Motion till riksdagen
2013/14:Ub430
av Jabar Amin m.fl. (MP)

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning


MP1036

1 Sammanfattning

Sverige behöver ett starkt utbildningsväsende som präglas av öppna dörrar. Miljöpartiet de gröna kan inte acceptera en utveckling där skolresultaten sjunker, segregationen ökar och där lärarna inte har tid att undervisa. Sveriges lärare och elever riskerar att få betala priset för förändringar som under de senaste åren genomdrivits snabbt, med otillräcklig finansiering och med svag förankring i skolprofessionen. Detta har lett till att regeringen vid flera tillfällen tvingats backa från sina reformer. En bra utbildningspolitik leder till att lärare får förutsättningar att ge varje elev det stöd han eller hon behöver – inte som nu, då utbildningspolitiken leder till att lärare stressar för att hinna med en allt högre arbetsbelastning. Tiden för undervisning och för mötet mellan lärare och elev har under alliansregeringens tid vid makten blivit allt mer knapp. Det finns inga genvägar i utbildningspolitiken. För att stärka skolans möjligheter att möta varje elev som en individ, och ge den ledning och stimulans som han eller hon behöver i sitt lärande, behövs flera insatser på skolområdet. Miljöpartiet föreslår samlade insatser som möjliggör kompetens- och löneutveckling för lärare. Vi gör också omfattande satsningar för att alla elever ska få bättre förutsättningar att nå skolans kunskapsmål, för att på så sätt minska skillnaderna och stärka likvärdigheten. I satsningen ingår bland annat insatser på specialpedagogik, studie- och yrkesvägledning och elevhälsa. Inom politiken för högskola och forskning vill vi se ett nytt fördelningssystem för anslagen till grundutbildningen. Samtidigt behöver kvaliteten öka genom att fler studenter garanteras mer undervisningstid. Forskningsanknytningen i utbildningen behöver stärkas. Regeringen har också aviserat neddragningar på antalet utbildningsplatser i den högre utbildningen. Vi avvisar detta.

2 Innehållsförteckning

1 Sammanfattning 1

2 Innehållsförteckning 2

3 Förslag till riksdagsbeslut 3

4 Anslag 4

5 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 8

5.1 En satsning på Sveriges lärare 8

5.1.1 Lärarnas administrationsbörda 9

5.1.2 Ökade pedagogiska befogenheter – en ordinationsrätt för lärare 9

5.2 En skola där fler elever når målen 9

5.2.1 Mer specialpedagogik i skolan 10

5.2.2 Läsutveckling i skolan 10

5.2.3 Gör språket till en resurs i lärandet 10

5.2.4 Studie- och yrkesvägledning 11

5.2.5 It i skolan 11

5.3 En utvecklad skolorganisation 11

5.3.1 Elevhälsa 11

5.3.2 Nationellt utvecklingsteam 12

5.3.3 Fritidshemslyft 12

5.3.4 Lärlingsutbildning 12

5.3.5 Förskolan 12

5.4 Kompetensutveckling för lärare 13

5.4.1 Lärarlyftet III 13

5.4.2 Utbildning i mänskliga rättigheter 13

5.4.3 Jämställdhet och normkritik i skolan 14

5.4.4 Fortbildning i förskolan 14

5.5 Barnomsorg på obekväm arbetstid 14

5.6 Läxhjälp 14

5.7 Svenska för invandrare 15

5.8 Stöd till elever med hörselskada 15

5.9 Yrkeshögskolan 15

5.10 Validering av utrikes erfarenheter 16

5.11 Satsningar på högre utbildning – för höjd kvalitet 16

5.11.1 Ett nytt resursfördelningssystem 16

5.11.2 Mer lärarledd tid 17

5.11.3 Studenternas övergång mellan studier och arbete 17

5.11.4 Praktik för högskolestudenter 17

5.11.5 Nej till avgifter för utomeuropeiska studenter 18

5.11.6 Fler utbildningsplatser i högre utbildning 18

5.11.7 Läkarutbildningen 18

5.11.8 Akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor 19

5.11.9 Polisutbildningen 19

5.11.10 Excellence-forskning 19

3 Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen anvisar anslagen för 2014 inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning enligt förslaget i avsnitt 4 i motionen.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett nationellt skolutvecklingscenter med Skolverket som huvudman.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa en förskolegaranti för plats i förskola såväl efter anmält behov som under tid för inskrivning.1

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionens avsnitt 5.8 om att Specialpedagogiska skolmyndigheten ska få i uppdrag att ansvara för likvärdighetsarbete för elever med hörselnedsättning.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionens avsnitt 5.11.1 om behovet av ett nytt resursfördelningssystem för högskolan.

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inte omfördela anslag baserat på kvalitetsutvärderingar utan i stället använda dessa medel till höjda basanslag.

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionens avsnitt 5.11.9 om att flytta ansvaret för polisutbildningen från Justitiedepartementet och Rikspolisstyrelsen till Utbildningsdepartementet.2

  8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionens avsnitt 5.11.10 om åtgärder för att stärka jämställdheten inom ramen för excellenssatsningarna till s.k. strategiska forskningsmiljöer.

1 Yrkande 3 hänvisat till SfU.

2 Yrkande 7 hänvisat till JuU.

4 Anslag

Tabell 1 Anslagsförslag 2014 för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen (MP)

1:1

Statens skolverk

459 878

+130 000

1:2

Statens skolinspektion

371 110

1:3

Specialpedagogiska skolmyndigheten

689 449

1:4

Sameskolstyrelsen

33 076

1:5

Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet

2 708 302

+1 981 000

1:6

Särskilda insatser inom skolområdet

466 618

1:7

Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet m.m.

3 691 000

+100 000

1:8

Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet m.m.

