 år gäller nuvarande nedsättning. Källa: Egna beräkningar.

För att stödja parternas arbete med att bygga upp stödstrukturer för handledning och lärande på arbetsplatsen inom respektive bransch föreslår regeringen att, under en tillfällig upp- byggnadsperiod, införa ett riktat statsbidrag för detta ändamål. Statsbidraget ska kunna lämnas till organisationer som åtar sig att genomföra utvecklingsinsatser i form av framtagande av kompetensprofiler och valideringsmodeller, ut- veckling av system för certifiering eller godkän- nande av utbildningsanordnare och av hand- ledarutbildningar. Regeringen anser att bran-

VFKHUQD XQGHU XSSE\JJQDGVIDVHQ ï bör ges operativt stöd i syfte att främja kvalitet, legitimitet och likvärdighet vad gäller de stöd- strukturer som byggs upp. Formerna hur detta stöd ska utformas bereds inom Regerings- kansliet och ett arbetsmöte med arbetsmark- nadens parter planeras för att få in synpunkter.

För att sprida kunskap och erfarenhet och därigenom redan nu främja användningen av yrkesintroduktionsavtal har regeringen under 2013 beslutat om bidrag till partsorganisationer för informationsinsatser. Denna satsning kommer att fortsätta under 2014.

PROP. 2013/14:1

Det är centralt att systemet för stöd till yrkesintroduktion byggs upp i god ordning, med kvalitet i handledning och lärande på arbets- platsen, och i fortsatt dialog med parterna. Regeringen har till kommissionen initialt notifierat stödet för yrkesintroduktionsanställ- ningar för en treårsperiod. Under dessa tre år omfattas endast arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal. Denna period kan komma att förlängas med ytterligare två år innan icke kollektivavtalsbundna arbetsgivare inkluderas. Regeringen kommer att följa implementeringen noga och en utvärdering planeras under det tredje året avseende effekter på arbetsmarknaden och konkurrensförhållanden.

Det föreslagna stödet till yrkesintroduktions- anställningar bedöms öka arbetsgivarnas vilja att anställa personer utan relevant yrkeserfarenhet och utbildningsinnehållet förväntas bidra till att höja individens produktivitet så att denne blir anställningsbar till rådande lönestruktur. Regeringen bedömer att yrkesintroduktions- avtalen potentiellt kan få stor betydelse för att minska arbetslösheten bland unga.

Att bygga upp ett system för yrkes- introduktion i Sverige är dock ett långsiktigt arbete. När systemet för yrkesintroduktion väl är etablerat, uppskattas det kunna omfatta upp emot 30 000 anställda per år.

För att åstadkomma en mer inkluderande arbetsmarknad är det regeringens förhoppning att yrkesintroduktionsavtal på sikt även kan komma att användas vid anställning av andra med särskilda svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, som utrikes födda och lång- tidsarbetslösa.

Parterna inom vissa sektorer förhandlar också om avtal för s.k. studentmedarbetare. Detta innebär att studenter på högskoleutbildningar erbjuds studierelevanta extrajobb. Det kan underlätta deras övergång från utbildning till arbetsliv, samtidigt som arbetsgivarnas kom- petensförsörjning underlättas. Regeringen följer förhandlingarna med intresse och vill, när parterna slutit avtal, erbjuda parterna möjlighet att söka bidrag för informationsinsatser kopp- lade till avtalen. Denna fråga bereds i Regerings- kansliet.

De gymnasiala lärlings- och yrkesprogrammen stärks

En bättre fungerande skola är grunden för en snabbare etablering för unga på arbetsmark-

naden. En viktig del i att öka ungas anställnings- barhet och göra unga mer förberedda för yrkes- livet efter avslutad yrkesutbildning, är att öka omfattningen och kvaliteten på det arbetsplats- förlagda lärandet. Regeringen föreslår i denna proposition ett antal åtgärder för att förbättra den skolförlagda yrkesutbildningen och för att göra den gymnasiala lärlingsutbildningen mer attraktiv.

I många andra europeiska länder ges yrkes- utbildningarna på gymnasienivå främst i form av lärlingsutbildningar, vilket innebär att eleverna praktiserar på arbetsplatser en stor del av utbildningstiden. Det finns många fördelar med sådana system. Eleverna får en direkt yrkes- kunskap, lär sig mer om de sociala koderna som kan vara nödvändiga för att både få och behålla ett jobb samt får kontaktnät och referenser för sitt senare jobbsökande. Regeringen bedömer att den gymnasiala lärlingsutbildningen är viktig för att ge ungdomar goda möjligheter att skaffa sig yrkeskunskaper som är relevanta för arbetslivet och därmed underlätta inträdet på arbetsmarknaden.

För att stimulera fler arbetsgivare att erbjuda lärlingsutbildningar och för att höja kvaliteten i det arbetsplatsförlagda lärandet bör det s.k. anordnarbidraget, som utgår till arbetsplatser som tar emot lärlingar, höjas med 17 500 kronor till 47 500 kronor per elev och år. För de arbets- givare som har en handledare som gått en god- känd handledarutbildning föreslås att anordnar- bidraget ökas med ytterligare 10 000 kronor per elev och år. Det innebär att bidraget för en arbetsplats med en utbildad handledare totalt kan bli 57 500 kronor per lärling. Därutöver får huvudmännen ett bidrag på 10 000 kr som kan användas för att täcka egna kostnader eller vidarebefordras till arbetsgivarna.

För att öka lärlingsutbildningens attraktions- kraft föreslås en kostnadsersättning till lärlingar på 1 000 kronor per studiemånad under den tid som lärlingen har utbildningskontrakt, vilket motsvarar ca 100 kronor per dag som lärlingen är på arbetsplatsen. Kostnadsersättningen syftar till att kompensera för eventuella merkostnader som uppstår då lärlingarna är på arbetsplatsen.

Utöver en satsning på lärlingsutbildningar är det också viktigt att stärka intresset för och kvaliteten på de gymnasiala yrkesprogrammen. Den gymnasiala yrkesutbildningen förstärks också genom stöd för ökat samarbete mellan myndigheter och branscher och utvecklingsstöd

för branscher. Arbetet inom de olika branscherna för att utveckla yrkesutbildningens innehåll och kvalitet behöver förstärkas. Sär- skilda utvecklingsmedel föreslås för att framför allt öka kvaliteten i det arbetsplatsförlagda lärandet. Från och med hösten 2013 är det möjligt för huvudmännen att erbjuda samtliga elever på yrkesprogram att läsa in grundläggande behörighet till högskolestudier utan att behöva läsa utökad studiekurs.

Arbetsmarknaden efterfrågar personer med kortare ingenjörsutbildning. Regeringen har följt den pågående försöksverksamheten med ett fjärde tekniskt år inom gymnasieskolan och bedömer nu att ett permanent fjärde tekniskt år bör införas fr.o.m. läsåret 2015/16 för att öppna en utbildningsväg till gymnasieingenjör.

Mer fokuserad nedsättning av socialavgifterna för de yngsta

Regeringen sänkte 2007 och 2009 socialavgif- terna för unga. Denna åtgärd bedöms ha medfört en ökad efterfrågan på att anställa ungdomar och därmed en lägre ungdomsarbetslöshet. Detta framför allt genom att de sänkta socialavgifterna för unga bedöms minska skillnaden mellan ungdomars förväntade produktivitet och de ingångslöner som arbetsgivarna betalar.4

Arbetslösheten är särskilt hög för de unga som söker sig in på arbetsmarknaden direkt efter gymnasiet, men minskar gradvis med åldern (se diagram 1.9). För unga med högskoleutbildning går arbetsmarknadsinträdet snabbare och arbets- lösheten är bland dessa betydligt lägre. Dagens nedsättning av socialavgifterna bedöms främst underlätta arbetsmarknadsinträdet för unga med gymnasieutbildning som saknar tidigare arbets- livserfarenhet. Att rikta en större del av subven- tionen mot de yngsta bedöms därför kunna leda till en högre varaktig sysselsättning och lägre arbetslöshet bland unga och i ekonomin som helhet.

Förslaget till ny utformning av socialavgifts- nedsättningen kommer att medföra att även subventionsgraden inom yrkesintroduktions-

4 Det bedöms generellt vara samhällsekonomiskt effektivt med lägre socialavgifter för grupper med en relativt sett svagare ställning på arbets- marknaden. Givet att dessa grupper har en låg sysselsättningsgrad och i större utsträckning än andra grupper har en hög lön relativt deras för- väntade produktivitet kan höga kostnader för att anställa vara speciellt skadliga för dessa grupper.

PROP. 2013/14:1

avtalen kommer att variera med åldern då sub- ventionerna går att kombinera. Detta förväntas underlätta möjligheterna att snabbare få en yrkesintroduktionsanställning efter avslutade gymnasiestudier.

Diagram 1.9 Arbetslöshet fördelat efter ålder 2012

Procent av befolkningen

Ålder

Anm.: Arbetslöshet (inklusive heltidsstuderande) som andel av befolkningen. Källa: Statistiska centralbyrån.

Regeringen aviserar i denna proposition att socialavgifterna, inklusive den allmänna löneav- giften, sänks för personer som vid årets ingång inte fyllt 23 år så att bara ålderspensionsavgiften om 10,21 procent ska betalas. För personer som vid årets ingång fyllt 23 men inte 25 år föreslås att dagens nedsättning bibehålls i nuvarande utformning. För personer som vid årets ingång fyllt 25 år tas nedsättningen bort. Den offentlig- finansiella kostnaden efter justeringen beräknas bli något högre än kostnaden för dagens ned- sättning. Företagens lönekostnader på en agg- regerad nivå kommer därmed minska till följd av förslaget. Förslaget bedöms öka effektiviteten i åtgärden och leda till högre sysselsättning samt lägre arbetslöshet bland unga och i ekonomin som helhet.

Finansdepartementet kommer att remittera ett förslag med ovanstående förändringar i socialavgiftsnedsättningen för unga. Regeringen avser därefter återkomma till riksdagen med ett förslag till lagändringar senare under riksmötet. Ändringarna bedöms kunna träda i kraft den 1 juli 2014.

PROP. 2013/14:1

Effektivare arbetsmarknadspolitiska insatser för unga

Regeringens föreslagna stöd för yrkesintroduk- tionsanställningar och den nya utformningen av socialavgiftssänkningen för unga bedöms på- skynda och underlätta arbetsmarknadsinträdet för breda grupper av unga. Det är viktigt att också särskilt stärka jobbchanserna för de unga som står längre från arbetsmarknaden. Arbets- marknadspolitiken spelar här en viktig roll för att rusta och matcha unga arbetslösa till jobb eller utbildning. Det finns en stor spridning i vilket stöd som unga är i behov av från Arbets- förmedlingen. Samtidigt som unga personer med relativt sett starka arbetsmarknadsförutsätt- ningar inte ska fastna i en onödig åtgärd är det viktigt att ungdomar som riskerar mer varaktiga problem tidigt får det stöd de behöver. Det är därför av stor vikt att arbetsförmedlarna ges tid för att göra en individuell behovsbedömning. Bedömningen bör avspeglas i den handlingsplan som varje arbetslös ungdom, enligt Arbetsför- medlingen, ska få inom fem dagar.

Vidare är det viktigt att förmedlarna jobbar med att etablera goda arbetsgivarkontakter. Goda arbetsgivarkontakter är ett särskilt viktigt stöd för unga som ofta saknar jobbrelaterade nätverk. Regeringen föreslår därför att 50 miljoner kronor avsätts årligHQ ï till fler förmedlare för ungdomsgruppen.

Ungdomar erbjuds i normala fall insatser efter tre månaders arbetslöshet inom ramen för jobb- garantin för unga. För ungdomar som av sär- skilda skäl bedöms stå långt från arbetsmark- naden finns sedan 2012 även en möjlighet till programinsatser från första dagen i arbetslöshet. Arbetsförmedlingen bör säkerställa att dessa ungdomar tidigt får ett individuellt anpassat stöd, oavsett om det handlar om en praktikplats, arbetsmarknadsutbildning eller om förmedlings- insatser. Regeringens satsning på fler förmedlare för unga förväntas leda till ett mer aktivt och för- djupat förmedlingsarbete tidigt i arbets- löshetsperioden och därmed särskilt komma de med hög risk för varaktiga problem till del.

Unga utan fullföljd gymnasieutbildning har en särskilt utsatt position på arbetsmarknaden. Det är därför viktigt att inom arbetsmarknads- politiken tydliggöra vägen till utbildning. Regeringen avser att ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att i högre grad prioritera vägled- ningsinsatser för unga såväl före som inom jobbgarantin för ungdomar samt jobb- och

utvecklingsgarantin. Regeringen föreslår också en förlängning till och med 2014 av det för- höjda studiebidrag för unga inom garantierna som återupptar sina gymnasiestudier. För att säkerställa insatsernas effektivitet kommer regeringen även låta genomföra en utvärdering av såväl det förhöjda studiebidraget som de studiemotiverande kurserna på folkhögskola.

1.3.3Förbättrade förutsättningar för långtidsarbetslösa att komma i arbete

Dagens höga arbetslöshet förklaras huvud- sakligen av att arbetslöshetstiderna har förlängts. Även om Sverige är ett av länderna med lägst långtidsarbetslöshet i EU går många utan arbete en längre tid. Långa tider utan arbete kan drabba den enskilde hårt och dessutom leda till lägre varaktig sysselsättning. Stora skillnader i olika gruppers möjligheter på arbetsmarknaden skapar även orättvisor och kan leda till sociala spänningar i samhället.

Långtidsarbetslöshet är särskilt problematiskt eftersom sannolikheten att få ett arbete minskar med tiden som arbetslös. Detta kan bero på att individens motivation att söka arbete minskar efter hand eller att kunskaper inte längre är gångbara på arbetsmarknaden. Det kan även bero på att arbetsgivare anser att personer som varit arbetslösa länge, trots i övrigt likvärdig kompetens, är mindre produktiva än personer med kortare arbetslöshetstider.

Förmedlingsinsatser och aktiva åtgärder såsom arbetsmarknadsutbildning och praktik kan bidra till att stärka motivationen och upp- rätthålla kompetensen. Ett viktigt komplement till praktik och utbildning är subventioner till arbetsgivare som anställer någon som varit arbetslös en längre tid. Erfarenheten visar att lönesubventionerade anställningar har relativt god effekt på möjligheterna att efter insatsen få ett jobb med en lön som svarar mot rådande lönestruktur.

Regeringens åtgärder

Jobb- och utvecklingsgarantin innebär att långtidsarbetslösa ska erbjudas aktiva insatser. Antalet deltagare har ökat de senaste åren, vilket medfört svårigheter för Arbetsförmedlingen att

PROP. 2013/14:1

Trepartssamtal för en bättre fungerande arbetsmarknad

Regeringen tog hösten 2011 initiativ till samtal med arbetsmarknadens parter. Bakgrunden till samtalen är den långdragna lågkonjunkturen, som slår mot jobben i Sverige. Det finns vidare strukturella problem på svensk arbetsmarknad, med höga trösklar för grupper med svag förank- ring på arbetsmarknaden. Utgångspunkter för trepartssamtalen är att parterna och regeringen tillsammans ansvarar för arbetsmarknadens funktionssätt, att ansvaret för lönebildningen vilar på parterna och att överenskommelser bygger på initiativ från parterna. Syftet med samtalen är att finna gemensamma lösningar som varaktigt förbättrar arbetsmarknadens funk- tionssätt. Regeringen vill åstadkomma varaktigt högre sysselsättning och lägre arbetslöshet.

