Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det i alla lärarutbildningar ska ingå utbildning i utomhuspedagogik.
I dag är det väl känt att många barn rör sig för lite och därmed drabbas av övervikt. Ett annat problem är att alltför många barn inte når målen i skolans undervisning. Skolor har olika metoder för att bemöta dessa problem, men de skulle faktiskt kunna motverkas med ett och samma recept. Det handlar om undervisning utomhus, så kallad utomhuspedagogik.
Det är fullt möjligt att bedriva spännande undervisning utomhus för alla åldersgrupper, för de lärare som känner att de har redskapen. Nyckeln är att ge lärare redskapen för att kunna göra detta. Om alla som ska arbeta med undervisning av våra barn har dessa och använder dem finns mycket att vinna, sett både till kunskap och hälsa.
Här är några exempel hämtade från skriften ”Skogen som klassrum”, utgiven av Naturskoleföreningen och Naturskyddsföreningen. Den sammanfattar forskning på området och beskriver resultaten så här:
Alla, särskilt små barn, tillägnar sig kunskaper och erfarenheter om omvärlden genom att använda sina sinnen – se, känna, smaka, lyssna och lukta på allt. Naturen ger fler sinnesupplevelser än inomhusmiljön. När man använder alla sinnen i lärandet stannar kunskapen kvar längre – man minns vad man lärt sig.
Barn som går på förskolor med mycket utevistelse är friskare än barn på vanliga förskolor, och tillfrisknar fortare efter sjukdom. Forskarna förklarar ”utebarnens” bättre hälsa med den friska luften, att det blir mindre trängsel och att smittspridningen minskar.
Barns lek i skogen har också genuseffekter. Uteleken är mera jämställd och mindre könsstereotyp. Leken blir friare – skogens material är inte låst vid vissa könsspecifika egenskaper på samma sätt som dockorna i dockvrån eller bilarna i parkeringshuset inomhus. Flickor och pojkar leker mer tillsammans utomhus än inomhus.
Att röra sig fysiskt är en viktig friskfaktor. Att vara fysiskt aktiv varje dag rekommenderas både till barn och vuxna. Naturen erbjuder plats och barn som är mycket utomhus rör sig också mer.
Hyperaktiva barn med uppmärksamhetsstörning (adhd) har visat sig fungera bättre efter vistelse, lek och promenader i naturen. Ju mer naturlik lekmiljö, desto lindrigare blev graden av uppmärksamhetsstörning.
Genom att gå i ojämn terräng tränas balansen hos människor i alla åldrar. I en studie av två svenska förskolor visade det sig att de barn som vistades på en naturrik förskolegård var friskare, mer motoriskt utvecklade och hade bättre förmåga att koncentrera sig än de barn som vistades på en enklare och mer naturfattig innerstadsgård.
Mot bakgrund av detta anser jag att det i alla lärarutbildningar ska ingå utbildning i utomhuspedagogik.