189 816

+70 000

1:9

Bidrag till svensk undervisning i utlandet

105 878

1:10

Fortbildning av lärare och förskolepersonal

400 400

1:11

Bidrag till vissa studier

17 525

1:12

Myndigheten för yrkeshögskolan

101 621

+10 000

1:13

Utveckling av vuxenutbildning m.m.

9 162

1:14

Statligt stöd till vuxenutbildning

2 908 449

1:15

Särskilt utbildningsstöd

157 564

+120 000

2:1

Universitetskanslersämbetet

135 617

2:2

Universitets- och högskolerådet

105 136

+1 155 000

2:3

Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

1 522 625

2:4

Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning

1 969 455

2:5

Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

1 839 950

2:6

Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning

2 026 160

2:7

Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

1 871 951

2:8

Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning

1 463 380

2:9

Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

1 562 848

2:10

Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning

1 520 323

2:11

Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

1 235 819

2:12

Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning

1 035 060

2:13

Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

1 353 523

2:14

Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning

800 342

2:15

Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

618 428

2:16

Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning

1 460 085

2:17

Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

1 032 758

2:18

Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning

1 370 646

2:19

Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

624 897

2:20

Luleå tekniska universitet: Forskning och forskarutbildning

352 795

2:21

Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

580 991

2:22

Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning

201 005

2:23

Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

976 138

2:24

Linnéuniversitetet: Forskning och forskarutbildning

283 945

2:25

Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

682 498

+32 700

2:26

Örebro universitet: Forskning och forskarutbildning

223 017

2:27

Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

522 156

2:28

Mittuniversitetet: Forskning och forskarutbildning

207 207

2:29

Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

266 603

2:30

Blekinge tekniska högskola: Forskning och forskarutbildning

85 569

2:31

Malmö högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

814 559

2:32

Malmö högskola: Forskning och forskarutbildning

110 103

2:33

Mälardalens högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

568 829

2:34

Mälardalens högskola: Forskning och forskarutbildning

83 977

2:35

Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

191 133

2:36

Stockholms konstnärliga högskola: Konstnärlig forskning och forskarutbildning

47 759

2:37

Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

88 561

2:38

Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och forskarutbildning

25 874

2:39

Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

440 294

2:40

Högskolan i Borås: Forskning och forskarutbildning

57 228

2:41

Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

395 688

2:42

Högskolan Dalarna: Forskning och forskarutbildning

55 586

2:43

Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

417 968

2:44

Högskolan i Gävle: Forskning och forskarutbildning

84 649

2:45

Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

361 923

2:46

Högskolan i Halmstad: Forskning och forskarutbildning

56 210

2:47

Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

350 782

2:48

Högskolan Kristianstad: Forskning och forskarutbildning

47 084

2:49

Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

314 837

2:50

Högskolan i Skövde: Forskning och forskarutbildning

41 253

2:51

Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

359 009

2:52

Högskolan Väst: Forskning och forskarutbildning

40 796

2:53

Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

151 908

2:54

Konstfack: Konstnärlig forskning och forskarutbildning

8 202

2:55

Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

60 431

2:56

Kungl. Konsthögskolan: Konstnärlig forskning och forskarutbildning

4 909

2:57

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

121 537

2:58

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Konstnärlig forskning och forskarutbildning

8 294

2:59

Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

370 473

2:60

Södertörns högskola: Forskning och forskarutbildning

52 546

2:61

Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

23 548

2:62

Försvarshögskolan: Forskning och forskarutbildning

9 231

2:63

Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet

2 892 777

2:64

Särskilda utgifter inom universitet och högskolor

653 890

2:65

Särskilda medel till universitet och högskolor

588 064

2:66

Ersättningar för klinisk utbildning och forskning

2 314 815

3:1

Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation

5 506 437

+15 000

3:2

Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer

260 061

3:3

Vetenskapsrådet: Förvaltning

133 697

3:4

Rymdforskning och rymdverksamhet

350 681

3:5

Rymdstyrelsen: Förvaltning

26 643

3:6

Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella organisationer

551 309

3:7

Institutet för rymdfysik

50 091

3:8

Kungl. biblioteket

346 569

+10 000

3:9

Polarforskningssekretariatet

38 553

3:10

Sunet

43 834

3:11

Centrala etikprövningsnämnden

9 249

3:12

Regionala etikprövningsnämnder

40 538

3:13

Särskilda utgifter för forskningsändamål

162 911

4:1

Internationella program

81 589

4:2

Avgift till Unesco och Iccrom

30 886

4:3

Kostnader för Svenska Unescorådet

9 143

4:4

Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning

12 320

Summa

60 110 013

+3 623 700

Specificering av anslagsförändringar

1:1

Nationellt skolutvecklingscentrum

1:1

Bidrag till frivilligorg. Läxhjälp

+30 000

1:1

Sfi-satsning flyttat fr UO 13

+100 000

1:5

Lärarstrategi

+850 000

1:5

Modersmål

+110 000

1:5

Lärlingsutbildning 1 000 platser

+131 000

1:5

Specialpedagogik

+200 000

1:5

It-satsning

+100 000

1:5

Läsutveckling

+200 000

1:5

Utbildning ordinationsrätt

+100 000

1:5

Lärarlyft mänskliga rättigheter

+50 000

1:5

Lärarlyftet (behörighet)

+150 000

1:5

Fortbildning förskolan

+80 000

1:5

Nationellt centrum med inriktning på normkritisk, antirasistisk pedagogik för skolan

+10 000

1:7

Fritidshemslyft

+100 000

1:8

Stimulansbidrag barnomsorg obekväm arbetstid

+70 000

1:12

Validering av utrikes erfarenheter

+10 000

1:15

Fler platser yrkeshögskola, 2 000 platser

+120 000

2:2

Ökat antal lärarledda timmar

+200 000

2:2

Fler platser på universitet

+455 000

2:2

Karriärcentrum

+50 000

2:2

Utökad praktik

+100 000

2:2

Nej till studieavgift för utländska studenter

+300 000

2:2

1 000 platser på läkarutbildningen (fullt utbyggt)

