Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om välsmakande skolmat.
I juli 2011 trädde den nya skollagen i kraft. Förutom att den har förstärkt kunskapsinnehållet i den svenska skolan så har den också höjt ribban för vilken kvalitet vi ska hålla på den svenska skolmaten. Redan tidigare så krävdes det att skolmaten i grundskolan ska vara kostnadsfri och numera är det också ett krav på att den ska vara rätt näringsberäknad.
För många elever är skollunchen dagens huvudmåltid och då är det särskilt viktigt att denna måltid är näringsmässigt komplett. Trots att skollagen är tydlig så är det endast hälften av alla skolor som gör en regelbunden näringsberäkning av skolmaten. Det är därför viktigt att lagen följs upp så att den efterlevs i praktiken.
För att ytterligare öka arbetet för en bättre skolmat så bör regeringen överväga att se över möjligheten att förändra skollagen till en tydligare skrivning avseende att den mat som serveras i skolan inte bara skall vara kostnadsfri och rätt sammansatt utan också upplevas som välsmakande av eleverna. Detta borde egentligen vara en självklarhet men de siffror som visar på att allt fler elever struntar i att äta lunch i skolan tyder på att man på många håll inte bryr sig om vad eleverna tycker. Tyvärr gömmer sig vissa ansvariga i skolor och kommuner bakom klyschor om att barn aldrig har gillat skolmaten och att de bara vill äta pizza och hamburgare. Detta motsägs av exempel från flera skolor runt om i landet som visar på att det inte finns någon motsättning mellan god och nyttig mat utan att det går att kombinera om man utformar skolmaten i dialog med lärare och föräldrar.
För de alltför många elever som inte får ordentligt lagade måltider hemma så är skolmaten extra viktig. För dessa barn kan en bra skolmat vara helt avgörande för att man ska orka hänga med hela skoldagen och inte halka efter kompisarna i klassrummet. Skolmaten är viktig och ska tillagas så att eleverna faktiskt får den mat som de vill äta.