Tre områden är i fokus:

1. Yrkesintroduktionsanställningar innebär fler vägar till jobb för unga

Yrkesintroduktionsavtal är ett samlingsnamn för branschspecifika avtal om anställningar för individer som saknar relevant yrkeserfarenhet, där en del av tiden används för utbildning och handledning. Avtalen specificerar hur anställ- ningarna ska se ut i varje enskild bransch vad gäller t.ex. anställningsvillkor och vilken ut- bildning/handledning som ska ingå.

Yrkesintroduktionsanställningar kan komma att utgöra en viktig väg in i arbetslivet och ett viktigt sätt för arbetsgivare att säkra sin kompetensförsörjning. För att uppmuntra fler parter att teckna avtal, och säkra att antalet yrkesintroduktionsanställningar ökar, föreslår regeringen en lönesubvention och ett handledarstöd för arbetsgivare som anställer unga (15–24 år) enligt sådana avtal.

Vidare föreslår regeringen under en uppbyggnads- och spridningsfas ett riktat stats- bidrag så att parterna kan bygga upp strukturer för handledning på arbetsplatserna. Därtill har regeringen tidigare beslutat om bidrag till partsorganisationer för informationsinsatser med koppling till yrkesintroduktionsavtal.

Yrkesintroduktionsavtal har redan tecknats i viktiga ungdomsbranscher som handeln, metallindustrin samt kommunal vård och omsorg. Diskussioner och förhandlingar om avtal pågår i många andra branscher. Det är

regeringens målsättning att fler branscher ska välja att teckna avtal och att fler arbetsgivare ska anställa inom ramen för dessa avtal till följd av de stödåtgärder som nu lanseras.

I trepartssamtalen har det vidare framförts önskemål om att avskaffa den arbetslöshetsavgift som arbetslöshetskassorna betalar till staten. Inte minst de framsteg som nu görs i treparts- samtalen motiverar ett borttagande av avgiften och regeringen föreslår i denna budget- proposition att avgiften avskaffas.

2.Stärkt omställningsförmåga på arbetsmarknaden

Med ett ökat omvandlingstryck i ekonomin ställs allt större krav på arbetsmarknadens om- ställningsförmåga. Förhandlingar om ett utvecklat omställningsavtal förs mellan Privat- tjänstemannakartellen (PTK) och Svenskt Näringsliv. Regeringen vill underlätta för parterna att träffa avtal som förbättrar arbets- marknadens funktionssätt. Samtalen har berört bl.a. bättre möjligheter till utbildning genom att t.ex. erbjuda vidareutbildning på ett sätt som är enkelt att kombinera med arbete och individens försörjning under tiden i utbildning. För att förbättra omställningsmöjligheterna på arbets- marknaden föreslår regeringen ett antal föränd- ringar i denna proposition avseende studie- medelssystemet och möjligheten att bedriva studier på eftergymnasial nivå. Vidare föreslås vissa förändringar och förtydliganden i skattelag- stiftningen. Inom Regeringskansliet förbereds också förslag gällande möjligheten att kombinera arbetslöshetsersättning och studier.

3.Statligt stöd vid korttidsarbete under synnerligen djup ekonomisk kris

I ett flertal andra EU-länder gavs under finans- krisen statligt stöd vid s.k. korttidsarbete. Kort- tidsarbete innebär att parterna kommer överens om att korta arbetstiden och samtidigt minska lönen, för att minska behovet av personalned- dragningar och ge företagen möjligheter att behålla nödvändig kompetens. Erfarenheterna från bl.a. Tyskland av denna typ av stöd är goda. Regeringen föreslår i denna budgetproposition att ett statligt stöd vid korttidsarbete inrättas i Sverige. Systemet där kostnaden delas mellan stat, företag och anställda, ska endast kunna aktiveras i synnerligen djupa lågkonjunkturer.

1.3.4En förbättrad integration

De flesta som invandrat till Sverige försörjer sig själva. Tiden det tar att etablera sig på arbets- marknaden och finna egen försörjning varierar för olika grupper av invandrare. Arbetskrafts- invandrare och deras anhöriga, studenter och i allmänhet även EU- och EES-medborgare med uppehållsrätt etablerar sig snabbare. Många utrikes födda har dock svårt att hitta ett första jobb. Det gäller i synnerhet de som kommit till Sverige som skyddsbehövande och anhörig- invandrare. Det behövs därför ytterligare insatser för att sänka trösklarna till jobb och öka anställningsbarheten för breda grupper.

Kunskaper i svenska är viktiga för möjlig- heterna att få jobb. En väl fungerande under- visning i svenska är därför av stor vikt för att förbättra arbetsmarknadssituationen för utrikes födda. Skolsystemet har inte i tillräcklig ut- sträckning kunnat stödja elever som kommer till Sverige under skolåldern, vilket påverkat förutsättningarna för dessa att få ett arbete eller gå vidare till högre studier. Skillnaderna mellan elever födda i Sverige och nyanlända elever födda utomlands har enligt Statistiska centralbyrån ökat. Elever som anländer till Sverige sent under sin skoltid möter särskilt stora utmaningar. Många elever får inte den extra hjälp som de hade behövt för att fullfölja sin utbildning med godkända resultat.

Mottagandet i kommunerna är också av stor betydelse för integrationen och etableringen på arbetsmarknaden. Mottagningskapaciteten i landets kommuner har inte ökat i samma ut- sträckning som behovet av hjälp med bosättning, vilket kan innebära en försenad start och försämrad kvalitet på etableringsinsatserna.

Utrikes föddas problematiska arbetsmark- nadssituation kan också förklaras av att till- gången till bra jobbrelaterade nätverk ofta är sämre bland utrikes än inrikes födda. Därtill förekommer diskriminering på arbetsmark- naden, vilket oftare drabbar personer med utom- europeisk bakgrund. Många utrikes födda bor i stadsdelar med utbrett utanförskap. Personers livsvillkor tenderar att gynnas om de närboende i hög utsträckning har arbete. Att skapa syssel- sättning i utsatta områden är därför av stor vikt för att förbättra de utrikes föddas etablering på arbetsmarknaden samt för långsiktig tillväxt och sammanhållning.

PROP. 2013/14:1

Regeringens åtgärder

Etableringsprocessen utvecklas

För att stärka måluppfyllelsen i etableringsrefor- men har ett antal förändringar av etablerings- uppdraget genomförts. Regeringen har vidare aviserat att ytterligare justeringar kan behövas. Antalet åtgärder som Arbetsförmedlingen förfogar över i sitt arbete med att påskynda etableringen har utvidgats. Regeringen föreslår i denna proposition att Arbetsförmedlingen också får möjlighet att använda målgruppsanpassade utbildningar vid folkhögskolor som etablerings- insats. Regeringen avser vidare att under 2014 återkomma till riksdagen med en proposition om en förlängning av tiden i etableringsinsatser för vissa nyanlända föräldrar.

I budgetpropositionen för 2012 föreslogs åtgärder för att minska marginaleffekterna för arbetsinkomster för individer i etableringsupp- draget. Regeringen avser nu ta ytterligare ett steg på detta område genom att avskaffa inkomstav- räkningen för etableringstillägg och bostads- ersättning.

Antalet nyanlända personer förväntas förbli högt de närmaste åren. Efter förslag i budget- propositionen för 2013 avsattes medel för att skapa ett prestationsbaserat ersättningssystem för kommuner som sluter överenskommelser om flyktingmottagande. Regeringen föreslår att detta system kompletteras med en ersättning till kommuner som har ett högt mottagande i för- hållande till sin befolkning. Vidare avser regerin- gen förtydliga att Arbetsförmedlingens bosätt- ningsansvar för personer som har ett eget boende enbart ska gälla dem som har behov av att flytta av arbetsmarknadsskäl. För att möjlig- göra effektivare etableringsinsatser för vissa nyanlända och underlätta kommunernas mot- tagande föreslår regeringen att medel avsätts för att etableringsplanens start för de som bor i anläggningsboende senareläggs till dess per- sonerna är kommunmottagna. Dessa åtgärder förväntas minska ledtiderna och öka effek- tiviteten i etableringsprocessen.

Etableringsplanen flyttas fram

För att förhindra att delar av etableringstiden då individen har rätt till etableringsinsatser och etableringsersättning har förbrukats när in- dividen blir kommunmottagen, bör etablerings- planens start flyttas fram för personer boende i anläggningsboende. Etableringsplanen bör starta

PROP. 2013/14:1

i anslutning till att personen blir kommun- mottagen eller senast en månad efter mottagan- det, i stället för inom två månader från att uppehållstillstånd beviljats som gäller i dag. Ändringen innebär att personen får dager- sättning enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. så länge han eller hon är in- skriven i Migrationsverkets mottagande. Per- sonen får därmed rätt till maximalt 24 månader med etableringsersättning och etableringsin- satser efter kommunplacering.

Syftet med förändringen är att uppnå snabbare bosättning och mer effektiv etablering. Samman- taget bör tiden i anläggningsboende i genomsnitt minska då kommunernas vilja att ta emot nyanlända förväntas öka. Förändringen innebär initialt lägre utgifter eftersom kostnader skjuts upp som en konsekvens av att individer i anlägg- ningsboende får den lägre dagersättningen enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl.

Förbättrade kunskaper i svenska språket för nyanlända elever

Undervisningstiden i svenska är viktig för den nyanlända elevens möjlighet att klara sin skol- gång. Som en del i arbetet för att stärka nyan- lända elevers resultat har regeringen avsatt medel för en försöksverksamhet med utökad under- visningstid i svenska med tre timmar i veckan för årskurserna 6–9. Denna försöksverksamhet utökas fr.o.m. hösten 2014 till att även omfatta årskurserna 1–5.

Kompletterande utbildningar till bristyrken

Utrikes födda har svårare att hitta ett arbete som motsvarar deras kompetensnivå. Komplet- terande högskoleutbildning för akademiker med utländsk examen har visat sig underlätta deras inträde på arbetsmarknaden på rätt kompetens- nivå. Fortsatta satsningar bör i huvudsak riktas mot bristyrken. Därför föreslås ytterligare platser för kompletterande utbildning av lärare samt en förstärkning av den tidigare satsningen på kompletterande utbildningar för bl.a. läkare och jurister för att upprätthålla de anvisade helårsstudieplatserna.

Nystartszoner införs

Regeringen aviserar i denna proposition ett för- slag om införande av ett system med nystarts- zoner. Förslaget innebär att företag inom nystartszonerna som uppfyller vissa villkor, bl.a. vad gäller de anställdas bosättning, får göra avdrag vid beräkning av socialavgifterna.

Nystartzoner är ett verktyg för att minska utanförskapet i de områden där högst andel personer saknar sysselsättning, har låg utbildning och får långvarigt försörjningsstöd. Inter- nationella erfarenheter visar att nystartszoner i kombination med andra åtgärder kan ha positiva effekter. Effekterna ligger främst i ekonomisk aktivitet i form av företagsetableringar. För att effekterna på arbetslöshet och sysselsättning ska vara varaktiga bör systemet kombineras med t.ex. utbildningssatsningar.

Vilka områden som ska utgöra nystartszoner kommer att omprövas vart femte år. Systemet med nystartszoner ska utvärderas.

Regeringen beslutade den 18 april 2013 en lagrådsremiss där det föreslås att ett system med nystartszoner införs. Innan ett system med nystartszoner kan träda i kraft måste det av statsstödsskäl godkännas av Europeiska kom- missionen. Förslaget notifierades den 31 maj 2013, men ärendet är ännu inte avslutat. Om kommissionen godkänner avdraget kommer det att vara tidsbegränsat. Inför en eventuell förnyad notifiering kommer åtgärden att utvärderas. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med ett förslag som bedöms kunna träda i kraft tidigast den 1 juli 2014.

1.3.5En flexibel och trygg arbetsmarknad

En väl fungerande arbetsmarknad präglas av en god förmåga till omställning vid struktur- omvandling och ekonomiska kriser. Samtidigt som företag behöver flexibilitet för att kunna anpassa produktionen efter nya förutsättningar, måste arbetstagares behov av trygghet, förut- sägbarhet och rättssäkerhet vägas in. Viktiga områden för regeringen har varit att i samarbete med arbetsmarknadens parter verka för ökade möjligheter till omställning och att hitta lös- ningar för att överbrygga djupa lågkonjunkturer.

Regeringens åtgärder

Statligt stöd vid korttidsarbete införs

Regeringen föreslår i denna proposition att det införs ett statligt subventionerat system – tillfälligt stöd vid korttidsarbete – som syftar till att i synnerligen djupa lågkonjunkturer bevara arbetstillfällen vid företag som möter en vikande

efterfrågan genom att anställda tillfälligt går ned i arbetstid och lön.

Under finanskrisen ingicks inom industrin ett antal krisavtal som innebar att parterna på en- skilda arbetsplatser kom överens om att korta arbetstiden och samtidigt gå ned i lön, s.k. kort- tidsarbete. För företag som tillfälligt mötte en kraftig nedgång i efterfrågan och behövde minska antalet arbetade timmar innebar avtalen att uppsägningar kunde motverkas. För de an- ställda som omfattades innebar avtalet att arbets- löshet kunde undvikas i stor utsträckning. Kort- tidsarbete kan i en djup lågkonjunktur bidra till att sysselsättningen hålls uppe och att arbetslös- heten ökar mindre än vad som annars skulle vara fallet. Korttidsarbete är ett sätt att fördela bördan av en lågkonjunktur mer jämnt mellan arbetstagarna och kan även bidra till att företagen kan öka produktionsvolymerna snabbare när konjunkturen vänder eftersom företagens behov av att nyrekrytera minskar.

I ett flertal andra EU-länder, bl.a. Tyskland, gavs under krisen statligt stöd vid korttidsarbete. OECD bedömer att det tyska systemet har bidragit till att hålla sysselsättningen uppe under krisen.5

Stöd vid korttidsarbete ska kunna lämnas om det råder en synnerligen djup lågkonjunktur eller om det är sannolikt att en sådan lågkonjunktur är nära förestående. Det ska också krävas att stödet inte i beaktansvärd omfattning hindrar en samhällsekonomiskt önskvärd strukturomvand- ling eller medför andra betydande samhälls- ekonomiska nackdelar. Det främsta skälet till att stöd vid korttidsarbete endast bör aktiveras i synnerligen djupa lågkonjunkturer, som t.ex. vid den senaste finanskrisen, är att det annars finns en risk att strukturomvandlingstakten, och därmed också produktivitetstillväxten, dämpas. Det är också möjligt att lönebildningen påverkas negativt, vilket i förlängningen kan innebära att det blir svårare för inträdande grupper att få jobb.

Staten, arbetsgivare och arbetstagare ska dela på kostnaderna för korttidsarbete enligt tre fasta

5 Se OECD Employment Outlook – Moving Beyond the Jobs Crisis (OECD 2010). Olika utvärderingar som gjorts av användningen av statligt subventionerat korttidsarbete under finanskrisen tyder på att åt- gärden hade positiva effekter på sysselsättningen under krisen, även om det är svårt att uppskatta hur stora effekterna var. De är ännu för tidigt för att uttala sig om de långsiktiga effekterna på sysselsättningen.

PROP. 2013/14:1

nivåer. Staten ska bära en tredjedel av kost- naderna. Under perioder då systemet är aktivt beräknas det medföra minskade intäkter för staten motsvarande 4,7 miljarder kronor per tolvmånadersperiod.

Regeringens bedömning av när förutsätt- ningarna för stöd vid korttidsarbete är uppfyllda bör vila på ett allsidigt underlag. Till grund för prövningen bör i första hand ligga en bedömning från Konjunkturinstitutet.