+50 000

2:25

Kompletterande finansiering Örebro universitet för läkarutbildningen

+32 700

3:1

Alternativ till djurförsök

+15 000

3:8

Nationell bibliotekssamordning

+10 000

Därav riktade statsbidrag

+2 010 000

5 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

5.1 En satsning på Sveriges lärare

För att skolresultaten ska utvecklas i positiv riktning är det nödvändigt att vi har en välutbildad lärarkår. Därför är det viktigt att skolan förmår attrahera begåvade studenter till läraryrket. För att detta ska lyckas måste läraryrket rymma ökade möjligheter till karriär- och löneutveckling utan att det innebär att läraren behöver överge sin undervisning. Regeringens satsning på karriärvägar i skolväsendet är ett steg i rätt riktning, men reformen har många brister. En satsning av det här slaget måste omfatta hela skolväsendet och innefatta också förskolan och fritidshemmen. Generella insatser, för lärarkåren som helhet, har i regeringens reform uteblivit helt. Ska den svenska skolan lyftas anser vi att varje lärare måste ges bättre utvecklingsmöjligheter och högre lön. Lokala avtal ska säkra att löneutvecklingen följer kompetens- och karriärutvecklingen för lärare. Det ska vara ett krav för att ta del av de medel staten avsätter. Miljöpartiet satsar i ett första steg 850 miljoner kronor mer än regeringen, därefter stegvis upp till 1,7 miljarder kronor mer än regeringen, på lärarnas samlade kompetens- och löneutveckling.

5.1.1 Lärarnas administrationsbörda

De senaste åren har präglats av en kraftig utökning av lärarnas administrativa arbetsuppgifter. Lärarna har att hantera nationella prov, betyg, individuella utvecklingsplaner, åtgärdsprogram, omdömen, rapporter och utvärderingar etc. Dessutom har arbetsuppgifter tillkommit som saknar koppling till det pedagogiska arbetet. En lärare kan idag behöva använda en del av sin tid till schemaläggning, betygsadministration eller tekniskt underhåll; de kan också behöva rycka in som extra resurs då elever är i behov av samtal eller annat hälsovårdsrelaterat stöd. Skolverket har kartlagt grundskollärares tidsanvändning. I studien framgår att många lärare upplever att de inte hinner planera sin undervisning i önskvärd omfattning. Lärarna anser att för mycket tid behöver vikas för administration och dokumentation. Studiens deltagande lärare anger också att de önskar mer tid för planering och reflektion. Miljöpartiet vill satsa på att lärarna får mer tid till undervisning och pedagogisk återkoppling. Minskad administrationsbörda innebär också att lärare får större frihet i sin yrkesutövning. En lärare ska inte digna under en börda av administrativa uppgifter. Lärarna ska huvudsakligen undervisa. Vi möjliggör detta genom satsningar som återfinns under utgiftsområde 25.

5.1.2 Ökade pedagogiska befogenheter – en ordinationsrätt för lärare

För att alla elever ska nå kunskapsmålen är det viktigt att det sätts in stödåtgärder i rätt tid för de elever som är i behov av det. Såväl skolforskare som skolmyndigheter varnar för att specialpedagogiskt stöd i svenska skolor sätts in alldeles för sent. Detta är sannolikt en av orsakerna till att var femte elev i dag lämnar grundskolan utan fullständiga betyg. Särskilt stöd behöver ges tidigt och därför behöver lärare ökade befogenheter att styra över vilket stöd som ska ges till elever och hur resursfördelningen på skolan ska se ut. För att lärare och huvudmän ska utbildas i ordinationsrättens tillämpning avsätter vi 100 miljoner kronor årligen.

5.2 En skola där fler elever når målen

Miljöpartiet vill se en skola som tar tillvara alla barns och ungdomars förmågor och förutsättningar. Skolan ska ge alla elever den ledning och stimulans de behöver i sitt lärande och för sin personliga utveckling. Först då skapas bästa förutsättningar för eleverna att utvecklas utifrån sin fulla potential. Svenska skolan har idag brister när det gäller att ge alla barn en ärlig chans att nå kunskapsmålen. För att stärka skolans möjligheter att möta varje elev behövs insatser på flera områden. Miljöpartiet presenterar här flera förslag syftande till att alla elever ska få en ärlig chans att nå skolans mål.

5.2.1 Mer specialpedagogik i skolan

För elever med särskilda pedagogiska behov ska det i skolan finnas god tillgång till specialpedagogik. Elevernas behov måste identifieras tidigt och stödet måste sättas in i tid. Kännetecknande för framgångsrika skolsystem är att det finns god tillgång till specialpedagogik och att stödet kommer på plats tidigt. I Sverige dröjer det ofta innan en elev med behov får tillgång till särskilt stöd, och ibland uteblir det helt. Skolinspektionen påpekar allvarliga brister i tillgången till särskilt stöd, både avseende omfattning och hur snabbt stödet kommer på plats. Elever behöver ha bättre tillgång till specialpedagogik, särskilt viktigt är att behovet tillgodoses i skolans lägre årskurser. Miljöpartiet satsar därför 200 miljoner kronor 2014 för att huvudmännen ska kunna anställa fler specialpedagoger, därefter 210 miljoner kronor årligen. Av kostnaden för varje ny tjänst uppgår det statliga stödet till 75 procent. Huvudmannen förväntas avsätta resterande 25 procent. På så sätt möjliggör vi att 600 fler specialpedagoger anställs redan under 2014. Detta leder till att eleverna får bättre möjligheter till individuellt stöd och därmed större chanser att få en lyckad skolgång.

