Vänsterpartiet föreslår utgiftsökningar inom utgiftsområdet framförallt beroende på höjningar av totalbelopp och bidragsdel i studiemedlet, samt högre studiemedelskostnader på grund av våra omfattande satsningar på ytterligare utbildningsplatser. Vi säger nej till regeringens förslag om höjning av fribeloppet.
Riksdagen anvisar anslagen för 2014 inom utgiftsområde 15 Studiestöd enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Riksdagen avslår regeringens förslag om höjning av fribeloppet (avsnitt 3.8.3 i propositionen).
Studiestödet har inte ökat i samma takt som levnadsomkostnaderna sedan 1990-talet. Det beror bland annat på de ökade boendekostnaderna för den genomsnittliga studenten. Trots att studiemedlen har höjts något är det fortfarande svårt att leva på enbart studiemedel. Att studiemedlen har höjts något innebär inte heller att den totala ekonomin för den som studerar har blivit bättre eftersom det nästan bara är lånedelen som har höjts. Det innebär att de studerande själva får betala sin något högre levnadsstandard när de ska återbetala lånen.
Den höga skuldsättningen kan verka avskräckande och hindra många från att börja studera. Det leder till minskad mångfald och lägre kvalitet vid högskolan. Därför bör bidragsdelen höjas.
Vänsterpartiet föreslår att totalbeloppet för studiemedlet höjs med 750 kronor per månad. Bidragsdelen bör höjas från dagens nivå på 31,1 procent till 34,5 procent 2014. Samtidigt vill vi höja det högre bidraget till 80 procent av totalbeloppet.
Detta innebär en ökning av anslaget med 2,4 miljarder kronor 2014.
Vänsterpartiet föreslår omfattande satsningar på ytterligare utbildningsplatser inom högskola och vuxenutbildning (se motion V520 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning). Detta medför ökade studiemedelskostnader. Anslaget ökar därmed med 2,1 miljarder kronor 2014.
Vänsterpartiet föreslår även en satsning på lön under utbildningen på specialistsjuksköterskeutbildningen. Detta innebär minskade studiemedelskostnader med 30 miljoner kronor 2014. Dessutom vill vi förlänga tandhygienistutbildningen vilket medför ökade kostnader med 3 miljoner kronor.
Vi avvisar förslaget till höjt fribelopp. Detta innebär en minskning av anslaget med 50 miljoner kronor. Vi minskar också anslaget med 5 miljoner kronor eftersom vi säger nej till det föreslagna stödet till waldorflärarutbildningar.
Sammantaget föreslår Vänsterpartiet en ökning av anslaget med 4 418 miljoner kronor jämfört med regeringen 2014.
Vi avvisar förslaget till höjt fribelopp. Detta innebär en minskning av anslaget med 4,3 miljoner kronor jämfört med regeringen 2014.
Det har tidigare gjorts rimliga höjningar av fribeloppet för hur mycket pengar man kan tjäna på att jobba innan det påverkar rätten till studiemedel. Fribeloppet ligger för närvarande på 142 400 kronor per år. Vi har accepterat höjningarna eftersom det framförallt innebär en möjlighet att arbeta heltid under sommaren för den som vill, då det saknas rätt till studiemedel.
Vi anser dock att gränsen för hur mycket fribeloppet kan höjas är nådd. Därför säger vi nej till regeringens förslag att höja fribeloppet med ytterligare 30 000 kronor. Man måste nu istället ta politiskt ansvar för att studenterna ska ha råd att leva utan ökande krav på att tvingas arbeta vid sidan av studierna. När tid måste läggas på arbete riskerar det att gå ut över studieresultaten. Om det är många studenter som använder alltför lite tid till sin heltidsutbildning kan utbildningens kvalitet också bli sämre för alla. Trenden att man i allt högre grad får finansiera sin egen studietid måste brytas.
Riksdagen bör därför avslå regeringens förslag om höjning av fribeloppet (avsnitt 3.8.3 i propositionen).