Stärkt omställningsförmåga på arbetsmarknaden

Det är viktigt att flexibiliteten på arbetsmark- naden ökar och att trösklarna till jobb blir lägre. Arbetsmarknadens parter är de som har bäst kunskap om företagens och arbetstagarnas vill- kor och är därför också bäst lämpade att göra av- vägningar mellan olika former av trygghet och flexibilitet. Regeringen bedömer att en parts- överenskommelse är en mer effektiv åtgärd på detta område än lagstiftning. Regeringen ser därför positivt på att Svenskt Näringsliv och PTK för samtal om ett nytt omställningsavtal och vill stödja parternas arbete med att nå en överenskommelse.

I den gemensamma avsiktsförklaringen har Svenskt Näringsliv angett att de vill få till stånd ändrade turordningsregler vid uppsägning på grund av arbetsbrist och ändringar av företrädes- rätten vid återanställning. Svenskt Näringsliv vill att turordningsreglerna ska tillgodose behovet av att, efter en driftsinskränkning, ha kvar den personal som har den kompetens som krävs för att den fortsatta verksamheten ska kunna bedrivas med bästa möjliga konkurrenskraft. PTK vill se åtgärder som förbättrar möjligheter- na till utbildning och kompetensutveckling under hela arbetslivet och som därigenom stärker individens anställningsbarhet och om- ställningsförmåga. Vidare har PTK framfört önskemål om omställningsstöd för personer som förlorar arbetet till följd av ohälsa och för visstidsanställda.

Samtalen med parterna har berört bl.a. bättre möjligheter till utbildning genom att t.ex. er- bjuda vidareutbildning på ett sätt som är enkelt att kombinera med arbete och individens försörjning under tiden i utbildning.

För att möjliggöra ett ökat utbud av yrkesut- bildningar avser regeringen att införa en möjlig- het att få studiemedel även för utbildningar inom yrkeshögskolan som inte omfattas av stats-

PROP. 2013/14:1

bidrag. Detta kommer att gälla ett begränsat antal utbildningar.

Vidare avser regeringen förbättra möjligheter- na till utbildning i omställning genom att bestämmelsen om skattefri förmån av utbildning eller annan åtgärd vid personalavveckling ut- vidgas och förtydligas. Dessutom föreslås inkomstskatteändringar för vissa stiftelser, däribland kollektivavtalsstiftelser. Förslaget innebär att antalet ändamål som är skattemässigt gynnade utvidgas, bl.a. när det gäller att lämna understöd vid utbildning till arbetstagare.

För att underlätta försörjning under tid i ut- bildning föreslår regeringen också vissa justeringar inom ramen för dagens studiemedels- system. Personer som har fyllt 25 år och har haft viss tidigare förvärvsinkomst kan i dag få tilläggslån vid heltidsstudier. Tilläggslånet föreslås nu fördubblas samt kunna ges även vid deltidsstudier. Vidare avser regeringen höja den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel med två år, liksom den ålder vid vilken låne- begränsningen påbörjas. Som en följd därav bör även avskrivningsåldern för studiemedel höjas. Regeringen avser också höja fribeloppsgränsen i studiemedelssystemet med 30 000 kronor till ca 172 400 kronor per år.

Regeringen förbereder även förslag om att förtydliga gällande regelverk för rätt till a-kassa vid deltidsutbildningar, samt att med bibehållen ersättning möjliggöra kortare kurser som ges inom ramen för en omställningsinsats.

1.3.6Bättre möjligheter till uppföljning

En fungerande arbetslinje innebär att det utöver drivkrafter och stöd för att hitta ett arbete ställs krav på att alla som kan söker egen försörjning. Det är därför viktigt att de som på grund av ar- betslöshet uppbär ersättning i form av arbetslös- hetsersättning, aktivitetsstöd eller ekonomiskt bistånd verkligen står till arbetsmarknadens för- fogande.

Regeringens åtgärder

Regeringen har tidigare vidtagit flera åtgärder för att tydliggöra kraven på och förbättra uppfölj- ningen av de arbetslösas sökaktivitet inom främst arbetslöshetsförsäkringen. För de arbets- lösa som deltar i arbetsmarknadspolitiska

program bedömer regeringen att det finns skäl att genomföra ytterligare reformer. I september 2013 remitteras en departementspromemoria med förslag om att införa i princip samma åtgärder som nu införs inom arbetslöshets- försäkringen även för dem som deltar i arbets- marknadspolitiska program.

I budgetpropositionen för 2013 aviserade regeringen flera åtgärder för att säkerställa jobbsökandet för personer som på grund av arbetslöshet uppbär ekonomiskt bistånd. Ytter- ligare kompletterande åtgärder bedöms dock vara nödvändiga. Regeringen avser att tillsätta en utredning för att se över hur socialtjänstens möj- ligheter att ställa krav och följa upp individens jobbsökande kan förbättras.

Ett väl fungerande samarbete mellan Arbetsförmedlingen och socialtjänsten är vidare en förutsättning för att kunna ställa krav och följa upp jobbsökande för personer med försörj- ningsstöd. Regeringen avser att ge ett gemen- samt uppdrag till Socialstyrelsen och Arbetsför- medlingen om att ta fram modeller för hur en mer formaliserad och strukturerad samverkan mellan socialtjänsten och Arbetsförmedling kan utformas. Regeringen avser vidare att besluta om nödvändiga förordningsändringar för att ge socialtjänsten bättre möjlighet att ta del av upp- gifter i den aktivitetsrapport där den arbetslösa rapporterar om sitt jobbsökande till Arbetsför- medlingen.

Regeringen arbetar även med att se över kraven på nyanlända att aktivt söka arbete inom ramen för Arbetsförmedlingens etablerings- uppdrag.

Det är viktigt att de företag som får stöd från Arbetsförmedlingen använder medlen till det som de avsetts för. Fusk och felaktiga utbetal- ningar innebär ett ineffektivt användande av resurser och riskerar att försämra stödens legitimitet. Den 1 april 2013 tillsatte regeringen en särskild utredare som ska kartlägga förekomsten av oegentligheter, överutnyttjande och andra felaktigheter i ekonomiska ersätt- ningar till arbetsgivare samt föreslå åtgärder som syftar till att motverka sådana felaktigheter (dir. 2013:31). Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2014.

PROP. 2013/14:1

1.4Satsningar på kunskap och stärkt skolning av andra orsaker. Den eftergymnasiala

konkurrenskraft

Sverige är en liten öppen ekonomi där handel och andra former av utbyte med omvärlden är avgörande för välfärdsutvecklingen. Då om- världen förändras är det nödvändigt att struk- turen för svensk produktion anpassas. Det innebär att näringslivets sammansättning föränd- ras och att nya arbetstillfällen skapas, medan andra försvinner.

Sverige har i ett historiskt perspektiv haft en god anpassningsförmåga till förändrade förut- sättningar för såväl företag som arbetskraft. Flera faktorer har betydelse för att den svenska ekonomin även fortsättningsvis ska ha goda förutsättningar att möta utmaningar som följer av internationaliseringen. Det krävs därför ett utbildningssystem som säkerställer tillgången på välutbildad arbetskraft, högkvalitativ forskning och innovation samt väl fungerande transport- system och arbetsmarknad. Vidare är bra villkor för företagande och entreprenörskap avgörande för att företagen ska investera i Sverige. En väl fungerande bostadsmarknad och goda pend- lingsmöjligheter ökar arbetskraftens rörlighet och underlättar därmed anpassningen till följd av strukturomvandlingen.

1.4.1Ökat kunskapsfokus i skolan

Utbildning är centralt både för den enskilde och för samhället i stort. Kunskap ger den enskilda människan möjligheter att växa och påverka sin situation. En likvärdig och kunskapsfokuserad skola anpassad efter varje elevs behov möjliggör en ekonomi med hög produktivitet och ett sam- hälle som håller ihop, präglat av hög grad av social rörlighet. Utbildningen ska ge alla den kompetens som krävs för att komma in på arbetsmarknaden eller för fortsatta studier.

I många avseenden fungerar det svenska utbildningssystemet bra. I stort sett alla elever går ut grundskolan och fortsätter vidare till gymnasieskolan. Andelen ungdomar som går vidare till högre utbildning är hög. En dryg fjärdedel av Sveriges vuxna befolkning är hög- skoleutbildad och inkluderas även tvåårig efter- gymnasial utbildning är andelen en dryg tredjedel. Andelen forskarutbildade är bland de högsta i Europa. Därutöver finns en omfattande vuxenutbildning som ger möjlighet att kom- pensera eventuella tidigare felval eller till om-

yrkesutbildningen inom yrkeshögskolan har byggts upp under ett antal år och visar goda resultat för studenternas etablering på arbets- marknaden.

Internationella jämförelser visar dock att svenska elevers kunskapsnivå har sjunkit sedan 1990-talet. Även om positiva tecken kunde skönjas i den senaste TIMSS-undersökningen6 vad gäller resultaten hos elever i årskurs 4 är det för tidigt att dra några entydiga slutsatser utifrån denna observation.

Det finns flera utmaningar inom utbildnings- systemet. Mer än var tionde elev är inte behörig till ett nationellt program i gymnasieskolan. Detta är i stor utsträckning en följd av otillräckliga matematikkunskaper. Andelen underkända elever i årskurs 9 i matematik har ökat från 5,3 procent till 8,8 procent, sedan 1998.

Skillnaderna i skolresultat mellan elever vars föräldrar har en relativt sett hög utbildningsnivå och elever vars föräldrar har en relativt sett låg utbildningsnivå är fortsatt stora. Det har också visat sig att många elever alltför sent, eller inte alls, får det extra stöd som de hade behövt för att fullfölja utbildningen med godkänt resultat. Det är därför viktigt att ge lärarna verktyg för att tidigt upptäcka vilka elever som behöver extra hjälp och avsätta extra resurser för att hjälpa dessa elever. Andra sätt att hjälpa elever som inte får tillräckligt med stöd hemifrån är att dels tillhandahålla hjälp med läxor och skolarbetet i allmänhet efter ordinarie skoltid, dels möjliggöra för elever, som inte klarar kunskapskraven, att gå i skolan även på sommaren.

Enligt såväl svensk som internationell forsk- ning är läraren och lärarens agerande i klass- rummet en av de viktigaste faktorerna för elever- nas kunskapsutveckling. Det är därför oroande att läraryrket har tappat i attraktionskraft och många lärare har övervägt att lämna yrket, samtidigt som antalet sökande till lärarutbild- ningen är på en för låg nivå. 7 Det är dock positivt att antalet sökande till lärarutbildningen ökar enligt den senaste statistiken. Det är fortsatt viktigt att säkra rekryteringen till läraryrket och att lärare ges möjlighet till

6TIMSS är förkortningen för Trends in International Mathematics and Science Study.

7Se rapporten Attityder till skolan (Skolverket 2013).

PROP. 2013/14:1

karriärutveckling så att duktiga lärare stannar inom yrket.

Regeringens åtgärder

Fler karriärtjänster för lärare

Det ska löna sig att vara en bra lärare och att bli en bättre lärare. Regeringen har genomfört ett stort antal reformer för att höja lärarnas kompetens och läraryrkets status, men fort- satta insatser är nödvändiga. Regeringen har sedan tidigare tillfört medel för en karriärut- vecklingsreform som syftar till att stimulera skolhuvudmännen att inrätta karriärsteg för särskilt skickliga lärare. Skolhuvudmännen kan inrätta två nya karriärsteg för särskilt skickliga lärare (förstelärare respektive lektor) och an- söka om statsbidrag som möjliggör löneök- ningar om 5 000 respektive 10 000 kronor per månad för dessa lärare. För att förstärka reformen tillförs ytterligare medel 2014–2017, vilket ger utrymme till att ca 11 000 fler karriärtjänster kan inrättas hösten 2014. Sam- mantaget innebär karriärutvecklingsreformen att det på sikt skapas utrymme för ca 17 000 lärare som kommer att omfattas av karriärtjänsterna.

Lärarnas administrativa börda har ökat, vilket riskerar att minska den tid som läggs på under- visning. För att frigöra mer tid för undervisning avser regeringen att återkomma till riksdagen med förslag om att ta bort kravet på skriftliga individuella utvecklingsplaner i årskurserna 6–9 och att reducera kravet på skriftliga individuella utvecklingsplaner i årskurserna 1–5 till en gång per år.

Lärarlyftet II är inriktat på att lärare ska bli behöriga i alla skolformer, ämnen och årskurser där de undervisar. Regeringen har avsatt totalt 1,5 miljarder kronor för Lärarlyftet II 2012– 2015. För att fler lärare ska kunna genomgå fort- bildningen föreslår regeringen att ytterligare medel tillförs 2015 och 2016.

Regeringen följer noga hur arbetet med hand- läggningen av ärendena om legitimation av lärare fortlöper. För att säkerställa att tillräckligt många legitimationer kan meddelas föreslås Statens skolverk tillföras ytterligare medel.

Ökad kunskap och likvärdighet

Studieresultaten i matematik behöver förbättras. Från och med hösten 2013 har därför undervis-

ningstiden för matematik i grundskolan utökats med en timme per vecka i årskurserna 1–3. Regeringen föreslår i denna proposition att un- dervisningstiden i matematik utökas för årskur- serna 4–6 i grundskolan från hösten 2016. Det pågående matematiklyftet för lärare väntas ge en positiv effekt på undervisningens kvalitet. Därigenom finns förutsättningar för att ytter- ligare undervisningstid får större positiv effekt på studieresultaten.

För att öka elevernas läs- och skrivförmåga i svenska föreslår regeringen att medel avsätts för en kompetensutvecklingssatsning för i första hand lärare i svenska 2014–2018.

Studiero i klassrummet och skolan är viktiga förutsättningar för goda studieresultat. Regerin- gen avser därför att tillsätta en utredning med uppdrag att utvärdera genomförda reformer med detta syfte, samt ta fram kompletterande förslag som ökar förutsättningarna för studiero samt ordning och reda i klassrummet och skolan.

Elever som får stöd och hjälp hemifrån har lättare för att klara skolgången. För att öka likvärdigheten och ge mer lika förutsättningar för alla elever föreslår regeringen att ett tillfälligt statsbidrag till skolhuvudmännen införs för läx- hjälp i årskurserna 6–9.

Erfarenheterna av regeringens tidigare satsnin- gar på sommarskola är goda. Ett statsbidrag bör därför införas 2014–2016 för anordnande av un- dervisning under skollov för de elever främst i årskurserna 6–9 som riskerar att inte klara kun- skapskraven.

Regeringen har tidigare påtalat behovet av att förbättra genomströmning och studieresultat inom kommunal vuxenutbildning (komvux). De förslag som lämnats av GRUV-utredningen (SOU 2013:20) bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Regeringen avser att under hösten arbeta vidare med ett förslag om ökade aktivitetskrav, med utgångspunkt i utredningens betänkande.

Effektivare skolledarskap

Ett effektivt skolledarskap är en viktig förutsätt- ning för att förbättra elevernas studieresultat. Regeringen avser därför att utreda rektorernas arbetssituation i syfte att stärka deras ledarskap, ansvar och befogenheter. Vidare föreslås en ettårig förlängning av det s.k. rektorslyftet, som är inriktat på styrnings- och ledarskapsfrågor.

Gymnasiereformen

Regeringen bedömer att gymnasiereformen, som trädde i kraft 2011, på sikt kommer att förbättra förutsättningarna när det gäller elevers genom- strömning samt skolornas planering, schema- läggning och möjligheter att kunna fylla under- visningsgrupper. I budgetpropositionen för 2012 aviserade regeringen därför en reglering av an- slaget till kommunerna i enlighet med den kom- munala finansieringsprincipen. Denna reglering påbörjades 2012 i enlighet med riksdagens beslut.

Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting delade i samband med budget- propositionen för 2013 bedömningen att mer tydliga effektiviseringsmöjligheter kunde upp- komma först 2014 då reformen skulle få fullt genomslag (prop. 2012/13:1, utg.omr. 16, bet. 2012/13:FiU1, rskr. 2012/13:37). Regeringen föreslog därför att 895 miljoner kronor borde tillföras för de första två åren och riksdagen beslutade i enlighet därmed.

Regeringen bedömer nu att gymnasie- reformen på kort sikt inte leder till lägre kostnader i den omfattning som tidigare beräk- nats. Den beräknade neddragningen av anslaget för kommunalekonomisk utjämning bör därför inte genomföras för 2014 och 2015 samt minskas kraftigt för åren därefter. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att anslaget för kommunal- ekonomisk utjämning ökas med 1,36 miljarder kronor 2014. För 2015 beräknas 1,93 miljarder kronor och för åren därefter 1,46 miljarder kronor per år. Regeringen anser att detta på sikt kommer att medföra ett ekonomiskt utrymme för kommunerna. Detta utrymme bör även användas för att stärka rättigheterna till kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Regeringen anser således att förändringarna kan genomföras utan ytterligare kompensation till kommunerna och avser efter en sådan överens- kommelse med Sveriges kommuner och lands- ting, att återkomma till riksdagen med förslag som förstärker dessa rättigheter.

1.4.2Forskning, innovation och entreprenörskap

För att upprätthålla och förstärka Sveriges konkurrenskraft krävs ett dynamiskt näringsliv i hela landet. Hindren för att starta, driva och

PROP. 2013/14:1

utveckla företag ska därför vara så få och låga som möjligt.

För att svenska företag även i framtiden ska kunna konkurrera framgångsrikt och bidra till en hög ekonomisk tillväxt sänktes den svenska bolagsskatten från 26,3 till 22 procent fr.o.m. den 1 januari 2013. Den sänkta bolagsskatte- satsen förväntas stärka drivkrafterna att investera i Sverige.

Kontinuerliga satsningar på forskning och innovation är en viktig faktor för att företagen ska behålla sin konkurrenskraft och ha goda förutsättningar att möta framtidens utmaningar. I regeringens forsknings- och innovations- proposition (prop. 2012/13:30) presenterades insatser som innebär en succesiv ökning av anslagen till forskning till 4 miljarder kronor i ökad nivå 2016. Internationella jämförelser av forskning och utveckling som andel av BNP visar att Sverige är ett av de länder som satsar mest på detta område (se diagram 1.10). Flera OECD-länder har under senare år infört särskilda skattelättnader för att ge företagen in- citament att öka investeringarna i forskning och utveckling.8 Det är nödvändigt att kontinuerligt pröva behovet av åtgärder för att tillse att investeringarna i forskning och utveckling ligger på en samhällsekonomiskt önskvärd nivå.

Diagram 1.10 Utgifter för forskning och utveckling som andel av BNP 2010

Procent

4,5

3,5

2,5

1,5

0,5

Finland

Sverige

Japan

USA

Tyskland

OECD snitt

Frankrike

Belgien

EU28 snitt

Nederländerna

Storbritannien

Norge

Italien

Källa: OECD.

Världsbanken genomför varje år en global jämförande studie om de hinder som finns för

8 Bland annat Belgien, Nederländerna, Storbritannien, Island och Norge.

PROP. 2013/14:1

företagande. För att få stöd i att utveckla företagandet i Sverige har Världsbanken fått i uppdrag att göra en särskild granskning för att identifiera de svårigheter som finns för företagandet i Sverige. Granskningen kommer att leda till två separata rapporter som avses presenteras under 2014.

Regeringens åtgärder

Skatteincitament för forskning och utveckling införs

Regeringen har de senaste åren genomfört flera satsningar för att ytterligare utveckla Sverige som framstående forskningsnation. Ett antal stora internationella företag svarar för en betydande del av näringslivets satsningar. Även de mindre företagen möter dock en tilltagande internationell konkurrens med krav på anpassning och utveckling. Med ökade in- vesteringar i forskning och utveckling i mindre företag blir Sverige bättre rustat för att möta den tilltagande konkurrensen.

För att ge framför allt mindre företag förbättrade möjligheter att bedriva forskning och utveckling föreslår regeringen att arbets- givaravgifterna för personer som arbetar med forskning och utveckling sätts ned med 10 procentenheter. Sammanlagt får dock ned- sättningen uppgå till högst 230 000 kronor per koncern och månad.

Goda och likvärdiga skattevillkor för företagande och entreprenörskap

För att förbättra skattevillkoren för företagande har regeringen tillsatt Företagsskattekommittén (dir. 2011:1). Kommitténs huvuduppdrag består i att göra villkoren mer lika för finansiering med eget kapital och lån. Med utgångspunkt i Företagsskattekommitténs första delbetänkande överlämnade regeringen i april 2013 ett förslag om införande av ett investeraravdrag (prop. 2012/13:134). Investeraravdraget ska stimulera investeringar i mindre företag och därigenom öka de mindre företagens tillgång till kapital. Investeraravdraget, som nu har godkänts av kommissionen bedöms, efter avslutad riksdags- behandling, träda i kraft den 1 december 2013.

Företag och deras ägare ska ha goda skatte- mässiga villkor och skatter ska tas ut på ett effektivt och rättvist sätt. De s.k. 3:12-reglerna tillämpas av personer som är verksamma i

betydande omfattning i de företag som de äger. Dagens löneunderlagsregel har dock använts på ett sätt som inte var avsett. I stora företag med många anställda och många verksamma delägare är det inte lika motiverat med en sådan skatte- lättnad som tillämpningen av löneunderlags- regeln ger utrymme för. Detta bl.a. mot bak- grund av att det med det spridda ägandet är naturligt att det även följer en spridning av den risk, som löneunderlagsregeln är avsedd att kom- pensera för. Behovet av en sådan kompensation är större i fåmansföretag med ett koncentrerat ägande än i företag med ett spritt ägande. Av denna anledning föreslås ett krav på en minsta kapitalandel på 4 procent i företaget för att få utnyttja löneunderlagsregeln i 3:12-reglerna. Regeringen kommer, med anledning av Lag- rådets kritik, inte att gå vidare med förslaget om ett höjt löneuttagskrav.

Regeringen bedömer att det offentlig- finansiella utrymme som frigörs främst ska omfördelas inom 3:12-systemet. Därför föreslås generella lättnader för att reglerna i högre grad än i dag ska stimulera delägarna i de mindre företagen och förstärker deras incitament att anställa. Det föreslås även en höjning av ränte- nivån för positiv räntefördelning för enskilda näringsidkare.

Villkoren för enskilda näringsidkare förbättras också genom det aviserade förslaget om sänkta egenavgifter, genom ett förstärkt avdrag vid beräkningen av avgifterna.

För att främja entreprenörskap och jobb- skapande investeringar i snabbväxande företag kommer regeringen att låta utreda skattereglerna för finansiella instrument, t.ex. optioner och andra aktierelaterade incitament, som företagen ger till nyckelpersoner som en del av sin ägarstyrning. Syftet med utredningen är att skattereglerna för optioner och andra aktie- relaterade incitament som framför allt snabb- växande företag erbjuder sina anställda ska förbättras. I detta arbete ska grundläggande skatterättsliga principer beaktas.

Regeringen föreslår att bestämmelserna om inkomstskattefrihet för fastighetsinkomster från specialbyggnader och vissa lantbruksenheter av- skaffas. Verksamhet som tidigare i huvudsak bedrevs inom den offentliga sektorn är nu kon- kurrensutsatt och bedrivs i allt högre utsträck- ning av privaträttsliga subjekt. Att aktiebolag eller privatpersoner som bedriver närings- verksamhet i stor utsträckning skattebefrias för

fastighetsinkomster är inte lämpligt. Reglerna är dessutom svåra att tillämpa och är inte kon- kurrensneutrala, vilket har föranlett många rätts- processer.

Nya insatser för utveckling i hela landet

Till följd av beslutet om EU:s långtidsbudget för perioden 2014–2020 lämnar regeringen förslag till svensk medfinansiering för den kommande sjuårsperioden för genomförande av EU:s sammanhållningspolitik (regionalfondsprogram, socialfondsprogram och territoriella samarbets- program) och landsbygdsprogrammet.

Sammanhållningspolitiken i Sverige finan- sieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden och syftar bl.a. till att främja forskning, innovation och entre- prenörskap, öka sysselsättningen och främja anställbarhet samt utveckling mot en hållbar tillväxt. Politiken genomförs i nationella och regionala program.

Medlen från den regionala utvecklingsfonden fördelas i huvudsak till åtta regionala struktur- fondsprogram samt en mindre del till ett nationellt regionalfondsprogram. Regeringen beräknar att medlen från regionala utvecklings- fonden kommer att uppgå till cirka 945 miljoner euro. Därutöver beräknas 342 miljoner euro att tilldelas de territoriella samarbetsprogrammen. Medlen från Europeiska socialfonden fördelas till ett nationellt socialfondsprogram. Regerin- gen beräknar att medlen från socialfonden kom- mer att uppgå till cirka 827 miljoner euro in- klusive ungdomsarbetslöshetsinitiativet.

Det nya landsbygdsprogrammet 2014–2020 kommer fortsatt att syfta till att främja miljö, jobb, och tillväxt på den svenska landsbygden. Utformningen av landsbygdsprogrammet är fortfarande under beredning inom Regerings- kansliet.

Landsbygdsprogrammets sammanlagda bud- get uppgår till cirka 32,5 miljarder kronor för programperioden 2014–2020. Jämfört med nuvarande programperiod höjer regeringen den statliga medfinansieringsgraden i landsbygds- programmet från drygt 50 procent till knappt 55 procent.

PROP. 2013/14:1

Minskade administrativa bördor för företagen

Enligt internationella jämförelser är hindren för företagande relativt låga i Sverige. Exempelvis visar OECD:s indikator att bara Storbritannien och Nederländerna har lägre hinder.9 Det finns dock mer att göra för att minska hindren och förenkla för företagen att göra rätt. Som ett led i detta arbete föreslår regeringen att reglerna om frivillig skattskyldighet för mervärdesskatt vid uthyrning av verksamhetslokaler förenklas.

Andra åtgärder som syftar till förenklingar för företagen inkluderar ändrad hantering av mer- värdesskatt för företag som importerar varor till Sverige. För att underlätta för företagen att lämna sina uppgifter samlat och vid ett tillfälle föreslår regeringen, i enlighet med förslagen från utredningen om ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (dir. 2012:35), att ett uppgiftslämnarregister inrättas. I dag tvingas företag rapportera in uppgifter till olika myndigheter och vid olika tillfällen. Vidare aviserar regeringen ett förslag om att tidpunkten för när vissa företag ska lämna sin mervärdes- skattedeklaration ska samordnas med inkomst- deklarationen. Internprisättningsreglerna som syftar till att företagen ska betala rätt skatt i rätt land uppfattas som betungande av näringslivet. Nuvarande krav på dokumentation för sådana transaktioner har tillämpats i drygt sex år. Regeringen avser att ge Skatteverket i uppdrag att utvärdera regelverket för att bedöma regler- nas funktionalitet samt analysera möjligheten till förenklingar.

Arbetet inom Regeringskansliet med att analysera möjligheten att förenkla skatte- redovisningen för små företag genom att införa en rak kontantmetod fortsätter.

Satsning inom sjöfarten

Regeringen föreslår i denna proposition en satsning på sjöfarten. Som en del av denna satsning permanentas resurserna för flyg- och sjöräddning. Därutöver föreslås åtgärder som bedöms ge utrymme för att bibehålla eller sänka farledsavgifterna. Detta är i sin tur ett led i regeringens ambition att stärka basindustrins konkurrenskraft.

9 Product Market Regulation Database (OECD 2008).

PROP. 2013/14:1

Effektivare upphandling och möjlighet till innovationsupphandling

Inom offentlig sektor upphandlas varor och tjänster till ett samlat värde av ca 600 miljarder kronor per år. Väl fungerande upphandlingar innebär ett ansvarsfullt användande av de offent- liga resurserna. Utredningar och rapporter ger dock en entydig bild av att kunskapen om effektiv offentlig upphandling vid upphandlande enheter är bristfällig. Därtill genomförs i Sverige relativt få innovationsupphandlingar jämfört med länder som Storbritannien och Neder- länderna. Regeringen bedömer därför att stöd, information och vägledning om offentlig upp- handling inklusive innovationsupphandling behöver förbättras och avser att under 2014 samla dessa verksamheter vid Konkurrensverket. De verksamheter vid Miljöstyrningsrådet, Kam- markollegiet och Vinnova som rör offentlig upp- handling överförs till Konkurrensverket. Ytter- ligare 35 miljoner kronor satsas på området, sammantaget innebär detta att stödet för offentlig upphandling förstärks och förbättras.

1.4.3Ökad rörlighet och bättre fungerande bostadsmarknad

En väl fungerande bostadsmarknad och infra- struktur är en förutsättning för god ekonomisk tillväxt. Detta är en särskild utmaning i stor- stadsområdena. Planeringen av infrastruktur respektive bostäder påverkar varandra. I starkt expansiva regioner kan en utbyggnad av infrastrukturen vara en grundförutsättning för att antalet bostäder ska kunna ökas i tillräcklig omfattning.

Rörlighet på arbetsmarknaden förutsätter bostäder

För rörlighet på arbetsmarknaden krävs möjlig- het att bo och verka där arbetstillfällena finns. Bostadsbyggandet svarar inte alltid mot befolkningsökningen i kraftigt expanderande regioner. Underskottet på bostäder drabbar inte minst många av de unga som ska etablera sig på bostadsmarknaden. Detta gäller framför allt i storstadsregioner, där underskottet på bostäder riskerar att leda till minskad tillväxt. Hyresrätten fyller en viktig funktion i att förenkla rörligheten för unga och nyetablerade, men också som ett alternativ för dem som inte kan eller vill köpa ett eget boende. På en bostadsmarknad där nyin- flyttade i brist på andra alternativ tvingas ta lån

för att köpa en bostad skapas risker för att hushåll blir högt skuldsatta. En mångfald i bostadsutbudet av olika upplåtelseformer och möjligheter att hyra till olika kontraktslängd bidrar till flexibiliteten på bostadsmarknaden.

Regeringens bostadspolitik syftar till att öka utbudet av bostäder genom att förbättra förut- sättningarna för byggandet av nya bostäder, men också för ett bättre utnyttjande av det befintliga bostadsbeståndet. En väl fungerande bostads- marknad ska uppnås utan snedvridande subven- tioner och hushållens behov ska stå i centrum.

Behovet av infrastruktur förändras

Sverige har ett välutvecklat transportsystem som i många delar håller god kvalitet. För att systemets kapacitet ska kunna bibehållas behöver det underhållas. Detta är särskilt tydligt i järnvägsinfrastrukturen, där underhållet har varit eftersatt och där problemen längs vissa sträckor är påtagliga. Infrastrukturen behöver samtidigt utvecklas för att kunna möta förändrade resmönster och behov av förstärkt kapacitet. Det märks inte minst i storstads- regionerna där vissa pendlingsstråk är hårt an- strängda. Behovet av infrastruktur för person- och godstransporter ser olika ut i olika delar av landet. Ett väl anpassat och väl fungerande tran- sportsystem är en förutsättning för att säkra individers och företags transportbehov.

Regeringens åtgärder

Fortsatt arbete med att förenkla regelverket för nyproduktion av hyresrätter

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2013 en rad åtgärder som syftade till att under- lätta uthyrningen av privatbostäder för att därigenom nå ett bättre utnyttjande av det befintliga bostadsbeståndet. Riksdagen antog flertalet av dessa förslag, vilket har fått en positiv effekt på uthyrningen av privatbostäder.