5.2.2 Läsutveckling i skolan

En god läsförmåga är en förutsättning för att också annan inlärning ska fungera väl. Tyvärr läser svenska elever allt sämre. Det framgår bland annat i de internationella studierna PISA och PIRLS, där de svenska resultaten dalat under hela 2000-talet. Skolinspektionen granskade under 2012 läsundervisningen i svenska för årskurs 7–9. Slutsatsen av granskningen är att eleverna inte utmanas i sin läsning och att skolorna sällan följer upp resultaten av läsundervisningen. Miljöpartiet vill skapa förutsättningar för skolhuvudmän att göra ambitiösa satsningar på elevernas läsförmåga. Skolans huvudmän ska ha möjlighet att låta lärare ta del av fortbildning som syftar till att utveckla lärares didaktiska förmågor avseende specifikt läsning. Fortbildade lärare fungerar sedan som lokala läsningshandledare, på så sätt sprids kunskaper, insikter och metoder till annan pedagogisk personal på skolenheten. Miljöpartiet satsar för detta ändamål 200 miljoner kronor per år under de kommande åren. Det leder till att 10 000 lärare får möjlighet att utveckla sina didaktiska kunskaper, vilket skapar förutsättningar för en positiv läsutveckling hos eleverna.

5.2.3 Gör språket till en resurs i lärandet

Andra modersmål än svenska måste betraktas som en tillgång i skolan och som en resurs för den enskilda elevens lärande. Studiehandledning på modersmål, tvåspråkig ämnesundervisning och modersmålsundervisning måste öka i skolan för att fler elever ska få en ärlig chans att nå målen. Andelen elever som är berättigade till modersmålsstudier ökar, men det är bara drygt hälften av dem som faktiskt deltar i sådan undervisning. Det är också stor skillnad över landet – deltagandet är lägst i glesbygdskommuner samt i mindre kommuner och högst i de större kommunerna. Modersmålsundervisningen bör integreras mer i den ordinarie undervisningen så att varje elev får en ärlig chans att hänga med när nya ämnen och moment behandlas. Miljöpartiet satsar 110 miljoner kronor per år för att modersmålsundervisning, och ämnesundervisning på modersmål, ska komma så många elever som möjligt till del.

5.2.4 Studie- och yrkesvägledning

Studie- och yrkesvägledare fyller en viktig funktion i skolan. Elevernas knapphändiga erfarenheter av utbildningssystemet och arbetsmarknaden gör att de har sämre förutsättningar att göra väl underbyggda yrkes- och utbildningsval, i jämförelse med en vuxen individ. Därför har studie- och yrkesvägledare en oerhört viktig roll då de lotsar ungdomar genom det svåröverblickbara utbildningssystemet och den snåriga arbets­marknaden. Undersökningar visar att god tillgång till studievägledning i grundskolan minskar risken för avhopp i gymnasieskolan. Miljöpartiet vill ha en utvecklad studie- och yrkesvägledning och anslår för detta ändamål medel under utgiftsområde 25.

5.2.5 It i skolan

En modern skola ska ha tillgång till moderna verktyg. Skolarbete med inslag av it-baserad pedagogik har visat sig vara effektivt för att stimulera lärande och utveckling.

Dagens skola rymmer fler datorer, men samtidigt saknas kunskap om hur it-teknik kommer till god användning i pedagogiken. Det saknas också övergripande strategier för it-användning i utbildningen. En skola utan förmåga att tillvara de fördelar som modern teknik erbjuder går miste om många möjligheter. Miljöpartiet föreslår därför en generell satsning på en utbyggd infrastruktur för it i skolan samt kompetensutveckling för skolans personal syftande till att bättre integrera it-verktygen i det pedagogiska arbetet. För detta satsar vi 100 miljoner kronor per år.

5.3 En utvecklad skolorganisation

5.3.1 Elevhälsa

Att eleverna mår bra är en förutsättning för att deras skolgång ska fungera väl. Hälsa och välmående är en förutsättning för effektivt lärande. Många elever har emellertid idag problem med ohälsa och otrygghet. Statistiska centralbyrån har visat att många barn i skolan lider av huvudvärk och magont. Det är extra vanligt för de barn som upplever utsatthet i skolan. En tredjedel av rektorerna uppger att i deras skolor är tillgången till psykolog inte tillräcklig för att täcka elevernas behov. För att våra barn och ungdomar ska må så bra som möjligt fordras insatser som verkar förebyggande och – i de fall ohälsa uppstår – läkande. Regeringen är medveten om utmaningen men ger inte huvudmännen tillräckliga resurser för att möta de behov som finns. Genom ett ökat anslag under utgiftsområde 25 möjliggör Miljöpartiet satsningar för att minska problemen med ohälsa och otrygghet i skolan.

5.3.2 Nationellt utvecklingsteam

Skolinspektionen gör ett viktigt arbete med att utvärdera kvaliteten i svenska skolor. Skolorna behöver emellertid också ett tydligare stöd i sitt utvecklingsarbete än vad som i dag erbjuds. Skolan behöver därför ett nationellt utvecklingsteam. Genom det ger vi huvudmän möjlighet till stöd och coachning, samordnat av alla skolmyndigheter. Ett nationellt skolutvecklingscenter bör inrättas med Skolverket som huvudman. Vi anser att verksamheten ska utredas under 2014 för att finansieras från och med år 2015.

