Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ökade anslag till den högre utbildningen.
Det är Sverigedemokraternas övertygelse att Sveriges möjligheter att också i framtiden kunna konkurrera i en alltmer globaliserad värld är beroende av förbättringar inom utbildningsområdet. Vad gäller Sveriges högskolor och universitet vittnar rapporter om kurser med så få lärarledda lektioner och så pass stora studentgrupper att den viktiga interaktionen mellan lärare och elev i det närmaste är helt eliminerad. Lärare vittnar om många timmar obetald arbetstid, arbetsgivare vittnar om svårigheter med att behålla kompetent personal på grund av bristande konkurrensfördelar rörande såväl lön som arbetsmiljö, och studenter och deras organisationer vittnar om allt större undervisningsgrupper och allt färre lektioner.
Kostnadsnivån har under den senaste femtonårsperioden vida överstigit anslagsnivån för den högre utbildningen, i synnerhet vad avser naturvetenskapliga ämnen. Den så kallade grundbultens beräkningar om minsta godtagbara undervisningsnivå – det vill säga att komma åter till 1994/95 års köpkraft – indikerar ett tillskottsbehov till de högre lärosätena under de kommande åren.
SULF (Sveriges universitetslärarförbund) har tidigare krävt ett tillskott på cirka 1,3 miljarder kronor avsedda för områdena samhälle, humaniora, teologi och juridik samt 2,2 miljarder kronor för områdena naturvetenskap och teknik för att nå upp till 1994/95 års köpkraft.
Sverigedemokraterna föreslår därför ett ökat anslag med totalt 7,5 miljarder kronor under budgetperioden för att komma tillrätta med bristerna och för att säkerställa kvaliteten inom den högre utbildningen, som kommit att urholkas alltmer.