Den reguljära hyresmarknaden fyller en viktig funktion för rörligheten på bostadsmarknaden. För att förbättra investeringsförutsättningarna och öka drivkrafterna för nybyggnation av hyresrätter har regeringen vidtagit en rad åtgärder. Regeringen fortsätter arbetet med att förbättra det regelverk som påverkar nyproduk- tion av hyresrätter. En särskild utredare, med uppdrag att se över hyresrättens förutsättningar, har lämnat förslag på hur vissa hinder för

nyproduktion av hyresrätter kan tas bort (SOU 2012:88). Förslaget bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Bland annat övervägs förslagen om att utveckla hyressättningen för nybyggda hyreslägenheter. Ett förslag kommer att skickas ut på remiss.

En enklare planprocess

Frågor som rör planprocessen och tillgång till mark som är lämplig att bebygga är av stor betydelse för bostadsproduktionen. Det är viktigt att vidta åtgärder som underlättar planeringen av bostadsbyggande, inte minst för att öka konkurrensen inom byggsektorn. Det är även angeläget att effektivisera kommunernas arbete med att planera markanvändningen och göra markanvisnings- och exploateringsproces- serna mer tydliga. Flera studier visar att planeringsprocesserna tar längre tid i Sverige än i flera andra länder, där detaljplaneprocessen kortats avsevärt genom ett väl utformat plan- förfarande. Plangenomförandeutredningen har därför haft i uppdrag att bl.a. se över kraven på detaljplaner och bygglov för att möjliggöra en effektivare plan- och byggprocess. Utredningen lämnade i sitt slutbetänkande i april 2013 förslag till omfattande förenklingar och effektiviseringar (SOU 2013:34). Regeringen överväger nu vilka åtgärder som behöver vidtas för att utredningens förslag ska kunna genomföras.

Tekniska egenskapskrav

Regeringen avser att fortsätta arbetet med att förenkla förutsättningarna för byggande och begränsa möjligheterna för kommuner att ställa särkrav om tekniska egenskaper enligt den inriktning som föreslagits av Byggkravsut- redningen (SOU 2012:86). Som en följd av detta ska nivån på vissa nationella egenskapskrav avseende energiprestanda skärpas.

Ett nationellt transportsystem med fokus på arbetspendling

Riksdagen beslutade i oktober 2012 om en planeringsram för åtgärder i transportinfra- strukturen på 522 miljarder kronor för 2014– 2025. Beslutet innebär en kraftig höjning av de resurser som avsätts till infrastrukturåtgärder. Ambitionshöjningen gäller för såväl drift och underhåll som investeringar i ny infrastruktur. För järnvägen tillkommer dessutom resurser från effektiviseringsåtgärder.

Under våren 2014 kommer regeringen att besluta om hur den ekonomiska ramen ska

PROP. 2013/14:1

fördelas på olika infrastrukturprojekt. Utgångs- punkten för detta beslut är att bibehålla kapaciteten, underhålla och utveckla infrastruk- turen samt möta förändrade resmönster och behov av förstärkt kapacitet. Trafikverket har haft i uppdrag att ta fram ett underlag till detta beslut och redovisade sitt förslag i juni 2013. Regeringens åtgärder kommer att riktas mot de för samhället viktigaste transportlederna och de sträckor som är särskilt betydelsefulla för arbets- pendling.

2013 års Stockholmsförhandling

Regeringens förhandlingspersoner har under 2013 inlett förhandlingar med berörda kom- muner i Stockholms län samt med Stockholms läns landsting om genomförandet av en utbygg- nad av tunnelbanan och eventuella anslutande åt- gärder i väg- och järnvägsinfrastrukturen. Syftet är att åstadkomma en påtaglig förbättring av trafiksituationen i Stockholmsregionen och möjliggöra ett kraftigt ökat bostadsbyggande. I regeringens direktiv till Stockholmsförhand- lingen anges att höjda och bredare intäkter från trängselskatten utöver det som är reserverat för Förbifart Stockholm m.m. kan användas för finansiering av andra åtgärder i Stockholms läns transportsystem (dir. 2013:22). Nivåerna för trängselskatten bör utformas så att de bidrar till så hög effektivitet i vägsystemet som möjligt.

Regeringens förhandlingspersoner i Stock- holmsförhandlingen har i juli 2013 i en fram- ställan till regeringen lämnat förslag om föränd- ringar av trängselskatten i Stockholm. Förslaget innebär att trängselskatten höjs inom det nuvarande tillämpningsområdet. Därutöver föreslås att trängselskatt införs för Essingeleden och för passage över det s.k. Saltsjö-Mälarsnittet. Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016. Finansdepartementet har i september 2013 remitterat Stockholmsförhand- lingens framställan. I remissen har utredningens förslag kompletterats med ett förslag till författ- ningstext som har tagits fram inom Finans- departementet. Regeringen bedömer att höjd och breddad trängselskatt är en förutsättning för de infrastrukturinvesteringar som förhandlas inom ramen för Stockholmsförhandlingen. Om någon av delarna i förslaget inte bedöms kunna genomföras ökar behovet av finansiering från berörda kommuner och Stockholms läns lands- ting. Regeringen avvaktar nu remissinstansernas

PROP. 2013/14:1

synpunkter och utfallet av förhandlingarna innan slutlig ställning tas till förslaget.

1.5Åtgärder för välfärd och sammanhållning

innebär att det särskilda bidraget höjs med 200 kronor till 1 500 kronor per månad för ett barn, med 250 kronor till 2 000 kronor per månad för två barn och med 300 kronor till 2 650 kronor per månad för tre eller flera barn.

Regeringen föreslår också att arbetsinkomster under 24 000 kronor per år inte ska räknas med i inkomstprövningen av bostadstillägget för

1.5.1Fördelningsåtgärder och insatser för ålderspensionärer. Bostadstillägget är ett behovs-

barn och familj

I Sverige kombineras en konkurrenskraftig ekonomi med en förhållandevis liten inkomst- spridning. Sedan regeringen tillträdde 2006 har det fördelningspolitiska arbetet inriktats mot att stärka drivkrafterna för och möjligheterna till arbete och insatser för att stärka de ekonomiska marginalerna för utsatta hushåll med svag ekonomi. Därigenom läggs grunden för ett sam- hälle som håller ihop. Sverige har en inter- nationellt sett mycket jämn inkomstfördelning, oavsett vilket mått som används. Med ett in- komstbegrepp som även beaktar värdet av de offentliga välfärdstjänsterna har Sverige de lägsta inkomstskillnaderna i OECD.

Fördelningspolitiken har främst två mål. Det första är att ge alla människor goda förutsätt- ningar oavsett bakgrund. Det andra handlar om att kompensera för att utfallen ändå kan bli olika. Den enskilt viktigaste förklaringen till att en del hushåll har låg ekonomisk standard eller är ekonomiskt utsatta är svag förankring på arbets- marknaden. Därför är kärnan i regeringens för- delningspolitiska strategi fortsatt ökad syssel- sättning, bättre utbildning och minskat utanför- skap. För grupper som är ekonomiskt utsatta är regeringens arbete även inriktat på att minska ekonomisk utsatthet genom riktade åtgärder.

Regeringens åtgärder

Utöver inkomstskattelättnader, i syfte att stärka enskildas ekonomiska förutsättningar, föreslår regeringen i denna proposition vissa riktade insatser till familjer och pensionärer. Det är viktigt att dessa insatser på ett effektivt sätt stär- ker inkomsterna för ekonomiskt utsatta hushåll, samtidigt som drivkrafterna för att arbeta inte försvagas i alltför stor utsträckning. För att stärka ekonomin för ekonomiskt utsatta barn- familjer föreslår regeringen en höjning av det särskilda bidraget i bostadsbidraget. Höjningen

prövat bidrag för pensionärer med låga in- komster och hög boendekostnad, vars syfte är att ge denna grupp bättre förutsättningar att upprätthålla en skälig bostadsstandard. Bidraget prövas mot i princip alla inkomster och förslaget innebär att marginaleffekten sänks för låga arbetsinkomster.

Fler insatser behövs för att ge föräldrar utökat stöd i sitt föräldraskap och för att ge barn goda möjligheter till hälsa och utveckling. Regeringen föreslår ytterligare insatser för att bl.a. satsa på utvecklingsledare med tonårsfokus inom föräldrastödet och utveckla modeller för familje- centraler.

Barn i ekonomiskt utsatta hushåll tenderar att ha en mindre aktiv fritid och i lägre utsträckning delta i organiserade fritidsaktiviteter än andra barn. I syfte att förbättra dessa barns möjligheter att delta i fritidsaktiviteter och minska riskerna för utanförskap avser regeringen att under 2014 införa en fritidspeng. Barn i hushåll med lång- varigt ekonomiskt bistånd kommer genom fritidspengen att få ett extra bidrag för deltagande i kontinuerliga fritidsaktiviteter.

Migrationsöverenskommelsen

Barnrättsperspektivet och principen om barnets bästa är grundläggande för en säker och human asylpolitik. Den bestämmelse i utlänningslagen (2005:716) som reglerar uppehållstillstånd för barn bör därför ses över så att uppehållstillstånd beviljas om omständigheterna för ett asyl- sökande barn är särskilt ömmande. Barn ska också ha möjlighet att beviljas uppehållstillstånd efter lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning när det kommer fram nya om- ständigheter som innebär att det finns medicinska hinder eller annan särskild anledning att beslutet inte bör verkställas, även om de om- ständigheter som kommer fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att tillstånd ska beviljas vuxna personer.

Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition om ändringar i utlännings-

lagen under 2014. Initiativet är en del i ram- överenskommelsen om migrationspolitik mellan regeringspartierna och Miljöpartiet de gröna.

1.5.2Hälso- och sjukvård med hög kvalitet och en god omsorg

I ett välfärdssamhälle ska alla invånare erbjudas god tillgång till hälso- och sjukvård samt omsorg av hög kvalitet. Det bidrar till välbefinnande och trygghet. Därför är regeringens mål för hälso- och sjukvården samt omsorgen att alla, oavsett inkomst och bakgrund, ska erbjudas en behovs- anpassad, tillgänglig och effektiv vård samt omsorg av god kvalitet. Vidare ska äldre per- soner kunna leva ett aktivt liv samt ha inflytande i samhället och valfrihet i sin vardag. Regeringen har de senaste åren gjort en rad satsningar för att nå dessa mål. Flera utmaningar kvarstår dock.

Genom den s.k. vårdgarantin och den s.k. kömiljarden har regeringen väsentligt kortat köerna och ökat tillgängligheten till vården. Alla har också fått möjlighet att välja vårdgivare genom lagen om valfrihetssystem.

Svensk vård och omsorg uppvisar i ett inter- nationellt perspektiv goda resultat. Samtidigt kvarstår vissa brister i delar av vården och omsorgen. Inte minst mot bakgrund av detta in- rättade regeringen under 2013 tillsynsmyndig- heten Inspektionen för vård och omsorg. Sam- tidigt har regeringen tillfört 650 miljoner kronor under perioden 2013–2016 för att stärka till- synen. Därutöver bidrar regeringen aktivt till kommunernas och landstingens utvecklings- arbete genom fortsatta stimulanssatsningar samt åtgärder inom vården och omsorgen. Tidigare satsningar innebär att regeringen för 2014 satsar ca 1,8 miljarder kronor på att förbättra vården och omsorgen om äldre. Regeringens stora patientsäkerhets-, psykiatri- och tillgänglighets- satsningar fortsätter.

Den demografiska utvecklingen är en annan stor utmaning för sjukvården och omsorgen. Ökningen av antalet äldre innebär att allt fler lever med olika former av långvariga eller kroniska sjukdomar. Den snabba medicinska utvecklingen har kontinuerligt ökat betydelsen av läkemedel för patienter och sjukvård, men innebär också en ekonomisk utmaning. De möjligheter som den medicinska utvecklingen skapar måste samtidigt ses i ljuset av att samhällets möjligheter att finansiera nya

PROP. 2013/14:1

behandlingsmetoder är begränsade. En viktig aspekt för att stärka de ekonomiska förut- sättningarna för vården är därför att säkerställa att svenska läkemedelspriser är i nivå med priserna i jämförbara länder.

Regeringens åtgärder

Höjd kvalitet och effektivitet i hälso- och sjukvården

Regeringen föreslår bl.a. en flerårig satsning på vård av personer med kroniska sjukdomar. Satsningen omfattar bl.a. framtagandet av en strategi för att utveckla och förbättra vården för personer med långvariga eller kroniska sjuk- domar och en utredning om hur vården bäst kan organiseras för att möta vårdbehoven hos lång- varigt eller kroniskt sjuka. Dessutom avsätts medel för att stödja förbättringsarbetet i vården. Syftet med regeringens förslag är att vården av långvarigt eller kroniskt sjuka personer ska bli mer effektiv, hålla högre kvalitet och i högre utsträckning involvera patienterna. Utgångs- punkten för de åtgärder som regeringen föreslår är att nyttan av åtgärderna ska tillfalla patienter i form av förbättrad kvalitet och tillgänglighet samt skattebetalarna i form av förbättrad resurs- användning.

Läkemedelskostnaderna kan sänkas

I syfte att säkerställa en långsiktig kostnadskon- troll och en fortsatt god tillgång till kostnads- effektiva läkemedel har regeringen och Läke- medelsindustriföreningen kommit överens om att utveckla den svenska takprismodellen för äldre läkemedel. Förslaget innebär en utvecklad takprismodell för äldre läkemedel, i kombination med en överenskommelse med industrin om prissänkningar redan från januari 2014. Modellen med takprissänkningar kompletteras dessutom med att Tandvårds- och läkemedelsförmåns- verket (TLV) ges i uppdrag att arbeta mer aktivt med att utveckla den värdebaserade prissättnin- gen för att åstadkomma en ökad kostnadseffek- tivitet. Förslaget om en utvecklad prissättnings- modell ska också kompletteras med åtgärder som syftar till att dels främja god tillgång till kostnadseffektiva läkemedel, dels stimulera forskning och innovation. De åtgärder som ingår är fortsatt utveckling av kunskaperna när det gäller läkemedelsbehandling av barn, ordnat in- förande och strukturerad uppföljning av nya och

PROP. 2013/14:1

innovativa läkemedel, utveckling av statistiken inom läkemedelsområdet, fortsatt arbete med frågor som rör antibiotikaresistens samt satsning på klinisk forskning. Detta säkerställer en fort- satt god tillgång på läkemedel. Sammantaget beräknas detta leda till besparingar på 416 mil- joner kronor 2014, 587 miljoner kronor 2015, 833 miljoner kronor 2016 och 1 023 miljoner kronor 2017. Om takprismodellen och den ut- vecklade värdebaserade prissättningen inte har gett upphov till önskade besparingar kommer frågan om en övergång till internationell referensprissättning att prövas inför 2018.

Fortsatt utbyggnad av hälso- och sjukvårdsutbildningar

Kompetensförsörjning är en viktig aspekt i regeringens arbete för en effektiv och kvalitativ vård. Regeringen har tidigare gjort bedömningen att efterfrågan på högskoleutbildad personal kommer att öka snabbare än tillgången. Särskilt i stockholmsregionen ökar efterfrågan i takt med att inflyttningen till området fortsätter.

Regeringen föreslår därför en särskild satsning på utbyggnad av hälso- och sjukvårdsutbild- ningar i Stockholm, företrädesvis sjuksköterske- och barnmorskeutbildningar.

Väl fungerande tillnyktringsverksamhet

En väl fungerande tillnyktringsverksamhet av personer som omhändertas enligt lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer utgör en viktig länk i en samordnad vårdkedja. I dag sker merparten av tillnyktringen i polisarrest. Ett tilltagande blandmissbruk av alkohol och droger, liksom nya droger, har dock gjort det svårare för polisen att bedöma de omhändertagnas tillstånd och tillgodose nöd- vändig medicinsk tillsyn.