5.3.3 Fritidshemslyft

Fritidshemmen är ett komplement till skola och förskoleklass. Verksamheten ska stimulera elevernas lärande och utveckling och erbjuda en meningsfull fritid för de unga. Fritidshemmen har därför både ett socialt och ett pedagogiskt syfte. Idag tillbringar många skolelever upp till halva skoldagen på fritidshem. Gruppstorlekarna har ökat från 18 barn per avdelning på nittiotalet till att idag hysa drygt 40 barn per avdelning. Räknat per årsarbetare går det idag 20,1 barn per pedagog; antalet barn per årsarbetare har ökat kontinuerligt sedan nittiotalet. På grund av ökande gruppstorlekar har pedagogerna idag små möjligheter att möta varje elev utifrån hans eller hennes individuella behov. Miljöpartiets långsiktiga mål är att, i enlighet med Skolverkets rekommendationer, se till att det per årsarbetande pedagog maximalt går 15 elever. Vidare bör elevgrupperna minskas till att hysa maximalt 25 elever per avdelning. För att möjliggöra detta bör ett statsbidrag inrättas omfattande 100 miljoner kronor per år som en stimulans för kommunerna att satsa på fritidshemmen. De kommuner som vill ta del av fritidshemslyftet förväntas gå in med lika mycket resurser.

5.3.4 Lärlingsutbildning

Det bör inom ramen för yrkesutbildningen på gymnasiet införas en möjlighet att, hos en arbetsgivare, förlänga praktikperioden med två extra år. Den förlängda tiden blir motsvarande en lärlingsperiod med lön. Eftersom det rör sig om en lärlingsperiod så handlar det om en lägre lön än under en anställning, och detta bör ske inom ramen för branschvisa kollektivavtalslösningar. En gymnasieutbildning med påbyggnadsår med huvudsakligen praktiska inslag på en arbetsplats ska kunna leda fram till yrkesbevis eller motsvarande. Genom detta får eleven möjlighet att uppfylla exempelvis certifieringskrav för olika yrken. Lärlingen är anställd till 75 procent och genomgår utbildning till 25 procent. Den statliga subventionen uppgår till 50 procent av lönekostnaden, utöver det ersätts arbetsgivaren med 2 500 kronor per månad för utbildningsinsatser. Vi inrättar 1 000 platser och avsätter för det 131 miljoner kronor.

5.3.5 Förskolan

Fundamentet för ett bra utbildningssystem är en förskola av bra kvalitet. Därför vill Miljöpartiet utveckla förskolan. Det leder till mer harmoniska barn med bättre kunskaper genom hela skolsystemet. Vi ser en utveckling där barngrupperna i förskolan blir större. Det är idag inte ovanligt att elevgrupperna uppgår till 35–40 barn, vilket är resultatet av att grupper slås samman parallellt med att förskollärarna blir fler. Det leder till att kvaliteten på verksamheten drabbas trots att lärartätheten inte minskar. Forskare från Göteborgs universitet varnar för utvecklingen då för stora barngrupper hämmar elevernas utveckling; barnens möjligheter att utveckla relationer och anknytning försämras i en miljö med allt för många barn. Miljöpartiet avser att initiera åtgärder för att möta problemen och anslår medel för detta under utgiftsområde 25.

Tillgången till förskola måste säkras för familjerna. Därför föreslår vi en förskolegaranti liknande den som presenterats av Utredningen om förskoleplats i tid, i betänkandet Förskolegaranti (SOU 2013:41). Vi anser att garantin ska gälla dels inom fyra månader från anmält behov av plats, dels därefter under hela tiden barnet är inskrivet i förskola. Föräldrar som inte får plats i tid, eller som inte får ett skäligt ersättningserbjudande under sommarlov och andra tider då förskolan är stängd, ska av huvudmannen få en väntepenning motsvarande föräldrapenningen. Vi anslår 40 miljoner kronor till Försäkringskassan så att de kan administrera detta. Vad som här anförts om att införa en förskolegaranti för plats i förskola, såväl efter anmält behov som under tid för inskrivning, bör riksdagen som sin mening ge regeringen tillkänna.

5.4 Kompetensutveckling för lärare

5.4.1 Lärarlyftet III

Det svenska skolväsendet står inför en lärarkris. Så många som hälften av grundskolans lärare och en tredjedel av lärarna i gymnasiet saknar rätt behörighet för det ämne eller den årskurs de undervisar i. Lärarlegitimationsreformen är ett tydligt exempel på hur stort behovet av behörighetsgivande kompletteringsutbildning är. Inför reformens införande uppskattade Skolverket att över 40 000 lärare saknade rätt behörighet för det ämne och eller den årskurs den läraren undervisar i. Genom Lärarlyftet II får lärare möjlighet till kompletterade och behörighetsgivande utbildning. Mot bakgrund av att behovet av behörighetsgivande och kompletterande utbildning är så stort är Lärarlyftet i sin nuvarande form inte av tillräcklig omfattning. Lärarlyftet II är ett tidsbegränsat projekt och avslutas 2016, men det bör även fortsättningsvis finnas en möjlighet för lärare att komplettera och bredda sin behörighet. Miljöpartiet anser att Lärarlyftet bör få en långsiktigt hållbar fortsättning i form av Lärarlyftet III. För detta ändamål avsätter vi 150 miljoner kronor per år.

5.4.2 Utbildning i mänskliga rättigheter

Miljöpartiet anser att det behövs större satsningar för att motverka rasism och främlingsfientlighet i samhället. Det är viktigt att arbeta långsiktigt och förebyggande och att många olika aktörer i samhället prioriterar frågorna. Skolan är en av de viktigaste arenorna för att motverka rasism. Miljöpartiet anser att alla lärare ska få en kortare utbildning i mänskliga rättigheter och antirasism. Vi föreslår dessutom att två lärare per skola ska få gå en fördjupningsutbildning. För detta avsätter vi 50 miljoner kronor årligen.

