Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om forskning om vindkraftens påverkan på individer och miljön.
Alliansens energipolitik vilar på tre ben - vattenkraft, kärnkraft och förnybar energi. Detta innebär att Sverige behöver en mix av energikällor med låg klimatpåverkan och vi låser oss inte vid enskilda energislag utan vårt mål är en energiproduktion som är kostnadseffektiv och som inte förorenar. En viktig förnyelsebar energikälla utgörs av vindproduktion som har stor potential att växa som andel av energimixen i Sverige.
Vindkraften som energikälla fortsätter att öka i Sverige och statistik från elcertifikatsystemet visar att under 2012 installerades 842 MW fördelat på 367 nya vindkraftverk.
I slutet av 2012 fanns totalt 2 385 vindkraftverk och den installerade effekten var 3 607 MW. Produktionen av el från vindkraft var rekordstor och uppgick till 7,2 TWh. Det är en ökning med 18 procent jämfört med 2011. Vindkraftens andel av den totala nettoproduktionen av el i Sverige var 4,4 procent jämfört med 2011 då andelen var 4,2 procent.
Detta är glädjande men det finns ett stort behov av kunskap om hur vindkraft påverkar människor, landskap och djur och i mångt och mycket saknas det fortfarande en helhetsbild av de samlade effekterna och neutral forskning. Det finns dock otaliga rapporter från kritiska vindkraftsmotståndare och diverse intresseföreningar som hävdar att vindkraft är skadlig för människors hälsa. Däribland återfinns som exempel Föreningen Svenskt Landskapsskydd-FSL som belyser det så kallade ”vindkraftssyndromet”. Med detta hänvisar de till en studie av Nina Pierpont (2009). Kort sammanfattat har studien kritiserats för att vara bristfällig i sina hypoteser om hur infraljud utsätter människor i närheten av vindkraftverk för symptom som leder till utmattning, ångest och epilepsianfall. Vi ska inte bagatellisera de problem som finns med vindkraft som energikälla men farorna får inte heller överdrivas eller förstoras upp. Därför måste vetenskapliga underlag över vindkraftens påverkan på människor, natur och djurliv tas fram.
Det finns både stora möjligheter för vindkraft såväl som det givetvis också finns utmaningar beträffande exempelvis boendemiljön och avveckling av uttjänta vindkraftverk. Det är därför angeläget att se över hur vetenskaplig forskning på området kan främjas för att säkerställa att vi har en så objektiv forskning som möjligt utan inblandning från sakägare och intressenter. Rapporterna som finns idag gynnar tyvärr alldeles för ofta intressenternas egen slutsats.
För att vi ska kunna fatta rationella politiska beslut behövs bra underlag grundat i opåverkad och objektiv forskning. Därmed bör regeringen se över möjligheten att ge uppdrag till en lämplig aktör att ta fram eller sammanställa opåverkad forskning om vindkraftens påverkan på individer och miljön för att säkerställa en hållbar miljöpolitisk utveckling i framtiden.