Regeringen föreslår därför en satsning för att stimulera utvecklingen av en mer ändamålsenlig tillnyktringsverksamhet. Tillnyktring i polis- arrest kommer med regeringens förslag i högre utsträckning kunna ersättas av omvårdnad och medicinsk övervakning på särskilda tillnyktrings- enheter i landstingens eller kommunernas regi. Satsningen möjliggör både en mer samordnad vårdkedja och en ökad medicinsk säkerhet för berusade personer som omhändertas.

Höjd skatt på alkohol

Priset på alkohol har ökat mindre än priserna i allmänhet sedan slutet av 1990-talet. Alkohol- skatternas syfte att minska alkoholkonsum-

tionen och förbättra folkhälsan har därmed urholkats. Av folkhälsopolitiska skäl föreslår regeringen därför att punktskatterna på öl och vin höjs med ca 7 procent och att punktskatten på sprit höjs med 1 procent fr.o.m. den 1 januari 2014. Höjningar av skatten på alkohol och tobak måste alltid balanseras mot risken för ökad illegal införsel.

1.6Rättsväsendet och försvarsmakten

1.6.1Ett väl fungerande rättsväsende

Ett väl fungerande rättsväsende är en viktig förutsättning för att befolkningen ska känna trygghet. Regeringen har därför genom stora resurstillskott kraftigt förstärkt rättsväsendets kapacitet, men mer behöver göras för en effektiv brottsbekämpning.

Regeringens åtgärder

Regeringen har skärpt straffen för allvarliga våldsbrott, men har också vidtagit ett flertal andra straffskärpande åtgärder, bl.a. när det gäller sexualbrott och fridskränkningsbrott. Regeringen ser dock – inte minst mot bakgrund av att de skärpta straffen för våldsbrott inte tycks fått avsett genomslag i rättsväsendet – behov av ytterligare åtgärder som tydliggör att samhället ser allvarligt på våldsbrottslighet. Regeringen har därför beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå ändringar av straff- skalorna för vissa allvarliga våldsbrott. Syftet är att åstadkomma en höjd straffnivå för dessa brott (dir. 2013:30). Dessutom har insatser gjorts mot seriebrottslighet och återfall i brott och livsstilskriminella. I syfte att utreda om det finns behov av att stärka det straffrättsliga skyddet för egendom har en utredning tillsatts (dir. 2012:73). Utredningen ska bl.a. överväga om det finns behov av förändringar i straffskalor för förmögenhetsbrott, exempelvis stöld och skadegörelse. Utredningens slutsatser presen- teras i december 2013. Regeringen har även prioriterat arbetet med att förebygga ungdoms- brottslighet, bl.a. genom arbetet med s.k. sociala insatsgrupper.

Regeringen bedriver ett kontinuerligt arbete för att stärka insatserna mot våld i nära relationer. Som en del i detta arbete föreslår regeringen en permanent förstärkning av resur- serna till landets kvinnojourer. För att utreda våld i nära relationer utsåg regeringen under 2012 en nationell samordnare som kommer att redovisa sina slutsatser under 2014.

Sedan 2010 har Sverige ca 20 000 poliser, vilket är fler än någonsin. Det är en viktig förutsättning i arbetet med att bekämpa brottsligheten och öka tryggheten. För att förbättra förutsättningarna för polisens effek- tivitet har regeringen vidtagit en rad åtgärder. En mycket betydelsefull åtgärd är att de 21 polismyndigheterna fr.o.m. den 1 januari 2015 kommer att övergå i en samlad organisation.

1.6.2Ett användbart och tillgängligt försvar

I och med att riksdagen fattade beslut om en ny inriktning för försvaret 2009 (prop. 2008/09:140, bet. 2008/09:FöU10, rskr. 2008/09:292) inleddes ett omfattande omställningsarbete. Genom riks- dagsbeslutet gavs en ny försvarspolitisk inrikt- ning mot ett användbart och tillgängligt in- satsförsvar baserat på frivillighet. Regeringen angav som en utgångspunkt för personal- försörjningen att systemet bör vara utformat så att det på ett kostnadseffektivt sätt gagnar insatsorganisationens tillgänglighet, använd- barhet och förmåga att möta nya uppgifter och förändringar i det säkerhetspolitiska läget. Det är en omfattande reform som genomförs. Viktiga steg har tagits, men ytterligare arbete återstår innan den nya insatsorganisationen kan sägas vara helt på plats. Reformen genomförs i syfte att stärka Sveriges försvarsförmåga. Frivillig- heten ställer krav på Försvarsmakten att kunna rekrytera och behålla personal.

En förutsättning för ett kostnadseffektivt och flexibelt personalförsörjningssystem är en högre andel tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/T). I propositionen Ett an- vändbart försvar (prop. 2008/09:140) framhåller regeringen att en mindre del av soldaterna i arméstridskrafterna bör utgöras av kontinuerligt tjänstgörande. Regeringen anser att Försvars- makten hittills inte rekryterat och behållit GSS/T i tillräcklig utsträckning. Den nödvändiga lagstiftningen för att möjliggöra tidsbegränsade

PROP. 2013/14:1

anställningar har dock endast varit på plats sedan juli 2012, varför reformen haft begränsad tid att få fullt genomslag.

Regeringens åtgärder

Regeringen föreslår att Försvarsmakten tillförs ytterligare resurser för att underlätta genom- förandet av omställningen. Satsningen reserveras för förbandsverksamhet och inriktas mot att stärka genomförandet av insatsorganisationen och därmed öka försvarets förmåga. Framför allt ska åtgärder för att rekrytera, utbilda och behålla tidvis tjänstgörande personal prioriteras.

1.7Skydda miljö och klimat

Regeringens vision är att Sverige år 2050 har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Genom att uppfylla högt ställda målsättningar visar Sverige vägen för andra länder och skapar ett bra utgångsläge för det fortsatta arbetet.

Ett ambitiöst miljömålssystem

Utgångspunkten i regeringens miljöarbete är det reviderade miljömålssystem som riksdagen beslutade 2009. Regeringens arbete syftar till att uppfylla dessa mål och det är mot dem som regeringen redovisar hur miljöarbetet fram- skridit.

Under 2012 förstärkte och vidareutvecklade regeringen miljömålssystemet genom en första uppsättning etappmål och uppdaterade preciseringar till miljökvalitetsmålen. Etapp- målen ersätter de tidigare delmålen. De ska i större utsträckning vara målövergripande och mer inriktade på den samhällsomställning som behövs. Regeringen kommer löpande att besluta om nya etappmål inom systemet för att på så sätt ge signaler till aktörerna om vilken inriktning som behövs för att nå miljökvalitetsmålen.

Effektiva nationella ekonomiska styrmedel

Sverige har en lång och god erfarenhet av att använda miljöskatter och andra ekonomiska styrmedel för att kostnadseffektivt bidra till att nå klimat-, energi- och miljöpolitiska mål. Det är angeläget att fortsätta arbetet med att göra dessa styrmedel mer träffsäkra och ändamålsenliga. Att redovisa erfarenheterna internationellt är en

PROP. 2013/14:1

viktig del i regeringens arbete med att uppmuntra till kraftfulla insatser globalt.

En framgångsrik klimatpolitik genom internationellt engagemang

Regeringen bedömer att de bindande mål- sättningar som Sverige åtagit sig nationellt och gentemot EU till 2020, om minskade utsläpp av växthusgaser och ökad andel förnybar energi, kommer att uppnås med god marginal. Kommissionen har nyligen presenterat en grönbok om ett klimat- och energipolitiskt ramverk till 2030. Grönboken utgör startskottet för en diskussion om EU:s långsiktiga strategier för klimat- och energipolitiken. Målet för regeringen är att bidra till att EU driver en ambitiös och tydlig linje i de internationella klimatförhandlingarna. Regeringen anser att EU ska agera kraftfullt och konstruktivt för att åstadkomma ett globalt klimatavtal. De globala utsläppen måste minska. Avgörande för detta är att de stora utsläppsländerna reducerar sina utsläpp.

De internationella klimatförhandlingarna kommer att intensifieras under 2013 och 2014. FN:s klimatpanel kommer i september 2013 att presentera sin nästa klimatrapport i Stockholm. Rapporten kommer att utgöra ett viktigt under- lag i diskussionerna inom Klimatkonventionen.

Regeringens åtgärder

Ökat fokus på kemikaliefrågor

För att bidra till att uppnå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, avsätter regeringen ytterligare resurser till satsningen på en Giftfri vardag.

Under hösten 2013 kommer regeringen dessutom att överlämna en proposition till riksdagen som anger den fortsatta inriktningen på den svenska kemikaliepolitiken. Regeringen avser även tillsätta en särskild utredare för att analysera den roll som ekonomiska styrmedel kan spela för att minska förekomsten av eller risken för exponering och spridning av miljö- och hälsofarliga ämnen i t.ex. kläder eller hem- elektronik.

Renare vatten

Tillgången till vatten av bra kvalitet är en nödvändig resurs för vår överlevnad. Regeringen avsätter 75 miljoner kronor per år för lokala vattenvårdsprojekt, LOVA. En ökad användning av kemikalier i samhället får till följd att vatten-

miljön utsätts för ökade utsläpp av kemikalier. Dagens reningsverk är inte utformade för att ta hand om svårnedbrytbara kemikalier. Regerin- gen avser därför satsa på ett fyraårigt projekt för att prova mer avancerad reningsteknik för svår- nedbrytbara kemikalier, exempelvis läkemedel.

Säkra den biologiska mångfalden

Regeringen prioriterar arbetet med att säkra biologisk mångfald och viktiga ekosystem- tjänster.

I samband med yrkesfiske kastas varje år stora mängder oönskad fisk tillbaka i hav och sjöar. Ofta överlever inte fiskarna, vilket innebär ett resursslöseri som dessutom påverkar den biologiska mångfalden och ekosystemen i sjöar och hav. Som ett stöd för fiskenäringen föreslår regeringen en satsning på utveckling av selektiva fiskeredskap som minskar upptaget av oönskad fångst.

År 2014 inleds en ny sjuårig programperiod för Landsbygdsprogrammet. Utformningen av programmet är fortfarande under beredning inom Regeringskansliet, men det kommer även fortsättningsvis att vara ett viktigt instrument för att värna den biologiska mångfalden.

Under våren 2014 kommer regeringen i en proposition redovisa sin politik för biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

Energieffektivisering

Ett nytt EU-direktiv om ökad energieffektivitet ska genomföras i medlemsstaterna under 2014. Direktivet innehåller bestämmelser och krav som bidrar till uppfyllelse av EU:s mål om en effektivare energianvändning till 2020. Förslaget till lagstiftning som behövs för att uppfylla krav i direktivet har remitterats och de nya reglerna bedöms i huvudsak kunna träda i kraft den 1 juni 2014. Regeringen avser att lämna en proposition till riksdagen i mars 2014.

Regeringen föreslår en förlängning av stödet till kommunal energi- och klimatrådgivning i ytterligare tre år t.o.m. 2017. Med stöd av EU:s regionalfond kommer ett nationellt program för energieffektivisering att genomföras under perioden 2014–2020. Regeringen föreslår att 40 miljoner kronor per år tillförs som nationell medfinansiering till detta program. Därutöver kommer även insatser inom området energi- effektivisering, användning av förnybar energi och koldioxidsnål teknik att genomföras inom ramen för de åtta regionala strukturfonds- programmen.

Grön investeringsfond

Investeringar för att utveckla miljöteknikföretag är ofta långsiktiga och kapitalkrävande vilket medför svårigheter att attrahera tillräckligt med kapital i ett tidigt skede. Regeringen avser därför att under programperioden 2014–2020 med stöd av resurser från EU:s regionalfondsprogram, givet ett godkännande av kommissionen, Almi Företagspartner AB och Energimyndigheten etablera en grön investeringsfond med inriktning på energi- och miljöteknik. Syftet är att stärka utbudet av riskkapital för finansiering av företag med affärsmodeller som bidrar till att minska utsläppen av koldioxid.

Ett kvotpliktssystem införs för ökad användning av biodrivmedel

I syfte att säkerställa låginblandade volymer biodrivmedel på marknaden föreslår regeringen att ett kvotpliktssystem för biodrivmedel införs fr.o.m. den 1 maj 2014, med åtföljande justeringar av energiskatten. För att ge högin- blandade och rena biodrivmedel goda konkur- rensförutsättningar ges fortsatt skattebefrielse även efter 2013. Avsikten är att skillnaden i beskattningen mellan hållbara höginblandade biodrivmedel och drivmedel utan fossilt innehåll och deras fossila motsvarigheter framöver ska fortsätta att vara lika stor som i dag. Beskatt- ningen kan dock komma att förändras om s.k. överkompensation inträffar.

Kvotpliktsystemets införande skapar budget- utrymme att vidta åtgärder som skyndar på den positiva utvecklingen inom energi- och klimat- området. Med detta i beaktande avser regeringen att presentera ytterligare styrmedelsåtgärder som ger positiva incitament inom klimat- och energi- skatteområdet utöver de som presenteras i denna proposition. I det arbetet kommer insatser för att reducera transportsektorns utsläpp och beroende av fossila bränslen att vara viktiga.

Satsning på biogas

Regeringen avser att lansera ett regionalt tioårigt projekt i södra Sverige i syfte att stimulera produktion av biogas genom rötning av stallgöd- sel. Projektet förväntas bidra dels till minskade utsläpp av växthusgaser, dels till minskad över- gödning.

Nedsatt förmånsvärde för vissa miljöbilar

För att även fortsättningsvis stödja introduk- tionen av miljöanpassade bilar på marknaden föreslår regeringen att den tidsbegränsade ned-

PROP. 2013/14:1

sättningen av förmånsvärdet för vissa miljöbilar förlängs med tre år fr.o.m. den 1 januari 2014.

Småskalig, förnybar och egenproducerad el

Som ett steg i regeringens politik för att öka andelen förnybar energi och stärka ställningen för de konsumenter som också producerar för- nybar el aviserar regeringen i denna proposition ett förslag, som är mer generöst än netto- debiteringsutredningens. Det aviserade förslaget innebär att en skattereduktion införs för mikroproducenter av el från förnybara energi- källor. Förslaget bedöms tidigast kunna träda i kraft den 1 juli 2014.

Sänkt energiskatt på blyfri flygbensin

Flygbensinen står för ca 16 procent av Sveriges utsläpp av bly till luft. Utsläppen av bly leder till skador på människor och miljö. För att minska användningen av bly, och därigenom bidra till att uppnå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, sänks energiskatten för flygbensin med mycket låga blyhalter, s.k. blyfri flygbensin.

1.8Finansiell stabilitet och stärkt konsumentskydd

1.8.1Finansiell stabilitet

En stabil och väl fungerande finansiell sektor är en förutsättning för investeringar, produktion, sysselsättning och sparande. Finansiella kriser har visat sig vara mycket kostsamma och utgör därför ett allvarligt hot mot offentliga finanser och ett lands ekonomiska utveckling. Arbetet med att säkerställa ett stabilt finansiellt system i spåren av den finansiella krisen är därför fortsatt högt prioriterat.

Stabiliteten på de finansiella marknaderna har successivt stärkts sedan finanskrisens mest in- tensiva period hösten 2008. Detta har till stor del uppnåtts genom en kombination av åtgärder som stärkt det finansiella systemets motstånds- kraft, t.ex. höjda kapitaltäckningskrav, och lik- viditetsfrämjande åtgärder från centralbanker.