5.4.3 Jämställdhet och normkritik i skolan

Skollagen fastslår att utbildning ska utformas i enlighet med grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Diskriminering på grundval av kön, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck får inte förekomma. För att förebygga diskriminering bör arbetet för jämställdhet och normkritik utvecklas i skolan. Miljöpartiet satsar på utbildning, fortbildning, studie- och yrkesvägledning, läsutveckling m.m. utifrån jämställdhets- och normkritiska perspektiv. Närmare beskrivning av förslagen framgår av kommittémotion 2013/14:Ub565 Eleven i centrum. För att finansiera detta anslår vi tio miljoner kronor årligen till ett nationellt centrum för normkritik, jämställdhet och antirasism.

5.4.4 Fortbildning i förskolan

Förskollärarna är den viktigaste förutsättningen för en bra förskola. Regeringen utelämnar dock konsekvent förskolan i sina satsningar på skolväsendet. Rektorslyftet, Matematiklyftet och reformen om karriärvägar i skolväsendet är typiska exempel på hur förskolan lämnas utanför. Miljöpartiet anser att förskolan är en del av skolväsendet och dessutom grunden på vilket resten av utbildningssystemet vilar, därför ska förskolan omfattas av den sortens kompetensutvecklingsinsatser som beskrivs ovan. För detta anslår vi 80 miljoner kronor.

5.5 Barnomsorg på obekväm arbetstid

Miljöpartiets uppfattning är att det krävs lagstiftning om rätten till barnomsorg även på kvällar, helger och nätter för att möjliggöra för alla att kunna arbeta för sin försörjning. För att stödja kommunerna i ett sådant åtagande avsätter vi 70 miljoner kronor för ett stimulansbidrag för barnomsorg på obekväm arbetstid.

5.6 Läxhjälp

Alla elever kan behöva en vuxen som stöd i läxläsningen. Regeringen möjliggör för familjer som köper en sådan tjänst att göra avdrag för det inom ramen för RUT-avdraget. Men det ska inte vara föräldrarnas ekonomiska situation som avgör om eleven får stöd för sitt lärande. I Sverige finns det i dag flera frivilligorganisationer som arbetar med att efter skoltid stödja elever med läxläsning. För att jämna ut de skillnader som regeringens politik leder till satsar Miljöpartiet 30 miljoner kronor för att stödja dessa frivilliginsatser. Vi vill också avskaffa möjligheterna att inom ramen för RUT göra avdrag för läxläsning.

5.7 Svenska för invandrare

Utbildningen i svenska för invandrare (sfi) behöver stärkas för att ge fler människor möjligheten att ta sig in på arbetsmarknaden och delta i det svenska samhället. Vi satsar på mer resurser. Det innebär mindre grupper, fler lärare, kompetensutveckling för lärare och andra insatser som höjer kvaliteten. Dessa medel flyttas därmed från utgiftsområde 13 till utgiftsområde 16. Vi anser också att alla elever på sfi ska få möjlighet att läsa klart, även om man gör avbrott för föräldraledighet eller sjukdom.

5.8 Stöd till elever med hörselskada

Skolsystemet för elever med hörselskada och dövhet, eller med dövblindhet, behöver ses över. Ett perspektivskifte från handikapp till resurs, språk och identitet behövs, och ett arbete som fokuserar på den här elevgruppens möjligheter och förmågor måste utvecklas. Specialpedagogiska skolmyndigheten bör få i uppdrag att inom sina ekonomiska ramar ansvara för en nationell samordning och likvärdig utbildning för alla döva och hörselskadade elever samt elever med dövblindhet. Arbetet ska leda till bättre omvärldsbevakning, resultatuppföljning och kvalitetssäkring. Behov av ytterligare stimulansbidrag behöver utredas. Vad som här anförts om uppdrag till Specialpedagogiska skolmyndigheten bör riksdagen som sin mening ge regeringen tillkänna.

5.9 Yrkeshögskolan

Det behövs en utvecklad samverkan mellan en framtidsinriktad utbildningspolitik och en inkluderande arbetsmarknadspolitik. Obalanserna på arbetsmarknaden mellan olika utbildningsnivåer har också ökat som följd av de senaste årens finansiella kriser, enligt Konjunkturinstitutet. De nya jobben kräver i hög grad gymnasial och i växande grad eftergymnasial utbildning, men många arbetslösa har fel eller för kort utbildning för de krav som arbetsmarknaden ställer. Det behövs därför fler platser inom yrkeshögskolan. Det ger förutsättningar att bättre matcha individens kompetens mot arbetsmarknadens behov, både när den grundläggande kompetensen saknas och när den behöver anpassas eller justeras för nya karriärvägar. Vi skapar 2 000 fler platser per år inom yrkeshögskolan och avsätter 120 miljoner kronor för detta.

5.10 Validering av utrikes erfarenheter

Många som i dag läser kommunal vuxenutbildning på grundskolenivå har redan en akademisk examen från sitt hemland. Det är ett resursslöseri, både för samhället och för den enskilde individen. Vi föreslår att Universitets- och högskolerådet får uppdraget att validera utländska betyg och erfarenheter. För att de ska få förutsättningar att göra detta förstärker vi deras kapacitet med 10 miljoner kronor.

5.11 Satsningar på högre utbildning – för höjd kvalitet

Satsningar på kvalitet i den högre utbildningen har uteblivit under alliansregeringen.

Dessutom planerar regeringen kraftiga neddragningar på antalet utbildningsplatser på universitet och högskola, detta i en tid då arbetsmarknaden har behov av välutbildad arbetskraft och efterfrågan på högre utbildning är hög.

Det system som regeringen påtvingat Högskoleverket, för kvalitetsgranskning av högre utbildning, har så stora brister att Universitetskanslerämbetet, som är den myndighet som ansvarar för utvärdering av lärosäten, av den europeiska kvalitets­organisationen ENQA degraderas till att bli medlemmar under överinseende. Miljöpartiet ser allvarligt på hur regeringen har agerat. Miljöpartiet föreslår bättre långsiktiga planeringsförutsättningar för lärosätena, stärkt samband mellan utbildning och forskning och satsningar för höjd kvalitet i hela den högre utbildningen. Dessutom satsar vi på fler utbildningsplatser.

