Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om lika spelregler för såväl kommunalt som privat drivna förskolor.
Enligt Skolverkets egen rapport ”Likvärdig utbildning i svensk grundskola?” har både klyftorna mellan elever och olika skolor ökat kraftigt. Elevsammansättningen har stor betydelse för elevernas resultat eftersom både kamrateffekter och lärarnas förväntningar på eleverna påverkas av denna.
I dag har vi i praktiken fri etableringsrätt för skolverksamhet. Det leder till stora problem gällande planering av skoltillgång på rimliga avstånd från elevernas bostäder. Det leder också till stora problem för enskilda skolor i deras verksamhetsplanering, då de inte i förväg kan veta med rimlig säkerhet hur många elever de kommer att ha i framtiden. För att kunna bedriva utbildning med hög kvallitet behöver rektorer och skolhuvudmän ha möjlighet att planera långsiktigt. Detta i sin tur betyder att de behöver tydliga spelregler och ett underlag att planera utifrån. Med dagens system är det i princip omöjligt för skolorna att planera sin verksamhet eftersom man inte kan veta hur många av de elever som bor i området som verkligen kommer att söka till skolan eller hur många som kommer att söka utifrån. Även under terminen gör elever nya val, vilket ytterligare påverkar möjligheten att planera en god verksamhet.
De kommunalt drivna skolorna har skyldighet att ta emot alla elever inom sitt område, även de elever som har behov av särskilt stöd. Detsamma gäller inte för de privat drivna skolorna. De tenderar att tacka nej till elever med behov av särskilt stöd med hänvisning till att de inte har resurser att tillgodose behoven. Konsekvensen blir att de kommunalt drivna skolorna tar emot de elever som kräver mest resurser. Mindre resurser blir då över till resten av verksamheten. Det leder också till att de kommunalt drivna skolorna tar emot de elever som har de sämsta förutsättningarna att nå höga betyg. Betygen ger sedan det meritvärde som föräldrarna läser av när de ska välja skola till sina barn. Föräldrarna förleds att tro att skolor med höga meritvärden är bra skolor och de kommunalt drivna skolorna hamnar i en neråtgående spiral.
Skolor som inte har en ekonomi som går ihop och som har ett sviktande elevunderlag riskerar att läggas ner. I t ex storstäderna leder den här utvecklingen till att vissa stadsdelar kommer att stå utan kommunala skolor. Det kommer då inte att finnas någon skola i närområdet som är villig att ta emot elever som har uttalade behov av särskilt stöd. Närmaste kommunala skolan kan bli en skola på ett rejält avstånd från hemmet.
Därför bör regeringen initiera en översyn för att få till stånd en förändring vad gäller antagning av elever så att det blir samma spelregler för kommunalt som privat drivna skolor.