Även om situationen på den svenska mark- naden är stabil är bilden en helt annan i framför allt södra Europa. Finanskrisen präglar fort- farande den europeiska bankmarknaden och det finns en påtaglig oro över att det i de europeiska bankernas balansräkningar finns omfattande finansiella tillgångar med osäkert värde. Därtill

PROP. 2013/14:1

har räntedifferensen mellan vad företag i olika europeiska länder betalar för att låna på mark- naden successivt ökat.

Vidare har utbudet av krediter minskat eftersom många banker konsoliderar sina balans- räkningar. En fortsatt hög arbetslöshet i kombination med en svag, i flera EU-länder mycket svag, tillväxt förstärker osäkerheten ytterligare. Den kvarvarande osäkerheten innebär att det finns skäl att fortsätta arbetet med att stärka den finansiella stabiliteten på både europeisk och svensk nivå.

Den stora svenska banksektorn utgör en potentiell risk för samhällsekonomin och de offentliga finanserna. Det medför att olika risker ständigt måste analyseras och möjliga åtgärder beaktas. Samtidigt är det viktigt att gå varsamt fram och säkerställa att åtgärderna har avsedd effekt och inte leder till makroekonomiska obalanser. Regeringen arbetar kontinuerligt med att stärka den finansiella stabiliteten och följer fortsatt noga utvecklingen av hushållens skuld- sättning samt har beredskap att vidta ytterligare åtgärder om indikatorer visar att skuldsättningen ökar på ett sätt som förstärker riskerna för obalanser i ekonomin.

Regeringen och berörda myndigheter har vid- tagit eller aviserat flera åtgärder för att stärka den finansiella stabiliteten. Kapitalkraven för ban- kerna kommer att höjas för att öka bankernas motståndskraft mot framtida finansiella kriser och för större kreditinstitut har ett likviditets- krav införts. Dessutom har ett golv för riskvikter införts, vilket gör att bankerna med den befint- liga utlåningen till bostadsändamål kan behöva finansiera sig med mer eget kapital (s.k. kärn- primärkapital). För att uppmuntra till en sund amorteringskultur har Finansinspektionen fått i uppdrag att pröva förutsättningarna för en lämp- lig reglering så att bolåneinstituten ger förslag till en individuellt anpassad amorteringsplan till nya bolånekunder och till befintliga bolånekunder som ökar sina lån.

Regeringens åtgärder

Stärkt finansiell tillsyn

För att stärka förutsättningarna för Finans- inspektionen att bidra till ett väl fungerande finansiellt system föreslog regeringen i samband med budgetpropositionen för 2012 att ökade resurser motsvarande 103 miljoner kronor skulle

tillföras under perioden 2012–2014. Bakgrunden var att kraven ökat på Finansinspektionen. Regeringens bedömning kvarstår och satsningen bör därför utvidgas. Därför föreslår regeringen att ytterligare 100 miljoner kronor sammantaget tillförs under 2014–2016. Genom förstärkningen förbättras Finansinspektionens förutsättningar att ytterligare svara upp mot regeringens höga ambitioner.

Tydligare ansvarsfördelning

I syfte att skapa en tydligare ansvarsfördelning mellan olika statliga aktörer som arbetar med finansiell stabilitet avser regeringen att föreslå att Finansinspektionen ska få det huvudsakliga an- svaret för verktygen för finansiell stabilitet, t.ex. över den s.k. kontracykliska kapitalbufferten.

I syfte att stärka både det förebyggande arbetet och samarbetet under en kris avser regeringen att inrätta ett finansiellt stabilitetsråd bestående av finansmarknadsministern och cheferna för Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgäldskontoret. Rådet ska vara ett mötesforum och inte ett beslutsfattande organ. För att säkerställa insyn och möjlighet till an- svarsutkrävande bör diskussionerna i det nya rådet redogöras för i offentliga protokoll eller någon annan form av offentlig kommunikation som tydliggör deltagande myndigheters ställ- ningstaganden i de frågor som behandlats i rådet och som avser stabilitetsåtgärder som gäller för hela den finansiella sektorn.

Utökad finansiering av valutareserven

För att Sverige ska vara bättre rustat för finan- siella störningar eller kriser har Riksbanken kraf- tigt utökat valutareserven till ca 400 miljarder kronor. Denna ökning var delvis motiverad av det svenska banksystemets omfattande mark- nadsfinansiering i utländsk valuta. Samtidigt innebär en större valutareserv en kostnad för Riksbanken och minskade intäkter för stats- budgeten. Regeringen anser att den finansiella sektorn ska bidra till att täcka de kostnader som en extra stor valutareserv innebär, kostnader som annars belastar skattebetalarna. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag i frågan.

Tydligare och starkare stabilitetsfond

Sverige införde tidigt under krisen en stabilitets- fond som finansieras genom avgifter från den finansiella sektorn. Fondens syfte är att värna finansiell stabilitet genom att säkerställa att

medel finns tillgängliga för att kunna vidta åtgärder inom ramen för stödlagstiftningen. Genom att branschen finansierar fonden bär de finansiella företagen kostnaderna för eventuella räddningsinsatser i stället för skattebetalarna.

Regeringen anser att stabilitetsfonden bör göras om till en fond med finansiella tillgångar, att målnivån för fonden tas bort och att stabilitetsavgiften ses över. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag i dessa frågor.

1.8.2Finansiella stabilitetsarbetet i Europa

Inom EU pågår ett omfattande arbete med att skärpa regelverken för de finansiella marknader- na. Kommissionen har lagt fram flera förslag för att stärka den finansiella stabiliteten och för- tydliga hur finansinstitut i kris ska hanteras. Förslagen kommer på sikt att få stor påverkan på den finansiella stabiliteten i Sverige, både direkt och indirekt. Särskilt stor betydelse har kommissionens förslag om en bankunion och ett ramverk för krishantering.

Förslaget om en bankunion består av en gemensam tillsynsmekanism och, i ett andra steg, en gemensam avvecklingsmekanism. Den gemensamma avvecklingsmekanismen syftar till att hantera de banker som trots gemensam tillsyn riskerar att fallera. Bankunionen omfattar de medlemsstater som tillhör euroområdet och de övriga medlemsstater som frivilligt väljer att ansluta sig till den.

Krishanteringsdirektivet kommer att gälla för alla EU:s medlemsstater och är därför formellt sett inte en del av bankunionen. Direktivet om- fattar bl.a. bindande regler för hur finansinstitut ska hanteras i kris. Grundtanken är att finans- institutens aktieägare i första hand ska bära förluster. Om det inte är tillräckligt ska övriga fordringshavares tillgångar skrivas ned eller omvandlas till aktier i en bestämd ordning. Syftet med direktivet är att minimera behovet av statligt finansiellt stöd till enskilda institut i en krissituation.

Regeringen menar att detta är en riktig ut- gångspunkt, men anser att det är problematiskt om direktivet inte medger tillräcklig flexibilitet för att bedriva en kostnadseffektiv krishantering. Att bankernas långivare, efter att ägarna förlorat sitt aktiekapital, alltid ska stå för hela det kapital

PROP. 2013/14:1

som saknas riskerar att leda till okontrollerade spridningseffekter vid en systemkris. En sådan s.k. bail-in-ansats kan t.o.m. utlösa en systemkris genom att andra banker får mycket svårt att finansiera verksamheten. I ett sådant läge kan stater tvingas att ge olika former av likviditets- stöd eller tvingas lämna garantier till nya lån- givare.

Sveriges linje i förhandlingarna har därför varit att det måste finnas viss flexibilitet vid an- vändningen av skuldnedskrivningsinstrumentet och att stabilitetsfonden ska få användas för att rekapitalisera banker om situationen är så all- varlig att staten behöver ta över som tillfällig ägare av ett institut. Regeringen har också fått gehör för sitt krav på ökad flexibilitet. Denna flexibilitet förutsätter dock bl.a. att det finns en av sektorn förfinansierad fond om minst 3 procent av de garanterade insättningarna.

Inom EU pågår sedan hösten 2010 förhand- lingar om ytterligare förbättringar av regelverket om insättningsgarantin. Inom ramen för dessa förhandlingar arbetar regeringen för att under- lätta genomförandet av direktivet i medlems- stater som inte har euro som valuta och för att ersättningsbeloppet ska kunna anges i svenska kronor. Förhandlingarna är ännu inte avslutade.

Under krisen höjdes insättningsgarantin till motsvarande 100 000 euro per person och institut. Det är en kraftig höjning jämfört med den tidigare nivån på 250 000 kronor som gällde före krisen. Insättningsgarantin dämpar oron vid en finansiell kris genom att minska risken för s.k. uttagsanstormningar.

1.8.3Starkare konsumenter

Regeringen arbetar för att konsumenterna ska ha ett ändamålsenligt konsumentskydd. Ett antal generella åtgärder för att förbättra konsument- skyddet och konsumentinformationen vidtas. Det är särskilt viktigt att konsumenterna har en stark ställning och kan fatta väl grundade beslut när det gäller finansiella produkter. Att kon- sumenterna har förtroende för aktörerna på de finansiella marknaderna är en grundläggande förutsättning för ett väl fungerande finansiellt system. Det är därför problematiskt att kon- sumenten har ett informationsunderläge gent- emot producenten, inte minst för att finansiella produkter och tjänster är svåra att utvärdera. Konsekvenserna för konsumenten vid ett felak-

PROP. 2013/14:1

tigt beslut kan bli stora. Vidare är finansiella produkter och tjänster, såsom sparande, försäkringar, bostadslån och betalningar, en mycket viktig del av konsumenternas ekonomi. Regeringen vill att konsumenter, för att kunna göra välavvägda val, ska få bättre och mer lättillgänglig information om finansiella produkter samt tjänster.

Mer tillgänglig konsumentinformation

Regeringen bedömer att det krävs åtgärder som underlättar för konsumenter att göra väl avvägda val. Regeringen föreslår att en för samtliga konsumentfrågor gemensam konsumentupplys- ningstjänst inrättas genom en telefontjänst och en webbaserad informationstjänst. Konsumenter ska kunna få svar på såväl frågor som rör rättig- heter och skyldigheter som på frågor av betydel- se i olika valsituationer, bl.a. hur de kan bidra till en mer hållbar konsumtion. Konsumentverket föreslås få i uppdrag att samordna stödet i samar- bete med övriga berörda myndigheter. Samver- kan ska eftersträvas med den frivilliga kon- sumentverksamheten i kommunerna och med de konsumentbyråer som finns för finans-, försäk- rings-, energi- respektive telekommarknaden.

Reglering av finansiella aktörer

Regeringen arbetar vidare med att förtydliga kraven på de aktörer som erbjuder finansiella tjänster och produkter, både de som producerar dem och de aktörer som enbart förmedlar dem.

Studier visar att många konsumenter har svårt att göra enkla beräkningar och har bristande kunskaper om grundläggande finansiella begrepp.10 Dessutom är ofta de finansiella produkterna komplexa, vilket möjliggör höga avgifter och ersättningar till producenter och distributörer. Komplexiteten påverkar även möj- ligheten att göra ett välgrundat val mellan olika produkter varför den enskilde får ett allt större ansvar för att göra olika privatekonomiska val. Det finns därför ett behov av en väl fungerande reglering av finansiell rådgivning, förmedling och förvaltning. Regeringen avser att skapa likvärdiga förutsättningar genom ett bättre fungerande regelverk och krav på kunskap vad gäller finansiella aktörer. Två utredningar arbetar

10 Se rapporten Räknefärdighet och finansiell förmåga (Finans- inspektionen 2011).

parallellt med att stärka regelverken för rådgivare och förvaltare (dir. 2012:98 och dir. 2013:55).

Högre krav på transparens i bolånemarknaden

Ungefär två tredjedelar av Sveriges befolkning

bor i hus	eller bostadsrätt	och ungefär
85 procent	av kreditinstitutens	utlåning till

hushåll är bostadsrelaterade. Det är därför viktigt att bolånemarknaden präglas av transparens, god konkurrens och sunda villkor.

Finansinspektionens utvärdering av bolånetaket tyder på att taket har medfört en lägre skuldökningstakt, även om hushållens skuldsättning är fortsatt hög. Genomförandet av EU:s bolånedirektiv väntas bidra till en ökad konkurrens på bolånemarknaden genom att genomlysningen av villkor och förutsättningar för lån förbättras.

Vidare har Finansinspektionen fått i uppdrag av regeringen att utreda och redovisa möjliga åtgärder för hur kreditinstituten (banker, m.fl.) ska kunna öka hushållens insyn i hur ut- låningsräntorna för bolån bestäms. Uppdraget ska redovisas i oktober 2013. Dessutom har regeringen låtit analysera en mer rättvis modell för beräkning av kostnader vid förtidsinlösen av bundna bolån, s.k. ränteskillnadsersättning (Ds 2013:38). Remitteringen av förslaget har avslutats och regeringen avser återkomma till Riksdagen med en proposition under 2013.

En särskild typ av hushållskrediter, s.k. snabblån, fortsätter att vara föremål för reformer. Statistik från Kronofogdemyndig- heten tyder på att utvecklingen av antalet ärenden om betalningsanmärkning inte minskar i den takt som är önskvärd. Regeringen avser under hösten 2013 lämna förslag till riksdagen om att förstärka Konsumentverkets sanktions- möjligheter vid bristande kreditprövning och om krav på tillstånd från Finansinspektionen för all slags kreditverksamhet (dir. 2012:30 och dir. 2012:31).

Stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning

Telefonförsäljning är ett område där konsumen- ternas skydd behöver utvecklas. Ett gott kon- sumentskydd på det finansiella området är av stor vikt, inte minst som allt fler finansiella beslut har flyttats över till individerna själva. Ett problemområde som har lyfts fram särskilt är telefonförsäljning av premiepensionstjänster. Justitiedepartementet har presenterat ett förslag om att vissa tjänster på premiepensionsområdet som säljs via telefon ska bli bindande för en

konsument först när konsumenten, inom en viss tid, skriftligen har bekräftat avtalet (Ds 2013:25). Förslaget har varit ute på remiss och regeringen avser återkomma med ett förslag till riksdagen. Vidare kommer det att utredas om kon- sumentskyddet vid telefonförsäljning generellt behöver stärkas.

Inom Regeringskansliet arbetas även med en lag som ska begränsa användningen av automatisk avtalsförlängning i konsument- förhållanden.

Överskuldsättning

Ett stort antal personer har omfattande problem med sina skulder. Regeringen kommer under hösten att överlämna ett lagförslag till riksdagen med krav på tillstånd för konsumentkredit- givning för snabblåneföretag. Inom Regerings- kansliet arbetas med lagförslag som ska möjlig- göra för Konsumentverket att ta ut en straff- avgift från bl.a. snabblåneföretag som inte gör ordentliga kreditprövningar och utreder möjlig- heten att underlätta skuldsanering för s.k. evig- hetsgäldenärer.

1.9Effekter av regeringens politik

I detta avsnitt redovisas regeringens bedömning av BNP- och sysselsättningseffekterna av de reformer som föreslås eller aviseras i denna proposition och av de reformer som regeringen tidigare har genomfört. Vidare redovisas för- delningseffekterna av de reformer som föreslås eller aviseras i denna proposition.

1.9.1Regeringens politik bidrar till högre sysselsättning

Regeringen bedömer att de hittills genomförda strukturreformerna, inklusive de reformer som föreslås eller aviseras i denna proposition, ökar den varaktiga sysselsättningen med ca 250 000 personer och att jämviktsarbetslösheten sjunker med 1,8 procentenheter på lång sikt (se tabell 1.9). Regeringens reformer påverkar inte enbart sysselsättningen, utan bidrar även till att de som redan är sysselsatta arbetar mer, t.ex. genom att incitamenten till att gå från deltids- till heltidsarbete ökar.