5.11.1 Ett nytt resursfördelningssystem

Resursfördelningen till högre utbildning ska stimulera hög akademisk kvalitet, inte hög genomströmning av studenter. Miljöpartiet föreslår därför att resurstilldelningen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå består av en grundersättning per helårsstudent samt olika tilläggsersättningar som är beroende av bland annat undervisningsmetod, men inte av vilket ämne kursen tillhör. Vi avvisar också regeringens omfördelningar av medel genom indragen ersättning för inaktiva studenter, vilket i praktiken innebär ett fördelningssystem med endast helårsprestationer. Det skapar oro och försvårar planeringen och därmed utbildningskvaliteten i den högre utbildningen. Genom Miljöpartiets förslag ges lärosätena mer frihet att fördela sina resurser, vilket ökar det akademiska oberoendet och ökar kvaliteten. De 300 miljoner kronor regeringen vill fördela på grundval av ett underkänt kvalitetsutvärderingssystem, vill vi fördela som ersättning till lärosätenas basanslag. På så sätt skapar vi generella satsningar på högskolesektorn. Vad som här anförs om resursfördelning ska riksdagen som sin mening ge regeringen tillkänna.

5.11.2 Mer lärarledd tid

När en student ansöker om utbildningsplats ska det framgå hur många timmar lärarledd tid som erbjuds, fördelad på föreläsning eller seminarium. Varje student ska ha rätt att förvänta sig minst en genomsnittlig undervisningstid om tio timmar per vecka, oavsett utbildning. En modell med ett utbildningsåtagande gentemot studenten motsvarande detta finns vid Högskolan i Kristianstad och används i deras kvalitets­arbete. Vi tycker att modellen kan spridas till andra lärosäten. En ökad målsättning om genomsnittlig lärarledd tid måste åstadkommas för att fokus ska riktas mot kvalitet. Först då kan högskolan helt och fullt motsvara studenternas och arbetslivets efterfrågan på kompetens. När utbildningen håller högre klass, när lärare har fler timmar med studenterna och när studenternas praktiska förutsättningar förbättras, då växer även kunskapen i takt med studieresultaten. Så stärker vi kvaliteten i svensk högre utbildning. För detta avsätter vi 200 miljoner kronor för nästa år. Från år 2015 och framåt avsätter vi 1,5 miljarder kronor årligen och uppnår därmed vår målsättning om tio timmar lärarledd tid per vecka. Att ha undervisningstid med lärare är reell kvalitet i utbildningen.

5.11.3 Studenternas övergång mellan studier och arbete

Att hitta det första jobbet kan ofta vara svårt, även för dem som har en färdig högskoleutbildning. Många studenter saknar kontaktnät och vägar ut i arbetslivet. Samtidigt är det första jobbet avgörande för det fortsatta yrkeslivet. Miljöpartiet vill förbättra lärosätenas stöd till studenterna, så att de lättare ska finna en väg ut på arbetsmarknaden. Uppgiften är särskilt viktig med hänsyn till studenter från studieovana hem, vilka ofta saknar egna kontakter med tänkbara arbetsgivare och kunskap om akademikers arbetsmarknad. Vi avsätter därför 50 miljoner kronor för att lärosätena ska utveckla karriärcenter, som ska stödja studenterna i övergången mellan studier och arbete.

5.11.4 Praktik för högskolestudenter

Mycket tyder på att det blir lättare att efter examen få ett arbete om studenten under utbildningstiden har haft regelbundna kontakter med arbetsmarknaden. Egna kontakter med arbetsgivare är ofta avgörande för studentens möjligheter att få sitt första jobb. För studenterna är det dessutom viktigt att under studietiden få erfarenhet av olika sätt att tillämpa den kunskap man skaffar sig på universitetet. Därför är möjligheten att få göra praktik under sin studietid mycket eftertraktad bland studenter. Mer praktik innebär också att fler arbetsgivare får erfarenhet av hur högutbildade kan bidra till deras verksamhet.

Idag har inte alla studenter möjlighet att göra praktik i den utsträckning de skulle vilja. Miljöpartiet vill skapa möjlighet för fler studenter att få denna värdefulla arbetslivserfarenhet och föreslår därför en försöks­verksamhet med praktik. Praktiken ska utformas som en kurs som ger högskolepoäng, och den ska vara studiemedelsberättigande. Vi avsätter 100 miljoner kronor för detta ändamål.

5.11.5 Nej till avgifter för utomeuropeiska studenter

En öppen värld är en bättre värld. Med den utgångspunkten är det självklart för Miljöpartiet att även betrakta internationella studenter som ett viktigt inslag på våra lärosäten. Tyvärr går regeringens politik i motsatt riktning. Genom att införa studieavgifter för svenska utbildningar har antalet studenter utifrån Europa minskat, det innebär att våra studenter får färre impulser från omvärlden. Den högre utbildningen tappar därmed i kvalitet. I ett Sverige som sluter sig för omvärlden är vi alla förlorare, och med införandet av studieavgifter tar Sverige ett steg bort från internationellt samarbete och kontakter med omvärlden. Vi behöver öppenhet, inte avgifter. Därför avsätter Miljöpartiet 300 miljoner kronor för att garantera en avgiftsfri högskola i Sverige.

