Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om åtgärder för att minska underskottet på läkare, civilingenjörer och andra bristyrken.
I Sverige talas mycket om arbetskraftsbrist. Termerna är generella. I själva verket är det specifika yrkesgrupper som har brist på arbetskraft. Invandringen till Sverige har alls inte motsvarat detta behov hittills. Arbetskraftsbristen i vissa yrkesgrupper behöver inte heller lösas genom framtida styrd arbetskraftsinvandring, utan kan lösas inom landet. I själva verket beror bristerna på vår oförmåga att förse arbetsmarknaden med rätt kompetens ur vår egen befolkning.
I Sverige söker sig en för liten andel studerande till naturvetenskapliga utbildningar, data, it, civilingenjörsutbildningar med mera. Samtidigt finns en förhållandevis stor efterfrågan på utbildning inom konst, teater, filosofi, historia med mera – som visserligen ökar bildningsnivån bland svenska studenter, men som tyvärr inte motsvarar de krav som arbetsmarknaden ställer. Bristen på läkare beror huvudsakligen på att alltför få har fått möjligheten att utbilda sig.
Många studenter väljer utbildningar som inte leder till jobb helt enkelt för att de inte vet vad de vill bli. Sveriges regering bör därför genomföra upplysningskampanjer om vilka utbildningar som bedöms efterfrågas i framtiden, samt vad det innebär att arbeta inom dessa yrken. Detta bör ske i samarbete med grund- och gymnasieskolor och kan även kompletteras med justering av studiestöden så att det blir förhållandevis mer attraktivt att välja de utbildningsprogram som efterfrågas. Anslagen till universitet och högskolor bör också justeras så att det blir mer attraktivt att satsa på utbildningar som det finns behov av.