PROP. 2013/14:1

Sammantaget bedöms de hittills genomförda strukturreformerna och de reformer som föreslås eller aviseras i denna proposition varaktigt öka antalet arbetade timmar med drygt 6 procent på lång sikt, vilket motsvarar knappt 280 000 årsarbetskrafter. Jobbskatteavdraget bedöms bidra med omkring hälften av denna ökning.

Regeringens bedömning baseras på den forskning som finns kring effekterna av olika åtgärder, t.ex. hur förändringar i skattesystemet, socialförsäkringen och inom arbetsmarknads- politiken påverkar arbetsutbudet och syssel- sättningen.11 Kunskapen om effekternas storlek, och särskilt i vilken takt de slår igenom, är dock långt ifrån fullständig. De bedömningar som redovisas i tabell 1.9 är därmed osäkra.

Tabell 1.9 Effekter av regeringens politik på lång sikt

Förändring i procent om annat ej anges

	Årsarbets-		Arbets-
	kraft1	Sysselsatta2	löshet3	BNP
Jobbskatteavdrag 1–4	120 000	106 000	-0,6	2,2
Jobbskatteavdrag 5	16 000	13 000	-0,1	0,3

Förhöjt jobbskatte-
avdrag för äldre	6 000	10 000	0,0	0,1
Arbetslöshets-
försäkring	39 000	45 000	-0,7	0,7

Arbetsmarknadspolitik	11 000	13 000	-0,2	0,2
Sjukförsäkring	19 000	16 000	0,5	0,4

Hus-avdraget	27 000	25 000	-0,3	0,4

Sänkta socialavgifter	18 000	20 000	-0,3	0,3
Skiktgräns	17 000	0	0,0	0,4

Sänkt tjänstemoms	6 000	4 000	-0,1	0,1

Höjt bostadsbidrag4	-2 000	-2 000	0,0	0,0
Summa
strukturreformer	279 000	250 000	-1,8	5,1

1Antal arbetade timmar omräknat till årsarbetskrafter. En årsarbetskraft motsvarar 1 800 timmar.

2Antal personer i åldersgruppen 15–74 år.

3Förändring i procentenheter.

3 Effekten av tidigare reformer av ekonomiskt bistånd och av höjt bostadsbidrag bedöms sammantaget netto ha små effekter på den varaktiga sysselsättningen. Källa: Egna beräkningar.

De reformer som föreslås eller aviseras i denna proposition bidrar till att tillväxten och syssel- sättningen blir starkare än vad som annars hade blivit fallet. Sammantaget bedöms åtgärderna som föreslås eller aviseras i denna proposition leda till att BNP-tillväxten blir ca 0,3 procenten-

11 Se rapporten Hur ska utvecklingen av arbetsmarknadens funktionssätt bedömas? (Finansdepartementets ekonomiska avdelning 2011:1).

PROP. 2013/14:1

heter högre och att antalet sysselsatta blir ca 10 000 personer fler 2014 än om åtgärderna inte vidtagits. En snabbare tillväxt leder även till att färre personer långvarigt hamnar utanför arbets- marknaden, vilket minskar risken för att arbets- lösheten biter sig fast på höga nivåer.

inkomst av arbete utgör en större andel av hushållsinkomsterna. På längre sikt, när fler kommer in på arbetsmarknaden, bidrar jobbskatteavdraget till att den ekonomiska standarden relativt sett ökar mest bland de med lägst inkomster.

1.9.2Fördelningseffekter av regeringens politik

När fler arbetar och färre försörjs genom sociala ersättningar minskar inkomstskillnaderna i sam- hället. I diagram 1.11 redovisas åtgärdernas effekter på den justerade disponibla inkomsten för olika delar av inkomstfördelningen. Redovis- ningen avser såväl ett direkt (statiskt) som ett långsiktigt (dynamiskt) perspektiv. I det senare fallet tas även hänsyn till de inkomstförändringar som väntas uppkomma till följd av ett ökat arbetsutbud.

Diagram 1.11 Effekter på disponibel inkomst av förslagen i denna proposition för olika inkomstgrupper

Procentuell förändring

2
1,8					Långsiktig effekt



1,6					Direkt effekt



1,4
1,2
1
0,8
0,6
0,4
0,2
0
0

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Inkomstgrupp

Anm.: Justerad disponibel inkomst är hushållets sammanlagda inkomst justerad för försörjningsbörda. Diagrammet visar effekterna av förändringarna i skatt på arbete, höjningen av det särskilda bidraget för barnfamiljer inom bostads- bidraget samt minskad reducering av bostadstillägg för pensionärer med arbets- inkomst. Den justerade disponibla inkomsten har sedan utökats med de utgifts- minskningar som tillkommer hushållen av förändringarna i arbetslöshetsavgiften och egenavgiften för företagare.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Förändringen i bostadsbidraget och den sänkta skatten för pensionärer ger en ökad disponibel inkomst i den nedre delen av inkomst- fördelningen. Jobbskatteavdraget och den högre skiktgränsen för statlig inkomstskatt ger däremot, på kort sikt, främst en ökad disponibel inkomst högre upp i inkomstfördelningen, där

1.9.3Effekter av regeringens politik för den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män

Åtgärderna som föreslås eller aviseras i denna proposition leder till att mäns inkomster ökar något mer än kvinnors (se diagram 1.12). Detta beror på att män i genomsnitt har högre arbets- inkomster och jobbar heltid i högre utsträckning än kvinnor. Det föreslagna förstärkta jobbskatte- avdraget och den höjda skiktgränsen för statlig inkomstskatt ger därför tillsammans en något större ökning av den disponibla inkomsten för män jämfört med för kvinnor. Den föreslagna sänkta skatten för pensionärer ökar däremot kvinnors genomsnittliga disponibla inkomst något mer än mäns eftersom fler kvinnor är pensionärer. Den föreslagna höjningen av det särskilda bidraget för barn i bostadsbidraget gynnar också kvinnors inkomster i högre ut- sträckning än mäns, eftersom det är vanligare att kvinnor är ensamstående med barn.

På sikt förväntas politiken leda till ett ökat arbetsutbud och därigenom en ytterligare ökning av den disponibla inkomsten. Denna effekt väntas vara nästan lika stor för kvinnor som för män.

PROP. 2013/14:1

17.antar förslaget till lag om kvotplikt för biodrivmedel (avsnitt 3.2 och 6.19),

18.antar förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken (avsnitt 3.3, 6.14 och 6.17),

19.antar förslaget till lag om ändring i semesterlagen (1977:480) (avsnitt 3.4 och 6.17),

20.antar förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152) (avsnitt 3.5 och 6.14),

21.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (avsnitt 3.6 och 6.4),

22.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. (avsnitt 3.7 och 6.14),

23.antar förslaget till lag om ändring i ordningslagen (1993:1617) (avsnitt 3.8 och 7.4.2),

24.antar förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) (avsnitt 3.9, 6.14 och 6.32),

25.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import m.m. (avsnitt 3.10 och 6.31),

26.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt (avsnitt 3.11 och 6.31),

27.antar förslagen till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt 3.12, 3.13, 6.19, 6.21 och 6.23),

28.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (avsnitt 3.14 och 6.17),

29.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor (avsnitt 3.15 och 7.4.1),

30.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter (avsnitt 3.16 och 6.31),

31.antar förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) (avsnitt 3.17, 6.2, 6.3, 6.5, 6.6, 6.13, 6.14 och 6.15),

32.antar förslaget till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 3.18,

6.9och 6.14),

33.antar förslaget till lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter (avsnitt 3.19 och 6.9),

34.antar förslaget till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet (avsnitt 3.20 och 6.17),

35.antar förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 3.21 och 6.9),

36.antar förslaget till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227) (avsnitt

3.22och 6.24),

37.antar förslaget till lag om ändring i lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt (avsnitt 3.23 och 6.24),

38.antar förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) (avsnitt

3.25och 6.14),

39.antar förslaget till lag om ändring i lagen (2011:1269) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva (avsnitt 3.26 och 6.14),

40.antar förslaget till lag om ändring i lagen (2012:681) om ändring i lagen (2010:1823) om ändring i lagen (2009:1497) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt 3.27 och 6.21),

41.antar förslaget till lag om ändring i lagen (2012:797) om ändring i lagen (2009:1497) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på

energi (avsnitt 3.28 och 6.23).

PROP. 2013/14:1

arbetsgivaren är skyldig att betala tillbaka ett belopp efter sammanställning enligt 28 §.

En arbetsgivare som efter sammanställning enligt 28 § har rätt till ytterligare stöd ska begära detta i anmälan om avstämning. I annat fall betalas inte något ytterligare stöd ut för avstämningsperioden.

Om det finns särskilda skäl, ska anstånd med att ge in anmälan om avstämning medges. Om förhållandena har ändrats så att det inte längre finns förutsättningar för anståndet, ska anståndet återkallas.

30 § Om en anmälan om avstämning inte ges in inom rätt tid, är arbets- givaren skyldig att betala tillbaka allt preliminärt stöd. Detsamma gäller en arbetsgivare som i anmälan inte anger återbetalningsskyldighet enligt 25 eller 26 § eller anger återbetalningsskyldighet med för lågt belopp.

Arbetsgivaren ska helt eller delvis befrias från sin återbetalningsskyldighet, om det är uppenbart oskäligt att arbetsgivaren ska betala tillbaka allt preliminärt stöd.

Återbetalningsskyldighet för felaktiga utbetalningar

31 § En arbetsgivare som genom att lämna oriktiga uppgifter eller på något annat sätt har förorsakat att stöd lämnats på felaktig grund eller med ett för högt belopp, är återbetalningsskyldig för det som har betalats ut för mycket.

Om stöd i annat fall lämnats på felaktig grund eller med ett för högt belopp, är arbetsgivaren återbetalningsskyldig endast om denne har insett eller skäligen borde ha insett felet.

Kreditering och debitering av skattekonto

32 § Preliminärt stöd och ytterligare stöd ska tillgodoföras arbetsgivaren genom kreditering på ett sådant skattekonto som avses i 61 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:1244).

Stödet ska krediteras arbetsgivarens skattekonto den 12 i månaden efter det att beslut om utbetalning fattats, med undantag för januari då stödet i stället ska krediteras den 17 och i augusti den 12 eller 17.

33 § Om en arbetsgivare är återbetalningsskyldig enligt denna lag, ska Skatteverket besluta att återkräva beloppet. Ett sådant beslut ska innehålla uppgift om det belopp som arbetsgivaren ska betala tillbaka och när beloppet senast ska betalas.

Senaste betalningsdagen ska bestämmas till den 12 eller 26 i en månad, i januari den 17 eller 26, i augusti den 12, 17 eller 26 och i december den 12 eller 27, och tidigast 30 dagar efter beslutet.

Det belopp som arbetsgivaren är skyldig att betala tillbaka ska debiteras ett sådant skattekonto som avses i 61 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:1244).

34 § I fråga om stöd enligt denna lag gäller vad som sägs i skatteför- farandelagen (2011:1244) om

1.inbetalning till det särskilda kontot för skattebetalningar i 62 kap. 2 §,

2.avräkning i 62 kap. 11–14 §§,

3.vilken skatt eller avgift som är betald i 62 kap. 15 §,

4.inbetalda belopp som inte har kunnat tillgodoräknas någon i 62 kap. 19 §,

5.anstånd med betalning av skatter och avgifter i 63 kap. 2, 4–6, 8–10, 13, 15, 16, 22 och 23 §§,

PROP. 2013/14:1

3.3Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om socialförsäkringsbalken

dels att 25 kap. 19 §, 26 kap. 9 § och 59 kap. 24 § samt rubriken närmast efter 26 kap. 8 § ska ha följande lydelse,

dels att det i balken ska införas en ny paragraf, 26 kap. 18 a §, samt närmast före 26 kap. 18 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse				Föreslagen lydelse
			25 kap.
			19 §
Som sjukpenninggrundande			in-	Som sjukpenninggrundande				in-
komst av anställning räknas inte				komst av anställning räknas inte
ersättning som en idrottsutövare får				ersättning som en idrottsutövare får
från en sådan ideell förening som				från en ideell förening som har till
avses i 7 kap. 7 § första stycket				ändamål att främja idrott och som
inkomstskattelagen (1999:1229) och				uppfyller kraven i 7 kap. 4–6 och
som har till huvudsakligt syfte att				10 §§		inkomstskattelagen
främja idrottslig verksamhet, om				(1999:1229),	om	ersättningen		från
ersättningen från föreningen under				föreningen under året kan antas bli
året kan antas bli mindre än ett halvt				mindre än ett halvt prisbasbelopp.
prisbasbelopp.			26 kap.

Sjukpenninggrundande		inkomst		Sjukpenninggrundande			inkomst
vid förvärvsavbrott (SGI-skyddad				vid avbrott eller inskränkning av
tid)				förvärvsarbete (SGI-skyddad tid)
				9 §
SGI-skydd innebär att den				SGI-skydd innebär att den
sjukpenninggrundande		inkomsten		sjukpenninggrundande			inkomsten
för tid då den försäkrade gör avbrott i				för tid då den försäkrade avbryter
sitt arbete av något skäl som anges i				eller inskränker sitt förvärvsarbete av
11–18 §§	(SGI-skyddad	tid)	be-	något skäl som anges i			11–18 a §§
räknas med utgångspunkt i för-				(SGI-skyddad tid) beräknas med
hållandena	närmast före	avbrottet,		utgångspunkt i förhållandena när-
om den	sjukpenninggrundande			mast före avbrottet eller inskränk-
inkomsten därigenom blir högre än				ningen, om den sjukpenning-
om den hade beräknats med				grundande	inkomsten		därigenom
beaktande	av förhållandena under			blir högre än om den hade beräknats
avbrottet.				med beaktande		av förhållandena
				under avbrottet eller inskränkningen.

Det som föreskrivs i denna paragraf gäller dock inte när 7 § 1, 3 eller 4 är tillämplig.

Korttidsarbete

18 a §

SGI-skydd gäller under tid då den

Inkomsttyp 1000	Statens skatteinkomster	811 812 116
Inkomsttyp 2000	Inkomster av statens verksamhet	49 114 046
Inkomsttyp 3000	Inkomster av försåld egendom	15 000 000
Inkomsttyp 4000	Återbetalning av lån	1 053 100
Inkomsttyp 5000	Kalkylmässiga inkomster	10 254 000
Inkomsttyp 6000	Bidrag m.m. från EU	12 405 552
Inkomsttyp 7000	Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet	-75 419 496
Inkomsttyp 8000	Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto	0
Summa inkomster		824 219 318

motsvarar	minskningen i		genomsnitt	ca
170 kronor	per	månad	och	för

		försäkrade deltar i korttidsarbete som
		berättigar arbetsgivaren till prelimi-
		närt stöd enligt lagen (2013:000) om
		stöd vid korttidsarbete.
	59 kap.
	24 §
Som pensionsgrundande inkomst		Som pensionsgrundande inkomst
av anställning räknas inte ersättning		av anställning räknas inte ersättning
som en idrottsutövare får från en		som en idrottsutövare får från en
sådan	ideell förening som avses i	ideell förening som har till ändamål
7 kap.	7 § första stycket inkomst-	att främja idrott och som uppfyller
skattelagen (1999:1229) och som har		kraven i 7 kap. 4–6 och 10 §§
till huvudsakligt syfte att främja		inkomstskattelagen (1999:1229), om
idrottslig verksamhet, om ersätt-		ersättningen från föreningen under
ningen från föreningen under ett år		ett år är mindre än hälften av det för
är mindre än hälften av det för året		året gällande prisbasbeloppet.
gällande prisbasbeloppet.

Beräknat lånebehov	44 695 481
Summa	868 914 799