5.11.6 Fler utbildningsplatser i högre utbildning

Trots en stor efterfrågan på utbildning drar regeringen ner på antalet utbildningsplatser på våra universitet och högskolor. Regeringens politik leder till att anslagen i hög grad koncentreras till kvalitetsförstärkningar för vissa utbildningar, på vissa lärosäten. Regeringens prioriteringar leder till färre utbildningsplatser, sämre bredd i utbildningssystemet samt i förlängningen regional utarmning. Miljöpartiet avvisar regeringens neddragningar. I en tid av ekonomiska oroligheter vill många studera. Därför är det rimligt att antalet helårsplatser upprätthålls på nuvarande nivå. Miljöpartiet satsar 455 miljoner under nästkommande två år på att bibehålla utbildningsplatser i den högre utbildningen. Från 2016 och framåt satsar vi 735 miljoner kronor per år. Genom detta undviker vi att ca 6 100 platser försvinner 2014 och att därefter ytterligare 4 200 platser försvinner 2016 och 2017. Totalt räddar vi 10 300 platser inom den högre utbildningen.

5.11.7 Läkarutbildningen

Ett av de många områden där regeringen valt att inte tillmötesgå arbetsmarknadens behov av välutbildad arbetskraft är inom hälso- och sjukvården. Det finns till exempel en stor brist på läkare med vissa specialiteter och det kommer att finnas stora rekryteringsbehov på grund av kommande pensionsavgångar. Vidare råder det en obalans i dimensioneringen av den svenska läkarutbildningen i förhållande till de behov som finns. En tredjedel av alla läkarstudenter med svenska studiemedel utbildar sig utomlands. Landstingen har också höga kostnader för så kallade hyrläkare.

Miljöpartiet föreslår flera insatser som syftar till att förstärka tillgången till läkare, en viktig åtgärd är att platserna på läkarutbildningarna blir fler. Miljöpartiet vill se ett tillskott på 250 platser årligen under de kommande fyra åren, totalt 1 000 platser. Kostnaden beräknas första året bli 50 miljoner kronor, totalt över fyra år anslår vi 500 miljoner kronor. Vi avsätter även närmare 33 miljoner kronor 2014 till Örebro universitet för att åstadkomma full finansiering av deras läkarutbildning, något som regeringen hittills inte prioriterat.

5.11.8 Akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor

Miljöpartiet vill under två år inrätta ett pilotprojekt över landet som bygger på ett förslag från Vårdförbundet. Utbildning till specialistsjuksköterska ska kunna ske inom ramen för en anställning, genom så kallade utbildningsanställningar med avtalsenlig lön, parallellt med teoretisk utbildning inom universitet eller högskola. Teori och praktik vävs ihop på ett nytt sätt. Vi vill pröva detta inom området psykiatri, vård av äldre och glesbygdsmedicin. På sikt kan detta bli ett nytt sätt att utbilda sig till specialistsjuksköterska i Sverige. Medel anslås på utgiftsområde 9 och förslaget utvecklas i kommittémotion 2013/14:So348 Personalförsörjning och nytänkande i vården.

5.11.9 Polisutbildningen

Miljöpartiet anser att Sveriges poliser behöver bästa tänkbara utbildning. Polisarbetet är kvalificerat, därför anser vi att det ska krävas en högskoleutbildning för att få tjänstgöra som polis. Hur utredningen skulle kunna vara upplagd är utrett genom Utredningen om den framtida polisutbildningen, genom dess betänkande Framtidens polisutbildning (SOU 2008:39). Trots utredningen, och trots att bland andra Polisförbundet under en mycket lång tid pekat på behovet av en högskoleutbildning, envisas regeringen med att hävda att poliser inte gör ett lika kvalificerat arbete som lärare, sjukgymnaster, jurister eller läkare. Vi anser att poliser ska genomgå en högskoleutbildning och efter genomgången utbildning antas till polisen för vidare tjänstgöring. Praktiska inslag ska förstås ingå i utbildningen, liknande den verksamhetsförlagda utbildning som finns i andra utbildningar. Vi anser inte att Justitiedepartementet och Rikspolisstyrelsen är bäst lämpade att avgöra hur en forsknings- och kunskapsbaserad högre utbildning ska vara uppbyggd. Det är i stället Utbildningsdepartementet och dess fackmyndigheter som har rätt kunskap. Vi anser därför att ansvaret för polisutbildningen ska överflyttas från Justitiedepartementet till Utbildningsdepartementet. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen tillkänna.

5.11.10 Excellence-forskning

Regeringen vill styra mer medel till spetsforskning, så kallad excellence-forskning, där enskilda forskare ges betydande resurser. De utvärderingar som gjorts av sådana satsningar visar dock att excellence-forskning inte kan ses utan ett större sammanhang, där bred grundforskning utgör basen. En balans mellan de två är därför viktig. Regeringens politik leder till att forskningsmedlen i högre utsträckning går till de större, redan forskningsintensiva, universiteten. Regeringen fortsätter sin medvetna svältkur för de regionala högskolorna och deras forskningsmiljöer. Miljöpartiet menar att stödet till forskning måste ske med större frihet för forskningsråden och utifrån kvalitetskriterier som bejakar forskares samverkan med regionalt baserat näringsliv och offentlig verksamhet. Då främjar vi framväxten av nya framgångsrika forskningsmiljöer istället för att ensidigt gynna de redan etablerade. Samtidigt behöver vi genom medelstilldelningen och forskningsanslagen tydligare visa att vi vill se en förändring angående de negativa konsekvenser som excellenssatsningarna till så kallade strategiska forskningsmiljöer haft för jämställdheten inom den svenska högskolan. Delegationen för jämställdhet i högskolan framförde redan 2010 att satsningarna i mycket liten grad kommit forskande kvinnor till del. Detta måste åtgärdas. Miljöpartiet anser att regeringen ska återkomma med förslag på lösningar om hur snedvridningen inom akademins spetsforskning kan åtgärdas.

Stockholm den 4 oktober 2013

Jabar Amin (MP)

Agneta Luttropp (MP)

Esabelle Dingizian (MP)

Peter Rådberg (MP)